Issuu on Google+

H

Hi I

S

T

O

R

I

A

SMAKPROV

Erik Nilsson Hans Olofsson Rolf Uppstrรถm

Utkik 40675606.1.1 UtkikHistoria_smakprov_omslag_nytryck.indd 2

2013-02-18 11:52


innehållsförteckning

Antikens Världer. . . . . . . . . . . . 6 Medelhavsvärldens antika kulturer. . . 9 Medelhavet... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 F&M – Begrepp: Antiken och andra historiska tidsbegrepp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Samhällsbegrepp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Egypten − faraonernas floddal.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Fenicierna – sjöfarare och skriftspråkets spridare. . ........ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Judarna – enda antika folket med en enda Gud.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Mesopotamien: landet mellan floderna. . . . . 17 Perserriket – ett nytt imperium i öster. . . . . . . 19

e

Antikens Grekland

l

25 Kreta, den första högkulturen i Europa. . . . 25 Järnåldern: en ny tid med nya stadsstater.. .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

r

F&M – Kulturarv och kulturmöte: Europa, myten om vår världsdel. . . . . . . ..... 28 F&M – Värderingsövning: Det trojanska guldet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

P

Den klassiska grekiska kulturen .. . . . . . . . . . . . . . . 30 Atens demokrati. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 F&M – Källkritik: Herodotos och den historiska sanningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 34 Berättar Herodotos hela sanningen? . . . . . . 35

4

Innehållsförteckning

n i

Romarriket – antikens största imperium . . . . . . . . . . . . . . 43 En utmärkt plats för handel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Krigen som gjorde Rom till en världsmakt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Vad hände med de erövrade folken? .. . . . . . . . 47

m i

F&M – Källkritik: Kung Kyros textcylinder – ett fredsdokument?. . . . . . . .. . 21

ä

r

Tiden efter perserkrigen – nya krig i hundra år. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Hellenismen – ett nytt kulturmöte . . . . . . . . . . 38

F&M – Historisk inlevelse: Ett soldatbrev berättar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Romerskt vardagsliv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Romarrikets religioner – möten och konflikter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 När romarriket var som störst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 F&M – Orsaksförklaringar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Kulturarvet från antikens Rom.. . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Kulturmöten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Kina under 2 000 år. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Det äldsta Kina.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 F&M – Historieskrivning, källanalys: Den olycklige historikern Sima Qian. . . . . . . 67

Shi Huangdi – den förste kejsaren. . . . . . . . . . . . 68 Blomstring och undergång. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Mongolernas världsvälde.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 De sista dynastierna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 F&M – Källanalys: Reste Marco Polo verkligen till Kina?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74


På andra sidan haven

81 Européerna söker sjövägen till Indien.......81 F&M – Källanalys, teorier/bevis 82 Den mystiska kartan 82 Aztekerna.................................................83 Aztekerna möter spanjorerna................... 86 F&M – Historiebruk, historieanalys: Helgon eller förrädare?

88 Kampen om haven.................................. 89

98

Industrialiseringen

101 Det började i Storbritannien................... 101 Industrin................................................ 103

F&M – Värderingsövning: Det fläckiga monstret F&M – Längdsnitt: Ett stort steg för mänskligheten

l

109

110 Industrialismen kommer till Sverige ....... 111 Industriarbetarliv.....................................113

e

F&M – Källanalys och längdsnitt: Den vita pesten/Elis

r

114

Amerikanska frihetskriget

119 Besegrade fiender och nya skatter............ 119 Amerikanska frihetskrigets betydelse....... 121 Många missnöjda grupper...................... 122 F&M – Historiebruk: Vems är historien? 124 F&M – Källkritik: Ett omdiskuterat foto 125

P

Franska revolutionen

ä

129 Ett land i kris..........................................129 F&M – xxxx: Klagoskrifter 131 Revolution.............................................. 132

144 145

149 Hur tänkte man?....................................149 Nationalismen........................................ 152 Imperialismen......................................... 156

n i

F&M – Värderingsövning: 1800-tals hjältar

162 USA....................................................... 163 Japan...................................................... 165

m i

106 Industrin förändrar världen....................108

r

F&M – Historisk-geografisk analys: ... gift från himlen F&M – Historisk analys: Vad hände med kungabarnen?

Världen under 1800-talet

1700-talets revolutioner

F&M – Källanalys: Livet i gruvorna En kvinnlig gruvarbetare

Husarrest och flyktförsök.........................133 Giljotinen regerar....................................135 Napoleon tar makten ............................. 137 F&M – Källanalys: Karikatyrer 140 Vad blev kvar av revolutionen?................ 141

F&M – Kontrafaktisk historieskrivning: Tänk om …

167

Sverige under 1800-talet

171 Maria och Ester...................................... 171 Sverigekartan förändras...........................172 F&M – Källövning 174 F&M – Källanalys, värderingsövning: Den nye tronföljaren

176 Bondeland i förändring..........................177 Den stora utvandringen...........................181 F&M – Källanalys, värderingsövning: Hur gick det för Edvard?

184 Vem ska styra landet?..............................186

Världskrigens tid

192

Första världskriget

195 Fortsatt fred eller krig?............................ 195 Krigsutbrottet sommaren 1914................ 198 F&M – Källanalys: Två brittiska propagandaaffischer

200

Innehållsförteckning

5


Världskrigets fronter...............................201 F&M – Historisk värdering: Folkmordet på armenier och assyrier F&M – Historisk inlevelse: En tysk 14-årig flickas dagbok

204

205 De sista krigsåren 1917–1918................... 206 Versaillesfreden 1919............................... 207 Den ryska revolutionen .........................210 Situationen i Norden.............................. 213

Mellan två krig

217 USA.......................................................217 Stalins Sovjet......................................... 220 Tyskland.................................................223 F&M – Värderingsövning: ”Är ni arier?”

227

Diktaturernas Europa.............................228

Andra världskriget

F&M – Källanalys och Historiebruk: xxxxx

Ska Tyskland segra?.................................236 Krigslyckan vänder ................................239 Norden i krigets skugga..........................243 Förintelsen............................................. 246 Nürnbergrättegången............................. 249

e

F&M – Statistik: Krigets facit

r

Efterkrigstiden

P

251

254

En tvådelad värld....................................256 FN och EU – två fredsprojekt................ 260 F&M – Fördjupning, konfliktlösning: Perejil eller Leila?

261 Koreakriget............................................ 262 Kapprustning och rymdkapplöpning..... 264 Kunskapsexplosionen............................ 266 Berlinmuren och Kubakrisen................. 268 Koloniernas frigörelse............................ 270

6

Innehållsförteckning

F&M – Historia & statistik: Stupade amerikaner i Vietnam

274 Människor i rörelse.................................275 Månen och rymden .............................. 277 Kalla krigets slut.....................................278 F&M – Historisk källa, värdering: Mannen utan ansikte

ä

Sverige under 1900-talet

n i

r

281

284

1900–1921: Mellan den gamla och den nya tiden......................................... 286 F&M – Källanalys: Ja eller nej till alkohol?

291 1921–1939: Den nya tiden är här............. 292

m i

233 Vägen till kriget...................................... 233

l

Vietnamkriget....................................... 272

F&M – Källanalys, diagram: Sveriges befolkning

295 1939–1945: Beredskap............................. 297 Vardag under kriget .............................. 299 F&M – Källanalys: Vad menade Per Albin? F&M – Historisk analys: Hur neutralt var Sverige? F&M – Fördjupning, undersökning: HÄNT I HÄMNÄS ÅR 1940

300 301

302 1945–1975: Rekordåren........................... 304 1975–1994: Från industrisamhälle till tjänstesamhälle..................................308 F&M – Källanalys: ”Säg Algots, det räcker”

309 Från 1994: Globalisering och oviss framtid....................................................311 Sverige, Sverige fosterland?......................313


Mot en enad värld?

318

Mot en gränslös värld?............................320 Gamla och nya konflikter i världen ........ 325 Mellanöstern – fredliga möten och krig om resurser............................... 333 11 september – attentatet och kriget mot terrorismen...................................... 337 F&M – Historieanvändning: Historiska anklagelser från bin Ladin och Bush

341 Kina och Indien – två nya stormakter.....342 Framtidens historia – hur blir den? ........348 F&M – Diagram: Vart är vi på väg? Två historiska diagram

350

Ordförklaringar...................................... 354

P

r

e

l

m i

n i

ä

r

Innehållsförteckning

7


1700-talets revol

H

istoriker brukar ofta kalla tiden från 1700-talets mitt och omkring 100 år framåt för ”revolutionernas tids­ålder”. Med revolution menar de en betydelsefull, snabb och ibland våldsam förändring. Det kan handla om hur ett land styrs men också om förändringar i männi­ skors vanor, tänkande och levnadsvillkor. Ibland talar man istället om politiska eller ekonomiska revolutioner. På de följande femtio sidorna kommer du att få läsa om tre olika revolutioner. Under tiden du läser kan du utgå från de fem övergripande frågorna som finns i rutan här nedanför. När du sedan har arbetat klart med de tre kapitlen bör du kunna resonera om dessa frågor.

Vävare slår sönder maskiner som hotar att göra dem arbetslösa.

Övergripande frågor till kapitlet • Vad var det som orsakade de olika förändringarna? • På vilka olika sätt förändrades samhället genom de här revolutionerna? • Vilka grupper i samhället drev på de olika revolutionerna? Och varför gjorde de det?

100

1700-talets revolutioner

• Vilka vann på revolutionerna och vilka förlorade på dem? Kan du se några skillnader på kort sikt och på lång sikt? • Vilken betydelse har förändringarna som ägde rum under ”revolutionernas tidsålder” för oss som lever i dag?


utioner Industrialiseringen

I Storbritannien skedde under slutet av 1700-talet en rad viktiga förändringar inom ekonomin. Förändringarna brukar ofta sammanfattas under rubriken ”Den industriella revolutionen”. Människorna själva förstod kanske inte att de var med om en revolution men de märkte att deras liv förändrades. För somliga innebar industrialiseringen en väg till rikedom och berömmelse. För andra innebar den långa arbetsdagar, låga löner och stor risk att allvarligt skadas under arbetet.

AMERIKANSKA FRIHETSKRIGET

Att invånarna i en koloni skulle kunna göra uppror mot sitt hemland var tidigare helt otänkbart. Men 1776 förklarade kolonierna i Amerika att de inte längre ville tillhöra Storbritannien. De bildade i stället United States of America – USA.

FRANSKA REVOLUTIONEN

När några i befolkningen har nästan all makt och nästan all rikedom kan det orsaka en revolutionär situation. I Frankrike ledde sådana orättvisor till revolution 1789. När allt var över hade många tusen människor avrättats, bland andra kungen Ludvig XVI. Miljoner människor runt om i Europa hade också dött i de krig som utkämpades. Men det ledde samtidigt till att kungens och adelns makt minskade.

Industrialiseringen

101


Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt många gånger under historiens gång. Ibland har förändringarna varit så stora att man har talat om revolutioner, som när människorna lämnade jägarlivet och blev bofasta jordbrukare. Eller den industriella revolutionen när industrin ersatte jordbruket som den viktigaste näringsgrenen. I det gamla jordbrukslandskapet dök det upp stånkande maskiner som drev hissar och pumpar vid kolgruvan. Fortfarande är det mycket på den här bilden som påminner om det gamla. Hästar och åsnor som bärare och dragare. Människor som arbetar med enkla redskap. Men det är ändå inledningen till något helt nytt.

Kanske lever vi i en liknande revolution idag när datorer, mobiler och internet ändrat vårt sätt att leva? Men det är inte säkert att människorna som lever mitt i förändringen är medvetna om det stora som sker. Så är det idag och det var säkert på samma sätt för 1700-talsmänniskorna som levde under den industriella revolutionens tid i Storbritannien. Varför började den industriella revolutionen i just Storbritannien? Vad innebar den och vilka följder fick den för människorna som levde då? Hur gick det till när Sverige industrialiserades? Det är några av de frågor som vi ska besvara i det här kapitlet.


Industrialiseringen Det började i Storbritannien Storbritannien var i början av 1700-talet ett ganska välordnat land. Vattenleder med kanaler och slussar gjorde det lätt att ta sig fram och frakta varor inom landet. På världshaven fraktade brittiska skepp varor till och från Nordamerika, Indien och Kina. Det fanns lagar och förordningar som reglerade det mesta och som gjorde det ganska tryggt att leva i landet. Det var här och inom jordbruket som de stora förändringarna började.

Jordbruket I Storbritannien förbättrades jordbruksmetod­ erna snabbt under 1700-talet och det produce­ rades mycket mer livsmedel än tidigare. Tidigare var alla åkrar i en by uppdelade i långsmala remsor, som kallades tegar. En gård ägde en teg i varje åker i byn. Systemet var rättvist, för alla fick ju del av både dålig och bra jord. Men alla blev beroende av varandra för tegarna var ofta så smala att alla var tvungna att plöja, så och skörda

Kanal i Wales, Storbritannien. Kanalerna var viktiga transportleder i 1700-talets England.

Industrialiseringen

103


samtidigt. Under 1700-talet beslutade parlamentet, motsvarigheten till vår riksdag, om skifte. Det innebar att tegarna slogs ihop till stora sammanhängande områden så att varje bonde fick ett par större åkrar. Nu kunde bonden själv bestämma när han skulle plöja eller så. Men det var fler som var intresserade av mark. Rika handelsmän och jordägare köpte upp all jord som var till salu. De ville ha stora mark­ områden till bland annat fårskötsel. Ullen de fick från fåren var en viktig råvara* för den framväxande textilindustrin. Efter skiftena blev det ännu lättare för de stora jordägarna att köpa upp mark. Småbönderna hade ingen chans att konkurrera om jorden. Nya metoder

De nya jordägarna hade en god utbildning, och de var intresserade av att pröva nyheter inom jordbruket. Tidigare hade alltid hälften eller en tredjedel av jorden fått ligga i träda, det vill säga vila under ett år. Risken var annars stor att den skulle bli näringsfattig och ge dåliga skördar. Men nu upptäckte man att vissa växter, som klöver,

Före skiftet var en bondes tegar många och spridda över hela byn. Efter skiftet har varje bonde fått sin jord samlad till ett eller två stora stycken. Vad har hänt med husen i byn?

Bildtext: Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxx

En bonde plöjer med två hästar i 1750-talets England. Jordbruket förbättrades på många olika sätt och bidrog till starten av den industriella revolutionen i Storbritannien.

104

1700-talets revolutioner


tillförde näringsämnen. Det innebar att man plötsligt kunde odla all mark varje år eftersom den inte längre behövde vila. När nu all mark odlades fick bönderna större skördar. Vidare infördes potatisen som kom från den amerikanska kontinenten och den fick snart stor betydelse. Potatisen krävde inte så bördig jord och den var mycket näringsrik. Även boskapen förbättrades. Genom avel* blev djuren större och gav mer mjölk och mer kött. Allt det här hade stor betydelse för att den industriella revolutionen skulle sätta igång.

Industrin Det var en rad omständigheter som tillsammans gjorde att den industriella revolutionen startade just i Storbritannien under 1700-talets första hälft. Vi ska nu titta på dem.

Kapital De brittiska handelsskeppen som fraktade varor över världshaven var ofta väldigt lönsamma företag, inte minst de skepp som fraktade slavar från Afrika till Amerika. Det gjorde att det fanns gott om kapital eller pengar som människorna var villiga att satsa i nya verksamheter så att fabriks­ ägarna kunde köpa till exempel maskiner. Detsamma gällde inom jordbruket där de moderniserade storjordbruken blev lönsamma. Vinsterna satsade godsägarna gärna i nya verksamheter som industriföretag. Råvaror I det nya jordbruket gick många godsägare över till fårskötsel som krävde mindre arbetskraft och samtidigt gav ull som blev en viktig råvara för textilindustrin. Av den spann man ullgarn som sedan vävdes till ylletyg. I berggrunden fanns gott om järnmalm men det behövdes bränsle för att utvinna järnet. Eftersom det inte fanns så mycket skog i Storbritannien, var de tvungna att köpa sitt bränsle från andra länder, exempelvis Sverige. I början av

Den industriella revolutionen gjorde London till världens viktigaste stad. Så här såg Londons hamn ut på 1700-talet. I 150 år skulle staden behålla sin plats som världens viktigaste hamnstad.

Industrialiseringen

105


1700-talet lyckades dock en engelsk järnbruks­‑ ägare framställa ett nytt bränsle som kallades koks. Det var gjort av stenkol och stenkol fanns det gott om i Storbritannien.

Arbetskraft Övergången till ett modernare jordbruk gjorde att många småbönder och lantarbetare blev arbetslösa. Fårskötseln krävde ju inte så mycket arbetskraft. Många bönder, som brukade jord som ägdes av godsägare, fick lämna sina gårdar när godsägaren ville använda sin mark till fårskötsel. Tidigare kunde också många som inte hade egen jord livnära sig på byarnas all­ männingar, jord som byn ägde gemensamt. Där kunde de ha ett litet jordbruk och ibland rycka in som lantarbetare på godsen. Men vid skiftet delades allmänningarna upp bland jordägarna, och godsens behov av arbetskraft minskade. De

Hemindustri på Nordirland. Fåren gav ull och kvinnor spann ullen till garn.

106

1700-talets revolutioner

arbetslösa inom jordbruket behövde nya arbeten. Därför fanns det gott om arbetskraft till de nya stenkolsgruvorna och industrierna. Nya industrilandskap växte fram med stora fabriksanläggningar och höga skorstenar. I närheten låg arbetarnas enkla och trånga bostäder.

Uppfinningar Tidigare gjorde kvinnorna garn av ullen med hjälp av spinnrock, och garnet vävde de sedan till tyg i en vävstol hemma på gården. Men under 1700-talet uppfann britterna maskiner som helt förändrade och mångdubblade produktionen av tyg. Spinnmaskiner och vävmaskiner producerade mer tyg än vad man någonsin tidigare gjort. I början var vattenkraften den viktigaste drivkraften för maskinerna. Därför behövde de första fabrikerna ligga i närheten av en flod.


Under 1800-talets lopp kom ångbåtar i bruk. De kunde snabbt transportera råvaror och industriprodukter mellan världsdelarna.

Ångmaskinen hade uppfunnits redan i början av 1700-talet men den användes än så länge bara för att pumpa upp vatten ur gruvorna. Skotten James Watt lyckades förbättra ångmaskinen så att den kunde användas i fabriker för att driva andra maskiner. Från 1840 tog ångan över som den viktigaste drivkraften i fabrikerna. Snart kunde man sätta ångmaskinen på en vagn. Då var lokomotivet uppfunnet och sedan dröjde det inte länge innan ångfartygen dök upp. Ångmaskinens betydelse var oerhört stor. Den kom att helt förändra samhället, kanske lika mycket som våra dagars datorer. Sättet att resa blev så mycket enklare och bekvämare att vi kan tala om en revolution även på kommunikationernas område.

Marknad Om man ska producera något måste det finnas en marknad för de varor som tillverkas, det vill säga

det måste finnas människor som vill och kan köpa varorna. I Storbritannien var det lätt att frakta varor till ställen där det fanns köpare. Landet var ganska tättbefolkat och avstånden var inte så stora. När sedan jordbruket förbättra­des och producerade mer livsmedel minskade dödligheten och befolkningen ökade. En större befolkning innebar en större marknad. Dessutom fanns en marknad i Storbritanniens alla kolonier. Där var människorna tvingade att köpa sina varor från just Storbritannien. Handel med andra länder var förbjudet.

Industriägarna Kapital, råvaror, arbetskraft, uppfinningar och marknad – allt det var nödvändiga förutsättningar för att lönsamma industrier skulle kunna starta. De personer i Storbritannien som såg dessa möjligheter, hade en idé och lyckades sam­ordna dem, blev de mest framgångsrika industriägarna. Industrialiseringen

107


FÖRDJUPNING & METOD

Källanalys

Hur var det att leva och arbeta under den tidiga industriella revolutionen? Det brittiska parlamentet lät undersöka förhållandena i gruvor och fabriker, särskilt med tanke på att det var så många barn som arbetade där. I den här källanalysuppgiften finns två utdrag ur parlamentsrapporterna, Parliamentary Papers 1842.

Livet i gruvorna ”När jag kom till arbetsplatserna i gruvhålet nere i en trång passage, fann jag en flicka på fjorton år i pojkkläder som hackade ner kol med en hacka som männen brukar använda. Till hälften satt, till hälften låg hon, när hon arbetade och hon sa att hon blev väldigt trött och ”att hon naturligtvis inte tyckte om det.” Stället där hon arbetade var inte två fot högt. Längre fram låg män på sidan och arbetade. Av 18 män och barn som är anställda i den här gruvan är inte mindre än 6 flickor. […] När vi steg ner i Hopwoods gruvhål vid Barnsley, hittade jag, samlade runt en öppen eld, en grupp män, pojkar och flickor, några av dem var i pubertetsåldern; flickorna lika väl som pojkarna var nakna till midjan, deras hår hölls uppe av en åtsittande mössa, och byxor som hölls uppe av höfterna. Deras kön förstod man bara av deras bara bröst och det blev lite svårigheter när man skulle peka ut för mig vilka som var flickor och vilka som var pojkar, och det orsakade en hel del skratt

och skämt. I gruvorna i Flockton och Thornhill är systemet ännu mer omoraliskt. För fastän flickorna är klädda, är männen de arbetar åt helt nakna eller har en flanellskjorta bara, och i det tillståndet hjälps de åt att fylla korgarna 18 eller 20 timmar om dagen. Det här har jag ofta sett själv. […] När man tänker på att dessa flickor arbetar för män som inte är deras fäder, att de är 15 till 20 timmar i mörka utrymmen ofta långt borta från någon annan, med en man som arbetar naken eller nästan naken, så ska man inte ta för givet, men att där tillfället sålunda finns är syndig sex vanligt förekommande. ”

En kvinnlig gruvarbetare ”Betty Harris, 37 år gammal: jag gifte mig när jag var 23, och började i kolgruvan då. Jag vävde när jag var 12 år, kan varken läsa eller skriva. Jag arbetar åt Andrew Knowles i Little Bolton och tjänar ibland 7 shilling i veckan, ibland inte så mycket. Jag drar kolvagnar och arbetar från 6 på morgonen till 6 på kvällen. Paus en timme mitt på dan för att äta middag, har bröd och smör till middagsmat. Jag får inget att dricka. Jag har två barn, men de är för små för att arbeta. Jag drog kolvagnar när jag var med barn. Jag känner en kvinna som gick hem, tvättade sig, la sig, födde ett barn och gick till arbetet igen under veckan. Jag har ett bälte runt midjan och en kedja

Arbetet i gruvorna innebar att sitta i mörkret och öppna dörrar i gruvgången när kolvagnen kom ...

108

1700-talets revolutioner


… att krypande på händer och fötter dra en kolvagn efter sig ...

mellan benen och jag går på händer och fötter. Gången är mycket brant och vi måste hålla i ett rep, och när det inte finns annat får vi ta tag i vad vi kan få fatt i. Det är sex kvinnor och sex flickor och pojkar i gruvhålan där jag arbetar, det är ett mycket tungt arbete för en kvinna. Gruvan är mycket blöt där jag arbetar och vattnet rinner alltid över skoskaften och jag har haft det upp över knäna, det regnar in förfärligt i taket. Mina kläder är genomvåta nästan hela dagen. Jag har aldrig varit sjuk i hela mitt liv utom när jag var med barn. Min kusin ser efter mina barn under dagen. Jag är mycket trött när jag kommer hem på kvällen. Jag somnar ibland innan jag hunnit tvätta mig. Jag är inte så stark som jag varit och jag klarar inte mitt arbete så bra som jag brukade. Jag har dragit tills jag skavt skinnet av mig, bältet och kedjan är värre när vi är med barn. Min make har slagit mig många gånger när jag inte varit klar. I början var jag inte van och han har lite tålamod. Jag vet att många män slår sina dragare. Jag vet att män tar sig friheter med dragarna och några av kvinnorna har oäktingar. ”

1. Ge exempel från texten på hur tungt och svårt arbetet var för barnen i gruvorna. 2. Beskriv hur en vanlig dag i Bettys liv kunde vara från det hon stiger upp på morgonen tills hon lägger sig på kvällen. 3. Undersökarna från parlamentet upprördes av det hårda barnarbetet men de blev nästan mer upprörda över att man arbetade naken eller nästan naken i de varma gruvschakten. Vad tror du det beror på? 4. Vad reagerar du mest på när du läser Bettys berättelse? Kan du utifrån texten förstå att de som skrivit texten reagerat på hur hon har det? Är rapporterna i Parliamentary Papers en bra källa om man ska beskriva förhållandena i Storbritannien under den industriella revolutionen? Motivera ditt svar. 5. Anta att det brittiska parlamentets undersökare också hade intervjuat industri­ ägaren om arbetsmiljön. Vad tror du han skulle ha sagt?

... och att bära tunga bördor av kol.

Industrialiseringen

109


Industrin förändrar världen Under 1800-talet spred sig den industriella revolutionen från Storbritannien till allt fler länder i Europa och USA. Denna stora samhällsförändring påverkade människorna på flera områden.

Befolkningsökning För 1800-talsmänniskan innebar förändringen en större chans att överleva. Ett effektivare jordbruk kunde producera mer livsmedel. Det betydde mer mat och bättre hälsa. Smittkoppsvaccinet och andra framsteg inom medicinens område gjorde att allt fler överlevde sjukdomar som tidigare varit dödliga. Resultatet blev att Europas befolkning ökade kraftigt. Men som vi har sett hade in­ dustrialiseringen också en baksida. De usla för-

hållandena i de brittiska gruvorna förbättrades genom lagstiftning, men skillnaden mellan fattig och rik var enorm. Industri­arbetarens vardag med hårt arbete, dålig arbetsmiljö och trånga bostäder var en bister verklighet för många.

Urbanisering Industrialiseringen innebar att många människor bytte arbete. Från jordbruket drog människorna mot fabrikerna där det fanns nya arbetstillfällen. Det innebar att de lämnade landsbygden och tog sig till de nya industristäderna som vuxit fram där man startat fabriker. Urbaniseringen, det vill säga inflyttningen till städerna, blev en följd av industrialiseringen.

Industrialiseringen gjorde att städerna växte snabbt. I många fall uppkom slumområden med trånga och dåliga bostäder. Bilden är från 1880-talets Baxter Street, New York.

110

1700-talets revolutioner


Det fläckiga monstret Smittkoppor var en mycket allvarlig sjukdom. Av dem som drabbades dog minst var tionde person. I slutet av 1700-talet innebar det 400 000 personer varje år i Europa. Småbarnen drabbades allra hårdast. Smittkoppor påminner i utseendet om vattkoppor. Därför kallades sjukdomen i England för det fläckiga monstret. De flesta som fick ”kopporna” överlevde sjukdomen. Men många hade otur och blev blinda eller döva. Nästan alla fick ärr efter kopporna. En del fick så många att deras ansikten blev helt förstörda.

Försök att stoppa sjukdomen Lady Mary Montagu var en av dem som drabbades av smittkopporna. Vid 22 års ålder förlorade hon sina ögonbryn och fick mängder av ärr i ansiktet. Efter några år utnämndes hennes man till ambassadör i Turkiet och paret flyttade till Konstantinopel. Ganska snart efter ankomsten gjorde Mary Montagu en viktig upptäckt. Gamla gummor gick omkring och behandlade folk mot just smittkoppor. De rispade försiktigt friska människor på armen och förde in smittkoppor i såret. Resultatet blev för det mesta en mycket kortvarig och lindrig form av sjukdomen. Metoden kallades ympning. Mary Montagu lät omedelbart behandla sin äldste son på detta sätt. Efter hemkomsten till London fick dottern samma behandling.

Experiment på fångar och fattiga barn I London hade man några år tidigare haft en mycket allvarlig smittkoppsepidemi och kungahuset visade mycket stort intresse för den nya metoden. Kanske var den lämplig för de kungliga barnbarnen? Men man ville ha bevis för att metoden verkligen fungerade. På förslag av Mary Montagu användes därför dödsdömda fångar och barn från fattig­ huset som ”försökskaniner”. Experimentet blev en stor framgång och behandlingsmetoden spred sig snabbt bland läkarna. Ympningen var dock inte ofarlig. Den ympade kunde inte få smittkopporna men han eller hon kunde smitta andra. Och det hände trots allt att en del av de behandlade dog.

Jenner uppfinner vaccinet Ute på den engelska landsbygden fanns den unge läkaren Edward Jenner. Han hade märkt att mjölkerskorna aldrig fick smittkoppor. Vad kunde det bero på? En dag svarade en ung mjölkerska: ”Jag kan inte få smittkopporna eftersom jag har haft kokoppor!” Jenner funderade länge på detta. Till sist till­ verkade han ett medel gjort på kokoppor. Eftersom ko heter vacca på latin kom det nya medlet att kallas vaccin. Metoden att spruta in medlet kallas därför vaccinering. En åttaårig pojke var år 1796 den förste som blev vaccinerad. Efter ytterligare en vecka testades pojken med en spruta smittkoppsvirus. Inget hände! Pojken visade inga tecken alls på smitt­ koppor. Metoden blev snabbt en succé.

En oljemålning från slutet av 1800-talet visar hur Edward Jenner vaccinerar ett barn.

1. Det finns ju sjukdomar idag som är svåra att bota. Kan du tänka dig någon medicinsk upptäckt idag som skulle kunna liknas vid smittkoppsvaccineringen? 2. När man provade ut smittkoppsvaccinering användes dödsdömda och fattighusbarn som ”försökskaniner”. Ska man få prova ut nya mediciner på människor? Ska man få använda försöksdjur? Hur tycker du att forskare ska göra för att testa om nya mediciner fungerar?

Industrialiseringen

111

FÖRDJUPNING & METOD

Värderingsövning


En ny värld Industrialiseringen skapade en ny värld för människorna. Vetenskap och teknik förändrade vardagslivet på alla områden. Fabrikerna tillverkade nya varor i mängder man aldrig tidigare sett. Ångbåtar och järnvägar gjorde det enklare att resa inom och mellan mellan länder. Ändå var det fortfarande många som aldrig lämnade byn eller staden där de bodde. Europa och Nordamerika gick in i stålåldern. Stål är ett slags

järn med låg kolhalt, och det gör det både hårt och böjligt. Mot slutet av 1800- talet kunde man massproducera billigt stål av bra kvalitet. Järnvägar, broar, båtar och huskonstruktioner kunde byggas i stål. Eiffeltornet i Paris var ett strålande exempel på den nya tidens teknik. Tilltron till teknik och vetenskap var stark. Människan skulle gå en lycklig framtid till mötes trodde man. Det tycktes inte finnas några gränser för människans framsteg. Eiffeltornet i Paris visade vad som kunde göras med ny teknik och industriella metoder. Här är inte bygget riktigt klart. När blev det färdigt?

FÖRDJUPNING & METOD

Längdsnitt

Ett stort steg för mänskligheten

inbäddade i en gummimassa med järnlinor ytterst för att den skulle hålla. När fartyget la ut kabeln hände det att kabeln brast av sin egen tyngd. Efter många kabelbrott och besvärligheter var allt klart i början av augusti år 1858 och drottning Victoria kunde skicka sitt meddelande till USA:s president. Det tog 55 minuter att skicka och alla tyckte att det var ett stort steg framåt för hela mänskligheten.

1. Vad stod det i Victorias telegram? Översätt det till svenska. Vad tror du att den amerikanske presidenten skrev i sitt svarstelegram? Den 13 augusti 1858 skickade drottning Victoria av England det här telegrammet till den amerikanske presidenten. Att skicka telegram var ingen nyhet. Det fanns telegraflinjer på land sedan några år tillbaka. Signalerna skickades genom kabel och man använde sig av morsealfabetet. Men det var stora problem att lägga ut tele­ graf­­­kablar till havs. Atlanten var djup, 3 000 meter, och det behövdes en kabel som var över 4 000 kilometer lång. Kabeln bestod av sju koppartrådar

112

1700-talets revolutioner

2. Hur skickade man meddelanden förr? Hur gjorde stenåldersmänniskan? Hur gjorde greker och romare? Hur gjorde man på 1700-talet och 1800-talet? På 1900-talet? Och hur gör man idag? Gör en tidsaxel med korta informationsrutor som visar utvecklingen från äldsta tider fram till idag. 3. Hur tror du vårt sätt att kommunicera kommer att förändras i framtiden?


Industrialismen kommer till Sverige I det gamla bondesamhället i Sverige tillverkade man det mesta hemma på gården. Men det fanns också hantverkare som kunde tillverka det som krävde specialistkunskaper. Skräddaren, smeden, skomakaren och andra hantverkare hade sin givna plats och försörjning i bondesamhället. Men den industriella revolutionen skulle även nå Sverige och förändra allt. I mitten av 1800-talet börjar ordet fabrik dyka upp.

Textilindustrin Liksom i Storbritannien var det textilindustrin som var först. I mitten av 1800-talet kom de första stora textilfabrikerna. Vid rader av maski­ ner stod arbetare och spann garn och vävde tyg. Ingen hantverkare kunde konkurrera med de

En besökare i Sundsvall år 1872 kunde säga: ”Såg vid såg jag såg varhelst jag såg”. Då fanns det 16 sågar (sågverk) med tillsammans över 2 000 arbetare i distriktet. Bilden visar sågverksarbetare i Framnäs vid Timrå.

ofantliga mängder tyg som fabrikerna tillverkade. Borås och framför allt Norrköping blev huvud­ orter för den snabbt växande textil­industrin. Vid Motala ström i Norrköping, växte ett mäktigt industrilandskap fram med mängder av textilfabriker. Morgon och kväll drog tusentals arbetare fram genom gatorna på väg till eller ifrån sina arbetsplatser.

Skogsindustrin Sverige hade sålt trä och timmer till övriga Europa sedan lång tid tillbaka. Men det är först i mitten av 1800-talet som man kan tala om en sågverksindustri. Tidigare hade sågarna legat vid vattenfall där det rinnande vattnet var kraft­källan. Med ångmaskinen kom ångsågarna


och nu behövde inte sågverken ligga kvar vid vatten­fallen. Men det gällde att finna bästa läget. I Norrland fanns stora skogar. Längs älvarna kunde timret flottas (föras med vattnet) ner till kusten. Där fanns hamnar där båtar kunde ta det sågade timret till köparna i Storbritannien och andra länder i det industrialiserade Väst­europa. Därför växte det upp sågverksdistrikt längs kusten. Det viktigaste och största låg i Sundsvallsområdet. Träden i skogen fick med tiden också ett annat användningsområde. Läskunnigheten och tidningsläsningen ökade i Europa. Därför blev papper en efterfrågad vara. Fabriker som tillverkade pappersmassa och papper dök upp i närheten av sågverken. Industrierna som använde skogens träd som råvara blev en allt viktigare del av Sveriges ekonomi.

Verkstadsindustrin Vi förflyttar oss till Värmland år 1846. Det året föddes en pojke i den fattiga familjen Ericsson. Han fick heta Lars Magnus och visade sig vara tekniskt begåvad. Men någon längre skolgång var det inte tal om. Att fattiga bondsöner skulle få studera var sällsynt. Lars Magnus fick som tioåring arbete i en närbelägen gruva. Gruv­ ägaren märkte Lars Magnus teknikintresse och gav honom möjlighet att komma till Stockholm för tekniska studier. Lars Magnus Ericsson kunde så småningom starta ett företag som specialiserade sig på en av tidens stora nyheter, telefonen. Företaget var framgångsrikt och den fattige bondsonen blev en förmögen industri­ ägare. Idag är hans efternamn Ericsson känt över hela världen. På 1870-talet tog verkstadsindustrin fart i Sverige. Duktiga svenska tekniker och uppfinnare som Lars Magnus Ericsson utvecklade nyheter som ledde till att stora industriföretag växte fram. Verkstadsindustrins produkter gick i stor utsträckning på export. Telefoner från Ericsson, gasfyrar från AGA, mjölkseparatorer från Alfa Laval och kullager från SKF spreds över världen. 114

1700-talets revolutioner

En fransk reklamaffisch från tidigt 1900-tal, som visar den svensktillverkade mjölkseparatorn från Alfa Laval.

Järn- och stålindustrin Ett område där Sverige länge varit världsledande var järnframställning. Vi hade gott om järnmalm och gott om skog. Skogen behövdes för att få träkol. Det gick åt stora mängder träkol för att få smidbart järn av järnmalmen. Men så kom engels­­­männen, som vi har sett, med en upp­ finning som ställde till problem för svensk järn­­produktion. Istället för träkol kunde stenkol användas vid järnframställningen. England, liksom många andra länder i Europa, hade gott om både järnmalm och billigt stenkol. Det innebar att Sverige fick svårt att konkurrera. Många järnbruk tvingades slå igen. Framtiden såg mörk ut för svensk järnframställning.


Men i slutet av 1800-talet gick världen in i stålåldern. Sverige utvecklade flera metoder för stålframställning och kunde producera stål av hög kvalitet till konkurrenskraftiga priser. På 1880-talet kunde man också börja använda fosforrik järnmalm. Tidigare hade den varit oanvändbar eftersom fosforn gjorde järnet sprött. Genom thomasmetoden, kunde fosforn tas bort. Nu kunde Sverige använda de stora fosforrika järnmalmsfyndig­heterna i Kiruna och Gällivare-Malmberget. Järn- och stålindustrin i Sverige fördubblade både sin produktion och export under perioden 1870 till 1914.

Arbetarfamilj i sin lägenhet på Flemingsgatan i Stockholm. Familjen med åtta barn bor i ett rum och kök.

Industriarbetarliv Industrin producerade varor i snabb takt. Exporten av svenska industrivaror ökade. Men hur var vardagen för dem som arbetade på sågverk och i verkstäder, vävsalar och stålverk?

Bostäderna År 1895 gjordes en undersökning av bostads­ förhållandena för 700 fabriksarbetarfamiljer i Norrköping. Nästan alla bodde antingen i ett rum och kök (61 procent) eller i ett spisrum (35 procent). Ett spisrum var ett enda rum med en järnspis som värmekälla och plats för matlagning. Familjerna var stora, ofta fem till sju personer, men de kunde vara ännu större. Det vanliga var att några familjer delade på vattenpump och utedass på gården. Allt hushålls- och toalettavfall gjorde att råttor och kacker­lackor trivdes på gårdarna. Vägglöss var inte ovanligt i lägenheterna. Förhållandena var liknande i industriarbetarbostäder i andra delar av landet. Gruvarbetare i Grängesberg i Bergslagen i början av 1900-talet. Gruvarbetet var tungt och kunde vara farligt. Det är långt till dagens skyddsutrustning med hjälmar och andra säkerhetsanordningar.

Arbetsmiljön I den stora vävsalen vimlade det av drivremmar och kugghjul som var i ständig rörelse. Det hände ofta att en arbetare fastnade med fingrar, Industrialiseringen

115


armar eller hårtestar i maskinerna och dödsolyckor förekom ibland. En läkare beskrev år 1900 arbetsmiljön i textilfabriken så här: ”… om man själv inandats den av fint fördelad bomull och olja blandade luften, som här dag efter dag insupes kan man ej längre förvånas över den bild arbetaren här i staden företer. Man kan gå igenom sal efter sal i dessa väldiga byggnader och kanske inte träffa på ett ansikte som ger bilden av hälsa. Dessa unga flickor på 15, 20 à 30 år är magra, hopsjunkna, ej utvecklade kroppar, bleka och glåmiga …” Arbetsmiljön var dålig i industrins barndom även här i Sverige. Maskiner utan skydds­ anordningar, långa arbetsdagar på upp till 12–14 timmar och arbetslokaler utan venti­ lation var det vanliga. Folksjukdomen tuberkulos var vanlig bland fabriksarbetarna. För att förhindra smittan var det förbjudet att spotta på golvet och i stället fanns det spottkoppar uppsatta här och där. Läkarna ansåg att smittan ändå spreds och uppmanade textilarbetarna att ha med sig privata fickspottkoppar. Tuberkulos och andra lungsjukdomar var en vanlig dödsorsak. För mer än hälften av fabriksarbetarna var det den angivna döds­ orsaken.

Barn och ungdomar användes som arbetskraft i industrin långt fram i tiden. Här är det en pojke som rensar textilmaskinen i ett bomullsspinneri i Lancaster, Storbritannien.

116

1700-talets revolutioner

Källanalys och längdsnitt

Den vita pesten Elis Skjutspojken Nils född 1898 berättar: ”Det var det året jag hade gått och läst och blivit konfirmerad, 1912 var det. På hösten körde jag Elis i Gata till järnvägsstationen. Elis var min konfirmations­kamrat. Nu skulle han ta tåget till sanatoriet (se bildtext). Elis hade fått lungsot. Därför var det inte så många som gärna gick in i stugan i Gata. Alla visste ju att det var smittsamt. Elis förstod väl det för han stod utanför hus­ knuten och väntade när jag kom med hästskjutsen. Stugan i Gata såg inte mycket ut för världen. Kall och dragig var den säkert. Elis stod och rökte när jag kom. Cigaretten hängde i mungipan. Röken skulle vara bra mot smittan var det många som trodde. Elis var lite småkaxig när vi satt i häst­kärran på väg mot stationen. Han pratade om all den goda maten han skulle få på sanatoriet. Och alla vackra flickor han skulle träffa, för att inte tala om de undersköna sköterskorna. Men Elis var rolig och vi hade trevligt under resan. Han hostade illa några gånger och jag såg att det blev rött när han spottade i tygkluten. Vid stationen stoppade han händerna i byxfickorna när tåget kom. Det var väl för att jag skulle slippa ta honom i hand när vi sa adjö. Vid jul var Elis hemma igen, fem kilo tyngre, rund och rödblommig om kinderna. Men nästa höst var han tillbaka på sanatoriet. Han hade fått återfall. Den julen kom han också hem men nu var det för att dö hemma. Han dog på nyårsafton efter en stor lungblödning.”

Ett tecken på lungsot eller tuberkulos, tbc, var att den sjuke hostade blod. I det skedet var sjukdomen mycket smittsam. Om det inte skedde någon förbättring förstördes lungorna så småningom och den sjuke dog. Någon bot för sjukdomen kände man inte till. Det betydde att när läkaren konstaterade lungsot var det ett dramatiskt besked.


I Sverige liksom i många andra länder var lungsot en folksjukdom för hundra år sedan. År 1900 hade 100 000 svenskar sjukdomen och 10 000 dog varje år. Det var den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar. Omkring år 1900 började man bygga sanatorier i Sverige. Det var specialsjukhus för dem som drabbats. Läkarna hade förstått att trångboddhet, undernäring och dålig hygien satte ner motståndskraften mot sjukdomen. På sanatorierna skulle man motverka detta. Patienterna fick rikligt med mat. Sanatorierna byggdes ofta avsides, högt belägna i skogsterräng. Skogsluften skulle vara nyttig. Sjukhussalarna var ljusa och rymliga. Maten, luften och lagom med motion skulle göra patienterna friska. För den som inte orkade promenera fanns särskilda ligghallar där patienterna fick vila, påpälsade utomhus, för att få andas den nyttiga skogsluften. Många av patienterna var ungdomar och liksom Elis såg de säkert fram emot en sanatorievistelse. Det var en tillvaro som skilde sig från deras vanliga liv. Gott om mat och vila var de säkert inte bortskämda med. Här kunde de få tid att läsa och roa sig med jämnåriga. Men i bakgrunden fanns säkert tankarna på sjukdomen, den som ingen visste någon bot för. I takt med att levnadsstandarden blev bättre under 1900-talets gång minskade sjukdomsfallen. När antibiotika* kom i bruk under 1940-talet

kunde sjukdomen besegras. Sanatorierna kunde avvecklas och "den vita pesten" var inte längre någon folksjukdom i Sverige.

1. Lungtuberkulos, tbc, är inte längre en vanlig folksjukdom i Sverige, men hur är det i resten av världen? Försök kartlägga utbredningen av tbc i världen idag. Användbara adresser: www.lakareutangranser.se/tbc, http://gamapserver.who.int 2. När Elis hade dött kunde inte hans mor Marta bo kvar i stugan. Smittan fanns ju i hela huset trodde man, till och med i Martas och hennes dotter Annas kläder. Marta och Anna lämnade stugan för alltid och gick till de närmaste grannarna för att få hjälp. Det enda de hade var kläderna de hade på sig. Fick de någon hjälp? Var grannarna rädda för smittan? Vad du tror hände? Det här är en berättelse ur verkligheten och på elev- och lärarwebbarna finns den sanna fortsättningen på Martas och Annas historia.

För den som drabbats av den farliga sjukdomen tuberkulos eller tbc fanns särskilda sjukhus som kallades sanatorier. Frisk luft, vila och näringsrik mat trodde man kunde bota de sjuka. Här ligger patienterna ordentligt påpälsade utomhus. Tbc var den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar i Sverige i början 1900-talet.

Historia

117

FÖRDJUPNING & METOD

Sverige och lungsoten


Sammanfattning

Industrialiseringen I industrialiseringens barndom flyttade många från landet till de ställen där fabriker startats. Där blev de industriarbetare och levde ofta under svåra förhållanden, både i fabrikerna och i hemmen. Barnarbete förekom. Industrialiseringen gjorde att varor kunde produceras i mängder som aldrig tidigare. En annan följd av industrialiseringen var urbaniseringen: att folk lämnade landsbygden och flyttade in till städer och industrisamhällen. Befolkningen ökade, inte minst genom att vaccinering mot smittkoppor infördes. Världen gick in i stålåldern under slutet av 1800-talet och människorna såg ljust på framtiden tack vare den nya tekniken och vetenskapens framsteg. Sverige började industrialiseras under andra hälften av 1800-talet. Liksom i Storbritannien startade det i textilindustrin, med Norrköping och Borås som viktiga industristäder. Det fortsatte inom sågverksindustrin med centrum först i Sundsvallsområdet. Massa- och pappersindustrin fick allt större betydelse med den ökande läskunnigheten i världen. Inom verkstadsindustrin fanns en hel rad uppfinnare och företagsledare som gjorde svenska företag världsledande, som Lars Magnus Ericsson och företaget Ericsson.

Den industriella revolutionen skulle helt förändra människors sätt att leva. Industrin blev den viktigaste näringsgrenen i stället för jordbruket. Det hela började i Storbritannien med förbättringar inom jordbruket. Skiftet medförde större sammanhängande åkrar. Nya metoder gjorde jordbruket effektivare, och nya växter och bättre boskap gav större avkastning. Den industriella revolutionen startade i Storbritannien i slutet av 1700-talet, och det berodde på att där fanns: • Kapital från handeln och det moderniserade jordbruket. • Råvaror som ull från jordbruket samt stenkol och järnmalm. • Arbetskraft som inte längre behövdes i det moderniserade jordbruket. • Uppfinningar inom först textilindustrin och sedan ångmaskinen som blev en viktig energikälla i de nya fabrikerna. • En stor marknad på grund av folkökningen i Storbritannien och genom att kolonierna var tvungna att handla med Storbritannien.

James Watt förbättrar ångmaskinen 1769

1700 Koks

118

1750 Förbättrade jordbruksmetoder i Storbrittannien

1700-talets revolutioner

1800 Ångmaskinen

Textilindustri i Storbritannien

Smittkoppsvaccinering

1850 Ångfartyg Lokomotiv Svensk textilindustri


1. Vad innebar skiftet i Storbritannien? Vad tror du bönderna tyckte när de fick reda på att skiftet skulle genomföras? 2. Förklara hur det kunde komma sig att det brittiska jordbruket på 1700-talet började producera mycket mer livsmedel än tidigare. Vilken betydelse fick det för industrialiseringen? 3. Varifrån kom kapitalet när industriella revolutionen startade i Storbritannien? 4. Vilka viktiga råvaror fanns i Storbritannien som hade betydelse för industrialiseringen? Vilken var den viktigaste anser du? Vilka är de viktigaste råvarorna för industrin idag, tror du? 5. Ångmaskinen och andra uppfinningar hade stor betydelse för industrialiseringen. Beskriv varför de var viktiga.

6. Vad menas med urbanisering? Pågår urbaniseringen fortfarande? 7. Var och inom vilka branscher började industrialiseringen i Sverige? Ge exempel på varor. 8. Både arbetsmiljön och sjukdomar kunde vara farliga för industriarbetarnas hälsa. Ge exempel. 9. Beskriv hur en typisk industriarbetarbostad i Sverige kunde se ut vid sekelskiftet år 1900. Vad skulle du ha svårast att vänja dig vid i en sådan bostad? 10. Vad var bra respektive dåligt med den industriella revolutionen? 11. Varför startade den industriella revolutionen just i Storbritannien och inte i exempelvis Sverige?

Viktiga ord arbetskraft

skogsindustri

arbetsmiljö

smittkoppsvaccin

avel

stenkol

befolkningsökning

stål

fabrik

tuberkulos

järnväg

ull

kapital

urbanisering

marknad

verkstadsindustri

potatis

ångbåtar

råvaror

ångmaskin

skifte

1900 Stålåldern Svensk skogsindustri Svensk verkstadsindustri

Industrialiseringen

119

Repetition & Reflektion

Frågor


Det är 1773 och vinter i Boston. Tre brittiska fartyg har nyligen kommit från Indien med stora laster av te. Tusentals människor är samlade vid kyrkan för att protestera mot Storbritanniens inblandning i koloniernas verksamhet. Plötsligt hörs ett krigsrop och ett femtiotal män, utklädda till indianer, störtar förbi och vidare mot hamnen. Folkmassan följer efter ner mot kajerna och upp på höjden vid Cows Lane. De utklädda klättrar ombord på de brittiska 120

Historia

fartygen och börjar förstöra telasten. Kista efter kista kastas ner i vattnet. På några timmar förstörs te för tiotusentals pund. Den här händelsen brukar kallas Boston Tea Party. Det var en liten händelse som skulle få stor betydelse. Inom några år skulle de amerikanska kolonierna förklara sig självständiga från hemlandet. Något sådant hade aldrig tidigare hänt i världshistorien.


AMERIKANSKA FRIHETSKRIGET

Besegrade fiender och nya skatter Sjuårskriget (se s. xx) hade förts runt hela världen. Freden hade blivit en total triumf för Storbritannien. Frankrike hade tvingats lämna nästan alla sina områden i Nordamerika och Storbritannien härskade nu över ett jättelikt område från Hudson Bay i norr till Florida i söder. Men knappt hade man i London satt sig ner i fåtöljerna med en kopp te förrän det kom oroande nyheter. Den egna befolkningen i Nordamerika ville inte längre betala sina skatter.

HUDSON BAY

L U

I S

N A I A

i M is sissipp App al De tre a c h e rn tt

O A N Y STILLA HAVET

on k a olo nie rna

D A N A Quebec C A

Av Ryssland och Spanien omstritt område

Boston Philadelphia Washington

ATLANTEN

Florida

S

P

A

N

I E N

Storbritannien gick segrande ur sjuårskriget. Nu härskade man över ett enormt område i Nordamerika.

Bråk om skatterna Längs kusten i öster låg 13 brittiska kolonier*. Vi brukar kalla dem ”de amerikanska kolonierna”. Där bodde ungefär två miljoner invånare. Av dem var några hundratusen slavar. Tidigare hade kolonierna varit omgivna av fiender: fransmän i norr, indianer i väster och spanjorer i söder. Men efter freden i sjuårs- kriget hade läget förändrats. Kolonierna kände sig inte längre hotade. Därför ville de inte ha militär hjälp från Storbritannien. I London hade makthavarna en annan uppfattning. Kriget hade kostat stora summor pengar och de nya landområdena måste också försvaras. Parlamentet (riksdagen) tyckte det var självklart att kolonierna skulle vara med och betala för kriget och för det framtida försvaret. Därför införde man flera nya skatter. De var inte särskilt stora men amerikanerna blev upprörda. De hade inte fått vara med om beslutet och ansåg det vara olagligt. Amerikanerna började som protest bojkotta* brittiska varor. Till sist avskaffades alla skatter utom en liten tull* på te. Trots detta fortsatte protesterna. I Boston övergick snöbollskastning mot brittiska soldater i ett bråk som slutade med att fem kolonister dödades. Efter det var protesterna särskilt starka i just Boston. Ovanpå detta följde så Boston Tea Party där kolonisterna kastade värdefulla brittiska laster med te i havet.

Amerikanska frihetskriget

121


skulle det gå till? Storbritannien hade världens största krigsflotta men knappt någon armé. Till sist tvingades man hyra omkring 30 000 tyska soldater.

Självständighetsförklaringen Strider bröt snart ut på många ställen i Amerika. Samtidigt som dessa pågick samlades valda ombud för kolonierna i Philadelphia och efter många och långa diskussioner förklarade man sig till sist för självständiga* från Storbritannien. Den 4 juli 1776 läste man upp självständighetsförklaringen. Det är därför USA firar sin nationaldag detta datum. Fortsatt krig och fred Kriget fortsatte under flera år. Samtidigt förklarade Frankrike åter krig mot Storbritannien. Än en gång kom kriget att föras runt hela jordklotet. Till sist blev krigskostnaderna så stora att länderna helt utmattade slöt fred. År 1783 erkände Storbritannien den nya amerikanska staten USA (United States of America). Den kom att bestå av de 13 kolonierna, som nu kallades stater, samt området fram till Mississippi och upp till Kanada.

När man i London fick höra talas om vad som hänt på andra sidan Atlanten blev stämningen mycket upprörd. Man bestämde sig för kraft­ åtgärder. Bland annat stängdes Bostons hamn och brittiska trupper fördes över till Amerika. Många amerikaner ville nu bryta sig loss från Storbritannien och bilda en egen stat men de flesta var fortfarande tveksamma. Man bestämde sig i alla fall för att bygga upp en amerikansk armé. Till befälhavare utsågs George Washington, en rik jordägare från södern. En amerikansk armé kunde man inte tåla i London. Den måste helt enkelt slås ner. Men hur 122

1700-talets revolutioner

Vermont New Hampshire Massachusetts Boston New York Rhode Island Connecticut New Yersey Philadelphia a

Brittisk vrede

De 13 kolonierna.

A p p a l a c h e r n

I bildens överkant ser vi den amerikanska självständighets­ förklaringen. Den 46 meter höga Frihetsgudinnan står på en lika hög sockel i New Yorks hamn. I vänster hand håller hon en tavla med texten: July IV MDCCLXXVI (1776).

Delaware Mar yland Virginia

North Carolina ATLANTEN

South Carolina Georgia


Amerikanska frihetskrigets betydelse Att en koloni hade gjort uppror mot sitt hemland var något helt nytt i världshistorien. Nyheten om detta spreds runt hela jordklotet och i många länder diskuterade man för och emot det som hade hänt. I självständighetsförklaringen från den 4 juli 1776 förklarade upprorsmännen att ”alla männis­ kor har skapats lika” med rätt till ”liv, frihet och strävan efter lycka”. De hävdade också att en regerings viktigaste uppgift var att trygga dessa rättig­ heter. Om en regering inte skötte detta så hade folket rätt att avsätta den. Och nu hade koloniernas lidande varit så stort och långvarigt att man inte längre ville ha med Storbritannien att göra.

Makten delad i tre delar Men hur skulle den nya regeringen egentligen se ut? Ja, det var man oense om. En del tyckte att varje stat skulle bestämma var för sig. Andra ville ha ett gemensamt förbund*. Till sist enades man om en stark förbundsstat där makten skulle delas

upp på tre olika delar. De olika delarna skulle sedan kontrollera varandra så att ingen av dem fick för mycket makt. • En riksdag, kongressen, med representanter från varje stat skulle bestämma om skatter och lagar. • Domstolar skulle döma efter lagarna. • En vald president skulle styra landet. Han skulle också vara högste befälhavare för de militära styrkorna. Det var kanske därför som George Washington valdes till USA:s förste president (1789–1797).

Washington blir ny huvudstad Philadelphia var USA:s första huvudstad. Men man ville inte att huvudstaden skulle ligga inne i någon enskild stat. Därför byggdes snart en ny huvudstad utanför de gamla områdena. Den kom att kallas Washington efter den förste presidenten.

George Washington ledde den amerikanska armén under frihetskriget. Han blev också landets förste president.

Amerikanska frihetskriget

123


Många missnöjda grupper Många amerikaner var lyckliga över det som hade hänt. Men det fanns också stora grupper som inte hade vunnit någonting på det hela.

Lojalisterna Många hade varit emot frigörelsen. De var lojala (trofasta) mot Storbritannien och kallades loja­ lister. Många av dem kämpade också på Stor­ britanniens sida. Under och efter kriget lämnade mer än hundratusen lojalister landet och slog sig ner i hemlandet Storbritannien eller Kanada. Det är därför som så många i Kanada talar engelska. I de gamla franska områdena kring Quebec talas dock fortfarande mest franska. Det vanliga folket I demonstrationerna mot Storbritannien och i George Washingtons armé hade det funnits många sjömän, bönder och hantverkare. Men så var det inte längre när man samlades i Philadelphia för att besluta om framtiden. Då hade rika

borgare från städerna och stora jordägare från södern tagit över och de tänkte mest på sina egna intressen. Exempelvis krävdes det en viss för­ mögenhet för att man skulle få rösträtt.

Kvinnorna De som samlats i Philadelphia var inte bara rika. De var också män. En av dem fick brev från sin hustru. Hon skrev: ”I den nya lagen ... önskar jag att ni ska komma ihåg kvinnorna ... annars ... är vi överens om att stödja ett uppror och kommer inte att känna oss tvungna att lyda lagarna som vi inte själva varit med om att införa.” Hotet hjälpte inte. Kvinnorna fick ingen rösträtt och de var fort­farande utestängda från högre utbildning. Slavarna

Slavarna hade erbjudit sig att kämpa mot Storbritannien om de i belöning fick sin frihet – men svaret blev nej. Freden medförde inte heller någon förbättring för slavarna.

Frihetskriget hade inte inneburit någon förbättring för slavarna. Men så småningom bestämdes det att inga nya slavar skulle få införas i landet från och med 1808. Bilden är hämtad från filmen Rötter.

124

1700-talets revolutioner


Indianhövdingen Pontiac talar med hårda ord till de vita.

I den amerikanska självständighetsförklaring­ en kunde man visserligen läsa att alla människor hade ”... rätten till liv, frihet och strävan efter lycka” men trots detta behölls slaveriet. Det dröjde ända till 1794 innan något hände. Då bestämdes att inga nya slavar skulle få införas i landet från och med 1808.

Indianerna Under sjuårskriget hade indianerna stött fransmännen. Det var för att fransmännen mest ägnade sig åt handel och inte erövrade land på samma sätt som de amerikanska kolonisterna. Men fransmännen förlorade kriget och tvingades överlämna området väster om Appalacherna till Storbritannien. Indianerna kände sig då hotade och startade ett krig. Det har fått namnet Pontiacs krig efter den indianhövding som ledde de olika stammarna.

Indianernas förtvivlade kamp

Indianerna erövrade tio av de tolv brittiska forten* i området. Så småningom blev de ändå tvungna att förhandla om fred. Under förhandlingarna smittade de vita avsiktligt ner indianerna med smittkoppor*. De delade ut nedsmittade filtar från ett sjukhus. Ändå kunde man inte besegra indianerna. Till sist lovade Storbritannien att området väster om Appalacherna också i fortsättningen skulle vara indianskt område. Inga vita skulle heller få flytta in där. De amerikanska kolonisterna blev rasande. Att flytta västerut var ju enda sättet för dem att få tag på nya landområden! Indianerna var mycket oroade över amerikanernas jakt på ny jord. Därför kämpade de på Storbritanniens sida under frihetskriget.

Amerikanska frihetskriget

125


FÖRDJUPNING & METOD

Historiebruk

Vems är historien? Bilden nedan visar Mount Rushmore i Syd-Dakota i USA. I berget har man sprängt och borrat fram 20 meter höga porträtt av fyra amerikanska presidenter: George Washington, Thomas Jefferson (som skrev självständighetsförklaringen), Theodore Roosevelt och Abraham Lincoln. Men många indianer (och andra färgade) upp­ lever att amerikansk historia nästan bara handlar om vita människor. Därför fick skulptören Ziolkowski uppdraget att göra ett liknande monument över indianernas hjältar. 1948 började han arbetet med Crazy Horse Memorial i Syd-Dakota. Det visar indianhövdingen Crazy Horse när han pekar mot området Black Hills och yttrar sina berömda ord: ”My lands are where my dead lie buried.” Minnesmärket, som ännu inte är inte klart, kommer en gång i framtiden att bli världens största skulptur med en höjd av 172 meter. Men skulpturens främsta uppgift är att hedra de nordamerikanska indianernas kultur, traditioner och arv.

126

Historia

Arbetet går långsamt framåt på grund av penningbrist. De ansvariga vägrar nämligen att ta emot statliga pengar och förlitar sig i stället på besökarnas entrépengar och bidrag. På internet kan du följa arbetet och se hur monumentet kommer att se ut en gång i framtiden.

1. Vems är egentligen historien? Vilka berättas det om i historieböckerna och vilka reser vi statyer över? Hur tror du historieböcker ser ut i olika länder och olika tider? 2. Vad kan det finnas för anledning att inte ta emot statliga pengar till Crazy Horse Memorial? 3. Vilka statyer finns på din hemort? Vilka avbildas och varför?


FÖRDJUPNING & METOD

Källkritik

Ett omdiskuterat foto Crazy Horse (1840–1877) var en av indianernas störste ledare. Han deltog bland annat i slaget vid Little Bighorn 1876, då indianerna besegrade den amerikanske generalen Custer och hans trupper. Året efter gav Crazy Horse och ytterligare två tusen indianer upp striderna. Han dödades samma år i samband med ett flyktförsök. Är detta ett foto av Crazy Horse? Ja, det påstår en del, men många tvivlar. Bilden publicerades första gången 1956 och sägs ha tagits på Camp Robinson 1877 där Crazy Horse då satt fängslad. Men många experter hävdar att originalbilden, som finns bevarad på en så kallad torrplåt1, bör ha tagits cirka tio till tjugo år senare, och alltså inte kan föreställa Crazy Horse. De menar också att den fotograferade indianens långa bröstplatta, halsduk och pärla runt håret inte stämmer med vad som var typiskt för tiden utan infördes längre fram. Dessutom finns det många andra fotografier tagna i Camp Robinson år 1877, men ingen av dem med samma bakgrund. Något annat fotografi av Crazy Horse att jämföra med finns inte heller. Enligt en del historiker vägrade han alltid att ställa upp på fotografering.

Vilka fyra skäl talar mot att Crazy Horse är personen på bilden?

torrplåt En metallskiva med en silverlösning på ena sidan där fotot avbildades (ofta spegelvänt). Metoden uppfanns 1871 och spreds förmodligen endast långsamt i början.

1

Amerikanska frihetskriget Historia

127


Sjuårskriget hade inneburit en stor seger för Storbritannien. Vid freden 1763 tog man över nästan alla Frankrikes områden i Nordamerika. Men kriget hade kostat mycket pengar och skulderna var stora. Dessutom skulle de nya områdena försvaras. Storbritannien ville att kolonierna skulle vara med och dela på kostnaderna. Parlamentet i London införde därför flera nya skatter. Men kolonisterna vägrade betala. De ansåg att skatterna var olagliga eftersom de inte själva fått vara med och besluta om dem. Protesterna ökade och kolonisterna vägrade ta emot brittiska varor. År 1773 inträffade den händelse som brukar kallas Boston Tea Party. Tre brittiska fartyg kom till Bostons hamn lastade med te. Ett 50-tal män klädde då ut sig till indianer, klättrade ombord på fartygen och kastade lasten i vattnet. Kolonisterna byggde också upp en egen armé med George Washington som befälhavare. Storbritannien svarade med att skicka militärer. Den 4 juli 1776 förklarade sig de 13 kolonierna självständiga under namnet USA (Unitaded States of America). Snart bröt det ut krig krig mellan USA och Storbritannien. Samtidigt förklarade Frankrike återigen krig mot Storbritannien.

År 1783 skrev de krigströtta länderna på freds­ avtalet. Storbritannien erkände nu USA (United States of America) som ett självständigt land. Den amerikanska frigörelsen från moderlandet Storbritannien blev mycket omdiskuterad runt om i världen. Den kom att påverka utvecklingen i många andra länder. Makten i USA kom att delas i tre delar som också skulle kontrollera varandra:

• En riksdag, kongressen, skulle bestämma om skatter och lagar. • Domstolar skulle döma efter lagarna. • En vald president skulle styra landet och vara befälhavare för de militära styrkorna. George Washington blev den förste presidenten. Den nya huvudstaden döptes sedan till Washington efter honom. Många amerikaner var glada och nöjda efter frigörelsen från Storbritannien. Men stora grupper var missnöjda. Det var lojalisterna (de som stött Storbritannien), det vanliga folket, kvinnorna, slavarna och indianerna. Deras situation var så gott som oförändrad eller kanske till och med försämrad.

HUDSON BAY

L

O U

I S

N A I A

A N Y

STILLA HAVET

on k a olo nie rna

D A N A Quebec C A

Av Ryssland och Spanien omstritt område

i M is sissipp App al De tre a c h e rn tt

Sammanfattning

AMERIKANSKA FRIHETSKRIGET

Boston

Philadelphia Washington

ATLANTEN

Florida S

P

A

N

I E N

Frankrike lämnar sina kolonier i Nordamerika 1763

Boston Tea Party Självständighets1773 förklaringen 1776

1760 Krig mellan Frankrike och Storbritannien 1757–63

128

1700-talets revolutioner

1770 Tullar

USA bildas av 13 kolonier 1783

1780 Amerikanska Frihetskriget 1775–83


1. Var i Amerika låg de brittiska kolonierna? Varför låg de just där?

7. Hur delades makten upp i USA? Varför ville man dela makten på det här sättet?

2. Varför vägrade kolonierna betala de nya skatterna till Storbritannien?

8. Varför byggde man en ny huvudstad?

3. Vilken händelse har fått namnet Boston Tea Party och vad blev följderna av den? 4. På de amerikanska 1 dollar-sedlarna finns en bild av George Washington. Vad kan det bero på?

9. Vilka vann och vilka förlorade på det amerikanska frihetskriget? 10. a. När ska en koloni eller en annan del av ett land ha rätt att förklara sig självständigt? Vad anser du? Har till exempel Gotland rätt att förklara sig självständigt från Sverige?

5. Vilket datum firar USA sin nationaldag och vilken är anledningen till det?

Repetition & Reflektion

Frågor

6. Vad står förkortningen USA för? Varför heter landet så?

b. Känner du till några exempel på områden som i dag vill bli självständiga eller som nyligen blivit det? Varför vill(e) de bli självständiga?

Viktiga ord bojkott

”Pontiacs krig”

”Boston Tea Party”

president

”de amerikanska kolonierna”

regering

förbund

sjuårskriget

förbundsstat

självständighetsförklaring

indianer

slavar

kongressen

smittkoppor

lojalist

tull

parlament

George Washington 1789–97

1790

1800 USA fortsätter växa

Amerikanska frihetskriget

129


Brödbristen har varit stor i Frankrike under flera år. Skördarna har slagit fel och det lilla av maten som når fram till städerna ökar ständigt i pris. Befolkningen i Paris visar sitt missnöje genom demonstrationer och plundringar. Men nu ryktas det om att kungens soldater är på väg för att slå ned protesterna. Panik bryter ut och folket beväpnar sig. Men var finns det kulor? Och var finns det krut? ”Till Bastiljen!” Ropet sprids vidare ... ”Till Bastiljen!” Den 14 juli 1789 stormas fästningen Bastiljen. De tillfångatagna soldaterna förs iväg. Några

offi­cerare* slås ihjäl eller hängs medan befäl­havaren får halsen avskuren. Hans huvud bärs sedan, spetsat på en högaffel, i triumf genom staden. Trots våldet och dödandet ser fransmännen idag med stolthet på stormningen av Bastiljen. Den brukar räknas som början av den franska revolutionen. Och revolutionen gav ökad demo­krati och mänskliga rättigheter långt utanför Frankrikes gränser. Utan den franska revolutionen hade kanske ditt liv sett helt annorlunda ut. Men allt började några år tidigare ...


FRANSKA REVOLUTIONEN Ett land i kris

Det kungliga hovet vistades, sedan slutet av 1600-talet, i Versailles strax utanför Paris. Där anordnades baler, konserter och skådespel. Här serverades fantastiska måltider och vinet flödade. Fyrverkerier steg upp mot himlen och så småningom också några av de första luftballongerna. Alla beundrade den franska kulturen. Det franska språket var världsspråket och konststilen i Versailles kopierades överallt. Och till Europas huvudstäder skickades provdockor med det allra senaste i kläder och frisyr.

Solen tycktes verkligen lysa över Frankrike! Men skrapade man lite på ytan såg verkligheten annorlunda ut. Versailles, hovlivet och alla fester kostade stora pengar. Men ännu värre hade de lång­ variga krigen med Storbritannien varit. Frankrike hade tvingats ta stora lån för att bygga krigsskepp och köpa vapen, och den som lånar måste till sist betala tillbaka. Men den franska statens kassakista var nästan tom. Vem skulle betala? Och kunde någon betala?

Många adelsmän var stormrika. Här ser vi en adelsfamilj dricka modedrycken choklad.

Franska revolutionen

131


Ja, vem kunde betala? Frankrikes befolkning tillhörde tre olika stånd: Prästerna

En del var rika biskopar, medan andra var fattiga by­präster. Gemensamt för dem var dock att de precis som adeln slapp betala skatt. Men präster­ na hade också rätt till tionde. Det innebar att bönderna skulle betala en tiondel av sina skördar i avgift till kyrkan. Adeln

Precis som prästerna slapp adeln betala skatt. Men adeln hade också andra privilegier (rättigheter). I många byar var det bara adelsmännen som hade rätt att äga en kvarn eller en vinpress. När bönderna ville mala sin säd eller pressa sina vindruvor fick de betala för detta. Adeln hade också ensamrätt på jakt och fiske. Och det var bara adelsmän som kunde bli officerare (befäl) i krigsmakten. Tredje ståndet

Prästerna och adeln var tillsammans bara 500 000 personer. Resten av Frankrikes 25 miljoner invånare tillhörde det tredje ståndet. Det var borgarna och bönderna. Borgarna bodde i städerna. Bland dem fanns högt utbildade personer som advokater och läkare. Men där fanns också rika köpmän, fattiga hantverkare och många andra.

Bönderna var ofta fattiga och hade svårt att försörja sig och sina familjer. Tredje ståndet var den enda av grupperna som betalade vanlig skatt. Men bönderna hade det allra värst. De var ofta tvungna att göra dagsverken* åt adelsmännen. De tvingades också betala kvarn­ avgifter, vinpressavgifter, väg- och flodavgifter och en massa andra avgifter. Dessutom var de tvungna att arbeta vid vägbyggen ett antal dagar varje år.

Alla var oroade Skulle adeln och prästerna till sist bli tvingade att betala skatt? Skulle ”tredje ståndet” få sina skatter höjda? Alla kände sig oroade. Samtidigt steg brödpriserna kraftigt på grund av dåliga skördar. Kanske kunde kungaparet göra något åt krisen? Ludvig XVI hade blivit kung 1774. Han skulle styra en av världens stormakter, men han var inte särskilt intresserad av politik. När han fick chansen smet han iväg ut på jakt i stället. Han var gift med Marie Antoinette från Österrike. Hon var ännu mindre intresserad av politik. Däremot intresserade hon sig mycket för smycken, vackra kläder och dyrbara nöjen. Nej, kungaparet kunde inget göra åt krisen i Frankrike. Men förmodligen hade ingen kung eller drottning kunnat göra något. De som skulle styra var så skuldsatta att de inte längre kunde styra. Generalständerna inkallas Frankrikes finansminister var mycket bekymrad. Han föreslog flera förändringar i skattesystemet. Men kungen vågade inte genomföra dessa och adelsmännen vägrade hjälpa honom. De hävdade att det bara var generalständerna som fick besluta om skatteändringar. Generalständerna var Frankrikes riksdag. Men den hade inte sammanträtt sedan 1614! Kungen försökte på flera sätt undvika att samla riksdagen men till sist kunde han inte slippa undan. Generalständerna skulle sammankallas till sommaren 1789. Bristen på bröd var stor. Kvinnor öppnade gatukök där de kokade kål och olika sorters rötter.


FÖRDJUPNING & METOD

Rubrik

Klagoskrifter Generalständerna (den franska riksdagen) skulle sammanträda i Versailles 1789. Inför mötet hade befolkningen fått lämna in sina klagomål och önskemål. Så brukade man alltid göra, men nu var det 175 år sedan generalständerna senast hade sammankallats. Därför kom det massor av brev från olika grupper runt om i landet. En stor del av folket kunde inte ens skriva sitt namn. Därför fick ofta prästerna eller andra skrivkunniga ute i byarna hjälpa till. Det förklarar varför så många skrivelser fick ungefär samma utseende.

Från vänster ser vi en präst, en adelsman, en bonde och en borgare. Prästerna och adeln bildade egna stånd medan bönderna och borgarna tillsammans ingick i ”det tredje ståndet”.

Vem skrev vad? Här följer några korta avsnitt ur brev som sändes till kungen och generalständerna. De är skrivna av personer från de olika stånden. Försök lista ut om författarna tillhörde prästerna, adeln eller tredje ståndet (borgare och bönder). a. Vi äger endast en liten äng som dessutom ger dåligt hö. Djuren vägrar äta det och därför kan vi inte föda upp boskap. Jorden är så dålig att man inte kan plantera fruktträd. Flera invånare har försökt men ingenting växer.

d. Vi vill gemensamt med de andra stånden bära bördorna av skatt men uppmanar samtidigt våra delegater (sändebud) att tillse att inga attacker görs mot egendom eller de rättigheter som tillkommer vårt stånd.

b. Vi tillhörande församlingen i St. Malo som sammankallats på Kungens uppmaning önskar framföra ... att endast den katolska religionen bör få utövas i Frankrike, att åtgärder vidtages för att ge de unga människorna i landet en god utbildning till nytta och glädje för religionen och staten.

e. Vi önskar endast en sorts skatt och avskaffande av alla andra skatter, speciellt saltskatten och skatten på hudar som gör det omöjligt för skomakaren att förtjäna sitt levebröd.

c. Vi önskar meddela Hans Majestät att eftersom maten är för dyr, handeln för dålig och skatten för hög så kan vi inte hjälpa Staten. Vi vill dessutom be Hans Majestät att för det allmännas bästa avskaffa spinnerimaskinerna ty de orsakar mycket ont för alla fattiga människor.

f. Vi önskar informera Hans Majestät att det finns en väg mellan Portoise och Meru som började byggas för åtta år sedan. Vi gjorde det vägarbete vi var skyldiga att göra. För arton månader sedan kom vagnar med sten som lastades av på vägen. Sedan dess tvingar stenarna oss att gå i säden vid sidan av vägen vilket allvarligt skadar våra skördar.

Franska revolutionen

133


Revolution Generalständerna blir en nationalförsamling Tidigare hade varje stånd haft var sin röst. Adeln och prästerna hade då alltid kunnat rösta ner tredje ståndet med siffrorna 2–1. När man samlades i Versailles hade tredje ståndet tröttnat på detta. De bestämde helt enkelt att generalständerna skulle ersättas med en nationalförsamling, alltså en riksdag där alla riksdagsmän röstade tillsammans med en röst per person. Eftersom tredje ståndet hade lika många riksdagsmän som de andra två stånden tillsammans borde röstningarna då bli jämna. Efter några dagars funderande gick prästerna och en del adelsmän med på detta. Före 1789 GENERALSTÄNDERNA adel

präster

tredje ståndet

300

300

600

1 röst

1 röst

1 röst

Efter 1789 NAtionalförsamlingen adel

präster

tredje ståndet

300

300

600

300 röster

300 röster

600 röster

Eden i bollhuset

Kungen ogillade beslutet och stängde sammanträdeslokalen. Men då vandrade medlemmarna i den nya nationalförsamlingen iväg till ett bollhus (ett slags tennishall) i stället. Där lovade man varandra att inte lämna Versailles förrän landet 134

1700-talets revolutioner

fått en ny grundlag*. Denna händelse brukar kallas eden i bollhuset. Den nya nationalförsamlingen hotade nu kungens makt. Den förargade kungen gav därför militären order att samlas i både Versailles och Paris.

Stormningen av Bastiljen Befolkningen i Paris kände sig hotad av kungens order att samla militären. Det var nu som fästningen Bastiljen stormades i jakt på kulor och krut, som du kunde läsa om i inledningen av kapitlet. Revolutionen sprider sig

Ryktet om vad som hänt i Paris spred sig blixtsnabbt. Inom några dagar befann sig stora delar av landet i uppror. De som hörde till tredje ståndet såg en chans att göra motstånd mot orättvisorna. I nästan alla städer upprepades händelserna i Paris. Ännu mer dramatiskt var det på landsbygden. Bönder beväpnade med högafflar och träpåkar stormade överallt adelsmännens slott och herrgårdar. Ibland brände man ner bygg­naderna. Men framför allt brände man de papper där adelns alla rättigheter var antecknade.

Nationalförsamlingen utplånar det gamla systemet När rapporter om böndernas uppror började strömma in till Versailles insåg adeln att dess tid var förbi. De föreslog själva att dagsverken och andra skyldigheter som bönderna hade skulle avskaffas. Kyrkan bidrog genom att avstå sitt tionde. Till sist bestämdes att samtliga invånare i fortsättningen skulle betala skatt. Förklaringen om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna Nu skrev också nationalförsamlingen en deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den började med orden: ”Människorna föds och förblir fria och lika i rättigheter”. Det dröjde inte länge förrän ”frihet, jämlikhet, broderskap” blev revolutionens slagord.


Kvinnotåget till Versailles.

Husarrest och flyktförsök Kvinnotåget till Versailles Alla politiska förändringar var nog bra, tyckte många, men de hade inte gett mer eller billigare bröd. Hösten 1789 gick Frankrike mot ännu en vinter med svält. I början av oktober samlades flera tusen kvinnor framför rådhuset i Paris för att kräva bröd. Därifrån fortsatte fler än 5 000 av dem vidare ut till Versailles beväpnade med gevär, pikar och sopkvastar. Några timmar senare följde nationalgardet* efter. Nästa morgon väcktes kungen av högljudda rop. ”Till Paris!”, skrek kvinnorna och trängde in i slottet. Om kungen själv fick se nöden skulle han väl göra något? Ludvig XVI gav med sig och några timmar senare startade en märklig procession*. Först kom nationalgardet med bröd spetsade på bajonetterna. Sedan följde vagnar med säd och

mjöl. Bakom dessa kom tusentals kvinnor, kungens livvakt och en del soldater. Därefter kom den guld­ glänsande vagnen med hela den kungliga familjen. Till sist kom alla nationalförsamlingens medlemmar, resten av nationalgardet och ytterligare kvinnor. Väl framme i Paris sattes kungafamiljen i hus­ arrest på slottet Tuilerierna.

Kungen försöker fly Många adelsmän var missnöjda med utvecklingen och flydde ur landet. Också kungafamiljen försökte undkomma. Den svenske greven Axel von Fersen (som var drottningens älskare) arrangerade vid midsommar 1791 en flykt som slutade vid staden Varennes vid den belgiska gränsen. Kungen hade förklätt sig till tjänare men hans porträtt på en sedel avslöjade honom. Kungafamiljen tvingades återvända. Franska revolutionen

135


För och emot kungen Många ansåg nu att kungen visat sig vara en förrädare. Han borde därför avsättas och republik* införas precis som i USA. Andra ville behålla monarkin*. De kungafientliga kallades jakobiner eller vänstern. De mera kungavänliga kallades högern. Namnen vänstern och högern berodde på de olika gruppernas placering vid nationalförsamlingens möten. Orden vänster och höger har sedan fortsatt att användas i politiken ända in i vår tid. Krig mot grannländerna Kungen och drottningen spelade nu ett dubbelspel. De låtsades stödja revolutionen och kungen fick därför fortsätta delta i landets styrelse. Men i hemlighet sade de något helt annat. I kanten på sina brev skrev Marie Antoinette med osynligt bläck: Hjälp oss slå ned revolutionen och återinföra den gamla ordningen! I länderna runt omkring Frankrike var många kungar och adelsmän oroliga för att revolutionen

skulle sprida sig även till dem. Men krig? Det var väl ändå att ta i för mycket? Man nöjde sig med hotelser. I detta läge lyckades Ludvig XVI övertala nationalförsamlingen till att förklara krig mot länderna runt Frankrike. Men krigsförklaringen var en del av kungens dubbelspel. Han hoppades att Frankrike skulle förlora kriget och att han sedan på nytt skulle komma till makten. Kriget började också katastrofalt för Frankrike. Eftersom adelsmännen hade lämnat landet fanns det inga officerare som kunde leda arméerna.

Frivilligstyrkor stoppar fienden Mängder av unga män gick frivilligt ut för att kämpa mot fienden. Bland dem fanns 600 soldater från Marseilles [marse´j]. De sjöng en sång som snabbt blev populär. Den fick namnet Marseljäsen efter soldaternas hemstad. Några år senare blev den Frankrikes nationalsång. Till sist lyckades den frivilliga armén stoppa fienden.

De sista åren av 1700-talet var svåra. “Jag vågar inte nämna alla förbannelser som hörs från de långa köerna utanför bagarens dörr”, berättar en brevskrivare. Nöden ledde till plundringar och upplopp. Lika ofta skickades soldater ut för att återställa lugnet.

136

1700-talets revolutioner


Giljotinen regerar Kungen grips ... En del av de revolutionära ansåg att kungen orsakat det militära misslyckandet. Dessutom stoppade han ständigt alla nationalförsamlingens beslut genom att lägga in sitt veto (nej). Han gäspade, läste tidningar, berättade lustiga historier och försökte på alla möjliga sätt störa sammanträdena. De mest revolutionära blev mer och mer förbittrade på kungen. De bestämde sig för att gripa honom och stormade Tuilerierna. Kungens livvakter slogs ner och tjänstefolket kastades ut genom fönstren. Många skadades och många dog. Kungen själv fördes som fånge till Tempeltornet tillsammans med sin familj. ... ställs inför rätta ...

I slutet av 1792 ställdes kungen inför rätta. På slottet Tuilerierna hade man hittat en kista med hemliga papper som visade att han arbetat mot revolutionen. Vid den första röstningen ansåg samtliga närvarande att kungen var skyldig. Några ville döma honom till fängelse men de flesta röstade för dödsstraff. ... och avrättas

I januari 1793 fördes Ludvig XVI till avrättningsplatsen där giljotinen, det nya avrättningsredskapet, väntade. ”Mitt folk, jag dör oskyldig ...” hördes han säga innan trumvirvlarna dränkte hans ord. Den sneda stålklingan föll och strax därefter höll bödeln upp kungens huvud mot åskådarna.

Välfärdsutskottet Utländska trupper trängde på nytt in i Frankrike och i Paris bildades en arbetsgrupp för att leda landets försvar. Arbetsgruppen kallades välfärdsutskottet. Ledare var advokaten Robespierre. Välfärdsutskottet tog över fler och fler frågor och fungerade snart som landets verkliga regering. Robespierres makt blev därför mycket stor.

Ludvig XVI tar avsked av sin familj kvällen innan avrättningen.

Robespierre Fienden befann sig innanför landets gränser. Samtidigt hade bönderna gjort uppror i vissa delar av landet och det rådde ständiga bråk i huvudstaden. Enligt Robespierre kunde Frankrike bara räddas genom ”en enda vilja”. Och med hårdhet och kraft försökte han nu slå ner alla re­­volutionens fiender. ”Regeringen är skyldig de goda medborgarna fullständigt skydd, men folkets fiender är den bara skyldig döden”, hävdade Robespierre. Skräckväldet Terrorn blev Robespierres främsta vapen. Hans motståndare måste undanröjas eller tystas. Den ene efter den andre dömdes i domstolarna som folkets fiende och fördes bort till giljotinen. I Paris avrättades mer än 2 500 personer. Bland dem fanns även Marie Antoinette. Ute i landet Franska revolutionen

137


Bödeln visar upp Ludvig XVI:s huvud för folkmassorna.

var nog antalet offer tio gånger större än i Paris. De flesta avrättade var bönder som hade protesterat mot tvånget att bli soldater. Det år som varade mellan sommaren 1793 och sommaren 1794 har, på grund av alla avrättningar, kommit att kallas skräckväldet. Till sist stod inte de andra revolutionärerna ut. De gjorde uppror mot Robespierre. Vid tillfångatagandet försökte han skjuta sig själv. Men skottet krossade bara käken. Svårt skadad fördes Robespierre bort. Snart föll också hans huvud för giljotinen. Även hans medhjälpare blev avrättade. Skräckväldet var över.

138

1700-talets revolutioner

Lagom revolution Efter Robespierres död tog de rika borgarna över makten. De tyckte det var bra att adeln och prästerna hade förlorat sin makt. Men revolutionen fick inte gå för långt. De ville ha en lagom revolution. De som tyckte något annorlunda blev fängslade, landsförvisade eller avrättade. Ungdomsgäng som kallades “den gyllene ungdomen” drog genom staden med batonger och piskor och misshandlade alla som de trodde tillhörde vänstern. ”Den gyllene ung­ domen” kändes igen på sin extrema klädsel och sitt långa parfymerade hår.


Napoleon tar makten Frankrike hade så småningom lyckats besegra de flesta av sina fiender. Detta berodde mycket på de många nya, duktiga officerarna. Tidigare hade bara adelsmän kunnat bli högre officerare men efter revolutionen var det möjligt för alla. En av dessa unga militärer var Napoleon Bonaparte. Han steg snabbt i graderna och skaffade sig goda kontakter inom både politiken och krigsmakten. 1799 tog Napoleon, med hjälp av sina soldater, makten genom en statskupp*. Napoleon blev envåldshärskare och kunde nu göra precis vad han själv ville. Inom landet byggde han ut vägnätet och gynnade (stödde) handeln. Han införde en ny och gemensam lag för hela landet, Code Napoléon, som byggde på mycket av revolutionens idéer. Exempelvis var det nu självklart att alla skulle betala skatt. Dessutom satsade han mycket på vetenskap och utbildning.

Men planen misslyckades. Vid Trafalgar utanför Spanien sänkte den brittiska flottan mer än 20 franska fartyg. Storbritannien var nu ensam ”herre på haven” i mer än hundra år framåt.

Ekonomisk krigföring Efter misslyckandet vid Trafalgar bestämde sig Napoleon i stället för ekonomisk krigföring. 1806 införde Frankrike kontinentalblockaden. Det innebar att de europeiska länderna inte längre fick köpa några brittiska varor. Napoleon hoppades att detta skulle leda till ekonomisk kris och

... och vinner seger efter seger Men det är som militär vi bäst känner till Napoleon. Han var en lysande befälhavare och ledde sina arméer till den ena segern efter den andra. I de besegrade länderna såg somliga Napoleon som befriare. Andra såg honom som förtryckare. Som belöning för sina segrar utsågs Napoleon 1804 till kejsare. Men Storbritannien segrar vid Trafalgar 1805 bestämde sig Napoleon för att anfalla Storbritannien som var den enda återstående fienden. ”Om vi är herrar över Engelska kanalen under en timme så är vi snart herrar på jorden”, sa Napoleon. Han visste att hans arméer var överlägsna. Men den engelska flottan var världens starkaste och låg hindrande i vägen. Fransmännen försökte därför locka bort britterna genom anfall mot deras kolonier i Västindien. När engelsmännen följde efter skulle man i smyg ta sig tillbaka till Europa och anfalla den engelska kusten.

Napoleon föddes 1769 på ön Korsika. Tjugo år senare utbröt revolutionen som hjälpte honom att nå kejsartiteln.

Franska revolutionen

139


Fantasifull fransk plan för att invadera Storbritannien. Mindre trupper skulle sändas med luftballong och små landstigningsfarkoster. Huvudstyrkan skulle sedan ta sig fram under kanalen genom en tunnel.

oroligheter i Storbritannien. I så fall skulle landet till sist tvingas gå med på fred.

Kriget mot Ryssland 1812 Våren 1812 hade Napoleon tröttnat på att Ryssland struntade i kontinentalblockaden. Med närmare 500 000 soldater gick han till anfall mot landet i öster. Men det slutade med katastrof. Sjukdomar, svält och kyla förintade* armén. Till sist återstod endast några tiotusental man. Uppror mot Napoleon När Europa nåddes av nyheterna från Ryssland gjorde man uppror överallt. Och hösten 140

1700-talets revolutioner

1813 lyckades tre stora utländska arméer besegra Napoleon i den stora folkslakten vid Leipzig [Laip´tsich] i nuvarande Tyskland. Napoleon fortsatte att kämpa ännu några månader men motståndarna var för starka. Våren 1814 tvingades han avgå som kejsare och fördes bort i fångenskap till den lilla ön Elba i Medelhavet.

De hundra dagarna Snart samlades kungar och ledande politiker från många av Europas länder till en stor fredskonferens i Wien, den så kallade Wienkongressen. Den skulle pågå i nästan ett år. På dagarna disku­ terade männen hur man skulle kunna undvika


dagar. I mitten av juni 1814 besegrades hans armé i ett stort slag vid Waterloo i Belgien. Napoleon fördes bort till ön S:t Helena långt ute i Atlanten. Där fick han stanna till sin död.

krig i framtiden och på kvällarna dansade de med sina fruar. Plötsligt kom oroande nyheter. Napoleon hade lämnat Elba! Napoleon landsteg i Frankrike med bara lite mer än 1 000 soldater. Utan att avlossa ett enda skott lyckades han ta sig till Paris och på nytt bli kejsare. Förklaringen till det är den enorma beundran människorna hade för Napoleon. Militära styrkor som sändes ut för att arrestera honom bytte helt enkelt sida när de fick se sin tidigare kejsare. Och Napoleons armé växte dag för dag. Han anlände till huvudstaden buren på soldaternas händer. ”Jag trodde jag såg Jesus uppståndelse”, berättade ett ögonvittne. Napoleon ville undvika ett nytt krig men politikerna i Wien sände omedelbart iväg flera hundra tusen soldater mot Frankrike. Den här gången hann Napoleon bara vara kejsare i hundra

Wienkongressen avslutas Äntligen kunde man avsluta fredsarbetet i Wien. Målet var maktbalans i Europa. Om flera länder var lika stora och starka skulle ingen frestas att börja ett nytt krig. Därför måste också Europas karta ritas om. Exempelvis slogs mer än 300 tyska småstater samman till 39 större stater. Preussen och Österrike var de allra största. Wienkongressens beslut innebar stora förändringar för många människor. Men politikerna lyckades med sitt mål. Det skulle dröja mer än hundra år innan Europas länder drabbade samman på det sätt man gjort under Napoleonkrigen.

Europa efter Wienkongressen 1815.

Gräns för Tyska förbundet

SVERIGE–NORGE

STORBRITANNIEN OCH IRLAND

DANMARK

SS EU PR TYSKA SMÅSTATER

PORTUGAL

SPANIEN

SARDINIEN

FR ANKR IKE SCHWEIZ

R Y

S S L

A

N

D

EN

Ö STE RRI K E

ITALIENSKA SMÅSTATER

O

S

M

A

N S K A

R I K E T

Franska revolutionen

141


FÖRDJUPNING & METOD

Källanalys

Karikatyrer Karikatyren är en speciell form av konst som slog igenom under franska revolutionen. Ordet karikatyr kommer från italienskan och betyder ”överdriva”. Och det är just vad tecknaren gör. Han tar fram något speciellt och överdriver det. Oftast består karikatyren av en enda bild. Ibland förstärks bilden med hjälp av en kort mening eller överskrift. Karikatyrerna används ofta i den dagliga politiska debatten och är därför svåra att förstå efter några år.

Gullivers resor Tecknaren till den här karikatyren fick sin idé från boken Gullivers resor. Den världsberömda boken skrevs 1726 av engelsmannen Jonathan Swift. Den handlar om läkaren Lemuel Gulliver som lider skeppsbrott och bland annat hamnar i lilleputtarnas land. Gulliver lever bland lilleputtarna som en jätte, lär sig deras språk och blir nära vän

med kungen. Men han lämnar ändå lilleputtarna när han får veta att de för krig med sitt grannland om de mest löjliga saker, exempelvis från vilken ände man ska äta sitt ägg. I en annan av berättelserna hamnar Gulliver i stället i jättarnas land. Där får han kämpa mot bin och råttor samtidigt som han (utan resultat) måste övertyga jättarna om att han faktiskt är en människa. En dag somnar han i en låda och blir utkastad i havet av en fågel. Så småningom räddas han dock av ett fartyg som passerar förbi. Karikatyren visar en speciell situation i Napoleons liv. 1. Kan du lista ut vilken? 2. Har tecknaren en positiv eller negativ inställning till Napoleon? Motivera ditt svar.

Den engelske kungen George III tittar förvånat på den lilla segelbåten som är på väg mot honom.

142

1700-talets revolutioner


Vad blev kvar av revolutionen? Skräckvälde, diktatur och krig med hundra­ tusentals döda runt om i Europa. Var det revolu­ tionens slutresultat? Hade allt varit meningslöst? Nej, ansåg de flesta i Frankrike. Det gamla ståndssamhället där kungen, adeln och prästerna hade delat på makten var för alltid borta. Man hade visat att enväldiga och orättvisa härskare kunde avsättas. Slagorden om ”frihet, jämlikhet och broderskap” hade börjat genomföras. Här nedan följer några andra resultat, stora som små: • Mänskliga rättigheter var nu lag i Frankrike. • Slaveriet började avskaffas i de återstående kolonierna. • Lagen var lika för alla. • Tortyren var avskaffad i fängelserna. • Vem som helst kunde ägna sig åt vilket yrke som helst.

• Religionsfrihet infördes. • Staten tog över undervisningen från kyrkan. • Pressfrihet infördes. • Skilsmässor blev lagliga. • Tullar togs bort inom landet. • Meter, liter och kilo blev nya måttenheter. • Bibliotek och konstmuséer öppnades för allmänheten. Alla dessa tankar och idéer spreds vidare med de franska arméerna och den franska lagen, Code Napoléon, infördes i flera europeiska länder. Fransmännen kände stolthet över vad de åstadkommit. De upplevde en ny värdighet. Stormningen av Bastiljen brukar räknas som starten på revolutionen. Det är därför som Frankrike firar sin nationaldag den 14 juli.

Franska revolutionen

143


Sammanfattning

Franska Revolutionen Vid 1780-talets slut var Frankrike i svår kris. Krigen mot Storbritannien och hovlivet i Versailles hade tömt statskassan. Samtidigt rådde hungersnöd.     Befolkningen tillhörde tre stånd. Adeln och prästerna hade många privilegier och de betalade ingen skatt. Det gjorde däremot tredje ståndet som bestod av borgare och bönder. Men de kunde knappast betala mer.     Kungen, Ludvig XVI, tvingades 1789 samman­ kalla riksdagen för att lösa problemet. Tredje ståndet ville införa en ny riksdag – nationalförsamlingen. Kungen skickade då militär till Versailles och Paris.     I Paris stormade befolkningen den 14 juli fästningen Bastiljen i jakt på kulor och krut. Händelsen räknas som den franska revolutionens början. Därför firar Frankrike sin nationaldag detta datum.     Revolutionen spred sig till landsbygden och adeln tvingades lämna ifrån sig sina rättigheter. I stället införde nationalförsamlingen en deklaration om de mänskliga rättigheterna. ”Frihet, jämlikhet, broderskap” blev nu revolutionens slagord.     1793 avrättades kungen eftersom han försökt fly och på olika sätt motarbetat revolutionen. I

stället infördes republik. Redan sen tidigare befann sig Frankrike i krig och nu gick de utländska trupperna till nya anfall. I detta läge bildades välfärdsutskottet för att leda landets försvar. Ledaren Robespierre började förfölja ”revolutionens fiender”. Tusentals människor avrättades. Bland dem var drottningen Marie Antoinette. ”Skräckväldet” varade i ett år innan Robespierre själv avrättades.     Generalen Napoleon Bonaparte tog 1799 makten genom en statskupp. Han förde Frankrike till seger i krigen mot nästan alla fiender. 1805 gav han också order om anfall mot Storbritannien. Men den franska flottan led ett svårt nederlag vid Trafalgar. Napoleon övergick då till ekonomisk krigföring. Inget europeiskt land skulle få handla med Stor­ britannien. Detta kallas kontinentalblockaden.      Ryssland bröt ständigt mot blockaden. 1812 gick Frankrike till anfall mot Ryssland. Men fienden, kylan, sjukdom och svält förintade den franska armén. Då gjorde många länder i Europa uppror. Frankrike besegrades och Napoleon tvingades avgå. Han fördes till ön Elba i Medelhavet men flydde och tog på nytt befälet över den franska armén. Till sist besegrades han 1814 vid Waterloo i Belgien.      Frankrike var besegrat men idéerna från franska revolutionen överlevde och påverkar än i dag våra liv. 

Skräckväldet 1793–94

Amerikanska självständigheten 1776

Bastiljen stormas 1789

1770

1780

Ny lag 1804

Ludvig XVI avrättas 1793 Napoleon statskupp 1799

Krig med utlandet 1792–1814

1790

1800

Franska revolutionen Adel, präster, tredje ståndet

Hungersnöd

Tom statskassa

144

1700-talets revolutioner

Giljotin

Meter, liter, kilo

Fortsatt krig i Europa


1. Varför firar Frankrike nationaldag den 14 juli 2. Det fanns många orsaker till den franska ekonomins kris i slutet av 1780-talet. Vilka känner du till? Vilken av dessa orsaker tycker du är viktigast? Varför är den viktigast?

9. Vilka var tankarna som styrde Wienkongressens arbete? 10. Vad anser du vara de fem viktigaste följderna av franska revolutionen? Rangordna dem och motivera ditt svar.

3. Varför förvandlades generalständerna till en nationalförsamling? Vilka vann och vilka förlorade på detta?

11. Ludvig XVl greps med sin familj när de försökte fly ur landet. Vad hade hänt om de lyckats fly? Vad tror du?

4. Varför använder vi begreppen “höger” och “vänster” i dagens politik?

12. De franska revolutionärernas slagord var “frihet, jämlikhet, broderskap”. Vad menade de med det? Lyckades de att uppnå detta?

5. Vad anser du om domen mot Ludvig XVl? Rättvis? Orättvis? Motivera ditt svar. 6. Vad menas med uttrycket “skräckväldet”? Känner du till några andra liknande “skräckvälden” i världshistorien?

13. Vilka grupper vann och vilka förlorade på franska revolutionen? 14. En engelsk tidning skrev:

”De republikanska tyrannerna har nu utfört sin blodiga plan till yttersta djävulska grymhet. De har mördat sin Kung utan minsta spår av rättvisa och de kan naturligtvis inte vänta sig vänskap eller umgänge med någon civiliserad del av världen. Europas hämnd kommer nu att drabba dem och med tiden göra dem till de mest jämmerliga spillror på jorden.”

a. Ungefär när skrevs texten?

b. Vad anser tidningen om revolutionen?

c. Fick tidningen rätt i sin syn på framtiden?

7. Ond eller god? Kan man använda dessa ord när man beskriver Ludvig XVI, Robespierre och Napoleon? Varför? Varför inte? 8. Natten före slaget vid Waterloo hade det regnat. Napoleon väntade därför med sitt anfall så att leran skulle hinna torka lite. Men därmed hann motståndarnas förstärkning fram och kunde avgöra striden. Tänk om det inte hade regnat dagen innan slaget och Napoleon kanske hade segrat. Vad hade då hänt? Hur hade Europa påverkats? Vad tror du?

Viktiga ord Armén går under i Ryssland Wienkongressen 1812 1815 Storbritannien segrar vid Trafalgar 1805

Napoleon besegras i Waterloo 1814

1810 Napoleon

adel

giljotin

Bastiljen

jakobiner

borgare

kontinentalblockaden

bönder

”kvinnotåget till Versailles”

Code Napoléon

nationalförsamlingen

deklarationen om de mänskliga rättigheterna

präster

det tredje ståndet Gräns för Tyska förbundet

”eden i bollhuset”

SVERIGE–NORGE

STORBRITANNIEN OCH IRLAND

DANMARK

R Y S S L A

N

D

N SSE EU PR TYSKA SMÅSTATER

SPANIEN

SARDINIEN

F RA NK RIK E SCHWEIZ

PORTUGAL

”frihet, jämlikhet, broderskap”

revolution skräckväldet Wienkongressen

ÖSTE RRIK E

ITALIENSKA SMÅSTATER

O

S

M

A

N S K A

R I K E T

Franska revolutionen

145

Repetition & Reflektion

Frågor


Utkik – SO-serien som ger dig stor frihet • Utkik ger dig ett komplett läromedelspaket utformat efter Lgr 11 med fylliga stadieböcker samt generösa elev- och lärarwebbar. • Utkik kan också köpas som interaktiv bok med allt samlat i ett enda lärverktyg: text, bild, film- och ljudklipp, animeringar, inter­aktiva övningar mm. Här finns även utökat lärarstöd. • Utkik är ett flexibelt material som låter dig vara kreativ och skapa ditt eget upplägg. • Med Utkik anpassar du enkelt undervisningen till varje enskild elev. • Utkik tränar dina elever i det ämnesspecifika språket och i de färdig­heter som kursplanerna efterfrågar. • Utkik är en vidareutveckling av populära Punkt SO och täcker historia, geografi, samhällskunskap och religion.

Håll utkik efter cirkulationsexemplar som skickas till din skola samt på gleerups.se/lab för mer information om serien.

Vill du ha mer information?

Beställ boken

Kontakta oss gärna på 040-20 98 00 eller via gleerups.se. Våra tryckta och digitala lärverktyg är utvecklade i nära samarbete med lärare för att säkra framgångsrikt lärande. Våra digitala lärverktyg kan du prova gratis under 10 dagar. Gå in på gleerups.se.

Vid beställning av boken ange ISBN 978-91-40-67560-6

400628

40675606.1.1 UtkikHistoria_smakprov_omslag_nytryck.indd 1

Denna bok får ej säljas

2013-02-18 11:52


Smakprov Utkik Historia 2013