Utkik biologi 4-6, uppl 2. Smakprov

Hans Almgren

Utkik

Hållbar utveckling

Hur ser vår planet ut i framtiden? Finns de växt- och djurarter som lever på jorden idag kvar om hundra år? Eller har det kanske utvecklats några helt nya arter?

Detta kan ingen säkert svara på. Men med den kunskap vi har om livets historia kan vi göra vetenskapliga gissningar om hur livet kommer att utvecklas i framtiden. Jorden är en avgränsad plats där allt som händer påverkar alla de organismer som lever här.

Läs om …

hållbar utveckling

ekosystemtjänster

växthuseffekten

energi

vatten

övergödning

försurning

maten vi äter

återvinning

Hållbar utveckling

När vår planet bildades för cirka 4,6 miljarder år sedan kunde inget leva här. Jorden var då en extremt otrevlig planet. Temperaturen var hög och i luften fanns det inget syre men däremot giftiga gaser. Det var vanligt med farliga vulkanutbrott och meteoriter som slog ner från rymden. Sakta men säkert så blev jorden en mindre farlig plats och för unge fär 3,9 miljarder år sedan utvecklades de första levande organismerna. Vårt samhälle förändras hela tiden och utvecklingen går bara fortare och fortare. I tusentals år levde vi människor i små grupper genom att jaga och samla mat i en liten del av Afrika. För ungefär 500 generationer sedan började vi odla vår mat och bo på samma plats året om. Det är bara under de senaste 5 generationerna som de flesta av oss har bott i städer med tillgång till elektricitet, avlopp och bilar. Under de senaste två generationerna har utvecklingen exploderat och vi har fått tillgång till bland annat datorer, internet, rymdresor samt tekniker att studera och förändra organismers DNA. För att denna snabba tekniska utveck ling inte ska skada vår planet är det viktigt att den sker på ett hållbart sätt. Hållbar utveckling handlar om hur miljön, samhället och ekonomin påverkas.

En generation är ungefär 20–30 år.

Miljö – Hur påverkas den biologiska mångfalden, våra ekosystem tjänster, haven, tillgången till rent vatten och klimatet?

Samhälle – Hur påverkas människors möjlighet till fred, jämställdhet, god hälsa och utbildning?

Ekonomi – Hur påverkas priser, arbetsvillkor och den ekonomiska tillväxten så fler människor kan lyftas upp ur fattigdom?

1. Hur gammal är jorden?

2. Varför var vår planet en otrevlig plats i början?

3. När utvecklades det första livet?

4. Hur levde vi människor innan vi började odla mat?

1. Vad menas med hållbar utveckling?

2. Varför tror du att utvecklingen bara går fortare och fortare?

3. Hur har vårt samhälle utvecklats och föränd rats under vår tid på jorden?

Miljö Samhälle Ekonomi

AKTIVITET – Samhällets utveckling under tre generationer

Skriv ner alla saker och tjänster du använder en vanlig dag i en lista som exemplet nedan.

Låt någon av dina föräldrar och mor- och farför äldrar göra samma sak. De ska då utgå ifrån när de var i din ålder.

Ta med din lista till skolan och jämför med dina klasskamrater.

Inom vilka områden har utvecklingen gått fortast och långsammast? Mellan vilka generationer är det störst skillnad?

Underhållning

Streamingtjänster TV-spel

TV och TV-spel Serietidningar

TV och radio Böcker Handla Nätet Stora varuhus Olika mindre affärer osv.

Råvaror är det vi använder för att till verka allt vi behöver. Det kan vara trä, sten, olja eller olika metaller.

Ekosystemtjänster

Hållbar utveckling sett ur ett miljöperspektiv handlar om att vi människor även i framtiden ska kunna nyttja olika ekosystemtjänster. Dessa delas in i fyra kategorier som visar på vilka olika sätt vi är beroende av jordens ekosystem.

Försörjande ekosystemtjänster: Ger oss det vi behöver för att överleva i form av mat, vatten, energi och råvaror.

Reglerande ekosystemtjänster: Gör vårt liv tryggare och säkrare. Det kan till exempel vara träd och buskar i städer. Deras löv ger både skugga och vindskydd samt renar luften. Rötterna hjälper till att skydda mot översvämningar genom att suga upp vatten.

1. Vilka är de fyra olika typerna av ekosystemtjänster?

2. Ge exempel på några kul turella ekosystemtjänster!

Kulturella ekosystemtjänster: Upplevelser och rekreation i naturen för att må bra, varva ner eller utföra fritidsaktiviteter som vandring, klättring, fiske, svampplockning eller jakt.

Stödjande ekosystemtjänster: Alla de processer som måste finnas för att ett ekosystem ska fungera. Som till exempel fotosyntes, nedbryt ning eller vattnets kretslopp.

Aktivitet Min generation Mina föräldrars generation Mina mor- och farföräldrars generation Transport till skolan Elspark Cykel Gå

Det finns 17 globala mål. Alla i klassen får ett mål som ni ska läsa på om.

1. Redovisa det ni har lärt er genom att göra en poster som beskriver ert globala mål och förklarar varför det är viktigt.

2. Sätt sedan upp alla posters i klassrummet så ni lära er lite om alla.

Olika ekosystemtjänster i vår vardag

1. Titta på bilden och skriv ner alla olika ekosystemtjänster du kan se. Vilka konsekvenser skulle det få för dig och samhället om någon av dessa försvann?

2. Vilken ekosystemtjänst är viktigast för dig?

3. Vad kan vi göra för att bevara dessa viktiga ekosystemtjänster?

Några exempel på globala mål

1. Vad betyder allemansrätten?

2. Ge exempel på länder där allemansrätten finns och där den inte finns?

Allemansrätten

Att kunna röra sig fritt i naturen för att bada, plocka bär eller campa i skog och mark, tycker du kanske är en självklarhet. Så är det inte över allt. I många länder får du bara gå på särskilda stigar och vistas i vissa områden om du inte äger marken.

I Sverige har du stora möjligheter att njuta av de upplevelser som naturen ger. Men du får inte göra vad som helst ute i skog och mark. Du får plocka de frukter, svampar, bär och blommor som finns i naturen men tänk på att det är förbjudet att ta något från odlingar och trädgårdar. Det är allemansrätten som bestämmer vad du får och inte får göra. Det finns någon form av allemansrätt i alla de nordiska länderna förutom Danmark. Men reglerna skiljer sig åt mellan de olika länderna.

1. Får du vandra, tälta, fiska och elda precis var du vill i naturen?

2. Varför var allemansrät ten livsviktig förr i tiden och varför är den viktig idag?

Idéerna om allas rätt till naturen har en lång historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Förr i tiden kunde människor som reste ha svårt att få tag i både mat och husrum. Det bestämdes därför att alla skulle ha rätt att övernatta och äta av sådant naturen gav i form av bär och svamp, utan att behöva fråga markägaren.

Begreppet allemansrätt började användas i mitten av 1900-talet. Då hade intresset för friluftsliv blivit allt större och det behövdes tydliga regler för vad som gäller ute i naturen. Allemansrätten finns inskriven i Sveriges grundlag sedan år 1994. Där står att alla ska ha tillgång till naturen men samtidigt ta ansvar för den.

AKTIVITET – Naturbingo

Dela in er i mindre grupper och gå ut i naturen. Ni ska nu tävla mot varandra i vem som kan få bingo först genom få fem i rad i bingorutan nedan. Det räcker inte att hitta det som står i rutorna utan ni måste ta bilder som bevis. Tänk på att ni inte får använda samma bild för att kryssa i två olika rutor. Om ni tar en bild på en daggmask får ni alltså inte kryssa över både ”Mask” och ”Nedbrytare” utan bara en av dem. Tack vare allemansrätten får ni röra er fritt i naturen så länge som ni är ansvarsfulla.

Växthuseffekten

Runt jordklotet ligger atmosfären som är ett tunt lager av luft. Solens strålar värmer upp jordytan som då sänder ut värmestrålning. En del av denna värmestrålning tas upp av gaser som koldioxid som finns i atmosfären. När värmestrålningen fångas upp blir jordens temperatur varmare och detta kallas för växthuseffekten.

Växthuseffekten är den uppvärmning av jordytan som beror på atmosfären.

Förutom koldioxid är även metan, lustgas och vattenånga några exempel på växthusgaser.

Tack vare växthuseffekten blir atmosfären som en varm skyddande filt runt jorden. Utan växthuseffekten skulle troligtvis inget kunna leva på här och temperaturen hade varit ungefär 30 grader kallare än idag. Ju mer växthusgaser det finns i atmosfären desto mer värmestrålning fångas då upp. Under de senaste 150 åren har jordens medeltempe ratur ökat med ungefär 1 grad. Denna ökning beror troligtvis på att mängden koldioxid i atmosfären har ökat.

Koldioxid är en gas som bildas vid förbränning. Förbränningen kan till exempel ske i en bilmotor med bensin eller i en öppen spis med ved. Kolatomerna i bensinen eller veden reagerar med syret i luften och då bildas koldioxid. Utsläpp av koldioxid i luften är inte farligt på kort sikt. Gasen inte är giftig och finns naturligt i luften. Koldioxid ingår i organismernas kretslopp eftersom att vi andas ut den koldioxid som bildas av förbränningen (cellandningen) i våra celler. Växterna tar sedan upp denna koldioxid för att de ska kunna genomföra sin fotosyntes där koldioxid och vatten med solens energi omvandlas till druvsocker och syre.

1. Var finns atmosfären?

2. Ge exempel på några olika växthusgaser.

3. Vad bildas vid förbränning?

4. Vad är värmestrålning?

1. Förklara hur växthus effekten fungerar?

2. Hur kan växthuseffekten vara både bra och dålig för oss?

3. Hur kan plantering av nya träd stoppa den globala uppvärmningen?

Ökade utsläpp av koldioxid kan på lång sikt bidra till en global uppvärmning. Ett varmare klimat kan i sin tur leda till stigande havsnivåer, oväder och torka samt en minskad biologisk mångfald. För att undvika detta måste vi se till att mängden koldioxid och andra växt husgaser i atmosfären inte ökar. Ett sätt att minska koldioxidhalten är att minska utsläppen. Ett annan möjlighet är att öka mängden skog på jorden. Träden kan tack vare fotosyntes ta upp koldioxiden från luften och lagra kolet i sina stammar och rötter.

AKTIVITET – Växthuseffekten

Material:

En strumpa, en plastpåse och två gummiband.

Utförande:

1. Sätt på strumpan på ena handen och dra plastpåsen över den andra. Spänn fast båda med gummiband så de inte trillar av.

2. Vänta i 10–20 minuter. Vilken hand tror du blir varmast?

3. Undersök vad som händer och försök förklara varför.

Enheten för energi kan vara joule (J), wattimmar (Wh) eller kalori (cal) beroende på sammanhanget.

Energi vi använder

När vi tittar på TV, surfar på mobilen eller lagar mat så förbrukas energi. Energi går också åt för att producera och transportera mat, kläder, toalettpapper och alla andra varor vi använder. Ju mer vi konsumerar och ju fler elektriska saker som används, desto mer energi går det åt. Energianvändningen i världen har ökat kraftigt sedan mitten av 1900-talet. Men det är väldigt stor skillnad mellan olika länder. I Sverige förbrukar en person i genomsnitt 100 gånger el jämfört med en i person i Nigeria. Totalt sett står en sjundedel av jordens befolkning för hälften av all energiförbrukning.

Vår jord får energi från solen som är jordens energigivare. De gröna växterna kan tack vare fotosyntesen omvandla solens energi till lagrad energi i form av socker. Vi människor kan i vår tur använda oss av växter na som energigivare. Detta gör vi när vi äter men också på andra sätt.

Förnybara energikällor

Energi som utvinns från olika förnybara växtmaterial kallas bioenergi. Det växtmaterial som används kallas för biobränsle och kan till exempel vara ved, flis och olika energigrödor som odlas på åkermark. Biobränsle används bland annat för uppvärmning av bostäder och för elproduktion. Idag kan även solenergi utnyttjas direkt som energikälla med hjälp av solceller för att värma upp bostäder eller att driva olika elektriska apparater. Förnybar energi kan också produceras med hjälp av vind eller vatten.

Vindkraft

Vi har under lång tid utnyttjat vinden för att driva maskiner. Mellan 1200-talet och 1800-talet var vinden en av de viktigaste energikällorna i Europa. Väderkvarnar som drevs av vinden användes för att mala säd eller pumpa vatten. Bara på Öland fanns det i slutet av 1800-talet omkring 2000 väderkvarnar!

På 1970-talet började satsningar på vindkraft åter ta fart. Idag kan du se vindkraftverk på flera platser i Sverige. När vinden sätter vindkraftverkets rotorblad i rörelse framkallas rörelseenergi som omvandlas till elektrisk energi i en generator. Fördelarna med vindkraft är att den är ren, förnybar och inte påverkar den biologiska mångfalden i någon större utsträckning. Nackdelar med vindkraftverk är att de är dyra att bygga, låter mycket och ger bara energi när det blåser.

AKTIVITET – Bygg en solfångare

Material: kastrull, termometer, plastfolie, aluminiumfolie, speglar, plåt, plast, kartong, frigolit mm.

Världens största vindkraftverk finns i Danmark och är 271 meter högt.

1. Dela in klassen i mindre grupper. Varje grupp ska bygga en solfångare som ska värma upp vatten i en kastrull.

2. Bygg solfångaren så att så mycket ljus som möjligt träffar kastrullen och så lite värme som möjligt lämnar den.

3. Alla grupper ska ha likadana kastruller fyllda med lika mycket vatten. Använd termometer för att se vem som lyckas bäst.

Vindkraft har utnyttjats under flera hundra år.

Det finns drygt 1 800 vattenkraft verk i Sverige. Vattenkraftverken står för cirka 40 % av den totala elproduktionen.

Sveriges största vattenkraftverk ligger i Stora Lule älv. Den heter Harsprånget och har en fallhöjd på 107 meter.

Vattenkraft

Vattenkraft är den viktigaste förnybara energikällan i Sverige. Den producerar nästan hälften av all den el vi använder idag. De flesta av älvarna i norra Sverige utnyttjas för att få elektricitet. Älvarnas vat tenmängd och landskapets höjdskillnad gör det lönsamt att använda dem för elproduktion. Kraftverken som byggts vid älvarna omvandlar vattnets rörelseenergi till elektrisk energi. Ju större vattenmängd och ju högre fallhöjd, desto mer energi kan utvinnas.

Utbyggnaden av vattenkraftverk påverkar växt- och djurlivet i älvarna. Bland annat ställer kraftverksbyggen till problem för laxen, och andra fiskarter, som vandrar upp i älvarna för att leka och para sig. Om dessa fiskar inte kan simma upp i älvarna kommer de inte kunna para sig och riskerar då att dö ut. För att lösa detta problem byggs så kallade fisktrappor som hjälper fiskarna förbi kraftverken.

En fisktrappa gör att vandringsfiskarna kan simma upp i forsen.

Icke förnybara energikällor

Mycket av den el vi använder kommer från icke förnybara energikällor. Att de inte är förnybara betyder att tillgången minskar ju mer vi förbrukar och så småningom kommer de ta slut. När vi använder icke förnybara energikällor bildas det restprodukter, avfall, av olika slag som påverkar naturen under lång tid. Råolja och kärnkraft är några exempel på icke förnybara energikällor.

Kärnkraft

I dag finns det tre kärnkraftverk i Sverige. Ungefär 30 % av all den el vi använder produceras av dessa. I ett kärnkraftverk kommer energin av att atomkärnorna från grundämnet uran delas, vilket frigör energi i form av värme. Denna värme används för att koka vatten till ånga som sedan får en turbin att snurra. Denna rörelseenergi omvandlas till elektricitet med hjälp av en generator på samma sätt som i ett vatteneller vindkraftverk. Att producera el med hjälp av kärnkraft är både effektivt och relativt billigt. Det ger inga fossila utsläpp som skapar försurning eller påverkar växthuseffekten. Nackdelen med kärnkraft är att det bildas farligt avfall som måste lagras på ett säkert ställe i tusentals år.

Uran

Grundämnet uran är radioaktivt vilket betyder att det sänder ut strålning som kan vara farligt i för höga doser. Uran finns naturligt i berggrunden i norra delarna av Sverige. Idag förekommer ingen uranbrytning i Sverige utan allt uran som används i våra kärnkraft verk importeras från andra länder.

1. Vad är biobränsle?

2. Vad menas med förnybara och icke förnybara energi källor?

3. Vilket ämne används i kärnkraftverk?

4. Vilka för- och nackdelar finns det med vind-, vatten- och kärnkraft? År 1986 exploderade kärnkraftverket Tjernobyl i Ukraina. Det farliga radio aktiva utsläppet kommer finnas kvar där i flera tusen år.

Barsebäck är ett av Sveriges kärnkraftverk som togs ur drift i början av 2000-talet.

1. Hur bildas råolja?

2. Vad använder vi oljan till?

Olja

Råolja eller petroleum finns djupt ner i berggrunden. Råoljan har bildats av gamla växtrester som inte hunnit brytas ner. Växterna har hamnat under jordytan där de utsatts för starkt tryck under lång tid tills de så småningom omvandlats till råolja. Sedan mitten på 1900talet är råolja den mest använda energiråvaran i världen.

Råolja pumpas upp ur marken och omvandlas sedan till olika produk ter som bensin, diesel, uppvärmningsbränsle och smörjmedel. Denna omvandling kallas raffinering. Olja används också för att tillverka plast.

Bensindrivna bilar har en katalysator som tar bort mer än 90% av de miljöfarliga ämnen som bildas vid förbränningen genom att omvandla dessa till koldioxid och vatten.

Ett stort problem med olja som energigivare är att den orsakar utsläpp som är farliga för miljön. Utsläppens miljöpåverkan har mins kat mycket tack vare olika tekniker som renar utsläppen från farliga ämnen. Det största problemet med användning av råolja idag är den koldioxid som bildas. Koldioxiden kan inte renas bort utan hamnar i luften och är en bidragande orsak till den globala uppvärmningen.

Olja

• År 1859 började Edward Drake borra efter olja i USA.

• Döda växter och djur omvandlas till råolja om de ligger nere i marken under högt tryck och hög temperatur i minst 100 000 år.

• Olja används bland annat till uppvärmning, transport (bensin och diesel), elproduktion och för att tillverka bland annat plast och asfalt.

1. Vad kan du göra för att minska din energiförbruk ning?

2. Varför tror du att olja är den mest använd energiråvaran idag?

Oljeplattformarna långt ute till havs gör det möjligt att borra efter olja under havsytan.

Det livsviktiga vattnet

Vatten är helt avgörande för livet på jorden och finns nästan överallt i naturen. Vatten finns också inuti oss precis som i alla andra organismer. Vatten ingår både i fotosyntesen och cellandningen. Cirka 70 % av din kropp består av vatten.

Vattnet på jorden är i ständig rörelse. Det ingår i olika kretslopp. Från jordens yta avdunstar hela tiden vattenånga. Vattenångan kyls ner uppe i luften för att sedan falla ner på jordytan igen i form av regn eller snö.

Från en pool kan det under en varm dag avdunsta så mycket vatten så att vattennivån sjunker ungefär 1 cm.

Nederbörden samlas i vattendrag eller tränger ner i marken och rinner så småningom ut i havet. 1 1 2 2 33

1. Vatten avdunstar och stiger upp i luften som vattenånga.

1 1

2. Uppe i luften kyls ångan till vatten droppar som faller ner i form av regn eller annan nederbörd.

3. Nederbörden samlas i vattendrag eller tränger ner i marken och rinner så småningom ut i havet.

1. Beskriv vattnets kretslopp.

2. I vilka andra kretslopp ingår vatten i?

Varje dag använder du i snitt 60 liter vatten för att hålla dig ren, 30 liter för tvätt och disk och 30 liter spolas ner i toaletten.

Sötvatten

Förutom att vatten är livsnödvändigt är det en fantastisk resurs som vi använder på flera olika sätt. Framförallt sötvatten från mark, sjöar och vattendrag används i både hushåll, industrier och jordbruk.

jordbruk

övrigt

industri

hushåll

1. Hur stor del av din kropp består av vatten?

2. Ungefär hur mycket vatten använder du varje dag?

3. Hur mycket vatten använder våra industrier och vårt jordbruk?

I Sverige använder industrin mer än hälften av allt vatten. Fram förallt är det tillverkning av papper, stål och olika kemikalier som behöver stora mängder vatten. Hushållen använder ungefär en fjärde del vilket motsvarar 140 liter vatten per person varje dag. Jordbruket använder endast 3% av allt vatten vilket är ovanligt lite jämfört med de flesta andra länder. Globalt sett går hela 70% av allt vatten åt inom jordbruket. Detta beror på att många länder behöver konstbevattna sina odlingar.

Det vatten vi använder återgår så småningom till naturen igen. En del hamnar direkt i hav, sjöar eller vattendrag. En del spolas ut i avlop pet och renas i ett reningsverk innan det släpps tillbaka ut i naturen.

AKTIVITET – Vattendagbok

Du ska under två dagar mäta och skriva ner hur mycket vatten du och din familj använder.

• Den första dagen ska ni leva precis som vanligt.

• Den andra dagen ska ni försöka använda så lite vatten som möjligt?

Hur mycket kan ni minska er förbrukning?

• Dusch: 12 liter/ min

• Bad: 200 liter

• Liten spolning: 2 liter

• Stor spolning: 4 liter

• Vattenkran: 5 liter/min

• Diskmaskin 10 liter/gång

• Tvättmaskin: 60 liter/gång

Brukar du öppna kranen och vänta på att vattnet blir kallt innan du börjar dricka?  Ställ en skål un der kranen och öppna den tills det blivit kallt nog

att dricka. Mät hur mycket vatten som samlades i skålen? Räkna ut hur mycket vatten du kan spara varje år genom att kyla vattnet i kylskåpet istället.

Övergödning

För att växter ska utvecklas normalt behöver de ta upp olika närsalter som till exempel kväve och fosfor. Tillgången av dessa ämnen i natu ren varierar mellan olika miljöer. I varje ekosystem är organismerna anpassade till en viss mängd av närsalter. Ändras mängden närsalter påverkas hela ekosystemet.

Om halterna av kväve och fosfor ökar i ett ekosystem kan vissa arter föröka sig snabbare och tränga undan andra arter. Då har miljön eller området drabbats av övergödning.

Övergödning är idag ett stort problem i många områden vilket har flera olika orsaker. Dels beror det på kvävehaltiga utsläpp från trafik och kraftverk som faller ner från luften. En annan bidragande orsak är att det släpps ut närsalter från jordbruk och fosfor från våra avloppsreningsverk. Alla dessa utsläpp hamnar småningom, i våra vattendrag, sjöar och hav där problemen med övergödning blir som störst.

Östersjön är hårt drabbad. På grund av övergödning kan bakterier och alger föröka sig så kraftigt att det bildas en grön sörja i vattnet. Detta kallas för vattenblomning eller algblomning. Men eftersom blomningen inte bara orsa kas av alger är vattenblomning det bättre namnet. När de organismer som vuxit fram och skapat vattenblomningen dör, sjunker alla de till bottnen och bryts ned. Vid ned brytningen förbrukas stora mängder syre, vilket kan leda till syrebrist så att fiskar och andra vattenlevande djur dör.

1. Varför är vattenblomning ett problem?

2. Hur skulle du klara dig om du bara fick använda 3 liter vatten per dag?

3. Vad kan du göra för att minska din vattenför brukning?

Vattenblomningen gör vattnet grumligt. När mängden solljus som når havsbottnen minskar, får de bottenlevande växterna svårare att bilda syre. En del av bakterierna vid vattenblomning kan vara farliga för människor och djur. Du ska därför undvika att bada i områden där det är vattenblomning.

Många sjöar som tidigare har varit försurade har kalkats vilket nu gör att fiskar kan leva där igen.

1. Vad är vattenblomning?

Vad kan göras för att rädda försurade sjöar?

Försurning

Under senare hälften av 1900-talet började försurning av vår miljö bli ett allvarligt problem. Stora mängder kväve- och svavelhaltiga utsläpp från bland annat transporter och industrier, spreds i atmosfären och försurade regnvattnet. Vindarna gjorde att surt nedfall påverkade na turen långt ifrån den plats där utsläppen skedde. Det allt surare regnet påverkade pH-värdet i marker, sjöar och vattendrag. Även kvävehaltiga ämnen från jordbruket var ett stort problem.

Beroende på vilken berggrund ett område har, är det mer eller min dre känsligt för försurning. Vissa platser är naturligt sura och påverkas då lättare av försurande utsläpp. Områden med kalkhaltig berggrund blir inte lika lätt försurade eftersom kalken i berggrunden neutralise rar de sura ämnena.

Eftersom kalk neutraliserar så kan sura sjöar och vattendrag räddas genom att häl la i stora mängder av ren kalk. Tack vare kalkning och regler för hur mycket svavelhaltiga ämnen det får förekomma i bensin, diesel och andra drivmedel, har mängden sura sjöar och marker i Sverige minskat. Men mer behöver fortfarande göras.

Kalk är ett basiskt ämne. Om sura och basiska ämnen blandas så tar de ut varandra och blir neutrala.

Försurning påverkar också bygg nader, statyer och hällristningar. Den sura miljön får dessa att vittra sönder.

Många arter är känsliga för försurning. Flera arter får svårt att föröka sig, vilket påverkar artrikedomen i många sjöar och vattendrag.

Våra regnskogar

Längs ekvatorn finns regnskogar på flera olika kontinenter. De täck er cirka 7 % av jordens landyta vilket motsvarar en 20 gånger så stor yta som hela Sverige. Regnskogarna myllrar av liv och över hälften av alla jordens arter lever där. Vi människor använder en mängd olika varor som ursprungligen kommer från regnskogarna. Till exempel kaf fe, kakao, ananas, banan och mango. Från vissa växter tas substanser, ämnen, för tillverkning av olika mediciner.

Ett av de största miljöhoten mot regnskogarna är att de huggs ner. Under de senaste 100 åren har mer än hälften av all regnskog försvun nit. Varje år avverkas det mer skog än hela Danmarks yta. Befolkningen som lever i regnskogarna ökar snabbt och då behövs det mer mark för betesdjur och odling. Träden som huggs ner används som bränsle till matlagning och värme. Värdefulla träslag som till exempel teak används däremot till möbeltillverkning.

I hela Sverige finns det totalt 45 olika trädarter. I en regnskog kan det finnas över 500 olika trädarter på en yta lika stor som två fotbollsplaner.

Regnskog huggs bort för att ge plats för palmolja och gummiplantager.

1. Hur mycket regnskog finns det på jorden och var växer de?

2. Varför är regnskogen hotad?

3. Vad är jorderosion?

Marken som blir kvar när regnskogens träd har huggits ner är näringsfattig. Nya plantor kan därför inte att växa upp och bilda ny skog. Utan träd finns det inga rötter i marken som håller kvar jorden. Jorden kommer därför sakta att åka bort med regnvattnet och vindar na vilket kallas för jorderosion.

1. Hur kan hela jordens miljö påverkas av att regnskog huggs ner?

2. Varför kallas regnsko gen ibland för jordens lunga?

Skövlingen av regnskogarna påverkar inte bara den biologiska mångfalden lokalt. Den bidrar också till globala klimatförändringar eftersom den koldioxid som varit bunden i växterna frigörs i luften. Idag pågår flera projekt för att rädda de kvarvarande regnskogarna. Det har både planterats ut ny skog och bildats nationalparker för att skydda de gamla skogarna.

AKTIVITET – Jordens regnskogar

Det finns fyra olika regnskogsområden på jorden. Arbeta i grupper med 3–4 elever i varje grupp.

I gruppen väljer ni vars ett regnskogsområde. Börja sedan med att enskilt ta reda på så mycket fakta som möjligt om ditt regnskogsområde genom att söka information på nätet.

Diskutera sedan inom gruppen vad de olika om rådena har för likheter och skillnader. Redovisa ert resultat genom att hålla en kort presentation inför klassen.

Kommer de olika grupperna fram till samma resultat? Om inte, vad kan det i så fall bero på?

SAMMANFATTNING

• Hållbar utveckling betyder att vårt samhälle ska utvecklas på ett sådant sätt att det inte äventyrar framtiden.

• Hållbar utveckling handlar om miljö, om hur jordens resurser fördelas och att alla människor har rätt till ett bra liv.

• Ekosystemtjänster visar hur vi är beroende av jordens ekosystem och delas in i de fyra kategorierna försörjande-, reglerande-, kulturellaoch stödjande ekosystemtjänster.

• Växthuseffekten påverkas av den ökande mängden koldioxid i atmosfären som hindrar värme från att stråla ut i rymden.

• Energin vi använder kommer både från förnybara energikällor som sol-, vind-, och vattenkraft samt biobränsle men även från icke förnybara energikällor som kärnkraft och olja.

• Vattnet på jorden är i ständig rörelse och ingår i olika kretslopp.

• Övergödning kan leda till vattenblomning och är idag ett problem i många områden.

• Längs ekvatorn finns regnskogar som täcker cirka 7 % av jordens landyta och är hem för hälften av alla jordens arter.

VIKTIGA ORD

atmosfären – det luftlager som finns runt jordklotet

biobränsle – bränsle som kommer från levande material som till exempel ved och rapsolja

bioenergi – energi som framställs med hjälp av biobränslen

FRÅGOR

1. Vad är växthuseffekten och hur har vi påverkat den?

2. Vad menas med hållbar utveckling?

3. Vad är bioenergi?

4. Vilka energikällor är förnybara?

ekvatorn – en tänkt linje runt jorden, mitt emellan nordpolen och sydpolen

försurning – när pH-värdet sjun ker så det blir lägre än vad som är normalt i ett visst område

H ÅLLP L ATS 1

5. Vilka energikällor tycker du att vi ska satsa på i framtiden? Motivera.

6. Varför drabbas hav och sjöar av övergödning och varför är det ett problem?

kretslopp – när något rör sig runt i ett system om och om igen.

regnskog – skogsområde med mycket hög nederbörd, finns i den tropiska zonen

vattenblomning – när mängden och alger och andra växter ökar kraftigt och gör vattnet grumligt

växthusgaser – gaser som tar upp värme i atmosfären. Exempel på sådana gaser är vattenånga och koldioxid.

Bikupor med bin sätts ut för att pollinera i äppelodlingar.

Maten vi äter

Om vi börjar odla växter på den mark som nu används till uppfödning av djur skulle det finnas mat till 5 gånger så många människor.

Lite mindre än 30 % av jordens yta är land. Om alla på jorden skulle få lika mycket odlingsbar mark så hade det blivit ungefär 3 fotbollsplaner per person. Men jordens befolkning växer snabbt och hur vi utnyttjar landytan är därför viktigt för en hållbar framtid. Vår landyta ska ju även delas med både växter och djur. Om alla på jorden skulle leva som vi i Sverige skulle jordens landyta inte räcka till. Vi skulle behöva ytterligare 3 jordklot.

Matproduktion är viktig och stora områden används för odling av spannmål, djurfoder eller som betesmark. Ju fler människor vi blir på jorden, desto mer mat måste produceras. Jordbruksmarken i världen blir alltså allt viktigare men ändå växer många åkrar och betesmar ker igen i Sverige och andra länder. Detta sker framförallt i områden där det inte är lönsamt att bedriva jordbruk. Jordbruksmark bebyggs ibland med hus eller vägar. I vissa delar av världen drabbas en del av den odlingsbara marken av erosion eller torka.

För att maten ska räcka till i framtiden måste den odlingsbara mark som finns tillgänglig utnyttjas effektivt. Vi måste också tänka på vad vi äter. Det går åt mer resurser att få fram kött och mjölkprodukter än vegetabiliska produkter.

Proteinrika grönsaker som till exempel sojabönor används som ersättning för kött.

1. Hur mycket av jordens yta är land?

2. Vad menas med mono kultur?

3. Vad kan vi ersätta kött med och ändå få i oss protein?

4. Vad är nackdelarna med att använda bekämpnings medel mot skadeinsekter?

Det är effektivt att odla på stora åkrar med endast en sorts gröda. Stora ytor där endast ett växtslag odlas kallas för monokulturer. Monokulturer är tyvärr sårbara för insektsangrepp eftersom den rika tillgången på föda gör att skadeinsekterna snabbt kan föröka sig. Det går att skydda skördarna genom att bespruta dem med bekämpningsmedel som tar död på insekterna. Nackdelen med bekämpningsmedel är att de består av giftiga kemikalier som inte bara drabbar skade insekterna. Även bin, humlor, fjärilar och andra insekter som behövs för pollinering riskerar att drabbas. Insekter som pollinerar är livsviktiga för våra ekosystem. Över 80 % av världens vilda växter och över hälften av alla odlade grödor förökar sig med hjälp av pollinering.

Ett sätt att minska risken för skadeinsekter utan att använda gifter är att odla mer småskaligt. Det innebär att odla med olika grödor på mindre åkrar. Att odla småskaligt gynnar skadeinsekternas naturliga fiender. Nackdelen är att odlingen inte alls blir lika effektiv vilket gör att maten blir dyrare vilket framförallt drabbar människor i fattiga länder.

1. Vad är fördelarna och nackdelarna med småskalig odling?

2. Varför är det bättre att äta mer vegetariskt och mindre kött om det är brist på mat?

3. Varför bygger vi i Sverige bostäder på odlingsbar mark?

Sveriges bönder är bland de bästa i välden på att uppfylla miljökrav och ta bra hand om djuren.

Märkning av mat

Vill du undvika mat som odlats med kemiska bekämpningsmedel ska du välja ekologiska produkter. Ekologisk mat får inte behandlas med kemiska bekämpningsmedel eller odlas med hjälp av konstgödsel. Det mesta av djurens foder ska ha odlats på den egna gården. Det finns också regler som styr hur djuren ska leva, som till exempel när de ska få vara utomhus. För att konsumenterna ska veta vilka varor som är ekologiska så får de en speciell märkning. I Sverige är KRAV den mest kända märkningen för ekologisk mat.

1. Vad menas med ekologisk mat?

2. Vad betyder det att något är KRAV-märkt?

Internationell miljömärkning för fisk- och skaldjur.

En hel del av den mat vi köper i affären innehåller olika tillsatser som blandas i maten för att den ska hålla sig längre eller få en viss konsistens. Tillsatser används också för att maten ska få en viss färg eller smak. Alla tillsatser som finns i den mat som säljs i Sverige måste vara godkända. Alla livsmedel måste märkas för att du lätt ska kunna se vad varan innehåller genom att läsa på etiketten eller förpackningen.

Det är också viktigt att tänka på var maten kommer ifrån och hur den producerats. En del mat fraktas långa sträckor innan den hamnar hemma hos dig. Ju längre sträcka maten fraktas, desto mer utsläpp blir det från olika transporter. De flesta matvaror måste ursprungsmärkas så du ska kunna veta varifrån maten kommer.

Miljömärkning för ekologisk mat. EU:s miljömärkning för ekologiskt jordbruk

Hållbara val i mataffären

Tänk dig att du är i en mataffär och ska handla fiskpinnar. Det ena paketet är dubbelt så dyrt som det andra? Vilket väljer du? Om du bara tittar på priset så kanske valet är enkelt. Men om du börjar ta hänsyn till vad som ligger bakom prisskillnaden så kanske beslutet blir svårare?

Det kan ju vara så att fiskpinnarna i det billigare paketet är gjorda av fridlysta fiskarter från hav som håller på att fiskas ut och därmed riskerar att försämra den biologiska mångfalden. Fisken kanske är fångad i Östersjön men transporteras fram och tillbaka till Kina för att renas och paketeras vilket bidrar till en massa onödiga utsläpp som påverkar klimatet. De människor som arbetar med att fiska, rensa och transportera fisken får så låga löner att de måste jobba året runt utan möjlighet att åka hem och träffa sina familjer. Dessa familjer kan där för inte låta alla sina barn gå i skolan utan några måste istället hjälpa till i hemmet.

Fiskpinnarna i det dyrare paketet är däremot gjorda av fisk fångad utanför Norges kust där fisket är kontrollerat så fiskebeståndet inte drabbas. Fisken som fångas skickas direkt till det land där den ska säljas för att rensas och paketeras för att minimera antalet transporter. Alla som jobbar med att fiska, rensa eller transportera får tillräckligt betalt så att de kan vara hemma varannan vecka och ändå tjäna till räckligt för att deras familjer ska kunna leva ett gott liv där alla deras barn har råd och möjlighet att gå i skolan.

Om detta är orsaken till prisskillnaden, vilka fiskpinnar väljer du i så fall? De billiga eller de hållbara? Hållbar utveckling kräver hållbara val som både tar hänsyn till miljö, samhälle och ekonomi.

AKTIVITET – Hållbara val i affären

På många varor finns det flera olika typer av märkningar för att hjälpa oss att göra hållbara val när vi handlar.

1. Gå in i en mataffär och leta reda på så många märk ningar som möjligt.

2. Ta bilder på märkena och skriv ner namnen i en lista.

3. Sök sedan på nätet för att ta reda på vad de olika märkningarna betyder.

1. Varför har maten i affärerna olika märkningar?

2. Varför finns det tillsatser i många livsmedel?

3. Vad är fördelen med att handla mat som är producerad i Sverige?

4. Vad tar du hänsyn till när du handlar?

1. Ge exempel på några viktiga råvaror?

2. Vad tillverkas plast av?

3. Ge exempel på sådant som bryts ner snabbt eller långsamt i naturen.

4. Vad är ett kretslopp?

5. Vad är en återvinnings central?

Saker vi använder

Trä, metall, glas och plast är exempel på vanliga råvaror som används för att tillverka flera olika saker. Trä får vi från våra skogar. Metaller utvinns från olika mineraler som grävs upp från berggrunden i olika typer av gruvor. Glas och plast är däremot konstgjorda ämnen som vi människor framställer av olika råvaror.

En av de fyra ekosystemtjänsterna handlar om att vi tar råvaror från naturen för att äta eller tillverka saker. För att detta ska ske på ett hållbart sätt är det viktigt att det vi använder ingår i ett kretslopp eller kan återanvändas på något sätt. Annars finns det en risk att viktiga resurser tar slut och då kan det i framtiden bli brist på råvaror, mat eller rent vatten.

Kastar du ett bananskal i naturen bryts det snabbt ner och de ämnen som skalet är uppbyggd av tas upp i naturens kretslopp. De material och ämnen som finns naturligt i naturen bryts lätt ner.

Kastar du däremot en plastflaska på marken kommer den att finnas kvar länge innan den är nedbruten. Det beror på att naturen har svårt att bryta ner många nya material. Konstgjorda ämnen som inte ingår naturligt i naturens kretslopp kan spridas och skada olika organismer.

De sopor du slänger som brännbart eldas upp i kraftvärmeverk. Den lagrade energin i soporna omvandlas då till el eller värme.

När de saker och material som inte ingår i ett kretslopp hamnar på ett sopberg kan det bli brist på olika råvaror. I vissa länder bildas sop berg där det ligger en mängd olika värdefulla råvaror och mycket bunden energi. Detta är slöseri med resurser som har uppmärksammats allt mer. Vi i Sverige och flera andra länder sopsorterar hemma och lämnar de sorterade soporna i miljörum eller på olika återvinningsstationer. Soporna används sedan på olika sätt. En del kan återan vändas som råvaror i nya produkter och resten kan utnyttjas som en energikälla.

Alla hushåll i Sverige ska sortera sina sopor och återvinna till exem pel returpapper och förpackningar.

1. Varför är det viktigt att sopsortera?

2. Hur sorterar din familj soporna?

3. Hur kan sopberg både vara farliga och värde fulla?

Det är viktigt att tänka på vad vi gör med de saker vi inte längre behöver. Vi kan sopsortera, skänka bort eller sälja på loppis. Men det är också viktigt att tänka på vad vi köper och varför. Du behöver kan ske inte ytterligare en tröja eller en ny mobil. Vi bör också tänka på var och hur en vara är tillverkad innan vi köper den. Varor som inte är tillverkade i Sverige kräver ofta långa transporter, vilket ökar utsläp pen. Dessutom är vissa varor tillverkade i länder där de som arbetar har låga löner, långa dagar och farliga arbetsplatser.

Det är viktigt att sortera sina sopor! Sopor kan innehålla både farliga och värdefulla ämnen. Genom att sopsortera ordentligt kan vi ta hand om farliga ämnena så att de inte kommer ut i naturen. Det mesta kan återvinnas och bli nya varor. På så sätt skyddar vi vår miljö samtidigt som vi sparar energi och naturresurser.

AKTIVITET – Gör en insats för miljön

Hela klassen går ut och samlar in allt skräp ni kan hitta på ett visst område. Det kan vara en park, en strand eller skolgården. Sortera det ni hittar i olika hinkar eller påsar. Väg allt skräp innan ni återvinner det. Ni kanske kan starta en tävling på skolan för att se vilken klass som kan samla in mest skräp?

Varje år dumpas 11 miljoner ton plast i haven och om det fortsätter kommer det år 2050 finnas mer plast än fisk i våra hav.

1. Vad är ett ekologiskt fotavtryck?

2. Hur många jordklot behövs om alla på jorden börjar leva som vi i Sverige?

3. Ge några exempel på hur vi kan vara med och bidra till en hållbarare värld.

Ekologiska fotavtryck

När vi pratar om hur mycket vår jord påverkas av det vi gör, pratar vi om ekologiska fotavtryck. Ett ekologiskt fotavtryck visar hur stor yta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och för att ta hand om avfallet som bildas. Sverige ligger i dag högt upp på listan över störst fotavtryck per person. Om alla på jorden skulle göra lika stora ekologiska fotavtryck som vi i Sverige så behövs det tre extra jordklot. Det finns mycket vi kan göra för att minska det ekologiska fotavtrycket. Vi måste alltid tänka på att ju mer vi förbrukar, desto mer påverkas olika ekosystem.

Hållbar utveckling

År 2015 slöts

Parisavtalet där nästan alla världens länder kom överens om att förhindra så att den globala uppvärmningen inte ökar med mer än 1,5 grader.

Att skapa beteenden som leder till en hållbar utveckling är en stor utmaning. Ledare runt om i världen kan ta viktiga beslut och stif ta lagar för att påverka utvecklingen. Men även dina och alla andra människors handlingar har också stor påverkan på framtiden. Vi kan till exempel direkt påverka utsläppen av koldioxid i atmosfären genom att cykla istället för att köra bil. Vi kan även bidra till att kretsloppen i naturen fungerar genom att kompostera matavfall. Vi kan även påverka genom att göra hållbara val när vi handlar. Om alla kunder endast börjar köpa grönsaker som odlats utan giftbesprutning så kommer till slut bara sådana att odlas eftersom det inte går att sälja något annat.

Många av alla de val vi gör påverkar direkt eller indirekt vår miljö. Det är därför viktigt att veta hur naturen fungerar och hur vi måste leva för att vi ska få en hållbar utveckling. Vi måste veta vilka följder våra olika val får för att vi ska kunna välja rätt.

1. Vilken av de stora utma ningar vi står inför tycker du är viktigast att vi löser först?

2. Vad kan du göra för att minska ditt ekologiska fotavtryck?

Jorden är ett avgränsat ekosystem som måste fungera för att livet här ska kunna fortsätta. Vi måste leva så att inte miljön och andra levande organismer tar skada. Vi måste säkra tillgången på rent vatten. De begränsade resurser som finns måste användas så att de återgår i ekosystemens kretslopp. Vi måste anpassa vår energianvändning så att vi inte använder mer energi än vad naturen kan ge utan att ta skada. Skövlingen av jordens regnskogar, ökning av växthuseffekten, övergödning, kretslopp som rubbas, plast i haven och giftiga kemikalier som sprids i naturen är några av de utmaningar vi måste ta itu med för att få en hållbar utveckling.

1. Gör klimatkalkylatorn på Världsnaturfondens hemsida www.wwf.se

2. Hur stort är ditt egna ekologiska fotavtryck och finns det någon viss förändring som kan göra en stor skillnad i ditt fall?

Skydda den biologiska mångfalden

I Sverige är mer än 300 växt- och djurarter fridlysta i hela landet. När en art är fridlyst är det förbjudet att skada eller döda djuret eller växten. Ibland går det bra att plocka blomman men inte gräva upp plantan. På Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelse.se hittar du information om vilka växt- och djurarter som är fridlysta där du bor.

Dessa arter är fridlysta i hela landet:

• 43 orkidéarter (alla Sveriges orkidéarter)

• 232 andra kärlväxtarter

• 12 mossarter

• 8 lavarter

• 5 svamparter

• 20 grod- och kräldjursarter (alla Sveriges grod- och kräldjursarter)

• 31 arter av ryggradslösa djur.

Arter som riskerar att dö ut rödlistas. I en rödlista går det att se hur hotad en art är och varför den är hotad.

I Sverige finns det över 5000 olika naturreservat som tillsammans utgör ungefär 10% av hela vår landyta.

Skydd

Naturreservat och natio nalparker skyddar vissa områden som anses vara speciellt värdefulla. Det finns även områden som kallas för världsarv. Dessa områden anses unika och bör bevaras för mänsk ligheten. Ett av Sveriges världsarv är Höga kusten i Ångermanland. Stenshu vud i Skåne är ett exem pel på nationalpark.

1. Ge exempel på några fridlysta djur och växter.

2. Vad är en nationalpark?

Arbetet ger framgång

Lövgrodan hotades innan av utrotning. Naturvårdsverket tog då fram ett åtgärdsprogram för att rädda lövgrodan. Nya vattensamlingar bygg des och gamla återställdes för att skapa fler miljöer där grodorna kunde leva och föröka sig. År 1989 fanns det cirka 5 000 grodor på 180 olika platser. Idag finns det mer än 20 000 lövgrodor på nästan 800 platser.

Grönska i städer

1. Vilka problem kan drabba städer som inte har någon växtlighet?

2. Hur kan hotade arter skyddas och bevaras?

Växter hjälper till att delvis förhindra översvämningar inne i städerna. När det kommer kraftiga hällregn har ibland avloppssystemen svårt att få undan allt vatten. Här kan växternas rötter hjälpa till att ta hand om en del av det överflödiga vattnet.

Mängden och typen av växtlighet i städerna påverkar den biologis ka mångfalden. Har staden många parker med både gräsytor, buskar, träd och dammar så kan fler arter bosätta sig där.

Växtlighet kan hjälpa till att minska luftföroreningarna i städer.

AKTIVITET – Gör en insats för

miljön

Besök naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se och ta reda på vilka åtgärdsprogram som görs eller är på gång där du bor.

SAMMANFATTNING

• Ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket av jordens yta som krävs för produktionen och avfallet av det vi konsumerar.

• Vid odling av ekologiska produkter används inga kemiska bekämp ningsmedel.

• Ju fler människor vi blir på jorden, desto mer mat måste produceras på samma yta och därför måste den odlingsbara mark som finns utnyttjas effektivt.

• Skövlingen av jordens regnskogar, ökning av växthuseffekten, övergödning, kretslopp som rubbas, plast i haven och giftiga kemikalier som sprids i naturen är några av de utmaningar vi måste ta itu med för att få en hållbar utveckling.

H ÅLLP L ATS 2

VIKTIGA ORD

biologisk mångfald – mått på hur många olika arter av levande organismer det finns

ekologiska fotavtryck – mått på hur mycket av jordens resurser vi förbrukar

ekologiska produkter – varor som inte skadar miljön eller levande organismer

kretslopp – när olika ämnen åker runt i ett system som inte tar slut

fiskebeståndet – mängden fisk inom ett område

erosion – när jord och sten nöts bort på grund av tex. vatten och vind

monokultur – områden där endast en växtart dominerar

miljörum – plats där sopor sorteras och lämnas för att samlas upp och återvinnas

återvinningsstationer – plats där du kan lämna in använt material som ska återvinnas råvara ämnen i naturen som an vänds att tillverka olika produkter

FRÅGOR

1. Vilka olika miljömärkningar finns och varför är de viktiga?

2. Vad är viktigt att tänka på när ett nytt bostadsområde ska byggas?

3. Vad är hållbar utveckling för dig?

4. Vilka olika utmaningar måste vi lösa för att få en hållbar framtid?

5. Varför är det så viktigt att åter vinner det vi använder?

Utkik Biologi andra upplagan är framtagen till de nya kursplanerna. Texten är lättillgänglig och intresseväckande. Spännande diskussionsuppgifter och kluriga repetitionsfrågor får eleverna att tänka till, få fler perspektiv och ett djupare förståelse. Ett rikt bildmaterial ger inlevelse och bra stöd för inlärningen. I varje kapitel finns Aktiviteter där eleverna exempelvis kan arbeta praktiskt. I Utkik lärarwebb finns förslag på lösningar av större uppgifter och kommentarer till Aktiviteterna.

Utkik-serien:

• har ett upplägg anpassat till Lgr22

• har innehållsfrågor och ofta diskussionsrutor i marginalen

• har flera Hållplatser med sammanfattning, viktiga begrepp och uppgifter i varje kapitel

• har återkommande Aktiviteter där eleverna kan tillämpa sina kunskaper

Hans Almgren

Utkik