Page 1


Innehåll 1. Vad är kultur?

7

Kulturbegreppet 8 Kulturens betydelse

12

Det mångkulturella samhället

17

Generaliseringar och främlingsfientlighet

26

Sammanfattning 31

2. Livsåskådning och människosyn 35 Vad är livsåskådning?

36

Religiösa livsåskådningar 39 Icke-religiösa livsåskådningar

46

En helhetssyn på människan

52

Sammanfattning 55

3. Livskvalitet och hälsa

59

Olika syn på hälsa och ohälsa

60

Olika syn på funktionsnedsättning 65 Olika syn på livskvalitet

71

Olika syn på behandling, vård och omsorg Olika syn på liv och död Sammanfattning 87

90

80

76


4. Ideal och värderingar inom vård och omsorg 91deal Vård och omsorg förr

92

Att arbeta med vård, omvårdnad och omsorg 95 Vad är en god arbetsplats? 98 Mötet mellan människor

106

De mänskliga rättigheterna 110 Viktiga lagar

111

Sammanfattning 115

5. Etiska begrepp och värdekonflikter Vad är etik och moral? Olika slags etik

119

120

123

Etiska riktlinjer inom vård och omsorg

127

Sammanfattning 133

6. Faktorer som påverkar kommunikation och bemötande Likheter och skillnader Sexualitet

137

138

146

Professionella samtal

156

Sammanfattning 163

7. Det egna förhållningssättet

167

Identitet 168 Yrkesidentitet

175

Stress 180 Jobba med reflektion

184

Sammanfattning 187

Ordlista 190 Index 191 Bildregister 192

91


Kerstin är en kvinna i övre medelåldern. Hon har alltid levt ett gott liv och arbetar med olika ströjobb utomlands. Huset hon bor i är stort och ligger vid havet. Hon älskar att ordna stora fester för vänner och bekanta. Maten är alltid påkostad och vinet ypperligt. De flesta andra dagar brukar hon äta på stan där hon tillbringar mycket av sin fritid med att shoppa. Hon köper dyra kläder och hennes stora intresse är att köpa konst. Varje vinter åker hon flera månader till solen med några väninnor. Där försörjer hon sig på att jobba på restauranger och medan hon är utomlands ”lånar” hon ut huset. Hon betalar alltså ingen skatt i Sverige och hon tycker inte att man ska spara. Pengar är till för att användas är hennes motto. En dag blir Kerstin allvarligt sjuk. Hon kommer aldrig mer att kunna jobba eller resa. Hennes pengar tar ganska snart slut och Kerstin blir bekymrad hur hon ska få mat för dagen. Dessutom vill hon ju inte missa sina stadsbesök och festerna. Vännerna betyder väldigt mycket för att Kerstin ska orka känna mening. Kerstin tvingas söka socialbidrag.


4. Ideal och värderingar inom vård och omsorg Punkt 4 i kursens centrala innehåll: ”Normer, värderingar och ideal inom vård och omsorg.”

Det här kapitlet handlar om hur man ser på arbetet inom vård och omsorg. Det finns alltid normer och värderingar som styr ett arbete och nu ska vi titta närmare på vad som har styrt vård och omsorg förr och vilka ideal vi har idag. I detta kapitel får du lära dig om: • Vård och omsorg förr • Att arbeta med vård, omvårdnad och omsorg • Vad är en god arbetsplats? • Mötet mellan människor • De mänskliga rättigheterna • Viktiga lagar

diskutera - fundera på 1. Om du blev i behov av hjälp och stöd i ditt dagliga liv, vad skulle då vara viktigt för dig?

2. Hur skulle du vilja bli bemött av personer som ger dig vård och omsorg? 3. Du arbetar på en avdelning med personer som måste matas och badas. En vårdtagare vill inte ha mat och en annan vill inte bada. Vad gör du?

4. Var går gränsen mellan professionell vård och medmänsklighet? Kan du ge exempel?

5. Ibland är anhöriga till vårdtagare i kris. Ska personalen alltid ta hänsyn till anhörigas känslor och önskemål?

93


Vård och omsorg förr Redan långt tillbaka i tiden, under antiken (cirka 1500 f.Kr.), var man medveten om att ett sunt liv påverkade hälsan. Man visste att bad var viktigt för hygienen och att gymnastik var viktigt för att hålla sig i fysisk form. Det är kunskap som fortfarande gäller. Vi människor har alltid tagit hand om varandra. Barnet får kärlek, omsorg och omvårdnad av sina föräldrar vilket får barnet att växa och känna trygghet. De som tar hand om andra känner också livskvalitet. Omvårdnaden sker i mötet mellan människor. Kunskap om vård och omsorg har alltid överförts från generation till generation. Några ansågs extra duktiga på att bota sjukdomar, till exempel kloka gummor, som använde örter och behandlade olika sjukdomar. Ett av de allra första kvinnliga yrkena var barnmorska, en yrkesmässig omvårdnad och omsorg. Äldre, erfarna kvinnor behövdes som trygghet och hjälp då yngre skulle föda.

94


Från medeltiden till 1900-talet Under medeltiden var kyrkan stark och ansvarade ofta för hjälp åt fattiga och sjuka. Nunnor och munkar vårdade sjuka i kloster. Under 1500-talet avskaffades klostren och staten tog över vården av de fattiga och sjuka. Man byggde så kallade hospital i de större städerna. Man vårdade alla på samma institution, barn som gammal, sjuka och fattiga. I slutet på 1600-talet byggde socknarna egna fattighus. I fattighusen tog man hand om fattiga, gamla, sjuka, funktionshindrade och föräldralösa barn. Man kan säga att det var föregångare till dagens socialvård och omsorg. Ibland utackorderades gamla och barn till gårdar för att bli försörjda mot att de arbetade på gårdarna. Under 1800-talet skedde många förändringar. Industrialiseringen gjorde att människor flyttade från landsbygden till städerna. Man bodde mycket trångt och det var svårt att hålla rent och sköta sin hygien. Många, både vuxna och barn, kroppsarbetade på industrierna i många timmar per dag. Sjukdomar bredde ut sig och alkoholbruket likaså. Man byggde lasarett, där man vårdade fysiskt sjuka. De psykiskt sjuka och funktionshindrade fortsatte man vårda på hospitals.

merkunskap - florence nightingale

Florence Nightingale (1820-1910) var en engelsk sjuksköterska, som blev berömd genom sina insatser under Krimkriget. Hon kom fram till att det var viktigt för de skadade soldaterna att ha sysselsättning och kontakt med familjen. Då blev de fortare friska. Hon förbättrade dessutom miljön och hygienen i sjuklägren så att dödligheten sänktes.

95


Från 1900-talet till idag På 1900-talet ersattes fattighusen av ålderdomshem för de gamla och fattigvården omvandlades till socialvård. Den medicinska forskningen blev mer specialiserad och ledde till att vi fick bättre kunskap om människokroppen, dess organ och hur man botar olika sjukdomar. Samtidigt betraktades patienten oftare som ett objekt. På 1970-talet började man ge socialhjälp och hemhjälp till gamla och funktionshindrade. Många fick därigenom möjlighet att bo hemma och funktionshindrade flyttade ut från institutionerna. Nu ville samhället integrera alla som tidigare vistats på mentalsjukhus och institutioner i vårt gemensamma samhälle. Den nya Socialtjänstlagen (SoL) infördes 1982. Både den, Hälsooch sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen är skrivna utifrån en humanistisk människosyn. Det är de centrala värdena för omvårdnad och de ska gälla alla oavsett ålder, hudfärg, sexuell läggning, funktionshinder, tro eller kultur personen har. Man ser individen som fri och som medskapare i sitt eget liv.

diskutera - fundera på 1. Kunskap om vård och omsorg har förts vidare från generation till generation. Finns det kunskap som du lärt dig av dina föräldrar eller närmaste? Ge exempel.

2. Tror du man kan känna livskvalitet av att ta hand om andra? Varför/ varför inte?

3. Tror du att människor med funktionshinder, som tidigare var hänvisade att bo på institutioner, mår bättre idag då de har ett eget boende? Varför/varför inte?

4. Vad menas med att människan är medskapare i sitt eget liv?

96


Att arbeta med vård, omvårdnad och omsorg Ordet vård betyder sköta om, bry sig om, vårda och ansvara. Vård är ett väldigt brett begrepp och kan gälla vård av saker, växter eller människor. Vård gäller ofta behandling och tillsyn av gamla, sjuka och svaga personer. Ibland sätter man ihop ordet vård med ett annat ord så man ska förstå vilken typ av vård det gäller, till exempel hemvård, öppenvård, sjukhusvård, barnavård. Att vårda är inte bara teknik. Det handlar om att möta människors smärta, lidande och rädsla. Att vårda är att ta hand om hela människan, främja patientens hälsa och lindra lidande. Omvårdnad är ett snävare ord än vård. Omvårdnad ges till människor inom vård och omsorg och beskriver behovet vi har av att ta hand om varandra och då speciellt om de som är svaga och behöver skydd. Det naturliga behovet vi har av omvårdnad gör att vi tar hand om våra barn. Då man arbetar inom vård och omsorg räcker det inte med att vi känner ett behov av omvårdnad. Man måste också lära sig ett professionellt förhållningssätt att ge omvårdnad, en yrkeskompetens. En yrkeskompetens får man genom utbildning, erfarenhet och reflektion över dagliga händelser och sitt eget agerande. Omsorg ur ett samhällsperspektiv innebär att ge hjälp, tillsyn, omtänksamhet och socialt stöd till barn, äldre personer eller till personer med intellektuella funktionshinder. Man ger omsorg för att underlätta för individen att leva ett vardagligt liv i ett socialt sammanhang. Omsorgstagaren får stöd både socialt och psykiskt, men stödet ska ges så att individen klarar så mycket som möjligt själv. Omsorg handlar också om att bry sig om eller omtänksamhet. Det kan då vara stöd till ensamkommande flyktingbarn eller före detta missbrukare.

prfessionella – yrkesmässig

97


Yrkesrollen Vård och omsorg bedrivs som offentlig verksamhet och det är kommunerna som ansvarar för de olika verksamheterna. Ansvaret gäller sjukvård, omvårdnad och omsorg om äldre eller funktionsnedsatta. Kommunen tar ansvar både då personer bor i egen bostad, i gruppbostad, på äldreboende eller sjukhem. Det finns också privata och kooperativa verksamheter samt ideella verksamheter. Förr såg man vård och omsorg som ett kall. Man tog på sig ett arbete och utförde det nästan gratis för att man ansåg det vara en god gärning. Arbetet ger fortfarande stor tillfredsställelse, då man känner att man behövs och får uppskattning av dem man vårdar. Idag får man en lön, men fortfarande finns mycket att kämpa för, för att höja arbetets status. Att vårda sjuka innebär att främja patientens hälsa och lindra lidande. Huvuduppgifter för vård- och omsorgspersonal är att ge hjälp och stöd till personer så att de klarar sin dagliga livsföring och leva ett så ”normalt” liv som möjligt i den enskildes hem eller i ett särskilt boende. Man ska också ge möjligheter till delaktighet i samhällslivet. Personalen bör kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt och yrkesmässigt sätt.

98


Som personal möter man många olika människor och arbetsuppgifterna kan skifta från person till person. Här är några exempel på arbetsuppgifter:

• • • • • • • • • •

Omläggning av sår Följa med till läkare Sondmatning Gångträning eller promenad ute Sitta ner och prata en stund Hjälp med personlig hygien Påklädning Städning Schemaläggning Dokumentation.

Att ha goda kunskaper, god människokännedom, livserfarenhet, värme, förståelse och tillit är egenskaper som en god vårdare har. Som vårdare ska man alltid sträva efter att se hela människan. Då ser man brukaren ur många olika aspekter samtidigt, t.ex. familjesituation, hur boendemiljön är, möjlighet till gemenskap med andra och hjälpbehov. En god miljö leder till att man mår bättre. Det kan vara att ha en vacker tavla eller en blombukett att titta på, men det kan också vara vacker inredning, frisk luft, god mat eller trevliga människor runt sig. Det är viktigt att stimulera brukaren till sociala kontakter och aktiviteter. Därför kan arbetet ibland vara att hjälpa till med ett telefonsamtal, att ta en promenad, gå på en konsert eller att följa med till en släkting. Vårdarbetet kan vara både fysiskt och psykiskt ansträngande. Det är oregelbundna arbetstider, tunga lyft, mycket oro och ansvar. Ibland möter man negativa reaktioner från patienter och anhöriga. Man måste då behålla sin yrkesroll och inte låta de egna känslorna ta över, trots att man kanske är trött eller haft en dålig morgon.

99


Vad är en god arbetsplats? Inom vård- och omsorgsyrkena har vi ofta arbetskamrater som vi delar uppgifterna med. En del brukare har stort behov av vård och omsorg och då är man många personer som turas om eller ibland två personer samtidigt. Det kräver att samarbetet mellan personalen fungerar bra. Konflikter mellan personer i arbetsgruppen leder till stress och otrygghet hos brukaren. Att kunna prata och samarbeta med andra personer är en förmåga man kan träna. För att kunna både ge och ta kritik måste man känna sig trygg och ett öppet klimat är viktigt både för personalens och brukarnas trivsel. Vi kan öka trivsel genom att ge positiv kritik och uppmuntran och visa uppskattning till våra arbetskamrater. Att utvecklas tillsammans med sina arbetskamrater ger mycket glädje och inspiration, men framför allt kan vi både ge och få stöd av arbetskamraterna.

100


Makt och ansvar När du arbetar inom vård och omsorg har du makt. Du har möjlighet att påverka eller styra andra människor som är beroende av ditt stöd. Då du har makt kan du alltid välja hur du ska handla. Det är viktigt att vara medveten om att andra är beroende av dig och att du tar ansvar för dina handlingar. Makt kan delas in i olika områden:

Fysisk makt: Om du är fysiskt starkare än den du vårdar, kan du välja att hjälpa till eller att låta bli.

Informationsmakt: I ditt yrke kan du ha information och kunskap som du kan välja att dela med dig eller låta bli att dela med dig.

Färdighetsmakt: Då du kan saker som den beroende inte kan, har du möjlighet att lära ut eller låta bli att lära ut den färdigheten.

Gemenskapsmakt: Om du ingår i en gemenskap som den beroende inte ingår i, får du makt över den som står utanför.

Yrkesmakt: I ditt yrke har du en formell makt. Du kan bland annat påverka hur resurser ska fördelas, vem du prioriterar vid behandlingar och hur rutiner ska formas.

Ideologisk makt: Då du svarar på frågor som inte har givna svar, så kan du påverka genom din syn. Du påverkar även då du inte svarar.

101


Makt uppfattas ofta som något negativt, men makt kan också vara positiv. Om du till exempel ska välja mellan att hjälpa eller inte hjälpa en brukare med påklädning, kan du välja att låta bli i syftet att brukaren behöver träna på att klä på sig. Då är syftet positivt. Du måste alltid ta ansvar för ditt handlande. I ditt yrkesutövande har du ett:

Juridiskt ansvar: Du är skyldig att följa de lagar och riktlinjer som styr verksamheten. Det gäller till exempel tystnadsplikten.

Socialt ansvar: Du har ett ansvar att möta andra människor, deras krav och behov.

Personligt ansvar: Du har ett ansvar för dina handlingar och ett ansvar inför dig själv.

Att göra sina val

godtyckling – nyckfyll, regellös

102

De olika delarna av ansvar kan komma i konflikt med varandra och då tvingas du ibland att göra ett val. I yrket har du en yrkesroll och då du är hemma har du en privat roll, även om du funderar på jobbet. Det kan hända att du måste handla på ett visst sätt i ditt yrke som inte stämmer överens med vad du privat tror på. Att ständigt behöva handla emot sin egen övertygelse blir en mycket påfrestande arbetssituation. En del ställer upp på det som krävs på arbetet, men privat ogillar de handlandet. Då har de delat upp sig i två roller, som de håller isär. Risken finns att man upplever sig som två personer. Man kan också reagera med att bara vara i den privata rollen och inte bry sig om yrkesrollen. Då blir det en godtycklig arbetsplats där det lätt uppstår konflikter mellan personalen. Ett förhållningssätt kan vara att bara se arbetet som ett sätt att få inkomst. De som reagerar så gör oftast så lite som möjligt och tänker mest på fritiden. Inställningen blir ”jag bryr mig inte”. Personens yrkeskunnande kommer inte till användning.


På arbetsplatser där det inte förekommer öppna samtal finns risk för att personal istället pratar ”bredvid mun”, till exempel till massmedia. Det är ett sätt för personal att hantera en påfrestande arbetsmiljö, som tyvärr sällan leder till någon lösning på själva problemet. Ibland finner arbetstagaren inte något annat sätt att hantera en konfliktfylld arbetsplats på än att säga upp sig och lämna arbetsplatsen. Det kan vara en förlust både för arbetstagaren och för arbetsgivaren. Det kan också vara ett sätt att förändra och börja på något nytt.

Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen är en grundläggande lag, som kompletteras med föreskrifter och råd från Arbetsmiljöverket. Lagen finns för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Målet är att uppnå en god arbetsmiljö, så att våra arbetsdagar blir bra för oss alla. Det är både arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar att åstadkomma en god arbetsmiljö. Därför bör man på en arbetsplats kontinuerligt gå igenom risker och genom åtgärder förebygga både ohälsa och olycksfall. Lagen är omfattande och tar upp många olika områden, som till exempel arbetsorganisationen, psykosocial arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö, ergonomi, hygien och smittskydd. Inom vård och omsorg finns det många områden som behöver följas upp för att undanröja risker och förebygga goda arbetsplatser. Den psykosocialt påfrestande arbetsmiljön kan vara en arbetsmiljö som behöver ses över. Det kan finnas stress, men också risk för smitta eller hot. Ibland arbetar personal i någon annans hem och det kan innebära risker till exempel för den fysiska kroppen. Kulturen på en arbetsplats är avgörande för vad man tycker är acceptabelt eller inte. En rå jargong kan öka stegvis om ingen säger ifrån. Många tycker att det känns väldigt olustigt att ”skvallra” på sina arbetskamrater. Arbetsledningen har ett ansvar att göra en översyn av arbetsförhållandena med jämna mellanrum, men som arbetstagare har man också ett ansvar att arbeta för en kontinuerlig förbättring av arbetsmiljön.

jargong – vardagligt språkbruk inom en grupp

103


Lex Maria och Lex Sarah Enligt Patientsäkerhetslagen ska personal inom hälsa och sjukvård alltid anmäla till vårdgivaren om det inträffat händelser som medfört eller kunnat medföra allvarlig vårdskada. Vårdgivaren är sedan skyldig att utreda händelserna i verksamheten och eventuellt anmäla vidare till Socialstyrelsen. Denna regel kallas lex Maria – man gör en lex Maria-anmälan. På motsvarande sätt gör man en lex Sarah-anmälan då det gäller verksamheter inom socialtjänsten, vid Statens institutionsstyrelse eller i verksamheter enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Personalen ska genast rapportera om missförhållanden till den som bedriver verksamheten, som sedan ska utreda och undanröja missförhållandet. Om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, ska det rapporteras vidare till Socialstyrelsen. Enskilda, anhöriga och allmänhet kan inte göra lex Maria- eller lex Sarah-anmälan. Som privatperson bör man istället alltid klaga över missförhållanden först till personal, arbetsledare eller förvaltningsledning. Om man inte får någon respons därifrån kan man vända sig till patientnämnden, eller vid allvarliga brister till Socialstyrelsen, som tar ställning till om de ska öppna ett tillsynsärende, i så fall går de vidare med ärendet.

104


Konflikter i personalgruppen Att gemensamt i personalen kunna diskutera etiska dilemman förebygger många gånger de konflikter som kan uppstå mellan din yrkesroll och din privata roll. Genom samtal och diskussioner kan man få nya perspektiv och förståelse. Det betyder inte att man alltid måste tycka lika i alla frågor, men man ska kunna ha olika åsikter och ändå respektera varandra. I ett öppet klimat är det ”högt i tak” och man kan diskutera utan att bli ovänner. Ibland leder olikheterna till konflikter bland personalen. Konflikterna kan bero på:

Att man har olika värderingar. Man ser olika på samhället, människor och etik.

Att det finns en kamp om makt och status i personalgruppen. Saker blir en fråga om prestige.

Att man inte tycker om arbetsledningen.

Att en i personalgruppen utses till syndabock.

Att man har för lite resurser i form av pengar eller personal.

dilemma – bryderi, svårighet

Ibland kan konflikten bero på flera saker samtidigt och har konflikten pågått länge så kan det vara svårt att se vad det i grunden beror på. Då det förekommer konflikter i personalgruppen förlorar arbetet kvalitet. Stämningen sprids till vårdtagarna eller brukarna, som därmed inte litar på att bli professionellt omhändertagna. Det skapar otrygghet för alla. Konflikter kommer vi inte ifrån, eftersom de är en del av livet. Men genom att känna sig själv och sin egen inställning till människor och etiska frågor, kan man vara mer öppen för andras sätt att se på saker. Att kunna lyssna på andras synpunkter i ett bra samtal är en förutsättning för en bra arbetsmiljö.

105


Mobbning i arbetslivet

inofficiell – här: inte anställd för uppdraget

Vuxenmobbning fungerar på samma sätt som då barn och unga mobbas och det förekommer även på arbetsplatser. Det börjar ofta med att någon eller några pratar illa om en kollega eller att en kollega fryses ut. Chefer kan också nedvärdera och mobba en anställd liksom anställda kan mobba en chef. Det kan också handla om sexuella trakasserier, till exempel kommentarer, blickar eller beröring. Känslan av skam är ofta stor hos någon som blir utsatt för mobbning. Just därför kan det vara svårt att ta upp att man är utsatt och många går i tysthet och lider. Den drabbade kan bli deprimerad eller få psykiska besvär med långa sjukskrivningar som följd. På senare år har arbetsklimatet blivit hårdare genom att man drar ner på personalresurser och personalen får konkurrera om jobben. Det kan leda till spänningar inom personalgruppen som i sin tur leder till mobbning. En annan orsak till mobbning på arbetsplatser kan vara dåliga chefer. Det är en chefs ansvar att leda personalen i arbetet mot gemensamma mål och gemensam syn i arbetet. Om en chef inte tar sitt ledaransvar är det lätt att det uppstår inofficiella ledare. Då blir det otydligt vem som bestämmer eller när besluten tas. Risken för konflikter och maktkamper ökar också då det inte finns tydliga gemensamma mål.

diskutera - fundera på 1. Tycker du att vård- och omsorgsyrken är ett kall? Varför/varför inte? 2. På vilket sätt kan arbete inom vård och omsorg kännas meningsfullt? 3. Vad tycker du är en vacker och stimulerande miljö? 4. Hur ska man hantera skyldigheten att hjälpa alla, även om man tycker väldigt illa om någon som man vet t.ex. misshandlat ett barn?

5. Har du erfarenhet av dåligt och bra samarbete? Vilka konsekvenser för samarbetets mål kan du se?

6. Man kan inte älska alla människor, men man måste ändå samarbeta. Hur ska man komma tillrätta med ett samarbete med någon man ”har svårt för”?

106


merkunskap - härskarteknikerna

För tjugo år sedan kartlade Berith Åhs, norsk professor i socialpsykologi, de så kallade härskarteknikerna. Hon upptäckte fem härskartekniker, som män använde för att trycka ner kvinnor i olika sammanhang. Senare har Åhs kommit på fler tekniker som används. Det är tekniker som används mot alla undertryckta grupper, och inte bara av män. Det är viktig att vi är medvetna om dessa tekniker och inte låter effekterna av dem göra oss rädda och skamfyllda. Då du lär dig känna igen härskarteknikerna och hur de används är det lätt att avslöja och ”avbeväpna” den som vill ha makten. Några härskartekniker: 1. Osynliggörande: Om du sitter i ett möte eller bland klasskamrater och ingen verkar bry sig om att du är där, kan du känna dig osynlig. Om människor omkring dig gäspar eller nonchalerar dig då du försöker säga något eller vänder ryggen till dig är det också ett sätt att få dig att känna dig osynlig. 2. Förlöjligande: Om några klasskompisar samlat in pengar för att köpa en present på din födelsedag och det visar sig vara en uppenbart för stor spetsBH, så skulle du nog känna dig förlöjligad. Om alla sedan går runt och småskrattar i flera dagar och frågar om du använder ”den stora” presenten skulle det kännas ännu värre. 3. Undanhållande av information: Om alla på din arbetsplats ska gå på afterwork, men ingen informerar eller bjuder med dig, så är det ett sätt att undanhålla information, som gör att du känner dig illa till mods. Om dina arbetskamrater sedan tar ett beslut under kvällen som rör ditt arbete och ”glömmer” informera dig är det en klar härskarteknik. 4. Dubbelbestraffning: Om du får höra att du är ytlig och utmanande då du sminkar dig och sedan får höra att du är grå och tråkig då du inte sminkat dig, så är det en metod att få dig att känna att du är fel hur du än gör. 5. Påförande av skuld och skam: Om någon sagt något kränkande till dig och då du tar upp det med personen får höra ”Vad tråkigt att du tog det så! Jag menade inget illa”, så är det ett sätt att få dig att känna skuld och skam. 6. Objektifiering: Om någon kommenterar eller diskuterar ditt utseende i irrelevanta sammanhang, till exempel under en anställningsintervju, är det en härskarteknik. 7. Våld eller hot om våld: Om någon utnyttja sin fysiska styrka mot dig för att få sin vilja igenom är det en härskarteknik, men det kan också vara om någon hotar att slå dig om du inte gör som personen sagt.

107


Mötet mellan människor Hur du som vårdare ser på vårdtagaren eller brukaren påverkar ditt sätt att vara. En humanistisk människosyn innebär att man anser att varje människa är unik och okränkbar, är fri och kan göra val. Det betyder att varje människa har rätt att styra sitt eget liv och ta ansvar för det. I praktiken innebär det att man låter brukaren vara med och bestämma i saker som rör brukarens vardagliga liv. Arbetet inom vård och omsorg utgår från den humanistiska människosynen. Mötet med en vårdtagare eller brukare påverkas av vår människosyn, vårt beteende och våra attityder. Om man inte ser personen, har tankarna på annat håll och gör saker på rutin, utan inlevelse och utan att ta hänsyn till vårdtagaren eller brukaren, så sker inget möte. Mötet med den som ska vårdas är själva grunden för att kunna göra en lyhörd bedömning av hur brukaren mår eller vilka behov han eller hon har. Att ömsesidigt mötas och tillåta känslor, tankar och upplevelser att komma till uttryck är givande för båda parter Yrkeskompetens inom vård och omsorg är när man kan se, bedöma och avgöra vilka problem en vårdtagare har och vad som måste göras för att underlätta och hjälpa. Detta kan bara göras vid äkta möten. Ibland finns det hinder vid möten. Ett hinder kan vara rädsla. Man är rädd för nya kontakter och för vad den andre ska tycka om en. Det kan också vara brist på empati eller trötthet. Ibland kan människor ha funktionsnedsättningar som försvårar mötet. Men trots eventuella hinder har man som personal ansvar för att inte låta egna känslor av irritation, trötthet eller aggressivitet ta över. Det gäller att ha inlevelseförmåga och fantasi för att försöka förstå och skapa ett möte med alla brukare. Man bör alltid komma ihåg att en patient eller brukare är i ett underläge.

108


Människovärde Alla människor har samma värde. Inom vård och omsorg ska stöd och hjälp ges på samma villkor till alla människor, oavsett hur de tidigare levt sitt liv. Då någon inte längre klarar vardagen ska vi som personal göra det bästa för brukaren och utföra hjälpinsatser. Vi ska förebygga skador och undanröja hinder. Det spelar ingen roll vilken människa vi har framför oss, alla har samma värde och samma rätt. Det är inte vad en människa gjort som får avgöra hur vi bemöter och hur vi behandlar människan. Alla har samma grundläggande värde som människa. Attityder, fördomar och generaliseringar kan vara ett hinder i arbetet med människor. Alla har ett ansvar att försöka komma till rätta med både andras och egna fördomar och att se varje individ, istället för grupper av människor. Det är också väldigt viktigt att våga reagera då vi stöter på generaliseringar och fördomar. Sjukvård på lika villkor är en grundläggande rättighet, inskriven i hälso- och sjukvårdslagen. Diskriminering är förbjuden enligt diskrimineringslagen (DL 2009). Att diskriminera är att på osakliga grunder behandla någon sämre på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Det finns direkt diskriminering, till exempel att vägra ta ett blodprov på en man som är homosexuell och indirekt diskriminering, till exempel om man tar för givet att alla är heterosexuella och därför inte anser att en manlig närstående till en manlig patient är en ”riktig” anhörig. Sedan 2009 har Diskrimineringsombudsmannen fått in närmare 300 anmälningar om diskriminering inom sjukvården. De flesta anmälningarna gäller diskriminering som har samband med funktionshinder eller etnisk tillhörighet.

109


Empati Empati betyder att leva sig in i en annan människas situation och förstå hennes känslor. Det innebär inte att vi ska ”gå in” i känslor som den andre människan känner, men vi ska kunna förstå hur det känns. Då man arbetar med andra människor måste man ha en viss distans och kunna skilja på egna känslor och motpartens. Man måste ha ett yrkesmässigt förhållningssätt. När vi känner empati går vi utanför oss själva och ser på situationer och känslor ur en annan människas perspektiv och har förståelse för detta. Att kunna se och möta varje individ med förståelse och empati, utan att ”drunkna” i känslor går att träna upp. Man kan inte lära sig det genom att läsa en massa faktakunskaper, det är träning och förmåga att reflektera som behövs. Man måste kunna reflektera både över sitt eget sätt och andras sätt att vara, tänka, och handla.

Integritet integritet – okränkbarhet, oberoende

110

Integritet handlar om gränser, både egna och andras. Om du vet var dina egna gränser går är det lättare att vara tydlig med att visa detta för andra. På samma sätt bör du visa respekt för andra och inte överskrida deras gränser. Om du till exempel känner på dig att en brukare inte tycker om fysisk beröring så är det inte rätt att krama brukaren. På samma sätt är det viktigt att du tydligt visar då du inte vill att en brukare kommer för nära dig. Det är också respektfullt att komma till en brukare i hela och rena kläder och att respektera brukarens privatliv genom att inte rota bland brukarens personliga saker. Integritet betyder okränkbarhet, oberoende och innebär att brukaren har rätt till en privat sfär. Att komma innanför den sfären är känsligt och man måste göra det på ett hänsynsfullt sätt och vara lyhörd för brukarens önskemål och reaktioner. Man får aldrig kränka en persons integritet vare sig fysiskt, till exempel genom tvång, eller psykiskt, till exempel genom nedsättande kommentarer. Det ställs krav på lyhördhet då personalen arbetar i en annans hem. Man måste ta hänsyn till brukarens önskemål. Man kan inte


bara ”klampa in” utan att knacka på dörren eller flytta på saker utan att fråga brukaren. Brukaren måste få vara delaktig i sitt eget hem. Det är lätt att glömma att det är brukarens eget hem, även om det är en gruppbostad eller ett äldreboende.

Värdighet Att ha värdighet är att känna stolthet, vara i balans, känna sig respekterad, känna anständighet och att man har ett värde. Det handlar om hur man upplever den egna personligheten och identiteten. Det innebär att man som vårdare ger hjälp och stöd på ett sådant sätt att brukaren inte förlorar sin värdighet. Brukaren ska inte utsättas för förolämpande behandling eller göras till åtlöje. Kränkande behandling är att uppträda på ett sätt som kränker en persons värdighet. Det kan vara att man rycker och sliter för hårt i en patient eller brukare, men det kan också vara hot svordomar eller öknamn. Det kan vara grimaser, blickar eller hånfulla leenden. Det kan vara att man inte bryr sig om att skyla en naken kropp för att man inte tror att det spelar brukaren någon roll. Att ironisera kan också var ett mycket dåligt sätt att skämta, eftersom det ger dubbla budskap och skapar osäkerhet.

integritet – självaktning, stolthet

diskutera - fundera på 1. Du ska hem till en brukare för första gången. Hur skulle du bete dig för att ge ett gott intryck?

2. Vad brukar du lägga märke till vid det första mötet med någon? 3. Kan man engagera sig för mycket i en brukares situation? På vilket sätt i så fall?

4. Kan det finnas skillnader mellan olika generationer för när man kränker den personliga integriteten?

5. Ibland pratar vi om att en människa är sval eller varm. Vad menas med det?

111


De mänskliga rättigheterna FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948. Det är en internationell överenskommelse som erkänner alla människors lika värde och samma rättigheter. Utgångspunkten är alla människors värdighet, frihet och trygghet. Alla har rätt till en levnadsstandard för en god hälsa och välbefinnande. Alla människor har också rätt till sitt liv. Överenskommelsen består av 30 artiklar (punkter, stycken) som förklarar de grundläggande rättigheterna. De mänskliga rättigheterna har kompletterats med konventioner (överenskommelse) som rör olika områden som till exempel:

• •

Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter

Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering

• • • •

Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor Konventionen om förbud mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Konventionen om barnets rättigheter Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

diskutera - fundera på 1. Trots att det är länge sedan FN beslutade om de mänskliga rättigheterna finns mycket kvar att göra. Kan du ge exempel på villkor som måste förbättras?

2. Vad kan det bero på att människor ständigt utsätts för övergrepp? 3. Ge exempel från ditt eget liv då någon fått sina mänskliga rättigheter kränkta

4. Mänskliga rättigheter gäller alla människor, även brottslingar. Är det rätt enligt dig? Varför/varför inte?

112


Viktiga lagar Liksom i alla verksamheter finns det lagar och regler som styr hur de som arbetar inom vård och omsorg ska tänka och handla. Tidigare har nämnts Patientsäkerhetslagen, Arbetsmiljölagen och Diskrimineringslagen. Andra viktiga lagar för personal inom vård och omsorg att känna till är:

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Socialtjänstlagen (SoL)

Offentlighets- och sekretesslagen

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Vi ska nu kort gå igenom dessa lagar och ta upp några normer och värderingar som personal inom vård och omsorg bör följa.

113


Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag. Det innebär att den bestämmer vad hälso- och sjukvården ska innehålla och vad kommuner och landsting ska ansvara för. Den styr däremot inte i detalj hur kommuner och landsting ska utforma de olika verksamheterna. Hälso- och sjukvårdslagen började gälla 1982 och ses över med jämna mellanrum. Den bygger på ett humanistiskt synsätt. Målet är en god hälsa och vård på lika villkor för alla. Vården ska också ges med respekt för människors lika värde. Den som har störst behov ska ges vård först. Hälso- och sjukvården ska kännetecknas av god kvalitet där patienten känner trygghet i vård och behandling. God kvalitet innebär bland annat att det ska vara god hygienisk standard och att vården ska vara lätt tillgänglig för alla. Personal, lokaler och utrustning ska finnas och vara utformade så att det går att genomföra god vård. Patienten ska ha rätt till självbestämmande och integritet och vården ska ges i samråd med patienten. Patienten ska ha rätt till begriplig information om sitt hälsotillstånd. Patienter ses alltså inte som objekt utan som aktiva människor som kan ta ansvar och fatta egna beslut.

Socialtjänstlagen (SoL) Socialtjänstlagen infördes också 1982 och även här ser man ser över lagen och ändrar med jämna mellanrum. Lagen innehåller riktlinjer för hur kommunens socialtjänst bör utformas, men det är upp till varje kommun att ta hänsyn till bland annat ekonomi och lokala behov. Som personal är du skyldig att följa lagens föreskrifter om hur arbetet ska genomföras. Till socialtjänsten räknas till exempel omsorg om personer med funktionsnedsättning, äldreomsorg och behandling för personer med beroendeproblematik. De övergripande målen i Socialtjänstlagen ska utgå från demokratins och solidaritetens grund. Man ska främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och människor ska kunna delta aktivt i samhällslivet. Vidare ska man frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Socialtjänsten ska alltså hjälpa människor att förändra sin

114


situation, men människor ska alltid få ha ansvar för sitt eget liv. Precis som i Hälso- och sjukvårdslagen vilar Socialtjänstlagen på en humanistisk människosyn. Det innebär att personalen ska visa respekt för den enskildes självbestämmande och integritet och insatser ska bygga på den enskildes frivillighet. Om man arbetar med barn och ungdomar och misstänker att någon far illa har man en skyldighet att anmäla det till socialtjänsten. Det finns också två lagar som kan tvinga människor till vård, den ena handlar om vård av unga (LVU) och den andra om vård av missbrukare (LVM).

Offentlighets- och sekretesslagen Om man arbetar inom vård och omsorg har man tystnadsplikt. Det finns också bestämmelser inom offentlighets- och sekretesslagen om hur man ska hantera allmänna handlingar (information som förvaras hos en myndighet och som är tillgänglig för allmänheten). Som medborgare har man ett skydd mot att andra ska få insyn i vilken hälsa, ekonomi eller familjeförhållanden man har. Vård- och omsorgspersonal får inte berätta för utomstående om de patienter eller brukare de möter. Journaler och information om patienter och brukare ska förvaras på ett sådant sätt att det inte är tillgängligt för vem som helst. Tystnadsplikten gäller även om man slutat sin anställning.

115


Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag. De personer som lagen gäller har rätt till vissa insatser. LSS är ett komplement till Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen. Insatserna för stöd och särskild service gäller personer med:

utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. (Hjärnskadan kan ha uppkommit efter yttre våld eller kroppslig sjukdom.)

andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande.

Målen för insatserna enligt LSS är att personer med funktionshinder ska få möjlighet att leva som andra, ha samma levnadsvillkor och kunna ha full delaktighet i samhällslivet. Man ska ha respekt för den enskildes självbestämmande och integritet och verksamheterna ska vara av god kvalitet. De insatser som erbjuds kan vara till exempel rådgivning, personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, daglig verksamhet, boende med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad.

diskutera - fundera på 1. Tycker du att det är viktigt att det finns lagar och regler som styr vilka värderingar vi ska ha i ett yrkesutövande? Varför/varför inte?

2. Tycker du att man i Sverige når de mål som finns uppsatta i LSS? Förklara.

3. Tror du att tystnadsplikten förhindrar skvaller? Varför/varför inte? 4. Är det bra eller dåligt att kommuner utformar och ansvarar för verksamheterna inom vård och omsorg? Varför?

5. Är det bra att man kan tvångsomhänderta unga enligt LVU och missbrukare enligt LVM? Varför/varför inte?

6. I praktiken kan en patient fatta ett beslut inom vård som strider mot ”patientens bästa”. Vad tycker du om det? Motivera.

116


Sammanfattning •

Vi människor har alltid tagit hand om varandra. De som tar hand om andra känner ofta en livskvalitet, eftersom omvårdnaden sker i ett möte mellan människor. Kunskapen om vård och omsorg har gått vidare från generation till generation.

Under medeltiden var kyrkan stark och ansvarade ofta för hjälp åt fattiga och sjuka. Numera ligger ansvaret för sjukvård och omsorg på kommunerna. Det finns lagar som styr de övergripande ramarna, men kommunerna får forma verksamheterna utifrån sina förutsättningar. Det står till exempel i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) att den som har störst behov ska ges vård först.

å man arbetar inom vård och omsorg räcker det inte med att man känner D behov av att vårda. Man måste också lära sig ett professionellt sätt, få en yrkeskompetens, att möta olika människor och handskas med de olika situationer som uppstår. Kompetensen får man genom utbildning, erfarenhet och reflektion.

Att vårda sjuka innebär att man arbetar med att förbättra patientens hälsa och lindra lidande. Huvuduppgiften för vård och omsorgspersonal är att ge hjälp och stöd till personer så att de klarar sin dagliga livsföring. Man arbetar ofta i arbetslag och det kräver ett gott samarbete. Socialtjänstlagen (SoL) innehåller riktlinjer som man som personal måste följa, till exempel den om tystnadsplikt.

Inom vård och omsorg arbetar man enligt en humanistisk människosyn. Det innebär att alla människor är lika mycket värda och har rätt till stöd och hjälp på samma villkor. Varje människa är okränkbar och fri att fatta egna beslut. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som styr insatserna som vissa funktionshindrade kan få för att kunna leva ett så rikt liv som möjligt och vara delaktig i samhället.

I yrket ingår att kunna samtala på ett professionellt sätt. Samtalet består både av att lyssna och av att tala. Lyssnandets konst är att visa att man är intresserad och uppmuntrar talaren. Det är också viktigt att bekräfta att man förstått. Att tala innebär att man funderar över vem man har framför sig och att man är tydlig.

117


instuderingsfrågor 1.

Vilka vårdade sjuka under medeltiden?

2.

Vilka tog man hand om på fattighusen under 1600-talet och när införde man ålderdomshem och socialvård?

3.

Varför bredde sjukdomar ut sig under 1800-talet?

4.

När fick gamla och funktionsnedsatta möjlighet att bo hemma?

5.

Hur får man en yrkeskompetens och vad innebär det att vara professionell och att ha ett yrkesmässigt förhållningssätt?

6.

Vem eller vilka har ansvaret för sjukvård, omvårdnad och omsorg om äldre och funktionsnedsatta?

7.

Vad innebär det att vårda sjuka och vad är huvuduppgiften för vård- och omsorgspersonal?

8.

Varför är det viktigt att samarbetet fungerar bra mellan personalen?

9.

Vilka olika typer av makt kan det finnas?

10. Vad är Arbetsmiljölagen? 11. Beskriv kort lex Maria och lex Sarah. 12. Vilka värderingar ska gälla inom vård och omsorg? 13. Beskriv Diskrimineringslagen. 14. Vilka hinder kan finnas i mötet mellan människor? 15. Vad betyder empati? 16. Vad betyder integritet och att man aldrig får kränka en persons integritet? 17. När antogs FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna och hur många artiklar består överenskommelsen av? Ge exempel på vad de handlar om.

18. Vad betyder det att en lag är en ramlag? 19. Vilka ska ges vård först enligt Hälso- och sjukvårdslagen? 20. Vad utgår de övergripande målen i Socialtjänstlagen från? 21. Vad innebär det att de som arbetar inom vård och omsorg har tystnadsplikt? 22. Hur länge gäller tystnadsplikten? 23. Vad innebär det att en lag är en rättighetslag? 24. Vilka personer gäller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)?

25. Vilka insatser kan erbjudas genom LSS?

118

118


uppgifter 1.

Ta reda på vilka olika typer av äldreboenden som finns i din kommun. Finns det olika typer av boenden för personer med funktionsnedsättningar? Gör ett studiebesök och intervjuer om boendemiljön. Vilka intryck fick du? Vad tycker de boende och vad tycker personal om miljön? Gör sedan ett reportage som handlar om boendet ur miljösynpunkt och ur ett arbetsmiljöperspektiv.

2.

Gör intervjuer med personer som arbetar inom någon frivilligorganisation, till exempel Röda Korset. Vad gör de? Hur ser de på sina insatser? Presentera för dina klasskamrater.

3.

Intervjua någon inom vård och omsorg. Fråga varför de arbetar inom området och vad yrkeskompetensen innebär. Hur ser de på sitt arbete och vilka värderingar tycker de är viktiga? Sätt er i grupper och redovisa för varandra. Hittar ni några gemensamma drag i era intervjuer?

4.

Träna samarbete genom att i grupper bygga ett så högt torn som möjligt av tidningar och tejp. Man får inte prata under tiden. Alternativ: pussla ihop ett pussel tillsammans, måla eller rita något tillsammans med en penna/pensel och ett papper. Fundera över om du var en drivande i gruppen eller en som väntade på att någon skulle tala om för dig vad du ska göra.

5.

Tillbaka till Kerstin: Tycker du hon ska få hjälp? Hon har nästan aldrig betalat skatt, men nu får hon samma vård som alla andra. Socialbidrag och sjukvårdskostnader betalas ju via skattemedel från alla som betalar skatt. Ska inte alla vara med och bidra till den gemensamma potten?

119


Bildregister smakprov Omslag Matthew S. Rambo/iStockphoto 90 Neustock/iStockphoto 92 Steven Wynn Photograohy/iStockphoto 96 Skynesher/iStockphoto 98 Kali nine LCC/iStockphoto 99 Kosziv/iStockphoto 102 iStockphoto 107 iStockphoto 111 iStockphoto 113 Designs 4601 LLC/iStockphoto

120

Smakprov av Etik och människans livsvillkor  

Smakprov av Etik och människans livsvillkor, Gleerups, läromedel för Vård- och omsorgsprogrammet

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you