Page 1


DESIGN 1 Gy 11

I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig! Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se Författare till detta läromedel är Johan Frid, Johnny Frid och Fridha Henderson.


Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post: info@ gleerups.se www. gleerups.se

Design 1 © 2013 Johan Frid, Johnny Frid, Fridha Henderson och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Projektledare Per-Olof Bergmark Redaktör Johnny Frid Grafisk form Fridha Henderson, Didacta Produktion Didacta (www.didacta.se) Omslag Fridha Henderson Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-40-XXXXXX

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. BONUS-Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.


Inneh책ll


Förord Design är ett ämne på gymnasieskolan som kräver både kunskaper och färdigheter. I ett kombinerat kunskaps- och färdighetsämne räcker det inte med bara inlärda teoretiska kunskaper. Du måste också träna för att få gott resultat. I den här boken får du både teoretiska kunskaper och tillfälle att träna färdigheter. Färdighetsträning – ”Learning by doing” – är en effektiv inlärningsmetod. Det du hör minns du bara en kort tid, det du ser stannar kvar längre, men det du gör minns du i regel mycket länge. I slutet av varje kapitel i boken finns därför ett antal arbetsuppgifter där du kan praktiskt träna på de moment som kapitlet tar upp. Du väljer själv och i samråd med din lärare vilka uppgifter du ska göra. Att arbeta med design gör man oftast bäst i projektform. Projektarbete beskrivs därför tidigt i boken och där finns ett antal förslag på uppgifter. Lycka till!

Johan Frid

Johnny Frid

Fridha Henderson


1. Begreppet design Människan har i alla tider letat färdiga former eller skapat dem för sitt behov; hon har formgett bruksföremål, byggnader, vapen, redskap och allt annat som hon använt. Under större delen av människans historia har hon gett form åt varje föremål för sig, men när föremålen började fabrikstillverkas växte det så småningom fram ett behov av formgivning av industriellt tillverkade produkter. Man började då tala om design av produkterna. Till Sverige kom uttrycket design under 1930-talet, d.v.s. det är ett relativt nytt begrepp och betydelsen är inte helt entydig.

För kitchig bild?


Vad är design? Det dova men kraftfulla ljudet från motorn antyder att under bilens motorhuv finns det rejält med hästkrafter. Att bilen dessutom är byggd med omsorg och med bra material märks tydligt när vi stänger bildörren. Inget skrammelljud som tyder på glapp, utan dörren går igen med en distinkt klick. Föga anar vi att bakom motorljudet och dörrstängningen ligger mycket arbete, många timmar har ägnats åt att designa ljuden så att de blir som vi kunder förväntar oss! I dataspelet använder du handkontroller med motorer som vibrerar och gör motstånd mot dina rörelser. Motståndet har fått en viss design för att ge dig den rätta känslan! Som du ser kan vi hitta exempel på design inom områden som de flesta av oss inte förväntar sig. Det beror naturligtvis på hur vi vill definiera begreppet design. Det är ett begrepp som kan ha många betydelser. Menar vi bara ”formgivning” när vi talar om design, eller ska det betyda ”skapelse”, ungefär som ordet definieras i engelskspråkiga länder? Om vi ser design som ”skapelse” kommer det att omfatta även sådant som skapas i naturen, allt från årsringar på träd till binas vaxkakor. Det är inte speciellt meningsfullt att ha så vida ramar; bättre vore att reducera det till det som människan skapat! Till skapandet av det som kallas artefakter. Men då måste vi ta med exempelvis skulpturer och andra konstverk, och att tala om design när det gäller tavlor och skulpturer stämmer inte med vårt språkbruk. Utformningen av konsthantverk i exempelvis keramik och glas brukar dock benämnas design.

Placeringen av reglagen kring en bilratt är exempel på design där man främst sett till funktionen. Reglagen ska exempelvis vara lätta att nå utan att man behöver släppa ratten.

Design Wikipedia: Design eller formgivning är den estetiska och ändamålsenliga utformningen genom en designer eller formgivare av hantverksmässigt eller industriellt framställda produkter och miljöer. NE: design, internationellt använd term för formgivning, d.v.s. gestaltning av hantverksmässigt eller industriellt framställda produkter och miljöer. SVID*: Design är en arbetsprocess för att utveckla lösningar på ett medvetet och innovativt sätt där både funktionella och estetiska krav ingår med utgångspunkt från brukarens behov. Design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer, budskap och miljöer.

Artefakt NE: Av människohand fabricerat föremål, produkt eller effekt. SVID: Artefakt kommer från latinets ord för konstgjord. Föremål skapade av människohand.

6

* SVID - Stiftelsen Svensk Industridesign. De arbetar för att sprida kunskap om design som utvecklingskraft och konkurrensmedel. DESIGN


Exakt vad som räknas till begreppet design är alltså oklart, men produkter som framställs industriellt tillhör definitivt området design. De tillhör området industridesign. Det finns en mängd andra områden där man talar om design: kläddesign, trädgårdsdesign, webbdesign, arkitektur (byggnadsdesign), keramik­design, glasdesign o.s.v. Genom samhällets datorisering och utvecklingen av informa­ tions­ teknologin (IT) har det växt fram ett antal immateriella artefakter, exempelvis de gränssnitt som möter oss som användare när vi köper tågbiljetter i automater eller trycker fram kaffe ur en automat. Dessa IT-artefakter kräver ofta en väl genomförd design för att vara användbara för oss alla, oavsett datorvana. Design av IT-artefakter kallas för interaktionsdesign. I många fall är det svårt att renodla designområdet. En förpackning som exempelvis en schampoo-flaska har en viss form, viss industridesign, men är även försedd med text/bild som hör till området grafisk design. Inom industridesign är både funktionen och det estetiska uttrycket viktigt. Den bländningsfria PH-lampan på bilden är ett sådant exempel. Inom konsthantverket ser man mest till designens estetiska kvaliteter.

PH-lampan är formgiven av den danske arkitekten Poul Henningsen. Den första prototypen konstruerades 1924 efter nästan tio år av experiment. Poul Henningsens mål var att tillverka en armatur som reflekterar ljuskällan utan att blända. Året efter började den att säljas av Louis Poulsen som därefter lanserat ett flertal olika modeller, såsom bordslampor, golvlampor, vägglampor m.m. Flera av modellerna är fortfarande i produktion och den populäraste modellen är pendellampan PH-5 från 1958 (se bild ovan). Den består av fyra yttre skärmar och två inre färgade skärmar (blå och röd). Den översta skärmen reflekterar ljus uppåt och de övriga reflekterar ljus nedåt. Den röda insidan gör ljuset varmare och den blå skärmen återger färger på ett korrekt sätt.

På bilden: Glasunderlägg med mönstret Virrvarr av Sigvard Bernadotte. Vas av Alvar Alto från Iittala. Termos av Erik Magnussen. Kaffekopp Berså av Stig Lindberg från Gustavsberg. Kudde med tyg av Stig Lindberg från Ljungbergs. Fåtölj Eva av Bruno Mathsson. Lampa t.h. av Simon Karkov från Normann Copenhagen.

DESIGN

7


Några designbegrepp Den industriella produktionen av bruksföremål och andra artefakter skapade behov av industriell design. Detta behov finns fortfarande men det datoriserade samhället har skapat nya behov och nya begrepp. Några viktiga sådana beskrivs kortfattat nedan.

Interaktionsdesign I takt med datoriseringen av samhället har ett designområde vuxit fram starkt. Det finns behov av designade lösningar för en mängd områden där datorer används. Vi köper tågbiljetter av datorer, betalar räkningar med datorns hjälp o.s.v. Den teknologi som skapats med datorns hjälp kallas med ett gemensamt namn för informationsteknologi, IT. Och designen av IT-lösningar inordnas under begreppet interaktionsdesign. En IT-design är i regel betydlig mer komplicerad att använda än designen för traditionella föremål. Det gör att man i hög grad måste fokusera på användaren än vad man vanligtvis måste göra för industridesignade produkter. Interaktionsdesign kräver tvärvetenskapligt kunnande, framför allt inom området Människa – Dator – Interaktion (MDI). Genom behovet av användarcentrerat synsätt har det vuxit fram ett antal designfilosofier där användaren sätts i fokus. Vi ska titta lite närmare på två av dem som har olika utgångspunkter: participativ design och kontextbaserad design.

Ett av de mest centrala begreppen inom MDI är användbarhet. Begreppet definieras i den internationella standarden ISO 9241 som ”ett mått på hur pass väl en specifik användare kan använda en produkt för att uppnå ett specifikt mål på ett ändamålsenligt. effektivt och för användaren tillfredsställande sätt i ett givet sammanhang”.

Participativ design Ett annat ord för participativ design är ”medverkande design”, vilket betyder att användaren är med i hela designprocessen. Det innebär att designer och användare lär av varandra och att designern deltar i användarsituationen. Användarperspektivet är speciellt viktigt för människor med funktionsnedsättning. En del lösningar för människor med nedsatt funktion används också av andra; nedsänkta trottoarkanter för rullstolar är också att föredra för den som drar en barnvagn eller en bagagekärra.

Rickard! Kan du hitta en bra bild?

Datorn har blivit ett viktigt verktyg för funktionshindrade. En dator kan styras med rösten, ögonen, fötterna, munnen med tanken. Och en dator kan i sin tur styra det mesta. 8

DESIGN


Kontextbaserad design Här är användaren passiv, medan designern samlar in all information om användaren och den miljö användaren befinner sig i. Arbetet innebär intervjuer och observationer av användaren. Kontextuella undersökningar går ut på att man studerar användaren i det sammanhang (kontext) som produkten ska användas i. Där blir intervjuaren lärling och användaren experten.

Ekodesign Ekodesign är ett begrepp som har tillkommit för att beskriva design som har så lite negativ inverkan på miljön som det är möjligt. EU har tagit fram ett ramdirektiv för ekodesign som förbjuder ineffektiva produkter där det finns ersättare med bättre ekodesign. Sverige har antagit ramdirektivet som lag sedan 2008. Förordningen har hittills lett till att energiineffektiva lampor har försvunnit från marknaden, kylskåp och andra hushållsartiklar energiklassas och ineffektiva elmotorer är på väg ut.

GreenBuilding är ett begrepp som lanserades år 2004 av EU-kommissionen som ett system för att kvalitetsmärka energieffektiva byggnader. Målet för GreenBuilding är att sänka energiförbrukningen i fastigheten med 25 procent mot kraven i Boverkets byggregler, liksom att minska utsläppen av koldioxid.

DESIGN

9


Tjänstedesign Tjänstedesign är ett så pass nytt område att en klar definition saknas. Syftet är att utforma en tjänst så att den ger upplevelser för kunden som är mer än själva tjänsten; kundupplevelsen av tjänsten ska vara största möjliga. Några exempel: bankerna tillhandahåller självservice via Internet; det gäller för en god tjänstedesign att utforma konceptet så att det är enkelt och attraktivt att använda. Samma gäller för exempelvis försäkringskassan. En god tjänstedesign är utformad efter kundens önskemål och behov, inte efter den som tillhandahåller tjänsten. Självscanning av matvaror är ett exempel på tjänstedesign. Det är ett system som sparar tid och personal för butiken, men blir inte attraktivt för kunden om det inte utformas så att denna också sparar tid.

Självscanning i butik är ett exempel på tjänstedesign.

Ordlista från SVID* Interaktionsdesign Design inriktat på nytta och användbarhet av främst digitala produkterna, men även fysiska som ska passa in i sina sammanhang, vara lätta att använda och stödja människor i deras uppgifter. Interaktionsdesign ska även ses som en designdisciplin, närmast besläktad med industridesign eller grafisk design men 10

DESIGN

med en stor del dataprogrammeringsmoment. Till skillnad från traditionell grafisk design innefattar interaktionsdesign utformning av ett systems beteende och flöden och ett fokus på produkternas estetiska kvalitéer i kombination med användarnas upplevelser.

Industridesign/ Industriell design Ett arbete som utförs på processer, budskap, varor, tjänster eller miljöer avsedda att tillverkas i serie med hänsyn till såväl estetiska som praktiska, miljömässiga, produktions- och marknadsföringsmässiga och ekonomiska kriterier.


En mängd begrepp Som du har sett finns det en stor mängd begrepp som slutar på ”-design”, och för att få en överblick måste vi skapa någon slags struktur över begreppen. Strukturen kan göras på flera olika sätt, men om vi koncenterar oss på det som kallas industridesign – d.v.s. design av massproducerade varor – kan vi undanta konsthantverk och allt annat som skapas i enstaka exemplar. Med denna begränsning kan vi säga att behovet av design kom först med industrisamhället. När IT-samhället växte det fram ett behov av exempelvis designade gränssnitt och därmed begreppen interaktionsdesign och tjänstedesign. Idag står den globala miljön i fokus och morgondagens samhälle (ekosamhället?) kommer att ställa krav på ekologiskt riktiga designlösningar, på produkter med god ekodesign.

Industrisamhället

IT-samhället

Eko-samhället

INDUSTRIDESIGN INTERAKTIONSDESIGN

En mobiltelefons hårdvara är industridesign, gränsnittet är interaktionsdesign och sättet man tillhandahåller teletjänsten är tjänstedesign.

TJÄNSTEDESIGN EKODESIGN

Industridesign kan vi behandla som det övergripande begreppet för de flesta designområden och vi kan strukturera så som visas i den här bilden. Begreppen participativ design och kontextbaserad design behandlar vi som metoder, vilka kan användas på de olika designområdena.

Designområden INDUSTRIDESIGN Möbeldesign (möbler) Textildesign (kläder) Bildesign (bilar) Grafisk design (böcker m.m.) Tjänstedesign Interaktionsdesign (gränssnitt)

Metoder Tjänstedesign Arbetet med att utveckla en tjänst med hjälp av design. Målet är att lösningen ska spegla tjänstens syfte, funktion och profil och därmed vara attraktiv för användare i målgruppen.

Webbdesign Design av digitala medier. I första hand för programvaror för dator och webbplatser för internetanvändning.

Participativ design Kontextbaserad design

Industridesign kan ses som det övergipande begreppet för massproducerade varor och tjänster.

* SVID - Stiftelsen Svensk Industridesign.

DESIGN

11


Designmognad I konkurrensen mellan företagens produkter har design blivit ett allt viktigare begrepp, i många fall så viktigt att man låter designen inte bara omfatta företagets produkter utan allt vad det står för. Det ska synas överallt i möten med kunder att företaget har en unik design. En klädesbutik för exklusiva kläder bör ligga på ”fina gatan” och inte i ett varuhus i en förort för att ge ett trovärdigt intryck. Dess inredning ska också präglas av exklusivitet, personalens kläder likaså. IKEA är ett välkänt exempel. Alla varuhus byggs efter samma modell, produktnamnen likaså, annonser m.m. Beroende på bl.a. vilka produkter och tjänster man säljer krävs olika grad av designmognad av företag för att de ska vara framgångsrika. Dansk Design Center har beskrivit detta i designtrappan, en modell med fyra trappsteg. Ju högre upp på trappan ett företag befinner sig, desto större strategisk betydelse har design.

Rickard! Kanske en riktig 3Dbild för att sticka ut lite? Typ som ovan fast snygg. Det kan ju vara med bakgrund och täcka hela sidan./F

Nivå 4 Design som strategi Designen är en styrande faktorn i verksamheten.

Nivå 3 Design som process Design är viktig men inte styrande del av verksamheten.

Nivå 2 Design som formgivning Man betraktar design som kosmetika, något som visst behövs för framgång, men som tillkommer i slutet av utvecklingsprocessen.

Nivå 1 Icke design Design är inte någonting som man för närvarande funderar över i företaget.

Designtrappan. SVID har arbetat om designtrappan en aning och kallar det första steget för Omedveten design.

12

DESIGN


Form och funktion Form och funktion är något som människan arbetat med i alla tider. Pilspetsens form är naturligtvis ingen tillfällighet. Från början kanske bara en spetsig pinne som utvecklats till en spets med hullingar, gjord av ben eller horn. Formen har utvecklats för att förbättra funktionen. Inom designområdet har vi ett formskapande som går hand i hand med funktionen. Föremål som ska hållas i handen formas så att det ger ett stadigt grepp, verktyg formas så att de är så lätta som möjligt att arbeta med o.s.v. Men inom design finns också ett formskapande som inte främst är inriktat på att förbättra funktionen, utan huvudsyftet är att göra produkten mer attraktiv i betydelsen vacker. Och denna del av designen är svår att greppa. Vad gör en form attraktiv? Är en form alltid attraktiv eller är det föremål för trender?

Bilder av handverktyg. R Ax välj ut något du gjort! Frilagda, tack!

Att formen är föremål för trender finns det mycket som talar för. Kläder, heminredning m.m. har följt sina moden och med dem alla begrepp som följer: retrolook, bling-bling o.s.v. I morgon kommer annan design att vara attraktiv.

DESIGNAT Den svenske ingenjören Alexander Samuelson som utvandrat till USA ritade 1915 den berömda Coca-cola-flaskan, den mest kända förpackningen i världen. Flaskan är greppvänlig och byggs upp av så mycket glasmassa att den inte splittras om man tappar den. Flaskan anses vara en starkt bidragande orsak till Coca-Colas framgång.

DESIGN

13


Design – konst och teknik Begreppet konst har ändrats kraftigt genom åren. Konst betyder egentligen ”kunnande” och under 1800-talet användes det i stort sett synonymt med teknik. Fortfarande finns denna betydelse i ord som läkekonst, ingenjörskonst, kokkonst. Ordet teknik kommer från grekiskans techne (konst eller färdighet), och för antikens greker var konstnärerna just tekniker. Leonardo da Vinci är det mest kända exemplet på kombinationen tekniker – konstnär. Det finns annat än den skapande verksamheten som förenar teknikern och konstnären, och det är det visuella tänkandet. Precis som konstnären ”formulerar” teknikern idéer och tankar genom att skapa bilder. En teknisk skapelse måste gestaltas som skiss eller tredimensionell modell för både skaparen och för de som ska kunna förstå funktionen. Det är för enkelt att bara se design som en dekoration. För industridesignern krävs kunskap i både form och funktion, d.v.s. designern ska vara både konstnär och konstruktör. Denna dubbelroll återspeglas också i de olika designutbildningar som ges i Sverige. Det finns designutbildningar på tekniska högskolor, men också som grenar knutna till konstnärlig utbildning. De tekniska och konstnärliga områdena går in i varandra. Konstnären arbetar i olika material och måste ha gedigen kunskap om materialets egenskaper, antingen det är fråga om måleri, skulptur, glas, sten eller textil. Precis som ingenjören som gör beräkningar kring materialen.

Sven Wingquists skisser till det sfäriska kullagret, 1906-1907.

14

DESIGN

Rickard: BIld finns på: http:// www.tekniskamuseet.se/1/1934. html

Leonardo da Vincis skiss av en framtida helikopter.


Industridesignen tog fart i Sverige först på 1930-talet. De första designerna var tekniker med formkänsla. Just att de var ingenjörer hjälpte till i kommunikationen med konstruktörer, varav många då såg dekorering som en onödig och kostsam utsmyckning. Teknik ses i en del sammanhang som tillämpad naturvetenskap. Idag finns en stark koppling mellan dessa ämnesområden, men det är ett sätt att se på teknik som hör 1900-talet till. Naturvetenskap är en relativt ung företeelse, dess anor kan räknas från antikens Grekland och har därför bara 2500 år på nacken, medan den tekniska traditionen är lika gammal som människan själv. Större delen av dessa 2500 år har teknik och naturvetenskap växt fram oberoende av varandra, även om många av 1600-talets vetenskapsmän också var tekniker; de fick ofta själva tillverka sina instrument (kikaren, mikroskopet mm). Först genom upptäckten av elektriciteten och upptäckter inom kemin på 1800-talet började teknik och naturvetenskap gå hand i hand. Elektroteknik och kemisk industri växte fram utifrån vetenskapliga upptäckter.

DESIGNAT Cykel av bambu? I Berlin kan man bygga en cykel av det miljövänliga materiealt bambu. Idéskaparen Thomas Finger som studerar till ingenjör vid Technische Universität i Berlin driver projektet Berlin Bamboo Bikes där han lär ut hur cykeln kan tillverkas. Han planerar också att starta en bambuodling utanför Berlin.

Rickard: http://www.bmeres.com/ bambooframe.htm

DESIGN

15


Det sköna och vackra – begreppet estetik Antikens smakuppfattning uppfattades som objektiv, det sköna var något som berörde alla lika och var oberoende av individernas personlighet. Bl.a. fanns harmonin i former som bygger på ett matematiskt förhållande, t.ex. det gyllene snittet. Även nutidens människa uppskattar i de flesta fall det harmoniska. Det är kanske än mer tydligt inom musiken där våra tonarter bygger på matematiska förhållanden mellan tonernas frekvenser. De estetiska upplevelserna får vi genom våra sinnen, d.v.s. genom syn, hörsel, känsel, smak och lukt. Estetik är ett ämne på högskola och universitet där det sker forskning kring estetiska problem i filosofi och kring de konstnärliga uttrycken inom formgivning, bildkonst, teater, musik, film och litteratur. Forskarna menar att det finns biologiska, psykologiska och sociologiska faktorer som påverkar skönhetsupplevelsen, d.v.s. vad vi tycker är vackert är beroende av flera inre och yttre faktorer. Konstverket eller föremålets eventuella skönhet och betydelse uppstår i mötet med betraktaren. Hur detta uppfattas är beroende på betraktarens förutsättningar, av vem hon är. Det som man tycker är vackert kan ibland kallas för ens smak. Uppväxt, socialgrupp, ekonomiska förutsättningar m.m. är faktorer som kan vara avgörande för vem man är och vilken smak man har. Individens uppfattning om god smak har formats av det samhälle man växt upp i och lever i, av den kultur (musik, tv, böcker, konst m.m.) man konsumerat. Estetik är också vara viktigt för hur vi formar vår identitet. Vi klär oss och inreder våra hem efter hur vi är eller vill vara, ibland för att tillhöra en grupp eller för att särskilja oss från en annan. Det finns alltså inte en rätt smak, det sköna är inte en enda sanning (som under antiken), utan något som är upp till var och en. Det är alltid du som bestämmer vad som är snyggt eller vackert.

D E

A

C

B

Det gyllene snittet får man om AC/CB = AB/AC och kan konstrueras genom en rätvinklig triangel där AB är dubbelt så lång som BD. Punkten C får man fram med hjälp av passare.

1970-talets medaljongtapeter var ”dålig smak” i ca 30 år. 16

DESIGN


Formspråk Inom konsten använder man sig av begreppet formspråk, bl.a. för att beskriva vad en form uttrycker. Hur kan då en form uttrycka något? Detta är förstås något som inte så lätt kan förklaras med naturvetenskaplig eller teknisk terminologi, men trots det är formspråket ”läsbart” för de flesta av oss. Låt oss se på ett par exempel. Titta på de här pallformerna. Vilken ger intryck av att vara mest stadig? Mest ostadig?

En spetsig form uttrycker dels en riktning och en rörelse, dels något vasst och obehagligt, medan en rund form är lugnare, mjukare och behagligare. Strömlinjeformen är ett annat exempel. Ett strömlinjeformat föremål ger intryck av fart, kanske inte så konstigt eftersom vi (intuitivt) vet att strömlinjeform ger mindre luftmotstånd. Att ge sin skapelse en form som förmedlar det uttryck som stämmer med den rådande eller kommande trenden blir därför viktigt. På 1950-talet stod amerikanska ”dollargrin” högt på bilköparnas lista. Uttrycken var snabbhet och ”vräkighet”, vilket återspeglades i ”flygplansvingar” och mängder av detaljer i glänsande krom.

DESIGN

17


Behovet att äga Många av de föremål vi äger har vi inte för att de fyller en bruksfunktion, utan vi äger dem för att de uppfyller någon slags attraktivitetsfunktion. Vi vill äga dem av en anledning som inte alltid står klart för oss. Ofta kan dessa föremål dock grupperas i tre huvudgrupper: de är vackra, unika eller dyra. Att vi vill ha vackra föremål omkring oss är inte svårt att förstå, men varför vill vi ha unika och dyra föremål? En anledning kan vara att föremålen skickar signaler till omgivningen. Ett dyrt föremål signalerar att ägaren är rik/framgångsrik, ett unikt förmål att ägaren har ett unikt intresse, att ägaren är unik på något sätt. En del vill äga den allra senaste tekniska nyheten för att visa att de ligger långt framme. Detta sätt att se på ägandet är naturligtvis kraftigt förenklat; människan är en komplicerad varelse och det kan finnas flera anledningar till att man äger ett visst föremål. Eftersom vi människor är olika är våra behov också olika. Det är lätt att i dagens prylsamhälle glömma att det finns människor som saknar mat

Varför samlar vi på vissa saker? Är det en kvarleva från den tid då människan var tvungen att samla föda för att överleva?

18

DESIGN

för dagen och någonstans att bo. Kontrasten mellan olika människors levnadsvillkor är mycket stor, beroende bl.a. var man fötts på jordklotet. För många människor i världens fattiga länder får design en speciell betydelse. De kan behöva produkter där material och funktion knyts till lokala förhållanden och inte bara är idéimport från I-länderna. Datoriseringen har skapat många användbara lösningar för funktionshindrade. Oavsett hur gravt hindret är kan man styra en dator. Datorer kan styras med rösten, ögonen, fötterna och numera enbart med tankens hjälp. Med datorns hjälp kan ett stort antal funktioner uppnås, inte minst när det gäller kommunikationen människor emellan. Att se ett behov kan vara det första steget i en designprocess. Men hur lätt är det inte att se behovet utifrån den grupp av människor man själv tillhör? Och att tro att behov och lösning då också passar andra grupper av människor, utifrån den föreställning vi har om dem och deras förhållanden.


DESIGNAT SODIS-metoden (Solar water disinfection) är exempel på en vattenreningsmetod som löser ett behov i solrika länder: Solens UV-strålning är bakteriedödande. En vattenflaska av PET-modell placeras i solen och efter några timmar är vattnet drickbart! Metoden fungerar även i solfattiga länder, men kräver betydligt längre solexponeringstid. Två italienska formgivare har dock lyckats skynda på processen genom att göra flaskan platt och förse baksidan med ett värmereflekterande material, vilket ökar temperaturen.

Rickard: http://www. designtoimprovelife.dk/index. php?option=com_content& view=article&id=392&Item id=232 Vattenflaskan vann 2007 det danska designpriset INDEX: Award.

DESIGNAT Ett hus täckt av alger, bli det framtidens boende? En tysk arkitektfirma, Splitterwerk Architects, har designat huset BIQ, vars fasad täcks av mikroalger. Algerna kommer att växa i paneler som monteras på huset. Algerna ger skugga och skapar biomassa som kan omvandlas till metan. Denna biogas kan sedan användas för energiproduktion. Tekniken är under utveckling, men producenterna hoppas på att BIQ på detta sätt ska bli ett nollenergihus. När byggnaden står klar, mars 2013, ska tekniker och forskare undersöka hur det fungerar i verkligheten.

Så här är alghuset tänkt att se ut.

Rickard: http://inhabitat.com/splitterwerkarchitects-design-worlds-first-algae-poweredbuilding-for-germany/algae-powered-housebiofacade-splitterwerk-arup-colt-internationalscc-green-power-building/

DESIGN

19


DESIGN I PRAKTIKEN AppByrån Ny text kommer senare./F VAD GÖR VI? AppByrån AB utvecklar appar på beställning åt företag, kommuner, reklambyråer och organisationer. Vi tar hand om hela kedjan från analys av ert behov till programmering, design och publicering av den färdiga appen. TEKNIKEN ÄR TILL FÖR ATT TJÄNA MÄNNISKAN Alla våra appar görs med utgångspunkten att de skall ge bästa möjliga upplevelse för användaren. Men för oss är det även viktigt att du som administratör av appen får ett så tydligt och enkelt gränssnitt som möjligt så att det blir lätt för dig att själv uppdatera, göra ändringar och kommunicera med appens användare. KOMPETENSOMRÅDEN Många av våra kunder är stora företag med höga krav på tillförlitlighet och tekniskt kunnande. Vi hanterar allt ifrån komplexa inhouse-appar för användning internt inom företag och organisationer till appar riktade direkt

20

DESIGN

mot konsument genom nerladdning på t.ex Google Play eller iTunes AppStore. Vi utvecklar till alla plattformar inklusive iPhone, iPad och Android. HUR GÖR JAG? Du är varmt välkommen att kontakta oss för att diskutera ditt appbehov eller din appidé. Därefter arbetar vi vidare utifrån de förutsättningar och de ramar vi kommer överrens om. MÅSTE JAG HA KOLL PÅ EN MASSA TEKNISKA TERMER? På AppByrån är vi glada för att inte krångla till det i onödan. Vi gillar rak och enkel kommunikation och vi tar inte för givet att alla andra känner till och förstår de engelska tekniktermer som appbranschen är full av. För oss är inte tekniken ett självändamål utan ett redskap för att uppnå kundnytta och en bra användarupplevelse. Vi har fokus på dina behov och önskemål som kund och vi är mycket kompetenta när det gäller att agera kreativ sparringpartner.


Arbetsuppgifter 1.1 Detta är två mycket kända designstolar. Jämför deras form och

funktion. Kan man av bilderna avgöra funktioner som bekvämlighet och flyttbarhet? Finns andra funktioner (s.k. delfunktioner) än dessa? Vad uttrycker formerna? Vilken stol uttrycker bäst elegans, ungdomlighet och stabilitet, tycker du?

Design: Gerrit Rietveld.

Design: Bruno Mathsson 1.2

Jämför den röda kobratelefonen och bakelittelefonen ur formsynpunkt. Vilka av följande egenskaper är tydligast i resp telefon: Modern Elegant Hög kvalitet Hårdast/mjukast Kantigast Vänligast

DESIGN

21


1.3

22

Diskussionsuppgift: Bilderna visar ett par föremål som medvetet gjorts uttrycksfulla. Diskutera vilka uttryck respektive föremål har och beskriv uttrycket. Är föremålens uttryck lämpliga för de sammanhang som de används i?

1.4

Tänk dig att det är första gången som du sitter i en bil. När du sätter dig på förarplatsen tänds en display. Vilka instruktioner ska det stå på displayen för att du ska kunna starta bilen, slå på blinkersen och börja rulla?

1.5

Du har konstruerat en maskin som automatiskt lägger pålägg på smörgåsar och valet av pålägg styrs av knapparna. Varje knapp ska förses med en enkel symbol som visar olika slags pålägg. Skissa dessa och välj själv pålägg.

DESIGN


1.6

Diskussionsuppgift: Studera bilderna av dessa verktyg ur funktionssynpunkt. Kan man förbättra funktionen (bortse från att de då ev blir för dyra)? Bedöm dem också ur formsynpunkt. Uttrycker de något och är i så fall uttrycket i samklang med funktionen?

Verktyg från Rickard. R Ax - du väljer/F

1.7

Ta med dig tre produkter från din vardag som du tycker har en tilltalande formgivning. Det kan vara allt från en tändsticksask till en logotype på dina skor. Vad är det du gillar? Visa upp sakerna i gruppen/klassen och diskutera färg, form och funktion.

1.8 Välj en förpackning som du tycker är mindre lyckad, till exem-

pel en mjölkkartong, ett paket makaroner eller en tablettask. Gör om produkten så att du tycker att den blir tilltalande. Klipp ut texter och bilder och klistra upp urklippen på nya vita, svarta eller färgade papper.

1.9 Var på designtrappan tror du att följande företag befinner sig? ABB Sandvik CocaCola Apple Microsoft Telia

DESIGN

23


2. Design som projekt Vad är det för speciellt med att projektarbeta kring ett designprojekt? Vad ska man tänka på? Vem ska ingå i projektgruppen? Och vilka egenskaper bör en designer ha i ett projektarbete?


Projektarbete Att skapa en ny design lämpar sig väldigt väl som projektarbete. Projektarbetsformen har du träffat på i andra kurser, men i faktarutan på nästa sida har vi sammanställt det viktigaste. Det är stor skillnad mellan att designa en bil, ett bruksföremål eller gränssnitten till en kaffeautomat. I vissa designprojekt krävs kanske att man låter ett antal idérika designers komma med en mängd förslag som man sedan reducerar till ett enda som man går vidare med. I andra projekt behövs kanske bara en enda designer som har intagit projektledarrollen. Sammansättningen av medlemmar i projektgruppen kan alltså variera starkt beroende på designprojektets art. Sammansättningen beror också mycket på vilka kunskaper designern har. Vissa designprojekt kräver specialister, men om designern saknar grundläggande kunskaper inom vissa områden blir designarbetet besvärligt. Det krävs att designern kan materialet som produkterna skapas av, antingen det är metall, plast, trä, glas eller textil. Man måste veta vilka egenskaper materialet har och hur det kan bearbetas. Det krävs alltså vissa s.k. tekniska kunskaper; kunskaper inom materiallära, konstruktion, hållfasthetslära m.m. Vad är det för speciellt med att projektarbeta kring ett designprojekt? Vad skiljer det ifrån exempelvis ett konstruktionsprojekt? En faktor är beställarens egen designkompetens. Om denne sätter likhetstecken mellan utsmyckning och design är det troligt att denne inte formulerat problemet rätt och därmed blir projektets mål kanske helt fel. Om designern placeras som vilken medlem som helst kan det också innebära att projektledaren ser design som en ren utsmyckningsåtgärd.

Designerns roll i projektgruppen En designer kan inta olika roller i en projektgrupp beroende på om alla analyser är korrekt gjorda och att funktionen löser det verkliga funktionsproblemet. I sådana fall är designerns uppgift att ge produkten en attraktiv form som är ergonomiskt, ekonomiskt och ekologiskt riktig. Form och konstruktion hänger samman, liksom form och materialval. Om designern inte har tillräckliga tekniska kunskaper kan det därför vara idé att designern arbetar tillsammans med en konstruktör för att få fram den lämpligaste formen.

DESIGN

25


Fakta: PROJEKTARBETE Projektmål

Projektplanen

Projektrapport

Ett mål ska vara:

En projektplan ska visa:

• mätbart • tydligt

• HUR projektarbetet ska bedrivas.

Projektrapporten ska i huvudsak beskriva tre saker:

• realistiskt

• NÄR det ska ske.

• hur det blev

• VEM som gör vad.

• varför det blev så

• Projektet är tidsbegränsat. • Projektet skapas för att lösa ett visst speciellt problem. • Beställaren av projektet måste ange tydligt vilket mål som ska nås. • Personella och ekonomiska resurser frigörs för att projektet ska kunna genomföras.

PROJEKTPLAN Projektbeskrivning • Bakgrund och mål • Genomförande • Uppföljning/Utvärdering • Ekonomi

Organisation

• projektbeskrivning • organisationsplan • tidsplan

Bakgrunden beskriver syftet. Målet däremot ska vara mätbart, tydligt och möjligt att uppnå.

Här tar man upp hur det ska gå till att utvärdera projektet. Denna punkt beskriver vad projektarbetet kommer att kosta.

Tidsplan

Tidsplanen är uppdelad i olika moment.

• Fas 3: Rapportering

DESIGN

Innehåll Sammanfattning Mål Metod Genomförande Bilagor

Här beskrivs hur projektet är tänkt att genomföras.

Beskrivning av vilka funktioner/ personer som ska ingå i projektgruppen.

• Fas 2: Genomförande

26

Utöver detta ska planen beskriva själva projektet. Projektplanen kan göras mer eller mindre detaljerad, men det bör ingå en:

• Medarbetare

• Fas 1: Analys

• hur vi tänkt

Rickard; Gör om bilden ovan, please.


Projektets olika faser Problemanalys Problemet analyseras och eventuellt delas målet upp i delmål. Problemlösning/Mål Lösningen styr målet och därmed utförandet, produktionen och den ekonomiska lönsamheten. Eventuellt testas lösningen med marknadsundersökning innan projektet förs vidare. Planering Nu görs en projektplan som ska visa • HUR projektarbetet ska bedrivas. • NÄR det ska ske. • VEM som gör vad. Arbetet fördelas på de olika pro­jektmedlemmarna, d.v.s. man gör en organisationsplan. I planeringen ingår också att göra ekonomiska kalkyler så att de pengar som är avsedda för projektet räcker till. Genomförande I denna fas genomförs allt det som beskrivs i projektplanen. Är det fråga om att ta fram en produkt görs ritningar, prototyper och färdiga produkter. Denna fas tar också upp provningar och tester, eventuellt också marknadsföring av produkten.

Dokumentation Ett projekt kan involvera många människor och händelser. Därför är det viktigt att dokumentera de olika momenten. Det kan ske genom en projektdagbok, en loggbok som tar upp betydelsefull data, t.ex. namn och adress på personer som intervjuas eller annat som man kan ha anledning att behöva veta i senare delar av projektet.

De viktigaste frågorna under utvärderingsfasen är:

Rapportering Både projektmedlemmarna, pro­jektledaren och beställaren behöver veta hur ett projekt framskrider. Därför bör man lägga in hur och när rapportering ska ske i projektplanen. Beroende på vad det är fråga om för projekt sker rapporteringen mer eller mindre formellt. En del rapporteras muntligt, men i vissa fall krävs en skriftlig rapport, en projektrapport.

Lösning

• Uppnåddes målet? • Höll planeringen? • Fungerade projektgruppen? • Vad ska förbättras till nästa projekt? Analys

Planering

Genomförande

Dokumentation

Utvärdering Under projektarbetets gång följer man upp varje delmål och varje aktivitet; ett slags kontinuerlig utvärdering. När hela projektet är slutfört sker en total utvärdering; syftet är att man ska lära sig till nästa gång och därför tar man reda på vad som fungerat bra respektive mindre bra under projektets gång.

Rapportering

Utvärdering

DESIGN

27


Projektgrupper där var och en har väldefinierade uppgifter kan ibland upplevas före fyrkantiga för projekt där ngt nytt ska skapas. Det allra största problemet för en designgrupp är att tillsammans hitta en form/ funktion som är så attraktiv som möjligt och uppfyller alla krav på ergonomi, ekonomi och ekologi. Därför kan designgrupper vara sammansatta på väldigt många olika sätt, beroende på vad uppgiften är. En designgrupp ska kanske inte vara sammansatt av en designer, en konstruktör, en ekonom, en marknadsförare o.s.v. Istället måste man fokusera på vilka kompetenser som behövs när en projektgrupp sätts samman. Kompetenserna i en designgrupp bör bl.a. vara • Analysförmåga • Idéskapande • Formskapande Det är beställaren/projektledaren som måste se till att alla nödvändiga kompetenser finns i gruppen som sätts samman eller att man konsulterar experter om någon kompetens saknas. En designer har i regel viss kunskap om alla de moment som krävs och kan bedöma om man behöver ytterligare kompetens. Designern blir därför en nyckelperson och bör tillsättas antingen som projektledare eller vara med när ytterligare gruppmedlemmar utses.

Vad krävs av en designer? Det är naturligtvis stor skillnad mellan att designa en vas i lera och att ta fram ett nytt kirurgiskt instrument eller ett gränssnitt för ett datorprogram. Det gemensamma är att det gäller att lösa ett designproblem på ett bra sätt, och det kräver vissa egenskaper hos designern. Även vissa grundläggande kunskaper är gemensamma för de flesta designområden. Framför allt krävs kunskaper om materialet som bearbetas, om verktyg som används och vilka bearbetningsmetoder som finns, alltså tekniska kunskaper. Hur pass djupa dessa kunskaper ska vara beror bl.a. på vilket eller vilka material man arbetar i. I regel både designar och tillverkar en keramiker sina produkter, vilket kräver ingående kunskaper om olika bränningstekniker för lera liksom lasyrbränningen. Glasdesignern arbetar ofta med en erfaren glasblåsare och behöver inte alltid ha så ingående materialkunskaper. I tekniskt komplicerade lösningar kan det krävas mycket specialiserade tekniska kunskaper som det inte är rimligt att designern har. Det behövs dock grundläggande tekniska kunskaper så att diskussioner med konstruktörer och andra specialister blir meningsfull. 28

DESIGN


Designerns egenskaper Utöver kunskaperna behövs en del egenskaper hos en god designer. Dessa är de viktigaste:

Kommunikationsförmåga Designern måste vara en god kommunikatör: Det är inte ovanligt att uppdragsgivaren har en ganska god bild av hur lösningen ska se ut när designern får i uppdrag att lösa ett designproblem. En sådan låsning kan vara förödande och det gäller för designern att försöka förmå alla som arbetar med problemet att börja så förutsättningslöst som möjligt. Det gör man bäst genom att försöka inta ledarrollen i projektet och styra upp projektarbetet. Det kräver stor lyhördhet så att man inte trampar någon på tårna, liksom en auktoritet. De första svenska designerna möttes ofta av skepsis från etablerade gamla ingenjörer som tyckte att ”design är bara utsmyckning och onödig eftersom den bara kostar pengar”. Dessa designers var i regel också ingenjörer, vilket gav dem en nödvändig auktoritet. Tankesättet lever i viss mån kvar och då gäller att gå listigt fram så att sådana tankegångar elimineras utan att någon känner sig trampad på tårna.

Att arbeta förutsättningslöst innebär att se om problemet är rätt formulerat. Det är i regel uppdragsgivaren som kommer med problemet och det kräver en del mod och integritet att ifrågasätta det som uppdragsgivaren med stor möda tänkt ut. Det kan man göra med att dels betona att du kommer med en del ”dumma” frågor som kanske har ett självklart svar, men att du ändå vill ställa dem för att kunna börja förutsättningslöst. Ett företag har kanske en produkt som tidigare sålt bra, men börjat tappa i försäljning och de vänder sig då till dig som designer för att ge den ett nytt attraktivt utseende. Men det är inte säkert att problemet bara handlar om utseendet; produkten kan ha en funktionsbrist som gör den mindre attraktiv, vilket kan vara svårt att se för uppdragsgivaren. Genom att ställa frågor typ: varför fungerar den si och inte så? Hur använder man den? Alltså väldigt grundläggande frågor kring funktionen kan man i bästa fall få uppdragsgivaren att formulera om problemet till ”skapa en ny design” och vilja arbeta mer förutsättningslöst.

DESIGN

29


Analysförmåga Designprocessen innehåller flera moment som kräver analys. Det gäller funktionen främst men kan också innebära moment som riskanalys. Dessa analyser ställer dock mer krav på kunskaper än förmåga. Att ha analysförmåga handlar mer om att kunna bena upp ett problem, att nysta upp en härva av tankar och önskningar så att problemet blir hanterbart.

En analys (av grekiska: analysis, upplösning) är det att dela upp till exempel ett problem i mindre delar och undersöka varje del för sig. Wikipedia

Förmåga att skapa bilder och modeller Designerns språk är både auditivt och visuellt. Man brukar säga att en bild säger mer än 1000 ord, men i många situationer kan bildens ”språk” inte ens översättas till det talade. Som designer skissar du idéer och under skissandets gång dyker det upp nya idéer som förändrar skissen. Designern använder alltså skissandet som ett sätt att ”spåna” med sig själv. Skisser och modeller behövs också för att du ska kunna kommunicera dina idéer med andra. När du ska omsätta dina skisser till en modell eller en prototyp är det en fördel om du kan tillverka den själv eftersom du antagligen kommer att upptäcka sådant som måste justeras. Men skisser och ritningar kan förstås lämnas till någon som konstruerar prototypen.

30

DESIGN

Rickard, justera bilden, tack.


Form- och rumskänsla En god formkänsla kräver kunskaper om hur vi upplever olika former. Alla människor upplever naturligtvis inte samma sak, men vi har vissa gemensamma referensramar inom en kultur som gör att de flesta upplever en form på samma sätt. En sådan referensram är tyngdpunkt och jämvikt. Ett föremål som ser ut att ha låg tyngdpunkt upplever de flesta som stabilt och stadigt. Är det dessutom gjort i ett ”tungt” material, d.v.s. har hög densitet, förstärks intrycket. Rumskänsla är ett begrepp som också är svårdefinierat. Med rumskänsla kan man mena förmågan att ”se i djupled, i tre dimensioner”, en förmåga som underlättar när man exempelvis ska backa en bil eller svänga i trånga utrymmen. I designsammanhang betyder god rumskänsla en förmåga att se hur rummets former skapar olika intryck och hur rumsformen påverkar vårt intryck av föremål. Även placeringen av föremålen i ett rum påverkar intrycken. Både form- och rumskänsla går att träna upp. Det är färdigheter som precis som inom andra områden bygger på att man skaffat sig kunskaper. Och i det här fallet kunskaper om hur formerna och rummet är uppbyggda. Vi uppfattar den understa pallen stabilare än de andra, eftersom vi utgår från att tyngdpunkten är lägre.

Rickard kan du göra? Bild av rum med ett bord. Bordet placeras på olika sätt för att ge olika uttryck.

DESIGN

31


Vi har nämnt att designprojekt kan se olika ut, beroende på vad som ska skapas. Men det finns gemensamma drag, projektet måste genomgå faserna analys och förslag. Förslagen kommer därefter att bli föremål för beslut. I bilden har vi sammanfattat vilka metoder och vilka kunskaper som krävs för de olika faserna. Här finns en del begrepp du känner igen från tidigare kurser, men också en del nya. De som ingår i analysoch förslagsfasen kommer vi att behandla i de följande kapitlen.

METODER

ANALYSFAS

FÖRSLAGSFAS

BESLUTSFAS

Behovsanalys Funktionsanalys Värdeanalys Kvalitetsanalys

Idéskapande Skisser Moodboard Storyboard Fulmodell/funktionsmodell Mockup

Marknadsanalys Kalkylering

KUNSKAPER Analysmetoder

Skissteknik

Marknadsföring

Materialkunskap Hantverksteknik

Ekonomi

Ergonomi

DESIGNAT Organiska lysdioder (OLED) skapar nya designlösningar av armaturer. Företaget Philips har utvecklat en spegelarmatur med 64 kvadratiska OLED-paneler som skapar ett diffust sken. När du närmar dig spegeln registrerar infraröda sensorer var du befinner dig och OLED-panelerna som är rakt framför dig slocknar. Du betraktar alltså din spegelbild inramad av ljus. Organiska lysdioder består av två tunna filmer som fungerar som elektroder. Mellan dem finns ett organiskt material som avger ljus när det utsätts för en elektrisk ström. Tekniken är mycket energisnål och många hoppas på att det blir framtidens ljuskälla. Tekniken kan användas för att tillverka väggar och tak som lyser. Priset är dock ännu så högt att det idag inte är realistiskt.

32

DESIGN

R AX: Ny bild av 3D-bilden.


DESIGN I PRAKTIKEN Det här praktikfallet handlar om hur en byrå skapat en ny smartphone med ett nytt operativsystem så att man kommer åt även backknappen med en hand, vilket man inte kan längre på iPhone 5 (men väl 4-an).

RESEARCH IN MOTION TAT AB

ny text och bild kommer

TORGGATAN 2 SE-211 40 MALMÖ SWEDEN En intressant detalj är placeringen av back-knappen på vårt nya OS. Om du tittar på din iPhone och på Android-lurar sitter Back alltid längst upp till vänster. Det är ett arv från web-browsers som passade bra med den första iPhonen. Sen dess har telefoner vuxit någon centimeter på höjden vilket gör hela skillnaden, för nu kan man inte längre nå backknappen med tummen när man håller en iPhone5 i en hand. Rent ergonomiskt funkar det inte så bra längre. 
Vår nya telefon som släpps i januari har ungefär samma storlek och har ett nytt operativsystem som är skräddarsytt för den. Vi har satt Back nere till vänster och försöker så långt det är möjligt att undvika lägga knappar på översta området på skärmen. Det ger en stor ergonomiskt vinst.

DESIGN

33


Projektuppgifter Här finns ett antal projektuppgifter att välja mellan om du inte har eget förslag. Beroende på val av uppgift kan det ta olika lång tid att genomföra; det är kanske inte ens säkert att du hinner bli klar under den tid du läser kursen Design 1. Viktigt är dock att du genomför alla moment som krävs av ett projekt och presenterar det så långt det är möjligt. Det kanske inte känns meningsfullt att välja uppgift på ett tidigt stadium i kursen utan valet av projektuppgift mognar fram efter hand som du lär dig mer i ämnet.

Förslag till designprojekt: • Bruksföremål (t.ex. kaffekopp, sax eller äggkopp) • Smycken (armband, ring, örhänge m.m.) • Möbel (stol, lampa, klädhängare, matta, ljusstake, bord o.s.v.) • Förpackning (parfymflaska, läskflaska m.m.) • Diverse (mobiltelefon, laddare, pennställ, kökskran, armbandsur) • Kläder (kjol, klänning, byxor, skjorta o.s.v.) • Verktyg • Bilmodeller • Leksaker

34

DESIGN


Diskussionsuppgifter: 2.1 För att en projektgrupp ska vara effektiv måste alla dra åt samma håll. Det är inte samma sak som att alla från början ska tycka likadant, utan det är fråga om att man har enats om en viss linje som ska följas av alla. Ändå är det naturligtvis så att när olika lösningar diskuteras så har ofta alla inte samma uppfattning. Och det är i regel bara en fördel, för på så sätt penetrerar man olika lösningar på ett djupare sätt, och alla tvingas att motivera sin uppfattning.

Men vad gör projektledaren om en grupp inte kan enas? Diskutera vad en projektledare kan göra i följande olika fall: a) En projektgrupp designar en kökskran. Projektledaren är designer och dennes design i borstad rostfri stål gillas av alla utom av konstruktören i gruppen. Konstruktören vill ha en enklare och billigare lösning (blank rostfritt) och projektledarens argument biter inte alls. b) Ett möbelföretag vill skapa en ny serie bord och stolar och bildar en projektgrupp med en designer, en marknadsförare, en ekonom och en konstruktör. Från ett konsultföretag rekryterar men en professionell projektledare som haft liknande uppdrag tidigare. Designerns förslag gillas av konstruktören men marknadsföraren och ekonomen tycker inte att förslaget är tilltalande. Vad bör en projektledare göra i ett sådant fall?

DESIGN

35


3. Designprocessen När det gäller industridesign är designprocessen de första stegen i utvecklingen av en produkt. Beroende på vilken slags produkt det är fråga om läggs tonvikten på olika steg i processen. En bilproducent vill kanske ha en bil med alla de funktioner som andra bilar har, men den ska vara speciellt tilltalande för en viss kategori människor. Då blir inte bruksfunktionen den viktiga, utan attraktivitetsfunktionen.


Processens faser Att designa en bil så att den blir attraktiv att äga för en viss kategori människor gör att man måste ägna mycket tid åt att få fram attraktivitetsvärdet. Det gäller att känna kunden kanske bättre än denna känner sig själv, att veta vad den innerst inne vill ha, men kanske inte kan artikulera. Det kan innebära dels att man måste ha djupa kunskaper i psykologi, dels att man måste ägna mycket stor del av tiden för att pröva sig fram till olika modeller. Interaktionsdesign är ett område där användarperspektivet är speciellt viktigt. Där måste man ägna mycket tid åt att ta reda på hur användaren kan använda produkten o.s.v. Det innebär kanske flera olika lösningar som måste testas innan man kan ta fram en ”prototyp”. Framtagningen av nya produkter, antingen det är fysiska eller digitala artefakter kan därför skilja sig åt. Själva designprocessen kan i vissa fall behöva designas! Ett designproblem är inte som ett problem i matematiken där det finns entydiga lösningar. Ett designproblem har flera lösningar, mer eller mindre bra, och man kan komma på en bättre lösning en bra bit in i processen, vilket gör att man tar ett par steg tillbaka och börjar om. Om det finns tid och pengar till det! Och alla designers strävar förstås efter att hitta bästa möjliga lösning utifrån de förutsättningar som problemet ger. För att göra det krävs att man har undersökt en stor mängd lösningar, inte bara första bästa som dyker upp i huvudet. Man måste alltså penetrera en mångfald möjligheter till lösning. Idéskapande inom designområdet kan förenklat ses som en process där man går genom tre stadier. Den första fasen handlar om att få alldeles klart för sig vad problemet är, d.v.s. det är en analytisk fas. Det andra stadiet kan man kalla fantasifasen, d.v.s. en fas där det gäller att skapa så många idéer som möjligt. I denna fas ska man undvika att värdera idéerna utan tvärtom uppmuntra s.k. vilda idéer. Det tredje stadiet är värderingsfasen där man sorterar ut idéer som inte är användbara. Oavsett vilken typ av produkt det är fråga om innebär designprocessen att man går igenom följande faser: • Analys • Idéskapande

BILD på faserna. Fixar du, Rickard? Designprocessens olika faser.

• Lösning • Utvärdering

DESIGN

37


Analysfasen Analys av behovet En design kan lösa ett problem som är mer eller mindre välkänt. En design kan också fylla ett behov som är mer eller mindre uttalat. Maslows behovstrappa är en enkel modell för att beskriva mänskliga behov, men man kan formulera behov som inte innefattas av denna enkla modell. Hur ska vi exempelvis se på det faktum att smarta telefoner och läsplattor (pekdatorer) plötsligt blir en stor försäljningsframgång. Vilket behov fyller de? Varför behöver människor läsplattor? De har inte fler funktioner än en dator. Vad är det för luddigt motiv som gör dem så attraktiva? Är det designen som är så lockande? Ja, designen är nog en stor del av förklaringen. Inte själva designen av artefakten utan programdesignen. Det sätt som man hanterar programmen (apparna) är för många betydligt enklare och snabbare än på en konventionell dator. Behov får man fram genom analys och är ett av de viktigaste stegen i designprocessen. Behovsanalysen kan vara enkel; en ny attraktiv produkt på marknaden (exempelvis mobiltelefonerna genererar behov av en rad fodral och ringsignaler att välja mellan), men kan också kräva omfattande undersökningar. Kan man genom intervjuer ta reda på exempelvis vad människor har för behov, vad de saknar? I viss utsträckning, naturligtvis, men vi behöver inte tänka så långt tillbaka i tiden för att inse att denna metod inte alltid håller. Ta t.ex. bilen; det vill nog till att någon talar om vad en bil kan användas till innan det blir ett behov. Samma gäller för en del andra stora uppfinningar; behovet uppstår inte förrän produkten finns.

Självförverkligande Respekt, uppskattning Gemenskap Trygghet Kroppsliga behov

Maslows behovstrappa (efter den amerikanske psykologen Abraham Maslow, 1908–1970).

”Om jag frågat kunderna vad de ville ha, hade de svarat: En snabbare häst!” Henry Ford (1863–1947, vd för Ford Motor Company.)

38

DESIGN


Att fråga efter behov är alltså i många fall inte någon speciellt fruktbar metod. En säkrare metod är att iaktta på ett aktivt sätt. Att iaktta hur en målgrupp använder ett föremål är ofta nyckeln till en ny och bättre design. Och iakttagelsen ska vara aktiv på så sätt att man hela tiden ifrågasätter med några enkla ord: Hur, Varför och Vad. Hur används föremålet? Varför använder man det så? Vad kan man göra för att lösa problemet? Att exempelvis få småbarn att tidigt lära sig äta tycker de flesta föräldrar är viktigt. De första besticken var vuxenbestick i miniatyr, men fungerar dåligt för barn. Små barn greppar med hela handen och inte med fingarna som vuxna. Fungerande barnbestick ska därför ha tjockare skaft, avpassade för en hand. Detta kan man visserligen komma fram till genom att bara tänka rätt, men en säkrare metod är att iaktta. Att iaktta hur barn håller, varför de gör så och vad man kan göra för att förbättra.

DESIGN

39


Analys av funktionen I ett inledande skede av designarbetet är det viktigt att försöka tänka bort lösningen på ett problem som ett substantiv. Att inte försöka se lösningen som ett föremål utan som en lösning av ett funktionsproblem. Man ska alltså försöka koncentrera sig på huvudfunktionen, d.v.s. vilket problem ska designen lösa. Men det räcker inte med huvudfunktionen. Att en pennas huvudfunktion är att ”avsätta märke” räcker inte för att den ska vara användbar. Det behövs delfunktioner som att det som skrivs stannar kvar på underlaget, att pennan är greppvänlig, att den kan fästas exempelvis i en bröstficka m.m. Vissa produkter kräver också stödfunktioner för att vara fullt användbara. En mobiltelefon som bara fungerar för telefonsamtal nöjer sig de flesta inte med idag utan vill ha fler funktioner. Huvudfunktionen är dock att ”medge telefonsamtal”.

Kravspecifikation Behovs- och funktionsanalysen kan utmynna i en kravspecifikation, men denna kan också komma senare i designprocessen. I kravspecifikationen ställer man upp alla de krav man ställer på produkten. Det kan finnas regler och lagar som måste följas för produkten. Ett kylskåp eller en spis ska exempelvis vara 60 cm djup för att passa in i alla kök. En mängd produkter måste följa de normer som EU har ställt upp.

Ska avsnittet utökas eller ska vi förutsätta att de läst Teknik 1? En kravspecifikation kan göras kort eller omfattande, det beror på vad man vet från början om den tänkta produkten. I regel tar man dock med faktorer som form, funktion, hållfasthet, kvalitet och miljökrav. 40

DESIGN

Fixar du, Rickard? Bild av en bakåtvänd sadel. Låset infällt i ramen!

Lösningen till cykelstölder är att göra cykeln obrukbar för tjuven. Det problemet kan lösas på exempelvis genom att låsa sadeln i bakvänt, sidovänt eller i nedböjt läge. KRAVSPECIFIKATION FÖR ARBETSSTOL Material • Ska kunna återvinnas • Får ej innehålla giftiga ämnen Rengöring • Lätt att rengöra Brandsäkerhet • Provad enligt EN-1021-1 Ergonomi • Ställbar i höjdled med gasfjädermekanism • Ställbar ryggvinkel • Gungfunktion • Ställbar ryggstödshöjd • Ställbart armstöd (höjd och bredd) • Fyrvingat underrede Hållbarhet och stabilitet • Enligt standarden SS-EN 1335 Office furniture – Office Work Chair Märkning • Max brukarvikt • Tillverkningsår • Tillverkarnamn • Identifikationsnummer • Tydlig reglagemärkning Dokumentation • Bruksanvisning • Monteringsanvisning • Tillbehörsförteckning • Materialspecifikation • Reservdelsförteckning


DESIGN I PRAKTIKEN Apple och Steve Jobs Utvecklingen av persondatorerna och mobiltelefonerna är exempel på produktutveckling där designen har spelat en stor roll. I persondatorns barndom dominerade det föga användarvänliga operativsystemet MSDOS, och det var först genom skapandet av Apples Macintosh-datorer som användbarheten kom i fokus. Med ”Macken” kom ett lättbegripligt och intuitivt grafiskt gränssnitt som gjorde att den kom att dominera den grafiska industrin. Den drivande kraften bakom designen var Steve Jobs (1955–2011), en av Apples grundare. Som kontroversiell VD för Apple detaljstyrde han designen av de succéartade produkterna iMac, iPod, iPhone och iPad som kom i början av 2000-talet. Jobs var mer konstnär än tekniker och ställde designkrav som teknikerna hade stora problem med att klara av. Jobs menade att god design och kvalitet skulle genomsyra produkterna och hade även synpunkter på exempelvis utseendet av kretskort, vilka endast servicetekniker kom i kontakt med. Även förpackningarna designades för att stå i samklang med produkternas kvalitet. De speciella Applebutiker som öppnades världen över var också designade efter Jobs tankar. ”För de flesta betyder formgivning fernissa, men enligt mig kan inget vara längre från formgivningens själva innebörd. Formgivning är den inre själen i en mänsklig skapelse, som i slutänden uttrycker sig själv i ett yttre lager.” (Steve Jobs i intervju i Fortune)

DESIGN

41


Analys av värdet Värdeanalys är en metod som utvecklades under 1940-talet på företaget General Electric. Det är en metod där man på ett systematiskt sätt utformar en produkt så att dess funktion blir så bra som möjligt i förhållande till kostnaden. Man tittar på varje funktion för sig och tar reda på vad den kostar samtidigt som man försöker bedöma hur stor nytta den medför. Genom att översätta nyttan till kronor får man ett mått på värdet när man dividerar nyttan med kostnaden. Vi ska se på ett exempel på hur en värdeanalys kan göras. Du ska köpa en läsplatta (pekdator) och väljer mellan apparat A som kostar 5 000 kr, B som kostar 4000 kr och C som kostar 3000 kr. Det finns tre egenskapar som du värderar hos en en läsplatta: mängd applikationsprogram, kvalitet och batterikapacitet. Dessa bedömer du på en femgradig skala enligt följande:

värdet = nyttan/kostnaden

• apptillgänglighet: 3 • kvalitet: 4 • batterikapacitet: 4 Du bedömer de olika läsplattornas egenskaper på en tregradig skala enligt följande: Pekdator

Apptillgänglighet

Kvalitet

Batterikapacitet

A

2

3

2

B

3

2

1

C

3

1

2

Om du multiplicerar din bedömning av egenskapskravet med din bedömning av hur läsplattorna uppfyller det får du ett jämförelsemått. När sedan dessa jämförelsemått summeras får du fram ett mått på ”nyttan”: A: 2 · 3 + 3 · 4 + 2 · 4 = 26 B: 3 · 3 + 2 · 4 + 1 · 4 = 21 C: 3 · 3 + 1 · 4 + 2 · 4 = 21 Nu kan du bedöma värdet genom att dividera nyttan med kostnaden: Värdet av A = 26/5000 = 0,00520 Värdet av B = 21/4000 = 0,00525 Värdet av C = 21/3000 = 0,00700

42

DESIGN

Lägg märke till att resultatet trots sin skenbara noggrannhet ytterst bygger på subjektiva värderingar.


Analys av kvaliteten QFD, Quality Function Deployment eller Kundorienterad produktutveckling är en analysmetod som bygger på flera bedömares synpunkter. Metoden kan liknas vid att bygga ett hus och kallas därför QFD-huset eller Kvalitetshuset. Med hjälp av kvalitetshuset kan man beskriva samband mellan kundens krav och produktens egenskaper. Metoden är därför speciellt användbar när man jämför två konstruktioner med varandra. QFD-huset kan byggas ut med fler jämförelser för att få fram en mer detaljerad analys.

Bilden visar en kvalitetsanalys av kylskåp. 1. Metoden går ut på att man ett frågar ett urval kunder VAD de har för krav på produkten och detta sätts upp på en lista. De får också gradera kraven från 1–5, där 5 betyder mycket viktigt. 2. Därefter skriver man en lista på HUR kundkraven kan bemötas. Denna placeras över ett rutnät. 3. Här anger man hur starkt samband det finns mellan kundkrav och lösningar (5 betyder fullt tillgodosett). 4. I nästa steg bygger man ”taket”, d.v.s. markerar hur lösningarna hänger samman med varandra. 5. Här fyller man i mätdata.

4 Positivt samband (+)

Positiva och negativa samband mellan faktorerna

5 1

3 3 3

3

5 2

3

5 5 5 3

5 34 dB 30 dB 30 dB ±4 °C ±2 °C ±2 °C ±3 C ±2 °C ±2 °C 218 min 220 min 160 min 2 år 2 år 2 år 53 % 60 % 56 % 1160 kr 940 kr 1000 kr

5

5 5

5,8 150

Data

4 1 3 5 4 5 2 3 5

5,3 160

Låg energiförbrukning Tystgående Håller temperaturen Rymlig Lättåtkomlig Driftsäker Lätt att rengöra Billig Passar in i köket

5,5 150

Hur starkt är sambandet mellan VAD och HUR?

Viktning av kund

Mål

1

Kompressoreffekt Isolering Bullernivå Temperaturområde Temperaturvariation Kylningshastighet Garantitid Effektiv volym Tillverkningskostnad

HUR tillgodoser man det som ska bedömas?

Vår

VAD ska bedömas?

2

Konkurrent

VILKEN vikt läggs på faktorerna?

Negativt samband (–)

DESIGN

43


Idéskapande En väl genomförd behovs- och funktionsanalys kan i många fall direkt ge flera idéer till hur ett problem ska lösas. Oavsett detta kan det vara viktigt att i ett skede av designprocessen frigöra sig från den begränsning som detta innebär. Designproblemet som ska lösas handlar om form, material och metod för att forma materialet. När vi löst detta har vi också en lösning på designproblemet. Men på lösningen ställs också kraven att funktionen ska lösas, det ska ske inom en viss tid, med vissa ekonomiska förutsättningar och lösningen ska också vara ekologiskt riktig. Det finns ett stort antal metoder för att skapa idéer som beskrivs närmare i kapitel 4.

Lösning och utvärdering Det är en fördel att arbeta med flera idéer så långt det är möjligt. En viktig anledning är att vi då undviker att låsa oss vid något som kanske verkat bra från början, men som under arbetets gång visar sig vara mindre lyckad. I vissa fall är det inte säkert att projektgruppen kan avgöra vilken av lösningarna som är den bästa, och i då fall får gruppen vända sig till beställaren eller användarna för avgörande. Oavsett vilket måste lösningarna presenteras på ett sätt som bl.a. beställaren kan ta till sig. Kommunikationsmedlet är skisser och modeller av olika slag. Också detta ska vi studera närmare i ett senare kapitel.

DESIGNAT Några teknologer vid Utah State University har konstruerat en fasadklättrare. Deras lösning, Personal Vacuum Assisted Climber, PVAC, består av två luftpumpar (batteridrivna) och två sugklockor. Konstruktionen klarar att föra upp fyra personer längs väggen på en 30 meter hög byggnad på 20 minuter! Sugklockorna fäster på de flesta underlag. Foto: Utah State University NY HR-bild

44

DESIGN


Arbetsuppgifter 3.1

Ange huvudfunktion och stödfunktioner för följande föremål: Kam Armbandsur Skruvmejsel Glasögon Cykellås Diskborste Äggskivare Gaffelpärm 3.2

3.3

Vilka är behoven för att köpa följande föremål? Diskutera köparnas egna motiv, kan det finnas andra behov än de som uppges? Smartphone En köpare: ”Jag behöver en smartphone för att kunna läsa mejl även när jag är på resa.” Elektrisk tandborste En köpare: ”Tänderna blir renare med eltandborsten.” Segway En köpare: ”Ett bra sätt att komma ut mer.” Motorcykel En köpare: ”Man kommer fram smidigare i trafiken än om man kör bil.” Elcykel En köpare: ”Elcykeln gör att jag motionerar mer nu.”

Segway

Diskussionsuppgift: De globala miljö-, energi- och ekonomiproblemen kommer sannolikt att innebära förändringar i samhället de närmaste årtiondena. Vilka förändringar tror du kommer att ske? Precisera uppgiften genom att välja något eller några av följande behov: • Förflyttning mellan hem och arbete (pendling) • Behovet av rent vatten • Behovet av föda • Människors behov av kommunikation

DESIGN

45


4. Idéskapande En väl genomförd behovs- och funktionsanalys kan i många fall direkt ge flera idéer till hur ett problem ska lösas. Oavsett detta kan det vara viktigt att i ett skede av designprocessen frigöra sig från den begränsning som detta innebär. Designproblemet som ska lösas handlar om form, material och metod för att forma materialet. När vi löst detta har vi också en lösning på designproblemet. Men på lösningen ställs också kraven att det ska ske inom en viss tid, med vissa ekonomiska förutsättningar och lösningen ska också vara ekologiskt riktig.


Think outside the box När vi söker en lösning på ett designproblem kan vi tänka oss att den finns inom en låda där form, material och metod utgör de tre kanterna.

Från början kanske vi söker vår lösning i en ”låda” som har allt för små dimensioner. En bättre lösning finns kanske utanför lådan?

Det är lätt att göra lådans kanter för små, d.v.s. att man redan på ett tidigt stadium bestämmer form, material och metod. Redan när du hör uppdraget formuleras börjar du kanske skissa formen för dig själv. Och det är ett naturligt sätt att arbeta. Vi har alla våra erfarenheter som gör att vissa idéer snabbt dyker upp. Och de ska vi naturligtvis ta tillvara, men inte låsa oss vid dem. Att tänka ”inom en låda” innebär alltså att man hittar nya lösningar genom att utveckla formen eller metoden eller materialet. Exempel på detta är lätta att hitta inom de flesta områden. Stolen har utvecklats från en enkel rak träkonstruktion till ergonomiskt utformad plast-/stål-/tygskapelse. När den knästående stolen kom var det ett exempel där man tänkt utanför lådan. Den såg inte ut som en vanlig stol med sits och ryggstöd, men funktionen var i princip densamma. Ett annat exempel är knäppning av kläder. Det började med snören, knappar och knapphål. Blixtlåset var ett sätt att komma utanför lådan och numera är kardborrknäppning vanlig och detta är också ett sätt att hitta lösning utanför lådan. Bilarnas kofångare utvecklades från stadiga stålkonstruktioner som skulle absorbera stötar till glänsande förkromade skapelser. Numera är materialet plast och strömlinjeformas med bilen.

Ny Hr-bild

Den som skapade knästolen tänkte utanför lådan!

DESIGN

47


Mycket av arbetet i en designprocess innebär att förflytta lösningarna inom eller utanför lådan. Idén som verkade bra från början utesluts kanske för att den blir för dyr att tillverka och fram dyker en annan idé med annan form, med annat material eller som görs på ett annat sätt. Beroende på vad som ska framställas kan man tillåta sig att arbeta med nya idéer långt fram i processen. Det finns ett flertal metoder för att få igång idéskapandet. Ofta handlar det om att frigöra sig från värdering. Det tar emot att kläcka ur sig idéer som vi vet är tokiga redan innan vi tänkt dem färdigt. Men det är ur en sådan tokig idé en annan person kan hitta en fullt användbar lösning. Metoderna för idéskapande bygger därför på att man skapar förutsättningar för att vi ska försöka frigöra oss från gamla tankebanor. En av de mest välkända metoderna är brainstorming:

Brainstorming I den vanligaste varianten arbetar man i grupper om 4–6 personer. En person är sekreterare och skriver ner alla idéer som dyker upp. Det görs på t.ex. ett blädderblock så att alla kan se idéerna. Efter brainstormingen kan man komplettera och sätta samman olika idéer. Därefter kan man utvärdera dem tillsammans. En lyckad brainstorming förutsätter att det är god anda i gruppen, ”högt i tak”, och att alla kommer till tals. Grundreglerna vid brainstorming är följande: 1) Problemet ska vara klart definierat. 2) Kritik och bedömning är absolut förbjudet. 3) Eftersträva ett stort antal idéer. 4) Eftersträva s.k. vilda idéer. 5) Notera alla idéer.

48

DESIGN


Att lyckas med en brainstorming 1. Skärp fokus Presentera problemet tydligt och entydigt. Formulera inte problemet utifrån den egna organisationen utan försök se problemet utifrån. ”Hur kan vi erövra marknadsandelar från konkurrenten X? leder inte till något kreativt. Formulera om problemet i stil med: ”Vilken typ av produkt kommer att dominera marknaden framöver?” 2. Uppmuntra vilda förslag

Se till att förslag inte kritiseras förrän de ska värderas. Sätt upp skyltar och markera på annat och tydligt sätt att det är viktigt med många och vilda idéer.

3. Numrera idéerna

En rent praktisk åtgärd för att underlätta senare idédiskussioner. Kan också användas som målsättning, t.ex. vi ska ta fram 50 idéer.

4. Hoppa tillbaka vid idépauser

Idéer har en tendens att komma i klump, och plötsligt kan ingen komma på något. Ett sätt att väcka idéskapandet är att ta tag i någon levererad idé, kommentera den eller se om man inte kan spåna på nytt med denna idé som utgångspunkt.

5. Värm upp

Alla i en grupp är inte vana att agera utåt och släppa hämningar. Det kan då vara bra att köra en kort uppvärmning, t.ex. skriva en rad bokstäver och be deltagarna bilda så många ord som möjligt av dem. Eller komma på så många sätt som möjligt att använda ett papper, en pinne på.

Bästa sättet att misslyc

kas med en

brainstorming: 1. Låt chefen tala för st. 2. Låt var och en lev erera sina idéer i tur oc h ordning. 3. Be någon skriva ne

r allt som sägs som om det är fråga om ett mötesprotokoll. 4. Låt en grupp bara bestå av experter på om rådet.

DESIGN

49


Lateralt tänkande Det finns ett flertal metoder som bygger på s.k. lateralt tänkande, ett begrepp som myntats av den brittiske läkaren Edward de Bono (1933–). Att tänka lateralt skiljer sig från traditionell problemlösning genom att man i första hand inte ska försöka se lösningar utan försöka se problemet ur nya synvinklar. För att hitta nya och kreativa lösningar förordar de Bono metoder som att tänka tvärtom, byta infallsvinklar och på alla sätt försöka se problemet i nytt ljus. de Bono har skapa en metod med sex tänkarhattar som deltagarna ska sätta på sig i tur och ordning för att bedöma en lösning på ett problem. Man börjar med att ta på sig den vita hatten, den som representerar fakta och enbart fakta. Med vit hatt på huvudet får man inte spekulera. Därefter tar man på sig den röda hatten som representerar känslor och intuition. Med denna på huvudet får man uttrycka vad som helst. Sedan är det den svarta hattens tur. När man bär den ska man försöka se alla negativa aspekter på lösningen, alla svagheter och allt som kan gå fel. Därefter är det den gula hattens tur. Med den på huvudet ser man bara fördelar med lösningen. Med den gröna hatten på ska man vara kreativ och se nya och alternativa lösningar. Med den sista hatten, den blå, försöker vi se hur hela processen genomförts. Har vi varit för negativa, eller för positiva eller har vi fokuserat för mycket på fakta? Låt oss se hur vi kan använda tänkarhattarna på cykelstöldsidén som vi presenterat på sidan 00.

Vit hatt: Vi tar reda på hur många cyklar som stjäls och om möjligt hur många av dessa som innebär uppbrutet lås. Tar också reda på hur ett lås ska vara konstruerat för att sadeln inte ska kunna tas av och vändas rätt. Röd hatt: Man behöver aldrig ställa cykeln ifrån sig, den kan vikas ihop och bäras under armen. Svart hatt: Det går visst att cykla med bakvänd sadel, blir kanske ett nytt mode? Gör cykeln dyr. Gul hatt: Omöjligt att köra cykel där sadeln är bakvänd. Den går inte ens att leda eftersom alla förstår att den är stulen. Grön hatt: Tappa luften ur däcken? Ta med sig kedjan? Byta kedjan mot annan kraftöverförare som är lätt att ta med sig? Blå hatt: Vi har kanske varit för optimistiska, låset som håller sadeln bakvänd blir kanske för dyrt om det ska vara omöjligt att bryta upp.

Rickard; Nya hattar, tack

50

DESIGN


Brainwriting En annan välkänd metod är brainwriting eller 6-3-5-metoden: En grupp på 6 personer leds av en moderator/ordförande. Dessa personer får i uppgift att skapa 3 idéer var 5:e minut. Idéerna skrivs ner så att alla får ta del av dem och kan bygga vidare på varandras idéer. Med denna metod får man fram 6 · 3 · 5 = 108 idéer på en halvtimme.

Synektik På 1940-talet skapade två amerikaner (George M. Prince och William J. J. Gordon) begreppet synektiskt tänkande. De utgick från uppfattningen att allting som finns på något sätt kan kopplas samman, antingen fysiskt, psykologiskt eller symboliskt och detta kan man utnyttja för att lösa exempelvis designproblem. De utgår bl.a. från antagandet att en viktig del i kreativiten är att ta vara på sådant som synes irrelevant, framför allt ska man ta vara på känslomässiga aspekter. Synektik bygger på att man arbetar med liknelser och analogier för att på så sätt stimulera fantasin. Om problemet exempelvis är att öka försäljningen i ett företag kan man brainstorma kring hur lantbrukare gör för att öka skördarna eller hur djur övertar varandras revir eller hur växter breder ut sig. Lantbrukaren gödslar och vattnar för att öka produktionen, vilket leder till lägre pris per enhet och ökad konkurrenskraft. En analog lösning för att öka marknadsandelen blir att öka produktionen för att få ner priset. En del djur tar över revir genom att vara störst och starkast eller genom att sjunga vackrast. En analog lösning för att öka försäljningen kan då vara att genom exempelvis annonsering ge sken av att man är störst och starkast på marknaden.

Synektik kommer från grekiska ”synechein” som betyder ”att sätta i förbindelse med” eller ”att koppla samman”.

Sedan länge har butiker använt sig av slarvigt staplade varor för att få konsumenten att tro att varan är billig. För visst är det lätt att tro: Dyra grejor är dyrt förpackade och elegant exponerade!

DESIGNAT De första var tillverkade av urinblåsor från grisar. Det allra senaste är en aerodynamiskt utformad high-tech-produkt. Det handlar om fotbollar där tillverkaren Adidas tagit fram en som är rundare än alla andra och som rör sig i luften precis som spelaren vill. Bollen har fått namnet Jabulani (”glädjas” på Zuluspråket) och har små och stora räfflor på ytan som gör att den rör sig snabbare genom luften och skruvar sig mer än tidigare bollar.

Ny Hr-bild

DESIGN

51


DESIGN I PRAKTIKEN Fredrik Mattson Fredrik Mattson (f. 1973) är en svensk möbeldesigner och inredningsarkitekt. Han tog examen från Konstfack 2002 och har sedan dess fått flera utmärkelser och priser, både i Sverige och utomlands. Fredrik Mattson producerar möbler åt bland annat Horreds, Blå Station, Materia och belysning åt Zero Lightning. Flera av hans produkter är tillverkade i aluminium och stål, bland annat stolen Sting, som han producerat tillsammans med designern Stefan Borselius. Lampan PXL består av ringar i flera färger. Han knyter an till den traditionella glödlampsformen och att ljus i sig själv består av en mix av färger. Resultatet blev lampor i lackad aluminium, som 3D-objekt med låg upplösning.

Lampan PXL – från designidé till färdig produkt.

”Oavsett vilket designuppdrag eller vilket material det handlar om så är min arbetsprocess ofta densamma. För mig handlar det om att omvandla utmaningar till möjligheter. Det är viktigt att hålla originalskissen levande och inte låta datorer eller ofullständiga tillverkningsprocesser bestämma slutresultatet. När jag ser tillbaka på de produkter jag har formgivit så är det de som verkar vara de enklaste och mest uppenbara som har visat sig vara de största utmaningarna. Det är oftast också dessa produkter som ligger närmast de ursprungliga skisserna. Jag strävar alltid efter ett direkt formspråk, utan avvikelser eller genvägar.” Fredrik Mattson

52

DESIGN


Innovation C är en multifunktionell snurrstol som fungerar som bord och stol i ett. Formen gör det möjligt att sitta bekvämt på flera sätt, men också som en enklare arbetsplats med rum för en laptop.

DESIGN

53


Arbetsuppgifter Först lite förövningar till brainstorming alternativt brainwriting. Bilda grupper om 5–6 elever och träna på att hitta så många lösningar som möjligt på någon av följande uppgifter. Använd 5 minuter per uppgift.

54

4.1

Vad kan man använda en boll till?

4.2

En blyertspenna kan ju användas till att skriva med. Vad mer?

4.3

Har du spelat Ruzzle? Det går ut på att – genom att binda samman bokstäverna – bilda så många ord som möjligt. Var och en skriver under 2 minuter ned så många som möjligt och därefter görs en sammanställning. Rutan nedan ger faktiskt 00 möjliga ord enligt Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Hur många kommer gruppen fram till?

4.4

En av gruppmedlemmarna påbörjar en berättelse/saga. Efter 1 minut går ordet över till nästa person som fortsätter på berättelsen o.s.v. Låt berättelsen gå två varv så att var och en bidragit med två delar. Diskutera om berättelsen vunnit eller förlorat på att det varit flera berättare.

4.5

Kom på så många användningsområden som möjligt av 3 gem, 2 pappersark och 4 gummiband.

4.6

Påsklammrar (jungfruben) används inte så mycket längre. Men Örjan som har investerat mycket pengar i dyra maskiner behöver komma på nya användningsområden, samtidigt som han funderar på att skapa en ny trend för just hålklamrar. Han måste göra de befintliga attraktivare. Hjälp honom med en bra lösning!

4.7

Anna som formgett och tillverkat laglappar för byxor i hela sitt liv är olycklig över att modet nästan helt försvunnit! Varför? Det är ju så modernt med miljömedvetenhet och återbruk. De är ju så enkla att sätta på byxorna. Hon förstår ju att former, färger och texter måste moderniseras, men är det något mer och hur ska de i så fall se ut?

4.8

Lina har precis flyttat in i en liten lägenhet. Den har dock högt i tak. Hon börjar därför fundera på att konstruera vertikala klädhängare. Istället för att bara kunna hänga en skjorta på en galje vill hon kunna hänga flera. Lös problemet!

DESIGN

ny bild


Efter förövningen kan det vara dags med designuppgifter. Arbeta i grupper om 5–6 personer och välj bland de olika metoderna för att få fram idéer. 4.10 Dagens smartphones kan betraktas som första generationens

även om de utvecklats en del. Vad kommer nästa generations telefoner att ha för funktioner? 4.11 Med en segway kan man ju förflytta sig utan ansträngning. Det

gäller också för s.k. permobiler som i för närvarande används vid vissa funktionshinder. Vad kan vi tänkas få i framtiden för att förflytta oss? 4.12 Den s.k. hemmafixar-marknaden har växt starkt under många

år och vi har fått fler och fler maskiner. Vilken maskin som vi saknar nu kommer att bli attraktiv framöver? 4.13 Här följer en lista på ”problem” som behöver åtgärdas. Välj nå-

got eller några av dem och föreslå lösningar. Eller välj problem som du själv upplevt. 1. Tåg och bussar är ofta försenade. 2. En del hundägare plockar inte upp hundbajs på trottoarer. 3. En del städar inte efter sig i hyreshusets tvättstuga. 4. Många bilister använder inte blinkers när de ska svänga. 5. Man ser inte på ett mjölkpaket om den är nästan slut. 6. Butikernas plastpåsar till frukt är ofta svåra att öppna.

4.14 Det har jag länge retat mig på! Bandet till butikskassor är place-

rat så högt att jag måste göra onödigt höga lyft när jag ska lägga varorna i plast- eller papperspåsarna. Butikskassören måste också lyft armarna onödigt högt när varan ska registreras. Borde det inte vara ett problem som är relativt lätt åtgärdat? Diskutera problem som ni själva retat er på och se om det finns någon lösning.

DESIGN

55


5. Moodboard Genom att göra en moodboard; ett kollage av olika material, kan man lättare förmedla rätt känsla i designprojektet. Moodboarden används ofta som kommunikationsunderlag mellan de personer som är inblandade i designprocessen.


Formgivning av en känsla De flesta stora och seriösa företag arbetar noga fram en tydlig företagsidentitet, med väl uttänkta attribut som företaget vill bli sammankopplat med (miljömedvetenhet, ungdomlighet, modernt, naturnära m.m.). Det ger en tydlighet och genom att försöka koppla samman företaget med positiva begrepp stärks dess ställning på marknaden. IKEA förknippas med folklighet, Volvo med säkerhet och Porsche med snabbhet för att ta ett par exempel. Dessa associationer ges till oss konsumenter bland annat i form av bilder, t.ex. i reklamfilmer, och de finns också ofta med i själva utformningen av produkten. En Volvo kan ju inte likna en Porsche om Volvo samtidigt vill bli förknippade med säkerhet. Utformningen av produkten, hur produkten ser ut, är självklart en stor del av företagsidentiteten. Designern måste därför vara väl förtrogen med företagets tankar om stil och företagsidentitet, och vilket estetiskt uttryck företaget vill bli förknippad med. Detta ska synas i den designade produkten på ett sådant sätt att konsumenten direkt gör en koppling mellan produkten och det positiva uttryck den vill förmedla. Det handlar alltså om att försöka formge en känsla, vilket kräver en del kunskaper inom området bildkommunikation. I bildkommunikation arbetar man med olika slags tecken. Ett tecken är ett uttryck i bilden som kan tolkas. Den vanligaste formen av tecken är att man uppfattar det man ser som en ren avbildning. Denna typ av tecken kallas ikon inom bildkommunikationen. Ett annat sätt är att man uppfattar tecknet ur ett förlopp; visar bilden exempelvis ett fotspår förstår man att någon gått där. Denna teckentyp kallas index.

En ikon är en avbildning som motsvarar verkligheten, t.ex. en bild av en bil.

Ett index är ett tecknen som får sin betydelse ur ett orsak/verkan/samband, t.ex. läppstiftsavtryck på en krage, spår (djur eller fordon).

DESIGN

57


En tredje teckentyp är symboler. Sådana vimlar det av i samhället, trafikskyltar inte minst. Genom att medvetet använda sig av tecken liksom associationer och metaforer kan bildskaparen förmedla ett uttryck till betraktaren. En association är en vidare tanke du får av något du ser, hör eller på annat sätt upplever. Ser du t.ex. ett tåg kan det få dig att associera till att resa. I en bild kan man se flera tecken och därmed associationer, och tillsammans kan de bilda en associationskedja: tåg – resa – mänskliga möten. Många tecken kan ge associationer av närmast symbolisk art. En lägereld eller ett hus kan vara ett uttryck för trygghet, vintern ett uttryck för vila (tänk tjockt med snö över en skog en alldeles vindstilla dag), moln kan vara ett uttryck för drömmar. Det är ofta dessa typer av tecken där tolkningar och associationer är gemensamma för stora grupper som man använder i reklam och när man bygger upp identiteten i ett företag. Metafor betyder liknelse. I språket har vi många djurmetaforer: fri som en fågel, glad som en lärka m.m. I bilder, former och i verkligheten kan färger och former påminna och likna något annat och ge en s.k. visuell metafor. En sked kan t.ex. påminna om en gitarr eller en människokropp, ett par läppar om ett böljande hav. Många designers/formgivare förhåller sig till välkända former när de utformar sina produkter. T.ex. har pipen på en vattenkanna flera gånger liknat halsen hos en fågel, möbelben har tagit former som påminner om djurben. Hur vi tolkar tecknen i bilder beror också på i vilket sammanhang vi ser dem. Ett bil i strålande solsken och vårgrönska kan tolkas som resa och frihet, medan samma bil med rökavgaser och kalhyggen kan föra tankarna till bilens miljöpåverkan.

Trafikskyltar är exempel på symboler som har entydig betydelse.

Friläggas

Formassociation: En form kan påminna om en sked, päron, kropp eller musikinstrument.

DESIGNAT En kinesisk universitetsstudent har konstruerat en soldriven spis som är tänkt att användas i katastrofområden. Spisen som består av 15 delar kokar upp vatten på en timme. Solfångaren riktas in mot solen med hjälp av en pinne; när skuggan av pinnen försvinner är spegeln rätt inställd. Den soldrivna spisen har belönats med flera designpris.

Foto: Chengtsung 58

DESIGN


Moodboard I arbetet med att formge en känsla kan du använda dig av moodboard. En moodboard kan vara en utställning, ett kollage, en film eller något annat visuellt som innehåller tecken/associationer/metaforer som man vill förknippa med produkten. Är uppdraget att formge en Jeep kan moodboarden innehålla bilder av leriga skogsvägar, hårt väder, svårtillgängligt bergslandskap och annat som vi associerar med en terrängbil. Handlar det om att formge en BMW associerar vi till storstäders affärsdistrikt, modekläder etc. Moodboarden fylls på så långt du kan. Jeepens moodbord fylls kanske på med lera som sprutar, en enkel afrikansk hydda, jeansklädda väderbitna människor, uppkavlade ärmar o.s.v. Moodboarden för BMW kan vara ett dyrbart armandsur, en designad handväska, människor i styrelserum etc. Tabellerna visar några exempel på vad de olika moodboardsen mer kan ta upp med associationer till seriefigurer, smycken, musikstilar, möbler, djur, köksredskap, träd, frukter, klädesplagg o.s.v. Listan kan egentligen göras hur lång som helst. När bilarna fått ett antal jämförelseobjekt har du en ganska klar bild och känsla av vad bilarna representerar. Du kan sedan gå vidare på flera sätt. Det snabbaste och enklaste är att helt enkelt leta bilder på nätet för att sedan sätta samman dem likt ett kollage. När du sätter samman bilderna bör du tänka på att skapa en tydlig och intressant bild, att skapa en komposition som fungerar med det uttryck som bilmärket ger. Ett annat alternativ är att själv fotografera eller teckna bilderna. Moodboarden används ofta som kommunikationsunderlag mellan de personer som är inblandade i designprocessen. Moodboarden fungerar som ett visuellt språk, de som ser moodboarden bör få ungefär samma känsla som den som gjort den.

JEEP

BMW

Indiana Jones

Mandrake

Safari

Champagne

Noshörning

Gepard

Kaktus

Orkidée

Yxa

Silverbestick

Man klistrar helt enkel upp bilderna på ett papper, gärna ett A3 eller större och har då skapat sin moodboard.

DESIGN

59


Överdriv och förenkla Eftersom det kan vara svårt att hitta exakt de bilder man vill ha, kan de behövas bearbetas något, så att de får ett tydligt visuellt språk. Vare sig du bearbetar foton i ett bildbehandlingsprogram eller och tecknar/ målar bilderna själv är det viktigt att du poängterar och fokuserar på den känsla och det uttryck du var ute efter. Det gör du genom att förstärka och överdriva uttrycket/känslan, och genom att förenkla, d.v.s. ta bort eller tona ner det som känns mindre viktigt eller rent av oväsentligt. Tar vi exemplet med Jeepen och det leriga landskapet, kan man överdriva den leriga, svårmanövrerade och kuperade terrängen. Man kan fotografera underifrån för att tydligare visa kraften i bilen. Man kan ta bort onödiga detaljer i bilden som träd, trafikmärken m.m. som står i vägen. När du tecknar/målar (eller bearbetar foton) ska du fokusera på vissa bildelement så att uttrycket blir tydligare och lättare att se och ta till sig. Man brukar dela upp bildelementen i olika delar: färg, form, linje, komposition, ljus mönster, textur och struktur. Var och en av dessa kan förenklas och överdrivas, allt för att skapa ett tydligare visuellt språk.

Exempel Färg: för många färger kan skapa förvirring, håll en enkel färgskala, t.ex. två kontrastfärger. Form: Välj mellan geometriska eller organiska former, eller ställ de mot varandra. Variationer: spretiga, mjuka e.t.c. Linje: Titta och tänk igenom linjemöten och linjespel. Komposition: Bestäm om du vill ha symmetrisk eller osymmetrisk komposition. Ljus: Identifiera ljuskällans läge och använd den konsekvent.

Det är naturligtvis lättare sagt än gjort. Det tar tid att lära sig ett att arbeta med bilder, men det brukar vara lättare att vara tydlig, genom att förenkla och överdriva när man har någon av dessa bildelement att förhålla sig till (tänka på).

60

DESIGN


Idéskissning Med moodboarden skapade du känslan och det är dags att låta denna få form. Genom att skissa idéer på ett papper provar du och undersöker och kan spinna vidare på det du ser i dina teckningar. Efter några första försök ser du vad som behöver förbättras och formen blir efter ytterligare skisser allt bättre. Det kan nästan liknas vid ett inre samtal, när du tittar på dina skisser, resonerar, förändrar, experimenterar och utvecklar. Det är viktigt att skissa enkelt och övergripande, utan detaljer så att du nästan skissar lika fort som du tänker. Det ska gå snabbt att göra om, lägga till och ta bort. Efter 5 eller 10 skisser börjar kanske en produkt ta form. Skisserna bör bara vara så tydliga att du kan förstå dem även om du hoppar över arbetet några dagar. Precis som vid arbetet med moodboarden är det bra och förenkla och överdriva. Vana tecknare och designers har utarbetat en personlig skissteknik och stil, ett sätt att teckna som underlättar tecknande och tänkandet. Idéskissen kan utföras i vilka teckningsmaterial som helst: blyerts, kol, tuschpennor, färgpennor, kritor m.m. Vanligt är att designers skissar och tecknar med speciella tuschpennor s.k. markers. Dessa finns med olika tjocklek och variationer av spetsen, vilket ger stor variationsrikedom på linjer och ytor.

DESIGN

61


Tumnagelskisser Det är en fördel om man kan skissa nästan lika snabbt som man tänker, därför är det bra man kan utveckla en enkel och tydlig skissteckning. Det gäller då att se helheter och tänka bort detaljer som är onödigt att ta med i det inledande arbetet. Genom att se dina former som uppbyggda av grundformer får du kontroll i skissarbetet. Och genom småskisser – tumnagelskisser – koncentrerar du dig på väsentligheter och kan dessutom få ihop många skisser på kort tid. De behöver inte vara så små som en tumnagel, åtminstone till en början kan man nöja sig med vykortstorlek. Poängen med skissning är alltså att få ner idéer så snabbt, enkelt och tydligt som möjligt. Använd i början gärna svart/vita skissmaterial t.ex. blyerts eller tuschpenna. Efterhand som du blir säkrare kan du också välja annat material.

En van designer kan skissa ett 10-tal snabbskisser när hon utvecklar en form. På samma sätt kan man använda sig av denna snabbskissningen när man letar efter vad som är viktigt och mindre viktigt i ett motiv. 62

DESIGN


Arbetsuppgifter 5.1

Välj något av följande kända varumärken och skapa en moodboard för det: Mercedes Microsoft Sandvik ABB Coca-Cola Cartier 5.2

Skapa en moodboard för det designprojekt du arbetar med.

5.3

Skapa en moodboard för en framtida terränggående Porsche.

5.4 Skapa en moodboard för en framtida alpin leksak. Företaget

tror att det ska bli någon sorts blandning mellan snowboard och snowracer, men ingen verkar veta hur den ska se ut.

DESIGN

63


6. Skiss och modell De flesta som arbetar med design har en väl utvecklad skissteknik. När man formger något som ännu inte är skapat vill man skaffa sig en bild att utgå ifrån, något att se på för att sedan tänka vidare. Man skissar för att visualisera och utveckla sin idé. Många designers skissar och tänker samtidigt, idéerna testas och prövas när de får form.


Skisser Som vi nämnt har skisser och modeller två huvudsyften inom designarbetet. Dels är det en metod för att designern ska kunna se hur idéerna fungerar och dels är det med skisser och modeller som man bäst kommunicerar med användare och beställare. Framför allt modeller kan göras mycket eleganta med datorns hjälp. Det finns dock en fara i detta som du ska vara medveten om. Beställare kan vara otåliga att få fram lösningar och en alltför elegant modell kan lätt uppfattas som att lösningen är klar, trots att bara vissa delar är lösta. När du presenterar idéskisser kring lösningar på ett designproblem ska du vara medveten om att beställaren eller användaren inte alltid har kunskaper som gör att skisserna uppfattas på rätt sätt. Är ditt uppdrag att designa en ny stol kanske du färgar den röd i skissen för att få skissen mer tilltalande. Bli då inte förvånad om beställaren eller användaren låser sig vid att den gjorts röd. Skisser som ska visas för användare och beställare måste därför övervägas noga. Är projektet i en mycket inledande fas där projektgruppen söker en mängd olika lösningar är det ofta en fördel att visa grova skisser – att försöka återspegla att ni just befinner er i en fas där ni letar olika lösningar. Först när det återstår ett eller två förslag till lösning ska de presenteras på ett så tilltalande sätt som möjligt. Skisser i ett inledande skede kan alltså göras rätt så grova; det handlar om idékommunikation och inte om att sälja in idéerna. Presentationsskisserna av en lösning bör däremot göras så tilltalande som möjligt. Här kan man ta hjälp av 2D- och 3D-program. Alla är ju inte skickliga tecknare, men det finns ett antal metoder för att skapa så tilltalande skisser som möjligt och vi ska här gå igenom de viktigaste.

DESIGN

65


grundformerna Alla föremål kan förenklas till någon eller några av grundformerna, d.v.s. parallellepipeden (lådan) klotet, cylindern, konen och pyramiden, vilka i sin tur bygger på de tvådimensionella formerna rektangeln, triangeln, cirkeln och ellipsen. Att börja med att skissa ett föremåls grundformer i enpunkts- eller tvåpunktsperspektiv är därför en bra utgångspunkt. Därefter kan du runda av formerna och lägga till och dra ifrån tills man får den slutgiltiga formen. Eventuellt tar du bort alla störande hjälplinjer. 1.

2.

3.

4.

66

DESIGN


Skugga fram formen Det vi ser när vi betraktar ett föremål är ljuset som reflekteras från föremålet och når våra ögon. Detta låter förstås som en självklarhet, men det är viktigt att tänka på det när vi ska teckna. Det är alltså ljuset som skapar formen och med ljuset följer skuggor. Genom att betrakta slagskuggan som ett föremål ger kan vi ibland avgöra ett föremåls form, men i regel behövs också föremålets egenskugga. Egenskuggan är den skugga som ligger på själva föremålet. En tydlig egenskuggan modellerar fram formen och kan ge platta bilder liv och form. Det finns flera olika sätt att återge skugga i en teckning. Ett vanligt sätt är att använda blyertspenna och genom olika tryck skapa olika gråtonsvalörer. En skicklig tecknare kan också med skuggteknikens hjälp återge materialet som föremålet är gjort av. Med hjälp av s.k. ljusdagrar kan man få en uppfattning om vilket slags material föremålet är gjort av. En ljusdager visar att ljuset reflekteras ungefär som i en spegel och då säger vår erfarenhet att materialet är hårt. På motsvarande sätt visar avsaknandet av glansdager hos ett metallföremål att ytsktrukturen är mjuk, kanske av borstad metall.

Ljusdager

Egenskugga

Slagskugga

ny frilagd bild

Huvudljus och upplättningsljus I en bild eller ett motiv finns det nästan alltid ett huvudljus (största ljuskällan) och några svagare ljuskällor, s.k. upplättningsljus. Upplättningsljus, t.ex. reflektorer eller mindre lampor, är till för att inte kontrasterna mellan ljus och skugga ska bli allt för stor. Huvudljuset är dock det viktigaste ljuset när du tecknar/målar/fotograferar. Du visar i dina bilder var ljuset kommer ifrån genom att teckna en tydlig slagskugga och egenskugga samt ljus- eller glansdager. Ljuskällans läge bestämmer slagskuggans längd och läge, t.ex. en låg ljuskälla kan ge väldigt lång slagskugga. Även egenskuggan berättar givetvis om ljuskällans läge. Var tydlig och bestäm ljuskällans läge när du tecknar och överdriv gärna skuggan så att teckningarna blir tydligare.

DESIGN

67


Fakta: PERSPEKTIVTECKNING Att kunna teckna föremål i perspektiv är grundläggande för en designer. Den som är van klarar det på fri hans, men vill man vara extra noggrann att få till rätt perspektiv kan man använda sig av hjälplinjer. I perspektivritning utgår man från syftpunkter. Hur dessa placeras och väljs är avgörande för hur bilden kommer att se ut. För att ett föremål ska se naturligt ut i tvåpunktsperspektiv måste i regel syftpunkterna placeras mycket långt från varandra.

Snyggas till så småningom

68

DESIGN


Presentation genom storyboard Immateriella artefakter där en användare ska utföra er rad instruktioner är svårt att beskriva med en enda skiss. För att förstå hur den är tänkt att använda krävs en rad skisser som beskriver förloppet, ungefär som en filmskapare.

Johan har skisser på någon som tar ut pengar från en automat.

DESIGNAT Amerikanska forskare har designat material som krymper när det töjs och expanderar när det trycks i hop. Materialen är s.k. metamaterial, alltså konstgjorda material med egenskaper som inte finns någon annanstans, bl.a. negativt brytnings- och kompressionsindex. Ännu så länge är det bara teoretiska beräkningar, men forskarna tror att man genom att sätta i hop små strukturer av gummi kan få fram ett material med dessa egenskaper.

ny Hr-bild

Metamaterial kan användas för att styra ljus så att exempelvis brytningsindex blir negativt. DESIGN

69


Fulmodell I vissa fall måste man som designer skapa en fysisk modell för att se om desigen fungerar i praktiken. Exempelvis ett handtag till något måste passa våra händer och det kan vara svårt att avgöra om man inte har en fysisk modell att hålla i. Det kan därför finnas anledning att göra en första fysiska modell som vi kan kalla fulmodell; den ska inte visas för beställaren utan är bara till för att du själv ska se att lösningen fungerar. En fulmodell görs lämpligen i enkelt och billigt material som lera, papp, ståltråd m.m. Lera är väldigt smidigt och bra, den går lätt att lägga till och ta ifrån och flytta omkring, det går snabbt och enkelt att testa och experimentera. Kartong- och pappersvikningar ger en bra bild av hur produkten kan se ut även om den är tänkt att tillverkas i plåt, trä eller plast. Vissa designers arbetar med ståltråd och tänger när de arbetar fram modeller t.ex. för korgar, kundvagnar, trådstolar, tidningsställ, krokar etc. Många designers tar fram former i ett 3D-program för att det passar just dem bäst.

70

DESIGN


Presentation av idéer och förslag När experiment och skisser tagit form och du är ganska säker på utformningen är nästa steg att förberedda för presentationen av idéerna. Det görs antingen med presentationsteckningar eller med presentationsmodeller eller i många fall både och. Naturligtvis kan det även förekomma kortare animeringar eller andra digitala presentationer.

Presentationsteckningar I arbete med presentationsteckningar har du stor användning för det du lärt dig om perspektiv (rumsverkan), moodboards och skissteknik.

Formen och sammanhanget Betydelsen av associationer (som vid arbetet med moodboards) kan vara lika användbar och effektfullt vid presentationsteckningar. Genom att placera din tecknade form i ett sammanhang, något positivt som förstärker betydelsen av föremålet, får mottagaren en tydligare bild av både form och uttryck. Du ska ju sälja in din idé så visa tydligt produktens positiva egenskaper och den tänkta upplevelsen med produkten.

DESIGN

71


Bildvinklar och komposition Innan man tecknar tänker man noga igenom hur man ser föremålet, t.ex. uppifrån, lite underifrån eller från sidan. Att se en Jeep snett underifrån kan skapa en dramatisk fartfylld effekt. En Volvo kanske man hellre ser något uppifrån, vilket uttrycker kontroll. Detta beror på betraktarens förhållande till föremålet, underifrån är betraktaren mindre än bilen och ovanifrån större. Vilken bildvinkel du väljer är alltså en fråga om vad du vill uttrycka, samma sak gäller bildkomposition. Vill du ha ett lugnare sammanhållet uttryck väljer du en symmetrisk komposition, och omvänt, vill du har fart och rörelse arbetar du med asymmetri (se s 00).

Materialen Förr arbetade många med färgpennor på svart kartong, men efterhand övergick de flesta till markers, vilket fortfarande används. Nu är det många som arbetar direkt i datorn med 3D- och bildbehandlingsprogram. Ett bra sätt är att kombinera genom att scanna in halvfärdiga teckningar och färdigbehandla dem med hjälp av ett datorprogram, eller använda teckningar som underliggande skisser för fortsatt datorarbete. Det viktiga är att arbetet inte stressas fram även om dagens bildbehandling går snabbt. Datorn kan vara till stor hjälp men du måste ha kännedom om förenklingar och överdrifter, sammanhang, ljus och skugga, perspektiv och komposition för att få ett bra resultat.

72

DESIGN


Idéskisser

Presentationsteckning

Designexempel. Via en mängd idéskisser bestämmer sig formgivaren för formen ”the Hook”, kroken. En teckning av denna scannas in och utgör underlag för färg- och ljussättning i ett bildbehandlingsprogram.

Presentationsteckning i 3D.

DESIGN

73


Presentationsmodeller Mockup Designers använder ordet mockup, en skiss- och prestentationsmodell, som gestaltar både form, färg och ytstruktur. En mockup behöver inte gå att använda, då krävs en funktionsmodell. Förr gjordes presentationsmodeller mycket i trä, men nu använder man sig av ett plastmaterial (polystyren), som finns som tät cellplast (frigolit) i olika hårda varianter. Den hårda varianten kan liksom trä sågas, täljas, filas, spacklas, slippas och målas. Eftersom ytfinishen är viktig brukar man både sprutspackla och sprutmåla. Den hårda varianten av frigolit kan liksom trä bearbetas med de flesta verktyg.

Kapaskiva (foamboard), en hård lätt skiva av kartong som omsluter ett skikt av polystyren, är mycket användbar för en del presentationsmodeller.

Presentationsmodell av fritidshus.

Funktionsmodeller Funktionsmodeller visar att funktionerna och detaljer är rimligt placerade och skulle kunna fungera. De behöver inte vara i det tänkta materialet eller utseendet, utan kan vara i något enklare och billigare.

Funktionsmodell av datormus. 74

DESIGN


Till Granskarna: Vi har bara tagit upp kortfattat om ritningar eftersom maskinritning läses i andra kurser. Synpunkter?

Ritningar Om designern inte har direktkontakt med tillverkningen, gäller det att tillverkaren vet exakt vad för produkt som ska tillverkas, vilka mått, material, färg m.m. det ska vara. Därför finns det överenskomna standards, olika symboler, mått och sätt att göra ritningar. Det finns olika typer av ritningar för olika branscher t.ex. maskinritningar för tillverkningsindustrin och planritningar som arkitekter och inredningsdesigners använder. Arkitekter gör också sektionsritningar, ett slags snitt som bl.a. visar den bärande konstruktionen. En situationsplan visar var i terrängen konstruktionen planeras stå. En arkitektritning är naturligtvis mer omfattande och komplicerad än dessa ritningar, och kompletteras med ritningar över vatten-, eloch fläktsystemen.

Sektionsritning Sektionsritningen påminner om en snittbild på det sättet att det är ett snitt tvärs genom huset. Här vissas delar av konstruktionen, t.ex. bärande bjälklag och isolermaterial. Vissa sektionsritningar kan vara väldigt detaljerade och även visa väggbeklädnader m.m.

DESIGN

75


Planritning Planritningen är ett snitt 1,2 meter från det tänkta golvet. Det avståndet har man valt så att man därmed kan redovisa fönster, dörrar m.m. I planritningen går det att utläsa bl.a. var dörrar, fönster, bärande väggar och mellanväggar befinner sig. Arkitekter brukar koncentrera sig på bl.a. väggar, fönster, men tar också hänsyn till fasta inventarier som t.ex. placering av badkar och tvättmaskin, medan inredningsdesignern kan använda planritningen som ett underlag för placering av möbler. Arkitekten och inredningdesignerns arbeten går in i varandra – arkitekten skapar förutsättningarna för inredningen.

76

DESIGN


Fasadritning Huset ritas från alla fyra sidorna. Dörrar, fönster samt väggar och takets proportioner går att utläsa. Det är viktigt att rita från alla fyra sidor eftersom de kan se olika ut. Den vanligaste skalan är 1:100.

Datorritningar och modeller Nuförtiden görs det mesta ritnings- och prototyparbetet med hjälp av datorer. Med moderna dataprogram kan man göra både tvådimensionella ritningar och tredimensionella former. Datorstödd design kallas CAD (Computer Aided Design). I ett CAD-program för 3D kan den digitala informationen skickas vidare till en CAM-enhet (Computer Aided Manufacturing). CAM-enheten styr programmet till datorstyrda bearbetningsmaskiner som fräsar och svarvar. Dessa tillverkar alltså en färdig produkt direkt efter ritningen. Denna arbetsprocess kallas CAD/CAM eller CAE (Computer Aided Engineering).

DESIGN

77


Friformsframställning För att med datorns hjälp skapa prototyper i små serier används ofta friformsframställning (Rapid Prototyping), d.v.s. man använder någon form av ”3D-skrivare” för att skapa tredimensionella modeller utifrån ett CAD-program. Det finns ett flertal olika metoder för att skapa dessa 3D-modeller. Några metoder bygger upp formen genom att lägga lager på lager av plast ovanpå varandra. Stereolitografi, SLS och FDM är exempel på sådana additiva metoder. En annan metod är att fräsa ut formen i ett stycke plast. Stereolitografi: man låter en UV-laserstråle härda lager för lager av en fotopolymer. Lagren är bara ca 0,1 mm tjocka och ger som resultat en härdad plastkropp som rensas från ohärdad plast. SLS (Selective Laser Sintering) fungerar på liknande sätt, men fotopolymeren är ersatt av plastpulver. FDM (Fused deposition modeling) innebär att smält plast får bygga upp modellen som läggs på ett bord. Bordets förflyttning i tre led styrs av datorprogrammet.

Prototyp som skapats i 3D-skrivare.

78

DESIGN


Det finns ett stort antal 3D-skrivare på marknaden, men de flesta är såpass dyrbara att de knappast är tillgängliga för privat bruk. Men utvecklingen går mot billigare apparater och numera kan man köpa skrivare som kostar omkring 10 000 kr och därunder. Det japanska företaget Roland DG har tagit fram modellen iModela iM-01 som kostar ca 6000 kr. Det är en minifräsmaskin som ansluts via USB till datorn och styrs av ett medföljande datorprogram. Maskinen fräser ut 3D-modeller i ett plastmaterial. Österrikiska forskare arbetar på en modell som inte ska bli större än en mjölkförpackning och som ska kunna bygga upp detaljer som man kan ladda hem från Internet. Det är ingen fräsmaskin utan fungerar enligt en additive metod. Den beräknas kosta ca 12000 kr.

iModela iM-01 är såpass liten att man kan bära den i en väska.

2D-CAD Tvådimensionella ritningar kan göras direkt i 2D-CAD-program eller genom enkla knapptryckningar i 3D-programmet. CAD-ritningarna byggs precis som de tuschritade ritningarna upp av linjer, symboler och tillhörande text. Det finns symbolbibliotek, där man hämtar de symboler man behöver. Arkitekter använder fortfarande 2D-CAD där det finns symboler för allt inom bygg, VVS, el m.m.

3D-CAD Det finns en rad olika 3D-CAD-program, men många fungerar på liknande sätt. Man utgår från måttsatta linjer och kurvor som man omvandlar först till ytor och sedan vidare till former (s.k. ytmodulering). Dessa former kan visas på skärmen som trådmodeller s.k. wireframe. Formerna kan sedan kläs med ett material, t.ex. en metall eller en viss plast. Vill man använda objektet till en presentationsbild kan man ljussätta objektet och ”fotografera” av det för att slutligen ”framkalla bilden” genom en renderingsprocess. Andra tredimensionella program utgår direkt från en sfär eller form (vanligtvis ett klot) som man sedan bearbetar genom att trycka och dra (forma) till önskat objekt.

Tilläggsmoduler Varje bransch använder sig av sina egna tilläggsmoduler som kan kopplas till de olika CAD-programmen. Dessa moduler kan t.ex. beräkna hållfastighet i objektet, vilket konstruktören har nytta av. Nu för tiden är det inte bara industridesigners som använder sig av 3D-CAD-ritningar och CAM-produktion. Metoden börjar bli vanlig även vid småskaliga projekt.

DESIGN

79


DESIGN I PRAKTIKEN InUse Sofia Dahlgren (f. 1971) är interaktionsdesigner på den digitala designbyrån InUse. De arbetar bland annat med att effektivisera och formge hemsidor, intranät och appar. Sofias roll som interaktionsdesigner innebär att hon fokuserar på nyttan och användarbarheten med produkten. Hon lägger upp en strategi kring verksamheten och kartlägger sedan effekten kring tjänsten. Till Yrkeshögskolan har Sofia varit med och tagit fram en ny design för deras hemsida.

InUse-teamet har arbetat med samma färger som till den gala hemsidan; svart, vit och gul, men logotypen är förändrad och helhetsintrycket är modernare. Tanken bakom den nya designen är framför allt att användaren lättare ska få överblick, allt är tydligare och mer användarvänligt. 80

DESIGN

Interaktionsdesigners arbetar bland annat med webbplatser, mobiltelefoner, interaktiva spel och gränssnitt, men även med att förändra digitala system.


Effektstyrning

Verktyg

InUse har tagit fram en egen arbetsmetod som bland annat innebär att de utgår från målen med projektet, istället för att följa en omfattande kravlista. Arbetsmetoden kallas för effektstyrning och är en metod som används av flera designbyråer. Metoden gör att InUse ser till att projektet styr mot affärsnyttan och att produkten blir behaglig att använda. Effektstyrningen skapar större delaktighet av beställaren, det bildas en helhet kring projektet, exempelvis blir information och marknadsföring allt tydligare.

Digital strategi Med hjälp av en digital strategi får man bland annat reda på hur sociala medier ska användas, vad som ska vara tillgängligt, hur kommunikationen ska ske och hur webbplatsen ska hanteras.

Effektkartläggning Effektstyrningen startar med att Sofia gör en effektkarta. Effektkartan finns med under hela projektet och används som en idébeskrivning. Den är det viktigaste underlaget för designarbetet. Det är helt enkelt en dokumentation på de effekter som produkten ska åstadkomma och den görs genom intervjuer mellan beslutsfattare och idégivare (i det här fallet Sofia).

bild på effektkarta

Målgruppsanalys För att produkten ska få rätt effekt krävs det att den fyller målgruppens behov. Med hjälp av en målgruppsanalys definierar InUse målgruppens beteende och behov för att kunna gå vidare i arbetet med produkten. Definitionen sker med hjälp av intervjuer, enkäter och observationsstudier. Innehållsstrategi Med en innehållsstrategi får man överblick på projektets innehåll, t.ex. vad som ska finnas på hemsidan och läggas ut på Facebook. Strategin ger tydliga riktlinjer för vilken typ av innehåll som behövs för att nå målen. Vad ska finnas kvar, vad kan kastas, placeras annorlunda eller paketeras om. Design Den digitala produkten ska designas på flera sätt. Dels ska interaktionsdesignen vara användarvänlig och dels ska den grafiska formgivningen vara tilltalande och tydlig. Användningstest Innan projektet är färdigt utförs ett användningstest. Det innebär att olika användare från målgruppen får arbeta med produkten och identifiera eventuella brister – allt för att resultatet ska bli så bra som möjligt.

DESIGN

81


Fakta: Portföljmetoden Många bild- och formskapare har sedan långtid tillbaka använt sig av skissböcker, en sorts dagböcker där idéer, uppslag, reflektioner och återblickar löper kontinuerligt både i form av texter, egna skisser och andras bilder som förlagor. Dessa skissböcker kan fungera på flera sätt, både för överblick, samla tankarna, se sammanhang och som en idébank. En portfölj, bestående av dokumentation av färdiga konstverk, kan fungera liknande, samlande och som reflektionsmaterial. Inom skolvärlden har man utvecklat den pedagogiska tanken med skissböcker och portföljer till den s.k. portföljmetoden. Metoden kan hjälpa elever att verbalisera sina tankar och uttryck, och bli medvetenom sin egen inlärning, om olika arbetsprocesser och metoder. Portföljmetoden kan också gynna samtalen mellan elever och i diskussioner i klassrummet. Portföljerna kan se lite olika ut, här presenterar vi en förenklad, men väldigt användbar modell: Sid 1 Namn, titel och datum 1. Elevens kommentarer: 1. Uppstartfas 2. Genomförande 3. Självreflektion av resultatet 2. Kamraternas kommentarer 3. Lärarens kommentarer

82

DESIGN

Sid 2 Färdigt resultat, original eller dokumentation

På högra sidan i portföljens uppslag placeras verket, en teckning eller dokumentation av en formgivning. Tänk på att detta ska visas för andra, så gör det snyggt, limma exempelvis foton på svart eller grå kartong. På vänstra sidan placeras texten. Börja med namn, titel på verket och datum. Första stycket är dina kommentarer och reflektioner. Där skriver du om dina tankar, idéer och förlagor/förebilder vid uppstartsfasen av projektet. Skriv gärna kort om vilka efterforskningar du gjort. Försök att formulera projektet som en fråga, eller ett problem. Du beskriver sedan hur det gick att genomföra projektet, vilka val och beslut du tog i fråga om material och uttryck. Slutligen skriver du en egen reflektion över slutresultatet. Vad har fungerat och varför? Vilka mål uppnådde jag? Vad behöver jag träna mer på för att uppnå bättre eller nya mål? När du presenterar ditt verk/projekt är det viktigt att ta tillvara kamraters och andra elevers kommentarer och reflektioner. Deras kommentarer kan ofta komma från helt oväntat håll: ”Vad hade hänt om du gjort så i stället?” ”Jag tycker att du ska använda dig mer av din humor.” I klassrummet kan det vara högt i tak och man kan vrida och vända på problem och se flera möjliga resultat. Slutligen kommenterar läraren som ofta följt eleven under lång tid. Läraren kan gå bakåt i portföljen och se framsteg, mål som uppnåtts och vaska fram nya individanpassade problem för eleven att brottas med. En portfölj kan givetvis lika gärna göras i digital form. Vanligt har nu blivit att elever lägger upp sina arbeten på olika forum (även internationella, detta är vanligt inom foto, men det finns också inom design och formgivning) så att andra med likande intresse kan kommentera deras arbeten även om de inte kännervarandra.


Arbetsuppgifter 6.1 Träna på perspektivteckning genom att skissa enkla former

(kub, cylinder, pyramid) rakt framifrån (centralperspektiv), snett framifrån (tvåpunktsperspektiv), snett underifrån (grodperspektiv) och snett uppifrån (fågelperspektiv). 6.2

Välj något eller några av följande föremål – eller andra som du tycker är intressanta – och skissa fram minst 5 olika designlösningar. Dörr för 2030-talets boende Vas till färgglada snittblommor Ljusstake med lantlig känsla Sängbord med plats för bok, glasögon och öronproppar Energisnål hårtork Glasögon för 3D-filmer

Gör en fulmodell i lera eller kartong till någon av dina lösningar.

6.3

Även om du kommit igång med ditt projektarbete och kanske redan bestämt hur din design ska se ut kan det vara idé att undersöka alternativa lösningar. Gör minst 5 nya skisser på alternativa lösningar.

6.4

Påbörja arbetet med att ta fram en”fulmodell” för din designlösning. Välj material själv. Gör också en plan för hur du ska ta fram en presentationsmodell.

DESIGN

83


7. FORMLÄRA I biografier över kända formgivare och designers står det ofta att de har en god eller väl utvecklad formkänsla. Vad detta begrepp innebär är inte alldeles lätt att beskriva, men en god formkänsla förutsätter kunskaper om hur former gestaltar sig, något som i sin tur kräver kunskaper om hur våra sinnen påverkas av intrycken som formerna skapar.


Formen och sinnena Synen är för de flesta det viktigaste sinnet för att uppfatta en form. Vi ser föremålet från olika vinklar genom att ändra vår position i förhållande till det. Detta är förstås självklart, men ofta tänker vi inte på vad det är som vi egentligen ser. Att det är reflekterat ljus som når våra ögon och att det är ljusets färg och intensitet som är avgörande för hur föremålet ser ut. Ljuskällans eller ljuskällornas intensitet och placering skapar skuggor som förstärker eller försvagar formerna. Rummet som formen finns i påverkar också våra synintryck, eftersom ljuset reflekteras mot väggar, golv och tak. Rummets färger och storlek påverkar hur de ljusstrålar som når våra ögon uppfattas. Rör vi vid ett föremål får vi förstärkta intryck av formen. Vi känner ytans struktur vilket ger ytterligare information om formen.

DESIGN

85


Form- och rumskänsla På sidan 00 beskrev vi kortfattat vad som menas med form- och rumskänsla. Formkänslan har sin grund i en referensram, vad vi känner till om material, tyngdpunkter, jämvikter o.s.v. En annan referensram är vår erfarenhet av ytstrukturer och friktion. Ett föremål som har en glatt yta upplever vi som mer lättrörlig än om ytan är skrovlig. Det kan utnyttjas för att öka intrycket av rörelse hos vissa föremål. Det finns också faktorer som är psykologiska och som grundar sig på människan som biologisk varelse. Spetsiga föremål kan ge oss obehagliga associationer, eftersom de kan skada oss. Runda föremål känns tryggare. Ett föremål med luddig pälsliknande yta kan ge både positiva associationer (hundvalp eller kattunge) och negativa (råtta) beroende på vilket intryck formen ger. Att rummet som ett föremål befinner sig i påverkar vår syn på föremålet är säkert bekant för de flesta. Filmmakare använder sig ofta av rummet för att illustrera känslor; begrepp som exempelvis ”utsatthet”eller ”isolering” blir tydliga när någon placeras på ett öde torg. För att illustrera makt och dominans får en person dominerar hela bildrutan och filmas snett underifrån, i grodperspektiv.

Negativa respektive positiva associationer.

Rummet kring en person eller föremål skapar olika uttryck.

86

DESIGN


Skapande former Föremål och former kan delas upp i två huvudkategorier: organiska former (naturens) och tillverkade former. Nästan alla tillverkade föremål är nuförtiden skapade industriellt, ofta med så få arbetsmoment som möjligt, och är därför i regel utformade så enkla som möjligt. Nästan alla föremål är därför uppbyggda av de enklaste och mest grundläggande formerna, d.v.s. cirkeln/klotet, triangeln/pyramiden och rektangeln/lådan eller kuben. Kan du se rektanglar och trianglar i husformen?

Grundformerna cirkeln, triangeln och kvadraten.

Titta på bilden av huset som exempel. Tar man bort detaljer som tegelpannor, handtag och dylikt ser man att huset/kroppen, liksom dörren och skorstenen, består av rektanglar. Taket har formen av en triangel (dock inte liksidig).

Varianter av grundformerna Kvadraten kan enkelt förvandas till en rektangel genom att man gör antingen höjden eller bredden större. Vinklarna på triangeln kan lätt justeras till andra triangelformer och cirkeln kan göras om till en oval om man trycker till motstående ”sidor”.

Grundformsvarianter. Kvadraten kan bli en stående eller liggande rektangel. Sidorna på triangeln kan lätt modifieras och cirkeln kan förvandlas till en oval.

DESIGN

87


Blandformer Precis som du kan blanda färgerna gult och blått för att få grön färg kan du ”blanda” cirkeln och kvadraten för att få en ny form. Hur du blandar dem och i vilken storlek du använder dem kan givetvis variera. Detta medför en mängd möjligheter. Gör du en blandform av tre grundformer är snart varianterna oändliga. Vet ej om denna passar in?

Genom att blanda flera grundformer och dessutom i olika storlekar får man fram ett stor mängd olika ”mixformer”. Grafiska symboler och logotyper är ofta uppbyggda av enkla och lätt avläsbara former liknande dessa.

Fler modifierade former Fler enkla formvarianter får man om man överlappar och drar bort de streckade överskottsformerna som bilderna visar. Mer komplicerade former kan fås om man drar eller trycker på en eller flera av linjerna i formen. Pilarna visar var man tryckt till grundformerna så att nya formvarianter uppstått.

Lägger du en cirkel över en annan blir överskottet en månform.

En rektangels mitt har förskjutits åt sidan och blivit en pilform.

En cirkel trycks till på ovan- och undersidan och får formen av ett äpple.

88

DESIGN

Äggets form är en modifierad cirkel. Lägg märke till att underdelen är bredare än överdelen.


En del former i naturen kan också härledas till grundformerna, t.ex. kan blommornas kronblad se ut som ovaler. Många andra former är så invecklade att det inte är intressant att leta efter dolda grundformer, t.ex. hos ett träds knotiga grenar eller musklernas in- och utbuktningar på en arm eller ett ben. De levande och växande formerna brukar kallas organiska. Anna von Schewens högtalare Sound object för tankarna till frökapslar.

Speglade former, symmetri Många tillverkade former är symmetriska. Det beror delvis på att det är enklare att producera, men också att de är mer funktionella. Symmetri är ett fenomen vi även ser i de organiska formerna, t.ex. hos människokroppen.

Ett symmetriskt kakfat.

DESIGN

89


Geometriska former Läran om formerna och deras förhållanden kallas geometri. Geometri är en gren av matematiken och har använts sedan länge inom lantmäteri och byggnadskonst. De gamla egyptierna använde geometrin för att bl.a. återställa gränser efter Nilens översvämningar. Även de som konstruerade mönster ville att förhållanden och avstånd mellan formerna skulle bli perfekta, antingen det var mattor, dekorationer på kakel eller träsnideri. Arkitekter och formgivare ville skapa exakta former, formförhållanden och avståndet mellan formerna. Passaren var det hjälpmedel som kunde skapa den exakta likformiga triangeln, sexhörningen, en tolvdelad cirkel m.fl. Dessutom fi ck man en rad olika mönster som alla använts flitigt genom hela konsthistorien.

Geometri: Geometri (grekiska: geometria, av geo ’jord’, och metria ’mäta’) är en gren av matematiken där man studerar vilka egenskaper figurer har i ett rum eller, mer generellt, rumsliga samband. Wikipedia

Passareblomma Ritar du upp en cirkel med passaren och ritar sedan en ny med en punkt på periferin som centrum, kommer den nya periferin att sammanfalla med ursprungscirkelns centrum. Fortsätter du på samma sätt får du sex cirklar som kretsar runt en enda, en s.k. passareblomma.

En passareblomma. En cirkel ritas upp och nästa följs upp på linjen av de första, den tredje på skärningspunkten av de två första o.s.v.

Det blir 6 skärningspunkter på den första cirkeln och binder du samman varannan av dessa får du en liksidig triangel. Använder du dig av skärningspunkterna som bildas av de yttre cirklarna kan du få en tolvdelad cirkel. Sammanbinder du var tredje av dessa skärningspunkter får du en kvadrat. Ur passareblomman kan du alltså få en geometriskt perfekt liksidig triangel, kvadrat, en 6-hörning och en 12-hörning. 90

DESIGN

Ur passareblomman kan du få en geometriskt perfekt liksidig triangel .


Triangeln Den liksidiga triangeln kan man alltså enkelt rita upp med hjälp av passaren. Den liksidiga triangeln kan delas upp i fl era likformiga mindre trianglar, antingen genom att vika en utklippt form eller genom att teckna ut delarna i passareblomman.

Kvadraten En kvadrat kan enkelt delas upp i 4 likbenta trianglar. Kvadraten kan vidare delas i 8 delar. Fortsätter du att teckna diagonalen efter de 4 nya kvadrater som bildats får du 16 likbenta trianglar. En ny kvadrat kan ritas ut i skärningspunkten för att skapa ytterligare delningar o.s.v.

Mönster med passaren Passaren var tidigt ett viktigt hjälpmedel i mönsterskapandet. Speciellt inom den islamiska konsten använde man sig av den regelbundenhet som en passare ger för att skapa upprepningar och mönster på bl.a. kakel, mosaik och mattor.

Snörpassare Med en snörpassare kan man skapa intressanta mönster om man låter snöret böjas runt spikar på en bräda. Detta sätt att använda snörpassaren går många tusen år tillbaka. En snörpasser användes även för att mäta upp större byggnader.

DESIGN

91


Tredimensionella former Lika grundläggande som kvadraten, fyrkanten, cirkeln, ovalen och triangeln är dess 3-dimensionella motsvarigheter kuben, lådan, klotet, sfären, pyramiden, konen och cylindern. Precis som med tvådimensionella former kan man förändra den tredimensionella formen genom att lägga samman eller dra ifrån, trycka till eller dra, eller hur man nu väljer att bearbeta formen. Studerar vi tillverkade föremål upptäcker vi att de flesta är varianter av grundformerna. Varianterna får man genom att bearbeta grundformer.

Pennstället består av flera cylindrar, alla utom den högsta är avsågade i 45 grader. Dessa är sedan sammanlimmade till en blomform.

Linjer blir tredimensionella former Det är inte bara tvådimensionella ytor som kan omvandlas till tre dimensioner, utan även linjen kan få utsträckning i alla tre leden. Ståltråd kan formas genom att böjas och bändas i alla riktningar. Man kan enkelt bilda tvådimensionella former likt en teckning, men det går också utmärkt att skapa mer sammanhållna tredimensionella former. Att göra föremål i metalltråd är ett konsthantverk som ibland går under namnet luffarslöjd. Läs mer om att arbeta om metalltråd i nästa kapitel. Exempel på trådarbeten, luffarslöjd. Ett grytunderlägg format av relativt tjock tråd. Delarna är sammanfästa med tunnare tråd.

92

DESIGN


Fakta: Arbeta med tråd Tekniken att böja och forma metalltrådar, och binda samman dem med en tunnare tråd, gör det möjligt att få starka konstruktioner även om tråden är mjuk och lättarbetad. Det går ut på att flera tunna eller svaga trådar gemensamt bildar en stark konstruktion. (Tekniken används i andra sammanhang; en stålvajer består av många tunna sammanvävda ståltrådar.) Vi visar här hur man kan göra en stearinljushållare av ståltråd: 1) Börja med att skissa en siluett av formen. Skissen är platt och varje tråd blir som den ena spegelhalvan av det tänkta föremålet. När man sedan sågar ut och limmar dit malldelarna måste man tänka över noga vad tråden ska böjas mot. 2) Rita upp din teckning på spånskiva och såga ut de bitar du behöver. Limma fast bitarna på en ny spånskiva. Om du målar spånskivan blir den inte lika spröd. 3) Böj sex trådar utefter mallen. 4) Borra sex hål i en annan spånskiva och stick ner trådarna. Då får du händerna fria till att fästa samman trådarna med en tunnare tråd.

1.

2.

3.

4.

DESIGN

93


DESIGN I PRAKTIKEN

Mårten Cyrén

Mårten Cyrén (f. 1958) är en svensk möbelformgivare och inredningsarkitekt med en lång rad av priser och utmärkelser bakom sig. Han tillverkar alltifrån bestick och möbler till innovativa trädkojor. För Byarums bruk (smålandskt gjuteriföretag) har han producerat både blomkrukor, bänkar och bord m.m. i aluminium. Det trebenta bordet, Odd, är gjutet både med och utan blomrelief och med inspiration från en kapsyl. Möjligheten att arbeta med relief och varierad kontur intresserar mig, det är ett område där gjuteritekniken i förening med de skickliga gjutarna i Byarum ger stora möjligheter. Efter att ha fantiserat och skissat en tid fastnade jag för några bordsskivor, den ena en stiliserad kapsyl eller pepparkaka, den andra en klassisk ornamentslinga i relief. Bordsunderredet består av tre långt utdragna ben för att stå stadigt på ojämna underlag och rejäla fötter mot marken för att inte tränga igenom gräsmattan eller gruset. Mårten Cyrén

94

DESIGN


”Föremålets viktigaste funktion är utgångspunkten i mitt arbete med formgivning av t.ex. möbler, belysning, glas eller bestick. Rätt material ska på rättplats. Linjer och proportioner ska stämma. Samtidigt behövs spänningen, det nya och oväntade. Idén till ett nytt armstöd kan komma från tillverkningen av ett spadhandtag. Det är därför jag gillar växelbruk.” Mårten Cyrén

DESIGN

95


a) a)

Yta blir till form

a)

a) a)

a)

a) a)

En kub består av sex identiska ytor. För att förändra en form på en a) a) viss kub eller låda (d.v.s. göra den högre, bredare eller tjockare) skulle du kunna förlänga (eller förkorta) just de sidor som du vill ska föra) ändras. I bilderna nedan är sidorna b och c förlängda, jämfört med kuben. Kuben

Lådan

a)

a)

a)

a) a)

a)

a)

c) a)

c) a)

a) b)

a)

a) a)

b)

b)

a)

a)

a)

b) a)

a)

a)

a)

c)

c)

c)

c)

a) b)

a)

a)

b)

a)

Kom ihåg att vill du förändra formen måste du förändra b) vissa sidor exakt lika mycket, t.ex. alla a, b eller c. a) b)

a)

c)

a)

c)

a)

b)

c)

b)

c)

a)

c)

b)

Skär ut formen med en skalpell. Använd sedan en trubbig kniv (eller ett falsstål) längs den streckade linjen.

96

DESIGN


Förpackningar Det finns väldigt många olika sätt att vika och konstruera en förpackning. Viker du ut en kartong upptäcker du snabbt hur ytorna är skurna för att kunna fästas ihop. Vissa förpackningar kräver inga limytor, utan de låser sig själva genom att de fästs i varandra (t.ex. flyttkartonger). K

T TAS

E TABL

DESIGN

97


Rumsupplevelse och mellanrumsformer När man bygger upp former, uppstår det dolda former mellan dessa fysiska former. Denna luft mellan formerna kallas mellanrumsformer (eller negativa former). Det är de positiva formerna som skapar mellanrumsformerna, men mellanrumsformerna är starkt bidragande till rumsupplevelsen. Rumsupplevelsen är en samverkan mellan de positiva och negativa formerna. Rummet kan kännas tätt, luftigt eller utsträckt i de olika riktningarna höjd, djup och bredd. Så fort du gör en tredimensionell form påverkas den av rummet den befinner sig i (och tvärt om, rummet påverkas av den nya formen). Det finns ett avstånd till väggar, tak och golv i rummet som har betydelse för hur vi uppfattar formen. Avståndet eller luften vi kallar för mellanrummet är också viktigt av en annan anledning, det är i detta rum vi människor befinner oss i. Den stående lådformen har en formriktning (utsträckning) uppåt medan den liggande formen i sidled.

Mellanrumsformer.

Formernas rörelse och uttryck Formerna påverkar dig dels fysiskt när du går mellan dem eller tar på dem, men de påverkar dig även känslomässigt, t.ex. kan du känna dig liten och ynklig inför en stor byggnad eller inne i ett stort rum. Allt omkring dig är former som kan upplevas mjuka och snälla, hårda och aggressiva, täta och tryckande eller luftiga.

Formerna strävar uppåt och nedåt. 98

DESIGN


Fakta: Komposition Komposition handlar en hel del om att balansera formernas riktningar mot varandra. Bildexemplen nedan är enkla, men det går att överföra till mer komplicerade former.

Stående form har en formriktning i höjdled.

Den liggande formen balanserar upp den stående. En viss jämvikt uppstår.

Förskjutning av mittpunkt och formernas riktningar frigörs och balansen försvinner.

Formerna måste givetvis inte vara lika stora, utan det går att dela upp en form i flera mindre, så att jämvikt uppstår.

Kompositionen kantrar.

Jämvikt.

Jämvikt.

Former som rör sig både i höjd- och sidled kan kräva flera motvikter.

Formriktning i sidoch höjdled.

Balanserad i sidled, men formriktning i höjdled.

Tredimensionella former balanseras även i djupled.

Sluten och balanserad form.

DESIGN

99


Skulptering En form kan alltså skapas med utgångspunkt i grundformerna. Antingen genom att man lägger samman flera eller att man förändrar dem. Skulptering övar inte bara upp din form- och rumskänsla utan du tränar dig också i att förstå de olika materialens möjligheter och begränsningar. Det ökar förståelsen för de olika materialens förmåga och styrka att bära sig själva och andra material, du lär dig helt enkelt vad som är möjligt att konstruera, skulptera och forma. Du kan skulptera med i stort sätt alla material. Skulptering sker vanligtvis genom två metoder. Antingen tar man bort material, t.ex. täljer, sågar eller filar. Eller så lägger man till material genom att exempelvis spika, svetsa eller limma fast.

Skulptera med lera Lera är speciellt eftersom man kan både ta bort och lägga till material och dessutom flytta omkring det. Därför är leran väldigt användbar vid konstnärliga och skulpturala övningar. Även om leran är smidig är den inte speciellt stark innan den torkat. Tunna eller tunga former ramlar helt enkelt lätt ihop. De kan man undvika med en underliggande konstruktion av metall, trä eller cellplast (frigolit).

100

DESIGN


Välkända former Vid sidan av grundformer och modifierade grundformer finns det former och formmöten som är vanligt förekommande i skulptur och formgivning. Ett av de vanligaste är trappstegsformer, d.v.s. olika skikt och nivåer som sätts samman i obegränsad variation. En annan intressant och välanvänd form är spiralformen.

Spiralform, både i höjd- och sidled.

Exempel på konstruktion: Även om dessa tunna träpinnar (rotting) är svaga var för sig blir konstruktionen väldigt stark.

DESIGN

101


Välvda och komplexa former

Konsthantverk: Sune Enocksson

Trots att många former har sitt ursprung i grundformerna kan även välkända former som exempelvis skrovet på en båt vara svåra att förstå. Det kräver att man noga studerar hur deras utbredning i rummet egentligen ser ut. Formgivning och skulptering sker ju i tre dimensioner, och man bör därför försöka ”tänka” i dessa tre led samtidigt. Att studera eller skapa en form kan betyda att man måste vrida och vända på den, att studera den från alla möjliga håll och kanter.

Den stora skålformen möter vackert det smäckrare hantaget. Godset är tjockare i handtaget än i skålen. Handtaget undersida svänger tre gånger vilket ger spänst åt formen. Det är många detaljer som fungerar tillsammans och gör denna kåsa till ett litet mästerverk.

Att böja i tre dimensioner Genom att vika ett papper på olika sätt kunde du forma det relativt enkelt. Plåt kan fördrivas så att även den kan formas i nästan godtyckligt. När man arbetar i lera är det ännu enklare att växla mellan in- och utbuktningar. Vissa plaster kan enkelt klippas, sågas och värmas i ugn eller med en varmluftspistol så att de lätt kan böjas och formas efter ens behov. Man börjar med att göra en negativ form kring vilken plasten ska forma sig. Man bör dock tänka på att materialet måste ha någonstans att ta vägen, annars får man veck som i bilden bredvid.

102

DESIGN

Vid arbete med plastformning: Använd skyddshandskar eftersom plasten blir för varm för att ta i med fingrarna!


Arbetsuppgifter 7.1

Diskussionsuppgift: Studera bilderna av föremålen och diskutera och jämför vilket formuttryck de vill förmedla.

Hyvlar; olika tider, olika uttryck. Plastkorkar; samma funktion, men helt olika uttryck.

Rickard; Jag lägger råfilerna på servern./F

DESIGN

103


104

7.2

Teckna av föremålen i bilden genom att först skissa fram grundformerna.

7.3

Välj några av föremålen nedan och förenkla dem till grundformer.

DESIGN


7.4

Gör ett mönster som fungerar till en tapet.

7.5

Utgå från ett pappersark och försök skapa så många olika lampskärmar som möjligt av detta. Det enda hjälpmedel du får ha är en sax.

7.6

Med hjälp av s.k. kapaskiva kan man göra relativt stadiga modeller. Använd en sådan för att bygga en modell av ett hus som du formger.

Med enbart papper och sax kan man skapa många former.

Denna trappa är gjord av kapaskiva, ett lätt material som består av tunna pappersark limmade runt en kärna av skumplast. 7.7

Gör en tablettask med valfri godis. Använd kartong eller styv papp.

DESIGN

105


8. MODELLmAteriell och verktyg I regel krävs en tredimensionell modell av designen för att du ska kunna avgöra om den är användbar. Arbetar gärna i enkla material som lera, gips och trä eller gör tredimensionella trådmodeller. Här har vi gjort en lermodell av en joystick för att se om den ligger bra i handen.


Hållfasthet Först lite kort om hållfasthet, d.v.s. ett materials förmåga att stå emot påkänningar i form av belastningar, d.v.s. krafter. De krafter det handlar om är krafter som trycker, drar, böjer, vrider och skjuvar.

Nya bilder; trä istället för stål

DESIGN

107


Tänk dig att du ska konstruera en grind av brädor som sitter med lite mellanrum. Du behöver då träreglar att fästa brädorna på. Och på reglarna fäster du gångjärnen. Kommer din konstruktion att hålla? Nej, efter en tid kommer grindens egentyngd att göra grinden sned. Trots att den innehåller många fästpunkter kommer det att ske en vridning kring dessa. För att få grinden stabil lägger vi till en regel så att det bildas två tresidiga fackverk. Ett fackverk med tre sidor är stabilt, och det utnyttjar man i många konstruktioner, bl.a. i takstolar. Materialets form är också avgörande för hur stora yttre krafter det tål. En liggande stålbalk sviktar även av relativt små tyngder, men ställer vi den på kant tål den betydligt mer. Papper har mycket låg hållfasthet, det böjs lätt av sin egen tyngd, men genom att vika papperet på ett speciellt sätt kan vi öka hållfastheten rejält. Här har vi vikt ett papper ett flertal gånger, vilket ger en relativt stark konstruktion. Det beror på att tryckkraften delas upp i flera mindre tryckkrafter där var och en i sin tur delas upp och påverkar papperet i dess längdriktning. Papper är inget homogent material utan består av fibrer som ligger i samma riktning. Riktningen kan man lätt ta reda på genom att hålla papperet i ena kanten. Det märks tydligt hur papperet böjs. River man tunna remsor av papperet framgår fiberriktningen än tydligare.

Bilder enligt texten

108

DESIGN

Bärkraften är betydligt större när en trälist ställs på höjden.

Denna konstruktion ger stark bärförmåga vertikalt och horisontellt.


I de flesta sammanhang är det önskvärt att använda så lite material som möjligt, och samtidigt vill man inte ha konstruktionen för klen. Genom att skala av en stålbalk till ett I-format tvärsnitt har man inte förlorat hållfastheten samtidigt som materialmängden har reducerats betydligt. I andra sammanhang väljer man U-, eller T-formade balkar. Vid konstruktion av möbler är det viktigt att tänka på hållfastheten, speciellt stolar och pallar som ska kunna böra tyngden av en människa. Sitter man stilla på en pall påverkas den inte av några sidokrafter, men så fort man rör sig, reser eller sätter sig utsätts benen för sidokrafter. Benen måste därför förstärkas med mellanstag eller trefackskonstruktion av något slag. Bilderna visar ett par exempel.

Sitter man rakt på pallen påverkas inte kraften i sidled, men när man sätter eller reser sig påverkas benen i sidled. Mellanstaget binder samman de två benen med sitsen och därmed fördelas krafterna. Ett triangelformat stöd låser effektivt hela konstruktionen.

En bokhylla som bara består av sidostycken och hyllor blir mycket svajig och bör förstarkas med en skiva som täcker baksidan. Det behöver inte vara en skiva av kraftigt material; tunn masonit räcker.

DESIGN

109


Hållfashet hos runda former Ett pappersark som man håller i ena kanten tål ingen belastning alls. Men genom att vika det på olika sätt kan man öka hållfastheten betydligt. Det beror på att krafterna delas upp och följer pappersytan. Genom att böja papperet så att det bildar ett symmetriskt valv blir också papperet relativt hållfast. Krafterna delas upp och varje del av ytan utsätts för förhållandevis små krafter. Detta gör att exempelvis ett ägg som ställs på högkant tål betydligt större belastning än vad man kan gissa. Kunskapen om hållfasthet hos valv har utnyttjas i tusentals år i exempelvis brokonstruktioner. Valvformen sparar material och ger öppna ytor ytan pelare, vilket raka konstruktioner i regel kräver. Valvformen har också utnyttjas för att konstruera kraftverksdammar. Ofta har man bara välvt i en riktning, d.v.s. horisontellt, men det finns också exempel på dammar där välvningen är både horisontell och vertikal, vilket har sparat åtskilliga kubikmeter betong.

Ett rått ägg som ställs på högkant tål betydligt större belastning än om det får ligga ner.

Guggenheim-museet i Bilbao är exempel på en byggnad som har nästan ”omöjliga” runda former. Väggarna är relativt tunna tack vare att man utnyttjat hållfastheten hos runda former, och att man använt det lätta och starka materialet titan. 110

DESIGN


Arbete med modellmaterial Som vi nämnt kan man göra modeller av de flesta material, men vi ska här kortfattat presentera några material med mångtusenårig tradition och som fortfarande används.

Arbeta med lera Lera som är uppblandad med vatten är ett mycket formbart material, vilket man upptäckte för tusentals år sedan. Får leran sedan torka blir den hård och behåller sin form. För ca 100 år sedan byggdes många svenska hus av soltorkade tegelstenar, en del står kvar än idag. För att få föremål av lera riktigt hållbara måste de brännas i ugn i temperaturer om minst 1000 °C. Vid bränningen är det relativt stor risk att föremålet spricker om leran innehåller luftbubblor. Genom att knåda leran innan den ska formas arbetar man ut bubblorna. Det finns flera sätt att forma lera. Den äldsta metoden är att rulla långa strängar av lera som sedan sätts samman (ringteknik). Ett annat sätt att enkelt forma exempelvis ett kärl är att trycka hål med tummarna (tumning). Dessa båda metoder är dock relativt långsamma för att skapa förvaringskärl, och det var först när drejskivan skapades (ca 3000 f. Kr) som produktionen av lerkärl tog riktig fart. 1.

2.

Kavling. Kavlad lera som formats till en kanna.

Ringteknik. Väggarna jämnas till genom att man fuktar fingrarna och trycker samman ringarna.

1.

2.

3.

Tumning. Leran rullas till en cylinder som man trycker hål i med fingrarna. Väggarna görs sedan tunnare och kärlet vår därmed större volym.

DESIGN

111


Fakta: DREJNING

1) Tryck ner en knådad lerklump mot drejskivan.

2) Centrera lerklumpen medan drejskivan roterar.

4) Fortsätt att fördjupa hålet. Det är noga att väggen blir jämntjock. Man kan justera leran längst ner mot drejskivan med olika verktyg.

3) Arbeta ner ett hål i den centrerade lerklumpen.

5) Blöt drejskivan med vatten, skär därefter av formen med en ståltråd och låt den glida bort på vattnet. 6) Låt formen torka en dag. Då är den så pass hård att man kan vända den upp och ner på drejskivan för att forma till bottnen. Då kan man även göra mönster i sin lerform. 7) När formen torkat ytterligare och blivit helt torr bränner man den i en keramikugn, s.k. skröjbränning. Därefter glaserar man den och bränner den ytterligare en gång.

112

DESIGN


Arbeta med betong Betong som konstruktionsmaterial har också funnits i några tusen år. Betong är en blandning av cement, vatten och sand som när det får stelna – ”bränna” – ger ett material som tål stora tryckkrafter. I handeln finns ett stort antal cementsorter för olika typer av arbeten; det finns med inblandad fiberarmering, med inblandad cellplastkulor (som ger betongen god värmeisolering). Du kan också köpa säckar med färdigblandad cement och sand. Till större gjutarbeten används i regel färdig betong som körs ut från fabriken med betongbilar. Betonggjutning kräver att du först gör en form av exempelvis träskivor. Armeringen görs innan du fyller på betongen, och för att få gjutningen jämn utan luftblåsor packas noggrant.

Betong har relativt dålig draghållfasthet. Denna förstärks genom armering, speciellt om man sätter armeringsjärnen i spänn (spännarmerad betong). Detta kan göras både före och efter gjutningen. Armering kan också ske genom att man blandar i fibrer av metall, plast eller cellulosa.

Gjutning av betongbänk. Här har vi först lagt ett lager betong innan första armeringsjärnet läggs på. Därefter fyller man på ytterligare ett lager betong innan nästa armeringsjärn läggs på. En sådan ”lös” armering räcker i det här fallet, men för större påkänningar krävs ett nät av armeringsjärn.

DESIGN

113


Arbeta med gips Likt de andra traditionella keramerna har gips en mångtusenårig historia. Det användes redan när de egyptiska pyramiderna byggdes. Det blandades upp med lera och kunde då användas som murbruk. Gipsstukaturer har under historiens gång varit ett vanligt sätt att dekorera väggar och tak. Numera används gips i stor skala som byggnadsmateriel. Innerväggar bekläds ofta med gipsskivor, ett lättbearbetat materiel som är brandhärdigt. Gipsen är innesluten mellan två papperslager och man kan enkelt dela skivorna med en kniv. Gips används också inom medicinen för att stabilisera benbrott. För modellarbete är gips också mycket användbart. Det kan användas vid gjutning som bildserien visar. 1.

Gips används vid framställning av tandprotes.

2.

3.

5

6.

Skiljevägg i lera

Gipskappa

4.

1. Bygg upp en skiljevägg i centrumlinjen av den form du vill gjuta av. Klä sedan ena sidan med gips. Ta bort skiljeväggen när gipskappan brunnit. Pensla på ett släppmedel (lera utrört i vatten) där skiljeväggen suttit. 2. Lägg därefter på den andra gipskappan på andra sidan av skulpturen och låt gipsen brinna färdigt. 3. Dela den negativa formen där du penslat på släppmedlet. 114

DESIGN

4. Måla insidan på gipskapporna med släppmedel (tvål eller såpa). Täck noga så att inte ny gips fäster i den gamla. 5. För samman gipskapporna och håll ihop dem med ståltråd eller limtänger. Vänd upp och ner på den negativa formen. Häll i gips i hålet. 6. Avgjutningen, kopian, är färdig. Fila försiktigt bort gjutskarvent.


Fakta: Cement och betong Cement består huvudsakligen av kalciumoxid, CaO, som man får genom att krossa kalksten. En blandning av kalksten och lermineral krossas och mals till pulver. Det bränns därefter i roterande ugnar och övergår då till ett porslinshårt material som kallas klinker. Klinkerna mals därefter tillsammans med gips till färdig cement. Kalksten består av olika kalciumföreningar: • Kalciumkarbonat CaCO3 • Kalciumhydroxid Ca(OH)2 • Kalciumsulfat CaSO4 Cementtillverkning är en energikrävande process genom att grundmaterialet kalksten och lera upphettas till en temperatur på ca 1400 ° C. Vid processen bildas kalciumoxid, vatten och koldioxid: CaCO3 Ca(OH)2

⇒ ⇒

Genom att blanda cement med vatten omvandlas kalciumoxiden till kalciumhydroxid och under inverkan av luftens koldioxid bildas kalciumkarbonat. Karbonatiseringen kräver tillräckligt med vatten och betongen blir hårdare ju längre tid karbonatiseringen sker. Lättklinker ”Leca” görs av en blandning av kalkfattig lera, sand och vatten som bränns vid hög temperatur. Det bildas då olika stora lerkulor som är hårda utanpå och porösa inuti. Lättklinker väger därför lite och är motståndskrafigt mot fukt. Lerkulorna används lösa som isolering eller i dräneringslager, men genom att binda samman dem med cement gjuts de som byggblock.

CaO + CO2 CaO + H2O

Fakta: GIPS Gips utgörs av det vattenhaltiga mineralet kalciumsulfat CaSO4 · 2H2O som förekommer i naturen som naturgips, alabaster och selenit. Det är oftast naturgipsen som används vid tillverkning av gipsskivor men man använder även s.k. industrigips, d.v.s. gips som bildas vid rening av rökgaser. För att kunna forma naturgipsen till skivor måste den kalcineras. Det innebär att gipsmineralet mals och värms upp så att en del vatten kokar bort. Kvar blir ett pulver som kan formas till skivor. Genom olika tillsatser skapas gipsskivor med olika egenskaper. I skivor som man monterar ut

omhus tillsätter man vax, vilket gör att gipsens vattenupptagande förmåga minskar. När kol förbränns i kolkraftverk frigörs svaveloxider som tillsammans med vatten bildar svavelhaltigt surt regn. Genom avsvavling avlägsnar man svaveloxiderna med hjälp av kalksten, och gips bildas då som biprodukt. Alabaster påminner om marmor, men är lättare att bearbeta och används därför till prydnadsföremål. Selenit är en genomskinlig form av gips som har sådana egenskaper att den ibland kallas för ”naturens fiberoptik”. DESIGN

115


Arbeta med trä Trä är ett konstruktionsmaterial som vi alla kommer i kontakt med. Det används för att bygga allt från hus till möbler. Det är lätt och formbart, men nackdelen är inbyggda defekter ur hållfasthetssynpunkt som kvistar och årsringar skapar. Även dess brännbarhet är en nackdel i vissa konstruktioner. De olika träslagen är olika hårda och elastiska. Det är bl.a. fibertätheten som bestämmer hur starkt träet är. Trä kan vara uppsågat i olika dimensioner eller bearbetat till skivmaterial.

Några olika träslag Vid husbygge används mycket furu och gran, dels för att det är vanliga träslag i Sverige och därmed billiga, men också för att tallens raka stammar ofta är utan förgreningar och ger fina kvistfria plank och grova stolpar. Furu (virke av tall) används både i konstruktionen och som plank. Gran är mjukt och elastiskt och kan blötas och värmas och formas efter behov. Det slöjdas en del skålar m.m. i gran och fur eftersom träslagen inte är så hårda och därmed lättbearbetade. Ek är mycket hårdare än gran och tall och mer svårbearbetat, men är också mer slitstarkt. Ek är dessutom hyfsat motståndskraftigt mot fukt och röta och har därför använts mycket vid båtbygge. Ek tål krafter och tryck bättre än gran och furu. Björk och al är lättbearbetade träslag som används till en del slöjdarbeten. Ädelträ (mahogny, teak m.fl.) har länge använts inom möbeltillverkning eftersom det är hård, starkt och slittåligt. Det är både dyrt och svårbearbetat. Det finns mängder av andra träslag som används vid slöjdning och möbeltillverkning, t.ex. lind, alm, asp, ask, bok och fruktträd som päron och körsbär.

Skivmaterial Skivmaterial finns i flera varianter: spånskivor, masonit, MDF och plywood, var och en med sina speciella egenskaper och användningsområden. Spånskivan består av limmat spån och plywood består av sammanlimmade skivor. En enklare form av plywood är OSB, ett skivmaterial som ofta används vid byggen. Spånskiva, MDF och HDF är förhållandevis stumma och oelastiska, medan masonit fungerar bra till att göra böjda former.

116

DESIGN

MDF = Medium Density Fibreboard HDF = High Density Fibreboard OSB = Oriented Strand Board


Hållfasthet trä De hårda och starka träslagen som ädelträ och ek kan hålla emot stora krafter innan de knäcks. De mjukare och elastiska träslagen som gran och tall och i viss mån björk kan inte hålla tillbaka lika stora krafter, men har den fördelen att de har större svikt och kan utnyttjas i t.ex. böjträformade stolar.

Dimensioner Namnet på uppsågat trä i olika dimensioner är många: brädor, plank, läkt, planhyvlat och lister. De levereras i standardmått som har sin bakgrund i fot och tum, men numera används mm-mått. Längden kan variera men mycket sågas upp i längder som är multiplar av 300 mm: 3600 mm, 3900 mm 4200 mm, 4500 mm o.s.v.

bräda, virke med tjocklek mindre än 45 mm och bredd minst 70 mm. planka, sågat eller hyvlat virke med minst 45 mm tjocklek. regel, långsmalt trävirke med tjockleken 34–63 mm och bredden 70–125 mm. läkt, relativt klent, ohyvlat eller hyvlat byggnadsvirke med tjocklek upp till 38 mm och bredd upp till 63 mm. NE

Standardmått (höjd · bredd) 8 x 8 mm 8x33 mm 16x45 mm 21x45 mm 21x70 mm 34x70 mm 45x45 mm 45x70 mm 45x90 mm

Fiberriktning Ett träd har under sin levnad vuxit både på bredden och höjden. Trädets vedskikt bildar fibrer som följer höjdriktningen. Fiberriktningen är väldigt viktig att känna till när man arbetar med trä, eftersom trä har dålig bärkraft tvärs emot fiberriktningen. Även när du hyvlar, limmar, sågar eller slipar måste du ta hänsyn till fiberriktning; hyvling och slipning bör göras längs fiberriktningen. Det finns sågar som är lämpade för att såga längs med fiberriktningen (klyvsågar) och sågar som är lämpliga att såga tvärs fiberriktningen (kapsågar). När man limmar samman plankor till skivor läggs årsringarna växelvis eftersom träet drar ihop sig när det torkar och böjer sig lätt runt kärnan. Ligger plankornas årsringar åt samma håll riskerar man att få en skålformad skiva.

Årsringarna bör läggas växelvis. DESIGN

117


Kort om några tekniker Trä kan fogas samman på flera olika sätt. Bilderna visar några exempel.

Med hjälp av en geringslåda får du dels jämna snitt och dels 90- eller 45-gradiga snitt. Det kan vara bra om du ska göra ett triangelformat

1. Enkelt skruvförband med relativt dålig hållfasthet. Hålen måste förborras för att inte träet ska spricka. 2. En sargsprint som låser fast listerna samt träpluggar ger en hållfastare konstruktion.

Exempel på ”halv i halv”. Kräver noggrann sågning. Genom att såga ut tappar och slitsar och limma samman dem får man en stabil samman­ fog­ningsmetod som kallas sink­ning.

Träverktyg Även en liten träverkstad innehåller relativt många verktyg: vinkelhake och meterstock (tumstock), fogsvans, lövsåg, geringslåda, hammare, träklubba, stämjärn, hyvel, skruvdragare eller handborr och borrsats, rasp, fil och sandpapper, bandslipmaskin och skruvtvingar. Utöver det behövs en hyvelbänk, förvaringslåda, lim, skruv och träplugg. Efterhand kan man komplettera med: Sticksåg, bandsåg, cirkelsåg (för skivor), handöverfräs, limknektar, större skruvtvingar, listhyvel och häftpistol.

118

DESIGN


Fakta: TRÄ Ett träd består av en stor mängd celler där cellväggarna har hålrum och spalter. Det gör att träet får en mycket stor inre yta (400 m2/gram), vilket i sin tur innebär att trä innehåller stora mängder vatten. Större delen av vattnet avdunstar under torkningsprocessen; den kvarvarande vattenmängden (fuktkvoten) avgör vad träet kan användas till. Fuktkvot (%)

Användningsområde

5–7

Möbler, trägolv

6–8

Innerdörrar, inredning

9–15

Innerdörrar m.m. i hus som inte är permanet uppvärmda

12–15

Fönster, ytterdörrar

14–19

Trä utomhus under regnskydd

Fuktkvot (%)

Benämning

6–10

Möbeltorrt

10–15

Snickeritorrt

15–19

Hyvlingstorrt

15–23

Lufttorrt

Av en trädstock sågas brädor, plankor, reglar och läkt. Vanligtvis sågas en stock som blocksågning. Avdunstningen i de sågade planken sker ojämnt, beroende på olika täthet i träet. Det kan resultera i böjda plankor. Minst deformation får man om sågningen sker vinkelrätt mot årsringarna. För att minimera risken för sneda plankor kan en stock också sågas med stjärnsågning. Sågade produkter klassificeras efter hållfasthet. För bärande konstruktioner används konstruktionsvirke (K-virke) med klasserna K14–K40 där siffrorna anger hållfastheten vid böjning parallellt med fiberriktningen. Limträ (L-virke) är en ännu hållfastare variant. Det består av hyvlade lameller – oftast av gran – som limmats samman under högt tryck. Genom att fingerskarva samman lamellerna kan man få limträ av godtycklig längd. Trä bryts ner av svampangrepp. Känsligast är björk och bok bland nordiska trädslag, och ek är tåligast. För att skydda träet i vissa konstruktioner impregneras det utifrån olika skyddsklasser.

Fuktkvoten beräknas genom att man dividerar massan vatten i träet med det torra träets massa.

BILD AV BLOCK- RESP STJÄRNSÅGNING (Finns i Matteboken) Kommer sen

DESIGN

119


Målningsarbete När du presenterar ditt slutgiltiga designförslag är det naturligtvis viktigt att den fått så tilltalande form som möjligt. Och det kräver i regel målning. Bäst målningsresultat får du för det mesta genom sprutmålning med färg från färgburkar som finns i ett mycket stort antal nyanser. Tekniken med sprutmålning kräver dock lite träning för att resultatet ska bli bra. Det gäller att spruta tunna och många lager som får torka lite mellan varven, annars finns stor risk att färgen rinner okontrollerat.

Med hjälp av enkla kartongbitar kan man lätt göra en ”lackeringsverkstad” där väggarna skyddar omgivningen från färgstänk. Skydda dig själv också med andningsmask eller andningsfilter!

För större målningsarbeten är dock pensel vanligast och man väljer en färg som passar till underlaget. Är underlaget trä bör du ha en snickerifärg. Målar du över gamla tapeter eller gipsskivor använder du en väggfärg, som det oftast går hyfsat bra att torka av smuts ifrån. I tak krävs endast en enklare färg eftersom taken inte utsätts för slitage på samma sätt. Golvfärg innehåller ämnen som tål hårdare slitage. Ska du måla om utomhus krävs en speciell vädertålig utomhusfärg. För nästan all målning krävs undermålning med en vit grundfärg. Grundfärg ger bra fäste i underlaget inför nästa lager färg, samt är ofta relativt pigmentstark och täcker därför bra. Kvistar i snickerier har en tendens att synas igenom grundfärgen, dessa kan då förbehandlas med kvistlack. De flesta färger som säljs i dag är vattenbaserade, d.v.s. du kan blanda dem med vatten. Vatten är ett bättre lösningsmedel för oss och vår miljö än de lack- och oljebaserade färger som var vanligast förr.

120

DESIGN

Grundmålning.


Fakta: MÅLARFÄRG Målarfärg består av fyra delar: • pigment • bindemedel • lösningsmedel • olika typer av tillsatser (exempelvis svampgifter, torkmedel)

Pigment Färgpigmenten är olika organiska och oorganiska ämnen. Vissa av namnen anger deras kemiska sammansättning, varav flera är baserade på järnoxider, men en del har historiska namn. Förr var det också vanligt med färger baserade på de giftiga metallerna bly (blyvitt) och kadmium (kadmiumgult). Mängden pigment avgör om färgen blir täckande (ogenomskinlig) eller laserande (halvgenomskinlig).

Bindemedel Bindemedlet är till för att färgen ska fästa på underlaget och det är bindemedlets namn som i regel anger färgtypen. Vanliga namn är oljefärg, akrylatfärg, akrylfärg, alkydfärgoch alkydoljefärg. Färgen torkar och fäster mot underlaget genom olika härdningsprocesser. När det gäller olje- och alkydfärger sker härdningen genom oxidation, medan akrylatfärger torkar genom avdunsting. Akryl- och akrylatfärger bildar en plastliknande färgyta och är därför inte så lämplig på ytor som ska släppa genom vatten. På träytor utomhus är alkydoljefärg och framför allt linoljefärger att föredra eftersom de tränger in i träet och ger det ett skydd. Oxidationen av olje- och alkydfärger innebär en risk vid målningsarbete eftersom processen alstrar värme. Själva målningen på en normal yta innebär ingen risk, men om färg hamnar på porösa material som trassel eller sågspån kan temperaturutvecklingen bli så kraftig att materialet självantänder. Trasor som använts för att torka penslar ska därför vattendränkas och läggas i metallkärl.

Lösningsmedel

Namn

Kemisk sammansättning

Ockra

Järnoxid+silikat

Umbra

Järnoxid+silikat

Engelskt rött

Järnoxid+silikat

Järnoxidrött

Järnoxid

Ultramarin

Kisel-aluminiumförening

Berlinerblått

Ferricyanid

Koboltblå

Koboltaluminat

Grön jord

Järnaluminiumsilikat

Kromoxidgrönt

Kromoxid

Kromgrönt

Ferricyanid+Kromgult

Titandioxid

Titandioxid

Zinkvitt

Zinkoxid

Krita

Kalciumkarbonat

Kimrök

Kol

Bensvart

Kol + kalciumfosfat

Järnoxidsvart

Järnoxid

FOTO AV ETIKETT FRÅN FÄRGBURK

Större delen av den färgen i en färgburk som man köper består av lösningsmedel. Lösningsmedlet är till för att ge färgen lämplig konsistens för målningsarbete. Förr var terpentin och lacknafta vanliga lösningsmedel, men p.g.a. hälsoriskerna med dessa lösningmedel ersätts de efterhand av vatten. Vissa färgtyper är inte vattenlösliga utan där bildar bindemedlet en emulsion i vatten.

DESIGN

121


DESIGN I PRAKTIKEN Anna von Schewen Anna von Schewen (f. 1963) är en svensk arkitekt och möbeldesigner. Med en lång rad av utställningar, utmärkelser och priser bakom sig producerar hon allt från belysning till bostadshus åt bland annat Gärsnäs, IKEA, Lammhults och Svenskt Tenn. Hennes arbete finns också presenterad i samlingar på svenska och europeiska museum. Hon har bland annat gjort en ljusvägg, Latta wall, som försiktigt väcker en med solljusliknande ljus på morgonen – en ljusterapivägg för ökad hälsa och välmående (installation på bostadsmässan Bo01 i Malmö). 2002 vann Anna von Schewen två designpriser för sin stol Hug. Inspirationen till denna stol var att det skulle kännas som att sitta i någons famn. Utmaningen var att det skulle kunna gå att tillverka denna form i massivt trä i en industriell process. Det massiva träet (bok eller ask) böjs och formas i en datoriserad CNC-svarv. Stolen är stapelbar och har en stoppad sits som är klädd i antingen tyg eller läder. Anna har också gjort en fåtölj i liknande design, som hon kallar Big Hug. Fåtöljen är bredare, gjord i bok och har även den ett stativ i förkromat stål. Den finns med eller utan klädda sidor.

+ Bilder av skisser och mockup kommer från Anna v S

122

DESIGN


Arbeta med metaller Att forma i metallplåt skiljer sig inte så mycket från arbete med papper, även om verktyg och sammansättningsmetoder är olika. Metallplåt kan också fördrivas, ett formskapande som knappast är möjligt med papper. Metallplåt är självklart hårdare att arbeta med än papper. Det krävs rejäla verktyg som klarar av det hårda materialet. Plåtsaxar kan klippa genom en 1 mm plåt utan större problem. Det finns plåtsaxar för att klippa rakt, samt för att klippa höger- och vänstersväng. Det gör att du kan klippa ut figurer, där du behöver växla mellan höger- och vänsterkurvor. Dock bör plåten filas efteråt eftersom grader (plåtrester på klippytan) lätt uppstår. Sammanfogning av plåtstycken kan ske på många sätt, bl.a. genom lödning, svetsning och blindnitning (popnitning).

Plåtstycken kan sammanfogas genom exempelvis lödning och svetsning. Att svetsa kräver mycket övning, tunn plåt kan lätt brännas bort vid svetsning.

Det finns tre typer av plåtsaxar för rak klippning, för högerrespektive vänsterkurvor.

Förbindning genom popnitning.

Metall kan formas genom fördrivning. Detta görs dels med en kulhammare eller plasthammare (för att undvika märken i metallen) mot ett korpusjärn eller mot skålformer i ett hårt och tåligt träslag. Koppar och silver är mjukare än stålplåt och därför lättare att fördriva. Fördrivning av metaller är ett hantverk som kräver sin tid. En skål eller bägare kan ta lång tid. Mindre föremål som smycken kan du prova utan alltför stora förkunskaper.

DESIGN

123


Fördriva metall med värme. VIKTIGT! Använd arbetshandskar när du arbetar med skarpa plåtkanter eller varma metallbitar!

En skål gjord av två fördrivna kopparformer sammanfogade med lödning.

När man svetsar krävs skyddsutrustning. Elsvetsning ger intensiv UV-strålning som man måste skydda huden och framför allt ögonen mot. Därför måste du ha handskar och svetsglasögon.

Desing: Embla Lindfors

Fiskedragstillverkning med en plast- och en kulhammare, plåtsax, korpusjärn och trämallar.

124

DESIGN


Arbeta med metalltråd Tekniken att böja och forma metalltrådar, och binda samman dem med en tunnare tråd, gör det möjligt att få starka konstruktioner även om tråden är mjuk och lättarbetad. Det går ut på att flera tunna eller svaga trådar gemensamt bildar en stark konstruktion. (Tekniken används i andra sammanhang; en stålvajer består av många tunna sammanvävda ståltrådar.) Tråd i olika dimensioner används fortfarande i stor omfattning. Nuförtiden görs ju det mesta industriellt. Det görs smycken, bokhyllor, vispar, trådbackar, tvålkoppar, tidningsställ, kastrullställ, diskställ, lampor, stolar, kakfat, krokar, klädhängare, tidningsställ, varuhuskorgar, kundvagnar och mycket mer.

Materiel och verktyg för trådkonstruktioner. Tråd i olika storlekar, en avbitartång och några tänger för att forma tråden. Rundtången är lätt att forma med och forma runt, dessutom ger den inga märken.

2. 3.

4.

1.

DESIGN

125


Lödning Lödning innebär att man fogar samman två metaller med hjälp av ett smält lod. i gränsytan mellan de båda metallerna bildas då en legering, d.v.s. en blandning mellan de olika metallerna. De vanligaste lödmetoderna är mjuklödning och hårdlödning. Vid mjuklödning använde man förr ett lod som huvudsakligen bestod av tenn och bly, men bly har förbjudits och numera består mjukloden av tenn (96,5 %), silver (3 %) och koppar (0,5 %). Smältpunkten för mjuklodet är 217 °C och det uppnår man med hjälp av en elektrisk lödpenna eller lödkolv. Verktyget kan vara fastsatt i en s.k. lödstation, vilket gör det lättare att hantera. På metallytor som ska lödas finns ofta fett och oxidrester och de måste därför rengöras innan lödningen. För att få bort oxideringen används flussmedel, vilken ofta är inbyggd i lödtrådens kanaler. För att få en god förbindning vid lödning ska kontaktytorna vara så stora som möjligt; det krävs en lödning med god vätning och vätningsvinkeln ska därför vara liten. Vätningen kan bli dålig om temperaturen vid lödstället inte är tillräckligt hög. Man ska därför värma lödstället och låta värmen från detta smälta lodet, alltså inte smälta själva lodet direkt. Bild av lödstation (elektromekanik s 100 Bild av vätning, elektromekanik s 99

Bild av hårdlödning, elektromekanik s 99

Hårdlödning innebär att man har smälttemperaturer på mer än 450 °C. Det kräver exempelvis gasolbrännare och lod som är en blandning mellan koppar och silver. 126

DESIGN


DESIGN I PRAKTIKEN Maxjenny Forslund Maxjenny Forslund (f. 1975) är en svensk textildesigner, bosatt i Köpenhamn. Hon var tidigare möbelformgivare, men satsar sedan nästan tio år tillbaka enbart på mode och textil. Hon har fått stor uppmärksamhet både i Sverige och utomlands för sitt innovativa förhållningssätt till textil. Hon har ett starkt miljöengagemang och strävar efter att minimera spill och avfall vid tillverkningen av sina produkter. Hennes vind- och vattentäta jackor och ponchos tillverkas i återvunna PET-flaskor och trycks med vattenbaserad färg. Hon använder sig av s.k. intelligenta material; textilier som reagerar på ett kontrollerat sätt p.g.a. yttre stimulans. De är hållbara, lätta att bära och värmebevarande.

Fakta: Intelligenta material Intelligenta eller smarta material är material vars egenskaper påverkas av fysiska och kemiska faktorer som exempelvis elektrisk spänning, temperatur, pH-värde, fuktighet, elektriska och magnetiska fält. Ett exempel är minnesmetaller som ändrar form vid temperaturväxlingar. Ett annat är piezoelektriska material vilka skapar en elektrisk spänning när de utsätts för tryckkrafter. Samma gäller för s.k. magnetorestriktiva material vars magnetiska egenskaper förändras vid yttre påkänning.

DESIGN

127


Arbetsuppgifter 8.1

Beroende på material- och verktygstillgång kan du designa och tillverka olika modeller. Här kommer några förslag som du kan välja mellan. På denna och nästa sida visas några exempel på vad man kan göra.

Metall: Smycke, fiskedrag, skål, klädhängare, trådfigur

Lera: Skulptur, skål, pennställ, brevställ

Trä: Stol, skulptur, kåsa, sked, lampfot, låda eller ask, sorteringsställ (för papper) till kontoret i skivmaterial, CD- eller DVD-ställ för hemmet eller kontoret (roterbart?)

Betong: Bokstöd, kruka, marksten

Plast: Papperskorg, krokar för handdukar

8.2

Välj material själv och tillverka:

Torkställ (ovanför värmekälla t.ex. radiator)

Torkställ för blöta stövlar, blöta mössor och vantar

Skärbräda för fisk

Handtag till köksluckor

Barnleksak

Låda av plywood.

Ljusstake av metalltråd. För att skapa en symmetrisk form görs först en trämall. 128

DESIGN

Kuvertställ av kavlad lera.


Framtagning av s.k. negativ form. Garntrådar har doppats i tapetklister som sedan viras runt en uppblåst ballong. När klistret stelnat sticker man hål på ballongen.

Betongplattor kan dekoreras på ovansidan genom att man gjuter in exempelvis blad som sedan tas bort.

DESIGN

129


9. ljus och formuttryck En designer arbetar mycket med ljus i olika sammanhang. Genom god kunskap om hur ljuset reflekteras kan designern ge både föremålet och dess yta speciellt formuttryck. Datorspelet Mirror´s Edge handlar mycket om rätt ljussättning, form- och färguttryck.


Ljuset skapar formen Även om det är en självklarhet är det viktigt att tänka på att det är ljuset som gör att vi kan se föremål. Det är ljusets reflekterade strålar som når våra ögon och som gör att vi kan se föremålet. Detta förhållande utnyttjar designern i många sammanhang. Genom god kunskap om hur ljuset reflekteras kan designern ge både föremålet och dess yta speciellt formuttryck. Metallens hårda yta kan poängteras genom att den slipas slät, vilket skapar ljusreflexer som är kontrastrika och ”skarpa”. Vill man tona ner metallens hårdhet kan ytan ruggas upp, vilket ger ett mjukare uttryck. Det uttryck som formen skapar beror också på det infallande ljuset. En kraftig punktbelysning ger skarpa skuggor, något som kan vara viktigt att får fram för vissa föremål, för andra kan det vara förödande.

BILD AV FÖREMÅL I SKARP OCH MJUK BELYSNING av hård metallyta och borstad. Rickard! Kan du göra dessa fyra bilder? Eventuellt med samma metallföremål så att man tydligt ser skillnaden i de olika ljussättningarna./F

BILD AV FÖREMÅL I OLIKA FÄRGAT LJUS

Även ljusets färg är viktig för det uttryck som ett föremål ger.

DESIGN

131


Illusioner Genom att ”lura ögat” skapas illusioner, något som kan utnyttjas i vissa designsammanhang. Titta på skuggan som schackpjäsen i bilden skapar. Gråtonerna i ytorna A och B är faktiskt lika kraftiga, vilket är svårt att uppfatta. Det finns en mängd exempel på illusioner, alla är naturligtvis inte användbara, men det är viktigt att känna till möjligheterna som det ger.

Bild nedan: Behöver Hr-bild/F

B

A

Ytorna A och B har samma gråton!

De utritade linjerna är faktiskt raka!

Rummet kring ett föremål kan påverka hur vi uppfattar det. Ett föremål som placeras med mycket luft kring sig uppfattar vi som mer betydelsefullt än om det får konkurrera med flera andra i närheten. En välkänd illusion som används i många sammanhang är att linjer skapar en ”förlängning”. En väggyta med horisontella linjer upplevs som bredare än ett med vertikala, och vertikala linjer gör att väggen upplevs som högre.

132

DESIGN


Även färgval kan skapa illusioner. Ett rum med ljust tak upplevs som högre och luftigare än om taket målas i någon mörk nyans. Ett tak som man vill ”sänka”, men ändå ha exempelvis vitt, kan målas vitt en bit ner på väggen.

Rickard; gör taket mörkt på denna bilden, tack.

Att noga iaktta hur ljuset formar föremålet är viktigt för alla som arbetar med bild och form. För att få trovärdiga bilder räcker inte att formen är rätt; även ljusets reflektion måste återges på ett riktigt sätt.

I mötet mellan olika ytor uppstår reflektioner som man ofta inte tänker på. Hörnet uppe vid ett tak uppvisar ljusa linjer p.g.a. reflektioner mellan tre ytor.

En kant är alltid avrundad, även en skarp metallkant. Detta ger en ljusdager, vilket man måste få fram för att skapa en trovärdig bild.

DESIGN

133


Ljus och färg Ljuset som sänds ut från ett glödande föremål är en blandning av alla färger. Genom att sända ljuset genom exempelvis ett prisma syns alla färgerna som ett kontinuerligt spektrum. Glödlampor ger ett sådant kontinuerligt spektrum, men sedan 2009 försvinner dessa ur marknaden till förmån för energisnålare lågenergilampor. Spektra från dessa olika slags lågenergilampor är inte kontinuerligt; vissa färger saknas och vissa är mer framträdande. Det gör att ljuset får olika färg, beroende på vilken typ av lampa det är fråga om.

Färgtemperatur Om vi upphettar en metall tills den börjar glöda är den först svagt röd, men efterhand som temperaturen stiger blir den mer gulaktig för att till slut bli blåaktigt. Temperatur och färg hänger alltså samman, och för ljuskällor talar vi om att de har en viss färgtemperatur, mätt i enheten 1 kelvin. Färgtemperaturen för en glödlampa är omkring 2700 K, medan färgtemperaturen från lysrör kan uppgå till 6000 K. Solljusets färgtemperatur mitt på dagen är 5500 K.

Färgåtergivning Ett föremåls färg beror på vilka av ljusets våglängder som absorberas respektive reflekteras. Ett rött föremål exempelvis absorberar alla färger utom rött. Färgåtergivningen beror därför på hur ljusets spektrum ser ut och därmed på färgtemperaturen. Ljuskällans förmåga att återge färgerna ”riktigt” beror alltså på temperaturen. Som referens använder man färgtemperaturen 5000 K och sätter ljuskällans färgåtergivningstal Ra = 100. I tabellen kan du se färgåtergivningstalet för några vanliga ljuskällor. Ljuskälla

Ra-värde

Glödlampa

100

Halogenglödlampa

100

Fullfärgslysrör

85

Metallhalogenlampa

85–92

Kvicksilverlampa

50

LED

80–95

Lysrör med färgåtergivningstal som är lägre än 50 bör inte användas i miljöer där människor vistas länge.

Färgåtergivningen är naturligtvis viktig i vissa designsammanhang. Genom att använda belysning av en viss speciell färg kan man få fram speciella effekter.

134

DESIGN


Grunderna i färglära Färg överhuvud taget är naturligtvis viktigt för designen av föremål. Designern måste därför ha vissa grundläggande kunskaper i färglära. I konstnärsammanhang används begrepp som primärfärger, komplementfärger, färgmättnad, nyanser o.s.v. som utgår från färgcirkeln och i vissa fall från en tredimensionell färgsfär. Vi ska här ge en kort sammanfattning av de viktigaste begreppen.

Färgcirkeln Färgcirkeln är uppbyggd av de tre primärfärgerna blått, rött och gult. Av dessa kan man blanda till sekundärfärgerna orange, violett och grönt. Därtill kan man lägga till 6 stycken blandfärger.

Färgcirkeln med primärfärger, sekundärfärger och blandfärger.

Komplementfärger Stirrar du intensivt på exempelvis ett rött föremål an halv minut och sedan vänder blicken mot en vit yta kommer du att se föremålet projicerat svagt på den vita ytan. Det är dock inte rött längre utan grönt! Det du ser är komplementfärgen till rött. De färger som står mitt emot varandra i färgcirkeln är komplementfärger och blandar man två sådana blir resultatet grått.

DESIGN

135


Färgsfären Antalet färger kan utökas nästan hur långt som helst genom att man blandar färger i olika proportioner och blandar man dessutom in vitt eller svart får man ljusare och mörkare nyanser. Tillsammans bildar alla dessa färger i färgsfär.

Mellantoner

Grundfärger

En förenklad bild av färgsfären i olika plan.

Induktans Det är inte bara ljuset som avgör hur vi uppfattar färger. Även färgens färgade omgivning påverkar. Vi kan uppfatta en färg mer eller mindre intensiv beroende på vilken färg intilliggande områden har. Denna ömsesida påverkan mellan färger kallas för induktans.

Varma och kalla färger Bildskapare använder begreppen varma och kalla färger, något som inte har med färgtemperaturen att göra. Färger som har gult i sig är exempel på färger som för det mesta upplevs som varma, medan blå och gröna nyanser upplevs som kalla. Varför det är så är oklart, möjligen är det associationer till solens (gula) värme och till isens blåaktiga som ger denna upplevelse.

Vanlig uppdelning av varma och kalla färger.

136

DESIGN

Den röda ytan förstärks om den är omgiven av komplementfärgen grönt. Den upplevs också mer framträdande när den läggs mot en ljus bakgrund.


FÄRG i FORMGIVNINGEN Vad betyder färger för själva formgivningen? Färger förmedlar olika känslor vilket man måste ta fasta på för vissa produkter. Ta till exempel toalettartiklar och tuggummi. Nästan alla produktförpackningar går i turkost eller mintgrönt. Färgen känns fräsch – ditt badrum blir fräscht och likaså din andedräkt. Kanske hade du tvekat i affären om tandkrämstuben var brun eller gul. Och det är inte en tillfällighet att mentolcigaretter har turkosfärgade askar. Dels för att vi vet att färgen är lika med mentol, men säkert också för att lura oss att köpa en ”fräschare” cigarett. Färg i formgivningen berättar mer än bara smak. Färg förtydligar också ett företags logotype, som i sin tur kan gå igen på förpackningen. Varumärket Coca-cola är starkt förknippat med färgerna rött och vitt. Även om inte rött alltid associeras till en brun kola-dryck, får den röda färgen ändå pryda de flesta kola-drycker – oavsett märke. Färg kan också ”lura” dig på andra sätt. Förpackningar i mörkblått, vinrött och buteljgrönt uttrycker lyx och kvalitet, precis som svart, guld och silver. Då gör det inget om vi betalar några kronor extra, det är ju säkert värt det! Eller?

Mindre lyckat färgval; ”citronfärgat” rengöringsmedel!

DESIGN

137


Ljus och belysning För den som arbetar med inredningsdesign är kunskapen om belysning viktig. Lokaler där vi ska arbeta kräver tillräckligt med ljus som är bländfritt, lokaler där vi vill koppla av kräver belysning med andra egenskaper. Här är det ofta ”mysbelysning” som gäller. Förr, då glödlampan dominerade som ljuskälla inomhus, användes effekten som ett mått på hur kraftigt lampan lyste. Men större delen av lampans energiutveckling blev till värme och när vi fick energisnålare lampor blev lampans effekt ett dåligt mått på hur mycket ljus det ger. Numera anges istället själva ljuseffekten på lampornas förpackningar. Ett annat namn för ljuseffekt är ljusflöde och mäts i enheten 1 lumen (1 lm). Ljusflöde betecknas med den grekiska bokstaven F. När det gäller arbetsmiljön ställs krav på viss belysning i arbetslokaler beroende på vilken slags arbete som utförs. Det mått man då använder är enheten lux (förkortas lx), enheten för belysning eller illuminans. Två ljuskällor med olika ljusflöden kan dock ge samma belysning/ illuminans på en yta. Det beror naturligtvis på hur nära de olika lamporna är, d.v.s. hur stor ytan som flödet fördelas på. Illuminansen E beräknas därför som kvoten mellan flödet F och den area som flödet träffar, d.v.s. E = F/A

138

DESIGN

Ljusstyrkan 1 candela.

Lamptyp

Effekt

LED

8W

Ljusflöde 420 lm

Lågenergi

9W

405 lm

Kompaktlysrör

26 W

1800 lm

Halogenlampa

500 W

9500 lm.

Metallhalogen

400W

30 000 lm

Högtrycksnatrium

400W

46 000 lm

Halogenlampa

400 W

9100 lm


I tabellen kan du se vilken belysning som krävs för olika arbeten. Det är rekommenderade riktvärden från Arbetsmiljöverket. Arbete

Allmänbelysning (lux)

Platsbelysning (lux)

Kontorsarbete

300

500

Arbetsstationer för CAD

300

500

Finare ritarbete

500

1500

Maskin-/bänkarbete

300

500

För att få tillräcklig belysning vid olika typer av arbeten tillhandahåller en del armaturfabrikanter datorprogram med vars hjälp man kan beräkna bl.a. hur många armaturer som krävs.

Belysning kan man mäta med en luxmeter.

DESIGN

139


DESIGN I PRAKTIKEN Oscar Carlén Oscar Carlén (f. 1980) är en svensk datorspelutvecklare och en av upphovsmännen till den världsberömda datorspelsserien Battlefield och även till Need for Speed och Mirror´s Edge. Han är datorspelsgrafiker och arbetar som ljusdesigner.

Mer text och steg för steg-bilder kommer senare.

140

DESIGN


Arbetsuppgifter Här följer några uppgifter som kan utföras enskilt eller som projektarbeten i grupper om 2–5 personer. För flera av uppgifterna krävs tillgång till digitalkamera, dator och bildbehandlingsprogram. Resultaten visas för en större grupp i klassen. 9.1

Leta upp bilder av illusioner på Internet, tanka ner eller rita av dem. Visa för en grupp av kompisar och diskutera vilka av illusionerna som kan utnyttjas i designsammanhang.

9.2

Ta två bilder av en kökskniv. Den ena bilden ska ge associationer till farlighet, den andra ska visa kniven som ett vanligt (ofarligt) köksverktyg. Diskutera om dina klasskompisars uppfattning överensstämmer med din.

9.3

Välj ut ett vanligt vardagsföremål, placera det på vit bakgrund och ta några bilder. Använd sedan ett bildbehandlingsprogram och byt dels till några olika färgade bakgrunder, dels färga hela bilden i några olika färger. Diskutera med klasskompisarna vilka effekter färgbyten har.

9.4

Leta fram någon leksaksfigur, en tomte, en smurf eller något djur. Ta bilder av figuren och försök med belysning och olika vinklar få fram så många uttryck som möjligt.

9.5 Teckna en kub på flera sätt så att de beskriver ett uttryck. Ett

par exempel ser du här bredvid. Försök åskådliggöra följande uttryck: harmonisk utsatthet tung och klumpig utanför gemenskapen centrum för uppmärksamhet

DESIGN

141


10. Design och ergonomi God ergonomi innebär att arbetet och arbetsmomenten anpassas till människan, och designern måste därför ha grundläggande kunskaper om människans anatomi, fysiologi och psykologi.


Ergonomi Ergonomi är ett viktigt område inom design. God ergonomi innebär att arbetet och arbetsmomenten anpassas till människan, och designern måste därför ha grundläggande kunskaper om människans anatomi, fysiologi och psykologi. I ett vidgat perspektiv kan man säga att i stort sett all design är en fråga om ergonomi, eftersom utformning av föremålen handlar just om samspelet mellan artefakt och människa (de är ju för oss vi skapar och utformar föremålen). Ergonomi som forskningsområde tillkom då man insåg de ekonomiska konsekvenserna för arbetsskador. Monotont och tungt industriarbete skapade förslitningsskador på ryggar, axlar, knäleder m.m. Utslitna kroppar och sjukskrivningar blev stora kostnader för företagen och var givetvis tragiskt ur en rent mänsklig aspekt. Designern som söker kunskap inom ergonomin studerar anatomi och fysiologi (kroppsdelarnas förhållanden, leder, skelett och muskler, kroppsrörelser m.m.). Vad är det som händer i kroppen när hon utför ett visst arbete? Vilka kroppsdelar påverkas? Hur rör sig kroppens leder, muskler och skelett? Hon ställer sig frågan: Kan arbetsmomentet anpassas så att belastning m.m. underlättas utifrån kroppens förmåga och begränsningar? Psykologiska och mentala förhållanden påverkar både den mentala och fysiska hälsan. Ensidigt arbete och ensamarbete kan skapa tristess och depressioner. Stress och utbrändhet (av alltför stor psykisk ansträngning) kan vissa sig fysiskt i att vi tillfälligt tappar minnet och får diffusa smärtor i bröstet. Ergonomi är ett både betydelsefullt och stort område. För att få det hanterbart delas det in de mindre områdena kraft-, informationsoch synergonomi.

Ergonomi: ”Läran om människan i arbete; samspelet mellan människan och arbetsredskapen.” NE

DESIGN

143


Kraftergonomi Kraftergonomi är den del av ergonomin som sysslar med arbetsställningar och rörelser, alltså det som styrs av hur människan använder sina krafter, samt hur yttre krafter påverkar kroppen. Konstruktion av en arbetsstol vid dator är exempel på hur man utnyttjar kraftergonomi för att stolen ska få de mått och inställningsmöjligheter som belastar kroppen så lite som möjligt. Ergonomiskt utformade handverktyg som vinkelslipar och skruvmejslar är andra exempel på man utnyttjar kraftergonomi. Även inom vårdyrkena (tunga lyft) och i detaljhandeln (monotont arbete) utnyttjar man kraftergonomi för att minska belastningsskadorna. Det är inte arbete och rörelser i sig som är problemet. Människan är skapad för fysisk aktivitet. Det är felaktig, monoton och för hög belastning som skapar problem. Det finns ett antal analysmetoder för att identifiera arbetsmoment som kan ge arbetsskador. En heter Hierarkisk uppgiftsanalays, HTA, och som går ut på att man systematiskt beskriver hur en uppgift utförs och ställer upp ett hierarkiskt schema. Ett exempel visas i bilden.

bild ska ritas om. Kan jag få din skiss, Johnny?/F

En HTA över processen att baka bröd.

144

DESIGN


En annan metod, RULA (Rapid Upper Limb Assessment) utformades 1992 av ECC (European Economic Community´s) analyseras vinklar, vridningar m.m. på olika kroppsdelar under olika arbetsmoment. Dessa poängsätts efter hur pass väl de är lämpliga för kroppen. En summering av poängen anger hur lämpligt det utförda arbetet är. PLIBEL, Plan för identifiering av belastningsfaktorer som kan innebära skadlig inverkan, är en metod som Arbetarskyddsstyrelsen tog fram 1985. Man utgår från en kroppsdel, exempelvis ryggen, och genom ett frågeschema identifieras de belastningsfaktorer som kan ge skador. ASA, Arbetssäkerhetsanalys, är en metod som identifierar riskerna och väger dem mot sannolikheten för att de inträffar. Metoden utgår från checklistor för att riskerna ska identifieras och undersökas dels under normala förhållanden och dels om något speciellt inträffar, exempelvis driftstopp. Hålls nacken långvarigt

eller återkommande

a) framåtböjd mer än 20°? b) sidoböjd eller vriden mer än 15°? c) kraftigt vriden, mer än 45°? d) bakåtböjd?

Exempel på skador och riskkällor Skada

Riskkälla

Klämskada

Rörliga maskindelar Trångt arbetsutrymme Olämpligt verktyg

Exempel på PLIBEL-frågor för att identifiera arbetsmoment som kan ge nackskador.

DESIGN

145


Informationsergonomi Informationsergonomi som också kallas kognitiv ergonomi, handlar om det mentala samspelet mellan människa och maskin. Ett exempel på detta är hur information från en instrumentpanel uppfattas av människan och hur informationen förs tillbaka till maskinen. Ett skjutreglage exempelvis förväntar vi oss ska fungera så att man ökar effekten eller volymen genom att föra den åt höger (eller uppåt). Informationsergonomi kräver kunskaper om hur vi tolkar den information som når oss via syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Billjud från blinkers, tuta eller varning för att dörren är öppen är några exempel. Andra exempel är gränssnittet på alla appar. Det är mentala psykologiska faktorer eftersom det till stor del handlar om mer eller mindre medvetna förväntningar på maskiner och liknande föremål.

146

DESIGN


Synergonomi Synergonomi innebär att man utnyttjar kunskapen om kraft- och informationsergonomi på just synens funktion. En god synergonomi betyder att vi undviker ställningar där huvudet fixeras i ett läge (t.ex. när vi försöker undvika reflexioner på datorskärmen), att vi slipper svårlästa texter (t.ex. för små bokstäver) eller dålig belysning. Belysning är ett stort problem på många arbetsplatser. För lite ljus, för dåliga kontraster, reflektioner, irriterande skuggor m.m. skapar trötthet. För en god belysning bör följande faktorer vara uppfyllda: 1) Tillräcklig belysning. Ljuset ska vara tillräckligt starkt för de arbetsuppgifter som ska utföras. (Se sidan 00.) 2) Ljuset ska vara harmoniskt fördelat, d.v.s. kontrasterna mellan ljusa och mörka ytor i ett rum ska vara ”lagom”. Är kontrasterna för svaga upplevs miljön som matt och trist och är de för starka upplevs miljön som hård. 3) Ljuset ska inte blända. 4) Ljuset ska komma i rätt riktning så att man undviker irriterande reflektioner. 5) Skuggorna ska återge föremålen i miljön på ett sätt att de inte ser förvanskade ut. 6) God färgåtergivning, Färgåtergivningsindex (Ra-värdet, se sidan 00) ska vara mer än 80. 7) Ljuset ska vara fritt från flimmer.

Rickard fixar du bildexmpel med bra och dålig kontrast?/F

DESIGN

147


Fakta: Funktionsnedsättning är inget handikapp För många människor som har någon form av funktionsnedsättning uppfattas begreppet handikapp som nedsättande. Det är också missvisande eftersom det används som en egenskap. Socialstyrelsen beslöt 2007 att inte använda begreppet handikapp utan definierar två ord som bättre beskriver företeelsen, nämligen funktionsnedsättning och funktionshinder: Funktionsnedsättning: Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder: Den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i förhållande till omgivningen. Tidigare användes alltså begreppet handikapp som synonym till funktionshinder. Det användes dock ofta missvisande, och beskrevs som en egenskap: ”NN är handikappad.” Numera kopplar man samman funktionsnedsättning med den miljö vi verkar i. En funktionsnedsättning är bara ett hinder under vissa omständigheter, och kan i regel reduceras med hjälpmedel. En konsekvens av det nya språkbruket är alltså att funktionshinder är något som uppstår i miljöer som inte är anpassade för funktionsnedsättningen. Med dessa definitioner blir vi alla funktionsnedsatta om vi bryter ett ben. Att funktionen är nedsatt behöver inte innebära ett funktionshinder. Det beror på omgivningen och situationen, att sitta och ligga är inget hinder för den med brutet ben. Och med hjälpmedel kan vi också förflytta oss. Samma gäller för den som är exempelvis närsynt. Funktionshindret uppstår först då denne behöver se föremål på ett visst avstånd, vilket lätt avhjälps med glasögon. För närseende är funktionsnedsättningen inget hinder. Skapande av hjälpmedel är ett viktigt område för designer och som kräver speciell kunskap och förståelse för vad funktionsnedsättningen innebär.

Hörapparat. 148

DESIGN

Den brittiske fysikern Stephen Hawking har drabbats av ett stort antal funktionsnedsättningar p.g.a. sjukdom. Men med hjälpmedel har han kunnat fortsätta forska och föreläsa och är ett världsnamn inom kosmologin.


Arbetsuppgifter 10.1 Gör en hierarkisk uppgiftsanalys av någon av dessa aktiviteter:

Läsa och svara på e-post

Skicka en bok till en kompis genom posten.

Installera en ny app på smartphone eller pekdator (surfplatta)

Koka kaffe

10.2 På de flesta moderna hushållsmaskiner får man instruktioner

och valmöjligheter genom enkla symboler. Studera symbolerna på någon sådan maskin (disk, tvätt, micro m.m.). Fotografera eller rita av symbolerna och försök komma på annorlunda/bättre alternativ. Presentera resultatet för en grupp klasskompisar och diskutera dina förändringar. 10.3 Skissa enkla symboler som så tydligt som möjligt anger

• varning för att man glömt stänga dörr

• att man måste köpa biljett innan man stiger på tåget

• att man inte ska bygga varuberg framför kassan

• att man ska tvätta händerna med sprit i förkylningstider

• varning för att sladden till ett strykjärn inte är bortkopplad

• kassörskan inte kommer åt kontanterna som finns i butiken

• varning för att köra på vintervägen utan fyrhjulsdrift

• syra alltid ska hällas i vatten, aldrig tvärtom

Välj någon eller några av uppgifterna och redovisa för klasskompisar. Diskutera ev förbättringar.

10.4 Här följer några uppgifter som kräver en serie symboler och/el-

ler korta textinstruktioner. Välj någon av dem. Minimera symbolerna och använd så korta texter som möjligt för att visa

• hur man läser en bok för någon som aldrig sett en bok förut

• hur man scannar matvaror

• hur man borrar ett hål i en vägg, sätter i en plugg och därefter en skruv

• hur man sågar ner ett träd så att det faller som man vill (läs på Internet hur man gör)

DESIGN

149


11. FORM- och Designhistoria Design som begrepp utvecklades först på 1900-talet, men har en lång historia. I dagens formskapande kan man hitta spår av konstnärliga strömningar som utvecklades mycket tidigt i människans historia.


Vad är formgivningshistoria? Det finns flera problem och svårigheter med att definiera och beskriva formgivningshistoria. En av svårigheterna ligger i att den svenska formhistorien skiljer sig något från de övriga europeiska och självklart även från den övriga världens formutveckling. Problemet dyker också upp om vilken sorts formhistoria man vill berätta. Ska man begränsa sig till möbler och inredning eller ska det inkludera arkitektur, bilar, kretskort, datorer, förpackningar, reklamblad och kläder? Ett tredje problem är vilken socialgrupps historia det är som ska beskrivas. Är det ur ett borgar- eller arbetarperspektiv? Handlar det om slott eller kojor, rutiga skjortor eller haute couture? Naturligtvis finns det också andra typer av perspektiv att lägga på formhistorien, t.ex. genusperspektiv och relation till övriga konstuttryck. Dessutom är begrepp som formgivning, konst, design, mode och hantverk mycket svårfångade. Denna formhistoria är västerländsk och med viss koncentration på den svenska. Västerländsk formgivning har i alla tider påverkats av formgivning från andra delar av världen,

Kulturers förändring och utveckling

Vasilijkatedralen i Moskva.

t.ex. hämtade det första västerländska samhället, den grekiska antiken, mycken kunskap från Egypten, bl.a. formkunskap, matematik och byggnadsteknik. Formgivningen kommer att handla mer om möbel- och inredningsdesign än mode, arkitektur, produktdesign och industridesign. Vi kommer dock att beröra alla formgivningsgrenarna, för att få en bredare bild och visa hur mycket som hänger samman. Korsbefruktningarna har varit många. Runt sekelskiftet 1900 var det ofta arkitekterna som bidrog med nya inredningsmodeller. Dessutom har industridesignen, t.ex. bilar, flygplan, raketer och båtar, i stor utsträckning påverkat möbeldesignen. Man kan inte beskriva en historia om föremålens utseende utan att beröra andra närliggande områden. Formgivning är ingen isolerad företeelse utan är beroende av samhällets övriga utveckling, politisk och religiös, teknik- och materialutveckling. Andra faktorer, som livsstilar och populärmusik, har givetvis också påverkat formuttrycken och utvecklingen.

Formgivningshistorien är alltså ingen isolerad företeelse, utan utvecklingen har skett i samklang med den övriga utvecklingen, t.ex. vetenskap, teknik, språkliga och sociala. Människans behov av förbättring och förändring av livsbetingelserna ligger till grund för hela den kulturella utvecklingen. Matematik har varit en viktig förutsättning för teknikutvecklingen liksom teknikutveckling varit förutsättning för formgivningen och estetiken. Uttrycket, kommunikationsmedlet, är en annan viktig faktor för kulturutvecklingen. Det gäller inte bara kommunikation i form av tal- och skriftspråket utan även det sätt som vi berättar om vilka vi är och vill vara (t.ex. religiös åskådning eller social status) i kläder och andra ägodelar. Det har inte alltid varit ett tydligt orsak- och verkan-förlopp. Behoven kan lika väl uppstå ur nya tekniska möjligheter, och teknisk kunskap erfordras när nya estetiska motiv ska uppnås. Det kan lätt bli en diskussion om vad som är hönan och vad som är ägget, men kanske är det just så man ska se formgivningshistorien, som en korsbefruktning ur flera discipliner.

Från jägare och samlare till jordbrukare

Under den långa period av mänskligheten som vi var ”jägare och samlare” levde människorna sitt liv i grottor och i flyttbara tält. De jagade med spjut och pilbåge, fiskade med ljuster, färdades på kanoter av urholkade trädstammar, byggde fällor, samlade nötter, frukter och annat ätbart i flätade korgar. Kläder tillverkades av djurhudar. Man använder senor och växtfibrer till att sammanfoga naturmaterialen sten, trä, ben och djurhudar till redskap. De flesta föremål av naturmaterial har naturligtvis gått förlorade, det är mest stenverktyg som överlevt årtusendena.

Tempel i Thailand.

DESIGN

151


En vanlig syn på stenåldersmänniskan är att det hårda livet under denna period inte möjliggjorde något annat än ett hårt och arbetsamt liv för att få mat och skydd för dagen. Men många fynd och senare tids forskning visar på annat. På flera platser var villebråd och övrig mattillgång så riklig att stenåldersmänniskan hade mer fritid än dagens människor. Tid och omsorg har lagts ner på dekorationer på kläder, smycken, redskap och amuletter. Det är häpnadsväckande vilken hantverksskicklighet och formkänsla flera av dessa föremål uppvisar. Stenåldersmänniskorna levde nära den ännu inte tämjda och kultiverade naturen och mer eller mindre för dagen då lagring och konservering av mat inte utvecklats. De flyttade ofta eftersom maten sinade på den plats de levde. Detta nomadliv förutsatte att de inte hade fler föremål än att de kunde ta dem med sig när de flyttade.

De första stenyxorna hade inget hål för skaftet, utan hade ett trä eller benskaft runt om yxhuvudet.

En vass egg kan fås av att slå en sten mot en annan sten t.ex. flinta. Flisorna blir så vassa att man kan tälja eller skära genom djurhudar. Stenåldersmänniskorna lärde sig att forma flinta till knivar, pil- och spjutspetsar. Man lärde sig också slipa stenen till släta former. Behovet att lagra mat och utsäden kom först när människan började leva i jordbrukssamhällen för ca 10 000 år 152

DESIGN

sedan. I jordbrukssamhället lärde man sig att planera inför årets skörd med röjning av åkermark, sådd och skörd. Denna förändring av livsbetingelserna medförde nya produkter och förbättringar av gamla. Man lärde sig bl.a. att tämja dragdjur till plogen. Behovet av lerkärl för förvaring växte. Under den yngre stenåldern kunde man visserligen forma och bränna leran, men under jordbrukssamhället kunde man använda sig av mer stationär keramiktillverkning. Med drejskivan och mer avancerade brännugnar kunde man nu forma leran till allt mer hållbara kärl. Det var runt de stora floderna Nilen, Eufrat och Tigris som jordbrukssamhällena utvecklades först. Man utnyttjade att floderna svämmade över regelbundet och gav ny näring (slam) åt åkrarna. Man lärde sig då att kontrollera vattnet med dammar och bevattningssystem, och kunde på så sätt trygga det årliga vatten- och näringsbehovet. Med jordbrukssamhället blev livet på ett plan mer komplicerat. Det nya sättet att leva krävde fler avancerade föremål och mer planering. Med jordbrukssamhällena kom specialisterna. Någon blev specialist på att dreja keramikkärl, någon annan på bevattning, en annan vävde tyg. Man blev beroende av varandra på ett helt annat sätt när handel mellan personer och samhällen blev livsviktigt. Transporter på land var långsamma och besvärliga. Handeln över vatten var betydligt enklare och snabbare, och möjliggjorde transporter av allt större kvantiteter. De goda vattenvägarna, rikedomen på öar och långa kuster, bidrog starkt till att allt fler städer runt Medelhavet utvecklades.

Formerna

Symbolspråket är en viktig informationskälla för nutida historiker och arkeologer. Vanligtvis ger man symboler, amuletter och dekorationer en magisk eller religiös innebörd. Ovisshet genererar dock gärna spekulation. Kanske kan man också se symbolerna konkretare än så. Den förhistoriska män-

niskan hade väl ett tanke- och känsloliv precis som vi? Kanske ville hon gestalta livets svårbegripliga skeenden som sexualitet och död, ungefär som dagens konstnärer har ett behov av? Kanske kan djursymboler säga något om djurens verkliga beteenden, viktig information för nästkommande generation jägare? I vilket fall som helst är det inte helt rätt att beskriva den förhistoriska människans konst som primitiv, då formkunskapen, formkänslan, uttryck och hantverkskunskap inger stor respekt och stort intresse än idag. Redan innan jordbrukssamhällenas intåg ser man en förståelse för formers regelbundenhet och symmetri genom de regelbundna upprepningar, förenklingar och uppstramningar av formerna som visar på ett intresse för grundformerna. Man brukar ange de första konstverken till 40 000 år f.Kr. I flera av dessa tidiga kultföremål känner man igen typiskt grundläggande formgivningsformer: klotet, äggformen och konen. Studerar man keramik från de tidiga högkulturerna (bofasta jordbrukssamhällen), t.ex. Mesopotamien, kan man se att förståelsen för de geometriska formerna och formvarianterna var god. Cirkeln, ovalen, spiralformen m.m. förekommer i näst intill perfekta upprepningar över de skålformade ytorna.

Venus från Willendorf.


Antiken 3000 f.Kr. – 500 e.Kr.

Redan de gamla egyptierna hade utvecklat matematiken och geometrin och hade en väl utvecklad teknisk kunskap för ett noggrant precisionsarbete. Även om tekniken var enkel var den ofta genialisk, t.ex. snörpassare för att mäta avstånd, vattenpass för att väga in i höjdled och hävstänger för att underlätta kraftöverföringen och arbetet. Filosoferna och matematikerna under antiken ansåg de matematiska talförhållandet som den stora skönheten. Skönheten fanns i grundformerna och dess förhållande till varandra. Harmoni i skulpturer och byggnader uppstod dock inte i en avsaknad av kontraster (motsatser) utan ur en jämvikt av motsatser, t.ex. en jämvikt mellan grundformerna cirkel och triangel.

Ett antikt grekiskt tempel med välavvägda proportioner. Kontrasterna väger upp varandra. Dorisk kolonnordning.

Arkitekterna gjorde noggranna beräkningar så att proportionerna mellan kolonnernas längd och tjocklek skulle fungera till takets bredd och tjocklek. Parthenon på Akropolis byggdes åt skyddsgudinnan Atena mellan åren 447 och 432 f. Kr. Parthenon har doriska kolonner som smalnar av överst innan de övergår i en skålform. De joniska och korintiska kolonnerna är raka och med fler dekorationer överst, s.k. kapitäler.

Romarna utvecklade grekernas arkitektur och lärde sig att bygga bärande valvbågar. De kunde då bygga sina berömda akvedukter, men även broar och kupolförsedda tempel. Kupolerna konkurrerade delvis ut kolonnerna. Pantheon i Rom byggdes 120 e.Kr. och har en fantastisk kupol som mäter 43 m i diameter och har en rund öppning högst upp som släpper in ljus till templet.

Antika vaser visar på fin känsla för proportioner och var ofta dekorerade med bilder ur den grekiska mytologin.

Det gyllene snittet, ett matematiskt förhållande mellan ytor, låg till en grund för denna matematiska skönhet. Bärande kolonner var ett viktigt inslag som möjliggjorde en ny typ av byggnader. De första templen med bärande kolonner byggdes redan på 600-talet f.Kr.

Ett rikt utsmyckat korintiskt kapitäl, dock något slitet.

DESIGN

153


Medeltiden 500–1400 e.Kr.

Religionen (kristendomen) och kyrkan hade stor betydelse för människan under medeltiden. Kyrkobyggandet började i Europa på 900-talet. Mängder av arbetsmaterial och arbetstimmar lades ner och snart fanns det en kyrka i varje by. Under den tidiga medeltiden byggde man i s.k. romansk stil där takvalv, fönster och portaler formades till halvcirkelformade bågar. Kyrkornas tak bars upp av tjocka stenväggar och konstruktionen tillät endast mindre fönster.

Ringmuren i Visby. Den medeltida staden skyddades ofta av en ringmur. Staden var centraliserad med kyrka och torg i mitten. Handelsmän och hantverkarna hade närhet och utbyte av varandra.

I mitten av 1100-talet inträder den gotiska perioden och man lär sig att bygga med stödjande bågar, s.k. strävbågar, som kunde placeras utanför väggen. Dessa gjorde att man kunde avlasta en del av väggarnas bärande funktion. När väggarna inte längre hade samma krav att bära upp taket, kunde man göra dem mycket tunnare och sätta in större fönster. Kyrkorna och katedralerna fick därför mer rymd, de blev mycket högre och ljusare än under den romanska perioden.

Den gotiska kyrkan och katedralen kunde därför dekoreras i en helt annan omfattning än den romanska. Hela historier och berättelser utspelar sig på den detaljrika gotiska fasaden och även på de stora fönsterglasen. Den massiva, tunga romanska stilen har en utbredning i sidled medan den luftiga gotiska stilen strävar uppåt.

Domen i Milano. Från den gotiska perioden byggdes katedraler av gigantiska mått, som än i dag kan tävla med sin storlek. Notera den uppåtsträvande formrörelsen.

Lunds domkyrkas absid. I typisk romansk stil, tungt och med en rörelseriktning i sidled.

Man kunde nu med hjälp av strävbågar ersätta den romanska rundbågestilen med den gotiska spetsbågestilen.

154

DESIGN

Den gotiska perioden är inte så väl representerad i Sverige. Däremot finns denna fantastiska lilla gotiska tegelkyrka i vårt grannland Litauen.


Renässansen 1400- och 1500-talet e.Kr.

Renässansens arkitekter ansåg att den gotiska arkitekturen var alldeles för plottrig och överdekorerad. Arkitekterna letade sig bakåt i tiden och upptäckte de antika idealen och formproportionerna på nytt. Renässans betyder just pånyttfödelse. Det var en pånyttfödelse av den kulturella höjdpunkt som de ansåg att antiken var, där bl.a. människan, matematiken och naturvetenskapen stod i fokus snarare än den Gud som som varit så central under medeltiden.

Renässansens arkitekter studerade de antika byggnadernas balans och harmoni och de geometriska och matematiska storleksförhållandena. Oron från gotiken skulle räknas, analyseras och balanseras bort. Människan skulle kontrollera och behärska sina former och byggnader (även naturen och den övriga konsten). Arkitekterna byggde nu inte bara på beställning åt kyrkan med stora katedraler, utan även åt förmögna han-

delsmän som ville utveckla kulturen och samhället i en annan riktning än kyrkan. Storheter som Leonardo da Vinci och Michelangelo verkade under renässansen. Da Vinci var arkitekt, konstnär och uppfinnare i en och samma person och är den som bäst förkroppsligar renässansidealen, d.v.s. människan som den allkunniga och allvetande, en som kunde förena konst, matematik och teknik.

Balanserade formförhållanden. Väl avvägda lådor och kuber, cylindrar och åttkanter i harmoniskt förhållande till varandra.

Flera slott och borgar byggdes i Sverige under renässansen bl.a. detta, Vittskövle slott. Dock har många av dem byggts om och på under tidens lopp. Slottets vänstra mer dekorerade torn tillhör en mycket senare tidsepok.

DESIGN

155


Barocken 1600-talet

Svängningar mellan detaljrika dekorationer och stränga harmonier finns genom hela formhistorien. I nästa stora stilepok, barocken, ser vi hur pendeln svänger tillbaka och utsmyckningar och dekorationer blir på modet igen. De kantiga och raka linjerna och formerna under renässansen bågnade och svällde ut under barocken. Dekorationer i mängder återkom. Både fasader och interiörer smyckades med reliefer och skulpturer. Barockens former är svulstiga, färgerna i guld och rosa, något som en del människor idag kan ha problem att förlika sig med. Exempel på barock i Sverige, gravkoret på Riddarholmskyrkan. Andra exempel är Riddarhuset samt Stockholms slott och Drottningholms slott.

Rokokon 1700-talet

Rokokon utvecklade barockens ornament med sitt bågnande och livliga formspråk. Rokokon är dock vanligare som inredningsstil än som en arkitekturstil. Rokokon är om möjligt än mer dekadent än barocken, man undvek nästan helt tunga, stabila och kantiga former och färgerna var närmast pastell.

Medan renässansen såg ett humanistiskt ideal och ett engagemang för den vanliga människan var rokokon en stil för den rika adeln och kritiserades senare för sin dekadens, verklighetsflykt, ytlighet och överkonsumtion, inte minst i hovet runt franska drottningen Marie Antoinette. Barocken fanns i hela Europa medan rokokon var tydligast i Frankrike.

De olika stilarna genomsyrade all formgivning. Här nedan ser vi olika möbeldetaljer. Ett medeltida stolsben i rundbågestil och ett enklare ryggstöd i spetsbåge. Ett renässansstolsben med välavvägda proportioner, ett rikt utsnidat, stabilt och ”muskulöst” (likt ett lejon med lejontassar) i barock och ett graciöst i rokoko.

Rocaille, ett vanligt förekommande mönster under rokokon.

156

DESIGN


Nyklassicism I och med utgrävningarna av Pompeji som påbörjades under mitten av 1700-talet, blir intresset för den antika geometrin och arkitekturen på nytt stort och pendeln slår tillbaka med den nya stilen nyklassicism. Nyklassicismen hämtar åter inspiration från antiken, men även ur renässansens formideal med symmetri och harmonier. Byggnader och inredning stramas åter upp. Nyklassicismens arkitekter inspireras särskilt av de välproportionerliga renässansslotten. Påverkan från antiken gick väldigt långt och man tog t.o.m. upp typiska antika byggnadselement som kolonner med kapitäler och pilastrar. Dessa byggnadselement hade inte använts på väldigt länge och historiska lån av detta slag kom i framtiden att bli allt vanligare.

1800-tal – stil­bland­ning

Industrialismen

Det är nästan så att under hela formhistorien svänger uttrycket mellan två ytterligheter, sträng geometri och detaljrika dekorationer. Pendeln svänger på nytt tillbaka under en kort period i början av 1800-talet. Runt om i Europa finns ett nytt intresse för både barockens och gotikens dekorationer. Denna gång blandas gotiken och barocken med den mer stilrena renässansen och man talar om en stil som kal�las eklekticism, d.v.s. stilblandning. Även former av stilblandning blir allt vanligare framöver.

Skönhet i glas och stål

Maskinens benparti i nyrokoko.

Byggtekniker, material och tillverkningssätt utvecklades starkt under 1800-talet. Tillverkning skedde i allt större utsträckning i fabriker. Industrialismen medförde en mekanisering av arbetet, där maskiner i allt större omfattning utförde arbetsmomenten. För att maskinerna ska kunna arbeta effektivt standardiserades mått och material. Produktionen effektiviserades och formerna stramades upp på nytt. Särskilt stålindustrin utvecklas och man kunde nu armera betong-

en med järn- och stålstänger och få en hållbar och bärande konstruktion. Industrialismen medförde även annan utveckling inom byggnationen, t.ex. Eiffeltornet byggdes helt i stål och Kristallpalatset, ett gigantiskt mässområde i glas, hölls ihop av en stålkonstuktion. Industrialismen börjar i Storbritannien kring sekelskiftet 1800 och fortsätter att utvecklas fram till 1970-talet. De flesta hantverksyrken effektiviseras och industrialiseras, först ståloch textiltillverkning och senare glas-, trämöbel-, keramiktillverkning. Industrialismen är den tredje stora omvälvande epoken i mänsklighetens historia. Från jägare och samlare hade människan blivit jordbrukare, livsbetingelserna förändrades ytterligare en gång radikalt med industrialismen, städer växte och människorna flyttade in till fabriksarbete och lämnade sitt jordbruk.

Eiffeltornet, en gigantisk stålkonstruktion. DESIGN

157


Arts and crafts move­ment 1860–1900

Under senare delen av 1800-talet växte och utvecklades industrialismen. Det skedde först i Storbritannien där människorna flyttade bort från landet och in till de allt större och växande industristäderna. Människornas omgivningar och boendemiljöer förändrades från bondens storfamilj till om möjligt än mer trångbodda och smutsigare boendemiljöer i städerna. Gatorna var fulla av dynga och luften, från ett otal fabriksskorstenar i London och de andra brittiska industristäderna, var mycket dålig. Smutsen från industrierna och gatorna samt arbetarnas dåliga arbetsvillkor och arbetsmiljö fick två brittiska konstprofiler, John Ruskin och William Morris, att tänka tillbaka till den medeltida staden där hantverkarna var beroende av varandras arbeten och då hantverket och materialkännedom var centrala livsbetingelser. Dessa båda beskyddare av hantverket startade ”Arts and Crafts-rörelsen” i mitten på 1850-talet. De tidiga industriellt och serietillverkade produkterna tillverkades med så enkel och effektiv (materialoch kostnadseffektiv) form som då var möjligt. Konstnärer och hantverkare gjorde fortfarande dekorationer och ornament (t.ex. på fundament) som sattes till efteråt på de industritillverkade föremålen som om de var en sorts rester/minnen från ett svunnet hantverk. När dekorationerna inte var integrerade med den övriga formgivningen upplevdes formgivningen splittrad och dekoren kändes påklistrad. Dekoren och ornamenten spelade inte med i den övriga formgivningen som det varit brukligt innan industrialismen.

Materialens egenskaper

Ruskin och Morris ideal var den medeltida byn och dess hantverkare. Den medeltida hantverkaren behärskade tekniken och materialen. Han (sällan hon) lät materialets egenskaper bli möjligheter och begränsning158

DESIGN

ar för formgivningen. T.ex. träets fiber, hårdhet och lämplighet fick vägleda utformningen av föremålet. För smeden påverkades formgivningen av hans hantverkskunskaper (fingertoppskänsla) för hammaren/släggan och järnet som skulle smidas. Han visste hur mycket värme som skulle tillsättas för de olika arbetsmomenten. Han kände sitt material och dess begränsningar.

Hantverk och estetik som social reform

Ruskin och Morris menade att hantverket skulle synas i produkten, bära spår efter handens och verktygens förfarande, t.ex. märken efter hammarslag i metallsmide, yxhugg i timmer mm. Att hantverksspåren skulle synas var av ideologisk art, de ville tydligt vissa sitt förhållningssätt, i motsatts till industritillverkade produkters allt slätare ytor och anonyma former. Att formgivarens ideologiska hållning syns i produkten är något som genomsyrar hela den moderna formgivningshistorien. Att stilen/uttrycket (även när det inte är hantverket som är idealet) berättar något om konstnärens tankar, idéer och förhållningssätt visar sig inte bara i kläder eller musik, utan inom all formgivning. Att formgivning kan hjälpa till att skapa ett bättre samhälle, samt att ideologiska förhållningssätt kan uttryckas i formen, delar Morris och Ruskin med många konstnärer och formgivare under hela den moderna och postmoderna tiden ända fram till våra dagar. Morris var socialist och ville förbättra de sociala och estetiska villkoren för industriarbetaren. Han menade inte bara att industrialismen medförde dålig arbetsmiljö utan även att maskinen och mekaniseringen av arbetet förslavade människan. Människan var inte längre fri, kreativ och rörlig utan hon blev till en del eller en förlängning av maskinen. I hantverket var inte människan slav under maskinen.

Estetiken skulle vara en av de krafter som förbättrar villkoren för människorna. Många menar att detta är en ny viktig epok i formgivningshistorien, genom att ett tydligare medvetet förhållningssätt gestaltas i produkterna, nästan som om att idéen om föremålet eller stilen var viktigare än själva föremålets funktion. De tidskrävande hantverksmetoderna blev tyvärr för dyra för industriarbetaren och kunde då inte uppfylla Ruskins sociala engagemang. Så i någon mening blev inte Morris och Ruskins sociala visioner förverkligade.


Jugend, Art Nouveau, Liberty, Secession 1895–1917

Varor som förut tillverkats för hand av skickliga hantverkare kunde framställas allt snabbare och billigare industriellt. Hantverkarnas skicklighet var därför inte längre lika eftertraktad. Jugendformgivarna var inte bakåtsträvare likt Morris och Ruskin utan var mer optimistiska inför vad framtiden kunde erbjuda. De intresserade sig för hur industrin och maskinerna kunde underlätta arbetet, hur ny teknik kunde skapa ny formgivning och därför tänka sig att formge produkter för massproduktion. De ville skapa en ny formgivning för den nya tiden.

Jugendformgivarna hämtade ofta sin inspiration från naturen.

De europeiska städerna växer och utvecklas. I Paris blir man först med sitt tunnelbanenät 1901. De första tunnelbanenedgångarna i stilen Art Nouveau.

Jugend skiljer sig mot Art and Craftsrörelsen genom att jugend är än mer konceptuell på så sätt att materialen och teknikerna är underordnade den konstnärliga idén. Idéerna byggde ofta på former inspirerade av naturen, växandet och kroppen. T.ex. använde de sig av spiralformen och virvelvinden som är former hämtade från naturen. Jugendkonstnärerna tänkte i helheter och inredde ofta hela rum eller byggnader där allt kunde vara organiskt ringlande och växande. Jugendstilen går under olika namn i olika delar av Europa och det kan därför bli lite förvirrande språkbruk. Stilen går under namnet Jugend i Tyskland, Secession i Österrike, Art Nouveau i Frankrike och Liberty i Italien. Alla stilarna hade naturligtvis sina lo-

kala särdrag, som t.ex. Victor Hortas fantastiska trappuppgångar från Holland och Gaudis gigantiska katedral Sagrada Família i Spanien. En motreaktion mot dessa organiska former kom 1910 då de naturinspirerade formerna ersattes av rätare linjer och geometriska former. Charles Rennie Mackintosh från Skottland hade redan tidigare påbörjat detta arbete med sin geometriska och stramare variant av jugend. Att skapa dessa organiska naturformer i den tidiga industrialismen kan kanske uppfattas lite motsägelsefullt. Men man kan nog se det både som en motreaktion och ett anammande av maskinen, eller ett försök att bibehålla den tidens konstnärliga värden i industrialismen. Att idén var överordnat materialet kan man tydligt se när man framställer slingriga organiska former i hård och svårbearbetad metall, som i tunnelbanenedgångarna i Paris. Det var när eldriftens infördes som tunnelbanorna började byggas. I Paris började tunnelbanan byggas 1900.

Casa Milà i Barcelona av Antoni Gaudí. Färdigställd 1912.

DESIGN

159


Arts and Crafts och jugend i Sverige Arts and Crafts-rörelsens idéer kom till Sverige via Ellen Kay och makarna Carl och Karin Larsson i Sundborn. Det var i Carl Larssons bok ”Ett hem” han visade sina akvareller på heminteriörer och då som Ellen Kay fick upp ögonen för heminredning och estetikens möjlighet att skapa ett bättre liv för människor. Det var huvudsakligen Karin Larsson som formgivit det hem som Carl målat. Det var hennes hemvävda textilier, möbler, kompositioner och arrangemang. Det är dock först på senare tid som Karin Larsson fått den uppmärksamhet hon förtjänar. På många sätt är det hon som gjort stora delar av kompositionen, ljus och färgsättning m.m. i Carls världsberömda bilder. Även Karin Larsson hade rötter i naturen och allmogen och tog intryck av den övriga europeiska samtida formgivningen. I Ellen Keys skrift ”Skönhet för alla” skrev hon om att skönheten i vardagen är en rättighet för alla och en vacker och praktisk miljö skapar harmoniska människor, något som påminde starkt om den sociala estetik som beskrivs i Ruskins idéer.

Stiliserade blommor. Typiskt för ett jugendmönster.

160

DESIGN

Karin och Carl Larssons hem i Dalarna.

Ljusa och luftiga naturfärger

Detta var i en tid då nationalstaten bildades, fosterlandet och tron på att det var omgivningarna och naturen som formade individen. A&C-rörelsens och jugendstilens intresse för naturen och dess former i både möbler och mönster försvenskades genom att man utvecklade former utifrån den lokala svenska naturen, t.ex. vallmon, näckrosen, maskrosen och kastanjen. Det skulle vara ljusa, friska och blonda färger och naturen utomhus skulle få kontakt och återges i mönster och färger inomhus. Inspirationen och förebilden för Ruskin var den medeltida hantverksstaden, medan i Sverige kom en stor del av inspirationen från naturen och den folkliga allmogekonsten. När fler och fler människor flyttar in till städerna kände många en saknad över att landsbygdens särdrag och bondekulturen skulle gå förlorad. Därför inrättades en mängd hembygdsföreningar och hembygdsgårdar runt om i Sverige som tog tillvara sin lokala variant av allmogen med bruksföremål, folkdräkter och allmogemöbler.

Biologiska museet, Stockholm. Porten klädd i ornamentik inspirerad av vikingatiden.

Nordiska museets samlingar av kulturhistoriska föremål från hela Sverige invigdes 1880. Mittemot ligger Skansen, ”det lilla Sverige” som invigdes 1891 med representativa byggnader och miljöer från hela Bondesverige.

Svensk Nationalroman­tik Det bevaras givetvis inte bara under industrialismen, utan det byggs även mängder nytt. Nu byggs det inte för adeln som tidigare utan för den nya tidens industrisamhällen med skolor, sjukhus och industrier. Bevarandet av allmogen, tillsammans med industrialismens praktiska och enkla arkitektur och med inspiration från jugendstilen, utmynnar i en stilblandning runt sekelskiftet 1900 som kom att kallas nationalromantiken. En stor del av Stockholm byggs i denna nationalromantiska stil.


Ingenjör, en ny yrkeskår I och med industrialismens utveckling växte en ny yrkesgrupp sig allt större och betydelsefullare, nämligen ingenjörerna. Ingenjörerna såg de stora möjligheterna till utveckling och en bättre framtid i industrialismen och med maskinerna. De såg maskinen (tvärtemot Ruskin) som den stora befriaren från det eviga mänskliga slitet som jordbruket hållt fast människorna i. Maskinen skulle rädda människorna från fattigdomen och det eviga slavgörat. Före sekelskiftet var det vanligt att gestalta nymodigheterna (maskinerna) med historiska referenser i form av blad- och linjeornamentik. De första järnspisarna, symaskinerna och telefonerna är exempel på varor som utsmyckades med blom- och bladornamentik i snirklat utformade järn- och plåtarbeten. Även byggnadsingenjörerna använde sig av historiska former. Värden som proportioner och harmonilära såg byggingenjörerna som eviga och dessa kom därför att bli seglivade. Delar av maskinerna som t.ex. fundamenten skapades inte av ingenjörer utan av hantverkare. Det var yrkesmän med en lång skråtradition att vila på och de ville inte ge upp sina kunskaper och yrkesstolthet i första taget. Snart uppfattade man dessa dekorationer som påklistrade och ytliga, de hade ingenting med maskinens funktion och uttryck att göra. Växter och maskiner var skilda saker. Maskinerna skulle snart få ett eget formspråk. Ett s.k. maskinformspråk, en maskin­estetik.

Massproduktion och standardisering Kring sekelskiftet 1900 uppfanns och utvecklades flera produkter som var betydelsefulla för människan och samhället. Skiftnyckeln som patenterades av Johan Petter Johansson 1888 och det sfäriska kullagret som uppfanns av Sven Wingquist är ett par välkända exempel. Därtill utvidgades användningen av elektriciteten. Man kunde nu massproducera snabbare och effektivare än förut, samtidigt som man förenklade delarna och varorna så att de kunde standardiseras och därmed enklare massproduceras. Arbetsmoment som stansning, kapning, fräsning och svarvning gick mycket enklare och fortare när mått och enheter var standardiserade. Dessutom gick det lättare att byta ut slitna och uttjänta standardiserade delar. Hantverkaren som behandlar varje produkt enskilt och unikt behöver givetvis mycket mer tid för att skapa produkter med samma funktion.

Visuellt tänkande och det praktiska, intuitiva kunnandet

Ingenjören använde ofta teckningar och modeller för att visa sina idéer och gestalta sina tankar. De tänkte mer eller mindre i praktiska formlösningar. Deras uppgift var att finna lösningar i mekaniska rörelser och processer, då måste man tänka tredimensionellt, tänka i rörelse och form. Det var ingenjörernas tekniska kunnande, deras kännedom om materialens egenskaper samt tekniska och mekaniska processer och deras konstnärligt gestaltande förmåga som arbetade fram denna enkla form. Maskin­ estetiken var en genuin förening mellan funktion och form, där denna nakna form nästan var funktionen. Formen uttryckte funktionen. Många menar att det var tack vare att ingenjörerna i första hand inte var konstnärer eller formgivare som denna maskinform kunde bli så enkel och nytänkande.

Innan standariseringen av t.ex. mått kunde industrierna tillhandahålla alla tänkbara varianter. I denna industri använde man ett helt rum till mått och mätinstrument.

DESIGN

161


Löpande band Medför standardisering begränsningar eller nya möjligheter? År 1919 inleddes standardiseringsarbetet i Sverige. Det som standardiserades var mått, dimensioner och storlekar. Fastställandet medför att kommunikation mellan samarbetspartners underlättas. Underleverantörer tillverkar enligt bestämda dimensioner. Det blir mycket enklare att byta ut utslitna delar då man väl känner till delarnas storlek och dimension. 1913 kom det löpande bandet i bruk vilket effektiviserade produktionen ytterligare. 1920 kom första bilen tillverkad på löpande band, T-Forden. Löpande bandet var effektivt och de standardiserade delarna billigare, vilket medförde en T-Forden blev mycket billiga-

162

DESIGN

re än sina föregångare och kunde därför nå en allt större marknad. Kostnadseffektiviseringen medförde att fler och fler människor hade råd att köpa nya varor som i sin tur underlättade människornas arbete och vardag. Det är inte svårt att förstå att ingenjörer och formgivare såg positivt på den framtid de skapade.

Elektricitet och hushållsprodukter Elektriciteten var inte vanligt förekommande i hemmen före sekelskiftet. Men utvecklingen gick snabbt framåt och snart fanns det en helt ny rad av föremål på marknaden, t.ex. elektriska lampor och hushållsmaskiner.

Elektricitet medförde framställandet av en rad nya vardagliga hushållsmaskiner och därmed nya utmaningar för formgivarna. AEG var ett av de första företagen som insåg designens vikt för företagens framgångar. 1907 anställdes Peter Behren som konstnärlig ledare. Behren i sin tur kopplade Europas mest avantgardistiska formgivare och arkitekter bl.a. Walter Gropius, Mies van der Rohe och Le Corbusier. Dessa år, mellan 1907 och 1914, anses av många som den egentliga starten på det vi i modern mening kallar design (industridesign). Denna tid var en unik förening och samarbete mellan formgivare/arkitekter/konstnärer och industrin.


En ny och tillämpad konst De Stijl (1917–1932)

1917 bildade en grupp holländska målare, arkitekter, formgivare och filosofer ett kollektiv som de kallade De Stijl (stilen). De gav också ut en tidskrift under samma namn. De Stijl-gruppen ville inte som jugendformgivarna arbeta med mer eller mindre stiliserade organiska former. De ville istället skapa ett konstnärligt formspråk, inspirerat och baserad på maskinell formgivning. Det gjorde de genom att använda grundfärgerna, geometrisk former och av industrin standardiserade mått och storlekar. En av De Stijl-gruppens inspira­ tions­källor var Piet Mondrians målningar. De utgår från vertikala och horisontella kvadratiska och rektangulära former (aldrig diagonala), målade i grundfärgerna. De är helt nonfigurativa och saknar referens i naturen eller i andra föremål. Mondrians färgteori och färgkompositioner baserades på grundfärgerna och färgernas relationer. Hans teori var mycket betydelsefull för De Stijlgruppen och har varit fortsatt betydelsefull för formgivare (inte minst textil) och arkitekter. Färgkompositionerna och måleriet var en viktig utgångspunkt för De Stijl-gruppen. Formgivarna arbetade med Mondrianinpirerade färger och formrelationer till att innefatta hela rummet, inte bara möbler och textil. Färgerna användes som avgränsningar av rum och kuberna lämpade sig för flexibla och föränderliga miljöer (t.ex. kunde väggar flyttas). Rummens former kunde fortsätta ut i arkitekturen och fasaden, t.ex. kunde en färg sammanlänka rummet med balkongen. Gerrit Rietveld arbetade fram en stol bestående av standardiserade träribbor och skivor. Stolen hade en enkel och stabil konstruktion, anpassad för att serietillverkas, helt enligt den tidens ideal. När Rietveld kom i kontakt med Mondrians färgteorier fick stolen sin berömda rödblå färg.

Gerrit Rietvelds stol ”Röd och blå stol”, 1918, i färger inspirerade av Mondrian.

Ryssland, konstruktivisterna och VKhUTEMAS

De Stijl-kollektivets idéer spreds i Europa och de påverkade både den ryska skolan VKhUTEMAS (1920) och den tyska skolan Bauhaus (1919). De ryska avantgardisternas ambitioner var att utbilda konstnärer för att formge och designa åt industrin. De ville använda konstnärernas färg och formspråk till bl.a. reklam, bruksföremål och möbler. Konsten skulle genomsyra allt som produceras i samhället. De ansåg att föremålen var tillämpad konst. De konstnärliga visionerna påminde om Mondrians målningar i grundfärger och grundformer, men det ryska avantgardet betonade färg och formrörelsen i mer dynamiska och asymmetriska färgkompositioner. Det var en helt annan fart och rörelse i de ryska avantgardisternas färger än i De Stijl-gruppens. Det berodde delvis på att ryssarna även var inspirerade av de italienska futuristernas tankegångar.

Den tillämpade konsten i det ryska avantgardet var en del av ett större socialt projekt. Konstnärerna skulle hjälpa till att förbättra arbetarklassens levnadsförhållanden. Skönheten fanns i den demokratiska och samhällsförbättrande formen. Det fanns dock stora olikheter inom det ryska avantgardet. Medan flera konstnärer och formgivare (Tatlin, Rodtjnkos) fokuserade på samhällsnyttan och funktionen i sitt arbete, intresserade sig konstnären Vasilij Kandinskij sig för konstens andliga betydelse och konstnären Kazimir Malevitj för den icke-funktionella och icke-representativa formen, d.v.s. formen som varken gör eller betyder någonting, utom för sig själv. Malevitj utvecklade istället ett grundläggande samband mellan geometriska former och rena färger i sina målningar, som han kom att kalla supreumatism. Visserligen använde han detta färgspråk även i en del keramik, men för honom stod konsten närmare måleriet än föremålen. DESIGN

163


Bauhaus

1919 startade en konst- och hantverksskola i Tyskland vars idé från början var att skapa ett nytt mer konstnärligt hantverk än det traditionstyngda hantverk som förut varit brukligt. De var konstnärer som ville komma utanför sina tavelramar och konstsalongerna, för att visa sina färger och former tillämpat i samhället i form av möbler, inredning, keramik och offentliga miljöer. Den konstnärliga stilen i Bauhaus var inte som Art and Crafts-rörelsen eller Jugendinspirerad av böljande kroppar och natur, utan av geometriska former och grundfärger liksom hos det ryska avantgardet och De Stijl. En konstruktion i stålrör som håller upp skinnet. Marcel Breuers stol ”Wassily”.

Från hantverk och konst till design för industriell tillverkning

Vid ett rektorsbyte på Bauhausskolan ändrade skolan inriktning från det konstnärligt hantverket till att mer och mer skapa produkter anpassade för industriell serietillverkning. Nya impulser och utmaningar, t.ex. stålrör, gjorde det möjligt att utveckla detta mer industriella formspråk. Målet blev nu att skapa konstnärliga produkter som skulle massproduceras av industrin, och hantverket var inte längre lika nödvändigt eller eftertraktat. Konstnärerna och formgivarna ville samtidigt tillföra konstnärliga värden till industrin, i form av modern och abstrakt konst. Den industri som av många förut sågs som ett hot mot traditionellt hantverk och konst, sågs nu i stället som en möjlighet för nya konstnärliga uttryck och att nå ut med produkter i större skala. Konstens uttryck och visioner hade förändrats i takt med utvecklingen.

Art déco

Det var särskilt öppnandet av Tutanchamons grav 1928 och fascinationen för skatterna där, och det ökande intresset för afrikansk och egyptisk konst som inspirerade till formgivningsstilen art déco. Även konstnärerna Picassos och Braques kubistiska målningar inspirerade formgivarna till art déco. 164

DESIGN

Art déco-formgivarna intresserade sig för lyxartiklar och elegans och använde sig gärna av dyrare och exklusivare material som silver och elfenben, men gjorde även en del arbeten för människor som inte var så välbeställda i det nya materialet bakelit. Filmen hade vid denna tid utvecklats och biografer blev allt vanligare. Det är väldigt typiskt för denna storstadsdesign att det blev just biograferna som formgavs som ett uttryck i tiden. I det då nya landet Amerika hade man börjat bygga skyskrapor i art déco-stil.

Det konstnärliga uttrycket

Medan både bauhausskolan (särskilt under den senare delen) och senare funktionalismen inriktade sig mot en form utan dekor och med industriell massproduktion, ville flera formgivare under art déco-perioden utveckla de individuella och konstnärliga formuttrycken. Det var ingen tillbakagång till naturformer utan det var individuellt och konstnärligt skapande med inspiration av den nya tiden med geometriska former och formrörelser. De ville ha uttryck och former som visade den nya tiden med inspiration av farten, hastigheten hos de nya maskinerna. Man reagerade mot den alltför anonyma funktionella serietill-

verkningen, med det konstnärliga uttrycket. Det skulle vara jazzigt, snabbt och modernt. Man var en modemedveten storstadsmänniska i modernismens början. Det var en stil mer för den dekadenta och intellektuella storstadsmänniskan än för industriarbetaren.

Art décons omgivningar

Eileen Gray som var en av de främsta art déco-formgivarna hade kontakter och konstnärligt utbyte med både De Stijl-gruppen och Bauhaus. Hon var också vän (och ovän) med Le Corbusier, en arkitekt som var den stora förgrundsgestalten inom funktionalismen. Art déco: Chrystler building, New York.


Strömlinjeformen

Det var när man kapslade in maskinerna i skyddskåpor som strömlinjeformen och formgivningen kunde utvecklas. När man kapslade in kantiga och rörliga motordelar i plåt eller dylika material kunde man ge fordonen en helt annan formgivning. Fordonens form mjukades upp, blev strömlinjeformad. Denna strömlinjeform säger verkligen något om den nya och allt snabbare tidsepoken, den var ett uttryck i tiden. Strömlinjeformen blev ett form­ ideal, en stil som även användes på föremål som vanligtvis inte har en rörelse eller hastighet, t.ex. vanliga hushållsprodukter. Strömlinjeformen hade helt enkelt blivit en stil, ett uttryck som tydligt beskrev tidsandan, d.v.s. framåtandan, optimismen, maskintilltron och hastigheten.

Då strömlinjeformen först utvecklades i Amerika började man nu använda ordet design, snarare än formgivning.

Maskin utan skyddskåpor.

Pythagoras industrimuseum, Norrtälje.

Delfinens energisparande form är utvecklad genom många generationer.

Stömlinjeformen och kåpor

Pythagoras industrimuseum, Norrtälje.

Företagen tävlade om att göra allt snabbare tåg och bilar. Man såg problem med luftmotståndet i den kantiga formgivning som var vanlig i början av 1900-talet. Formgivarna började därför att studera fiskars och fåglars eleganta och genialiska former och rörelser. De försökte överföra dessa strömlinjeformer till formgivningen av båtar, tåg, bussar, bilar och flygplan genom att ge fordonen slätare ytor och mjukare former och linjer. Man studerade och utvecklade formerna för att man skulle utnyttja kraften maximalt och få så lite luftmotstånd som möjligt, men också för att tydligt visa hastigheten i uttrycket, en häftigare och mer fartfylld formgivning. Det var först i Amerika som strömlinjeformen utvecklades. Greyhoundbussen är ett exempel på strömlinjeformat fordon.

En skrivmaskin utan skyddskåpa, medan räknemaskinen bredvid kapslats in.

DESIGN

165


Funktionalism

Industriarbetarens formgivning Medan art décon riktade sig till den intellektuelle trendkänsliga storstadsmänniskan var funktionalismen industriarbetarnas formgivning. Funktionalismen skapade enkla, praktiska och billiga massproducerade boenden och möbler. Funktionalismen var också ett stort socialt projekt som gick utanför hemmets ramar, med bl.a. planering av hela bostadsområden med grönområden och industribyggnader.

Material, uttryck och standardmått

Med geometriskt enkla, odekorerade former och släta ytor byggdes bå-

de hus och heminredning under funktionalismen. Formgivarna anpassade formgivningen till de nya möjligheterna som industrin och massproduktionen medförde, i form av standarder samt färg- och formscheman som förenklade och gjorde produktionen billigare och mer behovsanpassad (t.ex. storlekar och höjdplacering av köksskåp och arbetsbänkar).

Pythagoras industrimuseum, Norrtälje.

Le Corbusier utvecklade de funktionella tankarna från bl.a. Bauhaus och futuristerna. Le Corbusier gick längre och menade att även hemmet kunde ses som en väl fungerande maskin. Alla hemmets arbeten, rörelser och funktioner (även ljuset) skulle studeras och analyseras, för att man sedan skulle kunna arbeta fram en arkitektur och inredning med utgångspunkt i dessa praktiska behov. Möblerna betraktades som praktiska och osynliga tjänare. Le Corbusier inspirerades av förtätade miljöer som kök och sovplatser i mindre båtar och tåg, där varje millimeter av inredningen har sin bestämda funktion.

Nya material

Bakelit var ett nytt och intressant material och det var väl ingen som i början kunde se den stora utvecklingspotentialen. Trä och metallers elasticitet gav ett annat praktiskt och funktionellt uttryck som formgivarna experimenterade med. Alvar Alto byggde sina böjträstolar och Marcel Breuer byggde stolar med stålrörens inneboende svikt. Masonit var också ett nytt praktiskt skivmaterial som även gick utmärkt att böja.

Funkisen i Sverige Börskraschen i New York 1929 medförde oroligheter även på Stockholmsbörsen. Samtidigt var arbetslösheten hög under det tidiga 30-talet. Skotten i Ådalen och Kreugerkraschen var andra händelser som skapade en orolig tid i Sverige. Trots en dyster tid hade senare delen av 30-talet ett optimistisk formuttryck, man längtade och strävade antagligen helt enkelt efter något bättre.

Telefon med kåpa av den tidens nya material, bakelit.

Svensk funktionalism var egentligen främst en arkitekturstil, där arkitekterna framför allt ville förbättra boendemiljön för den trångbodda industriarbetaren. Dessa nya familjelägenheter (2:or, 3:or och t.o.m. 4:or) kom som en befrielse för många barnfamiljer. Det var det nya folkhemmet som började byggas i Sverige. Hemmets utformning effektiviserades och standardiserades med riktlinjer om köksstandard och andra utrymmen definierades. Fattigdomen och smutsen i Sverige skulle byggas bort med hjälp av funktionalismens idéer. Funktionalismen i Sverige var som i andra länder enkel, praktisk och med smarta lösningar och nästan helt utan ornament och dekorationer. Det var funktionen och boendebehoven som stod i centrum, uttrycket och det långsamma hantverket hade inte riktigt

Ribershus i Malmö, 1937–1938 166

DESIGN


samma plats. Funktionalismens idéer smittade av sig, inte bara på möbler, utan på även på andra produkter som t.ex. i en stapelbar servis. Försök att skapa serviser till dessa nya hem gick inte alltid hem. Wilhem Kåge skapar sin berömda arbetarservis och senare den stapelbara servisen Praktica. De säljer tyvärr dåligt. Kanske är det så att industriarbetaren som ofta hade rötterna från landsbygden fortfarande föredrog produkter som påminde om landsbygden. Det var i modernismens och funktionalismens början som rena ytor och fri rymd blev viktiga komponenter i arkitektur och inredningsdesign. Det sågs av många som befriande. Dessa tomrum, mellanrum och rena ytor sågs som början till något nytt, det var rum för friare och öppnare tankar, modernism.

Funktionalism i dag

Funktionalismen är inte bara en stil från 30- och 40-talet, nuförtiden kan man också prata om funktionalismen som ett förhållningssätt inom form-

givning och design. Funktionalistiskt inriktad form är form som uttrycker själva funktionen. Inom industridesign där oftast flera formgivare och andra aktörer medverkar för att skapa nya produkter, är ett funktionalistiskt förhållningssätt fortfarande vanligt. Många menar också att funktionalismens idéer även lever kvar i dagens mer trångbodda storstadslägenheter. I dessa lägenheter skapas Compact Living, där man försöker få in flera funktioner på en allt mindre yta. Med fällstolar, bäddsoffor, våningssängar och kombinationsmöbler får plats med flera funktioner på allt mindre ytor.

Svensk Industri­design Formgivning och design som skapas för industriell produktion brukar allmänt kallas för industridesign. Visserligen tillverkas keramik, glas, textil och möbler också industriellt, men i vardagligt tal brukar dessa inte räknas till industridesign. Till den första industridesignern brukar man räkna Peter Behren som designade varor åt AEG. I Europa var han tillsammans med ingenjörer, konstnärer och designskolorna viktiga inspirationskällor för den framväxande yrkesgruppen; industridesigner. Men i Sverige skulle det ta många år innan företagen började inse både det funktionella och ekonomiska värdet av designade produkter. Under 30och 40-talet gjordes några exempel, men det var först på 50-talet som yrket fick sitt stora genombrott. Flera av de tidiga svenska industridesignerna var inspirerade av den ”säljande och uttrycksfulla” amerikanska strömlinjeformen, men även av den ”nyttiga” funktionalismen och den enkla maskinestetiken. Man kan se den svenska industridesignen under denna period som en förening mellan dessa riktningar, av den funktionella och den säljande formen.

Nya konsumtionsvaror för alla

Under 50-talet blomstrade ekonomin och nya konsumtionsvaror kunde se sitt ljus i den svenska folkhemsidyllen; elektriska apparater som hushållsassistenter och symaskiner för hemmabruk, skrivmaskinen, bilen, husvagnen och fiskerullen. Skivspelare och mopeder skapades till en helt ny konsumtionsgrupp, tonåringen. Det blev industridesignernas uppgift att ge dessa nya serietillverkade konsumtionsvaror en ny kåpa med en tidsenlig form. Flera av de produkter som designades i periodens början betraktas än idag ur formgivningssynpunkt som väl utvecklade, t.ex. Kobra-telefonen (Ericofon) och Saab 92. Den första Saab 92:an var designad av en av Sveriges främsta industridesigners, Sixten Sason. Han och delar av projektgruppen hade arbetat vid Saabs flygplansavdelning och överförde sina kunskaper om aerodynamiken till bilen.

Företagsidentitet

Man hade redan på 1910-talet, genom Behrens anställning på AEG, sett hur viktig designen var för försäljningen. Svenska AGA och Facit arbetade med Sigvard Bernadotte och Acton Bjørn. Företagen insåg att det var viktigt att bygga upp en egen designidentitet som byggde på färg, form och givetvis kvalitet. Företagen började inse vikten av att deras varor liknade varandra, fick en familjelikhet. Denna familjelikhet skulle sedan vara del i företagens designprofil. Företagen skulle förknippas med sitt typiska färg och formuttryck, man skapade ett varumärke.

Ericofon - ”Kobratelefon”.

DESIGN

167


Andra världskriget Andra världskriget medförde en stor brist på råvaror, dels för att handeln mellan och inom länderna försvårades, och dels för att de material och råvaror som trots allt fanns främst gick åt till militär produktion. Visserligen utvecklades produkter under kriget, men det var främst produkter med militär anknytning. För att inte slösa med de råvaror som ändå fanns, gjordes möbler, kläder och andra produkter så enkla, praktiska och hållbara som möjligt. De fanns få resurser till något extra och vissa luxuösa material användes knappt. Efter kriget kom reaktionen mot krigets torftiga leverne. Särskilt kläderna blev extra feminina som ett svar på krigets förnuftiga, enkla och praktiska kläder. Högklackat, långa vida kjolar och smala midjor, s.k. timglasform, var ”The New Look” som Christian Dior lanserade 1947. I Italien vidareutvecklade formgivarna strömlinjeformen och skapade nya moderna bilar, Fiat, och den världsberömda Vespan.

Kriget hade också framtvingat materialutvecklingen. Charles Eames arbetade under kriget med att tillverka radarkupor till helikoptrar och kunskapen om polyester och glasfiber kunde han utnyttja i sina möbler. 1942 introducerade Earl Tupper serien Tupperware i positiva pastellfärger i plastmaterialet polyeten. Även i Sverige kände man av andra världskriget. Trots faran blev formgivningen gladare. Skapande och formgivning blev som en besvärjelse, en längtan bort från ett grått och mörkt elände (och känslan av ett annalkande krig). I Sverige skapade Stig Lindberg sin lekfulla keramik. Josef Frank flyttade till New York och skapade färgglada och detaljrika tyger. I krigets skugga får även funktionalismen ett ordentligt genomslag och man fortsatte att utveckla nya material som masonit, olika plaster, stålrör m.m. Bruno Mathsson utnyttjar böjträets (skiktlimmad plywood) möjligheter och konstruerar fåtöljer som ergonomiskt följer ryggkurvan. Men inte bara Lindberg och Frank besvärjer oroligheterna utan många drömmer tillbaka till det gamla bondesverige och i heminredningen syns ljusa och positiva färger, gärna med blommiga mönster. Man romantiserade fortfarande naturen och bondekulturen i sann Karin och Carl Larssonanda.

Svenskt glas, keramik och textil

Timglasformen smittade av sig till leksaker och andra produkter, främst glas och keramik.

168

DESIGN

De fantastiska möbelkonstnärerna Josef Frank, Bruno Mathsson och Carl Malmsten i all ära, men det är framför allt inom glas och keramik som Sverige byggde fabriker, skapade arbeten, utvecklade formgivare och skapade en tydlig formgivningsidentitet. Konstnärernas roll var viktig, fram­ stående glaskonstnärer som Simon Gate (Orrefors) och Elis Bergh (Kosta) hade ledande ställningar som formgivare på glasbruken. Rörstrand startade redan 1726 och Gustavsberg och Höganäs en bit sena-

re in på 1800-talet, men det var inte förrän i slutet av 1800-talet som keramikverkstäderna börjar anställa konstnärer. Flera konstnärer/formgivare började sin bana i keramikverkstäderna och keramiken utvecklades så småningom till en egen betydelsefull konstart. Wilhelm Kåge arbetade som konstnärlig ledare på Gustavsberg och arbetade där fram bl.a. Arbetarservisen och sin funktionella servis Praktica. Stig Lindberg med sin mer lekfulla stil övertog senare Kåges arbete som konstnärlig ledare. Utöver brukskeramiken arbetade form­ givarna med en friare skulptural keramik, som en blandning mellan prydnadssaker och skulptur. Handarbetets Vänner startar 1874 som en förening som vill tillvarata det textila hantverkskunnandet även i en tid när det gick att masstillverka textilier industriellt. Handarbetets Vänner hade kurser och utställningar och försökte att använda de gamla mönstren till nya lite modernare uppgifter, som t.ex. möbeltyger. Lilli Zickerman åkte runt hela Sverige och dokumenterade de folkliga allmogemönstren och grundade Svensk Hemslöjd. Liksom Carl Malmsten och hans möbelformgivning var det många textildesigners som hade rötterna kvar i den svenska allmogen, i traditionella tekniker och hantverk. Textilkonstnärerna Märta Måås-Fjetterström, Viola Gråsten och Astrid Stampe utvecklade däremot textilkonsten i takt med den rådande modernismen. En ny tryckteknik, screentrycktekniken, gjorde det möjligt att skapa tygmönster och bilder effektivt och i större upplagor än förut.

Keramikfat eller konstverk? Eller både och? Av Anna-Lisa Thomsson.


Efterkrigstiden Under 50-talet blev ekonomin bättre i Europa och konsumtionen ökade. Det amerikanska konsumtionssamhället blev en förebild för många europeiska länder. I en tid av fred och med rörligare kommunikationer som flygplan och telefoner utbyttes idéer om både funktion, estetik och design. Design diskuterades internationellt, och man inspirerades av idéer från hela västvärlden. Trender och moden ändrades snabbt, man ville vara först med de senaste trenderna och sökte hela tiden efter att ha det nya. Nyfikenheten medförde att man inte längre var lika intresserad att varornas hållbarhet, de skulle ju ändå snart bytas ut mot en nyare och modernare variant. Funktionalismen fick sig en allvarlig törn och kunde ifrågasättas. Dåtidens ideal om funktion, med praktiska och enkla uttryck och lösningar, var inte längre lika motiverat.

Tv-möbeln, hemmets stolthet, fick en central placering i vardagsrummet.

Rymdforskning, Science Fiction och framtidstro

Efter kriget och det ekonomiska uppsvinget gavs stora resurser till rymdforskningen och teknikutvecklingen. Fantasier och drömmar om vad rymden hade att erbjuda skapade en enorm framtidsoptimism. Verkliga hän­del­ser som att Sovjetunionen sköt upp sin första Sputnik 1957 blanda

des med mängder av Science fictionromaner. Även formgivarna var optimistiska och förväntansfulla och använde former och uttryck hämtade från rymdindustrin. I Amerika skapade man de stora berömda 50-talsbilarna, ”amerikanarna” med stora brummande motorer och raketliknande vingar. Bilar som verkligen uttryckte den tidsanda som rymdforskningen medförde om frihet, framtid och full fart framåt. När tv:n introducerades blev den nästan lika central i vardagsrummet som elden en gång varit i de första bosättningarna. Soffor och soffbord placerades framför tv:n, ofta i det rum som förut varit hemmets outnyttjade finrum.

Swedish modern – demokratisk design

Naturen och ljuset hade varit ett viktigt inslag i innemiljön och heminredning ända sedan Carl och Karin Larssons tid. Skandinavisk design (Swedish modern) sågs ute i Europa som symboler för ett demokratiskt välfärdssamhälle, ett folkhem där många fick plats med dess öppenhet, ljushet och praktiska funktionsdyrkande formgivning. Nils Strinning gjorde sin första stringhylla 1956, ett tydligt exempel på öppen och praktisk design. Det första Ikea-varuhuset med sina billiga och funktionella möbler öppnade i Kungens kurva 1956. Bruno Mathsson skapar sina ergonomiska fåtöljer och Yngve Ekströms fåtölj Lamino är fortfarande en storsäljare.

60-talet och pop

Rymdåldern och den mediala verkligheten

Tv blir allt vanligare i Sverige och reklam syns i bl.a. veckotidningar (tv-reklam i Sverige kom långt senare). Tv/ radion förenar människor när nästan alla tittar på och diskuterar samma program. Tv-mediet skapar en ny typ av kändisar som riktar sig mot en allt yngre publik. Kändisar har i och för sig alltid varit ledstjärnor och vägvisare men en helt ny typ av kändisskap kommer med rock- och popmusiken. 60-talet blir ungdomens årtionde. Ungdomarna blir en allt viktigare och köpstarkare grupp som vill frigöra sig från föräldragenerationen och skapa sig en egen identitet. De ville skapa nya egna former och färger. Verner Pantons och Joe Collumbos helgjutna stolar och kuddmöbler (skumgummi), saccosäcken och uppblåsbara möbler ger uttryck för den nya tiden och ungdomarnas nya stil. Man sökte även inspiration längre bakåt i tiden, särskilt till jugendstilens dekorativa och detaljrika former och mönster, som i Flower-power rörelsens kläder och affischer. Lån och stilblandningar blev också vanligare med POP-konsten där konstnärer som Jasper Johns och Robert Rauschenberg satte samman bilder och skulpturer med material och bilder från alla möjliga stilar och områden. Andy Warhol arbetade med motiv från det amerikanska konsumtionssamhället och uttryckte sig bl.a. genom att mångfaldiga motiven och objekten. Warhol arbetade med teman som att i denna gemensamma mediatid, där kändisar var allas förebilder, blev heller ingen direkt individuell eller unik, utan alla var först och främst konsumenter.

På sextiotalet kom man in i rymdåldern på allvar och i slutet av årtiondet skulle man göra det alla väntat på: gå på månen. Tekniken gick framåt inom de flesta områden och nya och bättre varor ersatte snart de föregående. Varor blev snabbt omoderna när ny teknik ersatte den gamla och man fann allt mindre anledning till att skapa hållbara och bestående föremål.

DESIGN

169


60-talet i Sverige På 60-talet kom möbeltrenderna till Sverige särskilt från Italien (Alessi), en humoristisk design fylld med möjliga associationer och metaforer, i popigt klädda dekorationer. Funktionalismen, särskilt inom möbelformgivningen, kunde nu lättas upp även i det annars så funktionella Sverige. Spånplattan och skumgummit gör det möjligt för bl.a. IKEA att massproducera billiga möbler. Starka, klara färger på plastprodukter eller med de nya akryl- och plastfärgerna som syns på möbler och hushållsprodukter. Med tv:ns intåg ökade även influenser från amerikansk slit-och-slängkonsumtion till Sverige. Flödet, variationen och omväxlingen av mode, stilar och varor skulle skapa ett mer omväxlande och nyfiknare liv på framtiden, andra människor och samhällen. I alla lite större städer öppnades Domusvaruhusen med deras breda sortiment, allt från kläder, möbler och tyger. Trots sina rötter i hantverket med utbildning hos Carl Malmsten, intresserade sig Lena Larsson för den nya och växande ungdomskulturen och hon startade en köp-slit-och-släng-debatt. Hon ifrågasatte tidigt vikten av produkternas hållbarhetskrav i en tid då mode växlar så snabbt att nya saker ersätts redan vid nästa modeväxling.

Hon menade att i en global värld måste människorna vara anpassningsbara och beredda på förändringar. Stagnation i form av hållbara möbler och produkter riskerar att skapa låsta och inskränkta människor. Stilar, uttryck och vår miljö bör bytas ut med jämna mellanrum så att vi blir mer rörliga och öppna för den ständigt föränderliga omvärlden.

Ergonomi och säkerhet – människan är alltings mått

Samtidigt med köp-slit-och-släng-diskussionerna, popkulturen och 60-talsrörelsen sker en helt annan, minst lika viktig utveckling. Svensk design och form var internationellt erkänd framför allt för sitt ergonomi och säkerhetstänkande. Redan på 30-talet började Bruno Mathsson att utforska sittandet och vilandet med sina stolar och fåtöljer. Samtidigt som Mathsson arbetade med sittandet började Henry Dreyfuss utforska relationen mellan människornas arbete och maskinerna, för att sedan kunna skapa bättre förutsättningar för människan. Dreyfuss studerade och mätte människors skelett, muskler och senor och ur dessa studier skapade han två idealfigurer, en ideal man och en ideal kvinna. Dreyfuss uträkningar, mannen och kvinnans kroppsliga proportioner,

Kaknästornet. 1964–1967. Fasetter i betong som skapar en fantastisk variation mellan ljus och skugga.

mått och förhållanden har sedan dess använts av många möbelformgivare och industridesigners. Arbetsskador har varit enormt omfattande genom historien gång. Inte minst då fabriksarbetarna fick livslånga belastningsskador och förgiftningar. Det var inte bara för arbetarnas väl som företagen fick upp ögonen för tankarna om ergonomi och säkerhet, det var även av kostnadsskäl. Friska medarbetare arbetar helt enkelt bättre än sjuka och var därför i längden mer lönsamma. Ergonomi är samspelet mellan människan och hennes verktyg och redskap (allt från mobiltelefoner till kranbilar). För att samspelet ska fungera är det viktigt att känna till så mycket som möjligt om kroppen, om dess skelett, muskler, senor, nerver m.m. Bruno Mathssons ergonomiska och moderna fåtölj.

170

DESIGN


Det är också viktigt att förstå att kroppen kan och mår bra av att röra sig. Ergonomi handlar inte bara om krafter och rörelser utan även vibrationer från maskinerna. Starka ljud eller dålig belysning är andra faktorer som påverkar den arbetande människan, dessutom spelar en rad psykosociala faktorer in.

70-talet och Postmodernism Postmodernismen startade på 60-talet, men slog igenom först på 70-talet över hela samhället, även inom områden som ekonomi och politik. Men kanske blir postmodernismen extra tydligt i arkitektur, design och konst. Konstnärerna reagerar på modernismens motto ”the tradition of new”, d.v.s. att de modernistiska stilarna avlöste varandra, nya skapades och de gamla förkastades. Postmodernisterna såg konsekvenserna av modernismens ständiga nyskapande bl.a. i form av överkonsumtion, miljöförstöring och segregation mot världen utanför den västerländska. Postmodernisterna tyckte dessutom att de modernistiska uttrycken, särskilt funktionalismen, var stela, kliniska och tråkigt minimalistiska, men framför allt ogenomtänkta. De tycker att det verkar som om ingen såg de större konsekvenserna av den ständiga produktionen. Postmodernisterna tittar delvis bakåt i konsthistorien och upptäcker det lekfulla i barocken och jugendstilen. Postmodernisterna försöker bryta ner de av modernismens skapade hierarkierna inom arkitekturen och designen, t.ex. genom att visa att kitsch och återvunnet material kan vara lika vackert och betydelsefullt som modernismens hyllade material betong, glas och stålrör. Arkitekterna och formgivarna blandar stilar och material, dels för att visa att inget är viktigare än något annat och dels för att finna nya och mer fragmentariska uttryck och sammanhang.

Monotona arbetssituationer, som t.ex. att arbeta vid en kassa eller att köra lastbil, har varit en av ergonomins verkliga utmaningar. Man kan t.ex. undvika förslitning och belastningsskador på vissa upprepande arbetsmoment genom att variera sittställning och arbetsmoment.

Design som konst och språk

Postmodernisterna lät gärna föremålet likna och påminna om något annat (formmetaforer), så att det går enkelt att associera vidare utifrån föremålet. Associationerna gav upphov till en längre associationskedja, en berättelse. Därmed kan man säga att deras formgivning och konst blev ett tydligt språk, ett uttryck och berättelse som kunde tolkas. Humor är ett av de tidiga postmodernisternas viktigaste redskap.

Nuförtiden arbetar designern i ett större team för att ta fram säkerhetsmässiga och ergonomiska produkter. Specialister inom det område som eftersöks måste kopplas in och rådfrågas och medverkar vid utformningen av produkterna. Specialister kan t.ex. vara ortopeder om man skall formge en ny sko.

Inom möbeldesignen är det Ettore Sottsass (Italien) och Venturi (USA) som är de tidigaste förespråkarna. Sottsass och Venturis verk var ofta färgglada, humoristiska materialblandningar som ibland (ofta felaktigt) uppfattas som ironiska.

Centre Pompidou, Paris. Konstruktionen, fläktsystem m.m. syns i fasaden. Man ser igenom den transparenta byggnaden. Centre Pompidou vänder ut och in på begreppen.

DESIGN

171


Att bygga i det redan byggda

Särskilt arkitekterna såg avigsidorna med att riva och bygga nytt såsom var brukligt under modernismen. Man insåg vikten av sin historia och platsens sammanhang. Ett hus var beroende av den plats och det sammanhang det skulle placeras i. I formgivningsprocessen såg man inte längre byggnaden som en isolerad ö, utan man såg den som en del i en större helhet, en del av sin omgivning, historia och övrigt sammanhang.

Grön formgivning och design

Allmogen. Folkkonsten. Ett skåp gjort av bysnickaren ofta rikt dekorerad i snickeri och måleri. Ofta inspirerat av barocken och rokokon.

Postmodernismen kunde alltså ses delvis som en kritik av modernismen okritiska framtidstro. En av de kritiska frågorna var miljöproblemet. Nu började man inse att när man hela tiden skapade något nytt, så tärde man på naturens resurser så att det till slut medförde en försurad natur och en stadsmiljö med dålig luft. Grön design på 70-talet yttrade sig i ett nytt uppsving för hantverket, delvis som en protest mot den miljöförstöring som den massproducerande industrin medförde. Många formgivare valde att arbeta i naturmaterial som trä, lin och ull. En del stadsbor flyttade i gröna vågens anda ut på landet och intresserade sig för allmogens hantverk. Intresset för allmogen och

gröna vågen spred sig till många hem på 70-talet, vilket medförde ganska märklig form av stilblandning. Vävstolar, spinnrockar och gamla kopparkittlar samsades med storblommiga medaljongtapeter, rustika furubord och klara plastfärger. Intresset för allmogen och det egna hantverket fanns inte bara i Sverige. DIY (Do It Yourself)-rörelsen växte sig stark under 70-talet och man byggde och renoverade mycket själv. Att själv skapa, laga och renovera kan än i dag ses som ekologiskt hållbarare än att ständigt köpa nya varor som fraktats över hela jorden och producerats av människor med dåliga arbetsvillkor.

Design-for-need

Postmodernisterna menade också att modernismens jakt på det nya, hade skördat sina offer i de länder som inte genomgått samma snabba utveckling. Utvecklingsländerna segregerades och utnyttjades av västvärlden. Krig, torka och svält medförde att designers världen över samlades runt en kongress ”Design for Need” i London för att samtala och undersöka hur och vad design kan göra för global och social nytta.

High-tech

De japanska storföretagen Honda, Yamaha och Sony började konkurrera på den amerikanska och europeiska marknaden genom att framställa billigare och sportigare bilar, motorcyklar och kameror i s.k. ”high tech”-utseenden. Mikrochipet uppfanns under 70-talet, fler och fler komponenter kunde placeras på en allt mindre yta. Mikrochipet möjliggör också robotars precisa arbete och människors arbete vid det löpande bandet kunde börja ersättas. Mikrochipet möjliggör också senare persondatorn.

Att väva egna trasmattor av gamla lakan och kläder var populärt under 70-talet.

172

DESIGN


Postmodernismen under 80-talet Industrialismens och modernismen tidevarv förändras till ett allt mer postmodernt informationssamhälle. Datorer, mobiltelefoner, faxar m.m. utvecklas och används i en omfattning som mikrochipets uppfinnare säkert aldrig kunnat förutspå. Vi kan till väldigt rimliga kostnader prata med folk över hela världen nästan lika enkelt som med vår granne. Design har varit viktig för konkurrens, försäljning och utveckling av mobiltelefoner, medan det skulle dröja ganska länge innan man verkligen vågade experimentera med datorernas utseende.

Memphis

I Milano startade Ettore Sottssass designgruppen Memphis 1981. Memphis var en av de mest betydelsefulla postmoderna designgrupperna. Memphisgruppen var mer intresserade av det konstnärliga språket och uttrycket, oftare var det glada, lustfyllda och humoristiska konstverket viktigare än möblernas funktionella aspekter. De var inte lika intresserade av sittriktighet och form som av det sociala värdet och det berättande uttrycket de kunde uppnå med sina möbler. Det sociala värdet kunde t.ex. vara att göra en soffa rund så att människorna tvingades att konfronteras med varandra i stället för en avlång soffa riktad mot tv:n som var brukligt. Memphisgruppen älskade att kombinera stilar, uttryck och storlekar. De kunde blanda 50-talets plastformer med den exklusivare art décon. Även namnet Memphis anspelar på två skilda namn, dels bluesens hemstad i Tennessee och dels de egyptiska faraonernas heliga stad, en blandning av finkultur och populärkultur.

Design som varumärken och konkurrensmedel

Lågpristillverkningen i andra länder utanför västvärlden konkurrerar med de inhemska företagen och en allt större del av tillverkningsindustrin flyttar utomlands, samtidigt som fler företag ser hur svårt det är att hävda sig i en marknad som redan har ett överskott av snarlika produkter. Företagen får allt svårare att konkurrera eftersom priset i förhållande till kvalitet och prestanda blir allt jämnare trots olika märken och företag. Form och design blir därför ett allt viktigare konkurrensmedel. En allt bättre ekonomi i västvärlden medför att flera möbel-, produktoch modedesigners kan få en större publik. Designer bygger allt större företag och utökar sina verksamhetsområden. Modedesigners blir företag, företag med ett varumärke som måste vårdas och ha en tydlig identitet. Särskilt modedesigners skapar hela livsstilar i form av kläder, parfymer och inredning, t.ex. YSL och Gucci. Konsumenterna köper inte längre ett plagg, en parfym, en möbel eller bil – de köper en livsstil, en identitet.

Möbler

Även i Sverige utvecklas en del möbelformgivning mot ett mer individuellt och konstnärligare uttryck. Småländ-

Konstmöbel. John Kandells ”Solitär”.

ska företag som Lammhult och Källemo arbetar med exklusivare möbler som ibland kan ses lika mycket som konstverk. Det nya är visserligen inte att möbler kan ses som konstverk, det såg vi redan i 1900-talets början, men att de kan ses som postmoderna konstverk, som sociala skulpturer och i bestämda sammanhang. T.ex. Mats Theselius gula bokhylla för hans samling National Geografic.

Ergonomisk design

Samtidigt med den konstnärliga och antifunktionella Memphisgruppen i Italien fick funktionalismen ett uppsving med ergonomisk design. Ergonomi Design Gruppen i Sverige formgav redskap och verktyg för bl.a. personer med nedsatt fysisk förmåga. t.ex. med bordsservisen Äta/dricka.

Möbler från Memphis-gruppen. DESIGN

173


1990-talet Mikrochipet har utvecklats och med det får man plats med massor av information på en liten yta. Datorn och Internet slår igenom både på arbetsplatser och för hemmabrukaren. Datorer och CAD-ritningar underlättar designarbetet. Mobiltelefoner blir var mans accessoar, och storföretag som Ericsson, Nokia och Motorola tävlar om den hetaste designen. Webbdesigner blir ett modeyrke samtidigt som färgbutiker och möbelhandlare marknadsför sig bl.a. med interaktiv inredning på sina hemsidor, där golv, väggar och inredning enkelt går att byta ut.

Transparenta uttryck

Den postmoderna utvecklingen med stilblandningar och ifrågasättandet av en allmängiltig design (t.ex. modernismen) får sitt uttryck bl.a. i glasets speglingar och transparens (genomskinlighet). Glasets speglingar och tran­sparens gör att man kan se flera lager av stilar och betydelser samtidigt. Mycket kom att vara reflekterande och genomskinligt, t.ex. att klockors urverk skulle visas, byggnader och möblers konstruktion skulle framgå.

Datorns CAD/CAM-program

Många designers börjar använda datorer i arbetet. Datorns och utvecklingen av CAD/CAM ger designers nya designmöjligheter och formerna börjar därmed att rundas av allt mer och blir bulligare och mjukare. Datordesign med ett avrundat uttryck blir särskilt tydligt inom bilindustrin, men även dammsugare, mobiltelefoner m.m. T.o.m. Volvos kantiga 240och 740-serie ersätts av andra mjukare och lite mer strömlinjeformade modeller. Datorerna har länge varit kantiga lådor, tills att den avrundade iMac från Apple presenteras. Kåpor övergår från att vara tillverkade i plåt till att mer och mer göras i plastmaterial. Vasamuseet, med sin uppbrutna form och de synliga gamla skeppsmasterna.

174

DESIGN

Skulpturala uttryck

Det är som om möbeldesignens intresse för formernas skulpturala uttryck och berättande möjligheter ger utslag även inom industri och produktdesignen. Former varieras och överraskar i en helt annan utsträckning än i under den kantiga och förenklade modernismen (modernistiskt slagord: less is more). Flera produkters design för också tankarna tillbaka till den tidiga strömlinjeformen, bl.a. Volkswagen-bubblan som nyproduceras i en ny sorts retrolook.

Heminredning en ny stor trend

IKEA, som har etablerat sig som ett stort internationellt företag, startar ett alternativ till sitt ordinarie sortiment: PS. Ingvar Kamprad, (han som inredde folkhemmet) vars affärsidé var att skapa demokratiska möbler och inredning för den breda folkmassan, möter upp det nya stora intresse för design och formgivning. IKEA engagerar några av Sveriges mest innovativa och framgångsrika möbeldesigners för att skapa den nya serien PS. PS står för ny design, men fortfarande till överkomliga priser. Många av PSseriens produkter följer dessutom den nya miljötrenden och är gjorda i naturmaterial, t.ex. Maria Vinkas gungstol Gullholmen i flätade bananblad.

En skulptural skönhet: Flygledartorn på Arlanda, togs dock i bruk först 2002.

Det finns en uppsjö av heminredningsmagasin i tidningshyllorna och i flera tv-kanaler visas heminredningsprogram varvat med ombyggnadsprogram. Intresset för hem, möbler och


heminredning är enormt. Vi överöses med tips om stilar och idéer om vad man kan göra och hur man ska göra det. Det är ofta kreativt och lite galet. Man ser en tydlig utveckling från en ganska neutral inredning i caffelatte-färger till att uppmuntra personliga lösningar i allt från karibien-style till hårdrockstema. På det hela taget har dessa tv-program säkerligen medfört att människor inte bara gör om i större utsträckning än förr, utan dessutom använder sig av ett mer vågat uttryck. Intresset för formgivning och hantverk har ökat stort de senaste 15 åren. Både det mer utbredda folkliga intresset för heminredning och formgivna produkter, och det konstnärliga, med nyöppnade skolor, gallerier och andra visningsmöjligheter för nya grepp och kombinationer som t.ex. samtida slöjd eller konstmöbler.

Ekologi och re­design Miljöhotet eskalerar under 90-talet och man tvingas att söka alternativa energikällor och andra miljöåtgärder. Kylskåpens freoner tas bort, kalkning av försurade sjöar fortsätter och det verkar som design i många fall är med i processen att stoppa eller bromsa upp den ökande miljöförstöringen. Återanvändning av många material, t.ex. möbler och petflaskor blir allt vanligare. Denna återanvändningsdesign sprider sig inom många områden. Redesign blir ett begrepp, ett politiskt ställningstagande. Sopsortering, energibesparing och återvinning ligger lika mycket på den enskilda människans ansvar som på regeringars och storföretag. Företagen använder t.o.m. miljömedvetenhet som reklam för företagen. Även komposteringen och nedbrytningen av produkterna inberäknas i designen, t.ex. vid formgivning av olika förpackningar beräknas även hur man ska vika ihop förpackningarna för kompostering efter användning.

I Svenska Hem Från 70-talets mönsterprakt till vitt och tillbaks igen

Under 80-talet och början av 90-talet reagerade man mot 70-talets mönsterprakt genom att måla vita eller diskreta enfärgade väggar. God smak under 80-talet skulle vara ljusa, luftiga och öppna rum. Modern arkitektur var ofta högt i tak, och med stora fönster. Men man började under 90- och 2000-talet ifrågasätta den egentligen anledningen till att skapa inredningen ljusare och luftigare. De blev till slut väldigt opersonligt med allt detta ljusa, transparenta, luftiga, vita och anonyma. Kanske är dagens sug efter storblommiga fondtapeter ett sätt att bryta det nordiska bländande ljuset och försöka skapa något nytt, mer intimt och personligt. Suget efter de mer fantasirika och kreativa modernisterna nu under 2000-talet är stort, inte minst efter mönster av Stig Lindberg och Josef Frank. Men modernismens formgivare är flera än så, fortfarande diskuteras och inreds våra hem med Arne Jacobsens stolar, Poul Henningsens lampor, Bruno Mathssons fåtöljer, Märta Måås-Fjetterströms mattor, Viola Gråstens tyger, Wilhelm Kåges keramik m.m. Det verkar som denna era under formgivningshistorien får stå som norm för vad god och innovativ design är, även om den är upp emot 70 år gammal. Förändringar kommer säkert att ske nu när 80- och 90-talets barnen växer upp och skapar sina hem, de vill väl också referera till sin historia. Den öppna, ljusa planlösningen lever dock kvar i 1990- och 2000-talet. Från att köket, med matos och odiskade kastruller varit något man vill dölja och inte visa för sina gäster, har köket i stället blivit samlingspunkt för sam-

varo med vänner. Man kan t.o.m. laga mat tillsammans. Detta har gjort att köken fått en öppnare planlösning och ofta integrerats med vardagsrummet. Köket som samlingsplats har också medfört att man inte vill stå vänd mot gästerna, och spis och arbetsytor har flyttat ut till en centralare plats, en köksö. Från att köket varit kvinnas plats, beräknad och standardiserad under 40- och 50-talen, har det nu blivit en central arbets- och fritidsplats för familjens alla medlemmar. Kanske kan man vänta en viss reaktion mot detta öppna och offentliga kök, många vill säkert också ha ett ombonat, mysigt kök där man iklädd morgonrock yrvaket kan dricka sitt morgonkaffe ifred utan att hela lägenheten (med dess färger, ljus och mönster) ska anfalla en på en gång, och utan alltför mycket insyn från sina grannar.

DESIGN

175


Design – varu­märke och marknads­föring Den globala konkurrensen gör att det blir allt viktigare för storföretagen att marknadsföra sig. Många företag använder samma underleverantörer och när priset i förhållande till kvalitet och prestanda inte längre får lika stor konkurrenskraft producerar företagen (inte bara möbel och mode utan även inom all industri) egentligen inte bara saker utan snarare livsstilar som konsumenterna kan förlika sig med. Design är ett uttryck som skapar identitet och trovärdighet för företagen. Konsumenterna köper den identitet som företaget representerar. Vi konsumenter ser inte endast till kvalitet, pris och prestanda utan vill ha något som passar till vår identitet och stil. I hemmet, bilen, på kroppen, ja alla saker där vi kan definiera vår tillhörighet och berätta vilka vi är. Det är nästan så att även bergrepp som kvalitet och prestanda också blivit en fråga om stil och identitet. Vi köper inte endast en vara, vi köper en livsstil och identitet. Det är inte bara reklamen som ”klär” produkterna med visa egenskaper och attribut, även formgivaren är väldigt medveten om varans tillhörighet och uttryck. Smak och identitet hör ihop.

iPhone 5 från Apple, 2012.

176

DESIGN

Flera trender

Det kan vara vanskligt att studera något som man är i mitt uppe i. Det verkar som om det nu finns flera tendenser och trender inom formgivning och design. Å ena sidan härskar lågpriskultur och överkonsumtion i form av storvaruhus som säljer billiga storpartier, vilka man kan handla och byta ut i rasande fart. Å andra sidan söker många de personliga uttrycken i secondhand- och antikaffärer för att blanda stilar, material och kvaliteter.

Snabba omkast

80-talets pastellfärger kändes för några år sedan jättefel, men är nu ett lyckokast för de som törs använda dem. Det fula och pinsamma blir kult och något unikt och eget. Fortfarande uppskattas dock modernisterna i hög utsträckning.

Turning Torso, Malmös nya identitetsmarkering.

Ekodesign och tekno­logi Ekodesign är en stark trend. Tendensen nu är inte bara en återgång till naturmaterialens relativt ringa miljöpåverkan och återbruk utan många börjar inse den framtida teknologins betydelse för ekologin och nya bättre material och produkter, t.ex. elbilar, isolermaterial och allt effektivare solfångare. Stora resurser satsas på forskning och teknologiutveckling till ett miljömässigt helhetstänkande. Den ekologiska designen är inte bara vanlig inom möbel, mode och arkitektur utan har blivit en av hela industrins verkliga utmaningar. Kanske vi i framtiden får se oväntade kombinationer av dessa trender? Positivt för design är att intresset för form och uttryck har ökat under 1990- och 2000-talen. Det är inte bara intresse för möbler och heminredning utan inom alla formområden. Det känns ju bra, för om det är något som formgivare och designers gör, så är det just att gestalta vår värld och vår framtid. Då är det ju alldeles förträffligt att människor bryr sig om framtiden.

Dagens form, mer än uttrycket

Industridesignen har utvecklats och förändrats från att gestalta den tekniska funktionen till att inbegripa människan i en allt större helhet. Helhetssynen, att se varorna i ett större sammanhang, har blivit viktigt ur både ett ekologiskt och ett globalt rättviseperspektiv. Nedsmutsning av miljön, förtryck och utnyttjande av tredje världens människor är det värsta ett förtag kan bli förknippat med. Formgivning/design är nu både ett språk och en fysisk gestaltning. Formen bearbetas mot de givna förutsättningarna i allt större utstäckning. Formen är ett ifrågasättande av de mänskliga livsvillkoren, något som kan få människan att ifrågasätta sina invanda beteendemönster, i stället för släta över problem som den ”rena modernistiska formen” kritiserats för eller bygga på och förvilla bort problemen som i reklamdesignen.


Projektarbete är en viktig arbetsform och hur detta kan appliceras på design­ processen behandlas därför tidigt i boken där det också ges ett stort antal förslag på projekt­arbetsuppgifter. Ämnet design beskriver processen där en produkt, en idé eller en tjänst tas fram utifrån användarens krav på både god funktion och form. Att skapa god funktion kräver kunskaper inom tekniska områden som materiallära och ergonomi, och för att skapa en god form krävs kunskaper och färdigheter i estetiska ämnen som bild och konst. Större delen av boken behandlar därför områden där teknik och estetik möts; om tekniskt möjligt formskapande i olika material, om skissteknik, färger och bildutryck. Det ingår även ett kapitel om designhistoria.

Johan Frid | Johnny Frid | Fridha Henderson

Boken Design 1 omfattar momenten i kursen med samma namn (DESDES01) enligt Gy11 och innehåller både fakta­stoff och förslag till arbetsuppgifter. Boken inleds med en presentation av design­begreppet, dess olika former från formgivning av prydnadsföremål till formgivning av datorgränssnitt, så kallad interaktionsdesign. Tonvikten är dock lagd på industridesign eftersom design före­trädesvis läses på Teknikprogrammet.

DESIGN 1

DESIGN 1

DESIGN 1 Gy 11

Smakprov Design 1  

Smakprov av Design 1, Gleerups 2013