Issuu on Google+

ARENA

INtERNAtIONELL EKONOmI Lars-Olof Karlsson

164 TEMA: wto


ARENA

internationell ekonomi Lars-Olof Karlsson

I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra produkter genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra produkter i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig! Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se För värdefulla synpunkter vid detta läromedels tillkomst tackar vi läraren Janne Juopperi vid Nacka gymnasium och ekonomhistorikern Örjan Nyström som svarat för sakgranskning.


Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Arena − Internationell ekonomi © 2013 Lars-Olof Karlsson och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Projektledare och redaktör Ulf Wagner Bildredaktör Ingrid Westman Formgivning Anders Ottosson/Ottossonmedia Illustratör Anders Ottosson Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-4068209-3 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. BONUS-Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Prepress WikingTryck AB, Malmö 2013 Tryck & bind Livonia Print, Lettland 2013


Förord Arena – Internationell ekonomi är en nyskriven bok för kursen Internationell ekonomi enligt GY11:s kursplan. Boken passar också bra för fördjupningar i kurserna Samhällskunskap 2 och Samhällskunskap 3. Efter ett introduktionskapitel som beskriver dagens internationella ekonomi följer ett ekonomisk-historiskt avsnitt. Det börjar med medeltiden och fortsätter fram till idag, fördelat på sex kapitel. Tanken med ett utförligt historiskt avsnitt är att många grundläggande ekonomiska relationer framträder tydligare i en historisk kontext, de blir mer konkreta och verkliga. De tematiska avsnitten är till sin karaktär ibland ganska olika och kan läsas oberoende av varandra. Den föreslagna ordningen grundar sig på att de kapitel som förmedlar bakgrundskunskaper ligger först och de kapitel där dessa tillämpas ligger senare. Samtliga kapitel har såväl deskriptiva som analytiska inslag. Begreppsapparaten följer gymnasieskolans och samhällskunskapsämnets traditioner. Ett begrepp som kapitalism har alltså samma innebörd i den här boken som i Arena 123. De geografiska begreppen i historikdelen ska förstås i sitt historiska sammanhang. När vi talar om italienare på 1500-talet blir begreppet kulturellt, medan samma begrepp blir såväl kulturellt som en beteckning på medborgare i Italien när vi kommer till 1900-talet. På flera ställen finns statistik i tabeller och diagram. Den är vald dels för att visa vilka statistiska uppgifter som är relevant för att beskriva något, t.ex. länders utveckling, dels för att visa huvudproportionerna mellan olika delar, t.ex. posterna i EU:s budget. Via källhänvisningarna kan man själv uppdatera materialet om man vill ha de allra senaste siffrorna. Varje kapitel avslutas med uppgifter vars huvudsyfte är att hjälpa läsaren konkretisera och repetera det viktigaste innehållet. Att använda bokens bilder och illustrationer som repetition eller introduktion rekommenderas. Lycka till med dina studier! önskar författare och förlag


Innehållsförteckning 1 Vad är internationell ekonomi? 

6

Den internationella ekonomiska scenen 

8

Ruta: Omvärldsberoende 

10–11

Ruta: Handel och varutransporter 

12

Ruta: Ojämlikhet 

13

Ruta: BNP och BNP per capita  Ruta: Viktiga internationella organisationer 

14–15 16–17

Nationalräkenskaper 

18

Uppgifter 

21

2 Medeltidens ekonomiska liv  22 En tudelad ekonomi 

24

Yllet – Europas viktigaste vara 

30

6 1800-talet – Den industriella revolutionen  74 Merkantilismens fall 

76

Laissez-faire-politikens seger 

77

Ruta: Varför Storbritannien?  Industrialismen sprider sig  Ruta: Svält i Indien 1877 Kolonialism  Ruta: Vad var motiven till kolonialismen?  Uppgifter 

7 1900-talet – Världskrig och tillväxt  Depressionen och andra världskriget  Efterkrigstiden och den andra globaliseringsvågen 

81 83 84 88 90–91 95

96 98 101

Ruta: Vad är en växel? 

33

Venedig, Genua och handeln med orienten 

34

Ruta: De eftertraktade kryddorna

35

Återhämtningen och den tredje globaliseringsvågen 

108

Hansan – handelsförbund i norra Europa 

37

Mer än 500 år av ekonomisk historia 

112

Uppgifter 

39

Uppgifter 

115

3 1500-talet Europa upptäcker världen 

8 Handelsteorier  40

Staternas ökande makt 

41

En annan väg till kryddorna 

43

Spanien och Amerika 

47

Antwerpen – Europas ekonomiska huvudstad 

49

Ruta: Hur betraktades inflationen på 1500-talet?  50 Uppgifter 

51

4 1600-talet – Nederländernas storhetstid  52 Sockret, slavarna och triangelhandeln 

55

Merkantilismen 

59

Uppgifter 

63

5 1700-talet – Storbritannien tar ledningen 

Ruta: Oljan – 1900-talets viktigaste handelsvara 102–103

64

Bomull förändrar världen 

66

Kina – te och opium 

68

Uppgifter 

73

116

David Ricardo och relativa fördelar 

117

Heckscher-Ohlins teorem 

119

Ruta: Faktorprisutjämnings teoremet 

124

New Trade Theory

125

Uppgifter 

129

9 Protektionism 

130

Icke-ekonomiska motiv för handelshinder 

131

Ekonomiska motiv för handelshinder 

132

Ruta: Collective action 

135

Hur fungerar olika handelshinder?

136

Handelskrig 

143

Uppgifter 

143


10 Valutor och valutahandel  144 Fast växelkurs 

145

14 Utvecklingsekonomi 

210

Ruta: Big Mac index 

146

Den geografiska utsträckningens betydelse 

Ruta: Konvertibla och icke-konvertibla valutor

Orsaker till fortsatt fattigdom

214

148

Vägar mot framgång 

222

Rörlig växelkurs 

149

Pengar och andra betalningsmedel 149 Den klassiska guldmyntfoten 

152

Bretton Woods-systemet 

153

Ruta: Guldmyntfoten och bytesbalanserna 

154–155

Flytande dollar och valutasamarbete i Europa 

157

Uppgifter 

163

Ruta: Zambia och koppargruvorna  Ruta: Kina 

227 231–236

Uppgifter 

Externaliteter 

164

Gatt och handelsrundorna

165

Ruta: Governing the commons 

Två viktiga principer 

166

Doharundans misslyckande

168

Uppgifter 

169

170

Kreditmarknaden 

172

Finanskriser 

177

Finanskrisen år 2008

180

Lärdomar av finanskrisen Uppgifter

13 EU och euron Ekonomiskt samarbete för fred  Ruta: EU:s institutioner 

242 248

Uppgifter 

253

254 256

Egalitära kontra hierarkiska affärskulturer 

258

185

Expressiva kontra reserverade affärskulturer 

259

187

Etikettsregler 

260

Uppgifter 

261

188 189

Register262

193 194

Euron och optimala valutaområden 

197

Eurokrisen 2010

204

Uppgifter 

241

Affärsorienterade kontra relationsorienterade affärskulturer 

EU:s budget, regionalpolitik och jordbrukspolitik 

Ruta: ECB:s penningpolitik under krisen 

239

Organiserad internationell brottslighet 

16 Affärskulturer 

12 Finansmarknader och finanskriser 

237

15 Negativa effekter i spåren av internationell ekonomi  238 Ruta: Gäddfisket havererar – ett exempel på över utnyttjande 

11 WTO 

211

206 209

Diagram och kartor

266

Bildförteckning267


10

TEMA

Valutor och valutahandel

144 TEMA: Valutor och valutahandel


10 TEMA

Valutor och valutahandel

Huvuddelen av valutahandeln i världen är spekulativ. De flesta köper visserligen valuta för att de behöver exempelvis svenska kronor för att resa hit på semester eller betala import av exempelvis svenska bilar. Men de riktigt stora valutahandlarna, som pensionskassor, försäkringsbolag, stora företag och banker, köper för att senare kunna sälja med vinst, på samma sätt som man köper aktier.

All valutahandel, också den spekulativa, följer i stort sett efterfrågan på de varor och tjänster som produceras inom valutaområdet. Efterfrågas svenska kronor för att köpa svenska varor kommer också spekulanter att tro på den svenska valutan och öka sina placeringar i svenska kronor. I tider av stor ekonomisk oro söker sig valutahandlare oftare till de större valutorna och i synnerhet till US-dollarn, eftersom den uppfattas som säkrare på lång sikt. Men vad bestämmer växelkursen mellan valutor? Hur många kronor ska t.ex. en dollar kosta? Här finns två alternativ för politiker och centralbanker, fast eller rörlig växelkurs.

Fast växelkurs

Bild föregående sida: Produktion av dollarsedlar.

Fast växelkurs innebär att centralbanken sätter ett fast pris på sin valuta mätt i någon annan viktig valuta, t.ex. euro eller dollar. Vanligen tillåter man att valutan varierar i ett ”band” runt den så kallade riktkursen. Man kan t.ex. bestämma att 9 kronor plus/minus två procent ska motsvara en euro. Då kan alltså en euro kosta allt från 8,82 till 9,18 kronor, där 9,00 alltså är riktkursen. Exakt var i bandet värdet hamnar beror på efterfrågan och utbudet av valutorna. Man kan också välja att ha en fast växelkurs mot en kombination av flera andra valutor, något man kallar en valutakorg. Det innebär att man säger att t.ex. en svensk hundralapp ska TEMA: Valutor och valutahandel 145


motsvara t.ex. tre dollar, tre euro, två japanska yen och en schweizerfranc. Fast växelkurs har fördelen att man kan känna sig ganska säker på hur mycket man ska betala när man importerar varor. Om ett företag t.ex. har beställt varor för 100 000 dollar och kursen plötsligt stiger med fem procent kanske hela företagets vinstmarginal försvinner. Tänker vi oss att Sverige skulle ha en fast kurs mot euron vet vi ju vad importvaror från euro-området kommer att kosta. Men euron kan förstås i sin tur bli mer eller mindre värd gentemot t.ex. dollarn och då kommer också den svenska kronans kurs mot dollarn att variera. Ska vi kunna vara helt säkra på vad framtida utgifter och inkomster är värda förutsätter det att alla länder har fasta växelkurser. Men vad händer om det fasta priset på valutan är för högt? Jo, det märks på att landets varor blir svåra att sälja utomlands. Detta kan repareras genom att man bestämmer sig för att sänka kursen på sin valuta, man devalverar den. Den blir då billigare och de inhemska varorna blir lättare att sälja, samtidigt som importvaror blir dyrare. Motsatsen till

Big mac index Januari 2013

Över- respektive undervärderad i % -50

0

50

100

Venezuela Norge Sverige Schweiz Brasilien Uruguay Kanada Danmark Australien Euroområdet Colombia Turkiet Costa Rica USA Chile Nya Zeeland Storbritannien Israel Peru Argentina Ungern Tjeckien Singapore Japan Sydkorea Lettland Fören. Arabem. Litauen Pakistan Polen Saudiarabien Thailand Filippinerna Mexiko Indonesien Sri Lanka Malaysia Kina Taiwan Ryssland Egypten Ukraina

Med Big Mac index kan man få en grov bild av huruvida en valuta är undervärderad eller övervärderad relativt US-dollarn. Indexet bygger på att eftersom en Big Mac är likadan i hela världen borde den kosta lika mycket överallt. Om priset i lokal valuta omräknas enligt gällande växelkurs till dollar, och hamburgaren då blir dyrare än i USA, bedöms valutan vara övervärderad, och omvänt – om den blir billigare än i USA, undervärderad. Indexet ska dock tas med en stor nypa salt; löneläget, lokalkostnader med mera påverkar priset på olika sätt. Källa: The Economist

146 TEMA: Valutor och valutahandel


devalvering är revalvering, som alltså betyder att man höjer värdet på sin valuta. Långa perioder av hög inflation leder ofta till att valutan måste devalveras. Högre inflation än i andra länder gör ju landets varor dyrare än andra länders, vara te vilket leder till minskad export och ökad mås Devalveringar a börj ska de tills import, dvs. underskott i bytesbalansen. hemliga gälla. Genom att devalvera valutan kan bytesbalansen förbättras. Det gäller dock att komma till rätta med det underliggande inflationsproblemet, annars kan man tvingas in i en ond cirkel av återkommande devalveringar. Ett annat problem med fast växelkurs är att man kan drabbas av kraftig spekulation som allvarligt hotar valutans trovärdighet. Låt oss ta Danmark som exempel, eftersom den danska kronan har en fast växelkurs gentemot euron. Anta att många valutahandlare bedömer att den danska kronan är övervärderad. De tror att den danska centralbanken inom en snar framtid kommer att devalvera värdet på den danska kronan. Många valutahandlare skyndar sig nu att sälja sina danska kronor innan kursen ändras. Man säger att de spekulerar över en framtida dansk devalvering. Detta kan skapa nervositet och leda till att allt fler vill sälja sina danska kronor. I värsta fall är det endast den danska centralbanken som köper danska kronor. De har ju lovat att köpa kronor till den fasta växelkursen. För att häva spekulationen och återskapa förtroendet för valutan har den danska centralbanken två möjligheter:

!

Köpa så mycket danska kronor som möjligt. Man ökar därmed efterfrågan och hoppas att valutahandlarna återfår förtroendet för den danska kronan. Man säger att centralbanken stödköper danska kronor. I längden blir detta mycket kostsamt. Till slut tar nämligen centralbankens valutareserv slut och då skulle centralbanken bli tvungen att låna utländsk valuta för att köpa danska kronor. Höja räntan i Danmark. Då får penningplacerare bättre ränta på placeringar i danska kronor och det kan leda till att efterfrågan ökar och att tron på valutan återskapas.

ORDET

Valutareserv: Centralbankens innehav av utländsk valuta och guld.

Om inget fungerar tvingas den danska staten att sänka valutans värde, dvs. att devalvera valutan. När den danska kronans värde sätts till en nivå som är så låg att ingen längre vill sälja sina danska kronor upphör spekulationen. TEMA: Valutor och valutahandel 147


Konvertibla och icke-konvertibla valutor Valutor kan vara konvertibla eller en olaglig marknad för hårdvaluta. icke-konvertibla. Konvertibla valutor Många turister märkte detta genom är sådan valuta som fritt kan växlas att de blev erbjudna att växla pengar till andra valutor. Sådana valutor bru- på gatan av privatpersoner till en bekar kallas hårdvaluta. Icke-konvertitydligt bättre kurs än den officiella. bla valutor är sådana valutor som på När Sovjetunionen exporterade till grund av lagstiftning inte kan växlas länder med konvertibla valutor fick fritt till andra valutor. de betalt i hårdvaluta som dollar Flertalet av de kommunistiska eller kronor. Dessa pengar användes planekonomiernas valutor var ickesedan för att betala importvaror. konvertibla. Om man t.ex. reste till Sovjetunionen som turist var man Nordkorea och Kuba är tvungen att växla in en viss, ganska två länder som har ickestor, summa kronor till sovjetiska konvertibla valutor. rubel. Ofta var rublerna alldeles för dyra jämfört med det värde de Eftersom den sovjetiska rubeln skulle haft vid en rörlig växelkurs. inte var konvertibel var den förstås Många turister hade dessutom svårt omöjlig att betala med utanför att spendera valutan och när man Sovjetunionen, dessutom var ju Sovjetunionens tanke att valutan skulle lämnade Sovjetunionen fick man ”stanna hemma”. inte heller växla tillbaka överblivna Anledningen till att planekonorubel och inte heller ta med sig dem mierna valde att göra sin valuta hem. Medborgarna i Sovjetunionen fick själva inte inneha utländsk valuta. Endast de som hade fått tillstånd att resa utomlands kunde få växla till sig ett mindre belopp. Likväl fanns det en efterfrågan bland befolkningen på hårdvaluta. Den östtyska marken var inte konvertibel till Denna kunde nämligen andra valutor. användas för att handla av turister och efterfrågades dessicke-konvertibel berodde i första utom av det fåtal som fick resa hand på att de inte ville integreras i utomlands. Det fanns dessutom det kapitalistiska ekonomiska syssärskilda butiker med utländska vatemet. Det hade troligen varit svårt ror där turister kunde handla för sin att få planekonomin att fungera som hårdvaluta, i allmänhet kunde också en ”ö” i ett marknadsekonomiskt Sovjetunionens medborgare handla system. Av delvis samma skäl där om de på något sätt hade begränsade man människors rätt att lyckats få tag på hårdvaluta. Dessa flytta och resa utomlands. butiker hade ett sortiment med Men också andra länder än komeftertraktade utländska produkter, munistiska planekonomier har under alltifrån cigaretter, alkohol, Cocaperioder begränsat sin valutas Cola och livsmedel till elektronik konvertibilitet. Det kan vara ett sätt och jeans. Av detta skäl uppkom att tvinga företag och medborgare en så kallad ”svart marknad”, dvs. att investera inom landet.

!

148 TEMA: Valutor och valutahandel


P=kurs

Rörlig växelkurs

Sedan 1992 har Sverige rörlig växelkurs. Det betyder U1 att centralbanken inte sätter U2 något bestämt värde på den egna valutan. Kursen kommer istället att bero på utbud Kurs 1 och efterfrågan. Enkelt kan Kurs 2 man säga att ökar efterfrågan på svenska varor och E1 tjänster så stiger den svenska kronans värde. Man säger att den svenska kronan appreQ Om penningmängden ökar, utan motsvarande cieras. Om valutan faller i produktionsökning, i ett system med rörlig växelvärde säger man att valutan kurs kommer kursen att falla, se figur. I ett system med fast växelkurs blir effekten istället deprecieras. Begreppsparet inflation. appreciering–depreciering används vid rörlig växelkurs och motsvarar alltså revalvering– devalvering vid fast växelkurs. (I medierna används ofta begreppen revalvering–devalvering också vid rörlig växelkurs.) Centralbanken ger alltså inget löfte om en viss kurs. Detta leder till att valutakursen nästan dagligen ändras. Skulle Sveriges centralbank, dvs. Riksbanken, av någon anledning önska att kursen steg kan detta ske antingen genom att Riksbanken stödköper svenska kronor, eller genom att räntan höjs så att placeringar i svenska kronor blir lönsammare. I båda fallen leder det till ökad efterfrågan på kronor och därmed till att kursen stiger.

Pengar och andra betalningsmedel I primitiva ekonomier byttes varor mot varor. Så småningom fick vi pengar och idag använder vi i allt större utsträckning kort som betalningsmedel. Mynt, sedlar och kort är i sig värdelösa, vi kan inte använda dem till något annat än att betala med. Hamnar vi på en öde ö skulle vilken vara som helst vara bättre att ha med sig än kreditkort och sedelbuntar. Mynt, sedlar och kort är i själva verket bara symboler för våra förmögenheter. De fungerar tack vare att de accepteras som betalningsmedel i hela samhället. Och denna acceptans grundar sig på att vi som medborgare litar på samhället och dess institutioner. Det går dock att förstöra en valuta om man missköter den ekonomiska politiken. Särskilt hög inflation är farligt för en TEMA: Valutor och valutahandel 149


valutas trovärdighet. Om valutan snabbt tappar i värde kommer människor så fort de får sin lön att försöka byta pengarna mot någon annan stabilare valuta eller köpa guld, konst, aktier, fastigheter eller andra varor för pengarna. Också vid allvarliga finanskriser, eller i krigssituationer, då banksystemet riskerar att haverera, finns det risk att människor börjar använda alternativa betalningsmedel, t.ex. Mynt från Aten, femte utländsk valuta. århundradet f.Kr. Myntet

som innehåller 17,30 gram

Pengarnas historia silver kallades vanligen för ”en uggla”, mer formellt är I ekonomier utan pengar levde de flesta en fyra-drachmer eller på människor av det de själva producerade. Det det grekiska en tetradrachm. lilla fåtal produkter man inte själv kunde tillverka var man tvungen att byta till sig. Hade man en ko som man ville byta mot yxor gällde det att hitta en ”försäljare” av yxor som ville ha just en ko. Detta system var förstås komplicerat och allt blev lättare Framförallt i Afrika har kaurissnäckor tidigare använts när det uppsom betalningsmedel. kom en vara som alla accepterade som bytesvara, en så kallad penningvara. En sådan penningvara behöver ha några viktiga egenskaper: Den ska ha ett stabilt värde. Ädelmetallerna har dessa egenskaper, särskilt guld som har alltid har efterfrågats till smycken.

Den ska vara lätt att transportera. Guld är inte skrymmande och man kan lätt transportera en stor förmögenhet i fickan.

Dess värde ska inte förstöras med tiden. Guld rostar inte och bevarar därmed sitt värde över tiden. Den ska fungera som värdemätare. Genom att rent guld alltid är homogent, dvs. är likadant och alltid har samma kvalitet, kan guld fungera som värdemätare. Tio gram rent 150 TEMA: Valutor och valutahandel


Silverfejden i USA På 1870-talet, några år efter det amerikanska inbördeskriget, införde USA guldmyntfot. Men snart ledde guldmyntfoten till en besvärande deflation. Orsaken var att den ekonomiska tillväxten höll för hög fart jämfört med tillgången på guld. Mängden guld påverkade därmed penningmängden i begränsande riktning. När produktionen ökade och allt fler varor och tjänster skulle matchas mot en närmast stillastående penningmängd kom priserna att falla, dvs. deflation. I stora delar av USA var många bönder skuldsatta. Räntor och amorteringar blev allt svårare att betala i takt med att bönderna fick allt sämre betalt för sina varor. Gäldenärerna tjänade däremot på deflationen, deras ränteinkomster blev ju mer och mer värda i takt med att allt annat blev billigare. I slutet av 1800-talet var deflationen så allvarlig att den dominerade amerikansk inrikespolitik. Många ville att USA skulle återgå till den bimetallfot man tidigare haft med såväl guld- som silvermyntfot. Man ville också ha tillbaks den gamla relation 1:16, där en gulddollar motsvarade 16 silverdollar. Men i verkligheten var prisförhållandet mellan de båda metallerna 1:32. Alltså skulle det löna sig att köpa silvermetall för sina gulddollar och slå nya mynt av silver. I praktiken skulle då gulddollar försvinna och ersättas av silverdollar. Eftersom silver inte var en bristvara skulle detta leda till ökad penningmängd och förmodligen inflation. Detta skulle gynna de skuldtyngda bönderna och missgynna banker och andra gäldenärer. Det blev dock aldrig någon återgång till bimetallfot. Diskussionen avklingade i takt med att nya guldfyndigheter i Sydafrika ökade tillgången på guld. Därmed kunde penningmängden expandera och deflationen upphöra. Sagan Trollkarlen från Oz innehåller en del spår av silverstriden. Dorothys skor är i sagan (inte i filmen) av silver, de vandrar på en väg av gyllene stenar och är på väg till landet Oz, som syftar på viktenheten ounce som användes för guld.

guld är ju precis samma sak överallt på jorden. När guldet accepterats som pengar behöver man bara hålla reda på priser i guld. Koförsäljaren slipper fundera på hur många får, hur många yxor, hur mycket spannmål eller virke kon är värd.

De första guldmynten var guldklimpar med en stämpel där guldmyntaren angav vikten. Mynten hade fördelen att man slapp väga guldet varje gång man handlade. Därmed var pengarna uppfunna. Sedlar var från början ett kvitto från banken eller guldsmeden på att man hade lämnat in guld i deras kassavalv. Banken garanterade att man när som helst kunde byta kvittot mot guld igen. ”Det där kvittot kan du betala med”, säger de på banken. Så blev det sedlar i plånboken istället för en börs med tunga mynt. TEMA: Valutor och valutahandel 151


Så småningom övertog staterna och deras centralbanker all utgivning av sedlar. Om centralbanken byter sedlarna mot en bestämd mängd ädelmetall säger man att man har en myntfot. Beroende på vilken ädelmetall valutan är konvertibel mot talar man om guldmyntfot, silvermyntfot eller kopparmyntfot. Ibland har det förekommit att en valuta varit knuten mot två metaller samtidigt, t.ex. guld och silver, man har då en så kallad bimetallfot. Det kan vara problematiskt om marknadspriset mellan guld och silver inte stämmer med den växlingskurs mellan ädelmetallerna som centralbanken utlovat. Enligt Greshams lag kommer nämligen dåliga pengar att driva ut goda. Så här går det till: Låt oss anta att guld är dyrare än silver på marknaden jämfört med förhållandet mellan gulddollar och silverdollar. Alla som har gulddollar kommer då att byta dessa mot guld i centralbanken, sälja guldet mot silver på marknaden och i centralbanken byta silvret mot silversedlar. Snart finns bara silversedlar och man har i praktiken gått över till en silvermyntfot.

Den klassiska guldmyntfoten Flertalet länder knöt under 1800-talet sina valutor till guld, dvs. införde guldmyntfot. Också i Sverige infördes år 1873 guldmyntfot samtidigt med en ny myntenhet, kronan, som gavs värdet 0,35 gram guld. I och med att flertalet valutor var knutna till guld fick valutorna också en fast växelkurs gentemot varandra. Systemet kom i efterhand att kallas ”den klassiska guldmyntfoten”, och var i bruk fram till första världskriget 1914. Första världskriget innebar en kraftig nedgång i världshandeln. Militära upprustningar finansierades via sedelpressarna och brist på arbetskraft ledde till kraftig inflation som omöjliggjorde att guldmyntfoten kunde upprätthållas. Flertalet länder gick över till pappersmyntfot, vilket innebär att centralbankerna inte växlar valutan mot något annat än andra valutor, andra papperspengar. Efter kriget fortsatte inflationen. Många länder satsade på att återgå till den guldmyntfot man haft innan kriget, men inflationen måste först stoppas. Detta skedde med hjälp av en mycket hård åtstramningspolitik med kraftigt minskad offentlig konsumtion. Sverige blev första europeiska land att återgå till guldmyntfot 1924. Flertalet länder gjorde detsamma under de följande åren. I samband med den stora depressionen upphörde guldmyntfoten dock för gott. 152 TEMA: Valutor och valutahandel


På 1920-talet drabbades Tyskland av hyperinflation. På bilden växlas en amerikansk dollar till den tidens tyska mark.

Bretton Woods-systemet I slutet av andra världskriget träffades representanter från 44 länder i den amerikanska staden Bretton Woods i New Hampshire för att återskapa ett fungerande valutasystem. Mellankrigstidens valutaoreda ansågs ha skadat ekonomierna och fördjupat den stora depressionen. Man ville återgå till fasta växelkurser för att få stabilitet i den internationella handeln. I Bretton Woods bildades Internationella valutafonden, IMF. Medlemsländernas valutor gavs en fast kurs mot dollarn som i sin tur fick en fast kurs mot guld. Bretton Woods-systemet innebar alltså en guldmyntfot via dollarn. Svenska kronor kunde växlas till dollar som i sin tur kunde bytas mot guld. För en dollar fick man betala 5,17 kronor, och för 35 dollar kunde man köpa ett ounce (ungefär 28 gram) guld. Medlemsländerna i IMF fick enbart göra mycket små justeringar av sina kurser gentemot dollarn, större justeringar, vanligen devalveringar, skulle godkännas av IMF. Dollarns värde i guld skulle förbli oförändrat. För att motverka att valutakurserna mot dollarn ändrades alltför ofta byggde IMF, med hjälp av TEMA: Valutor och valutahandel 153


Guldmyntfoten och bytesbalanserna Hur fungerade guldmyntfoten om det uppstod olika efterfrågan på valutorna? I ett system med rörlig växelkurs skulle t.ex. vid ett underskott i bytesbalansen för Storbritannien och ett överskott för USA, värdet på USA:s valuta stiga och värdet på Storbritanniens valuta falla. Då blir Storbritanniens produkter billigare och USA:s dyrare och balansen återskapas. Med guldmyntfot sker anpassningen på ett annat sätt: Ett överskott i USA:s bytesbalans är liktydigt med ökad efterfrågan på dollar, många behöver ju dollar för att betala importen från USA. Medan ett underskott i Storbritanniens bytesbalans är liktydigt med minskad efterfrågan på pund. I Storbritannien kommer man att byta sina pund mot dollar för att kunna importera USA:s varor. Bankerna får brist på dollar som då går till sin centralbank och byter pund mot guld. Guldet skeppas till USA där man i dess centralbank växlar in det mot dollar, som så småningom Pund: Pund var används för att betala den brittiska importen ursprungligen en angivelse om att av amerikanska varor. myntet innehöll ett pund guld, dvs. Resultatet blir alltså att centralbanken i ungefär ett halvt kilo. Pund kan USA kommer att få guld från Storbritanniens skrivas med ett särskilt tecken, £, centralbank. Dessutom kommer mängden vilket egentligen är bokstaven ”L” pund som är kvar ute i den brittiska ekonooch kommer av det latinska ordet min att minska, medan mängden dollar i den för vikten pund – libro. amerikanska ekonomin kommer att öka. Minskad mängd pund leder till deflation i Storbritannien, då blir landets varor billigare. Ökad mängd dollar i USA leder till inflation, då blir USA:s varor dyrare. Detta leder sammantaget till att Storbritannien kan exportera mer och USA mindre, alltså blir det balans i bytesbalanserna. Systemet regleras alltså genom att guld Dollar: Dollar kommer flyttas och penningmängderna förändras, från det tyska ordet för dal, thal. vilket skapar deflation respektive inflation, En thaler, egentligen en joachimssom i sin tur påverkar bytesbalanserna i en thaler, var ett mynt som slogs i stad stabiliserande riktning. himsthal. Staden heter idag JáchuJoac Nackdelen med systemet är att deflationen . mov och ligger i nordvästra Tjeckien i Storbritannien inte bara sänker priserna, d Thaler har fått låna ut sitt namn blan den sänker också lönerna och detta är angång en vi där annat till Sverige förstås smärtsamt. Om arbetsmarknaden i vände riksdaler och så förstås till USA Storbritannien är reglerad i avtal, så kanske och många andra länder. lönerna inte kan sjunka och då drabbas Istället för dollar kan man använda Storbritannien istället av arbetslöshet. Detta tecknet $, vars ursprung inte är helt var bland annat orsaken till att guldmyntfoten klarlagt. inte gick att upprätthålla under den stora depressionen då arbetsmarknaden redan hade så omfattande problem till följd av börskrascherna och den stora efterfrågeminskning detta skapade. Den ekonomiska oron ledde också till att många ville växla sina pengar mot guld vilket hotade att knäcka centralbankernas guldförråd.

ORDET

ORDET

154 TEMA: Valutor och valutahandel


Guldmyntfoten och bytesbalanserna forts.

BANK OF ENGLAND

1

£

FEDERAL RESERVE

2

3

GULD

GULD

$

4

5

BRITTISK EKONOMI

$

USA:S EKONOMI

Figuren visar hur ett brittiskt underskott och ett amerikanskt överskott i bytesbalansen leder till minskad penningmängd i Storbritannien och ökad penningmängd i USA. Via deflation och inflation kunde på så vis obalanserna upphöra.

avgifter från medlemsländerna, upp en valutafond som länder med särskilda behov kunde låna ur, istället för att devalvera. Dollarns viktiga position i systemet gjorde den till världens viktigaste valuta. Istället för att ha guld i sin valutareserv valde många länder att ha valutareserven i dollar placerade på amerikanska konton eller i amerikanska värdepapper. Många internationella affärer gjordes direkt i dollar. Bretton Woods-systemet hade tre stora svagheter: För det första, medlemsländer med stora underskott i bytesbalansen kunde inte devalvera utom efter ett godkännande av IMF. När länder i flera år haft underskott började valutahandlare förvänta sig en devalvering vilket ledde till att många spekulerade i en sådan och började sälja underskottländernas valutor och istället placera pengarna i de valutor som upplevdes som stabilare. För underskottsländerna ledde detta till brist på utländsk valuta.

TEMA: Valutor och valutahandel 155


För det andra, systemet byggde på att länder med överskott i bytesbalansen skulle spara sitt överskott i form av guld. För att det skulle vara möjligt måste mängden guld i världen växa i samma takt som penningmängden. Så skedde inte och guld blev en bristvara. Då valde många att istället ha sina reserver i dollar som ju var konvertibla mot guld. Så länge förtroendet för den amerikanska centralbanken var gott fungerade allt bra, men när förtroendet minskade blev det problem. För det tredje, punkt två ovan betydde att USA var tvunget att tillhandahålla dollar, vilket i praktiken betyder att USA var tvunget att ha mer eller mindre permanent underskott i sin bytesbalans. Dollarn måste alltså vara något övervärderad så att amerikanerna hade råd att importera. Men detta innebar samtidigt att mängden dollar ökade vilket gjorde att den fasta dollarkursen mot guld började ifrågasättas.

Bretton Woods-systemets kollaps I mitten av 1960-talet slog USA in på en expansiv finanspolitik med stora statliga utgifter, bland annat för att finansiera sitt krig i Vietnam. Denna ökning av den inhemska amerikanska efterfrågan ledde snabbt till inflation och stora underskott i USA:s bytesbalans. Många spekulerade i en amerikansk devalvering av dollarkursen gentemot guld och bytte därför sina dollar mot guld i den amerikanska centralbanken. Den amerikanske presidenten Richard Nixon försökte på olika sätt rädda den fasta kursen mot guld men förgäves. Redan 1971 upphörde den amerikanska centralbanken att betala ut guld mot dollar. Ett sista försök att rädda Bretton Woods-systemet gjordes. Den amerikanska valutan devalverades mot guld och övriga valutor apprecierades mot dollarn. Man gjorde det också möjligt för valutornas värde att fluktuera med 2,5 % i förhållande till sitt riktvärde. Problemen med amerikanska underskott fortsatte dock och 1973 förklarade man att dollarn inte längre var konvertibel mot guld. Därmed upphörde Bretton Woods-systemet och de flesta valutor fick istället rörlig växelkurs.

156 TEMA: Valutor och valutahandel


September 1992. Riksbankschefen Bengt Dennis (till vänster) har samlat riksdagens partiledare till en presskonferens på Rosenbad för att rapportera om det allvarliga ekonomiska läget.

Flytande dollar och valutasamarbete i Europa I Europa knöt många länder, bland annat Sverige, sina valutor till varandra i den så kallade ”valutaormen”, som blev embryot till den senare gemensamma valutan euro. Den amerikanska dollarn flöt däremot fritt. Att USA och Europa valde olika strategier har bland annat att göra med att USA var ett land med mindre utrikeshandel relativt BNP än Europas länder. Det var alltså inte lika viktigt för USA att valutorna var stabila.

Sveriges problem I Sverige var hög inflation ett återkommande problem under såväl 1970- som 1980-talet. Svenska varor och tjänster blev allt dyrare, vår export minskade och importen ökade, alltså underskott i bytesbalansen. Lösningen blev att Riksbanken med hjälp av devalveringar sänkte kronans värde. Detta förbättrade bytesbalansen, men endast tillfälligt eftersom problemet med högre inflation än i andra länder kvarstod, också efter upprepade och mycket stora devalveringar. I början av 1990-talet spred sig en oro på valutamarknaden att det europeiska valutasamarbetet med fasta växelkurser skulle upplösas. De valutor som ansågs ”svaga” eller hade en tradition av att devalveras blev därmed mindre populära TEMA: Valutor och valutahandel 157


placeringar. Till dessa ”riskabla” valutor hörde den svenska kronan. Många placerare sålde svenska kronor. Detta smittade av sig också på småsparare som började sälja kronor mot framförallt dåtidens tyska mark. Riksbankens valutareserv började krympa. Regeringen valde att denna gång inte devalvera kronan utan svarade istället med omfattande stödköp och höjd ränta för att försvara den fasta kursen. Under en kort period låg räntan på hela 500 %. Till slut blev det uppenbart att ett fortsatt försvar av den svenska valutans värde var ohållbart, centralbankens valutareserv skulle ha tagit slut. I november 1992 meddelade Riksbanken att man inte längre köpte svenska kronor till fast kurs. Kronan var därmed rörlig och kom innan årsskiftet att deprecieras med hela 20 %. Sverige var nu på botten i en långvarig ekonomisk utförslöpa. Inte nog med att devalveringar och valutakris med efterföljande deprecieringar hade gjort svenskarna fattigare. Vi hade dessutom genomlidit en bankkris (se sidan 179) och hade dessutom en stor statsskuld. Någon lift tillbaks till toppen fanns inte, det blev till att ta skidorna på ryggen och mödosamt plumsa upp i den djupa snön. Genom en stramare budgetpolitik och ett tydligt uppdrag till Riksbanken att använda penningpolitik för att se till att inflationen höll sig vid måttliga 2 %, började sakta men säkert Sveriges siffror se bättre ut. Men politiken drev upp arbetslösheten och det var först kring 2006 som den började sjunka, en utveckling som abrupt bröts när den globala finanskrisen år 2008 också nådde Sverige. Den försiktiga ekonomiska politik som Sverige fört under såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar alltsedan 1992 måste beskrivas som framgångsrik, och Sverige klarade sig relativt bra när finanskrisen slog till. Mycket sämre gick det för många andra länder i Europa.

EMU och Euron Valutaunionen EMU (Ekonomiska och monetära unionen) med valutan euro bildades 2002. Av EU:s 28 medlemsländer ingår 17 i EMU. Förutom en gemensam valuta har man också en gemensam centralbank, ECB (Europeiska centralbanken), i Frankfurt am Main i Tyskland. Många menar att huvuddelen av de ekonomiska problem en del av medlemsländerna lider av, kan förklaras med att en gemensam penningpolitik inte fungerar eftersom länderna är alltför olika. Det blir som att alla ska ha samma skostorlek oberoende av hur fötterna ser ut. 158 TEMA: Valutor och valutahandel


Euroländerna, EU och Europa

Länder i EU som använder euron som valuta Övriga EU-länder Länder som inte är med i EU eller EMU men ändå använder euron Länder som varken har euro eller är med i EU

Observera att två länder använder euron fast de inte är med i EU, nämligen Kosovo och Montenegro. Dessutom används euron i några ”småländer” nämligen Andorra, Monaco, San Marino och Vatikanstaten.

Detta var man fullt medveten om när EMU planerades. Förhoppningen var att den gemensamma valutan skulle leda till att länderna närmade sig varandra ekonomiskt så att de med tiden skulle passa för samma ekonomiska politik, eller få likadana fötter, för de Bakgrunden till EMU och att fortsätta på tidigare metafor. Denna ga ekonomiska problem mån förhoppning har ännu inte infriats. r av medlemsländerna lide i Innan finanskrisen 2008 befann sig av, behandlas utförligare flera länder i en ekonomisk situation som kapitlet om EU och euron. redan var mycket dålig. När krisen kom förvärrades läget och några stater – framförallt Grekland, Irland och Portugal – hotade att bli bankrutta. Genom ekonomisk hjälp från EU, ECB och IMF kunde detta undvikas.

!

TEMA: Valutor och valutahandel 159


Storbritanniens statschef inspekterar landets valutareserv.

Än mer oroande var att också stora länder som Spanien och Italien fick problem. Många tycker idag att den gemensamma valutan infördes för tidigt, att ekonomierna borde ha förberetts bättre. Andra pekar på att de löften gällande statsfinanser som länderna lovade att leva upp till inte har respekterats. Detta har dock inte skett av illvilja utan snarare på grund av att det skulle ha varit för smärtsamt för befolkningen ekonomiskt sett. Man valde att skjuta problemen framför sig istället för att göra något åt dem. När finanskrisen kom blev dock läget akut. Särskilt Grekland har tvingats göra drastiska nedskärningar i de offentliga utgifterna. Sänkta löner och stigande arbetslöshet har fått många greker att tappa tron inte bara på EU och sin egen stat men också på demokrati. Några söker sig mot ytterlighetspartier och drömmar om enkla lösningar med utopiska och ibland fascistoida undertoner. På andra håll i EU suckade man över att skattepengar skulle gå till länder som inte hade lyckats sköta sin ekonomi, ”borde de inte få skylla sig själva”, undrade man. Det är i detta sammanhang värt att påminna om att EU inte bara är ett ekonomiskt samarbete utan också ett politiskt, vars viktigaste syfte har varit att bygga fred i Europa. Också valutaunionen ska ses i detta ljus, alltså som ett projekt för att stärka banden mellan Europas folk och länder. 160 TEMA: Valutor och valutahandel


Valutabråken mellan Kina och USA Framför allt USA, men också EU, klagar ofta på Kinas valutapolitik. Man menar helt enkelt att Kina genom att ha en alltför låg växelkurs på sin valuta, yuan (även kallad renminbi), håller nere priserna på kinesiska varor. Det gynnar Kinas export och begränsar importen. Kina har också sedan länge mycket stora överskott i sin bytesbalans. Det stora inflödet av utländsk valuta, inte minst dollar, placerades till stor del på den amerikanska finansmarknaden och bidrog till att blåsa upp den bubbla som sprack i och med finanskrisen 2008. Ur kinesiskt perspektiv ser resonemanget annorlunda ut. Man medger att valutan är något undervärderad men hävdar att Kina måste gynna sitt näringsliv och sin industrialisering. Man ser sig Renminbi: fortfarande som ett utvecklingsland och ”folk der bety som Renminbi betonar att det viktigaste politiska målet pengar” är namnet på den kinesiska valutan, men valutan är att på sikt höja levnadsstandarden, kallas vanligen yuan som är som för de flesta kineser ännu är mycket namnet på myntenheten. Yuan t). myn långt ifrån den västerländska. USA och betyder ”rund” (som ett andra länder måste själva lösa sina ekonomiska problem och Kinas valutapolitik var inte heller den stora orsaken till finanskrisen, resonerar man från kinesiskt håll.

ORDET

Dollarn som reservvaluta Många av de problem som finns kring den amerikanska ekonomin beror på USA:s återkommande underskott i bytesbalansen. Detta har att göra med det stora inflödet av dollar till den amerikanska ekonomin. Med stor tillgång på pengar blir räntorna låga vilket kan leda till alltför stor konsumtion och alltför stor import. Dollarns popularitet som placering har förstås att göra med att USA är världens största ekonomi och att dollar därför är en ganska säker placering och alltså det man brukar kalla för reservvaluta. Hittar man ingen annan bra placering kan man alltid köpa amerikanska obligationer, det upplevs som ”ett säkert kort”. Den stora efterfrågan på dollar håller därmed uppe kursen trots underskott i bytesbalansen. Detta gör det billigt för amerikaner att importera, men svårt för amerikanska företag att exportera, alltså förstärks underskottet i bytesbalansen. Man kan också se det som att övriga världen lånar ut sina besparingar till USA som använder dem för import. Ekonomiska problem i USA kommer genom dollarns stora betydelse därmed också att drabba andra länder, TEMA: Valutor och valutahandel 161


Fördelar för USA när dollarn är reservvaluta Anta att USA är det rikaste landet i världen med störst produktion och stor handel och att dollar därför är världens reservvaluta. Alla världens mindre ekonomier väljer att ha fast växelkurs mot USA. Om det finns 100 mindre länder finns det alltså hundra olika kurser mot dollarn – en för varje nationell valuta. För att kunna betala dem som vill växla in landets valuta har de alltså sina valutareserver i dollar. Anta att ett av dessa 100 länder vill öka sin penningmängd för att stimulera ekonomin. Centralbanken köper obligationer, folk får mer pengar, räntorna sjunker, ökad köpkraft leder till ökad import, det ger underskott i bytesbalansen, rykten om en framtida devalvering leder till att centralbanken måste köpa sin valuta för att återställa tron på växelkursen. Penningmängden minskar. Anta att USA vill öka sin penningmängd för att stimulera ekonomin. Centralbanken köper obligationer, folk får mer pengar, räntorna sjunker, utbudet av pengar leder till ökad import, det ger underskott i bytesbalansen, men USA behöver inte bry sig om att stödköpa sin valuta. Den kan nämligen inte devalveras eftersom alla andra länder har fast kurs mot dollarn. Alltså hamnar den ökade amerikanska penningmängden i de utländska centralbankernas valutareserv. USA kan alltså expandera sin ekonomi och öka sin konsumtion utan att bekymra sig om växelkursen. Man kan säga att man gratis har tillverkat pengar för sin konsumtion, pengar som andra länder måste ta emot om de inte vill revalvera sin valuta. I dagens värld har många länder fast kurs mot dollarn, men inte alla. Med rörlig kurs kan dollarn deprecieras relativt landets valuta. Men eftersom dollarn är reservvaluta blir det huvudsakligen inte USA utan andra länder som ”stödköper” dollar.

Bytesbalans i procent av landets BNP: Land/År

2000

2005

2008

2009

2010

2011

USA

-4,2

-5,9

-4,7

-2,7

-3,0

-3,1

Sverige

+3,7

+6,9

+8,8

+7,1

+6,9

+7,0

Källa: OECD

såväl de som exporterar mycket till USA som de som har stora placeringar i USA. För världen som helhet skulle det vara välkommet om en större del av överskottsländernas reserver investerades i fattigare länder, där de skulle kunna bidra till utveckling. Den större osäkerheten kring sådana investeringar gör att de blir relativt begränsade. Man litar på USA vilket leder till att dollarn är och förblir reservvalutan. Men 2008 års finanskris visade att också investeringar i amerikanska värdepapper kan 162 TEMA: Valutor och valutahandel


vara riskabla. Kanske kommer placerare trots allt att vara mer försiktiga med amerikanska värdepapper i framtiden. I framtiden kommer kanske andra valutor att konkurrera med dollarn om att vara den reservvaluta placerare föredrar. Många hoppades att euron skulle ge dollarn konkurrens och så kan det förstås fortfarande bli. Men kanske är det den kinesiska yuanen som har störst möjlighet att utvecklas till en världsvaluta vid sidan av dollarn?

Uppgifter Kapitel 10

1 Vad är skillnaden mellan fast och rörlig (flytande) växelkurs? 2 Anta att ett land får stora underskott i bytesbalansen. Vad händer vid fast respektive rörlig växelkurs? 3 Kina har länge haft stora överskott i bytesbalansen och har dessutom i stort sett fast växelkurs. Vad händer med Kinas valutareserv? Vad skulle hända om Kina hade bytt till rörlig växelkurs? Vad hade detta inneburit för Kinas konsumenter? 4 Förklara begreppen: a) devalvering b) revalvering c) depreciering d) appreciering e) stödköpa f) valutareserv 5 Vad menas med att en valuta är konvertibel? 6 Förklara begreppen:

7 Två stora internationella valutasystem var ”den klassiska guldmyntfoten” och Bretton Woods-systemet. a) Hur skiljer sig systemen åt vad gäller kopplingen till guld? b) Guldmyntfoten reglerade obalanser i handeln genom deflation och inflation. Förklara. c) Guldmyntfoten knäcktes av den inflation som första världskriget innebar. Varför? d) Hur skulle obalanser åtgärdas under Bretton Woodssystemet? e) Vad var det som gjorde att Bretton Woods-systemet kollapsade i början på 1970-talet? 8 Sverige övergick år 1992 till rörlig växelkurs. Vad var bakgrunden till denna förändring? 9 Vad menas med att US-dollarn är reservvaluta? Vilka fördelar ger det USA?

a) guldmyntfot b) bimetallfot c) pappersmyntfot

TEMA: Valutor och valutahandel 163


ARENA – Internationell ekonomi Arena – Internationell ekonomi är ett läromedel avsett för kursen Internationell ekonomi i ämnet samhällskunskap. Läromedlet kan även användas som fördjupande material i kurserna Samhällskunskap 2 och Samhällskunskap 3. Läromedlet är nyskrivet och utvecklat enligt intentionerna i GY11. Arena – Internationell ekonomi är ett läromedel med ambitionen att ge läsaren en begreppsapparat för att kunna resonera kring samhällsekonomiska frågeställningar i en internationell kontext. Modeller, teorier och spännande exempel ger såväl utmaningar som allmänbildning. I ARENA-serien finns även en bok för kurserna 1b, 2 och 3, Arena 123 och en bok för kurs 1a, Arena 50p. Dessa båda böcker finns även som interaktiva böcker. Dessutom finns en gemensam webbtjänst för de båda böckerna.

Lars-Olof Karlsson är gymnasielärare i samhällskunskap. Han har också lång erfarenhet som redaktör och förläggare av läromedel.

TEMA: wto 167


Smakprov Arena Internationell ekonomi