Page 1

A

PLAG P U A R ND

AN

Livsvägar Religionskunskap för A-kursen Nils-Åke Tidman Kerstin Wallin


Judendomen

I judendomen sägs det att Gud och det judiska folket har kommit överens. Folket ska följa Guds regler, och Gud ska skydda och hjälpa. Läran kallas Tora och sammanfattas i de tio budorden, regler för hur människan ska vara mot Gud och mot andra människor. I de heliga texterna berättas det bland annat om hur Gud räddar folket från slaveri och leder dem till ett eget land, i nuvarande Israel. Folkets historia är viktig, bland annat eftersom det är där Gud visar sig. Många högtider firas till minne av viktiga händelser ur historien.

Tidslinje

500 f.Kr. Den babyloniska fångenskapen. Israel ockuperas. Det ledande skiktet förs bort till Babylonien.

(läs mer om de här händelserna i kapitlet):

f.Kr.

1500

1000

1200 f.Kr. Moses leder det judiska folket från Egypten mot Palestina. Plågorna i Egypten. De tio budorden.

22

500

0

70 e.Kr. Templet i Jerusalem förstörs av romarna och diasporan, landsflykten, inleds.


Syrien Medelhavet

Västbanken Jerusalem Gazaremsan ISRAEL

Jerusalem

Judendomens utbredning. Antal anhängare: Det finns omkring 14 miljoner judar i världen, varav cirka 18 000 i Sverige.

1500-tal Judar fördrivs från Spanien. Ett av många exempel på judeförföljelser genom historien. 500

1000

1948 Staten Israel grundas. Unde­r 1900-talet utkämpas ett stort antal krig mot grannländerna.

1500

1800-tal Sionismen grundas. En politisk rörelse med mål att skapa ett hemland för det judiska folket.

2000

1939–45 Andra världs­kriget.

23


judendomen

Tanke om Gud Det finns bara en enda Gud som är värd att tillbe. Världens skapare. Gud är rättfärdig och älskar sitt folk. Gud och människa har kommit överens: Gud skyddar, människan följer reglerna.

Religionsgrundare Mose är en viktig person i judendomen. Han ledde bland annat judarna ut från slaveri i Egypten, och lämnade över Guds regler, de tio budorden, till folket. Judendomen kallas ibland för mosaisk tro, efter namnet Mose.

Viktiga texter De heliga texterna kallas Tanak. Här ingår bland annat Tora, där det finns levnads­ regler och berättelser om det judiska folkets historia. Viktig är också boksamlingen Talmud, där man hittar diskussioner och råd till människor i olika situationer.

Symboler Detta är en sexuddig stjärna som finns på staten Is­ raels flagga. Den symbolen ger dubbla känslor till judar. Under nazismens judeförföljelser var judar tvungna att bära en sådan stjärna på sina kläder.

Den sjuarmade ljusstaken är en vanlig symbol för juden­ domen. Men om Du räknar ljushållarna noga kommer Du att märka att det ofta är åtta ljus. Då handlar det om den ljus­ stake som används vid den judiska högtiden chanuka. Man tänder ett nytt ljus varje dag under högtidens åtta dagar.

Viktiga högtider Påsk (paesach) Den judiska påsken firas på våren. Under den högtiden minns man särskilt hur för­ fäderna flydde från livet som slavar i Egypten. 24


judendomen

Lövhyddohögtiden (suckot) Också den här högtiden hör ihop med befrielsen från slaveriet i Egypten. Man bygger lövhyddor och minns hur förfäderna levde under vandringen tillbaka till Israel. Tempelinvigningsfesten (chanuka) När grekerna erövrade Jerusalem gjorde de om templet till en plats där man dyrkade den grekiske guden Zeus. Festen firas till minne av att judarna återerövrade templet och slängde ut Zeus-bilden. Chanuka-firandet påminner om den kristna julen.

Mat och kläder Judendomen har tydliga regler för mat. Svinkött är förbjudet liksom skaldjur. Mjölkmat och köttmat får inte tillagas i samma kärl. Tillåten mat kallas kosher och säljs i särskilda butiker. Ortodoxa judar klär sig i svart. Männen har hatt och håret format till korkskruvslockar. I synagogan ska mannen ha en kipa, en liten mössa på huvudet och en bönesjal över axlarna.

Viktig byggnad Synagogan är det hus där den judiska församling­ en har sina gudstjänster och högtider. Det är inte någon helig plats, utan en lokal där man samlas för att läsa de heliga skrifterna och be.

Viktig plats Jerusalem är en stad som är viktig för tre religioner – judendom, kristendom och islam. Här låg ett tempel som var mittpunkt för den judiska religio­ nen under tusen år.

25


judendomen

Läran Förbund med Gud Tanak Tora

Judar kallar sina heliga skrifter Tanak. De viktigaste är de fem mose­ böckerna, som tillsammans heter Tora, läran. I Tora finns det bland annat berättelser om hur Gud väljer ut ett folk, det judiska folket, och kommer överens med dem. Enligt över­ enskommelsen ska Gud skydda och hjälpa folket. Människorna å sin sida ska följa Guds regler. En människa som följer Guds regler påverkar andra människor att göra likadant. På så sätt blir världen bättre. Detta är en av grundtankarna i judendomen. Gud påverkar historiska händelser, enligt den judiska tron. Därför är berättandet av folkets historia en viktig del av judendomen.

Torarullar är mycket dyrbara eftersom de skrivs för hand. De omsluts av vackra fodral med sammet och metallbesla­g.

26


läran

Isak bär veden till den eld han som han själv ska bränna­s på. Abraham lyder Guds order att offra sin son. I sista stund får han budskapet att han istället kan offra ett djur.

Abraham Överenskommelsen mellan Gud och människa börjar med urfadern Abraham. I första Moseboken berättas det att Abraham levde i staden Ur i Mesopotamien, nuvarande Irak. Han dyrkade bara en enda Gud, meda­n hans grannar tillbad många olika gudar. Den ende Guden sa till Abraham att han skulle bryta upp från staden Ur och söka en ny boplats västerut. Abraham och hans släkt skulle vandra till det land som Gud gav dem, Kanaans land. Kanaan låg där Israel ligger idag. Gud testade Abrahams lojalitet genom att kräva att han skulle döda sin son Isak. Abraham lydde, men i sista stund slapp han. I och med det hade han bevisat att han var trogen Gud. Gud och Abraham ingick

Kanaans land

27


judendomen

Abrahamitiska religioner

då ett förbund. Gud lovade Abraham att han skulle få grunda ett stort folk, med lika många människor som stjärnorna på himlen. Abraham är en viktig person även för kristna och muslimer. Därför kallas judendomen, kristendomen och islam gemensamt för abraham­ i­tiska religioner.

Mose och vägen hem

Faraon

Uttåget ur Egypten

Mosaiska trosbekännar­e

Enligt Tora blev judarnas förfäder slavarbetare i Egypten, många år efter Abraham. Andra Moseboken handlar om hur Israels folk med Guds hjälp till slut lyckades fly från Egypten. Frihetshjälten hette Mose. Mose var en judisk man som växte upp vid det egyptiska hovet. Vid vuxen ålder såg han hur illa hans landsmän behandlades. Han slog ihjäl en fångvaktare och flydde. Gud gav Mose uppdraget att leda det judiska folket ut ur Egypten hem till Kanaans land, Israel. Det var inte ett lätt uppdrag. Den egyp­ tiske ledaren, Faraon, ville inte släppa sina slavarbetare. Gud lät därför sju olika katastrofer drabba landet. Vattnet blev till blod, det regnade gräshoppor, ljuset försvann, och ändå ville inte Farao ge sig. Det var inte förrän vid den sista katastrofen som folket till slut släpptes fritt. Guds ängel gick runt på natten och dödade alla förstfödda pojkar. Det judiska folket skyddade sig genom att stryka blod från ett lamm på sina dörrar. Efter det måste Farao ge med sig. Folket vandrade sedan länge genom öknen för att komma fram till Palestina. Det tog mer än 40 år, berättas det. Uttåget ur Egypten handlar om frihet och att komma hem. I alla tider har berättelsen om Mose gett hopp inför framtiden. Särskilt för de judar som har levt i svårigheter, långt från sitt hemland. Den judiska påskhögtiden ska påminna om befrielsen från slaveriet och resan hem. Judar kallar sig ibland mosaiska trosbekännare eftersom Mose ses som judendomens grundare.

Förbundet på berget Sinai

Tio budord

28

Under vandringen hem från Egypten passerade det judiska folket berget Sinai. Där stannade de och Mose kallades upp på berget för att möta Gud. Han fick då ta emot de tio budorden, en samling regler som folket skulle lyda. Här är listan:


läran

• Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten, ur träldomshuse­t. • Du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig. Du ska inte göra dig någon bildstod eller avbild. • Du ska inte missbruka Herrens, din Guds, namn. • Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. • Visa aktning för din far och mor. • Du ska inte dräpa. • Du ska inte begå äktenskapsbrott. • Du ska inte stjäla. • Du ska inte vittna falskt mot din nästa. • Du ska inte ha begä­r till din nästa­s hus. Mose ledde det judiska folket ut ur slaveriet i Egypten. Här har konstnären Marc Chagall visat hur det gick till när Mose fick budorden av Gud.

De första fyra budorden handlar om mötet mellan människorna och Gud. Att man ska be till Gud på rätt sätt. Att man inte ska be till några andra gudar. Att man ska visa respekt för gud. De sista sex budorden handlar om mötet mellan människor. Hur vi ska behandla varandra. Att man ska försöka vara så god som möjligt, och behandla andra människor rättvist. Judendomens regler gäller inte endast inom den egna gruppen utan också i förhållandet till främlingar. Att inte stjäla, döda, ljuga, vara otro­ gen eller vara avundsjuk på andra. Att de unga ska respektera den äldre generationen. Att följa reglerna är inte så tungt, enligt judendomen. Istället ger det mycket glädje, och människan får något som visar vägen genom livet.

29


judendomen

Med en hand av silver pekar Peter Borenstein i Torarullens text när han läser. Han är rabbin i Göteborgs judiska församling.

Profeter kritiserar

Profeterna

När Mose efter lång tid kom ner från mötet med Gud på berget fick han se att folket redan hade brutit mot ett av buden, att inte dyrka andra gudar. De hade tillverkat en kalv av guld och nu tillbad de den som en gud. Mose blev så arg att han slog sönder budorden, och fick gå tillbaka för att hämta nya. Tanak är full av berättelser om hur hela det judiska folket eller en­ skilda människor bryter mot Guds lag på olika sätt. En grupp som särskilt protesterar mot detta är profeterna, som t.ex. Elia, Jesaja, De­ bora eller Hesekiel. Tanak innehåller många böcker med profeternas protester, de så kallade profetböckerna. Alla klagar de över brotten mot Guds lagar och de varnar för katastrofer om inte människorna skärper sig. Både Gud och människor ska hålla sin del av överenskommelsen, men ofta missar människorna.

Rabbiner utvecklar läran Rabbiner Talmud

30

Rabbiner är judendomens lärare i religiösa frågor. De läser och disku­terar de heliga skrifterna. I boksamlingen Talmud från 500-talet hittar man råd och tankar från dåtidens rabbiner. Diskussionen har fortsatt hela vä­ gen fram till nutid. Rabbinen är en viktig person i judiska för­samlingar. Man kan vända sig till rabbinen om man behöver hjälp och råd.


Intervju Amnon

F

ö r A m n o n T s u b a r a h är

sabbaten den största av alla hög tider. Varje fredag några minuter innan solen går ner tänds sabbatsljuset. Han går finklädd till synagogan och åter hemma väntar ett vackert dukat bord med två bröd täckta med en duk, salt och vin. Familjen är samlad. Amnon höjer vinbägaren och välsignar sabbaten med en bön som innehåller orden ”den ska vara ett evigt tecken mellan mig och Israels barn” . – Sabbaten är essensen av judiskt liv. Bland de 613 gärningarna som påbjuds i de fem Moseböckerna är den om sab­ baten en av de viktigaste. Vi brukar säga att det inte var judarna som tog hand om sabbat­en utan sabbaten som tog hand om jud­arna. Det säger något om dess bety­ delse. Redan på torsdag börjar Amnon för­ bereda maten. Ofta är det fisk och det har sin speciella förklaring. – Ordet fisk, Daa-g på hebreiska, be­ står av den tredje och fjärde bokstaven i det hebreiska alfabetet. Tre och fyra är sju. Symboliken är att på den sjunde dagen blev man räddad från den sjunde nivån i helvetet. Fisk står också för fortplantning och välstånd. Maten hålls varm på eftervärmen. Or­ todoxa judar tänder nämligen inte eld, sätter inte igång elektriska apparater, kör inte motordrivna maskiner (bil eller båt)

under sabbaten. Alla restriktion­er gäller emellertid inte om det handlar om att rädda liv. Toran är en lära att leva efter och inte att dö efter. Att fira sabbat i Sverige är inte som i Israel. Amnon saknar atmosfäre­n av helgdag när familjerna samlas i syna­gogan. Att kunna gå ut på stan i ”kipa”(huvudbonad) utan att höra

31


intervju amnon

glåpord och kanske bli utsatt för våld. Att kunna äta på restauranger som har ”koshe­r” mat. Amnon Tsubarah , 46 år, kom till Sve­ rige när han var 25. Han hade träffat en svensk flicka som kommit till Israel för att arbeta på kibbutz. Kärlek uppstod, hon konverterade till judendomen, de gifte sig och fick flera barn. – Vi var unga, ville bli en stor familj och bygga upp ett företag. Jag blev den mest kände falafelrestaurangägaren i Mal­ mö. På 90-talet visste få vad falafel var. Efter tio år sålde jag restaurangen och två år senare skildes vi. Det blev aldrig som vi hade tänkt. Skilsmässan innebär inte bara att fa­ miljen splittrades. Drömmen om att hans barn skall leva judiskt tills de blir vuxna för att sedan själva bestämma över sina liv som han och hans förfäder gjort i genera­ tioner, årtusenden, har gått i kras. Nu le­ tar han efter en ny hustru men det är inte lätt att hitta en likasinnad som han vill ha. Han har alltför ofta sett vilka problem som kan uppstå vid en skilsmässa när föräldrarna har olika religiös bakgrund. I judendomen ärver barnet mammans religion. Så även om hans före detta hus­ tru skulle avsäga sin judiska tro kommer barnen att vara judar livet ut. Född jude alltid jude. Amnons egen släkthistoria börjar i Jemen. Ett år efter att Israel 1948 blev en egen stat lämnade mellan 50 000 och 60 000 judar Jemen där de bott sedan Salo­ mos tid.

32

– När Israel hade grundats för­ värrades villkoren för judarna i Jemen. Även innan fick de betala skatt för att de var judar och tvingades underkasta sig islam. Mina föräldrar var fyra och sju år när de kom med sina familjer till Israel, totalt utblottade. Först hamnade de i ett tillfälligt (flera år) ”maabara” – en tältstad. Sedan blev deras familjer tilldelade ett litet hus på ett öde berg. Några år senare flyttade de till stade­n Petach–Tikwa (Hoppets öppning). Där föddes Amnon. Han började i en religiös internatskola som 15-åring och studerade teknik och religionskunskap (Tora Misna och Gemara). Var någonstans på den religiösa skalan befinner du dig? – Jag är ortodox. Det betyder att jag befinner mig ungefär mitt på skalan. Amnon, som alltid bär sin kipa, är en öppen person. Vi talar om hur olika den judiska tron tolkas. När jag berättar om judiska män, som på grund av sin stränga religiositet vägrat ta mig i hand och se mig i ögonen för att jag är kvinna, säger Amnon att han själv haft problem med att se in i både kvinnors och mäns ögon. – Ögonen är själens fönster. Att titta någon rakt i ögonen är därför oerhört utmanande. Det fick jag lära mig som barn. Man skall vara snäll och ödmjuk och undvika direkt ögonkontakt. Jag har aldrig riktigt vant mig vid att se folk i ögonen. ”Varför tittar du mig aldrig djupt i ögonen?” har jag fått höra liksom att jag skulle vara opålitlig och manipulativ.


intervju amnon

33


intervju

amnon

Ödmjukhet är ett återkommande ord. Till exempel när vi talar om bönen. Am­ non ber inte fritt när det är bönetid utan har en bönbok. – Det privata försvinner inför behovet av det allmänna. Bön som bön är en väl­ digt egoistisk tanke. Du ber om något du vill ha, men vänta! Vet inte Gud vad du behöver? Det du ber om kanske inte är till fördel för dig! Poängen med bönen är att du underkastar dig Guds vilja. Men, i detta har också människan en fri vilja i den meningen att Gud har gett henne ett ansvar. – Om du frågar vilken Guds roll på jorden är kan du lika gärna fråga ”Var­ för finns det luft?”. Vi behöver tron till själen som mat till kroppen. Gud gav människa­n ett ansvar, att sträva att välja rätt och leva med andra i fred. En vanlig

34

fråga vi judar ofta får är ”Var fanns Gud under förintelsen?” som ett bevis på Guds existens. Det naturliga svaret är ”Var fanns människan?”. – Kanske, fortsätter Amnon, är livet en illusion, något som du tror. Verklig­ heten kan du nå bara med rätt verktyg. Det gäller alltså att hitta verk­tygen för att lösa gåtan. När jag såg filmen Matrix kände jag igen många judiska tankar. Sedan fick jag veta att manusförfattarna var judar som läste Kabbala. Själen går vidare, tror Amnon som idag arbetar som kock i den judiska för­ samlingen i Malmö. Den här världen är bara en förbered­ else inför nästa. – Allt som jag gör och som händer mig är ett sätt att lära mig och höja mitt och världens värde.


le va

som

jude

Leva som jude Inom judendomen är det viktigt med religion i vardagen. Det är minst lika viktigt vad människan gör som vad hon tror och tänker, för det är med hjälp av handlingarna man visar sin tro: vad man säger, hur man uppför sig o.s.v. Genom att följa Toras regler i det dagliga livet visar människan att Gud är viktig. De praktiska reglerna för livet skapar också en gemenskap – de hjälper människan att veta vem hon är och var hon hör hemma. Precis som personer i alla religioner har judar olika inställning till tron. Några människor följer nästan alla regler, medan andra bara lever efter en del av dem. En grupp följer judiskt livsmönster men säger sam­ tidigt att de inte tror på Gud. För dem handlar de judiska traditionerna enbart om kultur och gemenskap. Samma skillnader kan vi hitta i alla världsreligionerna. Det finns många olika svar på frågan om vem som ska räknas som jude. Är det släktskap, tro eller kultur som avgör? Något enkelt svar finns inte. Den vanligaste uppfattningen är att den som är född av en judisk mor räknas som jude. Personer som inte har judiskt ursprung från föräldrarna kan övergå till judendomen, bli proselyter. Omkring 25 000 svenskar har judisk bakgrund.

Proselyter

Tideräkning Judisk tideräkning utgår från året för världens skapelse, enligt en berät­ telse i första Moseboken. Tidpunkten för skapelsen har fastställts till år 3761 f.v.t. De flesta judar accepterar ändå Big bang-teorin och andra naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst för flera miljarder år sedan eller Darwins utvecklingslära om livets uppkomst på jorden. Det finns visserligen judiska bokstavstroende (som tror på varje ord i Tora) men de flesta ser ingen motsättning mellan religion och veten­ skap. Inom judendomen byggs almanackan upp av ett månår med tolv månader som tillsammans ger 354 dagar. Vart tredje år lägger man in en skottmånad så att årstiderna och månaderna inte förskjuts för mycket mot varandra. Judar i Sverige har ofta en almanacka som anger både judiska och svenska namn på månader, dagar och högtider.

Världens skapelse

35


judendomen

Det blir allt vanligare bland judar i Sverige att man placera­r en mezuza vid dörre­n till bostade­n. Mezuzan är en cirka tio centimeter lång kapsel som innehåller texter ur Tanak. Den anses skydda hemmet.

Matregler Kosher Skäktning

I judendomen kallas tillåten mat för kosher. Fisk från havet går bra att äta, exempelvis, eller kött från kor och får. Svinkött och skaldjur är däremot inte kosher. Djuren ska helst vara slaktade genom skäktning, en speciell slaktmetod. Tanken med skäktning är att så mycket av blodet som möjligt ska försvinna ur kroppen när djuret dör. Mjölk och kött­ mat får inte blandas eller ens tillagas i samma grytor. Därför har man dubbla uppsättningar köksutrustning i de judiska hem där matreglerna följs i alla detaljer. Men det är väldigt få judar i Sverige som fullt ut föl­ jer dessa regler. Det verkar också som om intresset för kosher minskar bland Sveriges judar.

Sabbaten hemma och i synagogan Sabbaten är den arbetsfria dagen i veckan, lördagen. Den firas för det mesta i hemmet. Enligt skapelseberättelsen i första Moseboken skapade Gud världen på sex dagar, och vilade på den sjunde. Därför ska män­ niskan också vila på den sjunde dagen. På fredagskvällen dukar man upp bröd och vin och tänder två ljus. Mamman i familjen inleder sabbaten genom att läsa en bön. För judar i Sverige är det inga svårigheter att fira sabbat eftersom lördagen är en ledig dag för de flesta. Man äter god mat och umgås. 36


le va

som

jude

På fredagskvällen börjar sabbaten och då ber man en bön över brödet och vinet. De judiska sabbatsbröden kallas ”barkis” (’välsignelse’ på hebreiska) och är flätade och be­strödda med vallmo­frön. Vinet är en symbol för glädje.

En del besöker synagogan under sabbaten. Synagoga är namnet på den judiska församlingens gudstjänsthus. Man läser ur bokrullarna med de heliga skrifterna Tanak som förvaras i arken, ett skåp med glasdörrar längst fram i synagogan. Männen har en liten mössa på sig, en kipa, när de är i synagogan. I vissa synagogor sitter kvinnorna på läktare, avskilda från männen. Det finns regler att hålla sig till under sabbaten. Framför allt handlar det om att vila. Under sabbaten ska man till exempel inte utföra arbete eller resa. Men det är väldigt olika hur hårt man följer reglerna. Sabbaten är en dag för gemenskap. Den har skapat sammanhållning genom århundradena. Kanske är sabbatsfirandet hemligheten bakom judendomens förmåga att överleva årtusenden av förföljelse?

Synagoga Arken Kipa

37


judendomen

Judar i New York firar Rosh hashana, det judiska nyåret. Medlemmarna i synagogan vid Battery park håller fast vid en gammal judisk tradition från Europa som heter ”Taschlich”. De slänger brödbitar i havet som en symbol för att de kastar bort allt gammalt och börjar på nytt med det nya året.

Årets högtider Rosh Hashana

Jom Kippur

Det judiska året börjar i september–oktober med nyårsfesten Rosh Hashan­a. Den inleder en period på tio dagar av eftertanke och ånger över sådant som blivit fel under det gångna året. Därefter firas försonings­ dagen, Jom Kippur, som börjar med fasta och avslutas med en fest.

Judisk påsk – paesach Den judiska påsken handlar om det judiska folkets befrielse från slave­ riet i Egypten (se sidan XXX). Maten och ceremonin ska påminna om de gamla händelserna, och på det sättet håller man minnet levande. På kvällen den första påskdagen äter man en symbolisk måltid i hemmet. Där finns ”osyrat bröd”, bakat utan jäst. Brödet ser ut som kex eller flatbröd och kallas matza. Enligt berättelsen i Andra Moseboken hann inte judarnas förfäder jäsa sitt bröd till den sista måltiden innan de flydde från Egypten. Bittra örter och ”murbruk” av äpplemos och nöt­ ter påminner om det svåra livet som slavar. På påskbordet finns också ett bränt ben från ett lamm. Den egyptiske ledaren, Faraon, ville inte 38


le va

släppa iväg sina slavar. Gud dödade då alla förstfödda barn i staden för att tvinga honom. Det judiska folket strök lammblod på dörrposterna till sina hem. Detta var ett tecken till Guds ängel, som gick förbi de markerade dörrarna. Det hebreiska ordet för påsk, paesach, betyder just ”gå förbi”. Det brända benet ska alltså påminna om påsklammet som slaktades den natten. Efter den symboliska måltiden äter man en vanlig festmåltid. Under denna kväll ingår det också att pappan och en son i familjen tillsam­ mans läser berättelser om hur Israels folk flydde från Egypten. Det finns två högtider till som handlar om befrielsen från Egypten. Under veckofesten påminns man om hur Mose fick stentavlorna med Tora, och under lövhyddohögtiden handlar det om hur folket levde under ökenvandringen.

som

jude

Paesach

Från födelse till död Gud kom överens med, ingick ett förbund med, Abrahams folk (se si­ dan 000). Tecknet (beviset, minnet) på den överenskommelsen är man­ lig omskärelse. Det innebär att förhuden på mannens penis opereras bort. Därför omskärs judiska pojkar, helst på deras åttonde levnadsdag. För judar i Sverige gäller Socialstyrelsens regler för omskärelse: frivillig­ het, bedövning och en medicinskt kunnig person som utför ingreppet. Det är svårt med frivilligheten, eftersom man inte kan fråga ett så litet barn. Föräldrarna ansvarar för sina barn. Men omskärelsen utförs under bedövning av en läkare eller en omskärare som fått särskilt tillstånd. Kvinnlig omskärelse förekommer inte bland judar. En invigningshögtid för nyfödda flickor har växt fram på senaste tid. Flickorna bärs då fram i synagogan och får sitt namn.

Omskärelse

Budets son och dotter När judiska barn blir gamla nog att förstå och leva efter Guds bud, in­ vigs de till bar mitzva, budets son, och bat mitzva, budets dotter. De blir då religiöst myndiga. Ceremonin sker i synagogan.

Bar mitzva Bat mitzva

Äktenskap Bröllop kan äga rum hemma eller i församlingens lokalar. Brudparet skyddas av en baldakin, ett litet tak, över deras huvud, som symbol för att de nu får bo under samma tak! Vigseln kan förrättas av en rabbi­n 39


judendomen

eller annan person man litar på. Under vigseln krossas ett glas för att påminna om att sorgen finns med i livet även på en bröllopsdag. Äk­ tenskap med någon som inte har judisk bakgrund är mycket vanligt bland judar i Sverige.

Begravning Chevran

När en person med judisk tro dör, tar begravningsföreningen, chevran, hand om de praktiska frågorna. De tvättar den döde kroppen och pla­ cerar den i en kista. I judendomen används oftast jordbegravning, det vill säga kroppen och kistan grävs ner utan att brännas. Det är viktigt att begravningen sker så snart som möjligt efter dödsfallet. De sörjande läser böner över den döde vid ceremonin. Blommor förekommer inte så ofta vid judisk begravning. Istället är det vanligt att man lägger en sten på eller bredvid graven. Stenen visar att man minns den som har dött, att han eller hon inte är bortglömd. Det är också vanligt att man skänker pengar till välgörande ändamål. I Sverige finns ett stort antal judiska begravningsplatser.

Judisk begravning präglas av enkelhet. Här i det judiska begravningskapellet i Göteborg placeras kistan mellan två stora ljusstakar. Varje ljusstake har nio ljus, tillsammans blir det 18. Det hebreiska ordet för 18 kan även betyda ’liv’.

40


judendomen

i

världen

Västra muren, ”Klagomuren”, i Jerusalem.

Judendomen i världen ”Nästa år i Jerusalem!” Det är en vanlig hälsning bland judar. År 70 förstörde romarna Jerusalems tempel och drev bort de judar som bodde i staden. Under många år drömde man om att få återvända till Jerusa­ lem, och hälsningen var ett hopp om framtiden. Det var inte förrän i samband med sexdagarskriget 1967 som Jerusalem åter blev en judisk stad. Frågan om Jerusalems status – om staden ska tillhöra Israel eller Palestina – är inte löst. Du kan läsa mer om konflikten mellan israeler och palestinier på sidan XXX. Idag finns bara Västra muren kvar av templet. Den kallas ibland för ”Klagomuren” eftersom judar besöker den för att be och tänka på alla svårigheter som det judiska folket har fått möta över århundradena. Redan innan Jerusalems tempel förstördes bodde en stor judisk be­ folkning ute i Romarrikets många storstäder. Efter templets och Jeru­ salems förstörelse blev judiskt liv ett liv i landsflykt. Inom judendomen kallar man detta för diasporan – förskingringen. Genom större delen av vår historia har människor med judisk bakgrund och judisk tro blivit jagade och diskriminerade runt om i världen. De har fått skulden för olyckor, katastrofer och orättvisor. Blodiga förföljelser, pogromer, har skett gång på gång. Under nazi­tiden i Tyskland skedde det i en fruk­ tansvärd omfattning.

Bildförslag från mig: stock-photo19712518-at-thewailing-wall.jpg

Klagomuren

Diasporan

41


judendomen

På minnesdagen av Kristall­natten 1938 genom­för 500 personer ett fackeltåg genom centrala Stockholm. Tyvärr är inte antisemitismen i världen ett passerat kapitel. Minnet av judeförföljels­erna under nazitiden måste hållas levande.

Förintelsen När nazistpartiet hade makten i Tyskland, före och under andra världs­ kriget, framställdes judarna som en lägre stående ras som borde för­ intas. Judar registrerades och förföljdes, deras affärer stängdes, deras rättigheter togs bort. I Berlins lyxiga förort Wannsee planerades 1942 ”den slutliga lösningen på judefrågan”. Europas – och världens – alla judar skulle utrotas. Och nazisterna var ohyggligt framgångsrika med planerna. Sex miljoner judar dödades under Förintelsen. Den judiska befolkningen i exempelvis Polen utplånades nästan helt. De judar som överlevde Förintelsen frågade sig varför inte någon ingrep och stoppade detta. Var fanns Gud? Och varför organiserade sig inte Europas judar och gjorde motstånd? Förintelsen skapade ett djupt sår som inte har läkt ännu. En del förlorade sin tro på Gud, andra upp­ täckte religionens kraft. 42


judendomen

Brännpunkt Judendomen Israel och Palestina I slutet av 1800-talet började judar i Eu­ ropa utveckla drömmen om ett eget land i Palestina, det land som en gång varit judiskt, enligt de heliga texterna. Några pionjärer flyttade till Palestina under 1900-talets början. Den judiska invandringen till Palestina i Mellanöstern ökade sedan väldigt mycket efter att Hitler hade tagit makten i Tysk­ land. Men i den judiska drömmen om ett eget land hade man begått ett tankefel. De som kämpade för en judisk stat kallades sionister. De sa att nu skulle ”ett folk utan land komma till ett land utan folk”. Det stämde inte. I Palestina bodde en arabisk befolkning som kände sig hotad av den ökade judiska invandringen. Där finns nu två folk och ett land. Sedan staten Israel utropades 1948 pågår en bitter konflikt mellan israeler och palestinier. Båda har argument för sin rätt till ett eget land. Israelerna pekar på Toras berättelser om det utlovade landet, på Förintelsen och löften om en judisk stat från Storbritan­ nien redan 1917. Palestinierna hänvisar till att de faktiskt bor och har bott i om­ rådet i många generationer och att de bli­ vit lovade ett eget land av FN. Idag före­ slår många länder att Israel och Palestina ska följa en så kallad tvåstatslösning. En palestinsk stat vid sidan av Israel. Många palestinier och israeler kan också acceptera en tvåstatslösning, men inte alla. Funda­ mentalistiska religiösa grupper på båda sidor är små men har stort inflytande över politiken, och många kan inte tänka sig en palestinsk stat bredvid en judisk.

Diskutera Du och din kompis har fått toppjobbet som FN:s fredsförhandlare i Mellanöstern. Gratulerar! Er viktigaste uppgift är att leda förhandlingarna mellan israeler och palestinier med målet att skapa fred i området. Ta reda på hur situationen är idag och beskriv hur ni tänker lägga upp ert arbete. Hur kan ni övertyga parterna om att delta i förhandlingarna? Vad kommer ni att föreslå israeler och palestinier? (Kom ihåg att om ni lyckas kommer era namn att gå till världshistorien! Så tänk till ordentligt.)

43


Uppgifter Judendomen Kolla 1 Vad är en kipa och när använder man den? 2 Vad menas med Tora? 3 Vad är Tanak? 4 Vad kan man läsa om i Talmud? 5 Varför är Abraham viktig för judar? 6 Ge exempel på att judar kan tolka sin religion på olika sätt. 7 Vad menas med kosher? 8 Vad menas med sabbat? 9 Till minne av vad firas judisk påsk? 10 Vad innebär bar mitzva och bat mitzva? 11 Om man lever i diaspora, var lever man då?

Tänk efter A Varför har synagogor och judiska församlingslokaler ofta avancerad säkerhetsutrustning och vakter? B Vilka av de tio budorden handlar om relationen till Gud och vilka handlar om relatione­r mellan människor? C Varför ingår historiska skildringar i de judiska heliga skrifterna? D Vad betyder det att Gud och människor ingår förbund, enligt judisk tro? E Hur har Förintelsen påverkat judars tro på Gud? Hur tänker Amnon (intervjun)? F Vad har sabbatsfirandet betytt för judendomen? Hur firar Amnon sabbat? G Hur finns berättelsen om befrielsen från Egypten med i det judiska påskfirandet? H Vad är viktigast med bönen till Gud, tycker Amnon? I Hur är det med jämställdhet mellan man och kvinna inom judendomen? J Vilka argument har judar och palestinier för sin rätt att bo i Israel?

44


Uppgifter Judendomen Ta reda på I

Jämför judendomens tio budord med den kristna versionen av de tio budorden som används i Svenska kyrkan. Vilka skillnader finns? Varför har man olika indelning av buden?

II

Judendomens heliga skrifter är skrivna på hebreiska. Gör en sökning på Internet eller i en uppslagsbok för att bekanta dig med hebreiska skrivtecken. Vilken språkfamilj tillhör hebreiskan? Vilka är de viktigaste skillnaderna jämfört med vårt skriftspråk?

III Hur tillagar man kosher-mat? Läs om judisk matlagning på Internet. IV Det finns olika riktningar inom judendomen. Vilka är de och vad skiljer dem åt? V Var finns närmaste synagoga, räknat från din skola? VI Judiskt liv har beskrivits av flera författare som växt upp inom judendomen. Några av dem har fått nobelpris. Gör en sökning på judiska författare. Känner du igen något författarnamn sedan tidigare? VII Vilka aktiviteter för att skapa fred mellan judar och palestinier pågår just nu?

45

Relief Livsvägar smakprov 2012  

Relief Livsvägar smakprov 2012

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you