Page 1

Prima matematik 2A • Kap 2

2

Massor av äpplen

MÅL

I det här kapitlet lär du dig • bråk, en halv, en tredjedel och en fjärdedel • addition med ental i talområdet 20 till 100, till exempel 75+2 • addition med tiotal i talområdet 20 till 100, till exempel 75+20.

26

Samtalsunderlag kapitel 2 Titta på bilden och beskriv vad ni ser. Gå igenom kapitlets mål. • bråk, en halv, en tredjedel och en fjärdedel • addition med ental i talområdet 20 till 100, till exempel 75+2 • addition med tiotal i talområdet 20 till 100, till exempel 75+20 Samtalsunderlag 1) Hur många korgar finns på bilden? 11 2) Hur många korgar står på marken? 7 3) Vilket djur är högst upp? ekorren 4) Hur många pinnar har stegen som Inas klättrar

på? 7 5) Hur många äpplen tror du Milton bär i sin tröja? Varför tror du det? 6) Ser du något halvt äpple? Linn och Alva har var sitt halvt äpple i handen. 7) Hur mycket äpple har Linn och Alva tillsammans? 2 halva äpplen är ett äpple.

27

8) Vad kallas delarna om man delar ett äpple i två lika stora delar? halvor/en halv 9) Vad kallas delarna om man delar äpplet i tre lika stora delar? tredjedelar/en tredjedel) 10) Vad kallas delarna om man delar äpplet i fyra lika stora delar? fjärdedelar/en fjärdedel) 11) Hur många djur ser ni på bilden? 4 12) Hur stor del av djuren är ekorrar? hälften 13) Hur stor del av djuren är harar? en fjärdedel 14) Hur stor del av djuren är fåglar? en fjärdedel 15) Korgen längst ner till höger innehåller 34 äpplen. Hur många äpplen blir det om Polly lägger dit 4 äpplen till? 38 16) Isak bär två korgar med äpplen. I den ena korgen är det 17 äpplen och i den andra är det 20 äpplen. Hur många äpplen är det sammanlagt? 37 17) Inas har plockat 25 äpplen. Hur många till måste hon plocka för att det ska bli 45 äpplen? 20

23


Kap 2 • Prima matematik 2A

Mattelabbet 2

28

1

Rita och klipp ut 2 cirklar.

2

Dela den ena cirkeln i 2 lika stora delar.

3

Dela den andra cirkeln i 4 lika stora delar.

4

Rita och klipp ut 2 rektanglar.

5

Dela den ena rektangeln i 2 lika stora delar.

6

Dela den andra rektangeln i 4 lika stora delar.

7

Rita hur du delade dina cirklar och rektanglar.

Lösning

8

Rita hur en kompis delade sina cirklar och rektanglar.

Lösning

Laborativt arbete med bråk.

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

29

Syfte

Samtalstips

Genom att arbeta laborativt får eleverna en konkret erfarenhet av begreppet bråk. Eleverna får använda enkla material, utgå från geometriska former och arbeta med halvor och fjärdedelar. Labbet ger en uppfattning om begreppen 12 och 1 och att dessa kan vara olika stora beroende på 4 helhetens storlek. I diskussionen lyfts även att de måste dela objektet i två (respektive fyra) lika stora delar för att kunna namnge delarna som 12 eller 14 .

När eleverna är redo att dela objekten kan du ställa frågor som: Är delarna lika stora? Hur vet du det? Kan du dela cirkeln (rektangeln) på flera sätt? Vad kallas delarna när du delat cirkeln (rektangeln) i två delar (halvor)? Vad kallas delarna när du delat den i fyra delar (fjärdedelar)?

Arbetsgång Varje elev behöver fyra papper, en sax och penna. Vet alla vad en cirkel respektive en rektangel är? Några elever kommer kanske på att pappret redan är en rektangel. Eleverna följer instruktionerna steg för steg. Betona att de ska dela objekten i två (fyra) lika stora delar. Låt dem fritt bestämma storleken på cirklarna och rektanglarna. Laborationen blir intressantare om många väljer olika stora objekt. Ta gärna fram mallar på olika stora cirklar eftersom det är svårt att rita en korrekt cirkel för hand.

24

Lösningsmodeller Fråga om man kan dela cirkeln i två delar på olika sätt. Troligen föreslår någon att man ska dela den med ett lodrätt streck och någon annan med ett vågrätt streck. Genomför delningarna och visa att om den hela cirkeln är lika stor ser alltid halvorna likadana ut, oavsett hur man drar strecket. Titta på olika stora cirklar och hur halvorna då ser ut jämfört med varandra. Diskutera vad delarna kallas. Hjälp eleverna att upptäcka att 12 är olika stor beroende på helhetens storlek. Jämför detta med rektangeln. Kan man dela den i halvor på olika sätt? Om vi har två identiska rektanglar och delar dessa i halvor på olika sätt, kan vi då veta att halvorna är lika stora? Fortsätt med liknande resonemang om fjärdedelar av en cirkel respektive en rektangel.


Prima matematik 2A • Kap 2

MÅL

Bråk, en halv, en tredjedel och en fjärdedel.

Hela cirkeln är röd. Du skriver 1.

1

1 3

1 2

3

1 2

) objektet.

1 2

) av varje sort.

Halva cirkeln är röd. Du skriver 1 2

1 4

En tredjedel av cirkeln är röd. Du skriver 1

Måla halva (

Rita så att Polly och Milton får hälften (

En fjärdedel av cirkeln är röd. Du skriver 1 4

Exempel på lösning: Rita så att barnen får en fjärdedel (

Måla en tredjedel (

1 3

) av objektet.

Måla en fjärdedel (

1 4

) av objektet.

1 4

) av varje sort.

31

30

Mål Bråk, en halv, en tredjedel och en fjärdedel.

Arbetsgång I labbet lärde eleverna känna begreppen 12 och 14 . Repetera dessa begrepp och visa hur man tecknar bråken med matematiska symboler. Visa också bråket 13 . I faktarutan behandlas bråk som del av en cirkel. Utgå från andra geometriska former och gör gemensamt några liknande uppgifter innan barnen arbetar vidare själva. TÄNK PÅ

Bråk kan beskriva två typer av händelser. Det kan handla om del av helhet och om del av antal. I faktarutan beskrivs del av helhet medan barnen på sidan 31 också arbetar med ”del av antal”. Uppmärksamma eleverna på detta. Rita så att Polly och Milton får hälften av varje sort.

Här presenteras bråk som del av antal. Barn har ofta konkret erfarenhet av att dela ett antal i lika

stora delar, men de har kanske inte satt namn som hälften och en fjärdedel på delen. Låt barnen fundera på när de möter situationer i vardagen där de ska dela föremål mellan sig. Rita så att barnen får en fjärdedel av varje sort.

Detta är samma typ av övning som ovan, här delas dock godsakerna i fyra likadana delar. Använd gärna konkret material som ni delar.

Repetition Arbeta konkret med att dela såväl helheter som antal. Upprepa delarnas namn och visa de matematiska symbolerna.

Utmaning Introducera fler begrepp såsom 15 , 16 osv. Hur många sjättedelar är lika mycket som en halv? Hur många fjärdedelar är lika mycket som fyra 1 1 åttondelar? Skriv olika tal i bråkform ( 14 , 10 2 osv.) på lösa lappar. Dela ut lapparna och låt barnen placera dem i storleks­ordning.

25


Kap 2 • Prima matematik 2A

Dela äpplen i halvor. Skriv hur många halvor det blir.

Skriv din lösning. Hur mycket kostar ett äpple?

1 hel ;

2 halvor =;

2 hela ;

2 kr

=; 4 halvor

Hur många äpplen har Polly och Reza sålt när de har 12 kr?

3 hela ;

6 halvor =;

4 hela ;

8 halvor =;

6 st Ringa in halvor. Skriv hur många hela äpplen det blir.

Hur många äpplen måste de sälja för att tjäna 20 kr?

10 st 6 halvor = ; 3 hela ;

4 halvor = ; 2 hela ; När de är klara har de 40 kr. Hälften av pengarna lämnade de till klasskassan. Hur mycket lämnade de?

20 kr 8 halvor ;

4 hela =;

2 halvor ;

1 hel =; 33

32

Arbetsgång Att omvandla från halvor till hela behärskar många barn rent konkret. Förståelsen av detta är en viktig grund när man senare i grundskolan arbetar med division med bråk i nämnaren. Då 4 blir det lättare att förstå bråket 1 som ”Hur många halvor ryms det i 4 hela”. 2 Dela äpplen i halvor.

Övningen passar mycket bra att göra konkret. Genom att ständigt använda terminologin i vardagssituationer befästs begreppen. Ringa in halvor.

Eleverna ska ringa in halvorna två och två så att de bildar hela äpplen. Problemlösning

Repetera problemlösningsstrategier, kopieringsunderlag 27, med eleverna. Använd nedanstående punkter och betona särskilt den sista punkten, rimlighetsbedömningen. 1) Läs uppgiften. 2) Tänk och planera. Vad är det du ska ta reda på? Hur kan du lösa uppgiften? 26

3) Lös uppgiften t ex genom att skriva, rita, bygga, göra en tabell, göra en uträkning eller pröva. 4) Redovisa din lösning. 5) Rimlighet. Är svaret rimligt? Har du svarat på frågan?

Repetition För att få in sambandet mellan hela och halva är det bra att använda konkret material, t ex i form av riktiga äpplen, cirklar, bollar eller liknande. Låt eleven själv dela först en hel och säga hur många halva det blir. Fortsätt sedan med att dela två hela i halvor och så vidare.

Utmaning Låt eleverna göra samma typ av uppgifter som på s. 32 men uppmana dem att dela i tredjedelar och fjärdedelar istället. Hur många tredjedelar blir det av 2 hela? Hur många fjärdedelar blir det av 3 hela? Låt dem skapa sina egna uppgifter med hjälp av två sexsidiga tärningar. Först slår de en tärning som bestämmer hur många hela äpplen de har, därefter slår de nästa tärning som bestämmer hur många bitar varje äpple ska delas i. Hur många bitar blir det totalt? Vad kallas varje bit (hel, halv, tredjedel, fjärdedel, femtedel eller sjätte­del)?


Prima matematik 2A • Kap 2

MÅL

Skriv färdigt additionen.

Addition med ental i talområdet 20 till 100.

+ 42

+

4

59 51+8=;

66 63+3=;

=

28 22+6=;

74 72+2=;

49 ;=47+2

=

59 52+7=;

48 44+4=;

55 ;=54+1

59 54+5=;

46 43+3=;

5 67=62+;

69 66+3=;

28 24+4=;

8 89=81+;

29 25+4=;

84 82+2=;

2 36=34+;

46

Skriv färdigt additionen.

+

+

25 ;=23+2

Skriv additionen som pilen visar.

4 5 kr ;

47 kr 2 kr = ; +;

67 kr ;

1 kr = ; 68 kr +; 10

20

30

40

50

70

80

26

22 +; 4 =; ; +

+ 40

52 kr +; 2 kr = ; 54 kr ;

34 kr +; 4 kr = ; 38 kr ;

20

+

26 kr ;

3 kr = ; 29 kr +;

60

68

30

32

40

4 kr = ; 59 kr +;

50

74

60

70

76

40

42

50

60

35

2 =; ;+;

30

50

60

70

70

80

80

90

47

5 =; ;+;

40

50

57

3 =; ;+;

+

55 kr ;

50

63

5 =; ;+;

60

58

1 =; ;+;

80

90

60

81

70

70

5

4 =; ;+; 35

34

Mål

Skriv additionen som pilen visar.

Addition med ental i talområdet 20 till 100.

Arbetsgång Uppslaget behandlar additioner utan tiotalsövergång där endast entalssiffran ändras. Uppgifter av denna typ möter eleverna ofta i sin vardag. Ge exempel som: Pappa är 34 år, mamma är 3 år äldre. Hur gammal är mamma? Polly har 45 kr, Milton har 4 kr mer. Hur mycket har Milton? Tips!

Tallinjen är en effektiv i bild i många matematiska sammanhang, inte minst vid addition och subtraktion. Utnyttja denna bild så ofta som möjligt. Det är givetvis mycket bra om det finns en tydlig tallinje i klassrummet, men ett måttband eller linjal kan även det fungera som en bra bild. Från uppgifter med konkret bildstöd går progressionen sedan vidare till additioner utan bildstöd.

Visa att eleverna först ska skriva den första termen, som är det tal på tallinjen där pilen startar, sedan ska de skriva summan.

Repetition Gå från det konkreta till det abstrakta. Använd tiotalsstavar och entalskuber eller något annat tiobasmaterial. Be eleven säga ett tal mellan 20 och 100, t ex 46, och lägga det med konkret material. Du lägger till ett ental, t ex 3. Be eleven skriva additionen och räkna ut summan, i det här fallet 46+3=49. Repetera med andra tal (undvik tiotalsövergångar). Låt sedan eleven titta på en tallinje, utgå från ett tal, t ex 21, och addera ett ental, t ex 5. Vad blir summan? Fortsätt med detta tills eleven kan ”se” talet framför sig i huvudet.

Utmaning Ge eleven kort med tvåsiffriga tal och en tärning. Låt dem dra ett kort och slå tärningen, därefter räkna ut summan av kortet och tärningen. Här kan eleverna givetvis få tiotalsövergångar vilket ytterligare utmanar dem.

27


Kap 2 • Prima matematik 2A

MÅL

Skriv färdigt additionen.

Addition med tiotal i talområdet 20 till 100.

+ 42

+ 20

71 51+20=;

93 60+33=;

;=23+50

=

82 72+10=;

92 70+22=;

;=74+20

=

95 25+70=;

83 40+43=;

;=45+30

83 63+20=;

75 40+35=;

20 67=47+;

96 66+30=;

61 20+41=;

70 89=19+;

92 52+40=;

98 80+18=;

50 86=36+;

62

Skriv färdigt additionen.

+

73 94

75

+

Skriv additionen som pilen visar.

3 4 kr ;

54 kr 2 0 kr = ; +;

56 kr ;

30 kr = ; 86 kr +; 20

30

40

50

60

70

80

60

70

51

31+; 20=; ; +

+ 40

42 kr ;

50 kr = ; 92 kr +;

35 kr ;

30 kr = ; 65 kr +;

50

41

60

71

30=; ;+;

30

40

52

50

62

+

32 kr ;

30 kr = ; 62 kr +;

20

30

24

10=; ;+;

40

50

60

80

90

54

3 0= ; ;+;

+

21 kr ;

60 kr = ; 81 kr +;

60

72

70

80

82

10=; ;+;

90

100

50

63

60

70

83

2 0= ; ;+; 37

36

Mål

Repetition

Addition med tiotal i talområdet 20 till 100.

Lek med pengar. Ge eleven en summa, till exempel 42 kr. Be eleven säga hur mycket pengar hon eller han har. Ge sedan eleven 10 kr till och fråga: Hur mycket har du nu? Be sedan eleven skriva talet som en addition. Upprepa flera gånger, låt ursprungstalet vara det samma tills eleven ser ett mönster: 42+10=52 42+20=62 42+30=72

Arbetsgång Uppslaget behandlar additioner av tvåsiffriga tal där endast tiotalssiffran ändras. TÄNK PÅ

För att kunna arbeta effektivt med denna typ av tal måste eleven kunna ”se tiotalet som en enhet” och inte räkna på fingrarna. Målet är att eleven ska kunna tänka 32+50=3 tiotal + 5 tiotal (+ 2 ental) = 8 tiotal + 2 ental = 82. Skriv färdigt additionen.

Observera särskilt de öppna utsagorna. Betona likhetstecknets betydelse; att det ska vara lika mycket på bägge sidor om likhetstecknet. Skriv additionen som pilen visar.

Här visar pilen additionen som ett hopp, ett antal tiotal framåt på tallinjen. Ta fram en linjal eller måttband till de elever som behöver se alla tal utskrivna på tallinjen. 28

Utmaning Använd utmaningen från föregående sida men låt tärningen bestämma hur många tiotal eleven ska addera. Låt eleven skriva ner talen och räkna ut summan. Om du inte vill att eleverna ska behöva räkna med ”hundra­talsövergångar” skriver du bara tal upp till 39 och ger dem en sexsidig tärning.


Prima matematik 2A • Kap 2

1

Peka på äpplena och säg talet som är 10 mer.

2

Peka på äpplena och säg talet som är 20 mer.

34 61 55

49 10

72 17

N

82+3=85 ;

25-2=23 ;

U

P P 98-7=91 ; 79 E 80-1=;

S K 40 20+20=; 9 A 5+4=; 40+7=47 ;

38

23

10+4=14 ;

36-4=32 ; 46

J

9 A 6+3=; 58-2=56 ;

G

69-2=67 ;

B

Gör färdigt mönstret.

9 A 10-1=; 40 K 50-10=; 9 A 19-10=;

Ä

90+1=91 ;

98 94+4=;

L

92 90+1=;

P

9 A 3+6=; 32 38-6=; 9 ➔ 14 ➔ 23 ➔ 32 ➔

A N U J

J 40 ➔ 47 ➔ 56 ➔ 67 ➔

K S G B

79 ➔ 85 ➔ 91 ➔ 98 ➔

E Ä P L

Vad ska Milton göra? Rita.

E N 17-3=14 ; 77+2=79 ;

39

38

Arbetsgång

Repetition

Peka på äpplena (huvudräkning).

Låt eleven öva på att bygga egna mönster med konkret material. Kan eleven visa vad som är en ”mönsterdel”? Det vill säga visa ”den del som upprepar sig” i mönstret.

Denna typ av övning görs muntligt och återkommer ett flertal gånger i Prima. Låt eleven öva så många gånger att hon/han är helt säker på att addera såväl 10 som 20. Låt eleverna arbeta tillsammans och kontrollera varandra. Uppmana dem att peka på äpplena i olika ordning. Tips!

Skriv tal mellan 10 och 70, t ex 58, 27, 16 osv., på tavlan och peka på dem. Låt eleverna säga talet som är 10 mer (+10). Låt dem gärna svara i kör. Fortsätt med att de ska säga tal som är 20 mer (+20). Använd denna typ av övningar ofta så att eleverna blir vana vid dem. De är bra att ta till när man har fem minuter över! Gör färdigt mönstret.

Eleven ska rita färdigt det påbörjade mönstret. Hemligt meddelande

Observera blandningen av additioner och subtraktioner.

För att öva additioner med hela tiotal är hundraplattan en god hjälp (kopieringsunderlag 2). Säg ett tal som eleven ska leta upp. Be eleven addera 10. Först kanske eleven måste hoppa 10 små ”entalssteg” som på en tallinje, men förhoppningsvis upptäcker eleven mönstret och kan direkt hoppa till nästa rad. Fortsätt då med att addera 20.

Utmaning Använd äpplena som finns på sidan 38 och låt eleverna peka på dem och säga tal som är 21 mer (+21), 35 mer (+35) och så vidare. Du kan också låta eleverna arbeta i par och använda en hundraplatta. En elev pekar på ett tal, nästa elev ska säga vilket tal som är 15 (25) mer. Låt dem även subtrahera olika tal (-15, -22).

29


Kap 2 • Prima matematik 2A

Diagnos 2 Exempel på lösning: Måla halva (

1

1 2

4

) objektet.

5

Skriv summan.

26 24+2=;

3 6 + 1 = 37 ;

69 62+7=;

38 34+4=;

7 5 + 3 = 78 ;

49 46+3=;

Skriv färdigt additionen. ;=52+3

55

78 ;=74+4

3 95=92+;

47

87 ;=83+4

6 67=61+;

75 45+30=;

72 52+20=;

93 53+40=;

86 66+20=;

82 72+10=;

45 15+30=;

;=46+1

6

Måla en tredjedel (

2

1 3

) av objektet.

7

Måla en fjärdedel (

3

1 4

) av objektet.

Skriv summan.

Skriv färdigt additionen. ;=25+30

55

;=47+20

67

20 69=49+;

66

;=62+30

92

30 58=28+;

;=16+50

40

1

2

3

Bråk, en halv, en tredjedel och en fjärdedel.

4

5

Addition med ental i talområdet 20 till 100.

6

7

Addition med tiotal i talområdet 20 till 100.

41

Diagnos kapitel 2

Så här används diagnosen

Uppgift 1, 2 och 3 Mål: bråk, en halv, en tredjedel och en fjärdedel.

På sidan 6 i lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

Dessa uppgifter visar om eleven förstått begreppen och kan dela in en hel i lika stora delar. Repetition och utmaning finns på s. 42 och 43. Uppgift 4 och 5 Mål: addition med ental i talområdet 20 till 100.

Här testas additioner där endast entalssiffran ändras. Repetition och utmaning finns på s. 44 och 45. Uppgift 6 och 7 Mål: addition med tiotal i talområdet 20 till 100.

Här testas additioner där endast tiotalssiffran ändras. Repetition och utmaning finns på s. 46 och 47.

30

TÄNK PÅ

Tänk på att försöka se hur eleven löser uppgifterna. Om en elev har stora svårigheter att lösa en uppgift eller om en uppgift tar mycket lång tid betyder det sannolikt att eleven inte har förstått grunderna. Då behövs det en förberedande genomgång med konkret material innan han eller hon kan arbeta med repetitionsuppgifterna. Detta gäller även om en uppgift får en korrekt lösning. För de elever som med lätthet klarar en deluppgift är utmaningen nästa steg.


Prima matematik 2A • Kap 2

Exempel på lösning: Måla

1 2

Måla

1 2

Måla

REPEtitioN

1 2

Måla

42

Måla

1 2

Måla

1 2

Måla

1 2

Måla

1 3

Måla

Måla

1 2

Måla

1 3

Måla

Dra streck mellan de rutor som visar lika mycket.

REPEtitioN

1 2

UtMANiNG 1 4

Dra streck mellan de rutor som visar lika mycket.

UtMANiNG

1 4

Bråk, en halv, en tredjedel och en fjärdedel.

Bråken en halv, en tredjedel och en fjärdedel.

43

Repetition och utmaning

Utmaning

Mål: bråk, en halv, en tredjedel och en fjärdedel.

I den första utmaningen tränas först bråk som del av helhet. Bilderna utmanar eleverna till att tänka sig även det de inte ser. Att måla en tredjedel av tårtan hade varit betydligt enklare om man sett tårtan rakt uppifrån. Hur ska de måla nu för att måla en tredjedel av helheten? Nästa steg blir att öva bråk som del av antal. Utmana ytterligare genom att ge uppgifter av typen: Milton fick en tredjedel av Pollys kolor. Han fick 4 stycken kolor. Hur många kolor hade Polly från början? Nima fick 5 kolor av Ebba, då hade Ebba 15 kolor kvar. Hur stor del av Ebbas kolor fick Nima?

Extra träning inför repetition Använd kopieringsunderlag 4. Låt eleven klippa ut föremålen och vika dessa på mitten. Låt dem därefter måla halva. Eleven fortsätter med att vika föremålen i fyra lika stora delar. Sätt namn på delarna, 12 respektive 14 . Skriv namnen på delarna. Visa olika halvor och jämför dessa. Med konkret material kan eleven upptäcka att en halv kan vara större än en hel, beroende på hur stor den hela figuren är. Ett halvt glasspaket är t ex mer en hel glasspinne. Låt eleven komma på fler liknande situationer.

Repetition I den första repetitionsuppgiften målar eleverna halva föremålet som finns avbildat i boken. I den andra uppgiften drar de streck mellan de bilder som visar lika mycket.

I den andra utmaningen ska eleverna dra streck mellan de bilder som visar lika mycket. Låt dem eventuellt börja med repetitionen för att komma in i uppgiftstypen. Tips!

Om du vill ha ytterligare tips på genomgångar och extra träning kan du använda dig av de repetitionsförslag som finns till respektive uppslag i grundkapitlet.

31


Kap 2 • Prima matematik 2A

Repetition

Skriv additionen.

+

27 + ; 2 =; 29 ;

+

46+ ; 1 =; 47 ;

+

31 + ; 5 =; 36 ;

+

22+ ; 7 =; 29 ;

+

55 + ; 2 =; 57 ;

32 kr ;

4 kr = ; 36 kr +;

41 kr ;

5 kr = ; 46 kr +;

51 kr ;

4 kr = ; 55 kr +;

62 kr ;

7 kr = ; 69 kr +;

+

32 + ; 6 =; 38 ; utmaning

Lös ekvationen.

Repetition

Skriv additionen.

54+X=56

62+X=69

83+X=88

2 X=;

7 X=;

5 X=;

33+y =37

16+y =18

73+y =77

y =; 4

y =; 2

y =; 4

46+Z=59

33+Z=85

25+Z=87

13 Z=;

52 Z=;

62 Z=;

Hur mycket pengar saknas? Skriv additionen.

79:-

72 kr ;

7 kr = ; 79 kr +;

46:-

39 kr ;

67:-

44

57 kr ;

10 kr = ; 67 kr +;

Addition med ental i talområdet 20 till 100.

utmaning

7 kr = ; 46 kr +;

100:-

88 kr ;

12 kr = ; 100 kr +;

Addition med ental i talområdet 20 till 100.

45

Repetition och utmaning

Repetition

Mål: addition med ental i talområdet 20 till 100.

Eleven skriver additionen och räknar ut summan med hjälp av bildstöd. Vid behov kan även konkret material användas.

TÄNK PÅ

Om en elev ännu inte ser tiostapeln eller tiokronan som en enhet som visar 10 utan räknar steg för steg varje gång måste detta arbetas bort. Risken är annars att eleven fastnar i mycket ineffektiva strategier. Ett tecken på att eleven inte ser tiotalet som en helhet kan vara att det tar mycket lång tid att lösa uppgifterna. Öva genom att visa talbilder med hela tiotal och låta eleven säga antalet.

Extra träning inför repetition Arbeta konkret med tiostaplar eller med mynt. Om eleven är van vid andra material som visar tiobassystemet är det givetvis lämpligt att ni använder detta. När eleven arbetar med uppgiften: tänk särskilt på hur eleven uppfattar tiotalet.

32

Utmaning I dessa ekvationer används såväl X som Y och Z. Dessa skulle kunna ersättas med vilken bokstav (eller symbol) som helst. När eleverna arbetar med utmaningen på sidan 45 kan man be dem fundera på hur de skulle kunna överföra detta till en ekvation. Det de gör här är ju just att leta efter en obekant: 72+X=79, vad ska det stå istället för X, det vill säga i detta fall: hur mycket saknas? Låt eleverna fortsätta med att hitta på liknande uppgifter till varandra. Man kan även spela ekvationsspelet; Reglerna är enkla: det ska vara lika många föremål på bägge sidor om likhetstecknet. På ena sidan visas alla föremål, på den andra döljs ett antal av föremålen under en skål eller i en burk. Man kan sedan öka svårighetsgraden genom att ha flera burkar, regeln är då att det ska vara lika många föremål i alla burkar.


Prima matematik 2A • Kap 2

REPEtitioN

Rita talet med tiokronor och enkronor. Skriv summan. 10

10

1

10

+

1

10

10

52 kr 32 kr + 20 kr = ; 10

10 10

10

1 1

+

10

52 kr 42 kr + 10 kr = ;

1

10

1

1 1 1

+

10

10

10 10

1

1

1

1

1

1

+

10

10

56 kr 36 kr + 20 kr = ;

Rita och skriv en räknehändelse.

+

44 + ; 20 = ; 64 ;

35 kr 15 kr + 20 kr = ; 10

Repetition

Skriv additionen.

UtMANiNG

=68

+

+

48 + ; 30 = ; 78 ;

+

52 + ; 20= ; 72 ;

36 + ; 10 = ; 46 ;

+

71 + ; 20= ; 91 ;

+

62 + ; 20 = ; 82 ; utmaning

Vilket är talet? tiotalssiffran är jämn. tiotalssiffran är >2 och <5. entalssiffran är dubbelt så stor som tiotalssiffran. Vem är jag?

Gör en egen talgåta.

48

Börja på ett udda tal som är >13 och <17. addera 2 tiotal. Subtrahera 3 ental. Vem är jag?

32

46

Addition med tiotal i talområdet 20 till 100.

Repetition och utmaning Mål: addition med tiotal i talområdet 20 till 100.

Extra träning inför repetition Öva på att ”hoppa tiohopp”. Läs muntligt ramsor som 22, 32, 42, 52, 62… Låt eleverna fundera på hur många tiohopp de gör om de lägger till 20? Hur många tiohopp gör de om de lägger till 30? Låt eleverna titta på tallinjen (alternativt ett måttband eller en linjal) och visa dem hur de kan hoppa tiohopp ”på” den. Använd även hundraplattan, kopieringsunderlag 2, som tydligt visar tiohoppen.

Repetition På sidan 46 ska eleverna själva rita additionen med tiokronor och enkronor. På sidan 47 ska de istället skriva den addition som illustrationen med tiotalsstavar visar.

Utmaning Att skriva en räknehändelse där svaret är 68 kan leda till många olika uppgifter. Observera att det inte står angivet vilket räknesätt som eleverna ska

Addition med tiotal i talområdet 20 till 100.

47

använda, de kan därför själva välja räknesätt. Låt eleverna byta räknehändelser med varandra och lösa varandra uppgifter. Talgåtorna på sidan 47 övar många olika begrepp såsom >, <, ental, tiotal, udda, jämn, dubbelt, addera och subtrahera. Samla gärna dessa ord på tavlan och repetera deras betydelse. Kommer eleverna på fler ord som man har nytta av när de hittar på talgåtor? Eleverna kan byta talgåtor med varandra eller så kan du använda dem som ni löser gemensamt i klassen. Du kan också samla en sida med elevernas egna talgåtor och låt dem lösa dessa parvis. Det är mycket givande att eleven får dela med sig och se klasskamraterna arbeta med de uppgifter han eller hon själv har skapat. För att göra eleverna delaktiga kan man även låta dem skapa talgåtor parvis. Tips!

Tipsa eleverna om att det blir lättare om de skriver ner vilket tal de befinner sig på efter varje steg i talgåtan. Då blir det också lättare att följa tankegången och se var eventuella fel uppstått.

33

Prima2a lh kap2  

Prima 2 LH webb

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you