Issuu on Google+

A9R75E0.tmp

Kap 5 • Prima matematik 1A

5

Kap 5 • Prima matematik 1A

Milton får en kanin

5

MÅL

96

664020_inlaga.indb 96

Samtalsunderlag kapitel 5 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • om udda och jämna tal • subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2, -0 och -allt • jämföra, uppskatta och mäta längd Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Hur många flickor finns det på bilden? 2 st. 2) Är två ett jämnt eller udda tal? Jämnt. 3) Hur många pojkar finns det på bilden? 5 st. 4) Är fem ett udda eller jämnt tal? Udda. 5) Hur stor är skillnaden mellan antalet flickor och antalet pojkar? 3. 6) Säg något som det finns ett udda antal av på bilden.

58

MÅL

I det här kapitlet lär du dig

664020_inlaga.indb 97

I det här kapitlet lär du dig

• om udda och jämna tal

• om udda och jämna tal

• subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2, -0 och minus allt

• subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2, -0 och minus allt

• jämföra, uppskatta och mäta längd.

• jämföra, uppskatta och mäta längd.

97

2012-10-11 11.57

Milton får en kanin

2012-10-11 11.57

7) Vilket fönster har ett jämnt antal krukväxter? Det nedersta. 8) Vilket fönster har ett udda antal växter? Det översta. 9) Hur många färre växter har det övre fönstret än det lägre? 1 färre. 10) Hur många hinder har hoppbanan? 4. 11) Hur många hinder till skulle banan behöva för att ha 7 hinder? 3. 12) Vilket hinder är högst? Det gulblåa hindret. 13) Vilken gunga är lägst? Den högra. 14) Kan ni se några trianglar på bilden? Kaninburens väggar, på gungställningen, fliken på kaninmatspaketet. 15) Är det någon som vet vad formerna på kaninburarna kallas? Den översta är ett rätblock och den nedre ett prisma. 16) Kan ni se några rektanglar? Den övre kaninburens väggar, gungorna, fönstren, hindren, plankorna. 17) Kan ni se några cirklar? Kaninhindrets fötter, burknoppen, halsbandet.

96

664020_inlaga.indb 96

97

2012-10-11 11.57

Samtalsunderlag kapitel 5 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • om udda och jämna tal • subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2, -0 och -allt • jämföra, uppskatta och mäta längd Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Hur många flickor finns det på bilden? 2 st. 2) Är två ett jämnt eller udda tal? Jämnt. 3) Hur många pojkar finns det på bilden? 5 st. 4) Är fem ett udda eller jämnt tal? Udda. 5) Hur stor är skillnaden mellan antalet flickor och antalet pojkar? 3. 6) Säg något som det finns ett udda antal av på bilden.

58

664020_inlaga.indb 97

2012-10-11 11.57

7) Vilket fönster har ett jämnt antal krukväxter? Det nedersta. 8) Vilket fönster har ett udda antal växter? Det översta. 9) Hur många färre växter har det övre fönstret än det lägre? 1 färre. 10) Hur många hinder har hoppbanan? 4. 11) Hur många hinder till skulle banan behöva för att ha 7 hinder? 3. 12) Vilket hinder är högst? Det gulblåa hindret. 13) Vilken gunga är lägst? Den högra. 14) Kan ni se några trianglar på bilden? Kaninburens väggar, på gungställningen, fliken på kaninmatspaketet. 15) Är det någon som vet vad formerna på kaninburarna kallas? Den översta är ett rätblock och den nedre ett prisma. 16) Kan ni se några rektanglar? Den övre kaninburens väggar, gungorna, fönstren, hindren, plankorna. 17) Kan ni se några cirklar? Kaninhindrets fötter, burknoppen, halsbandet.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 5

Mattelabbet 5 4

1

Hämta en näve pärlor.

2

Lägg pärlorna i flera olika högar. Varje hög ska innehålla ett udda antal pärlor.

3

Lägg pärlorna i nya högar. Varje hög ska innehålla ett jämnt antal pärlor.

5

98

Rita dina högar med udda antal pärlor.

Rita dina högar med jämnt antal pärlor.

LÖSnIng

Rita din kompis högar med udda antal pärlor.

LÖSnIng

Rita din kompis högar med jämnt antal pärlor.

LÖSnIng

Laborativt arbete med udda och jämna tal.

664020_inlaga.indb 98

LÖSnIng

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.57

664020_inlaga.indb 99

99

2012-10-11 11.58

Mattelabbet Syfte Att arbeta med begreppen udda och jämnt och genom praktiska övningar få uppleva hur dessa begrepp hänger ihop.

Arbetsgång Uppmana eleverna att hämta en näve pärlor (mellan 10 och 20 pärlor är lagom). Be eleverna att lägga pärlorna i högar som kan vara olika stora, den enda regeln är att det måste vara ett udda antal pärlor i varje hög. Efter denna uppgift blir det dags att lägga pärlorna i nya högar, denna gången ska varje hög innehålla ett jämnt antal pärlor.

Samtalstips Var observant på vilken strategi eleven använder för att komma fram till antalet stenar. Ställ frågor som Vad menas med udda? Hur vet du om ett tal är udda? Vad menas med ett jämnt tal? Hur vet man om ett tal är jämnt? Kan du dela talet i två lika stora delar? Är det ett udda eller jämnt tal då?

Lösningsmodeller Att placera alla pärlor i högar med udda antal pärlor går alltid bra: en del kommer kanske att utgå från de udda talen och skapa högar med 1, 3, 5, 7 pärlor och så vidare. Andra kommer att dela upp i högar slumpvis för att sedan kontroll­ räkna och justera om det råkar vara ett jämnt antal.

Vid den andra delen av uppgiften, den som handlar om att dela upp pärlorna i högar med ett jämnt antal pärlor, kommer en del elever att upptäcka att de har svårt att lösa uppgiften. För att kunna lyckas med denna uppgift måste det totala antalet pärlor vara jämnt, något som de flesta elever efter en stunds experimenterande brukar upptäcka. Den vanligaste lösningen är då att eleverna lägger en pärla åt sidan och markerar detta genom att t.ex. rita en överkryssad pärla. Syftet med denna övning är just att eleverna ska upptäcka vilka egenskaper udda respektive jämna tal har och en av dessa egenskaper är att ett jämnt tal alltid kan delas upp både i udda och jämna tal medan ett udda tal inte kan delas upp i endast jämna tal. I detta mattelabb är det ju de som genom slumpen har fått ett udda antal från början och därmed inte kan lösa den andra delen av uppgiften, som har störst möjlighet att upptäcka detta mönster. För att alla elever ska kunna göra denna upptäckt är det viktigt att ni i den gemensamma diskussionen lyfter fram detta mönster. Ni kan t.ex. göra en tabell där ni skriver vilket det ursprungliga antalet var för respektive elev och sedan markerar om eleven lyckats lösa dels uppdelningen i högar med udda antal och dels uppdelningen i jämna antal. Ser eleverna mönstret? Låt dem diskutera med varandra i par och sedan förklara i gruppen. TIPS!

Om man vill använda övningen som sam­ arbetsövning kan man uppmana alla elever i klassen att ställa sig så att det är ett udda (jämnt) antal elever i varje grupp. Om man vill försvåra ytterligare kan man bestämma att inga grupper får vara lika stora.

59

Prima matematik 1A • Kap 5

Mattelabbet 5 4

1

Hämta en näve pärlor.

2

Lägg pärlorna i flera olika högar. Varje hög ska innehålla ett udda antal pärlor.

3

Lägg pärlorna i nya högar. Varje hög ska innehålla ett jämnt antal pärlor.

5

98

Rita dina högar med udda antal pärlor.

LÖSnIng

Rita dina högar med jämnt antal pärlor.

LÖSnIng

Rita din kompis högar med udda antal pärlor.

LÖSnIng

Rita din kompis högar med jämnt antal pärlor.

LÖSnIng

Laborativt arbete med udda och jämna tal.

664020_inlaga.indb 98

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.57

664020_inlaga.indb 99

99

2012-10-11 11.58

Mattelabbet Syfte Att arbeta med begreppen udda och jämnt och genom praktiska övningar få uppleva hur dessa begrepp hänger ihop.

Arbetsgång Uppmana eleverna att hämta en näve pärlor (mellan 10 och 20 pärlor är lagom). Be eleverna att lägga pärlorna i högar som kan vara olika stora, den enda regeln är att det måste vara ett udda antal pärlor i varje hög. Efter denna uppgift blir det dags att lägga pärlorna i nya högar, denna gången ska varje hög innehålla ett jämnt antal pärlor.

Samtalstips Var observant på vilken strategi eleven använder för att komma fram till antalet stenar. Ställ frågor som Vad menas med udda? Hur vet du om ett tal är udda? Vad menas med ett jämnt tal? Hur vet man om ett tal är jämnt? Kan du dela talet i två lika stora delar? Är det ett udda eller jämnt tal då?

Lösningsmodeller Att placera alla pärlor i högar med udda antal pärlor går alltid bra: en del kommer kanske att utgå från de udda talen och skapa högar med 1, 3, 5, 7 pärlor och så vidare. Andra kommer att dela upp i högar slumpvis för att sedan kontroll­ räkna och justera om det råkar vara ett jämnt antal.

Vid den andra delen av uppgiften, den som handlar om att dela upp pärlorna i högar med ett jämnt antal pärlor, kommer en del elever att upptäcka att de har svårt att lösa uppgiften. För att kunna lyckas med denna uppgift måste det totala antalet pärlor vara jämnt, något som de flesta elever efter en stunds experimenterande brukar upptäcka. Den vanligaste lösningen är då att eleverna lägger en pärla åt sidan och markerar detta genom att t.ex. rita en överkryssad pärla. Syftet med denna övning är just att eleverna ska upptäcka vilka egenskaper udda respektive jämna tal har och en av dessa egenskaper är att ett jämnt tal alltid kan delas upp både i udda och jämna tal medan ett udda tal inte kan delas upp i endast jämna tal. I detta mattelabb är det ju de som genom slumpen har fått ett udda antal från början och därmed inte kan lösa den andra delen av uppgiften, som har störst möjlighet att upptäcka detta mönster. För att alla elever ska kunna göra denna upptäckt är det viktigt att ni i den gemensamma diskussionen lyfter fram detta mönster. Ni kan t.ex. göra en tabell där ni skriver vilket det ursprungliga antalet var för respektive elev och sedan markerar om eleven lyckats lösa dels uppdelningen i högar med udda antal och dels uppdelningen i jämna antal. Ser eleverna mönstret? Låt dem diskutera med varandra i par och sedan förklara i gruppen. TIPS!

Om man vill använda övningen som sam­ arbetsövning kan man uppmana alla elever i klassen att ställa sig så att det är ett udda (jämnt) antal elever i varje grupp. Om man vill försvåra ytterligare kan man bestämma att inga grupper får vara lika stora.

59


A9R75E0.tmp

Kap 5 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 5 • Prima matematik 1A

Rita kaninens väg hem till buren. Kaninen får bara gå på jämn summa eller differens.

udda och jämna tal.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

MÅL

10

Rita kaninens väg hem till buren. Kaninen får bara gå på jämn summa eller differens.

udda och jämna tal.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

2+2

2+2

2-1 udda jämnt udda jämnt udda jämnt udda jämnt

3

5

7

9

2

4

6

2-1 udda jämnt udda jämnt udda jämnt udda jämnt

8+0

Skriv de jämna talen.

Skriv de udda talen.

1

udda jämnt

4-1

9+1

2+0

8 10

Skriv de jämna talen.

Skriv de udda talen.

2+1 3-2

1

3

5

udda jämnt

7

9

2

4

6

9+1

svart

svart

2+0

brun 6

2

9

Måla alla kaniner med udda tal bruna. Måla alla kaniner med jämna tal svarta.

5-1

brun

svart

svart

svart

5+1

6

2

9

5-1 3+2

brun

brun

4 1

7

brun

svart

5+1

4 1

7

4+2

brun

svart

svart

10

brun

8

5

664020_inlaga.indb 100

Mål Udda och jämna tal.

Arbetsgång Rita eller använd talblocken för att visa de udda respektive de jämna talen. Talblocken (kopieringsunderlag 19) ger en tydlig bild av skillnaden mellan de udda och de jämna talen där de udda talen har en ensam kvadrat som sticker upp medan de jämna bildar par hela vägen.

Repetition Arbeta med plockisar. Ge ett tal, t.ex. 3, och uppmana eleven att undersöka om 3 är ett udda eller jämnt tal utifrån kriteriet att ett jämnt tal kan man dela lika på. Ge eleverna talkort (kopierings­underlag 7) och be alla med jämna tal ställa sig på ett ställe i klassrummet och alla med udda tal på ett annat ställe. Om man vill att alla ska vara med på denna övning på sin egen nivå kan man dela ut olika typer av kort, se nedan.

Utmaning Även de elever som behöver en utmaning kan

10

101

2012-10-11 11.58

664020_inlaga.indb 101

svart

2012-10-11 11.58

vara med på övningen att ställa sig vid det udda hörnet eller det jämna hörnet av klassrummet. Ge dem två eller flera talkort (kopieringsunderlag 7) och uppmana dem att addera talen. När de har kommit fram till rätt summa ställer de sig i hörnet för udda (om summan är udda) eller hörnet för jämna (om summan är jämn). Kan även göras med subtraktion. Spel: Burr

I spelet Burr räknar eleverna i tur och ordning upp talen i talraden. I förväg har ni bestämt att några tal istället ska ersättas med ordet burr. Första omgångens regel kan vara att man inte får säga några udda tal, dessa ersätts istället med ordet burr. Eleverna säger ett tal var i tur och ordning, de räknar från 1 och uppåt men varje gång det dyker upp ett udda tal säger eleven istället burr. Räkne­ ramsan blir då burr, 2, burr, 4, burr, 6 och så vidare. Byt sedan regel, nu ska alla jämna tal istället ersättas med burr. Hur högt ni väljer att räkna beror på elevernas förmåga. Ett alternativ är att räkna till tio och sedan börja om från ett igen tills alla elever i klassen fått vara med.

brun 4-2

3

4+1

100

60

4+2

brun

svart 4-2

3

3-2

5+2

3+2

brun

2+1

8 10

5+2

Måla alla kaniner med udda tal bruna. Måla alla kaniner med jämna tal svarta.

4-1 8+0

8

5

4+1

101

100

664020_inlaga.indb 100

2012-10-11 11.58

Mål Udda och jämna tal.

Arbetsgång Rita eller använd talblocken för att visa de udda respektive de jämna talen. Talblocken (kopieringsunderlag 19) ger en tydlig bild av skillnaden mellan de udda och de jämna talen där de udda talen har en ensam kvadrat som sticker upp medan de jämna bildar par hela vägen.

Repetition Arbeta med plockisar. Ge ett tal, t.ex. 3, och uppmana eleven att undersöka om 3 är ett udda eller jämnt tal utifrån kriteriet att ett jämnt tal kan man dela lika på. Ge eleverna talkort (kopierings­underlag 7) och be alla med jämna tal ställa sig på ett ställe i klassrummet och alla med udda tal på ett annat ställe. Om man vill att alla ska vara med på denna övning på sin egen nivå kan man dela ut olika typer av kort, se nedan.

Utmaning Även de elever som behöver en utmaning kan 60

664020_inlaga.indb 101

2012-10-11 11.58

vara med på övningen att ställa sig vid det udda hörnet eller det jämna hörnet av klassrummet. Ge dem två eller flera talkort (kopieringsunderlag 7) och uppmana dem att addera talen. När de har kommit fram till rätt summa ställer de sig i hörnet för udda (om summan är udda) eller hörnet för jämna (om summan är jämn). Kan även göras med subtraktion. Spel: Burr

I spelet Burr räknar eleverna i tur och ordning upp talen i talraden. I förväg har ni bestämt att några tal istället ska ersättas med ordet burr. Första omgångens regel kan vara att man inte får säga några udda tal, dessa ersätts istället med ordet burr. Eleverna säger ett tal var i tur och ordning, de räknar från 1 och uppåt men varje gång det dyker upp ett udda tal säger eleven istället burr. Räkne­ ramsan blir då burr, 2, burr, 4, burr, 6 och så vidare. Byt sedan regel, nu ska alla jämna tal istället ersättas med burr. Hur högt ni väljer att räkna beror på elevernas förmåga. Ett alternativ är att räkna till tio och sedan börja om från ett igen tills alla elever i klassen fått vara med.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 5

MÅL

Prima matematik 1A • Kap 5

Rita en räknehändelse till subtraktionen.

Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2 och -0.

MÅL

Hur många är det kvar? Skriv termer och differens.

Rita en räknehändelse till subtraktionen.

Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2 och -0.

Hur många är det kvar? Skriv termer och differens.

3

3

4 -: 1 =: :

4 -: 1 =: :

5-1=4

5-1=4

6

1

5

:-:=:

3

1

2

:-:=:

:-:=:

:-:=:

6

1

5

3

1

2

6-2=4

10 2 =: 8 :-:

7

2

5

:-:=:

9

8

7

6

5

10

8

6

4

2

0

4

3

2

1 7

2012-10-11 11.58

Mål Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2 och -0. 10-1  9-1  8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

10-2  9-2  8-2  7-2  6-2  5-2  4-2  3-2  2-2

10-3  9-3  8-3  7-3  6-3  5-3  4-3  3-3

10-4  9-4  8-4  7-4  6-4  5-4  4-4

10-5  9-5  8-5  7-5  6-5  5-5

10-6  9-6  8-6  7-6  6-6

10-7 10-8 10-9 10-10  9-7  9-8  9-9  8-7  8-8  7-7

De markerade subtraktionerna är de subtraktioner som tas upp i kapitlet. Subtraktionstriangeln finns i kopieringsunderlag 30.

Arbetsgång Börja med konkreta exempel på situationer där ni använder tankeformen ”ta bort”. Påminn eleverna om hur de ska skriva subtraktionen och att det vid subtraktion där man tar bort något, är viktigt att man alltid först skriver hur mycket man har från början och därefter hur mycket man tar bort.

664020_inlaga.indb 103

2

5

:-:=:

103

664020_inlaga.indb 102

Skriv färdigt talmönstret.

10 2 =: 8 :-:

10

102

10-0  9-0  8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0  0-0

6-2=4

Skriv färdigt talmönstret.

2012-10-11 11.58

Sedan följer talmönster. Hjälp eleverna att se vad som händer i mönstret. När mönstret minskar med 1 kan de gärna skriva in -1 mellan varje steg. Visa en tallinje så att de konkret kan se hur de hoppar bakåt på den.

Repetition Om talmönstret upplevs som svårt kan eleven använda konkret material och genom detta upptäcka hur många som ska tas bort i varje steg. Med den hjälpen brukar det bli lättare att upptäcka mönstret.

Utmaning Skriv fler räknehändelser som ni kan använda till att spela Matto (se s. 27). Ge fler talmönster med subtraktion, om eleven kan tiohoppen framåt kan man till exempel börja på 100 och skriva 10-hopp bakåt.

61

10

9

8

7

6

5

10

8

6

4

2

0

3

2

1

103

102

664020_inlaga.indb 102

2012-10-11 11.58

Mål Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2 och -0. 10-0  9-0  8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0  0-0

4

10-1  9-1  8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

10-2  9-2  8-2  7-2  6-2  5-2  4-2  3-2  2-2

10-3  9-3  8-3  7-3  6-3  5-3  4-3  3-3

10-4  9-4  8-4  7-4  6-4  5-4  4-4

10-5  9-5  8-5  7-5  6-5  5-5

10-6  9-6  8-6  7-6  6-6

10-7 10-8 10-9 10-10  9-7  9-8  9-9  8-7  8-8  7-7

De markerade subtraktionerna är de subtraktioner som tas upp i kapitlet. Subtraktionstriangeln finns i kopieringsunderlag 30.

Arbetsgång Börja med konkreta exempel på situationer där ni använder tankeformen ”ta bort”. Påminn eleverna om hur de ska skriva subtraktionen och att det vid subtraktion där man tar bort något, är viktigt att man alltid först skriver hur mycket man har från början och därefter hur mycket man tar bort.

664020_inlaga.indb 103

2012-10-11 11.58

Sedan följer talmönster. Hjälp eleverna att se vad som händer i mönstret. När mönstret minskar med 1 kan de gärna skriva in -1 mellan varje steg. Visa en tallinje så att de konkret kan se hur de hoppar bakåt på den.

Repetition Om talmönstret upplevs som svårt kan eleven använda konkret material och genom detta upptäcka hur många som ska tas bort i varje steg. Med den hjälpen brukar det bli lättare att upptäcka mönstret.

Utmaning Skriv fler räknehändelser som ni kan använda till att spela Matto (se s. 27). Ge fler talmönster med subtraktion, om eleven kan tiohoppen framåt kan man till exempel börja på 100 och skriva 10-hopp bakåt.

61


A9R75E0.tmp

Kap 5 • Prima matematik 1A

Kap 5 • Prima matematik 1A

Skriv färdigt subtraktionen. -0

3-0=3

-1

-2

3-1=2

2 4-2=:

3-2=1

2 2-0=:

4 5-1=:

2 4-2=:

7 7-0=:

5 6-1=:

5 7-2=:

5 5-0=:

8 9-1=:

4 6-2=:

6 6-0=:

3 4-1=:

1 1-0=:

1 2-1=:

Skriv färdigt subtraktionen.

1 =7 8-:

1 4=5-:

4 5-1=:

1 =4 5-:

2 6=8-:

6 8-2=:

2 =2 4-:

2 2=4-:

3 3-0=:

2 =1 3-:

2 7=9-:

6 7-1=:

0 =7 7-:

0 1=1-:

-0

3-0=3

-2

3-1=2

2 4-2=:

3-2=1

2 2-0=:

4 5-1=:

2 4-2=:

7 7-0=:

5 6-1=:

5 7-2=:

5 5-0=:

8 9-1=:

4 6-2=:

3 5-2=:

6 6-0=:

3 4-1=:

3 5-2=:

7 9-2=:

1 1-0=:

1 2-1=:

7 9-2=:

Rita en egen räknehändelse. Skriv subtraktionen.

Skriv differensen.

4 -1=:

3 -1=:

2 -2=:

4 -1=:

3 -1=:

2 -2=:

4 -2=:

0 -2=:

5 -1=:

4 -2=:

0 -2=:

5 -1=:

2 -1=:

1 -2=:

0 -1=:

2 -1=:

1 -2=:

0 -1=:

664020_inlaga.indb 104

1 =7 8-:

1 4=5-:

4 5-1=:

1 =4 5-:

2 6=8-:

6 8-2=:

2 =2 4-:

2 2=4-:

3 3-0=:

2 =1 3-:

2 7=9-:

6 7-1=:

0 =7 7-:

0 1=1-:

Rita en egen räknehändelse. Skriv subtraktionen.

Skriv differensen.

:-:=:

105

104

2012-10-11 11.58

664020_inlaga.indb 105

Från att på föregående uppslag ha arbetat med subtraktioner där eleverna har haft hjälp av en illustration ska de nu arbeta med skrivna tal. Lyft fram de exempel som finns högst upp på s. 104. På s. 105 ökar svårigheten ytterligare genom att de nu inte enbart ska räkna ut differensen utan även kunna bestämma vilken term som saknas. Inför dessa övningar är det bra med en gemensam genomgång. Visa med konkreta exempel vad talen innebär: Om jag har åtta äpplen men tar bort så att jag bara får sju kvar, hur många äpplen har jag då tagit bort? (8-__=7) Nu är det fyra bullar i påsen men från början var det fem, hur många har tagits bort? (4=5-__)

Repetition Använd tallinjen för att visa hur man börjar på ett tal och sedan går 0, 1 respektive 2 steg bakåt på tallinjen.

2012-10-11 11.58

TÄNK PÅ

Arbetsgång

62

-1

Uppmärksamma eleverna på vad en räknehändelse är för något. En bra grundregel är att det ska vara en händelse som antingen innehåller en uträkning av något eller som har en fråga som löses genom en uträkning. Jämför gärna med problemlösningsuppgifter som ofta är formulerade som en räknehändelse. Arbeta tillsammans med att formulera räknehändelser. Låt eleverna diskutera i par och formulera en räknehändelse där något ”tas bort” respektive en där talen jämförs, använd samma subtraktion, t.ex. 8 – 6.

Utmaning Slå en tärning och säg talet som är 1 eller 2 mindre. Öva gärna mer med hjälp av en tärning och kopieringsunderlag 31 eller winnetkakort (kopieringsunderlag 21 och 22).

:-:=:

105

104

664020_inlaga.indb 104

2012-10-11 11.58

664020_inlaga.indb 105

TÄNK PÅ

Arbetsgång Från att på föregående uppslag ha arbetat med subtraktioner där eleverna har haft hjälp av en illustration ska de nu arbeta med skrivna tal. Lyft fram de exempel som finns högst upp på s. 104. På s. 105 ökar svårigheten ytterligare genom att de nu inte enbart ska räkna ut differensen utan även kunna bestämma vilken term som saknas. Inför dessa övningar är det bra med en gemensam genomgång. Visa med konkreta exempel vad talen innebär: Om jag har åtta äpplen men tar bort så att jag bara får sju kvar, hur många äpplen har jag då tagit bort? (8-__=7) Nu är det fyra bullar i påsen men från början var det fem, hur många har tagits bort? (4=5-__)

Repetition Använd tallinjen för att visa hur man börjar på ett tal och sedan går 0, 1 respektive 2 steg bakåt på tallinjen. 62

2012-10-11 11.58

Uppmärksamma eleverna på vad en räknehändelse är för något. En bra grundregel är att det ska vara en händelse som antingen innehåller en uträkning av något eller som har en fråga som löses genom en uträkning. Jämför gärna med problemlösningsuppgifter som ofta är formulerade som en räknehändelse. Arbeta tillsammans med att formulera räknehändelser. Låt eleverna diskutera i par och formulera en räknehändelse där något ”tas bort” respektive en där talen jämförs, använd samma subtraktion, t.ex. 8 – 6.

Utmaning Slå en tärning och säg talet som är 1 eller 2 mindre. Öva gärna mer med hjälp av en tärning och kopieringsunderlag 31 eller winnetkakort (kopieringsunderlag 21 och 22).


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 5

MÅL

Vad heter Miltons kanin?

Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med minus allt.

2-2=0 När du subtraherar två lika stora tal, är differensen alltid noll.

2 4-2=:

i

3 5-2=:

u

9 2+7=: 0 8-8=:

r k

Skriv färdigt subtraktionen.

0 2-2=:

4 =0 4-:

:-3=0

0 1-1=:

8 =0 8-:

:-1=0

0 5-5=:

6 =0 6-:

:-9=0

k

4 6-2=:

3

4 1+3=:

a

5 4+1=:

n

1

5 7-2=: 2 1+1=:

n i

5 6-1=:

n

6 8-2=:

h

7 9-2=:

e

8 9-1=: 7 5+2=:

t e

9 7+2=:

r

:-3=0

0 1-1=:

8 =0 8-:

:-1=0

0 5-5=:

6 =0 6-:

:-9=0

9

Dra streck till rätt kanin.

3

3-1 4-0 4-4 5-2 4-2

4 6-1

2-1 6-2

2

g

0 5-5=:

4 =0 4-:

1

5 + 5 =10 :

a

5

5-5

0 ➔ K 1 ➔ M 2 ➔ I 3 ➔ U

2-2=0 När du subtraherar två lika stora tal, är differensen alltid noll.

4 ➔ A 8 ➔ T 5 ➔ N 9 ➔ R 6 ➔ H 10 ➔ G 7 ➔ E

0

664020_inlaga.indb 107

Mål Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -allt. 10-1  9-1  8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

10-2  9-2  8-2  7-2  6-2  5-2  4-2  3-2  2-2

10-3  9-3  8-3  7-3  6-3  5-3  4-3  3-3

10-4  9-4  8-4  7-4  6-4  5-4  4-4

10-5  9-5  8-5  7-5  6-5  5-5

10-6  9-6  8-6  7-6  6-6

10-7 10-8 10-9 10-10  9-7  9-8  9-9  8-7  8-8  7-7

3 5-2=:

u

9 2+7=: 0 8-8=:

r k

4 1+3=:

a

5 4+1=:

n

1

5 7-2=:

9

2 1+1=:

n i

5 6-1=:

n

6 8-2=:

h

7 9-2=:

e

8 9-1=: 7 5+2=:

t e

9 7+2=:

r

3

4-2

4

2-1 6-2

5

5-5

0 ➔ K 1 ➔ M 2 ➔ I 3 ➔ U

4 ➔ A 8 ➔ T 5 ➔ N 9 ➔ R 6 ➔ H 10 ➔ G 7 ➔ E

Rita Miltons kanin.

Gurkan. 107

664020_inlaga.indb 107

Mål Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -allt. 10-0  9-0  8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0  0-0

Kaninen heter

106

2012-10-11 11.59

Repetition

i

5 n 3+2=:

3

6-1

Hur mycket skiljer det mellan Pollys och Miltons kolor? Skillnaden (differensen) är givetvis 0.

2 4-2=:

a

5-2

107

g

4 6-2=:

4-4

2

5 + 5 =10 :

k

4-0

Gurkan.

m

0 5-5=:

3-1

1

1 3-2=:

Om man tar bort allt man har blir det inget kvar.

Dra streck till rätt kanin.

Rita Miltons kanin.

Kaninen heter

106

10-0  9-0  8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0  0-0

Vad heter Miltons kanin?

Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med minus allt.

m

Om man tar bort allt man har blir det inget kvar.

Skriv färdigt subtraktionen.

0

MÅL

1 3-2=:

5 n 3+2=:

0 2-2=:

Prima matematik 1A • Kap 5

10-1  9-1  8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

10-2  9-2  8-2  7-2  6-2  5-2  4-2  3-2  2-2

10-3  9-3  8-3  7-3  6-3  5-3  4-3  3-3

10-4  9-4  8-4  7-4  6-4  5-4  4-4

10-5  9-5  8-5  7-5  6-5  5-5

10-6  9-6  8-6  7-6  6-6

10-7 10-8 10-9 10-10  9-7  9-8  9-9  8-7  8-8  7-7

2012-10-11 11.59

Hur mycket skiljer det mellan Pollys och Miltons kolor? Skillnaden (differensen) är givetvis 0.

Repetition

De markerade subtraktionerna är de subtraktioner som tas upp i kapitlet.

Den svårighet som ibland kan uppstå vid tankeformen ”minus allt” är att eleverna helt enkelt blandar ihop var nollan har sin plats och skriver den som andra term istället för differens. Var observant på detta och led dem vid behov in på rätt väg genom att förtydliga hur många de har från början, hur många de sedan tar bort och hur många som blir kvar.

De markerade subtraktionerna är de subtraktioner som tas upp i kapitlet.

Den svårighet som ibland kan uppstå vid tankeformen ”minus allt” är att eleverna helt enkelt blandar ihop var nollan har sin plats och skriver den som andra term istället för differens. Var observant på detta och led dem vid behov in på rätt väg genom att förtydliga hur många de har från början, hur många de sedan tar bort och hur många som blir kvar.

Arbetsgång

Utmaning

Arbetsgång

Utmaning

Använd gärna bokens enkla ramsa: Om man tar bort allt man har, blir det inget kvar. Använd också jämförelse för att visa på minus allt: Polly har fem kolor och Milton har fem kolor.

Låt eleverna skriva ett eget hemligt meddelande. Det är en uppgift som kräver rätt mycket tankemöda så uppmana dem att börja med endast ett ord. Här följer en modell för hur de kan göra: 1) Bestäm ordet. 2) Skriv upp alla bokstäver som finns med i ordet, varje bokstav ska bara skrivas upp en gång. 3) Ge varje bokstav en siffra. 4) Hitta på en uppgift som leder fram till rätt svar för varje bokstav.

Använd gärna bokens enkla ramsa: Om man tar bort allt man har, blir det inget kvar. Använd också jämförelse för att visa på minus allt: Polly har fem kolor och Milton har fem kolor.

Låt eleverna skriva ett eget hemligt meddelande. Det är en uppgift som kräver rätt mycket tankemöda så uppmana dem att börja med endast ett ord. Här följer en modell för hur de kan göra: 1) Bestäm ordet. 2) Skriv upp alla bokstäver som finns med i ordet, varje bokstav ska bara skrivas upp en gång. 3) Ge varje bokstav en siffra. 4) Hitta på en uppgift som leder fram till rätt svar för varje bokstav.

TIPS!

Kopiera gärna upp en subtraktionstriangel till varje elev (kopieringsunderlag 30). Låt dem markera de subtraktioner de känner sig helt säkra på.

63

TIPS!

Kopiera gärna upp en subtraktionstriangel till varje elev (kopieringsunderlag 30). Låt dem markera de subtraktioner de känner sig helt säkra på.

63


A9R75E0.tmp

Kap 5 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 5 • Prima matematik 1A

Jämföra, uppskatta och mäta längd.

MÅL

Här mäter vi längd med centimeter. Vi använder en linjal. Centimeter förkortas cm.

när du mäter längd kan du mäta med din tumme.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Jämföra, uppskatta och mäta längd.

Här mäter vi längd med centimeter. Vi använder en linjal. Centimeter förkortas cm.

1 cm när du mäter längd kan du mäta med din tumme.

9

10

0

Spiken är 7 cm lång.

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Spiken är 7 cm lång.

Mät hur lång spiken är. Uppskatta, skriv vad du tror, först.

Spiken är 5 tummar lång.

1

1 cm

Mät hur lång spiken är. Uppskatta, skriv vad du tror, först.

Spiken är 5 tummar lång.

Mät hur många tummar spiken är. Uppskatta, skriv vad du tror, först.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

5 cm. Det är :

2 cm. Det är :

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

Jag tror : tummar.

Jag tror : tummar.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

7 cm. Det är :

Det är : tummar.

Det är : tummar.

6 cm. Det är :

7 cm. Det är :

Mät hur många tummar spiken är. Uppskatta, skriv vad du tror, först.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

5 cm. Det är :

2 cm. Det är :

Jag tror : tummar.

Jag tror : tummar.

Det är : tummar.

Det är : tummar.

Jag tror : tummar.

Jag tror : tummar.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

Jag tror : tummar.

Jag tror : tummar.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

Det är : tummar.

Det är : tummar.

4 cm. Det är :

3 cm. Det är :

Det är : tummar.

Det är : tummar.

4 cm. Det är :

3 cm. Det är :

6 cm. Det är :

109

108

664020_inlaga.indb 108

2012-10-11 11.59

664020_inlaga.indb 109

2012-10-11 11.59

109

108

664020_inlaga.indb 108

2012-10-11 11.59

664020_inlaga.indb 109

2012-10-11 11.59

Mål

Att mäta med linjal

Mål

Att mäta med linjal

Jämföra, uppskatta och mäta längd.

När eleverna ska börja mäta med hj��lp av linjalen är det viktigt att visa hur de ska börja mäta från nollan. Ett vanligt fel är att mäta från linjalens kant. Öva på att mäta med linjal och att rita sträckor med en viss längd. Visa eleverna hur man lägger linjalen och sedan drar med pennan in mot linjalens kant, detta kräver faktiskt en viss övning om man inte är van!

Jämföra, uppskatta och mäta längd.

När eleverna ska börja mäta med hjälp av linjalen är det viktigt att visa hur de ska börja mäta från nollan. Ett vanligt fel är att mäta från linjalens kant. Öva på att mäta med linjal och att rita sträckor med en viss längd. Visa eleverna hur man lägger linjalen och sedan drar med pennan in mot linjalens kant, detta kräver faktiskt en viss övning om man inte är van!

Arbetsgång Träna eleverna i att uppskatta korta längder. Gissa hur många (av deras) tummar som behövs för att mäta en viss sak. Mät med tummen. Diskutera varför samma sak kan rymma olika många tummar beroende på vilket barn som mäter. Denna diskussion leder naturligt fram till vitsen av att ha bestämda mått såsom meter och centimeter. Fundera tillsammans med eleverna på i vilka sammanhang det fungerar bra med ungefärliga mått (till exempel tummen) och i vilka sammanhang det krävs exakta mått, som centimeter. TÄNK PÅ

Uppmuntra eleverna att låta även en felaktig gissning stå kvar i boken. Förklara att det är genom de uppskattningar (gissningar) som inte är helt rätt som vi oftast lär oss mest.

64

Repetition Öva uppskattning och kontrollmät sedan. Begränsa längderna så att eleverna mäter saker som inte är allt för långa till att börja med.

Utmaning

Arbetsgång Träna eleverna i att uppskatta korta längder. Gissa hur många (av deras) tummar som behövs för att mäta en viss sak. Mät med tummen. Diskutera varför samma sak kan rymma olika många tummar beroende på vilket barn som mäter. Denna diskussion leder naturligt fram till vitsen av att ha bestämda mått såsom meter och centimeter. Fundera tillsammans med eleverna på i vilka sammanhang det fungerar bra med ungefärliga mått (till exempel tummen) och i vilka sammanhang det krävs exakta mått, som centimeter.

Låt eleverna mäta med en avbruten linjal. Om man inte kan börja från 0, hur vet man då hur långt ett föremål är?

TÄNK PÅ

Uppmuntra eleverna att låta även en felaktig gissning stå kvar i boken. Förklara att det är genom de uppskattningar (gissningar) som inte är helt rätt som vi oftast lär oss mest.

64

Repetition Öva uppskattning och kontrollmät sedan. Begränsa längderna så att eleverna mäter saker som inte är allt för långa till att börja med.

Utmaning Låt eleverna mäta med en avbruten linjal. Om man inte kan börja från 0, hur vet man då hur långt ett föremål är?


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 5

Mät och dra streck mellan de pinnar som är lika långa.

Prima matematik 1A • Kap 5

Mät och dra streck mellan de pinnar som är lika långa.

Mät i klassrummet. Rita av något som är 1 cm långt.

4

Mät i klassrummet. Rita av något som är 1 cm långt.

4

: cm

: cm

Rita av något som är 10 cm (1 dm) långt.

5

: cm

Rita av något som är 10 cm (1 dm) långt.

9

: cm

5

: cm

9

: cm

4

4

: cm

: cm

6

6

Mät olika saker i klassrummet. Skriv hur långa de är.

: cm

Mät olika saker i klassrummet. Skriv hur långa de är.

: cm

5

5

: cm

: cm

2

2

: cm

: cm

6

6

: cm

9

: cm

: cm

2

: cm

9

: cm

111

110

664020_inlaga.indb 110

2012-10-11 11.59

Arbetsgång Detta uppslag är en fortsättning på arbetet med mätning. Om du vill låta eleverna arbeta vidare med begreppet mätning kan du använda laborationsunderlaget (kopieringsunderlag 32). I laborationsunderlaget så beskriver eleverna först vad det är de ska undersöka, i detta fall längd. Låt dem skriva en kort förklaring till vad det är de ska mäta, vad de mäter med och eventuellt något om vilka enheter de mäter med. I det här exemplet använder man tabellen till att först skriva föremålet och hur långt man tror att det är för att därefter möta föremålet och skriva in resultatet.

Repetition Utgå från en penna eller liknande. Uppmana eleverna att hitta något som är kortare än deras penna, något som är längre, något som är två pennor långt och så vidare. Först gissar de längden och sedan kontrollmäter de.

664020_inlaga.indb 111

2012-10-11 11.59

föremål efter längd genom att jämföra dem med varandra, vi kan mäta i informella enheter (som i exemplet med pennan) eller i formella enheter (med t.ex. en linjal).

Utmaning Arbeta på samma sätt som i repetitionen men använd längre eller kortare jämförelsemått. Mäta ute

Att mäta är en aktivitet som lämpar sig bra utomhus. Samma övningar som ovan passar bra att göra ute. Uppmana dem att hitta en pinne som är lika lång som deras fot för att sedan utifrån denna hitta kortare saker, längre saker, något som är dubbelt så långt, 4 pinnar långt och så vidare. Låt eleverna jobba i mindre grupper och placera sina pinnar i längdordning från kortast till längst.

Att jämföra längder är ett av målen i kursplanen. Övningar som denna syftar till att bygga upp förståelsen av längdbegreppet där vi kan sortera

2

: cm

111

110

664020_inlaga.indb 110

2012-10-11 11.59

Arbetsgång Detta uppslag är en fortsättning på arbetet med mätning. Om du vill låta eleverna arbeta vidare med begreppet mätning kan du använda laborationsunderlaget (kopieringsunderlag 32). I laborationsunderlaget så beskriver eleverna först vad det är de ska undersöka, i detta fall längd. Låt dem skriva en kort förklaring till vad det är de ska mäta, vad de mäter med och eventuellt något om vilka enheter de mäter med. I det här exemplet använder man tabellen till att först skriva föremålet och hur långt man tror att det är för att därefter möta föremålet och skriva in resultatet.

Repetition Utgå från en penna eller liknande. Uppmana eleverna att hitta något som är kortare än deras penna, något som är längre, något som är två pennor långt och så vidare. Först gissar de längden och sedan kontrollmäter de.

664020_inlaga.indb 111

2012-10-11 11.59

föremål efter längd genom att jämföra dem med varandra, vi kan mäta i informella enheter (som i exemplet med pennan) eller i formella enheter (med t.ex. en linjal).

Utmaning Arbeta på samma sätt som i repetitionen men använd längre eller kortare jämförelsemått. Mäta ute

Att mäta är en aktivitet som lämpar sig bra utomhus. Samma övningar som ovan passar bra att göra ute. Uppmana dem att hitta en pinne som är lika lång som deras fot för att sedan utifrån denna hitta kortare saker, längre saker, något som är dubbelt så långt, 4 pinnar långt och så vidare. Låt eleverna jobba i mindre grupper och placera sina pinnar i längdordning från kortast till längst.

Att jämföra längder är ett av målen i kursplanen. Övningar som denna syftar till att bygga upp förståelsen av längdbegreppet där vi kan sortera 65

65


A9R75E0.tmp

Kap 5 • Prima matematik 1A

Kap 5 • Prima matematik 1A

Diagnos 5 5 1

2

3

4

112

1

Diagnos 5

Uppskatta och mät morötternas längd.

5

Skriv 3 udda tal.

1

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

3 cm. Det är :

5 cm. Det är :

3 cm. Det är :

5 cm. Det är :

2

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

4 cm. Det är :

6 cm. Det är :

4 cm. Det är :

6 cm. Det är :

3

5 5-0=:

5 6-1=:

5 7-2=:

6 6-0=:

6

1 8=9-:

1 =6 7-:

:

8 -0=8

2 4=6-:

0 5-5=:

3 =0 3-:

:

0 2-2=:

6 =0 6-:

:

4

6

5

: cm

3 -1=2 :

Räkna ut differensen.

Mät och dra streck mellan de pinnar som är lika långa.

Skriv färdigt subtraktionerna.

1 =3 4-:

Skriv 3 jämna tal.

Jag tror : cm. Räkna ut differensen.

2 4-2=:

Skriv 3 udda tal.

Jag tror : cm.

Skriv 3 jämna tal.

2 3-1=:

: cm

: cm

4 - 4 =0

2 Udda och jämna tal. 3 4 Subtraktion i talområdet 0 till 10.

664020_inlaga.indb 112

5

4

: cm

: cm

5

2012-10-11 11.59

6 Jämföra, uppskatta och mäta längd.

664020_inlaga.indb 113

113

2012-10-11 11.59

112

1

2 3-1=:

2 4-2=:

5 5-0=:

5 6-1=:

5 7-2=:

6 6-0=:

6

Mät och dra streck mellan de pinnar som är lika långa.

Skriv färdigt subtraktionerna.

4

6

: cm

-: =0

Uppskatta och mät morötternas längd.

6

5

: cm

1 =3 4-:

3 -1=2 :

1 8=9-:

1 =6 7-:

:

8 -0=8

2 4=6-:

0 5-5=:

3 =0 3-:

:

0 2-2=:

6 =0 6-:

:

: cm

4

6

: cm

: cm

4 - 4 =0

2 Udda och jämna tal. 3 4 Subtraktion i talområdet 0 till 10.

664020_inlaga.indb 112

5

4

: cm

-: =0

: cm

5

2012-10-11 11.59

6 Jämföra, uppskatta och mäta längd.

664020_inlaga.indb 113

113

2012-10-11 11.59

Diagnos kapitel 5

Så här används diagnosen

Diagnos kapitel 5

Så här används diagnosen

Uppgift 1 och 2 Mål: udda och jämna tal.

På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

Uppgift 1 och 2 Mål: udda och jämna tal.

På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

Genom att eleverna får skriva ner tre udda och tre jämna tal visar de att de vet vad begreppen innebär. Repetition och utmaning finner du på s. 114 och 115. Uppgift 3 och 4 Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10, -1, -2, -0

och -allt. I dessa uppgifter får eleven både räkna ut differensen men också skriva färdigt subtraktioner där den ena eller bägge termerna saknas. Repetition och utmaning hittar du på s. 116 och 117. Uppgift 5 och 6 Mål: jämföra, uppskatta och mäta längd.

Uppgift 5 inleds med en uppskattning, här kan det vara en god idé att kontrollera att eleven skriver uppskattningen först och därefter mäter. Repetition och utmaning finns på s. 118 och 119. 66

TÄNK PÅ

Använd lärarhandledningens målmatris. Den ger dig ett gott underlag i arbetet med eleven och är dessutom till stor hjälp vid arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Utifrån diagnoserna kan du fylla i elevens kunskaper i målmatrisen. Tänk bara på att det är skillnad att ha gjort en sak och att kunna den! Att en elev kan räkna ut det rätta svaret på uppgiften 7-2 betyder inte nödvändigtvis att eleven ”kan” denna typ av uppgifter, än så länge kanske eleven räknar med konkret material eller med hjälp av fingrarna. Målet är dock att eleven ska kunna ”se” svaret.

Genom att eleverna får skriva ner tre udda och tre jämna tal visar de att de vet vad begreppen innebär. Repetition och utmaning finner du på s. 114 och 115. Uppgift 3 och 4 Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10, -1, -2, -0

och -allt. I dessa uppgifter får eleven både räkna ut differensen men också skriva färdigt subtraktioner där den ena eller bägge termerna saknas. Repetition och utmaning hittar du på s. 116 och 117. Uppgift 5 och 6 Mål: jämföra, uppskatta och mäta längd.

Uppgift 5 inleds med en uppskattning, här kan det vara en god idé att kontrollera att eleven skriver uppskattningen först och därefter mäter. Repetition och utmaning finns på s. 118 och 119. 66

TÄNK PÅ

Använd lärarhandledningens målmatris. Den ger dig ett gott underlag i arbetet med eleven och är dessutom till stor hjälp vid arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Utifrån diagnoserna kan du fylla i elevens kunskaper i målmatrisen. Tänk bara på att det är skillnad att ha gjort en sak och att kunna den! Att en elev kan räkna ut det rätta svaret på uppgiften 7-2 betyder inte nödvändigtvis att eleven ”kan” denna typ av uppgifter, än så länge kanske eleven räknar med konkret material eller med hjälp av fingrarna. Målet är dock att eleven ska kunna ”se” svaret.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 5

Rita kaninernas väg. Den bruna kaninen går på udda tal och den svarta på jämna tal. 3

RePeTITIon

Prima matematik 1A • Kap 5

RePeTITIon

Dra streck till rätt skylt.

Rita kaninernas väg. Den bruna kaninen går på udda tal och den svarta på jämna tal.

2

3

1

3

udda

7

udda

7 4

5

7

4

4

9

10

9 6

1

8

7

uTMAnIng

Rita kaninernas väg. Den bruna kaninen går på udda summor och den svarta på jämna summor.

Vilket är Arvids lyckonummer? Det är ett udda tal. Det är ett mer än 4.

1+1+1

4

9

10

6

jämnt

2+2

5 9

5

1

8

jämnt

5

uTMAnIng

uTMAnIng

Rita kaninernas väg. Den bruna kaninen går på udda summor och den svarta på jämna summor.

Gör en egen talgåta om ett lyckonummer.

2+2

Vilket är Arvids lyckonummer? Det är ett udda tal. Det är ett mer än 4.

1+1+1

5 2+2+1 1+2

4+1

3+1

5+3

5+1+2 6+1

Vilket är Isaks lyckonummer? 1+2

Det är ett jämnt tal. Det är dubbelt så mycket som 4.

6+2

Udda och jämna tal.

664020_inlaga.indb 114

664020_inlaga.indb 115

3+1

5+3

5+1+2 6+1

Udda och jämna tal.

2012-10-11 11.59

4+1

Gör en egen talgåta om ett lyckonummer.

Vilket är Isaks lyckonummer?

4+1+1

Det är ett jämnt tal. Det är dubbelt så mycket som 4.

4+2

8

5+2

uTMAnIng

5 2+2+1

4+1+1

4+2

114

RePeTITIon

Dra streck till rätt skylt.

2 1

3

RePeTITIon

115

2012-10-11 11.59

114

6+2

8

5+2

Udda och jämna tal.

664020_inlaga.indb 114

Udda och jämna tal.

2012-10-11 11.59

664020_inlaga.indb 115

115

2012-10-11 11.59

Repetition och utmaning

Utmaning

Repetition och utmaning

Utmaning

Mål: udda och jämna tal.

På s. 114 ska eleverna räkna ut summorna och rita in kaninens väg. Talgåtorna på s. 115 utgår från lyckonummer. När eleverna har gjort egna talgåtor om lyckonummer kan de byta med varandra eller så kan ni använda dem för hela gruppen (se även tidigare tips om laminering för återanvändning).

Mål: udda och jämna tal.

På s. 114 ska eleverna räkna ut summorna och rita in kaninens väg. Talgåtorna på s. 115 utgår från lyckonummer. När eleverna har gjort egna talgåtor om lyckonummer kan de byta med varandra eller så kan ni använda dem för hela gruppen (se även tidigare tips om laminering för återanvändning).

Extra träning inför repetition Använd talblock (kopieringsunderlag 19) och konkret materiel t.ex. klossar som ni bygger ihop till talblock eller pärlor som ni placerar två och två. Vilka av talen går att dela på hälften? De tal som går att dela på hälften är jämna, övriga är udda.

Repetition Gör eventuellt en hjälplista på de udda respektive jämna talen, ungefär som faktarutan på s. 100 i grundboken. Denna lista kan eleven ha till hjälp när hon/han ska rita in kaninens väg respektive dra streck till rätt skylt.

TIPS!

Låt eleverna skriva en förklaring av begreppen udda och jämnt. Be dem tänka sig att de ska förklara begreppen för en kamrat som varit sjuk när ni gick igenom det, eller kanske för barnen i förskoleklassen. Hur skulle de då förklara? Om ni har en bok med matematiska begrepp skriver ni in förklaringen i denna. Om man har tillgång till inspelningsteknik kan de filma sin förklaring muntligt och då gärna även visa den med konkret material.

Extra träning inför repetition Använd talblock (kopieringsunderlag 19) och konkret materiel t.ex. klossar som ni bygger ihop till talblock eller pärlor som ni placerar två och två. Vilka av talen går att dela på hälften? De tal som går att dela på hälften är jämna, övriga är udda.

Repetition Gör eventuellt en hjälplista på de udda respektive jämna talen, ungefär som faktarutan på s. 100 i grundboken. Denna lista kan eleven ha till hjälp när hon/han ska rita in kaninens väg respektive dra streck till rätt skylt.

67

TIPS!

Låt eleverna skriva en förklaring av begreppen udda och jämnt. Be dem tänka sig att de ska förklara begreppen för en kamrat som varit sjuk när ni gick igenom det, eller kanske för barnen i förskoleklassen. Hur skulle de då förklara? Om ni har en bok med matematiska begrepp skriver ni in förklaringen i denna. Om man har tillgång till inspelningsteknik kan de filma sin förklaring muntligt och då gärna även visa den med konkret material.

67


A9R75E0.tmp

Kap 5 • Prima matematik 1A

Kap 5 • Prima matematik 1A

RePeTITIon

Skriv differensen.

1 2 - 1 =:

1 3 - 2 =:

3

8

2 4 - 2 =:

2

3 5 - 2 =:

3

3

uTMAnIng

4-X=2

5-X=3

X-1=8

5=7-X

2 X=:

2 X=:

9 X=:

2 X=:

1

2

-

=

-

1 = 3 - 2 =

X-2=6

X-2=3

4=5-X

1 X=:

8 X=:

5 X=:

1 X=:

-

0

4 5 - 1 =:

=

8 = 10 - 2 -

-

=

1 = 7 - 6 =

=

664020_inlaga.indb 117

6

3

uTMAnIng

4-X=2

5-X=3

X-1=8

5=7-X

2 X=:

2 X=:

9 X=:

2 X=:

1

2

117

2012-10-11 12.00

116

X-2=6

X-2=3

4=5-X

8 X=:

5 X=:

1 X=:

-

=

-

1 = 3 - 2 -

0

=

8 = 10 - 2 -

-

=

1 = 7 - 6 =

=

-

7 - 3 = 4

Skriv klart.

1 =4+: 1 =:-:=:+:=:-: 5=6-:

Subtraktion i talområdet 0 till 10 med -1, -2, -0.

664020_inlaga.indb 116

5

uTMAnIng

10 - 1 = 9

=

1 X=:

5

:- := :kr

Skriv klart.

9 - 2 = 7 6-X=5

5 kr

:- := : kr

1 1 - 0 =:

-

1 =4+: 1 =:-:=:+:=:-: 5=6-:

2012-10-11 12.00

3 5 - 2 =:

7 - 3 = 4

Subtraktion i talområdet 0 till 10 med -1, -2, -0, -allt.

2

2 2 - 0 =:

Vad ska det stå istället för X?

Skriv klart.

Subtraktion i talområdet 0 till 10 med -1, -2, -0.

664020_inlaga.indb 116

5

uTMAnIng

9 - 2 = 7 6-X=5

5

8

:- := :kr

1 kr

:- := :kr

Skriv klart. 10 - 1 = 9

2 4 - 2 =:

5 kr

:- := : kr

2 kr

2 kr

3 3 - 0 =:

5 -: 2 = : kr :

3 4 - 1 =:

1 1 - 0 =:

1 3 - 2 =:

6

2 2 - 0 =:

Vad ska det stå istället för X?

116

1 2 - 1 =:

RePeTITIon

Hur mycket får Polly kvar?

:- := :kr

1 kr

4 5 - 1 =:

RePeTITIon

Skriv differensen.

2 kr

2 kr

3 3 - 0 =:

5 -: 2 = : kr :

3 4 - 1 =:

RePeTITIon

Hur mycket får Polly kvar?

Subtraktion i talområdet 0 till 10 med -1, -2, -0, -allt.

2012-10-11 12.00

664020_inlaga.indb 117

Repetition och utmaning

Utmaning

Repetition och utmaning

Utmaning

Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10 med -1,

På bägge utmaningarna lyfts likhetstecknets betydelse fram. I den ena är det i form av en ekvation, vad ska det stå istället för X?

Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10 med -1,

På bägge utmaningarna lyfts likhetstecknets betydelse fram. I den ena är det i form av en ekvation, vad ska det stå istället för X?

-2, -0 och -allt.

Extra träning inför repetition De båda repetitionsuppgifterna på detta uppslag ger barnen illustrationer som hjälp för att lösa uppgiften. Hjälp eleverna ytterligare genom att göra subtraktionerna i verkligheten. Visa 4 äpplen (eller bilder på äpplen) och ta sedan bort 2. Hur många äpplen får du kvar? Teckna subtraktionen, 4 – 2 = 2. Gör flera exempel. Inför s. 117 kan du ge eleverna en summa pengar och uppmana dem att handla för 2 kr. Hur mycket får de kvar?

Den andra utmaningen är ett mattekorsord. Tänk på att det i mattekorsordet är viktigt att man läser termerna från rätt håll. Uppgifterna ska alltid läsas från vänster till höger eller uppifrån och ner, annars blir det ett svårlöst korsord! Längst ner finns en rad där eleven ska skriva ”olika namn för talet 5”, d.v.s. att de ska skriva subtraktioner eller additioner som alla har svaret 5. Denna typ av övningar kan eleverna själva fortsätta med utifrån olika tal.

-2, -0 och -allt.

Extra träning inför repetition De båda repetitionsuppgifterna på detta uppslag ger barnen illustrationer som hjälp för att lösa uppgiften. Hjälp eleverna ytterligare genom att göra subtraktionerna i verkligheten. Visa 4 äpplen (eller bilder på äpplen) och ta sedan bort 2. Hur många äpplen får du kvar? Teckna subtraktionen, 4 – 2 = 2. Gör flera exempel. Inför s. 117 kan du ge eleverna en summa pengar och uppmana dem att handla för 2 kr. Hur mycket får de kvar?

Repetition

Repetition

I repetitionsuppgifterna finns bildstöd som gör att subtraktionen blir mer konkret. Om detta ändå är svårt, öva mer med konkret material enligt ovan. Att leka affär, betala och ta betalt är alltid en bra övning!

I repetitionsuppgifterna finns bildstöd som gör att subtraktionen blir mer konkret. Om detta ändå är svårt, öva mer med konkret material enligt ovan. Att leka affär, betala och ta betalt är alltid en bra övning!

68

68

117

2012-10-11 12.00

Den andra utmaningen är ett mattekorsord. Tänk på att det i mattekorsordet är viktigt att man läser termerna från rätt håll. Uppgifterna ska alltid läsas från vänster till höger eller uppifrån och ner, annars blir det ett svårlöst korsord! Längst ner finns en rad där eleven ska skriva ”olika namn för talet 5”, d.v.s. att de ska skriva subtraktioner eller additioner som alla har svaret 5. Denna typ av övningar kan eleverna själva fortsätta med utifrån olika tal.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 5

Repetition

Mät maskarna. Rita en ny mask som är 1 cm längre.

1

Mät pennorna. Ringa in den längsta pennan i varje ruta.

6

:cm

2

7

:cm

3

4

:cm

4

:cm

3

7

:cm

2

3

4

:cm

4

utmaning

:cm

Det röda strecket är

18

2 cm längre

Det blåa strecket är

Jämföra, uppskatta och mäta längd.

664020_inlaga.indb 118

13 : cm

7-5=2

17 : cm

Repetition och utmaning Mål: jämföra, uppskatta och mäta längd.

Extra träning inför repetition Mät tillsammans. Vad är det som eleven upplever som svårt? Handlar det om att göra uppskattningar, jämföra längder eller att mäta med linjal? Anpassa era aktiviteter utifrån detta. Om det är uppskattningar som behöver övas så öva på att uppskatta längden hos olika föremål. Håll er till kortare längder och gör många uppskattningar. Tag gärna ett sugrör och klipp av i olika längder (använd hela cm). Avklippta sugrör kan även användas till att jämföra längder. Om det är mätningen som orsakar bekymmer så är det den ni arbetar med. Kan eleven mäta med sin egen tumme, d.v.s. göra mätningen korrekt så att tummarna placeras intill varandra och inte med mellanrum? Låt eleven mäta med linjal och observera hur eleven gör detta. Börjar eleven mätningen vid 0? Tänk på att linjaler är olika och att en del har 0 i ytterkant (ofta är nollan då inte utsatt), medan en del har 0 en bit in på linjalen. Med anledning av detta är det bra om eleven får prova att mäta med olika typer av linjaler så att detta uppmärksammas.

664020_inlaga.indb 119

Mät strecken.

utmaning

grön

Det röda strecket är

2012-10-11 12.00

En del elever upplever genomskinliga linjaler som lättare att mäta med än t.ex. trälinjaler. Troligtvis beror detta på att de lättare ser var föremålen börjar och slutar i förhållande till linjalens siffror när de mäter med den genomskinliga linjalen.

Repetition I repetitionsuppgiften på s. 118 förenas egentligen två uppgifter: eleven ska både mäta ett föremål och sedan kunna rita ett föremål som är 1 cm längre. På s. 119 ska två pennor mätas och den längsta ringas in.

Utmaning I utmaningen på s. 118 ska eleven förutom att mäta även kunna formulera uppgiften på ”mattespråket”. Eleven ska alltså skriva ner en subtraktion. På s. 119 gäller det att mäta delsträckor och addera dessa. Vilken strategi använder eleven? Skriver hon/han ner varje delsträcka och adderar eller vrider hon/han linjalen när strecken byter riktning? Skicka ut eleverna på fler mätäventyr. Ge dem i uppgift att mäta något runt, vilken strategi använder de? 69

118

18

2 cm längre

Jämföra, uppskatta och mäta längd.

664020_inlaga.indb 118

13 : cm

Det gröna strecket är : cm Det blåa strecket är

119

2012-10-11 12.00

3

8

Hur mycket längre är den längsta pinnen? Skriv din lösning.

Det gröna strecket är : cm

:cm

Vilken färg har den längsta pinnen?

7

grön

4

:cm

utmaning

5

4

6

:cm

Mät pinnarna.

:cm

:cm

5

:cm

5

:cm

:cm

:cm

Repetition

:cm

7

:cm

:cm

Hur mycket längre är den längsta pinnen? Skriv din lösning.

118

6

8

Mät strecken.

Mät pennorna. Ringa in den längsta pennan i varje ruta.

:cm

Vilken färg har den längsta pinnen?

:cm

7-5=2

4

1

:cm

:cm

utmaning

5

4

6

:cm

Mät pinnarna.

:cm

Repetition

Mät maskarna. Rita en ny mask som är 1 cm längre.

:cm

5

:cm

5

:cm

:cm

:cm

Repetition

:cm

:cm

Prima matematik 1A • Kap 5

17 : cm 119

2012-10-11 12.00

Repetition och utmaning Mål: jämföra, uppskatta och mäta längd.

Extra träning inför repetition Mät tillsammans. Vad är det som eleven upplever som svårt? Handlar det om att göra uppskattningar, jämföra längder eller att mäta med linjal? Anpassa era aktiviteter utifrån detta. Om det är uppskattningar som behöver övas så öva på att uppskatta längden hos olika föremål. Håll er till kortare längder och gör många uppskattningar. Tag gärna ett sugrör och klipp av i olika längder (använd hela cm). Avklippta sugrör kan även användas till att jämföra längder. Om det är mätningen som orsakar bekymmer så är det den ni arbetar med. Kan eleven mäta med sin egen tumme, d.v.s. göra mätningen korrekt så att tummarna placeras intill varandra och inte med mellanrum? Låt eleven mäta med linjal och observera hur eleven gör detta. Börjar eleven mätningen vid 0? Tänk på att linjaler är olika och att en del har 0 i ytterkant (ofta är nollan då inte utsatt), medan en del har 0 en bit in på linjalen. Med anledning av detta är det bra om eleven får prova att mäta med olika typer av linjaler så att detta uppmärksammas.

664020_inlaga.indb 119

2012-10-11 12.00

En del elever upplever genomskinliga linjaler som lättare att mäta med än t.ex. trälinjaler. Troligtvis beror detta på att de lättare ser var föremålen börjar och slutar i förhållande till linjalens siffror när de mäter med den genomskinliga linjalen.

Repetition I repetitionsuppgiften på s. 118 förenas egentligen två uppgifter: eleven ska både mäta ett föremål och sedan kunna rita ett föremål som är 1 cm längre. På s. 119 ska två pennor mätas och den längsta ringas in.

Utmaning I utmaningen på s. 118 ska eleven förutom att mäta även kunna formulera uppgiften på ”mattespråket”. Eleven ska alltså skriva ner en subtraktion. På s. 119 gäller det att mäta delsträckor och addera dessa. Vilken strategi använder eleven? Skriver hon/han ner varje delsträcka och adderar eller vrider hon/han linjalen när strecken byter riktning? Skicka ut eleverna på fler mätäventyr. Ge dem i uppgift att mäta något runt, vilken strategi använder de? 69


Prima1a lh kap5