Page 1

A9R75E0.tmp

Lärarhandledning

Lärarhandledning

I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig!

I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig!

Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se

Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se

Författare till Prima Matematik är Åsa Brorsson, matematikutvecklare och lärare med mångårig erfarenhet av undervisning i matematik. Åsa arbetar på Hagenskolan i Göteborg. Johanna Kristiansson, en av den nya generationens serietecknare och barnboksillustratörer, har illustrerat.

Författare till Prima Matematik är Åsa Brorsson, matematikutvecklare och lärare med mångårig erfarenhet av undervisning i matematik. Åsa arbetar på Hagenskolan i Göteborg. Johanna Kristiansson, en av den nya generationens serietecknare och barnboksillustratörer, har illustrerat.


A9R75E0.tmp

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Prima matematik 1 Lärarhandledning © 2009 Åsa Brorsson och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826

Prima matematik 1 Lärarhandledning © 2009 Åsa Brorsson och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826

Redaktör Marie Delshammar Formgivning Helena Alvesalo Illustratör Johanna Kristiansson

Redaktör Marie Delshammar Formgivning Helena Alvesalo Illustratör Johanna Kristiansson

Första upplagan, nionde tryckningen ISBN 978-91-40-66403-7

Första upplagan, nionde tryckningen ISBN 978-91-40-66403-7

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, då ej annat anges i materialet. De sidor som får kopieras får endast spridas inom skolenheten! På kopierade sidor ska © och upphovsrättinnehavarnas namn anges. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, då ej annat anges i materialet. De sidor som får kopieras får endast spridas inom skolenheten! På kopierade sidor ska © och upphovsrättinnehavarnas namn anges. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Prepress Bording AB, Borås 2013. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001 Tryck Bording AB, Borås 2013. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001

Prepress Bording AB, Borås 2013. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001 Tryck Bording AB, Borås 2013. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001


A9R75E0.tmp

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

Välkommen till Prima........................................................................4

Välkommen till Prima........................................................................4

Komponenter i Prima..............................................................................4 Struktur och målarbete............................................................................4 Mattelabbet................................................................................................5 Diagnos och uppföljning........................................................................6 Om Primas tre matriser...........................................................................6 Framgångsfaktorer för matematikundervisning................................7 Att arbeta med förmågorna....................................................................8 Pedagogisk planering............................................................................ 10 Anvisningar till Prima 1A.................................................................... 12 Anvisningar till Prima 1B.................................................................... 70

Komponenter i Prima..............................................................................4 Struktur och målarbete............................................................................4 Mattelabbet................................................................................................5 Diagnos och uppföljning........................................................................6 Om Primas tre matriser...........................................................................6 Framgångsfaktorer för matematikundervisning................................7 Att arbeta med förmågorna....................................................................8 Pedagogisk planering............................................................................ 10 Anvisningar till Prima 1A.................................................................... 12 Anvisningar till Prima 1B.................................................................... 70

Kopieringsunderlag översikt..................................................... 128

Kopieringsunderlag översikt..................................................... 128

Kopieringsunderlag ................................................................... 129-177

Kopieringsunderlag ................................................................... 129-177


A9R75E0.tmp

Välkommen till Prima Prima är framtagen utifrån den nya läroplanen, Lgr 11. Materialet ger dig som lärare möjlighet att på ett enkelt sätt undervisa utifrån de nationella målen i matematik och genom våra matriser blir det dessutom lätt att följa varje elevs kunskapsutveckling och göra den tydlig för elever och föräldrar. I Prima arbetar vi för att utveckla elevernas förmågor att reflektera, argumentera och kommunicera med matematikens språk och uttrycksformer. Det gör vi bland annat genom att lyfta fram laborativt arbete och matematiska diskussioner. Du får möjlighet att skapa ett kreativt arbete i matematik i ditt vanliga klassrum, med enkelt material som du redan har tillgång till. Vi rekommenderar att klassen hålls samman så att alla elever samtidigt arbetar med samma avsnitt. Tack vare de repetitioner och utmaningar som finns i såväl grundbok som lärarhandledning kan alla elever få arbeta på sin egen nivå inom aktuellt område.

Komponenter i Prima Materialet för skolår 1 består av två grundböcker, en lärarhandledning, en extrabok, en utmaningsbok, en elevwebb och en lärarwebb. Extraboken kan användas för mer träning eller som läxbok. För de elever som behöver ytterligare utmaning finns Prima Utmaning 1. I elevwebben kan eleverna i olika spel öva vidare på några av de mål som finns i varje kapitel. Lärarwebben innehåller bl.a. samtalsbilderna, målen att projicera på interaktiv skrivtavla, extra färdighetsträning i form av kopieringsblad samt interaktiva övningar i Gleerups matematik verktygslåda.

4

Välkommen till Prima Struktur och målarbete

Prima är framtagen utifrån den nya läroplanen, Lgr 11. Materialet ger dig som lärare möjlighet att på ett enkelt sätt undervisa utifrån de nationella målen i matematik och genom våra matriser blir det dessutom lätt att följa varje elevs kunskapsutveckling och göra den tydlig för elever och föräldrar.

Kojbygget

1

MÅL

I det här kapitlet lär du dig

• udda och jämna tal

• räkna med tiotal och ental.

4

5

Mål och samtalsbild

I Prima inleds varje kapitel med ett illustrerat startuppslag där kapitlets mål tydligt framgår. Dessa mål återfinns också i matrisen där du på ett överskådligt sätt kan se hur målet relaterar till Lgr 11 i form av det centrala innehållet, och till förmågorna så som de uttrycks i kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3. Startuppslaget fungerar som ett samtalsunderlag och i lärarhandledningen finns exempel på frågor att använda.

2

Räkna hur många du har av varje sort.

3

Räkna ut summan.

4

Räkna ut differensen.

Rita och skriv dina lösningar.

6

Laborativt arbete med addition och subtraktion.

LÖSNiNG

differens

Rita och skriv en kompis lösningar.

summa

6

I Prima arbetar vi för att utveckla elevernas förmågor att reflektera, argumentera och kommunicera med matematikens språk och uttrycksformer. Det gör vi bland annat genom att lyfta fram laborativt arbete och matematiska diskussioner. Du får möjlighet att skapa ett kreativt arbete i matematik i ditt vanliga klassrum, med enkelt material som du redan har tillgång till. Vi rekommenderar att klassen hålls samman så att alla elever samtidigt arbetar med samma avsnitt. Tack vare de repetitioner och utmaningar som finns i såväl grundbok som lärarhandledning kan alla elever få arbeta på sin egen nivå inom aktuellt område.

Komponenter i Prima

Mattelabbet 1 Hämta en liten näve knappar och en liten näve pärlor.

I det här kapitlet lär du dig • talraden 0 till 100

• addition och subtraktion med hela tiotal

1

MÅL

• udda och jämna tal • addition och subtraktion i talområdet 0 till 20

summa

Kojbygget

1

• talraden 0 till 100 • använda tecknen >,< och =

5

Struktur och målarbete

LÖSNiNG

differens

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

7

Matematiklaborationer

Efter startuppslaget följer ”Mattelabbet”, en laboration i vilken barnen får arbeta konkret med ett av kapitlets mål, läs mer nedan.

Materialet för skolår 1 består av två grundböcker, en lärarhandledning, en extrabok, en utmaningsbok, en elevwebb och en lärarwebb. Extraboken kan användas för mer träning eller som läxbok. För de elever som behöver ytterligare utmaning finns Prima Utmaning 1. I elevwebben kan eleverna i olika spel öva vidare på några av de mål som finns i varje kapitel. Lärarwebben innehåller bl.a. samtalsbilderna, målen att projicera på interaktiv skrivtavla, extra färdighetsträning i form av kopieringsblad samt interaktiva övningar i Gleerups matematik verktygslåda.

4

• använda tecknen >,< och = • addition och subtraktion i talområdet 0 till 20 • addition och subtraktion med hela tiotal • räkna med tiotal och ental.

4

5

Mål och samtalsbild

I Prima inleds varje kapitel med ett illustrerat startuppslag där kapitlets mål tydligt framgår. Dessa mål återfinns också i matrisen där du på ett överskådligt sätt kan se hur målet relaterar till Lgr 11 i form av det centrala innehållet, och till förmågorna så som de uttrycks i kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3. Startuppslaget fungerar som ett samtalsunderlag och i lärarhandledningen finns exempel på frågor att använda. Mattelabbet 1 5

Rita och skriv dina lösningar.

summa 1

Hämta en liten näve knappar och en liten näve pärlor.

2

Räkna hur många du har av varje sort.

3

Räkna ut summan.

4

Räkna ut differensen.

6

Rita och skriv en kompis lösningar.

summa

6

Laborativt arbete med addition och subtraktion.

LÖSNiNG

differens

LÖSNiNG

differens

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

7

Matematiklaborationer

Efter startuppslaget följer ”Mattelabbet”, en laboration i vilken barnen får arbeta konkret med ett av kapitlets mål, läs mer nedan.


A9R75E0.tmp

MÅL

Talraden 0 till 100.

MÅL

Skriv färdigt talraden.

1

2

Jämna tal kan du dela i 2 lika stora delar. Udda tal kan du inte dela i 2 lika stora delar.

6

23

Måla jämna tal gröna och udda tal blå.

27

43

46

51

72

75

92

97

Dra streck från 0 till 100 (5-hopp).

80

60

25

15

6

12

1

16

11

13

17

3

7

18

15

14

4

19

20

10

9

1

3

5

70

55

45 5

2

50

40

30

20

10

5

Skriv färdigt talmönstret.

95

100

8

85

90

0

Primas matriser

Udda och jämna tal.

75

65

21 23 25

35

2

4

6

9

8

Grundkapitel

I kapitlet står målen som tränas som rubriker på sidorna, detta gör det lätt för dig som lärare att se vilka sidor som övar vilket moment.

Diagnos 1 5

Skriv additionen.

Skriv färdigt talraden.

1

18

+

51

4

7

11

10

13

6

; kr

5 6

Sätt ut rätt tecken. Välj mellan

3

3

6

12

7

12

4

80

30

20

2+;=8

9=6+;

11+;=16

17=12+;

9-;=3

5=7-;

14-;=13

10=17-;

8-2=; 16-1=; 1

Talraden 0 till 100.

2

Udda och jämna tal.

3

Tecknen >,< och =.

4

7 0 kr ;

- ; kr = ; kr

- ; kr = ; kr

Dela upp talet i tiotal och ental. 97=;+;

52=;+;

71=;+;

46=;+;

89=;+;

23=;+;

65=;+;

38=;+;

17=;+;

Add. och subtr. talområdet 0 till 20.

5

6

Addition och subtraktion med hela tiotal och ental.

7

Räkna med tiotal och ental.

19

Diagnos

Efter grundkapitlet finns en diagnos som testar kapitlets mål var för sig. Utifrån resultatet på diagnosen arbetar sedan eleverna vidare med repetition och/eller utmaning. Repetition

Skriv färdigt talraden.

74 75

72 37

=

92

41 62

REpETiTiON

Sätt ut rätt tecken. Välj mellan

20

18

80

41

44

69

Ringa in alla jämna tal i talraderna.

Skriv färdigt talmönstret. 5

10

15

11

21

31

1 00

200

300

Hitta på ett eget talmönster.

utmaning

UTMANiNG

Sätt ut rätt tecken. Välj mellan 22+20 52-2

=

36+3

80+70

40-3

42+10

62-20

21+21

Sätt ut tecken så att det stämmer. Välj mellan 8 13

20

För ett framgångsrikt arbete i matematik behövs konkret arbete och diskussioner kring matematik. Med språkets hjälp bygger man broar mellan det konkreta och det abstrakta och tillbaka igen, detta är ett arbete som ständigt måste pågå och mattelabbet ger dig som lärare en god grund för detta.

1

Talraden 0 till 100. Udda och jämna tal.

4 3 7=40

1

10 20

30

8

20

10 30

+

10 4

Tecknen >, < och =.

21

Repetition och utmaning

Varje moment testas och följs upp för sig vilket innebär att samma elev kan göra repetition på ett moment och utmaning på ett annat.

Laborationerna genomförs med hjälp av mycket enkelt material, oftast bara plockisar såsom stenar, knappar, pärlor eller liknande. Varje elev får arbeta konkret med materialet i övningar som ger rika möjligheter till en matematisk diskussion. Mattelabbet är utformat för att ge möjligheter att arbeta både individuellt, i par och i grupp. Eleverna får inte samma resultat, det finns alltid någon faktor med som gör att eleverna inte har exakt samma lösning. På högersidan lyfts sedan elevernas olika tankar och idéer fram. På denna sida övas elevernas förmåga att förklara sin lösning med bild och text samt att sedan kommunicera detta med en kompis och i gruppen. Låt detta moment ta tid och betona vikten av en utförlig förklaring. Medan eleverna arbetar med labbet är det lämpligt att du som lärare iakttar hur de löser uppgiften. Skriv ner de olika lösningsmodeller du ser och försök att för dig själv rangordna dessa från den enklaste till den mest utvecklade lösningsmodellen. När det är dags för den viktiga gemensamma diskussionen kan du använda följande modell: Om det är en lösning som är lämplig att visa på tavlan 5

MÅL

2 23

Måla jämna tal gröna och udda tal blå.

27

43

46

51

72

75

92

97

Dra streck från 0 till 100 (5-hopp).

80

60

25

15

6

12

13

17

3

7

18

15

14

4

19

20

10

9

1

3

5

70

55

45 5

2

11

50

40

30

20

10

5

16

Skriv färdigt talmönstret.

95

100

8

1

85

90

0

Primas matriser

Udda och jämna tal.

Jämna tal kan du dela i 2 lika stora delar. Udda tal kan du inte dela i 2 lika stora delar.

6

75

65

21 23 25

35

2

4

6

9

8

Grundkapitel

I kapitlet står målen som tränas som rubriker på sidorna, detta gör det lätt för dig som lärare att se vilka sidor som övar vilket moment.

Diagnos 1 5

Skriv additionen.

Skriv färdigt talraden.

1

18

+

51

4

7

11

10

13

6

; kr

5 6

Sätt ut rätt tecken. Välj mellan

3

6

12

7

12

60

4

80

30

2+;=8

9=6+;

11+;=16

17=12+;

8-2=; 16-1=; 1

Talraden 0 till 100.

2

9-;=3

5=7-;

14-;=13

10=17-;

Udda och jämna tal.

3

Tecknen >,< och =.

+; kr = ; kr

7 0 kr ;

- ; kr = ; kr

20

8 0 kr ;

12+3=;

; kr

4

- ; kr = ; kr

Dela upp talet i tiotal och ental. 97=;+;

52=;+;

71=;+;

46=;+;

89=;+;

23=;+;

65=;+;

38=;+;

17=;+;

Add. och subtr. talområdet 0 till 20.

5

6

Addition och subtraktion med hela tiotal och ental.

7

Räkna med tiotal och ental.

19

Diagnos

Efter grundkapitlet finns en diagnos som testar kapitlets mål var för sig. Utifrån resultatet på diagnosen arbetar sedan eleverna vidare med repetition och/eller utmaning. Repetition

Skriv färdigt talraden.

74 75

72 37

=

Sätt ut rätt tecken. Välj mellan

=

92

41 62

REpETiTiON

Sätt ut rätt tecken. Välj mellan

20

18

80

41

44

69

Ringa in alla jämna tal i talraderna.

Skriv färdigt talmönstret. 5

10

15

11

21

31

10 0

200

300

Hitta på ett eget talmönster.

utmaning

22+20 52-2

UTMANiNG

36+3

80+70

40-3

42+10

62-20

21+21

Sätt ut tecken så att det stämmer. Välj mellan 8 13

20

Till Prima finns tre matriser, matriserna utifrån syfte och centralt innehåll i Lgr 11 (planschen) och förmågamatrisen som elev och lärare kan använda för att visa hur elevens matematiska förmågor utvecklas utifrån de förmågor som lyfts fram i syftestexten. Alla matriserna finns som kopieringsunderlag och lämpar sig mycket bra som underlag vid utvecklingssamtal. Här kan du tillsammans med elev och föräldrar följa kunskapsutvecklingen. Läs mer om matriserna nedan.

Mattelabbet För ett framgångsrikt arbete i matematik behövs konkret arbete och diskussioner kring matematik. Med språkets hjälp bygger man broar mellan det konkreta och det abstrakta och tillbaka igen, detta är ett arbete som ständigt måste pågå och mattelabbet ger dig som lärare en god grund för detta.

5

7

5+4=;

+; kr = ; kr

Skriv subtraktionen.

=

5

Skriv färdigt.

4

18

+

Ringa in alla udda tal.

2

3

7

12+3=;

+; kr = ; kr

Mattelabbet

Talraden 0 till 100.

5

Skriv färdigt. 5+4=;

; kr

=

5

60

+; kr = ; kr

Skriv subtraktionen.

8 0 kr ; 4

18

+

Ringa in alla udda tal.

2

Till Prima finns tre matriser, matriserna utifrån syfte och centralt innehåll i Lgr 11 (planschen) och förmågamatrisen som elev och lärare kan använda för att visa hur elevens matematiska förmågor utvecklas utifrån de förmågor som lyfts fram i syftestexten. Alla matriserna finns som kopieringsunderlag och lämpar sig mycket bra som underlag vid utvecklingssamtal. Här kan du tillsammans med elev och föräldrar följa kunskapsutvecklingen. Läs mer om matriserna nedan.

MÅL

Skriv färdigt talraden.

Talraden 0 till 100. Udda och jämna tal.

4 3 7=40

1

10 20

30

8

20

10 30

+

10 4

Tecknen >, < och =.

21

Repetition och utmaning

Varje moment testas och följs upp för sig vilket innebär att samma elev kan göra repetition på ett moment och utmaning på ett annat.

Laborationerna genomförs med hjälp av mycket enkelt material, oftast bara plockisar såsom stenar, knappar, pärlor eller liknande. Varje elev får arbeta konkret med materialet i övningar som ger rika möjligheter till en matematisk diskussion. Mattelabbet är utformat för att ge möjligheter att arbeta både individuellt, i par och i grupp. Eleverna får inte samma resultat, det finns alltid någon faktor med som gör att eleverna inte har exakt samma lösning. På högersidan lyfts sedan elevernas olika tankar och idéer fram. På denna sida övas elevernas förmåga att förklara sin lösning med bild och text samt att sedan kommunicera detta med en kompis och i gruppen. Låt detta moment ta tid och betona vikten av en utförlig förklaring. Medan eleverna arbetar med labbet är det lämpligt att du som lärare iakttar hur de löser uppgiften. Skriv ner de olika lösningsmodeller du ser och försök att för dig själv rangordna dessa från den enklaste till den mest utvecklade lösningsmodellen. När det är dags för den viktiga gemensamma diskussionen kan du använda följande modell: Om det är en lösning som är lämplig att visa på tavlan 5


A9R75E0.tmp

delar du in tavlan i lika många fält som det antal lösningsmodeller du sett. Inled sedan med att låta en av de elever som enligt din åsikt valt den enklaste eller minst utvecklade lösningsmodellen komma fram och visa sin lösning. Lyft fram det positiva som finns i denna lösningsmodell, bygg sedan vidare genom att låta en elev som representerar nästa steg i ”lösningstrappan” komma fram, lyft fram det positiva i den lösningen och så vidare tills alla lösningar finns representerade. Ofta kan det finnas fyra till fem olika lösningsvarianter. Nästa steg blir nu att låta alla elever berätta vilken av lösningsmodellerna på tavlan som mest liknar deras egen. Skriv gärna elevernas namn bredvid denna. Kanske finns det nu någon elev som tycker att deras modell inte finns med bland de visade varianterna. Låt dem då förklara sin lösning, kanske är det en variant du missat eller så ser eleven själv inte likheterna med en annan lösning. I en diskussion brukar elevgruppen kunna argumentera för var lösningen hör hemma! När alla lösningar finns representerade är det dags för eleverna att fundera över de fördelar de olika modellerna har. Fråga eleverna vilken modell de skulle välja om de skulle göra om uppgiften? Skulle de byta variant eller är de nöjda med sin egen lösning? Genom att börja med den enklaste lösningsvarianten känner alla elever att de har något att bidra med, de kan också byta upp sig en lösningsmodell genom att de får lättare att följa med i kamraternas resonemang när svårighetsgraden ökar stegvis.

Diagnos och uppföljning I diagnosen testas kapitlets mål var för sig. När eleverna gjort diagnosen rättas den av läraren som i samband med detta fyller i hur eleven ska arbeta vidare. Varje mål följs upp för sig vilket gör att eleverna bara repeterar de moment som är aktuella, i övrigt arbetar de med utmaningar inom samma matematiska område. I Prima ligger repetition och utmaning till varje mål på samma sida i boken, detta gör att alla elever arbetar med målet på sin egen nivå. Då du som lärare rättar diagnosen kan du direkt bläddra till de efterföljande repetitions- och utmanings­ 6

sidorna och med ett enkelt kryss markera vilken/ vilka delar av sidan som eleven ska arbeta på. Efter diagnosen kan eleverna delas in i tre huvudgrupper: 1. De elever som i diagnosen visar att de har förstått momentet och behöver en utmaning. Dessa elever går direkt till utmaningen. 2. De elever som förstått grunderna men behöver öva mer för att befästa kunskapen. För dessa kan ibland en kortare genomgång krävas men i princip kan de sedan arbeta vidare med repetitionsuppgifterna och eventuellt gå vidare med vissa av utmaningarna. 3. De elever som har stora svårigheter med ett moment och behöver konkreta genomgångar och övningar med eventuellt material innan de kan gå vidare till repetitionsuppgifterna. Denna grupp brukar vara den minsta till antalet, men det är här du som lärare behöver lägga fokus.

Om Primas tre matriser I matrisen utifrån centralt innehåll och kunskapskrav i Lgr 11 visas hur eleverna i Prima arbetar med det centrala innehållet och hur innehållet kopplar till kunskapskraven för skolår 3. Du kan använda matrisen för att markera vilka avsnitt eleven behärskar genom att färglägga de olika rutorna efterhand. Tänk på att markeringen ska visa om eleven behärskar området eller inte. Det handlar alltså inte bara om att enbart visa att man har arbetat med ett område. Den andra matrisen heter Syfte och kunskapskrav. Här kan du se hur vi arbetar med matematik­ ämnets övergripande syfte (Lgr 11). Denna matris är främst avsedd för dig som lärare. Matriserna finns som kopieringsunderlag 44-47. Dessutom följer en färgplansch med i lärarhandledningen.

delar du in tavlan i lika många fält som det antal lösningsmodeller du sett. Inled sedan med att låta en av de elever som enligt din åsikt valt den enklaste eller minst utvecklade lösningsmodellen komma fram och visa sin lösning. Lyft fram det positiva som finns i denna lösningsmodell, bygg sedan vidare genom att låta en elev som representerar nästa steg i ”lösningstrappan” komma fram, lyft fram det positiva i den lösningen och så vidare tills alla lösningar finns representerade. Ofta kan det finnas fyra till fem olika lösningsvarianter. Nästa steg blir nu att låta alla elever berätta vilken av lösningsmodellerna på tavlan som mest liknar deras egen. Skriv gärna elevernas namn bredvid denna. Kanske finns det nu någon elev som tycker att deras modell inte finns med bland de visade varianterna. Låt dem då förklara sin lösning, kanske är det en variant du missat eller så ser eleven själv inte likheterna med en annan lösning. I en diskussion brukar elevgruppen kunna argumentera för var lösningen hör hemma! När alla lösningar finns representerade är det dags för eleverna att fundera över de fördelar de olika modellerna har. Fråga eleverna vilken modell de skulle välja om de skulle göra om uppgiften? Skulle de byta variant eller är de nöjda med sin egen lösning? Genom att börja med den enklaste lösningsvarianten känner alla elever att de har något att bidra med, de kan också byta upp sig en lösningsmodell genom att de får lättare att följa med i kamraternas resonemang när svårighetsgraden ökar stegvis.

Diagnos och uppföljning I diagnosen testas kapitlets mål var för sig. När eleverna gjort diagnosen rättas den av läraren som i samband med detta fyller i hur eleven ska arbeta vidare. Varje mål följs upp för sig vilket gör att eleverna bara repeterar de moment som är aktuella, i övrigt arbetar de med utmaningar inom samma matematiska område. I Prima ligger repetition och utmaning till varje mål på samma sida i boken, detta gör att alla elever arbetar med målet på sin egen nivå. Då du som lärare rättar diagnosen kan du direkt bläddra till de efterföljande repetitions- och utmanings­ 6

sidorna och med ett enkelt kryss markera vilken/ vilka delar av sidan som eleven ska arbeta på. Efter diagnosen kan eleverna delas in i tre huvudgrupper: 1. De elever som i diagnosen visar att de har förstått momentet och behöver en utmaning. Dessa elever går direkt till utmaningen. 2. De elever som förstått grunderna men behöver öva mer för att befästa kunskapen. För dessa kan ibland en kortare genomgång krävas men i princip kan de sedan arbeta vidare med repetitionsuppgifterna och eventuellt gå vidare med vissa av utmaningarna. 3. De elever som har stora svårigheter med ett moment och behöver konkreta genomgångar och övningar med eventuellt material innan de kan gå vidare till repetitionsuppgifterna. Denna grupp brukar vara den minsta till antalet, men det är här du som lärare behöver lägga fokus.

Om Primas tre matriser I matrisen utifrån centralt innehåll och kunskapskrav i Lgr 11 visas hur eleverna i Prima arbetar med det centrala innehållet och hur innehållet kopplar till kunskapskraven för skolår 3. Du kan använda matrisen för att markera vilka avsnitt eleven behärskar genom att färglägga de olika rutorna efterhand. Tänk på att markeringen ska visa om eleven behärskar området eller inte. Det handlar alltså inte bara om att enbart visa att man har arbetat med ett område. Den andra matrisen heter Syfte och kunskapskrav. Här kan du se hur vi arbetar med matematik­ ämnets övergripande syfte (Lgr 11). Denna matris är främst avsedd för dig som lärare. Matriserna finns som kopieringsunderlag 44-47. Dessutom följer en färgplansch med i lärarhandledningen.


A9R75E0.tmp

Här kan du läsa vad Prima i skolår 1 tar upp för matematiskt inehåll.

Här kan du läsa hur Prima matematik år 1 kopplar till Lgr 11:s centrala innehåll.

Här kan du läsa vad Prima i skolår 1 tar upp för matematiskt inehåll.

1 centralt innehåll och kunskapskrav 1

1 centralt innehåll och kunskapskrav 1

centralt innehåll och kunskapskrav

centralt innehåll och kunskapskrav Centralt innehåll

Taluppfattning och tals användning Centralt innehåll

Taluppfattning och tals användning Dela 0-10, upp talen skriva Störresiffror än >, Talen 3 -10 mindre än < kap 1-3 antal 1A, kap 3 och1A,räkna

Udda och jämna Större Talen 11-19 Dela upp talen än >, tal 1B, kap 7 1A, kap 5 3 -10 mindre än <

Talen 0-10, skriva siffror och räkna antal 1A, kap 1-3

Talraden 1-12

1A, kap 1-3

1A, kap 1-3

Talen 0-10, skriva siffror

1B, kap 8

1B, kap 10

Talraden 1-12 1-100 Talraden 1B, kap 10

1A, kap 4

1A, kap 3

1B, kap 6

Talen 0-10, skriva siffror

naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.

1B, kap 10

1B, kap 10

Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

1A, kap 1-3

1B, kap 8

Subtraktionsbegreppet, Tankemodellerna ta bort och jämföra

Sambandet mellan addition och subtraktion

Subtraktion 0-10, tankemodellerna -1,

Addition 0-10, alla kombinationer 1B, kap 6

Addition med hela tiotal, 10 -100

Måla -2, -0, -allthalva geometriska objekt 1B kap 6

1B, kap 7

Addition 0-20, utan tiotalsövergång

Subtraktion 0-20, utan tiotalsövergång

1B, kap 8

Addition och subtraktion med hela tiotal

1B, kap 9

1B, kap 10

1B, kap 9

Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

Subtraktionsbegreppet, Tankemodellerna ta bort och jämföra

1A, kap 2

Öppna utsagor i addition 0-5

1A, kap 1-2 Addition 0-10, tankemodellerna Mönster i färg, form och antal+2,+0, 10-hopp +1, 1A, kap 4 1B, kap 6 dubbelt och störst först

Öppna utsagor i subtraktion 0-5

Öppna utsagor i addition 0-10

Öppna utsagor i subtraktion 0-10

Öppna utsagor i addition och subtraktion med hela

tiotal kap 5 Subtraktion 1A, kap 4 Addition1A,0-10, alla Addition med 1B, kap 10 0-10, tankekombinationer hela tiotal, skapa egna 2-hopp, 5-hopp modellerna -1, Fortsätta mönster 10 -100 1B,ochkap 6 mönster med geometriska former 1B, kap 10 -2, -0, -allt 1B kap 6 1B, kap 7

1A, kap 3

1B, kap 7

1B, kap 8

Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett

fungerande sätt. Subtraktion Addition och 0-20, utan subtraktion med Elevenövergång kan föra och följa matematiska tiotals hela tiotal resonemang om geometriska mönster och mönster i talföljder.

1B, kap 9

1B, kap 10

1A, kap 5

Centralt innehåll

Namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel 1B, kap 7

Rita cirkel, kvadrat, rektangel och triangel 1B, kap 7

Uppskatta längder

Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring

Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

och förminskning. Uppskatta volymer

1A, kap 5

Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.

Begreppet halva

Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.

1B, kap 7

1B, kap 8

Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

Klockans hela timmar

Jämföra, uppskatta och mäta längder med kroppsmått samt

Uppskatta och mäta längd med olika mätverktyg

Jämföra, uppskatta och mäta volymer i enheterna

Klockans halva timmar 1B, kap 10

med enheterna cm och m dl och liter 1B, kap 8 Använda Öppna utsagor 1A, kap 5 likhetstecknet 1B, kap 9 i addition 0-5 1A, kap 1

1A, kap 1-2

Räkna tidsdifferenser i hela och halva timmar

1B, kap 10 Öppna utsagor i subtraktion 0-5

1A, kap 3

1A, kap 4

Mönster i färg, form och antal

10-hopp

1A, kap 4

1B, kap 7

1B, kap 10

Centralt innehåll

Samband och förändring Hälften

Geometri

1A, kap 2

Det finns en matris för skolår 2 och 3 också. Du hittar dem i LH2 och LH3.

Problemlösning

Centralt innehåll

Lösa problem med konkret material, visa och jämföra sin lösningsstrategi Mattelabb Bok 1A och 1B

Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

1B, kap 9

Rita en räknehändelse, subtraktion Rita cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

Rita en räknehändelse, addition 1A, kap 2 och 4

Läsa och lösa textuppgifter

1B, kap 7

undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

1A, kap 5

Samband och förändring Dubbelt

Hälften

1A, kap 2

1B, kap 6

Problemlösning

Lösa problem med konkret material, visa och jämföra sin lösningsstrategi Mattelabb

Läsa och lösa textuppgifter

Rita en räknehändelse, addition

Rita en räknehändelse, subtraktion

1B, kap 9

Klockans halva timmar

Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.

Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

1A, kap 3 och 5

Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

Subtraktionsbegreppet, Tankemodellerna ta bort och jämföra

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om

Centralt innehåll

Använda likhetstecknet

Öppna utsagor i addition 0-5

1A, kap 1-2 Addition 0-10, tankemodellerna Mönster i färg, form och antal+2,+0, 10-hopp +1, 1A, kap 4 1B, kap 6 dubbelt och störst först

Öppna utsagor i subtraktion 0-5

Öppna utsagor i addition 0-10

Öppna utsagor i subtraktion 0-10

Öppna utsagor i addition och subtraktion med hela

tiotal kap 5 Subtraktion 1A, kap 4 Addition1A,0-10, alla Addition med 1B, kap 10 0-10, tankekombinationer hela tiotal, skapa egna 2-hopp, 5-hopp modellerna -1, Fortsätta mönster 10 -100 1B,ochkap 6 mönster med geometriska former 1B, kap 10 -2, -0, -allt 1B kap 6 1B, kap 7

1A, kap 3

Kunskapskrav år 3

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

Subtraktion Addition 0-20, 0-10, alla utan tiotalsHur enkla mönster i talföljder ochövergång enkla geometriska mönster kombinationer kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

1B, kap 7

Räkna tidsdifferenser i hela och halva timmarKommentar: 1B, kap 10

Kan följa ett matematiskt resonemang som läraren förklarar

kan välja en lösningsmetod och lösa matematiska problem

Kan själv föra ett matematiskt resonemang

kan avgöra vilken lösningsmetod som är mest lämplig i en given vardaglig problemlösningssituation

Kan argumentera logiskt för sin lösning

1B, kap 8

Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett

fungerande sätt. Subtraktion Addition och 0-20, utan subtraktion med Elevenövergång kan föra och följa matematiska tiotals hela tiotal resonemang om geometriska mönster och mönster i talföljder.

1B, kap 9

funderar över svarets rimlighet

Kan reflektera över sin egen lösning och se styrkor och svagheter

kan avgöra ett svars rimlighet

Kan reflektera över någon annans lösning och se styrkor och svagheter

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutidaKommentar: och äldre måttenheter.

kan själv formulera matematiska problem

Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Ja På gång Nej

Centralt innehåll

Uppskatta längder

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring

Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

och förminskning. Uppskatta volymer

Begreppet halva

Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.

Jämföra, uppskatta och mäta längder med kroppsmått samt

Uppskatta och mäta längd med olika mätverktyg

Jämföra, uppskatta och mäta volymer i enheterna

Klockans halva timmar 1B, kap 10

Räkna tidsdifferenser i hela och halva timmar

1B, kap 10 Öppna utsagor i subtraktion 0-5

1A, kap 3

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida

och äldre måttenheter. Öppna utsagor i addition 0-10

1A, kap 4

Öppna utsagor i subtraktion 0-10

Slumpmässiga händelser i experiment och spel.

Centralt innehåll Hälften

2-hopp, 5-hopp

1B, kap 10dessutom vid olika slag av Eleven kan

undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Det finns en matris för skolår 2 och 3 också. Du hittar dem i LH2 och LH3.

Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.

Problemlösning

Centralt innehåll

Lösa problem med konkret material, visa och jämföra sin lösningsstrategi Mattelabb Bok 1A och 1B

Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

1B, kap 9

Rita en räknehändelse, subtraktion Rita cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

Rita en räknehändelse, addition 1A, kap 2 och 4

Läsa och lösa textuppgifter

1B, kap 7

Kunskapskrav år 3 Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Vill du veta mer? www.gleerups.se Använda ord som beskriver läge

I den tredje matrisen, förmågamatrisen, kopieringsunderlag 47, har vi brutit ned och gett exempel på hur de olika matematiska förmågorna kan utvecklas. I denna matris kan elev och lärare tillsammans göra en bedömning och kryssa för om eleven har uppnått nivån (ja, nej eller är på gång). Notera att förmågorna har den egenskapen att det handlar om att utveckla kvaliteterna på elevernas kunnande. Exempelvis kan en elev ha grundläggande kunskap om begrepp inom geometrin medan en annan elev kan ha goda kunskaper och kan förklara samband mellan begreppen. Det handlar då om samma förmåga men eleverna har nått olika kvalitet på sitt kunnande. Du ska använda samma förmåga­matris till alla tre skolåren. 1B, kap 7

1A, kap 4

använder sig av olika matematiska begrepp

kan med bilder visa och förklara matematiska händelser

Kunskapskrav år 3

förstår enkla matematiska ord

Slumpmässiga händelser i experiment och spel.

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om slumpmässiga händelser. behärskar matematiska ord och använder dem i rätt sammanhang kan i skrift använda sig av ett matematiskt språk

Ja På gång Nej

Kommentar:

Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera och beskriva resultat från enkla undersökningar. kan avgöra vilket räknesättdata som ska användas kan lösa en uppgift på ett sätt kan lösa samma typ av uppgift på flera sätt

Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Tillverka och läsa av stapeldiagram och tabeller 1B, kap 10

kan välja den mest effektiva matematiska beräkningsmetoden Kommentar:

Centralt innehåll Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Kunskapskrav år 3

Samband och förändring

Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.

Dubbelt

Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Vill du veta mer? www.gleerups.se

Hälften

1A, kap 2

Förmågorna som eleverna ska utveckla, står på fliken. Centralt innehåll

Ja På gång Nej

1B, kap 10

Räkna tidsdifferenser i hela och halva timmarKommentar: 1B, kap 10

1B, kap 9

1B, kap 10

kan i samtal använda sig av ett matematiskt språk

Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter

Klockans halva timmar

Kunskapskrav år 3

1B, kap 6

Problemlösning

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.

Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.

Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Förmåga att formulera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier och metoder

Kan följa ett matematiskt resonemang som läraren förklarar

kan välja en lösningsmetod och lösa matematiska problem

Kan själv föra ett matematiskt resonemang

kan avgöra vilken lösningsmetod som är mest lämplig i en given vardaglig problemlösningssituation

Kan argumentera logiskt för sin lösning

funderar över svarets rimlighet

Kan reflektera över sin egen lösning och se styrkor och svagheter

kan avgöra ett svars rimlighet

Kan reflektera över någon annans lösning och se styrkor och svagheter

Kan följa kamraternas matematiska resonemang

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutidaKommentar: och äldre måttenheter.

kan själv formulera matematiska problem

Ja På gång Nej

Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Ja På gång Nej

kan med konkret material visa och förklara matematiska händelser

använder sig av olika matematiska begrepp

kan med bilder visa och förklara matematiska händelser

Centralt innehåll

Kunskapskrav år 3

kan med matematiska symboler visa och förklara matematiska händelser

kan beskriva egenskaper hos matematiska begrepp och ge exempel på enkla samband mellan dem

förstår enkla matematiska ord

Slumpmässiga händelser i experiment och spel.

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om slumpmässiga händelser.

försöker använda matematiska ord och använder dem mestadels i rätt sammanhang

Kommentar:

behärskar matematiska ord och använder dem i rätt sammanhang kan i samtal använda sig av ett matematiskt språk kan i skrift använda sig av ett matematiskt språk

Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Ja På gång Nej

Kommentar:

Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera och beskriva resultat från enkla undersökningar. kan avgöra vilket räknesättdata som ska användas kan lösa en uppgift på ett sätt kan lösa samma typ av uppgift på flera sätt kan välja den mest effektiva matematiska beräkningsmetoden

Centralt innehåll Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Centralt innehåll

Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

Rita en räknehändelse, addition

Rita en räknehändelse, subtraktion

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

1A, kap 3 och 5

Kunskapskrav år 3 Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.

Förmågorna som eleverna ska utveckla, står på fliken.

Läsa och lösa textuppgifter

1A, kap 2 och 4

Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Kommentar:

Lösa problem med konkret material, visa och jämföra sin lösningsstrategi Mattelabb

1B, kap 9

Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

förstår olika matematiska begrepp

Bok 1A och 1B

7

Förmåga att föra och följa matematiska resonemang

Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri Ja På gång Nej kan konstrueras.

kan översätta konkreta händelser till matematikens symbolspråk

Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp

Slumpmässiga försök med tärning

försöker använda matematiska ord och använder dem mestadels i rätt sammanhang

Kommentar:

1B, kap 8

Jämföra, uppskatta och mäta volymer i enheterna dl och liter

Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

2013-02-08 15:24

Sannolikhet och statistik

kan med matematiska symboler visa och förklara matematiska händelser

kan beskriva egenskaper hos matematiska begrepp och ge exempel på enkla samband mellan dem

Uppskatta och mäta längd med olika mätverktyg

1A, kap 5

Ja På gång Nej

kan med konkret material visa och förklara matematiska händelser

Jämföra, uppskatta och mäta längder med kroppsmått samt med enheterna cm och m

Kunskapskrav år 3

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

FÖRMÅGAMAtRis

1B, kap 8

Klockans hela timmar

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om geometriska mönster och mönster i talföljder.

Centralt innehåll

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

1A, kap 3 och 5

Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

Här kan du läsa hur Prima matematik år 1 kopplar till Lgr 11:s kunskapskrav.

Namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel 1B, kap 7

Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.

Kunskapskrav år 3

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

1B, kap 6

Kunskapskrav år 3

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om slumpmässiga händelser.

Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.

1B, kap 7

Geometri

Öppna utsagor i addition och subtraktion med hela tiotal

Kunskapskrav 1B, år 3 kap 10

Fortsätta mönster och skapa egna mönster med geometriska former

1B, kap 6

Centralt innehåll

Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

1A, kap 5

Centralt innehåll

10-hopp

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet.

Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Begreppet halva

förstår olika matematiska begrepp

Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

1B, kap 9

Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.

1A, kap 2

Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

Kunskapskrav år 3

Använda ord som beskriver läge

Dubbelt

Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Centralt innehåll

1B, kap 10

1A, kap 5

1B, kap 10

Kan följa kamraternas matematiska resonemang

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.

1A, kap 4

Geometri

1A, kap 4

Förmåga att föra och följa matematiska resonemang

Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri Ja På gång Nej kan översätta konkreta händelser till matematikens symbolspråk kan konstrueras.

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

1B, akp 7

1A, kap 3 Algebra

Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.

Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.

Sambandet mellanresultats addition rimlighet.och subtraktion

400472_Prima1_matriser_2013.indd 1

Ja På gång Nej

Bok 1A och 1B

1A, kap 2 och 4

1B, kap 10

Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

1B, kap 9

Mönster i färg, form och antal

Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.

Förmåga att formulera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier och metoder

Slumpmässiga försök med tärning

1B, kap 10

Addition och subtraktion med hela tiotal

1B, kap 9

Uppskatta volymer

Tillverka och läsa av stapeldiagram och tabeller

2013-02-08 15:24

Sannolikhet och statistik

Tillverka och läsa av stapeldiagram och tabeller

Subtraktion 0-20, utan tiotalsövergång

1B, kap 8

1A, kap 1-2

Kunskapskrav år 3

FÖRMÅGAMAtRis

1B, kap 9

1B, kap 10

Addition 0-20, utan tiotalsövergång

med enheterna cm och m dl och liter 1B, kap 8 Använda Öppna utsagor 1A, kap 5 likhetstecknet 1B, kap 9 i addition 0-5 1A, kap 1

Här kan du läsa hur Prima matematik år 1 kopplar till Lgr 11:s kunskapskrav.

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.

Algebra

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om geometriska mönster och mönster i talföljder.

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

1B, kap 8

1B, kap 8

1B, kap 7

1A, kap 2

Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.

Centralt innehåll

Kunskapskrav år 3

Begreppet halva

1B, kap 10

Subtraktion 0-10, alla kombinationer

Samband och förändring

Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.

400472_Prima1_matriser_2013.indd 1

1A, kap 4

Addition med hela tiotal, 10 -100

Slumpmässiga försök med tärning

1B, kap 7

Jämföra, uppskatta och mäta volymer i enheterna dl och liter

1B, kap 6

1B, kap 10

1B, kap 10dessutom vid olika slag av Eleven kan

Använda ord som beskriver läge

Uppskatta och mäta längd med olika mätverktyg

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

2-hopp, 5-hopp

I den tredje matrisen, förmågamatrisen, kopieringsunderlag 47, har vi brutit ned och gett exempel på hur de olika matematiska förmågorna kan utvecklas. I denna matris kan elev och lärare tillsammans göra en bedömning och kryssa för om eleven har uppnått nivån (ja, nej eller är på gång). Notera att förmågorna har den egenskapen att det handlar om att utveckla kvaliteterna på elevernas kunnande. Exempelvis kan en elev ha grundläggande kunskap om begrepp inom geometrin medan en annan elev kan ha goda kunskaper och kan förklara samband mellan begreppen. Det handlar då om samma förmåga men eleverna har nått olika kvalitet på sitt kunnande. Du ska använda samma förmåga­matris till alla tre skolåren. Jämföra, uppskatta och mäta längder med kroppsmått samt med enheterna cm och m

Addition 0-10, alla kombinationer

Sannolikhet och statistik

Vill du veta mer? www.gleerups.se

Klockans hela timmar

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

1A, kap 5

1A, kap 1

Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.

Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.

Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.

1B, kap 8

Klockans hela timmar

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

1A, kap 3 och 5

Subtraktion 0-10, tankemodellerna -1,

Måla -2, -0, -allthalva geometriska objekt 1B kap 6

1A, kap 4

Öppna utsagor i addition och subtraktion med hela tiotal

Namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel 1B, kap 7

Sambandet mellan addition och subtraktion 1B, akp 7

1B, kap 7

Kunskapskrav år 3

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

1B, kap 6

Subtraktionsbegreppet, Tankemodellerna ta bort och jämföra

1A, kap 5

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om slumpmässiga händelser.

Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.

1B, kap 8

Additionsbegreppet

Kunskapskrav år 3

Kunskapskrav 1B, år 3 kap 10

Fortsätta mönster och skapa egna mönster med geometriska former

1B, kap 6

Tillverka och läsa av stapeldiagram och tabeller

1A, kap 5

1B, kap 7

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet.

Centralt innehåll

1B, kap 10

Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning

Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.

Rita cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

1A, kap 5

Slumpmässiga händelser i experiment och spel.

Slumpmässiga försök med tärning 1B, kap 10

Dubbelt

Öppna utsagor i subtraktion 0-10

Centralt innehåll

Sannolikhet och statistik

Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och

1B, kap 6 som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till uttryckas

1B, kap 8

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida

och äldre måttenheter. Öppna utsagor i addition 0-10

1B, kap 10

Begreppen ental och tiotal

1A, kap 1-3

Namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Algebra 1A, kap 4

1B, kap 6

1B, kap 7

1B, kap 9

Använda ord som beskriver läge

naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.

Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.

1A, kap 3

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.

Kunskapskrav år 3

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

Eleven har21-99 grundläggande kunskaper om Talen Talraden 1-100

1A, kap 5

Talen 0-10, skriva siffror

1A, kap 2

Addition 0-10, tankemodellerna +1, +2,+0, dubbelt och störst först

1A, kap 4

Geometri

Additionsbegreppet

1A, kap 4

Kunskapskrav år 3

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

1A, kap 4

1A, kap 3

Kunskapskrav år 3

Kunskapskrav år 3

Naturliga tal och deras egenskaper samtTalen hur talen kan delas upp Udda och jämna 11-19 och hur de kan användas för att ange antal och ordning tal 1B, kap 7

Begreppet halva (1/2)

Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

1B, akp 7

Subtraktion Addition 0-20, 0-10, alla utan tiotalsHur enkla mönster i talföljder ochövergång enkla geometriska mönster kombinationer

1B, kap 10

Begreppen ental och tiotal

Uppskatta längder

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om

Sambandet mellanresultats addition rimlighet.och subtraktion

Centralt innehåll

Algebra

1A, kap 1-3

Talraden 1-12 1-100 Talraden

naturliga tal.

Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.

1A, kap 3

Använda likhetstecknet

1B, kap 8

Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.

Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

Uppskatta volymer

Additionsbegreppet

1A, kap 1

1A, kap 1-3 Talen 0-10, skriva siffror

Begreppet halva (1/2)

Talen 21-99 1B, kap 10

1B, kap 8

1B, kap 8

Uppskatta längder 1A, kap 5

Subtraktion 0-10, alla kombinationer

1A, kap 5

Udda och jämna Större Talen 11-19 Dela upp talen än >, tal 1B, kap 7 1A, kap 5 3 -10 mindre än <

Talraden 1-12 1A, kap 4

Måla halva geometriska objekt

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

1B, akp 7

1A, kap 3

Addition 0-10, tankemodellerna +1, +2,+0, dubbelt och störst först

1A, kap 1-3

Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.

Begreppet halva (1/2) 1A, kap 2

Centralt innehåll

Dela 0-10, upp talen skriva Störresiffror än >, Talen 3 -10 mindre än < kap 1-3 antal 1A, kap 3 och1A,räkna

Talen 0-10, skriva siffror och räkna antal

Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.

Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.

1B, kap 6

1B, kap 8

1A, kap 4

Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.

Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning

1A, kap 1-3

Begreppen ental och tiotal

Centralt innehåll

Taluppfattning och tals användning Taluppfattning och tals användning

Eleven har21-99 grundläggande kunskaper om Talen Talraden 1-100

Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.

Måla halva geometriska objekt

Additionsbegreppet

Kunskapskrav år 3

Kunskapskrav år 3

Naturliga tal och deras egenskaper samtTalen hur talen kan delas upp Udda och jämna 11-19 och hur de kan användas för att ange antal och ordning tal 1B, kap 7

1A, kap 5

Begreppen ental och tiotal

1A, kap 1-3

Begreppet halva (1/2)

Talen 21-99

1A, kap 4

Här kan du läsa hur Prima matematik år 1 kopplar till Lgr 11:s centrala innehåll.

Vill du veta mer? www.gleerups.se

Kunskapskrav år 3 Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

7


A9R75E0.tmp

Framgångsfaktorer för matematikundervisningen

på sin nivå samtidigt som gruppen som helhet hålls samman och arbetar med samma moment.

Framgångsfaktorer för matematikundervisningen

på sin nivå samtidigt som gruppen som helhet hålls samman och arbetar med samma moment.

Tydliga mål

Genom att gruppen hålls samman blir det rika tillfällen till gemensamma genomgångar och diskussioner, något som gynnar alla elever. Inom samma område kan eleverna genom att använda repetitions- och utmaningsuppgifter få möta samma ämnesinnehåll men på olika nivåer. Ett annat mycket viktigt sätt att individualisera inom ramen för det gemensamma är att förvänta sig att alla skriver förklaringar, reflekterar och argumenterar utifrån sin förmåga. När man fokuserar på förmågorna finns det så att säga inget ”tak” utan bara olika kvaliteter på kunnandet.

Tydliga mål

Genom att gruppen hålls samman blir det rika tillfällen till gemensamma genomgångar och diskussioner, något som gynnar alla elever. Inom samma område kan eleverna genom att använda repetitions- och utmaningsuppgifter få möta samma ämnesinnehåll men på olika nivåer. Ett annat mycket viktigt sätt att individualisera inom ramen för det gemensamma är att förvänta sig att alla skriver förklaringar, reflekterar och argumenterar utifrån sin förmåga. När man fokuserar på förmågorna finns det så att säga inget ”tak” utan bara olika kvaliteter på kunnandet.

Senare tids forskning har visat på några viktiga framgångsfaktorer för att matematikundervisningen ska ge resultat. En av dessa faktorer är att målen för undervisningen är väl kända av eleverna. I Prima har vi lyft fram detta genom att göra målen tydliga i boken samt att koppla dessa till det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr 11. Formativ bedömning

En annan framgångsfaktor är att eleverna känner till vad det är som ska bedömas och hur detta ska bedömas. De ska också känna till vad nästa steg i utvecklingen är och hur de kan nå dit. Här är det viktigt att det blir tydligt för eleverna att matematik inte enbart handlar om att kunna avge ett korrekt svar, det handlar också om att kunna förklara sina tankegångar, att kunna använda matematiska begrepp på ett korrekt sätt och att kunna förklara olika matematiska samband. I Prima har vi skapat ett material som hjälper dig som lärare att arbeta med att utveckla elevernas förmågor, använd dig av föreslagna laborationer så att eleverna verkligen får tillfälle till exempelvis diskussioner. En gemensam och individualiserande undervisning

Individualisering har inom matematiken kommit att handla om hastighetsindividualisering och har inneburit att eleverna har räknat på i sin egen takt och att matematiktimmarna framför allt har ägnats åt tyst räkning. Denna syn på individualisering ses som en av förklaringarna till sjunkande resultat i matematik och är mycket negativ. En annan form av individualisering har handlat om nivågruppering, även detta har visat sig vara negativt då grupperingarna har visat sig ha inlåsningseffekter då eleverna inte förmått höja sig till nästa nivå. Här spelar troligen elevens och lärarens förväntningar på resultatet in, med höga förväntningar når eleven längre. Vi menar att individualisering istället ska handla om att möta varje elev

8

Att arbeta med förmågorna Syftestexten i Kursplanen i matematik i Lgr 11 finns sammanfattad i fem avslutande punkter. Här ger vi några förslag till hur du med hjälp av Prima kan arbeta med dessa punkter: • Att utveckla förmågan att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. (Syfte Lgr 11) I Prima har vi valt att utgå från fem punkter vid problemlösning, vi kallar det för strategier vid problemlösning (handen). Dessa punkter finns med i elevboken från skolår 2, men du kan säkert ha nytta av att känna till tankesättet redan nu. Vi har valt att arbeta med punkterna genom att lyfta fram olika delar av dem vid olika tillfällen. Bilden av en hand är tänkt att hjälpa eleverna att komma ihåg de fem stegen. 1.

2.

3.

tän

LÄS

k oc

h pla

nera

LÖS 4.

redovisa 5.

rimlig

het

Senare tids forskning har visat på några viktiga framgångsfaktorer för att matematikundervisningen ska ge resultat. En av dessa faktorer är att målen för undervisningen är väl kända av eleverna. I Prima har vi lyft fram detta genom att göra målen tydliga i boken samt att koppla dessa till det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr 11. Formativ bedömning

En annan framgångsfaktor är att eleverna känner till vad det är som ska bedömas och hur detta ska bedömas. De ska också känna till vad nästa steg i utvecklingen är och hur de kan nå dit. Här är det viktigt att det blir tydligt för eleverna att matematik inte enbart handlar om att kunna avge ett korrekt svar, det handlar också om att kunna förklara sina tankegångar, att kunna använda matematiska begrepp på ett korrekt sätt och att kunna förklara olika matematiska samband. I Prima har vi skapat ett material som hjälper dig som lärare att arbeta med att utveckla elevernas förmågor, använd dig av föreslagna laborationer så att eleverna verkligen får tillfälle till exempelvis diskussioner. En gemensam och individualiserande undervisning

Individualisering har inom matematiken kommit att handla om hastighetsindividualisering och har inneburit att eleverna har räknat på i sin egen takt och att matematiktimmarna framför allt har ägnats åt tyst räkning. Denna syn på individualisering ses som en av förklaringarna till sjunkande resultat i matematik och är mycket negativ. En annan form av individualisering har handlat om nivågruppering, även detta har visat sig vara negativt då grupperingarna har visat sig ha inlåsningseffekter då eleverna inte förmått höja sig till nästa nivå. Här spelar troligen elevens och lärarens förväntningar på resultatet in, med höga förväntningar når eleven längre. Vi menar att individualisering istället ska handla om att möta varje elev

8

Att arbeta med förmågorna Syftestexten i Kursplanen i matematik i Lgr 11 finns sammanfattad i fem avslutande punkter. Här ger vi några förslag till hur du med hjälp av Prima kan arbeta med dessa punkter: • Att utveckla förmågan att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. (Syfte Lgr 11) I Prima har vi valt att utgå från fem punkter vid problemlösning, vi kallar det för strategier vid problemlösning (handen). Dessa punkter finns med i elevboken från skolår 2, men du kan säkert ha nytta av att känna till tankesättet redan nu. Vi har valt att arbeta med punkterna genom att lyfta fram olika delar av dem vid olika tillfällen. Bilden av en hand är tänkt att hjälpa eleverna att komma ihåg de fem stegen. 1.

2.

3.

tän

LÄS

k oc

h pla

nera

LÖS 4.

redovisa 5.

rimlig

het


A9R75E0.tmp

1. Läs

Det här är en punkt som behöver få ta tid, det är en mycket viktig del av problemlösningsprocessen som hänger nära samman med den andra punkten: Tänk och planera. Låt gärna eleverna läsa och diskutera vad uppgiften innebär med en kompis. Genom att formulera vad problemet är kan man lättare komma vidare. Tänk på att inte falla i fällan att lotsa fram eleverna till lösningen! Om de behöver hjälp att förstå uppgiften handlar det istället om att ställa frågor som får dem att reflektera. Uppmana dem att förklara vilka delar av uppgiften de förstår och vilka delar de inte förstår. 2. Tänk och planera

Efter att man har läst uppgiften gäller det att fokusera på vad det är man ska ta reda på och utifrån detta fundera över hur man kan lösa uppgiften. Eleverna får i mattelabb och vid olika typer av problemuppgifter öva sig i att välja olika lösningsmetoder beroende på uppgiftstypen. Några metoder som presenteras är att skriva, rita, bygga, göra en tabell, göra en uträkning eller att pröva. Olika lösningsmetoder passar olika bra till olika typer av uppgifter, därför är det viktigt att eleverna vid gemensamma diskussioner får jämföra sin egen lösning med kompisarnas lösning och lära sig att se styrkor och svagheter i olika typer av lösningar. Det är också viktigt att lyfta fram styrkan i att en uppgift kan lösas på flera olika sätt. 3. Lös

Här genomför eleven arbetet med att hitta svaret på problemet. Kanske genom att gissa och pröva eller genom att göra någon uträkning. 4. Redovisa

Den fjärde punkten handlar om att redovisa sin lösning. Att ha tillgång till en tydlig struktur vid redovisning av lösningen är ofta en god hjälp för att lösa problemet. 5. Rimlighet

Det femte och avslutande steget i problemlösningsstrategin är att bedöma rimligheten. Är svaret rimligt? Har du svarat på frågan? Elever med

en god taluppfattning tycks ofta göra denna rimlighetsbedömning automatiskt, andra elever behöver tränas i att bedöma rimlighet. Genom att kontrollera svaret mot frågan så upptäcker eleven ofta själv eventuella misstag och orimligheter. • Att utveckla förmågan att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (Syfte Lgr 11) I Prima har vi konsekvent använt oss av en korrekt matematisk terminologi. Eleverna möter många begrepp i boken men den viktigaste begreppsinlärningen står du som lärare för. Genom att i genomgångar och diskussioner använda matematiska ord och begrepp får eleverna även höra begreppen användas dagligen. Uppmuntra eleverna att använda begreppen i muntliga och skriftliga förklaringar. Ett sätt att systematiskt arbeta med begrepp är att till exempel en gång/vecka lyfta fram ett begrepp som eleverna själva ska förklara. Låt varje elev ha en egen skrivbok där de samlar sina förklaringar. Alla matematikens delar kan användas för detta ändamål! Några exempel: • Kopiera en addition från boken och be eleverna klistra in denna samt förklara steg för steg hur de tänker när de löser uppgiften. • Kopiera en klockuppgift från boken och be eleverna förklara hur de vet var de ska rita visarna. Uppmana dem att använda så många matematiska ord som möjligt.

1. Läs

Det här är en punkt som behöver få ta tid, det är en mycket viktig del av problemlösningsprocessen som hänger nära samman med den andra punkten: Tänk och planera. Låt gärna eleverna läsa och diskutera vad uppgiften innebär med en kompis. Genom att formulera vad problemet är kan man lättare komma vidare. Tänk på att inte falla i fällan att lotsa fram eleverna till lösningen! Om de behöver hjälp att förstå uppgiften handlar det istället om att ställa frågor som får dem att reflektera. Uppmana dem att förklara vilka delar av uppgiften de förstår och vilka delar de inte förstår. 2. Tänk och planera

Efter att man har läst uppgiften gäller det att fokusera på vad det är man ska ta reda på och utifrån detta fundera över hur man kan lösa uppgiften. Eleverna får i mattelabb och vid olika typer av problemuppgifter öva sig i att välja olika lösningsmetoder beroende på uppgiftstypen. Några metoder som presenteras är att skriva, rita, bygga, göra en tabell, göra en uträkning eller att pröva. Olika lösningsmetoder passar olika bra till olika typer av uppgifter, därför är det viktigt att eleverna vid gemensamma diskussioner får jämföra sin egen lösning med kompisarnas lösning och lära sig att se styrkor och svagheter i olika typer av lösningar. Det är också viktigt att lyfta fram styrkan i att en uppgift kan lösas på flera olika sätt. 3. Lös

• Be dem rita tre olika fyrhörningar och förklara likheter och skillnader mellan de olika objekten. • Kopiera en uppgift där de ska placera tal i storleksordning och be dem förklara hur de gör för att lösa uppgiften. Genom att medvetet arbeta med att förklara begrepp utvecklar eleverna sin begreppsuppfattning. Uppgiften fungerar bra för alla elever eftersom de skriver förklaringen utifrån sin egen kun9

Här genomför eleven arbetet med att hitta svaret på problemet. Kanske genom att gissa och pröva eller genom att göra någon uträkning.

en god taluppfattning tycks ofta göra denna rimlighetsbedömning automatiskt, andra elever behöver tränas i att bedöma rimlighet. Genom att kontrollera svaret mot frågan så upptäcker eleven ofta själv eventuella misstag och orimligheter. • Att utveckla förmågan att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (Syfte Lgr 11) I Prima har vi konsekvent använt oss av en korrekt matematisk terminologi. Eleverna möter många begrepp i boken men den viktigaste begreppsinlärningen står du som lärare för. Genom att i genomgångar och diskussioner använda matematiska ord och begrepp får eleverna även höra begreppen användas dagligen. Uppmuntra eleverna att använda begreppen i muntliga och skriftliga förklaringar. Ett sätt att systematiskt arbeta med begrepp är att till exempel en gång/vecka lyfta fram ett begrepp som eleverna själva ska förklara. Låt varje elev ha en egen skrivbok där de samlar sina förklaringar. Alla matematikens delar kan användas för detta ändamål! Några exempel: • Kopiera en addition från boken och be eleverna klistra in denna samt förklara steg för steg hur de tänker när de löser uppgiften. • Kopiera en klockuppgift från boken och be eleverna förklara hur de vet var de ska rita visarna. Uppmana dem att använda så många matematiska ord som möjligt.

4. Redovisa

• Be dem rita tre olika fyrhörningar och förklara likheter och skillnader mellan de olika objekten.

Den fjärde punkten handlar om att redovisa sin lösning. Att ha tillgång till en tydlig struktur vid redovisning av lösningen är ofta en god hjälp för att lösa problemet.

• Kopiera en uppgift där de ska placera tal i storleksordning och be dem förklara hur de gör för att lösa uppgiften.

5. Rimlighet

Det femte och avslutande steget i problemlösningsstrategin är att bedöma rimligheten. Är svaret rimligt? Har du svarat på frågan? Elever med

Genom att medvetet arbeta med att förklara begrepp utvecklar eleverna sin begreppsuppfattning. Uppgiften fungerar bra för alla elever eftersom de skriver förklaringen utifrån sin egen kun9


A9R75E0.tmp

skapsnivå. Det blir också ett utmärkt dokument att ha som underlag vid bedömning. Vi har i Prima velat ge möjlighet till matematiska diskussioner men det är du som lärare som avgör om materialet får den funktionen eller inte! Ha som mål att prata matematik under varje matematiklektion, det kan vara i par, mindre grupp eller helklass. Se till att begreppen lyfts kontinuerligt! • Att utveckla förmågan att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. (Syfte Lgr 11) Att kunna välja lämpliga matematiska metoder innebär bland annat att kunna lösa problem på olika sätt, men det handlar också om att kunna avgöra vilket räknesätt som ska användas och om uppgiften bör lösas med huvudräkning eller skriftliga räknemetoder. Inom varje räknesätt finns det flera olika tankemodeller som vi i Prima medvetet har valt att arbeta med. I subtraktion möter eleverna t.ex. redan från skolår 1 tankeformerna ”ta bort” och ”jämföra”, detta innebär att eleverna har möjlighet att välja just den strategi som är mest lämpad för den aktuella uppgiften. I Prima möter eleverna uppgifter där de ska avgöra vilket räknesätt de ska använda för att lösa uppgiften och de textproblem som finns med i boken är utformade så att eleverna ska behöva fundera över viket räknesätt som ska användas. • Att utveckla förmågan att föra och följa matematiska resonemang. (Syfte Lgr 11) Genom att ge rika tillfällen till muntliga diskussioner och skriftliga förklaringar övas eleverna i att föra matematiska resonemang. Ett exempel på ett sådant tillfälle är mattelabbet, där huvudsyftet är att visa på sambandet mellan den konkreta övningen och de mer abstrakta förklaringarna. Genom att alla elever ritar och/eller skriver ner sin egen lösning och sedan jämför med en kompis så övar de sig både i att föra och följa resonemang. Förutom mattelabben finns det många

10

andra tillfällen. Låt eleverna ofta få dela med sig av sina förklaringar och jämföra olika lösningsmodeller i grupp. Tänk på att det lika gärna kan handla om att förklara hur man räknar ut additionen t.ex. 12+7 som att berätta vad som är summan. Med det tankesättet finns det mängder av tillfällen till diskussioner! • Att utveckla förmågan att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (Syfte Lgr 11) Genom att du skapar ett klassrumsklimat där diskussioner är en självklar del av matematikundervisningen och genom att du gör det tydligt för eleverna, att samtala, argumentera och redogöra, för förmågorna de ska utveckla, kommer eleverna naturligt att använda matematikens olika uttrycksformer.

Pedagogisk planering En pedagogisk planering kan se ut på olika sätt men det är några delar som bör vara med. Planeringen bör formuleras så att den blir ett verktyg för dig som lärare, elever och föräldrar. Använd gärna kopieringsunderlag 48 och 49. I den pedagogiska planeringen bör följande delar finnas med: • Centralt innehåll och koppling till förmågorna i kursplanens syfte. I Primas matris kan du se på vilket sätt de olika delområdena hänger samman med det centrala innehållet och kunskapskraven. Titta också på den delen av matrisen där de mer generella förmågorna lyfts fram. • En förklaring av målen, gärna genom exemplifiering, för eleverna. Vad innebär målen rent konkret för eleverna? Vilka begrepp är det ni ska arbeta med? Vilka områden?

skapsnivå. Det blir också ett utmärkt dokument att ha som underlag vid bedömning. Vi har i Prima velat ge möjlighet till matematiska diskussioner men det är du som lärare som avgör om materialet får den funktionen eller inte! Ha som mål att prata matematik under varje matematiklektion, det kan vara i par, mindre grupp eller helklass. Se till att begreppen lyfts kontinuerligt! • Att utveckla förmågan att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. (Syfte Lgr 11) Att kunna välja lämpliga matematiska metoder innebär bland annat att kunna lösa problem på olika sätt, men det handlar också om att kunna avgöra vilket räknesätt som ska användas och om uppgiften bör lösas med huvudräkning eller skriftliga räknemetoder. Inom varje räknesätt finns det flera olika tankemodeller som vi i Prima medvetet har valt att arbeta med. I subtraktion möter eleverna t.ex. redan från skolår 1 tankeformerna ”ta bort” och ”jämföra”, detta innebär att eleverna har möjlighet att välja just den strategi som är mest lämpad för den aktuella uppgiften. I Prima möter eleverna uppgifter där de ska avgöra vilket räknesätt de ska använda för att lösa uppgiften och de textproblem som finns med i boken är utformade så att eleverna ska behöva fundera över viket räknesätt som ska användas. • Att utveckla förmågan att föra och följa matematiska resonemang. (Syfte Lgr 11) Genom att ge rika tillfällen till muntliga diskussioner och skriftliga förklaringar övas eleverna i att föra matematiska resonemang. Ett exempel på ett sådant tillfälle är mattelabbet, där huvudsyftet är att visa på sambandet mellan den konkreta övningen och de mer abstrakta förklaringarna. Genom att alla elever ritar och/eller skriver ner sin egen lösning och sedan jämför med en kompis så övar de sig både i att föra och följa resonemang. Förutom mattelabben finns det många

10

andra tillfällen. Låt eleverna ofta få dela med sig av sina förklaringar och jämföra olika lösningsmodeller i grupp. Tänk på att det lika gärna kan handla om att förklara hur man räknar ut additionen t.ex. 12+7 som att berätta vad som är summan. Med det tankesättet finns det mängder av tillfällen till diskussioner! • Att utveckla förmågan att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (Syfte Lgr 11) Genom att du skapar ett klassrumsklimat där diskussioner är en självklar del av matematikundervisningen och genom att du gör det tydligt för eleverna, att samtala, argumentera och redogöra, för förmågorna de ska utveckla, kommer eleverna naturligt att använda matematikens olika uttrycksformer.

Pedagogisk planering En pedagogisk planering kan se ut på olika sätt men det är några delar som bör vara med. Planeringen bör formuleras så att den blir ett verktyg för dig som lärare, elever och föräldrar. Använd gärna kopieringsunderlag 48 och 49. I den pedagogiska planeringen bör följande delar finnas med: • Centralt innehåll och koppling till förmågorna i kursplanens syfte. I Primas matris kan du se på vilket sätt de olika delområdena hänger samman med det centrala innehållet och kunskapskraven. Titta också på den delen av matrisen där de mer generella förmågorna lyfts fram. • En förklaring av målen, gärna genom exemplifiering, för eleverna. Vad innebär målen rent konkret för eleverna? Vilka begrepp är det ni ska arbeta med? Vilka områden?


A9R75E0.tmp

• Arbetssätt och arbetsformer, på vilka sätt ska ni arbeta med området? Vilka laborativa övningar ska ni göra? Andra praktiska inslag? Kommer ni att göra något i par eller grupp? Ska ni arbeta med skriftliga förklaringar utöver bokens övningar? Färdighetsträning? Spel? Är det något ni ska göra i samarbete med andra ämnen?

• Bedömning. Vad är det som kommer att bedömas och på vilka sätt och i vilka sammanhang kommer bedömningen att ske? Vad är det som eleverna förväntas kunna när området är avslutat? Hur kan de visa det? Det kan t.ex. handla om att delta i diskussioner, att skriva utförliga förklaringar med matematikens språk, att göra ett stapeldiagram, att bygga en tredimensionell figur, att redovisa ett arbete eller liknande.

Lycka till i arbetet med Prima matematik!

• Arbetssätt och arbetsformer, på vilka sätt ska ni arbeta med området? Vilka laborativa övningar ska ni göra? Andra praktiska inslag? Kommer ni att göra något i par eller grupp? Ska ni arbeta med skriftliga förklaringar utöver bokens övningar? Färdighetsträning? Spel? Är det något ni ska göra i samarbete med andra ämnen?

• Bedömning. Vad är det som kommer att bedömas och på vilka sätt och i vilka sammanhang kommer bedömningen att ske? Vad är det som eleverna förväntas kunna när området är avslutat? Hur kan de visa det? Det kan t.ex. handla om att delta i diskussioner, att skriva utförliga förklaringar med matematikens språk, att göra ett stapeldiagram, att bygga en tredimensionell figur, att redovisa ett arbete eller liknande.

Lycka till i arbetet med Prima matematik!

11

11


A9R75E0.tmp

Kap 1 • Prima matematik 1A

Kap 1 • Prima matematik 1A





6iLKOMMEN

6iLKOMMEN

MÅL

Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • om talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och räkna antal • dela upp talen 3, 4 och 5 • använda likhetstecknet =. Bilden kan också användas som en enkel form av fördiagnos inför skolår ett. Här följer förslag på några frågor till bilden: 1) Hur många bilar är det i sandlådan? 5. 2) Hur många bilar är det framför sandlådan? 2. 3) Var finns det flest bilar? I sandlådan. 4) Var finns det minst antal bilar? Framför sandlådan. 5) Hur många bilar är det tillsammans? 7.

12

I det här kapitlet lär du dig

• om talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och räkna antal

• om talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och räkna antal

• dela upp talen 3, 4 och 5

• dela upp talen 3, 4 och 5

• använda likhetstecknet =

• använda likhetstecknet =

5

664020_inlaga.indb 5

Samtalsunderlag kapitel 1

MÅL

I det här kapitlet lär du dig

2012-10-11 11.39

6) Exempel: Hur tänkte du när du räknade ut det? Räknar från 1, börjar uppräkning från den största termen, börjar uppräkning från den minsta termen eller vet svaret. 7) Vilken färg har fågeln som sitter högst upp i trädet? Blå. 8) Viken färg har fågeln som sitter under? Gul. 9) Peka på ett fönster som har 6 rutor. 10) Peka på ett fönster som har färre än 6 rutor. 11) Peka på ett fönster som har fler än 6 rutor. 12) Vilken är din högerhand? 13) Vad kallas den andra handen? Vänsterhand. 14) Hur många bollar finns det på bilden? 6. 15) Om vi tar bort hälften av bollarna, hur många bollar blir det då? 3. 16) Det finns 1 blå bil, ser du någon bilfärg som det finns dubbelt så många av? Grön, gul. 17) Peka på en cirkel, rektangel, kvadrat. 18) Finns det några siffror du känner igen på bilden? Vilka?

5

664020_inlaga.indb 5

Samtalsunderlag kapitel 1 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • om talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och räkna antal • dela upp talen 3, 4 och 5 • använda likhetstecknet =. Bilden kan också användas som en enkel form av fördiagnos inför skolår ett. Här följer förslag på några frågor till bilden: 1) Hur många bilar är det i sandlådan? 5. 2) Hur många bilar är det framför sandlådan? 2. 3) Var finns det flest bilar? I sandlådan. 4) Var finns det minst antal bilar? Framför sandlådan. 5) Hur många bilar är det tillsammans? 7.

12

2012-10-11 11.39

6) Exempel: Hur tänkte du när du räknade ut det? Räknar från 1, börjar uppräkning från den största termen, börjar uppräkning från den minsta termen eller vet svaret. 7) Vilken färg har fågeln som sitter högst upp i trädet? Blå. 8) Viken färg har fågeln som sitter under? Gul. 9) Peka på ett fönster som har 6 rutor. 10) Peka på ett fönster som har färre än 6 rutor. 11) Peka på ett fönster som har fler än 6 rutor. 12) Vilken är din högerhand? 13) Vad kallas den andra handen? Vänsterhand. 14) Hur många bollar finns det på bilden? 6. 15) Om vi tar bort hälften av bollarna, hur många bollar blir det då? 3. 16) Det finns 1 blå bil, ser du någon bilfärg som det finns dubbelt så många av? Grön, gul. 17) Peka på en cirkel, rektangel, kvadrat. 18) Finns det några siffror du känner igen på bilden? Vilka?


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 1

Mattelabbet 1 3

1

Hämta lika många stenar som du ser här ovanför.

2

Lägg stenarna så att du tycker det blir lätt att räkna dem. 4

6

Enkel fördiagnos av taluppfattning.

664020_inlaga.indb 6

Rita hur dina stenar ligger.

Rita hur en kompis stenar ligger.

LÖSnIng

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.39

664020_inlaga.indb 7

Varför har du lagt stenarna så här? Tycker du att det är lätt att se hur många stenar det är? Kan man lägga stenarna så att det blir ännu lättare att se antalet?

LÖSnIng

Prima matematik 1A • Kap 1

Mattelabbet 1

1

Hämta lika många stenar som du ser här ovanför.

2

Lägg stenarna så att du tycker det blir lätt att räkna dem.

Lösningsmodeller

7

2012-10-11 11.39

Mattelabbet Syfte Syftet är att öva antalsbegreppet. Observera särskilt om eleven kan konservera (minnas) antalet vid en upprepad fråga. Om eleven räknar om kan det tyda på att han eller hon inte förstått att antalet är oförändrat om man inte lagt till eller tagit bort något.

Arbetsgång Ta fram lämpliga plockisar t.ex. stenar, glaspärlor eller liknande. Ge eleverna instruktionen: Hämta lika många stenar (plockisarna) som du ser i boken. Uppmana sedan barnen att lägga stenarna så att det blir lätt att räkna dem. Be dem rita av sin egen lösning i boken och att sedan rita av en kamrats lösning. Avsluta med en gemensam genomgång där elevernas olika lösningar lyfts fram. Vilken modell föredrar de?

Samtalstips Medan eleverna arbetar med mattelabbet är det bra om du som lärare kan observera deras arbete. Syftet med detta är dels att kunna hjälpa dem vidare genom att ställa lämpliga frågor, förslag på frågor se nedan, dels att observera vilka olika strategier eleverna använder, detta för att kunna lyfta fram lämpliga exempel vid gruppdiskussionen. Var observant på vilken strategi eleven använder för att komma fram till antalet stenar. Ställ frågor som Hur många stenar finns det på bilden? Hur kom du fram till det? Blir det lika många om du räknar från andra hållet? När barnet har lagt fram rätt antal stenar och grupperat dem, fråga:

Avsluta med en gemensam diskussion. Börja med hur eleverna kom fram till antalet stenar. Några tänkbara sätt är: Räkna med ögonen, räkna med fingret, stryka över de räknade ­stenarna eller att använda sig av parbildning: r­ iktiga stenar läggs bredvid bilden. Den andra delen av mattelabbet handlar om hur eleverna har placerat de tio stenarna så att de är lätta att räkna. Utgå från de olika modeller du såg när du observerade elevernas arbete. Dela in tavlan i lämpligt antal fält, det kan t.ex. vara fem fält. Troliga elevlösningar ordnade i tydlighetsgrad: 1. Stenarna är placerade helt slumpvis. 2. Stenarna formar en bild av ett föremål t.ex. en blomma, en bil eller ett hjärta. 3. Stenarna placeras efter varandra i rad. 4. Stenarna placeras två och två efter varandra. 5. Stenarna placeras så att de bildar två femmor så som de visas på tärningsbilden. Tänk efter vilken av dina elevlösningar som är den minst utvecklade och låt en elev som representerar denna komma fram och visa sin lösning. Låt eleven skriva sitt namn bredvid lösningen. Fråga om det finns fler som gjort liknande lösningar, anteckna även deras namn invid lösningsmodellen. Fortsätt sedan med nästa elevlösning som representerar en något mer utvecklad modell, låt denna elev förklara sin lösning och skriva sitt namn, fråga efter liknande lösningar och skriv upp namnen på de elever som använt denna lösningsmodell. Fortsätt på samma sätt med allt mer utvecklade modeller. Låt eleverna i par diskutera med varandra vilken lösningsmodell de tycker är tydligast. Var ser de lättast att det är tio stenar? Vad är det som gör den modellen tydlig? Låt dem diskutera i par och sedan i grupp. 13

6

3

Rita hur dina stenar ligger.

LÖSnIng

4

Rita hur en kompis stenar ligger.

LÖSnIng

Enkel fördiagnos av taluppfattning.

664020_inlaga.indb 6

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.39

664020_inlaga.indb 7

Varför har du lagt stenarna så här? Tycker du att det är lätt att se hur många stenar det är? Kan man lägga stenarna så att det blir ännu lättare att se antalet?

Lösningsmodeller

7

2012-10-11 11.39

Mattelabbet Syfte Syftet är att öva antalsbegreppet. Observera särskilt om eleven kan konservera (minnas) antalet vid en upprepad fråga. Om eleven räknar om kan det tyda på att han eller hon inte förstått att antalet är oförändrat om man inte lagt till eller tagit bort något.

Arbetsgång Ta fram lämpliga plockisar t.ex. stenar, glaspärlor eller liknande. Ge eleverna instruktionen: Hämta lika många stenar (plockisarna) som du ser i boken. Uppmana sedan barnen att lägga stenarna så att det blir lätt att räkna dem. Be dem rita av sin egen lösning i boken och att sedan rita av en kamrats lösning. Avsluta med en gemensam genomgång där elevernas olika lösningar lyfts fram. Vilken modell föredrar de?

Samtalstips Medan eleverna arbetar med mattelabbet är det bra om du som lärare kan observera deras arbete. Syftet med detta är dels att kunna hjälpa dem vidare genom att ställa lämpliga frågor, förslag på frågor se nedan, dels att observera vilka olika strategier eleverna använder, detta för att kunna lyfta fram lämpliga exempel vid gruppdiskussionen. Var observant på vilken strategi eleven använder för att komma fram till antalet stenar. Ställ frågor som Hur många stenar finns det på bilden? Hur kom du fram till det? Blir det lika många om du räknar från andra hållet? När barnet har lagt fram rätt antal stenar och grupperat dem, fråga:

Avsluta med en gemensam diskussion. Börja med hur eleverna kom fram till antalet stenar. Några tänkbara sätt är: Räkna med ögonen, räkna med fingret, stryka över de räknade ­stenarna eller att använda sig av parbildning: ­riktiga stenar läggs bredvid bilden. Den andra delen av mattelabbet handlar om hur eleverna har placerat de tio stenarna så att de är lätta att räkna. Utgå från de olika modeller du såg när du observerade elevernas arbete. Dela in tavlan i lämpligt antal fält, det kan t.ex. vara fem fält. Troliga elevlösningar ordnade i tydlighetsgrad: 1. Stenarna är placerade helt slumpvis. 2. Stenarna formar en bild av ett föremål t.ex. en blomma, en bil eller ett hjärta. 3. Stenarna placeras efter varandra i rad. 4. Stenarna placeras två och två efter varandra. 5. Stenarna placeras så att de bildar två femmor så som de visas på tärningsbilden. Tänk efter vilken av dina elevlösningar som är den minst utvecklade och låt en elev som representerar denna komma fram och visa sin lösning. Låt eleven skriva sitt namn bredvid lösningen. Fråga om det finns fler som gjort liknande lösningar, anteckna även deras namn invid lösningsmodellen. Fortsätt sedan med nästa elevlösning som representerar en något mer utvecklad modell, låt denna elev förklara sin lösning och skriva sitt namn, fråga efter liknande lösningar och skriv upp namnen på de elever som använt denna lösningsmodell. Fortsätt på samma sätt med allt mer utvecklade modeller. Låt eleverna i par diskutera med varandra vilken lösningsmodell de tycker är tydligast. Var ser de lättast att det är tio stenar? Vad är det som gör den modellen tydlig? Låt dem diskutera i par och sedan i grupp. 13


A9R75E0.tmp

Kap 1 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 1 • Prima matematik 1A

Rita 3 saker.

Talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och räkna antal.

MÅL

Rita 3 saker.

Talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och räkna antal.

Rita 1 sak.

Rita 1 sak.

tre

tre

ett

ett

1

1

1

1

Måla rätt antal.

Måla rätt antal.

Rita 2 saker.

Rita 2 saker.

1

två

2

1

två

2 3

3

2

2

8

9

2012-10-11 11.39

Mål Talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och räkna antal.

Arbetsgång Prata om den aktuella siffran, t.ex. siffran 1. Visa hur siffran skrivs. Koppla till antalet. Finns det något i klassrummet som det finns 1 av? Ute? Spana efter ettor. Visa talbilder för 1. I boken presenteras talblocket och klockan, men visa gärna även med fingrar, streck, på tärningen och en enkrona. Finns det någon talbild som eleverna föredrar framför de andra. Låt barnen bilda grupper om 1, 2 eller 3. Komplettera sifferskrivningen i boken med att öva på whiteboard, i sand med pinne eller på ­lösblad efter behov. Arbeta vidare med talen genom att skapa er egen talbok där eleverna både övar sifferskrivning och arbetar med talen. Talboken finns i kopieringsunderlag 1 till 6. Tänk på att kopiera dubbelsidigt!

14

2

1

3

3

2

2

2

664020_inlaga.indb 8

1

664020_Kap01.indd 9

09-03-13 09.33.42

TÄNK PÅ

Tänk på att redan nu tydliggöra skillnaden mellan begreppen siffra och tal.

Repetition För elever som har svårt att koppla samman siffra och antal är det viktigt att ge goda möjligheter att öva på detta. Använd talkort (kopieringsunderlag 7) eller skriv siffran på ett löst papper. Ta fram plockisar och låt eleven lägga rätt antal vid varje kort. Du kan också lägga fram olika antal plockisar i högar och låta eleverna placera ut rätt sifferkort vid rätt hög. Låt barnen använda hela kroppen för att känna antalet. Klappa 1 gång, gå ut och hämta 1 pinne, hoppa 1 hopp, ta 1 steg framåt o.s.v.

Utmaning Hur många av varje siffra kan du hitta i klass­ rummet, på skolgården? Vad betyder de olika ­siffrorna på respektive ställe? Siffran 3 kan till exempel ange antal, ordningstal, tiotal, hundratal, datum m.m. Utmana eleverna att hitta siffror i så många olika sammanhang som möjligt.

8

664020_inlaga.indb 8

9

2012-10-11 11.39

Mål Talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och räkna antal.

Arbetsgång Prata om den aktuella siffran, t.ex. siffran 1. Visa hur siffran skrivs. Koppla till antalet. Finns det något i klassrummet som det finns 1 av? Ute? Spana efter ettor. Visa talbilder för 1. I boken presenteras talblocket och klockan, men visa gärna även med fingrar, streck, på tärningen och en enkrona. Finns det någon talbild som eleverna föredrar framför de andra. Låt barnen bilda grupper om 1, 2 eller 3. Komplettera sifferskrivningen i boken med att öva på whiteboard, i sand med pinne eller på ­lösblad efter behov. Arbeta vidare med talen genom att skapa er egen talbok där eleverna både övar sifferskrivning och arbetar med talen. Talboken finns i kopieringsunderlag 1 till 6. Tänk på att kopiera dubbelsidigt!

14

664020_Kap01.indd 9

09-03-13 09.33.42

TÄNK PÅ

Tänk på att redan nu tydliggöra skillnaden mellan begreppen siffra och tal.

Repetition För elever som har svårt att koppla samman siffra och antal är det viktigt att ge goda möjligheter att öva på detta. Använd talkort (kopieringsunderlag 7) eller skriv siffran på ett löst papper. Ta fram plockisar och låt eleven lägga rätt antal vid varje kort. Du kan också lägga fram olika antal plockisar i högar och låta eleverna placera ut rätt sifferkort vid rätt hög. Låt barnen använda hela kroppen för att känna antalet. Klappa 1 gång, gå ut och hämta 1 pinne, hoppa 1 hopp, ta 1 steg framåt o.s.v.

Utmaning Hur många av varje siffra kan du hitta i klass­ rummet, på skolgården? Vad betyder de olika ­siffrorna på respektive ställe? Siffran 3 kan till exempel ange antal, ordningstal, tiotal, hundratal, datum m.m. Utmana eleverna att hitta siffror i så många olika sammanhang som möjligt.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 1

Rita 4 saker.

Prima matematik 1A • Kap 1

Rita 4 saker.

Rita 5 saker.

fyra

Rita 5 saker.

fyra

fem

fem

4

5

4

5

4

5

4

5

Hur många?

Skriv talraden.

Hur många?

Skriv talraden.

1 2 3

1 2 3

3 4 5

3

4

1

2

3 1 2 3

1 2 3

2 3 4 5

3 4 5

3 4 5

1

4 11

2012-10-11 11.40

664020_inlaga.indb 11

1

4

2 3 4 5

3

10

664020_inlaga.indb 10

3 4 5

4

2012-10-11 11.40

2

1 2 3

1 2 3

2 3 4 5

3 4 5

3 4 5

1

3 11

10

664020_inlaga.indb 10

2 3 4 5

2012-10-11 11.40

664020_inlaga.indb 11

2012-10-11 11.40

Arbetsgång

Utmaning

Arbetsgång

Utmaning

Skriva antal

Använd kopieringsunderlag 9 och spela Hitta grannen. Låt eleverna arbeta i par eller mindre grupper. Varje elev behöver en spelplan och en penna, dessutom behöver varje par/grupp en sexsidig tärning. Första spelaren slår tärningen. Talet han eller hon slår, ska placeras in före eller efter något av talen på den egna spelplanen. Om tärningen visar fyra kan alltså detta skrivas in efter 3 eller före 5 på spelplanen. Turen går sedan vidare till nästa spelare. Om man inte kan placera ut talet man slår eftersom den platsen redan är fylld går turen vidare till nästa spelare. Den som först har fyllt i talens alla grannar och alltså har tre siffror på varje rad vinner. Om ni vill utvidga talområdet och spela med talen 0 till 10 kan kopieringsunderlag 10 användas. Observera att eleverna då behöver en tiosidig tärning.

Skriva antal

Använd kopieringsunderlag 9 och spela Hitta grannen. Låt eleverna arbeta i par eller mindre grupper. Varje elev behöver en spelplan och en penna, dessutom behöver varje par/grupp en sexsidig tärning. Första spelaren slår tärningen. Talet han eller hon slår, ska placeras in före eller efter något av talen på den egna spelplanen. Om tärningen visar fyra kan alltså detta skrivas in efter 3 eller före 5 på spelplanen. Turen går sedan vidare till nästa spelare. Om man inte kan placera ut talet man slår eftersom den platsen redan är fylld går turen vidare till nästa spelare. Den som först har fyllt i talens alla grannar och alltså har tre siffror på varje rad vinner. Om ni vill utvidga talområdet och spela med talen 0 till 10 kan kopieringsunderlag 10 användas. Observera att eleverna då behöver en tiosidig tärning.

Följ samma arbetsgång som på föregående ­uppslag. Talraden

Ramsräkna med barnen. Hur långt kan de räkna? Kan de räkna fram- och baklänges mellan 1 och 5? Skriv upp talen 1 till 5 på tavlan och peka på ett av dessa. Uppmana eleverna att säga talet som kommer före respektive efter. Arbeta vidare med talboken (kopieringsunderlag 1 till 6).

Repetition Öva kopplingen mellan siffra och antal som på föregående uppslag. Öva talraden med talkort (kopieringsunderlag 7) eller tärning, visa en siffra eller slå tärningen och be eleverna säga talet före respektive efter. Utomhus finns goda möjligheter att öva antal. Ge barnen uppmaningar. Hämta fyra kottar, hämta tre stenar, hämta en pinne. Du kan också låta eleverna dra uppmaningskort (kopieringsunderlag 8). Laminera gärna korten och låt eleverna dra dem ur en ”hemlig påse”.

15

Följ samma arbetsgång som på föregående ­uppslag. Talraden

Ramsräkna med barnen. Hur långt kan de räkna? Kan de räkna fram- och baklänges mellan 1 och 5? Skriv upp talen 1 till 5 på tavlan och peka på ett av dessa. Uppmana eleverna att säga talet som kommer före respektive efter. Arbeta vidare med talboken (kopieringsunderlag 1 till 6).

Repetition Öva kopplingen mellan siffra och antal som på föregående uppslag. Öva talraden med talkort (kopieringsunderlag 7) eller tärning, visa en siffra eller slå tärningen och be eleverna säga talet före respektive efter. Utomhus finns goda möjligheter att öva antal. Ge barnen uppmaningar. Hämta fyra kottar, hämta tre stenar, hämta en pinne. Du kan också låta eleverna dra uppmaningskort (kopieringsunderlag 8). Laminera gärna korten och låt eleverna dra dem ur en ”hemlig påse”.

15


A9R75E0.tmp

Kap 1 • Prima matematik 1A

Kap 1 • Prima matematik 1A

MÅL

MÅL

Dela upp talen 3, 4 och 5.

Dela upp talet 3 på olika sätt.

Jag har 0 saker.

Dela upp talet 3 på olika sätt.

Jag har 0 saker.

noll

Dela upp talen 3, 4 och 5.

noll 3

0

0

2

1

0

0

3

0

2

1

1

2

0

3

0

Måla färdigt mönstret.

1 gul

blå

gul

blå

2

0

Måla färdigt mönstret.

3

gul

Måla alla dominobrickor som visar talet 3.

grön grön röd grön grön röd

gul

blå

Måla alla dominobrickor som visar talet 3.

grön grön röd grön grön röd

röd röd blå grön röd röd blå grön

röd röd blå grön röd röd blå grön

Gör ett eget mönster.

Gör ett eget mönster.

13

12

664020_inlaga.indb 12

blå

2012-10-11 11.40

Arbetsgång Siffran 0

Presentera siffran 0. Resonera om varför vi har siffran 0, när kan den vara bra att använda? Säkert finns det någon elev som känner till att man använder den för att skriva större tal, kanske finns det även någon elev som känner till att man kan skriva tal mindre än ett genom att använda siffran 0 framför decimaltecknet.

664020_inlaga.indb 13

2012-10-11 11.40

delas upp i 2 och 1 är det en naturlig följd att 2+1=3 och att 3-1=2. Arbeta vidare med talet 0 i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6).

Visa ett eller flera mönster på tavlan genom att till exempel använda olikfärgade magneter. Använd begreppet varannan. Låt eleverna måla färdigt mönstret med färgpennor eller kritor.

Se till att varje elev har tre plockisar. Börja med en demonstration med konkret materiel inför gruppen. Om du arbetar på tavlan, använd till exempel tre magneter som du berättar utifrån. Använd ett konkret exempel. Det här är tre kulor. Polly och Milton ska lägga dem i två högar (rita en ruta som är delad på mitten). Hur kan de göra? Rita en ruta till och fråga Kan ni komma på fler sätt? (3 och 0, 2 och 1, 1 och 2, 0 och 3). Påpeka för barnen att här får man göra en väldigt orättvis uppdelning och ge en person noll kulor.

Mål Dela upp talen 3, 4 och 5.

13

12

664020_inlaga.indb 12

2012-10-11 11.40

Arbetsgång Siffran 0

Presentera siffran 0. Resonera om varför vi har siffran 0, när kan den vara bra att använda? Säkert finns det någon elev som känner till att man använder den för att skriva större tal, kanske finns det även någon elev som känner till att man kan skriva tal mindre än ett genom att använda siffran 0 framför decimaltecknet.

664020_inlaga.indb 13

2012-10-11 11.40

delas upp i 2 och 1 är det en naturlig följd att 2+1=3 och att 3-1=2. Arbeta vidare med talet 0 i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6).

Visa ett eller flera mönster på tavlan genom att till exempel använda olikfärgade magneter. Använd begreppet varannan. Låt eleverna måla färdigt mönstret med färgpennor eller kritor.

Se till att varje elev har tre plockisar. Börja med en demonstration med konkret materiel inför gruppen. Om du arbetar på tavlan, använd till exempel tre magneter som du berättar utifrån. Använd ett konkret exempel. Det här är tre kulor. Polly och Milton ska lägga dem i två högar (rita en ruta som är delad på mitten). Hur kan de göra? Rita en ruta till och fråga Kan ni komma på fler sätt? (3 och 0, 2 och 1, 1 och 2, 0 och 3). Påpeka för barnen att här får man göra en väldigt orättvis uppdelning och ge en person noll kulor.

Repetition

Mål

Repetition

Arbeta vidare med konkreta föremål för att befästa kunskapen.

Dela upp talen 3, 4 och 5.

Arbeta vidare med konkreta föremål för att befästa kunskapen.

Uppdelning av tal

Utmaning

Uppdelning av tal

Utmaning

Använd konkret materiel och dela upp talen. Att lära känna talen och veta vilka delar ett tal består av är av stor betydelse då man arbetar med ­addition och subtraktion. Vet man att talet 3 kan

Arbeta i par med valfritt antal stenar. En elev gömmer några stenar i handen, med hjälp av de synliga stenarna ska kamraten ange hur många som är dolda.

Använd konkret materiel och dela upp talen. Att lära känna talen och veta vilka delar ett tal består av är av stor betydelse då man arbetar med ­addition och subtraktion. Vet man att talet 3 kan

Arbeta i par med valfritt antal stenar. En elev gömmer några stenar i handen, med hjälp av de synliga stenarna ska kamraten ange hur många som är dolda.

Mönster

Arbetsgång

16

Mönster

Arbetsgång

16


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 1

Dela upp talet 4 på olika sätt.

Prima matematik 1A • Kap 1

Dela upp talet 4 på olika sätt.

Dela upp talet 5 på olika sätt.

Dela upp talet 5 på olika sätt.

4

0

3

1

5

0

4

1

4

0

3

1

5

0

4

1

2

2

1

3

3

2

2

3

2

2

1

3

3

2

2

3

0

4

1

4

0

5

0

4

1

4

0

5

Måla alla nyckelpigor som visar talet 4.

Måla alla nyckelpigor som visar talet 4.

Peka på talen och säg talets femkamrat.

3

1

4 0

5

3

1

2

4 0

15

14

664020_inlaga.indb 14

Peka på talen och säg talets femkamrat.

2012-10-11 11.40

5

2

15

14

664020_inlaga.indb 14

2012-10-11 11.40

Arbetsgång

Repetition

Arbetsgång

Repetition

Uppdelning av tal

Arbeta konkret med uppdelningen av tal. Om en elev har mycket svårt för detta moment, börja då med en sten och fråga hur hon kan lägga den. Gör det konkret tillsammans med barnet. Visa på en tvådelad yta, skriv samtidigt antalet i respektive del. Fortsätt med två föremål och bygg sedan på med fler. För att öva talkamrater kan man skriva siffror på tjockare papperskort. Högst upp på bägge sidorna skriver du t.ex. ”5-kamrater”, under skriver du 1 på ena sidan och 4 på den andra o.s.v. Du kan även använda kopieringsunderlag 11. Dessa kort kan eleverna sedan jobba med, enskilt eller i par. Om man jobbar i par drar man ett kort och håller upp det mellan sig. Bägge säger talets 5-kamrat, den som ser 1 säger 4 och den som ser 4 säger 1. Kompisen ser direkt om man svarat rätt! Man kan också arbeta enskilt och rätta sig själv eller i par och låta den ena svara och den andra kolla svaret för att sedan byta.

Uppdelning av tal

Arbeta konkret med uppdelningen av tal. Om en elev har mycket svårt för detta moment, börja då med en sten och fråga hur hon kan lägga den. Gör det konkret tillsammans med barnet. Visa på en tvådelad yta, skriv samtidigt antalet i respektive del. Fortsätt med två föremål och bygg sedan på med fler. För att öva talkamrater kan man skriva siffror på tjockare papperskort. Högst upp på bägge sidorna skriver du t.ex. ”5-kamrater”, under skriver du 1 på ena sidan och 4 på den andra o.s.v. Du kan även använda kopieringsunderlag 11. Dessa kort kan eleverna sedan jobba med, enskilt eller i par. Om man jobbar i par drar man ett kort och håller upp det mellan sig. Bägge säger talets 5-kamrat, den som ser 1 säger 4 och den som ser 4 säger 1. Kompisen ser direkt om man svarat rätt! Man kan också arbeta enskilt och rätta sig själv eller i par och låta den ena svara och den andra kolla svaret för att sedan byta.

Arbeta med konkret material vid behov. De elever som är säkra kan arbeta direkt i boken. Peka på talen och säg talets 5-kamrat

Detta är en muntlig övning. Skriv talen 0 till 5 huller om buller på tavlan. Peka på talen och uppmana eleverna att säga talets 5-kamrat, d.v.s. det tal som tillsammans med talet ger summan 5. Tips!

Dra nytta av femtalet som våra fingrar representerar. Visa ett antal fingrar. Hur många håller jag inte upp? Gör en egen talkamrats-ask. Klä in en stor tändsticksask och skriv gärna x + y på ovansidan. Se till att den mittvägg som finns i stora tändsticksaskar är lagom hög för att kunna låta föremål passera över. Om ni vill öva 5-kamrater så lägg i fem plockisar. Skaka asken och öppna ena halvan. Hur många pärlor ser ni? Hur många pärlor finns då på andra sidan? Öppna och kontrollera. Upprepa.

Utmaning Arbeta enskilt eller i par. Använd en sexsidig tärning eller en tiosidig. Bestäm vilken summan ska vara, t.ex. sex. Slå tärningen och säg talets 6-kamrat. 17

Arbeta med konkret material vid behov. De elever som är säkra kan arbeta direkt i boken. Peka på talen och säg talets 5-kamrat

Detta är en muntlig övning. Skriv talen 0 till 5 huller om buller på tavlan. Peka på talen och uppmana eleverna att säga talets 5-kamrat, d.v.s. det tal som tillsammans med talet ger summan 5. Tips!

Dra nytta av femtalet som våra fingrar representerar. Visa ett antal fingrar. Hur många håller jag inte upp? Gör en egen talkamrats-ask. Klä in en stor tändsticksask och skriv gärna x + y på ovansidan. Se till att den mittvägg som finns i stora tändsticksaskar är lagom hög för att kunna låta föremål passera över. Om ni vill öva 5-kamrater så lägg i fem plockisar. Skaka asken och öppna ena halvan. Hur många pärlor ser ni? Hur många pärlor finns då på andra sidan? Öppna och kontrollera. Upprepa.

Utmaning Arbeta enskilt eller i par. Använd en sexsidig tärning eller en tiosidig. Bestäm vilken summan ska vara, t.ex. sex. Slå tärningen och säg talets 6-kamrat. 17


A9R75E0.tmp

Kap 1 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 1 • Prima matematik 1A

Skriv likhetstecken där det är lika.

Använda likhetstecknet =

Det ska vara lika många på båda sidorna.

=

likhetstecken

=

=

3

=

2

=

MÅL

5 3

5

=

Det ska vara lika många på båda sidorna.

3

Räkna prickar och dra streck till rätt barn.

=

likhetstecken

likhetstecken

Rita så det är lika många på båda sidorna.

=

=

=

=

2

3

Milton

Maja

4

5

Reza

Polly

=

17

16

664020_inlaga.indb 17

Mål Använda likhetstecknet =. Att förstå begreppet likhet är helt grundläggande inom matematiken. I Prima arbetar vi därför återkommande med detta begrepp. Betona vikten av att det är lika mycket (eller lika många) på bägge sidor om likhetstecknet. TÄNK PÅ

Tänk på att använda uttrycket ”är lika med” så att barnen förstår att det handlar om ­likhet. Variera mellan att ha summan på höger och vänster sida om likhetstecknet.

=

Rita så det blir lika många på båda sidorna

Rita eller visa med konkret material, gör olika antal på bägge sidor av likhetstecknet och ­uppmana barnen att hjälpa till så att det blir lika på båda sidorna. En del barn kommer att ta bort från den sida där det är flest, medan andra ­kommer att lägga till på den sida som har minst antal föremål. Bägge varianterna är givetvis

18

3

=

2

=

5 3

5

=

3

Räkna prickar och dra streck till rätt barn.

likhetstecken

=

=

=

=

=

Milton

Maja

4

5

Reza

Polly

664020_inlaga.indb 17

r­ iktiga, i boken är det dock att lägga till som övas på detta uppslag.

Mål

Skriv likhetstecken där det är lika

Att förstå begreppet likhet är helt grundläggande inom matematiken. I Prima arbetar vi därför återkommande med detta begrepp. Betona vikten av att det är lika mycket (eller lika många) på bägge sidor om likhetstecknet.

Repetition

3

17

2012-10-11 11.41

Visa eleverna hur man skriver likhetstecknet, låt dem skriva ut likhetstecknet där tärning och siffra visar samma antal.

2

16

Använda likhetstecknet =.

TÄNK PÅ

Lägg ett kort med likhetstecken på bordet. Arbeta med konkret material. Lägg 2 stenar på den ena sidan och 3 på den andra. Uppmana eleven att lägga stenar så att det blir lika många på bägge sidor.

2012-10-11 11.41

r­ iktiga, i boken är det dock att lägga till som övas på detta uppslag.

Tänk på att använda uttrycket ”är lika med” så att barnen förstår att det handlar om ­likhet. Variera mellan att ha summan på höger och vänster sida om likhetstecknet.

Utmaning Arbetsgång

=

Rita så det är lika många på båda sidorna.

=

=

Skriv likhetstecken där det är lika.

Använda likhetstecknet =

Skriv likhetstecken där det är lika

Visa eleverna hur man skriver likhetstecknet, låt dem skriva ut likhetstecknet där tärning och siffra visar samma antal.

Repetition Lägg ett kort med likhetstecken på bordet. Arbeta med konkret material. Lägg 2 stenar på den ena sidan och 3 på den andra. Uppmana eleven att lägga stenar så att det blir lika många på bägge sidor.

Utmaning

Hitta vägen till talet. Skriv talet t.ex. 8 = och ­uppmana eleverna att hitta så många utsagor som är lika med 8 som möjligt. Låt de elever som behärskar flera räknesätt använda sig även av dessa. Tips!

Du kan i detta sammanhang även introducera tecknet ≠, vilket betyder ”skiljt från”.

Arbetsgång Rita så det blir lika många på båda sidorna

Rita eller visa med konkret material, gör olika antal på bägge sidor av likhetstecknet och ­uppmana barnen att hjälpa till så att det blir lika på båda sidorna. En del barn kommer att ta bort från den sida där det är flest, medan andra ­kommer att lägga till på den sida som har minst antal föremål. Bägge varianterna är givetvis

18

Hitta vägen till talet. Skriv talet t.ex. 8 = och ­uppmana eleverna att hitta så många utsagor som är lika med 8 som möjligt. Låt de elever som behärskar flera räknesätt använda sig även av dessa. Tips!

Du kan i detta sammanhang även introducera tecknet ≠, vilket betyder ”skiljt från”.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 1

Diagnos 1

Diagnos 1 Dela upp talet 5.

3 1

1

2

5

1

3

4

0

0

3

1 1

2

3 2

0

2

2

0

1

4

3

Talen 0 till 5, skriva siffror, räkna antal. 2 Dela upp talet 3.

664020_inlaga.indb 18

4

0

=

3

4

=

2

3

2012-10-11 11.42

2

5

1

3

4

0

3

=

0

4

1

3

2

2

3

1

4

0

5

0

2

1

4

5

1

3 Dela upp talet 5. 4 Använda likhetstecknet.

664020_inlaga.indb 19

5

Dela upp talet 3.

5

Skriv likhetstecken där det är lika.

2

Hur många?

1

Dela upp talet 3.

3

18

4

2

1

Dela upp talet 5.

3

Hur många?

5

2

Prima matematik 1A • Kap 1

19

2012-10-11 11.42

18

1

2

0

3

Talen 0 till 5, skriva siffror, räkna antal. 2 Dela upp talet 3.

664020_inlaga.indb 18

Skriv likhetstecken där det är lika.

2

=

3

4

=

2

3

2012-10-11 11.42

=

5 3

Dela upp talet 5. 4 Använda likhetstecknet.

664020_inlaga.indb 19

19

2012-10-11 11.42

Diagnos kapitel 1

Så här används diagnosen

Diagnos kapitel 1

Så här används diagnosen

Uppgift 1 Mål: talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och

Efter att eleverna gjort diagnosen rättar du den. Om uppgiften är helt rätt avklarad kryssar du i utmaning på angivna sidor. Har eleven svarat fel på en eller flera delfrågor men förstått grunderna, kryssar du istället för repetitionsdelen på samma sidor. Om någon elev uppvisar stora svårigheter med något moment rekommenderar vi att du gör en extra genomgång med denna elev innan eleven går vidare till repetitionssidorna. Vilka som ska gå direkt till repetition eller först öva extra är en bedömning som du som lärare gör utifrån din kunskap om eleverna. En elev kan t.ex. göra ­repetitionsuppgifterna för uppgift 1 till 3 men gå direkt till utmaningen för uppgift 4.

Uppgift 1 Mål: talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och

Efter att eleverna gjort diagnosen rättar du den. Om uppgiften är helt rätt avklarad kryssar du i utmaning på angivna sidor. Har eleven svarat fel på en eller flera delfrågor men förstått grunderna, kryssar du istället för repetitionsdelen på samma sidor. Om någon elev uppvisar stora svårigheter med något moment rekommenderar vi att du gör en extra genomgång med denna elev innan eleven går vidare till repetitionssidorna. Vilka som ska gå direkt till repetition eller först öva extra är en bedömning som du som lärare gör utifrån din kunskap om eleverna. En elev kan t.ex. göra ­repetitionsuppgifterna för uppgift 1 till 3 men gå direkt till utmaningen för uppgift 4.

räkna antal. Testa om barnen kan räkna antal och skriva ­siffror. Repetition och utmaning finner du på s. 20 och 21. Uppgift 2 och 3 Mål: dela upp talen 3, 4 och 5.

Här testas om eleven förstått principen för taluppdelning. Repetition och utmaning finns på s. 22 och 23. Uppgift 4 Mål: använda likhetstecknet.

Har eleven förstått vad likhet innebär? Repetition och utmaning finns på s. 24 och 25.

Tips!

räkna antal. Testa om barnen kan räkna antal och skriva ­siffror. Repetition och utmaning finner du på s. 20 och 21. Uppgift 2 och 3 Mål: dela upp talen 3, 4 och 5.

Här testas om eleven förstått principen för taluppdelning. Repetition och utmaning finns på s. 22 och 23. Uppgift 4 Mål: använda likhetstecknet.

Har eleven förstått vad likhet innebär? Repetition och utmaning finns på s. 24 och 25.

Fler förslag på övningar som tränar målen finns fortlöpande i handledningen.

19

Tips!

Fler förslag på övningar som tränar målen finns fortlöpande i handledningen.

19


A9R75E0.tmp

Kap 1 • Prima matematik 1A

Kap 1 • Prima matematik 1A

RePeTITIon

Skriv siffror.

0

(olika svar möjliga)

uTMAnIng

2

3 20

5

5

4

2

4

3

3

4

1

2

2

1

3

4

4

3

2

1

I varje rad ska det finnas en siffra av varje (1, 2, 3, 4). 1

2

4

3

3

4

1

2

2

1

3

4

4

3

2

1

I varje ruta ska det finnas en siffra av varje (1, 2, 3, 4).

4

Talen 0 till 5, skriva siffror, räkna antal.

664020_inlaga.indb 20

uTMAnIng

2 1 3 4

1 2 4 3

3 4 1 2

4 3 2 1

1 2 4 3

3 4 1 2

4 3 2 1

2 1 3 4

2 1 4 3 4 3 1 2

3 4 2 1 1 2 3 4

1 2 3 4

2 1 4 3

3 4 2 1

4 3 1 2

Talen 0 till 5, skriva siffror, räkna antal.

2012-10-11 11.42

Repetition och utmaning

4 5

5

Fyll i de siffror som saknas. 1

3

4

5

5

2

2

4

4

1

1

3

664020_inlaga.indb 21

Hur många?

(olika svar möjliga)

uTMAnIng

Fyll i de siffror som saknas. 1

2

3 21

2012-10-11 11.42

20

RePeTITIon

Fyll i det som saknas.

0

2

2

RePeTITIon

Skriv siffror.

1

1

Hur många?

RePeTITIon

Fyll i det som saknas.

5

5

4

2

4

3

3

4

1

2

2

1

3

4

4

3

2

1

I varje rad ska det finnas en siffra av varje (1, 2, 3, 4). 1

2

4

3

3

4

1

2

2

1

3

4

4

3

2

1

I varje ruta ska det finnas en siffra av varje (1, 2, 3, 4).

4

Talen 0 till 5, skriva siffror, räkna antal.

664020_inlaga.indb 20

uTMAnIng

2 1 3 4

1 2 4 3

3 4 1 2

4 3 2 1

1 2 4 3

3 4 1 2

4 3 2 1

2 1 3 4

2 1 4 3

3 4 2 1 1 2 3 4

4 3 1 2 1 2 3 4

2 1 4 3

3 4 2 1

4 3 1 2

Talen 0 till 5, skriva siffror, räkna antal.

2012-10-11 11.42

Repetition och utmaning

664020_inlaga.indb 21

21

2012-10-11 11.42

räkna antal.

utifrån en för eleven känd talbild så som t.ex. talet fem eller sex på en tärning bör även dessa tal kunna avläsas på motsvarande sätt).

räkna antal.

utifrån en för eleven känd talbild så som t.ex. talet fem eller sex på en tärning bör även dessa tal kunna avläsas på motsvarande sätt).

Extra träning inför repetition

Repetition

Extra träning inför repetition

Repetition

Låt eleven öva på att skriva siffran från rätt håll. Visa och förklara att det på sikt underlättar att skriva siffran på rätt sätt.

På s. 20 ska siffrorna skrivas i rutorna. I tabellen på s. 21 kopplas ­siffran till antalet. Notera särskilt strecken som symboliserar talet fem, med fyra lodräta streck och ett diagonalt.

Låt eleven öva på att skriva siffran från rätt håll. Visa och förklara att det på sikt underlättar att skriva siffran på rätt sätt.

På s. 20 ska siffrorna skrivas i rutorna. I tabellen på s. 21 kopplas ­siffran till antalet. Notera särskilt strecken som symboliserar talet fem, med fyra lodräta streck och ett diagonalt.

Mål: talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och

Öva kopplingen mellan siffra och antal. Lägg fram olika antal föremål i högar, låt eleverna placera rätt talkort (kopieringsunderlag 7) vid rätt hög. Fortsätt sedan med att lägga ut siffer­korten och låta barnen lägga rätt antal föremål vid siffrorna. Kontrollera om eleverna kan avläsa ett antal föremål med endast en kort blick på dessa. Denna förmåga att med endast en blick avgöra antal kallas inom matematikdidaktiken för subitizing. Eleven bör kunna göra detta med upp till fyra föremål (om föremålen är organiserade

20

Utmaning Den första utmaningen kan vara ett underlag för gemensamma diskussioner. Samma bild kan av olika elever tolkas olika, så kan t.ex. blommorna tolkas som 1 (en bukett), 5 (5 blommor) eller kanske rent av 25 (5 blommor med 5 kronblad vardera). Utmaningen på s. 21 är ett sudoku bestående av 4x4 rutor, en instruktion för hur man löser sudoku finns i elevernas bok.

Mål: talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och

Öva kopplingen mellan siffra och antal. Lägg fram olika antal föremål i högar, låt eleverna placera rätt talkort (kopieringsunderlag 7) vid rätt hög. Fortsätt sedan med att lägga ut siffer­korten och låta barnen lägga rätt antal föremål vid siffrorna. Kontrollera om eleverna kan avläsa ett antal föremål med endast en kort blick på dessa. Denna förmåga att med endast en blick avgöra antal kallas inom matematikdidaktiken för subitizing. Eleven bör kunna göra detta med upp till fyra föremål (om föremålen är organiserade

20

Utmaning Den första utmaningen kan vara ett underlag för gemensamma diskussioner. Samma bild kan av olika elever tolkas olika, så kan t.ex. blommorna tolkas som 1 (en bukett), 5 (5 blommor) eller kanske rent av 25 (5 blommor med 5 kronblad vardera). Utmaningen på s. 21 är ett sudoku bestående av 4x4 rutor, en instruktion för hur man löser sudoku finns i elevernas bok.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 1

Ta fram 4 stenar och dela upp talet 4 på olika sätt. Skriv hur Polly och Milton kan dela.

4 4

4

3

0

4

1

RePeTITIon

Ta fram 5 stenar och dela upp talet 5 på olika sätt. Skriv hur Polly och Milton kan dela.

4

1

2

5

2

5

4

3

0

2 uTMAnIng

Skriv hur du delar upp talen.

5= 2+; = 4+1

= 1+; =

=

;+;

;+;

=

;+;

3

2

4

4

0

1

5

=4

4 poäng

3 poäng

8 poäng

7 poäng

5 poäng

2 poäng

5 poäng

2012-10-11 11.42

664020_inlaga.indb 23

1

2

5

2

5

4

3

0

4

2 uTMAnIng

4+0

= 1+; =

=

;+;

;+;

=

;+;

2012-10-11 11.43

3

5

3

1

2 5

4

0

=4

4 poäng

4 poäng

3 poäng

8 poäng

7 poäng

5 poäng

5

2 poäng

5 poäng

= ;+; = ;+; = ;+; = 5

Vem vann? 22

1

uTMAnIng

Polly 23

4

0

5

Rita prickarna som tärningarna kan visa. (olika svar möjliga) Milton 5 poäng Polly 3 poäng

3= 3+0 = 2+; = ;+; = ;+; =3

4= ;+; =

RePeTITIon

5

5

(olika svar möjliga)

5= 2+; = 4+1

Dela upp talen 3, 4 och 5.

664020_inlaga.indb 22

3

0

Ta fram 5 stenar och dela upp talet 5 på olika sätt. Skriv hur Polly och Milton kan dela.

4

Skriv hur du delar upp talen.

= ;+; = ;+; = ;+; = 5

Dela upp talen 3, 4 och 5.

RePeTITIon

4

4

5

4 poäng

Vem vann? 22

1

uTMAnIng

3= 3+0 = 2+; = ;+; = ;+; =3

4+0

1

4

5

5

3

Ta fram 4 stenar och dela upp talet 4 på olika sätt. Skriv hur Polly och Milton kan dela.

Rita prickarna som tärningarna kan visa. (olika svar möjliga) Milton 5 poäng Polly 3 poäng

(olika svar möjliga)

4= ;+; =

4

5

4

RePeTITIon

5 0

Prima matematik 1A • Kap 1

Dela upp talen 3, 4 och 5.

Polly Dela upp talen 3, 4 och 5.

664020_inlaga.indb 22

2012-10-11 11.42

664020_inlaga.indb 23

23

2012-10-11 11.43

Repetition och utmaning

Repetition

Repetition och utmaning

Repetition

Mål: dela upp talen 3, 4 och 5.

Här uppmanas eleverna att använda stenar eller andra konkreta föremål för att göra uppdelningen av talet. Därefter antecknar de hur deras upp­ delning ser ut. Eleverna kan skriva uppdelningen i den ordning de själva önskar. Målet är att kunna klara sig utan det konkreta materialet. Tanken är att materialet ska vara ett stöd men att eleverna så snart som möjligt ska kunna släppa detta stöd så att de inte fastnar i att använda material. Matematiken är till sin natur abstrakt och konkret material är ett steg på vägen till att bygga upp mentala bilder som hjälper eleverna att förstå abstrakta begrepp som t.ex. tal. Tänk på att språket också är ett led i att bygga upp förståelsen, därför är det viktigt att eleverna så ofta som möjligt får sätta ord, muntligt och senare även skriftligt, på vad de gör.

Mål: dela upp talen 3, 4 och 5.

Här uppmanas eleverna att använda stenar eller andra konkreta föremål för att göra uppdelningen av talet. Därefter antecknar de hur deras upp­ delning ser ut. Eleverna kan skriva uppdelningen i den ordning de själva önskar. Målet är att kunna klara sig utan det konkreta materialet. Tanken är att materialet ska vara ett stöd men att eleverna så snart som möjligt ska kunna släppa detta stöd så att de inte fastnar i att använda material. Matematiken är till sin natur abstrakt och konkret material är ett steg på vägen till att bygga upp mentala bilder som hjälper eleverna att förstå abstrakta begrepp som t.ex. tal. Tänk på att språket också är ett led i att bygga upp förståelsen, därför är det viktigt att eleverna så ofta som möjligt får sätta ord, muntligt och senare även skriftligt, på vad de gör.

TÄNK PÅ

Tänk på att syftet med att arbeta med uppdelningen av tal är att förstå hur tal kan delas upp i olika delar. Denna kunskap är mycket viktig för elevens fortsatta lärande i matematik, om man känner till hur ett tal kan delas upp har man en god grund att stå på vid såväl addition som subtraktion.

Extra träning inför repetition Repetera med talet tre. Ta fram ett papper och dela detta i två delar. Ta fram tre föremål och ge dem till eleven och uppmana eleven att placera dem på papprets två halvor. Rita av hur eleven lagt dem och skriv antalet bredvid, t.ex. 2 och 1. Hjälp eleven att hitta fler kombinationer. Eftersom vi har med nollan i uppdelningarna är antalet uppdelningar alltid en mer än talet. Talet tre kan alltså delas på fyra sätt (3 och 0, 2 och 1, 1 och 2, 0 och 3).

Utmaning Här möter eleverna uppdelning av tal i ett annat sammanhang. På s. 22 övar eleverna förutom taluppdelning även likhetstecknets betydelse. I utmaningen på sidan 23 är flera olika svar möjliga. Låt eleverna jämföra sina lösningar med varandra och resonera om vilka fler svar som kan finnas. 21

TÄNK PÅ

Tänk på att syftet med att arbeta med uppdelningen av tal är att förstå hur tal kan delas upp i olika delar. Denna kunskap är mycket viktig för elevens fortsatta lärande i matematik, om man känner till hur ett tal kan delas upp har man en god grund att stå på vid såväl addition som subtraktion.

Extra träning inför repetition Repetera med talet tre. Ta fram ett papper och dela detta i två delar. Ta fram tre föremål och ge dem till eleven och uppmana eleven att placera dem på papprets två halvor. Rita av hur eleven lagt dem och skriv antalet bredvid, t.ex. 2 och 1. Hjälp eleven att hitta fler kombinationer. Eftersom vi har med nollan i uppdelningarna är antalet uppdelningar alltid en mer än talet. Talet tre kan alltså delas på fyra sätt (3 och 0, 2 och 1, 1 och 2, 0 och 3).

Utmaning Här möter eleverna uppdelning av tal i ett annat sammanhang. På s. 22 övar eleverna förutom taluppdelning även likhetstecknets betydelse. I utmaningen på sidan 23 är flera olika svar möjliga. Låt eleverna jämföra sina lösningar med varandra och resonera om vilka fler svar som kan finnas. 21


A9R75E0.tmp

Kap 1 • Prima matematik 1A

Kap 1 • Prima matematik 1A

Repetition

Rita så det är lika många på båda sidorna.

=

Skriv likhetstecken där det är lika.

=

=

4 4

=

=

= utmaning

24

2 3=1+:

:+5=5

0

5 4+1=:

1 =4 3+:

3 =4 1+:

3 =5 2+:

2 5=3+:

:=3+2

:+3=4

1 =3 2+:

4 =4 0+:

1 =2 1+:

2 +2 4=:

0 =2 2+:

:+5=5

3 +0 3=:

1 =5 4+:

2 =4 2+:

5

1

3

=

2

5

=

1

=

5

=

=

=

=

=

2 +: 3 =:

utmaning

4 +: 1 :

4 +: =:

2 +: 2 :

1 3 +: =:

1 +: 2 :

= :+:

0

:+:

5 +: 0 =: Använda likhetstecknet.

utmaning

Skriv så det är lika.

= :+:

3 :+:

Använda likhetstecknet.

4

=

3

4

=

2

5

25

24

2 3=1+:

:+5=5

0

5 4+1=:

1 =4 3+:

3 =4 1+:

3 =5 2+:

2 5=3+:

:=3+2

:+3=4

1 =3 2+:

4 =4 0+:

1 =2 1+:

2 +2 4=:

0 =2 2+:

:+5=5

3 +0 3=:

1 =5 4+:

2 =4 2+:

5

1

=

5 3

=

4 utmaning

Skriv så det är lika.

1

Repetition

4

1

= :+:

2 +: =:

=

4

2 +: 2 :

4 +: :

Skriv likhetstecken där det är lika.

3

Skriv så det är lika.

4 :+:

Repetition

Rita så det är lika många på båda sidorna.

4

1

Skriv så det är lika.

=

Repetition

4 :+:

2 +: 3 =:

4 +: 1 :

= :+:

2 +: 2 :

= :+:

3 :+:

4 +: =:

2 +: 2 :

1 3 +: =:

1 +: 2 :

= :+:

4 +: :

2 +: =:

:+:

5 +: 0 =:

0

Använda likhetstecknet.

Använda likhetstecknet.

25

Repetition och utmaning

Repetition

Repetition och utmaning

Repetition

Mål: använda likhetstecknet.

Här övas likhet i två olika sammanhang. På s. 24 gäller det att skapa likhet. Barnen ska själva rita in stenar så att det blir samma antal på bägge sidor. På s. 25 ska de däremot identifiera var det är likhet. Där antalet prickar på tärningen s­ tämmer överens med det antal siffran anger s­ ätter de ut likhetstecken (i övrigt lämnas tomt).

Mål: använda likhetstecknet.

Här övas likhet i två olika sammanhang. På s. 24 gäller det att skapa likhet. Barnen ska själva rita in stenar så att det blir samma antal på bägge sidor. På s. 25 ska de däremot identifiera var det är likhet. Där antalet prickar på tärningen s­ tämmer överens med det antal siffran anger s­ ätter de ut likhetstecken (i övrigt lämnas tomt).

TÄNK PÅ

Tänk på att använda uttrycket ­­ ”är lika med”.

Extra träning inför repetition Beskriv likhetstecknet som en våg där det ska väga lika på bägge sidor om likhetstecknet. Öva konkret. Måla upp en bild på tavlan med likhetstecken i mitten och olika antal prickar på vardera sidan. Låt eleverna turas om att måla så att det blir likhet. Ni kan även arbeta med konkret material. Lägg ett likhetstecken på bordet. Lägg olika antal föremål på bägge sidor om detta. Beskriv med ord det som visas. Fråga om det är lika många på bägge sidor? Diskutera att det faktiskt inte stämmer att ha ett likhetstecken mellan föremålen när de inte är lika många. Be eleverna lägga till föremål så att det blir lika många på bägge sidor.

22

Utmaning På s. 24 arbetar eleverna öppna utsagor, ibland möter de summan till vänster och ibland till höger om likhetstecknet. Uppmärksamma ­eleverna på vikten av att se vilket tecken som står på vilken plats för att kunna lösa uppgifterna ­korrekt. På s. 25 är det två termer på vardera sidan om likhetstecknet, svarsvarianterna blir här betydligt fler. Låt eleverna jämföra sina lösningar med varandra.

TÄNK PÅ

Tänk på att använda uttrycket ­­ ”är lika med”.

Extra träning inför repetition Beskriv likhetstecknet som en våg där det ska väga lika på bägge sidor om likhetstecknet. Öva konkret. Måla upp en bild på tavlan med likhetstecken i mitten och olika antal prickar på vardera sidan. Låt eleverna turas om att måla så att det blir likhet. Ni kan även arbeta med konkret material. Lägg ett likhetstecken på bordet. Lägg olika antal föremål på bägge sidor om detta. Beskriv med ord det som visas. Fråga om det är lika många på bägge sidor? Diskutera att det faktiskt inte stämmer att ha ett likhetstecken mellan föremålen när de inte är lika många. Be eleverna lägga till föremål så att det blir lika många på bägge sidor.

22

Utmaning På s. 24 arbetar eleverna öppna utsagor, ibland möter de summan till vänster och ibland till höger om likhetstecknet. Uppmärksamma ­eleverna på vikten av att se vilket tecken som står på vilken plats för att kunna lösa uppgifterna ­korrekt. På s. 25 är det två termer på vardera sidan om likhetstecknet, svarsvarianterna blir här betydligt fler. Låt eleverna jämföra sina lösningar med varandra.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 2

2 1

2 1

MÅL

26

664020_inlaga.indb 26

Prima matematik 1A • Kap 2

MÅL

I det här kapitlet lär du dig

• addition (+) i talområdet 0 till 5

• om talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal

• om talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal

• räkna antal och rita dubbelt så många.

• räkna antal och rita dubbelt så många.

27

2012-10-11 11.43

Samtalsunderlag kapitel 2 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • addition (+) i talområdet 0 till 5 • om talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal • räkna antal och rita dubbelt så många. Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Hur många gula grodor ser du i busken till höger? 2. 2) Hur många gröna grodor ser du i busken till vänster? 3. 3) Vilken färg finns det flest grodor av? Gröna 4) Hur många grodor är det tillsammans? 5. 5) Ser du något annat djur som det finns lika många av? T.ex. vita fiskar och apor.

664020_inlaga.indb 27

I det här kapitlet lär du dig

• addition (+) i talområdet 0 till 5

2012-10-11 11.44

6) Hur många ormar ser du på bilden? 1. 7) Vilket djur finns det dubbelt så många av? Gula fiskar. 8) Titta på blommorna i trädet. Hur många gula blommor finns det? 2. 9) I vilken färg finns det färre blommor? Röd. 10) I vilken färg finns det fler än 2 blommor? Lila. 11) Hur många barn sitter på stenen? 2. 12) Hur många barn står på bron? 3. 13) Hur många barn är det på stenen och bron tillsammans? 5. 14) I trädet mitt på golvet sitter det en blå och gul fågel, i vilket träd sitter det dubbelt så många fåglar? I trädet till höger om vattenfallet. 15) Milton tittar på fiskarna. Hur många fiskar är det av varje sort (färg)? 3 gröna, 2 gula, 5 vita och 7 orange-vita. 16) Hur många fler gröna än gula fiskar finns det? 1.

23

26

664020_inlaga.indb 26

27

2012-10-11 11.43

Samtalsunderlag kapitel 2 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • addition (+) i talområdet 0 till 5 • om talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal • räkna antal och rita dubbelt så många. Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Hur många gula grodor ser du i busken till höger? 2. 2) Hur många gröna grodor ser du i busken till vänster? 3. 3) Vilken färg finns det flest grodor av? Gröna 4) Hur många grodor är det tillsammans? 5. 5) Ser du något annat djur som det finns lika många av? T.ex. vita fiskar och apor.

664020_inlaga.indb 27

2012-10-11 11.44

6) Hur många ormar ser du på bilden? 1. 7) Vilket djur finns det dubbelt så många av? Gula fiskar. 8) Titta på blommorna i trädet. Hur många gula blommor finns det? 2. 9) I vilken färg finns det färre blommor? Röd. 10) I vilken färg finns det fler än 2 blommor? Lila. 11) Hur många barn sitter på stenen? 2. 12) Hur många barn står på bron? 3. 13) Hur många barn är det på stenen och bron tillsammans? 5. 14) I trädet mitt på golvet sitter det en blå och gul fågel, i vilket träd sitter det dubbelt så många fåglar? I trädet till höger om vattenfallet. 15) Milton tittar på fiskarna. Hur många fiskar är det av varje sort (färg)? 3 gröna, 2 gula, 5 vita och 7 orange-vita. 16) Hur många fler gröna än gula fiskar finns det? 1.

23


A9R75E0.tmp

Kap 2 • Prima matematik 1A

Kap 2 • Prima matematik 1A

TÄNK PÅ Mattelabbet 2 3

1

Lägg en liten näve pastaskruvar på bordet.

2

Lägg dubbelt så många pastaskruvar bredvid.

4

28

Laborativt arbete med begreppet dubbelt.

664020_inlaga.indb 28

Rita hur dina pastaskruvar ligger.

Rita hur en kompis pastaskruvar ligger.

LÖSnIng

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.44

TÄNK PÅ Mattelabbet 2

LÖSnIng

664020_inlaga.indb 29

29

2012-10-11 11.44

Tänk på att ett vanligt problem vid räkning med dubbelt är att eleven tror att det handlar om att ta +2. För att avgöra att eleven verkligen har förstått är det därför bra att undvika att ge någon 2 pastaskruvar från början. För många är det också svårt att förstå att dubbelt och dubbelt så många (mycket) är synonyma begrepp, lyft därför fram dessa olika begrepp.

Mattelabbet

28

1

Lägg en liten näve pastaskruvar på bordet.

2

Lägg dubbelt så många pastaskruvar bredvid.

3

Rita hur dina pastaskruvar ligger.

LÖSnIng

4

Rita hur en kompis pastaskruvar ligger.

LÖSnIng

Laborativt arbete med begreppet dubbelt.

664020_inlaga.indb 28

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.44

664020_inlaga.indb 29

29

2012-10-11 11.44

Tänk på att ett vanligt problem vid räkning med dubbelt är att eleven tror att det handlar om att ta +2. För att avgöra att eleven verkligen har förstått är det därför bra att undvika att ge någon 2 pastaskruvar från början. För många är det också svårt att förstå att dubbelt och dubbelt så många (mycket) är synonyma begrepp, lyft därför fram dessa olika begrepp.

Mattelabbet

Syfte

Samtalstips

Syfte

Samtalstips

Syftet är att öva begreppet dubbelt (dubbelt så många).

Hur organiserar eleven den första högen med pasta­skruvar för att ta reda på antalet? Ställ frågor som Hur många pastaskruvar har du i högen/på bordet? Hur kom du fram till det?

Syftet är att öva begreppet dubbelt (dubbelt så många).

Hur organiserar eleven den första högen med pasta­skruvar för att ta reda på antalet? Ställ frågor som Hur många pastaskruvar har du i högen/på bordet? Hur kom du fram till det?

Arbetsgång Dela ut eller uppmana barnen att hämta en liten näve pastaskruvar eller annat plockmaterial. Genom att eleverna tar en liten näve får de olika antal, vilket gör att de arbetar med samma begrepp med inte samma antal. Uppmana dem sedan att lägga dubbelt så många pastaskruvar bredvid. Låt eleverna sedan jämföra med en kompis och avsluta med en gemensam diskussion. När eleverna jämför med en kompis är det viktigt att det inte bara handlar om att rita av kompisens lösning utan att det också är ett tillfälle att förklara sina lösningar för varandra. En av de förmågor som eleverna ska utveckla är att föra och följa matematiska resonemang, arbetet med mattelabbet är ett bra tillfälle att träna på detta. Lyft i den gemensamma diskussionen fram olika lösningsmodeller, ett förslag på hur man kan göra detta finns på sidan 13 i denna lärarhandledning.

24

Observera hur eleven kommer fram till hur många som är dubbelt så många. Ställ frågor som Vad menas med dubbelt så många? Hur vet du hur många som är dubbelt så många?

Lösningsmodeller Vid ett mindre antal pastaskruvar kan eleven snabbt räkna igenom dem och i huvudet avgöra hur många dubbelt så många är. En annan strategi är att räkna ursprungsmängden två gånger och sedan ta fram detta antal. De kan även räkna ursprungsmängden och sedan räkna upp samma mängd ytterligare två gånger. De avslutar sedan med att räkna samman de två sista mängderna. Ett tydligt sätt att se dubbelt är att lägga alla i ursprungsmängden på en rad och att därefter lägga ut två lika långa rader till och räkna samman dessa.

Arbetsgång Dela ut eller uppmana barnen att hämta en liten näve pastaskruvar eller annat plockmaterial. Genom att eleverna tar en liten näve får de olika antal, vilket gör att de arbetar med samma begrepp med inte samma antal. Uppmana dem sedan att lägga dubbelt så många pastaskruvar bredvid. Låt eleverna sedan jämföra med en kompis och avsluta med en gemensam diskussion. När eleverna jämför med en kompis är det viktigt att det inte bara handlar om att rita av kompisens lösning utan att det också är ett tillfälle att förklara sina lösningar för varandra. En av de förmågor som eleverna ska utveckla är att föra och följa matematiska resonemang, arbetet med mattelabbet är ett bra tillfälle att träna på detta. Lyft i den gemensamma diskussionen fram olika lösningsmodeller, ett förslag på hur man kan göra detta finns på sidan 13 i denna lärarhandledning.

24

Observera hur eleven kommer fram till hur många som är dubbelt så många. Ställ frågor som Vad menas med dubbelt så många? Hur vet du hur många som är dubbelt så många?

Lösningsmodeller Vid ett mindre antal pastaskruvar kan eleven snabbt räkna igenom dem och i huvudet avgöra hur många dubbelt så många är. En annan strategi är att räkna ursprungsmängden två gånger och sedan ta fram detta antal. De kan även räkna ursprungsmängden och sedan räkna upp samma mängd ytterligare två gånger. De avslutar sedan med att räkna samman de två sista mängderna. Ett tydligt sätt att se dubbelt är att lägga alla i ursprungsmängden på en rad och att därefter lägga ut två lika långa rader till och räkna samman dessa.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 2

MÅL

term

Hur många är det tillsammans?

Addition i talområdet 0 till 5.

2+ 1=3

Prima matematik 1A • Kap 2

MÅL

2+ 1=3

+

term

plustecken

term summa (tillsammans)

1 +: 1 =: 2 :

2

5

4

1

5

2

1

3

2

1

3

:+ := :

3

2

+

term

plustecken

Hur många är det tillsammans?

Hur många är det tillsammans?

Addition i talområdet 0 till 5.

summa (tillsammans)

Hur många är det tillsammans?

5

:+ := :

3 +:=: :

1 +: 1 =: 2 :

2

5

4

1

5

2

1

3

2

1

3

:+ := :

2

2

4

:+ := :

2

3

5

:+ := :

:+ := :

3

2

5

1

2

3

3

1

4

3 +:=: :

4

1

5

:+ := :

2

2

4

:+ := :

1

2

3

:+ := :

:+:=:

4

1

5

:+ := :

1

3

4

:+ := :

:+ := :

:+:=:

:+:=:

:+:=:

1

3

4

:+ := :

2

3

5

:+ := :

3

1

4

:+ := :

:+ := :

31

30

664020_inlaga.indb 31

31

30

2012-10-11 11.45

664020_inlaga.indb 31

2012-10-11 11.45

Mål

Utmaning

Mål

Utmaning

Addition i talområdet 0 till 5.

Ge eleven knappar eller pärlor i två färger. Skapa addition med öppen utsaga genom att ge eleven tre pärlor och fråga hur många pärlor det behövs för att summan ska vara fem. Låt eleven komma med förslag på hur man kan teckna (skriva) talet.

Addition i talområdet 0 till 5.

Ge eleven knappar eller pärlor i två färger. Skapa addition med öppen utsaga genom att ge eleven tre pärlor och fråga hur många pärlor det behövs för att summan ska vara fem. Låt eleven komma med förslag på hur man kan teckna (skriva) talet.

Arbetsgång Starta med en genomgång på tavlan eller med konkret materiel. Ge exempel: Det finns två gula och tre gröna fiskar. Hur många fiskar är det tillsammans? Rita och teckna talet. Gör flera exempel tillsammans. Förklara att det ni arbetar med är addition (ni adderar) och att tecknen ni använder är plustecken och likhetstecken. Summa kallas det ni får när ni adderar två tal. I boken finns en faktaruta som visar på de nya begreppen, plustecken och summa. Kopieringsunderlag 12 är ett faktablad om addition med de olika termer som hör samman med detta räknesätt. Förstora, kopiera och sätt gärna upp i klassrummet.

Repetition För att öva mer kan eleven arbeta med konkret materiel. Ge knappar eller glaspärlor i två olika färger, låt eleven räkna hur många det är tillsammans. Uppmana eleven att rita av uppgiften och teckna (skriva) räkneuppgiften på ett papper.

En annan variant är att ta fram fem pärlor och gömma ett antal av dessa i handen och visa resten. Elevens uppgift blir nu att säga hur många pärlor som är gömda. Denna uppgift passar bra att arbeta med i par. Arbeta gärna med en talkamratsask. Läs mer om detta på sidan 17 här i lärarhandledningen. Tips!

I Prima matematik arbetar vi medvetet med en korrekt matematisk terminologi redan från början. Låt gärna eleverna göra en egen bok där de samlar olika matematiska begrepp. Låt dem varje vecka skriva upp eventuella nya matematiska ord och skriva eller rita förklaringar till dessa.

Arbetsgång Starta med en genomgång på tavlan eller med konkret materiel. Ge exempel: Det finns två gula och tre gröna fiskar. Hur många fiskar är det tillsammans? Rita och teckna talet. Gör flera exempel tillsammans. Förklara att det ni arbetar med är addition (ni adderar) och att tecknen ni använder är plustecken och likhetstecken. Summa kallas det ni får när ni adderar två tal. I boken finns en faktaruta som visar på de nya begreppen, plustecken och summa. Kopieringsunderlag 12 är ett faktablad om addition med de olika termer som hör samman med detta räknesätt. Förstora, kopiera och sätt gärna upp i klassrummet.

Repetition För att öva mer kan eleven arbeta med konkret materiel. Ge knappar eller glaspärlor i två olika färger, låt eleven räkna hur många det är tillsammans. Uppmana eleven att rita av uppgiften och teckna (skriva) räkneuppgiften på ett papper. 25

En annan variant är att ta fram fem pärlor och gömma ett antal av dessa i handen och visa resten. Elevens uppgift blir nu att säga hur många pärlor som är gömda. Denna uppgift passar bra att arbeta med i par. Arbeta gärna med en talkamratsask. Läs mer om detta på sidan 17 här i lärarhandledningen. Tips!

I Prima matematik arbetar vi medvetet med en korrekt matematisk terminologi redan från början. Låt gärna eleverna göra en egen bok där de samlar olika matematiska begrepp. Låt dem varje vecka skriva upp eventuella nya matematiska ord och skriva eller rita förklaringar till dessa.

25


A9R75E0.tmp

Kap 2 • Prima matematik 1A

Kap 2 • Prima matematik 1A

Måla grodorna gula eller röda. Hur många är det tillsammans?

2 +: 1 =: 3 :

Måla grodorna gula eller röda. Hur många är det tillsammans?

Skriv färdigt additionen.

5

:+ := :

3 =5 2+:

:+:=3

1 5= 4 +:

1 =5 4+:

Skriv färdigt additionen.

4

5

:+ := :

1 5= 4 +:

:+:=5

2 4= 2 +:

1 =5 4+:

:+:=5

2 4= 2 +:

:+:=4

2 +1 3=:

4 =5 1+:

:+:=4

2 +1 3=:

2 =5 3+:

:+:=2

1 +3 4=:

2 =5 3+:

:+:=2

1 +3 4=:

2

2 +: 1 =: 3 :

:+ := :

5

:+ := :

2

:+ := :

Rita en räknehändelse till additionen.

4

4

:+ := :

:+ := :

Skriv summan.

5

:+ := :

4

:+ := :

Skriv summan.

4 3+1=:

3 1+2=:

1 1+0=:

4 3+1=:

3 1+2=:

1 1+0=:

2 1+1=:

4 4+0=:

5 2+3=:

2 1+1=:

4 4+0=:

5 2+3=:

5 3+2=:

5 4+1=:

5 5+0=:

5 3+2=:

5 4+1=:

5 5+0=:

5 1+4=:

4 1+3=:

4 2+2=:

5 1+4=:

:+:=3

4 =5 1+:

Rita en räknehändelse till additionen.

:+ := :

3 =5 2+:

4 1+3=:

3+1=4

4 2+2=:

33

32

664020_inlaga.indb 32

2012-10-11 11.45

664020_inlaga.indb 33

2012-10-11 11.45

3+1=4 33

32

664020_inlaga.indb 32

2012-10-11 11.45

664020_inlaga.indb 33

2012-10-11 11.45

Arbetsgång

Repetition

Arbetsgång

Repetition

Nu är det dags att arbeta med additioner utan bildstöd. Det kan behövas konkret material.

För att tydliggöra de öppna utsagorna kan du visa dessa tal konkret. Materiel: tre fat, åtta pärlor, två lappar som det står + respektive = på.

Nu är det dags att arbeta med additioner utan bildstöd. Det kan behövas konkret material.

För att tydliggöra de öppna utsagorna kan du visa dessa tal konkret. Materiel: tre fat, åtta pärlor, två lappar som det står + respektive = på.

Öppna utsagor

Repetera likhetstecknets betydelse. Gör barnen uppmärksamma på att summan ibland står på vänster sida om likhetstecknet och ibland till höger. Använd uttrycket ”är lika med”. Räknehändelse

Att rita en räknehändelse kan vara en utmaning för många elever. Gör gärna några gemensamma exempel på tavlan för att visa eleverna hur en räknehändelse kan se ut. Exempel: Polly ser tre fjärilar, sedan kommer en fjäril till. Hur många fjärilar ser Polly nu? Poängtera att det är termerna (i det här fallet 3+1) som räknehändelsen ska visa.

Öppna utsagor

Lägg fyra pärlor på ett fat till vänster. Lägg ut lappen med likhetstecknet och därefter ett fat med tre pärlor till höger om likhetstecknet. Placera ut plustecknet till höger och det sista fatet med en pärla längst till höger. Fråga eleverna om det stämmer. Är det lika många pärlor på bägge sidor om likhetstecknet? Skriv talet 4=3+1 Upprepa övningen men vänd mittentallriken upp och ner, lägg fyra pärlor så att pärlorna göms under. Skriv talet 4= ___+1. Fråga vilket tal som ska stå på den tomma platsen. Lyft på tallriken och kontrollera om det stämmer.

Utmaning

Repetera likhetstecknets betydelse. Gör barnen uppmärksamma på att summan ibland står på vänster sida om likhetstecknet och ibland till höger. Använd uttrycket ”är lika med”. Räknehändelse

Att rita en räknehändelse kan vara en utmaning för många elever. Gör gärna några gemensamma exempel på tavlan för att visa eleverna hur en räknehändelse kan se ut. Exempel: Polly ser tre fjärilar, sedan kommer en fjäril till. Hur många fjärilar ser Polly nu? Poängtera att det är termerna (i det här fallet 3+1) som räknehändelsen ska visa.

Använd förslaget till repetition ovan men arbeta med fler pärlor och ett större talområde.

26

Lägg fyra pärlor på ett fat till vänster. Lägg ut lappen med likhetstecknet och därefter ett fat med tre pärlor till höger om likhetstecknet. Placera ut plustecknet till höger och det sista fatet med en pärla längst till höger. Fråga eleverna om det stämmer. Är det lika många pärlor på bägge sidor om likhetstecknet? Skriv talet 4=3+1 Upprepa övningen men vänd mittentallriken upp och ner, lägg fyra pärlor så att pärlorna göms under. Skriv talet 4= ___+1. Fråga vilket tal som ska stå på den tomma platsen. Lyft på tallriken och kontrollera om det stämmer.

Utmaning Använd förslaget till repetition ovan men arbeta med fler pärlor och ett större talområde.

26


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 2

MÅL

Prima matematik 1A • Kap 2

Dela upp talet 6.

Talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal.

6 +: 0 :

Rita 6 saker.

5

4

2

:+:

3

3

:+:

:+:

1

:+:

sex

MÅL

:+:

2

4

1

5

0

6

5

sex

6

6

6 4

1

5

2

3

1

4

3

3

:+:

:+:

2

4

1

5

0

6

:+:

1

5

2

3

5

:+:=:

Rita en räknehändelse till additionen.

1+2=3

1+2=3 35

34

2012-10-11 11.45

:+:

:+:=:

Rita en räknehändelse till additionen.

664020_inlaga.indb 34

2

Hur många är det tillsammans?

Rita så det blir 6 fiskar i varje ruta.

5

:+:=:

4

:+:

:+:

6

:+:=:

6 +: 0 :

Rita 6 saker.

:+:

Hur många är det tillsammans?

Rita så det blir 6 fiskar i varje ruta.

Dela upp talet 6.

Talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal.

664020_inlaga.indb 35

2012-10-11 11.45

35

34

664020_inlaga.indb 34

2012-10-11 11.45

664020_inlaga.indb 35

2012-10-11 11.45

Mål

Räknehändelse / Spela Matto

Mål

Räknehändelse / Spela Matto

Talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal.

För att få eleverna entusiastiska för räkne­ händelser är ”Matto” en bra övning. Låt eleverna arbeta i par och hitta på en räknehändelse. Begränsa eventuellt talområdet. När barnen skrivit eller ritat sina räknehändelser samlar läraren in dem och skriver upp svaren på tavlan. Om flera elever har samma svar skrivs talet upp flera gånger.

Talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal.

För att få eleverna entusiastiska för räkne­ händelser är ”Matto” en bra övning. Låt eleverna arbeta i par och hitta på en räknehändelse. Begränsa eventuellt talområdet. När barnen skrivit eller ritat sina räknehändelser samlar läraren in dem och skriver upp svaren på tavlan. Om flera elever har samma svar skrivs talet upp flera gånger.

Arbetsgång Siffra och antal

Tala med eleverna om siffran 6, visa hur siffran skrivs och koppla till antalet. Finns det något i klassrummet, bänken eller ute som det finns sex av? Visa eleverna olika talbilder för 6, talblocket, klockan, fingrarna, streck, tärningen och med mynt, visa både med enbart enkronor och med femkrona och enkrona. Finns det någon talbild som eleverna föredrar framför de andra? Varför? Öva sifferskrivningen på whiteboard, i sand med pinne eller på lösblad efter behov. Arbeta med de aktuella talen i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6). Taluppdelning

Eleverna känner nu till strukturen för talupp­ delning. De kan ta hjälp av de sex fiskarna och dela upp dem i olika stora grupper genom att lägga en penna mellan dem på olika sätt, de kan också använda sig av plockisar.

Ge varje elev en spelplan med 3·3 rutor (kopieringsunderlag 13). Uppmana eleverna att välja nio tal från tavlan (talet får användas lika många gånger som det står på tavlan). Nu är det speldags. Läraren läser upp (eller visar de ritade) räknehändelserna i slumpvis ordning. Eleverna räknar ut svaret och kryssa för detta på sin spelplan. Låt gärna eleverna svara på talet i gruppen då kan alla hänga med. När man får tre i rad ropar man Matto!

27

Arbetsgång Siffra och antal

Tala med eleverna om siffran 6, visa hur siffran skrivs och koppla till antalet. Finns det något i klassrummet, bänken eller ute som det finns sex av? Visa eleverna olika talbilder för 6, talblocket, klockan, fingrarna, streck, tärningen och med mynt, visa både med enbart enkronor och med femkrona och enkrona. Finns det någon talbild som eleverna föredrar framför de andra? Varför? Öva sifferskrivningen på whiteboard, i sand med pinne eller på lösblad efter behov. Arbeta med de aktuella talen i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6). Taluppdelning

Eleverna känner nu till strukturen för talupp­ delning. De kan ta hjälp av de sex fiskarna och dela upp dem i olika stora grupper genom att lägga en penna mellan dem på olika sätt, de kan också använda sig av plockisar.

Ge varje elev en spelplan med 3·3 rutor (kopieringsunderlag 13). Uppmana eleverna att välja nio tal från tavlan (talet får användas lika många gånger som det står på tavlan). Nu är det speldags. Läraren läser upp (eller visar de ritade) räknehändelserna i slumpvis ordning. Eleverna räknar ut svaret och kryssa för detta på sin spelplan. Låt gärna eleverna svara på talet i gruppen då kan alla hänga med. När man får tre i rad ropar man Matto!

27


A9R75E0.tmp

Kap 2 • Prima matematik 1A

Kap 2 • Prima matematik 1A

Rita 7 saker.

Rita 7 saker.

Dela upp talet 7.

7 +: 0 :

3

6

1

:+:

2

:+:

:+:

7 +: 0 :

:+:

5

:+:

sju

4

3

4

:+:

2

5

:+:

1

6

0

7

7

Måla alla frukter som det finns 7 av.

Måla alla frukter som det finns 7 av.

37

664020_inlaga.indb 37

:+:

2

:+:

3

4

:+:

2

5

:+:

1

6

0

7

Gör ett eget mönster.

36

2012-10-11 11.46

1

Gör färdigt mönstret.

Gör ett eget mönster.

664020_inlaga.indb 36

3

6

:+:

7

7

4

:+:

5

:+:

sju

Gör färdigt mönstret.

7

Dela upp talet 7.

2012-10-11 11.46

37

36

664020_inlaga.indb 36

2012-10-11 11.46

664020_inlaga.indb 37

2012-10-11 11.46

Arbetsgång

Dela upp talet 7

Arbetsgång

Dela upp talet 7

Sifferskrivning och antal

Använd vid behov sju plockisar och gör uppdelningen. För de säkrare eleverna bör de sju fåglarna ovanför uppgiften vara tillräcklig hjälp.

Sifferskrivning och antal

Använd vid behov sju plockisar och gör uppdelningen. För de säkrare eleverna bör de sju fåglarna ovanför uppgiften vara tillräcklig hjälp.

Koppla siffran till antal och visa eleverna olika talbilder för 7. Ofta innehåller dessa talbilder 5+2, t.ex. sju fingrar som en hel hand + två fingrar, sju kr som en femkrona + två enkronor, sju streck som en femgrupp + två streck. Talet 5 har en viktig roll genom människans historia, troligtvis tack vare att vi har fem fingrar på varje hand. Utnyttja denna uppdelning av talet sju till att stärka elevernas taluppfattning. Låt eleverna öva sifferskrivning och arbeta i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6). Måla alla frukter som det finns 7 av

Att räkna oordnade föremål kan vara svårt för vissa elever. Observera vilken strategi eleven använder. Kan hon/han komma ihåg vilka frukter som är räknade? Om eleven har svårt för detta bör man ge tipset att stryka över de räknade frukterna.

Gör färdigt mönstret

Hjälp eleverna att hitta den första mönsterdelen. När börjar mönstret om? Det är det eleven behöver kunna identifiera för att kunna åter­ upprepa mönstret.

Repetition Låt eleverna arbeta med konkret material. Här är det viktigt att se att eleven har förstått vad ett mönster innebär när de ska göra ett eget mönster. Kontrollera att det finns en upprepning, grund­ regeln är att mönstret ska upprepas så att det skulle se likadant ut i all oändlighet oavsett vem som fortsatte på det.

Utmaning

Koppla siffran till antal och visa eleverna olika talbilder för 7. Ofta innehåller dessa talbilder 5+2, t.ex. sju fingrar som en hel hand + två fingrar, sju kr som en femkrona + två enkronor, sju streck som en femgrupp + två streck. Talet 5 har en viktig roll genom människans historia, troligtvis tack vare att vi har fem fingrar på varje hand. Utnyttja denna uppdelning av talet sju till att stärka elevernas taluppfattning. Låt eleverna öva sifferskrivning och arbeta i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6). Måla alla frukter som det finns 7 av

Att räkna oordnade föremål kan vara svårt för vissa elever. Observera vilken strategi eleven använder. Kan hon/han komma ihåg vilka frukter som är räknade? Om eleven har svårt för detta bör man ge tipset att stryka över de räknade frukterna.

Låt eleverna göra ett eget mönster där de använder samma typ av mönster som de har arbetat med i boken, men med andra föremål. 28

Gör färdigt mönstret

Hjälp eleverna att hitta den första mönsterdelen. När börjar mönstret om? Det är det eleven behöver kunna identifiera för att kunna åter­ upprepa mönstret.

Repetition Låt eleverna arbeta med konkret material. Här är det viktigt att se att eleven har förstått vad ett mönster innebär när de ska göra ett eget mönster. Kontrollera att det finns en upprepning, grund­ regeln är att mönstret ska upprepas så att det skulle se likadant ut i all oändlighet oavsett vem som fortsatte på det.

Utmaning Låt eleverna göra ett eget mönster där de använder samma typ av mönster som de har arbetat med i boken, men med andra föremål.

28


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 2

Rita 8 saker.

Prima matematik 1A • Kap 2

Rita 8 saker.

Dela upp talet 8.

åtta

4

4

8 +: 0 :

:+:

3 +: 5 :

7 +: 1 :

3 +: 5 :

2

2

åtta

6

:+:

:+:

5 +: 3 :

1 +: 7 :

6

0 +: 8 :

Skriv färdigt additionen.

8

2 1+1=:

:+:=5

4 +1 5=:

5 5+0=:

Dela upp talet 8

Liksom vid tidigare taluppdelningar kan det vara till stor hjälp att använda åtta plockisar när man gör uppdelningen. Observera om eleverna nu själva förstår mönstret vid uppdelningen. Tänk på att målet är att kunna släppa det konkreta materialet och arbeta utan detta, om eleven fortfarande behöver stödet av materialet så är det dock bra att använda det. Titta särskilt på om eleven strukturerar sina uppdelningar, görs de systematiskt eller slumpmässigt tills alla kombinationer är funna. Gör färdigt additionen

Påminn eleverna om likhetstecknets betydelse.

0

8

:+:

Skriv färdigt additionen.

8

2 1+1=:

:+:=5

4 +1 5=:

2 +1 3=:

5 5+0=:

:+:=4

2 +1 3=:

:+:=3

3 +1 4=:

4 2+2=:

:+:=3

3 +1 4=:

3 1+2=:

:+:=2

3 3=0+:

3 1+2=:

:+:=2

3 3=0+:

Ringa in grupper med 8 apor i varje.

Hur många?

6

7

8 39

Följ arbetsgången för övriga siffror, d.v.s. koppla siffran till antal, visa olika talbilder för 8 och arbeta med sifferskrivning. Siffran 8 kan vara svår att skriva rätt. Öva därför gärna på whiteboard, i sand eller liknande innan ni skriver i boken. Försök se hur varje elev skriver siffran. Låt eleverna arbeta i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6).

6

1 +: 7 :

:+:=4

38

Sifferskrivning och antal

2

:+:

5 +: 3 :

4 2+2=:

8

Arbetsgång

2

:+:

8

Hur många?

2012-10-11 11.46

4

:+:

7 +: 1 :

8

664020_inlaga.indb 38

4

8 +: 0 :

6

Ringa in grupper med 8 apor i varje.

Dela upp talet 8.

664020_inlaga.indb 39

2012-10-11 11.46

Använd gärna liknelsen om likhetstecknet som en våg där det ska väga jämnt. Hur många?

Eleven räknar och fyller i antal.

Repetition Arbeta konkret med addition både som en sammanslagning av två termer: 3+2 är lika med 5 och som ett sökande efter en saknad term: Om jag har 2 och summan ska vara 5, hur mycket saknas det då? (2+___=5).

Utmaning För de elever som behöver ytterligare utmaning är en vanlig sexsidig tärning en utmärkt hjälp. De kan ensamma, eller tillsammans med en kamrat, slå tärningen och säga talets 8-kamrat (6-kamrat, 7-kamrat etc.). TIPS!

För att minska ljudstörningar från tärningen är det lämpligt att slå tärningen på boken eller en duk.

29

6

7 39

38

664020_inlaga.indb 38

2012-10-11 11.46

Arbetsgång Sifferskrivning och antal

Följ arbetsgången för övriga siffror, d.v.s. koppla siffran till antal, visa olika talbilder för 8 och arbeta med sifferskrivning. Siffran 8 kan vara svår att skriva rätt. Öva därför gärna på whiteboard, i sand eller liknande innan ni skriver i boken. Försök se hur varje elev skriver siffran. Låt eleverna arbeta i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6). Dela upp talet 8

Liksom vid tidigare taluppdelningar kan det vara till stor hjälp att använda åtta plockisar när man gör uppdelningen. Observera om eleverna nu själva förstår mönstret vid uppdelningen. Tänk på att målet är att kunna släppa det konkreta materialet och arbeta utan detta, om eleven fortfarande behöver stödet av materialet så är det dock bra att använda det. Titta särskilt på om eleven strukturerar sina uppdelningar, görs de systematiskt eller slumpmässigt tills alla kombinationer är funna. Gör färdigt additionen

Påminn eleverna om likhetstecknets betydelse.

664020_inlaga.indb 39

2012-10-11 11.46

Använd gärna liknelsen om likhetstecknet som en våg där det ska väga jämnt. Hur många?

Eleven räknar och fyller i antal.

Repetition Arbeta konkret med addition både som en sammanslagning av två termer: 3+2 är lika med 5 och som ett sökande efter en saknad term: Om jag har 2 och summan ska vara 5, hur mycket saknas det då? (2+___=5).

Utmaning För de elever som behöver ytterligare utmaning är en vanlig sexsidig tärning en utmärkt hjälp. De kan ensamma, eller tillsammans med en kamrat, slå tärningen och säga talets 8-kamrat (6-kamrat, 7-kamrat etc.). TIPS!

För att minska ljudstörningar från tärningen är det lämpligt att slå tärningen på boken eller en duk.

29


A9R75E0.tmp

Kap 2 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 2 • Prima matematik 1A

Vad händer?

Räkna antal och rita dubbelt så många.

7 4+3=;

t

2 ➔ I

2 1+1=;

i

3 ➔ G

3 2+1=;

1 ➔ V

4 ➔ P Milton har 2 äpplen.

5 ➔ R

Polly har dubbelt så många.

6 ➔ S Hur många?

Rita dubbelt så många. Skriv antalet.

1

V

2 2+0=;

i

5 3+2=;

r

6 3+3=;

s

7 ➔ T 8 ➔ Å

2

1 1+0=;

g E

6 5+1=;

4

5 4+1=;

2

s E

4 1+3=;

p

8 4+4=;

å

r

5 1+4=;

r

MÅL

Vad händer?

Räkna antal och rita dubbelt så många.

7 4+3=;

t

2 ➔ I

2 1+1=;

i

3 ➔ G

3 2+1=;

g E

5 3+2=;

r

6 3+3=;

s

1 ➔ V

4 ➔ P Milton har 2 äpplen.

5 ➔ R

Polly har dubbelt så många.

6 ➔ S Hur många?

Rita dubbelt så många. Skriv antalet.

1

V

2 2+0=;

i

7 ➔ T 8 ➔ Å

2

1 1+0=;

6 5+1=;

4

5 4+1=;

2

s E

4 1+3=;

p

8 4+4=;

å

r

5 1+4=;

r

3

3

2

3

3

6

2

4

6

7

5

5

3

3

6

7 1

6

8

4

8

1

2

41

40

2012-10-11 11.47

664020_inlaga.indb 41

8 1

4

664020_inlaga.indb 40

4

8

7

8

1

2

5

5 2

6

8

6

7

4

2

4

4

2012-10-11 11.47

4

41

40

664020_inlaga.indb 40

2012-10-11 11.47

664020_inlaga.indb 41

2012-10-11 11.47

Mål

Repetition

Mål

Repetition

Räkna antal och rita dubbelt så många.

Lägg upp olika antal stenar, låt eleven lägga dubbelt så många bredvid. Utveckla genom att visa eller säga bara siffran och be eleven lägga fram dubbelt så många.

Räkna antal och rita dubbelt så många.

Lägg upp olika antal stenar, låt eleven lägga dubbelt så många bredvid. Utveckla genom att visa eller säga bara siffran och be eleven lägga fram dubbelt så många.

Arbetsgång Dubbelt

Rita två spalter på tavlan. Rita upp ett antal föremål i den vänstra spalten. Fråga hur många som är dubbelt så många. Påminn om arbetet i mattelabbet. Hur var det eleverna gjorde då för att komma fram till hur många som var dubbelt så många? Diskutera om det finns något sätt som eleverna tycker är lättare och/eller bättre än de andra. Säkert finns det elever som ”bara vet” svaret. De har redan automatiserade kunskaper kring dubbelt. Hemligt meddelande

Visa eleverna att de först löser uppgiften och sedan läser av i rutan vilken bokstav som ska skrivas efter siffran.

30

Utmaning För att öva dubbelt många gånger, så att svaren automatiseras, är tärningen ett bra hjälpmedel. Slå tärningen och säg hur mycket dubbelt så många är. Utomhus är det utmärkt att träna dubbelt. Slå en tärning och låt eleverna hoppa jämfota det dubbla antalet gånger. Här är det en fördel med en stor tärning som eleverna lätt kan se. Alternativt kan de arbeta i par med en liten tärning. Variation: Eleverna ska ta sig från en sida till en annan. Läraren säger vilken sorts steg eleverna ska ta: myrsteg, elefantkliv, grodhopp etc. och slår sedan tärningen och säger siffran. Eleverna säger hur mycket som är dubbelt så många och tar rätt antal steg.

Arbetsgång Dubbelt

Rita två spalter på tavlan. Rita upp ett antal föremål i den vänstra spalten. Fråga hur många som är dubbelt så många. Påminn om arbetet i mattelabbet. Hur var det eleverna gjorde då för att komma fram till hur många som var dubbelt så många? Diskutera om det finns något sätt som eleverna tycker är lättare och/eller bättre än de andra. Säkert finns det elever som ”bara vet” svaret. De har redan automatiserade kunskaper kring dubbelt. Hemligt meddelande

Visa eleverna att de först löser uppgiften och sedan läser av i rutan vilken bokstav som ska skrivas efter siffran.

30

Utmaning För att öva dubbelt många gånger, så att svaren automatiseras, är tärningen ett bra hjälpmedel. Slå tärningen och säg hur mycket dubbelt så många är. Utomhus är det utmärkt att träna dubbelt. Slå en tärning och låt eleverna hoppa jämfota det dubbla antalet gånger. Här är det en fördel med en stor tärning som eleverna lätt kan se. Alternativt kan de arbeta i par med en liten tärning. Variation: Eleverna ska ta sig från en sida till en annan. Läraren säger vilken sorts steg eleverna ska ta: myrsteg, elefantkliv, grodhopp etc. och slår sedan tärningen och säger siffran. Eleverna säger hur mycket som är dubbelt så många och tar rätt antal steg.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 2

Diagnos 2

Diagnos 2 3

1

3 =4 1 +:

4 3+1=:

5 1+4=:

:+

3 2+1=:

4 4+0=:

1 =4 3 +:

3

2

3

4

2 =5

1

2

Hur många?

8

7

8

4

8

5 2+3=:

3 =4 1 +:

4 3+1=:

5 1+4=:

:+

3 2+1=:

4 4+0=:

1 =4 3 +:

3

6

6

664020_inlaga.indb 42

3

2012-10-11 11.48

Diagnos kapitel 2 Uppgift 1 Mål: addition i talområdet 0 till 5.

Här visar eleven om hon/han kan skriva färdigt additioner där dels summan, dels en term saknas. Repetition och utmaning hittar du på sid. 44-46 i elevboken. Uppgift 2 Mål: talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna

antal. Övningen visar både om eleven kan räkna det korrekta antalet och om hon/han kan skriva siffran korrekt. Repetition och utmaning hittar du på sid. 47-48. Uppgift 3 och 4 Mål: begreppet dubbelt så många.

I uppgift 3 har eleven en bild att utgå ifrån. Uppgiften är att räkna och skriva hur många frukter det finns på bilden och sedan rita dubbelt så många frukter i högerspalten, samt skriva siffran. I uppgift 4 väljer eleven själv hur många

4 Begreppet dubbelt.

664020_inlaga.indb 43

43

2012-10-11 11.48

(och vilken) frukt hon/han ritar. Denna öppna uppgift ger dig ytterligare diagnos på elevens förståelse. Repetition och utmaning hittar du på s. 49.

Så här används diagnosen På sid. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning. TÄNK PÅ

Tänk på att försöka se hur eleverna löser uppgiften. Har eleven stora svårigheter att lösa en uppgift betyder det att det behövs en förberedande genomgång innan hon/han kan arbeta med repetitionsuppgifterna. Om en uppgift kräver lång tid och mycket arbete men får en korrekt lösning kan repetitionsdelen ändå vara det bästa sättet att gå vidare. För de elever som med lätthet klarar en deluppgift är utmaningen nästa steg.

31

42

1

2

4

1

2

4

8

3

6

2 =5

8

6 4

7

Addition i talområdet 0 till 5. 2 Talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal.

3

Rita dubbelt så många. Skriv antalet.

7

Rita dubbelt så många. Skriv antalet.

Hur många?

6 Rita frukter.

Hur många?

Skriv färdigt additionen.

5 4+1=:

2

4

1

Rita dubbelt så många. Skriv antalet. 1

5 2+3=:

6

42

Hur många?

Skriv färdigt additionen.

5 4+1=:

2

Prima matematik 1A • Kap 2

8

Rita frukter.

Rita dubbelt så många. Skriv antalet.

7

Addition i talområdet 0 till 5. 2 Talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal.

664020_inlaga.indb 42

3

2012-10-11 11.48

Diagnos kapitel 2 Uppgift 1 Mål: addition i talområdet 0 till 5.

Här visar eleven om hon/han kan skriva färdigt additioner där dels summan, dels en term saknas. Repetition och utmaning hittar du på sid. 44-46 i elevboken. Uppgift 2 Mål: talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna

antal. Övningen visar både om eleven kan räkna det korrekta antalet och om hon/han kan skriva siffran korrekt. Repetition och utmaning hittar du på sid. 47-48. Uppgift 3 och 4 Mål: begreppet dubbelt så många.

I uppgift 3 har eleven en bild att utgå ifrån. Uppgiften är att räkna och skriva hur många frukter det finns på bilden och sedan rita dubbelt så många frukter i högerspalten, samt skriva siffran. I uppgift 4 väljer eleven själv hur många

4 Begreppet dubbelt.

664020_inlaga.indb 43

43

2012-10-11 11.48

(och vilken) frukt hon/han ritar. Denna öppna uppgift ger dig ytterligare diagnos på elevens förståelse. Repetition och utmaning hittar du på s. 49.

Så här används diagnosen På sid. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning. TÄNK PÅ

Tänk på att försöka se hur eleverna löser uppgiften. Har eleven stora svårigheter att lösa en uppgift betyder det att det behövs en förberedande genomgång innan hon/han kan arbeta med repetitionsuppgifterna. Om en uppgift kräver lång tid och mycket arbete men får en korrekt lösning kan repetitionsdelen ändå vara det bästa sättet att gå vidare. För de elever som med lätthet klarar en deluppgift är utmaningen nästa steg.

31


A9R75E0.tmp

Kap 2 • Prima matematik 1A

Kap 2 • Prima matematik 1A

RePeTITIon

Skriv färdigt additionen.

3

1

4

:+ := :

1

1

2

:+ := :

2

2

4

2

:+ := :

1

2

3

3

1

1

5

1

1

3

5

:+ :+ := :

44

2

5

:+ := :

uTMAnIng

Skriv färdigt additionen.

3

3

:+ := :

:+ := :

:+ :+ := :

1

Skriv färdigt additionen.

2

1

2

5

2

1

2

5

:+ :+ := :

Repetition och utmaning Mål: addition i talområdet 0 till 5.

Extra träning inför repetition Öva med konkret materiel, stenar eller liknande. Håll 2 stenar i den ena handen och 3 stenar i den andra. Prata om hur man kan skriva additionen och vad summan är lika med. Skriv hela additionen på tavlan eller papper. Upprepa övningen med andra termer tills eleven känner sig säker. Rita en tom tallinje på ett papper. Markera ett tal, till exempel talet tre. Skriv 3. Fråga hur mycket 3 + 1 är. Rita en båge som går från 3 och ett ”steg” åt höger. Skriv 4 där bågen landar. Resonera med eleven hur han eller hon vet att 3+1 = 4. Upprepa med andra additioner där ni adderar ett eller två. Visa på tallinjen. Låt eleven själv rita sin tankegång på en tom tallinje. Tänk på att rita en ny tallinje för varje ny addition. När man adderar två kan man antingen

32

RePeTITIon

4 2+2=:

1 =2 1+:

4 3+1=:

4 2+2=:

1 =2 1+:

3 1+2=:

2 =4 2+:

3 2+1=:

3 1+2=:

2 =4 2+:

2 1+1=:

5 3+2=:

0 =3 3+:

2 1+1=:

5 3+2=:

0 =3 3+:

5 4+1=:

5 2+3=:

5 4+1=:

5 2+3=:

1 1+0=:

4 1+3=:

1 1+0=:

4 1+3=:

2 2+0=:

3 3+0=:

2 2+0=:

3 3+0=:

3

1

4

:+ := :

1

1

2

:+ := :

uTMAnIng

2

2

4

2

:+ := :

1

2

1

3

:+ := :

3

3

:+ := :

2

5

:+ := :

uTMAnIng

Skriv färdigt additionen.

Skriv färdigt additionen.

uTMAnIng

5 3+1+1=:

1 =4 2+1+:

4=:+:

5 3+1+1=:

1 =4 2+1+:

4=:+:

4 3+0+1=:

1 =5 2+2+:

3=:+:

4 3+0+1=:

1 =5 2+2+:

3=:+:

5 1+2+2=:

2 =5 3+0+:

5=:+:

5 1+2+2=:

2 =5 3+0+:

5=:+:

5 3+2+0=:

1 =3 1+1+:

0=:+:

5 3+2+0=:

1 =3 1+1+:

0=:+:

4 2+1+1=:

2 =5 3+0+:

1=:+:

4 2+1+1=:

2 =5 3+0+:

1=:+:

5 2+0+3=:

1 =5 1+3+:

2=:+:

5 2+0+3=:

1 =5 1+3+:

2=:+:

3

664020_inlaga.indb 45

1

1

5

:+ :+ := :

1

1

3

5

:+ :+ := :

Addition i talområdet 0 till 5.

2012-10-11 11.48

Skriv färdigt additionen.

3 2+1=:

Addition i talområdet 0 till 5.

664020_inlaga.indb 44

RePeTITIon

Skriv färdigt additionen.

4 3+1=:

Skriv färdigt additionen.

:+ :+ := :

RePeTITIon

45

2012-10-11 11.48

tänka att man hoppar ett steg i taget, visa då detta genom att göra två mindre bågar, man kan också tänka i två-hopp. Om eleven förklarar att han eller hon tänker ett två-hopp direkt visas detta genom en längre båge som markerar två steg.

Repetition På s. 44 ska eleven utifrån illustrationen skriva additionen och räkna ut summan. På s. 45 kan eleven vara hjälpt av att använda plockisar.

Utmaning På s. 44 arbetar eleverna med tre termer. De skriver ner de tre termerna och räknar ut summan. På s. 45 fortsätter arbetet med tre termer, i den första spalten är det summan som ska räknas ut, i mittenspalten gäller det att identifiera den saknade termen och i högra spalten är endast summan utsatt.

44

2

1

2

5

:+ :+ := :

2

1

2

5

:+ :+ := :

Addition i talområdet 0 till 5.

664020_inlaga.indb 44

Addition i talområdet 0 till 5.

2012-10-11 11.48

Repetition och utmaning Mål: addition i talområdet 0 till 5.

Extra träning inför repetition Öva med konkret materiel, stenar eller liknande. Håll 2 stenar i den ena handen och 3 stenar i den andra. Prata om hur man kan skriva additionen och vad summan är lika med. Skriv hela additionen på tavlan eller papper. Upprepa övningen med andra termer tills eleven känner sig säker. Rita en tom tallinje på ett papper. Markera ett tal, till exempel talet tre. Skriv 3. Fråga hur mycket 3 + 1 är. Rita en båge som går från 3 och ett ”steg” åt höger. Skriv 4 där bågen landar. Resonera med eleven hur han eller hon vet att 3+1 = 4. Upprepa med andra additioner där ni adderar ett eller två. Visa på tallinjen. Låt eleven själv rita sin tankegång på en tom tallinje. Tänk på att rita en ny tallinje för varje ny addition. När man adderar två kan man antingen

32

664020_inlaga.indb 45

45

2012-10-11 11.48

tänka att man hoppar ett steg i taget, visa då detta genom att göra två mindre bågar, man kan också tänka i två-hopp. Om eleven förklarar att han eller hon tänker ett två-hopp direkt visas detta genom en längre båge som markerar två steg.

Repetition På s. 44 ska eleven utifrån illustrationen skriva additionen och räkna ut summan. På s. 45 kan eleven vara hjälpt av att använda plockisar.

Utmaning På s. 44 arbetar eleverna med tre termer. De skriver ner de tre termerna och räknar ut summan. På s. 45 fortsätter arbetet med tre termer, i den första spalten är det summan som ska räknas ut, i mittenspalten gäller det att identifiera den saknade termen och i högra spalten är endast summan utsatt.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 2

RePeTITIon

Rita och skriv färdigt additionen.

1 =4 3 +:

2 =3 1 +:

3 =5 2 +:

:+ := 4

uTMAnIng

Vad ska det stå istället för X?

46

4+X=5

2+X=3

X+1=3

1 X=:

1 X=:

2 X=:

3+X=4

1+X=3

X+2=4

1 X=:

2 X=:

2 X=:

7

+

+

uTMAnIng

+

7 =:

+

+

6 =:

+

+

8 =:

+

+

7 =:

+

+

7 =:

Talen 6, 7 och 8, räkna antal. Addition.

2012-10-11 11.48

664020_inlaga.indb 47

1 =4 3 +:

2 =3 1 +:

3 =5 2 +:

:+ := 4

47

2012-10-11 11.48

46

4+X=5

2+X=3

X+1=3

1 X=:

1 X=:

2 X=:

3+X=4

1+X=3

X+2=4

1 X=:

2 X=:

2 X=:

6

7

8 uTMAnIng

Skriv summan.

+

+

6 =:

+

+

7 =:

+

+

6 =:

+

+

8 =:

+

+

7 =:

+

+

7 =:

Addition i talområdet 0 till 5.

664020_inlaga.indb 46

RePeTITIon

Rita och måla frukter.

uTMAnIng

Vad ska det stå istället för X?

6 =:

+

RePeTITIon

Rita och skriv färdigt additionen.

8

Skriv summan.

Addition i talområdet 0 till 5.

664020_inlaga.indb 46

RePeTITIon

Rita och måla frukter.

6

Prima matematik 1A • Kap 2

Talen 6, 7 och 8, räkna antal. Addition.

2012-10-11 11.48

664020_inlaga.indb 47

47

2012-10-11 11.48

Repetition och utmaning

Utmaning

Repetition och utmaning

Utmaning

Mål s. 46: addition i talområdet 0 till 5.

Ekvationerna har samma form som de öppna utsagor som eleverna redan arbetat mycket med. Jämför: 4+__=5 med 4+X=5. Eleverna brukar dock tycka att det är mer spännande att räkna med X.

Mål s. 46: addition i talområdet 0 till 5.

Ekvationerna har samma form som de öppna utsagor som eleverna redan arbetat mycket med. Jämför: 4+__=5 med 4+X=5. Eleverna brukar dock tycka att det är mer spännande att räkna med X.

Extra träning inför repetition Använd plockisar, t.ex. stenar. Visa tre stenar för eleverna och säg: Jag har tre men det ska vara fyra. Rita och skriv sedan additionen 3 + __ = 4 Fråga eleverna: Hur många saknas? Rita och skriv sedan färdigt additionen: 3 + 1 = 4 Gör fler additioner tillsammans och låt sedan barnen prova att göra egna övningar.

Repetition Visa uppgiftens struktur, t.ex.: Det finns tre färdig­ritade äpplen. Den första termen: 3 Hur många ska det vara? Summan: 4 Rita så att det blir fyra äpplen i rutan. Hur många nya äpplen ritade du? Den andra termen: 1 Skriv färdigt additionen. 3 + 1 = 4

Mål s 47: talen 6, 7 och 8, räkna antal. Addition.

Extra träning inför repetition Använd plockisar och låt eleven räkna upp sex, sju respektive åtta föremål.

Extra träning inför repetition Använd plockisar, t.ex. stenar. Visa tre stenar för eleverna och säg: Jag har tre men det ska vara fyra. Rita och skriv sedan additionen 3 + __ = 4 Fråga eleverna: Hur många saknas? Rita och skriv sedan färdigt additionen: 3 + 1 = 4 Gör fler additioner tillsammans och låt sedan barnen prova att göra egna övningar.

Repetition

Repetition Måla lika många frukter som siffran visar.

Utmaning Här ska eleven räkna samman summan av tre tärningsslag. Fortsätt gärna övningen genom att låta eleverna räkna samman 3 verkliga tärnings­ slag (summan kan dock då bli avsevärt högre).

33

Visa uppgiftens struktur, t.ex.: Det finns tre färdig­ritade äpplen. Den första termen: 3 Hur många ska det vara? Summan: 4 Rita så att det blir fyra äpplen i rutan. Hur många nya äpplen ritade du? Den andra termen: 1 Skriv färdigt additionen. 3 + 1 = 4

Mål s 47: talen 6, 7 och 8, räkna antal. Addition.

Extra träning inför repetition Använd plockisar och låt eleven räkna upp sex, sju respektive åtta föremål.

Repetition Måla lika många frukter som siffran visar.

Utmaning Här ska eleven räkna samman summan av tre tärningsslag. Fortsätt gärna övningen genom att låta eleverna räkna samman 3 verkliga tärnings­ slag (summan kan dock då bli avsevärt högre).

33


A9R75E0.tmp

Kap 2 • Prima matematik 1A

Måla 6 prickar på varje fjäril. Skriv additionen. Alla ska vara olika.

5 +: 1 6=:

6 = :+ :

RePeTITIon

6 = :+ :

6 = :+ :

6 = :+ :

6 = :+ :

2 =7 +:

6 = :+ : utmaning

Dra streck från bananen till apan som visar dubbelt så mycket.

3 =7 +:

2 =8 +:

2 =6 +:

6 =8 +:

1 =7 +:

5 =6 +:

4 =8 +:

4 =6 +:

4 =7 +:

3 =6 +:

6 =7 +:

3 =8 +:

1 =6 +:

1

8 3

10

2 5

2

49

2012-10-11 11.48

Addition.

Extra träning inför repetition Rita fjärilar på tavlan. Ta fram sex tavelmagneter och låt eleverna bestämma hur dessa ”prickar” kan fördela sig på vingarna. Rita sedan av deras förslag och gå vidare till nästa fjäril. Hur många olika sätt kan de komma på? Hjälp eleverna att teckna additionen till varje fjäril. Fjärilen har sex prickar, fyra på ena sidan och två på den andra. På mattespråket skriver man så här: 6=4+2

Repetition

bestämda summan. Låt eleverna efter arbetet i boken, få fortsätta med praktiska tärnings­ övningar: Slå tärningen och säg talets 6-kamrat. Efter ett antal sådana omgångar byter man och säger talets 7-kamrater respektive 8-kamrater. Mål s. 49: begreppet dubbelt så många.

Extra träning inför repetition Gör konkreta övningar tillsammans med eleverna. Använd gärna elevernas namn och låt dem efter varje uppgift hämta rätt antal plockisar. Milton har tre kakor. Polly har dubbelt så många. Hur många har Polly?

Repetition

Utmaning

Eleven drar streck till skylten med talet som visar dubbelt så mycket. Även här kan eleven fortsätta träna dubbelt med hjälp av tärningar.

34

6 = :+ : uTMAnIng

2 =7 +:

48

Repetitionen bygger på samma princip som extraträningen ovan.

Utmaning

utmaning

Dra streck från bananen till apan som visar dubbelt så mycket.

6

5 =8 +:

3 =7 +:

2 =8 +:

2 =6 +:

6 =8 +:

1 =7 +:

5 =6 +:

4 =8 +:

4 =6 +:

4 =7 +:

3 =6 +:

6 =7 +:

3 =8 +:

4 1

8 3

10

Dela upp talet 6. Addition.

664020_inlaga.indb 48

Förtydliga att alla fjärilar ska ha sex prickar på vingarna tillsammans, därför står summan 6 redan utskriven. Elevens uppgift är att placera ut de sex prickarna och sedan skriva additionen.

I boken övar eleverna med hjälp av en vanlig sexsidig tärning. Det gäller för dem att avgöra hur mycket som saknas för att de ska nå till den

6 = :+ :

4

Begreppet dubbelt.

Mål s. 48: talen 6, 7 och 8, räkna antal.

6 = :+ :

Repetition

Måla dubbelt så många rutor i talblocket bredvid.

4

Dela upp talet 6. Addition.

Repetition och utmaning

RePeTITIon

6 = :+ :

Skriv talen som fattas.

6

5 =8 +:

664020_inlaga.indb 48

Måla 6 prickar på varje fjäril. Skriv additionen. Alla ska vara olika.

5 +: 1 6=:

4

48

Repetition

Måla dubbelt så många rutor i talblocket bredvid.

uTMAnIng

Skriv talen som fattas.

1 =6 +:

Kap 2 • Prima matematik 1A

2 5

2

Begreppet dubbelt.

49

2012-10-11 11.48

Repetition och utmaning Mål s. 48: talen 6, 7 och 8, räkna antal.

Addition.

Extra träning inför repetition Rita fjärilar på tavlan. Ta fram sex tavelmagneter och låt eleverna bestämma hur dessa ”prickar” kan fördela sig på vingarna. Rita sedan av deras förslag och gå vidare till nästa fjäril. Hur många olika sätt kan de komma på? Hjälp eleverna att teckna additionen till varje fjäril. Fjärilen har sex prickar, fyra på ena sidan och två på den andra. På mattespråket skriver man så här: 6=4+2

Repetition

bestämda summan. Låt eleverna efter arbetet i boken, få fortsätta med praktiska tärnings­ övningar: Slå tärningen och säg talets 6-kamrat. Efter ett antal sådana omgångar byter man och säger talets 7-kamrater respektive 8-kamrater. Mål s. 49: begreppet dubbelt så många.

Extra träning inför repetition Gör konkreta övningar tillsammans med eleverna. Använd gärna elevernas namn och låt dem efter varje uppgift hämta rätt antal plockisar. Milton har tre kakor. Polly har dubbelt så många. Hur många har Polly?

Förtydliga att alla fjärilar ska ha sex prickar på vingarna tillsammans, därför står summan 6 redan utskriven. Elevens uppgift är att placera ut de sex prickarna och sedan skriva additionen.

Repetition

Utmaning

Eleven drar streck till skylten med talet som visar dubbelt så mycket. Även här kan eleven fortsätta träna dubbelt med hjälp av tärningar.

I boken övar eleverna med hjälp av en vanlig sexsidig tärning. Det gäller för dem att avgöra hur mycket som saknas för att de ska nå till den 34

Repetitionen bygger på samma princip som extraträningen ovan.

Utmaning


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 3

1 3

Polly på handbollscup

1 3

MÅL

50

664020_inlaga.indb 50

2012-10-11 11.49

Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • om talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal • använda tecknen större än > och mindre än < • subtraktion (minus), ta bort och jämföra, i talområdet 0 till 5.

Samtalsunderlag

1) Vilken är ställningen i matchen? 4-1. 2) Vilket av dessa tal är störst? 4. 3) Hur många mål skiljer det mellan lagen? 3. 4) Hur mycket kostar en bulle i kiosken? 6 kr.

664020_inlaga.indb 51

Polly på handbollscup

MÅL

I det här kapitlet lär du dig

I det här kapitlet lär du dig

• om talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal

• om talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal

• använda tecknen större än > och mindre än <

• använda tecknen större än > och mindre än <

• subtraktion (minus), ta bort och jämföra, i talområdet 0 till 5.

• subtraktion (minus), ta bort och jämföra, i talområdet 0 till 5. 51

Samtalsunderlag kapitel 3

Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp.

Prima matematik 1A • Kap 3

2012-10-11 11.49

5) Hur mycket kostar en kaka? 2 kr. 6) Hur mycket dyrare är bullen än kakan? 4 kr. 7) Vad är dyrast i kiosken? Korv med bröd, 8 kr. 8) Vad är billigast? Klubba, 1 kr. 9) Vad kostar bananen? 3 kr. 10) Hur mycket billigare är klubban än bananen? 2 kr. 11) Vad är dyrast, en festis eller 2 bananer? En festis. 12) Vilket är det lägsta tröjnumret? Nr 1. 13) Vilken spelare har det högsta tröjnumret? Nr 11. 14) Hur många grönsvarta flaggor ser du? 5 st. 15) Hur många rödvita flaggor ser du? 7 st. 16) Hur många fler flaggor är rödvita än grönsvarta? 2 st. 17) Polly har 5 kr och köper ett äpple, hur mycket har hon sedan kvar? 2 kr. 18) Vad kan Polly köpa för de två kronorna? En kaka eller två klubbor.

35

50

664020_inlaga.indb 50

51

2012-10-11 11.49

Samtalsunderlag kapitel 3 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • om talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal • använda tecknen större än > och mindre än < • subtraktion (minus), ta bort och jämföra, i talområdet 0 till 5. Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Vilken är ställningen i matchen? 4-1. 2) Vilket av dessa tal är störst? 4. 3) Hur många mål skiljer det mellan lagen? 3. 4) Hur mycket kostar en bulle i kiosken? 6 kr.

664020_inlaga.indb 51

2012-10-11 11.49

5) Hur mycket kostar en kaka? 2 kr. 6) Hur mycket dyrare är bullen än kakan? 4 kr. 7) Vad är dyrast i kiosken? Korv med bröd, 8 kr. 8) Vad är billigast? Klubba, 1 kr. 9) Vad kostar bananen? 3 kr. 10) Hur mycket billigare är klubban än bananen? 2 kr. 11) Vad är dyrast, en festis eller 2 bananer? En festis. 12) Vilket är det lägsta tröjnumret? Nr 1. 13) Vilken spelare har det högsta tröjnumret? Nr 11. 14) Hur många grönsvarta flaggor ser du? 5 st. 15) Hur många rödvita flaggor ser du? 7 st. 16) Hur många fler flaggor är rödvita än grönsvarta? 2 st. 17) Polly har 5 kr och köper ett äpple, hur mycket har hon sedan kvar? 2 kr. 18) Vad kan Polly köpa för de två kronorna? En kaka eller två klubbor.

35


A9R75E0.tmp

Kap 3 • Prima matematik 1A

Mattelabbet 3

1

Hämta en liten näve pärlor i två olika färger.

2

Sortera pärlorna i två högar efter färg.

3

Jämför och se vilka pärlor du har flest av.

4

Rita hur dina pärlor ligger. Måla pärlorna.

5

Ringa in de pärlor du har flest av.

6

52

Laborativt arbete, jämföra antal.

664020_inlaga.indb 52

Kap 3 • Prima matematik 1A

Rita hur en kompis pärlor ligger.

Lösningsmodeller LÖSnIng

LÖSnIng

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.49

664020_inlaga.indb 53

53

2012-10-11 11.49

Mattelabbet Syfte Syftet är att kunna jämföra antal och att kunna ange vilken färg som det finns flest respektive minst antal av. Labbet är även en introduktion till subtraktion med tankeformen jämförelse.

Arbetsgång Blanda pärlor, i två färger, i samma korg. Be eleverna hämta en liten näve pärlor. Uppmana dem att sortera pärlorna efter färg och därefter jämföra vilka pärlor det finns flest respektive minst antal av. Eleverna ska sedan rita sin egen lösning och sedan jämföra sin lösning med en kompis lösning. Avsluta med gemensam diskussion.

Mattelabbet 3

För att jämföra antal, kan barnen utgå från olika strategier. En strategi är att lägga de olika pärlorna bredvid varandra och genom parbildning avgöra vilka det finns flest av. En annan strategi är att räkna ut hur många det finns av varje färg och att jämföra de två tal man får fram: Om Milton har åtta blå pärlor och sex gröna jämför han talen 8 och 6 och avgör utifrån själva talen att han har flest blå pärlor. Denna jämförelse är en inledning till subtraktion. En subtraktion kan lösas med flera tankemodeller, oftast har kanske subtraktion introducerats med tankemodellen ”ta bort” men här är det alltså tankemodellen ”jämförelse” som lyfts fram. I kapitlet kommer eleverna att möta bägge dessa tanke­former. TIPS!

Upprepa övningen många gånger. Visa eleven genom att lägga pärlorna bredvid varandra och med parbildning avgöra vilka det finns flest av. Vidareutveckla genom att räkna varje mängd för sig och sedan lägga dem bredvid varandra och jämföra. Fortsätt tills eleven räknar antalet och utifrån talen avgör vilka som är flest.

52

1

Hämta en liten näve pärlor i två olika färger.

2

Sortera pärlorna i två högar efter färg.

3

Jämför och se vilka pärlor du har flest av.

Rita hur dina pärlor ligger. Måla pärlorna. Ringa in de pärlor du har flest av.

LÖSnIng

6

Rita hur en kompis pärlor ligger.

LÖSnIng

Laborativt arbete, jämföra antal.

664020_inlaga.indb 52

Lösningsmodeller

4 5

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.49

664020_inlaga.indb 53

53

2012-10-11 11.49

Mattelabbet Syfte Syftet är att kunna jämföra antal och att kunna ange vilken färg som det finns flest respektive minst antal av. Labbet är även en introduktion till subtraktion med tankeformen jämförelse.

Arbetsgång Blanda pärlor, i två färger, i samma korg. Be eleverna hämta en liten näve pärlor. Uppmana dem att sortera pärlorna efter färg och därefter jämföra vilka pärlor det finns flest respektive minst antal av. Eleverna ska sedan rita sin egen lösning och sedan jämföra sin lösning med en kompis lösning. Avsluta med gemensam diskussion.

Samtalstips

Samtalstips

Var observant på vilken strategi eleven använder för att kunna jämföra antalet pärlor. Använd de jämförande orden flest och minst antal, samt begreppen fler och färre. Ställ frågor som: Vilka pärlor har du flest av? Vilka pärlor har du minst antal av? Hur vet du det? Vilka pärlor finns det fler av? Vilka pärlor finns det färre av? Du kan även använda begreppet färst istället för minst antal: få – färre – färst (SAOL 2012).

Var observant på vilken strategi eleven använder för att kunna jämföra antalet pärlor. Använd de jämförande orden flest och minst antal, samt begreppen fler och färre. Ställ frågor som: Vilka pärlor har du flest av? Vilka pärlor har du minst antal av? Hur vet du det? Vilka pärlor finns det fler av? Vilka pärlor finns det färre av? Du kan även använda begreppet färst istället för minst antal: få – färre – färst (SAOL 2012).

36

36

För att jämföra antal, kan barnen utgå från olika strategier. En strategi är att lägga de olika pärlorna bredvid varandra och genom parbildning avgöra vilka det finns flest av. En annan strategi är att räkna ut hur många det finns av varje färg och att jämföra de två tal man får fram: Om Milton har åtta blå pärlor och sex gröna jämför han talen 8 och 6 och avgör utifrån själva talen att han har flest blå pärlor. Denna jämförelse är en inledning till subtraktion. En subtraktion kan lösas med flera tankemodeller, oftast har kanske subtraktion introducerats med tankemodellen ”ta bort” men här är det alltså tankemodellen ”jämförelse” som lyfts fram. I kapitlet kommer eleverna att möta bägge dessa tanke­former. TIPS!

Upprepa övningen många gånger. Visa eleven genom att lägga pärlorna bredvid varandra och med parbildning avgöra vilka det finns flest av. Vidareutveckla genom att räkna varje mängd för sig och sedan lägga dem bredvid varandra och jämföra. Fortsätt tills eleven räknar antalet och utifrån talen avgör vilka som är flest.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 3

MÅL

Prima matematik 1A • Kap 3

Dela upp talet 9.

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal.

MÅL

Dela upp talet 9.

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal.

Rita 9 saker.

Rita 9 saker.

nio

6

3

6

1

8

6

3

3

6

1

8

:+:

:+:

:+:

9 +: 0 :

:+:

:+:

:+:

8 +: 1 :

5 +: 4 :

2 +: 7 :

0 +: 9 :

8 +: 1 :

5 +: 4 :

2 +: 7 :

0 +: 9 :

7

2

4

:+:

9

3

9 +: 0 :

nio

5

:+:

Hur mycket kostar det?

1 kr

3 kr

1 krona

3 kronor

7

9

9

2

4

:+:

5

:+:

Hur mycket kostar det?

1 kr

3 kr

1 krona

3 kronor

9 8 kr

Rita rätt antal.

6 kr

8

1

9

: kr + : kr = : kr

6

3

3 kr

1 kr

9

9

8

: kr + : kr = : kr

1

9

: kr + : kr = : kr

9

6

3

9

: kr + : kr = : kr

9 7 kr

9

7

2 kr

2

9

: kr + : kr = : kr

5 kr

5

4 kr

4

7 kr

9

9

2012-10-11 11.49

664020_inlaga.indb 55

7

: kr + : kr = : kr

2 kr

2

9

: kr + : kr = : kr

55

54

664020_inlaga.indb 54

6 kr

3 kr

1 kr

9

8 kr

Rita rätt antal.

2012-10-11 11.50

5 kr

5

4 kr

4

9

: kr + : kr = : kr

55

54

664020_inlaga.indb 54

2012-10-11 11.49

664020_inlaga.indb 55

2012-10-11 11.50

Mål

Repetition

Mål

Repetition

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal.

Om något barn har problem med siffer­ skrivningen är det bättre att ställa lagom krav och öva i lagom mängd, så att uppgiften fortfarande blir lustfylld. Att få skriva på tavlan upplevs ofta mycket mer lustfyllt än att skriva i boken, och tänk på att fler korta övningstillfällen oftast ger bättre effekt än ett långt.

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal.

Om något barn har problem med siffer­ skrivningen är det bättre att ställa lagom krav och öva i lagom mängd, så att uppgiften fortfarande blir lustfylld. Att få skriva på tavlan upplevs ofta mycket mer lustfyllt än att skriva i boken, och tänk på att fler korta övningstillfällen oftast ger bättre effekt än ett långt.

Arbetsgång Siffran 9

Låt eleverna spåra siffran. Använd sand, white­ board, krita eller liknande. För att siffran inte ska luta åt fel håll är det viktigt att de börjar skriva den i det övre högra hörnet, så som pricken visar. Arbeta gärna vidare med talet 9 i talboken (kopierings­underlag 1 till 6). Taluppdelning

Använd vid behov konkret material. TÄNK PÅ

Tänk på att lära eleverna att rita enkla men tydliga bilder. En av de uttrycksformer som eleverna använder sig av i matematiken är bilder. Det är dock viktigt att de reflekterar över vad det är som är viktigt i bilderna. I detta fall handlar det om att rita ett antal bollar, det räcker då med att rita cirklar, mönstret på bollarna är här inte intressant.

På uppslaget kommer arbetet med pengar in. Att använda mynt (kopieringsunderlag 14) vid räknandet är en bra hjälp för många elever. Lek gärna affär i klassrummet, rita varor, skriv pris på dem och låt eleverna handla. För att ge bra träning är det klokt att begränsa priserna till ett lägre talområde.

Utmaning Även för elever som behöver en utmaning är det en bra övning att leka affär. Till dessa elever kan du som lärare, välja högre priser, alternativt att de handlar fler varor. Genom att fråga hur mycket de ska ha tillbaka på en bestämd summa utmanas de ytterligare. 37

Arbetsgång Siffran 9

Låt eleverna spåra siffran. Använd sand, white­ board, krita eller liknande. För att siffran inte ska luta åt fel håll är det viktigt att de börjar skriva den i det övre högra hörnet, så som pricken visar. Arbeta gärna vidare med talet 9 i talboken (kopierings­underlag 1 till 6). Taluppdelning

Använd vid behov konkret material. TÄNK PÅ

Tänk på att lära eleverna att rita enkla men tydliga bilder. En av de uttrycksformer som eleverna använder sig av i matematiken är bilder. Det är dock viktigt att de reflekterar över vad det är som är viktigt i bilderna. I detta fall handlar det om att rita ett antal bollar, det räcker då med att rita cirklar, mönstret på bollarna är här inte intressant.

På uppslaget kommer arbetet med pengar in. Att använda mynt (kopieringsunderlag 14) vid räknandet är en bra hjälp för många elever. Lek gärna affär i klassrummet, rita varor, skriv pris på dem och låt eleverna handla. För att ge bra träning är det klokt att begränsa priserna till ett lägre talområde.

Utmaning Även för elever som behöver en utmaning är det en bra övning att leka affär. Till dessa elever kan du som lärare, välja högre priser, alternativt att de handlar fler varor. Genom att fråga hur mycket de ska ha tillbaka på en bestämd summa utmanas de ytterligare. 37


A9R75E0.tmp

Kap 3 • Prima matematik 1A

Kap 3 • Prima matematik 1A

Rita 10 saker.

Rita 10 saker.

Dela upp talet 10.

tio

7

3

4

6

1

:+:

:+:

:+:

9 +: 1 :

6 +: 4 :

3 +: 7 :

0 + 10 : :

8

5

2

5

:+:

2

tio

9

10 + : 0 :

8

10

:+:

10

Peka på talen och säg talets tiokamrat.

Dela upp talet 10.

:+:

Sätt ett X i rutan om bilden visar 10.

7

3

4

:+:

3 +: 7 :

0 + 10 : :

8

5

2

5

:+:

2

8

10

:+:

10

Peka på talen och säg talets tiokamrat.

:+:

7

6

6 3

10

X

X

5

X

2

X 8

9

8 1

X 57

56

0

4

2

X

10

X

0

4

664020_inlaga.indb 56

9

:+:

6 +: 4 :

3

X

1

:+:

9 +: 1 :

Sätt ett X i rutan om bilden visar 10.

7 X

6

10 + : 0 :

2012-10-11 11.50

5

X

1

57

56

664020_inlaga.indb 56

9

2012-10-11 11.50

Arbetsgång

Repetition/Utmaning

Arbetsgång

Repetition/Utmaning

Talet 10

Att vara säker på taluppdelningen av talet 10 och därmed på tiokamraterna är till stor hjälp i matematiken framöver. Öva därför mycket på detta. Låt eleverna arbeta med plockisar. Ta fram tio pärlor. Låt eleverna blunda och lyssna hur många pärlor du släpper ner på bänken och genom det räkna ut hur många du har kvar i handen.

Talet 10

Att vara säker på taluppdelningen av talet 10 och därmed på tiokamraterna är till stor hjälp i matematiken framöver. Öva därför mycket på detta. Låt eleverna arbeta med plockisar. Ta fram tio pärlor. Låt eleverna blunda och lyssna hur många pärlor du släpper ner på bänken och genom det räkna ut hur många du har kvar i handen.

När vi nu kommer till talet 10 har eleverna redan övat på att skriva siffrorna 1 och 0. Här blir det nya momentet att förstå vikten av i vilken ordning siffrorna skrivs. Visa olika talbilder för talet 10, låt eleverna komma med förslag. De vanligaste bilderna av tio är: tiokrona, tio enkronor, tio fingrar och X (romersk tia). Diskutera vilka ni tycker är tydligast. Varför är de det? Arbeta gärna vidare med talet 10 i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6). Taluppdelning, tiokamrater

Uppdelning av talet 10 görs på samma sätt som med tidigare tal. Efter uppdelningen av talet 10 kommer en övning där man enbart genom att hoppa med fingret ska öva sig på talets tiokamrat. Introducera denna övning genom att skriva talen 0 till 10 huller om buller på tavlan. Peka på ett tal i taget och be eleverna samtidigt säga talets tiokamrat. Låt sedan eleverna göra samma sak enskilt eller i par, i boken. Öva många gånger. Utmana eleverna genom att byta håll på banan och hoppa mellan konerna i en annan ordning. 38

Du kan också dela upp tio pärlor i två burkar, visa innehållet i den ena för eleverna och be dem säga hur många som finns i den andra burken innan ni gemensamt tittar. Ni kan också öva genom att arbeta med talkamrats-asken (se sidan 17) eller genom att använda tiokamratskorten (kopieringsunderlag 15). Om ni har tiotärningar är det en bra övning att kasta tärningen och säga talets tiokamrat. Utomhus kan man sätta upp lappar med talen 0 till 10 och uppmana barnen att springa till sjuans tiokamrat och så vidare: matematik och rörelse på samma gång!

När vi nu kommer till talet 10 har eleverna redan övat på att skriva siffrorna 1 och 0. Här blir det nya momentet att förstå vikten av i vilken ordning siffrorna skrivs. Visa olika talbilder för talet 10, låt eleverna komma med förslag. De vanligaste bilderna av tio är: tiokrona, tio enkronor, tio fingrar och X (romersk tia). Diskutera vilka ni tycker är tydligast. Varför är de det? Arbeta gärna vidare med talet 10 i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6). Taluppdelning, tiokamrater

Uppdelning av talet 10 görs på samma sätt som med tidigare tal. Efter uppdelningen av talet 10 kommer en övning där man enbart genom att hoppa med fingret ska öva sig på talets tiokamrat. Introducera denna övning genom att skriva talen 0 till 10 huller om buller på tavlan. Peka på ett tal i taget och be eleverna samtidigt säga talets tiokamrat. Låt sedan eleverna göra samma sak enskilt eller i par, i boken. Öva många gånger. Utmana eleverna genom att byta håll på banan och hoppa mellan konerna i en annan ordning. 38

Du kan också dela upp tio pärlor i två burkar, visa innehållet i den ena för eleverna och be dem säga hur många som finns i den andra burken innan ni gemensamt tittar. Ni kan också öva genom att arbeta med talkamrats-asken (se sidan 17) eller genom att använda tiokamratskorten (kopieringsunderlag 15). Om ni har tiotärningar är det en bra övning att kasta tärningen och säga talets tiokamrat. Utomhus kan man sätta upp lappar med talen 0 till 10 och uppmana barnen att springa till sjuans tiokamrat och så vidare: matematik och rörelse på samma gång!


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 3

MÅL

Dra streck från talet till rätt skylt.

Använda tecknet större än > och mindre än <

3 4

1

4 är större än 1

1

Prima matematik 1A • Kap 3

2

5

MÅL

3

1

4

4

4

1 är mindre än 4

1

4 är större än 1

Skriv >, < eller =

=3

Dra streck från talet till rätt skylt.

Använda tecknet större än > och mindre än <

1

4

4

1 är mindre än 4

Skriv >, < eller =

<3

>3

1

2

5

=3

=

<3

>3

= Skriv så det stämmer.

3 : 3 4

1 2

5 4

3 5

2 = 2

3 = 3

4 2

1 = 1

2 5

5 1

2 4

2 1

:

4 : 5 :

:

4 : : :

:

:

5 : :

2 :

:=:

4

4 =: : :

1 : :

:

2012-10-11 11.51

664020_inlaga.indb 59

3 4

1 2

5 4

3 5

2 = 2

3 = 3

4 2

1 = 1

2 5

5 1

2 4

2 1

: :

59

58

664020_inlaga.indb 58

:

Skriv så det stämmer.

2012-10-11 11.51

:

:

5 :

4 =: :

:

4 :

:

:

:

:

4 :

:

:

2 :

1 :

:

5 :

:

:=:

:

:

59

58

664020_inlaga.indb 58

4

3 :

2012-10-11 11.51

664020_inlaga.indb 59

2012-10-11 11.51

Mål

Repetition

Mål

Repetition

Använda tecknen större än > och mindre än <.

Lägg upp två plockisar på den vänstra sidan av bänken/bordet och fyra på den högra sidan. Ge eleven två pinnar (eller stickor) och be eleven lägga dessa så att de bildar rätt tecken. När eleven är färdig, byter du plats på plockisarna så att det ligger fyra till vänster och två till höger, be därefter eleven ändra tecknet i mitten så att det stämmer.

Använda tecknen större än > och mindre än <.

Lägg upp två plockisar på den vänstra sidan av bänken/bordet och fyra på den högra sidan. Ge eleven två pinnar (eller stickor) och be eleven lägga dessa så att de bildar rätt tecken. När eleven är färdig, byter du plats på plockisarna så att det ligger fyra till vänster och två till höger, be därefter eleven ändra tecknet i mitten så att det stämmer.

Arbetsgång Börja med att repetera likhetstecknets betydelse. Visa sedan tecknen större än > och mindre än <. Likna tecknen vid en hungrig krokodil som vill äta så mycket som möjligt, den gapar alltid mot det största! Om det är lika mycket på båda sidor kan krokodilen inte bestämma sig, munnen blir då som ett likhetstecken. Övningarna går från det konkreta, att räkna och jämföra två mängder, till att jämföra två tal, till att slutligen själv skriva färdigt utsagorna. I Skriv färdigt-övningen ser du vilka elever som förstått innebörden av tecknen. Här finns många möjliga svar, lyft fram övningen och diskutera den gemensamt. Ni kan även spela Krokodilspelet. I kopieringsunderlag 17 finns en liten spelplan med regler, i kopieringsunderlag 18 finns en större spelplan.

Denna övning är mycket lämplig att göra utomhus. Be klassen samla en gemensam hög kottar eller stenar. Varje elev ska dessutom hämtar två pinnar till sig själv. Lägg ut två små högar med kottar framför varje elev och be dem lägga sina pinnar så att de bildar rätt tecken (>, < eller =). Låt alla elever visa varandra och säga högt vad det står på mattespråket, t.ex. 4 > 3, fyra är större än tre.

Utmaning För att utmana eleverna kan man ge dem uppgifter av typen 4+1, 2+2 och be dem lägga ut rätt tecken emellan. 39

Arbetsgång Börja med att repetera likhetstecknets betydelse. Visa sedan tecknen större än > och mindre än <. Likna tecknen vid en hungrig krokodil som vill äta så mycket som möjligt, den gapar alltid mot det största! Om det är lika mycket på båda sidor kan krokodilen inte bestämma sig, munnen blir då som ett likhetstecken. Övningarna går från det konkreta, att räkna och jämföra två mängder, till att jämföra två tal, till att slutligen själv skriva färdigt utsagorna. I Skriv färdigt-övningen ser du vilka elever som förstått innebörden av tecknen. Här finns många möjliga svar, lyft fram övningen och diskutera den gemensamt. Ni kan även spela Krokodilspelet. I kopieringsunderlag 17 finns en liten spelplan med regler, i kopieringsunderlag 18 finns en större spelplan.

Denna övning är mycket lämplig att göra utomhus. Be klassen samla en gemensam hög kottar eller stenar. Varje elev ska dessutom hämtar två pinnar till sig själv. Lägg ut två små högar med kottar framför varje elev och be dem lägga sina pinnar så att de bildar rätt tecken (>, < eller =). Låt alla elever visa varandra och säga högt vad det står på mattespråket, t.ex. 4 > 3, fyra är större än tre.

Utmaning För att utmana eleverna kan man ge dem uppgifter av typen 4+1, 2+2 och be dem lägga ut rätt tecken emellan. 39


A9R75E0.tmp

Kap 3 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 3 • Prima matematik 1A

Subtraktion (minus), ta bort och jämföra, i talområdet 0 till 5.

Ta bort. Hur många spelare är det kvar?

MÅL

SUBTRAKTION, TA BORT

Subtraktion (minus), ta bort och jämföra, i talområdet 0 till 5.

SUBTRAKTION, TA BORT

Vi använder subtraktion (minus) när vi tar bort och räknar ut hur mycket som blir kvar.

Vi använder subtraktion (minus) när vi tar bort och räknar ut hur mycket som blir kvar.

4

5 -: 1 =: :

Polly har 5 kolor.

Polly har 5 kolor.

Polly ger Milton 3 kolor.

Polly ger Milton 3 kolor.

1

3

4 -:=: :

Hur många har Polly kvar?

3

4

2

2

3

1

2

5-3=2 term

differens (skillnad)

minustecken

4

2

term

differens (skillnad)

minustecken

2

:-:=:

Ta bort. Hur många kolor har Polly kvar?

:-:=:

Ta bort. Hur många kolor har Polly kvar?

3

2 3-1=:

1

2

2 3-1=:

:-:=:

61

60

664020_inlaga.indb 61

:-:=:

61

60

2012-10-11 11.51

664020_inlaga.indb 61

Mål

Arbetsgång

Mål

Arbetsgång

Subtraktion (minus), ta bort och jämföra i talområdet 0 till 5.

Subtraktion, ta bort

Subtraktion (minus), ta bort och jämföra i talområdet 0 till 5.

Subtraktion, ta bort

TÄNK PÅ

Tänk på att det finns flera olika subtraktionstankar.

Ge konkreta exempel. Inled med exemplet på sidan 60. Visa subtraktionen både konkret och hur man skriver den på mattespråket. Ge flera exempel. När du skriver subtraktionen, introducera och använd begreppet differens (skillnad). TÄNK PÅ

Tankeformer i subtraktion

Det finns tre olika subtraktionstankar som barn brukar ha. Den första tankeformen kallar vi ”ta bort”: Polly har fem kolor och ger tre till Milton. Hur många har hon/han kvar? Den andra tanke­ formen kallar vi ”jämföra”: Polly har fem kolor och Milton har tre kolor. Hur många fler kolor har Polly? Den tredje tankeformen kallar vi ”lägga till”: Denna tankeform är egentligen en öppen additionsutsaga: Polly har tre kolor och behöver fem kolor. Hur många saknas? Denna tankeform arbetar vi dock inte med i detta kapitel. Kopieringsunderlag 12 är ett faktablad om subtraktion med de olika termer som hör samman med detta räknesätt. Förstora, kopiera och sätt gärna upp i klassrummet. 40

1

4 -:=: :

På mattespråk skriver vi

5-3=2 term

4

5 -: 1 =: :

Hur många har Polly kvar?

På mattespråk skriver vi

term

Ta bort. Hur många spelare är det kvar?

Berätta för eleverna att de vid subtraktion där man ”tar bort” något, alltid först skriver hur mycket de har från början och därefter hur mycket de tar bort.

Repetition Gör subtraktionerna konkret. Lägg upp fem glaspärlor och ta bort två. Hur mycket får du kvar? Skriv talet: 5-2=3. Fortsätt att öva med konkret materiel tills eleven känner sig säker.

Utmaning Låt eleven arbeta med tiotal istället för ental. Använd gärna tiokronor och teckna talen.

TÄNK PÅ

Tänk på att det finns flera olika subtraktionstankar.

Ge konkreta exempel. Inled med exemplet på sidan 60. Visa subtraktionen både konkret och hur man skriver den på mattespråket. Ge flera exempel. När du skriver subtraktionen, introducera och använd begreppet differens (skillnad). TÄNK PÅ

Tankeformer i subtraktion

Det finns tre olika subtraktionstankar som barn brukar ha. Den första tankeformen kallar vi ”ta bort”: Polly har fem kolor och ger tre till Milton. Hur många har hon/han kvar? Den andra tanke­ formen kallar vi ”jämföra”: Polly har fem kolor och Milton har tre kolor. Hur många fler kolor har Polly? Den tredje tankeformen kallar vi ”lägga till”: Denna tankeform är egentligen en öppen additionsutsaga: Polly har tre kolor och behöver fem kolor. Hur många saknas? Denna tankeform arbetar vi dock inte med i detta kapitel. Kopieringsunderlag 12 är ett faktablad om subtraktion med de olika termer som hör samman med detta räknesätt. Förstora, kopiera och sätt gärna upp i klassrummet. 40

2012-10-11 11.51

Berätta för eleverna att de vid subtraktion där man ”tar bort” något, alltid först skriver hur mycket de har från början och därefter hur mycket de tar bort.

Repetition Gör subtraktionerna konkret. Lägg upp fem glaspärlor och ta bort två. Hur mycket får du kvar? Skriv talet: 5-2=3. Fortsätt att öva med konkret materiel tills eleven känner sig säker.

Utmaning Låt eleven arbeta med tiotal istället för ental. Använd gärna tiokronor och teckna talen.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 3

Prima matematik 1A • Kap 3

Jämför. Hur många fler spelare har röda tröjor?

SUBTRAKTION, JÄMFÖRA

Jämför. Hur många fler spelare har röda tröjor?

SUBTRAKTION, JÄMFÖRA

Vi använder subtraktion (minus) när vi jämför och ser hur stor skillnaden är.

Vi använder subtraktion (minus) när vi jämför och ser hur stor skillnaden är.

2

1

3 -:=: :

Polly har 5 kolor. Milton har 3 kolor.

Milton har 3 kolor.

Hur många fler kolor har Polly?

Hur många fler kolor har Polly?

2

2

4 -:=: :

2

2

2

1

1

3

1

2

På mattespråk skriver vi

5-3=2 term

1

4 -:=: :

På mattespråk skriver vi

term

2

3 -:=: :

Polly har 5 kolor.

5-3=2 term

differens (skillnad)

minustecken

term

differens (skillnad)

minustecken

2

1

1

:-:=:

:-:=:

Jämför. Hur många fler kolor har Polly?

Jämför. Hur många fler kolor har Polly?

3

1 4-3=:

1

2

1 4-3=:

:-:=:

63

62

664020_inlaga.indb 63

Subtraktion, jämföra

Här presenteras den andra subtraktionstanke­ modellen, jämföra, mer ingående. Att tänka jämföra är särskilt användbart när de två termerna är relativt nära varandra. Pollys mamma är 38 år och Pollys pappa är 37 år. Hur mycket äldre är Pollys mamma än hennes pappa? Denna jämförelse klarar många elever av även om de skulle uppleva subtraktionen 38-37=1 som alldeles för svår! Exemplet ovan kan vara en bra hjälp för att förstå när jämförelse är en effektiv tankemodell. I detta avsnitt arbetar vi med jämförelser inom talområdet 0 till 5. TÄNK PÅ

Syftet med att presentera både tankeformen ta bort och jämföra är att ge eleverna verktyg för att kunna välja den effektivaste strategin beroende på de ingående talen. Tankemetoden jämföra är användbar när två termer i en uträkning ligger nära varandra.

:-:=:

63

62

2012-10-11 11.52

664020_inlaga.indb 63

2012-10-11 11.52

Arbetsgång

Subtraktion, jämföra

Arbetsgång

Presentera tankemodellen jämföra enligt fakta­ rutan på sidan 62. Ge flera konkreta exempel innan eleverna själva får arbeta vidare med exemplen i boken.

Här presenteras den andra subtraktionstanke­ modellen, jämföra, mer ingående. Att tänka jämföra är särskilt användbart när de två termerna är relativt nära varandra. Pollys mamma är 38 år och Pollys pappa är 37 år. Hur mycket äldre är Pollys mamma än hennes pappa? Denna jämförelse klarar många elever av även om de skulle uppleva subtraktionen 38-37=1 som alldeles för svår! Exemplet ovan kan vara en bra hjälp för att förstå när jämförelse är en effektiv tankemodell. I detta avsnitt arbetar vi med jämförelser inom talområdet 0 till 5.

Presentera tankemodellen jämföra enligt fakta­ rutan på sidan 62. Ge flera konkreta exempel innan eleverna själva får arbeta vidare med exemplen i boken.

Uppmärksamma eleverna på att de ska skriva de två talen (grupperna med flickor) som olika termer, när de ska skriva dessa subtraktioner med ”jämföra”.

Repetition Använd konkret material, gärna glaspärlor i två olika färger. Lägg upp de två talen som ska jämföras under varandra. Jämför och se hur stor skillnaden är. Hjälp eleverna att teckna talet som en subtraktion.

Utmaning Ge eleverna i uppgift att hitta på en räkne­ händelse som är en jämförelse. Låt dem rita och skriva ner händelsen.

41

TÄNK PÅ

Syftet med att presentera både tankeformen ta bort och jämföra är att ge eleverna verktyg för att kunna välja den effektivaste strategin beroende på de ingående talen. Tankemetoden jämföra är användbar när två termer i en uträkning ligger nära varandra.

Uppmärksamma eleverna på att de ska skriva de två talen (grupperna med flickor) som olika termer, när de ska skriva dessa subtraktioner med ”jämföra”.

Repetition Använd konkret material, gärna glaspärlor i två olika färger. Lägg upp de två talen som ska jämföras under varandra. Jämför och se hur stor skillnaden är. Hjälp eleverna att teckna talet som en subtraktion.

Utmaning Ge eleverna i uppgift att hitta på en räkne­ händelse som är en jämförelse. Låt dem rita och skriva ner händelsen.

41


A9R75E0.tmp

Kap 3 • Prima matematik 1A

Kap 3 • Prima matematik 1A

Räkna ut differensen.

1 5 -: 4 =: :

Räkna ut differensen.

Skriv färdigt subtraktionen.

3 -: 2 =: 1 :

4 -: 2 =: 2 :

Skriv färdigt subtraktionen.

4 5-1=:

3 =2 5-:

:-:=1

4 5-1=:

3 =2 5-:

:-:=1

2 5-3=:

1 =4 5-:

:-:=2

2 5-3=:

1 =4 5-:

:-:=2

3 5-2=:

2 =3 5-:

3 5-2=:

2 =3 5-:

:-:=4

1 5 -: 4 =: :

:-:=4

3 -: 2 =: 1 :

4 -: 2 =: 2 :

Måla bollarna i rätt färg.

2

1

1

:- := :

4

3

1

:- := :

5

3

Måla bollarna i rätt färg.

2

2

:- := :

1

1

:- := :

4

3

1

:- := :

5

3

2

:- := :

orange

Rita en räknehändelse till subtraktionen.

orange

Rita en räknehändelse till subtraktionen.

5-0

röd

röd

5-4

5-4

rosa

grön 4-1

4-0

gul

3-1

blå 1-0

3-2

0

2

3-0

3

4

3-1=2

5 65

64

664020_inlaga.indb 64

2012-10-11 11.52

664020_inlaga.indb 65

2012-10-11 11.52

0

4-2

2

gul

röd

3-0

2-0

blå

1

5-1

2-1 3-3

rosa

röd

grön

blå

2-2

grön 5-2

röd 1-0

2-0

3-1

blå

3-2 4-2

blå

1

gul

gul

röd

4-1

4-0

5-1

2-1 3-3

rosa

röd

grön

rosa

grön

2-2

5-2

röd

3-1=2

5-0

grön

blå

3

4

5 65

64

664020_inlaga.indb 64

2012-10-11 11.52

664020_inlaga.indb 65

2012-10-11 11.52

Arbetsgång

Repetition

Arbetsgång

Repetition

Eleverna får här i uppgift att jämföra två tärningar. Låt eleverna arbeta i par, slå varsin tärning och räkna ut differensen.

Till samtliga uppgifter på detta uppslag är det lämpligt att använda konkret material om eleven behöver det. På sikt är alltid målet att eleven ska kunna räkna talen utan konkret hjälp. Det gäller för dig som lärare att se när det är dags att få eleven att arbeta vidare utan konkret material så att eleven inte fastnar i användandet av plockisarna.

Eleverna får här i uppgift att jämföra två tärningar. Låt eleverna arbeta i par, slå varsin tärning och räkna ut differensen.

Till samtliga uppgifter på detta uppslag är det lämpligt att använda konkret material om eleven behöver det. På sikt är alltid målet att eleven ska kunna räkna talen utan konkret hjälp. Det gäller för dig som lärare att se när det är dags att få eleven att arbeta vidare utan konkret material så att eleven inte fastnar i användandet av plockisarna.

Räknehändelse

På s. 64 ska eleverna göra en egen räknehändelse till subtraktionen 3-1=2. Det vanligaste är att eleven ritar en subtraktion utifrån tanke­formen ”ta bort”: Ursprungstalet är tre, sedan ska en försvinna, ges bort eller liknande och kvar ska det finnas två. Men det är också möjligt att någon elev vill rita uppgiften som en ”jämförelse”: Det är en mängd som det finns tre av och en som det finns en av, vilken är skillnaden? Det kan t.ex. vara olika sorters kakor, av den ena sorten finns det tre kakor och av den andra sorten två kakor. Att rita en räknehändelse till subtraktion upplevs oftast som mer utmanade än att göra en additions­räknehändelse, förbered därför eleverna noga och låt dem sedan efteråt presentera sina idéer för varandra. Använd gärna arbetet med räknehändelser till att spela Matto, se lärarhandledningen sidan 27. 42

Utmaning Arbeta med att göra fler räknehändelser, gärna i ett högre talområde. Eleverna ritar och skriver räknehändelsen på mattespråket. Låt gärna eleven skriva ner en berättelse runt räknehändelsen. TÄNK PÅ

Uppmärksamma eleverna på vad en räknehändelse är för något. En bra grundregel är att det ska vara en händelse som antingen innehåller en uträkning av något eller som har en fråga som löses genom en uträkning. Jämför gärna med problemlösningsuppgifter som ofta är formulerade som en räknehändelse.

Räknehändelse

På s. 64 ska eleverna göra en egen räknehändelse till subtraktionen 3-1=2. Det vanligaste är att eleven ritar en subtraktion utifrån tanke­formen ”ta bort”: Ursprungstalet är tre, sedan ska en försvinna, ges bort eller liknande och kvar ska det finnas två. Men det är också möjligt att någon elev vill rita uppgiften som en ”jämförelse”: Det är en mängd som det finns tre av och en som det finns en av, vilken är skillnaden? Det kan t.ex. vara olika sorters kakor, av den ena sorten finns det tre kakor och av den andra sorten två kakor. Att rita en räknehändelse till subtraktion upplevs oftast som mer utmanade än att göra en additions­räknehändelse, förbered därför eleverna noga och låt dem sedan efteråt presentera sina idéer för varandra. Använd gärna arbetet med räknehändelser till att spela Matto, se lärarhandledningen sidan 27. 42

Utmaning Arbeta med att göra fler räknehändelser, gärna i ett högre talområde. Eleverna ritar och skriver räknehändelsen på mattespråket. Låt gärna eleven skriva ner en berättelse runt räknehändelsen. TÄNK PÅ

Uppmärksamma eleverna på vad en räknehändelse är för något. En bra grundregel är att det ska vara en händelse som antingen innehåller en uträkning av något eller som har en fråga som löses genom en uträkning. Jämför gärna med problemlösningsuppgifter som ofta är formulerade som en räknehändelse.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 3

Diagnos 3

Diagnos 3 Skriv så det stämmer.

3

Hur många?

1

10

9

9

10

4 :

:

:

:

:

=:

:

1 :

:

:

:

=:

10

3 = 3

3 4

2 = 2

2 5

4 2

1

3

664020_inlaga.indb 66

=:

:

1 :

:

:

:

=:

Räkna ut differensen.

4

4 5-1=:

3 4-1=:

1 3-2=:

1 2-1=:

2 3-1=:

3 5-2=:

1 2-1=:

1

1

2

1

3

2012-10-11 11.53

:

1 3-2=:

:- := :

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal. 2 Större än och mindre än.

:

3 5-2=:

:- := :

4 1

:

3 4-1=:

9

Räkna ut differensen.

2

:

2 3-1=:

4

Räkna ut differensen.

5

2

2

:- := :

5

10

Sätt ut rätt tecken. > < =

2

=

9

4 :

4 5-1=:

Sätt ut rätt tecken. > < =

2

Skriv så det stämmer.

3

Hur många?

1

Räkna ut differensen.

4

5

66

Prima matematik 1A • Kap 3

4

1

:- := :

5

3

2

:- := :

4

3

1

:- := :

Större än och mindre än. 4 Subtraktion, ta bort. 5 Subtraktion, jämföra.

664020_inlaga.indb 67

67

2012-10-11 11.53

66

4 1

3 = 3

3 4

2 = 2

2 5

4 2

1

2

1

1

:- := :

3

2

1

:- := :

:- := :

=

:- := :

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal. 2 Större än och mindre än.

664020_inlaga.indb 66

3

2012-10-11 11.53

4

2

2

:- := :

5

3

2

5

4

1

:- := :

4

3

1

Större än och mindre än. 4 Subtraktion, ta bort. 5 Subtraktion, jämföra.

664020_inlaga.indb 67

67

2012-10-11 11.53

Diagnos kapitel 3

Så här används diagnosen

Diagnos kapitel 3

Så här används diagnosen

Uppgift 1 Mål: talen 9 och 10, skriva siffror och räkna

På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

Uppgift 1 Mål: talen 9 och 10, skriva siffror och räkna

På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

antal. Denna uppgift testar om barnen kan räkna antal och skriva siffror. Repetition och utmaning finner du på s. 68 och 69. Uppgift 2 och 3 Mål: använda tecknen större än > och mindre än <.

I uppgift 2 får eleverna sätta ut rätt tecken mellan tärningarna respektive siffrorna. Observera att även likhetstecknet finns med i övningarna. I uppgift 3 är tecknen utsatta och eleverna ska sätta ut tal så att uppgiften blir korrekt. I dessa öppna utsagor finns givetvis många svars­ alternativ. Repetition och utmaning finns på s. 70.

TÄNK PÅ

Tänk på att du förutom att använda de tips som ges i lärarhandledningen i direkt anknytning till repetitions- och utmaningssidorna även kan använda de repetitionsoch utmaningsförslag som finns i grund­ kapitlet.

antal. Denna uppgift testar om barnen kan räkna antal och skriva siffror. Repetition och utmaning finner du på s. 68 och 69. Uppgift 2 och 3 Mål: använda tecknen större än > och mindre än <.

I uppgift 2 får eleverna sätta ut rätt tecken mellan tärningarna respektive siffrorna. Observera att även likhetstecknet finns med i övningarna. I uppgift 3 är tecknen utsatta och eleverna ska sätta ut tal så att uppgiften blir korrekt. I dessa öppna utsagor finns givetvis många svars­ alternativ. Repetition och utmaning finns på s. 70.

Uppgift 4 och 5 Mål: subtraktion (minus), ta bort och jämföra i

Uppgift 4 och 5 Mål: subtraktion (minus), ta bort och jämföra i

talområdet 1 till 5. Uppgifterna testar elevernas kunskaper i subtraktion, repetition och utmaning finns på s. 71 till 73.

talområdet 1 till 5. Uppgifterna testar elevernas kunskaper i subtraktion, repetition och utmaning finns på s. 71 till 73.

43

TÄNK PÅ

Tänk på att du förutom att använda de tips som ges i lärarhandledningen i direkt anknytning till repetitions- och utmaningssidorna även kan använda de repetitionsoch utmaningsförslag som finns i grund­ kapitlet.

43


A9R75E0.tmp

Kap 3 • Prima matematik 1A

Kap 3 • Prima matematik 1A

RePeTITIon

Hur många?

RePeTITIon

Fyll i det som saknas.

RePeTITIon

Hur många?

6

9

10

10

10

uTMAnIng

2

6

4

8

: kr + : kr = : kr 7 kr

7

3

10

: kr + : kr = : kr

8

1

1

6 kr

1 kr

3 kr

10

68

9

9 10

6

2

8

3

5

8

3

7

7

1

6

5

9 2 8 1

1

5

7

9

9

6

1

9

3

5

7

4

2

1

3

5

2

6

8

4

8

6

4

9

2

4

1

2

9

7

3

8

2

8

9

7

4

5

7

4

3

1

5

6

4

1

8

3

6

5

3

6

7

9

2

1

3

6

2

9

5

8

4

7

I varje ruta ska det finnas en siffra av varje (1 till 9).

: kr + : kr + : kr = : kr

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal. Addition.

664020_inlaga.indb 68

uTMAnIng

664020_inlaga.indb 69

10

10

9 uTMAnIng

Hur mycket kostar det?

8 4 7 3 2 5 6 9 1

Fyll i de siffror som saknas.

8 kr

5 1 6 7 9 4 8 3 2

7 kr + : 2 kr = : 9 kr :

I varje rad ska det finnas en siffra av varje (1 till 9).

2 kr

9 3 2 6 8 1 4 7 5

2 8 9 5 7 6 3 1 4 7 5 4 2 3 6 1 8 4 9 3 1 6 2 5 4 1 7 8 9

2

6

4

8

: kr + : kr = : kr

1 3 9 6 8

7 kr

4 9 2 5 7

7

3

10

: kr + : kr = : kr

5 8 7 2 6

3 7 1 8 9 6 2 5 4 3

8

1

1

6 kr

1 kr

3 kr

10

69

2012-10-11 11.53

68

6

2

8

3

5

8

3

7

7

1

6

5

9 2 8 1

1

5

7

9

9

6

1

9

3

5

7

4

2

1

3

5

2

6

8

4

8

6

4

9

4

1

2

2

9

7

3

8

2

8

9

7

4

5

7

4

3

1

5

6

4

1

8

3

6

5

3

6

7

9

2

1

3

6

2

9

5

8

4

7

I varje ruta ska det finnas en siffra av varje (1 till 9).

: kr + : kr + : kr = : kr

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal.

2012-10-11 11.53

7

9

8

I varje rad ska det finnas en siffra av varje (1 till 9).

2 kr

10

8

Fyll i de siffror som saknas.

8 kr

7 kr + : 2 kr = : 9 kr :

9

10

9

Hur mycket kostar det?

6

7

9

RePeTITIon

Fyll i det som saknas.

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal. Addition.

664020_inlaga.indb 68

uTMAnIng

8 4 7 3 2 5 6 9 1 5 1 6 7 9 4 8 3 2 9 3 2 6 8 1 4 7 5 2 8 9 5 7 6 3 1 4

7 5 4 2 3 6 1 8 4 9 3 1 6 2 5 4 1 7 8 9

1 3 9 6 8 4 9 2 5 7 5 8 7 2 6

3 7 1 8 9 6 2 5 4 3

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal.

2012-10-11 11.53

664020_inlaga.indb 69

69

2012-10-11 11.53

Repetition och utmaning

Utmaning

Repetition och utmaning

Utmaning

Mål: Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna

I utmaningen får eleverna både arbeta med additioner och med talen 9 och 10. Med hjälp av prislistan skriver de termerna och räknar ut summan. Eleverna kan arbeta vidare med denna uppgift utanför boken antingen genom att leka affär utifrån prislistan i boken eller genom att göra en helt egen prislista och handla från den. På s. 69 får eleverna åter lösa ett sudoku. I detta sudoku som består av 9x9 rutor ska siffrorna 1 till 9 förekomma en gång på varje lodrät och varje vågrät rad samt en gång i varje 3x3-kvadrat. Det finns en förtydligande bild över reglerna på s. 69.

Mål: Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna

I utmaningen får eleverna både arbeta med additioner och med talen 9 och 10. Med hjälp av prislistan skriver de termerna och räknar ut summan. Eleverna kan arbeta vidare med denna uppgift utanför boken antingen genom att leka affär utifrån prislistan i boken eller genom att göra en helt egen prislista och handla från den. På s. 69 får eleverna åter lösa ett sudoku. I detta sudoku som består av 9x9 rutor ska siffrorna 1 till 9 förekomma en gång på varje lodrät och varje vågrät rad samt en gång i varje 3x3-kvadrat. Det finns en förtydligande bild över reglerna på s. 69.

antal. Addition.

Extra träning inför repetition Visa olika talbilder för talet 10. Diskutera vilka av talbilderna som barnen föredrar, varför? Ta fram tio plockisar. Låt barnen lägga dem så att de lätt ser att det är tio stycken. Visa eleverna hur en tabell fungerar, att varje rad hör samman på ett sätt (här genom att de alla visar samma tal) och att varje kolumn hör samman på ett sätt (samma sätt att visa talet, som siffra, bollar respektive med streck). Påminn barnen om hur vi skriver fem streck genom att sätta det femte strecket diagonalt över de övriga.

Repetition Eleverna arbetar med talbilderna för 9 och 10, de ska här skriva siffran i rutan. Eleverna måste räkna antalet och skriva siffran. På s. 69 ska eleverna fylla i en tabell.

44

TIPS!

Lyft fram tabellen som ett av matematikens användbara verktyg. Här visar tabellen olika sätt att visa tal i form av siffror, bollar och med streck, men tabeller är också ett användbart verktyg vid t.ex. problemlösning eller för att upptäcka mönster.

antal. Addition.

Extra träning inför repetition Visa olika talbilder för talet 10. Diskutera vilka av talbilderna som barnen föredrar, varför? Ta fram tio plockisar. Låt barnen lägga dem så att de lätt ser att det är tio stycken. Visa eleverna hur en tabell fungerar, att varje rad hör samman på ett sätt (här genom att de alla visar samma tal) och att varje kolumn hör samman på ett sätt (samma sätt att visa talet, som siffra, bollar respektive med streck). Påminn barnen om hur vi skriver fem streck genom att sätta det femte strecket diagonalt över de övriga.

Repetition Eleverna arbetar med talbilderna för 9 och 10, de ska här skriva siffran i rutan. Eleverna måste räkna antalet och skriva siffran. På s. 69 ska eleverna fylla i en tabell.

44

TIPS!

Lyft fram tabellen som ett av matematikens användbara verktyg. Här visar tabellen olika sätt att visa tal i form av siffror, bollar och med streck, men tabeller är också ett användbart verktyg vid t.ex. problemlösning eller för att upptäcka mönster.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 3

Prima matematik 1A • Kap 3

(Olika lösningar finns. Detta är minsta antal.) Rita så det stämmer.

6

Ta bort och räkna ut differensen.

uTMAnIng

Vilket är talet? Jag är >5 Jag är <7 Vem är jag?

(Olika lösningar finns. Detta är minsta antal.)

RePeTITIon

Jag är >2 Jag är <5 Jag är jämn Vem är jag?

4

Jag är >1 Jag är <5 Jag är udda Vem är jag?

RePeTITIon

RePeTITIon

2 3-1=:

2 4-2=:

4 5-1=:

3 4-1=:

2 3-1=:

2 4-2=:

4 5-1=:

1 2-1=:

1 3-2=:

3 5-2=:

0 2-2=:

1 2-1=:

1 3-2=:

3 5-2=:

0 2-2=:

uTMAnIng

Rita räknehändelser.

uTMAnIng

Vilket är talet? Jag är >5 Jag är <7 Vem är jag?

3

6

Jag är >2 Jag är <5 Jag är jämn Vem är jag?

4

Jag är >1 Jag är <5 Jag är udda Vem är jag?

uTMAnIng

Rita räknehändelser.

3

Gör en egen talgåta.

5-3=2 Större än, mindre än.

664020_inlaga.indb 70

Ta bort och räkna ut differensen.

3 4-1=:

Gör en egen talgåta.

70

RePeTITIon

Rita så det stämmer.

4-1=3 Subtraktion, ta bort, i talområdet 0 till 5.

2012-10-11 11.54

Repetition och utmaning Mål s. 70: använda tecknen större än > och

mindre än <.

Extra träning inför repetition Använd konkreta föremål och gör uppgifter motsvarande repetitionsuppgifterna i boken. Lägg upp pinnar som tecken mellan föremålen och uppmana eleverna att lägga till föremål så att uppgiften stämmer. Påminn om att tecknet är som en glupsk krokodil som alltid vill ha så mycket som möjligt. Om det är lika mycket på båda sidor kan krokodilen inte bestämma sig, munnen blir då som ett likhetstecken. Spela krokodilspelet, kopieringsunderlag 17 (liten spelplan) eller 18 (stor spelplan).

Utmaning Spelet: Skatten

För att öva begreppen större än och mindre än ytterligare är ”Skatten” en bra övning. Skriv talen 1 till 5 (eller 1 till 10) på undersidan av vita pappmuggar. Göm en skatt (en pärla) under en av de upp och nervända muggarna, t.ex. under mugg 5. Låt eleverna gissa under vilken mugg

664020_inlaga.indb 71

5-3=2

71

2012-10-11 11.54

skatten ligger, de gissar t.ex. under muggen med talet 3. När eleven gissat vänder du på muggen med aktuellt tal, här 3. Om pärlan inte finns där ger du ledtrådar, t.ex. talet är större än 3, eftersom pärlan i exemplet låg under talet 5. Den som slutligen gissar rätt får gömma nästa skatt. Skatten passar utmärkt som parövning. Mål s. 71: subtraktion (minus), ta bort och

jämföra i talområdet 0 till 5.

Extra träning inför repetition Använd talblocksbilder (kopieringsunderlag 19). Ta fram båda termerna som talblock, t.ex. i subtraktionen 4 – 1= __, talblocket 4 och talblocket 1. Lägg först talblocket 4 på bordet, täck sedan över en av rutorna med din upp- och nedvända talblocksetta. Räkna ut differensen genom att se hur mycket som inte är övertäckt.

Utmaning I utmaningen ska eleverna göra räknehändelser. Låt eleverna jämföra med varandra och gärna göra fler räknehändelser. 45

70

Större än, mindre än.

664020_inlaga.indb 70

4-1=3 Subtraktion, ta bort, i talområdet 0 till 5.

2012-10-11 11.54

Repetition och utmaning Mål s. 70: använda tecknen större än > och

mindre än <.

Extra träning inför repetition Använd konkreta föremål och gör uppgifter motsvarande repetitionsuppgifterna i boken. Lägg upp pinnar som tecken mellan föremålen och uppmana eleverna att lägga till föremål så att uppgiften stämmer. Påminn om att tecknet är som en glupsk krokodil som alltid vill ha så mycket som möjligt. Om det är lika mycket på båda sidor kan krokodilen inte bestämma sig, munnen blir då som ett likhetstecken. Spela krokodilspelet, kopieringsunderlag 17 (liten spelplan) eller 18 (stor spelplan).

Utmaning Spelet: Skatten

För att öva begreppen större än och mindre än ytterligare är ”Skatten” en bra övning. Skriv talen 1 till 5 (eller 1 till 10) på undersidan av vita pappmuggar. Göm en skatt (en pärla) under en av de upp och nervända muggarna, t.ex. under mugg 5. Låt eleverna gissa under vilken mugg

664020_inlaga.indb 71

71

2012-10-11 11.54

skatten ligger, de gissar t.ex. under muggen med talet 3. När eleven gissat vänder du på muggen med aktuellt tal, här 3. Om pärlan inte finns där ger du ledtrådar, t.ex. talet är större än 3, eftersom pärlan i exemplet låg under talet 5. Den som slutligen gissar rätt får gömma nästa skatt. Skatten passar utmärkt som parövning. Mål s. 71: subtraktion (minus), ta bort och

jämföra i talområdet 0 till 5.

Extra träning inför repetition Använd talblocksbilder (kopieringsunderlag 19). Ta fram båda termerna som talblock, t.ex. i subtraktionen 4 – 1= __, talblocket 4 och talblocket 1. Lägg först talblocket 4 på bordet, täck sedan över en av rutorna med din upp- och nedvända talblocksetta. Räkna ut differensen genom att se hur mycket som inte är övertäckt.

Utmaning I utmaningen ska eleverna göra räknehändelser. Låt eleverna jämföra med varandra och gärna göra fler räknehändelser. 45


A9R75E0.tmp

Kap 3 • Prima matematik 1A

Kap 3 • Prima matematik 1A

Repetition

Jämför och räkna ut differensen.

3 4-1=: 1

5 -: 4 =: :

5

3

2

:- := :

3

1

2

:- := :

4

3

1

:- := :

Rita prickar så att differensen är 2. Skriv subtraktionen.

5

3

2

:-:=:

:-:=:

4

2

2

:- := :

2

1

1

:- := : utmaning

:-:=:

Rita prickar så att differensen blir 3. Skriv subtraktionen.

:-:=:

72

:-:=:

:-:=:

Mål: subtraktion (minus), ta bort och jämföra i

talområdet 0 till 5.

Extra träning inför repetition Även här är det bra att arbeta med riktiga talblock (kopieringsunderlag 19). Lägg talblocken som visar 5 och 4 bredvid varandra. Hur stor är differensen? Lägg dem över varandra. Hur stor är differensen nu? Resonera om vilket sätt eleverna tycker är lättast. Om man har tillgång till byggklossar kan man bygga talblocken och jämföra dem på samma sätt. Visa eleverna strukturen i subtraktionerna. Rita en tom tallinje på ett papper. Markera ett tal, till exempel talet tre. Skriv 3. Fråga hur mycket 3 - 1 är. Rita en båge som går från 3 och ett ”steg” åt vänster. Skriv 2 där bågen landar. Resonera med eleven hur han eller hon vet att 3-1 = 2. Visa fler på tallinjen. Låt eleverna visa sina tankegångar på tomma tallinjer. Tänk på att rita en ny tallinje för varje ny subtraktion. När man subtraherar två kan man antingen tänka att man hoppar ett steg i taget, visa då detta genom att göra två mindre 46

h

2 4-2=:

2 3-1=:

0 3-3=:

b

4 4-0=:

j

0 2-2=:

b

1 3-2=:

a

1 2-1=:

a

0 ➔ B

2 ➔ E

4 ➔ J

1 ➔ A

3 ➔ H

1

5 -: 4 =: :

5

utmaning

5 6-1 -0= :

t

0 4-2 -2 = :

m

3 5 -0-2 = :

v å

4 5 -1 -0= :

å l

+

5 7 -1 -1 = :

t

3 5 -2 -0= :

v å

4 6-1 -1 = :

3

2

:- := :

1 5 -2 -2 = :

3

1

2

:- := :

4

3

1

:- := :

Rita prickar så att differensen är 2. Skriv subtraktionen.

5

3

2

:-:=:

:-:=:

4

2

2

:- := :

2

1

1

:- := : utmaning

:-:=:

Rita prickar så att differensen blir 3. Skriv subtraktionen.

0 ➔ M

4 ➔ Å

1 ➔ L

5 ➔ T

3 ➔ V

Subtraktion i talområdet 0 till 5, ta bort och jämföra.

:-:=:

73

bågar, man kan också tänka i tvåhopp, visa då med en längre båge som markerar två steg. I exemplen ovan handlar det om subtraktion där vi tar bort, om man däremot använder tankeformen jämförelse markeras bägge termerna på tallinjen och differensen är då avståndet mellan dessa tal. Exempel: 5 – 4, talen 5 och 4 markeras på tallinjen, avståndet mellan dessa är 1.

Repetition På s. 72 arbetar eleven med talblocken i boken, använd gärna riktiga talblock som stöd.

Utmaning Den första utmaningen på uppslaget är en öppen uppgift där eleven ska rita prickar på två träningar så att skillnaden blir 2 respektive 3. De ska sedan skriva subtraktionen. Gör eleverna uppmärksamma på att det största talet alltid måste skrivas först i dessa sammanhang.

72

:-:=:

:-:=:

Mål: subtraktion (minus), ta bort och jämföra i

talområdet 0 till 5.

Extra träning inför repetition Även här är det bra att arbeta med riktiga talblock (kopieringsunderlag 19). Lägg talblocken som visar 5 och 4 bredvid varandra. Hur stor är differensen? Lägg dem över varandra. Hur stor är differensen nu? Resonera om vilket sätt eleverna tycker är lättast. Om man har tillgång till byggklossar kan man bygga talblocken och jämföra dem på samma sätt. Visa eleverna strukturen i subtraktionerna. Rita en tom tallinje på ett papper. Markera ett tal, till exempel talet tre. Skriv 3. Fråga hur mycket 3 - 1 är. Rita en båge som går från 3 och ett ”steg” åt vänster. Skriv 2 där bågen landar. Resonera med eleven hur han eller hon vet att 3-1 = 2. Visa fler på tallinjen. Låt eleverna visa sina tankegångar på tomma tallinjer. Tänk på att rita en ny tallinje för varje ny subtraktion. När man subtraherar två kan man antingen tänka att man hoppar ett steg i taget, visa då detta genom att göra två mindre 46

h

2 4-2=:

e

2 3-1=:

e

0 3-3=:

b

4 4-0=:

j

0 2-2=:

b

1 3-2=:

a

1 2-1=:

a

0 ➔ B

2 ➔ E

4 ➔ J

1 ➔ A

3 ➔ H utmaning

Hur många mål gjorde Alva?

5 6- 1-0= :

t

0 4 -2 -2 = :

m

3 5-0-2 = :

v å

4 5 - 1- 0= :

å l

4 5-0-1 = :

+

5 7-1 -1 = :

t

3 5-2 -0 = :

v å

4 6- 1-1 = :

Subtraktion, jämföra, i talområdet 0 till 5.

Repetition och utmaning

Repetition

Vad ropar Milton?

3 4-1=:

Hur många mål gjorde Alva?

4 5 -0-1 = :

Repetition

Jämför och räkna ut differensen.

e

e

Subtraktion, jämföra, i talområdet 0 till 5.

Repetition och utmaning

Repetition

Vad ropar Milton?

1 5 - 2- 2= :

0 ➔ M

4 ➔ Å

1 ➔ L

5 ➔ T

3 ➔ V

Subtraktion i talområdet 0 till 5, ta bort och jämföra.

73

bågar, man kan också tänka i tvåhopp, visa då med en längre båge som markerar två steg. I exemplen ovan handlar det om subtraktion där vi tar bort, om man däremot använder tankeformen jämförelse markeras bägge termerna på tallinjen och differensen är då avståndet mellan dessa tal. Exempel: 5 – 4, talen 5 och 4 markeras på tallinjen, avståndet mellan dessa är 1.

Repetition På s. 72 arbetar eleven med talblocken i boken, använd gärna riktiga talblock som stöd.

Utmaning Den första utmaningen på uppslaget är en öppen uppgift där eleven ska rita prickar på två träningar så att skillnaden blir 2 respektive 3. De ska sedan skriva subtraktionen. Gör eleverna uppmärksamma på att det största talet alltid måste skrivas först i dessa sammanhang.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 4

4

Trollfesten

4

MÅL

74

664020_inlaga.indb 74

Prima matematik 1A • Kap 4

MÅL

I det här kapitlet lär du dig

Samtalsunderlag kapitel 4 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • att upprepa mönster • talraden 1 till 12 • addition i talområdet 0 till 10, med +1, +2, +0, dubbelt och störst först • klockans hela timmar Här följer förslag på frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Hur många teckningar är det på väggen? 10 st. 2) Hur många trollklädda barn ser ni? 16 st. 3) Hur många gula svampar kan du se? 7 st (5 st på och runt scenen, 2 på teckningen). 4) Hur många röda svampar kan ni se? 5 st (4 st på och runt scenen, 1 på teckningen). 5) Hur många svampar är det tillsammans? 12 st.

664020_inlaga.indb 75

I det här kapitlet lär du dig

• att upprepa mönster

• att upprepa mönster

• talraden 1 till 12

• talraden 1 till 12

• addition i talområdet 0 till 10, med +1, +2, +0, dubbelt och störst först

• addition i talområdet 0 till 10, med +1, +2, +0, dubbelt och störst först

• klockans hela timmar.

• klockans hela timmar.

75

2012-10-11 11.54

Trollfesten

2012-10-11 11.54

6) Milton har tre trollsvansar och Hugo har två trollsvansar. Hur många svansar har de tillsammans? 5 st. 7) Hur mycket är klockan på väggen? Klockan är 6. 8) Hur vet vi att klockan är 6? 9) Trollfesten ska hålla på i två timmar, hur mycket är klockan när festen slutar? 8. 10) Hur står klockans visare då? 11) Hur många äpplen ser du i träden? 6 st. 12) Hur många äpplen finns det på teckningarna? 2 st. 13) Hur många äpplen är det tillsammans? 8 st. 14) Hur många granar finns det på scenen? 6 st. 15) Hur många stenar finns det på bilden? 7 st. 16) Finns det flest granar eller stenar? Stenar. 17) Hur mycket skiljer det? 1. 18) Vem tror ni är yngst på bilden? 19) Hur gammal tror du hon/han är? 20) Vem tror ni är äldst på bilden? 21) Hur gammal tror ni hon/han är?

47

74

664020_inlaga.indb 74

75

2012-10-11 11.54

Samtalsunderlag kapitel 4 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • att upprepa mönster • talraden 1 till 12 • addition i talområdet 0 till 10, med +1, +2, +0, dubbelt och störst först • klockans hela timmar Här följer förslag på frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Hur många teckningar är det på väggen? 10 st. 2) Hur många trollklädda barn ser ni? 16 st. 3) Hur många gula svampar kan du se? 7 st (5 st på och runt scenen, 2 på teckningen). 4) Hur många röda svampar kan ni se? 5 st (4 st på och runt scenen, 1 på teckningen). 5) Hur många svampar är det tillsammans? 12 st.

664020_inlaga.indb 75

2012-10-11 11.54

6) Milton har tre trollsvansar och Hugo har två trollsvansar. Hur många svansar har de tillsammans? 5 st. 7) Hur mycket är klockan på väggen? Klockan är 6. 8) Hur vet vi att klockan är 6? 9) Trollfesten ska hålla på i två timmar, hur mycket är klockan när festen slutar? 8. 10) Hur står klockans visare då? 11) Hur många äpplen ser du i träden? 6 st. 12) Hur många äpplen finns det på teckningarna? 2 st. 13) Hur många äpplen är det tillsammans? 8 st. 14) Hur många granar finns det på scenen? 6 st. 15) Hur många stenar finns det på bilden? 7 st. 16) Finns det flest granar eller stenar? Stenar. 17) Hur mycket skiljer det? 1. 18) Vem tror ni är yngst på bilden? 19) Hur gammal tror du hon/han är? 20) Vem tror ni är äldst på bilden? 21) Hur gammal tror ni hon/han är?

47


A9R75E0.tmp

Kap 4 • Prima matematik 1A

Mattelabbet 4 3

76

1

Hämta tre olika saker som du kan bygga ett mönster med. Du behöver flera av varje sak. Det kan till exempel vara löv, stenar och pinnar.

2

Bygg ett mönster.

Rita av ditt mönster.

Lösningsmodeller

LÖSnIng

4

Rita av en kompis mönster.

5

Fortsätt bygga på din kompis mönster.

Laborativt arbete med mönster.

664020_inlaga.indb 76

Kap 4 • Prima matematik 1A

LÖSnIng

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.54

664020_inlaga.indb 77

77

2012-10-11 11.54

Mattelabbet Syfte Syftet är att förstå begreppet mönster, att det är något som upprepas. Ett mönster kan alltid fortsättas av någon annan och ändå kommer det att se likadant ut. Mönster är en del av det centrala innehållet i algebra.

Arbetsgång Samla materiel att bygga mönster av t.ex. stenar, pinnar, kottar eller något färdigt som gem och knappar. Tänk på att barnen behöver ha flera av varje föremål för att kunna bilda olika mönster. Diskutera vad som menas med ett mönster, betona vikten av att det är något som upprepas.

Samtalstips Iaktta hur eleven bygger sitt mönster. Finns det en upprepning? Ställ frågor som Vilket mönster har du lagt? Hur många är det av varje? Var börjar mönstret om? Om eleven har svårt att bilda ett mönster kan det vara en god hjälp att börja på ett mönster med andra föremål och rytmiskt säga mönstret: 2 gem,1 sudd, 1 krona, 2 gem, 1 sudd, 1 krona, 2 gem, vad ska komma sedan? Kan du lägga ett likadant mönster med dina saker?

48

Mattelabbet 4 3

Vanligast är att eleverna gör ett mönster som bygger på antal föremål. Detta finns i många varianter 1, 1, 1 eller 2, 2, 2 eller varför inte 1, 2, 3, t.ex. 1 löv, 2 kottar, 3 barr, 1 löv, 2 kottar och 3 barr. Det är också möjligt att eleven gör ett mönster i vilket föremålen placeras olika, t.ex. 2 kottar (en ligger lodrätt, en vågrätt), 1 löv, 2 pinnar (lodrätt resp. vågrätt) och därefter upprepning. Eleverna har nu ritat av både sitt eget mönster och en kompis mönster. Låt dem nu byta mönster med en annan kompis och rita av detta. Skillnaden är att de nu ska de rita ett likadant mönster men med andra föremål. TIPS!

Fortsätt bygga på din kompis mönster. Här visar eleven om hon/han kan identifiera vad som är mönstret och därmed fortsätta bygga på det. Gör fler enkla mönster. Gör längre mönsterdelar med fler olika föremål. Använd både antalet och hur föremålen placeras för att bygga mönstret. Låt eleverna fundera över hur långt mönstret behöver vara för att man ska förstå hur mönstret är uppbyggt.

76

1

Hämta tre olika saker som du kan bygga ett mönster med. Du behöver flera av varje sak. Det kan till exempel vara löv, stenar och pinnar.

2

Bygg ett mönster.

Lösningsmodeller

LÖSnIng

4

Rita av en kompis mönster.

5

Fortsätt bygga på din kompis mönster.

Laborativt arbete med mönster.

664020_inlaga.indb 76

Rita av ditt mönster.

LÖSnIng

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.54

664020_inlaga.indb 77

77

2012-10-11 11.54

Mattelabbet Syfte Syftet är att förstå begreppet mönster, att det är något som upprepas. Ett mönster kan alltid fortsättas av någon annan och ändå kommer det att se likadant ut. Mönster är en del av det centrala innehållet i algebra.

Arbetsgång Samla materiel att bygga mönster av t.ex. stenar, pinnar, kottar eller något färdigt som gem och knappar. Tänk på att barnen behöver ha flera av varje föremål för att kunna bilda olika mönster. Diskutera vad som menas med ett mönster, betona vikten av att det är något som upprepas.

Samtalstips Iaktta hur eleven bygger sitt mönster. Finns det en upprepning? Ställ frågor som Vilket mönster har du lagt? Hur många är det av varje? Var börjar mönstret om? Om eleven har svårt att bilda ett mönster kan det vara en god hjälp att börja på ett mönster med andra föremål och rytmiskt säga mönstret: 2 gem,1 sudd, 1 krona, 2 gem, 1 sudd, 1 krona, 2 gem, vad ska komma sedan? Kan du lägga ett likadant mönster med dina saker?

48

Vanligast är att eleverna gör ett mönster som bygger på antal föremål. Detta finns i många varianter 1, 1, 1 eller 2, 2, 2 eller varför inte 1, 2, 3, t.ex. 1 löv, 2 kottar, 3 barr, 1 löv, 2 kottar och 3 barr. Det är också möjligt att eleven gör ett mönster i vilket föremålen placeras olika, t.ex. 2 kottar (en ligger lodrätt, en vågrätt), 1 löv, 2 pinnar (lodrätt resp. vågrätt) och därefter upprepning. Eleverna har nu ritat av både sitt eget mönster och en kompis mönster. Låt dem nu byta mönster med en annan kompis och rita av detta. Skillnaden är att de nu ska de rita ett likadant mönster men med andra föremål. TIPS!

Fortsätt bygga på din kompis mönster. Här visar eleven om hon/han kan identifiera vad som är mönstret och därmed fortsätta bygga på det. Gör fler enkla mönster. Gör längre mönsterdelar med fler olika föremål. Använd både antalet och hur föremålen placeras för att bygga mönstret. Låt eleverna fundera över hur långt mönstret behöver vara för att man ska förstå hur mönstret är uppbyggt.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 4

MÅL

MÅL

upprepa mönster.

Rita färdigt halsbandet.

Prima matematik 1A • Kap 4

MÅL

Talraden 1 till 12.

MÅL

upprepa mönster.

Rita färdigt halsbandet.

Skriv talraden.

Skriv talraden.

3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1

2

7

8 9

9 10 11

6 7 8 9

Dra streck från 1 till 12.

Talraden 1 till 12.

3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1

2

7

8 9

9 10 11

6 7 8 9

Dra streck från 1 till 12.

7

7

8

6 5

5 9

4

2

11

2

1

7

12

5 4 6 3

11 2

1

7

11 2

10

8

79

664020_inlaga.indb 79

2012-10-11 11.55

79

78

664020_inlaga.indb 78

2012-10-11 11.55

664020_inlaga.indb 79

Mål s. 78

Mål s. 79

Mål s. 78

Mål s. 79

Upprepa mönster.

Talraden.

Upprepa mönster.

Talraden.

TÄNK PÅ

Tänk på att observera om eleven ser var mönsterdelen är och när den börjar om så att hon/han inte upprepar hela mönstret från början.

Arbetsgång Förklara att eleven ska fortsätta på halsbandet så att mönstret upprepas till ”snörets” slut.

Repetition Trä ett halsband med eget mönster. Börja med att använda 2 färger, utöka sedan eventuellt till fler.

Utmaning Trä halsband, när mönstret är påbörjat: utmana eleven att räkna ut hur många pärlor halsbandet kan ha totalt för att mönstret ska gå jämnt ut.

10 9

78

2012-10-11 11.55

1

8 9

664020_inlaga.indb 78

11 1 12

12 4 6 3

10

3

12

5

9

4

10

3

8

6

TÄNK PÅ

Arbetsgång Börja med att läsa talraden från 1 till 12 muntligt. Läs både framlänges och baklänges. Skriv siffror här och var på tavlan. Låt elever komma fram och skriva de siffror som kommer före och efter (talets grannar). Uppmärksamma eleverna på att talen 11 och 12 avviker från hur vi säger och skriver talen i övrigt (jfr. 13, 14 etc.)

Repetition

Tänk på att observera om eleven ser var mönsterdelen är och när den börjar om så att hon/han inte upprepar hela mönstret från början.

Arbetsgång Förklara att eleven ska fortsätta på halsbandet så att mönstret upprepas till ”snörets” slut.

Repetition

Säg en siffra eller visa ett talkort (kopierings­ underlag 7). Be eleven säga vilken siffra som kommer före. Efter att ha upprepat ett antal gånger ber du eleven säga siffran som kommer efter istället.

Trä ett halsband med eget mönster. Börja med att använda 2 färger, utöka sedan eventuellt till fler.

Utmaning

Utmaning Hur långt kan eleven räkna framåt? Hur långt kan eleven räkna bakåt? Slå en tiotärning och säg talets grannar.

49

Trä halsband, när mönstret är påbörjat: utmana eleven att räkna ut hur många pärlor halsbandet kan ha totalt för att mönstret ska gå jämnt ut.

2012-10-11 11.55

Arbetsgång Börja med att läsa talraden från 1 till 12 muntligt. Läs både framlänges och baklänges. Skriv siffror här och var på tavlan. Låt elever komma fram och skriva de siffror som kommer före och efter (talets grannar). Uppmärksamma eleverna på att talen 11 och 12 avviker från hur vi säger och skriver talen i övrigt (jfr. 13, 14 etc.)

Repetition Säg en siffra eller visa ett talkort (kopierings­ underlag 7). Be eleven säga vilken siffra som kommer före. Efter att ha upprepat ett antal gånger ber du eleven säga siffran som kommer efter istället.

Utmaning Hur långt kan eleven räkna framåt? Hur långt kan eleven räkna bakåt? Slå en tiotärning och säg talets grannar.

49


A9R75E0.tmp

Kap 4 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 4 • Prima matematik 1A

Skriv färdigt additionen.

Addition i talområdet 0 till 10, med +1, +2 och +0.

+1

+2

+0

MÅL

7 6+1=:

0 =5 5+:

0 9=9+:

8 8+0=:

1 =9 8+:

2 7=5+:

6 4+2=:

2 =8 6+:

1 5=4+:

9 + 1 = 10 :

1 =8 7+:

1 4=3+:

2+1=3

2 + 2 = 4

3=3+0

9 7+2=:

2 =5 3+:

2 8=6+:

2 1+1=:

5 3 + 2 = :

5 +0 5=:

Rita en egen räknehändelse.

6 5+1=:

2 =8 6 + :

9 +0 9=:

4 3+1=:

: + 2

5

=7

0 7=7+:

8 7+1=:

: + 2

8

=10

0 6=6+:

+1

Skriv summan.

Skriv färdigt additionen.

Addition i talområdet 0 till 10, med +1, +2 och +0.

+2

+0

7 6+1=:

0 =5 5+:

0 9=9+:

8 8+0=:

1 =9 8+:

2 7=5+:

6 4+2=:

2 =8 6+:

1 5=4+:

9 + 1 = 10 :

1 =8 7+:

1 4=3+:

2+1=3

2 + 2 = 4

3=3+0

9 7+2=:

2 =5 3+:

2 8=6+:

2 1+1=:

5 3 + 2 = :

5 +0 5=:

Rita en egen räknehändelse.

6 5+1=:

2 =8 6 + :

9 +0 9=:

4 3+1=:

: + 2

5

=7

0 7=7+:

8 7+1=:

: + 2

8

=10

0 6=6+:

Skriv summan.

6 +1=:

3 +1=:

7 +2=:

4 +1=:

5 +2=:

7 +1=:

3 +2=:

6 +2=:

8 +2=:

:+:=:

Skriv talraden.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 81

80

664020_inlaga.indb 80

2012-10-11 11.55

664020_inlaga.indb 81

2012-10-11 11.55

6 +1=:

3 +1=:

7 +2=:

4 +1=:

5 +2=:

7 +1=:

3 +2=:

6 +2=:

8 +2=:

:+:=:

Skriv talraden.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 81

80

664020_inlaga.indb 80

2012-10-11 11.55

664020_inlaga.indb 81

2012-10-11 11.55

Mål

Repetition

Mål

Repetition

Addition i talområdet 0 till 10, med +1, +2 och +0.

Målet med detta arbete är att eleverna så småningom ska kunna dessa additioner så väl att de automatiseras. För en del tar detta arbete längre tid än för andra. Var observant på vilken strategi eleverna använder. Det är först när vi är medvetna om hur eleven räknar ut talet som vi kan leda in eleven på en bättre strategi, om det behövs. För att kontrollera vilken strategi eleven använder kan du ta fram sju plockisar. Lägg två föremål i barnets hand och fem i din egen. Fråga hur många du har och sedan hur många eleven har. Fråga hur många ni har tillsammans. Fråga: Hur räknade du ut det?

Addition i talområdet 0 till 10, med +1, +2 och +0.

Målet med detta arbete är att eleverna så småningom ska kunna dessa additioner så väl att de automatiseras. För en del tar detta arbete längre tid än för andra. Var observant på vilken strategi eleverna använder. Det är först när vi är medvetna om hur eleven räknar ut talet som vi kan leda in eleven på en bättre strategi, om det behövs. För att kontrollera vilken strategi eleven använder kan du ta fram sju plockisar. Lägg två föremål i barnets hand och fem i din egen. Fråga hur många du har och sedan hur många eleven har. Fråga hur många ni har tillsammans. Fråga: Hur räknade du ut det?

 0+0  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0 10+0

0+1 1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

0+2 1+2 2+2 3+2 4+2 5+2 6+2 7+2 8+2

0+3 1+3 2+3 3+3 4+3 5+3 6+3 7+3

0+4 1+4 2+4 3+4 4+4 5+4 6+4

0+5 1+5 2+5 3+5 4+5 5+5

0+6 1+6 2+6 3+6 4+6

0+7 1+7 2+7 3+7

0+8 1+8 2+8

0+9 1+9

0+10

De markerade additionerna är de additioner som tas upp i kapitlet.

Arbetsgång Sätt tre magneter på tavlan, skriv 3. Fråga: Om jag får en till hur mycket blir det då? Lägg till en magnet, skriv +1 = Låt eleverna räkna ut summan och skriv ner den. Gör fler övningar där du även lägger till 2 och sist 0. Låt eleverna arbeta i boken.

Träna addition med tärning (kopieringsunderlag 20) eller tillverka egna winnetkakort (kopierings­ underlag 21 och 22).

 0+0  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0 10+0

0+1 1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

0+2 1+2 2+2 3+2 4+2 5+2 6+2 7+2 8+2

0+3 1+3 2+3 3+3 4+3 5+3 6+3 7+3

0+4 1+4 2+4 3+4 4+4 5+4 6+4

0+5 1+5 2+5 3+5 4+5 5+5

0+6 1+6 2+6 3+6 4+6

0+7 1+7 2+7 3+7

0+8 1+8 2+8

0+9 1+9

0+10

De markerade additionerna är de additioner som tas upp i kapitlet.

Arbetsgång Sätt tre magneter på tavlan, skriv 3. Fråga: Om jag får en till hur mycket blir det då? Lägg till en magnet, skriv +1 = Låt eleverna räkna ut summan och skriv ner den. Gör fler övningar där du även lägger till 2 och sist 0. Låt eleverna arbeta i boken.

Vilken strategi använder eleverna sig av? Är det några elever som räknar på fingrarna? Visa dem att de ska utgå från det största talet så att de inte räknar upp bägge talen från början.

Vilken strategi använder eleverna sig av? Är det några elever som räknar på fingrarna? Visa dem att de ska utgå från det största talet så att de inte räknar upp bägge talen från början.

50

50

Träna addition med tärning (kopieringsunderlag 20) eller tillverka egna winnetkakort (kopierings­ underlag 21 och 22).


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 4

MÅL

Prima matematik 1A • Kap 4

Skriv termer och summa.

Addition i talområdet 0 till 10, med dubbelt.

MÅL

2+2=4 Polly har 2 äpplen.

Hur många?

2+2=4

4

2 +: 2 =; :

Milton har dubbelt så många.

4

4

8

:+ := ;

Polly har 2 äpplen.

Rita dubbelt så många. Skriv additionen.

3

3

6

2

2

4

3

:+:=;

2

:+:=;

Hur många?

3

3

6

:+ := ;

4

4

8

:+ := ;

4

4

4

Skriv termer och summa.

Addition i talområdet 0 till 10, med dubbelt.

1

1

2

:+ := ;

3

3

6

:+ := ;

5

5

10

:+ := ;

2

2

3

3

6

2

2

4

3

:+:=;

2

:+:=;

5

4

4

10

1 +: 1 =; 2 :

1

4 =8 4+:

5 10 = 5 + :

2 1+1=:

2 =4 2+:

1 2=1+:

6 3+3=:

5 = 10 5+:

4 8= 4 + :

1 =2 1+:

664020_inlaga.indb 82

4

Addition i talområdet 0 till 10, med dubbelt.  0+0  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0 10+0

0+1 1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

0+2 1+2 2+2 3+2 4+2 5+2 6+2 7+2 8+2

0+3 1+3 2+3 3+3 4+3 5+3 6+3 7+3

0+4 1+4 2+4 3+4 4+4 5+4 6+4

0+5 1+5 2+5 3+5 4+5 5+5

0+6 1+6 2+6 3+6 4+6

0+7 1+7 2+7 3+7

0+8 1+8 2+8

0+9 1+9

0+10

De mörkmarkerade additionerna är de nya additioner som behandlas i detta mål.

Arbetsgång Repetera begreppet dubbelt (dubbelt så många). Övningen känner eleverna igen från kapitel 2, här utvecklas den med att eleverna även skriver additionen. Träna mer på addition med dubbelt med hjälp av tärningen (kopieringsunderlag 23). Additionstriangeln visar på strukturen i additionerna. Kopiera gärna en additionstriangel till varje elev (kopieringsunderlag 24). Låt dem markera vilka additioner de känner sig helt säkra

1

2

:+ := ;

3

3

6

:+ := ;

:+ := ;

4

4

8

:+ := ;

5

5

10

2

2

4

8

5

3 6= 3 + :

5

10

:+:=;

1 +: 1 =; 2 :

1

2012-10-11 11.55

Mål

1

6

:+:=;

5

83

82

8

Skriv färdigt additionen.

4 2+2=:

5 + 5 = 10 :

4

3

:+ := ;

Skriv färdigt additionen.

5

4

3

:+ := ;

4

8

:+:=;

:+ := ;

Rita dubbelt så många. Skriv additionen.

:+ := ;

:+:=;

5

4

2 +: 2 =; :

Milton har dubbelt så många.

Repetition Lägg uppgifterna med plockisar.

Utmaning Övningen med tärningar lämpar sig väl att göra även praktiskt, slå en tärning och säg hur mycket som är dubbelt så mycket. Ni kan fortsätta med att göra talgåtor. Du säger summan av ”dubblorna”. Exempel: Jag slår två tärningar så att summan är 10. Tärningarna visar samma tal, vilket är talet?

51

4 =8 4+:

5 10 = 5 + :

2 1+1=:

2 =4 2+:

1 2=1+:

6 3+3=:

5 = 10 5+:

4 8= 4 + :

5 + 5 = 10 :

1 =2 1+:

3 6= 3 + : 83

82

664020_inlaga.indb 82

på, det vill säga vilka additioner de direkt kan säga svaret på utan att räkna efter. Använd gärna winnetkakorten (kopieringsunderlag 21 och 22) för att kontrollera att eleverna kan säga svaret direkt utan att räkna ut det.

4 2+2=:

2012-10-11 11.55

Mål Addition i talområdet 0 till 10, med dubbelt.  0+0  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0 10+0

0+1 1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

0+2 1+2 2+2 3+2 4+2 5+2 6+2 7+2 8+2

0+3 1+3 2+3 3+3 4+3 5+3 6+3 7+3

0+4 1+4 2+4 3+4 4+4 5+4 6+4

0+5 1+5 2+5 3+5 4+5 5+5

0+6 1+6 2+6 3+6 4+6

0+7 1+7 2+7 3+7

0+8 1+8 2+8

0+9 1+9

0+10

De mörkmarkerade additionerna är de nya additioner som behandlas i detta mål.

Arbetsgång Repetera begreppet dubbelt (dubbelt så många). Övningen känner eleverna igen från kapitel 2, här utvecklas den med att eleverna även skriver additionen. Träna mer på addition med dubbelt med hjälp av tärningen (kopieringsunderlag 23). Additionstriangeln visar på strukturen i additionerna. Kopiera gärna en additionstriangel till varje elev (kopieringsunderlag 24). Låt dem markera vilka additioner de känner sig helt säkra

på, det vill säga vilka additioner de direkt kan säga svaret på utan att räkna efter. Använd gärna winnetkakorten (kopieringsunderlag 21 och 22) för att kontrollera att eleverna kan säga svaret direkt utan att räkna ut det.

Repetition Lägg uppgifterna med plockisar.

Utmaning Övningen med tärningar lämpar sig väl att göra även praktiskt, slå en tärning och säg hur mycket som är dubbelt så mycket. Ni kan fortsätta med att göra talgåtor. Du säger summan av ”dubblorna”. Exempel: Jag slår två tärningar så att summan är 10. Tärningarna visar samma tal, vilket är talet?

51


A9R75E0.tmp

Kap 4 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 4 • Prima matematik 1A

Vad händer på festen?

Addition i talområdet 0 till 10, med störst först.

1 + 2 =3

0 ➔ P

Räkna med den största termen först.

2 + 1 =3

1 ➔ Å Störst först!

term + term = summa Du kan addera termerna i vilken ordning du vill. Summan är lika.

5 ➔ O

a

8 2+6=;

s

1 + 2 =3

7 6+1=;

l

9 8+1=;

e

2 + 1 =3

7 2+5=;

l

term + term = summa

10 1+9=;

a

Du kan addera termerna i vilken ordning du vill. Summan är lika.

5 1+4=:

9 7+2=:

5 4+1=:

8 ➔ S 9 ➔ E 10 ➔ A

9 7+2=;

e

4 2+2=;

n

Vad händer på festen?

Addition i talområdet 0 till 10, med störst först.

10 8+2=;

6 ➔ T 7 ➔ L

9 2+7=:

4 3+1=:

3 ➔ R 4 ➔ N

Skriv summan.

4 1+3=:

2 ➔ F

MÅL

f

1 0+1=;

å

6 4+2=;

t

3 1+2=;

r

9 2+7=;

e

10 8+2=;

a

6 2+4=:

8 2+6=:

6 1+5=:

6 4+2=;

t

6 4+2=:

8 6+2=:

6 5+1=:

9 8+1=;

e

3 1+2=;

r

4 1+3=:

Störst först!

5 1+4=:

9 7+2=:

5 4+1=:

3 ➔ R

7 2+5=;

l

4 ➔ N

10 1+9=;

a

8 ➔ S 9 ➔ E 10 ➔ A

9 7+2=;

e

4 2+2=;

n

2 2+0=;

f

1 0+1=;

å

6 4+2=;

t

3 1+2=;

r

9 2+7=;

e

10 8+2=;

a

6 2+4=:

8 2+6=:

6 1+5=:

6 4+2=;

t

6 4+2=:

8 6+2=:

6 5+1=:

9 8+1=;

e

3 1+2=;

r

6 2+4=:

8 1+7=:

6 1+5=:

6 2+4=:

8 1+7=:

5 1+4=:

2 + 8 = 10 :

9 2+7=:

5 1+4=:

2 + 8 = 10 :

8 0+8=:

7 1+6=:

7 2+5=:

8 0+8=:

7 1+6=:

7 2+5=:

664020_inlaga.indb 85

e

2 ➔ F

6 ➔ T

9 2+7=:

85

s

9 8+1=;

7 ➔ L

6 1+5=:

84

8 2+6=;

l

5 ➔ O

9 2+7=:

4 3+1=:

a

7 6+1=;

1 ➔ Å

Skriv summan.

2 2+0=;

10 8+2=;

0 ➔ P

Räkna med den största termen först.

85

84

2012-10-11 11.56

664020_inlaga.indb 85

2012-10-11 11.56

Mål

Arbetsgång

Mål

Arbetsgång

Addition i talområdet 1 till 10, med störst först.

Repetera likhetstecknets betydelse. Visa konkret att 1+4 är lika mycket som 4+1. Visa mönstret i de första uppgifterna i boken: 1+3 är lika mycket som 3+1. Uppmana eleverna att på de nedre uppgifterna vända ordningen på talen i huvudet. Låt eleverna i par diskutera hur de löser uppgifterna.

Addition i talområdet 1 till 10, med störst först.

Repetera likhetstecknets betydelse. Visa konkret att 1+4 är lika mycket som 4+1. Visa mönstret i de första uppgifterna i boken: 1+3 är lika mycket som 3+1. Uppmana eleverna att på de nedre uppgifterna vända ordningen på talen i huvudet. Låt eleverna i par diskutera hur de löser uppgifterna.

 0+0  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0 10+0

0+1 1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

0+2 1+2 2+2 3+2 4+2 5+2 6+2 7+2 8+2

0+3 1+3 2+3 3+3 4+3 5+3 6+3 7+3

0+4 1+4 2+4 3+4 4+4 5+4 6+4

0+5 1+5 2+5 3+5 4+5 5+5

0+6 1+6 2+6 3+6 4+6

0+7 1+7 2+7 3+7

0+8 1+8 2+8

0+9 1+9

0+10

De mörkmarkerade additionerna är de nya additioner som behandlas i detta mål. TÄNK PÅ

I addition använder vi oss av den kommutativa lagen. Det innebär att vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill, summan blir ändå samma. Oftast är det en fördel att utgå från det största talet för att få en enklare uträkning. Denna omvandling gör en del elever redan automatiskt i huvudet: om de ser talet 1+7 tänker de 7+1 och kan lätt se att svaret blir 8. För andra elever behöver denna modell visas konkret.

52

Repetition Visa att summan blir samma oavsett vilken ordning man tar termerna i. Använd till exempel glaspärlor i två färger. 2 gröna och 4 blå pärlor blir tillsammans lika många som 4 gröna och 2 blå pärlor. Träna mer på addition med störst först genom att använda kopieringsunderlag 25 eller genom att göra winnetkakort 21 och 22).

 0+0  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0 10+0

0+1 1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

0+2 1+2 2+2 3+2 4+2 5+2 6+2 7+2 8+2

0+3 1+3 2+3 3+3 4+3 5+3 6+3 7+3

0+4 1+4 2+4 3+4 4+4 5+4 6+4

0+5 1+5 2+5 3+5 4+5 5+5

0+6 1+6 2+6 3+6 4+6

0+7 1+7 2+7 3+7

0+8 1+8 2+8

0+9 1+9

0+10

De mörkmarkerade additionerna är de nya additioner som behandlas i detta mål. TÄNK PÅ

I addition använder vi oss av den kommutativa lagen. Det innebär att vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill, summan blir ändå samma. Oftast är det en fördel att utgå från det största talet för att få en enklare uträkning. Denna omvandling gör en del elever redan automatiskt i huvudet: om de ser talet 1+7 tänker de 7+1 och kan lätt se att svaret blir 8. För andra elever behöver denna modell visas konkret.

Utmaning Arbeta med tal i ett högre talområde, till exempel med hela tiotal: 10 + 50, 60 + 20, 10 + 70 etc.

52

Repetition Visa att summan blir samma oavsett vilken ordning man tar termerna i. Använd till exempel glaspärlor i två färger. 2 gröna och 4 blå pärlor blir tillsammans lika många som 4 gröna och 2 blå pärlor. Träna mer på addition med störst först genom att använda kopieringsunderlag 25 eller genom att göra winnetkakort 21 och 22).

Utmaning Arbeta med tal i ett högre talområde, till exempel med hela tiotal: 10 + 50, 60 + 20, 10 + 70 etc.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 4

MÅL

Prima matematik 1A • Kap 4

(Olika lösningar möjliga. T. ex.) Hur mycket tror du klockan är? Rita klockans timvisare. Skriv hur mycket klockan är.

Klockans hela timmar.

MÅL

Klockan är ett.

Klockan är ett.

timvisare

timvisare

6

Klockan är ;

7

Klockan är ;

Hur mycket är klockan?

1 Klockan är ;

5

Klockan är ;

Klockan är ;

6

Klockan är ;

7

10

Klockan är ;

3

Klockan är ;

Hur mycket är klockan?

Klockan är ;

3

Klockan är ;

Klockan är ;

2

Klockan är ;

Klockan är ;

9

Klockan är ;

Klockan är ;

10

6

3

Klockan är ;

12

1 Klockan är ;

7

5

Klockan är ;

87

86

664020_inlaga.indb 86

(Olika lösningar möjliga. T. ex.) Hur mycket tror du klockan är? Rita klockans timvisare. Skriv hur mycket klockan är.

Klockans hela timmar.

2012-10-11 11.56

Mål Klockans hela timmar.

Arbetsgång Ta fram en klocka och ställ den på ett. Visa timvisaren och förklara att när klockan är precis ett, två och så vidare, står den långa visaren (minutvisaren) alltid rakt upp och timvisaren pekar på hur mycket klockan är. Öva olika klockslag med hjälp av en övningsklocka. På s. 87 ska eleverna utifrån händelserna på bilderna skriva hur mycket de tror klockan är. Här kan du få en bild av elevernas tidsuppfatt­ ning. Vet de ungefär hur mycket klockan är när man stiger upp, går till skolan o.s.v.? Låt eleverna jämföra med varandra och diskutera. Tillverka gärna egna klockor, dessa kan eleverna ha stor nytta av i arbetet med klockan en lång tid framöver. Använd kopieringsunderlag 26, kopiera

664020_inlaga.indb 87

2012-10-11 11.56

gärna på styvt papper eller klistra upp det på kartong för att göra en hållbarare klocka. För att fästa visarna är det bra att använda påsklämmor. Om klockorna lamineras håller de bättre. Öva mer på klockans hela timmar med kopierings­ underlag 27.

Repetition Jobba med att läsa av olika hela timmar samt låt eleven själv ställa in olika klockslag. Ta eventuellt bort minutvisaren så att eleven helt kan koncentrera sig på timvisaren. I kopieringsunderlag 28 finns tomma klockor där du som lärare eller eleverna kan fylla i valfria klockslag.

Utmaning Låt eleven räkna ut tidsdifferenser mellan de olika händelserna på sidan 87. Hur lång tid har det gått mellan bild 1 och bild 2? Mellan bild 2 och 3? Mellan bild 1 och bild 6?

53

6

Klockan är ;

2

Klockan är ;

3

Klockan är ;

9

Klockan är ;

Klockan är ;

Klockan är ;

7

87

86

664020_inlaga.indb 86

12

2012-10-11 11.56

Mål Klockans hela timmar.

Arbetsgång Ta fram en klocka och ställ den på ett. Visa timvisaren och förklara att när klockan är precis ett, två och så vidare, står den långa visaren (minutvisaren) alltid rakt upp och timvisaren pekar på hur mycket klockan är. Öva olika klockslag med hjälp av en övningsklocka. På s. 87 ska eleverna utifrån händelserna på bilderna skriva hur mycket de tror klockan är. Här kan du få en bild av elevernas tidsuppfatt­ ning. Vet de ungefär hur mycket klockan är när man stiger upp, går till skolan o.s.v.? Låt eleverna jämföra med varandra och diskutera. Tillverka gärna egna klockor, dessa kan eleverna ha stor nytta av i arbetet med klockan en lång tid framöver. Använd kopieringsunderlag 26, kopiera

664020_inlaga.indb 87

2012-10-11 11.56

gärna på styvt papper eller klistra upp det på kartong för att göra en hållbarare klocka. För att fästa visarna är det bra att använda påsklämmor. Om klockorna lamineras håller de bättre. Öva mer på klockans hela timmar med kopierings­ underlag 27.

Repetition Jobba med att läsa av olika hela timmar samt låt eleven själv ställa in olika klockslag. Ta eventuellt bort minutvisaren så att eleven helt kan koncentrera sig på timvisaren. I kopieringsunderlag 28 finns tomma klockor där du som lärare eller eleverna kan fylla i valfria klockslag.

Utmaning Låt eleven räkna ut tidsdifferenser mellan de olika händelserna på sidan 87. Hur lång tid har det gått mellan bild 1 och bild 2? Mellan bild 2 och 3? Mellan bild 1 och bild 6?

53


A9R75E0.tmp

Kap 4 • Prima matematik 1A

Kap 4 • Prima matematik 1A

Diagnos 4

Diagnos 4 4

1

Rita färdigt mönstret.

5

6

4 2+2=:

5 =10 5+:

1 +: 1 2=:

6 3+3=:

4 =8 4+:

3 +: 3 6=:

7 2+5=:

8 =9 1+:

:

9 2+7=:

5 =6 1+:

:

4

7 6+1=: 1

6 =2+4

8

2

2 =7 5+:

Rita klockans timvisare.

1 =8 7+:

8 8=0+: 1 8=7+:

Upprepa mönster. 2 Talraden 1 till 12. 3 Addition i talområdet 0 till 10.

664020_inlaga.indb 88

7 Klockan är ;

5 Klockan är ;

4 5 Addition i talområdet 0 till 10. 6 7 Klockans hela timmar.

2012-10-11 11.56

Diagnos kapitel 4 Uppgift 1 Mål: upprepa mönster.

664020_inlaga.indb 89

1 +: 1 2=:

6 3+3=:

4 =8 4+:

3 +: 3 6=:

7 2+5=:

8 =9 1+:

:

9 2+7=:

5 =6 1+:

:

89

2012-10-11 11.56

Uppgift 5 Mål: addition i talområdet 1 till 10, med

88

1

7 =1+6 6 =2+4

Hur mycket är klockan?

8

Klockan är ;

2

Klockan är ;

Skriv färdigt talraden. 7

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 3

1 Klockan är ;

5 =10 5+:

Klockan är ; 2

7

4 2+2=:

4

Klockan är ;

Skriv färdigt additionen.

6 4+2=:

88

5

6

Klockan är ;

Rita färdigt mönstret.

7 =1+6

Skriv färdigt talraden.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 3

1

Hur mycket är klockan?

Klockan är ; 2

4

Rita klockans timvisare.

Skriv färdigt additionen.

6 4+2=:

2 =7 5+:

8 8=0+:

7 6+1=:

1 =8 7+:

1 8=7+:

1 Klockan är ;

Upprepa mönster. 2 Talraden 1 till 12. 3 Addition i talområdet 0 till 10.

664020_inlaga.indb 88

7 Klockan är ;

5 Klockan är ;

4 5 Addition i talområdet 0 till 10. 6 7 Klockans hela timmar.

2012-10-11 11.56

Diagnos kapitel 4 Uppgift 1 Mål: upprepa mönster.

664020_inlaga.indb 89

89

2012-10-11 11.56

Uppgift 5 Mål: addition i talområdet 1 till 10, med

Denna uppgift testar om eleven kan hitta mönsterdelen och upprepa denna. Repetition och utmaning hittar du på s. 90.

störst först. I dessa additioner testas additionsformen störst först. Repetition och utmaning hittar du på s. 94.

Denna uppgift testar om eleven kan hitta mönsterdelen och upprepa denna. Repetition och utmaning hittar du på s. 90.

störst först. I dessa additioner testas additionsformen störst först. Repetition och utmaning hittar du på s. 94.

Uppgift 2 Mål: talraden 1 till 12.

Uppgift 6 och 7 Mål: klockans hela timmar.

Uppgift 2 Mål: talraden 1 till 12.

Uppgift 6 och 7 Mål: klockans hela timmar.

Denna uppgift testar om eleven kan skriva talen 1-12 i rätt ordningsföljd. Repetition och utmaning hittar du på s. 91.

I dessa uppgifter får eleven dels avläsa hela timmar på klockan, dels rita in timvisaren till ett givet klockslag. Repetition och utmaning hittar du på s. 95.

Denna uppgift testar om eleven kan skriva talen 1-12 i rätt ordningsföljd. Repetition och utmaning hittar du på s. 91.

I dessa uppgifter får eleven dels avläsa hela timmar på klockan, dels rita in timvisaren till ett givet klockslag. Repetition och utmaning hittar du på s. 95.

Uppgift 3 Mål: addition i talområdet 0 till 10, med +1,

Så här används diagnosen

Uppgift 3 Mål: addition i talområdet 0 till 10, med +1,

Så här används diagnosen

+2, +0. I dessa additioner testas additionsformen +1, +2, +0. Repetition och utmaning hittar du på s. 92.

På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du informa­ tion om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

+2, +0. I dessa additioner testas additionsformen +1, +2, +0. Repetition och utmaning hittar du på s. 92.

Uppgift 4 Mål: addition i talområdet 1 till 10, med dubbelt.

Uppgift 4 Mål: addition i talområdet 1 till 10, med dubbelt.

I dessa additioner testas additionsformen med dubbelt. Repetition och utmaning hittar du på s. 93.

I dessa additioner testas additionsformen med dubbelt. Repetition och utmaning hittar du på s. 93.

54

54

På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du informa­ tion om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 4

Rita färdigt mönstret.

RePeTITIon

Prima matematik 1A • Kap 4

RePeTITIon

Skriv talraden.

4 5 6

7 8 9

2 3 4

8

3 4 5

Rita färdigt mönstret.

RePeTITIon

4 5 6

7 8 9

9 10

2 3 4

8

10 1 112

3 4 5

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Ringa in mönsterdelarna.

uTMAnIng

Rita ett likadant mönster med andra saker.

4

2

Hitta på ett eget mönster. Ringa in mönsterdelarna.

13

5

19

6

8

12

10

6

11

7

Ringa in mönsterdelarna.

15 10

uTMAnIng

2

7

Rita ett likadant mönster med andra saker.

12

Hitta på ett eget mönster. Ringa in mönsterdelarna.

17

Upprepa mönster.

664020_inlaga.indb 90

13

Repetition och utmaning Mål s. 90: upprepa mönster.

Extra träning inför repetition

664020_inlaga.indb 91

5

19

10

6

11

7

4

11

7

8 10 11 12

20 16

5

15 10

12 17

10 11 12 13 15 16 17 19 20 Talraden.

2012-10-11 11.57

uTMAnIng

6

8

12

4

2

10 11 12 13 15 16 17 19 20 90

10 1 112

Placera talen i ordning.

4

11

8 10 11 12

20 16

5

9 10

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

uTMAnIng

Placera talen i ordning. 2

RePeTITIon

Skriv talraden.

91

2012-10-11 11.57

90

Upprepa mönster.

664020_inlaga.indb 90

Talraden.

2012-10-11 11.57

Repetition och utmaning

Mål s. 91: talraden 1 till 12.

Mål s. 90: upprepa mönster.

Extra träning inför repetition

664020_inlaga.indb 91

91

2012-10-11 11.57

Mål s. 91: talraden 1 till 12.

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

Använd plockisar t.ex. knappar eller pärlor. Börja med att lägga ett mönster med olika föremål. Visa var mönstret börjar om. Låt eleven själv hitta mönsterdelen och gör det stegvis svårare genom att sluta mitt i en mönsterdel.

Låt barnen känna talen med hela kroppen genom att gå talen. Skriv talen 1 till 12 på lappar som du lägger på golvet. Låt eleven gå på talen och samtidigt säga dem högt. Ni kan också gå utomhus och rita fotspår som ni skriver talen i. Gå och säg talen samtidigt.

Använd plockisar t.ex. knappar eller pärlor. Börja med att lägga ett mönster med olika föremål. Visa var mönstret börjar om. Låt eleven själv hitta mönsterdelen och gör det stegvis svårare genom att sluta mitt i en mönsterdel.

Låt barnen känna talen med hela kroppen genom att gå talen. Skriv talen 1 till 12 på lappar som du lägger på golvet. Låt eleven gå på talen och samtidigt säga dem högt. Ni kan också gå utomhus och rita fotspår som ni skriver talen i. Gå och säg talen samtidigt.

Repetition

Repetition

Repetition

Repetition

Här får eleven hjälp i arbetet med mönster. Varje mönsterdel ritas inom en avgränsad ruta. Observera särskilt om eleven fortsätter mönstret genom att kopiera hela mönstret från början utan att ta hänsyn till hur upprepningen sker.

Eleven ska skriva talen som kommer före och efter i talraden. Ta hjälp av en tallinje (det kan vara en vanlig linjal med tydliga siffror).

Här får eleven hjälp i arbetet med mönster. Varje mönsterdel ritas inom en avgränsad ruta. Observera särskilt om eleven fortsätter mönstret genom att kopiera hela mönstret från början utan att ta hänsyn till hur upprepningen sker.

Eleven ska skriva talen som kommer före och efter i talraden. Ta hjälp av en tallinje (det kan vara en vanlig linjal med tydliga siffror).

Utmaning Eleven utmanas att göra ett likadant mönster med andra föremål samt att skapa egna mönster.

Utmaning Efter att eleverna arbetat med att placera talen i boken i ordning kan de arbeta vidare med Skatten (se beskrivning s. 45). Ta 10 muggar och skriv blandade tal på dem, till exempel: 9, 14, 23, 32, 44, 56, 61, 70, 82, 93. Arbeta i par.

55

Utmaning Eleven utmanas att göra ett likadant mönster med andra föremål samt att skapa egna mönster.

Utmaning Efter att eleverna arbetat med att placera talen i boken i ordning kan de arbeta vidare med Skatten (se beskrivning s. 45). Ta 10 muggar och skriv blandade tal på dem, till exempel: 9, 14, 23, 32, 44, 56, 61, 70, 82, 93. Arbeta i par.

55


A9R75E0.tmp

Kap 4 • Prima matematik 1A

Kap 4 • Prima matematik 1A

Rita först lika många pärlor som siffran visar. Rita sen 1 pärla mer. Skriv additionen. 3

5

4

Måla dubbelt så många rutor i summans talblock. Skriv additionen.

1

6

:+ := :

5

5

3 +: 2 =: :

7

1

8

5

2

7

:+ := :

4

1 +: 1 =: 2 :

7

7

2

9

:+ := :

4 +: 4 =: 8 :

3 +: 3 =: 6 :

10

Börja på ett udda tal som är >3 och < 6. Addera 1. Vem är jag?

1

6

2 3 4 5

dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

2

4 6 8 10

Addition, +1 och +2.

664020_inlaga.indb 92

dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

4

8 12 16 20

dubbelt

uTMAnIng

dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

16 24 32 40

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

2012-10-11 11.57

Mål s. 92: addition i talområdet 0 till 10, med

664020_inlaga.indb 93

Börja på 3. Addera 2 (+2). Addera 1 (+1). Addera 1 (+1). Vem är jag?

16 32 48

Ta fram en tallinje eller rita en tallinje på tavlan. Markera vilken siffra du börjar på, t.ex. 5. Hoppa fram ett steg. Var hamnar du nu? Skriv talet t.ex.: 5+1=6. Upprepa. Be eleven lägga fram 3 glaspärlor. Fråga eleven Om du tar fram en pärla till, hur många pärlor är det då? Ta fram en pärla till och kontrollera svaret. Skriv additionen. Upprepa.

Repetition Eleven ska först rita lika många pärlor som talet som står i det vänstra hörnet av rutan. Därefter ska eleven rita en pärla till. Det är här lämpligt att använda två olika färger. Därefter ska eleven skriva talet.

Efter att eleverna gjort en egen talgåta i boken kan de fortsätta att skriva egna talgåtor på lösa papper, dessa kan ni sedan använda i klassen.

56

6

5

7

7

1

8

1 +: 1 =: 2 :

2 +: 2 =: 4 :

4 +: 4 =: 8 :

5 +: 5 =10 : :

5

2

7

:+ := :

7

2

9

:+ := :

uTMAnIng

Börja på 1. Addera 2 två gånger. Dubblera. Vem är jag?

10

Börja på ett udda tal som är >3 och < 6. Addera 1. Vem är jag?

1

6

2 3

80

5

2012-10-11 11.57

Om man laminerar deras gåtor kan de bli ett använd­bart material för lång tid framöver.

dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

2

4 6 8 10

Addition, +1 och +2.

664020_inlaga.indb 92

uTMAnIng

Fortsätt dubblera så långt du kan.

4

92

3 +: 3 =: 6 :

7

64

93

RePeTITIon

:+ := :

Gör en egen talgåta.

+1, +2.

Extra träning inför repetition

1

Vilket är talet?

Addition, dubbelt.

Repetition och utmaning

Utmaning

5

5

dubbelt

Måla dubbelt så många rutor i summans talblock. Skriv additionen.

7

:+ := :

3 +: 2 =: :

8

RePeTITIon

Rita lika många pärlor som siffran visar. Rita 2 pärlor mer. Skriv additionen.

5 +: 5 =10 : :

Fortsätt dubblera så långt du kan.

Gör en egen talgåta.

92

2 +: 2 =: 4 :

3

uTMAnIng

Börja på 1. Addera 2 två gånger. Dubblera. Vem är jag?

5

3 +: 1 =: :

:+ := :

7

Vilket är talet? Börja på 3. Addera 2 (+2). Addera 1 (+1). Addera 1 (+1). Vem är jag?

Rita först lika många pärlor som siffran visar. Rita sen 1 pärla mer. Skriv additionen. 3

Rita lika många pärlor som siffran visar. Rita 2 pärlor mer. Skriv additionen. 3

RePeTITIon

7

5

3 +: 1 =: :

RePeTITIon

dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

4

8 12 16 20

dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

8 16 24 32 40

dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

16 32 48 64 80

Addition, dubbelt.

2012-10-11 11.57

Repetition och utmaning Mål s. 92: addition i talområdet 0 till 10, med

664020_inlaga.indb 93

93

2012-10-11 11.57

Om man laminerar deras gåtor kan de bli ett använd­bart material för lång tid framöver.

+1, +2. Mål s. 93: addition i talområdet 0 till 10, med

dubbelt.

Extra träning inför repetition Använd talblock (kopieringsunderlag 19) eller klossar som visar talen 1 till 10. Börja med att ta fram ettan. Fråga eleverna vilket talblock (vilka klossar som visar dubbelt så mycket). Fortsätt så med talen 2 till 5.

Repetition Här ska eleven utgå från ett tal och rita så att det blir dubbelt så många.

Utmaning Här gäller det att dubblera så långt man kan. Kanske kommer eleverna att kunna dubblera ännu längre än de får plats att skriva i boken. Låt dem fundera på vilka tal som är lätta respektive svåra att dubblera. Varför? Ser de några likheter mellan några av dubbleringarna? Låt eleverna prova att dubblera högre tal.

Extra träning inför repetition Ta fram en tallinje eller rita en tallinje på tavlan. Markera vilken siffra du börjar på, t.ex. 5. Hoppa fram ett steg. Var hamnar du nu? Skriv talet t.ex.: 5+1=6. Upprepa. Be eleven lägga fram 3 glaspärlor. Fråga eleven Om du tar fram en pärla till, hur många pärlor är det då? Ta fram en pärla till och kontrollera svaret. Skriv additionen. Upprepa.

Repetition Eleven ska först rita lika många pärlor som talet som står i det vänstra hörnet av rutan. Därefter ska eleven rita en pärla till. Det är här lämpligt att använda två olika färger. Därefter ska eleven skriva talet.

Utmaning Efter att eleverna gjort en egen talgåta i boken kan de fortsätta att skriva egna talgåtor på lösa papper, dessa kan ni sedan använda i klassen.

56

Mål s. 93: addition i talområdet 0 till 10, med

dubbelt.

Extra träning inför repetition Använd talblock (kopieringsunderlag 19) eller klossar som visar talen 1 till 10. Börja med att ta fram ettan. Fråga eleverna vilket talblock (vilka klossar som visar dubbelt så mycket). Fortsätt så med talen 2 till 5.

Repetition Här ska eleven utgå från ett tal och rita så att det blir dubbelt så många.

Utmaning Här gäller det att dubblera så långt man kan. Kanske kommer eleverna att kunna dubblera ännu längre än de får plats att skriva i boken. Låt dem fundera på vilka tal som är lätta respektive svåra att dubblera. Varför? Ser de några likheter mellan några av dubbleringarna? Låt eleverna prova att dubblera högre tal.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 4

RePeTITIon

Räkna ut summan och måla bilden. blå

6

1+6

blå

5+2

blå

2+5

gul

blå 8

blå 7+2

9

gul

röd 2+6

grön

4 =6 2+ :

7+2

gul

grön

5 9=4+ :

3 8=5+ :

uTMAnIng

4 +5 9= :

94

4

5

3 =6 3+ : 6

7

gul

uTMAnIng

Mellan kl.

7

och kl.

2

och kl.

9

är det

5

är det

2

timmar.

3

timmar.

3 =4 1+ : 5 9=4+ :

Mellan kl.

4 +5 9= :

orange

Mellan kl.

7 =10 3+ :

10

och kl.

1

är det

3

Addition, störst först.

664020_inlaga.indb 94

Klockan.

2012-10-11 11.57

Repetition och utmaning Mål s. 94: addition i talområdet 0 till 10, med

störst först.

Extra träning inför repetition Ta fram två talkort (kopieringsunderlag 7), ett högt och ett lågt. Uppmana eleverna att lägga samman de två talen. Diskutera hur de tänkte och styr in dem på att utgå från det största talet.

Repetition

664020_inlaga.indb 95

3

95

2012-10-11 11.57

94

4

5

3 8=5+ :

7+2

gul

grön

6+2

1 Klockan är ;

uTMAnIng

kl. = klockan

4 =7 3+ :

7

6 =10 4+ :

orange

7 =10 3+ :

Repetition

och kl.

9

är det

2

timmar.

Mellan kl.

2

och kl.

5

är det

3

timmar.

Mellan kl.

10

och kl.

1

är det

3

timmar.

Addition, störst först.

664020_inlaga.indb 94

Klockan.

2012-10-11 11.57

störst först.

Öva med ställbara klockor. Om eleverna har gjort egna klockor, använd dessa. Ge dem kort med klockslag på: klockan är 3 (Kopieringsunderlag 29). Låt dem ställa klockan, kontrollera och ge nästa kort.

7

3 5=2+ :

Mål s. 94: addition i talområdet 0 till 10, med

Extra träning inför repetition

Mellan kl.

7 9=2+ :

Repetition och utmaning

Mål s. 95: klockans hela timmar.

uTMAnIng

Hur många timmar är det?

röd

3 =6 3+ : 6

10 Klockan är ;

blå

4+2

gul

timmar.

7 Klockan är ;

Rita timvisare.

orange

röd

blå

3 5=2+ :

4 =6 2+ : röd

grön

8 Klockan är ;

blå

blå

röd

5 Klockan är ;

1+6

Skriv termen som saknas. Måla rutan i den nya termens färg.

7 9=2+ :

6 =10 4+ :

röd 2+6

grön

2 Klockan är ;

1+5

röd

2+5

grön

10 Klockan är ;

kl. = klockan

4 =7 3+ :

gul 3

7 Klockan är ;

Hur många timmar är det?

röd

röd

blå

blå

1+7

1 Klockan är ;

blå röd

6

9

6+2

5+2

blå

2+8

7+2

9

orange

röd

grön

blå 6+1

blå

4+2

gul

Rita timvisare.

blå

blå

3 =4 1+ :

8 Klockan är ;

6+1

RePeTITIon

Hur mycket är klockan?

orange

1+8

7

1+6

Skriv termen som saknas. Måla rutan i den nya termens färg. röd

5 Klockan är ;

blå

5+2

blå

10

grön 1+7

2 Klockan är ;

1+5

röd

2+5

1+6

2+5

8

9

10

blå

6

blå röd

6

RePeTITIon

Räkna ut summan och måla bilden.

5+2

blå

2+8

6+1

RePeTITIon

Hur mycket är klockan?

orange

1+8

7

6+1

Prima matematik 1A • Kap 4

Extra träning inför repetition Ta fram två talkort (kopieringsunderlag 7), ett högt och ett lågt. Uppmana eleverna att lägga samman de två talen. Diskutera hur de tänkte och styr in dem på att utgå från det största talet.

664020_inlaga.indb 95

95

2012-10-11 11.57

Mål s. 95: klockans hela timmar.

Extra träning inför repetition Öva med ställbara klockor. Om eleverna har gjort egna klockor, använd dessa. Ge dem kort med klockslag på: klockan är 3 (Kopieringsunderlag 29). Låt dem ställa klockan, kontrollera och ge nästa kort.

Repetition

Repetition

Här ska eleverna räkna ut summan av addition­ erna och visa svaret genom att måla bilden i rätt färger.

Vid arbetet med repetitionen kan eleverna gärna samtidigt använda en klocka. När eleverna ritar timvisare, kontrollera att denna är kortare än minutvisaren.

Här ska eleverna räkna ut summan av addition­ erna och visa svaret genom att måla bilden i rätt färger.

Vid arbetet med repetitionen kan eleverna gärna samtidigt använda en klocka. När eleverna ritar timvisare, kontrollera att denna är kortare än minutvisaren.

Utmaning

Utmaning

Utmaning

Utmaning

Här gäller det att identifiera vilken term som saknas och måla rutan i den termens färg.

Här gäller det att räkna ut tidsdifferensen mellan två klockslag. Fortsätt med frågor av typen: Om du behöver sova 11 timmar och ska gå upp klockan 7, hur dags behöver du då gå och lägga dig? Hur länge har vi rast? Hur länge är vi i skolan varje dag?

Här gäller det att identifiera vilken term som saknas och måla rutan i den termens färg.

Här gäller det att räkna ut tidsdifferensen mellan två klockslag. Fortsätt med frågor av typen: Om du behöver sova 11 timmar och ska gå upp klockan 7, hur dags behöver du då gå och lägga dig? Hur länge har vi rast? Hur länge är vi i skolan varje dag?

57

57


A9R75E0.tmp

Kap 5 • Prima matematik 1A

5

Kap 5 • Prima matematik 1A

Milton får en kanin

5

MÅL

96

664020_inlaga.indb 96

Samtalsunderlag kapitel 5 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • om udda och jämna tal • subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2, -0 och -allt • jämföra, uppskatta och mäta längd Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Hur många flickor finns det på bilden? 2 st. 2) Är två ett jämnt eller udda tal? Jämnt. 3) Hur många pojkar finns det på bilden? 5 st. 4) Är fem ett udda eller jämnt tal? Udda. 5) Hur stor är skillnaden mellan antalet flickor och antalet pojkar? 3. 6) Säg något som det finns ett udda antal av på bilden.

58

MÅL

I det här kapitlet lär du dig

664020_inlaga.indb 97

I det här kapitlet lär du dig

• om udda och jämna tal

• om udda och jämna tal

• subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2, -0 och minus allt

• subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2, -0 och minus allt

• jämföra, uppskatta och mäta längd.

• jämföra, uppskatta och mäta längd.

97

2012-10-11 11.57

Milton får en kanin

2012-10-11 11.57

7) Vilket fönster har ett jämnt antal krukväxter? Det nedersta. 8) Vilket fönster har ett udda antal växter? Det översta. 9) Hur många färre växter har det övre fönstret än det lägre? 1 färre. 10) Hur många hinder har hoppbanan? 4. 11) Hur många hinder till skulle banan behöva för att ha 7 hinder? 3. 12) Vilket hinder är högst? Det gulblåa hindret. 13) Vilken gunga är lägst? Den högra. 14) Kan ni se några trianglar på bilden? Kaninburens väggar, på gungställningen, fliken på kaninmatspaketet. 15) Är det någon som vet vad formerna på kaninburarna kallas? Den översta är ett rätblock och den nedre ett prisma. 16) Kan ni se några rektanglar? Den övre kaninburens väggar, gungorna, fönstren, hindren, plankorna. 17) Kan ni se några cirklar? Kaninhindrets fötter, burknoppen, halsbandet.

96

664020_inlaga.indb 96

97

2012-10-11 11.57

Samtalsunderlag kapitel 5 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • om udda och jämna tal • subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2, -0 och -allt • jämföra, uppskatta och mäta längd Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Hur många flickor finns det på bilden? 2 st. 2) Är två ett jämnt eller udda tal? Jämnt. 3) Hur många pojkar finns det på bilden? 5 st. 4) Är fem ett udda eller jämnt tal? Udda. 5) Hur stor är skillnaden mellan antalet flickor och antalet pojkar? 3. 6) Säg något som det finns ett udda antal av på bilden.

58

664020_inlaga.indb 97

2012-10-11 11.57

7) Vilket fönster har ett jämnt antal krukväxter? Det nedersta. 8) Vilket fönster har ett udda antal växter? Det översta. 9) Hur många färre växter har det övre fönstret än det lägre? 1 färre. 10) Hur många hinder har hoppbanan? 4. 11) Hur många hinder till skulle banan behöva för att ha 7 hinder? 3. 12) Vilket hinder är högst? Det gulblåa hindret. 13) Vilken gunga är lägst? Den högra. 14) Kan ni se några trianglar på bilden? Kaninburens väggar, på gungställningen, fliken på kaninmatspaketet. 15) Är det någon som vet vad formerna på kaninburarna kallas? Den översta är ett rätblock och den nedre ett prisma. 16) Kan ni se några rektanglar? Den övre kaninburens väggar, gungorna, fönstren, hindren, plankorna. 17) Kan ni se några cirklar? Kaninhindrets fötter, burknoppen, halsbandet.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 5

Mattelabbet 5 4

1

Hämta en näve pärlor.

2

Lägg pärlorna i flera olika högar. Varje hög ska innehålla ett udda antal pärlor.

3

Lägg pärlorna i nya högar. Varje hög ska innehålla ett jämnt antal pärlor.

5

98

Rita dina högar med udda antal pärlor.

Rita dina högar med jämnt antal pärlor.

LÖSnIng

Rita din kompis högar med udda antal pärlor.

LÖSnIng

Rita din kompis högar med jämnt antal pärlor.

LÖSnIng

Laborativt arbete med udda och jämna tal.

664020_inlaga.indb 98

LÖSnIng

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.57

664020_inlaga.indb 99

99

2012-10-11 11.58

Mattelabbet Syfte Att arbeta med begreppen udda och jämnt och genom praktiska övningar få uppleva hur dessa begrepp hänger ihop.

Arbetsgång Uppmana eleverna att hämta en näve pärlor (mellan 10 och 20 pärlor är lagom). Be eleverna att lägga pärlorna i högar som kan vara olika stora, den enda regeln är att det måste vara ett udda antal pärlor i varje hög. Efter denna uppgift blir det dags att lägga pärlorna i nya högar, denna gången ska varje hög innehålla ett jämnt antal pärlor.

Samtalstips Var observant på vilken strategi eleven använder för att komma fram till antalet stenar. Ställ frågor som Vad menas med udda? Hur vet du om ett tal är udda? Vad menas med ett jämnt tal? Hur vet man om ett tal är jämnt? Kan du dela talet i två lika stora delar? Är det ett udda eller jämnt tal då?

Lösningsmodeller Att placera alla pärlor i högar med udda antal pärlor går alltid bra: en del kommer kanske att utgå från de udda talen och skapa högar med 1, 3, 5, 7 pärlor och så vidare. Andra kommer att dela upp i högar slumpvis för att sedan kontroll­ räkna och justera om det råkar vara ett jämnt antal.

Vid den andra delen av uppgiften, den som handlar om att dela upp pärlorna i högar med ett jämnt antal pärlor, kommer en del elever att upptäcka att de har svårt att lösa uppgiften. För att kunna lyckas med denna uppgift måste det totala antalet pärlor vara jämnt, något som de flesta elever efter en stunds experimenterande brukar upptäcka. Den vanligaste lösningen är då att eleverna lägger en pärla åt sidan och markerar detta genom att t.ex. rita en överkryssad pärla. Syftet med denna övning är just att eleverna ska upptäcka vilka egenskaper udda respektive jämna tal har och en av dessa egenskaper är att ett jämnt tal alltid kan delas upp både i udda och jämna tal medan ett udda tal inte kan delas upp i endast jämna tal. I detta mattelabb är det ju de som genom slumpen har fått ett udda antal från början och därmed inte kan lösa den andra delen av uppgiften, som har störst möjlighet att upptäcka detta mönster. För att alla elever ska kunna göra denna upptäckt är det viktigt att ni i den gemensamma diskussionen lyfter fram detta mönster. Ni kan t.ex. göra en tabell där ni skriver vilket det ursprungliga antalet var för respektive elev och sedan markerar om eleven lyckats lösa dels uppdelningen i högar med udda antal och dels uppdelningen i jämna antal. Ser eleverna mönstret? Låt dem diskutera med varandra i par och sedan förklara i gruppen. TIPS!

Om man vill använda övningen som sam­ arbetsövning kan man uppmana alla elever i klassen att ställa sig så att det är ett udda (jämnt) antal elever i varje grupp. Om man vill försvåra ytterligare kan man bestämma att inga grupper får vara lika stora.

59

Prima matematik 1A • Kap 5

Mattelabbet 5 4

1

Hämta en näve pärlor.

2

Lägg pärlorna i flera olika högar. Varje hög ska innehålla ett udda antal pärlor.

3

Lägg pärlorna i nya högar. Varje hög ska innehålla ett jämnt antal pärlor.

5

98

Rita dina högar med udda antal pärlor.

LÖSnIng

Rita dina högar med jämnt antal pärlor.

LÖSnIng

Rita din kompis högar med udda antal pärlor.

LÖSnIng

Rita din kompis högar med jämnt antal pärlor.

LÖSnIng

Laborativt arbete med udda och jämna tal.

664020_inlaga.indb 98

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.57

664020_inlaga.indb 99

99

2012-10-11 11.58

Mattelabbet Syfte Att arbeta med begreppen udda och jämnt och genom praktiska övningar få uppleva hur dessa begrepp hänger ihop.

Arbetsgång Uppmana eleverna att hämta en näve pärlor (mellan 10 och 20 pärlor är lagom). Be eleverna att lägga pärlorna i högar som kan vara olika stora, den enda regeln är att det måste vara ett udda antal pärlor i varje hög. Efter denna uppgift blir det dags att lägga pärlorna i nya högar, denna gången ska varje hög innehålla ett jämnt antal pärlor.

Samtalstips Var observant på vilken strategi eleven använder för att komma fram till antalet stenar. Ställ frågor som Vad menas med udda? Hur vet du om ett tal är udda? Vad menas med ett jämnt tal? Hur vet man om ett tal är jämnt? Kan du dela talet i två lika stora delar? Är det ett udda eller jämnt tal då?

Lösningsmodeller Att placera alla pärlor i högar med udda antal pärlor går alltid bra: en del kommer kanske att utgå från de udda talen och skapa högar med 1, 3, 5, 7 pärlor och så vidare. Andra kommer att dela upp i högar slumpvis för att sedan kontroll­ räkna och justera om det råkar vara ett jämnt antal.

Vid den andra delen av uppgiften, den som handlar om att dela upp pärlorna i högar med ett jämnt antal pärlor, kommer en del elever att upptäcka att de har svårt att lösa uppgiften. För att kunna lyckas med denna uppgift måste det totala antalet pärlor vara jämnt, något som de flesta elever efter en stunds experimenterande brukar upptäcka. Den vanligaste lösningen är då att eleverna lägger en pärla åt sidan och markerar detta genom att t.ex. rita en överkryssad pärla. Syftet med denna övning är just att eleverna ska upptäcka vilka egenskaper udda respektive jämna tal har och en av dessa egenskaper är att ett jämnt tal alltid kan delas upp både i udda och jämna tal medan ett udda tal inte kan delas upp i endast jämna tal. I detta mattelabb är det ju de som genom slumpen har fått ett udda antal från början och därmed inte kan lösa den andra delen av uppgiften, som har störst möjlighet att upptäcka detta mönster. För att alla elever ska kunna göra denna upptäckt är det viktigt att ni i den gemensamma diskussionen lyfter fram detta mönster. Ni kan t.ex. göra en tabell där ni skriver vilket det ursprungliga antalet var för respektive elev och sedan markerar om eleven lyckats lösa dels uppdelningen i högar med udda antal och dels uppdelningen i jämna antal. Ser eleverna mönstret? Låt dem diskutera med varandra i par och sedan förklara i gruppen. TIPS!

Om man vill använda övningen som sam­ arbetsövning kan man uppmana alla elever i klassen att ställa sig så att det är ett udda (jämnt) antal elever i varje grupp. Om man vill försvåra ytterligare kan man bestämma att inga grupper får vara lika stora.

59


A9R75E0.tmp

Kap 5 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 5 • Prima matematik 1A

Rita kaninens väg hem till buren. Kaninen får bara gå på jämn summa eller differens.

udda och jämna tal.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

MÅL

10

Rita kaninens väg hem till buren. Kaninen får bara gå på jämn summa eller differens.

udda och jämna tal.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

2+2

2+2

2-1 udda jämnt udda jämnt udda jämnt udda jämnt

3

5

7

9

2

4

6

2-1 udda jämnt udda jämnt udda jämnt udda jämnt

8+0

Skriv de jämna talen.

Skriv de udda talen.

1

udda jämnt

4-1

9+1

2+0

8 10

Skriv de jämna talen.

Skriv de udda talen.

2+1 3-2

1

3

5

udda jämnt

7

9

2

4

6

9+1

svart

svart

2+0

brun 6

2

9

Måla alla kaniner med udda tal bruna. Måla alla kaniner med jämna tal svarta.

5-1

brun

svart

svart

svart

5+1

6

2

9

5-1 3+2

brun

brun

4 1

7

brun

svart

5+1

4 1

7

4+2

brun

svart

svart

10

brun

8

5

664020_inlaga.indb 100

Mål Udda och jämna tal.

Arbetsgång Rita eller använd talblocken för att visa de udda respektive de jämna talen. Talblocken (kopieringsunderlag 19) ger en tydlig bild av skillnaden mellan de udda och de jämna talen där de udda talen har en ensam kvadrat som sticker upp medan de jämna bildar par hela vägen.

Repetition Arbeta med plockisar. Ge ett tal, t.ex. 3, och uppmana eleven att undersöka om 3 är ett udda eller jämnt tal utifrån kriteriet att ett jämnt tal kan man dela lika på. Ge eleverna talkort (kopierings­underlag 7) och be alla med jämna tal ställa sig på ett ställe i klassrummet och alla med udda tal på ett annat ställe. Om man vill att alla ska vara med på denna övning på sin egen nivå kan man dela ut olika typer av kort, se nedan.

Utmaning Även de elever som behöver en utmaning kan

10

101

2012-10-11 11.58

664020_inlaga.indb 101

svart

2012-10-11 11.58

vara med på övningen att ställa sig vid det udda hörnet eller det jämna hörnet av klassrummet. Ge dem två eller flera talkort (kopieringsunderlag 7) och uppmana dem att addera talen. När de har kommit fram till rätt summa ställer de sig i hörnet för udda (om summan är udda) eller hörnet för jämna (om summan är jämn). Kan även göras med subtraktion. Spel: Burr

I spelet Burr räknar eleverna i tur och ordning upp talen i talraden. I förväg har ni bestämt att några tal istället ska ersättas med ordet burr. Första omgångens regel kan vara att man inte får säga några udda tal, dessa ersätts istället med ordet burr. Eleverna säger ett tal var i tur och ordning, de räknar från 1 och uppåt men varje gång det dyker upp ett udda tal säger eleven istället burr. Räkne­ ramsan blir då burr, 2, burr, 4, burr, 6 och så vidare. Byt sedan regel, nu ska alla jämna tal istället ersättas med burr. Hur högt ni väljer att räkna beror på elevernas förmåga. Ett alternativ är att räkna till tio och sedan börja om från ett igen tills alla elever i klassen fått vara med.

brun 4-2

3

4+1

100

60

4+2

brun

svart 4-2

3

3-2

5+2

3+2

brun

2+1

8 10

5+2

Måla alla kaniner med udda tal bruna. Måla alla kaniner med jämna tal svarta.

4-1 8+0

8

5

4+1

101

100

664020_inlaga.indb 100

2012-10-11 11.58

Mål Udda och jämna tal.

Arbetsgång Rita eller använd talblocken för att visa de udda respektive de jämna talen. Talblocken (kopieringsunderlag 19) ger en tydlig bild av skillnaden mellan de udda och de jämna talen där de udda talen har en ensam kvadrat som sticker upp medan de jämna bildar par hela vägen.

Repetition Arbeta med plockisar. Ge ett tal, t.ex. 3, och uppmana eleven att undersöka om 3 är ett udda eller jämnt tal utifrån kriteriet att ett jämnt tal kan man dela lika på. Ge eleverna talkort (kopierings­underlag 7) och be alla med jämna tal ställa sig på ett ställe i klassrummet och alla med udda tal på ett annat ställe. Om man vill att alla ska vara med på denna övning på sin egen nivå kan man dela ut olika typer av kort, se nedan.

Utmaning Även de elever som behöver en utmaning kan 60

664020_inlaga.indb 101

2012-10-11 11.58

vara med på övningen att ställa sig vid det udda hörnet eller det jämna hörnet av klassrummet. Ge dem två eller flera talkort (kopieringsunderlag 7) och uppmana dem att addera talen. När de har kommit fram till rätt summa ställer de sig i hörnet för udda (om summan är udda) eller hörnet för jämna (om summan är jämn). Kan även göras med subtraktion. Spel: Burr

I spelet Burr räknar eleverna i tur och ordning upp talen i talraden. I förväg har ni bestämt att några tal istället ska ersättas med ordet burr. Första omgångens regel kan vara att man inte får säga några udda tal, dessa ersätts istället med ordet burr. Eleverna säger ett tal var i tur och ordning, de räknar från 1 och uppåt men varje gång det dyker upp ett udda tal säger eleven istället burr. Räkne­ ramsan blir då burr, 2, burr, 4, burr, 6 och så vidare. Byt sedan regel, nu ska alla jämna tal istället ersättas med burr. Hur högt ni väljer att räkna beror på elevernas förmåga. Ett alternativ är att räkna till tio och sedan börja om från ett igen tills alla elever i klassen fått vara med.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 5

MÅL

Prima matematik 1A • Kap 5

Rita en räknehändelse till subtraktionen.

Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2 och -0.

MÅL

Hur många är det kvar? Skriv termer och differens.

Rita en räknehändelse till subtraktionen.

Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2 och -0.

Hur många är det kvar? Skriv termer och differens.

3

3

4 -: 1 =: :

4 -: 1 =: :

5-1=4

5-1=4

6

1

5

:-:=:

3

1

2

:-:=:

:-:=:

:-:=:

6

1

5

3

1

2

6-2=4

10 2 =: 8 :-:

7

2

5

:-:=:

9

8

7

6

5

10

8

6

4

2

0

4

3

2

1 7

2012-10-11 11.58

Mål Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2 och -0. 10-1  9-1  8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

10-2  9-2  8-2  7-2  6-2  5-2  4-2  3-2  2-2

10-3  9-3  8-3  7-3  6-3  5-3  4-3  3-3

10-4  9-4  8-4  7-4  6-4  5-4  4-4

10-5  9-5  8-5  7-5  6-5  5-5

10-6  9-6  8-6  7-6  6-6

10-7 10-8 10-9 10-10  9-7  9-8  9-9  8-7  8-8  7-7

De markerade subtraktionerna är de subtraktioner som tas upp i kapitlet. Subtraktionstriangeln finns i kopieringsunderlag 30.

Arbetsgång Börja med konkreta exempel på situationer där ni använder tankeformen ”ta bort”. Påminn eleverna om hur de ska skriva subtraktionen och att det vid subtraktion där man tar bort något, är viktigt att man alltid först skriver hur mycket man har från början och därefter hur mycket man tar bort.

664020_inlaga.indb 103

2

5

:-:=:

103

664020_inlaga.indb 102

Skriv färdigt talmönstret.

10 2 =: 8 :-:

10

102

10-0  9-0  8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0  0-0

6-2=4

Skriv färdigt talmönstret.

2012-10-11 11.58

Sedan följer talmönster. Hjälp eleverna att se vad som händer i mönstret. När mönstret minskar med 1 kan de gärna skriva in -1 mellan varje steg. Visa en tallinje så att de konkret kan se hur de hoppar bakåt på den.

Repetition Om talmönstret upplevs som svårt kan eleven använda konkret material och genom detta upptäcka hur många som ska tas bort i varje steg. Med den hjälpen brukar det bli lättare att upptäcka mönstret.

Utmaning Skriv fler räknehändelser som ni kan använda till att spela Matto (se s. 27). Ge fler talmönster med subtraktion, om eleven kan tiohoppen framåt kan man till exempel börja på 100 och skriva 10-hopp bakåt.

61

10

9

8

7

6

5

10

8

6

4

2

0

3

2

1

103

102

664020_inlaga.indb 102

2012-10-11 11.58

Mål Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2 och -0. 10-0  9-0  8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0  0-0

4

10-1  9-1  8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

10-2  9-2  8-2  7-2  6-2  5-2  4-2  3-2  2-2

10-3  9-3  8-3  7-3  6-3  5-3  4-3  3-3

10-4  9-4  8-4  7-4  6-4  5-4  4-4

10-5  9-5  8-5  7-5  6-5  5-5

10-6  9-6  8-6  7-6  6-6

10-7 10-8 10-9 10-10  9-7  9-8  9-9  8-7  8-8  7-7

De markerade subtraktionerna är de subtraktioner som tas upp i kapitlet. Subtraktionstriangeln finns i kopieringsunderlag 30.

Arbetsgång Börja med konkreta exempel på situationer där ni använder tankeformen ”ta bort”. Påminn eleverna om hur de ska skriva subtraktionen och att det vid subtraktion där man tar bort något, är viktigt att man alltid först skriver hur mycket man har från början och därefter hur mycket man tar bort.

664020_inlaga.indb 103

2012-10-11 11.58

Sedan följer talmönster. Hjälp eleverna att se vad som händer i mönstret. När mönstret minskar med 1 kan de gärna skriva in -1 mellan varje steg. Visa en tallinje så att de konkret kan se hur de hoppar bakåt på den.

Repetition Om talmönstret upplevs som svårt kan eleven använda konkret material och genom detta upptäcka hur många som ska tas bort i varje steg. Med den hjälpen brukar det bli lättare att upptäcka mönstret.

Utmaning Skriv fler räknehändelser som ni kan använda till att spela Matto (se s. 27). Ge fler talmönster med subtraktion, om eleven kan tiohoppen framåt kan man till exempel börja på 100 och skriva 10-hopp bakåt.

61


A9R75E0.tmp

Kap 5 • Prima matematik 1A

Kap 5 • Prima matematik 1A

Skriv färdigt subtraktionen. -0

3-0=3

-1

-2

3-1=2

2 4-2=:

3-2=1

2 2-0=:

4 5-1=:

2 4-2=:

7 7-0=:

5 6-1=:

5 7-2=:

5 5-0=:

8 9-1=:

4 6-2=:

6 6-0=:

3 4-1=:

1 1-0=:

1 2-1=:

Skriv färdigt subtraktionen.

1 =7 8-:

1 4=5-:

4 5-1=:

1 =4 5-:

2 6=8-:

6 8-2=:

2 =2 4-:

2 2=4-:

3 3-0=:

2 =1 3-:

2 7=9-:

6 7-1=:

0 =7 7-:

0 1=1-:

-0

3-0=3

-2

3-1=2

2 4-2=:

3-2=1

2 2-0=:

4 5-1=:

2 4-2=:

7 7-0=:

5 6-1=:

5 7-2=:

5 5-0=:

8 9-1=:

4 6-2=:

3 5-2=:

6 6-0=:

3 4-1=:

3 5-2=:

7 9-2=:

1 1-0=:

1 2-1=:

7 9-2=:

Rita en egen räknehändelse. Skriv subtraktionen.

Skriv differensen.

4 -1=:

3 -1=:

2 -2=:

4 -1=:

3 -1=:

2 -2=:

4 -2=:

0 -2=:

5 -1=:

4 -2=:

0 -2=:

5 -1=:

2 -1=:

1 -2=:

0 -1=:

2 -1=:

1 -2=:

0 -1=:

664020_inlaga.indb 104

1 =7 8-:

1 4=5-:

4 5-1=:

1 =4 5-:

2 6=8-:

6 8-2=:

2 =2 4-:

2 2=4-:

3 3-0=:

2 =1 3-:

2 7=9-:

6 7-1=:

0 =7 7-:

0 1=1-:

Rita en egen räknehändelse. Skriv subtraktionen.

Skriv differensen.

:-:=:

105

104

2012-10-11 11.58

664020_inlaga.indb 105

Från att på föregående uppslag ha arbetat med subtraktioner där eleverna har haft hjälp av en illustration ska de nu arbeta med skrivna tal. Lyft fram de exempel som finns högst upp på s. 104. På s. 105 ökar svårigheten ytterligare genom att de nu inte enbart ska räkna ut differensen utan även kunna bestämma vilken term som saknas. Inför dessa övningar är det bra med en gemensam genomgång. Visa med konkreta exempel vad talen innebär: Om jag har åtta äpplen men tar bort så att jag bara får sju kvar, hur många äpplen har jag då tagit bort? (8-__=7) Nu är det fyra bullar i påsen men från början var det fem, hur många har tagits bort? (4=5-__)

Repetition Använd tallinjen för att visa hur man börjar på ett tal och sedan går 0, 1 respektive 2 steg bakåt på tallinjen.

2012-10-11 11.58

TÄNK PÅ

Arbetsgång

62

-1

Uppmärksamma eleverna på vad en räknehändelse är för något. En bra grundregel är att det ska vara en händelse som antingen innehåller en uträkning av något eller som har en fråga som löses genom en uträkning. Jämför gärna med problemlösningsuppgifter som ofta är formulerade som en räknehändelse. Arbeta tillsammans med att formulera räknehändelser. Låt eleverna diskutera i par och formulera en räknehändelse där något ”tas bort” respektive en där talen jämförs, använd samma subtraktion, t.ex. 8 – 6.

Utmaning Slå en tärning och säg talet som är 1 eller 2 mindre. Öva gärna mer med hjälp av en tärning och kopieringsunderlag 31 eller winnetkakort (kopieringsunderlag 21 och 22).

:-:=:

105

104

664020_inlaga.indb 104

2012-10-11 11.58

664020_inlaga.indb 105

TÄNK PÅ

Arbetsgång Från att på föregående uppslag ha arbetat med subtraktioner där eleverna har haft hjälp av en illustration ska de nu arbeta med skrivna tal. Lyft fram de exempel som finns högst upp på s. 104. På s. 105 ökar svårigheten ytterligare genom att de nu inte enbart ska räkna ut differensen utan även kunna bestämma vilken term som saknas. Inför dessa övningar är det bra med en gemensam genomgång. Visa med konkreta exempel vad talen innebär: Om jag har åtta äpplen men tar bort så att jag bara får sju kvar, hur många äpplen har jag då tagit bort? (8-__=7) Nu är det fyra bullar i påsen men från början var det fem, hur många har tagits bort? (4=5-__)

Repetition Använd tallinjen för att visa hur man börjar på ett tal och sedan går 0, 1 respektive 2 steg bakåt på tallinjen. 62

2012-10-11 11.58

Uppmärksamma eleverna på vad en räknehändelse är för något. En bra grundregel är att det ska vara en händelse som antingen innehåller en uträkning av något eller som har en fråga som löses genom en uträkning. Jämför gärna med problemlösningsuppgifter som ofta är formulerade som en räknehändelse. Arbeta tillsammans med att formulera räknehändelser. Låt eleverna diskutera i par och formulera en räknehändelse där något ”tas bort” respektive en där talen jämförs, använd samma subtraktion, t.ex. 8 – 6.

Utmaning Slå en tärning och säg talet som är 1 eller 2 mindre. Öva gärna mer med hjälp av en tärning och kopieringsunderlag 31 eller winnetkakort (kopieringsunderlag 21 och 22).


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 5

MÅL

Vad heter Miltons kanin?

Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med minus allt.

2-2=0 När du subtraherar två lika stora tal, är differensen alltid noll.

2 4-2=:

i

3 5-2=:

u

9 2+7=: 0 8-8=:

r k

Skriv färdigt subtraktionen.

0 2-2=:

4 =0 4-:

:-3=0

0 1-1=:

8 =0 8-:

:-1=0

0 5-5=:

6 =0 6-:

:-9=0

k

4 6-2=:

3

4 1+3=:

a

5 4+1=:

n

1

5 7-2=: 2 1+1=:

n i

5 6-1=:

n

6 8-2=:

h

7 9-2=:

e

8 9-1=: 7 5+2=:

t e

9 7+2=:

r

:-3=0

0 1-1=:

8 =0 8-:

:-1=0

0 5-5=:

6 =0 6-:

:-9=0

9

Dra streck till rätt kanin.

3

3-1 4-0 4-4 5-2 4-2

4 6-1

2-1 6-2

2

g

0 5-5=:

4 =0 4-:

1

5 + 5 =10 :

a

5

5-5

0 ➔ K 1 ➔ M 2 ➔ I 3 ➔ U

2-2=0 När du subtraherar två lika stora tal, är differensen alltid noll.

4 ➔ A 8 ➔ T 5 ➔ N 9 ➔ R 6 ➔ H 10 ➔ G 7 ➔ E

0

664020_inlaga.indb 107

Mål Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -allt. 10-1  9-1  8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

10-2  9-2  8-2  7-2  6-2  5-2  4-2  3-2  2-2

10-3  9-3  8-3  7-3  6-3  5-3  4-3  3-3

10-4  9-4  8-4  7-4  6-4  5-4  4-4

10-5  9-5  8-5  7-5  6-5  5-5

10-6  9-6  8-6  7-6  6-6

10-7 10-8 10-9 10-10  9-7  9-8  9-9  8-7  8-8  7-7

3 5-2=:

u

9 2+7=: 0 8-8=:

r k

4 1+3=:

a

5 4+1=:

n

1

5 7-2=:

9

2 1+1=:

n i

5 6-1=:

n

6 8-2=:

h

7 9-2=:

e

8 9-1=: 7 5+2=:

t e

9 7+2=:

r

3

4-2

4

2-1 6-2

5

5-5

0 ➔ K 1 ➔ M 2 ➔ I 3 ➔ U

4 ➔ A 8 ➔ T 5 ➔ N 9 ➔ R 6 ➔ H 10 ➔ G 7 ➔ E

Rita Miltons kanin.

Gurkan. 107

664020_inlaga.indb 107

Mål Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -allt. 10-0  9-0  8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0  0-0

Kaninen heter

106

2012-10-11 11.59

Repetition

i

5 n 3+2=:

3

6-1

Hur mycket skiljer det mellan Pollys och Miltons kolor? Skillnaden (differensen) är givetvis 0.

2 4-2=:

a

5-2

107

g

4 6-2=:

4-4

2

5 + 5 =10 :

k

4-0

Gurkan.

m

0 5-5=:

3-1

1

1 3-2=:

Om man tar bort allt man har blir det inget kvar.

Dra streck till rätt kanin.

Rita Miltons kanin.

Kaninen heter

106

10-0  9-0  8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0  0-0

Vad heter Miltons kanin?

Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med minus allt.

m

Om man tar bort allt man har blir det inget kvar.

Skriv färdigt subtraktionen.

0

MÅL

1 3-2=:

5 n 3+2=:

0 2-2=:

Prima matematik 1A • Kap 5

10-1  9-1  8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

10-2  9-2  8-2  7-2  6-2  5-2  4-2  3-2  2-2

10-3  9-3  8-3  7-3  6-3  5-3  4-3  3-3

10-4  9-4  8-4  7-4  6-4  5-4  4-4

10-5  9-5  8-5  7-5  6-5  5-5

10-6  9-6  8-6  7-6  6-6

10-7 10-8 10-9 10-10  9-7  9-8  9-9  8-7  8-8  7-7

2012-10-11 11.59

Hur mycket skiljer det mellan Pollys och Miltons kolor? Skillnaden (differensen) är givetvis 0.

Repetition

De markerade subtraktionerna är de subtraktioner som tas upp i kapitlet.

Den svårighet som ibland kan uppstå vid tankeformen ”minus allt” är att eleverna helt enkelt blandar ihop var nollan har sin plats och skriver den som andra term istället för differens. Var observant på detta och led dem vid behov in på rätt väg genom att förtydliga hur många de har från början, hur många de sedan tar bort och hur många som blir kvar.

De markerade subtraktionerna är de subtraktioner som tas upp i kapitlet.

Den svårighet som ibland kan uppstå vid tankeformen ”minus allt” är att eleverna helt enkelt blandar ihop var nollan har sin plats och skriver den som andra term istället för differens. Var observant på detta och led dem vid behov in på rätt väg genom att förtydliga hur många de har från början, hur många de sedan tar bort och hur många som blir kvar.

Arbetsgång

Utmaning

Arbetsgång

Utmaning

Använd gärna bokens enkla ramsa: Om man tar bort allt man har, blir det inget kvar. Använd också jämförelse för att visa på minus allt: Polly har fem kolor och Milton har fem kolor.

Låt eleverna skriva ett eget hemligt meddelande. Det är en uppgift som kräver rätt mycket tankemöda så uppmana dem att börja med endast ett ord. Här följer en modell för hur de kan göra: 1) Bestäm ordet. 2) Skriv upp alla bokstäver som finns med i ordet, varje bokstav ska bara skrivas upp en gång. 3) Ge varje bokstav en siffra. 4) Hitta på en uppgift som leder fram till rätt svar för varje bokstav.

Använd gärna bokens enkla ramsa: Om man tar bort allt man har, blir det inget kvar. Använd också jämförelse för att visa på minus allt: Polly har fem kolor och Milton har fem kolor.

Låt eleverna skriva ett eget hemligt meddelande. Det är en uppgift som kräver rätt mycket tankemöda så uppmana dem att börja med endast ett ord. Här följer en modell för hur de kan göra: 1) Bestäm ordet. 2) Skriv upp alla bokstäver som finns med i ordet, varje bokstav ska bara skrivas upp en gång. 3) Ge varje bokstav en siffra. 4) Hitta på en uppgift som leder fram till rätt svar för varje bokstav.

TIPS!

Kopiera gärna upp en subtraktionstriangel till varje elev (kopieringsunderlag 30). Låt dem markera de subtraktioner de känner sig helt säkra på.

63

TIPS!

Kopiera gärna upp en subtraktionstriangel till varje elev (kopieringsunderlag 30). Låt dem markera de subtraktioner de känner sig helt säkra på.

63


A9R75E0.tmp

Kap 5 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 5 • Prima matematik 1A

Jämföra, uppskatta och mäta längd.

MÅL

Här mäter vi längd med centimeter. Vi använder en linjal. Centimeter förkortas cm.

när du mäter längd kan du mäta med din tumme.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Jämföra, uppskatta och mäta längd.

Här mäter vi längd med centimeter. Vi använder en linjal. Centimeter förkortas cm.

1 cm när du mäter längd kan du mäta med din tumme.

9

10

0

Spiken är 7 cm lång.

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Spiken är 7 cm lång.

Mät hur lång spiken är. Uppskatta, skriv vad du tror, först.

Spiken är 5 tummar lång.

1

1 cm

Mät hur lång spiken är. Uppskatta, skriv vad du tror, först.

Spiken är 5 tummar lång.

Mät hur många tummar spiken är. Uppskatta, skriv vad du tror, först.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

5 cm. Det är :

2 cm. Det är :

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

Jag tror : tummar.

Jag tror : tummar.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

7 cm. Det är :

Det är : tummar.

Det är : tummar.

6 cm. Det är :

7 cm. Det är :

Mät hur många tummar spiken är. Uppskatta, skriv vad du tror, först.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

5 cm. Det är :

2 cm. Det är :

Jag tror : tummar.

Jag tror : tummar.

Det är : tummar.

Det är : tummar.

Jag tror : tummar.

Jag tror : tummar.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

Jag tror : tummar.

Jag tror : tummar.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

Det är : tummar.

Det är : tummar.

4 cm. Det är :

3 cm. Det är :

Det är : tummar.

Det är : tummar.

4 cm. Det är :

3 cm. Det är :

6 cm. Det är :

109

108

664020_inlaga.indb 108

2012-10-11 11.59

664020_inlaga.indb 109

2012-10-11 11.59

109

108

664020_inlaga.indb 108

2012-10-11 11.59

664020_inlaga.indb 109

2012-10-11 11.59

Mål

Att mäta med linjal

Mål

Att mäta med linjal

Jämföra, uppskatta och mäta längd.

När eleverna ska börja mäta med hjälp av linjalen är det viktigt att visa hur de ska börja mäta från nollan. Ett vanligt fel är att mäta från linjalens kant. Öva på att mäta med linjal och att rita sträckor med en viss längd. Visa eleverna hur man lägger linjalen och sedan drar med pennan in mot linjalens kant, detta kräver faktiskt en viss övning om man inte är van!

Jämföra, uppskatta och mäta längd.

När eleverna ska börja mäta med hjälp av linjalen är det viktigt att visa hur de ska börja mäta från nollan. Ett vanligt fel är att mäta från linjalens kant. Öva på att mäta med linjal och att rita sträckor med en viss längd. Visa eleverna hur man lägger linjalen och sedan drar med pennan in mot linjalens kant, detta kräver faktiskt en viss övning om man inte är van!

Arbetsgång Träna eleverna i att uppskatta korta längder. Gissa hur många (av deras) tummar som behövs för att mäta en viss sak. Mät med tummen. Diskutera varför samma sak kan rymma olika många tummar beroende på vilket barn som mäter. Denna diskussion leder naturligt fram till vitsen av att ha bestämda mått såsom meter och centimeter. Fundera tillsammans med eleverna på i vilka sammanhang det fungerar bra med ungefärliga mått (till exempel tummen) och i vilka sammanhang det krävs exakta mått, som centimeter. TÄNK PÅ

Uppmuntra eleverna att låta även en felaktig gissning stå kvar i boken. Förklara att det är genom de uppskattningar (gissningar) som inte är helt rätt som vi oftast lär oss mest.

64

Repetition Öva uppskattning och kontrollmät sedan. Begränsa längderna så att eleverna mäter saker som inte är allt för långa till att börja med.

Utmaning

Arbetsgång Träna eleverna i att uppskatta korta längder. Gissa hur många (av deras) tummar som behövs för att mäta en viss sak. Mät med tummen. Diskutera varför samma sak kan rymma olika många tummar beroende på vilket barn som mäter. Denna diskussion leder naturligt fram till vitsen av att ha bestämda mått såsom meter och centimeter. Fundera tillsammans med eleverna på i vilka sammanhang det fungerar bra med ungefärliga mått (till exempel tummen) och i vilka sammanhang det krävs exakta mått, som centimeter.

Låt eleverna mäta med en avbruten linjal. Om man inte kan börja från 0, hur vet man då hur långt ett föremål är?

TÄNK PÅ

Uppmuntra eleverna att låta även en felaktig gissning stå kvar i boken. Förklara att det är genom de uppskattningar (gissningar) som inte är helt rätt som vi oftast lär oss mest.

64

Repetition Öva uppskattning och kontrollmät sedan. Begränsa längderna så att eleverna mäter saker som inte är allt för långa till att börja med.

Utmaning Låt eleverna mäta med en avbruten linjal. Om man inte kan börja från 0, hur vet man då hur långt ett föremål är?


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 5

Mät och dra streck mellan de pinnar som är lika långa.

Prima matematik 1A • Kap 5

Mät och dra streck mellan de pinnar som är lika långa.

Mät i klassrummet. Rita av något som är 1 cm långt.

4

Mät i klassrummet. Rita av något som är 1 cm långt.

4

: cm

: cm

Rita av något som är 10 cm (1 dm) långt.

5

: cm

Rita av något som är 10 cm (1 dm) långt.

9

: cm

5

: cm

9

: cm

4

4

: cm

: cm

6

6

Mät olika saker i klassrummet. Skriv hur långa de är.

: cm

Mät olika saker i klassrummet. Skriv hur långa de är.

: cm

5

5

: cm

: cm

2

2

: cm

: cm

6

6

: cm

9

: cm

: cm

2

: cm

9

: cm

111

110

664020_inlaga.indb 110

2012-10-11 11.59

Arbetsgång Detta uppslag är en fortsättning på arbetet med mätning. Om du vill låta eleverna arbeta vidare med begreppet mätning kan du använda laborationsunderlaget (kopieringsunderlag 32). I laborationsunderlaget så beskriver eleverna först vad det är de ska undersöka, i detta fall längd. Låt dem skriva en kort förklaring till vad det är de ska mäta, vad de mäter med och eventuellt något om vilka enheter de mäter med. I det här exemplet använder man tabellen till att först skriva föremålet och hur långt man tror att det är för att därefter möta föremålet och skriva in resultatet.

Repetition Utgå från en penna eller liknande. Uppmana eleverna att hitta något som är kortare än deras penna, något som är längre, något som är två pennor långt och så vidare. Först gissar de längden och sedan kontrollmäter de.

664020_inlaga.indb 111

2012-10-11 11.59

föremål efter längd genom att jämföra dem med varandra, vi kan mäta i informella enheter (som i exemplet med pennan) eller i formella enheter (med t.ex. en linjal).

Utmaning Arbeta på samma sätt som i repetitionen men använd längre eller kortare jämförelsemått. Mäta ute

Att mäta är en aktivitet som lämpar sig bra utomhus. Samma övningar som ovan passar bra att göra ute. Uppmana dem att hitta en pinne som är lika lång som deras fot för att sedan utifrån denna hitta kortare saker, längre saker, något som är dubbelt så långt, 4 pinnar långt och så vidare. Låt eleverna jobba i mindre grupper och placera sina pinnar i längdordning från kortast till längst.

Att jämföra längder är ett av målen i kursplanen. Övningar som denna syftar till att bygga upp förståelsen av längdbegreppet där vi kan sortera

2

: cm

111

110

664020_inlaga.indb 110

2012-10-11 11.59

Arbetsgång Detta uppslag är en fortsättning på arbetet med mätning. Om du vill låta eleverna arbeta vidare med begreppet mätning kan du använda laborationsunderlaget (kopieringsunderlag 32). I laborationsunderlaget så beskriver eleverna först vad det är de ska undersöka, i detta fall längd. Låt dem skriva en kort förklaring till vad det är de ska mäta, vad de mäter med och eventuellt något om vilka enheter de mäter med. I det här exemplet använder man tabellen till att först skriva föremålet och hur långt man tror att det är för att därefter möta föremålet och skriva in resultatet.

Repetition Utgå från en penna eller liknande. Uppmana eleverna att hitta något som är kortare än deras penna, något som är längre, något som är två pennor långt och så vidare. Först gissar de längden och sedan kontrollmäter de.

664020_inlaga.indb 111

2012-10-11 11.59

föremål efter längd genom att jämföra dem med varandra, vi kan mäta i informella enheter (som i exemplet med pennan) eller i formella enheter (med t.ex. en linjal).

Utmaning Arbeta på samma sätt som i repetitionen men använd längre eller kortare jämförelsemått. Mäta ute

Att mäta är en aktivitet som lämpar sig bra utomhus. Samma övningar som ovan passar bra att göra ute. Uppmana dem att hitta en pinne som är lika lång som deras fot för att sedan utifrån denna hitta kortare saker, längre saker, något som är dubbelt så långt, 4 pinnar långt och så vidare. Låt eleverna jobba i mindre grupper och placera sina pinnar i längdordning från kortast till längst.

Att jämföra längder är ett av målen i kursplanen. Övningar som denna syftar till att bygga upp förståelsen av längdbegreppet där vi kan sortera 65

65


A9R75E0.tmp

Kap 5 • Prima matematik 1A

Kap 5 • Prima matematik 1A

Diagnos 5 5 1

2

3

4

112

1

Diagnos 5

Uppskatta och mät morötternas längd.

5

Skriv 3 udda tal.

1

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

3 cm. Det är :

5 cm. Det är :

3 cm. Det är :

5 cm. Det är :

2

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

4 cm. Det är :

6 cm. Det är :

4 cm. Det är :

6 cm. Det är :

3

5 5-0=:

5 6-1=:

5 7-2=:

6 6-0=:

6

1 8=9-:

1 =6 7-:

:

8 -0=8

2 4=6-:

0 5-5=:

3 =0 3-:

:

0 2-2=:

6 =0 6-:

:

4

6

5

: cm

3 -1=2 :

Räkna ut differensen.

Mät och dra streck mellan de pinnar som är lika långa.

Skriv färdigt subtraktionerna.

1 =3 4-:

Skriv 3 jämna tal.

Jag tror : cm. Räkna ut differensen.

2 4-2=:

Skriv 3 udda tal.

Jag tror : cm.

Skriv 3 jämna tal.

2 3-1=:

: cm

: cm

4 - 4 =0

2 Udda och jämna tal. 3 4 Subtraktion i talområdet 0 till 10.

664020_inlaga.indb 112

5

4

: cm

: cm

5

2012-10-11 11.59

6 Jämföra, uppskatta och mäta längd.

664020_inlaga.indb 113

113

2012-10-11 11.59

112

1

2 3-1=:

2 4-2=:

5 5-0=:

5 6-1=:

5 7-2=:

6 6-0=:

6

Mät och dra streck mellan de pinnar som är lika långa.

Skriv färdigt subtraktionerna.

4

6

: cm

-: =0

Uppskatta och mät morötternas längd.

6

5

: cm

1 =3 4-:

3 -1=2 :

1 8=9-:

1 =6 7-:

:

8 -0=8

2 4=6-:

0 5-5=:

3 =0 3-:

:

0 2-2=:

6 =0 6-:

:

: cm

4

6

: cm

: cm

4 - 4 =0

2 Udda och jämna tal. 3 4 Subtraktion i talområdet 0 till 10.

664020_inlaga.indb 112

5

4

: cm

-: =0

: cm

5

2012-10-11 11.59

6 Jämföra, uppskatta och mäta längd.

664020_inlaga.indb 113

113

2012-10-11 11.59

Diagnos kapitel 5

Så här används diagnosen

Diagnos kapitel 5

Så här används diagnosen

Uppgift 1 och 2 Mål: udda och jämna tal.

På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

Uppgift 1 och 2 Mål: udda och jämna tal.

På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

Genom att eleverna får skriva ner tre udda och tre jämna tal visar de att de vet vad begreppen innebär. Repetition och utmaning finner du på s. 114 och 115. Uppgift 3 och 4 Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10, -1, -2, -0

och -allt. I dessa uppgifter får eleven både räkna ut differensen men också skriva färdigt subtraktioner där den ena eller bägge termerna saknas. Repetition och utmaning hittar du på s. 116 och 117. Uppgift 5 och 6 Mål: jämföra, uppskatta och mäta längd.

Uppgift 5 inleds med en uppskattning, här kan det vara en god idé att kontrollera att eleven skriver uppskattningen först och därefter mäter. Repetition och utmaning finns på s. 118 och 119. 66

TÄNK PÅ

Använd lärarhandledningens målmatris. Den ger dig ett gott underlag i arbetet med eleven och är dessutom till stor hjälp vid arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Utifrån diagnoserna kan du fylla i elevens kunskaper i målmatrisen. Tänk bara på att det är skillnad att ha gjort en sak och att kunna den! Att en elev kan räkna ut det rätta svaret på uppgiften 7-2 betyder inte nödvändigtvis att eleven ”kan” denna typ av uppgifter, än så länge kanske eleven räknar med konkret material eller med hjälp av fingrarna. Målet är dock att eleven ska kunna ”se” svaret.

Genom att eleverna får skriva ner tre udda och tre jämna tal visar de att de vet vad begreppen innebär. Repetition och utmaning finner du på s. 114 och 115. Uppgift 3 och 4 Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10, -1, -2, -0

och -allt. I dessa uppgifter får eleven både räkna ut differensen men också skriva färdigt subtraktioner där den ena eller bägge termerna saknas. Repetition och utmaning hittar du på s. 116 och 117. Uppgift 5 och 6 Mål: jämföra, uppskatta och mäta längd.

Uppgift 5 inleds med en uppskattning, här kan det vara en god idé att kontrollera att eleven skriver uppskattningen först och därefter mäter. Repetition och utmaning finns på s. 118 och 119. 66

TÄNK PÅ

Använd lärarhandledningens målmatris. Den ger dig ett gott underlag i arbetet med eleven och är dessutom till stor hjälp vid arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Utifrån diagnoserna kan du fylla i elevens kunskaper i målmatrisen. Tänk bara på att det är skillnad att ha gjort en sak och att kunna den! Att en elev kan räkna ut det rätta svaret på uppgiften 7-2 betyder inte nödvändigtvis att eleven ”kan” denna typ av uppgifter, än så länge kanske eleven räknar med konkret material eller med hjälp av fingrarna. Målet är dock att eleven ska kunna ”se” svaret.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 5

Rita kaninernas väg. Den bruna kaninen går på udda tal och den svarta på jämna tal. 3

RePeTITIon

Prima matematik 1A • Kap 5

RePeTITIon

Dra streck till rätt skylt.

Rita kaninernas väg. Den bruna kaninen går på udda tal och den svarta på jämna tal.

2

3

1

3

udda

7

udda

7 4

5

7

4

4

9

10

9 6

1

8

7

uTMAnIng

Rita kaninernas väg. Den bruna kaninen går på udda summor och den svarta på jämna summor.

Vilket är Arvids lyckonummer? Det är ett udda tal. Det är ett mer än 4.

1+1+1

4

9

10

6

jämnt

2+2

5 9

5

1

8

jämnt

5

uTMAnIng

uTMAnIng

Rita kaninernas väg. Den bruna kaninen går på udda summor och den svarta på jämna summor.

Gör en egen talgåta om ett lyckonummer.

2+2

Vilket är Arvids lyckonummer? Det är ett udda tal. Det är ett mer än 4.

1+1+1

5 2+2+1 1+2

4+1

3+1

5+3

5+1+2 6+1

Vilket är Isaks lyckonummer? 1+2

Det är ett jämnt tal. Det är dubbelt så mycket som 4.

6+2

Udda och jämna tal.

664020_inlaga.indb 114

664020_inlaga.indb 115

3+1

5+3

5+1+2 6+1

Udda och jämna tal.

2012-10-11 11.59

4+1

Gör en egen talgåta om ett lyckonummer.

Vilket är Isaks lyckonummer?

4+1+1

Det är ett jämnt tal. Det är dubbelt så mycket som 4.

4+2

8

5+2

uTMAnIng

5 2+2+1

4+1+1

4+2

114

RePeTITIon

Dra streck till rätt skylt.

2 1

3

RePeTITIon

115

2012-10-11 11.59

114

6+2

8

5+2

Udda och jämna tal.

664020_inlaga.indb 114

Udda och jämna tal.

2012-10-11 11.59

664020_inlaga.indb 115

115

2012-10-11 11.59

Repetition och utmaning

Utmaning

Repetition och utmaning

Utmaning

Mål: udda och jämna tal.

På s. 114 ska eleverna räkna ut summorna och rita in kaninens väg. Talgåtorna på s. 115 utgår från lyckonummer. När eleverna har gjort egna talgåtor om lyckonummer kan de byta med varandra eller så kan ni använda dem för hela gruppen (se även tidigare tips om laminering för återanvändning).

Mål: udda och jämna tal.

På s. 114 ska eleverna räkna ut summorna och rita in kaninens väg. Talgåtorna på s. 115 utgår från lyckonummer. När eleverna har gjort egna talgåtor om lyckonummer kan de byta med varandra eller så kan ni använda dem för hela gruppen (se även tidigare tips om laminering för återanvändning).

Extra träning inför repetition Använd talblock (kopieringsunderlag 19) och konkret materiel t.ex. klossar som ni bygger ihop till talblock eller pärlor som ni placerar två och två. Vilka av talen går att dela på hälften? De tal som går att dela på hälften är jämna, övriga är udda.

Repetition Gör eventuellt en hjälplista på de udda respektive jämna talen, ungefär som faktarutan på s. 100 i grundboken. Denna lista kan eleven ha till hjälp när hon/han ska rita in kaninens väg respektive dra streck till rätt skylt.

TIPS!

Låt eleverna skriva en förklaring av begreppen udda och jämnt. Be dem tänka sig att de ska förklara begreppen för en kamrat som varit sjuk när ni gick igenom det, eller kanske för barnen i förskoleklassen. Hur skulle de då förklara? Om ni har en bok med matematiska begrepp skriver ni in förklaringen i denna. Om man har tillgång till inspelningsteknik kan de filma sin förklaring muntligt och då gärna även visa den med konkret material.

Extra träning inför repetition Använd talblock (kopieringsunderlag 19) och konkret materiel t.ex. klossar som ni bygger ihop till talblock eller pärlor som ni placerar två och två. Vilka av talen går att dela på hälften? De tal som går att dela på hälften är jämna, övriga är udda.

Repetition Gör eventuellt en hjälplista på de udda respektive jämna talen, ungefär som faktarutan på s. 100 i grundboken. Denna lista kan eleven ha till hjälp när hon/han ska rita in kaninens väg respektive dra streck till rätt skylt.

67

TIPS!

Låt eleverna skriva en förklaring av begreppen udda och jämnt. Be dem tänka sig att de ska förklara begreppen för en kamrat som varit sjuk när ni gick igenom det, eller kanske för barnen i förskoleklassen. Hur skulle de då förklara? Om ni har en bok med matematiska begrepp skriver ni in förklaringen i denna. Om man har tillgång till inspelningsteknik kan de filma sin förklaring muntligt och då gärna även visa den med konkret material.

67


A9R75E0.tmp

Kap 5 • Prima matematik 1A

Kap 5 • Prima matematik 1A

RePeTITIon

Skriv differensen.

1 2 - 1 =:

1 3 - 2 =:

3

8

2 4 - 2 =:

2

3 5 - 2 =:

3

3

uTMAnIng

4-X=2

5-X=3

X-1=8

5=7-X

2 X=:

2 X=:

9 X=:

2 X=:

1

2

-

=

-

1 = 3 - 2 =

X-2=6

X-2=3

4=5-X

1 X=:

8 X=:

5 X=:

1 X=:

-

0

4 5 - 1 =:

=

8 = 10 - 2 -

-

=

1 = 7 - 6 =

=

664020_inlaga.indb 117

6

3

uTMAnIng

4-X=2

5-X=3

X-1=8

5=7-X

2 X=:

2 X=:

9 X=:

2 X=:

1

2

117

2012-10-11 12.00

116

X-2=6

X-2=3

4=5-X

8 X=:

5 X=:

1 X=:

-

=

-

1 = 3 - 2 -

0

=

8 = 10 - 2 -

-

=

1 = 7 - 6 =

=

-

7 - 3 = 4

Skriv klart.

1 =4+: 1 =:-:=:+:=:-: 5=6-:

Subtraktion i talområdet 0 till 10 med -1, -2, -0.

664020_inlaga.indb 116

5

uTMAnIng

10 - 1 = 9

=

1 X=:

5

:- := :kr

Skriv klart.

9 - 2 = 7 6-X=5

5 kr

:- := : kr

1 1 - 0 =:

-

1 =4+: 1 =:-:=:+:=:-: 5=6-:

2012-10-11 12.00

3 5 - 2 =:

7 - 3 = 4

Subtraktion i talområdet 0 till 10 med -1, -2, -0, -allt.

2

2 2 - 0 =:

Vad ska det stå istället för X?

Skriv klart.

Subtraktion i talområdet 0 till 10 med -1, -2, -0.

664020_inlaga.indb 116

5

uTMAnIng

9 - 2 = 7 6-X=5

5

8

:- := :kr

1 kr

:- := :kr

Skriv klart. 10 - 1 = 9

2 4 - 2 =:

5 kr

:- := : kr

2 kr

2 kr

3 3 - 0 =:

5 -: 2 = : kr :

3 4 - 1 =:

1 1 - 0 =:

1 3 - 2 =:

6

2 2 - 0 =:

Vad ska det stå istället för X?

116

1 2 - 1 =:

RePeTITIon

Hur mycket får Polly kvar?

:- := :kr

1 kr

4 5 - 1 =:

RePeTITIon

Skriv differensen.

2 kr

2 kr

3 3 - 0 =:

5 -: 2 = : kr :

3 4 - 1 =:

RePeTITIon

Hur mycket får Polly kvar?

Subtraktion i talområdet 0 till 10 med -1, -2, -0, -allt.

2012-10-11 12.00

664020_inlaga.indb 117

Repetition och utmaning

Utmaning

Repetition och utmaning

Utmaning

Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10 med -1,

På bägge utmaningarna lyfts likhetstecknets betydelse fram. I den ena är det i form av en ekvation, vad ska det stå istället för X?

Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10 med -1,

På bägge utmaningarna lyfts likhetstecknets betydelse fram. I den ena är det i form av en ekvation, vad ska det stå istället för X?

-2, -0 och -allt.

Extra träning inför repetition De båda repetitionsuppgifterna på detta uppslag ger barnen illustrationer som hjälp för att lösa uppgiften. Hjälp eleverna ytterligare genom att göra subtraktionerna i verkligheten. Visa 4 äpplen (eller bilder på äpplen) och ta sedan bort 2. Hur många äpplen får du kvar? Teckna subtraktionen, 4 – 2 = 2. Gör flera exempel. Inför s. 117 kan du ge eleverna en summa pengar och uppmana dem att handla för 2 kr. Hur mycket får de kvar?

Den andra utmaningen är ett mattekorsord. Tänk på att det i mattekorsordet är viktigt att man läser termerna från rätt håll. Uppgifterna ska alltid läsas från vänster till höger eller uppifrån och ner, annars blir det ett svårlöst korsord! Längst ner finns en rad där eleven ska skriva ”olika namn för talet 5”, d.v.s. att de ska skriva subtraktioner eller additioner som alla har svaret 5. Denna typ av övningar kan eleverna själva fortsätta med utifrån olika tal.

-2, -0 och -allt.

Extra träning inför repetition De båda repetitionsuppgifterna på detta uppslag ger barnen illustrationer som hjälp för att lösa uppgiften. Hjälp eleverna ytterligare genom att göra subtraktionerna i verkligheten. Visa 4 äpplen (eller bilder på äpplen) och ta sedan bort 2. Hur många äpplen får du kvar? Teckna subtraktionen, 4 – 2 = 2. Gör flera exempel. Inför s. 117 kan du ge eleverna en summa pengar och uppmana dem att handla för 2 kr. Hur mycket får de kvar?

Repetition

Repetition

I repetitionsuppgifterna finns bildstöd som gör att subtraktionen blir mer konkret. Om detta ändå är svårt, öva mer med konkret material enligt ovan. Att leka affär, betala och ta betalt är alltid en bra övning!

I repetitionsuppgifterna finns bildstöd som gör att subtraktionen blir mer konkret. Om detta ändå är svårt, öva mer med konkret material enligt ovan. Att leka affär, betala och ta betalt är alltid en bra övning!

68

68

117

2012-10-11 12.00

Den andra utmaningen är ett mattekorsord. Tänk på att det i mattekorsordet är viktigt att man läser termerna från rätt håll. Uppgifterna ska alltid läsas från vänster till höger eller uppifrån och ner, annars blir det ett svårlöst korsord! Längst ner finns en rad där eleven ska skriva ”olika namn för talet 5”, d.v.s. att de ska skriva subtraktioner eller additioner som alla har svaret 5. Denna typ av övningar kan eleverna själva fortsätta med utifrån olika tal.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 5

Repetition

Mät maskarna. Rita en ny mask som är 1 cm längre.

1

Mät pennorna. Ringa in den längsta pennan i varje ruta.

6

:cm

2

7

:cm

3

4

:cm

4

:cm

3

7

:cm

2

3

4

:cm

4

utmaning

:cm

Det röda strecket är

18

2 cm längre

Det blåa strecket är

Jämföra, uppskatta och mäta längd.

664020_inlaga.indb 118

13 : cm

7-5=2

17 : cm

Repetition och utmaning Mål: jämföra, uppskatta och mäta längd.

Extra träning inför repetition Mät tillsammans. Vad är det som eleven upplever som svårt? Handlar det om att göra uppskattningar, jämföra längder eller att mäta med linjal? Anpassa era aktiviteter utifrån detta. Om det är uppskattningar som behöver övas så öva på att uppskatta längden hos olika föremål. Håll er till kortare längder och gör många uppskattningar. Tag gärna ett sugrör och klipp av i olika längder (använd hela cm). Avklippta sugrör kan även användas till att jämföra längder. Om det är mätningen som orsakar bekymmer så är det den ni arbetar med. Kan eleven mäta med sin egen tumme, d.v.s. göra mätningen korrekt så att tummarna placeras intill varandra och inte med mellanrum? Låt eleven mäta med linjal och observera hur eleven gör detta. Börjar eleven mätningen vid 0? Tänk på att linjaler är olika och att en del har 0 i ytterkant (ofta är nollan då inte utsatt), medan en del har 0 en bit in på linjalen. Med anledning av detta är det bra om eleven får prova att mäta med olika typer av linjaler så att detta uppmärksammas.

664020_inlaga.indb 119

Mät strecken.

utmaning

grön

Det röda strecket är

2012-10-11 12.00

En del elever upplever genomskinliga linjaler som lättare att mäta med än t.ex. trälinjaler. Troligtvis beror detta på att de lättare ser var föremålen börjar och slutar i förhållande till linjalens siffror när de mäter med den genomskinliga linjalen.

Repetition I repetitionsuppgiften på s. 118 förenas egentligen två uppgifter: eleven ska både mäta ett föremål och sedan kunna rita ett föremål som är 1 cm längre. På s. 119 ska två pennor mätas och den längsta ringas in.

Utmaning I utmaningen på s. 118 ska eleven förutom att mäta även kunna formulera uppgiften på ”mattespråket”. Eleven ska alltså skriva ner en subtraktion. På s. 119 gäller det att mäta delsträckor och addera dessa. Vilken strategi använder eleven? Skriver hon/han ner varje delsträcka och adderar eller vrider hon/han linjalen när strecken byter riktning? Skicka ut eleverna på fler mätäventyr. Ge dem i uppgift att mäta något runt, vilken strategi använder de? 69

118

18

2 cm längre

Jämföra, uppskatta och mäta längd.

664020_inlaga.indb 118

13 : cm

Det gröna strecket är : cm Det blåa strecket är

119

2012-10-11 12.00

3

8

Hur mycket längre är den längsta pinnen? Skriv din lösning.

Det gröna strecket är : cm

:cm

Vilken färg har den längsta pinnen?

7

grön

4

:cm

utmaning

5

4

6

:cm

Mät pinnarna.

:cm

:cm

5

:cm

5

:cm

:cm

:cm

Repetition

:cm

7

:cm

:cm

Hur mycket längre är den längsta pinnen? Skriv din lösning.

118

6

8

Mät strecken.

Mät pennorna. Ringa in den längsta pennan i varje ruta.

:cm

Vilken färg har den längsta pinnen?

:cm

7-5=2

4

1

:cm

:cm

utmaning

5

4

6

:cm

Mät pinnarna.

:cm

Repetition

Mät maskarna. Rita en ny mask som är 1 cm längre.

:cm

5

:cm

5

:cm

:cm

:cm

Repetition

:cm

:cm

Prima matematik 1A • Kap 5

17 : cm 119

2012-10-11 12.00

Repetition och utmaning Mål: jämföra, uppskatta och mäta längd.

Extra träning inför repetition Mät tillsammans. Vad är det som eleven upplever som svårt? Handlar det om att göra uppskattningar, jämföra längder eller att mäta med linjal? Anpassa era aktiviteter utifrån detta. Om det är uppskattningar som behöver övas så öva på att uppskatta längden hos olika föremål. Håll er till kortare längder och gör många uppskattningar. Tag gärna ett sugrör och klipp av i olika längder (använd hela cm). Avklippta sugrör kan även användas till att jämföra längder. Om det är mätningen som orsakar bekymmer så är det den ni arbetar med. Kan eleven mäta med sin egen tumme, d.v.s. göra mätningen korrekt så att tummarna placeras intill varandra och inte med mellanrum? Låt eleven mäta med linjal och observera hur eleven gör detta. Börjar eleven mätningen vid 0? Tänk på att linjaler är olika och att en del har 0 i ytterkant (ofta är nollan då inte utsatt), medan en del har 0 en bit in på linjalen. Med anledning av detta är det bra om eleven får prova att mäta med olika typer av linjaler så att detta uppmärksammas.

664020_inlaga.indb 119

2012-10-11 12.00

En del elever upplever genomskinliga linjaler som lättare att mäta med än t.ex. trälinjaler. Troligtvis beror detta på att de lättare ser var föremålen börjar och slutar i förhållande till linjalens siffror när de mäter med den genomskinliga linjalen.

Repetition I repetitionsuppgiften på s. 118 förenas egentligen två uppgifter: eleven ska både mäta ett föremål och sedan kunna rita ett föremål som är 1 cm längre. På s. 119 ska två pennor mätas och den längsta ringas in.

Utmaning I utmaningen på s. 118 ska eleven förutom att mäta även kunna formulera uppgiften på ”mattespråket”. Eleven ska alltså skriva ner en subtraktion. På s. 119 gäller det att mäta delsträckor och addera dessa. Vilken strategi använder eleven? Skriver hon/han ner varje delsträcka och adderar eller vrider hon/han linjalen när strecken byter riktning? Skicka ut eleverna på fler mätäventyr. Ge dem i uppgift att mäta något runt, vilken strategi använder de? 69


A9R75E0.tmp

Kap 6 • Prima matematik 1B

6

Kap 6 • Prima matematik 1B

Polly och Miltons kalas

6

MÅL

Polly och Miltons kalas

MÅL

I det här kapitlet lär du dig

• räkna med hela tiotal, 10 till 100

4

Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • • • • •

räkna med hela tiotal, 10 till 100 räkna antal och rita hälften så många använda ord som beskriver läge addition med tiokamrater addition i talområdet 0 till 10.

Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. 1) Hur många år fyller Polly och Milton? Varför tror du det? 8, t.ex. det är 8 ljus. 2) Hur mycket är hälften av 8? 4. 3) Hur många kakor har Isak på sin tallrik? 4. 4) Hur mycket är hälften så mycket som 4? 2. 5) Hur många blommor ser du på Inas hatt? 6. 6) Hur mycket är hälften av 6? 3. 7) Är det lika många pojkar som flickor på bilden? Ja (om man endast räknar barnen).

70

• räkna antal och rita hälften så många

• räkna antal och rita hälften så många

• använda ord som beskriver läge

• använda ord som beskriver läge

• addition med tiokamrater

• addition med tiokamrater

• addition i talområdet 0 till 10.

• addition i talområdet 0 till 10.

5

Samtalsunderlag kapitel 6

I det här kapitlet lär du dig

• räkna med hela tiotal, 10 till 100

8) Hur många pojkar är det? 5. 9) Hur många flickor är det? 5. 10) Vem har flest hattar? Diba. 11) Hur många fler än de andra har hon? 1 mer. 12) Hur många ballonger sitter fastknutna på Pollys stol? 3. 13) Hur många ballonger sitter det på Ebbas stol? 1. 14) Hur många färre är det på Ebbas stol? 2. 15) I vilken hand håller Polly paketet? Vänster. 16) Vad håller Ebba i sin högra hand? En tuta. 17) Vad håller Ebba sin vänstra hand? Saftglas. 18) Vilken är er högra hand? Vänstra? Visa! 19) Var sitter Primus? På paketet, bakom Reza. 20) Var är hunden? Under bordet, i köket. 21) Mellan vilka barn sitter Linn? Hugo och Diba. 22) Var hänger ballongen med stjärnor? Bakom Diba. 23) Var hänger hästtavlan? Bakom Linn. 24) Vem har minst saft kvar i sitt glas? Inas. 25) Vems hatt har störst tofs? Ebbas. 26) Vilken hatt är minst? Primus.

4

5

Samtalsunderlag kapitel 6 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • • • • •

räkna med hela tiotal, 10 till 100 räkna antal och rita hälften så många använda ord som beskriver läge addition med tiokamrater addition i talområdet 0 till 10.

Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. 1) Hur många år fyller Polly och Milton? Varför tror du det? 8, t.ex. det är 8 ljus. 2) Hur mycket är hälften av 8? 4. 3) Hur många kakor har Isak på sin tallrik? 4. 4) Hur mycket är hälften så mycket som 4? 2. 5) Hur många blommor ser du på Inas hatt? 6. 6) Hur mycket är hälften av 6? 3. 7) Är det lika många pojkar som flickor på bilden? Ja (om man endast räknar barnen).

70

8) Hur många pojkar är det? 5. 9) Hur många flickor är det? 5. 10) Vem har flest hattar? Diba. 11) Hur många fler än de andra har hon? 1 mer. 12) Hur många ballonger sitter fastknutna på Pollys stol? 3. 13) Hur många ballonger sitter det på Ebbas stol? 1. 14) Hur många färre är det på Ebbas stol? 2. 15) I vilken hand håller Polly paketet? Vänster. 16) Vad håller Ebba i sin högra hand? En tuta. 17) Vad håller Ebba sin vänstra hand? Saftglas. 18) Vilken är er högra hand? Vänstra? Visa! 19) Var sitter Primus? På paketet, bakom Reza. 20) Var är hunden? Under bordet, i köket. 21) Mellan vilka barn sitter Linn? Hugo och Diba. 22) Var hänger ballongen med stjärnor? Bakom Diba. 23) Var hänger hästtavlan? Bakom Linn. 24) Vem har minst saft kvar i sitt glas? Inas. 25) Vems hatt har störst tofs? Ebbas. 26) Vilken hatt är minst? Primus.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 6

Mattelabbet 6 4

1

Hämta två nävar med knappar.

2

Räkna hur många du har.

3

Lägg knapparna i grupper så att det blir lätt att räkna dem.

5

6

Fördiagnos av taluppfattning i talområdet 0 till 100.

Rita hur dina knappar ligger.

Rita hur en kompis knappar ligger.

Tips!

LÖSnIng

Mattelabbet 6 4

Gå ut och ge eleverna i uppgift att hämta ett bestämt antal kottar, stenar, kastanjer eller liknande i naturen. Be dem att lägga dem så att de blir lätt att räkna. Börja med 23, fortsätt med 38, 52, 67, 99. Skriv gärna talen på stora lappar.

LÖSnIng

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

Prima matematik 1B • Kap 6

Syfte Räkna större antal, kunna gruppera och resonera kring hur föremålen kan placeras för att antalet ska bli lättare att uppfatta.

Arbetsgång Be eleverna hämta två nävar knappar. Be dem räkna dem. Iaktta vilken strategi eleverna har när de räknar knapparna första gången. Organiserar de redan nu knapparna enligt något mönster? Flyttar de efterhand de räknade knapparna? Grupperar de dem? Be sedan eleverna lägga knapparna i grupper så att det blir lätt att räkna dem. Diskutera i hela gruppen och jämför strategier.

Samtalstips Hur många knappar har du? Hur räknade du ut det? Hur kan du lägga dina knappar så att det blir lätt att se hur många det är? Varför valde du att lägga knapparna på det här sättet? Finns det något annat sätt som du också tycker är bra?

Hämta två nävar med knappar.

2

Räkna hur många du har.

3

Lägg knapparna i grupper så att det blir lätt att räkna dem.

5

7

Mattelabbet

1

6

Kommunikation Ett av syftena med mattelabbet är, utöver det matematiska innehållet, att eleverna ska öva sig i att kommunicera matematik med olika uttrycksformer. Ett sätt att kommunicera är med bilder vilket de gör då de visar sina lösningar, ett annat är med ord, muntligt eller skriftligt. Uppmuntra eleverna att börja skriva kompletterande förklaringar till sina bilder där det är lämpligt. Se också till att de diskuterar sin lösning med kompisen så att de inte bara ritar av en bild. I den gemensamma diskussionen av labbet får olika elever möjlighet att visa sina lösningar. Observera eleverna under tiden som de arbetar och välj ut några elevlösningar som du vill lyfta fram. Börja med att låta den elev som har den minst utvecklade lösningen visa denna och fortsätt sedan steg för steg med allt mer avancerade lösningar. Läs gärna mer om detta på sidan 5 – 6 i lärarhandledningen

Fördiagnos av taluppfattning i talområdet 0 till 100.

Rita hur dina knappar ligger.

Rita hur en kompis knappar ligger.

Tips!

LÖSnIng

Gå ut och ge eleverna i uppgift att hämta ett bestämt antal kottar, stenar, kastanjer eller liknande i naturen. Be dem att lägga dem så att de blir lätt att räkna. Börja med 23, fortsätt med 38, 52, 67, 99. Skriv gärna talen på stora lappar.

LÖSnIng

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

7

Mattelabbet Syfte Räkna större antal, kunna gruppera och resonera kring hur föremålen kan placeras för att antalet ska bli lättare att uppfatta.

Arbetsgång Be eleverna hämta två nävar knappar. Be dem räkna dem. Iaktta vilken strategi eleverna har när de räknar knapparna första gången. Organiserar de redan nu knapparna enligt något mönster? Flyttar de efterhand de räknade knapparna? Grupperar de dem? Be sedan eleverna lägga knapparna i grupper så att det blir lätt att räkna dem. Diskutera i hela gruppen och jämför strategier.

Samtalstips Hur många knappar har du? Hur räknade du ut det? Hur kan du lägga dina knappar så att det blir lätt att se hur många det är? Varför valde du att lägga knapparna på det här sättet? Finns det något annat sätt som du också tycker är bra?

Lösningsmodeller

Lösningsmodeller

Förhoppningen är att några av eleverna ska välja att organisera sina knappar i tiogrupper och att ni därmed ska kunna lyfta fram tiobasens betydelse i vårt talsystem. Andra tänkbara modeller är att gruppera två och två eller i femgrupper. Låt eleverna gemensamt reflektera över olika modellers för- och nackdelar. Om ingen elev delat in i tiogrupper rekommenderar vi att du som lärare lyfter fram denna modell.

Förhoppningen är att några av eleverna ska välja att organisera sina knappar i tiogrupper och att ni därmed ska kunna lyfta fram tiobasens betydelse i vårt talsystem. Andra tänkbara modeller är att gruppera två och två eller i femgrupper. Låt eleverna gemensamt reflektera över olika modellers för- och nackdelar. Om ingen elev delat in i tiogrupper rekommenderar vi att du som lärare lyfter fram denna modell. 71

Kommunikation Ett av syftena med mattelabbet är, utöver det matematiska innehållet, att eleverna ska öva sig i att kommunicera matematik med olika uttrycksformer. Ett sätt att kommunicera är med bilder vilket de gör då de visar sina lösningar, ett annat är med ord, muntligt eller skriftligt. Uppmuntra eleverna att börja skriva kompletterande förklaringar till sina bilder där det är lämpligt. Se också till att de diskuterar sin lösning med kompisen så att de inte bara ritar av en bild. I den gemensamma diskussionen av labbet får olika elever möjlighet att visa sina lösningar. Observera eleverna under tiden som de arbetar och välj ut några elevlösningar som du vill lyfta fram. Börja med att låta den elev som har den minst utvecklade lösningen visa denna och fortsätt sedan steg för steg med allt mer avancerade lösningar. Läs gärna mer om detta på sidan 5 – 6 i lärarhandledningen

71


A9R75E0.tmp

Kap 6 • Prima matematik 1B

MÅL

Kap 6 • Prima matematik 1B

Fyll i det som saknas.

Räkna med hela tiotal, 10 till 100.

1 0 2 0 3 0 4 0 5 0 6 0 7 0 8 0 9 0 10 0

MÅL

Fyll i det som saknas.

Räkna med hela tiotal, 10 till 100.

1 0 2 0 3 0 4 0 5 0 6 0 7 0 8 0 9 0 10 0

10

Talet 10 kan visas på många sätt:

10

Talet 10 kan visas på många sätt:

20 10

30

20 10 10

10

10

tiotal ental

30

10

10

10

40

10

10

10

10

50

10

10

10

10

10

70

10

10

10

10

10

10

10

80

10

10

10

10

10

10

10

10

90

10

10

10

10

10

10

10

10

10

10 0

10

10

10

10

10

10

10

10

10

tiotal ental

Talet 10 har 1 tiotal och 0 ental.

Ringa in grupper med 10 hattar i varje.

40

10

10

10

10

50

10

10

10

10

Talet 10 har 1 tiotal och 0 ental.

10

Ringa in grupper med 10 hattar i varje.

60

60

70

10

10

10

10

10

10

10

80

10

10

10

10

10

10

10

10

90

10

10

10

10

10

10

10

10

10

10 0

10

10

10

10

10

10

10

10

10

10

9

8

10

9

8

Mål

Repetition

Mål

Repetition

Räkna med hela tiotal, 10 till 100.

Ta fram ett större antal plockisar (20, 40, 50). Låt eleverna lägga föremålen i grupper med tio i varje. Räkna med hjälp av 10-hopp ut hur många föremål det är. Skriv tiotalen från 10 till 100 på lappar. Arbeta med tiokronor. Låt eleverna lägga rätt antal tiokronor (kopieringsunderlag 14) vid varje lapp. Ser de mönstret? Utveckla övningen genom att lägga talen i oordning.

Räkna med hela tiotal, 10 till 100.

Ta fram ett större antal plockisar (20, 40, 50). Låt eleverna lägga föremålen i grupper med tio i varje. Räkna med hjälp av 10-hopp ut hur många föremål det är. Skriv tiotalen från 10 till 100 på lappar. Arbeta med tiokronor. Låt eleverna lägga rätt antal tiokronor (kopieringsunderlag 14) vid varje lapp. Ser de mönstret? Utveckla övningen genom att lägga talen i oordning.

Arbetsgång Be eleverna berätta hur de skulle vilja visa talet 10. Låt dem visa för varandra. Öva på att hoppa 10-hopp. Läs tiotalen tillsammans, både framlänges och baklänges. Tiogrupper

Eleverna ska ringa in alla grupper som innehåller tio saker. Inled med att rita 30 saker på tavlan (välj cirklar eller liknande). Låt några elever komma fram och ringa in grupper med tio i varje. Visa att det blir lättare om man ringer in dem som är nära varandra i samma grupp. Räkna tillsammans hur många tiogrupper ni fick. Diskutera hur man skriver talet 30. Tiotalen från 10 till 100

Här ska eleverna fylla i de saknade uppgifterna i en tabell. Kontrollera att alla elever förstått att en hel stapel betyder 10.

72

Arbetsgång Be eleverna berätta hur de skulle vilja visa talet 10. Låt dem visa för varandra. Öva på att hoppa 10-hopp. Läs tiotalen tillsammans, både framlänges och baklänges. Tiogrupper

Utmaning Låt eleverna arbeta med ännu högre tal. Vad händer om vi arbetar med hundratal istället för tiotal? TÄNK PÅ

För en del elever är det svårt att förstå att en tiostav representerar talet tio, eller ett tiotal. Visa eleverna detta genom att bygga tiostavar med hjälp av klossar och räkna med dessa. Bygg t.ex. talet 42 med klossar. Räkna dessa genom att göra tiohopp och sedan lägga till entalen: 10, 20, 30, 40, 42.

Eleverna ska ringa in alla grupper som innehåller tio saker. Inled med att rita 30 saker på tavlan (välj cirklar eller liknande). Låt några elever komma fram och ringa in grupper med tio i varje. Visa att det blir lättare om man ringer in dem som är nära varandra i samma grupp. Räkna tillsammans hur många tiogrupper ni fick. Diskutera hur man skriver talet 30. Tiotalen från 10 till 100

Här ska eleverna fylla i de saknade uppgifterna i en tabell. Kontrollera att alla elever förstått att en hel stapel betyder 10.

72

Utmaning Låt eleverna arbeta med ännu högre tal. Vad händer om vi arbetar med hundratal istället för tiotal? TÄNK PÅ

För en del elever är det svårt att förstå att en tiostav representerar talet tio, eller ett tiotal. Visa eleverna detta genom att bygga tiostavar med hjälp av klossar och räkna med dessa. Bygg t.ex. talet 42 med klossar. Räkna dessa genom att göra tiohopp och sedan lägga till entalen: 10, 20, 30, 40, 42.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 6

Skriv talet som bilden visar.

30

Skriv talet som bilden visar.

Ringa in 10-grupper och skriv antalet.

70

40

30 20

60

Prima matematik 1B • Kap 6

20

70

60 30

40

40

90

Skriv tiotalen.

Ringa in 10-grupper och skriv antalet.

20

20

1 0 2 0 3 0 40 50 60 70 80 90 10 0

1 0 2 0 3 0 40 50 60 70 80 90 10 0

6 0 70 80 90 10 0

6 0 70 80 90 10 0

60 7 0 80

40 5 0 60

1 0 20 30

60 7 0 80

50 11

10

40

30

20

90

Skriv tiotalen.

30 4 0 50 60

20

30 4 0 50 60

40 5 0 60

1 0 20 30

50 11

10

Arbetsgång

Utmaning

Arbetsgång

Utmaning

Skriv talet som bilden visar

För de elever som är säkra inom talområdet kan du använda positionskort som visar både tiotal och ental (kopieringsunderlag 7 och 33). Börja med att lägga ett tvåsiffrigt tal med tiokronor och enkronor. Be eleverna med hjälp av positionskorten visa talet du lagt.

Skriv talet som bilden visar

För de elever som är säkra inom talområdet kan du använda positionskort som visar både tiotal och ental (kopieringsunderlag 7 och 33). Börja med att lägga ett tvåsiffrigt tal med tiokronor och enkronor. Be eleverna med hjälp av positionskorten visa talet du lagt.

Repetera olika sätt att visa talet 10. Observera särskilt om någon elev inte förstått att en hel stapel visar talet 10. Skriv tiotalen

Öva tiohoppen muntligt framlänges och bak­ länges. Skriv ett tiotal på tavlan. Be eleverna säga det tiotal som kommer före respektive efter. Ringa in 10-grupper och skriv antalet

Ringa in 10-grupper. Observera särskilt att eleverna sedan räknar grupperna som hela tiotal och inte räknar om varje föremål för sig!

Repetition Använd positionskorten med tiotal (kopierings­ underlag 33) och lägg fram ett antal tiokronor eller tiostaplar. Låt dem lägga det positionskort som överensstämmer med talet som visas. Variera genom att du lägger fram positionskorten och låter eleverna visa talet med rätt antal tiokronor (tiostaplar).

TIPS!

Arbeta med veckans gissning. Fyll en inte allt för stor burk med föremål, t.ex. tärningar. Låt eleverna gissa hur många tärningar burken innehåller. När de har gissat kontrollerar ni antalet genom att först gruppera tärningarna (eller aktuellt föremål) i tiogrupper, lägg gärna som tiostaplar och skutträkna sedan det totala antalet genom att hoppa 10-hopp och sedan lägga till eventuella ental. Genom att regelbundet göra liknande uppskattningar övar eleverna sin förmåga att göra uppskattningar och bedöma rimlighet.

73

Repetera olika sätt att visa talet 10. Observera särskilt om någon elev inte förstått att en hel stapel visar talet 10. Skriv tiotalen

Öva tiohoppen muntligt framlänges och bak­ länges. Skriv ett tiotal på tavlan. Be eleverna säga det tiotal som kommer före respektive efter. Ringa in 10-grupper och skriv antalet

Ringa in 10-grupper. Observera särskilt att eleverna sedan räknar grupperna som hela tiotal och inte räknar om varje föremål för sig!

Repetition Använd positionskorten med tiotal (kopierings­ underlag 33) och lägg fram ett antal tiokronor eller tiostaplar. Låt dem lägga det positionskort som överensstämmer med talet som visas. Variera genom att du lägger fram positionskorten och låter eleverna visa talet med rätt antal tiokronor (tiostaplar).

TIPS!

Arbeta med veckans gissning. Fyll en inte allt för stor burk med föremål, t.ex. tärningar. Låt eleverna gissa hur många tärningar burken innehåller. När de har gissat kontrollerar ni antalet genom att först gruppera tärningarna (eller aktuellt föremål) i tiogrupper, lägg gärna som tiostaplar och skutträkna sedan det totala antalet genom att hoppa 10-hopp och sedan lägga till eventuella ental. Genom att regelbundet göra liknande uppskattningar övar eleverna sin förmåga att göra uppskattningar och bedöma rimlighet.

73


A9R75E0.tmp

Kap 6 • Prima matematik 1B

Kap 6 • Prima matematik 1B

MÅL

Här ser du sambandet mellan addition med ental och addition med tiotal.

Räkna antal och rita hälften så många.

+

1+ 1 =2

+

1+ 1 =2

+

10+10= 2 0

+

10+10= 2 0

+

2+ 2 =4

+

20+20= 4 0

Polly har 4 ballonger.

Milton har hälften så många.

Skriv antalet.

2 1+ 1 =;

4 3 + 1 =;

6 4+ 2 =;

20 10+10= ;

40 30+10= ;

60 40+20= ;

4 2+ 2 =;

6 3 + 3 =;

8 4+ 4 =;

40 20+20= ;

60 30+30= ;

80 40+40= ;

9 1+ 8 =;

8 2 + 6 =;

10 2+ 8 =;

90 10+80= ;

80 20+60= ;

20+80=100 ;

6 1+ 5 =;

10 5 + 5 =;

3 2+ 1 =;

60 10+50= ;

50+50=100 ;

30 20+10= ;

+

2+ 2 =4

+

20+20= 4 0

Rita hälften så många. Skriv antalet.

2

1

10

5

4

Räkna antal och rita hälften så många.

Polly har 4 ballonger.

3

8

4

13

Milton har hälften så många.

Skriv antalet.

2 1+ 1 =;

4 3 + 1 =;

6 4+ 2 =;

20 10+10= ;

40 30+10= ;

60 40+20= ;

4 2+ 2 =;

6 3 + 3 =;

8 4+ 4 =;

40 20+20= ;

60 30+30= ;

80 40+40= ;

9 1+ 8 =;

8 2 + 6 =;

10 2+ 8 =;

90 10+80= ;

80 20+60= ;

20+80=100 ;

6 1+ 5 =;

10 5 + 5 =;

3 2+ 1 =;

60 10+50= ;

50+50=100 ;

30 20+10= ;

2

6

12

MÅL

Här ser du sambandet mellan addition med ental och addition med tiotal.

Rita hälften så många. Skriv antalet.

2

1

10

5

4

2

6

3

8

4

13

12

Arbetsgång

Mål

Arbetsgång

Mål

Sambandet mellan addition med ental och tiotal

Räkna antal och rita hälften så många.

Sambandet mellan addition med ental och tiotal

Räkna antal och rita hälften så många.

Additionerna med tiotal bygger på de kunskaper som eleverna har med sig från addition i tal­ området 0 till 10. Visa likheterna. Börja konkret genom att visa talet 3+1 med enkronor och talet 30+10 med tiokronor. Använd begreppen ental och tiotal. Att möta dessa korrekta benämningar redan från början ger en bättre förståelse för begreppen även senare.

Arbetsgång

Arbetsgång

Inled med att arbeta konkret t.ex. på tavlan. Sätt upp fyra magneter, be en elev komma fram och sätta upp hälften så många. Upprepa detta tills du känner att de förstått begreppet. Observera! En del barn har svårt med begreppet hälften så många, var noga med att förklara att detta har samma betydelse som hälften.

Additionerna med tiotal bygger på de kunskaper som eleverna har med sig från addition i tal­ området 0 till 10. Visa likheterna. Börja konkret genom att visa talet 3+1 med enkronor och talet 30+10 med tiokronor. Använd begreppen ental och tiotal. Att möta dessa korrekta benämningar redan från början ger en bättre förståelse för begreppen även senare.

Repetition

Repetition

Repetition

Repetition

Om eleven upplever att addition med tiotal är svårt, lägg talen med mynt. Repetera tills du ser att eleven ser mönstret mellan addition med ental och addition med tiotal.

Lägg ett jämnt antal föremål, låt eleven lägga hälften så många. Låt eleverna arbeta i par, en av dem lägger fram föremål den andra lägger fram hälften så många.

Om eleven upplever att addition med tiotal är svårt, lägg talen med mynt. Repetera tills du ser att eleven ser mönstret mellan addition med ental och addition med tiotal.

Lägg ett jämnt antal föremål, låt eleven lägga hälften så många. Låt eleverna arbeta i par, en av dem lägger fram föremål den andra lägger fram hälften så många.

Utmaning

Utmaning

Utmaning

Utmaning

Utöka talområdet och arbeta även med addition av hundratal. Utvidga ev. talområdet ytterligare och undersök hur sambanden ser ut: 3+1=4, 30+10=40, 300+100=400, 3000+1000=___

Låt eleverna arbeta i par. De ska visa ett talkort (kopieringsunderlag 7) för varandra, eller slå ett tal med tärningen. Låt kamraten säga talet som är hälften så mycket. Här kommer även kunskap om udda och jämna tal in.

Utöka talområdet och arbeta även med addition av hundratal. Utvidga ev. talområdet ytterligare och undersök hur sambanden ser ut: 3+1=4, 30+10=40, 300+100=400, 3000+1000=___

Låt eleverna arbeta i par. De ska visa ett talkort (kopieringsunderlag 7) för varandra, eller slå ett tal med tärningen. Låt kamraten säga talet som är hälften så mycket. Här kommer även kunskap om udda och jämna tal in.

74

74

Inled med att arbeta konkret t.ex. på tavlan. Sätt upp fyra magneter, be en elev komma fram och sätta upp hälften så många. Upprepa detta tills du känner att de förstått begreppet. Observera! En del barn har svårt med begreppet hälften så många, var noga med att förklara att detta har samma betydelse som hälften.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 6

MÅL

MÅL

Använda ord som beskriver läge.

Prima matematik 1B • Kap 6

MÅL

Addition med tiokamrater.

MÅL

Använda ord som beskriver läge.

Skriv termer och summa.

1

Skriv termer och summa.

10

8

9 +:=; :

Polly

Milton Diba

Arvid

Ebba

Titta på bilden och välj bland orden i rutan.

först Polly står _______________ i kön. sist Reza står _______________ i kön.

Linn

2

10

Polly

7

mitten Arvid står i _______________ av kön. under Den gula fisken är _______________ den gröna fisken. över Den gula fisken är _______________ den blå fisken.

3

10

6

:+:=;

4

Arvid

Ebba

10

Titta på bilden och välj bland orden i rutan.

först Polly står _______________ i kön. 5

5

10

10 0 =; 10 :+:

sist Reza står _______________ i kön.

Linn

10

:+:=;

7

3

10

:+:=;

5

5

10

10 0 =; 10 :+:

:+:=;

över under på mellan först sist mitten

under Den gula fisken är _______________ den gröna fisken.

5 + 5

7 + 3

8 + 2

över Den gula fisken är _______________ den blå fisken.

9 + 1

4 + 6

0 + 10

mellan Ebba står _______________ Arvid och Linn.

:+:=;

9 + 1

4 + 6

0 + 10

15

15

14

Använda ord som beskriver läge.

Addition med tiokamrater.

Använda ord som beskriver läge.

Addition med tiokamrater.

Använd klossar i olika färg. Skärma av så att eleverna inte ser varandras klossar. Låt den ena eleven bygga ett torn av klossarna. Eleven beskriver sitt bygge för kamraten som bygger ett likadant utifrån beskrivningen.

10

8 + 2

Mål

Utmaning

4

7 + 3

Mål

Låt varje elev ta fram matteboken och ett sudd­ gummi. Ge dem uppmaningar: lägg suddgummit under boken. Lägg suddgummit i boken. Lägg suddgummit framför/bakom, på, till höger om, till vänster om etc. Detta kan också leda till en intressant diskussion om perspektiv. Är framför samma sak från ditt håll som från mitt?

6

5 + 5

Mål

Repetition

10

Skriv talens tiokamrat.

Mål

Låt barnen själva ställa sig i en kö. Ställ frågor till dem: Vem står framför dig? Vem står först? Vem står sist? Vem står mellan ...?

2

på Arvid har hatten _______________ huvudet.

14

Arbetsgång

8

Reza

mitten Arvid står i _______________ av kön.

Skriv talens tiokamrat.

på Arvid har hatten _______________ huvudet. mellan Ebba står _______________ Arvid och Linn.

Milton Diba

:+:=;

:+:=;

1

9 +:=; :

:+:=;

Reza

över under på mellan först sist mitten

Addition med tiokamrater.

 0+0  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0 10+0

0+1 1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

0+2 1+2 2+2 3+2 4+2 5+2 6+2 7+2 8+2

0+3 1+3 2+3 3+3 4+3 5+3 6+3 7+3

0+4 1+4 2+4 3+4 4+4 5+4 6+4

0+5 1+5 2+5 3+5 4+5 5+5

0+6 1+6 2+6 3+6 4+6

0+7 1+7 2+7 3+7

0+8 1+8 2+8

0+9 1+9

0+10

Arbetsgång Låt barnen själva ställa sig i en kö. Ställ frågor till dem: Vem står framför dig? Vem står först? Vem står sist? Vem står mellan ...?

Repetition

Arbetsgång Konkretisera gärna tiokamraterna genom att visa dessa med talblocken (kopieringsunderlag 19).

Repetition Använd plockisar och dela upp talet 10, skriv ner tiokamraterna. Du kan också slå en tärning och låta barnen hoppa (snurra, hoppa på ett ben, hoppa grodhopp) talets tiokamrat. Öva gärna även med talkamrats-asken, läs mer om detta på sidan 17.

75

Låt varje elev ta fram matteboken och ett sudd­ gummi. Ge dem uppmaningar: lägg suddgummit under boken. Lägg suddgummit i boken. Lägg suddgummit framför/bakom, på, till höger om, till vänster om etc. Detta kan också leda till en intressant diskussion om perspektiv. Är framför samma sak från ditt håll som från mitt?

Utmaning Använd klossar i olika färg. Skärma av så att eleverna inte ser varandras klossar. Låt den ena eleven bygga ett torn av klossarna. Eleven beskriver sitt bygge för kamraten som bygger ett likadant utifrån beskrivningen.

 0+0  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0 10+0

0+1 1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

0+2 1+2 2+2 3+2 4+2 5+2 6+2 7+2 8+2

0+3 1+3 2+3 3+3 4+3 5+3 6+3 7+3

0+4 1+4 2+4 3+4 4+4 5+4 6+4

0+5 1+5 2+5 3+5 4+5 5+5

0+6 1+6 2+6 3+6 4+6

0+7 1+7 2+7 3+7

0+8 1+8 2+8

0+9 1+9

0+10

Arbetsgång Konkretisera gärna tiokamraterna genom att visa dessa med talblocken (kopieringsunderlag 19).

Repetition Använd plockisar och dela upp talet 10, skriv ner tiokamraterna. Du kan också slå en tärning och låta barnen hoppa (snurra, hoppa på ett ben, hoppa grodhopp) talets tiokamrat. Öva gärna även med talkamrats-asken, läs mer om detta på sidan 17.

75


A9R75E0.tmp

Kap 6 • Prima matematik 1B

Kap 6 • Prima matematik 1B

Rita så att summan är lika med 10. Skriv termer.

MÅL

Rita så att summan är lika med 10. Skriv termer.

Addition i talområdet 0 till 10.

MÅL

Måla färdigt och skriv summan.

2

9

Måla färdigt och skriv summan.

6

8 + : = 10 :

2

4 + : = 10 :

1

6

: + : = 10

4

: + : = 10

6

8 + : = 10 :

7 4 +3 =:

8 5 +3 =:

9 6 +3 =:

6 5 +4 =:

7 3 +4 =:

8 3 +5 =:

9 3 +6 =:

6 4 +5 =:

9

4 + : = 10 :

1

6

: + : = 10

4

: + : = 10

Skriv talraden.

1

3

7

5

: + : = 10

2

6

8

7

4

5

6

5

3

: + : = 10

8

3

4

5

9

9+1

2+8

10+0 5+5

1+9

Skriv talen som saknas.

3+7

5+3

6 5 +4 =:

7 3 +4 =:

8 3 +5 =:

9 3 +6 =:

6 4 +5 =:

1

2

3

6

7

8

3

4

5

6

8

7

5

0+10

+2

7

+2

9

3

+3

6

+3

9+1

7+2

9

5

6

5

9

10

8+1

4

+2

6

+2

2+8

10+0 5+5

8

2

+3

5

+3

Skriv talen som saknas.

3+7

5+3

5

0+10 7+2 8+1

8 17

+2

7

+2

9

3

8

2

+3

4

+2

6

+2

+3

Arbetsgång

Mål

Rita så att det blir 10. Skriv termer. Rita färdigt så att det blir tio i varje ruta och skriva talet med summa och termer.

Addition i talområdet 0 till 10.

Rita så att det blir 10. Skriv termer. Rita färdigt så att det blir tio i varje ruta och skriva talet med summa och termer.

Addition i talområdet 0 till 10.

Måla alla ballonger med summan 10

Observera om eleven nu löser additionerna automatiskt eller om hon/han behöver räkna på fingrarna.

0+2 1+2 2+2 3+2 4+2 5+2 6+2 7+2 8+2

0+3 1+3 2+3 3+3 4+3 5+3 6+3 7+3

0+4 1+4 2+4 3+4 4+4 5+4 6+4

0+5 1+5 2+5 3+5 4+5 5+5

0+6 1+6 2+6 3+6 4+6

0+7 1+7 2+7 3+7

0+8 1+8 2+8

0+9 1+9

0+10

Repetition Ta fram tio knappar och en mugg. Placera några av knapparna under den upp- och nervända muggen, lägg resten av knapparna ovanpå. Fråga hur många knappar som ligger på muggen och hur många som ligger under muggen. Kontrollera svaret. Arbeta i par.

Utmaning Lyssna efter tiokamraten. Ta tio knappar i handen. Låt eleverna blunda. Släpp ner knapparna en efter en. Släpp ett antal knappar och fråga hur många du har kvar i handen.

9

5

+3

8 17

Mål 0+1 1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

+3

16

Arbetsgång

 0+0  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0 10+0

6

4+5 6+4

16

76

4

8+2

7+3 6+3

4+5 6+4

5

5+4

8+2 6+3

9 6 +3 =:

Måla alla ballonger med summan 10.

5+4 1+9

8 5 +3 =:

: + : = 10

10

Måla alla ballonger med summan 10. 7+3

7

: + : = 10

7

7 4 +3 =:

Skriv talraden.

3

6

Addition i talområdet 0 till 10.

Måla alla ballonger med summan 10

Observera om eleven nu löser additionerna automatiskt eller om hon/han behöver räkna på fingrarna.

 0+0  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0 10+0

0+1 1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

0+2 1+2 2+2 3+2 4+2 5+2 6+2 7+2 8+2

0+3 1+3 2+3 3+3 4+3 5+3 6+3 7+3

0+4 1+4 2+4 3+4 4+4 5+4 6+4

0+5 1+5 2+5 3+5 4+5 5+5

0+6 1+6 2+6 3+6 4+6

0+7 1+7 2+7 3+7

0+8 1+8 2+8

0+9 1+9

0+10

Repetition Arbetsgång Här presenteras de sista additionerna i talområdet 0 till 10. Låt eleverna måla färdigt talblocken. Använd ev. plockisar för att förtydliga additionerna. Eleverna ska sedan skriva talen som kommer före och efter. Därefter följer korta talmönster. Det kan vara till en hjälp med de nya additionerna; att tänka sig t.ex. 5+4 som 5+2+2. Om eleverna tidigare har fått en additionstriangel (kopieringsunderlag 24) kan ni använda denna för att markera vilka additioner som eleverna känner sig helt säkra på.

Ta fram tio knappar och en mugg. Placera några av knapparna under den upp- och nervända muggen, lägg resten av knapparna ovanpå. Fråga hur många knappar som ligger på muggen och hur många som ligger under muggen. Kontrollera svaret. Arbeta i par.

Utmaning Lyssna efter tiokamraten. Ta tio knappar i handen. Låt eleverna blunda. Släpp ner knapparna en efter en. Släpp ett antal knappar och fråga hur många du har kvar i handen.

76

Arbetsgång Här presenteras de sista additionerna i talområdet 0 till 10. Låt eleverna måla färdigt talblocken. Använd ev. plockisar för att förtydliga additionerna. Eleverna ska sedan skriva talen som kommer före och efter. Därefter följer korta talmönster. Det kan vara till en hjälp med de nya additionerna; att tänka sig t.ex. 5+4 som 5+2+2. Om eleverna tidigare har fått en additionstriangel (kopieringsunderlag 24) kan ni använda denna för att markera vilka additioner som eleverna känner sig helt säkra på.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 6

Skriv summa och termer. +0 +1 +2

Skriv summa och termer.

Skriv summa och termer. Tiokamrater

9 6 + 3 =:

6 3+3=;

7 1 + 6 =:

1 =1 0 9+:

5 3 +2 =:

6 2 + 4 =:

7 =1 0 3+:

9 5 + 4 =:

9 8+1=;

6 9 =3 +:

7 7 + 0 =:

4 1 + 3 =:

2 =1 0 8+:

9 3 + 6 =:

8 2+6=;

5 8 =3 +:

9 8 + 1 =:

9 0 + 9 =:

4 =1 0 6+:

8 5 +3 =:

5 5+0=;

3 7 =4 +:

7 5 +2 =:

8 2 + 6 =:

5 =1 0 5+:

7 4 +3 =:

9 4+5=;

4 9 =5 +:

6 4 +2 =:

9 7 + 2 =:

4 =1 0 6+:

5 4 + 1 =:

8 7 + 1 =: 8 6 + 2 =:

Dubbelt

2 1 + 1 =;

1 +: 1 2 =:

6 3 +3 =;

2 +: 2 4 =:

4 2 + 2 =;

3 +: 3 6 =:

10 5 + 5 =;

4 +: 4 8 =:

7 10=3+:

7 3 +4 =:

10 6+4=;

Dra streck från 0 till 100.

+0 +1 +2

3 7 =4 +:

3 2 + 1 =:

6 1 + 5 =:

Prima matematik 1B • Kap 6

3 8 =5 +:

50

9 10=1+:

9 6 + 3 =:

6 3+3=;

3 7 =4 +:

7 1 + 6 =:

1 =1 0 9+:

7 3 +4 =:

10 6+4=;

3 8 =5 +:

5 3 +2 =:

6 2 + 4 =:

7 =1 0 3+:

9 5 + 4 =:

9 8+1=;

6 9 =3 +:

7 7 + 0 =:

4 1 + 3 =:

2 =1 0 8+:

9 3 + 6 =:

8 2+6=;

5 8 =3 +:

9 8 + 1 =:

9 0 + 9 =:

4 =1 0 6+:

8 5 +3 =:

5 5+0=;

3 7 =4 +:

7 5 +2 =:

8 2 + 6 =:

5 =1 0 5+:

7 4 +3 =:

9 4+5=;

4 9 =5 +:

6 4 +2 =:

9 7 + 2 =:

4 =1 0 6+:

5 4 + 1 =:

8 7 + 1 =:

6 1 + 5 =:

8 6 + 2 =:

60

40

Dubbelt

30

3 10=7+: 1 0 = 0 + 10 :

30

70

50

60

20

20

10

80 100

9 10=1+:

8 1 0 =: 5 +: 5 4 + 4 =;

0 10

90

70

0 100

90

80

Tiokamrater

3 2 + 1 =:

40

8 10=2+:

Skriv summa och termer.

2 1 + 1 =;

1 +: 1 2 =:

6 3 +3 =;

2 +: 2 4 =:

4 2 + 2 =;

3 +: 3 6 =:

10 5 + 5 =;

4 +: 4 8 =:

7 10=3+:

19

50

40

8 10=2+:

60

40 30

3 10=7+: 1 0 = 0 + 10 :

30

70

50

60

20

20

10

80 100

9 10=1+:

8 1 0 =: 5 +: 5 4 + 4 =;

18

Dra streck från 0 till 100.

9 10=1+:

0 10

90

70

0 100

90

80

19

18

Arbetsgång

Repetition

Arbetsgång

Repetition

Uppslaget tränar alla additionerna i talområdet 0 till 10.

För att öva additionerna i talområdet 0 till 10 mer kan eleven använda kopieringsunderlagen 20, 23 och 25 med tärningsövningar. Varje tankeform övas där separat och i den mängd du som lärare anser att det behövs. Börja förslagsvis med kopierings­underlag 20 där tankeformen +1, +2 övas. Att varje stencil blir unik och att eleven själv slumpar fram talen med hjälp av sin tärning brukar uppskattas. Variera genom att använda sexsidig eller tiosidig tärning.

Uppslaget tränar alla additionerna i talområdet 0 till 10.

För att öva additionerna i talområdet 0 till 10 mer kan eleven använda kopieringsunderlagen 20, 23 och 25 med tärningsövningar. Varje tankeform övas där separat och i den mängd du som lärare anser att det behövs. Börja förslagsvis med kopierings­underlag 20 där tankeformen +1, +2 övas. Att varje stencil blir unik och att eleven själv slumpar fram talen med hjälp av sin tärning brukar uppskattas. Variera genom att använda sexsidig eller tiosidig tärning.

Skriv summa och termer +0 +1 +2

Här inkluderar vi även regeln ”störst först” vilken utgår från den kommutativa lagen (a + b = b + a), vilket betyder att vi vid addition kan addera talen i vilken ordning vi vill, summan är densamma. Dubbelt

Tanken är att eleverna i den högra spalten ska skriva samma tal två gånger (8=4+4), detta kan dock behöva förtydligas. Tiokamrater

Summan är utskriven, det gäller att identifiera den saknade termen.

Utmaning Utveckla arbetet genom att arbeta med två eller fler tärningar. Slå tärningarna och addera talen. Utveckla också genom att räkna med tiotal istället för ental.

Skriv summa och termer +0 +1 +2

Här inkluderar vi även regeln ”störst först” vilken utgår från den kommutativa lagen (a + b = b + a), vilket betyder att vi vid addition kan addera talen i vilken ordning vi vill, summan är densamma. Dubbelt

Tanken är att eleverna i den högra spalten ska skriva samma tal två gånger (8=4+4), detta kan dock behöva förtydligas. Tiokamrater

Summan är utskriven, det gäller att identifiera den saknade termen.

TIPS! Blandat, s. 19

Övriga kombinationer. Dra streck från 0 till 100

Utmaning Utveckla arbetet genom att arbeta med två eller fler tärningar. Slå tärningarna och addera talen. Utveckla också genom att räkna med tiotal istället för ental. TIPS!

Blandat, s. 19

Öva tabellträning fem minuter om dagen i skolan genom att arbeta med tärningar, winnetkakort eller talkamrats-asken.

Övriga kombinationer. Dra streck från 0 till 100

10-hoppen repeteras.

Öva tabellträning fem minuter om dagen i skolan genom att arbeta med tärningar, winnetkakort eller talkamrats-asken.

10-hoppen repeteras. 77

77


A9R75E0.tmp

Kap 6 • Prima matematik 1B

Kap 6 • Prima matematik 1B

Diagnos 6 1

Diagnos 6

Skriv talet som bilden visar.

1

Simba

50

30

Findus

Figo

Solo

Bella

Skriv talet som bilden visar.

mellan först sist

Simba

80

50 3

30

Titta på bilden och välj bland orden i rutan.

3

2

Skriv antalet.

20

Rita hälften så många. Skriv antalet.

8

4

4

2

10

5

5

20

1

Hela tiotal 10 till 100. 2 Räkna antal och rita hälften så många.

Diagnos kapitel 6 Uppgift 1 Mål: hela tiotal, 10 till 100.

Denna uppgift testar om barnen kan skriva tiotalen. Repetition och utmaning finns på s. 22 och 23. Uppgift 2 Mål: räkna antal och rita hälften så många.

Här testas om eleven förstått principen för hälften. Repetition och utmaning finns på s. 24. Uppgift 3 Mål: använda ord som beskriver läge.

Har eleven förstått orden som beskriver läge? Eleven tittar på bilden och skriver i de saknade orden utifrån denna. Till denna uppgift kan läshjälp behövas. Repetition och utmaning finns på s. 25.

40

Skriv färdigt additionen.

2

2 =1 0 8+:

9 =1 0 1+:

5 =1 0 5+:

7 =1 0 3+:

6 =1 0 4+:

3 =1 0 7+:

9 6 + 3 =:

9 5 + 4 =:

7 4 + 3 =:

8 5 + 3 =:

7 3 + 4 =:

9 3 + 6 =:

6 =9 3+:

3 =7 4+:

3 =8 5+:

5 =9 4+:

4 =7 3+:

5 =8 3+:

3

Bella

Titta på bilden och välj bland orden i rutan.

sist Bella går ________________ .

mellan _____ Findus och Solo. Figo går ____________ 4

Solo

först Simba går _______________ .

sist Bella går ________________ . 60

Figo

80

först Simba går _______________ . 40

Findus

mellan först sist

Lägesbegrepp. 4 Tiokamrater. 5 Addition i talområdet 0 till 10.

21

Här testas de additioner som var nya i kapitlet, d.v.s. additioner med 3 eller 4. Repetition och utmaning finns på s. 27.

Så här används diagnosen På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

Att försöka se hur eleverna löser uppgiften. Har eleven stora svårigheter att lösa en uppgift betyder det att det behövs en förberedande genomgång innan hon/han kan arbeta med repetitionsuppgifterna.

Skriv antalet.

20

Rita hälften så många. Skriv antalet.

mellan _____ Findus och Solo. Figo går ____________ 4

8

4

4

2

10

5

5

Uppgift 5 Mål: addition i talområdet 0 till 10.

TÄNK PÅ

60

20

1

Hela tiotal 10 till 100. 2 Räkna antal och rita hälften så många.

Diagnos kapitel 6 Uppgift 1 Mål: hela tiotal, 10 till 100.

Denna uppgift testar om barnen kan skriva tiotalen. Repetition och utmaning finns på s. 22 och 23. Uppgift 2 Mål: räkna antal och rita hälften så många.

Här testas om eleven förstått principen för hälften. Repetition och utmaning finns på s. 24. Uppgift 3 Mål: använda ord som beskriver läge.

Har eleven förstått orden som beskriver läge? Eleven tittar på bilden och skriver i de saknade orden utifrån denna. Till denna uppgift kan läshjälp behövas. Repetition och utmaning finns på s. 25.

Uppgift 4 Mål: Tiokamrater.

Uppgift 4 Mål: Tiokamrater.

Eleven ska skriva i den saknade termen så att summan blir 10. Repetition och utmaning finns på s. 26.

Eleven ska skriva i den saknade termen så att summan blir 10. Repetition och utmaning finns på s. 26.

78

78

Skriv färdigt additionen.

2 =1 0 8+:

9 =1 0 1+:

5 =1 0 5+:

7 =1 0 3+:

6 =1 0 4+:

3 =1 0 7+:

9 6 + 3 =:

9 5 + 4 =:

7 4 + 3 =:

8 5 + 3 =:

7 3 + 4 =:

9 3 + 6 =:

6 =9 3+:

3 =7 4+:

3 =8 5+:

5 =9 4+:

4 =7 3+:

5 =8 3+:

3

Lägesbegrepp. 4 Tiokamrater. 5 Addition i talområdet 0 till 10.

21

Uppgift 5 Mål: addition i talområdet 0 till 10.

Här testas de additioner som var nya i kapitlet, d.v.s. additioner med 3 eller 4. Repetition och utmaning finns på s. 27.

Så här används diagnosen På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning. TÄNK PÅ

Att försöka se hur eleverna löser uppgiften. Har eleven stora svårigheter att lösa en uppgift betyder det att det behövs en förberedande genomgång innan hon/han kan arbeta med repetitionsuppgifterna.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 6

REPETITIon

Måla i rätt färg.

blå

grön

gul

REPETITIon

Dra streck från 0 till 100.

60

40

70

50 60

orange

röd

gul

grön

10

50 20

80

90 80

50

70

80

60

orange

röd

gul

grön

20 st

t 20 s

t 20 s

20 st

50 st

+

100

80

10 st

20 st

20 st

20 st

20 st

30 22

+

50 = 10 + 40

=

10 st

=

70

+

=

80 + 20 = 100

20 st

50 40

60

80

30 20

100 0

10

+

=

t 20 s

40 = 10 + 30

+

=

t 20 s

60

50 st

50 st

100

80

10 st

10 st

10 st

20 st

20 st

20 st

20 st

80

30 Hela tiotal.

23

22

=

+

50 = 10 + 40

=

30 + 30 = 60

20 st

Hela tiotal.

+

+

+

=

80 + 20 = 100

20 st

uTMAnIng

Skriv termer och summa.

30 + 30 = 60

t 20 s

t 20 s 20 st

20 st

60

90 80

10 0

uTMAnIng

70 + 20 = 90 =

80

Hur många?

20 st

60

10 st

uTMAnIng

Skriv termer och summa.

50

20 st

50 st

10

0

30 + 30 = 60

t 20 s

t 20 s

20 st

20

20

80

70

0 90

100

40

uTMAnIng

10

50

10

10 0

Hur många?

70

90

100 70

30

40

0

40

60

50

30

0

60

40

40

20

100

30

blå

50

80

100

grön

gul

10 70

0 90

blå

20

REPETITIon

Dra streck från 0 till 100.

90

100 70

30

REPETITIon

Måla i rätt färg.

30

blå 40

Prima matematik 1B • Kap 6

70 + 20 = 90 =

+

=

40 = 10 + 30

+

=

+

30 + 30 = 60

20 st 20 st

60

80

Hela tiotal.

Hela tiotal.

23

Repetition och utmaning

Repetition

Repetition och utmaning

Repetition

Mål: räkna med hela tiotal, 10 till 100.

I den vänstra övningen ska portmonnäerna målas i rätt färg utifrån hur mycket de innehåller. I den högra övningen ska eleverna dra från prick till prick, observera att varje färg binds samman för sig.

Mål: räkna med hela tiotal, 10 till 100.

I den vänstra övningen ska portmonnäerna målas i rätt färg utifrån hur mycket de innehåller. I den högra övningen ska eleverna dra från prick till prick, observera att varje färg binds samman för sig.

Extra träning inför repetition Öva att säga tiotalen muntligt. Säg 10-hoppen. Prova att göra detta och börja på t.ex. 30 eller 50. Använd kopieringsunderlag 33. Visa eleverna ett tiotal och be dem säga vilket tal som visas. Ge dem alla tiotalskorten och låt dem lägga korten i ordning. Peka på ett tal och fråga hur många tiotal det är. Kan de växla mellan att säga 70 och att uttrycka samma tal som sju tiotal? Lägg ett tiotal med tiokronor, tiostaplar eller liknande och låt eleverna placera rätt talkort bredvid. Gör sedan tvärtom, det vill säga lägg ett talkort och låt eleverna därefter placera t.ex. rätt antal tiokronor bredvid.

Utmaning I den vänstra övningen adderar eleven talen som står på förpackningarna. Den högra övningen är ett mattekorsord där eleverna ska skriva in de tiotal som saknas. Påminn eleverna om att lösa korsordet från vänster till höger respektive uppifrån och ned, precis som i ett vanligt korsord.

79

Extra träning inför repetition Öva att säga tiotalen muntligt. Säg 10-hoppen. Prova att göra detta och börja på t.ex. 30 eller 50. Använd kopieringsunderlag 33. Visa eleverna ett tiotal och be dem säga vilket tal som visas. Ge dem alla tiotalskorten och låt dem lägga korten i ordning. Peka på ett tal och fråga hur många tiotal det är. Kan de växla mellan att säga 70 och att uttrycka samma tal som sju tiotal? Lägg ett tiotal med tiokronor, tiostaplar eller liknande och låt eleverna placera rätt talkort bredvid. Gör sedan tvärtom, det vill säga lägg ett talkort och låt eleverna därefter placera t.ex. rätt antal tiokronor bredvid.

Utmaning I den vänstra övningen adderar eleven talen som står på förpackningarna. Den högra övningen är ett mattekorsord där eleverna ska skriva in de tiotal som saknas. Påminn eleverna om att lösa korsordet från vänster till höger respektive uppifrån och ned, precis som i ett vanligt korsord.

79


A9R75E0.tmp

Kap 6 • Prima matematik 1B

Kap 6 • Prima matematik 1B

REPETITIon

Rita så att Polly får hälften så många som Milton. Skriv antalet.

10

5

4

2

6

16 h

8 h

h

h

4

h

2

h

2 0 h 10 h

5

h

8

h

h

h

2

h

5

10 h

24

4

h

h h

1

1

h

h = hälften

h

h

röd

uTMAnIng

Läs och måla. • Den översta kvadraten är gul.

• Rektangeln till höger om cirkeln är röd. • Den översta cirkeln är röd. Vilket tal kunde du dela flest gånger?

h

16

• Rektangeln längst till vänster är grön. • Triangeln i mitten är grön.

10

5

4

2

6

grön

gul

16 h

röd

grön

blå

blå

röd

röd

Räkna antal och rita hälften så många.

Lägesbegrepp.

25

24

2

h

1

h

h

h

4

h

2

h

h

h

20 h 10 h

5

h

h

h

h

h

h

1

h

blå

röd

Måla det första paketet gult. Måla det sista paketet rött. Måla paketet mellan vagn 2 och 4 blått.

uTMAnIng

h = hälften

uTMAnIng

Läs och måla. • Den översta kvadraten är gul. • Triangeln under cirkeln är blå.

h

h

• Den nedersta cirkeln är blå.

h

h

8

• Kvadraten under triangeln är röd.

4

5

10 h röd

8 h

REPETITIon

Läs och måla.

gul

3

Dela talet på hälften så många gånger du kan.

• Triangeln ovanför cirkeln är gul.

h h

h

uTMAnIng

REPETITIon

Rita så att Polly får hälften så många som Milton. Skriv antalet.

Måla det första paketet gult. Måla det sista paketet rött. Måla paketet mellan vagn 2 och 4 blått.

• Triangeln under cirkeln är blå.

h

blå

gul

3

Dela talet på hälften så många gånger du kan.

REPETITIon

Läs och måla.

grön

gul

röd

röd

grön

blå

blå

röd

röd

• Triangeln ovanför cirkeln är gul. • Rektangeln till höger om cirkeln är röd. • Den översta cirkeln är röd. Vilket tal kunde du dela flest gånger?

h

16

• Rektangeln längst till vänster är grön. • Triangeln i mitten är grön. • Kvadraten under triangeln är röd. • Den nedersta cirkeln är blå.

Räkna antal och rita hälften så många.

Lägesbegrepp.

25

Repetition och utmaning

Repetition och utmaning

Repetition och utmaning

Repetition och utmaning

Mål s. 24: räkna antal och rita hälften så många.

Mål s. 25: använda ord som beskriver läge.

Mål s. 24: räkna antal och rita hälften så många.

Mål s. 25: använda ord som beskriver läge.

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

Öva med konkret materiel. Lägg olika jämna tal och lägg sedan hälften så många bredvid. Uppmärksamma uttrycket hälften så många. Be eleven förklara vad begreppet står för. Kontrollera att eleven förstår att hälften är synonymt med hälften så många (så mycket).

Låt eleven visa olika lägesbegrepp konkret genom att lägga pennan på den plats du säger: Lägg pennan bakom stolen, under bordet, på huvudet. Vidareutveckla övningen genom att placera pennan någonstans och be eleven beskriva var pennan ligger. Öva begreppen höger och vänster konkret med eleverna. Låt dem hålla något i höger respektive vänster hand. Låt dem också säga i vilken hand du håller något. Klarar de av att svara på höger/vänster när de ser dig framifrån?

Öva med konkret materiel. Lägg olika jämna tal och lägg sedan hälften så många bredvid. Uppmärksamma uttrycket hälften så många. Be eleven förklara vad begreppet står för. Kontrollera att eleven förstår att hälften är synonymt med hälften så många (så mycket).

Låt eleven visa olika lägesbegrepp konkret genom att lägga pennan på den plats du säger: Lägg pennan bakom stolen, under bordet, på huvudet. Vidareutveckla övningen genom att placera pennan någonstans och be eleven beskriva var pennan ligger. Öva begreppen höger och vänster konkret med eleverna. Låt dem hålla något i höger respektive vänster hand. Låt dem också säga i vilken hand du håller något. Klarar de av att svara på höger/vänster när de ser dig framifrån?

Repetition Räkna antalet och rita hälften så många.

Utmaning Eleverna ska skriva hälften av talet så många gånger som möjligt. Låt eleverna fortsätta dela på hälften så långt de kan. Några elever kanske väljer att dela i halvor. Visa då hur man skriver en halv. Kanske någon elev även vill fortsätta dela bråket. Visa då konkret med bild att hälften av 12 är 14 etc.

80

Repetition Ge vid behov hjälp att läsa. Paketen ska målas utifrån beskrivningen i texten.

Utmaning Här vävs lägesbegreppen samman med kunskaperna om de geometriska objekten.

Repetition Räkna antalet och rita hälften så många.

Utmaning Eleverna ska skriva hälften av talet så många gånger som möjligt. Låt eleverna fortsätta dela på hälften så långt de kan. Några elever kanske väljer att dela i halvor. Visa då hur man skriver en halv. Kanske någon elev även vill fortsätta dela bråket. Visa då konkret med bild att hälften av 12 är 14 etc.

80

Repetition Ge vid behov hjälp att läsa. Paketen ska målas utifrån beskrivningen i texten.

Utmaning Här vävs lägesbegreppen samman med kunskaperna om de geometriska objekten.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 6

Repetition

Skriv termen som saknas.

6 10=4+:

7 10=3+:

5 10=5+:

9 10=1+:

2 10=8+:

1 0 = 0 + 10 :

Skriv termer så att summan är 10.

utmaning

Prima matematik 1B • Kap 6

REPETITIon

Skriv summan.

7 4+3=:

9 4+5=:

7 3+4=:

9 5+4=:

8 5+3=:

9 6+3=:

7 5+2=:

8 3+5=:

9 3+6=:

7 2+5=:

Hitta par. Dra streck mellan två ramar som visar samma summa.

uTMAnIng

6 10=4+:

7 10=3+:

5 10=5+:

9 10=1+:

2 10=8+:

1 0 = 0 + 10 :

Skriv termer så att summan är 10.

5+3+2=10

utmaning

REPETITIon

Skriv summan.

7 4+3=:

9 4+5=:

7 3+4=:

9 5+4=:

8 5+3=:

9 6+3=:

7 5+2=:

8 3+5=:

9 3+6=:

7 2+5=:

Hitta par. Dra streck mellan två ramar som visar samma summa.

uTMAnIng

5+3+2=10

+

+

+

+

+

(olika lösningar)

+

+

+

+

+

(olika lösningar)

+ Hur många olika sätt kom du på?

26

Repetition

Skriv termen som saknas.

+

Addition, tiokamrater.

+

+

+

+

+

+

Hur många olika sätt kom du på?

+

Addition i talområdet 0 till 10.

27

26

+

Addition, tiokamrater.

+

+

+

+

Addition i talområdet 0 till 10.

27

Repetition och utmaning

Utmaning

Repetition och utmaning

Utmaning

Mål: addition i talområdet 0 till 10.

I den första utmaningen ska eleverna hitta på många sätt att skriva additioner som är lika med 10. I första hand är det här olika additioner vi är ute efter, men om någon elev även hittar på subtraktioner med differensen 10 så bör du givetvis uppmuntra även detta. Samla gärna in förslag och se hur många sätt klassen tillsammans kan komma fram till. Nästa utmaning handlar om att hitta två eller tre tärningar med samma summa. Sätt in de olika uttrycken som visar talet tio i en talkedja: 10 = 5 + 3 + 2 = 12 – 2 =…

Mål: addition i talområdet 0 till 10.

I den första utmaningen ska eleverna hitta på många sätt att skriva additioner som är lika med 10. I första hand är det här olika additioner vi är ute efter, men om någon elev även hittar på subtraktioner med differensen 10 så bör du givetvis uppmuntra även detta. Samla gärna in förslag och se hur många sätt klassen tillsammans kan komma fram till. Nästa utmaning handlar om att hitta två eller tre tärningar med samma summa. Sätt in de olika uttrycken som visar talet tio i en talkedja: 10 = 5 + 3 + 2 = 12 – 2 =…

Extra träning inför repetition Träna uppdelningen av talet tio. Använd de idéer som du finner till s. 15-17 i grundkapitlet. Använd gärna plockisar och talblocken.

Repetition Repetitionen inleds med tiokamraterna. Eleven ska skriva termen som saknas, det vill säga: hur många rutor är omålade. På den högra sidan visas additionerna med tårtljus. Illustrationen används även för att visa den kommutativa lagen. Summan är oberoende av i vilken ordning man adderar termerna. Öva med talkamrats-asken (läs mer på sidan 17), tiokamratskorten (kopieringsunderlag 15) eller med tärning.

TÄNK PÅ

Talet tio är vad man kan kalla för ett vänligt tal, det vill säga ett tal som man vid olika uträkningar kan använda för att förenkla uträkningen. Det är utifrån denna egenskap som vi i skolan lägger stor vikt vid att kunna tiokamraterna liksom vid uppdelning av tal.

81

Extra träning inför repetition Träna uppdelningen av talet tio. Använd de idéer som du finner till s. 15-17 i grundkapitlet. Använd gärna plockisar och talblocken.

Repetition Repetitionen inleds med tiokamraterna. Eleven ska skriva termen som saknas, det vill säga: hur många rutor är omålade. På den högra sidan visas additionerna med tårtljus. Illustrationen används även för att visa den kommutativa lagen. Summan är oberoende av i vilken ordning man adderar termerna. Öva med talkamrats-asken (läs mer på sidan 17), tiokamratskorten (kopieringsunderlag 15) eller med tärning.

TÄNK PÅ

Talet tio är vad man kan kalla för ett vänligt tal, det vill säga ett tal som man vid olika uträkningar kan använda för att förenkla uträkningen. Det är utifrån denna egenskap som vi i skolan lägger stor vikt vid att kunna tiokamraterna liksom vid uppdelning av tal.

81


A9R75E0.tmp

Kap 7 • Prima matematik 1B

7

Kap 7 • Prima matematik 1B

Pyssel, pyssel

7

MÅL

MÅL

I det här kapitlet lär du dig

Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • namnen på och att rita de geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel • subtraktion i talområdet 0 till 10, med sambandet mellan addition och subtraktion, tiokamrater och hälften. • om talen 11 till 19, skriva siffror och räkna antal • räkna med enheten kronor Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. 1) Kan du namnet på några geometriska objekt? T.ex. kvadrat och cirkel. 2) Vilka former kan du se på bilden? 3) Vilken form har fönsterrutorna? Rektanglar. 4) Vilken form har mönstret på Alvas (flickan med krona på huvudet) klänning? Cirklar. 5) Vilken form har teckningarna på väggen? Rektanglar. 82

I det här kapitlet lär du dig

• namnen på och att rita de geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

• namnen på och att rita de geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

• subtraktion i talområdet 0 till 10, med sambandet mellan addition och subtraktion, tiokamrater och hälften

• subtraktion i talområdet 0 till 10, med sambandet mellan addition och subtraktion, tiokamrater och hälften

• om talen 11 till 19, skriva siffror och räkna antal

• om talen 11 till 19, skriva siffror och räkna antal

• räkna med enheten kronor.

• räkna med enheten kronor.

28

Samtalsunderlag kapitel 7

Pyssel, pyssel

29

6) Vilka former kan du se på slottet? Trianglar, hexagoner (sexhörningar), pentagoner (femhörningar) och cirkel. 7) Säg något på bilden som är en cirkel. T.ex. de vita prickarna på den röda tröjan. 8) Säg något på bilden som är en kvadrat. T.ex. pappret som pojken målar ett hjärta på. 9) Säg något på bilden som är en rektangel. T.ex. teckningarna på väggen. 11) Vilka former kan du se i vårt eget klassrum? 13) Vilka former är raketen byggd av? Kon, cylinder, trianglar och cirkel. 14) Vilken är din favoritform? Varför? TÄNK PÅ

Att detta kapitel visserligen först och främst handlar om de tvådimensionella formerna, därför lyfts dessa former fram mest. Det mesta i vår omvärld är dock tredimensionellt så givetvis bör eleverna redan nu få bekanta sig även med dessa former. Om du vill få fler namn på olika former kan du använda kopieringsunderlag 34.

28

Samtalsunderlag kapitel 7 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • namnen på och att rita de geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel • subtraktion i talområdet 0 till 10, med sambandet mellan addition och subtraktion, tiokamrater och hälften. • om talen 11 till 19, skriva siffror och räkna antal • räkna med enheten kronor Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. 1) Kan du namnet på några geometriska objekt? T.ex. kvadrat och cirkel. 2) Vilka former kan du se på bilden? 3) Vilken form har fönsterrutorna? Rektanglar. 4) Vilken form har mönstret på Alvas (flickan med krona på huvudet) klänning? Cirklar. 5) Vilken form har teckningarna på väggen? Rektanglar. 82

29

6) Vilka former kan du se på slottet? Trianglar, hexagoner (sexhörningar), pentagoner (femhörningar) och cirkel. 7) Säg något på bilden som är en cirkel. T.ex. de vita prickarna på den röda tröjan. 8) Säg något på bilden som är en kvadrat. T.ex. pappret som pojken målar ett hjärta på. 9) Säg något på bilden som är en rektangel. T.ex. teckningarna på väggen. 11) Vilka former kan du se i vårt eget klassrum? 13) Vilka former är raketen byggd av? Kon, cylinder, trianglar och cirkel. 14) Vilken är din favoritform? Varför? TÄNK PÅ

Att detta kapitel visserligen först och främst handlar om de tvådimensionella formerna, därför lyfts dessa former fram mest. Det mesta i vår omvärld är dock tredimensionellt så givetvis bör eleverna redan nu få bekanta sig även med dessa former. Om du vill få fler namn på olika former kan du använda kopieringsunderlag 34.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 7

Mattelabbet 7 3

1

Hämta 10 tandpetare.

2

Lägg tandpetarna på bordet så de bildar olika figurer.

4

30

Laborativt arbete med geometri.

Rita av dina figurer.

egenskaper de har. Några exempel på olika trianglar är: liksidig (alla tre sidorna är lika långa), likbent (två sidor är lika långa), trubbig (en vinkel är trubbig), rätvinklig (en vinkel är rät, 90°) och spetsig triangel (alla vinklar är spetsiga). För olika geometriska objekt och deras namn se kopierings­ underlag 34.

LÖSninG

Rita av en kompis figurer.

LÖSninG

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

TÄNK PÅ

31

Mattelabbet Syfte Syftet är att undersöka de olika geometriska objekten och deras egenskaper. TÄNK PÅ

Med föremål menas vardagliga föremål som till exempel en tavla. Med objekt menas geometriska objekt som till exempel en rektangel. Figurer omfattar både föremål och geometriska objekt.

Arbetsgång Ge varje elev tio stickor, tandpetare eller trästickor att arbeta med. Uppmana dem att lägga stickorna så att de bildar olika figurer. Varje elev ritar av några av sina figurer. De jämför sedan med en kompis och ritar av några av kompisens figurer. Avsluta mattelabbet med att visa några av elevernas figurer på tavlan. Känner eleverna till figurernas namn? Diskutera hur en fyrhörning kan se ut. Lyft särskilt fram de fyra vanligaste tvådimensionella objekten: kvadrat, rektangel, cirkel och triangel. Kvadrat och rektangel är båda fyrhörningar. Det som särskiljer dessa två objekt från andra fyrhörningar är att de enbart har räta vinklar, alla vinklar är 90°. Notera att bägge dessa objekt är rektanglar, när rektangeln har fyra lika långa sidor så kallas den för kvadrat. Trehörningarna kallar vi för triangel. Det finns olika slags trianglar, namngivna efter vilka

Prima matematik 1B • Kap 7

Mattelabbet 7

30

När eleverna använder de mer vardagliga orden trekant och fyrkant är det bra att påpeka att vi inom matematiken använder orden triangel och fyrhörning (och givetvis även specialnamnen kvadrat, rektangel o.s.v.). Var tydlig med att vi när vi beskriver en tvådimensionell figur använder begreppet sida (alltså inte kant som vi ofta säger i vardagen).

1

Hämta 10 tandpetare.

2

Lägg tandpetarna på bordet så de bildar olika figurer.

Laborativt arbete med geometri.

3

Rita av dina figurer.

LÖSninG

4

Rita av en kompis figurer.

LÖSninG

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

egenskaper de har. Några exempel på olika trianglar är: liksidig (alla tre sidorna är lika långa), likbent (två sidor är lika långa), trubbig (en vinkel är trubbig), rätvinklig (en vinkel är rät, 90°) och spetsig triangel (alla vinklar är spetsiga). För olika geometriska objekt och deras namn se kopierings­ underlag 34.

Mattelabbet Syfte Syftet är att undersöka de olika geometriska objekten och deras egenskaper. TÄNK PÅ

Samtalstips Hur ser din figur ut? Har du byggt fler figurer som ser likadana ut? Har dina figurer något särskilt namn? Hur skulle din figur se ut om du la till en sida till? Vet du vad figuren heter? Hur skulle din figur se ut om du tog bort en sida? Vet du vad figuren heter? Ser du något i klassrummet som har samma form som den figur du byggt?

Lösningsmodeller En del elever kommer säkert att bygga de vanligaste geometriska objekten, andra kommer vara mer fantasifulla i sitt skapande. Försök att sortera in så många som möjligt av elevernas figurer i kategorier. Skilj på geometriska objekt och på vardagliga former, som t.ex. hus och andra avbildade föremål. Här är det till stor hjälp att använda sig av begreppen fyrhörning, femhörning och så vidare. Låt eleverna visa minst en av sina figurer genom att bygga den på golvet med hjälp av t.ex. pennor som representerar stickorna.

83

TÄNK PÅ

31

Med föremål menas vardagliga föremål som till exempel en tavla. Med objekt menas geometriska objekt som till exempel en rektangel. Figurer omfattar både föremål och geometriska objekt.

Arbetsgång Ge varje elev tio stickor, tandpetare eller trästickor att arbeta med. Uppmana dem att lägga stickorna så att de bildar olika figurer. Varje elev ritar av några av sina figurer. De jämför sedan med en kompis och ritar av några av kompisens figurer. Avsluta mattelabbet med att visa några av elevernas figurer på tavlan. Känner eleverna till figurernas namn? Diskutera hur en fyrhörning kan se ut. Lyft särskilt fram de fyra vanligaste tvådimensionella objekten: kvadrat, rektangel, cirkel och triangel. Kvadrat och rektangel är båda fyrhörningar. Det som särskiljer dessa två objekt från andra fyrhörningar är att de enbart har räta vinklar, alla vinklar är 90°. Notera att bägge dessa objekt är rektanglar, när rektangeln har fyra lika långa sidor så kallas den för kvadrat. Trehörningarna kallar vi för triangel. Det finns olika slags trianglar, namngivna efter vilka

När eleverna använder de mer vardagliga orden trekant och fyrkant är det bra att påpeka att vi inom matematiken använder orden triangel och fyrhörning (och givetvis även specialnamnen kvadrat, rektangel o.s.v.). Var tydlig med att vi när vi beskriver en tvådimensionell figur använder begreppet sida (alltså inte kant som vi ofta säger i vardagen).

Samtalstips Hur ser din figur ut? Har du byggt fler figurer som ser likadana ut? Har dina figurer något särskilt namn? Hur skulle din figur se ut om du la till en sida till? Vet du vad figuren heter? Hur skulle din figur se ut om du tog bort en sida? Vet du vad figuren heter? Ser du något i klassrummet som har samma form som den figur du byggt?

Lösningsmodeller En del elever kommer säkert att bygga de vanligaste geometriska objekten, andra kommer vara mer fantasifulla i sitt skapande. Försök att sortera in så många som möjligt av elevernas figurer i kategorier. Skilj på geometriska objekt och på vardagliga former, som t.ex. hus och andra avbildade föremål. Här är det till stor hjälp att använda sig av begreppen fyrhörning, femhörning och så vidare. Låt eleverna visa minst en av sina figurer genom att bygga den på golvet med hjälp av t.ex. pennor som representerar stickorna.

83


A9R75E0.tmp

Kap 7 • Prima matematik 1B

MÅL

Kap 7 • Prima matematik 1B

Kunna namnen på och rita de geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel.

Skriv de geometriska objektens namn.

triangel _______________ Geometriska objekt

MÅL

triangel rektangel

Kunna namnen på och rita de geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel.

triangel _______________

cirkel kvadrat

Geometriska objekt

kvadrat _______________ cirkel

kvadrat

rektangel

cirkel

röd

gul

blå

röd

röd

rektangel _______________

Rita 1 kvadrat.

Rita 2 cirklar.

Rita 4 trianglar.

Rita 1 rektangel.

grön

röd

röd

blå

blå

röd grön

gul

Rita 4 trianglar.

Rita 1 rektangel.

gul

blå

gul röd

grön

grön

gul

grön

grön

triangel

Rita 2 cirklar.

röd

gul

rektangel

cirkel _______________

grön

röd

cirkel kvadrat

Måla de geometriska objekten i rätt färg.

Rita 1 kvadrat. blå

kvadrat

rektangel _______________

Måla de geometriska objekten i rätt färg.

gul

triangel rektangel

kvadrat _______________

triangel

cirkel _______________

Skriv de geometriska objektens namn.

gul

blå

blå

gul grön gul

röd

grön 33

32

röd

grön

blå röd 33

32

Mål

Rita objekt

Mål

Rita objekt

Kunna namnen på och rita de geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel.

Eleven läser instruktionen och ritar rätt objekt och antal.

Kunna namnen på och rita de geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel.

Eleven läser instruktionen och ritar rätt objekt och antal.

Arbetsgång

Repetition

Arbetsgång

Repetition

Tänk på att diskutera vad det är som gör att vissa objekt kallas just rektangel eller kvadrat. Vilka egenskaper har de? Vad krävs för att något ska kallas en cirkel? Om ni har en matteordlista kan ni rita och skriva om begreppen där. Det finns olika objekt att klippa ut och sortera efter egenskaper i kopieringsunderlag 35. Låt eleverna sortera och förklara sin sortering. Efter vilka egenskaper har objekten sorterats? Finns det flera möjliga lösningar?

Öva på att känna igen de olika geometriska objekten både i boken och i klassrumsmiljön. Skriv de geometriska namnen på lappar och sätt upp invid formerna i klassrummet (cirkel bredvid klockan, rektangel vid dörren o.s.v.).

Tänk på att diskutera vad det är som gör att vissa objekt kallas just rektangel eller kvadrat. Vilka egenskaper har de? Vad krävs för att något ska kallas en cirkel? Om ni har en matteordlista kan ni rita och skriva om begreppen där. Det finns olika objekt att klippa ut och sortera efter egenskaper i kopieringsunderlag 35. Låt eleverna sortera och förklara sin sortering. Efter vilka egenskaper har objekten sorterats? Finns det flera möjliga lösningar?

Öva på att känna igen de olika geometriska objekten både i boken och i klassrumsmiljön. Skriv de geometriska namnen på lappar och sätt upp invid formerna i klassrummet (cirkel bredvid klockan, rektangel vid dörren o.s.v.).

Måla de geometriska objekten i rätt färg

Eleverna målar de olika formerna i de angivna färgerna. Läs texten gemensamt vid behov. Skriv de geometriska objektens namn

Eleverna skriver av rätt namn vid rätt rad. Tänk på förhållandet mellan kvadrat och rektangel (kvadraten är en rektangel som kallas kvadrat eftersom den har lika långa sidor). 84

Utmaning Gå på formjakt. Hur många former av varje sort kan ni hitta? Dela in ett papper i fyra delar och skriv rektangel, kvadrat, triangel och cirkel i de olika delarna. Gör en poänglista där olika objekt ger olika många poäng. Nu gäller det att rita av så många olika föremål som möjligt i respektive ruta. TIPS!

Gå på formjakt ute. Använd utmaningen (se ovan) som en utomhusaktivitet.

Måla de geometriska objekten i rätt färg

Eleverna målar de olika formerna i de angivna färgerna. Läs texten gemensamt vid behov. Skriv de geometriska objektens namn

Eleverna skriver av rätt namn vid rätt rad. Tänk på förhållandet mellan kvadrat och rektangel (kvadraten är en rektangel som kallas kvadrat eftersom den har lika långa sidor). 84

Utmaning Gå på formjakt. Hur många former av varje sort kan ni hitta? Dela in ett papper i fyra delar och skriv rektangel, kvadrat, triangel och cirkel i de olika delarna. Gör en poänglista där olika objekt ger olika många poäng. Nu gäller det att rita av så många olika föremål som möjligt i respektive ruta. TIPS!

Gå på formjakt ute. Använd utmaningen (se ovan) som en utomhusaktivitet.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 7

Rita färdigt mönstret.

MÅL

Prima matematik 1B • Kap 7

Rita färdigt mönstret.

Subtraktion i talområdet 0 till 10, med sambandet mellan addition och subtraktion.

Addition och subtraktion hör ihop.

5=2+3

MÅL

Subtraktion i talområdet 0 till 10, med sambandet mellan addition och subtraktion.

Addition och subtraktion hör ihop.

5-3=2

5=2+3

5-3=2

5=4+1

2 6=4+:

1 6=5+:

5=4+1

2 6=4+:

1 6=5+:

4 5-1=:

4 6-2=:

5 6-1=:

4 5-1=:

4 6-2=:

5 6-1=:

Rita ett eget mönster med geometriska objekt.

Rita ett eget mönster med geometriska objekt.

4 6=2+:

1 7=6+:

2 8=6+:

4 6=2+:

1 7=6+:

2 8=6+:

2 6-4=:

6 7-1=:

6 8-2=:

2 6-4=:

6 7-1=:

6 8-2=:

Låt en kompis beskriva sitt mönster för dig utan att du får se mönstret. Rita din kompis mönster.

Låt en kompis beskriva sitt mönster för dig utan att du får se mönstret. Rita din kompis mönster.

1 3=2+:

1 4=3+:

3 4=1+:

1 3=2+:

1 4=3+:

3 4=1+:

2 3-1=:

3 4-1=:

1 4-3=:

2 3-1=:

3 4-1=:

1 4-3=:

35

34

35

34

Arbetsgång

Mål

Arbetsgång

Mål

Rita färdigt mönstret

Subtraktion i talområdet 0 till 10, med sambandet mellan addition och subtraktion.

Rita färdigt mönstret

Subtraktion i talområdet 0 till 10, med sambandet mellan addition och subtraktion.

Eleverna ska fortsätta på det geometriska mönstret. Variationen består både av färg, form och antal. Rita ett eget mönster med geometriska objekt

Påminn eleverna om att inte visa sina mönster för varandra. Deras mönster ska vara ”hemligt” till nästa uppgift. Låt en kompis beskriva sitt mönster för dig utan att du får se mönstret. Rita din kompis mönster

Här ser du som lärare vilka som kan namnge, beskriva och också vilka som kan rita utifrån den beskrivning de får.

Repetition Gör mönsterövningar med konkret materiel, gärna med olika geometriska objekt.

Utmaning

Eleverna ska fortsätta på det geometriska mönstret. Variationen består både av färg, form och antal.

Arbetsgång Inled med att visa hur addition och subtraktion hör ihop. Använd talblocken för 2 och 3 (kopieringsunderlag 19). Sätt ihop talblocken och skriv additionerna 5=3+2 respektive 5=2+3. Fråga eleverna vad som händer om man har 5 och tar bort 3. Teckna talet 5-3=2. Återgå till 5 igen och fråga vad som händer om de istället tar bort talet 2. Teckna talet 5-2=3. Gör gärna fler exempel.

Rita ett eget mönster med geometriska objekt

Repetition

Här ser du som lärare vilka som kan namnge, beskriva och också vilka som kan rita utifrån den beskrivning de får.

Använd talblocken, lägg talen och skriv ner dem.

Utmaning Kan eleverna hitta sambanden om de arbetar med tiotal istället? Ge dem två tal (t.ex. 20 och 30) och uppmana dem att skapa additioner och subtraktioner utifrån dessa tal.

Hitta på egna mönster och beskriv för varandra.

Påminn eleverna om att inte visa sina mönster för varandra. Deras mönster ska vara ”hemligt” till nästa uppgift. Låt en kompis beskriva sitt mönster för dig utan att du får se mönstret. Rita din kompis mönster

Repetition Gör mönsterövningar med konkret materiel, gärna med olika geometriska objekt.

Utmaning

Arbetsgång Inled med att visa hur addition och subtraktion hör ihop. Använd talblocken för 2 och 3 (kopieringsunderlag 19). Sätt ihop talblocken och skriv additionerna 5=3+2 respektive 5=2+3. Fråga eleverna vad som händer om man har 5 och tar bort 3. Teckna talet 5-3=2. Återgå till 5 igen och fråga vad som händer om de istället tar bort talet 2. Teckna talet 5-2=3. Gör gärna fler exempel.

Repetition Använd talblocken, lägg talen och skriv ner dem.

Utmaning Kan eleverna hitta sambanden om de arbetar med tiotal istället? Ge dem två tal (t.ex. 20 och 30) och uppmana dem att skapa additioner och subtraktioner utifrån dessa tal.

Hitta på egna mönster och beskriv för varandra. 85

85


A9R75E0.tmp

Kap 7 • Prima matematik 1B

MÅL

Kap 7 • Prima matematik 1B

MÅL

Subtraktion i talområdet 0 till 10, med tiokamrater.

0 ➔ D 1 ➔ E 2 ➔ B 3 ➔ A 4 ➔ Y 5 ➔ G

4-2=2

6 ➔ R 7 ➔ N 8 ➔ M 9 ➔ K 10 ➔ T

Milton har 4 äpplen.

Skriv antal.

D I

2 10-8=:

B

6 10-4=:

R

10-6=: 4

Y

4 10-6=:

Y

2 10-8=:

B

5 10-5=:

G

8 10-2=:

M

3 10-7=:

A

5 10-5=:

G

0 10-10= :

D

1 10-9=:

E

6 10-4=:

R

0 10-10= :

MÅL

Subtraktion i talområdet 0 till 10, med hälften.

6 R 10-4=:

1 10-9=:

E

7 n 10-3=:

9 10-1=:

k

1 10-9=:

E

Polly har hälften så många.

Rita hälften så många. Skriv subtraktionen.

6

4

3 A 10-7=:

8

0 ➔ D 1 ➔ E 2 ➔ B 3 ➔ A 4 ➔ Y 5 ➔ G

2 =: 2 4-:

Milton har 4 äpplen.

Skriv antal.

D I

2 10-8=:

B

6 10-4=:

R

10-6=: 4

Y

4 10-6=:

Y

2 10-8=:

B

5 10-5=:

G

8 10-2=:

M

3 10-7=:

A

5 10-5=:

G

0 10-10= :

D

1 10-9=:

E

6 10-4=:

R

6 R 10-4=:

4 =: 4 8-:

1 10-9=:

10-0=10 : T

10

37

36

E

7 n 10-3=:

5 =: 5 10-:

Subtraktion i talområdet 0 till 10, med hälften.

4-2=2

6 ➔ R 7 ➔ N 8 ➔ M 9 ➔ K 10 ➔ T

0 10-10= :

3 =: 3 6-:

MÅL

Subtraktion i talområdet 0 till 10, med tiokamrater.

3 A 10-7=: 9 10-1=:

k

1 10-9=:

E

10-0=10 : T

Polly har hälften så många.

Rita hälften så många. Skriv subtraktionen.

6

3 =: 3 6-:

4

2 =: 2 4-:

8

4 =: 4 8-:

10

5 =: 5 10-: 37

36

Mål s. 36

Repetition

Mål s. 36

Repetition

Subtraktion i talområdet 0 till 10, med tiokamrater.

För de elever som behöver repetera är det bra att använda konkret materiel. Tänk på att även dessa elever bör arbeta med båda tankeformerna; ta bort och jämföra. För att öva tankeformen ”ta bort”, lägg fram ett antal plockisar (5) och ta bort önskat antal (3), räkna hur många ni har kvar. För att de ska få öva tankeformen ”jämföra”, lägger du fram de båda talen (5 och 3) med plockisar bredvid varandra. Jämför hur många fler det är i raden med 5. Öva en tankeform i taget och teckna talet medan ni arbetar.

Subtraktion i talområdet 0 till 10, med tiokamrater.

För de elever som behöver repetera är det bra att använda konkret materiel. Tänk på att även dessa elever bör arbeta med båda tankeformerna; ta bort och jämföra. För att öva tankeformen ”ta bort”, lägg fram ett antal plockisar (5) och ta bort önskat antal (3), räkna hur många ni har kvar. För att de ska få öva tankeformen ”jämföra”, lägger du fram de båda talen (5 och 3) med plockisar bredvid varandra. Jämför hur många fler det är i raden med 5. Öva en tankeform i taget och teckna talet medan ni arbetar.

10-0  9-0  8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0  0-0

10-1  9-1  8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

10-2  9-2  8-2  7-2  6-2  5-2  4-2  3-2  2-2

10-3  9-3  8-3  7-3  6-3  5-3  4-3  3-3

10-4  9-4  8-4  7-4  6-4  5-4  4-4

10-5  9-5  8-5  7-5  6-5  5-5

10-6  9-6  8-6  7-6  6-6

10-7 10-8 10-9 10-10  9-7  9-8  9-9  8-7  8-8  7-7

De mörkmarkerade subtraktionerna är de subtraktioner som tas upp i kapitlet. TÄNK PÅ

Försök att etablera de båda subtraktions­ formerna hos eleverna. Dels kan man tänka subtraktion som ”ta bort”, du har 10 pärlor och tar bort 2. Du får då 8 pärlor kvar. 10-2=8. Dels kan man tänka sig subtraktion som en jämförelse: Polly har 10 pärlor och Milton har 8 pärlor. Hur många fler pärlor har Polly? Det skiljer 2 pärlor. Differensen mellan 10 och 8 är 2, 10-8=2.

86

10-0  9-0  8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0  0-0

10-1  9-1  8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

10-2  9-2  8-2  7-2  6-2  5-2  4-2  3-2  2-2

10-3  9-3  8-3  7-3  6-3  5-3  4-3  3-3

10-4  9-4  8-4  7-4  6-4  5-4  4-4

10-5  9-5  8-5  7-5  6-5  5-5

10-6  9-6  8-6  7-6  6-6

10-7 10-8 10-9 10-10  9-7  9-8  9-9  8-7  8-8  7-7

De mörkmarkerade subtraktionerna är de subtraktioner som tas upp i kapitlet.

Mål s. 37

TÄNK PÅ

Subtraktion i talområdet 0 till 10, med hälften.

Försök att etablera de båda subtraktions­ formerna hos eleverna. Dels kan man tänka subtraktion som ”ta bort”, du har 10 pärlor och tar bort 2. Du får då 8 pärlor kvar. 10-2=8. Dels kan man tänka sig subtraktion som en jämförelse: Polly har 10 pärlor och Milton har 8 pärlor. Hur många fler pärlor har Polly? Det skiljer 2 pärlor. Differensen mellan 10 och 8 är 2, 10-8=2.

Repetition Gör fler liknande övningar, gärna med konkret material.

Utmaning Räkna ut åldersskillnaden mellan t.ex. olika familjemedlemmar eller olika fiktiva personer.

86

Mål s. 37 Subtraktion i talområdet 0 till 10, med hälften.

Repetition Gör fler liknande övningar, gärna med konkret material.

Utmaning Räkna ut åldersskillnaden mellan t.ex. olika familjemedlemmar eller olika fiktiva personer.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 7

Skriv termer och differens. -1 -2

-allt -0

Prima matematik 1B • Kap 7

Skriv termer och differens.

Skriv differensen. Hälften

1 8 - 7 =:

1 9 - 8 =:

2 3 - 1 =:

0 6 - 6 =:

3 6 - 3 =:

2 9 - 7 =:

3 8 - 5 =:

7 8 - 1 =:

0 4 - 4 =:

1 2 - 1 =:

1 4 - 3 =:

5 8 - 3 =:

9 1 0 - 1 =:

0 2 - 2 =:

2 4 - 2 =:

2 4 - 2 =:

6 6 - 0 =:

5 1 0 - 5 =:

7 9 - 2 =:

0 5 - 5 =:

4 8 - 4 =:

4 6 - 2 =:

8 8 - 0 =:

1 =6 7-:

0 =4 4-:

2 =4 6-:

0 =8 8-:

2 =8 10-:

0 =5 5-:

-1 -2

3 9 - 6 =:

-allt -0

Skriv differensen. Hälften

1 9 - 8 =:

1 8 - 7 =:

3 9 - 6 =:

4 9 - 5 =:

2 3 - 1 =:

0 6 - 6 =:

3 6 - 3 =:

2 9 - 7 =:

3 8 - 5 =:

4 9 - 5 =:

5 9 - 4 =:

7 8 - 1 =:

0 4 - 4 =:

1 2 - 1 =:

1 4 - 3 =:

5 8 - 3 =:

5 9 - 4 =:

9 1 0 - 1 =:

0 2 - 2 =:

2 4 - 2 =:

2 6 - 4 =:

1 6 - 5 =:

6 9 - 3 =:

2 6 - 4 =:

1 6 - 5 =:

6 9 - 3 =:

3 7 - 4 =:

2 8 - 6 =:

1 7 - 6 =:

2 4 - 2 =:

6 6 - 0 =:

5 1 0 - 5 =:

3 7 - 4 =:

2 8 - 6 =:

1 7 - 6 =:

2 5 - 3 =:

7 9 - 2 =:

0 5 - 5 =:

4 8 - 4 =:

4 7 - 3 =:

1 5 - 4 =:

2 5 - 3 =:

4 6 - 2 =:

8 8 - 0 =:

1 =6 7-:

0 =4 4-:

2 =4 6-:

0 =8 8-:

2 =8 10-:

0 =5 5-:

1 5 - 4 =:

4 7 - 3 =:

Dra streck från 10 till 0. 6 7

8

5

9

Dra streck från 10 till 0. 6 7

8

5

9

4 10

Tiokamrater

4 1 0 - 6 =:

2 8=10-:

7 10- 3 =:

1 1 0 - 9 =:

4 6=10-:

3 10- 7 =:

2 1 0 - 8 =:

0 1 0 -10 = :

1 0 - 0 = 10 :

10

Tiokamrater

2

0

9 10- 1 =:

4

9 10- 1 =:

4 1 0 - 6 =:

2 8=10-:

7 10- 3 =:

1 1 0 - 9 =:

4 6=10-:

7 3=10-:

3 10- 7 =:

2 1 0 - 8 =:

7 3=10-:

5 5=10-:

0 1 0 -10 = :

1 0 - 0 = 10 :

5 5=10-:

1

1

3

39

38

Arbetsgång Skriv termer och differens

Detta uppslag övar alla subtraktioner i talområdet 0 till 10. Det är av stor vikt att eleverna verkligen kan dessa subtraktioner. Ge därför eleverna tid till att öva på olika sätt. Subtraktionerna är upp­ delade på samma sätt som de introducerats.

10-0  9-0  8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0  0-0

10-1  9-1  8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

10-2  9-2  8-2  7-2  6-2  5-2  4-2  3-2  2-2

10-3  9-3  8-3  7-3  6-3  5-3   4-3  3-3

10-4  9-4  8-4  7-4  6-4   5-4  4-4

2

0

10-5  9-5  8-5  7-5  6-5  5-5

10-6  9-6  8-6   7-6  6-6

10-7 10-8 10-9 10-10  9-7   9-8  9-9  8-7  8-8  7-7

3

39

38

Arbetsgång Skriv termer och differens

Detta uppslag övar alla subtraktioner i talområdet 0 till 10. Det är av stor vikt att eleverna verkligen kan dessa subtraktioner. Ge därför eleverna tid till att öva på olika sätt. Subtraktionerna är upp­ delade på samma sätt som de introducerats.

10-0  9-0  8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0  0-0

10-1  9-1  8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

10-2  9-2  8-2  7-2  6-2  5-2  4-2  3-2  2-2

10-3  9-3  8-3  7-3  6-3  5-3   4-3  3-3

10-4  9-4  8-4  7-4  6-4   5-4  4-4

10-5  9-5  8-5  7-5  6-5  5-5

10-6  9-6  8-6   7-6  6-6

10-7 10-8 10-9 10-10  9-7   9-8  9-9  8-7  8-8  7-7

Repetition

Utmaning

Repetition

Utmaning

Notera vilka typer av subtraktioner som är svåra för eleven och fokusera på dessa. Arbeta gärna utifrån talraden och visa hur stor skillnaden mellan talen är. Man kan också arbeta med två tiotärningar, slå tärningarna och säga differensen. För systematiserad träning kan man t.ex. använda sig av winnetkakort, kopieringsunderlag 21 och 22, där uppgiften står på ena sidan utan svar och på den andra sidan står uppgiften med svar. Det är mycket viktigt att eleven lär sig behärska subtraktionerna i talområdet 0 till 10. Om eleven inte automati­serar kombinationerna riskerar hon/ han att få stora problem på sikt.

Spela subtraktionsspelet. Spelplan finns på kopieringsunderlag 36. För att kunna spela behöver man en tiosidig tärning, en penna och en spelplan till varje elev. Den första eleven slår två tiosidiga tärningar, t.ex. 3 och 4. Hon/han räknar ut differensen mellan talen och skriver termerna framför rätt differens, i exemplet: 4-3= 1. Turen går sedan vidare till nästa elev. Om differensen redan är upptagen går turen direkt vidare till nästa person. Den vinner, som först har skrivit termer till alla differenser.

Notera vilka typer av subtraktioner som är svåra för eleven och fokusera på dessa. Arbeta gärna utifrån talraden och visa hur stor skillnaden mellan talen är. Man kan också arbeta med två tiotärningar, slå tärningarna och säga differensen. För systematiserad träning kan man t.ex. använda sig av winnetkakort, kopieringsunderlag 21 och 22, där uppgiften står på ena sidan utan svar och på den andra sidan står uppgiften med svar. Det är mycket viktigt att eleven lär sig behärska subtraktionerna i talområdet 0 till 10. Om eleven inte automati­serar kombinationerna riskerar hon/ han att få stora problem på sikt.

Spela subtraktionsspelet. Spelplan finns på kopieringsunderlag 36. För att kunna spela behöver man en tiosidig tärning, en penna och en spelplan till varje elev. Den första eleven slår två tiosidiga tärningar, t.ex. 3 och 4. Hon/han räknar ut differensen mellan talen och skriver termerna framför rätt differens, i exemplet: 4-3= 1. Turen går sedan vidare till nästa elev. Om differensen redan är upptagen går turen direkt vidare till nästa person. Den vinner, som först har skrivit termer till alla differenser.

87

87


A9R75E0.tmp

Kap 7 • Prima matematik 1B

MÅL

Kap 7 • Prima matematik 1B

Fyll i det som saknas.

Talen 11 till 19, skriva siffror och räkna antal.

10 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 9 2 0

tiotal

11 elva

16 sexton

ental

12 tolv

13 tretton

17 sjutton

14 fjorton

15 femton

19 nitton

18 arton

Placera talen i storleksordning. 12

16

19

13

18

14 15

17

11

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 0

MÅL

11

elva

12

tolv

10

13

tretton

10

14

fjorton

15

femton

10

16

sexton

10

17

sjutton

10

18

arton

19

nitton

10 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 9 2 0

1

1

1

tiotal

1

11 elva

1

1

1

1

16 sexton

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1 1

1

1

1

TÄNK PÅ

Passa på att öva begrepp som före, efter, störst, minst, större än och mindre än när du arbetar med talraden. Talen 11 till 19 upplevs av en del elever som svåra. Talen 11 och 12 har särskilda namn medan talen 13 till 19 har namn där vi när vi säger dem hör entalet först (tre-tton, fjor-ton, fem-ton etc.). Jämför detta med hur talen skrivs och det system som resten av vårt talsystem följer (tre-ttio ett, femtio två etc.). Detta gör att eleverna kan uppleva namnen 11 - 19 som ologiska och det kan också vara en förklaring till varför en del elever kastar om siffrorna när de skriver dessa tal. Om någon elev har ett annat modersmål än svenska kan deras uppfattning om hur talen skrivs även påverkas av hur talet sägs på det aktuella språket.

1

12

1

1

1

1

15 femton

19 nitton

18 arton

16

19

13

18

14 15

17

11

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 0

Det är viktigt att eleverna får en god förståelse för denna del av talraden och för en del elever hjälper det också om man uppmärksammar dem på vårt ologiska sätt att säga talen.

Talen 11 till 19, skriva siffror och räkna antal. TÄNK PÅ

Passa på att öva begrepp som före, efter, störst, minst, större än och mindre än när du arbetar med talraden.

Placera talen i storleksordning

Skriv talen på bollarna.

Komplettera tabellen genom att skriva talen, rita talet med mynt och rita färdigt tiostaplarna.

Repetition Använd talkorten 11 till 19, kopieringsunderlag 37. Lägg fram ett kort och låt eleverna lägga talet med pengar (tiokronor och enkronor). Variera genom att du lägger talet med pengar och eleverna därefter lägger rätt talkort.

Utmaning Spel: Skatten.

elva

12

tolv

10

13

tretton

10

14

fjorton

15

femton

10

16

sexton

10

17

sjutton

10

18

arton

19

nitton

1

1

1

1

1

1 1

1

1

1

1

1

1

1

1 1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1 1

10

1 1

1

1

1

1

1

1

1

1

41

Mål

Arbetsgång

Fyll i det som saknas

11

40

Talen 11 till 19 upplevs av en del elever som svåra. Talen 11 och 12 har särskilda namn medan talen 13 till 19 har namn där vi när vi säger dem hör entalet först (tre-tton, fjor-ton, fem-ton etc.). Jämför detta med hur talen skrivs och det system som resten av vårt talsystem följer (tre-ttio ett, femtio två etc.). Detta gör att eleverna kan uppleva namnen 11 - 19 som ologiska och det kan också vara en förklaring till varför en del elever kastar om siffrorna när de skriver dessa tal. Om någon elev har ett annat modersmål än svenska kan deras uppfattning om hur talen skrivs även påverkas av hur talet sägs på det aktuella språket.

Se s. 45. Spelet blir svårare om man inte placerar muggarna i storleksordning. 88

14 fjorton

Placera talen i storleksordning.

41

Talen 11 till 19, skriva siffror och räkna antal.

17 sjutton

1 1

10

13 tretton

1

1 1

12 tolv

1

1

1

1

ental

1

1

40

Mål

Fyll i det som saknas.

Talen 11 till 19, skriva siffror och räkna antal.

Det är viktigt att eleverna får en god förståelse för denna del av talraden och för en del elever hjälper det också om man uppmärksammar dem på vårt ologiska sätt att säga talen.

Arbetsgång Placera talen i storleksordning

Skriv talen på bollarna. Fyll i det som saknas

Komplettera tabellen genom att skriva talen, rita talet med mynt och rita färdigt tiostaplarna.

Repetition Använd talkorten 11 till 19, kopieringsunderlag 37. Lägg fram ett kort och låt eleverna lägga talet med pengar (tiokronor och enkronor). Variera genom att du lägger talet med pengar och eleverna därefter lägger rätt talkort.

Utmaning Spel: Skatten.

Se s. 45. Spelet blir svårare om man inte placerar muggarna i storleksordning. 88


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 7

MÅL

Prima matematik 1B • Kap 7

Skriv färdigt additionen.

Räkna med enheten kronor.

MÅL

Svenska mynt och sedlar har enheten kronor. Kronor förkortas kr.

Svenska mynt och sedlar har enheten kronor. Kronor förkortas kr.

1 0 kr + : 2 kr =12 : : kr

10 4 kr =14 : kr + : : kr

16

10 3 kr =13 : kr + : : kr

10 : kr + 11 : kr =11 : kr

Skriv hur många kronor det är. Börja med att ringa in 10 kronor.

13

: kr

: kr

15

: kr

11

10 7 kr =17 : kr + : : kr

10 5 kr =15 : kr + : : kr

17

: kr

12

10 9 kr =19 : kr + : : kr

10 6 kr =16 : kr + : : kr

: kr

43

42

1 0 kr + : 2 kr =12 : : kr

10 4 kr =14 : kr + : : kr

16

10 3 kr =13 : kr + : : kr

10 : kr + 11 : kr =11 : kr

Skriv hur många kronor det är. Börja med att ringa in 10 kronor.

: kr

: kr

Skriv färdigt additionen.

Räkna med enheten kronor.

: kr

13

: kr

: kr

15

: kr

11

10 7 kr =17 : kr + : : kr

10 5 kr =15 : kr + : : kr

17

: kr

12

10 9 kr =19 : kr + : : kr

10 6 kr =16 : kr + : : kr 43

42

Mål

Utmaning

Mål

Utmaning

Räkna med enheten kronor. Vi har tidigare använt tiokronor och enkronor för att visa tal. Visa gärna alla de svenska valörerna (kopieringsunderlag 14, 16, 38). Visa hur vi skriver kronor och öre, samt förkortningen kr.

Utmana eleverna att hitta på så många olika sätt som möjligt att visa 10 kronor. Hur många olika sätt kan de hitta? Utvidga till olika sätt att visa 15 kr, 17 kr o.s.v.

Räkna med enheten kronor. Vi har tidigare använt tiokronor och enkronor för att visa tal. Visa gärna alla de svenska valörerna (kopieringsunderlag 14, 16, 38). Visa hur vi skriver kronor och öre, samt förkortningen kr.

Utmana eleverna att hitta på så många olika sätt som möjligt att visa 10 kronor. Hur många olika sätt kan de hitta? Utvidga till olika sätt att visa 15 kr, 17 kr o.s.v.

Arbetsgång Skriv hur många kronor det är. Börja med att ringa in 10 kronor.

I denna övning utnyttjas dels kunskapen om tiotalet, dels arbetar eleven med talen 11 till 19. Skriv färdigt additionen

Här ska eleven skriva en addition där hon/han först skriver 10 kr och därefter rätt antal enkronor (ental). Slutligen skriver eleven summan.

Repetition Gör samma typ av övningar med konkret materiel. Lägg fram en tiokrona och valfritt antal enkronor. Be eleverna räkna ut summan. Säg ett tal mellan 11 och 19 och be eleverna ta fram rätt summa.

Ge problemlösningsuppgifter: Milton har 8 mynt i sin plånbok. Hur mycket pengar har han? Det finns många svar. Den minsta summan är 8 kr (åtta stycken enkronor). Den högsta möjliga summan är 80 kr (åtta stycken tiokronor). Det kan även vara kombinationer av olika mynt vilket ger många olika svarsmöjligheter. Låt eleverna ge olika svarsalternativ och jämföra med varandra, hur många olika svarsalternativ kan de hitta? Hur vet man när man har hittat alla alternativ? Att använda enheten öre blir allt mer ovanligt i takt med att vår minsta myntenhet nu är enkronan. Uppmärksamma eleverna på att det går 100 öre på en krona. Öva gärna växlingar mellan kronor och öre.

Arbetsgång Skriv hur många kronor det är. Börja med att ringa in 10 kronor.

I denna övning utnyttjas dels kunskapen om tiotalet, dels arbetar eleven med talen 11 till 19. Skriv färdigt additionen

Här ska eleven skriva en addition där hon/han först skriver 10 kr och därefter rätt antal enkronor (ental). Slutligen skriver eleven summan.

Repetition Gör samma typ av övningar med konkret materiel. Lägg fram en tiokrona och valfritt antal enkronor. Be eleverna räkna ut summan. Säg ett tal mellan 11 och 19 och be eleverna ta fram rätt summa. 89

Ge problemlösningsuppgifter: Milton har 8 mynt i sin plånbok. Hur mycket pengar har han? Det finns många svar. Den minsta summan är 8 kr (åtta stycken enkronor). Den högsta möjliga summan är 80 kr (åtta stycken tiokronor). Det kan även vara kombinationer av olika mynt vilket ger många olika svarsmöjligheter. Låt eleverna ge olika svarsalternativ och jämföra med varandra, hur många olika svarsalternativ kan de hitta? Hur vet man när man har hittat alla alternativ? Att använda enheten öre blir allt mer ovanligt i takt med att vår minsta myntenhet nu är enkronan. Uppmärksamma eleverna på att det går 100 öre på en krona. Öva gärna växlingar mellan kronor och öre.

89


A9R75E0.tmp

Kap 7 • Prima matematik 1B

Kap 7 • Prima matematik 1B

Diagnos 7

Diagnos 7 Skriv talet.

5 1

Rita en cirkel

Rita en kvadrat.

Rita en rektangel.

Rita en triangel.

2

18

11

13

14

18

19

15

12

2 7=5+:

2 8 =6 + :

5 6 - 1 =:

5 7 - 2 =:

6 8-2=:

7 1 0 - 3 =:

4 1 0 - 6 =:

6 4=10-:

9 1 0 - 1 =:

3 1 0 - 7 =:

7 3=10-:

4 8 - 4 =: 5 1 0 - 5 =:

44

1

3 6 - 3 =:

Geometriska objekt. 2 Sambandet addition/subtraktion. 3 Tiokamrater. 4 Hälften.

Diagnos kapitel 7 Uppgift 1 Mål: kunna namnge och att rita de geometriska

formerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Denna uppgift testar om barnen känner igen namnen på de geometriska objekten och om de kan rita dem. Repetition och utmaning finns på s. 46 och 47. Uppgift 2 Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10 med

sambandet mellan addition och subtraktion. Uppgiften testar additioner och subtraktioner samt sambandet mellan dessa. Repetition och utmaning finns på s. 48. Uppgift 3 Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10,

med tiokamrater. Uppgiften utgår från tiokamraterna. Repetition och utmaning finns på s. 49.

15

12 ; kr

15 ; kr

Rita tiokronor och enkronor.

Rita en triangel.

10

1

10 1

13 ; kr

1

1 1

1

1 1 1

10

1

1

1

1

5

14 ; kr 7

Enheten kronor.

11

13

14

18

19

15

12

1 6=5+:

2 7=5+:

2 8 =6 + :

5 6 - 1 =:

5 7 - 2 =:

6 8-2=:

7 1 0 - 3 =:

4 1 0 - 6 =:

6 4=10-:

9 1 0 - 1 =:

3 1 0 - 7 =:

7 3=10-:

15

4 8 - 4 =: 5 1 0 - 5 =:

45

Uppgift 4 Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10,

med hälften. Subtraktion av hälften. Repetition och utmaning finns på s. 49. Uppgift 5 Mål: talen 11 till 19, skriva siffror och

räkna antal. Eleven ska skriva talet utifrån talbilden. Repetition och utmaning finns på s. 50. Uppgift 6 och 7 Mål: räkna med enheten kronor.

Här testas om eleverna kan räkna hur många kronor det är samt om de själva kan rita rätt antal kronor. De kan välja att använda både tiokronor och enkronor eller endast enkronor. Repetition och utmaning finns på s. 51

Så här används diagnosen

44

1

3 6 - 3 =:

Geometriska objekt. 2 Sambandet addition/subtraktion. 3 Tiokamrater. 4 Hälften.

Diagnos kapitel 7 Uppgift 1 Mål: kunna namnge och att rita de geometriska

formerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Denna uppgift testar om barnen känner igen namnen på de geometriska objekten och om de kan rita dem. Repetition och utmaning finns på s. 46 och 47. Uppgift 2 Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10 med

sambandet mellan addition och subtraktion. Uppgiften testar additioner och subtraktioner samt sambandet mellan dessa. Repetition och utmaning finns på s. 48. Uppgift 3 Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10,

med tiokamrater. Uppgiften utgår från tiokamraterna. Repetition och utmaning finns på s. 49.

15 ; kr

Rita tiokronor och enkronor. 10

1

10 1

1 2-1=:

2 4 - 2 =:

12 ; kr

; kr

1

4

Talen 11 till 19. 6

18

Skriv färdigt.

1

1

19 ; kr

16

Hur många kronor?

7 3

På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning. 90

Rita en kvadrat.

6

; kr

1 2-1=:

2 4 - 2 =:

Rita en cirkel

Rita en rektangel.

2

1 6=5+:

1

4

1

Skriv färdigt.

7 3

16

Hur många kronor?

6

Skriv talet.

5

13 ; kr

1

1 1

1

1 1 1

10

1

1

1

1 1

1

19 ; kr 5

Talen 11 till 19. 6

14 ; kr 7

Enheten kronor.

45

Uppgift 4 Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10,

med hälften. Subtraktion av hälften. Repetition och utmaning finns på s. 49. Uppgift 5 Mål: talen 11 till 19, skriva siffror och

räkna antal. Eleven ska skriva talet utifrån talbilden. Repetition och utmaning finns på s. 50. Uppgift 6 och 7 Mål: räkna med enheten kronor.

Här testas om eleverna kan räkna hur många kronor det är samt om de själva kan rita rätt antal kronor. De kan välja att använda både tiokronor och enkronor eller endast enkronor. Repetition och utmaning finns på s. 51

Så här används diagnosen På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

90


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 7

Fyll i de geometriska objekten.

RePeTiTion

Prima matematik 1B • Kap 7

RePeTiTion

Dra streck till rätt namn.

Fyll i de geometriska objekten.

RePeTiTion

rektangel

kvadrat

cirkel

cirkel

triangel

triangel kvadrat

uTMAninG

uTMAninG

Hur många geometriska objekt behöver du för att bygga förpackningen? kvadrater

kvadrat

rektangel

cirkel

triangel

Rita en bild som innehåller 4 trianglar, 3 rektanglar, 5 kvadrater och 3 cirklar.

46

rektangel

kvadrat

rektangel

cirkel

____

RePeTiTion

Dra streck till rätt namn.

kvadrater

triangel

Rita en bild som innehåller 4 trianglar, 3 rektanglar, 5 kvadrater och 3 cirklar.

uTMAninG

kvadrater

____

6 rektanglar ____

1 rektanglar ____

cirklar

____

cirklar

trianglar

____

trianglar

kvadrater

____

kvadrater

uTMAninG

Hur många geometriska objekt behöver du för att bygga förpackningen? ____

kvadrater

____

6 rektanglar ____

1 rektanglar ____

2 ____

cirklar

____

cirklar

2 ____

____

trianglar

____

trianglar

____

6 ____

kvadrater

____

kvadrater

6 ____

3 rektanglar ____

rektanglar ____

3 rektanglar ____

rektanglar ____

cirklar

____

cirklar

____

cirklar

____

cirklar

____

trianglar

2 ____

trianglar

____

trianglar

2 ____

trianglar

____

Geometriska objekt.

Geometriska objekt.

47

46

Geometriska objekt.

Geometriska objekt.

47

Repetition och utmaning

Utmaning

Repetition och utmaning

Utmaning

Mål: kunna namnge och rita de geometriska

Förutom övningen på s. 46 i boken, kan du som utveckling låta eleven göra ett collage där de klipper ut ett bestämt antal trianglar, rektanglar, kvadrater och cirklar ur papper i olika färger.

Mål: kunna namnge och rita de geometriska

Förutom övningen på s. 46 i boken, kan du som utveckling låta eleven göra ett collage där de klipper ut ett bestämt antal trianglar, rektanglar, kvadrater och cirklar ur papper i olika färger.

formerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel.

Extra träning inför repetition Öva de olika geometriska objektens namn. Visa många olika objekt (kopieringsunderlag 35). Sortera dem så att cirklar läggs för sig, trianglar för sig o.s.v.

Repetition Eleverna ritar utifrån streckade linjer. Öva sedan gärna på egen hand. Elevens resultat beror givetvis på hennes/hans motoriska färdigheter. Det viktigaste är nu att eleven vet vilken form som är vilken, inte om cirkeln blir exakt i sin form! På s. 47 paras rätt form ihop med rätt namn. Var särskilt uppmärksam på om eleven kan avgör vilket objekt det är även om det är vridet i rummet, t.ex. om spetsen på triangeln är riktad neråt eller om rektangeln är snedställd.

På s. 47 arbetar eleverna utifrån tredimensionella kroppar. De ska utifrån bilden (eller utifrån ett verkligt föremål) avgöra vilka tvådimensionella objekt som behövs för att bygga förpackningen. Förpackningarnas former kallas i tur och ordning; rätblock, cylinder, prisma och kub. Utveckla övningen genom att ta fram fler förpackningar och låta eleverna avgöra vilka former de är uppbyggda av.

91

formerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel.

Extra träning inför repetition Öva de olika geometriska objektens namn. Visa många olika objekt (kopieringsunderlag 35). Sortera dem så att cirklar läggs för sig, trianglar för sig o.s.v.

Repetition Eleverna ritar utifrån streckade linjer. Öva sedan gärna på egen hand. Elevens resultat beror givetvis på hennes/hans motoriska färdigheter. Det viktigaste är nu att eleven vet vilken form som är vilken, inte om cirkeln blir exakt i sin form! På s. 47 paras rätt form ihop med rätt namn. Var särskilt uppmärksam på om eleven kan avgör vilket objekt det är även om det är vridet i rummet, t.ex. om spetsen på triangeln är riktad neråt eller om rektangeln är snedställd.

På s. 47 arbetar eleverna utifrån tredimensionella kroppar. De ska utifrån bilden (eller utifrån ett verkligt föremål) avgöra vilka tvådimensionella objekt som behövs för att bygga förpackningen. Förpackningarnas former kallas i tur och ordning; rätblock, cylinder, prisma och kub. Utveckla övningen genom att ta fram fler förpackningar och låta eleverna avgöra vilka former de är uppbyggda av.

91


A9R75E0.tmp

Kap 7 • Prima matematik 1B

Kap 7 • Prima matematik 1B

RePeTiTion

Skriv termer, summa och differens.

Tiokamrater

2 5=3+:

3 6=3+:

2 5-3=:

3 6-3=:

2 4=2+:

3 7=4+:

6 8=2+:

2 4-2=:

3 7-4=:

6 8-2=:

Hitta på egna räkneuppgifter med siffrorna och tecknen i säcken. Du får använda samma siffra och tecken flera gånger.

uTMAninG

6 = 5+ 3- 2

2 5=3+:

3 6=3+:

2 5-3=:

3 6-3=:

9 10-1=:

5 1 0 -5 = :

5 10-5=:

4 8-4=:

1 0 - 0 =10 :

1 10-9=:

3 6-3=:

4 10- 6 =:

6 10-4=:

2 4-2=:

2 4=2+:

3 7=4+:

6 8=2+:

1 2-1=:

2 4-2=:

3 7-4=:

6 8-2=:

2 10- 8 =:

3 10-7=:

Börja med termen 10. Skriv sedan olika sätt att nå differensen 0.

utmaning

10-3-2-1-2-2 =0

1 0-

=0

=0

1 0-

=0

Hitta på egna räkneuppgifter med siffrorna och tecknen i säcken. Du får använda samma siffra och tecken flera gånger.

1 0-

3

=0

1 0-

1 +

8

1 0-

Sambandet addition och subtraktion.

=0

1 0-

Subtraktion i talområdet 0 till 10, tiokamrater och hälften.

Repetition och utmaning Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10 med

sambandet mellan addition och subtraktion. TÄNK PÅ

Målet med användning av konkret material är att bygga upp en förståelse för principen. Vi vill att eleven ska bygga upp en inre bild för vad subtraktion innebär och på sikt kunna utföra räkneoperationen utan materiel. Hjälp eleven att ta steget från yttre till inre bilder så snart du känner att hon/ han är mogen för detta!

49

den första eleven att ta tillbaka sina 5 pärlor. Hur många pärlor är det nu kvar på bordet? Skriv 7-5=2. Lägg tillbaka pärlorna och gör subtraktionen med nästa elev. Skriv 7-2=5. Fråga eleverna om de ser hur talen hänger ihop. Upprepa.

48

3

5

TÄNK PÅ

Målet med användning av konkret material är att bygga upp en förståelse för principen. Vi vill att eleven ska bygga upp en inre bild för vad subtraktion innebär och på sikt kunna utföra räkneoperationen utan materiel. Hjälp eleven att ta steget från yttre till inre bilder så snart du känner att hon/ han är mogen för detta!

Övningen passar även bra att göra på tavlan i grupp.

4 8-4=:

1 0 - 0 =10 :

1 10-9=:

3 6-3=:

4 10- 6 =:

6 10-4=:

2 4-2=:

2 10- 8 =:

3 10-7=:

1 2-1=:

Börja med termen 10. Skriv sedan olika sätt att nå differensen 0.

utmaning

10-3-2-1-2-2 = 0

1 0-

=0

1 0-

=0

1 0-

=0

1 0-

=0

1 0-

=0

1 0-

=0

1 0-

=0

Subtraktion i talområdet 0 till 10, tiokamrater och hälften.

sambandet mellan addition och subtraktion.

Utmaning

5 1 0 -5 = :

5 10-5=:

Sambandet addition och subtraktion.

Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10 med

Konkretisera med talblocken och arbeta med dessa.

9 10-1=:

7 10- 3 =:

0

Repetition och utmaning

Repetition

0 1 0 -10 = :

2

7 6

=0

Hälften

-

=

=0

0 5

uTMAninG

6 =5 +3 - 2

4

Repetition

Skriv differensen. Tiokamrater

7 10- 3 =:

2

7 6

48

Hälften

-

= 8

RePeTiTion

Skriv termer, summa och differens.

0 1 0 -10 = :

1 0-

1 +

4

Repetition

Skriv differensen.

den första eleven att ta tillbaka sina 5 pärlor. Hur många pärlor är det nu kvar på bordet? Skriv 7-5=2. Lägg tillbaka pärlorna och gör subtraktionen med nästa elev. Skriv 7-2=5. Fråga eleverna om de ser hur talen hänger ihop. Upprepa.

Repetition Konkretisera med talblocken och arbeta med dessa.

Utmaning Övningen passar även bra att göra på tavlan i grupp.

Extra träning inför repetition

Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10, med

Extra träning inför repetition

Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10, med

Arbeta med talen och sambandet mellan addition och subtraktion. Ge en elev 5 pärlor i handen och en annan elev 2 pärlor i handen. Fråga varje elev hur många pärlor hon/han har. Hur många har ni tillsammans? Skriv talet 5+2=7. Uppmana eleverna att lägga sina pärlor bredvid varandra på bordet. Hur många pärlor har vi nu? Uppmana

tiokamrater och hälften

Arbeta med talen och sambandet mellan addition och subtraktion. Ge en elev 5 pärlor i handen och en annan elev 2 pärlor i handen. Fråga varje elev hur många pärlor hon/han har. Hur många har ni tillsammans? Skriv talet 5+2=7. Uppmana eleverna att lägga sina pärlor bredvid varandra på bordet. Hur många pärlor har vi nu? Uppmana

tiokamrater och hälften

92

Extra träning inför repetition Repetera tiokamraterna. Visa med talblocken vad som händer om man tar bort en av tiokamraterna. Utgå från 8+2, ta bort 2, hur mycket får du kvar? 10-2=8

92

49

Extra träning inför repetition Repetera tiokamraterna. Visa med talblocken vad som händer om man tar bort en av tiokamraterna. Utgå från 8+2, ta bort 2, hur mycket får du kvar? 10-2=8


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 7

RePeTiTion

Skriv talet.

1

14

16

17

RePeTiTion

Rita enkronor så att det stämmer.

=

18

1

1

1

1

1 1

1 1

1 1

1

=

1 1

Prima matematik 1B • Kap 7

1

1

1

1

1

1

RePeTiTion

Skriv talet.

1

1

1

1

14

16

17

18

12

19

13

=

15

=

12

19

13

uTMAninG

50

uTMAninG

Reza har 17 kr i plånboken. Vilka mynt kan han ha? Rita flera olika förslag.

uTMAninG

Lös ekvationerna.

17=10+X

12=11+X

14=X+1

17=10+X

12=11+X

14=X+1

1 X=;

13 X=;

7 X=;

1 X=;

13 X=;

13=11+X

16=13+X

15=X+2

13=11+X

16=13+X

15=X+2

2 X=;

3 X=;

13 X=;

2 X=;

3 X=;

13 X=;

11=10+X

19=X+3

19=X+3

16 X=;

14=X+X 7 X=;

11=10+X

1 X=;

1 X=;

16 X=;

14=X+X 7 X=;

Sofia har 14 kr i plånboken. Vilka mynt kan hon ha? Rita flera olika förslag.

Talen 11 till 19.

Enheten kronor.

51

Repetition Eleverna skriver talet som visas. Observera särskilt om eleven ser tiotalet som en helhet och inte räknar tiostapeln ruta för ruta.

Utmaning Eleverna skriver talet som ska vara i stället för X. Tänk särskilt på ekvationen 14 = x + x där det är viktigt att eleverna förstår att x bara har ett värde, i detta fall 7. Tänk också på att man kan använda andra bokstäver än x i ekvationer. Låt eleverna göra egna ekvationer åt varandra.

=

1

1

1

1

1

1

1

1

1 1 1

1

=

=

uTMAninG

Reza har 17 kr i plånboken. Vilka mynt kan han ha? Rita flera olika förslag.

Sofia har 14 kr i plånboken. Vilka mynt kan hon ha? Rita flera olika förslag.

Talen 11 till 19.

Enheten kronor.

51

Mål s. 51: räkna med enheten kronor.

Mål s. 50: talen 11 till 19, skriva siffror och TÄNK PÅ

räkna antal.

Använd talkorten (kopieringsunderlag 37) och konkretiseringsmateriel som tiobasmaterial, mynt och plockisar. Låt eleverna para ihop rätt talkort med rätt antal.

50

Repetition och utmaning

Mål s. 51: räkna med enheten kronor.

Mål s. 50: talen 11 till 19, skriva siffror och

Extra träning inför repetition

1

1 1

10

7 X=;

Repetition och utmaning

1

1 1

1

10 10

10

Lös ekvationerna.

1

Rita tiokronor så att det stämmer.

10 10

1

1

1 1

Rita tiokronor så att det stämmer.

15

=

1

1

RePeTiTion

Rita enkronor så att det stämmer.

TÄNK PÅ

räkna antal.

Använd uttrycket ”är lika med”.

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition Växla tiokronor till enkronor och tvärtom. Lägg gärna ut ett likhetstecken mellan de olika myntgrupperna för att visa att det ska vara lika stort värde. Använd ett likhetstecken som du ritat på en bit papper.

Repetition Övningen handlar om att kunna växla mellan enkronor och tiokronor.

Använd talkorten (kopieringsunderlag 37) och konkretiseringsmateriel som tiobasmaterial, mynt och plockisar. Låt eleverna para ihop rätt talkort med rätt antal.

Repetition Eleverna skriver talet som visas. Observera särskilt om eleven ser tiotalet som en helhet och inte räknar tiostapeln ruta för ruta.

Utmaning

Utmaning Kan eleverna komma på ännu fler förslag? Samla eventuellt alla olika förslag på tavlan.

93

Eleverna skriver talet som ska vara i stället för X. Tänk särskilt på ekvationen 14 = x + x där det är viktigt att eleverna förstår att x bara har ett värde, i detta fall 7. Tänk också på att man kan använda andra bokstäver än x i ekvationer. Låt eleverna göra egna ekvationer åt varandra.

Använd uttrycket ”är lika med”.

Extra träning inför repetition Växla tiokronor till enkronor och tvärtom. Lägg gärna ut ett likhetstecken mellan de olika myntgrupperna för att visa att det ska vara lika stort värde. Använd ett likhetstecken som du ritat på en bit papper.

Repetition Övningen handlar om att kunna växla mellan enkronor och tiokronor.

Utmaning Kan eleverna komma på ännu fler förslag? Samla eventuellt alla olika förslag på tavlan.

93


A9R75E0.tmp

Kap 8 • Prima matematik 1B

8

Kap 8 • Prima matematik 1B

Cykelbanan

8

MÅL

52

Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • • • •

storleksordna tal i talområdet 0 till 20 addition i talområdet 10 till 20 mäta längd i enheterna centimeter och meter måla halva delen av geometriska objekt.

Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. 1) Vilket är det största talet du ser på bilden? 19. 2) Vilket är det minsta talet du ser? 11. 3) Vilka udda tal ser du? 11, 13, 15, 17, 19. 4) Vilka jämna tal ser du? 12, 14, 16, 18. 5) Hur många koner finns det på banan? 14 st. 6) Barnen på bilden har cyklat 2 varv var. Hur många varv har de cyklat tillsammans? 10 varv.

94

MÅL

i det här kapitlet lär du dig

i det här kapitlet lär du dig

• storleksordna tal i talområdet 0 till 20

• storleksordna tal i talområdet 0 till 20

• addition i talområdet 10 till 20

• addition i talområdet 10 till 20

• mäta längd i enheterna centimeter och meter

• mäta längd i enheterna centimeter och meter

• måla halva delen av geometriska objekt.

• måla halva delen av geometriska objekt.

53

Samtalsunderlag kapitel 8

Cykelbanan

7) Vem är först på banan just nu? Flickan i den gula jackan. 8) Peka på flaggorna i den ordning barnen ska cykla förbi dem. 9) Hur många pojkar är det som cyklar? 2. 10) Hur många flickor är det som cyklar? 3. 11) Vilka är flest? Flickorna. 12) Vilka är minst i antal? Pojkarna. 13) Hur många färre är de? 1. 14) Det är 16 barn i klassen. Hur många av dem ser du inte på bilden? 11. 15) Hur höga tror du flaggorna är i verkligheten? 16) Varför tror du det? 17) Hur lång tror du vippbrädan är i verkligheten? 18) Peka på något på bilden som är längre än vippbrädan. 19) Peka på något som är kortare än vippbrädan. 20) Peka på något som du tror är ungefär 1 meter långt.

52

53

Samtalsunderlag kapitel 8 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • • • •

storleksordna tal i talområdet 0 till 20 addition i talområdet 10 till 20 mäta längd i enheterna centimeter och meter måla halva delen av geometriska objekt.

Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. 1) Vilket är det största talet du ser på bilden? 19. 2) Vilket är det minsta talet du ser? 11. 3) Vilka udda tal ser du? 11, 13, 15, 17, 19. 4) Vilka jämna tal ser du? 12, 14, 16, 18. 5) Hur många koner finns det på banan? 14 st. 6) Barnen på bilden har cyklat 2 varv var. Hur många varv har de cyklat tillsammans? 10 varv.

94

7) Vem är först på banan just nu? Flickan i den gula jackan. 8) Peka på flaggorna i den ordning barnen ska cykla förbi dem. 9) Hur många pojkar är det som cyklar? 2. 10) Hur många flickor är det som cyklar? 3. 11) Vilka är flest? Flickorna. 12) Vilka är minst i antal? Pojkarna. 13) Hur många färre är de? 1. 14) Det är 16 barn i klassen. Hur många av dem ser du inte på bilden? 11. 15) Hur höga tror du flaggorna är i verkligheten? 16) Varför tror du det? 17) Hur lång tror du vippbrädan är i verkligheten? 18) Peka på något på bilden som är längre än vippbrädan. 19) Peka på något som är kortare än vippbrädan. 20) Peka på något som du tror är ungefär 1 meter långt.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 8

Mattelabbet 8 3

Rita och skriv vad du hittade.

1 centimeter 1

Hitta något på din kropp som är 1 centimeter långt.

2

Hitta något på din kropp som är 1 meter långt.

4

Rita och skriv vad en kompis hittade.

1 centimeter

54

Laborativt arbete med längd.

Arbetsgång

LÖSning

1 meter

LÖSning

1 meter

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

55

Mattelabbet 8 3

Ta fram olika mätverktyg, det kan vara t.ex. vara linjaler av olika längd, måttband och tumstockar. Ge eleverna i uppgift att hitta något på kroppen som är så nära 1 cm respektive 1 m som möjligt. Låt eleverna hjälpa varandra att mäta. När alla hittat sina egna mått och skrivit och ritat dessa i boken ska de jämföra med en kamrat. Avsluta med att eleverna delar med sig till varandra.

Samtalstips

Mattelabbet Syfte Syftet är att eleverna ska skaffa sig en uppfattning om hur långt 1 cm respektive 1 m är. Målet är att eleverna ska skaffa sig en referens som hjälper dem att göra uppskattningar av längder i vardagen. TIPS!

Om man har ont om måttband kan man klippa till egna snören som är 1 meter långa. Observera dock att snöret inte får vara töjbart eftersom exaktheten då försvinner. Ni kan även tillverka ett allsidigt mätverktyg genom att såga till en träbit som är exakt 1 dm lång och 1 cm tjock. I ena änden fäster man ett snöre (ej töjbart) som från kanten av träbiten och ut är exakt 1 meter långt.

Prima matematik 1B • Kap 8

Ungefär hur lång är en cm (m)? Om du tittar på dig själv, vad på kroppen tror du att du är 1 cm (1m)? Vad kan du använda för att kontrollmäta? Kan du hitta något på kroppen som är ännu mer exakt 1 cm (1m)? Är den kroppsdel du valt lätt att mäta med? Varför? Varför inte?

Lösningsmodeller

Rita och skriv vad du hittade.

1 centimeter 1

Hitta något på din kropp som är 1 centimeter långt.

2

Hitta något på din kropp som är 1 meter långt.

4

Rita och skriv vad en kompis hittade.

1 centimeter

54

Laborativt arbete med längd.

LÖSning

1 meter

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

Arbeta mer Mät olika saker med hjälp av era kroppsmått. Om flera elever mäter samma sak kan ni jämföra och diskutera resultatet. Här kan det vara lämpligt att berätta att anledningen till att man en gång införde ett standardiserat måttsystem med meter som grundenhet, var just det att mätningarna inte blev lika. Diskutera olika mätverktyg för att mäta längd. Vilka känner eleverna till och i vilka sammanhang använder man de olika typerna av mätverktyg?

95

55

Ta fram olika mätverktyg, det kan vara t.ex. vara linjaler av olika längd, måttband och tumstockar. Ge eleverna i uppgift att hitta något på kroppen som är så nära 1 cm respektive 1 m som möjligt. Låt eleverna hjälpa varandra att mäta. När alla hittat sina egna mått och skrivit och ritat dessa i boken ska de jämföra med en kamrat. Avsluta med att eleverna delar med sig till varandra.

Samtalstips

Mattelabbet Syfte Syftet är att eleverna ska skaffa sig en uppfattning om hur långt 1 cm respektive 1 m är. Målet är att eleverna ska skaffa sig en referens som hjälper dem att göra uppskattningar av längder i vardagen. TIPS!

En del elever har säkert mycket målmedvetet mätt olika kroppsdelar och jämfört dem med 1 cm (1 m). Låt eleverna beskriva vilken kroppsdel de valde och om de hade flera att välja mellan. Samla de olika förslag på kroppsmått för 1 cm respektive 1 m ni har i klassen. Diskutera om samma sätt att mäta fungerar på alla elever, varför? Varför inte?

Arbetsgång

LÖSning

1 meter

Om man har ont om måttband kan man klippa till egna snören som är 1 meter långa. Observera dock att snöret inte får vara töjbart eftersom exaktheten då försvinner. Ni kan även tillverka ett allsidigt mätverktyg genom att såga till en träbit som är exakt 1 dm lång och 1 cm tjock. I ena änden fäster man ett snöre (ej töjbart) som från kanten av träbiten och ut är exakt 1 meter långt.

Ungefär hur lång är en cm (m)? Om du tittar på dig själv, vad på kroppen tror du att du är 1 cm (1m)? Vad kan du använda för att kontrollmäta? Kan du hitta något på kroppen som är ännu mer exakt 1 cm (1m)? Är den kroppsdel du valt lätt att mäta med? Varför? Varför inte?

Lösningsmodeller En del elever har säkert mycket målmedvetet mätt olika kroppsdelar och jämfört dem med 1 cm (1 m). Låt eleverna beskriva vilken kroppsdel de valde och om de hade flera att välja mellan. Samla de olika förslag på kroppsmått för 1 cm respektive 1 m ni har i klassen. Diskutera om samma sätt att mäta fungerar på alla elever, varför? Varför inte?

Arbeta mer Mät olika saker med hjälp av era kroppsmått. Om flera elever mäter samma sak kan ni jämföra och diskutera resultatet. Här kan det vara lämpligt att berätta att anledningen till att man en gång införde ett standardiserat måttsystem med meter som grundenhet, var just det att mätningarna inte blev lika. Diskutera olika mätverktyg för att mäta längd. Vilka känner eleverna till och i vilka sammanhang använder man de olika typerna av mätverktyg?

95


A9R75E0.tmp

Kap 8 • Prima matematik 1B

MÅL

Kap 8 • Prima matematik 1B

MÅL

Storleksordna tal i talområdet 0 till 20.

Skriv talet som pilen pekar på. 0

2

20

9

5 ;

12 14

;

0

; ;

17 19 ; ;

10

1

3

6

; ;

8

11

11

19

12

17

13

13

12

4 +: 4=; 8 ;

0

+

2

3 +: 3=; 6 ;

1 2 + 1 = 13 ;

16

+

13

3

17

19

2 1+1=;

6 3+3=;

7 4+3=;

12 11+1=;

16 13+3=;

17 14+3=;

8 5+3=;

8 2+6=;

9 7+2=;

18 15+3=;

18 12+6=;

19 17+2=;

7 6+1=;

9 8+1=;

17 16+1=;

19 18+1=;

1

; ;

17 19 ; ;

3

6

8

11 ;

; ;

15

11

19

17

13

12

+

3 2+1=;

+

4 +: 4=; 8 ;

+

15 17

; ;

1 2 + 1 = 13 ;

+

14 4=; 18 ;+ :

16

3

16

2 1+1=;

6 3+3=;

7 4+3=;

12 11+1=;

16 13+3=;

17 14+3=;

8 5+3=;

8 2+6=;

9 7+2=;

18 15+3=;

18 12+6=;

19 17+2=;

5 1+4=;

7 6+1=;

9 8+1=;

5 1+4=;

15 11+4=;

17 16+1=;

19 18+1=;

15 11+4=;

11

12

13

15

16

17

19

57

56

Mål

Mål

Mål

Storleksordna tal i talområdet 0 till 20.

Addition i talområdet 10 till 20.

Storleksordna tal i talområdet 0 till 20.

Addition i talområdet 10 till 20.

Arbetsgång

Arbetsgång

Arbetsgång

Arbetsgång

Rita en tallinje på tavlan och börja med att skriva ut de flesta talen. Lämna några tomma tal som du sedan pekar på och ber eleverna säga vilket tal som saknas. Plocka sedan bort fler och fler tal, peka och låt eleverna säga vilket tal som saknas. Det är lämpligt att låta 0, 10 och 20 stå kvar hela tiden.

Skriv termer och summa

Rita en tallinje på tavlan och börja med att skriva ut de flesta talen. Lämna några tomma tal som du sedan pekar på och ber eleverna säga vilket tal som saknas. Plocka sedan bort fler och fler tal, peka och låt eleverna säga vilket tal som saknas. Det är lämpligt att låta 0, 10 och 20 stå kvar hela tiden.

Skriv termer och summa

Ramsräkna från 0 till 20 och sedan från 20 ner till 0.

+

13

;+ := ;

Skriv summan.

Mål

TIPS!

+

3 +: 3=; 6 ;

20

Skriv talen i storleksordning på flaggorna. Börja med det minsta talet.

57

56

12 14

;

10

; ;

16

;+ := ;

Skriv summan.

16

15

+

14 4=; 18 ;+ :

20

9

5 ;

;

Addition i talområdet 10 till 20.

Skriv termer och summa.

10

0

+

15 17

; ;

Skriv talen i storleksordning på flaggorna. Börja med det minsta talet. 15

3 2+1=;

+

20

11 ;

; ;

+

MÅL

Storleksordna tal i talområdet 0 till 20.

Skriv talet som pilen pekar på.

Skriv termer och summa.

10

;

MÅL

Addition i talområdet 10 till 20.

Addition i talområdet 10 till 20 introduceras. Introduktionen följer samma mönster som vid addition i talområdet 0 till 10. Gör eleverna uppmärksamma på mönstret så att de utnyttjar sina kunskaper från det lägre talområdet.

Repetition

TIPS!

Lägg additionerna med konkret materiel. Använd gärna mynt, tiostaplar och kuber som en bild för tiotal och ental.

Ramsräkna från 0 till 20 och sedan från 20 ner till 0.

Addition i talområdet 10 till 20 introduceras. Introduktionen följer samma mönster som vid addition i talområdet 0 till 10. Gör eleverna uppmärksamma på mönstret så att de utnyttjar sina kunskaper från det lägre talområdet.

Repetition Lägg additionerna med konkret materiel. Använd gärna mynt, tiostaplar och kuber som en bild för tiotal och ental.

Repetition

Utmaning

Repetition

Utmaning

Arbeta med Skatten, se sid. 45 i lärarhand­ledningen. Välj ut ett lagom antal tal mellan 1 och 20 och använd dessa.

Utöka till ett högre talområde. Kan eleverna se mönstret om ni arbetar med tal som 6+2, 16+2, 36+2? Låt dem skriva egna räkneuppgifter åt varandra.

Arbeta med Skatten, se sid. 45 i lärarhand­ledningen. Välj ut ett lagom antal tal mellan 1 och 20 och använd dessa.

Utöka till ett högre talområde. Kan eleverna se mönstret om ni arbetar med tal som 6+2, 16+2, 36+2? Låt dem skriva egna räkneuppgifter åt varandra.

Utmaning

Utmaning

Arbeta med Skatten. Placera talen i oordning.

Arbeta med Skatten. Placera talen i oordning.

96

96


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 8

Skriv termer och summa.

+

6

1

+

7

;+ := ;

+

4

2

16

6

;+ := ;

+

1 1 + 2 = 13 ;

Skriv termer och summa.

Skriv färdigt additionen.

+

3 1+2=;

+

1 17

;+ := ;

14 2 = 16 ; ;+ :

14 12+2=;

1 + 1 8 = 19 ;

18 14+4=;

2 + 1 3 = 15 ;

18 ;= 2 + 1 6

16 13+3=;

4 + 1 1 = 15 ;

19 ;= 7 + 1 2

17 12+5=;

1 5 + 4 = 19 ;

18 ;= 1 6 + 2

14+1=

1

10+1=

1 1

+

3 1+2=;

1

+

12+4=

1 kr = 12 kr 1 1 kr + :

1

12 5 kr = 17 kr ; kr + :

1

1

1

1

2+10=

12

14

13

14+4=

4

2

16

6

;+ := ;

+

1 17

;+ := ;

14 2 = 16 ; ;+ :

1 + 1 8 = 19 ;

18 14+4=;

2 + 1 3 = 15 ;

18 ;= 2 + 1 6

16 13+3=;

4 + 1 1 = 15 ;

19 ;= 7 + 1 2

17 12+5=;

1 5 + 4 = 19 ;

18 ;= 1 6 + 2

1

1

1

1

10+1=

19

15 4 kr = 19 kr ; kr + :

1

1

1

1

59

12+4=

16

1

1 kr = 12 kr 1 1 kr + :

1

12 5 kr = 17 kr ; kr + :

15

11

3+11=

4 kr = 18 kr 1 4 kr + :

19 ;= 8 + 1 1

Skriv summan på tunnlarna. Rita hur Arvid cyklar. Han cyklar i nummerordning.

Rita mynt så att det stämmer. Skriv färdigt additionen.

18

58

7

14 12+2=;

14+1=

16

17

18+1= 11+2=

1

+

1

3+14=

6

+

;+ := ;

1 1 + 2 = 13 ;

1

4 kr = 18 kr 1 4 kr + :

1

+

11

3+11=

1

15

Skriv färdigt additionen.

19 ;= 8 + 1 1

Skriv summan på tunnlarna. Rita hur Arvid cyklar. Han cyklar i nummerordning.

Rita mynt så att det stämmer. Skriv färdigt additionen.

1

Prima matematik 1B • Kap 8

1

1

1

1

2+10=

12

3+14=

14

17

18+1= 11+2=

13

14+4=

19

18

15 4 kr = 19 kr ; kr + : 59

58

Arbetsgång

Repetition

Arbetsgång

Repetition

Skriv termer och summa

Spela bingo i talområdet 1 till 10. Låt alla elever rita en bingoruta med 3x3 rutor, kopierings­ underlag 13. Låt eleverna skriva ut tal mellan 1 och 10 i oordning på sin bingobricka. Läs upp en addition, t.ex. 8+1. Låt eleverna kryssa för summan 9. När någon får 3 i rad ropar hon/han Bingo!

Skriv termer och summa

Spela bingo i talområdet 1 till 10. Låt alla elever rita en bingoruta med 3x3 rutor, kopierings­ underlag 13. Låt eleverna skriva ut tal mellan 1 och 10 i oordning på sin bingobricka. Läs upp en addition, t.ex. 8+1. Låt eleverna kryssa för summan 9. När någon får 3 i rad ropar hon/han Bingo!

Mönstret i addition visas nu med hjälp av mynt. Använd vid behov konkret materiel när ni arbetar. Rita mynt så att det stämmer. Skriv färdigt additionen.

Eleverna ska komplettera med så många mynt som det behövs för att additionen ska stämma. Detta är ett sätt att arbeta med matematisk likhet i öppna utsagor. Skriv färdigt additionen

Påminn om likhetstecknets betydelse. Skriv summan på tunnlarna. Rita hur Arvid cyklar. Han cyklar i nummerordning.

Eleverna räknar ut summan och ritar därefter ut vilken väg Arvid ska cykla för att följa banan till målet.

Mönstret i addition visas nu med hjälp av mynt. Använd vid behov konkret materiel när ni arbetar. Rita mynt så att det stämmer. Skriv färdigt additionen.

Eleverna ska komplettera med så många mynt som det behövs för att additionen ska stämma. Detta är ett sätt att arbeta med matematisk likhet i öppna utsagor.

Utmaning Spela bingo i talområdet 0 till 20. Ni gör alltså samma övning som i repetitionen ovan men använder ett högre talområde.

Skriv färdigt additionen

TIPS!

Påminn om likhetstecknets betydelse.

Skriv ner de additioner du sagt efter hand så kan ni sedan skriva ut summorna och rätta brickorna. Du kan även använda additionstriangeln (kopieringsunderlag 24) och efter hand stryka de kombinationer du använt.

97

Skriv summan på tunnlarna. Rita hur Arvid cyklar. Han cyklar i nummerordning.

Eleverna räknar ut summan och ritar därefter ut vilken väg Arvid ska cykla för att följa banan till målet.

Utmaning Spela bingo i talområdet 0 till 20. Ni gör alltså samma övning som i repetitionen ovan men använder ett högre talområde. TIPS!

Skriv ner de additioner du sagt efter hand så kan ni sedan skriva ut summorna och rätta brickorna. Du kan även använda additionstriangeln (kopieringsunderlag 24) och efter hand stryka de kombinationer du använt.

97


A9R75E0.tmp

Kap 8 • Prima matematik 1B

Kap 8 • Prima matematik 1B

Skriv färdigt additionen.

16 14+2=;

4 =19 15+;

16 ;= 1 3 + 3

18 17+1=;

4 =17 13+;

18 ;= 1 4 + 4

19 0+19=;

3 =17 14+;

14 ;= 1 2 + 2

17 14+3=;

1 =19 18+;

19 ;= 1 7 + 2

19 16+3=;

4 =17 13+;

17 ;= 1 2 + 5

10

2

10 2 = 12 ;+ ; ; 14

14

11

13

3

16

13 3= ; 16 ;+ ; 12

3

14 3 = 17 ; ;+ ;

3

11 3= ; 14 ;+ ;

5

14 5 = 19 ;+ ; ; Polly har 3 äpplen och Inas har 10 vindruvor. Hur många frukter har de tillsammans? Rita och skriv din lösning.

Skriv färdigt additionen.

Räkna ut summan för varje par. Måla det par som har högst summa.

2

16 14+2=;

4 =19 15+;

16 ;= 1 3 + 3

18 17+1=;

4 =17 13+;

18 ;= 1 4 + 4

19 0+19=;

3 =17 14+;

14 ;= 1 2 + 2

17 14+3=;

1 =19 18+;

19 ;= 1 7 + 2

19 16+3=;

4 =17 13+;

17 ;= 1 2 + 5

12

Polly har 3 äpplen och Inas har 10 vindruvor. Hur många frukter har de tillsammans? Rita och skriv din lösning.

7

12 7 = 19 ;+ ; ;

12 2= ; 14 ;+ ;

Dra streck i nummerordning.

10

2

10 2 = 12 ;+ ; ; 14

14

11

13

3

16

13 3= ; 16 ;+ ; 12

3

14 3 = 17 ; ;+ ;

3

11 3= ; 14 ;+ ;

5

14 5 = 19 ;+ ; ;

16 2 = 18 ; ;+ ;

2

Räkna ut summan för varje par. Måla det par som har högst summa.

12

2

femton sexton

tretton tolv

sjutton elva nio

ett tjugo

nitton arton tio

femton

två

fjorton

tre

sexton

tretton

sex

tolv

sju

sjutton elva nio

nitton arton tio

två tre

sex

sju fyra

10+3=13

åtta

fyra

fem

10+3=13

61

60

TIPS!

Arbetsgång Skriv färdigt additionen

Här arbetar eleverna med öppna utsagor. Jag vill ännu en gång påminna om vikten av att åter­ kommande prata om likhetstecknets betydelse!

Använd korten ett (ess) till tio från en vanlig kortlek och låt eleverna spela i par. Varje elev drar två kort och räknar ut summan av dessa. Den som har högst summa får ett poäng. Först till 10 vinner.

Problemlösning

Utifrån den benämnda uppgiften ska eleverna rita och skriva hur de löser uppgiften. De ska teckna additionen som i detta fall består av två termer. Diskutera problemet med eleverna. Detta är ett exempel på en räknehändelse. Kan de komma på andra räknehändelser man skulle kunna skriva utifrån samma addition? Räkna ut summan för varje par. Måla det par som har högst summa.

Först räknar eleverna ut summan för respektive kortpar, därefter ska de avgöra viken summa som är högst och färglägga det paret.

7

12 7 = 19 ;+ ; ;

12 2= ; 14 ;+ ;

tjugo fjorton

16 2 = 18 ; ;+ ;

Dra streck i nummerordning.

ett

2

åtta

fem

61

60

TIPS!

Arbetsgång Skriv färdigt additionen

Här arbetar eleverna med öppna utsagor. Jag vill ännu en gång påminna om vikten av att åter­ kommande prata om likhetstecknets betydelse!

Använd korten ett (ess) till tio från en vanlig kortlek och låt eleverna spela i par. Varje elev drar två kort och räknar ut summan av dessa. Den som har högst summa får ett poäng. Först till 10 vinner.

Problemlösning

Repetition Arbeta med talkorten 10 till 18. Dra ett kort och be eleven säga det tal som är 1, eller 2, högre.

Utmaning Arbeta med talkorten 11till 20 (kopieringsunderlag 37) samt en tärning. Dra ett kort och slå tärningen. Utgå från talet på kortet och addera tärningens siffra. Speltips

För att öva mer på additionerna kan eleverna spela Regnbågsspelet (kopieringsunderlag 39).

Utifrån den benämnda uppgiften ska eleverna rita och skriva hur de löser uppgiften. De ska teckna additionen som i detta fall består av två termer. Diskutera problemet med eleverna. Detta är ett exempel på en räknehändelse. Kan de komma på andra räknehändelser man skulle kunna skriva utifrån samma addition? Räkna ut summan för varje par. Måla det par som har högst summa.

Först räknar eleverna ut summan för respektive kortpar, därefter ska de avgöra viken summa som är högst och färglägga det paret.

Dra streck i nummerordning

Dra streck i nummerordning

Eleverna övar på att läsa talen ett till tjugo skrivet med bokstäver.

Eleverna övar på att läsa talen ett till tjugo skrivet med bokstäver.

98

98

Repetition Arbeta med talkorten 10 till 18. Dra ett kort och be eleven säga det tal som är 1, eller 2, högre.

Utmaning Arbeta med talkorten 11till 20 (kopieringsunderlag 37) samt en tärning. Dra ett kort och slå tärningen. Utgå från talet på kortet och addera tärningens siffra. Speltips

För att öva mer på additionerna kan eleverna spela Regnbågsspelet (kopieringsunderlag 39).


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 8

MÅL

Prima matematik 1B • Kap 8

Dra streck till den längd som du tycker passar bäst.

Mäta längd i enheterna centimeter och meter.

Så här lång är en centimeter: Centimeter förkortas cm. 1 cm

MÅL

Så här lång är en centimeter: Centimeter förkortas cm. 1 cm

1m

100 centimeter är en meter. Meter förkortas m.

1

2

3

4

5

6

1m

100 centimeter är en meter. Meter förkortas m.

2m

Mät och skriv längden i cm. 0

Dra streck till den längd som du tycker passar bäst.

Mäta längd i enheterna centimeter och meter.

7

0

1

2

3

4

2m

Mät och skriv längden i cm. 0

5

1

2

3

4

5

6

7

0

1

2

3

3

4

5

3

: cm

: cm

5

5

: cm

: cm

5m

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

5m

6

0

2

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

6

2

: cm

: cm

4

4

: cm

: cm

63

62

Mål Mäta längd i enheterna centimeter och meter.

Arbetsgång Repetera orden meter (m) och centimeter (cm) som ni arbetade med i mattelabbet. Känner eleverna till fler längdenheter? Visa förkort­ ningarna och berätta att 100 cm är lika mycket som 1 meter. Visa några olika mätverktyg. Mät och skriv längden i cm

Eleverna mäter med hjälp av en linjal som är inritad i boken. Dra streck till den längd som du tycker passar bäst

Eleverna drar streck till den längd de tycker passar bäst. Övningen visar om eleverna kan göra en rimlighetsbedömning av olika längder. Fortsätt genom att leta saker i er omgivning som är cirka 1 meter, 2 meter eller 5 meter. Vilka saker hittar ni? Hur kan ni kontrollmäta dessa? Använd

eventuellt kopieringsunderlag 32. Diskutera olika längder och skaffa er en uppfattning om hur långa saker i omgivningen är.

Mål

Repetition

Repetera orden meter (m) och centimeter (cm) som ni arbetade med i mattelabbet. Känner eleverna till fler längdenheter? Visa förkort­ ningarna och berätta att 100 cm är lika mycket som 1 meter. Visa några olika mätverktyg.

Mät med linjal i klassrummet och ute. Notera särskilt om eleven klarar av att börja mäta från 0 på linjalen och inte från linjalens kant. Låt eleven rita sträckor som har en viss bestämd längd. Observera om linjalen används korrekt, det vill säga vet eleven var han ska påbörja mätningen?

Utmaning Låt eleven mäta med en avbruten, eller delvis övertejpad, linjal. Kan hon/han nu räkna ut hur långt föremålet är genom att mäta från t.ex. 3 cm till 7 cm? Använd olika typer av mätverktyg. Be eleven rita en given sträcka, t.ex. fem cm. Hur hanterar eleven uppgiften med den avbrutna linjalen?

99

63

62

Mäta längd i enheterna centimeter och meter.

Arbetsgång

eventuellt kopieringsunderlag 32. Diskutera olika längder och skaffa er en uppfattning om hur långa saker i omgivningen är.

Repetition

Mät och skriv längden i cm

Mät med linjal i klassrummet och ute. Notera särskilt om eleven klarar av att börja mäta från 0 på linjalen och inte från linjalens kant. Låt eleven rita sträckor som har en viss bestämd längd. Observera om linjalen används korrekt, det vill säga vet eleven var han ska påbörja mätningen?

Eleverna mäter med hjälp av en linjal som är inritad i boken.

Utmaning

Dra streck till den längd som du tycker passar bäst

Eleverna drar streck till den längd de tycker passar bäst. Övningen visar om eleverna kan göra en rimlighetsbedömning av olika längder. Fortsätt genom att leta saker i er omgivning som är cirka 1 meter, 2 meter eller 5 meter. Vilka saker hittar ni? Hur kan ni kontrollmäta dessa? Använd

Låt eleven mäta med en avbruten, eller delvis övertejpad, linjal. Kan hon/han nu räkna ut hur långt föremålet är genom att mäta från t.ex. 3 cm till 7 cm? Använd olika typer av mätverktyg. Be eleven rita en given sträcka, t.ex. fem cm. Hur hanterar eleven uppgiften med den avbrutna linjalen?

99


A9R75E0.tmp

Kap 8 • Prima matematik 1B

Kap 8 • Prima matematik 1B

Mät och skriv hur långa pinnarna är tillsammans.

11

; cm

2 cm = ; 13 cm +;

; cm

13

4 cm = ; 17 cm +;

12

6 cm = ; 18 cm +;

; cm

MÅL

Mät och skriv hur långa pinnarna är tillsammans.

Måla halva delen av geometriska objekt.

Halva cirkeln är röd. Så här skriver du en halv på mattespråk.

11

; cm

1 : 2

Måla halva delen av objektet.

4 cm = ; 17 cm +;

12

6 cm = ; 18 cm +;

2; cm

4; cm

Halva cirkeln är röd. Så här skriver du en halv på mattespråk.

1 : 2

Måla halva delen av objektet.

2; m

8; cm 65

64

Arbetsgång Mät och skriv hur långa pinnarna är tillsammans

Varje pinne mäts var för sig. Därefter adderas sträckorna.

4; cm

12 ; m

Måla halva rektangeln röd. Alla ska vara olika.

20 ; cm

13

Måla halva delen av geometriska objekt.

Skriv rätt enhet. Välj cm eller m.

12 ; m

8; cm

; cm

; cm

Skriv rätt enhet. Välj cm eller m.

2; cm

2 cm = ; 13 cm +;

MÅL

Mål

Måla halva rektangeln röd. Alla ska vara olika.

20 ; cm

2; m

Arbetsgång

Måla halva delen av geometriska objekt.

Mät och skriv hur långa pinnarna är tillsammans

Arbetsgång

Varje pinne mäts var för sig. Därefter adderas sträckorna.

Faktaruta Skriv rätt enhet. Välj cm eller m.

Eleverna ska välja rätt enhet. Gå gärna igenom fler exempel gemensamt på tavlan. Koppla gärna öv­ning­en till att välja lämpligt mätredskap. Vad tycker ni man ska mäta en cykel med? En bok? Varför?

Repetition Uppskatta (gissa) och mät för att öva upp­skatt­ nings­­förmågan. Välj relativt korta sträckor som är rimliga att gissa. Om ni vill ha ett skrift­ligt under­lag kan ni använda kopieringsunderlag 32.

Prata om begreppet halva. Visa hur man kan skriva en halv. Rita några figurer på tavlan och be eleverna färglägga halva. Måla halva delen av objektet

Eleverna färglägger halva objektet. Måla halva rektangeln röd. Alla ska vara olika.

65

64

Mål Måla halva delen av geometriska objekt.

Arbetsgång Faktaruta

Skriv rätt enhet. Välj cm eller m.

Eleverna ska välja rätt enhet. Gå gärna igenom fler exempel gemensamt på tavlan. Koppla gärna öv­ning­en till att välja lämpligt mätredskap. Vad tycker ni man ska mäta en cykel med? En bok? Varför?

Repetition

Prata om begreppet halva. Visa hur man kan skriva en halv. Rita några figurer på tavlan och be eleverna färglägga halva. Måla halva delen av objektet

Eleverna färglägger halva objektet. Måla halva rektangeln röd. Alla ska vara olika.

Låt först alla elever måla på så många sätt som de kommer på. Låt dem sedan jämföra med varandra och dela med sig av sina idéer.

Uppskatta (gissa) och mät för att öva upp­skatt­ nings­­förmågan. Välj relativt korta sträckor som är rimliga att gissa. Om ni vill ha ett skrift­ligt under­lag kan ni använda kopieringsunderlag 32.

Utmaning

Repetition

Utmaning

Repetition

Uppskatta och mät olika längder. För att utmana kan man välja lite längre sträckor eller föremål där man till och med behöver flytta linjalen eller måttbandet för att kunna mäta hela. Använd kopieringsunderlag 32 för att uppskatta och prova.

Arbeta med konkreta saker. Dela ett äpple i två halvor. Måla halva figurer.

Uppskatta och mät olika längder. För att utmana kan man välja lite längre sträckor eller föremål där man till och med behöver flytta linjalen eller måttbandet för att kunna mäta hela. Använd kopieringsunderlag 32 för att uppskatta och prova.

Arbeta med konkreta saker. Dela ett äpple i två halvor. Måla halva figurer.

100

Utmaning Måla halva kvadraten (eller cirkeln), ge flera förslag.

100

Låt först alla elever måla på så många sätt som de kommer på. Låt dem sedan jämföra med varandra och dela med sig av sina idéer.

Utmaning Måla halva kvadraten (eller cirkeln), ge flera förslag.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 8

Diagnos 8 3 1

Skriv talet som pilen pekar på.

0

10

2

6

;

2

;

9

;

20

11 ;

14 ;

17 ;

4

Prima matematik 1B • Kap 8

Diagnos 8

Skriv färdigt additionen.

3

17 15+2=;

3 18=15+;

14 ;= 1 1 + 3

17 13+4=;

2 16=14+;

16 ;= 1 5 + 1

1

0

2

2

+

13

+

2

15

14

4

19

1

20

11 ;

14 ;

17 ;

4

Skriv rätt enhet. Välj cm eller m.

5

+

13

+

2

15

; + : =;

14

4

19

16

2

18

; + : =;

66

1

12

5

17

; + : =;

17

2

1

20

En bil är 4 ; m lång.

; + : =;

Måla halva kvadraten röd. Alla ska vara olika.

6

+

19

16

; + : =;

Storleksordna tal i talområdet 0 till 20. 2 Addition i talområdet 10 till 20.

Diagnos kapitel 8 Uppgift 1 Mål: storleksordna tal i talområdet 0 till 20.

I uppgiften visar eleven om hon/han kan talen i talområdet 0 till 20 och kan placera ut dessa på tallinjen. Repetition och utmaning finns på s. 68. Uppgift 2 och 3 Mål: addition i talområdet 10 till 20.

Uppgiften testar om eleven kan generalisera kunskaper från talområdet 0 till 10 och överföra dessa till ett högre talområde. Repetition och utmaning finns på s. 69 och 70.

2

18

Addition i talområdet 10 till 20. 4

5

Mäta längd i cm och m. 6 Begreppet halva.

67

66

1

12

5

17

; + : =;

17

2

19

; + : =;

Storleksordna tal i talområdet 0 till 20. 2 Addition i talområdet 10 till 20.

Diagnos kapitel 8

Uppgift 6 Mål: måla halva delen av geometriska objekt.

Eleven ska på tre olika sätt måla halva kvadraten röd. Repetition och utmaning finns på s. 73.

Så här används diagnosen På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

Uppgift 1 Mål: storleksordna tal i talområdet 0 till 20.

I uppgiften visar eleven om hon/han kan talen i talområdet 0 till 20 och kan placera ut dessa på tallinjen. Repetition och utmaning finns på s. 68. Uppgift 2 och 3 Mål: addition i talområdet 10 till 20.

Uppgiften testar om eleven kan generalisera kunskaper från talområdet 0 till 10 och överföra dessa till ett högre talområde. Repetition och utmaning finns på s. 69 och 70.

Uppgift 4 och 5 Mål: mäta längd i enheterna centimeter och

Uppgift 4 och 5 Mål: mäta längd i enheterna centimeter och

meter. I uppgift 4 mäter eleven olika föremål med hjälp av en linjal. I uppgift 5 ska eleven välja rätt måttenhet (m eller cm) och skriva in. Repetition och utmaning finns på s. 71 och 72.

meter. I uppgift 4 mäter eleven olika föremål med hjälp av en linjal. I uppgift 5 ska eleven välja rätt måttenhet (m eller cm) och skriva in. Repetition och utmaning finns på s. 71 och 72.

101

Måla halva kvadraten röd. Alla ska vara olika.

T. ex.

+

+

; + : =;

3

Skriv rätt enhet. Välj cm eller m. En penna är 12 ; cm lång.

+

18

; + : =;

5

; cm

; långt. Ett suddgummi är 3 cm

T. ex.

+

+

Mät och skriv längden i cm.

3

Ett suddgummi är 3 cm långt.

+

16 ;= 1 5 + 1

Skriv termer och summa.

;

6

14 ;= 1 1 + 3

2 16=14+;

; cm

En bil är 4 ; m lång.

; + : =;

9

;

3 18=15+;

17 13+4=;

; cm

En penna är 12 ; cm lång.

+

18

; + : =;

;

20

17 15+2=;

5

; cm

5

6

;

Skriv termer och summa.

; + : =;

10

Mät och skriv längden i cm.

3

Skriv talet som pilen pekar på.

Skriv färdigt additionen.

3

Addition i talområdet 10 till 20. 4

5

Mäta längd i cm och m. 6 Begreppet halva.

67

Uppgift 6 Mål: måla halva delen av geometriska objekt.

Eleven ska på tre olika sätt måla halva kvadraten röd. Repetition och utmaning finns på s. 73.

Så här används diagnosen På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

101


A9R75E0.tmp

Kap 8 • Prima matematik 1B

Kap 8 • Prima matematik 1B

Repetition

Skriv talraden.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Repetition

Skriv termer och summa.

9 10

0

+

1 0 11 12 13 14 1 5 16 17 18 19 2 0

11 3

+

14

;+ := ;

1

2

3

5

4 ;

6

8

7 ;

10 11

9 ;

68

7

13 14 15

12 ;

17 18

16 ;

20

19 ;

utmaning

1

3

4

5

6

7

+ 12 5 = 17 ;+ : ;

+ 16 3 = 19 ;+ : ;

Skriv termer på olika sätt så att summan är 19.

0

+ 11+ : 8 =; 19 ;

1

2

3

5

4 ;

utmaning

6

8

7 ;

10 11

8

9 10

9 ;

13 14 15

12 ;

Gör olika tal av siffrorna. Använd en, två eller tre siffror.

4

13+2+4=19

7

+

+

11 3

14

14 4 = 18 ; ;+ :

12 5 = 17 ;+ : ;

16 3 = 19 ;+ : ;

;+ := ;

Svarsalternativ, se nedan.

Placera dina tal i storleksordning.

Placera dina tal i storleksordning.

Addition i talområdet 10 till 20.

Storleksordna tal i talområdet 0 till 20.

Mål: storleksordna tal i talområdet 0 till 20.

Extra träning inför repetition Ta fram talkorten från 0 till 20. Dra fem kort. Låt eleven placera dem i storleksordning. Blanda och upprepa sedan med fem nya kort. Dra sedan ett kort i taget och be eleven säga talet som kommer före respektive efter. Förstärk eventuellt förståelsen genom att åskådliggöra med plockisar.

Repetition På tallinjen finns det luckor där eleven ska skriva in de saknade talen.

Utmaning I denna utmaning visar eleven verkligen om hon/ han har förstått positionssystemet och hur talen är uppbyggda. Tänkbara tal att bygga är: 1, 4, 7, 14, 17, 41, 47, 71, 74, 147, 174, 417, 471, 714, 741. Eleverna kan göra om övningen fast med tre andra siffror.

69

Mål: addition i talområdet 10 till 20.

Extra träning inför repetition Skriv tal tydligt under varandra, visa med mynt eller tiostaplar. Använd tal där eleverna kan upptäcka mönster som till exempel 5+2 och 15+2.

Repetition Additioner i talområdet 10 till 20 där additionerna illustreras av konkret materiel. Kontrollera särskilt att eleverna verkligen förstår att tiostapeln visar antalet 10.

Utmaning I utmaningen gäller det att skriva additioner som är lika med 19. I första hand kommer säkert eleverna att välja additioner men om de vill använda fler räknesätt går det givetvis bra. Låt dem utmana varandra på hur många olika ”vägar” de kan hitta.

68

17 18

16 ;

20

19 ;

utmaning

1

Svarsalternativ, se nedan.

Repetition och utmaning

102

2

Skriv talen som pilarna pekar på.

Gör olika tal av siffrorna. Använd en, två eller tre siffror.

4

1

Repetition

Skriv termer och summa.

1 0 11 12 13 14 1 5 16 17 18 19 20

14 4 = 18 ; ;+ :

Skriv talen som pilarna pekar på. 0

Repetition

Skriv talraden.

Mål: storleksordna tal i talområdet 0 till 20.

Extra träning inför repetition Ta fram talkorten från 0 till 20. Dra fem kort. Låt eleven placera dem i storleksordning. Blanda och upprepa sedan med fem nya kort. Dra sedan ett kort i taget och be eleven säga talet som kommer före respektive efter. Förstärk eventuellt förståelsen genom att åskådliggöra med plockisar.

Repetition På tallinjen finns det luckor där eleven ska skriva in de saknade talen.

Utmaning I denna utmaning visar eleven verkligen om hon/ han har förstått positionssystemet och hur talen är uppbyggda. Tänkbara tal att bygga är: 1, 4, 7, 14, 17, 41, 47, 71, 74, 147, 174, 417, 471, 714, 741. Eleverna kan göra om övningen fast med tre andra siffror.

+

Skriv termer på olika sätt så att summan är 19.

+

11 8

19

;+ := ;

utmaning

13+2+4=19

Addition i talområdet 10 till 20.

Storleksordna tal i talområdet 0 till 20.

Repetition och utmaning

102

+

69

Mål: addition i talområdet 10 till 20.

Extra träning inför repetition Skriv tal tydligt under varandra, visa med mynt eller tiostaplar. Använd tal där eleverna kan upptäcka mönster som till exempel 5+2 och 15+2.

Repetition Additioner i talområdet 10 till 20 där additionerna illustreras av konkret materiel. Kontrollera särskilt att eleverna verkligen förstår att tiostapeln visar antalet 10.

Utmaning I utmaningen gäller det att skriva additioner som är lika med 19. I första hand kommer säkert eleverna att välja additioner men om de vill använda fler räknesätt går det givetvis bra. Låt dem utmana varandra på hur många olika ”vägar” de kan hitta.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 8

Repetition

Skriv summan.

2 1+1=;

4 3+1=;

6 4+2=;

12 11+1=;

14 13+1=;

16 14+2=;

5 3+2=;

7 4+3=;

8 4+4=;

15 13+2=;

17 14+3=;

18 14+4=;

8 5+3=;

8 2+6=;

7 3+4=;

18 15+3=;

18 12+6=;

17 13+4=; utmaning

Skriv termer så det är lika stor summa på båda sidor.

16+3

4 =15+;

1 2 + ; = ;+ 4

15+3

8 +10 =;

1 0 + ; = ;+ ;

5 =2+16 13+;

;+ ;

= ;+ 1

1 5 + ; = ;+ 6

;+ ;

= ;+ ;

Dra streck till det mätverktyg du tycker passar bäst att mäta med.

Repetition

tumstock

utMAning

Mät pennornas längd med den avbrutna linjalen. 7

8

9

10

11

12

13

14

15

7

8

9

10

11

12

13

14

15

8

9

10

11

Addition i talområdet 10 till 20.

12

13

14

15

Repetition

Skriv summan.

linjal

7

70

Prima matematik 1B • Kap 8

2 1+1=;

4 3+1=;

6 4+2=;

12 11+1=;

14 13+1=;

16 14+2=;

5 3+2=;

7 4+3=;

8 4+4=;

15 13+2=;

17 14+3=;

18 14+4=;

8 5+3=;

8 2+6=;

7 3+4=;

18 15+3=;

18 12+6=;

17 13+4=; utmaning

Skriv termer så det är lika stor summa på båda sidor.

4

:cm

5

16+3

4 =15+;

1 2 + ; = ;+ 4

15+3

8 +10 =;

1 0 + ; = ;+ ;

:cm

6

:cm

Mäta längd i enheterna cm och m.

71

70

5 =2+16 13+;

;+ ;

= ;+ 1

1 5 + ; = ;+ 6

;+ ;

= ;+ ;

Dra streck till det mätverktyg du tycker passar bäst att mäta med.

Repetition

linjal

tumstock

utMAning

Mät pennornas längd med den avbrutna linjalen. 7

8

9

10

11

12

13

14

15

7

8

9

10

11

12

13

14

15

7

8

9

10

11

12

13

14

15

Addition i talområdet 10 till 20.

4

:cm

5

:cm

6

:cm

Mäta längd i enheterna cm och m.

71

Repetition och utmaning

Mål s. 71: mäta längd i enheterna centimeter

Repetition och utmaning

Mål s. 71: mäta längd i enheterna centimeter

Mål s. 70: addition i talområdet 10 till 20.

och meter.

Mål s. 70: addition i talområdet 10 till 20.

och meter.

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

För idéer på hur detta kan tränas mer konkret, se föregående sida.

Påminn varandra om vilka mått på kroppen ni kan använda för att mäta cm och m. Titta er omkring och gissa vilka saker ni ser som är 1 cm långa. Pröva. Fortsätt sedan att gissa vilka saker som kan var 5 cm respektive 10 cm långa. Kontrollmät med kroppen.

För idéer på hur detta kan tränas mer konkret, se föregående sida.

Påminn varandra om vilka mått på kroppen ni kan använda för att mäta cm och m. Titta er omkring och gissa vilka saker ni ser som är 1 cm långa. Pröva. Fortsätt sedan att gissa vilka saker som kan var 5 cm respektive 10 cm långa. Kontrollmät med kroppen.

Repetition Här betonas ett mönster. Försäkra dig om att eleverna verkligen ser att det bara är entalet som ändras. Försäkra dig också om att de använder sig av strategin störst först när de räknar samman entalen.

Utmaning Eleverna ska skriva termer så att det stämmer. Flera av uppgifterna är öppna så att eleverna kan välja flera av termerna själva. Uppmana dem till att ta olika tal. Det finns alltså fler möjliga svar. Låt eleverna jämföra sina lösningar.

Repetition Repetitionsdelen visar om eleverna har förstått att olika mätsituationer kräver olika mätredskap. De får dessutom visa vilka redskap de tycker passar bäst i respektive situation.

Utmaning Eleverna ska mäta med hjälp av den avbrutna linjalen. Detta innebär i princip att de utför en subtraktion. De räknar ut differensen mellan den punkt där föremålet startar och den där föremålet slutar. Hur långt är det mellan 7 och 15? 15-7=8 cm, differensen är 8 cm. 103

Repetition Här betonas ett mönster. Försäkra dig om att eleverna verkligen ser att det bara är entalet som ändras. Försäkra dig också om att de använder sig av strategin störst först när de räknar samman entalen.

Utmaning Eleverna ska skriva termer så att det stämmer. Flera av uppgifterna är öppna så att eleverna kan välja flera av termerna själva. Uppmana dem till att ta olika tal. Det finns alltså fler möjliga svar. Låt eleverna jämföra sina lösningar.

Repetition Repetitionsdelen visar om eleverna har förstått att olika mätsituationer kräver olika mätredskap. De får dessutom visa vilka redskap de tycker passar bäst i respektive situation.

Utmaning Eleverna ska mäta med hjälp av den avbrutna linjalen. Detta innebär i princip att de utför en subtraktion. De räknar ut differensen mellan den punkt där föremålet startar och den där föremålet slutar. Hur långt är det mellan 7 och 15? 15-7=8 cm, differensen är 8 cm. 103


A9R75E0.tmp

Kap 8 • Prima matematik 1B

Kap 8 • Prima matematik 1B

Repetition

Mät och addera längderna.

Måla halva det geometriska objektet. t. ex.

Repetition

Repetition

Mät och addera längderna.

4

4 cm = ; 8 cm +:

: cm

3

5 cm = ; 8 cm +:

: cm

2

2 cm = ; 4 cm +:

: cm

6

3 cm = ; 9 cm +:

: cm

: cm

: cm

: cm

: cm

Mät och rita dubbelt så långa saker. Skriv hur långa sakerna är.

utMAning

Måla halva bokstaven. t. ex.

utMAning

4

4 cm = ; 8 cm +:

3

5 cm = ; 8 cm +:

2

2 cm = ; 4 cm +:

6

3 cm = ; 9 cm +:

Mät och rita dubbelt så långa saker. Skriv hur långa sakerna är.

utMAning

4 8

Måla halva bokstaven. t. ex.

Repetition

utMAning

4 8

;cm

;cm

;cm

;cm

5 cm ; 10 ;cm

5 cm ; 10 ;cm

3 6

72

Måla halva det geometriska objektet. t. ex.

3 6

;cm

;cm

;cm

;cm

Mäta längd i enheten cm.

Begreppet halva.

73

72

Mäta längd i enheten cm.

Begreppet halva.

73

Repetition och utmaning

Mål s. 73: måla halva delen av geometriska

Repetition och utmaning

Mål s. 73: måla halva delen av geometriska

Mål s. 72: mäta längd i enheten centimeter.

objekt.

Mål s. 72: mäta längd i enheten centimeter.

objekt.

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

Efter att ha tränat mätning med kroppsmått är det nu bra att träna mätning med linjal ytterligare. Visa särskilt på att eleverna ska börja mäta vid 0 på linjalen (visa några olika linjaler).

Visa olika figurer och former. En del av dem ska vara halvt färglagda, en del mindre och en del mer färglagda. Låt eleverna avgöra vilka figur som har halva färglagd.

Efter att ha tränat mätning med kroppsmått är det nu bra att träna mätning med linjal ytterligare. Visa särskilt på att eleverna ska börja mäta vid 0 på linjalen (visa några olika linjaler).

Visa olika figurer och former. En del av dem ska vara halvt färglagda, en del mindre och en del mer färglagda. Låt eleverna avgöra vilka figur som har halva färglagd.

Repetition

Repetition

Repetition

Repetition

Eleven visar att hon/han kan mäta med linjal och sedan addera längderna.

Här gäller det för eleven att kunna dela figuren på mitten och att sedan färglägga halva figuren.

Eleven visar att hon/han kan mäta med linjal och sedan addera längderna.

Här gäller det för eleven att kunna dela figuren på mitten och att sedan färglägga halva figuren.

Utmaning

Utmaning

Utmaning

Utmaning

Här får eleverna mäta och sedan rita dubbelt så långa saker. Utveckla övningen till att eleverna ska mäta verkliga saker och rita av dem dubbelt så långa. De kan även mäta saker och rita dem hälften så långa. Detta blir ett första möte med skala.

Eleven ska dra ett streck genom mitten av figuren och färglägga halva. I utmaningen möter eleverna lite svårare figurer. En extra övning kan vara att låta eleverna själva tänka igenom alfabetet och skriva ner de bokstäver som de tycker det är lätt att måla halva av.

Här får eleverna mäta och sedan rita dubbelt så långa saker. Utveckla övningen till att eleverna ska mäta verkliga saker och rita av dem dubbelt så långa. De kan även mäta saker och rita dem hälften så långa. Detta blir ett första möte med skala.

Eleven ska dra ett streck genom mitten av figuren och färglägga halva. I utmaningen möter eleverna lite svårare figurer. En extra övning kan vara att låta eleverna själva tänka igenom alfabetet och skriva ner de bokstäver som de tycker det är lätt att måla halva av.

104

104


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 9

9

Picknick vid havet

9

MÅL

74

Samtalsunderlag kapitel 9 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • jämföra, uppskatta och mäta volym • subtraktion i talområdet 10 till 20 • upprepa mönster. Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Vilken hink tror du rymmer mest? 2) Varför det? 3) I vilket glas tror du det är minst saft? 4) Hur många smörgåsar ser du? 4. 5) Om mamma äter upp en smörgås, hur många är det då kvar? 3. 6) Hur kan man skriva det på mattespråk? 4-1=3.

Prima matematik 1B • Kap 9

Picknick vid havet

MÅL

i det här kapitlet lär du dig

i det här kapitlet lär du dig

• jämföra, uppskatta och mäta volym

• jämföra, uppskatta och mäta volym

• subtraktion i talområdet 10 till 20

• subtraktion i talområdet 10 till 20

• upprepa mönster.

• upprepa mönster.

75

7) Hur många kakor är det? 6. 8) Om alla i familjen tar en kaka var, hur många kakor finns det då kvar på fatet? 2. 9) Hur kan man skriva det på mattespråket? 6-4=2. 10) Vilka färger har den största bollen? Lila, blå, gul, grön och orange/röd. 11) Vilken färg har den minsta bollen? Grön. 12) Hur många stjärnor ser du på Noras klänning? 13. 13) Hur många prickar har badringen? 20. 14) Är det flest stjärnor eller prickar? Prickar. 15) Hur många fler prickar än stjärnor är det? 7. 16) Hur många fåglar ser du? 6. 17) Hur många krabbor ser du? 2 (3, om de är riktigt observanta och ser krabban bakom sidnumreringen). 18) Vilka är flest? Fåglarna. 19) Hur många färre är krabborna? 4 (ev. 3).

105

74

Samtalsunderlag kapitel 9 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • jämföra, uppskatta och mäta volym • subtraktion i talområdet 10 till 20 • upprepa mönster. Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Vilken hink tror du rymmer mest? 2) Varför det? 3) I vilket glas tror du det är minst saft? 4) Hur många smörgåsar ser du? 4. 5) Om mamma äter upp en smörgås, hur många är det då kvar? 3. 6) Hur kan man skriva det på mattespråk? 4-1=3.

75

7) Hur många kakor är det? 6. 8) Om alla i familjen tar en kaka var, hur många kakor finns det då kvar på fatet? 2. 9) Hur kan man skriva det på mattespråket? 6-4=2. 10) Vilka färger har den största bollen? Lila, blå, gul, grön och orange/röd. 11) Vilken färg har den minsta bollen? Grön. 12) Hur många stjärnor ser du på Noras klänning? 13. 13) Hur många prickar har badringen? 20. 14) Är det flest stjärnor eller prickar? Prickar. 15) Hur många fler prickar än stjärnor är det? 7. 16) Hur många fåglar ser du? 6. 17) Hur många krabbor ser du? 2 (3, om de är riktigt observanta och ser krabban bakom sidnumreringen). 18) Vilka är flest? Fåglarna. 19) Hur många färre är krabborna? 4 (ev. 3).

105


A9R75E0.tmp

Kap 9 • Prima matematik 1B

Mattelabbet 9 3

1

Hämta en mugg eller burk och ett decilitermått.

2

Häll vatten i din mugg eller burk och mät hur stor volym den har.

Kap 9 • Prima matematik 1B

Rita din mugg eller burk och skriv hur stor volym den har.

Samtalstips

LÖSning

Rita en kompis mugg eller burk och skriv hur stor volym den har.

3

Hur gör du för att mäta volymen? Hur mycket rymmer måttet du mäter med? Hur många dl-mått ryms det i ditt glas? Hur kan du skriva hur mycket det rymmer? Känner du till några andra mått än dl? När behöver vi använda oss av olika volymmått?

Volymen är : dl.

4

Mattelabbet 9

LÖSning

1

Hämta en mugg eller burk och ett decilitermått.

2

Häll vatten i din mugg eller burk och mät hur stor volym den har.

Laborativt arbete med volym.

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

Hur gör du för att mäta volymen? Hur mycket rymmer måttet du mäter med? Hur många dl-mått ryms det i ditt glas? Hur kan du skriva hur mycket det rymmer? Känner du till några andra mått än dl? När behöver vi använda oss av olika volymmått?

Rita en kompis mugg eller burk och skriv hur stor volym den har.

LÖSning

Volymen är : dl.

77

Lösningsmodeller

76

Låt eleverna berätta hur de mätte volymen i sina behållare.

Mattelabbet Syfte Att eleverna ska skaffa sig en uppfattning om hur mycket en deciliter är och hur många deciliter några vardagsnära föremål rymmer. TIPS!

Om ni inte har tillgång till mer än ett fåtal decilitermått kan ni använda er av plastmuggar. Mät i förväg upp en deciliter i en plastmugg och markera med en vattenfast penna hur mycket en dl är.

Arbetsgång Ställ fram muggar, glas, burkar och decilitermått. Låt eleverna hämta en sak var att mäta volymen i samt ett dl-mått. Eleverna mäter volymen i sitt föremål, ritar av det och skriver hur många dl det rymmer. Låt eleverna jämföra med varandra och rita av en sak som kompisen mätt. Avsluta med att diskutera gemensamt. Jämför gärna volymen i föremålen eleverna mätt. Kan de med ögat avgöra vilket av föremålen som rymmer mest respektive minst? Hur beskriver man hur mycket glaset rymmer om det inte blir ett exakt antal dl? Många glas kommer inte att innehålla ett exakt antal dl, diskutera då hur man kan beskriva innehållet: en och en halv deciliter, lite mer än 2 dl, drygt 2 dl, lite mindre än 3 dl, knappt 3 dl, ungefär 2 dl. Diskutera också varför det är bra att ha ett bestämt mått när man mäter.

106

Samtalstips

LÖSning

Volymen är : dl.

4

Volymen är : dl.

76

Rita din mugg eller burk och skriv hur stor volym den har.

Laborativt arbete med volym.

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

77

Låt eleverna berätta hur de mätte volymen i sina behållare.

Mattelabbet Syfte

Arbeta mer Gruppera eleverna med fem till sex barn i varje grupp. Varje grupp får ett antal behållare (lika många som det är elever i gruppen), det är lämpligt om de inte har samma behållare som de tidigare mätt volymen på. Uppgiften för eleverna är nu att placera behållarna i ordning efter hur stor volym de har, börja med den minsta. Efter att eleverna har enats om ordningen mäter de volymen och kontrollerar om deras uppskattning stämde. Ni kan i detta arbete använda kopieringsunderlag 32. TÄNK PÅ

Begreppet volym har flera olika betydelser, det kan betyda både ljudstyrka och hur mycket något rymmer. Uppmärksamma eleverna på detta. Volym i den betydelse det har här kan mätas i flera olika enheter. I vardagen mäter vi oftast volym i enheterna liter, dl, cl och ml. I samband med matlagning använder vi dessutom måtten matsked (15 ml), tesked (5 ml) och kryddmått (1 ml). Dessutom mäts volym i enheterna cm3, dm3 och m3.

Att eleverna ska skaffa sig en uppfattning om hur mycket en deciliter är och hur många deciliter några vardagsnära föremål rymmer. TIPS!

Om ni inte har tillgång till mer än ett fåtal decilitermått kan ni använda er av plastmuggar. Mät i förväg upp en deciliter i en plastmugg och markera med en vattenfast penna hur mycket en dl är.

Arbetsgång Ställ fram muggar, glas, burkar och decilitermått. Låt eleverna hämta en sak var att mäta volymen i samt ett dl-mått. Eleverna mäter volymen i sitt föremål, ritar av det och skriver hur många dl det rymmer. Låt eleverna jämföra med varandra och rita av en sak som kompisen mätt. Avsluta med att diskutera gemensamt. Jämför gärna volymen i föremålen eleverna mätt. Kan de med ögat avgöra vilket av föremålen som rymmer mest respektive minst? Hur beskriver man hur mycket glaset rymmer om det inte blir ett exakt antal dl? Många glas kommer inte att innehålla ett exakt antal dl, diskutera då hur man kan beskriva innehållet: en och en halv deciliter, lite mer än 2 dl, drygt 2 dl, lite mindre än 3 dl, knappt 3 dl, ungefär 2 dl. Diskutera också varför det är bra att ha ett bestämt mått när man mäter.

106

Lösningsmodeller

Arbeta mer Gruppera eleverna med fem till sex barn i varje grupp. Varje grupp får ett antal behållare (lika många som det är elever i gruppen), det är lämpligt om de inte har samma behållare som de tidigare mätt volymen på. Uppgiften för eleverna är nu att placera behållarna i ordning efter hur stor volym de har, börja med den minsta. Efter att eleverna har enats om ordningen mäter de volymen och kontrollerar om deras uppskattning stämde. Ni kan i detta arbete använda kopieringsunderlag 32. TÄNK PÅ

Begreppet volym har flera olika betydelser, det kan betyda både ljudstyrka och hur mycket något rymmer. Uppmärksamma eleverna på detta. Volym i den betydelse det har här kan mätas i flera olika enheter. I vardagen mäter vi oftast volym i enheterna liter, dl, cl och ml. I samband med matlagning använder vi dessutom måtten matsked (15 ml), tesked (5 ml) och kryddmått (1 ml). Dessutom mäts volym i enheterna cm3, dm3 och m3.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 9

MÅL

Prima matematik 1B • Kap 9

Rita saft i kannan så att det stämmer.

Jämföra, uppskatta och mäta volym.

MÅL

Volym kan du mäta i deciliter. Deciliter förkortas dl.

Volym kan du mäta i deciliter. Deciliter förkortas dl.

2 dl

5 dl

8 dl

4 dl

Hur stor är volymen?

1

: dl

2

: dl

5

: dl

5

3

10 : dl

1 dl

10 dl

3 dl

1

: dl

Skriv siffrorna 1 till 4 under förpackningarna, börja med den minsta volymen.

4 : dl

2 dl

5 dl

8 dl

4 dl

7 dl

1 dl

10 dl

3 dl

Hur stor är volymen?

7 dl

: dl

Rita saft i kannan så att det stämmer.

Jämföra, uppskatta och mäta volym.

2

1

2

: dl

5

: dl

: dl

5

3

Skriv siffrorna 1 till 4 under förpackningarna, börja med den minsta volymen.

4 : dl

Ringa in den förpackning som har störst volym. 79

78

3

10 : dl

2

1

3

Ringa in den förpackning som har störst volym. 79

78

Mål

Repetition

Mål

Repetition

Jämföra, uppskatta och mäta volym.

Arbeta konkret med volym. Utgå från dl-måttet och låt eleverna uppskatta och mäta volymen i olika föremål. Målet är att förstå mätandets princip och lära sig uppskatta volym. Kopierings­ underlag 32 är lämpligt att använda för detta arbete.

Jämföra, uppskatta och mäta volym.

Arbeta konkret med volym. Utgå från dl-måttet och låt eleverna uppskatta och mäta volymen i olika föremål. Målet är att förstå mätandets princip och lära sig uppskatta volym. Kopierings­ underlag 32 är lämpligt att använda för detta arbete.

Arbetsgång I faktarutan presenteras enheterna liter och deciliter. Fråga gärna om eleverna känner till fler enheter som man kan mäta i. Dra gärna paralleller till längdmätningens enheter (dm, cm, mm). Matlagningens särskilda mått matsked, tesked och kryddmått kan också nämnas i detta sammanhang. Volym mäts även i cm3, dm3 och m 3. Hur stor är volymen?

Eleverna ska läsa av volymen på föremålen.

Utmaning Låt eleverna arbeta med omvandlingar. Hur många dl går det på en liter? Hur många ml rymmer ett matskedsmått (15 ml)? Hur många ml rymmer ett teskedsmått (5 ml)? Hur många teskedar går det på en matsked? Ge eleverna ett recept som de ska fördubbla. TIPS!

Rita saft i kannan så att det stämmer

Kan eleven markera rätt antal dl i kannan? Se till att strecken går vågrätt över ytan.

Arbetsgång I faktarutan presenteras enheterna liter och deciliter. Fråga gärna om eleverna känner till fler enheter som man kan mäta i. Dra gärna paralleller till längdmätningens enheter (dm, cm, mm). Matlagningens särskilda mått matsked, tesked och kryddmått kan också nämnas i detta sammanhang. Volym mäts även i cm3, dm3 och m 3. Hur stor är volymen?

Eleverna ska läsa av volymen på föremålen.

Utmaning Låt eleverna arbeta med omvandlingar. Hur många dl går det på en liter? Hur många ml rymmer ett matskedsmått (15 ml)? Hur många ml rymmer ett teskedsmått (5 ml)? Hur många teskedar går det på en matsked? Ge eleverna ett recept som de ska fördubbla. TIPS!

Rita saft i kannan så att det stämmer

Baka gärna!

Kan eleven markera rätt antal dl i kannan? Se till att strecken går vågrätt över ytan.

Skriv siffrorna 1 till 5 under förpackningarna. Börja med den minsta volymen.

Skriv siffrorna 1 till 5 under förpackningarna. Börja med den minsta volymen.

Eleverna jämför de olika volymerna med varandra.

Eleverna jämför de olika volymerna med varandra. 107

Baka gärna!

107


A9R75E0.tmp

Kap 9 • Prima matematik 1B

MÅL

Kap 9 • Prima matematik 1B

Skriv termer och differens.

Subtraktion i talområdet 10 till 20.

MÅL

Skriv termer och differens.

Skriv termer och differens.

11 1 3-: 2 =; ; -

=

2 4-2=;

-

6

Skriv termer och differens.

Subtraktion i talområdet 10 till 20.

=

3

-

3

;- := ;

9

16 1 =; 15 ;- :

14 2 =; 12 ;- :

=

1

-

8

=

2 4-2=;

;- := ;

16 3 =; 13 ;- :

15 3 =; 12 ;- :

-

6

=

3

-

3

;- := ;

9

-

=

-

=

16 3 = 13 ;- : ;

-

=

-

=

1 4 - 2 = 12 ;

5

2

-

=

16 3 = 13 ;- : ;

17 3 =; 14 ;- :

-

=

19 1=; 18 ;- :

Skriv differensen.

3

3 4-1=;

1 2-1=;

2 4-2=;

3 4-1=;

11 12-1=;

12 14-2=;

13 14-1=;

11 12-1=;

12 14-2=;

13 14-1=;

5 5-0=;

6 8-2=;

5 7-2=;

5 5-0=;

6 8-2=;

5 7-2=;

15 15-0=;

16 18-2=;

15 17-2=;

6 -: 2 =; 4 ; 81

80

5

2

3

6

2

4

;- := ;

2 4-2=;

15 17-2=;

15 3 =; 12 ;- :

Skriv subtraktionen.

;- := ;

16 18-2=;

16 3 =; 13 ;- :

8

1 2-1=;

15 15-0=;

14 2 =; 12 ;- :

=

1

17 3 =; 14 ;- :

19 1=; 18 ;- :

Skriv differensen.

16 1 =; 15 ;- :

;- := ;

Skriv subtraktionen.

1 4 - 2 = 12 ;

11 1 3-: 2 =; ;

;- := ;

81

80

Mål

Skriv subtraktionen

Mål

Skriv subtraktionen

Subtraktion i talområdet 10 till 20.

I dessa serierutor visas räknehändelser med subtraktion. Elevens uppgift är att identifiera vad som händer i serien och att skriva en subtraktion som passar till bilderna.

Subtraktion i talområdet 10 till 20.

I dessa serierutor visas räknehändelser med subtraktion. Elevens uppgift är att identifiera vad som händer i serien och att skriva en subtraktion som passar till bilderna.

Arbetsgång Skriv termer och differens

Övningen med tiostaplar fokuserar på att jämföra och räkna ut skillnaden mellan de två staplarna. Övningen visar dessutom på sambandet mellan addition i talområdet 0-10 och i talområdet 10-20. Uppgifterna fortsätter med subtraktioner där eleven uppmärksammas på mönstret inom de olika talområdena. Skriv differensen

Observera sambandet med subtraktion i det lägre talområdet.

Repetition Om eleven är säker på subtraktionerna inom talområdet 0 till 10 gäller det att nu konkretisera sambandet med subtraktion i talområdet 10 till 20. Gör övningar med konkret material, gärna mynt och visa att tiotalen inte förändras. Det eleven i dessa fall räknar ut är hur många ental det skiljer. Är eleven inte förtrogen med talområdet 0 till 10 bör detta tränas. Använd tiotärningar och kopieringsunderlag 31. Eleverna får där träna subtraktion med blandade tal.

Skriv termer och differens

Övningen med mynt visar subtraktionen med tankeformen ta bort. Eleven skriver först ner det totala antalet kronor, därefter hur många kronor som är överkryssade och ska tas bort, avslutnings­ vis skriver eleven differensen.

108

Arbetsgång Skriv termer och differens

Övningen med tiostaplar fokuserar på att jämföra och räkna ut skillnaden mellan de två staplarna. Övningen visar dessutom på sambandet mellan addition i talområdet 0-10 och i talområdet 10-20. Uppgifterna fortsätter med subtraktioner där eleven uppmärksammas på mönstret inom de olika talområdena. Skriv differensen

Observera sambandet med subtraktion i det lägre talområdet.

Repetition Om eleven är säker på subtraktionerna inom talområdet 0 till 10 gäller det att nu konkretisera sambandet med subtraktion i talområdet 10 till 20. Gör övningar med konkret material, gärna mynt och visa att tiotalen inte förändras. Det eleven i dessa fall räknar ut är hur många ental det skiljer. Är eleven inte förtrogen med talområdet 0 till 10 bör detta tränas. Använd tiotärningar och kopieringsunderlag 31. Eleverna får där träna subtraktion med blandade tal.

Skriv termer och differens

Utmaning Gör egna serierutor som visar räknehändelser med subtraktion.

Övningen med mynt visar subtraktionen med tankeformen ta bort. Eleven skriver först ner det totala antalet kronor, därefter hur många kronor som är överkryssade och ska tas bort, avslutnings­ vis skriver eleven differensen.

108

Utmaning Gör egna serierutor som visar räknehändelser med subtraktion.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 9

Skriv termer och differens. 16

2

16 2 =; 14 ;- ;

14

2

14 2 =; 12 ;- ;

14

3

13

2

4

18 4 =; 14 ;- ;

17

5

1 5 - 1 = 14 ;

1 6 - 3 = 13 ;

2 =15 17-;

1 6 - 2 = 14 ;

1 4 - 2 = 12 ;

3 =15 18-;

1 3 - 1 = 12 ;

1 8 - 4 = 14 ;

5 =14 19-;

1 8 - 3 = 15 ;

1 2 - 1 = 11 ;

3 =11 14-;

1 5 - 4 = 11 ;

1 9 - 2 = 17 ;

2 =13 15-;

17 5 =; 12 ;- ;

17

14

16 2 ;- 14 ;= ;

12

11

12 1 ;- 11 ;= ;

15

17 2 ;- 15 ;= ;

13

12

13 1 ;- 12 ;= ;

14

18-1=

19

14

17

15

17-2=

16

17

16-3=

17

13

13-1=

12

Arbetsgång Observera! På sidan 82 är det i de övre fallen lämpligt att använda tankeformen ”ta bort” medan det på de avslutande exemplen är lämpligt att använda tankeformen ”jämför, räkna ut skillnaden”. Skriv några liknande exempel av varje sort på tavlan och låt eleverna berätta för varandra hur de tänker när de löser uppgiften. Observera särskilt om någon elev använder metoden att räkna bakåt vid tal som 16-14. Det är en strategi som måste bytas ut mot en bättre! Skriv termer och differens

Övningen visar två talkort, eleven ska räkna ut differensen mellan dessa. Observera vilka tankeformer eleverna använder sig av. Skriv färdigt subtraktionen

Påminn om likhetstecknets betydelse. När eleverna arbetar med öppna utsagor ser du som lärare dels om de förstått principen för matematisk likhet (det ska vara lika mycket på båda sidor) och om de förstått subtraktionens innebörd.

15

17 2 ;- 15 ;= ; 83

82

14

16 2 ;- 14 ;= ;

13

16

15-2=

13

Skriv färdigt subtraktionen. 2

13 2 =; 11 ;- ;

18

4

18 4 =; 14 ;- ;

17

5

17 5 =; 12 ;- ;

12

11

12 1 ;- 11 ;= ;

13

12

13 1 ;- 12 ;= ;

17

Eleverna räknar ut differensen och drar streck mellan de sandtorn som hör ihop.

Repetition Visa subtraktion med hjälp av tallinjen. Talen 16-2 och 16-14 kan visas på olika sätt: Talet 16-2 visar du genom att be eleven markera talet 16 på tallinjen. Fråga sedan eleven hur mycket hon/han ska ta bort (2), be henne/honom sedan visa hur mycket det då är kvar genom att hoppa två steg bakåt på tallinjen. Talet 16-14 visar du genom att låta eleven markera både talet 16 och talet 14 på tallinjen. Be henne/honom sedan visa hur stor skillnaden är mellan talen (2). Arbeta med en av dessa modeller i taget.

Arbeta i par. Låt eleverna dra två talkort (kopieringsunderlag 7, 37) mellan 1 och 20, eller slå två tiotärningar och räkna ut differensen mellan dessa.

109

2 =15 17-;

1 4 - 2 = 12 ;

3 =15 18-;

1 3 - 1 = 12 ;

1 8 - 4 = 14 ;

5 =14 19-;

1 8 - 3 = 15 ;

1 2 - 1 = 11 ;

3 =11 14-;

1 5 - 4 = 11 ;

1 9 - 2 = 17 ;

2 =13 15-;

14-2=

12

18-1=

17

16-1=

15

17-2=

15

19-2=

17

16-3=

13

15-2=

13

13-1=

12

17 3 =; 14 ;- ;

19

18

19 1 ;- 18 ;= ;

18

16

18 2 ;= ; ;- 16

83

82

Observera! På sidan 82 är det i de övre fallen lämpligt att använda tankeformen ”ta bort” medan det på de avslutande exemplen är lämpligt att använda tankeformen ”jämför, räkna ut skillnaden”. Skriv några liknande exempel av varje sort på tavlan och låt eleverna berätta för varandra hur de tänker när de löser uppgiften. Observera särskilt om någon elev använder metoden att räkna bakåt vid tal som 16-14. Det är en strategi som måste bytas ut mot en bättre! Skriv termer och differens

Övningen visar två talkort, eleven ska räkna ut differensen mellan dessa. Observera vilka tankeformer eleverna använder sig av. Skriv färdigt subtraktionen

Utmaning

1 6 - 3 = 13 ;

1 6 - 2 = 14 ;

3

Arbetsgång

Dra streck mellan de sandtorn som har samma differens

1 5 - 1 = 14 ;

Dra streck mellan de sandtorn som har samma differens.

15

18

18 2 ;= ; ;- 16

3

14 3 =; 11 ;- ;

19 1 ;- 18 ;= ;

18

2

14 2 =; 12 ;- ;

17 3 =; 14 ;- ;

19-2=

17

12

2

16 2 =; 14 ;- ;

3

16-1= 16

16

Dra streck mellan de sandtorn som har samma differens.

14-2=

14 3 =; 11 ;- ;

Skriv termer och differens.

Skriv färdigt subtraktionen.

13 2 =; 11 ;- ;

18

Prima matematik 1B • Kap 9

Påminn om likhetstecknets betydelse. När eleverna arbetar med öppna utsagor ser du som lärare dels om de förstått principen för matematisk likhet (det ska vara lika mycket på båda sidor) och om de förstått subtraktionens innebörd.

Dra streck mellan de sandtorn som har samma differens

Eleverna räknar ut differensen och drar streck mellan de sandtorn som hör ihop.

Repetition Visa subtraktion med hjälp av tallinjen. Talen 16-2 och 16-14 kan visas på olika sätt: Talet 16-2 visar du genom att be eleven markera talet 16 på tallinjen. Fråga sedan eleven hur mycket hon/han ska ta bort (2), be henne/honom sedan visa hur mycket det då är kvar genom att hoppa två steg bakåt på tallinjen. Talet 16-14 visar du genom att låta eleven markera både talet 16 och talet 14 på tallinjen. Be henne/honom sedan visa hur stor skillnaden är mellan talen (2). Arbeta med en av dessa modeller i taget.

Utmaning Arbeta i par. Låt eleverna dra två talkort (kopieringsunderlag 7, 37) mellan 1 och 20, eller slå två tiotärningar och räkna ut differensen mellan dessa.

109


A9R75E0.tmp

Kap 9 • Prima matematik 1B

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Kap 9 • Prima matematik 1B

9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Vad säger Milton?

17-1=16 Skriv färdigt subtraktionen.

0

13 15-2=:

j

5 7-2=:

s

6 9-3=:

a

4 8-4=:

e

14 18-4=:

g

1 3 - 1 = 12 ;

1 8 - 4 = 14 ;

2 =14 16-;

1 7 - 2 = 15 ;

1 6 - 3 = 13 ;

1 =11 12-;

1 9 - 0 = 19 ;

1 2 - 1 = 11 ;

1 =14 15-;

7 9-2= :

1 5 - 2 = 13 ;

1 4 - 2 = 12 ;

2 =17 19-;

1 7 - 7 = 10 ;

1 3 - 3 = 10 ;

3 =14 17-;

8 o 8-0=:

Milton har 16 snäckor. Han ger sin lillasyster 3 snäckor. Hur många snäckor har han kvar? Rita och skriv din lösning.

3 6-3=:

h

6 10-4=:

a

12 16-4=:

r

19-4=15 :

16-5=11 :

9 9-0=: 10 f 18-8=:

x t n

1 2 3 4 5 6 7 8

➔ B ➔ Å ➔ H ➔ E ➔ S ➔ A ➔ T ➔ O

4

5

6

Problemlösningen är ett exempel på en räknehändelse. Uppmärksamma eleverna på detta. Repetera vad som kännetecknar en

110

9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Vad säger Milton?

j

5 7-2=:

s

1 8 - 4 = 14 ;

2 =14 16-;

6 9-3=:

a

4 8-4=:

e

1 7 - 2 = 15 ;

1 6 - 3 = 13 ;

1 =11 12-;

14 18-4=:

g

19-4=15 :

x

1 9 - 0 = 19 ;

1 2 - 1 = 11 ;

1 =14 15-;

7 9-2= :

t

1 5 - 2 = 13 ;

1 4 - 2 = 12 ;

2 =17 19-;

1 7 - 7 = 10 ;

1 3 - 3 = 10 ;

3 =14 17-;

8 o 8-0=:

Milton har 16 snäckor. Han ger sin lillasyster 3 snäckor. Hur många snäckor har han kvar? Rita och skriv din lösning.

k

13 15-2=:

1 3 - 1 = 12 ;

r 15-3=12 :

3 6-3=:

h

6 10-4=:

a

12 16-4=:

r

16-5=11 :

n

9 9-0=:

k

10 f 18-8=:

15-3=12 :

r

6 7-1=:

a

2 7-5=:

å

6 7-1=:

a

11 13-2=:

n

1 9-8= :

b

11 13-2=:

n

1 9-8= :

b

16-2= 14 :

g

1 5-4=:

b

16-2= 14 :

g

1 5-4=:

b

t

6 a 9-3=:

8 o 10-2=: 13-1=12 :

r

7 8-1=:

räknehändelse. En bra grundregel är att det ska vara en händelse som antingen innehåller en uträkning av något eller som har en fråga som löses genom en uträkning. Jämför dessa hållpunkter med problemet i boken.

t

1 2 3 4 5 6 7 8

➔ B ➔ Å ➔ H ➔ E ➔ S ➔ A ➔ T ➔ O

9 ➔ K 10 ➔ F 11 ➔ N 12 ➔ R 13 ➔ J 14 ➔ G 15 ➔ X

8 o 10-2=: 13-1=12 :

r 85

84

Arbetsgång Skriv färdigt subtraktionen

Arbetet med subtraktion fortsätter med öppna utsagor. Som stöd finns en tallinje ovanför talen.

TIPS!

Problemlösning

8

Skriv färdigt subtraktionen.

85

En linjal fungerar bra att använda som tallinje. På så vis kan alla elever ha sin egen tallinje i bänken. Ett annat användbart verktyg för eleverna är den öppna tallinjen. Rita ett lodrätt streck på ett papper och använd denna tomma tallinje till att visa tankegångarna vid olika subtraktioner. Markera vilket tal ni utgår ifrån och hur ni sedan förflyttar er på tallinjen.

7

17-1=16

9 ➔ K 10 ➔ F 11 ➔ N 12 ➔ R 13 ➔ J 14 ➔ G 15 ➔ X

84

Arbetet med subtraktion fortsätter med öppna utsagor. Som stöd finns en tallinje ovanför talen.

3

å

7 8-1=:

Skriv färdigt subtraktionen

2

2 7-5=:

6 a 9-3=:

Arbetsgång

1

räknehändelse. En bra grundregel är att det ska vara en händelse som antingen innehåller en uträkning av något eller som har en fråga som löses genom en uträkning. Jämför dessa hållpunkter med problemet i boken.

TIPS! Vad säger Milton?

Eleverna räknar ut differenserna och fyller i motsvarande bokstäver.

Repetition Öva fler subtraktioner i talområdet 10 till 20 för att befästa subtraktionstankarna. Använd gärna tallinjen som stöd.

Utmaning Skriv egna hemliga meddelanden. Börja med att skriva ett kort meddelande. Skriv ner alla bokstäver meddelandet innehåller. Ge varje bokstav ett tal från 1 och uppåt. Skriv därefter subtraktioner som ger rätt differens för varje bokstav i meddelandet.

En linjal fungerar bra att använda som tallinje. På så vis kan alla elever ha sin egen tallinje i bänken. Ett annat användbart verktyg för eleverna är den öppna tallinjen. Rita ett lodrätt streck på ett papper och använd denna tomma tallinje till att visa tankegångarna vid olika subtraktioner. Markera vilket tal ni utgår ifrån och hur ni sedan förflyttar er på tallinjen.

Problemlösning

Problemlösningen är ett exempel på en räknehändelse. Uppmärksamma eleverna på detta. Repetera vad som kännetecknar en

110

Vad säger Milton?

Eleverna räknar ut differenserna och fyller i motsvarande bokstäver.

Repetition Öva fler subtraktioner i talområdet 10 till 20 för att befästa subtraktionstankarna. Använd gärna tallinjen som stöd.

Utmaning Skriv egna hemliga meddelanden. Börja med att skriva ett kort meddelande. Skriv ner alla bokstäver meddelandet innehåller. Ge varje bokstav ett tal från 1 och uppåt. Skriv därefter subtraktioner som ger rätt differens för varje bokstav i meddelandet.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 9

MÅL

Upprepa mönster.

Prima matematik 1B • Kap 9

Skriv färdigt talmönstret. Rita först hoppen på talraden.

MÅL

Rita färdigt mönstret. 1

0

0

0

1

0

3

2

1

2

3

2

3

5

4

3

4

6

7

6

5

6

5

6

8

9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

7

8

Arbetsgång Låt eleverna i par diskutera vad som kännetecknar ett mönster. Vad lyfter eleverna fram? Det viktiga är att mönstret följer ett system som gör att det kan fortsättas på samma sätt även om det är någon annan som fortsätter det.

0

9 11 13 15 17 19

7

8

9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

0

4

5

6

6

7

8

Rita ett eget mönster.

9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

9 12 15 18

0 87

Från att ha arbetat med mönster i färg och form går vi nu vidare till att arbeta med talmönster. Med tallinjen som stöd ritar eleven hur långa hopp det är i mönstret och skriver vilka tal som ska finnas med i talmönstret.

Repetition

Första raden innehåller ett mönster eleverna är bekanta med. Arbetet med mönster utvecklas sedan genom att mönstret nu skiftar även i höjdled. Rita ett eget mönster

Genom att konstruera ett eget mönster visar eleven om hon förstått principen för vad som är ett mönster. Begränsa förslagsvis hur många färger eleverna får använda till 2 eller 3.

3

2

2

3

2

3

4

3

4

6

7

6

5

6

5

6

8

9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

8 10 12 14 16 18 20

7

7

5

8

9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

9 11 13 15 17 19

7

8

9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

10 15 20

5

1

5

4

3

1

4

3

4

5

6

6

7

8

9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

9 12 15 18 87

86

Mål

Skriv färdigt talmönstret. Rita först hoppen på talraden.

Koncentrera kraften på att se mönstret. Ringa in mönsterdelar och upprepa dessa. Vid arbete med talmönster, använd gärna en linjal som tallinje. Ett extra stöd för eleverna utöver det visuella är det om man upprepar mönstret muntligt, som en ramsa: 2 röda, 1 blå, 2 röda, 1 blå o.s.v.

Rita färdigt mönstret

1

0

0

2

2

1

10 15 20

3

1

0

9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

86

Upprepa mönster.

0

8 10 12 14 16 18 20

7

5

5

1

4

4

3

0

0

2

2

1

Mål

Skriv färdigt talmönstret. Rita först hoppen på talraden.

Rita färdigt mönstret. 0

Rita ett eget mönster.

Upprepa mönster.

Upprepa mönster.

Arbetsgång Låt eleverna i par diskutera vad som kännetecknar ett mönster. Vad lyfter eleverna fram? Det viktiga är att mönstret följer ett system som gör att det kan fortsättas på samma sätt även om det är någon annan som fortsätter det.

Skriv färdigt talmönstret. Rita först hoppen på talraden.

Från att ha arbetat med mönster i färg och form går vi nu vidare till att arbeta med talmönster. Med tallinjen som stöd ritar eleven hur långa hopp det är i mönstret och skriver vilka tal som ska finnas med i talmönstret.

Repetition

Första raden innehåller ett mönster eleverna är bekanta med. Arbetet med mönster utvecklas sedan genom att mönstret nu skiftar även i höjdled.

Koncentrera kraften på att se mönstret. Ringa in mönsterdelar och upprepa dessa. Vid arbete med talmönster, använd gärna en linjal som tallinje. Ett extra stöd för eleverna utöver det visuella är det om man upprepar mönstret muntligt, som en ramsa: 2 röda, 1 blå, 2 röda, 1 blå o.s.v.

Utmaning

Rita ett eget mönster

Utmaning

Hitta på egna talmönster som en kamrat får fortsätta på.

Genom att konstruera ett eget mönster visar eleven om hon förstått principen för vad som är ett mönster. Begränsa förslagsvis hur många färger eleverna får använda till 2 eller 3.

Hitta på egna talmönster som en kamrat får fortsätta på.

111

Rita färdigt mönstret

111


A9R75E0.tmp

Kap 9 • Prima matematik 1B

Kap 9 • Prima matematik 1B

Diagnos 9 1

2

Diagnos 9

Ringa in den förpackning som har störst volym.

3

12

1

11

19

3

16

17

2

-

13

=

2

-

11

18

2 4-2=;

1 2-1=;

1 3-2=;

2 4-2=;

12 14-2=;

11 12-1=;

11 13-2=;

12 14-2=;

3 5-2=;

6 6-0=;

6 7-1=;

3 5-2=;

6 6-0=;

6 7-1=;

13 15-2=;

16 16-0=;

16 17-1=;

13 15-2=;

16 16-0=;

16 17-1=;

-

14

15

Skriv termer och differens.

Skriv färdigt subtraktionerna.

4

2 14=16-;

12 - 1 11=;

12 13-1=;

2 14=16-;

12 - 1 11=;

14 17-3=;

6 12=18-;

18 - 2 16=;

14 17-3=;

6 12=18-;

18 - 2 16=;

15

12

1

19

3

16

;-:=;

17

2

15

;-:=;

5

-

10

13

;-:=;

Jämföra, uppskatta och mäta volym. 2 Subtraktion i talområdet 10 till 20.

11

;-:=;

Rita färdigt mönstret.

=

5

Skriv färdigt subtraktionerna.

12 13-1=; ;-:=;

=

4

;-:=;

Skriv differensen.

1 3-2=;

5

;-:=;

3

11 13-2=;

2

;-:=;

Ringa in den förpackning som har störst volym.

1 2-1=;

Skriv termer och differens.

;-:=;

1

1

11 12-1=;

4

88

Skriv differensen.

=

2

-

11

;-:=;

3

4

Subtraktion i talområdet 10 till 20. 5 Upprepa mönster.

89

88

1

18

=

4

-

14

;-:=;

15

Rita färdigt mönstret.

=

5

10

;-:=;

Jämföra, uppskatta och mäta volym. 2 Subtraktion i talområdet 10 till 20.

3

4

Subtraktion i talområdet 10 till 20. 5 Upprepa mönster.

89

Diagnos kapitel 9

Så här används diagnosen

Diagnos kapitel 9

Så här används diagnosen

Uppgift 1 Mål: jämföra, uppskatta och mäta volym.

På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

Uppgift 1 Mål: jämföra, uppskatta och mäta volym.

På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

Eleverna jämför olika volymer och avgör vilken förpackning som rymmer mest. Repetition och utmaning finns på s. 90 och 91. Uppgift 2, 3 och 4 Mål: subtraktion i talområdet 10 till 20.

Här testas förmågan att teckna en subtraktion utifrån ett konkret exempel, räkna ut differensen och förmågan att finna den saknade termen. Repetition och utmaning finns på s. 92, 93 och 94. Uppgift 5 Mål: upprepa mönster.

Uppgiften testar om eleven kan fortsätt på ett påbörjat mönster. Repetition och utmaning finns på s. 95.

112

TÄNK PÅ

Använd lärarhandledningens målmatris. Den ger dig ett gott underlag i arbetet med eleven och är dessutom till stor hjälp vid arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Utifrån diagnoserna kan du fylla i elevens kunskaper i målmatrisen. Tänk bara på att det är skillnad att ha gjort en sak och att kunna den! Att en elev kan räkna ut det rätta svaret på uppgiften 19-3 betyder inte nödvändigtvis att eleven ”kan” denna typ av uppgifter, än så länge kanske eleven räknar med konkret material eller med hjälp av fingrarna. Målet är dock att eleven ska kunna ”se” svaret.

Eleverna jämför olika volymer och avgör vilken förpackning som rymmer mest. Repetition och utmaning finns på s. 90 och 91. Uppgift 2, 3 och 4 Mål: subtraktion i talområdet 10 till 20.

Här testas förmågan att teckna en subtraktion utifrån ett konkret exempel, räkna ut differensen och förmågan att finna den saknade termen. Repetition och utmaning finns på s. 92, 93 och 94. Uppgift 5 Mål: upprepa mönster.

Uppgiften testar om eleven kan fortsätt på ett påbörjat mönster. Repetition och utmaning finns på s. 95.

112

TÄNK PÅ

Använd lärarhandledningens målmatris. Den ger dig ett gott underlag i arbetet med eleven och är dessutom till stor hjälp vid arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Utifrån diagnoserna kan du fylla i elevens kunskaper i målmatrisen. Tänk bara på att det är skillnad att ha gjort en sak och att kunna den! Att en elev kan räkna ut det rätta svaret på uppgiften 19-3 betyder inte nödvändigtvis att eleven ”kan” denna typ av uppgifter, än så länge kanske eleven räknar med konkret material eller med hjälp av fingrarna. Målet är dock att eleven ska kunna ”se” svaret.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 9

Dra streck mellan saker med samma volym.

RePetition

Skriv hur mycket saft det är i kannan.

3

; dl

8

; dl

; dl

; dl

UtManing

Dubblera receptet.

8

PannkakoR 4 personer

PannkakoR ____ personer

3 ägg

6 ägg ________________________________

4

1 2

dl mjöl

9 dl mjölk 1 2

tsk salt

9 dl mjöl ________________________________ 18 dl mjölk (1 l och 8 dl) ________________________________ 1________________________________ tsk salt

90

Skriv din lösning.

Prima matematik 1B • Kap 9

RePetition

10

; dl

5

; dl

Dra streck mellan saker med samma volym.

Skriv hur mycket saft det är i kannan.

2

; dl

1

; dl

UtManing

8

PannkakoR 4 personer

PannkakoR ____ personer

3 ägg

6 ägg ________________________________

4

T. ex: Fyll 5 dl-måttet. Häll av 3 dl i 3 dl-måttet och återstoden av 2 dl i burken. Gör samma sak en gång till. (5-3) + (5-3) = 4 dl

Jämföra, uppskatta och mäta volym.

UtManing

Dubblera receptet.

Du har ett mått som rymmer 5 dl och ett mått som rymmer 3 dl. Hur kan du göra för att få exakt 4 dl i burken?

Jämföra, uppskatta och mäta volym.

RePetition

1 2

dl mjöl

9 dl mjölk 1 2

tsk salt

9 dl mjöl ________________________________ 18 dl mjölk (1 l och 8 dl) ________________________________ 1________________________________ tsk salt

91

90

3

; dl

8

; dl

Skriv din lösning.

RePetition

10

; dl

2

5

; dl

1

UtManing

Du har ett mått som rymmer 5 dl och ett mått som rymmer 3 dl. Hur kan du göra för att få exakt 4 dl i burken?

T. ex: Fyll 5 dl-måttet. Häll av 3 dl i 3 dl-måttet och återstoden av 2 dl i burken. Gör samma sak en gång till. (5-3) + (5-3) = 4 dl

Jämföra, uppskatta och mäta volym.

Jämföra, uppskatta och mäta volym.

91

Repetition och utmaning

Utmaning

Repetition och utmaning

Utmaning

Mål: jämföra, uppskatta och mäta volym.

I utmaningen ska eleverna först fördubbla ett pannkaksrecept. Detta handlar om proportionalitet, ett område som finns med under rubriken Samband och förändring i Kursplanens centrala innehåll. Denna övning kan givetvis vidareutvecklas. Vad händer om vi istället tredubblar receptet? På s. 91 möter eleverna ett problem som de gärna kan arbeta gemensamt för att lösa. Eventuellt kan de göra övningen konkret för att hitta lösningen. Förslag på lösning är att först fylla 5 dl-måttet med vatten och ur detta hälla vatten så att 3 dl-måttet fylls. Kvar i 5-dl måttet finns nu 5 dl-3 dl=2 dl. Detta vatten hälls över i bunken. Proceduren upprepas ytterligare en gång och man har nu i bunken 2 dl+2 dl=4 dl.

Mål: jämföra, uppskatta och mäta volym.

I utmaningen ska eleverna först fördubbla ett pannkaksrecept. Detta handlar om proportionalitet, ett område som finns med under rubriken Samband och förändring i Kursplanens centrala innehåll. Denna övning kan givetvis vidareutvecklas. Vad händer om vi istället tredubblar receptet? På s. 91 möter eleverna ett problem som de gärna kan arbeta gemensamt för att lösa. Eventuellt kan de göra övningen konkret för att hitta lösningen. Förslag på lösning är att först fylla 5 dl-måttet med vatten och ur detta hälla vatten så att 3 dl-måttet fylls. Kvar i 5-dl måttet finns nu 5 dl-3 dl=2 dl. Detta vatten hälls över i bunken. Proceduren upprepas ytterligare en gång och man har nu i bunken 2 dl+2 dl=4 dl.

Extra träning inför repetition Ta fram förpackningar, burkar och glas av olika slag. Ta även fram decilitermått. Mät gemensamt upp volymen i dem (eller förbered själv i förväg). Skriv på föremålen hur många dl de innehåller. Låt eleven placera dem i storleksordning. Finns det några som innehåller lika mycket? Placera dem tillsammans.

Repetition I repetitionsuppgifterna ska eleverna dels kunna avläsa volymen, dels kunna para samman de föremål som har samma volym. Leta i er omgivning. Vad är det vi mäter i volym? Vilka saker som finns i kylen eller skafferiet mäts i volym?

113

Extra träning inför repetition Ta fram förpackningar, burkar och glas av olika slag. Ta även fram decilitermått. Mät gemensamt upp volymen i dem (eller förbered själv i förväg). Skriv på föremålen hur många dl de innehåller. Låt eleven placera dem i storleksordning. Finns det några som innehåller lika mycket? Placera dem tillsammans.

Repetition I repetitionsuppgifterna ska eleverna dels kunna avläsa volymen, dels kunna para samman de föremål som har samma volym. Leta i er omgivning. Vad är det vi mäter i volym? Vilka saker som finns i kylen eller skafferiet mäts i volym?

113


A9R75E0.tmp

Kap 9 • Prima matematik 1B

Kap 9 • Prima matematik 1B

RePetition

Skriv differensen.

1 2-1=;

3 5-2=;

6 7-1=;

11 12-1=;

13 15-2=;

16 17-1=;

4 6-2=;

2 6-4=;

5 7-2=;

14 16-2=;

12 16-4=;

15 17-2=;

1 4-3=;

5 9-4=;

11 14-3=;

15 19-4=;

5 kr

UtManing

alva köper klubbor och kolor för 16 kr. en klubba kostar 3 kr och en kola kostar 2 kr.

3 kr

2 kr

16 2 kr = ; 14kr ; kr - ;

Hur mycket pengar har Polly kvar? 16 kr

UtManing

1 2-1=;

3 5-2=;

6 7-1=;

11 12-1=;

13 15-2=;

16 17-1=;

4 6-2=;

2 6-4=;

5 7-2=;

14 16-2=;

12 16-4=;

15 17-2=;

1 4-3=;

5 9-4=;

11 14-3=;

15 19-4=;

alva köper klubbor och kolor för 16 kr. en klubba kostar 3 kr och en kola kostar 2 kr.

9 kr/st

Hur många av varje kan hon köpa?

20 4 kr ; kr - 16 ; kr = ; 15 kr

20 5 kr ; kr - 15 ; kr = ; Subtraktion i talområdet 10 till 20.

UtManing

Skriv din lösning.

3 kr

Repetition och utmaning

RePetition

Skriv differensen.

4 kr

15 4 kr = ; 11kr ; kr - ;

2 kr

T. ex: 5 kolor och 2 klubbor.

92

RePetition

17 5 kr = 12 ; kr - ; ; kr

19 3 kr = 16 ; kr - ; ; kr

Skriv din lösning.

Hur många av varje kan hon köpa?

Hur mycket pengar har Milton kvar?

20 2 kr ; kr - 18 ; kr = ;

Hur mycket pengar har Milton kvar? 5 kr

4 kr

17 5 kr = 12 ; kr - ; ; kr

15 4 kr = ; 11kr ; kr - ;

3 kr

2 kr

19 3 kr = 16 ; kr - ; ; kr

16 2 kr = ; 14kr ; kr - ;

Hur mycket pengar har Polly kvar?

2 kr

16 kr

T. ex: 5 kolor och 2 klubbor.

20 4 kr ; kr - 16 ; kr = ; 15 kr

20 ; kr - 10 ; kr = 10 ; kr

20 5 kr ; kr - 15 ; kr = ; 93

92

UtManing

9 kr/st

3 kr

5 kr/st

Subtraktion i talområdet 10 till 20.

RePetition

Subtraktion i talområdet 10 till 20.

20 2 kr ; kr - 18 ; kr = ; 5 kr/st

20 ; kr - 10 ; kr = 10 ; kr Subtraktion i talområdet 10 till 20.

93

Repetition och utmaning

Mål: subtraktion i talområdet 10 till 20.

handla i affären, utöka eventuellt detta till ett ännu högre talområde för dessa elever.

Mål: subtraktion i talområdet 10 till 20.

handla i affären, utöka eventuellt detta till ett ännu högre talområde för dessa elever.

Extra träning inför repetition

Speltips

Extra träning inför repetition

Speltips

Lek affär. Ge eleven ett visst antal kronor. Skriv upp hur många kronor eleven har. Prissätt olika varor och låt eleven handla en vara i taget. Skriv hur mycket varan kostar och hur mycket pengar eleven har kvar. Vidareutveckla och låt eleven redan innan köpet är genomfört räkna ut hur mycket pengar det ska bli kvar.

Spela Spargrisen (kopieringsunderlag 40). Laminera gärna spelplanerna så kan de användas flera gånger. Eleverna spelar i par. Varje elevpar behöver en vanlig sexsidig tärning, dessutom ska varje elev ha en spelplan, två enkronor, en femkrona, och en tiokrona. Om ni inte har leksaksmynt kan ni kopiera mynt från kopieringsunderlag 14 och 16. Varje elev placerar sina pengar på grisen. Den första eleven slår tärningen och ska nu ha exakt lika många kronor av sin motspelare som tärningen visar. Detta kan kräva en växling (exempel: om eleven ska ha tre kronor av sin motspelare får motspelaren lämna femkronan och få två kronor tillbaka). Efter att mynten överlämnats så är det nästa spelares tur. Spelaren slår och får lika många kronor av motståndaren som tärningen visar. Spelet fortsätter tills någon av spelarna har blivit av med alla sina pengar. Alternativt kan ni innan ni börjar spela bestämma hur länge spelet ska pågå. Den spelare som har mest pengar när denna tid är slut vinner omgången.

Lek affär. Ge eleven ett visst antal kronor. Skriv upp hur många kronor eleven har. Prissätt olika varor och låt eleven handla en vara i taget. Skriv hur mycket varan kostar och hur mycket pengar eleven har kvar. Vidareutveckla och låt eleven redan innan köpet är genomfört räkna ut hur mycket pengar det ska bli kvar.

Spela Spargrisen (kopieringsunderlag 40). Laminera gärna spelplanerna så kan de användas flera gånger. Eleverna spelar i par. Varje elevpar behöver en vanlig sexsidig tärning, dessutom ska varje elev ha en spelplan, två enkronor, en femkrona, och en tiokrona. Om ni inte har leksaksmynt kan ni kopiera mynt från kopieringsunderlag 14 och 16. Varje elev placerar sina pengar på grisen. Den första eleven slår tärningen och ska nu ha exakt lika många kronor av sin motspelare som tärningen visar. Detta kan kräva en växling (exempel: om eleven ska ha tre kronor av sin motspelare får motspelaren lämna femkronan och få två kronor tillbaka). Efter att mynten överlämnats så är det nästa spelares tur. Spelaren slår och får lika många kronor av motståndaren som tärningen visar. Spelet fortsätter tills någon av spelarna har blivit av med alla sina pengar. Alternativt kan ni innan ni börjar spela bestämma hur länge spelet ska pågå. Den spelare som har mest pengar när denna tid är slut vinner omgången.

Repetition Den första repetitionsövningen visar mönstret mellan subtraktion i olika talområden. Den andra övningen är en affärsövning som även den gärna kan göras konkret.

Utmaning I utmaningen får eleverna denna gång arbeta med benämnda uppgifter. Utifrån uppgiften ska eleverna skriva ner subtraktionen och räkna ut differensen. Även i utmaningen får eleverna

114

Repetition Den första repetitionsövningen visar mönstret mellan subtraktion i olika talområden. Den andra övningen är en affärsövning som även den gärna kan göras konkret.

Utmaning I utmaningen får eleverna denna gång arbeta med benämnda uppgifter. Utifrån uppgiften ska eleverna skriva ner subtraktionen och räkna ut differensen. Även i utmaningen får eleverna

114


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 9

Repetition

Skriv termer och differens.

-

=

12 14-: 2 =; ;

-

=

15 - : 1 =; 14 ;

-

Prima matematik 1B • Kap 9

RePetition

Ringa in mönsterdelarna.

Repetition

Skriv termer och differens.

-

=

17 - : 2 =; 15 ;

=

-

12

14-: 2 =; ;

15

-

=

1

14

;- := ;

17

=

2

15

;- := ;

Rita ett eget mönster. Ringa in mönsterdelarna.

-

=

16 - : 6 =; 10 ;

-

=

16 - : 2 =; 14 ;

Skriv termer så att det stämmer.

-

-

=

;-;

2 = 17-; 4 = 14-; 1 = 16 13= 15-; ;-3 =13 94

UtManing

Skriv färdigt mönstret.

7 3 1

20

8 5

3

2

2

1

18

16

14

3

12 10 8

Subtraktion i talområdet 10 till 20.

Repetition och utmaning Mål s. 94: subtraktion i talområdet 10 till 20.

Extra träning inför repetition Be eleven bygga den första termen med klossar eller liknande. Skriv ner den första termen. Be sedan eleven ta bort ett visst antal klossar och skriva hur många hon/han tar bort (den andra termen). Räkna sedan hur många klossar det är kvar (differensen).

6 3

2

6

8

4

1 = 14= 15-;

5

3 1

2

3

2

13

=

1

12

;- := ; utmaning

;-;

Upprepa mönster.

95

94

28

Mål s. 94: subtraktion i talområdet 10 till 20.

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

Bygg egna mönster med konkret materiel. Låt eleverna arbeta i par där den ena påbörjar mönstret och den andra fortsätter på det.

Repetition

Låt vid behov eleverna arbeta med konkret material.

Utmaning Kan eleverna hitta mönstret i figurerna (varje boll är summan av de två bollarna under)? Be eleverna titta på den högra pyramiden. Hur skulle mönstret se ut om de la till bollar på bägge sidor så att den nedersta raden hade 4 ytterst på bägge sidorna. Be dem rita en sådan pyramid. Det undre mönstret minskar hela tiden med två.

115

14

7 3 1

20

14 14

8

7 5

3

4 2

2

1

18

16

14

3

12 10 8

Subtraktion i talområdet 10 till 20.

Repetition och utmaning

Mål s. 95: upprepa mönster.

UtManing

Skriv färdigt mönstret.

3 = 14-; 0 =14 = 17-;

2 = 17-; 4 = 14-; 1 = 16 13= 15-; ;-3 =13

0

Repetition

Eleverna arbetar med matematisk likhet. Hur kan de skriva termer så att differensen hela tiden är densamma på raden? Låt dem fortsätta på lösa papper. Hur långa talkedjor kan de göra?

-

14

5 = 13-; 2 = 12 6 =11 11= 16-; ;-1 = 17-;

Öva på att identifiera mönsterdelen, ringa in den genom hela övningen. Genom att se var mönstret börjar och slutar kan eleverna få en god förståelse för mönster.

Utmaning

=

2

3 = 16-; 4 = 12 1 =12 12= 15-; ;-0 = 13-;

14 14

7 4

-

16

;- := ;

Skriv termer så att det stämmer.

28 14

3 = 14-; 0 =14 = 17-;

5 = 13-; 2 = 12 6 =11 11= 16-; ;-1 = 17-;

=

16 - : 6 =; 10 ;

3 = 16-; 4 = 12 1 =12 12= 15-; ;-0 = 13-; 1 = 14= 15-;

Rita ett eget mönster. Ringa in mönsterdelarna.

13 - : 1 =; 12 ; utmaning

RePetition

Ringa in mönsterdelarna.

Be eleven bygga den första termen med klossar eller liknande. Skriv ner den första termen. Be sedan eleven ta bort ett visst antal klossar och skriva hur många hon/han tar bort (den andra termen). Räkna sedan hur många klossar det är kvar (differensen).

6 3

2

6

8 5

3 1

4

2

3

2

0

Upprepa mönster.

95

Mål s. 95: upprepa mönster.

Extra träning inför repetition Bygg egna mönster med konkret materiel. Låt eleverna arbeta i par där den ena påbörjar mönstret och den andra fortsätter på det.

Repetition

Repetition

Öva på att identifiera mönsterdelen, ringa in den genom hela övningen. Genom att se var mönstret börjar och slutar kan eleverna få en god förståelse för mönster.

Låt vid behov eleverna arbeta med konkret material.

Utmaning

Utmaning Eleverna arbetar med matematisk likhet. Hur kan de skriva termer så att differensen hela tiden är densamma på raden? Låt dem fortsätta på lösa papper. Hur långa talkedjor kan de göra?

Kan eleverna hitta mönstret i figurerna (varje boll är summan av de två bollarna under)? Be eleverna titta på den högra pyramiden. Hur skulle mönstret se ut om de la till bollar på bägge sidor så att den nedersta raden hade 4 ytterst på bägge sidorna. Be dem rita en sådan pyramid. Det undre mönstret minskar hela tiden med två.

115


A9R75E0.tmp

Kap 10 • Prima matematik 1B

10

Kap 10 • Prima matematik 1B

Skolgårdsfest

10

MÅL

96

Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet. • • • •

använda tabeller och stapeldiagram räkna med talen 0 till 100 addition och subtraktion med hela tiotal klockans halva timmar.

Samtalsunderlag

1) Slottet kostar 20 kr och dockan 10 kr. Hur mycket kostar de tillsammans? 30 kr. 2) Om en korv med bröd kostar 10 kr, hur många korvar kan man då köpa för 40 kr? 4 st. 3) Vilket tal har Johanna på sin fotbollströja? 10. 4) Vilka siffror behöver du för att skriva talet 10? 1 och 0. 5) Bullarna kostar 5 kr/st. Hur många bullar kan man köpa för 10 kr? 20 kr? 2 respektive 4 st. 6) Hur många pärlor har halsbandet längst till vänster på bordet? 16 pärlor. 7) Nima vill köpa 10 lotter, hur mycket ska han betala? 10 kr. 116

MÅL

I det här kapitlet lär du dig

I det här kapitlet lär du dig

• använda tabeller och stapeldiagram

• använda tabeller och stapeldiagram

• räkna med talen 0 till 100

• räkna med talen 0 till 100

• addition och subtraktion med hela tiotal

• addition och subtraktion med hela tiotal

• klockans halva timmar.

• klockans halva timmar.

97

Samtalsunderlag kapitel 10

Skolgårdsfest

8) Nima lämnar 20 kr för lotterna. Hur mycket ska han ha tillbaka? 10 kr. 9) Hur många barn är det på bilden? 17. 10) Hur många vuxna är det på bilden? 6. 11) Vilka är minst i antal? De vuxna. 12) Hur många färre är de? 11. 13) Vem tror du är yngst på bilden? Varför? 14) Vem tror du är äldst på bilden? Varför? 15) Alva fick 20 kr till festen av pappa och 10 kr av mamma. Hur mycket pengar fick hon? 30 kr. 16) Isak fick 20 kr och Nima fick dubbelt så mycket, hur mycket fick han? 40 kr. 17) Milton har hittat en tröja han vill köpa. Tröjan kostar 30 kr, men han har bara 20 kr. Hur mycket saknas? 10 kr. 18) Hur tycker du han ska göra för att kunna köpa tröjan? 19) Festen började klockan 10. Nu har det gått en halvtimme, hur mycket är klockan nu? Halv 11.

96

97

Samtalsunderlag kapitel 10 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet. • • • •

använda tabeller och stapeldiagram räkna med talen 0 till 100 addition och subtraktion med hela tiotal klockans halva timmar.

Samtalsunderlag

1) Slottet kostar 20 kr och dockan 10 kr. Hur mycket kostar de tillsammans? 30 kr. 2) Om en korv med bröd kostar 10 kr, hur många korvar kan man då köpa för 40 kr? 4 st. 3) Vilket tal har Johanna på sin fotbollströja? 10. 4) Vilka siffror behöver du för att skriva talet 10? 1 och 0. 5) Bullarna kostar 5 kr/st. Hur många bullar kan man köpa för 10 kr? 20 kr? 2 respektive 4 st. 6) Hur många pärlor har halsbandet längst till vänster på bordet? 16 pärlor. 7) Nima vill köpa 10 lotter, hur mycket ska han betala? 10 kr. 116

8) Nima lämnar 20 kr för lotterna. Hur mycket ska han ha tillbaka? 10 kr. 9) Hur många barn är det på bilden? 17. 10) Hur många vuxna är det på bilden? 6. 11) Vilka är minst i antal? De vuxna. 12) Hur många färre är de? 11. 13) Vem tror du är yngst på bilden? Varför? 14) Vem tror du är äldst på bilden? Varför? 15) Alva fick 20 kr till festen av pappa och 10 kr av mamma. Hur mycket pengar fick hon? 30 kr. 16) Isak fick 20 kr och Nima fick dubbelt så mycket, hur mycket fick han? 40 kr. 17) Milton har hittat en tröja han vill köpa. Tröjan kostar 30 kr, men han har bara 20 kr. Hur mycket saknas? 10 kr. 18) Hur tycker du han ska göra för att kunna köpa tröjan? 19) Festen började klockan 10. Nu har det gått en halvtimme, hur mycket är klockan nu? Halv 11.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 10

Mattelabbet 10 2

1

Hämta en tärning. Slå tärningen 30 gånger. Skriv streck i tabellen efter varje slag.

Samtalstips

Titta på din tabell och fyll i resultatet i diagrammet.

9 8 6 5 4 3 2 1 0

3

Titta på en kompis tabell och fyll i resultatet i diagrammet.

10 9 8 7 6 5 4 3 2

98

Laborativt arbete med statistik.

Mattelabbet 10 2

Vilket tal tror du att du kommer få flest av? Vilket tror du att du kommer få minst antal av? Varför tror du det? Blir resultatet som du trodde? Har ni fått samma resultat? Vad tror du händer om du skulle fortsätta slå 100 slag? Vad tror du om du händer om du slår 1000 slag?

10

7

Tabell

Prima matematik 1B • Kap 10

1

Hämta en tärning. Slå tärningen 30 gånger. Skriv streck i tabellen efter varje slag.

9 8 7

Tabell

6 5 4 3 2 1 0

3

9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

Mattelabbet Syfte Syftet med labbet är att eleverna ska arbeta med statistik samt öva sig i att fylla i en tabell, ett diagram och olika matematiska uttrycksformer. Genom att eleverna innan de genomför laborationen får gissa vilket tal som kommer att vara vanligast förekommande respektive minst vanlig kan man också skapa en diskussion kring sannolikhet.

Arbetsgång Inled med att berätta om laborationen och låt varje elev gissa vilket tal de tror att de ska få flest respektive minst antal av. Visa hur man gör en tabell. Låt dem därefter få varsin tärning och börja slå med den. Uppmana dem att fylla i tabellen efter varje slag. När de slagit sina 30 slag, fyller de i diagrammet och jämför med en kompis. Använd eventuellt 30 klossar och bygg ett stapeldiagram under arbetet.

Lösningsmodeller

98

En del elever kan givetvis med ren tur gissa rätt på vilket tal de får flest av. Utmana då deras tankar genom att fråga om de tror att det skulle bli samma resultat om de upprepade laborationen. Några elever har kanske gissat att de ska få lika många av varje. Det är inte så troligt att det blir så med tanke på att 30 slag inte är tillräckligt många för ett statistiskt underlag, men fundera gemensamt på vad som skulle hända om ni slog fler slag. Sammanställ slagen från hela klassen. Nu har ni kanske 600 slag eller fler att utgå ifrån, viket tal fick då flest? Skiljer det mycket mellan de olika talen?

Arbeta mer Slå två tärningar och räkna ut summan. Markera i ett diagram, kopieringsunderlag 41, med talen 2 till 12. Vilka tal blir nu vanligast? Varför?

117

Titta på en kompis tabell och fyll i resultatet i diagrammet.

10

0

99

Vilket tal tror du att du kommer få flest av? Vilket tror du att du kommer få minst antal av? Varför tror du det? Blir resultatet som du trodde? Har ni fått samma resultat? Vad tror du händer om du skulle fortsätta slå 100 slag? Vad tror du om du händer om du slår 1000 slag?

10

1

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

Samtalstips

Titta på din tabell och fyll i resultatet i diagrammet.

Laborativt arbete med statistik.

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

99

Mattelabbet Syfte Syftet med labbet är att eleverna ska arbeta med statistik samt öva sig i att fylla i en tabell, ett diagram och olika matematiska uttrycksformer. Genom att eleverna innan de genomför laborationen får gissa vilket tal som kommer att vara vanligast förekommande respektive minst vanlig kan man också skapa en diskussion kring sannolikhet.

Arbetsgång Inled med att berätta om laborationen och låt varje elev gissa vilket tal de tror att de ska få flest respektive minst antal av. Visa hur man gör en tabell. Låt dem därefter få varsin tärning och börja slå med den. Uppmana dem att fylla i tabellen efter varje slag. När de slagit sina 30 slag, fyller de i diagrammet och jämför med en kompis. Använd eventuellt 30 klossar och bygg ett stapeldiagram under arbetet.

Lösningsmodeller En del elever kan givetvis med ren tur gissa rätt på vilket tal de får flest av. Utmana då deras tankar genom att fråga om de tror att det skulle bli samma resultat om de upprepade laborationen. Några elever har kanske gissat att de ska få lika många av varje. Det är inte så troligt att det blir så med tanke på att 30 slag inte är tillräckligt många för ett statistiskt underlag, men fundera gemensamt på vad som skulle hända om ni slog fler slag. Sammanställ slagen från hela klassen. Nu har ni kanske 600 slag eller fler att utgå ifrån, viket tal fick då flest? Skiljer det mycket mellan de olika talen?

Arbeta mer Slå två tärningar och räkna ut summan. Markera i ett diagram, kopieringsunderlag 41, med talen 2 till 12. Vilka tal blir nu vanligast? Varför?

117


A9R75E0.tmp

Kap 10 • Prima matematik 1B

MÅL

Kap 10 • Prima matematik 1B

Titta på barnens födelsedagar och fyll i tabellen.

Använda tabeller och stapeldiagram.

Månad

Alva 4 nov

Arvid 1 juni

Diba 5 sept

Ebba 27 april

Hugo 9 maj

Inas 15 aug

Isak 10 sept

Johanna 10 nov

Linn 26 okt

Maja 7 jan

Max 22 april

Milton 23 jan

Antal födelsedagsbarn

MÅL

Titta på barnens födelsedagar och fyll i tabellen.

Använda tabeller och stapeldiagram.

Antal födelsedagsbarn

Månad

Månad

Polly 27 jan

juli

januari

juli

februari

augusti

februari

augusti

mars

september

mars

september

april

oktober

maj

november

juni

december

april

oktober

maj

november

juni

december

Alva 4 nov

Arvid 1 juni

Diba 5 sept

Ebba 27 april

Hugo 9 maj

Inas 15 aug

Isak 10 sept

Johanna 10 nov

Linn 26 okt

Maja 7 jan

Max 22 april

Milton 23 jan

Fyll i diagrammet.

Antal födelsedagsbarn 4

Reza 22 feb

Sofia 13 dec

3

2

2

1 0

jan

feb

mars april

maj

juni

juli

aug

sept

okt

nov

dec

Påminn om diagrammet ni gjorde i mattelabbet. Nu ska ni göra ett diagram utifrån barnen i matteboken. Visa hur man fyller i en tabell och sedan för över uppgifterna i ett diagram.

Nima 10 feb

Månad

101

Mål

Arbetsgång

Antal födelsedagsbarn 4

3

100

Använda tabeller och stapeldiagram.

Antal födelsedagsbarn

Månad

januari

Fyll i diagrammet.

Nima 10 feb

Antal födelsedagsbarn

TIPS!

Passa på att repetera månaderna. Vet alla barn i klassen när deras födelsedag är? Gör ett eget diagram över klassens födelsedagar, kopieringsunderlag 41.

Repetition

Polly 27 jan

Reza 22 feb

Sofia 13 dec

1 0

jan

feb

mars april

maj

juni

juli

aug

sept

okt

nov

dec

Månad

101

100

Mål Använda tabeller och stapeldiagram.

Arbetsgång Påminn om diagrammet ni gjorde i mattelabbet. Nu ska ni göra ett diagram utifrån barnen i matteboken. Visa hur man fyller i en tabell och sedan för över uppgifterna i ett diagram.

TIPS!

Passa på att repetera månaderna. Vet alla barn i klassen när deras födelsedag är? Gör ett eget diagram över klassens födelsedagar, kopieringsunderlag 41.

Repetition

Titta på barnens födelsedagar och fyll i tabellen

Titta på elevernas kort i boken. Under varje kort står det när barnets födelsedag är. Sätt ett streck vid rätt månad.

Bygg stapeldiagram konkret med kulor på blomsterpinnar, klossar eller tändsticksaskar som ni fäster ovanför varandra. Undersök enkla vardagsnära saker som tröjfärg, favoritfärg, favoritsport eller liknande.

Titta på elevernas kort i boken. Under varje kort står det när barnets födelsedag är. Sätt ett streck vid rätt månad.

Bygg stapeldiagram konkret med kulor på blomsterpinnar, klossar eller tändsticksaskar som ni fäster ovanför varandra. Undersök enkla vardagsnära saker som tröjfärg, favoritfärg, favoritsport eller liknande.

Fyll i diagrammet

Utmaning

Fyll i diagrammet

Utmaning

Utgå från tabellen och fyll med hjälp av den i stapeldiagrammet.

Hitta på en egen undersökning. Skriv frågor och visa svaren i ett stapeldiagram.

Utgå från tabellen och fyll med hjälp av den i stapeldiagrammet.

Hitta på en egen undersökning. Skriv frågor och visa svaren i ett stapeldiagram.

Titta på barnens födelsedagar och fyll i tabellen

118

118


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 10

MÅL

Skriv talet. Ringa först in i 10-grupper.

Räkna med talen 0 till 100.

Ental

0

Tiotal

10

1 20

2

3 30

4 40

Prima matematik 1B • Kap 10

5

6

50

7 60

Med ental och tiotal kan du skriva alla tal mellan 0 och 99.

8 70

MÅL

9 80

90

45 tiotal

Ental

0

Tiotal

10

1 20

2

3 30

4 40

5

6

50

7 60

Med ental och tiotal kan du skriva alla tal mellan 0 och 99.

37

ental

Skriv talet. Ringa först in i 10-grupper.

Räkna med talen 0 till 100.

Skriv talet. Ringa först in i 10-grupper.

8 70

9 80

90

45 tiotal

37

ental

Skriv talet. Ringa först in i 10-grupper.

22

25

22

25

41

103

102

Mål Räkna med talen 0 till 100.

Arbetsgång Med tiotal och ental kan vi bygga alla tal från 1 till 99. Visa hur talen byggs upp med tiotal och ental. Använd dig av positionskorten 10 till 90 och talkorten 0 till 9 (kopieringsunderlag 7 och 33). Skriv talet. Ringa först in i 10-grupper

Eleverna utgår från tiotalet och sedan entalet för att sätta samman talet. TIPS!

Veckans gissning, läs mer om detta på sidan 73.

Repetition och utmaning Spela banken

Eleverna spelar i par eller mindre grupper. För att spela detta spel behövs en tärning (sexsidig) samt enkronor, tiokronor och en hundralapp per grupp.

Spela så här: • Första spelaren slår tärningen och får från banken det antal kronor som tärningen visar. Turen går sedan vidare till nästa spelare. • Om man när man får upp pengar kan växla (från enkronor till tiokronor eller från tiokronor till en hundralapp) så måste man göra det. • Om någon upptäcker att en spelare har glömt bort att växla så får spelaren som glömt detta stå över nästa slag. • Den spelare som först kan växla till en hundralapp vinner spelet.

Utmaning

103

102

Mål Räkna med talen 0 till 100.

Arbetsgång Med tiotal och ental kan vi bygga alla tal från 1 till 99. Visa hur talen byggs upp med tiotal och ental. Använd dig av positionskorten 10 till 90 och talkorten 0 till 9 (kopieringsunderlag 7 och 33). Skriv talet. Ringa först in i 10-grupper

Eleverna utgår från tiotalet och sedan entalet för att sätta samman talet. TIPS!

Spela banken, se ovan. När ni spelat den första omgången, diskutera hur många mynt av varje sort ni minst måste ha för att kunna spela. Skriv och rita vad ni kommit fram till. Jämför med en annan grupp. Hur många mynt tycker de att man behöver? Förklara hur ni har kommit fram till era svar. Spela gärna igen.

119

41

Veckans gissning, läs mer om detta på sidan 73.

Repetition och utmaning Spela banken

Eleverna spelar i par eller mindre grupper. För att spela detta spel behövs en tärning (sexsidig) samt enkronor, tiokronor och en hundralapp per grupp.

Spela så här: • Första spelaren slår tärningen och får från banken det antal kronor som tärningen visar. Turen går sedan vidare till nästa spelare. • Om man när man får upp pengar kan växla (från enkronor till tiokronor eller från tiokronor till en hundralapp) så måste man göra det. • Om någon upptäcker att en spelare har glömt bort att växla så får spelaren som glömt detta stå över nästa slag. • Den spelare som först kan växla till en hundralapp vinner spelet.

Utmaning Spela banken, se ovan. När ni spelat den första omgången, diskutera hur många mynt av varje sort ni minst måste ha för att kunna spela. Skriv och rita vad ni kommit fram till. Jämför med en annan grupp. Hur många mynt tycker de att man behöver? Förklara hur ni har kommit fram till era svar. Spela gärna igen.

119


A9R75E0.tmp

Kap 10 • Prima matematik 1B

Kap 10 • Prima matematik 1B

Skriv färdigt hundrarutan.

1

2

3

4

Skriv färdigt hundrarutan.

Skriv talraden.

5

6

7

9

2 1 2 2 23 24 2 5

10

4 2 43 4 4 45 46

1

11 12 13 1 4 15 16 17 18 19 20 2 1 22 23 24 25

41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51

3

4

5

6

7

9

10

2 1 2 2 23 24 2 5

4 2 43 4 4 45 46

85 86 8 7 88 89

3 8 39 40 41 4 2

11 12 13 1 4 15 16 17 18 19 20 85 86 8 7 88 89

27 28 29 30

31 32 33 34 35 36 37 3 8 39 40

2

Skriv talraden.

3 8 39 40 41 4 2

2 1 22 23 24 25

27 28 29 30

31 32 33 34 35 36 37 3 8 39 40

Dra streck från 0 till 100.

41 42 43 44 45 46 47 48 49 50

53 54 55 56 57 58 59 60

51

61 62 63 64 65 66 67 68 69 70

Dra streck från 0 till 100.

53 54 55 56 57 58 59 60

61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 35

72 73 74 75 76 81

83 84 85 86 87 88

91 92 93 94

90

96 97 98 99 100

35 36

78 79 80 31

48

49

77

40 26

78 41

25

47 43

42

24

44

23 22

Vilket tal finns bakom bilden?

21

20

50 51

45

26

52

;

16

52

15

17

74

53

18 54

71

56

89

;

95

;

58

0

1

2

3

4

8

5

88

39 48

32

27

7 6

49

77

40

28 26

78 41

25

47 43

42

24

44

Vilket tal finns bakom bilden?

21

20

50

81 51

45 16

52

15

17

54

14

8

26

;

52

;

71

56

67

63

98 64

65

77

100

;

99

105

104

94

8

7

95 67

60

82

;

89

;

95

;

0

1

2

3

4

5

6

96

66

61

97

62

87

68

59

96

88

93

10

95 9

91

69 58

94

66

92

70

57

11

;

89

90

71

12

86

83 84

73 72

55

68

60

74

53

85

82

75

18

13

;

79 80

76

46

19

87

93

61

82

91

69 59

;

92

70

57

11

9

77

31

23

89

90

71

12

10

;

96 97 98 99 100

38

33

30 29

86

83 84

73 72

55

;

90

37

34

22

14

;

85

82

75

83 84 85 86 87 88

91 92 93 94

80

76

81

13

8

79

46

19

;

81

39 32

28 27

36

78 79 80

38

33

30 29

72 73 74 75 76

37

34

97

62 63

98 64

65

100

99

105

104

Arbetsgång

Dra streck från 0 till 100

Arbetsgång

Dra streck från 0 till 100

Introducera talraden 1 till 100. Räkna högt gemensamt. Rita upp en hundraruta på tavlan. Fyll i rutan medan ni gemensamt säger vilka tal som ska komma. Gör det extra tydligt genom att använda olika färg för ental och tiotal. Säg tydligt när du skriver 43: ”först fyra tiotal, sedan tre ental”. Var extra tydlig när du kommer till nytt tiotal. Fråga vilken siffra talen nu ska börja på. Om ni vill arbeta mer med hundrarutan kan ni använda kopieringsunderlag 42.

Dra streck så att du får se när Polly grillar en korv och Milton dricker saft.

Introducera talraden 1 till 100. Räkna högt gemensamt. Rita upp en hundraruta på tavlan. Fyll i rutan medan ni gemensamt säger vilka tal som ska komma. Gör det extra tydligt genom att använda olika färg för ental och tiotal. Säg tydligt när du skriver 43: ”först fyra tiotal, sedan tre ental”. Var extra tydlig när du kommer till nytt tiotal. Fråga vilken siffra talen nu ska börja på. Om ni vill arbeta mer med hundrarutan kan ni använda kopieringsunderlag 42.

Dra streck så att du får se när Polly grillar en korv och Milton dricker saft.

Skriv färdigt hundrarutan

Var uppmärksam på att siffrorna skrivs rätt och att eleven ser mönstret i hundrarutan. Vilket tal finns bakom bilden?

Med kunskap om talraden ska eleven avgöra vilket nummer respektive bild har. Skriv färdigt talraden

Vilka tal kommer före, mellan och efter?

120

Repetition Gör en hundrarulle. Klipp remsor av cm-rutat papper, varje remsa bör vara 5 cm bred. Börja uppifrån och längst till höger med att skriva talen 1 till 9 under varandra. Var noga med att entalen hamnar under varandra. Vartefter remsan tar slut tejpar man på en ny under. Rulla ihop remsan efterhand och sätt ihop rullen med ett gem. Hundrarullen brukar vara en mycket uppskattad övning, se dock till att eleverna skriver siffrorna på rätt sätt, här är nämligen ett ypperligt tillfälle att befästa detta om det inte sitter riktigt än! Arbetet med hundrarullen kan pågå under en längre tid.

Utmaning Gör en tusenrulle. Man gör som ovan, men målet är att nå till 1000.

Skriv färdigt hundrarutan

Var uppmärksam på att siffrorna skrivs rätt och att eleven ser mönstret i hundrarutan. Vilket tal finns bakom bilden?

Med kunskap om talraden ska eleven avgöra vilket nummer respektive bild har. Skriv färdigt talraden

Vilka tal kommer före, mellan och efter?

120

Repetition Gör en hundrarulle. Klipp remsor av cm-rutat papper, varje remsa bör vara 5 cm bred. Börja uppifrån och längst till höger med att skriva talen 1 till 9 under varandra. Var noga med att entalen hamnar under varandra. Vartefter remsan tar slut tejpar man på en ny under. Rulla ihop remsan efterhand och sätt ihop rullen med ett gem. Hundrarullen brukar vara en mycket uppskattad övning, se dock till att eleverna skriver siffrorna på rätt sätt, här är nämligen ett ypperligt tillfälle att befästa detta om det inte sitter riktigt än! Arbetet med hundrarullen kan pågå under en längre tid.

Utmaning Gör en tusenrulle. Man gör som ovan, men målet är att nå till 1000.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 10

Skriv talet.

MÅL

Prima matematik 1B • Kap 10

Skriv talet.

Addition och subtraktion med hela tiotal.

MÅL

+ 2 + 3 =5

24

53

81

+ 5 - 2 =3

2 + 3 =5

24

+ 20+30=50

53

81

50-20=30

49

74

50-20=30

Skriv färdigt.

7 5+2=;

6 5+1=;

2 =9 7+;

5 0 + 2 0 = 70 ;

5 0 + 1 0 = 60 ;

20= 9 0 70+;

31

Skriv summan.

32 30+2=;

5 - 2 =3

+ 20+30=50

Skriv färdigt.

31

Addition och subtraktion med hela tiotal.

49

74

7 5+2=;

6 5+1=;

2 =9 7+;

5 0 + 2 0 = 70 ;

5 0 + 1 0 = 60 ;

20= 9 0 70+;

Skriv summan.

25 20+5=;

41 40+1=;

58 50+8=;

46 40+6=;

72 70+2=;

67 60+7=;

22 20+2=;

84 80+4=;

Skriv färdigt additionen.

5 7-2=;

4 6-2=;

1 =3 4-;

50 70-20=;

40 60-20=;

10= 3 0 40-;

8 5+3=;

9 5+4=;

3 =7 4+;

5 0 + 3 0 = 80 ;

5 0 + 4 0 = 90 ;

4 0 + 30 ;=70

32 30+2=;

25 20+5=;

41 40+1=;

58 50+8=;

46 40+6=;

72 70+2=;

67 60+7=;

22 20+2=;

84 80+4=;

Skriv färdigt additionen.

5 7-2=;

4 6-2=;

1 =3 4-;

50 70-20=;

40 60-20=;

10= 3 0 40-;

8 5+3=;

9 5+4=;

3 =7 4+;

5 0 + 3 0 = 80 ;

5 0 + 4 0 = 90 ;

4 0 + 30 ;=70

80+ 2 82=;

60+ 3 63=;

9 59=50+;

6 9-3=;

5 8-3=;

3 =4 1+;

80+ 2 82=;

60+ 3 63=;

9 59=50+;

6 9-3=;

5 8-3=;

3 =4 1+;

30+ 7 37=;

9 4 = 90 ;+ 4

6 76=70+;

9 0 - 3 0 = 60 ;

8 0 - 3 0 = 50 ;

1 0 + 30 ;=40

30+ 7 37=;

9 4 = 90 ;+ 4

6 76=70+;

9 0 - 3 0 = 60 ;

8 0 - 3 0 = 50 ;

1 0 + 30 ;=40

107

106

107

106

Arbetsgång

Mål

Arbetsgång

Mål

Skriv talet

Addition och subtraktion med hela tiotal.

Skriv talet

Addition och subtraktion med hela tiotal.

Arbetsgång

Eleverna ska lägga samman tiotal och ental till ett tal.

Arbetsgång

Eleverna ska lägga samman tiotal och ental till ett tal.

Faktaruta Skriv summan

Faktaruta

Visa på tavlan likheterna mellan addition med ental och addition med tiotal. Gör likadant med subtraktion. Använd begreppen hur många ental blir 3 ental plus 2 ental (5 ental), hur många tiotal blir 3 tiotal plus 2 tiotal (5 tiotal, 50).

Skriv summan

Vad saknas för att bygga talet?

Skriv färdigt

Vad saknas för att bygga talet?

Skriv färdigt

Repetition

Eleverna arbetar med sambandet mellan addition och subtraktion med ental och addition och subtraktion med tiotal.

Repetition

Eleverna arbetar med sambandet mellan addition och subtraktion med ental och addition och subtraktion med tiotal.

Här arbetar eleverna med vad vi brukar kalla utvecklad form. Genom att lägga talkort över nollan på tiotalskorten kan vi visa hur tal byggs upp. Skriv färdigt additionen

Öva med positionskorten (kopieringsunderlag 7 och 33). Lägg korten först på varandra och dela sedan på dem. Komplettera med tiokronor och enkronor så att eleverna ser både t.ex. talet 31 och 30+1.

Här arbetar eleverna med vad vi brukar kalla utvecklad form. Genom att lägga talkort över nollan på tiotalskorten kan vi visa hur tal byggs upp. Skriv färdigt additionen

Visa på tavlan likheterna mellan addition med ental och addition med tiotal. Gör likadant med subtraktion. Använd begreppen hur många ental blir 3 ental plus 2 ental (5 ental), hur många tiotal blir 3 tiotal plus 2 tiotal (5 tiotal, 50).

Öva addition och subtraktion med hela tiotal med hjälp av tiokronor eller tiostaplar.

Öva med positionskorten (kopieringsunderlag 7 och 33). Lägg korten först på varandra och dela sedan på dem. Komplettera med tiokronor och enkronor så att eleverna ser både t.ex. talet 31 och 30+1.

Utmaning

Utmaning

Utmaning

Utmaning

Gör ännu större tal. Vad händer om man delar upp 231 i sina beståndsdelar?

Arbeta med motsvarande tal fast hundratal och tusental. Låt eleverna som behärskar talområdet skriva uppgifter till varandra där de adderar och subtraherar hela hundratal eller tusental.

Gör ännu större tal. Vad händer om man delar upp 231 i sina beståndsdelar?

Arbeta med motsvarande tal fast hundratal och tusental. Låt eleverna som behärskar talområdet skriva uppgifter till varandra där de adderar och subtraherar hela hundratal eller tusental.

Repetition

121

Repetition Öva addition och subtraktion med hela tiotal med hjälp av tiokronor eller tiostaplar.

121


A9R75E0.tmp

Kap 10 • Prima matematik 1B

Kap 10 • Prima matematik 1B

Skriv tal så det är lika mycket på båda sidorna.

20

= 1 0 + 10

70

= 30 + 40

50 60-10=;

i

30-10=20 ;

b

65 60+5=;

s

40+40=80 ;

a

80 90-10=;

a

50+20=70 ;

n

56 k 50+6=; 30 + 20 =

40

30

50

= 2 0 + 20

= 1 0 + 20

20 + 20 =

40

Skriv tal så det är lika mycket på båda sidorna.

Vad vann Isak?

70

= 10 + 60

4 0 + 10 =

3 0 + 30 =

+

=

50

60

d 40+1=41 ; 20+3=23 ;

y

95 90+5=;

v

50+6=56 ;

k

80 60+20=;

a

30+30=60 ;

l

70 n 90-20=; 70 n 40+30=; 30 e 20+10=; 70 n 80-10=;

u 70+3=73 ; 10+10=20 ;

b

40-20=20 ;

b

50+30=80 ;

20 ➔ B 23 ➔ Y 30 ➔ E 41 ➔ D 50 ➔ I 56 ➔ K 60 ➔ L 65 ➔ S 70 ➔ N 73 ➔ U 80 ➔ A 95 ➔ V

20

= 1 0 + 10

70

= 30 + 40

50 60-10=;

i

30-10=20 ;

b

65 60+5=;

s

40+40=80 ;

a

80 90-10=;

a

50+20=70 ;

n

56 k 50+6=; 30 + 20 =

40

a

30

50

= 2 0 + 20

= 1 0 + 20

70

= 10 + 60

4 0 + 10 =

30 + 30 =

50

60

Rita Isaks vinst.

20 + 20 =

50

109

108

Vad vann Isak?

40

+

=

d 40+1=41 ; 20+3=23 ;

y

95 90+5=;

v

50+6=56 ;

k

80 60+20=;

a

30+30=60 ;

l

70 n 90-20=; 70 n 40+30=; 30 e 20+10=; 70 n 80-10=;

u 70+3=73 ; 10+10=20 ;

b

40-20=20 ;

b

50+30=80 ;

a

20 ➔ B 23 ➔ Y 30 ➔ E 41 ➔ D 50 ➔ I 56 ➔ K 60 ➔ L 65 ➔ S 70 ➔ N 73 ➔ U 80 ➔ A 95 ➔ V

Rita Isaks vinst.

50

109

108

Arbetsgång

Repetition

Arbetsgång

Repetition

Repetera likhetstecknets betydelse. Låt eleverna i par förklara betydelsen för varandra. Här kommer bilden av likhetstecknet som en våg tillbaka. Om ni har tillgång till en balansvåg är det bra att ta fram den och visa.

Spela bingo med tiotal, använd kopieringsunderlag 13. Eleverna skriver tiotalen från 10 till 90 i oordning på en bingobricka. Läraren läser upp tal: 20+40, 30-20 o.s.v. Eleverna kryssar för talen på sin bingobricka. När någon får tre i rad ropar hon/han bingo.

Repetera likhetstecknets betydelse. Låt eleverna i par förklara betydelsen för varandra. Här kommer bilden av likhetstecknet som en våg tillbaka. Om ni har tillgång till en balansvåg är det bra att ta fram den och visa.

Spela bingo med tiotal, använd kopieringsunderlag 13. Eleverna skriver tiotalen från 10 till 90 i oordning på en bingobricka. Läraren läser upp tal: 20+40, 30-20 o.s.v. Eleverna kryssar för talen på sin bingobricka. När någon får tre i rad ropar hon/han bingo.

Skriv tal så att det blir lika mycket på båda sidorna

Eleven skriver tal på vågarna så att det blir lika mycket på båda sidor. Vad vann Isak?

På denna meddelande-sida blandas subtraktion och addition. Om någon elev behöver stöd av konkret materiel för att lösa uppgifterna är mynt ett lämpligt hjälpmedel.

122

Utmaning Gör ert eget bingospel, använd kopieringsunderlag 13. Bestäm ett talområde, t.ex. 40 till 60. Skriv räkneuppgifter som har denna summa eller differens: 30+10, 42-1, 40+2 o.s.v. på olika lappar som ni lägger i en burk. Alla spelare väljer 9 tal mellan 40 och 60 och skriver dessa på sin bingobricka. Turas om att dra ett tal ur burken och läsa det. Varje elev funderar ut svaret och kryssar för det på sin bricka, om det finns med. Lägg de redan använda lapparna för sig om ni vill kontrollera i efterhand.

Skriv tal så att det blir lika mycket på båda sidorna

Eleven skriver tal på vågarna så att det blir lika mycket på båda sidor. Vad vann Isak?

På denna meddelande-sida blandas subtraktion och addition. Om någon elev behöver stöd av konkret materiel för att lösa uppgifterna är mynt ett lämpligt hjälpmedel.

122

Utmaning Gör ert eget bingospel, använd kopieringsunderlag 13. Bestäm ett talområde, t.ex. 40 till 60. Skriv räkneuppgifter som har denna summa eller differens: 30+10, 42-1, 40+2 o.s.v. på olika lappar som ni lägger i en burk. Alla spelare väljer 9 tal mellan 40 och 60 och skriver dessa på sin bingobricka. Turas om att dra ett tal ur burken och läsa det. Varje elev funderar ut svaret och kryssar för det på sin bricka, om det finns med. Lägg de redan använda lapparna för sig om ni vill kontrollera i efterhand.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 10

MÅL

Rita klockans visare.

Klockans halva timmar.

Här visar klockan hel timme.

MÅL

Här visar klockan halv timme.

minutvisare

minutvisare

Rita klockans visare.

Klockans halva timmar.

Här visar klockan hel timme.

Här visar klockan halv timme.

minutvisare

timvisare

timvisare Klockan är tre.

Prima matematik 1B • Kap 10

Klockan är halv 3.

Klockan är halv 11.

Klockan är halv 5.

timvisare

timvisare

Klockan är halv fyra.

minutvisare

Klockan är tre.

Hur mycket är klockan?

Klockan är halv 11.

Klockan är halv 5.

Klockan är halv 7.

Klockan är halv 12.

Klockan är halv 8.

Klockan är halv fyra.

Hur mycket är klockan? Klockan är halv 7.

Klockan är halv 12.

Klockan är halv 8.

Skriv klockslagen.

Skriv klockslagen.

Klockan är

Klockan är

Klockan är

Klockan är

Klockan är

Klockan är

;_halv ;_2 ::

;_;_::

halv 4

;_;_::

halv 9

;_halv ;_2 ::

;_;_::

halv 4

;_;_::

Klockan är

Klockan är

Klockan är

halv 10

;_;_::

halv 1

;_;_::

;_;_::

Klockan är halv 3.

halv 6

halv 9

Maja vaknar kl.

Arvid vaknar kl.

Linn vaknar kl.

Maja vaknar kl.

Arvid vaknar kl.

Linn vaknar kl.

;_;_::

halv 8

;_;_::

7

;_;_::

halv 7

;_;_::

halv 8

;_;_::

7

;_;_::

Vem vaknar först?

_________________________

Vem vaknar först?

_________________________

Vem vaknar sist?

_________________________

Vem vaknar sist?

Linn

Maja

Klockan är

Klockan är

Klockan är

halv 10

;_;_::

halv 1

;_;_::

;_;_::

_________________________

111

110

halv 6

halv 7

Linn

Maja

111

110

Mål

Rita klockans visare

Mål

Rita klockans visare

Klockans halva timmar.

Eleven ritar in visarna. Tänk på att skilja på längden på visarna.

Klockans halva timmar.

Eleven ritar in visarna. Tänk på att skilja på längden på visarna.

TÄNK PÅ

Att en del elever har svårt att avgöra vilken visare som är vilken. Arbeta eventuellt med en visare i taget.

TÄNK PÅ

Skriv klockslagen

Eleven ska avläsa klockan och skriva in klockslaget i meningen. Därefter följer ett antal frågor som knyter an till texten.

Att en del elever har svårt att avgöra vilken visare som är vilken. Arbeta eventuellt med en visare i taget.

Skriv klockslagen

Eleven ska avläsa klockan och skriva in klockslaget i meningen. Därefter följer ett antal frågor som knyter an till texten.

Arbetsgång

Repetition

Arbetsgång

Repetition

Repetera kunskaperna om hela timmar. Visa hur klockan ser ut när den är halv. Om ni har gjort egna klockor kan ni använda dessa (använd kopieringsunderlag 26). Uppmana alla elever att ställa klockan på halv 5 och låt dem sedan visa. Fortsätt tills eleverna känner sig säkra. Mer träning på klockans halva timmar finns i kopieringsunderlag 43. Tomma klockor att fylla med egna klockslag i finns i kopieringsunderlag 28.

Använd en ställbar klocka. Säg ett klockslag (eller använd korten i kopieringsunderlag 29) och låt eleven ställa klockan så att den visar detta klockslag. Variera med att låta eleven läsa av klockan och säga klockslaget.

Repetera kunskaperna om hela timmar. Visa hur klockan ser ut när den är halv. Om ni har gjort egna klockor kan ni använda dessa (använd kopieringsunderlag 26). Uppmana alla elever att ställa klockan på halv 5 och låt dem sedan visa. Fortsätt tills eleverna känner sig säkra. Mer träning på klockans halva timmar finns i kopieringsunderlag 43. Tomma klockor att fylla med egna klockslag i finns i kopieringsunderlag 28.

Använd en ställbar klocka. Säg ett klockslag (eller använd korten i kopieringsunderlag 29) och låt eleven ställa klockan så att den visar detta klockslag. Variera med att låta eleven läsa av klockan och säga klockslaget.

Utmaning Visa två olika klockslag och be eleven räkna ut hur lång tid det är mellan dessa. Fortsätt med frågor som: Nu är klockan 10, hur mycket är klockan om en och en halv timme?

Hur mycket är klockan?

Hur mycket är klockan?

Eleverna läser av klockan i boken.

Eleverna läser av klockan i boken.

123

Utmaning Visa två olika klockslag och be eleven räkna ut hur lång tid det är mellan dessa. Fortsätt med frågor som: Nu är klockan 10, hur mycket är klockan om en och en halv timme?

123


A9R75E0.tmp

Kap 10 • Prima matematik 1B

Kap 10 • Prima matematik 1B

Diagnos 10

Diagnos 10 4

1

Fyll i diagrammet. 5 4 3 2

92 90+2=;

71 70+1=;

20 + 5 25=;

9 59=50+;

4 74=70+;

60 + 3 63=;

2 32=30+;

1 81=80+;

4 3 2 1 0

Skriv talet.

45

Skriv färdigt.

60 40+20=;

80 40+40=;

20 = 7 0 50+;

30 40-10=;

30 50-20=;

10 = 6 0 70-;

3

Rita klockans visare.

52 2

Använda stapeldiagram och tabeller. 2

3

89 9 0 91

Talen 0 till 100.

Uppgift 1 Mål: använda stapeldiagram och tabeller.

I uppgiften visar eleven att hon/han kan läsa av en tabell och utifrån denna fylla i ett diagram. Repetition och utmaning finns på s. 114. Uppgift 2, 3 och 4 Mål: räkna med talen 0 till 100.

I uppgifterna visar eleven att hon/han kan avläsa talbilder och skriva talet som hör samman med dessa. Eleven visar dessutom att hon/han behärskar talraden samt kan arbeta med talen i utvecklad form. Repetition och utmaning finns på s. 115 och 116.

Klockan är halv 3.

4

97 90+7=;

92 90+2=;

71 70+1=;

20 + 5 25=;

9 59=50+;

4 74=70+;

60 + 3 63=;

2 32=30+;

1 81=80+;

60 40+20=;

80 40+40=;

20 = 7 0 50+;

30 40-10=;

30 50-20=;

10 = 6 0 70-;

6

Skriv talraden.

47 4 8 49

Skriv talet.

Klockan är halv 2.

Talen 0 till 100. 5 Addition och subtraktion med hela tiotal. 6 Klockans halva timmar.

113

Uppgift 5 Mål: addition och subtraktion med hela tiotal.

Såväl addition som subtraktion med hela tiotal testas i uppgiften. Repetition och utmaning finns på s. 117 och 118. Uppgift 6 Mål: klockans halva timmar.

Eleven ritar in timvisare och minutvisare till givna klockslag. Repetition och utmaning finns på s. 119.

112

1

Rita klockans visare.

28

47 4 8 49

Använda stapeldiagram och tabeller. 2

3

89 9 0 91

Talen 0 till 100.

Diagnos kapitel 10 Uppgift 1 Mål: använda stapeldiagram och tabeller.

I uppgiften visar eleven att hon/han kan läsa av en tabell och utifrån denna fylla i ett diagram. Repetition och utmaning finns på s. 114. Uppgift 2, 3 och 4 Mål: räkna med talen 0 till 100.

I uppgifterna visar eleven att hon/han kan avläsa talbilder och skriva talet som hör samman med dessa. Eleven visar dessutom att hon/han behärskar talraden samt kan arbeta med talen i utvecklad form. Repetition och utmaning finns på s. 115 och 116.

124

Skriv färdigt.

Skriv talraden.

25 2 6 27 28

Klockan är halv 9.

45

Skriv färdigt additionen.

48 40+8=;

5

28

Diagnos kapitel 10

124

5

1

25 2 6 27 28 1

Fyll i diagrammet.

0

52

112

1

97 90+7=;

6

2

4

48 40+8=;

5

3

Skriv färdigt additionen.

Klockan är halv 3.

4

Klockan är halv 2.

Klockan är halv 9.

Talen 0 till 100. 5 Addition och subtraktion med hela tiotal. 6 Klockans halva timmar.

113

Uppgift 5 Mål: addition och subtraktion med hela tiotal.

Såväl addition som subtraktion med hela tiotal testas i uppgiften. Repetition och utmaning finns på s. 117 och 118. Uppgift 6 Mål: klockans halva timmar.

Eleven ritar in timvisare och minutvisare till givna klockslag. Repetition och utmaning finns på s. 119.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 10

REPETITIoN

Fyll i diagrammet.

Prima matematik 1B • Kap 10

REPETITIoN

Ringa in den dyraste i varje par. Måla om du vill.

REPETITIoN

Fyll i diagrammet.

42 kr

4

32 kr

23 kr

3

24 kr

2

24 kr

2

1

63 kr

36 kr

0

uTMANINg

Läs diagrammet och svara på frågorna.

1

15 kr 51 kr

Skriv tal med siffrorna.

uTMANINg

63 kr

36 kr

0

uTMANINg

Läs diagrammet och svara på frågorna.

3

15 kr 51 kr

Skriv tal med siffrorna.

uTMANINg

3

5

2

3

6

5

2

1

3

6

1 jan

feb

mars april

maj

juni

juli

aug

sept

okt

nov

0

dec

65 35 _________

jan

feb

mars april

maj

juni

juli

aug

sept

okt

nov

dec

Skriv det största talet du kan bygga med två av siffrorna. _________

1_____________________ barn och juli I vilka månader har ingen födelsedag? mars _____________________ januari I vilken månad fyller flest barn år? _____________________ 3 barn Hur många fyller år i april och maj? _____________________ Hur många fyller år i december?

114

42 kr

4

32 kr

23 kr

3

0

REPETITIoN

Ringa in den dyraste i varje par. Måla om du vill.

Skriv det minsta talet du kan bygga med två av siffrorna.

653 356

Skriv det största talet du kan bygga med de tre siffrorna. _________ Skriv det minsta talet du kan bygga med de tre siffrorna. _________

Använda stapeldiagram och tabeller.

Talen 0 till 100.

65 35

Skriv det största talet du kan bygga med två av siffrorna. _________

1_____________________ barn och juli I vilka månader har ingen födelsedag? mars _____________________ januari I vilken månad fyller flest barn år? _____________________ 3 barn Hur många fyller år i april och maj? _____________________ Hur många fyller år i december?

115

114

Skriv det minsta talet du kan bygga med två av siffrorna. _________

653 356

Skriv det största talet du kan bygga med de tre siffrorna. _________ Skriv det minsta talet du kan bygga med de tre siffrorna. _________

Använda stapeldiagram och tabeller.

Talen 0 till 100.

115

Repetition och utmaning

Repetition och utmaning

Repetition och utmaning

Repetition och utmaning

Mål s. 114: använda stapeldiagram och tabeller.

Mål s. 115: räkna med talen 0 till 100.

Mål s. 114: använda stapeldiagram och tabeller.

Mål s. 115: räkna med talen 0 till 100.

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

Ta en näve knappar i olika färger. Låt eleverna sortera knapparna efter färg. Rita ett stapel­ diagram, eller använd kopieringsunderlag 41. Markera vilken stapel som hör till respektive färg. Fyll i hur många knappar det finns av varje färg.

Visa talen 28 och 82. Be eleven lägga talen med enkronor och tiokronor. Vilket av talen är störst? Upprepa med flera olika tal tills du känner att eleven är säker på vilket tal som är störst.

Ta en näve knappar i olika färger. Låt eleverna sortera knapparna efter färg. Rita ett stapel­ diagram, eller använd kopieringsunderlag 41. Markera vilken stapel som hör till respektive färg. Fyll i hur många knappar det finns av varje färg.

Visa talen 28 och 82. Be eleven lägga talen med enkronor och tiokronor. Vilket av talen är störst? Upprepa med flera olika tal tills du känner att eleven är säker på vilket tal som är störst.

Repetition

Repetition

Utifrån bilden ska eleverna fylla i ett eget diagram. Fortsätt genom att göra en egen undersökning.

Eleven ska avgöra vilket av föremålen i varje par som är dyrast, d.v.s. vilket av de två talen som är störst.

Utifrån bilden ska eleverna fylla i ett eget diagram. Fortsätt genom att göra en egen undersökning.

Eleven ska avgöra vilket av föremålen i varje par som är dyrast, d.v.s. vilket av de två talen som är störst.

Utmaning

Utmaning

Utmaning

Utmaning

Här gäller det att kunna avläsa ett diagram korrekt och svara på frågor utifrån detta. Avslutningsvis ska eleverna hitta på en egen fråga till diagrammet. Låt dem byta frågor med varandra och svara på varandras frågor.

Eleven ska utifrån tre siffror bygga olika tal. Uppgiften kan lätt vidareutvecklas genom att ge tre nya siffror eller att använda fyra siffror istället och därmed jobba även med tusental.

Här gäller det att kunna avläsa ett diagram korrekt och svara på frågor utifrån detta. Avslutningsvis ska eleverna hitta på en egen fråga till diagrammet. Låt dem byta frågor med varandra och svara på varandras frågor.

Eleven ska utifrån tre siffror bygga olika tal. Uppgiften kan lätt vidareutvecklas genom att ge tre nya siffror eller att använda fyra siffror istället och därmed jobba även med tusental.

Repetition

125

Repetition

125


A9R75E0.tmp

Kap 10 • Prima matematik 1B

Kap 10 • Prima matematik 1B

REPETITIoN

Skriv termer och summa.

+

20

+

7

27

;+:=;

50

3

8

53

40

;+:=;

+

50

+

3

+

58

;+:=;

60

7

+

67

70

;+:=;

43

3

73

;+:=;

uTMANINg

Förr skrev man tal så här i Egypten: Skriv talet på vårt sätt.

43

;+:=;

10

1

34

26

Skriv talet med egyptiska tecken.

37

116

24

52

Repetition

Skriv färdigt additionen.

3 2 + 1 = ;

4 2 + 2 = ;

6 4 + 2 = ;

30 2 0 +10= ;

40 2 0 +20= ;

60 4 0 +20= ;

2 1 + 1 = ;

6 3 + 3 = ;

8 4 + 4 = ;

20 1 0 +10= ;

60 3 0 +30= ;

80 4 0 +40= ;

4 + ; 1 = 5

6 + ; 2 = 8

10 = 5 0 4 0 +;

20= 8 0 6 0 +;

20

+

7

27

;+:=;

50

3

50

8

20+X=30

10 X=;

20+20=50-X

60+10=X-10

10 X=;

80 X=;

30=X+X+X

50-20=X+10

10 X=;

20 X=; Addition och subtraktion med hela tiotal.

53

40

3

58

60

7

+

67

70

;+:=;

43

3

73

;+:=;

uTMANINg

Förr skrev man tal så här i Egypten: Skriv talet på vårt sätt.

43

;+:=;

+

;+:=;

40 X=;

+

;+:=;

+

10+30=X

Talen 0 till 100.

+

utmaning

Lös ekvationen.

REPETITIoN

Skriv termer och summa.

10

1

34

26

Skriv talet med egyptiska tecken.

37

117

116

24

52

Repetition

Skriv färdigt additionen.

3 2 + 1 = ;

4 2 + 2 = ;

6 4 + 2 = ;

30 2 0 +10= ;

40 2 0 +20= ;

60 4 0 +20= ;

2 1 + 1 = ;

6 3 + 3 = ;

8 4 + 4 = ;

20 1 0 +10= ;

60 3 0 +30= ;

80 4 0 +40= ;

4 + ; 1 = 5

6 + ; 2 = 8

10 = 5 0 4 0 +;

20= 8 0 6 0 +; utmaning

Lös ekvationen.

10+30=X

20+X=30

40 X=;

10 X=;

20+20=50-X

60+10=X-10

10 X=;

80 X=;

30=X+X+X

50-20=X+10

10 X=;

20 X=;

Talen 0 till 100.

Addition och subtraktion med hela tiotal.

117

Repetition och utmaning

Mål s. 117: addition och subtraktion med hela

Repetition och utmaning

Mål s. 117: addition och subtraktion med hela

Mål s. 116: räkna med talen 0 till 100.

tiotal.

Mål s. 116: räkna med talen 0 till 100.

tiotal.

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

Arbeta med positionskorten, talkort 1 till 9 (kopieringsunderlag 7 och 33) och mynt. Bygg talen med korten och lägg talen med mynt ovanför.

Arbeta med klossar och tiostaplar. Öva framför allt på de öppna utsagorna. Lägg två pennor som ett likhetstecken i mitten. Lägg sex tiotal på den ena sidan och åtta på den andra. Be eleven lägga till tiostaplar så att det blir lika. Teckna talet. Upprepa övningen flera gånger.

Arbeta med positionskorten, talkort 1 till 9 (kopieringsunderlag 7 och 33) och mynt. Bygg talen med korten och lägg talen med mynt ovanför.

Arbeta med klossar och tiostaplar. Öva framför allt på de öppna utsagorna. Lägg två pennor som ett likhetstecken i mitten. Lägg sex tiotal på den ena sidan och åtta på den andra. Be eleven lägga till tiostaplar så att det blir lika. Teckna talet. Upprepa övningen flera gånger.

Repetition Här gäller det att skriva talen först med tiotal för sig och ental för sig och att sedan sätta samman detta till ett tvåsiffrigt tal.

Utmaning Här presenteras ett sätt att skriva tal. Visa gärna andra sätt, t.ex. med romerska siffror. Låt eleverna hitta på sitt eget sätt att visa ental respektive tiotal och skriva tal åt varandra.

126

Repetition Nu bör eleven direkt se mönstret mellan addition med ental och tiotal. Uppmärksamma särskilt de öppna utsagorna.

Utmaning Eleverna har tidigare arbetat med ekvationer i utmaningen. Uppmana dem att skriva vilket tal som ska stå istället för X. Var särskilt uppmärksam på ekvationen 30 = x + x + x, förstår eleven att x här har samma värde.

Repetition Här gäller det att skriva talen först med tiotal för sig och ental för sig och att sedan sätta samman detta till ett tvåsiffrigt tal.

Utmaning Här presenteras ett sätt att skriva tal. Visa gärna andra sätt, t.ex. med romerska siffror. Låt eleverna hitta på sitt eget sätt att visa ental respektive tiotal och skriva tal åt varandra.

126

Repetition Nu bör eleven direkt se mönstret mellan addition med ental och tiotal. Uppmärksamma särskilt de öppna utsagorna.

Utmaning Eleverna har tidigare arbetat med ekvationer i utmaningen. Uppmana dem att skriva vilket tal som ska stå istället för X. Var särskilt uppmärksam på ekvationen 30 = x + x + x, förstår eleven att x här har samma värde.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1B • Kap 10

REPETITIoN

Stryk över tior så att det stämmer. Skriv subtraktionen.

20 =60 80-;

20 =40 60-;

40-;=;

70-;=;

30-;=;

Rita tiokronor. Det får bara vara en tiokrona i varje ruta. I slutet av varje rad står det hur många kronor det ska vara.

uTMANINg

20

30

20

20

40

30

20

10

20

30

118

30

10

20 30

30

20

20

30 30

30

Klockan är halv 8.

Klockan är halv 5.

Klockan är halv 7.

Klockan är halv 2.

Klockan är halv 10. uTMANINg

10

Mellan kl.

och kl.

är det

4 timmar

Mellan kl.

och kl.

är det

3 timmar

Mellan kl.

30

Addition och subtraktion med hela tiotal.

Repetition och utmaning Mål s. 118: addition och subtraktion med hela

tiotal.

Extra träning inför repetition Material: tiokronor, positionskort tiotal.

Använd dig av positionskort, kopieringsunderlag 33. Lägg fram positionskortet där det står 30. Lägg fram 4 tiokronor. Be eleven ta bort så att det stämmer med kortet. Teckna talet 40-10=30. Upprepa med fler tal.

Repetition Eleven ska kryssa över tiokronor så att det stämmer överens med det angivna talet. Hon ska även kunna teckna talet och skriva termer och differenser där det saknas.

och kl.

är det

1 och

1 2

Klockans halva timmar.

20 =60 80-;

20 =40 60-;

40-;=;

70-;=;

30-;=; uTMANINg

20

30

20

20

40

30

20

10

20

30

119

118

20

30

10

20 30

30

20

20

30 30

30

10

tiotal.

Öva på att ställa klockan på olika klockslag. Använd en ställbar klocka. Koncentrera er på en visare i taget: Var ska den långa minutvisaren stå när klockan är halv? Nu är klockan halv, vilken timme är den korta timvisaren på väg till?

Repetition Eleverna ska först rita in minutvisaren och sedan timvisaren. Observera särskilt om timvisaren placeras rätt.

Utmaning Här gäller det för eleverna att läsa av klockan och räkna ut tidsdifferensen.

Extra träning inför repetition Material: tiokronor, positionskort tiotal.

Använd dig av positionskort, kopieringsunderlag 33. Lägg fram positionskortet där det står 30. Lägg fram 4 tiokronor. Be eleven ta bort så att det stämmer med kortet. Teckna talet 40-10=30. Upprepa med fler tal.

Repetition Eleven ska kryssa över tiokronor så att det stämmer överens med det angivna talet. Hon ska även kunna teckna talet och skriva termer och differenser där det saknas.

Utmaning

Utmaning

Tipsa eleverna om att först prova sig fram med knappar eller liknande. Ett annat tips är att börja med de rader som ska vara fulla och utgå från dessa.

Tipsa eleverna om att först prova sig fram med knappar eller liknande. Ett annat tips är att börja med de rader som ska vara fulla och utgå från dessa.

127

Klockan är halv 5.

Klockan är halv 2.

Klockan är halv 10. uTMANINg

Mellan kl.

och kl.

är det

4 timmar

Mellan kl.

och kl.

är det

3 timmar

Mellan kl.

och kl.

är det

1 och

Addition och subtraktion med hela tiotal.

Mål s. 118: addition och subtraktion med hela

Extra träning inför repetition

Klockan är halv 7.

30

Repetition och utmaning

Mål s. 119: klockans halva timmar.

Klockan är halv 8.

kl. = klockan

Exempel

30

Klockan är halv 4.

Rita timvisaren.

Hur många timmar är det?

Det finns flera olika lösningar.

timme

REPETITIoN

Rita minutvisaren.

30 =30 60-;

Rita tiokronor. Det får bara vara en tiokrona i varje ruta. I slutet av varje rad står det hur många kronor det ska vara.

kl. = klockan

Exempel

20

Klockan är halv 4.

REPETITIoN

Stryk över tior så att det stämmer. Skriv subtraktionen.

Rita timvisaren.

Hur många timmar är det?

Det finns flera olika lösningar.

30

REPETITIoN

Rita minutvisaren.

30 =30 60-;

Prima matematik 1B • Kap 10

1 2

timme

Klockans halva timmar.

119

Mål s. 119: klockans halva timmar.

Extra träning inför repetition Öva på att ställa klockan på olika klockslag. Använd en ställbar klocka. Koncentrera er på en visare i taget: Var ska den långa minutvisaren stå när klockan är halv? Nu är klockan halv, vilken timme är den korta timvisaren på väg till?

Repetition Eleverna ska först rita in minutvisaren och sedan timvisaren. Observera särskilt om timvisaren placeras rätt.

Utmaning Här gäller det för eleverna att läsa av klockan och räkna ut tidsdifferensen.

127


A9R75E0.tmp

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Kopieringsunderlag till bok 1A och 1B Talbok......................................................................................... 129 Talkort 0-10................................................................................... 135 Uppmaningskort........................................................................... 136 Spelplan Hitta grannen 1–5........................................................137 Spelplan Hitta grannen 1–9....................................................... 138 5-kamrater...................................................................................... 139 Faktablad addition och subtraktion......................................... 140 Spelplan för Matto eller Bingo................................................... 141 1-kronor och 10-kronor.............................................................. 142 10-kamrater.................................................................................... 143 5-kronor.......................................................................................... 144 Lilla krokodilspelet....................................................................... 145 Stora krokodilspelet..................................................................... 146 Talblocken 1-10.............................................................................147 Räkna med tärning 1................................................................... 148 Instruktioner för Winnetkakort................................................ 149 Winnetkakort................................................................................ 150 Räkna med tärning 2.................................................................... 151 Additionstriangeln.........................................................................152 Räkna med tärning 3....................................................................153 Klocka (att tillverka).................................................................... 154 Klockans hela timmar...................................................................155 Klockor........................................................................................... 156 Klockslag..........................................................................................157 Subtraktionstriangeln.................................................................. 158 Räkna med tärning (subtraktion)............................................. 159 Laborativt arbete........................................................................... 160 Positionskort 10-100.................................................................... 161 Tvådimensionella objekt............................................................. 162 Tvådimensionella objekt............................................................. 163 Subtraktionsspelet........................................................................ 164 Talkort 11-20................................................................................. 165 Sedlar............................................................................................... 166 Regnbågsspelet...............................................................................167 Grisen.............................................................................................. 168 Underlag diagram......................................................................... 169 Hundraruta.....................................................................................170 Klockans halva timmar................................................................. 171 Matris: Centralt innehåll och kunskapskrav, del 1................172 Matris: Centralt innehåll och kunskapskrav, del 2................173 Matris: Syfte och kunskapskrav.................................................. 174 Matris: Förmågamatris.................................................................175 Pedagogisk planering....................................................................176 Pedagogisk planering (exempel).................................................177

Talbok......................................................................................... 129 Talkort 0-10................................................................................... 135 Uppmaningskort........................................................................... 136 Spelplan Hitta grannen 1–5........................................................137 Spelplan Hitta grannen 1–9....................................................... 138 5-kamrater...................................................................................... 139 Faktablad addition och subtraktion......................................... 140 Spelplan för Matto eller Bingo................................................... 141 1-kronor och 10-kronor.............................................................. 142 10-kamrater.................................................................................... 143 5-kronor.......................................................................................... 144 Lilla krokodilspelet....................................................................... 145 Stora krokodilspelet..................................................................... 146 Talblocken 1-10.............................................................................147 Räkna med tärning 1................................................................... 148 Instruktioner för Winnetkakort................................................ 149 Winnetkakort................................................................................ 150 Räkna med tärning 2.................................................................... 151 Additionstriangeln.........................................................................152 Räkna med tärning 3....................................................................153 Klocka (att tillverka).................................................................... 154 Klockans hela timmar...................................................................155 Klockor........................................................................................... 156 Klockslag..........................................................................................157 Subtraktionstriangeln.................................................................. 158 Räkna med tärning (subtraktion)............................................. 159 Laborativt arbete........................................................................... 160 Positionskort 10-100.................................................................... 161 Tvådimensionella objekt............................................................. 162 Tvådimensionella objekt............................................................. 163 Subtraktionsspelet........................................................................ 164 Talkort 11-20................................................................................. 165 Sedlar............................................................................................... 166 Regnbågsspelet...............................................................................167 Grisen.............................................................................................. 168 Underlag diagram......................................................................... 169 Hundraruta.....................................................................................170 Klockans halva timmar................................................................. 171 Matris: Centralt innehåll och kunskapskrav, del 1................172 Matris: Centralt innehåll och kunskapskrav, del 2................173 Matris: Syfte och kunskapskrav.................................................. 174 Matris: Förmågamatris.................................................................175 Pedagogisk planering....................................................................176 Pedagogisk planering (exempel).................................................177

1–6

1–6

7

7

8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49

128

Kopieringsunderlag till bok 1A och 1B

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49

128

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

1

Några tal jag gillar.

Namn:

Min talbok

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Namn:

Några tal jag gillar.

Min talbok

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

129

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

129

1


A9R75E0.tmp

1 Klipp ut eller rita 1 sak.

1 Klipp ut eller rita 1 sak.

1

1

10 10

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

Dela upp talet 10. Skriv dina uppdelningar.

;+ ;

Peka på tärningen. Säg talets 10-kamrat.

10 10

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

Dela upp talet 10. Skriv dina uppdelningar.

;+ ;

Peka på tärningen. Säg talets 10-kamrat.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

130 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

130

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

2 KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

2


Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

;+ ; ;+ ; ;+ ;

;+ ; ;+ ; ;+ ;

131

;+ ; ;+ ; ;+ ;

;+ ; ;+ ; ;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

2

2

;+ ;

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

;+ ;

;+ ;

;+ ;

Dela upp talet 2. Skriv och rita dina uppdelningar.

Klipp ut eller rita 2 saker.

2

;+ ;

;+ ;

Dela upp talet 2. Skriv och rita dina uppdelningar.

Klipp ut eller rita 2 saker.

2

3

Rita nio bollar.

;+ ;

;+ ;

9

9

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Dela upp talet 9. Skriv dina uppdelningar.

9

Rita nio bollar.

;+ ;

;+ ;

Dela upp talet 9. Skriv dina uppdelningar.

9

A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

131

3


A9R75E0.tmp

Klipp ut eller rita 3 saker.

;+ ;

;+ ;

;+ ;

Dela upp talet 3. Skriv och rita dina uppdelningar.

;+ ;

Klipp ut eller rita 3 saker.

;+ ;

;+ ;

;+ ;

Dela upp talet 3. Skriv och rita dina uppdelningar.

;+ ;

8

;+ ; ;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

8

;+ ; ;+ ;

Dela upp talet 8. Skriv dina uppdelningar.

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

8

Barnen har 8 frukter. Det är äpplen, bananer och apelsiner. Rita frukterna.

8

;+ ;

;+ ;

Dela upp talet 8. Skriv dina uppdelningar.

;+ ;

Barnen har 8 frukter. Det är äpplen, bananer och apelsiner. Rita frukterna.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

132 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

132

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

4 KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

4


Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

;+ ; ;+ ;

;+ ; ;+ ;

133

;+ ; ;+ ;

;+ ; ;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

4

4

;+ ;

;+ ;

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

Dela upp talet 4. Skriv och rita dina uppdelningar.

4

;+ ;

;+ ;

;+ ;

Dela upp talet 4. Skriv och rita dina uppdelningar.

4

5

Rita sju bollar.

;+ ;

;+ ;

7

7

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Dela upp talet 7. Skriv dina uppdelningar.

7

Rita sju bollar.

;+ ;

;+ ;

Dela upp talet 7. Skriv dina uppdelningar.

7

A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

133

5


A9R75E0.tmp

5 5

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

5

;+ ;

;+ ;

Dela upp talet 5. Skriv och rita dina uppdelningar.

5 Dela upp talet 5. Skriv och rita dina uppdelningar.

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

6

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

Dela upp talet 6. Skriv dina uppdelningar.

;+ ;

;+ ;

;+ ;

;+ ;

6

6

;+ ;

;+ ;

Rita en tärning som visar talet 6.

6

;+ ;

;+ ;

Dela upp talet 6. Skriv dina uppdelningar.

;+ ;

Rita en tärning som visar talet 6.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

134 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

134

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

6 KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

6


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Talkort 0-10

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Talkort 0-10

01234 56789 10

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

7

135

01234 56789 10

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

135

7


A9R75E0.tmp

8

8

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Uppmaningskort

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Uppmaningskort

Hämta 3 pinnar.

Hämta 4 stenar.

Hämta 5 kottar.

Hämta 3 pinnar.

Hämta 4 stenar.

Hämta 5 kottar.

Hämta 2 stenar.

Hämta en liten sten.

Hämta 4 kottar.

Hämta 2 stenar.

Hämta en liten sten.

Hämta 4 kottar.

Hämta 3 stenar.

Hämta 1 pinne.

Hämta en kort pinne.

Hämta 3 stenar.

Hämta 1 pinne.

Hämta en kort pinne.

Hämta en lång pinne.

Hämta 7 löv.

Hämta 8 stenar.

Hämta en lång pinne.

Hämta 7 löv.

Hämta 8 stenar.

Hämta en pinne som är lika lång som din fot.

Hämta ett löv som är lika stort som din hand.

Hämta två lika stora stenar.

Hämta en pinne som är lika lång som din fot.

Hämta ett löv som är lika stort som din hand.

Hämta två lika stora stenar.

Hämta 3 kottar.

Hämta en stor och en liten sten.

Hämta 1 pinne och dubbelt så många stenar.

Hämta 3 kottar.

Hämta en stor och en liten sten.

Hämta 1 pinne och dubbelt så många stenar.

Hämta 2 kottar och dubbelt så många pinnar.

Hämta en pinne som är lika lång som din arm.

Hämta 3 olika långa pinnar.

Hämta 2 kottar och dubbelt så många pinnar.

Hämta en pinne som är lika lång som din arm.

Hämta 3 olika långa pinnar.

Hämta 2 lika långa pinnar.

Hämta en sten som är mindre än din hand.

Hämta 1 sten och dubbelt så många pinnar.

Hämta 2 lika långa pinnar.

Hämta en sten som är mindre än din hand.

Hämta 1 sten och dubbelt så många pinnar.

136

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

136

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Spelplan Hitta grannen 1–5

0

1

9

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Spelplan Hitta grannen 1–5

0

1

0

1

0

1

2

2

2

2

3

3

3

3

4

4

4

4

5

5

5

5

Material: en sexsidig tärning, penna, en spelplan/elev.

Material: en sexsidig tärning, penna, en spelplan/elev.

Regler: Första spelaren slår tärningen. Skriv talet före eller efter något av talen på din spelplan. Om tärningen visar fyra kan detta skrivas in efter 3 eller före 5 på spelplanen. Turen går sedan vidare till nästa spelare. Om man inte kan placera ut talet man slår eftersom den platsen redan är fylld går turen vidare till nästa spelare. Den som först har fyllt i talens alla grannar och alltså

Regler: Första spelaren slår tärningen. Skriv talet före eller efter något av talen på din spelplan. Om tärningen visar fyra kan detta skrivas in efter 3 eller före 5 på spelplanen. Turen går sedan vidare till nästa spelare. Om man inte kan placera ut talet man slår eftersom den platsen redan är fylld går turen vidare till nästa spelare. Den som först har fyllt i talens alla grannar och alltså

har tre siffror på varje rad vinner.

har tre siffror på varje rad vinner.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

137

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

137

9


A9R75E0.tmp

10

10

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Spelplan Hitta grannen 1–9

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Spelplan Hitta grannen 1–9

1

1

1

1

2

2

2

2

3

3

3

3

4

4

4

4

5

5

5

5

6

6

6

6

7

7

7

7

8

8

8

8

9

10

9

10

9

10

9

Material: en tiosidig tärning, penna, en spelplan/elev.

Material: en tiosidig tärning, penna, en spelplan/elev.

Regler: Första spelaren slår tärningen. Skriv talet före eller efter något av talen på din spelplan. Om tärningen visar fem kan detta skrivas in efter 4 eller före 6 på spelplanen. Turen går sedan vidare till nästa spelare. Om man inte kan placera ut talet man slår eftersom den platsen redan är fylld går turen vidare till nästa spelare. Den som först har fyllt i talens alla grannar och alltså

Regler: Första spelaren slår tärningen. Skriv talet före eller efter något av talen på din spelplan. Om tärningen visar fem kan detta skrivas in efter 4 eller före 6 på spelplanen. Turen går sedan vidare till nästa spelare. Om man inte kan placera ut talet man slår eftersom den platsen redan är fylld går turen vidare till nästa spelare. Den som först har fyllt i talens alla grannar och alltså

har tre siffror på varje rad vinner.

har tre siffror på varje rad vinner.

138

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

138

10

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

5-kamrater

11

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

5-kamrater

vik

vik

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

0

5

0

5

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

1

4

1

4

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

2

3

2

3

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

3

2

3

2

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

4

1

4

1

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

5

0

5

0

Vik korten på mitten (se pilen) och limma ihop pappret så att korten blir dubbelsidiga. Klipp sedan isär korten och klipp av det markerade hörnet. Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Vik korten på mitten (se pilen) och limma ihop pappret så att korten blir dubbelsidiga. Klipp sedan isär korten och klipp av det markerade hörnet. 139

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

139

11


A9R75E0.tmp

12

12

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Faktablad addition och subtraktion

140

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Faktablad addition och subtraktion

Addition

Addition

3+4=7

3+4=7

term + term = summa

term + term = summa

I addition adderar vi.

I addition adderar vi.

SUBTRAKTION

SUBTRAKTION

7-4=3

7-4=3

term - term = differens

term - term = differens

I subtraktion subtraherar vi.

I subtraktion subtraherar vi.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

140

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Spelplan för Matto eller Bingo

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

13

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Spelplan för Matto eller Bingo

141

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

141

13


A9R75E0.tmp

14

14

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

1-kronor och 10-kronor

142

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

1-kronor och 10-kronor

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

142

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

10-kamrater

15

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

10-kamrater

vik

vik

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

0

10

0

10

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

1

9

1

9

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

2

8

2

8

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

3

7

3

7

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

4

6

4

6

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

5

5

5

5

Vik korten på mitten (se pilen) och limma ihop pappret så att korten blir dubbelsidiga. Klipp sedan isär korten och klipp av det markerade hörnet. Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Vik korten på mitten (se pilen) och limma ihop pappret så att korten blir dubbelsidiga. Klipp sedan isär korten och klipp av det markerade hörnet. 143

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

143

15


A9R75E0.tmp

16

16

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

5-kronor

144

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

5-kronor

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

144

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

17

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Lilla krokodilspelet

Lilla krokodilspelet

Regler: Ni behöver varsin spelplan, en tärning och en penna. Den första spelaren slår tärningen och skriver talet som visas i valfri ruta på sin egen spelplan. Turen går vidare till nästa spelare som slår tärningen och placerar ut sitt tal. Om man inte kan placera ut sitt tal så att det stämmer med tecknen (>, < eller =) så går turen vidare till nästa spelare. Den som först har fyllt sin spelplan är vinnaren.

Regler: Ni behöver varsin spelplan, en tärning och en penna. Den första spelaren slår tärningen och skriver talet som visas i valfri ruta på sin egen spelplan. Turen går vidare till nästa spelare som slår tärningen och placerar ut sitt tal. Om man inte kan placera ut sitt tal så att det stämmer med tecknen (>, < eller =) så går turen vidare till nästa spelare. Den som först har fyllt sin spelplan är vinnaren.

Ni kan också använda plockisar (t.ex. knappar eller platta glaspärlor) och lägga ut talen istället för att skriva dem.

Ni kan också använda plockisar (t.ex. knappar eller platta glaspärlor) och lägga ut talen istället för att skriva dem.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

145

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

145

17


A9R75E0.tmp

18

18

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Stora krokodilspelet

Stora krokodilspelet

Regler: Samma regler som till Lilla krokodilspelet (kopieringsunderlag 17).

Regler: Samma regler som till Lilla krokodilspelet (kopieringsunderlag 17).

146

146

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Talblocken 1-10

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

19

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Talblocken 1-10

147

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

147

19


A9R75E0.tmp

20

20

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Räkna med tärning 1

Räkna med tärning 1

Addition +1, +2 Slå din tärning. Skriv talet i den tomma rutan. Räkna ut summan.

Addition +1, +2 Slå din tärning. Skriv talet i den tomma rutan. Räkna ut summan.

148

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

148

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Instruktioner för Winnetkakort Winnetkakort är ett enkelt sätt att öva tabeller för eleverna. På kortets ena sida fyller du i uppgiften, på den andra skriver du samma uppgift med svaret utsatt. Limma därefter hela baksidan och vik pappret längs mittlinjen. Klipp sedan isär korten. Avsluta med att klippa av ett hörn, detta för att underlätta för barnen att sortera korten.

7-1=

7-1=6

21

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Instruktioner för Winnetkakort Låt eleverna öva på ett område i taget. Eleverna övar enskilt eller i par, hemma eller i skolan. Eleven läser uppgiften, säger svaret och kontrollerar sedan svaret på baksidan. De uppgifter eleven är säker på läggs i en hög, de uppgifter som eleven behöver öva vidare läggs i en särskild hög som repeteras tills eleven är säker. Öva gärna med dessa kort ett par minuter varje dag. I kopieringsunderlag 22 finns underlag för winnetkakort.

Winnetkakort är ett enkelt sätt att öva tabeller för eleverna. På kortets ena sida fyller du i uppgiften, på den andra skriver du samma uppgift med svaret utsatt. Limma därefter hela baksidan och vik pappret längs mittlinjen. Klipp sedan isär korten. Avsluta med att klippa av ett hörn, detta för att underlätta för barnen att sortera korten.

7-1=

7-1=6

Förslag på tal att använda till winnetkakorten

Förslag på tal att använda till winnetkakorten

Sortera gärna korten så att eleverna övar den aktuella tankeformen, lägg sedan till fler och fler kort.

Sortera gärna korten så att eleverna övar den aktuella tankeformen, lägg sedan till fler och fler kort.

Addition + 1, + 2, + 0 (med kommutativa lagen) 0 + 0 0 + 1 0 + 2 0 + 3 1 + 3 2 + 3 1 + 0 1 + 1 1 + 2 0 + 4 1 + 4 2 + 4 2 + 0 2 + 1 2 + 2 0 + 5 1 + 5 2 + 5 3 + 0 3 + 1 3 + 2 0 + 6 1 + 6 2 + 6 4 + 0 4 + 1 4 + 2 0 + 7 1 + 7 2 + 7 5 + 0 5 + 1 5 + 2 0 + 8 1 + 8 2 + 8 6 + 0 6 + 1 6 + 2 0 + 9 1 + 9 7 + 0 7 + 1 7 + 2 0 + 10 8 + 0 8 + 1 8 + 2 9 + 0 9 + 1 10 + 0 Addition med dubbelt 1+1 2+2 3+3 4+4 5+5 Addition, övriga 4 + 3 3 + 4 5 + 3 3 + 5 6 + 3 3 + 6 5 + 4 4 + 5

Addition med 10-kamrater 0 + 10 1+9 2+8 3+7 4+6 5+5 6+4 7+3 8+2 9+1 10 + 0

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Subtraktion, - 1, - 2, - 0 10 – 0 10 – 1 10 – 2 9 – 0 9 – 1 9 – 2 8 – 0 8 – 1 8 - 2 7 – 0 7 – 1 7 - 2 6 – 0 6 – 1 6 - 2 5 – 0 5 – 1 5 - 2 4 – 0 4 – 1 4 - 2 3 – 0 3 – 1 3 - 2 2 – 0 2 – 1 2 - 2 1 – 0 1 – 1 0–0

Subtraktion, - allt 1 – 1 2 – 2 3 – 3 4 – 4 5 – 5 6 – 6 7 – 7 8 – 8 9 – 9 10 – 10

Subtraktion, -tiokamrater 10 – 0 10 – 1 10 – 2 10 – 3 10 – 4 10 – 5 10 – 6 10 – 7 10 – 8 10 – 9

Subtraktion, övriga 9–3 9–6 8–3 8–5 7–3 7–4 9–4 9–5

Subtraktion, - nästan allt (differens 1 eller 2) 4 – 3 5 – 3 5 – 4 6 – 4 6 – 5 7 – 5 7 – 6 8 – 6 8 – 7 9 – 7 9–8

Subtraktion, - hälften 10 – 5 8 – 4 6 – 3 4 – 2 2–1

149

Addition + 1, + 2, + 0 (med kommutativa lagen) 0 + 0 0 + 1 0 + 2 0 + 3 1 + 3 2 + 3 1 + 0 1 + 1 1 + 2 0 + 4 1 + 4 2 + 4 2 + 0 2 + 1 2 + 2 0 + 5 1 + 5 2 + 5 3 + 0 3 + 1 3 + 2 0 + 6 1 + 6 2 + 6 4 + 0 4 + 1 4 + 2 0 + 7 1 + 7 2 + 7 5 + 0 5 + 1 5 + 2 0 + 8 1 + 8 2 + 8 6 + 0 6 + 1 6 + 2 0 + 9 1 + 9 7 + 0 7 + 1 7 + 2 0 + 10 8 + 0 8 + 1 8 + 2 9 + 0 9 + 1 10 + 0 Addition med dubbelt 1+1 2+2 3+3 4+4 5+5 Addition, övriga 4 + 3 3 + 4 5 + 3 3 + 5 6 + 3 3 + 6 5 + 4 4 + 5

Addition med 10-kamrater 0 + 10 1+9 2+8 3+7 4+6 5+5 6+4 7+3 8+2 9+1 10 + 0

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Låt eleverna öva på ett område i taget. Eleverna övar enskilt eller i par, hemma eller i skolan. Eleven läser uppgiften, säger svaret och kontrollerar sedan svaret på baksidan. De uppgifter eleven är säker på läggs i en hög, de uppgifter som eleven behöver öva vidare läggs i en särskild hög som repeteras tills eleven är säker. Öva gärna med dessa kort ett par minuter varje dag. I kopieringsunderlag 22 finns underlag för winnetkakort.

Subtraktion, - 1, - 2, - 0 10 – 0 10 – 1 10 – 2 9 – 0 9 – 1 9 – 2 8 – 0 8 – 1 8 - 2 7 – 0 7 – 1 7 - 2 6 – 0 6 – 1 6 - 2 5 – 0 5 – 1 5 - 2 4 – 0 4 – 1 4 - 2 3 – 0 3 – 1 3 - 2 2 – 0 2 – 1 2 - 2 1 – 0 1 – 1 0–0

Subtraktion, - allt 1 – 1 2 – 2 3 – 3 4 – 4 5 – 5 6 – 6 7 – 7 8 – 8 9 – 9 10 – 10

Subtraktion, -tiokamrater 10 – 0 10 – 1 10 – 2 10 – 3 10 – 4 10 – 5 10 – 6 10 – 7 10 – 8 10 – 9

Subtraktion, övriga 9–3 9–6 8–3 8–5 7–3 7–4 9–4 9–5

Subtraktion, - nästan allt (differens 1 eller 2) 4 – 3 5 – 3 5 – 4 6 – 4 6 – 5 7 – 5 7 – 6 8 – 6 8 – 7 9 – 7 9–8

Subtraktion, - hälften 10 – 5 8 – 4 6 – 3 4 – 2 2–1

149

21


A9R75E0.tmp

22

22

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Winnetkakort Läs mer på sidan 149, kopieringsunderlag 21.

150

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Winnetkakort Läs mer på sidan 149, kopieringsunderlag 21.

vik

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

150

vik

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

23

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Räkna med tärning 2

Räkna med tärning 2

Dubbelt Slå en tärning. Skriv talet två gånger. Räkna ut summan.

Dubbelt Slå en tärning. Skriv talet två gånger. Räkna ut summan.

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

151

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

151

23


152

1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

152

1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0 10+0

0+1

8+2

7+2

6+2

5+2

4+2

3+2

2+2

1+2

0+2

7+3

6+3

5+3

4+3

3+3

2+3

1+3

0+3

7+3

6+3

5+3

4+3

3+3

2+3

1+3

0+3

6+4

5+4

4+4

3+4

2+4

1+4

0+4

6+4

5+4

4+4

3+4

2+4

1+4

0+4

5+5

4+5

3+5

2+5

1+5

0+5

5+5

4+5

3+5

2+5

1+5

0+5

4+6

3+6

2+6

1+6

0+6

4+6

3+6

2+6

1+6

0+6

3+7

2+7

1+7

0+7

3+7

2+7

1+7

0+7

2+8

1+8

0+8

2+8

1+8

0+8

1+9

0+9

1+9

0+9

0+10

0+10

24

 0+0

8+2

7+2

6+2

5+2

4+2

3+2

2+2

1+2

0+2

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Additionstriangeln

10+0

0+1

 0+0

24

Additionstriangeln

A9R75E0.tmp

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

25

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Räkna med tärning 3

Räkna med tärning 3

Störst först Slå två tärningar. Skriv det största talet först. Räkna ut summan.

Störst först Slå två tärningar. Skriv det största talet först. Räkna ut summan.

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

+

=;

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

153

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

153

25


A9R75E0.tmp

26

26

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Klocka (att tillverka)

154

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Klocka (att tillverka)

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

154

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Klockans hela timmar

27

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Klockans hela timmar

Klockan är

;

Klockan är

;

Klockan är

;

Klockan är

;

Klockan är

;

Klockan är

;

Klockan är

;

Klockan är

;

Klockan är

;

Klockan är

;

Klockan är

;

Klockan är

;

Rita klockans visare.

Rita klockans visare.

Klockan är 9.

Klockan är 1.

Klockan är 10.

Klockan är 9.

Klockan är 1.

Klockan är 10.

Klockan är 7.

Klockan är 12.

Klockan är 3.

Klockan är 7.

Klockan är 12.

Klockan är 3.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

155

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

155

27


A9R75E0.tmp

28

28

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Klockor

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Klockor

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

156

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

156

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Klockslag

29

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Klockslag

Klockan är 1

Klockan är 2

Klockan är 3

Klockan är 1

Klockan är 2

Klockan är 3

Klockan är 4

Klockan är 5

Klockan är 6

Klockan är 4

Klockan är 5

Klockan är 6

Klockan är 7

Klockan är 8

Klockan är 9

Klockan är 7

Klockan är 8

Klockan är 9

Klockan är 10

Klockan är 11

Klockan är 12

Klockan är 10

Klockan är 11

Klockan är 12

Klockan är halv 1

Klockan är halv 2

Klockan är halv 3

Klockan är halv 1

Klockan är halv 2

Klockan är halv 3

Klockan är halv 4

Klockan är halv 5

Klockan är halv 6

Klockan är halv 4

Klockan är halv 5

Klockan är halv 6

Klockan är halv 7

Klockan är halv 8

Klockan är halv 9

Klockan är halv 7

Klockan är halv 8

Klockan är halv 9

Klockan är halv 10

Klockan är halv 11

Klockan är halv 12

Klockan är halv 10

Klockan är halv 11

Klockan är halv 12

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

157

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

157

29


158

 8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

 8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0

 2-2

 3-2

 4-2

 5-2

 6-2

 7-2

 8-2

 9-2

 4-4

 5-4

 6-4

 7-4

 8-4

 9-4

 5-5

 6-5

 7-5

 8-5

 9-5

 6-6

 7-6

 8-6

 9-6

 7-7

 8-7

 9-7  8-8

 9-8

 9-9

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

158

 8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

 8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0  0-0

 9-1

 9-0

 2-2

 3-2

 4-2

 5-2

 6-2

 7-2

 8-2

 9-2

 3-3

 4-3

 5-3

 6-3

 7-3

 8-3

 9-3

 4-4

 5-4

 6-4

 7-4

 8-4

 9-4

 5-5

 6-5

 7-5

 8-5

 9-5

 6-6

 7-6

 8-6

 9-6

 7-7

 8-7

 9-7

 8-8

 9-8

 9-9

30

10-0 10-1 10-2 10-3 10-4 10-5 10-6 10-7 10-8 10-9 10-10

 3-3

 4-3

 5-3

 6-3

 7-3

 8-3

 9-3

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Subtraktionstriangeln

 0-0

 9-1

 9-0

10-0 10-1 10-2 10-3 10-4 10-5 10-6 10-7 10-8 10-9 10-10

30

Subtraktionstriangeln

A9R75E0.tmp

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

31

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Räkna med tärning (subtraktion)

Räkna med tärning (subtraktion)

Subtraktion Slå två tärningar. Skriv det största talet först. Räkna ut differensen.

Subtraktion Slå två tärningar. Skriv det största talet först. Räkna ut differensen.

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

-

=;

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

159

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

159

31


A9R75E0.tmp

32

32

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Laborativt arbete

Laborativt arbete

Jag ska arbeta med

Jag ska arbeta med

Jag tror

160

Jag provar

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Jag tror

160

Jag provar

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Positionskort 10-100

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Positionskort 10-100

1020 3040 5060 7080 90100 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

33

161

1020 3040 5060 7080 90100 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

161

33


A9R75E0.tmp

34

34

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Tvådimensionella objekt

Tvådimensionella objekt

cirkel

oval

kvadrat

cirkel

oval

kvadrat

rektangel

romb

liksidig triangel

rektangel

romb

liksidig triangel

spetsig triangel

likbent triangel

rätvinklig triangel

spetsig triangel

likbent triangel

rätvinklig triangel

trubbig triangel

parallelltrapets

parallellogram

trubbig triangel

parallelltrapets

parallellogram

Oregelbundna objekt namnges efter antal hörn

femhörning 162

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

sexhörning

Oregelbundna objekt namnges efter antal hörn

femhörning

tiohörning

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

162

sexhörning

tiohörning

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

35

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Tvådimensionella objekt

Tvådimensionella objekt

Sortera geometriska begrepp efter deras egenskaper. Förklara hur du sorterat.

Sortera geometriska begrepp efter deras egenskaper. Förklara hur du sorterat.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

163

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

163

35


A9R75E0.tmp

36

36

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Subtraktionsspelet

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Subtraktionsspelet

;- ;= 0

;- ;= 0

;- ;= 0

;- ;= 0

;- ;= 1

;- ;= 1

;- ;= 1

;- ;= 1

;- ;= 2

;- ;= 2

;- ;= 2

;- ;= 2

;- ;= 3

;- ;= 3

;- ;= 3

;- ;= 3

;- ;= 4

;- ;= 4

;- ;= 4

;- ;= 4

;- ;= 5

;- ;= 5

;- ;= 5

;- ;= 5

;- ;= 6

;- ;= 6

;- ;= 6

;- ;= 6

;- ;= 7

;- ;= 7

;- ;= 7

;- ;= 7

;- ;= 8

;- ;= 8

;- ;= 8

;- ;= 8

;- ;= 9

;- ;= 9

;- ;= 9

;- ;= 9

Material: två tiosidiga tärningar, penna och en spelplan/elev.

Material: två tiosidiga tärningar, penna och en spelplan/elev.

Regler: Den första spelaren slår tärningarna och räknar ut differensen (skillnaden) mellan talen och skriver talen framför rätt differens. Turen går sedan vidare till nästa spelare. Om differensen redan är upptagen går turen direkt vidare till nästa person. Den som först har fyllt sin spelplan vinner.

Regler: Den första spelaren slår tärningarna och räknar ut differensen (skillnaden) mellan talen och skriver talen framför rätt differens. Turen går sedan vidare till nästa spelare. Om differensen redan är upptagen går turen direkt vidare till nästa person. Den som först har fyllt sin spelplan vinner.

164

164

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Talkort 11-20

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Talkort 11-20

1112 1314 1516 1718 1920 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

37

1112 1314 1516 1718 1920 165

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

165

37


A9R75E0.tmp

38

38

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Sedlar

166

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Sedlar

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

166

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Regnbågsspelet

39

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Regnbågsspelet

12

2

11

12 3

10

11 4

9 7

3

10

5 8

2

4

9

6

5 8

7

6

Material: två sexsidiga tärningar, kritor eller färgpennor, en spelplan/elev

Material: två sexsidiga tärningar, kritor eller färgpennor, en spelplan/elev

Regler: Spelet passar för 2 – 3 spelare. Den första spelaren slår tärningarna och räknar ut summan. Fältet på spelplanen som visar denna summa målas i valfri färg, därefter går turen vidare till nästa spelare.

Regler: Spelet passar för 2 – 3 spelare. Den första spelaren slår tärningarna och räknar ut summan. Fältet på spelplanen som visar denna summa målas i valfri färg, därefter går turen vidare till nästa spelare.

Om man får en summa som redan är målad går turen direkt vidare till nästa spelare. Den som först har färglagt hela sin spelplan har vunnit omgången.

Om man får en summa som redan är målad går turen direkt vidare till nästa spelare. Den som först har färglagt hela sin spelplan har vunnit omgången.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

167

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

167

39


A9R75E0.tmp

40

40

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Grisen

Grisen

Regler: Regler finns på sidan 114 i Prima Lärarhandledning 1.

Regler: Regler finns på sidan 114 i Prima Lärarhandledning 1.

168

168

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Underlag diagram

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

41

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Underlag diagram

169

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

169

41


A9R75E0.tmp

42

42

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Hundraruta

1

2

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Hundraruta

3

4

5

6

7

8

9

10

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

31 32 33 34 35 36 37 38 39 40

31 32 33 34 35 36 37 38 39 40

41 42 43 44 45 46 47 48 49 50

41 42 43 44 45 46 47 48 49 50

51 52 53 54 55 56 57 58 59 60

51 52 53 54 55 56 57 58 59 60

61 62 63 64 65 66 67 68 69 70

61 62 63 64 65 66 67 68 69 70

71 72 73 74 75 76 77 78 79 80

71 72 73 74 75 76 77 78 79 80

81 82 83 84 85 86 87 88 89 90

81 82 83 84 85 86 87 88 89 90

9 1 9 2 9 3 9 4 9 5 9 6 9 7 9 8 9 9 100

9 1 9 2 9 3 9 4 9 5 9 6 9 7 9 8 9 9 100

170

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

170

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Klockans halva timmar

43

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Klockans halva timmar

Klockan är

Klockan är

Klockan är

Klockan är

Klockan är

Klockan är

; : : : : : :

; : : : : : :

; : : : : : :

; : : : : : :

; : : : : : :

; : : : : : :

Klockan är

Klockan är

Klockan är

Klockan är

Klockan är

Klockan är

; : : : : : :

; : : : : : :

; : : : : : :

; : : : : : :

; : : : : : :

; : : : : : :

Rita klockans visare.

Rita klockans visare.

Klockan är halv 3.

Klockan är halv 7.

Klockan är halv 10.

Klockan är halv 3.

Klockan är halv 7.

Klockan är halv 10.

Klockan är halv 12

Klockan är halv 4.

Klockan är halv 1.

Klockan är halv 12

Klockan är halv 4.

Klockan är halv 1.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

171

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

171

43


Talen 0-10, skriva siffror

1A, kap 1-3

1B, kap 8

Begreppet halva (1/2)

1B, kap 8

Addition 0-10, tankemodellerna +1, +2,+0, dubbelt och störst först

1A, kap 5

Subtraktion 0-10, tankemodellerna -1, -2, -0, -allt

1A, kap 2

Additionsbegreppet

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB. Uppskatta längder

1B, kap 6

1A, kap 1

Använda likhetstecknet

Algebra

1A, kap 4

1B, kap 9

Jämföra, uppskatta och mäta volymer i enheterna dl och liter

1A, kap 3

Öppna utsagor i subtraktion 0-5

1B, kap 7

1A, kap 5 1B, kap 10

1B, kap 10

Klockans halva timmar

1B, kap 7

Räkna tidsdifferenser i hela och halva timmar

1B, kap 10

1B, kap 10

Addition och subtraktion med hela tiotal

Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.

Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.

Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.

1B, kap 10

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. 2-hopp, 5-hopp

1B, kap 10

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om geometriska mönster och mönster i talföljder.

Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

172

1A, kap 5

med enheterna cm och m

Centralt innehåll

Taluppfattning och tals användning

Sannolikhet och statistik

1A, kap 5

1B, 1B, kap kap 8 10

Additionsbegreppet

Addition 0-10, alla förändring kombinationer

1B, kap 6

1A, kap 3 och 5

1B kap 6

Addition med hela tiotal, 10 -100

Subtraktion 0-20, utan tiotalsövergång

Subtraktionsbegreppet, Tankemodellerna ta bort och jämföra

Subtraktion 1A, kap 3 0-10, alla kombinationer

1B, akp 7

1B, kap 6

Begreppen ental och tiotal

1B, kap 10

Sambandet mellan addition och subtraktion

Addition 0-20, utan tiotalsövergång

Rita en räknehändelse, subtraktion

Subtraktionsbegreppet, Tankemodellerna ta bort och jämföra 1A, kap 3

1B, kap 9

Läsa och lösa textuppgifter

1B, kap 6

Begreppen ental och tiotal

1B, kap 6

Hälften

1B, akp 7

Sambandet mellan addition och subtraktion

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. naturliga tal.

Centralt innehåll Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och

Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Udda och jämna Talen 11-19 Talen 21-99 Talraden 1-100 Centralt innehåll tal 1B, kap 7 1B, kap 10 1B, kap 10 Jämföra, uppskatta och Klockans halva timmar Räkna tidsdifferenser i kan delas upp 1A, 5 Talenkap 21-99 Talraden 1-100 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen och hur de kan användas för att ange timmar antal och ordning 1B, volymer kap 10 i enheterna 1B, kap 10 1B, kap 10 mäta hela och halva Centralt innehåll dl och liter 1B, kap 10

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

1A, kap 2

Uppskatta längder

Bok 1A och 1B

1A, kap 2 och 4

1A, kap 4

1B, kap 6

10-hopp

cirkel, kvadrat, rektangel triangel och mäta längd Jämföra, uppskatta och mäta ochUppskatta

1B, kap 7

Namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

Geometri

Rita Klockans hela timmar

1B, kap 8

Begreppet halva

1B, kap 7

Använda ord som beskriver läge

400472_Prima1_matriser_2013.indd 1

1B, kap 7

1A, kap 1-2

Öppna utsagor i addition 0-5

Mönster i färg, form och antal

Rita cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

1B, kap 7

Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge Kunskapskrav år 3 i rummet.

1B, kap 9

Uppskatta volymer

1B kap 6

1A, kap 3

Öppna utsagor i subtraktion 0-5

1B, kap 7

1A, kap 4

Öppna utsagor i addition 0-10

1B, kap 10

1B, kap 10

2-hopp, 5-hopp

1A, kap 3 och 5

1A, kap 5 Rita en räknehändelse,

1B, kap 8

Addition 0-20, utan tiotalsövergång

1B, kap 10

Addition och subtraktion med hela tiotal

1B, kap 10

Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

Centralt innehåll

Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

1B, kap 9

Subtraktion 0-20, utan tiotalsövergång

Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

Öppna utsagor i Öppna utsagor i addition subtraktion 0-10 och subtraktion med hela Centralt innehåll tiotal 1A, kap 5

Öppna utsagor i addition och subtraktion med hela tiotal subtraktion

Uppskatta volymer Öppna utsagor1B, i kap 9 subtraktion 0-10

1B, kap 9

1B, kap 9

Subtraktion 0-10, alla kombinationer

1B, kap 6

Hälften

Läsa och lösa textuppgifter

Fortsätta mönster och skapa egna mönster med geometriska former 1B, kap 7

Öppna utsagor i addition 0-10 1A, kap 4

1B, kap 8

Addition med hela tiotal, 10 -100

Addition och subtraktion med hela tiotal

upp tal. Eleven kan även använda och ge exempel på

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

Centralt innehåll

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om geometriska mönster och mönster i talföljder.

Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett

Jämföra, uppskatta och

Klockans halva timmar

1B, kap 7

Räkna tidsdifferenser i

Fortsätta mönster och skapa egna mönster med geometriska former

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter.

Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.

Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.

Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.

1B, kap 10

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. 2-hopp, 5-hopp

Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Dessutom kan eleven använda grundläggande

geometriska begrepp och vanliga lägesord för att Centralt innehåll

Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

Hur kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. enkla mönster i talföljder och enkla geometriska

Kunskapskrav år 3

mönster

fungerande sätt. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kunskapskrav år 3 Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om

Centralt innehåll resultats rimlighet.

huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med 2013-02-08 15:24 skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla tillfredställande De fyra rutinuppgifter räknesättensmed egenskaper ochresultat. samband samt användning Eleven kan använda huvudräkning för att i olika situationer. genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet Centralt innehåll 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när Centralatalen metoder förligger beräkningar med naturliga och svaren inom heltalsområdet 0-200. tal, vid

Naturliga tal och tal i och bråkform användning Enkla tabeller ochenkla diagram hur deoch kanderas användas för att i vardagliga sortera datasituationer. och beskriva resultat från enkla undersökningar.

strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Kunskapskrav år 3 Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och Slumpmässiga i experiment bråkformhändelser genom att dela upp helheter ioch olikaspel. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk antal delar samt jämföra och namnge delarna somförhåller sig till situationer genom att välja och använda någon enkla bråk. naturliga tal.

Centralt innehåll

enkla proportionellakan samband i elevnära Hur positionssystemet användas för att beskriva naturliga situationer. tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.

Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp Kunskapskrav år 3 och hur de kan användas för att ange antal och ordning Jämförelser och av matematiska storheter. Eleven har uppskattningar grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att Mätning av längd, massa, volym tidbeskriva med vanliga nutida Kunskapskrav 3 genomoch tals inbördes relationår samt att dela och äldre måttenheter.

och redovisa resultat.

Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri Eleven kan dessutom vid olika slag av kan konstrueras. undersökningar i välkända situationer avläsa och skapainnehåll enkla tabeller och diagram för att sortera Centralt

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om slumpmässiga händelser.

Vill du veta mer? www.gleerups.se

1A, kap 1

Använda likhetstecknet

Algebra

1B, kap 6

10-hopp

Namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

Geometri

Öppna utsagor i subtraktion 0-5 1A, kap 1-2 Rita en räknehändelse, addition 1A, kap 3

Mönster i färg, form och antal 1A, kap 4

1B, kap 6

1B, kap 7

Addition 0-10, alla kombinationer

Lösa problem med konkret material, visa och jämföra sin lösningsstrategi Mattelabb

Problemlösning

1A, kap 5

Subtraktion 0-10, tankemodellerna -1, -2, -0, -allt

Använda likhetstecknet utsagor i addition 1A, kapÖppna 5 0-5 1A, kap 1

Algebra

1A, kap 5

Uppskatta längder1A, kap 4

Addition 0-10, tankemodellerna 400472_Prima1_matriser_2013.indd 1 +1, +2,+0, dubbelt och störst först

1A, kap 4

Addition 0-10, Subtraktion tankemodellernaSamband 0-10, tanke- och +1, +2,+0, modellerna -1, dubbelt och -2, -0, -allt Dubbelt störst först 1A, kap 5

1A, kap 2

Vill du veta mer? www.gleerups.se

1A, kap 2

Additionsbegreppet

1A, kap 2 och 4

Måla halva geometriska objekt Tillverka och läsa av stapeldiagram och tabeller

Rita en räknehändelse, addition

1B, kap 8

Måla halva geometriska objekt

Bok 1A och 1B

Lösa problem med1B, konkret visa och jämföra sin lösningsstrategi kap 8 1B, kapmaterial, 10 Mattelabb

Problemlösning Begreppet halva (1/2) Begreppet halvaförsök (1/2) med tärning Slumpmässiga 1B, kap 8

1A, kap 1-3

Talen 0-10, skriva 1A, siffrorkap 1-3

1A, kap 2

Talen 0-10, skriva siffror

Talen 0-10, siffror Dela upp talen Större än >, Talraden 1-12 Taluppfattning och talsskriva användning och räkna antal 3 -10 mindre än < 1A, kap 4 Jämföra, och1-12 mäta Uppskatta Klockans hela 1-3 1A, 1-3 Talraden 1A, kap 3Udda Talen 0-10, skriva 1A, siffrorkapDela upptimmar talen Större änkap >, uppskatta och jämnaoch mäta Talen längd 11-19 och räkna antal 1A, kap3 4 -10 mindre än < med kroppsmått talmed olika mätverktyg 1A, kap 4 samt 1B, kap 7 längder Samband och förändring 1A, kap 1-3 1A, kap 1-3 1A, kap 3 1A, kap 5 med enheterna cm och m 1B, kap 8

1B, kap 10

1B, kap 9

Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.

1B, kap 8 Tillverka och läsa av stapeldiagram och tabeller

Begreppet halva

Slumpmässiga händelser i experiment och spel.

Dubbelt

Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och

Konstruktion geometriska objekt. Skala tider ochav använder vanliga måttenheter för attvid enkel förstoring och förminskning. uttrycka resultatet.

centralt innehåll och kunskapskrav

1B, kap 8

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.

Slumpmässiga försök med tärning 1B, kap 10

mönster

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Dessutom kan eleven använda grundläggande

geometriska begrepp och vanliga lägesord för att Centralt innehåll

Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

Hur kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. enkla mönster i talföljder och enkla geometriska

Kunskapskrav år 3

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

Centralt innehåll

Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.

Kunskapskrav år 3 Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet.

huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

Centralt innehåll

Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

1B, kap 9

Subtraktion 0-20, utan tiotalsövergång

Öppna utsagor i Öppna utsagor i addition subtraktion 0-10 och subtraktion med hela Centralt innehåll tiotal 1A, kap 5

Fortsätta mönster och skapa egna mönster med geometriska former

1A, kap 4

1B, kap 8

Addition 0-20, utan tiotalsövergång

Öppna utsagor i addition 0-10

2-hopp, 5-hopp 1B, kap 10

1B, kap 10

Öppna utsagor i addition och subtraktion med hela tiotal

Uppskatta volymer

1B, kap 7

1B, kap 9

Subtraktion 0-10, alla kombinationer

Öppna utsagor1B, i kap 9 subtraktion 0-10

Fortsätta mönster och skapa egna mönster med geometriska former

1A, kap 4

Öppna utsagor i addition 0-10

1B, kap 9

Uppskatta volymer

1B kap 6

1B, kap 8

Addition med hela tiotal, 10 -100

Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

Sida 1 av 2 Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Kunskapskrav år 3

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om geometriska mönster och mönster i talföljder.

Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.

Kunskapskrav år 3

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet.

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.

Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.

Sida 1 av 2

2013-02-08 15:24

Eleven kan även avbilda och, utifrån

Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Kunskapskrav år 3

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om geometriska mönster och mönster i talföljder.

Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.

Kunskapskrav år 3

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och Eleven kan föra och följa matematiska resoneger enkla omdömen om resultatens rimlighet. mang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet.

Kunskapskrav år 3

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget Kunskapskrav år 3 för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. Eleven kan även använda och ge exempel på Eleven kan använda huvudräkning för att enkla proportionella samband i elevnära genomföra beräkningar med de fyra räknesätten situationer. när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.

Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

kan föra och följa matematiska Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i resonemang om slumpmässiga händelser. bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.

Kunskapskrav år 3

Eleven har grundläggande kunskaper om Eleven kan mätningar, jämförelser och naturliga talgöra och enkla kan visa det genom att beskriva uppskattningar av längder, massor,att volymer tals inbördes relation samt genom dela och tidertal. och använder vanliga måttenheter för att upp uttrycka resultatet.

Kunskapskrav år 3

Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

Namn: ����������������������������������������������������������������������

1B, kap 7

1B, kap 7

1B, akp 7

Sambandet mellan addition och subtraktion Addition och subtraktion med hela tiotal

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla tillfredställande De fyra rutinuppgifter räknesättensmed egenskaper ochresultat. samband samt användning Eleven kan använda huvudräkning för att i olika situationer. genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när Centralatalen metoder förligger beräkningar med naturliga och svaren inom heltalsområdet 0-200. tal, vid

Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.

Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i

Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och bråkform genom att dela upp helheter i olika uttryckas som enkla hur enkla bråk antal delar samt bråk jämförasamt och namnge delarna somförhåller sig till enkla bråk. naturliga tal.

Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.

Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.

Kunskapskrav år 3

1 1 och kunskapskrav centralt innehåll

med olika mätverktyg

Subtraktion 0-20, utan tiotalsövergång

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.

Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.

Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.

Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp Kunskapskrav år 3 och hur de kan användas för att ange antal och ordning

Centralt innehåll

44

Använda ord som beskriver läge Sannolikhet och statistik

1A, kap 4

cirkel, kvadrat, rektangel triangel och mäta längd Jämföra, uppskatta och mäta ochUppskatta

längder 1B, kap 7 med kroppsmått samt

1B, kap 7

Namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

Geometri

1B, kap 6

10-hopp

Addition 0-20, utan tiotalsövergång

1B, kap 10

Talraden 1-100

Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning

1B, kap 10

Talen 21-99 Centralt innehåll

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Rita Klockans hela timmar

1B, kap 8

Begreppet halva

1B, kap 7

Använda ord som beskriver läge

1B, kap 7

1A, kap 1-2

Mönster i färg, form och antal Rita cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

1B, kap 7

Öppna utsagor i addition 0-5

1B, kap 6

1A, kap 3

1B, kap 6

1B, kap 6

1B, kap 10

1B, kap 7

Talen 11-19 Talraden 1-100

Begreppen ental och tiotal

1B, kap 10

1A, Talenkap 21-995

Sambandet mellan addition och subtraktion 1B, akp 7

1B, kap 7

Udda och jämna tal

Subtraktionsbegreppet, Tankemodellerna ta bort och jämföra

Subtraktion 1A, kap 3 0-10, alla kombinationer

Addition 0-10, alla kombinationer

1B kap 6

Addition med hela tiotal, 10 -100

Öppna utsagor i subtraktion 0-5

1A, kap 5

Subtraktion 0-10, tankemodellerna -1, -2, -0, -allt

10-hopp

Namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

Geometri

1A, kap 4

Mönster i färg, form och antal

1A, kap 1-2

1A, kap 3

1B, kap 6

Begreppen ental och tiotal

1A, kap 5

Talen 11-19

1A, kap 4

Talraden 1-12

1A, kap 3Udda och jämna Talraden 1-12 tal 1A, kap 4

Större än >, mindre än <

Subtraktionsbegreppet, Tankemodellerna ta bort och jämföra

Addition 0-10, alla kombinationer

Använda likhetstecknet utsagor i addition 1A, kapÖppna 5 0-5 1A, kap 1

Algebra

1A, kap 5

Uppskatta längder1A, kap 4

1A, kap 4

Addition 0-10, tankemodellerna +1, +2,+0, dubbelt och störst först

1A, kap 2

1A, kap 3

1A, Större änkap >, 1-3 mindre än <

Måla halva geometriska objekt Additionsbegreppet

1B, kap 8

Måla halva geometriska objekt

1B, kap 8

Begreppet halva (1/2)

1A, kap 1-3

Talen 0-10, skriva 1A, siffrorkap 1-3

1A, kap 1-3

1-3upp talen Talen 0-10, skriva 1A, siffrorkapDela och räkna antal 3 -10

Talen 0-10, siffror Dela upp talen Taluppfattning och talsskriva användning och räkna antal 3 -10

172 Taluppfattning och tals användning

44

centralt innehåll och kunskapskrav

1 1 och kunskapskrav centralt innehåll

A9R75E0.tmp

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Namn: ����������������������������������������������������������������������


1A, kap 1-2

0-5

1A, kap 5

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

1B, kap 7

1A, kap 5

1B, kap 10

1B, kap 10

och subtraktion med hela tiotal

2-hopp, 5-hopp

subtraktion 0-10

Fortsätta mönster och skapa egna mönster med geometriska former

1A, kap 4

0-10

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

Centralt innehåll

Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

1A, kap 3

1A, kap 5

Subtraktion 0-10, tankemodellerna -1, -2, -0, -allt 1B, kap 6

Addition 0-10, alla kombinationer 1B kap 6

173 1A, kap 1-2

Öppna utsagor i addition 0-5

1A, kap 3

Öppna utsagor i subtraktion 0-5

1A, kap 4

Öppna utsagor i addition 0-10

1A, kap 3 och 5

Rita en räknehändelse, subtraktion

1B, kap 9

Uppskatta volymer

1A, kap 5

1B, kap 9

1B, kap 10

Addition och subtraktion med hela tiotal

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Centralt innehåll

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

Centralt innehåll

Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

1A, kap 5

Jämföra, uppskatta och mäta längder med kroppsmått samt med enheterna cm och m

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

1B, kap 8

1B, kap 9

1B, kap 10

Klockans halva timmar

1B, kap 10

Räkna tidsdifferenser i hela och halva timmar

1B, kap 9

1B, kap 6

Hälften

1A, kap 3 och 5

Rita en räknehändelse, subtraktion

Läsa och lösa textuppgifter

173

400472_Prima1_matriser_2013.indd 1

2013-02-08 15:24

Sida 2 av 2

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Kunskapskrav år 3

Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.

Kunskapskrav år 3

Prima matematik 1 Centralt innehåll och kunskapskrav

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

Centralt innehåll

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om slumpmässiga händelser.

Kunskapskrav år 3

Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Vill du veta mer? www.gleerups.se

1A, kap 2 och 4

Rita en räknehändelse, addition

Bok 1A och 1B

Lösa problem med konkret material, visa och jämföra sin lösningsstrategi Mattelabb

Problemlösning

1A, kap 2

Dubbelt

Samband och förändring

1B, kap 10

2013-02-08 15:24

Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Kunskapskrav år 3

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om geometriska mönster och mönster i talföljder.

45

Centralt innehåll

Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar. Tillverka och läsa av stapeldiagram och tabeller

1B, kap 10

Slumpmässiga händelser i experiment och spel.

Centralt innehåll

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.

Slumpmässiga försök med tärning

Sannolikhet och statistik

1A, kap 4

Klockans hela timmar

1B, kap 8

1B, kap 7

Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.

Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

Centralt innehåll

Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

Begreppet halva

Jämföra, uppskatta och mäta volymer i enheterna dl och liter

1B, kap 10

2-hopp, 5-hopp

Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.

Uppskatta och mäta längd med olika mätverktyg

1B, kap 7

Fortsätta mönster och skapa egna mönster med geometriska former

Använda ord som beskriver läge

1B, kap 7

Rita cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

1B, kap 7

Namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

1B, kap 6

10-hopp

Namn: ����������������������������������������������������������������������

Geometri

400472_Prima1_matriser_2013.indd 1

1A, kap 4

Mönster i färg, form och antal

Kunskapskrav år 3

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och Eleven kan föra och följa matematiska resoneger enkla omdömen om resultatens rimlighet. mang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet.

Kunskapskrav år 3

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget Kunskapskrav år 3 för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. Eleven kan även använda och ge exempel på Eleven kan använda huvudräkning för att enkla proportionella samband i elevnära genomföra beräkningar med de fyra räknesätten situationer. när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.

Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

kan föra och följa matematiska Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i resonemang om slumpmässiga händelser. bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.

Kunskapskrav år 3

Eleven har grundläggande kunskaper om Eleven kan mätningar, jämförelser och naturliga talgöra och enkla kan visa det genom att beskriva uppskattningar av längder, massor,att volymer tals inbördes relation samt genom dela och tidertal. och använder vanliga måttenheter för att upp uttrycka resultatet.

Kunskapskrav år 3

Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. Eleven kan hantera enkla matematiska likheter Prima matematik 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Sida 2 av 2 och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. Sida 1 av 2 1B, kap 10 Öppna utsagor i addition och subtraktion med hela tiotal

Subtraktion 0-20, utan tiotalsövergång

Öppna utsagor i subtraktion 0-10

1B, kap 8

Addition 0-20, utan tiotalsövergång

Vill du veta mer? www.gleerups.se

1A, kap 1

Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Kunskapskrav år 3

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om geometriska mönster och mönster i talföljder.

Sida 1 av 2

och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Använda likhetstecknet

Algebra

1A, kap 2 och 4

Rita en räknehändelse, addition

1A, kap 5

Uppskatta längder

Bok 1A och 1B

1B, kap 9

1B, kap 7

Subtraktion 0-10, alla kombinationer

1B, kap 6

Hälften

Läsa och lösa textuppgifter

Addition med hela tiotal, 10 -100

Lösa problem med konkret material, visa och jämföra sin lösningsstrategi Mattelabb

Problemlösning

1A, kap 4

Addition 0-10, tankemodellerna +1, +2,+0, dubbelt och störst först

1A, kap 2

Dubbelt

Samband och förändring

1A, kap 2

Centralt innehåll

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

1B, akp 7

Additionsbegreppet

Sambandet mellan addition och subtraktion

Naturliga tal och tal i och bråkform användning Enkla tabeller ochenkla diagram hur deoch kanderas användas för att i vardagliga sortera datasituationer. och beskriva resultat från enkla undersökningar.

1B, 1B, kap kap 8 10

1B, 1B, kap kap 8 10

Måla halva geometriska objekt Tillverka och läsa av stapeldiagram och tabeller

Centralt innehåll

Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.

Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.

Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och Slumpmässiga händelser i experiment och spel. uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

Subtraktionsbegreppet, Tankemodellerna ta bort och jämföra

1B, kap 6

1B, kap 9

Begreppen ental och tiotal

Udda och jämna Talen 11-19 Talen 21-99 Talraden 1-100 tal 1B, kap 7 1B, kap 10 1B, kap 10 Jämföra, uppskatta och Klockans halva timmar Räkna tidsdifferenser i 1A, kap 5 mäta volymer i enheterna hela och halva timmar 1B, kap 10 dl och liter 1B, kap 10

Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.

Centralt innehåll

Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.

Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.

Begreppet halvaförsök (1/2) med tärning Slumpmässiga

Sannolikhet och statistik

1A, kap 1-3

Talen 0-10, skriva siffror

Talen 0-10, skriva siffror Dela upp talen Större än >, Talraden 1-12 och räkna antal 3 -10 mindre än < 1A, kap 4 Jämföra, och 1A, mäta Klockans hela timmar 1A, kap 1-3 1A, kapuppskatta 1-3 kap 3 Uppskatta och mäta längd längder med kroppsmått samt med olika mätverktyg 1A, kap 4 med enheterna cm och m 1B, kap 8

Taluppfattning och tals användning

1B, kap 8

Begreppet halva

1B, kap 7

1A, kap 3

subtraktion 0-5

1 centralt innehåll och kunskapskrav

Använda ord som beskriver läge

1B, kap 7

Rita cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

1B, kap 7

1B, kap 6

10-hopp

Namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

Geometri

1A, kap 4

Mönster i färg, form och antal

1A, kap 1

A9R75E0.tmp

45

Namn: ����������������������������������������������������������������������


174 Syfte

3A

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

• en lärarhandledning • en lärarwebb • en elevwebb

ISBN 978-91-40-673466

Åsa Brorsson

Förskoleklass

• två grundböcker

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB. Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

40664020.1.6_oms.indd 1

Karin Danielsson

12-07-16 14.12.37

672070_oms.indd 1

Åsa Brorsson

2013-02-08 08:56

Ywon Paulsén

67370-1_oms.indd 1

2013-02-08 08:58

MATEMATIK 67711-2_oms.indd 4-1

PRIMA Matematik för skolår 1 utgår bestårfrån i sittLgr 11. baspaket av två grundböcker, en extrabok Matematiken i Prima Utmaning 2 är svårare än i och en lärarhandledning. Prima grundbok 2a och 2b och Prima extrabok 2. Med Prima Utmaning 2 kan eleverna fortsätta att utveckla sitt matematiska kunnande både när det gäller förmågor och centralt innehåll. Facit till Prima Utmaning 2 finns gratis på www.gleerups.se För att kunna tillgodogöra sig innehållet bör eleven kunna läsa instruktioner.

Målen och det matematiska innehållet i Prima

Prima Utmaning 1 är också möjlig att använda som en fristående extrabok.

fattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Utmaning 2

Åsa Brorsson

• en lärarhandledning • en lärarwebb • en elevwebb.

Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

Prima Utmaning 3 är också möjlig att använda som en fristående extrabok.

Matematiken i Prima Utmaning 3 är svårare än i Prima grundbok 3a och 3b och Prima extrabok 3. Med Prima Utmaning 3 kan eleverna fortsätta att utveckla sitt matematiska kunnande både när det gäller förmågor och centralt innehåll. Facit till Prima Utmaning 3 finns gratis på www.gleerups.se För att kunna tillgodogöra sig innehållet bör eleven kunna läsa instruktioner.

Åsa Brorsson

2011-11-11 12.11

Åsa Brorsson

• en lärarhandledning • en lärarwebb • en elevwebb.

Åsa Brorsson

Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp

Åsa Brorsson

Åsa Brorsson

MATEMATIK

2013-02-08 08:55

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ettoch i huvudsak fungerande sätt.begrepp Eleven kan beskriva begreppens begrepp samband mellan egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra

Extrabok 2

MATEMATIK

matematikutvecklare och lärare med mångårig erfarenhet av undervisning i matematik.

och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriverHuvudförfattare: tillvägagångssätt och ger enklaBrorsson, omdömen Åsa om resultatens rimlighet.

tankar, lärarhandledning, kopierings­ underlag, bedömning och matriser

övningar direkt kopplade till målen i grundböckerna Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter

Vill du veta mer? www.gleerups.se

Låta eleverna arbeta med olika tankemodeller i addition och subtraktion. Vi arbetar för att eleverna ska förstå de samband som finns mellan de bägge räknesätten. Eleverna får arbeta med grundläggande tabeller i talområdet 0 till 20 i addition och subtraktion. Eleverna tränas i att välja räknesätt och bedöma resultatets rimlighet.

Ywon Paulsén

66880-6_oms.indd 1

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.

66478-5_oms.indd 1

40664020.1.6_oms.indd 1

Karin Danielsson

12-07-16 14.12.37

2013-02-08 08:56

Åsa Brorsson

Förskoleklass

789140 664020

ISBN 978-91-40-664020

Åsa Brorsson

400472

PRIMA Matematik för skolår 1 utgår bestårfrån i sittLgr 11. baspaket av två grundböcker, en extrabok Matematiken i Prima Utmaning 2 är svårare än i och en lärarhandledning. Prima grundbok 2a och 2b och Prima extrabok 2. Med Prima Utmaning 2 kan eleverna fortsätta att utveckla sitt matematiska kunnande både när det gäller förmågor och centralt innehåll. Facit till Prima Utmaning 2 finns gratis på www.gleerups.se För att kunna tillgodogöra sig innehållet bör eleven kunna läsa instruktioner.

Målen och det matematiska innehållet i Prima

Prima Utmaning 1 är också möjlig att använda som en fristående extrabok.

Lärarhandledning

Åsa Brorsson

Utmaning 2

• två grundböcker • en extrabok • en utmaningsbok

• en lärarhandledning • en lärarwebb • en elevwebb.

Åsa Brorsson

PRIMA Matematik för skolår 3 består av:

Åsa Brorsson

2011-11-11 12.11

Ywon Paulsén

2013-02-08 08:58

med roliga och utmanande uppgifter

67370-1_oms.indd 1

3A

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

än i grundböckerna

MATEMATIK 3A

Åsa Brorsson Förskoleklass

Förskoleklass

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling.

3B

• två grundböcker • en extrabok 2A Målen och det matematiska innehållet i Prima• en utmaningsbok utgår från Lgr 11

MATEMATIK 3B

40666956.1.3_Omslag.indd 1

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling.

12-07-16 13.01.13

PRIMA Matematik för skolår 2 består av:

Förskoleklass

• en lärarhandledning • en lärarwebb • en elevwebb

PRIMA Matematik för skolår 2 består av:

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

2A

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11

MATEMATIK 2B

MATEMATIK 1A

2A Åsa Brorsson

MATEMATIK 3A

2B

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

66763-2_oms.indd 1

ISBN 978-91-40-673466

• två grundböcker

Åsa Brorsson

• en lärarhandledning

• en lärarwebb

40664020.1.6_oms.indd 1

Karin Danielsson

12-07-16 14.12.37

• en elevwebb

Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

Diagnos på barnens kunskaper är lämpligt att göra inför skolår 1. Använd diagnosmaterialet till Prima Förskoleklass som medföljer boken.

Laborativt arbete gör du utifrån bokens övningar. Till detta arbete har du förutom vardagliga föremål också nytta av bokens antals- och sifferkort.

• en extrabok Mål till varje nytt arbetsområde finns presenterat • en utmaningsbok längst ner på sidan.

Grundböcker F–3 med grundkurs, diagnos, repetition, utmaning och mattelabb

• en lärarhandledning • en lärarwebb • en elevwebb

2012-07-16 12.01

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje

PRIMA Matematik för skolår 1 består av:

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, • två grundböcker • en lärarhandledning prova och välja •lösningsmetod. De får dessutom • en extrabok en lärarwebb • en utmaningsbok förklara • en elevwebb dokumentera, och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

• två grundböcker • en lärarhandledning • en extrabok • en lärarwebb • en utmaningsbok • en elevwebb

PRIMA Matematik för skolår 1 består av:

672070_oms.indd 1

789140 664020

Åsa Brorsson

• två grundböcker • en extrabok • en utmaningsbok

• en lärarhandledning • en lärarwebb • en elevwebb

PRIMA Matematik för skolår 3 består av:

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling.

ISBN 978-91-40-673466

Åsa Brorsson

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

• en lärarhandledning • en lärarwebb 3A • en elevwebb Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

2012-10-11 10.42

Förskoleklass

Förskoleklass

3A

3B

• två grundböcker

12-07-16 13.01.13

• en elevwebb

• en lärarwebb

• en lärarhandledning

40666956.1.3_Omslag.indd 1

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling. PRIMA Matematik för skolår 2 består av:

Diagnos på barnens kunskaper är lämpligt att göra inför skolår 1. Använd diagnosmaterialet till Prima

Laborativt arbete gör du utifrån bokens övningar. Till detta arbete har du förutom vardagliga föremål också nytta av bokens antals- och sifferkort.

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling.

Förskoleklass

• en lärarhandledning • en lärarwebb • en elevwebb

PRIMA Matematik för skolår 2 består av:

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

2A

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11

• två grundböcker • en extrabok 2A Målen och det matematiska innehållet i Prima• en utmaningsbok utgår från Lgr 11

• en extrabok Mål till varje nytt arbetsområde finns presenterat • en utmaningsbok längst ner på sidan.

MATEMATIK 3B

Åsa Brorsson

• två grundböcker • en extrabok • en utmaningsbok

PRIMA Matematik för skolår 3 består av:

9

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje ISBN 978-91-40-664020 elev möjlighet till en individuell utveckling. MATEMATIK 1B

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

10:27

3A

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas. 2013-02-08

elev möjlighet en matematiska individuell utveckling. Målen och till det innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

MATEMATIK 2A

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling.

Åsa Brorsson

Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

förankring i Lgr 11 • vill låta eleverna utveckla sina matematiska förmågor • strävar efter att göra eleverna medvetna om sin egen

67346-6_oms.indd 1

• två grundböcker • en extrabok • en utmaningsbok

PRIMA Matematik för skolår 3 består av:

2A Åsa Brorsson

2B

2012-07-16 12.01

2013-02-08 15:24

400472

400472_Prima1_matriser_2013.indd 2

672070_oms.indd 1

VillPrima dumatematik veta mer? www.gleerups.se passar dig som

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling.

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

• en lärarhandledning • en lärarwebb 3A • en elevwebb Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

3A

MATEMATIK 2A

• två grundböcker • en extrabok • en utmaningsbok

PRIMA Matematik för skolår 3 består av:

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling.

• söker ett målrelaterat lärarverktyg med tydlig förankring i Lgr 11 • vill låta eleverna utveckla sina matematiska förmågor • strävar efter att göra eleverna medvetna om sin egen kunskapsutveckling • vill att eleverna ska arbeta praktiskt med matematiken i laborativa övningar • vill individanpassa undervisningen genom att ge varje elev • utmaningar söker ettoch målrelaterat lärarverktyg med tydlig exakt de den extra träning han/hon behöver

tips och målmatriserna

Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

matematikutvecklare och lärare med mångårig erfarenhet av undervisning i matematik.

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och Huvudförfattare: Åsa Brorsson, besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Mer information och smakprov på www.gleerups.se Kundservice 040-20 98 10, info@gleerups.se

Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Prima Utmaning 3 är också möjlig att använda som en fristående extrabok.

Matematiken i Prima Utmaning 3 är svårare än i Prima grundbok 3a och 3b och Prima extrabok 3. Med Prima Utmaning 3 kan eleverna fortsätta att utveckla sitt matematiska kunnande både när det gäller förmågor och centralt innehåll. Facit till Prima Utmaning 3 finns gratis på www.gleerups.se För att kunna tillgodogöra sig innehållet bör eleven kunna läsa instruktioner.

Åsa Brorsson

huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Föra och följa matematiska resonemang Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

Prima matematik passar dig som Utmaning 1–3 med svårare övningar

• en lärarhandledning • en lärarwebb • en elevwebb.

PRIMA Matematik för9 skolår 2 består av: 789140 677112

• två grundböcker • en extrabok • en utmaningsbok

I Prima arbetar vi för att eleverna ska kunna växla mellan olika representationsformer genom att variera arbete med konkret material med redovisningar genom bild och symboler samt genom skriftliga och Lärarhandledning 1–3 med metodiska muntliga förklaringar och resonemang.

67711-2_oms.indd 4-1

ISBN 978-91-40-677112

Prima Utmaning 2 är också möjlig att använda som en fristående extrabok.

1 I Prima arbetar vi för att eleverna ska kunna växla mellan olika Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och föra och följa matematiska egen för frågeställningar, beräkningar och slutsatser representationsformer genom att variera arbete medresonemang konkret materialdå de får förklara sin redogöra Utmaning 3 Lärarhandledning med redovisningar genom bild och symboler samt genom skriftliga och lösningsmetod och jämföra denna med en kompis och med gruppen. muntliga förklaringar och resonemang. Åsa Brorsson Åsa Brorsson

I diskussioner kring samtalsbilder och mattelabb får eleverna öva sig i att

MATEMATIK

Lärarhandledning

Matematiken i Prima Utmaning 1 är svårare än i Prima grundbok 1a och 1b och Prima extrabok 1. Med Prima Utmaning 1 kan eleverna fortsätta att utveckla sitt matematiska kunnande både när det gäller förmågor och centralt innehåll. Facit till Prima Utmaning 1 finns gratis på www.gleerups.se För att kunna tillgodogöra sig innehållet bör eleven kunna läsa instruktioner.

Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

2012-10-11 10.42

2012-07-16 12.01

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra

Extrabok 3

MATEMATIK

9

10:27

2A Åsa Brorsson

2B

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. Extraböcker 1–3

Åsa Brorsson

• två grundböcker • en lärarhandledning • en extrabok • en lärarwebb • en utmaningsbok • en elevwebb

PRIMA Matematik för skolår 1 består av:

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling.

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas. 2013-02-08

Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

Kunskapskrav år 3 • två grundböcker • en lärarhandledning • en extrabok • en lärarwebb • en utmaningsbok • en elevwebb

PRIMA Matematik för skolår 1 består av:

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling.

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

Grundböcker F–3 med grundkurs, diagnos, repetition, utmaning och mattelabb

kan lösa enklasamt problem i elevnära situationer genom att välja med hjälpEleven av matematik värdera valda Extrabok 1

Ywon Paulsén

40666956.1.3_Omslag.indd 1

• en elevwebb

• en lärarwebb

• en lärarhandledning

Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

Diagnos på barnens kunskaper är lämpligt att göra inför skolår 1. Använd diagnosmaterialet till Prima Förskoleklass som medföljer boken.

Mer information och smakprov på www.gleerups.se Utmaning 1–3 med svårare övningar Lärarhandledning 1–3 med metodiska Introducera och använda matematiska begrepp inom olika Använda och analysera matematiska Kundservice 040-20 98 10, info@gleerups.se än i grundböckerna tips och målmatriserna delområden. Eleverna får möta använda korrekt terminologi. I Elevwebb 1–3 finns spelliknande I Lärarwebb 1–3ochhittar duenförfattarens

• två grundböcker • en extrabok • en utmaningsbok

PRIMA Matematik för skolår 3 består av:

räknehändelser samt öva sig i att lösa olika typer av problemuppgifter.

Introducera och använda matematiska begrepp inom olika delområden. Eleverna får möta och använda en korrekt terminologi.

Åsa Brorsson

• två grundböcker • en extrabok • en utmaningsbok

PRIMA Matematik för9 skolår 2 består av: 789140 677112

ISBN 978-91-40-677112

Prima Utmaning 2 är också möjlig att använda som en fristående extrabok.

1med hjälp av konkret material lösa olika typer av ochmaterial Formulera och lösa Arbeta laborativtArbeta och medlaborativt hjälp av konkret lösa olika typer av Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda problem Utmaning 3 uppgifter. I den uppgifter. efterföljande Idiskussionen får eleverna diskussionen jämföra och strategier Lärarhandledning den efterföljande får eleverna jämföra och och metoder. strategier och metoder. värdera sin egen och andras lösningar. De får formulera egna värdera sin egen och andras lösningar. De får formulera egna räknehändelser samt öva sig i att lösa olika typer av problemuppgifter.

genom att :

Matematiken i Prima Utmaning 1 är svårare än i Prima grundbok 1a och 1b och Prima extrabok 1. Med Prima Utmaning 1 kan eleverna fortsätta att utveckla sitt matematiska kunnande både när det gäller förmågor och centralt innehåll. Facit till Prima Utmaning 1 finns gratis på www.gleerups.se För att kunna tillgodogöra sig innehållet bör eleven kunna läsa instruktioner.

Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

12-07-16 13.01.13

• två grundböcker

PRIMA Matematik för skolår 2 består av:

MATEMATIK 1B

Bedömning är en metodbok som Syfte Prima matematik 1 MATEMATIK MATEMATIK ger dig förslag på hur du gör en Utmaning 1 Syfte Kunskapskrav år 3 Prima matematik 1 2 3 I Prima arbetar vi för att eleverna ska utveckla denna förmåga Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanpedagogisk planering I Prima arbetar vi för att ska utveckla denna förmåga Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanLärarhandledning Lärarhandledning genom atteleverna : fattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

syfte och kunskapskrav

Ywon Paulsén

Förskoleklass

Laborativt arbete gör du utifrån bokens övningar. Till detta arbete har du förutom vardagliga föremål också nytta av bokens antals- och sifferkort.

• en lärarhandledning • en lärarwebb • en elevwebb

MATEMATIK 1A

Låta eleverna arbeta med olika tankemodeller i addition och subtraktion. Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska Vi arbetar för att eleverna ska förstå de samband som finns mellan de lösa rutinuppgifter metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla Bedömning är en metodbok som bägge räknesätten. Eleverna får arbeta med beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med I diskussioner kring samtalsbilder och mattelabb får eleverna öva sig i attgrundläggande tabeller Föra ochi följa matematiska resonemang Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder MATEMATIK MATEMATIK ger dig förslag på hur du gör en 400472_Prima1_matriser_2013.indd 2 Utmaning 1 föra och följa matematiska resonemang får förklaraoch sin egen och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser,2013-02-08 15:24 talområdet 0 till 20då ideaddition subtraktion. Eleverna tränas i att välja tillfredställande resultat. lösningsmetod och jämföra denna med en kompis och2med gruppen. geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och 3 pedagogisk planering räknesätt och bedöma resultatets rimlighet. besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

174

66880-6_oms.indd 1

2013-02-08 08:55

66763-2_oms.indd 1

ISBN 978-91-40-673466

Förskoleklass

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling.

• en extrabok Mål till varje nytt arbetsområde finns presenterat • en utmaningsbok längst ner på sidan.

Extraböcker 1–3 med roliga och utmanande uppgifter

• en lärarhandledning • en lärarwebb • en elevwebb

Åsa Brorsson

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

3B

• två grundböcker • en extrabok 2A Målen och det matematiska innehållet i Prima• en utmaningsbok utgår från Lgr 11

PRIMA Matematik för skolår 2 består av:

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling.

Namn: �����������������������������������������������������������

Ywon Paulsén

67346-6_oms.indd 1

• två grundböcker • en extrabok • en utmaningsbok

PRIMA Matematik för skolår 3 består av:

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling.

2012-10-11 10.42

2A

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11

46

66478-5_oms.indd 1

Extrabok 3

Åsa Brorsson

MATEMATIK 3B

Extrabok 2

789140 664020

3A

MATEMATIK 2B

Extrabok 1

9

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

• en lärarhandledning • en lärarwebb 3A • en elevwebb Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

2012-07-16 12.01

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

1 1 syfte och kunskapskrav

• två grundböcker • en lärarhandledning • en extrabok • en lärarwebb • en utmaningsbok • en elevwebb

PRIMA Matematik för skolår 1 består av:

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling.

MATEMATIK 1B

PRIMA Matematik för skolår 3 består av:

MATEMATIK 1A

• två grundböcker • en extrabok • en utmaningsbok

MATEMATIK 3A

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje ISBN 978-91-40-664020 elev möjlighet till en individuell utveckling.

2A Åsa Brorsson

Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Kunskapskrav år 3

MATEMATIK 2A

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

10:27

3A

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, • två grundböcker • en lärarhandledning prova och välja •lösningsmetod. De får dessutom • en extrabok en lärarwebb • en utmaningsbok förklara • en elevwebb dokumentera, och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

PRIMA Matematik för skolår 1 består av:

elev möjlighet en matematiska individuell utveckling. Målen och till det innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas. 2013-02-08

Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

Åsa Brorsson

Förskoleklass

• en lärarhandledning • en lärarwebb • en elevwebb

förankring i Lgr 11 • vill låta eleverna utveckla sina matematiska förmågor • strävar efter att göra eleverna medvetna om sin egen MATEMATIK kunskapsutveckling • vill att eleverna ska arbeta praktiskt med matematiken i MATEMATIK MATEMATIK laborativa övningar individanpassa undervisningen genom att ge varje elev I Elevwebb 1–3 finns spelliknande I Lärarwebb 1–3 • hittarvill du författarens övningar direkt kopplade till målen tankar, lärarhandledning, kopierings­ exakt och den extra träning han/hon behöver i grundböckerna underlag, bedömning och matriser de utmaningar

Grundböcker F–3 med grundkurs, diagnos, repetition, utmaning och mattelabb

Åsa Brorsson

• en elevwebb

• en lärarwebb

• en lärarhandledning

40666956.1.3_Omslag.indd 1

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling.

12-07-16 13.01.13

PRIMA Matematik för skolår 2 består av:

Diagnos på barnens kunskaper är lämpligt att göra inför skolår 1. Använd diagnosmaterialet till Prima Förskoleklass som medföljer boken.

Laborativt arbete gör du utifrån bokens övningar. Till detta arbete har du förutom vardagliga föremål också nytta av bokens antals- och sifferkort.

3B

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

MATEMATIK 2B

66763-2_oms.indd 1

Förskoleklass

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling. PRIMA Matematik för skolår 2 består av: • två grundböcker • en extrabok 2A Målen och det matematiska innehållet i Prima• en utmaningsbok utgår från Lgr 11

• en extrabok Mål till varje nytt arbetsområde finns presenterat • en utmaningsbok längst ner på sidan.

MATEMATIK 3B

Prima matematik passar dig som 67346-6_oms.indd 1

• två grundböcker • en extrabok • en utmaningsbok

PRIMA Matematik för skolår 3 består av:

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling.

Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

• en lärarhandledning • en lärarwebb 3A • en elevwebb Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11.

MATEMATIK 3A

• två grundböcker • en extrabok • en utmaningsbok

2A

Målen och det matematiska innehållet i Prima utgår från Lgr 11 Mattelabbet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösningsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och argumentera för sin lösning och dess rimlighet både muntligt och skriftligt. Elevernas matematiska förmågor utvecklas.

MATEMATIK 2A

672070_oms.indd 1

Diagnos, Repetition och Utmaning ger varje elev möjlighet till en individuell utveckling.

PRIMA Matematik för skolår 3 består av:

3A

2B

huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

• söker ett målrelaterat lärarverktyg med tydlig förankring i Lgr 11 • vill låta eleverna utveckla sina matematiska förmågor • strävar efter att göra eleverna medvetna om sin egen kunskapsutveckling • vill att eleverna ska arbeta praktiskt med matematiken i laborativa övningar • vill individanpassa undervisningen genom att ge varje elev • utmaningar söker ettoch målrelaterat lärarverktyg med tydlig exakt de den extra träning han/hon behöver

Prima matematik passar dig som

I Prima arbetar vi för att eleverna ska kunna växla mellan olika representationsformer genom att variera arbete med konkret material med redovisningar genom bild och symboler samt genom skriftliga och muntliga förklaringar och resonemang.

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Föra och följa matematiska resonemang Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i

I Prima arbetar vi för att eleverna ska kunna växla mellan olika Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och föra och följa matematiska egen för frågeställningar, beräkningar och slutsatser representationsformer genom att variera arbete medresonemang konkret materialdå de får förklara sin redogöra med redovisningar genom bild och symboler samt genom skriftliga lösningsmetod och jämföra denna med och en kompis och med gruppen. muntliga förklaringar och resonemang.

I diskussioner kring samtalsbilder och mattelabb får eleverna öva sig i att

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.

egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra

Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter

Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter

Låta eleverna arbeta med olika tankemodeller i addition och subtraktion. Vi arbetar för att eleverna ska förstå de samband som finns mellan de bägge räknesätten. Eleverna får arbeta med I diskussioner kring samtalsbilder och mattelabb får eleverna öva sig i attgrundläggande tabeller Föra ochi följa matematiska resonemang föra och följa matematiska resonemang får förklaraoch sin egen talområdet 0 till 20då ideaddition subtraktion. Eleverna tränas i att välja lösningsmetod och jämföra denna med en kompis och med gruppen. räknesätt och bedöma resultatets rimlighet.

Låta eleverna arbeta med olika tankemodeller i addition och subtraktion. Vi arbetar för att eleverna ska förstå de samband som finns mellan de bägge räknesätten. Eleverna får arbeta med grundläggande tabeller i talområdet 0 till 20 i addition och subtraktion. Eleverna tränas i att välja räknesätt och bedöma resultatets rimlighet.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande samman-

hang på ettoch i huvudsak fungerande sätt.begrepp Eleven kan beskriva begreppens Använda och analysera matematiska begrepp samband mellan

Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp

Introducera och använda matematiska begrepp inom olika delområden. Eleverna får möta och använda en korrekt terminologi.

Introducera och använda matematiska begrepp inom olika delområden. Eleverna får möta och använda en korrekt terminologi.

Eleven kan lösa enklasamt problem i elevnära situationer genom att välja ochmaterial med hjälp av konkret typer avoch lösa problem med hjälp av matematik Formulera och lösa av matematik värdera valda Arbeta laborativtArbeta och medlaborativt hjälp av konkret lösa olika typer av material lösa olika Formulera samt värdera valda problem med hjälp och använda någon strategi med viss anpassning till problemets uppgifter. I den uppgifter. efterföljande Idiskussionen får eleverna diskussionen jämföra och strategier den efterföljande får eleverna jämföra och och metoder. strategier och metoder. karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen värdera sin egen och andras lösningar. De får formulera egna värdera sin egen och andras lösningar. De får formulera egna om resultatens rimlighet. räknehändelser samt öva sig i att lösa olika typer av problemuppgifter. räknehändelser samt öva sig i att lösa olika typer av problemuppgifter.

genom att :

fattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte 3 I Prima arbetar vi för att eleverna ska utveckla denna förmåga Genom undervisningen i ämnetKunskapskrav matematikårska eleverna sammanI Prima arbetar vi för att ska utveckla denna förmåga Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammangenom atteleverna : fattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Prima matematik 1 Prima matematik 1

46

syfte och kunskapskrav

1 1 syfte och kunskapskrav

A9R75E0.tmp

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Namn: �����������������������������������������������������������

MATEMATIK 2B


kan själv formulera matematiska problem

kan avgöra ett svars rimlighet

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB. kan beskriva egenskaper hos matematiska begrepp och ge exempel på enkla samband mellan dem

använder sig av olika matematiska begrepp

förstår olika matematiska begrepp

FÖRMÅGAMAtRis

kan välja den mest effektiva matematiska beräkningsmetoden

kan lösa samma typ av uppgift på flera sätt

kan lösa en uppgift på ett sätt

kan avgöra vilket räknesätt som ska användas

175 kan själv formulera matematiska problem

kan avgöra ett svars rimlighet

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB. Kommentar:

Ja På gång Nej

kan välja den mest effektiva matematiska beräkningsmetoden

kan lösa samma typ av uppgift på flera sätt

kan lösa en uppgift på ett sätt

kan avgöra vilket räknesätt som ska användas

Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter

kan beskriva egenskaper hos matematiska begrepp och ge exempel på enkla samband mellan dem

använder sig av olika matematiska begrepp

förstår olika matematiska begrepp

Kommentar:

Ja På gång Nej

kan i skrift använda sig av ett matematiskt språk

kan i samtal använda sig av ett matematiskt språk

behärskar matematiska ord och använder dem i rätt sammanhang

försöker använda matematiska ord och använder dem mestadels i rätt sammanhang

förstår enkla matematiska ord

kan med matematiska symboler visa och förklara matematiska händelser

kan med bilder visa och förklara matematiska händelser

kan med konkret material visa och förklara matematiska händelser

Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Kommentar:

Kan reflektera över någon annans lösning och se styrkor och svagheter

Kan reflektera över sin egen lösning och se styrkor och svagheter

47

Kommentar:

Ja På gång Nej

Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp

Kommentar:

Kan argumentera logiskt för sin lösning Kan följa kamraternas matematiska resonemang

Kan själv föra ett matematiskt resonemang kan avgöra vilken lösningsmetod som är mest lämplig i en given vardaglig problemlösningssituation funderar över svarets rimlighet

Kan följa ett matematiskt resonemang som läraren förklarar kan välja en lösningsmetod och lösa matematiska problem

Ja På gång Nej

kan översätta konkreta händelser till matematikens symbolspråk

Namn: ������������������������������������������������������������������

Ja På gång Nej

kan i skrift använda sig av ett matematiskt språk

kan i samtal använda sig av ett matematiskt språk

behärskar matematiska ord och använder dem i rätt sammanhang

försöker använda matematiska ord och använder dem mestadels i rätt sammanhang

förstår enkla matematiska ord

kan med matematiska symboler visa och förklara matematiska händelser

kan med bilder visa och förklara matematiska händelser

kan med konkret material visa och förklara matematiska händelser

Förmåga att föra och följa matematiska resonemang

Kommentar:

Ja På gång Nej

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Förmåga att formulera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier och metoder

Kommentar:

Ja På gång Nej

Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter

Kommentar:

Ja På gång Nej

Kan reflektera över någon annans lösning och se styrkor och svagheter

Kan reflektera över sin egen lösning och se styrkor och svagheter

Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Kommentar:

Kan argumentera logiskt för sin lösning Kan följa kamraternas matematiska resonemang

Kan själv föra ett matematiskt resonemang

kan avgöra vilken lösningsmetod som är mest lämplig i en given vardaglig problemlösningssituation funderar över svarets rimlighet

Kan följa ett matematiskt resonemang som läraren förklarar

kan välja en lösningsmetod och lösa matematiska problem

Ja På gång Nej

Förmåga att föra och följa matematiska resonemang

kan översätta konkreta händelser till matematikens symbolspråk

Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp

Kommentar:

Ja På gång Nej

Förmåga att formulera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier och metoder

FÖRMÅGAMAtRis

A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Namn: ������������������������������������������������������������������

175

47


A9R75E0.tmp

48

48

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

KOPIERINGSUNDERLAG • Prima matematik 1

Pedagogisk planering för arbetsområde

Pedagogisk planering för arbetsområde

Vi kommer särskilt att arbeta med följande förmågor (ur Lgr 11)

Vi kommer särskilt att arbeta med följande förmågor (ur Lgr 11)

Vi kommer att arbeta med följande delar av det centrala innehållet (ur Lgr11)

Vi kommer att arbeta med följande delar av det centrala innehållet (ur Lgr11)

Det betyder att ni ska få lära er:

Det betyder att ni ska få lära er:

För att göra det ska vi arbeta på olika sätt, till exempel:

För att göra det ska vi arbeta på olika sätt, till exempel:

Så här kommer vi att bedöma arbetet (vad och på vilket sätt):

Så här kommer vi att bedöma arbetet (vad och på vilket sätt):

176

176

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

49

Prima matematik 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

Pedagogisk planering för arbetsområde Exempel

Pedagogisk planering för arbetsområde Exempel

Vi kommer särskilt att arbeta med följande förmågor (ur Lgr 11)

Vi kommer särskilt att arbeta med följande förmågor (ur Lgr 11)

• • •

Att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Att använda matematikens uttrycksformer.

• • •

Vi kommer att arbeta med följande delar av det centrala innehållet (ur Lgr11) • •

Vi kommer att arbeta med följande delar av det centrala innehållet (ur Lgr11)

Vi ska arbeta med hur tal kan delas upp. Vi ska arbeta med multiplikation och division, räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

• •

Det betyder att ni ska få lära er: • • • • •

• • •

Att tal kan delas upp på olika sätt. De kan delas upp i talsorter, 12=30+2, de kan delas upp i lika stora delar 12=6+6, 12=4+4+4 eller i olika stora delar 12=9+3 Olika begrepp som hör ihop med multiplikation, t.ex. faktor, produkt, täljare, nämnare och kvot. Hur multiplikation och division hör ihop. Att multiplicera och dividera med 2 och 4. Att förklara era lösningar med mattespråk och genom att använda material och bilder.

• • • • •

• • •

I mattelabbet ska du öva på olika uppdelningar av tal. Du ska arbeta enskilt och i par. Du ska också delta aktivt vid den gemensamma genomgången. Du ska öva multiplikation med tärningar och i spel (t.ex. yatzy). Vi ska gemensamt öva 2-hopp och 4-hopp muntligt. Du ska skriva förklaringar till två olika områden: du ska förklara varför det alltid är jämna produkter (svar) i tvåans och fyrans multiplikationstabell och du ska förklara hur du tänker när du räknar ut talet 14/2. Du ska arbeta med sidorna 4 till 17 i Prima.

• • • •

I mattelabbet ska du öva på olika uppdelningar av tal. Du ska arbeta enskilt och i par. Du ska också delta aktivt vid den gemensamma genomgången. Du ska öva multiplikation med tärningar och i spel (t.ex. yatzy). Vi ska gemensamt öva 2-hopp och 4-hopp muntligt. Du ska skriva förklaringar till två olika områden: du ska förklara varför det alltid är jämna produkter (svar) i tvåans och fyrans multiplikationstabell och du ska förklara hur du tänker när du räknar ut talet 14/2. Du ska arbeta med sidorna 4 till 17 i Prima.

Så här kommer vi att bedöma arbetet (vad och på vilket sätt):

Vi kommer att titta på om du kan dela upp tal på olika sätt när du arbetar i mattelabbet och i boken. Vi kommer att läsa dina skriftliga förklaringar och se hur du förklarar och vilka matteord du använder. Vi kommer att titta på hur du förklarar dina lösningar muntligt och skriftligt. Vi kommer att titta på om du kan välja rätt räknesätt i textuppgifterna.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Att tal kan delas upp på olika sätt. De kan delas upp i talsorter, 12=30+2, de kan delas upp i lika stora delar 12=6+6, 12=4+4+4 eller i olika stora delar 12=9+3 Olika begrepp som hör ihop med multiplikation, t.ex. faktor, produkt, täljare, nämnare och kvot. Hur multiplikation och division hör ihop. Att multiplicera och dividera med 2 och 4. Att förklara era lösningar med mattespråk och genom att använda material och bilder.

För att göra det ska vi arbeta på olika sätt, till exempel:

Så här kommer vi att bedöma arbetet (vad och på vilket sätt): •

Vi ska arbeta med hur tal kan delas upp. Vi ska arbeta med multiplikation och division, räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

Det betyder att ni ska få lära er:

För att göra det ska vi arbeta på olika sätt, till exempel: •

Att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Att använda matematikens uttrycksformer.

• • • •

177

Vi kommer att titta på om du kan dela upp tal på olika sätt när du arbetar i mattelabbet och i boken. Vi kommer att läsa dina skriftliga förklaringar och se hur du förklarar och vilka matteord du använder. Vi kommer att titta på hur du förklarar dina lösningar muntligt och skriftligt. Vi kommer att titta på om du kan välja rätt räknesätt i textuppgifterna.

Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

177

49


A9R75E0.tmp

Prima1 lh hela  

Prima 1 LH webb

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you