Issuu on Google+

A9R75E0.tmp

Lärarhandledning

Lärarhandledning

I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig!

I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig!

Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se

Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se

Författare till Prima Matematik är Åsa Brorsson, matematikutvecklare och lärare med mångårig erfarenhet av undervisning i matematik. Åsa arbetar på Hagenskolan i Göteborg. Johanna Kristiansson, en av den nya generationens serietecknare och barnboksillustratörer, har illustrerat.

Författare till Prima Matematik är Åsa Brorsson, matematikutvecklare och lärare med mångårig erfarenhet av undervisning i matematik. Åsa arbetar på Hagenskolan i Göteborg. Johanna Kristiansson, en av den nya generationens serietecknare och barnboksillustratörer, har illustrerat.


A9R75E0.tmp

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Prima matematik 1 Lärarhandledning © 2009 Åsa Brorsson och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826

Prima matematik 1 Lärarhandledning © 2009 Åsa Brorsson och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826

Redaktör Marie Delshammar Formgivning Helena Alvesalo Illustratör Johanna Kristiansson

Redaktör Marie Delshammar Formgivning Helena Alvesalo Illustratör Johanna Kristiansson

Första upplagan, nionde tryckningen ISBN 978-91-40-66403-7

Första upplagan, nionde tryckningen ISBN 978-91-40-66403-7

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, då ej annat anges i materialet. De sidor som får kopieras får endast spridas inom skolenheten! På kopierade sidor ska © och upphovsrättinnehavarnas namn anges. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, då ej annat anges i materialet. De sidor som får kopieras får endast spridas inom skolenheten! På kopierade sidor ska © och upphovsrättinnehavarnas namn anges. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Prepress Bording AB, Borås 2013. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001 Tryck Bording AB, Borås 2013. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001

Prepress Bording AB, Borås 2013. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001 Tryck Bording AB, Borås 2013. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001


A9R75E0.tmp

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

Välkommen till Prima........................................................................4

Välkommen till Prima........................................................................4

Komponenter i Prima..............................................................................4 Struktur och målarbete............................................................................4 Mattelabbet................................................................................................5 Diagnos och uppföljning........................................................................6 Om Primas tre matriser...........................................................................6 Framgångsfaktorer för matematikundervisning................................7 Att arbeta med förmågorna....................................................................8 Pedagogisk planering............................................................................ 10 Anvisningar till Prima 1A.................................................................... 12 Anvisningar till Prima 1B.................................................................... 70

Komponenter i Prima..............................................................................4 Struktur och målarbete............................................................................4 Mattelabbet................................................................................................5 Diagnos och uppföljning........................................................................6 Om Primas tre matriser...........................................................................6 Framgångsfaktorer för matematikundervisning................................7 Att arbeta med förmågorna....................................................................8 Pedagogisk planering............................................................................ 10 Anvisningar till Prima 1A.................................................................... 12 Anvisningar till Prima 1B.................................................................... 70

Kopieringsunderlag översikt..................................................... 128

Kopieringsunderlag översikt..................................................... 128

Kopieringsunderlag ................................................................... 129-177

Kopieringsunderlag ................................................................... 129-177


A9R75E0.tmp

Välkommen till Prima Prima är framtagen utifrån den nya läroplanen, Lgr 11. Materialet ger dig som lärare möjlighet att på ett enkelt sätt undervisa utifrån de nationella målen i matematik och genom våra matriser blir det dessutom lätt att följa varje elevs kunskapsutveckling och göra den tydlig för elever och föräldrar. I Prima arbetar vi för att utveckla elevernas förmågor att reflektera, argumentera och kommunicera med matematikens språk och uttrycksformer. Det gör vi bland annat genom att lyfta fram laborativt arbete och matematiska diskussioner. Du får möjlighet att skapa ett kreativt arbete i matematik i ditt vanliga klassrum, med enkelt material som du redan har tillgång till. Vi rekommenderar att klassen hålls samman så att alla elever samtidigt arbetar med samma avsnitt. Tack vare de repetitioner och utmaningar som finns i såväl grundbok som lärarhandledning kan alla elever få arbeta på sin egen nivå inom aktuellt område.

Komponenter i Prima Materialet för skolår 1 består av två grundböcker, en lärarhandledning, en extrabok, en utmaningsbok, en elevwebb och en lärarwebb. Extraboken kan användas för mer träning eller som läxbok. För de elever som behöver ytterligare utmaning finns Prima Utmaning 1. I elevwebben kan eleverna i olika spel öva vidare på några av de mål som finns i varje kapitel. Lärarwebben innehåller bl.a. samtalsbilderna, målen att projicera på interaktiv skrivtavla, extra färdighetsträning i form av kopieringsblad samt interaktiva övningar i Gleerups matematik verktygslåda.

4

Välkommen till Prima Struktur och målarbete

Prima är framtagen utifrån den nya läroplanen, Lgr 11. Materialet ger dig som lärare möjlighet att på ett enkelt sätt undervisa utifrån de nationella målen i matematik och genom våra matriser blir det dessutom lätt att följa varje elevs kunskapsutveckling och göra den tydlig för elever och föräldrar.

Kojbygget

1

MÅL

I det här kapitlet lär du dig

• udda och jämna tal

• räkna med tiotal och ental.

4

5

Mål och samtalsbild

I Prima inleds varje kapitel med ett illustrerat startuppslag där kapitlets mål tydligt framgår. Dessa mål återfinns också i matrisen där du på ett överskådligt sätt kan se hur målet relaterar till Lgr 11 i form av det centrala innehållet, och till förmågorna så som de uttrycks i kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3. Startuppslaget fungerar som ett samtalsunderlag och i lärarhandledningen finns exempel på frågor att använda.

2

Räkna hur många du har av varje sort.

3

Räkna ut summan.

4

Räkna ut differensen.

Rita och skriv dina lösningar.

6

Laborativt arbete med addition och subtraktion.

LÖSNiNG

differens

Rita och skriv en kompis lösningar.

summa

6

I Prima arbetar vi för att utveckla elevernas förmågor att reflektera, argumentera och kommunicera med matematikens språk och uttrycksformer. Det gör vi bland annat genom att lyfta fram laborativt arbete och matematiska diskussioner. Du får möjlighet att skapa ett kreativt arbete i matematik i ditt vanliga klassrum, med enkelt material som du redan har tillgång till. Vi rekommenderar att klassen hålls samman så att alla elever samtidigt arbetar med samma avsnitt. Tack vare de repetitioner och utmaningar som finns i såväl grundbok som lärarhandledning kan alla elever få arbeta på sin egen nivå inom aktuellt område.

Komponenter i Prima

Mattelabbet 1 Hämta en liten näve knappar och en liten näve pärlor.

I det här kapitlet lär du dig • talraden 0 till 100

• addition och subtraktion med hela tiotal

1

MÅL

• udda och jämna tal • addition och subtraktion i talområdet 0 till 20

summa

Kojbygget

1

• talraden 0 till 100 • använda tecknen >,< och =

5

Struktur och målarbete

LÖSNiNG

differens

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

7

Matematiklaborationer

Efter startuppslaget följer ”Mattelabbet”, en laboration i vilken barnen får arbeta konkret med ett av kapitlets mål, läs mer nedan.

Materialet för skolår 1 består av två grundböcker, en lärarhandledning, en extrabok, en utmaningsbok, en elevwebb och en lärarwebb. Extraboken kan användas för mer träning eller som läxbok. För de elever som behöver ytterligare utmaning finns Prima Utmaning 1. I elevwebben kan eleverna i olika spel öva vidare på några av de mål som finns i varje kapitel. Lärarwebben innehåller bl.a. samtalsbilderna, målen att projicera på interaktiv skrivtavla, extra färdighetsträning i form av kopieringsblad samt interaktiva övningar i Gleerups matematik verktygslåda.

4

• använda tecknen >,< och = • addition och subtraktion i talområdet 0 till 20 • addition och subtraktion med hela tiotal • räkna med tiotal och ental.

4

5

Mål och samtalsbild

I Prima inleds varje kapitel med ett illustrerat startuppslag där kapitlets mål tydligt framgår. Dessa mål återfinns också i matrisen där du på ett överskådligt sätt kan se hur målet relaterar till Lgr 11 i form av det centrala innehållet, och till förmågorna så som de uttrycks i kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3. Startuppslaget fungerar som ett samtalsunderlag och i lärarhandledningen finns exempel på frågor att använda. Mattelabbet 1 5

Rita och skriv dina lösningar.

summa 1

Hämta en liten näve knappar och en liten näve pärlor.

2

Räkna hur många du har av varje sort.

3

Räkna ut summan.

4

Räkna ut differensen.

6

Rita och skriv en kompis lösningar.

summa

6

Laborativt arbete med addition och subtraktion.

LÖSNiNG

differens

LÖSNiNG

differens

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

7

Matematiklaborationer

Efter startuppslaget följer ”Mattelabbet”, en laboration i vilken barnen får arbeta konkret med ett av kapitlets mål, läs mer nedan.


A9R75E0.tmp

MÅL

Talraden 0 till 100.

MÅL

Skriv färdigt talraden.

1

2

Jämna tal kan du dela i 2 lika stora delar. Udda tal kan du inte dela i 2 lika stora delar.

6

23

Måla jämna tal gröna och udda tal blå.

27

43

46

51

72

75

92

97

Dra streck från 0 till 100 (5-hopp).

80

60

25

15

6

12

1

16

11

13

17

3

7

18

15

14

4

19

20

10

9

1

3

5

70

55

45 5

2

50

40

30

20

10

5

Skriv färdigt talmönstret.

95

100

8

85

90

0

Primas matriser

Udda och jämna tal.

75

65

21 23 25

35

2

4

6

9

8

Grundkapitel

I kapitlet står målen som tränas som rubriker på sidorna, detta gör det lätt för dig som lärare att se vilka sidor som övar vilket moment.

Diagnos 1 5

Skriv additionen.

Skriv färdigt talraden.

1

18

+

51

4

7

11

10

13

6

; kr

5 6

Sätt ut rätt tecken. Välj mellan

3

3

6

12

7

12

4

80

30

20

2+;=8

9=6+;

11+;=16

17=12+;

9-;=3

5=7-;

14-;=13

10=17-;

8-2=; 16-1=; 1

Talraden 0 till 100.

2

Udda och jämna tal.

3

Tecknen >,< och =.

4

7 0 kr ;

- ; kr = ; kr

- ; kr = ; kr

Dela upp talet i tiotal och ental. 97=;+;

52=;+;

71=;+;

46=;+;

89=;+;

23=;+;

65=;+;

38=;+;

17=;+;

Add. och subtr. talområdet 0 till 20.

5

6

Addition och subtraktion med hela tiotal och ental.

7

Räkna med tiotal och ental.

19

Diagnos

Efter grundkapitlet finns en diagnos som testar kapitlets mål var för sig. Utifrån resultatet på diagnosen arbetar sedan eleverna vidare med repetition och/eller utmaning. Repetition

Skriv färdigt talraden.

74 75

72 37

=

92

41 62

REpETiTiON

Sätt ut rätt tecken. Välj mellan

20

18

80

41

44

69

Ringa in alla jämna tal i talraderna.

Skriv färdigt talmönstret. 5

10

15

11

21

31

1 00

200

300

Hitta på ett eget talmönster.

utmaning

UTMANiNG

Sätt ut rätt tecken. Välj mellan 22+20 52-2

=

36+3

80+70

40-3

42+10

62-20

21+21

Sätt ut tecken så att det stämmer. Välj mellan 8 13

20

För ett framgångsrikt arbete i matematik behövs konkret arbete och diskussioner kring matematik. Med språkets hjälp bygger man broar mellan det konkreta och det abstrakta och tillbaka igen, detta är ett arbete som ständigt måste pågå och mattelabbet ger dig som lärare en god grund för detta.

1

Talraden 0 till 100. Udda och jämna tal.

4 3 7=40

1

10 20

30

8

20

10 30

+

10 4

Tecknen >, < och =.

21

Repetition och utmaning

Varje moment testas och följs upp för sig vilket innebär att samma elev kan göra repetition på ett moment och utmaning på ett annat.

Laborationerna genomförs med hjälp av mycket enkelt material, oftast bara plockisar såsom stenar, knappar, pärlor eller liknande. Varje elev får arbeta konkret med materialet i övningar som ger rika möjligheter till en matematisk diskussion. Mattelabbet är utformat för att ge möjligheter att arbeta både individuellt, i par och i grupp. Eleverna får inte samma resultat, det finns alltid någon faktor med som gör att eleverna inte har exakt samma lösning. På högersidan lyfts sedan elevernas olika tankar och idéer fram. På denna sida övas elevernas förmåga att förklara sin lösning med bild och text samt att sedan kommunicera detta med en kompis och i gruppen. Låt detta moment ta tid och betona vikten av en utförlig förklaring. Medan eleverna arbetar med labbet är det lämpligt att du som lärare iakttar hur de löser uppgiften. Skriv ner de olika lösningsmodeller du ser och försök att för dig själv rangordna dessa från den enklaste till den mest utvecklade lösningsmodellen. När det är dags för den viktiga gemensamma diskussionen kan du använda följande modell: Om det är en lösning som är lämplig att visa på tavlan 5

MÅL

2 23

Måla jämna tal gröna och udda tal blå.

27

43

46

51

72

75

92

97

Dra streck från 0 till 100 (5-hopp).

80

60

25

15

6

12

13

17

3

7

18

15

14

4

19

20

10

9

1

3

5

70

55

45 5

2

11

50

40

30

20

10

5

16

Skriv färdigt talmönstret.

95

100

8

1

85

90

0

Primas matriser

Udda och jämna tal.

Jämna tal kan du dela i 2 lika stora delar. Udda tal kan du inte dela i 2 lika stora delar.

6

75

65

21 23 25

35

2

4

6

9

8

Grundkapitel

I kapitlet står målen som tränas som rubriker på sidorna, detta gör det lätt för dig som lärare att se vilka sidor som övar vilket moment.

Diagnos 1 5

Skriv additionen.

Skriv färdigt talraden.

1

18

+

51

4

7

11

10

13

6

; kr

5 6

Sätt ut rätt tecken. Välj mellan

3

6

12

7

12

60

4

80

30

2+;=8

9=6+;

11+;=16

17=12+;

8-2=; 16-1=; 1

Talraden 0 till 100.

2

9-;=3

5=7-;

14-;=13

10=17-;

Udda och jämna tal.

3

Tecknen >,< och =.

+; kr = ; kr

7 0 kr ;

- ; kr = ; kr

20

8 0 kr ;

12+3=;

; kr

4

- ; kr = ; kr

Dela upp talet i tiotal och ental. 97=;+;

52=;+;

71=;+;

46=;+;

89=;+;

23=;+;

65=;+;

38=;+;

17=;+;

Add. och subtr. talområdet 0 till 20.

5

6

Addition och subtraktion med hela tiotal och ental.

7

Räkna med tiotal och ental.

19

Diagnos

Efter grundkapitlet finns en diagnos som testar kapitlets mål var för sig. Utifrån resultatet på diagnosen arbetar sedan eleverna vidare med repetition och/eller utmaning. Repetition

Skriv färdigt talraden.

74 75

72 37

=

Sätt ut rätt tecken. Välj mellan

=

92

41 62

REpETiTiON

Sätt ut rätt tecken. Välj mellan

20

18

80

41

44

69

Ringa in alla jämna tal i talraderna.

Skriv färdigt talmönstret. 5

10

15

11

21

31

10 0

200

300

Hitta på ett eget talmönster.

utmaning

22+20 52-2

UTMANiNG

36+3

80+70

40-3

42+10

62-20

21+21

Sätt ut tecken så att det stämmer. Välj mellan 8 13

20

Till Prima finns tre matriser, matriserna utifrån syfte och centralt innehåll i Lgr 11 (planschen) och förmågamatrisen som elev och lärare kan använda för att visa hur elevens matematiska förmågor utvecklas utifrån de förmågor som lyfts fram i syftestexten. Alla matriserna finns som kopieringsunderlag och lämpar sig mycket bra som underlag vid utvecklingssamtal. Här kan du tillsammans med elev och föräldrar följa kunskapsutvecklingen. Läs mer om matriserna nedan.

Mattelabbet För ett framgångsrikt arbete i matematik behövs konkret arbete och diskussioner kring matematik. Med språkets hjälp bygger man broar mellan det konkreta och det abstrakta och tillbaka igen, detta är ett arbete som ständigt måste pågå och mattelabbet ger dig som lärare en god grund för detta.

5

7

5+4=;

+; kr = ; kr

Skriv subtraktionen.

=

5

Skriv färdigt.

4

18

+

Ringa in alla udda tal.

2

3

7

12+3=;

+; kr = ; kr

Mattelabbet

Talraden 0 till 100.

5

Skriv färdigt. 5+4=;

; kr

=

5

60

+; kr = ; kr

Skriv subtraktionen.

8 0 kr ; 4

18

+

Ringa in alla udda tal.

2

Till Prima finns tre matriser, matriserna utifrån syfte och centralt innehåll i Lgr 11 (planschen) och förmågamatrisen som elev och lärare kan använda för att visa hur elevens matematiska förmågor utvecklas utifrån de förmågor som lyfts fram i syftestexten. Alla matriserna finns som kopieringsunderlag och lämpar sig mycket bra som underlag vid utvecklingssamtal. Här kan du tillsammans med elev och föräldrar följa kunskapsutvecklingen. Läs mer om matriserna nedan.

MÅL

Skriv färdigt talraden.

Talraden 0 till 100. Udda och jämna tal.

4 3 7=40

1

10 20

30

8

20

10 30

+

10 4

Tecknen >, < och =.

21

Repetition och utmaning

Varje moment testas och följs upp för sig vilket innebär att samma elev kan göra repetition på ett moment och utmaning på ett annat.

Laborationerna genomförs med hjälp av mycket enkelt material, oftast bara plockisar såsom stenar, knappar, pärlor eller liknande. Varje elev får arbeta konkret med materialet i övningar som ger rika möjligheter till en matematisk diskussion. Mattelabbet är utformat för att ge möjligheter att arbeta både individuellt, i par och i grupp. Eleverna får inte samma resultat, det finns alltid någon faktor med som gör att eleverna inte har exakt samma lösning. På högersidan lyfts sedan elevernas olika tankar och idéer fram. På denna sida övas elevernas förmåga att förklara sin lösning med bild och text samt att sedan kommunicera detta med en kompis och i gruppen. Låt detta moment ta tid och betona vikten av en utförlig förklaring. Medan eleverna arbetar med labbet är det lämpligt att du som lärare iakttar hur de löser uppgiften. Skriv ner de olika lösningsmodeller du ser och försök att för dig själv rangordna dessa från den enklaste till den mest utvecklade lösningsmodellen. När det är dags för den viktiga gemensamma diskussionen kan du använda följande modell: Om det är en lösning som är lämplig att visa på tavlan 5


A9R75E0.tmp

delar du in tavlan i lika många fält som det antal lösningsmodeller du sett. Inled sedan med att låta en av de elever som enligt din åsikt valt den enklaste eller minst utvecklade lösningsmodellen komma fram och visa sin lösning. Lyft fram det positiva som finns i denna lösningsmodell, bygg sedan vidare genom att låta en elev som representerar nästa steg i ”lösningstrappan” komma fram, lyft fram det positiva i den lösningen och så vidare tills alla lösningar finns representerade. Ofta kan det finnas fyra till fem olika lösningsvarianter. Nästa steg blir nu att låta alla elever berätta vilken av lösningsmodellerna på tavlan som mest liknar deras egen. Skriv gärna elevernas namn bredvid denna. Kanske finns det nu någon elev som tycker att deras modell inte finns med bland de visade varianterna. Låt dem då förklara sin lösning, kanske är det en variant du missat eller så ser eleven själv inte likheterna med en annan lösning. I en diskussion brukar elevgruppen kunna argumentera för var lösningen hör hemma! När alla lösningar finns representerade är det dags för eleverna att fundera över de fördelar de olika modellerna har. Fråga eleverna vilken modell de skulle välja om de skulle göra om uppgiften? Skulle de byta variant eller är de nöjda med sin egen lösning? Genom att börja med den enklaste lösningsvarianten känner alla elever att de har något att bidra med, de kan också byta upp sig en lösningsmodell genom att de får lättare att följa med i kamraternas resonemang när svårighetsgraden ökar stegvis.

Diagnos och uppföljning I diagnosen testas kapitlets mål var för sig. När eleverna gjort diagnosen rättas den av läraren som i samband med detta fyller i hur eleven ska arbeta vidare. Varje mål följs upp för sig vilket gör att eleverna bara repeterar de moment som är aktuella, i övrigt arbetar de med utmaningar inom samma matematiska område. I Prima ligger repetition och utmaning till varje mål på samma sida i boken, detta gör att alla elever arbetar med målet på sin egen nivå. Då du som lärare rättar diagnosen kan du direkt bläddra till de efterföljande repetitions- och utmanings­ 6

sidorna och med ett enkelt kryss markera vilken/ vilka delar av sidan som eleven ska arbeta på. Efter diagnosen kan eleverna delas in i tre huvudgrupper: 1. De elever som i diagnosen visar att de har förstått momentet och behöver en utmaning. Dessa elever går direkt till utmaningen. 2. De elever som förstått grunderna men behöver öva mer för att befästa kunskapen. För dessa kan ibland en kortare genomgång krävas men i princip kan de sedan arbeta vidare med repetitionsuppgifterna och eventuellt gå vidare med vissa av utmaningarna. 3. De elever som har stora svårigheter med ett moment och behöver konkreta genomgångar och övningar med eventuellt material innan de kan gå vidare till repetitionsuppgifterna. Denna grupp brukar vara den minsta till antalet, men det är här du som lärare behöver lägga fokus.

Om Primas tre matriser I matrisen utifrån centralt innehåll och kunskapskrav i Lgr 11 visas hur eleverna i Prima arbetar med det centrala innehållet och hur innehållet kopplar till kunskapskraven för skolår 3. Du kan använda matrisen för att markera vilka avsnitt eleven behärskar genom att färglägga de olika rutorna efterhand. Tänk på att markeringen ska visa om eleven behärskar området eller inte. Det handlar alltså inte bara om att enbart visa att man har arbetat med ett område. Den andra matrisen heter Syfte och kunskapskrav. Här kan du se hur vi arbetar med matematik­ ämnets övergripande syfte (Lgr 11). Denna matris är främst avsedd för dig som lärare. Matriserna finns som kopieringsunderlag 44-47. Dessutom följer en färgplansch med i lärarhandledningen.

delar du in tavlan i lika många fält som det antal lösningsmodeller du sett. Inled sedan med att låta en av de elever som enligt din åsikt valt den enklaste eller minst utvecklade lösningsmodellen komma fram och visa sin lösning. Lyft fram det positiva som finns i denna lösningsmodell, bygg sedan vidare genom att låta en elev som representerar nästa steg i ”lösningstrappan” komma fram, lyft fram det positiva i den lösningen och så vidare tills alla lösningar finns representerade. Ofta kan det finnas fyra till fem olika lösningsvarianter. Nästa steg blir nu att låta alla elever berätta vilken av lösningsmodellerna på tavlan som mest liknar deras egen. Skriv gärna elevernas namn bredvid denna. Kanske finns det nu någon elev som tycker att deras modell inte finns med bland de visade varianterna. Låt dem då förklara sin lösning, kanske är det en variant du missat eller så ser eleven själv inte likheterna med en annan lösning. I en diskussion brukar elevgruppen kunna argumentera för var lösningen hör hemma! När alla lösningar finns representerade är det dags för eleverna att fundera över de fördelar de olika modellerna har. Fråga eleverna vilken modell de skulle välja om de skulle göra om uppgiften? Skulle de byta variant eller är de nöjda med sin egen lösning? Genom att börja med den enklaste lösningsvarianten känner alla elever att de har något att bidra med, de kan också byta upp sig en lösningsmodell genom att de får lättare att följa med i kamraternas resonemang när svårighetsgraden ökar stegvis.

Diagnos och uppföljning I diagnosen testas kapitlets mål var för sig. När eleverna gjort diagnosen rättas den av läraren som i samband med detta fyller i hur eleven ska arbeta vidare. Varje mål följs upp för sig vilket gör att eleverna bara repeterar de moment som är aktuella, i övrigt arbetar de med utmaningar inom samma matematiska område. I Prima ligger repetition och utmaning till varje mål på samma sida i boken, detta gör att alla elever arbetar med målet på sin egen nivå. Då du som lärare rättar diagnosen kan du direkt bläddra till de efterföljande repetitions- och utmanings­ 6

sidorna och med ett enkelt kryss markera vilken/ vilka delar av sidan som eleven ska arbeta på. Efter diagnosen kan eleverna delas in i tre huvudgrupper: 1. De elever som i diagnosen visar att de har förstått momentet och behöver en utmaning. Dessa elever går direkt till utmaningen. 2. De elever som förstått grunderna men behöver öva mer för att befästa kunskapen. För dessa kan ibland en kortare genomgång krävas men i princip kan de sedan arbeta vidare med repetitionsuppgifterna och eventuellt gå vidare med vissa av utmaningarna. 3. De elever som har stora svårigheter med ett moment och behöver konkreta genomgångar och övningar med eventuellt material innan de kan gå vidare till repetitionsuppgifterna. Denna grupp brukar vara den minsta till antalet, men det är här du som lärare behöver lägga fokus.

Om Primas tre matriser I matrisen utifrån centralt innehåll och kunskapskrav i Lgr 11 visas hur eleverna i Prima arbetar med det centrala innehållet och hur innehållet kopplar till kunskapskraven för skolår 3. Du kan använda matrisen för att markera vilka avsnitt eleven behärskar genom att färglägga de olika rutorna efterhand. Tänk på att markeringen ska visa om eleven behärskar området eller inte. Det handlar alltså inte bara om att enbart visa att man har arbetat med ett område. Den andra matrisen heter Syfte och kunskapskrav. Här kan du se hur vi arbetar med matematik­ ämnets övergripande syfte (Lgr 11). Denna matris är främst avsedd för dig som lärare. Matriserna finns som kopieringsunderlag 44-47. Dessutom följer en färgplansch med i lärarhandledningen.


A9R75E0.tmp

Här kan du läsa vad Prima i skolår 1 tar upp för matematiskt inehåll.

Här kan du läsa hur Prima matematik år 1 kopplar till Lgr 11:s centrala innehåll.

Här kan du läsa vad Prima i skolår 1 tar upp för matematiskt inehåll.

1 centralt innehåll och kunskapskrav 1

1 centralt innehåll och kunskapskrav 1

centralt innehåll och kunskapskrav

centralt innehåll och kunskapskrav Centralt innehåll

Taluppfattning och tals användning Centralt innehåll

Taluppfattning och tals användning Dela 0-10, upp talen skriva Störresiffror än >, Talen 3 -10 mindre än < kap 1-3 antal 1A, kap 3 och1A,räkna

Udda och jämna Större Talen 11-19 Dela upp talen än >, tal 1B, kap 7 1A, kap 5 3 -10 mindre än <

Talen 0-10, skriva siffror och räkna antal 1A, kap 1-3

Talraden 1-12

1A, kap 1-3

1A, kap 1-3

Talen 0-10, skriva siffror

1B, kap 8

1B, kap 10

Talraden 1-12 1-100 Talraden 1B, kap 10

1A, kap 4

1A, kap 3

1B, kap 6

Talen 0-10, skriva siffror

naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.

1B, kap 10

1B, kap 10

Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

1A, kap 1-3

1B, kap 8

Subtraktionsbegreppet, Tankemodellerna ta bort och jämföra

Sambandet mellan addition och subtraktion

Subtraktion 0-10, tankemodellerna -1,

Addition 0-10, alla kombinationer 1B, kap 6

Addition med hela tiotal, 10 -100

Måla -2, -0, -allthalva geometriska objekt 1B kap 6

1B, kap 7

Addition 0-20, utan tiotalsövergång

Subtraktion 0-20, utan tiotalsövergång

1B, kap 8

Addition och subtraktion med hela tiotal

1B, kap 9

1B, kap 10

1B, kap 9

Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

Subtraktionsbegreppet, Tankemodellerna ta bort och jämföra

1A, kap 2

Öppna utsagor i addition 0-5

1A, kap 1-2 Addition 0-10, tankemodellerna Mönster i färg, form och antal+2,+0, 10-hopp +1, 1A, kap 4 1B, kap 6 dubbelt och störst först

Öppna utsagor i subtraktion 0-5

Öppna utsagor i addition 0-10

Öppna utsagor i subtraktion 0-10

Öppna utsagor i addition och subtraktion med hela

tiotal kap 5 Subtraktion 1A, kap 4 Addition1A,0-10, alla Addition med 1B, kap 10 0-10, tankekombinationer hela tiotal, skapa egna 2-hopp, 5-hopp modellerna -1, Fortsätta mönster 10 -100 1B,ochkap 6 mönster med geometriska former 1B, kap 10 -2, -0, -allt 1B kap 6 1B, kap 7

1A, kap 3

1B, kap 7

1B, kap 8

Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett

fungerande sätt. Subtraktion Addition och 0-20, utan subtraktion med Elevenövergång kan föra och följa matematiska tiotals hela tiotal resonemang om geometriska mönster och mönster i talföljder.

1B, kap 9

1B, kap 10

1A, kap 5

Centralt innehåll

Namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel 1B, kap 7

Rita cirkel, kvadrat, rektangel och triangel 1B, kap 7

Uppskatta längder

Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring

Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

och förminskning. Uppskatta volymer

1A, kap 5

Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.

Begreppet halva

Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.

1B, kap 7

1B, kap 8

Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

Klockans hela timmar

Jämföra, uppskatta och mäta längder med kroppsmått samt

Uppskatta och mäta längd med olika mätverktyg

Jämföra, uppskatta och mäta volymer i enheterna

Klockans halva timmar 1B, kap 10

med enheterna cm och m dl och liter 1B, kap 8 Använda Öppna utsagor 1A, kap 5 likhetstecknet 1B, kap 9 i addition 0-5 1A, kap 1

1A, kap 1-2

Räkna tidsdifferenser i hela och halva timmar

1B, kap 10 Öppna utsagor i subtraktion 0-5

1A, kap 3

1A, kap 4

Mönster i färg, form och antal

10-hopp

1A, kap 4

1B, kap 7

1B, kap 10

Centralt innehåll

Samband och förändring Hälften

Geometri

1A, kap 2

Det finns en matris för skolår 2 och 3 också. Du hittar dem i LH2 och LH3.

Problemlösning

Centralt innehåll

Lösa problem med konkret material, visa och jämföra sin lösningsstrategi Mattelabb Bok 1A och 1B

Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

1B, kap 9

Rita en räknehändelse, subtraktion Rita cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

Rita en räknehändelse, addition 1A, kap 2 och 4

Läsa och lösa textuppgifter

1B, kap 7

undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

1A, kap 5

Samband och förändring Dubbelt

Hälften

1A, kap 2

1B, kap 6

Problemlösning

Lösa problem med konkret material, visa och jämföra sin lösningsstrategi Mattelabb

Läsa och lösa textuppgifter

Rita en räknehändelse, addition

Rita en räknehändelse, subtraktion

1B, kap 9

Klockans halva timmar

Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.

Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

1A, kap 3 och 5

Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

Subtraktionsbegreppet, Tankemodellerna ta bort och jämföra

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om

Centralt innehåll

Använda likhetstecknet

Öppna utsagor i addition 0-5

1A, kap 1-2 Addition 0-10, tankemodellerna Mönster i färg, form och antal+2,+0, 10-hopp +1, 1A, kap 4 1B, kap 6 dubbelt och störst först

Öppna utsagor i subtraktion 0-5

Öppna utsagor i addition 0-10

Öppna utsagor i subtraktion 0-10

Öppna utsagor i addition och subtraktion med hela

tiotal kap 5 Subtraktion 1A, kap 4 Addition1A,0-10, alla Addition med 1B, kap 10 0-10, tankekombinationer hela tiotal, skapa egna 2-hopp, 5-hopp modellerna -1, Fortsätta mönster 10 -100 1B,ochkap 6 mönster med geometriska former 1B, kap 10 -2, -0, -allt 1B kap 6 1B, kap 7

1A, kap 3

Kunskapskrav år 3

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

Subtraktion Addition 0-20, 0-10, alla utan tiotalsHur enkla mönster i talföljder ochövergång enkla geometriska mönster kombinationer kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

1B, kap 7

Räkna tidsdifferenser i hela och halva timmarKommentar: 1B, kap 10

Kan följa ett matematiskt resonemang som läraren förklarar

kan välja en lösningsmetod och lösa matematiska problem

Kan själv föra ett matematiskt resonemang

kan avgöra vilken lösningsmetod som är mest lämplig i en given vardaglig problemlösningssituation

Kan argumentera logiskt för sin lösning

1B, kap 8

Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett

fungerande sätt. Subtraktion Addition och 0-20, utan subtraktion med Elevenövergång kan föra och följa matematiska tiotals hela tiotal resonemang om geometriska mönster och mönster i talföljder.

1B, kap 9

funderar över svarets rimlighet

Kan reflektera över sin egen lösning och se styrkor och svagheter

kan avgöra ett svars rimlighet

Kan reflektera över någon annans lösning och se styrkor och svagheter

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutidaKommentar: och äldre måttenheter.

kan själv formulera matematiska problem

Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Ja På gång Nej

Centralt innehåll

Uppskatta längder

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring

Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

och förminskning. Uppskatta volymer

Begreppet halva

Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.

Jämföra, uppskatta och mäta längder med kroppsmått samt

Uppskatta och mäta längd med olika mätverktyg

Jämföra, uppskatta och mäta volymer i enheterna

Klockans halva timmar 1B, kap 10

Räkna tidsdifferenser i hela och halva timmar

1B, kap 10 Öppna utsagor i subtraktion 0-5

1A, kap 3

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida

och äldre måttenheter. Öppna utsagor i addition 0-10

1A, kap 4

Öppna utsagor i subtraktion 0-10

Slumpmässiga händelser i experiment och spel.

Centralt innehåll Hälften

2-hopp, 5-hopp

1B, kap 10dessutom vid olika slag av Eleven kan

undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Det finns en matris för skolår 2 och 3 också. Du hittar dem i LH2 och LH3.

Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.

Problemlösning

Centralt innehåll

Lösa problem med konkret material, visa och jämföra sin lösningsstrategi Mattelabb Bok 1A och 1B

Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

1B, kap 9

Rita en räknehändelse, subtraktion Rita cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

Rita en räknehändelse, addition 1A, kap 2 och 4

Läsa och lösa textuppgifter

1B, kap 7

Kunskapskrav år 3 Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Vill du veta mer? www.gleerups.se Använda ord som beskriver läge

I den tredje matrisen, förmågamatrisen, kopieringsunderlag 47, har vi brutit ned och gett exempel på hur de olika matematiska förmågorna kan utvecklas. I denna matris kan elev och lärare tillsammans göra en bedömning och kryssa för om eleven har uppnått nivån (ja, nej eller är på gång). Notera att förmågorna har den egenskapen att det handlar om att utveckla kvaliteterna på elevernas kunnande. Exempelvis kan en elev ha grundläggande kunskap om begrepp inom geometrin medan en annan elev kan ha goda kunskaper och kan förklara samband mellan begreppen. Det handlar då om samma förmåga men eleverna har nått olika kvalitet på sitt kunnande. Du ska använda samma förmåga­matris till alla tre skolåren. 1B, kap 7

1A, kap 4

använder sig av olika matematiska begrepp

kan med bilder visa och förklara matematiska händelser

Kunskapskrav år 3

förstår enkla matematiska ord

Slumpmässiga händelser i experiment och spel.

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om slumpmässiga händelser. behärskar matematiska ord och använder dem i rätt sammanhang kan i skrift använda sig av ett matematiskt språk

Ja På gång Nej

Kommentar:

Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera och beskriva resultat från enkla undersökningar. kan avgöra vilket räknesättdata som ska användas kan lösa en uppgift på ett sätt kan lösa samma typ av uppgift på flera sätt

Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Tillverka och läsa av stapeldiagram och tabeller 1B, kap 10

kan välja den mest effektiva matematiska beräkningsmetoden Kommentar:

Centralt innehåll Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Kunskapskrav år 3

Samband och förändring

Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.

Dubbelt

Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Vill du veta mer? www.gleerups.se

Hälften

1A, kap 2

Förmågorna som eleverna ska utveckla, står på fliken. Centralt innehåll

Ja På gång Nej

1B, kap 10

Räkna tidsdifferenser i hela och halva timmarKommentar: 1B, kap 10

1B, kap 9

1B, kap 10

kan i samtal använda sig av ett matematiskt språk

Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter

Klockans halva timmar

Kunskapskrav år 3

1B, kap 6

Problemlösning

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.

Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.

Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Förmåga att formulera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier och metoder

Kan följa ett matematiskt resonemang som läraren förklarar

kan välja en lösningsmetod och lösa matematiska problem

Kan själv föra ett matematiskt resonemang

kan avgöra vilken lösningsmetod som är mest lämplig i en given vardaglig problemlösningssituation

Kan argumentera logiskt för sin lösning

funderar över svarets rimlighet

Kan reflektera över sin egen lösning och se styrkor och svagheter

kan avgöra ett svars rimlighet

Kan reflektera över någon annans lösning och se styrkor och svagheter

Kan följa kamraternas matematiska resonemang

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutidaKommentar: och äldre måttenheter.

kan själv formulera matematiska problem

Ja På gång Nej

Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Ja På gång Nej

kan med konkret material visa och förklara matematiska händelser

använder sig av olika matematiska begrepp

kan med bilder visa och förklara matematiska händelser

Centralt innehåll

Kunskapskrav år 3

kan med matematiska symboler visa och förklara matematiska händelser

kan beskriva egenskaper hos matematiska begrepp och ge exempel på enkla samband mellan dem

förstår enkla matematiska ord

Slumpmässiga händelser i experiment och spel.

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om slumpmässiga händelser.

försöker använda matematiska ord och använder dem mestadels i rätt sammanhang

Kommentar:

behärskar matematiska ord och använder dem i rätt sammanhang kan i samtal använda sig av ett matematiskt språk kan i skrift använda sig av ett matematiskt språk

Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Ja På gång Nej

Kommentar:

Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera och beskriva resultat från enkla undersökningar. kan avgöra vilket räknesättdata som ska användas kan lösa en uppgift på ett sätt kan lösa samma typ av uppgift på flera sätt kan välja den mest effektiva matematiska beräkningsmetoden

Centralt innehåll Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Centralt innehåll

Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

Rita en räknehändelse, addition

Rita en räknehändelse, subtraktion

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

1A, kap 3 och 5

Kunskapskrav år 3 Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.

Förmågorna som eleverna ska utveckla, står på fliken.

Läsa och lösa textuppgifter

1A, kap 2 och 4

Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Kommentar:

Lösa problem med konkret material, visa och jämföra sin lösningsstrategi Mattelabb

1B, kap 9

Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

förstår olika matematiska begrepp

Bok 1A och 1B

7

Förmåga att föra och följa matematiska resonemang

Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri Ja På gång Nej kan konstrueras.

kan översätta konkreta händelser till matematikens symbolspråk

Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp

Slumpmässiga försök med tärning

försöker använda matematiska ord och använder dem mestadels i rätt sammanhang

Kommentar:

1B, kap 8

Jämföra, uppskatta och mäta volymer i enheterna dl och liter

Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

2013-02-08 15:24

Sannolikhet och statistik

kan med matematiska symboler visa och förklara matematiska händelser

kan beskriva egenskaper hos matematiska begrepp och ge exempel på enkla samband mellan dem

Uppskatta och mäta längd med olika mätverktyg

1A, kap 5

Ja På gång Nej

kan med konkret material visa och förklara matematiska händelser

Jämföra, uppskatta och mäta längder med kroppsmått samt med enheterna cm och m

Kunskapskrav år 3

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

FÖRMÅGAMAtRis

1B, kap 8

Klockans hela timmar

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om geometriska mönster och mönster i talföljder.

Centralt innehåll

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

1A, kap 3 och 5

Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

Här kan du läsa hur Prima matematik år 1 kopplar till Lgr 11:s kunskapskrav.

Namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel 1B, kap 7

Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.

Kunskapskrav år 3

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

1B, kap 6

Kunskapskrav år 3

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om slumpmässiga händelser.

Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.

1B, kap 7

Geometri

Öppna utsagor i addition och subtraktion med hela tiotal

Kunskapskrav 1B, år 3 kap 10

Fortsätta mönster och skapa egna mönster med geometriska former

1B, kap 6

Centralt innehåll

Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

1A, kap 5

Centralt innehåll

10-hopp

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet.

Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Begreppet halva

förstår olika matematiska begrepp

Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

1B, kap 9

Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.

1A, kap 2

Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

Kunskapskrav år 3

Använda ord som beskriver läge

Dubbelt

Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Centralt innehåll

1B, kap 10

1A, kap 5

1B, kap 10

Kan följa kamraternas matematiska resonemang

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.

1A, kap 4

Geometri

1A, kap 4

Förmåga att föra och följa matematiska resonemang

Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri Ja På gång Nej kan översätta konkreta händelser till matematikens symbolspråk kan konstrueras.

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

1B, akp 7

1A, kap 3 Algebra

Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.

Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.

Sambandet mellanresultats addition rimlighet.och subtraktion

400472_Prima1_matriser_2013.indd 1

Ja På gång Nej

Bok 1A och 1B

1A, kap 2 och 4

1B, kap 10

Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

1B, kap 9

Mönster i färg, form och antal

Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.

Förmåga att formulera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier och metoder

Slumpmässiga försök med tärning

1B, kap 10

Addition och subtraktion med hela tiotal

1B, kap 9

Uppskatta volymer

Tillverka och läsa av stapeldiagram och tabeller

2013-02-08 15:24

Sannolikhet och statistik

Tillverka och läsa av stapeldiagram och tabeller

Subtraktion 0-20, utan tiotalsövergång

1B, kap 8

1A, kap 1-2

Kunskapskrav år 3

FÖRMÅGAMAtRis

1B, kap 9

1B, kap 10

Addition 0-20, utan tiotalsövergång

med enheterna cm och m dl och liter 1B, kap 8 Använda Öppna utsagor 1A, kap 5 likhetstecknet 1B, kap 9 i addition 0-5 1A, kap 1

Här kan du läsa hur Prima matematik år 1 kopplar till Lgr 11:s kunskapskrav.

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.

Algebra

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om geometriska mönster och mönster i talföljder.

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

1B, kap 8

1B, kap 8

1B, kap 7

1A, kap 2

Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.

Centralt innehåll

Kunskapskrav år 3

Begreppet halva

1B, kap 10

Subtraktion 0-10, alla kombinationer

Samband och förändring

Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.

400472_Prima1_matriser_2013.indd 1

1A, kap 4

Addition med hela tiotal, 10 -100

Slumpmässiga försök med tärning

1B, kap 7

Jämföra, uppskatta och mäta volymer i enheterna dl och liter

1B, kap 6

1B, kap 10

1B, kap 10dessutom vid olika slag av Eleven kan

Använda ord som beskriver läge

Uppskatta och mäta längd med olika mätverktyg

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

2-hopp, 5-hopp

I den tredje matrisen, förmågamatrisen, kopieringsunderlag 47, har vi brutit ned och gett exempel på hur de olika matematiska förmågorna kan utvecklas. I denna matris kan elev och lärare tillsammans göra en bedömning och kryssa för om eleven har uppnått nivån (ja, nej eller är på gång). Notera att förmågorna har den egenskapen att det handlar om att utveckla kvaliteterna på elevernas kunnande. Exempelvis kan en elev ha grundläggande kunskap om begrepp inom geometrin medan en annan elev kan ha goda kunskaper och kan förklara samband mellan begreppen. Det handlar då om samma förmåga men eleverna har nått olika kvalitet på sitt kunnande. Du ska använda samma förmåga­matris till alla tre skolåren. Jämföra, uppskatta och mäta längder med kroppsmått samt med enheterna cm och m

Addition 0-10, alla kombinationer

Sannolikhet och statistik

Vill du veta mer? www.gleerups.se

Klockans hela timmar

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

1A, kap 5

1A, kap 1

Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.

Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.

Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.

1B, kap 8

Klockans hela timmar

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

1A, kap 3 och 5

Subtraktion 0-10, tankemodellerna -1,

Måla -2, -0, -allthalva geometriska objekt 1B kap 6

1A, kap 4

Öppna utsagor i addition och subtraktion med hela tiotal

Namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel 1B, kap 7

Sambandet mellan addition och subtraktion 1B, akp 7

1B, kap 7

Kunskapskrav år 3

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

1B, kap 6

Subtraktionsbegreppet, Tankemodellerna ta bort och jämföra

1A, kap 5

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om slumpmässiga händelser.

Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.

1B, kap 8

Additionsbegreppet

Kunskapskrav år 3

Kunskapskrav 1B, år 3 kap 10

Fortsätta mönster och skapa egna mönster med geometriska former

1B, kap 6

Tillverka och läsa av stapeldiagram och tabeller

1A, kap 5

1B, kap 7

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet.

Centralt innehåll

1B, kap 10

Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning

Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.

Rita cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

1A, kap 5

Slumpmässiga händelser i experiment och spel.

Slumpmässiga försök med tärning 1B, kap 10

Dubbelt

Öppna utsagor i subtraktion 0-10

Centralt innehåll

Sannolikhet och statistik

Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och

1B, kap 6 som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till uttryckas

1B, kap 8

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida

och äldre måttenheter. Öppna utsagor i addition 0-10

1B, kap 10

Begreppen ental och tiotal

1A, kap 1-3

Namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.

Algebra 1A, kap 4

1B, kap 6

1B, kap 7

1B, kap 9

Använda ord som beskriver läge

naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.

Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.

1A, kap 3

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.

Kunskapskrav år 3

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

Eleven har21-99 grundläggande kunskaper om Talen Talraden 1-100

1A, kap 5

Talen 0-10, skriva siffror

1A, kap 2

Addition 0-10, tankemodellerna +1, +2,+0, dubbelt och störst först

1A, kap 4

Geometri

Additionsbegreppet

1A, kap 4

Kunskapskrav år 3

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

1A, kap 4

1A, kap 3

Kunskapskrav år 3

Kunskapskrav år 3

Naturliga tal och deras egenskaper samtTalen hur talen kan delas upp Udda och jämna 11-19 och hur de kan användas för att ange antal och ordning tal 1B, kap 7

Begreppet halva (1/2)

Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

1B, akp 7

Subtraktion Addition 0-20, 0-10, alla utan tiotalsHur enkla mönster i talföljder ochövergång enkla geometriska mönster kombinationer

1B, kap 10

Begreppen ental och tiotal

Uppskatta längder

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om

Sambandet mellanresultats addition rimlighet.och subtraktion

Centralt innehåll

Algebra

1A, kap 1-3

Talraden 1-12 1-100 Talraden

naturliga tal.

Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.

1A, kap 3

Använda likhetstecknet

1B, kap 8

Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.

Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

Uppskatta volymer

Additionsbegreppet

1A, kap 1

1A, kap 1-3 Talen 0-10, skriva siffror

Begreppet halva (1/2)

Talen 21-99 1B, kap 10

1B, kap 8

1B, kap 8

Uppskatta längder 1A, kap 5

Subtraktion 0-10, alla kombinationer

1A, kap 5

Udda och jämna Större Talen 11-19 Dela upp talen än >, tal 1B, kap 7 1A, kap 5 3 -10 mindre än <

Talraden 1-12 1A, kap 4

Måla halva geometriska objekt

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

1B, akp 7

1A, kap 3

Addition 0-10, tankemodellerna +1, +2,+0, dubbelt och störst först

1A, kap 1-3

Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.

Begreppet halva (1/2) 1A, kap 2

Centralt innehåll

Dela 0-10, upp talen skriva Störresiffror än >, Talen 3 -10 mindre än < kap 1-3 antal 1A, kap 3 och1A,räkna

Talen 0-10, skriva siffror och räkna antal

Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.

Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.

1B, kap 6

1B, kap 8

1A, kap 4

Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.

Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning

1A, kap 1-3

Begreppen ental och tiotal

Centralt innehåll

Taluppfattning och tals användning Taluppfattning och tals användning

Eleven har21-99 grundläggande kunskaper om Talen Talraden 1-100

Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.

Måla halva geometriska objekt

Additionsbegreppet

Kunskapskrav år 3

Kunskapskrav år 3

Naturliga tal och deras egenskaper samtTalen hur talen kan delas upp Udda och jämna 11-19 och hur de kan användas för att ange antal och ordning tal 1B, kap 7

1A, kap 5

Begreppen ental och tiotal

1A, kap 1-3

Begreppet halva (1/2)

Talen 21-99

1A, kap 4

Här kan du läsa hur Prima matematik år 1 kopplar till Lgr 11:s centrala innehåll.

Vill du veta mer? www.gleerups.se

Kunskapskrav år 3 Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

7


A9R75E0.tmp

Framgångsfaktorer för matematikundervisningen

på sin nivå samtidigt som gruppen som helhet hålls samman och arbetar med samma moment.

Framgångsfaktorer för matematikundervisningen

på sin nivå samtidigt som gruppen som helhet hålls samman och arbetar med samma moment.

Tydliga mål

Genom att gruppen hålls samman blir det rika tillfällen till gemensamma genomgångar och diskussioner, något som gynnar alla elever. Inom samma område kan eleverna genom att använda repetitions- och utmaningsuppgifter få möta samma ämnesinnehåll men på olika nivåer. Ett annat mycket viktigt sätt att individualisera inom ramen för det gemensamma är att förvänta sig att alla skriver förklaringar, reflekterar och argumenterar utifrån sin förmåga. När man fokuserar på förmågorna finns det så att säga inget ”tak” utan bara olika kvaliteter på kunnandet.

Tydliga mål

Genom att gruppen hålls samman blir det rika tillfällen till gemensamma genomgångar och diskussioner, något som gynnar alla elever. Inom samma område kan eleverna genom att använda repetitions- och utmaningsuppgifter få möta samma ämnesinnehåll men på olika nivåer. Ett annat mycket viktigt sätt att individualisera inom ramen för det gemensamma är att förvänta sig att alla skriver förklaringar, reflekterar och argumenterar utifrån sin förmåga. När man fokuserar på förmågorna finns det så att säga inget ”tak” utan bara olika kvaliteter på kunnandet.

Senare tids forskning har visat på några viktiga framgångsfaktorer för att matematikundervisningen ska ge resultat. En av dessa faktorer är att målen för undervisningen är väl kända av eleverna. I Prima har vi lyft fram detta genom att göra målen tydliga i boken samt att koppla dessa till det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr 11. Formativ bedömning

En annan framgångsfaktor är att eleverna känner till vad det är som ska bedömas och hur detta ska bedömas. De ska också känna till vad nästa steg i utvecklingen är och hur de kan nå dit. Här är det viktigt att det blir tydligt för eleverna att matematik inte enbart handlar om att kunna avge ett korrekt svar, det handlar också om att kunna förklara sina tankegångar, att kunna använda matematiska begrepp på ett korrekt sätt och att kunna förklara olika matematiska samband. I Prima har vi skapat ett material som hjälper dig som lärare att arbeta med att utveckla elevernas förmågor, använd dig av föreslagna laborationer så att eleverna verkligen får tillfälle till exempelvis diskussioner. En gemensam och individualiserande undervisning

Individualisering har inom matematiken kommit att handla om hastighetsindividualisering och har inneburit att eleverna har räknat på i sin egen takt och att matematiktimmarna framför allt har ägnats åt tyst räkning. Denna syn på individualisering ses som en av förklaringarna till sjunkande resultat i matematik och är mycket negativ. En annan form av individualisering har handlat om nivågruppering, även detta har visat sig vara negativt då grupperingarna har visat sig ha inlåsningseffekter då eleverna inte förmått höja sig till nästa nivå. Här spelar troligen elevens och lärarens förväntningar på resultatet in, med höga förväntningar når eleven längre. Vi menar att individualisering istället ska handla om att möta varje elev

8

Att arbeta med förmågorna Syftestexten i Kursplanen i matematik i Lgr 11 finns sammanfattad i fem avslutande punkter. Här ger vi några förslag till hur du med hjälp av Prima kan arbeta med dessa punkter: • Att utveckla förmågan att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. (Syfte Lgr 11) I Prima har vi valt att utgå från fem punkter vid problemlösning, vi kallar det för strategier vid problemlösning (handen). Dessa punkter finns med i elevboken från skolår 2, men du kan säkert ha nytta av att känna till tankesättet redan nu. Vi har valt att arbeta med punkterna genom att lyfta fram olika delar av dem vid olika tillfällen. Bilden av en hand är tänkt att hjälpa eleverna att komma ihåg de fem stegen. 1.

2.

3.

tän

LÄS

k oc

h pla

nera

LÖS 4.

redovisa 5.

rimlig

het

Senare tids forskning har visat på några viktiga framgångsfaktorer för att matematikundervisningen ska ge resultat. En av dessa faktorer är att målen för undervisningen är väl kända av eleverna. I Prima har vi lyft fram detta genom att göra målen tydliga i boken samt att koppla dessa till det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr 11. Formativ bedömning

En annan framgångsfaktor är att eleverna känner till vad det är som ska bedömas och hur detta ska bedömas. De ska också känna till vad nästa steg i utvecklingen är och hur de kan nå dit. Här är det viktigt att det blir tydligt för eleverna att matematik inte enbart handlar om att kunna avge ett korrekt svar, det handlar också om att kunna förklara sina tankegångar, att kunna använda matematiska begrepp på ett korrekt sätt och att kunna förklara olika matematiska samband. I Prima har vi skapat ett material som hjälper dig som lärare att arbeta med att utveckla elevernas förmågor, använd dig av föreslagna laborationer så att eleverna verkligen får tillfälle till exempelvis diskussioner. En gemensam och individualiserande undervisning

Individualisering har inom matematiken kommit att handla om hastighetsindividualisering och har inneburit att eleverna har räknat på i sin egen takt och att matematiktimmarna framför allt har ägnats åt tyst räkning. Denna syn på individualisering ses som en av förklaringarna till sjunkande resultat i matematik och är mycket negativ. En annan form av individualisering har handlat om nivågruppering, även detta har visat sig vara negativt då grupperingarna har visat sig ha inlåsningseffekter då eleverna inte förmått höja sig till nästa nivå. Här spelar troligen elevens och lärarens förväntningar på resultatet in, med höga förväntningar når eleven längre. Vi menar att individualisering istället ska handla om att möta varje elev

8

Att arbeta med förmågorna Syftestexten i Kursplanen i matematik i Lgr 11 finns sammanfattad i fem avslutande punkter. Här ger vi några förslag till hur du med hjälp av Prima kan arbeta med dessa punkter: • Att utveckla förmågan att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. (Syfte Lgr 11) I Prima har vi valt att utgå från fem punkter vid problemlösning, vi kallar det för strategier vid problemlösning (handen). Dessa punkter finns med i elevboken från skolår 2, men du kan säkert ha nytta av att känna till tankesättet redan nu. Vi har valt att arbeta med punkterna genom att lyfta fram olika delar av dem vid olika tillfällen. Bilden av en hand är tänkt att hjälpa eleverna att komma ihåg de fem stegen. 1.

2.

3.

tän

LÄS

k oc

h pla

nera

LÖS 4.

redovisa 5.

rimlig

het


A9R75E0.tmp

1. Läs

Det här är en punkt som behöver få ta tid, det är en mycket viktig del av problemlösningsprocessen som hänger nära samman med den andra punkten: Tänk och planera. Låt gärna eleverna läsa och diskutera vad uppgiften innebär med en kompis. Genom att formulera vad problemet är kan man lättare komma vidare. Tänk på att inte falla i fällan att lotsa fram eleverna till lösningen! Om de behöver hjälp att förstå uppgiften handlar det istället om att ställa frågor som får dem att reflektera. Uppmana dem att förklara vilka delar av uppgiften de förstår och vilka delar de inte förstår. 2. Tänk och planera

Efter att man har läst uppgiften gäller det att fokusera på vad det är man ska ta reda på och utifrån detta fundera över hur man kan lösa uppgiften. Eleverna får i mattelabb och vid olika typer av problemuppgifter öva sig i att välja olika lösningsmetoder beroende på uppgiftstypen. Några metoder som presenteras är att skriva, rita, bygga, göra en tabell, göra en uträkning eller att pröva. Olika lösningsmetoder passar olika bra till olika typer av uppgifter, därför är det viktigt att eleverna vid gemensamma diskussioner får jämföra sin egen lösning med kompisarnas lösning och lära sig att se styrkor och svagheter i olika typer av lösningar. Det är också viktigt att lyfta fram styrkan i att en uppgift kan lösas på flera olika sätt. 3. Lös

Här genomför eleven arbetet med att hitta svaret på problemet. Kanske genom att gissa och pröva eller genom att göra någon uträkning. 4. Redovisa

Den fjärde punkten handlar om att redovisa sin lösning. Att ha tillgång till en tydlig struktur vid redovisning av lösningen är ofta en god hjälp för att lösa problemet. 5. Rimlighet

Det femte och avslutande steget i problemlösningsstrategin är att bedöma rimligheten. Är svaret rimligt? Har du svarat på frågan? Elever med

en god taluppfattning tycks ofta göra denna rimlighetsbedömning automatiskt, andra elever behöver tränas i att bedöma rimlighet. Genom att kontrollera svaret mot frågan så upptäcker eleven ofta själv eventuella misstag och orimligheter. • Att utveckla förmågan att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (Syfte Lgr 11) I Prima har vi konsekvent använt oss av en korrekt matematisk terminologi. Eleverna möter många begrepp i boken men den viktigaste begreppsinlärningen står du som lärare för. Genom att i genomgångar och diskussioner använda matematiska ord och begrepp får eleverna även höra begreppen användas dagligen. Uppmuntra eleverna att använda begreppen i muntliga och skriftliga förklaringar. Ett sätt att systematiskt arbeta med begrepp är att till exempel en gång/vecka lyfta fram ett begrepp som eleverna själva ska förklara. Låt varje elev ha en egen skrivbok där de samlar sina förklaringar. Alla matematikens delar kan användas för detta ändamål! Några exempel: • Kopiera en addition från boken och be eleverna klistra in denna samt förklara steg för steg hur de tänker när de löser uppgiften. • Kopiera en klockuppgift från boken och be eleverna förklara hur de vet var de ska rita visarna. Uppmana dem att använda så många matematiska ord som möjligt.

1. Läs

Det här är en punkt som behöver få ta tid, det är en mycket viktig del av problemlösningsprocessen som hänger nära samman med den andra punkten: Tänk och planera. Låt gärna eleverna läsa och diskutera vad uppgiften innebär med en kompis. Genom att formulera vad problemet är kan man lättare komma vidare. Tänk på att inte falla i fällan att lotsa fram eleverna till lösningen! Om de behöver hjälp att förstå uppgiften handlar det istället om att ställa frågor som får dem att reflektera. Uppmana dem att förklara vilka delar av uppgiften de förstår och vilka delar de inte förstår. 2. Tänk och planera

Efter att man har läst uppgiften gäller det att fokusera på vad det är man ska ta reda på och utifrån detta fundera över hur man kan lösa uppgiften. Eleverna får i mattelabb och vid olika typer av problemuppgifter öva sig i att välja olika lösningsmetoder beroende på uppgiftstypen. Några metoder som presenteras är att skriva, rita, bygga, göra en tabell, göra en uträkning eller att pröva. Olika lösningsmetoder passar olika bra till olika typer av uppgifter, därför är det viktigt att eleverna vid gemensamma diskussioner får jämföra sin egen lösning med kompisarnas lösning och lära sig att se styrkor och svagheter i olika typer av lösningar. Det är också viktigt att lyfta fram styrkan i att en uppgift kan lösas på flera olika sätt. 3. Lös

• Be dem rita tre olika fyrhörningar och förklara likheter och skillnader mellan de olika objekten. • Kopiera en uppgift där de ska placera tal i storleksordning och be dem förklara hur de gör för att lösa uppgiften. Genom att medvetet arbeta med att förklara begrepp utvecklar eleverna sin begreppsuppfattning. Uppgiften fungerar bra för alla elever eftersom de skriver förklaringen utifrån sin egen kun9

Här genomför eleven arbetet med att hitta svaret på problemet. Kanske genom att gissa och pröva eller genom att göra någon uträkning.

en god taluppfattning tycks ofta göra denna rimlighetsbedömning automatiskt, andra elever behöver tränas i att bedöma rimlighet. Genom att kontrollera svaret mot frågan så upptäcker eleven ofta själv eventuella misstag och orimligheter. • Att utveckla förmågan att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (Syfte Lgr 11) I Prima har vi konsekvent använt oss av en korrekt matematisk terminologi. Eleverna möter många begrepp i boken men den viktigaste begreppsinlärningen står du som lärare för. Genom att i genomgångar och diskussioner använda matematiska ord och begrepp får eleverna även höra begreppen användas dagligen. Uppmuntra eleverna att använda begreppen i muntliga och skriftliga förklaringar. Ett sätt att systematiskt arbeta med begrepp är att till exempel en gång/vecka lyfta fram ett begrepp som eleverna själva ska förklara. Låt varje elev ha en egen skrivbok där de samlar sina förklaringar. Alla matematikens delar kan användas för detta ändamål! Några exempel: • Kopiera en addition från boken och be eleverna klistra in denna samt förklara steg för steg hur de tänker när de löser uppgiften. • Kopiera en klockuppgift från boken och be eleverna förklara hur de vet var de ska rita visarna. Uppmana dem att använda så många matematiska ord som möjligt.

4. Redovisa

• Be dem rita tre olika fyrhörningar och förklara likheter och skillnader mellan de olika objekten.

Den fjärde punkten handlar om att redovisa sin lösning. Att ha tillgång till en tydlig struktur vid redovisning av lösningen är ofta en god hjälp för att lösa problemet.

• Kopiera en uppgift där de ska placera tal i storleksordning och be dem förklara hur de gör för att lösa uppgiften.

5. Rimlighet

Det femte och avslutande steget i problemlösningsstrategin är att bedöma rimligheten. Är svaret rimligt? Har du svarat på frågan? Elever med

Genom att medvetet arbeta med att förklara begrepp utvecklar eleverna sin begreppsuppfattning. Uppgiften fungerar bra för alla elever eftersom de skriver förklaringen utifrån sin egen kun9


A9R75E0.tmp

skapsnivå. Det blir också ett utmärkt dokument att ha som underlag vid bedömning. Vi har i Prima velat ge möjlighet till matematiska diskussioner men det är du som lärare som avgör om materialet får den funktionen eller inte! Ha som mål att prata matematik under varje matematiklektion, det kan vara i par, mindre grupp eller helklass. Se till att begreppen lyfts kontinuerligt! • Att utveckla förmågan att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. (Syfte Lgr 11) Att kunna välja lämpliga matematiska metoder innebär bland annat att kunna lösa problem på olika sätt, men det handlar också om att kunna avgöra vilket räknesätt som ska användas och om uppgiften bör lösas med huvudräkning eller skriftliga räknemetoder. Inom varje räknesätt finns det flera olika tankemodeller som vi i Prima medvetet har valt att arbeta med. I subtraktion möter eleverna t.ex. redan från skolår 1 tankeformerna ”ta bort” och ”jämföra”, detta innebär att eleverna har möjlighet att välja just den strategi som är mest lämpad för den aktuella uppgiften. I Prima möter eleverna uppgifter där de ska avgöra vilket räknesätt de ska använda för att lösa uppgiften och de textproblem som finns med i boken är utformade så att eleverna ska behöva fundera över viket räknesätt som ska användas. • Att utveckla förmågan att föra och följa matematiska resonemang. (Syfte Lgr 11) Genom att ge rika tillfällen till muntliga diskussioner och skriftliga förklaringar övas eleverna i att föra matematiska resonemang. Ett exempel på ett sådant tillfälle är mattelabbet, där huvudsyftet är att visa på sambandet mellan den konkreta övningen och de mer abstrakta förklaringarna. Genom att alla elever ritar och/eller skriver ner sin egen lösning och sedan jämför med en kompis så övar de sig både i att föra och följa resonemang. Förutom mattelabben finns det många

10

andra tillfällen. Låt eleverna ofta få dela med sig av sina förklaringar och jämföra olika lösningsmodeller i grupp. Tänk på att det lika gärna kan handla om att förklara hur man räknar ut additionen t.ex. 12+7 som att berätta vad som är summan. Med det tankesättet finns det mängder av tillfällen till diskussioner! • Att utveckla förmågan att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (Syfte Lgr 11) Genom att du skapar ett klassrumsklimat där diskussioner är en självklar del av matematikundervisningen och genom att du gör det tydligt för eleverna, att samtala, argumentera och redogöra, för förmågorna de ska utveckla, kommer eleverna naturligt att använda matematikens olika uttrycksformer.

Pedagogisk planering En pedagogisk planering kan se ut på olika sätt men det är några delar som bör vara med. Planeringen bör formuleras så att den blir ett verktyg för dig som lärare, elever och föräldrar. Använd gärna kopieringsunderlag 48 och 49. I den pedagogiska planeringen bör följande delar finnas med: • Centralt innehåll och koppling till förmågorna i kursplanens syfte. I Primas matris kan du se på vilket sätt de olika delområdena hänger samman med det centrala innehållet och kunskapskraven. Titta också på den delen av matrisen där de mer generella förmågorna lyfts fram. • En förklaring av målen, gärna genom exemplifiering, för eleverna. Vad innebär målen rent konkret för eleverna? Vilka begrepp är det ni ska arbeta med? Vilka områden?

skapsnivå. Det blir också ett utmärkt dokument att ha som underlag vid bedömning. Vi har i Prima velat ge möjlighet till matematiska diskussioner men det är du som lärare som avgör om materialet får den funktionen eller inte! Ha som mål att prata matematik under varje matematiklektion, det kan vara i par, mindre grupp eller helklass. Se till att begreppen lyfts kontinuerligt! • Att utveckla förmågan att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. (Syfte Lgr 11) Att kunna välja lämpliga matematiska metoder innebär bland annat att kunna lösa problem på olika sätt, men det handlar också om att kunna avgöra vilket räknesätt som ska användas och om uppgiften bör lösas med huvudräkning eller skriftliga räknemetoder. Inom varje räknesätt finns det flera olika tankemodeller som vi i Prima medvetet har valt att arbeta med. I subtraktion möter eleverna t.ex. redan från skolår 1 tankeformerna ”ta bort” och ”jämföra”, detta innebär att eleverna har möjlighet att välja just den strategi som är mest lämpad för den aktuella uppgiften. I Prima möter eleverna uppgifter där de ska avgöra vilket räknesätt de ska använda för att lösa uppgiften och de textproblem som finns med i boken är utformade så att eleverna ska behöva fundera över viket räknesätt som ska användas. • Att utveckla förmågan att föra och följa matematiska resonemang. (Syfte Lgr 11) Genom att ge rika tillfällen till muntliga diskussioner och skriftliga förklaringar övas eleverna i att föra matematiska resonemang. Ett exempel på ett sådant tillfälle är mattelabbet, där huvudsyftet är att visa på sambandet mellan den konkreta övningen och de mer abstrakta förklaringarna. Genom att alla elever ritar och/eller skriver ner sin egen lösning och sedan jämför med en kompis så övar de sig både i att föra och följa resonemang. Förutom mattelabben finns det många

10

andra tillfällen. Låt eleverna ofta få dela med sig av sina förklaringar och jämföra olika lösningsmodeller i grupp. Tänk på att det lika gärna kan handla om att förklara hur man räknar ut additionen t.ex. 12+7 som att berätta vad som är summan. Med det tankesättet finns det mängder av tillfällen till diskussioner! • Att utveckla förmågan att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (Syfte Lgr 11) Genom att du skapar ett klassrumsklimat där diskussioner är en självklar del av matematikundervisningen och genom att du gör det tydligt för eleverna, att samtala, argumentera och redogöra, för förmågorna de ska utveckla, kommer eleverna naturligt att använda matematikens olika uttrycksformer.

Pedagogisk planering En pedagogisk planering kan se ut på olika sätt men det är några delar som bör vara med. Planeringen bör formuleras så att den blir ett verktyg för dig som lärare, elever och föräldrar. Använd gärna kopieringsunderlag 48 och 49. I den pedagogiska planeringen bör följande delar finnas med: • Centralt innehåll och koppling till förmågorna i kursplanens syfte. I Primas matris kan du se på vilket sätt de olika delområdena hänger samman med det centrala innehållet och kunskapskraven. Titta också på den delen av matrisen där de mer generella förmågorna lyfts fram. • En förklaring av målen, gärna genom exemplifiering, för eleverna. Vad innebär målen rent konkret för eleverna? Vilka begrepp är det ni ska arbeta med? Vilka områden?


A9R75E0.tmp

• Arbetssätt och arbetsformer, på vilka sätt ska ni arbeta med området? Vilka laborativa övningar ska ni göra? Andra praktiska inslag? Kommer ni att göra något i par eller grupp? Ska ni arbeta med skriftliga förklaringar utöver bokens övningar? Färdighetsträning? Spel? Är det något ni ska göra i samarbete med andra ämnen?

• Bedömning. Vad är det som kommer att bedömas och på vilka sätt och i vilka sammanhang kommer bedömningen att ske? Vad är det som eleverna förväntas kunna när området är avslutat? Hur kan de visa det? Det kan t.ex. handla om att delta i diskussioner, att skriva utförliga förklaringar med matematikens språk, att göra ett stapeldiagram, att bygga en tredimensionell figur, att redovisa ett arbete eller liknande.

Lycka till i arbetet med Prima matematik!

• Arbetssätt och arbetsformer, på vilka sätt ska ni arbeta med området? Vilka laborativa övningar ska ni göra? Andra praktiska inslag? Kommer ni att göra något i par eller grupp? Ska ni arbeta med skriftliga förklaringar utöver bokens övningar? Färdighetsträning? Spel? Är det något ni ska göra i samarbete med andra ämnen?

• Bedömning. Vad är det som kommer att bedömas och på vilka sätt och i vilka sammanhang kommer bedömningen att ske? Vad är det som eleverna förväntas kunna när området är avslutat? Hur kan de visa det? Det kan t.ex. handla om att delta i diskussioner, att skriva utförliga förklaringar med matematikens språk, att göra ett stapeldiagram, att bygga en tredimensionell figur, att redovisa ett arbete eller liknande.

Lycka till i arbetet med Prima matematik!

11

11


A9R75E0.tmp

Kap 1 • Prima matematik 1A

Kap 1 • Prima matematik 1A





6iLKOMMEN

6iLKOMMEN

MÅL

Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • om talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och räkna antal • dela upp talen 3, 4 och 5 • använda likhetstecknet =. Bilden kan också användas som en enkel form av fördiagnos inför skolår ett. Här följer förslag på några frågor till bilden: 1) Hur många bilar är det i sandlådan? 5. 2) Hur många bilar är det framför sandlådan? 2. 3) Var finns det flest bilar? I sandlådan. 4) Var finns det minst antal bilar? Framför sandlådan. 5) Hur många bilar är det tillsammans? 7.

12

I det här kapitlet lär du dig

• om talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och räkna antal

• om talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och räkna antal

• dela upp talen 3, 4 och 5

• dela upp talen 3, 4 och 5

• använda likhetstecknet =

• använda likhetstecknet =

5

664020_inlaga.indb 5

Samtalsunderlag kapitel 1

MÅL

I det här kapitlet lär du dig

2012-10-11 11.39

6) Exempel: Hur tänkte du när du räknade ut det? Räknar från 1, börjar uppräkning från den största termen, börjar uppräkning från den minsta termen eller vet svaret. 7) Vilken färg har fågeln som sitter högst upp i trädet? Blå. 8) Viken färg har fågeln som sitter under? Gul. 9) Peka på ett fönster som har 6 rutor. 10) Peka på ett fönster som har färre än 6 rutor. 11) Peka på ett fönster som har fler än 6 rutor. 12) Vilken är din högerhand? 13) Vad kallas den andra handen? Vänsterhand. 14) Hur många bollar finns det på bilden? 6. 15) Om vi tar bort hälften av bollarna, hur många bollar blir det då? 3. 16) Det finns 1 blå bil, ser du någon bilfärg som det finns dubbelt så många av? Grön, gul. 17) Peka på en cirkel, rektangel, kvadrat. 18) Finns det några siffror du känner igen på bilden? Vilka?

5

664020_inlaga.indb 5

Samtalsunderlag kapitel 1 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • om talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och räkna antal • dela upp talen 3, 4 och 5 • använda likhetstecknet =. Bilden kan också användas som en enkel form av fördiagnos inför skolår ett. Här följer förslag på några frågor till bilden: 1) Hur många bilar är det i sandlådan? 5. 2) Hur många bilar är det framför sandlådan? 2. 3) Var finns det flest bilar? I sandlådan. 4) Var finns det minst antal bilar? Framför sandlådan. 5) Hur många bilar är det tillsammans? 7.

12

2012-10-11 11.39

6) Exempel: Hur tänkte du när du räknade ut det? Räknar från 1, börjar uppräkning från den största termen, börjar uppräkning från den minsta termen eller vet svaret. 7) Vilken färg har fågeln som sitter högst upp i trädet? Blå. 8) Viken färg har fågeln som sitter under? Gul. 9) Peka på ett fönster som har 6 rutor. 10) Peka på ett fönster som har färre än 6 rutor. 11) Peka på ett fönster som har fler än 6 rutor. 12) Vilken är din högerhand? 13) Vad kallas den andra handen? Vänsterhand. 14) Hur många bollar finns det på bilden? 6. 15) Om vi tar bort hälften av bollarna, hur många bollar blir det då? 3. 16) Det finns 1 blå bil, ser du någon bilfärg som det finns dubbelt så många av? Grön, gul. 17) Peka på en cirkel, rektangel, kvadrat. 18) Finns det några siffror du känner igen på bilden? Vilka?


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 1

Mattelabbet 1 3

1

Hämta lika många stenar som du ser här ovanför.

2

Lägg stenarna så att du tycker det blir lätt att räkna dem. 4

6

Enkel fördiagnos av taluppfattning.

664020_inlaga.indb 6

Rita hur dina stenar ligger.

Rita hur en kompis stenar ligger.

LÖSnIng

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.39

664020_inlaga.indb 7

Varför har du lagt stenarna så här? Tycker du att det är lätt att se hur många stenar det är? Kan man lägga stenarna så att det blir ännu lättare att se antalet?

LÖSnIng

Prima matematik 1A • Kap 1

Mattelabbet 1

1

Hämta lika många stenar som du ser här ovanför.

2

Lägg stenarna så att du tycker det blir lätt att räkna dem.

Lösningsmodeller

7

2012-10-11 11.39

Mattelabbet Syfte Syftet är att öva antalsbegreppet. Observera särskilt om eleven kan konservera (minnas) antalet vid en upprepad fråga. Om eleven räknar om kan det tyda på att han eller hon inte förstått att antalet är oförändrat om man inte lagt till eller tagit bort något.

Arbetsgång Ta fram lämpliga plockisar t.ex. stenar, glaspärlor eller liknande. Ge eleverna instruktionen: Hämta lika många stenar (plockisarna) som du ser i boken. Uppmana sedan barnen att lägga stenarna så att det blir lätt att räkna dem. Be dem rita av sin egen lösning i boken och att sedan rita av en kamrats lösning. Avsluta med en gemensam genomgång där elevernas olika lösningar lyfts fram. Vilken modell föredrar de?

Samtalstips Medan eleverna arbetar med mattelabbet är det bra om du som lärare kan observera deras arbete. Syftet med detta är dels att kunna hjälpa dem vidare genom att ställa lämpliga frågor, förslag på frågor se nedan, dels att observera vilka olika strategier eleverna använder, detta för att kunna lyfta fram lämpliga exempel vid gruppdiskussionen. Var observant på vilken strategi eleven använder för att komma fram till antalet stenar. Ställ frågor som Hur många stenar finns det på bilden? Hur kom du fram till det? Blir det lika många om du räknar från andra hållet? När barnet har lagt fram rätt antal stenar och grupperat dem, fråga:

Avsluta med en gemensam diskussion. Börja med hur eleverna kom fram till antalet stenar. Några tänkbara sätt är: Räkna med ögonen, räkna med fingret, stryka över de räknade ­stenarna eller att använda sig av parbildning: r­ iktiga stenar läggs bredvid bilden. Den andra delen av mattelabbet handlar om hur eleverna har placerat de tio stenarna så att de är lätta att räkna. Utgå från de olika modeller du såg när du observerade elevernas arbete. Dela in tavlan i lämpligt antal fält, det kan t.ex. vara fem fält. Troliga elevlösningar ordnade i tydlighetsgrad: 1. Stenarna är placerade helt slumpvis. 2. Stenarna formar en bild av ett föremål t.ex. en blomma, en bil eller ett hjärta. 3. Stenarna placeras efter varandra i rad. 4. Stenarna placeras två och två efter varandra. 5. Stenarna placeras så att de bildar två femmor så som de visas på tärningsbilden. Tänk efter vilken av dina elevlösningar som är den minst utvecklade och låt en elev som representerar denna komma fram och visa sin lösning. Låt eleven skriva sitt namn bredvid lösningen. Fråga om det finns fler som gjort liknande lösningar, anteckna även deras namn invid lösningsmodellen. Fortsätt sedan med nästa elevlösning som representerar en något mer utvecklad modell, låt denna elev förklara sin lösning och skriva sitt namn, fråga efter liknande lösningar och skriv upp namnen på de elever som använt denna lösningsmodell. Fortsätt på samma sätt med allt mer utvecklade modeller. Låt eleverna i par diskutera med varandra vilken lösningsmodell de tycker är tydligast. Var ser de lättast att det är tio stenar? Vad är det som gör den modellen tydlig? Låt dem diskutera i par och sedan i grupp. 13

6

3

Rita hur dina stenar ligger.

LÖSnIng

4

Rita hur en kompis stenar ligger.

LÖSnIng

Enkel fördiagnos av taluppfattning.

664020_inlaga.indb 6

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.39

664020_inlaga.indb 7

Varför har du lagt stenarna så här? Tycker du att det är lätt att se hur många stenar det är? Kan man lägga stenarna så att det blir ännu lättare att se antalet?

Lösningsmodeller

7

2012-10-11 11.39

Mattelabbet Syfte Syftet är att öva antalsbegreppet. Observera särskilt om eleven kan konservera (minnas) antalet vid en upprepad fråga. Om eleven räknar om kan det tyda på att han eller hon inte förstått att antalet är oförändrat om man inte lagt till eller tagit bort något.

Arbetsgång Ta fram lämpliga plockisar t.ex. stenar, glaspärlor eller liknande. Ge eleverna instruktionen: Hämta lika många stenar (plockisarna) som du ser i boken. Uppmana sedan barnen att lägga stenarna så att det blir lätt att räkna dem. Be dem rita av sin egen lösning i boken och att sedan rita av en kamrats lösning. Avsluta med en gemensam genomgång där elevernas olika lösningar lyfts fram. Vilken modell föredrar de?

Samtalstips Medan eleverna arbetar med mattelabbet är det bra om du som lärare kan observera deras arbete. Syftet med detta är dels att kunna hjälpa dem vidare genom att ställa lämpliga frågor, förslag på frågor se nedan, dels att observera vilka olika strategier eleverna använder, detta för att kunna lyfta fram lämpliga exempel vid gruppdiskussionen. Var observant på vilken strategi eleven använder för att komma fram till antalet stenar. Ställ frågor som Hur många stenar finns det på bilden? Hur kom du fram till det? Blir det lika många om du räknar från andra hållet? När barnet har lagt fram rätt antal stenar och grupperat dem, fråga:

Avsluta med en gemensam diskussion. Börja med hur eleverna kom fram till antalet stenar. Några tänkbara sätt är: Räkna med ögonen, räkna med fingret, stryka över de räknade ­stenarna eller att använda sig av parbildning: ­riktiga stenar läggs bredvid bilden. Den andra delen av mattelabbet handlar om hur eleverna har placerat de tio stenarna så att de är lätta att räkna. Utgå från de olika modeller du såg när du observerade elevernas arbete. Dela in tavlan i lämpligt antal fält, det kan t.ex. vara fem fält. Troliga elevlösningar ordnade i tydlighetsgrad: 1. Stenarna är placerade helt slumpvis. 2. Stenarna formar en bild av ett föremål t.ex. en blomma, en bil eller ett hjärta. 3. Stenarna placeras efter varandra i rad. 4. Stenarna placeras två och två efter varandra. 5. Stenarna placeras så att de bildar två femmor så som de visas på tärningsbilden. Tänk efter vilken av dina elevlösningar som är den minst utvecklade och låt en elev som representerar denna komma fram och visa sin lösning. Låt eleven skriva sitt namn bredvid lösningen. Fråga om det finns fler som gjort liknande lösningar, anteckna även deras namn invid lösningsmodellen. Fortsätt sedan med nästa elevlösning som representerar en något mer utvecklad modell, låt denna elev förklara sin lösning och skriva sitt namn, fråga efter liknande lösningar och skriv upp namnen på de elever som använt denna lösningsmodell. Fortsätt på samma sätt med allt mer utvecklade modeller. Låt eleverna i par diskutera med varandra vilken lösningsmodell de tycker är tydligast. Var ser de lättast att det är tio stenar? Vad är det som gör den modellen tydlig? Låt dem diskutera i par och sedan i grupp. 13


A9R75E0.tmp

Kap 1 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 1 • Prima matematik 1A

Rita 3 saker.

Talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och räkna antal.

MÅL

Rita 3 saker.

Talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och räkna antal.

Rita 1 sak.

Rita 1 sak.

tre

tre

ett

ett

1

1

1

1

Måla rätt antal.

Måla rätt antal.

Rita 2 saker.

Rita 2 saker.

1

två

2

1

två

2 3

3

2

2

8

9

2012-10-11 11.39

Mål Talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och räkna antal.

Arbetsgång Prata om den aktuella siffran, t.ex. siffran 1. Visa hur siffran skrivs. Koppla till antalet. Finns det något i klassrummet som det finns 1 av? Ute? Spana efter ettor. Visa talbilder för 1. I boken presenteras talblocket och klockan, men visa gärna även med fingrar, streck, på tärningen och en enkrona. Finns det någon talbild som eleverna föredrar framför de andra. Låt barnen bilda grupper om 1, 2 eller 3. Komplettera sifferskrivningen i boken med att öva på whiteboard, i sand med pinne eller på ­lösblad efter behov. Arbeta vidare med talen genom att skapa er egen talbok där eleverna både övar sifferskrivning och arbetar med talen. Talboken finns i kopieringsunderlag 1 till 6. Tänk på att kopiera dubbelsidigt!

14

2

1

3

3

2

2

2

664020_inlaga.indb 8

1

664020_Kap01.indd 9

09-03-13 09.33.42

TÄNK PÅ

Tänk på att redan nu tydliggöra skillnaden mellan begreppen siffra och tal.

Repetition För elever som har svårt att koppla samman siffra och antal är det viktigt att ge goda möjligheter att öva på detta. Använd talkort (kopieringsunderlag 7) eller skriv siffran på ett löst papper. Ta fram plockisar och låt eleven lägga rätt antal vid varje kort. Du kan också lägga fram olika antal plockisar i högar och låta eleverna placera ut rätt sifferkort vid rätt hög. Låt barnen använda hela kroppen för att känna antalet. Klappa 1 gång, gå ut och hämta 1 pinne, hoppa 1 hopp, ta 1 steg framåt o.s.v.

Utmaning Hur många av varje siffra kan du hitta i klass­ rummet, på skolgården? Vad betyder de olika ­siffrorna på respektive ställe? Siffran 3 kan till exempel ange antal, ordningstal, tiotal, hundratal, datum m.m. Utmana eleverna att hitta siffror i så många olika sammanhang som möjligt.

8

664020_inlaga.indb 8

9

2012-10-11 11.39

Mål Talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och räkna antal.

Arbetsgång Prata om den aktuella siffran, t.ex. siffran 1. Visa hur siffran skrivs. Koppla till antalet. Finns det något i klassrummet som det finns 1 av? Ute? Spana efter ettor. Visa talbilder för 1. I boken presenteras talblocket och klockan, men visa gärna även med fingrar, streck, på tärningen och en enkrona. Finns det någon talbild som eleverna föredrar framför de andra. Låt barnen bilda grupper om 1, 2 eller 3. Komplettera sifferskrivningen i boken med att öva på whiteboard, i sand med pinne eller på ­lösblad efter behov. Arbeta vidare med talen genom att skapa er egen talbok där eleverna både övar sifferskrivning och arbetar med talen. Talboken finns i kopieringsunderlag 1 till 6. Tänk på att kopiera dubbelsidigt!

14

664020_Kap01.indd 9

09-03-13 09.33.42

TÄNK PÅ

Tänk på att redan nu tydliggöra skillnaden mellan begreppen siffra och tal.

Repetition För elever som har svårt att koppla samman siffra och antal är det viktigt att ge goda möjligheter att öva på detta. Använd talkort (kopieringsunderlag 7) eller skriv siffran på ett löst papper. Ta fram plockisar och låt eleven lägga rätt antal vid varje kort. Du kan också lägga fram olika antal plockisar i högar och låta eleverna placera ut rätt sifferkort vid rätt hög. Låt barnen använda hela kroppen för att känna antalet. Klappa 1 gång, gå ut och hämta 1 pinne, hoppa 1 hopp, ta 1 steg framåt o.s.v.

Utmaning Hur många av varje siffra kan du hitta i klass­ rummet, på skolgården? Vad betyder de olika ­siffrorna på respektive ställe? Siffran 3 kan till exempel ange antal, ordningstal, tiotal, hundratal, datum m.m. Utmana eleverna att hitta siffror i så många olika sammanhang som möjligt.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 1

Rita 4 saker.

Prima matematik 1A • Kap 1

Rita 4 saker.

Rita 5 saker.

fyra

Rita 5 saker.

fyra

fem

fem

4

5

4

5

4

5

4

5

Hur många?

Skriv talraden.

Hur många?

Skriv talraden.

1 2 3

1 2 3

3 4 5

3

4

1

2

3 1 2 3

1 2 3

2 3 4 5

3 4 5

3 4 5

1

4 11

2012-10-11 11.40

664020_inlaga.indb 11

1

4

2 3 4 5

3

10

664020_inlaga.indb 10

3 4 5

4

2012-10-11 11.40

2

1 2 3

1 2 3

2 3 4 5

3 4 5

3 4 5

1

3 11

10

664020_inlaga.indb 10

2 3 4 5

2012-10-11 11.40

664020_inlaga.indb 11

2012-10-11 11.40

Arbetsgång

Utmaning

Arbetsgång

Utmaning

Skriva antal

Använd kopieringsunderlag 9 och spela Hitta grannen. Låt eleverna arbeta i par eller mindre grupper. Varje elev behöver en spelplan och en penna, dessutom behöver varje par/grupp en sexsidig tärning. Första spelaren slår tärningen. Talet han eller hon slår, ska placeras in före eller efter något av talen på den egna spelplanen. Om tärningen visar fyra kan alltså detta skrivas in efter 3 eller före 5 på spelplanen. Turen går sedan vidare till nästa spelare. Om man inte kan placera ut talet man slår eftersom den platsen redan är fylld går turen vidare till nästa spelare. Den som först har fyllt i talens alla grannar och alltså har tre siffror på varje rad vinner. Om ni vill utvidga talområdet och spela med talen 0 till 10 kan kopieringsunderlag 10 användas. Observera att eleverna då behöver en tiosidig tärning.

Skriva antal

Använd kopieringsunderlag 9 och spela Hitta grannen. Låt eleverna arbeta i par eller mindre grupper. Varje elev behöver en spelplan och en penna, dessutom behöver varje par/grupp en sexsidig tärning. Första spelaren slår tärningen. Talet han eller hon slår, ska placeras in före eller efter något av talen på den egna spelplanen. Om tärningen visar fyra kan alltså detta skrivas in efter 3 eller före 5 på spelplanen. Turen går sedan vidare till nästa spelare. Om man inte kan placera ut talet man slår eftersom den platsen redan är fylld går turen vidare till nästa spelare. Den som först har fyllt i talens alla grannar och alltså har tre siffror på varje rad vinner. Om ni vill utvidga talområdet och spela med talen 0 till 10 kan kopieringsunderlag 10 användas. Observera att eleverna då behöver en tiosidig tärning.

Följ samma arbetsgång som på föregående ­uppslag. Talraden

Ramsräkna med barnen. Hur långt kan de räkna? Kan de räkna fram- och baklänges mellan 1 och 5? Skriv upp talen 1 till 5 på tavlan och peka på ett av dessa. Uppmana eleverna att säga talet som kommer före respektive efter. Arbeta vidare med talboken (kopieringsunderlag 1 till 6).

Repetition Öva kopplingen mellan siffra och antal som på föregående uppslag. Öva talraden med talkort (kopieringsunderlag 7) eller tärning, visa en siffra eller slå tärningen och be eleverna säga talet före respektive efter. Utomhus finns goda möjligheter att öva antal. Ge barnen uppmaningar. Hämta fyra kottar, hämta tre stenar, hämta en pinne. Du kan också låta eleverna dra uppmaningskort (kopieringsunderlag 8). Laminera gärna korten och låt eleverna dra dem ur en ”hemlig påse”.

15

Följ samma arbetsgång som på föregående ­uppslag. Talraden

Ramsräkna med barnen. Hur långt kan de räkna? Kan de räkna fram- och baklänges mellan 1 och 5? Skriv upp talen 1 till 5 på tavlan och peka på ett av dessa. Uppmana eleverna att säga talet som kommer före respektive efter. Arbeta vidare med talboken (kopieringsunderlag 1 till 6).

Repetition Öva kopplingen mellan siffra och antal som på föregående uppslag. Öva talraden med talkort (kopieringsunderlag 7) eller tärning, visa en siffra eller slå tärningen och be eleverna säga talet före respektive efter. Utomhus finns goda möjligheter att öva antal. Ge barnen uppmaningar. Hämta fyra kottar, hämta tre stenar, hämta en pinne. Du kan också låta eleverna dra uppmaningskort (kopieringsunderlag 8). Laminera gärna korten och låt eleverna dra dem ur en ”hemlig påse”.

15


A9R75E0.tmp

Kap 1 • Prima matematik 1A

Kap 1 • Prima matematik 1A

MÅL

MÅL

Dela upp talen 3, 4 och 5.

Dela upp talet 3 på olika sätt.

Jag har 0 saker.

Dela upp talet 3 på olika sätt.

Jag har 0 saker.

noll

Dela upp talen 3, 4 och 5.

noll 3

0

0

2

1

0

0

3

0

2

1

1

2

0

3

0

Måla färdigt mönstret.

1 gul

blå

gul

blå

2

0

Måla färdigt mönstret.

3

gul

Måla alla dominobrickor som visar talet 3.

grön grön röd grön grön röd

gul

blå

Måla alla dominobrickor som visar talet 3.

grön grön röd grön grön röd

röd röd blå grön röd röd blå grön

röd röd blå grön röd röd blå grön

Gör ett eget mönster.

Gör ett eget mönster.

13

12

664020_inlaga.indb 12

blå

2012-10-11 11.40

Arbetsgång Siffran 0

Presentera siffran 0. Resonera om varför vi har siffran 0, när kan den vara bra att använda? Säkert finns det någon elev som känner till att man använder den för att skriva större tal, kanske finns det även någon elev som känner till att man kan skriva tal mindre än ett genom att använda siffran 0 framför decimaltecknet.

664020_inlaga.indb 13

2012-10-11 11.40

delas upp i 2 och 1 är det en naturlig följd att 2+1=3 och att 3-1=2. Arbeta vidare med talet 0 i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6).

Visa ett eller flera mönster på tavlan genom att till exempel använda olikfärgade magneter. Använd begreppet varannan. Låt eleverna måla färdigt mönstret med färgpennor eller kritor.

Se till att varje elev har tre plockisar. Börja med en demonstration med konkret materiel inför gruppen. Om du arbetar på tavlan, använd till exempel tre magneter som du berättar utifrån. Använd ett konkret exempel. Det här är tre kulor. Polly och Milton ska lägga dem i två högar (rita en ruta som är delad på mitten). Hur kan de göra? Rita en ruta till och fråga Kan ni komma på fler sätt? (3 och 0, 2 och 1, 1 och 2, 0 och 3). Påpeka för barnen att här får man göra en väldigt orättvis uppdelning och ge en person noll kulor.

Mål Dela upp talen 3, 4 och 5.

13

12

664020_inlaga.indb 12

2012-10-11 11.40

Arbetsgång Siffran 0

Presentera siffran 0. Resonera om varför vi har siffran 0, när kan den vara bra att använda? Säkert finns det någon elev som känner till att man använder den för att skriva större tal, kanske finns det även någon elev som känner till att man kan skriva tal mindre än ett genom att använda siffran 0 framför decimaltecknet.

664020_inlaga.indb 13

2012-10-11 11.40

delas upp i 2 och 1 är det en naturlig följd att 2+1=3 och att 3-1=2. Arbeta vidare med talet 0 i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6).

Visa ett eller flera mönster på tavlan genom att till exempel använda olikfärgade magneter. Använd begreppet varannan. Låt eleverna måla färdigt mönstret med färgpennor eller kritor.

Se till att varje elev har tre plockisar. Börja med en demonstration med konkret materiel inför gruppen. Om du arbetar på tavlan, använd till exempel tre magneter som du berättar utifrån. Använd ett konkret exempel. Det här är tre kulor. Polly och Milton ska lägga dem i två högar (rita en ruta som är delad på mitten). Hur kan de göra? Rita en ruta till och fråga Kan ni komma på fler sätt? (3 och 0, 2 och 1, 1 och 2, 0 och 3). Påpeka för barnen att här får man göra en väldigt orättvis uppdelning och ge en person noll kulor.

Repetition

Mål

Repetition

Arbeta vidare med konkreta föremål för att befästa kunskapen.

Dela upp talen 3, 4 och 5.

Arbeta vidare med konkreta föremål för att befästa kunskapen.

Uppdelning av tal

Utmaning

Uppdelning av tal

Utmaning

Använd konkret materiel och dela upp talen. Att lära känna talen och veta vilka delar ett tal består av är av stor betydelse då man arbetar med ­addition och subtraktion. Vet man att talet 3 kan

Arbeta i par med valfritt antal stenar. En elev gömmer några stenar i handen, med hjälp av de synliga stenarna ska kamraten ange hur många som är dolda.

Använd konkret materiel och dela upp talen. Att lära känna talen och veta vilka delar ett tal består av är av stor betydelse då man arbetar med ­addition och subtraktion. Vet man att talet 3 kan

Arbeta i par med valfritt antal stenar. En elev gömmer några stenar i handen, med hjälp av de synliga stenarna ska kamraten ange hur många som är dolda.

Mönster

Arbetsgång

16

Mönster

Arbetsgång

16


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 1

Dela upp talet 4 på olika sätt.

Prima matematik 1A • Kap 1

Dela upp talet 4 på olika sätt.

Dela upp talet 5 på olika sätt.

Dela upp talet 5 på olika sätt.

4

0

3

1

5

0

4

1

4

0

3

1

5

0

4

1

2

2

1

3

3

2

2

3

2

2

1

3

3

2

2

3

0

4

1

4

0

5

0

4

1

4

0

5

Måla alla nyckelpigor som visar talet 4.

Måla alla nyckelpigor som visar talet 4.

Peka på talen och säg talets femkamrat.

3

1

4 0

5

3

1

2

4 0

15

14

664020_inlaga.indb 14

Peka på talen och säg talets femkamrat.

2012-10-11 11.40

5

2

15

14

664020_inlaga.indb 14

2012-10-11 11.40

Arbetsgång

Repetition

Arbetsgång

Repetition

Uppdelning av tal

Arbeta konkret med uppdelningen av tal. Om en elev har mycket svårt för detta moment, börja då med en sten och fråga hur hon kan lägga den. Gör det konkret tillsammans med barnet. Visa på en tvådelad yta, skriv samtidigt antalet i respektive del. Fortsätt med två föremål och bygg sedan på med fler. För att öva talkamrater kan man skriva siffror på tjockare papperskort. Högst upp på bägge sidorna skriver du t.ex. ”5-kamrater”, under skriver du 1 på ena sidan och 4 på den andra o.s.v. Du kan även använda kopieringsunderlag 11. Dessa kort kan eleverna sedan jobba med, enskilt eller i par. Om man jobbar i par drar man ett kort och håller upp det mellan sig. Bägge säger talets 5-kamrat, den som ser 1 säger 4 och den som ser 4 säger 1. Kompisen ser direkt om man svarat rätt! Man kan också arbeta enskilt och rätta sig själv eller i par och låta den ena svara och den andra kolla svaret för att sedan byta.

Uppdelning av tal

Arbeta konkret med uppdelningen av tal. Om en elev har mycket svårt för detta moment, börja då med en sten och fråga hur hon kan lägga den. Gör det konkret tillsammans med barnet. Visa på en tvådelad yta, skriv samtidigt antalet i respektive del. Fortsätt med två föremål och bygg sedan på med fler. För att öva talkamrater kan man skriva siffror på tjockare papperskort. Högst upp på bägge sidorna skriver du t.ex. ”5-kamrater”, under skriver du 1 på ena sidan och 4 på den andra o.s.v. Du kan även använda kopieringsunderlag 11. Dessa kort kan eleverna sedan jobba med, enskilt eller i par. Om man jobbar i par drar man ett kort och håller upp det mellan sig. Bägge säger talets 5-kamrat, den som ser 1 säger 4 och den som ser 4 säger 1. Kompisen ser direkt om man svarat rätt! Man kan också arbeta enskilt och rätta sig själv eller i par och låta den ena svara och den andra kolla svaret för att sedan byta.

Arbeta med konkret material vid behov. De elever som är säkra kan arbeta direkt i boken. Peka på talen och säg talets 5-kamrat

Detta är en muntlig övning. Skriv talen 0 till 5 huller om buller på tavlan. Peka på talen och uppmana eleverna att säga talets 5-kamrat, d.v.s. det tal som tillsammans med talet ger summan 5. Tips!

Dra nytta av femtalet som våra fingrar representerar. Visa ett antal fingrar. Hur många håller jag inte upp? Gör en egen talkamrats-ask. Klä in en stor tändsticksask och skriv gärna x + y på ovansidan. Se till att den mittvägg som finns i stora tändsticksaskar är lagom hög för att kunna låta föremål passera över. Om ni vill öva 5-kamrater så lägg i fem plockisar. Skaka asken och öppna ena halvan. Hur många pärlor ser ni? Hur många pärlor finns då på andra sidan? Öppna och kontrollera. Upprepa.

Utmaning Arbeta enskilt eller i par. Använd en sexsidig tärning eller en tiosidig. Bestäm vilken summan ska vara, t.ex. sex. Slå tärningen och säg talets 6-kamrat. 17

Arbeta med konkret material vid behov. De elever som är säkra kan arbeta direkt i boken. Peka på talen och säg talets 5-kamrat

Detta är en muntlig övning. Skriv talen 0 till 5 huller om buller på tavlan. Peka på talen och uppmana eleverna att säga talets 5-kamrat, d.v.s. det tal som tillsammans med talet ger summan 5. Tips!

Dra nytta av femtalet som våra fingrar representerar. Visa ett antal fingrar. Hur många håller jag inte upp? Gör en egen talkamrats-ask. Klä in en stor tändsticksask och skriv gärna x + y på ovansidan. Se till att den mittvägg som finns i stora tändsticksaskar är lagom hög för att kunna låta föremål passera över. Om ni vill öva 5-kamrater så lägg i fem plockisar. Skaka asken och öppna ena halvan. Hur många pärlor ser ni? Hur många pärlor finns då på andra sidan? Öppna och kontrollera. Upprepa.

Utmaning Arbeta enskilt eller i par. Använd en sexsidig tärning eller en tiosidig. Bestäm vilken summan ska vara, t.ex. sex. Slå tärningen och säg talets 6-kamrat. 17


A9R75E0.tmp

Kap 1 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 1 • Prima matematik 1A

Skriv likhetstecken där det är lika.

Använda likhetstecknet =

Det ska vara lika många på båda sidorna.

=

likhetstecken

=

=

3

=

2

=

MÅL

5 3

5

=

Det ska vara lika många på båda sidorna.

3

Räkna prickar och dra streck till rätt barn.

=

likhetstecken

likhetstecken

Rita så det är lika många på båda sidorna.

=

=

=

=

2

3

Milton

Maja

4

5

Reza

Polly

=

17

16

664020_inlaga.indb 17

Mål Använda likhetstecknet =. Att förstå begreppet likhet är helt grundläggande inom matematiken. I Prima arbetar vi därför återkommande med detta begrepp. Betona vikten av att det är lika mycket (eller lika många) på bägge sidor om likhetstecknet. TÄNK PÅ

Tänk på att använda uttrycket ”är lika med” så att barnen förstår att det handlar om ­likhet. Variera mellan att ha summan på höger och vänster sida om likhetstecknet.

=

Rita så det blir lika många på båda sidorna

Rita eller visa med konkret material, gör olika antal på bägge sidor av likhetstecknet och ­uppmana barnen att hjälpa till så att det blir lika på båda sidorna. En del barn kommer att ta bort från den sida där det är flest, medan andra ­kommer att lägga till på den sida som har minst antal föremål. Bägge varianterna är givetvis

18

3

=

2

=

5 3

5

=

3

Räkna prickar och dra streck till rätt barn.

likhetstecken

=

=

=

=

=

Milton

Maja

4

5

Reza

Polly

664020_inlaga.indb 17

r­ iktiga, i boken är det dock att lägga till som övas på detta uppslag.

Mål

Skriv likhetstecken där det är lika

Att förstå begreppet likhet är helt grundläggande inom matematiken. I Prima arbetar vi därför återkommande med detta begrepp. Betona vikten av att det är lika mycket (eller lika många) på bägge sidor om likhetstecknet.

Repetition

3

17

2012-10-11 11.41

Visa eleverna hur man skriver likhetstecknet, låt dem skriva ut likhetstecknet där tärning och siffra visar samma antal.

2

16

Använda likhetstecknet =.

TÄNK PÅ

Lägg ett kort med likhetstecken på bordet. Arbeta med konkret material. Lägg 2 stenar på den ena sidan och 3 på den andra. Uppmana eleven att lägga stenar så att det blir lika många på bägge sidor.

2012-10-11 11.41

r­ iktiga, i boken är det dock att lägga till som övas på detta uppslag.

Tänk på att använda uttrycket ”är lika med” så att barnen förstår att det handlar om ­likhet. Variera mellan att ha summan på höger och vänster sida om likhetstecknet.

Utmaning Arbetsgång

=

Rita så det är lika många på båda sidorna.

=

=

Skriv likhetstecken där det är lika.

Använda likhetstecknet =

Skriv likhetstecken där det är lika

Visa eleverna hur man skriver likhetstecknet, låt dem skriva ut likhetstecknet där tärning och siffra visar samma antal.

Repetition Lägg ett kort med likhetstecken på bordet. Arbeta med konkret material. Lägg 2 stenar på den ena sidan och 3 på den andra. Uppmana eleven att lägga stenar så att det blir lika många på bägge sidor.

Utmaning

Hitta vägen till talet. Skriv talet t.ex. 8 = och ­uppmana eleverna att hitta så många utsagor som är lika med 8 som möjligt. Låt de elever som behärskar flera räknesätt använda sig även av dessa. Tips!

Du kan i detta sammanhang även introducera tecknet ≠, vilket betyder ”skiljt från”.

Arbetsgång Rita så det blir lika många på båda sidorna

Rita eller visa med konkret material, gör olika antal på bägge sidor av likhetstecknet och ­uppmana barnen att hjälpa till så att det blir lika på båda sidorna. En del barn kommer att ta bort från den sida där det är flest, medan andra ­kommer att lägga till på den sida som har minst antal föremål. Bägge varianterna är givetvis

18

Hitta vägen till talet. Skriv talet t.ex. 8 = och ­uppmana eleverna att hitta så många utsagor som är lika med 8 som möjligt. Låt de elever som behärskar flera räknesätt använda sig även av dessa. Tips!

Du kan i detta sammanhang även introducera tecknet ≠, vilket betyder ”skiljt från”.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 1

Diagnos 1

Diagnos 1 Dela upp talet 5.

3 1

1

2

5

1

3

4

0

0

3

1 1

2

3 2

0

2

2

0

1

4

3

Talen 0 till 5, skriva siffror, räkna antal. 2 Dela upp talet 3.

664020_inlaga.indb 18

4

0

=

3

4

=

2

3

2012-10-11 11.42

2

5

1

3

4

0

3

=

0

4

1

3

2

2

3

1

4

0

5

0

2

1

4

5

1

3 Dela upp talet 5. 4 Använda likhetstecknet.

664020_inlaga.indb 19

5

Dela upp talet 3.

5

Skriv likhetstecken där det är lika.

2

Hur många?

1

Dela upp talet 3.

3

18

4

2

1

Dela upp talet 5.

3

Hur många?

5

2

Prima matematik 1A • Kap 1

19

2012-10-11 11.42

18

1

2

0

3

Talen 0 till 5, skriva siffror, räkna antal. 2 Dela upp talet 3.

664020_inlaga.indb 18

Skriv likhetstecken där det är lika.

2

=

3

4

=

2

3

2012-10-11 11.42

=

5 3

Dela upp talet 5. 4 Använda likhetstecknet.

664020_inlaga.indb 19

19

2012-10-11 11.42

Diagnos kapitel 1

Så här används diagnosen

Diagnos kapitel 1

Så här används diagnosen

Uppgift 1 Mål: talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och

Efter att eleverna gjort diagnosen rättar du den. Om uppgiften är helt rätt avklarad kryssar du i utmaning på angivna sidor. Har eleven svarat fel på en eller flera delfrågor men förstått grunderna, kryssar du istället för repetitionsdelen på samma sidor. Om någon elev uppvisar stora svårigheter med något moment rekommenderar vi att du gör en extra genomgång med denna elev innan eleven går vidare till repetitionssidorna. Vilka som ska gå direkt till repetition eller först öva extra är en bedömning som du som lärare gör utifrån din kunskap om eleverna. En elev kan t.ex. göra ­repetitionsuppgifterna för uppgift 1 till 3 men gå direkt till utmaningen för uppgift 4.

Uppgift 1 Mål: talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och

Efter att eleverna gjort diagnosen rättar du den. Om uppgiften är helt rätt avklarad kryssar du i utmaning på angivna sidor. Har eleven svarat fel på en eller flera delfrågor men förstått grunderna, kryssar du istället för repetitionsdelen på samma sidor. Om någon elev uppvisar stora svårigheter med något moment rekommenderar vi att du gör en extra genomgång med denna elev innan eleven går vidare till repetitionssidorna. Vilka som ska gå direkt till repetition eller först öva extra är en bedömning som du som lärare gör utifrån din kunskap om eleverna. En elev kan t.ex. göra ­repetitionsuppgifterna för uppgift 1 till 3 men gå direkt till utmaningen för uppgift 4.

räkna antal. Testa om barnen kan räkna antal och skriva ­siffror. Repetition och utmaning finner du på s. 20 och 21. Uppgift 2 och 3 Mål: dela upp talen 3, 4 och 5.

Här testas om eleven förstått principen för taluppdelning. Repetition och utmaning finns på s. 22 och 23. Uppgift 4 Mål: använda likhetstecknet.

Har eleven förstått vad likhet innebär? Repetition och utmaning finns på s. 24 och 25.

Tips!

räkna antal. Testa om barnen kan räkna antal och skriva ­siffror. Repetition och utmaning finner du på s. 20 och 21. Uppgift 2 och 3 Mål: dela upp talen 3, 4 och 5.

Här testas om eleven förstått principen för taluppdelning. Repetition och utmaning finns på s. 22 och 23. Uppgift 4 Mål: använda likhetstecknet.

Har eleven förstått vad likhet innebär? Repetition och utmaning finns på s. 24 och 25.

Fler förslag på övningar som tränar målen finns fortlöpande i handledningen.

19

Tips!

Fler förslag på övningar som tränar målen finns fortlöpande i handledningen.

19


A9R75E0.tmp

Kap 1 • Prima matematik 1A

Kap 1 • Prima matematik 1A

RePeTITIon

Skriv siffror.

0

(olika svar möjliga)

uTMAnIng

2

3 20

5

5

4

2

4

3

3

4

1

2

2

1

3

4

4

3

2

1

I varje rad ska det finnas en siffra av varje (1, 2, 3, 4). 1

2

4

3

3

4

1

2

2

1

3

4

4

3

2

1

I varje ruta ska det finnas en siffra av varje (1, 2, 3, 4).

4

Talen 0 till 5, skriva siffror, räkna antal.

664020_inlaga.indb 20

uTMAnIng

2 1 3 4

1 2 4 3

3 4 1 2

4 3 2 1

1 2 4 3

3 4 1 2

4 3 2 1

2 1 3 4

2 1 4 3 4 3 1 2

3 4 2 1 1 2 3 4

1 2 3 4

2 1 4 3

3 4 2 1

4 3 1 2

Talen 0 till 5, skriva siffror, räkna antal.

2012-10-11 11.42

Repetition och utmaning

4 5

5

Fyll i de siffror som saknas. 1

3

4

5

5

2

2

4

4

1

1

3

664020_inlaga.indb 21

Hur många?

(olika svar möjliga)

uTMAnIng

Fyll i de siffror som saknas. 1

2

3 21

2012-10-11 11.42

20

RePeTITIon

Fyll i det som saknas.

0

2

2

RePeTITIon

Skriv siffror.

1

1

Hur många?

RePeTITIon

Fyll i det som saknas.

5

5

4

2

4

3

3

4

1

2

2

1

3

4

4

3

2

1

I varje rad ska det finnas en siffra av varje (1, 2, 3, 4). 1

2

4

3

3

4

1

2

2

1

3

4

4

3

2

1

I varje ruta ska det finnas en siffra av varje (1, 2, 3, 4).

4

Talen 0 till 5, skriva siffror, räkna antal.

664020_inlaga.indb 20

uTMAnIng

2 1 3 4

1 2 4 3

3 4 1 2

4 3 2 1

1 2 4 3

3 4 1 2

4 3 2 1

2 1 3 4

2 1 4 3

3 4 2 1 1 2 3 4

4 3 1 2 1 2 3 4

2 1 4 3

3 4 2 1

4 3 1 2

Talen 0 till 5, skriva siffror, räkna antal.

2012-10-11 11.42

Repetition och utmaning

664020_inlaga.indb 21

21

2012-10-11 11.42

räkna antal.

utifrån en för eleven känd talbild så som t.ex. talet fem eller sex på en tärning bör även dessa tal kunna avläsas på motsvarande sätt).

räkna antal.

utifrån en för eleven känd talbild så som t.ex. talet fem eller sex på en tärning bör även dessa tal kunna avläsas på motsvarande sätt).

Extra träning inför repetition

Repetition

Extra träning inför repetition

Repetition

Låt eleven öva på att skriva siffran från rätt håll. Visa och förklara att det på sikt underlättar att skriva siffran på rätt sätt.

På s. 20 ska siffrorna skrivas i rutorna. I tabellen på s. 21 kopplas ­siffran till antalet. Notera särskilt strecken som symboliserar talet fem, med fyra lodräta streck och ett diagonalt.

Låt eleven öva på att skriva siffran från rätt håll. Visa och förklara att det på sikt underlättar att skriva siffran på rätt sätt.

På s. 20 ska siffrorna skrivas i rutorna. I tabellen på s. 21 kopplas ­siffran till antalet. Notera särskilt strecken som symboliserar talet fem, med fyra lodräta streck och ett diagonalt.

Mål: talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och

Öva kopplingen mellan siffra och antal. Lägg fram olika antal föremål i högar, låt eleverna placera rätt talkort (kopieringsunderlag 7) vid rätt hög. Fortsätt sedan med att lägga ut siffer­korten och låta barnen lägga rätt antal föremål vid siffrorna. Kontrollera om eleverna kan avläsa ett antal föremål med endast en kort blick på dessa. Denna förmåga att med endast en blick avgöra antal kallas inom matematikdidaktiken för subitizing. Eleven bör kunna göra detta med upp till fyra föremål (om föremålen är organiserade

20

Utmaning Den första utmaningen kan vara ett underlag för gemensamma diskussioner. Samma bild kan av olika elever tolkas olika, så kan t.ex. blommorna tolkas som 1 (en bukett), 5 (5 blommor) eller kanske rent av 25 (5 blommor med 5 kronblad vardera). Utmaningen på s. 21 är ett sudoku bestående av 4x4 rutor, en instruktion för hur man löser sudoku finns i elevernas bok.

Mål: talen 1, 2, 3, 4, 5 och 0, skriva siffror och

Öva kopplingen mellan siffra och antal. Lägg fram olika antal föremål i högar, låt eleverna placera rätt talkort (kopieringsunderlag 7) vid rätt hög. Fortsätt sedan med att lägga ut siffer­korten och låta barnen lägga rätt antal föremål vid siffrorna. Kontrollera om eleverna kan avläsa ett antal föremål med endast en kort blick på dessa. Denna förmåga att med endast en blick avgöra antal kallas inom matematikdidaktiken för subitizing. Eleven bör kunna göra detta med upp till fyra föremål (om föremålen är organiserade

20

Utmaning Den första utmaningen kan vara ett underlag för gemensamma diskussioner. Samma bild kan av olika elever tolkas olika, så kan t.ex. blommorna tolkas som 1 (en bukett), 5 (5 blommor) eller kanske rent av 25 (5 blommor med 5 kronblad vardera). Utmaningen på s. 21 är ett sudoku bestående av 4x4 rutor, en instruktion för hur man löser sudoku finns i elevernas bok.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 1

Ta fram 4 stenar och dela upp talet 4 på olika sätt. Skriv hur Polly och Milton kan dela.

4 4

4

3

0

4

1

RePeTITIon

Ta fram 5 stenar och dela upp talet 5 på olika sätt. Skriv hur Polly och Milton kan dela.

4

1

2

5

2

5

4

3

0

2 uTMAnIng

Skriv hur du delar upp talen.

5= 2+; = 4+1

= 1+; =

=

;+;

;+;

=

;+;

3

2

4

4

0

1

5

=4

4 poäng

3 poäng

8 poäng

7 poäng

5 poäng

2 poäng

5 poäng

2012-10-11 11.42

664020_inlaga.indb 23

1

2

5

2

5

4

3

0

4

2 uTMAnIng

4+0

= 1+; =

=

;+;

;+;

=

;+;

2012-10-11 11.43

3

5

3

1

2 5

4

0

=4

4 poäng

4 poäng

3 poäng

8 poäng

7 poäng

5 poäng

5

2 poäng

5 poäng

= ;+; = ;+; = ;+; = 5

Vem vann? 22

1

uTMAnIng

Polly 23

4

0

5

Rita prickarna som tärningarna kan visa. (olika svar möjliga) Milton 5 poäng Polly 3 poäng

3= 3+0 = 2+; = ;+; = ;+; =3

4= ;+; =

RePeTITIon

5

5

(olika svar möjliga)

5= 2+; = 4+1

Dela upp talen 3, 4 och 5.

664020_inlaga.indb 22

3

0

Ta fram 5 stenar och dela upp talet 5 på olika sätt. Skriv hur Polly och Milton kan dela.

4

Skriv hur du delar upp talen.

= ;+; = ;+; = ;+; = 5

Dela upp talen 3, 4 och 5.

RePeTITIon

4

4

5

4 poäng

Vem vann? 22

1

uTMAnIng

3= 3+0 = 2+; = ;+; = ;+; =3

4+0

1

4

5

5

3

Ta fram 4 stenar och dela upp talet 4 på olika sätt. Skriv hur Polly och Milton kan dela.

Rita prickarna som tärningarna kan visa. (olika svar möjliga) Milton 5 poäng Polly 3 poäng

(olika svar möjliga)

4= ;+; =

4

5

4

RePeTITIon

5 0

Prima matematik 1A • Kap 1

Dela upp talen 3, 4 och 5.

Polly Dela upp talen 3, 4 och 5.

664020_inlaga.indb 22

2012-10-11 11.42

664020_inlaga.indb 23

23

2012-10-11 11.43

Repetition och utmaning

Repetition

Repetition och utmaning

Repetition

Mål: dela upp talen 3, 4 och 5.

Här uppmanas eleverna att använda stenar eller andra konkreta föremål för att göra uppdelningen av talet. Därefter antecknar de hur deras upp­ delning ser ut. Eleverna kan skriva uppdelningen i den ordning de själva önskar. Målet är att kunna klara sig utan det konkreta materialet. Tanken är att materialet ska vara ett stöd men att eleverna så snart som möjligt ska kunna släppa detta stöd så att de inte fastnar i att använda material. Matematiken är till sin natur abstrakt och konkret material är ett steg på vägen till att bygga upp mentala bilder som hjälper eleverna att förstå abstrakta begrepp som t.ex. tal. Tänk på att språket också är ett led i att bygga upp förståelsen, därför är det viktigt att eleverna så ofta som möjligt får sätta ord, muntligt och senare även skriftligt, på vad de gör.

Mål: dela upp talen 3, 4 och 5.

Här uppmanas eleverna att använda stenar eller andra konkreta föremål för att göra uppdelningen av talet. Därefter antecknar de hur deras upp­ delning ser ut. Eleverna kan skriva uppdelningen i den ordning de själva önskar. Målet är att kunna klara sig utan det konkreta materialet. Tanken är att materialet ska vara ett stöd men att eleverna så snart som möjligt ska kunna släppa detta stöd så att de inte fastnar i att använda material. Matematiken är till sin natur abstrakt och konkret material är ett steg på vägen till att bygga upp mentala bilder som hjälper eleverna att förstå abstrakta begrepp som t.ex. tal. Tänk på att språket också är ett led i att bygga upp förståelsen, därför är det viktigt att eleverna så ofta som möjligt får sätta ord, muntligt och senare även skriftligt, på vad de gör.

TÄNK PÅ

Tänk på att syftet med att arbeta med uppdelningen av tal är att förstå hur tal kan delas upp i olika delar. Denna kunskap är mycket viktig för elevens fortsatta lärande i matematik, om man känner till hur ett tal kan delas upp har man en god grund att stå på vid såväl addition som subtraktion.

Extra träning inför repetition Repetera med talet tre. Ta fram ett papper och dela detta i två delar. Ta fram tre föremål och ge dem till eleven och uppmana eleven att placera dem på papprets två halvor. Rita av hur eleven lagt dem och skriv antalet bredvid, t.ex. 2 och 1. Hjälp eleven att hitta fler kombinationer. Eftersom vi har med nollan i uppdelningarna är antalet uppdelningar alltid en mer än talet. Talet tre kan alltså delas på fyra sätt (3 och 0, 2 och 1, 1 och 2, 0 och 3).

Utmaning Här möter eleverna uppdelning av tal i ett annat sammanhang. På s. 22 övar eleverna förutom taluppdelning även likhetstecknets betydelse. I utmaningen på sidan 23 är flera olika svar möjliga. Låt eleverna jämföra sina lösningar med varandra och resonera om vilka fler svar som kan finnas. 21

TÄNK PÅ

Tänk på att syftet med att arbeta med uppdelningen av tal är att förstå hur tal kan delas upp i olika delar. Denna kunskap är mycket viktig för elevens fortsatta lärande i matematik, om man känner till hur ett tal kan delas upp har man en god grund att stå på vid såväl addition som subtraktion.

Extra träning inför repetition Repetera med talet tre. Ta fram ett papper och dela detta i två delar. Ta fram tre föremål och ge dem till eleven och uppmana eleven att placera dem på papprets två halvor. Rita av hur eleven lagt dem och skriv antalet bredvid, t.ex. 2 och 1. Hjälp eleven att hitta fler kombinationer. Eftersom vi har med nollan i uppdelningarna är antalet uppdelningar alltid en mer än talet. Talet tre kan alltså delas på fyra sätt (3 och 0, 2 och 1, 1 och 2, 0 och 3).

Utmaning Här möter eleverna uppdelning av tal i ett annat sammanhang. På s. 22 övar eleverna förutom taluppdelning även likhetstecknets betydelse. I utmaningen på sidan 23 är flera olika svar möjliga. Låt eleverna jämföra sina lösningar med varandra och resonera om vilka fler svar som kan finnas. 21


A9R75E0.tmp

Kap 1 • Prima matematik 1A

Kap 1 • Prima matematik 1A

Repetition

Rita så det är lika många på båda sidorna.

=

Skriv likhetstecken där det är lika.

=

=

4 4

=

=

= utmaning

24

2 3=1+:

:+5=5

0

5 4+1=:

1 =4 3+:

3 =4 1+:

3 =5 2+:

2 5=3+:

:=3+2

:+3=4

1 =3 2+:

4 =4 0+:

1 =2 1+:

2 +2 4=:

0 =2 2+:

:+5=5

3 +0 3=:

1 =5 4+:

2 =4 2+:

5

1

3

=

2

5

=

1

=

5

=

=

=

=

=

2 +: 3 =:

utmaning

4 +: 1 :

4 +: =:

2 +: 2 :

1 3 +: =:

1 +: 2 :

= :+:

0

:+:

5 +: 0 =: Använda likhetstecknet.

utmaning

Skriv så det är lika.

= :+:

3 :+:

Använda likhetstecknet.

4

=

3

4

=

2

5

25

24

2 3=1+:

:+5=5

0

5 4+1=:

1 =4 3+:

3 =4 1+:

3 =5 2+:

2 5=3+:

:=3+2

:+3=4

1 =3 2+:

4 =4 0+:

1 =2 1+:

2 +2 4=:

0 =2 2+:

:+5=5

3 +0 3=:

1 =5 4+:

2 =4 2+:

5

1

=

5 3

=

4 utmaning

Skriv så det är lika.

1

Repetition

4

1

= :+:

2 +: =:

=

4

2 +: 2 :

4 +: :

Skriv likhetstecken där det är lika.

3

Skriv så det är lika.

4 :+:

Repetition

Rita så det är lika många på båda sidorna.

4

1

Skriv så det är lika.

=

Repetition

4 :+:

2 +: 3 =:

4 +: 1 :

= :+:

2 +: 2 :

= :+:

3 :+:

4 +: =:

2 +: 2 :

1 3 +: =:

1 +: 2 :

= :+:

4 +: :

2 +: =:

:+:

5 +: 0 =:

0

Använda likhetstecknet.

Använda likhetstecknet.

25

Repetition och utmaning

Repetition

Repetition och utmaning

Repetition

Mål: använda likhetstecknet.

Här övas likhet i två olika sammanhang. På s. 24 gäller det att skapa likhet. Barnen ska själva rita in stenar så att det blir samma antal på bägge sidor. På s. 25 ska de däremot identifiera var det är likhet. Där antalet prickar på tärningen s­ tämmer överens med det antal siffran anger s­ ätter de ut likhetstecken (i övrigt lämnas tomt).

Mål: använda likhetstecknet.

Här övas likhet i två olika sammanhang. På s. 24 gäller det att skapa likhet. Barnen ska själva rita in stenar så att det blir samma antal på bägge sidor. På s. 25 ska de däremot identifiera var det är likhet. Där antalet prickar på tärningen s­ tämmer överens med det antal siffran anger s­ ätter de ut likhetstecken (i övrigt lämnas tomt).

TÄNK PÅ

Tänk på att använda uttrycket ­­ ”är lika med”.

Extra träning inför repetition Beskriv likhetstecknet som en våg där det ska väga lika på bägge sidor om likhetstecknet. Öva konkret. Måla upp en bild på tavlan med likhetstecken i mitten och olika antal prickar på vardera sidan. Låt eleverna turas om att måla så att det blir likhet. Ni kan även arbeta med konkret material. Lägg ett likhetstecken på bordet. Lägg olika antal föremål på bägge sidor om detta. Beskriv med ord det som visas. Fråga om det är lika många på bägge sidor? Diskutera att det faktiskt inte stämmer att ha ett likhetstecken mellan föremålen när de inte är lika många. Be eleverna lägga till föremål så att det blir lika många på bägge sidor.

22

Utmaning På s. 24 arbetar eleverna öppna utsagor, ibland möter de summan till vänster och ibland till höger om likhetstecknet. Uppmärksamma ­eleverna på vikten av att se vilket tecken som står på vilken plats för att kunna lösa uppgifterna ­korrekt. På s. 25 är det två termer på vardera sidan om likhetstecknet, svarsvarianterna blir här betydligt fler. Låt eleverna jämföra sina lösningar med varandra.

TÄNK PÅ

Tänk på att använda uttrycket ­­ ”är lika med”.

Extra träning inför repetition Beskriv likhetstecknet som en våg där det ska väga lika på bägge sidor om likhetstecknet. Öva konkret. Måla upp en bild på tavlan med likhetstecken i mitten och olika antal prickar på vardera sidan. Låt eleverna turas om att måla så att det blir likhet. Ni kan även arbeta med konkret material. Lägg ett likhetstecken på bordet. Lägg olika antal föremål på bägge sidor om detta. Beskriv med ord det som visas. Fråga om det är lika många på bägge sidor? Diskutera att det faktiskt inte stämmer att ha ett likhetstecken mellan föremålen när de inte är lika många. Be eleverna lägga till föremål så att det blir lika många på bägge sidor.

22

Utmaning På s. 24 arbetar eleverna öppna utsagor, ibland möter de summan till vänster och ibland till höger om likhetstecknet. Uppmärksamma ­eleverna på vikten av att se vilket tecken som står på vilken plats för att kunna lösa uppgifterna ­korrekt. På s. 25 är det två termer på vardera sidan om likhetstecknet, svarsvarianterna blir här betydligt fler. Låt eleverna jämföra sina lösningar med varandra.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 2

2 1

2 1

MÅL

26

664020_inlaga.indb 26

Prima matematik 1A • Kap 2

MÅL

I det här kapitlet lär du dig

• addition (+) i talområdet 0 till 5

• om talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal

• om talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal

• räkna antal och rita dubbelt så många.

• räkna antal och rita dubbelt så många.

27

2012-10-11 11.43

Samtalsunderlag kapitel 2 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • addition (+) i talområdet 0 till 5 • om talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal • räkna antal och rita dubbelt så många. Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Hur många gula grodor ser du i busken till höger? 2. 2) Hur många gröna grodor ser du i busken till vänster? 3. 3) Vilken färg finns det flest grodor av? Gröna 4) Hur många grodor är det tillsammans? 5. 5) Ser du något annat djur som det finns lika många av? T.ex. vita fiskar och apor.

664020_inlaga.indb 27

I det här kapitlet lär du dig

• addition (+) i talområdet 0 till 5

2012-10-11 11.44

6) Hur många ormar ser du på bilden? 1. 7) Vilket djur finns det dubbelt så många av? Gula fiskar. 8) Titta på blommorna i trädet. Hur många gula blommor finns det? 2. 9) I vilken färg finns det färre blommor? Röd. 10) I vilken färg finns det fler än 2 blommor? Lila. 11) Hur många barn sitter på stenen? 2. 12) Hur många barn står på bron? 3. 13) Hur många barn är det på stenen och bron tillsammans? 5. 14) I trädet mitt på golvet sitter det en blå och gul fågel, i vilket träd sitter det dubbelt så många fåglar? I trädet till höger om vattenfallet. 15) Milton tittar på fiskarna. Hur många fiskar är det av varje sort (färg)? 3 gröna, 2 gula, 5 vita och 7 orange-vita. 16) Hur många fler gröna än gula fiskar finns det? 1.

23

26

664020_inlaga.indb 26

27

2012-10-11 11.43

Samtalsunderlag kapitel 2 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • addition (+) i talområdet 0 till 5 • om talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal • räkna antal och rita dubbelt så många. Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Hur många gula grodor ser du i busken till höger? 2. 2) Hur många gröna grodor ser du i busken till vänster? 3. 3) Vilken färg finns det flest grodor av? Gröna 4) Hur många grodor är det tillsammans? 5. 5) Ser du något annat djur som det finns lika många av? T.ex. vita fiskar och apor.

664020_inlaga.indb 27

2012-10-11 11.44

6) Hur många ormar ser du på bilden? 1. 7) Vilket djur finns det dubbelt så många av? Gula fiskar. 8) Titta på blommorna i trädet. Hur många gula blommor finns det? 2. 9) I vilken färg finns det färre blommor? Röd. 10) I vilken färg finns det fler än 2 blommor? Lila. 11) Hur många barn sitter på stenen? 2. 12) Hur många barn står på bron? 3. 13) Hur många barn är det på stenen och bron tillsammans? 5. 14) I trädet mitt på golvet sitter det en blå och gul fågel, i vilket träd sitter det dubbelt så många fåglar? I trädet till höger om vattenfallet. 15) Milton tittar på fiskarna. Hur många fiskar är det av varje sort (färg)? 3 gröna, 2 gula, 5 vita och 7 orange-vita. 16) Hur många fler gröna än gula fiskar finns det? 1.

23


A9R75E0.tmp

Kap 2 • Prima matematik 1A

Kap 2 • Prima matematik 1A

TÄNK PÅ Mattelabbet 2 3

1

Lägg en liten näve pastaskruvar på bordet.

2

Lägg dubbelt så många pastaskruvar bredvid.

4

28

Laborativt arbete med begreppet dubbelt.

664020_inlaga.indb 28

Rita hur dina pastaskruvar ligger.

Rita hur en kompis pastaskruvar ligger.

LÖSnIng

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.44

TÄNK PÅ Mattelabbet 2

LÖSnIng

664020_inlaga.indb 29

29

2012-10-11 11.44

Tänk på att ett vanligt problem vid räkning med dubbelt är att eleven tror att det handlar om att ta +2. För att avgöra att eleven verkligen har förstått är det därför bra att undvika att ge någon 2 pastaskruvar från början. För många är det också svårt att förstå att dubbelt och dubbelt så många (mycket) är synonyma begrepp, lyft därför fram dessa olika begrepp.

Mattelabbet

28

1

Lägg en liten näve pastaskruvar på bordet.

2

Lägg dubbelt så många pastaskruvar bredvid.

3

Rita hur dina pastaskruvar ligger.

LÖSnIng

4

Rita hur en kompis pastaskruvar ligger.

LÖSnIng

Laborativt arbete med begreppet dubbelt.

664020_inlaga.indb 28

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.44

664020_inlaga.indb 29

29

2012-10-11 11.44

Tänk på att ett vanligt problem vid räkning med dubbelt är att eleven tror att det handlar om att ta +2. För att avgöra att eleven verkligen har förstått är det därför bra att undvika att ge någon 2 pastaskruvar från början. För många är det också svårt att förstå att dubbelt och dubbelt så många (mycket) är synonyma begrepp, lyft därför fram dessa olika begrepp.

Mattelabbet

Syfte

Samtalstips

Syfte

Samtalstips

Syftet är att öva begreppet dubbelt (dubbelt så många).

Hur organiserar eleven den första högen med pasta­skruvar för att ta reda på antalet? Ställ frågor som Hur många pastaskruvar har du i högen/på bordet? Hur kom du fram till det?

Syftet är att öva begreppet dubbelt (dubbelt så många).

Hur organiserar eleven den första högen med pasta­skruvar för att ta reda på antalet? Ställ frågor som Hur många pastaskruvar har du i högen/på bordet? Hur kom du fram till det?

Arbetsgång Dela ut eller uppmana barnen att hämta en liten näve pastaskruvar eller annat plockmaterial. Genom att eleverna tar en liten näve får de olika antal, vilket gör att de arbetar med samma begrepp med inte samma antal. Uppmana dem sedan att lägga dubbelt så många pastaskruvar bredvid. Låt eleverna sedan jämföra med en kompis och avsluta med en gemensam diskussion. När eleverna jämför med en kompis är det viktigt att det inte bara handlar om att rita av kompisens lösning utan att det också är ett tillfälle att förklara sina lösningar för varandra. En av de förmågor som eleverna ska utveckla är att föra och följa matematiska resonemang, arbetet med mattelabbet är ett bra tillfälle att träna på detta. Lyft i den gemensamma diskussionen fram olika lösningsmodeller, ett förslag på hur man kan göra detta finns på sidan 13 i denna lärarhandledning.

24

Observera hur eleven kommer fram till hur många som är dubbelt så många. Ställ frågor som Vad menas med dubbelt så många? Hur vet du hur många som är dubbelt så många?

Lösningsmodeller Vid ett mindre antal pastaskruvar kan eleven snabbt räkna igenom dem och i huvudet avgöra hur många dubbelt så många är. En annan strategi är att räkna ursprungsmängden två gånger och sedan ta fram detta antal. De kan även räkna ursprungsmängden och sedan räkna upp samma mängd ytterligare två gånger. De avslutar sedan med att räkna samman de två sista mängderna. Ett tydligt sätt att se dubbelt är att lägga alla i ursprungsmängden på en rad och att därefter lägga ut två lika långa rader till och räkna samman dessa.

Arbetsgång Dela ut eller uppmana barnen att hämta en liten näve pastaskruvar eller annat plockmaterial. Genom att eleverna tar en liten näve får de olika antal, vilket gör att de arbetar med samma begrepp med inte samma antal. Uppmana dem sedan att lägga dubbelt så många pastaskruvar bredvid. Låt eleverna sedan jämföra med en kompis och avsluta med en gemensam diskussion. När eleverna jämför med en kompis är det viktigt att det inte bara handlar om att rita av kompisens lösning utan att det också är ett tillfälle att förklara sina lösningar för varandra. En av de förmågor som eleverna ska utveckla är att föra och följa matematiska resonemang, arbetet med mattelabbet är ett bra tillfälle att träna på detta. Lyft i den gemensamma diskussionen fram olika lösningsmodeller, ett förslag på hur man kan göra detta finns på sidan 13 i denna lärarhandledning.

24

Observera hur eleven kommer fram till hur många som är dubbelt så många. Ställ frågor som Vad menas med dubbelt så många? Hur vet du hur många som är dubbelt så många?

Lösningsmodeller Vid ett mindre antal pastaskruvar kan eleven snabbt räkna igenom dem och i huvudet avgöra hur många dubbelt så många är. En annan strategi är att räkna ursprungsmängden två gånger och sedan ta fram detta antal. De kan även räkna ursprungsmängden och sedan räkna upp samma mängd ytterligare två gånger. De avslutar sedan med att räkna samman de två sista mängderna. Ett tydligt sätt att se dubbelt är att lägga alla i ursprungsmängden på en rad och att därefter lägga ut två lika långa rader till och räkna samman dessa.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 2

MÅL

term

Hur många är det tillsammans?

Addition i talområdet 0 till 5.

2+ 1=3

Prima matematik 1A • Kap 2

MÅL

2+ 1=3

+

term

plustecken

term summa (tillsammans)

1 +: 1 =: 2 :

2

5

4

1

5

2

1

3

2

1

3

:+ := :

3

2

+

term

plustecken

Hur många är det tillsammans?

Hur många är det tillsammans?

Addition i talområdet 0 till 5.

summa (tillsammans)

Hur många är det tillsammans?

5

:+ := :

3 +:=: :

1 +: 1 =: 2 :

2

5

4

1

5

2

1

3

2

1

3

:+ := :

2

2

4

:+ := :

2

3

5

:+ := :

:+ := :

3

2

5

1

2

3

3

1

4

3 +:=: :

4

1

5

:+ := :

2

2

4

:+ := :

1

2

3

:+ := :

:+:=:

4

1

5

:+ := :

1

3

4

:+ := :

:+ := :

:+:=:

:+:=:

:+:=:

1

3

4

:+ := :

2

3

5

:+ := :

3

1

4

:+ := :

:+ := :

31

30

664020_inlaga.indb 31

31

30

2012-10-11 11.45

664020_inlaga.indb 31

2012-10-11 11.45

Mål

Utmaning

Mål

Utmaning

Addition i talområdet 0 till 5.

Ge eleven knappar eller pärlor i två färger. Skapa addition med öppen utsaga genom att ge eleven tre pärlor och fråga hur många pärlor det behövs för att summan ska vara fem. Låt eleven komma med förslag på hur man kan teckna (skriva) talet.

Addition i talområdet 0 till 5.

Ge eleven knappar eller pärlor i två färger. Skapa addition med öppen utsaga genom att ge eleven tre pärlor och fråga hur många pärlor det behövs för att summan ska vara fem. Låt eleven komma med förslag på hur man kan teckna (skriva) talet.

Arbetsgång Starta med en genomgång på tavlan eller med konkret materiel. Ge exempel: Det finns två gula och tre gröna fiskar. Hur många fiskar är det tillsammans? Rita och teckna talet. Gör flera exempel tillsammans. Förklara att det ni arbetar med är addition (ni adderar) och att tecknen ni använder är plustecken och likhetstecken. Summa kallas det ni får när ni adderar två tal. I boken finns en faktaruta som visar på de nya begreppen, plustecken och summa. Kopieringsunderlag 12 är ett faktablad om addition med de olika termer som hör samman med detta räknesätt. Förstora, kopiera och sätt gärna upp i klassrummet.

Repetition För att öva mer kan eleven arbeta med konkret materiel. Ge knappar eller glaspärlor i två olika färger, låt eleven räkna hur många det är tillsammans. Uppmana eleven att rita av uppgiften och teckna (skriva) räkneuppgiften på ett papper.

En annan variant är att ta fram fem pärlor och gömma ett antal av dessa i handen och visa resten. Elevens uppgift blir nu att säga hur många pärlor som är gömda. Denna uppgift passar bra att arbeta med i par. Arbeta gärna med en talkamratsask. Läs mer om detta på sidan 17 här i lärarhandledningen. Tips!

I Prima matematik arbetar vi medvetet med en korrekt matematisk terminologi redan från början. Låt gärna eleverna göra en egen bok där de samlar olika matematiska begrepp. Låt dem varje vecka skriva upp eventuella nya matematiska ord och skriva eller rita förklaringar till dessa.

Arbetsgång Starta med en genomgång på tavlan eller med konkret materiel. Ge exempel: Det finns två gula och tre gröna fiskar. Hur många fiskar är det tillsammans? Rita och teckna talet. Gör flera exempel tillsammans. Förklara att det ni arbetar med är addition (ni adderar) och att tecknen ni använder är plustecken och likhetstecken. Summa kallas det ni får när ni adderar två tal. I boken finns en faktaruta som visar på de nya begreppen, plustecken och summa. Kopieringsunderlag 12 är ett faktablad om addition med de olika termer som hör samman med detta räknesätt. Förstora, kopiera och sätt gärna upp i klassrummet.

Repetition För att öva mer kan eleven arbeta med konkret materiel. Ge knappar eller glaspärlor i två olika färger, låt eleven räkna hur många det är tillsammans. Uppmana eleven att rita av uppgiften och teckna (skriva) räkneuppgiften på ett papper. 25

En annan variant är att ta fram fem pärlor och gömma ett antal av dessa i handen och visa resten. Elevens uppgift blir nu att säga hur många pärlor som är gömda. Denna uppgift passar bra att arbeta med i par. Arbeta gärna med en talkamratsask. Läs mer om detta på sidan 17 här i lärarhandledningen. Tips!

I Prima matematik arbetar vi medvetet med en korrekt matematisk terminologi redan från början. Låt gärna eleverna göra en egen bok där de samlar olika matematiska begrepp. Låt dem varje vecka skriva upp eventuella nya matematiska ord och skriva eller rita förklaringar till dessa.

25


A9R75E0.tmp

Kap 2 • Prima matematik 1A

Kap 2 • Prima matematik 1A

Måla grodorna gula eller röda. Hur många är det tillsammans?

2 +: 1 =: 3 :

Måla grodorna gula eller röda. Hur många är det tillsammans?

Skriv färdigt additionen.

5

:+ := :

3 =5 2+:

:+:=3

1 5= 4 +:

1 =5 4+:

Skriv färdigt additionen.

4

5

:+ := :

1 5= 4 +:

:+:=5

2 4= 2 +:

1 =5 4+:

:+:=5

2 4= 2 +:

:+:=4

2 +1 3=:

4 =5 1+:

:+:=4

2 +1 3=:

2 =5 3+:

:+:=2

1 +3 4=:

2 =5 3+:

:+:=2

1 +3 4=:

2

2 +: 1 =: 3 :

:+ := :

5

:+ := :

2

:+ := :

Rita en räknehändelse till additionen.

4

4

:+ := :

:+ := :

Skriv summan.

5

:+ := :

4

:+ := :

Skriv summan.

4 3+1=:

3 1+2=:

1 1+0=:

4 3+1=:

3 1+2=:

1 1+0=:

2 1+1=:

4 4+0=:

5 2+3=:

2 1+1=:

4 4+0=:

5 2+3=:

5 3+2=:

5 4+1=:

5 5+0=:

5 3+2=:

5 4+1=:

5 5+0=:

5 1+4=:

4 1+3=:

4 2+2=:

5 1+4=:

:+:=3

4 =5 1+:

Rita en räknehändelse till additionen.

:+ := :

3 =5 2+:

4 1+3=:

3+1=4

4 2+2=:

33

32

664020_inlaga.indb 32

2012-10-11 11.45

664020_inlaga.indb 33

2012-10-11 11.45

3+1=4 33

32

664020_inlaga.indb 32

2012-10-11 11.45

664020_inlaga.indb 33

2012-10-11 11.45

Arbetsgång

Repetition

Arbetsgång

Repetition

Nu är det dags att arbeta med additioner utan bildstöd. Det kan behövas konkret material.

För att tydliggöra de öppna utsagorna kan du visa dessa tal konkret. Materiel: tre fat, åtta pärlor, två lappar som det står + respektive = på.

Nu är det dags att arbeta med additioner utan bildstöd. Det kan behövas konkret material.

För att tydliggöra de öppna utsagorna kan du visa dessa tal konkret. Materiel: tre fat, åtta pärlor, två lappar som det står + respektive = på.

Öppna utsagor

Repetera likhetstecknets betydelse. Gör barnen uppmärksamma på att summan ibland står på vänster sida om likhetstecknet och ibland till höger. Använd uttrycket ”är lika med”. Räknehändelse

Att rita en räknehändelse kan vara en utmaning för många elever. Gör gärna några gemensamma exempel på tavlan för att visa eleverna hur en räknehändelse kan se ut. Exempel: Polly ser tre fjärilar, sedan kommer en fjäril till. Hur många fjärilar ser Polly nu? Poängtera att det är termerna (i det här fallet 3+1) som räknehändelsen ska visa.

Öppna utsagor

Lägg fyra pärlor på ett fat till vänster. Lägg ut lappen med likhetstecknet och därefter ett fat med tre pärlor till höger om likhetstecknet. Placera ut plustecknet till höger och det sista fatet med en pärla längst till höger. Fråga eleverna om det stämmer. Är det lika många pärlor på bägge sidor om likhetstecknet? Skriv talet 4=3+1 Upprepa övningen men vänd mittentallriken upp och ner, lägg fyra pärlor så att pärlorna göms under. Skriv talet 4= ___+1. Fråga vilket tal som ska stå på den tomma platsen. Lyft på tallriken och kontrollera om det stämmer.

Utmaning

Repetera likhetstecknets betydelse. Gör barnen uppmärksamma på att summan ibland står på vänster sida om likhetstecknet och ibland till höger. Använd uttrycket ”är lika med”. Räknehändelse

Att rita en räknehändelse kan vara en utmaning för många elever. Gör gärna några gemensamma exempel på tavlan för att visa eleverna hur en räknehändelse kan se ut. Exempel: Polly ser tre fjärilar, sedan kommer en fjäril till. Hur många fjärilar ser Polly nu? Poängtera att det är termerna (i det här fallet 3+1) som räknehändelsen ska visa.

Använd förslaget till repetition ovan men arbeta med fler pärlor och ett större talområde.

26

Lägg fyra pärlor på ett fat till vänster. Lägg ut lappen med likhetstecknet och därefter ett fat med tre pärlor till höger om likhetstecknet. Placera ut plustecknet till höger och det sista fatet med en pärla längst till höger. Fråga eleverna om det stämmer. Är det lika många pärlor på bägge sidor om likhetstecknet? Skriv talet 4=3+1 Upprepa övningen men vänd mittentallriken upp och ner, lägg fyra pärlor så att pärlorna göms under. Skriv talet 4= ___+1. Fråga vilket tal som ska stå på den tomma platsen. Lyft på tallriken och kontrollera om det stämmer.

Utmaning Använd förslaget till repetition ovan men arbeta med fler pärlor och ett större talområde.

26


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 2

MÅL

Prima matematik 1A • Kap 2

Dela upp talet 6.

Talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal.

6 +: 0 :

Rita 6 saker.

5

4

2

:+:

3

3

:+:

:+:

1

:+:

sex

MÅL

:+:

2

4

1

5

0

6

5

sex

6

6

6 4

1

5

2

3

1

4

3

3

:+:

:+:

2

4

1

5

0

6

:+:

1

5

2

3

5

:+:=:

Rita en räknehändelse till additionen.

1+2=3

1+2=3 35

34

2012-10-11 11.45

:+:

:+:=:

Rita en räknehändelse till additionen.

664020_inlaga.indb 34

2

Hur många är det tillsammans?

Rita så det blir 6 fiskar i varje ruta.

5

:+:=:

4

:+:

:+:

6

:+:=:

6 +: 0 :

Rita 6 saker.

:+:

Hur många är det tillsammans?

Rita så det blir 6 fiskar i varje ruta.

Dela upp talet 6.

Talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal.

664020_inlaga.indb 35

2012-10-11 11.45

35

34

664020_inlaga.indb 34

2012-10-11 11.45

664020_inlaga.indb 35

2012-10-11 11.45

Mål

Räknehändelse / Spela Matto

Mål

Räknehändelse / Spela Matto

Talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal.

För att få eleverna entusiastiska för räkne­ händelser är ”Matto” en bra övning. Låt eleverna arbeta i par och hitta på en räknehändelse. Begränsa eventuellt talområdet. När barnen skrivit eller ritat sina räknehändelser samlar läraren in dem och skriver upp svaren på tavlan. Om flera elever har samma svar skrivs talet upp flera gånger.

Talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal.

För att få eleverna entusiastiska för räkne­ händelser är ”Matto” en bra övning. Låt eleverna arbeta i par och hitta på en räknehändelse. Begränsa eventuellt talområdet. När barnen skrivit eller ritat sina räknehändelser samlar läraren in dem och skriver upp svaren på tavlan. Om flera elever har samma svar skrivs talet upp flera gånger.

Arbetsgång Siffra och antal

Tala med eleverna om siffran 6, visa hur siffran skrivs och koppla till antalet. Finns det något i klassrummet, bänken eller ute som det finns sex av? Visa eleverna olika talbilder för 6, talblocket, klockan, fingrarna, streck, tärningen och med mynt, visa både med enbart enkronor och med femkrona och enkrona. Finns det någon talbild som eleverna föredrar framför de andra? Varför? Öva sifferskrivningen på whiteboard, i sand med pinne eller på lösblad efter behov. Arbeta med de aktuella talen i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6). Taluppdelning

Eleverna känner nu till strukturen för talupp­ delning. De kan ta hjälp av de sex fiskarna och dela upp dem i olika stora grupper genom att lägga en penna mellan dem på olika sätt, de kan också använda sig av plockisar.

Ge varje elev en spelplan med 3·3 rutor (kopieringsunderlag 13). Uppmana eleverna att välja nio tal från tavlan (talet får användas lika många gånger som det står på tavlan). Nu är det speldags. Läraren läser upp (eller visar de ritade) räknehändelserna i slumpvis ordning. Eleverna räknar ut svaret och kryssa för detta på sin spelplan. Låt gärna eleverna svara på talet i gruppen då kan alla hänga med. När man får tre i rad ropar man Matto!

27

Arbetsgång Siffra och antal

Tala med eleverna om siffran 6, visa hur siffran skrivs och koppla till antalet. Finns det något i klassrummet, bänken eller ute som det finns sex av? Visa eleverna olika talbilder för 6, talblocket, klockan, fingrarna, streck, tärningen och med mynt, visa både med enbart enkronor och med femkrona och enkrona. Finns det någon talbild som eleverna föredrar framför de andra? Varför? Öva sifferskrivningen på whiteboard, i sand med pinne eller på lösblad efter behov. Arbeta med de aktuella talen i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6). Taluppdelning

Eleverna känner nu till strukturen för talupp­ delning. De kan ta hjälp av de sex fiskarna och dela upp dem i olika stora grupper genom att lägga en penna mellan dem på olika sätt, de kan också använda sig av plockisar.

Ge varje elev en spelplan med 3·3 rutor (kopieringsunderlag 13). Uppmana eleverna att välja nio tal från tavlan (talet får användas lika många gånger som det står på tavlan). Nu är det speldags. Läraren läser upp (eller visar de ritade) räknehändelserna i slumpvis ordning. Eleverna räknar ut svaret och kryssa för detta på sin spelplan. Låt gärna eleverna svara på talet i gruppen då kan alla hänga med. När man får tre i rad ropar man Matto!

27


A9R75E0.tmp

Kap 2 • Prima matematik 1A

Kap 2 • Prima matematik 1A

Rita 7 saker.

Rita 7 saker.

Dela upp talet 7.

7 +: 0 :

3

6

1

:+:

2

:+:

:+:

7 +: 0 :

:+:

5

:+:

sju

4

3

4

:+:

2

5

:+:

1

6

0

7

7

Måla alla frukter som det finns 7 av.

Måla alla frukter som det finns 7 av.

37

664020_inlaga.indb 37

:+:

2

:+:

3

4

:+:

2

5

:+:

1

6

0

7

Gör ett eget mönster.

36

2012-10-11 11.46

1

Gör färdigt mönstret.

Gör ett eget mönster.

664020_inlaga.indb 36

3

6

:+:

7

7

4

:+:

5

:+:

sju

Gör färdigt mönstret.

7

Dela upp talet 7.

2012-10-11 11.46

37

36

664020_inlaga.indb 36

2012-10-11 11.46

664020_inlaga.indb 37

2012-10-11 11.46

Arbetsgång

Dela upp talet 7

Arbetsgång

Dela upp talet 7

Sifferskrivning och antal

Använd vid behov sju plockisar och gör uppdelningen. För de säkrare eleverna bör de sju fåglarna ovanför uppgiften vara tillräcklig hjälp.

Sifferskrivning och antal

Använd vid behov sju plockisar och gör uppdelningen. För de säkrare eleverna bör de sju fåglarna ovanför uppgiften vara tillräcklig hjälp.

Koppla siffran till antal och visa eleverna olika talbilder för 7. Ofta innehåller dessa talbilder 5+2, t.ex. sju fingrar som en hel hand + två fingrar, sju kr som en femkrona + två enkronor, sju streck som en femgrupp + två streck. Talet 5 har en viktig roll genom människans historia, troligtvis tack vare att vi har fem fingrar på varje hand. Utnyttja denna uppdelning av talet sju till att stärka elevernas taluppfattning. Låt eleverna öva sifferskrivning och arbeta i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6). Måla alla frukter som det finns 7 av

Att räkna oordnade föremål kan vara svårt för vissa elever. Observera vilken strategi eleven använder. Kan hon/han komma ihåg vilka frukter som är räknade? Om eleven har svårt för detta bör man ge tipset att stryka över de räknade frukterna.

Gör färdigt mönstret

Hjälp eleverna att hitta den första mönsterdelen. När börjar mönstret om? Det är det eleven behöver kunna identifiera för att kunna åter­ upprepa mönstret.

Repetition Låt eleverna arbeta med konkret material. Här är det viktigt att se att eleven har förstått vad ett mönster innebär när de ska göra ett eget mönster. Kontrollera att det finns en upprepning, grund­ regeln är att mönstret ska upprepas så att det skulle se likadant ut i all oändlighet oavsett vem som fortsatte på det.

Utmaning

Koppla siffran till antal och visa eleverna olika talbilder för 7. Ofta innehåller dessa talbilder 5+2, t.ex. sju fingrar som en hel hand + två fingrar, sju kr som en femkrona + två enkronor, sju streck som en femgrupp + två streck. Talet 5 har en viktig roll genom människans historia, troligtvis tack vare att vi har fem fingrar på varje hand. Utnyttja denna uppdelning av talet sju till att stärka elevernas taluppfattning. Låt eleverna öva sifferskrivning och arbeta i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6). Måla alla frukter som det finns 7 av

Att räkna oordnade föremål kan vara svårt för vissa elever. Observera vilken strategi eleven använder. Kan hon/han komma ihåg vilka frukter som är räknade? Om eleven har svårt för detta bör man ge tipset att stryka över de räknade frukterna.

Låt eleverna göra ett eget mönster där de använder samma typ av mönster som de har arbetat med i boken, men med andra föremål. 28

Gör färdigt mönstret

Hjälp eleverna att hitta den första mönsterdelen. När börjar mönstret om? Det är det eleven behöver kunna identifiera för att kunna åter­ upprepa mönstret.

Repetition Låt eleverna arbeta med konkret material. Här är det viktigt att se att eleven har förstått vad ett mönster innebär när de ska göra ett eget mönster. Kontrollera att det finns en upprepning, grund­ regeln är att mönstret ska upprepas så att det skulle se likadant ut i all oändlighet oavsett vem som fortsatte på det.

Utmaning Låt eleverna göra ett eget mönster där de använder samma typ av mönster som de har arbetat med i boken, men med andra föremål.

28


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 2

Rita 8 saker.

Prima matematik 1A • Kap 2

Rita 8 saker.

Dela upp talet 8.

åtta

4

4

8 +: 0 :

:+:

3 +: 5 :

7 +: 1 :

3 +: 5 :

2

2

åtta

6

:+:

:+:

5 +: 3 :

1 +: 7 :

6

0 +: 8 :

Skriv färdigt additionen.

8

2 1+1=:

:+:=5

4 +1 5=:

5 5+0=:

Dela upp talet 8

Liksom vid tidigare taluppdelningar kan det vara till stor hjälp att använda åtta plockisar när man gör uppdelningen. Observera om eleverna nu själva förstår mönstret vid uppdelningen. Tänk på att målet är att kunna släppa det konkreta materialet och arbeta utan detta, om eleven fortfarande behöver stödet av materialet så är det dock bra att använda det. Titta särskilt på om eleven strukturerar sina uppdelningar, görs de systematiskt eller slumpmässigt tills alla kombinationer är funna. Gör färdigt additionen

Påminn eleverna om likhetstecknets betydelse.

0

8

:+:

Skriv färdigt additionen.

8

2 1+1=:

:+:=5

4 +1 5=:

2 +1 3=:

5 5+0=:

:+:=4

2 +1 3=:

:+:=3

3 +1 4=:

4 2+2=:

:+:=3

3 +1 4=:

3 1+2=:

:+:=2

3 3=0+:

3 1+2=:

:+:=2

3 3=0+:

Ringa in grupper med 8 apor i varje.

Hur många?

6

7

8 39

Följ arbetsgången för övriga siffror, d.v.s. koppla siffran till antal, visa olika talbilder för 8 och arbeta med sifferskrivning. Siffran 8 kan vara svår att skriva rätt. Öva därför gärna på whiteboard, i sand eller liknande innan ni skriver i boken. Försök se hur varje elev skriver siffran. Låt eleverna arbeta i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6).

6

1 +: 7 :

:+:=4

38

Sifferskrivning och antal

2

:+:

5 +: 3 :

4 2+2=:

8

Arbetsgång

2

:+:

8

Hur många?

2012-10-11 11.46

4

:+:

7 +: 1 :

8

664020_inlaga.indb 38

4

8 +: 0 :

6

Ringa in grupper med 8 apor i varje.

Dela upp talet 8.

664020_inlaga.indb 39

2012-10-11 11.46

Använd gärna liknelsen om likhetstecknet som en våg där det ska väga jämnt. Hur många?

Eleven räknar och fyller i antal.

Repetition Arbeta konkret med addition både som en sammanslagning av två termer: 3+2 är lika med 5 och som ett sökande efter en saknad term: Om jag har 2 och summan ska vara 5, hur mycket saknas det då? (2+___=5).

Utmaning För de elever som behöver ytterligare utmaning är en vanlig sexsidig tärning en utmärkt hjälp. De kan ensamma, eller tillsammans med en kamrat, slå tärningen och säga talets 8-kamrat (6-kamrat, 7-kamrat etc.). TIPS!

För att minska ljudstörningar från tärningen är det lämpligt att slå tärningen på boken eller en duk.

29

6

7 39

38

664020_inlaga.indb 38

2012-10-11 11.46

Arbetsgång Sifferskrivning och antal

Följ arbetsgången för övriga siffror, d.v.s. koppla siffran till antal, visa olika talbilder för 8 och arbeta med sifferskrivning. Siffran 8 kan vara svår att skriva rätt. Öva därför gärna på whiteboard, i sand eller liknande innan ni skriver i boken. Försök se hur varje elev skriver siffran. Låt eleverna arbeta i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6). Dela upp talet 8

Liksom vid tidigare taluppdelningar kan det vara till stor hjälp att använda åtta plockisar när man gör uppdelningen. Observera om eleverna nu själva förstår mönstret vid uppdelningen. Tänk på att målet är att kunna släppa det konkreta materialet och arbeta utan detta, om eleven fortfarande behöver stödet av materialet så är det dock bra att använda det. Titta särskilt på om eleven strukturerar sina uppdelningar, görs de systematiskt eller slumpmässigt tills alla kombinationer är funna. Gör färdigt additionen

Påminn eleverna om likhetstecknets betydelse.

664020_inlaga.indb 39

2012-10-11 11.46

Använd gärna liknelsen om likhetstecknet som en våg där det ska väga jämnt. Hur många?

Eleven räknar och fyller i antal.

Repetition Arbeta konkret med addition både som en sammanslagning av två termer: 3+2 är lika med 5 och som ett sökande efter en saknad term: Om jag har 2 och summan ska vara 5, hur mycket saknas det då? (2+___=5).

Utmaning För de elever som behöver ytterligare utmaning är en vanlig sexsidig tärning en utmärkt hjälp. De kan ensamma, eller tillsammans med en kamrat, slå tärningen och säga talets 8-kamrat (6-kamrat, 7-kamrat etc.). TIPS!

För att minska ljudstörningar från tärningen är det lämpligt att slå tärningen på boken eller en duk.

29


A9R75E0.tmp

Kap 2 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 2 • Prima matematik 1A

Vad händer?

Räkna antal och rita dubbelt så många.

7 4+3=;

t

2 ➔ I

2 1+1=;

i

3 ➔ G

3 2+1=;

1 ➔ V

4 ➔ P Milton har 2 äpplen.

5 ➔ R

Polly har dubbelt så många.

6 ➔ S Hur många?

Rita dubbelt så många. Skriv antalet.

1

V

2 2+0=;

i

5 3+2=;

r

6 3+3=;

s

7 ➔ T 8 ➔ Å

2

1 1+0=;

g E

6 5+1=;

4

5 4+1=;

2

s E

4 1+3=;

p

8 4+4=;

å

r

5 1+4=;

r

MÅL

Vad händer?

Räkna antal och rita dubbelt så många.

7 4+3=;

t

2 ➔ I

2 1+1=;

i

3 ➔ G

3 2+1=;

g E

5 3+2=;

r

6 3+3=;

s

1 ➔ V

4 ➔ P Milton har 2 äpplen.

5 ➔ R

Polly har dubbelt så många.

6 ➔ S Hur många?

Rita dubbelt så många. Skriv antalet.

1

V

2 2+0=;

i

7 ➔ T 8 ➔ Å

2

1 1+0=;

6 5+1=;

4

5 4+1=;

2

s E

4 1+3=;

p

8 4+4=;

å

r

5 1+4=;

r

3

3

2

3

3

6

2

4

6

7

5

5

3

3

6

7 1

6

8

4

8

1

2

41

40

2012-10-11 11.47

664020_inlaga.indb 41

8 1

4

664020_inlaga.indb 40

4

8

7

8

1

2

5

5 2

6

8

6

7

4

2

4

4

2012-10-11 11.47

4

41

40

664020_inlaga.indb 40

2012-10-11 11.47

664020_inlaga.indb 41

2012-10-11 11.47

Mål

Repetition

Mål

Repetition

Räkna antal och rita dubbelt så många.

Lägg upp olika antal stenar, låt eleven lägga dubbelt så många bredvid. Utveckla genom att visa eller säga bara siffran och be eleven lägga fram dubbelt så många.

Räkna antal och rita dubbelt så många.

Lägg upp olika antal stenar, låt eleven lägga dubbelt så många bredvid. Utveckla genom att visa eller säga bara siffran och be eleven lägga fram dubbelt så många.

Arbetsgång Dubbelt

Rita två spalter på tavlan. Rita upp ett antal föremål i den vänstra spalten. Fråga hur många som är dubbelt så många. Påminn om arbetet i mattelabbet. Hur var det eleverna gjorde då för att komma fram till hur många som var dubbelt så många? Diskutera om det finns något sätt som eleverna tycker är lättare och/eller bättre än de andra. Säkert finns det elever som ”bara vet” svaret. De har redan automatiserade kunskaper kring dubbelt. Hemligt meddelande

Visa eleverna att de först löser uppgiften och sedan läser av i rutan vilken bokstav som ska skrivas efter siffran.

30

Utmaning För att öva dubbelt många gånger, så att svaren automatiseras, är tärningen ett bra hjälpmedel. Slå tärningen och säg hur mycket dubbelt så många är. Utomhus är det utmärkt att träna dubbelt. Slå en tärning och låt eleverna hoppa jämfota det dubbla antalet gånger. Här är det en fördel med en stor tärning som eleverna lätt kan se. Alternativt kan de arbeta i par med en liten tärning. Variation: Eleverna ska ta sig från en sida till en annan. Läraren säger vilken sorts steg eleverna ska ta: myrsteg, elefantkliv, grodhopp etc. och slår sedan tärningen och säger siffran. Eleverna säger hur mycket som är dubbelt så många och tar rätt antal steg.

Arbetsgång Dubbelt

Rita två spalter på tavlan. Rita upp ett antal föremål i den vänstra spalten. Fråga hur många som är dubbelt så många. Påminn om arbetet i mattelabbet. Hur var det eleverna gjorde då för att komma fram till hur många som var dubbelt så många? Diskutera om det finns något sätt som eleverna tycker är lättare och/eller bättre än de andra. Säkert finns det elever som ”bara vet” svaret. De har redan automatiserade kunskaper kring dubbelt. Hemligt meddelande

Visa eleverna att de först löser uppgiften och sedan läser av i rutan vilken bokstav som ska skrivas efter siffran.

30

Utmaning För att öva dubbelt många gånger, så att svaren automatiseras, är tärningen ett bra hjälpmedel. Slå tärningen och säg hur mycket dubbelt så många är. Utomhus är det utmärkt att träna dubbelt. Slå en tärning och låt eleverna hoppa jämfota det dubbla antalet gånger. Här är det en fördel med en stor tärning som eleverna lätt kan se. Alternativt kan de arbeta i par med en liten tärning. Variation: Eleverna ska ta sig från en sida till en annan. Läraren säger vilken sorts steg eleverna ska ta: myrsteg, elefantkliv, grodhopp etc. och slår sedan tärningen och säger siffran. Eleverna säger hur mycket som är dubbelt så många och tar rätt antal steg.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 2

Diagnos 2

Diagnos 2 3

1

3 =4 1 +:

4 3+1=:

5 1+4=:

:+

3 2+1=:

4 4+0=:

1 =4 3 +:

3

2

3

4

2 =5

1

2

Hur många?

8

7

8

4

8

5 2+3=:

3 =4 1 +:

4 3+1=:

5 1+4=:

:+

3 2+1=:

4 4+0=:

1 =4 3 +:

3

6

6

664020_inlaga.indb 42

3

2012-10-11 11.48

Diagnos kapitel 2 Uppgift 1 Mål: addition i talområdet 0 till 5.

Här visar eleven om hon/han kan skriva färdigt additioner där dels summan, dels en term saknas. Repetition och utmaning hittar du på sid. 44-46 i elevboken. Uppgift 2 Mål: talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna

antal. Övningen visar både om eleven kan räkna det korrekta antalet och om hon/han kan skriva siffran korrekt. Repetition och utmaning hittar du på sid. 47-48. Uppgift 3 och 4 Mål: begreppet dubbelt så många.

I uppgift 3 har eleven en bild att utgå ifrån. Uppgiften är att räkna och skriva hur många frukter det finns på bilden och sedan rita dubbelt så många frukter i högerspalten, samt skriva siffran. I uppgift 4 väljer eleven själv hur många

4 Begreppet dubbelt.

664020_inlaga.indb 43

43

2012-10-11 11.48

(och vilken) frukt hon/han ritar. Denna öppna uppgift ger dig ytterligare diagnos på elevens förståelse. Repetition och utmaning hittar du på s. 49.

Så här används diagnosen På sid. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning. TÄNK PÅ

Tänk på att försöka se hur eleverna löser uppgiften. Har eleven stora svårigheter att lösa en uppgift betyder det att det behövs en förberedande genomgång innan hon/han kan arbeta med repetitionsuppgifterna. Om en uppgift kräver lång tid och mycket arbete men får en korrekt lösning kan repetitionsdelen ändå vara det bästa sättet att gå vidare. För de elever som med lätthet klarar en deluppgift är utmaningen nästa steg.

31

42

1

2

4

1

2

4

8

3

6

2 =5

8

6 4

7

Addition i talområdet 0 till 5. 2 Talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal.

3

Rita dubbelt så många. Skriv antalet.

7

Rita dubbelt så många. Skriv antalet.

Hur många?

6 Rita frukter.

Hur många?

Skriv färdigt additionen.

5 4+1=:

2

4

1

Rita dubbelt så många. Skriv antalet. 1

5 2+3=:

6

42

Hur många?

Skriv färdigt additionen.

5 4+1=:

2

Prima matematik 1A • Kap 2

8

Rita frukter.

Rita dubbelt så många. Skriv antalet.

7

Addition i talområdet 0 till 5. 2 Talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna antal.

664020_inlaga.indb 42

3

2012-10-11 11.48

Diagnos kapitel 2 Uppgift 1 Mål: addition i talområdet 0 till 5.

Här visar eleven om hon/han kan skriva färdigt additioner där dels summan, dels en term saknas. Repetition och utmaning hittar du på sid. 44-46 i elevboken. Uppgift 2 Mål: talen 6, 7 och 8, skriva siffror och räkna

antal. Övningen visar både om eleven kan räkna det korrekta antalet och om hon/han kan skriva siffran korrekt. Repetition och utmaning hittar du på sid. 47-48. Uppgift 3 och 4 Mål: begreppet dubbelt så många.

I uppgift 3 har eleven en bild att utgå ifrån. Uppgiften är att räkna och skriva hur många frukter det finns på bilden och sedan rita dubbelt så många frukter i högerspalten, samt skriva siffran. I uppgift 4 väljer eleven själv hur många

4 Begreppet dubbelt.

664020_inlaga.indb 43

43

2012-10-11 11.48

(och vilken) frukt hon/han ritar. Denna öppna uppgift ger dig ytterligare diagnos på elevens förståelse. Repetition och utmaning hittar du på s. 49.

Så här används diagnosen På sid. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning. TÄNK PÅ

Tänk på att försöka se hur eleverna löser uppgiften. Har eleven stora svårigheter att lösa en uppgift betyder det att det behövs en förberedande genomgång innan hon/han kan arbeta med repetitionsuppgifterna. Om en uppgift kräver lång tid och mycket arbete men får en korrekt lösning kan repetitionsdelen ändå vara det bästa sättet att gå vidare. För de elever som med lätthet klarar en deluppgift är utmaningen nästa steg.

31


A9R75E0.tmp

Kap 2 • Prima matematik 1A

Kap 2 • Prima matematik 1A

RePeTITIon

Skriv färdigt additionen.

3

1

4

:+ := :

1

1

2

:+ := :

2

2

4

2

:+ := :

1

2

3

3

1

1

5

1

1

3

5

:+ :+ := :

44

2

5

:+ := :

uTMAnIng

Skriv färdigt additionen.

3

3

:+ := :

:+ := :

:+ :+ := :

1

Skriv färdigt additionen.

2

1

2

5

2

1

2

5

:+ :+ := :

Repetition och utmaning Mål: addition i talområdet 0 till 5.

Extra träning inför repetition Öva med konkret materiel, stenar eller liknande. Håll 2 stenar i den ena handen och 3 stenar i den andra. Prata om hur man kan skriva additionen och vad summan är lika med. Skriv hela additionen på tavlan eller papper. Upprepa övningen med andra termer tills eleven känner sig säker. Rita en tom tallinje på ett papper. Markera ett tal, till exempel talet tre. Skriv 3. Fråga hur mycket 3 + 1 är. Rita en båge som går från 3 och ett ”steg” åt höger. Skriv 4 där bågen landar. Resonera med eleven hur han eller hon vet att 3+1 = 4. Upprepa med andra additioner där ni adderar ett eller två. Visa på tallinjen. Låt eleven själv rita sin tankegång på en tom tallinje. Tänk på att rita en ny tallinje för varje ny addition. När man adderar två kan man antingen

32

RePeTITIon

4 2+2=:

1 =2 1+:

4 3+1=:

4 2+2=:

1 =2 1+:

3 1+2=:

2 =4 2+:

3 2+1=:

3 1+2=:

2 =4 2+:

2 1+1=:

5 3+2=:

0 =3 3+:

2 1+1=:

5 3+2=:

0 =3 3+:

5 4+1=:

5 2+3=:

5 4+1=:

5 2+3=:

1 1+0=:

4 1+3=:

1 1+0=:

4 1+3=:

2 2+0=:

3 3+0=:

2 2+0=:

3 3+0=:

3

1

4

:+ := :

1

1

2

:+ := :

uTMAnIng

2

2

4

2

:+ := :

1

2

1

3

:+ := :

3

3

:+ := :

2

5

:+ := :

uTMAnIng

Skriv färdigt additionen.

Skriv färdigt additionen.

uTMAnIng

5 3+1+1=:

1 =4 2+1+:

4=:+:

5 3+1+1=:

1 =4 2+1+:

4=:+:

4 3+0+1=:

1 =5 2+2+:

3=:+:

4 3+0+1=:

1 =5 2+2+:

3=:+:

5 1+2+2=:

2 =5 3+0+:

5=:+:

5 1+2+2=:

2 =5 3+0+:

5=:+:

5 3+2+0=:

1 =3 1+1+:

0=:+:

5 3+2+0=:

1 =3 1+1+:

0=:+:

4 2+1+1=:

2 =5 3+0+:

1=:+:

4 2+1+1=:

2 =5 3+0+:

1=:+:

5 2+0+3=:

1 =5 1+3+:

2=:+:

5 2+0+3=:

1 =5 1+3+:

2=:+:

3

664020_inlaga.indb 45

1

1

5

:+ :+ := :

1

1

3

5

:+ :+ := :

Addition i talområdet 0 till 5.

2012-10-11 11.48

Skriv färdigt additionen.

3 2+1=:

Addition i talområdet 0 till 5.

664020_inlaga.indb 44

RePeTITIon

Skriv färdigt additionen.

4 3+1=:

Skriv färdigt additionen.

:+ :+ := :

RePeTITIon

45

2012-10-11 11.48

tänka att man hoppar ett steg i taget, visa då detta genom att göra två mindre bågar, man kan också tänka i två-hopp. Om eleven förklarar att han eller hon tänker ett två-hopp direkt visas detta genom en längre båge som markerar två steg.

Repetition På s. 44 ska eleven utifrån illustrationen skriva additionen och räkna ut summan. På s. 45 kan eleven vara hjälpt av att använda plockisar.

Utmaning På s. 44 arbetar eleverna med tre termer. De skriver ner de tre termerna och räknar ut summan. På s. 45 fortsätter arbetet med tre termer, i den första spalten är det summan som ska räknas ut, i mittenspalten gäller det att identifiera den saknade termen och i högra spalten är endast summan utsatt.

44

2

1

2

5

:+ :+ := :

2

1

2

5

:+ :+ := :

Addition i talområdet 0 till 5.

664020_inlaga.indb 44

Addition i talområdet 0 till 5.

2012-10-11 11.48

Repetition och utmaning Mål: addition i talområdet 0 till 5.

Extra träning inför repetition Öva med konkret materiel, stenar eller liknande. Håll 2 stenar i den ena handen och 3 stenar i den andra. Prata om hur man kan skriva additionen och vad summan är lika med. Skriv hela additionen på tavlan eller papper. Upprepa övningen med andra termer tills eleven känner sig säker. Rita en tom tallinje på ett papper. Markera ett tal, till exempel talet tre. Skriv 3. Fråga hur mycket 3 + 1 är. Rita en båge som går från 3 och ett ”steg” åt höger. Skriv 4 där bågen landar. Resonera med eleven hur han eller hon vet att 3+1 = 4. Upprepa med andra additioner där ni adderar ett eller två. Visa på tallinjen. Låt eleven själv rita sin tankegång på en tom tallinje. Tänk på att rita en ny tallinje för varje ny addition. När man adderar två kan man antingen

32

664020_inlaga.indb 45

45

2012-10-11 11.48

tänka att man hoppar ett steg i taget, visa då detta genom att göra två mindre bågar, man kan också tänka i två-hopp. Om eleven förklarar att han eller hon tänker ett två-hopp direkt visas detta genom en längre båge som markerar två steg.

Repetition På s. 44 ska eleven utifrån illustrationen skriva additionen och räkna ut summan. På s. 45 kan eleven vara hjälpt av att använda plockisar.

Utmaning På s. 44 arbetar eleverna med tre termer. De skriver ner de tre termerna och räknar ut summan. På s. 45 fortsätter arbetet med tre termer, i den första spalten är det summan som ska räknas ut, i mittenspalten gäller det att identifiera den saknade termen och i högra spalten är endast summan utsatt.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 2

RePeTITIon

Rita och skriv färdigt additionen.

1 =4 3 +:

2 =3 1 +:

3 =5 2 +:

:+ := 4

uTMAnIng

Vad ska det stå istället för X?

46

4+X=5

2+X=3

X+1=3

1 X=:

1 X=:

2 X=:

3+X=4

1+X=3

X+2=4

1 X=:

2 X=:

2 X=:

7

+

+

uTMAnIng

+

7 =:

+

+

6 =:

+

+

8 =:

+

+

7 =:

+

+

7 =:

Talen 6, 7 och 8, räkna antal. Addition.

2012-10-11 11.48

664020_inlaga.indb 47

1 =4 3 +:

2 =3 1 +:

3 =5 2 +:

:+ := 4

47

2012-10-11 11.48

46

4+X=5

2+X=3

X+1=3

1 X=:

1 X=:

2 X=:

3+X=4

1+X=3

X+2=4

1 X=:

2 X=:

2 X=:

6

7

8 uTMAnIng

Skriv summan.

+

+

6 =:

+

+

7 =:

+

+

6 =:

+

+

8 =:

+

+

7 =:

+

+

7 =:

Addition i talområdet 0 till 5.

664020_inlaga.indb 46

RePeTITIon

Rita och måla frukter.

uTMAnIng

Vad ska det stå istället för X?

6 =:

+

RePeTITIon

Rita och skriv färdigt additionen.

8

Skriv summan.

Addition i talområdet 0 till 5.

664020_inlaga.indb 46

RePeTITIon

Rita och måla frukter.

6

Prima matematik 1A • Kap 2

Talen 6, 7 och 8, räkna antal. Addition.

2012-10-11 11.48

664020_inlaga.indb 47

47

2012-10-11 11.48

Repetition och utmaning

Utmaning

Repetition och utmaning

Utmaning

Mål s. 46: addition i talområdet 0 till 5.

Ekvationerna har samma form som de öppna utsagor som eleverna redan arbetat mycket med. Jämför: 4+__=5 med 4+X=5. Eleverna brukar dock tycka att det är mer spännande att räkna med X.

Mål s. 46: addition i talområdet 0 till 5.

Ekvationerna har samma form som de öppna utsagor som eleverna redan arbetat mycket med. Jämför: 4+__=5 med 4+X=5. Eleverna brukar dock tycka att det är mer spännande att räkna med X.

Extra träning inför repetition Använd plockisar, t.ex. stenar. Visa tre stenar för eleverna och säg: Jag har tre men det ska vara fyra. Rita och skriv sedan additionen 3 + __ = 4 Fråga eleverna: Hur många saknas? Rita och skriv sedan färdigt additionen: 3 + 1 = 4 Gör fler additioner tillsammans och låt sedan barnen prova att göra egna övningar.

Repetition Visa uppgiftens struktur, t.ex.: Det finns tre färdig­ritade äpplen. Den första termen: 3 Hur många ska det vara? Summan: 4 Rita så att det blir fyra äpplen i rutan. Hur många nya äpplen ritade du? Den andra termen: 1 Skriv färdigt additionen. 3 + 1 = 4

Mål s 47: talen 6, 7 och 8, räkna antal. Addition.

Extra träning inför repetition Använd plockisar och låt eleven räkna upp sex, sju respektive åtta föremål.

Extra träning inför repetition Använd plockisar, t.ex. stenar. Visa tre stenar för eleverna och säg: Jag har tre men det ska vara fyra. Rita och skriv sedan additionen 3 + __ = 4 Fråga eleverna: Hur många saknas? Rita och skriv sedan färdigt additionen: 3 + 1 = 4 Gör fler additioner tillsammans och låt sedan barnen prova att göra egna övningar.

Repetition

Repetition Måla lika många frukter som siffran visar.

Utmaning Här ska eleven räkna samman summan av tre tärningsslag. Fortsätt gärna övningen genom att låta eleverna räkna samman 3 verkliga tärnings­ slag (summan kan dock då bli avsevärt högre).

33

Visa uppgiftens struktur, t.ex.: Det finns tre färdig­ritade äpplen. Den första termen: 3 Hur många ska det vara? Summan: 4 Rita så att det blir fyra äpplen i rutan. Hur många nya äpplen ritade du? Den andra termen: 1 Skriv färdigt additionen. 3 + 1 = 4

Mål s 47: talen 6, 7 och 8, räkna antal. Addition.

Extra träning inför repetition Använd plockisar och låt eleven räkna upp sex, sju respektive åtta föremål.

Repetition Måla lika många frukter som siffran visar.

Utmaning Här ska eleven räkna samman summan av tre tärningsslag. Fortsätt gärna övningen genom att låta eleverna räkna samman 3 verkliga tärnings­ slag (summan kan dock då bli avsevärt högre).

33


A9R75E0.tmp

Kap 2 • Prima matematik 1A

Måla 6 prickar på varje fjäril. Skriv additionen. Alla ska vara olika.

5 +: 1 6=:

6 = :+ :

RePeTITIon

6 = :+ :

6 = :+ :

6 = :+ :

6 = :+ :

2 =7 +:

6 = :+ : utmaning

Dra streck från bananen till apan som visar dubbelt så mycket.

3 =7 +:

2 =8 +:

2 =6 +:

6 =8 +:

1 =7 +:

5 =6 +:

4 =8 +:

4 =6 +:

4 =7 +:

3 =6 +:

6 =7 +:

3 =8 +:

1 =6 +:

1

8 3

10

2 5

2

49

2012-10-11 11.48

Addition.

Extra träning inför repetition Rita fjärilar på tavlan. Ta fram sex tavelmagneter och låt eleverna bestämma hur dessa ”prickar” kan fördela sig på vingarna. Rita sedan av deras förslag och gå vidare till nästa fjäril. Hur många olika sätt kan de komma på? Hjälp eleverna att teckna additionen till varje fjäril. Fjärilen har sex prickar, fyra på ena sidan och två på den andra. På mattespråket skriver man så här: 6=4+2

Repetition

bestämda summan. Låt eleverna efter arbetet i boken, få fortsätta med praktiska tärnings­ övningar: Slå tärningen och säg talets 6-kamrat. Efter ett antal sådana omgångar byter man och säger talets 7-kamrater respektive 8-kamrater. Mål s. 49: begreppet dubbelt så många.

Extra träning inför repetition Gör konkreta övningar tillsammans med eleverna. Använd gärna elevernas namn och låt dem efter varje uppgift hämta rätt antal plockisar. Milton har tre kakor. Polly har dubbelt så många. Hur många har Polly?

Repetition

Utmaning

Eleven drar streck till skylten med talet som visar dubbelt så mycket. Även här kan eleven fortsätta träna dubbelt med hjälp av tärningar.

34

6 = :+ : uTMAnIng

2 =7 +:

48

Repetitionen bygger på samma princip som extraträningen ovan.

Utmaning

utmaning

Dra streck från bananen till apan som visar dubbelt så mycket.

6

5 =8 +:

3 =7 +:

2 =8 +:

2 =6 +:

6 =8 +:

1 =7 +:

5 =6 +:

4 =8 +:

4 =6 +:

4 =7 +:

3 =6 +:

6 =7 +:

3 =8 +:

4 1

8 3

10

Dela upp talet 6. Addition.

664020_inlaga.indb 48

Förtydliga att alla fjärilar ska ha sex prickar på vingarna tillsammans, därför står summan 6 redan utskriven. Elevens uppgift är att placera ut de sex prickarna och sedan skriva additionen.

I boken övar eleverna med hjälp av en vanlig sexsidig tärning. Det gäller för dem att avgöra hur mycket som saknas för att de ska nå till den

6 = :+ :

4

Begreppet dubbelt.

Mål s. 48: talen 6, 7 och 8, räkna antal.

6 = :+ :

Repetition

Måla dubbelt så många rutor i talblocket bredvid.

4

Dela upp talet 6. Addition.

Repetition och utmaning

RePeTITIon

6 = :+ :

Skriv talen som fattas.

6

5 =8 +:

664020_inlaga.indb 48

Måla 6 prickar på varje fjäril. Skriv additionen. Alla ska vara olika.

5 +: 1 6=:

4

48

Repetition

Måla dubbelt så många rutor i talblocket bredvid.

uTMAnIng

Skriv talen som fattas.

1 =6 +:

Kap 2 • Prima matematik 1A

2 5

2

Begreppet dubbelt.

49

2012-10-11 11.48

Repetition och utmaning Mål s. 48: talen 6, 7 och 8, räkna antal.

Addition.

Extra träning inför repetition Rita fjärilar på tavlan. Ta fram sex tavelmagneter och låt eleverna bestämma hur dessa ”prickar” kan fördela sig på vingarna. Rita sedan av deras förslag och gå vidare till nästa fjäril. Hur många olika sätt kan de komma på? Hjälp eleverna att teckna additionen till varje fjäril. Fjärilen har sex prickar, fyra på ena sidan och två på den andra. På mattespråket skriver man så här: 6=4+2

Repetition

bestämda summan. Låt eleverna efter arbetet i boken, få fortsätta med praktiska tärnings­ övningar: Slå tärningen och säg talets 6-kamrat. Efter ett antal sådana omgångar byter man och säger talets 7-kamrater respektive 8-kamrater. Mål s. 49: begreppet dubbelt så många.

Extra träning inför repetition Gör konkreta övningar tillsammans med eleverna. Använd gärna elevernas namn och låt dem efter varje uppgift hämta rätt antal plockisar. Milton har tre kakor. Polly har dubbelt så många. Hur många har Polly?

Förtydliga att alla fjärilar ska ha sex prickar på vingarna tillsammans, därför står summan 6 redan utskriven. Elevens uppgift är att placera ut de sex prickarna och sedan skriva additionen.

Repetition

Utmaning

Eleven drar streck till skylten med talet som visar dubbelt så mycket. Även här kan eleven fortsätta träna dubbelt med hjälp av tärningar.

I boken övar eleverna med hjälp av en vanlig sexsidig tärning. Det gäller för dem att avgöra hur mycket som saknas för att de ska nå till den 34

Repetitionen bygger på samma princip som extraträningen ovan.

Utmaning


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 3

1 3

Polly på handbollscup

1 3

MÅL

50

664020_inlaga.indb 50

2012-10-11 11.49

Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • om talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal • använda tecknen större än > och mindre än < • subtraktion (minus), ta bort och jämföra, i talområdet 0 till 5.

Samtalsunderlag

1) Vilken är ställningen i matchen? 4-1. 2) Vilket av dessa tal är störst? 4. 3) Hur många mål skiljer det mellan lagen? 3. 4) Hur mycket kostar en bulle i kiosken? 6 kr.

664020_inlaga.indb 51

Polly på handbollscup

MÅL

I det här kapitlet lär du dig

I det här kapitlet lär du dig

• om talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal

• om talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal

• använda tecknen större än > och mindre än <

• använda tecknen större än > och mindre än <

• subtraktion (minus), ta bort och jämföra, i talområdet 0 till 5.

• subtraktion (minus), ta bort och jämföra, i talområdet 0 till 5. 51

Samtalsunderlag kapitel 3

Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp.

Prima matematik 1A • Kap 3

2012-10-11 11.49

5) Hur mycket kostar en kaka? 2 kr. 6) Hur mycket dyrare är bullen än kakan? 4 kr. 7) Vad är dyrast i kiosken? Korv med bröd, 8 kr. 8) Vad är billigast? Klubba, 1 kr. 9) Vad kostar bananen? 3 kr. 10) Hur mycket billigare är klubban än bananen? 2 kr. 11) Vad är dyrast, en festis eller 2 bananer? En festis. 12) Vilket är det lägsta tröjnumret? Nr 1. 13) Vilken spelare har det högsta tröjnumret? Nr 11. 14) Hur många grönsvarta flaggor ser du? 5 st. 15) Hur många rödvita flaggor ser du? 7 st. 16) Hur många fler flaggor är rödvita än grönsvarta? 2 st. 17) Polly har 5 kr och köper ett äpple, hur mycket har hon sedan kvar? 2 kr. 18) Vad kan Polly köpa för de två kronorna? En kaka eller två klubbor.

35

50

664020_inlaga.indb 50

51

2012-10-11 11.49

Samtalsunderlag kapitel 3 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • om talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal • använda tecknen större än > och mindre än < • subtraktion (minus), ta bort och jämföra, i talområdet 0 till 5. Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Vilken är ställningen i matchen? 4-1. 2) Vilket av dessa tal är störst? 4. 3) Hur många mål skiljer det mellan lagen? 3. 4) Hur mycket kostar en bulle i kiosken? 6 kr.

664020_inlaga.indb 51

2012-10-11 11.49

5) Hur mycket kostar en kaka? 2 kr. 6) Hur mycket dyrare är bullen än kakan? 4 kr. 7) Vad är dyrast i kiosken? Korv med bröd, 8 kr. 8) Vad är billigast? Klubba, 1 kr. 9) Vad kostar bananen? 3 kr. 10) Hur mycket billigare är klubban än bananen? 2 kr. 11) Vad är dyrast, en festis eller 2 bananer? En festis. 12) Vilket är det lägsta tröjnumret? Nr 1. 13) Vilken spelare har det högsta tröjnumret? Nr 11. 14) Hur många grönsvarta flaggor ser du? 5 st. 15) Hur många rödvita flaggor ser du? 7 st. 16) Hur många fler flaggor är rödvita än grönsvarta? 2 st. 17) Polly har 5 kr och köper ett äpple, hur mycket har hon sedan kvar? 2 kr. 18) Vad kan Polly köpa för de två kronorna? En kaka eller två klubbor.

35


A9R75E0.tmp

Kap 3 • Prima matematik 1A

Mattelabbet 3

1

Hämta en liten näve pärlor i två olika färger.

2

Sortera pärlorna i två högar efter färg.

3

Jämför och se vilka pärlor du har flest av.

4

Rita hur dina pärlor ligger. Måla pärlorna.

5

Ringa in de pärlor du har flest av.

6

52

Laborativt arbete, jämföra antal.

664020_inlaga.indb 52

Kap 3 • Prima matematik 1A

Rita hur en kompis pärlor ligger.

Lösningsmodeller LÖSnIng

LÖSnIng

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.49

664020_inlaga.indb 53

53

2012-10-11 11.49

Mattelabbet Syfte Syftet är att kunna jämföra antal och att kunna ange vilken färg som det finns flest respektive minst antal av. Labbet är även en introduktion till subtraktion med tankeformen jämförelse.

Arbetsgång Blanda pärlor, i två färger, i samma korg. Be eleverna hämta en liten näve pärlor. Uppmana dem att sortera pärlorna efter färg och därefter jämföra vilka pärlor det finns flest respektive minst antal av. Eleverna ska sedan rita sin egen lösning och sedan jämföra sin lösning med en kompis lösning. Avsluta med gemensam diskussion.

Mattelabbet 3

För att jämföra antal, kan barnen utgå från olika strategier. En strategi är att lägga de olika pärlorna bredvid varandra och genom parbildning avgöra vilka det finns flest av. En annan strategi är att räkna ut hur många det finns av varje färg och att jämföra de två tal man får fram: Om Milton har åtta blå pärlor och sex gröna jämför han talen 8 och 6 och avgör utifrån själva talen att han har flest blå pärlor. Denna jämförelse är en inledning till subtraktion. En subtraktion kan lösas med flera tankemodeller, oftast har kanske subtraktion introducerats med tankemodellen ”ta bort” men här är det alltså tankemodellen ”jämförelse” som lyfts fram. I kapitlet kommer eleverna att möta bägge dessa tanke­former. TIPS!

Upprepa övningen många gånger. Visa eleven genom att lägga pärlorna bredvid varandra och med parbildning avgöra vilka det finns flest av. Vidareutveckla genom att räkna varje mängd för sig och sedan lägga dem bredvid varandra och jämföra. Fortsätt tills eleven räknar antalet och utifrån talen avgör vilka som är flest.

52

1

Hämta en liten näve pärlor i två olika färger.

2

Sortera pärlorna i två högar efter färg.

3

Jämför och se vilka pärlor du har flest av.

Rita hur dina pärlor ligger. Måla pärlorna. Ringa in de pärlor du har flest av.

LÖSnIng

6

Rita hur en kompis pärlor ligger.

LÖSnIng

Laborativt arbete, jämföra antal.

664020_inlaga.indb 52

Lösningsmodeller

4 5

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.49

664020_inlaga.indb 53

53

2012-10-11 11.49

Mattelabbet Syfte Syftet är att kunna jämföra antal och att kunna ange vilken färg som det finns flest respektive minst antal av. Labbet är även en introduktion till subtraktion med tankeformen jämförelse.

Arbetsgång Blanda pärlor, i två färger, i samma korg. Be eleverna hämta en liten näve pärlor. Uppmana dem att sortera pärlorna efter färg och därefter jämföra vilka pärlor det finns flest respektive minst antal av. Eleverna ska sedan rita sin egen lösning och sedan jämföra sin lösning med en kompis lösning. Avsluta med gemensam diskussion.

Samtalstips

Samtalstips

Var observant på vilken strategi eleven använder för att kunna jämföra antalet pärlor. Använd de jämförande orden flest och minst antal, samt begreppen fler och färre. Ställ frågor som: Vilka pärlor har du flest av? Vilka pärlor har du minst antal av? Hur vet du det? Vilka pärlor finns det fler av? Vilka pärlor finns det färre av? Du kan även använda begreppet färst istället för minst antal: få – färre – färst (SAOL 2012).

Var observant på vilken strategi eleven använder för att kunna jämföra antalet pärlor. Använd de jämförande orden flest och minst antal, samt begreppen fler och färre. Ställ frågor som: Vilka pärlor har du flest av? Vilka pärlor har du minst antal av? Hur vet du det? Vilka pärlor finns det fler av? Vilka pärlor finns det färre av? Du kan även använda begreppet färst istället för minst antal: få – färre – färst (SAOL 2012).

36

36

För att jämföra antal, kan barnen utgå från olika strategier. En strategi är att lägga de olika pärlorna bredvid varandra och genom parbildning avgöra vilka det finns flest av. En annan strategi är att räkna ut hur många det finns av varje färg och att jämföra de två tal man får fram: Om Milton har åtta blå pärlor och sex gröna jämför han talen 8 och 6 och avgör utifrån själva talen att han har flest blå pärlor. Denna jämförelse är en inledning till subtraktion. En subtraktion kan lösas med flera tankemodeller, oftast har kanske subtraktion introducerats med tankemodellen ”ta bort” men här är det alltså tankemodellen ”jämförelse” som lyfts fram. I kapitlet kommer eleverna att möta bägge dessa tanke­former. TIPS!

Upprepa övningen många gånger. Visa eleven genom att lägga pärlorna bredvid varandra och med parbildning avgöra vilka det finns flest av. Vidareutveckla genom att räkna varje mängd för sig och sedan lägga dem bredvid varandra och jämföra. Fortsätt tills eleven räknar antalet och utifrån talen avgör vilka som är flest.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 3

MÅL

Prima matematik 1A • Kap 3

Dela upp talet 9.

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal.

MÅL

Dela upp talet 9.

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal.

Rita 9 saker.

Rita 9 saker.

nio

6

3

6

1

8

6

3

3

6

1

8

:+:

:+:

:+:

9 +: 0 :

:+:

:+:

:+:

8 +: 1 :

5 +: 4 :

2 +: 7 :

0 +: 9 :

8 +: 1 :

5 +: 4 :

2 +: 7 :

0 +: 9 :

7

2

4

:+:

9

3

9 +: 0 :

nio

5

:+:

Hur mycket kostar det?

1 kr

3 kr

1 krona

3 kronor

7

9

9

2

4

:+:

5

:+:

Hur mycket kostar det?

1 kr

3 kr

1 krona

3 kronor

9 8 kr

Rita rätt antal.

6 kr

8

1

9

: kr + : kr = : kr

6

3

3 kr

1 kr

9

9

8

: kr + : kr = : kr

1

9

: kr + : kr = : kr

9

6

3

9

: kr + : kr = : kr

9 7 kr

9

7

2 kr

2

9

: kr + : kr = : kr

5 kr

5

4 kr

4

7 kr

9

9

2012-10-11 11.49

664020_inlaga.indb 55

7

: kr + : kr = : kr

2 kr

2

9

: kr + : kr = : kr

55

54

664020_inlaga.indb 54

6 kr

3 kr

1 kr

9

8 kr

Rita rätt antal.

2012-10-11 11.50

5 kr

5

4 kr

4

9

: kr + : kr = : kr

55

54

664020_inlaga.indb 54

2012-10-11 11.49

664020_inlaga.indb 55

2012-10-11 11.50

Mål

Repetition

Mål

Repetition

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal.

Om något barn har problem med siffer­ skrivningen är det bättre att ställa lagom krav och öva i lagom mängd, så att uppgiften fortfarande blir lustfylld. Att få skriva på tavlan upplevs ofta mycket mer lustfyllt än att skriva i boken, och tänk på att fler korta övningstillfällen oftast ger bättre effekt än ett långt.

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal.

Om något barn har problem med siffer­ skrivningen är det bättre att ställa lagom krav och öva i lagom mängd, så att uppgiften fortfarande blir lustfylld. Att få skriva på tavlan upplevs ofta mycket mer lustfyllt än att skriva i boken, och tänk på att fler korta övningstillfällen oftast ger bättre effekt än ett långt.

Arbetsgång Siffran 9

Låt eleverna spåra siffran. Använd sand, white­ board, krita eller liknande. För att siffran inte ska luta åt fel håll är det viktigt att de börjar skriva den i det övre högra hörnet, så som pricken visar. Arbeta gärna vidare med talet 9 i talboken (kopierings­underlag 1 till 6). Taluppdelning

Använd vid behov konkret material. TÄNK PÅ

Tänk på att lära eleverna att rita enkla men tydliga bilder. En av de uttrycksformer som eleverna använder sig av i matematiken är bilder. Det är dock viktigt att de reflekterar över vad det är som är viktigt i bilderna. I detta fall handlar det om att rita ett antal bollar, det räcker då med att rita cirklar, mönstret på bollarna är här inte intressant.

På uppslaget kommer arbetet med pengar in. Att använda mynt (kopieringsunderlag 14) vid räknandet är en bra hjälp för många elever. Lek gärna affär i klassrummet, rita varor, skriv pris på dem och låt eleverna handla. För att ge bra träning är det klokt att begränsa priserna till ett lägre talområde.

Utmaning Även för elever som behöver en utmaning är det en bra övning att leka affär. Till dessa elever kan du som lärare, välja högre priser, alternativt att de handlar fler varor. Genom att fråga hur mycket de ska ha tillbaka på en bestämd summa utmanas de ytterligare. 37

Arbetsgång Siffran 9

Låt eleverna spåra siffran. Använd sand, white­ board, krita eller liknande. För att siffran inte ska luta åt fel håll är det viktigt att de börjar skriva den i det övre högra hörnet, så som pricken visar. Arbeta gärna vidare med talet 9 i talboken (kopierings­underlag 1 till 6). Taluppdelning

Använd vid behov konkret material. TÄNK PÅ

Tänk på att lära eleverna att rita enkla men tydliga bilder. En av de uttrycksformer som eleverna använder sig av i matematiken är bilder. Det är dock viktigt att de reflekterar över vad det är som är viktigt i bilderna. I detta fall handlar det om att rita ett antal bollar, det räcker då med att rita cirklar, mönstret på bollarna är här inte intressant.

På uppslaget kommer arbetet med pengar in. Att använda mynt (kopieringsunderlag 14) vid räknandet är en bra hjälp för många elever. Lek gärna affär i klassrummet, rita varor, skriv pris på dem och låt eleverna handla. För att ge bra träning är det klokt att begränsa priserna till ett lägre talområde.

Utmaning Även för elever som behöver en utmaning är det en bra övning att leka affär. Till dessa elever kan du som lärare, välja högre priser, alternativt att de handlar fler varor. Genom att fråga hur mycket de ska ha tillbaka på en bestämd summa utmanas de ytterligare. 37


A9R75E0.tmp

Kap 3 • Prima matematik 1A

Kap 3 • Prima matematik 1A

Rita 10 saker.

Rita 10 saker.

Dela upp talet 10.

tio

7

3

4

6

1

:+:

:+:

:+:

9 +: 1 :

6 +: 4 :

3 +: 7 :

0 + 10 : :

8

5

2

5

:+:

2

tio

9

10 + : 0 :

8

10

:+:

10

Peka på talen och säg talets tiokamrat.

Dela upp talet 10.

:+:

Sätt ett X i rutan om bilden visar 10.

7

3

4

:+:

3 +: 7 :

0 + 10 : :

8

5

2

5

:+:

2

8

10

:+:

10

Peka på talen och säg talets tiokamrat.

:+:

7

6

6 3

10

X

X

5

X

2

X 8

9

8 1

X 57

56

0

4

2

X

10

X

0

4

664020_inlaga.indb 56

9

:+:

6 +: 4 :

3

X

1

:+:

9 +: 1 :

Sätt ett X i rutan om bilden visar 10.

7 X

6

10 + : 0 :

2012-10-11 11.50

5

X

1

57

56

664020_inlaga.indb 56

9

2012-10-11 11.50

Arbetsgång

Repetition/Utmaning

Arbetsgång

Repetition/Utmaning

Talet 10

Att vara säker på taluppdelningen av talet 10 och därmed på tiokamraterna är till stor hjälp i matematiken framöver. Öva därför mycket på detta. Låt eleverna arbeta med plockisar. Ta fram tio pärlor. Låt eleverna blunda och lyssna hur många pärlor du släpper ner på bänken och genom det räkna ut hur många du har kvar i handen.

Talet 10

Att vara säker på taluppdelningen av talet 10 och därmed på tiokamraterna är till stor hjälp i matematiken framöver. Öva därför mycket på detta. Låt eleverna arbeta med plockisar. Ta fram tio pärlor. Låt eleverna blunda och lyssna hur många pärlor du släpper ner på bänken och genom det räkna ut hur många du har kvar i handen.

När vi nu kommer till talet 10 har eleverna redan övat på att skriva siffrorna 1 och 0. Här blir det nya momentet att förstå vikten av i vilken ordning siffrorna skrivs. Visa olika talbilder för talet 10, låt eleverna komma med förslag. De vanligaste bilderna av tio är: tiokrona, tio enkronor, tio fingrar och X (romersk tia). Diskutera vilka ni tycker är tydligast. Varför är de det? Arbeta gärna vidare med talet 10 i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6). Taluppdelning, tiokamrater

Uppdelning av talet 10 görs på samma sätt som med tidigare tal. Efter uppdelningen av talet 10 kommer en övning där man enbart genom att hoppa med fingret ska öva sig på talets tiokamrat. Introducera denna övning genom att skriva talen 0 till 10 huller om buller på tavlan. Peka på ett tal i taget och be eleverna samtidigt säga talets tiokamrat. Låt sedan eleverna göra samma sak enskilt eller i par, i boken. Öva många gånger. Utmana eleverna genom att byta håll på banan och hoppa mellan konerna i en annan ordning. 38

Du kan också dela upp tio pärlor i två burkar, visa innehållet i den ena för eleverna och be dem säga hur många som finns i den andra burken innan ni gemensamt tittar. Ni kan också öva genom att arbeta med talkamrats-asken (se sidan 17) eller genom att använda tiokamratskorten (kopieringsunderlag 15). Om ni har tiotärningar är det en bra övning att kasta tärningen och säga talets tiokamrat. Utomhus kan man sätta upp lappar med talen 0 till 10 och uppmana barnen att springa till sjuans tiokamrat och så vidare: matematik och rörelse på samma gång!

När vi nu kommer till talet 10 har eleverna redan övat på att skriva siffrorna 1 och 0. Här blir det nya momentet att förstå vikten av i vilken ordning siffrorna skrivs. Visa olika talbilder för talet 10, låt eleverna komma med förslag. De vanligaste bilderna av tio är: tiokrona, tio enkronor, tio fingrar och X (romersk tia). Diskutera vilka ni tycker är tydligast. Varför är de det? Arbeta gärna vidare med talet 10 i talboken (kopieringsunderlag 1 till 6). Taluppdelning, tiokamrater

Uppdelning av talet 10 görs på samma sätt som med tidigare tal. Efter uppdelningen av talet 10 kommer en övning där man enbart genom att hoppa med fingret ska öva sig på talets tiokamrat. Introducera denna övning genom att skriva talen 0 till 10 huller om buller på tavlan. Peka på ett tal i taget och be eleverna samtidigt säga talets tiokamrat. Låt sedan eleverna göra samma sak enskilt eller i par, i boken. Öva många gånger. Utmana eleverna genom att byta håll på banan och hoppa mellan konerna i en annan ordning. 38

Du kan också dela upp tio pärlor i två burkar, visa innehållet i den ena för eleverna och be dem säga hur många som finns i den andra burken innan ni gemensamt tittar. Ni kan också öva genom att arbeta med talkamrats-asken (se sidan 17) eller genom att använda tiokamratskorten (kopieringsunderlag 15). Om ni har tiotärningar är det en bra övning att kasta tärningen och säga talets tiokamrat. Utomhus kan man sätta upp lappar med talen 0 till 10 och uppmana barnen att springa till sjuans tiokamrat och så vidare: matematik och rörelse på samma gång!


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 3

MÅL

Dra streck från talet till rätt skylt.

Använda tecknet större än > och mindre än <

3 4

1

4 är större än 1

1

Prima matematik 1A • Kap 3

2

5

MÅL

3

1

4

4

4

1 är mindre än 4

1

4 är större än 1

Skriv >, < eller =

=3

Dra streck från talet till rätt skylt.

Använda tecknet större än > och mindre än <

1

4

4

1 är mindre än 4

Skriv >, < eller =

<3

>3

1

2

5

=3

=

<3

>3

= Skriv så det stämmer.

3 : 3 4

1 2

5 4

3 5

2 = 2

3 = 3

4 2

1 = 1

2 5

5 1

2 4

2 1

:

4 : 5 :

:

4 : : :

:

:

5 : :

2 :

:=:

4

4 =: : :

1 : :

:

2012-10-11 11.51

664020_inlaga.indb 59

3 4

1 2

5 4

3 5

2 = 2

3 = 3

4 2

1 = 1

2 5

5 1

2 4

2 1

: :

59

58

664020_inlaga.indb 58

:

Skriv så det stämmer.

2012-10-11 11.51

:

:

5 :

4 =: :

:

4 :

:

:

:

:

4 :

:

:

2 :

1 :

:

5 :

:

:=:

:

:

59

58

664020_inlaga.indb 58

4

3 :

2012-10-11 11.51

664020_inlaga.indb 59

2012-10-11 11.51

Mål

Repetition

Mål

Repetition

Använda tecknen större än > och mindre än <.

Lägg upp två plockisar på den vänstra sidan av bänken/bordet och fyra på den högra sidan. Ge eleven två pinnar (eller stickor) och be eleven lägga dessa så att de bildar rätt tecken. När eleven är färdig, byter du plats på plockisarna så att det ligger fyra till vänster och två till höger, be därefter eleven ändra tecknet i mitten så att det stämmer.

Använda tecknen större än > och mindre än <.

Lägg upp två plockisar på den vänstra sidan av bänken/bordet och fyra på den högra sidan. Ge eleven två pinnar (eller stickor) och be eleven lägga dessa så att de bildar rätt tecken. När eleven är färdig, byter du plats på plockisarna så att det ligger fyra till vänster och två till höger, be därefter eleven ändra tecknet i mitten så att det stämmer.

Arbetsgång Börja med att repetera likhetstecknets betydelse. Visa sedan tecknen större än > och mindre än <. Likna tecknen vid en hungrig krokodil som vill äta så mycket som möjligt, den gapar alltid mot det största! Om det är lika mycket på båda sidor kan krokodilen inte bestämma sig, munnen blir då som ett likhetstecken. Övningarna går från det konkreta, att räkna och jämföra två mängder, till att jämföra två tal, till att slutligen själv skriva färdigt utsagorna. I Skriv färdigt-övningen ser du vilka elever som förstått innebörden av tecknen. Här finns många möjliga svar, lyft fram övningen och diskutera den gemensamt. Ni kan även spela Krokodilspelet. I kopieringsunderlag 17 finns en liten spelplan med regler, i kopieringsunderlag 18 finns en större spelplan.

Denna övning är mycket lämplig att göra utomhus. Be klassen samla en gemensam hög kottar eller stenar. Varje elev ska dessutom hämtar två pinnar till sig själv. Lägg ut två små högar med kottar framför varje elev och be dem lägga sina pinnar så att de bildar rätt tecken (>, < eller =). Låt alla elever visa varandra och säga högt vad det står på mattespråket, t.ex. 4 > 3, fyra är större än tre.

Utmaning För att utmana eleverna kan man ge dem uppgifter av typen 4+1, 2+2 och be dem lägga ut rätt tecken emellan. 39

Arbetsgång Börja med att repetera likhetstecknets betydelse. Visa sedan tecknen större än > och mindre än <. Likna tecknen vid en hungrig krokodil som vill äta så mycket som möjligt, den gapar alltid mot det största! Om det är lika mycket på båda sidor kan krokodilen inte bestämma sig, munnen blir då som ett likhetstecken. Övningarna går från det konkreta, att räkna och jämföra två mängder, till att jämföra två tal, till att slutligen själv skriva färdigt utsagorna. I Skriv färdigt-övningen ser du vilka elever som förstått innebörden av tecknen. Här finns många möjliga svar, lyft fram övningen och diskutera den gemensamt. Ni kan även spela Krokodilspelet. I kopieringsunderlag 17 finns en liten spelplan med regler, i kopieringsunderlag 18 finns en större spelplan.

Denna övning är mycket lämplig att göra utomhus. Be klassen samla en gemensam hög kottar eller stenar. Varje elev ska dessutom hämtar två pinnar till sig själv. Lägg ut två små högar med kottar framför varje elev och be dem lägga sina pinnar så att de bildar rätt tecken (>, < eller =). Låt alla elever visa varandra och säga högt vad det står på mattespråket, t.ex. 4 > 3, fyra är större än tre.

Utmaning För att utmana eleverna kan man ge dem uppgifter av typen 4+1, 2+2 och be dem lägga ut rätt tecken emellan. 39


A9R75E0.tmp

Kap 3 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 3 • Prima matematik 1A

Subtraktion (minus), ta bort och jämföra, i talområdet 0 till 5.

Ta bort. Hur många spelare är det kvar?

MÅL

SUBTRAKTION, TA BORT

Subtraktion (minus), ta bort och jämföra, i talområdet 0 till 5.

SUBTRAKTION, TA BORT

Vi använder subtraktion (minus) när vi tar bort och räknar ut hur mycket som blir kvar.

Vi använder subtraktion (minus) när vi tar bort och räknar ut hur mycket som blir kvar.

4

5 -: 1 =: :

Polly har 5 kolor.

Polly har 5 kolor.

Polly ger Milton 3 kolor.

Polly ger Milton 3 kolor.

1

3

4 -:=: :

Hur många har Polly kvar?

3

4

2

2

3

1

2

5-3=2 term

differens (skillnad)

minustecken

4

2

term

differens (skillnad)

minustecken

2

:-:=:

Ta bort. Hur många kolor har Polly kvar?

:-:=:

Ta bort. Hur många kolor har Polly kvar?

3

2 3-1=:

1

2

2 3-1=:

:-:=:

61

60

664020_inlaga.indb 61

:-:=:

61

60

2012-10-11 11.51

664020_inlaga.indb 61

Mål

Arbetsgång

Mål

Arbetsgång

Subtraktion (minus), ta bort och jämföra i talområdet 0 till 5.

Subtraktion, ta bort

Subtraktion (minus), ta bort och jämföra i talområdet 0 till 5.

Subtraktion, ta bort

TÄNK PÅ

Tänk på att det finns flera olika subtraktionstankar.

Ge konkreta exempel. Inled med exemplet på sidan 60. Visa subtraktionen både konkret och hur man skriver den på mattespråket. Ge flera exempel. När du skriver subtraktionen, introducera och använd begreppet differens (skillnad). TÄNK PÅ

Tankeformer i subtraktion

Det finns tre olika subtraktionstankar som barn brukar ha. Den första tankeformen kallar vi ”ta bort”: Polly har fem kolor och ger tre till Milton. Hur många har hon/han kvar? Den andra tanke­ formen kallar vi ”jämföra”: Polly har fem kolor och Milton har tre kolor. Hur många fler kolor har Polly? Den tredje tankeformen kallar vi ”lägga till”: Denna tankeform är egentligen en öppen additionsutsaga: Polly har tre kolor och behöver fem kolor. Hur många saknas? Denna tankeform arbetar vi dock inte med i detta kapitel. Kopieringsunderlag 12 är ett faktablad om subtraktion med de olika termer som hör samman med detta räknesätt. Förstora, kopiera och sätt gärna upp i klassrummet. 40

1

4 -:=: :

På mattespråk skriver vi

5-3=2 term

4

5 -: 1 =: :

Hur många har Polly kvar?

På mattespråk skriver vi

term

Ta bort. Hur många spelare är det kvar?

Berätta för eleverna att de vid subtraktion där man ”tar bort” något, alltid först skriver hur mycket de har från början och därefter hur mycket de tar bort.

Repetition Gör subtraktionerna konkret. Lägg upp fem glaspärlor och ta bort två. Hur mycket får du kvar? Skriv talet: 5-2=3. Fortsätt att öva med konkret materiel tills eleven känner sig säker.

Utmaning Låt eleven arbeta med tiotal istället för ental. Använd gärna tiokronor och teckna talen.

TÄNK PÅ

Tänk på att det finns flera olika subtraktionstankar.

Ge konkreta exempel. Inled med exemplet på sidan 60. Visa subtraktionen både konkret och hur man skriver den på mattespråket. Ge flera exempel. När du skriver subtraktionen, introducera och använd begreppet differens (skillnad). TÄNK PÅ

Tankeformer i subtraktion

Det finns tre olika subtraktionstankar som barn brukar ha. Den första tankeformen kallar vi ”ta bort”: Polly har fem kolor och ger tre till Milton. Hur många har hon/han kvar? Den andra tanke­ formen kallar vi ”jämföra”: Polly har fem kolor och Milton har tre kolor. Hur många fler kolor har Polly? Den tredje tankeformen kallar vi ”lägga till”: Denna tankeform är egentligen en öppen additionsutsaga: Polly har tre kolor och behöver fem kolor. Hur många saknas? Denna tankeform arbetar vi dock inte med i detta kapitel. Kopieringsunderlag 12 är ett faktablad om subtraktion med de olika termer som hör samman med detta räknesätt. Förstora, kopiera och sätt gärna upp i klassrummet. 40

2012-10-11 11.51

Berätta för eleverna att de vid subtraktion där man ”tar bort” något, alltid först skriver hur mycket de har från början och därefter hur mycket de tar bort.

Repetition Gör subtraktionerna konkret. Lägg upp fem glaspärlor och ta bort två. Hur mycket får du kvar? Skriv talet: 5-2=3. Fortsätt att öva med konkret materiel tills eleven känner sig säker.

Utmaning Låt eleven arbeta med tiotal istället för ental. Använd gärna tiokronor och teckna talen.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 3

Prima matematik 1A • Kap 3

Jämför. Hur många fler spelare har röda tröjor?

SUBTRAKTION, JÄMFÖRA

Jämför. Hur många fler spelare har röda tröjor?

SUBTRAKTION, JÄMFÖRA

Vi använder subtraktion (minus) när vi jämför och ser hur stor skillnaden är.

Vi använder subtraktion (minus) när vi jämför och ser hur stor skillnaden är.

2

1

3 -:=: :

Polly har 5 kolor. Milton har 3 kolor.

Milton har 3 kolor.

Hur många fler kolor har Polly?

Hur många fler kolor har Polly?

2

2

4 -:=: :

2

2

2

1

1

3

1

2

På mattespråk skriver vi

5-3=2 term

1

4 -:=: :

På mattespråk skriver vi

term

2

3 -:=: :

Polly har 5 kolor.

5-3=2 term

differens (skillnad)

minustecken

term

differens (skillnad)

minustecken

2

1

1

:-:=:

:-:=:

Jämför. Hur många fler kolor har Polly?

Jämför. Hur många fler kolor har Polly?

3

1 4-3=:

1

2

1 4-3=:

:-:=:

63

62

664020_inlaga.indb 63

Subtraktion, jämföra

Här presenteras den andra subtraktionstanke­ modellen, jämföra, mer ingående. Att tänka jämföra är särskilt användbart när de två termerna är relativt nära varandra. Pollys mamma är 38 år och Pollys pappa är 37 år. Hur mycket äldre är Pollys mamma än hennes pappa? Denna jämförelse klarar många elever av även om de skulle uppleva subtraktionen 38-37=1 som alldeles för svår! Exemplet ovan kan vara en bra hjälp för att förstå när jämförelse är en effektiv tankemodell. I detta avsnitt arbetar vi med jämförelser inom talområdet 0 till 5. TÄNK PÅ

Syftet med att presentera både tankeformen ta bort och jämföra är att ge eleverna verktyg för att kunna välja den effektivaste strategin beroende på de ingående talen. Tankemetoden jämföra är användbar när två termer i en uträkning ligger nära varandra.

:-:=:

63

62

2012-10-11 11.52

664020_inlaga.indb 63

2012-10-11 11.52

Arbetsgång

Subtraktion, jämföra

Arbetsgång

Presentera tankemodellen jämföra enligt fakta­ rutan på sidan 62. Ge flera konkreta exempel innan eleverna själva får arbeta vidare med exemplen i boken.

Här presenteras den andra subtraktionstanke­ modellen, jämföra, mer ingående. Att tänka jämföra är särskilt användbart när de två termerna är relativt nära varandra. Pollys mamma är 38 år och Pollys pappa är 37 år. Hur mycket äldre är Pollys mamma än hennes pappa? Denna jämförelse klarar många elever av även om de skulle uppleva subtraktionen 38-37=1 som alldeles för svår! Exemplet ovan kan vara en bra hjälp för att förstå när jämförelse är en effektiv tankemodell. I detta avsnitt arbetar vi med jämförelser inom talområdet 0 till 5.

Presentera tankemodellen jämföra enligt fakta­ rutan på sidan 62. Ge flera konkreta exempel innan eleverna själva får arbeta vidare med exemplen i boken.

Uppmärksamma eleverna på att de ska skriva de två talen (grupperna med flickor) som olika termer, när de ska skriva dessa subtraktioner med ”jämföra”.

Repetition Använd konkret material, gärna glaspärlor i två olika färger. Lägg upp de två talen som ska jämföras under varandra. Jämför och se hur stor skillnaden är. Hjälp eleverna att teckna talet som en subtraktion.

Utmaning Ge eleverna i uppgift att hitta på en räkne­ händelse som är en jämförelse. Låt dem rita och skriva ner händelsen.

41

TÄNK PÅ

Syftet med att presentera både tankeformen ta bort och jämföra är att ge eleverna verktyg för att kunna välja den effektivaste strategin beroende på de ingående talen. Tankemetoden jämföra är användbar när två termer i en uträkning ligger nära varandra.

Uppmärksamma eleverna på att de ska skriva de två talen (grupperna med flickor) som olika termer, när de ska skriva dessa subtraktioner med ”jämföra”.

Repetition Använd konkret material, gärna glaspärlor i två olika färger. Lägg upp de två talen som ska jämföras under varandra. Jämför och se hur stor skillnaden är. Hjälp eleverna att teckna talet som en subtraktion.

Utmaning Ge eleverna i uppgift att hitta på en räkne­ händelse som är en jämförelse. Låt dem rita och skriva ner händelsen.

41


A9R75E0.tmp

Kap 3 • Prima matematik 1A

Kap 3 • Prima matematik 1A

Räkna ut differensen.

1 5 -: 4 =: :

Räkna ut differensen.

Skriv färdigt subtraktionen.

3 -: 2 =: 1 :

4 -: 2 =: 2 :

Skriv färdigt subtraktionen.

4 5-1=:

3 =2 5-:

:-:=1

4 5-1=:

3 =2 5-:

:-:=1

2 5-3=:

1 =4 5-:

:-:=2

2 5-3=:

1 =4 5-:

:-:=2

3 5-2=:

2 =3 5-:

3 5-2=:

2 =3 5-:

:-:=4

1 5 -: 4 =: :

:-:=4

3 -: 2 =: 1 :

4 -: 2 =: 2 :

Måla bollarna i rätt färg.

2

1

1

:- := :

4

3

1

:- := :

5

3

Måla bollarna i rätt färg.

2

2

:- := :

1

1

:- := :

4

3

1

:- := :

5

3

2

:- := :

orange

Rita en räknehändelse till subtraktionen.

orange

Rita en räknehändelse till subtraktionen.

5-0

röd

röd

5-4

5-4

rosa

grön 4-1

4-0

gul

3-1

blå 1-0

3-2

0

2

3-0

3

4

3-1=2

5 65

64

664020_inlaga.indb 64

2012-10-11 11.52

664020_inlaga.indb 65

2012-10-11 11.52

0

4-2

2

gul

röd

3-0

2-0

blå

1

5-1

2-1 3-3

rosa

röd

grön

blå

2-2

grön 5-2

röd 1-0

2-0

3-1

blå

3-2 4-2

blå

1

gul

gul

röd

4-1

4-0

5-1

2-1 3-3

rosa

röd

grön

rosa

grön

2-2

5-2

röd

3-1=2

5-0

grön

blå

3

4

5 65

64

664020_inlaga.indb 64

2012-10-11 11.52

664020_inlaga.indb 65

2012-10-11 11.52

Arbetsgång

Repetition

Arbetsgång

Repetition

Eleverna får här i uppgift att jämföra två tärningar. Låt eleverna arbeta i par, slå varsin tärning och räkna ut differensen.

Till samtliga uppgifter på detta uppslag är det lämpligt att använda konkret material om eleven behöver det. På sikt är alltid målet att eleven ska kunna räkna talen utan konkret hjälp. Det gäller för dig som lärare att se när det är dags att få eleven att arbeta vidare utan konkret material så att eleven inte fastnar i användandet av plockisarna.

Eleverna får här i uppgift att jämföra två tärningar. Låt eleverna arbeta i par, slå varsin tärning och räkna ut differensen.

Till samtliga uppgifter på detta uppslag är det lämpligt att använda konkret material om eleven behöver det. På sikt är alltid målet att eleven ska kunna räkna talen utan konkret hjälp. Det gäller för dig som lärare att se när det är dags att få eleven att arbeta vidare utan konkret material så att eleven inte fastnar i användandet av plockisarna.

Räknehändelse

På s. 64 ska eleverna göra en egen räknehändelse till subtraktionen 3-1=2. Det vanligaste är att eleven ritar en subtraktion utifrån tanke­formen ”ta bort”: Ursprungstalet är tre, sedan ska en försvinna, ges bort eller liknande och kvar ska det finnas två. Men det är också möjligt att någon elev vill rita uppgiften som en ”jämförelse”: Det är en mängd som det finns tre av och en som det finns en av, vilken är skillnaden? Det kan t.ex. vara olika sorters kakor, av den ena sorten finns det tre kakor och av den andra sorten två kakor. Att rita en räknehändelse till subtraktion upplevs oftast som mer utmanade än att göra en additions­räknehändelse, förbered därför eleverna noga och låt dem sedan efteråt presentera sina idéer för varandra. Använd gärna arbetet med räknehändelser till att spela Matto, se lärarhandledningen sidan 27. 42

Utmaning Arbeta med att göra fler räknehändelser, gärna i ett högre talområde. Eleverna ritar och skriver räknehändelsen på mattespråket. Låt gärna eleven skriva ner en berättelse runt räknehändelsen. TÄNK PÅ

Uppmärksamma eleverna på vad en räknehändelse är för något. En bra grundregel är att det ska vara en händelse som antingen innehåller en uträkning av något eller som har en fråga som löses genom en uträkning. Jämför gärna med problemlösningsuppgifter som ofta är formulerade som en räknehändelse.

Räknehändelse

På s. 64 ska eleverna göra en egen räknehändelse till subtraktionen 3-1=2. Det vanligaste är att eleven ritar en subtraktion utifrån tanke­formen ”ta bort”: Ursprungstalet är tre, sedan ska en försvinna, ges bort eller liknande och kvar ska det finnas två. Men det är också möjligt att någon elev vill rita uppgiften som en ”jämförelse”: Det är en mängd som det finns tre av och en som det finns en av, vilken är skillnaden? Det kan t.ex. vara olika sorters kakor, av den ena sorten finns det tre kakor och av den andra sorten två kakor. Att rita en räknehändelse till subtraktion upplevs oftast som mer utmanade än att göra en additions­räknehändelse, förbered därför eleverna noga och låt dem sedan efteråt presentera sina idéer för varandra. Använd gärna arbetet med räknehändelser till att spela Matto, se lärarhandledningen sidan 27. 42

Utmaning Arbeta med att göra fler räknehändelser, gärna i ett högre talområde. Eleverna ritar och skriver räknehändelsen på mattespråket. Låt gärna eleven skriva ner en berättelse runt räknehändelsen. TÄNK PÅ

Uppmärksamma eleverna på vad en räknehändelse är för något. En bra grundregel är att det ska vara en händelse som antingen innehåller en uträkning av något eller som har en fråga som löses genom en uträkning. Jämför gärna med problemlösningsuppgifter som ofta är formulerade som en räknehändelse.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 3

Diagnos 3

Diagnos 3 Skriv så det stämmer.

3

Hur många?

1

10

9

9

10

4 :

:

:

:

:

=:

:

1 :

:

:

:

=:

10

3 = 3

3 4

2 = 2

2 5

4 2

1

3

664020_inlaga.indb 66

=:

:

1 :

:

:

:

=:

Räkna ut differensen.

4

4 5-1=:

3 4-1=:

1 3-2=:

1 2-1=:

2 3-1=:

3 5-2=:

1 2-1=:

1

1

2

1

3

2012-10-11 11.53

:

1 3-2=:

:- := :

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal. 2 Större än och mindre än.

:

3 5-2=:

:- := :

4 1

:

3 4-1=:

9

Räkna ut differensen.

2

:

2 3-1=:

4

Räkna ut differensen.

5

2

2

:- := :

5

10

Sätt ut rätt tecken. > < =

2

=

9

4 :

4 5-1=:

Sätt ut rätt tecken. > < =

2

Skriv så det stämmer.

3

Hur många?

1

Räkna ut differensen.

4

5

66

Prima matematik 1A • Kap 3

4

1

:- := :

5

3

2

:- := :

4

3

1

:- := :

Större än och mindre än. 4 Subtraktion, ta bort. 5 Subtraktion, jämföra.

664020_inlaga.indb 67

67

2012-10-11 11.53

66

4 1

3 = 3

3 4

2 = 2

2 5

4 2

1

2

1

1

:- := :

3

2

1

:- := :

:- := :

=

:- := :

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal. 2 Större än och mindre än.

664020_inlaga.indb 66

3

2012-10-11 11.53

4

2

2

:- := :

5

3

2

5

4

1

:- := :

4

3

1

Större än och mindre än. 4 Subtraktion, ta bort. 5 Subtraktion, jämföra.

664020_inlaga.indb 67

67

2012-10-11 11.53

Diagnos kapitel 3

Så här används diagnosen

Diagnos kapitel 3

Så här används diagnosen

Uppgift 1 Mål: talen 9 och 10, skriva siffror och räkna

På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

Uppgift 1 Mål: talen 9 och 10, skriva siffror och räkna

På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

antal. Denna uppgift testar om barnen kan räkna antal och skriva siffror. Repetition och utmaning finner du på s. 68 och 69. Uppgift 2 och 3 Mål: använda tecknen större än > och mindre än <.

I uppgift 2 får eleverna sätta ut rätt tecken mellan tärningarna respektive siffrorna. Observera att även likhetstecknet finns med i övningarna. I uppgift 3 är tecknen utsatta och eleverna ska sätta ut tal så att uppgiften blir korrekt. I dessa öppna utsagor finns givetvis många svars­ alternativ. Repetition och utmaning finns på s. 70.

TÄNK PÅ

Tänk på att du förutom att använda de tips som ges i lärarhandledningen i direkt anknytning till repetitions- och utmaningssidorna även kan använda de repetitionsoch utmaningsförslag som finns i grund­ kapitlet.

antal. Denna uppgift testar om barnen kan räkna antal och skriva siffror. Repetition och utmaning finner du på s. 68 och 69. Uppgift 2 och 3 Mål: använda tecknen större än > och mindre än <.

I uppgift 2 får eleverna sätta ut rätt tecken mellan tärningarna respektive siffrorna. Observera att även likhetstecknet finns med i övningarna. I uppgift 3 är tecknen utsatta och eleverna ska sätta ut tal så att uppgiften blir korrekt. I dessa öppna utsagor finns givetvis många svars­ alternativ. Repetition och utmaning finns på s. 70.

Uppgift 4 och 5 Mål: subtraktion (minus), ta bort och jämföra i

Uppgift 4 och 5 Mål: subtraktion (minus), ta bort och jämföra i

talområdet 1 till 5. Uppgifterna testar elevernas kunskaper i subtraktion, repetition och utmaning finns på s. 71 till 73.

talområdet 1 till 5. Uppgifterna testar elevernas kunskaper i subtraktion, repetition och utmaning finns på s. 71 till 73.

43

TÄNK PÅ

Tänk på att du förutom att använda de tips som ges i lärarhandledningen i direkt anknytning till repetitions- och utmaningssidorna även kan använda de repetitionsoch utmaningsförslag som finns i grund­ kapitlet.

43


A9R75E0.tmp

Kap 3 • Prima matematik 1A

Kap 3 • Prima matematik 1A

RePeTITIon

Hur många?

RePeTITIon

Fyll i det som saknas.

RePeTITIon

Hur många?

6

9

10

10

10

uTMAnIng

2

6

4

8

: kr + : kr = : kr 7 kr

7

3

10

: kr + : kr = : kr

8

1

1

6 kr

1 kr

3 kr

10

68

9

9 10

6

2

8

3

5

8

3

7

7

1

6

5

9 2 8 1

1

5

7

9

9

6

1

9

3

5

7

4

2

1

3

5

2

6

8

4

8

6

4

9

2

4

1

2

9

7

3

8

2

8

9

7

4

5

7

4

3

1

5

6

4

1

8

3

6

5

3

6

7

9

2

1

3

6

2

9

5

8

4

7

I varje ruta ska det finnas en siffra av varje (1 till 9).

: kr + : kr + : kr = : kr

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal. Addition.

664020_inlaga.indb 68

uTMAnIng

664020_inlaga.indb 69

10

10

9 uTMAnIng

Hur mycket kostar det?

8 4 7 3 2 5 6 9 1

Fyll i de siffror som saknas.

8 kr

5 1 6 7 9 4 8 3 2

7 kr + : 2 kr = : 9 kr :

I varje rad ska det finnas en siffra av varje (1 till 9).

2 kr

9 3 2 6 8 1 4 7 5

2 8 9 5 7 6 3 1 4 7 5 4 2 3 6 1 8 4 9 3 1 6 2 5 4 1 7 8 9

2

6

4

8

: kr + : kr = : kr

1 3 9 6 8

7 kr

4 9 2 5 7

7

3

10

: kr + : kr = : kr

5 8 7 2 6

3 7 1 8 9 6 2 5 4 3

8

1

1

6 kr

1 kr

3 kr

10

69

2012-10-11 11.53

68

6

2

8

3

5

8

3

7

7

1

6

5

9 2 8 1

1

5

7

9

9

6

1

9

3

5

7

4

2

1

3

5

2

6

8

4

8

6

4

9

4

1

2

2

9

7

3

8

2

8

9

7

4

5

7

4

3

1

5

6

4

1

8

3

6

5

3

6

7

9

2

1

3

6

2

9

5

8

4

7

I varje ruta ska det finnas en siffra av varje (1 till 9).

: kr + : kr + : kr = : kr

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal.

2012-10-11 11.53

7

9

8

I varje rad ska det finnas en siffra av varje (1 till 9).

2 kr

10

8

Fyll i de siffror som saknas.

8 kr

7 kr + : 2 kr = : 9 kr :

9

10

9

Hur mycket kostar det?

6

7

9

RePeTITIon

Fyll i det som saknas.

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal. Addition.

664020_inlaga.indb 68

uTMAnIng

8 4 7 3 2 5 6 9 1 5 1 6 7 9 4 8 3 2 9 3 2 6 8 1 4 7 5 2 8 9 5 7 6 3 1 4

7 5 4 2 3 6 1 8 4 9 3 1 6 2 5 4 1 7 8 9

1 3 9 6 8 4 9 2 5 7 5 8 7 2 6

3 7 1 8 9 6 2 5 4 3

Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna antal.

2012-10-11 11.53

664020_inlaga.indb 69

69

2012-10-11 11.53

Repetition och utmaning

Utmaning

Repetition och utmaning

Utmaning

Mål: Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna

I utmaningen får eleverna både arbeta med additioner och med talen 9 och 10. Med hjälp av prislistan skriver de termerna och räknar ut summan. Eleverna kan arbeta vidare med denna uppgift utanför boken antingen genom att leka affär utifrån prislistan i boken eller genom att göra en helt egen prislista och handla från den. På s. 69 får eleverna åter lösa ett sudoku. I detta sudoku som består av 9x9 rutor ska siffrorna 1 till 9 förekomma en gång på varje lodrät och varje vågrät rad samt en gång i varje 3x3-kvadrat. Det finns en förtydligande bild över reglerna på s. 69.

Mål: Talen 9 och 10, skriva siffror och räkna

I utmaningen får eleverna både arbeta med additioner och med talen 9 och 10. Med hjälp av prislistan skriver de termerna och räknar ut summan. Eleverna kan arbeta vidare med denna uppgift utanför boken antingen genom att leka affär utifrån prislistan i boken eller genom att göra en helt egen prislista och handla från den. På s. 69 får eleverna åter lösa ett sudoku. I detta sudoku som består av 9x9 rutor ska siffrorna 1 till 9 förekomma en gång på varje lodrät och varje vågrät rad samt en gång i varje 3x3-kvadrat. Det finns en förtydligande bild över reglerna på s. 69.

antal. Addition.

Extra träning inför repetition Visa olika talbilder för talet 10. Diskutera vilka av talbilderna som barnen föredrar, varför? Ta fram tio plockisar. Låt barnen lägga dem så att de lätt ser att det är tio stycken. Visa eleverna hur en tabell fungerar, att varje rad hör samman på ett sätt (här genom att de alla visar samma tal) och att varje kolumn hör samman på ett sätt (samma sätt att visa talet, som siffra, bollar respektive med streck). Påminn barnen om hur vi skriver fem streck genom att sätta det femte strecket diagonalt över de övriga.

Repetition Eleverna arbetar med talbilderna för 9 och 10, de ska här skriva siffran i rutan. Eleverna måste räkna antalet och skriva siffran. På s. 69 ska eleverna fylla i en tabell.

44

TIPS!

Lyft fram tabellen som ett av matematikens användbara verktyg. Här visar tabellen olika sätt att visa tal i form av siffror, bollar och med streck, men tabeller är också ett användbart verktyg vid t.ex. problemlösning eller för att upptäcka mönster.

antal. Addition.

Extra träning inför repetition Visa olika talbilder för talet 10. Diskutera vilka av talbilderna som barnen föredrar, varför? Ta fram tio plockisar. Låt barnen lägga dem så att de lätt ser att det är tio stycken. Visa eleverna hur en tabell fungerar, att varje rad hör samman på ett sätt (här genom att de alla visar samma tal) och att varje kolumn hör samman på ett sätt (samma sätt att visa talet, som siffra, bollar respektive med streck). Påminn barnen om hur vi skriver fem streck genom att sätta det femte strecket diagonalt över de övriga.

Repetition Eleverna arbetar med talbilderna för 9 och 10, de ska här skriva siffran i rutan. Eleverna måste räkna antalet och skriva siffran. På s. 69 ska eleverna fylla i en tabell.

44

TIPS!

Lyft fram tabellen som ett av matematikens användbara verktyg. Här visar tabellen olika sätt att visa tal i form av siffror, bollar och med streck, men tabeller är också ett användbart verktyg vid t.ex. problemlösning eller för att upptäcka mönster.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 3

Prima matematik 1A • Kap 3

(Olika lösningar finns. Detta är minsta antal.) Rita så det stämmer.

6

Ta bort och räkna ut differensen.

uTMAnIng

Vilket är talet? Jag är >5 Jag är <7 Vem är jag?

(Olika lösningar finns. Detta är minsta antal.)

RePeTITIon

Jag är >2 Jag är <5 Jag är jämn Vem är jag?

4

Jag är >1 Jag är <5 Jag är udda Vem är jag?

RePeTITIon

RePeTITIon

2 3-1=:

2 4-2=:

4 5-1=:

3 4-1=:

2 3-1=:

2 4-2=:

4 5-1=:

1 2-1=:

1 3-2=:

3 5-2=:

0 2-2=:

1 2-1=:

1 3-2=:

3 5-2=:

0 2-2=:

uTMAnIng

Rita räknehändelser.

uTMAnIng

Vilket är talet? Jag är >5 Jag är <7 Vem är jag?

3

6

Jag är >2 Jag är <5 Jag är jämn Vem är jag?

4

Jag är >1 Jag är <5 Jag är udda Vem är jag?

uTMAnIng

Rita räknehändelser.

3

Gör en egen talgåta.

5-3=2 Större än, mindre än.

664020_inlaga.indb 70

Ta bort och räkna ut differensen.

3 4-1=:

Gör en egen talgåta.

70

RePeTITIon

Rita så det stämmer.

4-1=3 Subtraktion, ta bort, i talområdet 0 till 5.

2012-10-11 11.54

Repetition och utmaning Mål s. 70: använda tecknen större än > och

mindre än <.

Extra träning inför repetition Använd konkreta föremål och gör uppgifter motsvarande repetitionsuppgifterna i boken. Lägg upp pinnar som tecken mellan föremålen och uppmana eleverna att lägga till föremål så att uppgiften stämmer. Påminn om att tecknet är som en glupsk krokodil som alltid vill ha så mycket som möjligt. Om det är lika mycket på båda sidor kan krokodilen inte bestämma sig, munnen blir då som ett likhetstecken. Spela krokodilspelet, kopieringsunderlag 17 (liten spelplan) eller 18 (stor spelplan).

Utmaning Spelet: Skatten

För att öva begreppen större än och mindre än ytterligare är ”Skatten” en bra övning. Skriv talen 1 till 5 (eller 1 till 10) på undersidan av vita pappmuggar. Göm en skatt (en pärla) under en av de upp och nervända muggarna, t.ex. under mugg 5. Låt eleverna gissa under vilken mugg

664020_inlaga.indb 71

5-3=2

71

2012-10-11 11.54

skatten ligger, de gissar t.ex. under muggen med talet 3. När eleven gissat vänder du på muggen med aktuellt tal, här 3. Om pärlan inte finns där ger du ledtrådar, t.ex. talet är större än 3, eftersom pärlan i exemplet låg under talet 5. Den som slutligen gissar rätt får gömma nästa skatt. Skatten passar utmärkt som parövning. Mål s. 71: subtraktion (minus), ta bort och

jämföra i talområdet 0 till 5.

Extra träning inför repetition Använd talblocksbilder (kopieringsunderlag 19). Ta fram båda termerna som talblock, t.ex. i subtraktionen 4 – 1= __, talblocket 4 och talblocket 1. Lägg först talblocket 4 på bordet, täck sedan över en av rutorna med din upp- och nedvända talblocksetta. Räkna ut differensen genom att se hur mycket som inte är övertäckt.

Utmaning I utmaningen ska eleverna göra räknehändelser. Låt eleverna jämföra med varandra och gärna göra fler räknehändelser. 45

70

Större än, mindre än.

664020_inlaga.indb 70

4-1=3 Subtraktion, ta bort, i talområdet 0 till 5.

2012-10-11 11.54

Repetition och utmaning Mål s. 70: använda tecknen större än > och

mindre än <.

Extra träning inför repetition Använd konkreta föremål och gör uppgifter motsvarande repetitionsuppgifterna i boken. Lägg upp pinnar som tecken mellan föremålen och uppmana eleverna att lägga till föremål så att uppgiften stämmer. Påminn om att tecknet är som en glupsk krokodil som alltid vill ha så mycket som möjligt. Om det är lika mycket på båda sidor kan krokodilen inte bestämma sig, munnen blir då som ett likhetstecken. Spela krokodilspelet, kopieringsunderlag 17 (liten spelplan) eller 18 (stor spelplan).

Utmaning Spelet: Skatten

För att öva begreppen större än och mindre än ytterligare är ”Skatten” en bra övning. Skriv talen 1 till 5 (eller 1 till 10) på undersidan av vita pappmuggar. Göm en skatt (en pärla) under en av de upp och nervända muggarna, t.ex. under mugg 5. Låt eleverna gissa under vilken mugg

664020_inlaga.indb 71

71

2012-10-11 11.54

skatten ligger, de gissar t.ex. under muggen med talet 3. När eleven gissat vänder du på muggen med aktuellt tal, här 3. Om pärlan inte finns där ger du ledtrådar, t.ex. talet är större än 3, eftersom pärlan i exemplet låg under talet 5. Den som slutligen gissar rätt får gömma nästa skatt. Skatten passar utmärkt som parövning. Mål s. 71: subtraktion (minus), ta bort och

jämföra i talområdet 0 till 5.

Extra träning inför repetition Använd talblocksbilder (kopieringsunderlag 19). Ta fram båda termerna som talblock, t.ex. i subtraktionen 4 – 1= __, talblocket 4 och talblocket 1. Lägg först talblocket 4 på bordet, täck sedan över en av rutorna med din upp- och nedvända talblocksetta. Räkna ut differensen genom att se hur mycket som inte är övertäckt.

Utmaning I utmaningen ska eleverna göra räknehändelser. Låt eleverna jämföra med varandra och gärna göra fler räknehändelser. 45


A9R75E0.tmp

Kap 3 • Prima matematik 1A

Kap 3 • Prima matematik 1A

Repetition

Jämför och räkna ut differensen.

3 4-1=: 1

5 -: 4 =: :

5

3

2

:- := :

3

1

2

:- := :

4

3

1

:- := :

Rita prickar så att differensen är 2. Skriv subtraktionen.

5

3

2

:-:=:

:-:=:

4

2

2

:- := :

2

1

1

:- := : utmaning

:-:=:

Rita prickar så att differensen blir 3. Skriv subtraktionen.

:-:=:

72

:-:=:

:-:=:

Mål: subtraktion (minus), ta bort och jämföra i

talområdet 0 till 5.

Extra träning inför repetition Även här är det bra att arbeta med riktiga talblock (kopieringsunderlag 19). Lägg talblocken som visar 5 och 4 bredvid varandra. Hur stor är differensen? Lägg dem över varandra. Hur stor är differensen nu? Resonera om vilket sätt eleverna tycker är lättast. Om man har tillgång till byggklossar kan man bygga talblocken och jämföra dem på samma sätt. Visa eleverna strukturen i subtraktionerna. Rita en tom tallinje på ett papper. Markera ett tal, till exempel talet tre. Skriv 3. Fråga hur mycket 3 - 1 är. Rita en båge som går från 3 och ett ”steg” åt vänster. Skriv 2 där bågen landar. Resonera med eleven hur han eller hon vet att 3-1 = 2. Visa fler på tallinjen. Låt eleverna visa sina tankegångar på tomma tallinjer. Tänk på att rita en ny tallinje för varje ny subtraktion. När man subtraherar två kan man antingen tänka att man hoppar ett steg i taget, visa då detta genom att göra två mindre 46

h

2 4-2=:

2 3-1=:

0 3-3=:

b

4 4-0=:

j

0 2-2=:

b

1 3-2=:

a

1 2-1=:

a

0 ➔ B

2 ➔ E

4 ➔ J

1 ➔ A

3 ➔ H

1

5 -: 4 =: :

5

utmaning

5 6-1 -0= :

t

0 4-2 -2 = :

m

3 5 -0-2 = :

v å

4 5 -1 -0= :

å l

+

5 7 -1 -1 = :

t

3 5 -2 -0= :

v å

4 6-1 -1 = :

3

2

:- := :

1 5 -2 -2 = :

3

1

2

:- := :

4

3

1

:- := :

Rita prickar så att differensen är 2. Skriv subtraktionen.

5

3

2

:-:=:

:-:=:

4

2

2

:- := :

2

1

1

:- := : utmaning

:-:=:

Rita prickar så att differensen blir 3. Skriv subtraktionen.

0 ➔ M

4 ➔ Å

1 ➔ L

5 ➔ T

3 ➔ V

Subtraktion i talområdet 0 till 5, ta bort och jämföra.

:-:=:

73

bågar, man kan också tänka i tvåhopp, visa då med en längre båge som markerar två steg. I exemplen ovan handlar det om subtraktion där vi tar bort, om man däremot använder tankeformen jämförelse markeras bägge termerna på tallinjen och differensen är då avståndet mellan dessa tal. Exempel: 5 – 4, talen 5 och 4 markeras på tallinjen, avståndet mellan dessa är 1.

Repetition På s. 72 arbetar eleven med talblocken i boken, använd gärna riktiga talblock som stöd.

Utmaning Den första utmaningen på uppslaget är en öppen uppgift där eleven ska rita prickar på två träningar så att skillnaden blir 2 respektive 3. De ska sedan skriva subtraktionen. Gör eleverna uppmärksamma på att det största talet alltid måste skrivas först i dessa sammanhang.

72

:-:=:

:-:=:

Mål: subtraktion (minus), ta bort och jämföra i

talområdet 0 till 5.

Extra träning inför repetition Även här är det bra att arbeta med riktiga talblock (kopieringsunderlag 19). Lägg talblocken som visar 5 och 4 bredvid varandra. Hur stor är differensen? Lägg dem över varandra. Hur stor är differensen nu? Resonera om vilket sätt eleverna tycker är lättast. Om man har tillgång till byggklossar kan man bygga talblocken och jämföra dem på samma sätt. Visa eleverna strukturen i subtraktionerna. Rita en tom tallinje på ett papper. Markera ett tal, till exempel talet tre. Skriv 3. Fråga hur mycket 3 - 1 är. Rita en båge som går från 3 och ett ”steg” åt vänster. Skriv 2 där bågen landar. Resonera med eleven hur han eller hon vet att 3-1 = 2. Visa fler på tallinjen. Låt eleverna visa sina tankegångar på tomma tallinjer. Tänk på att rita en ny tallinje för varje ny subtraktion. När man subtraherar två kan man antingen tänka att man hoppar ett steg i taget, visa då detta genom att göra två mindre 46

h

2 4-2=:

e

2 3-1=:

e

0 3-3=:

b

4 4-0=:

j

0 2-2=:

b

1 3-2=:

a

1 2-1=:

a

0 ➔ B

2 ➔ E

4 ➔ J

1 ➔ A

3 ➔ H utmaning

Hur många mål gjorde Alva?

5 6- 1-0= :

t

0 4 -2 -2 = :

m

3 5-0-2 = :

v å

4 5 - 1- 0= :

å l

4 5-0-1 = :

+

5 7-1 -1 = :

t

3 5-2 -0 = :

v å

4 6- 1-1 = :

Subtraktion, jämföra, i talområdet 0 till 5.

Repetition och utmaning

Repetition

Vad ropar Milton?

3 4-1=:

Hur många mål gjorde Alva?

4 5 -0-1 = :

Repetition

Jämför och räkna ut differensen.

e

e

Subtraktion, jämföra, i talområdet 0 till 5.

Repetition och utmaning

Repetition

Vad ropar Milton?

1 5 - 2- 2= :

0 ➔ M

4 ➔ Å

1 ➔ L

5 ➔ T

3 ➔ V

Subtraktion i talområdet 0 till 5, ta bort och jämföra.

73

bågar, man kan också tänka i tvåhopp, visa då med en längre båge som markerar två steg. I exemplen ovan handlar det om subtraktion där vi tar bort, om man däremot använder tankeformen jämförelse markeras bägge termerna på tallinjen och differensen är då avståndet mellan dessa tal. Exempel: 5 – 4, talen 5 och 4 markeras på tallinjen, avståndet mellan dessa är 1.

Repetition På s. 72 arbetar eleven med talblocken i boken, använd gärna riktiga talblock som stöd.

Utmaning Den första utmaningen på uppslaget är en öppen uppgift där eleven ska rita prickar på två träningar så att skillnaden blir 2 respektive 3. De ska sedan skriva subtraktionen. Gör eleverna uppmärksamma på att det största talet alltid måste skrivas först i dessa sammanhang.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 4

4

Trollfesten

4

MÅL

74

664020_inlaga.indb 74

Prima matematik 1A • Kap 4

MÅL

I det här kapitlet lär du dig

Samtalsunderlag kapitel 4 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • att upprepa mönster • talraden 1 till 12 • addition i talområdet 0 till 10, med +1, +2, +0, dubbelt och störst först • klockans hela timmar Här följer förslag på frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Hur många teckningar är det på väggen? 10 st. 2) Hur många trollklädda barn ser ni? 16 st. 3) Hur många gula svampar kan du se? 7 st (5 st på och runt scenen, 2 på teckningen). 4) Hur många röda svampar kan ni se? 5 st (4 st på och runt scenen, 1 på teckningen). 5) Hur många svampar är det tillsammans? 12 st.

664020_inlaga.indb 75

I det här kapitlet lär du dig

• att upprepa mönster

• att upprepa mönster

• talraden 1 till 12

• talraden 1 till 12

• addition i talområdet 0 till 10, med +1, +2, +0, dubbelt och störst först

• addition i talområdet 0 till 10, med +1, +2, +0, dubbelt och störst först

• klockans hela timmar.

• klockans hela timmar.

75

2012-10-11 11.54

Trollfesten

2012-10-11 11.54

6) Milton har tre trollsvansar och Hugo har två trollsvansar. Hur många svansar har de tillsammans? 5 st. 7) Hur mycket är klockan på väggen? Klockan är 6. 8) Hur vet vi att klockan är 6? 9) Trollfesten ska hålla på i två timmar, hur mycket är klockan när festen slutar? 8. 10) Hur står klockans visare då? 11) Hur många äpplen ser du i träden? 6 st. 12) Hur många äpplen finns det på teckningarna? 2 st. 13) Hur många äpplen är det tillsammans? 8 st. 14) Hur många granar finns det på scenen? 6 st. 15) Hur många stenar finns det på bilden? 7 st. 16) Finns det flest granar eller stenar? Stenar. 17) Hur mycket skiljer det? 1. 18) Vem tror ni är yngst på bilden? 19) Hur gammal tror du hon/han är? 20) Vem tror ni är äldst på bilden? 21) Hur gammal tror ni hon/han är?

47

74

664020_inlaga.indb 74

75

2012-10-11 11.54

Samtalsunderlag kapitel 4 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • att upprepa mönster • talraden 1 till 12 • addition i talområdet 0 till 10, med +1, +2, +0, dubbelt och störst först • klockans hela timmar Här följer förslag på frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Hur många teckningar är det på väggen? 10 st. 2) Hur många trollklädda barn ser ni? 16 st. 3) Hur många gula svampar kan du se? 7 st (5 st på och runt scenen, 2 på teckningen). 4) Hur många röda svampar kan ni se? 5 st (4 st på och runt scenen, 1 på teckningen). 5) Hur många svampar är det tillsammans? 12 st.

664020_inlaga.indb 75

2012-10-11 11.54

6) Milton har tre trollsvansar och Hugo har två trollsvansar. Hur många svansar har de tillsammans? 5 st. 7) Hur mycket är klockan på väggen? Klockan är 6. 8) Hur vet vi att klockan är 6? 9) Trollfesten ska hålla på i två timmar, hur mycket är klockan när festen slutar? 8. 10) Hur står klockans visare då? 11) Hur många äpplen ser du i träden? 6 st. 12) Hur många äpplen finns det på teckningarna? 2 st. 13) Hur många äpplen är det tillsammans? 8 st. 14) Hur många granar finns det på scenen? 6 st. 15) Hur många stenar finns det på bilden? 7 st. 16) Finns det flest granar eller stenar? Stenar. 17) Hur mycket skiljer det? 1. 18) Vem tror ni är yngst på bilden? 19) Hur gammal tror du hon/han är? 20) Vem tror ni är äldst på bilden? 21) Hur gammal tror ni hon/han är?

47


A9R75E0.tmp

Kap 4 • Prima matematik 1A

Mattelabbet 4 3

76

1

Hämta tre olika saker som du kan bygga ett mönster med. Du behöver flera av varje sak. Det kan till exempel vara löv, stenar och pinnar.

2

Bygg ett mönster.

Rita av ditt mönster.

Lösningsmodeller

LÖSnIng

4

Rita av en kompis mönster.

5

Fortsätt bygga på din kompis mönster.

Laborativt arbete med mönster.

664020_inlaga.indb 76

Kap 4 • Prima matematik 1A

LÖSnIng

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.54

664020_inlaga.indb 77

77

2012-10-11 11.54

Mattelabbet Syfte Syftet är att förstå begreppet mönster, att det är något som upprepas. Ett mönster kan alltid fortsättas av någon annan och ändå kommer det att se likadant ut. Mönster är en del av det centrala innehållet i algebra.

Arbetsgång Samla materiel att bygga mönster av t.ex. stenar, pinnar, kottar eller något färdigt som gem och knappar. Tänk på att barnen behöver ha flera av varje föremål för att kunna bilda olika mönster. Diskutera vad som menas med ett mönster, betona vikten av att det är något som upprepas.

Samtalstips Iaktta hur eleven bygger sitt mönster. Finns det en upprepning? Ställ frågor som Vilket mönster har du lagt? Hur många är det av varje? Var börjar mönstret om? Om eleven har svårt att bilda ett mönster kan det vara en god hjälp att börja på ett mönster med andra föremål och rytmiskt säga mönstret: 2 gem,1 sudd, 1 krona, 2 gem, 1 sudd, 1 krona, 2 gem, vad ska komma sedan? Kan du lägga ett likadant mönster med dina saker?

48

Mattelabbet 4 3

Vanligast är att eleverna gör ett mönster som bygger på antal föremål. Detta finns i många varianter 1, 1, 1 eller 2, 2, 2 eller varför inte 1, 2, 3, t.ex. 1 löv, 2 kottar, 3 barr, 1 löv, 2 kottar och 3 barr. Det är också möjligt att eleven gör ett mönster i vilket föremålen placeras olika, t.ex. 2 kottar (en ligger lodrätt, en vågrätt), 1 löv, 2 pinnar (lodrätt resp. vågrätt) och därefter upprepning. Eleverna har nu ritat av både sitt eget mönster och en kompis mönster. Låt dem nu byta mönster med en annan kompis och rita av detta. Skillnaden är att de nu ska de rita ett likadant mönster men med andra föremål. TIPS!

Fortsätt bygga på din kompis mönster. Här visar eleven om hon/han kan identifiera vad som är mönstret och därmed fortsätta bygga på det. Gör fler enkla mönster. Gör längre mönsterdelar med fler olika föremål. Använd både antalet och hur föremålen placeras för att bygga mönstret. Låt eleverna fundera över hur långt mönstret behöver vara för att man ska förstå hur mönstret är uppbyggt.

76

1

Hämta tre olika saker som du kan bygga ett mönster med. Du behöver flera av varje sak. Det kan till exempel vara löv, stenar och pinnar.

2

Bygg ett mönster.

Lösningsmodeller

LÖSnIng

4

Rita av en kompis mönster.

5

Fortsätt bygga på din kompis mönster.

Laborativt arbete med mönster.

664020_inlaga.indb 76

Rita av ditt mönster.

LÖSnIng

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.54

664020_inlaga.indb 77

77

2012-10-11 11.54

Mattelabbet Syfte Syftet är att förstå begreppet mönster, att det är något som upprepas. Ett mönster kan alltid fortsättas av någon annan och ändå kommer det att se likadant ut. Mönster är en del av det centrala innehållet i algebra.

Arbetsgång Samla materiel att bygga mönster av t.ex. stenar, pinnar, kottar eller något färdigt som gem och knappar. Tänk på att barnen behöver ha flera av varje föremål för att kunna bilda olika mönster. Diskutera vad som menas med ett mönster, betona vikten av att det är något som upprepas.

Samtalstips Iaktta hur eleven bygger sitt mönster. Finns det en upprepning? Ställ frågor som Vilket mönster har du lagt? Hur många är det av varje? Var börjar mönstret om? Om eleven har svårt att bilda ett mönster kan det vara en god hjälp att börja på ett mönster med andra föremål och rytmiskt säga mönstret: 2 gem,1 sudd, 1 krona, 2 gem, 1 sudd, 1 krona, 2 gem, vad ska komma sedan? Kan du lägga ett likadant mönster med dina saker?

48

Vanligast är att eleverna gör ett mönster som bygger på antal föremål. Detta finns i många varianter 1, 1, 1 eller 2, 2, 2 eller varför inte 1, 2, 3, t.ex. 1 löv, 2 kottar, 3 barr, 1 löv, 2 kottar och 3 barr. Det är också möjligt att eleven gör ett mönster i vilket föremålen placeras olika, t.ex. 2 kottar (en ligger lodrätt, en vågrätt), 1 löv, 2 pinnar (lodrätt resp. vågrätt) och därefter upprepning. Eleverna har nu ritat av både sitt eget mönster och en kompis mönster. Låt dem nu byta mönster med en annan kompis och rita av detta. Skillnaden är att de nu ska de rita ett likadant mönster men med andra föremål. TIPS!

Fortsätt bygga på din kompis mönster. Här visar eleven om hon/han kan identifiera vad som är mönstret och därmed fortsätta bygga på det. Gör fler enkla mönster. Gör längre mönsterdelar med fler olika föremål. Använd både antalet och hur föremålen placeras för att bygga mönstret. Låt eleverna fundera över hur långt mönstret behöver vara för att man ska förstå hur mönstret är uppbyggt.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 4

MÅL

MÅL

upprepa mönster.

Rita färdigt halsbandet.

Prima matematik 1A • Kap 4

MÅL

Talraden 1 till 12.

MÅL

upprepa mönster.

Rita färdigt halsbandet.

Skriv talraden.

Skriv talraden.

3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1

2

7

8 9

9 10 11

6 7 8 9

Dra streck från 1 till 12.

Talraden 1 till 12.

3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1

2

7

8 9

9 10 11

6 7 8 9

Dra streck från 1 till 12.

7

7

8

6 5

5 9

4

2

11

2

1

7

12

5 4 6 3

11 2

1

7

11 2

10

8

79

664020_inlaga.indb 79

2012-10-11 11.55

79

78

664020_inlaga.indb 78

2012-10-11 11.55

664020_inlaga.indb 79

Mål s. 78

Mål s. 79

Mål s. 78

Mål s. 79

Upprepa mönster.

Talraden.

Upprepa mönster.

Talraden.

TÄNK PÅ

Tänk på att observera om eleven ser var mönsterdelen är och när den börjar om så att hon/han inte upprepar hela mönstret från början.

Arbetsgång Förklara att eleven ska fortsätta på halsbandet så att mönstret upprepas till ”snörets” slut.

Repetition Trä ett halsband med eget mönster. Börja med att använda 2 färger, utöka sedan eventuellt till fler.

Utmaning Trä halsband, när mönstret är påbörjat: utmana eleven att räkna ut hur många pärlor halsbandet kan ha totalt för att mönstret ska gå jämnt ut.

10 9

78

2012-10-11 11.55

1

8 9

664020_inlaga.indb 78

11 1 12

12 4 6 3

10

3

12

5

9

4

10

3

8

6

TÄNK PÅ

Arbetsgång Börja med att läsa talraden från 1 till 12 muntligt. Läs både framlänges och baklänges. Skriv siffror här och var på tavlan. Låt elever komma fram och skriva de siffror som kommer före och efter (talets grannar). Uppmärksamma eleverna på att talen 11 och 12 avviker från hur vi säger och skriver talen i övrigt (jfr. 13, 14 etc.)

Repetition

Tänk på att observera om eleven ser var mönsterdelen är och när den börjar om så att hon/han inte upprepar hela mönstret från början.

Arbetsgång Förklara att eleven ska fortsätta på halsbandet så att mönstret upprepas till ”snörets” slut.

Repetition

Säg en siffra eller visa ett talkort (kopierings­ underlag 7). Be eleven säga vilken siffra som kommer före. Efter att ha upprepat ett antal gånger ber du eleven säga siffran som kommer efter istället.

Trä ett halsband med eget mönster. Börja med att använda 2 färger, utöka sedan eventuellt till fler.

Utmaning

Utmaning Hur långt kan eleven räkna framåt? Hur långt kan eleven räkna bakåt? Slå en tiotärning och säg talets grannar.

49

Trä halsband, när mönstret är påbörjat: utmana eleven att räkna ut hur många pärlor halsbandet kan ha totalt för att mönstret ska gå jämnt ut.

2012-10-11 11.55

Arbetsgång Börja med att läsa talraden från 1 till 12 muntligt. Läs både framlänges och baklänges. Skriv siffror här och var på tavlan. Låt elever komma fram och skriva de siffror som kommer före och efter (talets grannar). Uppmärksamma eleverna på att talen 11 och 12 avviker från hur vi säger och skriver talen i övrigt (jfr. 13, 14 etc.)

Repetition Säg en siffra eller visa ett talkort (kopierings­ underlag 7). Be eleven säga vilken siffra som kommer före. Efter att ha upprepat ett antal gånger ber du eleven säga siffran som kommer efter istället.

Utmaning Hur långt kan eleven räkna framåt? Hur långt kan eleven räkna bakåt? Slå en tiotärning och säg talets grannar.

49


A9R75E0.tmp

Kap 4 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 4 • Prima matematik 1A

Skriv färdigt additionen.

Addition i talområdet 0 till 10, med +1, +2 och +0.

+1

+2

+0

MÅL

7 6+1=:

0 =5 5+:

0 9=9+:

8 8+0=:

1 =9 8+:

2 7=5+:

6 4+2=:

2 =8 6+:

1 5=4+:

9 + 1 = 10 :

1 =8 7+:

1 4=3+:

2+1=3

2 + 2 = 4

3=3+0

9 7+2=:

2 =5 3+:

2 8=6+:

2 1+1=:

5 3 + 2 = :

5 +0 5=:

Rita en egen räknehändelse.

6 5+1=:

2 =8 6 + :

9 +0 9=:

4 3+1=:

: + 2

5

=7

0 7=7+:

8 7+1=:

: + 2

8

=10

0 6=6+:

+1

Skriv summan.

Skriv färdigt additionen.

Addition i talområdet 0 till 10, med +1, +2 och +0.

+2

+0

7 6+1=:

0 =5 5+:

0 9=9+:

8 8+0=:

1 =9 8+:

2 7=5+:

6 4+2=:

2 =8 6+:

1 5=4+:

9 + 1 = 10 :

1 =8 7+:

1 4=3+:

2+1=3

2 + 2 = 4

3=3+0

9 7+2=:

2 =5 3+:

2 8=6+:

2 1+1=:

5 3 + 2 = :

5 +0 5=:

Rita en egen räknehändelse.

6 5+1=:

2 =8 6 + :

9 +0 9=:

4 3+1=:

: + 2

5

=7

0 7=7+:

8 7+1=:

: + 2

8

=10

0 6=6+:

Skriv summan.

6 +1=:

3 +1=:

7 +2=:

4 +1=:

5 +2=:

7 +1=:

3 +2=:

6 +2=:

8 +2=:

:+:=:

Skriv talraden.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 81

80

664020_inlaga.indb 80

2012-10-11 11.55

664020_inlaga.indb 81

2012-10-11 11.55

6 +1=:

3 +1=:

7 +2=:

4 +1=:

5 +2=:

7 +1=:

3 +2=:

6 +2=:

8 +2=:

:+:=:

Skriv talraden.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 81

80

664020_inlaga.indb 80

2012-10-11 11.55

664020_inlaga.indb 81

2012-10-11 11.55

Mål

Repetition

Mål

Repetition

Addition i talområdet 0 till 10, med +1, +2 och +0.

Målet med detta arbete är att eleverna så småningom ska kunna dessa additioner så väl att de automatiseras. För en del tar detta arbete längre tid än för andra. Var observant på vilken strategi eleverna använder. Det är först när vi är medvetna om hur eleven räknar ut talet som vi kan leda in eleven på en bättre strategi, om det behövs. För att kontrollera vilken strategi eleven använder kan du ta fram sju plockisar. Lägg två föremål i barnets hand och fem i din egen. Fråga hur många du har och sedan hur många eleven har. Fråga hur många ni har tillsammans. Fråga: Hur räknade du ut det?

Addition i talområdet 0 till 10, med +1, +2 och +0.

Målet med detta arbete är att eleverna så småningom ska kunna dessa additioner så väl att de automatiseras. För en del tar detta arbete längre tid än för andra. Var observant på vilken strategi eleverna använder. Det är först när vi är medvetna om hur eleven räknar ut talet som vi kan leda in eleven på en bättre strategi, om det behövs. För att kontrollera vilken strategi eleven använder kan du ta fram sju plockisar. Lägg två föremål i barnets hand och fem i din egen. Fråga hur många du har och sedan hur många eleven har. Fråga hur många ni har tillsammans. Fråga: Hur räknade du ut det?

 0+0  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0 10+0

0+1 1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

0+2 1+2 2+2 3+2 4+2 5+2 6+2 7+2 8+2

0+3 1+3 2+3 3+3 4+3 5+3 6+3 7+3

0+4 1+4 2+4 3+4 4+4 5+4 6+4

0+5 1+5 2+5 3+5 4+5 5+5

0+6 1+6 2+6 3+6 4+6

0+7 1+7 2+7 3+7

0+8 1+8 2+8

0+9 1+9

0+10

De markerade additionerna är de additioner som tas upp i kapitlet.

Arbetsgång Sätt tre magneter på tavlan, skriv 3. Fråga: Om jag får en till hur mycket blir det då? Lägg till en magnet, skriv +1 = Låt eleverna räkna ut summan och skriv ner den. Gör fler övningar där du även lägger till 2 och sist 0. Låt eleverna arbeta i boken.

Träna addition med tärning (kopieringsunderlag 20) eller tillverka egna winnetkakort (kopierings­ underlag 21 och 22).

 0+0  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0 10+0

0+1 1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

0+2 1+2 2+2 3+2 4+2 5+2 6+2 7+2 8+2

0+3 1+3 2+3 3+3 4+3 5+3 6+3 7+3

0+4 1+4 2+4 3+4 4+4 5+4 6+4

0+5 1+5 2+5 3+5 4+5 5+5

0+6 1+6 2+6 3+6 4+6

0+7 1+7 2+7 3+7

0+8 1+8 2+8

0+9 1+9

0+10

De markerade additionerna är de additioner som tas upp i kapitlet.

Arbetsgång Sätt tre magneter på tavlan, skriv 3. Fråga: Om jag får en till hur mycket blir det då? Lägg till en magnet, skriv +1 = Låt eleverna räkna ut summan och skriv ner den. Gör fler övningar där du även lägger till 2 och sist 0. Låt eleverna arbeta i boken.

Vilken strategi använder eleverna sig av? Är det några elever som räknar på fingrarna? Visa dem att de ska utgå från det största talet så att de inte räknar upp bägge talen från början.

Vilken strategi använder eleverna sig av? Är det några elever som räknar på fingrarna? Visa dem att de ska utgå från det största talet så att de inte räknar upp bägge talen från början.

50

50

Träna addition med tärning (kopieringsunderlag 20) eller tillverka egna winnetkakort (kopierings­ underlag 21 och 22).


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 4

MÅL

Prima matematik 1A • Kap 4

Skriv termer och summa.

Addition i talområdet 0 till 10, med dubbelt.

MÅL

2+2=4 Polly har 2 äpplen.

Hur många?

2+2=4

4

2 +: 2 =; :

Milton har dubbelt så många.

4

4

8

:+ := ;

Polly har 2 äpplen.

Rita dubbelt så många. Skriv additionen.

3

3

6

2

2

4

3

:+:=;

2

:+:=;

Hur många?

3

3

6

:+ := ;

4

4

8

:+ := ;

4

4

4

Skriv termer och summa.

Addition i talområdet 0 till 10, med dubbelt.

1

1

2

:+ := ;

3

3

6

:+ := ;

5

5

10

:+ := ;

2

2

3

3

6

2

2

4

3

:+:=;

2

:+:=;

5

4

4

10

1 +: 1 =; 2 :

1

4 =8 4+:

5 10 = 5 + :

2 1+1=:

2 =4 2+:

1 2=1+:

6 3+3=:

5 = 10 5+:

4 8= 4 + :

1 =2 1+:

664020_inlaga.indb 82

4

Addition i talområdet 0 till 10, med dubbelt.  0+0  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0 10+0

0+1 1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

0+2 1+2 2+2 3+2 4+2 5+2 6+2 7+2 8+2

0+3 1+3 2+3 3+3 4+3 5+3 6+3 7+3

0+4 1+4 2+4 3+4 4+4 5+4 6+4

0+5 1+5 2+5 3+5 4+5 5+5

0+6 1+6 2+6 3+6 4+6

0+7 1+7 2+7 3+7

0+8 1+8 2+8

0+9 1+9

0+10

De mörkmarkerade additionerna är de nya additioner som behandlas i detta mål.

Arbetsgång Repetera begreppet dubbelt (dubbelt så många). Övningen känner eleverna igen från kapitel 2, här utvecklas den med att eleverna även skriver additionen. Träna mer på addition med dubbelt med hjälp av tärningen (kopieringsunderlag 23). Additionstriangeln visar på strukturen i additionerna. Kopiera gärna en additionstriangel till varje elev (kopieringsunderlag 24). Låt dem markera vilka additioner de känner sig helt säkra

1

2

:+ := ;

3

3

6

:+ := ;

:+ := ;

4

4

8

:+ := ;

5

5

10

2

2

4

8

5

3 6= 3 + :

5

10

:+:=;

1 +: 1 =; 2 :

1

2012-10-11 11.55

Mål

1

6

:+:=;

5

83

82

8

Skriv färdigt additionen.

4 2+2=:

5 + 5 = 10 :

4

3

:+ := ;

Skriv färdigt additionen.

5

4

3

:+ := ;

4

8

:+:=;

:+ := ;

Rita dubbelt så många. Skriv additionen.

:+ := ;

:+:=;

5

4

2 +: 2 =; :

Milton har dubbelt så många.

Repetition Lägg uppgifterna med plockisar.

Utmaning Övningen med tärningar lämpar sig väl att göra även praktiskt, slå en tärning och säg hur mycket som är dubbelt så mycket. Ni kan fortsätta med att göra talgåtor. Du säger summan av ”dubblorna”. Exempel: Jag slår två tärningar så att summan är 10. Tärningarna visar samma tal, vilket är talet?

51

4 =8 4+:

5 10 = 5 + :

2 1+1=:

2 =4 2+:

1 2=1+:

6 3+3=:

5 = 10 5+:

4 8= 4 + :

5 + 5 = 10 :

1 =2 1+:

3 6= 3 + : 83

82

664020_inlaga.indb 82

på, det vill säga vilka additioner de direkt kan säga svaret på utan att räkna efter. Använd gärna winnetkakorten (kopieringsunderlag 21 och 22) för att kontrollera att eleverna kan säga svaret direkt utan att räkna ut det.

4 2+2=:

2012-10-11 11.55

Mål Addition i talområdet 0 till 10, med dubbelt.  0+0  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0 10+0

0+1 1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

0+2 1+2 2+2 3+2 4+2 5+2 6+2 7+2 8+2

0+3 1+3 2+3 3+3 4+3 5+3 6+3 7+3

0+4 1+4 2+4 3+4 4+4 5+4 6+4

0+5 1+5 2+5 3+5 4+5 5+5

0+6 1+6 2+6 3+6 4+6

0+7 1+7 2+7 3+7

0+8 1+8 2+8

0+9 1+9

0+10

De mörkmarkerade additionerna är de nya additioner som behandlas i detta mål.

Arbetsgång Repetera begreppet dubbelt (dubbelt så många). Övningen känner eleverna igen från kapitel 2, här utvecklas den med att eleverna även skriver additionen. Träna mer på addition med dubbelt med hjälp av tärningen (kopieringsunderlag 23). Additionstriangeln visar på strukturen i additionerna. Kopiera gärna en additionstriangel till varje elev (kopieringsunderlag 24). Låt dem markera vilka additioner de känner sig helt säkra

på, det vill säga vilka additioner de direkt kan säga svaret på utan att räkna efter. Använd gärna winnetkakorten (kopieringsunderlag 21 och 22) för att kontrollera att eleverna kan säga svaret direkt utan att räkna ut det.

Repetition Lägg uppgifterna med plockisar.

Utmaning Övningen med tärningar lämpar sig väl att göra även praktiskt, slå en tärning och säg hur mycket som är dubbelt så mycket. Ni kan fortsätta med att göra talgåtor. Du säger summan av ”dubblorna”. Exempel: Jag slår två tärningar så att summan är 10. Tärningarna visar samma tal, vilket är talet?

51


A9R75E0.tmp

Kap 4 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 4 • Prima matematik 1A

Vad händer på festen?

Addition i talområdet 0 till 10, med störst först.

1 + 2 =3

0 ➔ P

Räkna med den största termen först.

2 + 1 =3

1 ➔ Å Störst först!

term + term = summa Du kan addera termerna i vilken ordning du vill. Summan är lika.

5 ➔ O

a

8 2+6=;

s

1 + 2 =3

7 6+1=;

l

9 8+1=;

e

2 + 1 =3

7 2+5=;

l

term + term = summa

10 1+9=;

a

Du kan addera termerna i vilken ordning du vill. Summan är lika.

5 1+4=:

9 7+2=:

5 4+1=:

8 ➔ S 9 ➔ E 10 ➔ A

9 7+2=;

e

4 2+2=;

n

Vad händer på festen?

Addition i talområdet 0 till 10, med störst först.

10 8+2=;

6 ➔ T 7 ➔ L

9 2+7=:

4 3+1=:

3 ➔ R 4 ➔ N

Skriv summan.

4 1+3=:

2 ➔ F

MÅL

f

1 0+1=;

å

6 4+2=;

t

3 1+2=;

r

9 2+7=;

e

10 8+2=;

a

6 2+4=:

8 2+6=:

6 1+5=:

6 4+2=;

t

6 4+2=:

8 6+2=:

6 5+1=:

9 8+1=;

e

3 1+2=;

r

4 1+3=:

Störst först!

5 1+4=:

9 7+2=:

5 4+1=:

3 ➔ R

7 2+5=;

l

4 ➔ N

10 1+9=;

a

8 ➔ S 9 ➔ E 10 ➔ A

9 7+2=;

e

4 2+2=;

n

2 2+0=;

f

1 0+1=;

å

6 4+2=;

t

3 1+2=;

r

9 2+7=;

e

10 8+2=;

a

6 2+4=:

8 2+6=:

6 1+5=:

6 4+2=;

t

6 4+2=:

8 6+2=:

6 5+1=:

9 8+1=;

e

3 1+2=;

r

6 2+4=:

8 1+7=:

6 1+5=:

6 2+4=:

8 1+7=:

5 1+4=:

2 + 8 = 10 :

9 2+7=:

5 1+4=:

2 + 8 = 10 :

8 0+8=:

7 1+6=:

7 2+5=:

8 0+8=:

7 1+6=:

7 2+5=:

664020_inlaga.indb 85

e

2 ➔ F

6 ➔ T

9 2+7=:

85

s

9 8+1=;

7 ➔ L

6 1+5=:

84

8 2+6=;

l

5 ➔ O

9 2+7=:

4 3+1=:

a

7 6+1=;

1 ➔ Å

Skriv summan.

2 2+0=;

10 8+2=;

0 ➔ P

Räkna med den största termen först.

85

84

2012-10-11 11.56

664020_inlaga.indb 85

2012-10-11 11.56

Mål

Arbetsgång

Mål

Arbetsgång

Addition i talområdet 1 till 10, med störst först.

Repetera likhetstecknets betydelse. Visa konkret att 1+4 är lika mycket som 4+1. Visa mönstret i de första uppgifterna i boken: 1+3 är lika mycket som 3+1. Uppmana eleverna att på de nedre uppgifterna vända ordningen på talen i huvudet. Låt eleverna i par diskutera hur de löser uppgifterna.

Addition i talområdet 1 till 10, med störst först.

Repetera likhetstecknets betydelse. Visa konkret att 1+4 är lika mycket som 4+1. Visa mönstret i de första uppgifterna i boken: 1+3 är lika mycket som 3+1. Uppmana eleverna att på de nedre uppgifterna vända ordningen på talen i huvudet. Låt eleverna i par diskutera hur de löser uppgifterna.

 0+0  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0 10+0

0+1 1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

0+2 1+2 2+2 3+2 4+2 5+2 6+2 7+2 8+2

0+3 1+3 2+3 3+3 4+3 5+3 6+3 7+3

0+4 1+4 2+4 3+4 4+4 5+4 6+4

0+5 1+5 2+5 3+5 4+5 5+5

0+6 1+6 2+6 3+6 4+6

0+7 1+7 2+7 3+7

0+8 1+8 2+8

0+9 1+9

0+10

De mörkmarkerade additionerna är de nya additioner som behandlas i detta mål. TÄNK PÅ

I addition använder vi oss av den kommutativa lagen. Det innebär att vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill, summan blir ändå samma. Oftast är det en fördel att utgå från det största talet för att få en enklare uträkning. Denna omvandling gör en del elever redan automatiskt i huvudet: om de ser talet 1+7 tänker de 7+1 och kan lätt se att svaret blir 8. För andra elever behöver denna modell visas konkret.

52

Repetition Visa att summan blir samma oavsett vilken ordning man tar termerna i. Använd till exempel glaspärlor i två färger. 2 gröna och 4 blå pärlor blir tillsammans lika många som 4 gröna och 2 blå pärlor. Träna mer på addition med störst först genom att använda kopieringsunderlag 25 eller genom att göra winnetkakort 21 och 22).

 0+0  1+0  2+0  3+0  4+0  5+0  6+0  7+0  8+0  9+0 10+0

0+1 1+1 2+1 3+1 4+1 5+1 6+1 7+1 8+1 9+1

0+2 1+2 2+2 3+2 4+2 5+2 6+2 7+2 8+2

0+3 1+3 2+3 3+3 4+3 5+3 6+3 7+3

0+4 1+4 2+4 3+4 4+4 5+4 6+4

0+5 1+5 2+5 3+5 4+5 5+5

0+6 1+6 2+6 3+6 4+6

0+7 1+7 2+7 3+7

0+8 1+8 2+8

0+9 1+9

0+10

De mörkmarkerade additionerna är de nya additioner som behandlas i detta mål. TÄNK PÅ

I addition använder vi oss av den kommutativa lagen. Det innebär att vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill, summan blir ändå samma. Oftast är det en fördel att utgå från det största talet för att få en enklare uträkning. Denna omvandling gör en del elever redan automatiskt i huvudet: om de ser talet 1+7 tänker de 7+1 och kan lätt se att svaret blir 8. För andra elever behöver denna modell visas konkret.

Utmaning Arbeta med tal i ett högre talområde, till exempel med hela tiotal: 10 + 50, 60 + 20, 10 + 70 etc.

52

Repetition Visa att summan blir samma oavsett vilken ordning man tar termerna i. Använd till exempel glaspärlor i två färger. 2 gröna och 4 blå pärlor blir tillsammans lika många som 4 gröna och 2 blå pärlor. Träna mer på addition med störst först genom att använda kopieringsunderlag 25 eller genom att göra winnetkakort 21 och 22).

Utmaning Arbeta med tal i ett högre talområde, till exempel med hela tiotal: 10 + 50, 60 + 20, 10 + 70 etc.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 4

MÅL

Prima matematik 1A • Kap 4

(Olika lösningar möjliga. T. ex.) Hur mycket tror du klockan är? Rita klockans timvisare. Skriv hur mycket klockan är.

Klockans hela timmar.

MÅL

Klockan är ett.

Klockan är ett.

timvisare

timvisare

6

Klockan är ;

7

Klockan är ;

Hur mycket är klockan?

1 Klockan är ;

5

Klockan är ;

Klockan är ;

6

Klockan är ;

7

10

Klockan är ;

3

Klockan är ;

Hur mycket är klockan?

Klockan är ;

3

Klockan är ;

Klockan är ;

2

Klockan är ;

Klockan är ;

9

Klockan är ;

Klockan är ;

10

6

3

Klockan är ;

12

1 Klockan är ;

7

5

Klockan är ;

87

86

664020_inlaga.indb 86

(Olika lösningar möjliga. T. ex.) Hur mycket tror du klockan är? Rita klockans timvisare. Skriv hur mycket klockan är.

Klockans hela timmar.

2012-10-11 11.56

Mål Klockans hela timmar.

Arbetsgång Ta fram en klocka och ställ den på ett. Visa timvisaren och förklara att när klockan är precis ett, två och så vidare, står den långa visaren (minutvisaren) alltid rakt upp och timvisaren pekar på hur mycket klockan är. Öva olika klockslag med hjälp av en övningsklocka. På s. 87 ska eleverna utifrån händelserna på bilderna skriva hur mycket de tror klockan är. Här kan du få en bild av elevernas tidsuppfatt­ ning. Vet de ungefär hur mycket klockan är när man stiger upp, går till skolan o.s.v.? Låt eleverna jämföra med varandra och diskutera. Tillverka gärna egna klockor, dessa kan eleverna ha stor nytta av i arbetet med klockan en lång tid framöver. Använd kopieringsunderlag 26, kopiera

664020_inlaga.indb 87

2012-10-11 11.56

gärna på styvt papper eller klistra upp det på kartong för att göra en hållbarare klocka. För att fästa visarna är det bra att använda påsklämmor. Om klockorna lamineras håller de bättre. Öva mer på klockans hela timmar med kopierings­ underlag 27.

Repetition Jobba med att läsa av olika hela timmar samt låt eleven själv ställa in olika klockslag. Ta eventuellt bort minutvisaren så att eleven helt kan koncentrera sig på timvisaren. I kopieringsunderlag 28 finns tomma klockor där du som lärare eller eleverna kan fylla i valfria klockslag.

Utmaning Låt eleven räkna ut tidsdifferenser mellan de olika händelserna på sidan 87. Hur lång tid har det gått mellan bild 1 och bild 2? Mellan bild 2 och 3? Mellan bild 1 och bild 6?

53

6

Klockan är ;

2

Klockan är ;

3

Klockan är ;

9

Klockan är ;

Klockan är ;

Klockan är ;

7

87

86

664020_inlaga.indb 86

12

2012-10-11 11.56

Mål Klockans hela timmar.

Arbetsgång Ta fram en klocka och ställ den på ett. Visa timvisaren och förklara att när klockan är precis ett, två och så vidare, står den långa visaren (minutvisaren) alltid rakt upp och timvisaren pekar på hur mycket klockan är. Öva olika klockslag med hjälp av en övningsklocka. På s. 87 ska eleverna utifrån händelserna på bilderna skriva hur mycket de tror klockan är. Här kan du få en bild av elevernas tidsuppfatt­ ning. Vet de ungefär hur mycket klockan är när man stiger upp, går till skolan o.s.v.? Låt eleverna jämföra med varandra och diskutera. Tillverka gärna egna klockor, dessa kan eleverna ha stor nytta av i arbetet med klockan en lång tid framöver. Använd kopieringsunderlag 26, kopiera

664020_inlaga.indb 87

2012-10-11 11.56

gärna på styvt papper eller klistra upp det på kartong för att göra en hållbarare klocka. För att fästa visarna är det bra att använda påsklämmor. Om klockorna lamineras håller de bättre. Öva mer på klockans hela timmar med kopierings­ underlag 27.

Repetition Jobba med att läsa av olika hela timmar samt låt eleven själv ställa in olika klockslag. Ta eventuellt bort minutvisaren så att eleven helt kan koncentrera sig på timvisaren. I kopieringsunderlag 28 finns tomma klockor där du som lärare eller eleverna kan fylla i valfria klockslag.

Utmaning Låt eleven räkna ut tidsdifferenser mellan de olika händelserna på sidan 87. Hur lång tid har det gått mellan bild 1 och bild 2? Mellan bild 2 och 3? Mellan bild 1 och bild 6?

53


A9R75E0.tmp

Kap 4 • Prima matematik 1A

Kap 4 • Prima matematik 1A

Diagnos 4

Diagnos 4 4

1

Rita färdigt mönstret.

5

6

4 2+2=:

5 =10 5+:

1 +: 1 2=:

6 3+3=:

4 =8 4+:

3 +: 3 6=:

7 2+5=:

8 =9 1+:

:

9 2+7=:

5 =6 1+:

:

4

7 6+1=: 1

6 =2+4

8

2

2 =7 5+:

Rita klockans timvisare.

1 =8 7+:

8 8=0+: 1 8=7+:

Upprepa mönster. 2 Talraden 1 till 12. 3 Addition i talområdet 0 till 10.

664020_inlaga.indb 88

7 Klockan är ;

5 Klockan är ;

4 5 Addition i talområdet 0 till 10. 6 7 Klockans hela timmar.

2012-10-11 11.56

Diagnos kapitel 4 Uppgift 1 Mål: upprepa mönster.

664020_inlaga.indb 89

1 +: 1 2=:

6 3+3=:

4 =8 4+:

3 +: 3 6=:

7 2+5=:

8 =9 1+:

:

9 2+7=:

5 =6 1+:

:

89

2012-10-11 11.56

Uppgift 5 Mål: addition i talområdet 1 till 10, med

88

1

7 =1+6 6 =2+4

Hur mycket är klockan?

8

Klockan är ;

2

Klockan är ;

Skriv färdigt talraden. 7

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 3

1 Klockan är ;

5 =10 5+:

Klockan är ; 2

7

4 2+2=:

4

Klockan är ;

Skriv färdigt additionen.

6 4+2=:

88

5

6

Klockan är ;

Rita färdigt mönstret.

7 =1+6

Skriv färdigt talraden.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 3

1

Hur mycket är klockan?

Klockan är ; 2

4

Rita klockans timvisare.

Skriv färdigt additionen.

6 4+2=:

2 =7 5+:

8 8=0+:

7 6+1=:

1 =8 7+:

1 8=7+:

1 Klockan är ;

Upprepa mönster. 2 Talraden 1 till 12. 3 Addition i talområdet 0 till 10.

664020_inlaga.indb 88

7 Klockan är ;

5 Klockan är ;

4 5 Addition i talområdet 0 till 10. 6 7 Klockans hela timmar.

2012-10-11 11.56

Diagnos kapitel 4 Uppgift 1 Mål: upprepa mönster.

664020_inlaga.indb 89

89

2012-10-11 11.56

Uppgift 5 Mål: addition i talområdet 1 till 10, med

Denna uppgift testar om eleven kan hitta mönsterdelen och upprepa denna. Repetition och utmaning hittar du på s. 90.

störst först. I dessa additioner testas additionsformen störst först. Repetition och utmaning hittar du på s. 94.

Denna uppgift testar om eleven kan hitta mönsterdelen och upprepa denna. Repetition och utmaning hittar du på s. 90.

störst först. I dessa additioner testas additionsformen störst först. Repetition och utmaning hittar du på s. 94.

Uppgift 2 Mål: talraden 1 till 12.

Uppgift 6 och 7 Mål: klockans hela timmar.

Uppgift 2 Mål: talraden 1 till 12.

Uppgift 6 och 7 Mål: klockans hela timmar.

Denna uppgift testar om eleven kan skriva talen 1-12 i rätt ordningsföljd. Repetition och utmaning hittar du på s. 91.

I dessa uppgifter får eleven dels avläsa hela timmar på klockan, dels rita in timvisaren till ett givet klockslag. Repetition och utmaning hittar du på s. 95.

Denna uppgift testar om eleven kan skriva talen 1-12 i rätt ordningsföljd. Repetition och utmaning hittar du på s. 91.

I dessa uppgifter får eleven dels avläsa hela timmar på klockan, dels rita in timvisaren till ett givet klockslag. Repetition och utmaning hittar du på s. 95.

Uppgift 3 Mål: addition i talområdet 0 till 10, med +1,

Så här används diagnosen

Uppgift 3 Mål: addition i talområdet 0 till 10, med +1,

Så här används diagnosen

+2, +0. I dessa additioner testas additionsformen +1, +2, +0. Repetition och utmaning hittar du på s. 92.

På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du informa­ tion om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

+2, +0. I dessa additioner testas additionsformen +1, +2, +0. Repetition och utmaning hittar du på s. 92.

Uppgift 4 Mål: addition i talområdet 1 till 10, med dubbelt.

Uppgift 4 Mål: addition i talområdet 1 till 10, med dubbelt.

I dessa additioner testas additionsformen med dubbelt. Repetition och utmaning hittar du på s. 93.

I dessa additioner testas additionsformen med dubbelt. Repetition och utmaning hittar du på s. 93.

54

54

På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du informa­ tion om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 4

Rita färdigt mönstret.

RePeTITIon

Prima matematik 1A • Kap 4

RePeTITIon

Skriv talraden.

4 5 6

7 8 9

2 3 4

8

3 4 5

Rita färdigt mönstret.

RePeTITIon

4 5 6

7 8 9

9 10

2 3 4

8

10 1 112

3 4 5

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Ringa in mönsterdelarna.

uTMAnIng

Rita ett likadant mönster med andra saker.

4

2

Hitta på ett eget mönster. Ringa in mönsterdelarna.

13

5

19

6

8

12

10

6

11

7

Ringa in mönsterdelarna.

15 10

uTMAnIng

2

7

Rita ett likadant mönster med andra saker.

12

Hitta på ett eget mönster. Ringa in mönsterdelarna.

17

Upprepa mönster.

664020_inlaga.indb 90

13

Repetition och utmaning Mål s. 90: upprepa mönster.

Extra träning inför repetition

664020_inlaga.indb 91

5

19

10

6

11

7

4

11

7

8 10 11 12

20 16

5

15 10

12 17

10 11 12 13 15 16 17 19 20 Talraden.

2012-10-11 11.57

uTMAnIng

6

8

12

4

2

10 11 12 13 15 16 17 19 20 90

10 1 112

Placera talen i ordning.

4

11

8 10 11 12

20 16

5

9 10

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

uTMAnIng

Placera talen i ordning. 2

RePeTITIon

Skriv talraden.

91

2012-10-11 11.57

90

Upprepa mönster.

664020_inlaga.indb 90

Talraden.

2012-10-11 11.57

Repetition och utmaning

Mål s. 91: talraden 1 till 12.

Mål s. 90: upprepa mönster.

Extra träning inför repetition

664020_inlaga.indb 91

91

2012-10-11 11.57

Mål s. 91: talraden 1 till 12.

Extra träning inför repetition

Extra träning inför repetition

Använd plockisar t.ex. knappar eller pärlor. Börja med att lägga ett mönster med olika föremål. Visa var mönstret börjar om. Låt eleven själv hitta mönsterdelen och gör det stegvis svårare genom att sluta mitt i en mönsterdel.

Låt barnen känna talen med hela kroppen genom att gå talen. Skriv talen 1 till 12 på lappar som du lägger på golvet. Låt eleven gå på talen och samtidigt säga dem högt. Ni kan också gå utomhus och rita fotspår som ni skriver talen i. Gå och säg talen samtidigt.

Använd plockisar t.ex. knappar eller pärlor. Börja med att lägga ett mönster med olika föremål. Visa var mönstret börjar om. Låt eleven själv hitta mönsterdelen och gör det stegvis svårare genom att sluta mitt i en mönsterdel.

Låt barnen känna talen med hela kroppen genom att gå talen. Skriv talen 1 till 12 på lappar som du lägger på golvet. Låt eleven gå på talen och samtidigt säga dem högt. Ni kan också gå utomhus och rita fotspår som ni skriver talen i. Gå och säg talen samtidigt.

Repetition

Repetition

Repetition

Repetition

Här får eleven hjälp i arbetet med mönster. Varje mönsterdel ritas inom en avgränsad ruta. Observera särskilt om eleven fortsätter mönstret genom att kopiera hela mönstret från början utan att ta hänsyn till hur upprepningen sker.

Eleven ska skriva talen som kommer före och efter i talraden. Ta hjälp av en tallinje (det kan vara en vanlig linjal med tydliga siffror).

Här får eleven hjälp i arbetet med mönster. Varje mönsterdel ritas inom en avgränsad ruta. Observera särskilt om eleven fortsätter mönstret genom att kopiera hela mönstret från början utan att ta hänsyn till hur upprepningen sker.

Eleven ska skriva talen som kommer före och efter i talraden. Ta hjälp av en tallinje (det kan vara en vanlig linjal med tydliga siffror).

Utmaning Eleven utmanas att göra ett likadant mönster med andra föremål samt att skapa egna mönster.

Utmaning Efter att eleverna arbetat med att placera talen i boken i ordning kan de arbeta vidare med Skatten (se beskrivning s. 45). Ta 10 muggar och skriv blandade tal på dem, till exempel: 9, 14, 23, 32, 44, 56, 61, 70, 82, 93. Arbeta i par.

55

Utmaning Eleven utmanas att göra ett likadant mönster med andra föremål samt att skapa egna mönster.

Utmaning Efter att eleverna arbetat med att placera talen i boken i ordning kan de arbeta vidare med Skatten (se beskrivning s. 45). Ta 10 muggar och skriv blandade tal på dem, till exempel: 9, 14, 23, 32, 44, 56, 61, 70, 82, 93. Arbeta i par.

55


A9R75E0.tmp

Kap 4 • Prima matematik 1A

Kap 4 • Prima matematik 1A

Rita först lika många pärlor som siffran visar. Rita sen 1 pärla mer. Skriv additionen. 3

5

4

Måla dubbelt så många rutor i summans talblock. Skriv additionen.

1

6

:+ := :

5

5

3 +: 2 =: :

7

1

8

5

2

7

:+ := :

4

1 +: 1 =: 2 :

7

7

2

9

:+ := :

4 +: 4 =: 8 :

3 +: 3 =: 6 :

10

Börja på ett udda tal som är >3 och < 6. Addera 1. Vem är jag?

1

6

2 3 4 5

dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

2

4 6 8 10

Addition, +1 och +2.

664020_inlaga.indb 92

dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

4

8 12 16 20

dubbelt

uTMAnIng

dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

16 24 32 40

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

2012-10-11 11.57

Mål s. 92: addition i talområdet 0 till 10, med

664020_inlaga.indb 93

Börja på 3. Addera 2 (+2). Addera 1 (+1). Addera 1 (+1). Vem är jag?

16 32 48

Ta fram en tallinje eller rita en tallinje på tavlan. Markera vilken siffra du börjar på, t.ex. 5. Hoppa fram ett steg. Var hamnar du nu? Skriv talet t.ex.: 5+1=6. Upprepa. Be eleven lägga fram 3 glaspärlor. Fråga eleven Om du tar fram en pärla till, hur många pärlor är det då? Ta fram en pärla till och kontrollera svaret. Skriv additionen. Upprepa.

Repetition Eleven ska först rita lika många pärlor som talet som står i det vänstra hörnet av rutan. Därefter ska eleven rita en pärla till. Det är här lämpligt att använda två olika färger. Därefter ska eleven skriva talet.

Efter att eleverna gjort en egen talgåta i boken kan de fortsätta att skriva egna talgåtor på lösa papper, dessa kan ni sedan använda i klassen.

56

6

5

7

7

1

8

1 +: 1 =: 2 :

2 +: 2 =: 4 :

4 +: 4 =: 8 :

5 +: 5 =10 : :

5

2

7

:+ := :

7

2

9

:+ := :

uTMAnIng

Börja på 1. Addera 2 två gånger. Dubblera. Vem är jag?

10

Börja på ett udda tal som är >3 och < 6. Addera 1. Vem är jag?

1

6

2 3

80

5

2012-10-11 11.57

Om man laminerar deras gåtor kan de bli ett använd­bart material för lång tid framöver.

dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

2

4 6 8 10

Addition, +1 och +2.

664020_inlaga.indb 92

uTMAnIng

Fortsätt dubblera så långt du kan.

4

92

3 +: 3 =: 6 :

7

64

93

RePeTITIon

:+ := :

Gör en egen talgåta.

+1, +2.

Extra träning inför repetition

1

Vilket är talet?

Addition, dubbelt.

Repetition och utmaning

Utmaning

5

5

dubbelt

Måla dubbelt så många rutor i summans talblock. Skriv additionen.

7

:+ := :

3 +: 2 =: :

8

RePeTITIon

Rita lika många pärlor som siffran visar. Rita 2 pärlor mer. Skriv additionen.

5 +: 5 =10 : :

Fortsätt dubblera så långt du kan.

Gör en egen talgåta.

92

2 +: 2 =: 4 :

3

uTMAnIng

Börja på 1. Addera 2 två gånger. Dubblera. Vem är jag?

5

3 +: 1 =: :

:+ := :

7

Vilket är talet? Börja på 3. Addera 2 (+2). Addera 1 (+1). Addera 1 (+1). Vem är jag?

Rita först lika många pärlor som siffran visar. Rita sen 1 pärla mer. Skriv additionen. 3

Rita lika många pärlor som siffran visar. Rita 2 pärlor mer. Skriv additionen. 3

RePeTITIon

7

5

3 +: 1 =: :

RePeTITIon

dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

4

8 12 16 20

dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

8 16 24 32 40

dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

➔ dubbelt

16 32 48 64 80

Addition, dubbelt.

2012-10-11 11.57

Repetition och utmaning Mål s. 92: addition i talområdet 0 till 10, med

664020_inlaga.indb 93

93

2012-10-11 11.57

Om man laminerar deras gåtor kan de bli ett använd­bart material för lång tid framöver.

+1, +2. Mål s. 93: addition i talområdet 0 till 10, med

dubbelt.

Extra träning inför repetition Använd talblock (kopieringsunderlag 19) eller klossar som visar talen 1 till 10. Börja med att ta fram ettan. Fråga eleverna vilket talblock (vilka klossar som visar dubbelt så mycket). Fortsätt så med talen 2 till 5.

Repetition Här ska eleven utgå från ett tal och rita så att det blir dubbelt så många.

Utmaning Här gäller det att dubblera så långt man kan. Kanske kommer eleverna att kunna dubblera ännu längre än de får plats att skriva i boken. Låt dem fundera på vilka tal som är lätta respektive svåra att dubblera. Varför? Ser de några likheter mellan några av dubbleringarna? Låt eleverna prova att dubblera högre tal.

Extra träning inför repetition Ta fram en tallinje eller rita en tallinje på tavlan. Markera vilken siffra du börjar på, t.ex. 5. Hoppa fram ett steg. Var hamnar du nu? Skriv talet t.ex.: 5+1=6. Upprepa. Be eleven lägga fram 3 glaspärlor. Fråga eleven Om du tar fram en pärla till, hur många pärlor är det då? Ta fram en pärla till och kontrollera svaret. Skriv additionen. Upprepa.

Repetition Eleven ska först rita lika många pärlor som talet som står i det vänstra hörnet av rutan. Därefter ska eleven rita en pärla till. Det är här lämpligt att använda två olika färger. Därefter ska eleven skriva talet.

Utmaning Efter att eleverna gjort en egen talgåta i boken kan de fortsätta att skriva egna talgåtor på lösa papper, dessa kan ni sedan använda i klassen.

56

Mål s. 93: addition i talområdet 0 till 10, med

dubbelt.

Extra träning inför repetition Använd talblock (kopieringsunderlag 19) eller klossar som visar talen 1 till 10. Börja med att ta fram ettan. Fråga eleverna vilket talblock (vilka klossar som visar dubbelt så mycket). Fortsätt så med talen 2 till 5.

Repetition Här ska eleven utgå från ett tal och rita så att det blir dubbelt så många.

Utmaning Här gäller det att dubblera så långt man kan. Kanske kommer eleverna att kunna dubblera ännu längre än de får plats att skriva i boken. Låt dem fundera på vilka tal som är lätta respektive svåra att dubblera. Varför? Ser de några likheter mellan några av dubbleringarna? Låt eleverna prova att dubblera högre tal.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 4

RePeTITIon

Räkna ut summan och måla bilden. blå

6

1+6

blå

5+2

blå

2+5

gul

blå 8

blå 7+2

9

gul

röd 2+6

grön

4 =6 2+ :

7+2

gul

grön

5 9=4+ :

3 8=5+ :

uTMAnIng

4 +5 9= :

94

4

5

3 =6 3+ : 6

7

gul

uTMAnIng

Mellan kl.

7

och kl.

2

och kl.

9

är det

5

är det

2

timmar.

3

timmar.

3 =4 1+ : 5 9=4+ :

Mellan kl.

4 +5 9= :

orange

Mellan kl.

7 =10 3+ :

10

och kl.

1

är det

3

Addition, störst först.

664020_inlaga.indb 94

Klockan.

2012-10-11 11.57

Repetition och utmaning Mål s. 94: addition i talområdet 0 till 10, med

störst först.

Extra träning inför repetition Ta fram två talkort (kopieringsunderlag 7), ett högt och ett lågt. Uppmana eleverna att lägga samman de två talen. Diskutera hur de tänkte och styr in dem på att utgå från det största talet.

Repetition

664020_inlaga.indb 95

3

95

2012-10-11 11.57

94

4

5

3 8=5+ :

7+2

gul

grön

6+2

1 Klockan är ;

uTMAnIng

kl. = klockan

4 =7 3+ :

7

6 =10 4+ :

orange

7 =10 3+ :

Repetition

och kl.

9

är det

2

timmar.

Mellan kl.

2

och kl.

5

är det

3

timmar.

Mellan kl.

10

och kl.

1

är det

3

timmar.

Addition, störst först.

664020_inlaga.indb 94

Klockan.

2012-10-11 11.57

störst först.

Öva med ställbara klockor. Om eleverna har gjort egna klockor, använd dessa. Ge dem kort med klockslag på: klockan är 3 (Kopieringsunderlag 29). Låt dem ställa klockan, kontrollera och ge nästa kort.

7

3 5=2+ :

Mål s. 94: addition i talområdet 0 till 10, med

Extra träning inför repetition

Mellan kl.

7 9=2+ :

Repetition och utmaning

Mål s. 95: klockans hela timmar.

uTMAnIng

Hur många timmar är det?

röd

3 =6 3+ : 6

10 Klockan är ;

blå

4+2

gul

timmar.

7 Klockan är ;

Rita timvisare.

orange

röd

blå

3 5=2+ :

4 =6 2+ : röd

grön

8 Klockan är ;

blå

blå

röd

5 Klockan är ;

1+6

Skriv termen som saknas. Måla rutan i den nya termens färg.

7 9=2+ :

6 =10 4+ :

röd 2+6

grön

2 Klockan är ;

1+5

röd

2+5

grön

10 Klockan är ;

kl. = klockan

4 =7 3+ :

gul 3

7 Klockan är ;

Hur många timmar är det?

röd

röd

blå

blå

1+7

1 Klockan är ;

blå röd

6

9

6+2

5+2

blå

2+8

7+2

9

orange

röd

grön

blå 6+1

blå

4+2

gul

Rita timvisare.

blå

blå

3 =4 1+ :

8 Klockan är ;

6+1

RePeTITIon

Hur mycket är klockan?

orange

1+8

7

1+6

Skriv termen som saknas. Måla rutan i den nya termens färg. röd

5 Klockan är ;

blå

5+2

blå

10

grön 1+7

2 Klockan är ;

1+5

röd

2+5

1+6

2+5

8

9

10

blå

6

blå röd

6

RePeTITIon

Räkna ut summan och måla bilden.

5+2

blå

2+8

6+1

RePeTITIon

Hur mycket är klockan?

orange

1+8

7

6+1

Prima matematik 1A • Kap 4

Extra träning inför repetition Ta fram två talkort (kopieringsunderlag 7), ett högt och ett lågt. Uppmana eleverna att lägga samman de två talen. Diskutera hur de tänkte och styr in dem på att utgå från det största talet.

664020_inlaga.indb 95

95

2012-10-11 11.57

Mål s. 95: klockans hela timmar.

Extra träning inför repetition Öva med ställbara klockor. Om eleverna har gjort egna klockor, använd dessa. Ge dem kort med klockslag på: klockan är 3 (Kopieringsunderlag 29). Låt dem ställa klockan, kontrollera och ge nästa kort.

Repetition

Repetition

Här ska eleverna räkna ut summan av addition­ erna och visa svaret genom att måla bilden i rätt färger.

Vid arbetet med repetitionen kan eleverna gärna samtidigt använda en klocka. När eleverna ritar timvisare, kontrollera att denna är kortare än minutvisaren.

Här ska eleverna räkna ut summan av addition­ erna och visa svaret genom att måla bilden i rätt färger.

Vid arbetet med repetitionen kan eleverna gärna samtidigt använda en klocka. När eleverna ritar timvisare, kontrollera att denna är kortare än minutvisaren.

Utmaning

Utmaning

Utmaning

Utmaning

Här gäller det att identifiera vilken term som saknas och måla rutan i den termens färg.

Här gäller det att räkna ut tidsdifferensen mellan två klockslag. Fortsätt med frågor av typen: Om du behöver sova 11 timmar och ska gå upp klockan 7, hur dags behöver du då gå och lägga dig? Hur länge har vi rast? Hur länge är vi i skolan varje dag?

Här gäller det att identifiera vilken term som saknas och måla rutan i den termens färg.

Här gäller det att räkna ut tidsdifferensen mellan två klockslag. Fortsätt med frågor av typen: Om du behöver sova 11 timmar och ska gå upp klockan 7, hur dags behöver du då gå och lägga dig? Hur länge har vi rast? Hur länge är vi i skolan varje dag?

57

57


A9R75E0.tmp

Kap 5 • Prima matematik 1A

5

Kap 5 • Prima matematik 1A

Milton får en kanin

5

MÅL

96

664020_inlaga.indb 96

Samtalsunderlag kapitel 5 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • om udda och jämna tal • subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2, -0 och -allt • jämföra, uppskatta och mäta längd Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Hur många flickor finns det på bilden? 2 st. 2) Är två ett jämnt eller udda tal? Jämnt. 3) Hur många pojkar finns det på bilden? 5 st. 4) Är fem ett udda eller jämnt tal? Udda. 5) Hur stor är skillnaden mellan antalet flickor och antalet pojkar? 3. 6) Säg något som det finns ett udda antal av på bilden.

58

MÅL

I det här kapitlet lär du dig

664020_inlaga.indb 97

I det här kapitlet lär du dig

• om udda och jämna tal

• om udda och jämna tal

• subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2, -0 och minus allt

• subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2, -0 och minus allt

• jämföra, uppskatta och mäta längd.

• jämföra, uppskatta och mäta längd.

97

2012-10-11 11.57

Milton får en kanin

2012-10-11 11.57

7) Vilket fönster har ett jämnt antal krukväxter? Det nedersta. 8) Vilket fönster har ett udda antal växter? Det översta. 9) Hur många färre växter har det övre fönstret än det lägre? 1 färre. 10) Hur många hinder har hoppbanan? 4. 11) Hur många hinder till skulle banan behöva för att ha 7 hinder? 3. 12) Vilket hinder är högst? Det gulblåa hindret. 13) Vilken gunga är lägst? Den högra. 14) Kan ni se några trianglar på bilden? Kaninburens väggar, på gungställningen, fliken på kaninmatspaketet. 15) Är det någon som vet vad formerna på kaninburarna kallas? Den översta är ett rätblock och den nedre ett prisma. 16) Kan ni se några rektanglar? Den övre kaninburens väggar, gungorna, fönstren, hindren, plankorna. 17) Kan ni se några cirklar? Kaninhindrets fötter, burknoppen, halsbandet.

96

664020_inlaga.indb 96

97

2012-10-11 11.57

Samtalsunderlag kapitel 5 Titta tillsammans på bilden och beskriv vad ni ser. Visa målen och berätta för barnen vad de ska lära sig i det här kapitlet: • om udda och jämna tal • subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2, -0 och -allt • jämföra, uppskatta och mäta längd Här följer frågor som du kan använda för att träna begrepp. Samtalsunderlag

1) Hur många flickor finns det på bilden? 2 st. 2) Är två ett jämnt eller udda tal? Jämnt. 3) Hur många pojkar finns det på bilden? 5 st. 4) Är fem ett udda eller jämnt tal? Udda. 5) Hur stor är skillnaden mellan antalet flickor och antalet pojkar? 3. 6) Säg något som det finns ett udda antal av på bilden.

58

664020_inlaga.indb 97

2012-10-11 11.57

7) Vilket fönster har ett jämnt antal krukväxter? Det nedersta. 8) Vilket fönster har ett udda antal växter? Det översta. 9) Hur många färre växter har det övre fönstret än det lägre? 1 färre. 10) Hur många hinder har hoppbanan? 4. 11) Hur många hinder till skulle banan behöva för att ha 7 hinder? 3. 12) Vilket hinder är högst? Det gulblåa hindret. 13) Vilken gunga är lägst? Den högra. 14) Kan ni se några trianglar på bilden? Kaninburens väggar, på gungställningen, fliken på kaninmatspaketet. 15) Är det någon som vet vad formerna på kaninburarna kallas? Den översta är ett rätblock och den nedre ett prisma. 16) Kan ni se några rektanglar? Den övre kaninburens väggar, gungorna, fönstren, hindren, plankorna. 17) Kan ni se några cirklar? Kaninhindrets fötter, burknoppen, halsbandet.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 5

Mattelabbet 5 4

1

Hämta en näve pärlor.

2

Lägg pärlorna i flera olika högar. Varje hög ska innehålla ett udda antal pärlor.

3

Lägg pärlorna i nya högar. Varje hög ska innehålla ett jämnt antal pärlor.

5

98

Rita dina högar med udda antal pärlor.

Rita dina högar med jämnt antal pärlor.

LÖSnIng

Rita din kompis högar med udda antal pärlor.

LÖSnIng

Rita din kompis högar med jämnt antal pärlor.

LÖSnIng

Laborativt arbete med udda och jämna tal.

664020_inlaga.indb 98

LÖSnIng

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.57

664020_inlaga.indb 99

99

2012-10-11 11.58

Mattelabbet Syfte Att arbeta med begreppen udda och jämnt och genom praktiska övningar få uppleva hur dessa begrepp hänger ihop.

Arbetsgång Uppmana eleverna att hämta en näve pärlor (mellan 10 och 20 pärlor är lagom). Be eleverna att lägga pärlorna i högar som kan vara olika stora, den enda regeln är att det måste vara ett udda antal pärlor i varje hög. Efter denna uppgift blir det dags att lägga pärlorna i nya högar, denna gången ska varje hög innehålla ett jämnt antal pärlor.

Samtalstips Var observant på vilken strategi eleven använder för att komma fram till antalet stenar. Ställ frågor som Vad menas med udda? Hur vet du om ett tal är udda? Vad menas med ett jämnt tal? Hur vet man om ett tal är jämnt? Kan du dela talet i två lika stora delar? Är det ett udda eller jämnt tal då?

Lösningsmodeller Att placera alla pärlor i högar med udda antal pärlor går alltid bra: en del kommer kanske att utgå från de udda talen och skapa högar med 1, 3, 5, 7 pärlor och så vidare. Andra kommer att dela upp i högar slumpvis för att sedan kontroll­ räkna och justera om det råkar vara ett jämnt antal.

Vid den andra delen av uppgiften, den som handlar om att dela upp pärlorna i högar med ett jämnt antal pärlor, kommer en del elever att upptäcka att de har svårt att lösa uppgiften. För att kunna lyckas med denna uppgift måste det totala antalet pärlor vara jämnt, något som de flesta elever efter en stunds experimenterande brukar upptäcka. Den vanligaste lösningen är då att eleverna lägger en pärla åt sidan och markerar detta genom att t.ex. rita en överkryssad pärla. Syftet med denna övning är just att eleverna ska upptäcka vilka egenskaper udda respektive jämna tal har och en av dessa egenskaper är att ett jämnt tal alltid kan delas upp både i udda och jämna tal medan ett udda tal inte kan delas upp i endast jämna tal. I detta mattelabb är det ju de som genom slumpen har fått ett udda antal från början och därmed inte kan lösa den andra delen av uppgiften, som har störst möjlighet att upptäcka detta mönster. För att alla elever ska kunna göra denna upptäckt är det viktigt att ni i den gemensamma diskussionen lyfter fram detta mönster. Ni kan t.ex. göra en tabell där ni skriver vilket det ursprungliga antalet var för respektive elev och sedan markerar om eleven lyckats lösa dels uppdelningen i högar med udda antal och dels uppdelningen i jämna antal. Ser eleverna mönstret? Låt dem diskutera med varandra i par och sedan förklara i gruppen. TIPS!

Om man vill använda övningen som sam­ arbetsövning kan man uppmana alla elever i klassen att ställa sig så att det är ett udda (jämnt) antal elever i varje grupp. Om man vill försvåra ytterligare kan man bestämma att inga grupper får vara lika stora.

59

Prima matematik 1A • Kap 5

Mattelabbet 5 4

1

Hämta en näve pärlor.

2

Lägg pärlorna i flera olika högar. Varje hög ska innehålla ett udda antal pärlor.

3

Lägg pärlorna i nya högar. Varje hög ska innehålla ett jämnt antal pärlor.

5

98

Rita dina högar med udda antal pärlor.

LÖSnIng

Rita dina högar med jämnt antal pärlor.

LÖSnIng

Rita din kompis högar med udda antal pärlor.

LÖSnIng

Rita din kompis högar med jämnt antal pärlor.

LÖSnIng

Laborativt arbete med udda och jämna tal.

664020_inlaga.indb 98

Underlag för utbyte av idéer och diskussion.

2012-10-11 11.57

664020_inlaga.indb 99

99

2012-10-11 11.58

Mattelabbet Syfte Att arbeta med begreppen udda och jämnt och genom praktiska övningar få uppleva hur dessa begrepp hänger ihop.

Arbetsgång Uppmana eleverna att hämta en näve pärlor (mellan 10 och 20 pärlor är lagom). Be eleverna att lägga pärlorna i högar som kan vara olika stora, den enda regeln är att det måste vara ett udda antal pärlor i varje hög. Efter denna uppgift blir det dags att lägga pärlorna i nya högar, denna gången ska varje hög innehålla ett jämnt antal pärlor.

Samtalstips Var observant på vilken strategi eleven använder för att komma fram till antalet stenar. Ställ frågor som Vad menas med udda? Hur vet du om ett tal är udda? Vad menas med ett jämnt tal? Hur vet man om ett tal är jämnt? Kan du dela talet i två lika stora delar? Är det ett udda eller jämnt tal då?

Lösningsmodeller Att placera alla pärlor i högar med udda antal pärlor går alltid bra: en del kommer kanske att utgå från de udda talen och skapa högar med 1, 3, 5, 7 pärlor och så vidare. Andra kommer att dela upp i högar slumpvis för att sedan kontroll­ räkna och justera om det råkar vara ett jämnt antal.

Vid den andra delen av uppgiften, den som handlar om att dela upp pärlorna i högar med ett jämnt antal pärlor, kommer en del elever att upptäcka att de har svårt att lösa uppgiften. För att kunna lyckas med denna uppgift måste det totala antalet pärlor vara jämnt, något som de flesta elever efter en stunds experimenterande brukar upptäcka. Den vanligaste lösningen är då att eleverna lägger en pärla åt sidan och markerar detta genom att t.ex. rita en överkryssad pärla. Syftet med denna övning är just att eleverna ska upptäcka vilka egenskaper udda respektive jämna tal har och en av dessa egenskaper är att ett jämnt tal alltid kan delas upp både i udda och jämna tal medan ett udda tal inte kan delas upp i endast jämna tal. I detta mattelabb är det ju de som genom slumpen har fått ett udda antal från början och därmed inte kan lösa den andra delen av uppgiften, som har störst möjlighet att upptäcka detta mönster. För att alla elever ska kunna göra denna upptäckt är det viktigt att ni i den gemensamma diskussionen lyfter fram detta mönster. Ni kan t.ex. göra en tabell där ni skriver vilket det ursprungliga antalet var för respektive elev och sedan markerar om eleven lyckats lösa dels uppdelningen i högar med udda antal och dels uppdelningen i jämna antal. Ser eleverna mönstret? Låt dem diskutera med varandra i par och sedan förklara i gruppen. TIPS!

Om man vill använda övningen som sam­ arbetsövning kan man uppmana alla elever i klassen att ställa sig så att det är ett udda (jämnt) antal elever i varje grupp. Om man vill försvåra ytterligare kan man bestämma att inga grupper får vara lika stora.

59


A9R75E0.tmp

Kap 5 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 5 • Prima matematik 1A

Rita kaninens väg hem till buren. Kaninen får bara gå på jämn summa eller differens.

udda och jämna tal.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

MÅL

10

Rita kaninens väg hem till buren. Kaninen får bara gå på jämn summa eller differens.

udda och jämna tal.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

2+2

2+2

2-1 udda jämnt udda jämnt udda jämnt udda jämnt

3

5

7

9

2

4

6

2-1 udda jämnt udda jämnt udda jämnt udda jämnt

8+0

Skriv de jämna talen.

Skriv de udda talen.

1

udda jämnt

4-1

9+1

2+0

8 10

Skriv de jämna talen.

Skriv de udda talen.

2+1 3-2

1

3

5

udda jämnt

7

9

2

4

6

9+1

svart

svart

2+0

brun 6

2

9

Måla alla kaniner med udda tal bruna. Måla alla kaniner med jämna tal svarta.

5-1

brun

svart

svart

svart

5+1

6

2

9

5-1 3+2

brun

brun

4 1

7

brun

svart

5+1

4 1

7

4+2

brun

svart

svart

10

brun

8

5

664020_inlaga.indb 100

Mål Udda och jämna tal.

Arbetsgång Rita eller använd talblocken för att visa de udda respektive de jämna talen. Talblocken (kopieringsunderlag 19) ger en tydlig bild av skillnaden mellan de udda och de jämna talen där de udda talen har en ensam kvadrat som sticker upp medan de jämna bildar par hela vägen.

Repetition Arbeta med plockisar. Ge ett tal, t.ex. 3, och uppmana eleven att undersöka om 3 är ett udda eller jämnt tal utifrån kriteriet att ett jämnt tal kan man dela lika på. Ge eleverna talkort (kopierings­underlag 7) och be alla med jämna tal ställa sig på ett ställe i klassrummet och alla med udda tal på ett annat ställe. Om man vill att alla ska vara med på denna övning på sin egen nivå kan man dela ut olika typer av kort, se nedan.

Utmaning Även de elever som behöver en utmaning kan

10

101

2012-10-11 11.58

664020_inlaga.indb 101

svart

2012-10-11 11.58

vara med på övningen att ställa sig vid det udda hörnet eller det jämna hörnet av klassrummet. Ge dem två eller flera talkort (kopieringsunderlag 7) och uppmana dem att addera talen. När de har kommit fram till rätt summa ställer de sig i hörnet för udda (om summan är udda) eller hörnet för jämna (om summan är jämn). Kan även göras med subtraktion. Spel: Burr

I spelet Burr räknar eleverna i tur och ordning upp talen i talraden. I förväg har ni bestämt att några tal istället ska ersättas med ordet burr. Första omgångens regel kan vara att man inte får säga några udda tal, dessa ersätts istället med ordet burr. Eleverna säger ett tal var i tur och ordning, de räknar från 1 och uppåt men varje gång det dyker upp ett udda tal säger eleven istället burr. Räkne­ ramsan blir då burr, 2, burr, 4, burr, 6 och så vidare. Byt sedan regel, nu ska alla jämna tal istället ersättas med burr. Hur högt ni väljer att räkna beror på elevernas förmåga. Ett alternativ är att räkna till tio och sedan börja om från ett igen tills alla elever i klassen fått vara med.

brun 4-2

3

4+1

100

60

4+2

brun

svart 4-2

3

3-2

5+2

3+2

brun

2+1

8 10

5+2

Måla alla kaniner med udda tal bruna. Måla alla kaniner med jämna tal svarta.

4-1 8+0

8

5

4+1

101

100

664020_inlaga.indb 100

2012-10-11 11.58

Mål Udda och jämna tal.

Arbetsgång Rita eller använd talblocken för att visa de udda respektive de jämna talen. Talblocken (kopieringsunderlag 19) ger en tydlig bild av skillnaden mellan de udda och de jämna talen där de udda talen har en ensam kvadrat som sticker upp medan de jämna bildar par hela vägen.

Repetition Arbeta med plockisar. Ge ett tal, t.ex. 3, och uppmana eleven att undersöka om 3 är ett udda eller jämnt tal utifrån kriteriet att ett jämnt tal kan man dela lika på. Ge eleverna talkort (kopierings­underlag 7) och be alla med jämna tal ställa sig på ett ställe i klassrummet och alla med udda tal på ett annat ställe. Om man vill att alla ska vara med på denna övning på sin egen nivå kan man dela ut olika typer av kort, se nedan.

Utmaning Även de elever som behöver en utmaning kan 60

664020_inlaga.indb 101

2012-10-11 11.58

vara med på övningen att ställa sig vid det udda hörnet eller det jämna hörnet av klassrummet. Ge dem två eller flera talkort (kopieringsunderlag 7) och uppmana dem att addera talen. När de har kommit fram till rätt summa ställer de sig i hörnet för udda (om summan är udda) eller hörnet för jämna (om summan är jämn). Kan även göras med subtraktion. Spel: Burr

I spelet Burr räknar eleverna i tur och ordning upp talen i talraden. I förväg har ni bestämt att några tal istället ska ersättas med ordet burr. Första omgångens regel kan vara att man inte får säga några udda tal, dessa ersätts istället med ordet burr. Eleverna säger ett tal var i tur och ordning, de räknar från 1 och uppåt men varje gång det dyker upp ett udda tal säger eleven istället burr. Räkne­ ramsan blir då burr, 2, burr, 4, burr, 6 och så vidare. Byt sedan regel, nu ska alla jämna tal istället ersättas med burr. Hur högt ni väljer att räkna beror på elevernas förmåga. Ett alternativ är att räkna till tio och sedan börja om från ett igen tills alla elever i klassen fått vara med.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 5

MÅL

Prima matematik 1A • Kap 5

Rita en räknehändelse till subtraktionen.

Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2 och -0.

MÅL

Hur många är det kvar? Skriv termer och differens.

Rita en räknehändelse till subtraktionen.

Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2 och -0.

Hur många är det kvar? Skriv termer och differens.

3

3

4 -: 1 =: :

4 -: 1 =: :

5-1=4

5-1=4

6

1

5

:-:=:

3

1

2

:-:=:

:-:=:

:-:=:

6

1

5

3

1

2

6-2=4

10 2 =: 8 :-:

7

2

5

:-:=:

9

8

7

6

5

10

8

6

4

2

0

4

3

2

1 7

2012-10-11 11.58

Mål Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2 och -0. 10-1  9-1  8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

10-2  9-2  8-2  7-2  6-2  5-2  4-2  3-2  2-2

10-3  9-3  8-3  7-3  6-3  5-3  4-3  3-3

10-4  9-4  8-4  7-4  6-4  5-4  4-4

10-5  9-5  8-5  7-5  6-5  5-5

10-6  9-6  8-6  7-6  6-6

10-7 10-8 10-9 10-10  9-7  9-8  9-9  8-7  8-8  7-7

De markerade subtraktionerna är de subtraktioner som tas upp i kapitlet. Subtraktionstriangeln finns i kopieringsunderlag 30.

Arbetsgång Börja med konkreta exempel på situationer där ni använder tankeformen ”ta bort”. Påminn eleverna om hur de ska skriva subtraktionen och att det vid subtraktion där man tar bort något, är viktigt att man alltid först skriver hur mycket man har från början och därefter hur mycket man tar bort.

664020_inlaga.indb 103

2

5

:-:=:

103

664020_inlaga.indb 102

Skriv färdigt talmönstret.

10 2 =: 8 :-:

10

102

10-0  9-0  8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0  0-0

6-2=4

Skriv färdigt talmönstret.

2012-10-11 11.58

Sedan följer talmönster. Hjälp eleverna att se vad som händer i mönstret. När mönstret minskar med 1 kan de gärna skriva in -1 mellan varje steg. Visa en tallinje så att de konkret kan se hur de hoppar bakåt på den.

Repetition Om talmönstret upplevs som svårt kan eleven använda konkret material och genom detta upptäcka hur många som ska tas bort i varje steg. Med den hjälpen brukar det bli lättare att upptäcka mönstret.

Utmaning Skriv fler räknehändelser som ni kan använda till att spela Matto (se s. 27). Ge fler talmönster med subtraktion, om eleven kan tiohoppen framåt kan man till exempel börja på 100 och skriva 10-hopp bakåt.

61

10

9

8

7

6

5

10

8

6

4

2

0

3

2

1

103

102

664020_inlaga.indb 102

2012-10-11 11.58

Mål Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -1, -2 och -0. 10-0  9-0  8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0  0-0

4

10-1  9-1  8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

10-2  9-2  8-2  7-2  6-2  5-2  4-2  3-2  2-2

10-3  9-3  8-3  7-3  6-3  5-3  4-3  3-3

10-4  9-4  8-4  7-4  6-4  5-4  4-4

10-5  9-5  8-5  7-5  6-5  5-5

10-6  9-6  8-6  7-6  6-6

10-7 10-8 10-9 10-10  9-7  9-8  9-9  8-7  8-8  7-7

De markerade subtraktionerna är de subtraktioner som tas upp i kapitlet. Subtraktionstriangeln finns i kopieringsunderlag 30.

Arbetsgång Börja med konkreta exempel på situationer där ni använder tankeformen ”ta bort”. Påminn eleverna om hur de ska skriva subtraktionen och att det vid subtraktion där man tar bort något, är viktigt att man alltid först skriver hur mycket man har från början och därefter hur mycket man tar bort.

664020_inlaga.indb 103

2012-10-11 11.58

Sedan följer talmönster. Hjälp eleverna att se vad som händer i mönstret. När mönstret minskar med 1 kan de gärna skriva in -1 mellan varje steg. Visa en tallinje så att de konkret kan se hur de hoppar bakåt på den.

Repetition Om talmönstret upplevs som svårt kan eleven använda konkret material och genom detta upptäcka hur många som ska tas bort i varje steg. Med den hjälpen brukar det bli lättare att upptäcka mönstret.

Utmaning Skriv fler räknehändelser som ni kan använda till att spela Matto (se s. 27). Ge fler talmönster med subtraktion, om eleven kan tiohoppen framåt kan man till exempel börja på 100 och skriva 10-hopp bakåt.

61


A9R75E0.tmp

Kap 5 • Prima matematik 1A

Kap 5 • Prima matematik 1A

Skriv färdigt subtraktionen. -0

3-0=3

-1

-2

3-1=2

2 4-2=:

3-2=1

2 2-0=:

4 5-1=:

2 4-2=:

7 7-0=:

5 6-1=:

5 7-2=:

5 5-0=:

8 9-1=:

4 6-2=:

6 6-0=:

3 4-1=:

1 1-0=:

1 2-1=:

Skriv färdigt subtraktionen.

1 =7 8-:

1 4=5-:

4 5-1=:

1 =4 5-:

2 6=8-:

6 8-2=:

2 =2 4-:

2 2=4-:

3 3-0=:

2 =1 3-:

2 7=9-:

6 7-1=:

0 =7 7-:

0 1=1-:

-0

3-0=3

-2

3-1=2

2 4-2=:

3-2=1

2 2-0=:

4 5-1=:

2 4-2=:

7 7-0=:

5 6-1=:

5 7-2=:

5 5-0=:

8 9-1=:

4 6-2=:

3 5-2=:

6 6-0=:

3 4-1=:

3 5-2=:

7 9-2=:

1 1-0=:

1 2-1=:

7 9-2=:

Rita en egen räknehändelse. Skriv subtraktionen.

Skriv differensen.

4 -1=:

3 -1=:

2 -2=:

4 -1=:

3 -1=:

2 -2=:

4 -2=:

0 -2=:

5 -1=:

4 -2=:

0 -2=:

5 -1=:

2 -1=:

1 -2=:

0 -1=:

2 -1=:

1 -2=:

0 -1=:

664020_inlaga.indb 104

1 =7 8-:

1 4=5-:

4 5-1=:

1 =4 5-:

2 6=8-:

6 8-2=:

2 =2 4-:

2 2=4-:

3 3-0=:

2 =1 3-:

2 7=9-:

6 7-1=:

0 =7 7-:

0 1=1-:

Rita en egen räknehändelse. Skriv subtraktionen.

Skriv differensen.

:-:=:

105

104

2012-10-11 11.58

664020_inlaga.indb 105

Från att på föregående uppslag ha arbetat med subtraktioner där eleverna har haft hjälp av en illustration ska de nu arbeta med skrivna tal. Lyft fram de exempel som finns högst upp på s. 104. På s. 105 ökar svårigheten ytterligare genom att de nu inte enbart ska räkna ut differensen utan även kunna bestämma vilken term som saknas. Inför dessa övningar är det bra med en gemensam genomgång. Visa med konkreta exempel vad talen innebär: Om jag har åtta äpplen men tar bort så att jag bara får sju kvar, hur många äpplen har jag då tagit bort? (8-__=7) Nu är det fyra bullar i påsen men från början var det fem, hur många har tagits bort? (4=5-__)

Repetition Använd tallinjen för att visa hur man börjar på ett tal och sedan går 0, 1 respektive 2 steg bakåt på tallinjen.

2012-10-11 11.58

TÄNK PÅ

Arbetsgång

62

-1

Uppmärksamma eleverna på vad en räknehändelse är för något. En bra grundregel är att det ska vara en händelse som antingen innehåller en uträkning av något eller som har en fråga som löses genom en uträkning. Jämför gärna med problemlösningsuppgifter som ofta är formulerade som en räknehändelse. Arbeta tillsammans med att formulera räknehändelser. Låt eleverna diskutera i par och formulera en räknehändelse där något ”tas bort” respektive en där talen jämförs, använd samma subtraktion, t.ex. 8 – 6.

Utmaning Slå en tärning och säg talet som är 1 eller 2 mindre. Öva gärna mer med hjälp av en tärning och kopieringsunderlag 31 eller winnetkakort (kopieringsunderlag 21 och 22).

:-:=:

105

104

664020_inlaga.indb 104

2012-10-11 11.58

664020_inlaga.indb 105

TÄNK PÅ

Arbetsgång Från att på föregående uppslag ha arbetat med subtraktioner där eleverna har haft hjälp av en illustration ska de nu arbeta med skrivna tal. Lyft fram de exempel som finns högst upp på s. 104. På s. 105 ökar svårigheten ytterligare genom att de nu inte enbart ska räkna ut differensen utan även kunna bestämma vilken term som saknas. Inför dessa övningar är det bra med en gemensam genomgång. Visa med konkreta exempel vad talen innebär: Om jag har åtta äpplen men tar bort så att jag bara får sju kvar, hur många äpplen har jag då tagit bort? (8-__=7) Nu är det fyra bullar i påsen men från början var det fem, hur många har tagits bort? (4=5-__)

Repetition Använd tallinjen för att visa hur man börjar på ett tal och sedan går 0, 1 respektive 2 steg bakåt på tallinjen. 62

2012-10-11 11.58

Uppmärksamma eleverna på vad en räknehändelse är för något. En bra grundregel är att det ska vara en händelse som antingen innehåller en uträkning av något eller som har en fråga som löses genom en uträkning. Jämför gärna med problemlösningsuppgifter som ofta är formulerade som en räknehändelse. Arbeta tillsammans med att formulera räknehändelser. Låt eleverna diskutera i par och formulera en räknehändelse där något ”tas bort” respektive en där talen jämförs, använd samma subtraktion, t.ex. 8 – 6.

Utmaning Slå en tärning och säg talet som är 1 eller 2 mindre. Öva gärna mer med hjälp av en tärning och kopieringsunderlag 31 eller winnetkakort (kopieringsunderlag 21 och 22).


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 5

MÅL

Vad heter Miltons kanin?

Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med minus allt.

2-2=0 När du subtraherar två lika stora tal, är differensen alltid noll.

2 4-2=:

i

3 5-2=:

u

9 2+7=: 0 8-8=:

r k

Skriv färdigt subtraktionen.

0 2-2=:

4 =0 4-:

:-3=0

0 1-1=:

8 =0 8-:

:-1=0

0 5-5=:

6 =0 6-:

:-9=0

k

4 6-2=:

3

4 1+3=:

a

5 4+1=:

n

1

5 7-2=: 2 1+1=:

n i

5 6-1=:

n

6 8-2=:

h

7 9-2=:

e

8 9-1=: 7 5+2=:

t e

9 7+2=:

r

:-3=0

0 1-1=:

8 =0 8-:

:-1=0

0 5-5=:

6 =0 6-:

:-9=0

9

Dra streck till rätt kanin.

3

3-1 4-0 4-4 5-2 4-2

4 6-1

2-1 6-2

2

g

0 5-5=:

4 =0 4-:

1

5 + 5 =10 :

a

5

5-5

0 ➔ K 1 ➔ M 2 ➔ I 3 ➔ U

2-2=0 När du subtraherar två lika stora tal, är differensen alltid noll.

4 ➔ A 8 ➔ T 5 ➔ N 9 ➔ R 6 ➔ H 10 ➔ G 7 ➔ E

0

664020_inlaga.indb 107

Mål Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -allt. 10-1  9-1  8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

10-2  9-2  8-2  7-2  6-2  5-2  4-2  3-2  2-2

10-3  9-3  8-3  7-3  6-3  5-3  4-3  3-3

10-4  9-4  8-4  7-4  6-4  5-4  4-4

10-5  9-5  8-5  7-5  6-5  5-5

10-6  9-6  8-6  7-6  6-6

10-7 10-8 10-9 10-10  9-7  9-8  9-9  8-7  8-8  7-7

3 5-2=:

u

9 2+7=: 0 8-8=:

r k

4 1+3=:

a

5 4+1=:

n

1

5 7-2=:

9

2 1+1=:

n i

5 6-1=:

n

6 8-2=:

h

7 9-2=:

e

8 9-1=: 7 5+2=:

t e

9 7+2=:

r

3

4-2

4

2-1 6-2

5

5-5

0 ➔ K 1 ➔ M 2 ➔ I 3 ➔ U

4 ➔ A 8 ➔ T 5 ➔ N 9 ➔ R 6 ➔ H 10 ➔ G 7 ➔ E

Rita Miltons kanin.

Gurkan. 107

664020_inlaga.indb 107

Mål Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med -allt. 10-0  9-0  8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0  0-0

Kaninen heter

106

2012-10-11 11.59

Repetition

i

5 n 3+2=:

3

6-1

Hur mycket skiljer det mellan Pollys och Miltons kolor? Skillnaden (differensen) är givetvis 0.

2 4-2=:

a

5-2

107

g

4 6-2=:

4-4

2

5 + 5 =10 :

k

4-0

Gurkan.

m

0 5-5=:

3-1

1

1 3-2=:

Om man tar bort allt man har blir det inget kvar.

Dra streck till rätt kanin.

Rita Miltons kanin.

Kaninen heter

106

10-0  9-0  8-0  7-0  6-0  5-0  4-0  3-0  2-0  1-0  0-0

Vad heter Miltons kanin?

Subtraktion (minus) i talområdet 0 till 10, med minus allt.

m

Om man tar bort allt man har blir det inget kvar.

Skriv färdigt subtraktionen.

0

MÅL

1 3-2=:

5 n 3+2=:

0 2-2=:

Prima matematik 1A • Kap 5

10-1  9-1  8-1  7-1  6-1  5-1  4-1  3-1  2-1  1-1

10-2  9-2  8-2  7-2  6-2  5-2  4-2  3-2  2-2

10-3  9-3  8-3  7-3  6-3  5-3  4-3  3-3

10-4  9-4  8-4  7-4  6-4  5-4  4-4

10-5  9-5  8-5  7-5  6-5  5-5

10-6  9-6  8-6  7-6  6-6

10-7 10-8 10-9 10-10  9-7  9-8  9-9  8-7  8-8  7-7

2012-10-11 11.59

Hur mycket skiljer det mellan Pollys och Miltons kolor? Skillnaden (differensen) är givetvis 0.

Repetition

De markerade subtraktionerna är de subtraktioner som tas upp i kapitlet.

Den svårighet som ibland kan uppstå vid tankeformen ”minus allt” är att eleverna helt enkelt blandar ihop var nollan har sin plats och skriver den som andra term istället för differens. Var observant på detta och led dem vid behov in på rätt väg genom att förtydliga hur många de har från början, hur många de sedan tar bort och hur många som blir kvar.

De markerade subtraktionerna är de subtraktioner som tas upp i kapitlet.

Den svårighet som ibland kan uppstå vid tankeformen ”minus allt” är att eleverna helt enkelt blandar ihop var nollan har sin plats och skriver den som andra term istället för differens. Var observant på detta och led dem vid behov in på rätt väg genom att förtydliga hur många de har från början, hur många de sedan tar bort och hur många som blir kvar.

Arbetsgång

Utmaning

Arbetsgång

Utmaning

Använd gärna bokens enkla ramsa: Om man tar bort allt man har, blir det inget kvar. Använd också jämförelse för att visa på minus allt: Polly har fem kolor och Milton har fem kolor.

Låt eleverna skriva ett eget hemligt meddelande. Det är en uppgift som kräver rätt mycket tankemöda så uppmana dem att börja med endast ett ord. Här följer en modell för hur de kan göra: 1) Bestäm ordet. 2) Skriv upp alla bokstäver som finns med i ordet, varje bokstav ska bara skrivas upp en gång. 3) Ge varje bokstav en siffra. 4) Hitta på en uppgift som leder fram till rätt svar för varje bokstav.

Använd gärna bokens enkla ramsa: Om man tar bort allt man har, blir det inget kvar. Använd också jämförelse för att visa på minus allt: Polly har fem kolor och Milton har fem kolor.

Låt eleverna skriva ett eget hemligt meddelande. Det är en uppgift som kräver rätt mycket tankemöda så uppmana dem att börja med endast ett ord. Här följer en modell för hur de kan göra: 1) Bestäm ordet. 2) Skriv upp alla bokstäver som finns med i ordet, varje bokstav ska bara skrivas upp en gång. 3) Ge varje bokstav en siffra. 4) Hitta på en uppgift som leder fram till rätt svar för varje bokstav.

TIPS!

Kopiera gärna upp en subtraktionstriangel till varje elev (kopieringsunderlag 30). Låt dem markera de subtraktioner de känner sig helt säkra på.

63

TIPS!

Kopiera gärna upp en subtraktionstriangel till varje elev (kopieringsunderlag 30). Låt dem markera de subtraktioner de känner sig helt säkra på.

63


A9R75E0.tmp

Kap 5 • Prima matematik 1A

MÅL

Kap 5 • Prima matematik 1A

Jämföra, uppskatta och mäta längd.

MÅL

Här mäter vi längd med centimeter. Vi använder en linjal. Centimeter förkortas cm.

när du mäter längd kan du mäta med din tumme.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Jämföra, uppskatta och mäta längd.

Här mäter vi längd med centimeter. Vi använder en linjal. Centimeter förkortas cm.

1 cm när du mäter längd kan du mäta med din tumme.

9

10

0

Spiken är 7 cm lång.

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Spiken är 7 cm lång.

Mät hur lång spiken är. Uppskatta, skriv vad du tror, först.

Spiken är 5 tummar lång.

1

1 cm

Mät hur lång spiken är. Uppskatta, skriv vad du tror, först.

Spiken är 5 tummar lång.

Mät hur många tummar spiken är. Uppskatta, skriv vad du tror, först.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

5 cm. Det är :

2 cm. Det är :

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

Jag tror : tummar.

Jag tror : tummar.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

7 cm. Det är :

Det är : tummar.

Det är : tummar.

6 cm. Det är :

7 cm. Det är :

Mät hur många tummar spiken är. Uppskatta, skriv vad du tror, först.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

5 cm. Det är :

2 cm. Det är :

Jag tror : tummar.

Jag tror : tummar.

Det är : tummar.

Det är : tummar.

Jag tror : tummar.

Jag tror : tummar.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

Jag tror : tummar.

Jag tror : tummar.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

Det är : tummar.

Det är : tummar.

4 cm. Det är :

3 cm. Det är :

Det är : tummar.

Det är : tummar.

4 cm. Det är :

3 cm. Det är :

6 cm. Det är :

109

108

664020_inlaga.indb 108

2012-10-11 11.59

664020_inlaga.indb 109

2012-10-11 11.59

109

108

664020_inlaga.indb 108

2012-10-11 11.59

664020_inlaga.indb 109

2012-10-11 11.59

Mål

Att mäta med linjal

Mål

Att mäta med linjal

Jämföra, uppskatta och mäta längd.

När eleverna ska börja mäta med hjälp av linjalen är det viktigt att visa hur de ska börja mäta från nollan. Ett vanligt fel är att mäta från linjalens kant. Öva på att mäta med linjal och att rita sträckor med en viss längd. Visa eleverna hur man lägger linjalen och sedan drar med pennan in mot linjalens kant, detta kräver faktiskt en viss övning om man inte är van!

Jämföra, uppskatta och mäta längd.

När eleverna ska börja mäta med hjälp av linjalen är det viktigt att visa hur de ska börja mäta från nollan. Ett vanligt fel är att mäta från linjalens kant. Öva på att mäta med linjal och att rita sträckor med en viss längd. Visa eleverna hur man lägger linjalen och sedan drar med pennan in mot linjalens kant, detta kräver faktiskt en viss övning om man inte är van!

Arbetsgång Träna eleverna i att uppskatta korta längder. Gissa hur många (av deras) tummar som behövs för att mäta en viss sak. Mät med tummen. Diskutera varför samma sak kan rymma olika många tummar beroende på vilket barn som mäter. Denna diskussion leder naturligt fram till vitsen av att ha bestämda mått såsom meter och centimeter. Fundera tillsammans med eleverna på i vilka sammanhang det fungerar bra med ungefärliga mått (till exempel tummen) och i vilka sammanhang det krävs exakta mått, som centimeter. TÄNK PÅ

Uppmuntra eleverna att låta även en felaktig gissning stå kvar i boken. Förklara att det är genom de uppskattningar (gissningar) som inte är helt rätt som vi oftast lär oss mest.

64

Repetition Öva uppskattning och kontrollmät sedan. Begränsa längderna så att eleverna mäter saker som inte är allt för långa till att börja med.

Utmaning

Arbetsgång Träna eleverna i att uppskatta korta längder. Gissa hur många (av deras) tummar som behövs för att mäta en viss sak. Mät med tummen. Diskutera varför samma sak kan rymma olika många tummar beroende på vilket barn som mäter. Denna diskussion leder naturligt fram till vitsen av att ha bestämda mått såsom meter och centimeter. Fundera tillsammans med eleverna på i vilka sammanhang det fungerar bra med ungefärliga mått (till exempel tummen) och i vilka sammanhang det krävs exakta mått, som centimeter.

Låt eleverna mäta med en avbruten linjal. Om man inte kan börja från 0, hur vet man då hur långt ett föremål är?

TÄNK PÅ

Uppmuntra eleverna att låta även en felaktig gissning stå kvar i boken. Förklara att det är genom de uppskattningar (gissningar) som inte är helt rätt som vi oftast lär oss mest.

64

Repetition Öva uppskattning och kontrollmät sedan. Begränsa längderna så att eleverna mäter saker som inte är allt för långa till att börja med.

Utmaning Låt eleverna mäta med en avbruten linjal. Om man inte kan börja från 0, hur vet man då hur långt ett föremål är?


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 5

Mät och dra streck mellan de pinnar som är lika långa.

Prima matematik 1A • Kap 5

Mät och dra streck mellan de pinnar som är lika långa.

Mät i klassrummet. Rita av något som är 1 cm långt.

4

Mät i klassrummet. Rita av något som är 1 cm långt.

4

: cm

: cm

Rita av något som är 10 cm (1 dm) långt.

5

: cm

Rita av något som är 10 cm (1 dm) långt.

9

: cm

5

: cm

9

: cm

4

4

: cm

: cm

6

6

Mät olika saker i klassrummet. Skriv hur långa de är.

: cm

Mät olika saker i klassrummet. Skriv hur långa de är.

: cm

5

5

: cm

: cm

2

2

: cm

: cm

6

6

: cm

9

: cm

: cm

2

: cm

9

: cm

111

110

664020_inlaga.indb 110

2012-10-11 11.59

Arbetsgång Detta uppslag är en fortsättning på arbetet med mätning. Om du vill låta eleverna arbeta vidare med begreppet mätning kan du använda laborationsunderlaget (kopieringsunderlag 32). I laborationsunderlaget så beskriver eleverna först vad det är de ska undersöka, i detta fall längd. Låt dem skriva en kort förklaring till vad det är de ska mäta, vad de mäter med och eventuellt något om vilka enheter de mäter med. I det här exemplet använder man tabellen till att först skriva föremålet och hur långt man tror att det är för att därefter möta föremålet och skriva in resultatet.

Repetition Utgå från en penna eller liknande. Uppmana eleverna att hitta något som är kortare än deras penna, något som är längre, något som är två pennor långt och så vidare. Först gissar de längden och sedan kontrollmäter de.

664020_inlaga.indb 111

2012-10-11 11.59

föremål efter längd genom att jämföra dem med varandra, vi kan mäta i informella enheter (som i exemplet med pennan) eller i formella enheter (med t.ex. en linjal).

Utmaning Arbeta på samma sätt som i repetitionen men använd längre eller kortare jämförelsemått. Mäta ute

Att mäta är en aktivitet som lämpar sig bra utomhus. Samma övningar som ovan passar bra att göra ute. Uppmana dem att hitta en pinne som är lika lång som deras fot för att sedan utifrån denna hitta kortare saker, längre saker, något som är dubbelt så långt, 4 pinnar långt och så vidare. Låt eleverna jobba i mindre grupper och placera sina pinnar i längdordning från kortast till längst.

Att jämföra längder är ett av målen i kursplanen. Övningar som denna syftar till att bygga upp förståelsen av längdbegreppet där vi kan sortera

2

: cm

111

110

664020_inlaga.indb 110

2012-10-11 11.59

Arbetsgång Detta uppslag är en fortsättning på arbetet med mätning. Om du vill låta eleverna arbeta vidare med begreppet mätning kan du använda laborationsunderlaget (kopieringsunderlag 32). I laborationsunderlaget så beskriver eleverna först vad det är de ska undersöka, i detta fall längd. Låt dem skriva en kort förklaring till vad det är de ska mäta, vad de mäter med och eventuellt något om vilka enheter de mäter med. I det här exemplet använder man tabellen till att först skriva föremålet och hur långt man tror att det är för att därefter möta föremålet och skriva in resultatet.

Repetition Utgå från en penna eller liknande. Uppmana eleverna att hitta något som är kortare än deras penna, något som är längre, något som är två pennor långt och så vidare. Först gissar de längden och sedan kontrollmäter de.

664020_inlaga.indb 111

2012-10-11 11.59

föremål efter längd genom att jämföra dem med varandra, vi kan mäta i informella enheter (som i exemplet med pennan) eller i formella enheter (med t.ex. en linjal).

Utmaning Arbeta på samma sätt som i repetitionen men använd längre eller kortare jämförelsemått. Mäta ute

Att mäta är en aktivitet som lämpar sig bra utomhus. Samma övningar som ovan passar bra att göra ute. Uppmana dem att hitta en pinne som är lika lång som deras fot för att sedan utifrån denna hitta kortare saker, längre saker, något som är dubbelt så långt, 4 pinnar långt och så vidare. Låt eleverna jobba i mindre grupper och placera sina pinnar i längdordning från kortast till längst.

Att jämföra längder är ett av målen i kursplanen. Övningar som denna syftar till att bygga upp förståelsen av längdbegreppet där vi kan sortera 65

65


A9R75E0.tmp

Kap 5 • Prima matematik 1A

Kap 5 • Prima matematik 1A

Diagnos 5 5 1

2

3

4

112

1

Diagnos 5

Uppskatta och mät morötternas längd.

5

Skriv 3 udda tal.

1

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

3 cm. Det är :

5 cm. Det är :

3 cm. Det är :

5 cm. Det är :

2

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

Jag tror : cm.

4 cm. Det är :

6 cm. Det är :

4 cm. Det är :

6 cm. Det är :

3

5 5-0=:

5 6-1=:

5 7-2=:

6 6-0=:

6

1 8=9-:

1 =6 7-:

:

8 -0=8

2 4=6-:

0 5-5=:

3 =0 3-:

:

0 2-2=:

6 =0 6-:

:

4

6

5

: cm

3 -1=2 :

Räkna ut differensen.

Mät och dra streck mellan de pinnar som är lika långa.

Skriv färdigt subtraktionerna.

1 =3 4-:

Skriv 3 jämna tal.

Jag tror : cm. Räkna ut differensen.

2 4-2=:

Skriv 3 udda tal.

Jag tror : cm.

Skriv 3 jämna tal.

2 3-1=:

: cm

: cm

4 - 4 =0

2 Udda och jämna tal. 3 4 Subtraktion i talområdet 0 till 10.

664020_inlaga.indb 112

5

4

: cm

: cm

5

2012-10-11 11.59

6 Jämföra, uppskatta och mäta längd.

664020_inlaga.indb 113

113

2012-10-11 11.59

112

1

2 3-1=:

2 4-2=:

5 5-0=:

5 6-1=:

5 7-2=:

6 6-0=:

6

Mät och dra streck mellan de pinnar som är lika långa.

Skriv färdigt subtraktionerna.

4

6

: cm

-: =0

Uppskatta och mät morötternas längd.

6

5

: cm

1 =3 4-:

3 -1=2 :

1 8=9-:

1 =6 7-:

:

8 -0=8

2 4=6-:

0 5-5=:

3 =0 3-:

:

0 2-2=:

6 =0 6-:

:

: cm

4

6

: cm

: cm

4 - 4 =0

2 Udda och jämna tal. 3 4 Subtraktion i talområdet 0 till 10.

664020_inlaga.indb 112

5

4

: cm

-: =0

: cm

5

2012-10-11 11.59

6 Jämföra, uppskatta och mäta längd.

664020_inlaga.indb 113

113

2012-10-11 11.59

Diagnos kapitel 5

Så här används diagnosen

Diagnos kapitel 5

Så här används diagnosen

Uppgift 1 och 2 Mål: udda och jämna tal.

På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

Uppgift 1 och 2 Mål: udda och jämna tal.

På s. 19 i Lärarhandledningen hittar du information om hur diagnosen rättas och hur du hänvisar till repetition respektive utmaning.

Genom att eleverna får skriva ner tre udda och tre jämna tal visar de att de vet vad begreppen innebär. Repetition och utmaning finner du på s. 114 och 115. Uppgift 3 och 4 Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10, -1, -2, -0

och -allt. I dessa uppgifter får eleven både räkna ut differensen men också skriva färdigt subtraktioner där den ena eller bägge termerna saknas. Repetition och utmaning hittar du på s. 116 och 117. Uppgift 5 och 6 Mål: jämföra, uppskatta och mäta längd.

Uppgift 5 inleds med en uppskattning, här kan det vara en god idé att kontrollera att eleven skriver uppskattningen först och därefter mäter. Repetition och utmaning finns på s. 118 och 119. 66

TÄNK PÅ

Använd lärarhandledningens målmatris. Den ger dig ett gott underlag i arbetet med eleven och är dessutom till stor hjälp vid arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Utifrån diagnoserna kan du fylla i elevens kunskaper i målmatrisen. Tänk bara på att det är skillnad att ha gjort en sak och att kunna den! Att en elev kan räkna ut det rätta svaret på uppgiften 7-2 betyder inte nödvändigtvis att eleven ”kan” denna typ av uppgifter, än så länge kanske eleven räknar med konkret material eller med hjälp av fingrarna. Målet är dock att eleven ska kunna ”se” svaret.

Genom att eleverna får skriva ner tre udda och tre jämna tal visar de att de vet vad begreppen innebär. Repetition och utmaning finner du på s. 114 och 115. Uppgift 3 och 4 Mål: subtraktion i talområdet 0 till 10, -1, -2, -0

och -allt. I dessa uppgifter får eleven både räkna ut differensen men också skriva färdigt subtraktioner där den ena eller bägge termerna saknas. Repetition och utmaning hittar du på s. 116 och 117. Uppgift 5 och 6 Mål: jämföra, uppskatta och mäta längd.

Uppgift 5 inleds med en uppskattning, här kan det vara en god idé att kontrollera att eleven skriver uppskattningen först och därefter mäter. Repetition och utmaning finns på s. 118 och 119. 66

TÄNK PÅ

Använd lärarhandledningens målmatris. Den ger dig ett gott underlag i arbetet med eleven och är dessutom till stor hjälp vid arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Utifrån diagnoserna kan du fylla i elevens kunskaper i målmatrisen. Tänk bara på att det är skillnad att ha gjort en sak och att kunna den! Att en elev kan räkna ut det rätta svaret på uppgiften 7-2 betyder inte nödvändigtvis att eleven ”kan” denna typ av uppgifter, än så länge kanske eleven räknar med konkret material eller med hjälp av fingrarna. Målet är dock att eleven ska kunna ”se” svaret.


A9R75E0.tmp

Prima matematik 1A • Kap 5

Rita kaninernas väg. Den bruna kaninen går på udda tal och den svarta på jämna tal. 3

RePeTITIon

Prima matematik 1A • Kap 5

RePeTITIon

Dra streck till rätt skylt.

Rita kaninernas väg. Den bruna kaninen går på udda tal och den svarta på jämna tal.

2

3

1

3

udda

7

udda

7 4

5

7

4

4

9

10

9 6

1

8

7

uTMAnIng

Rita kaninernas väg. Den bruna kaninen går på udda summor och den svarta på jämna summor.

Vilket är Arvids lyckonummer? Det är ett udda tal. Det är ett mer än 4.

1+1+1

4

9

10

6

jämnt

2+2

5 9

5

1

8

jämnt

5

uTMAnIng

uTMAnIng

Rita kaninernas väg. Den bruna kaninen går på udda summor och den svarta på jämna summor.

Gör en egen talgåta om ett lyckonummer.

2+2

Vilket är Arvids lyckonummer? Det är ett udda tal. Det är ett mer än 4.

1+1+1

5 2+2+1 1+2

4+1

3+1

5+3

5+1+2 6+1

Vilket är Isaks lyckonummer? 1+2

Det är ett jämnt tal. Det är dubbelt så mycket som 4.

6+2

Udda och jämna tal.

664020_inlaga.indb 114

664020_inlaga.indb 115

3+1

5+3

5+1+2 6+1

Udda och jämna tal.

2012-10-11 11.59

4+1

Gör en egen talgåta om ett lyckonummer.

Vilket är Isaks lyckonummer?

4+1+1

Det är ett jämnt tal. Det är dubbelt så mycket som 4.

4+2

8

5+2

uTMAnIng

5 2+2+1

4+1+1

4+2

114

RePeTITIon

Dra streck till rätt skylt.

2 1

3

RePeTITIon

115

2012-10-11 11.59

114

6+2

8

5+2

Udda och jämna tal.

664020_inlaga.indb 114

Udda och jämna tal.

2012-10-11 11.59

664020_inlaga.indb 115

115

2012-10-11 11.59

Repetition och utmaning

Utmaning

Repetition och utmaning

Utmaning

Mål: udda och jämna tal.

På s. 114 ska eleverna räkna ut summorna och rita in kaninens väg. Talgåtorna på s. 115 utgår från lyckonummer. När eleverna har gjort egna talgåtor om lyckonummer kan de byta med varandra eller så kan ni använda dem för hela gruppen (se även tidigare tips om laminering för återanvändning).

Mål: udda och jämna tal.

På s. 114 ska eleverna räkna ut summorna och rita in kaninens väg. Talgåtorna på s. 115 utgår från lyckonummer. När eleverna har gjort egna talgåtor om lyckonummer kan de byta med varandra eller så kan ni använda dem för hela gruppen (se även tidigare tips om laminering för återanvändning).

Extra träning inför repetition Använd talblock (kopieringsunderlag 19) och konkret materiel t.ex. klossar som ni bygger ihop till talblock eller pärlor som ni placerar två och två. Vilka av talen går att dela på hälften? De tal som går att dela på hälften är jämna, övriga är udda.

Repetition Gör eventuellt en hjälplista på de udda respektive jämna talen, ungefär som faktarutan på s. 100 i grundboken. Denna lista kan eleven ha till hjälp när hon/han ska rita in kaninens väg respektive dra streck till rätt skylt.

TIPS!

Låt eleverna skriva en förklaring av begreppen udda och jämnt. Be dem tänka sig att de ska förklara begreppen för en kamrat som varit sjuk när ni gick igenom det, eller kanske för barnen i förskoleklassen. Hur skulle de då förklara? Om ni har en bok med matematiska begrepp skriver ni in förklaringen i denna. Om man har tillgång till inspelningsteknik kan de filma sin förklaring muntligt och då gärna även visa den med konkret material.

Extra träning inför repetition Använd talblock (kopieringsunderlag 19) och konkret materiel t.ex. klossar som ni bygger ihop till talblock eller pärlor som ni placerar två och två. Vilka av talen går att dela på hälften? De tal som går att dela på hälften är jämna, övriga är udda.

Repetition Gör eventuellt en hjälplista på de udda respektive jämna talen, ungefär som faktarutan på s. 100 i grundboken. Denna lista kan eleven ha till hjälp när hon/han ska rita in kaninens väg respektive dra streck till rätt skylt.

67

TIPS!

Låt eleverna skriva en förklaring av begreppen udda och jämnt. Be dem tänka sig att de s