Issuu on Google+

grundbok

– komplett ­läromedelspaket i svenska utformat efter Lgr 11! Är Portal rätt för mig?  ag söker nyskrivet material i svenska 7-9, 100% utformat J efter Lgr 11.  ag vill låta klassen arbeta tillsammans, och samtidigt kunna J individanpassa undervisningen till varje enskild elev.  ag vill ha ett material där eleverna möter den svenska de J har användning för i sitt fortsatta liv.  ag vill ha ett material som aktivt utvecklar läsförmågan J hos mina elever.  ag vill ha ett material med digitala möjligheter. J Portal tas fram i samarbete med dig på vårt Lab. På Portal Lab kan du följa och delta i utvecklingen av hela läromedels­ paketet och lämna dina synpunkter, tankar och idéer på den fortsatta utgivningen! Välkommen in på gleerups.se/labportal. Grundbok Fördjupning 1 Fördjupning 2 Elevwebb Lärarwebb

264 s ca 200 s ca 150 s skollicens 12 mån skollicens 12 mån

40-67556-9 40-67601-6 40-67600-9 40-67615-3 40-67616-0

285:P 215:P 195:P 1 995:P 1 995:-

Vill du ha mer information?

Beställ boken

Kontakta oss gärna på 040-20 98 00 eller via gleerups.se. Våra tryckta och digitala lärverktyg är utvecklade i nära samarbete med lärare för att säkra framgångsrikt lärande. Det finns en webb som komplement till de flesta av våra tryckta läroböcker. Prova en webb gratis på gleerups.se.

Vid beställning av boken ange ISBN 978-91-40-67556-9

SMAKPROV Senait Bohlin, Cecilia Brunosson, Liza Greczanik & Magnus Johansson

400514

Denna bok får ej säljas


e tt komplett läromedelspaket i svenska 7–9 utformat efter Lgr 11 ger stor valfrihet

Portal Grundbok

Portal Fördjupningsbok 1

Portal Grundbok har fått sin struktur ­utifrån Centrala innehållet i Lgr 11 och de nya ­kunskapskraven. Här finns bland annat:

Portal Fördjupningsbok 1 innehåller fördjupningsmaterial främst till kapitlen Berättande texter och Sakprosatexter. Du hittar bland annat: klassiska verk återberättade i sin helhet författarpresentationer svensk litteraturhistoria fler exempel på sakprosatexter

    

ett utförligt kapitel om läsförståelse rikligt med handfasta tips inför att ­skriva och tala genomgång av berättande texter och sakprosatexter presentation av språkets användning och historia ett fylligt kapitel om informationssökning och källkritik

Portal Grundbok är uppbyggd utifrån det centrala innehållet för årskurs 7–9. Här finns fakta samt diskussionsfrågor som engagerar hela klassen.

Portal Fördjupningsbok 1 och 2 ger ­eleverna möjlighet att läsa mer och fördjupa sig. ­Planerad utgivning våren 2013.

Portal elevwebb ger eleverna möjlighet att repetera och träna på egen hand. Planerad utgivning augusti 2012. Demokapitel finns på gleerups.se/laromedelswebbar. Portal lärarwebb underlättar planeringen och hjälper till att skapa inspirerande ­lektioner. ­Planerad utgivning augusti 2012. Demokapitel finns på gleerups.se/laromedelswebbar.

Läs mer om de olika delarna sist i smakprovet.

består av:

Portal Grundbok är dessutom skriven med den framtida 1-till-1-skolan i åtanke bland annat genom att vi lyfter fram datorns roll för informationssökning och publicering. Portal Grundbok är en stadiebok, vilket ger ­eleverna möjlighet att gå tillbaka och repetera sådant de arbetat med tidigare.

Portal Elevwebb Portal Elevwebb ger ökade möjligheter till individualisering. Eleverna kan arbeta på egen hand både i skolan och hemma. Här finns bland annat: innehållsfrågor, ord- och begreppsträning samt språkriktighetsövningar av olika svårighetsgrad inspelade sammanfattningar till alla kapitel – perfekt för repetition hemma bokens alla kapitel inlästa fördjupningsförslag kreativ verktygslåda som hjälper ­eleverna att skriva allt från tidningsartiklar till novellanalyser

    

   

Portal Fördjupningsbok 2 Portal Fördjupningsbok 2 innehåller fördjupningsmaterial främst till kapitlen Läsa, Skriva, Tala, lyssna och samtala samt Informationssökning och källkritik. Du hittar bland annat: utförligare genomgång av grammatiska begrepp underlag för muntliga presentationer fördjupad språkhistoria textexempel från grannspråken

   

Portal Lärarwebb Portal Lärarwebb underlättar din planering. Här finns allt du söker i en lärarhandledning plus lite till. Du hittar bland annat: övergripande material för hela läromedelpaketet årskursplaneringar lektionsförslag elevuppgifter för utskrift förslag till planerings- och bedömningsmatriser hela elevwebben facit

      


I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra produkter genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra produkter i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig! Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se Författare till detta läromedel är Senait Bohlin, Gunnesboskolan i Lund, ­ Cecilia Brunosson, Södra skolan i Katrineholm, Liza Greczanik, ­Gunnesboskolan i Lund samt Magnus Johansson, DeGeergymnasiet i Norrköping. För värdefulla synpunkter vid detta läromedels tillkomst tackar vi: Kerstin Martinsson, Rörsjöskolan, Malmö, Jakob Koskel, Aroseniusskolan, Ale samt Karin Hesselbom Wilson, Torslandaskolan 6–9, Göteborg och deras elever.


Innehåll Läsa.................................................... 4 Läsförståelse – så funkar det......................................... 6 Läsflyt.................................................. 8 Ordförrådet................................... 10 Lässtrategier.................................. 16 Motivation...................................... 21 Sammanfattning.......................... 25

Studieteknik................................ 26  ur man lär sig det H ­viktigaste i en text ..................... 26 Hur ska man komma ihåg det man läst?.................................. 28 Åtta sätt att motverka ­glömska..................... 30 Gör ett experiment.................... 31

Skriva

Innan du skriver  lika typer av texter O Vem ska läsa och varför?

Skrivprocessen Förarbete Skriva Efterarbeta

Tänka först eller skriva direkt?  tt tänka först A Skriva först.............................. Vad är bäst då? Knep för att komma igång

Datorn som verktyg Användbara funktioner

Skriv så det hörs och syns Digital bildberättelse Presentationsprogram Filmmanus

Publicera på nätet  tt tänka på när du skriver på A nätet Möjligheter och risker

Skrivregler Styckeindelning Skiljetecken Stor och liten bokstav Anföring Syftning Särskrivning Förkortningar Stavning

Utveckla ditt skrivande  tt kunna säga precis det man A menar Använd synonymer Den röda tråden Variera meningslängd Variera meningsinledningar Tempus Bildspråk hjälper dig att beskriva Personbeskrivningar Att beskriva känslor Miljöbeskrivningar Skrivrecept

Tala, lyssna och samtala

Att vara en god talare Högläsning Retorik Hålla föredrag

Att samtala Vardagssamtal Att leda ett samtal Intervjua

Att diskutera Diskussion eller ­samtal? Att vara en god lyssnare Tala tydligt!

Att argumentera  lika typer av argument O Retoriska knep

Talet i olika medier På teatern På film På tv I radio Inte bara snack Recept Att förbereda ett föredrag Att intervjua Att läsa högt

Berättande texter

Att läsa berättande texter  olkning och budskap T Analysera

Myter  yterna gav ordning och reda M Från mun till mun Myter från det forntida Norden Myter från antikens Grekland Moderna vandringsmyter

Sagor Folksagor Konstsagor Fabler Sagoingredienser Lära av sagorna? Sagorna går igen … och igen

Ungdomslitteratur  ngdomsböcker förr och nu U Fyra vanliga teman i ­ungdomsböcker

Skönlitteraturens h ­ istoria i sju kapitel Prolog (förord, inledning) Kapitel 1: Antiken Kapitel 2: Medeltiden Kapitel 4: Upplysningen Kapitel 5: Romantiken Kapitel 6: Realismen Kapitel 7: Modernismen Epilog (=avslutning)


Romanen  ad är typiskt för en roman? V Olika sorters romaner

Novellen  ad är typiskt för en novell? V Några exempel på kända novellförfattare Att läsa noveller Pälsen

Lyrik  arför skriver man lyrik? V Vad är typiskt för lrik?

Dramatik  arför skrivs dramatik? V Teaterns historia i 5 akter

Film  lika slags filmer O Filmspråk Dramaturgiska kurvan ett sätt att analysera film Filmteknisk historia i fem scener

Serier  iten seriehistoria i 7 rutor L Serietecknarens knep Dramaturgiska kurvan ett sätt att analysera film Filmteknisk historia i fem scener

Sakprosa

Att läsa sakprosatexter? Utmärkande för sakprosan

Ta ut det viktigaste Sammanfattning Gör så här när du ­sammanfattar en text Referat

Tidningstexter Tidningens funktion Nyhetsartikel Notis Reportage Recension Krönika Insändare Debattartikel

Reklam Reklamannonser Privata annonser

Bloggen  ad är en blogg? V Blogginlägg Mikrobloggar

Vetenskapliga texter  tt välja och avgränsa ämne A Faktauppsats Rapport Projektarbete

Instruktioner Att söka jobb Ansökningsbrevet CV

Möten  allelse och dagordning K Protokoll

Språkbruk

Människan och språket  larar vi oss utan språk? K Språket och lagarna Vem äger en text? Språket i media

Var kommer alla ord ifrån?  loggbävning och finanssmälta B det kommer hela tiden nya ord Hur bildar vi nya ord? Antikt men inte dammigt

Svensk språkhistoria  är var svenskan mest N ­perfekt? De indoeuropeiska språken Urnordiskan Runsvenskan (800–1225) Fornsvenska eller medeltids­ svenska (1225–1526) Äldre nysvenska (1526-1732) Yngre nysvenska (1732-1906) Nusvenska (1906–)

Grannspråk och ­minoritetsspråk Danska Norska Finska Meänkieli Samiska Romani chib Jiddisch

Språk i språket Dialekter Kvinnor och män Maktspråk Svordomar och fult språk Slang

Grammatik Språk om språk Ordklasser

Informationssökning och källkritik............. 242 Bli infosmart............................ 244 Att söka information...... 245  ad söker du efter?................ 245 V Olika sorters källor................ 246

Att välja ut ­information. 252  ad ska du välja? ................... 252 V Källkritik...................................... 253 Fem källkritiska frågor......... 254 Källkritik och bilder.............. 256

Att sammanställa ­information............................... 257  tt komma med A något nytt..................................... 257 Vad är mitt och vad är ditt?........................................... 257 Källhantering............................. 258


1 Läsa

D

et är en helt vanlig dag. Ur kylskåpet plockar du ut ett fyrkantigt paket som det står ”mellanmjölk” på. Du bläddrar i tidningen och får koll på vad som hänt i världen det senaste dygnet. I skolan läser du först ett meddelande om en extra lovvecka, sedan fyra sidor i samhällskunskapsboken – de handlar om hur demokratin fungerar i Sverige. På rasten småler du åt dina kompisars uppdateringar på Facebook. Efter lunch gör du klart arbetet om vad man kan göra åt klimatförändringarna – du har hittat några sidor på nätet som innehåller det du behöver. På vägen hem får du ett sms. Det är från en tjej som du gillar och det hon skriver gör att det bubblar i hela kroppen. Du firar med att följa receptet för hur man gör chokladbollar. På kvällen ser du en suverän film. Den handlar om maffian och är på italienska, men det finns ju undertexter. Innan du somnar läser du i en bok om hur man blir en bättre tecknare.

4

Läsa


Kunskapskraven ”Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med […] flyt genom att […] välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra […] sammanfattningar av olika texters innehåll med […] koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven […] läsförståelse.” – ur Kunskapskraven för svenska i Lgr 11

Läsa skönlitteratur och sakprosa­ texter med flyt Det betyder att du ska kunna läsa snabbt, utan att fastna eller läsa fel, även om texten innehåller svåra ord och oberoende av vad det är för typ av text. På s. 8–9 får du veta mer om läsflytets betydelse och om hur du tränar upp det. Skönlitteratur är olika typer av berättande texter – läs mer om dem på s. XX–XX. Sakprosatexter skriver vi om på s. XX–XX.

Välja och använda lässtrategier ­utifrån olika texters särdrag Du ska kunna läsa på olika sätt, beroende på vad det är för slags text och vilket syfte du har med läsningen. Att välja lässtrategi ­handlar bland annat om att behärska sök­ läsning, översiktsläsning och djupläsning, om att välja rätt läshastighet och om att kunna läsa mellan raderna. På s. 16–22 läser du mer om detta. I blocken Berättande texter och Sakprosatexter får du veta vad som känne­ tecknar olika slags texter. Den kunskapen hjälper dig att välja lässtrategi.

Visa läsförståelse genom att göra samman­fattningar av olika texters innehåll med koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter Du visar läsförståelse när du kan samman­ fatta det viktigaste i en text. Det kan till exempel handla om hur och i vilken ­ordning saker och ting händer och om orsaker till varför det händer. Du ska också kunna koppla ihop det du läser med andra texter som behandlar samma ämne. Hur bra din läsförståelse är beror på de två ovan nämnda förmågorna: läsflytet och användandet av lässtrategier. Ordförrådet spelar också stor roll och på s. 10–15 får du veta hur du ­f yller på det. På sidorna 23–24 berättar vi om ­motivationens betydelse. Tips på hur man sammanfattar en text får du på s. 26–27 samt i blocket Sakprosatexter.

Kunskapskraven

5


Läsförståelse – så funkar det I det här kapitlet får du veta vad det är som gör att man verkligen förstår det man läser veta vad läsflyt är och hur du kan förbättra det veta hur man utökar sitt ordförråd lära känna olika lässtrategier och öva på att använda dem.

Läsf

örs

tåe

lse

Din hjärna är en rätt fantastisk maskin. Den kan till exempel göra om små krumelurer på ett papper till ord och meningar som ger dig berät­ telser och information om allt möjligt. Den gör det så ofta och snabbt att du nog inte ens tänker på vad det är som egentligen händer. Men i det här kapitlet ska vi reda ut det. Det behövs fyra ”pusselbitar” för att du ska kunna läsa en text och förstå den. På de kommande sidorna tittar vi närmre på dem, men först en kort presentation:

Läsflyt Du ser ordet i texten som en bild. Din hjärna jämför den med tusentals lagrade ordbilder. Den hittar en bild som stämmer och då vet du hur ordet låter. Om du är en tränad läsare går det blixtsnabbt. Då får du ett bra läsflyt.

6

Läsa


Ordförråd Okej, nu känner du igen ordet. Men vad betyder det? Du går in i ditt ordförråd och letar efter be­ tydelser. Ibland finns det många bra förklaringar, men ibland hittar du inga alls. Då får du försöka gissa. Ju större ordförråd du har, desto lättare blir det att förstå texten.

Lässtrategier Man läser på många olika sätt, beroende på syftet (= varför man läser) och på vilken typ av text det är. Man kan läsa mening för mening noggrant eller låta blicken fara som ett sökarljus över texten, på jakt efter ett särskilt ord. Man kan läsa fort eller långsamt, ställa frågor till sig själv och så vidare. Med rätt lässtrategi blir det mycket lättare att förstå texten.

Motivation Om du har ett bra läsflyt, ett stort ordförråd och är bra på att använda lässtrategier men sitter och tänker på annat samtidigt som du läser – då blir det inget av läsförståelsen. Man måste försöka hitta motivation som gör att man kan koncentrera sig på vad texten säger. Det kan till exempel handla om att försöka bli intresserad av det man läser.

Läsförst��else

7


Läsflyt

Det vanligaste sättet att lära sig läsa är att ljuda. Det betyder att man läser bokstav för bokstav och sedan sätter ihop dem. Så här:

Den här killen är säker på cykeln, minsann! Kan man bli lika säker på att läsa biologiläxor? Hur ska det i så fall gå till? Ledtråd: Hur lärde sig killen att cykla?

s – n – i – g – e – l = snigel

På det sättet kan man läsa vilket ord som helst, även om man aldrig sett det förut. Men det går förstås väldigt långsamt. För att få upp hastigheten lär sig snart din hjärna att istället känna igen bilden av hela ordet. Så läser du just nu. Din hjärna arbetar ungefär som polisens ­datorer när de ska matcha en misstänkts fingeravtryck med dem som finns i datorns minne. Hjärnan ser ordet i texten, hittar en likadan ordbild i sitt register, talar om för dig vilket ordet är och går sedan vidare till ­nästa ord. Det går blixtsnabbt. Det kan räcka med tusendelar av en sekund för att din hjärna ska känna igen ett ord. Ju snabbare och lättare det går, desto bättre läsflyt har du. När du stöter på ett ord som du inte sett förut, då måste du kanske göra som du gjorde när du lärde dig läsa – ljuda dig igenom det. När du gjort det några gånger har hjärnan fått in ordet i sitt ­register och känner igen det som en bild. Ofta räcker det också med att du känner igen ordets delar:

mördarsnigelfälla

Du har nog aldrig hört det ordet förut. Men hjärnan känner igen de tre del­ arna mördar + snigel + fälla och fogar snabbt ihop dem till ett ord.

Poängen med ett bra läsflyt När du lärde dig cykla var du tvungen att tänka på allt du gjorde – trampa med höger fot, trampa med vänster fot och hålla balansen genom att använda

8

Läsa


styret och lutningen på överkroppen. Men nu går allt det där automatiskt och du kan istället tänka på trafiken runt omkring dig och på vart du ska. Att ha ett bra läsflyt är ungefär som att vara bra på att cykla. Läs­ ningen går av sig själv och du ”fastnar” inte på ord i texten. Du kan ägna hela din uppmärksamhet åt att hänga med i handlingen. Det är det som är poängen med ett bra läsflyt: det gör det lättare att förstå det du läser.

Hur förbättrar man sitt läsflyt?

Läsflyt = att kunna läsa snabbt, utan att fastna på ord eller läsa fel

För att hjärnan snabbt ska kunna känna igen en ordbild måste den ha mött ordet många gånger förut. Det bästa – och enda – sättet att träna upp läsflytet är alltså genom att läsa mycket. En av de främsta svenska experterna på läsning, professor Ingvar Lundberg, menar att det behövs 5 000 timmars läsning för att man ska bli en god läsare. Om du läser en timme om dagen innebär det att det tar cirka 14 år, det vill säga lite längre än du kommer att gå i ­ungdomsskolan (grundskola och gymnasium). Av detta kan vi lära oss två saker: Läsning är något man utvecklar under hela sin skoltid. Det räcker inte med att läsa i skolan – för att få ihop till en timme om dagen måste man läsa även hemma. För att hänga med i undertexterna på tv krävs att man kan läsa ungefär 100 ord/minut utan att läsa fel. En van läsare kan hålla betydligt högre hastighet. Hur snabb är du? Välj en text som du inte läst förut. Läs i exakt fem minuter, så fort du kan – men inte så fort att du läser fel. Du måste känna att du ändå hänger med i innehållet. Räkna sedan hur många ord du läst och dividera an­ talet med fem. Där har du din läshastighet, uttryckt i ord per minut. Textens svårighetsgrad påverkar förstås hur många ord du läser per minut.  Läs sedan minst en halvtimme varje kväll i fyra veckor. Välj böcker som du gillar och ta hjälp av din lärare om du har svårt att välja. Det kan vara en roman eller en faktabok. Testa läshastigheten igen, med hjälp av samma text som du använde första gången. Blev det någon skillnad?

knepiga ord koll på kapitlet

Diskutera 1. Man behöver alltså läsa en timme om dagen i 14 år för att få ett riktigt bra läsflyt. Är läs­ ning verkligen så viktigt att man ska behöva slösa så mycket tid på det? Om man nöjer sig med att ha ett ganska dåligt läsflyt – vad förlorar man i så fall på det?

2. Om man nu vill läsa 5 000 timmar, men inte hittar böcker som är tillräckligt intressanta – vad gör man då? Kan det räcka med att läsa serietidningar för att få upp ett bra läsflyt?

Läsförståelse

9


Ordförrådet

Om du har ett bra läsflyt som gör att du kan läsa både rätt och snabbt – räcker det för att du ska förstå det du läser? Pröva får du se. Här är en ­mening som är hämtad ur en lärobok i historia för första året på gymnasiet: I många av ungdomskulturens yttringar fanns det ett inslag av ­protest mot det etablerade samhället och dess normer.

Ordförrådet = alla ord som du vet betydelsen av

Nej, det spelar nog ingen roll hur bra flyt du har i läsningen – du kommer ändå inte att riktigt förstå den där meningen. Den innehåller för många ord som du inte kan betydelsen av eller åtminstone är osäker på. Man behöver alltså ett stort ordförråd för att verkligen förstå det man läser. Det finns faktiskt forskning som visar att ordförrådets ­storlek är det som främst avgör hur man lyckas i skolan – och inte bara i ­svenska, utan i alla ämnen. Man brukar räkna med att man behöver ha ungefär 30 000–40 000 ord i sitt ordförråd när man går ut nian. Då klarar man av att förstå innehållet i dagstidningar och i gymnasiets läroböcker.

Fyll på ordförrådet 40 000 ord på 15 år – det blir nästan 3 000 om året eller 10 per dag. Det låter mycket. Hur ska du kunna fixa det? Tro oss, det fungerar. Du lär dig nya ord hela tiden, även om du inte tänker på det. Nyss läste du till exempel ordet normer. Du kan nog fort­ farande inte förklara vad det betyder, men du tänkte kanske att det ver­ kar vara något som finns i samhället och som folk ibland protesterar mot. Det var smart av dig att tänka så. Det är nämligen exakt så det går till när man fyller på sitt ordförråd – man gissar. Nästa gång ordet dyker upp får du några nya ledtrådar som gör att gissningen blir säkrare. Så småningom har du förstått ordet så bra att du till och med kan börja använda det själv. 80 % av alla ord man stoppar in i ordförrådet under skoltiden lär man sig genom att läsa texter och genom att prata om dem. När dina lärare pratar om hur viktigt det är med läsning, då är detta en av de viktigaste orsakerna. Så läs mycket! Tänk också på att inte bara hoppa över okända ord, utan försök lista ut ungefär vad de betyder. Nu ska vi titta på tre knep du kan använda: 1. Fackord eller ”vanliga” ord? 2. Sammanhanget förklarar 3. Orden förklarar själva

10

Läsa


Fackord eller ”vanliga” ord? Om du bläddrar i en biologibok som du just har börjat använda stöter du på många ord som är okända för dig: fotosyntes  näringskedja  växelvarm  hjärtklaffar  hormoner Man kan ju bli nervös för mindre. Hur ska du kunna läsa och förstå den där boken? Men du kan vara lugn. De svåra orden ovan är fackord. Det ­betyder att de nästan bara används inom ett särskilt ämne, i det här fallet ­biologi. Författarna till biologiböcker vet att du inte kan de där orden när du börjar arbeta med boken. Därför förklaras de alltid. Att lära sig mer om biologi handlar faktiskt till stor del om att skaffa sig ett ”biologi­språk”, om att stoppa in fackorden i sitt eget ordförråd. Man har nytta av att kunna sortera ut fackorden från de ”vanliga” svåra orden. Poängen med det är att man vet att fackorden tillhör den kunskap som man ska skaffa sig i ämnet. Man behöver alltså inte känna sig stressad över att man inte kan dem från början. När du läser ett avsnitt i till exempel en biologibok kan det vara smart att göra listor över fackorden och skriva förklaringar med hjälp av texten. Det blir ett slags sammanfattningar av innehållet. När du försöker avgöra vilka ord som är fackord kan du titta efter ord som: står i kursiv eller fet stil första gången de nämns finns med i en rubrik verkar vara de viktigaste i ett avsnitt. Läs mer om fackord på s. xx och om fackspråk på s. xx. Fråga: Vad är likheten mellan att spela alfapet och att gå i skolan? Svar: Ju fler ord man kan, desto bättre går det.

Läsförståelse

11


Sammanhanget förklarar Man kan ofta gissa sig till ett ords betydelse genom att titta på samman­ hanget det står i. Här är några exempel.

Det finns en direkt förklaring Ibland har man tur. Författaren förstår att vissa ord är knepiga för läsarna och väljer därför att förklara dem direkt i texten, ibland med en synonym, till exempel så här: Alva gav mig ett tygstycke som man knyter runt huvudet – en så kallad bandana – i julklapp. Den historia som berättas i filmen är fiktiv, det vill säga helt påhittad. Förklaringen kan vara inskjuten direkt efter ordet eller stå i början eller slutet av meningen. Håll utkik efter uttrycket ”det vill säga” – efter det kommer nästan alltid en förklaring.

Det finns motsatsord Man kan också få hjälp av motsatsord. Då finns det ofta med ett ”men” i meningen. Pröva på exemplen nedan: Vi trodde att Himmelsberget skulle vara gigantiskt, men det var pyttelitet. Daniella är inte alls illvillig! Hon är ju jättesnäll! Linda sa att hon missade målet med bara en hårsmån, men vi såg allihop att bollen inte ens var i närheten.

Det finns exempel Ibland får man ledtrådar till ett ords betydelse genom att författaren ­räknar upp några exempel på vad ordet står för. Exemplen kan stå både före och efter det besvärliga ordet: Jean hade lyckats med något som läraren trodde var omöjligt: han hade skrivit en berättelse helt utan prepositioner. Där fanns till exempel inte ett enda på, under, över, bakom eller i. För att ta mig till skolan måste jag åka cykel, båt, buss och tunnel­ bana. Av alla dessa kommunikationsmedel gillar jag båten bäst. Här anar du nog att prepositioner är ord som bland annat kan tala om var något befinner sig och att kommunikationsmedel är sådant som man kan resa med.

12

Läsa


Berättelsen förklarar Ibland finns varken synonymer, direkta förklaringar, motsatsord eller exempel. Men ofta kan man ändå gissa sig till ungefär vad ett okänt ord betyder. Läs det som står före och efter, leta efter ledtrådar och lägg ihop dem – lite som en detektiv. Här är två exempel att öva på. Hur tror du att man är när man är styvnackad? Och vad betyder egentligen banbrytande? Presidenten var styvnackad in i det sista. Hundratusentals männis­ kor hade stått på torget utanför presidentens palats i en månad och protesterat mot hans politik. Militären hade förklarat att de inte längre tänkte skydda honom och hans ministrar hade flytt landet. Men presi­ denten vägrade ge sig – han sa att han hade folket på sin sida. Ann Rices roman är absolut banbrytande, det är kritiker över hela världen överens om. Visst har vi läst historier om vampyrer förut, till exempel Bram Stokers Dracula. Men vampyren är där alltid ett mons­ ter, något som läsaren får se utifrån och ska bli rädd för. I Rices roman är det annorlunda: här är vampyren huvudperson. Vi får veta hur han tänker och känner – och vi gillar honom. Vi känner igen oss. Vampyr­ romanen kommer aldrig att bli sig lik igen efter detta, var så säker.

Orden förklarar själva De flesta ord består av olika delar. Om du känner igen någon av delarna har du en ledtråd till det okända ordet. När du jobbar med det här avsnittet kan det vara bra att också läsa kapitlet Var kommer alla ord ifrån på s. xx.

Sammansatta ord I svenskan kan vi bilda nästan hur långa ord som helst genom att sätta ihop andra ord, till exempel så här: ledighetsansökansblankettsunderskriftsförfalskning Det där ordet har du aldrig sett förut. Ändå förstår du vad det betyder. Du känner igen de olika delarna: ledighet + ansökan + blankett + under­ skrift + förfalskning. Du inser att det handlar om en underskrift på en blankett som används när man ska ansöka om ledighet – och att under­ skriften inte är äkta. Pröva nu själv att förklara de markerade orden i meningarna nedan: Min häst såg ledsen ut när jag sa att jag hade drabbats av pälsdjursallergi. – Öh, såg du inte hastighetsbegränsningsskylten där borta?

Läsförståelse

13


Släktord Nya ord kan också bildas genom avledning (se s. xx). Man utgår då ifrån ett grundord och lägger till något, före eller efter. Man kan säga att ord som bygger på samma grundord är ”släkt” med varandra. Läsa, läsning, utläsa, avläsa, läsbar – alla de orden har grundordet läsa. Om man kän­ ner igen grundordet går det ofta att gissa sig till vad det okända ordet betyder. Här är ett exempel: Min mobil råkade hamna i tvättmaskinen. Jag lämnade in den på en verkstad, men killen som jobbade där sa att den inte var reparabel. Reparabel är släkt med reparera. Killen sa antagligen att mobilen inte gick att reparera. Reparabel borde alltså betyda möjlig att reparera. Försök nu lista ut vad de markerade orden i meningarna nedan betyder: – Om ni ska lyfta upp mig med den där linan vill jag först kolla att den är hållbar. – Har du tillverkat sjutton smörknivar i slöjden? Oj, du är verkligen produktiv!

Prefix När man avleder ett ord genom att sätt något framför, då kallas ­tillägget för ett prefix. Det är ett litet ”ord” som nästan aldrig kan stå för sig självt, men som ändrar grundordets betydelse. Många ord är konstru­ erade så utan att vi tänker på det, till exempel befria, erkänna, fördel och anklaga. Vissa prefix är lätta att förstå. Du är nog med på att de som finns i de här exemplen förstärker orden de sitter ihop med: superdyr  hypernervös  ultramodern  ursnygg Du känner säkert också igen prefix som gör att betydelsen ”vänder helt om” och ger ett motsatsord: antirasist  missförstå  olycklig  impopulär Andra prefix är inte lika lätta. Men om man vet vad de står för ger de oss hjälp med att förstå betydelsen av okända ord. På s. xx finns några vanliga prefix. Nu ska vi visa hur man kan använda den listan för att lista ut vad några knepiga ord betyder. Exkriminella varnar ungdomar för att begå brott.

14

Läsa


Ex- betyder bland annat före detta. En exkriminell är alltså någon som har varit kriminell men inte är det längre. – Skandal! vrålade Lotta. Någon har demonterat min cykel! Montera betyder ungefär ”sätta ihop”. De- kan bland annat betyda av och bort. Demontera borde alltså vara motsatsen till montera, det vill säga ”plocka isär”. Det förklarar ju också Lottas reaktion. – Idiot kan du vara själv! replikerade Mauro. Replikerade står efter det Mauro säger och skulle kunna bytas ut mot till exempel ”sa” eller ”ropade”. Att replikera borde alltså innebära att man säger något. Re- betyder tillbaka. Att ”säga något tillbaka” – det är väl ungefär som att svara på något som någon säger? Vi gissar därför att replikera är synonymt med ”svara”.

Ordböcker Ibland räcker det inte med att vara listig. Varken sammanhanget eller själva ordet ger ledtrådar. Om det okända ordet då gör det svårt för dig att förstå meningen och resonemanget, behöver du slå upp det i en ordbok. De finns både i bokform och på nätet. På skolan har du kanske tillgång till NE Skola och det är ett bra alternativ – där har du nämligen också ett helt uppslagsverk att söka i. Ibland kan det också löna sig att bara googla ordet. Du hittar kanske inte en direkt förklaring, men du får se ordet i flera andra sammanhang. Då kan du hitta de ledtrådar som saknas i texten du läser.

Diskutera 1. I vilken typ av böcker är det vanligast att ni möter ord som ni inte förstår? Vilken typ av ord handlar det då om – är det fackord eller ”vanliga” ord? 2. Nu har ni tittat på några olika sätt att lista ut okända ords betydelser. Känner ni igen meto­ derna – brukar ni göra så här när ni läser? Eller har ni lärt er något nytt nu? Tror ni i så fall att ni kommer att kunna använda metoderna i fortsättningen? 3. Att hålla på och gissa sig till vad ord betyder tar ibland mycket tid. Varför använder inte författare bara ord som alla förstår istället?

knepiga ord koll på kapitlet öva på att lista ut ett ords betydelse

Läsförståelse

15


Lässtrategier

Om du har övat upp ett bra läsflyt och dessutom har skaffat dig ett stort ord­ förråd – då är du väl klar? Då kommer du väl att förstå precis allt du läser? Nja, inte riktigt. En av de viktigaste pusselbitarna saknas fortfarande: lässtrategierna. Du behöver träna upp din förmåga att läsa på olika sätt läsa lagom fort läsa mellan raderna.

Att läsa på olika sätt Du läser alltså på olika sätt, beroende på vilket syfte läsningen har. Vi ska nu gå igenom tre olika sätt att läsa på: sökläsning, översiktsläsning och djupläsning.

Sökläsning Om du letar efter ett särskilt namn i historieboken börjar du antagligen inte läsa högst upp till vänster på varje sida. Du läser heller inte varje rad från vänster till höger, utan låter blicken glida över texten ungefär som när man letar efter något med en ficklampa. Det här kallas att sökläsa, och det hörs på namnet vad du gör. Du söker med blicken över bok-, tidnings- eller webbsidan. Det är en snabb och bra lästeknik som du ska använda när du letar efter en särskild detalj i en text – till exempel ett namn i en klasslista, ett särskilt begrepp i ­biologiboken eller en länk att klicka sig vidare på.

Översiktsläsning När du är på jakt efter information finns oftast många texter att leta i. Du kanske gör en sökning på internet och får några hundra träffar som leder till nyhetsartiklar, bloggar, foruminlägg, debattartiklar, uppslagsverk och så vidare. Vilka ska du välja? Att läsa igenom hela texter för att bedöma om de innehåller det du är ute efter är ingen bra idé – det tar helt enkelt för lång tid. Använd istället översiktsläsning. Tänk dig att texten är en stad och att du flyger kors och tvärs över den för att få koll på vad som finns där. Den här metoden ger dig snabbt en uppfattning om vad texten handlar om och om den är användbar för dig just nu.

16

Läsa


Så här gör du: Läs igenom innehållsförteckningen om det finns en sådan. Läs rubriker och underrubriker. Titta på bilderna och läs bildtexterna. Läs inledningar och avslutningar på varje avsnitt – där står ofta det viktigaste. Tänk på att substantiv (namn på saker, personer och platser) ofta är mest betydelsebärande. Letar du upp dem i texten får du en bra bild av innehållet. Men ibland – till exempel när du ska svara på en lite mer komplicerad instuderingsfråga – behövs mer än en översikt. Svaret på frågan ”Varför startade franska revolutionen?” kräver att du läser och verkligen förstår ett längre resonemang och sedan sammanfattar det. Då måste du varva ner och ägna dig åt djupläsning.

Diskutera 1. Kan ni komma på fler situationer där det är lämpligt att använda de tre olika lässtrategierna sökläsning, översikts­ läsning och djupläsning? 2. Om man vänjer sig vid att alltid djupläsa, då missar man ju ingenting. Finns det några nackde­ lar med att göra så?

Djupläsning När du läser berättande texter – kanske en roman eller en novell – vill du förstås inte bara läsa vissa delar. Det vore ju som att snabbspola sig igenom en bra film. Samma sak gäller när du läser sakprosa i till exempel en lärobok för att verkligen lära in något. I de här fallen fungerar inte sök- och översiktsläsning. Du djupläser istället. Djupläsning är att ”läsa på riktigt”. Det innebär att du läser alla orden. Du gör det så långsamt och koncentrerat att du kan hänga med i handling­ en eller resonemanget. Här har du några knep som kan underlätta: Backa en bit och läs om när du tappar tråden – till exempel tycker att något inte stämmer eller har glömt vem en person i berättelsen är. Stanna upp ibland och återberätta tyst för dig själv vad du läst.  undera över om det som sägs verkligen är helt sant. Kan ­författaren F ha valt ut viss fakta för att påverka dig? Finns det andra sätt att beskriva det texten handlar om? Läsflytet har stor betydelse När du djupläser har ditt läsflyt stor betydelse. Om du måste stanna till ibland för att känna igen ett ord, då måste du för ett ögonblick släppa tan­ karna på vad det är som händer i texten. När ordet är igenkänt kan du ha tappat någon av de där tankarna. Då riskerar läsförståelsen att bli sämre.

att läsa på olika sätt – övningar

Läsförståelse

17


Välj rätt läshastighet Bra läsflyt handlar bland annat om att kunna läsa snabbt. Men det inne­ bär inte att man alltid ska försöka hålla högsta möjliga hastighet. Att läsa är nämligen lite som att springa: farten beror på underlaget. På breda asfalterade trottoarer kan man springa så fort man ­orkar utan att tänka på var man sätter fötterna. Risken för att man ska snubbla eller halka är mycket liten. Men på små skogsstigar där det finns rötter och stenar måste man ta det lugnare. Och när man springer på en ishal gata sänker man hastigheten ännu mer och börjar nästan gå – ­annars är risken stor att man hamnar i en snödriva. När du läser måste du anpassa hastigheten på samma sätt. Exakt hur fort du ska läsa en viss text kan förstås bara du själv känna. Men du bör sänka hastigheten när: texten innehåller många ord som du är osäker på eller som är helt okända texten innehåller många långa och krångliga meningar texten är informationstät, det vill säga innehåller väldigt mycket fakta du känner att det är svårt att ”hänga med” och förstå vad författa­ ren menar. Vissa författare är noga med att berätta vad de håller på med i texten. De inleder med att förklara vad kapitlet ska handla om, gör en övergång när de byter ämne och visar tydligt hur saker och ting hänger ihop – till exempel genom att använda uttryck som därför att, ledde till, berodde på, eftersom och så vidare. I slutet gör de en sammanfattning av innehållet. Sådana författare gör det lättare för dig som läsare. Men du kom­ mer att stöta på många texter där författaren inte alls är lika hjälpsam. Då får du göra det där jobbet själv: ”fylla i” de där orden som visar hur saker hänger ihop och själv göra små sammanfattningar. Och när du gör det måste du låta det ta tid, det vill säga inte läsa för fort.

Diskutera 1. Handen på hjärtat (betyder ungefär ”svara ärligt nu”): Brukar ni ibland läsa så fort att ni inte hinner tänka på vad det egentligen står? Vad beror det i så fall på?

18

Läsa

2. Vi skrev att vissa författare är väldigt hjälpsamma. De inleder med att berätta vad ett kapitel ska handla om, är noga med att förklara och avslutar gärna med en liten sammanfattning. Känner ni igen det? I vilka läromedel som ni använder på skolan har ni stött på sådana författare?


Läsa mellan raderna Anton drog huttrande av sig tröjan och började sedan långsamt och med stor tvekan gå mot kanten. Maria tog ett par armtag, skrattade åt honom och ropade: ”Larva dig inte! Hoppa i nu, det är jättevarmt!” Vad är det egentligen som händer i texten ovan? Jo, en kille som heter ­Anton står vid en sjö och fryser. Ändå klär han av sig och går fram till kanten av en brygga eller en klippa. Men han har svårt att bestämma sig. Han vet inte om han ska bada eller inte. En tjej som heter Maria har ­hoppat i före honom. Nu simmar hon omkring i sjön och retas med Anton för att han tvekar. Hon försöker locka honom att hoppa i genom att säga att vattnet är varmt. Anton vill helst klä på sig igen, men han vill inte visa sig mesig framför Maria – kanske för att han gillar henne. Ungefär så där tänkte du antagligen när du läste texten ovan. Men hur gick det till, egentligen? Där står ingenting om någon sjö, någon brygga eller några klippor. Inte heller om att någon fryser, badar eller simmar. Att Maria försöker locka Anton – det står inte heller. Och det sägs absolut inget om att Anton skulle gilla Maria. Jo, du gjorde det som det här avsnittet handlar om: du läste mellan raderna.

Hur ser man egentligen vad som står "mellan raderna"? Varför tror man att brev­ skrivaren här vill göra slut? Och är det verkligen helt ­säkert – skulle man inte kunna läsa något helt annat mellan raderna?  

Läsförståelse

19


Som att vara en detektiv

Att läsa mellan raderna är som att vara detektiv.

Att läsa mellan raderna innebär alltså att man läser något som författaren inte säger rakt ut. Så gör du ofta, både när du tar dig an skönlitteratur och använder sakprosa i till exempel läroböcker. Det som författaren inte säger rakt ut men som man ändå läser kom­ mer från två håll: f rån andra ställen i texten f rån dina egna erfarenheter. Det är lite som att vara en detektiv: man samlar in ledtrådar och lägger ihop dem för att förstå vad som hänt. I berättelsen ovan la du ihop in­ formationen om att Anton klädde av sig med det som Maria ropade och gjorde. Sedan la du till din egen kunskap om när man brukar göra sådant. Då såg du hela bilden: det handlade om att bada. Att kunna läsa mellan raderna är mycket viktigt. Utan den förmågan händer inte mycket när man möter en text. Du kan det redan – du gjorde det ju nyss, eller hur? Men det var ett enkelt exempel. För att du ska kun­ na ta dig an svårare texter och verkligen använda dem till att exempelvis lära dig saker, behöver du bli ännu bättre på att läsa mellan raderna. Ett sätt är att diskutera det man läser och ett annat att arbeta med frågor till texten.

Olika slags frågor När du arbetar med texter i skolan får du ofta frågor på innehållet. Det är ingen dum metod, för om frågorna är bra hjälper de dig att sålla ut det viktigaste. Dina svar blir då en slags sammanfattning av texten. Vissa frågor är enkla att besvara. Man kan peka på ett ställe i texten och säga: precis där står det. Andra frågor kan vara knepigare. Det är de som kräver att du läser mellan raderna – att du kopplar ihop flera delar av texten och ofta också lägger till dina egna erfarenheter och kunskaper. Ytterligare en typ av fråga är den som utgår från texten men där sva­ ret inte alls finns där utan hos dig själv. Du ska tänka vidare, komma med gissningar, åsikter eller protester. Det finns alltså tre olika slags frågor:

1. Svaret står precis där. Exempel: Vad gjorde Anton med sin tröja? Svar: Han tog av sig den.

20

Läsa


2. Svaret finns mellan raderna. Exempel: Varför tvekade Anton? Svar: För att han tyckte att det var kallt. 3. Svaret finns bara hos mig själv. Exempel: Vad tror du att Anton gjorde? Hoppade han i? Och var det rätt av Maria att tjata på honom? Svar: Jag tror att han hoppade i men jag tycker inte att Maria skulle ha skrattat åt honom. Han fick väl bestämma själv. När du arbetar med instuderingsfrågor till en text i till exempel SO-­ ämnen, tänk då på vilken frågetyp det handlar om. Då vet du var och hur du ska leta och vilken typ av svar som förväntas. Ett vanligt nybörjarfel är att man tror att man alltid kan hitta svaret på ett enda ställe i texten, trots att man egentligen måste läsa mellan raderna. Se upp så att du inte går i den fällan!

Ställ egna frågor Ett sätt att bli bättre på att läsa mellan raderna är att vänja sig vid att ställa egna frågor till texten. Det ska vara frågor av typen två eller tre. Här är några exempel på frågor som fungerar när man läser berättande texter: När på dygnet händer det här? I en annan tid? Hur förstår man det? Var händer det? I stan eller på landet, hemma hos någon eller ute, i Sverige eller i ett annat land? Varför gjorde han/hon så där? Berodde det på något som hänt ­tidigare eller ville han/hon att det skulle leda till något särskilt? Gjorde han/hon rätt eller fel? Hur borde han/hon ha gjort istället? Vad kommer att hända efter det här? Hur kommer människor att reagera? Vem är god och vem är ond i berättelsen? Eller är alla både onda och goda? Vem är orsaken till att det blev som det blev? En läslogg kan vara ett bra hjälpmedel för att komma igång med detta. Då stannar du upp efter exempelvis varje kapitel och skriver några tankar om det du nyss läst. Det brukar kallas att reflektera, och det betyder ungefär ”tänka igenom”. Läsloggen kan gärna innehålla några frågor som du eller dina lärare har bestämt på förhand och som du utgår ifrån när du skriver. När du läser sakprosatexter, det vill säga till exempel fackböcker, tidningar och läromedel, behövs en annan typ av frågor. Exempel på sådana hittar du i kapitlet Studieteknik på s. 27.

Läsförståelse

21


Väck dina förkunskaper

knepiga ord koll på kapitlet öva på att läsa mellan raderna

Chansen är stor att du inte hade svarat som vi gjorde på den tredje exempelfrågan ovan. Olika läsare kan också få lite olika svar på den andra exempelfrågan, eftersom alla använder sina egna erfarenheter och kunskaper. En läsare som älskar att bada ser nog en annan bild framför sig än någon som inte kan simma och tycker att sjöar är skräckinjagande. Det är förstås helt okej att vi inte hittar exakt samma saker mellan ­raderna. Men om någon tror att hela scenen handlar om fall­skärms­ hoppning istället för badande – då har författaren fått problem. Då blir det svårt att få fram det han eller hon vill få fram till sina läsare. Författaren måste lita på att läsarna har vissa gemensamma för­ kunskaper. Förkunskaper betyder precis vad det låter som: kunskaper som man har före, det vill säga redan innan man börjar läsa. Du har säkert varit med om att en lärare introducerar en text ni ska läsa, genom att prata med er om det texten handlar om. Det är smart gjort. I det här fallet skulle ni kanske prata om var ni brukar bada, om hur bra ni är på att simma och så vidare. Då skulle till och med fallskärmshopparen komma in på rätt spår. Man kan säga att läraren väcker era förkunskaper. När du till exempel ska läsa en text i en lärobok – försök då göra som den där läraren. Väck dina förkunskaper genom att i förväg fundera på vad du känner till om textens ämne. Vad vet jag om vikingar? När levde de och vad gjorde de? Vad vet jag om Spanien? Var ligger det? Vad har de för väder där? Vad vet jag om fåglar? Vad äter de egentligen? Vilka fågelarter känner jag till? Den här typen av frågor gör det lättare för dig att läsa mellan ­raderna. Inte nog med det: det gör det faktiskt lite roligare att läsa. Och om du tycker att läsningen är rolig får du lättare den sista pusselbiten i läsförståelsepusslet på plats: motivationen.

Diskutera 1. Tycker ni att det är svårt att läsa mellan ­raderna? Vad tror ni i så fall att det beror på? Hänger det till exempel på hur mycket man kan om ämnet innan eller på hur snabbt man läser? Kan det ha med självförtroendet att göra?

22

Läsa

2. Hur kan man bli bättre på att läsa mellan raderna? 3. Gäller det här bara texter, eller kan man ”lyssna mellan raderna” också? Är det i så fall lättare eller svårare än att läsa mellan raderna?


Motivation Simona suckade tungt. Nu hade hon läst den där sidan i kemiboken tre gånger, långsamt och noggrant. Det var inte någon särskilt svår text, men hon mindes ändå inte ett skvatt av vad hon läst. Tankarna vandrade liksom hela tiden i väg åt fel håll. Du känner nog igen den där situationen – och du är inte ensam om det. Vi har alla suttit med en läxa som måste läsas och känt det som att vi har ett hål i huvudet där orden rinner ut så fort vi läst dem. Det går helt enkelt inte att koncentrera sig på vad det står. Men det betyder inte att du har problem med koncentrationsförmågan. Oftast beror det på att du inte är tillräckligt motiverad. Motivationen är nämligen lika viktig för läsförståelsen som de övriga pusselbitarna.

Varför ska du läsa? Att vara motiverad betyder att man vill. För att förstå en text måste du alltså hitta en anledning till att vilja läsa den. Det är lätt när du har hittat en berättelse eller faktabok som du verkligen gillar. Att lägga tid på att hitta böcker som passar just dig är därför en bra idé. Be din lärare och personalen på biblioteket om tips. När läxorna ska läsas kan det vara svårare. Men det går. Här är några knep som du ska pröva:

Fråga din lärare om varför det som ska läsas är viktigt. Även om du inte blir eld och lågor över svaret du får, kan du ändå känna att du förstår poängen med läxan. Försök skapa sammanhang i det du läser. Fundera på vad du redan vet om ämnet och stanna upp och sammanfatta då och då. Ju mer man förstår av det man läser, desto lättare är det att intressera sig för det. Fråga dig själv vad du har för mål med skolgången. Har du kanske någon idé om vilket gymnasieprogram du vill läsa? Vilka betyg behöver du i så fall ha för att komma in? Dela upp läsningen i små portioner och ta en paus emellan. Då känns inte läsningen som att klättra uppför ett högt berg – utan mer som att ta sig över några mindre kullar. Belöna dig själv i pauserna – du får kanske spela tv-spel, gå ut eller chatta en stund efter varje läst avsnitt. Vila. När man är trött är man bara riktigt motiverad till en enda sak: till att sova. Se till att du är utvilad när du ska läsa.

Läsförståelse

23


Läsmiljön

Diskutera 1. Vilka goda råd i texten har ni prövat? Vilka fungerade bäst? 2. Har ni några andra knep för att få upp motivatio­ nen och på så vis göra det lättare att koncen­ trera sig? 3. Vissa tycker att det är lättare att vara ­motiverad när det är bråttom. Det kan till ­exempel vara lättare att ­fokusera på läsningen kvällen innan ett prov än när det är en vecka kvar. Kan ni känna igen det? Finns det några problem med att vi fungerar så?

knepiga ord koll på kapitlet

Hur är den här tjejens ­läsmiljö?

24

Läsa

Simona bytte låt på datorn. Kanske gick det bättre om hon spelade något lugnare? Eller borde hon dra upp ljudet på tv:n istället? Det var ju lite förvirrande att se folk stå och gräla i tv-rutan utan att höra vad de sa. Mobilen plingade till. Det var ett sms från Patrik … Det där känner du nog också igen. Och du är inte ensam den här gången heller. Författaren Bengt Olsson berättade i en intervju att han hade hyrt ett arbetsrum där det saknades internet, eftersom han hade märkt att han inte fick något gjort när han var uppkopplad. Så är det för oss alla – vi har svårt att motivera oss till att göra ett jobb om det finns roligare saker i närheten. Tänk därför på hur du har det runt omkring dig när du läser:

Har du ett eget rum eller finns det en plats hemma där du kan stänga in dig – då är nog det den lämpligaste platsen. Pröva att stänga av datorn och telefonen – märkte du någon skillnad? Att ha tv:n på samtidigt är en urdålig idé – sätt inte ens på den.


Sammanfattning – det här behöver du för att bli en god läsare Ett bra läsflyt

Du ska kunna läsa fort utan att ”fastna”. Du kan koncentrera dig på innehållet. Du måste läsa mycket för att få ett bra läsflyt: 5 000 timmar behövs.

Ett stort ordförråd

30 000–40 000 ord behövs när du lämnar grundskolan. Utöka ordförrådet genom att läsa och diskutera texter. Du lär dig nya ord genom att ”gissa” – här är tre knep: – titta på sammanhanget – titta på hur orden är uppbyggda – skilj på fackord och ”vanliga” ord.

Lässtrategier

Använd olika sätt att läsa beroende på syftet med läsningen: – sökläsning – översiktsläsning – djupläsning. Läs lagom fort – sänk farten när texten är svår. Du tränar på att läsa mellan raderna genom att ställa frågor till texten. Det finns tre typer av frågor – svaret står precis där – svaret står mellan raderna – svaret finns hos dig själv. Dina förkunskaper behövs – väck dem när du ska läsa.

Motivation

När du själv väljer en text: lägg tid på att hitta en bok som passar dig. När du läser något för att du måste: fråga din lärare och dig själv varför du ska läsa. Tänk på läsmiljön – stäng av dator och tv.

knepiga ord – repetera ord om läsning koll på kapitlet – repetera

Läsförståelse

25


Studieteknik I det här kapitlet får du kunskap om hur man kan arbeta med lärobokstexter inför till exempel ett prov tips på hur man bestämmer sig för vad som är viktigast  kunskap om hur minnet fungerar och tips på hur man ­motverkar glömska.

Hur man lär sig det viktigaste i en text

En stor del av den kunskap du skaffar dig i skolan hämtar du från texter av olika slag. Då sätts din läsförståelse på prov. Men det handlar inte bara om att förstå, utan också om att kunna sålla ut det viktigaste och få det att fastna. Kunskap som vi inte minns har vi ju inte någon större användning för, eller hur? Nu ska vi gå igenom en metod för inläsning av faktatext. Att lära sig saker kan påminna lite om att bekanta sig med en ny stad – därför börjar vi med att fundera över hur det går till.

Hur man får koll på Barcelona – och minns det efteråt

Hur man får koll på ett nytt kapitel – och minns det efteråt

1. Skaffa en karta. Titta på den på flyget eller på hotellrummet. Vilka är de olika stadsdelarna? Var bor vi? Var ligger de där ställena vi tänkt besöka: badstranden, Camp Nou och affären som skänker bort smink och märkeskläder?

1. Ö  versiktsläs. Läs rubrikerna, de första och sista raderna i varje avsnitt, och bildtexterna. Titta på bilderna och på eventuella tabeller/ diagram. Fundera över vad kapitlet ska handla om och vilka frågor du tror att du kommer att få svar på. Väck dina förkunskaper – tänk igenom vad du redan vet om ämnet.

2. Ta på ett par bra skor, fyll vattenflaskan och börja promenera. Besök de ställen du sett ut och gör det noggrant – detta är kanske enda gången du är här. Och glöm inte att se dig omkring när du går. Du är ju i Barcelona, en av Europas häftigaste städer! 3. Ta många bilder på allt som du vill minnas. 4. När du kommer hem igen: visa bilderna för alla du känner och berätta om allt som syns där. Gör det rätt noggrant – dina kompisar har ju aldrig varit där. Gör det så många gånger att dina kompisar nästan kräks. Det är synd om dem, men ju fler gånger du gör det desto mer kommer du att minnas.

26

Läsa

2. Djupläs. Tänk på att inte läsa för fort. När du stöter på ett okänt ord – försök lista ut betydel­ sen med hjälp av sammanhanget eller genom att titta på hur ordet är uppbyggt. 3. Efter varje stycke: skriv i punktform ner det viktigaste, det du vill komma ihåg. Det här är det svåraste momentet – se tips på nästa sida. 4. Lägg undan boken. Återberätta innehållet i kapitlet med hjälp av dina anteckningar. Låt­ sas att du berättar för någon som inte alls vet något om ämnet och därför behöver många förklaringar. Upprepa flera gånger.


Vad ska man anteckna? Vad är det som är viktigast i en text? Vad ska man anteckna? Vissa fakta – namn, årtal, viktiga begrepp – är lätta att hitta. När man snabbt tittar på en sida är de ofta det första man ser. Namn och årtal tillhör dock inte alltid det viktigaste i texten, så tänk inte att alla måste finnas med i dina anteckningar. Fackord och fackuttryck är däremot ofta bra att skriva ner och för­ söka förklara. De står ofta i kursiv eller fet stil. Om texten innehåller många underrubriker kan det vara bra att skri­ va ner dem – hela rubriken eller bara några av orden. Det gör att det blir lite ordning och reda i dina anteckningar. Om rubrikerna är bra säger de dessutom mycket om vad avsnittet som kommer efter handlar om. Texten innehåller också ofta annat som är minst lika viktigt och som inte är lika lätt att se. Då är det bra att ställa sig själv frågorna vad, var­ för och vad leder det till? Om du kan svara på dem, då vet du att du har hittat något som tillhör det viktigaste i texten. Vad är det som har beskrivits i avsnittet? Hur kan man samman­ fatta innehållet i det? (Hur revolutionen startade, att koldioxid i atmosfären värmer upp jorden eller att C-vitamin är viktigt.)  Varför blir det så här? (Varför utbröt revolutionen? Varför släpper vi ut så mycket koldioxid? Varför stiger temperaturen när vi gör det? Varför ger C-vitamin ett skydd mot sjukdomar?)  Vilka följder får det? (Vad ledde revolutionen till – vad förändrades? Vad kan höjd temperatur leda till? Vad kan C-vitaminbrist leda till?) Här är fler frågor som kan vara användbara: Hur hänger det här ihop med det jag visste tidigare? Kan jag känna igen mig i texten? Varför gör jag det? Finns det något i texten som är konstigt, som inte stämmer? Ä r det här något man vet säkert eller något man tror? På s. xx kan du läsa mer om hur man väljer ut det viktigaste i en text och sedan sammanfattar den.

Studieteknik

27


Hur ska man komma ihåg det man läst?

Om du målar en ful mörk vägg vit blir den genast mycket finare efter för­ sta strykningen. Men om du tittar närmare på den ser du att den gamla färgen lyser igenom. Du måste antagligen måla två, tre gånger till för att jobbet ska vara klart. Att lära sig något nytt fungerar ungefär likadant. För att din nya kunskap ska fastna måste du repetera. Det räcker alltså inte med att förstå – du måste liksom nöta in det.

Hjärnan är en sandhög Man kan likna hjärnan vid en stor sandhög. Din nya kunskap är ett glas vatten. Du häller vattnet över sandhögen. När det rinner nerför sidan på högen skapas en ”kanal”. Den kanalen är ett minne, det spår som dina nya kunskaper och erfarenheter lämnar i hjärnan. Men kanalen är så liten att den kommer att försvinna om det blåser. Därför fyller du glaset igen och gör om det. Vattnet kommer nästan auto­ matiskt att rinna ner i kanalen, och nu blir den lite djupare och bredare. Upprepa flera gånger. Till slut har du en kanal som är så djup att den kommer att finns kvar hur mycket det än blåser. Hänger du med? Ju fler gånger du upplever samma sak, desto djupare blir spåret och desto lättare minns du upplevelsen. Så fungerar din hjärna även utanför skolan. Om du håller på med nå­ gon idrott eller spelar något instrument, då vet du att kroppen kan lära sig att göra rörelser automatiskt om man har tränat på dem tillräckligt många gånger. Repetition är alltså nyckeln. Det är därför vi skriver att du ska berätta samma historier om och om igen tills dina kompisar börjar tröttna – om du verkligen vill minnas hur det var i Barcelona.

28

Läsa


Minneskurvan Man kan också visa hur minnet fungerar med hjälp av ett diagram:

Hur mycket man minns

Conrad Så här mycket måste man minnas för att kunna återberätta. Bob

Anna När man har läst igenom några gånger

När man har återberättat några gånger

När man har återberättat många gånger

Tid

 Ju längre till höger man är i diagrammet, desto längre tid har gått. Ju högre upp man är, desto mer minns man. Anna slutar plugga efter några genomläsningar. Det dröjer bara några timmar innan hon minns för lite för att kunna återberätta det hon läst. Efter några dagar är nästan allt borta. Bob pluggar lite längre – han återberättar innehållet några gånger också. Efter ett par veckor kan han fortfarande återberätta, men därefter minns han för lite för att klara det. Conrad repeterar flest gånger. Han glömmer också en del med tiden. Men nu kommer poängen: om man repeterar så många gånger som ­Conrad – då kommer man alltid att minns tillräckligt mycket för att kunna återberätta.

Studieteknik

29


Åtta sätt att motverka glömska

Här får du fler tips på hur du ska minnas det du nyss lärt dig. Men för säkerhets skull börjar vi med att upprepa det vi sagt på föregående sidor:

1. Återberätta. Det här är vårt hetaste tips. Vi som skriver det här är lärare, och vi vet av erfarenhet att man aldrig kan något så bra som när man har berättat det för någon annan. 2. Repetera. Repetition är kunskapens moder – så lyder ett gammalt talesätt. Alla talesätt är inte sanna, men det här är det. 3. Dela upp pluggandet. Det är bättre att dela upp inlärningen i ett antal kortare perioder än att sitta och läsa i långa pass. Att försöka läsa in allt till ett prov på bara en kväll är slöseri med tid – du lär dig mindre per minut i slutet av ett långt läspass än du gör under ett kort. 4. Dela upp texten. En lätt text kan man läsa i ett sträck. En svårare text är bättre att läsa i delar. Först översiktsläser man för att skaffa sig en karta över innehållet, sedan djupläser man del för del och repeterar: Läs del 1, läs del 2, repetera del 1 + 2, läs del 3, repetera del 1 + 2 + 3, och så vidare. 5. Dela in i grupper. Att minnas ett telefon­ nummer är svårt om du tänker på siffrorna var för sig. Det blir lättare om du sätter ihop dem i grupper om två eller tre. På samma sätt är det lättare att lära sig till exempel huvudstäder om man delar in dem i grupper: Först de i Norden, sedan de som ligger på öar, därefter de som lig­ ger runt Medelhavet och så vidare.

30

Läsa

6. Associera. Det betyder ungefär ”koppla ihop saker med varandra”. Turkiet ligger vid Medelhavet, där finns det båtar, på båtar har man förstås ankare och Turkiets huvudstad heter Ankara. Associationerna kan vara hur konstiga och personliga som helst – det är bara bra, för då minns du dem bättre. Om du någon gång varit kär i en Sofia kommer du nog aldrig att glömma vad Bulgariens huvud­ stad heter. 7. Tänk i bilder. Hjärnan lagrar ett ord både som ljud och bild. Om du tänker i bilder ökar du chansen att minnas – då får du ju två minnen istället för bara ett. Det är därför det finns så mycket bilder i till exempel historieböcker. Och det är nog därför Italien är så lätt att peka ut på kartan – man minns att det ser ut som en stövel. 8. Må bra. En racerförares viktigaste redskap är bilen. Den måste vara i topptrim när det är dags för tävling – fulltankad, hel och nysmörjd. Ditt viktigaste redskap i skolan är hjärnan. Se till att den funkar perfekt genom att ge den vad den behöver: Sömn – hjärnan måste få vila. Fysisk aktivitet – så att hjärtat orkar pumpa upp syre till hjärnan. M at – hjärnan behöver näring precis som en bil behöver bensin.


Gör ett experiment

Pröva råd nummer sju ovan – tänk i bilder. Din uppgift är att försöka lära dig vilka l­änder som först ingick i det som nu är EU: T ­ yskland, Frankrike, Italien, Holland, Belgien och ­Luxemburg.

Så här kan en skiss av en lägenhet se ut. Givetvis behöver du inte rita ut möbler eller tänka på detaljer – gör det snabbt och enkelt.

Gör så här:

1. G  ör snabbt en skiss över lägenheten eller huset som du bor i, så att man ser rummen uppifrån. Se bilden till höger. 2. S kriv varje lands namn i ett rum eller på en särskild plats i bostaden. Hitta på ett skäl till att landet ska finnas just där – Italien kanske hamnar i din storebrors rum eftersom han gil­ lar italiensk fotboll? Frankrike kanske placeras i köket, eftersom många ord om mat kommer från Frankrike? Belgien får bo i badrummet, eftersom det börjar på B … och så vidare. 3. L  åtsas nu att du går in i bostaden. Ha skissen framför dig och följ din väg med fingret. Sök upp alla länderna och upprepa orsaken till varför de hamnat just där. 4. L  ägg bort skissen. Repetera genom att i tan­ ken gå igenom rummen därhemma och tänka på vilka länder du hittar. 5. G  löm bort alltihop. 6. N  ästa gång ni har svensklektion förhör ni varandra på vilka länder som var med och startade EU.

knepiga ord koll på kapitlet

Diskutera 1. Om ni prövat experimentet ovan – hur funkade det? Är det något ni skulle kunna använda vid läxläsning? Vilka typer av läxor skulle det i så fall vara? Finns det några andra platser man kan tänka på istället för den egna bostaden? 2. Brukar ni använda några av de studietek­ niska knepen som beskrivs i texten? I så fall vilka? Är det några ni inte har använt, men som ni tänker pröva? 3. Har ni fler tips på hur man kan göra för att verkligen komma ihåg det man läser och det man ska lära sig?

Studieteknik

31


7

Informationssök­ning och käll­kritik

H

ar du tänkt på vilken enorm mängd information du möter varje dag? Nyheter, reklamfilmer, löpsedlar, tv-program, faktabroschyrer, skyltar, affischer ... Information finns överallt! I takt med att den moderna tekniken utvecklas ökar informationsmängden och informationskällorna blir fler. Av denna anledning brukar man säga att vi lever i ett informationssamhälle. För att kunna handskas med den djungel av information som ständigt omger oss måste vi ha kunskaper om informationssökning och källkritik. Med bra verktyg och strategier i ryggsäcken kan du lättare hitta det du söker och avgöra vilka budskap som går att lita på.

242

Informationssökning och källkritik


Kunskapskraven ”Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett […] urval av källor och för då […] underbyggda resonemang om informationens och ­källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller […] beskrivningar och förklaringar, […] ämnesrelaterat språk samt […] fungerande struktur, citat och källhänvisningar.” – ur Kunskapskraven för svenska i Lgr 11

Söka information från ett urval av källor Du ska kunna använda dig av många olika källor när du söker information. Att söka in­ formation kan du till exempel göra i uppslags­ böcker, facklitteratur, tv-program, intervjuer och på internet. På s. 245–251 får du lära dig mer om några av våra vanligaste kunskaps­ källor. Här får du också läsa om hur du kan förbereda dig inför ditt informationssökande.

Välja ut information från ett urval av källor och föra underbyggda ­resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans

Sammanställningarna ­innehåller beskrivningar och förklaringar, ­ämnesrelaterat språk samt fungerande struktur, citat och källhänvisningar När du använder dig av de fakta­uppgifter du har hittat, ska du på ett tydligt sätt ange ­varifrån du har hämtat informationen. Det gör du genom att skriva citat och käll­ hänvisningar. Läs mer om källhantering på s. 258–261. I blocken Skriva och Sakprosa­ texter kan du läsa mer om de texttyper som kräver källhänvisningar.

Du ska veta hur man värderar användbarhe­ ten hos olika källor. Det innebär att du kan resonera om hur pålitlig den information du har hittat är. Det gör du bland annat genom att fundera på källans avsändare, syfte och bud­ skap. Du ska också kunna välja information med den svårighetsgrad som passar dig, det vill säga information som du förstår. På s. 252–256 ger vi dig tips på vad du ska tänka på när du väljer information och hur du kan träna din källkritiska förmåga.

Kunskapskraven

243


Bli infosmart I det här kapitlet får du bekanta dig med begreppet infosmart lära dig vad som är utmärkande för en medveten och ­ansvarsful informationssökare och informationsanvändare.

knepiga ord ord om … koll på kapitlet

Diskutera 1. Vad lägger ni i ­begreppet infosmart? 2. Varför är det viktigt att vara infosmart?

Är hon ”infosmart”?

244

Vilka öppettider har biblioteket? Hur många böcker har Astrid Lindgren skrivit? Vad betyder ordet ambivalent? Att söka efter information gör du i många olika sammanhang till exempel inför en skoluppgift, för att klargöra någonting du inte förstår eller bara för att det är roligt! Idag kan du vända dig till ett brett utbud av källor när du är på kunskapsjakt – uppslagsverk, läromedel, muntliga källor och tidningar. Internet är en förhållandevis ny informationskanal som innehåller ett stort utbud av källor. Här kan du hitta information om nästan allt, vilket förstås är väldigt behändigt. Samtidigt är det lätt att gå vilse på nätet. I cyberrymden har nämligen ingen på förhand städat bort ­skräpet från guldkornen. Det måste du göra själv. I det här blocket lär du dig att bli ”infosmart”, det vill säga du kom­ mer att få kunskaper som gör dig till en medveten informationssökare och informationsanvändare. Att vara infosmart betyder att du kan söka , välja ut och sammanställa information från olika källor på ett genom­ tänkt och ansvarsfullt sätt. Du kan också resonera kring informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Informationssökning och källkritik


Att söka information I det här kapitlet får du lära dig hur man förbereder sitt informationssökande bekanta dig med olika typer av kunskapskällor kunskap om hur man söker efter information.

Vad söker du efter?

Det är inte särskilt meningsfullt att ge sig ut på jakt efter någonting om man inte vet vad man letar efter. Ja, det säger ju sig självt. Hur skulle det se ut? Inte vänder vi ut och in på jackfickorna, häller ut innehållet i väs­ kan eller välter skrivbordslådorna upp och ner utan anledning. Det gör vi med all sannolikhet för att vi söker efter något, till exempel husnycklarna eller plånboken. Då har vi ett tydligt mål med vårt sökande. Utmaningen är att hitta rätt väg till målet. Kanske har du lagt husnycklarna i byxorna eller på hyllan i hallen? Förmodligen börjar du leta på ställen där det är mest troligt att du hittar det du söker. När vi söker information på nätet ska vi tänka på liknande sätt. Du måste ha kommit underfund med vad du vill veta innan du ger dig ut och letar. Så här kan du förbereda ditt faktasökande:

 inga in målet: Om du ska söka fakta till en skoluppgift, börja med R att läsa instruktionerna. Vad går uppgiften ut på och vilka krav ska uppfyllas?  okusera: Hitta en tydlig inriktning. Ett sätt att hitta fokus i arbetet F är att formulera en frågeställning. Tänk på att inte göra frågeställ­ ningen för stor. Läs mer om hur man kan formulera frågeställningar i avsnittet om vetenskapliga texter s. xx.  undera: Vilka informationskällor lämpar sig bäst för uppgiften? F Var kan du hitta dem? Fråga bibliotekarien eller läraren om du behöver tips.

Att söka information

245


Olika sorters källor

All information har ett ursprung. Den kommer någonstans ifrån. När du hämtar information gör du det från en källa.

Källor kan vara

Exempel

skriftliga

faktaartiklar, reportage, krönikor och uppsatser

muntliga

intervjuer, radioprogram och debatter

digitala

hemsidor på nätet och nättidningar

bildbaserade

bilder och filmer

Det finns två typer av källor: primärkällor och sekundärkällor. En primär­ källa är en förstahandskälla, det vill säga ett original. En sekundärkälla hänvisar till primärkällan. Om du har blivit vittne till ett rån och berät­ tar om dina iakttagelser för en journalist är du förstahandskällan. Den skrivna nyhetsartikeln som redovisar vad du sett är en sekundärkälla. ­Primärkällor är säkrare än sekundärkällor. Det beror på att information kan förvrängas eller misstolkas när den förs vidare från en person till en annan. Kanske har du lekt viskleken någon gång? Då vet du vad som kan hända med ett meddelande som går genom flera personer. När du söker information till större arbeten ska du ha för vana att använda dig av material som kommer från flera, olika källor. Varför? Jo, då kan du lättare upptäcka om en uppgift är vinklad, felaktig eller falsk. Om många källor hävdar samma sak är sannolikheten större att informationen stämmer. Dessutom ger en enskild källa endast en bild av en händelse. Helst behöver man fler perspektiv för att få förståelse för ett ämne. En skicklig informationssökare använder sig med andra ord av ett varierat urval av källor.

Biblioteket På biblioteket hittar du alltifrån uppslagsverk, ordböcker och tidningar till skönlitteratur och facklitteratur. Bibliotekarien hjälper dig gärna i ditt informationssökande. Hon eller han kan visa hur du ska gå tillväga när du letar efter en viss bok eller hur du använder databaser och mediearkiv för att hitta artiklar och filmer. Många bibliotek erbjuder även länk­ samlingar, det vill säga webbsidor med länkar i olika kategorier, som kan vara till stor hjälp när man söker efter fakta.

246

Informationssökning och källkritik


Uppslagsverk I de stora uppslagsverken kan du hitta fakta om det mesta. Här presen­ teras informationen i alfabetisk ordning i form av artiklar. Uppslagsböcker är bra att vända sig till när man är i behov av trovärdig information om ett särskilt ämne. Artiklarna är skrivna och granskade av experter vilket gör dem till relativt trygga källor. Men du ska ändå vara på din vakt. I tryckta böcker kan informationen snabbt bli inaktuell, särskilt när det handlar om uppgifter som snabbt förändras, till exempel invånarantalet i ett land.

Biblioteket är en guldgruva för informationssökare. En skicklig informationssökare använder sig av många olika källor.

Facklitteratur Om du är på jakt efter mycket information om ett visst ämne kan fack­ litterära böcker vara till stor hjälp. Facklitteratur innehåller till större delen fakta, till skillnad från skönlitteratur som gärna tar utgångspunkt i författarens fantasi. På biblioteket står facklitteraturen på särskilda hyl­ lor. Många facklitterära böcker består av ganska mycket text. Hur ska du veta att boken innehåller just den information du letar efter? Ett bra tips är att titta i bokens innehållsförteckning eller register.

Lär dig om hur böckerna står i biblioteket

Att söka information

2

247


Tidningar, tv- och radioprogram TV-intervjuer kan vara till god hjälp i ditt faktasökande.

Tidningar, tv- och radioprogram är ytterligare två exempel på kraftfulla informationskällor. I tidningar finns många olika sorters texter med olika syften. Behöver du fakta om en särskild händelse kan du använda dig av till exempel nyhetsartiklar eller referat. Är du istället ute efter en åsikt eller ett uttalande ligger kanske insändare, debattartiklar eller recensioner närmare till hands. Ett fiffigt sätt att leta efter tidnings­ artiklar är i bibliotekens artikelsök eller mediearkiv. Du kan också hitta fakta i tveller radioprogram, till exempel dokumen­ tärer, reportage eller nyheter. Många större tv- och radiokanaler erbjuder mediaspelare på nätet där du kan få åtkomst till ett brett urval av program.

Intervjuer Är du intresserad av en speciell persons åsikter, kunskaper eller erfarenheter? Hittar du inte det du söker i andra källor? Eller vill du aktivt påverka insamlingen av dina faktauppgifter och hitta svar som ingen har upptäckt tidigare? Då kan du använda dig av intervjun som informationskälla. Vid en intervju ställer du frågor till en eller flera personer för att få fram fakta. En intervju kan göra din text eller redovisning extra spännande. Tänk dig att du arbetar med svensk språkhistoria. Varför inte kontakta en forskare eller språkexpert som kan dela med sig av sina tankar om ämnet? Det kan ge ditt faktamaterial en ny dimension. Det är viktigt att vara väl förberedd vid en intervjusituation. Läs mer om hur man planerar och genomför en intervju i kapitlet Tala, lyssna och samtala på s. XX och XX.

248

Informationssökning och källkritik


Internet På internet finns flera miljarder webbsidor, och de blir bara fler och fler. Man kan med andra ord hitta mycket information på nätet. Knepigare är det att få tag i exakt det man letar efter och dessutom material av bra kvalitet. Du kan söka efter information på nätet på många olika sätt, till exempel genom sökmotorer, digitala uppslagsverk, databaser och myndighetssidor.

Sökmotorer Ett populärt sätt att inleda sitt informationssökande på nätet är att ­använda sig av en sökmotor. Du skriver in ett eller flera sökord i sök­rutan och i nästa stund ger sig sökmotorn ut på jakt efter passande träffar. Sökmotorn presenterar träffarna för dig i form av en lista. Dessa träff­ listor kan se olika ut. Vanligtvis skrivs de tio högst rankade sökningarna ut på första sidan (det vill säga de sidor som genererar flest länkar). Sedan blir det ditt jobb att gå igenom resultatet och avgöra vilka träffar som kan matcha det du letar efter. Google, Yahoo och Altavista är exempel på populära söktjänster med inbyggda sökmotorer. Putsa till din sökning Varför drömmer människor? Du är nyfiken och tar hjälp av en sökmotor på nätet för att hitta svar. Du skriver snabbt in sökordet ”drömmar” i textrutan. Nu är det bara att googla, eller? Nja, riktigt så lätt är det inte. Det är väldigt viktigt att du väljer din sökfras med eftertanke. Varför? Jo, ditt val av sökord är nämligen helt avgörande för vilket sökresultat du kommer att få. Väljer du ett sökord som är för brett tvingas du gå igenom en enorm lista av träffar. Då är risken stor att majoriteten av träffarna inte motsvarar dina önskemål. Ett för snävt sökord eller för många sökord kan å andra sidan resultera i för få träffar. Utmaningen är därför att försöka ringa in exakt det man är ute efter. I exemplet ovan ska du leta efter information om varför människan drömmer. Sökordet ”drömmar” genererar flera miljoner träffar om allt­ifrån drömtydning och bakelser till karriärdrömmar och ordspråk. Du skulle behöva snäva in sökningen. Hur gör du det? Jo, komplettera sök­ordet ”drömmar” med ytterligare ett eller två nyckelord, till exempel ”fakta om drömmar” eller ”drömmar varför”. Nu börjar du närma dig ett svar. Om du däremot får få träffar ska du tänka tvärtom. Då måste du bredda din sökning istället för att avgränsa den, förslagsvis genom att ta

Att söka information

249


bort onödiga småord i sökfrasen eller byta ut ett smalt sökord mot ett bredare. Att lära sig att söka på ett effektivt sätt tar tid. Träna gärna i lugn och ro och prova dig fram.

Fyra smarta söktips

Sökteknik

De översta träffarna på listan behöver inte alltid vara de bästa. Ta god tid på dig och titta igenom ett stort antal t­ räffar innan du ”nöjer dig”.

Sökteknikerna kan skilja sig mellan olika sökmotorer. Undersök vad som gäller för just den sökmotor du använder. Här följer några vanliga sökoperatorer.

Hittar du inte information som mot­svarar det du söker på de två eller tre första resultat­sidorna, är det kanske en idé att göra om sökningen och prova lyckan med ett nytt sökord.

” ” Använd citattecken om du vill söka

Många sökmotorer erbjuder avancerade sökalternativ. Med hjälp av dessa kan du till exempel specificera sökningen till ett visst språk, en särskild webbplats eller till en viss tidsperiod.

på hela fraser, till exempel ”Att lägga ­benen på ryggen”, eller ”Fånga dagen”. I resultatlistan kommer du att hitta träf­ far som innehåller orden i den exakta ordningen som du har skrivit dem.

OR  Du kan skriva OR mellan två sökord: blåbär OR hallon. Då får du träffar där något av orden finns med.

-  M inustecken används för att utesluta

träffar. Du kan till exempel använda sökorden bilar -Volvo om du vill söka efter bilar men inte ha med Volvo i din sökning. Tänk på att det ska vara ett mellanslag före minustecknet men inte efter.

Tänk på att det finns sökmotorer som är känsliga för i vilken ordning du ­placerar orden i sökrutan. Sökfraserna glass båt kan lotsa dig till helt andra sidor än sök­ fraserna båt glass.

Några sökmotorer fyller på egen hand i * 

tomrum i din sökning om du placerar ut en asterisk *, till exempel Alfred Nobel uppfann *. I resultatet dyker troligtvis meningen ”Alfred Nobel uppfann dy­ namiten” upp. Då har sökmotorn fyllt i tomrummet åt dig.

Digitala uppslagsverk Du kan hitta en handfull svenska uppslagsverk på nätet, några av dem får du förhoppningsvis fri tillgång till från skolan. Ett av Sveriges största ­digitala uppslagsverk är NE.se (Nationalencyklopedin). På NE:s webb­ plats kan du navigera bland tusentals faktaartiklar i ett flertal över­ gripande ämnesområden. Artiklarna har skrivits av oberoende experter och redigerats av en redaktion. I redaktionen arbetar en grupp människor

250

Informationssökning och källkritik


som bland annat har till uppgift att se till att det som står i artiklarna stämmer. En redaktion leds av en redaktör som är ansvarig utgivare för de texter som publiceras. Wikipedia Slå ihop orden wiki (”snabb” på hawaiiska) med det engelska ordet ­encyklopedia (uppslagsverk). Vad får du då? Jo, Wikipedia: ett gratis, nät­ baserat uppslagsverk med innehåll som skapas av nätanvändarna själva. Det som gör Wikipedia speciellt är att vem som helst kan lägga till, ändra och ta bort text i artiklarna. Uppdateringarna går ofta mycket snabbt. Bara några sekunder efter att VM-matchen i fotboll är avgjord ligger resultatet ute på Wikipedia. På samma sätt fungerar det med an­ dra stora händelser. Det innebär också att den artikel du läste för några minuter sedan kan se helt annorlunda ut nästa gång du tittar på den. Kritiken mot Wikipedia är stundtals hård. Framför allt handlar den om artiklarnas trovärdighet och korrekthet. Kritikerna menar att det är riskabelt att hämta fakta från artiklar som har skrivits av vem som helst. Texterna kan innehålla fel, vilseledande uppgifter eller till och med kränkningar och förtal. Försvararna tycker tvärtom, att allmänhetens deltagande är Wikipedias största styrka, eftersom man tillsammans kan kontrolläsa uppgifterna och städa i artiklarna.

Surfa direkt till källan Är du ute efter information inom ett särskilt ämnesområde? Fundera på om det finns en myndighet, organisation eller ett företag som specialise­ rar sig på ämnet. Då kan du surfa in direkt på webbplatsen och ta del av informationsutbudet. Vill du till exempel veta mer om hur polisen jobbar, kan du vända dig till polisens webbplats. Om du har möjlighet att gå direkt till en förstahandskälla, gör det!

knepiga ord ord om … koll på kapitlet

Diskutera 1. Varför är det viktigt att använda sig av många olika källor tror ni? 2. Hur går ni tillväga när ni ska välja källor inför till exempel ett skolarbete? 3. I kapitlet har ni fått bekanta er med några av våra vanligaste informationskällor. Har ni egna förslag på bra kunskapskällor?

4. När vi ska använda en sökmotor på nätet brukar vi säga att vi ska ”googla”. Hur tror ni att det här ordet har uppstått? 5. Vad tycker ni om Wikipedia som informationskälla?

Att söka information

251


Att välja ut information I det här kapitlet får du fundera på hur man kan hitta användbar information lära dig hur man sovrar i informationsflödet kunskaper om hur man för resonemang om källors trovärdighet och relevans. En viktig del av vårt arbete som informationssökare är att ta ställning till om informationen vi hittar är relevant eller inte. Vi ska med andra ord välja ut den information som vi kan använda oss av. Att välja ut information handlar om att skilja agnarna från vetet, det vill säga att plocka ut det som är av värde och slänga bort resten. Man brukar säga att man sovrar. Sovrar gör vi i många olika sammanhang inte bara när vi söker efter information. När du står i affären och ska välja lösgodis till helgens godispåse plockar du förmodligen på dig de godisbitar som du tycker ser mumsiga ut, medan de mindre goda får ligga kvar. Du sovrar i godisutbudet. På samma sätt ska vi, när vi söker information, rensa i materialet och välja ut endast de faktadelar som vi kan ha användning av.

Vad ska du välja?

Du har hittat ett par källor som du tycker verkar intressanta. Men, hur ska du veta vilken information som är användbar? Här får du några tips!  å tillbaka till uppgiftens syfte. Vad är det nu du är ute efter? Om G du har formulerat en frågeställning i ditt arbete bör denna vara en ledstjärna i din sovringsprocess. Det som inte har med ”ditt ämne” att göra kan du lägga åt sidan. I nformation som du inte förstår har du inte så stor nytta av, eller hur? Välj källor som är lagom svåra.  ranska källan innan du bestämmer dig för att använda den. Är G den pålitlig? Stämmer det som står i texten? I nästa avsnitt kommer du att få lära dig hur man kan gå tillväga när man ska bedöma en källas trovärdighet.

252

Informationssökning och källkritik


Källkritik

När du söker efter information ska du alltid ha dina källkritiska glasögon på näsan. Det innebär att du på olika sätt värderar den infor­ mation du kommer i kontakt med, till exempel genom att fundera på om den är trovärdig. Lite förenklat kan man säga att källkritik handlar om att inte automatiskt tro på att allt man hör eller läser är sant. Det är alltid viktigt att vara källkritisk, oavsett vilken källa du a­ nvänder, men på internet ska du vara extra uppmärksam. Här kan vem som helst ­lägga ut information, och ofta finns det ingen redaktör ­eller ­kontrollant som granskar det som publiceras. Texter kan vara fulla av faktafel eller vilseledande information. Kanske har de skrivits av ­personer som medvetet är ute efter att lura sina läsare? Ansvaret ligger på dig, som nätanvändare, att ifrågasätta om det du läser stämmer. Men hur går du tillväga om du vill granska din information? Ett sätt att förhålla sig kritisk är att ställa frågor till sin källa. Gör det till en vana när du söker efter fakta! Använd dig av checklistan på följande sidor. Ha alltid dina ”källkritiska glasögon” på dig.

Diskutera 1. Ge exempel på webb­sidor som ni litar på/inte litar på. Motivera varför. 2. Har ni några strategier för att avgöra om till ­exempel en webbsida el­ ler en bild är falsk? Vilka? 3. Finns det situationer då det inte spelar någon roll om informationen är sann eller falsk?

knepiga ord ord om … koll på kapitlet film om källkritik

4. Behövs källkritik? M ­ otivera varför.

Att välja ut information

253


Fem källkritiska frågor 1. Vem är avsändaren? Bakom varje text döljer sig en avsändare. Det kan till exempel vara en privatperson, myndighet, organisation eller ett företag. För att kunna ta ställning till om din källa är trovärdig måste du börja med att fundera på vem som står bakom den. Är det någon som kan ämnet? Är det någon du kan lita på? Finns det en ansvarig utgiv­are? Ibland kan du få information om avsändaren genom att titta på webbadressen, till exempel är Skolverkets webbadress www.skolverket.se och Postens www.posten.se. Men långt ifrån alla webbadresser är så här tydliga. Dessutom finns det webbadresser som är avsiktligt vilseledande. Det kan vara webbsidor som drivs av påhittade myndigheter och organisationer eller företag som låtsas vara andra företag. Ibland väljer en upphovsman att använda en webbadress som liknar en annan webbadress. Det kan vara ett sätt att dra fler besökare till den egna sidan. Vill du få mer information om ägaren till en webbadress? Gör en domänsökning. Svenska domäner kan sökas till exempel via www.iis.se. Troligtvis måste du surfa in på webbsidan för att hitta information om utgivaren. De flesta seriösa webbplatser har en kontakt­ sida eller en så kallad ”Om oss-sida” med en presentation av upphovsmännen. Källor där avsändaren inte anges, till exempel en anonym webbsida, ska du vara försiktig med. Det finns säkert skäl till att avsändaren inte är synlig, förmodligen för att han eller hon inte kan stå för innehållet på sidan.

2. Vilket är syftet? Det är viktigt att reflektera över varför informa­ tionen har publicerats. Är det för att underhålla,

254

Informationssökning och källkritik

väcka känslor, övertyga, propagera, presentera fakta eller något annat? Avsändarens motiv kan helt och hållet styra över innehållet i en text. Jämför texterna på nästa sida med varandra. Båda handlar om Egypten, men där slutar likheterna. Varför har avsändarna skrivit texterna tror du? Ibland kan du få ledtrådar om syftet genom att titta på vem som ligger bakom texten. Är det en politiker? Ja, då kanske han eller hon vill påverka dig på nå­ got sätt. Är det ett företag? Då är texten kanske ren marknadsföring.

3. Vad är fakta och vad är åsikter? Nästa steg är att fundera på om informationen du har fått fram bygger på fakta eller åsikter. Med fakta menar man information som kan stödjas av bevis eller som grundar sig på objek­ tiva uppgifter. En åsikt är en persons uppfattning om något, och den kan förändras från person till person. Trovärdiga texter ska helst vara obero­ ende och neutrala. Det innebär att skribenten baserar innehållet i sin text på fakta och inte blandar in egna tankar, känslor och åsikter. Vilket av följande textexempel tycker du känns mest pålitligt? 1. Gårdagens rockkonsert med bandet ”Scream” varade i en och en halv timma och 550 personer stod i publiken. Bandet spelade låtar från sin senaste skiva ”Machine”. 2. Gårdagens rockkonsert med bandet ”Scream” var jättelång. Det var inte så mycket folk i publiken. Bandet spelade bara sina sämsta låtar.


3. Gårdagens rockkonsert med bandet ”Scream” varade i någon timme. Det var ändå ganska mycket folk i publiken. Ban­ det spelade låtar som fick taket att lyfta.

webbsidor finns alltid uppgifter om när ­informationen publicerades och när sidan uppdaterades senast. I böcker kan du hitta tryckåret längst fram i boken.

När du läser en text ska du också fundera på om den är vinklad, det vill säga om den presenterar ett ämne endast från ett perspektiv. Om du använder dig av information där någon tycker till, undersök om även motståndarens argument förmedlas.

Ibland kan man få ledtrådar om en källas tro­ värdighet genom att titta på hur informationen är presenterad. Är texten slarvigt skriven och full av språkliga fel? Då är nog upphovsmannen inte särskilt seriös. Å andra sidan kan även en snygg och välskriven webbsida vara opålitlig. Så det gäller att se upp! Fundera också på om faktauppgifterna i texten går att kontrollera. Har skribenten gjort en källförteckning?

4. Är informationen aktuell? I flera sammanhang är det viktigt att använda så aktuell information som möjligt, särskilt när du är ute efter uppgifter som ständigt förändras. Om du ska skriva en uppsats om hur Sverige styrs idag kan du inte basera din text på fakta från en källa som har tjugo år på nacken. För att undersöka om din källa är aktuell eller inaktuell behöver du ta reda på när den publicerades eller trycktes. På seriösa Egypten Egypten med badorterna Hurghada och Sharm el Sheikh i spetsen har blivit en succé och det är inte så konstigt. Bara ca fem timmars direktflyg från Sverige väntar Röda havets strand med underbar, ­stabil värme, högklassiga hotell, kristallklara dyk- och snorklingsvatten och närheten till några av världens absolut främsta se­värdheter. Nu erbjuder Ving även den tidigare rätt oexploaterade Marsa Alamkusten med en hel rad fina hotell, som ­ligger perfekt på stranden. Med Ving kan du uppleva både stranden, havet och historien – varför inte kombinera en sol- och badvecka med en vecka i Luxor, eller med en fascinerande Nilenkryssning. (Ving.se)

5. Hur presenteras informationen?

Slutligen: Använd ditt sunda förnuft! Lyssna på din inre röst. Verkar det som står i texten rimligt? För att känna dig säker bör du alltid jämföra de faktauppgifter du får fram med andra källor. Egypten, stat huvudsakligen belägen i nordöstra Afrika; även Sinaihalvön i sydvästra Asien ligger inom Egyptens gränser; 1 miljon km2, 80,4 miljoner invånare. (2010). Kulturgeografiskt brukar man indela Egypten i Övre Egypten och Nedre Egypten. Övre Egypten representerar Nildalen söder om Kairo, medan Nedre Egypten utgörs av deltat i norr. Huvudstad är Kairo. (NE.se)

Att välja ut information

255


Källkritisk bildanalys

Bildens avsändare Hittar du information om vem som har skapat bilden?

Bildens syfte Vilket syfte har bilden? Ska den informera, u ­ nderhålla, provocera eller något helt annat?

Bildens äkthet Är bilden äkta eller har den manipulerats på något sätt? Ibland kan man hitta led­ trådar i bilden som avslöjar fusk, till exempel felaktiga proportioner, eller felplace­ rade skuggor.

Bildens sammanhang I vilket sammanhang förkom­ mer bilden? Finns det en bildtext eller rubrik?

Bildens komposition Hur är bilden uppbyggd? Hur används till ­exempel ljus, vinklar och färger? Tror du att det finns någon baktanke med bildens uppbyggnad?

Bildens tolkning

Källkritik och bilder

Nu vet du hur du ska förhålla dig kritisk till skriftliga källor. Men hur är det med bilder? Ska man granska bilder källkritiskt? Svaret på den frågan är ja. Även bilder kan vara vilseledande eller falska. De kan också ­användas för att påverka dig åt ett visst håll. Ett sätt att påverka betraktaren är att göra det genom bildens ­komposition (uppbyggnad). Bildvinklar, färger, beskärning och bild­ texter kan styra din tolkning utan att du är medveten om det. En bild på ett lejon i frihet kanske i själva verket är ett lejon i fångenskap – om fotografen beskurit fotografiet så att inhägnaden inte syns. Ser politikern på bilden stor och mäktig ut? Då är han eller hon nog fotograferad ur grodperspektiv. Läs mer om bildvinklar på s. XX. När du tittar på en bild ska du även fundera på om den är äkta. Det är nämligen inte ovanligt att bilder manipuleras av olika anledningar. Det innebär att man gör om en bild så att den får ett nytt utseende och budskap. Med dagens avancerade teknik kan det vara mycket svårt att med blotta ögat upptäcka om en bild är manipulerad. Ett exempel på bildförvanskning är när naturfotografen Terje Hellesö klippte ut djur från andra fotografers bilder och klistrade in i sina egna. Bilder kan också retuscheras. Då förskönar ett motiv, förbättrar bild­ kvaliteten eller tar bort störande element i bilden. I reklam och vecko­ tidningar är skönhetsretuschering vanligt: midjor görs smalare, finnar tas bort och ögon förstoras. Den här sortens bildmanipulering är ofta under debatt. Var går egentligen gränsen för bildförbättring och för­ falskning av verkligheten? Tältar killen ute i vildmarken?

Vilket budskap har bilden? Kan man tolka bilden på olika sätt?

Diskutera  ar ni använt Photoshop H eller något annat bildre­ digeringsprogram för att förbättra eller förändra en bild? Vilket var syftet?

256

Informationssökning och källkritik


Att sammanställa information I det här kapitlet får du lära dig mer hur man använder och redovisar källor i en text kunskaper om upphovsrätt och bildanvändning.

Att vara infosmart handlar inte bara om förmågan att samla, sovra och granska information. Du ska även kunna använda och presentera informa­tionen på ett tydligt och korrekt sätt.

Att komma med något nytt

En uppsats som helt och hållet upprepar någonting som någon annan redan har kommit fram till är inte särskilt spännande att vare sig skriva eller läsa. Man brukar därför säga att en bra undersökning ska leda till ny kunskap. Men, vad betyder det egentligen? Jo, genom att analysera den information du har hittat, dra slutsatser och komma med nya idéer kan du förvandla det ursprungliga stoffet till något eget. Du ska i huvudsak använda dina egna ord och formuleringar.

Vad är mitt och vad är ditt?

Lagen om upphovsrätt ger bland annat författare, fotografer och kompositörer rätt att bestämma över sina verk.

Kan man klippa ut text från olika källor och klistra in i sin egen uppsats? Är det tillåtet att kopiera meningar från någon annans text även om man ändrar lite i dem? Innan du läser vidare, fundera på detta: Hur skulle du ha känt om någon hade tagit din text utan att fråga och undertecknat den med sitt eget namn? Inte så roligt, eller hur? Att på detta sätt knycka någon­ting som någon annan har skapat är inte bara fusk, utan strider också mot lagen om upphovsrätt. Du får med andra ord inte ”låna” texter eller bilder utan tillstånd från upphovsmannen, det vill säga personen som har skapat verket. Det är emellertid tillåtet att citera från någon annans text om man på ett tydligt sätt talar om varifrån informationen kommer och vem som ligger bakom den. Hur man gör det kommer du att få lära dig i nästa avsnitt. Läs mer om språket och lagarna i Språkbruk på s. XX.

Att sammanställa information

257


På nätet gäller i stort sett samma regler som för tryckt material. Vill man använda sig av någon annans verk måste man be upphovsmannen om lov först. Om någon väljer att publicera sina texter, bilder och filmer på internet är de automatiskt skyddade av lagen om upphovsrätt. Det innebär att materialet inte får kopieras, redigeras eller på annat sätt utnyttjas utan tillstånd. Det betyder också att din egen webbsida är skyddad av lagen och att du har rätt att bestämma över det du har skapat och publicerat.

Källhantering

När du skriver en text är det viktigt att källhänvisa, det vill säga att ange varifrån du har hämtat dina fakta. Med källhänvisningarnas hjälp kan läsaren på egen hand kontrollera det du skriver i din text. Han eller hon kan dessutom få tips på fortsatt läsning i ämnet eller se vem som ligger bakom ett resultat, en åsikt eller idé. Källhänvisa kan du göra på olika sätt, till exempel genom att citera, referera och skriva fotnoter.

Citat I ett citat återges ordagrant något som någon har sagt eller skrivit. Kom ihåg att citera i lagom mängd. Du får alltså inte citera en hel artikel eller en uppsats. Citera gör man när man vill framhäva någonting ur någon annans verk eller för att underbygga ett resonemang. Det som citeras ska omslutas av citationstecken. Glöm inte att ange källa! Exempel: Det är viktigt att en bok har en bra inledning. En av mina favoritin­ ledningar har Henning Mankell skrivit. Den griper genast tag i läsaren. ”På ett hustak av solbränd, rödaktig lera, en kvav och fuktig natt under den tropiska stjärnhimlen, står jag, som bär namnet José Antonio Maria Vaz och väntar på jordens undergång. Jag är smutsig och febrig, mina kläder hänger i trasor, som om de var på vild flykt från min magra kropp. I fickorna har jag mjöl och det är för mig mera dyrbart än om det hade varit guld.” (Comedia Infantil, 1999)

258

Informationssökning och källkritik


Referatmarkeringar Referatmarkeringar visar att det inte är du som uttalar dig i texten utan någon annan, till exempel en författare, journalist, politiker eller forskare. Här följer några förslag på hur du kan göra referatmarkeringar. Tänk på att ange källan i nära anslutning till ditt referat. Författaren anser att …

Enligt finansministern …

Ylva Gren hävdar att …

Pelle Persson understryker att …

Parentessystemet och fotnoter I en löpande text kan du hänvisa till en källa på två sätt: genom det så kallade parentessystemet eller genom fotnoter. Den här typen av referens­ er används framför allt i större skrivprojekt, till exempel i vetenskapliga uppsatser. Vi börjar med att ta en titt på parentesssystemet.

Exempel 1 Författaren skriver: ”Vi kan inte vänta på att något ska hända. Om vi vill rädda fritidsgårdarna måste vi agera, nu! ” (Andersson, 2010, s. 22) författarens namn

Exempel 2

bokens utgivningsår

sidhänvisning

bokens utgivningsår

Andersson (2010) tycker inte att vi kan vänta på att något ska hända. Han anser följande: ”Om vi vill rädda fritidsgårdarna måste vi agera, nu!” (s. 22)

sidhänvisning

Du kan också referera till en källa genom att använda dig av fotnoter. En fotnot är en liten anteckning som placeras längst ner på sidan. I den löpande texten refererar man till anteckningarna genom siffror.

Exempel (i löpande text) Författaren skriver: ”Vi kan inte vänta på att något ska hända. Om vi vill rädda fritidsgårdarna måste vi agera, nu!”¹ (Längst ner på sidan) ¹ Andersson, 2010, s. 22 författarens namn

bokens utgivningsår

sidhänvisning

Att sammanställa information

259


Källförteckning I en källförteckning redovisar du alla källor som har använts i din text. Källförteckningen ska placeras på en egen sida i slutet av arbetet. När du skriver en källförteckning ska du göra skillnad på olika sorters källor genom att dela in dem i kategorier, till exempel böcker, artiklar och webb­ sidor. Källorna ska presenteras i alfabetisk ordning. Så här kan en källförteckning se ut: Böcker Lind, L. (2012). Världens största flygplan. Göteborg: Margits Förlag författarens namn

bokens utgivningsår

bokens titel

förlagsort

förlag

Tidningsartikel Kinzo, K. (2009). Värsta vintervägarna. Lindvallatidningen, 5 mars författarens namn

bokens utgivningsår

hemsidans namn

artikelrubrik

tidning

datum

uppdateringsdatum

Webbsida Kattklubbens hemsida (senast uppdaterad 2011-07-06). Hämtad 2011-08-07, från http://www.kattklubben.se hämtningsdatum

webbadress

Martie Swart Flickr.com

Bildanvändning Du har skrivit ett blogginlägg om katter och vill dekorera texten med en passande bild. Hur går du tillväga? Kanske tycker du om att skapa dina egna bilder? Då kan du till exempel ta fram din kamera och fotografera kompisens katt, eller kan du måla en bild med hjälp av datorn. Att skapa själv är emellertid inte alltid den enklaste och snabbaste lös­ ningen. Ibland är man ute efter motiv som är svåra att fånga med kame­ ran (krokodiler, kändisar eller något helt annat). Då kan internet vara ett bra alternativ. På internet finns ett enormt utbud av bilder. Men, hur var det nu? Kan man ta vilken bild som helst från nätet och använda i till ex­ empel ett skolarbete? Nej, bilder som har publicerats på internet skyddas automatiskt av lagen om upphovsrätt. Huvudregeln är att du måste fråga upphovsmannen om lov innan du använder hans eller hennes bild.

260

Informationssökning och källkritik


Creative Commons Finns det inga bilder på nätet som är fria att använda? Jodå, Creative Commons-bilder. Creative Commons är ett system som ger upphovsmän möjlighet att dela med sig av sina bilder på ett smidigt sätt. När du hittar en sådan bild ska du alltid titta på de symboler (licenser) som upphovs­ mannen har knutit till verket. Genom symbolerna får du reda på hur du kan använda bilden. Glöm inte att ange källan. På föregående sida kan du se hur man gör. Creative Commons-bilder hittar du lättast genom Creative Commons sökmotor CC-sök. Den här typen av material finns också på många bild­ delningssidor till exempel Flickr.com. Kom ihåg att vem som helst kan använda sig av Creative Commons, du också. Genom Creative Commons behåller du din upphovsrätt men tillåter andra att använda sig av ditt verk, under förutsättning att de uppger ditt namn. Det finns särskilda sidor på nätet där du snabbt kan koppla symboler till det material du vill dela med dig av. Du kan få hjälp på följande webbsida: http://creativecommons.org/choose/. Den som är under 18 år måste ha målsmans godkännande. Kom ihåg att du bara får licensiera verk som du är upphovsman till. Erkännande Du får lov att använda ­bilden om du anger upphovs­ mannens namn. Inga bearbetningar Du får inte bearbeta verket.

Icke kommersiell Du får lov att använda ­bilden men inte för att tjäna pengar på den. Dela lika Du kan bearbeta verket, men du måste dela med dig av din bild med samma symbol som originalverket.

knepiga ord ord om … koll på kapitlet film om upphovsrätt fler referat­ markeringar

Diskutera 1. Om du har använt dig av en webbsida som källa i ett arbete måste du redovisa när du hämtade informationen från sidan. Varför tror ni att det är viktigt? 2. Varför finns lagen om upphovsrätt tror ni? Tycker ni att den behövs? 3. Hur gör ni när ni vill hitta bilder på nätet som ni får använda?

Creative Commons

Att sammanställa information

261


Bildförteckning Omslag

Colin Anderson/Getty Images

4

Chris Rogers/Getty Images

8

ImagesBazaar/Getty Images

11

Oscar Kihlborg/Folio

13 Transportstyrelsen 15 Nationalencyklopedin 20

© squidmediaro/iStockphoto

27

© pearleye/iStockphoto

28

© Volodymyr Grinko/iStockphoto

31

© OktalStudio/iStockphoto

242

Isopix/Allover Press

247

Helén Karlsson/Folio

248

Sören Andersson/Scanpix

255

Dream Maker Software

256

Henrik Trygg/Johnér

Illustrationer Carin Carlsson


e tt komplett läromedelspaket i svenska 7–9 utformat efter Lgr 11 ger stor valfrihet

Portal Grundbok

Portal Fördjupningsbok 1

Portal Grundbok har fått sin struktur ­utifrån Centrala innehållet i Lgr 11 och de nya ­kunskapskraven. Här finns bland annat:

Portal Fördjupningsbok 1 innehåller fördjupningsmaterial främst till kapitlen Berättande texter och Sakprosatexter. Du hittar bland annat: klassiska verk återberättade i sin helhet författarpresentationer svensk litteraturhistoria fler exempel på sakprosatexter

    

ett utförligt kapitel om läsförståelse rikligt med handfasta tips inför att ­skriva och tala genomgång av berättande texter och sakprosatexter presentation av språkets användning och historia ett fylligt kapitel om informationssökning och källkritik

Portal Grundbok är uppbyggd utifrån det centrala innehållet för årskurs 7–9. Här finns fakta samt diskussionsfrågor som engagerar hela klassen.

Portal Fördjupningsbok 1 och 2 ger ­eleverna möjlighet att läsa mer och fördjupa sig. ­Planerad utgivning våren 2013.

Portal elevwebb ger eleverna möjlighet att repetera och träna på egen hand. Planerad utgivning augusti 2012. Demokapitel finns på gleerups.se/laromedelswebbar. Portal lärarwebb underlättar planeringen och hjälper till att skapa inspirerande ­lektioner. ­Planerad utgivning augusti 2012. Demokapitel finns på gleerups.se/laromedelswebbar.

Läs mer om de olika delarna sist i smakprovet.

består av:

Portal Grundbok är dessutom skriven med den framtida 1-till-1-skolan i åtanke bland annat genom att vi lyfter fram datorns roll för informationssökning och publicering. Portal Grundbok är en stadiebok, vilket ger ­eleverna möjlighet att gå tillbaka och repetera sådant de arbetat med tidigare.

Portal Elevwebb Portal Elevwebb ger ökade möjligheter till individualisering. Eleverna kan arbeta på egen hand både i skolan och hemma. Här finns bland annat: innehållsfrågor, ord- och begreppsträning samt språkriktighetsövningar av olika svårighetsgrad inspelade sammanfattningar till alla kapitel – perfekt för repetition hemma bokens alla kapitel inlästa fördjupningsförslag kreativ verktygslåda som hjälper ­eleverna att skriva allt från tidningsartiklar till novellanalyser

    

   

Portal Fördjupningsbok 2 Portal Fördjupningsbok 2 innehåller fördjupningsmaterial främst till kapitlen Läsa, Skriva, Tala, lyssna och samtala samt Informationssökning och källkritik. Du hittar bland annat: utförligare genomgång av grammatiska begrepp underlag för muntliga presentationer fördjupad språkhistoria textexempel från grannspråken

   

Portal Lärarwebb Portal Lärarwebb underlättar din planering. Här finns allt du söker i en lärarhandledning plus lite till. Du hittar bland annat: övergripande material för hela läromedelpaketet årskursplaneringar lektionsförslag elevuppgifter för utskrift förslag till planerings- och bedömningsmatriser hela elevwebben facit

      


grundbok

– komplett ­läromedelspaket i svenska utformat efter Lgr 11! Är Portal rätt för mig?  ag söker nyskrivet material i svenska 7-9, 100% utformat J efter Lgr 11.  ag vill låta klassen arbeta tillsammans, och samtidigt kunna J individanpassa undervisningen till varje enskild elev.  ag vill ha ett material där eleverna möter den svenska de J har användning för i sitt fortsatta liv.  ag vill ha ett material som aktivt utvecklar läsförmågan J hos mina elever.  ag vill ha ett material med digitala möjligheter. J Portal tas fram i samarbete med dig på vårt Lab. På Portal Lab kan du följa och delta i utvecklingen av hela läromedels­ paketet och lämna dina synpunkter, tankar och idéer på den fortsatta utgivningen! Välkommen in på gleerups.se/labportal. Grundbok Fördjupning 1 Fördjupning 2 Elevwebb Lärarwebb

264 s ca 200 s ca 150 s skollicens 12 mån skollicens 12 mån

40-67556-9 40-67601-6 40-67600-9 40-67615-3 40-67616-0

285:P 215:P 195:P 1 995:P 1 995:-

Vill du ha mer information?

Beställ boken

Kontakta oss gärna på 040-20 98 00 eller via gleerups.se. Våra tryckta och digitala lärverktyg är utvecklade i nära samarbete med lärare för att säkra framgångsrikt lärande. Det finns en webb som komplement till de flesta av våra tryckta läroböcker. Prova en webb gratis på gleerups.se.

Vid beställning av boken ange ISBN 978-91-40-67556-9

SMAKPROV Senait Bohlin, Cecilia Brunosson, Liza Greczanik & Magnus Johansson

400514

Denna bok får ej säljas


Portal smakprov 2012