Page 1

Struktur för Lyckotal 3

Lärarhandledning 3 och/eller Lärarwebb

Start

Kopieringsunderlag

Extra

Utvärdering 3

LYCKOTAL Skolår 3

Repetera

5


Didaktiska element

Lyckotal 3 innehåller didaktiska element som ingår i Lyckotal 1 och Lyckotal 2 och fokuserar på en systematisk uppföljning i samband med att innehållet utvidgas. Målinriktningen är tydlig i Lyckotal. Målen anges nederst på varje uppslag i elevens bok samt i lärarhandledningen och i utvärderingshäftet Utvärdering 3.

Fördjupad taluppfattning

troducerar skrivsätt, räkneövningar och tillämp­ ningar. Olika kunskapsbarometrar har signalerat att elevers kunskaper i division ofta har varit sva­ gare än i övriga räknesätt. Lyckotal 3 möter ett behov genom att erbjuda riklig och systematisk övning av både delnings- och innehållsdivision.

Talområdet 0–100 är centralt i årskurs 2, men behöver befästas i årskurs 3. Lyckotal 3 erbjud­ er rikligt med övning inom talområdet 0–100. Eleverna fördjupar nu sina kunskaper om talens egenskaper genom att dela upp tal så att tiotalen och entalen grupperas på olika sätt, t.ex. 39 = 30 + 9, 39 = 20 + 19 och 39 = 10 + 29. ­Uppdelning av ett tal genom gruppering av ta­ lenheterna på olika sätt kan tillämpas även sena­ re inom större talområden. Förmågan att grup­ pera lägger grunden för en säker huvudräkning.

Läs och lös I fyra av kapitlen finns sidan Läs och lös. Textupp­ gifterna tillämpar redan inlärda tankeformer på ett varierat sätt exempelvis så, att uppgifterna innehåller fler räknesätt och längre texter än til�­ lämpningsuppgifterna inne i kapitlet. En fakta­ text kan vara utgångspunkten. Då börjar eleven med att läsa hela texten och sedan återgå till den för att plocka ut fakta som behövs för att besvara respektive fråga

Tankeled Lyckotal 3 uppmanar till dokumentation av vägen till lösningen. Eleverna skriver ett tankeled i lös­ ningen för att synliggöra sina matematiska tankar, t.ex. 32 + 28 = 40 + 20 = 60, där tankeledet är 40 + 20. I gemensamma samtal kan vi hitta olika varianter av fungerande tankeled, t.ex. 32 + 28 = 30 + 30 = 60 och 32 + 28 = 30 + 20 + 10 = 60. Tankeledet hjälper läraren att följa eleven tanke­ gång och rätta till räknefel och eventuella miss­ uppfattningar.

Miniräknare Boken innehåller förslag till hur miniräknaren kan användas i huvudräkningsövningar. Miniräk­ naren är också ett naturligt hjälpmedel exempel­ vis vid kontroll av övningar som eleverna utför i par. Det är bra att ha tillgång till åtminstone en halv klassuppsättning miniräknare.

Fyra räknesätt Addition och subtraktion introduceras i Lyckotal 1, multiplikation och division i Lyckotal 2. Målet är en säker huvudräkningsförmåga åtminstone inom talområdet 0–100. Eleverna adderar och subtraherar även inom talområdet 0–1000. Multi­ plikationstabellerna upp till 5 repeteras, tabel­ lerna 6–10 övas. Angående division ingår endast begreppsförståelse i årskurs 2 och Lyckotal 3 in­

6

LYCKOTAL Skolår 3


Didaktiska element som ingår även i Lyckotal 1 och Lyckotal 2: Begreppsbildning Begreppsbildningen i matematik omfattar bl.a. att eleverna får möta ett begrepp utifrån fem representa­ tionsformer; verklighet, konkreta modeller, bildmodeller, språk och symboler.

verklighet

Konkret modell

SPRÅK

BILDmodell

SYMBOLER

Språket i matematiken

Lyckotal är uppbyggt så att dessa fem delar blir representerade. Alla begrepp är kopplade till elevernas verklighet och de får ända från början uppleva hur matematiken är nära förknippad med omvärlden. Som konkreta modeller för t.ex. taluppfattning i åk 3 används främst tiobasmate­ rial och pengar. Även tärningar och miniräkna­ ren används. Genom att använda olika sätt att ange tal kan vi tillgodose elevernas olika läro­ stilar. Språket i matematiken antar olika former. Se nedan. Symbolerna introduceras med stöd i konkreta händelser och modeller.

LYCKOTAL Skolår 3

Att använda språket både muntligt och skriftligt är en viktig del av begreppsbildningen. Språket är ett redskap och ett kommunikationsmedel vid utvärdering av elevernas lärande. Kommu­ nikationsförmågan kan vara både muntlig och skriftlig. Matematikens specifika terminologi är en del av språket. Gör de språkliga begreppen synliga i klassrummet exempelvis i form av en matematikordlista som sätts upp på klassrums­ väggen. Innan symbolerna introduceras bör de innehållsmässigt vara förankrade både i verk­ lighet och konkreta modeller. Kombinera gärna ord och bildmodell. Bildmodellerna kan vara bilder i boken eller bilder som eleverna ritar. I lärarhandledningens anvisningar till de olika kapitlen ­ noteras specifikt vilka språkliga ord och utryck som är nya och centrala. Ge ­eleverna möjlighet att få använda matematiska ord. Det kan ske ­genom samarbete med en kamrat, vid en g ­emensam diskussion eller med en vuxen ­hemma. ­Genom att lyssna på eleverna när de beskriver en tankegång kan läraren utvärdera ­ kvalitet i elevernas kunskaper.

7


Laborationer

Huvudräkning

Vid en laboration i matematik behöver eleverna ha tydliga uppgifter. Laborationerna kan ha olika syfte. Vid inlärning av ett nytt begrepp kan elev­ erna jobba i tre faser: 1. JAG GÖR: Ge eleverna ett problem, en upp­ gift att lösa laborativt. Hur många elever är 38 flickor och 40 pojkar sammanlagt? Eleven lägger additionen med konkret material:

Huvudräkningsuppgifter ingår i de olika avsnit­ ten i Lärarhandledningen. Läraren läser en upp­ gift i taget och skriver talen på tavlan. Eleverna svarar antingen skriftligt eller muntligt genom att först markera. Räknestöd kan gärna finnas synligt i klassrummet, som t.ex. hundrarutan eller tusen­ rutan. Huvudräkning övar förutom räknefärdig­ heten även uppmärksamhet och koncentration.

Lekar och spel Med stöd i olika lekar kan matematiska ord och uttryck repeteras, kommuniceras och fördjupas. I elevboken ingår spel i slutet av kapitlet. I lärar­ handledningen ingår förslag till några lekar med boll, talkort, tärningar osv. Lekar kräver av elev­ erna koncentration och uppmärksamhet. 2. JAG SKRIVER: Uppgiften ges med symboler och svaret skrivs ut:

Spel ingår i elevböckerna i slutet av kapitlen samt i lärarhandledningen. I matematik ingår både ­ räkne- och strategi­ spel. Räknespel auto­ matiserar redan inlärda räkneoperationer medan strategi­spel utvecklar det logiska tänkandet och koncentrationen. Spel erbjuder också träning i att följa regler, möta motgångar och förlora. Alla föreslagna spel kan spelas i par. Informera gärna om ­spelen exempelvis på ett föräldramöte och ­inspirera till spel även hemma.

38 + 40 = 78

3. JAG TÄNKER: Hur tänker jag när jag löser 38 + 40? Diskutera olika sätt att tänka. Även problemlösning kan lösas laborativt och/ eller ritas med bild. I lärarhandledningen ges förslag till problemlösningar där olika hjälpme­ del används. När eleverna arbetar parvis med la­ borationer får de även möjlighet att uppöva sin kommunikationsförmåga.

Problemlösning Problemlösning är en av de centrala matematiska förmågorna. I Lyckotal undervisas problemlös­ ning systematiskt. Nya typer av problem intro­ duceras i grupp under lärarens ledning. Samma typ av problem återkommer senare på Start- och ­Extrasidor. Då eftersträvas att eleven kan lösa pro­ blemen på egen hand. Diskussioner kring pro­ blemställning och -lösning är viktiga även efter att problemtypen har introducerats. Exempel på typer av problem som introduceras i Lyckotal 3: göra slutledning, avbilda tredimensionella figurer, tolka symboler, hitta kombinationer, se system, delning vid jämförelse, upptäcka samband mellan tal samt att kunna ange läge och riktning.

Gör tillsammans Det gemensamma arbetet är en central del av un­ dervisningen. Till de flesta uppslag i elevboken innehåller lärarhandledningen förslag på gemen­ samma aktiviteter. Syftet med dessa är att fånga upp elevernas lärande, ge problem att lösa, in­ troducera nya strukturer, diskutera olika sätt att tänka och skriva matematik. Det ger läraren goda möjligheter att iaktta enskilda elevers kunskap, aktivitet och intresse för matematik. Eleverna uppövar sin förmåga att lyssna och kommu­ nicera matematik. Ibland kan det vara nya ord som sätts in i ett sammanhang som eleverna får öva på. Under denna del i handledningen ingår många praktiska förslag och aktiviteter.

8

LYCKOTAL Skolår 3


Gestaltning

Skola–Hem

Gestaltningsförmågan tränas i Lyckotal 1–2 på motsvarande sätt som förmågan att lösa pro­ blem, dvs. läraren introducerar olika uppgiftsty­ per i slutet av varje kapitel och eleverna övar ge­ staltningsförmågan systematiskt under lärarens ledning. Liknande övningar finns i Extra och i se­ nare avsnitt. Även Lyckotal 3 innehåller övningar som tränar gestaltningsförmågan, men här be­ höver de inte introduceras gemensamt i klassen. Eleverna i årskurs 3 har redan en lång erfarenhet av liknande uppgifter och har en vana att läsa in­ struktioner. De kan följa exempel och kan därför ta sig an uppgifterna självständigt.

Sista sidan i kapitlen i Lyckotal har märkts med vinjetten Skola–Hem som signalerar att uppgiften lämpar sig att utföras i samverkan med elevens förälder eller någon annan vuxen person. Skola– Hem -sidorna kan introduceras på ett föräldramö­ te då läraren beskriver vilka förväntningar han/ hon har på föräldrarnas insats. Även föräldrarna ges möjlighet att kommentera den möjlighet till insyn i barnets studier som Skola–Hem-sidan kan ge. Det är bra att avsätta fl ­ era d ­ agar för uppgif­ ten, eftersom det är viktigt att den kan lösas på en tidpunkt som är lämplig för familjen. Uppmuntra gärna elever och föräldrar att även hemma spela spelen som ingår i ­Lyckotal och som eleven spe­ lat i skolan.

Elevsamarbete

Fördjupning

Förståelsen av matematik fördjupas i samverkan med andra. Eleven kan via samarbete bilda sig en realistisk uppfattning om sin förmåga i mate­ matik. Samarbete kan även inspirera. Kommuni­ kation i matematik uppmuntrar till användning av ord som beskriver/namnger matematiska egenskaper och fenomen. I Lyckotal förutsätts att eleverna samarbetar i matematik. Det är fråga om övningar eller spel i par, ibland kan det vara tre elever i en grupp.

Fördjupningen i Lyckotal kallas Extra. Den är till­ gänglig för alla elever, eftersom den finns inom samma pärmar som grundsidorna, dvs. Start. Till varje uppslag i Start hör en Extrasida. En liten skylt nere i högra hörnet påminner om och hänvi­ sar till Extrasidan. Lärarhandledningen innehåller också fördjupning i form av lärarledda aktiviteter som eleven kan arbeta med individuellt.

Matematiksvaga elever Det är viktigt att även de svaga eleverna får un­ dervisning i alla matematikens delområden. Det är lätt hänt att det numeriska innehållet upptar så gott som all tid och energi. Även svaga elever inspireras av omväxling och många elever som kämpar med det skriftliga kan prestera fina munt­ liga resonemang. En god gestaltnings- och pro­ blemlösningsförmåga stöder även förmågan att hantera det numeriska i matematiken. Lyckotal differentierar undervisningen så, att Startsidorna innehåller endast det mest centrala lärostoffet. En del viktigt men inte alldeles grundläggande lärostoff ingår i Extra.

Lyssna och gör Det har visat sig att många elever ännu i högre årskurs har en begränsad förmåga att lyssna till instruktioner som ges åt hela gruppen. Det har blivit vanligt att elever under lektionerna, för­ utom individuell handledning under övningens gång, även behöver höra instruktionerna indi­ viduellt. För att motverka den här trenden finns det rikligt med minnes- och uppmärksamhets­ övningar i den här handledningen. Uppmärk­ samhetsövningar kan också göras med hjälp av uppgifter i elevboken. Valda uppgifter kan lösas under lärarens ledning enligt muntliga instruk­ tioner eller så, att ­eleverna parvis läser instruk­ tioner för varandra. ­Avsikten är att öva upp elev­ ernas förmåga att följa en muntlig instruktion. ­Lyckotal 3 innehåller minnes- och uppmärk­sam­ hets­övningar i ­lärarhandledningen.

LYCKOTAL Skolår 3

9


Utvärdering

Matematiken i samhället

Utvärderingen av elevernas lärande är en stän­ digt pågående process. Syftet med utvärderingen är att utveckla elevernas kognitiva, metakogni­ tiva och sociala färdigheter. De kognitiva fär­ digheterna är bl.a. de kunskaper som finns ut­ talade i lärandemålen. Elevernas metakognitiva färdigheter innefattar deras medvetenhet om vad de kan och vad de lärt sig. De utvecklas genom gemensamma diskussioner när läraren gör elev­ ernas tankar tydliga. Till de sociala färdigheterna hör bl.a. att kunna samarbeta, lyssna på varandra och kommunicera kring matematik. Eleven ska lösa uppgifterna i utvärderingshäftet så självstän­ digt som möjligt. Uppgifterna är relaterade till kapitlets mål och kopplas till den elevprofil som finns i anslutning till respektive utvärdering. För de elever som är osäkra på innehållet ingår för några specifika områden uppföljande övningar i kopieringsunderlagen Repetera. Det är viktigt att läraren analyserar feltyperna, är det räknefel eller förståelsefel.

När använder eleverna matematik? Vanligast är att de förknippar matematik med sådant som går att räkna. Vår förhoppning är att eleverna ska få uppleva matematik både i verkligheten och som ett verktyg för tänkandet. På inlednings­sidan till kapitlen finns bilder som är förknippade med matematiken runtomkring oss. Hur och när an­ vänds våra tal? Genom att titta i tidningar och broschyrer får eleverna mera information om hur tal används i omvärlden. Vi kan hitta regel­ bundna mönster i naturen, på våra kläder och i byggnader. Vi kan använda olika redskap för att mäta och jämföra längder, massor och volym. ­Illustrationerna i boken ska inspirera eleverna till att se skolmatematiken som en del av vårt sam­ hälle. Fråga ofta eleverna: Vilken matematik an­ vände du igår? Genom att koppla matematiken och introduktionen av nya begrepp till praktiska situationer får eleverna uppleva nyttan av nya kunskaper.

Historisk anknytning

Hemuppgifter

Matematik är den äldsta vetenskapen och den har skapats av människor. En stor del av den ­matematik som ingår i våra skolkurser har en ­flera tusen år gammal historia. Men våra a­ rabiska siffror började användas hos oss först under medeltiden. Genom att ge matematiken en ­ ­historisk anknytning ger vi eleverna upplevelser av att t.ex. räknekonsten har intresserat männ­ iskorna under en lång tid. Matematiken har en spännande historia som kan föras vidare till elev­ erna.

Lyckotal erbjuder flera alternativ till regelbund­ na hemuppgifter. Läraren kan välja att använda hemuppgifter från Startsidor eller från Extrasidor i boken. Hemuppgifterna kan kompletteras med Skola–Hem -sidan som avslutar varje kapitel. Uppgifterna på den sidan löses i sällskap med en vuxen.

Utematematik Barn har ett stort behov av rörelse. Dessutom representerar de varierande inlärningsstilar, någ­ ra lär sig effektivast via visuella intryck, medan andra i första hand samlar och bearbetar intryck auditivt eller kinestetiskt. För att garantera att alla inlärningsstilar beaktas, innehåller lärarhand­ ledningen till Lyckotal förslag till matematiska ­aktiviteter som klassen kan göra utomhus. Det är fråga om övningar som kan introduceras ute och fortsätta inomhus eller tvärtom.

10

LYCKOTAL Skolår 3


Omlyckotal  

Inledning

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you