Nya Utkik Samhällskunskap 7-9_Smakprov

Sh

S A M H Ä L L S K U N S K A P

7–9

Monika Linder Anna Holmlin Nilsson Christina Friborg Henrik Isacsson

Utkik

SMAKPROV

Sh

S A M H Ä L L S K U N S K A P

7–9

Monika Linder Anna Holmlin Nilsson Christina Friborg Henrik Isacsson

Utkik

Välkommen till Nya Utkik!

Det här smakprovet innehåller två kapitel ur nya Utkik 7–9 Samhälls­ kunskap. Håll utkik efter pratbubblorna med röd text som lyfter det som är nytt.

I innehållsförteckningen ser du hela läromedlets struktur. Som inledning till varje kapitel finns ett uppslag att arbeta med förförståelse kring. Som avslutning finns uppslaget Sammanfattning och Repetition & reflektion.

Insprängt i varje kapitel kommer det att finns flera Fördjupning & metod, övningar där eleverna kan träna förmågorna. Dessa är utförligt kommen­ terade i lärarmaterialet.

Mer information hittar du på gleerups.se!

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Utkik Samhällskunskap 7–9 ©Christina Friborg, Henrik Isaksson, Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson och Gleerups Utbildning AB Projektledare Ulf Wagner Bildredaktör Katarina Weström Formgivning omslag Sten Melin Grafisk Form Formgivning inlaga Lönegård & Co Kartor och illustrationer Lönegård & Co Illustrationer Anders Lagerdahl (s 20–21, 54, 82, 118,146,178–179, 208, 240–241, 264) Omslagsfoto Henrik Rosenqvist/Sydsvenskan/TT Andra upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-51-101439 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvud­ mannen och Bonus Copyright Access. För information om skolkopieringsavtal hänvisas till utbild­ ningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovs­ rätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Prepress WikingTryck AB, Malmö 2020.

Tryck GPS group, Slovenien 2020.

UTKIK SAMHÄLLSKUNSKAP 7–9 är ett läromedel som ska hjälpa dig att klara kunskapskraven i samhällskunskap. När du har gått igenom allt i slutet av årskurs nio har du fått ta del av alla delar av kursplanen.

Utkik Samhällskunskap 7–9 har tio kapitel. Det första är ett inledande kapitel som tar upp hur man läser samhällskunskap på högstadiet och hur man ska tänka för att förstå och tolka olika källor. Alla andra kapitel inleds med ett uppslag där några bilder, ord och frågor ska få dig att fundera över vad du redan vet och ge dig lite vägledning till det som kommer. Varje kapitel inleds också med en berättelse som tar upp något av det som kapitlet behandlar.

Du får som läsare hjälp att arbeta med texten i kapitlet på olika sätt: • Efter varje lite längre avsnitt i ett kapitel finns det kontrollfrågor i marginalen.

• Varje kapitel har debattrutor, där du tränar dig att diskutera och argumentera.

• Centrala begrepp är markerade med fet stil och förklaras i texten.

• Varje kapitel avslutas med en sammanfattning. På samma uppslag hittar du också de centrala begreppen samlade i grupper.

• I slutet av varje kapitel finns lite mer övergripande uppgifter – Repetition och reflektion.

• Efter repetitionsfrågorna finns, i varje kapitel, exempel på en samhällsfråga att arbeta med.

Varje kapitel innehåller övningar som kallas Fördjupning & metod. Dessa är en viktig del av läromedlet, eftersom det är övningar där du kan visa att du behärskar de förmågor som krävs för att nå kunskaps­kraven. Dessa övningar gör man bäst tillsammans med en eller flera klasskamrater, eftersom det inte alltid finns ett tydligt rätt eller fel. Ofta är det viktiga att man kan sig se saker ur olika perspektiv, tänka kritiskt och analysera om det finns ett samband eller inte mellan två saker.

Vår förhoppning är att denna lärobok ska ge dig en stabil grund att stå på, att du ska förstå dina rättigheter och skyldigheter, inte bara i Sverige utan också i världen. Tycker du efter att ha läst boken, att samhällskunskap är både roligt och viktigt är det ett extra plus.

Vi som står bakom denna bok har arbetat som lärare i många år och vårt mål har varit att skriva en lärobok vi själva skulle vilja använda.

Vi vill också tacka alla som kommit med värdefulla synpunkter på upplägg och innehåll. Ett särskilt tack till Jonas Forsbacka för hans läsning av Individ och gemenskap.

Anna, Christina, Henrik och Monika

Förord

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Smakprovet innehåller läromedlets två första kapitel i sin helhet.

SAMHÄLLSKUNSKAP – ATT UNDERSÖKA VÅRT GEMENSAMMA LIV...................... 8 Vad är ett samhälle?............................... 9 Vad är samhällskunskap?...................... 10 Att kritiskt granska information............... 14 Samhällskunskap på högstadiet............. 16 Sammanfattning och repetition. . ........... 17

Jämställdhet på arbetsmarknaden?......... 36 Levnadsstandard och välfärd................. 38 Analysera samband: Kommunen i siffror.. ... 42 Det svenska skattesystemet................... 43 Välfärdssystemets omför­del­­ning – från BB till begravning...................... 46 Se ur olika perspektiv: Vinster i välfärden – två perspektiv.................................. 49

Sammanfattning och repetition. . ........... 50

ARBETE OCH VÄLFÄRD................... 18

INDIVID OCH GEMENSKAP........... 52

Strejk – då och nu.................................. 20

54 Normer och identitet. . ......................... 56

Arbetsmarknadens förändringar............ 22 Se ur olika perspektiv: Artificiell intelligens – hot eller hopp?.................................

25 Avtalsrörelsen..................................... 26 Lagar på arbetsmarknaden. . .................. 29 Val och utmaningar på arbetsmarknaden.. ................................ 31 Se ur olika perspektiv: 100% självbetjäning............................. 33

4

Innehållsförteckning

Julias resa . . .........................................

Se ur olika perspektiv: Keun Yeong från Sydkorea..................................... 60

Normkritik........................................ 61 Segregation och integration.................. 64 Analysera samband: Statens reformprogram mot segregation.............. 68

Migration i olika tider......................... 71

Analysera samband: Ensamkommande flyktingbarn....................................... 72

Nationella minoriteter......................... 75 Sammanfattning och repetition. . ........... 78

MEDIER ..................... 80 82 Medierna i våra liv .. ............................ 84 Mediernas uppgifter............................ 86 Journalisten Muay .................................

Använda modeller och begrepp: Hittar du på nyhetssajter?................................. 90

Rättigheter och skyldigheter................. 91 Du publicerar..................................... 94 Värdera och argumentera: Sociala medier – vem gör vad på nätet?........................

95 Journalist – ett viktigt uppdrag............. 96 Analysera och reflektera: Bildanalys. . ........ 99

Vilka händelser blir nyheter? ............... 100 Påverkan........................................... 103 Värdera och argumentera: Fake news....... 106

Vem kan man lita på? .. ....................... 107 Manipulerade bilder............................ 112 Sammanfattning och repetition. . .......... 114

LAG OCH RÄTT ...... 116 Bara på skoj … ................................... 118

Lagar och regler................................. 120 Brott................................................ 123 Granska källor: Stölder i kommuner......... 124 Varför begår människor brott?............. 125 Organiserad brottslighet. . .................... 127 Brottsoffer. . ....................................... 129 Polis och åklagare............................... 130 Värdera och argumentera: Dömd på förhand...........................................

132 Domstolar.. ....................................... 133 Påföljder........................................... 138 Se ur olika perspektiv: Modern teknik....... 141 Sammanfattning och repetition. . .......... 142

Innehållsförteckning

5

EKONOMI . . ............. 144 I en klännings spår.............................. 146

Ekonomiska system ........................... 148 Analysera samband: Utbud och efterfrågan - två exempel från verkligheten. . .... 150

Det ekonomiska kretsloppet................ 154 Konjunkturer.................................... 156 Den ekonomiska politiken.................. 158 Se ur olika perspektiv: Finans- och penningpolitik...................................

161 Handel mellan länder......................... 163 Den globala ekonomin....................... 169 Analysera samband: Att mäta välstånd..... 173 Sammanfattning och repetition. . .......... 174

Statsskick.......................................... 192 Använda modeller och begrepp: Olika slags statsskick................................. 195

Länder har olika hög grad av demokrati......................................... 196 Se ur olika perspektiv: Demokrati, fred och mänskliga rättigheter – hur hänger det ihop?. . ...................... 200

Diktatur – demokratins motsats? . . ....... 201 Så styrs ... ....................................... 203 Sammanfattning och repetition. . ......... 204

DEMOKRATI I SVERIGE .............. 206 208 Vem ska besluta om vad? .................... 210 Sveriges grundlagar.. ........................... 212 Riksdagen......................................... 214 Så här stiftar riksdagen en lag............... 215 Regeringen. . ...................................... 218 Regioner........................................... 221 Kommuner....................................... 222 Pengarna är slut! .. ...............................

POLITIK OCH STATSSKICK.......... 176 Rädda vårshowen! ................................ 178

Vad gör politiker?. . ............................. 180 Hur kan du som individ påverka? ........ 182 Ideologier.. ........................................ 184 Analysera och reflektera: Ideologier.. ....... 185 Partier ............................................. 188 Extremism........................................

6

Innehållsförteckning

191

Se ur olika perspektiv: Kommunal service.............................. 223

Värdera och argumentera: Kommunens budget............................ 225

Val i Sverige..................................... 226 Analysera samband: Olika valsystem i olika länder. . ..................................... 228

De största partierna i Sverige.............. 229 Sveriges riksdagspartier ...................... 230 Val och regeringsbildning. . ..................... 233 Värdera och argumentera: Att bilda regering............................... 235

Sammanfattning och repetition. . .......... 236

INTERNATIONELLT SAMARBETE OCH GLOBALA FRÅGOR...................................... 262 Kemal en turkisk människorättsförsvarare...

264

Förenta nationernas uppdrag och organisation..................................... 266 Analysera och reflektera: Svenska FN-styrkan i Mali...............................

269 FN:s deklarationer och konventioner.... 270 Att arbeta för mänskliga rättigheter.. ..... 273 Analysera och sök information: Dawit Isaak. . ..................................... 275

Nordiskt samarbete............................ 278 Globala samhällsfrågor. . ..................... 280

EU ............................. 238 240 Så styrs EU...................................... 242 Värdera och argumentera: Lobbyism........ 245 EU:s historia.................................... 246 Inkomster och utgifter ....................... 248 Så fattar EU beslut?............................ 250 EU i vardagen.. .................................. 252 Kritiska frågor för EU. . ....................... 253 EU:s utmaningar............................... 256 Sammanfattning och repetition. . ......... 260 Den varmaste sommaren........................

Se ur olika perspektiv: Vad orsakar väpnade konflikter?. . ........................... 282

Sammanfattning och repetition. . ......... 290 Register........................................... 292 Bildförteckningen.............................. 295

Innehållsförteckning

7

SAMHÄLLSKUNSKAP – att undersöka vårt gemensamma liv

Första kapitlet intro­ ducerar ämnet och bokens upplägg. Det har därför lite annorlunda struktur än övriga.

8

D

et här fotografiet är taget på Medborgarplatsen i Stockholm den 19 augusti 2017. Det är två grupper som demonstrerar, dels en grupp som vill stoppa utvisningarna till Afghanistan, dels en grupp motdemonstranter. Mellan grupperna står polisen för att hålla isär dem. Bilden kan symbolisera en viktig del i samhällskunskapen – yttrandefriheten. Bilden kan också visa några andra aspekter om hur vårt samhälle är organiserat, till exempel att vi har gemensamma platser där vi kan mötas och hur polisen arbetar för att upprätthålla ordningen. Vilka symboler använder grupperna för att föra fram sitt budskap?

Samhällskunskap – att undersöka vårt gemensamma liv

Vad är ett samhälle?

Att vara tillsammans med andra är ett viktigt mänskligt behov. Vi behöver känna närhet och gemenskap. Dessutom behöver vi samarbeta och hjälpas åt. Ingen kan göra allt själv. Vi människor har i alla tider levt tillsammans i större eller mindre grupper. I de här grupperna har vi hjälpts åt för att skaffa mat, bygga bostäder och försvara oss − och i dem har vi umgåtts. Vi har också organiserat hur vi tar hand om sjuka, barn och gamla. Det har varit nödvändigt för vår överlevnad att samarbeta, men också att komma överens om vilka regler som ska gälla.

Så har det vi kallar samhällen vuxit fram Själva ordet samhälle är ett gammalt fornnordiskt ord, samhælde, som betyder hålla samman.

Ett samhälle organiseras utifrån vilka behov som finns och hur människor väljer att samarbeta kring dem. I samhället behövs också regler och lagar så att människorna vet hur de ska bete sig mot varandra.

Ett samhälle kan vara litet eller stort. Det kan betyda en mindre stad eller ett helt land. Ibland pratar vi om samhället som det vi äger och organiserar tillsammans, det vill säga den offentliga sektorn. En viktig fråga som politiker ofta debatterar är hur de gemensamma delarna ska betalas.

Fakta om händelsen De som hade fått tillstånd att demonstrera var en grupp personer från organisationerna Ung i Sverige och Kämpa STHLM. De samarbetade för att stoppa utvisningarna till Afghanistan.

Motdemonstranter var personer som gillade Facebooksidan Stå upp för Sverige. De ville att afghaner som kommit till Sverige ska utvisas. Poliserna är vända mot denna grupp.

Rapporteringen i media visade att stämningen under demonstrationen var aggressiv, men det blev aldrig riktigt våldsamt.

Efter händelsen avlägsnades två personer från Medborgarplatsen för att de hade stört ordningen. Motdemonstrationen ledde till tre olika polisanmälningar; hets mot folkgrupp, olaga hot och ofredande.

Samhällskunskap – att undersöka vårt gemensamma liv

9

En bild av ett samhälle.

Titta noga på bilden och fundera över vilka av punkterna ett till fem nedan som du kan hitta i bilden.

Vad är samhällskunskap?

Vad just samhällskunskap är hörs väl på namnet – det handlar om kunskap om samhället. Men vad betyder det egentligen? Jo, att man studerar hur samhället är organiserat. Allt från individers möjligheter att påverka och leva i samhället till internationella överenskommelser och relationer mellan länder.

Om du läser kursplanen för samhällskunskap på Skolverkets webb­ plats ser du att det finns fem delar i ämnet samhällskunskap. Tillsam­ mans skapar de en helhetssyn på vad ett samhälle är.

1. Hur vi lever tillsammans – som individer och grupper 2. Hur vi försörjer oss och fördelar pengarna – ekonomi 3. Hur vi ser till att det finns rättvisa och lagar – rättssamhället 4. Hur vi får information och kan kommunicera med varandra – medier 5. Hur vi bestämmer att samhället ska organiseras och styras – politik

10

Samhällskunskap – att undersöka vårt gemensamma liv

På bilden på föregående uppslag såg vi två grupper som hade olika syn på flyktingmottagningen – det vill säga hur vi ska leva tillsam­ mans. Demonstranterna använde sina demokratiska rättigheter att säga sin åsikt. Poliserna var en del av rättssamhället och såg till att lagarna följdes. Medierna bevakade händelsen och rapporterade om den i tid­ ningar, radio och tv. Kanske blev följden att politikerna påverkades och ändrade något beslut på grund av händelsen?

En viktig del i ämnet samhällskunskap är samhällsfrågor. Samhälls­ frågor är frågor som politiker har inflytande över och som rör oss alla.

Det kan handla om frågor som bara rör några tusen personer i en kommun till internationella frågor som rör många miljoner människor.

En lokal samhällsfråga kan vara att bestämma om en ny lekplats. En nationell samhällsfråga kan handla om skolans läroplan. Internationella överenskommelser om klimatet är ett exempel på en global samhälls­ fråga. Samhällsfrågor är ofta komplicerade och det går att se på dem ur olika perspektiv. Därför finns det olika åsikter och intressen som man måste ta hänsyn till när man granskar en samhällsfråga.

Viktiga förmågor För att kunna studera samhällsfrågor på ett bra sätt behöver vi använda oss av olika förmågor. En förmåga är att kunna göra någonting, inte bara att veta någonting. Vi ska titta närmare på några viktiga förmågor i samhällskunskap – att kunna: • se saker ur olika perspektiv • analysera • granska kritiskt.

Dessutom behöver du kunna resonera, diskutera och argumentera kring innehållet i det du läser och lär dig i samhällskunskap.

Att se saker ur olika perspektiv Det är viktigt att se saker ur olika perspektiv, alltså att se saker från olika håll. Beroende på vem du är så kan du uppfatta en situation på ett visst sätt, andra kan se och uppfatta samma situation på ett helt annat sätt. I samhällskunskap gäller det att försöka se hur en händelse eller samhällsfråga kan förstås utifrån olika perspektiv.

Vi tar inledningsbilden som exempel. Utifrån olika personer eller ak­ törers perspektiv uppfattas händelsen på helt olika sätt. Så här, kanske:

• Vi har rätt enligt lagen att demonstrera, och då ska vi få föra fram vår åsikt utan att bli nedtystade. Detta måste polisen fixa. (Ung i Sverige och Kämpa STHLM)

Samhällskunskap – att undersöka vårt gemensamma liv

11

Demonstrationer I Sverige har vi yttrande­ frihet. Det innebär bland annat att vi har rätt att demonstrera. Men vi måste ha tillstånd från polisen, och det är deras ansvar att se till att demonstrationer kan genomföras på ett lugnt och ordnat sätt. De får inte neka en demonstration på grund av vilka åsikter som ska framföras. Det enda de ska ta ställning till är om ordningen kan upprätt­ hållas eller inte.

Faktaruta

• Vi tycker att vi har rätt att visa vad vi tycker om demonstrationen och samtidigt visa våra åsikter – vi är på allmän plats. Vi är fredliga, men några av oss kan provoceras till att skrika hatiska kommentarer.

Deras åsikter är farliga för samhället. (Stå upp för Sverige) • Vi måste upprätthålla ordningen och minimera risken för skador och olyckor. Om vi måste så kan vi ta till milt våld. (Polisen) • Vi måste kunna prata med varandra, och vi ska aldrig försöka tysta andra. Vår demokrati bygger på att vi lyssnar på olika åsikter innan vi fattar beslut. (Politiker) • Det här är en intressant situation som vi måste bevaka och rapportera om. Men det kan också bli intressanta debatter om demonstrations­ frihet och flyktingpolitik i tidningar, tv och radio. (Media) • Jag är rädd och vill bara hem. Hur hamnade jag här? (Förbipasserande person på gatan) Att analysera samhällsfrågor Att analysera betyder att dela upp en händelse, ett problem eller en samhällsfråga i mindre delar och undersöka varje del för sig. Sedan försöker man se hur delarna hänger ihop och dra slutsatser utifrån det.

Det är lätt att göra misstag eller att dra förhastade slutsatser. Det finns ett känt samband mellan försäljningen av glass på badstränder och antalet drunkningsolyckor. Varje år när glassförsäljningen ökar, ökar också antalet drunkningsolyckor. Men det finns inget orsakssam­ band. Skulle man förbjuda glassförsäljningen skulle inte färre drunkna.

Däremot finns det ett orsakssamband mellan vackert väder och bad­ ning – när solen skiner badar fler. Och ett mellan vacker väder och glassförsäljning – när det är varmt ökar glassförsäljningen.

Ibland använder man en analysmodell för samhällsfrågor/problem.

När man arbetar med den är det viktigt att fundera över vilka orsaker det kan finnas till en händelse, vilka konsekvenser en händelse kan få och vilka de möjliga lösningarna kan vara.

ORSAK

HÄNDELSE/SAMHÄLLSFRÅGA

KONSEKVENS

LÖSNING/ÅTGÄRD

Vi tar en enkel händelse som exempel: Farmor halkar på trottoaren och bryter lårbenshalsen.

Möjliga orsaker: Det var halt ute, kommunen hade inte sandat, farmor blev yr.

12

Samhällskunskap – att undersöka vårt gemensamma liv

När vi ska fundera på lösningar/åtgärder måste vi veta vilka orsaks­ sambanden är. Har farmor halkat för att det inte var sandat, är ökad sandning en lämplig åtgärd. Har hon halkat för hon blev yr, kanske lösningen är ett besök hos sin läkare och nya mediciner. Är sandningen problemet kan man fråga sig varför kommunen inte sandat, och vilka orsaker som ligger bakom . Det skulle exempelvis kunna vara att många har flyttat från kommunen efter att en stor indu­ stri slagit igen. Kommunen måste spara pengar, att sanda mindre är en av besparingarna.

Att en person halkar och bryter lårbenshalsen är inget samhällspro­ blem eller en stor samhällsfråga. Men om många gör det blir det en samhällsfråga.

På samma sätt som vi tittat på orsakerna till att farmor trillade och bröt benet kan vi titta på konsekvenserna. Man kan titta på både orsa­ ker och konsekvenser på olika nivåer: Individuell nivå – hur farmor ska hantera dem. Gruppnivå – hur farmor, hennes familj och andra äldre på­ verkas. Samhällsnivå – hur kommunen och sjukvården ska hantera dem.

Det viktigaste när man använder analysmodellen är att fundera över om det verkligen finns ett orsakssamband. Innan man vet om det var medicinerna eller bristen på sandning som gjorde att farmor halkade är det svårt att föreslå vettiga åtgärder.

Hur vi ska organisera trafiken är en viktig samhällsfråga. Vilka lagar ska gälla för bilister? Och för arbetsplatser längs vägarna?

Samhällskunskap – att undersöka vårt gemensamma liv

13

Att kritiskt granska information För att arbeta med samhällsfrågor behöver vi information och kunskap. Information är inte bara text. Det kan också vara bilder, poddar och statistik till exempel. Du måste alltid granska de budskap du möts av och fundera över om uppgifterna du hittat kan användas för att ge dig svar på dina frågor – du måste vara källkritisk. En enkel tumregel är att inte använda en uppgift om du inte kan kontrollera den.

Texter Du möter många olika sorters texter när du studerar samhällskunskap. Det är viktigt att du kan avgöra vil­ ken typ av text det är, så att du tolkar den på rätt sätt.

• Faktatexter kan vara nyhetstexter, texter i uppslagsverk eller i faktaböcker och texter från myndigheter.

• Åsiktstexter kan vara insändare från läsare eller debattartiklar som diskuterar en viss fråga eller recensioner där kritiker berättar vad de tycker om en film, en låt eller en bok - och varför.

Introduktion till källkritik i samhällskunskap.

• Annonser och reklam vill sälja en tjänst eller produkt. Idag försöker annonsörer ofta göra sin text så lik en vanlig nyhetstext som möjligt i hopp om att läsaren ska tro att det är en nyhetstext.

Bara en av tio personer kan skilja en annons från en nyhet, visar forskning.

I tidningar finns olika typer av texter: faktabaserade (nyhetstexter och reportage), åsiktsbaserade (insändare, recensioner, krönikor och ledare) och förstås reklamtexter.

Bilder Det finns många olika sorters bilder: konstnärliga bilder, informationsbilder, reklam och propaganda till exempel. Bilder kan ha olika format: tecknade bilder, fotografier, oljemålningar, grafik, memes, gifar …

När vi läser eller tolkar en bild kan vi tänka på samma sätt som med texter. Är bilden tagen för att övertyga oss om något särskilt eller har fotografen försökt att vara neutral och velat redovisa verkligheten som den är?

Till vänster: Stefan Löfven och några medarbetare, bland annat Magdalena Andersson till höger. Bilden är från ett tidningsreportage.

Till höger: Stefan Löfven och Magdalena Andersson från en valaffisch. Fotot är taget för att övertyga väljarna att de kan leda par­tiet och landet. Vad skiljer bilderna åt?

14

Samhällskunskap – att undersöka vårt gemensamma liv

Statistik

Källa SKR

Kommunernas uppgifter: Ett cirkeldiagram visar olika

delars storlek i förhållande till varandra, så att man kan jämföra dem. Man ser snabbt i det här diagrammet att grundskolan är en stor utgift. Det är också lätt att lägga ihop olika delar. Hela skolan, alltså förskolan, grundskolan, gymnasiet och övrig utbildning motsvarar lite mer än en tredjedel av kommunens kostnader.

Källa SCB

Arbetslöshet 1990–2010: Det här kan kallas för ett linje-

diagram, en kurva eller en graf. Kurvan visar antalet arbets­­lösa i procent mellan 1990 och 2010. Var arbetslösheten hög eller låg 2010? Det beror på vilka år man jämför med. Jämför man med 1998 var den låg, jämför man med 1990 var den hög.

Om någon påstår att något ökar eller minskar är det alltid en jämförelse med något.

Beslut på ansylansökningar per år Italien

Portugal

150 000

1 500

100 000

1 000

50 000

500

Asylansökningar som fått avslag Beviljade asylansökningar

0

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

0

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Källa: Europaportalen

Beslut på asylansökningar per år: Här ser du två stapeldiagram. Här gäller det att se dels vad de olika staplarna symbolis-

erar, dels hur höga de är. Men när man tittar på stapeldiagram är det lätt att bli lurad. Skalan på y-axeln kan ändras ibland. De här två stapeldiagrammen är exempel på det. Här ser det ut som om Italien och Portugal har tagit emot ungefär lika många flyktingar, men det stämmer inte alls. Ser du att antalet nollor skiljer sig åt på de två y-axlarna?

Samhällskunskap – att undersöka vårt gemensamma liv

15

14 20

12 20

10 20

08 20

06 20

04 20

20

02

00 20

98

Övrig utbildning 3 %

19

Gymnasieskola 7%

96

Funktionsnedsatta 11 % Äldreomsorg 19 %

19

Ekonomiskt bistånd 2 %

94

Grundskola 17 %

5%

19

(exkl ek. bistånd)

Andel av arbetskraften 20–64 år i % 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

92

Individ- och familjeomsorg

Arbetslöshet 1990–1919

19

Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 15 %

90

Affärsverksamhet 4 %

Övrigt 17 %

Vi måste alltid ställa oss tre frågor när vi läser statistik.

• Har sifforna tagits fram på ett säkert och bra sätt?

• Presenteras de på ett neutralt sätt?

• Har vi tolkat siffrorna rätt?

19

Statistik kan presenteras på olika sätt, till exempel genom cirkeldiagram, grafer eller tabeller. Det är viktigt att läsa statistik och tänka efter noga, vad visar de och vad visar de inte.

Kommunernas utgifter

Samhällskunskap på högstadiet Du har redan läst samhällskunskap i flera år och vet säkert en del om barns rättigheter, olika slags medier, lagar och demokrati och så vidare.

Du kommer faktiskt läsa om ungefär samma saker på högstadiet också, fast på ett djupare och lite annorlunda sätt. Nu kommer du inte bara läsa om hur det fungerar i Sverige eller i din kommun, utan även undersöka olika länder i världen.

De samhällsfrågor som tas upp nu kommer att vara mer komplexa och du kommer att behöva analysera dem utifrån olika perspektiv, men också jämföra dem på olika sätt. Du behöver också kunna uttrycka olika åsikter – ibland dina egna, men också andras.

Olika övningar

Samhällskunskap ska ge dig kunskap om samhället och om hur människor tänker kring olika samhällsfrågor.

I samhällskunskap behöver du ta reda på saker, ställa frågor och dra slutsatser. Det är viktigt att du har ett vetenskapligt förhållningssätt. Du behöver kunna se saker ur olika perspektiv och förstå olika åsikter och levnadsvillkor. Därför behöver du ta del av flera olika berättelser och källor. När du får information behöver du kunna värdera den, och skilja mellan fakta och åsikter.

Det finns olika typer av uppgifter i den här boken.

Efter varje längre avsnitt finns det några kontrollfrågor så att du kan se om du förstått innehållet. Sist i kapitlet finns en sida som kallas Repetition och reflektion. Här finns det dels några lite större uppgifter som spänner över hela kapitlet, dels ett förslag på en större samhällsfråga att arbeta med. Den kräver att du arbetar med källor utanför boken.

I de övningar som heter Fördjupning och metod får du chans att arbe­ ta med texter och statistik för att träna på att analysera samband, att se saker ur olika perspektiv, att värdera och analysera samband med mera.

I debattrutorna övar du din förmåga att just debattera och värdera olika synpunkter och argument.

Verktyg och källor I alla ämnen har man hjälp av verktyg. För att lösa matematiska problem behöver man vissa verktyg, till exempel regler för hur man multiplicerar eller räknar ut en area. I slöjd är det kanske ännu tydliga­ re. Du behöver en såg för att såga och en nål för att sy.

16

Samhällskunskap – att undersöka vårt gemensamma liv

I samhällskunskap är analysmodellen, som vi tittat på tidigare i kapitlet, ett viktigt verktyg. Men för att den ska fungera så måste vi kunna söka och värdera information på ett bra sätt. Om vi använder källor med tveksamma avsändare eller av låg kvalitet eller utgår från snedvriden statistik - då blir inte heller resultatet av analysen bra.

Kursplanen för samhällskunskap I kursplanen för samhällskunskap står det: Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.

Vi lever i en demokrati och i en värld som hela tiden förändras. Det betyder att vi som bor i Sverige måste vara aktiva och ta ansvar för vårt samhälle. Vi behöver veta vilka våra rättigheter är – men också vilka skyldigheter vi har. För att förstå det behöver vi veta hur samhället är organiserat och hur makten är fördelad.

REPET IT ION & REFLEKT ION

VIKTIGA ORD OCH BEGREPP samhälle samhällskunskap samhällsfrågor

FRÅGOR

orsak konsekvens perspektiv

Frågor som sammanfattar och ger överblick. Förslag på svar finns i lärarmaterialet.

1. Förklara vad ett samhälle är med egna ord.

2. Ge tre exempel på vad ämnet samhällskunskap kan handla om.

3. Ge ett exempel på en samhällsfråga och förklara vad det är som gör att det är en samhällsfråga.

4. Förklara med ett exempel vad ett orsakssamband är.

5. Förklara vad som framgår tydligt av ett cirkeldiagram.

förmågor verktyg analys

granskning källkritik

Ord och begrepp sam­ lade i grupper för att stötta inlärningen.

6. Förklara när det är lämpligt att använda ett linje­ diagram.

7. Vad måste man särskilt tänka på när man jämför staplarna i två olika stapeldiagram?

8. Vad menas med källkritik?

9. Kanske visar en rapport: ”Läskunnigheten sjunker bland 18-åringar”. Använd analysmodellen för att fundera över orsaker, konsekvenser och möjliga åtgärder.

Samhällskunskap – att undersöka vårt gemensamma liv

17

ARBETE OCH VÄLFÄRD

Text som sätter igång elevernas tankar och väcker deras förståelse.

V

ad vill du bli när du blir stor? Det är säkert något du har funderat på och kanske har du till och med ändrat dig några gånger? Det finns många saker som påverkar våra val av yrken, till exempel vår bakgrund och vårt kön. Det påverkar också våra förutsättningar till makt, inflytande och god ekonomi.

Sysselsättning och arbetslöshet innebär mycket för individen och för samhället. Att det råder samma förutsättningar på arbetsplatsen oavsett ens könsidentitet är också viktigt och att ingen diskrimineras i arbetslivet.

Att människor arbetar och betalar skatt är en förutsättning för att vi ska kunna ha en fungerande välfärd. Sverige har ett skatte­ system som jämnar ut skillnader mellan individer, grupper och faser i livet och som bekostar vår offentliga välfärd, till exempel sjukvård, pensioner och utbildning. När du är barn eller pensio­ när så kostar du mer för staten än när du arbetar och betalar mer i skatt. Vad bekostas av skatter och vad betalar vi själva?

Kapitlet tar upp hur arbetslivet och välfärden fungerar och förklarar varför det ser ut som det gör.

Frågeställningar att resonera kring som berör centrala samhällsfrågor.

• Vilka yrken har försvunnit och vilka har tillkommit i Sverige de senaste hundra åren?

• Kvinnor tjänar oftast mindre än män till och med när de har samma utbildning och yrke. Vad kan samhället göra åt det?

• Vilka fördelar tycker du att det finns med att leva i ett välfärdssamhälle som Sverige?

• Fundera över vad samhället har bekostat för dig som ungdom fram till att du fyller 18 år.

18

Arbete och välfärd

arbetsmarknad

arbetslöshet

jämlikhet

jämställdhet välfärd

levnadsstandard skatter

Bilder och ord för att arbeta med förförståelse. Bilderna och underlag för diskussion finns i lärarmaterialet.

Arbete och välfärd

19

Strejk – då och nu Tomas är 55 år och bor i Tumba där han arbetar som rörmokare. Hans två barn går på gymnasiet och hans fru arbetar som ambulanssköterska. De senaste veckorna har Tomas inte arbetat eftersom Byggnads, hans fackförbund, har tagit ut honom i strejk. Byggnads vill få bättre arbetsvillkor och har via medlare förhandlat med arbetsgivarna. Ett av kraven handlar om arbetstidsförkortning, vilket skulle förlänga Tomas semester med en vecka.

Fackföreningen vill också få igenom att arbetsgivaren inte ska kunna beordra övertid, utan att arbetarna ska ha rätt att tacka ja eller nej. Detta tycker Tomas är det viktigaste kravet, eftersom han är rejält trött på alla övertidstimmar han blir beordrad att göra. Fackförbundet och arbetsgivarna kunde inte komma överens. Förhandlingarna avbröts och strejken var ett faktum.

20

Arbete och välfärd

En verklighetsnära be­rättelse som ska engagera och leder in i kapitlet.

Tomas har funderat mycket på avtal och rättigheter på arbetsmarknaden. Hans farfarsfar, Edvin, deltog i en av Sveriges första strejker i Sundsvall 1879, en strejk det skrevs mycket om i tidningarna.

Tomas hittar en artikel från den tiden där Edvins fru Elsa intervjuades och beskriver familjens upplevelser. Medan han läser funderar han på hur samhället har förändrats sedan dess och hur mycket starkare ställning man har som arbetstagare idag.

Efter några dåliga år med missväxt blev hans farfars far erbjuden att sälja sin mark till Sågverket i Sundsvall. Genom försäljningen fick han ett kontraktsjobb på Sågverket, och tillsammans med sin fru Elsa och deras fyra barn flyttade han in till staden för att bo och arbeta där. Edvin fick arbete som stabbläggare, det tyngsta jobbet inom trävaru-

industrin. Arbetet innebar att stapla de långa och tunga brädorna för torkning.

Elsa arbetade också för Sågverket. Hon lastade trävaror på fartyg i hamnen. Minstingen Algot, som då var två år, fick följa med till hennes arbete vilket gjorde ett tufft jobb ännu svårare.

Mellanbarnen som var 12 och 13 år gamla jobbade båda med flottning av timmer. Sigurd, den äldste pojken, hade redan fyllt 20 och arbetade som lös­arbetare, utan kontrakt. Han bodde tillsammans med andra lösarbetare i en av Sågverkets kaserner. Alla i familjen, utom Algot, arbetade tio timmar om dagen, sex dagar i veckan. Trots detta hade de svårt att få pengarna att räcka till. Den enda dagen i veckan som de var lediga var söndagen, då de gick i kyrkan tillsammans.

På grund av minskad efterfrågan på trävaror och därigenom minskade vinster för Sågverket beslutade sig träpatronerna, som sågverksägarna kallades, för att sänka arbetarnas löner med mer än 20 procent.

Edvin och några andra arbetare började då ha kvällsmöten. De var inte med i någon fackförening utan de samlades i ren desperation. Arbetarna bodde alla i små lägenheter ägda av Sågverket. Om de blev av med jobbet skulle de också förlora sitt boende. Alla hade läst i tidningen om träpatronernas brakmiddag på Hotell Knaust där de hade firat att de hade fått tre miljoner av riksdagen. Samtidigt hade arbetarna och deras familjer varken mjölk eller smör till den potatisgröt som de levde på. Många var upprörda och man kom överens om att strejka.

Edvin var tveksam eftersom han var orolig för hur det skulle gå, men bestämde sig ändå för att delta i strejken. Den pågick i flera veckor och blev ett nederlag för de strejkande. De fick inte igenom några av sina krav och inte heller fick de någon ersättning för förlorad lön. Många förlorade dessutom sina arbeten på grund av strejken, däribland Edvin och Elsa. Deras äldsta son Sigurd blev däremot kvar som

lösarbetare.

Artikeln slutar med att Elsa berättar att de har beslutat sig för att emigrera till Amerika, trötta som de var på situationen i Sverige.

Tomas har, till skillnad från sin farfarsfar, aldrig behövt vara orolig för att bli av med sitt jobb och skulle det ändå ske så vet han att familjen inte skulle behöva flytta. Han skulle kunna leva på a-kassa tills han hittar ett nytt jobb eftersom Sverige idag är ett tryggt välfärdssamhälle. Trots att strejken blev ovanligt lång tycker Tomas att det har varit värt det.

Facket fick igenom kravet på arbetstidsförkortning, men lyckades inte stoppa den beordrade övertiden.

Tomas vet också att han kommer att bli ersatt för en större del av den lön han förlorat genom fackets strejkkassa. Det kommer att bli mindre pengar den här månaden, men Tomas vet att de kommer att klara sig bra ändå. Han ser fram emot den extra semesterveckan han fått genom arbetstidsförkortningen. Den ska han tillbringa hos sina släktingar i USA. Denna berättelse och dess huvudpersoner är påhittade men baseras på verkliga händelser.

1. Har du hört talas om någon som har strejkat?

Om ja, vad handlade strejken om?

2. Jämför orsakerna till att Edvin och Tomas strejkar och vilka krav de får igenom.

3. Vilka skillnader ser du på arbetares rättigheter förr i tiden jämfört med idag?

4. Vilka tycker du är de viktigaste orsakerna till att man arbetar?

5. På vilka sätt har Sverige blivit ett tryggare land att leva i jämfört med på Edvins tid?

Arbete och välfärd

21

Inom tjänstesektorn ryms en mängd olika typer av arbeten. Till exempel arbetar dessa dansare från Skånes dansteater inom tjänstesektorn.

Arbetsmarknadens förändringar Arbetsmarknaden är en icke-fysisk marknad där arbetstagare säljer sin arbetskraft till arbetsgivare som köper den. Arbetsmarknaden i Sverige har genomgått stora förändringar under de senaste hundra åren, då landet har utvecklats från ett jordbrukssamhälle till ett globalt, hög­ teknologiskt tjänstesamhälle.

Arbetsmarknadens förändringar under 1900-talet ”Vad vill du bli när du blir stor?” Frågan är inte enkel och ditt svar har nog ändrats flera gånger under din uppväxt. För 200 år sedan hade svaret varit enklare – antagligen jordbrukare, precis som dina föräldrar och alla andra som du kände. Idag är möjligheterna större och på arbetsmarknaden finns ett större utbud. Troligtvis kommer du att ha flera olika yrken under ditt arbetsliv. Sveriges arbetsmarknad har under 1900-talet genomgått stora förändringar.

22

Arbete och välfärd

Från att ha varit ett jordbruksland i flera hundra år utvecklades Sverige till ett industriland i slutet av 1800-talet. Under 1930-talet blev industriarbetarna fler än de som arbetade inom jordbruket. Även jordbruket mekaniserades genom att nya jordbruksmaskiner tog över det tunga arbetet som människor tidigare hade utfört. Utbyggnaden av barnomsorg, skola och äldreomsorg under perioden 1950‒1980, samt teknologisk utveckling i hemmet, gjorde det möjligt för allt fler kvinnor att börja yrkesarbeta. Under andra halvan av 1900-talet gjorde de tekniska framstegen att färre industriarbetare behövdes. Avancerade maskiner, och senare robotar och datorer, tog i allt högre grad över delar av tillverkningen inom alla sektorer. På grund av detta minskade andelen industriarbetare, medan allt fler började jobba i tjänstesektorn, med arbeten till exempel på kontor eller bank.

Från 1970-talet började datorer och mobiltelefoner utvecklas.

IT-revolutionen och billigare transporter ökade globaliseringen och därigenom ökade kontakterna och handeln mellan människor och företag i hela världen.

Arbetsmarknaden idag och i framtiden Arbetskraften rör sig idag friare än någonsin tidigare och företag place­ rar sin verksamhet i många olika länder.

Idag arbetar människor inom en mängd olika yrken och branscher.

En del jobbar med att producera varor och andra med att producera tjänster. Nu för tiden arbetar de flesta inom tjänstesektorn. Många av dem arbetar i det som kallas den offentliga sektorn med arbeten inom

Brexit och arbetsmarknaden Som en följd av brexit, Storbritanniens utträde ur EU, kommer de inte längre att ingå i EU:s fria rörlighet för arbetskraft. Det kommer att leda till att många svenskar, bosatta i Storbritannien, på sikt komma behöva antingen söka uppehållstillstånd eller lämna landet för att arbeta någon annanstans.

Vilka fördelar och nackdelar resulterar brexit i för arbetsmarknaden i Storbritannien och i övriga EU, inklusive Sverige?

Debattrutor för korta diskussioner i klass­ rummet.

Andelen anställda per sektor Jordbrukssektorn

Övrigt

Industrisektorn

Tjänstesektorn

Exempel på företag: Tjänstesektorn

Industrisektorn

Jordbrukssektorn

- PostNord - Trygg Hansa - Securitas

- Sandviken - Volvo - Elektrolux

- Södra skogsägarna - Nordsjöfisk - KG:s ägg Källa: Ekonomifakta

Arbete och välfärd

23

framför allt, vård, skola och omsorg. Till tjänstesektorn räknas också yr­ ken inom till exempel bank, försäkring, bevakning och nöjesindustrin.

Många tjänster är nuförtiden också automatiserade och digitaliserade, till exempel banktjänster på internet, men inom vård och omsorg är det inte lika lätt att låta datorer och maskiner ta över.

Viktiga delar av industrisektorn är verkstadsindustrin, råvaru- och stålindustrin och skogs- och pappersindustrin. Tillverkning inom indu­ strin sker numer på ett högteknologiskt sätt med hjälp av till exempel robotar. De förändringar som pågår idag handlar om fortsatt digitalise­ ring av alla sektorer, även jordbrukssektorn. Digitaliseringen av samhäl­ let kommer i framtiden att leda till att ännu fler jobb och arbetsupp­ gifter sköts av datorer. På grund av detta kommer efterfrågan på nya kompetenser och kunskaper, framför allt inom IT, att öka kraftigt på arbetsmarknaden.

Anställningsformer • Den vanligaste anställningsformen är tillsvidareanställning, det som även brukar kallas fast anställning. Då har man en anställning som varar tills man säger upp sig eller blir uppsagd. Anställningen är alltså inte tidsbegränsad.

Innehållsfrågor efter varje avsnitt.

1. Vad är arbetsmarknaden?

2. Redogör för begreppen arbetsgivare och arbets­ tagare.

3. Ge exempel på några olika typer av anställningsformer.

24

Arbete och välfärd

• Projektanställningar blir allt vanligare och är en form av tidsbegränsad anställning. Då är man anställd för ett bestämt projekt under en bestämd tid. Det kan till exempel handla om att arbeta med en musikfestival som varar under en begränsad period. Ett annat exempel på tidsbegränsad anställning är säsongsarbete.

Det kan vara på en skidort på vintern eller att plocka jordgubbar på sommaren.

• Lärlingsanställning innebär att du fortsätter att utbilda dig inom ett yrke, till exempel som elektriker, på en arbetsplats med lärlingslön.

• För många unga är det vanligt att starta sin karriär hos ett bemanningsföretag. Bemanningsföretag, som till exempel Manpower, hyr ut arbetskraft som konsulter till olika företag under en viss tid.

FÖRDJUPNING OCH METOD

│ Se ur olika perspektiv

Artificiell intelligens – hot eller hopp?

Artificiell intelligens handlar i grunden om att maskiner ska klara av att göra allt det som vi människor klarar av. En fördel datorer har framför människor är deras förmåga att hantera enorma mängder data och information. Utvecklingen av AI kommer att förändra samhället i grunden. Nya förmågor och kompetenser kommer att efterfrågas i arbetslivet. De flesta yrken kommer antagligen inte att försvinna helt, däremot kommer innehållet i många yrken förändras. Detta är en utveckling som redan har skett inom många yrken, till exempel banktjänsteman. Efter 40 år på bank har banktjänstemannen samma arbetsplats och samma yrke, men med helt andra sätt att utföra sina arbetsuppgifter bland annat med hjälp av AI, där till exempel robotar gör analyser av aktiers utveckling.

Smarta armband för äldre Ett exempel på AI är ett armband som används av äldre i hemtjänsten eller på äldreboenden. Armbandet gör så att personen kan fortsätta leva ett

Uppgifter som fördjupar och ger möjlighet att träna de för­ mågor som lyfts i kursplanen.

Utförliga kommentarer finns i lärarmaterialet.

självständigt liv, samtidigt som anhöriga kan känna sig trygga och vårdare blir larmade vid behov.

Genom armbandet så kan man se var personen befinner sig och hur hen rör sig. Om något oförutsett händer, exempelvis ett fall, så sänder systemet ett larm. Andra funktioner är att se om personen vaknat och klivit ur sängen, äter eller tar sin medicin.

Tänk dig att din mormor, som bor själv i en lägenhet och har hjälp från hemtjänsten, har ett sådant här armband.

1. Vad kan du se för positiva konsekvenser med armbandet, för din mormor personligen och för samhället i stort? Ge flera exempel.

2. Vad kan du se för negativa konsekvenser med armbandet, för din mormor och för samhället i stort? Ge flera exempel.

Arbete och välfärd

25

Vid strejk och lockout är det oundvikligt att allmänheten drabbas på olika sätt. När SAS och deras kabinpersonal låg i konflikt blev många flygavgångar inställda.

Avtalsrörelsen Som du kunde läsa i den inledande berättelsen var förhållandena för industriarbetare i slutet av 1800-talet urusla. Den första svenska strej­ ken, när sågverksarbetarna i Sundsvall arbetsvägrade 1879, blev ett stort misslyckande för de strejkande. Men förhållandena har förbättrats sedan dess. När det svenska samhället förändrades blev också villkoren för de som arbetade successivt bättre. Detta arbete skedde och sker fortfarande inom ramen för det som kallas avtalsrörelse, som är åter­ kommande förhandlingar och överenskommelser mellan fackförbund, som företräder arbetstagarnas intressen och arbetsgivarorganisationer, som företräder arbetsgivarnas intressen.

26

Arbete och välfärd

Arbetsmarknadens parter Under andra halvan av 1800-talet började fackföreningar bildas för att arbetstagare tillsammans skulle bli starka. De började också samla in pengar till strejkkassor som de som var med i facket kunde få pengar ur vid en eventuell strejk, eftersom man inte får någon lön när man strejkar. Fackföreningarna utvecklades sedan till större sammanslut­ ningar, fackförbund. 1898 gick arbetarrörelsens olika fackförbund ihop och bildade arbetstagarorganisationen Landsorganisationen, LO. Arbetsgivarna svarade med att gå samman i Svenska Arbetsgivareför­ eningen, SAF, som bildades 1902, en arbetsgivarorganisation som idag heter Svenskt Näringsliv.

I början av 1900-talet förekom många strejker, bland annat stor­ strejken 1909. I ett försök att hitta en lösning på oron på arbets­ Avtalet marknaden träffades arbetsgivare och arbetstagare i Saltsjöbaden träder i kraft 1938. Detta möte resulterade i Saltsjöbadsavtalet. Avtalet, som utarbetades av SAF och LO, är en del av det som brukar kallas för den svenska modellen. Det som gör modellen speciell är att det är parterna på arbetsmarknaden, det vill säga fackförbund och arbetsgivar­organisationer, som till­ Avtal sluts sammans kommer fram till ett avtal, istället för att riksda­ gen genom lagstiftning sätter upp reglerna, till exempel för minimilöner. Saltsjöbadsavtalet resulterade i en lång period av lugn och samarbete på arbetsmarknaden och den svenska Eventuell modellen fungerar i stort sett på samma vis än idag. medling

Förberedelser hos parterna

Förhandlingarna börjar

Stridsåtgärder och samarbete Nya villkor på arbetsmarknaden, till exempel om löner och arbetstider, avtalas alltså fram genom förhandlingar mellan parterna. Denna avtals­ process kallas för avtalsrörelse. Om inte fack och arbetsgivare kommer överens kan man kalla in en medlare, som hjälper till att hitta en lös­ ning. Båda parter kan ta till stridsåtgärder om medlingen misslyckas.

Exempel på stridsåtgärder är strejk, arbetstagarna lägger ner arbetet, för fackförbunden och lockout, utestängning av de anställda från arbets­ platsen, för arbetsgivaren. Det avtal som sluts mellan fackförbund och arbetsgivare i avtalsrörelsen kallas för kollektivavtal, och det ska sedan gälla under en bestämd tidsperiod, till exempel två år. Under avtalspe­ rioden råder fredsplikt. Det innebär att ingen av parterna får utlysa strejk eller lockout. I kollektivavtalen regleras främst lön och vilka anställningsvillkor som ska gälla på arbetsplatsen. Man kan också avtala om till exempel arbetstid. Kollektivavtalet gäller även på de arbetsplat­ ser som inte är med i facket.

1. Förberedelser: Önskemål om vill­kor till exempel gällande löner och arbetstider bestäms av facken.

2. Förhandlingar mellan parterna fackförbund och arbetsgivare börjar.

3. Om de inte kommer överens kallas en medlare in. Om någon av parterna inte accepterar medlarens bud varslas det om konflikt, fackförbundet om strejk och arbetsgivarna om lockout.

4. Avtal sluts, man kommer överens om avtalet.

5. Man börjar tillämpa det nya kollektivavtalet med de nya villkoren och fredsplikt råder.

Arbete och välfärd

27

Fackförbund och arbetstagarorganisationer idag Ungefär 70 procent av alla anställda i Sverige är med i ett fackförbund.

Det är en mycket hög siffra om man jämför med andra länder. Det största enskilda fackförbundet är Kommunal som har runt en halv mil­ jon medlemmar. Kommunal organiserar kommun- och regionanställda, till exempel undersköterskor, spårvagnsförare och brandmän. Andra stora fackförbund är Lärarnas Riksförbund som organiserar lärare och IF Metall som organiserar industriarbetare. Fackförbunden är i sin tur organiserade i arbetstagarorganisationer. Fackens huvuduppgift är fortfarande att avtala fram bättre arbetsmiljö och lön, men de arbetar också med andra frågor. Att hjälpa unga människor in på arbetsmark­ naden, är ett exempel på en sådan viktig uppgift. Att stötta människors utveckling och möjlighet till fortbildning i sina yrken, är en annan.

Arbetsgivarorganisationer idag Även arbetsgivarna går samman i olika organisationer för att företräda sina intressen gentemot arbetstagarna. Ett exempel är Almega, en arbetsgivarorganisation inom tjänstesektorn. Deras medlemsföretag representerar cirka 60 olika branscher, till exempel arkitektur och IT. I avtalsrörelsen förhandlar Almega cirka 160 olika kollektivavtal varje avtalsperiod med olika arbetstagarorganisationer.

Arbetstagarorganisationer • IF Metall • Seko • Kommunal

1. Vad innebär strejk respektive lockout?

2. Redogör för begreppen medlare, kollektivavtal och fredsplikt.

3. Vad innebär den svenska modellen på arbetsmarknaden?

4. Vad är a-kassa för något?

28

Arbete och välfärd

• Lärarförbundet • Unionen

• Lärarnas riksförbund • Sveriges ingenjörer

Arbetsgivar­organisationer

Arbetsmiljölagen kräver att alla arbetsplatser är säkra och trygga.

Laboratorier och byggarbetsplatser till exempel ställer stora krav på den fysiska arbetsmiljön.

Lagar på arbetsmarknaden Avtalsrörelsen, alltså förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter, har under 1900-talet inte bara skapat ordning på arbetsmarknaden utan dessutom drivit på viktiga lagförändringar. Kraven på förändringar som har kommit ur avtalsrörelsen har resulterat i att riksdagen har stiftat flera lagar som också påverkar arbetslivet. Tre viktiga lagar som gäller idag är LAS, MBL och AML.

Anställningsskydd Lagen om anställningsskydd, LAS, är den lag som säger vad som gäller vid uppsägningar och avskedanden och som skyddar arbetsta­ garen vid dessa tillfällen. Lagen innehåller bestämmelser om i vilken turordning uppsägning får ske, vilka uppsägningstider som gäller och vilka typer av uppsägningar som är giltiga. Grundprincipen är sist in, först ut, vilket innebär att de som har varit anställda kortast tid blir uppsagda först.

Att bli avskedad är en helt annan sak än att bli uppsagd. Det är mycket ovanligt och innebär att anställningen upphör direkt, utan upp­ sägningstid. Då handlar det om att den anställde har misskött sig grovt, till exempel begått ett brott, som förskingring av arbetsgivarens pengar.

Många menar att LAS skapar trygghet för arbetstagarna och skyddar dem från uppsägningar utan orsak, medan andra menar att lagen gör det svårare för unga att komma in på arbetsmarknaden på grund av turord­ ningsreglerna. I vissa undantagsfall kan man göra avsteg från LAS, till exempel om någon har specialistkunskaper som behövs på arbetsplatsen.

Exempel på lagar 1913 Folkpension 1919 8-timmars arbetsdag, 6 dagar i veckan 1938 Semesterlag om 2 veckors semester 1974 Lagen om anställningsskydd (LAS) 1976 Medbestämmande­ lagen (MBL) 1977 Arbetsmiljölagen (AML) Idag gäller 40-timmars arbetsvecka och minst fem veckors semester för de flesta.

Arbete och välfärd

29

Att tänka på vid första jobbet Skriftligt anställningsavtal Det innehåller bland annat uppgifter om lön, arbetstider och arbetsuppgifter.

Anställningsform Det är viktigt att du vet vilken anställningsform du erbjuds vid en anställning. Det vanligaste är tillsvidareanställning, men ditt första jobb kanske är ett sommarjobb och då är det en form av tidsbegränsad anställning.

Lön Lönen behöver du och arbetsgivaren komma överens om. För att veta vad som är en rimlig lön kan du ta reda på ingångslönen för just denna typ av jobb.

Arbetstider Beroende på din ålder gäller olika bestämmelser för arbetstiden. Är du till exempel 16 år och har gått ut grundskolan får du arbeta max 8 timmar per dag eller 40 timmar per vecka, inte före klockan 6 och inte efter klockan 23, med minst 12 timmars sammanhängande ledighet varje dygn.

Uppsägningstid Om du vill säga upp din anställning måste du ta hänsyn till den uppsägningstid som gäller. Tänk på att lämna in din uppsägning skriftligt.

Medbestämmande Medbestämmandelagen, MBL, beskriver hur samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare ska fungera. Lagen innebär att fackför­ bundet har rätt till information om verksamheten och rätt att uttrycka sina åsikter innan besluten genomförs. Det kan till exempel handla om situationer då företaget ska flytta till en annan ort eller lägga ned delar av verksamheten. Rätten till information och förhandling ger däremot inte fackförbundet rätt att förhindra till exempel en omorganisation.

Till sist är det ändå arbetsgivaren som bestämmer.

Arbetsmiljö

1. Vad är det för skillnad på att bli avskedad och att bli uppsagd?

2. Vad står förkortningarna LAS, MBL och AML för?

3. Vad bör ett skriftligt anställningsavtal innehålla?

30

Arbete och välfärd

Den viktigaste lagen inom arbetsmiljöområdet är arbetsmiljölagen, AML. Den antogs av riksdagen för att förebygga ohälsa och olycksfall, samt för att skapa en bra arbetsmiljö. Från början var lagens viktigaste syfte att förbättra den fysiska arbetsmiljön. Numera innehåller lagen också bestämmelser om arbetstagarnas psykiska hälsa och välmående, så kallad psykosocial arbetsmiljö. Det kan till exempel handla om att mobbning och sexuella trakasserier inte får förekomma.

Att arbetsmiljön är bra kontrolleras av ett skyddsombud som företrä­ der de anställda. Lagen gäller även Sveriges elever från årskurs 7. Dessa representeras då av elevskyddsombud på skolorna.

Val och utmaningar på arbetsmarknaden Dagens arbetsmarknad är komplex och valmöjligheterna bland olika yrken är större än någonsin tidigare. Att ha rätt utbildning är självklart viktigt, men det finns också andra vägar att gå genom att till exempel starta eget, få en praktikplats eller arbeta som lärling. Vad vi väljer för yrke påverkas bland annat av vår socioekonomiska bakgrund och vår bostadsort. Det finns många möjligheter på dagens arbetsmarknad, men det finns också utmaningar. En är att andelen äldre ökar, en annan är arbetslösheten.

Att välja yrke I dagens samhälle finns det många sätt att få jobba med det man vill.

Men det går inte att komma ifrån att utbildning är viktigt. Utan rätt utbildning kan det bli svårt att få syssla med det man vill. Men även om det inte går så bra i skolan behöver det inte betyda att du inte kommer att få det jobb du önskar. Det finns andra vägar att gå, speciellt om man är aktiv, har en bra affärsidé eller ett stort kontaktnät. Idag är dessutom arbetsmarknaden mycket större än vad den var för 30 år sedan och möjligheterna att få olika typer av jobb i hela världen är också större.

Många unga människor söker sig utomlands för att arbeta, för äventyret eller för att det finns fler jobbtillfällen, till exempel som reseledare.

Utbildningens betydelse De flesta arbeten idag kräver minst gymnasieutbildning, och för många krävs även högskole- eller yrkesutbildning. Om du bara har grundsko­ leutbildning kan det bli svårt att hitta ett arbete. Arbetslösheten är, och har nästan alltid varit, lägre bland de som har skaffat sig en utbildning än de utan avslutad utbildning.

Självklart ska du välja en utbildning som du är intresserad av eller som leder till ett yrke som du tror att du kommer att trivas med. Samti­ digt finns det ett flertal yrken som är så populära och där behovet är så litet att alla inte kan få jobb inom dessa. Hit hör till exempel dataspels­ utvecklare, artist och designer. Om man vill vara någorlunda säker på att få ett jobb är det därför bättre att välja att utbilda sig till något som efterfrågas på arbetsmarknaden. Bland dessa finns yrken som datain­ genjör, lärare och undersköterska, men vilka yrken som är bristyrken ändras också över tid. Vissa jobb försvinner och nya tillkommer.

Många börjar arbeta inom ett annat yrke än det de har utbildat sig till. Andra arbetar kanske med flera olika yrken under sitt yrkesverk­ samma liv, och ytterligare andra kanske byter jobb många gånger inom samma sektor. Valet av utbildning är inte lätt. Det gäller att både välja Arbete och välfärd

31

en utbildning som passar dig och som leder till ett yrke där du så små­ ningom kan få en anställning. Ditt gymnasieval är heller inte avgörande för vad du exakt kommer att syssla med i framtiden. Däremot kommer utbildning att bli allt viktigare för möjligheterna att få ett jobb, efter­ som de enkla jobben i allt större utsträckning utförs av datorer och robotar. Även om de enkla jobben blir färre i Sverige, finns det många sådana på andra ställen i världen.

Vad påverkar våra val?

Det forskas mycket kring hur vi väljer utbildning och yrke och vad det är som påverkar våra val. I förhållande till många andra länder i världen är Sverige ett jämlikt land. De flesta har möjlighet att utbilda sig till vad de vill, under förutsättning att betygen räcker för att komma in på det gymnasieprogram eller den utbildningsväg man väljer att gå. I Sve­ rige bekostas de flesta utbildningarna med skattepengar. Därför spelar ens ekonomi inte en avgörande roll. Däremot spelar en persons sociala och ekonomiska bakgrund en stor roll vid val av utbildning och yrke, men även dina intressen och vad du har fallenhet för.

Förr i tiden var det vanligt att gå i sina föräldrars fotspår när man skulle välja sitt yrke. Om far var smed så var sannolikheten stor att även sonen blev smed. Fortfarande är det vanligt att yrken går i arv. En läkardotter blir läkare och en advokatson blir jurist.

Med högutbildade föräldrar är sannolikheten högre att barnen stude­ rar vidare på universitet eller högskola, än med lågutbildade. Föräldrar­ nas utbildning är viktigare än både elevens kön och huruvida eleven har en svensk eller utländsk bakgrund, för att förutsäga vem som kommer att läsa vidare eller inte. Sedan finns det naturligtvis många undantag, sonen som trots lågutbildade föräldrar har en unik idé, startar företag och gör miljonvinster, eller dottern till högutbildade föräldrar som väljer att inte läsa vidare på universitet, utan gå hantverksprogram och bli finsnickare. Men oavsett föräldrarnas bakgrund och den miljö man växer upp i är det många som läser vidare, framför allt på gymnasiet.

Bostadsorten har också betydelse. När man väljer program på gym­ nasiet är det mindre vanligt att det blir ett teoretiskt program om man bor i ett område där få har gått på högskolan. Detta stämmer dock inte i områden med många invandrare. Där är sannolikheten att man vida­ reutbildar sig större, även om det bor många lågutbildade i området.

En förklaring till detta kan vara att utbildning anses som något viktigt och som en möjlig väg ut från ett område med låg status.

Entreprenörskap och att starta eget Bakom samhällets utveckling av nya maskiner och produkter finns människor med idéer, stora eller små, som i sin tur ligger till grund för nya företag. Teknikutveckling skapar också möjligheter till nya jobb 32

Arbete och välfärd

som det inte har funnits behov av tidigare, som till exempel program­ merare. Personer som vill satsa på att bygga upp ett företag utifrån en affärsidé och som är beredda att ägna mycket tid och kraft åt detta, brukar kallas för entreprenörer. Det kan handla om att utveckla en tjänst, till exempel hemleverans av mat, en uppfinning, till exempel en fästingplockare eller en egen blogg för att bygga upp ett varumärke.

För att starta eget behöver man inte komma med en ny affärsidé, utan det kan handla om att till exempel starta ett kafé eller bygga en app för bokning av resor. Många menar att utan entreprenörer utveck­ las inte samhället i nya riktningar, utan avstannar i utvecklingen.

FÖRDJUPNING OCH METOD

│ Se ur olika perspektiv

100% självbetjäning Edvin Johansson, en ung ingenjörsstudent, har själv ritat och byggt Sveriges första automatiserade livsmedelsbutik. Butiken öppnades utanför Linköping, hösten 2018, och Edvin planerar för fler likadana butiker runt om i landet, framförallt på landsbygden.

Målet är flera hundra butiker.

Butikerna hålls öppna med generösa öppettider, kunderna låser själva upp och handlar med hjälp av bank-ID och betalar digitalt. Den enda personal som krävs är den som ser till att butiken är påfylld av varor.

Tanken är att utbudet i affärerna ska ha lokal förankring. I butiken i Ekängen satsar man på ägg,

bröd, kött och andra lokala varor. Därför stämmer konceptet väl överens med tankar kring hållbar utveckling. Butikerna ska inte innehålla alkohol, tobak eller kontanter för att minska stöldrisken.

Vilka för- och nackdelar kan du se med Edvins koncept?

Resonera ur följande perspektiv: • landsbygd-storstad • kort sikt-lång sikt • arbetstillfällen-arbetslöshet • hållbar utveckling-klimatförändringar • avfolkning-en levande landsbygd

Arbete och välfärd

33

Utmaningar på dagens arbetsmarknad

Diagram och tabeller finns även i lärarmaterialet för att kunna visas via projektor.

Ej i arbetskraften

Arbetskraften

Källa: SCB

Drygt två tredjedelar av befolkningen tillhör arbetskraften, dvs. de personer som är i arbetsför ålder. Till arbetskraften räknas också de som söker ett arbete. Barn och pensionärer är ej är en del av arbets­kraften, men inte heller långtidssjuka, värnpliktiga eller majoriteten av studerande räknas till arbetskraften.

34

Arbete och välfärd

En åldrande befolkning Sverige, liksom övriga Europa, befinner sig i en tid av förändring. En allt större andel av befolkningen är pensionärer, vilket innebär att försörj­ ningsbördan för de som arbetar blir större. Begreppet försörjningsbörda betyder att de som arbetar i ett land försörjer sig själva och alla andra som bor i landet till exempel barn och pensionärer. Problemet med att ha låg nativitet kopplat till hög medellivslängd är att de som ska försörja den stora gruppen pensionärer blir allt färre. Dessutom ökar kostnader­ na för vård och omsorg i ett samhälle med en åldrande befolkning. När utgifterna ökar krävs det högre skatteintäkter. Sverige har en försörj­ ningskvot på 1,75. Alla i yrkesverksam ålder ska alltså, utöver sig själv, försörja ytterligare 0,75 personer. I verkligheten behöver varje person som arbetar försörja ännu fler, då inte alla i arbetsför ålder faktiskt har ett jobb. Denna situation delar vi med många andra länder i Europa.

En minskande andel invånare i arbetsför ålder skulle göra det svårt för oss att behålla vår välfärd som bygger på att många människor ar­ betar och betalar skatt. För att Sverige ska klara av att försörja en större andel pensionärer kan en lösning vara att fler kommer ut i arbete; till exempel nya svenskar och långtidssjukskrivna. Det skulle öka skattein­ komsterna. En annan lösning kan vara att vi arbetar längre.

Arbetslöshet Arbetslöshet uppkommer av olika skäl. Det kan vara dåliga tider med lågkonjunktur som leder till att många företag måste dra ned på antalet anställda eller rentav går i konkurs. Detta kallas konjunkturarbetslöshet.

Det kan också handla om strukturförändringar, det vill säga att samhället förändras och att vissa produkter och tjänster inte efterfrågas längre eller att de nu tillverkas billigare i andra länder. Ett problem med detta är att de som söker arbete kanske inte har rätt utbildning för de yrken som efterfrågas. Tillverkningen av kläder har till exempel i stort sett försvunnit från Sverige och produktionen har flyttats till låg­ löneländer. Detta gjorde att svenska sömmerskor blev arbetslösa. Det kallas strukturarbetslöshet.

För unga kan det vara svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, det vill säga att få sitt första jobb. Ungdomsarbetslösheten är i regel högre än den genomsnittliga arbetslösheten. En orsak till det kan vara att många unga personer saknar arbetslivserfarenhet. Det kan också bero på att många arbeten kräver en hög utbildning och att enkla arbeten som inte kräver utbildning har blivit digitaliserade. Till exempel kan man bestäl­ la mat på en snabbmatsrestaurang med mobilen eller på datorn istället för av en anställd. Sverige har lägst andel enkla jobb som inte kräver gymnasieutbildning i hela EU.

Coronapandemin slog hårt mot många arbetsplatser. Det blev en extremt snabb konjunkturnedgång med hög arbetslöshet som följd - inom t.ex. flyget. Resandet minskade kraftigt, som den tomma utrikeshallen på Arlanda visar.

Kraftiga lågkonjunkturer kan leda till att vissa branscher aldrig återhämtar sig, man talar då om strukturförändringar som kan leda till strukturarbetslöshet.

Arbetsförmedlingen – att vara eller inte vara

Begreppet UVAS står för unga som varken arbetar eller studerar. Att man varken studerar eller arbetar som ung kan ha många olika orsaker.

Under senare år har till exempel många enkla jobb som inte kräver högre utbildning försvunnit från arbetsmarknaden. Antalet UVAS i åldern 16‒24 år är cirka 80 000, av dessa är cirka 30 000 utrikes födda ungdomar.

Det finns många olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Sverige för att försöka hålla arbetslösheten nere. Ett exempel är att staten står för lönen om en arbetsgivare anställer en ung människa eller en som har varit arbetslös länge. Ett annat exempel är anpassade arbetsmarknadsut­ bildningar för att få in fler anställda i bristyrken.

Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet, tillgänglig för alla och som bland annat ansvarar för förmedling av arbeten. Det förs ibland diskussioner om att förändra Arbetsförmedlingen. Ett förslag är att som komplement införa ett system där man som arbetslös ska kunna betala för att få tips om lediga jobb, en slags privat förmedlingstjänst. Är det positivt eller negativt med ett sådant system och för vilka?

Arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som skyddar den som blir arbetslös. Den gör det möjligt att som arbetslös kunna försörja sig under tiden man söker arbete. Genom att gå med i och betala medlemsavgift till en a-kassa (arbetslöshetskassa) så är du försäkrad genom arbetslöshetsförsäkringen. Då kan du få ersättning om du blir arbetslös och uppfyller vissa villkor, som till exempel att du måste ha arbetat en viss tid. Det vanligaste sättet att gå med i en a-kassa är genom facket.

1. Vilka faktorer kan vara viktiga för att få ett jobb?

2. Vad innebär begreppet försörjningsbörda?

3. Redogör för begreppen strukturarbetslöshet och konjunkturarbetslöshet.

Arbete och välfärd

35

Jämställdhet på arbetsmarknaden?

Begreppet jämlikhet handlar om lika villkor för alla, medan jämställdhet handlar om att villkoren för män och kvinnor ska vara lika och rättvisa. Norden, som internationellt sett anses vara både jämlikt och jämställt, har ändå stora brister när det handlar om jämställdhet på arbetsmarknaden och förhållandena för män och kvinnor på arbetsplat­ sen, för vem som blir chef och vem som får högre lön. I förlängningen handlar det om maktförhållanden och orättvisa arbetsvillkor mellan grupper i vårt samhälle. Våra yrkesval är också fortfarande traditionellt könsbundna genom att många kvinnor fortsätter att välja typiska kvin­ noyrken och många män typiska mansyrken.

Jämställdheten är bristande på svenska arbetsplatser. Bristerna är störst i yrken som domineras av ett kön. Här har vi ett exempel på en kvinna som är chef på en mansdominerad arbetsplats. Det hör till ovanligheterna.

36

Arbete och välfärd

Löneskillnader Trots att diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av kön är löneskillnaderna mellan män och kvinnor tydliga. Även om en man och en kvinna har exakt samma utbildning och yrke, är jämngam­ la och har arbetat lika länge i samma bransch skiljer sig lönerna åt med 4,5 procent till mannens fördel. Detta är ett tydligt exempel på hur kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden.

Det finns också stora löneskillnader mellan män och kvinnor som beror på individers enskilda val. En viktig orsak till löneskillnader mellan män och kvinnor är familjebildandet. Skillnaderna uppkom­ mer vid det första barnets födelse och fortsätter därefter att öka. Att kvinnor i större utsträckning är föräldralediga och stannar hemma för vård av sjukt barn är tydliga orsaker till att kvinnor kommer efter i löneutvecklingen. Kvinnor med högre lön förlorar mer i löneutveck­ ling än kvinnor med lägre lön. I förhållanden där kvinnor och män är mer jämställda och delar mer lika på föräldraledigheten har kvinnor en bättre löneutveckling. En annan vanlig orsak till dålig löneutveckling är att många kvinnor arbetar deltid efter första barnets födelse. Att arbeta deltid resulterar också så småningom i en lägre pension.

Kön och etnicitet Ett sätt att se på hur könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden ser ut är att titta på utbildningsnivå samt förhållandet mellan antalet kvinn­ liga och manliga chefer. Andelen kvinnor på Sveriges högskolor är högre än andelen män. Men vad gäller de högsta positionerna ser det annorlunda ut. Av professorerna är tre av fyra män. Det görs satsningar på jämställdhet, och målsättningen är att hälften av landets nyanställda professorer ska vara kvinnor senast år 2030. Detta är en rimlig målsätt­ ning eftersom hälften av dagens forskarstuderande är kvinnor.

Trots att kvinnor i genomsnitt har längre utbildning än män och ofta högre utbildning än de behöver för det yrke de arbetar inom är nästan två tredjedelar av alla Sveriges chefer män. Endast bland anställ­ da i kommuner och regioner finns det fler kvinnliga än manliga chefer, vilket kan bero på att dessa yrken ofta är kvinnodominerade. Av de verkställande direktörerna (vd) i Sverige är fler än åtta av tio män. Det finns alltså tydliga tecken på att det är svårare för kvinnor än för män att göra karriär samt att få välbetalda och inflytelserika arbeten.

Cirka en fjärdedel av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund, det vill säga de är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikesfödda föräldrar. Det är färre än tio procent av cheferna i det privata närings­ livet som har utländsk bakgrund. I statlig tjänst, som till exempel riksdag, regering, domstolar och myndigheter är andelen ännu lägre.

Makt, välstånd och inflytande hör alltså ihop med vilket kön man tillhör, vilken etnicitet eller vilken socioekonomisk bakgrund man har.

1. Vad innebär begreppen jämlikhet och jämställdhet?

2. Vad innebär begreppet diskriminering?

3. Ungefär hur många procent lägre lön har kvinnor jämfört med män i Sverige om allt annat än könet är lika?

4. Varför hamnar kvinnor efter i löneutvecklingen?

Arbete och välfärd

37

I länder med hög levnadsstandard har människor både tid och råd med träning, men också stort behov av det eftersom många har stillasittande arbeten. Maskiner har ersatt tunga lyft på de flesta arbetsplatser, men också i hemmen får man allt mer hjälp av maskiner.

Levnadsstandard och välfärd När det är goda ekonomiska tider har många ett arbete. Det kallas för hög sysselsättning. Att många människor arbetar och betalar skatt är i Sverige en förutsättning för att vi ska ha en hög allmän välfärd som bekostas av skatter via den offentliga sektorn. Sedan mitten av 1900-talet har Sverige haft en hög ekonomisk tillväxt, vilket har lett till att levnadsstandarden är hög idag, men klyftorna mellan rikare och fat­ tigare grupper i samhället ökar. Det finns dock olika sätt att se på vad fattigdom är. I Sverige används ofta begreppet låg ekonomisk standard.

Vårt välfärdssystem försöker jämna ut klyftorna i samhället både mellan individer och kommuner.

38

Arbete och välfärd

Ekonomisk tillväxt Bruttonationalprodukten, BNP, beskriver storleken på ett lands ekonomi och beräknas genom att man lägger ihop värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet under ett år. Genom att dela BNP med antalet invånare, BNP per capita, får man en siffra som man kan använda för att enkelt jämföra tillväxten mellan länder med olika stor folkmängd.

BNP är också det vanligaste måttet för att beskriva ekonomisk tillväxt. Med ekonomisk tillväxt menas en ökning av BNP över tid. I Sverige har BNP ökat med i genomsnitt lite drygt två procent per år sedan 1970. Under denna period har dock Sverige upplevt flera djupa lågkonjunkturer. Den ekonomiska tillväxt som vi har upplevt har gjort Sverige till ett rikt land med en hög levnadsstandard, vilket har ska­ pat förutsättningar för den välfärd som befolkningen och våra företag bekostar med hjälp av skatter.

Levnadsstandarden i Sverige Levnadsstandarden, nivån på invånarnas ekonomi och levnadsför­ hållanden, är hög i Sverige och i de andra nordiska länderna jämfört med många andra länder i världen. Varje år mäts levnadsstandarden i Europas länder. Det görs genom undersökningar av hur inkomsterna har utvecklats och hur många som lever i fattigdom i ett land. Sverige är ett av de länder i Europa som har högst levnadsstandard. Medelin­ komsten har ökat mer jämfört med andra europeiska länder tack vare en god ekonomisk tillväxt.

Sverige ligger också högt i beräkningar av social rättvisa. Det handlar om hur stora klyftorna är mellan olika grupper i Sverige vad gäller till exempel tillgång till utbildning, arbetsmarknad, hälsa, välfärd och jäm­ likhet. Dessvärre har Sveriges klyftor inom dessa områden ökat mest av länderna i EU/OECD. Det har lett till att allt fler människor lever i fattigdom i Sverige.

Välfärd När man säger att full sysselsättning råder innebär det att så många som möjligt har ett arbete. Det gynnar framför allt ekonomin, både den privata och samhällets. Man måste tjäna pengar för att kunna för­ sörja sig, och stat, region och kommun behöver få in skattepengar för att kunna erbjuda invånarna välfärd.

I Sverige och många andra europeiska länder bekostas större delen av vår välfärd med hjälp av skattepengar. Därför är det viktigt med hög sysselsättning, det ger stora skatteintäkter. Pengarna omfördelas mellan såväl individer som grupper och områden för att alla ska ha en viss grundtrygghet och tillgång till skola, vård och omsorg. Välfärden ombesörjs av den offentliga sektorn till låg kostnad för individen.

Arbete och välfärd

39

I andra länder, där välfärden inte finansieras av staten, tar vissa företag ett större ansvar för sina anställdas välfärd. Här ser vi en bild på företaget Google. De har gratis lunch för sina anställda, egna transporter till och från jobbet, samt extra lång föräldraledighet. Sjukförsäkringar för sina anställda är en självklarhet, vilket även många andra amerikanska företag har, då läkarbesök och sjukvård inte bekostas av gemensamma, statliga medel.

40

Arbete och välfärd

Länder som har lägre skatter än de nordiska länderna kan ändå ha en hög välfärd och en hög levnadsstandard. I de länderna får medborg­ arna antingen betala för välfärden direkt från sin lön eller så betalar arbetsgivarna för en försäkring som täcker välfärdstjänsterna. Klyftorna mellan rika och fattiga är oftast större i dessa länder, ett tydligt exempel är USA. De som har hög lön kan få bättre vård och deras barn kan välja att gå på dyra skolor och få bättre utbildning än de med lägre inkomster.

Vem är rik och vem är fattig?

Det finns olika sätt att definiera fattigdom. Absolut eller extrem fattigdom innebär att man inte får sina grundläggande behov tillgo­ dosedda som till exempel mat, kläder, bostad, grundutbildning och sjukvård. Absolut fattigdom har satts på en nivå på cirka två US-dollar om dagen. Man jämför inte med hur andra personer i landet har det när man redovisar den absoluta fattigdomen i ett land. I Sverige fyller dock detta mått ingen funktion eftersom i princip alla har inkomster som överstiger den globala gränsen för absolut fattigdom.

Ett annat sätt att definiera fattigdom är genom begreppet relativ fattigdom. Där ser man på fattigdom i förhållande till befolkningens medelinkomst i det aktuella landet. En person som klassas som relativt fattig i ett land behöver inte ses som relativt fattig i ett annat land. En relativt fattig person i Norge skulle troligen räknas som rik i till exem­ pel Somalia.

I Sverige kallas relativ fattigdom i stället för låg ekonomisk standard.

Måttet beskriver hur väl hushållets inkomster räcker för att betala nödvändiga kostnader som boende, hemförsäkring, barnomsorg, lokala resor och så vidare. Låg ekonomisk standard betyder att inkomsterna inte räcker till för att betala för dessa levnadsomkostnader. I Sverige är det cirka sex procent av befolkningen som har låg ekonomisk standard.

I många andra EU-länder är den siffran betydligt högre.

Ytterligare ett sätt att definiera fattigdom är genom begreppet mate­ riell fattigdom. Då handlar det om att man har en viss nivå av lev­ nadsstandard. Man undersöker om individen kan betala oförutsedda utgifter, har råd med en veckas semester per år, har råd med en närings­ riktig måltid varannan dag, har en uppvärmd bostad, har råd med till exempel tv, telefon och tvättmaskin och kan betala av sina skulder. En individ eller ett hushåll lever i materiell fattigdom när man inte har råd med ungefär hälften av dessa saker. I Sverige är det knappt en procent som anses leva i materiell fattigdom.

Rika och fattiga delar av landet Genom vårt välfärdssystem, det sociala skydd som ger oss svenskar en ekonomisk grundtrygghet, jämnas skillnader mellan individer, befolk­ ningsgrupper och kommuner ut. Ambitionen är att levnadsstandarden för människor i olika åldrar, på olika platser i vårt land och med olika inkomster ska bli mer jämlika. För att bekosta detta system behövs skatteintäkter.

Ett exempel på detta är hur skatteintäkter från rika kommuner omfördelas till kommuner med sämre ekonomi för att deras välfärd ska kunna upprätthållas, detta kallas för regionalpolitik. I Sverige har vi sedan 1996 ett skatteutjämningssystem som kallas för ”kommunal ekonomisk utjämning”. Systemet fungerar så att rikare kommuner får betala en summa pengar som går till kommuner som har det sämre ställt. Staten skjuter också till pengar i systemet. Majoriteten av Sveriges politiker är överens om att systemet är nödvändigt för att alla medborg­ are i Sverige ska få en likvärdig vård, skola och omsorg.

1. Vad betyder det att Sverige har en hög levnadsstandard?

2. Hur mäter man ekonomisk tillväxt?

3. Redogör för Sveriges välfärdssystem.

4. Vilka olika definitioner på fattigdom finns det och vad innebär dessa?

Arbete och välfärd

41

FÖRDJUPNING OCH METOD

│ Analysera samband

Kommunen i siffror 1. Resonera med hjälp av statistiken nedan om det finns några samband mellan skattesats och medelinkomst. Vad kan sambanden bero på?

2. Titta på en karta var dessa kommuner ligger. Är det landsbygds-, storstads- eller förortskommuner?

Ange i tabellen om det är landsbygd, storstad eller förort med L för landsbygd-, S för storstad- och F för förortskommuner.

3. Undersök nu uppgifterna om skatteutjämning för landsbygd/storstad/förort? Vad kan du se för nya samband? Vilka typer av kommuner får betala skatteutjämning och vilka får ta del av den?

5. Resonera kring likheter och skillnader mellan kommunerna och använd dig av följande begrepp: Storstadskommun, landsbygdskommun, förortskommun, hög befolkningstäthet, låg befolkning­ stäthet, stor kommun, liten kommun, rik kommun, fattig kommun, hög skatt, låg skatt.

6. Gå in på på SCB – Kommunen i siffror – och undersök siffrorna för din egen kommun. Jämför med övriga kommuner i listan, vilka likheter och skillnader finns?

4. I Jokkmokk finns 4 av de 5 största vattenkraftverken som producerar elkraft i Sverige. Trots det så är Jokkmokks kommun en av de största mottagarna av statsbidrag/skatteutjämning. Vad kan det bero på? Diskutera och ta reda på mer.

Kommun

Kommunalskatt

Medelinkomst

Skatteutjämning (kr/inv)

Befolkningstäthet (inv/km²)

Arjeplog

34.84

271 000

+16 628

0.2

Danderyd

29.63

545 000

-17 208

1246

Jokkmokk

34.29

272 000

+16 534

0.3

Kiruna

34.39

324 000

+2831

1.2

Malmö

32.42

260000

+15390

2130

Solna

29.2

347 000

-8284

4132

Stockholm

29.82

359 000

-4298

5075

Vellinge

29.68

367 000

-1163

251

Vindeln

34.95

258 000

+20 716

2.1

Landsbygd /Storstad/Förort

Din kommun Källa: SCB; kommuner i siffror

42

Arbete och välfärd

Det svenska skattesystemet I Sverige går minst en tredjedel av lönen till att betala skatt till kommu­ nen, regionen och staten. Detta kallas för inkomstskatt. Det finns även andra typer av skatter. Skatten används för att betala för den offentliga sektorns verksamhet, till exempel till vår välfärd som skola, vård och olika former av bidrag. Skatten går också till andra delar av den offent­ liga sektorn som polis, domstolar och till olika infrastrukturprojekt, till exempel vägar, järnvägar och flygplatser. Hur höga skatterna ska vara och vad man ska betala skatt för, är politiska beslut.

Skatterna i Sverige har ökat kraftigt sedan 1950-talet. Den offentli­ ga sektorns verksamhet har vuxit och den del som handlar om socialt skydd för medborgarna har ökat. Därför är skatterna betydligt högre idag, än vad de var då. Sverige har även högre skatter för höginkomst­ tagare jämfört med andra EU-länder, men ligger på en medelnivå för låg- och medelinkomsttagare.

En del av våra skattepengar går till infrastruktur som vägar, järnvägar och spårvagnsnät. Spårvagn är ett sätt att ta sig fram i några av våra storstäder, bilden visar en spårvagn i Göteborg.

Arbete och välfärd

43

Olika typer av skatter Nova Lund Tel. 046-30 76 00 Org nr. 556400-5378 Datum: 16-10-14 18:25 Kvitto 4030301231 Sälj.: Nils G Trans: 403273322 Nr

Beskrivning

Belopp

16008 Radiokontrollerad svart, analog, DCF Total kr Nets kort Visa/HasterCard Moms D

25%

249,90 D 249,90 -249,90

249,90

49,98

Kortinlösen BUTIKSNR: 60525078 TERM: 13701008-486224 2016-10-14 18:27

MASTERCARD

**********'*9556-0 AID: A0000000041010 TVR: 0000001000 TSI: E800 REF: 128746 908857 !Bl RESP: 00 KtiP SEK Per-sonlig kod

Sveriges skattesystem består av olika skatter och avgifter. De viktigaste är inkomstskatt, moms och arbetsgivaravgift.

Lönen före skatt kallas för bruttolön. Det är den lön som står på det anställningsavtal man skriver på när man får ett jobb. De pengar du faktiskt får på ditt lönekonto kallas för nettolön. Då är inkomstskatten avdragen. På inkomster upp till en viss nivå, den så kallade brytpunk­ ten, betalar man i huvudsak endast kommunalskatt på ungefär 30 pro­ cent. Den varierar beroende på vilken kommun man bor i. De som tjänar mer än gränsen för brytpunkten för statlig skatt betalar även en så kallad statlig inkomstskatt på 20 procent på den del av beloppet som överstiger gränsen.

Mervärdesskatten kallas även för moms och är en skatt som ingår i priset för varor och tjänster och betalas till staten. Momsen varierar beroende på vad man köper. De flesta varor och tjänster har en moms­ sats på 25 procent. För att ett företag ska få ut 100 kronor för en vara måste den kosta 125. Betalar du 100 kronor för en vara får företaget ut 80 kronor.

249,90

GODKÄNT Spar ditt kvitto för ev. reklamation Se katalog för köpvillkor E-post: nova.lund@kjell.com

På allt du handlar så betalar du moms till staten. Hur mycket det är kan du se på kvittot.

Fördelning av en skattekrona Här ser du ett diagram över av vad våra skatter går till beräknat på en skattekrona. Av en skattekrona går en del till våra grundläggande samhällsfunktioner som polis, rättsväsende och försvar. Dessa funktioner är nödvändiga för att ett samhälle ska fungera.

Fördelning av en skattekrona Övrigt 4 öre

Allmän offentlig förvaltning 14 öre Hälso- och sjukvård 14 öre

Socialt skydd 41 öre

Samhällsskydd, rättsskipning 3 öre Källa: Ekonomifakta

44

Arbete och välfärd

Utbildning 14 öre Försvar 2 öre

Infrastruktur, ekonomiska frågor 8 öre

Skattens andel av inkomsten Andel av inkomsten, %

Som du ser i grafen finns det ett grundavdrag som alla får göra innan de börjar betala skatt. År 2020 var det cirka 20 000 kr. De som hade en årsinkomst över 500 000 kr kom upp till brytpunkten och måste betala statlig skatt också. De flesta löntagare betalar bara kommunal inkomstskatt.

100 90 80

Kvar efter skatt

70 60 50

+ 20 % statlig skatt

40 30 20

Kommunal skatt

10 0

Grundavdrag

Brytpunkt

Årsinkomst kr

Arbetsgivaren betalar en obligatorisk avgift till staten, den så kall­ ade arbetsgivaravgiften. Den ligger på knappt 32 procent av de löner arbetsgivaren betalar ut. Så om du tjänar 20 000 kronor per månad så är lönekostnaden för arbetsgivaren ungefär 26 000 kronor. I arbets­ givaravgiften ingår sociala avgifter som sjukförsäkringsavgift, ålders­ pensionsavgift och föräldraförsäkringsavgift. Dessa avgifter används av Försäkringskassan för att betala ut ersättning när du är sjuk, pensionär eller föräldraledig, De utgör viktiga delar av vårt trygghets- och väl­ färdssystem.

Det finns även skatter som är till för att främja folkhälsan och miljön. Dessa kallas för punktskatt. Genom att till exempel beskatta konsumtionen av hälsofarliga eller miljöskadliga produkter kan man minska deras användning. Två sådana skatter är tobaksskatten och alkoholskatten som hjälper till att hålla nere användandet av tobak och alkohol. Ett annat exempel är skatter på fossila bränslen som hjälper till att minska utsläppen av koldioxid.

Försäkringskassan Försäkringskassan är en statlig myndighet som sköter en stor del av vårt välfärdssystem, bland annat utbetalningar av sjukpenning, barnbidrag och bostadsbidrag. En del bidrag betalas ut automatiskt som till exempel barnbidrag som alla med barn får. Andra är behovsprövade bidrag, till exempel bostadsbidrag, de som ansöker kan få det om de bedöms ha behov av det.

1. Vilka är våra vanligaste skatter?

2. Vad går våra skatter till?

3. Förklara begreppen mervärdesskatt (moms) och punktskatt.

Arbete och välfärd

45

Välfärdssystemets omför­del­­ ning – från BB till begravning En del av skatterna som staten får in omfördelas från de som har det ekonomiskt bättre ställt till de som har det sämre. Skatterna används också till att omfördela pengar mellan olika perioder i livet.

BB och barnbidrag Barn i Sverige föds oftast på en förlossningsavdelning, BB. Vistelsen på BB och den vård en förlossning omfattar, bekostas av regionen. I och med att ett barn föds har föräldrarna rätt till ett barnbidrag som betalas ut av staten varje månad fram till dess barnet fyller 16 år.

Föräldraledighet

I Sverige går de flesta barn på förskola. Svenska förskolor håller hög kvalitet och betalas huvudsakligen av skattepengar.

46

Arbete och välfärd

När barnet är litet finns det möjlighet för föräldrar att avstå från arbetet under en tid för att ta hand om barnet. Den förälder som stannar hem­ ma får då ersättning för delar av den förlorade arbetsinkomsten i form av föräldrapenning som utbetalas av Försäkringskassan. När barnet har blivit lite större börjar vanligtvis föräldrarna att arbeta. Då behövs det någon som tar hand om barnet under den tid som de är på jobbet.

Offentliga tjänster, transferingar och skatter under en individs liv

Daghem m.m. Gymnasium

När vi är barn och när vi är gamla utnyttjar vi de offentliga tjänsterna som mest. Detta syns ovanför nollstrecket – den blå delen. Under vår yrkesverksamma period betalar vi å andra sidan in pengar till systemet.

Detta syns nedanför nollstrecket – den gröna delen.

Försvar, rättsväsende m.m.

Grundskola

Sjukvård Högskola

Sjukvård, sjukpenning m.m.

Tilläggspension Grundpension

0

5

10

15

20

Barnbidrag m.m.

25

30

35

40

45

50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

Ålder

Direkta skatter Indirekta skatter Sociala avgifter

Källa: Klas Eklund, Vår Ekonomi. Prisma 2010

Barnomsorg I Sverige har vi en välutvecklad barnomsorg, där barnet till en låg avgift får gå på förskola. Resten av kostnaden betalas av kommunerna.

När barn under 12 blir sjuka kan en förälder eller annan nära anhörig stanna hemma och samtidigt få ersättning för en del av den förlorade arbetsinkomsten. Detta kallas för tillfällig föräldrapenning.

Utbildning Genom hela grundskolan går barnet i det obligatoriska skolväsendet, som bekostas av kommunen. Efter grundskolan väljer de flesta ung­ domar att gå vidare till gymnasiet. Även gymnasiet bekostas av kom­ munen, och under skolgången betalas ett så kallat studiebidrag från staten till den studerande varje månad. Detta bidrag är en förlängning av barnbidraget för de som väljer att studera vidare på gymnasienivå.

Studiebidraget för gymnasiet betalas som längst ut tills man fyller 20 år.

Om man efter gymnasiet väljer att studera vidare kan man även fortsättningsvis få studiebidrag. Många kombinerar detta med ett studielån, för kostnaderna för eget boende, mat, kläder med mera. Själva studierna betalas däremot av staten.

Sjukpenning Om man blir sjuk när man arbetar, har man rätt till sjukpenning, som ersätter delar av den inkomst man förlorar. Arbetsgivaren betalar de första 14 dagarna, Försäkringskassan de resterande. Behöver du träffa en läkare, bli inlagd på sjukhus eller göra en operation, är det regionen som ansvarar för detta.

Arbete och välfärd

47

Ekonomiskt bistånd Om man inte har arbete och kanske inte har rätt till arbetslöshetskassa kan man ansöka om ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd, eller socialbidrag som det brukar kallas, är ett ekonomiskt stöd som man kan få från sin kommun via socialtjänsten. Det ekonomiska biståndet kan användas till försörjning, så kallat försörjningsstöd, eller till andra behov som exempelvis läkemedel, tandvård, glasögon eller utrustning till hemmet.

Pension Eget pensionssparande

Tjänstepension

Allmän pension

Pensionssystemet består av tre olika delar. Den allmänna pensionen som staten betalar ut och omfattar alla. Tjänstepensionen svarar arbets­givaren för och omfattar de flesta arbetstagare. Utöver dessa två delar sparar vissa själva till sin pension.

Efter avslutat arbetsliv går man i pension. De flesta slutar att arbeta vid 65 år, men i framtiden kommer många att behöva arbeta betydligt längre än så. Pensionssystemet består av tre delar: den allmänna pen­ sionen, tjänstepension och ett eventuellt privat pensionssparande. Till den allmänna pensionen avsätts 18,5 procent av ens inkomst. Denna pension får alla som har bott och arbetat i Sverige, och den sköts av Pensionsmyndigheten.

Tjänstepensionen och det privata pensionssparandet bekostas inte av staten. Till tjänstepensionen avsätter arbetsgivaren en summa varje månad baserat på din lön. Det finns också möjlighet att ha ett privat pensionssparande. Då är det en bank eller ett försäkringsbolag som för­ valtar pengarna som man själv betalar in. Pensionens storlek beror på hur många år man har arbetat och hur hög inkomst man har haft. Men även hur Sveriges ekonomi har utvecklats och hur banken eller försäk­ ringsbolaget har förvaltat pengarna är viktigt. Ju längre man arbetar desto högre blir pensionen.

Äldreomsorg och begravning

1. Under vilka tidsperioder i livet kostar du mest för samhället?

2. Vilka tre delar består pensionssystemet av?

3. Ge exempel på olika bidrag man kan ha rätt till som småbarnsförälder.

48

Arbete och välfärd

När man sedan blir gammal och kanske också sjuk och är i behov av vård, eller behöver någon som ser till att vardagens sysslor klaras av, har man rätt till äldreomsorg, mot en avgift. I första hand kommer någon med jämna mellanrum till hemmet och utför de sysslor man själv inte klarar av. Om man inte längre kan bo kvar i sitt eget hem har man möjlighet att flytta till ett äldreboende. Äldrevården bekostas delvis av kommunen.

När livet sedan tar slut innebär det kostnader för till exempel en gravplats. Dessa täcks till viss del av den begravningsavgift som man har betalat in under sitt liv, via skatten.

FÖRDJUPNING OCH METOD

│ Se ur olika perspektiv

Vinster i välfärden – två perspektiv Vinster i välfärden − ett måste för kvalitén

Nu är jag så upprörd! Jag har fått nog!

En ständigt aktuell debatt handlar om vinster i välfärden. Jag har jobbat länge med att effektivisera företag, både inom den privata och den offentliga sektorn. Jag vet därför av mångårig erfarenhet att för att vi ska ha tillgång till en välfärd med hög kvalité så behöver vi en fri marknad där privata företag med ett vinstintresse har möjlighet att gå in i välfärdssektorn.

Jag är övertygad om att privata företag med vinstintressen i välfärden ger större valfrihet för individen att kunna välja skola, skolform, vårdcentral och apotek. Jag vill själv kunna välja den bästa skolan till mina barn, gärna en privatägd, eller en vårdcentral i privat regi när jag blir sjuk. Det här är avgörande val som bör vara upp till varje individ och inga beslut som staten ska ha ensamrätt på.

Att privata företag investerar i välfärden gör den inte bara bättre, det skapar också jobb och utvecklar verksamheten genom den konkurrens som skapas mellan företagen. Jag anser till sist att välfärden förlorar på att dåligt skötta kommunala bolag överlever tack vare skattepengar medan bra skötta privata företag kanske konkurreras ut av just dessa.

I trettio år har jag arbetat och betalat skatt utan att fuska och utan att försöka placera mina pengar i ett skatteparadis. Min gamla pappa bor på ett privatägt äldreboende som har haft det svårt ekonomiskt och därför bestämt sig för att dra ner på personal och andra omkostnader. Vården och maten har blivit mycket sämre, men chefen har fått höjd lön och reklambroschyren för äldreboendet är fortfarande precis lika glassig. Otroligt dåligt! Jag vill att min pappa ska få den fina vård som de säger att de erbjuder och som vi betalar för. Han har också arbetat och betalat skatt hela sitt liv.

På den ort som vi bor på finns inga andra alternativ till äldreboende än detta. Vad händer om de går i konkurs? Måste jag placera min pappa på ett boende långt ifrån mig? Eller måste staten gå in och ta över driften för ännu mer av våra skattepengar?

Om kvaliteten försämras ytterligare på boendet, vad händer då? Måste jag kanske ta hem min pappa att bo hos oss för att vara säker på att han har det bra?

Vem ska betala för det?

Hälsningar Peter Skoglund, affärsutvecklare; P.D Konsult

Arga Agneta, 58 år, skattebetalare

1. Peters respektive Agnetas insändare tar upp egna erfarenheter när de argumenterar för sin åsikt. Ge exempel!

2. Peter tycker att privata företag som driver äldreboende gör vården billigare, Agneta tvärtom – att det blir dyrare. Hur argumenterar de?

3. Vem har starkast argument för sin åsikt, tycker du?

4. Skriv en insändare som bemöter antingen Agnetas eller Peters insändare.

5. Diskutera med varandra; vilka grupper, partier och organisationer i Sverige tror ni är för vinster i välfärden, vilka grupper, partier och organisationer tror ni är emot vinster i välfärden?

Arbete och välfärd

49

SAMM A N FAT TNIN G

ARBETE OCH VÄLFÄRD Arbetsmarknaden är den marknad där arbetstagare och arbetsgivare möts. På två hundra år har Sverige utvecklats från att vara ett jordbrukssamhälle och via ett industrisamhälle förvandlats till dagens tekno­ logiska tjänste- och informationssamhälle där alla sektorer är digitaliserade. Idag arbetar de allra flesta inom tjänstesektorn, till exempel som lärare, banktjänstemän eller sjuksköterskor.

Idag byter man arbetsplats och yrke oftare än man gjorde förr och anställningsformerna är många, till exempel kan man vara tillsvidareanställd eller projektanställd.

Processen när arbetsgivare och fackförbund för­ handlar om nya villkor kallas för avtalsrörelse. Om parterna inte kommer överens kan fackförbunden utlysa strejk och arbetsgivarna lockout, utestängning av de anställda från arbetsplatsen. När man har kommit överens skriver man ett kollektivavtal som gäller under en bestämd tidsperiod. Då råder det man kallar fredsplikt.

Utöver avtal mellan fack och arbetsgivare finns det även lagar som reglerar arbetsmarknaden.

Några av de viktigaste är lagen om anställningsskydd (LAS), medbestämmandelagen (MBL) och arbetsmiljölagen (AML).

Utbildning är viktigt, och utan rätt utbildning är det svårt att få arbeta med det man vill. När du väljer utbildning kan du antingen utgå ifrån dina intressen eller utifrån hur arbetsmöjligheterna ser ut inom det yrke du valt. Du kan också välja att starta ett eget före­tag. De flesta människors utbildnings- och

50

Arbete och välfärd

yrkesval påverkas av deras bakgrund, kön och av den miljö de växer upp i, även om det naturligtvis finns undantag. På arbetsmarknaden är bristerna stora vad gäller jämställdhet.

Sverige har en åldrande befolkning. Det leder till problem när antalet unga människor inte räcker till för att ersätta dem som lämnar arbetslivet och går i pension. När färre människor arbetar förlorar dessutom staten skatteinkomster.

Att full sysselsättning råder i landet innebär att så många som möjligt har ett arbete. Hur hög eller låg graden av sysselsättning och arbetslöshet är påverkar både den privata ekonomin och samhällets ekonomi. Arbetslösheten blir större när det är dåliga ekonomiska tider, lågkonjunktur.

Sverige har en relativt hög levnadsstandard, jämfört med många andra länder. Den relativa fattigdomen ökar, men är lägre än genomsnittet för EU-länderna. Pengar omfördelas i viss utsträckning från de som har det bättre till de som har det sämre.

Detta gäller både individer och kommuner. Pengar till välfärdssystemet får vi från skatter: inkomstskatt, mervärdesskatt (moms), arbetsgivaravgifter samt avgifter för till exempel barnomsorg.

Genom välfärdssystemet får vi ekonomisk ersättning vid till exempel sjukdom, föräldraledighet eller funktionsnedsättning. Vi har även ett hälso- och sjukvårdssystem som ger alla svenska medborgare rätt till billig sjukvård. Slutligen har vi ett pensionssystem som ger oss ekonomisk trygghet när vi blir gamla.

REPET IT ION & REFLEKT ION

VIKTIGA ORD OCH BEGREPP arbetsmarknad arbetstagare arbetsgivare försörjningsbörda full sysselsättning konjunkturarbetslöshet strukturarbetslöshet UVAS

fackförbund fackförening arbetsgivarorganisation Saltsjöbadsavtalet den svenska modellen kollektivavtal fredsplikt avtalsrörelse stridsåtgärder medlare strejk lockout

lagen om anställningsskydd – LAS medbestämmande­lagen – MBL arbetsmiljölagen – AML skyddsombud arbetslöshetskassa (a-kassa) entreprenör jämlikhet jämställdhet

levnadsstandard välfärdssystem absolut fattigdom relativ fattigdom bruttonationalprodukt skatt inkomstskatt mervärdesskatt (moms) arbetsgivaravgift punktskatt

FRÅGOR 1. Redogör för hur den svenska arbetsmarknaden har förändrats de senaste 200 åren.

2. Varför är arbetslöshet ett stort problem? Resonera både utifrån individens och samhällets perspektiv.

3. Redogör för hur en avtalsrörelse går till. Använd begrepp som fackförbund, arbetsgivarorganisation, medling, strejk, lockout, kollektivavtal, fredsplikt.

4. Ge tre exempel på lagar som reglerar arbetsmarknaden och beskriv dem.

5. Bli en entreprenör. Hitta på en affärsidé eller en uppfinning och beskriv den och hur du ska gå till väga för att nå ditt mål.

6. Redogör för sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, kön, utbildning och arbete.

7. Vad är viktigt att tänka på när du får ditt första jobb?

8. Varför är det viktigt att människor har arbeten och betalar skatt?

9. Fundera på hur ett samhälle utan skatt skulle kunna organiseras. Hur skulle till exempel skola, infrastruktur och rättsväsende kunna fungera i ett sådant land? Försök att ge exempel på ett land som har det så.

10. Analysera den välfärd vi har i Sverige idag från BB till begravning. Fattas det något och finns det områden inom välfärden som kan tas bort enligt din åsikt? Vad skulle det få för följder? Motivera ditt svar.

11. Kan fattigdom innebära olika saker för olika personer? Är det någon skillnad på att vara fattig i Sverige eller att till exempel vara fattig i Mali?

Analysera en samhällsfråga: Jämställdhet är en viktig samhällsfråga. Undersök lönenivån för män respektive kvinnor i några yrken du tycker verkar intressanta för din egen del. Resonera kring orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar på eventuella skillnader. Använd gärna analysmodellen i första kapitlet.

Förslag till samhällsfrågor att analysera i varje kapitel.

Arbete och välfärd

51

BILDFÖRTECKNING omslag Henrik Rosenqvist/Sydsvenskan/TT 8 Beatrice Lundborg/DN/TT 10 iStock 13 Jonas Ekströmer/TT 14-1 Niclas Hammarström/Aftonbladet/TT 14-2 Fanni Olin Dahl/TT 16 iStock 22 Malin Arnesson 25 Marie Bienaimé/BSIP/TT 26 Åke Ericson/TT 29 iStock

52

Bildförteckning

31 iStock 33 AutoMat 35 Fredrik Sandberg/TT 36 Maskot/TT 37 Robert Nyberg 38 Ola Sköld/Mostphotos 40 Anton Gvozdikov/Shutterstock 43 iStock 46 Mikael Anjou/Sydsvenskan/TT 49 iStock

Sh

S A M H Ä L L S K U N S K A P 7–9

Utkik

Nya Utkik är här!

Innehållet i nya Utkik följer det centrala innehållet i de reviderade kursplanerna. Alla texter är bearbetade och flera är helt nya. Varje kapitel inleds med bilder, ord och frågeställningar som inspirerar till arbete med elevernas förförståelse. I Utkik lärarwebb finns förslag på lösningar och kommentarer till uppgifter. Här finns också underlag för planering och bedömning.

Nya Utkik • anpassad till reviderade kursplaner • lyfter ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt • ger möjlighet att arbeta med elevernas förförståelse • nya fördjupning & metod-uppgifter tränar förmågorna • debatt- och faktarutor och fler elevuppgifter

Kommer till hösten 2020

Kommer till hösten 2020

Kommer till hösten 2020

Kommer till hösten 2021

Håll utkik efter mer information på gleerups.se!

Det finns mer att upptäcka Det här smakprovet innehåller några representativa uppslag ur den tryckta boken. Vi har också ett stort sortiment av digitala läromedel som du kan prova gratis på gleerups.se. Har du några frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta Gleerups Kundservice på 040-20 98 10 eller via gleerups.se

Beställ den riktiga boken Vid beställning av boken ange ISBN 51101439

401282 Denna bok får ej säljas