Nya Utkik Historia 7-9_Smakprov

Page 1

H

I

Hi S

T

O

R

I

A

7–9

Erik Nilsson Hans Olofsson Rolf Uppström Bengt Liljegren

Utkik

SMAKPROV



H

I

Hi S

T

O

R

I

A

7–9

Erik Nilsson Hans Olofsson Rolf Uppström Bengt Liljegren

Utkik

Välkommen till Nya Utkik! Det här smakprovet innehåller delar av ett kapitel ur nya Utkik 7–9 Historia. Håll utkik efter pratbubblorna med röd text som lyfter det som är nytt. I innehållsförteckningen ser du hela läromedlets struktur. Som inledning till varje block finns ett uppslag att arbeta med förförståelse kring. Som avslutning finns uppslaget Sammanfattning och Repetition & reflektion. Insprängt i varje kapitel kommer det att finns flera Fördjupning & metod, övningar där eleverna kan träna förmågorna. Dessa är utförligt kommenterade i lärarmaterialet. Mer information hittar du på gleerups.se!


Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Utkik historia 7-9 ©Hans Olofsson, Rolf Uppström, Erik Nilsson, Bengt Liljegren och Gleerups Utbildning AB Projektledare Inger Blomquist Bildredaktör Katarina Weström Formgivning omslag Sten Melin Grafisk form Formgivning inlaga Lönegård & Co Kartor och illustrationer Lönegård & Co Omslagsfoto TT Andra upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-511-0142-2 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information om skolkopieringsavtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Prepress WikingTryck AB, Malmö 2021. Tryck GPS group, Slovenien 2021.


UTKIK HISTORIA 7–9 är fylld av berättelser och bilder om det förflutna.

Boken handlar om människor förr i tiden och deras samhällen, liv och drömmar. Du får läsa både om krig och fred och om stora förändringar. Mycket handlar om makt och politik, vem som bestämde och vilka följderna blev av olika beslut. Men boken skildrar också vardagslivet: Vad arbetade människor med? Hur bodde de? Vilken teknik hade de till sin hjälp? Hur såg de på kärlek och sex? På så sätt ger bokens 16 kapitel en översikt över historiens långa linjer. Vad har förändrats? Vad är likadant nu som då? Men boken handlar också om hur man kan veta något om det som hänt. Hur går det egentligen till när historiska berättelser skapas? Vad menas med en historisk källa? Och vad kan man använda historiska kunskaper till, här och nu – i vår egen tid? Just detta kallas historiebruk. Allt det här motsvarar det som står i kursplanen för historia där det också finns kunskapskrav. Som du säkert redan vet talar de om vilka historiska kunskaper man måste ha för ett visst betyg. Bokens övningar och frågor är därför till för att du ska kunna träna på sådant som motsvarar kunskapskraven: • Viktiga ord är markerade med fet stil och förklaras i texten eller i särskilda i-rutor. • Efter varje avsnitt i ett kapitel finns det kontrollfrågor i marginalen. • I alla kapitel finns också ett antal avsnitt som kallas Fördjupning & metod där uppgifter om exempelvis källor och historiebruk får större utrymme. • Varje kapitel avslutas med en sammanfattning. På samma uppslag hittar du en ruta med centrala begrepp och tidslinjer. • I slutet av varje kapitel finns också lite svårare frågor under rubriken Repetition & reflektion. Boken är alltså tänkt att ge dig grundläggande kunskaper men den är inte hela kursen. Du och dina klasskamrater kommer också att möta historia på andra sätt, kanske genom att din lärare visar en film eller berättar något eller att ni besöker ett museum. Vi som har skrivit den här boken har många års erfarenhet som lärare i historia på högstadiet. Vi har också forskat om och skrivit andra böcker i historia. Vi hoppas därför att du ska ha glädje av boken och att den ska hjälpa dig upptäcka hur viktigt det är att ha koll på livet förr. Historiska kunskaper kan hjälpa oss att förstå vilka vi är, var vi befinner oss, och vart vi är på väg. Just detta är viktigt i en tid som vår ‒ då mycket förändras snabbt. Författarna


INNEHÅLLSFÖRTECKNING Smakprovet innehåller två kapitel i sin helhet.

HISTORIA – ATT UNDERSÖKA DET SOM HÄNT............. 8 Vad är historia? En introduktion till boken.........9 Att läsa historia i åk 7–9....................................14 Historiska källor – en introduktion: Hitlers dagböcker............................................. 15

Sammanfattning & repetition...........................17

4000 f.Kr.–500 e.Kr.

ANTIKENS VÄRLDAR ........................18 Medelhavsvärldens antika kulturer.............................................. 20 Egypten – en flodkultur....................................21

Historiebruk: Ryttarstatyn av Alexander den store........................................ 47

Hellenismen – ett nytt kulturmöte................... 48 Sammanfattning & repetition.......................... 50 Romarriket.....................................................52 Krigen som gjorde Rom till en världsmakt.........53 Vad hände med de erövrade folken?...................58 Romerskt liv i vardag och fest...........................60 Romarrikets politik – hur styrdes Rom? ........... 64 Historiska källor: Romarriket............................66 Romarrikets religioner – möten och konflikter..... 67 Romarrikets sammanbrott................................ 68 Kulturarvet från antikens Rom......................... 69 Historiebruk: Att uppleva romarriket.................70

Islam och framväxten av nya stormakter........... 72 Skandinavien under antiken............................. 75 Sammanfattning & repetition.......................... 76

Historiska källor: Nefertiti – drottning av Egypten.....................................23

Fenicierna – sjöfarare och skriftspråkets spridare............................................................ 24 Judarna – enda folket med en enda gud............ 26 Mesopotamien – flodkulturen mellan två floder... 27 Perserriket – ett nytt imperium i öster.............. 30 Sammanfattning & repetition...........................32 Antikens Grekland....................................... 34 Grekernas första möten med Medelhavsvärldens kulturer...............................35 Den klassiska grekiska kulturen.........................38 Atens demokrati................................................41 De stora krigens tid.......................................... 42 Historiska källor: Slaget vid Termopyle.............. 44 4

Innehållsförteckning

1400–1800

VÄRLDSKULTURERNAS MÖTEN............................. 78 Upptäcktsresor, erövringar och kolonier.................................................. 80 Förändringar i Europa i slutet av medeltiden.....81 Världen utanför Europa ................................... 84 Européerna söker sjövägen till Indien............... 89 Historiska källor: Columbus möte med ursprungsbefolkningen ................................... 92

Den spanska erövringen av Amerika ................ 93 Sammanfattning & repetition.......................... 96


Kampen om världshandeln......................... 98 Historiska källor: Bristols hamn 1760............... 99 Nya konkurrenter om världshandeln................ 99 Storbritannien blev den ledande kolonialmakten.............................................. 100 Historiebruk: Var drottning Elisabet I feminist?.......................................................102

Slavhandeln – den lönsamma handeln med människor.......................................................103 Sverige i världen............................................. 106 Sammanfattning & repetition.........................108

1750–1850

Franska revolutionen.................................. 134 Ett land i kris.................................................. 135 Upplysningen.................................................. 138 Revolutionen 1789...........................................140 Husarrest och flyktförsök................................. 141 Republik och skräckvälde................................ 143 Historiska källor: Franska revolutionen – för och emot............................................... 145

Napoleontiden1799–1815..................................146 Orsaker och konsekvenser: Franska revolutionen......................................148

Vad blev kvar av den franska revolutionen?......149 Sverige under franska revolutionen.................. 150 Sammanfattning & repetition......................... 152

REVOLUTIONERNAS TID...................................... 110 Industriella revolutionen........................... 112 Jordbruket förändrades.....................................113 Industrier växte fram....................................... 114 Industrin förändrade världen........................... 117 Historiska källor: Livet i kolgruvorna................120 Sammanfattning & repetition......................... 122 Amerikanska revolutionen........................124 Besegrade fiender och nya skatter.................... 125 Revolutionens betydelse.................................. 128 Många missnöjda grupper...............................129 Historiebruk: Barack Obama om amerikanska revolutionen................................131

Sammanfattning & repetition......................... 132

1800–TALET

ISMERNAS TID ........... 154 Imperialism och modernitet............................................ 156 Stålålderns nya värld ....................................... 157 Nya revolutioner i Frankrike........................... 158 Ideologierna – olika idéer om framtidens politik........................................... 160 Feminismen – idén om mäns och kvinnors lika rättigheter.................................. 163 Nationalismen – en enande och splittrande kraft...............................................164 Osmanska rikets splittring...............................166 Italiens och Tysklands enande..........................168 Nationalismen i Norden..................................170 Imperialismen – kampen om kolonier 1870–1914...........................................172 Innehållsförteckning

5


Indien under imperialismen............................ 173 Kinas självständighetskamp.............................176 Afrikas uppdelning..........................................178 Orsaker och konsekvenser: Imperialismen.......180 USA – från inbördeskrig till stormakt.............. 181 Historiska källor: Slaveriet i USA på 1800-talet................................................ 182 Historiebruk: Statyn över sydstatsgeneralen Lee....................................184

Japan – från isolering till modernisering..........186 Sekelskiftet 1900 – mellan optimism och pessimism................................................. 188 Sammanfattning & repetition.........................190 Sverige – från bondeland till industriland.............192 Stor folkökning – stor migration..................... 193 Industrialiseringen...........................................197 Industriarbetarliv.............................................201 Historiska källor: Platsannonser 1904............ 203 På väg mot demokrati..................................... 206 Orsaker och konsekvenser: Industrialiseringen i Sverige.......................... 209

Sammanfattning & repetition.........................210

1914–1945

VÄRLDSKRIGENS TID...................................... 212 Första världskriget......................................214 Fortsatt fred eller krig?..................................... 215 Det plötsliga krigsutbrottet.............................. 218 ”Det stora kriget” – ett världskrig.................... 221 Historiska källor: Fotboll på västfronten...........222 Historiska källor: Propagandaaffischer............ 227 De sista krigsåren 1917–1918.............................228 6

Innehållsförteckning

Kriget drabbade alla....................................... 230 Versaillesfreden 1919........................................232 Ryska revolutionen.......................................... 235 Sverige och Norden under första världskriget....238 Historiska källor: Kvinnlig rösträtt i Sverige..... 242 Sammanfattning & repetition........................ 244 Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig.................... 246 USA – från framsteg till depression................ 247 Historiska källor: Roosevelts New Deal............. 253 Sovjetunionen – från framtidsdröm till Gulag.....254 Historiska källor: Den borttrollade Trotskij........257 Tyskland – från demokrati till nazism..............259 Orsak och konsekvens: Varför kom nazisterna till makten?.....................................265

Diktaturernas Europa..................................... 266 Historiebruk: Mellankrigstiden på Twitter........ 269 Sverige – konflikter och kompromisser............. 270 Historiska källor: Rasbiologi........................... 276 Sammanfattning & repetition........................ 278 Andra Världskriget..................................... 280 De första stegen mot ett nytt krig 1931–1938 ... 281 Blixtkrigen 1939–1940 .....................................285 Historiska källor: Astrid Lindgrens hemliga liv.................................................... 290

1941 – kriget blev globalt................................ 292 De allierades långsamma seger 1942–1945......... 294 Förintelsen – folkmordet på judar.................. 299 Historiska källor: Förintelsen...........................305 Krigets facit.................................................... 306 Sverige under andra världskriget......................310 Historiebruk: En vit buss, en snubbelsten och ett monument – tre historiebruk i jämförelse..... 316

Sammanfattning & repetition......................... 318


1945–1989

EFTERKRIGSTIDEN............................... 320

Kalla kriget...................................................322 En tvådelad värld............................................. 323 FN och EU – två fredsprojekt.........................328 Kina blir kommunistiskt.................................330 Koreakriget....................................................331 Kalla krigets svåraste kriser.............................. 332 Historiska källor: Berlinmuren......................... 333 Kapprustning och rymdkapplöpning............... 335 Kalla krigets slut.............................................. 338 Orsaker och konsekvenser: Kalla kriget........... 340 Historiebruk: Berlin – i kalla krigets fotspår...... 341 Sammanfattning & repetition.........................342 Världen efter kolonialismen......................344 Avkolonisering................................................345 Storbritannien och de gamla kolonierna......... 346 Historiska källor: Tre läroböckers syn på Storbritanniens kolonialvälde i Indien..............348 Afrika efter kolonialismen...............................349 Vietnamkriget................................................. 352 Historiska källor: Vietnamkriget...................... 355 Medborgarrättsrörelsen i USA.........................356 Kina under Mao.............................................. 358 Mellanöstern – mellan öst och väst................. 360 Sammanfattning & repetition........................ 366

Vägen till välfärdssamhället..............................378 Historiska källor: Anstalter i välfärdssamhället........................................... 383 Invandringslandet Sverige................................384 Jämställdhet och sexualitet...............................387 Historiska källor: Televisionens historia i Sverige...................................................... 390 Sammanfattning & repetition.........................392

ETT NYTT MILLENNIUM – EN NY HISTORIA?.....394 Fred och demokrati.........................................395 Krig, folkmord och terror............................... 396 Globaliseringen av ekonomin......................... 403 En ny nationalism.......................................... 405 Digitaliseringen av världen ............................406 Konspirationsteorier....................................... 408 2000-talets proteströrelser...............................410 Långa historiska linjer – förändring och kontinuitet............................412 Långa historiska linjer. Historiebruk: Vart är vi på väg? Två historiska diagram.........414

Register...........................................................416 Bildförteckning...............................................421

Sverige – ett välfärdssamhälle..................368 Västvärldens goda ekonomi............................ 369 Rekordåren – Sverige 1945–1975....................... 371 Historiska källor: ”Säg Algots, det räcker”........373 Från industrisamhälle till tjänstesamhälle 1975–1990......................................................... 375 Innehållsförteckning

7


HISTORIA

– att undersöka det som hänt

D

et här fotografiet är taget på Brännkyrkagatan i Stockholm. Året är 1907. Bakom ratten i den första bilen sitter den 25-åriga Alexandra Gjestvang. Hon har precis kört upp för den branta gatan, vänt bilen och genomfört ”bromsprovet” på tillbakavägen nedför backen. Sedan hon klarat allt detta får hon ett kompetensbevis, den tidens körkort. Alexandra blir därmed en av Sveriges första bilförare, kanske den allra första kvinnan med körkort i landet. Längs hela gatan har åskådare samlats för att titta på. Sannolikt är de nyfikna och vill se om förarna verkligen klarar bromsprovet.

8

Historia – att undersöka det som hänt


Vad är historia? En introduktion till boken Den här boken handlar om historia. Men i skolan läser du också tre andra SO-ämnen. Alla fyra har det gemensamt att de försöker beskriva och förklara hur det är att leva i ett samhälle och hur samhället där vi lever har vuxit fram och förändrats över tid. Varje SO-ämne har sina egna perspektiv och frågor. I det här kapitlet presenterar vi några av historieämnets viktigaste perspektiv.

Historia betyder ”undersökning” och bygger på frågor Många tänker nog att historia betyder ”allt” det som har hänt ”förr i tiden”. Men i själva verket är det omöjligt att berätta om allt som har hänt ‒ både i vardagen och i historie böckerna. För det första har vi nästan aldrig kunskap om precis allt. För det andra finns det sällan utrymme att ta med allt vi vet då vi berättar. Historierna skulle helt enkelt bli för långa och krångliga. En historiker är en person som har som yrke att ta reda på och presentera kunskaper om det som hänt förr i tiden. Historikerna är medvetna om att det är omöjligt att berätta allt. Men lika självklart är det, att det man berättar faktiskt har hänt. Man får inte hitta på eller ta bort något för att förbättra historien. När de är osäkra skriver histori­kerna att en slutsats är rimlig, trolig eller sannolik, inte att det helt säkert var på det ena eller andra sättet. Ett detaljerat exempel – fotot från Brännkyrkagatan Historiker brukar också säga att historia betyder undersökning och att all historisk kunskap bygger på olika typer av frågor. Ett bra exempel på detta får vi om vi tittar lite närmare på kapitlets första bild. I texten stod det att många människor sannolikt hade samlats på gatan för att nyfiket titta på när bilarna for fram. Men hur kan en historiker veta att de sannolikt var nyfikna? För att få svar på en sådan fråga måste vi ha mer historisk kunskap än den som bilden kan ge. Att det i hela Sverige endast fanns omkring 500 bilar vid den här tidpunkten är exempel på sådan kunskap som kan hjälpa en historiker att tolka bilden. Om vi jämför den siffran med att det idag finns över 4 miljoner bilar i hela landet kan vi förstå att det var mycket ovanligt att ens få syn på en bil i Sverige 1907. Ett rimligt svar på den undersökande frågan om varför det är så många åskådare är alltså att det var något ovanligt som skedde när bilden togs. Att det var

Historia – att undersöka det som hänt

9


3

1925

1935

1945

620 823

1915

50 108

1905

109 096

0

2 500

1

59 122

2

500

Statistik kan hjälpa historiker att tolka en källa. Det var först efter andra världskriget som det började bli vanligt att äga bil i Sverige. Du kan läsa mer om bilismen på s. 372 i boken.

3 151 195

2 760 264

1 792 671

4

3 631 000

Antal personbilar i trafik i miljoner

5

4 154 000

Personbilar i Sverige 1905–2015

4 669 063

en kvinna som körde kanske också bidrog till intresset – det gjorde det ännu mera ovanligt. Det är alltså sannolikt att människorna samlades för att de var nyfikna.

1955

1965

1975

1985

1995

2005

2015

För åren 1905 och 1915 är siffrorna osäkra och gäller samtliga bilar, även lastbilar. Källa SCB/Trafikanalys

Spår, källa och källkritik är grunden för historiska kunskaper För att vi ska kunna berätta om historiska händelser måste det finnas någon form av spår efter det som hänt. Fotot från Brännkyrkagatan är ett sådant spår. Egna eller någon annans minnen av något som skett är ett annat exempel. Spåren kan också bestå av olika texter som brev, dagböcker, protokoll från domstolar eller tidningsartiklar. Gamla slitna verktyg eller andra föremål är också spår från livet, så som det levdes förr. När vi ställer olika frågor om vad som hänt kan spåren användas som historiska källor. Med det menas att det går att hänvisa till spåren som ”bevis” för olika påståenden. Historiker är mycket noggranna med sina källor. Det handlar bland annat om att värdera källorna och avgöra hur säkra de är. Ett fotografi eller en dagboksanteckning som görs strax efter något hänt anses ofta säkrare än uppgifter från en person som tio år senare berättar vad hen minns om händelsen. Men det handlar också om att ställa rätt slags frågor för att få ut så mycket som möjligt av ett spår. Även om man vet att en person ljuger i ett brev kan ett sådant spår användas som källa för att undersöka varför hen ljuger. Ett sådant arbete med källor kallas källkritik. Flera olika källor ger säkrare kunskap Ju fler spår som kan användas som källor, desto mer historisk kunskap kan vi få. Det gäller särskilt om källorna kan komplettera varandra. Det var exempelvis genom att lägga samman information från fotografiet 10

Historia – att undersöka det som hänt


och diagrammet över antalet bilar i Sverige som vi kunde komma fram till ett rimligt svar på den undersökande frågan om åskådarnas intresse. Ett annat exempel på att flera källor tillsammans kan ge mer kunskap än enstaka källor, får vi om vi utgår från huvudpersonen på bilden. I en tidningsartikel från 1932 kan man läsa att en viss Alexandra Lindh kom på åttonde plats i den europeiska motortävlingen Monte Carlo-rallyt. Att ”Fru Lindh” i tidningsartikeln är samma person som Alexandra Gjestvang på fotografiet från 1907 visar ett annat spår från hennes liv. I ytterligare en tidningstext – den här gången från 1938 ‒ kan vi läsa att hon precis hade dött, endast 57 år gammal. Av den texten framgår också att hon hade varit gift, något som förklarar hennes nya efternamn. I texten upprepas också uppgiften om att hon deltog i den stora biltävlingen fem år tidigare. Genom att utnyttja tre spår som källor, fotografiet från 1907 och de båda tidningstexterna från 1930-talet, får vi alltså reda på mer om Alexandra Gjestvang-Lindhs liv. Det gör det exempelvis möjligt att dra slutsatsen att hon sannolikt var intress­erad av bilar och bilkörning under större del av sitt vuxna liv.

En kort artikel i Dagens Nyheter från den 19 augusti 1939 berättar att Alexandra Lindh är samma person som Alexandra Gjestvang och att hon nu är död, 57 år gammal.

1 Fru Alexandra Lindhs prestation att i

1

2

konkurrens med vad man ungefär skulle kunna kalla den europeiska eliten erövra åttonde pris är den största bilbragd, som någon svensk dam utfört. Ingen tidigare tål ens jämföras med hennes körning i Monte Carlo-rallyt.

2 Det avslutningsprov, i vilket fru Lindh

säkrade sitt förnämliga åttonde pris, går så till att föraren först kör sin vagn så långsamt som möjligt (utan att röra kopplings- eller bromspedaler) en sträcka på av 100 meter och en därefter följande hundrameterssträcka accelererar så snabbt som möjligt. Slutligen måste vagnen bromsas in på en relativt kort sträcka.

I Svenska Dagbladet kunde läsarna i januari 1932 ta del av svenska framgångar i Monte Carlo-rallyt. Den bästa svensken var en Alexandra Lindh. Historia – att undersöka det som hänt

11


Andelen kvinnor av alla som har körkort i Sverige 1980–2019 Andel i procent 48 46 44 42 40

0 20 1

0 20 0

19 90

19 80

38

Källa: Transportstyrelsen/Trafikregistret

Diagrammet visar att av alla som hade körkort i Sverige 1980 var 40 procent kvinnor. 2019 hade andelen kvinnor med körkort ökat till 47 procent.

Det finns nästan alltid flera olika orsaker till och flera olika konsekvenser av en händelse. Genom att sätta in orsaker och konsekvenser i en modell kan det bli lättare att se detta. Vilka andra orsaker och konsekvenser finns det till emigrationen till USA?

Modeller som tydliggör förlopp eller orsak och konsekvens

Historia handlar om förändring och kontinuitet Historiska berättelser handlar ofta om förändringar. Bilens ökade betydelse i samhället under 1900-talet är en av de förändringar som tas upp i det här kapitlet. En annan stor förändring gäller könsrollerna. Idag tycker exempelvis knappast någon att det är konstigt att en kvinna kör bil. År 2020 hade nästan lika många kvinnor som män körkort. Det framgår av diagrammet här intill. Men om vi jämför livet i början av 1900-talet med hur det är idag finns det också många likheter. Att nästan alla barn går i skolan är exempelvis något som inte har förändrats under denna tid. Sådant som inte förändras över tid brukar historiker kalla för en kontinuitet. Historia handlar alltså både om förändring och kontinuitet.

Historiker undersöker orsaker och konsekvenser Historiker är inte bara intresserade av att försöka ta reda på vad som hänt utan vill också förstå och förklara händelserna. När historiker undersöker detta brukar de tala om orsaker och konsekvenser. Men att förklara varför något hände och vad det ledde till är inte alldeles lätt. Ett skäl är att det nästan alltid finns flera olika orsaker och flera olika konsekvenser. Orsaker • Många hade det fattigt i Sverige. • ... • ... • ...

Händelse En miljon svenskar flyttade till USA mellan 1850–1920.

Konsekvenser • Det blev mindre fattigt i Sverige. • ... • ... • ...

Historiebruk – att använda historia för olika syften Det finns många olika sätt att använda historiska kunskaper. Att använda historia för ett särskilt syfte kallas med ett annat ord för historie­bruk. Att förstå eller förklara det som hänt Ett vanligt historiebruk handlar om att försöka förstå något i vår egen tid. Om exempelvis ett krig bryter ut någonstans i världen brukar journalister ofta fråga historiker för att få en förklaring. Det kanske finns någon gammal bortglömd konflikt som kan förklara varför kriget startat? Släktforskare kan också använda historia för att förklara sådant som annars skulle ha varit okänt. Genom att ta reda på varför farfars farmor flyttade från Skåne 1915 blir det lättare att förstå varför halva släkten finns där, och resten i Stockholm.

12

Historia – att undersöka det som hänt


Skolans historieundervisning är också exempel på ett historiebruk som går ut på att upptäcka och förklara saker som hänt. Men i skolan handlar historia oftast om hela samhället och hur det har förändrats och inte så ofta om enskilda människor. Det betyder också att personer som nämns i historieböckerna ofta har haft makt och inflytande över samhällsutvecklingen, exempelvis som kungar eller presidenter. Att lära av misstag och förklara vem man är Många menar att ett viktigt historiebruk är att man kan lära sig av tidigare generation­ers misstag och att inte upprepa dessa. Andra menar att historia också kan användas för att förklara vilka ”vi” är som grupp. Så sker när ett företag eller en förening berättar sin historia, exempelvis i reklam: ”På Svea Nilssons konditori har vi bakat stadens godaste kakor sedan 1948.” Den här sortens historiebruk vill ofta påverka andra att tycka och tänka likadant. Att berätta ett lands historia handlar även det om att skapa gemenskap och vi-känsla. Inte sällan brukar den typen av historiebruk lyfta fram förebilder. Många statyer är exempelvis resta över ”nationens hjältar”. Historiebruk som ger en känsla för förändringar Men historia kan också användas bara för att det är kul att fantisera om hur livet var förr. Att upptäcka att mycket var så annorlunda, ger oss en känsla för hur människors levnadsvilkor ändrats. Detta ger oss också förståelse för att vår egen tid kommer att förändras och att framtiden helt säkert kommer att bli annorlunda jämfört med hur vi har det nu.

I Göteborg är Gustav II Adolf inte bara en ”hjälte för nationen” utan också en symbol för hela staden. Det var han som 1621 bestämde att staden skulle grundas just här.

Föreningen Automobilhistoriska klubben arrangerade länge en biltävling till ”Alexandra Gjestvangs minne” där deltagarna körde gamla bilar. Tävlingen anordnades för att det var roligt att visa upp och använda sig av gamla bilar. Under tävlingen hade deltagarna också på sig tidstypiska kläder från 1900talets början.

Historia – att undersöka det som hänt

13


Att läsa historia i åk 7–9 Du har redan läst historia i tre år nu och har förmodligen redan arbetat med begrepp som historiska källor, orsaker, konsekvenser och historiebruk. Vad är det som blir nytt under de kommande åren?

Mer om världens historia och mer om modern historia

Faktaruta med bland annat ordförklaringar.

Viktiga ord och begrepp historiker historiska källor källkritik beroende äkthet tid tendens trovärdighet relevans förändring kontinuitet långa linjer orsaker konsekvenser historiebruk

14

Historia – att undersöka det som hänt

Tidigare har du mest läst om svensk historia. Det innehåll som du kommer att möta under årskurs 7‒9 handlar mer om världens historia. De första kapitlen handlar om antiken. Där kan du bland annat läsa om det forntida Egypten, om perserna, grekerna och om romarriket. Efter dessa kapitel rör vi oss i snabb takt fram mot vår egen tid. Nu handlar det om europeiska upptäcktsresor till andra världsdelar och vilka konsekvenser de fick för människorna där och i Europa. De sista kapitlen handlar om 1900-talshistoria: de båda världskrigen men också vad krigen ledde till och vad som skedde i Sverige och världen efter 1945.

Lite svårare kunskapskrav Under de sista åren i grundskolan kommer du att möta lite svårare kunskapskrav. En nyhet är exempelvis att du ska träna på att ställa olika frågor till historiska källor och bli allt bättre på källkritik. Du ska också kunna arbeta med frågor som gäller olika typer av historiebruk.

Fördjupning & metod I den här boken kommer du att möta ett antal övningar där du kan träna på det som står i kunskapskraven. Vi kallar dessa övningar för Fördjupning & metod. Varje Fördjupning & metod anknyter till någon särskild del av kunskapskraven. Därför står det alltid ”Historiska källor”, ”Historiebruk”, ”Orsaker och konsekvenser” eller ”Långa historiska linjer” i rubriken.

Viktiga ord och begrepp samt ”i-rutor” I varje kapitel finns ett antal ”i-rutor”. Dessa handlar om betydelsefulla händelser eller ord som vi förklarar. De mest väsentliga ämnesorden samlas också under rubriken Viktiga ord och begrepp i slutet av varje kapitel. Det är meningen att du ska lära dig dessa ord och begrepp. På så sätt blir du bättre på att tala och skriva på ”historiska”. Det liknar hur du blir bättre på engelska genom att lära dig nya engelska ord.


FÖ R DJUPNIN G & M ETOD

│ Historiska källor – en introduktion

Hitlers dagböcker Den 22 april 1983 kunde den tyska tidningen Stern avslöja en sensation. Redaktionen hade genom en kontaktperson kunnat köpa de hittills okända dagböcker som Tysklands diktator skrivit före och under andra världskriget. Tidningen kunde också meddela att dagböckerna funnits på ett flygplan som skjutits ned under kriget och att de legat i en låda som hittats av en privatperson i Östtyskland. Fyndet bestod av sammanlagt 62 handskrivna skrivböcker. Nu skulle världen äntligen få reda på vad Hitler tänkte medan kriget pågick.

En känd brittisk historiker, expert på andra världskrigets historia, intygade att texterna var Hitlers. Han tyckte sig känna igen handstilen och menade att innehållet var mycket intressant. Men andra historiker började ställa frågor och efter noggrannare undersökningar visade sig allt vara en bluff. Dagböckerna var nyskrivna av en bedrag­ are som tidigare gjort sig känd för att förfalska konstverk. Han dömdes senare till fängelse för att ha lurat tidningen på ett mångmiljonbelopp för de påhittade dagböckerna.

Uppgifter som fördjupar och ger möjlighet att träna målen som lyfts i kursplanen. Utförliga kommentarer finns i lärarmaterialet.

På en presskonferens visar en stolt redaktör för Stern upp det han tror är Hitlers dagböcker. ”Hitlers dagböcker upptäckta” står det med stora röda bokstäver på löpsedlarna i bakgrunden. Men dagböckerna var förfalskningar skrivna av en ökänd bedragare.

Historia – att undersöka det som hänt

15


FÖ R DJ U P N I N G & M ETO D

│ Historiska källor – en introduktion

Tänk rätt – tänk BÄTT – de fyra källkritiska frågorna Historien om Hitlers förfalskade dagböcker är ett tydligt exempel på att alla måste vara noga med källkritik. Historiker brukar ställa frågor till varje källa för att värdera hur den kan användas. En helt avgörande fråga är om källan är äkta – det var den frågan redaktionen och den brittiske historikern borde ha undersökt mer noggrant i fallet med ”Hitlers” dagböcker. Men det finns också tre andra grundläggande frågor att ställa till en källa.

Tänk på B – är källan beroende? Det är viktigt att en källa inte har påverkats av andra källor. Här gäller samma regel för en historiker som för en polis som utreder ett brott: en person som själv varit med som vittne till en händelse är en mer trovärdig källa än en person som bara hört om det som hänt från andra. Historiker brukar skilja mellan förstahandskällor och andrahandskällor.

Tänk på Ä – är källan äkta? ”Hitlers” dagböcker är inte det enda exemplet på en källa som är något annat än den säger sig vara. Falska minnesanteckningar eller protokoll har ibland skrivits för att dölja vem som var ansvarig för ett beslut. Idag är också digitalt manipulerade foton ett problem. Kan man verkligen veta att de personer som finns på bilden var på den platsen just då?

Tänk på T – är källan från samma tid? En källa är ofta mer trovärdig om den har tillkommit strax efter en händelse än om den är en minnesbild från en senare tidpunkt. Det människor minns från en händelse flera år senare behöver inte vara på­ hittat, men risken finns att den som beskriver händelsen har påverkats av andra eller att hen minns fel. Detta måste alla historiker tänka på då en källa värderas.

16

Historia – att undersöka det som hänt

Tänk på T igen – hur ser källans tendens ut? De flesta källor har någon form av tendens. Med det menar historiker att exempelvis ett brev eller ett protokoll alltid speglar vad den som skrev tyckte och tänkte om något. För historikern är det viktigt att ta reda på hur tendensen har påverkat det som skildras. Är det vinklat åt något håll? En makthavare vill kanske skryta och göra sig bättre? Detta betyder inte att en vinklad källa är värdelös, men vi måste ta hänsyn till det när vi värderar den.

Trovärdighet och relevans Genom att tänka på de fyra källkritiska frågorna som ”BÄTT” kan vi alltså undersöka källors tro­ värdighet. Men för att kunna använda en källa på ett bra sätt måste vi också tänka på om den är relevant. Med det menas att källan går att använda för att besvara den historiska fråga som vi ställer. Om vi till exempel vill veta varför det fanns så många fabriker i Norrköping på 1800-talet, har källor som handlar om industrierna i Göteborg på 1800-talet antagligen en låg relevans, hur tro­ värdiga de än är.

BÄTT hjälper eleverna att undersöka historiska källors trovärdighet.

1. Vad menas med en förstahands- och en andrahandskälla och vad har det med beroendefrågan att göra? 2. Ge några exempel på när äkthetsfrågan kan vara viktig. 3. Varför är en källa ofta mer trovärdig om den är nära i tiden till det som hänt? 4. Varför är det viktigt att tänka på källors tendens? 5. Varför kan en trovärdig källa sakna relevans?


SA MM A N FATTN IN G

REPET IT ION & REFLEKT ION

• Historia bygger på undersökande frågor. • Historia handlar inte om allt som hänt utan om det som någon väljer att berätta. • En historisk berättelse får inte vara påhittad.

F RÅG O R

• Några av de viktigaste begreppen i historia är spår, källa, källkritik, orsaker, konsekvenser, förändring, kontinuitet och historiebruk.

Frågor som sammanfattar och ger överblick. Förslag på svar finns i lärarmaterialet.

1. Ge två skäl till att man oftast inte kan berätta om allt som hänt i historien. 2. Vad menas med en historisk källa? a. Ett historiskt spår och en historisk källa är samma sak. b. Det historiska spåret är sant och den historiska källan är påhittad.

6. Vad betyder ordet konsekvens i historia? a. Ett annat ord för historiska följder. b. Ett annat ord för historiska orsaker. c. Ett annat ord för historiska förändringar d. Ett annat ord för historiska förklaringar. 7. Vad menas med historiebruk?

c. När ett historiskt spår används som bevis blir den en källa.

a. Att komma ihåg alla viktiga årtal och händelser i rätt ordning.

d. Den historiska källan är sann och det historiska spåret är påhittat.

b. Att undersöka de historiska källorna ordentligt.

3. Nämn två arbetsuppgifter som en historiker har. 4. Vad går källkritik i historia ut på? a. Det handlar om att ta reda på om en källa är sann eller falsk. b. Det handlar om att ta reda på vad en källa kan användas till. c. Det handlar om att aldrig lita på källorna. d. Det handlar om att alltid lita på källorna.

c. Att använda historiska kunskaper för ett särskilt syfte. d. Att lära sig allt om orsaker och konsekvenser i historien så bra som möjligt. 8. Vilka av följande påståenden är rimliga att göra med fotografiet, de två tidningstexterna och diagrammen på s. 8–11 som historiska källor? a. Kvinnor kunde och fick köra bil i Sverige början av 1900-talet.

5. Vad menas med begreppet kontinuitet?

b. Alexandra Gjestvang var en av Sveriges första kvinnliga bilförare.

a. Det betyder att allt förändras efter en tid.

c. Bilar var ovanliga i Sverige fram till 1920-talet.

b. Det handlar om förändringar för en enskild person.

d. Bilar blev vanliga i Sverige efter 1950-talet.

c. Det betyder förändringar för samhället i stort.

e. Bilar förbättrade livet för de flesta människor under 1900-talet.

d. Det handlar om det som inte förändras efter en tid.

f. Bilar försämrade livet för de flesta människor under 1900-talet.

Historia – att undersöka det som hänt

17


Inledande text som introducerar och sammanfattar kapitlet.

MELLANKRIGSTIDEN

– tiden mellan två världskrig På det ”glada 20-talet” kunde allt fler roa sig, exempelvis genom att gå ut och dansa på en jazzklubb.

Miljoner människor dog under första världskriget. På den tyska konstnären Käthe Kollwitz bild står ”Aldrig mera krig”. Det var en dröm om framtiden som många hade efter kriget.

18

Världskrigens tid

Under 1920-talet fanns det mycket som talade för att världen skulle bli modernare och mer fredlig. I flera länder infördes nya demo­ kratiska styrelsesätt och den tekniska utvecklingen gjorde biografer, bilar, grammofoner och radioapparater till en del av vardagen för allt fler människor. Fotboll och annan sport drog större publik och många gick ut för att lyssna på musik, dansa eller se en show. Ibland talade man om ”det glada 20-talet”. Men det blev samtidigt en tid fylld av svåra politiska konflikter och ekonomiska kriser. Under 1930-talet förvandlades många länder till diktaturer och tjugo år efter första världskriget bröt ett nytt världskrig ut. Det var då tiden mellan de båda krigen fick sitt nuvarande namn, mellankrigstiden. Men hur kom det sig att det som började med hopp om en bättre framtid slutade i diktaturer och ett nytt krig? Hur såg utvecklingen ut mer i detalj i länder som USA, Sovjet, Tyskland och Sverige? Vilka likheter och vilka skillnader fanns det mellan dessa länders utveckling?


USA – från framsteg till depression Efter första världskriget uppfattades USA som en av världens främsta stormakter. Det var inte bara de militära framgångarna i kriget som fick människor att tänka så. Ekonomin verkade göra landet allt mäkt­ igare för varje år som gick. Sedan mitten 1800-talet hade USA snabbt ut­vecklats från ett jordbruksland till ett ledande industriland. För många amerikaner såg tillvaron ljus ut. Arbetslösheten var låg, lönerna ökade och folk köpte varor som aldrig förr. Hade de inte råd att betala kontant, var det lätt att ta ett lån eller att köpa på avbetalning.

Moderna fabriker och elektricitet En viktig orsak till industriernas framgångar var att många av USA:s fabriker var moderna och effektiva. Ett tydligt exempel var biltillverkaren Henry Fords fabrik. Där började det ”löpande bandet” användas redan under 1910-talet. Det innebar att arbetarna stod stilla medan ett rörligt band förde fram det som skulle bli en bil till dem, ungefär som vagnar på ett tåg. På så sätt kunde arbetarna specialisera sig på några få arbetsmoment och arbeta snabbare.

Priset på aktier ökar snabbt när allt fler vill köpa på börsen.

Industrierna tillverkar varor allt billigare och handeln ökar.

Lånen och skulderna ökar.

Företagens vinster ökar.

Det går bra för USA efter första världskriget.

Modeller som tydliggör förlopp eller orsak och konsekvens

Arbetare på en av Fords bilfabriker står vid det löpande bandet. Den enklaste modellen, T-Forden, kostade 300 dollar 1925. En sådan bil hade också vanliga industriarbetare råd att köpa. Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig

19


Det betydde också att bilarna kunde tillverkas till mycket lägre priser. De låga priserna ledde till att antalet bilar i USA ökade från 6 till 26 miljoner under 1920-talet. En annan orsak till industriernas framgångar var att elektrisk ström blev allt vanligare i USA under början av 1900-talet. Överallt drogs ledningar från nybyggda kraftverk, och i slutet av 1920-talet hade de flesta amerikaner fått tillgång till elektricitet i sina hem. Det skapade i sin tur en enorm efterfrågan på elektriska apparater. Industrier som exempelvis tillverkade lampor, dammsugare, elspisar och radioapparater gick därför mycket bra.

Suffragetternas seger i kampen för demokrati 1920-talet blev också en tid då det amerikanska samhället moderni­ serades politiskt. Enligt USA:s grundlag från 1787 hade endast män rätt att rösta i valen. Redan då protesterade kvinnor mot detta. Under 1800-talet samlade suffragetterna allt fler anhängare. I många delstater hade rörelsen tvingat fram förändringar och där fick kvinnor numera rösta i de lokala valen. Men i början av 1900-talet saknade kvinnor fortfarande möjlighet att delta i de val som gällde hela USA, exempelvis i presidentvalen. Fortsatta demonstrationer och andra politiska kamp­ anjer gav resultat och 1920 vann suffragetterna till slut en total seger. Kongressen antog då en lag som gav kvinnor och män lika rösträtt i samtliga val i USA.

Många av de nya arbetsuppgifterna på kontoren sköttes av kvinnor. Arbetsdagarna kunde vara långa, men arbetet skapade gemenskap, egna inkomster och ett eget självständigt liv för många kvinnor.

20

Världskrigens tid


Den ekonomiska utvecklingen en förklaring? Många historiker menar att en viktig orsak till lagändringen var att fler kvinnor hade skaffat sig längre utbildningar och att fler kvinnliga författare och journalister deltog i samhällsdebatten jämfört med tidigare. En annan orsak var att både fabriker och kontor hade börjat anställa många kvinnor. I USA behövde de framgångs­rika industri­företagen mängder av försäljare, telefonister och sekreterare. Varuhus och post­ orderföretag som sålde de nya industriprodukterna behövde också anställa ny personal. I och med att det blev allt vanligare att kvinnor deltog i samhällslivet, tjänade egna pengar och betalade skatt, blev det allt svårare att förklara varför de inte skulle ha rösträtt.

Ekonomiska problem och börskrasch Även om handeln och industrin gick mycket bra var den amerikanska ekonomin inte helt problemfri under 1920-talet. Det märktes först på landsbygden. Sedan en tid hade många bönder ersatt hästar och mänskligt arbete på åkrarna med traktorer och andra jordbruks­maskiner. Mekaniseringen av jordbruket innebar att man fick allt större skördar till ett billigare pris. Men framgångarna för jordbruket skapade ett nytt och oväntat problem: allt som skördades gick inte att sälja. Bönderna hade helt enkelt producerat mer än det fanns behov av på marknaden. Resultatet blev stora överskott av jordbruksvaror. Bönderna fick därför allt sämre ekonomi medan livet i städerna fortsatte framåt. Börshandeln slog alla rekord Det var inte många som trodde att också industrin skulle kunna få problem. Eftersom fabrikerna hade gått mycket bra under lång tid hade det gett företagen stora vinster. Därför blev det populärt att köpa aktier (ägarandelar) i företagen. De goda tiderna i mitten av 1920-talet gjorde att aktierna snabbt steg i värde. Hade man köpt aktier för 100 dollar ena året kunde man kanske sälja dem för 200 dollar eller mer året därpå. Det gjorde att allt fler ville göra sådana affärer. Många lånade till och med pengar för att köpa aktier. Det ledde i sin tur till att efterfrågan ökade ytterligare. Och då steg priset per aktie ännu mer. På den amerikanska börsen fortsatte alltså priserna att stiga, år efter år. Till slut hade priset blivit så högt att det sammanlagda värdet på aktierna i många företag var mycket större än vad hela företaget var värt. Det hela fungerade så länge företagen fortsatte att sälja sina varor lika bra som de hittills gjort.

Faktaruta med bland annat ordförklaringar.

börsen Den plats där man säljer och köper aktier. I New York ligger den på Wall Street.

Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig

21


En del arbetslösa, som tidigare haft gott om pengar, försökte tjäna lite pengar på att sälja frukt på gatorna.

22

Världskrigens tid

Vändpunkten – den ”svarta torsdagen” Men under sommaren 1929 började en del industriföretag få problem med försäljningen. Postorderföretagen hade många lantbrukare bland kunderna och de hade känt av nedgången tidigare, i samband med jordbrukskrisen. Vidare kunde de som lånat pengar för att köpa aktier, inte samtidigt köpa nya och dyra varor. En dammsugare eller en bil fortsatte dessutom att fungera i tiotals år, och många tyckte det var onödigt att köpa en ny. Exporten till andra länder begränsades också av tullar och andra handelshinder. Det hela ledde till att industrin fick en ”överproduktion” som liknade den som tidigare hade drabbat bönderna. Det fanns inte köpare till alla de varor som tillverkades. Sista veckan i oktober 1929 kom reaktionen på börsen. Folk började sälja sina aktier eftersom de trodde att värdet snart skulle sjunka nu när företagen började gå sämre. Den svarta torsdagen, den 24 oktober, utbröt panik. Aktiernas värde rasade så snabbt att man började tala om en börskrasch. Många aktieägare förlorade hela sin förmögenhet på en enda dag. De goda tiderna var slut.


Krisen utvecklades till en depression Många som hade lånat pengar för att köpa aktier kunde nu inte betala tillbaka sina lån. Därför gick flera banker i konkurs. Det innebar att privatpersoner och företag med pengar på konton i dessa banker för­lorade alla sina besparingar. Det betydde också att allt fler personer tog ut alla sina pengar från de banker som ännu fungerade. Dessa fick då svårare att låna ut pengar, vilket ytterligare försvagade ekonomin.

Jordbruket får problem.

Företagens vinster minskar.

Ökad arbetslöshet och minskad efterfrågan Företag med problem avskedade nu allt fler anställda och arbets­­lös­heten steg mycket snabbt. De arbetslösa som förlorade sina löner kunde inte köpa lika mycket som tidigare och då sjönk efterfrågan på en lång rad varor. Det ledde i sin tur till att företagen minskade produktionen och avskedade ännu fler anställda. En ond spiral med ökad arbetslöshet och minskad efterfrågan hade kommit igång. Tre år efter börskraschen på Wall Street var över elva miljoner amerikaner arbetslösa. Det var 25 procent av alla som tidigare hade haft ett arbete. En djup ekonomisk kris, en depression, hade uppstått.

Överproduktion av varor som ingen kan köpa.

Priset på aktier sjunker snabbt när allt fler vill sälja på börsen.

Börskrasch

Depressionen – den stora 30-tals­krisen med hög arbetslöshet.

Krisen spreds till andra länder Eftersom USA:s utrikeshandel nu minskade spred sig den amerikanska krisen till stora delar av världen. Att USA hade lånat ut stora summor pengar, bland annat till Storbritannien och Tyskland, bidrog också till problemet. När amerikanerna ville ha tillbaka sina lån försämrades ekonomin och handeln ytterligare. Företag lades ned och trenden med stigande arbetslöshet upprepades i land efter land.

Roosevelt och New Deal Det verkade inte finnas någon som visste vad USA skulle göra för att lösa problemen med stigande arbetslöshet och minskad produktion. Men 1932 vann det demokratiska partiets kandidat presidentvalet. Han hette Franklin D. Roosevelt. Roosevelt hade gått till val på en plan med en lång rad åtgärder mot de ekonomiska problemen. Han kallade sin plan för New Deal. Det är egentligen ett uttryck som man använder i kortspel och som betyder att man delar ut nya kort inför nästa spelomgång. Nu använde Roosevelt det som ett slagord för att locka fler väljare. Åtgärderna i New Deal var verkligen helt nya för USA. Aldrig tidigare hade staten haft en så stor roll i landets ekonomi.

Roosevelt var känd för att nå ut till sina väljare med hjälp av radio, den tidens snabbaste massmedium. När depressionen var som värst lyssnade miljoner amerikaner till hans så kallade ”fire side chats”. Många uppfattade dessa tal som lugnande i en svår tid. Den här bilden från 1938 visar ett politiskt tal mot kommunism och fascism.

Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig

23


Det här innebar New Deal • Staten tog mer kontroll över bankerna. Tanken var att människor skulle återfå förtroendet och våga sätta in sina sparade pengar på bankkonton igen. Bankerna måste ju ha pengar att låna ut till dem som ville starta eller utveckla ett företag.

• En rad statliga projekt sattes igång. Staten erbjöd arbetslösa jobb vid nya kraftverks­­ byggen, skogsarbeten och vägbyggen i olika delar av landet. De som deltog i byggena fick lön att handla för.

• Staten gav ekonomiskt stöd till det krisdrabbade jordbruket. Bönder kunde få betalt för att inte odla sin jord. Överskottet av jordbruksprodukter minskade, och när jordbrukarna fick pengar att handla för kunde efterfrågan på fabrikernas varor öka igen.

• De arbetslösa fick pengar i bidrag istället för mat och kläder. När miljontals arbetslösa hade pengar att handla för ökade efterfrågan på varor ytterligare.

Åtgärderna i New Deal verkade sakta men säkert ge resultat. Arbetslösheten sjönk, och efterfrågan ökade. Roosevelt blev också en alltmer populär president. Han blev omvald 1936, och skulle senare bli det ytterligare två gånger, 1940 och 1944.

Innehållsfrågor efter varje avsnitt.

1. Ge en förklaring till att industrin gick så bra i USA på 1920-talet. 2. Vilken viktig politisk förändring genomfördes i början av 1920-talet? 3. Vad hände på Wall Street 1929? 4. Varför kallade president Roosevelt sin satsning för ”New Deal”?

24

Världskrigens tid

Olika uppfattningar om New Deal Eftersom presidentens program innebar att staten tog ett stort ansvar för ekonomin kallade Roosevelts politiska motståndare New Deal för en socialistisk politik, trots att presidenten aldrig ville avskaffa kapitalismen. Ekonomer och ekonomhistoriker har än idag starkt skilda uppfattningar om New Deal och i vilken utsträckning programmet verkligen gjorde att krisen övervanns. De flesta är överens om att det dröjde länge innan USA kom över depressionen på riktigt. Först sommaren 1938 var ekonomin definitivt på uppgång igen. Några menar att det egentligen dröjde ännu längre. En del historiker menar att det viktigaste med New Deal kanske var att den skapade hopp om en bättre framtid i ett läge då allt såg så mörkt ut. USA hade också flera andra svåra konflikter under mellan­ krigstiden. Motsättningarna mellan rika och fattiga ökade under 1930-tals­krisen, och landets svarta fick ofta svårt att kräva sina med­ borgerliga rättigheter. I sydstaterna hindrades de exempelvis från att rösta, och den rasistiska organisationen Ku Klux Klan växte sig stark där på 1920-talet. Men till skillnad från situationen i många länder i Europa ledde svårigheterna inte till att mängder av människor började tänka att en enväldig ledare skulle kunde fungera bättre än en demokratiskt vald. Partier som stod långt ut på höger- eller vänsterkanten fick inte många röster i de amerikanska valen.


FÖ RDJ U PNING & METOD

Roosevelts New Deal

│ Historiska källor

Uppgifter som fördjupar och ger möjlighet att träna målen som lyfts i kursplanen, här historiska källor. Utförliga kommentarer finns i lärarmaterialet.

Tänk dig att du är historiker och skriver om Franklin D. Roosevelts New Deal. En fråga som du under­ söker är: ”Hur påverkade New Deal arbetslösheten?” Till din hjälp har du bland annat följande källor:

A. Ett citat från ett av Roosevelts tal Citat från Roosevelts tal i New York den 31 oktober 1936 – tre dagar innan han blev vald till president för andra gången. Här talar Roosevelt om New Deal: ”Under närmare fyra år har ni haft en regering som istället för att rulla tummarna har kavlat upp ärmarna. Och jag kan försäkra er om att vi kommer fortsätta att ha ärmarna uppkavlade. […] Naturligtvis kommer vi också att fortsätta att sträva efter att förbättra arbetsvillkoren för arbetarna i Amerika – att minska den alltför långa arbetstiden, att sätta stopp för svältlöner, att avskaffa barnarbete […] Och naturligtvis kommer vi också att fortsätta ordna meningsfulla arbeten åt dem som är arbetslösa.”

B. Ett citat från en intervju med en ögonläkare Citat från en intervju i maj 1935 med ögonläkaren Martinez Santos i Miami, Florida. ”Jag anser att New Deal har varit ett misslyckande eftersom den har skyddat storföretagen mer än det amerikanska folket. Idag är de fattiga fattigare och storföretagen rikare. […] Antalet arbetslösa har mångdubblats, och om jag skulle påstå att 25 miljoner människor är utan arbete för tillfället skulle jag inte ta fel. […] Jag var en av många som dumt nog trodde på New Deal. Därför lade jag min röst på den som idag är presi­dent i USA, men jag blev lurad.”

C. Ett diagram från en lärobok Diagram över arbetslösheten i USA under depress­ ionen. Det är hämtat från The American Pageant, en amerikansk lärobok i historia utgiven 1998. Författ­ are är tre respekterade historieprofessorer, Thomas A. Bailey, David M. Kennedy och Lizabeth Cohen. Antal arbetslösa i USA i miljoner 12

10

8

6

4

2

0 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942

BÄTT hjälper eleverna att undersöka historiska källors trovärdighet.

Resonera om trovärdigheten hos de tre källorna A, B och C utifrån frågan om hur New Deal påverkade arbetslösheten. Vilka styrkor respektive svagheter har källorna? Resonera om en källa i taget. A. Ett citat från ett av Roosevelts tal B. Ett citat från en intervju med en ögonläkare C. Ett diagram från en lärobok

Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig

25


Sovjetunionen – från framtidsdröm till Gulag USA och många länder i västra Europa

Sovjetunionen efter ryska revolutionen

Demokrati och kapitalism

Diktatur och planekonomi

I jämförelse med USA tog utvecklingen en helt annan riktning i Sovjetunionen under mellankrigstiden. Medan USA och många länder i väst gick mot ökad demokrati blev Sovjet en allt hårdare diktatur. En annan skillnad rörde ekonomin. Samtidigt som kapitalismen i väst drabbades av en stor depression skapades i Sovjet något som kallades ”planekonomi”.

Samhällsförändringar i 1920-talets Sovjet Den viktigaste orsaken till olikheterna mellan öst och väst var den ryska revolutionen 1917. Många drömde om ett socialistiskt framtidssamhälle där orättvisor och fattigdom var avskaffade. Revolutionen och inbördeskriget förvandlade också Sovjet i grunden. Kommunistpartiet med Lenin som ledare hade fått all politisk makt. Tsaren och den gamla adeln var borta och flera miljoner ryssar hade tillsammans med stora delar av överklassen flytt ut ur landet. I de större ryska städerna hade de rikas bostäder delats upp och gjorts till gemensamma lägenheter för fattiga. Politisk propaganda Att göra reklam för sina politiska idéer. Det blev vanligare i början av 1900-­talet, i demokratiska länder i samband med val, och i diktaturländer för att få befolkningen att stödja regimen.

Utbildning, religion, vetenskap och politik En annan förändring gällde synen på utbildning och kunskap. I det gamla Ryssland fanns många analfabeter, personer som inte kunde läsa. För de nya myndigheterna var målet att alla barn skulle gå i skola och i särskilda utbildningskampanjer försökte man även öka förmågan att läsa bland vuxna. Tanken var att det nya sovjetsamhället skulle bygga på vetenskap, inte på religion. Många kyrkor och moskéer stängdes och byggnaderna förföll. Istället satsade staten på politisk propaganda som spreds via tidningar, böcker, affischer och filmer. Ett viktigt budskap i propagandan var fortsatta kampanjer mot religionen. Hammaren och skäran – Sovjetsamhällets symbol Kommunisterna tänkte sig att en ny slags människa skulle uppstå genom alla förändringarna och att propagandan till slut skulle få alla att vilja leva enligt de socialistiska principerna. Flera av dessa principer syntes också i Sovjets nya lagar. Där var män och kvinnor jämställda på alla områden och på papperet hade arbetarna och bönderna all makt. Det var även något som hammaren och skäran symboliserade på Sovjets flagga.

26

Världskrigens tid


Men i praktiken låg makten hos kommunistpartiets ledare och den som var motståndare till denna ordning kunde straffas hårt. Redan under revolutionens första år hade Lenin skapat en särskild säkerhetstjänst som fängslade och dödade motståndare. Under 1920-talet ökade kontrollen över Sovjets medborgare ytterligare. Stalin – kommunistpartiets nye ledare Lenin dog 1924 och efter en tids maktkamp blev Josef Stalin kommunist­partiets nye ledare. Han menade att Sovjet snabbt skulle bli ett mönstersamhälle. De problem som fortfarande fanns med brist på mat och andra förnöden­ heter skulle snart kunna lösas. Alla inom kommunistpartiet delade inte Stalins uppfattningar. En del ville i första hand sprida revolutionens idéer till andra länder och skapa en världsrevolution. Andra ville fortsätta utveckla landet lite långsammare. Eftersom Stalins makt växte för varje år som gick blev sådana diskussioner snart svåra att föra också inom partiet.

Kollektiviseringen av jordbruket Privatägda jordbruk och privata företag hade tillåtits i Sovjet under 1920-talet. Det var egentligen emot kommunist­partiets idé om att allt skulle ägas av staten. Tanken var att de privata företagen skulle få fram nödvändiga varor under de svåra åren efter revolutionen. Men ekonomin utvecklades ändå dåligt. Det saknades ofta bröd och många levde fort­farande i fattigdom. När Stalin fått makten ville han först göra något åt jordbruken. År 1929 ägdes ännu nästan all jord av bönderna själva. Men nu bestämde partiledningen att alla bönder var tvungna att lämna ifrån sig sina egen­ domar till stora kollektivjordbruk. Det betydde att all jord skulle ägas och brukas gemensamt – kollektivt. Allt överskott skulle lämnas till staten. Kampanjen mot kulakerna Men många bönder ville behålla sin egen jord och sina egna djur och motsatte sig därför kollektiviseringen. Det var inte ovanligt att bönder hellre slaktade sin boskap än lät staten ta över den. Stalin drog då igång en kampanj mot de bönder som protesterade. De stämplades som ”klassfiender” och kallades kulaker, ett ord som användes för att nedvärdera dem. Många skickades till fångläger och andra avrättades. I områden där många protesterade kunde hela befolkningen förflyttas med våld till en annan del av landet.

Den sovjetiska konstnären Vera Muchina skapade på 1930-talet en 24,5 meter hög staty i rostfritt stål som skulle visa den nya socialistiska människan, ett exempel på konst som propaganda. Kvinnan föreställer en jordbruksarbetare på ett kollektiv­ j­ordbruk och mannen en arbetare i industrin. De håller i hammaren och skäran, symbolen för att arbetare och bönder hade all makt.

Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig

27


Josef Stalin håller tal 1937.

Holodomor – den stora svälten Kollektiviseringen var tänkt att öka produktionen av mat. I själva verket ledde omvandlingen till svår hungersnöd i Sovjet. Miljoner människor svalt ihjäl både på landsbygden och i städerna. I Ukraina är minnet av denna katastrof beskrivet med begreppet Holodomor. Det betyder ”att döda genom svält”.

Planekonomi och en allt hårdare diktatur

tung industri Hit räknas stålverk och verkstadsindustri där man tillverkar till exempel lastbilar och traktorer.

Men Stalin ville ha en omvandling av hela samhället. Från och med nu skulle ekonomin därför styras genom statliga femårsplaner. Planekonomin innebar att man satte upp mål för vad och hur mycket som skulle tillverkas under de närmaste fem åren. De första femårsplanerna innehöll framför allt satsningar på den tunga industrin. Men samtidigt innebar detta att bristen på vanliga konsumtionsvaror som kläder, skor och läkemedel blev värre. Trots bristerna kom en industriell utveckling verkligen igång. Tillgången på bröd och annan mat ökade också i mitten av 1930-talet. Men historiker har senare visat att dessa framgångar för planekonomin också kan förklaras av det stigande antalet straffångar i Sovjet. Moskvarättegångarna Sommaren 1936 ställdes två personer inför rätta i Moskva. De anklagades bland annat för inblandning i ett mord på en högt uppsatt partimedlem. Det ovanliga i rättegången var att de anklagade hade tillhört den högsta ledningen och stått nära Lenin. Det som också förvånade många var att de erkände. De dömdes till döden och avrättades direkt. Vad som inte framgick var att allt var påhittat. De anklagade hade torterats och tvingats ljuga om sin skuld. Om de inte samarbetade skulle deras anhöriga råka illa ut. Denna rättegång skulle följas av många liknande under de närmaste åren. Genom ”Moskvarättegångarna” försvann många i den politiska ledningen från Lenins tid.

28

Världskrigens tid


Alla kunde drabbas Rättegångarna hade flera syften. Stalin blev av med konkurrenter om makten i kommunistpartiet och de som kvarstod i partiets ledning vågade inte längre säga emot. Människor utanför partiet förstod också att det hade blivit ännu farligare att kritisera landets ledare. Snart skulle också vanliga sovjetmedborgare i olika positioner och olika yrken anklagas på liknande sätt och dömas för brott de aldrig begått.

FÖRDJ U PNING & METOD

│ Historiska källor

Den borttrollade Trotskij Det här fotografiet publicerades i en sovje­tisk uppslagsbok på 1930-talet. Det är i grunden samma bild som du kunde se på s. 237. Men bilden är manipulerad av Stalins me­dhjälpare. Två personer i trappan har försvunnit och fotot är alltså inte längre en äkta källa till hur det såg ut då Lenin höll tal. Den ena av de försvunna personerna är Lev Trotskij, en av Stalins främsta motståndare inom kommunist­ partiet. När den här bilden publicerades hade Trotskij varit tvungen att fly till Mexiko. Där skulle han senare bli mördad av en agent på uppdrag av Stalin. Genom att ”trolla bort” Trotskij från fotot skulle ingen som läste boken få se hur nära han hade stått Lenin då revolutionen genomfördes.

1. Skulle bilden – trots att den är manipulerad – kunna användas som historisk källa till frågor om… ja

nej

ja

a. … vad som hände i Sovjet på 1920-talet?

d. … Trotskijs uppfattning om Stalin?

b. … vad som hände i Sovjet på 1930-talet?

e. … Stalins uppfattning om Trotskij?

c. … Kommunistpartiets historia?

f. … fotografiteknikens historia?

nej

Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig

29


Gulag – miljoner fångar i straffarbetsläger Gulag Gulag var en förkortning av det ryska namnet ”Huvudstyrelsen för korrektions- och arbets­läger”.

Alla anklagade dömdes inte till döden utan många sändes istället till något av Sovjets många fångläger, Gulag. Ofta låg Gulags läger i områden som kommunistpartiet enligt femårsplanerna ville utveckla. Fångarna fick arbeta i kolgruvor och på fabriker, vid kanal- och järnverksbyggen eller på nyodlingar. Det var hårt arbete och många dog till följd av olyckor, sjukdomar och be­straffningar. I praktiken blev de slavarbetare.

De flesta som skickades till Gulags läger fick arbeta mycket hårt, inte sällan tills de dog av utmattning eller sjukdomar. Många tvingades för hand gräva kanaler som behövdes för den nya industrins transporter.

Synen på Sovjet i omvärlden

1. Ge exempel på förändringar i 1920-talets Sovjet. 2. Vad var Holodomor? 3. Vad menas med plan­­e­ko­nomi? 4. På vilka sätt gav Moskva­ rättegångarna Stalin mer makt? 5. Vad var Gulag?

30

Världskrigens tid

Att dödsoffren kunde räknas i miljoner var länge okänt utanför landets gränser. Men de flesta visste redan under 1920-talet att Sovjet var en diktatur och ett samhälle där det kunde vara farligt att ha avvikande åsikter. Uppfattningen om Sovjet skiftade ändå i omvärlden. Många som stod till vänster uppfattade Lenins och Stalins samhälle som en modell för framtiden och i många länder bildades nya kommunistpartier. Den statliga styrningen och planekonomin sågs som ett bättre fungerande alternativ till kapitalismen med sina kriser. De som förordade demokrati tog däremot kraftigt avstånd från kommunismen oavsett om de stod till höger, var liberaler eller social­ demokrater. Men motståndet mot kommunismen lockade också personer som inte var demokrater. Antikommunism var exempelvis en viktig del av fascismen och nazismen, mellankrigstidens nya diktatur­ ideologier.


Tyskland – från demokrati till nazism Från och med 1919 var Tyskland en demokrati. Män och kvinnor hade lika rösträtt, det rådde yttrandefrihet och alla medborgare hade frihet att engagera sig i vilket politiskt parti de ville. Fjorton år senare hade nazisterna tagit makten och gjort Tyskland till en diktatur där politiska motståndare och judar blev förföljda. En viktig historisk fråga är hur denna utveckling kunde ske.

Weimarrepubliken – en demokrati med problem I januari 1919 samlades representanter för olika politiska partier i staden Weimar. Där bestämde de att Tyskland i fortsättningen skulle styras av riksdag, regering och president som utsetts i fria och allmänna val. Nu skulle den tid då kejsaren och hans ämbetsmän bestämde allt vara slut. Att kvinnor äntligen skulle ha lika politiska rättigheter även i Tyskland beskrevs av Marie Juchacz, en de ledande politikerna i Weimar, som en politisk ”revolution”. Hennes femton minuter långa tal var det första som hölls av en kvinna i en tysk riksdag.

”Mina herrar och mina damer! Det här är första gången som en kvinna tillåts tala fritt och jämlikt till folket i parlamentet. Och jag skulle vilja säga att det måste ses som en revolution att även Tyskland har övervunnit de gamla fördomarna.” Marie Juchacz, Weimar, 19 januari 1919

Socialdemokraten Marie Juchacz talar på ett politiskt möte i Berlin i maj 1918. Hon var en av Weimarrepublikens ledande politiker. När nazisterna tog makten 1933 var hon tvungen att fly, först till Frankrike och därefter till USA.

Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig

31


dolkstötslegenden Uttrycket byggde på bildspråk. Politikerna i Berlin liknades vid en mördare som ”stött en dolk” (stuckit en kniv) i ”ryggen” på armén.

inflation När pengarnas värde blir mindre och mindre.

Dolkstötslegenden Men det blev en svår start för det nya, demokratiska Tyskland. En orsak var att det endast hade gått några månader sedan striderna i första världskriget upphört. En annan orsak var att kejsartidens ämbetsmän ofta fanns kvar på sina gamla arbetsplatser vid exempelvis domstolar, polisen eller militären. En del av dem motarbetade medvetet de demokratiskt valda regeringarna. Ett viktigt exempel på detta var dolkstötslegenden, en konspirations­ teori som en grupp ledande militärer började sprida. Den påhittade historien gick ut på att nederlaget i kriget berodde på att armén hade blivit förrådd av socialdemokrater och liberaler. Att politikerna sedan skrev under Versaillesfreden var en del av förräderiet. Militärerna visste att dolkstötslegenden inte var sann och att det hade varit omöjligt att fortsätta kriget. Men den som talade illa om Versaillesfreden kunde bli populär i Tyskland där nationalismen var en stark politisk kraft. Politiskt våld Det fanns också många andra konflikter i Weimarrepubliken. De som stod längst till vänster i politiken försökte ta över landet på samma sätt som kommunisterna hade gjort i Sovjet. På högerkanten fanns det samtidigt flera olika extremt nationalistiska grupper som också försökte ta makten med våld. Ibland utbröt strider på städernas gator mellan vänster- och högeranhängarna. Flera politiska mord utfördes.

Den stora inflationen Ett annat stort problem gällde ekonomin. Den tyska staten hade lånat pengar för att bekosta världskriget och dessutom skulle det stora krigsskadeståndet betalas. Regeringen försökte lösa detta problem genom att trycka upp fler sedlar. Detta ledde till en allt snabbare inflation. Från och med sommaren 1922 blev inflationen så snabb att man kan tala om en hyperinflation. Priserna ökade mycket snabbt, flera gånger om, varje dag. Det betydde till slut att man fick fylla en tvättkorg med sedlar bara för att handla lite mat.

Bilden visar att man kunde låta barn leka med sedel­ buntar. I affären skulle alla sedlar på bilden kanske räcka till en eller ett par liter mjölk.

32

Världskrigens tid


Ökat missnöje med politiker De som hade sparat pengar på banken drabbades kanske allra värst. Inflationen gjorde att värdet på det man sparat ihop under många år plötsligt var borta. Särskilt drabbade det medelklassen där många personer hade sparat mycket. De ekonomiska problemen skapade ett ökat missnöje med de ledande politikerna. Det ledde till att många nya småpartier, som exempelvis nazistpartiet, kom in i riksdagen. Missnöjet och de många partierna i riksdagen gjorde att de stora liberala, konservativa och socialdemokrat­ iska partierna fick allt svårare att samarbeta. Det blev också svårt att bilda stabila regeringar och allt fler tyskar misstrodde det demokratiska systemet.

De lugna åren i mitten av 1920-talet Så småningom fick regeringen ändå ordning på pengarnas värde. Frankrike och Storbritannien lät Tyskland betala av på krigsskadeståndet i långsammare takt och landet kunde också ta stora lån, bland annat i USA. Berlin – Europas huvudstad för nöjen När ekonomin blev bättre kände fler tyskar återigen framtidshopp. Nya varuhus och caféer öppnades, man gick på bio och intresset för idrottstävlingar ökade snabbt. Fotbollen drog många åskådare. Under 1920-talet blev Berlin Europas nöjeshuvudstad. Där fanns de senaste filmerna, spännande teaterföreställningar och intressanta konst­ utställningar. På nätterna kunde man gå ut och dansa på stadens jazzklubbar. Berlin blev också känd för att vara en stad där homosexuella kunde träffas relativt öppet och utan att mötas av lika mycket fördomar som på andra platser i Europa.

Transpersoner på nattklubben Eldorado i Berlin 1930. Eldorado var ett av de ställen som HBTQpersoner besökte. Den stängdes kort efter nazisternas makt­övertagande. Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig

33


Nazisternas väg till makten När ekonomin blev bättre minskade också gatuvåldet och intresset sjönk för de extrema politiska partierna. Det gällde också nazistpartiet som endast fick 2,6 procent av rösterna i riksdagsvalet 1928. Motgångarna fick dock inte partiets ledare, Adolf Hitler, att ge upp. Hitler, som ursprungligen kom från Österrike, hade anslutit sig som frivillig i den tyska armén under första världskriget. Han hade sårats i strid och fått medalj för tapperhet. Han blev därefter en av de många missnöjda soldater som återvände till Tyskland efter kriget. NSDAP – nazistpartiet Partinamnet var en förkortning för Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet, NSDAP. Nazisterna blev kända för att ständigt hetsa mot Versaillesfreden, mot Tysklands judar och mot sina politiska motståndare bland kommunister, socialdemokrater och liberaler. De som hörde till SA, partiets så kallade ”stormavdelningar”, störde ofta andra partiers möten och misshandlade meningsmotståndare. SA uppträdde i bruna uniformer och kallades därför allmänt för brun­ skjortorna. Kuppförsök och fängelse Hitler blev snabbt ett av Tysklands mest kända ansikten. År 1923 försökte han genomföra en statskupp, men kuppen misslyckades. Hitler och flera av hans medhjälpare dömdes till fängelse. Under tiden i fängelset skrev han Mein Kampf (Min kamp), en bok om honom själv och hans politiska planer för framtiden. Depressionen – en vändpunkt Det misslyckade kuppförsöket och de goda åren i mitten av 1920-talet hade gjort att många tyskar inte brydde sig så mycket om nazisterna längre. Men strax därpå började rörelsen återigen växa. De flesta historiker menar att en viktig orsak till nazisternas snabba framgångar var den ekonomiska kris som startat i New York 1929. Eftersom Tyskland hade tagit stora lån i USA drabbade depressionen tyskarna hårt. År 1932 var sex miljoner tyskar utan jobb. Det motsvarade mer än en fjärdedel av arbetskraften i Tyskland. Den nya ekonomiska krisen gjorde att de politiska motsättningarna återigen ökade. Många arbetare blev besvikna på socialdemokraterna och röstade på kommunisterna istället. Men missnöjet gjorde också att intresset för nazistpartiet ökade. Deras väljare kom från de flesta grupper i det tyska samhället: arbetare, tjänstemän, bönder, företagare och hantverkare. Förutom de fortsatta angreppen mot judar och kommunister, lovade nazisterna att de skulle se till att arbetslösheten minskade och att det 34

Världskrigens tid


skulle bli ordning i landet. År 1930 fick partiet 18 procent av rösterna och när det var val igen hösten 1932 hade nazisterna plötsligt blivit Tysklands största parti med 33 procent av rösterna.

Nazisternas maktövertagande I det läget fick Hitler i början av 1933 i uppdrag att bilda regering tillsammans med politiker från konservativa partier. De konservativa trodde att de kunde kontrollera Hitler. Men det skulle snart visa sig vara ett misstag. Nazisterna använde alla möjligheter för att öka sin makt. Riksdagshusbranden och fullmaktslagen En viktig händelse var en anlagd brand som förstörde riksdagshuset i Berlin. Nazisterna skyllde branden på kommu­nis­t­erna eftersom attentats­ mannen hade varit medlem i det nederländska kommun­istpartiet. Det tyska kommunistpartiet hade egentligen inget med saken att göra men förbjöds omedelbart. Efter ytterligare ett val, som inte längre kan beskrivas som demokrat­ iskt, fick nazisterna ännu fler platser i riks­dagen. De lyckades då övertyga alla andra partier, utom sociald­emo­ kraterna, att anta en ”fullmaktslag” som gav nazisterna all makt i Tyskland. I juli förbjöds alla partier utom nazistpartiet, även de konservativa partier som hjälpt Hitler till makten. Den demokratiska Weimarrepubliken hade försvunnit och Tyskland var en diktatur.

Hitler omgiven av sina anhängare. Hakkors, flaggor, ljusspel och uniformer skulle skapa den rätta stämningen och känslan av gemenskap vid massmötena. Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig

35


Diktaturens utveckling under 1930-talet Redan under våren 1933 öppnades de första koncentrationslägren. Det var fängelseliknande arbetsläger där diktaturens politiska motståndare hamnade. Snart byggdes fler sådana läger och där skulle också andra personer som nazisterna inte vill ha i sitt samhälle placeras. Det gällde framför allt judar, romer och homosexuella.

1. I vilken stad samlades politiker i början av 1919 för att införa demokrati i Tyskland? 2. Ge exempel på ekonomiska och politiska problem i Tyskland under 1920-talet. 3. Hur kunde nazisterna använda riksdagshusbranden för att förbjuda kommunisterna? 4. På vilka sätt drabbades politiska motståndare och judar av nazisternas makt­ övertagande?

Förföljelser av judar Ett av nazisternas första beslut var att avskeda judar med statlig tjänst. Det betydde att domare, poliser, militärer, lärare eller andra tjänstemän med judisk bakgrund fick lämna sina arbeten. Judiska affärsägare ut­ sattes för bojkottkampanjer och judiska läkare fick bara behandla andra judar. Steg för steg skulle det bli allt svårare att leva som jude i Tyskland. År 1935 antogs de så kallade Nürnberglagarna. Enligt dessa lagar skulle de tyska judarna inte längre betraktas som medborgare. Lagarna förbjöd också äktenskap mellan tyska judar och icke-judar. Judar fick inte heller ha sex med någon av ”tyskt blod”. Det som senare mynnade ut i Förintelsen av Europas judar började alltså redan under 1930-talet. Också intellektuellt funktionsnedsatta och handikappade var människor som inte passade in i nazisternas framtidssamhälle. Från hösten 1939 genomförde nazistiska läkare mord på tusentals funktionsnedsatta barn och vuxna. Nazisterna kallade det för ”dödshjälp”.

Nazisternas ideologi – vad ville de? Några av de viktigaste punkterna i nazisternas ideologi var följande:

36

• Rasism och extrem nationalism Tyskarna hörde enligt nazisterna till en överlägsen ”germansk ras”. Tyskland hade därför rätt att härska över andra länder och folk.

• Motstånd mot jämställdhet Nazisterna ansåg att kvinnor skulle sköta hem och barn och delta så litet som möjligt i samhällslivet.

• Antisemitism Hat mot judar, antisemitism, hade funnits i Europa sedan medeltiden. Men nazisterna byggde vidare på hatet och ville nu föra ett ”raskrig” mot judarna.

• Förakt för svaghet och liberalism De svaga skulle lyda de starka, konflikter borde lösas med våld. Mänskliga rättigheter, intellektuella personer och liberala idéer föraktades och bekämpades.

• Motståndare till demokrati Nazisterna var emot demokrati. De ville istället att Hitler och partiet skulle bestämma allt.

• Antikommunism och antisocialism Kommunister och socialdemokrater var nazisternas politiska huvudmotståndare.

Världskrigens tid


FÖ R DJUPNING & METOD

Varför kom nazisterna till makten? När historiker försöker förklara varför så många tyskar röstade på nazisterna brukar de ofta ange depressionen och massarbetslösheten som några av de viktigaste faktorerna. Men de brukar också framföra en mängd andra orsaker till att nazisterna kunde ta makten och behålla den. Många av dessa har vi redan beskrivit, men ytterligare två kan nämnas: propagandan och att nazisterna kunde skapa en känsla av gemenskap och ordning.

Propagandan Nazisterna var skickliga på propaganda och utnyttjade alla moderna sätt att kommunicera: stora massmöten då Hitler och andra ledare talade, film, radio och reklamkampanjer. Nazisterna hade en särskild propagandaminister, Joseph Goebbels. Han anlitade bland andra den nazistiska filmaren Leni Riefenstahl som blev känd för sina skickligt gjorda propagandafilmer.

│ Orsaker och konsekvenser Uppgifter som fördjupar och ger möjlighet att träna målen som lyfts i kursplanen, här orsaker och konsekvenser.

Känslan av gemenskap och ordning Nazisterna skapade en mängd organisationer för att bygga upp en känsla av gemenskap för alla som ansågs passa in i och tillhöra det nya nazistiska Tyskland. Alla pojkar förväntades bli medlemmar i Hitler-Jugend och alla flickor i Bund Deutscher Mädel. Det fanns liknande organisationer för kvinnor och för personer som hörde till olika yrken. I sådana fick självklart inga judar och inga politiska motståndare vara medlemmar. Att arbetslösheten sjönk och att den politiska oron försvann från gatorna gjorde också att många tyskar uppskattade den ”ordning” som diktaturen skapade. Enligt nazisternas propaganda hade de räddat landet från kommunismen. Många som sett hur diktaturen utvecklats i Sovjet var rädda för kommunism och trodde på detta. Några viktiga orsaker • Demokratin var ny och fungerade dåligt • Stora politiska motsättningar • Den starka nationalismen • Antisemitismen • Dolkstötslegenden och missnöje med Versaillesfreden

Leni Riefensthal filmar vid partidagarna i Nürnberg 1934. Hennes och andras filmer visades som så kallade journalfilmer – en slags nyhetsfilmer – på alla biografer för kvällens film.

• Inflationen 1922–1923 • Depressionen efter 1929 • Nazisternas propaganda • Kommunistskräck • Nazisterna skapade en känsla av gemenskap och ”ordning”

Nazisternas maktövertagande

Vilka tror du var de tre viktigaste orsakerna till att nazisterna kom till makten? Motivera dina val.

Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig

37


En bild som Mussolini skulle ha varit nöjd med. Här ses han som den kraftfulle ledaren som talar till sitt folk. Han sträcker upp den högra armen i en så kallad romersk hälsning, ett sätt att visa att fascisterna ville likna de antika romerska härskarna. Nazisterna såg upp till fascisterna och tog efter många ­saker, bland annat romerska hälsningar och ledarskapsdyrkan.

Diktaturernas Europa Tyskland var inte det enda landet som gick från demokrati till diktatur under mellankrigstiden. Två andra exempel var Italien och Spanien.

Italien – en diktatur under fascismen

Fascisternas hämtade namn och symbol från romarriket. Där hade så kallade fasces varit ett tecken för ledarens makt och rätt att bestraffa. Fasces bestod av spön, ett slags käppar, som hade buntats ihop med ett band. En romersk ledare kunde när som helst lösa upp banden och ge order till sina soldater att använda käpparna för slå ned dem som inte lydde. Yxan visade att han också hade rätt att döda den som satte sig upp mot lagen.

38

Världskrigens tid

Åren efter första världskriget var Italien ett land i djup ekonomisk kris. Flera miljoner arbetare strejkade för högre löner och bättre arbetsvillkor. Samtidigt gick många arbetslösa och fattigdomen ökade. En del fabriker och storjordbruk togs över av de strejkande och ett tag verkade Italien vara på väg mot en revolution som i Sovjet. Men det fanns också många som var rädda för kommunismen och inte ville ha en sådan utveckling. Det starkaste motståndet kom från en ny politisk rörelse, fascismen, grundad av Benito Mussolini. Vid stora massmöten jublade tusentals fascister när Mussolini talade om framtidens Italien. Där skulle allt vara välordnat, och landet skulle bli en stormakt, ungefär som romarriket hade varit i antiken. Samtidigt förföljdes socialister och kommunister av fascisternas kampgrupper. De var kända som ”svartskjortorna” eftersom de uppträdde i uniformsliknande kläder med svarta skjortor. Motståndarna misshandlades eller skrämdes till tystnad. Att använda våld var enligt fascisterna ett bra sätt att skaffa sig makt.


Mussolinis statskupp 1922 Mussolini lyckades få regeringsmakten i Italien genom en statskupp 1922. Tre år senare förbjöds alla andra partier. Politiska motståndare fängslades eller mördades. Italien hade blivit en diktatur som styrdes av ”Il Duce” eller ”Ledaren” som Mussolini numera kallades.

Fascismen och nazismen – stora likheter Hitler beundrade tidigt Mussolini. Det fanns därför stora likheter mellan nazismen i Tyskland och den italienska fascismen. Båda var exempelvis motståndare till demokrati och ville istället ha ett system där Ledaren (il Duce/der Führer) hade all makt. Andra likheter var de våldsamma grupperna (svartskjortor/brunskjortor) och den extrema nationalismen. En skillnad var att fascisterna inte var lika rasistiska från början. Det var först sedan Italien och Tyskland ökat sitt samarbete under 1930-talet som också fascisterna stiftade lagar mot judarna i Italien.

Spanska inbördeskriget 1936–1939 Att Spanien gick från demokrati till diktatur berodde på ett blodigt inbördeskrig. Det började 1936. Då startade generalen Francisco Franco och hans högernationalistiska parti Falangen ett uppror mot den demokratiskt valda vänsterregeringen. Falangisterna ville att landet skulle bli ungefär som fascisternas Italien. Mussolini och Hitler skickade bombflygplan och marktrupper för att stödja Franco. Den spanska regeringen fick däremot inget motsvarande stöd från Europas demokratiska länder. Visserligen skickades en del vapen och ammunition från Sovjet. Frivilliga soldater från en mängd olika länder for också till Spanien. Men det var inte tillräckligt.

I april 1937 bombades staden Guernica i Baskien, den nordvästra delen av den spanska republiken. Bomberna fälldes från tyska flygplan som stred på Francos sida Många dödades eller skadades. Konstnären Pablo Picasso har i den här berömda målningen med samma namn som staden gett sin bild av krigets fasor.

Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig

39


1. Beskriv situationen i Italien efter första världskriget. 2. Hur fick Mussolini makten i Italien? 3. Vilka likheter fanns det mellan fascismen och nazismen? 4. När och hur blev Spanien en diktatur? 5. Vilka likheter fanns det mellan diktaturländerna i östra Europa?

Efter tre års blodiga strider segrade Franco. Han kallade sig nu El Caudillo, Ledaren – efter mönster från Mussolini och Hitler. Mängder av politiska motståndare spärrades in eller avrättades medan andra flydde ur landet.

Europas framtid: demokrati eller diktatur? Men det räckte inte med Mussolini, Hitler, Stalin och Franco. I ytter­ ligare elva av Europas sammanlagt tjugoåtta länder infördes olika former av diktatur under mellankrigstiden. Många låg i östra eller sydöstra Europa, och flera hade landgräns mot Sovjet. Graden av förtryck och kontroll skiftade från land till land i dessa diktaturer. Ett gemensamt drag var den starka nationalismen och att ledarna sa att de skyddade sitt land mot kommunismen. Rasism och antisemitism förekom i flera av de nya diktaturerna, men inte i alla. Demokrati med fria val Diktatur under det sovjetiska kommunistpartiet Diktatur under nazistiska, fascistiska eller liknande partier Diktatur med antikommunistisk /nationalistisk ledare

I Europa var det endast tretton länder som kunde kallas demo­kratier 1938.

40

Världskrigens tid


FÖRDJ U PNING & METOD

Mellankrigstiden på Twitter

│ Historiebruk

Uppgifter som fördjupar och ger möjlighet att träna målen som lyfts i kursplanen, här historiebruk.

Det finns människor idag som oroar sig för att demokratin är hotad. De pekar på att nationalismen ökar och att demokratiska fri- och rättigheter begränsas i allt fler länder. Dessutom varnar de för att högerextrema partier är på frammarsch. På Twitter och andra sociala medier används nuförtiden ofta argument från historien i olika diskussioner och debatter. Här är ett inlägg på Twitter, skrivet av Håkan Boström, journalist på Göteborgsposten, en av Sveriges största tidningar.

Två ungdomar som engagerar sig i frågan är Hakim och Sara. Hakim tillhör de som oroar sig för att demokratin är hotad. Sara håller med Håkan Boström

och tycker oron är överdriven. Vilka av följande argument från historien kan Hakim respektive Sara använda om de vill svara på twitter­inlägget?

Argument från historien

Hakim

Sara

Många länder i Europa gick från demokrati till diktatur under mellankrigstiden. De demokratier som förvandlades till diktaturer under mellankrigstiden var nya och svaga demokratier. Den ekonomiska krisen under mellankrigstiden ledde till diktatur i flera europeiska stater. I Storbritannien, Frankrike och Norden ledde depressionen under 1930-talet inte till diktatur. De demokratiska valen i 1930-talets Tyskland präglades av våldsamma gatustrider mellan politiska motståndare. Rasismen gjorde nazisterna populära i Tyskland. Den ekonomiska depressionen på 1930-talet kunde övervinnas genom ekonomisk politik i exempelvis USA och Sverige. Se hur det blev i Portugal, Grekland och Italien under mellankrigstiden. Se hur det blev i Belgien, Nederländerna och Luxemburg under mellankrigstiden. Under mellankrigstidens depression kom starka ledare till makten i vissa länder och avskaffade demokratin.

Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig

41


Sverige – konflikter och kompromisser Sveriges första val med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor genomfördes 1921. Det fanns också mycket annat som var nytt, modernt och oprövat. Men utvecklingen blev långtifrån problemfri och precis som i många andra länder drabbades också Sverige av flera svåra konflikter och kriser under mellankrigstiden. Detsamma gällde utvecklingen i de nordiska grannländerna.

1920-talet – moderniteter och motsättningar En kö utanför en bio i på Hornsgatan Stockholm 1934. Bion var uppkallad efter Greta Garbo, den första riktigt stora svenska Hollywoodstjärnan.

42

Världskrigens tid

När första världskriget var över fortsatte moderniseringen av Sverige. Antalet svenskar med tillgång till elektricitet, radio och telefon växte exempelvis under hela mellankrigstiden. Hästar började långsamt er­sättas av bilar, traktorer och lastbilar. Inflyttningen till städerna fortsatte och 1928 var det för första gången i Sveriges historia fler människor som bodde i städer än på landsbygden.


Fortsatt kvinnokamp Utvecklingen innebar att allt fler kvinnor kom ut på arbetsmarknaden. Men kvinnor tog också på andra sätt allt mer plats i samhället. Alla tyckte inte att det räckte med rätten att rösta i riksdagsvalen. Fortfarande fanns det mycket som inte var jämställt och det fanns många områden där det var svårt för kvinnor att få inflytande och makt. Statliga läroverk (gymnasier) tog exempelvis inte emot kvinnliga elever förrän 1928. Två av riksdagens första fem kvinnliga ledamöter var liberalerna Elisabeth Tamm och Kerstin Hesselgren. De tyckte att det var alldeles för få kvinnor som hittills engagerat sig politiskt. Tillsammans med andra kända kvinnor, bland andra författaren Elin Wägner, skapade de därför Kvinnliga medborgarskolan. Där kunde kvinnor gå olika kurser om hur samhället fungerade och hur de kunde agera för att påverka politiken. Det glada 20-talets baksida En annan del av det allt modernare Sverige var städernas växande nöjesliv med biografer, dansrestauranger och stora arenor för sport. Mycket påminde alltså om liknande trender i andra länder under det ”glada 20-talet”. Men i själva verket blev det ett ganska dystert årtionde för de flesta. Omedelbart efter kriget steg arbetslösheten mycket snabbt. Arbetslösa män hänvisades ofta till statliga nödhjälpsarbeten, så kallade AK-arbeten. Men dessa betalades med mycket låg lön och arbets­platserna låg ofta långt bort från hemmet. Kvinnor i arbetar­klassen åtog sig ofta arbeten som tvätt och sömnad som kunde skötas i hemmen, ibland efter arbetet på en fabrik. På så sätt kunde familjens ekonomi gå ihop även om manen blivit arbetslös. Men även i de arbetarfamiljer där båda föräldrarna hade arbete kunde villkoren vara usla. Många bodde trångt och lönen räckte ofta inte till mer än mat och hyra.

Elisabeth Tamm, kvinnan längst till vänster på bilden ägde Fogelstad, ett större gods i Sörmland. Där skapade hon tillsammans med andra kvinnor en medborgarskola. Hon var också en av de första i Sverige att pröva ekologisk odling på sina marker.

Strejkernas Sverige Fackföreningarna kämpade för att arbetarna skulle få bättre löner och arbetsvillkor, och Sverige blev det land i Europa med flest strejker under 1920-talet. Men eftersom det samtidigt fanns så många arbetslösa var det ganska lätt för arbetsgivarna att få tag på strejkbrytare. Det var personer som var beredda att arbeta istället för de som strejkade. Det ledde i sin tur till att konflikterna ökade.

Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig

43


Skotten i Ådalen 1931 När depressionen som startade i USA 1929 drabbade Sverige förvärrades motsättningarna på arbetsmarknaden. Flera stora arbetsgivare ville sänka lönerna eftersom de inte längre kunde sälja sina varor till samma priser som förr. Men arbetarna gick inte med på det och nya strejker bröt ut på många platser i Sverige. Beväpnade soldater sattes in Våren 1931 strejkade arbetare på pappersmassefabriker, sågverk och i hamnar i Ådalen norr om Sundsvall. Arbetsgivarna anställde strejk­ brytare som de strejkande försökte skrämma iväg. Flera av strejkbrytarna anmälde att de blivit misshandlade och slagna. I det läget bestämde myndigheterna att man skulle sätta in beväpnade soldater för att upprätthålla ordningen och skydda strejkbrytarna. Allt slutade med att militären öppnade eld mot arbetarnas demonstrationståg och fem personer dödades den 14 maj 1931. Ångermanälven

Lunde

Stockholm

44

Världskrigens tid

Olika tolkningar Skotten i Ådalen tolkades mycket olika. De som stod till höger politiskt tyckte att militärens uppträdande var riktigt och ansåg att skotten hade varit nödvändiga, avlossade i självförsvar mot de många människorna i demonstrationståget. De som stod till vänster hävdade tvärtom att soldaterna skjutit oskyldiga och obeväpnade demonstranter. Protester och nya strejker spreds över hela landet. Det över en kilometer långa demonstrationståget närmar sig Lunde, platsen där militären fanns. Några minuter senare öppnade de eld och fem människor dödades.


Per Albin Hansson (med papper i handen) samarbetade med Bonde­ förbundets ledare Axel PehrssonBramstorp (mannen som tittar rakt in i kameran). Tillsammans bildade de en gemensam regering med Hansson som statsminister. Motståndarna talade hellre om kohandel.

1930-talet: kompromissernas årtionde Under hela 1920-talet hade det varit svårt att bilda stabila regeringar i Sverige eftersom inget parti var tillräckligt stort och partierna tyckte för olika. Den ekonomiska krisen och skotten i Ådalen 1931 fördjupade först de politiska problemen. Kohandeln – samarbetet med Bondeförbundet Det som vände utvecklingen var ett samarbete mellan Socialdemo­ krat­erna och Bondeförbundet som båda gick fram starkt i valet 1932. Socialdemokraten Per Albin Hansson blev statsminister i en regering där också Bondeförbundet ingick. Tillsammans genomförde de nu en rad åtgärder mot den ekonomiska krisen. Arbetslöshetsstöd och statliga arbeten skulle minska arbetslösheten. Samtidigt fick bönderna ekonomiskt stöd från staten. De politiska motståndarna kallade samarbetet för kohandeln eftersom Socialdemokraterna så att säga hade ”köpt” Bondeförbundets stöd med utlovade förbättringar för landsbygden.

Saltsjöbadsavtalet Skotten i Ådalen har ofta framställts som en vändpunkt i svensk hist­ oria. En var när arbetarnas fackorganisation LO (Landsorganisationen) 1938 undertecknade ett avtal med SAF (Svenska arbetsgivareföreningen). Det skedde på ett hotell i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Det blev senare känt som Saltsjöbadsavtalet. Enligt avtalet skulle konflikter på arbetsmarknaden i fortsättningen lösas med hjälp av förhandlingar, inte med strejker och strejkbrytare. Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig

45


Folkhemsidén på landsbygden. Staten lånade ut pengar till så kallade Per Albin-torp. De hade standardritningar och såg därför nästan likadana ut. Sammanlagt byggdes över 5 000 sådana hus, en stor del i Norrland.

Faktaruta med bland annat ordförklaringar.

välfärd Med välfärd menas sådant som ger ett tryggare och bättre liv exempelvis sjukvård, pensioner, moderna bostäder, semester och arbetslöshetsunderstöd.

Annonser för ”obemärkt flicka”. Så kallade sig unga kvinnor som blivit gravida och önskade någonstans att ta vägen för att föda sitt barn som sedan adopterades bort.

Folkhemmet – en ny idé om välfärd Per Albin Hansson hade en längre tid talat om att Sverige borde förvandlas till ett folkhem. Med det menade han att landet skulle bli som ett välskött hem för hela folket. I folkhemmet skulle de stora klass­ skillnaderna mellan rika och fattiga försvinna och man skulle skapa välfärd till alla medborgare. Under en stor del av 1930-talet var det fortfarande svåra tider i ekonomin, men långsamt började utvecklingen vända. Staten började att betala ut barnbidrag till fattigare familjer och särskilda barnavårds­ centraler skulle finnas i hela landet. Där skulle nyfödda barn och deras mödrar (fäderna tänkte man inte på vid denna tid) få hjälp och stöd så att barnen utvecklades på rätt sätt och blev friska. Ett annat steg på vägen till det nya folkhemmet var riksdagens beslut 1938 om två veckors betald semester för alla arbetstagare. Som en del av folkhemspolitiken skulle också landsbygden utvecklas. Bondeförbundet drev igenom stöd till mindre gårdar och staten lånade ut pengar för att småbrukare skulle kunna bygga nya och bättre hus, så kallade Per Albin-torp. I flera städer uppfördes toppmoderna så kallade ”barnrikehus” för familjer med låga inkomster och många barn. Riks­ dagen bestämde också att folkskolan skulle vara sjuårig. Kvinnors ställning på arbetsmarknaden blev starkare då riksdagen 1939 gjorde det olagligt att avskeda kvinnor som gifte sig eller blev gravida.

RFSU och Ottar En viktig fråga som gällde både män och kvinnor rörde de många oönskade graviditeterna. Det hade sedan 1910 varit förbjudet att sälja, göra reklam för eller ens tala om kondomer eller andra preventivmedel i Sverige. 46

Världskrigens tid


Elise Ottesen-Jensen skrev att hon drömde om ”den dag då alla barn som föds är välkomna, alla män och kvinnor jämlika och sexualiteten ett uttryck för innerlighet, njutning och ömhet.” Hon reste runt i Sverige och höll föredrag där hon bland annat berättade hur man kunde ha sex utan att bli gravid. Hon hjälpte också kvinnor att pröva ut preventivmedlet pessar efter föredragen.

En av dem som kämpade för en förändring av detta var Elise Ottesen Jensen, Ottar. Hon grundade organisationen RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning 1933 och bara fyra år senare lyckades hon och RFSU påverka politikerna så att lagen ändrades.

Innehållsfrågor efter varje avsnitt.

Missnöje med kompromisserna De politiska kompromisserna gjorde inte alla svenskar nöjda. Högern och Folkpartiet stod utanför överenskommelserna i ”kohandeln” och var kritiska till en del av innehållet i den nya folkhemspolitiken. Kommu­nisterna ville att samhället skulle bli som i Sovjet och var därför motståndare till alla kompromisser med borgerliga partier. Svenska nazist- och fascistpartier fick aldrig tillräckligt många röster för att komma in i riksdagen och stod därför utan verkligt inflytande.

En liknande utveckling i alla nordiska länder Även i de andra nordiska länderna träffades avtal mellan socialdemokrater och borgerliga partier i mitten av politiken under 1930-talet. Inte heller där fick kommunister eller högernationalister något större inverkan på politiken.

1. På vilka sätt blev Sverige ett mer modernt samhälle under 1920-talet? 2. Vad var skotten i Ådalen och Saltsjöbadsavtalet? 3. Ge exempel på förändringar som tanken på ”folkhemmet” innebar. 4. Ge exempel på att kvinnor fick större makt och inflytande i Sverige under mellankrigstiden.

Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig

47


FÖ R DJ U P N I N G & M ETO D

│ Historiska källor

Rasbiologi Rasbiologin växte fram som en vetenskap i början av 1900-talet. Sverige var tidigt ledande på området. Medicinaren Herman Lundborg vid Uppsala universitet menade att det var skadligt om människor av olika ”ras” blandades och skaffade barn tillsammans. Han påstod att det ledde till kriminalitet och sociala problem. Lundborg lyckades övertyga politikerna i riksdagen och 1922 grundades Statens institut för rasbiologi – världens första statliga rasforsknings­ institut. Sedan satte Lundborg och hans med­­­arbe­tare igång med att försöka bevisa sina teorier, bland annat genom att mäta skallar och undersöka påstådda skillnader mellan samer och ”svenskar”. Några vetenskapliga bevis för faran med ”rasblandning” lyckades Statens institut för rasbiologi

dock inte hitta. Kritiken mot Herman Lundborg växte efter hand. 1935 fick institutet en ny chef som var motståndare till tanken på att det fanns olika människoraser. Däremot fortsatte Lundborgs insatser att uppskattas i Nazityskland. Där såg man svensken som en förebild inom rasbiologin. Numera är det vetenskapligt belagt att det bara finns en ras av människor, homo sapiens. Den tidigare forskningen om olika människoraser måste betraktas som en sorts pseudovetenskap (låtsas­ vetenskap), precis som astrologi och alkemi. Tänk dig att du ska undersöka rasbiologin i Sverige i början av 1900-talet. Du har följande material att tillgå:

A. ”De fem människoraserna”. Svensk skolplansch från början av 1900-talet

48

Bild // De fem människoraserna / 1. Kaukasiska eller hvita rasen. 2. Mongoliska eller gula rasen. 3. Neger eller svarta rasen. 4. Malajiska eller bruna rasen. ...

Världskrigen tid


B. Rasbiologisk undersökning på 1930-talet skildrad i filmen Sameblod från 2016

D. Debattartikel av Sveriges jämställdhetsminister Åsa Lindhagen i Aftonbladet 4 juni 2020 ”Rasismen finns inte bara i USA, den finns också i Sverige. Och den är ett gift som i sin mest extrema form berövar människor livet. Politiker måste ta ett större ansvar i kampen mot rasismen. Vi får aldrig någonsin vackla när det gäller alla människors lika värde.”

C. Utdrag från boken Svenska folktyper utgiven av docent Herman Lundborg 1919

E. Intervju i tidskriften Forskning & Framsteg 2012 med docent Ulrika Kjellman som forskat om ras­ biologiska institutets bildarkiv ”Det som förvånade mig mest när jag satt med alla dessa bilder är den naiva kopplingen mellan utseende, ras och karaktärsdrag – alla dessa människor blev reducerade till endast sitt utseende. Men det är väl så den rena rasismen kan sammanfattas, säger hon.”

BÄTT hjälper eleverna att undersöka historiska källors trovärdighet.

1. Vilka av källorna A–E är relevanta, alltså kan vara till nytta, om du ska undersöka rasbiologin i Sverige i början av 1900-talet? 2. Resonera om trovärdigheten hos de källor du har valt. Vilka styrkor och svagheter har källorna?

Mellankrigstiden – tiden mellan två världskrig

49


SAMM A N FAT TNIN G

MELLANKRIGSTIDEN – TIDEN MELLAN TVÅ VÄRLDSKRIG USA • 1920-tal: Snabb ekonomisk utveckling. Demo­kratisering och modernisering av landet. ”Det glada 20-talet”. • 1930-tal: Svår ekonomisk kris. President Roosevelts program mot krisen, New Deal. Sovjet • 1920-tal: Kommunistpartiets försök att förändra samhället i grunden. Svårt att genomföra. Stalin diktator. • 1930-tal: Femårsplaner för ekonomin, kollektiv­ jordbruk och industrialisering. Holodomor – svältkatastrof i Ukraina. Ökat förtryck. Gulags fångläger.

Sverige • 1920-tal: Fortsatt snabb modernisering och inflyttning till städer. Hög arbetslöshet och stigande motsättningar mellan politiska motståndare och samhällsklasser. • 1930-tal: Efter skotten i Ådalen – fler kompro­misser. Saltsjöbadsavtalet. Social­ demokraterna och Bondeförbundet i regeringen. ”Folkhemmet” lanserades. Europas demokratier och diktaturer • 1920-tal: Allt fler länder blir demokratier med allmän och lika rösträtt. • 1930-tal: Endast 13 stater i Europa fortfarande demokratiska 1938.

Tyskland • 1920-tal: Weimarrepubliken, ett nytt demokratiskt Tyskland. Inflationskris och politiska motsättningar. Ekonomin förbättrades och läget stabiliserades. • 1930-tal: Depression och massarbetslöshet. Den nazistiska rörelsens snabba tillväxt. Hitler tog makten. Politiska motståndare och judar förföljdes allt hårdare. Allmänna och lika val i Sverige 1921 Kvinnor får rösträtt i USA 1920 Versaillesfreden 1919

Sammanfattning i punktform.

Tidslinje som ger överblick över kapitlets viktigaste händelser. Inflation i Tyskland 1923

1920

Stalin tar makten i Sovjet 1929 Börskraschen i USA 1929

Mussolini och fascisterna tar makten i Italien 1922

Första världskriget slut 1918

Per Albin Hanssons tal om folkhemmet 1928

1925

”Kohandeln” i Sverige 1932

Roosevelt president i USA 1932 Hitler blir Tysklands Skotten diktator i Ådalen 1933 1931

1930 Holodomor – svältkatastrofer i Sovjet 1932–1934

50

Världskrigens tid


REPET IT ION & REFLEKT ION

Frågor som sammanfattar och ger överblick. Förslag på svar finns i lärarmaterialet.

FRÅGOR

1. Berätta om det ”glada 20-talets” USA. 2. Av vilka orsaker drabbades USA av en svår ekonomisk kris under 1930-talet?

9. Vilka konsekvenser fick nazisternas diktatur för olika grupper i Tyskland på 1930-talet? 10. Jämför Europas diktaturer i slutet av 1930-talet:

3. Hur var det tänkt att New Deal skulle lösa problemen i USA?

a. Vilka likheter fanns det mellan fascism och nazism?

4. På vilka sätt blev livet förändrat för människor i Sovjet under 1920-talet?

b. Hur påverkades Spanien av Tyskland och Italien?

5. Hur skulle framtidens samhälle se ut enligt Lenin och det sovjetiska kommunistpartiet?

c. Nämn några likheter mellan diktaturerna i östra och sydöstra Europa.

6. Hur utvecklades Sovjet under Stalin på 1930talet? Använd följande ord och begrepp i ditt svar: kollektivisering, kulaker, planekonomi, Holodomor, Moskvarättegångarna, Gulag.

11. På vilka sätt blev Sverige ett modernare land under mellankrigstiden?

7. Berätta om kampen för och emot demokrati i Tyskland under 1920-talet.

13. Berätta om Sveriges utveckling under 1930-talet. Använd följande ord och begrepp: Ådalen 1931, kohandeln, folkhemmet, Saltsjöbadsavtalet, RFSU, kompromisser och missnöje.

8. Hur gynnades nazisterna av inflationskrisen 1923 och börskraschen i USA 1929?

12. Beskriv de motsättningar som fanns i Sverige på 1920-talet.

VIKTIGA ORD OCH BEGREPP löpande band suffragetter svarta torsdagen börskrasch depression New Deal

kollektivjordbruk Holodomor femårsplaner planekonomi Gulag

Nürnberglagarna 1935 Saltsjöbadsavtalet 1938 Moskvarättegångarna inleds 1936

fascism spanska inbördeskriget skotten i Ådalen Saltsjöbadsavtalet folkhemmet

Historiska ord och begrepp samlade i grupper för att stötta inlärningen.

Andra världskriget börjar 1939

1935

Weimarrepubliken dolkstötslegenden hyperinflation nazism Nürnberglagarna antisemitism propaganda diktatur

1940 Spanska inbördeskriget 1936–1939

Gulag Mellankrigstiden - tiden mellan två världskrig

51


BILDFÖRTECKNING

Omslag TT 8 11-1 11-2 13-1

13-2 15 18-1 18-2 19 20 22 23 27

28 29

52

Tekniska museet/CC0 Dagens Nyheter 1939-08-19/KB Svenska Dagbladet 1932-01-22/KB Gustaf II Adolf, Gustaf Adolfs torg i Göteborg/Bengt Erland Fogelberg 1849/Axt/Wikimedia CC0 Automobilhistoriska klubben Chris Pohlert/AFP/TT Hulton Archive/Getty Images ”Nie wieder Krieg” Käthe Kollwitz 1924/akg-images/TT Hulton Archive/Getty Images Kirn Vintage Stock/Corbis/Getty Images Historica Graphica Collection/Heritage Images/Getty Images Bettman/Getty Images ”Arbetare och kolchoskvinna” Vera Muchina, Världsutställningen i Paris 1937/La Photolith, Paris/Wikimedia Universal History Archive/Universal Images Group/Getty Images Universal History Archive/Universal Images Group/Getty Images

Register

30

Universal History Archive/Universal Images Group/Getty Images 31 Ullstein bild/Getty Images 32 Hulton-Deutsch Collection/Corbis/ Getty Images 33 Bpk Bildagentur 35 Hulton Archive/Getty Images 37 Scherl/TT 38-1 Mondadori Collection/Getty Images 38-2 iStock 39 ”Guernica” Pablo Picasso 1937 © Succession Picasso/Bildupphovsrätt 2021/Foto Erich Lessing/Historisk bildbyrå 42 Svensk Filmindustri/Holger Ellgaard/ Wikimedia CC0 43 Fogelstadgruppen/Wikimedia/CC0 44 TT 45 Karl Sandels samling/Historisk Bildbyrå/TT 46-1 Tor Tuorda/TT 46-2 Svenska Dagbladet 1916-01-30 47 Anna Riwkin/Moderna Museet 48 Kungliga biblioteket 49-1 Capital pictures/TT 49-2 ur ”Svenska folktyper” 1919 av Herman Lundborg



Hi

H I S T O R I A

7–9

Utkik

Nya Utkik är här! Innehållet i nya Utkik följer det centrala innehållet i de reviderade block inleds med bilder, ord och frågeställningar som inspirerar till lag för planering och bedömning. Nya Utkik • • • • •

anpassad till reviderade kursplaner lyfter ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ger möjlighet att arbeta med elevernas förförståelse nya fördjupning & metod-uppgifter tränar förmågorna

Kommer under hösten 2022

Håll utkik efter mer information på gleerups.se!

Det finnsmer mer upptäcka Det finns attatt upptäcka Det här härsmakprovet smakprovetinnehåller innehållernågra några representativa uppslag ur den representativa uppslag ur den tryckta boken. boken.ViVihar harockså också stort sortiment av digitala läromedel tryckta ettett stort sortiment av digitala läromedel som som kan prova provagratis gratispåpågleerups.se. gleerups.se. du några frågor synpunkter du kan HarHar du några frågor ellereller synpunkter är du du välkommen välkommenatt attkontakta kontaktaGleerups Gleerups Kundservice på 040-20 Kundservice på 040-20 98 1098 10 eller via viagleerups.se gleerups.se

Beställ den boken Beställ denriktiga riktiga boken Vid beställning av av boken bokenange ange ISBN 51 101422 ISBN 51101422

401283 bok får får ej ejsäljas säljas 401283 Denna Denna bok