Nya Utkik Geografi 7-9_smakprov

Page 1

G

Ge

E

O

G

R

A

F

I

7–9

Bo Andersson Anna Windirsch

Utkik

SMAKPROV



G

E

Ge O

G

R

A

F

I

7–9

Bo Andersson Anna Windisch

Utkik

Välkommen till Nya Utkik! Det här smakprovet innehåller tre kapitel ur nya Utkik 7–9 Geografi. Håll utkik efter pratbubblorna med röd text som lyfter det som är nytt. I innehållsförteckningen ser du hela läromedlets struktur. Som inledning till varje kapitel finns ett uppslag att arbeta med förförståelse kring. Som avslutning finns uppslaget Sammanfattning och Repetition & reflektion. Insprängt i varje kapitel kommer det att finns flera Fördjupning & metod, övningar där eleverna kan träna förmågorna. Dessa är utförligt kommenterade i lärarmaterialet. Mer information hittar du på gleerups.se!


Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Utkik geografi 7–9 ©Bo Andersson, Anna Windirsch och Gleerups Utbildning AB Projektledare Ulf Wagner Bildredaktör Carin Carlsson Formgivning omslag Sten Melin Grafisk Form Formgivning inlaga Lönegård & Co Kartor och illustrationer Lönegård & Co Omslagsfoto Lukas Bischoff/iStock Storseisundet, Norge Andra upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-511-0320-4 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information om skolkopieringsavtal hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Prepress WikingTryck AB, Malmö 2020. Tryck GPS group, Slovenien 2020.


UTKIK GEOGRAFI 7–9 är ett läromedel som ska hjälpa dig att klara kunskaps­ kraven i geografi. När du har gått igenom allt i slutet av nian har du fått ta del av alla delar av kursplanen. Utkik Geografi 7‒9 har nio kapitel. Det första är ett inledande kapitel som tar upp hur man läser geografi på högstadiet och hur man ska tänka för att arbeta med geografiska frågor och analyser. Alla andra kapitel inleds med ett uppslag där några bilder, ord och frågor ska få dig att fundera över vad du redan vet och ge dig lite vägledning till det som kommer. Varje kapitel inleds också med ett geografiskt exempel som tar upp geografisk fråga som kapitlet behandlar. Du får som läsare hjälp att arbeta med texten i kapitlet på olika sätt: Du får som läsare hjälp att arbeta med texten i kapitlet på olika sätt: • Efter varje lite längre avsnitt i ett kapitel finns det kontrollfrågor i marginalen. • Varje kapitel har debattrutor, där du tränar dig att diskutera och argumentera. • Centrala begrepp är markerade med fet stil och förklaras i texten. • Varje kapitel avslutas med en sammanfattning. På samma uppslag hittar du också de centrala begreppen samlade i grupper. • I slutet av varje kapitel finns lite mer övergripande uppgifter – Repetition och reflektion. Varje kapitel innehåller övningar som kallas Fördjupning & metod. Dessa är en viktig del av läromedlet, eftersom det är övningar där du kan visa att du behärskar de förmågor som krävs för att nå kunskapskraven. Dessa övningar gör man bäst tillsammans med en eller flera klasskamrater, eftersom det inte alltid finns ett tydligt rätt eller fel. Ofta är det viktiga att man kan sig se saker ur olika perspektiv, tänka kritiskt och analysera om det finns ett samband eller inte mellan två saker. Vår förhoppning är att denna lärobok ska ge dig en förståelse för helheten, hur naturen skapat förutsättningarna för vårt sätt att leva, men också hur vi idag påverkar naturen med vårt sätt att leva. Vi hoppas boken ger dig kunskap att välja en hållbar livsstil så att klimatförändringen kan hejdas. Vi som skrivit boken har bred erfarenhet av undervisning på olika stadier, men också av att arbeta med läromedel för olika stadier. Bo och Anna

Förord

3


INNEHÅLLSFÖRTECKNING Smakprovet innehåller tre kapitel i sin helhet.

GEOGRAFI – ATT UNDERSÖKA PLATSER.... 8 Vad är geografi?.. ................................. 10 Att studera geografi.............................. 11 Ett exempel: Uppgifter till kartorna över Australien...................................

16 Sammanfattning och repetition. . ........... 17

MED KARTOR JORDEN RUNT......... 18

Kartövning: Mentala kartor ”i huvet på en människa”.. ......................... 35

Bara jordgloben visar helt rätt............... 36 Klimatförändringen: Havsisen i Ishavet smälter...............................................

38 Sammanfattning och repetition. . ........... 40

VÄDER, KLIMAT OCH VEGETATION.42 Andernas klimatzoner............................ 44

Vad är en karta?.................................. 22

Solen ger oss värme och liv................... 46 Väder och vind................................... 48 Klimat och vegetation. . ........................ 52

Kartövning: Karttecken på orienteringskartan...............................

Använda modeller: Att tolka klimatdiagram....................................

Kiruna – en stad som flyttas ..................... 20

25 Olika typer av kartor........................... 26 Kartövning: Kartor har mycket att berätta. . .. 27 Jordens gradnät. . ................................. 28 Kartövning: Träna på kartan med hjälp av bilder.. .................................... 31

GIS – geografens digitala hjälpmedel..... 32 4

Innehållsförteckning

58 Analysera samband: Att avläsa isotermer.... 61 Orsak och verkan: Europas vegetationszoner. . ...............................

63 Vatten i naturen.................................. 64 Klimatförändringen: Högre temperatur och nya klimatgränser............................. 66

Sammanfattning och repetition. . ........... 68


VÅR PLANET – JORDEN ............... 70 Great Rift Valley. . ................................... 72

Jordens ålder och uppbyggnad.............. 74 Jorden förändras ................................ 76 Jordbävningar och vulkaner.................. 79 Jordens yttre krafter. . ........................... 82 Analys: Jämförelse mellan geologiska begrepp ........................................... 87

Berggrunden består av bergarter............ 88 Klimatförändringen: Världens stränder försvinner............................................ 92

Sammanfattning och repetition. . ........... 94

Vi utnyttjar naturresurser – och påverkar miljön......................... 105 Hur mycket av jordens resurser använder vi?...................................... 107 Orsak och konsekvens: Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck?. . .................. 109

Klimatförändringar............................ 110 Orsak och konsekvens: Förklara växthuseffekten och den förstärkta växthuseffekten.................................

114 Hur kan vi hejda klimatförändringen?. . . 116 Samhällets behov av energi.................. 120 Ändliga energikällor........................... 121 Förnybara energikällor........................ 126 Använda modeller: Se på energislagen ur olika perspektiv.............................. 130

HÅLLBAR UTVECKLING........... 96

Sammanfattning och repetition. . .......... 132

Finns Maldiverna om hundra år?. . ............... 98

En hållbar värld................................ 100 Analysera samband: Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet............. 104

Innehållsförteckning

5


VÄRLDENS BEFOLKNING.......... 134 Att leva i en kåkstad . . ............................ 136

Världens befolkning ökar.................... 138 Använda modeller: Familjeplanering.. ....... 140

Var bor människorna?. . ....................... 142 Analysera samband: Varför bor européerna där de bor?. . ...................... 147

Befolkningslära.................................. 148 Arbeta med demografiska begrepp: Befolkningslära. . ................................. 151 Analysera samband: Den demografiska transitionen......................................

152 Migration......................................... 153 Urbanisering..................................... 154 Sveriges befolkningsutveckling............. 157 Klimatförändringen: Klimatflyktingar. . ......... 160 Sammanfattning och repetition. . .......... 162

PRODUKTION – HANDEL – TRANSPORTER...... 164 Är Volvo en svensk bil?........................... 166

Produktion av varor och tjänster.......... 168 Näringsgrenar................................... 170 Svensk varu- och tjänsteproduktion...... 172

6

Innehållsförteckning

Var ligger industrierna?....................... 175 Arbeta med geografiska data: Innovationsöar.................................. 176 Analysera samband: Var ska järnverket byggas?. . ......................................... 178

Näringslivet i några länder med olika ekonomisk utveckling................. 180 Transporter och transportmedel........... 184 Några internationella handelsvägar....... 187 Internationell handel.......................... 190 Orsak och konsekvens: Vårt konsumtionssamhälle.......................... 193

Sveriges utrikeshandel ........................ 194 Orsak och konsekvens: Tänk om, tänk nytt!......................................

197

KlimatförändringenKlimatförändringen och jordbruket..................................... 198

Sammanfattning och repetition. . ......... 200

VÄLSTÅND OCH FATTIGDOM I VÄRLDEN......... 202 204 Världen idag. . ................................... 206 De Globala målen............................. 209 Små företag i fattiga länder . . ..................

Orsak och konsekvens: Jämlikhet och jämställdhet. . ....................................

211 Indelningar av länder. . ........................ 212


Att ta sig ur fattigdom........................ 219 Orsak och konsekvens: Olika typer av bistånd........................................ 221 Orsak och konsekvens: Fattigdomsbekämpning........................ 223

224 Sammanfattning och repetition. . ......... 226 Klimatförändringen: Brist på rent vatten.....

SÅRBARA PLATSER ................. 228 Nederländerna – lägre än havets yta.. ......... 230

Sårbara platser................................... 232 Jordbävning i Haiti............................ 233 Tsunami i Indonesien......................... 236 Tropiska orkaner och tromber. . ............ 239 Översvämningar i Bangladesh............. 242 Torka i Afrika .................................. 244 Analysera samband: Platsers sårbarhet .... 247 Klimatförändringen: Skogsbränder blir fler och större på grund av klimatförändringar.... 248 Orsak och konsekvens: Oväder och extremt väder. . .................................. 250

Sammanfattning och repetition. . .......... 251 Register............................................ 252 Bildförteckning. . ................................ 255

Innehållsförteckning

7


GEOGRAFI

– att undersöka platser

G

Första kapitlet intro­ ducerar ämnet och bokens upplägg. Det har därför lite annorlunda struktur än övriga.

eografi är den vetenskap som beskriver jordens uppbyggnad och hur jordytan ser ut. Ordet geografi betyder just ”beskrivning av jorden”. I geografiämnet undersöker vi också hur vi människor är beroende av olika miljöer på jorden liksom hur vi påverkar och förändrar de platser vi bor på. I bokens första kapitel tar vi upp vad som vad som kännetecknar geografi och hur vi kan läsa ämnet i skolan. För att förklara vilka olika delar geografiämnet består av och hur vi kan lära oss mer geografi väljer vi här att undersöka landet Australien ur några geografiska perspektiv. Australien är ett av världens till ytan största länder, men samtidigt världens minsta kontinent. I det här exemplet tar vi upp naturgeografi genom att beskriva Australiens växtlighet och klimat. Klimatet i ett område bestämmer bland annat hur den naturliga växtligheten (vegetationen) är. Detta utgör också grunden för hur livsvillkoren för djur och människor blir. Därför ska vi under­söka om vi kan se några samband mellan de naturliga förutsätt­ningarna och var i Australien de flesta bor. Är livsvill­ koren bra för människor, till exempel med god tillgång till vatten och bördig jord, kan befolkningen växa sig stor. I exempelvis torra eller mycket heta områden blir förhållandena de motsatta och människor får svårt att leva där. Nederbördskartan på nästa uppslag visar att det faller väldigt lite regn i det inre av Australien. Där finns ett stort torrt område med öken och stäpp. Den delen av landet är glest befolkad. Kartan visar också att norra Australien får mycket regn. Den delen ligger i tropikerna och här finns områden med tropisk regnskog i nordost och savannskogar i nordväst. Som nederbördskartan visar får östra och sydöstra Australien mycket regn. Här växer ständigt gröna lövskogar och här bor de flesta människorna. Klimatet här lämpar sig för jordbruk och boskapsskötsel.

8

Geografi – att undersöka platser


Öken Stäpp Lövskog Savann Regnskog Stenbocke ns vändkrets

Innamincka

Yarra Glen 0

500

1000 1500 km

Busklandskap nära orten Innamincka med cirka 50 invånare. Här regnar det endast strax över 200 mm 1 000 per år.

0–100 100–200 200–500 500–1000 1000–2000

500 200

Stenbocke ns vändkrets

Gibsonöknen 200

100

500 1000

I Australiens sydöstra del är nederbörden tillräcklig för skogar att växa och för att anlägga trädplantager, Yarra Glen i Victoria.

0

500

1000 1500 km

Geografi – att undersöka platser

9


Australiens huvudstad Canberra med omgivningar. Beskriv den naturmiljö staden ligger i. Vad ser du i fotot som är skapat av människor?

10

Geografi – att undersöka platser

Vad är geografi? Geografi skulle kunna kallas ”Världens ämne” eftersom det innefattar att undersöka hela jorden och omfattar så många olika delar. Geografi är dels ett ämne där naturen beskrivs – hur jordytan ser ut, vilken typ av vegetation som är vanlig i ett område, vilket klimat en plats har osv. Men geografi handlar också om människa och samhälle. Det gör geografi till ett ämne där man studerar samspelet mellan naturen, människorna och samhället. Genom att lära sig mer om dessa samband blir det lättare att förstå omvärlden och de utmaningar mänskligheten står inför. I geografiämnet kallar vi den natur där det saknas tydliga spår efter människans påverkan för naturlandskap. Men när människor bosätter sig på en plats kommer naturen att påverkas och förändras då till ett kulturlandskap – till exempel åkermark, betesmark och tätorter. Av det kan vi förstå att vi idag inte har så mycket natur som är opåverkad av människan. Aldrig tidigare har vår påverkan och omvandling av naturlandskapet varit så stor som i vår tid.


Att studera geografi Geografi kan man läsa på många olika sätt. En lektion kanske klassen tränar på Sveriges namngeografi, till exempel landskapens och länens namn och läge. En annan gång arbetar ni med vad människor lever av i Sverige, och en tredje gång ska ni kanske förklara varför det inre av Australien får så lite nederbörd. Mer komplicerat blir det när man ska använda sina olika kunskaper i ämnet för att se ”hur allt hänger ihop”, dvs. försöka att se helheten. Då gäller det att se sambanden mellan till exempel de naturliga förutsättningarna på en plats och vad de har betytt för hur människorna på platsen lever. Dessa samband och mönster mellan natur – kultur – människa och de livsvillkor som de ger upphov till kan man upptäcka både lokalt (till exempel på hemorten), regionalt (i ett större område, till exempel Australien) och globalt (över hela jorden).

Öken Stäpp Lövskog Savann illustrationer Regnskog

Bilder och är noga utvalda och pla­ cerade så de förstärker Stenbocke ns vändkrets varandra. Innamincka

Att svara på geografiska frågor Så här kan det se ut när man arbetar utifrån ett geografiskt perspektiv: 0 500 1000 Beskriva Som geograf behöver man först beskriva den plats eller det område man vill veta mer om. Korta beskrivningar kan se ut så här: • I de inre delarna av Australien ligger den stora Gibsonöknen. Där regnar det sällan. • Japan drabbas ofta av jordbävningar och tsunamis. • I Paris-avtalet från 2015 har många av världens länder enats om att minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa den globala uppvärmningen.

Yarra Glen 1500 Kartan km visar att det endast faller lite

regn i de inre delarna av Austra­lien. Vilka delar av Australien får mest nederbörd? 0–100 100–200 200–500 500–1000 1000–2000

1 000 500 200

Stenbocke ns vändkrets

Gibsonöknen 200

100

500 1000

0

500

1000 1500 km

I Australiens inre faller endast lite nederbörd. Här ligger den stora Gibsonöknen. Geografi – att undersöka platser

11


Analys – att förklara orsaker Att göra en analys betyder att dela upp en fråga eller ett problem i mindre delar och undersöka varje del för sig. Sedan försöker man se hur delarna hänger ihop och kan påverka varandra. I geografiämnet är det viktigt att undersöka platser och områden. Det handlar om att ”lära känna sin värld” och inse att livsvillkoren är väldigt olika för människor i skilda delar av världen. Men det är inte tillräckligt att bara beskriva till exempel jorden, länder, områden och platser. Man måste också ställa sig frågor om orsakerna till att det är som det är. Varför det är på ett visst sätt? Gör vi det kan vi få förklaringar till varför verkligheten ser ut som den gör. Miljonstaden Sydney ligger i den nederbördsrika sydöstra delen av landet. Kartan visar att den delen av Australien är den mest befolkningstäta.

Exempel på geografiska frågor att besvara: • Varför är de inre delarna av Australien så glest befolkat medan många fler bor i det sydöstra kustområdet? • Varför är det vanligt med jordbävningar och tsunamis i Japan medan Invånare per km vi i Sverige slipper sådana naturkatastrofer? mindre än 1 • Varför 1–10 blir det en global uppvärmning när vi använder fossila 10–50 bränslen som olja, kol och naturgas? 50 eller mer 2

Invånare per km2

Brisbane

Sydney

Adelaide

Perth

mindre än 1 1–10 10–50 50 eller mer

Melbourne

Brisbane

Perth

Adelaide

Sydney

Melbourne

12

Geografi – att undersöka platser


Bedöma konsekvenser I geografiämnet får du även träna din förmåga att bedöma konse­ kvenserna av dels naturens påverkan på oss människor, men också människors påverkan på naturen, och besvara frågor som: • Vilka konsekvenser får nederbördens fördelning för var i Australien de flesta bor? • Vilka konsekvenser får risken för jordbävningar i Japan? • Vilka blir konsekvenserna av den globala uppvärmningen för världens människor?

Genom att arbeta efter en metod där vi beskriver och analyserar förhållandena på en plats eller i ett land kan vi göra en bedömning av livsvillkoren där. Då får vi en större förståelse för hur det är att leva där. Slutligen kan vi försöka göra en bedömning av hur människors påverkan på miljön inverkar på möjligheterna till ett bra liv i framtiden. Geografer som arbetar med samhällsplanering kan arbeta enligt den metod som beskrivs i texten. De kan då förse politiker och andra samhällsplanerare i kommunen med verktyg för en större beredskap att lösa problem som kan uppstå. Det kan handla om till exempel förändringar när det gäller miljön, klimatet eller i befolkningsfrågor. Geografiskt perspektiv Bedöma konsekvenser Förklara orsaker Beskriva platser

Modell som tydliggör det geografiska perspektivet.

Geografens verktyg I geografiämnet undersöker vi många olika platser, områden och länder. Men det är förstås omöjligt att själv resa jorden runt och samla uppgifter och data. När vi arbetar med geografi måste vi alltså i första hand lita på de källor vi använder. Som geograf använder man många olika källor – kartor, bilder, texter, reseskildringar, tabeller, diagram med mera. Det är viktigt att ha ett vetenskapligt förhållningssätt när du studerar geografi. Det innebär bland annat att tänka efter om du kan lita på den information du använder, dvs. att vara källkritisk. Du kan på olika sätt ta reda på om de källor du använder är korrekta. Ett sätt är att under­ söka om du kan hitta andra källor med samma information.

Geografi – att undersöka platser

13


Kartan Av de verktyg vi har för att undersöka platser och var de ligger, dvs. deras lägen, är kartan det viktigaste. Papperskartor används ofta, men numera är vi också vana vid att det finns digitala kartor i mobiler, datorer och liknande. En karta är en avbildning av jordytan och visar landskapet i förminskad storlek med hjälp av olika symboler. Man kan lära sig mycket om en plats bara genom att studera kartan. Här är några geografiska frågor som olika typer av kartor kan ge svar på: • Hur ser naturen ut på platsen? • Finns det höga berg, stora skogar eller öppna slätter? • Hurdant är klimatet? • Hur många människor bor det på platsen? • Vad använder de som bor på platsen marken till?

Analysera bilden som visar Åre i Jämtland med hjälp av frågorna på nästa sida.

14

Geografi – att undersöka platser

Bilder Genom att studera kartor kan man få mycket information om en plats eller ett område. Vill man veta hur det ser ut på en plats kan man förstås åka dit och göra fältstudier, men oftast får man nog nöja sig med foton, som till exempel bilden som visar Canberra med omgivning. Ett användbart verktyg för att få information om en plats och hur det är att leva där är en geografisk bildanalys. Genom att ur olika geografiska perspektiv studera ett foto eller en bild kan man få svar på frågor som …


• Vad ser du i bilden? • Vad föreställer bilden? • Hur ser naturlandskapet ut? • Vad har människor skapat? • Hur ser kulturlandskapet ut? • Var i världen ligger platsen? • Hur är livsvillkoren på platsen?

Att läsa geografi på högstadiet Du har läst geografi ända sedan du började skolan. En viktig del har varit att använda kartor och lära sig namn och läge på världsdelarna, världshaven, en hel del länder samt många platser i Sverige och övriga världen. På mellanstadiet har geografiämnet breddats med naturgeo­ grafi och du har läst om jordens former, naturresurser samt klimat och väder. Inom kulturgeografi har du läst om människans påverkan på naturlandskap världen runt. Du har också lärt dig om orsaker till varför människor lever i fattigdom i många länder. På högstadiet kommer de frågor som tas upp att vara mer komplexa och du kommer att få träna på att analysera dem utifrån olika geografiska perspektiv och också jämföra dem på olika sätt. Du behöver också kunna uttrycka olika åsikter – ibland dina egna, men också andras. Du kommer att få lära dig mer om hur kartor är uppbyggda och hur de kan tolkas. Du får också lära dig mer om platser jorden runt, både i rika och fattiga länder, och hur förhållanden och livsvillkor är olika och föränderliga. För att få mer kunskap om hur samhället fungerar (lokalt, regionalt och globalt) får du fördjupa dina kunskaper om befolkningsfrågor, resurser, näringsliv samt transporter och global handel. Till hjälp för att träna dina förmågor och att tänka geografiskt finns uppgifter att besvara under rubriken Fördjupning & Metod i boken. I vissa uppgifter får du träna dig i att analysera samband, använda modeller eller att arbeta med geografiska data. I andra uppgifter tränas din förmåga att ställa de rätta geografiska frågorna och orsaker och konsekvenser. Din geografibok är förstås bara en del av kursen i geografi. Annat som ingår är till exempel fältstudier, studiebesök och filmer som din lärare tar med i undervisningen. När du läser geografi är två viktiga begrepp alltid närvarande – håll­ bar utveckling och klimatförändringar. Vi vet att hållbar utveckling är ett förhållningssätt som är nödvändigt för en bra framtid på jorden. Det gäller också det globala arbetet med att begränsa klimatförändringarna.

Varför man läser svenska och matematik i skolan är uppenbart för alla. Det är baskunskaper alla behöver. Men, varför ska man läsa geografi? Gör en lista på vad du tycker är fördelarna med att lära sig mer geografi. Finns det några nackdelar?

Debattrutor för korta diskussioner i klass­ rummet.

Geografi – att undersöka platser

15


FÖ R DJ U P N I N G & M ETO D │ Ett exempel Yarra Glen

Introduktion till arbete med geografiska frågor.

1500 km 0

500

1000 1500 km

Uppgifter till kartorna över Australien 0–100 100–200 200–500 500–1000 1000–2000

1 000 500 200

Stenbocke ns vändkrets

nen 200

Öken Stäpp Lövskog Savann Regnskog

1 000 500 200

Stenbocke ns vändkrets

100

0–100 100–200 200–500 500–1000 1000–2000

200

Stenbocke ns vändkrets

100

500 1000 0

500 0

500

1000 1500 km 1000 1500 km 0

500

1000 1500 km

Efter varje fråga finns här exempel på hur den kan besvaras. 0–100 1 000

1. Studera vegetationskartan och

500

a. Beskriv nederbördskartan. 200

100–200 200–500 500–1000 nederbördskartan. 1000–2000 Stenbocke ns ändkrets mest vneder-

Svar: Norra och östra Australien får börd. I sydväst finns ett mindre område med mycket 100 nederbörd.200 I de inre delarna av landet är nederbörden liten. 500 kartan som visar växtlighet (vegetations b. Beskriv zoner). 1000

Svar: I norr finns regnskog och savann, i öster och i sydväst växer lövskog. I det inre av landet finns öken och stäpp. 0

500

Svar: I de delar av Australien som får mest nederbörd finns typer av växtlighet som regnskog, savann och lövskog. Där det endast faller lite nederbörd räcker den inte till för att skogar ska kunna växa. Där blir det stäpp eller öken.

2. I det stora landet Australien bor det 24 miljoner människor. Det betyder att landet är mycket glest befolkat. Studera kartan som visar befolkningstäthet på sidan 12.

16

Geografi – att undersöka platser

Svar: De flesta av landets invånare bor i den sydöstra delen och i ett mindre område i sydväst.

b. Vilka delar är glest befolkade?

Svar: De inre delarna av landet är nästan folktomma. Även de norra och västra delarna är glest befolkade.

c. Finns det något samband mellan befolkningstäthet och vegetation?

1000 1500 km

c. Vilka orsakssamband finns mellan nederbördsmängd och typ av växtlighet?

a. I vilka delar av landet bor det många människor?

Svar: I de delar av landet där det växer lövskog är befolkningstätheten högre. Områden med öken och stäpp är glest befolkade.

d. Vilka är orsakerna till att det finns ett samband mellan befolkningstäthet och vegetation?

Svar: Människor bor främst där det finns tillräckligt med vatten och bördig jord. I områden med lövskog är nederbörden tillräcklig och jorden bördig så att man kan odla, hålla boskap och få mat som räcker till en stor befolkning. I öknen är förhållandena de motsatta. Brist på vatten gör att det är svårt att odla och därför bosätter sig inte så många där.


REPET IT ION & REFLEKT ION

V I KT IGA O RD OCH BE GR E PP geografi lokal regional global livsvillkor

fältstudie källkritik orsak och konsekvens analys geografisk bildanalys geografisk fråga geografiskt perspektiv

F RÅG O R 1. Vad betyder ordet geografi? 2. Ordna följande ord i rätt ordning – från minst till störst. a. globalt, lokalt, regionalt b. plats, kontinent, nation 3. Välj rätt ord! a. En noggrann undersökning av olika delar av en fråga är en … dialys, fotolys, analys. b. När du försöker räkna ut följden eller verkan av något du gör, bedömer du … kontexten, konsekvenserna, konturerna. 4. I vilken ordning ska du arbeta när du studerar till exempel ett land eller ett område ur ett geografiskt perspektiv? a. Försöka se vilka konsekvenserna blir när människor påverkar ett område. b. Beskriva hur området ser ut när det gäller natur, människor med mera.

hållbar utveckling klimatförändringar

naturlandskap kulturlandskap kulturgeografi naturgeografi

plats läge karta

Ord och begrepp samlade i grupper för att stötta inlärningen.

c. Förklara och analysera orsakerna till varför det ser ut som det gör. 5. Ordet livsvillkor nämns i texten. Vilken av följande förklaringar passar bäst? a. Handlar om vad vi människor behöver äta för att överleva. b. Handlar om vilka ätliga växter och djur som finns på en speciell plats. c. Handlar om hur det är att leva på en speciell plats. 6. Vad går källkritik ut på? Välj de två rätta alternativen. a. Ta reda på om en källa är sann eller falsk. b. Ta reda på vad en källa kan användas till. c. Aldrig lita på en källa. d. Alltid lita på en källa.

Frågor som samman­ fattar och ger överblick. Förslag på svar finns i lärarmaterialet.

Geografi – att undersöka platser

17


VÅR PLANET – JORDEN

Text som sätter igång elevernas tankar och väcker deras förståelse.

E

n viktig del av geografiämnet är att beskriva jorden och hur den är uppbyggd. De geografer som studerar jordens uppbyggnad, bergarter och mineral kallas geologer. Ordet geologi betyder just ”läran om jorden”. Idag vet forskarna att jorden är mycket gammal och förändras hela tiden. Det är kunskaper som forskningen har bidragit med först under de senaste cirka tvåhundra åren. Under medeltiden försökte präster beräkna jordens ålder med hjälp av Bibelns Gamla testamente. Det fanns till och med en biskop på 1600-talet som räknade ut att jorden och universum skapades år 4004 före Kristus. Men sedan geologer på 1700-talet hade funnit stora mängder förstenade växter och djur, så kallade fossil, av egendomliga och för länge sedan utdöda organismer förstod man att jorden var betydligt äldre. Allt tydde på att kalkstenen som innehöll fossilen bildats av avlagringar som avsatts i vatten under oerhört lång tid, men hur gammal jorden var kunde man inte enas om. Först under 1900-talet har man kunnat ganska exakt bestämma jordens ålder till 4,6 miljarder år med hjälp av fysikaliska metoder. I det här kapitlet får du lära dig om jordens uppbyggnad, jordskorpans egenskaper och hur den förändras över tid samt hur bergarter bildas. Frågeställningar att resonera kring som berör centrala samhällsfrågor. • Hur ser jordens inre ut? • Vad beror jordbävningar och vulkaner på? • Varifrån kommer sanden på sandstranden ifrån? • Hur har klipporna i skärgården bildats?

18

Vår planet – jorden


Bilder och ord för att arbeta med förförståelse. Bilderna och underlag för diskussion finns i lärarmaterialet.

geologi

jordskorpa

litosfär

bergart

mineral

magma

manteln yttre kärnan inre kärnan

jordens mittpunkt

Vår planet – jorden

19


Great Rift Valley

Ett case som ska engagera och leder in i kapitlet.

Vi bor på en planet där jordskorpan rör sig under Hur har Great Rift Valley bildats? oss. Det märker vi i vissa områden genom jordbävGreat Rift Valley började bildas genom rörelser ningar, vulkanutbrott och tsunamier. På hög höjd, i jordskorpan för omkring 40 miljoner år sedan. till exempel från satelliter, kan man upptäcka tydliga Geologerna anser att magman, dvs. flytande bergmönster i jordytan. Ett sådant är den långa spricka i massa, under jordskorpan är särskilt het i området. Östafrika som kallas Great Rift Valley. Då uppstår strömmar i jordens inre som gör att Sänkan sträcker sig i nord-sydlig riktning och där jordskorpan slits isär och Great Rift Valley och övriga finns både höga bergsryggar, vulkaner och djupa sprickor bildas. De två armarna i Röda havet och sjöar. Great Rift Valley är en del av ett system av Adenviken är aktiva vilket gör att havet vidgar sig tre stora sprickor i jordskorpan som alla utgår från där. Great Rift Valley är däremot inaktiv och man området vid Röda havets södra del. En spricka bildvet inte säkert om den kommer att bli bredare i ar Adenviken söder om Arabiska halvön. En annan framtiden. spricka sträcker sig från Jordandalen genom Döda havet och Akabaviken till Röda havet. Den tredje sprickan, Great Rift Valley, löper från Eritrea i norr till Döda havet Moçambique i söder. I norr börjar Great Rift Valley med en stor sänka under havets nivå i södra Eritrea. En rad av sjöar gör att sänkan är lätt att följa genom Etiopien. I Kenya delar sig en sprickan i två utlöpare på vik en Ad var sin sida om Victoria­ sjön. I den östra sprickan finns Afrikas högsta berg, vulkanen Kilimanjaro, som Great Rift Valley bildats på grund av vulkanisk aktivitet när jordskorpan spricker. Kilimanjaro Här finns många utslocknade vulVictoriasjön kaner. I den västra delen finns flera > 4000 m stora långsmala sjöar, bland annat 2000–4000 m den mycket djupa Tanganyikasjön, 500–200 m Malawisjön som tydligt visar var sänkan går 200–500 m fram. Här finns också flera aktiva 0–200 m Sprickzon vulkaner. I Malawisjön går de båda sprickorna ihop i en sydlig del som sträcker sig in i norra Moçambique. da

ha

ve

t

0

20

Vår planet – jorden

500

1000 km


Vilda djur i Ngorongoro- kratern i norra Tanzania. Området är botten av en vulkan som hade utbrott för 2,5 miljoner år sedan. Kratern är nästan två mil i diameter och 600 meter djup. Här lever tusentals vilda djur och området är ett populärt mål för turister på safari.

1. Jordskorpans rörelse är mycket långsam, cirka 2-3 cm per år. Men när det handlar om geologi är perspektivet ofta tidsrymder på miljontals år. a. Röda havet blir 2,5 cm bredare på ett år. Hur mycket ökar bredden på 10 miljoner år respektive på 100 miljoner år? b. Europa (och Sverige) rör sig med ungefär samma hastighet som jordskorpan i Röda havsområdet, dvs. 2-3 cm per år. Rörelsen är mot nordost. Var kommer Sverige att hamna med tanke på rörelsens riktning?

2. Följande siffror ger en uppfattning om hur djup sprickan i jordskorpan är i Great Rift Valley: • Högsta berget vid Malawisjön är 3 175 meter över havet. • Malawisjön är 678 meter djup • Malawisjöns yta ligger 474 meter över havets yta.

Beräkna sprickans djup med hjälp av siffrorna!

Vår planet – jorden

21


Jordens ålder och uppbyggnad I 4,6 miljarder år har vår planet jorden rört sig runt solen i en nästan cirkelrund bana. Eftersom jordskorpan förändras över tiden måste man söka sig utanför jorden för att bestämma jordens ålder. Därför har forskarna undersökt stenar från månen och även stenar från rymden, så kallade meteoriter, eftersom de anses ha bildats samtidigt som jorden. I den metod forskarna använder för att åldersbestämma stenar undersöker man radioaktiva ämnen i vissa mineral. Med samma metod har man bestämt åldern på jordens äldsta bergarter, bland annat en 3,8 miljarder år gammal granit på Grönland.

Jordklotets uppbyggnad Numera har vi mycket goda kunskaper om den del av jordytan som ligger över havsytan, bland annat genom flygfoton och satellitbilder. Vi har också ungefärliga kunskaper om hur oceanernas bottnar ser ut. Däremot vet vi ganska lite om jordens inre. Det djupaste borrhålet sträcker sig 13 kilometer ner i jordskorpan på Kolahalvön i nordvästra Ryssland, men det är ändå bara som att skrapa lite på jordens yta. Man har istället fått använda andra metoder för att ta reda på hur jordens inre är uppbyggt. Framför allt har forskarna studerat jordbävningsvågors utseende och hur de sprider sig i jordens inre. Jordens kärna och mantel Längst in i jorden finns kärnan. Den består av tunga metaller som järn och nickel och delas in i inre och yttre kärnan. Trots att den inre kärnan är cirka 5 000 grader varm består den troligen av fast material på grund av det oerhörda trycket. Den yttre kärnan tror man är mer eller mindre flytande. Jordens mantel sträcker sig från jordskorpan och ungefär halvvägs in i jorden. Jordbävningsvågor visar att den översta delen av manteln består av fast berg medan den är flytande längre ner. Denna smälta bergmassa kallas magma. När magma flyter ut på jordytan vid vulkanutbrott kallas den lava. manteln yttre kärnan inre kärnan

22

Vår planet – jorden

jordens mittpunkt


bergske

dja

kontinen t

kontinen ta djuphav

lsockel

sedimen

t

oceanisk

jordskorp

a

mantel (f

ast zon)

kontinen ta

l jordsko

rpa

Litosfären omfattar jordskorpan och mantelns övre fasta zon.

mantel (m

juk zon)

Jordskorpan Vi kan likna jordens tunna yta – jordskorpan – vid skalet på ett äpple. Jordskorpan är bara 35 km tjock i genomsnitt medan avståndet till jordens medelpunkt är hela 6 370 km. Ser vi till höjdskillnader på jordytan kan vi jämföra med apelsinskalets yta. Även om vi människor tycker att bergskedjor kan vara mycket höga är skillnaderna i höjd mellan de högsta bergen och de djupaste havsdjupen inte större än de små gropar vi ser på apelsinen vid en jämförelse. Jordskorpan är tjockast under kontinenterna med ett genomsnitt på 40 km. Under haven är jordskorpan betydligt tunnare, bara 8 km i genomsnitt. De bergarter som kontinenterna består av är lättare än oceanbottnens bergarter. Det är därför som kontinenterna ligger högre och bildar jordens landmassor. Tillsammans med mantelns ytligaste fasta skikt bildar jordskorpan litosfären, som är 100 km på sina tjockaste ställen.

1. Hur gammal är jorden? 2. Varför åldersbestäms meteoriter när jordens ålder ska beräknas? 3. Vilken metod används för att räkna ut hur jordens inre är uppbyggt? 4. Varför är jordens inre kärna av fast material trots den höga temperaturen? 5. Var är jordskorpan tunnast?

Innehållsfrågor efter varje avsnitt.

Vår planet – jorden

23


Jorden förändras Jorden förändras ständigt. På de flesta platser är därför berggrunden betydligt yngre än de 4,6 miljarder år som jorden funnits. Höga bergskedjor har veckats för att sedan nötas ned till grus, sand och lera. Flera kilometer djupa djuphavsgravar har bildats för att senare fyllas igen av avlagringar och bli nya delar av världsdelarna. Både kontinenterna och världshaven har ändrat storlek, form och läge. Alla dessa förändringar fortsätter och äger rum framför våra ögon. Men av det märker vi inte mycket eftersom förändringarna är så långsamma. Hur jordytan med kontinenter och världshav kommer att se ut i framtiden vet vi inte exakt, men en sak är säker, förändringen fortsätter.

Inre krafter Hur bildas de höga bergen och de djupa havsgravarna? Svaret på frågan är att värme från jordens inre gör att jordskorpan skakar, spricker och veckas. Värmen bildas när radioaktiva ämnen i jordens inre faller sönder. De krafter som då skapas kallas inre eller endogena krafter och bygger upp de höjdskillnader som finns på jorden.

Jordens plattor glider isär eller kolliderar Jordytan består av sju större och mer än tio mindre plattor. De byggs upp av jordskorpa tillsammans med mantelns hårda ytskikt, dvs. av litosfär. Den modell som förklarar hur och varför jordens litosfärplattor Eurasiska rör sig kallar vi teorin om platt-tektonik. plattan Under oceanerna är jordskorpan som tunnast och där gör värme från Nordamerikanska D Stillahavsplattan manteln att havsbottnen spricker upp. Rörelsen är mycket långsam, plattan B bara ett par centimeter om året, men den gör att Atlanten blir bredare A Afrikanska plattan

Stillahavsplattan Nazcaplattan

C

Sydamerikanska plattan

Eurasiska plattan Nordamerikanska plattan

Indisk-australiska plattan

A Stillahavsplattan Zon där plattorna kolliderar

Antarktiska plattan Nazcaplattan

C

Sydamerikanska plattan

Indisk-australiska plattan

Jordbävningsområde Vulkan

Vår planet – jorden

plattan

Afrikanska plattan

Zon där plattorna glider isär

24

D StillahavsB

Antarktiska plattan Zon där plattorna kolliderar Zon där plattorna glider isär Jordbävningsområde


och en lång bergskedja som kallas Mittatlantiska ryggen (A på världskartan) bildas när lava väller ut på havsbottnen. Sådana oceanryggar finns i alla stora världshav. Om det bara fanns områden där plattorna glider isär i så kallade spridningszoner så att ny havsbotten bildas skulle jorden bli större. Men så är det inte eftersom det också bildas kollisionszoner där plattorna krockar med varandra. När två plattor kolliderar med varandra kan det veckas höga berg, som när den indisk-australiska plattan krockar med den eurasiska plattan. I den rörelsen, som är 3−4 centimeter per år, bildas Himalaya, jordens högsta bergskedja (B på världskartan). Där nazcaplattan krockar med den sydamerikanska plattan veckas bergskedjan Anderna (C), som sträcker sig utefter Sydamerikas västkust. I rörelsen trycks oceanbottnen ner under kontinenten så att Perugraven, en av jordens längsta djuphavsgravar, bildas. Japan finns i ett område där stillahavsplattan pressas under den eurasiska plattan. Då bildas det också en djuphavsgrav, Japangraven, liksom vulkaner på havsbottnen. Blir vulkanerna tillräckligt höga sticker de upp som en båge av vulkanöar, som till exempel de japanska öarna (D). A m

oceanisk

jordskor pa mantel (fast zon)

it

to

ce

r an

yg

g

B

djuphavs

grav

jordskor

pa

n)

ja

b

e

rg

sk

e

d

ja

Två kontinentplattor pressas mot varandra. I kollisionszonen uppstår en bergskedja genom att berggrunden omvandlas, veckas och lyfts upp.

D oceanisk

veckning kontinen ta jordskor l pa uppsmäl tning

En oceanplatta kolliderar med en kontinentplatta. Den tyngre oceanplattan pressas ner under kontinentplattan. Vid kollisionen bildas bergskedjor och djuphavsgravar.

djuphavs jordskor

grav

pa

öb

mantel (fast zon) mantel (mjuk zo n)

a

rp ko

åg e

C

mantel (mjuk zo

rg

d

mantel (mjuk zo n)

Spridningszon - två oceanplattor glider isär. Längs sprickan bildas en bergskedja (oceanrygg) på havets botten av uppvällande lava.

mantel (fast zon)

e

e

tal jordsk orpa veckning mantel (fast zon)

mantel (mjuk zo n)

oceanisk

b

kontinen

sk

ko

tal

en

n nti

ds jor

uppsmäl tning

Där plattor kolliderar på havsbotten pressas den ena plattan under den andra. Då uppkommer vulkaniska öbågar och djuphavsgravar.

Vår planet – jorden

25


En kontinent som blev flera Studerar man en jordglob kan man föreställa sig kontinenterna som bitar i ett jättepussel. Allra tydligast syns det att Afrikas västra kust passar nästan exakt mot Sydamerikas östkust. Det var en av orsakerna till att det för mer än hundra år sedan lanserades en teori om att alla kontinenter en gång suttit samman i en jättestor superkontinent och att de rör sig hela tiden. Idag vet vi att superkontinenten, som kallas Pangea, bildades för omkring 250 miljoner år sedan när världens kontinenter rörde sig mot varandra. Bildserien visar hur Pangea spruckit isär när plattorna har fortsatt att röra sig så att vi känner igen dagens läge av kontinenterna. Modern forskning ger många bevis för att litosfärplattorna rör sig och att teorin om platt-tektonik stämmer. För 250 miljoner år sedan hade kontinenterna rört sig mot varandra och krockat så att en enda stor superkontinent – Pangea – bildades. Det som ska bli Sverige är rödmarkerat.

A

N

G

E

A

När teorin om platttektonik (tidigare kallad kontinentaldriftsteorin) lanserades av den tyske meteorologen Alfred Wegener år 1912 var det inte många forskare som trodde på den. Vilka förklaringar kan finnas till att teorin inte accepterades förrän mer än femtio år senare?

P

I

A

R

U L A

N A G O N D W A

R A S I E N L A U

Vår planet – jorden

D

I

IN

A N TA R K T I S

Idag ser världskartan ut så här. För 45 miljoner år sedan krocka­ de Indien med Asien och den rörelsen fortsätter så att veckningen av Himalaya fortgår. Plattorna fortsätter att röra sig så att Atlanten blir bredare, Medelhavet blir smalare och Sverige rör sig mot nordost.

AU

E

N

E

N

A

26

IK

5. Vad var det som gjorde att man lanserade en teori att alla kontinenter en gång satt ihop?

ER

4. Vilken är motsatsen till en spridningszon?

M

3. Vad kallas den modell som förklarar hur plattorna rör sig?

DA

2. Vilka delar bygger upp en litosfärplatta?

AFRIKA

SY

1. Hur märker vi av jordskorpans rörelser?

N

S

För 200 miljoner år sedan började Pangea spricka upp i en nordlig del – Laurasien och en sydlig del – Gondwanaland.

E

R ST

A

LI

För 65 miljoner år sedan hade Gondwanaland börjat dela på sig. Sydatlanten bildas mellan Afrika och Sydamerika och Indien är på väg mot Laurasien.


Jordbävningar och vulkaner Ibland blir vi påminda om de starka krafter från jordens inre som påverkar jordytan när det sker en jordbävning eller ett vulkanutbrott någonstans på jorden.

Jordbävningar

San Andreas-förkastningen i Kalifornien (USA) är en 120 mil lång spricka i jordskorpan. Här sker små jordskalv hela tiden. Vid några tillfällen har stora jordbävningar orsakat många dödsoffer och stora materiella skador. Vilka två litosfärplattor möts här?

Jordbävningar är den naturkatastrof där flest människor omkommer. Störst blir skadorna när tätbebyggda områden drabbas. Om husen är dåligt byggda och jordbävningen inträffar när många människor är inomhus blir skadorna och dödssiffrorna särskilt stora. Vid flera jordbävningar i tätbebyggda områden i Kina har hundratusentals människor omkommit. När jordskalv inträffar i rika länder som USA och Japan blir skadorna mindre eftersom man har råd att bygga husen stabila så att de klarar även starka jordbävningar. Det är i de områden där plattor gränsar till varandra som de flesta jordbävningar uppkommer. När plattorna krockar eller glider isär kan de haka i varandra så att stora spänningar uppstår. Det är när de sedan släpper taget om varandra som jordskorpan skakar och vi upplever en jordbävning. Störst blir skadorna nära skalvets epicentrum, dvs. det område som är rakt ovanför utlösningspunkten inuti jorden. Vår planet – jorden

27


Även vi i Sverige får ibland uppleva jordbävningar, men de vållar inga större skador eftersom de är ganska svaga. Vad beror det på? Finns det några andra naturkatastrofer som vi däremot bör skaffa oss beredskap för?

De mest utsatta områdena på jorden är där plattor kolliderar med varandra. Därför är det vanligt med jordbävningar i Medelhavsområdet. Runt Stilla havets kuster finns långa kollisionszoner där de flesta av världens jordbävningar uppstår. Både Japan och Kalifornien är en del av denna ring. När jordskorpan skakas av en jordbävning uppstår svängningar i jordklotet, så kallade seismiska vågor. Med hjälp av apparater som kallas seismografer kan man fånga upp svängningarna och utläsa var i världen jordbävningen ägde rum och hur stark den var. Det vanligaste måttet på en jordbävnings styrka är Richterskalan. Metoden går ut på att man med hjälp av en seismograf mäter vibrationerna i marken. Då kan man räkna ut hur mycket energi som frigörs vid skalvet.

Vulkaner De flesta aktiva vulkaner finns där litosfärplattor möts. Där finns sprickor och kanaler som den heta magman från jordens inre kan leta sig upp i. När plattorna glider isär bildas sprickor där lava väller ut på havsbottnen. Så gick det till när Island bildades och fortfarande finns flera aktiva vulkaner där. Allra vanligast är vulkaner som bildas i de områden där två plattor kolliderar. Världens högsta nu verksamma vulkan – Cotopaxi i Ecuador – har bildats när en oceanbottenplatta krockar med en kontinent. På samma sätt har vulkanen Mount Saint Helens i Klippiga bergen i nordvästra USA kommit till. På de japanska öarna finns aktiva vulkaner som bildas när två plattor av oceanbotten kolliderar. Så har flera av de ögrupper som ligger längs Stilla havets kuster bildats, bland annat Filippinerna och Aleuterna utanför Alaskas kust.

Etna är Europas högsta aktiva vulkan, över 3000 meter. Den är en kägelvulkan och har utbrott med fem till tio års mellanrum. Vulkanen ligger på den italienska ön Sicilien.

28

Vår planet – jorden


När en kägelvulkan har utbrott kan den spruta ut heta askmoln som det "regnar" aska och stenar från.

gas- och askmoln

aska och stenar gas- och askmoln

krater varvade ask- och lavalager lava

magma

Olika sorters vulkaner På den plats där lava tränger ut på jordytan bildas en vulkankrater. Om magman från jordens inre är lättflytande uppstår lavaströmmar som rör sig långt från vulkankratern. Då bildas en ganska platt, lätt sluttande sköldvulkan. Den typen av vulkan är vanlig på Island. Är magman mer trögflytande kan en hög och brant kägelvulkan bildas. Utbrotten från en sådan vulkan är omväxlande lavaströmmar och regn av stenar och aska. Vid sådana utbrott har det hänt flera gånger att tusentals människor dött av nedfallande aska, giftiga gaser och höga havsvågor. Vesuvius och Etna i södra Italien är verksamma kägelvulkaner som byggs upp av lager av lava och vulkanaska. När kommer vulkanutbrottet? Det finns olika sätt att förutsäga om en vulkan ska få ett utbrott. När magman i berget rör sig uppåt avges olika gaser som man kan mäta nära markytan. Man kan också beräkna om jordytan rör sig. Det kan även uppstå små jordbävningar på vulkanen som man kan mäta med känsliga instrument. Trots att de ofta hålls under noggrann uppsikt är det ändå en viss risk att bo nära en aktiv vulkan. Men det avskräcker inte människor att bo nära vulkaner och eftersom den vulkaniska marken nedanför en vulkan ofta är mycket näringsrik väljer ändå många att bosätta sig och odla där.

1. Varför blir det färre skador och dödsfall när en jordbävning inträffar i ett rikt land i jämförelse med ett fattigt land? 2. Var är jordbävningens epicentrum? 3. Var finns de flesta aktiva vulkanerna? 4. Nämn några vulkaner som du känner till. 5. Hur kan ett vulkanutbrott förutses?

Vår planet – jorden

29


Jordens yttre krafter

När bergrunden vittrar lossnar stenar som rasar ner för bergets sida och bildar konformade högar.

Samtidigt som de uppbyggande inre (endogena) krafterna förändrar jordytan verkar även de yttre eller exogena krafterna. De bryter ner ojämnheterna genom att skala av bergens toppar och fylla ut dalgångar och havsdjup med bergens rester. Berg som bildas av de endogena krafterna förvandlas till slätter av de exogena krafterna och blir därefter kanske berg igen i ett ständigt men mycket långsamt kretslopp. De yttre (exogena) krafterna får sin energi från solen och gör att jordytan ständigt förändras. Det kan vara en stor flod som river med sig sand och lerpartiklar och för dem tiotals mil till mynningen. Där minskar vattnets hastighet vilket får materialet att avlagras på botten. Stenar som rasar nedför en brant bergssida och till slut bildar en stor hög med sten vid foten av berget är också exempel på hur de yttre krafterna påverkar naturens utseende. Efter många miljoner år kan de yttre krafterna ha nött ner till och med de högsta bergen till ett platt landskap. Dagens forskare har räknat ut att bergen nöts ner med en hastighet av 50–100 meter under en miljon år. Om bara de yttre krafterna verkade skulle jordytan till slut bli platt, men eftersom de inre krafterna verkar samtidigt bildas nya bergskedjor och djuphavsgravar. De inre krafterna bygger alltså upp höjdskillnader medan de yttre krafterna jämnar ut dem. Solenergi driver vattnets kretslopp, gör så att vindarna blåser, får havens vågor att bildas och skapar skillnad mellan värme och kyla. På så sätt skapas krafter och processer som på olika sätt bryter ner jordskorpan. Vi kan dela upp de yttre krafterna och deras påverkan på naturlandskapet så här: • Vittring: Gör att berg och sten sönderdelas i mindre delar eller löses upp i vatten. • Erosion: Innebär att strömmande vatten, en glaciär eller vinden skaver på jordytan och bryter loss material så att till och med de högsta bergen nöts ner. • Transport: Det material som slipats eller brutits loss transporteras bort av vatten, is eller vind. • Sedimentation: Till slut sedimenteras (avlagras) det vittrade, eroderade och transporterade materialet (sten, grus, sand, lera), kanske på botten av ett grunt hav.

30

Vår planet – jorden


Vittring sönderdelar berggrunden Vittringen påverkar genom att sönderdela det hårda berget till större eller mindre bitar – från stora block och stenar till små gruskorn, sandkorn och lerpartiklar. Det sker oftast så långsamt att vi inte direkt märker det, men ibland ger vittringen upphov till plötsliga förändringar – som när stenar rasar nedför en bergssida. Då har vittringen under lång tid skapat sprickor i berget så att stenar med tyngdkraftens hjälp rasar ned. Vid mekanisk vittring sönderdelas berggrunden genom spänningar i berget. Det sker genom frostsprängning, solsprängning och rotsprängning. När vatten sipprar ner i sprickor och sedan fryser till is utsätts berget för frostsprängning. Då kan större och mindre bitar av berget sprängas loss. Frostsprängning är särskilt vanlig när temperaturen växlar mellan plus- och minusgrader, som till exempel i fjällen. Den är också vanlig på höga berg i tropiska områden där det kan vara plusgrader på dagen och minusgrader på natten. Solsprängning är vanligast i varma ökenklimat, där det är stor skillnad mellan dag- och natt­temperatur. Under den heta dagen utvidgas berggrundens yta mer än underliggande lager för att kylas ned och krympa under natten. Det gör att flata skärvor lossnar från berggrunden. Rotsprängning har du nog själv sett resultatet av. Asfalterade cykeloch gångvägar genom skogsområden bär ju ofta spår av rötter som letar sig fram under ytan. Rötter kan också tränga in som kilar i sprickor i berget och vidga dessa. I tropiska regnskogar där växtligheten är tät är rotsprängningen omfattande. Alla som besökt en kalkstensgrotta vet vad kemisk vittring kan åstadkomma. Den kemiska vittringen sker när kolsyra fräter på kalkstenen så att stora grottsystem kan bildas långt ner i berggrunden. För att det ska ske behövs vatten. Regnvatten som förenas med luftens koldioxid bildar kolsyra och ju surare vattnet är, desto fortare går vittringen. Vid den kemiska vittringen av berggrunden frigörs näringsämnen, som löses i det vatten som finns i marken. Dessa näringsämnen, så kallade mineralämnen, är en viktig näringskälla för växter. När kalkstenen i grottan vittrar bildas ”istappar” som växer ned från grottans tak, men också upp från golvet där vattnet droppar.

Det här stora stenblocket har spruckit på grund av frostsprängning.

1. Vilka andra ord kan användas för inre och yttre krafter? 2. Varifrån kommer energin till de inre krafterna? 3. Varifrån kommer energin till de yttre krafterna? 4. Vad kan ett sediment innehålla? Vår planet – jorden

31


Vindens arbete

Vindarna för ibland sand från Sahara in över Kanarieöarna. När det händer kan inga plan landa eller lyfta.

Där växter täcker marken binds jorden av rötter och markfuktighet. Men i områden där växter saknas eller med lite växtlighet kan vinden påverka naturen en hel del. Den kan dock bara föra med sig millimeterstora korn och därför är det främst i öknar och vid sandstränder som vinderosionen märks. Ligger sanden helt bar kan det bildas sanddyner. Ibland händer det att en dyn rör sig och för med sig sanden så att värdefull åkermark förstörs. Genom att plantera tallskog och olika gräs i områden med sanddyner kan man hindra sandflykten. Det allra finaste stoftet kan transporteras lång väg av vindarna, till och med ända från Saharas öknar i Västafrika till Amazonas regnskog i Sydamerika. Flera av jordens bördigaste jordar består av fint stoft som blåst lång väg med vindar och lagrats som näringsrik lössjord. Tjocka lager av sådan jord finns bland annat i Mellaneuropa och Ukraina (svarta jorden). När människan plöjer upp marken så att den ligger utan ett bindande växttäcke kan jorden blåsa vidare varvid stora arealer jordbruksmark kan förstöras.

Det rinnande vattnets erosion och transport

När vattendrag mynnar i havet blir det ibland tydligt att de för med sig stora mängder sand.

32

Vår planet – jorden

Rinnande vatten är den yttre kraft som förändrar naturen mest, dels genom att nöta på jordytan, dels genom att transporten av små partiklar som grus, sand och slam till lägre liggande områden där lager av sediment byggs upp. Slättland, deltaområden och sjöbottnar består av sådana avlagringar. Vid mynningen av floder kan det bildas platta deltaområden där floden söker sig olika vägar genom slammassorna och rinner i många armar ut mot havet. Stora deltaområden finns vid mynningen av stora floder som Nilen, Ganges och Mississippi.


Vågornas nötning Havets vågor har en oerhörd kraft och nöter ständigt på kuster och stränder. Vi kallar vågornas eroderande (nötande) kraft för abrasion. Där stränder består av mjukare berggrund som kalksten eller krita kan det bildas branta bergssidor vid kusten. Kända sådana områden är Högklint söder om Visby på Gotland och Dovers vita klippor i södra England. En klintkust bildas när vågorna under tusentals år nöter mot kusten och gröper ur strandgrottor nära vattenlinjen. När grottorna sedan rasar in står den branta klinten kvar.

Ras, skred och slamströmmar När vittring och erosion får stenar att rasa nedför en brant fjällsida uppstår ett ras. Om markområde sätts i rörelse utefter en sluttning kan det också ske utan förvarning och mycket snabbt. Då talar vi om skred. Vid vulkanutbrott kan regn spola med sig tjocka lager av vulkanaska. Då kan vatten, aska och stenar bilda en tjock gröt som snabbt väller nedför vulkanens branta sidor som slamströmmar så att hela städer begravs med många döda som följd.

Raukar på Fårö (Gotland). De består av hård revkalksten som står emot vågornas nötning bättre än den omgivande mjukare kalkberggrunden.

1. Hur kan en lantbrukare orsaka vinderosion? 2. Vad kallas det låga område vid en flods mynning som byggs upp av vattentransporterat slam? 3. Vad kallas erosion skapad av vågor? 4. Beskriv en klintkust. 5. Vilken är skillnaden mellan ras och skred?

Vår planet – jorden

33


Isens erosion och transport I bergiga områden med klimat där inte all snö smälter under sommaren bildas glaciärer som nöter fram bergens former. Om en ismassa täcker ett stort område säger man inlandsis, som idag finns i Antarktis och på Grönland. På grund av en tid med kallt klimat på jorden fanns det stora inlandsisar på norra halvklotet för så sent som omkring 10 000 år sedan.

U-dalens mjuka form mellan de två topparna har skapats av glaciärer.

34

Vår planet – jorden

Former i naturen Det finns många spår efter inlandsisen och smältvattnet i vår natur. Vi skiljer mellan två typer av former. Dels de former som skapats av isens nötning (erosion) på berggrunden och dels de former som bildats av löst material (sten, grus, sand) som is och smältvatten tagit med sig. Här följer några exempel: I fjällen rörde sig isen mellan berg och genom nötning formades dalgångar till u-dalar. Inlandsisen kunde vara ett par kilometer tjock och när den rörde sig över marken tog den med sig stora block, stenar, grus, sand och lera som sedan frös in i isen. På så sätt kunde stora mängder material transporteras miltals med isen. När isen sedan smälte hamnade allt detta material som ett löst jordtäcke över berggrunden. Den jordart som på så sätt bildades av inlandsisen kallar vi morän. Morän är Sveriges vanligaste jordart och täcker tre fjärdedelar av landets yta.


Smula rullstensås i Västergötalnd ringlar fram genom landskapet. Ofta drog man förr vägar på rullstensåsarna, regnvatten rann snabbt undan och vägarna höll sig torra.

Rullstensåsar är ett av de tydligaste spåren efter istiden. De bildades främst under slutet av istiden när isen smälte. Smältvattnet rann fram som stora älvar i tunnlar som bildades mellan isen och berggrunden. Det forsande vattnet förde med sig stora mängder sten, grus och sand. De största stenarna rullade fram utefter botten och nöttes mot varandra så att de fick en rund form. I istunnlarna och nära deras mynning i havet sjönk stenarna, gruset och sanden till botten och allt eftersom isen smälte undan kom det att bildas långsmala åsar. De största stenarna avsattes i botten och högre upp i åsarna hamnade lättare material som grus och sand.

FÖ R DJ U P N I N G & M ETO D │ Analys

Jämförelse mellan geologiska begrepp Jordens inre och yttre krafter omformar ständigt jord­ ytan, men med olika resultat. Här följer ett antal ord och begrepp som är kopplade till de båda krafterna: • • • • • • • • • •

endogena krafter exogena krafter nöter ner berg bygger upp berg skapar djupgravar fyller djupgravar med sediment jämnar ut höjdskillnader skapar höjdskillnader drivs av energi från jordens inre drivs av solenergi.

1. Vilken är skillnaden mellan en glaciär och en inlandsis? 2. Hur länge varade den senaste istiden? 3. Ge exempel på en erosionsform från istiden. 4. Hur har vår vanligaste jordart morän bildats?

Uppgifter som fördjupar och ger möjlighet att träna de mål som lyfts i kursplanen. Utförliga kommen­ tarer finns i lärarmaterialet.

1. Gör en tabell med två kolumner under rubrikerna Inre krafter respektive Yttre krafter. Skriv orden och begreppen under rätt rubrik: 2. Inre och yttre krafter motverkar varandra i en ständigt pågående förändring. Tänk dig att endast den ena av krafterna verkade. a. Hur skulle jordytan se ut om endast de inre krafterna verkade? b. Hur skulle jordytan se ut om endast de yttre krafterna verkade?

Vår planet – jorden

35


Sten som slipas får en vacker yta och används som till exempel bänkskivor och gravstenar. De ljusa varuproven är graniter i olika färger.

Berggrunden består av bergarter I Sverige är det ganska vanligt med ”berg i dagen”, dvs. ställen där den hårda berggrunden bildar markytan. Men på många ställen täcks berget av lösa jordlager. Vill man studera berggrunden där får man skrapa av den lösa jorden för att se det hårda berget. I vår natur är det också gott om lösa stenar och block som lossnat från berggrunden, vilka är spår från istiden. Ett bra sätt att undersöka berggrunden är att dela en sten med en hammare och studera ytorna. Då upptäcker man att stenar kan se ut på många olika sätt. Berggrunden består av många sådana olika bergarter. De delas in i tre grupper beroende på hur de har bildats: magmatiska bergarter, sedimentära bergarter och metamorfa bergarter.

Magmatiska bergarter Magmatiska bergarter bildas när varm flytande magma stelnar. Om magman stelnar långsamt långt nere i jordskorpan kan det bildas stora kristaller. Vår vanligaste bergart, granit, är en magmatisk djupbergart som bildats på det sättet. Jordens äldsta bergarter är graniter från jordens urtid. Magmatiska bergarter bildas också när lava rinner ut på jordytan och stelnar. Det är vad som sker när vulkaner får utbrott, till exempel 36

Vår planet – jorden


på Island. Där bildas den svarta magmatiska ytbergarten basalt, som bygger upp den isländska berggrunden. Magmatiska bergarter kan alltså ha mycket olika ålder. Berggrundens äldsta bergarter är flera miljarder år gamla djupbergarter, medan de yngsta är ytbergarter som kommer från aktiva vulkaner.

Sedimentära bergarter När jordytan nöts ner av yttre krafter förvandlas det hårda berget till stenar, grus, sand och lera. Förr eller senare transporterar vatten och is bergmaterialet till en sjö eller ett hav där det lagras på botten och bildar så kallat sediment. Ibland bildas kilometertjocka lager som efter många miljoner år hårdnat till en sedimentär bergart. En vanlig sådan bergart i Sverige är sandsten, som bildats av tjocka sediment av sand. Bor du på Gotland eller har besökt ön vet du kanske att berggrunden där består av en skrovlig, grå kalksten. Den bildades under jordens forntid i ett varmt hav när Sverige befann sig någonstans i tropikerna. I kalkslam som sjönk till botten bäddades det in mängder av döda djur och växter som tillsammans hårdnade till kalksten. Nu kan vi undersöka en sådan sten och se att den innehåller fossil av djur och växter som levde för flera hundra miljoner år sedan.

Klipporna längs kusten i Normandie i Frankrike är raka och höga och man kan ana de olika lagren av sediment. De sedimentära bergarterna är jämförelsevis mjuka och eroderar lätt.

Vår planet – jorden

37


På den svenska västkusten är den hårda graniten som eroderar mycket långsamt vanlig. Inlandsisen har slipat och avsatt märke i många klippor.

Metamorfa bergarter

Bergarten gnejs känns igen på den tydliga ådringen, dvs. de olika banden i stenen.

Det grekiska ordet metamorfos betyder förvandling och det är just vad som kan ske med en bergart. En metamorf bergart har alltså sitt ursprung i en helt annan bergart. Så här kan det gå till: När två litosfärplattor kolliderar trycks den ena ner under den andra. På djupet är det flera hundra grader varmt och trycket är oerhört stort. Då smälter bergarterna, omvandlas och blir mycket hårdare. Ibland kan det bildas kristaller i stenen, som när sandsten omvandlas till den metamorfa bergarten kvartsit. När kalksten omvandlas bildas den mycket hårda bergarten marmor. Den mest omvandlade bergarten är gnejs, som kan bildas ur många olika bergarter. Gnejs är en mycket vanlig bergart i den svenska berggrunden.

Bergarter består av mineral Bergarterna är uppbyggda av ett eller flera mineral. Det finns mer än 4 000 olika mineral i berggrunden och hela tiden upptäcker man fler. De allra flesta mineral är mycket sällsynta medan de cirka tjugo vanligaste är lätta att finna. Jordskorpans vanligaste mineral är fältspat, som finns i många olika färger. Om du hittar en vit liten hård och oregelbunden sten är det troligen en kvartssten. Kvarts är berggrundens näst vanligaste mineral. Vår vanligaste bergart, granit, består av fältspat och kvarts samt glimmer, som är ett mycket mjukt mineral. Glimmern är oftast svart och vittrar sönder i mycket tunna flarn, så kallat kattguld. I graniten ligger de olika mineralen huller om buller. I gnejs däremot är de ordnade efter varandra i band.

38

Vår planet – jorden


Värdefulla mineral Mineral som innehåller metaller är de mest värdefulla. Ädelmetaller som guld och silver är bland de få grundämnen som förekommer i ren form i berggrunden. De räknas också till mineral. Oftast förekommer metaller bundna till syre, som till exempel i mineralet järnoxid. Om det lönar sig att bryta berg med mycket mineral kallar vi det för malm. Den järnmalm som bryts i norra Sverige är en svart järnoxid

Bergarternas kretslopp Energi från jordens inre gör att vår jord hela tiden förändras. Magma från manteln stiger uppåt, svalnar och stelnar till magmatiska bergarter på olika djup i jordskorpan. Lava som väller fram ur vulkaner bildar nytt land och nya bergskedjor veckas när litosfärplattor krockar. Samtidigt finns det krafter som bryter ned landmassorna. Med rinnande vatten, is och vind och på grund av ras och skred transporteras det lösa materialet till slut till havets botten. Där läggs sand och lera i lager på lager och hårdnar till sedimentära bergarter. Genom plattrörelser kan dessa bergarter sedan föras upp till jordytan för att på nytt brytas ned, föras till havet och bilda nya sediment. Om de finns nära en plattgräns kan bergarterna pressas ner på djupet, värmas upp och förvandlas till någon metamorf bergart. Andra rörelser kan senare föra upp bergarterna till ytan igen. Om en del av jordskorpan pressas tillräckligt långt ner kan den smälta ned helt. Det materialet kan långt senare komma att ingå i granit eller någon annan magmatisk bergart. Förändringen av berggrunden, från en bergart till en annan, är ett mycket långsamt kretslopp som tar flera hundra miljoner år. Så har jorden långsamt förändrats under miljarder år, och så kommer det att fortsätta ytterligare några miljarder år så länge jorden finns till.

sedimen tä bergarte ra r oceanisk

jordskorp

mantel (fast zon ) mantel (mjuk zo

n)

a

berg nöts sand och ner till grus, förs till h lera som a med vatt vet e is och vin n, d

berg veckas

metamo rf bergarte a r hög värm e hårt tryc k

magmati s bergarte ka r

uppsmä

ltning

l ta en a n i p nt or ko dsk r jo

Guld finns i ren form, men mycket finfördelat i malmen. När man bryter guld blir 99,99 % av malmen avfall.

1. Vad menas med ”berg i dagen”? 2. Vilka tre olika typer av bergarter finns det om man ser till hur de har bildats? 3. Vilken är definitionen på begreppet malm?

Vid gränserna mellan litosfärplattor sker en långsam förändring av jord­ skorpans bergarter när plattorna rör sig samtidigt som berg nöts ner. Förändringarna från till exempel en magmatisk bergart till eroderat material som lera och sand, som sedan blir sedimentära bergarter, som sedan omvandlas till metamorfa bergarter osv. kallas ”bergarternas kretslopp”.

Vår planet – jorden

39


K LI M AT FÖ RÄ NDR INGEN | Vår planet – jorden

Världens stränder försvinner Många miljöhot är kopplade till de globala klimatförändringarna. Ett påtagligt sådant hot är höjningen av havets nivå. Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) höjs havsytan för närvarande med 3,2 mm per år. Även om utsläppen av växthusgaser minskar kommer havets yta att vara omkring en halvmeter högre vid slutet av detta århundrade (år 2100). Ett troligare scenario med tanke på svårigheterna att minska utsläppen globalt är enligt IPCC en höjning med cirka 80 centimeter.

Redan nu påverkas världens stränder Många sandstränder jorden runt påverkas tydligt av den stigande havsnivån och fler stormar genom att

Ett uppslag i varje kapitel diskuterar klimatföränd­ ringens betydelse för det kapitlet tar upp.

de eroderas och sanden sköljs ut i havet. Även om vi lyckas att begränsa klimatförändringarna kommer världens stränder att genom havsytans höjning och vågornas nötning (abrasion) dra sig tillbaka i genomsnitt cirka 80 meter till slutet av århundradet. En tredjedel av världens kuster är sandstränder. De är buffertzoner som skyddar kusten från vågor och översvämning från havet, men klimatförändringarna gör nu att kanske hälften av världens sandstränder kommer att försvinna ut i havet under de närmsta hundra åren. Men många stränder kan räddas om utsläppen av växthusgaser minskar. Det har klimatforskare kommit fram till med hjälp av bland annat satellitobservationer under mer än trettio år.

Havet kommer allt närmare husen i takt med att stranden eroderas bort, i Del Monte Beach i Kalifornien, USA.

40

Vår planet – jorden


KLIMAT FÖRÄNDRING EN | Vår planet – jorden

Svenska stränder hotas

Högvatten och klimatförändringar

Även i Sverige riskerar många sandstränder att försvinna. Det gäller särskilt Skånes kust där mer än hälften av stränderna är hotade. Nu slår svenska forskare larm om att beredskapen för att skydda våra stränder måste förbättras och att vi ligger långt efter våra grannländer när det gäller att utveckla bra metoder till skydd mot havet. Ju längre norrut i Sverige vi kommer, desto mindre är hotet mot stränderna. Orsaken är att i norra Sverige fortsätter fortfarande landhöjningen efter istiden. Landhöjningen är en konsekvens av att jordskorpan trycktes ner av inlandsisens tyngd under istiden. I södra delen av landet har landhöjningen avstannat eftersom inlandsisen var tunnare där och smälte bort tidigare än i norra Sverige.

Tabellen visar högsta noterade vattenstånd i jämförelse med normalt vattenstånd.

Högvatten och lågvatten Hur högt eller lågt vattenståndet är varierar naturligt längs med den svenska kusten. Mycket höga vattenståndsnivåer inträffar oftast i samband med kraftiga pålandsvindar, dvs. vindar från havet. När det istället blåser frånlandsvindar, alltså ut mot havet, blir det oftast lågvatten. Som tabellen visar är variationen i vattenståndet naturligt mycket stor. Men på grund av klimatförändringar blir högvattenstånden ännu högre, vilket innebär en ökad risk för erosion och förstörda stränder. Vid högvattenstånd och stormar försvinner sand ut i havet samtidigt som stora mängder tång sköljs upp på land. Bilden är från Klagshamn söder om Malmö.

Högsta noterade vattenstånd

IPCC 50 cm

IPCC 80 cm

Stockholm (N. Östersjön)

+117 cm

+167 cm

+197 cm

Visby (M. Östersjön)

+90 cm

+ 140 cm

+170 cm

Ystad (S. Östersjön)

+169 cm

+219 cm

+249 cm

Halmstad (S. Kattegatt)

+235 cm

+285 cm

+315 cm

Uddevalla (M. Skagerrak)

+161 cm

+211 cm

+241 cm

IPCC 50 cm = höjning av havsnivån år 2100 enligt FN:s klimatpanels prognos om vi minskar utsläppen av växthusgaser + högsta noterade vattenstånd. IPCC 80 cm = höjning av havsnivån år 2100 enligt FN:s klimatpanels prognos om vi inte minskar utsläppen av växthusgaser + högsta noterade vattenstånd. (Observera att tabellen inte tar hänsyn till landhöjningen.) På sidan 113 i kapitlet Hållbar utveckling finns en karta som visar konsekvenserna av högvatten och klimatförändringen i stadsdelen Limhamn i Malmö.

1. Vilka konsekvenser av klimatförändringarna är det som hotar världens stränder? 2. Varför är det viktigt att bevara jordens sandstränder? 3. Vilka olika typer av konsekvenser kan en bortspolad strandremsa få? 4. Förklara hur landhöjningen lokalt kan motverka effekten av en global höjning av havsytans nivå.

Vår planet – jorden

41


SAMM A N FAT TNIN G

VÅR PLANET – JORDEN Jordens ålder uppskattas till omkring 4,6 miljarder år, medan de äldsta bergarterna är något yngre. Genom att undersöka radioaktiva ämnen i berggrunden kan man bestämma åldern på bergarter. Vi kan likna jordskorpan vid ett mycket tunt och hårt skal. Därunder finns mantelns heta och mjuka magma som sträcker sig halvvägs in i jorden. Längst in finns yttre och inre kärnan som består av järn och nickel. Det är bland annat med hjälp av den information man får från jordbävningsvågor som man räknat ut hur jordens inre är uppbyggt. Jordytan består av sju större plattor och mer än tio mindre. Plattorna består av den så kallade litosfären och rör sig med några centimeters hastighet per år. Under haven där jordskorpan är tunnast glider plattorna isär. I dessa spridningszoner väller lava ut ur vulkaner på havsbotten så att det bildas oceanbottenryggar, till exempel Mittatlantiska ryggen med vulkanöar som Island. Där plattor krockar med varandra kan det uppstå både höga bergskedjor, bland annat Alperna och Himalaya, och vulkan­ öar som japanska öarna. För drygt hundra år sedan lanserades teorin om att kontinenterna rör sig och att de tillsammans bildade superkontinenten Pangea för 250 miljoner år sedan. Sedan dess har Pangea spruckit upp och världsdelarna förflyttat sig till de lägen de har nu. Rörelsen fortsätter vilket betyder att världskartan kommer att se annorlunda ut om några tiotal miljoner år jämfört med idag. I skarven mellan litosfärplattorna byggs det upp starka spänningar och när spänningen släpper uppstår en jordbävning. Därför är jordbävningar

42

Vår planet – jorden

vanligast i områden där plattor kolliderar. De flesta vulkanutbrott är också tecken på att jordens yta rör sig. Därför finns också de flesta aktiva vulkaner nära plattgränser. Jordbävningar och vulkanutbrott får sin energi från jordens inre, dvs. är resultatet av endogena krafter. Samtidigt verkar de exogena krafterna med hjälp av energi från solen. Mekanisk vittring sönderdelar berggrunden genom frostsprängning, solsprängning och rotsprängning. Kemisk vittring beror på att syror lösta i markvattnet fräter på berggrunden så att den löses upp. Så bildas underjordiska kalkstensgrottor. Erosion innebär att rinnande vatten, vågor, glaciärer och vinden nöter på jordytan så att höjdskillnader utjämnas. Ras och skred medverkar också till denna utjämning. Bergarter delas in i tre grupper beroende på hur de har bildats: • Magmatiska bergarter bildas när varm flytande magma eller lava stelnar. Granit är jordens vanligaste magmatiska bergart. • Sedimentära bergarter består av sand, lera och annat fint material som lagrats och packats i grunda hav. Ett exempel är kalksten. • Metamorfa (omvandlade) bergarter har bildats när andra bergarter smält under högt tryck vid hög temperatur långt ner i jord­skorpan. Gnejs är den mest omvandlade bergarten. Bergarter består av mineral. Berggrund som innehåller brytvärda mineral kallar vi för malm, som till exempel järnmalm.


REPET IT ION & REFLEKT ION

V I KT IGA O RD OCH BE GR E PP geologi jordskorpa litosfär mantel kärna magma

exogena krafter mekanisk vittring kemisk vittring erosion sediment istid morän

endogena krafter jordbävning epicentrum seismograf sköldvulkan kägelvulkan lava

bergart mineral metamorfa magmatiska

platt-tektonik kontinent oceanrygg djuphavsgrav Pangea

F RÅG O R 1. Hur gammal är planeten jorden?

6. a. Beskriv de olika typerna av mekanisk vittring.

2. Hur kan man veta åldern på en bergart?

b. Varför är frostsprängning vanlig i Sverige?

3. Beskriv jordens uppbyggnad från jordytan till den inre kärnan.

c. Ge exempel på kemisk vittring.

a. Hur tjock är jordskorpan?

7. a. Ge några exempel på eroderande (nötande) krafter.

b. Vad är litosfären och hur tjock är den?

b. Hur har Gotlands raukar bildats?

c Vilket är världens högsta berg och hur högt är det?

8. Vilken är skillnaden mellan ras och skred? 9. a. Vilka tre slags bergarter finns det om vi ser till hur de bildas?

d. Vad heter det största havsdjupet på jorden och hur djupt är det? e. Hur stor är höjdskillnaden mellan jordens högsta berg och största havsdjup? 4. När Pangea sprack upp delades den först i en nordlig och en sydlig kontinent. a. Vad kallas den norra kontinenten? b. Vilka världsdelar ingick i den norra kontinenten? c. Vad kallas den södra kontinenten? d. Vilka världsdelar bestod den södra kontinenten av?

b. Beskriv hur det går till när de tre typerna av bergarter bildas. 10. a. Vad är ett mineral?

b. Ge exempel på ett grundämne som också är ett mineral.

11. Studera kartan på sidan 76.

a. Hur rör sig plattorna under världshaven i jämförelse med varandra?

b. Var finns kollisionszoner? Ge några exempel.

5. a. Var är verksamma vulkaner vanligast? b. Vilka är skillnaderna mellan sköld- och kägel­ vulkaner?

Vår planet – jorden

43


SÅRBARA PLATSER

V

i bor i Sverige, ett av världens tryggaste länder. I ett hållbart samhälle planerar man utifrån de hot som finns och man är förberedd om en katastrof skulle inträffa. Sett ur den aspekten är Sverige inte en sårbar plats att leva på. Men så har det inte alltid varit. Så sent som under 1800-talets andra hälft var Sverige mycket sårbart för variationer i vädret. Något år var våren och sommaren mycket kall, ett annat år var sommaren het och torr. Det ledde till missväxt, svält och död för många eftersom de flesta var självförsörjande bönder. Tack vare bland annat teknikutveckling och anpassning till vårt kalla klimat klarar vi idag av de flesta påfrestningar på samhället. Men blickar vi ut i omvärlden finns det många platser som på olika sätt drabbas av naturkatastrofer – till exempel jordbävningar, översvämningar och orkaner – och därför är mer eller mindre sårbara. Det är om sådana platser och de hot naturen skapar det här kapitlet handlar.

• Vad kan det innebära att en plats är sårbar plats? • Vilka hot finns som gör en plats sårbar? • Kan människan öka platsers sårbarhet? • Kan människan minska platsers sårbarhet?

44

Sårbara platser


naturkatastrof

mänsklig påverkan

förebyggande åtgärder politiska beslut

konsekvenser

Sårbara platser

45


Nederländerna – lägre än havets yta Nederländerna är ett av världens lägst belägna länder. Namnet betyder ungefär ”de låga länderna”. Knappt en tredjedel av landets yta ligger lägre än havsytans nivå. Det gör landet extremt sårbart för översvämningar både från havet och floder. Redan under medeltiden, för flera hundra år sedan, byggde man vallar mot havet och de floder som mynnar i landet för att skydda sig mot översvämning. Men de uppbyggda vallarna förstördes gång på gång av stormar och högvatten, så kallade stormfloder. Varje århundrade drabbades landet av svåra översvämningar som dödade många människor och djur. Vid den största kända översvämningen förvandlades ett stort markområde till en havsvik och omkring 10 000 människor i sjuttio byar miste livet. För att få ett bättre skydd mot översvämningar har det varit ett ständigt arbete med att förstärka vallarna. Man har också under flera hundra år skapat nytt land genom att valla in lågt belägna

områden och sedan pumpa ut vattnet. Till en början användes kraften från väderkvarnar för att driva pumparna. På så sätt fick man nytt bördigt land som man kunde odla upp. Ett sådant område som tidigare var havsbotten kallas på holländska för en polder. Trots alla försök att stänga havet ute har flera katastrofer inträffat när vallar gett vika för vattenmassor från havet och floder. Då har återigen stora områden översvämmats, människor och djur drunknat och tusentals tvingats lämna sina hem. Vid mitten av 1900-talet inträffade en översvämning som krävde nästan tvåtusen liv. Då bestämde landets ledning att man måste förändra och förstärka skyddet mot havet. Arbetet med att bygga nya vallar, kanaler, slussar och stålluckor avslutades inte förrän omkring femtio år senare. Resultatet av allt detta arbete är idag världens största stormflods­ barriär mot havet. Med de klimatförändringar som nu sker kommer

Bron över Oosterschelde i södra Nederländerna. Till vänster ses havet vars yta ligger flera meter högre än poldern till höger.

46

Sårbara platser


R

D

S

J

Ö

N

O

Ijs

N

se

ls

n

Amsterdam

Nederl änderna

Efter den stora översvämningen på 1950-talet.

nya krav att ställas på skyddsvallarna. Man räknar med att regnmängderna kommer att öka, havsnivån höjas och stormarna bli kraftigare. Strategin för att minska risken för omfattande översvämningar är att ge tillbaka land till havet. Genom att ta bort en del poldrar så att de åter blir havsbotten skapar man större områden som kan ta emot de stora vattenmassor som hotar landet vid stormar och orkaner. Projektet, som man kallar ”Plats för floden”, har bland annat gjort att omkring 200 familjer för alltid har fått lämna sina hem. Åtgärderna syftar till att stödja det skydd som redan finns och förbättra vattenföringen i de största floderna som korsar landet, liksom deras förmåga att ta emot snabbt stigande vatten.

De ljust bruna områdena visar mark som ligger lägre än havets yta. Pilen pekar på mynningsviken Oosterschelde.

1. Varför är Nederländerna sårbart för översvämningar?

Hur sårbar en plats är beror på … • vilka hot som finns, naturliga eller skapade av människan. • hur mycket resurser som lagts på att förebygga hotet. • hur samhället kan hantera följderna av en katastrof.

2. På vilka sätt skyddar man sig i Nederländerna mot stormar och översvämning? 3. Hur har man i Nederländerna gjort för att skapa ny jordbruksmark? 4. Vad kallas ett område med nytt land från havsbottnen? 5. Hur förändras hoten från naturen i och med 0klimatförändringarna?

Sårbara platser

47


Sårbara platser

1. På vilka sätt ökar sårbarheten i regnskogen när delar av den huggs ner? 2. Hur kan sårbarheten i torra områden öka på grund av människors verksamhet?

En av de värsta tsunamikatastroferna som skett drabbade Indonesien och Thailand under julhelgen 2004. Orsaken var en jordbävning utanför ön Sumatra i Indiska oceanen. Minst trehundratusen omkom av vilka många var turister, bland annat från Sverige.

48

Sårbara platser

En stor del av jordens befolkning lever på platser som är sårbara för olika typer av naturkatastrofer. I rika länder finns ofta resurser så att man genom planering och förebyggande arbete kan minska skadorna av till exempel en jordbävning. På så sätt blir dessa platser mindre sårbara. I fattiga länder saknas ofta denna möjlighet. Många fattiga länder finns dessutom i områden som ofta utsätts för naturkatastrofer. För människor som lever i ett område som drabbas av naturkatastrofer där byggnader och vägar förstörs och människor omkommer, är det svårt att utveckla ett stabilt samhälle. I det här kapitlet kan du läsa om ett antal områden som är sårbara på olika sätt. Ofta är orsaken risken för någon sorts naturkatastrof, men inte sällan blir skadorna värre på grund av mänsklig påverkan. Regnskogar är exempel på stabila områden som naturligt förändras långsamt och sällan utsätts för naturkatastrofer. Men stora delar av regnskogarna har huggits ner för att bli åkermark, betesmark och plantager och de fortsätter att avskogas. Det ökar risken för bland annat översvämning och jorderosion. Dessutom kan möjligheterna att försörja sig försämras för de samhällen som i generationer funnits i regnskogen. I redan torra områden i världen kan torkan bli värre. Ett exempel är att man i torra områden i Afrika bedriver boskapsskötsel, vilket gör att marken överbetas och trampas hård av djuren. Även felaktiga jordbruksmetoder kan leda till ökad torka. På många håll orsakar odling av torra områden dammstormar där markens bördiga ytlager förs bort av vindar.


Jordbävning i Haiti Haiti i Västindien är ett exempel på ett land där naturkatastrofer är vanliga, vilket gör samhället mycket sårbart. Där Haiti ligger kolliderar två av jordskorpans plattor. Det kan ge upphov till så stora spänningar att en jordbävning utlöses. Haiti och övriga Västindien drabbas dessutom av tropiska stormar och orkaner varje år. Då kan starka vindar och regn ge översvämningar som kostar människoliv och ger stora skador på byggnader och annan infrastruktur. Haiti är ett av världens fattigaste länder. Det innebär att livsvillkoren är hårda för många människor i landet och beredskapen för att klara av naturkatastrofer är dålig. År 2018 drabbades Haiti av en jordbävning där människor dödades och skadades när många byggnader rasade samman. En mycket större katastrof var den kraftiga jordbävning som inträffade år 2010. På några minuter dödades över 200 000 människor och två miljoner blev hemlösa. I Haiti bor många i enkelt byggda hus, i städerna är husen hoptryckta på sluttningar där det finns risk för ras och översvämningar. Jordbävningen 2010 drabbade ett redan sårbart samhälle, vilket gjorde skadorna än värre. Det har tagit lång tid för haitierna att komma tillbaka till Sårbara platser

49


ett någorlunda normalt liv igen och nästan tio år senare bor människor fortfarande i tältläger. Pengar för att bygga nya säkrare hus har saknats och det fattiga landet har varit mycket beroende av hjälp från andra länder, FN-organisationer som UNICEF och hjälparbetare för återuppbyggnaden. Under året efter katastrofen orsakade den tropiska orkanen Tomas, och en koleraepidemi som följde på den, nya problem som försvårade återuppbyggnaden. Några år senare drabbade orkanen Matthew landet med svåra översvämningar som följd. Många dog och ännu fler förlorade sina hem.

När kommer jordbävningen? I områden nära gränser mellan jordskorpans plattor är risken för jordbävningar störst och ofta sker de utan förvarning. Det finns dock sätt att försöka förutsäga och varna för jordbävningar så att människor hinner evakueras. Bland annat finns vittnesmål om att husdjur och fiskar ändrar beteende inför ett skalv, men vetenskapliga studier av fenomenet är få. Fysiska tecken på att det kan bli en jordbävning är att det bildas tusentals sprickor i marken. Annat är att radonhalten och halten av metaller i markvatten förändras. Även elektromagnetiska förändringar i den yttre delen av atmosfären kan tyda på en kommande jordbävning, vilket man kan undersöka med satelliters hjälp. Nästan alltid följs en jordbävning av ett eller flera efterskalv och med den kunskapen kan man sätta sig i säkerhet efter det första skalvet. Det krävs alltså både kunskap och ekonomiska resurser för att förutsäga när det är stor risk för jordbävning.

Nordamerikanska plattan Haiti Karibiska plattan

Sydamerikanska plattan

Cocosplattan Jordskorpan består av litosfärplattor som rör sig från eller mot varandra. Vid plattgränserna inträffar jordbävningar och vulkanutbrott.

50

Sårbara platser

Nazcaplattan


I rika länder har man råd att forska om hur man bygger säkert vid jordbävningsrisk.

Att förebygga skador och risker Många av dödsfallen vid en jordbävning beror till största delen inte på själva skalvet, utan orsakas av nedrasade byggnader, bränder och liknande. Tegelhus rasar lätt samman vid jordskalv medan hus byggda av trä, stålstommar eller armerad betong står emot skakningarna i jordskorpan bättre. I rika länder har byggtekniken utvecklats så att man lärt sig att bygga hus, broar, vattenledningar med mera på ett sådant sätt att de har mycket stor förmåga att stå emot måttliga skalv. I bland annat USA och Japan har man byggt stora och höga hus på ”gummikuddar” för att minska skakningarna från grunden. Som exemplet från Haiti visar saknas ofta den möjligheten i fattiga länder.

1. Vilka naturkatastrofer hotar Haiti? 2. Vad är det som orsakar flest dödsfall vid en jordbävning? 3. Hur kan man förebygga skador och dödsfall i jord­ bävningsdrabbade områden?

Katastrofer och korrupta politiker När en katastrof som jordbävningen i Haiti inträffar vill hjälporganisationer och privatpersoner hjälpa till med materiel och pengar. Haiti är ett av världens mest korrupta länder vilket gör att osäker­ heten om pengarna når fram till dem som verkligen behöver hjälpen är stor. Om du skänker pengar, kan du göra något för att hjälpen ska komma fram till de behövande? Ska vi hjälpa länder med korrupta politiker som kanske skor sig själva?

Sårbara platser

51


Tsunami i Indonesien

Tsunamin 2004 slog till med hård kraft mot provinsen Aceh på ön Sumatra i Indonesien. Mer än 200 000 människor på ön omkom i katastrofen.

52

Sårbara platser

Varje år får vi flera rapporter om att en tsunami kommit in från havet med sina vattenmassor, ofta i Sydost- och Ostasien. Följden blir översvämning, krossade hus och nästan alltid många döda och skadade. År 2018 drabbades det asiatiska landet Indonesien av två stora tsunamier. På ön Sulawesi inträffade en jordbävning med efterföljande tsunami, som med en hög våg slog till mot kusten. Senare samma år bildades en tsunami som orsakades av ett vulkanutbrott under havsytan i Sundasundet mellan öarna Java och Sumatra. Vid dessa naturkatastrofer omkom flera tusen människor, många fler skadades och miljoner människor drabbades på olika sätt. Vid en naturkatastrof är det ofta svårt för hjälp att nå fram i akutskedet. Ström och telefoni bryts och det råder brist på mat, vatten och mediciner. När en tsunami slår till ger den skador som tar åratal att reparera. Många byggnader krossas av vattnet och vägar, broar, hamnar och annan infrastruktur förstörs. Det finns teknik som ska varna innan en tsunami når kusten, men på grund av vandalisering, dålig ekonomi och tekniska problem så skickades ingen varning till befolkningen vid katastroferna i Indonesien 2018.


Kina

Hongkong

Myanmar

Taiwan

Laos Thailand Vietnam Kambodja

Filippinerna

Banda Aceh

Malaysia Singapore

I

n

da Sun

d

su

nd

o

n

e

s

i

e

n

et

Varför uppstår tsunamier? En tsunami är en lång och snabb våg som kan bildas om det sker en jordbävning eller ett vulkanutbrott på havets botten. Den kan röra sig framåt så snabbt som 750 kilometer i timmen. Ute till havs märker man knappt av den cirka en meter höga vågen. Men när vågen kommer in på grunt vatten vid kusten bildar vattenmassorna en ofta fem till tio meter hög vall av vatten som orsakar översvämningar och förödelse.

På öppet hav märker man knappt av tsunamivågen, men närmare land tornar vattnet upp sig till en fem till tio meter hög våg.

Sårbara platser

53


År 2011 inträffade en av de kraftigaste jordbävningar man känner till i havet öster om Japan. Då bildades en omkring 10 meter hög tsunami som orsakade stor förödelse och tusentals döda. Trots fungerande varningssystem och höga skyddsmurar slog vågen ut flera kärnkraftverk. Följden blev utsläpp av radioaktiva ämnen som gjort ett stort område omöjligt att leva i.

Att förebygga skador och risker 1. Varför uppstår tsunamier? 2. Varför är det så viktigt att de system som finns för att varna för tsunamier fungerar? 3. Hur kan man vid en strand se att en tsunami snart kommer?

54

Sårbara platser

För länderna runt Stilla havet, där jordbävningar och tsunamier är vanligast, finns ett system som varnar för tsunamier Systemet består bland annat av flytbojar som registrerar en tsunamis typiska vågmönster. Om en tsunami uppstår på havet har myndigheterna mycket kort tid på sig för att varna befolkningen. Ofta handlar det om minuter eller timmar. När en tsunami är på väg mot kusten drar sig vattnet först ut så att stränder och hamnar torrläggs. Den som har kunskap om detta vet att inom några minuter kommer jättevågen. Då gäller det att varna andra och snabbt lämna strandområdet.


Tropiska orkaner och tromber Tropiska stormar och orkaner är dödliga oväder som slår till mot många områden i tropikerna. Några av de länder som är sårbara är de små isolerade östaterna i Stilla havet, bland annat Fiji, Tonga, Samoa och Vanuatu. De drabbas alla med ojämna mellanrum av ovädren med höga vindstyrkor som raserar byggnader och regnmängder som ger översvämningar. I de nämnda länderna är industrisektorn dåligt utvecklad, men alla har en stor jordbrukssektor där mer än hälften av arbetskraften är sysselsatt, vilket är typiskt för fattiga länder. Under 2000-talet har turismen ökat och är nu den ekonomiskt viktigaste näringen som ger många arbetstillfällen. Men de ständigt återkommande tropiska ovädren som raserar odlingar, byggnader och infrastruktur, gör att den ekonomiska tillväxten stoppas upp. Det gör att de små staterna blir beroende av humanitär och ekonomisk hjälp från andra länder. De främsta bidragsgivarna är grannländerna Australien och Nya Zeeland samt USA.

Papua Nya Guinea

Solomonöarna

Koral l h ave t

Tuvalu

Vanuatu Fiji Nya Kaledonien

Brisbane Australien Sydney

Tropiska orkaner De värsta oväder som finns är de tropiska orkanerna. Med orkanvindar drar de in över kustområden och skövlar allt i sin väg. Då måste människorna sätta sig i säkerhet. Hus blåser sönder, skyfall ger översvämningar och tio meter höga vågor kan slå in mot kusten. I tropiska orkaner

När orkanen Winston slog till med förödande kraft mot Fijiöarna år 2016 raserades många hus. De enkelt byggda husen blir ett lätt offer för vindarna. Sårbara platser

55

Niue

Tonga


dör fler människor än i alla andra oväder tillsammans. Värst drabbas människor i fattiga länder, som till exempel Bangladesh och Mocambique. Där är möjligheterna små att bygga säkra hus och samhällets beredskap att hjälpa människor i nöd är liten. Hur bildas tropiska orkaner? Tropiska orkaner bildas bara över varma hav med en vattentemperatur på minst 27 °C. Haven utanför Mellanamerika, Indien, Ostasien och Australien är så varma under sensommaren och hösten. Därför bildas ibland häftiga åskväder, som är början på en tropisk orkan. I USA kallas de tropiska orkanerna för hurricanes. I Ostasien kallas de tyfoner medan de går under namnet willy-willies i Australien. En tropisk orkan uppstår när den varma och fuktiga luften närmast havsytan börjar stiga. Då bildas ett djupt lågtryck, som suger åt sig ännu mer varm och fuktig luft. På en satellitbild ser en tropisk orkan ut som en jättelik skruv av moln. Den är cirka 50 mil från kant till kant och vinden blåser med oerhörd kraft in mot skruvens mitt och uppåt i en spiral. I centrum av spiralen finns orkanens öga där avkyld luft sjunker. I orkanens öga är det vindstilla eller svaga vindar och molnfritt. Människor som hamnat i en tropisk orkan i en båt ute på havet har berättat hur ovädret plötsligt har upphört. Då befinner de sig i orkanens öga. Men eftersom orkanen rör sig med passadvindar in mot land drabbas de snart av ovädret igen. Några dagar efter att en tropisk orkan uppstått når den ibland land. Där upphör den snart när den inte längre kan suga upp fukt från havet.

En tropisk orkan över Mexikanska Golfen närmar sig den amerikanska kusten.

56

Sårbara platser


En tornado drar fram i delstaten Illinois i den amerikanska Mellanvästern.

Tromber och tornados Tromber eller virvelstormar är bland de mest fruktade ovädren. En tromb är en virvlande vindspiral som sträcker sig från ett åskmoln ner till marken. I USA kallas virvelstormarna tornados och vindhastigheter på 360 kilometer i timmen (100 m/s) har kunnat uppmätas. En tornado bildas när varm och fuktig luft möter kall och torr luft. Om den varma luften är 25 °C och den kalla luften har minusgrader bildas ofta åskmoln, som är början på en tornado. Mellan åskmolnet och marken rör sig varm och kall luft upp och ner mycket snabbt. Sedan börjar luften snurra och en stor slang börjar synas under molnet. Den liknar en elefantsnabel och när den når ner till marken suger den med sig allt i sin väg. Virveln är några hundra meter bred och syns tydligt eftersom den innehåller vattendroppar, damm och smuts. Att förebygga skador och risker Det finns ett område på den amerikanska prärien som kallas tornado alley. Där bildas det flera hundra tornados varje år. Många miljoner människor bor i denna sårbara del av USA och myndigheterna försöker via massmedia och varningssirener varna i så god tid som möjligt när en tornado har bildats. Ett säkert sätt att skydda sig är att bygga källare som är stormsäkra. En tornado lever högst några timmar, men kan orsaka svåra skador under den tiden. Den sliter loss träd, spränger hus i bitar och kan lyfta hela tåg. Varje år dör omkring hundra människor i ovädren. Även i Sverige händer det att tromber vållar stora skador. Tak slits av hus och bilar välts omkull.

1. Var i världen finns de starkaste orkanerna? 2. Varför bildas de starkaste orkanerna bara i tropiska områden? 3. Hur kan man se att en tornado är på väg?

Sårbara platser

57


Miljoner människor i Bangladesh tvingas lämna sina hem när floderna svämmar över. Vid översvämningarna förstörs stora arealer jordbruksmark.

58

Sårbara platser

Översvämningar i Bangladesh Sommaren 2018 nåddes vi av rapporter om en stor översvämning i landet Bangladesh i Sydasien. Människor dog i katastrofen och flera hundra tusen blev hemlösa. Häftiga monsunregn hade gjort att floderna Brahmaputra och Ganges svämmade över och drev befolkningen på flykt. Inte sällan når oss liknande nyheter från länder världen runt där människor har omkommit i översvämningar, men Bangladesh är ett av de länder som drabbas värst. Varje år inträffar storskaliga översvämningar då ibland tusentals människor dör. Orsakerna till översvämningarna är både naturliga och en följd av mänsklig påverkan på naturen. Eftersom större delen av landet ligger i det låglänta Gangesdeltat och monsunregnen under sommaren är kraftiga är landet naturligt mycket sårbart för översvämningar. Människans påverkan sker på olika sätt:


Översvämningar är vanliga Översvämning är den vanligaste naturkatastrofen på jorden. Omkring hälften av alla som dör i en naturkatastrof omkommer vid översvämningar. De orsakas ofta av stora mängder regn under kort tid men kan också bero på snabb snösmältning under våren. Översvämningar kan också vara följden av olika typer av naturkatastrofer som tropiska orkaner och tsunamier. De flesta forskare är överens om att den pågående globala uppvärmningen gör att översvämningarna blir fler och värre. På många ställen har människan också ökat risken för översvämning genom att man har rätat ut floders naturliga lopp, huggit ner skogar och byggt städer med stora asfalterade ytor. Då finns det ingenting som fördröjer vattnet. Marken hinner inte ta emot vattenmängderna utan vattnet rinner vidare till lägre områden och orsakar översvämningar där. En stor del av jordens befolkning bor i områden som riskerar att översvämmas. När vatten från floder översvämmar markområden kan det föra med sig slam som gör jorden bördig. Därför är sådana områden ofta tätt befolkade, som till exempel floden Ganges delta i Indien och Bangladesh. Så trots att översvämningshotade områden är sårbara och löper risk för stora materiella skador och många döda kan det alltså finnas goda förutsättningar för att leva där.

pa

Kina l

Butan Gang es

Indien

a Bra h m

Bangla­ desh Gangesdeltat

Bangaliska viken

Att förebygga skador och risker Framför allt i rika länder lägger man mycket pengar på att bygga skyddsvallar vid floder som riskerar att översvämmas. Särskilt viktigt är det i tätbebyggda områden. Vid Mississippifloden i USA är risken för översvämningar stor. Redan för över hundra år sedan började man bygga de skyddsvallar som nu är 450 mil långa. Trots detta inträffar svåra översvämningar då och då. Vissa år kommer enorma regnmängder i kombination med vårfloden. Många delstater, bland annat Tennessee och Louisiana, drabbas ofta av stora översvämningar. För att rädda städer nära floden kan man tvingas leda ut vatten över jordbruksområden med stora skador som följd.

Sårbara platser

59

pu

tra

ar

Ne

Myanm

• Avverkning av stora skogsområden i bergskedjan Himalaya i början av flodernas lopp gör att vattenmassorna kommer snabbare och häftigare till låglandet vid mynningen. • Den höga befolkningstätheten gör att många drabbas vid en översvämning. • Klimatförändringarna, som bland annat gör att havsnivån långsamt stiger, ökar risken för stora översvämningar. • Klimatförändringarna gör också att de tropiska stormar, så kallade cykloner eller tyfoner, som kommer årligen är kraftigare och kommer med mer regn än tidigare.


När orkanen Katrina slog till mot staden New Orleans översvämmades stora delar av staden. En räddningsbåt från U.S. Coast Guard patrullerar gatorna.

1. På vilka sätt är Bangladesh ett sårbart land? 2. Hur kan skogsavverkning på Himalayas sydsluttningar påverka människorna i Bangladesh 100 mil därifrån? 3. Ett område kan översvämmas av olika naturliga orsaker. Vilka?

Även vi i Sverige drabbas varje år av översvämningar. Vanligast är översvämningarna under våren vid snösmältningen, men de inträffar också under sommar och höst på grund av stora regnmängder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap pekar ut många orter med bostadsområden och arbetsplatser där risken för översvämning är stor, bland annat delar av Göteborg, Karlstad och Uppsala. Man har på många områden utökat säkerhetsavstånd mellan vattendrag och områden som kan bebyggas. Andra åtgärder för att begränsa översvämningar är att minska de asfalterade ytorna, anlägga våtmarker och bygga dammar för att ta hand om dagvatten från tomter och gator.

Torka i Afrika Sahel är namnet på det torra område som ligger söder om världens största öken, Sahara, i norra Afrika. Det sträcker sig mer än 300 mil från Atlantkusten till Sudan. Vegetationen består mest av buskar och spridda träd, men under den korta regnperioden växer gräset och det finns möjlighet att odla marken. Människorna i dessa områden lever med ständig vattenbrist. I de tor�raste områdena närmast öknen är det svårt att odla och där är boskapsskötsel vanligt. Djuren drivs långa sträckor för att få bete och vatten. Sahel är ett naturligt torrt område som med ojämna mellanrum drabbas av svår torka. Enligt forskare kommer nu de torra åren oftare på grund av den globala uppvärmningen. Människorna själva är också en bidragande orsak till torkan. Boskapen trampar marken hård så att regnet hindras att rinna ner i marken och fylla på grundvatten till 60

Sårbara platser


brunnar. Under torrperioden tvingas kvinnorna gå många kilometer varje dag till närmsta brunn för att hämta vatten. Man behöver också brännved för matlagning vilket minskar på trädbeståndet. Under år 2012 drabbades 18 miljoner människor av torkan i Väst­ afrika i bland annat Mauretanien, Mali och Niger. Ett år efter den värsta svältkatastrofen och matbristen led fortfarande 2,5 miljo- Mauretanien ner invånare av undernäring. Vid svältkatastrofer är de drabbade länderna beroende av hjälp utifrån, bland annat från FN och frivilliga organisationer som Röda Korset. Ett stort hinder, förutom torkan, för att bygga stabila samhällen är den politiska in­ stabiliteten med återkommande militärkupper och väpnade konflikter.

Mali

Niger Sahel

Sudan

Sydsudan

Vad är torka? Tillgång till vatten är nödvändigt för allt liv, och brist på vatten innebär risk för torka. Under en torrperiod faller det så lite regn att vattentillgången inte räcker till för växtligheten i naturen och till odlingar. På sikt innebär torka vattenbrist för människor och husdjur, vattenhål och brunnar sinar, bönderna drabbas av sämre skördar och risken för svält ökar. Både i rika och fattiga länder bor människor i torra områden som då och då drabbas av torka. I södra Kalifornien, USA, har man löst vattenbristen genom att leda vatten flera tiotals mil i kanaler från Colorado­ floden till mångmiljonstaden Los Angeles och andra storstäder. Mycket av flodvattnet används också till konstbevattning. Man har även borrat djupa brunnar för bland annat konstbevattning av odlingar. I fattiga länder har man inte samma ekonomiska möjligheter att transportera vatten så långa sträckor eller att borra djupa brunnar. Konsekvensen blir inte sällan missväxt, svält, sjukdomar och utbredd fattigdom.

För att skydda en grönsaksodling i norra delen av landet Burkina Faso mot solens hetta har mangoträd planterats på fälten. Sårbara platser

61


Aralsjön i nutid, med strandlinjen år 1960 inritad som jämförelse.

Aralsjön – sjön som nästan försvann Aralsjön ligger i Centralasien på gränsen mellan länderna Kazakstan och Uzbekistan. Området är mycket torrt och därför har sjön länge varit livsnerven för människorna i regionen, bland annat genom ett stort fiske. Vid mitten av 1900-talet var Aralsjön världens fjärde största insjö. Sedan dess har sjöns yta sjunkit så att det nu bara återstår två små delar av sjön. Orsaken är politiska beslut där ledarna i stort sett struntat i att ta hänsyn till den naturliga miljön och till människors hälsa. Tidigare tog Aralsjön emot stora mängder vatten från bergen i söder via två floder. Men på 1950-talet bestämde sig landets (dåvarande Sovjetunionen) ledare för att satsa på storskalig odling av bomull och ris med hjälp av konstbevattning. För att bevattna odlingarna anlades milslånga kanaler som får sitt vatten från de båda floderna. Följden har blivit att en mycket liten del av flodernas vatten når Aralsjön. Från att ha varit en mycket viktig fiskeresurs med stora fiskeflottor har större delen av det som återstår av Aralsjön blivit en sjö med mycket hög salthalt där ingen fisk kan leva. Den torrlagda sjöbottnen gör att mängder av salt och bekämpningsmedel sprids med vinden så att jordbruksmarken och människors hälsa försämras. Nu flyttar många från områdena runt sjön eftersom man är orolig för sin hälsa och att det är svårt att försörja sig. 62

Sårbara platser


Att förebygga skador och risker Som du läst är det främst i fattiga länder som det är svårt att förebygga effekterna av långvarig torka. I rika länder med utvecklad teknik är möjligheterna att få fram vatten till odlingar, djur och samhällen större. Israel är ett land med risk för vattenbrist. Där har man sedan länge utvecklat droppbevattning på odlingarna för att bättre ta vara på vattnet. Även i till exempel Kalifornien, USA används droppbevattning i stor skala. Ett annat sätt att hushålla med vatten är att använda renat avloppsvatten för konstbevattning, vilket man länge gjort i Israel. För att undvika brist på dricksvatten används alltmer avsaltning av havsvatten. Det är ett dyrt och energikrävande sätt att få dricksvatten, men möjligt för rika länder med vattenbrist, som bland annat Israel, USA och Saudiarabien. För de fattiga länderna i Sahel, liksom i andra afrikanska länder med mycket torrt klimat, är utmaningarna stora. Befolkningen växer snabbt och torrperioderna verkar komma tätare än tidigare. Fler människor innebär större odlingar och mer boskap, vilket ökar risken för vattenbrist och svält. Ett gemensamt projekt i dessa länder är att plantera träd i området närmast Sahara i norr. Projektet kallas ibland ”Den gröna muren” och målet är att vända markförstöringen och ökenspridningen så att åkermark och betesmark kan fortsätta att nyttjas.

I torra områden med brist på vatten täcker man delar av jorden med duk för att avdunstningen ska minska.

1. Hur bidrar människorna själva till att torkan i Sahel kan förvärras? 2. Hur har livet förändrats för människorna runt Aralsjön? 3. På vilka sätt kan man hus­ hålla med vatten i torra områden?

FÖ R DJ U P N I NG & M ETO D │ Analysera samband

Platsers sårbarhet Platsers sårbarhet kan antingen handla om att jorden själv gör platsen sårbar i form av till exempel vulkan­ utbrott eller torka. Men platsers sårbarhet kan även handla om hur människan skadar och förstör platser på jorden till exempel genom att försura sjöar och släppa ut koldioxid. Du ska nu resonera kring hur den plats där du bor är sårbar. När du resonerar kan du fundera kring hur naturen gör platsen sårbar och hur människans verksamhet gör platsen sårbar i form av till exempel utsläpp, industrier, dammbyggen, befolkningstäthet, bilåkning, gruvor osv.

1. Ge tre exempel på hur man kan minska din hemorts sårbarhet. 2. Välj i grupp eller i klassen, ut de förslag som ni tycker är genomförbara och som på kort och lång sikt skulle minska er hemorts sårbarhet. 3. Resonera tillsammans kring vad som krävs för att genomföra era förslag och vilka i er kommun som skulle protestera mot era förslag.

Sårbara platser

63


K LI M AT FÖ RÄ NDR INGEN │ Sårbara platser

Skogsbränder blir fler och större på grund av klimatförändringar Skogsbränder är en naturlig företeelse, men under senare år ser klimatforskare allt fler samband mellan skogsbränder och klimatförändringar. Några exempel är att bränderna blir fler och större, de kommer oftare och brandsäsongen startar tidigare och håller på längre än tidigare. I Sverige drabbas vi av skogsbränder varje sommar, men de mest omfattande bränder som uppmärksammas i media är skogsbränderna i Australien och Kalifornien (USA).

Skogsbränder i Australien Australien drabbas ofta av skogsbränder från oktober till mars då det på många håll faller mindre regn än under resten av året. Bränder uppstår på många platser i landet, men mest hör vi om skogsbränder i den sydöstra delen där storstäder som Sydney och Melbourne ligger. Vid de stora bränderna under 2019–2020 brann ett område lika stort som halva England. Tiotals människor dog i bränderna och

Eukalyptus är ett snabbväxande trädslag och därför ekonomiskt intressant att plantera, men trädets olja är lättantändlig. Vid de stora skogsbränderna i Australien spred sig därför elden med hjälp av hettan och vinden mycket snabbt genom eukalyptusskogarna. Vid Lake Tabourie i New South Wales hotade bränderna hus och gårdar.

64

Sårbara platser


KL IMAT FÖRÄNDRINGEN │ Sårbara platser

mer än 1 500 hem brann ner. Ekologer uppskattar att upp till en miljard djur dog i bränderna. En av de djurarter som drabbades hårt var koalan som lever av blad i eukalyptusträdens kronor. I Australien är man van vid skogsbränder, men under senare år har bränder blivit vanligare. Forskare ser tydliga samband mellan brändernas omfattning och klimatförändringen. Forskarna uttalar sig inte om enskilda bränder, men trenden över tid med fler och större bränder är tydlig. Orsakerna är flera:

• Brandsäsongen har blivit två månader längre under de senaste hundra åren. • I nästan hundra år har mätningar om brändernas storlek gjorts. Nio av de tio största bränderna har inträffat efter 2003. • Skogsbränder är tio gånger vanligare idag jämfört med för femtio år sedan. • Områdena där det brinner har fördubblats under de senaste trettio åren.

• Medeltemperaturen har ökat med ungefär en grad i Australien under de senaste hundra åren. • Mer extrema väderförhållanden jämfört med för femtio till hundra år sedan. • Fler torra perioder och kortare regnperioder. • Höga temperaturer som ger lägre luftfuktighet under torra perioder.

Både i Australien och Kalifornien är beredskapen för att bekämpa skogsbränder god. Men en faktor som spelar in är hur snabba myndigheterna är att få igång extrainsatser som till exempel helikoptrar, flygplan, militären, frivilliga med mera. Flera höga politiker vill heller inte uttala sig om de anser att brändernas omfattning kan kopplas till klimatförändringarna medan andra anser att något sådant samband inte finns. Särskilt för Australien är det en känslig fråga eftersom man är världens näst största exportör av kol. Kolexporten är ekonomiskt viktig, men kol är en av de främsta orsakerna till klimatförändringarna.

Skogsbränder i Kalifornien Precis som i Australien är skogsbränder naturliga i Kalifornien. Det beror på att sommaren är mycket varm och torr, och att het och torr luft blåser in från öknarna öster om Kalifornien. Delstaten är tätbefolkad och inte sällan ligger mänskligt slarv bakom bränderna. Under senare år har skogsbränderna blivit vanligare och klimatforskarna är överens om att klimatförändringar är en bidragande orsak. Följande exempel anses visa på detta samband:

Beredskap och ansvar

1. Hög temperatur innebär större brandrisk. Varför? 2. Av vilken naturlig orsak är luften särskilt het och torr i Kalifornien under sommaren? 3. I Australien vill inte premiärministern och andra höga politiker yttra sig angående sambandet mellan skogsbränder och klimatförändringar. Varför, tror du?

Sårbara platser

65


FÖ R DJ U P N I N G & M ETO D │ Orsak och konsekvens

Oväder och extremt väder På vissa platser i världen finns oväder och extremt väder som får stora konsekvenser för människors liv på de platser som drabbas. Ta reda på information om följande väderfenomen:

• El Niño • Tropiska orkaner (hurricanes, tyfoner, willy-willies) • Sommarmonsun

USA:s nationalgarde patrullerar New Orleans efter orkanen Katrina 2005.

Använd kartbok, lärobok och internet när du arbetar med uppgifterna. 1. Markera på en underlagskarta över världen var de tre väderfenomenen finns.

e. Hur påverkas hela landet om väderfenomenet slår till?

2. Välj ett land för varje väderfenomen. Markera landet på världskartan.

f. Vad kan människor göra för att minska effekterna av väderfenomenet?

3. Arbeta med ett väderfenomen i taget.

4. När du arbetat med alla tre väderfenomenen ska du resonera kring eller diskutera i grupp vad faktorerna nedan betyder för hur hårt ett land drabbas av ett extremt väderfenomen.

a. Ta reda på markanvändning och vilka näringar som finns i landet. b. Varför uppstår väderfenomenet? c. Vilka egenskaper har väderfenomenet (nederbörd, vindstyrka)? d. Hur påverkas jordbruk och övrigt näringsliv av väderfenomenet?

66

Sårbara platser

• Levnadsstandard, om landet är rikt eller fattigt • Infrastruktur, hur vägar, hus och kommunikationer är byggda • Näringar, vad man arbetar med


SA M MA N FATTING

REPET IT ION & REFLEKT ION

SÅRBARA PLATSER Många områden jorden runt drabbas av naturkatastrofer som till exempel jordbävningar, översvämningar och orkaner. För att minska effekterna av ett naturligt hot behöver samhället förbereda sig så att människoliv sparas och så att skadorna på byggnader och infrastruktur minimeras. När katastrofen väl har inträffat är det viktigt att ha resurser för att i akutskedet ta hand om skadade och hemlösa. På lite längre sikt behövs resurser för att återuppbygga det som förstörts under naturkatastrofen. I rika länder finns teknik, kunnande och kapital både för att förebygga naturliga hot och att ha resurser att ta hand om människor i nöd och bygga

upp det som skadats under en katastrof. I fattiga länder, främst i Afrika och Asien, saknas ofta möjligheten att kunna skydda sig när katastrofen kommer. När människor omkommer och skador på byggnader och infrastruktur blir stora är man ofta beroende av katastrofhjälp från FN och andra länder. En försvårande omständighet för många fattiga länder är att de finns i områden som ofta drabbas av natur­ katastrofer som orkaner, översvämningar, jordbävningar och vulkanutbrott. Det är främst i dessa fattiga länder som världens mest sårbara platser finns, vilket i hög grad försvårar livsvillkoren där.

VIKTIGA ORD OCH BEGREPP humanitär hjälp naturkatastrof mänsklig påverkan återuppbyggnad

svält torka missväxt

tornado tyfon orkan cyklon

tsunami översvämning jordbävning vulkanutbrott

FRÅGOR 1. Hur kan man planera för att förebygga naturliga hot?

5. På vilka sätt kan mänsklig påverkan innebära att en plats blir mer sårbar?

2. Vilka olika typer av naturliga hot finns det?

6. Varför blir följderna av en naturkatastrof ofta värre i fattiga länder jämfört med rika länder?

3. Vad är en sårbar plats? 4. Vilken inverkan har klimatförändringarna på naturliga risker och hot?

Sårbara platser

67


BILDFÖRTECKNING

Omslag Lukas Bischoff/iStock Storseisundet, Norge 9 Daniel Mitchell/iStock Photo 9 iStock Photo 10 Kokkai Ng/iStock Photo 11 Auscape International Pty Ltd/Alamy Stock Photo 12 iStock Photo 14 Magnus Binnerstam/iStock Photo 19 ö iStock Photo 19 n Tom Bean/Alamy Stock Photo 21 Delbars/Istock Photo 27 Tom Bean/Alamy Stock Photo 28 Image Science & Analysis Laboratory, of the NASA Johnson Space Center (ISS) 30 Pandit Vivek/Alamy Stock Photo 31 ö Lurens/Pixabay 31 n Mikael Gustafsson/Natur­­foto­ graferna/IBL/TT

68

Bildförteckning

32 ö 32 n 33 34

Rytis Media/Shutterstock Ben Levy/iStock Photo iStock Photo Calle Artmark/Folio Images/ Alamy Stock Photo 35 Tore Hagman/Naturfotograferna/ IBL/TT 36 Kara Grubis/iStock Photo 37 Lev Levin/iStock Photo 38 ö Claes Torstensson/iStock Photo 38 n Mikeuk/iStock Photo 39 Thomas Demarczyk/iStock Photo 40 David A. Litman/Shutterstock 41 Hussein El-alawi/Sydsvenskan/TT 45 ö Rich Saal/AP/Scanpix/TT 45 m Chesnot/Sipa/Scanpix/TT 45 n Brett Hemmings/Getty Images 46 Ollo/iStock Photo 47 Pressens Bild/TT 48 AP/TT 49 Chesnot/Sipa/Scanpix/TT

51

Roger Ressmeyer/Corbis/Getty Images 52 Eugene Hoshiko/AP/TT 53 Carin Carlsson/Ritbolaget 54 Reuters/TT 55 Feroz Khalil/Getty Images 56 NASA/Mike Maren/Shutterstock 57 Rich Saal/AP/Scanpix/TT 58 Farid Ahmed/iStock Photo 60 Mario Tama/Getty Images 61 Robert Ford/iStock Photo 62 Jesse Allen/NASA/Public Domain, Wikimedia 63 Grigory Fedyukovich/iStock Photo 64 Brett Hemmings/Getty Images 66 U.S. Navy/Getty Images Kartor och illustrationer Lönegård & Co



Ge

G E O G R A F I

7–9

Utkik

Nya Utkik är här! Innehållet i nya Utkik följer det centrala innehållet i de reviderade kursplanerna. Alla texter är bearbetade och flera är helt nya. Varje kapitel inleds med bilder, ord och frågeställningar som inspirerar till arbete med elevernas förförståelse. I Utkik lärarwebb finns förslag på lösningar och kommentarer till uppgifter. Här finns också underlag för planering och bedömning. Nya Utkik • anpassad till reviderade kursplaner • lyfter ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt • ger möjlighet att arbeta med elevernas förförståelse • nya fördjupning & metod-uppgifter tränar förmågorna • debatt- och faktarutor och fler elevuppgifter

Kommer till hösten 2020

Kommer till hösten 2020

Kommer till hösten 2020

Kommer till hösten 2021

Håll utkik efter mer information på gleerups.se!

Det finns mer att upptäcka Det här smakprovet innehåller några representativa uppslag ur den tryckta boken. Vi har också ett stort sortiment av digitala läromedel som du kan prova gratis på gleerups.se. Har du några frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta Gleerups Kundservice på 040-20 98 10 eller via gleerups.se

Beställ den riktiga boken Vid beställning av boken ange ISBN 52103204

401284 Denna bok får ej säljas


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.