Page 1

4

Geometri Översikt över kapitlet

Lärandemål I det här kapitlet lär sig eleverna att känna igen geometriska kroppar känna igen och namnge plangeometriska figurer se geometriska figurer som delar av en helhet jämföra figurers storlek mäta sträckor med linjal uppskatta längd uppfatta tredimensionella figurer lösa problem: slutledning, hitta olika kombinationer.

Hjälpmedel Formbilagan (medföljer boken), linjal, multilinkklossar, askar eller små föremål

Tilläggsmaterial Kopieringsunderlag Rutsystem 2x2 cm, Prickpapper 2 cm, Triangelpapper, Repetera 4a och 4b.

Innehåll Kapitlet Geometri består av Startsidorna 74–95 som är avsedda för alla elever samt Extrasidorna 127–136 som är fördjupning. Efter varannan sida i kapitlet finns en hänvisning till extrasidan. Kapitlet inleds med lärandemål (s. 74). Rymdgeometri introduceras på s. 75–77 och plangeometri på s. 78–83. Längdmätning tränas på s. 84–86. Kapitlet avslutas med uppmärksamhetsövning (s. 87), gestaltning (s. 88–89, 92), problemlösning (s. 90– 91), samarbete (s. 93) och repetition (s. 94) samt en sida som kan främja samarbetet mellan skola och hem (s. 95).

86

LYCKOTAL Skolår 1


Geometri

Utvärdering

11

Utvärdering 4 i utvärderingsboken innehåller en målrelaterad utvärdering av innehållet i kapitlet samt nere på varje sida en sammanfattning över resultatet. Elevprofilen kan användas som underlag vid utvecklingssamtal och bedömning.

EXTRA

Namn: _______________________________________________________

REPETERA 4b – Geometri och längdmätning Jämför längd Mät sträckorna med linjal. ; cm

; cm

; cm

; cm

; cm

Kopieringsunderlag

Jämför längd Rita rep som är

Uppföljning av utvärderingen finns i kopieringsunderlagen Repetera 4a och 4b. EXTRA

Får kopieras. © Författarna och Gleerups Utbildning AB

10

A

– kortare än rep A.

Namn: _______________________________________________________

REPETERA 4a – Geometri och längdmätning Dra streck mellan samma form

– längre än rep A.

221

LYCKOTAL 1, Kopieringsunderlag

Repetera 4b

Får kopieras. © Författarna och Gleerups Utbildning AB

Dra streck mellan samma form

220

LYCKOTAL 1, Kopieringsunderlag

Repetera 4a

UTEMATTE Förslag till uteaktiviteter som ansluter sig till kapitlets innehåll: • Dela in klassen i grupper om tre eller fyra elever. Varje grupp får ett några meter långt snöre. Uppmana eleverna att visa olika plangeometriska figurer med hjälp av snöret, t.ex. en kvadrat så att en elev står i varje hörn. Eleverna kan visa månghörningar med fler hörn än det finns elever genom att någon använder båda händerna och visar två hörn. • Klipp ut och laminera stora plangeometriska figurer eller använd pinnar och käppar ur naturen. Lägg pussel och figurer med formerna; mönster och figurer med pinnar och käppar.

LYCKOTAL Skolår 1

87

Öva att beskriva ett mönster eller en figur så detaljerat, att en kamrat kan lägga lika enligt beskrivningen. • Mät och uppskatta längd och avstånd på skolgården. Använd käppar och snören av olika längd, t.ex. 1 m, 50 cm och 10 cm. • Öva antalsuppfattning genom att först uppskatta och sedan räkna antalet steg t.ex. från dörren till gungorna

4


4

Geometri

4

s. 74-75 samt EXTRA s. 127 Geometriska kroppar

4

Geometri

4

Dra streck till samma form.

Geometri

rätblock

I det här kapitlet lär du dig att ... känna igen geometriska kroppar känna igen och namnge plangeometriska figurer

kub

se geometriska figurer som delar av en helhet jämföra figurers storlek mäta sträckor med linjal

cylinder

uppskatta längd uppfatta tredimensionella figurer lösa problem: slutledning, hitta olika kombinationer

pyramid

Du behöver: Formbilagan som medföljer boken, linjal, multilinkklossar, askar.

kon

klot 74

Tränar begreppsförmågan

127 75

Känna igen geometriska kroppar

Lärandemål

Gör tillsammans

Eleven känner igen och kan namnge geometriska kroppar.

Diskutera olika geometriska kroppar och former i omvärlden. Det är bra att först utgå från neutrala kroppar i plast eller trä. För att hjälpa eleverna att fokusera på rymdgeometrin är det bra att visa föremål med olika form, t.ex. boll, pappersrulle, strut, pyramid, tomma förpackningar; rätblock, kub.

Hjälpmedel Föremål i rummet, tomma förpackningar; rätblock, kub, boll, pappersrulle, strut, pyramid

Språkliga begrepp

• Hittar ni föremål i klassrummet som har samma form som modellerna?

Matteord • benämningar för geometriska kroppar: rätblock, kub, cylinder, pyramid, kon och klot

• Vilken form har själva klassrummet? Begreppsförmågan tränas när eleverna fokuserar på egenskaper som kännetecknar olika former samt hör och använder ord som beskriver former.

Övriga ord • ord som används för att beskriva geometriska kroppar, t.ex. hörn, kant, spets, rund

88

LYCKOTAL Skolår 1


Geomeri

Arbete i boken

Övning i par

s. 75: Samtala om formerna på bilden.

En elev håller en geometrisk kropp så, att den andra eleven inte ser den. Eleven beskriver hur den geometriska kroppen ser ut och den andra eleven lyssnar och säger formen.

• Vilka former har eleverna hemma: leksaker, byggklossar, andra föremål? • Vilka former brukar finnas utomhus? Öva att beskriva formerna. Se på bilderna till vänster på sidan. Säg kropparnas namn och peka på rätt bild. Eleverna drar streck till samma form.

Minnesövning: Kims lek Placera modeller av några geometriska kroppar synligt. Låt eleverna iaktta kropparna ca 20 sekunder. Under tiden eleverna vänder sig bort tar läraren bort eller flyttar en geometrisk kropp. Eleverna vänder sig om och försöker beskriva förändringen.

efter s. 75 – EXTRA

Klossar har staplats på varandra till rätblock. Hur många klossar har tagits bort från rätblocket?

4

5

9

8

EXTRA s. 127 Eleven gestaltar ett rätblock och räknar hur många klossar som fattas.

7 127

LYCKOTAL Skolår 1

89

Delar av en helhet

4

4


4

Geometri

4

s. 76-77 samt EXTRA s. 128 Geometriska kroppar

4

Geometri

Geometri

Måla formen. Hur många av varje sort hittar du?

8

kon

6

rätblock ______

kub

______

klot

______

Lösningarna varierar

______

4

pyramid ______

10

cylinder ______

4

Rita lika.

1 8

128 Känna igen geometriska kroppar

76

77

Avbildning

Lärandemål

Gör tillsammans

Eleven känner igen och kan namnge geometriska kroppar.

Ta fram modeller av geometriska kroppar; rätblock, kub, cylinder, pyramid, kon och klot. Klassificera kropparna i grupper enligt gemensamma egenskaper. Gör gärna flera klassificeringar, t.ex. har/saknar runda former, har/saknar kanter, har/saknar spets, har/saknar hörn. Diskutera vilka egenskaper som är gemensamma hos kropparna som är i samma grupp.

Hjälpmedel Geometriska kroppar: rätblock, kub, cylinder, pyramid, kon och klot

Språkliga begrepp Matteord • benämningar för geometriska kroppar: rätblock, kub, cylinder, pyramid, kon och klot

Titta på geometriska kroppar. Rita tredimensionella bilder av dem på tavlan. Titta noga på t.ex. en kub. Titta på kuben från olika håll, uppifrån, rakt framifrån, snett framifrån osv. Förbered övningen på s. 77 genom att rita kuben och jämföra bilden med bilden av en kvadrat. Vilken är skillnaden?

Övriga ord • ord som används för att beskriva geometriska kroppar, spets t.ex. hörn, kant, spets, rund

Kopieringsunderlagen med prick- och triangelunderlag underlättar ritande av tredimensionella former.

sidoyta kant hörn

90

LYCKOTAL Skolår 1


Geomeri

Arbete i boken

Slutledning

s. 76: Eleverna färglägger geometriska kroppar som ingår i en bild och räknar antalet.

Vilken geometrisk kropp tänker jag på? Eleverna svarar genom att peka på en bild av en geometrisk kropp eller säga benämningen.

s. 77: Eleverna ritar ett rätblock sett från olika håll. Låt eleverna ta ett rätblock i handen och uppmana dem att se på det från samma håll som bilderna visar.

1. Den har en spets. Den har inga hörn. (kon) 2. Den har varken hörn eller kanter. (klot) 3. Den kan ha fem hörn. (pyramid) 4. Den saknar spets och hörn men har kanter. (cylinder)

4

EXTRA – efter s. 77

Hur många klossar har samma form? Måla dem i samma färg. Välj färg.

Lösningen varierar

EXTRA s. 128 Eleven målar klossar som har samma form i samma färg och räknar antalet. Övningen tränar finmotoriken och formuppfattningen.

91

koner

______

3

klot

______

______

kuber

______

Se tredimensionella former

LYCKOTAL Skolår 1

3

rätblock

128

3

pyramider

______

4

0

cylindrar

______

4

4


4

Geometri

4

s. 78-79 samt EXTRA s. 129 Plangeometriska figurer

4

Geometri

Geometri

Trianglar

Fyrhörningar Rektanglar

4

Gör en egen bild med formbitarna. Rita runt. Måla.

Cirkel Kvadrat

Lägg likadana bilder med dina formbitar.

Sök rektanglar, kvadrater, trianglar och cirklar i klassrummet, ute, hemma osv. Känna igen och namnge plangeometriska figurer

78

129

79

Tränar begreppsförmågan

Lärandemål

Gör tillsammans

Eleven känner igen och kan namnge plangeometriska figurer.

• Ta i bruk formbilagan samt de fyra cirklarna som medföljer boken. Förvara bitarna t.ex. i ett kuvert som eleverna limmar innanför bokens pärm.

Former

Hjälpmedel Formbilagan samt fyra cirklar på annan bilaga (medföljer boken)

• Undersök formbilagans bitar. Räkna bitarna. Gruppera dem så att former med gemensamma egenskaper placeras i samma grupp. Vilka former har hörn/inga hörn? Vilka former är fyrhörningar? Vilka former är stora/små? Namnge formerna.

Språkliga begrepp Matteord • benämningar för plangeometriska figurer: rektangel, kvadrat, triangel och cirkel

• Lägg olika mönster med bitarna. Vilka figurer och mönster kan ni lägga? Figurerna/mönstren kan avbilas på prick- och triangelunderlagen i kopieringsunderlagen. • Vilka rektanglar, kvadrater, trianglar och cirklar finns i klassrummet, ute, hemma osv.?

Övriga ord • ord som används för att beskriva geometriska figurer, t.ex. hörn, sida, rund.

92

LYCKOTAL Skolår 1


Geomeri

Arbete i boken

Övning i par

s. 78: Eleverna lägger bilder med sina formbitar enligt modeller i boken.

Elever behöver två lika stora trianglar. Lägg olika figurer med trianglarna. Rita runt.

s. 79: Eleverna lägger en egen bild med formbitarna, ritar runt och målar.

Hur många olika figurer hittar du när trianglarna placeras sida vid sida?

Minnesövning: Kims lek Placera några plangeometriska figurer synligt. Låt eleverna iaktta figurerna ca 20 sekunder. Under tiden eleverna vänder sig bort tar läraren bort eller flyttar en figur. Eleverna vänder sig om och försöker beskriva förändringen.

efter s. 79 – EXTRA

Lösningarna varierar

Rita olika trianglar.

EXTRA s. 129 Eleven ritar trianglar på ett prickunderlag. Eleven ritar trianglarna på fri hand. Storleken och formen varierar. I varje hörn finns en av prickunderlagets punkter. 129

LYCKOTAL Skolår 1

93

Formövning

4

4


4

Geometri

4

s. 80-81 samt EXTRA s. 130 Plangeometriska figurer

4

Geometri

Geometri

Vilka tycker du har samma form? Dra streck mellan bild och form.

4

Lägg en rektangel med formbitarna. Rita lösningen.

Lägg en rektangel med formbitarna. Rita lösningen.

Lägg en triangel med formbitarna. Känna igen plangeometriska figurer

80

81

130

Kunna se geometriska figurer som delar av en helhet

Lärandemål

Gör tillsammans

Eleven känner igen och kan namnge plangeometriska figurer. Eleven kan se geometriska figurer som delar av en helhet

För att hjälpa eleverna att fokusera på plangeometrin är det bra att visa modeller av geometriska former, t.ex. rektangel, kvadrat, triangel och cirkel.

Hjälpmedel

• Hittar ni föremål i klassrummet som har samma form som modellerna?

Rektangel, kvadrat, triangel och cirkel Föremål i rummet Formbilagan

• Vilka plangeometriska former finns på skolgården/hemma?

Språkliga begrepp

Samtala med eleverna om deras erfarenheter av att lägga pussel.

Matteord • benämningar för plangeometriska figurer: rektangel, kvadrat, triangel och cirkel

• Vilka slags pussel brukar de lägga? • Hurdana pussel har de sett?

Övriga ord • ord som används för att beskriva geometriska figurer, t.ex. hörn, sida, rund • lägesord; t.ex. mellan, höger, vänster, ytterst

• Hur många bitars bildpussel har de lagt? • Hurdana formpussel har de prövat? • Har någon ett pussel som han/hon vill visa i klassen? • Vem har gjort ett eget pussel?

hörn

sida sida

94

LYCKOTAL Skolår 1


Geomeri

Arbete i boken

Slutledning

s. 80: Eleverna kombinerar föremål i omvärlden med modeller av plangeometriska former.

Placera tre olika formbitar synligt bredvid varandra, t.ex. en kvadrat, en cirkel och en triangel. Vilken form tänker jag på? Säg påståenden, t.ex.

s. 81: Eleverna lägger pussel med sina formbitar. Lösningen till den sista uppgiften kan antingen presenteras gemensamt i klassen eller ritas på kopieringsunderlagens prickunderlag.

1. Den är mellan två andra former. 2. Den är till höger om cirkeln. 3. Den är inte en kvadrat.

Problemlösning Vilka andra former än en triangel kan ni lägga med de två gröna trianglarna i den sista uppgiften på s. 81? De sidor som möts måste vara lika långa.

Integrering med bildkonst Eleverna lägger mönster med plangeometriska figurer och avbildar mönstren i färg på triangelunderlaget i kopieringsunderlagen.

Lösningen kan ritas på kopieringsunderlagens prickunderlag. (Lösning: kvadrat och parallellogram)

4

EXTRA – efter s. 81

Hur många ser du av varje sort? Måla staplar. Skriv antalet.

EXTRA s. 130 Eleven färdigställer ett diagram genom att färglägga staplar enligt antalet figurer i rutan.

6 Diagram

LYCKOTAL Skolår 1

95

8

7 130

10

8

4


Geometri

4

s. 82-83 samt EXTRA s. 131 Plangeometriska figurer

4

Geometri

Geometri

Täck kvadraten med olika formbitar. Gör på två olika sätt. Rita lösningen.

4

Vilken figur är dubbelt så stor som modellen? Sätt X. Kontrollera med dina egna formbitar.

Lösningarna varierar

Vilken figur är hälften så stor som modellen? Sätt X.

131 Kunna se geometriska figurer som delar av en helhet

82

83

Jämföra figurers storlek

Lärandemål

Språkliga begrepp

Eleven kan se geometriska figurer som delar av en helhet. Eleven kan jämföra storleken av olika figurer.

Matteord • benämningar för plangeometriska figurer: rektangel, kvadrat och triangel

Hjälpmedel

Övriga ord • jämförelse av figurers storlek; lika stor, större än, mindre än, dubbelt så stor, hälften så stor. • täcka en figur

3

Formbilagan, prick- eller triangelpapper (kopieringsunderlag)

EXTRA

Namn: _______________________________________________________

Triangelpapper

Gör tillsammans Eleverna använder den grå kvadraten som underlag för ett pussel. De täcker kvadraten med sina formbitar på olika sätt. Jämför elevernas lösningar och samla olika färdiga pussel. Hur många olika lösningar hittar ni? Får kopieras. © Författarna och Gleerups Utbildning AB

4

Eleverna har formbitarna framför sig. Visa två bitar så att den ena är lika stor som/ större än/mindre än den andra. 213

LYCKOTAL 1, Kopieringsunderlag

96

LYCKOTAL Skolår 1


Geomeri

Ta två bitar i handen så, att den ena är dubbelt så stor som den andra. Säg tillsammans: ”...är dubbelt så stor som...” och ”...är hälften så stor som...”.

Slutledning Eleverna tittar på sina formbitar. Läraren frågar: Vilken geometrisk figur tänker jag på? Rita. 1. Den har inga hörn. (cirkel) 2. Den har fyra hörn och alltid samma form. (kvadrat)

Arbete i boken s. 82: Eleverna arbetar med att täcka den grå kvadraten med sina formbitar. De dokumenterar två lösningar genom att rita bitarnas konturer i kvadraten och färglägga pusselbitarna.

3. Den har fyra hörn. Av två stycken likadana kan man lägga en ny med samma form. (rektangel) 4. Den har hörn. Av två stycken likadana kan man lägga en triangel. (triangel)

s. 83: Eleverna färglägger den figur som är dubbelt så stor respektive hälften så stor som modellen. Färgerna överensstämmer med formbitarna och eleverna kan därför kontrollera sin lösning med sina egna bitar.

Gömlek Vilken formbit gömmer jag i handen? Göm en formbit i handen. Eleverna försöker med möjligast få frågor ta reda på vilken bit som är gömd. Svaren är endast ja och nej. Många elever börjar med att ställa detaljerade frågor. Hjälp varandra att i början ställa sådana frågor som kan utesluta flera alternativ.

Problemlösning Hur många olika trianglar/rektanglar/ kvadrater kan ni lägga med formbitarna? Storlek, form och antal bitar får variera. Lägg en form och rita runt bitarna. Fortsätt tills ni inte hittar fler varianter.

efter s. 83 – EXTRA

Täck kvadraten med formbitarna. Rita lösningen. Använd bilagans former

EXTRA s. 131 Eleverna lägger pussel med formbitarna. Jämför lösningarna. Hur många olika lösningar? Lösningen till den sista uppgiften kan antingen presenteras gemensamt i klassen eller ritas på prick- eller triangelpapper i kopieringsunderlagen.

Lägg en så stor rektangel som möjligt med bitarna.

131

LYCKOTAL Skolår 1

97

4

4


4

Geometri

4

s. 84-85 samt EXTRA s. 132 Längdmätning

4

Geometri

Geometri

Mäta med linjal.

1 cm cm betyder centimeter

Pennans längd är 9 cm.

4

Uppskatta föremålens längd. Mät sedan med linjal. Föremål

Uppskattar

Mäter

4 cm 1 cm 5 cm 10 cm ____

9 cm 1 cm 5 cm 10 cm ____ 1 cm 1 cm 5 cm 10 cm ____ Hur långa är pennorna? Mät med linjal.

6 cm

A

_______

B

_______

C

_______

D

5 _______ cm

E

_______

F

_______

5 cm 1 cm 5 cm 10 cm ____

10 cm

1 cm 1 cm 5 cm 10 cm ____

8 cm

9 cm 1 cm 5 cm 10 cm ____

7 cm

1 cm 5 cm 10 cm 10 ____ cm

9 cm 6 cm 1 cm 5 cm 10 cm ____

B D kortast? _______

Vilken penna är längst

_______

Mäta sträckor med linjal

132

84

85

Uppskatta längd

Lärandemål

Gör tillsammans

Eleven kan mäta sträckor med linjal. Eleven kan uppskatta längd.

Om mätning: Eleven lär sig förstå principen för mätning med hjälp av ostandardiserade mått, dvs. hur många gånger måttenheten ryms i det som ska mätas. Exempel på ostandardiserade mått för längdmätning är en kroppsdel, en pinne eller ett snöre. Eleven tränar ord som brukar användas i samband med mätning av längd (lika lång, längre, kortare, längst, kortast, lägre, högre, lägst, högst). Människan har sedan urminnes tider använt kroppen som mätinstrument. I vissa kulturer används fortfarande exempelvis längdenheterna fot och tum. Barnet får söka föremål som är lika långa som den egna foten. Vilka andra kroppsdelar är lämpliga för längdmätning? Föreslå och pröva. Barnen använder fotlängden som mått och mäter längden av olika föremål och avstånd. Vilket blir mätresultatet om måttet i stället är exempelvis underarmens längd eller ett fingers bredd?

Hjälpmedel Linjal (1 st/elev), föremål av olika längd, t.ex. pennor eller pinnar Mätinstrument för längd, t.ex. rullmåttband, textilmåttband, tumstock, skjutmått

Språkliga begrepp Matteord • längd, enhet, centimeter. Övriga ord • lika lång, längre, kortare; längst, kortast; nästlängst, nästkortast • mäta, mått, avläsa • mätinstrument, linjal, rullmåttband, textilmåttband (tumstock, skjutmått) • uppskatta, uppskattning, ungefär

98

LYCKOTAL Skolår 1


Geomeri

Diskutera: • Vilka mätinstrument förutom linjalen brukar användas för att mäta längd? (rullmåttband, textilmåttband, tumstock, skjutmått m.fl.)

Slutledning

• Varför behöver vi olika slags mätinstrument för längd?

Visa fyra färgpennor av olika längd. Exempel på frågor till röd (kortast, 4 cm), grön (8 cm), blå (12 cm), gul (längst, 20 cm):

• Vilken är den längsta sträckan som kan mätas i klassrummet?

1. Vilken penna är längre än den röda pennan och kortare än den blå? (gröna)

Eleverna mäter föremål av olika längd med linjal, t.ex. pennor i egen penal: • Ordna dina pennor i längdordning. Vilken penna är längst/kortast?

2. Vilka pennor är tillsammans ungefär lika långa som den gula pennan? (gröna och blå)

• Vilken penna är näst längst/näst kortast?

3. Vilken penna är ungefär 5 cm lång? (röda)

• Hur långa är dina pennor? Mät med linjal.

4. Vilka pennor är längre än 10 cm? (blå och gula)

• Vilken elev har den längsta pennan? Fäst elevernas uppmärksamhet vid hur linjalen placeras vid mätning; mätningen börjar från 0. Diskutera också betydelsen av att alltid ange enheten för mätresultatet, dvs. här centimeter som förkortas cm.

5. Vilken penna är längre än den röda pennan och kortare än den gula? Det är inte den gröna pennan. (blå)

Arbete i boken s. 84: Eleverna mäter pennorna med linjal och skriver måtten samt avgör vilken penna som är längst respektive kortast. s. 85: Eleverna uppskattar längd och kontrollerar uppskattningen genom att mäta med linjal.

4

Lösningarna varierar

EXTRA – efter s. 85

Mät längden av olika föremål med linjal. Skriv mått.

Uppskattningsövning i par

en penna

_______

cm

en pennvässare

_______

cm

ett sudd

_______

cm

ett pennskrin

_______

cm

ett gem

_______

cm

en tuschpenna

_______

cm

Vilket av föremålen är

Den ena eleven säger ett avstånd (1–10 cm) och den andra eleven uppskattar avståndet med sina fingrar. Uppskattningen kontrolleras med linjal.

längst _________________________

kortast?

______________________

Välj föremål. Mät längderna. Rita eller skriv.

EXTRA s. 132 Eleven mäter föremål med linjal och jämför längd. Mäta och jämföra längd

LYCKOTAL Skolår 1

99

132

___________

cm

___________

cm

___________

cm

4


4

Geometri

4

s. 86-87 samt EXTRA s. 133 Längdmätning

4

Geometri

Geometri

Använd linjal. Mät längden och bredden av dina formbitar. Skriv sträckornas längd.

En kort sträcka kan mätas med linjal.

Läraren läser högt. Eleverna ritar.

Sträcka

B

1. Dra ett streck från

10

A till B B till C E till F C till G D till F A till D A till E D till C F till G.

_____ cm

5

5

_____ cm

_____ cm

A

C

D

E

10

G

_____ cm

5

4

Lyssna och gör

_____ cm

2. Vad föreställer figuren? F

kub

__________________________

5

5

_____ cm

_____ cm

3. Måla figuren i tre färger.

10 cm _____

4. Rita en likadan figur.

7

_____ cm

5

_____ cm

7

_____ cm

133

86

Mäta sträckor med linjal

Tränar kommunikationsförmågan

87

Lärandemål

Gör tillsammans

Eleverna kan mäta sträckor med linjal.

Introducera benämningen sträcka som är en del av en linje och har ändpunkter. Anknyt till vardagliga situationer där ordet sträcka brukar användas, t.ex. löpsträcka 60 m i en idrottstävling. Använd formbitarna och linjal. Vilka sträckor kan mätas på formbitarna? Mät sträckor, t.ex. längd, bredd och avstånd från hörn till hörn (benämningen diagonal behöver inte användas). Hur många olika långa sträckor finns det mellan hörnen i respektive form?

Hjälpmedel Linjal (1 st/elev), formbitarna, färgpennor, 3 färger/elev, garn eller snöre och lim.

Språkliga begrepp Matteord • sträcka, ändpunkt, längd, bredd, enhet, centimeter • kub Övriga ord • mäta, mått, avläsa

sträcka

linje

100

LYCKOTAL Skolår 1


Geomeri

Arbete i boken s. 86: Eleverna mäter sträckor (längd och bredd) med linjal och skriver måtten. s. 87: Sidan tränar uppmärksamhet och koncentration och fokuserar därmed på kommunikationsförmågan. Introducera Lyssna och gör-sidan genom att påminna eleverna om avsikten med övningen. Samtala om nyttan av god uppmärksamhets- och koncentrationsförmåga. Det är meningen att eleverna inte ställer frågor under den lärarledda övningen, men läraren kan vid behov upprepa instruktionen. Uppgift 1 löses under lärarens ledning så att läraren läser instruktionerna högt och eleverna uppmanas att lyssna och rita. Eleverna kan lösa uppgifterna 2–4 individuellt.

Integrering med textilslöjd Eleverna mäter upp och klipper till två garnbitar av varje längd: 2 cm, 4 cm, 6 cm, 8 cm och 10 cm. Ju grövre garn eller snöre desto enklare är uppgiften. Eleverna lägger ut bitarna till en bild och limmar.

efter s. 87 – EXTRA

F

E

B D

A

C

Mät sträckorna med linjal.

EXTRA s. 133 Eleven mäter sträckor med linjal och beräknar avstånd.

Från A till B

_________

6

cm

Från B till C

_________

5

cm

Följ sträckorna. Hur långt är det från

Från C till D

_________

3

cm

B till D

_________

Från D till E

4 _________ cm

C till E

7 _________ cm

Från E till F

_________

2

cm

D till F

_________

6

cm

Från F till A

_________

7

cm

E till A?

_________

9

cm

133

LYCKOTAL Skolår 1

101

8

cm

Mäta sträckor med linjal

4

4


4

Geometri

4

s. 88-89 samt EXTRA s. 134 Tredimensionella figurer

4

Geometri

Geometri

Ta 6 klossar i tre färger. Bygg figuren. Måla lika.

4

Hur många klossar är ovanpå varandra?

Lösningarna varierar

3 2 3

3 3 3 2

2 1 2 2

2 3 3

3 3 4 3

3 4 1 134

Uppfatta tredimensionella figurer

88

89

Lärandemål

Gör tillsammans

Eleven kan uppfatta tredimensionella figurer.

Bygg en klossfigur av cirka fem klossar och titta på den från olika håll. Konstatera att figuren ser olika ut när man vänder på den. Samtala om att vi kan rita flera olika bilder av samma figur. Bläddra gärna tillsammans tillbaka till s. 77 i boken, där eleverna tränade detta med en geometrisk kropp (rätblock).

Hjälpmedel Klossar (6 klossar i 3 färger åt varje elev; Extrasidan 14 klossar/elev), kopieringsunderlag: Rutsystem 2x2 cm

Introducera uppgiften på s. 89 såhär: Bygg två staplar av klossar, 3 klossar och 5 klossar, och ställ staplarna bredvid varandra. Rita två rutor eller använd kopieringsunderlag Rutsystem och placera staplarna på rutorna. Vilken siffra passar i rutan? (3 under 3 klossar, 5 under 5 klossar)

Språkliga begrepp Ord • ovanpå

102

LYCKOTAL Skolår 1


Geomeri

Arbete i boken s. 88: Varje elev behöver 6 klossar i tre färger. Eleven bygger enligt modell, tittar på figuren från olika håll och målar bilderna lika. s. 89: Eleverna drar streck till rätt figur enligt antalet klossar som är ovanpå varandra.

Byggövning Eleverna bygger egna klossfigurer och beskriver figurerna i rutsystem (kopieringsunderlag) enligt modell på s. 89, dvs. talet i en ruta motsvarar antalet klossar i en stapel i klossfiguren. Spara modellfigurerna. Eleverna byter papper med varandra och bygger klossfigurer enligt andra elevers beskrivningar. Figurerna jämförs sedan med de ursprungliga figurerna 1

EXTRA

Namn: _______________________________________________________

Rutsystem 2x2 cm

4

EXTRA – efter s. 89

Får kopieras. © Författarna och Gleerups Utbildning AB

Bygg figurerna av 14 klossar. Täck bilderna med klossarna. Måla rutorna.

Lösningarna varierar

211

LYCKOTAL 1, Kopieringsunderlag

EXTRA s. 134 Eleven bygger fyra figurer av 14 klossar och täcker rutsystem med klossfigurerna. Pusslen har flera lösningar. Övningen tränar att uppfatta delar av en helhet. Delar av en helhet

LYCKOTAL Skolår 1

103

134

4


4

Geometri

4

s. 90-91 samt EXTRA s. 135 Problemlösning

4

Geometri

Geometri

PROBLEMLÖSNING

Vem är det? Skriv rätt bokstav.

Aila

Rita figurerna i ordning på olika sätt. Måla.

Bo

Cilla

A A B B

Längre än D.

_________________

Längre än C.

_________________

Kortare än C.

_________________

Kortare än D.

_________________

4

PROBLEMLÖSNING

David

D

och

_________________

och

_________________

C D B B

Längre än B och kortare än D.

_____________

Längre än C och kortare än A.

_____________

Kortare än både C och D.

_____________

Kortare än både A och D.

_____________

C

och

C

_____________

135 Slutledning

90

91

Tränar problemlösningsförmågan

Hitta olika kombinationer

Lärandemål

Gör tillsammans

Eleven kan lösa problem med slutledning. Eleven kan hitta olika kombinationer.

Det här uppslaget tränar problemlösningsförmågan med ett slutlednings- och ett kombinatorikproblem.

Hjälpmedel Samtala om ord som brukar användas vid jämförelse av längd. Nämn föremål eller situationer som följande ord passar ihop med; längre, längst; kortare, kortast; högre, högst; lägre, lägst; bredare, bredast; smalare, smalast. Exempel: - En väg är bredare än en stig. - Ett träd är högre än en buske. - En buss är kortare än ett tåg.

Tre klädesplagg, t.ex. en jacka, en mössa och en halsduk. Kopieringsunderlag 2x2 cm.

Språkliga begrepp Ord • längre, längst; kortare, kortast; högre, högst; lägre, lägst; bredare, bredast; smalare, smalast. • stapel (extrasidan).

Ta fram tre klädesplagg, t.ex. en jacka, en mössa och en halsduk. Klä på dig ett plagg i taget. • I vilken ordningsföljd kan du göra det? • Hur många olika sätt finns det? (6 sätt)

104

LYCKOTAL Skolår 1


Geomeri

Arbete i boken

Mönster av antal

s. 90: Eleverna läser och tar ställning till påståenden med jämförelser av personers längd.

Måla 5 rutor till en figur i rutsystemet. Måla så många olika figurer med 5 rutor som får plats.

s. 91: Eleverna ritar tre figurer i olika ordningsföljd. 1

EXTRA

Namn: _______________________________________________________

Får kopieras. © Författarna och Gleerups Utbildning AB

Rutsystem 2x2 cm

211

LYCKOTAL 1, Kopieringsunderlag

efter s. 91 – EXTRA

Hur många klossar är det i varje stapel?

1 2 3 4

3

4

2

2 4 2 4

1

5

3

1 3 5 6

4

4

4

EXTRA s. 135 Eleven tränar sig att uppfatta tredimensionella figurer. Eleven skriver antalet klossar i varje stapel i rätt ruta. Uppgiften är en uppföljning av s. 89.

2 3 2 3 2 3

5 1 4 1 1 1 135

LYCKOTAL Skolår 1

105

4 6 5 3 4 5 Tredimensionella figurer

4

4


Geometri

4

s. 92-93 samt EXTRA s. 136 Bygg och lägg mönster

4

Geometri

Geometri

Bygg lika. Rita av och måla stolen och bordet.

Arbeta

4

tillsammans

grön Lägg lika

blå

röd

blå

röd

grön

grön

röd

röd

gul

grön

grön

gul

blå

grön

grön

blå

gul

gul

• Använd egna formbitar. • Turas om att lägga mönster som ni inte visar. • Beskriv mönstret så att den andra kan lägga lika.

136 92

Tränar kommunikationsförmågan

93

Lärandemål

Språkliga begrepp

Eleven kan bygga och avbilda en figur. Eleven kan samarbeta med en kamrat.

Matteord • Benämningar för plangeometriska figurer: rektangel, kvadrat, triangel och cirkel

Hjälpmedel Klossar, formbilaga samt kopieringsunderlaget Triangelpapper.

3

EXTRA

Övriga ord • Lägesord för att beskriva bitarnas plats i ett geometriskt mönster; vänster, höger, ovanför, nedanför, mellan osv.

Namn: _______________________________________________________

Triangelpapper

Gör tillsammans Visa hur en klossfigur kan avbildas i ett rutsystem. Klossfiguren placeras ovanpå rutsystemet och man ritar runt eller så placeras figuren bredvid rutsystemet och man ritar av. Får kopieras. © Författarna och Gleerups Utbildning AB

4

213

Läraren instruerar uppgiften på s. 93 genom att lägga ett enkelt mönster av formbitar utan att eleverna ser. Eleverna lägger enligt lärarens beskrivning ett likadant mönster med sina egna formbitar.

LYCKOTAL 1, Kopieringsunderlag

106

LYCKOTAL Skolår 1


Geomeri

Arbete i boken

Avbildningsövning

s. 92: Eleverna behöver 10 klossar. De bygger figurer och avbildar i rutsystem.

Eleverna kan lägga ett eget mönster med sina formbitar och avbilda det på triangelpapper (kopieringsunderlag). De ritar bitarnas konturer och färglägger mönstret.

s. 93: Eleverna övar parvis med egna formbitar. Övningen tränar kommunikationsförmågan. Eleverna lägger turvis mönster som de inte visar och beskriver mönstret för den andra som lägger ett likadant mönster med sina bitar enligt beskrivningen. Eleverna kan placera exempelvis en öppen bok som skärm mellan sig.

3

EXTRA

Namn: _______________________________________________________

Får kopieras. © Författarna och Gleerups Utbildning AB

Triangelpapper

213

4

LYCKOTAL 1, Kopieringsunderlag

EXTRA – efter s. 93 X

I vilken ordning kan du ta sakerna ur pennskrinet? Ta en sak i taget. Rita olika lösningar.

FÖRSTA

ANDRA

EXTRA s. 136 Eleven övar sig att hitta olika kombinationer genom att rita i vilken ordning tre saker kan tas ur ett pennskrin. Övningen är en uppföljning av s. 91. Kombinationer

LYCKOTAL Skolår 1

107

136

TREDJE

4


4

Geometri

4

s. 94-95 samt Utvärdering Repetition och kommunikation

4

Geometri

Geometri

MINNS DU ?

4

Titta noga på det hus du bor i. Rita av det. SKOLA & HEM

1. Dra streck mellan samma form.

2. Rita. triangel

kvadrat

t.ex

t.ex

rektangel

cirkel

3. Mät längden.

A.

___________

5

cm

C.

___________

3

cm

B.

9

___________

D.

4. Vilken spik är längst

_______

?

kortast

_______

?

cm

7

___________

cm

Jag kan

94

Tränar kommunikationsförmågan

95

Rita skisser på tavlan som visar skillnaden mellan att endast en husvägg syns på bilden (tvådimensionellt intryck) och att två väggar syns (tredimensionellt intryck).

Lärandemål Eleven blir medveten om vad han/hon har lärt sig.

Hjälpmedel Ritunderlag för utomhusbruk (integrering).

Uppmana eleverna att iaktta exempelvis en kloss från olika håll. Håll klossen så att två eller tre sidor syns. Rita en bild av klossen.

Språkliga begrepp Matteord • triangel, kvadrat, rektangel, cirkel Övriga ord • längst, kortast

Arbete i boken s. 94: Eleverna repeterar innehåll som tränats i kapitel 4. Längst nere på sidan finns en självutvärdering i form av ett ansikte, som får en min enligt elevens erfarenheter av matematik.

Gör tillsammans Visa bilder av några olika hus. • Vilka geometriska kroppar ingår i husen? • Vilka plangeometriska former ingår? • Hur ritar man ett hus så att det ser tredimensionellt ut?

s. 95: Eleven gör uppgiften hemma, gärna tillsammans med en vuxen. De iakttar vilka former huset (hemmet) har och ritar av det så noggrant som möjligt.

108

LYCKOTAL Skolår 1


4

Geomeri

Uppgiften är avsedd som en kontaktlänk mellan skolan och hemmet. Den tränar kommunikationsförmågan. Det är bra att erbjuda flera dagar tid för att utföra uppgiften. På det sättet kan man försäkra sig om att uppgiften görs på en tidpunkt som passar familjen.

Geometri

4

Geometri

4

Dra streck mellan samma form.

Integrering med bildkonst Uppgiften görs på skolgården. Alla elever behöver ett ritunderlag för utomhusbruk, papper, penna och gummi. Eleverna iakttar skolhuset och ritar av det så noggrant som möjligt. Alternativt kan eleverna fokusera på en detalj, exempelvis ett stort fönster och avbilda det.

Måla samma form i samma färg. blå

röd grön

grön gul

röd

Utvärdering 4

gul

13

Utvärderingen ger en elevprofil som visar elevens kunskaper. Utvärderingen kan följas upp med hjälp av kopieringsunderlagen Repetera 4a och 4b.

4

blå

SÄKER

OSÄKER

kan känna igen geometriska kroppar kan känna igen och namnge plangeometriska figurer

Geometri

Mät från punkt till punkt.

Måla lika.

brun grön

6

;

5

;

blå blå

cm

3

brun

;

grön

cm

cm Vilken bit fattas? Måla.

Lägg undan linjalen. Uppskatta längden. Ringa in måttet.

2 cm 5 cm 1 0 cm Måla dubbelt så stor.

Rita en mask som är längre och en som är kortare än masken Albin.

14

15 SÄKER

OSÄKER

SÄKER

kan mäta sträckor med linjal kan uppskatta längd

LYCKOTAL Skolår 1

Måla hälften så stor.

kan uppfatta en tredimensionell figur kan se geometriska figurer som delar av en helhet kan jämföra figurers storlek

109

OSÄKER

Lyckotal LH kap 4  

Lyckotal Lh kap 4

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you