Issuu on Google+

L채robok i

kommunikation Johan Forsell

SMAKPROV


Lärobok i

kommunikation Johan Forsell

I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig! Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se


Innehåll Förord  Innehåll  Kapitel 1 – Vad är kommunikation?  Sammanfattning Uppgifter Kapitel 2 – Kommunikation och kultur  Sammanfattning Uppgifter Kapitel 3 – Samtalet  Sammanfattning Uppgifter Kapitel 4 – Kommunikation i grupp  Sammanfattning Uppgifter Kapitel 5 – Kommunikation och konflikt  Sammanfattning Uppgifter Kapitel 6 – Tala inför publik  Sammanfattning Uppgifter Kapitel 7 – Kommunikation och medier  Sammanfattning Uppgifter Kapitel 8 – Det kritiska förhållningssättet  Sammanfattning Uppgifter


2


Kapitel

Vad är kommunikation? Det har förmodligen inte funnits många dagar, om ens en enda som du inte kommunicerat. Att kommunicera är något grundläggande som vi människor gör hela tiden utan att reflektera över att det faktiskt är det vi gör – kommunicerar. Vi kommunicerar människor emellan men också genom olika medier. Vi kommunicerar med språk men också genom hur vi rör oss och reagerar via vårt kroppsspråk. Kommunikation är djupt mänskligt och i de flesta samhällen används till och med isolering som ett straff. Att stängas ute från möjligheten att kommunicera är alltså djupt obehagligt för en människa. Det är nästan omöjligt att introducera begreppet kommunikation utan att nämna att ordet kommer av det latinska communicare, vilket i sin tur betyder ”göra gemensamt”. Vanligt i sammanhanget är också att göra klart att kommunikation handlar om förflyttning. I trafiksammanhang tänker vi på fordon som transporterar oss människor. I detta sammanhang menar vi istället förflyttning av information eller budskap. Med det sagt har vi egentligen bara skrapat på ytan av det mycket komplexa begreppet kommunikation. Kommunikation bildar idag ett helt vetenskapsområde men frågan är vad vi ska använda denna kunskap till? Ordet kommunicera är ett verb, alltså något man gör. Vi kommunicerar alla oavsett om vi studerat kommunikation eller inte. Målet med att just studera kommunikation är att öka medvetenheten om hur vi kommunicerar, på så sätt kan du bli en bättre kommunikatör. Att vara en medveten kommunikatör innebär att öppna ögonen för kommunikation. Men samtidigt är det ingen som blir bättre utan övning. Det är en förutsättning för att du ska utveckla dina kommunikativa färdigheter. Under denna resa är förhoppningen att du både ska få öva på att kommunicera men också få verktyg till att kunna bli en mer medveten kommunikatör. I detta första kapitel ska vi börja med att undersöka vad kommunikation egentligen är och olika sätt den ska beskrivas på. Vi tittar på människors interaktion och kommunikation lite övergripande, i olika sammanhang och utifrån olika teorier. vad är kommunikation?

4

2


Att kommunicera verbal kommunikation

medium visuell kommunikation

performativ funktion

emotionell funktion

Vad innebär det att kommunicera? Som vi redan varit inne på sker kommunikation i olika former. Närmst till hands ligger kanske den verbala kommunikationen, alltså den som sker genom språk, när vi pratar med varandra. Den kommunikationen ser olika ut beroende på vilken kultur vi befinner oss i. Den kan skilja sig mellan män och kvinnor, unga och gamla eller högutbildade och lågutbildade. Den verbala kommunikationen ser också olika ut beroende på om vi har ett parsamtal eller om vi är en grupp eller om vi talar inför en större publik. Men kommunikation är inte begränsad till det talade ordet. Ett mycket vanligt sätt att kommunicera är att skriva. Med text kan vi förmedla tankar och budskap. Detta sker genom ett medium i form av en bok, tidning eller datorskärm. Ett annat sätt att kommunicera genom medier är genom visuell kommunikation där budskap och information förmedlas via bilder. Detta stöter du på dagligen genom exempelvis reklam. Vi ska inte heller glömma det som vi kommunicerar med våra kroppar. Vi rynkar på ögonbrynen och signalerar förvåning eller att vi just blivit förbannade. Med vår kroppshållning kan vi visa att vi är trötta eller på alerten. Så vad knyter då dessa områden samman? Vad handlar kommunikation om? Gemensamt för dessa områden handlar om att överföra information mellan individer. Att kommunicera handlar om att förmedla ett budskap. För den som vill bli en duktig och medveten kommunikatör handlar det om att få andra att lyssna och ta till sig det budskap som förmedlas. Men att endast betrakta kommunikation som en överföring av information eller budskap vore att förminska det mänskliga värdet av att träffa andra människor, umgås och samtala. Det finns ett stort värde för oss människor i att ha andra omkring oss. Vi kan se att kommunikation används delvis för att informera där fokus ligger på överförandet av ett budskap eller information. En annan roll kommunikation har är en performativ funktion där vi är ute efter att få något eller att göra något. Vi måste kommunicera för att ge uttryck för vår vilja. Ibland kan kommunikation handla om att vi vill bli sedda, lyssnade på och få utlopp för känslor. Som människor kommunicerar vi och använder kommunikation som en emotionell funktion. Sist men inte minst ser vi också kommunikation med funktion att få utlopp för våra sociala behov. Vi har som människor behov av att umgås och prata med 5

vad är kommunikation?


Att kommunicera är något alla människor gör, medvetet som omedvetet, stora som små.

andra, denna enkla men viktiga funktion ska inte glömmas. Det finns en anledning till varför vi pratar om vädret när vi inte har andra samtalsämnen att ta till, vi vill ändå småprata och umgås just för trevlighetens skull. Inom socialpsykologin brukar interaktion betraktas som identitetsbildande. Genom att du interagerar bildar andra en uppfattning om dig och vem du är. Denna uppfattning menar man speglar identiteten. Kort sagt ser vi oss själva med andras ögon vilket också påverkar vår självbild och identitet. Att vi kommunicerar och interagerar med andra är alltså av högsta betydelse för vår självbild och självkänsla. Utifrån det sättet att betrakta kommunikation handlar den mer om hur vi bygger oss själva som individer än att överföra ett budskap från en person till en annan.

Någonstans mellan psykologi och sociologi För att ytterligare få förståelse för kommunikation som ämne ska vi bekanta oss med dess föräldrar. Kommunikation är en slags sammanbildning av andra vetenskaper. Främst är kommunikation en del av vetenskapen om pedagogik som i sin tur har många kopplingar till psykologi och sociologi. Ur dessa vetenskaper lånar kommunikationen många av sina begrepp och tankesätt. Psykologin sägs vara läran om själslivet, hur vi tänker, känner och agerar. Från psykologin lånar kommunikationen begrepp som visar hur vi tänker och beter oss när vi kommunicerar. Vad händer i vår hjärna? Vilka tankar och känslor uppstår i kommunikationen? vad är kommunikation?

6

spegla


Konsekvenserna av isolering Vi har konstaterat att det är djupt mänskligt att kommunicera och att söka kontakt med andra människor. Några forskare, Bexton, Heron och Scott, publicerade 1954 resultatet av ett experiment där de undersökt vad som händer när människor utsätts för total avskärmning. I studien deltog runt tjugo manliga studenter som isolerades. De blev inlåsta i varsin cell där det fanns en bekväm säng. Cellen var trång och försökspersonerna fick bära en slags bindel för ögonen som avskärmade dem från synintryck. De blev också avskärmade från ljud och fick dessutom bära skydd för händer och armar för att dämpa beröringsintryck. Resultatet då? Till en början sov försökspersonerna. Sedan blev de uttråkade. De gjorde så gott de kunde för att få omväxling. De började prata med sig själva och vissla. Snart blev de irriterade och spända och till sist uppstod ett tillstånd där försökspersonerna började hallucinera. Två till tre dagar uthärdade försökspersonerna innan experimentet fick avbrytas. Det säger en del om människans sociala behov.

Sociologi lär i sin tur ut hur samspelet människor emellan ser ut. Hur påverkas vi av samhället, miljön runt omkring oss, vår kultur? Vi beter oss på olika sätt därför att vi präglas av kultur och samhällsmönster. Hur vi kommunicerar är alltså starkt beroende av hur vår omgivning ser ut. Hur kommunicerar vi just i vår kultur? För att förstå hur kommunikation fungerar behöver vi alltså breda kunskaper från olika håll. Idag är kommunikation ett eget vetenskapsområde där det forskas om bland annat medier och vårt informationssamhälle. Som student är det möjligt att studera kommunikation och information vid flera högskolor och universitet i landet.

Kommunikation som modell Som vi konstaterat handlar alltså kommunikation om hur vi överför information mellan oss människor. Vi förstår ju i princip hur det fungerar. Du säger något till mig och jag tolkar den information du gett mig och agerar därefter. Inte så svårt alltså. Men för att beskriva kommunikation på ett mer teoretiskt och vetenskapligt sätt måste vi gå lite djupare och mer detaljerat in i ämnet. Vi ska nu ta första steget och titta på en vanlig modell för hur kommunikation brukar beskrivas. Denna modell är grundläggande inom kommunikationsteori och presenterades redan 1949 av Claude Shannon och Warren Weaver. Se till att komma ihåg dessa mycket centrala begrepp för de är grundläggande i boken. 7

vad är kommunikation?


För att kommunikation ska kunna uppstå behöver vi en sändare, en mottagare och ett budskap. Sändaren är den som ska förmedla ett budskap genom att sända ut det till en mottagare. För att kommunikation ska kunna uppstå krävs både en sändare och en mottagare. I detta fall just nu som du läser denna bok är det jag som författare som är sändare. Mitt budskap, det jag försöker kommunicera, är just Shannons och Weavers kommunikationsmodell. Du som läsare är mottagaren som ska träffas av budskapet jag sänder ut. Ett annat exempel är då du pratar med en vän. Du kanske vill kommunicera att det är strålande vackert väder. Ja, då är du sändaren som kommunicerar att det är fint väder och mottagaren är din vän. Om vi ritar upp modellen ser det alltså ut så här: Sändare

Budskap

sändare, mottagare, budskap

Mottagare

Har du någon gång pratat med någon som inte svarar? Ganska irriterande och inte så lätt att kommunicera då. Om du pratar med din vän om vädret vill du gärna ha respons på det du sagt. – Vilket fint väder, säger du. – Ja, det är riktigt härligt, svarar din vän. Vad som precis hänt är att sändaren fått ett svar, en bekräftelse på att det som just kommunicerats har nått fram. Detta svar, eller återkoppling kallas för feedback. Vi fyller på vår modell: Sändare

Budskap

feedback

Mottagare

Feedback I det läge när mottagaren ger feedback uppstår ett växelspel mellan sändaren och mottagaren. Det är inte bara sändaren som styr kommunikationen utan nu växlar rollerna som sändare och mottagare. Rollen som sändare och mottagare växlar alltså ständigt i kommunikationen. Vi har fått en situation där kommunikationen går åt båda håll, så kallad tvåvägskommunikation. Men att kommunicera är inte alltid så lätt. När du läser denna bok kan det hända att saker omkring dig stjäl din uppmärksamhet. Kanske står tv:n på och fångar ditt intresse? Plingar det till i telefonen som signalerar att du fått ett sms? Lyssnar brorsan på musik på sitt rum som stör dig i din läsning? Dessa saker runt omkring som kan tänkas störa vad är kommunikation?

8

tvåvägskommunikation


kommunikationen, sådant som hindrar sändaren från att kommunicera sitt budskap till mottagaren, det kallas inom kommunikationsteorin för brus. Vi fyller på modellen: brus

Sändare brus

verbalt kanal medium

brus Budskap

Mottagare

Feedback

Innan vi går vidare och tittar mer ingående på skillnaden mellan envägs- och tvåvägskommunikation ska vi titta på ytterligare ett begrepp. När du nu läser denna bok finns det en skillnad i sättet att kommunicera om du jämför situationen där du pratar om vädret med din vän. Skillnaden är att i detta läge sker inte kommunikationen mellan två personer med ord, det vill säga verbalt. I detta fall sker kommunikationen genom en kanal. Shannon och Weaver använde inte det idag mer vanliga ordet medium utan kallade istället det tekniska kommunikationsmedel som telefon eller radio för just en kanal, alltså det som en signal färdas igenom. Sändaren skickar budskapet genom kanalen till mottagaren. Hur man kommunicerar genom en kanal skiljer sig från att kommunicera verbalt, det är helt andra saker att tänka på för att budskapet ska nå mottagaren. Dessa kommer vi att titta på mer ingående i senare kapitel. Vi fyller på vår modell med vårt nya begrepp kanal: Budskap Sändare brus

Kanal–Medium

brus Mottagare

Feedback

Även om Shannon och Weaver själva inte använde begreppet medium är det vanligaste idag. Skillnaden mellan en kanal och ett medium ligger i att det senare begreppet ger en vidare benämning för vad ett meddelande kan färdas igenom. En kanal är ett tekniskt hjälpmedel, vilket också ett medium kan vara. Ett medium skulle dessutom kunna vara luften som vår röst färdas igenom eller vårt ansikte som med sina olika uttryck sänder budskap. 9

vad är kommunikation?


Även om vi sluter våra ögon för att få vara i fred och slippa kommunicera med omvärlden gör vi det ändå genom vårt kroppsspråk.

Kritik mot Shannon och Weaver Vi ska komma ihåg att Shannons och Weavers modell är ganska gammal och belyser långt ifrån alla aspekter av kommunikation. Modellen säger inget om hur mycket av budskapet som uppfattas av sändaren, den säger inget hur skillnader människor emellan kan göra att kommunikationen inte fungerar. Modellen fokuserar enbart på hur ett budskap överförs mellan människor men som vi tidigare konstaterat handlar inte kommunikation enbart om det. Med Shannons och Weavers modell kan vi inte förstå hur samtalet kan vara av betydelse ur medmänsklig synpunkt, alltså hur vi samtalar för sällskaps skull. Modellen talar inte om varför vi kommunicerar. Vi kommer titta vidare senare på andra modeller som tar in andra aspekter av kommunikationen. Annan kritik som kan riktas om Shannons och Weavers modell är att den dels fokuserar mest på hur ett meddelande överförs mellan sändare och mottagare rent tekniskt. Modellen kan dessutom ge intryck av att sändaren påverkar mottagaren, att modellen handlar mer om ett ganska ensidigt förhållande där målet är för sändaren att påverka mottagaren. I själva verket är ju kommunikation ett utbyte. Men fördelarna med Shannon och Weavers modell är just att den är så pass enkel att förstå och väldigt konkret beskriver kommunikation, vilket gör att den än i dag används för att visa hur kommunikation fungerar. vad är kommunikation?

10


Kommunikation på olika nivåer Vi ska ytterligare fördjupa Shannons och Weavers modell. De båda kommunikationsforskarna ställde nämligen tillsammans med sin modell upp tre kommunikationsnivåer. De menade att i deras modell kan kommunikation studeras i tre avskilda områden, även om dessa i vissa fall hänger samman. Den första nivån handlade om de tekniska aspekterna. Hur överförs information genom teknik och vilka begränsningar och hinder finns i tekniken? Den andra nivån handlade om hur väl träffar budskapet mottagaren. Hur noggrant uppfattar mottagaren den ursprungliga meningen med budskapet? Den tredje och sista nivån handlar om påverkan. Här handlar det om vilken effekt som uppnås med kommunikationen. I vilken grad påverkas mottagaren på det sätt som tänkt med kommunikationen? De tre kommunikationsnivåerna kan vara värda att hålla i minnet när vi vidare tittar på ämnet. De visar komplexiteten och utmaningarna i att kommunicera.

Envägs- och tvåvägskommunikation

envägs- och tvåvägskommunikation

Något som inte syns i den modell vi hittills ritat upp är hur lyckad kommunikationen är. Alltså hur väl träffar egentligen budskapet mottagaren? Självklart beror det på en mängd faktorer. Hur duktig är sändaren i att förmedla budskapet på ett tydligt sätt? Hur beredd är mottagaren att ta emot och förstå budskapet? Hur ser bruset runt omkring ut, störs kommunikationen? Som vi kommer att se vidare i denna bok är det många saker som är avgörande för hur lyckad kommunikationen blir. Det är därför svårt att säga exakt hur lyckad. Det är också viktigt att du som sändare gör dig medveten om hur kommunikationsprocessen ser ut för på så sätt bli bättre på att kommunicera tydligt. Målet är att ditt budskap ska nå fram så bra som möjligt. En viktig skillnad att förstå för den som vill bli en framgångsrik kommunikatör är den mellan envägs- och tvåvägskommunikation. Vi har ritat upp modeller för dessa två typer av kommunikation. Tittar vi närmre på dessa två ser vi både begränsningar och möjligheter. Envägskommunikation är egentligen inte särskilt vanligt förekommande när vi kommunicerar människor emellan. Då finns i regel möjligheten för mottagaren att ge feedback och växelspelet mellan personerna, sändaren och mottaga11

vad är kommunikation?


ren, uppstår. Men det kan finnas tillfällen när mottagaren av olika skäl inte ger någon feedback. Blyghet kan hindra oss från att våga kommunicera. I ett klassrum kan det leda till att man inte vågar prata och säga till när man inte förstår. Utifrån det resonemanget förstår vi fördelarna med tvåvägskommunikationen där mottagaren kan visa att den förstår genom att svara på frågor eller be om förtydliganden. Det är mer sannolikt att budskapet når fram om mottagaren har en chans att göra sig hörd när den inte förstår. Men samtidigt, smidigheten med envägskommunikation kan försvinna när sändaren blir avbruten. Kommunikationen kan ta omvägar och ta längre tid vid tvåvägskommunikation. Det finns sammanhang där tvåvägskommunikation inte är möjlig alls, exempelvis när kommunikationen går genom en kanal. Är kanalen en bok, radio eller tv ges inga möjligheter att svara direkt. Det innebär att man som sändare i dessa sammanhang måste vara säker på att sättet budskapet förmedlas på är tydligt. Mottagaren har ju i detta läge inte någon chans att stoppa sändaren för att be om ett förtydligande.

Våra sinnen upplever världen Det är med våra sinnen som vi upplever världen. Inom psykologin talas det om perception, det vill säga hur våra sinnen fångar upp omvärlden, vår varseblivning. Perception blir självklart viktigt i kommunikationssammanhang. Med kunskap om hur människor är perceptiva kan vi bli bättre på att utforma budskap. Eftersom perception handlar om hur vi upplever världen är det viktigt då som kommunikatör

Kommunikation sker inte bara verbalt utan även med kroppen. Vissa gester kan också ha speciell betydelse. Vad tror du mannen i bilen vill säga till sin omgivning? vad är kommunikation?

12

perception


Hjärncentrum för kommunikation Den mänskliga hjärnan är mycket komplex. Hjärnvävnad består av nervceller. Sammantaget är det en otrolig mängd nervceller som utgör den mänskliga hjärnan, hela hundra miljarder. Hjärnan är också uppdelad i olika centra, områden som styr olika funktioner i vår kropp. Vi har centra för rörelse, andning, känsel och balans. Det finns också specifika centra som styr hur vi uppfattar världen. Det finns också centra för tal, syn och språkförståelse. Dessa har med våra kommunikativa egenskaper att göra. Det är också skillnad mellan vänster och höger hjärnhalva. Vänster sköter språket, tal och vår färdighet att skriva medan höger styr vår musikaliska förmåga och vår förmåga att avgöra hur stort ett föremål är. Genom att träna specifika funktioner – exempelvis att spela piano – kan vi också utveckla våra centra. Men vi kan dessvärre också skada vår ömtåliga hjärna. Exempelvis kan en människa drabbas av en stroke, en hjärnblödning. I dessa fall kan det hända att vissa centra i hjärnan skadas och man drabbas av en funktionsnedsättning. Bland annat kan en drabbad få svårigheter med att förstå språk och uttrycka sig. I andra fall kan den drabbade förstå men ha svårt att prata och artikulera. Det kan också ha avgörande betydelse för vilken halva av hjärnan som skadats. Om det är den högra delen kan det innebära att den drabbade får svårt att tolka och uttrycka känslor eller förstå bildligt tal som exempelvis ordspråk.

visuell perception

audativa

eller sändare att fundera lite extra på hur vi väcker uppmärksamheten hos den vi kommunicerar med. Inom psykologin talas det om olika typer av perception. Visuell perception handlar om hur vi med synen upplever något. Ur kommunikativ synpunkt kan detta handla om hur reklamaffischer utformas för att väcka vår uppmärksamhet. En annan typ av perception är den audativa som handlar om hur vi uppfattar vår omvärld med hjälp av hörseln. Vi reagerar starkare på vissa ljud. Exempelvis har en biltuta ett skarpt ljud för att väcka vår uppmärksamhet, kanske signalerar den fara i vissa lägen så vi blir uppmärksamma och reagerar. Ibland kan också det finnas en poäng med att försöka stimulera fler sinnen samtidigt i kommunikation. Exempelvis om en talare endast pratar och stimulerar den auditiva perceptionen i två timmar kan situationen lätt uppfattas som seg. Om talaren istället försöker stimulera fler sinnen samtidigt är chansen större att vi som kommunikatörer ger ett större intryck och får större genomslag. Att använda bilder, filmklipp och ljud i framträdanden är ett sätt att stimulera fler av våra sinnen. Om nu grunden för kommunikation är att en sändare ska skicka ett budskap till en mottagare, ja då måste vi också 13

vad är kommunikation?


fundera på hur vi gör detta på ett lyckat sätt. Förutsättningen för lyckad kommunikation är en duktig sändare som tar hänsyn och visar förståelse för mottagarens perception. Alltså, som sändare måste du utforma budskapet på ett sådant sätt att det intresserar mottagaren. Sändaren måste alltså fundera på vem som är mottagare. Vad kan och vet vi om mottagaren sedan tidigare? Vilket typ av språk och vilka exempel ska sändaren använda för att budskapet ska gå hem? Dessa saker är helt avgörande. Tänk själv. Säkert har du stött på någon bok, film eller musik som inte alls fångar ditt intresse för att du helt enkelt upplever deras budskap som tråkiga och ointressanta. Om nu dessa var tänkta som riktade till just dig, måste sändaren i så fall ha misslyckats med att anpassa sig till mottagaren. Det är alltså helt avgörande att sändaren skapar en bild av vem mottagaren är för att anpassa budskapet. Men kommunikation är ett växelspel. Mottagaren måste också öppna sig för kommunikation. Det finns gott om brus runt omkring oss som gärna stjäl vår uppmärksamhet. Sitter du på en lektion och får ett sms i din telefon stör detta din uppmärksamhet. Mottagaren måste engagera sig i kommunikationen för att budskapet ska nå fram. Man skulle kunna säga att det inte uppstår någon kommunikation utan en relation. För att ett möte mellan sändare och mottagare ska ske måste en relation byggas upp. Varför ska mottagaren lyssna på sändaren? Vilket förhållande har de? Är det två vänner som möts för att samtala då krävs ömsesidig respekt, att båda ger och tar i samtalet. Ett annat exempel är där lärare och elev möts. Där måste också en relation byggas upp. Läraren måste vinna elevernas förtroende och respekt för att en bra kommunikation ska uppstå. Eleverna måste i sin tur acceptera situationen där läraren är en sändare som leder kommunikationen. De sociala aspekterna är alltså högst avgörande för hur lyckad kommunikationen kommer att bli.

Grebners modell Utifrån det vi vet om perception och utifrån kritiken mot Shannons och Weavers modell kan vi se George Grebners modell som ett alternativ i att förklara hur kommunikation går till. Denna modell presenterades i mitten av 1950-talet och bygger på Shannons och Weavers modell. Vad Grebner ytterligare tar hänsyn till är omgivningen omkring oss, att vi är olika som människor och uppfattar vår omgivning olika. Grebner skiljer i sin modell mellan en perceptiv dimension vad är kommunikation?

14

perceptiv dimension


Vi tänker oss ofta medier som tv, radio och press, men också tavlor är en form av medialiserad kommunikation. kommunicerande dimension

och en kommunicerande dimension, alltså mellan det vi uppfattar och det vi kommunicerar. I första ledet i kommunikationen – den perceptiva dimensionen – tänker sig Grebner en händelse (H) som i sin tur måste uppfattas av en mottagare (M). Med händelse menas att ett budskap eller information skapats och sänds ut. Händelsen blottas eller skickas ut för någon att lägga märke till den, en mottagare. Tricket är dock att när mottagaren uppfattare händelsen filtreras den genom våra sinnen, vår perception. Om vi resonerar på ett filosofiskt plan kan aldrig en mottagare helt och hållet uppfatta alla aspekter, intentioner och nyanser av händelsen. Alltså, om händelsen exempelvis skulle vara att Björn berättar för Anna att han inte mår bra är det helt omöjligt för Anna som mottagare att uppfatta hela ursprunget av Björns känslor i att han inte mår bra. Om händelsen är att en lärare under en lektion berättar något, är det på samma sätt där. Eleverna kan inte helt och hållet uppfatta exakt allt läraren säger. Det finns alltid en form av filtrering av händelsen mellan sändare och mottagare. För att göra resonemanget ytterligare komplext ska det tilläggas att mottagaren inte nödvändigtvis är en människa utan kan lika gärna vara en apparat, exempelvis en mikrofon eller en film15

vad är kommunikation?


H

M

ttagare M Mo Uppfattad händelse H1

Händelse H

SH Sänd händelse SH

M2

ttagare M Mo 2 Uppfattad sänd händelse SH1

kamera som spelar in händelsen och lagrar ljudet på band. Själva händelsen behöver inte heller vara att en människa verbalt säger något utan skulle kunna vara en tavla eller film som tolkas. Hur än händelsen lagras eller har uppfattats av en människa har vi nu istället en ny version av den ursprungliga händelsen – den filtrerade versionen hos mottagaren. Filtreringen kan bestå i att teknisk utrustning inte helt och hållet kan fånga händelsen. Gällande en människa kan det handla om att hen hör eller ser dåligt, vilket kan påverka. En annan förklaring kan vara att hen kanske inte varit uppmärksam eller helt enkelt inte kunnat tolka eller förstå händelsen. Vi får alltså en mer eller mindre bra kopia av den ursprungliga händelsen. Vad som händer är att händelsen (H) blir till en uppfattad eller upptagen version av händelsen (H1). Nästa steg i modellen går in i den kommunicerande dimensionen. Någon har sänt en händelse och någon har tagit emot den. Nästa steg är att händelsen kommuniceras vidare till en mottagare. Denna mottagare skulle kunna vara samma som från början sände händelsen, i det fall rör det sig om tvåvägskommunikation. Ett annat tänkbart alternativ skulle kunna vara att händelsen kommuniceras vidare till en ny mottagare. Vad som alltså händer i detta led är att den uppfattade händelsen (H1) omvandlas till en signal som sedan sänds antingen verbalt genom luften som medium eller kanske genom tv, en bok eller radio. Detta kallade Grebner för SH, händelsen vad är kommunikation?

16


Det gäller att hänga med i tiden, även som påve. Om du vill nå många är masskommunikation enda alternativ.

omvandlad till en signal. Givetvis sker en förvrängning av händelsen även här. Om mediet exempelvis är tv och en nyhetssändning sker ju ett urval och en redigering av vad som sedan visas av tv-stationen och deras medarbetare. Det blir alltså ytterligare en slags version av händelsen. Nästa steg i Grebners kommunikationskedja återgår till den perceptiva dimensionen. Någon måste ta emot meddelandet eller händelsen. I slutet av kedjan hittar vi mottagare nummer två (M2). Precis som i början av kedjan där en mottagare uppfattade en händelse handlar det nu om att mottagare två ska uppfatta händelsen som kommuncerats (SH). Det sker alltså ytterligare en tolkning av mottagare två (M2) som nu har sin version av händelsen (SH1). Med Grebners modell ser vi en betydligt mer komplex bild av kommunikation växa fram. Vi ser hur ett meddelande eller information går genom olika filter av perception och eventuellt teknik. Vi kan inte vara säkra på att den information som förmedlas i slutändan uppfattas på det sätt som vi ursprungligen tänkt. Senare i boken ska vi titta på hur kulturen spelar in i vårt sätt att kommunicera. Med Grebners modell kan vi förstå hur kultur är en avgörande faktor för hur vi tolkar information. 17

vad är kommunikation?


Grebners modell går även att använda för att beskriva tvåvägskommunikation. Då får vi istället tänka oss att sändare och mottagare växlar roller och kommunikationskedjan går fram och tillbaka.

Masskommunikation Vi har tittat på kommunikation genom en kanal, eller ett medium. Om vi kommunicerar genom ett medium som radio eller tv har vi en fantastisk möjlighet att få stor genomslagskraft med vårt budskap. Inte på så sätt att sändarens budskap per automatik blir bättre eller mer intressant och spännande bara för att det sänds genom en tv eller radio. Slagkraften ligger istället i att det plötsligt inte bara står en mottagare på andra sidan utan kanske tusentals eller till och med miljontals. Dessa medier som kan nå ut till folket, eller den stora massan kallas just för massmedier och kommunikationen för just masskommunikation. Mottagare Sändare

Budskap

Mottagare Mottagare

Vad som också utmärker masskommunikationen är att eftersom den riktas till så många blir den också opersonlig. Det blir därför en extra utmaning för sändaren att formulera budskapet så det är tillgängligt för så många som möjligt. För att analysera och studera just masskommunikation finns en särskild modell som utformades av medieforskaren Harold Lasswell. Han ställde upp följande modell med frågor att svara på: Vem Säger vad Genom vilken kanal Till vem Med vilken effekt? Om vi skulle ställa upp modellen linjärt som Shannons och Weavers modell skulle vi se stora likheter. Dock finns en skillnad och den är att Lasswell fokuserar på vilken effekt masskommunikationen har. Att analysera effekt och påverkan är en mycket vanlig utgångspunkt inom mediekritiken. Vi ska titta mer på just mediesamhället och massmedier senare. vad är kommunikation?

18

massmedier masskommunikation


Sammanfattning Människan är en kommunikativ varelse som ständigt kommunicerar. Ordet kommunicera kommer av det latinska communicare som betyder ”göra gemensamt”. Kommunikation handlar om överföring av information mellan människor. Det finns också sociala aspekter kommunikation. Inom kommunikationsteorin används ofta Claude Shannons och Warren Weavers modell för att beskriva kommunikation. Där finns ett budskap, en sändare och mottagare. Sedan kan modellen fyllas på med begrepp som feedback för att beskriva tvåvägskommunikation. Vi kan kommunicera genom en kanal, ett medium. Kommunikationen kan också störas av brus omkring oss. I Shannons och Weavers modell finns tre kommunikationsnivåer – den tekniska, hur väl budskapet når fram till mottagaren och hur mottagaren påverkas. Perception handlar om hur vi upplever världen. Det är viktigt för sändaren att ha en bild av hur mottagarens perception fungerar. George Grebner utvecklade Shannons och Weavers modell genom att ta hänsyn till vår omgivning och perception. Masskommunikation är när kommunikation går genom ett medium ut till en massa mottagare. För att studera effekten av ett massmedium kan Harold Lasswells modell användas.

Uppgifter 1 Beskriv följande kommunikativa situationer med hjälp av Shannon och Weavers kommunikationsmodell. Rita upp ett schema för varje situation. Du samtalar med en vän En politiker har torgmöte och pratar inför en skara människor på ett torg Du tittar på en videofilm Du kommenterar någons status på Facebook Kommunikationsövningar – envägs- och tvåvägskommunikation 19

vad är kommunikation?


2 Rita upp samma situationer men beskriv dem nu istället med Grebners modell. Hur skiljer sig beskrivningarna åt? Diskutera och jämför i grupp. 3 Pröva skillnaden av kommunikation med och utan feedback. I denna övning krävs: En sändare En mottagare En försöksledare Observatörer Övningen utförs så att sändaren berättar om något valfritt ämne i en minut. Sändaren och mottagaren sitter ansikte mot ansikte på varsin stol. Försöksledaren tar tid. I första omgången ska mottagaren titta på sändaren men får inte säga något eller göra några kroppsrörelser. Sedan görs försöket på nytt fast mottagaren får nu nicka, svara och kommentera, alltså ge feedback. Hur upplevdes situationen där ingen feedback fick ges? Alla deltagarna ger sin version. Hur upplevdes situationen när feedback fick ges? Alla deltagarna ger sin version. Jämför de båda situationerna och diskutera vikten av feedback. Låt observatörerna beskriva skillnaden mellan de två försöken. 4 Testa envägs- och tvåvägskommunikation. Vi ska undersöka skillnaden i envägs- och tvåvägskommunikation. Klassen delas upp i fyra grupper. Två av grupperna testar envägskommunikation, de två andra testar tvåvägskommunikation. I försöket behövs följande personer: En sändare två mottagare En försöksledare/tidtagare En observatör En skiss Rutade papper Penna Tidtagarur Övningen utförs så att mottagarna och sändaren sätter sig på varsin stol rygg mot rygg med varandra. Försöksledaren delar ut två tomma rutade papper till mottagarna. Sändaren får ett papper med en figur, vilket inte visas för mottagarna. vad är kommunikation?

20


Bildförteckning omslag Folio Images 3 Johanna Hanno/Scanpix 6 Stefan Isaksson/Briljans 10 Staffan Löwstedt/Scanpix 12 First Light/IBL Bildbyrå 15 Ingolf Pompe/Look/IBL BIldbyrå 17 Johannes Eisele/AFP/Scanpix

21

vad är kommunikation?


Lärobok i

kommunikation Johan Forsell

Lärobok i Kommunikation är en lättillgänglig och intresseväckande bok om ett ämne som berör oss dagligen och stundligen. Boken är avsedd för användning i kursen Kommunikation (100p) på i första hand studieförberedande program. Att kommunicera är något djupt mänskligt och boken syftar till att öka förståelsen för vad kommunikation egent- Johan Forsell har ligen är. Texten varvar teorier med konk- en bakgrund som journalist och reta råd om hur kommunikationen kan arbetar nu som gymnasielärare förbättras i olika situationer. Eleverna i Linköping aktiveras genom övningar av olika slag. I boken betonas särskilt kommunikation i konflikter, hur det sociala sammanhanget påverkar vårt sätt att kommunicera samt framväxten av ett mediesamhälle.


Smakprov av Larobok i kommunikation