Issuu on Google+

impuls FYSIK 1

I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig! Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se

Författare till detta läromedel är Lars Fraenkel, Daniel Gottfridsson och Ulf Jonasson.


Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tel. 040-20 98 10 Kundservice fax. 040-12 71 05 Info och beställning tel. 020-999 333 e-post: info@ gleerups.se www. gleerups.se

Impuls Fysik 1 © Lars Fraenkel, Daniel Gottfridsson, Ulf Jonasson och Gleerups Utbildning AB 2011 Projektledare: Per-Olof Bergmark Grafisk form: Fridha Henderson, Didacta Produktion: Didacta (www.didacta.se) Omslag: Rickard Ax och Fridha Henderson, Didacta

Första upplagan, första tryckningen ISBN: 978-91-40-67415-9

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONU-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. BONUS-Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Boken är tryckt på miljövänligt papper.

2


Fรถrord


Innehållsförteckning 1. Vad är fysik?

4. Kraft

Vad är då fysik?

Newtons kraftlagar

Lite historia Vad har fysiken uträttat?

Vad är vetenskap? Fysikaliska modeller Fysiken och matematiken Varför ska man läsa fysik?

Fundera och diskutera

2. Fysikens grunder Måttenheter Système International d’Unités (SI) Prefix Medelhastighet Densitet

Mätnoggrannhet Experimentellt arbete Mätvärdesanalys

Konsten att lösa uppgifter Enhetsanalys Uppskatta din omvärld

Kraft Newtons första lag Newtons andra lag Newtons tredje lag

Krafter i tillvaron Tyngdkraft Normalkraft Gravitationskraft Kraftfält Hookes lag Friktion Lutande plan

Värme

5. Energi och rörelsemängd

Väder och klimat Väderprognoser och modellering Prognosers tillförlitlighet och begränsningar. Sammanfattning Uppgifter Fundera och Diskutera Prova själv

Arbete och energi Arbete Olika former av energi Lägesenergi Rörelseenergi Energiprincipen

3. Rörelse

Kollisionernas fysik

Hastighet-tid-diagram Acceleration-tid-diagram Rörelse med konstant acceleration Sammanfattning Uppgifter Prova själv Fundera och diskutera

Värme och Temperatur Smälta/stelna Förånga/kondensera

Effekt och verkningsgrad

Medelhastighet och momentanhastighet Hastighet som vektor Sträcka-tid-diagram Acceleration Tyngdacceleration

7. Värme och temperatur

Sammanfattning Uppgifter Fundera och diskutera Prova själv

Sammanfattning Uppgifter Fundera och diskutera Prova själv

Rörelse

Arkimedes princip Ideala gaslagen (Allmänna gaslagen) Sammanfattning Uppgifter Fundera och diskutera Prova själv

Effekt Verkningsgrad Rörelsemängd och impuls Rörelsemängdens bevarande Elastiska och oelastiska stötar Sammanfattning Uppgifter Fundera och diskutera Prova själv

6. Tryck Vad är tryck? Vätsketryck Hydrauliska system

Lufttryck Övertryck och undertryck Blodtryck

Kroppen i värme

Plasma Kroppen i kyla.

8. Hållbar energiförsörjning Energikvalitet Exergi och entropi Termodynamikens lagar

Energiförsörjning Energikraftverk och värmemaskiner Energikällor och energiproduktion Energibärare och energianvändning

Miljöpåverkan Det globala perspektivet Växthusgaser och klimat

Sammanfattning Uppgifter Fundera och diskutera Prova själv


9. Elektricitet Laddning Atomen Influens Coulombs lag

Ledare, isolatorer, halvledare, supraledare Elektriska kretsar Ström Spänning Resistans

Grundläggande kopplingar Kopplingsschema Seriekoppling av resistorer Parallellkoppling av resistorer Inkoppling av ampere- och voltmetrar Serie och parallellkoppling av batterier Komplexa kopplingar Elektromotorisk spänning och polspänning Effektutveckling i en resistor Elektriska fält Faradays bur Elektrisk fältstyrka Potential Potential i kretsar

Sammanfattning Uppgifter Fundera och diskutera Prova själv

10. Modern fysik Den speciella relativitetsteorin Ljusets hastighet Tid och avstånd Tidsdilatation Längdkontraktion Rörelseenergi

Standardmodellen för materiens uppbyggnad Atomen Kvarkar och leptoner Antimateria Krafterna Gravitation Elektromagnetism Stark kärnkraft

Svag växelverkan Higgsmekanismen Feynman-diagram

Uppgifter Sammanfattning Fundera och diskutera

11. Kärnfysik Isotoper och nuklider Isotop analys

Kärnreaktioner α-sönderfall Nukleonemission Protonemission Neutronemission Beta-plus, beta-minus och elektroninfångning. β-sönderfall β+-sönderfall Elektroninfångning Spontan fission

Aktivitet och Halveringstid Aktivitet Halveringstid Datering Kol-14-metoden Kalium-40-datering

Strålningen möter materia Protoner och α-partiklar β--partiklar β+-partiklar Neutroner Detektorer

Stråldoser Absorberad dos Ekvivalent dos Vår strålmiljö

Fission Kärnvapen Kärnkraft Kärnavfall

Fusion Vätebomber Solen JET, ITER

Medicinska metoder Diagnostikska metoder Röntgen, CT Gamma kamera, SPECT

PET MRI, fMRI Terapeutiska metoder Medicinsk terapi Strålknivar

Atomernas historia Tidiga universum Stjärnorna Supernovor

Sammanfattning Uppgifter Fundera och diskutera Prova själv


1. VAD ÄR FYSIK? Människan har alltid med förvåning iakttagit den värld som hon lever i. Man ställer sig frågande inför den mångfald av fenomen, händelser och föremål som man ser omkring sig. Liv finns i en mängd olika former. Föremål kan vara hårda, mjuka, flytande, gasformiga, osv. Lyfter man blicken nattetid mot himlen blir man ännu mer förvånad. Förutom myriader av stjärnor ser vi himlakroppar som verkar röra sig på ett helt annat sätt än stjärnorna. Ibland syns kometer korsa stjärnhimlen. Solen rör sig dagligen fram över himlavalvet. Det är därför naturligt att man frågar sig vad allting egentligen består av och vad meningen är med alltihop. Vilka bakomliggande lagar styr världen? Under människans tillvaro på jorden har man i olika kulturer haft skiftande svar på dessa frågor. Ofta har man vänt sig till religionen och tänkt sig att gudar låg bakom alla fenomen och att gudarna lekte en lek med oss stackars människor på ett för oss svårbegripligt sätt. Finns det en för oss fördold mening bakom allt som sker? Det finns många sätt att beskriva den verklighet vi upplever. Fysik är ett sätt att göra denna beskrivning. Men det finns andra sätt, till exempel konst, poesi, skönlitteratur, filosofi, …


Detta är en lärobok i fysik och därför ska vi naturligtvis här redogöra för fysikens sätt att beskriva och förklara.

Vad är då fysik? Det är nästan omöjligt att ge ett kortfattat svar på. Vi får i detta kapitel nöja oss med att ge några aspekter på fysik. Fysikens världsbild är materialistisk i den meningen att den förutsätter att verkligheten består av materia och fysikens uppgift är därför att svara på frågor om materiens uppbyggnad och vilka lagar som styr förändringar hos materien.

Lite historia I antik tid hörde frågor om verklighetens beskaffenhet till filosofin. Under århundradenas gång har man gjort så många upptäckter inom olika vetenskapsområden att ämnena fysik, kemi, biologi, astronomi, med flera har utsöndrats från filosofin. Ämnet fysik har i sin tur blivit så stort att man har delat upp det i olika områden: mekanik, elektricitetslära, optik, akustik, vågrörelselära, atomfysik, kärnfysik, och så vidare. Egentligen gick utvecklingen ganska långsamt fram till 1500-1600-talet. Då infördes ett nytt moment inom fysiken: experimentet! Att man kunde ta reda på hur saker och ting uppförde sig genom att undersöka det i ett laboratorium var ett avgörande steg som fick kunskapen inom fysiken av ta ett jättesprång! Man brukar tillskriva italienaren Galileo Galilei (1564-1642) förtjänsten av att vara först med att göra experiment. Hans namn kommer att dyka upp längre fram i boken. Idag är experimentet en mycket viktig del av fysiken och du kommer i dina fysikstudier att inse vilken vikt man lägger vid laborationer och sättet att utföra dessa. Från 1600-talet och fram till våra dagar har hundratusentals forskare arbetat med att nå allt bättre kunskap om fysik. Nästan ingen annan vetenskap har haft så stora framgångar som fysiken när det gällt nya framsteg. Några berömda namn från fysikhistorien är Newton, Huygens, Boyle,Volta, Faraday, Maxwell, Curie, Rutherford, Planck, Einstein, … I slutet av 1800-talet hade man kommit så långt inom fysiken att man kände att man var nära slutet på hela denna vetenskap. Man visste nästan allt! Man brukar sammanfatta den samlade kunskapen vid denna tid under namnet klassisk fysik. Men under loppet av ett decennium, säg åren 1895-1905 gjorde man upptäckter som var så märkliga att de inte gick att förstå med hjälp av den klassiska fysiken. Då skapades den moderna fysiken. Du kommer i den här boken få bekanta dig med både klassisk och modern fysik.

1. VAD ÄR FYSIK?

7


Vad har fysiken uträttat? Förflytta dig i tanken 200 år tillbaka i tiden. Hur var det då att leva i Sverige? En resa genom Europa (vilket var mycket sällsynt att någon gjorde) tog i början av 1800-talet cirka 3 veckor. De enda fortskaffningsmedlen var häst och båt. Postgången var mycket långsam. Barnadödligheten var hög och infektionssjukdomar härjade. År 1800 var medellivslängden i Sverige endast 37 år! Den tekniska och medicinska utvecklingen under de senaste 200 åren har varit enorm. Utvecklingen på kommunikationens område har gett oss cykeln, bilen, tåget, flyget, rymdraketen. Radio, TV och internet förmedlar nyheter direkt till oss från alla jordens hörn. Vi kan tala med andra människor över hela världen direkt i våra mobiltelefoner. Inom medicinens område har vi fått röntgen, ultraljudsundersökningar, EKG, magnetkameror. Om våra kroppsliga förmågor sviker oss kan vi använda glasögon, hörapparater, proteser, osv. Tack vare bättre kunskap i kemi och biologi tillverkar vi verksamma mediciner som kan bota många sjukdomar. Man räknar med att en stor del av de människor som föds i Sverige idag kommer att kunna bli 100 år gamla! Vi har alltså på 200 års tid skaffat oss kunskaper som har kunnat göra våra liv nästan tre gånger längre och i många avseenden bättre. Bakom hela denna enorma utveckling ligger upptäckter och forskning inom naturvetenskaperna och till stor del inom fysiken.

8


Vad är vetenskap?

När vi i detta sammanhang talar om vetenskap så menar vi framför allt naturvetenskap.Vad är det som skiljer en vetenskap från sådant som inte är vetenskap? Vi är nog alla beredda att säga att fysik och kemi är vetenskaper men att astrologi, horoskop, konsten att spå i händer och healing inte är det. Om en verksamhet ska kunna räknas som vetenskap måste man kunna ställa vissa grundläggande krav på dess sätt att arbeta. Ett vetenskapligt påstående är ett påstående där det finns en metod som kan visa om påståendet är sant eller falskt. Om någon till exempel påstår att det finns små änglar i rummet som är helt passiva och aldrig ger sig till känna, kan vi avfärda detta påstående som ovetenskapligt. För hur skulle man kunna ta reda på om det är sant eller falskt? Om någon istället säger att det finns människor på avlägsna planeter är det ett vetenskapligt påstående. Visserligen kan vi inte idag avgöra om det är sant eller falskt, men vi kan ange en metod för att avgöra det, till exempel att vi bygger en raket, åker dit och ser efter om det finns några människor där. En vetenskaplig hypotes är ett antagande som, om det är sant, ger en rimlig förklaring till en iakttagelse. Hypotesen ska vara prövbar. Vi ska kunna tänka ut ett experiment för att testa om hypotesen är sann eller falsk. En vetenskaplig metod kan ofta beskrivas i flera steg: 1. Observation.

Observation

Man lägger märke till något fenomen som behöver förklaras.

2. Hypotes.

HYPOTES

Man ställer upp en hypotes som kan förklara det vi har lagt märke till.

3. Hypotesprövning.

HYPOTESPRÖVNING

Hypotesen prövas, ofta med hjälp av ett experiment.

4. Dokumentation. Om hypotesen förklarar vår observation på ett trovärdigt sätt, måste vi dokumentera, det vill säga rapportera till andra, vår hypotes och hur vi har gjort för att pröva den.

Hypotesen håller

Hypotesen håller EJ

DOKUMENTATION

1. VAD ÄR FYSIK?

9


Exempel Exempel 1.1

Observation.Vi har lagt märke till följande: En glasflaska helt full med vatten placerades i frysen och efter några timmar upptäckte vi att flaskan hade gått sönder.Vi söker förklaringen till detta fenomen.Vi formulerar en hypotes. Hypotes: Vatten utvidgas vid lägre temperaturer (och särskilt då när det fryser till is) och att det är förklaringen till att flaskan sprängdes sönder. Det här är en vetenskaplig hypotes. Den är prövbar. Hypotesprövning. Vi prövar hypotesen genom att hälla upp en viss mängd noggrant uppmätt volym 0-gradigt vatten, fryser det till is och mäter återigen volymen. Det visar sig att volymen har ökat.Vi säger att hypotesen har fått ett experimentellt stöd. Är vår hypotes sann? Nej, det kan vi ändå inte vara säkra på.Vi gör ett nytt försök. Vi mäter noggrant upp en viss volym 4-gradigt vatten och kyler ned det till 0 °C. Det visar sig att volymen återigen har ökat. Nu kan vi väl säga att vår hypotes är sann? Nej, vi kan bara säga att den har fått ytterligare stöd av ett experiment. När kan vi vara helt säkra? Svaret är att det kan vi aldrig vara! Anta att vi trots allt gör ett tredje försök.Vi kyler ned en viss mängd 20-gradigt vatten till 4°. Då visar det sig att volymen har minskat! Då kan vi vara säkra på en sak.Vår hypotes är falsk! (Det är så att de flesta kroppar utvidgas då de värms upp! Vatten är lite speciellt. Det har sin största densitet vid temperaturen 4 °C och till skillnad från nästan alla andra ämnen utvidgas vatten då det övergår till fast form.)

10


Slutsatsen av detta resonemang är att vi aldrig kan bevisa något som absolut helt säkert inom naturvetenskap. Men vi kan med experiment visa att ett påstående är falskt. Det bör därför vara en strävan för forskaren att ständigt ifrågasätta sina hypoteser och göra nya experiment och utsätta hypotesen för nya prövningar. Risken finns alltid att hypotesen visar sig vara falsk eller i varje fall inte riktigt sann! Vi kan i olika sammanhang endast nå olika grader av säkerhet. Om jag har gjort ett experiment och fått ett visst resultat som styrker min teori om hur något beter sig, är det viktigt att jag beskriver mitt experiment och mina resultat ordentligt och publicerar det så att alla kan läsa vad jag gjort. Det ska göras så att det är möjligt för alla forskare över hela världen att själva upprepa mitt experiment och de ska då komma till samma resultat. Ju fler sådana experimentella tester man gör desto säkrare kan man vara på att teorin är sann. När en hypotes har genomgått mängder av sådana experiment och man inte har lyckats falsifiera den, det vill säga att experimenten alltid har gett stöd för hypotesen, kan den övergå till att bli en lag. Ett helt system av lagar som kan förklara en stor mängd olikartade fenomen kallas ibland en teori. I vardagligt tal menar man ofta med en teori något som är mycket osäkert, men så använder vi inte ordet i vetenskapliga sammanhang. Ofta använder man ordet teori som synonymt med lag.Vi talar om Newtons gravitationslag men även om Newtons teori för gravitationen. Einsteins relativitetsteori är ett annat exempel på en teori som har fått ett oerhört stort experimentellt stöd och inte har kunnat falsifieras. En teori, lag eller hypotes får ett extra starkt stöd om man med dess hjälp kan förutsäga att något speciellt kommer att hända i ett visst experiment och detta sedan visar sig stämma.

En hypotes som fått stöd av många olika experiment kan komma att upphöjas till en fysikalisk lag.

Experimentet stöder hypotesen Observation

Hypotes

Lagar, teorier

Experiment Experimentet stöder inte hypotesen

Hypotesen förkastas

ny hypotes

Flödesschema över en hypotesprövning

1. VAD ÄR FYSIK?

11


Fysikaliska modeller Fysikens mål är naturligtvis att beskriva och förklara verkligheten, men den beskrivning som du får i fysikboken är inte samma verklighet som du upplever i vardagslivet. Orsaken till det är att verkliga fenomen ofta är så komplicerade att vi aldrig kan beskriva dem i detalj.Vad fysiken då försöker göra är att nöja sig med att skapa modeller som visserligen bara stämmer delvis med experimenten men som ändå är tillräckligt bra för att kunna göra förutsägelser. Man kan utgå från enkla modeller och sedan konstruera mer komplexa modeller som stämmer bättre med experimenten. När man gör en laboration för att ta reda på hur något förhåller sig kan man ofta konstatera att det stämmer inte exakt med vad som står i boken. Nej, just det. Boken beskriver bara en modell, en idealisering, en förenkling. Vi kan i bästa fall steg för steg studera allt bättre modeller och hoppas på att därigenom närma oss sanningen.

Exempel Exempel 1.2

Fysiker har i århundraden frågat vad ljus är. Att det är något som förflyttar sig från en punkt till en annan har inte varit självklart. Men vad är det då som flyttar sig? Genom att studera hur vattenvågor uppför sig, hur de reflekteras och bryts när de når ett hinder, har man kunnat formulera lagar för vågor. Man har då upptäckt att ljuset ibland uppför sig på ungefär samma sätt. Det har lett till att man använder vågor som en modell för ljuset. Observera att det inte är samma sak som att säga att ljus är vågor. Nej, men ljuset uppför sig ibland som om det var vågor. Men inte alltid! Man kan också tänka sig ljuset som om det var partiklar, det vill säga små korn av materia som kommer farande. Och det visar sig att ibland uppför sig ljuset just på det viset. Då är det bättre att använda sig av en partikelmodell för ljuset.Vad är då ljus? Vågor? Partiklar? Ingetdera! Ljus är ljus! Men vi beskriver det med olika modeller. I vissa situationer passar den ena modellen bättre än den andra.

12


Exempel Exempel 1.3

Vi talar om atommodeller. Vi vill kunna föreställa oss hur en atom ser ut inuti. Det vanliga sättet att se en atom är att se den som ett litet solsystem med elektroner som kretsar omkring en kärna. Det kan till en början vara en lämplig bild att tänka på, men den håller inte länge. Ju mer man lär sig om atomer desto mer inser man att så kan det inte vara. Hur är det då? Ja, det kan vi inte föreställa oss. Kanske kan vi skaffa oss bättre modeller!

1

P D

1

1

S=0 (Singlets)

1

1

F

4p4d

1

3

P D

Spin-spin interaction

2 1 0 3 2 1 4 3 2

3

S=1 (Triplets)

3

F

Orbit-orbit interaction

P1 D2 F3 3 3 3

P0,1,2 D1,2,3 F2,3,4

Spin-orbit interaction

Ett par olika atommodeller.

1. VAD ÄR FYSIK?

13


Exempel Exempel 1.4

Tänk på en så enkel situation som en bil som rullar nerför en backe. Vi vill gärna kunna beskriva rörelsen noggrant. Hur långt hinner bilen efter en viss tid? Vilken fart har den i slutet av backen? Accelererar bilen hela tiden eller rullar den med konstant fart? För att lösa sådana problem måste vi veta massor av saker. Vad väger bilen? Hur stort är luftmotståndet? Hur mycket lutar backen? Hur stor är friktionen mellan däck och vägbana? Hurdan är vägbeläggningen, asfalt? Betong? Is? Snö? Hur stora är hjulen? Vad väger hjulen? Så kan vi fortsätta. Man börjar snart inse att beräkningarna blir enormt svåra. Vi gör därför förenklingar.Vi bortser från luftmotståndet.Vi bortser från att det är en bil med rullande hjul.Vi bortser från allt som vi tror inte har så stor betydelse.Vi kan istället se det som en liten kropp som glider nerför backen. Hela problemet blir så mycket enklare! Det är klart att svaret som våra beräkningar ger inte kommer att stämma perfekt, men det stämmer ofta tillräckligt bra.Vi har ersatt verkligheten med en modell!

En modell är egentligen inte rätt eller fel. Den är bara mer eller mindre lämplig i olika sammanhang. Modelltänkandet är viktigt inom fysiken och även inom många andra vetenskaper. Du kommer att möta det genomgående i hela denna bok. Verklighet

Modell

14


Fysiken och matematiken Fysikens viktigaste hjälpmedel är matematiken. Att man har kunnat uttrycka fysikaliska samband på ett enkelt sätt i ett matematiskt språk har varit av enorm betydelse för fysikens utveckling. Du kommer snart att märka att du på gymnasiet kommer att utnyttja detta hjälpmedel betydligt mer än vad du kanske gjorde i grundskolan. Med hjälp av ekvationer och formler kan vi på ett enkelt sätt beskriva samband som med vanligt språk skulle kräva långa och svårbegripliga meningar. När vi sedan löser våra ekvationer kan vi få fram ny kunskap och ny förståelse för de fysikaliska fenomen som vi sysslar med. För att bättre kunna studera fysik vill vi därför också lära oss mer matematik. Till att börja med räcker det bra med den kunskap vi har från grundskolan om ekvationslösning och hantering av algebraiska uttryck, t.ex. Q F = m ⋅ a, I = t och mera i samma stil.Vad bokstäverna betyder kommer att framgå av de kommande kapitlen.

1. VAD ÄR FYSIK?

15


Varför ska man läsa fysik?

Illustration: European Spallation Source ESS AB

Det finns starka skäl för detta. Det starkaste argumentet är att vi vill vara allmänbildade.Vi vill förstå vad som händer runt omkring oss. Kraven på oss medborgare har blivit större.Vi måste kunna vara med och fatta kloka beslut i ett föränderligt samhälle. Stora problem ligger framför oss: energiförsörjningen, den globala uppvärmningen, översvämningar, ökenspridning, infektionssjukdomar, osv. Aldrig har utvecklingen inom fysik och naturvetenskap varit så snabb som idag. Det händer otroligt mycket just nu. Under de senaste decennierna har vi till och med börjat närma oss svaren på frågor om universums uppkomst och livets uppkomst och utveckling. Visst vill man vara med och förstå detta! För att nämna bara några exempel har man i det europeiska kärnforskningscentret Cern i Schweiz/Frankrike just i dagarna installerat en gigantisk utrustning för att kunna genomföra utomordentligt viktiga experiment för att bättre förstå de fundamentala krafterna och partiklarna i universum. Och i Lund i Sverige planeras nu för byggandet av världen största neutronkälla ESS (European Spallation Source). Med hjälp av neutroner ska man kunna analysera olika typer av material, metaller, plaster, proteiner, molekyler, läkemedel med mera för att förstå hur de är uppbyggda och hur de fungerar. Anläggningen beräknas vara färdig år 2020.

Här ska ESS i Lund ligga. 16


Men är inte fysik ganska svårt? Nej, det behöver det inte vara. Det är oftast både roligt och intressant. Men man måste förstås läsa boken noggrant, arbeta med uppgifterna och fråga när man inte förstår. Att läsa fysik och matematik tränar hjärnan. Vi blir helt enkelt intelligentare! Det är som vilken sportslig träning som helst. Man måste ta i! Det kan ta emot, men det gäller att aldrig ge upp. Genom att lära sig små bitar i taget, så behöver man inte uppleva studierna som svåra. Man blir bättre och bättre utan att man kanske alltid märker det! Det är en härlig känsla när man plötsligt förstår! Tänk att något som först verkade så komplicerat kan vara så enkelt! Vi hoppas att du tillsammans med den här boken kommer att känna glädjen över att förstå fysik! Vi avslutar med ett citat:

Kunskapens rötter äro bittra men dess frukter äro söta.

Cicero (romersk statsman och talare, 106 f.Kr. – 43 f.Kr)

FUNDERA OCH DISKUTERA 1.

2.

3.

?

Inom astrologin påstår man att en människas livsöden beror på stjärnornas ställning vid tidpunkten då man föddes. Hur kan man testa ett sådant påstående? Av vilka skäl anser vi att astrologin inte är en vetenskap?

4.

Varför är det så viktigt att upprepa ett experiment som har gett ett klart och entydigt resultat?

5.

Ge några egna exempel på påståenden som är vetenskapliga och sådana som inte är det.

Är påståendet ”Gud finns” ett vetenskapligt påstående? Varför? Varför inte?

6.

Ta reda på mer om Galileo Galilei. Vad upptäckte han? Vad hände med honom?

Vad menar egentligen Cicero med citatet ovan?

1. VAD ÄR FYSIK?

17


Impuls Fysik 1 kapitel 1