Page 1


ARENA 50p Samhällskunskap för gymnasiet Lars-Olof Karlsson Under sommaren 2012 kommer Arena 50p ut. Detta häfte innehåller ett kapitel i boken som totalt kommer att ha cirka 170 sidor. Text och bild kan förändras något i den slutgiltiga versionen Följ framtagningen av läromedlet under Gleerups labb på vår hemsida www.gleerups.se


Innehållsförteckning 1 Demokrati och massmedia 

9

2 Statsskicket och partierna 

15

3 Europeiska unionen 

36

4 Internationell politik

66

5 Individen i samhället

66

6 Välfärden och vardagen

66

7 Arbetsmarknaden

66

8 Metod och källor

66


1 demokrati och MASSMEDIA


Demokrati är överlägset när det gäller att lösa samhällsproblem och garantera mänskliga rättigheter. Politik handlar om att styra och organisera samhällen.

Vilka ska ha makten och hur ska den utövas? Det sätt som politik utövas på brukar kallas ett politiskt system.

Två helt olika politiska system är demokrati och diktatur. De som tycker att diktatur är det bästa styrelseskicket menar att flertalet människor inte duger för den svåra uppgiften att vara med och styra ett samhälle. Demokratins utgångspunkt är istället att alla medborgares åsikter är intressanta och att alla som vill ska kunna engagera sig i att utveckla samhället och garantera mänskliga fri- och rättigheter. För att demokratin ska fungera måste det finnas fria massmedia. Men allra viktigast för att förstå poängen med demokrati är att förstå något om hur det är att leva i en diktatur. Många tror felaktigt att: ”Eftersom jag ändå inte

själv tar del i samhällsdebatter kan det kvitta om jag lever i en demokrati eller diktatur”. De glömmer då att diktatur innebär att man inte bara berövas sitt inflytande i samhället utan också sin rättssäkerhet. Diktaturen står i praktiken över lagen. I en diktatur är medborgarna ständigt utsatta för någon annans nyckfulla beslut. Man har ingen rätt att vara kritisk och säga sin mening. Den som vågar något sådant kan råka illa ut. Det kan till och med vara farligt att vara förtrolig med någon: ”Kanske för min vän det jag sagt vidare, kanske råkar jag illa ut?” Och på samma sätt blir det farligt att höra något i förtroende: ”Tänk om det kommer fram att jag kände till min väns kritiska åsikter, då kommer man att undra varför jag inte kontaktade polisen. Då råkar kanske jag också illa ut!” I en diktatur försvåras därmed det vanliga umgänget människor emellan. Öppenhet ersätts med misstänksamhet, försiktighet och självcensur.

Bild föregående sida: En ung man kräver att diktaturen i Egypten får ett slut, Tahrirtorget i Kairo 8 februari 2011.

Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet – DEMOKRATI OCH MASSMEDIA

5


På bilden som är tagen efteråt på den buss allt började sitter Rosa Parks till höger.

ORDET Opinion: folkets mening, allmän uppfattning.

Demokrati

Får man bryta mot lagen för att väcka opinion mot orättvisor?

De flesta länder är varken renodlade demokratier eller diktaturer utan något slags mellanting. I själva verket är det bara ett tjugotal stater som kan kallas fullt demokratiska, bland dessa Sverige. Men också fullt demokratiska stater måste hela tiden vaksamt bevaka de framsteg som gjorts i demokratisk riktning och försöka utveckla demokratin än mer. För att ett samhälle ska kunna kalla sig demokratiskt krävs att en del förutsättningar är uppfyllda.

I södra USA fanns fram till 1960-talet lagstiftning om rassegregation. I staden Montgomery i Alabama var svarta skyldiga att lämna sina sittplatser på bussarna åt vita. När sömmerskan Rosa Parks år 1955 vägrade flytta på sig blev hon arresterad. Rosa Parks protest var ett exempel på civil olydnad. Det innebär att protestera genom att vägra lyda lagstiftning och samtidigt öppet erkänna sin handling och ta sitt straff. Rosa Parks aktion stärkte den så kallade medborgarrättsrörelsens kamp mot rassegregation.

1. Allmän, lika och hemlig rösträtt Med allmän rösträtt menar vi att alla ska få välja bland partier och politiker som kandiderar till de politiska församlingarna, som riksdag och kommunfullmäktige. Lika rösträtt innebär att alla har en röst vardera och inte exempelvis fler röster för att man betalar mer skatt. Rösträtten ska dessutom vara hemlig så att man inte riskerar att bestraffas för sitt sätt att rösta. 2. Yttrandefrihet Yttrandefrihet ger förutsättningar för det vi kallar fri opinionsbildning, dvs.

6

var och ens rätt att agitera och bilda opinion för sin syn på hur samhället ska se ut. Den fria opinionsbildningen är i sin tur förutsättning för att människor ska kunna bilda politiska partier. Utan yttrandefrihet skulle det inte heller gå att kritisera politikernas beslut. De skulle därmed aldrig få signaler från samhället som talar om hur en viss politik fungerar och uppfattas av medborgarna. De politiska besluten skulle då, åtminstone delvis, fattas i blindo. Utan yttrandefrihet riskerar därmed all ut-

DEMOKRATI OCH MASSMEDIA – Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet


Ländernas status

Den amerikanska organisationen Freedom House publicerar årligen en undersökning över demokratin i olika länder. Staterna delas in i tre grupper, fria, delvis fria och ofria. Enligt Freedom House fanns det år 2010 87 fria stater i världen. Det motsvarar 43 % av världens befolkning.

veckling att avstanna eller gå i oönskad riktning. Yttrandefriheten kräver i sin tur att det finns fria massmedia. 3. Organisationsfrihet Människor ska kunna gå samman i partier, fackföreningar och organisationer för att påverka samhället. Utan rätten att organisera sig skulle mycket av poängen med yttrandefrihet gå förlorad eftersom en ensam individ har svårt att göra sig hörd. 4. Majoritetsprincipen En majoritets åsikter ska väga tyngre än en minoritets. Men samtidigt måste minoriteter respekteras och få höras. Om människor ges möjlighet att uttrycka sin åsikt respekterar de lättare majoritetens beslut även om de tycker annorlunda.

Antal

Befolkning

Fria

87 (45%)

2 951 950 000 (43%)

Delvis fria

60 (31%)

1 487 000 000 (22%)

Ofria

47 (24%)

2 434 250 000 (35%)

5. Rättssäkerhet och likhet inför lagen Vad som är kriminellt ska vara reglerat i en tydlig lag som ska tillämpas lika för alla, t.ex. ska man inte kunna köpa sig fri från straff genom att muta domstolarna, eller komma lindrigare undan för att man känner människor i ledande ställning. 6. Mänskliga fri- och rättigheter När mänskliga fri- och rättigheter til�lämpas innebär det att individen respekteras och skyddas. Detta innebär bland mycket annat att människor inte får diskrimineras på grund av t.ex. etnicitet, religion eller handikapp. Det innebär också att staten agerar med respekt för människovärdet i allmänhet och t.ex. inte använder tortyr vid utredning om brott, eller som straff.

Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet – DEMOKRATI OCH MASSMEDIA

7


År 1933 anlades en brand i det tyska parlamentet i Berlin – Reichstag. Nazisterna gav kommunisterna skulden och utnyttjade branden för att inskränka demokratin och fullborda sitt maktövertagande. Efter Tysklands återförening 1990 blev huset åter säte för det tyska parlamentet.

Demokratiska institutioner Listan med kraven ovan måste garanteras och övervakas av samhället. Detta sker genom det man kallar demokratiska institutioner, dvs. den lagstiftning och de myndighter som garanterar demokratins fortbestånd och talar om hur demokratin ska fungera. Ju bättre de demokratiska institutionerna fungerar desto mer kan demokratin utvecklas. En av de viktigaste demokratiska institutionerna är vår författning (konstitution). I Sverige består denna av våra grundlagar. I en demokrati måste författningen bland annat reglera hur och när de politiska församlingarna ska väljas och hur dessa församlingar ska arbeta, och hur det ska gå till om en majoritet vill ändra författningen. Det räcker dock inte med att det finns en demokratisk författning. Författningen måste också tillämpas. Om poliser och 8

domstolar är korrumperade eller om tidningarna inte vågar kritisera företeelser i samhället, råder ingen demokrati, hur fin författningen än är.

Demokratisk kultur Demokrati kräver att medborgarna förstår värdet av den. Det är detta man menar med en demokratisk kultur. Det innebär att människor inser poängen med att samhällsproblem diskuteras och att majoritetens vilja väger tyngst. I en demokratisk kultur lyssnar man på sina medmänniskor. Man tänker självständigt och kritiskt utan att blint tro på experter och auktoriteter, men samtidigt har man respekt för deras kunskaper. För att en demokratisk kultur ska överleva och utvecklas krävs att framtidens vuxna, dvs. barn och ungdomar, utbildas och vinns för demokratin.

DEMOKRATI OCH MASSMEDIA – Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet


Diktatur Diktatur är demokratins motsats. Landets regering är inte vald av folket i fria val. Ofta styr diktatorerna istället tack vare att de har stöd av landets militär. Kanske har den nuvarande diktatorn störtat en tidigare diktator genom att få militära befälhavare att byta sida. Diktatorer hävdar ofta att demokrati vore olämpligt för medborgarna. Motiveringarna kan vara: ”Folket är inte moget”, ”Det skulle bli kaos”, ”Det skulle bli inbördeskrig”, ”Yttre fiender skulle lättare kunna angripa oss”, ”Yttrandefrihet skulle leda till söndring”, ”Demokratin passar inte vår kultur”. Det är inte alltid som alla dessa argument i sig måste vara fel. Det har t.ex. hänt att en diktatur som fallit faktiskt ersatts av kaos och krig även när avsikten var att införa demokrati. Det är alltså ingen enkel sak att ersätta en diktatur med en demokrati. Dels måste demokratiska institutioner byggas upp, dels måste en demokratisk kultur växa fram, allt parallellt med att diktaturen avskaffas.

På många håll i världen pågår denna kamp för att etablera demokratier, ibland med militär närvaro av FN-soldater för att skydda de framsteg som görs. Ofta är det svårt, det visar t.ex. situationen i Afghanistan och Libyen. Men framsteg görs, ett bra exempel är Liberia som haft en mycket positiv utveckling från ett samhälle närmast i upplösning, där de som hade vapen i händerna styrde, till en idag mycket mer stabil situation.

Historiska rötter Faktum är att demokratier som omfattar alla människor, dvs. hela samhället, är en ganska ny företeelse. Först på 1920-talet uppkom samhällen som vi idag skulle betrakta som fullt demokratiska. För att förstå varför diktatur följt oss människor så länge måste vi komma ihåg att demokrati kräver demokratiska institutioner och en demokratisk kultur. Detta kräver i sin tur förmodligen en viss levnadsstandard, en viss utbildningsnivå och en hyggligt utbyggd infrastruktur. På lokal nivå har dock enklare former av demokrati funnits länge. Demokratins

Kvinnliga soldater i Nordkoreas huvudstad Pyongyang. Nordkorea anses vara en av världens hårdaste diktaturer.

Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet – DEMOKRATI OCH MASSMEDIA

9


Diktaturens stora problem

ORDET Korruption: när någon missbrukar sin ställning genom att ta emot mutor eller gynna släkt och vänner.

Man skulle kunna tänka sig en diktator som vill alla väl, som aldrig begår övergrepp mot kritiker och utvecklar samhället mot allt högre välstånd. Problemet är att detta i regel inte kan fortgå särskilt länge. Diktaturen saknar bra metoder för att reparera sig själv när den fungerar dåligt, t.ex. när korruption och maktmissbruk breder ut sig. Diktaturen får dessutom bristfälliga signaler från medborgarna om hur dess politik fungerar. Man får en ”ja-sägarkultur”, där alla håller med makthavarna fast man har andra åsikter, det kan ju vara farligt att vara ärlig när makthavarna står över lagarna. Man kan likna politik vid ett recept för hur samhället ska skötas. I en diktatur finns inga mekanismer för att ändra receptet om det inte längre fungerar. Istället fortsätter man med gamla lösningar på nya problem. Samhället körs i botten för att slutligen kollapsa i en revolution eller i en militärkupp, ofta med en ny diktatur som följd. I en demokrati förs hela tiden en politisk diskussion. Det betyder att receptet hela tiden ändras. Det demokratiska samhället anpassar sig stegvis till förändringar i omvärlden. Människor har lättare att acceptera politiska beslut, när de kan delta i politiken om de vill. Därför blir det enklare att genomföra besluten i praktiken – effektiviteten blir alltså högre i demokratier.

ursprung är stadstaten Aten i antikens Grekland på 400-talet f.Kr. Där utvecklades en demokrati som förvisso inte omfattade alla människor men som ändå har haft stor betydelse för modern demokratiutveckling. Arvet efter den atenska demokratin och de politiska diskussioner som fördes där är ständigt aktuella. I det svenska bondesamhället var bystämmor ett slags demokratiska församlingar där de jordägande bönderna fattade beslut i gemensamma angelägenheter.

10

Olika typer av demokratier I det här avsnittet behandlas en rad begrepp som belyser hur olika demokratiska system kan fungera.

Varför har flertalet stater valt en representativ form av demokrati? Vad är en statschef?

Hur kan monarki vara förenligt med demokrati? Vad är en parlamenatarism?

Hur kan man i en del länder ha olika lagar i olika delar av landet?

Representativ eller direkt demokrati Med ett enda undantag är alla demokratier representativa. Det betyder att politiska beslut fattas av en grupp politiker som representerar folket. Ett enda land, Schweiz, har utvecklat så kallad direkt demokrati. Med detta menas att politiska beslut fattas direkt av de röstberättigade. Antingen genom att man ordnar folkomröstningar, eller genom att de röstberättigade samlas på ett torg eller i en byggnad och helt enkelt röstar om olika förslag, ungefär som i en förening. Alla viktiga beslut fattas i Schweiz genom folkomröstningar. Det valda schweiziska parlamentet har därigenom mycket mindre makt än t.ex. vår svenska riksdag. Den representativa demokratin har stora praktiska fördelar. Dels är politikerna (representanterna) ofta bättre insatta i de olika samhällsproblem som ska lösas än den genomsnittlige medborgaren. Dels tenderar direktdemokratin att bli väldigt nyckfull. Endast medborgare med starkt intresse i en fråga orkar engagera sig och rösta och de som inte direkt berörs uteblir ofta från valet.

DEMOKRATI OCH MASSMEDIA – Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet


Vår svenska kung Karl XVI Gustaf besöker kung Abdullah i Saudiarabien. Karl XVI Gustaf är hedersordförande i World Scout Federation och delade i denna egenskap ut en medalj till Abdullah för hans insatser i scoutrörelsen, något som upprörde många eftersom Saudiarabien är en utpräglad diktatur.

Republik eller monarki Varje stat har en statschef av något slag. Beroende på om statschefen har valts till sitt ämbete eller ärvt sitt ämbete skiljer man på republik och monarki. En statschef har ofta som uppgift att vara en samlande gestalt för sitt land. Därför är statschefen oftast inte knuten till något politiskt parti. I en republik är statschefen vald och brukar ha titeln president. Presidenten kan vara direktvald av folket eller indirekt vald av t.ex. parlamentet. Presidenten kan ha stor makt, som i USA, eller endast ha representativa uppdrag, som i Tyskland. I en monarki är statschefsämbetet ärftligt, med titeln kung, furste eller kejsare om det är en man, respektive drottning, furstinna eller kejsarinna om det är en kvinna. Man skiljer på absoluta monarkier där monarken har verklig makt och konstitutionella monarkier där monarkens makt är reglerad i konstitutionen.

I de flesta konstitutionella monarkier, bland annat i Sverige, har monarken endast representativa uppdrag. Reglerna kring tronföljden och statschefsämbetet regleras i en av våra grundlagar, successionsordningen från år 1810. Succession betyder ”följd” och därmed avses att den innehåller regler om vem som ska följa efter en avliden monark. I Europa finns ett flertal konstitutionella monarkier, där monarken i stort är helt maktlös. Monarkin är i Europa en kvarleva från en historisk period då demokrati var något okänt. Utanför Europa finns flertalet monarkier i Asien, absoluta såväl som konstitutionella, t.ex. Japan, Thailand, Malaysia och Saudiarabien. En kuriositet i sammanhanget är att en del före detta brittiska kolonier bland annat Kanada, Australien och Nya Zeeland fortfarande har den engelska drottningen som statschef.

Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet – DEMOKRATI OCH MASSMEDIA

11


ORDET Parlament: av franska parler med betydelsen tala, ett ställe där man talar politik.

Enhetsstater och federala stater Beroende på hur makten fördelats mellan central och regional nivå skiljer man på enhetsstater och federala stater (även kallade federationer). De flesta stater är enhetsstater. Det betyder att makten i princip ligger på central nivå. Sverige är en enhetsstat med ganska långt gången maktdelegering, det betyder att vi flyttat mycket makt från staten till landsting och kommuner. Frankrike är ett exempel på en mer centralt styrd enhetsstat, där centralregeringen genom sina ombud, ”prefekter” och ”underprefekter”, har stort inflytande ute i regionerna. I federala stater har regionerna eller delstaterna rätt att sköta en omfattande del av det politiska beslutsfattandet själva. I USA har t.ex. delstaterna egen lagstiftning. På central nivå sköts t.ex. utrikespolitik och utrikeshandel, så delstater som Texas eller Minnesota kan inte själva t.ex. sluta avtal med andra länder. Till ytan stora stater är ofta federala. Av världens åtta största är sju federala: Argentina, Australien, Brasilien, Indien, Kanada, Ryssland och USA. Andra viktiga federala stater är Malaysia, Mexiko, Nigeria, Schweiz, Tyskland, Venezuela och Österrike. Parlamentarism eller presidentstyre Den moderna demokratin har sina rötter i politiska diskussioner och omvälvningar under senare delen av 1600-talet och 1700-talet i framförallt Storbritannien och Frankrike. Filosofer, som engelsmannen John Locke (1632–1704) och fransmannen Charles de Montesquieu (1689–1755), menade att maktdelning skulle vara grunden för styret av ett land. Deras tankar vann först insteg i framförallt Storbritannien, Frankrike och USA. 12

Den politiska makten skulle enligt dessa delas mellan: en lagstiftande en styrande (verkställande) en dömande makt. De tre maktuppdragen ska ”balansera” varandra så att inte för mycket makt samlas på ett ställe, hos samma grupp av människor. Den styrande makten ska tillämpa de lagar som stiftats av den lagstiftande makten. Den dömande makten ska kontrollera att den styrande makten styr enligt lagarna och att den lagstiftande makten inte bryter annan lagstiftning när nya lagar stiftas. Den dömande makten ska också se till att lagen följs med hjälp av domstolar och straffsystem. I många av dagens författningar skiljer man på de tre maktuppdragen, lagstiftande, styrande och dömande: Parlamentet (i Sverige riksdagen) har den lagstiftande makten. Regeringen, med en president eller en premiärministern (i Sverige statsminister) som ledare, har den styrande makten. Domstolarna har den dömande makten. I många länder har man särskilda författningsdomstolar som kontrollerar att parlamentet och regeringen inte bryter mot författningen.

Parlamentarism I parlamentariska stater är den styrande regeringen beroende av parlamentets godkännande. En regering ska ha stöd eller åtminstone accepteras av en majoritet av ledamöterna i parlamentet för att få uppdraget att regera. Man talar i dessa

DEMOKRATI OCH MASSMEDIA – Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet


PRESIDENTSTYRE USA

BLANDFORM Frankrike

PRESIDENT

PRESIDENT PARLAMENTARISM Sverige

utser

utser REGERING

RIKSDAG

PARLAMENT

FOLKET

väljer

FOLKET

sammanhang ofta om olika typer av regeringar beroende på vilken typ av stöd de har i parlamentet: Majoritetsregering innebär att det parti eller de partier som bildar regering har majoritet i parlamentet. Minoritetsregering innebär att det parti eller de partier som bildar regering inte har en majoritet av mandaten i parlamentet. Regeringen har likväl blivit godkänd av parlamentet. Ofta blir en sådan regering svagare än en majoritetsregering och måste ofta kompromissa med andra partier för att få igenom sina förslag. Såväl minoritets- som majoritetsregeringar kan bestå av ett eller flera partier, dvs. vara enparti- eller koalitionsrege-

PARLAMENT väljer

godkänner

väljer

godkänner

väljer

REGERING

REGERING

Parlamentarism innebär att det är parlamentet som godkänner regeringen, så är det i Sverige. Regeringen är då också ansvarig inför parlamentet. I USA däremot är regeringen ansvarig inför presidenten.

väljer

FOLKET

ringar. Ibland talar man om samlingsregeringar. Det är regeringar där samtliga eller åtminstone nästan samtliga partier ingår. En sådan regering hade vi i Sverige under andra världskriget. Samtliga riksdagens partier utom kommunistpartiet (som inte erbjöds medverka) ingick då i regeringen. Anledningen var att man ville samla nationen kring en gemensam politik och undvika splittring med tanke på den allvarliga utrikespolitiska situationen.

Presidentstyre I presidentstyrda stater är det den folkvalde presidenten som själv utser regering, oberoende av parlamentet. Presidenten är också oftast regeringens chef och regeringen är ansvarig inför presidenten. Parlamentet har det lagstiftande uppdraget. Men såväl parlament som presi-

Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet – DEMOKRATI OCH MASSMEDIA

13


Val och valsystem För att en stat ska vara demokratisk ska det råda allmän och lika rösträtt. Med allmän rösträtt menar vi att alla ska få rösta. I Sverige hade merparten av den manliga befolkningen fått rösträtt till riksdagens andra kammare 1907. Men allmän rösträtt fick vi först i samband med att också kvinnor fick rösträtt till andra kammaren 1919. Med lika rösträtt avses att alla ska ha en röst vardera vid de allmänna valen. Det låter ju självklart men så har det inte alltid varit. I Sverige var t.ex. antalet röster till kommun- och landstingsval fram till 1918 beroende av inkomsten. Ju större inkomst desto fler röster hade man. Två eller ett hus?

”Vinnaren är Vladimir Putin!” Den sittande premiärministern Vladimir Putin förklaras som segrare i det ryska presidentvalet i mars 2011 efter att ha fått 64 % av rösterna. Valet var omdiskuterat. Framförallt var det svårt för andra kandidater att komma till tals i media.

dent har olika typer av vetomöjligheter, vilket leder till många kompromisser mellan de olika maktuppdragen. USA är en presidentstyrd stat. De flesta stater i Europa är parlamentariska stater – statschefen i form av en monark eller president, har endast representativa uppdrag. Ett undantag är Frankrike som brukar beskrivas som ett mellanting mellan parlamentarism och presidentstyre. Många av de länder i Europa som tidigare var kommunistdiktaturer har presidenter med viss makt. Ett exempel är Polen, ett annat Ryssland.

14

I de flesta stater består parlamentet av två avdelningar, ofta kallade kamrar eller hus. I Sverige hade vi detta system fram till 1970 då vi gick över till enkammarriksdag. Viktigast i det gamla svenska systemet var andra kammaren som motsvarar dagens riksdag. Den första kammaren fungerade som en slags kontroll av den andra kammaren. I flertalet stater har man kvar två kamrar, bland annat i USA som har både representanthuset och senaten, tillsammans bildar de USA:s kongress som alltså är namnet på USA:s parlament.

De med riktigt hög inkomst kunde ha upp till 40 röster. Detta motiverades med att ju mer inkomst man hade desto mer skatt betalade man och då borde man också ha mer makt över hur skattemedlen användes i samhället i form av fler röster. Systemet avskaffades i samband med att allmän rösträtt infördes 1919. I princip finns det två olika system för att välja representanter till parlament: majoritetsvalsystem och proportionellt valsystem.

DEMOKRATI OCH MASSMEDIA – Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet


I Burman hölls för första gången på länge 2012, i stort sett fria val. Kanske är det första gången kvinnan på bilden röstar efter sin övertygelse. Valets stora vinnare var Aung San Suu Kyi som efter många års kamp mot diktaturen valdes in i parlamentet.

Majoritetsvalsystem Majoritetsvalsystemet kan sammanfattas med uttrycket ”vinnaren tar allt”. Systemet används dels i parlamentsval men också i t.ex. det amerikanska och franska presidentvalet. Ett enkelt majoritetsvalsystem skulle kunna beskrivas så här: Vi tänker oss att vi har ett parlament med 100 mandat. Landet delas då in i 100 valkretsar, med ungefär lika stor folkmängd. I varje valkrets nominerar partierna varsin kandidat. Den kandidat som får flest röster vinner mandatet i parlamentet. Detta valsystem används t.ex. i Storbritanniens val till andra kammaren. I länder med majoritetsvalsystem är det väldigt svårt för små partier att vinna någon valkrets. Det betyder att två stora partier dominerar den politiska debatten och helt dominerar i parlamentet. Ofta försöker båda partierna omfatta mitten i det politiska fältet, det ena med dragning åt vänster, det andra åt höger. För väljarna blir det i praktiken endast två partier att välja mellan.

Vill man påverka politiken är det lättare att försöka förändra ett parti inifrån än att bilda ett nytt parti. Detta ser vi tydligt genom att partier som bildats kring rösträtt för barn?

Skulle det inte vara rimligt att också barn hade rösträtt? Nej, säger de flesta av oss, barn är för unga för att förstå politik. Möjligen skulle en del av oss kunna tänka sig att sänka rösträttsåldern ytterligare något år. Det har dock funnits tankar på att låta barn få rösträtt men låta föräldrarna förvalta rösträtten åt dem. I praktiken skulle det betyda att de medborgare som har barn under 18 år skulle få fler röster än andra. Detta skulle av de flesta uppfattas som odemokratiskt. Argumentet för att låta föräldrar rösta åt sina barn skulle i så fall vara att det skulle skapa bättre balans mellan generationerna och göra politiken mer inriktad på långsiktiga framtidsfrågor. Man antar då att partierna skulle välja att betona frågor och problem som berör barn och barnfamiljer mer än idag.

Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet – DEMOKRATI OCH MASSMEDIA

15


ORDET Proportionalitet: ett ord som betyder ”i lika förhållanden”.

någon särskild politisk fråga, t.ex. miljön, oftast saknas eller spelar mycket liten roll i länder med majoritetsvalsystem. Vill man i sådana länder driva miljöfrågor är det oftast effektivare att gå med i ett av de stora partierna och sedan försöka få partiet att ta ställning för en mer miljövänlig politik. Man kan säga att de politiska diskussionerna delvis flyttar in i partierna. En stor fördel med majoritetsvalsystem är att det oftast skapar parlament som gör det möjligt att bilda mycket stabila regeringar. Mycket ofta har ett av de två stora partierna egen majoritet i parla-

a:50% 2 mandat

b:26% c:24% 1 mandat

1 mandat

Proportionellt system En valkrets med 3 partier och 4 mandat.

a: 60%

a: 40%

a: 50%

a: 50%

Majoritetsvalsystem Valkretsen är delad i fyra mindre valkretsar. I varje valkrets väljs ett mandat.

16

mentet och bildar då en regering som är mycket svår att fälla.

Proportionella valsystem Det proportionella valsystemet bygger på att varje parti ska få samma andel mandat i parlamentet som andel röster i valet. Om ett parti får 40 % av rösterna ska de alltså få 40 % av platserna i parlamentet. Landet delas först in i valkretsar som får mandat i proportion till befolkningens storlek. På så sätt garanterar man att alla landsdelar blir rättvist representerade i parlamentet. En valkrets med 10 % av väljarna ska då ha cirka 10 % av mandaten i parlamentet. Mandaten fördelas därefter med hjälp av en matematisk metod så att partierna får ungefär samma andel av valkretsens mandat som andelen man fick av rösterna. Eftersom det aldrig är möjligt att åstadkomma perfekt proportionalitet har man sparat en del så kallade utjämningsmandat som delas ut till de partier som missgynnats mest i mandatfördelningen. I länder med proportionella valsystem finns oftast en nedre gräns för hur stor andel av rösterna ett parti minst måste ha för att få delta i mandatfördelningen. I t.ex. Sverige måste man ha minst 4 % av rösterna i hela landet eller 12 % i en enskild valkrets. Detta kallas ”fyraprocentsspärren”. Spärrar av det här slaget har införts för att begränsa antalet partier i parlamentet så att det blir lättare att bilda stabila regeringar. Spärrarna mot småpartier kritiseras av många för att vara odemokratiska. I strikt mening kanske de också kan sägas vara det. Man får dock inte glömma att det praktiska politiska arbetet måste fungera om demokratin ska överleva. Det proportionella valsystemet är trots spärrarna betydligt fördelaktigare för småpartier än majoritetsvalsystem.

DEMOKRATI OCH MASSMEDIA – Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet


USA:s president Barack Obama och den brittiske premiärministern David Cameron utsätts för medias frågor i Ovala rummet i Vita huset. Bilden togs i samband med ett statsbesök i mars 2012.

Media och demokrati I demokratiska samhällen är kommunikation mellan människor nödvändig för att demokratin ska fungera. Utan media förloras denna kommunikation. Då förlorar vi också vår insyn i samhället och därmed våra möjligheter att diskutera, kritisera och påverka. Det är också viktigt att media är fria, dvs. att politiker, myndigheter och andra makthavare inte kan begränsa media. I diktaturer är situationen den omvända. Många diktaturer skulle ha svårt att överleva om media var fria. Tidningar, teve, radio och Internet kontrolleras därför så långt det är möjligt av myndigheterna.

I demokratier är vår rätt att använda medier garanterad i lagstiftning. I Sverige framförallt i två grundlagar: Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Public Service I många länder väljer statsmakterna dessutom att på olika sätt försöka garantera en plats i media för seriös nyhetsbevakning och samhällsdebatt. I Sverige har vi så kallade public service-kanaler som ska garantera en allsidig nyhetsförmedling och att också smalare underhållning erbjuds. Dessa kanaler är dessutom fria från reklam och därmed från påverkan av kommersiella intressen.

Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet – DEMOKRATI OCH MASSMEDIA

17

ORDET Public: från engelska med betydelsen allmänheten.


Eva Remaeus, Magnus Härenstam och Brasse Brännström i Sveriges Televisions barnprogram ”Fem myror är fler än fyra elefanter”. Programmet spelades in på 1970-talet och är en av SVT:s största succéer.

Public Service består av tre olika företag: Sveriges Radio AB Med bland annat kanalerna: P1, P2, P3 och P4. Sveriges Television AB Med bland annat kanalerna: SVT1, SVT2, Barnkanalen, Kunskapskanalen och SVT World som sänds över stora delar av världen. Sveriges utbildningsradio AB

Alla tre företagen ägs av en stiftelse vars styrelse utses av regeringen.

18

Presstöd och kulturpolitik För att göra media mer allsidiga och garantera mångfalden, dvs. att många röster hörs, finns i Sverige också ett särskilt presstöd för att de tidningar som annars skulle konkurreras ut ska kunna överleva. Dessutom har alla tidningar och böcker en lägre moms på endast 6 % istället för 25 %. Genom en aktiv kulturpolitik bidrar staten, landstingen och kommunerna också till att teatrar, orkestrar, museer och bibliotek blir tillgängliga för alla. Riksdagen formulerar målen för kulturpolitiken. Bland annat talar man om att

DEMOKRATI OCH MASSMEDIA – Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet


Pressfrihet Bra situation

Den franska organisationen Reportrar utan gränser (Reporters sans frontieres) rangordnar varje år tillståndet för den fria pressen i världen. Flera länder i EU har halkat ner till nivån där läget bara beskrivs som tillfredsställande. Förklaringarna är enligt organisationen att de inte respekterar skyddet av journalisternas källor, att ägarkoncentrationen blir allt större och att journalister bemöts med förakt och otålighet av myndighetsföreträdare. Vidare konstaterar organisationen att ekonomisk tillväxt och pressfrihet går inte alltid hand i hand. Källa: Reporters sans frontiers 2010

”värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den”.

Medias tre viktiga uppdrag Media har tre viktiga uppdrag i ett demokratiskt samhälle: nyhetsförmedling

granskning av makthavare forum för debatt

Nyhetsförmedling Nyhetsförmedlingen behövs för att vi ska förstå utvecklingen i olika samhällsfrågor. Skulle media t.ex. förbjudas rapportera om våldsbrott för att det gör oss dystra att läsa om sådant, eller för att skydda inblandade människors integritet, skulle vi få en felaktig bild av verkligheten. Vårt engagemang i samhällsdebatter

Tillfredsställande situation Märkbara problem Svår situation Mycket svår situation

liksom våra möjligheter att ta ställning i politiska frågor på ett genomtänkt sätt skulle bli sämre. Nyhetsförmedlingen ska vara allsidig. Det betyder att inte bara en version av en händelse ska finnas i media utan att flera personer ska komma till tals. Det betyder också att hela samhället och hela världen ska belysas. Men medias rapportering är inte alltid allsidig. Flertalet medieföretag ska gå med vinst precis som alla andra företag. Det är därför viktigt att få så många läsare, lyssnare, tevetittare och ”hemsidesbesökare” som möjligt. Ju fler som tar del av det man förmedlar desto lättare har man att sälja annonser eller reklamtid. En löpsedel med rubriken: ”Antalet misshandelsfall ökar” lockar fler läsare än ”Antalet misshandelsfall min-

Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet – DEMOKRATI OCH MASSMEDIA

19


Jacob och branden – om media och integritet

Ofta kommer medias rapportering i konflikt med respekten för människors integritet. Det är lättare att få en stor publik för sitt budskap om man kan berätta detaljer om de människor som är inblandade i t.ex. kriminalitet. Läsarna och tittarna är nyfikna och vill gärna veta allt. Anta att det ryktas att polisen misstänker att Jacob har anlagt en brand. Ska man som journalist publicera Jacobs namn eller ska man vänta tills han eventuellt blir dömd? Eller tänker journalisten: ”Om inte vi publicerar nyheten kanske någon annan gör det”? Dessutom kanske det ligger i allmänintresset att få veta att Jacob är misstänkt för att ha anlagt branden. Bränder är allvarliga händelser som kan kosta människor livet. Väger inte allmänhetens intresse tyngre än Jacobs integritet? Ska man i så fall berätta Jacobs fullständiga namn, hans familjeförhållanden och bakgrund osv.? Om det nu visar sig att Jacob inte kan bindas vid bränderna så slutar väl Jacob att vara ”pyromanen” i allmänhetens ögon? Ja, kanske om någon annan kan bindas vid brottet. Men om ingen kan bindas vid brottet, om det kanske inte ens är ett brott utan bara en olyckshändelse. När kommer Jacob att upphöra att vara ”pyromanen” i allmänhetens ögon? Hur går det för Jacob när han sedan söker jobb? Man hamnar som journalist och medieproducent ofta i svåra avväganden där allmänhetens behov av en allsidig och korrekt nyhetsförmedling kommer i konflikt med de inblandades integritet. Ofta säger man att om allmänintresset kräver det bör man publicera uppgifterna. Men det är sällan lätt att avgöra när allmänintresset är viktigare än den personliga integriteten. Någon enkel regel finns inte utan det måste avgöras från fall till fall.

ORDET Offentlig: öppen för alla.

skar”. Medieföretagen väljer av detta skäl oftast att lyfta fram det som chockerar oss, det som upprör oss. Men det finns därmed en risk för att allsidigheten drabbas. Man får lätt som läsare en bild av att det mesta ”går åt helvete”. Man behöver också få veta när saker blir bättre, när strider upphör, när brottsligheten minskar, när miljöproblem förbättras osv. Detta är dock media sämre på att berätta.

Granskning av makthavare Media behövs för att granska samhället. Det gäller såväl makthavare, i form av politiker och myndigheter, som andra inflytelserika aktörer, t.ex. i näringslivet.

20

Utan denna granskning är risken stor, för att inte säga oundviklig, att korruption och maktmissbruk försämrar demokratin. Granskningen fungerar bara om medieföretagen och journalisterna är fria gentemot alla särintressen i samhället, alltifrån staten till näringslivet och enskilda, men också gentemot de som äger själva medieföretagen. Begreppet tredje statsmakten används i Sverige för medias samhällsgranskning. De två andra statsmakterna är den lagstiftande makten (riksdagen) och den styrande makten (regeringen). I många länder, bland annat USA, avser man med den ”tredje statsmakten” istället den dömande makten (dvs. domstolarna och särskilt Högsta domstolen). Media kallas då istället den ”fjärde statsmakten”. I andra kapitlet i den svenska tryckfrihetsförordningen regleras den så kallade offentlighetsprincipen. Den slår fast att alla allmänna handlingar, dvs. handlingar som förvaras av myndigheter, är offentliga så att alla kan få ta del av dem. En handling kan vara ett brev som kommit till myndigheten eller något som myndigheten själv skrivit. Offentligheten gäller dock inte handlingar som är under arbete och heller inte de handlingar som hemligstämplas. Till den senare gruppen hör handlingar som antingen kan hota rikets säkerhet eller skada enskilda människors integritet om de kommer i orätta händer. Oftast är dock inte hela handlingen hemligstämplad utan bara delar av den. Tack vare offentlighetsprincipen kan media granska makthavare och myndigheter ingående. Sverige har en mycket långtgående offentlighetsprincip. I flertalet andra länder är det betydligt svårare att få insyn i myndigheters dokumentation. Man ska dock inte glömma att allt har en baksida. I valet mellan att upprätta en handling som sedan eventuellt

DEMOKRATI OCH MASSMEDIA – Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet


blir offentlig kanske det för den enskilde tjänstemannen på myndigheten är allra enklast att helt enkelt strunta i alltihop. När ärendet är över väljer man att slänga materialet istället för att arkivera det.

Forum för debatt Det tredje uppdraget ”att vara forum för debatt” betyder att media är vår arena för diskussion. Tidningens ledarsida är exempel på detta. Det är också i teve och i tidningar vi enklast följer olika debatter. På senare år har dessa arenor kompletterats med Internet. På Internet finns också möjligheten att ge snabb feedback. På tidningars hemsidor, i bloggar och på diskussionsforum diskuteras samhällsfrågor och annat.

Propaganda I dikaturer och i många länder där demokratin inte är etablerad försöker ofta makthavare påverka medias rapportering. Med hjälp av censur och förbud begränsas kritiska media och ibland kan makthavarna använda media som propaganda för diktaturen. Vid statskupper är det ofta just kontrollen av radio- och tevesändningarna som kuppmakarna först vill erövra. Ingen allsidig bild Huvudsyftet med propaganda är att framföra ett budskap som avser att övertyga människor om något. Man undviker medvetet att ge en allsidig bild av en frågeställning eller en nyhet. Man kanske till och med ljuger eller undviker att redovisa hela eller delar av de fakta och åsikter som motsäger den bild man vill förmedla. Ingen fri granskning I många diktaturer har propaganda mer eller mindre ersatt en öppen samhällsdebatt och nyhetsförmedling. Med propagandans hjälp försöker man indoktri-

En tågkollision mellan två höghastighetståg i staden Wenzhou i västra Kina i juli 2011 krävde 40 människors liv. De kinesiska myndigheterna anklagades på Internet och i media för att försöka tysta ner händelsen.

nera människor så att de tänker som makthavarna vill. I många diktaturer rapporteras inte heller ”tråkiga” nyheter om det egna landet. Om t.ex. en allvarlig flygolycka inträffar tystas den om möjligt ner. Makthavarna vill inte förknippas med problem och olyckor. Och en diskussion om vem som är ansvarig kan lätt bli farlig för dem. Om makthavarna i en diktatur vill genomföra förändringar presenteras dessa som redan genomtänkta av kloka vetenskapsmän och beslutsfattare. De argument som finns mot att t.ex. bygga ett nytt kärnkraftverk publiceras kanske aldrig.

Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet – DEMOKRATI OCH MASSMEDIA

21


Fox News Channel sänder programmet Studio B under ledning av nyhetsankaret Shephard Smith till höger i bild.

ORDET Censur: från latin med betydelsen granska.

Ingen fri debatt I mer subtila former av diktatur tillåts ibland att andra åsikter än makthavarnas kommer fram. Men oftast får kritiska åsikter litet utrymme i media och de som vill framföra kritik får i slutändan ändå inte argumentera fritt. Internet är ofta mer eller mindre censurerat av myndigheter. Man kan tala om ett skendemokratiskt förfarande, eller om en tillrättalagd och iscensatt samhällsdebatt. Befolkningen ges intryck av att en verklig debatt har ägt rum och att alla fått komma till tals medan besluten i själva verket redan är fattade. Åsikter eller nyheter I demokratier finns också propaganda. Politiker argumenterar för sina åsikter utan att alltid ge en allsidig bild. Skillnaden är dock att det i demokratier finns möjligheten att argumentera mot och visa att bilden inte är allsidig. Fox News Channel är en nyhetskanal i USA som tydligt står nära den poli-

22

tiska högern. Kanalen kritiseras för att i skenet av att vara nyhetsförmedlare döljer att man i själva verket bedriver politisk propaganda. Varför väljer ett medieföretag att så okritiskt bara redovisa delar av de åsikter och argument som förekommer i den politiska debatten? Kanske för att ägarna och journalisterna har just de åsikterna, kanske för att medieföretaget är beroende av sponsorer som skulle dra undan sina ekonomiska bidrag om man redovisade nyheter mer allsidigt? Fox News Channel ägs av News Corporation – en av världens största mediekoncerner. Kritiken mot Fox News Channel handlar inte om att kanalen har åsikter. Felet är att man som tittare inte kan skilja på när nyhetskanalen redovisar sina åsikter gentemot när man rapporterar nyheter. Man kan jämföra med svenska tidningar som är mycket noga med att skilja mellan ledare, där tidningen redovisar sin åsikt, och ren nyhetsrapportering.

DEMOKRATI OCH MASSMEDIA – Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet


Internet – nya förutsättningar Framväxten av Internet har förändrat medievärlden. Internet är inte bara ett massmedium. Det är också en marknadsplats, en jättelik ”telefonbok” och ett ”bibliotek”, ja nästan ett slags globalt samhälle. Internet som medium kan knappast överskattas. Snabbheten och tillgängligheten, liksom möjligheten att kommunicera med människor över hela världen har öppnat en ny dimension, vare sig det handlar om att köpa och sälja eller om att samtala och diskutera. En av de allra viktigaste skillnaderna gentemot andra medier är interaktiviteten. Man kan direkt ställa en fråga till journalisten på nättidningen eller skicka e-post till en riksdagsman eller en EUparlamentariker. Tack vare Internet har våra möjligheter att kontrollera medieföretagen och kritisera dem blivit mycket större. Genom Internet är det möjligt att själv söka nyheter, att gå förbi de stora medieföretagen, att själv leta upp människor, enskilda journalister och mindre medieföretag. Alla kan nå ut Internet gör det också möjligt för var och en att nå ut till en bred publik. Man är inte längre beroende av att någon på en tidning, radio eller teve intresserar sig för ens åsikter. Man kan själv skaffa en hemsida eller bli bloggare utan att det kostar särskilt mycket. På så vis kan nätet ses som en demokratisk landvinning, en öppning för alla som vill framföra en åsikt. Det är förstås bland annat därför som diktaturer ofta försöker begränsa Internet. För den enskilde bloggaren är det stora problemet att hitta besökare. Vitsen är ju inte bara att skriva utan också att bli läst. Flertalet Internetanvändare föredrar oftast de välkända tidningarna och tevekanalernas egna hemsidor, men möj-

Idag kan ingen tänka sig Internet utan Google eller andra sökmotorer. Varje år blir mer och mer information och kunskap tillgängligt för allt fler människor i världen.

ligheten att nå ut finns, och när något riktigt intressant står att läsa letar det sig oftast fram till de stora medieföretagen. Internet är nämligen ett av journalisternas viktigaste arbetsredskap både för att hitta nyheter och för att publicera dem.

Fragmentiserad världsbild Samtidigt är risken med Internet ännu större än med tidningar och böcker att vissa användare får en fragmentiserad bild av världen. Risken eller möjligheten att man väljer de ”fragment” som passar ens egna åsikter har alltså ökat. Man väljer de bloggare och medieföretag man sympatiserar med och som tar upp de ämnen som intresserar en. Faran med detta är att man blir ”enögd”. Det man redan tycker får man bekräftat av andra som har samma åsikt. Dessutom leder det till ett slags segregering – var och en håller sig till sina favoriter. Svårkontrollerat Ett exempel på hur Internet och mobiltelefoni har förändrat världen är hur snabbt proteströrelsen mot regimerna i norra Afrika spred sig från Tunisien till

Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet – DEMOKRATI OCH MASSMEDIA

23


Egypten och vidare under år 2011. Utan modern digital teknik skulle det ha varit mycket lättare för makthavarna att få stopp på proteströrelserna. Organisationen och webbplatsen Wikileaks, är ett annat sådant exempel. Genom att publicera hemligstämplat material som läckt från myndigheter, företag och organisationer ökar man öppenheten, något som i längden borde gynna en demokratisk utveckling i hela världen. Men på kort sikt kan det utsätta enskilda människor för stora risker, något organisationen fått mycket kritik för. Ledande person i Wikileaks är australiensaren Julian Assange. Ytterligare ett exempel är uppslagsverket Wikipedia som lanserades år 2001 i USA. Wikipedia är världens största uppslagsverk på internet och finns på alla större språk och många mindre. Den engelska versionen är störst. Wikipedia är gratis och lever på privata donationer och på att artikelförfattarna inte får betalt. Vem som helst kan författa och redigera artiklar och man kan också vara anonym. Den som försöker sabotera uppslagsverket kan dock stängas av. Till uppslagsverket finns också ett diskussionsforum där artiklarnas innehåll och annat fritt kan diskuteras.

24

Sammanfattning Kapitlets inledande avsnitt handlar om vad demokrati är och vad som krävs för att ett samhälle ska kunna kallas demokratiskt, t.ex. allmän rösträtt och yttrandefrihet. Därefter behandlas diktaturen och dess brister. I ett tredje avsnitt diskuteras skillnader i olika typer av demokratiska statsskick. Viktiga begrepp är enhetsstat, federal stat, parlamentarism, presidentstyre, representativ demokrati och direktdemokrati. Olika valsystem ger olika sammansättning av parlament. I Sverige används ett proportionellt valsystem, detta gör det möjligt också för små partier att vinna mandat. I många länder används majoritetsvalsystem som ofta leder till ett system med ett fåtal partier. En demokrati förutsätter fria media. Särskilt viktigt är att media tillåts och uppmuntras granska makthavare. Media är också ett viktigt forum för debatt, utan media skulle huvuddelen av de diskussioner som leder fram till nya politiska beslut upphöra. Internets framväxt har gett media ett nytt verktyg som delvis förändrat hur media arbetar och hur debatter förs.

DEMOKRATI OCH MASSMEDIA – Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet


Uppgifte

1

Uppgifter 1 I början av kapitlet står det att diktatur innebär att man berövas sin rättssäkerhet. Vad menas med det?

19 Förklara begreppen. 10 Förklara skillnaden mellan direkt demokrati och representativ a) presstöd demokrati. b) kulturpolitik 11 Förklara skillnaden mellan.

2 I diktaturer kan det vara farligt ”att veta för mycket”, varför?

a) republik och monarki b) konstitutionell monarki och absolut monarki

3 Vad menas med? a) allmän rösträtt

12 Förklara och ge exempel.

b) lika rösträtt

a) enhetsstat

c) yttrandefrihet

b) federal stat

d) organisationsfrihet e) opinionsbildning g) konstitution h) demokratisk kultur i) demokratiska institutioner j) civil olydnad 4 Vilken är Sveriges konstitution?

13 Hur skiljer sig parlamentarism från presidentstyre? Använd gärna skisser för att förklara. 14 Förklara. a) minoritetsregering

8 I diktaturer utvecklas ofta en ”Ja-sägar-kultur”. Vad menas med det? 9 ”Man kan likna politik vid ett recept för hur samhället ska skötas. I en diktatur finns inga mekanismer för att ändra receptet om det inte längre fungerar.” Förklara påståendet.

20 Besvara. a) Varför behövs fria media för att en demokrati ska kunna fungera? b) Vilka uppdrag har media i en demokrati? 21 Vad menas med? a) tredje statsmalten b) offentlighetsprincipen 22 Förklara begreppet propaganda. D23 Ge exempel på texter som du möter som är propagandatexter.

b) majoritetsregering c) koalitionsregering d) samlingsregering

DF5 Är ”civil olydnad” en demokratisk e) vilken typ av regering vi har idag i Sverige metod? Skulle hårda straff mot civil olydnad förbättra eller 15 Förklara skillnaden mellan ett försämra demokratin? proportionellt valsystem och ett majoritetsvalsystem. F6 Henri David Thoreau, Mahatma Gandhi, Martin Luther King och Gene Sharp är några namn som 16 I Sverige tillämpas en så kallad fyraprocentsspärr när mandaten förknippas med civil olydnad. till riksdagen ska fördelas. Vilka var/är de? 7 Vilka argument brukar diktatorer använda för att hävda att demokrati inte är något för deras länder?

r

F24 Fördjupa dig i följande företags historia. a) Microsoft b) Google c) You Tube d) Facebook e) Twitter f) Myspace

a) Förklara vad som menas med detta. b) Varför har denna spärr införts? D17 Anta att föräldrar får extra röster för sina ännu icke myndiga barn. Tror du att det på lång sikt skulle påverka? a) pensionssystemet b) miljöpolitiken 18 Beskriv public service i Sverige. Vad skiljer public service från kommersiella radio- och tevekanaler?

Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet – DEMOKRATI OCH MASSMEDIA

25


Bildförteckning Omslag

Frank Chmura/Nordic Photos

4

Asmaa Waguih/Reuters/Scanpix

6

Don Cravens/Time Life Pictures/Getty Images

8

Wolfgang Kumm/dpa/Scanpix

9

Pierre Riviere/INA Agency

11

Saudi Press Agency/AP/Scanpix

14

Xinhua/Jiang Kehong /Eyevine/IBL Bildbyrå

15

Paula Bronstein/Getty Images

17

Doug Mills/Pool/UPI/Eyevine/IBL Bildbyrå

18

Jourfotograferna/IBL Bildbyrå

21

Chen Bin/Xinhua/News Agency/Eyevine/IBL Bildbyrå

22

Richard Drew/AP/IBL Bilsbyrå

23

Simon Dawson/Getty Images

26

DEMOKRATI OCH MASSMEDIA – Smakprov Arena 50p samhällskunskap för gymnasiet


Arena50p_smakprov_2012  

Samhällskunskap för gymnasiet Under sommaren 2012 kommer Arena 50p ut. Detta häfte innehåller ett kapitel i boken som totalt kommer att ha c...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you