Page 1

Mテ傍

HISTORIEN 50 p

SMAKPROV Olle Larsson


INNEHÅLL Vad är historia? (8 sid) Kapitlet handlar om vad historia är och hur historien skiljer sig från det förflutna. En diskussion förs även om historiens nytta och vad man ska ha historiska kunskaper till.

Källor, källkritik och historiebruk (14 sid) Olika sorters källor och hur man använder och värderar dem enligt den klassiska källkritikens principer. Olika typer av historiebruk diskuteras och exemplifieras.

Epoköversikt: Från förhistoria till upplysning (32 sid) Här presenteras huvudlinjerna i historien från den tidigaste förhistorien med de första människorna fram till början av 1800-talet. Fokus ligger på Europa men internationella utblickar görs.

Huvudlinjer i historien under 1800- och 1900-talen: Tema 1: Det moderna Sveriges framväxt (34 sid) De tidiga demokratiska fostrarna – folkrörelserna Det demokratiska genombrottet

5

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

21

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

33

Det svenska folkhemmet Mot vår egen tid

. . . . . . . . . . . . .

Frågor till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Diskussions- och fördjupningsuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Historiebruk: Riksdagens högtidliga öppnade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Källövning: Mediernas bild av dramat i Ådalen 1931 . . . . . . . . . . . . . 37

Tema 2: Från jordbrukssamhälle till tjänstesamhälle (16 sid) Kapitlet ger en översikt över den ekonomiska historien från slutet av 1600-talet fram till vår egen tid. Fokus ligger på Sverige men internationella utblickar görs.

Tema 3: De stora konflikternas tid (36 sid) Kapitlet handlar om de stora konflikterna under 1900-talet, dvs. första världskriget, andra världskriget och kalla kriget.

Tema 4: Imperialismen och dess arv (22 sid) Kapitlet behandlar kolonialismen och imperialismen med betoning på den europeiska imperialismen under 1800-talets slut och 1900-talet, liksom de spår den har lämnat efter sig.

Tema 5: Ryssland, Kina och USA – dagens stormakter (34 sid) Kapitlet handlar om när, hur och varför dagens stormakter vuxit fram och hur dessa länder använt sin makt och sitt inflytande. Kronologiskt sträcker sig kapitlet fram till vår egen tid.

3


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Utvecklingen under 1900-talet gick enormt snabbt. Hundra år har förflutit mellan de båda bilderna som föreställer Slussplan i Stockholm år 1909 och 2009.

I

d a g t i l l h ö r S v e r i g e världens rikaste och mest jämställda länder där vi oavsett vem vi är och vad vi tjänar, får tillgång till exempelvis gratis utbildning och sjukvård. Och man kan vara säker på att slippa tigga på gatan om man förlorar sitt jobb. Men så har det inte alltid varit och så kanske det inte heller kommer att förbli. I mitten av 1800-talet var skillnaderna stora mellan fattiga och rika och dåliga skördar kunde innebära att människor fick svälta. Landet hade börjat industrialiseras men ännu bodde de flesta människorna på landsbygden. Elektriskt ljus och rinnande vatten inomhus tedde sig som avlägsna drömmar för de flesta. Snart skulle emellertid det svenska samhället förändras i grunden. Under 1900-talet fick demokratin sitt genombrott och efter andra världskrigets slut utvecklades Sverige till en välfärdsstat, ett hem för alla. Man talar om utvecklingen efter 1945 som folkhemsbygget.

4


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

De tidiga demokratiska fostrarna – folkrörelserna Under andra halvan av 1800-talet genomgick Sverige stora förändringar. Befolkningen ökade kraftigt, vilket gjorde att jordbruksmarken inte räckte till alla. Många människor tvingades att lämna landsbygden och bege sig till städerna för att hitta arbete. Andra valde att emigrera till Amerika för att söka lyckan där. Samtidigt började Sverige att industrialiseras och en ny samhällsklass, arbetarklassen, skapades. De som flyttade in till städerna bröt inte sällan med sina tidigare liv. På gårdarna och i byarna hade alla känt varandra och den sociala kontrollen var hård. Det gällde att leva ett skötsamt liv och att anpassa sig till de traditioner och regler som fanns och gärna gå i kyrkan på söndagarna. I städerna var anonymiteten större. En del tilltalades av den större friheten och slutade gå i kyrkan. Religionens plats i människornas liv minskade. För många män utövade städernas krogar en farlig lockelse och superiet blev till ett utbrett samhällsproblem. Industriarbetarna i städerna levde ofta ett hårt och farligt liv. Arbetsdagarna var långa, jobbet tungt och farligt och den som klagade kunde förlora sitt jobb och därmed hamna på bar backe. Som ett resultat av denna utveckling skapades en ny typ av föreningar som vi kallar folkrörelser. Folkrörelserna uppstod för att komma till rätta med missförhållanden i samhället och de kom att dra till sig stora mängder anhängare. De tre viktigaste folkrörelserna under 1800-talet var nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen och arbetarrörelsen.

Nykterhetsrörelsen Under 1800-talet var det utbredda supandet ett stort problem. I städerna öppnade krogarna tidigt på morgonen för att arbetarna skulle kunna ta sig en sup före jobbet. På vissa arbetsplatser betalades delar av lönen ut i brännvin. Den tidiga nykterhetsrörelsen kunde tolerera att människor drack öl medan den fördömde brännvinsdrickandet. Man brukar säga att den företrädde ett måttlighetsideal. Omkring 1870 ändrade nykterhetsrörelsen inriktning och blev strängare. Nu vände den sig emot all konsumtion av alkoholhaltiga drycker. Runt om i Sverige skapades nykterhetsloger där IOGT (International Orde­r of Good Templars) blev den största. Medlemmarna fick lova att leva ett nyktert liv och att aktivt bekämpa supandet. Man arbetade bland annat med informationskampanjer där man varnade för det elände i form av fattig­dom och trasiga familjer som följde i spritens spår. Nykterhets­ rörelsen var framgångsrik och alkoholkonsumtionen minskade. 5


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Både män och kvinnor var medlemmar i de olika nykterhetsorganisationerna. Men vid sekelskiftet 1900 skapades rörelsen Vita bandet i Stockholm. Detta var en nykterhetsrörelse för enbart kvinnor. En förgrundsgestalt i denna organisation var Emelie Rathou. Männen drack mer alkohol än kvinnorna och det var kvinnor och barn som led mest av att männen kom hem fulla efter att ha supit upp lönen på krogen. År 1922 hölls en folkomröstning om ett totalförbud för alkohol i Sverige. De som var emot ett alkoholförbud vann, men ett system för alkoholransonering infördes. Alla som hade ett arbete fick en motbok där det stod hur mycket sprit de fick köpa varje månad. Motboken skulle visas upp vid varje spritinköp och när man tagit ut sin ranson fick man inte köpa mer. De som hade hög inkomst fick köpa mer än de som tjänade mindre. Arbetslösa och gifta kvinnor fick inte handla alkohol överhuvudtaget. Ogifta kvinnor som arbetade fick en motbok men deras ransoner var lägre än männens. Motboken fanns kvar ända fram till 1955. Detta år bildades det statliga Systembolaget som fortfarande har ensamrätt på försäljning av alkoholhaltiga drycker i Sverige. Genom olika kampanje­­r försökte nykterhetsrörelsen minska supandet. Arbetet kröntes med framgång när motboken infördes. Motboken skulle visas fram vid alkoholinköp.

6

Väckelserörelsen Sedan Sverige kristnades under 1000-talet hade kyrkan spelat en mycket stor roll i människornas liv. Den var inblandad i alla livets skeden. Prästerna döpte de nyfödda, vigde de unga och begravde de döda. Man kan säga att kyrkan följde människorna från vaggan till graven. Men i samband med de stora samhällsförändringarna under 1800-talet började kyrkans ställning att utmanas och dess makt försvagades. Under 1850-talet blev det tillåtet för människor att lämna statskyrkan om de gick med i ett annat kristet samfund. Nu skapades väckelserörelser (väckelse = uppvaknande) av människor som tröttnat på statskyrkans förkunnelse som de ansåg var styrd av prästerna. De menade att det var upp till den enskilde människan att hitta sin egen väg till Gud. Den nya väckelsen bröt med statskyrkan och flera frikyrkliga samfund skapades, t.ex. Svenska Baptistsamfundet. Väckelserörelsen arbetade för att värna de kristna idealen och den kristna moralen i en tid då de ifrågasattes. Frikyrkorna engagerade sig även i flera av tidens sociala frågor, exempelvis nykterhetsfrågan. I båda nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen uppträdde kvinnor som talare och predikanter.


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Arbetarrörelsen Livet som arbetare, vare sig det var i en fabrik, i hamnen eller som lantarbetare, var hårt och fattigt. Arbetsdagarna var långa, lönen låg och man kunde förlora jobbet från den ena dagen till den andra. Den stora inflyttningen till städerna som ägde rum i samband med att Sverige industrialiserades ledde till att det blev brist på bostäder och arbetarna fick hålla till godo med det som erbjöds. Trångboddhet, smuts och dåliga hygieniska förhållanden gjorde att de ofta led av sjukdomar som lungsot och magåkommor av olika slag. Arbetarna insåg att de behövde slå sig samman för att åstadkomma högre löner, drägligare arbetsförhållanden och bättre levnadsvillkor. På så vis skapades arbetarrörelsen som blev den viktigaste och största av de tre folkrörelserna. Under 1880-talet bildades fackföreningar på flera arbetsplatser runt om i landet. Genom att organisera sig i fackföreningar och genom att genomföra kollektiva aktioner som strejker och demonstrationer skulle man kunna få bättre villkor. Industrialiseringen innebar också att många kvinnor började arbeta på industrier runt om i landet. De tjänade mindre än männen, ofta bara hälften så mycket. Tändsticksfabriker samt textil- och cigarrindustrin dominerades av kvinnor. Även om kvinnorna var i majoritet var det männen som ledde arbetet. Inom den tidiga arbetarrörelsen fanns det ett motstånd mot kvinnliga arbetare. De ansågs konkurrera med mannen, ha en lönesänkande effekt samt kunna bidra till att upplösa familjen. För att kunna arbeta för lika lön bildade kvinnorna särskilda avdelningar inom fackföreningarna och till och med egna separata fackföreningar bildades. Så småningom insåg arbetarrörelsen att man måste kämpa för likalönsprincipen för att inte arbetsgivaren skulle kunna spela ut grupper av arbetare mot varandra. Att arbeta inom industrin var tungt och farligt. Att arbetsmiljön var ohälsosam framgår av fotografiet som visar arbetare i en fabrik år 1900.

7


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Hundratusentals arbetare gick ut i strejk i samband med storstrejken 1909. Bilden visar ett strejkmöte i Liljanskogen utanför Stockholm som samlade tusentals strejkande arbetare.

Folkrörelserna förenade inte bara sina medlemmar i en kamp för frågor som låg dem varmt om hjärtat. De spelade också en viktig roll för det demokratiska genombrottet i Sverige eftersom de inom ramen för sin verksamhet fostrade sina medlemmar i demokratiska mötesformer. Genom sina bibliotek och studiecirklar blev folkrörelserna viktiga för folkbildningen i Sverige.

Konflikter på arbetsmarknaden En av de första konflikterna på den svenska arbetsmarknaden bröt ut i Sundsvall 1879. Kraftiga lönesänkningar fick 5 000 arbetare vid de norrländska sågverken att lägga ner sina arbeten. Myndigheterna, som var rädda för att våldsamheter skulle bryta ut, kallade in militären. Först sedan arbetarna hotats med fängelse upphörde strejken. Deras löner höjdes inte. 8


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Att organisera strejker kunde vara riskabelt. Den som ledde en strejk kunde förlora sitt arbete och bli svartlistad, vilket innebar att ingen arbetsgivare ville anställa honom. Fackföreningarnas ställning stärktes genom att Landsorganisationen, LO skapades. LO var en sammanslutning av olika fackförbund. Arbetsgivarna svarade med att gå samman i Svenska Arbets­ givareföreningen, SAF. Deras vapen mot arbetarna var lockouten, vilket innebar att de kunde stänga ute arbetarna från deras arbetsplatser. Arbetarna blev därmed utan lön och tvingades lita till fackföreningarnas strejkkassor. När dessa var tomma tvingades de strejkande att ge upp. Decennierna kring sekelskiftet var oroliga på den svenska arbetsmarknaden. Oroligheterna kulminerade i storstrejken 1909 där 300 000 arbetare var inblandade. Precis som vid Sundsvallsstrejken 1879 slutade denna konflikt i ett nederlag för arbetarna. Oron på arbetsmarknaden fortsatte ända fram till slutet av 1930-talet då arbetsmarknadens parter kom överens om att försöka lösa framtida arbetskonflikter genom förhandlingar. Först då blev det lugnt.

STATARNA På landsbygden fanns det lantarbetare, så kallade statare. Ordet statare kommer av att de fick delar av sin lön på stat, det vill säga i naturaprodukter. Statarna arbetade på stora gårdar och fick inte flytta när de ville. Om de ville byta arbetsplats fick de vänta till flyttveckan i oktober, som var den vecka varje år då statarna fick lämna gården och söka sig någon annanstans. Statarkvinnorna var tvungna att mjölka gården­s kor. Detta mjölkningstvång kallades ”den vita piskan”. Tre gånger om dagen, sju dagar i veckan oavsett väderlek skulle korna mjölkas. Morgonmjölkningen ägde ofta rum vid fyratiden på morgonen. Inte sällan var statarbostäderna, statarlängorna, trånga och mycket enkla. Gösta Johansson från Ljungbyholm utanför Kalmar mindes hela livet hur det gick till när hans familj vräktes från sin bostad i samband med en strejk i början av 1900-talet. Möblerna bars ut trots att det ösregnade och de hade ingenstans att ta vägen. Statarsystemet avskaffades i Sverige 1945.

9


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

DEN NORSK-SVENSKA UNIONEN I början av 1800-talets förändrades Sveriges gränser kraftigt. Finland, som hade varit en del av det svenska riket sedan medeltiden, förlorades till Ryssland efter ett krig 1808-09. Förlusten innebar att en tredjedel av det svenska rikets yta gick förlorad. Efter förlusten av Finland riktade den svenske kungen Karl XIV Johan blicken västerut. Målet för den svenska utrikespolitiken blev att göra Norge, som tillhörde Danmark, till en del av Sverige. Efter ett kort krig besegrades danskarna, som tvingades att lämna över Norge till svenskarna 1814. Norrmännen fann sig emellerI mitten av 1800-talet uppstod tankar på att de tid inte i detta. Norska politiker nordiska länderna var bärare av ett gemensamt sam­lades till ett möte i Eidsvoll historiskt arv och att de därmed hade ett ansvar utanför Oslo och förklarade Norg­e för varandra. Dessa idéer, som kallas skandinasjälvständigt. En svensk armé vism, slog igenom på 1840-talet och hade många gick till anfall och efter en veckas anhängare i Danmark, Norge och Sverige. Lägg märke till att den norska och den svenska flaggan strider inledde de båda länderna har unionsmärket i ett av fälten. förhandlingar. Resultatet blev en överenskommelse som innebar att Norge och Sverig­e skulle förenas i en union under den svenske kungens ledning. Norrmännen fick rätt att sköta sina inre angelägenheter medan utrikes­politiken skulle vara gemensam och skötas av svenskarna. I början av 1900-talet var relationen mellan svenskar och norrmän ansträngd. Nationalistiska känslor svallade i båda länderna. Sverige vill öka greppet över Norge samtidigt som norrmännen ville göra sig fria. Sommaren 1905 såg det ut att bli krig. Befästningar byggdes och trupper kallades in. Det blev emellertid aldrig krig. Efter förhandlingar i Karlstad skiljdes länderna åt och den svenska riksdagen erkände Norge som ett självständigt land.

10


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Det demokratiska genombrottet Den svenska riksdagen har sina rötter i medeltiden. Från 1400-talet och fram till 1866 bestod den av de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder. Den svenska riksdagen var unik i ett internationellt sammanhang eftersom de svenska bönderna fick vara med och fatta politiska beslut. Men det gällde bara de bönder som ägde sin jord – jordlösa, arbetare och alla kvinnor saknade politiskt inflytande. Under 1800-talet uppfattades ståndsriksdagen som föråldrad av liberala politiker som kritiserade att så många människor saknade representation i riksdagen. De lade fram flera förslag till förändringar men det dröjde ända till 1866 innan ståndsriksdagen ersattes av en riksdag bestående av två kamrar. I tvåkammarriksdagen var rösträtten fortfarande begränsad. För att få rösta var man tvungen att ha en viss inkomst eller förmögenhet. Det krävdes en årsinkomst på 800 riksdaler eller att man ägde en fastighet som var värderad till minst 1000 riksdaler. Dessutom var rösträtten till den första kammaren graderad så att den som var riktigt rik hade fler röster. Men kravet på en viss inkomst gjorde att stora delar av befolkningen, exempelvis arbetarna på landsbygden eller i städerna, inte heller kunde rösta i andrakammarvalen. Kvinnor var nästan helt utestängda från politiskt deltagande. De hade rösträtt i kommunalval och landstingsval om de klarade inkomstkraven, men fick inte rösta i riksdagsvalet. De som var emot kvinnlig rösträtt menade att politik inte var något som kvinnor skulle syssla med eller intressera sig för. Kvinnornas huvud­uppgift var att föda barn och uppfostra dem. Kvinnorna uppfattades även som alltför impulsiva och känslostyrda för att kunna fatta politiska beslut. Hur skulle de reagera om de var tvungna att fatta beslut om att skicka ut sina söner i krig? För männen ansågs detta inte vara något problem. Vid sekelskiftet höjdes röster för att utvidga rösträtten till att omfatta alla män. Bland annat bidrog den allmänna värnpliktens införande 1901 till debatten. Var det inte rimligt att man skulle få rösta om de styrande krävde att man med livet som insats skulle vara med och försvara landet? Ungefär samtidigt började den verkliga kampen för kvinnlig rösträtt och 1903 bildades Landsföreningen för kvinnlig rösträtt. Några av dem som var verksamma inom denna rörelse var författarna Selma Lagerlöf, Elin Wägner och Ellen Key. Ellen Key talar till kvinnliga rösträttsaktivister på Visingsö 1915.

11


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Världskrig och rösträtt Under 1900-talets första decennium diskuterade flera partier hur rösträtten skulle kunna utvidgas. Det socialdemokratiska partiet ville se allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. De argument som fördes fram handlade bland annat om att många kvinnor vid denna tid yrkesarbetade på snarlika villkor som män och därför borde ha samma politiska rättigheter. Denna uppfattning delades av liberalerna, som hade starkt stöd hos medelklassen. Högern, som stöddes av de rikaste och de med mest makt, ansåg också att rösträtten borde utvidgas men menade att det bara var de med förmögenhet och utbildning som skulle ha politiskt inflytande. Annars fanns det en risk att den rådande samhällsordningen skulle rubbas. Varför skulle inte rika ha mer att säga till om än de fattiga? Vad skulle hända om plötsligt arbetare och kvinnor skaffade sig inflytande? Efter att socialdemokraterna och liberalerna gått kraftigt framåt i valen i början av 1900-talet föreslog högern att alla män som betalade skatt skulle få rösta till den andra kammaren. Ett förslag till utvidgad rösträtt antogs av riksdagen 1907. Det gav 80 % av männen rösträtt medan kvinnorna fortfarande var utestängda. Sverige under första världskriget Sverige lyckades hålla sig utanför det första världskriget men påfrestningarna på samhället blev ändå stora. Det rådde stor brist på olja, konstgödsel och spannmål. Livsmedelspriserna steg kraftigt och när skördarna slog fel 1916 blev matbristen akut och folk svalt. Många hade inget annat att äta än potatis och kokt strömming. Våren 1917 protesterade människor runt om i landet. Butiker plundrades. I samband med hungerkravaller drabbade demonstranter samman med polis och militär. Regeringen fick skulden för situationen i landet och statsminister Hammarskiöld gavs det nedsättande öknamnet Hungerskiöld. Medan männen var inkallade tog kvinnorna i hög grad över de sysslor som tidigare skötts av männen och därmed blev det svårt att neka dem politiskt inflytande när kriget var över. Allmän och lika rösträtt När kriget gick mot sitt slut återupptogs kampen för allmän rösträtt. Ute i Europa hade de osmanska, tyska, ryska och österrikisk-ungerska kejsar­ dömena gått under på grund av bristande folkligt stöd. 1917 hade kommunisterna i Ryssland tagit makten genom en revolution och rädslan för att en revolution skulle bryta ut fanns även hos de styrande i Sverige. 12


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

BONDETÅGET OCH BORGGÅRDSTALET I början av 1900-talet ökade spänningarna mellan stormakterna i Europa. Risken för att ett krig skulle bryta ut mellan England och Tyskland och deras allierande var stor. I Sverige var frågan om landet skulle upprusta eller inte, en av de stora politiska frågorna. Den liberala regeringen, som leddes av Karl Staaf, ville minska försvarsutgifterna medan högern förordade en svensk upprustning. I februari 1914 organiserades det så kallade bondetåget i Stockholm. 31 000 bönder från hela landet samlades i Stockholm för att visa sitt stöd för ett stärkt försvar. De begav sig till Stockholms slott där de togs emot av den försvarsvänlige Kung Gustav V talar till bönderna i februari 1914. kungen Gusta­v V. Kungen höll ett tal, borggårdstalet, där han gick emot sin egen regering i försvarsfrågan. Talet var skrivet av den tyskvänlige upptäcktsresanden Sven Hedin, som var något av en svensk folkhjälte. Han hade tidigare gett ut skriften Ett varningsord, där han varnade för Ryssland. Gustav V:s gemål Victoria var en stor beundrare av Sven Hedin och stödde helhjärtat innehållet i det tal han skrivit till kungen. Borggårdstalet ledde till en parlamentarisk kris eftersom kungen talade om ”min armé” och ”min flotta”. Enligt den politiska praktik som utvecklats under 1800-talet skulle regeringsmakten bygga på att regeringen hade stöd av en majoritet i riks­dagen, inte av kungahuset. Regeringen avgick, kungen vägrade att ta tillbaka det han sagt och en borgerlig regering bildades. Det var läget sommaren 1914 då första världskriget bröt ut.

13


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Efter en hård debatt i riksdagen fattade den 1918 beslut om att rösträtten skulle vara allmän och lika för män och kvinnor. De nya rösträttsreglerna tillämpades för första gången i valet 1921. Efter valet 1921 var 5 av 380 riksdagsledamöter kvinnor och det dröjde ända till 1950-talet innan andelen kvinnor i riksdagen uppgick till 10 %. Kvinnornas inträde i rikspolitiken innebar att nya typer av frågor blev politiska. Det handlade bland annat om kvinnors och barns rättigheter och inte minst moderskapspolitik, det vill säga frågor som handlade att förbättra villkoren för de kvinnor som just fått barn. I början hade de varken rätt till betald ledighet eller ekonomisk ersättning.

DE POLITISKA PARTIERNA De moderna politiska partierna växte fram i slutet av 1800- och början av 1900-talet. Socialdemokratiska arbetarpartiet, SAP, bildades 1889. Det hade rötter i arbetar­ rörelsen och värnade om arbetarklassens rättigheter. Liberalerna gick samman i ett parti 1902 med namnet Frisinnade landsföreningen. Partiet hade flest anhängare i medelklassen och samarbetade med socialdemokraterna i en del frågor, bland annat när det gällde rösträtten. De räknades ursprungligen som ett parti till vänster på den politiska skalan. 1934 bytte de frisinnade namn till Folkpartiet. De rikaste i samhället stödde högern, konservativa grupper som menade att försvaret var den viktigaste politiska frågan. 1904 bildades Allmänna valmansförbundet. 1952 bytte man namn, denna gång till Högerpartiet, som 1969 blev Moderata samlingspartiet. Sedan 2006 kallar sig partiet Nya Moderaterna. För att tillvarata de svenska böndernas intressen bildades Bondeförbundet 1913. År 1957 antog partiet namnet Centern för att visa att man även var ett politiskt alternativ för andra grupper. 1917 bröt sig en grupp ur det socialdemokratiska arbetarpartiet och kallade sig Sveriges socialdemokratiska vänsterparti. År 1921 ändrades namnet till Sveriges kommunistiska parti och detta partinamn behöll man till 1967 då partiet blev Västerpartiet kommunisterna, VPK. Sedan 1990 kallar sig partiet för Vänsterpartiet. År 1964 bildades Kristen demokratisk samling, KDS, som stod på kristen grund. Partiet bytte namn till Krisdemokraterna KD 1996. Som ett resultat av kärnkraftsdebatten och den ökade miljömedvetenheten skapades Miljöpartiet 1981. Det nationalistiska partiet Sverigedemokraterna bildades 1988. Partiet växte fram ur de rasistiska rörelserna Bevara Sverige Svenskt och Sverigepartiet. 14


Kvinnornas ställning stärks Sedan medeltiden hade kvinnan varit underordnad mannen såväl inom äktenskapet som ute i samhället. Kvinnorna hade varit omyndiga och under hela sina liv stått under en mans förmyndarskap. Som ogift skulle hon lyda sin far, sin bror eller någon annan manlig släkting, och som gift stod hon under sin mans husbondevälde. Hon fick inte disponera sin egendom eller föra sin talan inför rätta. Vid arvsskiften ärvde hon bara hälften som mycket som sina bröder. Den enda kategori kvinnor som var myndiga var änkorna. I praktiken hade kvinnorna emellertid större frihet att delta i samhällslivet än lagen egentligen tillät. Det var inte ovanligt att kvinnor själva förde sin talan inför rätta och under 1600- och 1700-talens många krig skötte adelskvinnor och bondhustrur gods och gårdar medan männen var ute i fält. Men i lagen var hon underordnad mannen. Under 1800-talet bidrog de stora samhällsförändringarna till att kvinnornas rättsliga ställning stärktes. År 1845 infördes lika arvsrätt för män och kvinnor och 1858 kunde ogifta kvinnor ansöka om att få bli myndiga vid 25 års ålder. På 1880-talet sänktes åldersgränsen till 21 år. Samtidigt förbättrades den gifta kvinnans ställning och vid slutet av seklet fick hon bestämma över sin egendom, sitt arv och sin egen inkomst - om hon hade någon. Det skulle emellertid dröja till 1920 innan de gifta kvinnorna blev myndiga. När Sverige industrialiserades började kvinnor att söka sig till fabrikerna. Tidigare hade kvinnorna varit sysselsatta inom jordbruket eller som pigor. Även om industriarbetet kunde vara tungt och hälsovådligt så såg många de fasta arbetstiderna och de kontanta lönerna som något lockand­e. Generellt fick kvinnor emellertid lägre löner än männen och så är det än idag. Telefonist var ett vanligt kvinno­yrke under stora delar av 1900-talet. Anledningen till att telefonist blev ett kvinnligt yrke lär ha varit att ljusa kvinnoröster ansågs passa bättre för detta ändamål än grova mansstämmor.

15


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Villkoren skilde sig mellan kvinnorna beroende på vilken samhällsklass de tillhörde. Borgarklassens kvinnor förväntades hålla sig hemma och ta hand om man och barn. Det ingick inte i denna klass kvinnoideal att kvinnan arbetade. I arbetarklassen var det naturligt att kvinnan lönearbetade, samtidigt som hon också hade ansvar för att sköta hushållet. I början av 1900-talet ökade kvinnornas möjligheter att få statliga tjänster som postkassörskor, telefonister och lärare. Även här var lönerna lägre för kvinnor än för män. De allra flesta kvinnor slutade att jobba då de gift sig och fått barn.

Den bräckliga demokratin Tiden mellan första och andra världskriget var en tid av förändring. Sverige gick från att vara ett jordbruksland till att bli ett industriland och i mitten av 1930-talet arbetade fler människor inom industrin än inom jordbruket. Det var också en tid av ekonomisk oro. Efter första världskriget inträffade en internationell depression som också drabbade Sverige. Företagen fick inte sina varor sålda och fick dra ner på sin produktion. De svåra tiderna påverkade också riksdagsarbetet. Regeringarna bestod ofta bara av ett parti och några politiska block med partier som samarbetade fanns inte på den här tiden. Enpartiregeringarna fick svårt att hantera kriserna och tvingades att avgå när de inte fick stöd för sin politik hos riksdagen. Mellan 1920 och 1932 hade Sverige inte mindre än nio regeringar. Ute i Europa ledde ineffektiva regeringar till att många människor ansåg att det demokratiska systemet var ett misslyckande och därför sökte sig till anti-demokratiska partier på höger- eller vänster­ kanten. I Sverige var det emellertid bara en liten del av befolkningen som lockades av sådana organisationer. Det fanns två svenska nazistpartier och tillsammans lyckades de inte Nazismen blev aldrig en politiskt viktig kraft i Sverige trots att nazisterna gjorde sitt bästa för att vinna an­ hängare. Bilden visar en uppmaning till en nazistisk manifestation 1934.

16


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Demonstrationståget är på väg från Frånö till Lunde i samband med konflikten i Ådalen 1931. Bilden är tagen strax innan militären öppnade eld och dödade fem människor.

erövra mer än någon procent av rösterna i valen. En viktig förklaring till detta är att det politiska och ekonomiska läget i landet blev bättre under andra halvan av 1930-talet.

Från dödsskjutningar till förhandlingar 1929 kraschade börsen i USA, vilket fick världsekonomin som hade börjat återhämta sig efter kriget, att störtdyka igen. Arbetslösheten sköt i höjden och många arbetare fick se sina löner sänkta. Sänkta löner ville naturligtvis inte arbetstagarna acceptera utan gick i strejk. Strejkerna avlöste därför varandra i slutet av 1920- och början av 1930-talet. Problematiken ställdes på sin spets i ångermanländska Ådalen 1931. På en pappersmassefabrik anlitade arbetsgivarna strejkbrytare att ta de ordinarie arbetarnas platser eftersom de hade gått ut i strejk. Strejkande arbetare och strejkbrytare drabbade samman och militär kallades ut för att återställa ordningen. I detta läge anordnade de strejkande arbetarna ett demonstrationståg och under demonstrationen öppnade militären eld och dödade fem personer. Det faktum att svensk militär sköt skarpt mot obeväpnade civila gjorde många upprörda. En nationell proteststorm bröt ut och förtroendet för politiker och arbetsgivare som inte lyckats lösa problemen på fredlig väg skadades svårt. 17


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

För att få slut på alla strejker och lockouter på arbetsmarknaden inledde LO, som representerade arbetstagarna, förhandlingar med arbetsgivarnas organisation SAF. Förhandlingarna ledde fram till det så kallade Saltsjö­ badsavtalet 1938. Parterna kom överens om att man skulle försöka lösa konflikter genom förhandlingar och söka lösningar i samförstånd. Detta skapade ett lugn på arbetsmarknaden som brukar kallas Saltsjöbadsan­ dan. Samtidigt förbättrades den ekonomiska situationen vid mitten av decenniet, vilket bidrog till den ökade stabiliteten. Sedan dess är det så att det i första hand är arbetsmarknadens parter och inte staten, som kommer överens om de regler som ska gälla på arbetsmarknaden.

Samförstånd i politiken När Socialdemokraterna under ledning av Per Albin Hansson kom till makten 1932 försökte man lösa de ekonomiska problemen genom att låta staten satsa pengar på offentliga arbeten. Det kunde till exempel vara väg- eller dammbyggen. På detta vis hoppades man kunna komma till rätta med arbetslösheten. För att kunna driva igenom sin ekonomiska politik var Socialdemokraterna tvungna att söka stöd hos Bondeförbundet, våra dagars Centerparti. Resultatet blev en överenskommelse som gått till historien som kohan­ deln. Bondeförbundet stödde det socialdemokratiska förslaget mot att regeringen lovade att ge stöd åt jordbruket och bönderna. Överenskommelsen var viktig eftersom den innebar att tiden med svaga regeringar var över, vilket skapade stabilitet i det politiska systemet.

Samlingsregering och eftergiftspolitik På kvällen den 1 september 1939 talade den svenske statsministern Per Albin Hansson (S) till svenska folket. I sitt radiotal yttrade han följande: ”Medborgare! Det förfärliga, som vi i det sista hoppats att världen skulle förskonas ifrån, har inträffat. Ett nytt stort krig har brutit ut.” Det andra världskriget bröt ut tidigt på morgonen den 1 september då tyska trupper gick över gränsen till Polen. I november 1939 gick sovjetiska styrkor till anfall mot Finland. I Sverige bildades en samlingsregering, ledd av Per Albin Hansson, där alla riksdagspartier utom kommunisterna var representerade. Syftet med samlingsregeringen var att slippa inrikespolitiska konflikter i en tid då landet behövde stå enat. Det överskuggande målet var att se till att landet inte drogs in i kriget. 18


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

FINLANDS SAK ÄR VÅR I kriget mellan Finland och Ryssland var Sverige inte neutralt utan förklarade sig icke-krigförande. Detta innebar att man öppet kunde uttrycka sitt stöd för Finland och ge finnarna materiell hjälp. Stora mängder krigsmaterial skickades, liksom skidor, skor och andra för­nöden­ heter. Pengainsamlingar ordnades och en svensk frivilligkår med 10 000 svenska soldater begav sig över Östersjön för att strida på Finlands sida. Under kriget kom många finska barn, de så kallade krigsbarnen, till Sverige. Deras föräldrar hade skickat dem Finska krigsbarn med en namnlapp runt halsen. En till Sverige för att minska risken för att del av dem blev kvar i Sverige när kriget var över. de skulle dödas i bombanfall och strider. För många var detta en fruktansvärd upplevelse. Tänk att komma som liten till ett nytt land, utan sina föräldrar och utan att kunna språket.

Sverige förklarade sig neutralt men eftersom det svenska försvaret var svagt tvingades regeringen vid upprepade tillfällen till eftergifter gentemot de stridande parterna. Sverige exporterade bland annat järnmalm till Tyskland som använde den i sin krigsindustri. Efter det tyska anfallet på Sovjet­ unionen i juni 1941 tillät den svenska regeringen att tyska trupper transporterades på svenska järnvägar från det ockuperade Norge till Finland. Efter påtryckningar från Tyskland inskränktes även yttrandefriheten. Tidningar, som starkt kritiserade Tyskland, censurerades. Tidningstexter som kunde upplevas som känsliga ströks över med svart färg. När krigslyckan vände för Tyskland 1943 ändrade den svenska regeringen sin politik och man fick lättare att stå emot tyska krav. Det fanns judefientliga stämningar även i Sverige under krigs­ åren. Skylten utanför affären med texten ”Judar och halvjudar ej välkomna” är ett tydligt bevis för detta. Bilden är tagen 1941.

19


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

VAR SVERIGE FEGT?

DEBATT

Redan under kriget kritiserades den svenska regeringens avsteg från neutraliteten, bland annat av författaren Vilhelm Moberg och journalisten Torgny Segerstedt. På 1990-talet tog debatten fart på nytt. I boken Heder och samvete, som kom ut 1991, kritiserade journalisten Maria-Pia Boethius Sveriges agerande under andra världskriget. Hon hävdade att Sverige borde ha stått emot de krav och påtryckningar som man utsattes för och sagt nej. Detta blev inledningen till en debatt om den svenska regeringens handlade under kriget. En del debattörer höll med Boethius medan andra menade att regeringen gjorde det enda möjliga i den rådande situationen. Det svenska försvaret var för svagt, menade man, och hade aldrig kunnat stå emot ett tyskt anfall om ett krig brutit ut. Därför var det riktigt att gå med på de tyska kraven. Frågan är ännu inte avgjord. Historien ligger inte fast en gång för alla utan varje tid bedömer det förflutna utifrån sina måttstockar.

Livet i krigets skugga Trots att Sverige inte utsattes för regelrätta krigshandlingar påverkade kriget vardagslivet. Hundratusentals män var inkallade till militärtjänst och de hemmavarande kvinnorna fick ta över deras ordinarie arbetsuppgifter. Kvinnorna arbetade både inom jordbruket och i fabrikerna. En del deltog i försvaret av landet inom ramen för frivilliga försvarsorganisationer som lottakåren. De skötte bland annat utspisning av mat till de inkallade männen. Kriget medförde att en rad olika varor ransonerades. Kött, bensin, kaffe och många andra varor fick bara inhandlas mot att man visade upp ransoneringskuponger. De gav varje hushåll rätt att införskaffa en viss mängd av en viss vara. Ransoneringarna fortsatte i många fall efter krigsslutet eftersom det fortfarande rådde brist på många varor. När kriget var över påbörjades det arbete som skulle förvandla Sverige till en välfärdsstat. Det svenska folkhemmet stod i begrepp att byggas. Bilen på bilden drivs med hjälp av gengas som fram­ställdes av ved eller träkol. Bensin och olja var ransonerade varor under kriget. Bilden visar kungens gengasbil.

20


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

SVERIGE OCH DE JUDISKA FLYKTINGARNA Under åren före kriget förde Sverige en hård invandringspolitik, vilket gjorde det svårt för människor att komma in i landet. Judar, som flydde från det nazistiska Tyskland, släpptes inte in i Sverige. Men mot slutet av kriget förändrades den svenska inställningen till flyktingar och gränserna öppnades. Bland annat flydde 7 000 danska judar till Sverige för att undvika att skickas till koncentrationsläger i Tyskland och det tyskkontrollerade östra Europa. I krigets slutskede bidrog Folke Bernadotte och hans så kallade ”vita bussar” till att över 20 000 fångar räddades ur tyska koncentrationsläger. De flesta av dem var skandinaver men även judar från andra länder fick en fristad i Sverige. I den ungerska huvudstaden Budapest räddade den svenske diplomaten Raoul Wallenberg livet på ungerska judar genom att ge dem svenska skyddspass. I slutet av kriget försvann han spårlöst efter att ha tillfångatagits av den ryska röda armén. Sannolikt dog han i sovjetisk fångenskap 1947.

Det svenska folkhemmet Begreppet folkhem användes för första gången av statsminister Per Albin Hansson i ett tal 1928. Han liknande samhället vid ett gott hem där alla skulle få plats och där alla skulle kunna känna sig trygga. Han ville skapa ett rättvisare samhälle och utjämna skillnaderna mellan rika och fattiga. För att åstadkomma detta ”folkhem” planerades under 1930-talet ett reformprogram som syftade till att förbättra levnadsvillkoren för befolkningen. Tanken var att reformerna skulle finansieras genom progressiva skatter, vilket innebar att de med höga inkomster skulle ha en högre skattesats än de som tjänade lite. Andra världskrigets utbrott innebar dock att alla reformer fick skjutas på framtiden.

Den första skördetiden I juni 1945 avgick den samlingsregering som styrt landet under kriget. Sverige fick istället en rent socialdemokratisk regering och Per-Albin Hansson fortsatte som statsminister. Socialdemokraterna kom att styra landet i trettio år. Inte förrän 1976 kom en borgerlig regering till makten. Ur krigets ruiner och i skuggan av kalla kriget kunde arbetet med att förverkliga drömmen om folkhemmet inledas. Redan innan freden var ett faktum hade Socialdemokraterna diskuterat vilka reformer man ville införa efter kriget. Nu hade tiden blivit mogen att förverkliga dem. 21


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Här nedan finns de viktigare reformerna listade. Årtalet inom parentes visar vilket år beslutet togs: • Höjd folkpension (1946). Detta innebar att ålderdomen tryggades för de äldre eftersom de nya pensionerna gick att leva på. • Fria skolmåltider och fria läroböcker i folkskolan (1946). • Allmän sjukförsäkring (1946). All sjukhusvård blev gratis och den som var sjuk fick rätt till sjukpenning om han eller hon var tvungen att stanna hemma. • Barnbidrag utan behovsprövning (1947). • Tre veckors semester (1951). Sedan 1930-talet hade arbetarna haft rätt till två veckors betald ledighet om året. • Arbetslöshetsförsäkring (1951). Under de första folkhemsåren beslutade riksdagen även att arbetstiden skulle kortas och att nya bostäder skulle byggas. Den period under vilke­n dessa reformer genomfördes kallas ofta den första skördetiden och sträckte sig från 1946 och fram till början av 1950-talet. Flera av reformerna genomfördes i stor politisk enighet.

Efter kriget föddes många barn. Därför skapades så kallade ”barnkrubbor” där de små kunde tas omhand.

22


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Skatterna höjs Reformerna var dyra och krävde att mer pengar kom in till statskassan. Skatterna behövde därför höjas. Skattehöjningarna användes till att finansiera reformerna och till att bygga ut försvaret, något som hade ett brett politiskt stöd eftersom spänningarna mellan supermakterna USA och Sovjetunionen höll på att utvecklas till ett kallt krig.

URBANISERING, BOSTADSBRIST OCH BOSTADSBYGGANDE Ännu 1950 bodde drygt 30 % av Sveriges befolkning på landsbygden. Under det här decenniet flyttade emellertid hundratusentals människor in till städerna för att söka arbet­e. Allt fler människor sökte sig till industrin, handeln eller tjänstesektorn och an­talet syssel­satta inom jord- och skogsbruk sjönk. Arbetslös­ heten låg på omkring 2 %, vilket är en mycket låg siffra. Tack vare det ökade bostads­byggandet efter kriget var Denna urbanisering gjorde snart de gamla, trånga och omoderna lägenheterna utan att bristen på bostäder blev elektricitet och vatten och avlopp ett minne blott. akut. Trångboddheten i städerna hade länge varit stor. Att en familj med två vuxna och fyra eller fem barn bodde i en lägenhet med ett rum och kök var inte ovanligt. För att lösa trångboddheten fattade staten 1965 beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod. Det så kallade miljonprogrammet var framgångsrikt så till vida att moderna hem byggdes. Många familjer kunde flytta in i nya funktionella bostäder med moderna kök och badrum och gott om utrymme. För de familjer som tidigare levt i trånga lägenheter utan rinnande vatten och med toalett på gården var detta en oerhörd förbättring. Men i många städer revs månghundraåriga stadskärnor för att ge plats åt ny bebyggelse och många anser att miljonprogrammet borde ha genomförts med lite större eftertanke.

23


En ökande levnadsstandard Drömmen om folkhemmet förverkligades i ett välmående Sverige. Från 1950-talets början och de följande två decennierna var tillväxten hög. Arbetslösheten var mycket låg, löneökningarna kraftiga och levnadsstandarden förbättrades från år till år. Industrin gick på högvarv och det blev brist på arbetskraft. De goda ekonomiska tiderna gjorde att den svenska välfärden i form av bland annat bättre barnomsorg, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring och generösare pensionssystem kunde byggas ut. Semesterveckorna blev fler och för de flesta upphörde lördagarna att vara arbetsdag i slutet av 1960-talet. När människor fick mer pengar i sina plånböcker ökade konsumtionen. Färgglada annonser lockade till inköp av olika varor, i detta fall cigaretter. Vad säger annonsen om tidens mans- och kvinnoroller?

24


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Under 1950-talet mer än fördubblades lönerna för industriarbetare medan prisökningarna långt ifrån var lika höga. Det betydde att mer pengar kunde stoppas i plånboken och användas för egen konsumtion. När hushållen fick mer pengar i plånboken ökade inköpen av tv-apparater, bilar och sommarstugor. Vid mitten av 1960-talet började folk för första gången åka utomlands på charterresa. Till de populäraste resmålen hörde Kanarieöarna och Mallorca. (En vecka på Kanarieöarna kostade år 1965 445 kronor.) Allt fler skaffade bil och antalet bilar ökade från omkring 50 000 år 1945 till mer än 2,7 miljoner trettio år senare. Detta tvingade fram satsningar på nya vägar. Den gynnsamma utvecklingen fortsatte under den följande 20-årsperioden. Tiden från sent 1960-tal till tidigt 1970-tal kallas ibland för rekordåren.

TV:N FÖRÄNDRAR VARDAGEN År 1956 började de första TV-sändningarna och detta förändrade svenskarnas umgänges vanor i grunden. Inom kort fanns TV-apparater i alla hem. I början fanns det bara en kanal, vilket gjorde att enskilda program fick ett enormt genomslag.

Folkhemmets avigsidor Folkhemmet innebar att staten skulle bygga ett hem för alla men det fanns emellertid de som inte skulle få vara med. De som inte passade in i drömmen om det perfekta samhället skulle inte få skaffa barn. Under folkhemmets glansperiod steriliserades tiotusentals psykiskt sjuka och människor med sociala problem. År 1934 beslutade en i det närmaste enig riksdag att vissa människor skulle steriliseras för att den ”svenska folkstammen skulle skyddas”. De debattörer som argumenterat för en lag om rashygien hävdade att den var nödvändig för att se till att vissa typer av människor inte fortplantade sig. De uttryckte sig som så att det genom en aktiv steriliseringspolitik skulle vara möjligt att ”inskränka fortplantningsfriheten för människor som ansågs ligga samhället till last”. Enligt den lag som antogs kunde utvecklingsstörda och förståndshandikappade steriliseras utan eget medgivande. I början av 1940-talet utvidgades lagen till att gälla alkoholister, lösdrivare och vissa kriminella, exempelvis svåra återfallsförbrytare. Mellan 1935 och 1975, då lagen upphörde, steriliserades omkring 63 000 människor i Sverige. 25


Invandrare blev en allt vanligare syn på svenska industrier under 1950- och 60-talen. Här ser vi de anställda vid Olofströms bruk där alla arbetare utom två är födda utomlands.

Sverige som invandringsland Folkhemsbygget och den goda ekonomin medförde att den inhemska arbetskraften inte räckte till för de svenska företagens behov. Företagen fick då gå utomlands för att hitta arbetare. Människor kom till Sverig­e från bland annat Finland, Grekland, Italien och Jugoslavien för att arbet­a på företag som ASEA och Saab-Scania. Denna invandring kallar vi för arbets­krafts­invandring. Bristen på arbetskraft var ibland så stor att många före­tag genomförde rekryteringsresor till andra länder för att få arbetare till de svenska industriföretagen. Genom sina arbeten kom de nyanlända invandrarna snabbt att integreras i det svenska samhället. I början av 1970-talet ändrade invandringen karaktär: arbetskraftsinvandringen avlöstes av en flyktinginvandring. Från det politiskt oroliga Sydamerika kom på 70-talet många flyktingar till Sverige. Vid den här tiden hade den svenska ekonomin kraftigt försvagats så nu var det betydligt svårare för de nyanlända invandrarna att ta sig in på arbetsmarknaden. Under 1990-talet, samtidigt som Sverige gick in i en av 1900-talets värsta lågkonjunkturer, rasade ett blodigt krig i före detta Jugoslavien. Som ett resultat av kriget kom över 100 000 flyktingar till Sverige. Redan tidigare hade många människor flytt från konfliktområden, bland annat Mellanöstern och Afrika, och på olika vägar lyckats ta sig till Sverige. När välfärdssystemen började urholkas som en följd av krisen och arbetslösheten sköt i höjden, minskade toleransen för det främmande och främlingsfientligheten ökade. På vissa håll utsattes flyktingarna för våld från högerextremister. De flesta svenskar är dock positiva till invandringen och ser det mångkulturella Sverige som något positivt. 26


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

TONÅRINGEN FÖDS Det har naturligtvis alltid funnits tonåringar men det är först under 1950-talet som tonåringen som fenomen dyker upp. Innan hade man bara pratat om barn och vuxna. Nu fanns det barn – tonåringar – och vuxna. Tonåringarna lyssnade på en ny typ av musik och klädde sig på ett nytt sätt som gjorde att den äldre generationen förfasade sig. Föräldrar och gamla släktingar ogillade jeansen, frisyrerna, dansmusiken och gymnastikskorna. Till tonårsattributen hörde bland annat skinnjackor, serietidningar, coca-cola och tuggummi. Knuttar på motorcykel och raggare i stora amerikanska bilar fick många äldre att skaka på huvudet och tala om sedernas förfall. Att vuxna förfasar sig över ungdomars sätt att klä sig och vara verkar vara ett tidlöst fenomen. Man klagade i antikens Grekland och man klagar i dagens Sverige. Tonårsidolerna kom inte sällan från USA. Klädda i jeans och med brylcrème i håret utmanade de samhället. Den nya musikstilen rock´n roll älskades av tonåringarna men föraktades av experterna som hoppades att denna skulle vara en hastigt uppblossande trend som snart skulle försvinna. Rocken hade emellertid kommit för att stanna. Snart stod hårdrockare och punkare i tur för att få ta över scenen. Modsen var en kategori ungdomar som bland annat kännetecknades av att de hade långt hår. Idag uppfattar vi inte det som något särskilt men när modet med långt hår på killar slog igenom på 1960-talet uppfattade många äldre detta som något alldeles oerhört.

27


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Samhället utmanas I slutet av 1960-talet drog en radikal våg fram över västvärlden. Trots att levnadsstandarden hade förbättrats under decennierna efter kriget, fanns många problem och samhällskritiken växte. Unga människor protesterade mot etablissemanget och på många håll drabbade demonstranter samman med polis.

SAMHÄLLSKRITIK I FOLKHEMMET Musikstilarna progg och punk slog igenom i Sverige på 1970-talet. De var en del av de ungas revolt mot det etablerade samhället och många av texterna var en kritik av de rådande samhällsförhållandena ur ett politiskt vänsterperspektiv. Här är första versen i låten ”Staten och kapitalet”. Den gjordes först av proggarna Blå tåget men nådde en större publik då punkgruppen Ebba Grön gjorde en cover på den 1980.

”Kapitalet höjer hyrorna och staten bostadsbidragen. Så kan man fiffla en smula med den järnhårda lönelagen. Och till och med betala mindre i lön än priset för mat och för hyra. För staten skjuter så gärna till om levnadsomkostnaderna blivit allt för dyra. Sida vid sida tillsammans hjälps de åt. Staten och kapitalet dom sitter i samma båt. Men det är inte dom som ror, ror så att svetten lackar. Och piskan som kittlar, kittlar inte heller. Deras feta nackar.”

Människor som arbetat för en fredligare värld har funnits länge men det var i samband med Vietnamkriget som den moderna fredsrörelsen föddes. I slutet av 1960-talet pågick ett krig i Vietnam. USA blev allt mer indraget i konflikten och runt om i världen höjdes röster som kritiserade den brutala krigföringen. Människor, framför allt unga, gick ut på gatorna och demonstrerade och tusentals människor engagerade sig i FNL-­ rörelsern­a som stödde FNL:s och Nordvietnams kamp mot USA och den syd­vietnamesiska regeringen. FNL var namnet på den sydvietnamesiska gerillan som slogs på Nordvietnams sida mot amerikanarna i Vietnam. Ur dessa grupper utvecklades en radikal vänster, exempelvis Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna. Även kampen för kvinnans rättigheter växte. I maj 1968 grundade åtta radikala kvinnor det feministiska nätverket Grupp 8. De krävde en utbyggnad av barnomsorgen så att fler kvinnor kunde lämna hemmen och ge sig ut och arbeta. I tal, skrift och handling verkade de även för höjda kvinnolöner, fri abort och ett avskaffande av sambeskattningen. 28


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Kvinnor ur grupp 8 demonstrerar 1973. De krävde ett samhälle där män och kvinnor var jämställda.

Sambeskattningen innebar att gifta par fick betala skatt utifrån hushållets sammanlagda inkomster. Detta gjorde det fördelaktigt för kvinnor att stanna hemma istället för att yrkesarbeta. Kvinnorna blev på det sättet mer beroende av mannen. Grupp 8 krävde också att alla kvinnor skulle ha rätt till smärtlindring i samband med förlossningar.

Oljekris och minskande tillväxt Man skulle kunna tro att de radikala åren i slutet av 1960-talet sammanföll med en period av ekonomiska svårigheter, men så var inte fallet. Svenskarna fick det allt bättre. Men i början av 1970-talet tog rekordåren slut. 1973 höjdes oljepriserna kraftigt då ett krig bröt ut mellan Egypten, Syrien och Israel. De oljeproducerande arabländerna genomförde enorma prishöjningar på olja för att få västländerna att sluta stödja Israel. Den så kallade olje­ krisen gjorde att många länder, däribland Sverige, tvingades spara energi. Sverige drabbades hårt av den inbromsning i världsekonomin som krisen ledde till. Efter bara några år hade landets BNP, levnadsstandard och genomsnittsinkomster sjunkit i jämförelse med liknande länder. Sam­ tidigt utsattes den svenska exportindustrin för hård konkurrens av andra länder. Inte minst den svenska varvsindustrin fick finna sig i att utmanas av länder i Asien, som Sydkorea. 29


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Med 1970-talets kris var den höga tillväxttakten historia. Sverige, som varit ett av världens mest framgångsrika länder, fick vänja sig vid att ha en levnadsstandard som såg ut som i andra länder.

Miljön och kärnkraften Under 1970-talet blev miljöfrågorna allt viktigare. Det började med att den amerikanska biologen Rachel Carson kritiserade användningen av växtgifter i boken Tyst vår. Bokens titel anspelar på författarens resonemang om att konsekvensen av att döda alla myggor blir att även fåglarna dör och utan fågelsång blir våren tyst. Det ökade miljöintresset gjorde att en del människor valde att lämna städerna och flytta ut på landsbygden för att komma närmare naturen och kunna odla ekologiskt. Man talar ofta om detta fenomen som den gröna vågen. Det ökade miljö­ medvetandet gjorde att en del människor ville bryta med konsumtionssamhället, lämna städerna och slå sig ner på landsbygden och leva i samklang med naturen. På bilden ser vi gröna vågen-kooperativet Moder Jord.

30


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

När oljepriserna sköt i höjden blev energifrågorna dagspolitik. Sverige hade haft kärnkraft sedan 1971 och energikrisen aktualiserade frågan om kärnkraften skulle byggas ut. De politiska partierna hade olika uppfattningar i kärnkraftsfrågan. Socialdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna var för en utbyggnad medan Centern och Vänsterpartiet var emot. År 1976 fick Sverige en borgerlig regering för första gången på 40 år. Den nya regeringen fick ta över ett land i ekonomisk kris och var splittrad i kärnkraftsfrågan. När regeringen valde att ladda ytterligare två kärnkraftsreaktorer lämnade Centern regeringssamarbetet 1978. Kärnkraftsfrågan ställdes på sin spets när en svår olycka inträffade vid kärnkraftverket i Harrisburg i USA 1979, där ett reaktorhaveri ledde till att radioaktivitet läckte ut. I Sverig­­e beslutade riksdagen att svenska folket skulle få avgöra kärnkraftens framtid genom en folkomröstning. Skulle kärnkrafte­­n avvecklas eller byggas ut? Resultatet av omröstningen 1980 blev att den linje som förordade en kompromisslösning segrade. Den innebar att kärnkraften skulle byggas ut för att sedan kunna avvecklas när nya, alternativa energikällor utvecklats. Som ett resultat av miljö­ frågornas ökade betydelse bildades Miljöpartiet 1981.

Centerpartisten Thorbjörn Fälldin var statsminister i den regering som sprack 1978. Här ses han med kärnkraftverket i Barsebäck i bakgrunden. ”Vad ska väck? Barsebäck! Vad ska in? Sol och vind!, skanderade kärnkraftsmotstånd­arna inför folkomröstningen 1980.

SVENSKA FOLKOMRÖSTNINGAR I Sverige har folkomröstningar hållits vid sex tillfällen. De styrande behöver inte följa folkomröstningarnas resultat eftersom de är inte är beslutande utan endast rådgivande. År Ämne

Resultat

1922 Förbud mot alkohol 1955 Högertrafik 1957 Allmän tilläggspension 1980 Kärnkraft 1994 Medlemskap i EU 2003 Införande av Euro

Nej Nej Ja Avveckla sedan Ja Nej

Folkomröstningarnas resultat har följts i fem fall. I frågan om högertrafik lyssnade de styrande inte på svenska folket utan införde högertrafik 1967 trots att folket röstat för att behålla vänstertrafiken.

31


Tusentals människor samlades på den plats där stats­minister Olof Palme fallit offer för en mördares kula. Många grät öppet när de lade ner sina blommor.

Systemskifte och EU inträde Efter valet 1982 kom Socialdemokraterna åter till makten. Statsminister blev Olof Palme. Den 28 februari 1986 sköts Olof Palme till döds på öppen gata i Stockholm. Trots en intensiv polisjakt och flera gripanden har ännu ingen kunnat dömas för dådet. Efter mordet samlades regeringen på Rosenbad och Ingvar Carlsson utsågs till ny statminister. Under hans tid som statsminister inleddes en ny politik som bröt mot den politiska linje som kännetecknat folkhemsåren. Tidigare hade regeringarna prioriterat att hålla arbetslösheten på en låg nivå. Från och med slutet av 1980-talet kom den ekonomiska politiken att allt mer handla om att hålla nere inflationen. Tidigare hade staten spenderat mer pengar än vad som fanns i statskassan och tvingats låna. Nu var det dags att börja betala tillbaka. Även inom utrikespolitiken skedde förändringar. Under kalla kriget hade Sverige fört en utrikespolitik som syftade till ”alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig”. Trots detta hade man i hemlighet samarbetat med Nato och västmakterna. Den officiella svenska linjen med alliansfrihet gjorde att Sverige inte ansåg sig kunna bli medlem i den europeiska gemenskap, dagens EU, som bildades 1957. I början av 1990-talet var det kalla kriget över och Sverige började försiktigt närma sig den europeiska unionen. Den svenska ekonomiska krisen gjorde att ett ökat europasamarbete betraktades som nödvändigt. 1992 inledde Sverige förhandlingar om medlemskap. Efter en folkomröstning 1994 blev Sverige medlem i EU 1995. 32


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Mot vår egen tid I början av 1990-talet gick Sverige in i en av de svåraste ekonomiska kriserna under hela 1900-talet. Höga kostnader hade gjort svenska varor dyra och inte konkurrenskraftiga på världsmarknaden. Många industrier tvingades slå igen och arbetslösheten steg till över 10 %. Staten tvingades att kraftigt skära i de offentliga utgifterna. Efter ett ”stålbad” började den ekonomiska utvecklingen att sakta vända uppåt igen i början av 2000talet men Sverige är långt ifrån lika rikt idag som under rekordåren. På olika sätt har Sverige påverkats av den globalisering som präglat stora delar av efterkrigstiden. Flertalet svenska företag verkar på en internationell marknad och många har sålts till utländska ägare. Globaliseringen märks tydligt om man tittar på vilka varor som finns att köpa i en vanlig livsmedelsbutik. Världen har tagit steget in i svenskarnas kök. Med det ökande resandet har intresset för andra länders matkultur ökat. Risnudlar, currypasta och sushi var okända företeelser för de flesta svenskar för bara några decennier sedan. Efter kalla krigets slut inledde Sverige en kraftig ned­ rustning av försvaret samtidigt som försvarsmakten deltar i allt fler internationella operationer. Den allmänna värnplikten är avskaffad och ersatt av ett yrkesförsvar. Sverige är fortfarande alliansfritt men samarbetar numera öppet med den västliga militäralliansen Nato. Sverige är idag ett multikulturellt samhälle med människor från världens alla hörn. Sedan Sverige gick in i EU 1995 har det blivit lättare för andra EU-medborgare att komma hit för att studera eller arbeta. Flyktinginvandringen till Sverige är stor och många av dem som Genom välkomstceremonier hälsas nya kommer till Sverige har flytt undan krig och konflikter medborgare välkomna till Sverige. Ofta bland annat i Afrika och Mellanöstern. äger dessa ceremonier rum på Sveriges Den ökade datorisering som ägt rum under de senationaldag den 6 juni. naste decennierna har förändrat såväl svenskarnas arbets­ liv som privatliv och umgängesvanor. Datorn är ett naturligt hjälpmedel på arbetsplatserna, bankärenden och resebokningar görs via internet och olika typer av sociala medier har till viss del ersatt verkliga möten mellan människor. Likaså har användningen av mobiltelefoner ökat kraftigt. Under stora delar av folkhemsperioden var många människor rädda för att ett nytt världskrig, ett kärnvapenkrig, skulle bryta ut. Kärnvapnen finns fortfarande kvar men det som oftast lyfts fram som vår tids stora ödesfråga är klimatet. Hur ska vi kunna stoppa den globala uppvärmningen som får polarisarna att smälta? Vilka är de framtida energikällorna som vi måste satsa på för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling? 33


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. a Vilka var de tre stora folkrörelserna? b Vilken roll spelade de för den demokratiska utvecklingen i Sverige? c Varför uppkom de? d Vilken roll spelade kvinnorna i dessa rörelser? 2. a Hur förändrades det politiska systemet i Sverige mellan 1866 och 1921? b Vilka konsekvenser fick det? 3. På vilka sätt förändrades kvinnans ställning under 1800-talets andra hälft och början av 1900-talet? 4. Vad finns det för likheter och skillnader mellan kvinnors situation runt 1900 och idag? Resonera ur olika perspektiv: ekonomiskt, politiskt och socialt. 5. Politiska partier uppkommer som svar på olika upplevda problem i samhället. a Varför uppstod Socialdemokraterna, Miljöpartiet respektive Sverigedemokraterna? b Vilken hjärtefråga tror du att nästa politiska parti kommer att ha? 6. a Vilka påfrestningar utsattes den svenska demokratin för under 1920- och 1930-talen? b Resonera kring varför vi inte fick ett större nazistiskt parti i Sverige. 7. a Vad hände i Ådalen 1931? b Vilka blev konsekvenserna på kort respektive lång sikt? 8. Förklara kortfattat följande begrepp: • Kohandeln • Saltsjöbadsavtalet • Samlingsregering • Den första skördetiden • Den gröna vågen

1814 Union Sverige-Norge

1800

1850

1809 Förlust av Finland

34

1858 Ogift kvinna myndig

1879 Storstrejken


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

9. Vad menade Per Albin Hansson när han använde begreppet ”folkhem” 1928? 10. a Vilka reformer genomfördes under perioden 1945 till 1973? b Hur finansierades de? 11. Hur förändrades invandringen i Sverige mellan 1950 och 2010? Tänk på varför människor kom och varifrån. 12. Vilka problem ställdes Sverige inför under perioden 1970 till 2000?

DISKUSSIONS- OCH FÖRDJUPNINGSUPPGIFTER 1. Folkhemmet är ett begrepp som är positivt laddat men folkhemsbygget hade också en baksida. Ta reda på mer om den svenska steriliseringspolitiken under efterkrigstiden. Vilka låg bakom den? Vad innebar den? Kan den på något vis försvaras? 2. Är Sverige idag ett folkhem? Vilka reformer skulle du vilja genomföra? Diskutera i grupp och motivera dina svar. 3. 1960-talet var ett årtionde utan större ekonomiska problem. Ändå utmanades samhället av framför allt de unga. Varför det, tror du? 4. Hur tror ni att det var att växa upp i Sverige under 1950- och 60-talen jämfört med idag? Vilka drömmar om framtiden tror ni att ungdomar hade? Skiljer de sig från de drömmar ni själva bär på? Diskutera i grupp. 5. Finns det en speciell politisk kultur i Sverige i den bemärkelsen att det finns drag i det svenska samhället som går att urskilja under hela perioden? Finns det något som skulle kunna beskrivas som typiskt svenskt?

1918  Allmän och lika rösträtt 1905 Unionen SverigeNorge upplöses

1920  Gift kvinna myndig 1938  Saltsjöbadsavtalet

1900

1946  Folkhemmet börjar byggas

1986 Olof Palme mördas

1950

1914 Första världskrigets utbrott

1939 Andra världskrigets utbrott

1995 Sverige blir medlem i EU 2000

1973 Oljekrisen

35


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

HISTORIEBRUK

På bilden ses Karl XI:s drabanter tåga in i rikssalen på slottet i samband med riksdagens högtidliga öppnande på Stockholms slott.

RIKSDAGENS HÖGTIDLIGA ÖPPNANDE Riksdagens högtidliga öppnande var en ceremoni som markerade början på riksdagens arbetsår. Den hölls i rikssalen på Stockholms slott och ägde rum för sista gången 1974. Karl XI:s drabanter var ett stående inslag i denna ceremoni och marscherade taktfast med högt uppdragna knän in i salen. Från och med 1975 öppnas riksmötet i riksdagshusets plenisal och samtidigt tog man bort inslaget med drabanterna.

36

1. Ta reda på vem Karl XI var och vilken funktion hans drabanter ursprungligen hade. 2. Fundera över varför de deltog i riksdagens högtidliga öppnande långt in på 1900-talet. Vad symboliserade de? 3. Varför tror ni att drabanterna togs bort i mitten av 1970-talet? Bar de på ett historiskt arv som det moderna Sverige inte ville förknippas med? 4. I början av 2000-talet motionerade två riksdagsmän om drabanternas återinförande i samband med riksmötets öppnande. Vilken funktion skulle drabanterna kunna fylla idag? Tycker ni att de ska återinföras? Diskutera!


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

MEDIERNAS BILD AV DRAMAT I ÅDALEN 1931

K Ä L L O R

Nyheten om det blodiga dramat i Ådalen 1931 då fem personer dödades när militäre­­n öppnade eld mot ett demonstrationståg spred sig snabbt över landet. Tidningarn­­a skildrade emellertid det inträffade på olika sätt. Fundera över nedanstående rubriker som publicerades i Svenska Dagbladet och Social-Demokraten i anslutning till händelsen.

SVENSKA DAGBLADET

Social-Demokraten

  Blodigt upplopp i Ådalen.    Militären tvingas giva eld.     Fem personer blevo dödade.

Fem dödsskott i Ådalen.

  De första skotten från massan.   Hänsynslös blockadpropaganda    utmynnar i fruktansvärd terror.

Utskickad militär beskjuter fredligt demonstrationståg. Gasbomber mot massan öka dramats ohygglighet.

  Flera tusen människor mot     en handfull soldater. En dags      strejk i Ådalen har proklamerats.

ANSVARET MÅSTE UTKRÄVAS.

(Montage)

1. Vem eller vilka pekar tidningarna ut som skyldiga till det inträffade? Argumentera för din ståndpunkt. 2. Skriv upp värdeladdade ord som finns i textutdragen. Vilken roll spelar de i texten? 3. Kan man utifrån dessa två korta texter dra någon slutsats om vad som egentligen hände?

37


BILDFÖRTECKNING  Omslag Gunnar Lundh/Nordiska museet  4

Stockholms stadsmuseum

 4  infälld Svante Björkum

19ö TT 19n Karl Sandels samling/IBL Bildbyrå 20 TT

 6

Svenskt Pressfoto/TT

22 TT

 7

Nordiska museet

23

Jan Erik Andersson/TT ur Köp! Folkhemmets reklam/ Bokförlaget Max Ström

 8 TT  9

Gunnar Lundh/Nordiska museet

24

10ö

IBL Bildbyrå

26

Lennart Edling/TT

10n

Kungl myntkabinettet

27

Jan Delden/TT

11

SVT Bild/TT

29

Sydsvenskan Bild/IBL Bildbyrå

13

Axel Malmström/TT

30

Ingvar Andersson/TT

15

Hans Sernerts samling/IBL Bildbyrå

31

Ove Jonsson/Sydsvenskan/TT

16

Karl Sandels samling/IBL Bildbyrå

32

Michael Wall/TT

17

Sten Sjöberg/IBL Bildbyrå

33

Emelie Asplund/TT

36

Historisk Bildbyrå

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tel. 040-20 98 10 Kundservice fax. 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Möt historien © 2014 Olle Larsson och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Redaktör Cecilia Barnes Bildredaktör Ingrid Westman Grafisk formgivning och omslag Karin Österlund Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-40-67845-4


MÖT

HISTORIEN 50 p

MÖT HISTORIEN är ett läromedel avsett för kurs 1a1 i historia. Det avser att med breda penseldrag visa på de stora utvecklingslinjerna i historien. Betoningen ligger på tiden från slutet av 1800-talet och fram till våra dagar. Boken innehåller: • Ett inledande kapitel om historieämnet, historiska källor och historiebruk. • Epoköversikter från förhistoria till upplysning. • Fem kronologiska teman över huvudlinjerna i världshistorien med betoning på Sverige och Europa. Huvuddelen av boken – de fem krono­ logiska temana – är mer eller mindre fristående från varandra. Det är därför möjligt att välja bort något tema utan att en väsentlig del av kronologin går förlorad. Varje kapitel avslutas med frågor, diskussions­­uppgifte­r samt övningar i källkritik och historiebru­­k.

Vill du ha mer information?

Beställ boken

Har du frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig!

Vid beställning av Möt historien 50 p anger du ISBN 978-91-40-67845-4

400858 Denna bok får ej säljas

Smakprov av Möt historien 50 p  

Smakprov av Möt historien 50 p, ett läromedel i historia på gymnasiet från Gleerups.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you