Page 1

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

AFFÄRSLIVET.SE

AFFÄRSLIVET NOVEMBER · 2015 UTGÅVA

INDUSTRI

”Därför är det viktigt att växa internationellt” MAGNUS RENÉ, ARCAM sid 4-5

”Vi ska bli den mest omtyckta partnern för hållbara energilösningar” JONAS ABRAHAMSSON, E.ON sid 8-9

“DIGITALISERA ELLER DÖ”

ANDERS BORG: VICE ORDFÖRANDE I KINNEVIKS STYRELSE, ANLITAD AV WORLD ECONOMIC FORUM OCH RÅDGIVARE INOM CITYGROUP.


2

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

AFFÄRSLIVET.SE

LEDARE

Automation Region lyfter automationen in i en digitaliserad värld Den snabbt ökande digitala teknikutvecklingen i hela samhället för också med sig helt nya möjligheter för automatisering och utveckling inom industrin med generella, branschoberoende tekniklösningar och helt nya affärsmodeller.

U

tvecklingen går enormt fort och är en stor utmaning som måste mötas med ny kunskap och nya arbetssätt. Att hänga med när traditionell automation ska integreras med den digitala utvecklingen, där internet kopplar samman människor, produkter och tjänster, är en allt mer viktig strategisk fråga som kommer att vara en fråga om överlevnad för många företag. Men vad döljer sig egentligen bakom alla ”buzzwords” som Smart Factories, Internet of Things, Industri 4.0, Cloud Computing, och Big Data? Påverkar det svensk industri och finns det ett reellt innehåll som kan tillföra nytta och ge nya affärsmöjligheter? Vårt svar är ja, det finns absolut ett innehåll som långsiktigt kommer att vara helt avgörande för Sveriges industri och välfärd. Industrinationer, som Tyskland, USA, Kina och Sydkorea, driver på den digitala utvecklingen och det måste vi göra även här i Sverige. Frågan är inte om industrin kommer att anta digitaliseringens utmaning, utan snarare när och hur effektivt man kommer att göra det. SVERIGES EXPORTMOTOR Tillverkningsindustrin i Sverige genererar idag mer än 1050 miljarder kronor genom varuexport och sysselsätter 600 000 personer i flera av Sveriges mest innovativa och internationellt framgångsrika företag. En alldeles ny kartläggning som har utförts på uppdrag av Automation Region och PiiA i samarbete med SICS och Stockholm Business Region visar en kraftig ökning av industriell IT och automation i Sverige – från 50 miljarder 2009 till 70 miljarder 2013.

I denna ökning återfinns nya marknadsområden där globala IT-aktörer ser nya affärsmöjligheter när maskiner, robotar och givare knyts ihop med mobiltelefoner, affärssystem och logistik- och produktionsflöden. Allt detta öppnar möjligheter och nya branschöverskridande samarbeten som attraherar duktiga människor, investeringar och nya företag till Sverige nu när samhällets samtliga sektorer står inför ökad automatisering och digitalisering. UTMANINGAR Men det finns en del utmaningar på vägen innan vi kan se smarta, digitala och uppkopplade fabriker som tar egna beslut kring produkterna som tillverkas och kommunicerar med allt från underhåll till logistik- och affärssystem. God tillgång på nya ingenjörer är ett krav och massor med utbildning behövs också för att dagens yrkesverksamma ska kunna anpassa sig till all ny teknik. IT-säkerhet är en annan stor utmaning samt övergripande frågor som miljö- och klimat måste också hanteras.

TEKNIKEN ÄR HÄR Den digitala fabriken är här för att stanna och erbjuder oanade möjligheter i alla branscher inom tillverkning, process, fastighet, energi, vård och omsorg. Alla branscher kommer att bli ännu mer ”digitala” med intelligenta produkter som kan kommunicera och därmed passar väl in i morgondagens industri. Vi på Automation Region fortsätter att följa digitaliseringens och IT-världens snabba utveckling och hålla koll på var automationen är på väg. På det viset kan vi hjälpa till att ta den intelligenta automationen vidare från idé till produktion och till kund. Vi lovar att återkomma till ämnet vid kommande frukostmöten, Automation Expo, seminarier, konferenser, workshops och i våra innovationsprojekt och andra aktiviteter. Vi ses i automationsvimlet! PROCESSLEDARE, AUTOMATION REGION

MIKAEL KLINTBERG & KAROLINA WINBO

AFFÄRSLIVET: En periodisk tidskrift som belyser och når ut till Sveriges näringsliv.

Svenska Dagbladet 5:e november, 2015 V-TAB PROJEKTANSVARIG: Adam Bengtsson

DISTRIBUTION:

TRYCK: DATUM:

VI PÅ GRFF PUBLISHING:

John Sigvant Oscar Ljunggren GRAFIK/LAYOUT: Edvard Gezin KONTAKT: 0764 17 82 65 hej@affarslivet.se VD: CHEFREDAKTÖR:

KORT FAKTA: AUTOMATION REGION

1 2 3

AUTOMATION REGION är ett medlemsdrivet, branschoberoende företagskluster som stärker Sveriges automationsindustri.

VI KNYTER samman företag, myndigheter, forskning, utbildning och arbetar för samverkan, nya kontakter, inspiration och kompetensutveckling som leder till effektiv produktion, lönsamma affärer och ökad konkurrenskraft.

BLAND VÅRA MEDLEMMAR finns allt från nystartade småföretag till globalt ledande automationsföretag och partner inom akademi och samhälle. Tillsammans arrangerar vi aktiviteter, mötesplatser och konferenser med koppling till industri och automation.


HARD WORK HAS A NAME När du ser skärstål och slitribbor i sällskap med grävskopor och maskiner, tänk Bruxite. Tänk på hårt stål som arbetar för dig. Bruxite lever och dör för maximal slittid och optimalt skydd för din skopa.

KÖR BRUXITE G. SOM EN HÅRDIN GJORT. OCH FÅ JOBBET

www.olofsfors.se • Tel: 0930-311 40 • E-mail: order@olofsfors.se Make your own way


4

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

AFFÄRSLIVET.SE

Växtvärk, Arcams största utmaning Färdigmat till lunch? Då är chansen stor att skånska Elbe Automatic ligger bakom de styrsystem som gör att ärtorna och köttbullarna portioneras ut på rätt sätt. FAMILJEFÖRETAGET I ANNELÖV utanför Landskrona har utvecklat sin verksamhet sedan 1983 och är nu långt framme i tillverkning av styrsystem till framförallt livsmedelsindustrin. – Konkurrensen är stenhård, säger vd:n, Håkan Erlandsson, som inte ser någon avmattning i efterfrågan på automationsutrustning. – Man vill inte ha folk på löpande band längre. Trycket gör det också extra viktigt att se framåt, och kunna avgöra vilka segment som kommer efterfråga tekniken i framtiden – och vilka som inte kommer att göra det. – Vi måste hela tiden hålla oss ajour med vad som händer för att avgöra vad som bara är en fluga. Håkan Erlandsson har jobbat på Elbe Automatic i snart 15 år. För tre år sedan tog han över efter sin far, ett generationsskifte som många företag brottas med just nu. – Många 40- och 50-talister går i pension. När deras barn ska ta över blir det ofta problem. Antingen är de unga inte beredda på arbetsbördan, eller så vågar föräldrarna inte släppa ifrån sig ansvaret, säger Håkan Erlandsson, som är engagerad i frågan genom sin styrelsepost i Företagarförbundet Fria Företagare. Elbe Automatic, som idag har 24 anställda, kommer att behöva växa något framöver. Det som gör att Håkan Erlandsson trivs i branschen är mångsidigheten. Det finns automation i allt. – Ena gången slaktar du kyckling, andra gången formar du köttbullar, nästa gång gör du mjölkpaket. Det finns automatik i allt.

Först förstod ingen poängen. Nu har 3D-skrivare blivit en industriell trend. I spetsen för utvecklingen står svenska Arcam.

E

tt av modeorden de senaste åren har varit 3D-printing. Allt från design- och kulturskapare till hobbyfixare i garaget har fått upp ögonen för möjligheten att låta en maskin addera lager på lager av ett särskilt material, till dess att ett tänkt föremål antar sin exakta form. Men det finns ett svenskt företag som var med innan begrepp 3D-printing eller additiv tillverkning, som det även kallas, var uppfunna. 18 år efter starten är Arcam ett av de mest omtalade företagen i den här utvecklingen. Deras maskiner används främst för att tillverka komplicerade ortopediska implantat och avancerade detaljer till flygindustrin. – Vi sålde våra första maskiner till flygindustrin 2005. Det var Airbus som köpte dem till sitt utvecklingslabb. De kliade sig mest i huvudet och var inte riktigt säkra på vad de skulle använda dem till. Nu har det blivit en industriell trend som alla måste förhålla sig till, säger Arcams vd, Magnus René. Arcams maskiner bygger på en unik teknik som företaget, enligt dem själva, än så länge är ensamma om. Så här fungerar den: En tredimensionell CAD-ritning av till exempel ett höftimplantat förs över till maskinens styrdator, som styr en elektronstråle över ett tunt lager av metallpulver som smälter under strålen. När första lagret är färdigt läggs nästa lager av metallpulver ut och elektronstrålen får ett nytt lager att smälta. Så upprepas processen, med nya lager av pulver som adderas på de tidigare i maskinens byggkammare, till dess detaljen är färdig. Oftast används titanpulver. Hela tillverkningen sker under vakuum, vilket gör att materialegenskaperna hos det färdiga föremålet blir soptimala. Tekniken kallas EBM, Electron Beam Melting. Och det är just elektronstrålen som gör Arcams teknik unik. – Våra huvudkonkurrenter är egentligen konventionell tillverkning, till exempel gjutning. Sedan finns det konkurrenter inom additiv tillverkning som använder laser istället för elektronstråle, säger Magnus René. Han menar att additiv tillverkning inom industrin kan bidra med framför allt två saker. – Det ena är att vi tillför prestanda inom produktionen som gör det möjligt att tillverka saker med egenskaper som man inte hade kunnat tillverka på något annat sätt. Man kan helt enkelt skapa produkter som inte gått att tillverka tidigare. Det är förmodligen det som kommer att ha störst inverkan på industrin i stort. Det andra är kostnadsbesparingar när ledtid, materialanvändning och behovet av verktyg minskar. Ofta handlar det om korta tillverkningsserier, med komplexa detaljer och dyra material. I ett svenskt perspektiv tror Magnus René att Arcam


NOVEMBER 2015

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

kan göra störst skillnad när det gäller att kunna ta fram nya, avancerade produkter. – Det, tror jag, är viktigare för svensk industri än kostnadsbesparingar. Vi är ett ingenjörsland med spetskompetens som snarare ska ligga i topp när det gäller produktutveckling än att konkurrera med låga tillverkningskostnader, säger han. Arcam har under de senaste åren växt explosionsartat, dels genom att efterfrågan på deras produkter har ökat, men också genom förvärv och genom att öppna egna kontor i både England och USA. Omsättningen förra året var 339 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 199,4 miljoner kronor 2013. Att hantera tillväxten utan att drabbas av växtvärk beskriver Magnus René som den största utmaningen för företaget just nu. – Det handlar om att hitta ny arbetskraft och kunna anställa och integrera nya medarbetare. För två år sedan hade vi 55 anställda. Nu är det 270. Och det är flera tunga poster som vi har behövt rekrytera till bara i år. Även om Magnus René själv lyfter fram innovationskraft som ett viktigt konkurrensmedel för svensk industri säger han att Sverige spelar en liten roll för Arcams tillkomst och framväxt. – Det är inte så att vi finns i Sverige för att det är särskilt bra att växa i Sverige. Sverige ligger avigt till, långt från händelsernas centrum och vår marknad finns ju huvudsakligen utanför Sverige. – Geografiskt är USA den absolut största marknaden, och därefter Italien, Storbritannien och Kina. Sverige är en liten hemmamarknad för vilket svenskt industribolag som helst, säger Magnus René. Flygindustrin och industrin för ortopediska implantat kommer även i fortsättningen vara huvudfokus för Arcam. Det finns en förväntan på att företaget ska

5

FAKTA: ARCAM HUVUDKONTOR: Mölndal

OMSÄTTNING: 339 miljoner konor (2014)

ANTAL ANSTÄLLDA: Tillverkar var maskiner för additiv tillverkning, även kallat 3D-printing, för framför allt flygindustrin och ortopediska implantat.

kliva in i fordonsindustrin också. Men enligt Magnus René är det en marknad som inte är optimal för Arcam. Företagets teknik är helt enkelt för dyr för prispressade industrier och breda applikationer. – Ett enskilt höftledsimplantat tillverkat med vår teknik kostar mellan 10000 och 15000 kronor. Det är vad en hel växellåda kostar inom bilindustrin, förklarar Magnus René. Trots att implantat- och flygindustrin båda är lika viktiga för Arcam väntar företaget fortfarande på att tekniken ska få genomslag i den faktiska tillverkningen av flygplansdelar, medan det redan nu går omkring människor med avancerade titanimplantat, signerade Arcams elektronstråle, inopererade i kroppen. Enligt Magnus René är numera ungefär tre procent av varje höftledsimplantat som används i sjukvården tillverkade i det svenska företagets maskiner. Den som hamnar i en svensk operationssal i vinter får dock hålla till godo med traditionella implantat. – Det svenska sjukvårdsystemet arbetar mycket med konventionella produkter och därmed är nya typer av implantat inte någon stor produkt. På sikt kommer säkert Arcam-tillverkade implantat att bli vanliga även i Sverige. Vi kallar det Arcam Inside!

VI GÖR SVENSK INDUSTRI

KONKURRENSKRAFTIG www.datarespons.com

TEXT AV:

ARVID JURJAKS


6

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

AFFÄRSLIVET.SE

Uppmaning från automationsexperter:

Peter Olsson, VD på PK Data

Storsatsning på elbranschens mjukvara Familjeföretaget PK Data i Högsäter har två problem. Det ena: deras nya program framstår som för bra för att vara sant. Det andra är att när ett företag väl bestämt sig för att bli kund, då lägger de locket på för att inte konkurrenterna ska få nys om programmet.

FLER ROBOTAR I SVENSK INDUSTRI. ANNARS KOMMER FÖRETAG SLÅS UT.

S

TEXT AV: ARVID JURJAKS

må och medelstora företag inom svensk tillverkningsindustri är dåliga på att införa robotautomation. Det gör att många nu hotas av konkurrensen från lågkostnadsländer i bland annat Asien. – De företag som inte automatiserar sin produktion kommer inte att vara kvar inom fem år, säger Ove Leichsenring, en av Sveriges tyngsta personligheter inom automation, och med uppdrag inom både Svenska Automationsgruppen och International Federation of Robotics.v Ove Leichsenring är också marknadschef på Västeråsbaserade OpiFlex, som tillverkar mobila plattformar för robotar. Både han och vd:n Johan Frisk menar att dessa plattformar, som nyligen belönades med EU-kommissionens stora innovationspris, kan vara en lösningen för företag som fortfarande har manuell produktion. – Många vill automatisera men vågar inte, säger Johan Frisk. JOHAN FRISK, VD, OPIFLEX Svenska företag måste få upp sin produktivitetsnivå. Att ta hjälp av robotar har dock ofta krockat med de mindre företagens behov av flexibilitet. En robot i produktionen är ofta en lysande idé vid stor serietillverkning. Men för små och medelstora företag, det vill säga 90 till 95 procent av industrin, finns risken att den bara hamnar i vägen. Små

– Det pratas idag om virala produkter. För oss är det tvärt om. Ingen vill tala om programmet, säger Peter Olsson, vd på PK Data. Vad det handlar om är elritningsprogrammet FastEl AutoRit, framtaget för företag som tillverkar elcentraler och apparatskåp. Det har länge varit ett segment inom elbranschen där alla sitter med egna, omständliga lösningar, utan någon särskild automatisering. – Varje skåp är unikt, så många uppfinner hjulet på nytt varje gång, säger Peter Olsson. Ett genomsnittligt företag sparar in minst en tjänst när de automatiserar med PK Datas lösning. Programmet kan dessutom användas inom hela organisationen, från offert, via konstruktion och vidare till produktion. – Vi gör att de kan driva en fabrik istället för en verkstad, säger Peter Olsson. PK Data startades 1993 och klev på allvar in på marknaden 2003. Nu satsar de stort på att nå ut med sin helhetslösning. – Under hösten har vi för första gången behövt anställa någon utanför familjen, säger Peter Olsson.

”Många vill automatisera men vågar inte.”

GRINDEX

YEARS

En bra investering märks i det långa loppet. Det är det våra pumpar är gjorda för.

tillverkningsserier och en arbetsbörda som hela tiden fördelas ojämnt på olika maskiner har helt enkelt varit svåra att automatisera. Om roboten görs mer flexibel och kan flyttas mellan maskinerna på ett smidigt och säkert sätt kan man komma runt problemet. – Produktiviteten ökar med mellan 20 och 60 procent och täckningsbidraget med fem till tio gånger om man automatiserar, då robotar varken fikar, röker eller Facebookar. Samtidigt tar man bort monotona och tråkiga arbetsuppgifter, så personalen kan ägna sig åt sådant som är mer stimulerande, säger Johan Frisk, som också avfärdar uppfattningen om att ökad automation också leder till ökad arbetslöshet. – Istället ökar konkurrenskraften och ordrarna blir fler, vilket skapar fler arbetstillfällen, säger han. Johan Frisk och Ove Leichsenring, som nyligen hade besök av näringsministern Mikael Damberg, menar att Sverige behöver ett nationellt program liknande Tysklands satsning ”Industrie 4.0”. – Det görs rejäla satsningar även i USA och andra europeiska länder. Sverige har en del att hämta in. Men jag tror man är medveten om det här nu, säger Ove Leichsenring.

1 9 4 0

-

2 0 1 5

En bra investering avgörs inte av priset, utan av driftkostnaden. Därför designar och tillverkar vi våra pumpar för att ge bästa resultat i form av lång drifttid, minimalt behov av övervakning och minskade kostnader i reservdelar och underhåll. För att kvalitet lönar sig i det långa loppet.

www.grindex.se • marketing@grindex.com


NOVEMBER 2015

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

7

www.troax.com

Det går bra för svensk industri men branschen står inför ett antal utmaningar rörande kompetensbrist och uppbyggnaden av smarta fabriker.

STORA UTMANINGAR INOM SVENSK TILLVERKNINGSINDUSTRI Det går bra för svensk industri men branschen står inför ett antal utmaningar rörande kompetensbrist och uppbyggnaden av smarta fabriker.

D

en svenska industrin går bra och det är en stabil tillväxt, menar Tomas Berg, General Manager på Schunk. Men företagen behöver göra ännu mer och tillverkningsindustrin står inför stora utmaningar då utvecklingen går mot en ökad efterfrågan av anpassade produktionslösningar för att hantera större produktionsvariationer. - Våra utmaningar är framför allt att vi måste investera mycket mer i automationslösningar. Vi ska inte ersätta en människa med en robot utan snarare låta dem komplettera varandra där man låter roboten sköta de stereotypa och monotona arbetsuppgifterna. Svensk industri måste automatiseras mycket mer, och anpassas efter kundbehovet, betonar Tomas Berg. Det går bra även för Schunk som ökar dramatiskt just nu. 10% förväntas ökningen bli i år, även om det är i underkant, menar Tomas Berg.

Schunk utvecklar och tillverkar produkter och näringslivet. Industri 4.0 betyder en effektiv och flexibel produktion genom en och lösningar inom fasthållning, antinökad digitalisering som innebär att man gen statiskt eller vid förflyttning. Det kan har kontroll över hela sin produktionskedja handla om verktygshållare, chuckar eller i realtid. Det innebär smarta fabriker med magnetbord vid bearbetning eller gripdon, uppkopplade maskiner och självstyrande robottillbehör eller palettväxlingssystem för automation. Kunderna finns i alla branscher, produktion. Målet är en produktion med kortare omställnings- och ledtider, färre fel, till exempel fordons-, verkstads- och läkemer flexibilitet medelsindustrin. och ingen Schunk arbetar tidskrävande med i huvudsak programmertvå affärsområden: ing. clamping technol- Tanken ogy som innebär TOMAS BERG, är att profasthållning av GENARAL MANAGER, SCHUNK duktionskedarbetsstycken i jan generar exempelvis en information som kan analyseras för att få maskin för att bearbetning ska kunna ske, koll på om man ska exempelvis ställa om och gripping systems som handlar om eller tillföra resurser. På så sätt får man större fasthållning av arbetsstycken i rörelse. överblick över kvaliteten, förtydligar Tomas Berg. INDUSTRI 4.0 STOR TREND Industri 4.0 kan ses som ett paraDen stora trenden just nu är Industri 4.0 digmskifte och det är dit man strävar, men som har utvecklats i Tyskland av politiker

“Innovationsmässigt ligger Sverige högt i världen, men vi ligger efter på industrisidan,”

det är ett stort steg för den svenska industrin att ta. Men klart är att behovet av automation och Industri 4.0 står på agendan över hur utvecklingen ska se ut framöver. TAPPAD KOMPETENSUTVECKLING En annan stor utmaning som Tomas Berg ser är tappet i kompetensutveckling i Sverige idag. Det saknas en tydlig röd tråd och en plan för industrin. Han menar också att det satsas mindre på yrkesutbildningarna inom branschen och det blir allt färre personer som väljer att jobba inom tillverkningsindustrin. - Innovationsmässigt ligger Sverige högt rankad i världen, men vi ligger efter på industrisidan. För de stora företagen går det bra, men 98 % av all tillverkningsindustri är små och medelstora företag och de får ingen support, avslutar Tomas Berg. Schunk ser med stor tillförsikt fram emot industrimässorna som ELMIA arrangerar i maj 2016. Det är första gången någonsin som en sådan bred mässplattform är tillgänglig för den svenska industrin. Kunderna kommer ges möjlighet att se en mängd lösningar oavsett vilka industrigrenar de tillhör. TEXT AV: EMMA ÅHLÉN


8

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

E HAN VILL LEDA STRÖMFÖRANDE REVOLUTION Energibranschen revolutioneras. Det säger Jonas Abrahamsson, vd för Eon Sverige, och pekar på hållbarhet som central faktor när eljätten nu delas i två. TEXT AV:

ARVID JURJAKS

AFFÄRSLIVET.SE

n ny ordning i en ny tid. Så skulle man kunna beskriva läget för ett av världens största energibolag, tyska Eon, som efter årsskiftet delas upp i två delar. – Det som händer just nu inom energibranschen är inget annat än en revolution, säger Jonas Abrahamsson, vd för Eons svenska underkoncern, Eon Sverige. Han pekar på två drivkrafter som leder förändringen. Den ena är teknikutvecklingen inom framför allt förnybar energi, som bland annat återspeglas i billigare solcellsteknik. Den andra är sättet att tänka kring hållbarhet, som enligt Jonas Abrahamsson griper allt djupare in i hela samhällsbygget. – Vi har en ny generation som är uppvuxna med hållbarhet, och som beaktar det i alla sina val. Vi ser hur allt fler kunder gör aktiva val, och eftersom våra kunder också är politikernas väljare omsätts detta också i politiska styrmedel, säger Jonas Abrahamsson. När Jonas Abrahamsson 1991 klev in i det som då hette Sydkraft byggde energibranschen främst på storskalig elproduktion som handlades på elbörsen, för att sedan distribueras till kunderna genom elnätet. Så ser det i mångt och mycket fortfarande ut. Det är dock en modell som länge brottats med stora lönsamhetsproblem, menar Jonas Abrahamsson, framför allt på grund av hårt pressade elpriser. Med de pågående förändringarna har det skapats helt nya förutsättningar. Bland annat kommer allt fler kunder framöver själva bli producenter av el. – Kunden har tidigare hängt längst ut på tråden och i regel haft ganska små möjligheter att aktivt kunna påverka sin energianvändning och långt mindre kunna bli sina egna energiproducenter. Det som händer nu är att kunden hamnar i centrum. Hela affärslogiken förändras, säger Jonas Abrahamsson. Det är för att möta de här förändringarna som moderbolaget i Tyskland förra vintern beslutade att dela bolaget i två. Delningen blir verklighet efter nyår. I nystartade Uniper ska den tunga, traditionella elproduktionen finnas, som kolkraft och kärnkraft, liksom den svenska vattenkraften. Den här produktionen kom-


NOVEMBER 2015

mer fortfarande vara avgörande för att det ska finnas spänning i elledningarna. Kvar i Eon, med Jonas Abrahamsson som fortsatt vd för den svenska delen, blir utvecklingen av nya energilösningar och hållbara energikällor, som sol- och vindkraft, liksom försäljningen till kunderna, samt utveckling av elnätet. – Vi är Sveriges största elnätsägare, och kommer att fortsätta att utveckla nätet. Det handlar bland annat om att fortsätta vädersäkra leveransen till våra kunder, men också utveckla smarta elnät så det kan möjliggöra en utveckling där kunden blir en mer aktiv energianvändare, säger Jonas Abrahamsson. – Vi kommer även fortsätta utveckla vår fjärrvärmeproduktion och andra alternativa värmelösningar. Det handlar också om att fortsätta utveckla de energieffektiviseringstjänster vi redan erbjuder och om att utveckla hållbara stadsdelar, som Hyllie i Malmö, som är i världsklass. Jonas Abrahamsson beskriver det nya Eon som ett mindre, mer snabbfotat och mer innovationsinriktat företag med nya mål. – Det går fort nu. Det handlar inte längre om att bara tillhandahålla kilowattimmar, utan också om att hitta nya energilösningar, säger han och fortsätter: – Vi ska bli den mest gillade partnern för hållbara energilösningar, och göra det möjligt för våra kunder att ta ett större hållbarhetsansvar. Energibranschen är inte som vilken bransch som helst, något alla som har upplevt ett strömavbrott snabbt inser. Utan el

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

fungerar helt enkelt inte samhället. Därför är också det politiska inflytandet relativt stort. I våras tillsatte regeringen en särskild energikommission som fram till 2017 ska utreda det framtida behovet av energi i Sverige. Tanken är att det som kommissionen kommer fram till ska ligga till grund för en bred politisk överenskommelse om energipolitikens inriktning. Jonas Abrahamsson är spänd på kommissions arbete, och hoppas att utredningen inte gör det svårare för den exportberoende och många gånger elintensiva svenska industrin. – Vi kommer under all överskådlig framtid behöva storskalig energiproduktion i form av vattenkraft och kärnkraft, säger han. Jonas Abrahamsson menar också att hela marknadsdesignen för branschen måste ses över för att undvika elbrist i samband med kalla vintrar. – Sverige brukar vara duktiga på att lösa sånt här, bara kommissionen ser till att det inte blir en parkeringsplats för ener-

9

FAKTA: EON SVERIGE NETTOOMSÄTTNING: 34 miljarder kronor.

BAKGRUND: Ingår sedan maj 2001 i den tyska Eon-koncernen.

ANTAL ANSTÄLLDA: Cirka 3 300, varav drygt 1000 flyttas över till det nya bolaget Uniper, som i Sverige kommer att ledas av Johan Svenningsson, idag vd för Oskarshamns kärnkraftverk.

gipolitiska frågor, eller en plattform för politisk kohandel. Jonas Abrahamsson är övertygad om att man i framtiden kommer att se tillbaka på den här perioden som totalt omvälvande för branschen och elkonsumenterna. – Det är en fantastiskt snabb och omvälvande utveckling som sker. Det är också det som gör att jag faktiskt är kvar i branschen efter så många år. Det är väldigt spännande och utvecklande på så många sätt. Det är helt enkelt skithäftigt att vara med, säger han.

”Vi ska bli den mest gillade partnern för hållbara energilösningar” JONAS ABRAHAMSSON, VD OCH KONCERNCHEF FÖR EON SVERIGE

Intresserad av ökad lönsamhet? Investera för framtiden ”automatisera med robotar” www.kuka.se +46 31 726 62 00 info@kuka.se


Verktygsväxlare | Svivelväxlare | Svivlar | Gripdon | Slangpaket | Ventilpaket | Verktygssystem

IMPROVING ROBOT FLEXIBILITY KVALITET. PRECISION. EFFEKTIVITET.

Robot System Products erbjuder en helhetslösning för era robotinstallationer och jobbar med allt från standardprodukter till kundspecifika lösningar. Våra produkter är enkla att köpa och enkla att montera. Läs mer på www.rsp.eu.com

Robot System Products_251x183.indd 1

Söker du logistiklokaler? Då är du välkommen att höra av dig till oss. Troligtvis har vi något som uppfyller dina behov annars bygger vi det. catenafastigheter.se|0730-70 22 12

2015-10-20 11:14:48


NOVEMBER 2015

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

11

AUTOMATION

plocka, packa, produkttesta och inspektera kan nu utföras av robotar, och gör dem därmed särskilt relevanta för biomedicinsektorn och läkemedelsindustrin, liksom matsektorn, dryckessektorn och konsumtionsvarusektorn. Även byggindustrin och jordbruksindustrin har börjat efterfråga den nya tekniken. För att inte tala om robotindustrin själv, som inte sällan använder sina egna produkter för att tillverka och utveckla nya. – Vi har automatiserat våra fabriker fullt ut. Vi har omkring 400 anställda, men mer än 3000 robotar som arbetar i våra fabriker, säger Dr Bob Struijk. Den stora skillnaden hos de nya robotarna är hur känsligheten har ökat. Om man råkar röra dem stannar de, de kan arbeta i lägre hastighet och är utrustade med mjuka skydd på utsidan. Tiden då robotarna behövde stängas av innan människor fick gå in i arbetsrummet är förbi. Nu kan människor och maskiner arbeta ihop på ett mycket mer effektivt sätt. Det finns även samarbetande robotar med 3D-syn, som på bara några sekunder kan hitta ett föremål eller en produkt och ställa den på sin rätta plats. En av de största fördelarna med samarbetande Tekniska framsteg inom fabriksautomation banar väg för samarbete robotar är hur arbetsmiljön för anställda förbättras mellan människor och robotar. Människor och robotar som arbetar när skyddsåtgärder som säkerhetsstängsel i metall tillsammans är något man hittills bara sett i science fiction-filmer. kan plockas bort från arbetsplatsen. Dessutom kan Men nu börjar det bli verklighet. robotarna avlasta människor vid tunga lyft, något som många företag upplever som särskilt nyttigt. TEXT AV: DR. BOB STRUIJK. ÖVERSÄTTNING: ARVID JURJAKS – Människor blir trötta, robotar blir aldrig trötta, säger Dr Bob Struijk på Fanuc, vars robotar kan lyfta allt från ett halvt kilo till 35 kilo. Detta nya sätt att arbeta på hjälper också producenter att dra ner på de kostnader det innebar att ha ust nu utvecklas samarbetande robotar, som människor kan arbeta ihop med på fabriksrobotar och människor separerade på fabriksgolvet. golvet. Det kan låta skrämmande, men tillverkarna har arbetat hårt med säkerheten, och Det är redan tydligt att robotteknik och automasamarbetande robotar spås vara ett av de områdena med högst tillväxt nästa år. tion i allt högre takt håller på att bli en oumbärlig Man ser redan en ökad efterfrågan inom fordonsindustrin, och snart kommer ingenjörer del av produktionen inom många att jobba tillsammans med dem varje dag, i takt sektorer, framför allt med tanke på med att tekniken blir mer tillgänglig och åtkomlig de produktivitetsförbättringar som hos leverantörerna. tekniken erbjuder. Robotar kom– Fram till nyligen hölls robotar i burar som mer att förbättras ytterligare genom djur. De hölls bakom stängsel för att säkerställa att DR. BOB STRUIJK, känsligare syn- och trycksensorer, människor omkring dem kunde arbeta säkert. Saker VICE VC PÅ FANUC EUROPE liksom genom artificiell intelligens. håller på att förändras, säger Dr Bob Struijk, vice Detta kan leda till kraftiga förbätvd Fanuc Europe, en av de ledande utvecklarna av tringar av produktiviteten och samtidigt göra den mer samarbetande robotteknik och med nordiskt kontor i Stockholm. energi- och kostnadseffektiv. Det kommer i sin tur att Tidigare har robotteknik och automation framför allt förknippats med fordons- och leda till minskat industriavfall och ökad hållbarhet. metallindustrin, sektorer som de senaste 40 åren haft en kraftig tillväxt. Nu är situationen annorlunda. Med investeringar i forskning och utveckling, kombinerat med framsteg inom ingenjörskonsten, har robotar nu för tiden fått ett allt bredare användningsområde. Uppgifter som att

Robotarna avancerar

J

“Människor blir trötta, robotar blir aldrig trötta.”

THREE DAYS THREE MAIN THEMES Thousands of Business possibilities INTERNATIONAL TRADE FAIR & CONFERENCE SKELLEFTEÅ, SWEDEN JUNE 14-16, 2016 www.euromineexpo.com


NOVEMBER 2015

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

13

ROBOTAR GÖR SVENSKA MJÖLKBÖNDER MER FLEXIBLA TEXT AV: ARVID JURJAKS

Robotar ska fixa framtidens mjölk. Det menar svenska DeLaval, som befinner sig i toppen inom automation av mjölkindustrin.

D

eLaval grundades för över 130 år sedan och är veteraner när det gäller att erbjuda lantbruket mjölkningsutrustning. När gårdarna runt om i världen nu börjar automatisera sin mjölkning är det svenska företaget ett av dem som leder teknikskiftet. – Det har varit en väldigt stark trend de sista tio åren med automation inom mjölkindustrin. På sikt tror vi att den kommer att accelerera ännu mer, säger Petter Sahlström, ansvarig för företagets automationssatsningar. Just nu är den svenska mjölkproduktionen en av de mest automatiserade i världen. Redan idag kommer 30 procent av all svensk mjölk från gårdar med mjölkrobotar. I resten av Europa är den siffran under 10 procent, enligt Petter Sahlström, medan det globalt sett knappt når upp till två procent. Fortsätter automationstrenden är således tillväxtpotentialen internationellt sett enorm. – Den största marknaden på robotsidan är Tyskland, Frankrike och Holland. Om vi blickar framåt kan vi se att Kina och USA har ännu större tillväxtpotential, säger Petter Sahlström, som berättar att DeLaval även satsar på robotisering inom foder- och gödselhantering: – Automation är vårt största tillväxtområde idag. Det finns stora möjligheter att ersätta tungt, manuellt arbete inom mjölkproduktionen med robotar. För en lantbrukare finns det flera fördelar att automatisera. Eftersom korna i DeLavals system själva kan välja när de vill bli mjölkade ökar flexibiliteten för bonden. Automationen gör också att svårigheterna med att hitta personal inte blir till det akuta problem som det håller på att bli idag. – Det är idag svårt att locka yngre generationer till lantbruket. Det gäller både Sverige och globalt. Men det handlar inte bara om att ersätta arbetskraft. Tekniken skapar också möjligheter för att analysera kors välbefinnande så man tidigare kan sätta in rätt

sorts åtgärder för att få friskare kor och bättre mjölkkvalitet. Ökad automationsgrad ger oss också bättre möjlighet att sätta in rätt sorts serviceåtgärd vid rätt tidpunkt, säger Petter Sahlström. Utvecklingen inom mjölkproduktion går mot allt färre, men också större gårdar. – Det är svårt att räkna hem en investering i en mjölkrobot om du har färre än 50 kor. De flesta som investerar i tekniken har minst 60. Vi ser ett ökat intresse för den här tekniken på stora gårdar med allt från några hundra till flera tusen kor, säger Petter Sahlström. Inom den svenska mjölkproduktionen har den här utveckling däremot antagit formen av en kris där mjölkgårdar läggs ner i en allt för snabb takt. Förklaringen är det låga mjölkpriset. – Lönsamheten för svenska mjölkproducenter är noll. Många går på knäna. Vi upplever också en kraftig avmattning i investeringar på den svenska marknaden. Nu är det inte vår största marknad. Men det är vår hemmamarknad. Antalet bönder som nu tvingas sluta accelererar, säger Petter Sahlström. Situationen gör det också vanskligt att förutspå takten på den fortsatta automationen bland svenska mjölkbönder, dock är Petter Sahlström positiv. – Om tio år handlar alla investeringar om någon form av robotlösning. Det är jag övertygad om. DeLaval är störst i världen på utrustning för mjölkbönder. Vilken position företaget har inom segmentet automation vill inte Petter Sahlström avslöja, mer än att de slåss i toppen med nederländska Lely och tyska GEA. Utmaningen för kunna vara kvar där handlar bland annat om att kunna locka kunniga utvecklare. Petter Sahlström pekar också på vikten av att Sverige lyckas utbilda och behålla framtida kompetens. – Det här handlar om spjutspetskompetens inom teknik. Om Sverige tappar där kommer vi också att tappa konkurrenskraft inom de områden som vår verksamhet befinner sig i.

CERTIFIERING LÖSER KOMPETENSPROBLEM - MAN KAN SÄGA att certifiering är ett sätt att lösa ett kompetensproblem. Att vara certifierad gör att det åtminstone finns vissa garantier att man har den rätta kompetensen, säger Peter Rohlin, vd för certifieringsföretaget Incert. Incert är ett branschägt företag som certifierar personer. Det är ett tredjepartscertifieringsorgan, vilket betyder att det inte finns något beroende mellan dem som certifieras och företaget. Fibertekniker är en grupp som kan certifieras. - I dag är det tyvärr lite Vilda Västern bland operatörerna. Fiber är hett nu och tyvärr finns det många lycksökare i branschen. Då det inte finns någon formell examen för detta, ökar kravet på ett oberoende certifikat. Fibertekniker-certifikatet är inte tvingande, men i och med att allt fler efterfrågar det drivs det ändå fram av operatörerna, bland annat Skanova och ComHem, säger Peter Rohlin. Varför är det viktigt att ha certifierade fibertekniker? - Det kostar för mycket att göra fel. Certifikatet visar objektivt vad personen klarar. I höst har ett projekt kring förläggningscertifikat påbörjats. Det handlar om kompetensen kring fiberförläggning i mark. Det kan vara svårt för beställaren att veta vad den ska efterfråga, då kan certifikatet fungera som en slags kravlista, menar Peter Rohlin. Certifieringen innehåller bland annat krav på dokumentation över kabeldragningar, att man har koll på lagar och regler samt rutiner för att hantera tekniken på rätt sätt.

VAKUUMUTRUSTNING Experter på utrustning för lyft. Vi lyfter det mesta! Från småsäckar och plåtar till storsäckar och betongelement. Vår specialitet är kundanpassad lyftutrustning med fokus på ergonomi, säkerhet och innovativa lösningar.

Vad behöver ni hjälp med? Kontakta oss idag!

LYFTUTRUSTNING VAKUUMUTRUSTNING Vi erbjuder ett gediget sortiment av vakuumutrustning för effektiv hantering av bl a kartonger, träskivor, glas och plast.

IBC International Handling AB • Hamnvägen 1 • 311 32 Falkenberg

LYFTUTRUSTNING Vi har mångårig erfarenhet av att lösa olika lyftsituationer inom industrin. Det mesta är skräddarsytt för att passa just din hantering.

Telefon 0346-569 10 • sales@ibc-international.se • www.ibc-international.se


14

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

Nya, snabba och flexibla lösningar. Fastighetsbolaget Catena breddar sin verksamhet med smidiga och moderna lager vid flera av Sveriges viktigaste godsflöden.

F

örsta spadtaget togs i oktober. Redan i april kommer Catenas första volymterminal – en flexibel och effektiv lager- och terminalbyggnad – att stå färdig i Katrineholm, en av Sveriges viktigaste järnvägsknutar. – Det här är ett nytt koncept för oss. Tidigare har vi bara jobbat med begagnade fastigheter eller skräddarsytt lösningar för en specifik kund med specifika behov. Det här är mer av en universalprodukt, säger Maths Carreman, Catenas regionchef i Stockholm. Volymterminalernas yta är på 10000 kvadratmeter. De kan delas in i fyra lika stora delar, eller hyras ut i sin helhet till en enskild kund. Hyresavtalen inom logistikfastighetsbranschen ligger många gånger på tio år. Detta är fortfarande grundbulten i Catenas verksamhet, med DHL som största kund. De nya lokalerna kan däremot hyras på betydligt kortare tid – ett till tre år. Flexibelt för kunden. Men också en risk för Catena. Men med en beläggning på 97 procent i

bolagets befintliga fastigheter ser Maths Carreman de nya volymterminalerna som ett naturligt sätt att växa. – Mer gods kommer till Sverige och behovet bara ökar. Det är en ny chans för oss att utöka verksamheten och få nya kunder, säger han, och berättar att ytterligare fem volymterminaler planeras för Malmö, Helsingborg, Nässjö, Örebro och Norrköping. – Nyproduktion är det som vi huvudsakligen går för nu, säger han.

AFFÄRSLIVET.SE

Ola Wallster, VD på RSP

Robotisering viktig för Sveriges industri - Sverige är ett bra industriland med en lång industriell tradition. För att behålla vårt försprång mot utlandet måste vi satsa allt mer på automatisering och där spelar vi en viktig roll, säger Ola Wallster, VD på RSP, Robot System Products i Västerås. RSP är specialiserade på kringutrustning av högsta kvalitet till industrirobotar. RSP riktar sig främst mot verkstadsindustri och bilindustri, dit de levererar tillbehör som exempelvis verktygsväxlare, svivlar och gripdon. -Vi har ett flertal unika produkter och kan erbjuda helhetslösningar för


NOVEMBER 2015

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

15

SITUATIONEN PÅ MARKNADEN HAR GJORT ATT FÖRETAG TVINGATS OMSTRUKTURERA.

det stora flertalet robotar. RSP bidrar till robotautomatiseringen eftersom våra produkter gör robotarna flexibla och mer effektiva. Robotiseringen är jätteviktig då den hjälper till att behålla jobb och arbetstillfällen i Sverige. Så länge vi har en konkurrenskraftig industri kan vi behålla den, fortsätter Ola Wallster. Robotar ökar produktiviteten och säkerställer en jämn och säker kvalitet. De tar även bort farliga arbetsmoment i industrin då de kan göra tunga och monotona arbeten och låta människorna fokusera på andra uppgifter. I dagsläget tappar Sverige konkurrenskraft mot andra stora industrinationer, det märks om inte annat i antalet installerade robotar. Flertalet europeiska och asiatiska industriländer ökar användandet av robotar kraftigt jämfört med Sverige. RSP vill öka robotanvändningen i Sverige och strävar efter att kontinuerligt förbättra robotprestanda genom nya innovativa produkter.

A

tt hitta ett effektivt och faktiskt funktionellt pumpsystem har varit vitalt för Grindex, som är en välkänd aktör på marknaden sen 60-talet, och som under tiden tagit fram ett brett utbud med god funktionalitet för alla typer av behov. - Tack vare det inbyggda motorskyddet och luftventilen kan pumparna gå utan tillsyn under långa perioder. De kan även köras torrt under en längre tid utan att pumpen tar skada, säger Håkan Lundin, Försäljningschef på Grindex. FÖR ATT KUNNA STÅ SIG konkurrenskraftigt och erbjuda de mest effektiva lösningarna gäller det att man har översikt på marknaden och att man är villig anpassa sig efter de behov som efterfrågas. - Den stora anledningen till att vi hållit vår mark är tack vare vårt breda utbud av pumpar.

Går vi djupare in i vår produktportfölj ser man att vi står oss konkurrenskraftiga genom att vara applikationsbara i alla lägen. VÅRA LÄNS- OCH ROSTFRIA PUMPAR används för pumpning av vätskor med slitande partiklar, i miljöer som gruvor, byggarbetsplatser och industrier. Samtidigt har vi slurry- och slampumpar som ger kunden utmärkta förutsättningar för pumpning av vätskor med fasta partiklar, och tunga vätskor med höga koncentrationer, fortsätter Håkan.


16

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

AFFÄRSLIVET.SE

Borg till svensk industri: Digitalisera eller dö Svensk industri har inte råd att sitta still. Det säger den förre finansministern Anders Borg, som ser orosmoln vid horisonten. Men också möjligheter. TEXT AV: ARVID JURJAKS

F

örra året var han fortfarande svensk finansminister i den Alliansledda regeringen. Nu arbetar Anders Borg med finansiella frågor på en global nivå inom World Economic Forum och som vice ordförande i ett av Sveriges tyngsta investmentbolag, Kinnevik. – Efter åtta år med europeisk kris är det väldigt skönt att få ägna sig åt något som är dynamiskt, snabbväxande och nyskapande, säger Anders Borg om sina nuvarande uppdrag. Det är också utifrån den positionen som Anders Borg med viss oro ser på svensk industris närmaste framtid. Framför allt två saker ställer allt tuffare krav på svenska företag: Det ena är en ökad global konkurrens. Det andra en digitaliseringstakt vars historiska motsvarighet i fråga om omställningar är svår att finna, Samtidigt hotar en sjunkande produktivitet och

högre kostnader – och därmed en underminerad konkurrenskraft. Det senare är en utveckling som redan har satt spår i bland annat de nordiska grannländerna Danmark, Norge och Finland, och som nu seglat upp som ett mörkt moln vid horisonten även för Sveriges del. – Det är allvarliga varningssignaler. Kostnaderna för svensk industri har ökat snabbare än vad produktiviteten har motiverat de senaste två, tre åren. Det finns en uppenbar risk att Sverige ska följa utvecklingen i de andra nordiska länderna. Det måste man hålla riktigt noga koll på. Fortsätter inte Sverige att ta de här frågorna på allvar, eller att vi får ett långt, utdraget skeende där situationen mer präglas av status quo än av utveckling, då tror jag att det kan bli bekymmersamt, säger Anders Borg. Förutsättningarna ser dock goda ut, menar

Anders Borg, som tycker att svensk industri än så länge står sig förhållandevis stark. – Vi har en osedvanlig bredd i vår industriella bas. Vi är inte beroende av någon enskild sektor eller enskilt råvarupris, utan vi har allt ifrån gruvindustri till högteknologiska telekomtjänster, till avancerad tjänstesektor med inriktning på industri, och inte minst ett starkt ben i vår skogsindustri. Men produktivitetsnivåerna måste upp. Annars måste man försöka parera med minskade lönekostnader. Och det kan bli besvärligt i ett land med en avtalsrörelse, vars norm är en löneökning på omkring två till tre procent. Samtidigt är detta också en löneutveckling som ett väl fungerande samhälle bör klara av, anser Anders Borg. – Man måste ta tag i ett antal besvärliga strukturfrågor som på lång sikt höjer produktiviteten.


NOVEMBER 2015

Om den svenska industrin:

“Digitaliseringen kommer att förändras för de allra flesta branscher och företag.” SÄGER ANDERS BORG, 47, Vice ordförande i Kinneviks styrelse, anlitad av World Economic Forum samt rådgivare inom Citigroup.

Det handlar om att förbättra företagsklimatet, se över skatter, minska regelbördan, investera i infrastruktur och säkra att vi har kompetensförsörjning. Det handlar helt enkelt om att få en ekonomisk politik som stödjer en snabb produktivitetsutveckling. För de enskilda företagen då? För dem gäller det att stå på tå, säger Anders Borg. Annars hotar nya, snabbväxande ekonomier att slå svensk industri på fingrarna. – Vi ser hur stora och starka företag förlorar hela sin affärsidé för att det kommer in nya konkurrenter. Vi har ju haft en period tidigare där konkurrensen från Asien framför allt har handlat om att ta över enklare produktion. Under den kommande tioårsperioden kommer vi att få konkurrera med produkter som i kvalitet ofta påminner mer om våra. Jag tror att man måste räkna med ett större omvandlingstryck än vad man haft historiskt. Inom Kinnevik-sfären väger telekombolag tungt,

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

liksom företag som erbjuder digitala tjänster, till exempel klädhandelssajten Zalando. Utifrån sin position i Kinnevikstyrelsen är det därför inte så konstigt att Anders Borg pekar på en öppenhet mot digitaliseringen som en nyckel för att stå sig i dagens internationella konkurrens. – Digitaliseringen kommer att förändras för de allra flesta branscher och företag. Det är det perspektivet man måste ha. Man måste helt enkelt titta igenom sina verksamheter och se vad man själv kan göra för att anpassa sig till kunder som tänker på ett nytt sätt. Och där handlar det framför allt om att komma närmre kunden, och inte nöja sig med att bara leverera en produkt. – Tittar du på några av de företag som klarat omställningen bäst, som till exempel Ericsson och Atlas Copco, så är de idag djupt inbäddade hos sina kunder. De är tjänsteleverantörer snarare än bara leverantörer av radiohubbar och kompressorer. Det handlar om att erbjuda ett stort tjänsteinnehåll så att man blir så viktig för kundens verksamhet att man integreras i hela supply chainen, säger Anders Borg, och fortsätter: – Vi är i ett väldigt utmanande skede. Det finns enorma möjligheter att expandera snabbt i den här miljön. Sverige har ju skapat fler snabbväxande unicorns – det vill säga företag som skapar en miljard dollar i omsättning inom fem år – än nåt annat europeiskt land. Vi har därför väldigt goda förutsättningar för att vara med i den här omvandlingen. Inom World Economic Forum jobbar Anders Borg med två projekt. Det ena rör det som på engelska kallas technological disruption, ungefär snabb teknologisk förändring, och hur det påverkar den finansiella sektorn. Det handlar om hur man med hjälp av ny teknik kan förvalta tillgångar och skapa nya lånelösningar. Det andra projektet går ut på att bygga banksystem för företag och människor i fattigare områden i bland annat Indien och Indonesien. – Det handlar om att de ska få tillgång till moderna bank- och betalningstjänster inte minst via mobilen. Det här växer väldigt snabbt. I det samarbete vi haft med Indien så har man under de sista tolv månaderna fått ytterligare 125 miljoner nya bankkonton. Det ger dramatiska möjligheter för människor att ha en bra vardag, säger Anders Borg. På frågan om han är avundsjuk på sina före detta kollegor inom den svenska politiken, som just nu brottas med ett svajigt parlamentariskt läge, svarar Anders Borg undvikande. – Jag är inriktad på att jobba med snabbväxande företag i länder som utvecklas och är dynamiska. Det tycker jag är spännande.

17

Data Respons jobbar kundnära DATA RESPONS ARBETAR MED så kallade embedded systems, inbyggda system, för applikationer där det ställs speciella krav på bland annat miljön, till exempel fukt och vibrationer eller krav på fläktlösa system. - Vi levererar till marknader som transport, industri, automation, försvaret, medicinteknik, telekomoch kommunikationsbranschen. Vi jobbar med både hård- och mjukvaruanpassningar. Kunden äger alltid sitt system, det vi gör är att anpassa standardprodukter till kundens behov, säger Mats Andersson, sales director på Data Respons Sverige. FÖRETAGET SATSAR PÅ HÖG egen kompetens och finns förutom i Norden också i Tyskland. Produktionen finns i Asien, därför finns ett kontor även i Taiwan. Allt för att finnas nära kunden och för att kunna säkerställa kvalitet, rätt pris och prestanda till sina kunder. Data Respons jobbar med så kallad smart solutions vilket innebär att man kopplar ihop embeddedvärlden med den traditionella IT-världen. Det kan handla om olika fordon, maskiner, tåg och liknande. Förr var det mycket lokala system, nu ska allt vara ihopkopplat i nätverk. Mängden sensorer ökar i applikationerna, om man kan förlägga mer aktivitet längre ut i systemen och minska aktiviteten inne i nätverksstrukturen kan man spara pengar och minska risken, bland annat från virus. Man bygger helt enkelt in en högre säkerhet i nätverken. - Vår styrka är att vi kan vara med tidigt och ta med oss samlad kunskap från olika vertikala marknader till våra kunder, avslutar Mats Andersson.


• • • • • •

Coilhantering Spaltning Haspling Längdklippning Lagring Transporter

Material • Varmvalsat • Kallvalsat • Varmförzinkat • Aluzink • Elförzinkat • Lackerat • Aluminium

Steel Service Center med över 30 år i branschen.

OSBY

Tel. 0479-196 00 www.hnplat.se


20

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

AFFÄRSLIVET.SE

HJÄLPMEDEL GER SÄKRARE LYFT OCH BÄTTRE KVALITET

Tunga lyft är vardag inom industrin och belastningsskador är den vanligaste arbetsrelaterade sjukdomen. Lyfthjälpmedlen blir dock allt bättre och säkrare. TEXT AV: EMMA ÅHLÉN

E

nligt Arbetsmiljöverkets rapport var belastningsskador den vanligaste orsaken till anmälda arbetssjukdomar under 2014. Belastningssjukdomar orsakas ofta av en kombination av olika faktorer, exempelvis tunga lyft, förflyttningar av bördor samt olämpliga arbetsställningar. Fördelningen mellan män och kvinnor med belastningsskador var 49 respektive 35 procent. Arbetsgivaren är ansvarig I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) hittar man information om hur man förebygger hälsofarliga och tröttande belastningar för muskler, leder och skelett. Belastningen ska bedömas utifrån hur ofta, hur länge och hur mycket arbetsmomenten utförs. Kroppen är gjord för att röras och belastas och mår bra av det så länge som det finns variation i rörelserna och att det finns god möjlighet att återhämta sig. Det är arbetsgivaren som har ansvar för att arbetsuppgifterna och arbetsplatsen är bra ergonomiskt

utformade så att det finns tillräcklig rörelsevariation och chans att återhämta sig. Arbetsgivaren ska se till att arbetsutrustning finns till hands när det behövs. Lyftredskap är till för att både underlätta arbetet som inbegriper tunga lyft, men också för att undvika belastningsskador. Arbetet blir inte bara säkrare och bättre för personalen utan kan också leda till bättre kvalitet på arbetet samt att jobbet sker snabbare och effektivare. Måste man ändå lyfta manuellt finns det några saker att tänka

på: Ha bördan nära kroppen och att undvika att lyfta och vrida samtidigt. Ny unik konstruktion Det senaste på marknaden inom lyftkransteknik är en unik konstruktion som kombinerar aluminium och stål. På det sättet får man lättheten i rörligheten genom aluminiumet men samtidigt styrkan att lyfta tunga gods som stålet ger, med färre upphängningspunkter. Det finns också radiostyrda kranar, vilket innebär en bättre säkerhet då man får ett större avstånd till traversen. De nya fjärrkontrollerna som kommer till Sverige nu är välbeprövade och har modern design med lättryckta knappar som gör att man kan arbeta länge utan att trötta ut handen. Fjärrkontrollen kommunicerar med traversen för att se den aktuella vikten i displayen. Dessa har uppladdningsbara standardbatterier, vilket gör att man inte behöver åka till specialbutiker för att köpa nya.

”Det senaste inom lyftkransteknik är en unik konstruktion som kombinerar aluminium och stål.”

Vakuum-lyft för mindre laster När det gäller lite mindre emballage, paket och laster, exempelvis skivor, säckar, kartonger och rullar är vakuumlyften ett bra hjälpmedel. Vakuumlyftar använder vakuumtrycket för att fixera lasten och för höjdmanövrering. De kan användas inom de flesta branscher, exempelvis bygg-, konstruktion- eller livsmedelsbranschen. Godset lyfts med hjälp av sugfötter och kan även användas om ytan är ojämn, genom en gummilist som kompenserar för ojämnheten. Det gör hanteringen både snabbare samt säkrare än vid ett manuellt lyft och antalet personer vid manövrering kan reduceras. Belastningen på framför allt armar och rygg blir till ett minimum samt en person kan arbeta snabbt såväl som säkert utan att riskera att slita ut sig. Vakuumlyftarna klarar av att lyfta, sänka, flytta och vända laster på ett lätt och smidigt sätt. De finns i ett antal storlekar och utföranden, allt för att passa olika branscher och användningsområden. Både de lite större som styrs med båda händerna kan även förses med ledade handtag för att nå exempelvis över axelhöjd samt de mindre där man jobbar med enhandsfattning.

T RY G G A LY F T

ORGINALET TILL ALLA LÄTTLASTSYSTEM Orginalet till alla lättlast system heter KBK och har funnits i mer än 50 år. Nu finns systemet även i alluminium. Ring oss 08-603 34 00 eller läs mer på www.dematek.se

Annons 1.indd 2

2015-10-29 09:08:14


Anzeige SK-HB-EK 2013

01.06.2015

13:10 Uhr

Seite 1

Kransystem

Lätta lyft med ABUS ABUCompact kättingtelfer ABUS kättingtelferserie ABUCompact finns med lyftkapacitet upp till 4,0 ton. Utmärkande fördelar med ABUCompact är: • Snabbkopplingar för strömtillförsel och manöverhandtag • Moduluppbyggd design, lätt att underhålla • Prisvärd Modell GMC

Modell GM2

Modell GM4

• 1-fas 230 V • Lyftkapacitet 100 kg alt. 200 kg • Steglös lyfthastighet upp till 12 m/min beroende på lyftkapacitet

• 3-fas 400 V • Lyftkapacitet 80 kg upp till 630 kg • Tvåstegs lyfthastigheter upp till 20 m/min beroende på lyftkapacitet

• 3-fas 400 V • Lyftkapacitet 250 kg upp till 1250 kg • Tvåstegs lyfthastigheter upp till 20 m/min beroende på lyftkapacitet

Modell GM6

Modell GM8

• 3-fas 400 V • Lyftkapacitet 630 kg upp till 2500 kg • Tvåstegs lyfthastigheter upp till 16 m/min beroende på lyftkapacitet

Exempel på option; radiostyrning Tiger G2

• 3-fas 400 V / 48 V manöverspänning • Lyftkapacitet 800 kg upp till 4000 kg • Tvåstegs lyfthastigheter upp till 20 m/min beroende på lyftkapacitet

ABUS Svängkranar

ABUS Lättraverssystem

Ett brett produktprogram med vägg- och pelarsvängkranar. Lyftkapacitet från 80 kg upp till 6,3 ton (max 4,0 ton med kättingtelfer).

Flexibelt system för linjär och yttäckande materialhantering. Lyftkapacitet från 80 kg upp till 2,0 ton. Kombinera stål- och aluminiumprofiler

Pelarsvängkran typ LS

Lättraverssystem typ EHB inkl. ABUS stålpelare.

Vill du veta mer? Mer information finner du på ABUS hemsida. ABUS återförsäljare, säljkontor: CARLHAG: Karlstad: 054 Timrå: 060 Gävle: 026 Luleå: 060

555 525 252 575

770 420 290 457

JJ Gruppen:

PROCRANES:

Kungsbacka: Norrköping: Kristianstad: Helsingborg: Åkersberga: Kristianstad:

0300 566 570 011 100 192 044 126 230 042 126 230 08 540 691 80 044 200 230

abu

www.

e

tem.s

nsys s-kra

Smarta lyft TAWI utvecklar kompletta lösningar för lättare och säkrare lyft. Vi levererar helhetslösningar med allt från traverssystem, telfer, vakuumlyftar och lyftvagnar till installation och service. Vi utvecklar och tillverkar alla våra produkter själva och har en stab av skickliga ingenjörer som tillsammans med våra duktiga montörer utvecklar och tillverkar skräddarsydda produkter efter kundernas behov. Våra kunder återfinns inom allt från små och medelstora företag till stora internationella tillverkande industrier.

TAWI.se

Lyftman skensystem och svängkranar

VacuMyggan vakuumlyft

TAWI AB Box 10205, 434 23 Kungsbacka

Tel: 0300 185 00 Fax: 0300 189 90

TAWI är ett etablerat varumärke med lång erfarenhet inom branschen. Vi har ett brett sortiment av standardlösningar och vi skräddarsyr även våra produkter efter kundernas specifika behov. Vi är medvetna om att arbetsplatser ser olika ut och därmed kräver olika lösningar. TAWI lyftutrustning används framgångsrikt inom många olika industrier och branscher så som till exempel livsmedelsindustrin, läkemedelsindustrin, träindustrin och fordonsindustrin.

VacuCobra vakuumlyft

info@tawi.se www.TAWI.se

TAWIGrip vakuumok

ViperHoist lintelfer

Protema lyftvagnar


22

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

AFFÄRSLIVET.SE

ÖKAD KUNSKAP SÄNKER ARBETSRELATERADE OLYCKOR Det finns många riskfaktorer inom industriverksamheter och varje år rapporteras det om fallolyckor, klämskador och andra olycksfall. STATISTIK FRÅN ARBETSMILJÖVERKET VISAR dock på att allvarliga olyckor minskat och har under 2000-talet legat på en historiskt låg nivå. Även industriarbetarnas egen statistik visar på att olyckor av allvarligare grad minskat. De anledningar man kan se har bidragit till denna minskning är bland annat ett allt högre medvetande och engagemang då det kommer till arbetsmiljö och säkerhetsfrågor. Arbetsgivare och chefer jobbar aktivt med att upptäcka risker och att förebygga skador, olyckor och eventuella sjukdomar, tillsammans med skyddsombud. Att industrin tagit en positiv vändning beror mycket på just medvetenheten inom företagen, men det handlar även om ökad kunskap, ny lagstiftning kring maskinsäkerhet och ny, modern teknik, tillsammans med många insatser från branschens sida. A OCH O för att minska arbetsolyckor handlar om att öka kunskapen hos de anställda på företaget och för de som manövrerar maskiner med hög risk. Att vara rätt utbildad är inte bara en säkerhet för den som hanterar maskin och last utan även för de som vistas runt omkring. De allra flesta olyckor som sker i samband med en lyftoperation beror på en icke fullgod riskbedömning, fel sorts verktyg och felanvända lyftredskap. Detta tillsammans med en bristfällig kommunikation med andra aktörer som

a r k

är kopplade till lyftet, t.ex signalman och kranförare kan komma att skapa en livsfarlig situation. För att förebygga den sortens missförstånd och eventuella skador uppmuntras företag och verksamheter att göra en eller flera personer ansvariga för att se till så att alla säkerhetsaspekter tas i beaktning. Man kan som företagsledare alltså välja att certifiera några av sina anställda som ett led i säkerhetsarbetet. ATT CERTIFIERA sina anställda bör ses som en god investering för både företaget och för personalen. Idag finns det ett flertal företag som erbjuder cerifiering i samband med leverans och installation av maskiner och hjälpmedel. För att bygga på kunskapen kring säkerhetstänk erbjuds nu allt fler kurser och utbildningar inom just industrisäkerhet. Det är inte längre bara de klassiska och allra vanligaste genomgångarna som står i fokus för medarbetares säkerhet. Man har med tiden utökat kursutbudet och skapat fördjupningskurser inom de olika områdena. En standardutbildning är dock säkerhetsrutiner vid montage.

Utöver kunskap är underhåll och service en viktig punkt i arbetet för att se till att de som arbetar på platsen är säkra. Dagligt underhåll är av största vikt och kräver alltså att man går igenom maskinens alla funktioner och delar innan man påbörjar användning av den. Skulle minsta lilla fel upptäckas vid en daglig översikt kan liv räddas och olyckor undvikas. Att se till så att maskinerna blir ordentligt underhållna av legitimerad servicepersonal är nästa steg då det kommer till underhållet. Man bör, om möjligt, använda sig av leverantören då det kommer till service och större underhåll. Tidigare använde vi oss av svensk standard medan andra länder använde sig av sin standard. Detta gjorde det svårare att säkerhetsställa tryggheten ute på företagen och idag börjar industrin gå mer och mer mot en gemensam europeisk standard där alla, mer eller mindre, följer samma mall vilket skapar lättare uppfyllda krav. Säkerhetstänket mellan olika länder skiljer sig däremot ganska rejält. En naturlig förklaring till detta är att olika länder har olika tillverkningsmetoder och olika produkter, vilka i sin tur kräver olika säkerhetsåtgärder och försiktighet. TEXT AV: VERONICA ERMANBRIKS

“Säkerheten först” gäller på fler och fler företag och man har infört en så kallad nolltolerans mot arbetsolyckor.

t! f ly

PMH hjälper dig med - allt inom lyft! www.pmh.se

Vakuumlyftare - Traverser - Lyftvagnar - Lyftmagneter - Svängkranar - Lyftverktyg - Telfrar - Radiostyrning - Lyftblock - Vinschar


VERKTYGSMASKINER I VÄRLDSKLASS

Stenbergs är en av Sveriges ledande leverantörer av maskiner för verkstadsindustrin. Vi erbjuder maskiner, automation, verktyg, utbildning, service, reservdelar och finansiering i en, för våra kunder, lönsam och trygg totallösning.


24

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

PiiA hjälper processindustrin att koppla greppet om uppkopplingen Internet i gruvan och digital skogsindustri. Organisationen PiiA vill få bättre fart på digitaliseringen inom den svenska processindustrin. TEXT AV: ARVID JURJAKS

F

ör 30 år sedan reste företagsledare från hela världen till Sverige för att se hur svensk papper- och massaindustri jobbade med automation. Sedan dess har utveckling mattats av, och idag är det svenska delegationer som åker till länder som Australien och Kanada istället, som båda ligger långt fram när det gäller att använda digital teknik inom gruvnäringen. Nu står industrin inför något som många kallar en ny industriell revolution. För att Sveriges processindustri ska återinta sin topposition, och för att dess leverantörsindustri skall stärka konkurrenskraften i den omvälvning som pågår, har organisationen PiiA, Processindustriell IT och automation, startats. – Vi kände att vi behövde göra en kraftsamling, säger programchefen Anders OE Johansson, och berättar om

det första initiativet som togs tillsammans med representanter från industrin, forskarsamhället och det offentliga som togs 2011. Sedan 2014 har nu PiiA en budget på en kvarts miljard kronor för de första tre åren. Förutom industrin finns statliga Vinnova, Energimyndigheten och det statliga forskningsrådet Formas med som finansiärer. Ett stort antal företag har skrivit under en åsiktsförklaring, där bland annat tungviktare som ABB, Boliden, Siemens, Stora Enso, SSAB, Ericsson lovar att delta i insatser och aktiviteter inom PiiA. Tanken är att skapa ett industriellt ledarskap för industriell IT och automation, populärt kallat digitalisering för industrin, för att kunna driva och samordna satsningar på området. I två omgångar varje år utlyser PiiA medel som det går att ansöka om till relevanta projekt. Senast bjöds konsortier av företag, universitet, högskolor och forskningsinstitut in för att ansöka om bidrag till FUI-projekt .

GASSKÄRNING PLASMASKÄRNING T-5 m.m. - 320 m.m.

wåhlins

wåhlins www.wahlins.se

Gjuterivägen 1, 775 70 Krylbo • 0226-10367 • www.wahlins.se

AFFÄRSLIVET.SE

Nästa utlysning sker nästa år och kommer att rikta sig mot innovationsprojekt inom digitaliseringen, och där industrin medverkar mer aktivt. Intresset för utlysningarna har varit stort. Cirka 300 parter från både industrin och forskarsamhället har deltagit hittills. – Projektet har tagits emot väldigt väl. Industrin har vänt sig till oss för att få hjälp att bygga nya projekt. Ericsson, till exempel, har med vår hjälp inlett ett projekt tillsammans med processindustrin och dess leverantörer. De ska testa 5G-teknik i en gruva i Boliden och pröva den allra senaste tekniken, säger Anders OE Johansson. Andra viktiga områden för PiiA är att stärka och utveckla kompetensförsörjningen på området, skapa möjlighet till dialog mellan industrin och forskarsamhället, samt att analysera utvecklingen i omvärlden för att sammanställa rapporter som kan användas i samtal med framförallt industrin. – I USA talar man om ”industrial internet”, i Tyskland finns satsningen Industrie 4.0. Motsvarande saker sker även i Frankrike, Kina och många andra länder. Sverige behöver jobba hårt för att ta tag i de här nya teknologierna, säger Anders OE Johansson. Men vad handlar det om egentligen? Poängen med att installera 5G-teknik i gruvorna kan ju inte bara vara att gruvarbetarna ska kunna använda Facebook i underjorden. – När något omvälvande och revolutionerande händer är det inte alltid så lätt att förklara. Det som sker är att allt håller på att bli uppkopplat. Människor, maskiner, anläggningar, transportme-


NOVEMBER 2015

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

FAKTA PIIA: del. Detta resulterar i att det kommer in gigantiska mängder data. Med nya SYFTE: Gynna tillväxt genom att stärka tekniker utvecklas hela tiden bättre svensk processindustri inom it och möjligheter att analysera denna data och automation förstå sin egen process bättre. Det gör FINANSIÄRER: Vinnova, Energimynockså att man förstår sina kunder bättre digheten och Formas och vilket sammanhang man befinner tagen inom processindustrin i för hög sig i, vilket gör att man kan skapa en utsträckning har låtit leverantörerna styra effektivare och mer optimerad produkistället för att själva vara en krävande tion, säger Anders OE Johansson, som beställare. säger att hela värdekedjan kommer att Det andra är att politikerna inte står förändras och att industrin kan göras mer upp för processindustrin lika mycket idag hållbar och cirkulär. eftersom den inte längre tros sysselsätta I fallet med gruvindustrin kan det till lika många människor som tidigare. exempel leda till att företagen kan mins– Däremot är det väldigt många unka antalet människor som måste arbeta derleverantörer som är beroende av prounder tuffa förhållanden under marken. cessindustrin. I själva verket är det lika – Det har digitaliserats under ett tiotal många människor som är beroende av år, men det är som är nytt och omvälprocessindustrin idag som på 1970-talet, vande är den översiktliga synen av värdesäger Anders OE Johansson. kedjan. Jag vill inte påstå att kunskapen Nu har regeringen gett Vinnova i är låg om vad det innebär och vad det uppdrag att komma med förslag till en omfattar, men man är lite osäker, säger strategi för digitaliseringen inom indusAnders OE Johansson. trin. PiiA kommer bland annat vara med Processindustrin har länge utgjort ryggraden inom svensk tillväxt. Gruvdrift, stålindustri, massa- och pappersproduktion har sysselsatt tusentals människor och skapat ANDERS OE JOHANSSON, PIIA miljardomsättningar. Fortfarande utgör i arbetet genom att ta fram en SWOTden 60 procent av nettoexporten. Trots analys till Vinnova. det görs det få stora satsningar på just – I förlängningen är jag övertygad processindustrin och dess leverantörer, om att Sverige kommer att ha lika jämfört med hur det ser ut inom framgångsrika och kraftiga satsningar tillverkningsindustrin. på det här området som andra delar av Anders OE Johansson tror att det världen, säger Anders OE Johansson. beror på två saker. Det ena är att före-

”Allt håller på att bli uppkopplat. Människor, maskiner, anläggningar och transportmedel.”

25

Peter Scott, CCO på Elmia

Fyra industrimässor till Elmia i vår UNDER VÅREN 2016 kommer Elmia att arrangera fyra parallella mässor samtidigt som riktar sig mot tillverkningsindustrin. De fyra mässorna är: Elmia Plåt, Elmia Verktygsmaskiner, Elmia Automation och Elmia Svets & Fogningsteknik som arrangeras 10–13 maj 2016. Plåtmässan kommer att ha utställare av maskiner och produkter för plåtbearbetning samt leverantörer av material och kringutrustning. Mässan om verktygsmaskiner erbjuder allt inom verktyg och mätteknik. Automationsmässan visar upp lösningar från ledande komponent- och robotleverantörer. Svets & Fogningsteknikmässan ger ett samlat utbud av utrustning för svets och sammanfogning. Det är första gången de fyra mässorna går i anslutning till varandra och tillsammans bildar de Sveriges nya arena för svensk tillverkningsindustri.

Vad betyder det att man arrangerar dessa mässor parallellt? - Den svenska tillverkningsindustrin är ryggraden och mycket viktigt för Sverige. Genom att placera alla mässor under ett och samma tak tillför vi nya kontaktytor där man får ta del av ny kunskap och teknik på ett och samma ställe, säger Peter Scott, Chief Commercial Officer på Elmia. - Det finns också en tanke med att mässorna äger rum i Jönköping. Det ligger mitt i det industriella Sverige och Gnosjö-regionen. Jönköping är också lätt att resa till från de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Det här är en jättestor satsning för industrin som har fått ett mycket positivt gensvar, avslutar Peter Scott.

Team up with a robot and do more than ever before

With a 35 kg payload and extensive safety certifications, the FANUC CR-35iA collaborative robot pushes back the boundaries of human-robot interaction. Depending on what you want it to do, it comes with either a FANUC Vision Sensor or FANUC 3D Area Sensor. Opening up a wealth of possibilities, the 3D Area Sensor even enables the robot to pick randomly distributed parts from a bin. Using the Vision Sensor, the CR-35iA is capable of locating workpieces, reading bar codes and sorting by colour.

WWW.FANUC.EU


26

HELA DENNA TIDSKRIFT Ă„R EN PRODUKT FRĂ…N GRFF PUBLISHING

AFFĂ„RSLIVET.SE

BYGGDE OM ISTĂ„LLET FĂ–R ATT KĂ–PA NYTT - EKONOMISK VINNING FĂ–R KUNDEN

När Volvo Cars stod pü startlinjen fÜr att ta fram en ny line fÜr grundmontering av en ny motorserie bÜrjade de direkt att titta pü att bygga om den befintliga utrustningen, istället fÜr att kÜpa en ny. SMART LÖSNING

Peter fick ansvaret att ta fram en ny line fÜr grundmotormontering av Volvos Cars nya motorserie VEA. Med hjälp av Elektroautomatik kom han och hans team fram till en smart lÜsning där Elektroautomatik byggde om delar av en befintlig grundmotormontering. Linen är nu omställd fÜr att Üka produktionsvolymen av den nya generationens 4-cylindriga dieselmotorer. STORT PROJEKT

Och visst blev ett stort projekt. Ombyggnationen omfattade 28 stationer som totalt hade en projekttid pü 1,5 ür. - Hade vi slängt ut det befintliga och satt in helt nya maskiner hade vi halverat tiden. Men även med tiden inräknad som en kostnad sü landande vi pü ett bättre totalpris, säger Peter. Ursprungsmaskinerna installerades 2005 och levererades av en tysk leverantÜr. Under 2008 byggdes de om av samma part och nu, 2015, av Elektroautomatik. Projektet är en av de stÜrre ombyggnationerna Volvo Cars motorfabrik har gjort pü plats i fabriken i SkÜvde. ELEKTROAUTOMATIK – EN KÄND LEVERANTÖR FÖR VOLVO CARS

- Vid upphandling av leverantÜrer använder vi oss av en sü kallad �Life cycle cost� där olika faktorer bedÜms fÜr att fü fram en totalkostnad Üver maskinutrustningens livstid. Elektroautomatik fick bäst poäng och tog hem upphandlingen, säger Peter Elektroautomatik har levererat automation i SkÜvde sedan 1965 och är en välkänd aktÜr fÜr Volvo Cars motorfabrik. - Med tanke pü büde vür goda relation och geografiska närhet sü är det en kund som ligger oss varmt om hjärtat. Det känns alltid roligt att fü fÜrtroendet att leverera en südan här bra och lyckad lÜsning, säger Jonas Mogren, säljare pü ElekFoto: Elektroautomatik troautomatik. ELEKTROAUTOMATIK LEVERERAR BRA RESULTAT

Peter Lundin, Volvo Cars och Jonas Mogren, Elektroautomatik.

Monteringslinjen sattes i drift i mitten av september 2015 och Peter meddelar att han är väldigt nÜjd med resultatet. - Samarbetet med Elektroautomatik har fungerat bra i alla led. De är professionella i sitt arbetssätt och vi har under hela resans güng känt oss väl omhändertagna och trygga i vür investering, avslutar Peter.

Tuffare krav pĂĽ stĂĽlbyggnadsbranschen fĂśrra ĂĽret blev en tuff utmaning fĂśr mĂĽnga smĂĽfĂśretag. Nu ska myndigheterna bĂśrja med hĂĽrdare kontroller.

T

itta pü den här teckenkombinationen: SSEN 1090-1. Den lüter inte kul, vilket det inte heller blev fÜr münga fÜretag inom stülbyggnadsbranschen. Sedan fÜrsta juli fÜrra üret ska alla bärande stülkomponenter inom byggindustrin vara CE-märkta, vilket innebär att alla fÜretag som levererar stül till ett bygge i Sverige numera müste vara certifierade enligt den standard som kallas just SS-EN 1090-1. – Den stÜrsta fÜrändringen ligger hos stülbyggnadsverkstäderna, alltsü byggsmederna. Det som har fÜrändrats fÜr dem är bland annat kraven kring svetsning, som har skruvats upp en hel del. Det genomsyrar egentligen hela arbetssättet fÜr de certifierade fÜretagen, som ocksü har behÜvt bygga upp ett internt kvalitetssystem fÜr att fü bättre styrning pü sin kvalitet i verkstan, säger BjÜrn Åstedt, teknik- och projektansvarig pü organisationen Stülbyggnadsinstitutet, SBI. – FÜr münga framfÜr allt smü fÜretag har det varit ganska tufft, samt har en del tvingats till ganska stora investeringar fÜr att kunna leva upp till kraven, fortsätter han. När fÜretagen väl är certifierade Üppnar sig nya mÜjligheter. FÜrutom hÜgre kvalitetskrav ställer de nya reglerna ocksü krav pü att stület ska vara spürbart, och att produkten säljs med en prestandadeklaration som talar om hur den ska användas. – Kravet kommer frün EU, och tanken med det är

att det bland annat ska fÜrenkla handeln mellan länderna. Sü fÜr münga har det inneburit nügot positivt. Det fÜrenklar det fÜr dem som vill exportera. I och med att kraven pü dokumentation har Ükat har münga ocksü hittat sätt att effektivisera sin egen produktion, säger BjÜrn Åstedt. Problemet just nu, enligt SBI, är de fÜretag som fortfarande inte genomgütt processen. Totalt ska det finnas omkring 1000 fÜretag i Sverige som berÜrs av de nya kraven. Däremot är det bara hälften som sett till att bli certifierade än sü länge. – Det borde inte vara mÜjligt att Üverleva som fÜretag utan att vara certifierad. Men kontrollen har inte funkat vare sig hos Boverket, som ska kontrollera att reglerna efterfÜljs, eller hos kommunernas byggnadsnämnder, som är ansvariga fÜr att deras byggen använder CE-märkt material. Sü münga har kunnat fortsätta leverera icke CE-märkt material till marknaden. Det är inte schysst mot de fÜretag som lagt ner flera hundratusentals kronor pü att bli certifierade, säger BjÜrn Åstedt. Frün myndighetshüll har det nu utlovats bättring. – Vi har haft en dialog med Boverket om det här länge nu. Man har nog sett det lite som en smekmünad. Fram till nu. FÜr nu verkar det som om de ska dra igüng sin marknadskontroll, säger BjÜrn Åstedt. Mer om marknadskontroll med information frün Boverket blir det pü branschdagen Stülbyggnadsdagen, 12:e november pü Svenska Mässan i GÜteborg.

Lüng yrkeserfarenhet och bred kompetens inom stükonstruktioner, räcken, gäller och mycket mer... Kontakta oss sü hjälper vi dig

SVETS•SMIDE

MONTAGESERVICE AB Tel: 08 - 83 80 01 | Vasavägen 20 | 169 58, Solna www.sesvets.se | info@sesvets.se

67()$1(./81'

FÜlj oss gärna pü facebook: SE Svetssmide

Z Z Z  V H V Y H W V VH 9$6$9b*(1

62/1$

 

.21725

           % , /               


VI UTVECKLAR OCH SKAPAR OPTIMALA LÖSNINGAR I VARJE ENSKILT FALL ELBE Automatic är ett avancerat kunskapsföretag inom elinstallation och industriell automation. Vi tillverkar elektriska styrsystem för styrning av både små och enkla maskiner, men också stora avancerade industriella processer.

Här tillverkar vi system från grunden till färdig produkt med kundanpassade lösningar. Allt inom ramen för säkerhet, miljö, handhavande, normer och föreskrifter samt ekonomi. Allt detta gör vi i samarbete med våra kunder.

ElBE AUTOMATIC AB Kävlingevägen 41, Annelöv • Tel: 0418-45 15 60 • Fax: 0418-43 33 01 • info@elbeautomatic.se

www.elbeautomatic.se


ANNONS ▼

▼  ANNONS

Bränna glykolen? Nu kan du återvinna den! Ny svensk teknik gör det möjligt att återvinna använd glykol till en helt återställd produkt. Med Jönköpingsföretaget Recyctecs reningsprocess spar man på världens ändliga resurser och räddar miljön från skadliga tungmetaller. Text Nanna Brickman GLYKOL – EN AV industrins mest populära

ingredienser. Den används i värme- och kylsystem i fastigheter/industri/fordon och för att isa av flygplan. I kylarvätska och glass, i polyester och i PET-flaskor. – Glykol är alltid en bristvara. Och jag kan inte svära på att det är sant, men en av våra kunder säger att bristen blir särskilt akut just kring sommar-OS, eftersom det säljs så många Coca-Cola-flaskor då, säger Göran Ahlquist, vd på företaget Recyctec Holding AB (publ). Eftersom glykol utvinns ur råolja är det en ändlig resurs, och företaget Recyctecs affärsidé bygger på just det. Stora aktörer lämnar in sina glykolrester till dem och efter att de har renat glykolen, via en process som är ”hemlig men baserad på konventionella filtreringstekniker”, går den att använda på nytt. Glykolen säljs då vidare till kemiföretag som tar den tillbaka till marknaden. – Vi har tagit fram en teknik som i stort sett gör den här ändliga resursen helt återvinningsbar. Det finns inte många liknande tekniker runtom i världen, särskilt med ett så rent slutresultat som vi får fram.

BRÄNDA RESURSER

Det finns många utmaningar kopplade till

”Det här är en klockren symbios mellan det kommersiella och det miljövänliga.” dagens hantering av glykolavfall. Glykol som har använts i förbränningsmotorer innehåller tungmetaller, och i det glykolavfall som samlas upp efter avisningen av flygplan hittar man vanligen kadmium. – Flera kommuners avloppsreningsverk har slutat att ta emot glykol från flygplatser eftersom det är kontaminerat med kadmium, vilket gör att man inte kan återföra verkets rötslam till jordbruket utan att miljön tar skada. På Recyctec kan vi filtrera bort kadmiumet. På sikt kanske vi till och med kan förädla det också. Glykolhaltigt avfall som tas om hand tas vanligtvis till förbränning. Det är enligt

Göran Ahlquist en otillräcklig återvinningsmetod eftersom glykol – särskilt sorter med högt vattenvärde – har ett lågt energivärde. Förbränningen är alltså mer destruktion av farligt avfall än det är energiåtervinning, och nyttan vi får ut av glykolen tar slut vid förbränningen. – Genom att återvinna glykolen i stället för att bränna den gör vi miljön en väldig tjänst, dessutom är det otroligt bra för industrierna som är i konstant brist av glykol. Både ekologiskt och ekonomiskt är detta ett stort framsteg. 50 MILJONER LITER I AVLOPPET

Även insamlingen av glykolavfall är haltande. Man beräknar att enbart en tredjedel av EU:s använda glykol faktiskt tas till förbränning. Resten, hela 50 miljoner liter per år, går rakt ut i naturen. – Glykol har i sig låg giftighet och är lätt nedbrytbar i naturen. Men det går åt mycket syre vid nedbrytningen och ämnena kan därför orsaka syrebrist i vattendrag och grundvatten, säger Göran Ahlquist. I dagsläget arbetar Recyctec på att arbeta fram sätt för att öka det totala omhändertagandet av glykolavfall samt att befästa sin plats på den svenska och nordiska marknaden. Det senare har enligt Göran Ahlquist varit överraskande lätt. – Recyctec jobbar mycket nära med avfallsbranschen och det här är en klockren symbios mellan det kommersiella och det miljövänliga. Det märker folk av, och det gör vårt jobb väldigt mycket lättare.

Göran Ahlquist TITEL: VD på Recyctec Holding AB. UTBILDNING: Marinofficer, BSc och MBA. INTRESSEN: sport, miljö och resor.


MED EN VÄRLDSUNIK METOD,

RENAR VI ANVÄND GLYKOL KAN ÅTERANVÄNDAS

SÅ ATT DEN

Vi har tagit fram en världsunik reningsmetod där vi

EU:s AVFALLSHIERARKI

renar använd glykol så att den kan återanvändas igen. Därmed sluts kretsloppet. Det betyder att jordens resurser sparas då glykol utvinns från råolja och är en ändlig resurs. Det betyder också, att glykolavfallet lyfts i EU:s avfallshierarki från nivå 4 (energiutvinning) till nivå 2 (återanvändning). Det är vi stolta över.

FÖREBYGGA UPPKOMST

1

Genom styrmedel av olika slag skall mängden avfall minimeras.

ÅTERANVÄNDA

2

Allt avfall skall i så hög grad som möjligt återanvändas.

ÅTERVINNA MATERIAL

3

Då råvaror kan återvinnas sparas stora resurser.

UTVINNA ENERGI

4

Brännbart avfall är en resurs för energiutvinning.

DEPONERA

5

Sista alternativet, deponering.

Glykol

Vår vision är att med vår reningsmetod av glykol, vara det ledande cleantech-företaget för partners och länder som vill möjliggöra för återanvändning av glykol och därmed bidra positivt till vår gemensamma ekonomi, miljö

UNIK RENINGSMETOD Recyctecs unika reningsmetod gör att använd glykol kan återanvändas i princip hur många gånger som helst.

Användare

och till en mer hållbar värld.

Återvinningsföretag

Vill du hålla dina miljölöften och bidra till en mer hållbar värld? Läs mer om hur vi kan göra det tillsammans, på recyctec.se

Recyctec Holding AB (publ.) Ideon Gateway, Forskningsbyn Ideon, 223 70 Lund, Sverige Tel: 010 - 33 00 288 E-post: info@recyctec.se Webb: recyctec.se


SvD helsida Ravema 2015-11.indd 1

2015-11-03 07:51:24


NOVEMBER 2015

HELA DENNA TIDSKRIFT ÄR EN PRODUKT FRÅN GRFF PUBLISHING

31

Sverige bör fokusera mer på att energieffektivisera industri och samhälle. 2014 släppte Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, slutrapporten “50 procent effektivare energianvändning 2050” för projektet “Ett energieffektivt samhälle”. PROJEKTET HADE DÅ DRIVITS under två års tid och har som mål att ta fram konkreta förslag på hur svenska företag och politiker ska agera kring frågan gällande energieffektivisering av den svenska industrin. I slutrapporten presenterades ett antal rekommendationer för hur myndigheter och politiker ska kunna visa att energieffektivisering är ett prioriterat område. Några av rekommendationerna var att exempelvis använda sig av skattelättnader för företag och att använda innovationsupphandling för att skapa nya och kommersialiserbara tjänster samt produkter till den offentliga sektorn. SOM INDUSTRILAND använder Sverige mycket energi. Klimatkrav samt krav på fortsatt konkurrenskraft, gör att den svenska industrin måste använda energin mer effektivt. Med en utebliven effektivisering ser framtiden osäker ut för sektorer som bostäder, transporter och andra delar av samhället. En mer effektiv energianvändning i näringslivet innebär vissa konkurrensfördelar för företag inom exempelvis basindustrin där energiåtgången är hög. Skogsindustrin står dock för nästan hälften av industrins elanvändning. Det totala el­behovet inom industrin påverkas därför starkt av utvecklingen inom skogsindustrin. Det vi däremot ser är en kraftigt minskad efterfrågan på tidningspapper till

följd av digitaliseringen i vårt samhälle och skogsindustrins elbehov väntas minska fram till 2030. Samtidigt sker en utveckling inom andra sektorer som innebär ökat elbehov. ATT EFFEKTIVISERA våra förbrukningsmönster kan leda till en minskad energianvändning men ska inte misstas för att vara samma som att spara energi. Energieffektivisering handlar snarare om att dra mer nytta av energin, vilket bör leda till att förbättra produktionen och stärka företagen och inte att minska företagen och avveckla dem. FÖR ATT VI SKA KLARA klimatmålen, att Sverige år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, måste hela samhället använda energin på ett mer effektivt sätt. Sverige har ett flertal olika styrmedel till hjälp för att öka effektiviteten av energi där bland annat energi- och koldioxidskatter, lagar och regler, energikartläggnings-checkar och

rådgivning är några av punkterna. Dock anser större elbolag att man kan agera snabbare då det kommer till denna form av effektivisering. E.ON är ett bolag som menar att fastighetssektorn bör vara ett fokusområde för energieffektiviseringen. Man pekar på att det är av största vikt att bygga nya hållbara stadsdelar och att man effektiviserar redan befintliga byggnader ur ett energiperspektiv. Man vill alltså skapa hållbara städer där energi används på ett genomtänkt sätt och där resurser återvänds via till exempel värme och avfall. Flera olika stadsdelar har redan långt gångna projekt inom just detta arbete. I Malmö har man byggt en hel stadsdel med hundra procent förnybar energianvändning och i

Stockholm arbetar man i enlighet med den fossilfria fordonsflottan 2030, i en av sina stadsdelar. HURUVIDA SVERIGE BETRAKTAS som ett föregångsland inom energipolitiken är en fråga som diskuteras av bland annat Naturskyddsföreningen som menar att ett föregångsland är ett land som vågar bana väg för nya metoder och driver på utvecklingen. Det krävs att landet är på väg mot ett hållbart energikretslopp tillsammans med ambitiösa mål och hjälpmedel som leder fram till målet. Kring detta har Naturskyddsföreningen tagit fram en rapport som granskat Sveriges förutsättningar för att vara ett föregångsland och kom fram till slutsatsen att Sverige har goda förutsättningar för att bli ett sådant land, men är inte riktigt där än. Länder som ligger före i utvecklingen är bland annat Danmark, Tyskland och Storbrittanien där man konstaterat att de höga elpriserna varit en bidragande faktor till att utvecklingen gått framåt. TEXT AV: VERONICA ERMANBRIKS


S e eing is be liev ing Besรถk:

delaval.com /AMR

Profile for Giraff Publishing

Affärslivet Industri - 05/11-15  

Senaste utgåva: Affärslivet Industri – 5 November, 2015. Affärslivet Industri fokuserar vi på automation, effektivisering och innovation. Va...

Affärslivet Industri - 05/11-15  

Senaste utgåva: Affärslivet Industri – 5 November, 2015. Affärslivet Industri fokuserar vi på automation, effektivisering och innovation. Va...

Advertisement