Page 1

KVINNOR i byn..

Roland Berggren 2008

Förord

Människor är mitt stora intresse och jag är själv född i en arbetarfamilj i ett brukssamhälle i Värmland under fyrtiotalet. Bruket är en instutition, alla är beroende av dess fortgång eller dess historia. Brukssamhällen är inte som andra samhällen, de är brukssamhällen. Jag har själv bott i två brukssamhällen och de skiljer sig inte mycket åt, 0


möjligen dialekterna. De lever vidare när inte samhället i övrigt förändras. Det behövs nytt blod i vår by, invandring är ett sätt för förnyelse i form av nya arbetstillfällen och nya idéer, bruken blommar inte upp längre, individen står för utveckling. Gnäll är vanligt, uttrycken de där, dom gör inget, tänker bara på att tjäna pengar, går hem hos de flesta. Axel är en man som finns i samhället, den pensionerade brukstjänstemannen. Han har kommit långt med sitt liv, hustrun Svea är död. Svea var en del av Axels ljust gråa dagar. Han kan inte bara sörja, han längtar i stället och märker att det finns frihet runt knuten. Han struntar i grannar och vänner för att kunna skapa sig en ny och annan tillvaro, det som de flesta bryr sig om och gör honom till annorlunda. Att bry sig kan tolkas på många sätt, men i det lilla samhället bryr sig alltför många om alltför mycket. Energin går åt till helt onödiga grubblerier. Det är svårt att känna frihet när allt du gör nagelfars, nyfikenhet blir till en sjukdom? Axel tar sig ut i världen men står under bevakning av någon i familjen som inget hellre vill än att han ska hålla sig på hemmaplan. Kvinnorna är viktiga för Axel och hans omgivning. Kvinnorna är framgångsrika men det är inte helt enkelt, det kräver sin ”man”. Jag vill ändå påstå att min beskrivning av generationerna i berättelsen är typiska för dagens olikheter i sättet att leva på grund av inkomst, ålder och behov. Dessutom har det i många av våra samhällen kommit in influenser från alla jordens hörn vilket gör att det finns fler skikt att jämföra sig med. I vissa mindre samhällen lever man dock i tron att just deras plats på jorden befolkas av riktiga människor och ser ofta ner på dem som lyckas då man själv känner sig misslyckad. Misslyckandet blir lätt självuppfyllt om man ältar problemen dagligen och stundligen. Medelåldern är hög i Munkfors och rollatortrafiken är tät. Det finns två butiker Domus och Ica varför man tycker att konkurrensen är total. Här syns man om man tjänar mer än arbetaren på bruket, missunnsamheten är stor. Det är lätt att bli ökänd. Utvecklingen stannar av då inflyttning nästan är obefintlig i det lilla samhället, men däremot är utflyttning ett stort problem då samhället utarmas på nya influenser och invånarna cementeras i sitt tänkande.

Kapitel 1

Vägskylten jag passerar visar att det är två kilometer kvar till det lilla samhället vid älven 1


där bruket fortfarande är den stora medelpunkten och en viktig inkomstkälla för invånarna. Husen ser likadana ut som dom alltid gjort, någon ny rondell har slängts ut i trafiken för att effektivisera invånarna, dom få som bor kvar i bygden. Vädret är grått men höstens färger i träden gör att landskapet är vackert. Jag passerar skylten med det nätta namnet Munkfors. När jag passerat bruket svänger jag av vid skylten som visar centrum. Väl framme vid centrum åker jag söderut tills jag når huset där Axel bor. En gul villa byggd på trettiotalet med en stor och fruktig, grön trädgård. Gräsklipparen står framme och Axel sitter på verandan och vilar sig mellan varven. Axel är trött men ändå vid god vigör för sin ålder. Axel är sextioåtta. Han tänder en cigarett för röker gör han det har han alltid gjort. Hans far blev sextiofem han dog av hårt arbete i det skitiga valsverket på bruket. Han rökte också hela livet. Axel är lite krokig i ryggen, han har suttit för mycket på ändan på kontorsstolen när han var tjänsteman. Tjänstemän var bättre människor än de som jobbade på golvet eller i skiten som man sa. I telefonkatalogen stod yrket btjm. en riktig förkortning för brukstjänsteman. En överingenjör fanns alltid över de vanliga ingenjörerna det var hierarki i den högre skolan. En överingenjör sägs ha handlat på den lilla butiken vid bruket, han var gräsänkling och väl inne i butiken träffar han på en pratsam äldre dam en som inte är rädd för att säga det hon tycker. – Det är lätt att handla när det finns så många sorters konserver att välja bland, säger överingenjören till damen. – Men ”fetta på burk” det hittar inte ingenjören inte! Överingenjören lämnar butiken i sin lilla röda sportbil och nästa gång väljer han säkert sina ord det ska man göra i brukssamhället. Influenser och nyskapande går inte alltid ihop. Det var då det, mycket vatten har flutit under broarna men förändringarna är små i samhället. Det är möjligen en krusning på ytan bruket finns kvar men är i dag ett mini-bruk jämfört med då ”btjm” alltid var klädda i vit skjorta och slips. De gick på ett speciellt sätt när de kom ut i verket från den vitväggade korridoren från kontoret. De var brukstjänstemän. Axel ser ganska bra ut för sin ålder när han klär upp sig, det gör han till midsommar, jul och nyår samt när han åker utomlands på sin årliga semester. Han besöker ofta Sveas grav det är ett måste annars fråga alltid grannarna sig varför det ser så eländigt ut på kyrkogården han har börjat fundera på gravvård och betala för att det ska vara fint hos Svea men då frågar sig grannarna har han inte tid för Svea den där Axel? Sån är Anna med städrocken, Sven maken ser mycket äldre ut, de är båda i sjuttioårs ålder. Sven har sina kostymbyxor dom grå med slag. Sven hade kostymen redan när avdelningen 2


firade olycksfallsfria dagar på bruket, minst tio år har gått. Personalen uppnådde olycksfallsfria dagar, de firade ingen hade skadats eller förolyckats. Tjänstemännen fick vara med fastän den enda olycka som kunde hända dem det var att stolsryggen kunde gå av när de lutade sig bakåt för fort och tyngdlagen gjorde sitt. De skitiga gubbarna kunde fastna i ett valsverk eller få ett band över sig det var tuffa män det.

Axel funderar över klockan, det är dags för lite middagsvila, han går in i köket och ser att klockan är två, senast halv tre tar han alltid sin paus. Han går ut och flyttar sin gräsklippare en Stiga, nytvättad efter varje användning. Garageuppfarten där ska den stå medan Axel vilar det har den alltid. Den röda Volvon som har fem år på nacken glänser i solen den är nyligen vaxad, det gör Axel två gånger per år. Han går in tar av sig sina skor som är gröna av nyslaget gräs och borstar av sig damm och skakar av den smutsiga tröjan. Tröjan har Axel alltid på sig när han klipper gräs. I sängkammaren hänger det ett foto av hans hustru Svea det togs år nittonhundranittiofem strax innan hon gick bort i cancer. Det var en jobbig tid för Axel men Svea dog mycket snabbt så hon slapp i från lidandet tänker Axel då han tittar på fotot. Det gör han ofta den gode Axel. På sängbordet har han ytterligare ett foto som han tittar på innan han försöker lägga sig till rätta. Axel ser glad ut när han tittar på fotot, det är en kvinna kanske det är hans dotter nej hon är mörk ser asiatisk ut? Han lägger sig på höger sida när han skall vila efter att han legat på rygg en stund det har alltid Axel gjort. Efter en stund sover han men vaknar efter en timme och går ut och fortsätter med gräsklippningen. En granne Nils dyker upp längre ner på gatan men tar en promenad och kommer fram till Axel. – Hur är det med en sådan man, frågar Nils? – Jo då det är väl bra men sommaren har runnit i väg det har gått alldeles för fort. – Är det sista klippningen före snön, frågar Nils? – Ja det kanske är sista klippningen över huvud taget, svarar Axel! – Ska du flytta, frågar Nils med ett leende på läpparna? – Nej jag börjar bli gammal och då vet man aldrig när man klipper sista gången! – Gör du någon vinterresa till Thailand, frågar Nils nyfiket? – Ja det blir väl av i november då jag har behov av värmen. Du vet min rygg den är inte bra efter alla dessa år på bruket. Obekväma kontorsstolar och stressigt, ja du vet! Nils har ju hört om hans rygg tusen gånger men Thailandsresorna började Axel med när frun gick bort i cancer. – Jag får nog vända kosan hemåt för frugan har väl eftermiddagskaffet färdigt. Vill du 3


hänga med? – Nej jag hinner inte för gräsmattan skall var klippt innan kvällen det har jag bestämt! Vi ses en annan dag tänker Axel men egentligen tycker han inte om Nils för han har varit finare tjänsteman än Axel och det har inte skapat någon större samhörighetskänsla mellan de båda gubbarna. – Hej då Axel! – Hej då, mumlar Axel. Nu sätter han fart på den gamla motorgräsklipparen som han haft i femton år. Efter en timme stänger han av den bullriga maskinen sätter sig på trappan och tänder en Prince, det har han alltid rökt den gode Axel. Det är röka, det bästa man kan få det säger Axel alltid.

Efter rökpausen ställer han in gräsklipparen en mörkt gul Stiga. Han går in i huset där han plockar fram en pilsner ur kylskåpet. Det skall alltid vara en pilsner efter klippningen så har det alltid varit. Klockan är snart sex när han sitter ner framför tv- nyheterna som visar en hemsk film från krigets Irak. Det är nyheter tre gånger varje dag för Axel han vill inte missa något som kan ha hänt. – Dom där jävla självmordsbombarna skulle utrotas säger han! Axel lyssnar då han hör telefonen i köket. Axel har telefonen på väggen i köket men barnen Sara och Anders som båda har familjer och barn har sagt åtskilliga gånger att han ska skaffa sig trådlöst då kan han svara där han är men det behöver inte Axel. Axel har tid och behöver inga råd han vet vad som är bäst för Axel. – Lata ungar tänker han högt när han går mot köket. – Hallå det är Axel. – Anders här. Hur är läget? – Hyfsat, det svarar alltid Axel. – Jag besiktade bilen idag men fick några tvåor så jag får besikta om snart igen. – Var det nödvändigt. Var det något allvarligt? – Nej då men jag skall fixa det själv. Kommer du över på kaffe någon dag, frågar Anders? – Ja om jag får tid så dyker jag väl upp. Är det bra med ungarna? – Lite förkylda men annars är det bra. Maria jobbar extra den här veckan så vi ser inte mycket av henne. – Micke spelar final i fotboll till helgen! Har du möjlighet att följa med? 4


– Är det på lördag? – Ja det är klockan elva på lördag. – Inte bra för mig jag klipper mig på lördag men hälsa Micke att jag kommer någon annan gång. Annan gång tänker Anders, hur ofta spelar Micke som är fjorton final i fotboll? Klippa sig kan väl gubben göra någon annan dag han har ju för fan trettio lediga dagar till i månaden då han inget gör! Han är oförbätterlig gubben, självupptagen som en åsna, det är för jävligt men vad ska Anders göra? – Vi får se om du dyker upp vid något annat tillfälle då? – Ja vi får se men du kan väl titta in någon dag du också! – Oki doki hej då, säger Anders och lägger på luren. – Hej, svarar Alex.

Micke sitter vid köksbordet och förstår att pappa har pratat med farfar. Anders har pokerface men när han pratat med fadern ser han alltid likadan ut. – Har han inte tid, frågar Micke? – Nej som vanligt, svarar Anders. – Vad gör han egentligen, frågar Micke? – Inte vet jag, han har väl nåt som är viktigare än vår familj, säger Anders. – Skynda på och ät upp din mat så vi kommer i väg på träningen. – Ja pappa vi hinner det är en halvtimme kvar tills träningen börjar. – Bilen gör bara etthundrafemtio, svarar Anders och skrattar. Anders klär på sig och går före ut på gården när han ser Axel på andra sidan gatan, han tar sin eftermiddagspromenad. Det gör alltid Axel vid den här tiden. Micke är en klurig kille fyller femton nästa år, bra på hockey träningsvillig men får ändå jobba för att vara med i laget. Han får inget gratis, lägger ner all sin energi och stor del av sin fritid för att vara där han är i dag. Han kommer ut på gården, slänger in trunken i den grå Audin som skulle behöva tvättas då den är dynggrå, tycker Anders. Men var får man tid ifrån, är det inte träning då är det arbete och i byggbranschen får han så mycket svartarbete som han kan klara av på dygnets tjugofyra timmar. Anders prata mycket och jobbar mindre. Linda kommer cyklande in på gården när Anders svänger ut genom grinden. Hon är sjutton år, men ändå är hon stora damen. Linda är en snygging i sin klass i skolan det är många av killarna som gör allt för att få med sig den blonda tjejen. Linda är inte förtjust i skolarbetet men hänger med och gör allt hon kan för att klara av 5


skolan. Betygen är medelmåttiga, det är Linda nöjd med hon skall inte bli något speciellt, hon har inget mål det är för svårt att bestämma när framtiden är så oviss. Hon tycker om killar men har lyckats hålla dom på avstånd än så länge men hon är ett hett byte. Hon umgås mycket med sin bror, de är fina ungdomar som tar hand om varandra. Linda tycker att pappa festar för mycket, han är oftast ensam när han dricker, han flyr verkligheten. Mamma Maria hon är sliten, när hon inte jobbar då sitter hon ofta tyst i köket och Linda förstår att hon har det tufft. Pengar är det ett ständigt tjat om och Anders lägger ned mycket pengar på sprit. Mamma får inget över, det räcker bara till mat och kläder till barnen. Nästan fyrtio är fortfarande snygg, men vilken framtid har Maria med Anders som oftast sitter i garaget med sin dunk och dricker sig full? Ingen av barnen vågar säga ifrån men de samlar på sig så endera dagen kommer utbrottet men de vill stödja Maria så de håller inne med sina tankar. – Linda, ropar Anders genom sidofönstret. Vi är hemma om cirkus två timmar. Du får fixa mat själv. – Det är okey, hej då. Linda är den lugna fina tjejen som klarar det mesta trots sin ungdom, det har hon efter sin mamma. Anders och Micke passerar Axel som är på väg mot älvområdet vid det vackra vattenfallet. Hela området kring kraftstationen är mäktig. Vattnets framfart eller många olika fåror gör att det bildats öar i naturen. Samhällets livsåder därför namnet Munkfors har gett kraft till uppbyggnad av bruket och samhället. Vid den tiden byggde man samhället kring kraften och energin flödade, det växte så det knakade på bruket och disponenterna var närmast gud. Det var stabilt, älvfåran var fylld med vatten det var inte vattenbrist, brist på personal på bruket var vanligt varför människorna från skogen eller omgivningarna kom fram i ljuset. De blev bruksarbetare eller om de hade tur brukstjänstemän. Skillnaden var hårfin men arbetsinsatserna var totalt ojämförbara då jobben var skitiga i verket. Axel går fram vid forsen tittar ut över fallet och den raserade trådfabriken, det är spöklikt men ett nybygge en röd lada har kommit till, ett konstcentrum för utställningar och matställe. Ingen succé men nytänkande för ingen kan väl tro att det blir ett nytt drageri för tråd i Munkfors. Axel vänder sig om och ser den fina herrgården med den lilla dammen och lusthuset. Välvårdat det bor ingen disponent här längre det är normala Svenssons eller det är det kanske inte, men satsar på sitt eget välbefinnande och vackrare kan man knappast bo i Munkfors.

6


På väg mot hockeybanan passerar Anders och Micke ungdomar som är på väg till träning. Det är en stor mötesplats för ungdomarna i samhället och många duktiga lirare fostras här. Anders var också flitig på banan i sin ungdom, då var det Axel som körde honom till träningarna men Axels förväntningar var för höga. Anders nådde aldrig sin fars mål inte heller hans eget, det avspeglar sig i Anders humör och sättet att bete sig mot omgivningen. – Han har blivit så konstig min farfar, säger Micke finurligt och tittar på pappa. Anders svarar inte men han har samma uppfattning som sin son. Anders har också blivit konstig men det har han ingen aning om själv, däremot reagerar Maria på Anders beteende han är förändrad det är inte den Anders hon gifte sig med. Anders är fyrtio, vill gärna umgås med kompisar då är det fest och ofta slutar det i elände. Utseendet är till hans fördel med det mörka välkammade håret. Han tycker inte om arbete han känner sig misslyckad men fortfarande har han vissa visioner. Han har varit hyfsat bra i ishockey men det är år sen den karriären tog slut.

7


Kapitel 2

Vid den lilla forsnacken träffar Axel en gammal arbetskamrat från tiden på bruket. Det är Olle han jobbade på verkstadskontoret med tidsedlar så att gubbarna fick sina löner varje månad. Då hade han vit skjorta när han stod vid porten och delade ut gubbarnas förskott eller slutlön. Han var stolt när han lämnade över det bruna kuvertet. Det var tider det, han var som en gubbe som står och delar ut påsar till barn från en fiskdamm. Men alla visste vem Olle var då han var viktig för husfriden. Om inte gubbarna kom hem med lön blev det ingen kvarting renat till helgen eller vem fan skulle betala konsumbussen som tog kredit för att tanterna skulle kunna handla även om gubbarna supit upp lönen just den fjortondagen. – Hej på dig du Axel. – Hej svarar Axel, inte ofta man träffar dig i de här områdena. Längtar du tillbaka till bruket? – Nej jag har fått min guldklocka efter fyrtio år av slit. Det är skönt att vara ledig och få ta dagen som den kommer. – Ja du det är svårt att få tiden att räcka till, svarar Axel och skrattar. – Du vet jag är ensam så jag har fler sysslor än vad du har för din Elin hon gör väl det mesta för dig eller hur Olle? – Nej hon är krasslig, utsliten och lederna du vet har alltid varit ett problem. Vi ska ta oss ett par veckor på Kanarieholmarna för att förlänga den svenska sommaren lite. Det brukar hjälpa Elin över den långa hösten och vintern. Åker du utomlands snart igen? – Ja jag åker till Thailand i den här månaden om inget inträffar? – Vad menar du med det? – Ja man kan väl alltid bli sjuk! 8


Olle förstår sig inte på Axel, det har han aldrig gjort då Axel gnäller och alltid har något kommande bekymmer på lut? – Åker du ensam, frågar Olle? – Ja det gör jag, det är enkelt att klara sig själv där nere i Phuket. – Hur länge stannar du? – En månad eller tre veckor, så jag är hemma i god tid till julstöket. – Blir det inte långsamt att vara ensam? – Ensam blir jag aldrig det är ju en turistö som du vet! Nu måste jag gå om jag ska hinna hem till middagen, hej då vi ses. – Hej, väldigt vad han var kort tänker Olle. Axel vandrar vidare mot kraftstationen där fallet är en liten rännil då vattnet passerar genom turbinerna i kraftstationen för att ge ljus åt samhället. Axel är glad att Olle gick, han är en envis man och särskilt intelligent är han inte heller, han sprang omkring med lönekuverten på bruket, antagligen trodde han att det var bankkamrer han var med sin nylonskjorta och slipsen åtdragen. Olles jobb kunde en blind klara av det är i alla fall Axels åsikt. Åsikter det har Axel många och ofta. Axel var en relativt välbetald tjänsteman utan utbildning men genom kontakter fick också han bära vit skjorta. Här var det en mäktig fors på den tid som Axel jobbade vid bruket och allt var bra enligt Axel. Älven ser svart ut och har tagit sig fram genom sand och sten och format en nacke som porlar över den steniga bottnen. Det var fårhage tidigare på den andra sidan av älven, idag har de gröna växterna och lövträden tagit över. Utsikten är fantastisk där han står på bron och tittar nedåt där älven har format en forsnacke där han kan se harren som vakar efter insekter. När han ser över på andra sidan glänser det som guld i de höstfärgade ej avlövade lönnarna. Snart åker han till Phuket där han slipper ifrån en del av vintern men det är ett viktigt inslag för Axel som behöver komma ifrån, vad han har för betydelse i komma ifrån vet han inte själv? Badsemester har aldrig varit hans grej då han är uppväxt vid den kalla älven och sågs i sin ungdom som en riktig badkruka. Axel kommer att tänka på att det var längesen han hörde av sin dotter Sara med familj. Det måste vara minst två veckor sedan dom ringde. Varför hör dom inte av sig dom vet ju att han snart drar iväg på semester? Axel har inte en tanke på att han kan ringa som har all tid i världen som pensionär. Sara fyrtiotre och Hans fyrtiofem har två barn Linus tio och Krister tolv. Långa skoldagar därefter vidare till diverse aktiviteter, typisk svensk familj med alltför mycket att göra och i bakgrunden ligger att synas överallt och alltid. Dom har sin fina villa, ny bil Audi en gul värstingbil, motorcykel Harley 9


Davidson säkert tolvhundra kubik, inget fattas den här familjen. Kanske en morfar som hälsade på dom lite oftare! Sara och Hans ser båda bra ut, de lever ett utåtriktat liv med sina barn som går före allt annat. Axel vandrar sakta längs älven mot hemmet, han möter några personer på vägen hem men konstigt nog känner han inte igen dom, de hälsar på Axel som hejar tillbaka, kanske de känner Axel? I det här samhället känner alla varandra det är en sanning utan modifikation När de passerat känner Axel att de vänder sig om. Det var Atles son han har blivit gammal och förtidspensionär vid trettio för ryggen, sambon är arbetslös. Lat inget annat säger Axel tyst för sig själv, sonen vill inte jobba det är lika illa ställt med Atle. Äpplet faller inte långt från trädet. Vilken belastning för det här lilla samhället? Två personer unga, lever på bidrag och visioner finns inte det är den tjugofemte när avin kommer från försäkringskassan eller a-kassan. Tröst i bedrövelsen är att de inte sitter på bänken vid centrum! De är ute och går de kanske vill komma tillbaka det kan inte ens Axel förutse men kanske han önskar dem framgång? Atle kanske är sjuk, Axel är ingen läkare han är pensionerad tjänsteman från bruket. Kan inte allt, vet inte allt men svårt att skilja på vitt och svart oftast håller han sig i den grå misstänksamma zonen.

Grannarna till Axel de som bor allra närmast sitter vid köksbordet och diskuterar Axels nästa resa till Thailand. Anna och Sven har varit inne hos Axel många gånger men sett bilden av kvinnan på Axels nattduksbord en gång. Det var när Axel tapetserat om sängkammaren efter hustrun Sveas död och det måste Anna och Sven se naturligtvis. Sven har frågat lite försiktigt vem kvinnan var men aldrig fått något riktigt svar? Nu vill Anna få fram sanningen det har hon rätt till tycker hon. Sven håller inte med henne fullt ut men visst vore det skönt att få fram sanningen om Axel då det ändå inte är så många år sedan hans hustru Svea gick bort, inte för att det egentligen spelar någon roll men den där Axel är ändå inte så skenhelig som han vill ses som. Anna är inte nyfiken säger hon själv men det ligger i hennes natur att veta allt. Framför allt skulle hon vilja berätta för Svea som är död eller åtminstone besöka graven och be om förlåtelse för Axels eventuella syndiga leverne. Är det möjligt att Axel har en ung brutta i Thailand och hur gör han för att få en ung brutta på kroken, han inte är världens charmigaste man, den räven? Men ge dig fan på att Sven är avundsjuk på Axel när han försöker sätta sig in i situationen med Axel och den unga bruttan i Thailand? – Anna vill du ta en promenad innan brevbäraren kommer, frågar Sven? – Ja det kan vi göra, vi kanske kan titta in hos Axel på lite förmiddagskaffe? 10


– Nu får du lugna ner dig låt Axel sköta sitt. Förresten tror jag inte han är hemma. Volvon passerade här för en stund sedan. – Vi går ut en stund så får vi se, säger Anna. Anna tar på sig vinterkappan och Sven tar en ulltröja för han vet att promenaden blir lång det gör den alltid om Axel inte är hemma. Han vet att Axel hämtar sina biljetter på Konsum vid paketutlämningen idag det berättade Axel för Sven i förrgår när dom sågs utanför bolaget. Allt är välplanerat i familjen Kristiansson, det har det alltid varit det är livet att planera ha fasta tider för att hämta post, liggdags halv tio, uppstigning senast klockan sju. Högtiderna planeras långt före de inträffar men oftast är Anna och Sven ensamma då det inte finns så många som klarar av deras umgänge. De är snälla men det är inte allt här i livet. Dom bryr sig till etthundra procent men det är mest i tankarna det är inte så mycket handling.

Axel stannar till med sin Volvo vid köpcentret och med fasta steg går han mot ingången. Här finns de som inte har almanacka, gänget som umgås och de växer i takt med problem som utanförskap, arbetslöshet och ett samhälle som inte har plats för de svaga eller de som redan ligger. De håller ihop träffas dagligen, inga tidsperspektiv förutom klockan tio på förmiddagen då systembolaget öppnar. Varför inte starta ett parti, de skulle säkert slå sig in bland småpartier och manifestets utseende skulle vara kort och koncist. Många undrar om de tar ett jobb då de blir erbjudna? Något svar finns inte, de får aldrig några erbjudanden. De är kändisar i samhället, alla ser dem men ingen lyssnar på dem. De använder brösttoner och de har debatt om det mesta varje dag. Det är ingen kö vid den här tiden när Axel hämtar posten. Det är torsdag då är det lugnt, det vet Axel. Han närmar sig postkassan det är Cecilia som står där, det har hon gjort i många år, byta jobb vill inte Cecilia hon ska förbli Munkforsare. – Hej, säger Axel. – Hur är det med Axel, det är inte varje dag du får post, säger Cecilia? – Det är bara bra, själv då? – Killen min är arbetslös så det är ganska tufft då jobben inte växer på träd. – Det var bättre förr då bruket var en bra arbetsplats, svarar Alex. – Ja kanske det. Ska du resa utomlands, frågar Cecilia? Cecilia har tittat på försändelsen och kan se att det är en försändelse från Thairesor. Axel tittar under lugg eller flint men kan inte undvika att svara Cecilia. – Ja ryggen vill att jag åker då värmen gör att jag kan överleva vintern i det här kalla och 11


mörka samhället. Det är skönt man behöver miljöombyte i min ålder, det har varit ett slitigt liv. Cecilia tittar ner på avin samtidigt som hon funderar. Har denne gubbe fått tag på en snygg thailändska på sina resor? Ligger Axel med unga thailändskor eller är han ”pappa” och försörjare av någon stor familj? Cecilia glömmer nästan av det hon ska göra men lämnar fram kuvertet till Axel som tar emot biljetterna och lämnar ifrån sig avin. – Tack och hej då, säger han. – Tack och trevlig resa säger Cecilia. När Axel vänder sig lipar Cecilia efter honom, säger tyst för sig själv. ”Gubbjävel” fly till värmen du, kom inte hem med smittsamma sjukdomar de vill vi inte ha i Munkfors. Axel möter några gubbar som han hejar på vid utgången men han skyndar sig mot bilen då han inte vill ha några fler frågor idag. Han är trött. Det skall bli skönt att slippa det här samhället under en hel månad. Alla bryr sig men varför? Dom är avundsjuka och vill lägga sig i allt och alla. Sån är inte Axel tycker han själv men tyvärr är han en kopia av dom flesta i det lilla samhället ja fyratusen invånare det är väl inte så litet! Kan det bli något annat av Axel, inget svar än så länge, kommer han att få svaret, ja han kommer ändå inte acceptera det för svaret får han från andra inte sig själv.

Kapitel 3

Sara och familjen sitter samlade kring middagsbordet i den mellansvenska staden. Sara är fyrtiotre, hon fyller i morgon. Hans har varit i Stockholm under dagen och gjort en bra affär som han tycker det är värt att fira. De har inte valt efternamnet Forsnacke utan Hans efternamn Eriksson fick duga. De bor i en tegelvilla som de själva byggt. Hans träffade Maria i Munkfors när han gick verkstadsskola vid bruket. Familjen bodde i Deje men Hans pappa reste mycket i sitt jobb så de hamnade till slut i Linköping nära till huvudkontoret för det företag pappan reste för. Fadern dog ung men mamman lever fortfarande. Hans har alltid varit egenföretagare han började i bilbranschen som tjugoåring, det var ingen tvekan om att han var säljare. Nu gör han affärer säljer importerade bilar där han oftast letar bil åt utvalda kunder. Sara läste på högskolan i Karlstad men ville gärna bo kvar i Karlstad efter examen. När hon träffade Hans då såg hon sin chans at slippa återvända till brukssamhället som hon fostrats i. Mamma Svea var inte glad då Sara var den stabila tjejen i familjen. Axel lyssnade på Sara och det 12


behövdes en motpol till brodern Anders som var svag. – Jag köpte några vinflaskor till oss och blommorna i köket är till dig älskling. Du fyller i morgon men vi kan väl fira i dag, eller hur barn? – Får jag en ny mountainbike nu, ropar tioåringen Linus? – Kanske om du hjälper till hemma som vi diskuterat, svarar Hans. – Har du hört något från din far, frågar Hans? – Nej inte sen förra veckan. Han ringer väl innan han reser till Thailand, svarar Sara. – Varför åker morfar alltid till Thailand, frågar Krister? – Det får du fråga honom om, svarar Sara. Han tycker det är skönt förmodar jag med värme och många sevärdheter. – Jag såg ett brev på hans bord när vi var där i somras. Det var antagligen från en kvinna då det var hjärtan ritade på själva brevet, säger Krister. Har han en thailändska? – Du skall inte läsa morfars brev, säger Sara. Samtidigt vet Sara att någonting inte är som det riktigt ska vara sen mamma Svea dog. Axel har förändrats, han är lynnig och svår att komma in på livet. Om han har inlett något nytt förhållande kunde han väl i ärlighetens namn berätta för oss barn. Eller skäms han för det? Mamma är ju död och ingen önskar väl att han ska vara ensam resten av livet, ja kanske Anders? – Skål för en bra dag, vilket klipp jag gjorde, utropar Hans. – Tack, svarar Sara och barnen tittar på sin far. – Jag ringer far i kväll och lyssnar hur läget är, säger Sara. – Gör du det och fråga om han vill vara hos oss i jul, säger Linus? Efter middagen sticker barnen ut en stund och Sara och Hans flyttar sig till vardags rummet för att prata ostört. – Visst är det konstigt att din pappa klarar av fyra veckor i Thailand. Här kan han knappt vara en helg innan han längtar hem, säger Hans. – Jag tror han har en kvinna, hoppas bara att det är en kvinna och inte en flicka, säger Sara. Sara lägger armen om Hans och ger honom en kyss. Hans tar ett handfast tag om Sara och ler. – Hinner vi tror du? – Ja inte beror det på mig, svarar Sara och knäpper upp sina trånga jeans och båda beger sig till sängkammaren. Hans tänder en sänglampa och är inte sen att få av sig sina kläder, de glömmer 13


diskussionerna om Axel. Sara är vacker med det snygga ljusa långa håret och ansiktet är alltid lite brunt då hon har eget solarium. Sara ligger redan i sängen och lampan släcks, Sara och Hans har alltid varit bra på att njuta av korta stunder då de är fria från barnen. Sara tänder ljuset för att få se på när Hans långsamt tränger in i henne. Hon njuter och Hans är inte sen att visa sin uppskattning då han tar tungan till hjälp för att tillfredställa sin hustru. Snart är barnen hemma och de kan se på föräldrarnas kinder att de varit aktiva. Senare är det gemensam middag. Familjen diskuterar dagens problem och glädjeämnen. Efter middagen ringer Sara sin pappa.

– Hallå, svarar Alex lite purket. – Sara här, hur är det? – Hyfsat men hösten har kommit för att övergå i en lång vinter. – Mår du bra då, frågar Sara? – Jovars det kunde vara sämre. Kan det verkligen det, tänker Sara. – Gräsklipparen krånglar och sen har jag den jävla ryggen du vet. Kyla och ryggbesvär hör inte ihop! Kroppen måste få värme. – Åker du på någon resa snart? – Ja det blir väl om en vecka då jag drar i väg till värmen. Thailand är målet. Sara väntar på att Axel skall fråga om hennes familj men fadern verkar hjärndöd. – Hur är det med er då, frågar Axel? – Jo det är bra, barnen har inga problem i skolan då är det bra. – Du skolorna nu för tiden är inte som när jag gick i skolan då var det ordning och reda. – Det är några år sedan? – Ja men det var hyfs och auktoriteter som bestämde inget flum. Sara vill avsluta samtalet då fadern ändå hamnat i sitt spår och det kan ta tid innan han går framåt igen då det var bättre förr, det vet Sara men kan knappast tro det, hon har ju upplevt sin mor som var realist. Sara lever nu och livet är inte så tokigt tycker hon. – Kommer du och hälsar på till jul pappa. Barnen har frågat senast idag om du kommer? – Hur skall jag kunna bestämma det redan, det förstår du det går inte jag är inte hemma förrän förrän i december. Hälsa barnen jag får se! Sara förstår att det var svaret som hon kunde få, lika bra att avsluta samtalet, det var 14


bättre när mamma levde hon var snäll. Det var mamma som var familjen, pappa tänkte bara på sig själv, precis som nu och pengar det var viktigt det! Ja, kanske han har någon ung thailändska att tänka på vem vet? – Vi får höras av, ha en trevlig resa du kan väl höra av dig när du är där borta så vi vet att allt är bra! Har du någon dam där borta Axel? – Det är gott om damer där borta Sara. Skulle det hända något får du reda på det. Det är ett civiliserat land. Men jag skall försöka ringa om det fungerar det är dyrt också vet du! Allt som Axel gör är dyrt det vet Sara men att ringa barn och barnbarn bör väl inte ses som någon stor utgift när gubben är på andra sidan jordklotet. – Ha det så bra ni också. Jag skickar väl något kort. – Hej då, svarar Sara och lägger ned telefonen på bordet och går mot toaletten. Vad ska barnen tänka om jag berättar exakt vad min pappa säger? Jag får väl beskriva som vanligt att pappa hör av sig när han kommer hem. Barnen lever i nuet och väntar sig inga under, dom känner pappa lika väl som jag utan att behöva umgås med honom så mycket som jag gjort. Han är en drummel men han är dock min far. Utan honom kanske inte jag fanns här på jorden. Det kan faktiskt vara så. Pappa får väl leva sitt eget liv. Vår familj har det bra utan honom, vi saknar ingenting vi har allt vi behöver. Vi tycker om varandra, kan det vara bättre vad mera kan man önska sig? Sara förklarar för familjen att Axel inte bestämt sig än om han kommer till jul men vi får höra av honom snart, kanske från Thailand då han reser snart. – Vi planerar jul utan honom det är bara att ställa en femte stol vid matbordet och bädda en extra säng om han över huvud taget kommer. – Har du pratat med din mamma Hans, kommer hon eller åker hon till din bror? – Hon åker till min bror hon kommer vartannat år du vet hur rättvis hon är. Hon är inte till något besvär då hon kommer och stannar några dagar när hon än kommer. – Det är skönt med relationer när de fungerar, suckar Sara. Barnen går till sängs och Krister säger surt till Sara. – Tror inte morfar kommer ihåg att jag fyller tolv snart? – Sov gott Krister när morfar kommer hem så får du säkert din present. Han är glömsk och snål men ni har alltid fått allt ni vill ha! Sara och Hans slår upp ett glas vin till och Sara funderar på om hon skall ringa Anders, brodern som bor i Munkfors med familjen. Det är sent och om hon ringer tror dom säkert 15


att det hänt något obehagligt. Det händer inte så mycket i det lilla samhället varför ett sent telefonsamtal kan skapa panik. Varför ringer aldrig Anders det gjorde han förr? Saras tankar går till Anders och familjen, de är inte speciellt sociala, jo Maria och barnen gör vad de kan av en tillvaro som måste vara trist?

Kapitel 4

Axel reser med ett tidigt morgonplan i november från Arlanda, han har två rejäla resväskor med sig och passet och biljetten finns i innerfickan på kavajen den grå, som han alltid haft vid sina resor till det vackra Thailand. Väl ombord sitter han bekvämt men lite trångt då han fått en bastant dam vid sin sida. Axel hälsar artigt då han vet att han skall sitta elva timmar med sin granne. Helst vill Axel sitta med ett tomt säte bredvid, nu 16


måste han prata och försöka vara trevlig mot en donna som hänger över hans armstöd det som han har betalat för att kunna använda. Det är över om ett halvt dygn då är han i Bangkok. Kvinnan drar säkert till någon bungalow och Axel slipper henne, hemresan är för tidigt att grubbla över men förhoppningsvis har han annat sällskap då? – Jag heter Axel. – Anna Larsson. Jag är göteborgska men det hör du säkert Axel! Varför säger hon sitt efternamn och göteborgska, jag ska inte skicka något kort till henne.

– Skönt att få vara på väg igen, säger Anna.

– Ja det får jag verkligen instämma i det är en himmelsk värld att få komma till, säger Axel. – Jag har en fästman där nere sen några år. Jag hälsar på honom minst två gånger varje år om ekonomin tillåter. – Ja det är inte så tokigt, säger Axel. Han funderar om han skall avslöja sina planer men varför skall han göra det inför en totalt främmande människa? Axel gör väl som han vill. Flygvärdinnan kommer med drinkvagnen då har Axel möjlighet att byta ämne. – En maltwhiskey skulle inte sitta så dumt, säger han högt! – Det får bli vin för mig, säger Anna. Efter att de fått sina drinkar och skålat lägger Axel kudden bakom huvudet, efter en stund sover han. När han väl är framme ska det bli underbart då slipper han göteborgskan som dricker drink på drink.

När han vaknar är värdinnorna ute med vagnen igen, det är middag på gång med drink före maten. Axel tittar på grannen som redan fått ett glas vin och när Axel får sin gin o tonic skålar han med damen och önskar en fortsatt trevlig resa. Anna berättar om sin kille där borta i Thailand han är ung, femton år yngre än Anna som är i åldern femtiofem tror Alex. Axel tänker situationen då Anna och den thailändske mannen ligger med varandra, gör de verkligen det? Axel tänker sig inte in i sin situation hans Sinna är bara trettiotvå det skiljer si så där trettiosex år men Sinna älskar ju honom! Sinna har stor familj och bor på landet med sin släkt när inte Axel är där tror han, men har Sinna flera trevliga svenskar som hon är kär i och älskar när dom dyker upp och visar sina bästa sidor? Är Sinnas ekonomi uppbyggd på många dumma turister som tror de hittat kärleken i Thailand? Sinna finns på flygplatsen sedan en timme då Axel landar. Axel säger hej då till Anna som står i kön till bagageutlämningen. När Axel fått sitt bagage efter en dryg halvtimme 17


vandrar han genom tullen där ingen verkar intresserad av honom. Han tittar bort mot utgången där Sinna står och ler som en längtande kvinna. Hon har dagen till ära klätt sig i en nätt liten röd kort-kort kjol med en topp som är genomskinlig och framhäver hennes linjer. Den här unga damen lever liksom många andra i hennes ålder ett torftigt liv på landet i Thailand med sin familj, varje dag består av arbete, låg lön och vid fyrtiofem års ålder är säkert Sinna utsliten. Sinna bär på en hemlighet som Axel inte känner till och varför skulle Sinna säga något till Axel det är hennes ensak ingen annans just nu men senare kanske hon måste berätta. Sinna heter Sukodai bor i en liten by med två bröder som är tjugofem respektive tjugonio. Den äldre brodern bor hemma gör inte mycket för att få något arbete utan fördriver mycket av sin vakna tid med brott. Den yngre brodern är mer lik sin syster han jobbar på restauranger, barer, kör sin egen gamla taxibil. Fadern är alkis, fet nästan orörlig men han rör sig i vissa lägen det vet Sinna och den yngre brodern. Mamman är en rädd kvinna som utför allt arbete hemma tillsammans med Sinna. Sinna är mera slav än dotter, mycket utav det hon gör ser inte modern men det är vanligt att döttrar behandlas annorlunda. Sinna har gärna fortsatt i skolan men fick ta hand om familjen tidigt då mamman var och är sjuklig. Fadern och den äldre sonen är sjukligt lata men det räknas inte som sjukdom det är naturliga åkommor som drabbar män i det här landet. Sinna har ändå klarat sig från prostitution som annars är vanligt på turistorterna. Sinna har skinn på näsan men hon har svagheter som hon påtvingats inte av eget behov utan andras.

Axel går snabbt fram till Sinna och lägger armarna om henne och Sinna besvarar kramen med kyss på kinden. Axel ger Sinna ett kuvert diskret i hennes hand troligen pengar som hon skall ha till sig och familjen. Sina har antagligen en taxi väntande utanför terminalen. Ordförrådet, det engelska är ytterst litet hos både Sinna och Axel. Det verkar räcka för att förflytta sig i Thailand men Axel har Sinna vid sin sida så språket blir inget problem den här gången. Axel ler när han ser på Sinna vid den korta promenaden ut till den väntande taxibilen. Kan det vara sant att jag, ja nästan åtta år efter att Svea dog har hittat denna unga vackra kvinna som nu tar min hand? Han tänker på när han höll Svea i handen när hon låg på dödsbädden. Är det skambelagt att få en ny livsvän, funderar Axel? Sinna öppnar dörren för Axel som får sitta i framsätet med chauffören. Chauffören är en släkting till Sinna så avgiften för resan blir noll det får Axel betala senare då han delvis försörjer hela familjen. Axel tycker ändå att chauffören är snäll och ger honom några 18


sedlar när de parkerat och tar Sinna under armen samtidigt som de går mot en liten bungalow. Kort väg från flygplatsen kanske tjugofem minuter inte mer tog resan. – Hur har resan varit, Axel? – Det har gått bra, inga förseningar. Sinna öppnar dörren och lämnar en nyckel till Axel och behåller en själv. När dom passerat tröskeln lägger Axel båda armarna om Sinna och ger henne en kyss på kinden. Han svettas men det är inte så konstigt i denna trettiofem gradiga värme. Sinna är också varm men hennes klädsel är mer passande i värmen, den kort-korta minikjolen och en vit t-shirt med texten love i röda bokstäver. Axel ställer ifrån sig bagaget och öppnar den ena väskan där han har alla gåvor som han har tagit med till Sinna och hennes familj. Hon lyfter några av plaggen men slår igen väskan och lägger armen om Axel och kysser honom på munnen. Axel känner de små hårda brösten mot sin bringa och han känner sig ännu varmare nu. Han tackar genom att säga. – Du är en fantastisk kvinna, jag älskar dig Sinna. – Sinna svarar, jag vet det är fint min Axel. Någon knackar på dörren Axel öppnar. En kypare dyker upp med champagne på brickan. – Varsågod till paret Axel och Sinna . Kyparen vänder sig om och säger. – Ha en bra dag. Axel blir mer och mer förvånad. Hur gör Sinna och varför har just jag fått denna kvinna? Axel slår upp champagnen i de två höga glasen på brickan och ger det ena till Sinna. – Skål och tack för att du finns, säger Axel kärleksfullt. – Alltid för dig min man, svarar Sinna. Axel känner att han måste duscha då han känner att svetten börjar klibba sig på kroppen. Dessutom vill han få på sig rena kläder och kortbyxor. – Jag skulle kanske snygga till mig lite, resdammet täcker kroppen. – Gör det du, svarar Sinna. Axel går in på lilla badrummet där han klär av sig men kommer då ihåg att han glömt ombytet och går tillbaks in i rummet där Sinna sitter. Hon bryr sig inte alls om att Axel är naken. Hon ler och säger tyst. Min lilla gubbe vad du är skön! Axel får tag på ett par badbyxor när han gräver snabbt i sitt bagage. Han passerar Sinna på väg till badrummet och hon stryker med ena handen över Axels mellangärde. Axel vänder sig och känner hur han får fart på sin gamla kropp framför allt sina känslor. 19


Inne i badrummet tittar Axel i spegeln och ser en ynklig svag kropp men där har han fel trots sina sextioåtta är han stilig. Han känner under snoppen och lyfter för att få lite hjälp samtidigt som han tänker på Sinna. Han stiger in i duschkabinen slår på och njuter av strålarna som väcker upp honom. Han kan till och med känna av att han fått stånd efter champoneringen. Han duschar och tvättar håret drar på sig ett par gula badbyxor modell äldre och öppnar försiktigt dörren till rummet där Sinna sitter. Hon vänder sig om och säger några väl valda ord. – Lilla gubben vad du är vit på kroppen. – Du vet hemma är det vinter nästan halva året. Sinna lägger armarna om Axel och han känner av hennes händer som jobbar snabbt med hans lilla runda mage eller ännu längre ner. Axel känner att han är redo och fumlar med Sinnas bröst som är små men fasta och vackra. Axel drar försiktigt av Sinna den tunna t-shirten som knappt döljer något av hennes vackra kropp. Axel kysser hennes bröst och fingrar försiktigt med hennes bälte i den slitna minikjolen. Sinna hjälper till och Axel kan koncentrera sig på sina små badbyxor som hålls uppe av hans kön. Sinna tar av sig den kort-korta kjolen och står naken framför Axel. För Axel är det här himmelriket han känner sig nästan religiös den gamla brukstjänstemannen från Lunkfors. Sinna närmar sig Axel och Axels ansikte möter Sinnas underliv. Axel kysser hennes kön och förstår att han hamnat i himmelriket. Svea ägnar han inte en tanke åt, det är fyrtio år sedan han slickade hennes kön. Axel lägger försiktigt handen bakom ryggen på Sinna och hon sjunker ned på den lilla mattan på golvet. Axel är lite stel i benen så han går ned på knäna över den vackra kvinnan. Axels kön har rest sig till en fullt godkänd ställning när han bestiger den unga Sinna. Tycker hon om Axel eller gör hon det enbart för hans pengar och gåvor? Spelar det någon roll egentligen dom verkar dra nytta av varandra det är väl nog så bra? De ligger en lång stund på mattan på golvet och Sinna låter som hon njuter av Axels framfart. Axel flyttar sig och lägger sig ned på sängen, ber Sinna ligga på hans arm så han får vila lite efter den långa resan som egentligen nyss börjat. Hans ansikte lyser som solen men inom sig känner han viss oro. Han tänker på barn och barnbarn. Svea ligger begraven och översnöad hemma, hon lider inte det kan jag vara säker på, tänker Axel. Svea vill säkert inte att jag skall vara ensam resten av livet men hon har nog inte tänkt sig Sinna som min livskamrat! Grannarna och vännerna vad tycker dom? Dra åt helvete jag gör vad jag vill det är mitt liv och jag lever det här och nu. I morgon kan det vara för sent. Sven och Anna skulle gotta sig om de hade sett mig för några minuter sen. Nej 20


inte Sven han skulle ha fått problem med avundsjukan och Anna ser Svea som ett offer. Anna du kan dra åt helvete jag vill inte se dig inte Sven heller, jag kanske stannar kvar i Thailand resten av mitt liv? Sinna ligger bredvid Axel och stryker med handen över hans kind. Hon viskar nästan ohörbart. – Mår du bra? – Ja det känns bra, tack min lilla vän. – I morgon skall vi förflytta oss till landsbygden inte alls långt från där min släkt och föräldrar bor, kanske sjuttio kilometer. Min bror hämtar mig klockan nio på morgonen med sin gamla Fiat, du har aldrig träffat min familj de vill se dig och bjuda oss till fest men det får bli vid ett senare tillfälle. Mamma är inte frisk och jag vill inte att du skall se henne som hon ser ut idag.

– Det får du bestämma Sinna. Jag är gäst

här. – Vi kanske kan träffa dom nästa gång men det är inte så viktigt, eller hur Axel?

Snart sover både Axel o Sinna i den smala sängen och ingen kan tro att dom är ett par mera likt en far och dotter. Efter några timmar vaknar Axel upp och ser på Sinna, det är som en dröm att vakna vid denna vackra kvinna jämfört med dubbelsängen och ensamheten hemma i Munkfors. Får jag ha det så här och hur länge? Bestämmer jag det själv eller är det andra krafter som tar över men jag ger inte upp så lätt, tänker Axel. Hemma kommer dom säkert att försöka få mig att avstå från Sinna, men varför? Det får tiden utvisa. Undrar hur dom har det hemma jag kanske skulle ta och ringa ungarna idag? Sinna vaknar och lägger armen runt Axels hals, hennes blick utstrålar värme de stora bruna ögonen ser ut som djupa brunnar med ett mystiskt innehåll. – Är vi hungriga, säger Axel? – Ja tack skall vi gå nånstans och äta? – Vi klär på oss säger Axel samtidigt som han öppnar en flaska tax-free Gin, tonic finns i kylen. Han fixar två glas med citron och lite is för att få rätt temperatur på drinken. – Skål för oss, säger Axel – Tack, svarar Sinna.

Promenaden tar inte mer än några minuter innan dom sitter ned vid ett dukat bord med landets specialiteter och en flaska rödvin. Sinna verkar vara kändis på stället men det är väl inte konstigt tänker den gode Axel hon har ju stor släkt och har jobbat på 21


restaurangen i olika omgångar. – Går du ofta hit, frågar Axel? – Nej, bara med goda vänner säger Sinna och höjer glaset och ser in i Axels ögon. – Vilken fin kväll det ser ut att bli. – Det är det alltid då du kommer min lille gubbe. – Hemma har dom snart vinter och väntar på tomten, säger Axel o skrattar. – Hur är det med dina barn där borta, säger Sinna? – Dom kämpar och sliter för att uppnå hög standard det gör de flesta av de dumma svenskarna. – Dina barn är väl inte dumma du har väl också strävat att komma framåt annars har du inte varit här nu Axel! – Jag menade inte riktigt så, men vi lever konstigt i det kyliga landet Sverige. Skål och tack för att jag fick komma. – Det är inget att tacka för, svarar Sinna. Du är alltid välkommen hos mig. Det tar en stund innan någon av dom vågar sig säga något som kan göra att de stöter sig med varandra efter att Axel sagt de dumma svenskarna och nämnt sina barn i sammanhanget. Axel ser nöjd ut, han har semester och Sinna vid sin sida. Sinna har tänkt sig att visa vad hon går för inte det som Axel tror en tillfällig kärlekskontakt i det sköna landet Thailand. Axel skall förstå att när hon klär av sig och visar sin kärlek är det för att hon menar det och inget annat. Axel kanske tror att hon behöver Axel för hans pengar. Axel har alltid varit ett stort ego och hans självförtroende är fortfarande enormt. Axel var en stor drummel tyckte jobbarna på bruket, han var stöddig. Han levde med Svea hon var hemmafru och han tillhörde eliten, var brukstjänsteman på det ganska stora verket eller bruket som det hette i folkmun. Han var den som bar ut arbetsuppgifter till dem som gjorde jobbet det var jobbarna i sina blå skitiga overaller. Högre lön hade tjänstemännen, litet ansvar men det ägnade inte Axel en tanke åt. Snälla Axel kommer du någonsin att förstå att du är bara Axel en liten man född i det lilla brukssamhället i det lilla skogslänet Värmland? Ta för dig av det goda i livet du lever bara en gång. Din bästa tid är nu. – Axel, jag vill bo med dig i Sverige säger Sinna. Jag vill leva med dig i det kalla Värmland de djupa skogarnas land och din by Munkfors. Jag vill lära känna dina barn, barnbarn och släkten. Jag har bestämt mig för att flytta med dig till de stora skogarnas land som du alltid predikat. Mina släktingar har accepterat att jag flyttar de har redan önskat mig lyckat till och tagit avsked. Du får inte träffa min familj den här gången men 22


du får deras välsignelse. Jag vill att vi åker till ditt land så fort som möjligt innan jag ångrar mig, säger hon och skrattar. Om du inte hade tänkt dig den här situationen förstår jag dig men det finns orsaker till varför jag vill lämna min familj! Kära du jag vill leva med dig men inte i mitt land här är det är för svårt för oss. I ditt land blir det lättare. Axel ser förvånad ut, det här har han inte väntat sig, hans lilla Sinna vill ha honom. Varför? Är det kärlek, riktig kärlek eller behov av pengar till att försörja Sinnas familj? Den här frågan är svår för en familjefar som Axel, vill han ha en fru som är yngre än hans egna barn? Vem bestämmer över hans liv? Axel tänker och förstår att det är hans beslut och inget annat som gäller. – Menar du allvar? – Ja naturligtvis. Skål och tänk över beslutet snabbt. Jag älskar dig, min Axel. – Skall vi betala och återvända till vår bungalow? – Ja varför inte, tack för måltiden! Axel betalar notan, det är inget stort avbräck i hans ekonomi då middagen för två personer kostade etthundra kronor i våra mått mätt för fyra rätter inklusive vin o cognac till kaffet. Remy Martin naturligtvis, det passar Axel, VSOP, han vet vad han vill det har Axel alltid vetat. En tjänsteman på bruket i Munkfors var en riktig karl, kommunens framtid men det var då det och där, inte nu i Thailand. Nu är den stora frågan Sinna, vad skall Axel svara är han beredd för en ny fru som är trettiosex år yngre, kommer han att klara av Sinnas krav? För närvarande ligger dom med varann när dom träffas men det blir ju tredje året och tre riktiga samlag, det är väl inte vad Sinna tänkt sig av framtiden i Axels lilla stuga i Munkfors. När Axel åker till närmaste stad hemma då bär det av till Hagfors där man har fått fördelen att kallas stad på grund av några höghus, statarlängor på höjden som byggdes under sextiotalet. Vad dom har i Hagfors har dom inte i Munkfors skulle man kunna säga. På den tiden hade Hagfors ett bra ishockeylag Viking som sågs som huvudkonkurrent till Munkfors som också värvade kanadensare som spred barn i byarna. Det var integration på ett annorlunda sätt, dom invandrarna var omåttligt populära, idag kommer dom från länder som Iran, Irak och andra ”skumma kulturer”? De har egna lagar vill ha egna kyrkor de vill leva som där de kommer i från men annorlunda? Kamelskötare enligt urinnevånarna i brukssamhället. Dom gör ingen nytta, oftast är dom arbetslösa och sitter eller står i klungor vid torget och pratar. Det är ovanligt för byborna, inte ens vid första maj samlas 23


klungorna längre de stannar hemma och är tysta. Dom syns då de är mörkare i hyn än Munkforsarna som är födda vid Klarälven och är ganska ljusa i facet. De är riktiga människor som har strävat efter ett riktigt liv och de flesta har gått via bruket. Dom som inte har gjort det fattas det något antagligen. Det vet ”urinnevånarna” för dom som inte varit utanför kommunen vet inte bättre? Hur skulle dom ha ha fått den vetskapen? Tänk vad skall dom säga om jag kommer hem med Sinna den lilla fina damen som skall ersätta Svea. Ersätta Svea är nog inte möjligt men en del av vad hon gjorde för mig tänker Axel skall Sinna nog klara av. Vad då till exempel? Stryktvätt, bakning och umgås med barn o barnbarn det sistnämnda tror jag inte på. Sexlivet har hon ju redan ersatt Svea då samlagen inte var alltför täta utan älgjakten var en viktig period då Axel kom hem och var brunstig! Hela bilden kan inte Axel se då han är alltför inskränkt och dumdristig, tänk dig Axel på ”Koppra” i centrum med fru som skulle kunna vara dotter till honom. Dum får man va men inte ful det kan straffas. Gliringarna kommer att hagla över honom när han hämtar pensionen på posten. När sonen kommer och hälsar på kommer han ha svårt att hålla ögonen från den vackra ljusbruna pinglan som gamlingen införskaffat. Axel tar Sinnas hand och går ut från restaurangen. Mörkret har sänkt sig över den lilla gatan. Axel vet inte var han egentligen är men vad spelar det för roll Sinna tar väl hand om honom. Han klappar Sinna försiktigt på kinden när de går mot deras lilla bungalow. Väl inne i bungalowen så lyfter Axel fram en stol åt Sinna så att de kan sitta nära varandra vid det lilla träbordet. – Vill du ha ett glas vin, Sinna? – Ja tack det vill jag gärna. Det blir ganska tyst när Axel fixar fram vinglas och snacks, det ligger något i luften den stora frågan om Sinna skall bli Axels fru det oväntade? – Varsågod. – Tack, Axel. – Jag har tänkt på din fråga och kan säga att jag accepterar att vi flyttar ihop, ingen blir gladare än jag det förstår du säkert. – Du var snabb att bestämma dig lilla Axel. – Har jag något val när jag har hittat tillbaka till livet tack vare dig? Skål och vi vänder mot Sverige när du känner för det. – Jag skall besöka mina föräldrar i morgon en sista gång före resan. Jag tar ledigt några dagar får se hur länge jag blir borta, sedan kommer jag tillbaka med de få tillhörigheter 24


jag vill ta med till det nya landet. Du får semester på egen hand det har du säkert inget emot tills jag är åter. Vinterkläder får vi väl köpa då det är kallt i ditt Lunkfors i december. Du flyttar till en bungalow i Phuket i morgon. En taxi hämtar dig klockan halv tolv, chaffisen vet vem du är och tar hand om dig. När Sinna och Axel tidigare funderat på om de skulle flytta ihop i Sverige har det alltid funnits hinder men nu verkar allt så enkelt, Axel är fundersam det här går för fort? Axel frågar sig, vill inte Sinna att han skall träffa hennes föräldrar? Vill han det själv, nej Axel tycker det räcker han har träffat en av hennes bröder det räcker. Sinna åker inte med Axel till Sverige om hon inte älskar honom. Den här chansen får inte många gubbar i Axels ålder men det är inte Axel som är unik det är Sinna som vill få ett bra liv och Axel ser hon som en far men samtidigt älskar hon honom. – Skål och välkommen till det nya livet, min Sinna. – Tack och jag vill att du skall veta att jag älskar dig min Axel. Axel packar upp sitt bagage och lämnar många paket som Sinna och hennes föräldrar skall få. Det är saker som är ganska naturliga för Axel men Sinna gör listor vad Axel skall ha med sig eller skicka under året. – När åker du i morgon? – När min bror kommer och hämtar mig, svarar Sinna. – Du är tillbaka på lördag då? – Ja naturligtvis, jag skall packa, ta adjö och det är inte lätt jag saknar redan min familj och släktingar när jag är här i din bungalow men ändå har nära hem. Hur skall det bli sedan på andra sidan jorden? – Varför lämnar du landet och din familj? – Det får du svar på Axel men troligen är inte svaret det du väntat dig. Jag älskar dig Axel räcker inte det? – Om jag inte kommer på lördag då ringer jag men du är säker på att du kan ändra datum för hemresa i din biljett? – Det står här säger Axel och visar sin biljett. När får du din biljett och andra handlingar? – Det fixar min bror jag skall besöka ambassaden för visumhandlingar men han har fått muntligt godkännande. Min ena bror vill att jag skall flytta, varför får du kanske reda på när vi är hemma i ditt hem? Jag litar på dig Axel att jag skall få det ännu bättre i ditt eller vårt land Sverige. Kvällen lider mot sitt slut och Axel och Sinna känner sig trötta. Det har varit en speciell 25


dag åtminstone för Axel som fått ett anbud som han knappast väntat sig. Axel säger att det är dags att gå till sängs då det är en ny dag i morgon och Sinna skall åka den långa vägen till sina föräldrar. Sinna lägger sig ned först med minimalt med kläder på sig men nu är gamla Axel trött och lägger armen om henne och säger god natt. – God natt min gubbe och sov gott. I morgon bjuder du på frukost. – Ja och många andra dagar också, svarar Axel.

Kapitel 5

Anders är på väg till långvården i Munkfors. Han skall hälsa på sin farmor Lisa, det är inte så skojigt mest ett måste. Men han känner för Lisa, den gamla som alltid har stöttat Anders med ekonomi och glada tillrop. När Axel lämnade Munkfors för Thailand besökte han inte Lisa innan han åkte. Han hade berättat för Anders att det är ingen idé då hon är så förvirrad. Det är bara hon och hennes tokerier som gäller det är bättre att vi inte skapar irritation för gamla Lisa. Anders besöker ändå Lisa för att se hur hon mår. När han kommer in på vårdavdelningen träffar han Anita en gammal flamma i hans ålder som han har haft i sängen och i skogen några gånger. Han har inte sett henne den senaste tiden men hon ser riktigt fräsch ut i sina trånga jeans och svart blänkande hår som hänger ned över axlarna. Anders frågar efter rummet där farmor finns. Anita ler och säger gå in på nummer tretton där ligger Lisa var inte rädd för det hon säger det är tidens gång eller senilitet så det är bara att försöka stå ut. Det blir inte bättre det är bara att acceptera att vissa drabbas hårt i livets slutskede. Anders öppnar dörren går fram sätter sig vid Lisas säng. Det är otäckt vad som händer i hjärnan men kroppen i övrigt 26


fungerar som en klocka. – Hur är det farmor? – Ja det är väl bra, Axel – Det är inte Axel det är jag Anders hans son. – Varför är inte Axel här då? – Han har rest bort. – Varför åker du bort Axel? Du skall hålla dig hemma hos mig när jag ligger här. Hur mår Svea då? – Hon är död det vet du farmor. – Är det länge sedan hon dog? – Svea hatar mig hon kommer aldrig och hälsar på mig. Visst känns det i själen då Anders hör sin farmor ligga i sängen och fantisera eller är det sanningen hon vill berätta om? I henne bör Anders känna igen sig själv, sjukligt misstänksam ja Lisa är sjuk men Anders är han frisk? Det kanske är saker som Lisa vet men inte Anders? Varför säger hon det nu, har hon inga goda minnen, för livet kan inte bara ha varit elände? Lisa var glad för det mesta när hon var yngre men skenet kan bedra. Axel kanske var elak mot Svea, han var i alla fall inte snäll mot Anders eller Anders fick det han förtjänade. Lisa fortsätter att tala till Anders. – Axel behandlar Svea illa han våldför sig på henne det vet jag han våldtar Svea. – Hur kan du veta det? – Jag har sett dom din dummer. – Svea är ju död. – Jag vet det, men hon levde väl en gång? – Hon är borta nu i alla fall. Är det något du vill ha? – Jag vill ha lugn och ro så du kan gå hem. Var är Axel nu då? – Han är i Thailand på semester. – Varför berättar han inte det för mig? – Det gjorde han när han var hos dig. – Han har aldrig varit här. Han är farlig Axel, för Svea det vet du. Han är en horbock som skulle sitta inne. Han får sluta att våldta Svea. – Svea är död. Anders vill prata om något som uppmuntrar Lisa men det visar sig vara omöjligt den här dagen. 27


– Vill du att jag skall köpa något åt dig i kiosken farmor? .– Köp kondomer åt Axel så han inte gör Svea med barn igen. Hon orkar inte med några fler barn. De hon har är jättejobbiga och så har hon den där jäveln Axel. – Svea lever inte hon somnade in för flera år sedan. – Då har hon det kanske bättre nu när hon slipper Axel som är på semester. – Hon är död. Anders lägger täcket över farmor, säger hej då och lämnar rummet. – När kommer någon av Axels barn och hälsar på mig. Dom har väl inte tid förstår jag. Anders stänger dörren till Sveas rum, han ser Anita som vänder på klacken och går emot Anders. – Hur gick det? – Det är inte roligt säger Anders. – Skulle vi inte kunna ses över en kopp kaffe någon dag, frågar Anita? – Är inte du gift? – Nej Stefan flyttade för några månader sen och lämnade mig och barnen men som tur har jag min mamma hon är med barnen mer än vad jag hinner med. – Skall vi säga fredag klockan två utanför Domus? – Har du samma bil som tidigare? – Ja inte har man råd med nåt nytt med två barn osäkert jobb och helvetes låg lön. – Puss på dig och vi ses på fredag. – Tack du kan gå till min bil då hela centrum är fyllt av skvaller, det vill jag undvika. – Schysst, svarar Anita Anders återvänder till bilen och kör ned till centrum och köper några öl då det är ishockey under kvällen den matchen måste han se. Efter att han fått sin gröna påse åker han hem det är ingen idé att åka till jobbet då klockan är snart fyra på eftermiddagen. En öl och livet återvänder för Anders, snart har han glömt mötet med Lisa men inte Anita. Maria har gjort sitt skift inom hemvården, är på väg till Axel för att sköta hans blommor när han är i Phuket. Hon tar djupa andetag, andas in den friska luften i lungorna då hon går i den vinterkyliga decemberdagen. Det är minus fem och marken är inte grön men det ser mer ut som höst än vinter. Maria är trött men hon har ett fantastiskt humör, den tjejen visar aldrig eller sällan utåt vad hon tänker och tycker. Det finns många tankar och sorger som bör upp till ytan men Maria förtränger och krafterna tryter det kan man se på Maria hon är ju bara trettionio. När hon öppnar dörren saknar hon Sveas glada 28


skratt och leendet som alltid syntes i hennes unga ansikte. Svea hade ett ungt ansikte men sjukdomen tärde hårt på henne men slutet kom snabbt så lidandet blev relativt kort. Axel var väl inte den lättaste att leva med. Han har lätt för att förtränga andras problem men under slutet när Sveas liv var han dock medveten om att hon hade det svårt. Fotot av Svea möter Maria när hon vattnar blommorna i sovrummet. Sängen är militäriskt bäddad då Axel är noggrann, han släpper en peng på överkastet varje morgon för att se om sträckningen är perfekt. Därför sätter sig Maria på sängen för att riktigt förstöra det jobb Axel lagt ned på sin säng innan han drog till Thailand. Hon öppnar Axels nattduksbord och lyfter det lilla fotot av den thailändska damen. Han har ställt det åt sidan för att inte väcka någons uppmärksamhet när han är bortrest. Hon ser ut att vara mycket yngre än Maria. Hon ser snäll ut hon har så vackra ögon det kan inte Maria förneka. Är det Axels älskarinna eller är det ett fadderbarn? Hoppas att jag slipper svaret men eftersom gubben inte säger något då är det antagligen en ny ung brutta han funnit. Hoppas han stannar där i Phuket och inte återvänder, tänker Maria. Jag skall inte säga något till Anders, han har säkert inte sett kortet han är för godtrogen nästan lite dum när det gäller förhållandet till hans egen far. Maria stoppar ner kortet i lådan övergår till att vattna blommorna och går sedan raskt till sitt eget hem. När hon passerar gatan blinkar en bil i ljuset åt henne. Det måste ha varit en av hennes arbetskamrater men då hon har svårt att koncentrera sig vinkar hon med handen utan att vända sig om för att se vem det var. Maria har nog med sig själv och sin familj. Det räcker och blir över skulle hennes svärfar Axel ha sagt. Det sa ofta Axel när han hade ett litet problem. Maria ser den unga kvinnan framför sig när hon kommer med Axel på gatan! Har jag blivit synsk, tänker Maria men de var ett ståtligt par i mina tankar?

Kapitel 6

Sven o Anna sitter vid köksbordet och diskuterar vad som skall hända i deras familj till julhelgen men Anna har svårt att släppa grannen Axel som är i Thailand. Hon har ännu inte fått någon bekräftelse på att Axel har en thailändsk tjej. Det är bedrövligt men hon har gjort allt för att få reda på vad som händer med den otäcke mannen Axel som hon redan utsett honom till. Ett odjur som efter Sveas död leker med sin frihet med luder i Thailand. Sven har väl inte riktigt samma uppfattning, han är ju man och egentligen lite 29


avundsjuk. Axel har dock större frihet än Sven som leds av Anna. Hon shoppar med Sven tankar bilen med Sven. Hon gör allt med Sven utom att leva livet dom väntar snarare på döden. Deras vardag består av att fördriva tiden inte leva med tiden. Det går alltid att ta sig till vedboden om det blir för tråkigt där är ingen som stör vet den gode Sven. När han sitter vid huggkubben ser han inom sig Axel när han ligger på stranden i Thailand med en ung brutta vid sidan och Axel är brun över hela kroppen. Det står två drinkar i sanden utanför bungalowen där paret bor. Efter förmiddagsdrinken går Axel och hans brutta in i sitt lilla krypin och Sven ser framför sig att bruttan klär av sig. Hur ser en så ung tjej ut? Sven har inte sett någon ung vacker kropp sen han jobbade på bruket och kunde kolla på maskinerna i valsverket då tidningen Pin-Up var vanlig och maskinerna var tapetserade med nakna tjejer. Alla män hade nakenbilder vid sina maskiner, ja inte Sven han vågade inte då han var rädd att Anna skulle få nys om det. Han är en riktig fegis tycker hans få kompisar, dom är inte många men han går på lite kurser eller i cirklar som handlar om allt från trädgårdsodling till frågor om livets olika skeenden. Där träffar han åtminstone andra människor än Anna. Just nu lär han sig engelska på ABF, vad fan skall han med den kunskapen till egentligen? Han kanske begriper vissa tv-serier bättre men det är ändå Anna som bestämmer vad Sven får titta på. Sven har funderat på att åka till England och se fotboll det skulle vara intressant, han ingår i ett lag som tippar för fyrtio kronor per man i veckan och ibland vinner dom någon hundralapp. Men som allt annat har det gått slentrian i tippandet då man vid starten träffades och drack en öl till tipsextra på lördagarna och hade skoj. Idag får man påminna vem som står på tur att tippa det finns så mycket viktigare saker i livet. Det är viktigare att veta vad grannen gör än att göra något själv. Nyfikenheten har tagit överhanden och vänskap och gemenskap har bytts ut mot avundsjuka och självuppfyllande eländen för grannar och omgivning. Sven sitter kvar vid köksbordet under en stund och går igenom sitt eget liv på bruket där han ändå hade några arbetskompisar. Sven var duktig när han jobbade på yttre avdelningen som så kallad förman och allt i allo. Han var i alla fall arbetsledare det är viktigt då han idag bor på en gata med en hel del gamla brukstjänstemän eller brukstjm. som fortfarande är titeln i rikstelefonkatalogen. Sven reser på sig går mot dörren men ångrar sig när det gäller vedboden och tar i stället en promenad mot centrum där han träffar några av sina tipspolare. Snacket går om vad som händer på bruket. Det blåser kalla vindar över bruket då österrikarna har tagit över, det var bättre förr som Axel ofta formulerar sig. Ägarna klagar de kräver avkastning på det egna kapitalet, de anställda kräver lön för 30


utfört arbete där går skiljelinjen och den är lätt att avläsa i den snabba kvartalskapitalismen. Människorna på bruket hinner inte med, de jobbar men vem vet det går kanske dåligt det är marknaden som bestämmer. – Det sägs att chefen sover med en pistol under kudden. Kan det vara sant, undrar Sven? – Vet inte men det är en klantis säger dom flesta, yttrar Nils som också har jobbat på bruket. – Lönsamhet driver dessa penningjägare till vår undergång, svarar Sven. – Dessutom sa dirren att personalen är lat och att alla måste jobba, säger Nils. – Har ni hört nåt om Axel han är ju i Thailand på semester igen, frågar Nils? – Den där göken han har hittat nåt jävla luder där borta men du är väl inte avundsjuk Nils, undrar Sven? – Du har ju Anna det räcker väl åt dig, attackerar Torsten en leende Sven! Samtalet dör ut och Nils avbryter med att fråga? – Skall vi gå in och fika? – Jag har inte tid svarar Sven och alla vet att han är för snål, samtidigt som Anna väntar hem honom. – Då går vi utan Sven, säger Torsten. Sven vänder och promenerar raskt hem, Anna möter i hallen. – Var har du varit du kom från centrum gick inte du till vedboden? – Jag gick och läste löpsedlarna för att eventuellt köpa en tidning. – Köpte du någon tidning då? – Nej jag hade glömt portmonnän. – Du är dig lik du din slarver. – Kan du koka kaffe så skall jag fixa några bullar från frysen, säger Anna? Sven gör ren kokaren här är det kokkaffe som gäller det är det enda som går å dricka säger alltid Anna. Kokaren görs ren varje dag det tillhör ett av de dagliga bestyren som Anna bestämt.

Det är fredag och klockan är två på efter middagen. Anders sitter i sin bil utanför Domus vid torget och på avstånd ser han Anita komma mot hans bil. Hon är snyggt klädd i jeans och en röd matchande jacka till hennes svarta hår. Anders har sina vanliga kläder, skitiga jeans och ser mer ut som han kommit från jobbet i en bilverkstad. Han har i alla fall rakat och tvättat sig på morgonen. Anita är vacker. Anders som även sett 31


henne utan kläder tycker han kan jämföra men det var många år sedan, några kilon har hon lagt på sig men Anders tycker hon behållit sin ungdom. Bysten ser fast ut och trots två barn har hon behållit sitt ungdomliga utseende. Anita sätter in sig på passagerarsidan och ler när hon säger. – Hej Anders. – Hej Anita, roligt att du kom. – Trodde du inte det? – Jo men man vet aldrig du som jobbar inom vården får väl rycka in när det behövs. – I dag behövs jag för mig. Anders backar ut från parkeringen och kör ut på riksvägen mot Lagfors. – Skall vi göra en tur till Hagfors, vi kan fika och shoppa lite så kan vi åka till min mormors sommarstuga vid Skärjen när vi tröttnat på shopping? – Ja det gör jag gärna då kan jag köpa mig lite nya underkläder så du får vara smakråd? – Ja visst säger Anders förvånat! Bilresan tar ungefär en halvtimme då Anders alltid kör fortare än vad som är tillåtet. Han lägger på momsen säger han. Väl framme i Hagfors går Anders och Anita in på ett fik som dom varit på tidigare men inte tillsammans. Servitrisen frågar vad dom vill ha och i Hagfors är dialekten svår att förstå men inte om man är från Munkfors förstås. Då kan man, det är inte så stor skillnad på dialekterna det är fölkmål som gäller. – Vad vill du ha, frågar Anders? – Ta en kaffe svart utan socker och en bulle! – Kan vi inte ta en ostsmörgås då det dröjer innan vi får mat, frågar Anders? – Jag tänker på figuren men tack Anders. – Du behöver inte tänka på din figur du är ju ursnygg. – Det säger du bara, säger Anita med ett leende. – Nej jag är allvarlig det ska du veta, säger Anders. När jag såg dig på vårdhemmet då vi bestämde att träffas blev jag varm i kläderna! – Tack då, nu kommer kaffet det skall bli gott. Jag fryser sen jag tog av jackan. – Det blir nog en kall vinter enligt experterna, säger Anders. – Är din far i Thailand igen? – Ja han åker varje år sen Svea min mamma dog. – Är han ensam? – Ja han åker ensam, han säger det är skönt och han har inga riktiga kompisar. De han 32


har, har jobbat på bruket och han känner sig väl en man i den högre hierarkin, säger Axel i alla fall. Han är för mer det är väl orsaken till att han har få kompisar. – Rykten går att han har skaffat sig en brutta där borta, säger Anita. – Jag har hört det också. Men jag bryr mig inte men det är svårt att tänka sig farsan med en mörk thailändska yngre än mig på stranden och vad händer i bungalowen? – Det är väl lite gubbsjuka i alla fall, snart sjuttio och brutta i Thailand det är säkert bara rykten Anders. – Ja det håller jag med om men nu glömmer vi det för att tänka på oss själva en stund, svarar Anders. – Hur har du tänkt att vi skall tillbringa dagen, frågar Anders. – Det får du bestämma. Jag har mamma som barnvakt så jag känner en viss frihet, du då? – Jag har sagt att jag skall vara med kompisar på hockey i Hagfors. Jag har flera kompisar här i Hagfors det vet Maria. Hon litar på mig men vi har det inte särskilt bra tillsammans det är barnen som håller oss ihop. Det har gått slentrian i allt vi gör det är tråkigt då vi bara har ett liv. – Tror du att det blir bättre om du hittar nån annan? – Det beror på vem jag möter, svarar Anders leende. – Ja det har du rätt i! – Hur har du tänkt dig framtiden med två barn i Munkfors då? – Ja det får jag se men inom äldrevården skall jag inte stanna en dag längre än jag nått fyrtio. – Bestämda åsikter gillar jag. – Livet är ju ändå inte bara kärlek och romantik då det kräver god och ordnad ekonomi. Det uppnår du aldrig inom hemtjänst eller långvård. Jag älskar inte mitt jobb direkt men många av patienterna fattar man tycke för och har svårt att lämna dom. Jag sörjer dom flesta när dom lämnar in. Det vore omänskligt, om jag inte har känslor, de kan inte arbetsgivaren tillhandahålla däremot är lönen och omtanken ett tack för insatsen så det känns för jävligt att människor har så lågt värde i slutet av livet. – Målet är att få det bra med barnen, jag kan tänka mig att bo var som helst det skall kännas riktigt för oss alla tre. Stefan vill jag glömma men han är en ganska bra pappa så jag får väl glädjas åt små fördelar. Vi hade det jättebra i många år men passionen tog slut och Stefan han träffade en ny eller bättre begagnad tjej. Hon Sandra är trettiofem år och jobbar som informationsansvarig på samma företag som Stefan. 33


Anders och Anita fortsätter ej dialogen utan tittar varandra i ögonen under tiden dom dricker sitt kaffe. Anders studerar Anita ingående och ser att allt är som en saga då Anita är ungdomligt snygg med det svarta håret, läpparnas glans och den lite djupa urringningen i den lilla tröjan ovanpå den nätta blusen. Hon bär på en vacker kropp Anita. Den här tjejen skulle jag vilja dela mitt liv med, tänker Anders samtidigt som Anita frågar leende? – Vad tänker du på Anders? – Gissa två gånger. – Jag vågar inte men hoppas att det är gemensamma tankar Anita. Anders ser inte så illa ut, tänker Anita och jag känner honom sen ungdomen vi lyckades hamna i sängen eller på filten i skogen några gånger. Redan då var han en lite av flickornas favorit men man ville inte gärna följa honom hem då Axel fadern var jobbig. Han la sig i och det var svårt att få vara ensamma i Anders rum. Däremot Svea modern hon var en pärla hon serverade kaffe och dricka i Anders rum där oftast stereon stod på högvarv. Anders var lite försiktig, han var inte intresserad av skolan men hade det ganska lätt för sig. Han blev i stället byggnadsarbetare. – Vill du ha påtår? – Nej tack, det är bra, svarar Anita. – Dags för lite shopping då, eller hur? – Visst vi sticker till en affär där det finns snygga underkläder! – Jag har nog inte tänkt köpa några nya, svarar Anders, jag ser dig nog helst utan. – Det återstår att se, svarar Anita med ett leende. Anders lägger åttio kronor på bordet och går bakom Anitas stol för att vara en riktig gentleman. Anita reser sig och Anders passar på att ge henne en kyss på kinden. Nu är dom båda nyfikna på varandra men samtidigt spända då ingen vet hur de skall tillbringa resten av dagen och framför allt natten de är inga ungdomar längre. Visst känns det konstigt att vara tillsammans efter ett uppehåll på minst tjugo år men det ser ändå ut som det är kärlek riktig kärlek men det finns problem det vet båda, det är eller blir ingen dans på rosor livet är för komplicerat. Anders och Anita sätter in sig i bilen och kör i riktning mot torget där även systembolaget finns. Anders har tänkt sig att överraska Anita med något som hon tycker är speciellt denna dag. Anders har tänkt till när det gäller matsedeln det är enkelt men lätt att tillaga då inte matlagningen får ta för mycket tid. 34


– Här kan du stanna, säger Anita. – Okej du vill jag skall följa med som smakråd, eller hur? – Naturligtvis. Anders är lite blyg när han kommer in i affären med bara kvinnokläder och expediten dyker upp. – Kan jag hjälpa till med något? – Ja tack nåt snyggt att ha under vid högtidliga tillfällen. – Det är lätt när man har utseendet för sig, svarar expediten. Anders pekar på något som har en ljus rosa färg men då lyfter expediten fram ett set i rött som gör att Anders tystnar. Expediten sätter det framför Anita och säger med ett leende och vänder sig till Anders. – Det här blir väl en söt liten fru? – Ja det vill jag lova om nu Anita tycker om färgen? – Du får bestämma idag då det är en speciell dag, svarar Anita. – Bröllopsdag, frågar expediten? – Nej ännu mera speciell. – Ta den jag tror att den passar dig, ursnygg till din vackra kropp, säger Anders. Det har han inte sagt de senaste tio åren när Maria provar kläder om han ens gått ur bilen. Anita lägger femhundra kronor på disken och Anders väntar med dörren öppen. Anders går före Anita till bilen och öppnar passagerardörren. – Jag går in och köper lite vin på systemet. – Gör det du. – Vill du ha vitt eller rött? – Spelar ingen roll ta det som passar. – Till kärlek, säger Anders frågande och ler med hela ansiktet. Anders promenerar över gatan och kommer in på det nästan tomma systemet. Hans tankar säger, dom där hagforsarna dricker väl sitt hembränt. Det värsta är att det gör Anders också han har ju sin egen apparat i garaget. Han dricker egentligen alldeles för mycket och för ofta då ingen ser, han är oftast för sig själv, däremot vet Maria att han dricker nästan varje dag. Maria har inte sagt något så barnen skall få reda på det vid lämpligt tillfälle men dom vet faktiskt. Micke och Linda har sett hembränningsapparaten som ligger under en presenning i garaget. Den är Anders rädd om den blänker som solen. Tänk om Anders putsade sin bil i stället för att ägna så mycket tid innan för 35


skynket i garaget. Anders väljer ut ett antal flaskor vin och passar samtidigt på att köpa så det räcker till Marias fytrtioårs-dag som infaller på tisdag nästa vecka. Minnet är väl inte det bästa när det gäller Anders men i hans plånbok ligger en lapp där det står Maria fyrtio. Gud va tiden går fort det känns inte så mycket i kroppen som i själen på Anders. Den är trött och sliten och familjeproblemen börjar tillta det är faktiskt jobbigt tänker Anders. Han ställer upp flaskorna på disken och lämnar två nya femhundringar som han fick igår när han slutfört ett svartjobb åt firman, ägaren till firman fick lika mycket så Anders funderar på att starta eget igen. Han får tvåhundra kronor tillbaka och de skall han köpa kvällsmaten för det bör väl räcka då hans ekonomi alltid är skral. Ekonomi är en av Anders svaga sidor han har flera. När han kommer till bilen står Anita utanför och röker. – Röker du? – Ja efter att Stefan lämnade mig har jag rökt men det är inte så många ciggs om dagen kanske tio, vi får inte röka på jobbet och det är bra. – Jag slutade då vår ekonomi inte tillåter och ungarna tjatade varenda jävla dag, svarar Anders. – Nu sticker vi och köper mat duger det med färdiglagat pizza eller sallad? – Det beror på vart vi skall hamna i eftermiddag du har inte sagt något till mig ännu och jag är inte tankeläsare. Jo förresten du sa sommarstugan. – Jag har tänkt en liten stuga vid Skärjen. Far har ju en liten stuga där på tjugofem kvadratmeter och den är fin med öppen spis och allt men utedass och brunn på gården. – Det går bra du sköter väl det praktiska! – Ja inte allt, en del får väl du hjälpa till med. Eller hur? – Var inte dum det vet du att jag gör men kraven får inte vara för stora, svarar Anita. Anders stannar till vid en Pizzeria där han inhandlar kvällsmaten eller festmåltiden. För att göra det lite extra festligt köper han några skivor lax till förrätt. Tvåhundra kronor räckte till och Anders är både nöjd och glad över det han och Anita gjort idag. Ändå återstår det bästa av dagen men han har en viktig sak kvar att berätta hemma var han håller hus och varför han inte kommer hem förrän på lördagen. Han ser barnens ansikten framför sig, frågande mamma varför pappa inte är hemma på fredagskvällen? Maria kommer att få svårt när hon skall ljuga om pappas påhittade skäl varför han inte kommer hem. Anders tar telefonen och ringer Maria som befinner sig hemma hos en äldre senil dam och är mitt uppe i hygienarbete med den gamla kvinnan. – Hej, det är Anders. 36


– Hej, jag ser det var är du? – Jag är i Hagfors med kompisar. Jag glömde tala om för dig att vi skall kolla hockey och ha lite efterfest hos Robban, du vet! – Nej det vet jag inte. När kommer du hem då? – Tidigt i morron bitti. – Du skall med barnen på träning klockan tio kommer du ihåg det? – Ja nu gör jag det. – Hej då. – Hej, svarar Anders. Det gick ganska bra det där hon frågade inte så mycket. Anders går ut till bilen och hoppar in bredvid Anita som sitter och väntar. – Vad blir det till mat i kväll? – Det får bli en liten överraskning. Anders startar och vänder kosan mot Munkfors men han åker en annan väg än den han körde vid resan upp. Han kör ner till sjön där han tillbringat både somrar och vinterhelger med sina föräldrar och även med sin egen familj. Badet vid sjön har varit underbart och sova över i stugan på somrarna det har varit ett måste. När dom efter en halv timme kör ned mot sjön som ligger i djupet med vacker skog som omgivning, ja även kalhyggen men allt ser ut som en tavla med ett tunt lager vit snö. Han kör förbi en vik där det finns några fiskare som sitter på sina sparkar. Anders känner igen två av dom men säger inget till Anita. – Det där ser väl trevligt ut, säger Anita. – Det är en del av livet, svarar Anders samtidigt som han svänger till vänster på en väg som inte har sett någon snöröjning än. Inga hjulspår på den lilla vägen bra då får dom vara ensamma, tror den gode Anders. Spåren går inte att täcka men tänk dig om grannarna kommer då det är fredag? Det blir en senare fråga tänker Anders och kliver ur bilen vid den lilla röda stugan alldeles vid stranden. Fantastiskt vackert med solen på väg ned bakom den gröna granskogen. Anders ser stugan som ett litet slott och kvinnan som finns vid hans sida är en ny utmaning. Han tittar på Anita hon var en av de många trevliga tjejerna som han träffade i ungdomstiden, vi var många som ville i säng med Anita men oftast stod hon på sig. Händelsen i dag eller kanske natt, vad är det som säger att det blir en påminnelse om min ungdom, det vill säga spänning och tjejer. Idag är Anders glad och har redan sett hur Anita ser ut utan kläder idag i sin fantasi. Anita stiger ur bilen tar sin lilla väska och 37


hjälper Anders med kassarna, deras festmåltid och god dryck. De tar av sig skorna när de kommer in i den fortfarande kalla lilla stugan men Anders säger. – Ta inte av dig ytterkläderna än, jag skall tända i öppna spisen och elda i oljekaminen. – Jag är inte frusen av mig men det är du som bestämmer idag. Anders lägger in lite papper och vedflisor och får den öppna spisen att se ut som en solnedgång. Han har bara tänt några levande ljus i det lilla rummet. Det finns ingen el i huset däremot har man ett batteri kopplat till en solenergianläggning men Anders vill njuta av det som naturen ger och det sköna halvmörka rummet känns som en synvilla. Anita tar av sig jackan samtidigt som hon tar en filt och lutar sig bakåt i en bekväm tygfåtölj säkert från sjuttiotalet men underbart bekväm. Hon skjuter fram överkroppen där hon ligger och småfryser det är tio grader inomhus men Anders lovar värme inom en timme då han ställer upp en fotogenkamin mellan stolarna där Anita lutar sig tillbaka. Anders öppnar en flaska vin och säger. – Välkommen i min lilla lya och hoppas att vi får upp värmen, vi får hjälpas åt eller hur. Anders lägger armen om Anita samtidigt som han rör ensa handen över hennes bröst. Anita protesterar inte och Anders flyttar sina händer under Anitas tröja och upptäcker att det är fantastisk med mänsklig hud och vilken kvinna, varför har jag inte gjort detta tidigare? Det är enkelt att svara på hans fråga han är gift har två barn dålig ekonomi och bor i ett samhälle som han inte trivs i. Det som händer idag får han känna som en trevlig utflykt om inte alla i Munkfors får reda på vad som händer i den lilla stugan vid sjön. Han blir kanske lyckligare med Anita men ekonomin blir inte bättre efter en skilsmässa. Det är inget alternativ för Anders som oftast har en tom plånbok. Anders tror fortfarande han kan bli rik på svartarbete och att jobba hårt men det är ingen framtidsvision snarare en utopi. Det spelar egentligen ingen roll hur mycket han tjänar, pengarna rinner mellan fingrarna på honom det har de alltid gjort. Anders lägger på lite björkved och värmen från fotogenkaminen börjar sprida värme över Anita. Hon hämtar en filt tar av sig den sköna tröjan och lutar sig tillbaka och känner värmen i kroppen. Anders ser inte men när han återvänder till sin stol lägger han sin arm om Anita och den halkar ner över hennes bröst, han känner hur åtrån finns närvarande i kropp och själ. Han känner att snart måste det ske som han väntat på men samtidigt fylls hans hjärna av vad familjen gör och tänker om honom när han är borta. Maria förstår säkert att det är något som pågår men hon är luttrad och hon har förstått vad som händer, det är bara frågan om när det är dags? Anders fyller på vinglasen sjunker ner djupt i sin fåtölj då Anita vänder sig om. – Nu kommer den sköna värmen, Anders. 38


– Det vet jag skål min älskling. Anita nu ska vi njuta av tystnaden och mörkret. – Skål och tack för en bra dag jag är inte den där som tycker om butiker men med gott sällskap då går allt. – Hoppas att fortsättningen blir lika bra kanske ännu bättre. Anita ställer sig upp Anders ser hennes bröst och nu finns det inget som kan stoppa honom. Tidigare tankar om familjen försvinner långt bort i horisonten men tankar eller dåligt samvete kanske återvänder? Anita lägger en filt över sig och lyfter vinglaset. – Skål min vän. – Skål Anita. Anders lägger på några vedklampar på den öppna spisen och tittar samtidigt ut genom det lilla köksfönstret där han ser en äldre dam som står och tittar fram mot Anders bil. – Jävla nyfikna kärring, varför? – Vad säger du Anders? – Kärringen Gustavsson hon som har hus närmast vägen står och stirrar på vår bil. – Tror du hon kommer hit? – Ja det skulle inte förvåna mig, nu vänder hon och går tack gode gud. – Har du blivit religiös, Anders? – När jag ser dig tror jag att det finns en gud. Anders lägger några rejäla fårskinnsfällar tillrätta framför den öppna spisen. Han tar Anitas hand och leder henne till fällen där hon lägger sig ned och drar den lilla filten över sig. Anders klär av sig sina kläder och kryper försiktigt in till Anita och lyfter på filten. Han hjälper hennes händer med livremmen och blixtlåset i den skumma belysningen. Anita är nu så naken hon kan bli och Anders är inte sen att med båda sina händer känna av eller orientera sig om hennes kropp. – Anita vad gör vi? – Allt som du vågar. Anders drar henne närmare till sig och han kan känna att han inte vill vänta för länge utan han rider henne och hans ansikte ser ut att njuta av varje sekund. Anita vänder på sig efter en stund och Anders frågar. – Har det gått för dig? – Nej fortsätt kära du jag vill ha hela dig från båda sidor. Paret har säkert legat i en timme när bägge lägger sig på rygg och eldens sken sprider ljus över deras nakna kroppar. Anders sätter sig upp och sträcker sig efter sina vinglas och räcker det ena glaset till Anita. 39


– Skål för oss, säger Anders. – Tack, svarar Anita.

Flammorna från den öppna spisen ger ett mystiskt sken när kropparna ligger alldeles stilla och tystnaden är total. Några värmeljus brinner på det lilla bordet och utanför är det kolsvart. Anita tänker på sina barn och Anders är hemma i tankarna hos sin familj. Anders tankar är inte så ljusa som Anitas som inte känner någon ånger för det som pågår. Stefan har lämnat henne och det är bara ett ytterligare steg i livet. Anders ställer sig upp och Anita ser den nakna kroppen som avspeglar sig i ljuset från spisen. Hon tittar till och säger. – Anders du har skött din kropp väl du är riktigt läcker. – Vad ska jag säga om dig då som inte har förändrats mycket sen senast jag låg med dig det är säkert minst tjugo år sen. Jag tror jag var sjutton strax innan jag tog körkort. Vi hade ett skogsparty som slutade i ja du vet vad. – Det slutade hemma i din säng. Dina föräldrar var vakna när jag skulle gå hem morgonen efter. – Varför träffades vi inte mer än en gång till efter den natten. – Ja det svaret har du själv kära Anders. Redan då kom Maria in i ditt liv. – Det stämmer vi var tillsammans lite då och då och mina föräldrar tyckte mycket om henne. – Nu är det dags för kärleksmåltid min sköna. – Ja vill du ha hjälp med dukningen eller klarar du dig själv. – Om du tar på dig en liten t-shirt ska jag försöka att släppa ögonen från dig kanske jag försöka koncentrera mig på köksjobbet. – Jag sitter här och väntar på dig det blir bra. Anders tar på sig sina jeans och värmer maten på den lilla gasolplattan han fixar det snabbt det syns han har vanan inne. Ström behövs inte i den här miljön. Han skär upp laxskivorna och ställer fram vitt bröd och smör. Snapsglasen, farsans fina höga spetsiga hamnar vid tallrikarna. En flaska vodka från skafferiet välkyld, samma temperatur som ute det är ju riskfritt att ha den lagrad för det är ju ingen risk att alkohol fryser. – Var så god Anita. Anita får ett glas öl av Anders samtidigt som han fyller upp hennes snapsglas. Laxsåsen hade han glömt i bilen men det är ingen som ville hämta den så de klarar sig utan delikatesser. 40


– Skål och välkommen till paradiset, säger Anders. – Tack min vän Maten smakar riktigt bra och Anders värmer pizzorna på gasolspisen. Det var inte första gången han klarade att få till dom i gott skick. Lite kockambitioner tänker Anita. Han lägger upp pizzorna på pappers tallrikar för att slippa disken. De har ju inte kommit för att diska. – Stannar vi till i morgon, frågar Anders? – Finns det något val, säger Anita och lyfter snapsglaset och blinkar i ögonen åt Anders? Ingen av dom hade tänkt sig att åka hem den här dagen och starten har väl inte gjort att någon vill återvända hem i kväll. Speciellt inte Anders. Anders hade glömt grannkäringens nyfikenhet när Anita ställer sig upp utan underkläder bara en t-shirt. Hon är så vacker så minnet får gärna ta en liten paus. Anita trycker sig in till Anders när hon går upp vid sidan av hans kropp. Anders besvarar genom att trycka henne intill sig och Anders slår på en cd med Bruce Springsteen som är hans stora idol och båda ligger ner framför den öppna elden igen och just nu är alla problem lagda åt sidan. Nu är det nu och inget annat som gäller.

Kapitel 7

Axel sitter i baren på en liten restaurang i Phuket där han har tillbringat snart tre veckor utan sin Sinna. Sinna kom inte tillbaka då hon lovat men hennes mor blev sämre av sin sjukdom varför hon ringde till Axel och berättade att hon skulle dyka upp några dagar före avresan till Sverige. Axel har bott vid havet ensam men har samtidigt fått gott om tid att tänka över den nya situation som uppstår när han återvänder till Munkfors med Sinna. Hon har fortfarande inte återvänt från sin hemby men har haft telefonkontakt 41


med Axel nästan varje dag. Axel har bara två dagar kvar av sin semester och den har egentligen bara bestått av en lång väntan och barbesök. När Sinna kommer då är hon Axels sambo och då bär det av till Sverige, han har en ny hustru som kommer att pyssla om honom under de annars ganska trista dagarna. Sinna kommer från de nordöstra delarna en liten by långt norr om Phuket där har hon nu varit hemma och sökt alla tillstånd som finns för att starta ett nytt liv i Sverige. Hon har endast fått ett turistvisum för tre månader det betyder att hon måste återvända i början av mars om ingenting annat kommer fram och förändrar hennes möjligheter. Idag ringer Sinna när Axel sitter vid sitt bord på den välbesökta krogen som blivit Axels stammis. – Axel här. Han ser på displayen att det är Sinna och man kan se av hans ansiktsuttryck att det är ett samtal med förväntningar. – Sinna här. Jag kommer imorgon på förmiddagen. Allt är packat det blir endast en väska med det som jag behöver. Vinterkläder får du och jag köpa i Munkfors men jag har någon varm tröja så jag inte fryser ihjäl vid ankomsten. Jag har bara fått ett turistvisum men det kan vi diskutera i morgon. Sov gott så ses vi imorgon min lilla gubbe. – Om du såg mig skulle du förstå vilken glädje jag känner men längtan till i morgon blir svår att klara av. Jag får försöka lägga mig extra tidigt och i morgon får vi fira tillsammans. Fredag åker vi, det skall bli underbart och overkligt. – Vad tror du jag känner som tagit det första steget till ett helt nytt liv långt borta från släkt och vänner? Jag tror det blir bra, det är en förutsättning. – Jag kommer att göra allt för att du skall få det bra det vet du. – Sov gott Axel och jag tänker på dig. – Mina ögon är fyllda av tårar men det är av glädje. I morgon förmiddag då. – Omkring elva kanske lite senare. Sov gott. – Detsamma. Axel ropar till sig kyparen som artigt lämnar notan. – Välkommen tillbaka Axel. – Tack säger Axel det blir sista kvällen i morgon jag återvänder till Sverige på fredag. – Du kommer väl tillbaka nån gång? – Ja naturligtvis. Axel ger kyparen rejält med dricks då han är på toppenhumör. – Tack för i kväll och god natt, säger Axel. 42


– Tack o sov gott, svarar kyparen. Axel går till sin bungalow som varit hans hem i nästan fyra veckor. När han kommer in slår han upp en god whiskey med isvatten till och går ut på lilla uteplatsen där han sjunker ner i en rottingfåtölj. Axel är trött men har ingen brådska att komma i säng då Sinna inte kommer före klockan elva i morgon. Han lyssnar till alla ljud det känns underbart, imorgon är det en stor dag. Jag får hit min Sinna och vi skall följas åt hem till mig i Lunkfors. Axel vaknar upp tidigt den näst sista dagen i Phuket, kommer på att han inte ringt hem sedan första dagarna när han kom till Thailand. Han bestämmer sig för att ringa till Anders o Maria först då dom säkert är på gång till jobbet åtminstone Maria. Det går några signaler innan Maria svarar. – Maria Forsnacke. – Det är Axel, hur är det? – Inget vidare det är kallt men snön smälte bort i dagarna som gått så det är ganska grått. Hur är det själv då? – Det är hemresedag i morgon så det känns lite kymigt då allt är bra här, särskilt klimatet. Du vet vintern är ingen höjdare med min klena rygg. – Nej jag vet, avbryter Maria. Hon vill inte höra det som hon hör varje gång Axel hör av sig hemma. Det är egentligen en fördel att kontakterna är få det skulle bli jobbigt annars. – Hur är det med Anders o barnen? – Anders jobbar på skolan med nån ombyggnad av gymnastiksal. Ungarna har fullt upp med läxor och influensa. Det är julklappstider också så det kräver både tid och pengar. Det senaste har vi inte för mycket av. – Det är en riktig handelsmannatid. Varför skall vi göda köpmännen för att vi firar en religiös högtid. Huvudet på spiken tänker Maria. Nu slutar han aldrig gubben. – Har du handlat några julklappar? – Nej det finns inget man kan köpa, här lever man ett annat liv! – Kommer du till oss på julafton i år? – Vi får se, jag brukar åka på en förkylning varje år då kroppen reagerar på klimatomställningen när jag kommer hem. Han är aldrig positiv möjligen HIV-positiv med rädsla för de resor som han gör varje år. – Kommer du på lördag till Arlanda? 43


– Jag räknar med att vara hemma sent på lördag kväll. – Vi kan väl ringa varandra när vi kommer hem. – Ja varför inte. – Ha det så bra och hälsa alla. – Ja det gör jag. Välkommen hem. Sa han ”vi kan väl ringa varandra” vad menar han med det? Han menar väl att jag skall ringa det är vi det i hans ögon. Snåljåpen. Maria funderar inte mer över samtalet hon har tillräckligt med problem med Anders sen en lång tid tillbaka. Kvällen efter att han stannat över i Lagfors har satt sina spår han är grinig och verkar vara spritpåverkad varje kväll. Besöken i garaget blir allt tätare det går inte en dag utan att Anders dricker. Barnen har börjat ifrågasätta vad han håller på med då hans tystnad och dåliga humör går ut över hela familjen. Maria är på väg till jobbet då telefonen ringer det är Anders arbetsgivare. – Hej det är Sverre. Hur är läget? – Ja så där det går väl an. – Jag ringer för att diskutera Anders. Har han spritproblem. En kund klagade på att han luktade sprit vid bygget i går. Kan det vara möjligt? Han är så jävla sur också det går knappt att prata med honom. Arbetskamraterna säger likadant. – Ja nåt är det. Vi har märkt det här hemma också han är odräglig. Kommer du att ta upp det här med honom Sverre? – Ja, i kväll innan han går hem. – Tack för att du gör det Sverre, han är olidlig framför allt för barnen, en annan är van med humörsvängningar det vet du. Fyrtioårskriser är inte ovanligt ens för starka män och Anders är inte stark. Jag tror han hittat nåt fruntimmer också. Men spriten eller missbruket är det stora problemet och hur länge ska han få hålla på, det är inget liv vi lever längre. – Det säger arbetskamraterna också. Dom pratar om Anita vet du vem hon är? – Det måste vara Anita på vårdhemmet hon är nyskild sedan Stefan stack med en arbetskamrat. Skulle hon ha så bråttom och varför min Anders det vet jag inte? Dom passar inte alls ihop. Det är väl nyhetens behag men är det så kommer jag att reagera stenhårt. Det är bara han går, jag lägger inga hinder för honom! – Vi kan väl höras av när du har hört vad han säger eller gör efter mitt möte med honom senare i dag. – Ja tack Sverre vi hörs men var inte för hård innan vi vet hur allvarligt det är med 44


Anders alkoholproblem. – Ja det är självklart, men jag vill inte skapa ett dåligt rykte. Jag är beroende av min firma. – Det är Anders och vi också, men vi hörs. – Hej och hör av dig snarast. – Okej, hälsa frun. – Det gör jag. Hörs. Maria ser hur problemen tornar upp sig inom familjen och till helgen är drummeln Axel hemma vad kommer han att säga eller tänka? Om han över huvud taget tänker, resonerar Maria med sig själv? Förmodligen bryr han sig inte och Anders är myndig och får klara sig själv. Maria lämnar sitt hem för att ge sig ut till sina sjuka, gamla människor de som inte har så långt kvar till kyrkogården som ligger vackert i närheten av vårdcentral långvård och apotek ja även systembolag har man i Lunkfors. Maria cyklar fram till långvården för att kontrollera sitt schema för dagen. Någon kan ha lämnat in och då får hon nya order. Nej inget har hänt hon får klartecken över vilken tjänstgöringslista hon ska följa idag. Det är fredag och snart går hon till helgledighet men det är inget Maria ser fram emot. Visserligen kanske hon får rätsida på några frågor men rädslan för vad som kommer att hända har övertaget. Anders har fått sin order att träffa Sverre innan han går hem, han sitter på hans kontor när klockan närmar sig fyra. Sverre är irriterad men samtidigt tänker han att den här killen som sitter mitt emot honom är en av hans bättre när det gäller att jobba, han är självgående som man säger i byggbranschen. Han kan skicka Anders vart som helst och det fungerar, han läser ritningar och oftast är hans privatkunder glada när Anders dyker upp då han är pålitlig. Anders väntar på att kaffekoppen skall dyka upp men Sverre har bestämt sig för att tiden är ute, det är fredag och nu vill han gå hem. Varför är han här, det är drummeln Anders som har skapat problem i hans lilla firma i det lilla samhället Lunkfors där alla tar hand om varandra, nej det är tankefel? Skitsnack men alla vet vad alla gör och hittar man ett offer då är avundsjukan och glädjen i topp, äntligen fick dom flesta eller alla rätt hurra. Nu är Anders på tur? – Du Anders har du problem med spriten? – Nej inte mer än vad du har tror jag. – Det var inte mina problem jag tog upp det var ditt. – Vad fan menar du med problem då? – Det är kunder som klagar att du stinker sprit på arbetsplatser. 45


– Vem har sagt det? – Det får du reda på om du inte sköter dig i fortsättningen. – Vad säger du? – Du får sparken nästa gång det kommer klagomål på dig. – Har du några fler synpunkter annars kan jag gå hem? – Gå hem du och vi ses på måndag. Trevlig helg och hälsa Maria. – Okej, detsamma hälsa!

Anders försvinner snabbt ut från kontoret, han åker i väg mot systemet vid centrum. Han stödköper öl och vin så helgen är räddad. Det hembrända ligger som buffert och coca cola har han i förrådet så blandvirket är klart. Spriten och ledighet är viktig för Anders, frihet men det är ganska groteskt med tanke på familjen då barnen har sina hobbies och pappas deltagande är en viktig del av deras liv. Anders parkerar bilen utanför garaget och tittar fram mot huset där han och familjen bor. Barnen är säkert hemma men de sitter vid sina datorer så de ser inte när Anders går in i garaget. Han stänger dörren men familjen förstår att han är vid sin hembränningsanläggning då han väldigt sällan tar en promenad. Är bilen hemma då är Anders i garaget om han inte är inne och nu är Axel borta då går han inte ens över gatan. Anders plockar fram en plastmugg och fyller upp den till hälften med det hemkörda och öppnar en Cola och fyller upp drinken. Det är säkert femtio procent sprit i den hemgjorda drycken och Anders är trött och hjärnan känner av när han dricker ur nästan halva glaset. Efter en stund är han glad och inga bekymmer finns inom hans synfält då Maria kommer fram till garageporten efter en tuff dag på jobbet. Hon knackar på garageporten och frågan är det någon där då hon av erfarenhet vet att Anders aldrig kommer hem före klockan sex en fredagskväll. Hem det är efter att han besökt garaget för att få i gång fredagsfyllan. Maria får inget svar från Anders utan går in och träffar på båda barnen som sitter vid köksbordet. Ingen säger något förrän Maria frågar. – Skönt att det är några lediga dagar, eller hur. – Ja, var är farsan, frågar Micke? – Det vet du svarar Linda med mord i blicken. Han är i garaget och fyller upp kroppen med alkohol så att det blir skithelg för oss som vanligt. I samma ögonblick dyker Anders upp vid ytterdörren han är röd i ansiktet det är varmt i drickaskrubben eller baren som han säger till sina kompisar. Han hänger av sig ytterkläderna går till kylen och plockar fram en öl en lågprisare men sju och en 46


halvprocentare. – Har det varit bra i skolan då, frågar Anders? – Ja svarar Linda jag fick ett prov i engelska bedömt och det var en stark fyra du vet engelska är inte min starka sida. – Jag skall träna hockey klockan åtta i morgon det får du inte glömma farsan. – Ska försöka vakna i tid. Vad ska du göra i helgen morsan, frågar Anders? – Morsan ska ta en allvarlig diskussion med dig om dina spritproblem. Barnen skall vara hos kompisar då får du och jag tid för att försöka komma framåt i vårt liv. – Bra mamma vi tycker det är på tiden att det sker något, säger Linda. – Har du spritproblem pappa, frågar Micke? – Nej inte mer än nån annan i min ålder, problem det är mamma som överdriver. – Ja men Sverre överdriver han också? – Har han pratat med dig den jäveln? – Jäveln har diskuterat det som snarast kommer att gå som följetong hos kommunens nyfikna innevånare. Du får ta och skärpa till dig om jag ska bli kvar med barnen i det här huset. – Svammel du överdriver säger Anders samtidigt som han slår näven i köksbordet ställer sig upp och går ut och slår igen ytterdörren med en smäll. – Vad tog det åt honom, frågar Linda? – Han vill inte höra sanningen. – Har han spritproblem, frågar Micke? – Ja, Sverre ringde från jobbet och sa att det var någon kund som hade klagat på att han doftade sprit på ett bygge. Samtalet tar slut det fattas ord ingen vill föra samtalet vidare Det låser sig, skall Anders få sparken nu får det vara nog. Maria slänger ut en fråga för att bryta tystnaden. – När skall ni åka till era kompisar? – Jag åker om en kvart, svarar Micke. – Jag drar nu, säger Linda. – Kom hem i tid och inget festande det räcker med problemen vi har. Gå inte in i garaget när ni går. Jag skall ta en allvarlig diskussion med pappa när han kommer in eller kanske jag ska säga om han kommer in? Maria får inget svar från barnen men båda lägger en arm om henne och det känns skönt. Dom vet det är inget nytt men frågan är om det här är slutet eller om det kommer ett nytt liv efter det här, bor då hela familjen på samma adress? Ingen har frågat efter 47


farfar och Maria hann aldrig nämna för Anders eller barnen att Axel kommer hem i morgon kväll. Det är ingen som längtar efter honom och Maria kan inte räcka till för allt det sociala i familjen. Anders har inte nämnt Axel sen han åkte på semester mer än när han hade kärleksdygnet med Anita. Han pratade med Anita inte familjen. Maria går in i badrummet klär av sig framför spegeln går upp i badkaret slår på duschen och sätter sig ner. Det känns i hela kroppen efter en hård vecka och hon tittar på sin kropp samtidigt som karet fylls. Maria har gott självförtroende hennes kropp är mogen men inte så sliten, hon kan säkert hitta någon smartare gubbe än den hon är gift med. Maria behöver en förändring och Anders ja till och med hans pappa Axel är litet av en glädjedödare. Axel är en dålig farfar, han är Axel och älskar sig själv. Maria smeker sin kropp när hon ligger i badet och bubblorna av den härliga badbomben lyser gul som solen. Ingen kan någonsin tro att Maria har det tryck på sig som hon verkligen har när hon nu sträcker ut sig i badet. En vanlig fredag, precis som andra fredagar hela året, Anders är i garaget och fyller på sprittarmen, Maria försöker komma ner i varv för att kunna umgås med Anders. Från köket hörs barnens diskussion men Maria vet inte vad dom samtalar om. – Hej då mamma ropar Micke o Linda i kör. Vi kommer hem omkring klockan elva. – Jag är hemma till tio, skriker Micke. – Hej då ta hand om er, hörs det från badrummet.

Maria ställer sig upp går ner på golvet framför spegeln och tar ett rött badlakan om sig. Hon drar några drag med handen genom håret och tittar in i spegeln men bestämmer sig för att gå ner i vardagsrummet och kolla nyheter. Hon slår på tv, lägger en kudde bakom huvudet. In genom dörren kommer Anders, ansiktsfärgen har blivit mera intensivt röd och blicken är flackande. Han sätter sig i en fåtölj mitt emot Maria som drar ihop benen under sig och sitter upp. Hon vill inte känna sig underlägsen. – Har du dragit i dig tillräckligt nu? – Ja det räcker till men du ska inte lägga dig i vad jag gör på min fritid. – Om du ska bo inom samma väggar som mig ska du lyssna noga nu. – Våra barn har gått de är ganska trötta på vårt gnat och det är faktiskt jag också. Din far kommer förresten hem i morgon. Han ringde och berättade det. – Sa han något annat? – Inget av värde som vanligt tråkig och fåordig. – Anders jag skall hälsa på en väninna i kväll. Jag är hemma vid niotiden. Du har nu 48


chansen att vila dig innan jag kommer hem så vi får reda ut dina bekymmer. Om du dricker mera då får du inte bo här längre, du får gå hem till din far om han tar i mot dig förstås. Vi löser boendet då jag lämnar dig på måndag. Jag är ganska säker på att barnen kommer att bo hos mig dom vill inte bo hos ett fyllo. – Vad fan säger du din djävel? – Sanningen lilla vän jag har gjort så många försök men nu är tålamodet slut. Det finns ingen återvändo. Anders ställer sig upp går till kylskåpet plockar fram en öl drar i sig halva under några sekunder. Han sätter sig tillbaka i soffan men Maria reser sig upp ruskar elegant på huvudet och hon döljer tårarna som faller nerför kinden. – Gå du jag behöver inte dig! – Tack detsamma jag klarar mig mycket bra utan dig det kommer att kännas som semester. Maria går in i sovrummet plockar fram kläder och klär sig i nya jeans och en härligt matchande djupt urringad blus. Det ser ut som hon retar Anders men det gör hon inte med någon baktanke det är fredag kväll och då skall man vara klädd för att njuta framför allt då fredagarna går i grälets tecken. Hon drar på sig ett par vita sockor går mot hallen där de svarta bootsen duger för den ganska fina vinterkvällen. Slänger kappan över axlarna tar sin mobiltelefon öppnar ytterdörren och försvinner ut. Anders verkar förvånad men försöker hålla den tuffa attityden uppe då han inte tänkt igenom sin situation ännu. Det har gått så fort hjärnan har inte tagit till sig och absolut inte själen. Han dricker ur ölburken hämtar en ny och lyfter telefonen. Anders söker tröst och ringer Anita som svarar snabbt i sin bärbara telefon. – Anita här. – Anders hej hur är det? – Bra själv då? – Maria verkar veta om att jag varit ute med dig! – Varför tror du det? – Hon är på bottenhumör påstår att jag super inför barnen, det har hon aldrig gjort förut. – Gör du det då? – Inte mer än vad jag gjort de senaste åren kanske det är för mycket men varför skulle frågan dyka upp i kväll? – Vill du komma över en stund så får vi prata? – Gärna jag byter om och dyker upp. Har du portkod? – Nej du får ringa på så öppnar jag. Vi får inte lämna ut portkoden i vår förening. 49


– Kommer om en halvtimme. Hej då. – Välkommen. Anders sätter på sig en vit skjorta och tar på sig rena jeans och en skinnjacka. Han hämtar en flaska vodka i garaget lägger den i en domuskasse där han redan lagt en och en halv liter cola. Han ser ganska nöjd ut och tankarna på morgondagen eller vad som skall hända senare i kväll det finns inte på Anders agenda. Nu ser han Anita framför sig samma bild som från kvällen i sommarstugan vid sjön. Den kvällen och natten sitter djupt är oförglömlig åtminstone ännu. Anders känner av vibrationer från mobiltelefonen. Han läser på displayen, vad vill Sara vid den här tiden. – Hej det är Sara. – Hej syrran hur är läget? – Allt väl, själv då? – Det går framåt. – Vad menar du med det? – Som vanligt, försöker hitta ett jobb där jag kan tjäna pengar och ha det bra i det här jävla samhället. – Har du det inte bra då? – Jämfört med dig är det botten man strävar efter överlevnad och det känns ändå tungt. – Hur är det med familjen? – Hyfsat, Maria jobbar som vanligt och barnen sköter skolan och har sina intressen så de har det väl bra. – Vadå, väl bra? Är du på väg nånstans? – Jag tar en kvällspromenad då ungarna är hos kompisar och Maria är hos en arbetskamrat. – På en fredagskväll, undrar Sara? – Här är alla kvällar likadana! – Du låter som en riktig optimist. Har du hört något från farsan? – Han ringde Maria igår, han kommer hem i morgon. – Att han inte ringt mig? – Du vet hur han är, han kanske ringer dig från flygplatsen men han är hemma sent i morgon. – Har han haft det bra? – Det tror jag inte, han bara gnäller. 50


Anders har tyvärr drag av sin far för ännu har inte ställt frågan hur det är med systerns familj det är säkert avundsjukan som gör det. Dom har säkert beställt någon semester utomlands eller bytt bil. – Vi kan väl höras av när han kommit hem, säger Sara. – Ja det gör vi. – Hälsa familjen. – Det gör jag, svarar Anders. Anders går vidare och har redan glömt samtalet från syrran. Kvällen artar sig, Anders kanske inte återvänder hem förrän i morgon. Nu skall hon få se, den tuffa Maria, vem som bestämmer. Nu känner sig Anders bestämd, det är slut eller de måste dela på sig Anders och Maria. Anders vet dock att det svåra för honom blir att axla Marias jobb hon är en fantastisk mamma och han har varit en bra pappa men det är han inte nu längre. Hembränningen och missbruket av sprit gör att Anders inte behöver någon hobby längre. Kompisar har han men det får inte bli de som flyttar in hos Anders, han måste ha ett eget liv. Kanske skaffa sig en lägenhet eller bo kvar det är frågan. Maria tar säkert det stora ansvaret Linda och Micke kommer säkert att bo hos henne och Anders får betala underhåll. Det är ingen skillnad mot idag det som blir över efter hyra och underhåll får Anders disponera det blir ingen skillnad. Anders får en alldeles egen hyra alla fasta avgifter som han får därtill de delar han inte med Maria. Anders tänker det här blir svårt men jag kan inte leva som jag gör och nu tror jag på Anita och mig.

51


Kapitel 8

Flygplatsen i Bangkok är överfylld den här dagen då Axel och Sinna kommer med bagagevagnen mellan sig in till incheckningen. Vid första anblicken kan man tro att det är ett semestrande par som återvänder till Sverige. I själva verket är det en svensk man som hittat sin drömkvinna i Thailand och fått en ny kvinna som han tror att han kommer älska livet ut. För Axels del som är så pass gammal kan det säkert stämma men kan det bli problemfritt med en nästan fyrtio år yngre tjej som dessutom ser ut som en prinsessa? Axel ser lite bortkommen ut när de lämnar sina väskor vid desken, Axel säger något på engelska och kontrollen av biljetter och pass går smidigt. När dom lämnar desken tar Axel Sinnas hand och ser ut som en nyförälskad skolpojke. Paret söker upp en soffa där dom sjunker ned för att vila en stund då morgonen startade tidigt och hemresedagar är alltid påfrestande speciellt för äldre personer. Axels resvana är inte så stor han har ju gjort några turer till Thailand men den här hemresan är lite annorlunda. Axel kommer hem till byn med en skönhet eller nyhet som är den största sen den senaste rondellen byggdes färdig i Lunkfors. Sinna är långt borta i sina tankar hon är i Värmland, Lunkfors samhället som är täckt av vit snö. Människorna ser ut som eskimåer med huvudbonader och varma tjocka jackor och skor som ser ut som monsterfötter. De flesta går upp klockan sex för att hinna till jobbet en del jobbar dygnet runt. Det är vad Axel berättat om Sverige och somrarna är en av naturens underverk då träffas människorna, dricker måttligt allt blir tillåtet man kan bli berusad utan att skvallret fortplantas. Det kan ta flera dagar innan informationen som är oviktig har nått grannen. 52


Sinna vet inte så mycket om sitt nya land det kommer hon att märka där på bruksgatan när hon promenerar till centrum för att köpa mjölk, ännu värre till systemet för att inhandla helgvin. I Lunkfors precis som i resten av Sverige köper människorna oftast sprit och vin på fredagar eller lördagar det har staten bestämt, därför översvämmas byarna av hemmagjorda apparater där man tillverkar sin egen veckosprit. Spriten är dyr för att avskräcka människorna från att vara glada under de mörka vintermånaderna. Sinna vänder sig mot Axel och ser in i hans lite grå ögon. Axel är trött, det ska bli skönt att krypa ned under överkastet i sin egen säng och finna Sinna vid sin sida. Han ler och tittar tillbaka ser djupet in i de mörka lite sneda vackra ögonen. – Nu är det tio minuter kvar tills vi lyfter från den thailändska jorden. – Efter ungefär tolv timmar är vi hemma i vårt hus och planerar vår framtid. Sinna ger Axel en kyss på kinden och för den som inte vet kan man tro att det här paret haft ett långt förhållande. Det rör sig om totalt tjugo dagar under tre år som Axel och Sinna umgåtts i Thailand det betyder att de har ännu inte haft några stora bekymmer för att ses i baren eller sängen skapar kanske mycket kortsiktiga familjproblem. Det har varit en bröllopsresa utan bröllop men känslan är underbar men vad händer när paret kommer in i den grå vardagen? Realism är tidens tecken tänker Alex men livet lever man bara en gång och bestämmer det gör han över sitt liv, kanske även påverkar Sinnas. Axel måste ta itu med familjeförhållanden, sin mamma och barnen med familjer, det vet han inte om, men han blir snart varse. Första utropet med Thai Air bound for Stockholm hörs från högtalarna. Axel tittar över axeln mot klockan och ser att det är fyrtifem minuter kvar till avgång. Han ställer sig upp tar Sinnas hand och går mot gate nummer tretton. Tretton är Axels turnummer säger han men han säger mycket den gode Axel. När Axel och Sinna närmar sig gaten finns hundratals passagerare där och många barnfamiljer. Axel och Sinnas närvaro gör att många äldre eller nyfikna tittar på denne man med en så snygg pingla. Vad har hon kostat och varför har hon valt denne man? Ofattbart? Sinna känner hur hon blir avklädd av de yngre passagerarna när hon sätter sig ner tillsammans med Axel. Sinna kanske är en adoptivdotter tänker de som vill vara lite positivt avundsjuka. Ombordstigning påbörjas och trängseln är stor som vanligt trots att alla har sina numrerade platser. För Sinna och Axel är detta kanske sista ”take off” för ett bra liv i Sinnas nya och Axels gamla hemland Sverige.

53


Kapitel 9

Sven och Anna sitter vid köksbordet det är söndag och snön faller tungt den är regnblandad. Anna tittar på Sven och säger mumlande med kanelbulle i munnen. – Idag kommer Axel hem eller hur? – Det håller väl du reda på? – Visste inte du det då? – Jo det vet jag men jag har inte tänkt så mycket på det. – Solbränd och skrytig, säkert på Domus innan lunch trots att barnen köpt hem mat så han klarar sig! – Hur vet du det Anna? – Det gör Axel alltid, han har väl varit på semester förr. – Tre gånger sen hustrun dog. Anna tystnar häller över kaffe på fatet och dricker, sörplar lite det är en vana hos Anna att dricka på fat. Kaffets temperatur sänks fortare. Anna är äldre och riktigt gammalmodig det tycker även Sven som inte är någon modernitet själv. – Slå på radion Sven, det är spånarna. Vi kan väl lyssna på det innan vi tar vår 54


söndagspromenad. Sven slår på radion och det är hon Wollter som snackar. Hon är bra tycker Sven men Anna tycker hon Stina är lite för fräck i munnen. Sven är lite mer framåt. Anna har varit hemmafru i alla år och Sven har lärt upp sig på bruket där chargongen är ganska tuff. Sven går ut sopar av trappan och kikar mot väster där grannen Alex bor. Han ser inget tecken på att Axel är hemma men för säkerhets skull tar han på sig en jacka och går ut för att sopa infarten och kika över staketet till Axel. Lampan i taket på nedre toaletten lyser då är han hemma. Alex Sven går in och yttrar. – Axel är hemma det lyser på nedre toaletten. – Jaså då har han kommit i tid då. Det ju kan bli bedrövliga förseningar vid såna där långflygningar, svarar Anna. – Det vet du som aldrig flugit, säger Sven. – Jag kan väl läsa! Anna och Sven vet allt om grannen till och med när det lyser på toaletten är det av högsta intresse, det är tur för Axel att han har en persienn så de bara ser ljuset från lampan i taket. Det är grymt hur hjälpsam man blir för att få veta allt om sin granne. Det är så att ett fönster kan vara avslöjande både i mörker och när det lyses upp av en normal innebelysning men när grannsämjan blir alltför god då finns inga hinder bara möjligheter. Anna och Sven är på gränsen till spioner för att hålla reda på Axels liv och leverne. De måste veta vad som händer det är därför de lever, vad annars? Anna skulle börja en engelsk kurs men ingen ville studera tillsammans med henne då nyfikenheten tog över. Anna valde en kurs där samtliga deltagare bor inom samma område, det visste Anna. Efter första kvällen var bara åtta av sexton kvar då resten av gänget väl känner till Anna, den nyfikna kärringen. Det som inte Anna vet det är inte värt att veta. Hon förstör klimatet i byn det tycker alla som vet vem hon är men ingen vågar utmana henne. Hon går omkring som en nyhetsportal med kännedom om allt som händer. Kärringen vet allt som hon drar nytta av i sin dagliga gärning alltså det är skvaller och inget annat. Sven har också bidragit till nyhetssökandet eller skvallret då han jobbat på bruket där man har många sköna stunder för skvaller. Efter arbetet på bruket fortsätter kontakterna då oftast flera familjemedlemmar tar över arvet att jobba vidare där efter mamma eller pappa. Det säjs ironiskt att ungefär hälften är svaret på frågan hur många som jobbar på bruket? Det är inte sant det är flera men en bruksort av den här kalibern får oftast den stämpeln. Nu har Anna plockat bort från bordet efter frukosten och står i 55


hallen beredd på att ta sin fasta söndagspromenad och Sven hänger naturligtvis med. Dom är ett radarpar Anna och Sven dom klär sig utan att säga något till varandra. – Har du nyckel, frågar Anna? – Ja naturligtvis. Solen lyser upp när Anna kommer ut på trappan. Sven låser dörren och kollar två gånger för att vara säker att ingen kommer in i deras hus. När dom kommer ut på vägen då går paret automatiskt i riktning mot Axels lilla villa. Det lyser fortfarande i lilla toafönstret ser Sven. – Det lyser, säger Anna som ett eko utan att Sven yttrat ett ord. Sven visste att Anna skulle säga detta därför höll han tyst. Det blir en tävlan att vara nyfiken, ibland vill man liksom inte avslöja graden av nyfikenhet så nu tar Anna ledningen. – Skall vi knacka på hos Axel, frågar Sven? – Nej vi går en tur först och kollar senare när vi går tillbaka. På vårdhemmet finns Anita hon jobbar hon är trött men missar aldrig en arbetsdag. Idag skall hon ta hand om Lisa Anders farmor. Det är mest hygienvård då Lisa är totalt borta på grund av starka mediciner då hon hade ett våldsamt utbrott i går. Anita var då tillsammans med Anders och i Anitas lägenhet yttrades inte ett ord om Lisa då det var ganska festligt. Anders somnade och gick inte hem förrän på morgonen när Anita gick till jobbet. Anita är lite fundersam över Anders festande han är trevlig men gårdagskvällen var inte rolig alls, den slutade tidigt för Anders när han somnade i soffan och Anita fick hjälpa honom i säng. Anders skämdes när han lämnade Anita men dom var överens att höras av idag när Anita slutar jobbet efter åtta. Maria sov när Anders kom hem och barnen hade sovmorgon då det är träningsfritt denna söndag. Det behövs då ungdomarna har tuffa veckor med skola, träningar och spänningarna mellan Anders och Maria som präglar varje dag. Anders somnar på soffan i vardagsrummet med en filt över sig. Han har ångest, nu är det så långt gånget det är svårt att ändra den utveckling som han skapat alldeles själv. Vad väntar sig Anders av den här söndagen kommer kärleken till Maria att överleva och faderns semester är slut vad kommer Axel att yttra? Skäller han ut Anders eller rycker han på axlarna? Anders har innerst inne bestämt sig för sitt ställningstagande men då han har två barn med Maria måsta han tänka sig för både en och två gånger innan han gör det som han vill. Anders vaknar av att familjen är vaken och sitter vid frukostbordet. Maria har dukat 56


fram, det gör hon nästan alltid då Anders ofta är fyllsjuk på helgerna. Linda och Micke är glada, åtminstone syns det inte på deras ansikten vad som är på gång i familjen. Anders har festat och när han vaknar kommer han in i köket och sätter sig till dukat bord. – Hur är det här då, frågar Anders och vänder sig mot barnen? – Söndag, svarar Linda med ett leende. – Är du humoristisk så här tidigt på morgonen, frågar Anders? – Det är jag varje dag, det vet väl du. – Ja det borde jag veta. – Vad gör vi idag, frågar Maria? – Jag skall träna extra i innebandy klockan två, säger Micke. – Jag vilar och förbereder lite matteläxa inför nästa vecka, säger en leende Linda. – Maria frågar, du då vad ska du göra? – Jag tänker gå över till farsan och se om han kommit hem! Vill du följa med? – Nej jag tänker ta en promenad längs älven. – Hur var det igår Anders? – Bra än själv då? – När flyttar du? – Här flyttar ingen förrän jag själv vill. – Vill du inte det då, har Anita inget rum ledigt åt dig? – Vad fan säger du? – Säger det som alla vet. Anders reser på sig och går fram till garderoben i hallen och sätter på sig skor och hänger en jacka över axlarna. Går ut genom dörren mot vägen till sin far. När han närmar sig trappan till faderns villa ser han något som rör sig i köksfönstret det är inte Axel det är en dam. Knackar på dörren och Axel öppnar dörren med ett leende på läpparna. – Du har kommit hem? – Sent igår kväll. Anders vänder sig om när han kommit in i köket får se Sinna som hälsar och presenterar sig. – Sinna heter jag. – Anders son till Axel. – Vad gör den här unga damen här, frågar Anders? 57


– Sinna skall bli min hustru, svarar Axel? – Tror du på det du säger själv eller har du fått värmeslag, hon kan vara din dotter! – Då så, är det fel att jag hittar någon som tycker om mig? Anders vänder på klacken går ut utan att ens säga hej då. Axel har inte väntat sig något annat och försöker förklara för Sinna varför Anders reagerade som han gjorde. Sinna vet, Axel lägger armen om henne och de ler mot varann. – Det här var test nummer ett men jag känner att vi vunnit över Anders. Han vill säkert ärva mig! Sinna har glimten i ögat när hon yttrar. – Du har så rätt så. – Idag skall vi besöka min mor på vårdhemmet. – Det skall bli spännande, säger Sinna. – Det blir det inte alls för hon är senil och nästan hopplös att föra något samtal med. – Vi har våra anhöriga hemma hos oss oftast tills dom dör. Vi vårdar varandra. – Lisa har varit på vårdhemmet då hon måste ha hjälp varje dag varje timme. Sinna klär på sig de vinterplagg hon har, de är kanske inte moderiktiga men det är vad hon har hunnit köpa inför sin sverigeresa. Efter besöket hos Lisa har Axel lovat en utflykt till Karlstad för att Sinna ska få klä sig för den svenska vintern. Hon klär i allt då hennes utstrålning och drag är ljusa trots huden och hennes leende värmer i den värmländska decemberkylan. Axel är grå jämfört med den lilla ljusbruna kvinnan vid hans sida men han har ändå investerat i en snygg jacka innan han åkte till Thailand den passar Axel och gör också att han ser lite yngre ut. Åldersskillnaden kommer att bli största händelsen och diskussionsämne i kommunen det här året och vad som händer sedan det beror på utvecklingen i parets liv. Grannarna vet ännu inte om det inträffade men när Axel och Sinna stiger in i sin bil då är förmiddagspromenaden snart över för Sven och Anna då de är endast ett ögonkast bort från den backande röda bilen. När bilen når vägen så vinkar Anna och Sven tydligt och de ser att Axel inte är ensam i bilen. Det är en ung tjej det ser dom tydligt, Sinna sitter på passagerarplatsen men dom är inte riktigt säkra, slutsatsen är att Axel har en mörk kvinna i sin bil och vad dom vet, allt annat är inte värt att veta, har Axel ingen mörk ung kvinna i sin släkt? Det måste vara någon ung thailändska som han lockat med sig den fula gubben, tänker Anna. Däremot är Sven lite avundsjuk trots att han inte sett kvinnan eller beskådat hennes vackra unga kropp ännu men det får han göra senare under dagen genom köksfönstret när Axel och Sinna återvänder. Anna har redan räknat ut att Axel är på väg till 58


vårdhemmet och Lisa, ryktet säger att Lisa är nära slutet. – Såg du kvinnan i bilen, Sven? – Ja nånting var det men jag är inte säker. – Det är jag, hon var chokladbrun och ung säkert en thailändska – Inte vet jag men det får vi väl veta. – Det är en skam för Axels familj, säger Anna. – Låt oss avvakta inga fördömanden, säger Sven. – Jag har alltid tyckt att Axel varit lite konstig. Kommer du ihåg den där unga kvinnan som bodde här som ofta besökte Axel på helgerna? – Det var en släkting till Axel som jobbade på bruket det var inget umgänge de var släkt. Du drar slutsatser tänk dig för innan du vräker ur dig. Du och även jag får ett rykte som skvallerkäringar i byn. Sven och Anna går snabbt fram till sitt lilla fina hus och försvinner in i köket. Sven sätter på kaffekokaren, här kokas det kaffe, bryggt kaffe är inget kaffe det smakar ingenting, så det så, det är paret överens om.

Axel och Sinna stiger ur bilen vid vårdhemmet och kommer in i en liten entré där ett vårdbiträde sitter. – Hej, säger Axel. – Hej säger Katarina som känner igen Axel. Har du kommit hem nu? – Kom i går. Hur är det med Lisa? – Det är ganska illa doktorn sa igår att vi inte skall vänta oss någon förbättring de närmaste dagarna men Lisa får nya mediciner intravenöst då hon har väldigt ont. Doktorn tror att det är njurarna som hon tidigare haft problem med med hon är för svag för att öppnas eller opereras. ----Ni får gå in och hälsa på, säger Katarina. Samtidigt som hon tittar nyfiket på den unga kvinnan som Axel har vid sin sida vänder hon på klacken och går mot ett rum då en lampa blinkar och signaler ljuder. Axel och Sinna kommer in i en korridor med numrerade dörrar och stöter på en sköterska som hälsar artigt. Hon är i samma ålder som Sinna men är ny i vården varför hon inte känner Axel mer än den lilla information hon fått genom att Lisa är inlagd. – Vi skall besöka Lisa, säger Axel på väg in i hennes rum. – Var så goda, svarar sköterskan. Säg till om ni behöver någon hjälp och hör av er innan ni går? – Det gör vi, svarar Axel. 59


Axel öppnar, stiger in i rummet som är dunkelt med en blomsterkvast på bordet som sjunger på sista versen. Den grå kvinnan i sängen Lisa ser lugn men sliten ut. Inte ett tecken till rörelser i ansiktet utan Axel lyssnar till hennes hjärta för att förstå att hon är vid liv. Senaste besöket då fick Axel utskällning, fraser som han inte ens kunde tro att det fanns inom hans gamla mamma. Barn och gamla har ju ofta lätt för att uttrycka sanningen. Sinna tar Lisas hand och sätter sig vid hennes säng, hon är mer känslomänniska samtidigt buddist, medkänsla med de äldre finns i blodet från födseln. Hon har vana av sorgearbete från hemmet där man tar ett helt annat ansvar för sin gamla även i livets slutskede, där är verkligen Lisa nu. Lisas ansikte ljusnar och ögonen verkar vakna men kraften finns inte utan det hörs endast en suck. Hjärtat slår lugnt känner Axel som ägnar sig åt kontroll av moderns liv inte det som Sinna gör, lever in i Lisas liv genom beröring. Sinna gråter det gör inte Alex han är realist och mer svensk i sitt sätt. Huvudsaken är att inte Lisa plågas. – Vi stannar inte för länge, säger Axel. – Det är nu din mamma behöver gemenskap då får vi inte ha bråttom. – Hon sover. – Det spelar ingen roll Lisa känner av att någon är i hennes närhet och jag känner värme från hennes hand. Axel sätter sig ner på sängen och tar Lisas andra hand. Det ser ut som han tror att det snart är slut men det får inte bli långvarigt lidande det önskar Axel ingen. Livet skall vara slut när det inte är liv längre, det är livsuppehållande av kroppsliga organ inte vård som gäller.

60


Kapitel 10

Sara är hemma efter jobbet då hon även jobbar söndagar. Hon ringer upp Axel först i hemmet sen mobila numret. Det går många signaler innan Axel svarar och han svarar tyst som att han tänker på att hans mor sover och det gör hon faktiskt. – Hallå Axel här. – Det är Sara varför har du inte hört av dig sen du kom hem? – Jag är hos Lisa på vårdhemmet och tänkte ringa dig så snart jag är hemma. – Hur är det med Lisa? – Det är inget vidare. Det ser mörkt ut. – Ring mig när du kommer hem då! – Jag skall handla lite men jag ringer senare under eftermiddagen. – Ja glöm inte det då. Hej då. – Hej. – Det var Sara som frågade hur Lisa mår. – Kommer hon hem? – Jag skall ringa Sara när vi är hemma igen. – Berättade du att jag är med dig? – Det får jag göra senare. – Varför? – Det var fel tillfälle. Sinna känner hur värmen har spridits i Lisas hand och vill egentligen inte släppa greppet. Dörren öppnas och in kommer sköterskan som de träffat tidigare. – Är det bra, frågar hon? – Ja så bra det kan var tror jag, svarar Axel. Sinna håller Lisas hand och tittar på sköterskan som i sin tur tittar på Sinna. Varför håller denna kvinna så hårt Lisas hand? Sköterskan går fram till sängen och gör en kontroll av pulsen, antecknar den på minneslistan på blocket som ligger på lilla bordet vid sängen. Hon stöter samtidigt till Sinna med sin arm och säger förlåt men Sinna behåller sin kontakt med Lisa det ser naturligt ut riktigt osvenskt. – Vad tror du, frågar Axel sköterskan? – Du får träffa doktorn under nästa vecka. Han är ledig idag. – Tack. Då går vi, du har mina telefonnummer om något skulle inträffa. 61


Döden är nära tänker sköterskan, inte vill väl du Axel att din mor skall komma hem och vårdas i hemmet i livets slutskede. Du verkar ha något nytt att vårda, Lisa har nog sjunkit ännu lägre i värde än tidigare. Axel har vi inte sett här alltför ofta, däremot Anders men han har flera intressen på vårdhemmet. Sinna släpper greppet om Lisas hand och kysser hennes kind innan hon reser sig från stolen. Axel går fram till Lisa och ger henne en försiktig klapp på kinden. Tårar faller längs Sinnas kinder och hon lägger armen om Axel och kysser honom på kinden. Är hon den här fina mjuka kvinnan har Axel hittat en kvinna som är mer än trettio år yngre som verkligen älskar Axel eller är det ett drägligt liv Sinna söker? Svaret får Axel vänta på, livet kan inte vara så här enkelt det kommer säkert svårigheter som han inte klarar men vad spelar det för roll Axel lever nu och det är nu han lever livet. Framtid när man är sextioåtta är kanske veckor månader kanske ett år? Det känns i alla fall underbart att se hur Sinna behandlar hans döende moder som snart skall försvinna från denna värld och samhället Lunkfors. Hon får inga frågor om Axel då hon redan lämnat livet det är bara hjärtat och pulsen som håller Lisa vid liv. Sonen Axel har fått ett nytt liv det är frågan om orättvisa skulle Lisa ha sagt om hon varit vaken vid besöket. Svea dog medan hon levde hon led med den lea gubben Axel som inte gav livet till henne. Snål, odräglig och hög svansföring. Svea var idealhemmafrun, Axel bestämde allt. Svea dog med stövlarna på skulle man kunna säga, för hem och barn och framförallt högaktade hon Axel. Axel och Sinna går ut ur rummet mot utgången. Ingen tycks se dom förrän de passerar receptionen där Axel vänder sig om och säger. – Hej då och ha en trevlig helg. – Detsamma, säger sköterskan som träffade paret när de kom. Sköterskan lämnar rummet, nu är det time för att träffa arbetskamraterna och diskutera vad som händer på hemmet. Gamla Axel med en ny donna, hur har han fått tag i den här unga tjejen? Vet Anita nåt om det här, hon har ju varit ute med Axels son Anders, det vet hela samhället. Ett litet samhälle med många kanaler för alla dåliga nyheter även bra det är en tolkningsfråga. Dåliga nyheter leder till många glada stunder, du vet det visste jag att det skulle gå så här! När livet är tråkigt då letar människan andras problem för att dölja de egna. Ta Anna som exempel den kärringen har inte upplevt någon lycka de senaste åren mer än vid de tillfällen hon upptäckt att någon granne eller ovän råkat illa ut. Det kan vara konkurser, sjukdomar ja nästan vad som helst, det gläder en subba som Anna. 62


Subba är hon i mångas ögon det vet hon och Sven också. Axel och Sinna sitter i bilen och startar resan till Karlstad där de skall shoppa. Dom pratar mycket i bilen, det gäller Lisa och hennes tillstånd och Axels inställning till sin mamma. Sinna har svårt att förstå hur Axel tänker men försöker sätta sig in i det liv Axel lever. Sverige är inte Thailand. Anders sitter i garaget klockan är snart tre på söndag eftermiddag vädret utanför är grått, det är humöret hos Anders också. Han har kommit in i en återvändsgränd. Beslutet skall komma från Anders då han tror att Maria bestämt sig, hon har tröttnat endast barnen gäller för henne och deras framtid. Barnen verkar säkra det blir skilsmässa frågan är bara när? De har accepterat att föräldrarna går åt varsitt håll, de vill inte höra föräldrarnas tjat varje dag, men är bekymrade för Anders som super varje dag. De kommer att bo kvar, pappa får flytta det har han redan gjort i deras ögon, det är Anita som gäller inte Maria och barnen längre. Anders dricker upp sin hemmagjorda drink den är stark sista satsen låg på femtio procent alkohol det är bra mäsksmaken går bort med coca-cola. När han reser sig har han svårt att stå upprätt men med koncentration kliver han mot garagedörren öppnar och nås av den kyliga luften som gör att han försöker peppa upp sig innan… Linda sitter vid köksbordet och läser i en bok det är säkert en hemläxa hon läser trots skoltrötthet. Hon är en av de jämna och pålitliga eleverna i klassen. Läxor, träning och någon pojkvän som hon blir förtjust i det är Lindas liv men nu ses lite oro i hennes ögon när hon vänder blicken mot pappa som säger. – Hej Linda. – Hej pappa var har du varit? – Jag har varit hos farsan. – Har han haft det bra på semestern, frågar Linda? – Ja det tror jag väl, varar Anders. – Vet du inte det, har ni inte pratat med varandra? – Jo men det finns en ung kvinna i hemmet som jag har svårt att förstå varför hon har kommit dit. Sextioåtta år är farsan och bruttan är ungefär trettio med kastanjebrunt ansikte. Vad ser hon hos Axel den drummeln? – Den frågan ställer sig nog många bruttor vad gäller deras män men i det här fallet är det så sent påkommet i livet så hon borde kunna välja själv. – Kommer han över, frågar Linda? – Det hoppas jag. Svarar Anders. 63


– Blev ni ovänner eller kunde du behärska dig? – Jag gjorde så gott jag kunde jag skall ringa honom fram på kvällen. Anders vänder sig om går in i vardagsrummet slår på teven och sätter sig ner för att efter bara några minuter hämta en starköl i kylen. – Du ser tillräckligt röd ut i ansiktet efter din tid i garaget, säger Maria. – Du får sluta supa pappa. – Har du börjat nu också? – Ja skall vi vara en familj då skall du vara en del i den, du skall inte bo vid hembränningsapparaten i garaget. Anders beter sig som ett stort barn försvinner genom ytterdörren till garaget. – Vad gör du åt det här mamma? – Efter helgen får han bestämma sig då får han flytta eller ändra sitt liv ingen pardon. – I morgon skall han förklara sig inför sin chef det blir inte lätt jag känner honom han är rädd om firmans rykte. Anders har inte råd att bli av med jobbet hur skall han klara sig? Jag klarar oss men det blir mycket vi kommer att få dra in på. Men ett liv skall levas inte överlevas i den situationen vi är. Det är er framtid och min det gäller. – Pappas då? – Den får han ta ansvar för själv. – Vi går över till farfar så får vi se vad han har hittat på under semestern, säger Linda. – Vi väntar tills Micke kommer hem från träningen. Det får bli vid femtiden då kanske vi får någon ny god maträtt? Farfar kanske överraskar oss Anders blev i alla fall överraskad eller kanske avundsjuk! Samtidigt sitter Anders i garaget och dricker sin hemmagjorda skogsstjärnan, han har svårt att resa sig upp när colan är slut, han måste hämta en ny i kylskåpet. Det blir för mycket och Anders somnar i garaget det är inte första gången, har en sovhörna innanför ett förhänge där han samlar mod för att kunna återvända till familjen.

Axel och Sinna är på hemväg från shoppingresan, det är inga problem att köpa kläder åt en kvinna med Sinnas utseende. Axel har själv inhandlat nya jeans en tuff t-tröja, ny bred livrem och tio par underkläder. Axel trivdes vid provningen med Sinna då han njuter i alla högsta grad då hon provar kläder. När Svea levde då satt Axel i bilen och väntade då hon provade kläder men det var då det. Den här damen är en ung vacker kvinna det var Svea också åtminstone tills hon fyllde fyrtio sen blev hon hemmafrun i städrocken, det var vanligt på den tiden. Bruksmiljön ställde inga krav på människorna 64


privat, det var bruket som var viktigt där man tillbringade nästan halva dygnet. Efteråt var det hemmamiljön som var mindre viktig bara det var rent o snyggt. Svea var idealkvinnan Axel behövde aldrig städa det gjorde Svea, utom när mattorna som var tunga skulle piskas då fick Axel ta i lite extra. När barnen kom hem eller barnbarnen då fanns alltid färskt nygräddat bröd på köksbordet eller vid höstkanten då fanns färska blåbär, lingon eller kantareller som hon fördelade mellan barnen och deras familjer. Hon var en fantastisk kvinna Svea och Axel pratade om sitt ansvar som inte var så stort han jobbade med det han tyckte var viktigt det var naturligtvis bruket. Han kom hem med lönen i ett brunt kuvert varannan vecka och Svea fick sin del att handla för, det räckte sällan till nästa lön utan hon fick tigga av Axel då pengarna var slut. Han höll kontroll över ekonomin utan att veta vad Svea gjorde för att de skulle ha det så bra som de egentligen hade. Axel är definitivt förändrad det är synd att inte Svea fick uppleva förändringen. Han la pengar i en konserveringsapparat i källaren. När Svea dog satte han in femtiotusen kronor på banken. Svea kunde sällan köpa något åt sig själv men till barnen gömde hon undan pengar av hushållskassan. När Sinna handlade i dag kostade det fyratusen kronor och Axel såg ändå glad ut, det är skillnad på gammalt och nytt. Menade förstås inte kläder tänkte på köttsliga lustan. Snart är det jul och det kommer att bli en spännande tid i familjernas sätt att närma sig fadern och Sinna som i Anders ögon är ett sexobjekt inte en hemmafru åt pappa Axel. Sara o Hans och barnen är fortfarande ovetande vad som hänt på Saras pappas gata men snart får dom också sanningen presenterad. Lisa slipper antagligen överraskningen då hon kanske övergår till det himmelska och slipper grubbla över sonen Axel…

65


Kapitel 11

Måndagen i den nya veckan startar med att Axel går upp klockan sju som vanligt det har Axel alltid gjort de senaste trettio åren, det ska va så. Den här måndagen är ändå speciell då han har en vacker kvinna i sängen som inte vill vakna så tidigt hon vill gärna sova en timme till. Axel ger Sinna en kyss på kinden och drar försiktigt upp täcket över henne. Nu börjar något som Axel inte vet var det kommer att sluta. Sinna har flyttat till honom hon är ung, snygg och invandrare i det lilla samhället Munkfors. Åldern är inget problem förutom för käringarna som Axel säger, de kommer att ha fullt upp vid syjuntorna där Axel och Sinna blir nytt stoff i stället för kaffebröd. I dag skall Axel handla, blir det butiken i centrum eller åker jag till Hagfors där det finns flera affärer eller färre människor som känner Axel? Det är lika bra att ta tjuren vid hornen och gå till centrum förr eller senare måste jag, tänker den gode Axel. Dagen innan har han ringt Sara och berättat om semestern samtidigt som han lovat att besöka dom på det nya året då han tidigare sagt att han inte skulle få tid till julen då barnbarnen gärna sett honom där. Axel nämnde inget om Sinna då han förstår att Anders och Maria kommer att skvallra. Maria hade ringt dagen innan och sagt att dom inte kommer på besök men att Axel med sin kvinna skulle komma på kaffe på måndag kväll när familjen är samlad. Axel duschar klär sig i sina nya jeans och ser riktigt fåfäng ut, själv känner han sig ung när han går förbi sängkammaren då han ser Sinna som ligger på rygg, överkroppen med det vackra ansiktet den ljusbruna hyn som bryter mot det vita lakanet. Vilken kvinna, nu leker livet det gäller att se framåt. Axel plockar fram frukostbrödet och sätter på kaffet i pergulatorn. I dag skall det vara ägg då han har Sinna här, hon älskar ägg hennes familj har höns det har varit en stor del av deras levebröd. Axel dukar ställer fram den blå ljusstaken som han och Svea köpte på Kosta Boda för säkert mer än 66


trettio år sen. Den är typisk svensk designad av en känd man från Gävle. Namnet kommer inte Axel ihåg men det spelar egentligen ingen roll nu är det Sinna som gäller. All Axels koncentration finns hos Sinna det behöver hon för svårigheterna att komma in i det lilla brukssamhället kan bli nästan oövervinneliga, desto svårare vid trettiotvå års ålder tillsammans med en man som är sextioåtta? Axel går förbi spegeln klockan är halv nio Sinna dyker upp i köksdörren klädd i trosor och inget mera. Axel ser henne som en gudinna, lägger armarna om henne och säger. – Har du sovit skönt, Sinna? – Tack, har du sovit bra då Axel? – Ja jag gick upp vid sjutiden men det gör jag alltid. Men sömnen är det inget fel med. – Varför? – Varför, snälla Sinna det är bara så. Jag har alltid gått upp vid sjutiden det sitter i från tiden vid bruket. Men vissa andra vanor har jag ändrat det kommer du att märka. – Något speciellt? – När du och jag ligger med varandra känner jag att gamla Axel. – Inget mer? – Jo livsglädjen har återvänt, den hade jag inte för några år sen det är semestrarna med dig som hjälpt mig att leva istället för att bara överleva. Sinna drar på sig en t-shirt sätter sig mitt emot Axel och slår upp varmvatten då hon föredrar te på morgonen. Axel han dricker kaffe det är mer svenskt. Sinna tar en brödskiva lägger på skinka och njuter av den första tuggan, det känns fantastiskt. Längtan efter familjen den kommer men det tar tid och framför allt är livet enkelt då hon ser livets ljusa sidor där hon befinner sig just nu. Lunkfors är vackert Axel är min jag har det bra. Här i Sverige behöver ingen svälta och med rätt kläder behöver ingen frysa. – Vill du ha rostat bröd, frågar Axel? – Nej tack. – Idag skall vi handla mat i centrum det skall bli roligt, säger Axel. – För mig känns det spännande, det känns nervöst, du känner väl alla här i byn? – Tyvärr är det nog så men du kommer också att märka att många ställer sig frågan varför du finns vid min sida? – Vad menar du med det? – Du är ung, jag är en gammal brukstjänsteman, det är jag känd för kanske den där mannen som hade tur i livet och nu har han dragit en vinstlott igen. Eller varför har han dragit hit henne? 67


– Ta inte ut sorgerna i förskott kära Axel. Axel och Sinna plockar fram parlören och tränar de vanligaste uttrycken det har de gjort en längre tid Sinna vill lära sig det nya språket snabbt hon vill arbeta. Axel vill att hon gör det då vare sig Sinna eller Axels engelska inte är den bästa men de klarar sig bra. Sinna har redan börjat diskutera jobb men Axel säger att hon kan vara lugn vi kan väl förlänga semestern åtminstone en vecka efter att de kommit till Sverige. Dom har mycket att göra, besök hos barn kanske träffa grannar, några vänner och gå till Domus för att handla. Hur många nyfikna dyker upp hur många kommer att våga säga något till Axel? Hur många gömmer sig bakom hyllorna i butiken? Mötet med barnen och barnbarnen blir kanske ändå svårast, dom minns Svea och ser Sinna som ett nytt syskon inte gubben Axels fru? Axel plockar av bordet då han hör Sinna fråga på riktig svenska? – Hur mår du? – Bra säger Axel. Jag mår bra själv då. – Bara bra. Det var väl bra säger Sinna på engelska jag är lättlärd eller vad tror du Axel? – Du är lättlärd du kommer att klara den här flytten till Värmland bra om samhället släpper in dig eller oss. Axel tar på sig kläder hämtar tidningen i postlådan. När han vänder om vid lådan hör en smäll i grannens dörr där Sven står och ropar. – Välkommen hem Axel. – Tack, säger Axel. – Allt väl? – Lite kallt men man vänjer sig. Sven vet inte hur eller om han skall fråga om kvinnan han sett. Axel går snabbt in och sätter sig vid köksbordet läser tidningen medan Sinna duschar. När hon kommer från badrummet har hon en handduk över axlarna och gamle Axel har svårt för att sitta stilla när hon passerar. – Sven var ute och hälsade mig välkommen hem den nyfikne jäveln. – Säg inte så Axel han kanske menar väl. – Det gör han inte och absolut inte hans kärring Anna. Axel läser tidningen medan Sinna klär sig och Axel konstaterar att snart är det julafton nu går det fort, tidningen översvämmas av julklappstips onödig dynga brukar Axel säga. I år har Axel tänkt sig en annorlunda jul då han skall ge pengar till alla, även barnbarnen 68


för att dom skall få välja julklappar själva. Axel skall bjuda hem Maria och Anders med barnen däremot Sara och Hans med barn kommer inte, de stannar hemma det vet Axel efter att han pratat med Sara igår. Lisa på hemmet är för svårt sjuk att närvara om hon ens lever tänker Axel. Vad som händer med Anders vet han inte heller det kanske blir ett lugnt firande med bara Sinna. Det spelar ingen roll för Axel då lugn och ro är avgörande för honom och med Sinna i huset då har han inga stora krav, barnbarnen är viktiga men dom har det relativt bra och mer än så kan dom väl inte behöva. Axel är en person med förmåga att kunna skärma sig från problem då han har lätt för uttrycket, vad var det jag sa? Han förutspår det mesta men det är inte skicklighet det är Axels sätt att vara. Trots allt har han blivit bättre åtminstone inom familjen det är väl gott nog och kanske kan Sinna förändra honom ytterligare. Axel ropar in till Sinna som är i sängkammaren. – När du är klar tar vi en promenad till centrum. – Visst jag kommer det är väl bäst att klä sig för att klara kylan. – Fyra grader, säger Axel. – Det säger inte mig så mycket. Hemma i Thailand är det kallt om det är femton grader dessutom plus. Jag klär väl på mig allt du köpte åt mig igår. – Gör det du Sinna! När Sinna klätt sig dyker hon upp i köket där Axel är färdigklädd förutom jackan som han håller i handen. Håret har han bakåtkammat, ingen ny frisyr men kanske lite mer vårdad än tidigare. När han ser Sinna stå där kan han inte undvika att säga. – Du ser ut som en dröm, passar i alla färger med din ljusbruna hy! – Tack skall vi gå då? Sinna o Axel går hand i hand förbi hos Sven och Anna, fönstret är säkert ockuperat av paret om dom inte är sjuka eller sängliggande? Anna ropar till sig Sven som sitter på toaletten men kommer rusande och knäpper byxor i farten. Nu är det bråttom. – Ser du vad jag ser Sven? – Ja det var en snygg tjej i passande kläder. Jag tror även Axel klätt upp sig. – Trams, snygg det kan väl du inte se, kläderna är snygga men innanför ser du väl inget hon ser säkert asiatisk ut och åldras i förtid. Skitsnack tänker Sven, du i din gamla städrock som festkläder, avundsjuk eller vad det nu beror på. Svea är ju död för helvete! Sven har tuffat till sig då han träffar grabbarna från jobbet och jargongen där är inte den lenaste. Det är bra för Sven som alltid har varit en mes. Sven sätter sig vid köksbordet. 69


– Skall vi gå och köpa mjölk, frågar Anna? – Blev det så bråttom med det för att du är nyfiken på Axels nya flamma? – Nej dummer, vi skall ju ändå handla idag och vädret är hyfsat för en kort promenad. Mjölken är slut och kanske vi skall köpa en tårta och överraska Axel med den nya flamman. Axel den horbocken, Svea gråter i sin grav och vad ska barnen och barnbarnen säga? Axel och Sinna går upp för trapporna vid affärscentrat nu är det frågan om Axel skall välja ICA eller Domus, han har ”med mera kort” så han går till höger in förbi kassan med Sinna tätt bakom sig. Det blev nästan tyst i butiken då Axel och Sinna passerade kassan vid ingången men det kan också bero på att det är få kunder i butiken inte nyfikenhet. Sinna pekar på en disk där hon ser överflödet av varor, Axel plockar i något i korgen Sinna vet inte vad det är. – Säg till när du känner för att köpa något som du tycker om! – Tack, jag längtar efter choklad och vill gärna ha någon som inte är så mörk som den hemma i Thailand. Vi går så får vi se. Ser du damen som stirrar på oss? – Det är en gammal kärring som alltid lider av nyfikenhet. Hon kommer säkert fram till oss om hon får chansen men vi försöker välja någon annan väg. Axel kommer fram till charkavdelningen där står Barbro hon är i fyrtioårsåldern och Axel känner hennes föräldrar från den tiden då Anders gick i skolan, samma skola som Barbro. – Hej har du kommit hem igen? – Kom för några dagar sedan, det är vinter fortfarande men man får stå ut. Du har ju värme med dig, tänker Barbro och ser in i ögonen på Sinna som inte besvarar hennes blickar. Hur har Axel hittat denna flicka, går han på bordell eller är det bara att roffa åt sig någon direkt från gatan, kärlek kan det inte vara? – Får jag en grillad kyckling? – Blir den här bra? – Den ser lagom stor ut. Har du någon fläskfilé svensk naturligtvis? Svensk du som gärna lägger en thailändsk tjej på ryggen utan att blinka använder du kondom eller skall vi få aids till kommunen? – Den här väger ungefär åtta hekto blir det bra? – Ta den och en potatissallad, den som jag alltid vill ha. – Varsågod. – Tack, vi ses. 70


– Säkert. Axel och Sinna hämtar bröd och Sinna får välja hon är ekonomisk det syns, inget överflöd utan några små paket med ljust kryddat bröd. Sinna väljer också ett hårt bröd av samma sort som Axel brukar ha med sig i Thailand varje gång han varit där. – Är det något mer som du vill ha Sinna? – Handla du som vet vad vi behöver, snart kan jag gå själv o handla då kan du vara hemma och vila när jag är ute. – Det dröjer nog, säger Axel. – Det gör det inte jag vill lära mig allt snabbt. Axel svarar inte tar en back dricka blandat och går mot kassan där den nyfikna kärringen står hon har inte ens börjat plocka upp sina varor på bandet när Axel med sin Sinna dyker upp. Hon har väntat in dom alldeles säkert! – Hej Axel har du återvänt till Munkfors? – Ja det har jag, trodde du inte att jag skulle göra det? – Man vet aldrig har du sällskap med dig? – Ja det ser du väl Sinna är namnet, från en liten by i Thailand, bor nu hos mig. Stina stirrar på Axel och ser ut som hon svalt en eldgaffel och vet inte vad hon skall säga mer. – Är det Anders fästmö? – Vadå Anders han är gift med Maria, det vet väl du. – Förlåt mig Axel. Expediten hjälper till att plocka i varorna åt Stina för att slippa det obehagliga samtalet och kön efter Axel börjar bli lång. Det är tyst i kön då dom flesta som står bakom Axel känner honom, Sinna har mössan på och kragen på jackan uppvikt så de flesta i kön ser inte hennes chokladbruna ansikte. Stinas diskussion har väckt uppmärksamhet, det är dags att komma härifrån, tänker Axel. Axel plockar upp sina varor med en panna droppande av svett. Ingen i kön bakom ställer några frågor dom kanske fått nog med information för idag. Tjejen i kassan är ny och känner inte Axel. Hon tycker att det känns obehagligt. – Det blir tvåhundranittio kronor med en kasse. – Tack, säger Axel och lämnar trehundra kronor. Tio kronor klingar till i växelbehållaren som Axel snabbt flyttar till sin ficka. – Tack och hej då, säger Axel. – Tack och hej säger även Sinna på ganska tydlig svenska. 71


När de kommer ut i utrymmet mellan butikerna frågar Sinna vad damen sa? – Kärringen frågade om du var min son Anders fästmö? Han är ju tillsammans med Maria det har dom varit i femton år. Vad menade hon, ville hon bara vara elak? – Det är inget att bry sig om, det går över hon är född nyfiken du är ung och jag gammal, i Sverige är det inte så vanligt att äldre män har yngre kvinnor. I ditt land är det mera vanligt försöker Axel försvara. – Det tror jag nog, svarar Sinna. Axel stannar till i trappan då han kom på att han glömt köpa mjölk men han vänder inte tillbaka för att dra på sig en massa frågor från de nyfikna. Han vill vara i fred men bestämmer att Sinna skall få följa med på systemet där är det ingen kö vid den här tiden på dagen. – Hej Axel, säger expediten som heter Monika. – Hej Monika det här är Sinna som flyttat med mig till Munkfors. – Hej, säger Sinna. – Är det kallt åt dig, frågar Monika Sinna? Sinna förstår inte varför Axel förklarar att de tillsammans läser svenska men det tar lite tid Sinna har bara varit här i byn några dagar. – Jag vet det svarar Monica avslöjande. Klart att hon vet det, hur många är det som inte vet att Axel har kommit hem med en thailändska i bagaget? Den största händelsen i byn de senaste åren är kommunalrådet som kopplade förbi elmätaren och fick gratis ström så länge det varade. Han bor kvar men det är väl framåtanda att se om sitt eget hus. Hade han inte varit kommunalråd skulle nog infödingarna ha tyckt att det var en bragd! Det är skillnad på person och person, impopulära kommunalråd eller politiker vimlar det av då dom växer både i antal och för fort när de vill nå toppen. De når toppen oftast och fallet blir oftast mycket tungt. Den som sitter några perioder blir tidig pensionär det är väl det som lockar många av fackpamparna till jobbet. Eller är det brist på något annat, en företagare vill ofta inte anställa en facklig kämpe, det kan bara sluta i olycka. Ytterligare händelse är rondellen i centrum som är också en stor händelse även om den inte har påbörjats ännu. Skilsmässor och byte av fruar och gubbar är ingen stor händelse om det inte dyker upp invandrande damer som skulle kunna ha varit prostituerade. Det är dom väl alla det säger dom belevade och vetande. Sen är det dirren som sägs sova med revolver under kudden det kanske är sant vem vet, inga bevis finns men det diskuteras vid varje eller vartannat kafferep. 72


Axel köper några flaskor rött och en kartong vitt det är mycket mer än han köpte innan han for på semester då var mjölkinköpen viktigare än systemet. Ändra sig det kan väl alla och Axel har förändrat sig totalt han har ny fru köper vin på måndagar, troligen ligger han med frun när som helst inte bara vid älgjakten. Han är glad när han vaknar glad när han lägger sig glad när han ligger. Inga mardrömmar bara ljuva drömmar, han har intalat sig att samhället inte skall få ta över hans liv han skall leva som förut fast lycklig. Expediten lämnar kvittot och Axel betalar och går. – Hej då, säger Axel. – Hej då säger Monica och Sinna i kör. När Axel o Sinna kommer ut då har solen börjat visa sig bland dom vita snömolnen men det drar kallt, nordlig vind kommer från Lagfors skämtar Axel. Anna och Sven står vid kontomaten för att kolla sina konton eller väntar dom på att stöta på Axel? Axel och Sinna går över gatan mot klädesbutikens skyltfönster då får Anna syn på dom och hon tar tag i Svens arm och går längs skyltfönstret där apoteket finns. Då kan inte Axel undvika dom han måste passera övergångsstället eller så gör Anna och Sven det. Anna kan inte hålla sig längre och Sven hänger med han vill se underverket. Svens tankar skulle inte Anna vilja läsa eller kanske hon skulle det, vem vet? När paret kommer fram till övergångsstället då går de sakta över för att eventuellt låta Axel och Sinna hinna fram till övergångsstället. När Axel o Sinna vänder sig mot gatan får de syn på Anna och Sven. Sinna har ju ingen vetskap om dem då hon inte sett dom tidigare. Däremot har Axel berättat om den nyfikna grannkärringen och Sven som också är en kärring enligt Axel. Dom kan inte vända på klacken för det skulle se dumt ut däremot saktar de ned då de ser eländet vid övergångsstället. När dom närmar sig kvittrar Anna. – Vad glad jag är att se dig Axel. Har du besök? – Detsamma, säger Axel men inte för han menar det han säger. Helst skulle Axel bett henne dra åt helvete. – Hej, säger Sven och står lite bakom Anna i skydd. – Hur är det med er då, frågar Axel för att slippa Annas frågor? – Det är bra, svarar Anna och frågar var kommer damen från då? – Damen heter Sinna och kommer från Thailand där jag varit på semester. – Vill ni följa med hem på kaffe? – Nej vi skall hem och packa upp varorna sen skall vi försöka hinna träffa Anders och hans familj. – Är det Anders och Maria du menar. Har det hänt något, frågar Anna? 73


Hon vet att Anders varit ute med Anita och att Anders varit onykter på jobbet. Det sägs att han fått sparken på byn dessutom att han super varje dag. Det är för bedrövligt, tycker den goda Anna som verkligen bryr sig i det tysta eller i skvallervärlden. Axel tror det är händelsen då Anders besökte honom och gick förbannad därifrån när dom nyligen kommit från Thailand. Vet hon om det och hur har hon fått reda på det? – Vi måste gå nu, säger Axel och tar Sinna under armen de går snabbt mot hemmet. – Fy fan för den kärringen och den där Sven han är ett riktigt mähä. Sinna skrattar och går vidare. Axel behöver inte förklara vad samtalet gått ut på men hon förstår och vill inte att Axel skall behöva upprepa det då det säkert inte är så viktigt. Det är kärringen som varit framme, tänker Sinna och skrattar för sig själv. Sinna har humor det vet Axel och i hennes hemland där är inte vetandets värld så viktigt som att få mat och njuta av varje dag. Livet är komplicerat men ändå enkelt då livsvillkoren är så annorlunda man har inte tid att ägna sig åt grannarnas bekymmer, det är nog med de egna. Anna och Sven skulle kunna leva ett fantastiskt liv om dom släppte omgivningen fri dom har inga barn, gott om pengar och all tid i världen för att resa eller läsa. Lever dom till dom är åttio så är båda sprängfyllda med det informationsflöde som de sugit upp de senaste åren. När Sinna och Axel kommer in sätter Sinna på kaffe och dukar fram med en kaka och en kanelbulle. Sinna sätter sig och Axel han plockar in varorna där de ska förvaras. Axel sätter sig ner tittar på Sinna. – Snart är det dags för lite vila. – Jag tar och fixar lite här i köket, säger Sinna. – Du gör som du vill. – Det är ganska obehagligt med alla dessa skvallrande kärringar, säger Axel. – Vi bryr oss inte gubben det är bättre att vänja sig det måste gå över förr eller senare. – Optimist där! – Det kändes skönt med lite vinterluft o kyla det är som vitaminer för mig, säger Sinna. – Du är härlig du men när det blir en vana så gläds man hellre åt sommaren. Livet är lättare när solen skiner och yllevantarna är bortlagda. För dig är det naturligtvis en upplevelse och det uppskattar jag och hoppas att det sitter i. – Tack för kaffet, säger Axel och går in i sängkammaren. – Du får gärna vila om du vill. – Jag kanske kommer, säger Sinna. Sinna går in och lägger filten över Axel som är på väg att somna. Axel uppmärksammar 74


Sinna med en klapp på kinden. Vilket liv han har den gode Axel? Kommer detta att fortsätta och i så fall hur länge? Sinna plockar ihop i det ljusa fina köket hämtar en tröja och går och lägger sig vid sidan av Axel. Axel andas tungt det kan vara någon förkylning på gång. Sinna somnar också och vaknar upp då är redan Axel uppe och har börjat fixa den sena lunchen. Förr åt alltid Axel lunch klockan tolv nu är det nya tider, han äter när han och Sinna har tid. Även gamla hundar kan lära om det trodde ingen om Axel. Definitivt inte Svea men det var andra tider det var mer slentrian nu är det en snygg tjej i hans hem då blir kraven och villkoren annorlunda eller är det så? Nej det är Axel som går igenom en förändringsfas i livet och utan Sinna skulle Axel ha varit gamla Axel. Sinna kommer in i köket och lägger armarna om Axel och ger honom en riktigt varm kram. Axel känner av värmen och får som Gunde Svan skulle ha sagt ståpäls men han håller sig lugn och trycker henne hårt mot sig. – Det var skönt med lite vila, säger Sinna. – Du kunde ha vilat lite till, vi skall inte gå till barnen förrän om en timme. – Nej jag vill inte se nyvaken ut då kanske dom börjar fundera vad vi gör på dagarna, säger Sinna och skrattar. – Det har du rätt i. Sätt dig jag har fixat lite stekt potatis och bacon med ett stekt ägg. Jag hoppas du gillar det. – Jodå det går jättebra men jag föredrar ris, det vet du. Efter att lunchen avnjutits byter Sinna om till lite lättare kläder då de skall vara inomhus hos Anders o Maria. För Sinna känns det spännande att träffa Axels barn och barnbarn, i hennes hemland där umgås familjerna mycket mer än vad vi gör i Sverige. Femton personer till lunch är inte alls ovanligt i hennes hemby. Livet är inte så komplicerat men mycket tuffare än här då vi inte har någon utbredd fattigdom eller människor som svälter. Alla har möjligheter om de tas till vara. Axel har gått före ut för att sopa lite nysnö vid infarten. Sinna kommer ut och drar djupa andetag. – Behöver du hjälp? – Nej vi går nu så det inte blir för sent. När de närmar sig Anders och Marias hem, ett rött hus med vita knutar byggt på åttiotalet ser Sinna att det ser lite slitet ut. Hon tycker annars att våra svenska hus alltid är så fina och nymålade. Vintern och den lite smutsiga snön ger en sämre bild eller det är verkligheten. Axel knackar på ytterdörren samtidigt som han plingar på ringklockan. – Öppnar, ropar någon från insidan. 75


Det är Linda som öppnar och hon ger Axel en bamsekram innan han hinner in i hallen. Sinna står bakom men hon får också ett varmt mottagande av Linda som verkar ha längtat efter deras besök. Det har varit mycket bråk kring Anders så det känns tryggt att farfar kommer. Maria hälsar välkomna med kramar och varm hand. Sinna presenterar sig på engelska språket och Axel hjälper till. Micke kommer från sitt rum, han läser för att klara ett prov i skolan. Micke skall bli något riktigt när han blir vuxen. Han har ambitioner och så har han ishockeyn som han älskar. Micke tittar på Sinna samtidigt som han tar hennes hand och hälsar. Axel får en björnkram. Maria har dukat i vardagsrummet med nybakat bröd och goda kakor. – Var är Anders, frågar Axel? – Där han alltid är, i garaget, svarar Linda. – Jag skall gå ut och hämta honom. Hörde han inte när vi kom, undrar Axel? – Nej han stänger av hjärnan när han passerar garagedörren, säger Maria. Axel går ut knackar på garagedörren ingen svarar det är tyst. Axel går mot draperiet som Anders hängt upp han har kafféhörna där bakom. – Vem är det, frågar Anders? Det är jag Axel. – Vad gör du här? – Vi hälsar på dig och din familj. – Vilka vi? – Jag och Sinna naturligtvis. Axel kommer bakom skynket där Anders sitter med ett stort dricksglas med Cola och troligen hembränt. Det står en dunk på bordet det är Anders egen lilla hemkörda skogsstjärna. – Du har horan med dig? – Sluta snacka skit Anders, Sinna är ingen hora det ska du ha klart för dig. Kom med in och hälsa, barnen får skämmas för dig och hur ska Maria kunna förklara? Anders vill inte tala om att han mist sitt jobb idag det skulle väl ändå inte fadern reagera på. Anders är så oförskämd så Axel bestämmer sig för att gå in i huset igen. – Kom igen när du är som folk din slyngel, skriker Axel! – Stick jag vill inte se dig så länge du har horan med dig! Axel vänder, går ut slänger igen garagedörren. Han stiger in i hallen alldeles vit i ansiktet. När han sätter sig ned vid rumsbordet frågar Maria? – Hur gick det? 76


– Inte alls han är så aggressiv den slyngeln. Micke tittar på Linda när han yttrar sig så om deras far, Axels son. Men de säger inte något då de tycker att livet med pappa börjar bli ohållbart. – Vi skall skiljas, säger Maria. – Nu, frågar Axel? – Så snart det går att snacka med Anders. Han har skaffat sig nytt eller begagnat, Anita på äldrevården hon är en toppen tjej. Hon vårdar din mamma du vet. – Ja henne känner jag. Hon är nyskild. Tror han att han kommer att få det bättre där då? – Tro, han får tro vad han vill det är slut. Sinna sitter tyst men under tiden då Axel var ute i garaget hade Maria och barnen ställt en massa frågor till Sinna som de fått svar på. Dom verkar tycka om Sinna och varför inte hon är jättetrevlig lätt att prata med. – Ursäkta att det blir så mycket diskussioner om Anders och hans problem, säger Axel till Sinna. – Du är ju hans far och vi finns hos hans familj så diskutera gärna, det gör vi hemma också jag har inget emot det Axel. – Du och jag kan prata hemma senare. – Sinna hur länge stannar du, frågar Linda? Sinna blir inte förvånad av frågan utan svarar. – För alltid kanske om jag trivs. – Kan man lämna sitt land utan att återvända till familjen, du har familj? – Axel och jag kommer att återvända till min familj när vi tycker att det är dags eller att vi har råd igen. Jag kan aldrig lämna min familj för alltid. Det är inte så långt borta, efter tjugo timmar står vi vid mina föräldrars hus. Men Axel och jag har andra planer det får ni veta av snart, men jag vill bli en av er familj. – Världen är liten idag, säger Micke. – Ja men med stora problem, suckar Axel och reser på sig. – Det är dags för oss att gå hem. Vi vill att ni kommer och hälsar på oss när ni har lust. Förresten hur blir det med julafton i år? – Det får vi se men vi kan säkert träffas utan Anders, säger Maria. – Vi hörs av om och när det uppstår nya problem, säger Axel. Jag skall prata med Anders igen om jag orkar med honom. – Inte för min skull men för barnen, säger Maria med tårar i ögonen. 77


Axel och Sinna klär på sig ytterkläderna och går ut. Båda barnen är med när dom står i den trånga hallen det är med vemod dom tycker inte att Axel och Sinna ska gå än. När de öppnar dörren och går ut så startar en bil det är Anders vad ska han göra, köra in bilen i garaget? Nej han kör ut mot gatan han lägger inte märke till att familjen ser honom. Axel vet hur påverkad han var när de för en timme sedan var ovänner i garaget. – Vad fan gör han, skriker Axel! – Kör pappa full, ropar Linda? – Ja det gör han, säger Axel. – Vad ska vi göra? – Jag vet vad jag ska göra i alla fall säger Axel tar Sinna under armen och går hem med snabba steg.

Kapitel 12 78


När han kommer innanför dörren går han direkt till telefonen slår upp numret till polisen som svarar men finns inte på plats utan befinner sig tre mil från Lunkfors. Axel anmäler sonen för att ha kört full, intygar att Anders kört iväg lämnat den egna tomten vid sjutiden på kvällen. Axel vet inte var han åkt men han hänvisar till Maria om hon har några upplysningar. Polisen säger att de skall hålla ögonen öppna och eventuellt kolla upp var Anders befinner sig nu. Men polisen måste gripa Anders när han kör, annars skyller han säkert på att han druckit efteråt. Var polisen svarade det vet inte Axel men kanske det var i Sunne tre mil från Lunkfors då klarar sig Anders? – Tack säger Axel och lägger på luren. – Var han riktigt onykter, frågar Sinna? – Ja han var onykter när jag träffade honom nu har det gått en timme till och han hade en dunk på bordet. Tänk om han förorsakar någon olycka. Han kommer att få bära det med sig hela livet och vi hans familj, det skulle vara något för Anna och Sven. – Sinna skall vi dränka sorgerna i ett glas vin och lite kex med ost? – Det kan vi väl göra. Axel knäpper på tv-nyheterna och det är inte så upplyftande, bilder på en sprängd buss från Bagdad. Axel säger tyst för sig själv de måste vara djur, människor kan inte göra så mot varandra, barn, kvinnor och åldringar ingen hänsyn bara döda. De problem som Axel mött idag skall lösas med dialog, Anders är en bra kille inombords. Anders och Marias förhållande kan inte Axel lägga sig i men däremot måste Anders sköta sig i relationen med barnen. Något rattfyllo får inte förekomma i familjen heller. Det skall Axel se till med om det så ska kosta hans egen son körkortet. Sinna har satt sig ner vid lilla bordet i vardagsrummet där nyheterna står på. Hon frågar. – Finns det inget riktigt svenskt program? – Det finns något som handlar om gamla svenska saker klockan åtta. Det kan vi se på. – I dag är det från Norrland. – Ja det som händer långt bort är för mig inte så intressant, jag är här och nu. – Norrland är inte långt borta. – Det är lätt att hamna i nyhetsfällan. Skål Sinna. – Skål Axel det har varit en intressant dag med undantag av din sons bekymmer men ska man umgås så får man även ta in dåliga sidor. Anders har säkert goda sidor också. – Ja det har han men nu är det overkligt, han hotar mig och dricker, han har bekymmer men söker hjälp i flaskan. 79


Kvällen går Axel o Sinna tittar på antikrundan och sen går de till sängs. Axel känner för Sinna i kväll och Sinna är på gott humör och de hamnar ovan på varandra i sängen. Axel myser när han efter en stund fått det han vill ha. Om Sinna fått det hon vill säger hon inte men hon somnar med ett leende på läpparna. Det är kanske lycka, Sinna och Axel lever ett ganska svenskt liv det är bara åldersskillnaden som är onormalt stor. Framtiden ser ljus ut för dom det gäller att inte gräva ner sig i Anders familjebekymmer. Det kan bara bli bättre åtminstone för Maria och barnen.

Anders går ut till bilen klockan är strax före sju, han säger inget till Maria. Han åker mot sommarstugan där han tidigare tillbringade natten med Anita. När han kommer fram går han in lägger ved på spisen och försöker få igång oljekaminen men oljan är slut. Nu tar det många timmar att få upp värmen men han har gott om tid, hit åker han på dagarna när familjen tror han jobbar. Han har en ny dunk med sig och matväskan som han fixat själv räcker hela dagen. När klockan är två på eftermiddagen då sover Anders med kläderna på och en filt över sig det är säkert inte mer än tio grader. Värmen dröjer då huset var genomkylt när han kom. Han håller värmen inombords med skogsstjärnan och cola. Det har gått ett par dagar sen han fick sparken men han har ännu inte varit på arbetsförmedlingen. Han vaknar, telefonen har han slagit av, ingen skall få veta var han är. Under kvällen ringer han Anita och frågar om han kan komma och hon säger det är okej, kom efter åtta då är hon hemma. Anders kör ut från sommarstugan strax före klockan halv åtta och styr mot Munkfors. En alkotest skulle betyda fängelse och körkort indraget i minst ett år. Han är inte full känner han själv men när han dyker upp hos Anita ser hon att han är påverkad. Han lämnade bilen på en parkeringsplats en bit från hennes lägenhet för att undvika att hon skulle se att han kört själv. Anita plockar fram lite middagsmat barnen är hos mormor kommer inte hem förrän helgen då Anita har några nattskift. – Hur är det Anders? – Jag gör slut med Maria i morgon, får jag bo hos dig? – Ja om du sköter dig, här kan du inte komma och vara full på dagarna. Det ska du veta. Jag vet att du har problem hemma men de får du inte ta med dig problemen till mig och mina barn men vi kan göra ett försök. – När får du börja jobba igen? – Jag skall hitta ett nytt jobb, jag hatar Sverre han är lömsk mot mig. – Stämplar du? 80


– Skall gå till förmedlingen och ringa A-kassan i morgon. – Lovar du att du gör det då? – Vad säger dina barn? – Dom har fått så mycket skit om mig av Maria så jag vet inte vad dom tycker. – Är det sant? – Det är sant jag måste komma hemifrån för att få ett liv igen. Anita tänder några ljus på bordet och slår upp te till smörgåsarna som hon förberett. Anders längtar efter sin väska där han har sprit en liter och en cola. Hemma hos Anders vet inte Maria och barnen var Anders är då han inte svarar på sin mobiltelefon. Axel har också sökt efter Anders hela dagen men misslyckats. Maria ringer upp Anitas nummer och Anita svarar. – Anita här. – Det är Maria. Har du Anders hos dig? – Ja säger Anita och lämnar telefonen till Anders som blir blossande röd i ansiktet när han får höra Marias röst. – Kommer du hem? – Ja senare eller i morgon bitti innan du går till jobbet. – Det är slut nu, du får packa och lämna oss vi är överens barnen och jag. Har du varit i kontakt med din pappa? – Nej varför skulle jag ha varit det frågar Anders och lägger på luren? Maria funderar över samtalet med Anders, kommer han att vara nykter eller kommer han att visa sin dåliga sida. Huvudsaken är att han kommer bort så fort som möjligt det måste bli ordning på Marias och barnens liv. Anders får samtidigt en chans att vända innan han når botten. Hans odds är låga men fortfarande finns en möjlighet nu när han har Anita. Under kvällens lopp ringer det på Marias telefon det är Sara. – Hej Maria, läget? – Inget vidare. – Vad då då? – Det är Anders som dricker och han har för tillfället flyttat till Anita du vet hon som han hade ihop det med i unga år. Hon jobbar på vårdhemmet där Lisa ligger. – Är det allvarligt. – Det är slut mellan oss, vår familj eller jag och Micke o Linda klarar inte det här längre. – Vet pappa om det? – Både han och Sinna var här när Anders fick det senaste utbrottet i garaget med Axel 81


inblandad. Axel har också tröttnat på Anders. – Sa du Sinna? – Vet inte du om det? – Nej jag känner ingen Sinna? – Sinna är en ung thailändska som Axel tagit hand om under semestern. Hon är omkring de trettio och jättetrevlig. Jag trodde du visste om henne. – När jag ringde hem i samband med att Axel kom från semestern sa han ingenting om någon Sinna. – Han verkar glad och Sinna likaså det är allt jag har att säga barnen tycker om henne de träffade henne för några dagar sedan så Axel och Sinna var här. – Jag måste ringa Axel och även brorsan. Har han samma mobilnummer som tidigare? – Det har han. Kommer ni hem till jul? – Nej vi firar hemma men vi kommer hem efter nyår någon gång eller om farsan bjuder in till fest med den nya kvinnan. Jag berättade det för Axel när vi pratades vid senast. – Hur mår familjen? – Hans jobbar som vanligt o barnen sportar du vet, åker utför och går i skolan fortfarande med glädje. Jag går till mitt varje dag och där är det som vanligt kaos nu dagarna inför jul och nyår. Det är stressigt men så ska det va antagligen. – Kan du va snäll och ringa mig när du ringt Anders? – Det ska jag göra det lovar jag. – Ringer du Axel också? – Efter jag pratat med brorsan. Jag hör att det är nån på dörren så jag måste öppna. Vi hörs snarast och hälsa alla och jag ringer kanske i morgon. – Hej då hälsa familjen.

Maria sätter sig i soffan och barnen kommer från sina rum. – Vem var det som ringde, frågar Linda? – Det var Sara. Hon fick reda på att Anders och jag skall skiljas. – Vad sa hon? – Inget särskilt hon förstår säkert varför men jag försökte förklara varför. Hon visste inte att farfar och Sinna flyttat ihop i farfars hus här i Lunkfors. Axel hade inte berättat något när han ringde och talade om att han var hemma från Thailand. – Var skall dom fira julen, frågar Micke? – Hemma antagligen med Hans mamma, eller jag kommer inte ihåg vad hon sa. 82


– Vad skall vi göra i jul då, frågar Linda? – Vi får väl fira med Axel och Sinna. Alla era julklappar har pappa och jag redan köpt så det är inga problem så långt. – Kommer pappa med på jul, frågar Micke? – Det får han bestämma själv. Anita firar säkert med sina föräldrar och familj. Anders kan knappast komma ifråga, det är väl tidigt han är inte skild än det borde ta några veckor annars börjar jag fundera. Har det hållit på en längre tid? Det tror jag inte, jag tror jag vet när de träffades första gången. – Det är jul i övermorgon mamma, säger Linda. – Jag skall ringa Axel och fråga vad dom tänkt sig. Maria ringer upp Axel som svarar direkt. – Hej Axel, allt bra? – Det är lugnt vi sitter med en kopp te framför oss och tränar lite svenska. – Vill Sinna och du komma till oss på julafton? – Ja tack men vi vill bjuda er till oss och Sinna vill bjuda på lite blandat thailändsk och svensk jul. Den svenska delen står jag för det blir skinka och det vanliga du vet. Kan ni komma på eftermiddagen efter klockan tre eller har ni tänkt er något annat? – Kommer Anders? – Jag skall fråga honom? – Vi kommer oavsett för barnen vill inte fira hemma och jag pratade med Sara de skulle fira hemma. – Jag vet jag har pratat med henne det gjorde jag samma dag som vi kom hem från semestern. – Berättade du om Sinna, frågar Maria? – Nej det gjorde jag säkert inte, svarar Axel med darr på rösten. – Då är det på tiden att du gör det, jag har berättat men hon vill säkert höra det från dig! – Jag skall ringa i kväll. – Hälsa Sinna från oss då kommer vi på julafton. Tack o hej då. – Varsågod och välkomna! Det syns på barnen att de förstod samtalet, det blir en något så när normal jul, kommer pappa blir det nästan som vanligt kanske? Sinna ser inte barnen som något negativt trots att de bara träffat henne en gång. De tycker att Axel blivit mindre bufflig mera mänsklig det är ingen tvekan han förändras varje dag med Sinna i hemmet. – Skönt, säger Linda vi slipper vara ensamma. 83


– Vi skulle aldrig vara ensamma, det vet du svarar Maria. – Vad får vi av farfar i julklapp tror ni, frågar Micke? – Det blir säkert något thailändskt krimskrams, säger Linda. – Varför tror du det, frågar Micke. – Det känns, så. – Det spelar ingen roll, säger Micke bara vi är tillsammans.

Axel ringer upp Sara och förklarar vad som hänt i familjen både med Sinna som ny familjemedlem och problemen med Anders som pågår. Sara tar det lugnt och Axel berättar vem Sinna är, hur de träffats och att de kommer att vara ett par om inget oförutsett inträffar. – Tror du att det kommer att bli långvarigt förhållandet med Sinna är det inte för stor åldersskillnad mellan er, säger Sara. – Det får vi väl se, måla inte fan på väggen, snälla du. Svea är död Du kan inte missunna din far sällskap på äldre dar. Det behöver vi inte diskutera nu låt oss vänta så får du träffa Sinna. Sara berättar om barnen att de ser fram emot julen och de vill gärna besöka morfar så snart som det är möjligt troligen direkt efter nyår. Hans har en ny bil på gång som vanligt, säger Sara men det är inte Axel intresserad av att höra. Det är bara skryt, Hans och Sara har redan en värstingbil så det så. Sara lovar att ringa brodern och rapportera till fadern. – Tror du det går att rädda äktenskapet med Maria, frågar Sara. – Nej det gäller att rädda Anders från bänken vid torget det är vad som gäller. – Julklappar får ni på julafton jag ringer till er när vi är samlade här på julafton, säger Axel. – Hur skall du hinna skicka dom frågar, Sara. – Vi ringer på julafton och om du får tag på Anders så hör av dig till både Maria och mig det är dan före dan i morgon. Hälsa Hans och barnen från oss. – Ja det skall jag göra. Hälsa du också.

Sara verkade ta det lilla lugna tänker Axel och förstår samtidigt att det kan bli andra toner i skällan när hon pratat med brodern. Han kommer inte att välja sina ord det vet Axel. Hoppas att han är nykter när Sara ringer. Axel kommer på att det är lika bra att ta tjuren vid hornen och kanske bli först så han ringer på Anders mobiltelefon. 84


– Anders här. – Det är Axel, hur är det? – Det är ingen större skillnad mot när vi möttes senast. Skulle det vara det? – Anders, kommer du hem till oss på julafton? Maria och barnen kommer. Det vore trevligt om alla kunde samlas här. – Kommer Sara och Hans med barnen? – Nej de firar med Hans mamma tror jag, eller så är de ensamma, har nyss pratat med Sara. – Berättade du om din nya donna, frågar Anders retligt? – Det vet hon. Hon vet om dina problem också det går inte att fly från verkligheten, inte ens du kan det. – Jag skall prata med Sara så hör jag av mig, svarar Anders och stänger av telefonen. Axel lägger på luren och går fram till Sinna som står vid köksbänken och plockar ihop efter kvällsmaten. Hon vänder sig mot Axel som ger henne en kyss på kinden samtidigt som han förklarar vad som hänt. Hon har förstått en del av vad som sagts då hon ser i Axels ansikte hur han reagerar. Sinna ger Axel en lätt kram samtidigt som hon säger. – Allt blir bra skall du se! – Jag hoppas det. Nu får du och jag laga julmaten det skall bli roligt vi skall överraska dom det vet jag, det skall bli trevligt om nu alla kommer även Anders. Jag skall fixa julklappar till Sara och Hans barn i morgon. Jag skall ge dom tjugofemtusen var på ett konto. Vi klarar oss väl på min pension och jag är inte utfattig även om de får en sudd var. De vuxna skall jag bjuda in till en resa i slutet av nästa år till ditt hemland Thailand men det skall de få veta senare inte nu till julen. Det skulle vara trevligt, eller hur? – Vilken fantasi du har, det är bra min Axel Jag vill gärna ta med dig och de dina till mitt land och min familj. – Det händer så mycket i min familj tyvärr en del negativa saker men jag skall försöka hålla ihop oss så länge det går. I morgon måste vi gå och hälsa på min mamma. – Det vill jag gärna. – Vi går och fixar de sista julklapparna och julmaten, sedan tar vi en promenad till vårdhemmet hon ligger på en vårdavdelning nu, igår var hon inte kontaktbar. – Klarar hon sig? – Det vet jag inte men det är nog slutet som närmar sig. Njurarna har så låg kapacitet. Hon lär ej få någon transplantation vid hennes ålder. Jag tror hon vill dö. 85


– Vill någon dö? – Ja om man gjort sitt, svarar Axel. – Har Lisa det? – Ja det tycker jag hon har, svarar Axel. Sinna ser på Axel och hennes ögon blir våta, det är känsligt för Sinna även om hon inte känner Lisa men Lisas hand var varm och Sinna kände att Lisa vet om hennes närvaro. – Vi går till sängs och sover så vi är riktigt utvilade, vi har mycket att göra i morgon du och jag Sinna. – Ja Axel det gör vi. Kollar du ytterdörren? – Det gör jag, jag går ut och kollar garaget så dörren är stängd. Axel tar på sig en jacka och går ut, han ser alla stjärnorna på himmelen det är fantastiskt och plötsligt ser han en stjärna falla. Han önskar inget men han är ändå glad över ljuset som försvinner på himmelen. Garaget är låst men Axel stannar till och tittar bort mot Sven och Anna där det lyser, någon ser ut att stå i fönstret mot Axel det är säkert Anna. Hon är tillräckligt nyfiken för att vara på sin vakt klockan tio en vanlig vardagskväll. Axel vänder sig mot ytterdörren och tar försiktigt i handtaget. Det verkar som han tror att Sinna sover men då tror han fel. Sinna ligger och tittar i en svensk veckotidning. Hon ligger på sidan när Axel kommer för att krypa ner i sängen bredvid henne då hon vänder sig om. Axel ser de levande små välformade brösten men samtidigt känner han sig trött efter en lång dag. Sinna vänder sig och fortsätter att ögna sig igenom den gamla veckotidningen som ändå är ny för henne. Axel ser hennes vackra rygg och lägger ena handen på hennes axel och sträcker sig fram mot hennes kind och kysser henne god natt.

86


Kapitel 13

Anders vaknar upp hos Anita och hon är klar med frukosten, det doftar rostat bröd. Anitas döttrar är hos hennes mamma, dom kommer hem när den här dagen är slut för att få vara tillsammans med sin mamma över julen och nyåret då Anita tagit ut semester. Det skall bli skönt tycker Anita men vad skall barnen tycka om Anders som flyttat in? Är han en ny pappa eller en hyresgäst. Låt oss avvakta och se barnen kanske gillar Anders det vore bra, jag längtar efter att få en man i huset, resonerar Anita. Någon att dela ansvaret med, kanske inte bestämma sig direkt men en provperiod då Anita vet vad det betyder att vara ensam. En pappa är en pappa och en man är en man det gäller att generna passar ihop för ett olyckligt samboförhållande ger ett olyckligt liv som även drabbar barn det skall inte Anitas barn bli lidande av drabbas. Hon känner inte Anders så väl än, han har några mörka sidor som Anita måste komma till rätta med. Det är inget som kommer att finnas svar på denna sida nyåret det återstår att se. Anita och Anders är överens om att inte umgås i julhelgen när Anitas familj kommer att vara hos dem till annandag jul. Anitas föräldrar vet egentligen ingenting om Anders dom är skilda men umgås och dottern är ofta hos mamma som bor i samma kvarter som Anita. Pappan Emil bor som ungkarl i Karlstad och jobbar som resande över hela vårt avlånga land. Han trivs med sitt ensamliv därför blev det skilsmässa det förstår Anita, han ligger med fruntimmer som han träffar på stadshotellen där han bor under veckorna. Han är i all fall snäll mot exet han kan föra sig. Barnbarnen tycker han också mycket om. Anders telefon ringer. – Syrran här. 87


– Hej hur är det? – Bra, själv då? – Hyfsat men problem med Maria. – Har du problem med Maria, inte Maria med dig då. – Det beror på vem som tolkar. Har farsan ringt dig? – Det är klart han har det är snart jul och vi som inte kommer hem vill han naturligtvis önska god jul. Sara fortsätter. – Vad ska du göra på jul? – Vet ej men det löser sig. – Du borde umgås med din familj annars sjunker du djupt i mina ögon käre bror. Jag vill att vi skall hålla ihop våra familjer även om något äktenskap havererar. Det är inte ovanligt med skilsmässa men långvarig söndring det vill inte jag vara med om. Ingen i min familj har det synsättet. – Det vet du inte, du har inte drabbats än? – Drabbats säger du, är det inte du som är boven i dramat du har ju ny kvinna och ditt drickande är väl inte problemfritt. Jag tycker du ska gå till farsan med din familj på julafton och åtminstone gör ett försök att visa att ni kan skiljas som kompisar även om det är svårt. Tänk på Linda och Micke de fina ungdomarna. – Får se? – Du min bror skärp dig för fan, vi kommer upp i början på nästa år då vill jag se dig med oss och inte några mer problem med sprit vill jag höra talas om. I det där lilla sketna samhället blir du medelpunkt ändå med din nya kvinna. Sen har du farsan och hans pingla det räcker. – Jag skall försöka så gott jag kan. – Tack brorsan vi måste förbli vänner och du får inte skada dig själv. – Hälsa Hans och barnen. Vi hörs snart. – Det gör vi på julafton. Jag ringer vi blir ensamma svärmor stannar hos Hans bror. Det blir en vanlig familjekväll. Hälsa de dina avslutar Sara med ett speciellt tonläge. – Hej då, svarar Anders och knäpper av telefonen. Anita sitter vid bordet och funderar över det tidiga samtalet som hon förstått var Sara. Anita frågar försiktigt. – Hur är det egentligen? – Inget speciellt men jag har en bra syster i alla fall. 88


– Jag måste ge mig i väg nu, säger Anita. – Gör det du vi ses i kväll. – I kväll kommer barnen hem så vi får ses efter julhelgen, mamma och pappa kommer i morgon. – Okej Säger Anders och ser lite bitter ut fast han vetat att han inte kan vara hos Anita över julen. Nu måste han gå hem till Maria och barnen. – Du skall till arbetsförmedlingen och kassan, eller hur. – Ja det ska jag, sen måste jag komplettera inköpen av de sista julklapparna. – Jag går du kan stänga dörren ordentligt när du går, säger Anita och ger Anders en puss på kinden. – Vi ses Anita. Jag går när jag läst tidningen. Anita lämnar lägenheten. Hon har mycket att tänka på men det som uppehåller hennes tankar mest är om hon gjort rätt i det här med Anders, räcker det med kärlek i sängen är det inte något som fattas, det vet hon inte än deras möten har varit i sängen och vid fest. Efter jul får hon nog ta och bestämma sig. Bara föräldrarna håller tyst över julen då hon vill klara sitt liv själv.

Hos Axel och Sinna råder tystnad klockan är nio på förmiddagen och Axel lägger sin arm om Sinna och önskar henne en god morgon. Axel går upp ur sängen, inte en tråd på kroppen han ser ganska hyfsad ut tycker han själv i alla fall och kanske Sinna tycker detsamma. Det vet han inte hon kanske bara säger så. Sinna reagerar när han går upp. – Axel när du levde med Svea gick du utan kläder framför henne på morgnarna då också? – Nej inte efter trettioårsåldern men det är aldrig för sent att ändra sig. – Det har du rätt i kom till mig lilla gubben, säger Sinna och lyfter på täcket. Axel går tillbaka mot sängen och kryper försiktigt in under Sinnas täcke och nästa gång de tittar på klockan och går upp är den halv elva. Axel ler och Sinna ser ut som hon alltid gör med de små fasta brösten och Axel ger henne trosorna som ramlat ner på golvet. Hon går in i badrummet tar av sig och trycker på duschen stående i badkaret. Det är enklare att hålla sig ren i det här landet, hemma använder vi en balja om vi inte badar i det blå havet. När hon är klar och använt något som luktar riktigt gott går hon in till Axel i köket som fått på sig ett par långbyxor. Sinna ställer sig framför honom och Axel kan inte undvika att ge henne en kram och ta på hennes underbara nakna kropp. Axel har svårt att dölja sina känslor men han vet inte riktigt var han skall lägga sina 89


händer på Sinna. Sinna kysser Axel på kinden och går in i sovrummet kommer ut i trosor och en liten vit blus. Det var annat på Sveas tid men det var också något mycket speciellt med Svea. Axel kan inte jämföra med det som händer idag. Det är oförståeligt hur han kunnat hitta en kvinna som är yngre än hans egna barn som vill bo hos Axel som är sextioåtta. – Frukosttime, frågar Sinna? – Ja det är dags. – Idag skall vi hälsa på din mor Axel. – Vi skall shoppa det sista inför julen också. – Det viktiga är dock din mor.

Sven och Anna är på väg förbi Axels villa. De kikar fram om de skulle se någonting av intresse. Sinna är huvudintresset för dagen men även Anders nya förhållande med Anita är också intressant. Sven raskar på när han kommer fram till Axels postlåda för att undvika att Axel skall upptäcka hans nyfikenhet. Det räcker med Anna, hon är inte blyg, hon vrider huvudet nästan tvåhundrasjuttio grader när hon ser något röra sig i Axels köksfönster. Tänk om hon skulle se Sinna sitta i trosor med Axel och äta frukost. Eller ett snabbnummer på morgonen då Sinna lyfte på täcket och Axel går till sängen med känslor som aldrig Sven har haft för Anna ja kanske i ungdomen men det är tveksamt, Anna var tråkig även som ung hon har fått den egenskapen av sin mor. När dom passerat förbi några tiotals meter säger Anna. – Hur skall Axel och damen fira jul tror du, frågar Anna? – Som vi kanske, i ensamhet med Kalle Anka skinka och en julsnaps, säger Sven med ironi i rösten. – Kanske med ett julnummer, tillägger Sven leende. – Skärp dig Sven, rasar Anna. Sven har tuffat till sig sen Axel kom hem med den unga thailändskan, inte för att han i sin vildaste fantasi skulle hitta en kvinna i thailändskans ålder och utseende. Sven han ser det som en bragd det som Axel gjort, han vill se damen så fort han får chansen men helst utan Anna vid sin sida. Anna är för nyfiken hon ställer dumma frågor alltid. Anna och Sven fortsätter promenaden mot forsen under tystnad, den dagliga turen samvetspromenaden. Livet är en enda lång sträcka med promenader skvaller och likgiltighet för paret. Barnlösheten kan vara en bidragande orsak men det ligger fler hundar begravda bakom deras garage eller i deras kök. Det är inte synd om dom de får 90


sin dagspromenad, morgontidning, kafferast, lunch, kvällsmat och nyheter i flera kanaler. Umgänget är begränsat till några få andra nyfikna vetgiriga par som har samma intressen det vill säga få men onödiga utan att kunna glädjas om inte det uppstår stora katastrofer eller åtminstone uppseendeväckande händelser. De bryr sig tacka vet jag att få vara i fred. Axel lyfter telefonen för att överraska Anders med inbjudan till julafton. – Hej det är Axel. – Det är Anders, Hur är det? – Bra vi skall besöka mamma och julshoppa idag. Kommer du i morgon på julmat? – Ja det gör jag. Dyker upp vid tretiden, behöver jag ta med mig något? – Gott humör, säger Axel skrattande. Anders förstår hans ironiska svar. Axel har egentligen rätt man kan väl kräva av en vuxen son att han skall uppföra sig som folk de få tillfällen familjen träffas och den här gången kanske är den sista med hela familjen och en ny familjemedlem. Det är den första också med Sinna. – Jag skall försöka. Tack då dyker jag upp. – Tack det skall bli trevligt. Anders är snabb att trycka av sin telefon han är rädd för följdfrågor. När han klätt sig tar han en promenad mot centrum och går in på arbetsförmedlingen där Sonja sitter i receptionen hon är också i Anders ålder. Anders har aldrig legat med henne men han har gjort försök. Sonja har alltid varit en rejäl ordentlig flicka med föräldrar som är missionare. Trots det är hon modernt klädd men har alltid varit lite försiktig. Nu är hon gift med en annan missionare han är pastor i församlingen. Elegant man med många trådar på sin lyra, han är dessutom ordförande i en nykterhetsorganisation som jobbar aktivt i samhället. Sonja tittar på Anders och säger. – Hej Anders är du ute och söker jobb? Sonja vet inte att Anders fått sparken det har inte nått henne ännu. Däremot vet hon att han super och har flyttat in hos Anita. – Ja det har blivit så. Finns det några jobb? – Inte här, vi har bara några lediga platser inom vården, inga byggnadsjobb men du kanske skall försöka i Karlstad där är det fortfarande lite efterfrågan. – Nej jag kan inte flytta nu men kanske senare. Jag får ringa runt själv men du får anmäla mig till A-kassan så jag inte svälter i hjäl. – Svälter ihjäl. – Nu skämtar du allt. 91


– Ja så illa är det inte men jag vill inte gå och dra benen efter mig på centrum alltför länge. Jag vill jobba och tjäna pengar. – Hur är det med familjen, frågar Sonja? – Bra, svarar Anders korthugget utan att le. – Jag anmäler dig till kassan så får du fixa dina papper från byggnads då får du stämpelkort automatiskt. Kom in igen när du känner för det. Du blir säkert kallad till någon större träff här på förmedlingen. Vi kallar alla som blivit arbetslösa. – Tack skall du ha, säger Anders och vänder sig mot ytterdörren. När han kommer ut ringer han upp byggnads i Karlstad och rapporterar sig arbetslös. Han tittar över torget och ser att några dagdrivare redan fyllt på sina förråd från systemet när klockan är elva så här dan föra dan. Anders går fram till gänget där en gammal kompis Nisse sitter och han har redan nått en hög nivå han skäller ut allt och alla. Dom skulle bara se de där politikerna hur vi har det? – Hej Nisse, säger Anders. – Hej Anders. Vill du ha dig en jävel, frågar Nisse och skickar fram en petflaska med färdigblandat. – Eller dricker du bara skattad sprit? – Nej tyvärr dricker jag även obeskattad sprit, säger Anders och sätter flaskan till munnen. Han känner hur strupen värms och solen som lyser svagt känns varmare men det är skogsstjärnan som värmer. – Sätt dig med oss en stund, säger Nisse. Vid hörnet av banken kommer Axel och Sinna påpälsade så man kan knappast se Sinnas ansikte. Axel upptäcker Anders samtidigt som Anders vänder sig om och får se fadern Vad skall killarna på bänken säga när dom får se Axel och Sinna? Hoppas att dom är snälla men en så snygg tjej med den gamla gubben eller tjänstemannen från bruket som tror han är något? – Ser du Anders, frågar Axel Sinna? – Ja han verkar vara ledig idag. Axel går fram till Anders och frågar? – Jobbar inte du? – Nej jag är utan jobb jag har varit på förmedlingen. Visste du inte det? – Nej det är ingen som sagt nåt till mig? Axel skulle ändå inte ha brytt sig om Anders, Sinna vid hans sida får säkert honom att 92


glömma Anders som alltid varit nummer två. Nu är han nere på plats tre alltid längst ner på skolan. Sara, Sinna och sist problemet. det har han alltid varit eller är det sant? Har inte problemen uppstått de senaste åren? Anders har haft mer än trettiofem år som inte skapat några bekymmer för Axel om han ser honom sin son som bara kräver normal uppmärksamhet. Är det för mycket begärt vad har man annars en far till? Nisse ställer sig upp och tittar på Sinna som hälsar artigt. – Vad gör en sån här donna i det här sketna samhället? – Hon bor med mig, svarar Axel och hennes svenska är inte den bästa ännu men din är sämre trots att du är född här. – Vem har betalat resan för dig då, frågar Nisse? – Ja inte är det väl du för dig försörjer jag och de andra som bor i ditt sketna samhälle för du har inte gjort många knop i ditt liv och din far han var inte världens arbetsammaste heller. – Sluta antasta tjejen, säger Anders och tar tag i kragen på Nisse och sätter honom ned på bänken med mord i blicken. Hon har inte gjort dig något, håll käften annars råkar du illa ut. Nisse säger inget och de övriga bänknötarna tystnar också det verkar som gänget är rädda för Anders. Han är välbyggd och lättretad det vet herrarna om. Anders och Axel fortsätter att prata samtidigt som de promenerar med Sinna mot uppgången till Domus. Anders viker av mot systemet som ligger i anslutning till post och polisstationen. Skönt att Anders försvarar Sinna men han tror väl att han får ta över henne som arv, misstänker Axel men ångrar sina tankar. Axel och Sinna går upp för trappan till butikerna de går in till vänster idag det är ICA. Axel tar en korg och Sinna tar av sig mössa och vantar då det är varmt inne i butiken. Det är många som skall handla det sista inför julen. Det är stressigt men en del blickar får Sinna, som ses tillsammans med gamle Axel som är känd av alla. Axels kompis eller gamla arbetskamrat Sture kommer fram och hälsar artigt på Axel och Sinna. Sture vet inte vem Sinna är men Axel presenterar henne för Sture för att slippa onödiga frågor. – Vad gör du i jul, frågar Axel. – Jag åker till barnen dom bor i Ekshärad det är nära och bra. – Och du då Axel. – Vi firar hemma inte Sara och hennes familj de kommer inte. Annars blir det en blandning av svensk och thailändsk julmat. – Du får ha en trevlig helg och vi ses på nya året vi måste träffas och försöka vinna lite 93


pengar i tipsklubben. Axel och Sinna går vidare och plockar korgen full och Sinna hämtar en vagn för att få lite bättre plats. Hon känner blickarna men hon sträcker på sig, ingen skall få trampa på Sinna de ska få veta vem hon är. När hon hämtar vagnen är det en yngling före i kön när han ser Sinna lämnar han artigt över sin vagn innan han tar nästa. Hans blick på den unga kvinnan skulle kunna få henne på rygg om han var trettio år yngre men hur kan Axel? Det är inte så enkelt den här vackra kvinnan har funnit en man det är hennes man och hon står för det? Hon går förbi flera ”urinnevånare” som vänder sig om speciellt karlarna, de liksom tror att en ängel kommit till byn. Inte så många vet att detta är Axel Forsnackes nya donna det är otroligt hur gör man, inte vet jag men Axel har något som denna Sinna älskar? Sinna närmar sig Axel som flyttar över varorna till vagnen. Axel och Sinna närmar sig kassan när Anders dyker upp med en packe öl. – Har du handlat, frågar Axel? – Lite färskvaror bara, till jul behövs lite bärs, farsan. – Har du druckit? – Ja men inte så mycket så det stör, vi ses i morgon klocka tre. – Det gör vi. – Hej då. – Hej då, Anders.

Axel skäms för sin son som är onykter på förmiddagen mitt i veckan eller dan före dan. Anders går ner för trappan från butikerna stannar till hos Nisse och övriga bänknötare det är första träffen men inte den sista. Anders startar med folköl samtidigt som Nisse öppnat en ny petflaska färdigblandad hembränt med cola. Det blir en rejäl klunk och Anders sätter sig ner, bänknötarna har blivit ett tiotal personer även kvinnor ingår i gänget. Samhället griper inte in när dessa utslagna människor går mot sitt öde, tyvärr är de redan förbrukade. Politikerna passerar helst eller blundar när dom går över torget. De som sitter på bänken är egentligen inget problem för det rika samhället så länge pengarna fördelas som politikerna gör idag. Inga krav lika med politiken betyder undergång för dem som klarar livet på kort sikt eller undviker en snabb död det finns ingen framtid det är dagen som gäller en riktig fylla och en dag har gått är inte det kravlöst? Axel och Sinna lämnar butiken och går ned för trapporna. Ganska lugnt idag det berodde väl på att Anders dök upp vid kassan, kunderna blev distraherade i kön, två eller tre problem vid kassan ur samma familj? 94


– Köper vi lite julvin, frågar Axel? – Det tycker jag vi skall göra. Det är härligt med gott vin. Axel och Sinna går mot systembolaget när de kommer ut från trapphuset. De ser Anders men försöker undvika ögonkontakt. Det får räcka med det som varit idag. Vid systemet står Erik också gammal brukstjänsteman men bara sextio år då han fick gå tidigare, man ville städa i leden på bruket. Förtidspension är ett begrepp och mycket populärt sätt att få några extra år i livet. Erik är ensam efter att frun dött mycket ung hon var bara fyrtiofem och Erik har försökt hitta något nytt men misslyckats det sägs att han vill ha unga tjejer enligt rykten han sägs också betala om det krävs. När han får se Sinna blir hans ögon stora och han har svårt för att säga något till Axel. – Det här är Sinna hon kommer från Thailand. – Oj då bor hon här? – Vi bor tillsammans. Erik kliar sig i håret och ser riktigt olycklig ut. Han har jagat något nytt i nästan femton år och så dyker Axel upp den sista som han trodde skulle skaffa något efter Svea. Och vilken brud chokladfärgad och en kropp som är svår att beskriva. Vilken vinstlott han dragit, tänker Erik. – Jag kommer och hälsar på er någon kväll så får du berätta mer för mig om din semester i Thailand. Erik tar upp en tygnäsduk och blåser till två gånger mitt framför Axel och Sinna. Axel reagerar inte men Sinna reagerar, kan han inte vända sig om och tygnäsduken direkt ner i fickan efter avtorkning? – Vi ses och god jul på er, säger Erik. – Detsamma till dig, säger Axel. – Gör man så här i Sverige, frågar Sinna? – Vad menar du? – Snyter sig rakt in i våra ansikten? – Det är inte ovanligt men man bör vända sig bort, svarar Axel. Sinna skrattar och de går vidare mot systemet. Där är det fullt tryck med många köande trots att det är öppet på julafton. Dom flesta köper på sig så det ska räcka över julhelgen. Fyra kvällar med alkohol och även en del dricka under dagen det är svenskt, i vårt land går vi inte ut och dricker på krogen vi bunkrar så det räcker och behovet blir tillfredställt. För några år sedan drack vi svenskar endast på fredag och lördag men nu är vi med i Europa då kan vi dricka när vi vill, inte låta socialstyrelsen bestämma. Tyvärr 95


har vi inte lärt oss att hantera spriten ännu men det måste bli värre för att det skall bli bättre. Det går ganska fort i den kön som Axel och Sinna står i. Axel får många nickar och tysta hej medan de väntar. Det är ganska tyst i lokalen det är jul som väntar och stressen lyser i de flestas ögon jul förväntningarnas tid är nära. Det finns ingen tid för vila förrän allt är klart, julklapparna under granen och Kalle Anka på tv klockan tre. Alla skall få vad dom förväntar sig men många besvikna miner kommer att visas i hus och hem. Förväntningar är människans största ovän när de inte införlivas. – Får jag fyra vita med älgen på, säger Axel? – La Chasse? – Det kanske den heter. – Ta fyra röda av samma märke. – Ja tack. Expediten kommer åter och slår in varorna i kassaapparaten och frågar, – Kasse? – Ja och tio Pripps blå. Det är allt ta tre kassar. Axel betalar med sitt kort och Sinna packar ner varorna i kassarna och omgivningen känns som de står uppå henne men det är bara en magkänsla. En ung thailändska med gamla Axel i systemkön dan före dan i det lilla samhället. Axel köper ovanligt mycket starkvaror tycker de som känner igen Axel och dom är många. Säkert dricker thailändskan mycket, hon kommer direkt från gatan antagligen, den uppfattningen har de köande ganska klart för sig. – Vi går, säger Axel. Blickarna vänds efter Axel och Sinna och tystnaden är total när de lämnar butiken. – Vi bär hem våra kassar annars klarar vi inte promenaden till vårdhemmet. – Det är tungt med vin och sprit, svarar Sinna leende. – Det gör livet lättare ibland. När dom kommer hem bär de in kassarna i köket och Sinna plockar varligt in matvarorna i de skåp som Axel har visat att varorna skall ligga. – Vi går nu, säger Axel och tar Sinnas hand. Fryser du? – Nej det är skönt jag är välklädd.

Det tar tio minuter till vårdhemmet. Axel och Sinna går fram till receptionen där Anita sitter. 96


– Hej, säger Axel. – Hej du hittar till Lisas rum, hon är inte kontaktbar idag varför ni bara får stanna en kort stund. Du får träffa sköterskan eller läkaren när du är här. Jag ser till att dom tar kontakt med dig. Axel går och ställer inga frågor till Anita om Anders förhållande. När de går in till Lisa är hon kopplad till apparatur och hon får näringsdropp. – Lisa ser tio år äldre ut idag, säger Sinna och tar hennes hand. – Ja det kan man tydligt se. Dörren öppnas och läkaren kommer in. – Axel Forsnacke, frågar läkaren? Jag heter Peter och är läkare här. Peter tittar på Sinna och tar hennes hand och hälsar artigt. Axel sätter sig med läkaren en bit från Lisas säng och berättar. – Lisa åker in till Karlstad i eftermiddag, njurarna fungerar men med låg kapacitet der är Lisas starka hjärta som gör att hon lever. – Så hon transporteras till lasarettet i dag dan före julafton. – Hon behöver vård av specialister därför kan inte vi göra något mer. Du kan ringa senare och kolla när ambulansen rullar härifrån eller kanske du vill följa med. – Jag håller kontakten med sköterskan. – Då går jag vidare ni får ha en trevlig julhelg. Vänta er inte för mycket av Lisas resa till lasarettet. – Det kan ta ett dygn eller en vecka men specialisterna avgör. Hon lever på övertid. – Tack säger Axel och sträcker fram näven till läkaren. – Hej då säger Peter till Sinna som sitter och håller Lisas hand. Man kan se på hennes ansiktsuttryck att hon tycker om Lisa. Det är julhögtid och familjen skall träffas och fira, då åker Lisa med näringsdropp som julmåltid på kanske sin sista resa utan någon vän eller släkting vid sin sida. Det skulle aldrig kunna ske i Sinnas land.

Det infinner sig tystnad när Peter lämnat rummet men Axel går fram sätter sig vid andra sidan av sängen och han tar den lediga handen på Lisa och säger. – Tack Lisa för det du gjort för mig. Sinna fäller några tårar och håller Lisas hand ännu hårdare det ser ut som om Lisa skulle vakna till men der är nog ett önsketänkande från Sinnas sida. Sinna tittar på Axel och säger. 97


– Lisa andas inte längre. – Nej det känner jag, säger Axel och trycker på signalen till sköterskan. Han går samtidigt ut i korridoren och där står läkaren och Axel ropar till Peter. – Det har hänt något kom snabbt. – Jag kommer. Peter kommer in i rummet och lägger en arm på Lisas axel och kollar av puls och ser direkt att andningen upphört. Syster kommer in med hjärt och lungmaskin men Peter säger utan att tveka. – Det är för sent men kolla om du kan få igång hjärtat hon har ingen puls och jag vill att Axel och damen går ut en stund medan jag och Lilly gör det vi kan. Ni får stanna om ni vill. – Vi går ut en stund säger Axel till Sinna. I korridoren kommer Anita och ser på Axel. – Är det illa? – Ja det är illa. – Sätt er i soffan så fixar jag lite kaffe medan ni väntar. Paret sätter sig ner och Anita kommer med en liten bricka med härligt doftande kaffe men stundens allvar gör att Axel spiller halva koppen över sina byxor. Det värmde eller brände men det spelar inte någon roll vid ett sånt allvarligt tillfälle där någon skall dö. – Lisa har levt ett långt och innehållsrikt liv, säger Axel. Anita säger inget men så innehållsrikt kan det knappast ha varit med en son som Axel. Anita funderar över om Anders kommer att bli som fadern det är för tidigt att sia om framtiden som ännu inte startat om det överhuvudtaget blir deras framtid. Doktorn kommer ut genom dörren. – Det är slut Lisa har lämnat oss i lugn och ro. Lisa har inte lidit den senaste tiden dödskamp behöver vi inte ens nämna, hjärtat saktade in och slutade klappa för cirka tjugofem minuter sedan. Ni kan gå in och titta till Lisa nu. Sköterskan är kvar om ni har några ytterligare frågor så var inte blyga hon kan svara. Axel och Sinna tar läkaren i hand och tackar för omhändertagandet av Axels mamma och går in i Lisas rum. – Hon är vacker, säger Sinna. – Du skall få se ungdomsbilder på henne så får du se hur fin hon var i ungdomen och senare i livet. Axel ställer sig på knä vid sängen och kysser Lisas kind och en tår kommer ur Axels ögonvrå. 98


– Tack för allt Lisa. – Tack för att jag fick träffa dig, säger Sinna. Sköterskan frågar om de behöver någon hjälp eller om hon kan gå till nästa patient. – Det är bra. Tack för allt, säger Axel. – Tack, säger Sinna. – När skall Lisa begravas, frågar Sinna? – Det kan ta upp till fjorton dagar i vårt samhälle. – Vi försöker att göra det samma dag då kroppen förstörs och vår tro förutsätter att vi läggs i jorden omgående. – Vi går nu och ringer Anders och Sara. Anders är med all säkerhet kvar hos bänknötarna men Axel vill inte gå dit med Sinna och bli ställd inför de misslyckade de som är utanför samhället. Axel ringer Anders. – Hej det är Axel. Lisa har nyss gått bort. – Vad säger du. Är hon död? Har du sett henne? – Vi har varit hos Lisa, Sinna och jag Lisa dog när vi vari hennes rum. Vi träffade läkaren som bekräftade att allt var slut. – Kan jag gå och se henne? – Nej det kan du inte. Du skall gå hem till Maria och barnen och berätta vad som hänt. Jag ringer till Sara nu. – Hej då, säger Anders och knäpper av telefonen. Axel och Sinna tar en omväg när de går hem de går mot älven för att se den snö och ismängd som ligger som berg i den sakta rinnande älven. Det är lite vatten för tillfället då energin är viktigare än vyerna kring älven. Axel och Sinna pratar hela tiden om Lisa och Sinna ställer många frågor och Axel svarar då han förstår att det är viktigt för Sinna att få lite historia om familjen. Här finns framtiden tyvärr så får inte det här paret några gemensamma barn men det betyder inte att Sinna kommer att misskreditera Axels barn o barn det är hennes liv i det nya vackra samhället i Värmland och byn Lunkfors.

99


Kapitel 14

Anders går mot hemmet ingen verkar vara hemma. Maria jobbar, barnen är i skolan. Anders går in i garaget lägger sig på soffan tar en filt över sig då det är kallt han kör med sparvärme under dagarna när han är borta. Anders sörjer sin farmor då hon alltid varit hans stöd i många och svåra stunder. Lisa kunde alltid ta ner Axel på jorden. Nu har Anders ingen inte ens sin egen familj på sin sida. Axel har väl fullt upp med sin nya ebony från Thailand, tänker Anders så han glömmer kanske mig helt. Sinna trettiotvå och Axel sextioåtta hur i helvetet skall det fungera gubben är inte klok, tänker Anders. Somnar skönt på soffan vaknar efter en stund av att någon rycker upp garagedörren. Det är Linda som anar att Anders befinner sig i garaget, som vanligt. – Vad står på pappa? – Jag vilar, kom in Linda. – Vaknade du när jag kom? – Jag har varit på arbetsförmedlingen och a-kassan Jag träffade farsan han har varit hos farmor. Hon är död, säger Anders och kan inte hindra tårarna. Anders lägger armarna om Linda som inte alls reagerade som Anders trodde hon skulle göra. – Det gick fort med då slipper hon lidandet för hon ville inte leva längre. Jag vill komma ihåg Lisa som hon var innan hon kom till vårdhemmet när hon hamnade där tog hennes liv slut, det sa hon i alla fall till mig. – Ska du komma med in pappa, mamma kommer snart. – Ja vi går in. Micke kommer samtidigt som Anders öppnar dörren och Linda går in. Micke smiter förbi Anders och tar av sig skorna snabbt i den lilla hallen – Hej pappa. – Skönt med lite jullov? – Ja men det är träning varje dag så det blir inte så mycket lov för mig. Jobbar du inte? – Nej jag är arbetslös. Det är något mer jag måste tala om för dig, Micke. Micke tittar på sin far han tror att det hänt mamma något men när Anders säger att det 100


rör Lisa förstår han vad det rör sig om. – Lisa är död. Micke tar beskedet hårt och springer in på sitt rum och stänger dörren. Farmor Lisa var viktig för Micke lite extra mamma när Anders och Maria grälade. Micke gick oftast till farmor när det var bråk. – Var du där frågar Linda? – Nej Sinna och Axel var där när hon somnade in, ingen annan jo doktorn var närvarande. Maria kommer in och hör samtalet. Hon hade egentligen inte den där riktigt nära kontakten med Lisa men däremot litade Maria på henne i alla situationer. – Lisa har det bra där hon är nu, säger Maria. Maria och Anders sätter sig ner i vardags rummet när Linda går in i sitt rum. – Har du flyttat in hos Anita, frågar Maria? – Nej det blir efter helgen. Föräldrarna är där i helgen och då vill vi hellre vänta. – Var bor du under tiden? – Jag bor i sommarstugan. – Är det inte kallt och obekvämt där nu? – Nej det är lugnt och tyst och det behöver jag för tillfället. – Ses vi i morgon då? – Ja det gör vi. Jag kommer vid tvåtiden. Kör du mig hem Maria? – Har du druckit? – Några öl. Vi åker på en gång. Jag skall säga hej till barnen. Ingen av barnen funderar på var Anders bor, de tror naturligtvis att han flyttat till Anita. Anders och Maria åker under tystnad till stugan som ligger en mil från Munkfors. När de är framme ser de att området där stugan står är tomt inga grannar då inga hjulspår finns i snön som fallit under dagen. – Vill du komma in, Maria? – Nej Anders jag har flera dagars jobb som väntar på mig hemma. Vi får ta tag i problemen efter helgen, låt oss undvika det i morgon. – Jag lovar. – Har du ångrat dig Anders? – Nej. Aldrig inte en chans Maria.

Maria sätter sig i bilen backar mot vägen, tack vare snön är det inte kolsvart det lyser 101


upp i naturen. Träden är höga och ser ut som levande varelser som slingrar sig om varandra då gallring har varit obefintlig i området. De boende sommargästerna vill att det ska se ut som det alltid gjort. Ingen insyn men öppet mot den vackra sjön. Anders letar sig fram till dörren reglar upp låset, känner av kylan och går ned på knä framför den öppna spisen och tänder en brasa. Anders tänder några ljus letar fram dunken och colan för att få en kvällsgrogg. Anders ställer fåtöljen framför eldstaden och tar en djup klunk av den hemmagjorda drinken. Den smakar bra i kylan perfekt för att få lite julstämning i vintermörkret. Det är första gången någonsin som Anders varit ensam dan för dan, inget julpyssel här inte det är inte Anders bra på kanske förr men senaste åren har han pysslat om apparaten i garaget. Han ringer Anita och berättar att allt är bra och önskar henne och familjen god jul. – Anders nu tar du det lilla lugna så ses vi snart du och jag. Tänk på oss och dina barn, spriten dövar tillfälligt det är en kortsiktig lösning att bli berusad men vill du ha mig så får du inte sköta ditt liv som du gör nu. – Jag lovar, säger Anders. Anders tänder en eld i den vanliga spisen för att få upp temperaturen i den lilla stugan. Anders behåller ytterkläderna på men sjunker ned i fåtöljen framför den sprakande brasan. Han reser sig slår på stereon med ett band som han vet innehåller Bruce Springsteen hans favorit sen många år. Anders är lite av Bruce karaktär tycker han själv, han kan plocka fram gitarren och dra någon låt vid festliga tillfällen. Anders är en splittrad person men som människa är han snäll och lättledd. Han funderar över sin Maria, varför ska dom lämna varandra. Ja svaret har Anders, ingen annan för han och Anders är den som har fattat det slutgiltiga beslutet. Maria har bara accepterat faktum hon har ingen annan, hon lever med familjen och barnen är hennes ögonstenar de går före allt. Maria har ett tufft jobb men inget som påverkar hennes familjeliv, när hon är hemma då är hon mamma, inte går hon ut i garaget och dricker sig full. Anders tar för lätt på sin situation han tar hjälp av flaskan dessutom har han själv gjort sig arbetslös. Kommer han på fötter med Anita, ensamstående mamma det blir detsamma som innan men han älskar Anita eller gör han det? Han älskar fortfarande Maria också eller gör han inte det, varför frågar han? Skulle hon ha gått med in i stugan? Ja om hon haft tid, tror Anders. Han tycker inte illa om Maria, däremot har dom slitit hårt på varandra eller är det Anders som slitit hårt på Maria? Anders börjar förstå att livet inte är så enkelt, han har inte så många år på sig om han skall kunna 102


påverka sin situation men vad händer med barnen och Maria? Anders måste skaffa sig ett jobb bli vän med sin far och Sinna, komma ifrån bänknötarna och flytta ihop med Anita. Anitas döttrar har han inte träffat hemma hos Anita ännu, däremot har han sett barnen och pratat med dom på byn. Han får fyra barn istället för två och dubbla utgifter men kärleken lever på nytt? Anders slår upp en ny grogg, riktig stark och känner att värmen kommer så han kan ta av sig jackan och sjunker ännu djupare ner i fåtöljen. Det är kolsvart utanför och inga bilar hörs förutom svagt surr från huvudvägen. Grannarna är inte i sina stugor de är hemma i juletid de vill inte leva i det obekväma sommarhuset utan el vatten de är hemma, familjerna samlas och njuter av de korta vinterdagarna. Anders fixar till några brödskivor med korv för att få lite mätthetskänsla tillsammans med spriten. Allt smakar bra när han är i sommarstugan det är detsamma med den hemmagjorda spriten. Den smakar bra den är billig och den skapar glädje och ångesten får han på köpet. Livet är inte vad det borde vara och Anders känner ingen lycklig människa som han kan komma på utan att tänka länge. Det är för Anders som en försäkring att alla andra är olyckliga så varför skall han vara annorlunda? Då kommer han att tänka på Axel han är lycklig, men det har han varit bara för en kort tid, hur länge dröjer det innan Sinna lämnar skutan? Anders kan räkna på sina fingrar i månader han är säker på sitt svar. Sinna försvinner när hon hittat ett nytt intressant objekt. På sig själv känner man andra! Ljuset från ljusstaken är snart borta men Anders slår upp en sista grogg för att senare somna i soffan. Ännu en dag har passerat inga förväntningar bara ytterligare grubblerier. I morgon är det julafton.

Maria vaknar tidigt duschar klär sig i sina nya jeans, ny elegant livrem hon är inte oäven med det blonda hårsvallet blir inte hon ensam någon längre tid om hon så önskar det. Hon sätter sig slår upp lite kaffe som hon värmt på medan hon njutit av duschen, barnen sover skönt hoppas hon. De kommer säkert inte att vakna före tio. Maria passerar fotot av Anders och Linda i poolen vid utebadet i Linköping när de var på sin första semester med Linda. Anders var och är fortfarande en snygg kille. Anders vanor har dock förändrats och synen på livet har övergått i något slags ständig stressyndrom. Han tycker att kompisarna har det så bra men han själv har ett litet helvete framförallt med ekonomin. Det beror absolut inte på Maria det vet Maria men Anders kollar allt hon köper. Han tänker inte ens på att barnen ställer krav på utseendet och på klädmodet naturligtvis. Tror han att han kommer att få någon nystart genom att dra in ytterligare två barn i sitt liv då skall förälskelsen vara glödhet och inte få slockna av 103


penningbekymmer. Anita tjänar som Maria och lever sparsamt, hon har ingen egen bil. Maria förbereder några julklappar men i år har man kommit överens om att det är barnen ingen annan som skall vara nöjda med sina klappar. Det skall bli en normal jul men med förändringar som ändå är ovanligt vanliga i unga familjer. Skilsmässor är vanligare än giftermål. Axel kompenserar en del med sitt samboförhållande med Sinna men han är inte ung längre.

Kapitel 15

Axel och Sinna har vaknat de hjälps åt med frukosten, det är en härlig atmosfär i det lilla köket. Det kan bero på att Anders inte kommit än men han kommer inte att ägna så mycket tid i köket. Övriga gäster som kommer till julmiddagen oroar inte Axel, de kommer säkert att klara av att umgås under festliga förhållanden om inte Anders ställer till med scener. – Sinna har du tänkt på att jag inte rökt någon cigarett sedan vi kom hem? – Nej det har jag inte, du rökte så sällan när vi var i Thailand. Kanske du rökte mer när du var ensam. – Det stämmer jag rökte upp ett helt paket vissa dagar. När jag hade tråkigt men det har jag aldrig numera. – Var glad för det du jag saknar inget heller. I dag skall vi bjuda din familj på middag och jag tycker att det skall bli jätteroligt hoppas att det blir en jul de kommer att minnas. – Det är barnens högtid julen. Vi har inte firat jul här hos mig sen Svea dog. Maria måste få komma hemifrån, framför allt att få träffa dig det känns tryggt för henne och barnen. Förmodligen har Anders tagit för sig av julspriten tidigt på morgonen. Vet du förresten, han bor i sommarstugan tror jag? Det var en granne därute som sa att dom sett Anders där vid flera tillfällen. Antagligen bor han inte hos Anita under helgen det är 104


ett nytt förhållande och julen är en speciell högtid då vill säkert Anita fira den med sin familj. Jag skall i alla fall göra mitt yttersta för att det ska bli en god jul. – Axel jag vill börja jobba i nästa år. – Med vad? – Jag skulle vilja ha en liten restaurang som du och jag driver tillsammans. – Vad får dig att tro att gamle Axel skulle kunna vara kock? – Dina stekta ägg och din fru. – Tack är du ärlig nu? – Ja det tror jag är nödvändigt, jag vill tjäna egna pengar och bevisa för omgivningen att jag inte är någon hora du släpat hit. Väcka det här döende samhället bli uppskattad av andra än dig Axel för du uppskattar mig väl? – Sinna hade jag inte dig skulle jag vara den gamla Axel och han var inte så glad och tillmötesgående alla gånger. Du kommer säkert att få höra en del idag under middagen. – Håller du med om att jag kan få börja jobba då? – Naturligtvis får du det. Vi funderar tillsammans. Vi har gott om tid, säger Axel och klappar Sinna på kinden. Jag ska ringa Sara och önska god jul. Axel ringer till Sara och mycket av samtalet går till att diskutera Lisas död men mest åt Anders beteende och leverne. – Sara det kommer in tjugofemtusen var på era barns konton i dagarna om det inte redan har kommit. Jag tycker det är enklare att de får köpa julklappar själva. När man är ung blir ju julklapparna dyrare och dyrare inte som jag egentligen kräver jag inget alls. – Du har väl fått din julklapp, säger Sara utan att mena illa. – Det har du rätt i. Ni får en julgåva när ni dyker upp i januari. – Inga bekymmer med det vi behöver inget vi har allt och en bra familj är julklapp är nog för mig och Hans. – Tänk om alla hade det? – Tack i alla fall pappa och önska en god jul till alla. Du får fortsätta laga julmaten med din Sinna. – Detsamma vi hörs i nästa vecka. Axel sätter sig ned vid köksbordet och tittar på Sinna som börjat slå in några små minnessaker som hon skall ge till barnen. Hon väljer ett rött papper och ett vitt snöre det ser riktigt jullikt ut. Själv bär hon dagen till ära ett par röda snygga byxor och en vit tröja, hon skulle kunna vara reklampelare för vilket modeföretag som helst. Nu är Sinna Axels kvinna och trivs 105


med det livet. Hon kommer från simpla förhållanden i Thailand och de som anklagar henne för att vara hora bör nog lyssna både en och två gånger innan de uttalar sig. Måste man vara hora för att vara snygg och komma från Thailand? Kanske man ska säga att det råder ett fadersförhållande mellan Axel och Sinna det har hon tagit med sig från sitt hemland eller är det ren kärlek som Axel innerst inne tror? Hennes bakgrund känner Axel och de har enats om att inte berätta den utanför familjen. – Nu får vi köra hårt säger Axel, det är snart fullt hus. Du startar med julskinkan den skall griljeras kan du det? – Det hörs som du är bra på den lilla gubben, jag tar hand om potatisskalningen. Skall vi ha två per man, frågar Sinna leende. – Tror du det räcker, den stora kastrullen skall fyllas. Efter en stund doftar det härligt i köket och Axel frågar Sinna? – Vill du ha en julöl en thailändsk Singha med en nygriljerad skinkbit? – Tack naturligtvis jag har aldrig ätit nygriljerad skinka men öl från hemlandet det är säkert en delikatess. Säger man så Axel? – Allt du säger är bra om inte så säger jag ifrån. – Är det verkligen sant, Axel? – Du kan lita på mig gumman. Om två timmar kommer våra nära och kära. Du går igenom ett elddop i dag jag önskar dig lycka till. – Tack jag vet att jag klarar det men glöm inte mina planer för arbete efter nyårshelgen. – Du får göra allt som du vill bara jag får vara med på ett hörn. – Om du hinner med, jag är ju så ung säger du alltid! Visst syns åldersskillnaden men Axel har blivit tio år yngre sen han kom hem med sin Sinna, både in och utvärtes. Han klär sig annorlunda ger gärna en kram eller säger vänliga ord till Sinna går gärna till sängs när tanken faller på och där är den stora skillnaden. En ung tjej som passerar lättklädd i hans före detta gråa kök och har allt som en ung kvinna kan ha. Det är svårt för Axel att förstå eller att tänka framtid men för Axel är det idag som gäller kanske i morgon. Kan han lita på Sinna eller spelar hon teater det är frågan?

Hos Hans och Sara pågår förberedelserna i köket där hela familjen hjälper till. Barnen gör det de kan och det lyser glädje i deras ansikten det är jul och klappar finns det gott om i den här välbärgade familjen. Det är ändå inte familjens inkomster som gör att dom trivs tillsammans det är deras sätt att ta vara på varandra. Mycket sällan förekommer 106


diskussioner som gäller avundsjuka, barnen har kompisar och Sara och Hans lever tätt tillsammans och unnar sig det goda i livet. – Vi ringer pappa i eftermiddag då alla är samlade, säger Sara. – Barnen kan få ringa och tacka för de fina presenterna, svarar Hans. – Hoppas att Anders skärper till sig för allas glädje. Mitt förtroende för honom är i botten. – Är det slut med Maria eller kommer dom ihop igen? – Var jag Maria skulle jag inte släppa in honom utan en rejäl förändring av hans sätt att vara. Han är alkoholist men inte kan du få en åsna att erkänna det. Jag tror det är bra för hela familjen om han får flytta på sig en tid och Maria och barnen får ta tag i vardagen, säger Sara. – Jag går ut och handlar lite som jag glömt inför julen, är snart tillbaka, säger Hans. Barnen är redan ute och köper julklappar till mamma och pappa det sista men inte det minst viktiga.

Anders ser bilen komma in mot stugan det är Maria som är på väg för att hämta honom. Anders vinkar försiktigt med ena handen då han ser att Maria fått syn på honom. Maria stannar till och ger Anders en blick som han inte sett på länge. Maria verkar vara riktigt glad, hon ser säkert fram emot att familjen träffas hemma med Axel och Sinna. Omväxling förnöjer och spänningen släpper då Anders verkar glad. Anders sätter ner sina kassar i bilens baksäte samtidigt som han säger. – God jul på dig, Maria. Vad fin han var i kanten då, är det luften på landet eller samvetet som gör Anders vänlig? Det kan vara kärleken till Anita, spelar egentligen ingen roll bara det blir en lugn julafton. – Detsamma på dig, det skall bli skönt att få smaka din fars julbord, Sinna är säkert involverad, Axel är ingen stor kock, eller hur? Vet du vi har inte ätit julmiddag hemma hos dig sen din mor dog? Sinna har påverkat din envisa far i rätt riktning? – Det kan man säga men jag dröjer gärna med mina omdömen. – Gör det du, det är vi alla glada för, säger Maria och ler. På väg mot samhället tänker Anders, på den tiden då Maria var den enda för honom. Det var de ljuva sommarnätterna de tillbringade i tält på sina enkla resor med bil och midsomrarna i Ransäter då trettio tusen människor drog fram över festplatsen. Storhetstider i bygden och framtidstron som spirade, problemen var obefintliga det var 107


bara att gå på. Jobb fanns det bruket gick bra, den stora depressionen var borta eller långt avlägsen. Lägga ut filten i skogsgläntan vid sjön, fåglarnas sång, Anders kommer ihåg de erotiska stunder som de hade tillsammans. Inga långa förspel men livet var där och ingen såg dom fast det hände under bar himmel. Han ser Maria framför sig när han hjälper henne med kjolen så den inte skall skrynklas. Anders var rädd om Maria varför är han inte det idag? Har dom vuxit ifrån varandra eller är det en ny fas i livet som paret måste gå igenom? Kärleken kan väl inte bara upphöra, Maria är lika vacker idag men lite äldre, hennes ansikte och det blonda håret skulle fortfarande få killarna i danshallen att försöka få följa henne hem. Anita är vacker hon är ett nyförvärv som Anders ser det, han har hittat en fantastisk kvinna som också varit en ungdomskärlek. Vill hon ha honom som han är eller kommer hon att bli likadan som Maria när hon upptäckt alla Anders dåliga sidor? – Maria, hämtar du upp barnen? – Nej, de går före dom är säkert redan på plats hos farfar. Maria kör fram på gårdsplanen hemma och parkerar vid garaget. Anders går mot garagedörren och Maria reagerar. – Skall du in där nu? – Hämta ett paket bara ingen grogg, det kan du lita på. Anders kommer ut med ett paket som är stort och inslaget i rött med en vit rosett. Maria reagerar inte men Anders säger. – Det här är till dig men du får lämna det hemma om du vill. – Jag öppnar det hos din far, naturligtvis. – Du gör som du vill. Paret går över vägen fram till Axels hus där marschallerna brinner på nedersta trappsteget. När de kommer in i hallen kommer Sinna och Axel emot dem. Doften av nygriljerad skinka går inte att dölja. Det känns bra det är jul, tänker Anders. Sinna hälsar artigt och välkomnar dem genom att ge dom en försiktig kram. Maria har fattat tycke för denna kvinna. Sinna är modig vad har hon gjort för att förändra sitt liv, allt men jag har ännu inte gått ur de spår som jag alltid följt nu har jag ändå ändrat riktning. – Ni är välkomna, säger Axel. Barnen är här de tittar på barnprogram Det är snart Kalle Ankas julfilm. Jag tror säkert de vill se andra spännande filmer men tradition är tradition. I köket hämtar Sinna en bricka med julglögg och serverar Anders först. Maria tar ett glas vitt vin istället för glögg det gör även Sinna. I vardagsrummet sitter barnen uppklädda i 108


nya jeans och trevliga t-shirts, det är ingen tvekan att de är syskon det kan vem som helst se. Linda och Micke är mycket olika när det gäller känslor, Micke är den svagare eller mer lik mamma. Linda är rapp hon tänker, men efteråt då är det oftast för sent, det blir fel. – Hej pappa, säger dom i kör. – Hej på er och god jul det gäller er alla, säger Anders. – Skål och välkomna skall ni alla vara, säger Axel. Klockan är snart tre och sällskapet hamnar framför Kalle Anka som visas på TV. Samtalet har tagit fart och Sinna får många frågor om hon firat jul i Thailand? Sinna berättar att hon är buddist och att hennes familj inte firar jul däremot firar dom nyår med festligheter som här i väst. Familjerna träffas går till stranden lagar mat och alla hjälps åt även de små barnen. Vi visar uppskattning för de äldre det är en del av vårt liv. – Vi lever efter andra principer, säger Anders. – Hos oss är det ingen princip, det är av värdighet och uppskattning. Därför tar vi även hand om de gamla och sjuka ingen skall behöva leva i ensamhet när man har en familj. Vi har säkert mycket att lära av varandra, det ser Axel och jag som försöker ta bort de dåliga sidor vi har om vi har några, säger Sinna leende? Ni har säkert frågat er om Axel har hittat mig på någon mystisk bar i Bangkok men det har han inte. Vi har hittat varandra, Axel startade en konversation med mig om mitt land, han var intresserad av att veta hur vi thailändare lever. Vi fattade tycke eller jag fattade tycke för Axels sätt att vara, han frågade inte om jag vill följa till hans bungalow? Han sa när vi skildes första gången att kanske vi kan ses någon annan gång och jag sa ja för jag kände något speciellt för Axel. Ni är så åldersfixerade i ert land det är inte vi, jag ser upp till äldre personer dom som byggt upp vårt Thailand. Mina föräldrar är fattiga eller skall jag säga de får mat och bor under tak men de har inget mera. Däremot gör klimatet att livet är lättare att leva man slipper tänka på frost och snö. Arbete för dagen är livsviktigt för överlevnad. Det får du fixa själv det gör inte staten. Vi grubblar också men det är fattigdom som är hotet mot min familj, inte att pengarna inte räcker till överflöd och berusningsmedel. Ja min far och bror säger inte nej till flaskan men ville de jobba skulle familjen få det bättre. De är lata och mamma är den som får dra lasset och min andre bror men han är sällan hemma. Han åker hem när han behövs och det är ofta, han är splittrad han är den som saknar mig mest? Han saknar mig som syster, min far saknar mig för att jag skall jobba och hjälpa till med försörjningen. Tyvärr är min bror som bor 109


hemma lik min far. Sinna får tårar i ögonen men behöver inte den här gången ge någon förklaring till varför. – För mig är det inte svårt att försvara varför jag har fattat mitt beslut att bo och leva med Sinna. Anders och andra män skulle säkert säga att jag är gubbsjuk och grannkäringarna likaså men jag tycker mycket om Sinna inte bara därför hon är vacker hon har känsla, förståelse som inte alltid kan upplevas mellan hopvuxna åldrade par. Dessutom har hon lätt för att säga ifrån då jag gör eller tänker fel, det accepterar jag men det skulle jag säkert inte göra om Svea hade levt med mig i dag. Man växer ihop men söker efter mening med livet som blir slentrian, kyrkogården eller begravningsplatsen får inte bli huvudämne, eller dödsannonser i dagens tidningar. – Dessutom vill jag leva mitt liv, jag vill välja själv ingen skall bestämma över hur jag skall se ut eller vad jag ska äta eller dricka. En man i min ålder har en egen vilja och det skall ingen inte ens min egen familj ta ifrån mig, det ska ni veta. Jag har under många år känt mig som en eremit. Jag träffar några från bruket, vi som jobbade och såg till att bruket var en bra arbetsplats idag är det bara gnäll och MBL som gäller. Det är för lätt att fly samhället för att ägna sig åt saker som inte ger uppehället. – Axel och jag kommer att göra något stort tillsammans på det nya året jag skall försöka få jobb så att vi nån gång kan starta en egen restaurang. – Där försvann arvet, säger Anders leende. – Ja det är skönt med optimister, säger Maria för det är något som saknas i det här samhället. – Realister är det ont om, svarar Anders. – Eller fegisar, säger Micke. – Vad menar du med det? – Såna som du gnäller för att ni tjänar dåligt och det är fel på alla som driver företag men själva gör ni ingenting, ni försätter er själva i onödiga situationer. Du blev av med ditt jobb vad har du tänkt dig ska du jobba på bruket eller vad fan ska du bli? – Nu håller du dig lugn, Micke. Vad jag skall göra det vet jag inte men det skall ordna sig det vet du? – Det har du alltid sagt men det är mamma Maria som får dra det tunga lasset, du sätter dig ner i soffan i garaget och dricker hembränt när du har problem. Därför hamnar du där varje dag då dina problem aldrig tar slut. Nu har du hittat någon ny käring som du åker till sommarstugan och knullar, samtidigt som vi har svårt att få hjälp hemma då mamma jobbar och inte hinner med oss, vår mamma är fantastisk men du ägnar dig åt 110


dig själv och garaget. Du skall vara hemma när vi behöver dig. Skall vi bo hos dig tror du jag vill inte dela pappa med några ungar, vill du umgås med mig så får du komma hem – Micke har rätt, säger Linda. Du måste uppträda som du är vuxen, vi ser och hör allt som händer men alltför ofta stannar det inombords vi måste också få ha känslor och visa dom öppet? Skärp dig farsan! Det blir tyst i rummet och ingen märker att julprogram pågår på teven. Axel ställer sig upp och säger några ord för att barnen ska komma på andra tankar. – Skål och nu skall vi be er smaka vårt gemensamma julbord. Vi hoppas att det skall smaka och efter den här starten har jag tänkt bjuda på en snaps till de som önskar. Axel och Sinna går in i köket tar fram det som varit förvarat i kylskåpet och dukar upp på det lagom stora köksbordet. Det ser ut som om det varit en konstnär framme när man ser alla läckerheter blandade från Sverige och Thailand. Axel säger till Sinna att egentligen var diskussionen bra, det hade slutat innan någon blev riktigt arg och Maria hade hållit sig lugn för att rädda julafton och barnen Micke och Linda gjorde vad dom kunde. – Var så goda, säger Axel högt från köket. Barnen kommer först och tar för sig av det läckra julbordet. Maria tittar storögt på den fint upplagda maten och blir imponerad av vad Sinna och Axel har lyckats med. Det är fantastiskt att Axel gjort så stora framsteg, Axel har stekt korv och kokat potatis förr, det är han stolt över. – Axel det här trodde jag inte om dig. Nu visar du framfötterna eller är det Sinna, undrar Maria? – Det är samarbete som gäller, svarar Axel leende. Sinna förstår en hel del av vad som sägs men det är oftast engelskan som får träda i när hon ska svara. Barnen Linda och Micke tycker det är skojigt att prata engelska och de tycker om farfars engelska det är svängelska men huvudsaken är att Sinna förstår. Anders är lite trög, han har grundskola och språk har inte varit hans starka sida, det är mer i handfasta utbildningar som yrkesskolan i Lunkfors som han fått sina kunskaper. Axel fyller upp snapsglasen till de vuxna även Maria passar på idag. Sinna provar gärna våra svenska traditioner och skålar glatt när Axel lyfter sitt glas. – Nu hoppas Sinna och jag att maten ska smaka. Axel har förändrats, tänker Anders som drar i sig hela snapsen. Han vill se botten för att inte gå miste om nästa för den kommer säkert när det är jul. Den första snapsen rev så 111


skönt i Anders mage. Pappa bjuder, det var ovanligt men det smakade bra. Axel bjuder till det är väl huvudsaken ingen trodde att Axel skulle bli den han är idag. Förra året vid jul då firade man hemma hos Maria och Anders med hembränt och julskinka. Marias julbord var lika gott som dagens men Sinnas närvaro och rätter ger en extra krydda. – Farfar det där med restaurang är det sant, frågar Linda? – Ja om Sinna får som hon vill så. – Är det du som står för pengarna, frågar Anders? – Vi har inte planerat hur det ska gå till men det är mina pengar ditt morsarv har du fått ut och säkert har du bara pantflaskor kvar. Där fick Anders så han teg det blev tyst i rummet tills Linda undrade. – Har du jobbat i restaurang, Sinna? – Ja jag har haft många jobb men aldrig något eget, det är min dröm. Här i familjen skulle man behöva lite av mina tankar när det är så många problem som dyker upp. Jag har inte tänkt mig göra slut på Axels pengar, möjligen får han vara med och jobba, det kommer Axel att gilla. Axel blir kanske kock på äldre dar, det är väl kul men det är en dröm som vi inte vet om den kan gå i uppfyllelse. Men i dag firar vi jul och jag vill skåla med er för att jag får vara tillsammans med Axels barn med familj här i vårt hem. Det ringer på telefonen det är Sara som vill önska god jul och barnen tacka för julklapparna. – Har Anders kommit? – Ja han sitter här. Vill du prata med honom, svarar Axel. – Det vill jag gärna hälsa alla en god jul speciellt till Sinna. – Anders här hur är det? – Bra, själv då? – Alla mår bra och vi har delat ut julklapparna snart skall vi käka. Hur går det för dig och Maria? – Det händer inget speciellt vi firar jul tillsammans. Pappa och Sinna skall öpnna restaurang, visste du det? – Nej men det kanske är Sinna som vill skapa sig en framtid i Lunkfors. Det är väl bra att hon vill jobba, hon är ju ung vet jag. – Vi får diskutera det vid senare tillfälle? – Är det arvet du är bekymrad för. Fixa ditt eget liv så får farsan leva sitt han har framtiden bakom sig men han har fått ett nytt liv kanske, du vet ju hur han varit, han har haft det jobbigt sen mamma dog. Kan Sinna ändra honom får hon gärna bo i det gamla 112


huset även efter hans död? Du är purken och missunnsam sköt ditt. Nu avslutar vi det här tills du kommer till sans men ha en trevlig helg. – Detsamma. Vi hörs av efter helgerna. Anders lägger på luren och tittar på Axel som ställt sig upp vid bordet. – Det känns skönt att höra Sinna det är säkert hennes ärliga mening att få i gång en restaurang av något slag så låt oss avvakta och se vad som händer. – Jag har inte gjort några paket som julklappar i år men det finns tjugofemtusen kronor vardera på Lindas och Mickes konton i dag. Nu kan vi starta utdelningen av klappar medan vi fortsätter middagen. Micke och Linda kramar om farfar och Sinna får också en kram fast hon säger det är inte hennes förtjänst att de får så värdefulla julklappar. I paketen finns det telefoner, cdskivor och smycken. Sinnas paket väcker stor uppmärksamhet då Axel köpt ett vackert rafset när de var i Karlstad och shoppade. Sinna har valt det själv men Axel vill överraska. Anders ser ut som om han körts över av en lastbil, ansiktet blir platt och avundsjukan eller hans sätt att se på Axel som en konstig kuf lyser igenom hela tiden. – Det var snyggt. Var har du köpt det, frågar Maria? – I Karlstad med Axel. Vi har kvittot kvar det var inte dyrt men vi tyckte det var snyggt. Om det inte passar kanske du kan ha det? – Jag tror jag skulle kunna ha ett sånt set, eller hur Linda? – Det kan du visst, du har jättesnygg kropp mamma. – Du skall köpa ett likadant om du vill, säger Micke och tittar på Anders som håller tyst. – Det är ju trevligt att ni har god smak säger Axel och ger upp ett skratt. Maria får ett vackert hängsmycke av Anders, bättre sent än aldrig, hon tittar på Anders. Julafton är på väg att ta slut, det är ovanligt lugnt och Axel tar fram en trestjärnig konjak till kaffet då han skålar med Anders efter som damerna inte dricker men för Axel skall det vara en VSOP. Det har Axel bestämt och Anders tackar inte nej. När klockan visar på nio är det dags att bryta upp då barnen vill hem och använda sina nya klappar och läsa i de nya böcker de fått och Axel är kvällstrött. Det är däremot inte Sinna hon är van hemifrån att njuta av de sena ljumma kvällarna. Anders vet inte vad han ska säga, han måste bege sig till sommarstugan om han inte får sova hos Maria och barnen? Det vill han inte, han vill fortsätta julfesten i mörkret vid den lilla sjön. Kramandet ser aldrig ut att ta slut när Anders och familjen lämnar Axel och Sinna. – Åker du taxi till stugan eller hämtar Anita dig? – Jag tar en taxi, säger Anders och ringer på en bil. 113


Det tar tio minuter svarar damen i växeln. Idag har taxi två bilar på plats i samhället. – Jag väntar vid infarten så kan ni stanna inne. Barnen kramar om Anders och Maria säger hej då när han försvinner ut mot bilen. Är det inte konstigt att inte barnen frågar om Anders vill stanna över natten tänker Maria? Eller förstår dom att vi är tvungna att ta situationen på allvar och bestämma hur vi vill ha det? Det går ingen nöd på Anders i stugan han har det han behöver, mat, hembränt och cola. Taxin stannar till därute och Maria tittar till genom halldörren. Chauffören är en person som Anders känner och Anders måste berätta att han och Maria håller på att gå isär. Att vara ensam i en taxi på väg till Skärjen sent på julafton väcker frågor Anders är också på tapeten i hela samhället sedan han börjat ses tillsammans med Anita. Anders somnar till i bilen ut mot sommarstugan, kanske för att slippa fler frågor. Efter tjugo minuter kliver Anders ur bilen och säger god fortsättning till chauffören som återvänder mot samhället. Anders går in i stugan låser dörren tänder öppna spisen då kylan börjar komma. Han eldade innan han lämnade stugan i morse så termometern visar på plus femton. Petflaskan med alkohol står på rumsbordet och Anders tar fram en plastmugg och fyller upp med hembränt och cola. Anders känner hur det river i halsen när han dricker den första klunken som är nästan ett halvt dricksglas. Cd-spelaren med Bruce och ”the river” går i gång efter en knapptryckning av Anders. Anders fyller upp glaset igen och lägger sig ned på den lilla soffan, han är trött det har inte hänt så mycket den här dagen men en del saker har Anders retat sig på. Restaurangplanerna från Sinna tyder han som idioti. Det är bara ett sätt att lura av farsan hans pengar. Jävla luder som han dragit med sig hem, hon är trevlig men det är bara ett spel hon ställer in sig, till och med hos Anders barn. Rafset på Maria det kanske skulle gå hem men när han tänker på Sinna ser han en skön kvinna som hamnar i sängen med Axel. Den där vita gamla kroppen stöter in i den där ljusbruna unga kvinnan kan det vara möjligt? Axel slaknar säkert innan han fått upp ångan och Sinna får väl ligga där och blunda och drömma om ett under, att han ser ung och vacker ut. Anders ser sig själv som räddaren då farsan inte orkar med, han tänker den där tjejen kommer jag att erövra om jag vill, vill jag det, jag har ju Anita? Han funderar på om han skall ringa Anita men han drar i sig ett glas hemkört till och känner sig avslappnad och fortsätter tänka på Sinna. Bruce sjunger fortfarande på den lilla stereon, Anders känner sig nöjd och spriten gör sin verkan. Anders somnar på soffan efter ytterligare några rejäla groggar.

114


Kapitel 16

Sinna sitter i köket och funderar varför hon bestämde sig att flytta med Axel så snabbt hade hon kunna stannat i sitt hemland och fått det bra? Ja kanske men inte så snabbt, hennes liv har förändrats från fattigdom eller ganska normalt jobbigt leverne i den lilla hyddan med familjen. Inte direkt sura miner men ändå trycker västvärldens liv på då hon dagligen möts av feta gråhåriga kvinnor och män som sträcker på sig och visar att de har det bra men det har de säkert inte, det är en del av livet i västvärlden att resa ut i världen för att upptäcka hur bra de har det hemma! Jag gör tvärs om men hoppas att uppnå detsamma men får ta till mig många negativa sidor som jag inte vill uppleva det är bland annat sättet att se på mig som thailändsk kvinna. När människorna spänner ögonen i mig är jag troligen avklädd åtminstone i männens ögon. Kvinnorna ser mig som hora, varför bor jag tillsammans med den gamle mannen Axel det handlar om pengar eller horeri? Axel skulle aldrig kunna få en så vacker eller ung kvinna utan att få betala men det är inte sant. Jag skulle aldrig flytta till andra sidan jordklotet med en gammal gubbe. Eller skulle jag det han kanske dör snabbt? Nej jag vill ha det bra med eller utan man nu har jag en gubbe som jag älskar tro det om ni vill, jag har svaret som ni inte vill acceptera. Nu ska jag skapa mig ett eget liv med Axel och det ska ni bybor inte ta från mig. Jag är kvinna född i ett annat land där vi är chokladbruna i hyn inte askgrå och jag har framtiden framför mig det ni, håll igen era stora käftar, jag skall bli en av er och ingen ska kunna hindra mig. Axel kommer från badrummet och tagit på sig en t-shirt för att känna sig ledig. När han kommer fram till Sinna lägger han armen om henne och säger. – Det var trevligt du sköter dig och lyckas till och med imponera på min familj, Anders får svälja förtreten men så länge han tror att du får pengar som han vill ärva kommer han att vara förbannad. Det är bara Anders som retar sig övriga har accepterat dig, min Sinna. Nu tar vi ett glas vin och firar för oss själva, bara du och jag vi kan diskutera dina planer om du vill eller så tänder vi några ljus och njuter av livet. En bit skinka på en hård smörgås kan jag tänka mig. – Det kan jag med, ta rödvin Axel. 115


Axel släcker några lampor i vardags rummet samtidigt som han tänder några ytterligare ljusstakar. Flammor syns från marschallerna på trappan. Axel sjunker ned i soffan bredvid Sinna som redan hamnat i en skön vilande ställning. Axel tittar på Sinnas ansikte i skenet från ljuset och vad han ser tror han inte är möjligt. Är denna vackra unga kvinna min för livet eller är det något som är fel att hon flyttat hit till en gammal man? Ta dagen som den kommer njut och lev, säger Axel till sig själv. Juldagen vaknar Sinna och Axel vid niotiden och bestämmer sig för att ta en promenad på förmiddagen. Sinna vill överraska grannen Anna och Sven för att se om hon är som Axel beskrivit henne. Sven har hon ingen uppfattning om kanske en fegis enligt Axel men vad är det egentligen? De klär på sig varmt för det är minus fem grader men luften är klar och ren, solen kommer att lysa några timmar men den värmer inte mycket vid den här årstiden. Båda bär mössor av svensk toppluvemodell och Sinna är snygg i sin, men Axel ser inte yngre ut men det är faktiskt för att hålla kylan borta. – Nu hälsar vi på Sven och Anna och gör mig bekant med dem, säger Sinna. – Det är självklart lilla gumman det skall bli ett spännande ögonblick. Paret närmar sig dörren till Sven och Annas hus det är välstädat på trappan med alla redskap i sin lilla vrå ordnat som på ett museum. Spaden där, sopborsten tjugo centimeter till vänster Snöskyffeln till höger hänger på den grova spiken. Ordning och reda det är säkert Annas och Svens signum. Juldekorationen hälsar välkommen den är gammal men fortfarande gångbar den hänger på ytterdörren. Så skall det vara, det har det alltid varit. Förändringar skapar problem och de skaffar Anna och Sven själva genom att spana i andras liv. Sinna känner sig som en främling när hon går upp på den lilla stentrappan där Axel ringer på klockan. – Vi kommer, hörs det från köket, det är Sven som svarar. – Anna öppnar och ser förvånad ut men har säkert sett vilka gästerna är innan dom kom upp på hennes trappa. – Ni är välkomna, kom in får vi sätta på kaffe, säger Anna. – Hej på er säger Axel vi tänkte titta in och önska er en god fortsättning på julen Städrocken den gula har Anna säkert haft på sig de senaste tjugo åren, hon byter naturligtvis när den är skitig men hennes kvinnlighet är begränsad, tycker den gode Axel. Sven har de grå byxorna kanske de var av god kvalitet men de är fula, tyvärr hänger de fortfarande med. På t-shirten står det skrivet framtiden men även den är sliten. Säkert fem år sen han vann den på torget då invånarna röstade på den mesta 116


Lunkforsaren, Sven blev tvåa. Det blev en äldre man som kämpat för ett oförändrat Lunkfors som vann. Lunkfors skall se ut som det alltid gjort, det var hans motto. Han dog året efter det var säkert en del i hans framtidsplanering eller så chockades han av någon ny onödig rondell som beslutats av fullmäktige för att stressa upp tillvaron för alla? – Hur är det med er då, frågar Sven? – Det är bra vi har firat jul med barn och barn-barn i går! Det var skönt för Sinna att få ta del i familjen. Det kändes bra. – Var Sara och Hans hemma, frågar Anna trots att hon vet att hon inte såg deras bil igår och visste vilka de var som lämnade Axels hus på kvällen? – Nej de kommer i januari de var upptagna? Anna tittar på Sinna som hon skulle vara smittad av någon okänd sjukdom eller att hon kommit från yttre rymden. – Vad tycker du om julfirandet då, var det Sinna du heter? – Ja, svarar Sinna. Axel tar över och berättar att Sinna förstår mycket av vårt språk om vi inte drar på med grov värmländska för då uppstår nya okända ord för henne. Prata långsamt och jag hjälper till så gott jag kan, säger Axel. – Ni har så rent och fint här hemma, säger Sinna stapplande på svenska. – Tack säger Anna vi städar ordentligt jag och gubben, varje vecka även mer när det känns smutsigt. Gör ni inte det hemma hos dig? – Nej har man ett golv av jord så sopar man inte varje dag det är många andra sysslor som är mycket viktigare för oss. – Jag trodde att du bodde i ett fint hus hemma i Thailand med vackra blommor och sommar året runt. – Det är vackert men det är annorlunda. Människorna lever för att vara tillsammans och framför allt överleva, fattigdomen är ett stort problem. Blommorna växer ändå de lever i och av jord. – Varför åker du dit på semester då Axel, frågar Anna? – Du ställer så dumma frågor Anna, säger Sven. – Om du tittar på Sinna förstår du varför jag åkt till Thailand på semester. Det är människorna som är det viktiga inte om de har parkett eller jordgolv. Hoppas att Sinna inte blir som vi är, det vore tråkigt det är bättre om vi ändrar oss då skulle livet bli roligare. 117


– Det tror jag också, säger Sven leende. – Sinna skall försöka få jobb sen tänker hon starta en restaurang om det är möjligt. – Hur skall du få jobb då inte vi svenskar får några jobb här i Lunkfors? – Jag kanske vill jobba och tar vilket arbete som helst, säger Sinna. Annas tankar syns på utsidan av ansiktet, ”får vi bordell i samhället nu också”? – Sinna börjar på kurs i svenska efter nyår. – Det blir väl bra, säger Sven. Sven har morskat till sig nu när han ser vad Axel uppnått med sitt liv. Axel hade det bra med Svea men eftersom hon dog tidigt betydde det inte att Axel skulle dö också. Han tog tag i sitt liv sent omsider men nu sitter han här med en vacker ung kvinna som vill framåt. Det är ovanligt för vårt samhälle och hon måste visa framfötterna för att komma in i det här samhället. Hon kommer att behöva vara stark då jantelagen står högt på dagordningen. – Då är kaffet klart, säger Anna och hämtar brickan med nybakade bullar. Juldagen och Anna har nybakade bullar klockan elva visste hon att vi skulle komma, frågar sig Axel? – Jag har bakat för jag hade tänkt bjuda in er på kaffe idag, säger då Anna. Axel tror varje ord då han vet att Anna inte kunnat bärga sig en dag till utan att få träffa den vackra kvinnan hos Axel. Anna måste få veta varför och hur och hur länge Sinna stannar? Att Sinna skall bli invandrare i samhället skrämmer Anna då resten av Sinnas familj kanske också kommer hit? – Var så goda, hoppas det smakar, säger Anna. – Tack det gör det säkert jag har aldrig smakat nybakade bullar i Sverige förut, säger Sinna och skrattar. – Har ni tvättmaskiner hemma, frågar Anna? – Ja dom rika har alla maskiner som behövs och dom har Volvo, Mercedes också precis som här. – Sinna har redan kört vår tvättmaskin hon är lättlärd, säger Axel. – Då slipper du tvätta dina kalsonger i fortsättningen, säger Sven. Axel tycker inte att kommentaren var speciellt rolig men finner sig snabbt. – Ja man jag tvättar gärna Sinnas dom är små jämfört med mina. – Tänk om Svea hörde dig, säger Anna upprört. – Det har nog inte varit något problem, hon hade humor den snälla Svea det ska ni veta och det vet väl du om Anna om någon. 118


Samtalet fortsätter och efter en stund känner Axel att det är dags att lämna Anna och Sven. Han behöver andas och slippa fler frågor, nu vet Anna det som hon har behov av att veta. Resten kommer hon att fixa på kort tid, det vet alla. Anna har i alla fall konstaterat att Sinna är vacker och Axel är lite förändrad i sitt sätt att vara, han är inte så negativ, klädseln är modern han ser faktiskt yngre ut nu än innan han lämnade Lunkfors för semestern i Thailand. Om jag skulle dö kommer Sven att åka utomlands för att få semester och titta på vackra kvinnor? Det gör inte Sven, han är annorlunda inte så framåt som Axel. – Hur går det för Anders och Maria, frågar Anna utan känsla bara rakt på hon måste få veta? – Det går framåt, svarar Axel. Nu måste vi gå vidare Sinna. – Ja Axel nu går vi och tittar till Sveas grav. – Ni skall till kyrkogården? – Det ska vi Anna, Sinna måste få träffa Svea också, dom skulle ha trivts ihop om inte jag kommit emellan det vet jag. Dom är förståndiga kvinnor båda. – Tack för kaffet, säger Sinna – Tack vi ses snart igen, säger Axel. – Gå försiktigt det är halkigt ute. Jag ramlade vid vedboden igår, säger Sven. – Du är klumpig du Sven det är inte första gången du snubblar, svara Anna.

Axel och Sinna går mot torget ser sig om det känns som att Anna följer dom men den friska vinterkylan gör att de vaknar till efter det sömniga samtalet eller förhöret hos Anna och Sven. Sinna lägger sin hand i Axels varma handske, när de passerar hyreshusen vid centrum känner de blickarna från de upplysta fönstren. Det är Axel som känner hur käringar och gubbar, ”där går Axel med sin nya tjej, hur kan det vara möjligt att han fått med henne till det här lilla samhället, han har väl inte direkt utseendet för sig och åldersskillnaden”? När de närmar sig kyrkogården kommer det en man gående emot Axel och hälsar på Axel och Sinna, det är en äldre grånad man som bott i samhället sedan födseln. Han har jobbat på bruket precis som Axel, han jobbade på personalkontoret det gick inte av för hackor, tänkt att få bli anställd på bruket det var viktigt det var inte så mycket annat som fanns på arbetsmarknaden i samhället, men då var det en säker arbetsplats. Axel ökar stegen då han inte vill prata med personen som heter Alf trots att han känner honom väl, från bland annat tipsgänget när de träffas över en kopp kaffe ibland men just nu är det nog med frågor efter Annas lilla förhör. 119


– God fortsättning, säger Axel och lyfter på handen. – Detsamma, vi ses efter helgerna käre vän. Nu har Axel och Sinna kommit in på kyrkogården och Sinna frågar. – Varför är allt så fyrkantigt och sterilt det ser ut som en stad i miniatyr? – Det kan jag inte svara på men jag tror att vi vill ha det som när vi lever, ordning och reda. Välstädat inte utmärka sig då blir man uttittad. Trist men alla här har ungefär samma standard det är demokrati och här bor alla ”six foot under” som det heter, skrattar Axel. Vi köper oftast gravvården för då slipper vi gå hit alltför ofta, det är svårt att hinna med framför allt för de unga med alla måsten. Här är Sveas grav, troligen har Anders eller Maria varit här och lagt en krans lagom till julen. – Ditt namn står redan på gravstenen Axel? – Det är förberett för att jag skall ner i samma grav som min hustru Svea! – Om jag blir din hustru var skall du då ligga? – Den dagen den sorgen låt oss leva i nuet, bli inte som de du umgås med, ha förtröstan fortsätt att vara glad och behåll din framtidstro den får ingen ta ifrån dig. Vi kanske kan ligga alla tre i samma grav det blir säkert bra. Sinna läser noggrant på gravstenen då Axel lägger ner den krans han köpt, han reagerar inte tycker Sinna han sörjer inte, eller det syns inte utanpå. Ingen tår fälls men Axel vänder sig mot stenen och knäpper sina händer samtidigt som han säger. – Nu har du fått träffa min nya kvinna. Jag hoppas att du tycker om henne. Tack. Axel vänder sig mot Sinna och tar hennes hand och lämnar kyrkogården under tystnad. Sinna har lagt märke till något som hon finner underligt på vägen till kyrkogården. – Axel det känns som en dödens väg när vi gick hit passerade vi äldreboendet, sedan sjukhemmet med senilavdelningen, en liten riktningsförändring och vi är i graven. Den gyllene triangeln eller dödens triangel. – Så har inte jag tänkt, det är typiskt svenskt och välordnat, men kyrkan och kyrkogården var där först. Politikerna kanske tänkte på kostnaderna för transporter då blev det så här. – Ibland tycker jag det ser så välordnat ut så det blir tråkigt. Tänk om du och jag kunde förändra samhället du Axel. – Jag ställer gärna upp om du orkar. Vad skall du göra först om du får som du vill? – Få människorna ut ur sina små fängelser umgås även när det är kallt och prata mindre om bruket, värdera andra saker som man ändå har, det är trots all klagan inte många som lider. 120


Sinna och Axel går snabbt hem då det blivit kallare under den tid de varit ute och solen är på väg bakom skogen. När de kommit in ringer telefonen det är Anders som ringer och tackar för senast. – Vad har ni gjort idag då, frågar Anders? Axel beskriver dagens utflykt med Sinna och berättar om hur det såg ut vid moderns grav. – Har du varit ute på sjön Anders? – Jag tog en promenad men kylan bet genom kläderna så det blev bara en timme men det var skönt. Nu skall jag fixa lite kvällsmat och sen blir det väl lite radio man jag saknar inte tv-n det är skönt. – Hur länge tänker du bo där ensam? – Tills efter helgerna då Anitas föräldrar åker hem. – Du flyttar inte hem till Maria och dina barn då? – Nej farsan det går inte du förstår inte vilken situation vi levt under vi måste tänka på barnen, oss själva, livet måste gå vidare. Jag kanske ses som en buffel i dina ögon men du har väl också haft dina dalar i ditt liv. Idag går det fortare man står inte ut då måste man vidta åtgärder då livet är kort. Vi älskar inte varandra längre, vi har barnen men de binder oss inte samman de klarar sig även om vi bor på separata adresser. Jag måste skaffa mig ett jobb, sluta dricka hitta en ny väg framåt precis som du men du har ditt på det torra som har levt ett liv och när vår mor dör din fru då tar du ett nytt steg ut i livet utan att fråga någon? Det finns ingen väg tillbaka, jag tror att Maria är den som aldrig skulle acceptera mig som make längre. Jag har lite bekymmer med vart det bär? Jag har bekymmer med ekonomin då jag inte fått någon a-kassa ännu, troligen kommer den i veckan efter nyår nästa vecka hoppas jag. Behöver en tusenlapp så jag kommer över helgen. Kan jag få låna av dig farsan? – Ja om du inte köper sprit för pengarna får du låna! Kom in när du behöver pengarna. – Jag kommer in i morgon för Maria har lovat att hämta mig och bjuda på lunch med barnen. Då tittar jag in. Hälsa Sinna så ses vi imorgon. – Ja det gör vi, säger Axel och lägger på luren. Väldigt va fin han var då när pengarna tryter då går det bra att vara fin i kanten men det skall inte bli någon vana, pengar får han skaffa själv inte ska jag föda honom på min pension. – Var det Anders, frågar Sinna? – Ja pengarna var slut. 121


– Var det inget annat han ville? – Nej det var det som var viktigt för honom han till och med hälsade till dig då måste börsen vara tom. Axel går in i sängkammaren och lägger sig på sängen. Klockan är fyra och det känns som att en liten tupplur är inte dumt. – Sinna kom och vila en stund du också innan vi äter vår kvällsmat. – Jag tar fram mina böcker och läser lite svenska så känner jag att jag gör lite nytta. Blir jag trött så vaknar du upp bredvid mig, om inte får du kvällsmat serverad vi tar väl rester så kan vi ta en juldagssnaps eller hur? – Gärna ta det lugnt det är ingen brådska. Axel somnar och Sinna tar fram sin lilla ordbok om de vanligaste fraserna på svenska. Hon kan egentligen mer än vad som står i böckerna men hon vill framåt och svenska det skall hon kunna innan sommaren.

Hos Maria och barnen är det tyst Maria har nyligen pratat med sin mor i Karesuando det var inte så upplyftande men det var nödvändigt för husfriden. Snart måste Maria och barnen åka upp till Alma det är långt Alma har svårt att komma ut då hon måste förflyttas i rullstol båda benen är kapade efter en svår sjukdom. Det är synd om Alma hon har ingen släkt kvar där uppe i lapphelvetet som hon själv säger när det känns som allra sämst. Maria förstår henne men bara resan dit uppe kostar lika mycket som att åka till Kanarieöarna en vecka där hon vårdas, hon ligger på långvården. Det betyder att Maria och barnen måste skaffa både mat och logi när de kommer och hälsar på. Dessutom tycker barnen det är jättetråkigt då dom oftast måste stanna en hel vecka när de åkt så långt. De tycker att de har haft tillräckligt med lediga dagar som de tillbringat i den där norrländska obygden. Nu kommer väl inte pappa att följa med då dom snart är skilda. Han får en extra vecka med fiske i Klarälven i stället för vårdhemmet och gnäll i Karesuando. Maria har börjat fundera om barnen och hon skall skaffa sig en lägenhet när Anders flyttar, det finns gott om lägenheter i centrum av samhället, det känns mycket lugnare då villapannan snart måste bytas och målning utvändigt står på programmet. Besparingarna är nästan nere i noll men Maria har en fond som är hennes den tänker hon behålla alldeles för sig själv och barnen, annars skall det delas rättvist. Anders kanske behåller huset då bör Maria få sin del kanske etthundrafemtiotusen kronor, fastigheterna har stigit lite i värde det senaste året. Frågan är om Anders har råd att köpa ut henne då han är arbetslös men han kanske ta en del genom Axel ett lån 122


kanske, vem vet? Hjärnan går för högtryck då Maria tänker diskutera villan med barnen och hon hoppas att de hellre vill bo i centrum i en nyrenoverad lägenhet än den gamla villan som förfaller. Det kanske kan bli pengar över till en resa? Det var inte igår dom gjorde någon resa, senaste gången var till Norge då dom tältade annars kan det röra sig om ett besök i Karlstad eller kanske en Stockholmstripp med övernattning vart femte år. Barnen sitter i vardagsrummet och fikar samtidigt som de ser tv, det är repris på Big Brother. – Linda o Micke vill ni bo kvar här om pappa och jag skiljer oss? – Nej det vill inte jag säger Linda, men jag vill bo kvar i samhället. – För mig spelar det ingen roll jag tror det vore skönt att få byta miljö, flytta till något boende där vi kommer från garaget. Det kanske stärker självförtroendet och framtidstron, säger Micke. Vad har du tänkt då mamma? – Lägenhet, en fyra till exempel vid torget nära till allt, vi har ju nära idag också men jag slipper snöröjning och gröna fingrar saknar jag. Det är inte mina stora intressen jag kör hellre er till alla fritidsintressen så det blir en fördel. Det blir inte dyrare heller det här gamla huset behöver renoveras och snart är pannan slut. Men är det så lätt för oss att enas då flyttar vi när vi hittat någon bra passande lägenhet. – Mamma, kommer du och pappa att skiljas för alltid, frågar Micke? – Det är bäst så, ni vet lika väl som jag vad som hänt med oss de senaste åren det har inte varit lätt och vi sliter ut varandra. Jag vill ha ett riktigt liv med er och uppleva något annat än det här samhället som kväver mig långsamt, vi måste satsa på att få se annat än vägen till Sunnemo eller shoppa i Hagfors. Samhället saknar snart daghem och ishockeybanan är på upphällningen, bruket ägs av österrikare som vill flytta produktionen då gubbarna jobbar för lite. Framtid finns inte här jag vill att ni bor så länge ni vill hos mig sen vill jag att ni hittar utbildning eller arbete som ger er framtid som jag fortfarande saknar. Hitta ingen man eller tjej som ni blir kär i och får uppleva samma problem som Anders och jag, för det är vanligt att barnen följer i sina föräldrars spår. Framtiden, jobb och utbildning är det viktigaste då kan man få både kärlek och glädje, framförallt skall ni vara oberoende av den andra parten, se till att ni klarar er själva. Hos oss har Anders på grund av sitt missbruk och arbetslöshet det svårare än vad jag har. Jag har ett jobb även om det inte är så högt värderat. – Mamma nu tycker jag vi tar lite julbord ensamma och kopplar av med lite tv. – Vad skall du göra med dina julpengar från farfar, Linda? – Det vet jag inte men kanske en ridkurs i sommar. Få se men jag skall spara en del 123


kanske till lite nya möbler när vi flyttar. – Jag vill ha en ny cykel till våren det är nummer ett men jag skall försöka få den av farfar han kanske är på så gott humör att han köper en åt mig om jag ber vackert. Maria ställer fram ett försenat julbord med en härligt hemtillverkad skinka och diverse köttbullar, sill, frestelse och andra delikatesser. Det blev jul för delar av familjen Forsnacke utan Anders som just nu inte saknas av någon. Anders får jobba sig tillbaka in i familjen det är enda vägen tillbaka men han kommer aldrig att nå fram till Maria igen. Julhelgen rullar på och snart är det dags för nyår och fira framtiden eller den tid som förflutit. Det är nog framtiden åtminstone för Maria och barnen då de ha något att se fram emot. Linda skall ut på fest i kväll då hennes bästis fyller sjutton år de skall träffas klockan sex vid centrum. Maria förmanar dottern att hon skall vara försiktig och komma hem i tid. Maria sätter ingen gräns då hon litar på Linda men nån gång skall vara den första det vet alla föräldrar. Linda kommer klädd i sin nya blus kanske lite djärv men passande på den unga damen, lite för mycket öppen i midjehöjd men det är dagens mode, naveln skall vara synlig. Lindas hår är mörkt och hennes utseende gör att hon ser äldre ut hon är i den farliga åldern. – Hej då och du vet att du kan ringa om du vill något, säger Maria. – Det vet jag mamma du kan lita på mig. Jag är tvungen att gå om jag skall hinna möta mina kompisar på torget.

Linda tar sin handväska och försvinner ut genom dörren. Det är mörkt ute men snön gör att det inte är kolsvart. När Linda kommer till torget finns ett tiotal kompisar på plats och de har redan öppnat sina öl eller ciderburkar, de har kommit tidigare för att slippa föräldrarnas tjat. Några av ungdomarna börjar bli påverkade de är glada men killarna i gänget ser de snygga tjejerna och sätter in sina stötar. En av killarna Jörgen har redan fått kontakt med Katarina som är känd för att inte säga nej. Dom är på väg bakom bensinmacken och där händer det som inte skulle hända när Jörgen lyckas få av Katarina hennes kläder och fullbordar ett samlag men naturligtvis utan kondom. Dom älskar varandra åtminstone den korta stund samlaget varade, i morgon får vi se det är en lång kväll. När de återvänder till gänget så skriker många ”vad har ni gjort, har ni knullat redan”? – Skit i de ni nu börjar festen, ropar Katarina. 124


Jörgen lyfter en flaska med brunt innehåll det är säkert hembränt och Cola. Han drar i sig säkert en deciliter av flaskans innehåll det är starkt men humöret är på topp och nyss har han satt på Katarina. Det har många gjort förut men visst tyckte han om det, det var skönt Jörgen tycker om henne han vill ha mer. Gänget samlas och de flesta har ryggsäckar med sig med diverse godsaker. Tove heter flickan som fyller år hon bor vid Parkvägen och hennes föräldrar hälsar på vänner så hon får slå runt på högtidsdagen. När kompisarna kommit fram till Toves hus har de gått hårt åt ryggsäckarnas innehåll, några av killarna är riktigt plakat. Ljudet eller oljudet hörs över nejden och nu klampar dom in hos Tove som bjuder på pizza och Cola. Tove dricker inte men det är några till som provar sprit för första gången så varför skulle Tova vara annorlunda? Killarna ställer upp sin medhavda färdigblandade hemkörda som de oftast tagit från sina föräldrar det syns inte om det försvinner när förråden oftast är fulla, likt personerna som brukar eländet. Under kvällen urartar festen med att Jörgen ramlar utför en källartrappa och gemensamt försöker ungdomarna lyfta upp honom i en säng för att vila han är ju full, det är säkert inget allvarligt men han har riktigt ont i ena benet. Jörgen får en klunk med färdigblandad grogg och sjunker ner i sängen. Linda har också fått för mycket innanför västen det är faktiskt första gången hon dricker något starkare än öl. Krille stöter på Linda som han tycker mycket om. Krille han är i alla fall inte fullast och snygg är han också. Krille förmår Linda att gå till sängkammaren som normalt används av Toves föräldrar. Krille är lugn men lyckas med att få ner Lindas byxor utan något större motstånd. Linda har inte provat förut men hon har både sett och hört sina föräldrar i intima stunder. Snart är ungdomarna nakna och det är bråttom för det är kanske flera som vill använda sängarna. För Lindas del var det inte så skönt första gången men Krille har haft en skön stund. Efter tio till femton minuter är de tillbaka i vardagsrummet där gänget är samlat en del ligger ovanpå varandra, en del sover, det är fest Linda känner att nu är hon med i gänget mödisen är borta hon har också legat med en kille förut var det var bara petting nu var det på riktigt. Ingen märker när de kommer in i rummet då alkoholmängden påverkar dessa ynglingar kraftigt, det finns ingen gräns för hur mycket de kan samla ihop till en festkväll de dricker till de somnar eller spriten tar slut. Jörgen har försökt ta sig ur sängen men klarar inte av det, han ligger i sina egna spyor och mår jättedåligt. Villan ser ut som det varit storfest och Linda säger till Tove att det är dags att lägga av för Linda har lovat att vara hemma till tolvslaget. Linda är onykter men hon vill ändå hem det är ett friskhetstecken. Jörgen skriker från nedre våningen han är plågad. 125


– Ring ambulans mitt ben är brutet, säger Jörgen. – Är du säker, frågar Tove? – Jag känner benpipan på utsidan. Tove ställer sig på vardagsrumsbordet och skriker. – Jörgen har brutit benet. Jag ringer på ambulans och alla måste hjälpa till att städa undan innan ni går. Hon slår etthundratolv och berättar vad som hänt. Ambulans kommer så fort som möjligt. Hon får instruktioner vad hon skall göra medan hon väntar. Linda plockar saker och får hjälp av Jörgen. Det ser för jävligt ut i villan och nu måste Tove ringa till sina föräldrar som är på fest. – Pappa det är Tove det har hänt en olycka. Jörgen har brutit ett ben och ambulans är på gång. Kan ni komma hem? – Jo då men det tar en stund vi måste få tag på en taxi då vi druckit vin till maten. Det dröjer säkert en timme innan taxin kommer från Hagfors tror jag. Ta det lugnt är alla kvar? – Ja men det har varit en riktig fest pappa. – Vi kommer sköt om dig. Krille och Linda och några tjejer städar och plockar skräp både inne och utomhus. Tove sitter på golvet vid Jörgen och håller hans hand. Resten av gänget är på väg hem med flaskor och ölburkar i händerna. För dom är festen inte slut, dom vet inte ens om den har börjat. Ambulansen kommer det är en sjuksyster med som snabbt konstaterar att benet är brutet och att Jörgen är spritpåverkad. Hon frågar om någon vill följa med till lasarettet och Linda känner sig manad. Tove lovar att ringa Maria och säga vad som hänt. Toves föräldrar kommer till villan just när ambulansen lämnat, de ser Tove på trappan och mamma Stina tar hand om Tove medan pappa går in i villan och ser spår efter kalaset. Han säger inget det är nog med elände och ansvaret ligger på föräldrarna det är inte Tove som skall belastas för hela ansvaret hon är ändå ganska klar efter den uppkomna situationen. – Har du druckit, frågar Stina? – Ja men inga mängder men många av dem som kom blev plakat och jag hade ingen chans att stoppa det som hände och Jörgen ramlade, han hade druckit för mycket och legat med brutet ben i flera timmar. Tove ringer Maria och lugnar henne samtidigt som Linda ringer från ambulansen och berättar vad som hänt och att det dröjer tills hon kommer hem. Ambulansföraren 126


kommer att köra förbi i Lunkfors vid återfärden annars fixar dom en annan transport för Linda. Maria känner sig lugn hon litar hundraprocentigt på Linda. Kvällen fick ett abrupt slut men allt löser sig tänker Linda.

127


Kapitel 17

Sara och Hans funderar på att bjuda sig till Axel på nyårsafton. De tänker ta husvagnen och stanna till hos Axel och bjuda brodern med familj naturligtvis Axel och Sinna. Sara har redan pratat med Maria och hon och barnen har tackat ja men nu gäller det att övertala Axel. Sara ringer och Sinna svarar. – Hallå, Sinna här. – Sara, hur mår ni? – Bra säger Sinna. – Har du pappa där? – Ja han kommer, hej då. – Axel här. – Det är Sara, hur mår ni? – Bara bra skojigt att du ringde, jag tänkte faktiskt på er. – Vi vill komma och hälsa på i nyår. Vi bjuder på nyårsmiddag om vi får låna ditt kök och vardagsrum. – Självklart får ni det, men ni sover väl hos oss? – Vi tar husvagnen, barnen vill gärna sova i den det är alltid lika skojigt. – Ni är välkomna. – Jag skall ringa till Anders då jag redan pratat med Maria som tackat ja. – Kul det ska bli toppen, då får ni träffa Sinna också. Vad ska jag inhandla? – Köp rött, vitt vin och öl, vi står för all mat. Resten knycker vi ur din kyl och frys den är väl inte tom? Vi kommer på nyårsaftons morron och då kan vi handla om det är något som fattas. Vi räknar med att äta vid sex eller sju på kvällen. Blir det bra? – Roligt ni är välkomna. – Jag ringer Anders nu och ställer han till något besvär ringer jag dig igen Axel – Ha det så bra då och hälsa familjen. Skojigt att de kommer och tar hand om nyårsfirandet, Sara är toppen hoppas att hon kan påverka Anders så han slutar käbbla om allt elände. Åka trettio mil för att laga mat åt familjen det ska vara Sara till det. Anders kan inte ens tänka sig att bjuda på mat vid korvkiosken i centrum.

128


Anders befinner sig i stugan vid sjön och ligger framför öppna spisen där det är riktigt varmt och skönt. Idag åker Anitas pappa hem och Anitas mamma skall ta hand om barnen över nyår. Anita kommer ut i morgon, dan före nyårsafton hon har lovat att handla det nödvändigaste inför nyåret. Anders har varit inne med en kompis och shoppat det som han anser viktigt spriten och öl hemkört har han hämtat en dunk och köpt Cola i mängder. Anders dricker varje dag när han inte är hem till byn och hälsar på. Det är besvärligt då han inte har bilen men då kan han istället drälla runt och vara lite på fyllan det trivs han med. Maria har lovat att han får ha bilen under nyårshelgen då hon och barnen inte behöver den. Sara ringer på Anders. – Anders. – Sara hur är det? – Bra jag är i sommarstugan. – Hur kommer ni vidare du och Maria? – Det är slut, vi skall diskutera det efter nyår om vi skall behålla huset eller om vi skaffar varsin lägenhet det beror på om jag har råd att bo kvar nu när jag är utan jobb. Maria vill flytta till en lägenhet och hon gör naturligtvis som barnen vill. – Du då? – Jag vet inte än men jag får säkert bo ensam under en tid. – Anita då? – Det är för tidigt för henne då barnen har svårt att se varför deras pappa flyttade. Dom är inte mogna för mig än. – Hans och jag bjuder på middag på nyårsafton hos pappa kommer ni? – Är ni hemma? – Nej vi kommer med husvagnen på nyår då tänkte vi att vi kunde träffas. – Kan jag ta med Anita? – Ja om du tycker det är lämpligt det kan du väl diskutera med din familj, inte med mig. – Vi kommer men jag skall tala med Maria först och även farsan. – Då ses vi vid sex till sjutiden på nyårsafton. Välkommen! – Tack och hälsa familjen. – Sköt om dig broder! 129


I Lunkfors händer inte mycket slutet av året. Barnomsorgen och de äldres ökning, vården då platserna inte räcker till är på tapeten. Maria har funderat på att sluta inom vården då hon eventuellt skall jobba hos en kompis som driver en importfirma. Barnen tycker det är bra och hon kan jobba från hemmet ibland då arbetet är baserat på inköp via nätet. Maria har lärt sig all datahantering genom barnen, hon har hängt med bra då Anders har ägnar sig åt sin hobby, hembränningen. Hans kunskaper i data är begränsad till att klara av att slå på och av det är vad han lärt sig. Maria har känt på sig att datorn kommer också inom hemvården så därför vill man inte mista henne då man skall börja organisera om efter nyåret. Det är kallt dagarna ligger på så där åtta till tio grader och i centrum trängs kunderna om de sista lågprisskinkorna och köttbullarna med röda lappar. På bruket har dirren sagt i ett öppet uttalande att personalen måste börja anstränga sig för att företaget skall överleva. Utan bruket blir samhället en idealisk semesterby för rika holländare och tyskar som redan tagit över många lediga fastigheter längs klarälvdalen. Maria möter många förmaningar då hon sagt att hon vill sluta inom vården men vården kommer alltid att finnas kvar det är en stor växande faktor i det lilla samhället och de unga går hellre i skolan än tvättar sjuka och åldrade kroppar på långvården. I Görans Sverige har svensken blivit lat det är hela tiden en anpassning av intjänade pengar tillsammans med bidrag, sjuk eller a-kassa som ses som lön. En hantverkare som är arbetslös behöver inte jobba mer än några dagar svart per månad säger Anders, resten får han från A-kassan det är skönt att få betald ledighet. Kontrollen är obefintlig det är slappt och bra ingen vill få det sämre oavsett om du jobbar eller inte.

Axel och Sinna har hört att restaurangen i centrum är till salu men dom har ännu inte tagit någon kontakt med ägarna men Sinna är eld och lågor. Det är ganska tuff atmosfär då gästerna ofta kommer direkt från bänken då systemet är stängt men med en bra ledning skulle man kanske få fart på restaurangen och locka med bra mat igen. Sinna och Axel har hört att det är en advokatbyrå som handhar försäljningen troligen är konkursen nära. Sinna och Axel har konstaterat att det är bäst att lugna sig till efter nyåret då kanske det framkommer mer om företaget.

Det är vackert, bygden lyser av den vita snön och kylan biter i skinnet. Invånarna går nästan i ide under den kalla mörka tiden men då våren kommer lyser samhället upp igen, det skulle behövas något positivt så gemene man kunde säga, det var väl bra men 130


inte avsluta med det går säkert åt helvete i alla fall. Är det en önskan eller blir människan sån då det tar emot, det var bättre förr stämmer inte heller på den här orten, det ligger ett ödets skimmer över samhället. Några mil ner längs älven ser det positivt ut det kan kanske väcka upp Lunkforsarna. När jag återvänder till byn längtar jag därifrån då jag passerar skylten som visar att jag är framme. Det är kanske jag som har fel inte människorna som bor här. Under slutet av året kommer familjerna kring Axel och Sinna ta viktiga beslut det är flyttning, skilsmässa, hitta jobb eller köpa en restaurang. Det händer mycket kring familjen, hoppet står bara till att förmågan och kraften finns för att förändra de dagliga rutinerna och se en ny framtid an. Det största beslutet tar dock Axel då Sinna och han planerar giftermål. Hur kommer Anders och Sara att reagera, är dom rädda om arvet eller tycker dom att Axel har ett långt liv kvar att leva och får han leva som han vill med Sinna? Pengar är väl inte allt men för Anders är det en hjärtefråga då han alltid saknar kontanter. Marias reaktion kan bli lätt positiv. Sara känner inte Sinna alls, hon kanske är mer lik sin bror då kan det bli känsligt. Axel vet heller inte allt om Sinnas planer, ja hon har nämnt en del men Axel skämtar oftast bort det med orden, jag är för gammal. Sinna kommer att ta upp frågan innan familjerna träffas på nyårsafton. Sinna har varit i kontakt med sin broder som meddelat att allt är bra som vanligt med familjen i Thailand. Det vill säga att mamma är sjuk och pappa och brodern super som de alltid gjort. Dom funderar på när Sinna kommer hem och hälsar på? Kanske i slutet av året har Sinna sagt men det beror på om hon får något arbete i Lunkfors? Sinna sa också att hon trivs i Lunkfors men det är mycket annorlunda det är ett liv, men det händer nästan ingenting. Man får någon typ av ångest och frågar sig hur det kan bli så stilla och människorna sitter i sina hus och tittar ut på vinterkylan. Det är inte människovänligt med tanke på kylan men gud har skapat den här delen av världen också. Sinna tycker om klimatet det är ren och klar luft, känns som ett syrebad. Det är alldeles tyst inga fåglar som en hägring men de finns. Vid forsen eller kraftstationen där fascineras alltid Sinna av mängden vatten som tar sig fram under den vita tjocka isen som ser ut som grottor i forsen som regleras för att samhället skall få ström. Det är vackert för en kvinna som mestadels sett vatten som ett överlevnadsmedel att dricka för att tillfredsställa kroppens behov. När det regnar i hennes land då kommer oftast så mycket vid varje tillfälle så det är svårt att vistas utomhus. Här rinner det i olika fåror för att fördelas och sparas för att ge energi utan någon svårighet, det är ett välordnat samhälle. Det är så välplanerat så det känns främmande för Sinna det svenska samhället men det har fördelar då man inte svälter ihjäl. Alla har en chans och tar man 131


inte chansen så kan man leva av andra som betalar skatt för att samhällets trygghetssystem skall fungera. Dom flesta som arbetar tycker det är fel att de som sitter på bänken skall kunna gå till bolaget varje dag, de skall ha mat och husrum inte supa upp bidragen, men det svenska systemet skall vara rättvist sägs det. Sinna har mycket att lära sig hon har inga bidrag skall söka arbete eller eventuellt starta något eget. Hon skall inte leva av Axels pengar oberoende är lika viktigt som att vara frisk annars blir Sinna en andra klassens kvinna. Karlarna utnyttjar den sortens kvinnor men Axel är inte sådan? Axel är inte vad han varit, den sure lite gammalmodiga man som alltid visste allt och hade rätt i varje situation. Den här unga kvinnan har gjort honom ödmjuk och man förundras av varför, kan det bero på att han fått en skönhet vid sin sida eller är det Sinnas kunskaper som gett Axel hans nya sidor. Axel är stolt när han är ute med Sinna han bryr sig inte om omgivningens skvaller det är hans sista liv eller slutet av hans föregående liv och det är tidsbestämt. Tänk att vinna tio miljoner på lotto då blir man kändis och avundsjukan eller missunnsamheten går inte över. Det sägs alltid ”han som vann” glädjen utbryter eventuellt när pengarna tar slut. Axel har inte köpt någon lott, Sinna har flyttat med till Sverige för att få ett bättre liv. Åt helvete hur hon älskar sin Axel som skulle kunna vara hennes far men det är väl bra att ha en bra far som samtidigt är livskamrat. Kärleken är svårt att i frågasätta, det finns blinda som gifter sig. Då hörs kommentaren ofta, hon har aldrig sett hur han ser ut eller han är snäll för att han tar hand om henne. Kan du inte älska någon du inte ser? Gud älskas av många och honom är det inte många som sett vad jag vet. Vad är det som är rätt eller fel eller vad är det som säger att jag har rätt varje gång? Någon ser Axel som en bidragsgivare, han har gett Sinna med familj ett nytt liv men det är inte sanningen. Sinnas familj har inte fått det bättre de har fått döda ting saker som vi har överflöd, för oss naturliga för att överleva i vår bekväma värld. Om Axel har fortsatt leva som han gjorde tidigare i det tråkiga samhället hade han säkert varit olycklig, inte fan ville han hitta en ny begagnad kvinna som bott där i samhället hela sitt liv. Det skulle inte ge något nytt, han skulle få historien uppläst om och om igen. Det kan han idag avlyssna vid sina korta visiter hos Sven och Anna. Sven är en fegis han är som en räv som smyger runt huset så att inte Anna ser honom och vill han gå ut själv så måste Anna veta om det, då får han oftast Anna i släptåg. Sven vill träffa kompisar, framför allt få kompisar eller dricka en bärs med tipsgänget. Det vill inte Anna, hon vill inte veta av att någon har roligt och när hon får reda på det blir hon sur. Själv har hon bara roligt när hon är ensam och gläder sig åt 132


misslyckanden, helst skall det vara nära grannar eller vänner som hon känner som det gått snett för. Hon vill kunna säga vad var det jag sa? Du Sven, jag hade rätt! Sven har fått en förfrågan från spelgänget eller Lotto-gänget då de vunnit åttatusen tillsammans det gäller en resa till Finland med färja endast grabbarna skall åka. Det är Olle som kommit med förfrågan och Elin är en modern kvinna, åk du Olle men ge fan i damerna ta det lilla lugna och var försiktiga med spriten. Olle har bestämt att dom skall åka till trettonhelgen det blir två nätter på båten och en dag i Helsingfors för sightseeing. Om alla följer med blir de tolv men det är säkert några som inte får för sina ministrar därhemma som alltid Olle säger. När Sven får veta om resan vet han inte hur han skall ta Anna för att hon skall svara att det vore väl roligt, du har inte varit hemifrån ensam sen ni hade ”olycksfallsfria dagar” på bruket, kommer du ihåg det? Ja det gör jag tänker Sven, vi hade så roligt när vi badade i sjön och vilken fest det var och den där tjejen som stötte på mig var det inte Greta? Hon var kontorets pudding, det var tider det. Men alltför sällan, det känns som ett jubileum varje gång då Sven får uppleva något utan hustrun Anna. Det var femton år sen och vid avtackandet av Sven då var Anna medbjuden, hon var ordförande säger ryktet. Sven skämdes, därför smeknamnet ”fegisen”. Sven har bestämt sig för att ta upp frågan på nyårsafton då Anna och Sven har grannar på eftermiddagste och ett glas likör. Det är Britta och Folke som kommer det har dom gjort senaste tio åren. Sven, möter dom oftast på gården och när Britta har gått in till Anna då visar Sven årets vedstaplar för Folke det som han samlat på sig för vintern. Längst ned drar han undan ett vedträ och där ligger överraskningen, den är inte fickljummen som tur är då det är minusgrader ute och Folke tar sig en riktig djävel, det gör han alltid. Sven tar två han har mindre käft eller mun kanske man skall säga. Folke säger att det är Anna som har stor käft, det är därför Sven får två klunkar. När de även smygrökt en cigarett känns det bra. Folke röker alldeles för mycket och Sven tar sig en cigg oftast när han får något starkt inombords. Han har rökt tills Anna sa ifrån och det är han tacksam för, det är väl en av få saker som han tackar Anna för. Folke har redan gjort klart för Britta att det bär av med båten till Finland i nästa helg. När de dyker upp i köket så sitter redan damerna och Anna slår upp tevatten och Sven delar ut tepåsar innan han sätter sig ner. Han hämtar fyra glas eller konjakskupor öppnar en Remy Martin det känns starkt och bra och de blir varma inombords. När han slår i åt Britta säger hon tack snabbt då hon inte gärna tar för mycket det blir väl en tvåa. Anna säger nej tack det har hon alltid gjort tills Britta säger att det är nyårsafton bara en gång om året då får Sven tillåtelse att slå i det blir säkert minst en sexa. Inget motstånd. Det är 133


Annas sätt att vara som hon visar nu, men alla vet att hon håller den stackaren Sven med järnhand. Tur att han har sina tipskompisar så han får chansen att slå runt en gång om året, mer blir det inte. – Skål för ett nytt år, säger Sven. – Hoppas att allt skall gå bra, och en trevlig resa för oss Sven, det skall bli roligt, säger Folke. – Vad då resa, frågar Anna? – Visst det har jag glömt att berätta vi gubbarna i tipsgänget skall åka till Finland i trettonhelgen. – Det skall bli roligt, säger Britta. Det behöver ni gubbar. Efter de orden tystnar Anna, hon har accepterat och vill inte bråka med Britta och Folke närvarande. Det är nyårsafton. Ute är det kyligt det ska det vara i klarälvdalen när det är nyår. När det var bättre förr då kunde termometern falla ner mot mer är minus trettio grader. Det var tider det, tänker Sven.

Kapitel 18

Vid sommarstugan är det lugnt Anders sitter på soffan med sin vanliga grogg, det är varmt i rummet. Anders tänker på familjen, vad han skall bidra med i den här härvan som han dragit i gång. Huset skall han behålla om han kan få ett lån i banken då får Maria ett litet startkapital det behövs när hon flyttar till den nya lägenheten. Farsan skriver antagligen på som borgenär för ett litet lån, det är väl lite förskott på arvet, tänker Anders. Sinna ska väl inte få allt. Anders är speciell, han unnar ingen annan något inte ens sin syster som han ofta hånar. Hans och hon har det bra tillsammans och pengar saknas inte. Anders är ett stort misslyckande, han skulle behöva hjälp av psykolog. Det vet Maria hon har försökt att få honom att ställa upp men inte behöver han någon hjälp? Det är inte Anders som det är fel på det är omgivningen. När Anders skall söka jobb då har han oftast stor tilltro till sig själv, han kan allt men det är lätt att genomskåda honom. Nu har han fått napp det är en firma som tillverkar hus i sektioner som söker personal omgående. Anders tycker att det inte är vad han vill ha han vill jobba ute helst trakt-jobb 134


i Norge. Den möjligheten kanske kommer om han lugnar sig. Han skall på intervju den andra januari.

Sara och Hans har kommit till Lunkfors ställt upp med husvagnen, en Kabe sex meter lång och två och en halv meter bred. Priset ligger på ca trehundratusen det är förra årets modell. Den är nästan lika stor som sommarstugan där Anders bor. Snacka om lyxig, platt-tv, varmvatten, stereo, cd, allt som finns i ett modernt hem. Ungarna älskar att bo i vagnen, de har eget rum. Sara och Sinna hjälps åt med maten medan Hans och Axel fixar med stolar och möbler så det räcker till. Även dukningen fixar karlarna. Sinna är klädd i svarta byxor och en nätt liten vit blus. Sara har klätt sig i svarta byxor och en grön tröja. Båda damerna ser bra ut det känns att det är feststämning. Karlarna har inte slips det har dom bestämt, inga snaror den här nyårsaftonen men nya jeans och vita kortarmade skjortor. Axel har varit hos frisören och har fått en ny frisyr som passar Axel. Hans är mörk och ser bra ut har alltid varit en svärmorsdröm. När Sinna och Sara står vid diskbänken där ser man deras olikheter, håret. Sinna kolsvart och Sara urblond. Det är ingen tävlan men ingen kan förneka de ser bra ut båda tjejerna. Dessutom trivs de tillsamman, när de jobbar vid diskbänken, det pratas både svenska och engelska men samarbetet fungerar perfekt. På eftermiddagen då allt står klart sitter de ner och tar en paus med en skinksmörgås som Sinna har designat. – Nu ska här skålas ni är så välkomna, säger Axel och ropar detsamma in till barnen som sitter framför tv-n i vardagsrummet. Barnen har fått lite chips och dricka serverat och ett tack hörs. – Axel har slagit upp whiskey åt sig och Hans, damerna sa också ja dagen till ära, en singel malt skall smaka. – Skål för ett gott nytt år, säger Sinna. – Skål och tack säger de alla i kör. Från rummet hörs barnen, de frågar när Maria, Linda och Micke kommer? – Dom är här klockan sex, jag tror att Anders kommer samtidigt. Vet inte om han har Anita med sig men vi har dukat år henne. Maria struntar i om Anita kommer, det är upp till Anders. Anders och Anita kommer tillsammans. Sara kramar sin bror dom har alltid varit vänliga och tagit hand om varann, mest Sara som hjälpt Anders. På senare tid har Anders förändrats det ser Sara som bara träffar honom en till tv å gånger per år. Anita känner sig som hon inte hör hemma hos Anders familj, det är lätt att förstå. Sinna tar Anitas 135


hand hälsar och Axel ser nöjd ut när han kramar Anita. Efter en stund sitter alla i vardagsrummet tillsammans med Linus och Krister. Det är mer en ett år sedan alla var samlade i familjen. Ringklockan i hallen hörs och in kommer Maria, Linda och Micke. Linda och Micke tittar storögt på Anita men snart sitter dom ner med sina kusiner och tittar på julprogram i tv. Linda tar sig an Linus som är jätteförtjust i Linda. Micke och Krister diskuterar hockey. Micke håller på Färjestad. Krister på Linköping. Anders har spelat i Lunkfors hockeylag tills han fyllde trettiofem. Han var lite av en stjärna i klubben men han var så bunden till sin hembygd så de erbjudanden han fick från elitserieklubbar avböjde han utan någon betänketid. Axel sa ofta att Anders skulle ha tagit klivit över mammas tröskel och tjäna de stora pengarna. Maria får ett glas vin av Sinna då hon inte dricker whiskey. Axel tar till orda. – Skojigt att vi kan träffas så här inför det nya året. Det har ju hänt en hel del sen förra gången då vi var samlade. Han tittar på Anita och Sinna som är de stora händelserna inom familjerna som Axel kan påminna sig just nu. – Jag ser på mina barn och barnbarn och konstaterar att jag blivit äldre. Jag känner mig ung och pigg inte minst kan jag tacka Sinna för det men ni gör alla en insats. Tack. Ni skall veta att jag har varit en ensam man sen Svea dog. Att Sinna är ung är nog en orsak till en massa funderingar hos er och flera, men för mig känns det som jag funnit en livskamrat. Vänta med era värderingar och låt oss leva vårt liv, jag lever bara en gång. Någon gång får ni säkert känna av ensamhet men det vill jag inte nån av er skall drabbas av. Speciellt i det här lilla samhället med de fula tungorna som hörs när man passerar postlådor, i kön på Domus eller på kyrkogården. Ensam är inte stark och det kan jag intyga att det stämmer. Särskilt ensam har inte Axel behövt vara om han ägnat sig åt barnbarnen men har varit en ensamvarg, tror att han sökt någon som Sinna hela tiden. Axel måste tro på gud efter det som hänt. Maria och Anders tittar på varandra, Maria är inte ensam, hon har underbara barn de bästa hon kan önska tycker hon själv, men visst är det skönt att få dela ansvaret med någon men det får inte bli en börda och absolut inte drabba barnen. Anders har Anita hur länge det varar, i kväll verkar de nöjda med livet. Linda och Micke har en stabil mamma i Maria och Anders älskar barnen men har svårt att visa sina känslor. Micke och Linda verkar lugnare sen Anders flyttat, de slipper en massa tjat om ekonomi eller pappa Anders spring i garaget – Skål, säger Axel. 136


Sara lägger armen om Axel och ler. – Tack pappa, jag älskar dig. – Jag också farfar, tillägger Linda. – När ni hyfsat glasen flyttar vi över till matbordet, säger Sara. Jag och Sinna står för skogens läckerheter eller nyårsmiddag. Linus frågar Sinna vilket land hon kommer från. Sinna berättar i detalj för Micke och Linda lyssnar också. Den här tjejen är tillsammans med vår farfar hon verkar trevlig och vilket mod flytta till den här hålan, varför? – Andra sidan jordklotet är bara tolv timmar bort, från en liten by i skogen inte som er skog men min skog. Jag har oftast bott i småstäder men återvände alltid till min familj när mina tillfälliga jobb tog slut men den här gången hoppas jag att det blir annorlunda inte tillfälligt? Sinna pratar mycket engelska men barnen hänger med bra, de tycker att det är roligt. – Hur hittade morfar dig, undrar Krister? – Vi träffades på mitt jobb. Axel hälsade alltid artigt på mig, jag jobbade och serverade i restaurangen vid hotellet och jag tyckte han var en trevlig man. När han bad mig sitta vid hans bord och berätta om Thailand gjorde jag det och han lyssnade nyfiket. Sen har vi alltid varit tillsammans då Axel varit i Thailand på semester. Senaste tillfället bestämde jag mig för att prova Sverige, ni skall veta att Thailand är inget lätt land att leva i det är stor fattigdom så bortsett från klimatet och sättet att leva finns det många bekymmer. Vi har haft telefonkontakt ofta mellan Axels besök i mitt land. Jag har haft tid att tänka över min situation men visst är Sverige nytt och ett stort steg har jag tagit, lyckönska mig gärna. Nu är jag här och Axel gör allt för att jag skall trivas. Jag hoppas att jag snart blir en riktig familjemedlem tillsammans med er. – Nu äter vi, säger Sara. Du är redan familjemedlem och efter den här kvällen hoppas jag att du känner så. Anders och Hans pratar bilar och avundsjukan kan tydligt märkas i Anders kommentarer. Anita och Maria är tysta. Ingen av dom vet riktigt hur dom skall närma sig varandra. Det enda dom har gemensamt är Anders, Maria har haft och Anita tagit över. Axel sitter vid sidan om Anita. – Hur mår din mamma, frågar Axel? – Jo hyfsat. Hon är också ensam men ägnar mycket tid åt mina barn. Pappa kommer och hälsar på ganska ofta men han är handelsresande du vet, säger Anita. – Det är ju skönt att dom träffas efter skilsmässan, säger Axel. 137


– Farfar jag skall köpa en cykel för en del av mina julklappspengar, säger Micke spontant. – Det gör du rätt i Micke, Linda skall spara sina eller hur, frågar Axel? – Ja det ska jag. Jag vill göra en resa till Italien i sommar med kompisar. – Är du inte för ung för det, säger Axel? – Nej jag ska träffa en brevvän som jag ska bo hos om jag får åka. – Inget bestämt än säger Maria men det ordnar sig ska du se. Linus och Krister nämner inget om sina julklappar då dom är vana att få det dom vill ha. Pengar har aldrig varit något problem i den familjen. Sinna och Sara har dukat fram all den läckra maten och det är inte ofta som en restaurang gör det bättre. Vin till de vuxna och läsk till de yngre. Anders har tyvärr fastnat i snacket om pengar med Hans. – Är det mycket svarta affärer i din bransch? – De affärer jag gör är vita. Jag hade en taxerad inkomst på över en miljon i fjol, du kan ju alltid kontrollera taxeringskalendern. – Slutsnackat, glöm din avundsjuka det är nyår en gång om året, påpekar Maria. – Du skall vara glad att det finns såna som Sara och vår familj. Vi gör verkligen rätt för oss. Fick du sparken från ditt senaste jobb, frågar Hans? – Arbetsbrist, svarar han kort. Sinna ler mot Axel när dom skålar. – Nästa vecka skall Axel och jag titta på en restaurang som vi tror är till salu, säger Sinna. – Är det i centrum, frågar Maria? – Ja det är det. – Tänk om jag kunde skaffa något eget, suckar Maria. – Du har ju jobb Maria, trivs du inte, frågar Axel? – Jag vill gå till jobbet med glädje och det gör inte de som jobbar inom vården idag. Jag är fyrtio och skall jag förändra mitt liv måste det ske nu snart är jag för gammal. – Jag är snart sjuttio, säger Axel leende. – Vill du bli delägare med oss då du är välkommen vi kan säkert jobba bra tillsammans du och jag Maria, säger Sinna. Axel får vara vår chef. – Tänk på barnen säger Anders surt. – Det ska du säga med din ekonomi, den har inte varit lätt att leva med. – Snack, ska du bli servitris eller vad ska du göra i en restaurang? 138


– Servitris har jag varit hemma med dig, mat har jag alltid lagat och nu blir jag ledig när du flyttat, barnen klarar sig jättebra när jag är på jobbet. Jag kan göra vad som helst då Sinna har visioner, du kan inte ens stava till ordet Anders. – Bra idé, flera egna företagare i familjen det gillar vi flera skattesmitare eller hur Anders, frågar Sara? Anders sitter tyst och Anita har spänt ögonen i honom den senaste minuten och hennes min kan bara avläsas som, håll käften! – Då får man klara sig själv inte gnälla på andra och samhället är ingen guldgruva där man kan hämta framgång. Det skapar vi själva. Alla kan inte jobba på det här jävla bruket. – Hade du något val det var väl Hans som bestämde åt er eller hur Sara? – Nä du jag bestämde själv och det gör jag idag också men jag tar hänsyn till familjen det kanske inte du gör alla gånger. Axel tittar runt om och skålar för att få ett avbrott i diskussionen. Sinna ler hon är glad att få presentera sina planer och tänk att få en bundsförvant i Maria det vore något. – Pappa kommer du ner och hälsare på oss, snart undrar Sara? – Sinna och jag kommer i slutet av januari. Först har vi tänkt gifta oss men det kanske får vänta till efter besöket det beror på om vi hinner få alla papper klara. Var det en bomb som tickade men något briserade kanske framför allt Anders reagerade och Sara tittade storögt på sin far. – Skall ni gifta er, frågar Krister? Det ska bli roligt då får vi komma hit till våra kusiner igen snart. – Det får ni säkert om vi inte gifter oss borgerligt i norra Värmland för att slippa all uppståndelse, svarar Axel men ni är alltid välkomna. Anita ler och tittar på Anders som ser ut som han svalt något och tappat andan. – Det är dags för oss att försöka få en taxi nu, säger Anders. Jag tar din telefon Axel och ringer det kan dröja då det är många som skall hem vid den här tiden. Maria tittar på Sinna och tycker sig märka att den här kvinnan har skapat ett under. Axel är inte Axel längre, vad har hänt med Axel han lever, har börjat ett nytt liv och pessimisten har blivit optimist. – Har du syskon Sinna, frågar Anita? – Jag har två bröder en jobbar sporadiskt och en kör taxi båda är yngre än jag. En har familj han har det bra jobb där han får mycket dricks, lönerna är låga men han klarar sig bra. Den äldre brodern har problem med sprit och droger han har suttit inne för stölder, 139


jag tycker mycket illa om honom. Kraven är inte så höga där jag kommer ifrån men ärlighet och arbete är viktigt för att bli accepterad i småbyarna. – Hur ser du på oss då, vi svenskar säger Anita? – Ni är populära som turister och det jag sett under den här korta tiden har vi inte samma problem i familjerna hemma, men jag vänjer mig. Vi har inga sociala skyddsnät som ni har, är man arbetslös då är man arbetslös och är man sjuk då kan det vara riktigt jobbigt. Vintern vill jag inte ha men den gör naturen ren och fin. – Grattis morfar till din nya fru, säger Linus som fastnat för Sinna hon ser snäll ut. Nu är klockan snart tolv då det är dags att fira in nya året. Axel slår på tv: n där nyårstalet snart är slut och klockorna ringer in tvåtusentre. Sinna ställer sig bredvid Axel och alla vänder sig mot Axel och Sinna. Klockan ljuder och de ger varandra kramar och önskar ett gott nytt år. Axel har tårar i ögonen och Sinna har fått en liten annan färg i ansiktet, det känns inom henne att hon njuter av ögonblicket. Anders och Anita dricker ur sina glas och hör taxibilen närma sig utanför. De tackar för sig och Anders lyckas inte reta upp någon ytterligare den här kvällen. Anita verkar helnöjd efter första träffen med familjerna. Övriga sällskapet fortsätter festen och trivs med varandra. Det är en annan stämning sen Anders lämnade det blir en helt annan ton och leenden blir vanligare. Men samtidigt är det ingen som pratar om Anders eller Anita då Linda och Micke finns där och har stora öron. Maria och barnen lämnar strax före klockan ett. Väl hemma ställer Maria fram en ostbricka som barnen och hon kalasar på innan de lägger sig. Sara och Hans säger god natt och lägger sig i husvagnen efter att Krister och Linus redan somnat. Sara och Hans är nöjda med kvällen och sjunker ned i det lilla egna rummet i husvagnen. Sinna och Axel struntar i kvällsdisken det mesta har Sinna och Sara hållit undan efter måltiden de jobbar bra tillsammans. Sinna har inte en tråd på kroppen då hon kryper in till Axel i den varma sängen. Ute är det mer än tio grader kallt men i sängen där är det sommarvärme när Sinna sätter sig ovanpå Axel. Axel känner på de toppiga brösten som känns som oberörda pyramider. Sinna sköter rörelserna och Axel njuter av varje sekund med sin Sinna. När Axel kommer ger Sinna honom en kyss i mellangärdet och Axel är i sjunde himlen.

Sara och familjen lämnar Axel och Sinna på nyårsdagen då de ska övernatta hos släktingar till Hans på nyårsdagen. Sinna får tårar i ögonen när barnen kramar henne. Axel har det bra så varför skall inte morfar ha det bra? Axel och Sinna tar en promenad 140


genom samhället. Det är kallt och samhället känns öde allt är stängt. Sinna vill att de går förbi restaurangen i centrum och där är öppet. De går in beställer varsin öl. Gästerna i dag är A-laget och diverse stammisar som tittar med avund på gamle Axel och den unga Sinna. Det tisslas och tasslas men Axel och Sinna njuter av att få vara tillsammans. – Här finns det mycket att göra, säger Sinna efter att ha sett sig om i restaurangen som är nedsliten. – Det är mörkt och dystert det är svårt att se ansikten och konturer här. Tur jag har dig Sinna. – Är det ägarfamiljen som står bakom disken? – Ja det är det, men de är flera som jobbar, jag tror de är jugoslaver. Familjerna trivs inte i samhället därför flyttar de till en större stad. Den kommande arbetsveckan skall Axel och Sinna få fram så pass mycket information så de får klart om det går att ta över. Det nya året är inlett och de två restauranggästerna ser fram emot nya händelser i livet.

141


Kapitel 19

Sinna och Axel börjar det nya årets första vecka med långa promenader och fryser gärna en stund varje dag i den klara kalla vinterkylan. Samhällets invånare ser mindre förvånade ut varje gång de möter paret som inte ses som normalt då den ena parten är mycket yngre än den andra. Kommentarerna är många men paret blundar, håller för öronen eller går åt sidan. Axel törs också undvika dumma frågor. Sinna skrattar då hon låtsas att hon inte förstår men den kvinnan förstår mycket väl. När de träffar konkursförvaltaren får de ett bud på restaurangen som kommer att försättas i konkurs slutet av veckan. Ägarna får inga leveranser av varor, de får köpa allt som krävs kontant och slutet är nära. Axel och Sinna får reda på att inventarier och utrustning kommer att kosta cirka sjuhundratusen kronor men hela affären bygger på att det finns konkurrenter. Dom anmäler sitt intresse och konkursförvaltaren noterar att restaurangen försätts i konkurs på tisdag. Alltså i morgon. Axel och Sinna lämnar konkursförvaltarens kontor med glädje i blicken. När dom kommit hem ringer telefonen det är Maria och Sinna svarar. Sinna berättar vad som hänt och Maria deklarerar att hon är försenad. Om Anders köper ut Maria ur huset då får hon etthundrafemtiotusen kronor för sin del när lånet är betalt. Sinna berättar också att Axel och hon planerar bröllopet men de vill helst vara ensamma med endast bröllopsvittnen. – Anders har accepterat att ta över huset men barnen kommer att officiellt bo hos mig, säger Maria. Vi får en lägenhet vid centrum, vi flyttar in så fort som möjligt. – Flyttar Anita in med barnen till Anders, frågar Sinna? – Vet ej. Sinna och Maria önskar varandra lycka till och lovar hålla tät kontakt i veckan.

Ute vid Skärjen befinner sig Anders det är tisdagskväll och han är ensam med dunken och cola. Det är mörkt och kallt men värmen håller Anders med öppna spisen och hembränt. Anders har tagit några järn och han har bilen i några dagar. Han känner för att han måste träffa Anita. Han väntar tills spisen slocknat då går han mot bilen sätter sig in och åker mot Lunkfors När han kommer in i samhället parkerar han vid bensinstationen och tar en promenad till Anitas lägenhet. Hon är hemma med barnen. Anita blir glad när Anders kommer men ser snart att han är påverkad av alkohol. Samtidigt går hon och lägger barnen och undviker att ta en diskussion men Anders, Anita orkar inte. Efter en 142


halvtimme kommer Anita in i köket där Anders sitter. Hon går fram till Anders ger honom en puss på munnen. – Har du druckit igen Anders? – Ska du också börja som Maria? Ja några öl. – Nej jag vill inte ens börja om du visar dina dåliga sidor är det över för oss. Hur har du kommit hit idag? – Jag har varit hos farsan idag, ljuger Anders. – Vad har ni gjort då? – Diskuterat huslån och affärer. – Kommer du att låna upp pengar på huset? – Jag kommer att ta över och Maria flyttar till lägenhet med barnen. Vill du flytta med mig du och dina barn? – Inget bestämt ännu kära Anders: Vi är tre som ska flytta och barnen känner knappast dig efter en kort tid. För dom är det ett stort uppbrott i den trygga vardagen med mig och mamma. – Kan jag bo hos dig i natt Anita? – Ja det går bra du får klara dig själv i morgon bitti då jag lämnar barnen och går till jobbet.

Sara och Hans är hemma, de sitter tillsammans med barnen vid middagsbordet. – Vad har ni gjort idag då ungar, frågar Hans? – Varit hemma tagit det lugnt, svarar Linus. Det är så kallt så vi har inte varit utanför dörren. – Det är väl skönt att inte göra någonting, eller hur, frågar Sara. – Ja vi har det bra, säger Krister. Mamma, hur kan morfar finna en så ung tjej som Sinna? – Det har jag inget svar på. Du får fråga morfar när du träffar honom han kan säkert ge dig svar. – Kan morfar få barn med Sinna? – Det vet jag inte men jag tror att morfar är för gammal, svarar Sara. – Låt morfar leva sitt liv han börjar bli gammal men lycklig och det är väl a och o eller hur barn och vad säger du Hans? – Riktigt man kan inte vara missunnsam när morfar har det bra. – Varför är Anders alltid så sur, frågar Linus? 143


– Det kan jag inte svara på men han har många bekymmer som tynger honom. Han har alltid varit avundsjuk, säger Sara. Vill ni gå på morfars bröllop? – Nej det är så lång resa. Vi vill åka på sportlovsresa till fjällen i februari eller hur Linus? – Ja det vill vi. – Vi stannar hemma, jag tror att Axel vill sköta sitt bröllop själv med vittnen närvarande inga andra, säger Hans. – Bra vi satsar på sportlovsresa det ska bli skönt, säger Sara.

Hos Sven och Anna har nyåret förflutit lugnt. Anna är minst sagt nyfiken på vad som hänt hos grannen som har haft lite av släktträff i helgen. – Konstigt att Anita var med på nyår, säger Anna. Hon har sett de som kom genom sitt fönster så deltagarna är noterade. – Det är väl slut mellan Anders och Maria, svarar Sven, så det är väl inte konstigt. – Tänk på barnen, både Maria och Anita, så tidigt efter de har lämnat varandra Anders och hon så bråttom är det väl inte. Det är hemskt. – Vi ska nog inte bry oss för mycket du Anna. Sven har roligare saker att se fram emot det har inte Anna men hon får väl skylla sig själv. – Jag åker till Finland nästa helg det ska bli roligt. – Se till att du sköter dig Axel. Var sparsam med drickat dina kamrater är inte de som spottar i glaset. Jag blir hos Stina den helgen då hon skall ha tebjudning på lördag kväll. Sven ler i mjugg ser baren, kompisarna och Nisse framför sig. Han är lyrisk. Det ska bli skönt att slippa Anna hon kan vara jobbig de lever ju tillsammans tjugofyra timmar per dygn. – Glöm inte att packa ner pyjamasen det kan vara kallt i hytten. – Nej då, jag tar den gröna den är nästan ny. – Medicinen gör jag också i ordning, colestrolmedicinen åt dig så du har. – Jag skall bara vara borta två dygn det räcker med två tabletter – Bor ni flera i samma hytt? – Tror det vi är fyra då blir det billigare. Nils har stått för placeringen så jag vet inte vilka som bor tillsammans. – Du har väl något att säga till om Sven. – Ja men det spelar ingen roll jag tycker att hela gänget är bra. – Vi tar en promenad Sven, vi hälsar på Axel och Sinna. 144


– Visst om du vill. Anna tar täckjackan, toppluvan och grova ECCO-skor, hon ser riktigt tråkig ut. En präktig kärring. Hon sätter fast en reflexbricka om det skulle vara mörkt när de går hem? Det är ungefär hundra meter mellan infarterna. Trafiken är knappast hård det vet Anna. När dom knackar på hos Axel o Sinna är det Sinna som öppnar. Sinna ler och hälsar välkommen glad som alltid. Axel dyker upp i köket i jeans och en svart skjorta. När Sven tagit av sig jackan kan man se de grå kostymbyxorna, nylonskjortan som dessutom är lagad. Han är en riktig brukstjänsteman, klädseln döljer inte hans bakgrund. Anna är glad, eller så spelar hon teater, dagen till ära har hon tre papiljotter i håret, passar bra till städrocken, och de grå raggsockorna. – Vill ni ha lite kaffe, frågar Axel? – Ja det skulle smaka, svarar Anna. Anna läser av köket som förändrats sedan Sinna flyttade in. Sinna har satt sin ungdomliga prägel på dekorationer, prydnader och möblering. Det doftar ungdom. För den oinvigde är det oförståeligt att denna unga kvinna rest över halva jordklotet för att leva med Axel i den lilla hålan Lunkfors. Sinna rör sig som en prinsessa, Svens ögon har fastnat för bysten som han finner mer utmanande än någonsin. Han jämför inte med Annas behag han ser bara Sinnas. – Vad fint ni har, säger Anna vänd mot Sinna. – Tack, vi gör vad vi kan för att trivas när kylan tränger på i den kalla vintern. Jag får lite hemlängtan ibland men det går alltid över det ser Axel till. Det blir bättre när jag får börja jobba. – Ska du jobba, frågar Anna? – Naturligtvis, svarar Axel. Sinna fixar alltid något, hon är framåt hon kan inte vara köksa åt mig hela dagarna. Han vill inte att Anna skall få reda på något om deras restaurangplaner. Då sprids rykten fortare än vinden, tråkigt men sant. Sinna förstår av Axel att hon bör byta samtalsämne. Men det behöver hon inte då Anna är på krigsstigen. – Har Anders flyttat, jag har inte sett honom? När jag träffade Stina berättade hon att Anita och Anders är tillsammans. Jag måste fråga så jag inte gör bort mig om jag träffar någon av dom på byn. – Den risken är liten kära Anna. Anders och Maria går skilda vägar mer än så är det inte men det är en stor händelse för vissa människor. Jag har redan vant mig med den nya Anita i Anders liv. 145


– Ta mera bröd, säger Sinna. Jag skall åka till Finland i helgen med kompisarna, säger Sven. – Så trevligt, jag kan inte följa med det händer så mycket i vår familj just nu och Sinna är lite ny i samhället fortfarande. Du får säkert jättetrevligt på dansgolvet käre Sven. – Jag dansar väl inte så bra men det ska bli trevligt att umgås med gänget. – De kunde ha tagit med sig sina fruar men då tycker dom det blir för dyrt, säger Anna surt. – Ja och hälften så roligt, ler Axel. Anna byter samtalsämne och kommer över på rondellbygget men Sven suckar och Anna förstår att det är dags att gå hem snart. Anna pratar matlagning. Hellre lever jag på gröt hela livet än bor tillsammans med Anna, tänker Axel. Svea var himmelriket när hon levde Anna är helvetet med den giftiga tungan som sällan vilar. Sinna tittar på Sven som är tyst han säger bara det som nöden kräver eller så håller han käften då Anna måste få prata av sig. Sinna reser sig och fyller upp kaffe åt gästerna. Axel säger nej tack och varför det vet han. Han vill att sällskapet ska gå hem. Axel ger Sinna en klapp på kinden när hon serverar Anna, det har inte Sven gjort de senaste tjugo åren och varför skall han göra det. – Har du bakat själv Sinna, frågar Anna fast hon förstår att det är köpebröd? – Nej det är Axel som varit på Ica. – Jag bakar allt bröd själv det har jag gjort sen vi gifte oss eller hur Sven? Sven slipper svara, Axel är snabb i vändningarna nu ska hon få den elaka käringen. – Jo då man var bortskämd med hembakt, det är sant. Bröd är viktigt men livet är inte bara föda det gäller att leva varje dag. Jag prioriterar helt andra saker i livet. Svea var jätteduktig men hon hade många goda sidor så maten var bara en liten del hon var komplett. Nu när man kommer upp i åren så är väl inte Sinna någon hushållerska åt mig, vi lever livet och delar på det arbete som finns det är inte så betungande när man är vuxen. Kärlek är ju något som glöms av i de flesta familjer man växer ihop och glömmer varför man lever. Svea och jag hade det bra tillsammans och får jag leva slutet av livet med Sinna då har jag det bra förspänt. Sköt dig själv och skit i andra det är min slogan av idag, säger Axel. Anna tittar på Sven och ser att det är dags att gå. – Vi skall nog ta och gå hem Sven. – Vi ska ta och fixa till lite kvällsmat Sinna och jag så vi inte svälter men vi har kyckling i frysen så det får väl bli något thailändskt. Ett glas vin är inte dumt eller hur Sinna? 146


– Ja Axel det smakar alltid bra.

Sven och Anna skyndar på varandra då dom inte vill kommentera Axel och Sinna, hos dom är vin omöjligt när Anna inte har bestämt det och det sker inte ofta. Lättöl eller mjölk det är drycker det. Anna är en almanacka hon bestämmer då och när saker ska ske det har hon alltid gjort. I helgen bestämmer Sven själv hur mycket han skall dricka tillsammans med grabbarna, då är det klockan och gänget som bestämmer inte Anna. När Axel och Sinna är ensamma ger Axel Sinna en kyss och säger leende. – Det gjorde vi bra Sinna. Nu har vi varit sociala med våra grannar det kommer att dröja länge innan Anna kommer igen. – Nu förstår jag varför Sven är så grå och olycklig. Anna är lite av en häxa, eller hur? – Som tur är finns det inte många av hennes dignitet hon är ovanlig. Häxor är ovanliga, ler Axel. – I morgon är det dags för konkursförvaltaren igen Sinna, då ska du se på attan! – Hoppas det när vi har sett en häxa idag, säger Sinna med ett skratt.

Kapitel 20

Anders och Maria gör upp om övertagandet av huset och Maria får etthundrafemtio tusen kronor på sitt bankkonto. Barnen reagerar inte på flytten de verkar nöjda, skilda föräldrar är vanligare än fortfarande gifta, åtminstone i deras ålderskategori. Micke har känt sig trött den senaste tiden och har varit hos doktorn tagit prover men ännu inte fått något svar. Influensa och ont i kroppen härjar i kommunen det vet alla så Micke får vara hemma från skolan några dagar. Maria och Anders är oroliga över Mickes hälsa då Maria ser att han ogärna lämnar hemmet då skoldagen är slut. Mickes humör har förändrats, han svarar gärna med gliringar eller inte alls. Maria ser mer av Anders i Micke eller är det puberteten som har Micke i sitt grepp? När familjen flyttar till lägenheten vid centrum hjälper Axel och Sinna till med flyttningen och markservice. Trots att det är minus tio grader är några flanörer eller nyfikna ute och får chansen att se paret som alla talar om tillsammans. Det är lördag, flyttningen går snabbt det är 147


arbetet efteråt som tar tid men huvudsaken att sängarna är på plats så fixar Maria och barnen resten. Anders är på gott humör och han har gjort ett riktigt dagsverk. Delningen av boet har fungerat utan några stora meningsskiljaktigheter. Maria har köpt en del nytt eller kommer att köpa till köksutrustning då Anders har svårare att se vad som behövs. Han behåller det gamla då vet han var det ligger. Maria håller dock hårt i slantarna då hon gärna blir delägare i restaurangen, då behövs kapitalet. Affären skall avgöras på måndag enligt konkursförvaltaren. Budet från Axel, Sinna och Maria ligger på totalt en halv miljon kronor. Under kvällen när det mesta av bohaget finns på plats avslutas kvällen med pizza hemma hos Axel och Sinna. – Hur känns det nu, frågar Sinna? – Det känns bra, svarar Maria, nu är det måndag som gäller, svarar Maria leende. Barnen är trötta och vill komma hem till sina nya rum och få ordning varför alla skyndar. Det har tagit på krafterna på alla. Anders säger inte så mycket men han får godnattkram av barnen innan de lämnar honom. Axel och Sinna lovar att titta in på söndag om de får tid. När Axel och Sinna är ensamma tar dom en gemensam dusch, men först måste rullgardinerna ner Anna kan vara vaken vem vet korpgluggarna är säkert öppna, tänk om hon skulle få en glimt av ett naket par som passerar köket till sängkammaren. Sinna och Axel tycker det är härligt att duscha tillsammans det finns ingen blyghet mellan dom. Dom håller om varandra under duschen strålarna känns som massage och kroppsvärmen känns som solen när de möts. Axel är inne i en fas av livet som många avundas eller aldrig får uppleva. Sinna är allvarlig när det gäller kärleken till Axel om det råder inget tvivel. Axel är hennes nya liv hennes trygghet i det nya landet i det nya samhället. Axel torkar av Sinna längs ryggen med den gula handduken och smeker hennes bröst. Sinna vänder sig om och då kommer känslor som inte kan hindra dem från att hamna i sängkammaren.

Anders går in i garaget när han kommer hem, slår upp en grogg en rejäl bamse, sätter sig i soffan. Soffan är fläckig av dricka och snabbmat som smetats in när Anders kopplar av från omvärlden. Anders tankar går till Maria som är hemma med barnen i den nya lägenheten. Saknar dom pappa, nej dom är säkert upptagna med möblering av sina nya rum. Micke är den noggranna killen allt skall vara perfekt inget får avgöras av slumpen. Är Micke allvarligt sjuk eller är det något virus, han är sig inte lik, pratar inte ens om hockey längre? Linda sa något som Anders reagerade på. Micke har legat och gråtit sig till sömns några kvällar och när Linda frågat är svaret, lägg dig inte i det, det är 148


min ensak. Micke har alltid varit som en öppen bok mot Linda extramamman som hon känt sig. Anders fyller upp glaset med råge, sjunker ner i soffan, ringer upp Anita. Hon svarar inte på en gång då hon läser för barnen. – Hej, Anders här. – Hej, har ni flyttat färdigt? – Ja det mesta är klart det känns så annorlunda i huset, så tomt och tystnaden är det värsta. Jag måste köpa nya möbler snart för att det skall kännas som ett hem och helst vill jag bo med någon. – Du vet vad jag sagt, jag och barnen flyttar om och när vi känner oss redo. Barnen känner ju knappt dig ännu. – I vilket fall skall jag köpa en soffa till vardagsrummet i dagarna. – Vad gör du i kväll Anita? – Jag tänker gå till sängs tidigt det är tufft program i morgon med kurs på kvällen direkt efter jobbet. Vi skall lära oss effektivisering av våra arbetsplatser. Arbeta mera på kortare tid, planerade raster, schemat blir tightare med samma lön. Vi får i alla fall betalt för kurstimmarna annars hade jag stannat hemma med barnen. – Vi ses på tisdag kväll då, säger Anders. – Ja vi försöker så. – God natt min älskling. – God natt Anders, jag älskar dig. Anders går in i sitt hus och tänder lampor i köket och vardagsrummet. Han saknar fotografierna som funnits på väggarna, bland annat ett med Maria och barnen. Anders hämtar en öl i kylen sjunker ner i fåtöljen i vardagsrummet och stirrar in i de tomma väggarna. Första dagen i det nya livet, blir det bättre i framtiden kanske inte just nu? Det är långt kvar till positiva förändringar. Hans och Sara har kommit hem efter en vecka i Sälen. Kallt men ändå skönt, två hela dagar i skidbackarna. Hans och barnen är proffsiga åkare, Sara är lite försiktigare hon undviker de svarta pisterna. Krister och Linus har haft kompisar och Hans och Sara har ägnat mycket tid med varandra. Nu har dom kommit hem och hämtpizzan skall smaka bra. – Vilken bra skidåkning vi haft, säger Krister. – Toppen, eller hur mamma, säger Linus. – Ja vi har haft det bra tänk om alla familjer kunde ha det som vi, säger Sara. – Jag tänker på Micke och Linda, dom gör aldrig något tillsammans i familjen, säger 149


Krister. – Vi får göra rätt för oss för att få det så här bra vi får ingenting gratis, säger Hans. – Anders o Maria har inte så gott om pengar som vi har. Dessutom är Anders arbetslös. – Jag tror Anders inte vill heller, säger Linus. Han tänker bara på sig själv och han dricker för mycket. Det sa Micke i julas. Anders har sprit i garaget som han tillverkar själv. Han dricker varje dag. – Är du säker på det, frågar Krister. – Det stinker alkohol av Anders. Varför skulle Micke säga det annars? – Anders har problem det vet vi men det kommer säkert att lösa sig, säger Hans. Sara avslutar diskussionen genom att fråga vilka tider som gäller för morgondagen.

Det är måndag och Axel o Sinna är på banken. Dom träffar chefen för det lilla bankkontoret, nu ska dom ta reda på vad som gäller för lånet till restaurangen. De gamla ägarna har lån i banken vilket betyder att banken går skadefri då de får in sina pengar som vanligt. Förlorarna är de leverantörer som har levererat livsmedel och dricka småföretagarna i bygden. – Är det du Axel som ska bli restaurangägare, frågar filialchefen? – Nej det är Sinna, jag och en kvinna till, min före detta sonhustru Maria du känner henne, har jag hört. – Är Anders och Maria skilda, frågar chefen? – Ja men det har väl inget med lånet att göra hoppas jag, svarar Axel. – Vem skall stå som låntagare? – Alla tre. – En tredjedel var? – Aktiebolag. Aktiekapital etthundratusen kronor, säger Axel. Vi vill låna till köpeskillingen, den vet du säkert var den kommer att hamna för det är väl ni som skall undvika förlust efter förra konkursen. – Okej, jag vet ni får en borgen på tvåhundratusen kronor totalt men kommer att fördelas lika mellan er tre om ni kommer i svårigheter? Jag vill ha lite uppgifter. Din kreditvärdighet Axel behöver jag inte kolla men Sinna är väl ny kund i banken så jag behöver dina personuppgifter Sinna. Han översätter frågan till engelska för att Sinna skall få hela bilden klar för sig. Sinna förstår men låt snubben träna engelska, tänker Axel. – Jag borgar för henne, ni slipsknuttar skulle stänga Sverige då ni kräver tvåhundra 150


procent säkerhet för att egenföretagare skall skapa jobb. Men som sagt va skriv ut lånehandlingarna, säger Axel med ilska i blicken. Slipsknuten har inte någon anknytning till verkligheten. Efter den här historien skall Axel byta bank men det finns endast den här jävla banken på orten. Axel får väl skaffa sig Internet nu när de startar upp sin egen firma. Förra chefen var en redig karl han kunde spotta i nävarna och be de där cheferna i Stockholm dra så långt de kunde. Det var en riktig man det ingen slipsnisse som ser ut som en kvartalsrapport i ansiktet. Hjärtat är säkert en fil, en datafil. Han tittar på Sinna som han aldrig sett en kvinna någonsin. Sinna vänder blicken mot Axel som säger ett nästan ohörbart tack och de båda vill lämna chefens kontor. – Ja är vi då på det klara med hur affären skall lösas, frågar slipsknutten? – Det har jag varit hela tiden, säger Axel spydigt och nu är de ute i banklokalen. Några kunder vänder sig storögt tittande på Axel men framför allt hans unga brutta. De morsar och Axel nickar och de lämnar lokalen snabbt. – Drummel, kundrelationer är viktigt men den här banken vill inte jag ha någon relation med, det ska du veta säger Axel skrattande. – Snobbig, dum och en blick som darrade, säger Sinna. – Nu går vi och tar en fika, Sinna. – Ja varför inte. Dom går in på en pizzeria som sägs ha gott kaffebröd det finns inget kondis i samhället. När Axel beställer frågar mannen i kassan om de är paret som köper restaurangen. – Det vet vi inte än, svarar Axel. Rykten går som tåget här på byn. Är du spekulant också? – Nej men en bror till mig som har pizzeria i Hagfors. Familjen trivs inte i det brukssamhället dom vill komma närmare släkten. Vi serber vill leva nära varandra genom livet. – Var det anledningen till kriget, frågar Axel urdumt? – Så enkelt är det inte, svarar mannen kort och säger. – Kaffe kan ni servera er själva så kommer jag med brödet. Du har förstås god ekonomi och är svensk som kan ta över restaurangen? – Vi är tre ägare och kommer att jobba för brödfödan antagligen som du gör, svarar Axel mannen. – Påtår ingår, varsågoda. – Tack det skall smaka, säger Sinna. 151


Axel, och Sinna sätter sig vid det enda fönsterbordet. Det är enkel inredning i lokalen men rent och snyggt. Kaffet smakar bra och hembakat är gott skulle Anna ha sagt. – Sinna så här långt är allt väl. – Du ringer förvaltaren i morgon. – Det gör jag idag när vi är hemma. Mannen i kassan kommer fram till deras bord. – Jag hoppas att vi blir kollegor då. – Det finns säkert plats för oss båda, svarar Axel. Axel och Sinna lämnar lokalen och kommer ut i vinterkylan. Sinna sätter på vintermössan och tittar på Axel och ler. – Vad du är vacker Sinna. Till och med i toppluva. – Ta på dig din också gamle man, du är snygg både med och utan luva. Efter tio minuter är de hemma i stugvärmen.

Kapitel 21

152


Maria är hemma vid tretiden och barnen har ännu inte kommit från skolan. Maria hämtar posten i brevinkastet. Ett brunt kuvert från läkaren adresserat till Maria finns bland dagens post det enda som är viktigt för Maria. Maria öppnar snabbt och det finns en kallelse till ny provtagning för Micke. Direktnumret till läkaren är understruket. Hon svettas, sätter sig ner och funderar, hur allvarligt är det egentligen? Hon bestämmer sig för att ringa omgående men en sköterska svarar och lovar att Stefan ringer upp så fort han kan. På sköterskan tycker sig Maria kunna höra att det är allvarligt men sköterskan är vänlig och glad. Maria går in i köket när telefonen ringer, det är Anders och hon berättar att samtal väntas och Anders får besked så fort hon vet mera. Strax före fyra ringer Niklas som läkaren heter Han pratar lugnt och sansat berättar om provtagning och vad dom vet idag. – Vi kommer att ta nya prover i morgon för att se om det kan vara någon typ av blodsjukdom. Det kan vara någon lindrig sjukdom men vi misstänker leukemi eller blodcancer som är lättare att förklara för den oinvigde. Med dagens teknik botar vi leukemi men det skall vi inte gå in på förrän vi har resultatet på bordet. Unga i övrigt friska människor har goda odds att nå bra resultat. Micke är en pigg idrottande kille med mycket egen vilja det är det som krävs för att lyckas om det skulle vara leukemi? – Men varför drabbar det så unga människor? – Visste jag det så skulle jag få nobelpris, svarar Niklas. Vill du att jag skall tala med Micke i morgon eller vill du berätta idag? – Tack Niklas det är bra om han får prata med dig då han visat förtroende för dig. Han tycker sig känna dig lite då han sett dig några gånger. Han litar på dig Niklas. Hur stor är risken att det leder till döden? – Det kan jag inte svara på ännu, vi måste avvakta provtagningen svaren vi får ger oss en klar bild hoppas jag. Kom hit i morgon klockan tio! Säg Micke att provtagningen skall göras om resten av diskussionen tar du och jag med Micke i morgon. – Tack Niklas. – Hej då Maria, försök sova lugnt och känner du dig darrig så får du några piller av mig i morgon men ta inte ut sorgen i förskott. Ni är välkomna. – Hej då Niklas. Tårarna tränger fram det går inte att hejda det har varit för mycket senaste tiden för Maria det håller inte längre. Hon ringer Anders och han hör av Marias röst att det inte är bra. – Hej Anders. 153


– Hur gick det? – Inga klara besked ännu nya prover tas imorgon. Micke och jag skall vara på centralen hos Niklas klockan tio. Det kan vara leukemi, nu orkar inte Maria mer. – Vi pratar vidare i morgon jag måste få lugna ned mig innan barnen kommer från skolan. – Micke vet inget än då? Vem är Niklas känner du honom? – Läkaren han är toppen. – Vad tror du, frågar Anders? – Tro skall man göra i kyrkan nu gäller veta, Anders. Vi ringer varandra i morgon, hej då. – Hälsa barnen, hej då. Kom ihåg att inte fråga om provsvaret, det kan hända att Micke ringer dig det vet man aldrig. Maria har knappt avslutat samtalet när barnens röster hörs i trapphuset. När de kommer in i lägenheten snabbt av med ytterkläderna och in i köket. De gillar sitt nya hem. Maria är vänd mot diskmaskinen när hon som vanligt frågar. – Hur har dagen varit? – Bra, svarar Linda. – Har jag fått något svar på proven mamma? – Ja men du skall ta nya prover vi skall till Niklas klockan tio i morgon. – Jag har matteprov då, kan vi komma senare? – Det tror jag säkert jag får ringa Niklas. Sköterskan svarar och efter en stund säger hon att de får komma efter klockan tolv och att de får gå emellan då det är ganska fort gjort men Niklas måste vara närvarande. – Varför tar de nya prover, frågar Linda? – För att de första proverna inte visar något säkert resultat. – Vad tror du att det är mamma? Jag känner mig så trött. – Som jag sagt tidigare det kan vara något virus eller ja jag vet inte. Inte Niklas heller. – Jag skall träna hockey i kväll, mamma. – Orkar du det då Micke? – Jag tar det lugnt och känner efter om det går bra. Jag skall snacka med tränaren. – Gör det du, är det som vanligt klockan sex? – Ja som vanligt. – Vill du att jag kör dig? Vi har bilen här. 154


– Ja det är så kallt så det är bra om du kör mig. Då kommer jag hem fortare också. – Mamma tror du det är cancer? – Nej Micke jag tror ingenting förrän vi har svaret. Du får prata med Niklas i morgon han kan säkert lugna dig. – Jag men du vet att jag är orolig. – Ja Micke vem är inte det? – Vad gör du i kväll då Linda? – Jag skall träffa kompisar hos Lisa men jag blir inte sen. – Jag går över en stund till Axel och Sinna – Oroa dem inte mamma, säger Micke med glimten i ögat. – Nej det ska jag inte, vi ska få besked om restaurangen idag. Hoppas att de fått klartecken. – Det är spännande, då kan jag få extrajobba hos dig, säger Linda. – Självklart. Maria kör Micke till hockeybanan under tystnad. När han lyft den tunga trunken ur bilen får Maria en puss på kinden. – Hämta mig klockan halv åtta. – Ja det gör jag, ta det lilla lugna nu älskling. – Ja mamma hej då. – Hej då jag finns hos Axel och Sinna när du tränar. Maria åker direkt till Axel och Sinna som nyss fått beskedet att de får ta över restaurangen. Maria möts av en glad Sinna. Maria funderar på att inte säga något om Mickes provtagning. – Har du hört något om Micke, frågar Axel. – Vi skall ta nya prover i morgon men det finns inga klara svar ännu så vi väntar med grubbleriet till i morgon om det skulle vara något allvarligt. Vi suger i oss de goda nyheterna, Micke är på träning och vi får se hur han klarar det. – Nu vill jag höra om våra planer. Behöver jag ta fram plånboken nu? – Vi är överens med konkursförvaltaren att vi tar över men inget datum är fastställt ännu men han vill klara av det så fort som möjligt. Vi har varit hos slipsknuten på banken och vi får lån och dela på en personlig borgen på tvåhundratusen kronor på tre. Du ångrar dig inte? – Det här är nästan det bästa som hänt mig förutom Linda och Micke. – Vi får ta nycklarna till restaurangen i morgon Vi får sätta oss ner och fundera över när 155


vi skall starta upp och vad vi behöver komplettera med, ni vet vid konkurser försvinner oftast inventarier de får fötter. När kan du sluta jobba tror du? – Om en månad det finns folk som står i kö för att få jobb på den här orten. – När vi öppnar då ska vi slå på stora trumman, säger Axel. Restaurangen skall vara fylld till bristningsgränsen, eller hur Sinna? Nu skall vi visa invånarna i samhället att vi kan om vi vill. – Maria jag tycker så mycket om dig det skall bli jätteroligt att jobba med dig och Axel. – Vad skall stället heta, fråga Axel? – Vi får spåna tillsammans så fixar jag kaffe, säger Sinna. Jag har inte rätta ordförrådet så ni får väl vara ledande. – Lunken, föreslår Axel. – Inte alls dumt, jag noterar, säger Maria. – Forsnacken, säger Maria. Vi är ju tre forsnackar eller hur? – Det blir för familjärt, det retar säkert många, säger Axel. Det finns rötägg bland Forsnackarna det vet du! – Nu är du hård Axel menar du din egen son? – Jag överreagerade men ibland måste även jag få säga vad jag tycker. – För den här gången accepterar jag det, men inte en gång till Axel, säger Maria.

Axel tittar till på Sinna när hon ställer ner kaffekopparna. Vilken kvinna hon är. Så ung, mogen och det finns inga hinder bara framåt som gäller? Hur länge får jag behålla henne hur länge lever jag? Det spelar egentligen ingen roll, jag har det bra om det händer något så får hon naturligtvis tag på någon yngre, jag unnar henne det bästa men jag vill leva länge, länge med Sinna. Jämför jag mig med många av mina arbetskamrater har jag det bra. Ingen stress hon är tvärlugn. Nu kan vi gemensamt planera för hennes framtid, med eget företag tillsammans med Maria jag kan väl inte göra så mycket nyttigt. Maria har jag alltid tyckt bra om hon är rejäl som en dotter för mig kanske ännu mer sen skilsmässan. Jag känner att jag förlorat en son men samtidigt har jag fått en extra dotter i Maria. Anders är lättledd och svårstyrd, han har mycket som han skulle behöva förändra så har vi spriten? Anita är också en stark kvinna det har inte gått något skvaller på byn sen hennes Peter flyttade. Det var Peter som hittade en ny donna. Hoppas bara att Anders inte krånglar till det för sig. Mickes sjukdom är ytterligare ett orosmoln, bara att det inte är något allvarligt? Det är inte ovanligt att barn får cancer! När dom druckit kaffe är det dags för Maria att hämta Micke. 156


– Lycka till imorgon Maria, Sinna och jag tänker på dig och Micke det ska du veta. – Ja tack det behöver jag, det blir tunga steg till hälsovården i morgon. Vi hör av oss i morgon kväll eller ni kan ringa eller komma över till oss. Sinna kramar om sin nyfunna vän och det värmer och båda kvinnor får tårar i ögonen. Maria lämnar dom och är vid hockeybanan strax före halv åtta. Det är många ungdomar på isen men Maria ser inte Micke. När hon går vid sidan av rinken kommer tränaren på skridskor över isen. – Hej Maria, Micke var trött så jag lämnade honom i omklädningsrummet för vila. Han berättade att han inte känt sig bra. Vad är det? – Vi vet inte ännu men du får besked när vi får svar på alla prover. Vi håller tummarna att det inte är något allvarligt. Jag hämtar Micke nu. Ta hand om grabbarna du tränar vis ses på torsdag? – Som vanligt. Hej då hör gärna av dig eller Micke men helst ser jag att Micke är här på torsdag. – Tack Lasse, vi vet det vi känner dig. I omklädningsrummet sitter Micke ombytt och tittar i golvet när Maria öppnar dörren. – Hej mamma jag var för trött att träna idag. – Vi åker hem så får du mat det känns kanske bättre då. Efter en stund parkerar de vid torget det känns lite ovanligt att inte åka till huset de bodde i tidigare. Väl inne i lägenheten, frågar Micke? – Kan jag vila en stund? Jag mår lite illa. – Visst gör det du, vi äter när Linda är hemma. Har du feber? – Nej jag mår bara illa, känner mig sliten. Jag brukar alltid känna mig pigg efter träningen men idag känner jag mig slut. Tror du inte det är cancer ändå mamma? Jag tror ingenting. – Gå och vila så väcker jag dig till maten. Micke ser lidande ut när han går till sitt rum det är tunga steg det syns. Efter en stund är CD-spelaren igång med hårdrock det känns skönt tycker Maria. Efter en kvart sover Micke det försäkrar sig Maria om genom att kika in i rummet, det behöver han. När Linda kommer hem då är Micke mycket bättre och spagetti med köttfärssås sitter bra.

157


Kapitel 22

Axel och Sinna har hämtat nycklarna till restaurangen. Det ser ut som det gjorde tidigare allt verkar orört. Ett städbolag har gjort ett gott arbete det doftar rent. – Vet du Axel, vi äger det här stället snart. – Ja Sinna jag ser dig med alla gäster leende och hör sorlet en lördagskväll när det är fullbokat. Ni har fått massor av dricks du och Maria, ni sitter och delar på pengarna innan ni går hem eller jag kommer och hämtar er. Kanske jag till och med har gjort något handtag för er under kvällen om jag känner mig pigg? – Klart du skall vara med oss det är bara roligt varför skall du sitta hemma och vänta på mig då du kan vara vid min sida? Jag tycker Lunken är ett bra namn Axel det speglar takten i samhället. – Ja varför inte men vi bestämmer tillsammans med Maria. – Jag skall ringa och fråga Anders om han vill komma hit och titta vad vi har gett oss in på. Han kan hjälpa oss med snickeriarbeten. – Det gör du rätt i vi skall engagera släkt och vänner det får man aldrig för mycket av. – Du har lite rätt. Anders är inte hemma och svarar inte på mobilen heller. Har säkert mycket att göra då tomrummet efter familjen måste kännas tufft. Axel funderar på att ge Anders tjugofemtusen till möbler då det är glest med möblemanget i huset. Anders befinner sig vid sommarstugan där han tillbringat hela dagen med vinterfiske och druckit en hel del. Bilen hade han hämtat på torget på morgonen där Maria lämnat den. Klockan är nu fyra på eftermiddagen, fem minusgrader och lite nysnö täcker marken. Anders har plockat ihop sina prylar städar upp i stugan det vill säga plockar bort diverse muggar och glas. 158


Anders sätter sig i bilen åker mot hemmet. Anders har druckit men det tänker inte Anders på, rädslan försvinner med ett antal deciliter grogg. När han kommer in i sista backen mot samhället i backen vid grillbaren där vägen korsar riksväg sextiotvå då springer en katt över vägen Anders försöker att väja men kör av vägen. Han hamnar i diket eller slänten ner mot en villa men snön dämpar smällen, han känner sig oskadd men bilen ligger mot ett träd så han har svårt att ta sig ur. En man i villan ser när bilen nästan hamnar i hans trädgård. Han larmar polis och räddningstjänst på etthundratolv och går sedan ut eller småspringer fram till bilen. Idag fanns polis på plats i samhället. Efter en stund får han ut Anders ur bilen och han är oskadd men chockad. Mannen som känner igen Anders heter Gunnar, känner doften av alkohol från Anders. – Polis och ambulans är på väg, säger Gunnar. – Har du ringt det är inte nödvändigt jag klarar mig det är inget fel på mig. – Polisen vill säkert kontrollera nykterheten. – Jag har bara druckit några bärs, ljuger Anders. Sirener hörs polis och ambulans kommer samtidigt den här gången gick det fort. Gunnar och Anders har gått in i Gunnars hus men Gunnar går ut och möter polis och ambulanspersonal för att lugna dom. Polisen och ambulanspersonalen känner igen Anders så de hejar igenkännande. – Hur känns det här då frågar sjuksköterskan? – Ja det är bara bra lite omtöcknat men inga skador som jag känner av. När sköterska tar pulsen känner hon doften av sprit från Anders. – Har du druckit frågar hon? – Ja några öl, har varit i sommarstugan och fiskat – Vi tar ett prov nu så får du följa med till hälsocentralen för ytterligare provtagning. Polisen noterar vad som hänt och ställer några frågor till Anders efter att provet visat sig vara positivt alltså negativt för Anders. Körkortet flyger ifrån Anders, hur länge? Polisen lämnar Anders efter att ha bokat tid med Anders direkt efter undersökningen vid centralen. Polisen går ut till Anders bil och markerar olycksplatsen samtidigt som han tittar igenom vad som finns i bilen. Det är Niklas som tar emot Anders och ambulanspersonalen. Läkaren tittar på Anders och säger. Maria och Micke har varit här. – Vad var det? – Det vet vi inte ännu men sköterskan skall ta en del prover och vi vill undersöka dig fysiskt. Blodprov först och resten sköter syster om. Känns det bra? – Nej inte efter vad jag ställt till med. 159


– Det kanske finns någon förklaring till det som skett. Eller hur? Nej tyvärr kan man aldrig förklara bort bilkörning och alkohol. – Ta det lugnt Anders det är aldrig för sent att bättra sig. Birgitta du kan börja provtagningen om ni har några frågor kan ni störa mig.

Maria och Micke är hemma. Niklas hade förklarat för Micke vilken sjukdom han troligen led av men inget är klart förrän den utökade provningen och resultatet är framme. Svaret kommer inom några dagar. Niklas har lovat kontakta Maria när han har provsvaren. Micke är faktiskt lugnare efter samtalet med Niklas som förklarat vad som kan vara orsaken till hans trötthet. Idag känner Micke sig mycket bättre än igår. När Maria och Micke kommer hem efter läkarbesöket byter Micke om och går till en kompis, det känns lugnande för Maria. Niklas behövde inte skriva ut några piller till Maria utan Niklas lugnande attityd räckte för att hon skall känna sig bättre. Maria tar en tupplur och funderar på att gå över till Axel och Sinna senare. Hon skall ringa Anders men känner att hon behöver vila först. Informationen i dag är densamma som igår. Niklas talade klarspråk om det skulle vara leukemi finns det ändå hopp. När Maria legat en stund ringer det på dörren det är Anders. – Får jag komma in? – Ja naturligtvis. – Har du hört något om Micke? – Nej egentligen inte det är samma info som tidigare men Niklas har förklarat scenariot cancer eller leukemi om det skulle visa sig vara svaret. Micke är inte hemma han är hos kompisar. – Skönt vi får svaret innan helgen. Huvudsaken är att Micke har det bra. Jag har fått nya bekymmer och egentligen vet jag inte om jag skall belasta dig med mer problem. Jag är glad att du slipper mig i framtiden. Jag har kört av vägen i dag norr om samhället vid korsningen i backen vid grillen på Sunnemovägen. – Hur gick det? – Med mig inga problem men jag var onykter så körkortet ryker, jag har varit på hälsocentralen med ambulanspersonalen för att ta blodprov det var inte skojigt. Jag träffade Niklas och en sköterska. Efteråt har jag varit hos polisen på förhör. Jag är chockad men inga fysiska skador konstaterade Niklas och sköterskan. Bilen vet jag inte om det går att reparera. Jag är rädd att det kommer i båda tidningarna då både polis och ambulans var på plats du vet jag hamnade nära Gunnars tomt han ringde 160


etthundratolv. Jag har inte berättat för Axel ännu men han ska få reda på det idag. – Du skall berätta för barnen när de är hemma efter klockan åtta. Nu får du ta ditt ansvar jag är bedrövad. Först Micke, frågan om leukemi, du alkoholist. Gå jag vill inte se dig det är nog nu återkom i kväll när barnen är hemma så slipper dom få det i ansiktet på skolan i morgon din drummel. Gå Anders, det är nog nu. Vad säger Anita? Hon lämnar dig det vet jag hon har skinn på näsan och vill inte ha en sambo som är alkis. Anders går han tar en promenad mot Axel och Sinnas hem det känns för jävligt. Axel öppnar Sinna är i köket. – Farsan jag måste tala med dig, jag har kört av vägen i backen vid Sunnemovägen korsningen vid sextiotvåan vid grillen. – Är det så farligt du ser oskadd ut? Hur gick det med bilen klarade du den också? – Den är inte bärgad än men det kan gå att laga den hoppas jag. Jag hade druckit det är problemet mitt körkort är förverkat. Gunnar som bor där jag körde av han ringde etthundratolv, både ambulans och polis kom inom tio minuter. De kände lukten av sprit. Farsan jag har det jobbigt med Micke, skilsmässa, kanske en svårt sjuk son. – Ditt liv är jobbigt hur tror du att din omgivning tar det? Vi skrattar inte vi skall snart starta restaurangrörelse och vi tänker på Micke varje sekund. Ja tyvärr ställer du till det både för dig och din omgivning. Har du berättat för barnen och Maria? – Ja för Maria men barnen skall få reda på det i kväll har jag lovat. Sinna kommer ut i hallen och förstår att det hänt något allvarligt. Hon frågar men Axel lovar att berätta senare. Anders berättar hela historien för Axel som beklagar att sonen blivit det han är idag. Axel nämner också Anita ja över huvud taget hur skall Anders ta sig vidare? Maria är i behov av bil och Axel säger att han skall stödja henne. – Anders du är en drummel jag kan inte säga annat, gör du dig av med hembränningsapparaten nu eller är det alkoholism som är nästa steg du kanske är där redan? – Farsan jag vet vad jag gjort, det är fel men det blir inte bättre av att du fördömer mig. Mitt liv är jobbigt, skilsmässan, Micke kanske har leukemi, mister körkortet, Anita? Hjälp mig i stället jag måste komma ur den här situationen. – Tala om vad du tänker göra så stöder vi dig och hjälper dig så långt det är möjligt men det är slut med spriten annars sätter du inte foten innanför den här dörren. Kom igen när du bestämt dig! – Jag gör det, tack farsan. 161


Anders vänder på klacken försvinner i mörkret ut i kylan. Axel berättar för Sinna vad som hänt, hennes ögon tåras, varför skall allt det här ske nu, är det hennes fel? Sinna har nyligen kommit och varför allt detta på så kort tid. Har hon fört in olycka i familjen? Axel förklarar att det är tur att hon är här, Axel skulle inte klara det här utan henne det är hon som gett Axel modet och framtidstron tillbaka. Anders har varit en drummel en lång tid. Axel lägger armen om Sinna som ler när tårarna hopas på hennes ljusbruna vackra kinder. Axel har ju tidigare försökt att hindra Anders att köra rattfull men den gången var polisen inte anträffbar. Ödet tar ut sin rätt och den enda som kunnat påverka det som hänt är Anders. Anders har varit hemma en stund men när klockan visar sig vara åtta tar han på sig kläderna och går till torget. Maria har inte nämnt något till barnen. Anders ringer på och Linda öppnar. – Hej pappa kom in. I köket sitter Maria och Micke och äter. Micke ser piggare ut än tidigare. – Hej pappa du ser sliten ut. – Jag har skapat nya problem för mig och er idag. Jag har kört av vägen och var inte nykter. Polis och ambulans kom jag blir av med körkortet. – Vad händer, frågar Micke och de första tårarna kommer? Pappa Anders förklarar hela skeendet och Linda kan inte hindra tårarna. När Anders dragit hela historien sätter han sig ned vid bordet. – Vill du ha lite mat, frågar Maria? – Nej tack, jag är inte hungrig och jag har flera att berätta för vad jag ställt till med. – Kommer det i tidningen, får du sitta inne, frågar Micke? – Ja säkert, i lokaltidningen är det förstasidesstoff men jag får nog inte sitta inne, i så fall blir det någon typ av öppen vård sa polisen det var hans tips. I vårt samhälle är rattonykterhet ett brott och det ska det vara för jag kunde ha dödat någon medmänniska. Det värsta är skvallret jag hoppas att ni slipper gliringar men nu vet ni vad jag sagt så ni behöver inte försvara mig var bara ärliga och säg som det är. – Då har vi ingen bil, pappa säger Micke. – Ni får låna farfars bil lovade han. Ni får ta den när ni behöver, det är inga problem. – Jag tänker köpa en begagnad, säger Maria. Jag har behov av en bil. Jag vill inte vara beroende av bil tillsammans med dig. – Det har du rätt i, säger Anders. Men för mig gäller att nu hitta tillbaka till rätt spår annars är jag slut som människa. Utan körkort, familj och arbete kommer man inte långt 162


kanske till bänken vid torget. Förhållandet med Anita tar kanske slut vem vet? Nu ska jag hem ringa till Anita sova och försöka gå vidare i morgon. Jag vill säga dig Micke det viktigaste är att du blir frisk sen får jag ta mig i kragen och se till att jag gör det som ni och jag, livet kräver. I morgon skall jag till polisstationen och skriva på en del papper sen får vi se. Jag hör av mig så fort jag vet vad som händer. – Linda, du får gråta ut, säger Anders och lägger armen om Linda. Jag har full förståelse för dig. Micke drar sig åt sidan när pappa närmar sig men när pappa kramar honom smälter han och gråter fullt ut. – Jag hoppas det ordnar sig pappa, säger Micke. – Vi ställer upp på dig pappa, säger Linda. Men kom ihåg att hembränningsapparaten skall vara borta när jag kommer och hälsar på dig annars får du inga flera besök av mig. Anders går i mörkret längs butikerna de få som finns kvar i samhället han är rädd att han skall möta någon som känner i gen honom. Anders som redan vet vad han ställt till med idag. Maria och barnen sätter sig till rätta vid köksbordet och gråter sig igenom middagen. Linda byter samtalsämne och frågar ut mamma om restaurangen. Maria berättar vad som kommer att hända de närmaste dagarna. Barnen gläds åt mamma som blir företagare och slipper att leva på de gamla och kommunens dåliga lön. Nu kommer familjen tillbaka till ryktesspridningen det gäller att våga sträcka på nacken när man går i byn eller på skolgården. Det går över men det tar tid rattfyllerister skall ha ett riktigt hårt straff det är vedertaget i samhället. Man skall inte ta rattfyllerister i försvar. Hoppas bara att det händer något som är större nyhet i Lunkfors det kan inte vara så att Anders får vara ankaret flera veckor det kommer säkert att inträffa något större brott. Anders får annars bära skammen för dikeskörningen hela livet. Tur för familjen att skilsmässan från Maria hände före rattfyllan då kanske Maria och barnen får mindre av förebråelse. När Anders kommer in på sin tomt går han inte till garaget utan direkt in i sitt hem lyfter telefonen och ringer till Anita. – Hej Anita hur har dagen varit? – Skapligt jag har fått löneförhöjning det ger väl tvåhundra när Göran fått sitt. Hyreshöjningen var ju etthundraåttio som du vet. – Jag måste göra dig ledsen. Anders berättar och Anita är snabb att fatta beslut. Det fattas bara annat nu får det räcka. – Tack Anders för du ringde och den tid som varit. Jag är så rädd om mina barn att jag 163


avstår dig för vårt liv är för dyrbart. Jag har hela tiden sett ditt behov av sprit jag tycker också att en drink är gott då och då. Men ditt drickande har jag aldrig förstått. Därför är det slut Anders, hej då. Anita lägger luren på bordet sätter sig på en köksstol och funderar över sitt snabba svar. Var det rätt?

Det är fredag Maria har tagit ledigt från jobbet, idag ska beskedet komma. Micke har gått till skolan som vanligt en kvart i åtta. Micke o Linda har tio minuters skolväg i promenadtakt. Ingen av barnen har nämnt något om beskedet från läkaren det ska komma idag. Micke håller sig undan, han får veta oavsett han vill eller inte men han vill. Han har känt sig ganska bra senaste natten, sovit bra och känner sig utvilad. Han har inte berättat för någon på skolan att han tagit cancerprover men det ligger i luften något har skett med Micke de senaste dagarna han är sig inte lik Det är bara så, Micke är en skolgrabb med flera problem, farsan, kanske leukemi, skilda föräldrar men det är förresten bra det var sämre när Maria och Anders var tillsammans. På skolan har ryktet redan gått att Anders är rattfyllot som kunde ha dödat någon på sin vansinnesfärd från sommarstugan. Tyvärr är han inte ensam om vad han ställt till med det är däremot inte ofta det händer då polisen finns på plats. Däremot körs det dagligen med sprit i kroppen det är lika vanligt att du möter ett rattfyllo som du möter en taxibil, i Lunkfors är den statistiken inte riktig då taxibilarna snart är utraderade åtminstone på helgerna. Läser du på informationsskylten vid polisstationen granne till systemet får du reda på vilka tider som stationen är bemannad och det är inte ofta. Anders får säkert två eller tre månaders fängelse eller vård på någon mysig anstalt i skogen några mil från hemmet. Att vara utan körkort det är i sig svårt i glesbygd, men Anders har ändå varit nykter några dagar det är ett gott tecken. Axel och Sinna är i restaurangen, gör inköpslista. Dom har lämnat dörren öppen många nyfikna passerar säger hej och försvinner. Någon säger lycka till men de är få, de flesta är avundsjuka på Axel som hittat en sån pudding och startar restaurang efter pensioneringen. Här går det undan det är ovanligt i Lunkfors. Sinna njuter där hon står i baren, ropar till sig Axel det är dags för en cappucino. – Tack snart vet inte jag hur svart kaffe smakar. – Spelar det nån roll då, Axel? – Nej du har gett mig många nya intryck som jag fått smak för och de sitter djupt i själ och hjärta. Jag tror att du kan få mig att tycka om lättmjölk det säger inte lite. 164


– Har jag inte god smak då Axel? Jag tycker ju om dig hela dig.

Det ringer på telefonen hos Maria. Hon griper telefonen efter en signal. Det är Niklas. – Hej Maria, Niklas här. Hur har du det? – Så bra som det går, jag har väntat på dig, hoppas jag eller får vi besked idag? – Det ska du få men jag vill träffa er. – Var det som vi trodde, Niklas? – Ja men som sagt jag vill träffa er idag berätta vad vi skall göra, det är ingen kris men det krävs mycket av din son och framför allt dig Maria. – När kan vi komma? – Klockan ett har jag en timme med dig och Micke. – Tack vi kommer. – Ses snart då. Hej. Maria ringer skolexpeditionen och lämnar meddelande till Micke att han skall vara hemma efter lunchrasten. Micke får meddelandet efter kortrasten av sin klassföreståndare. Han begär ledigt och lärarinnan ställer inga frågor. Micke säger att han kommer som vanligt på måndag och Micke önskar en trevlig helg. Lärarinnan ler och blir glad då det inte är alltför många elever i Mickes årsgrupp som visar så vuxet uppträdande. Micke går hem när han ätit lunchen och dyker upp i god tid för läkarbesöket. Maria sitter vid köksbordet med en veckotidning framför sig. Hon försöker fylla korsord men bokstäverna blandas det är nervöst det som väntar Micke och Maria. – Hej mamma, vet du något? – Nej inte mer än du vet. Vi skall träffa Niklas. – Då måste det vara allvarligt annars hade han bara ringt över provsvaren. – Nej kommer du ihåg att Niklas sa att vi skulle träffas då svaret kommit. – Jo mamma men jag är nervös, det förstår du väl. – Ja Micke jag förstår, nu får vi svar det ska bli bra ovisshet är också jobbigt. – Jag går in på mitt rum. Vi går tio i ett det räcker väl. – Ja det gör det. När Micke kommer in på sitt rum då kommer Metallicas musik högt ur högtalarna. Egentligen för högt med tanke på att de nu bor i lägenhet men en sån här dag då behöver Micke få göra som han själv vill. Han får spela hur högt han vill den här väntetimmen om han känner sig nere. Det besked han ska få är tufft för en yngling som ännu inte hunnit med så mycket i livet. Leukemi, varför? Tappar han håret? Kan han gå 165


i skolan? Frågorna hopar sig men Maria behåller lugnet. Kvart i ett kommer Micke ut från sitt rum, ser mamma sitta vid bordet. – Det är dags mamma. – Jag kommer. På med vinterkläderna, minus tio grader, vintermössan åker på. Tre minuter i ett är dom inne på hälsocentralen i receptionen. Tjejen som sitter där känner Maria och Micke. Siv Svensson född i byn, nyskild med två barn. – Vad gör ni här Maria? – Micke skall till Niklas. – Ni kan gå direkt han är ledig för er nu. – Tack vi skyndar. Maria och Micke närmar sig Niklas rum när sköterskan öppnar och hälsar dom välkomna. Niklas sitter bakom sitt skrivbord men går snabbt och möter Micke och Maria. Han tar i hand och visar var dom kan sitta. Micke sätter sig mitt emot Niklas. – Du Micke nu skall jag vara tydlig och ärlig som vanligt mot dig. Det är leukemi en blodsjukdom en cancer som vi måste medicinera. Du kommer att få antibiotika eller cellgifter som skall hjälpa oss ta död på de sjuka cellerna så de inte sprids i din kropp. Det låter hemskt och i vissa stunder kan det kännas tufft men tillsammans skall vi klara av det du och jag och Maria. Du kommer att få starta i Karlstad på sjukhuset där man hjälper till med all provtagning och medicinering. Dosering är viktig då du skall leva så normalt som möjligt under den här tiden som jag ser hoppas jag på en vändning innan sommarlovet. Du får en kallelse inom en vecka till specialisterna i Karlstad dom ger oss då en bild över hur din almanacka kommer att se ut vad dom förväntar sig vilka tider du måste vara borta från skolan. Jag fungerar som koordinator här hemma till er familj och ni kan alltid nå mig om ni har frågor eller funderingar. – Hur många överlever leukemi, Niklas? – Många fler än de som dör, Micke, överlevnadsgraden i procent har ökat kraftig då medicineringen ges i tid och framför allt unga patienter. Det är skillnad att få sjukdomen vid hög ålder då andra sjukdomar kan göra att kroppen inte klarar den totala sjukdomsbilden. Hos dig kan vi koncentrera oss på din sjukdom i övrigt har du goda värden och ditt hockeytränande gör att du har de bästa förutsättningar för att klara de svåra prövningarna. – Hur kan du se att jag är sjuk? – Här säger Niklas och ler visar provresultatet som finns på pappret på skrivbordet. 166


Leukemi kan inte avläsas i pannan på dig min käre Micke men det var en bra fråga. – Trötthet är ett symptom eller ett tecken. När vi sätter in medicineringen kommer du att känna dig trött. Vi renar då ditt blod från de sjuka cellerna och försöker jämna ut eller tillskjuta friska celler som skall få övervikt i din kropp snarast. Försök leva som vanlig men vila är viktig då du känner att du inte riktigt orkar med. Skolan som vanligt om inte sjukdomsschemat sätter stopp, lärarna hjälper säkert dig att planera så du hinner med alla skrivningar och prov var så säker. Jag finns alltid vid din sida, du och Maria har mig förutom vänner och familj. – Tack Niklas, du är bra, säger Micke. Niklas tittar på Micke och ser sedan Maria som inte lyckas hållas tillbaka tårarna. – Tack Niklas. – Hämta ut medicinen idag innan dom stänger. Hej med er. – Hej då vi hörs och ses, svarar Micke och Maria i kör. När de kommer in på apoteket är Eva där en av Marias arbetskamrater. – Hej, har du fått flunsan Maria? Nej det är Micke som är sjuk. – Jag har fått leukemi. För Micke är det naturligt att tala om vad han lider av, det är väl inget att skämmas över det är lättare om han säger som det är, annars går rykten på byn du vet då kan det bli vad som helst. Micke har leukemi och det kommer han att ha tills han eventuellt blir frisk och den dagen kommer han att tala om för alla att han är frisk. Det är väl inte farligt att visa sina egna känslor, glädje eller sorg det är naturligt. Eva lägger armen om Micke och frågar? – När fick du det? – Jag har fått beskedet alldeles nyss av doktorn. Jag har känt mig trött en längre tid. Maria bryter in och berättar allt för Eva. När Eva lämnar kön vinkar hon åt Micke och säger. – Vi ses snart Micke. – Hoppas det, svarar Micke. Maria får Mickes medicin och damen i kassan berättar hur noga hon måste vara att Micke tar sin medicin enligt ordinationen. Maria vet att det är inga bekymmer för Mickes del, han litar på mamma och sen har han Niklas som är en speciell läkare för honom. Maria och Micke lämnar apoteket och promenerar hem de få stegen till den nya lägenheten. Det hänger blommor på handtaget till dörren. Maria tittar på det lilla kortet 167


som säger. ”Ta hand om er nu så ska vi tillsammans se till att allt blir bra. Hälsningar Niklas.” – Vem har skickat blommorna, frågar Micke? – Du kan läsa själv, det är en av våra favoriter och han behövs nu för dig och mig. Han är fantastisk. – Niklas känns som en far, mamma.

De kommer in i det lilla köket men trots sin litenhet är det ljust och Maria har satt sin prägel tillsammans med barnen det är riktigt hemtrevligt. Micke har sin givna plats redan vid bordet han har bott in sig. Linda har varit hemma och gått till en kompis men på bordet ligger ett litet meddelande till Micke. Micke jag tänker på dig hela tiden. Jag älskar dig. Underskrivet med syrran. När Micke läser det lilla meddelandet vänder han sig mot mamma och säger. – Vilken fin familj vi är, om inte pappa krånglat till sitt liv hade vi bara haft det bra. – Tack Micke, du har en underbar syrra och en mamma som älskar dig, farsan får vi hjälpa på traven så gott det går. Nu är det snart dags för lite kvällsmat vad ska vi ta, något så ovanligt som pizza skulle det smaka min herre? Jag ringer och beställer så hämtar du, går det bra? – Visst säg till när jag ska gå, har några läxor som jag måste börja plugga. Micke går in på sitt rum. cd-spelaren är igång, i dag är det lugnare musik som gäller, hårdrocken har han släppt för lite lugnare han är ändå en tuffing som inte ens nämnt om sjukdomen sen han kom hem. Läxor och mat det livsnödvändiga inget annat. Syrran kommer in genom dörren slänger av sig kläderna. – Hur har det gått mamma? – Gå in och fråga honom själv du. Du har en fantastisk bror. Fortsätt att vara rädd om er, håll ihop allt kommer att ordna till sig. Gå in på en gång du han har mod att berätta för dig det vet jag. Linda knackar försiktigt på Mickes dörr och Maria kan höra att det bryter ut en scen med gråt under stund men det dröjer inte så länge förrän det är över och samtalet är lugnare och musiken har Micke dämpat. Maria funderar på om hon ska ringa Anders eller om hon ska invänta att han ringer. Maria ringer upp Anders hemtelefon. Han svarar innan andra signalen gått fram. – Anders. – Maria här, hur är det? 168


– Hyfsat men hur gick det för Micke idag? – Du ska få prata med honom själv. Det känns bättre men jag kan endast konstatera att han har cancer. Hur svår den är får vi väl klarhet i efter hand men det är leukemi och Micke tog beskedet som en vuxen, han var fantastisk. Han ställde frågor och Niklas svarade och det förtroende som Niklas skapat för Micke är guld värt i den situation som Micke och vi är i för närvarande. – Han bröt inte ihop då Maria? – Nej han fällde några tårar men det ser ut som han tänkt sig att klara även den här svåra sjukdomen. – Kan jag få prata med honom, Maria? – Ja Linda och han diskuterar för fullt inne på Mickes rum men jag ska försöka avbryta dom. Vi hörs av senare eller i morgon Anders. Hej då. Maria knackar på dörren till Mickes rum och frågar om hon får störa. – Det är pappa, säger Maria och lämnar telefonen till Micke samtidigt som Linda lämnar rummet. Det gör Maria också, när de kommer i enrum då lägger Maria armarna om Linda och de gråter ut tillsammans men inte så att Micke hör dom. Det är en blandning av sorg och glädje i deras tårar men ingen av dom tror att Micke inte skall klara den här krisen. Det här kommer att gå bra Micke fixar det här, han är en klippa det har han än en gång visat idag. Micke och pappa har ett långt samtal och när Micke dyker upp i köket ropar mamma. – Time för pizza Micke. – Jag går på en gång. Pengar? – Finns på köksbordet. – Hej då. Kvällen förflyter lugnt det mesta handlar förstås om Mickes sjukdom och det verkar lugnande på hela familjen att diskutera kring Mickes sjukdom. Farfar ringer och har ett långt samtal med Micke det känns att stödet växer upp kring den unga killen. Här får inget gå till spillo all kraft mobiliseras för att få Micke frisk innan sommaren. När Micke lagt på skrattar han och sätter sig ned tillsammans med mamma och Linda. – Vad skrattar du åt, frågar Linda? – Farfar han är bekymrad det märker jag men han är helt annorlunda sen han träffade Sinna. Han är glad fast han var ledsen. Jag känner mig trygg med farfar det gjorde jag inte förr han var snål, elak framförallt mot pappa. Han var nedlåtande om allt och alla nu är han lugn och försynt. 169


– Vi behöver lite vind i ryggen, säger Maria. Klockan tio är det tyst i lägenheten förutom att musik kommer från barnens rum. En omtumlande dag men familjen knyts ännu mer till varandra förutom Anders som kommit på sidan. Han får naturligtvis skylla sig själv men all börda kan inte bäras av honom han är ett offer. Spriten har drivit Anders dit han kommit idag men det är inte hela sanningen det är hans själförtroende som är svagt. De hinder han ska passera är inte lätta men han behöver familjen lika mycket som Micke för att kunna gå vidare. Anders sitter i fåtöljen och tittar på ett program om människors levnadsvillkor i norra delen av Ryssland. Skilsmässor och självmord är det stora samtalsämnet, varför? Tristessen i den grå staden arbetslöshet, korruption, fattigdom verkar vara grunden till det hela. Framtidstron saknas och vad göra när bakgrunden är så mörk. Anders slår av hämtar en öl i kylskåpet där förutom mjölk och ost finns i de olika facken, mest öl den starka sorten sju procent eller mer. Anders grubblar över morgondagen, ekonomin han öppnar plånboken tvåhundra kronor kan jag låna en femhundring av farsan? Kan alltid försöka det skadar inte, eller gör det? Försöker hitta på farsgubben vid restaurangen då är han oftast på gott humör. Men sen då, vad ska jag ta mig till, arbete, fortsätta stämpla? Anita kan jag ringa henne? Han känner sig stressad av alla tankar klär på sig och tar med sig sin öppnade öl och går ner mot älven och kraftstationen. Anders måste få luft han känner sig instängd det är minus tio grader och när han passerar Axel och Sinnas hus ser han att det lyser levande ljus på köksbordet. Han går snabbt förbi med neddragen luva. Det är klarblå himmel och stjärnorna syns över samhället. Anders närmar sig det gamla laboratoriet med stångjärnshammaren utanför ett monument över det förgångna. Nere vid älven går han ut på bron tittar ner i djupet det är ett skådespel att se strömmarna i sitt skuggspel bland stenarna. Lamporna från bron lyser på isflaken och det kalla vattnet tvingar sig fram genom att forma isflaken. Det ser kallt och grymt ut men samtidigt vackert. Anders får tankar som inte väckts tidigare. Dånet från fallen och forsen gör att inga andra ljud hörs. En man kommer från samma håll som Anders kom in på bron han går fram mot Anders. – Det är en vacker kväll, eller hur? – Ja, säger Anders utan att vända sig om. – Är det inte Anders, jag tyckte jag kände igen dig, jag ska gå på mitt nattskift snart. Vad gör du här, Anders? – Jag måste få lite kvällsluft och här finns det gott om den varan, Lasse. Lasse vet vad som hänt Anders så han frågar inte hur läget är utan säger. 170


– Jag måste gå in och byta av min kamrat. Ta lite extra luft och ha en skön promenad hemåt Anders. Vi kanske kan träffas nån dag. Gå ut och dansa för visst skulle det vara skoj att svinga en bägare och prata gamla minnen. – Ja vi hörs, säger Anders. Vad Lasse var pratsam det är han inte normalt den tystlåtne drummeln. Han kanske var rädd att jag hade onda tankar när jag lutade mig mot broräcket. Anders går hemåt och passerar än en gång Axels villa där fortfarande ljus brinner på köksbordet. Gubben har det mysigt på äldre dar, varför har jag ställt till det för mig, frågar sig Anders? Jag vill inte leva vidare men jag måste försöka att hitta någon lösning. Jag ska ringa Maria och berätta hur illa det är hon kan säkert hjälpa mig vidare. Väl hemma igen av med ytterkläderna och en ny starköl för att behålla lugnet eller undvika total förvirring. Som vanligt somnar Anders fram för ett dåligt tv-program onykter, klockan visar på halv ett.

Axel och Sinna sitter tillsammans med Maria i restaurangen och diskuterar när de skall öppna. Maria slutar jobba den femtonde mars det är fjorton dagar dit. Har dom tur så har vintern lämnat en del av sin styrka bakom sig. Maria vill ha något dragplåster vid öppningen men både Sinna och Axel tror att det blir fullsatt utan kändisar. Axel, Sinna och Maria är kändisar i det lilla samhället det räcker. Man enas om en lokal trubadur för de första kvällarna. För Maria är det viktigt att komma igång snabbt men hon tar ut sparad semester för att kunna sluta jobbet hos kommunen i god tid före öppnandet av restaurangen. Micke skall göra sitt första besök på sjukhuset i Karlstad, han åker tillsammans med mamma och det känns att nu börjar något som är viktigt för Micke. Själv har han och mamma läst allt de hittat om leukemi och känner sig väl förberedda. På Micke ha man tagit benmärgsprov för att få reda på vilken sort av leukemi det rör sig om. Efter att man konstaterat att Micke har en akut leukemi skall han få kraftiga behandlingar av cellgift eller kombination av olika cytostatika. Behandlingen kommer att bli krävande och Micke får stanna tills i morgon då medicineringen sätts in omgående. – Micke du ska veta att den typ av leukemi du har där botar vi dom flesta säkert åttio procent blir helt friska, säger David som är hans läkare på lasarettet. – Hoppas att jag inte hör till dom där tjugo procenten, svarar Micke gråtande. – Det viktigaste med den här sjukdomen är att försöka hålla modet och humöret uppe och det kan du det vet jag genom Niklas din läkare hemma. Vi kör igång med detsamma? – Ja tack, säger Maria som sitter och håller Mickes hand. 171


Cytostatika får Micke genom dropp och processen är igång nu skall Micke övervinna cancern. Han är stark och skall visa sin omgivning att det här fixar jag tillsammans med mamma och de snälla läkarna. Det första dygnet har gått relativt bra lite illamående och trött men när läkaren kommer in i salen sover Micke. – Trött min vän, säger läkaren? – Ja, säger Micke och skubbar sina ögon. Får jag åka hem nu? – Vi skall bara ta några prover så får du och Maria åka under förmiddagen. – Känns det bra, säger David och lyssnar av Micke. – Ja tror det jag var hungrig en stund men det har gått över efter som jag mår lite illa. – Det släpper bara du får vara uppe ett slag. Du kommer att få medicin att ta vid illamående. Det gör det lättare och du måste äta. – Har jag kommit ur sängen ska jag nog få mat i mig, eller hur mamma? – Ingen tvivlar på dig, ler Maria. – Vi ses om några veckor, säger David. Vi kallar i god tid så du har chansen att planera din skolgång. – Tack David, är alla så här snälla när man är sjuk, frågar Micke? – Ja vi försöker säkert men det är inte alltid vi klarar av att vara snälla, vi är bara människor och vi har dåliga dagar också. Patienter som du är det lätt att fatta tycke för när man får något tillbaka och det känns att samarbetet fungerar. – Då åker vi hemåt när alla prover tagits och vi håller kontakten med Niklas eller så får vi ett skriftligt besked när vi skall återkomma. Vi skall starta upp en restaurang hemma och nu kan både jag och Micke vara med vid öppnandet. – Spännande, jag önskar er lycka till. Snart är det sommar Micke då ska du vara frisk! Eller hur, grabben? Micke räcker fram handen och doktorn klämmer den försiktigt med orden. – Nästa gång skall vi vara ännu bättre! – Tack David. Maria tar Davids hand och säger tack för den här gången. Sköterskan kommer in och tar sina prover ger Micke en klapp på kinden och säger. – Nu kan ni åka hem du och mamma så ses vi inom kort. Hej med er. – Tack för den här gången, svarar Maria. – Hej då Gun, säger Micke. – Hemfärden till Lunkfors går lugnt i farfars bil. Det är ett tunt lager nysnö på vägen men Maria kör med huvudet, hon vet vad hon gör. När dom närmar sig samhället tittar Micke 172


på mamma och säger. – Visst känns det bra mamma. – Ja det känns jättebra jag tror helt på dig grabben min. Du är så vuxen men ändå är du bara barnet. Nu åker jag till apoteket efter att jag släppt av dig hemma så får du gå upp och vila. Skolan får vänta till i morgon. Jag fixar pannkaka när jag kommer hem. Glass finns i frysen. Blir det bra? – Det ska bli gott jag är faktiskt hungrig igen. Maria tar en promenad till apoteket då hon känner att benen måste få röra på sig. Det är lunchtid så många vid bruket är hemma och äter, de som inte har skiftgång och de flesta tjänstemännen. Hon träffar på Anita utanför apoteket. – Hur har det gått med Micke? – Bra vi har varit i Karlstad i natt för behandling. Den första. Det verkar gå bra. – Skönt då får vi bara hålla tummarna. – Har du sett Anders, frågar Maria? – Nej vi ses inte mer än om vi möter varann på byn. Däremot hörde jag av en kompis att han var nere vid älven sent i går kväll. Lasse som jobbar skift, du känner Lasse, var på väg över bron pratade med Anders som stod och tittade över räcket klockan måste ha varit efter åtta. – Det är inga goda tecken han är labil men att han skulle hitta på något sånt det tror jag han är för feg för, svarar Maria. Jag ska ringa honom när jag kommer hem så får vi se vad han säger. Du är välkommen när vi öppnar restaurangen. – Kul jag kommer gärna. Vi är ett gäng syrror som tänker gå tillsammans när det nu blir dags. – Dröjer lite till men det blir en annons i tidningen. Maria kommer in vänder sig mot receptarien och väntar på Mickes medicin. Hon vänder sig inte om när det klingar i dörren, hon känner att just nu vill hon vara ifred. Hon får medicinen lämnar apoteket och vandrar den korta vägen hem. När hon tittar över torget ser hon ryggtavlan på Anders bland gubbarna på bänken. Inte bara gubbar det finns snart jämna par då det täcka könet blir mer och mer vanliga bland gubbsen. Det är nästan så man kan säga att jämlikhet råder. Maria vill inte se så hon snabbar på stegen och går upp till Micke som redan slagit på cd-spelaren och idag är det Bruce Springsteen som gäller. Hoppas att inte Micke har sett farsan där nere på torget Maria tar upp telefonen och ringer på Anders mobil. 173


– Anders här. – Jag såg dig eller ser dig. Du har inte glömt att Micke varit på behandlig i natt? – Nej jag tänkte komma upp till er när ni kommit hem – Gör det då men ingen doft av sprit då öppnar vi inte dörren. Hon trycker av telefonen. Anders tittar förvånat upp mot hennes balkong men vänder samtidigt på klacken ställer ner ölflaskan och går hemåt. Kompisarna tjatar men han får vara i fred, han slipper få dom i hasarna. När han kommer hem går han direkt till sängen och lägger en filt över sig. Nu gäller det att sova morgonruset av sig. Sängkläderna verkar skitiga och Anders verkar snabbt ha glömt det lilla hemarbete han gjorde när familjen bodde tillsammans. Dammsugaren tog Maria och än har det inte blivit några pengar över till någon ny, det mesta går till att fylla kylen med öl. Garaget är fortfarande intakt med hembränningsapparat och åtskilliga liter mäsk och sprit. Det verkar som Anders slutat leva, tidigare var det åtminstone barnen som fick uppmärksamhet, hockeyträning kurser att köra till men sen barnen flyttade är allt det nya sociala nätverket borta. Det gamla har Anders kvar de finns nära till samlade vid torget. Än så länge har inte gänget flyttar med hem till Anders. Fortfarande har Axel lite koll på Anders men helst av allt vill han slippa Anders, han har sagt sitt ingen förändring förrän han slutar missbruka sprit och hembränningsapparaten skall bort. Axel har häcken full med att underhålla Sinna och Maria när de går fram i sina nya roller som företagare. Det är som skådespeleri med Axel som regissör och skådisarna lever verkligen in i sina roller. Dagen D närmar sig och den nya looken på ägarna är fantastisk. Halvkorta kjolar i svart med vita skjortor korta ärmar och röda vackra broderier. När Axel ser på så gläds han av deras leenden. Det knackar på restaurangdörren. Axel går och öppnar damerna försvinner in bakom disken, de vill inte avslöja klädseln så snabbt byte krävs. Utanför står Anna och Sven huttrande. Axel släpper inte in dom förrän damerna är ombytta. Anna kliver in först över tröskeln och av hennes ansiktsuttryck ser hon ut som kommit till himmelriket. – Vad fint ni fått det. – Fått är väl inte direkt rätta ordet, svarar Axel. Det är faktiskt Sinna och Maria som skapat den här miljön. – Det kunde man inte tro, säger Anna. – Vad då inte tro, säger Axel? – Att den här restaurangen skulle bli så fin. Det är fantastiskt. Det här var rena fyllestugan förut. 174


För att få tyst på Anna frågar Sven. – Maria, hur har det gått för Micke? – Jo tack det går åt rätt håll men det är för tidigt att säga säkert om det går åt rätt håll men han har ett fantastiskt humör och på honom kan du knappast se att han har leukemi. – Skönt de då, han har väl tillräckligt bekymmer med pappa. Anna varför kan du inte hålla käften och andas innan du öser dina kommentarer, tänker Axel. – Hur var finlandsresan då Sven, frågar Axel? – Det var skojigt men det var lugnt ingen storm. – Jag menar ombord, vid dansen i baren? – Vi tog det lugnt vi gubbar, svarar Sven när Anna spänner ögonen i honom. Sven hade blivit inbjuden av en dam på båten. Det var Nisse som berättat för Axel och det var en händelse som Axel kommer att skratta åt resten av livet. Tänk dig Sven i hytten med en femton år yngre finska, hade han långkalsonger? Nisse hade lovat att de skulle träffas tipsgänget och visa lite bilder då skulle de allt sätta den gode Sven på plats. Han tål och Anna skulle bara veta. – Öppnar ni nästa vecka, frågar Sven för att byta samtalsämne? – Ja det blir grand opening på fredag. – Har ni några beställningar, frågar Anna. – De som ringt och frågat om öppningsdatum räcker väl till för att fylla den här restaurangen flera gånger. Vi öppnar bokningen i morgon när vi annonserar. Det blir rättvist, säger Maria. – Kommer det några kändisar, frågar Anna? – Ja det kommer många, ingen nämnd ingen glömd, säger Sinna. Anna står på tårna hennes nyfikenhet kan läsas av i hela facet hon är jättebesviken, vilka kommer? – Är det någon politiker, frågar hon? – Ja säkert. Anna vet att det här måste hon få veta. Hon svettas nyfikenheten har inga gränser. Axel tittar upp och funderar på om han skall köra en riktig lögn eller om han skall säga sanningen. Det vore trevligt att lura kärringen men förhoppningsvis förstår Sven att det är ren lögn? – Mona Sahlin hade vi tänkt, hon har lovat svara idag så vi hoppas att hon kommer. 175


Sinna och Maria tittar på varandra och har svårt att hålla skrattet tillbaka. Anna verkar nöjd nu när hon fått svaret och vänder sig mot Sven. – Vi tar och går hemåt och får oss lite kaffe, Sven. Egentligen vill Anna och Sven ha gratis förmiddagskaffe på restaurangen men det har inte ägarna tänkt. När Anna och Sven lämnat lokalen brister Sinna och Maria ut i ett hejdundrande skratt. – Gick hon på det, frågar Maria? – Ja och Sven också, svarar Axel. Nu får vi gratisreklam hoppas att hon träffar många på hemvägen. Det här är hon ensam om det kan hon inte hålla för sig själv.

Kapitel 23

Axel ställer några stolar till rätta och de bestämmer sig för att gå hem och fila på de sista förberedelserna. Solen skiner och ljuset har återvänt, dagarna blir längre och lättare att leva med. Det är bara några minusgrader och det känns att solen tillför värme. Samhället ser vackert ut i solen, snön lyser vit på marken, det kommer en vår som alla andra år. I dag var den stora händelsen i samhället att fabriken är hotad igen, arbetarna är för lata enligt den utländska ledningen. I tidningen intervjuades bossen och han fick frågan hur många som jobbar på bruket efter alla neddragningar? Det är svårt att svara på men det är ungefär hälften och han brast ut i skratt. Facket var också intervjuat och ledningen fick sina fiskar varma då några från facket vågade yttra sig. Tjänstemännen vägrade kommentera läget, man är rädd om sina stolar och byxnötare behövs inga nya enligt LO-facket. Personalen intervjuades vid grinden, de få som vågade svara. Det kokar bland fotfolket men vad händer om fabriken i Lunkfors läggs ner? Det blir väl holländarna och tyskarna som kommer med sedelbuntar och köper upp 176


villor som är lediga, en riktig tysk semesterby som är stängd på vintern. Spelar det någon roll vem som sätter bo i det lilla samhället? Lite tyskt och holländskt nytänkande kanske behövs. Det österrikiska inslaget på bruket har invånarna fått nog av. Vad som behövs eller inte är svårt att säga men framtid kan bara bli ljus om vi själva vill det, gnäll kan inte bygga samhällen.

Nu är det dags för the grand opening det är fredag solen skiner över Lunkfors många passerar förbi restaurangen som idag är inklädd i ljusslingor och skylten är på plats. Restaurang Lunken i stora röda bokstäver upplysta av neon. Vackert och ett lyft för torget och samhället. Klockan sex öppnar Sinna och Maria med Axel som inkastare eller vad det nu heter. Borden fylls ganska snabbt och in kommer en trubadur som tillsammans med serveringen av champagne dränker lokalen i härliga visor av Dan Andersson. Maria och Sinna har två extra anställda i köket och hoppas at det skall räcka till. Det är högljutt och en trevlig stämning när en man bland bordsgästerna reser sig upp och ber att få säga några ord. – Det är en ära för mig som kommunalråd att få vara med vid invigningen av det nya innestället här i kommunen. Axel som är urinnevånare och har gjort mycket för sin bygd, dessutom på äldre dar tillsammans med sambo Sinna och före detta sonhustru Maria lagt grunden till nytänkande. Thailändsk eller värmländsk restaurang det låter väl i var mans öron, det är modigt och framför allt visar det att ägarna vill visa framfötterna och bidra till utveckling av samhället. Jag vill framföra kommunens tack och samtidigt önska er lycka till. Vi behöver flera av er kaliber. Sinna och Maria känner sig hedrade men Axel ser det väl som en artighet som kommunens högste måste visa vid ett sånt här tillfälle. Vid grannborden intill där kommunalrådet med familj sitter tisslas och tasslas det hela tiden. Jävla gratisätare, vad fan har han gjort för kommunen mer än kostat pengar? Det förra kommunalrådet försökte spara el genom att koppla förbi elmätaren han var i alla fall lite entreprenör. Den här har inte gjort många knop det skulle vara rondellen som är på gång. En obemannad polisstation har han också varit med och drivit igenom. Nästa gång faller ishockeybanan och kanske kommunala dagis. Dom skålar för en framtid utan den närmaste bordsgrannen de vill inte känna av att han sitter där med sin uppnosiga familj. Kommunalråd i ett litet samhälle som Lunkfors då du möter dina medborgare mycket ofta och blir lätt ett byte för skvallermaffian eller kaffebröd kan man också säga. Det blir en lugn, fin kväll på restaurangen och vid stängningen klockan ett tar Sinna 177


chansen att tacka gästerna för deras välkomnande inställning till den nya restaurangen och framför allt det stöd Axel, Maria och hon fått för att förverkliga sina planer. – Det här är min nya framtid jag ska bli Lunkforsare som Axel och Maria det lovar jag. Tack för i kväll och ni är alla välkomna tillbaka när lunken faller på. Gästerna ställer sig upp tittar storögt på denna lilla modiga kvinna som på ett lite osvenskt sätt och halvbra svenska väcker känslor. Sinna får applåder, Maria och Axel får ställa in sig tillsammans med Sinna och ta emot glädjeapplåderna från de närvarande. Utanför restaurangen finns många nyfikna och däribland Sven och Anna. Anna har redan frågat flera av dem som passerat utgången om Mona Sahlin varit där. Dom svar hon får är oftast med ett skratt tillagt. Du har nog drömt något gå hem och lägg dig, får hon till svar av ett yngre par. Sven och Anna bestämmer sig för att lämna stället och går missnöjda hemåt till sin villa. Anna är tyst och Sven går ut i vedboden där han har en kvarting konjak som han tar några rejäla klunkar ur. Anna är så upprörd så hon märker inte om det doftar lite sprit av gubben. Kanske Sven får ta en laglig när han kommer in om han frågar snällt Vem vet Anna känner sig kanske pressad efter nattens händelse? Sinna och Axel sätter sig ner efter att ytterdörren stängts till restaurangen. Maria fixar tre glas och gemensamt skålar de för en lyckad kväll. Sinna och Maria kramar varandra de är jättelyckliga. Att den här dagen skulle bli veklighet, det visste ingen av dom för tre månader sedan, allt har gått så fort. Nu är det lördag och de öppnar klockan sjutton så det gäller att få lite vila. Kökspersonalen bjuds in till champagnefirandet sedan tar disken och nattgörat över. Klockan fyra kommer damerna ut genom restaurangdörren och de promenerar tillsammans det märks att det är kyligt varje gång dom sätter ner fötterna knakar det i underlaget. De glada tjejerna kramar om varandra och Sinna går vidare hon möter Axel som ringt och kollat när de skulle gå hemåt. Axel lägger armarna om Sinna och de promenerar hem. Sinna nynnar och Axel tittar in i de bruna ögonen där kan man verkligen se verklig glädje. När de kommer in hemma är det sängen som väntar och efter en kort diskussion ligger de nära varandra i den kalla vinternatten men i den varma sängen. Kommer det många dagar av den här kalibern, tänker Axel? Sinna somnar med ena handen på Axels kind. Anders hälsade på hos Micke under dagen och han var på gott humör och Anders hade vilat bort spritintaget för att han skulle få komma in. Micke berättar vad som hänt och Anders är rörd över den styrka som sonen visar. Det är en fantastisk son han har. Linda går inte av för hackor heller. Anders har sökt ett jobb i dag på bruket som reparatör men 178


han bedömer möjligheterna som mindre goda. – Pappa, hur har du det egentligen, frågar Micke? – Jo det är väl lite tråkigt att vara ensam men det reder sig säkert. Ekonomin när ju usel då a-kassan inte räcker till alla utgifter. – Har du slutat dricka? – Nej man jag ska försöka. – Kan vi åka på någon semester i sommar? – Det är tveksamt men jag skall fråga Axel om ett bidrag om jag inte får arbete. – Mamma öppnar restaurangen idag ska du dit? – Nej jag håller mig hemma. Det gör Anders han håller sig hemma och räknar med att han skall gå dit på lördagen och få smaka deras lunch. – Vill du gå med mig i morgon du och Linda? – Jag ska kolla med Linda så hör vi av oss hon är hos kompisar. Dom bestämmer att Anders ringer på eftermiddagen och att de äter försenad lunch då mamma och Sinna öppnar. Anders går hem festar till medan han tänker på de grand opening och de vackra damerna som valt att skaffa något som de tror på men farsan är väl en viktig kugge i det hela. Micke och Linda hämtas av pappa de går i rask fart mot Lunken. Där finns Maria och Sinna som står färdiga med alkoholfria drinkar till de celebra gästerna. Anders känner sig stolt naturligtvis Maria och Sinna också som lyser som solar med sina breda leenden. Anders tänker, henne kunde jag fortfarande ha varit gift med, jag är en drummel. Axel är hemma och skall komma senare i kväll då anstormning av gäster förväntas. Det doftar nytt och rent i restaurangen, fräscht och gott. Borden står färdigdukade med rena fina linnedukar. Sinna serverar Anders och barnen snitsel då han vet vad barnen vill ha. Hasselbackspotatis får dom naturligtvis till. Maria har gjort bearnaisesåsen det är Sinnas recept. – Visst är det underbart mamma att ni äger det här fantastiska stället, säger Linda. – Säg vi, Axel och Sinna tillsammans med vår familj – Gud va fina ni är, säger Linda och tittar på Sinna och Maria. – Det värmer, tack säger Maria. – Hoppas att inte fulla gäster blir för närgångna mot er mamma, säger Micke leende. – Axel är vår bodyguard och han går inte av för hackor, säger Sinna med glimten i ögat. När de avslutat den försenade lunchen är de trötta framför allt Micke så det är dags att 179


dra sig tillbaka innan det stora gästantalet ramlar in och det skall festas om. Många eller dom flesta som känner Anders är nyfikna och frågar om han är delägare i restaurangen. – Tyvärr så får jag knega på som förr men det är mitt eget fel att jag har svårt att få ändan ur vagnen. Jag är glad för Maria och Sinnas skull, det passar dom som handsken. En av Anders suparkompisar dyker upp han ser trött ut. – Häng med nu Anders? Han ser inte att Anders har barnen med sig. – Ser du inte att jag är upptagen. Vi har nyss avslutat vår försenade lunch och det är dags för oss att gå hem. Anders och barnen vänder på klacken och går den korta promenaden hem till deras lägenhet. – Skönt att du sa nej farsan, säger Linda. – Det var inte speciellt svårt i den kondition som Svenne var. Han blir inte långvarig om Axel dyker upp senare. Svenne kan aldrig sköta sig han har för stor trut. Han är snäll när han är nykter men det sker inte så ofta. Läkarna har varnat honom då hans lungoch leverkapacitet är mycket nedsatt. Därför gör han det motsatta, varje dag ser han som sin sista, han lever för just den dagen. Han är egentligen redan död brukar vi kompisar säga men han lyssnar inte. – Har du slutat med spriten pappa, frågar Linda? – Nej men jag ska försöka, svarar Anders. – Tack för idag pappa det här ska vi göra om pappa, säger Micke. – Det var jätteskojigt, mamma och Sinna fick visa vad de skapat. Det är fantastiskt vilka fina vänner de blivit, nästan som systrar man kan se hur de njuter när de jobbar, kommer du ihåg hur mamma såg ut när hon kom hem från sitt jobb i kommunen, frågar Linda? – Lilla Sinnas späda kropp i den vackra serveringsklädseln och mamma hon går inte av för hackor heller. Maria med det typiskt svenska blonda håret och Sinna svart med chokladbrun hy. Dessutom har mamma blivit tio år yngre i både kropp och själ trots alla bekymmer hon haft, fortsätter Linda. – Dom är jag stor orsak till, bekymmer det förstår ni naturligtvis men jag hoppas att jag kan bättra mig, säger Anders. – Så menade jag inte pappa, säger Linda. Det största bekymret vi har är väl ändå Mickes sjukdom de andra klarar vi säkert av men nu är det brorsan som gäller. 180


Dom skiljs åt och Anders går hem till sin tysta och trista tillvaro.

Restaurangen fylls av gäster, Niklas läkaren dyker upp med damsällskap. Maria vet om det eftersom han beställt bord för två Maria känner igen damen hon har sett henne i något sammanhang vid hälsocentralen. Hon verkar äldre än Niklas men egentligen har hon drag av Niklas. När Maria serverar dom bjuder hon först på ett glas champagne, dagen till ära men främst för att Micke fått Niklas till personlig läkare. – Det här var väl trevligt, säger Niklas. – Skål säger damen som presenterar sig som Anna. Det finns framtidstro i samhället. Varifrån fick du idén Maria? – Det är egentligen Sinna min kompis från Thailand. Sinna kom till Lunkfors för inte alls så länge sedan, hon är tillsammans med min gamla svärfar Axel. Maria berättar snabbt men måste gå då gästerna kommer allt tätare och det är fullsatt på nolltid. I kväll är det fler i jeansåldern den yngre generationen. Menyn är densamma som gårdagen men gästerna inte de samma som vid invigningen På repertoaren finns en trubadur som valt svenska visor som kvällens musik. Det tycks gå hem hos de flesta. – Tack brorsan för att du tog med mig i kväll, säger Anna. Maria har lämnat deras bord och förrätter serveras gästerna. Axel dyker upp i dörren och när han går genom restaurangen får han applåder från många av gästerna. Han har blivit en riktig kändis den gode Axel den före detta brukstjänstemannen. Axel är klädd i sina snygga jeans och det grova bältet lyser i det svaga skenet från punktbelysningar. Den snygga mörkblå skjortan passa bra till den stora mockarocken som han bär dagen till ära. Den har han fått av Sinna. Det är en del medelålders damer som tittar på Sinna, hon har lyckats förändra den där brukstjänstemannen totalt och vilken åldersskillnad sen. Axel går in i köket där personalen i dag tre tjejer glatt hejar på honom. Axel diskuterar med Sinna som redan konstaterat att det är fullt och arbetet löper på som igår. Sinna lägger båda armarna om Axel och ger en kyss på munnen. Axel ler. – Kan det bli bättre, säger Sinna? – Nej inte om man vill arbeta och ni ser ut att stortrivas. Jag som ålderman är nog lycklig över fritid men får jag tillbringa tiden med dig Sinna då spelar fritiden ingen roll. Jag känner mig delaktig, tack ska ni ha. – Det gör vi också. Fullt i kväll igen men vi har några stökiga gäster som du får hjälpa oss att se upp med. Vi hinner inte med. De var onyktra redan när de kom, men nu är det 181


slutserverat vid deras bord. Kvällen flyter på och vid elvatiden när trubaduren tar paus, de stökiga gästerna blir högljudda och börjar bråka med trubaduren. Axel ser det hela och han är inte sen att gripa in då han känner igen bråkmakarna. En av dom är i Anders ålder och är känd i samhället, en riktig bråkstake. Axel går fram till bordet. – Hur är det här då mina herrar? – Det har du inte med att göra horbock, svarar Per som är bråkstaken. De tre andra killarna sitter tysta och håller sig lugna. Axels ögon är svarta när han tar tag i Per och lyfter honom från stolen. – Betala och försvinn, du är nu portförbjuden här! – Lägg av horgubbe. Hur är hon i sängen den där snedögda? Betalar du underhåll till henne för att få knulla på äldre dar? Axel tar ett starkt grepp drar Per ut genom hela lokalen lägger ned honom i snön utanför där flera gäster finns. De applåderar Axel och ser när Per skriker könsord åt Axel då de går från platsen. Axel ringer etthundratolv och rapporterar händelsen, polisen kommer att ta tag i det som inträffat omgående. Axel säger det är ingen fara men vi måste städa upp från slödder i Lunkfors. Han kommer att göra en skriftlig anmälan hos polisen i morgon. Det finns gott om vittnen. Han lovar ringa om Per kommer tillbaka. Risken är liten och hans kompisar är fortfarande kvar på restaurangen. Axel känner hans föräldrar de har umgåtts då Svea levde och Anders och Per var kompisar. Axel återvänder in i restaurangen går in i köket. Några gäster tar Axels hand när han går mellan borden. Sinna gråter och Maria är fly förbannad. – Axel, hur gick det? Var han jävlig mot dig? – Ja mot mig och Sinna, men nu är han portförbjuden. Jag har ringt in en anmälan mot honom och i morgon går jag till polisen och stämmer honom för förtal och att han terroriserat oss. – Tack Axel du är verkligen som en far för mig, säger Maria. – Nu var det inte dig det gällde det var personligen mot Sinna och mig det kommer jag aldrig att tåla. Nu glömmer vi det här, kvällen är snart slut och vi har många gäster att ta hand om. När Niklas vill betala dyker Sinna upp, han ställer sig upp och viskar något i Sinnas öra. Sinna går in i köket och säger att bord nummer sju vill betala. Jag har inte tid, ta dom du Maria. Maria vet vem som sitter vid bord sju och är snabbt framme vid Niklas med 182


sällskap. – Det smakade jättebra, det här vill vi göra om eller hur Anna? Syrran och jag kommer gärna hit om vi får. Jag vill gärna träffa dig i veckan med Micke då ni skall till Karlstad för ny behandling. – Jag ber sköterskan ringa en tid kanske tisdag blir bra? – Tack Niklas, det känns om vi får många nya vänner både genom restaurangen och Mickes otäcka sjukdom. Vi behöver det, tack för allt. Ni är underbara. Niklas och Anna reser sig. Niklas ger Maria en kyss på kinden, innan han lämnar restaurangen med sin syster. Flera gäster droppar av klockan närmar sig midnatt och samhället ligger i mörker. De flesta går till sängs efter senaste tv-nyheterna och inväntar en ytterligare kall vinterdag. Gatorna är tomma de få människor som finns vid torget skränar och skriker och väsnas, varför det är svårt att förstå? Några förbeställda taxibilar hämtar vid torget. Killarna som var tillsammans med Per på restaurangen försöker förklara för Maria vad som hände med Per men dåligt ölsinne är inget hon vill ta fasta på som tillräckligt skäl för hans beteende. Ynglingarna säger att de inte har något emot Sinna och hon skall känna sig välkommen i samhället. Ett fyllehak har blivit första klassens restaurang det kan man tacka Sinna och Maria för. Axel får också ta deras nävar innan dom lämnar. Axel och Sinna går hem tillsammans då Maria och personalen tar över slutbestyret och det tar någon timme till innan de får gå till sängs. Nästa dag eller idag eftersom klockan är efter midnatt, då öppnar de klockan tolv och de får samtliga lite sovmorgon. Kort dag med avslut klockan sex, det behövs då det är ganska intensiva pass. På söndag får Maria telefonsamtal från Kiruna det är en sjuksköterska som berättar att mamma kommit in på kvällen med en stroke. Sjukvårdspersonalen hade försökt ringa men Linda och Micke brydde sig inte om att svara. Dom hade somnat tidigt och båda behövde vila och ingenting kunde ha gjorts då Kiruna ligger i en annan världsdel nästan. Mamma var död jag skulle gärna ha sett henne men tyvärr har tiden inte räckt till, tänker Maria. Hon har det bra där hon är nu. Maria berättar för barnen vad som hänt men mormor har alltid varit långt borta, kontakterna har varit sporadiska. Ingen av barnen har velat tillbringa semesterveckor däruppe i norr bland myggen. Mormor har aldrig fått den fina kontakten med barnbarnen, det stora avståndet, sjukdomar är naturliga orsaker och dessutom har hon själv levt ett ganska inbundet liv. Micke har inte tänkt så mycket på sin situation den senaste tiden då han känt sig mycket bättre efter besöket och medicineringen på lasarettet. – Mamma den här veckan skall vi till lasarettet igen. 183


– Ingen risk att jag glömmer det, jag åker inte upp till norr förrän vi varit i Karlstad det kan bli ganska många dagar den här gången. Min morbror finns däruppe så han får hålla i kontakterna kring begravningen. – Blir du inte trött Mamma, allt händer runt dig? – Skall du säga som är sjuk och genomgår en jobbig behandling. Tack vare dig och Linda samt stödet från Axel och Sinna så ser jag ut att klara det mesta. Jag tar en dag i sänder och den här veckan är det anspänning då du skall få din medicin men så länge du håller dig lugn är jag nöjd. Vi skall förresten träffa Niklas på onsdag, han har lovat att ge oss en tid inför lasarettsbesöket. Han var på restaurangen med sin syster i lördags. – Mamma när du ser på Niklas är du alltid glad. Är du kär i honom? – Det vet jag inte men jag tycker mycket om honom, han är stabil jag litar på honom, Ja jag kanske älskar honom lite, Micke. Du har rätt. – Pappa verkar trött och underlig han säger inte mycket. Han säger inte mycket. Det var mest Linda och jag som pratade på restaurangen, han verkar frånvarande. Är han sjuk? – Han är sliten alldeles för många bekymmer med sig själv och Anita lämnade honom det var droppen, han tyckte mycket om henne. Anders tänker mycket på dig Micke det ska du veta även om han inte visar det. Axel har varit likadan nästan värre än pappa och framför allt behandlat din pappa illa som han inte fanns eller var värdelös. Sen Sinna kom in i bilden är det betydligt bättre hon har gett Axel mycket ja egentligen allt. Om Anders träffar rätt kvinna kanske han förändras? – Var inte du rätt kvinna mamma, frågar Micke? – Jo i början men vi har slitit hårt på varandra Anders och jag. De senaste åren har varit jobbiga och framför allt är det spritens fel eller garaget som jag brukar säga. Den dåliga ekonomin lägger extra salt i såren på känslolivet. Vi har vuxit ifrån varandra. Vi är bara människor, ibland behövs förändringar. Jag har bara ett liv och jag har nått de fyrtio kära Micke. – Mamma jag tycker vi har det bättre sen vi flyttade, tror Linda gör det också. Pappa verkar som han har lite bättre ordning eller så vet vi inte hur han har det. Kanske det är sanningen vi får acceptera. Sinna ringer under kvällen för att berätta att söndagen varit lugn det hade varit en lagom avslutning på helgen en underbar helg. Sinna längtade redan till nästa helg men förstod att Maria har tillräckligt med förpliktelser under veckan, Sinna får klara sig själv då hon inte vet vilken dag Maria och Micke återkommer efter behandlingen. Sinna har ju Axel det känns tryggt. Vintern går mot sitt slut men det är segt dock blir dagarna ljusare. 184


Snötäcket är fortfarande några decimeter djupt men gatorna är snöfria åtminstone i centrum. Micke och Maria har träffat Niklas och gått igenom vad som ska hända vid behandlingen i Karlstad. Maria lånar Axels bil och åker mot Karlstad på onsdag morgon. Micke kontrolleras och träffar läkaren David som säger att framsteg har gjorts vid första behandlingen. – Den här gången kommer du att få kraftigare dosering av cytostatika genom dropp som förra gången. Det sker under sträng bevakning med din mamma närvarande. Jag tror du kommer att tappa håret den här gången, men du vet att det kommer tillbaka. Har vi nått dit vi tror så ska du inte behöva mer cytostatika efter den här gången, då är du frisk i sommar. Du står naturligtvis under vår kontroll men jag är optimist Micke. Hoppas att du svarar bra på behandlingen då du har god fysik och ett fantastiskt gott humör trots det vi utsätter dig och din kropp för. Fortsätt och stå på dig Micke så fixar det sig. – Tack David, jag gör så gott jag kan – Micke är fantastisk, vi har knappt nämnt om sjukdomen sen vi var här förra gången. Det är en naturlig del av vardagen för oss. Det var när den senaste kallelsen kom vi vaknade till, säger Maria. – Vi kör igång då Micke. Lägg dig till rätta så ber jag syster koppla instrumenten till dig. Ju fortare, ju tidigare kommer du hem. Men det tar längre tid den här gången, det vet ni så försök göra det bästa av dagarna. – Det ska bli skönt när det är över, ett nytt liv eller hur, David? – Ja eller du får ditt gamla friska liv åter. Micke kopplas in på instrumenten och Maria lägger sig på britsen bredvid och läser en tidning. Hon sover snart och Micke är tyst och lyssnar på Marias lugna andning. Mamma du är underbar snart får du komma hem till din restaurang din framtid. Jag kommer alltid att vara din lilla Micke. Micke fortsätter sina funderingar medan cellgifter droppar in i hans kropp. Han känner illamående och trötthet, har svårt att somna då kroppen är på helspänn.

Dom blir kvar hela veckan, rummet känns trångt och den speciella lukten som finns i rummet gör att sjukhusmiljön blir påtaglig. David är ganska nöjd med resultatet när Micke lämnar lasarettet – Vågar inte lova till etthundra procent att allt är under kontroll. Det beskedet vill han ge Micke när han skall på ett återbesök ganska snart. – Men nu gäller glöm det du varit med om och se framåt. När de återvänder till Lunkfors 185


somnar Micke med discomusik i högtalarna. Maria passar på att gå till restaurangen. Sinna och Axel är på plats, försenade lunchgäster, kanske tidiga middagsgäster tar upp ganska många bord trots att klockan är fem. Det är två grader varmt ute och molnen ligger täta över samhället. Sinna och Axel förhör sig om Mickes tillstånd och Maria berättar ärligt och uppriktigt vad läkaren sagt. Det ringer på Marias mobil det är Anders han låter deppad men nykter när Maria berättar vad deras son varit med om och fått stå ut med. – Jobbar du nästa helg Maria? – Ja jag har varit borta så mycket så Sinna och Axel måste få lite ledigt. De ska gifta sig i Sunnemo på söndag det vet du förstås. Dom har fixat allt med vigseln och efteråt äter dom kanske bröllopsmiddag på Lunken. Det ska bli jättetrevligt Dom har bara bröllopsvittnen närvarande vid vigseln. Jag ser fram emot att dom blir ett riktigt par. – Jag är inte så glad i det, säger Anders. Han ger allt till Sinna. – Du är så gemen Anders. Du har fått och får mer än du kan begära av Axel. Detsamma gäller din syster med familj och våra barn också. Du är missunnsam Anders om Axel har det bra så har vid et bra, eller hur. Skaffa du ett jobb och försök hitta din egen framtid. Du får börja med att hjälpa dig själv, skit i andra, du är problemet inse det. Anders bryter samtalet och Maria är glad att det inte fortsatte. Ibland blir det för mycket av Anders han är så självupptagen. Axel och Sinna går hem efter klockan sex och Maria med personal städar upp efter dagens gäster. Sinna kommer tillbaka efter några timmar. – Jag har sovit en stund och Axel tyckte jag kunde hjälpa dig då du haft en jobbig vecka. – Tack du är en pärla Sinna. Kvällen går fort och extra personalen tar hand om disk och städning. Både Maria och Sinna promenerar hem vid midnatt medan personalen tar hand om det allra sista. När Sinna lämnar Maria vid lägenheten tittar hon in i skyltfönstren, hon känner att någon följer efter henne på avstånd. Hon vänder sig om men ser inget utan det är bara en känsla att någon finns bakom pelarna vid affärerna. Hon ökar farten när hon passerar övergångstället då ser hon i mörkret en person som stannar till bakom en pelare. Det lyser i några fönster i hyreslägenheter ovanför affärerna några familjer är dock vakna i den sena timmen. Hon ser nu Axel på avstånd han är på väg att möta henne. Hon ringde Axel innan hon började promenaden hem det har Axel sagt att hon måste göra. Den mörka gestalten kommer närmare men det gör även Axel som nu närmar sig Sinna 186


med raska steg. Han tar Sinnas hand. – Ser du om någon följer efter mig? – Ja det var någon som försvann strax innan jag närmade mig men jag kan inte säga om någon följde efter dig, det kan ju faktiskt vara någon som tar en kvällspromenad. Har vi några fiender kära Sinna, däremot kan det vara galningar som vill åt unga tjejer så säker kan man aldrig vara. Sjuka människor finns även i vårt lilla samhälle. I fortsättningen möter jag dig alltid när du jobbar sent så får vi se om det var en synvilla eller något allvarligt. Nu går vi hem så du får vila. – Jag tror i alla fall att det var någon som följde efter mig. – Vi får hålla ögonen öppna nu är vi hemma. Ett glas vin innan du somnar min kära? – Tack det skall smaka jag är trött men behöver lugna ner mig tar gärna ett glas. Vi kan väl skåla för framgången den här veckan eller hur Axel? – Det går bra men jag har trott på dig och Maria hela tiden. Hoppas nu att Micke får framgång med medicineringen det behöver familjen och Micke, han är stentuff den grabben. Några små ostar och bröd kommer fram det känns bra med lite tilltugg till det vita vinet och tjejerna orkar eller hinner inte äta medan de arbetar. Sinna öppnar en flaska Chablis som hon fått av någon kund vid öppningen. Den smakar jättebra i den sena vinterkvällen. Sinna tar en snabbdusch innan hon kryper ner intill Axel i den varma sängen. Axel känner den fasta mjuka kroppen mot sin och han har inte svårt att visa sina känslor. Är det en dröm eller består vekligheten och hur länge?

187


Kapitel 24

Morgon inte vilken morgon som helst Axel och Sinna är uppe tidigt klädda för bröllop Axel har en ny snygg blazer och snygga jeans till en höghalsad tröja. Sinna har också valt jeans idag är hon blå, med gula inslag i blusen. Håret har hon kammat ut ingen kosmetika, Sinnas naturliga färger gör att hon är den snyggaste bruden Axel någonsin sett. Svea glömmer han inte, hon var vacker. När den unga Sinna berättar att hon var på väg att giftas bort hemma i Thailand. Killen som valdes av föräldrarna var byns snygging men vad hjälpte det Sinna tyckte inte om honom. Sinna vet vem som senare blev hans brud hon är olycklig, påpassad och har fött tre barn. Ekonomin är svag trots att han lever av knarkaffärer. Sinna blir idag fru Forsnacke gifter sig utanför Sunnemo kyrka. Förra gången var det vigsel inne i kyrkan för Axel och den gången var det Elsa som stod brud. I dag är det borgerlig vigsel och samhället har inte förändrats så mycket sedan Axel gifte sig förra gången. Nedanför samhället ligger den stora långa vackra sjön som idag är nästan täckt av is. Förra gången var det en färja som tog Axel över 188


sjön idag finns det en bro vid det gamla färjeläget. Vigselförrättaren som är en kvinna och bröllopsvittnet Sture som jobbat tillsammans med Axel på bruket bor i villa alldeles vid kyrkan. Han är pensionär en av de vänner som Axel fortfarande har förtroende för. Sture tar Sinnas hand ler med hela ansiktet när han får en kram av henne. Det har nog knappast hänt förut att en thailändska vigts utanför kyrkan i Sunnemo en vinterdag i minus tio grader. Dessutom är brudgummen trettiosex år äldre än bruden med förflutet som brukstjänsteman i Lunkfors. Frågan är väl om inte den här händelsen är större än nya rondellen vid infarten till centrum. Fråga Anna hon kan avgöra det. Lena viger paret och läser en vacker dikt som hon själv skrivit för det här speciella paret. När de växlat ringar kysser Axel sin Sinna och Lena sjunger en sång av Ted Gärdestad som avslutning. Sture tar bilder, det vita landskapet och den mörka röda kyrkan i bakgrunden. Brudparet lyser upp bilderna med sina för dagen valda kläder. Ett vackert vykort, nysnö helt vit från nattens snöväder. Vedeldning har ännu inte färgat snön i den grå nyansen som blir allt vanligare med stigande priser på elektricitet. Efter vigseln åker Sinna och Axel med Sture som chaufför till Lagfors där de äter bröllopslunch tillsammans. Sture stirrar nyfiket på den vackra bruden och på Axel som den här dagen till ära är den lyckligaste mannen på jorden. – Sinna trodde du att din framtid skulle finnas i ett litet brukssamhälle på andra sidan jordklotet, frågar Sture? – Nej men jag har alltid levt med ödet jag tror viljan styr men det är ändå ödet som bestämmer. Jag är lycklig och så mycket positivt som hänt mig den här korta tiden i Lunkfors är ofattbart. – Axel då vill jag skåla med er och önska er en fortsatt lycklig framtid. – Tack kompis jag skall göra allt för att Sinna och jag kan leva ett bra liv. Det enda negativa är väl min ålder jag får inte uppleva Sinna när hon blir gammal. – Skämtare där, säger Sinna. Sture kör brudparet hem till Lunkfors där festen fortsätter. Telefonen går inte varm från barn och barnbarn och vänner. Anders hör inte av sig då han bestämt sig för att det är fel att en sextioåttaårig man ska gifta sig med en trettiosex år yngre kvinna och absolut inte hans egen far. Dessutom Thailändska eller hora som han uttrycker sig. Bara för att ta pappas pengar, som tillhör Anders och Sara. Anders den alltid bittre, girige, missnöjde den förlorade sonen. Skild, utan körkort, arbetslös, utan tjej och framtidsvisioner de saknas, det är tomt. Självutplånande fattig, ingen vill ha honom. Bäst vore om han var död ingen skulle sakna honom inte ens hans barn eller Axel? Nu 189


ska ”vården” ta hand om honom i fyra månader för fyllekörning. Vilka kommer han att träffa är det offer för alkoholen, spritmissbrukare i allmänhet eller riktiga alkisar. Är Anders alkis eller en vanlig Svensson som dricker för mycket, på grund av sociala problem? Spelar ingen roll skulden ligger på Anders axlar, rattfyllot från Lunkfors. Om en vecka skall han infinna sig i skogarna runt Deje för behandling. Anders Forsnacke det är samhällets dom, fyra månaders behandling, avprogrammering eller egentligen leva ett jävla tråkigt liv. Vem vill vara nykter i det här samhället, det är bättre att vara död, jo barnen kanske vill att Anders lever vidare? Varför han bidrar inte ens till deras uppehälle det är Maria som är tryggheten för dom en riktig mamma. Ett sista försök eller ta sitt eget liv det är alternativen för Anders. Anders är det så illa?

Axel och Sinna tar avsked av sina gäster Sture och hans fru Gunvor som anlänt med bil samtidigt som brudparet kom från bröllopslunchen. Sture har fått några glas innanför västen och Sinna får många kramar av honom. Det har varit en lyckad fest tycker både Sinna och Axel som fortsätter festandet när gästerna har åkt. Senare går Sinna och Axel in i duschen inte en tråd på kroppen när de passerar köksfönstret. Endast värmeljus lyser upp köksfönstret troligen ser inte ens Anna vad som försiggår hos familjen Forsnacke. Sinnas vackra kropp Axels sliten men inte oäven för sin ålder. Sinna lägger armen om Axel i duschen än en gång känner han det ljuva som han får vidröra när den unga kroppen trycks mot Axel. Axel har svårt att inte visa vad han känner och Sinna tar med ena handen om hans kön. Axel visar då att det finns krafter kvar i den gamla mannen. Vattnet strilar längs deras kroppar och Axel lägger händerna på de fasta brösten. Ena handen drar sig försiktigt mot det hårbeväxta mjuka skötet och han smeker hennes blygd. Axel tar Sinnas hand, lägger badlakanet över hennes rygg torkar försiktigt av henne. Inom några minuter är de i sängkammaren slingrande som hopbundna, Axel djupt inne i Sinna. Sinna fortsätter vidröra Axels kön nu är Axel gift med den här kvinnan, en dröm som gått i uppfyllelse. Axel tar vara på varje dag med sin Sinna. Sara ringer och grattar brudparet. – Hur är det ställt med Anders? Jag har ringt honom men han ringer inte tillbaks. – Inte vet jag han är tyst och hör inte av sig så ofta till oss heller. – Åker han in nu? – Ja nästa måndag. Fyra månader men han får jobba om han har jobb men det ser mörkt ut. Han är deprimerad tror Maria, bara han inte hittar på några dumheter. – Det har han väl gjort redan 190


– Jag menar med sig själv. Han verkar ha gett upp sen Anita sa ifrån, hon var en bra tjej. Hur skulle han kunna försörja två familjer? – Far, ta det lugnt vi måste hjälpa Anders. – Jag gör så gott jag kan. – Jag har blivit chef för avdelningen där jag jobbar pappa, det är skojigt men det kräver ännu mer av mig. Vi åker till Spanien två veckor i påsk hela familjen. Vi behöver få vara tillsammans med barnen och vi får se om vi struntar i Sälen och skidåkningen i år. Åker du och Sinna på bröllopsresa? – Nej vi tillbringar all tid på restaurangen så länge det känns roligt. Det kommer säkert tider då vi kan ge oss iväg men då blir det till Sinnas Thailand. Maria måste få tid med Micke både hemma och på sjukhuset då han skall behandlas. Han har börjat tappa håret men han är en stark yngling. Han klagar inte. Han är lik sin mor. – Anders har väl också varit stark i unga dar, negligera inte Anders. Du var väl inte guds bästa far åtminstone inte för Anders. Du la inte märke till Anders inte ens om han hade gjort något riktigt bra. När Anders var silvermedaljör i division två hockeyn skrattade du fast han fått ett anbud från elitserien. Du hånade Anders, aldrig mig? – Ja jag ställde krav, det var ingen ordning på Anders. Svea fick hjälpa honom med allt. – Förstår du att han kan vara avundsjuk på dig som hittat en fru som Sinna? Hon är tio år yngre än din son. Axel var försiktig, hjälp Anders inte stjälp. – När kommer ni och hälsar på? – Efter att vi varit i Spanien dyker vi upp. Barnen vill gärna upp och hälsa på er däruppe. Dom längtar efter sina kusiner. När kommer du och Sinna? – Det får bli senare när vi vet att Micke är så pass bra att Maria kan vara på jobbet varje dag. – Vi hörs då pappa. Än en gång ta det lugnt med Anders han behöver dig. Krama Sinna från oss. Hej då. – Krama barnen från oss. Vi ses snart. Linda har fått pojkvän, Erik är blyg eller hemlighetsfull sjutton år pappan jobbar som överingenjör på bruket. Mamma är läkarsekreterare på hälsovårdscentralen. Linda har blivit en mycket tuffare tjej de senaste månaderna hon ger Maria gliringar. Hon håller ett vakande öga på lilla damen men samtidigt vet hon vad som händer i en ung tjej i den här åldern så förmodligen går det över. Pengar har Erik gott om Linda får presenter och de tillbringar nästan all tid i Lindas rum. Maria är orolig för i helgerna kommer Linda inte hem utan sover över hos Erik vars föräldrar ofta är bortresta eller tar hand om kunder 191


som kommit till bruket. På skolan går Erik under smeknamnet ”rikingen” då han alltid haft mycket pengar. Nästa lördag är det fest hemma hos Erik, pappa och mamma är på utlandsresa med Steves jobb. Mamma Rut och Steve har fullt förtroende för Erik men vet inte mycket vad som försiggår när de är borta. Erik tar hand om föräldrarnas barskåp då de inte ser vad som fattas då tillgången är god. Erik säger att han lånar när kompisarna skrattar åt hans frikostighet. Linda sitter hemma vid köksbordet när Micke frågar? – Blir du hemma i kväll? – Nej jag ska träffa Erik. – Då blir jag ensam som vanligt då. – Det kan väl inte jag hjälpa du har ju kompisar i din ålder. – Kan du inte be att farsan kommer över eller att du går till honom? – Nej han har säkert annat för sig. Han frågar aldrig om vi vill vara hos honom. Micke tar sig över huvudet som i det närmaste är bart men han försöker inte dölja det. – Super han ihjäl sig tror du, Linda? – Jag orkar inte bry mig när inte mamma eller hans egen far bryr sig. De har tröttnat och varför skulle jag ägna tid åt pappas bekymmer. Vi har väl tillräckligt av våra egna. – Jag ringer farsan i kväll Linda. – Jag sticker till Erik nu när mamma kommer, säg att jag hör av mig under kvällen. – Mamma kommer bara hem en snabbis, hon är på jobbet till sent med Sinna de har många gäster. – Ring till mig i alla fall om inte mamma är hemma. Lita inte på Erik det är något som inte stämmer med den killen. – Glöm det du brorsan. Du och andra killar är avundsjuka på honom för hans föräldrar är rika. – Nej han är en skummis. – Skit i det du brorsan. Jag går nu. – Ska du ha den där urringade blusen, syrran? Du ser billig ut. – Det är ju mode, nu har jag fått nog av dina kommentarer. Ring farsan eller gå och lägg dig du behöver annat att tänka på. Linda försvinner ut genom dörren och Micke ringer pappa. Anders svarar, då är han i alla fall hemma. – Hej Micke. – Hej vad gör du i kväll farsan? 192


– Jag skall till parken med några kompisar. Hade du tänkt något annat? – Jag är ensam, mamma jobbar och Linda är hos Erik. – Micke hade jag inte lovat kompisarna skulle du kunna ha varit hos mig, men det kommer flera helger. – Det säger du bara, när vill du umgås med Linda eller mig, visserligen har vi ätit tillsammans men det kan väl inte vara det enda vi kan göra tillsammans? Micke slår luren i bordet och samtalet bryts. Anders försöker ringa upp Micke men han svarar inte. Sigge ringer Anders säger att han är vid garaget inom tio minuter. Anders glömmer Mickes samtal nu är det fest som gäller, barnen kommer i andra rummet. Sigge dyker upp i sin Mazda, lite påverkad av några bärs, knackar tre gånger på garagedörren. Anders öppnar. – Tog du bilen, varför Sigge? – Det är bättre att ha den hos dig om jag skall köra hem någon dam i natt. – Mitt körkort det rök, har du glömt det? – Det finns inga snutar här i natt, de är i Hagfors på storfesten. – Skitsnack jag hamnade i ett staket dom har flera timmar på sig, bara de vet vem som äger bilen. Du ger mig nyckeln annars blir det ingen grogg. – Var så god du får bestämma. Anders ställer fram dunken och några stora cola på den skitiga duken eller om det är trasor.

– Ta för dig Sigge nu är det fest.

– Lugn grabbarna kommer snart. Anders slår upp två bamsegroggar och skålar in festkvällen. – Anders i kväll skall vi ta hem knulla. Du har ju alldeles eget hus, har ringt Karina och Lena! Dom dyker upp vid folkets hus. Det är tjejer som vill, jag har haft båda med mig ja inte samtidigt. Du tar hand om Karina hon är stenkåt och i din ålder. Lite kraftig men du behöver träning du som parat dig med Anita. Hon är väl lite spenslig? – Skitsnack hon är en riktig kvinna, därför valde hon inte mig. Dina jävla luder kan du inte jämföra med Anita du skulle inte ens få komma i närheten av henne. Hon har massor innanför pannbenet det är inte bara mutta som med dina tjejer. Kör för det du, i kväll är jag fri och känner för ett knull, känslor är oviktigt för mig men jag tror jag tar Lena, vi får väl se du bestämmer inte allt Sigge. – Bra då är vi inte överens jag skall ha Lena det är lätt att få henne på rygg. Det kommer nån, kanske Nisse hans sambo skulle köra honom hit, hon är i sjunde månaden svårt att komma till säger Nisse. Hon är stor som ett berg och humöret är väl 193


inte det allra bästa då hon är sambo med drummeln Nisse. Han har god hand med barnen det säger alla. De har ju två förut. Den här är nog ett olycksfall i arbetet. – Är det Stina hon heter, dotter till hönsfarmaren, frågar Anders? Hon är snygg. – Kåt som ett troll var hon i alla fall förr men jag tror Nisse fått ordning på henne. Han kan vara en riktig hårding du vet. – Visst var han ihop med Monica också, säger Anders. – Ja men hon flyttade till Stockholm en kort tid annars hade Stina lämnat Nisse. – Vem skulle ha tagit sig an henne med två barn? – Det finns många barnkära killar hon är ju inte oäven Stina, säger Sigge. Det sägs att hon är omättlig, du får fråga Nisse? Nisse knackar på dörren tre gånger. Anders öppnar, kramas om av Sigge. Anders som inte sett kompisen på länge, nu skall det bli fest det behöver Anders. Anders börjar fyllna till, Nisse får ett stort glas och nu är han med i gänget. – Hur är det med ungkarlarna då, frågar Nisse. – Du toppen, vi skall leta kåta kvinns i kväll, säger Sigge. – Ja Sigge han överdriver, så lätt är det då inte, säger Anders. – Allt är redan klart kompis bara lugn, du vet vad jag sagt. – Har Maria flyttat och blivit restaurangägare, eller är det pappa Axel som står för fiolerna. Jävla snygging han har fått tag på en riktig chokladpralin Lyckliga Axel har fått en ung mutta. – Skitsnack Sinna är precis som vi, hon tycker om Axel men jag tror det är hans pengar hon är ute efter. Jag blir väl arvslös. – Du kan ta över thailändskan när Axel kolat det är väl risk för att han kommer att dö av kåtslag. – Sluta Sigge annars åker du på en smäll, säger Anders! Det syns i ögonen att nu är han förbannad. Förnedra hans far det får endast Anders själv göra. – Nu snackar vi väsentligheter. Vi ska träffa Lena och Karina de skall ligga på rygg före midnatt. Får jag låna en nyckel av dig, Anders? – Nej vi håller ihop Sigge. – Vågar du inte låna ut en nyckel till mig? – Ungarna har reservnycklarna. Ytterligare tvåpersoner ramlar in i garaget och stänger efter sig. Dunken en femliter är inte slut men grabbarna går hårt åt spriten i kväll Festen har gått över i fylla, Sigge har 194


redan spytt upp sitt maginnehåll utanför garagedörren men är på gång igen. Anders är full men klarar benföringen fortfarande. Samtalet från Micke dyker upp i hans minne. Halv elva ringer Anders efter två taxibilar. Sven och Anna står på trappan och betraktar de fulla männen. – Nu har det varit fyllefest hos Anders det är bedrövligt. Det är full fart i garaget, Sven kolla om nån kör bil? – Taxibilarna hämtar dom nu de skall till folkets hus det är fest där i kväll. Anna jag är ingen polis, du är så nyfiken mina vänner undviker mig. Dom vågar inte komma hem till oss. – Du har väl inte så många vänner. – Ja just därför. Vi diskuterade skvaller på resan till Finland. – Fyllsnack ni karlar skvallrar lika mycket som vi fruntimmer. Förresten träffade du någon på resan? – Vem har sagt det? Lögn ren skär lögn. Samtalet tar slut och Sven och Anna går in i sängkammaren. Inom en kvart sover de eller åtminstone låtsas, längst ut på sin säng ligger Sven och på den andra där ligger Anna hon får hålla i sig för att inte falla i golvet. Det är kärlek banne mig. Sven tänker på Axel som troligen ligger med armarna om Sinna. Till och med ovanpå henne, lyckans ost. Anna drar några timmerstockar och Sven fortsätter sina funderingar över Sinnas och Axels förhållande. Nygifta det också, vem hade en aning? Sven känner för första gången på länge rörelser i kalsongerna, han tycker han ser Sinna naken. En hägring men vilken vacker en? Sven tänker på damen på färjan som höll handen kring hans könsorgan det räckte han blev våt i byxorna. Hon fick bra betalt men Sven var inte lite besviken på sig själv. I den mörka vinternatten planerar han redan för nästa resa med kompisarna. Hustrun drar timmerstockar annars är det lugnt på gatan.

Anders och kompisarna har lämnat garaget, svårt att hitta in i taxibilen i kvällsmörkret och i fyllan. Nästan lite för mycket innanför västen för att komma in på festplatsen. Det är kö vid insläppet men som en fungerande bulldozer är dom snart framme till och med i baren. Där finns Lena och Karina, lite dragna, kraftigt målade men glada inför kvällens eventualiteter. Sigge och Anders slår sig ner, slår till på en gång, bjuder tjejerna på shots och själva dricker de whiskey. – Skål tjejer, säger Sigge eller skriker för att görs sig hörd. – Är du ledig nu Anders, säger Karina? 195


– Det är slut med Maria så det är väl så. Du och jag har ju träffats i yngre dagar Karina. Kommer du ihåg festen i Lagfors? – Ja Anders vi kanske kan upprepa den festen eller natten, vad tycker du? Kvällen är ung säger Sigge och drar med sig Lena upp på dansgolvet. Det är en riktig tryckare Sigge lyckas då hålla sig på benen men det är tack vare Monika. Sigge känner Lenas fasta bröst och njuter av varje rörelse lägger armarna runt hennes hals och njuter av den doftande parfymen. Dansar är väl inte rätta ordet, Sigge plogar fram på golvet det är många som tittar på paret men blickar kan inte döda. Någon sätter fram ett ben och plötsligt ligger Sigge på golvet till tonerna av ”gråt inga tårar”. Lena hjälper upp Sigge och tillsammans vinglar de tillbaka till baren. Anders och Karina sitter tätt slingrade tillsammans. Karina är inte Anders typ men en kväll som denna har redan Sigge bestämt att de skall vara ett par för kvällen. Karina jobbar på bruket på kontoret, det har hon alltid gjort. Som ung var hon Lunkfors lucia, alla tjejers dröm, högbröstad och med kurvor som inte gick av för hackor. Hon är inte oäven i dag heller. Tyvärr hamnar alltför många ungkarlar även gifta i hennes säng på festkvällarna inte samtidigt men det är nästan kö. Anders har fått ett kraftigt grepp om Karinas ben ovanför knäet och känner försiktigt under den korta kjolen. Karina reagerar och ger Anders en kyss, nu är det nära, tänker Anders. Sigge dyker upp ensam då Monika besöker toaletten då hon har mens denna festkväll, det vet inte Sigge om. Skulle han få reda på det så reagerar han ändå inte då ögonen snurrar som tefat i skallen på honom. Anders vill lämna dansstället med Karina, han är kåt det var länge sedan han låg med någon, senast med Anita. Sigge lovar att komma efter men det är inte nödvändigt tycker Anders han vill vara ensam med Karina. Sigge hittar alltid in i garaget om han får med sig Lena. Baren där är välfylld med skogsstjärnan och Cola. Taxichauffören som kör Anders och Karina är densamma som körde Anita och Anders till Skärjen i vintras. Han ler när Anders sätter in sig i framsätet. – Ska ni hem till dig Anders? – Ja kör till min adress är du snäll! – Vi är släkt Anders men det är långt tillbaka. Jag kollade det när jag körde dig till Skärjen vid årsskiftet. – Jaså, säger Anders ointresserat. När de stiger ur bilen utanför Anders hus lyser utelampan upp tomten då den vita snön ligger kvar. Karina är först upp på trappan då Anders letar nycklar. Väl inne sitter Karina redan i Anders nya fåtölj. Hon drar upp benen under sig och lägger en filt över sig det är 196


kallt. Anders frågar om hon vill ha drink eller kaffe. – Jag vill gärna ha något värmande. Anders inte dryck något mera spännande kan du komma med, säger hon och ler. Drinken kan vi ta senare, natten är lång? Anders förstår vinken och tar Karinas hand leder henne till sängkammaren. Ljuset i taket är tänt men Karina verkar inte vara den blyga typen. Snart står hon i sina röda spetstrosor långt innan Anders fått av sig skjortan. När Karina försiktigt drar ner trosorna studerar Anders hennes kropp medan det rinner till i hans kåta kropp. Karina lägger sig på sängen särar benen och Anders är inte sen att ta för sig. En mogen kvinna, kanske inte som Maria men hennes kropp ger mersmak. Anders är inte sen att utföra de rörelser som behövs för att tränga in i Karina. Av hennes ansiktsuttryck att döma tycker hon om Anders och hans sätt att tränga sig in. För tillfället är Anders snabba tankar på flykt men glädjen varar inte för evigt. Karina kan sin sak det märker Anders då hans fysik dalat senaste tiden. Karina ställer sig på knä och suger av det sista av Anders, då kommer glädjetårarna. Anders är nöjd med livet igen, livet är inte slut! Karina lägger sig på sängen och slappnar av tills Anders kryper in till hennes varma kropp och båda somnar in. Fram på förmiddagen vaknar Karina och Anders, pigga och nykära. Anders är inte sen att lägga sina händer på Karinas bröst. Karina reagerar och söker med sina hände efter Anders penis. När hon fått greppet om den sitter hon snart grensle över Anders och båda njuter. Livet har återvänt tillfälligt för Anders, när Karina går hem vid lunchtid får Anders tillbaka sina mörka tankar. Om en vecka är det fylleanstalten som gäller fy fan, varför? Dessutom tog kvällens fest hårt på kassan, kanske måste be farsan om ett tillskott då det är långt till a-kasselönen. Han tänker fråga Maria om ett litet lån först hon kan säkert låna några hundralappar från kassaapparaten. På eftermiddagen går han till restaurangen, både Sinna och Maria jobbar. Ganska många gäster för att vara söndag i Lunkfors. Axel dyker upp. – Hur är det grabben? – Hyfsat farsan men det kunde vara bättre. – Var är det som värst då? – Plånboken, den är tom. Var i folkets hus i går kväll med kompisar. Trevligt men dyrt du vet allt kostar. A-kassan räcker inte till så mycket. – Söker du jobb då? – Ja men jag skall in på kåken nästa vecka. Då bär det av en tid men jag hoppas kunna vara ute på halva tiden säg två månader. Får jag ett jobb då kan jag vara där på dagarna och på anstalten nattetid det vore bra. Chanserna är inte så stora i den här 197


hålan. – Det är inte hålan det är fel på. Du måste ta eget ansvar, många av dina klasskompisar från skolan har toppjobb och trivs bra här i hålan. Att du misslyckats beror väl inte på omgivningen eller din familj? Ta ansvar för ditt eget liv, min gode man. Titta på din syster, nu är hon chef för en HM-butik, bra avancerat på kort tid. – Farsan jag känner till allt det där, jag är din son min värld är mer komplicerad än din ska du veta. – Jag vet det Anders men den blir vad du gör den till. Maria dyker upp vid Anders sida. Hon ger Anders en klapp på axeln. – Läget Anders, var du i danshallen igår? – Ja vi var några grabbar som träffades hemma före och tog en öl. – I garaget? – Vi tog några öl bara. – Jag träffade på Lena hon sa att du var med Karina. – Vi snackade, jag kan väl inte bli munk för att jag är skild. – Micke var jätteledsen du måste ta dig tid med dina barn. Linda var jättedålig när hon kom hem. Hon är tillsammans med Erik, det är något som jag inte gillar hos honom men vet inte riktigt vad det är. Jag litar inte på honom. Detsamma säger Micke. Troligen har hon druckit men Linda erkänner aldrig, hon är så hemlighetsfull den damen. Du måste också prata med henne Anders. – Maria får jag låna femhundra spänn av dig några dagar? – Ja om du inte köper sprit för pengarna. Har du frågat Axel? – Nej han är inte på humör nu känner ja. Du vet jag lämnar för fylleanstalten nästa vecka. Jag mår inte bra – Du behöver psykologhjälp Anders en specialist. Du är dig inte lik, det säger Micke han känner inte igen dig. Axel är för stolt att erkänna att du är sjuk. Han tjatar bara om ditt jävla garage och dina hembränningsvanor. Axel är den han är du måste komma till insikt. Du kan inte ändra på honom. – Nej jag vet jag måste ändra mitt beteende. Kanske det är för sent. – Anders det är aldrig för sent misströsta inte. Samtidigt lägger Maria en femhundring i Anders hand. – Jag måste ta hand om mina gäster. Gå gärna hem och hälsa på dina barn. Passa på nu Linda är säkert hemma. Anders växlar några ord med Sinna som är i köket. 198


– Sköt om dig Anders, hoppas att det går bra på vården, jag vill du ska börja hjälpa oss när vi har mycket på helgerna i restaurangen. Du vill ju tjäna pengar. – Tack för förtroendet Sinna. Vi ses snart. Anders går hemåt, klockan är nästan sex mörkret har inte kommit än. Anders går hem ringer Micke och Linda och lovar att titta över imorgon. I kväll är han upptagen, en ren nödlögn han vill inte eller orkar inte hälsa på barnen, han vill vara för sig själv. Karina ringer på mobilen. – Vad gör du i kväll Anders? Kan du komma över så tar vi en pizza tillsammans? – Nej Karina jag måste träffa barnen men vi kan ses en annan kväll i veckan om du vill. Anders har nu lyckats att få vara ensam det är sprittarmen som vill ha sitt och ingen ska få se att han dricker. – Anders vi hade en skön natt, eller hur? – Ja Karina, jag tycker om dig. Vill gärna uppleva det igen. – Vi kan ses på onsdag hos mig, säger Karina. Jag köper hem något gott vin och ost och kex. Resten känner du till det fixar du och jag tillsammans. Anders skakar när han lägger ned telefonen på bordet. Han ångrar sig att han inte går till Karina samtidigt som han är glad att han vågade säga nej och stannar hemma. Tyvärr hämtar han dunken slår upp säkert tjugo centiliter av det hembrända spetsat med cola. Han drar i sig halva glaset sätter sig ner och känner värmen återkomma i kroppen. Han drar i sig resten av innehållet i glaset och känner hur han återvänder till livet. Han fyller upp glaset och drar i sig hela innehållet det här tempot klarar inte du Anders, det vet du. Redan känner Anders att hjärnan inte hinner med, han reser sig och vinglar in på toan. I hans tillstånd kommer fyllan snabbt. När han avslutat sina behov på toan dricker han upp en rejäl grogg utan andningsuppehåll. När han sitter fungerar motoriken men när han ställer sig upp är det katastrof. Nu åker jackan på, de grova skorna de enda som står framme, mössan drar han mödosamt ner över huvudet. Nu är Anders inte vid sina sinnens fulla bruk längre han har bestämt sig det måste till en förändring kosta vad det kosta vill. Han fyller upp en kvarting från dunkens innehåll blandat med minimalt med cola. Trots att han är starkt påverkad lyckas han fylla utan att spilla mer än häften på golvet. Stoppar flaskan i innerfickan. Han har lagt ett brev på bordet som han öppnar lägger fram det så det ska synas vid första anblicken. Går mot ytterdörren släcker inte lamporna försvinner ut i vintermörkret. Det är för jävligt att livet är så lite värt det är ändå Anders fel att han är där han är idag den drummeln. Hans gamla far med en kvinna som 199


är trettiosex år yngre! Jävla gubbe, jävla hora.

Kapitel 25

Samtidigt har Sinna och Maria stängt restaurangen då det är söndag kväll och de är på väg hem. Axel möter upp vid ingången till Marias lägenhet för att få sällskap med Sinna sista biten hem. – God natt och sov gott så ses vi i morgon Sinna. – Det gör vi, vad bra vi har det du och jag och Axel på jobbet. – Min familj stortrivs med mitt jobb, det är underbart. Jag hoppas att Mickes prov är bra när vi ska på provtagning nästa gång. – Var din vän läkaren Niklas på restaurangen ikväll? – Ja han är stammis nu svarar Maria. Det är väl fint med fasta kunder säger hon leende. – Jag tror inte han enbart är där som gäst lilla gumman. – Vi diskuterar Micke också, kära Axel. – Maria skrattar och frågar? – Får jag ledigt nästa helg då följer jag med Niklas till spa i Sunne. – Självklart, ungarna då? – Hoppas att Anders har tid med dom. – Om inte går jag hem till dom, säger Axel. Det är väl bara Micke som håller sig hemma. Linda är väl hos den där Erik. – Ja det är något mystiskt med den grabben men Linda får väl sköta det själv, hon vet 200


vilka faror som finns är det gäller pojkvänner. Hon har också blivit så förändrad hemma, tyst och sitter ofta för sig själv. – Vi går hem nu, vi ses i morgon, säger Sinna som är trött. Sinna lägger armen om Maria och kysser henne, varför Maria reagerar men samtidigt förstår hon att det är en syrraroll hon hamnat i. När Axel och Sinna passerar Anders hus ser dom att det lyser men dom har inte en tanke på att kolla om Anders är hemma. Axel funderar över hur mycket alkohol Anders får i sig därinne i ensamheten. Dränka sorger det kräver mängder av hembränt. Sinna reagerar på ett annat sätt. – Axel, din son mår inte bra, du måste vara mer rädd om honom. Axel svarar inte, öppnar dörren till sitt hus och kommer in i den sköna värmen. Utetemperaturen visar på minus åtta grader vintern har ännu inte släppt greppet om Lunkfors. Väl inne i köket tänder Sinna värmeljus, hon är trött men glad hon älskar sitt jobb och är glad för varje dag som hon tycker är till hennes fördel. Axel slår upp varsitt glas vin åt Sinna och sig själv. Han säter sig ner och han ser inte alls trött ut. – Är du sliten Axel, vi har tuffa dagar? – Söndagar var jag alltid trött förr, men inte nu sen vi köpte restaurangen. – Vi har det bra du och jag, känner du dig som nygift fortfarande? – Egentligen inget speciellt utom att vi är tillsammans och att det är du Sinna. Kärleken förändras inte för att vi gifte oss. Det är möjligen för min höga ålder. Eftersom inte jag har fått så många kommentarer eller gliringar från invånarna i byn känns det bra. Jag har den vackraste kvinnan i världen. Vår sängkammare är inte det enda viktiga för mig. – Du överdriver Axel. – Nej jag är säkert den lyckligaste gubben i Lunkfors. Restaurangägare och framtidstro. Det enda smolket i bägaren det är Anders. – Axel när försvinner snön för att tala om något annat? – Under nästa månad hoppas jag. Valborgsmässoafton och första maj är för det mesta snöfria. Vi tänder våreld och sjunger sånger på valborg i gammelparken nere vid bron, det är sed. Varför frågar du har du hemlängtan? – Jag vill ha sommarrestaurang och sitta ute med våra gäster som hemma fast antagligen friskare luft och inte så varmt. Jag vill uppleva den vackra gröna sommaren som du alltid lovordat. – Jag längtar lika mycket som du skall du veta. Jag vill att du och jag kan vara i sommarstugan vid Skärjen och meta abborre. 201


Sinna lägger sig före Axel som läser Expressen innan han går till sängs. När han kommer in i sängkammaren är Sinna på väg att somna men ger Axel en kyss på munnen innan hon säger god natt. Anders går vid gamla bruket, har passerat järnvässtationen som är nedlagd sedan många år. Spåren är borta och nu fungerar den som cykelväg från Karlstad till Lagfors. De röda brukskåkarna är ett minne från brukets storhetstid då en bruksdisponent var chef och man bockade och neg för de gamla höjdarna. När Anders passerat de gamla röda kåkarna och bruksmässen, restaurangen för tjänstemännen och brukets kunder, ser han herrgården där ljusstakar lyser upp annars mörka fönster. Här bor några personer med god ekonomi, Anders blir förbannad när han än igen tänker på sin dåliga ekonomi. Byggnaden är nästan lite spöklik men den vita byggnaden smälter in i det vita snötäcket. Hur i helvete kan några människor bo ensamma i en herrgård när inte ens Anders klarar att bo i sitt lilla hus? Axel däremot, nej glöm farsan nu gör det du tänkt dig, han har glömt dig Anders! Det värker i Anders huvud, ett ständigt tryck. Han står inte ut med sig själv han skulle ta hjälp man han vill inte. Det är för sent, fortfarande påverkad av de mängder alkohol han fått i sig. När han passerar det gamla kemiska kontoret och smideshammaren tar han upp flaskan ur innerfickan dricker ur halva innehållet det svider i halsen, för lite cola nästan rent. Han fortsätter mot bron vid kraftstationen, tittar över broräcket när han är framme. Anders vet inte hur mycket klockan är, det spelar ingen roll heller han tömmer flaskan slänger den över räcket hör inte att den slår i isen i den frusna älvfåran. Dånet från kraftstationen överröstar alla andra ljud i området. Anders är i ett tillstånd där han har svårt att stå upprätt. Modet har inte runnit till än det är fyllan som just nu håller greppet om honom. Han sätter sig och lutar mot broräcket det är säkert sex minst sex meter ner till vattnet eller is som är ännu hårdare att falla på men möjligheten eller risken att klara sig och bara bli svårt handikappad är stor. Han sticker huvudet under räcket och verkar beredd på att förverkliga sina planer om han nu vill? Anders är så full att han har svårt att flytta sig under räcket. Det är så nära när en bil kommer ut på bron en servicebil chauffören ser en människa i ljuset från billyktorna. På med helljuset, hoppar ur bilen får tag på Anders sätter sig över honom håller hans händer. Mannen ringer etthundratolv, håller kvar Anders innanför räcket. Mannen ringer ytterligare ett samtal, ut från kraftstationen kommer två män iklädda overaller, de hjälper servicemannen att få in Anders i baksätet i bilen, livet på Anders är räddat för tillfället men Anders vill fortfarande dö men just nu är han för svag på grund av alkoholen som han druckit under kvällen. Innan polis och 202


ambulans anländer kör servicemannen in Anders och kollegorna in i stationen. När ambulansen anländer kör de till lasarettet i Karlstad där Anders får gå igenom en del provtagning. En läkare kommer in och förhör sig om händelsen innan sjukvårdarna lämnar lasarettet.

Telefonen ringer hemma hos Maria på natten det är från polisen. – Er make är på lasarettet i Karlstad men det är ingen fara med honom. Han var nerkyld när han hittades av några servicepersoner vid kraftstationen. Läkaren ringer er när de undersökt honom, han hade ditt telefonnummer i plånboken så vi förstod att det var er make. – Han var, säger Maria. Jag ringer hans far så snart som möjligt och barnen bor hos mig. Tack för att ni tagit hand om Anders. Hon väcker inte barnen utan lägger sig på sängen och väntar på telefonsamtalet från lasarettet. Det dröjer säkert en timme innan doktor Mårtensson ringer och berättar att Anders varit nära alkoholförgiftning och troligen försökt ta sitt liv. – Anders är inte min make vi ligger under skilsmässa men jag har bra kontakt med Anders och hans pappa. Våra gemensamma barn bor hos mig så ni får gärna informera mig doktor Mårtensson. Doktorn berättar det han fått reda på genom ambulanspersonalen och ställer en prognos för Anders. Maria bestämmer sig för att informera Axel på morgonen för att inte väcka honom mitt i natten Barnen får också reda på det inträffade, innan de går till skolan, om någon skvallertant skulle ha varit framme under de tidiga morgontimmarna. Axel däremot han blir först förbannad när Maria informerar vad som hänt med Anders. Han bestämmer sig för att åka till Karlstad och hämta Anders vid lasarettet, han tror att det bara rör sig om ett fyllslag, inget allvarligt. Sinna och Axel åker under tystnad till Karlstad men innan de parkerat vid lasarettet orkar Sinna inte längre, hon brister ut i gråt. Lägger armen om Axel. – Axel, tänk på att Anders är din son du måste hjälpa inte stjälpa honom. Han är i behov av hjälp han kunde ha varit död nu, respektera honom för den han är. Mobiltelefonen ringer i Axels ficka det är Sara som vill veta hur det står till men Axel lovar att ringa tillbaka när de besökt Anders. – Hälsa att jag ringt och att han skall ta vara på sig. Behöver han hjälp ska han få det 203


pappa? Du får inte vara hård mot Anders! Han är svag och det har han bevisat genom sitt försök att ta livet av sig. – Jag ska göra vad jag kan, Sinna stödjer mig och hon är stark. – Tack pappa du ringer mig. – Ja så snart vi är ute på parkeringen igen. Vid informationen får de reda på vilken sal Anders ligger på. När de kommer fram till salen slår Axels hjärta hårt. Innanför dörren ligger Anders nerbäddad och ytterligare en patient finns på salen. – Hur är det Anders, frågar Sinna med ett leende på läpparna samtidigt som Anders får en kram? – Ja den som visste det men sinnena vaknar till liv. Huvudet värker jag vet inte vad jag gjort men det vet säkert ni. Varför hamnade jag här och vad hände egentligen vid bron? Jag var på gränsen till alkoholförgiftning. Jag har i alla fall fått insikt, jag behöver hjälp. Någon att prata med som lyssnar på mig annars klarar jag mig inte att leva vidare. Hur reagerade barnen och Maria? – Som de bör göra, de är bedrövade men du måsta hjälpa till lite själv Anders, säger Axel. Polisen ringde först till henne eftersom du hade hennes telefonnummer i plånboken. Linda och Micke skulle få reda på det innan de gick till skolan och jag har lovat ringa till Maria när vi är hemma igen. Får du komma hem idag? – Jag vet inte vad doktor Mårtensson kommer att säga vid ronden, stannar ni? – Ja vi stannar, säger Sinna. Maria sköter ruljansen idag så jag har helledigt. Det klarar hon elegant. – Axel jag hoppas slippa ifrån anstalten i det läge jag är nu! – Det kan du inte bestämma själv. Endast en läkare kan söka dispens för dig. Anders och Axel pratar vidare medan Sinna tar en promenad i korridoren till receptionen för att de skall få prata ostört. Samtalet är avslappnat dom är på samma våglängd Axel och Anders. Axel ser i Anders ögon att det är något fel. Blicken är stirrig, flackande grå. Anders går upp ur sängen går runt Axel förvirrad och vet inte vad han skall ta sig till. Till slut lägger han händerna på Axels axlar. – Pappa jag vill dö! Axel ställer sig upp och spänner ögonen i Anders. Han är arg men lyckas behärska sig. Det här var det sista han ville höra från sonen. – Du ska inte dö, du har barn att leva för. Vi ska hjälpas åt att få ordning på ditt liv och din ekonomi Anders men du måste lova mig att inte umgås med gänget på bänken. 204


Sluta med spriten, det är det enda krav jag har! – Jag orkar inte mer farsan, finns inga krafter kvar allt jag gör blir fel, vad har jag gjort med Linda och Micke de vill inte besöka mig längre? Nu får dom nya historier om mig de lider av att jag är deras pappa tänk dig själv på skolan vilken skit de får höra om mig. Och de andra barnens föräldrar? – Anders nu tar vi en sak i taget. Vi träffar doktor Mårtensson tillsammans så får jag också höra hans utlåtande. Ditt resonemang är inte hållbart. Du kan inte ge upp du har två barn som behöver dig, de behöver sin pappa. Du kan inte bara försvinna det är fegt Anders det kan jag aldrig försvara, du får inte göra det, du får aldrig förlåtelse från dina barn eller Maria. – Vet du att det kräver mod att ta sitt eget liv farsan? – Ja det vet jag det är därför du lever Anders. – Ja osvuret är bäst men det var nära, nästa gång klarar jag det. Anders går fram och tillbaka i rummet kroppen är spänd, han känner ångest. Spriten håller på att försvinna ur den smala kroppen han har blivit späd, spriten och psyket har tagit hårt på Anders fysik som alltid sett ut som en idrottsman. Det hörs på andningen att han lider. In i rummet kommer doktor Mårtensson, han ser barsk ut men han är en mycket populär och duktig läkare. – Ja du Anders hur mås det, har du kommit ifrån festligheterna och har ditt minne återvänt? – Jag mår bättre, men jag har en fruktansvärd ångest, spriten har väl inte lämnat kroppen. – Vi har tittat på dina värden och jag har bestämt att du stannar hos oss så du inte hittar på några dumheter. Du får stanna en vecka så får vi bestämma hur du ska få ordning på ditt liv. Vi kommer att följa dig du kan inte vara hemma förrän medicineringen fungerar. Du får träffa psykolog under dagen. Jag tar kontakt med alkoholvården och eventuellt begär jag uppskov för din fängelsevistelse, den är opassande just nu. Eventuellt får du någon god man eller övervakare om du får uppskov. Det som gäller för dig är samtal och terapi. Miljöbyte, fritt från alkohol inte det minst viktiga. Lugn och ro eller bara vara med någon som du litar på. Vad tror du Anders? – Jag tror på dig men jag har många akuta problem som jag måste ta tag i först. – Det tar jag hand om, bryter Axel in. Du ska bli frisk det är det som gäller. – Tack Axel säger Mårtensson då har vi kommit fram till steg ett, insikten att du är sjuk. Du kommer inte få ta emot några besök på den avdelning du hamnar i eftermiddag. 205


Telefonen blir din kontakt med familjen, psykologen rapporterar till mig för den medicinska behandlingen. Jag träffar dig vid ronden i morgon. – Tack, säger Anders samtidigt som han vänder sig mot Axel. Sinna står utanför dörren i korridoren och när doktor Mårtensson går ut går hon in. Sinna sätter sig vid Anders säng, Anders har lagt sig ned ovanpå sängen. – Hur har det gått här då, Anders? – Det är för tidigt att dra några slutsatser men det känns lugnare nu när jag får hjälp. Farsan och doktor Mårtensson ställer upp för mig, nu är det mig det hänger på. Tyvärr är inte jag mycket att lita på. – Skitsnack Anders jag och Axel litar på dig till hundra procent. Efter en stund lämnar Sinna och Axel Anders för att bege sig till parkeringen. Anders gråter när de går och det var länge sedan Axel sett tårar i Anders ögon. Axel är inte den som visar tårar det var vid begravningen av Svea som han visade att han saknade henne. När Axel och Sinna kommer till parkeringen ringer Axel Maria och talar om vad som hänt vid besöket. Båda är lättade de har varit oroliga att Anders skulle skickas hem för tidigt. Axel ringer upp Sara som känner sig bättre till mods efter samtalet med Axel. Lite senare när Anders fått telefonen inkopplad på rummet ringer han själv upp Marias mobil för att få prata med henne och barnen. – Hej det är Anders. – Kul jag har nyss pratat med Axel. – Hur tar barnen det som hänt? – Dom verkar härdade men det syns att dom grubblar, de är mycket för sig själva samtidigt som de undviker att fråga mig för mycket. Jag vet inte hur mycket de orkar med det finns gränser för allt. Kommer dina bekymmer att lösas den här gången Anders? – Om jag kunde svara på det vore jag inte här på psykavdelningen då vore jag hemma. Det är många här som kommer och går men jag får en mera långsiktig lösning med expertis som stödjer mig både dag och natt. Farsan hjälper till med den akuta krisen i ekonomin. Det är bra att han ställer upp jag trodde han hade tröttnat men gud ske lov han har ork kvar det är Sinnas förtjänst. Ta dig an barnen de behöver dig och sluta behandla Sinna som någon konkurrent till arvet. Du vet ju ändå inte om Axel lämnar något efter sig han kan ju överleva både dig och din syster. Var rädd om din far, du behöver honom. Se vad 206


han gjort för Sinna och mig, utan honom ingen Lunken det är klart. När kommer du hem Anders? – Det vet jag inte. Psykologen skall göra sitt och min läkare Mårtensson vill inte lova något ännu. – Det dröjer säkert en vecka. Jag behöver läkarhjälp. Vet du att jag försökte ta mitt liv Maria? – Det vet hela samhället vid det här laget Det krävs mod eller dumhet för att ta sitt liv du var inte förberedd eller färdig än. Lova mig att du gör ditt yttersta! Ungarna ringer dig i morgon de är hos kompisar. De var nyligen inne hos mig på jobbet. Jag är glad att de går till kompisar i stället för att dom ofta sitter instängda i sina rum framför datorn. – Jag skall försöka Maria. Kan vi bli ett par igen? – Det är inte möjligt men vi kan ju vara kompisar det är väl det som är viktigt vi har ju två barn tillsammans. Säger aldrig aldrig, men jag tror du och jag har haft vårt liv tillsammans du behöver nya friska intryck liksom jag. Vi måste inse att livet lever man inte ensam, hänsyn till omgivningen de nära och kära måste man ta. Alla behövs i vår värld. Sköt om dig och vi hörs snart. – Ja Maria det var skönt att prata med dig. – Detsamma tycker jag Anders. Jag vill gärna prata med dig inte bara nu. Samtalet tar slut, Maria fortsätter jobba och in kommer Niklas. Han har jour och det är lugnt på hälsocentralen. Propert klädd som vanligt. Han passar på att komma in och få en bit mat det är säkert bara ett svepskäl han vill träffa Maria. Maria lyser upp och hoppas att Niklas kommer för hennes skull inte maten. Spelar egentligen ingen roll hon måste ändå få träffa Niklas och berätta vad som hänt Anders, då slipper han få reda på det på omvägar. Niklas går fram till Maria lägger armen om henne, gästerna i lokalen reagerar inte när han kysser Maria på kinden. – Trevligt att du är här Maria! – Sinna är ledig hon har varit i Karlstad med Axel. Hon har jobbat så mycket när jag varit ledig vid Anders besök på lasarettet. Maria berättar vad som hänt Anders och Niklas ser upprört på henne. Att det är så allvarligt med Anders det hade han inte kunnat tro. Niklas funderar på vad som händer Anders om han får igenom sina planer för sig och Maria. Niklas frågar inte mer om Anders utan byter samtalsämne. – Träffade du David i Karlstad? – Ja han hälsade till dig Niklas. 207


– Jag har inte pratat med David på några veckor eller förresten förra veckan då vi hade kontakt om Micke. Efter behandlingen har vi inte pratats vid då förstår jag att allt gått enligt planerna.

– Han ringer alltid mig om det är viktigt, men då känner

han sig lugn och behöver inte störa mig. – David är toppen han har full kontroll på allt som händer på avdelningen. – Micke tycker mycket bra om David. Vill du se matsedeln Niklas? – Ja om inte du har något bra förslag Maria. Du vet jag har jour så ingen vinlista behövs. – Ta in en laxtallrik och en vatten. – Det fixar jag. Niklas tittar efter Maria när hon går in i köket. Han har inte haft något längre förhållande de senaste åren utan arbetet tar all hans tid. Niklas har funderat på att flytta till något större sjukhus men han trivs på hälsocentralen. När han träffade Maria första gången visste han vem hon var men genom Mickes sjukdom har kontakten lett till kärlek. Det är inte första gången han har uppvaktat någon då det finns många sköterskor inom vården som drömmer om en kille som Niklas. Fadern är också läkare han har egen privatpraktik i Karlstad efter att jobbat inom landstinget i många år. Niklas är enda sonen fyrtio år lika gammal som Maria. – Maria vad gör du i helgen? – Det vet jag inte beror av hur Sinna jobbar? – Jag tänker bjuda dig på middag. – Det kan jag inte tacka nej till, jag får ledigt det har Sinna redan lovat mig. – Lördag kväll här på Lunken. Vi säger klockan sju. Maria blir förvånad att han bjuder henne på Lunken men det finns inte så mycket att välja på det bör kännas hedrande. Alla gäster kommer att ifrågasätta om de är ett par eller att de träffas för att diskutera Micke. Maria och Niklas blir den stora händelsen för skvallret bland Anna och hennes gelikar. – Jag ringer dig på lördag Maria, du får jobba nu jag vill inte störa dig. Jag drar till vårdcentralen någon timme innan jouren går ut. – Tack Niklas. Vi hörs och ses snart. Maria fortsätter att servera andra gäster men har svårt att flytta blicken från Niklas. Samtidigt känner Maria att hon inte får gå för snabbt fram innan prövotiden för skilsmässan är passerad. Barnen är i första rummet men båda Micke och Linda kommer säkert att acceptera Niklas som en i familjen. Hur Anders reagerar det vill hon 208


inte ens tänka på men han får väl ta ansvar för sitt liv. När Maria kommer hem på kvällen sover både Linda och Micke.

Kapitel 26

Axel och Sinna är tillbaka hemma när det mörknar ute. De sätter sig ner framför tv-n och slappar. Sinna ringer inte ens Maria då hon vet att hon klarar sig bra själv. Sinna läser nu svenska på komvux och får många nya kontakter med invandrare som kommit till bygden från jordens alla hörn. De är inte så många men de väcker uppmärksamhet och avundsjuka då de oftast inte jobbar, de får inte jobba. Sinna är lättlärd och har en förmåga att kunna entusiasmera sina vänner, hennes iver att lära går inte att ta miste på. Nu vill Sinna starta en förening för invandrarkvinnor oavsett vilket land de kommer från. Sinna sätter in annons i båda lokaltidningarna. Det väcker känslor hos många ortsbor, är Sinna thailändskan på väg att bli en konkurrent i politiken? Sossekvinnorna får vittring på thailändskan. Hon får ihop ett tjugotal kvinnor som träffas varje vecka och diskuterar deras ställning i samhället. Hon bildar en typ av företagarförening där många av kvinnorna jobbar i sina småföretag, kiosker, pizzerior och hemarbeten. De hjälper varandra med att komma ut i yrkeslivet och se till att de får egna jobb då inte samhället eller arbetsförmedlingen har något vettigt att erbjuda. Bruket är ingen säker arbetsplats och invandrare tog man gärna in när svenskarna hämtade maskinoperatörer från Finland och Ungern. Det var arbetare det, nu tycks det som alla invandrare ses som kamelskötare trots att de oftast har mycket lång utbildning i sina hemländer. Axel fungerar tillsammans med Sinna som mentor med den lilla erfarenhet han har men Axel har framtidstro. Det som Sinna gjort får Axel för att förstå att samhället skall överleva inte förlita sig på bruket som minskar i storlek och anställda varje år. Jävlar anamma behövs och det är Sinna uppfyllt av. – Är det möte i kväll Sinna? – Ja Axel men jag blir inte sen. Maria tar hand om restaurangen så jag går direkt hem från mötet. – Vad gör damerna i kväll? Ett kommunalråd och några representanter för oppositionen kommer för att övertyga 209


oss om hur bra eller hur dåligt det är i vårt lilla Munkfors. – Då stannar jag hemma och du ringer mig när ni känner att det är dags för att ta sig hem. Du börjar bli kändis i samhället, hur känns det Sinna? – Så stort är det väl inte men samtidigt förstår jag inte varför invandrarkvinnor ska skapa opinion i det svenska samhället det finns plats för alla som vill jobba. – Det finns många småpåvar i Lunkfors, dom kommer att göra allt för att sätta er på plats. De är av båda könen de som ser faror i ert sätt att sticka upp, vad har ni här att göra, åk hem är ett vanligt uttryck! – Axel jag är trygg med dig och de dina. – Tack för det Sinna men du får inte lita på alla människor det finns många rötägg som går bakom ryggen på dig. – Axel jag ringer dig när det närmar sig god natt i kväll. Räkna med klockan tio, inte tidigare. Sinna klär på sig, i kväll är det plus grader varför toppluvan lämnas hemma. Det mörka håret ligger mot den vita täckjackan. Hon väcker oftast uppmärksamhet fortfarande i det lilla samhället. Avundsjuka eller fortfarande hora i vissa ögon? Många politiska föreningar har hört av sig efter att hennes ansikte framkommit i kvinnoföreningen. När hon kommer in i kommunhuset välkomnas hon och hennes kollegor av kommunalrådet Andersson och några tjänstemän i kommunen. Tyvärr har de en bakgrund som inte alls har med småföretagarverksamhet att göra. De har kommit från SSU och sedan vandrat vidare i förutbestämda spår. Bonden som aldrig varit i ladugården har erfarenhetsproblem men kan säkert bli jordbruksminister i regeringen. Facket lotsar fram många vettiga människor men de förstörs ofta då de får en lön som är för hög eller arbetsuppgifter som de inte ska ha. Framtiden säkrad är kravet från en sann pamp inom socialdemokratin, pensionärsförmåner vid fyrtio års ålder är inte ovanligt. Sparken får dom inte heller då de jämför sig med de privatanställda dirrarna. Golfklubban är lika viktig som partiboken var en gång. Fint ska det vara men inte få kosta något framtiden skall vara utstakad annars?

Tjänstemännen presenteras av kommunalrådet och fram kommer diabilderna som visar byråkratin och hierarkin. Ljuset dämpas och det blir tyst i lokalen efter en halvtimme vet alla vilka som bestämmer i Munkfors. Är det intressant? Sinna får då chansen att berätta varför kvinnorna finns där det handlar om arbete och rättvisa. 210


– Jag heter Sinna Forsnacke född i Thailand gift med Axel, inga barn. Det vet ni säkert för jag har lärt mig att viss information går som löpeld genom samhället. I det här samhället finns inte många möjligheter för oss kvinnor att skapa oss en framtid utan en man vid sidan. De som lyckas klara sig finner vi i pizzerian, äldrevården eller kvarterskiosken. Det har vi oss själva att tacka för tycker ni säkert och vi bugar och tackar och tar emot. Vi förblir en underklass, enda skillnaden mellan oss och er är att ni oftast är födda här, det är många invandrare som jobbat och fört ert samhälle framåt. Vi är kuvade tror ni, det är vi inte vi har flytt hemifrån för att slippa herraväldet. Några av oss ser ni som horor för att vi klär oss som era svenska tjejer ni har inte förväntat er att vi är moderna och har förväntningar som ni. Mina vänner som jag har med mig här i kväll vill vara accepterade när vi kommer in på era förvaltningar, arbetsförmedlingen skall visa de jobb som finns inte de fack som handläggarna placerar oss i som vård omsorg och städning. Vi är ingen belastning vi är tillgångar i det här lilla samhället Vi kräver att få en egen kontakt där vi bemöts på en värdig sätt. Som ett exempel när jag och Maria tillsammans med Axel var på banken då vänder sig chefen mot Axel när han pratar om och till mig. Vi startar nu en egen företagarförening där alla är välkomna vi vill ha ett rum eller kontor i era lokaler så vi får kontakter i maktens korridorer. Vi kommer att driva föreningen som ett eget företag och vi offererar tjänster som står i konkurrens med de kommunala jobben. Tjänsteföretag som vi vill att ni vänder er till.

Sinna får applåder när hon går tillbaka till sin plats men ovationerna är inte över förrän kommunalrådet står uppe på podiet och begär ordet. Andersson tackar för inlägget släcker ner overheadapparaten försöker prata direkt från hjärtat och en del vettiga fraser får han fram men det kan inte jämföras med Sinnas tal som var känslosamt. Talskrivare och overhead i all ära men mänsklighet står sig i alla sammanhang. Kvällen rinner mot sitt slut och Sinna ringer Axel. Kommunalrådet och tjänstemännen lovar att komma med förslag på de frågor som ställts av föreningen i kväll. Axel väntar utanför och vänliga nickar kommer från tjänstemännen som ser upp till den gamle brukstjänstemannen som tillsammans med en ung thailändska startat upp Lunken i samhället. Ingen kan ta ifrån dom att det har varit lyckat. Sinna tar Axels hand och de beger sig mot hemmet. När de passerar mot övergångsstället hör de en bil som kommer i hög fart på fel sida och passerar dom när de går på övergångsstället. Det är inte mer än en meter mellan dom och den snabba bilen som har släckta lampor och dom hinner inte uppfatta bilnumret men bilen var en svart äldre Volvo. Axel och Sinna 211


uppfattar ett rop genom sidorutan, ”hora, horbock stick åt helvete”! Sinna och Axel blir rädda och det kommer fram några av de personer som varit på mötet de har sett hela händelsen och sett när bilen accelererade mot paret när de passerade övergångsstället. Axel ringer etthundratolv och anmäler händelsen. De som stannat till med Axel och Sinna diskuterar händelsen och lovar att vittna när polisen hör av sig. En dam säger att hon sett tre treor i registreringsnumret men inga bokstäver. – Det kommer polisen säkert långt med tack säger Axel. Vem vill döda oss eller bli av med Sinna och mig vi har ju inga fiender eller kanske vi har lyckats, därför får vi fiender?

En ung thailändska och en gubbe från bruket det kan vara

tillräckligt? Vittnena lovar att höra av sig till Sinna och Axel under morgondagen då natten förmodligen blir lugn. Axel och Sinna kommer hem sätter sig ner och sitter alldeles tysta för att senare gråta ut i armarna på varandra. Invånarna sover, här sitter de ensamma Sinna och Axel när en polisbil kör fram på tomten, ur stiger två poliser som knackar på. De berättar att de har bevakat torget under en stund men ingen eller få bilar har passerat men i och med vittnet som identifierat de tre sista siffrorna i registreringsnummer kommer det inte bli några problem och hitta de skyldiga. Att sen få dom fällda för något brott kan vara svårare då ingen blev skadad. – Känner ni er hotade, frågar polisen som presenterar sig som Mikael Sävenström? – Nej däremot har Sinna känt sig förföljd när hon gått hem från restaurangen några kvällar men det var tidigare i vinter jag möter henne varje kväll när hon slutar sent för att vara på den säkra sidan. – Vi kommer att hålla ögonen öppna och vi har patrullbilar som passerar här varje dag de får göra lite extra insatser. Om ni märker något hör av er, den här bilen kommer att vara identifierad inom några dagar sen gäller det att få reda på vem som körde den det är inte omöjligt men svårt. Vi hör av oss, säkert inom några dagar. – Tack säger Sinna vi är inte rädda men det är inte roligt att ha fiender eller avundsjuka människor som hotar eller jagar oss. Poliserna tackar för sig och återvänder ut i kvällsmörkret.

Sinna och Axel sätter sig ner och försöker varva ner efter den otäcka händelsen. Inte skall någon idiot få dom att ändra sina liv. De lever av egna pengar inte av bidrag som är lika vanligt som förkylning i samhället. Förtidspensionär är en stor grupp i samhället 212


eller i landet totalt, för vissa ser det som en tipsvinst att få pengar från statens kaka innan det bara återstår smulor. Svenska systemet inbjuder till ett ganska kravlöst liv på individen. Ett bra socialt skydd men ord som tillväxt finns inte nämnt i den socialdemokratiska vokabulären. Däremot kvinnorna som ingår i Sinnas krets har kommit hit för att leva inte bara överleva. – Jag tror att tjänstemännen förstod våra synpunkter i kväll Axel. De släckte ned overheaden och försökte prata utan bilder och hjälpmedel. Samtidigt förstår jag att byråkrati kräver byråkrater som utbildas i partiets anda. Dom går i cirklar hela livet runt, runt tills pensioneringen tar hand om dom. Lite ansvar men raka och okrökta ryggar. Det är dock värre i mitt hemland där där det närmast är djungelns lag som råder inom förvaltning. Där mördar man de som misslyckas och även de få som lyckas utan att mutorna gjort dom till mångmiljonärer. Här blir de landshövdingar eller landstingsråd. – Du har lärt dig snabbt Sinna du vet hur samhället fungerar. – Jag har lyssnat på dig Axel du har varit min lärare eller är min lärare kanske jag ska säga – Ja kanske det men vad är det som säger att jag har rätt? – Jag har egna åsikter och dom stämmer ofta överens med dina det är väl bevis nog. – Jag fixar lite te och ostsmörgåsar åt oss innan vi går till sängs det är en ny dag i morgon. – Då duschar jag före Axel! – Axel fixar fram lite kvällsfika medan Sinna tar sin snabbdusch, sätter sig efteråt mitt emot Axel i det gula badlakanet åtdraget kring sig. – Vad du är vacker Sinna? – Du får inte skämma bort mig med komplimanger Axel men det värmer i vinterkylan även om värmen är på väg. – Våren är snart här, din första i Sverige – Jag längtar mig tokig efter den beskrivning du gjort av den svenska våren och sommaren.

På lördag kväll äter Maria och Niklas middag hos Sinna på restaurangen, det bästa som hänt Maria på länge kanske Niklas också vem vet? Sinna tar emot och inviterar dom till ett trevligt hörnbord där de inte alls kan vara anonyma men intimitet får ändå plats. – Vad vill ungdomarna beställa, frågar Sinna? – Smickra inte du får ändå ingen dricks i kväll säger Maria leende och Niklas skrattar 213


gott. – Vad vill ni beställa, säger Sinna och vänder sig emot Niklas? – Jag tar gärna en dry Martini, säger Maria. – Och jag tar en single malt! Du får välja åt mig Sinna ta något riktigt bra. – Och starkt ska det va, du frågar en novis men jag tar vad kommunalråden brukar dricka det är säkert gott och dyrt. – Jag litar på dig Sinna det säger Maria att jag kan göra! Eftersom det är helgdagskväll är det nästa fullt i restaurangen och många gäster som känner Maria kommer förbi och hälsar. De är säkert nyfikna men vad gör det en kväll som denna? Exet har varit på psyket och Maria är ute med läkaren i byn! Nu går spekulationerna att Maria säkert varit otrogen inte det att Anders lämnat henne för Anita? Det finns ingen anledning till dementier eftersom Anders och Maria vet sanningen det ger bara flera frågor? Nu blir de kändisar i någon vecka framåt utan att för den skull tycka om kändisskap. Kvällen förflyter lugnt på Lunken och klockan närmar sig midnatt. – Vill du ha en liten drink innan vi går? – Nej tack jag är jättenöjd med allt. Kunskap om köket och personalen hade jag innan men sällskapet är nog det jag värderar allra högst. – Du måste följa med mig hem på en nattfösare Maria. – Är det inte lite sent du har väl jour i morgon? – Jag är ledig jag bytte min jour då jag bjöd ut dig i kväll. Jag vill inte gå miste om något en kväll som den här. – Vi tar sängfösaren hos dig då Niklas. Eller var det nattfösaren du sa? – Niklas ropar till sig Sinna för att betala. Vänskapspris men för det inte gratis. Han vill inte känna sig som snyltgäst när han får chansen att bjuda Maria. – Hoppas att ni haft det bra mitt herrskap, säger Sinna. – Det är skönt att vara gäst i sitt eget hus Sinna. Gör det tillsammans med Axel någon gång. – Gör jag gärna. Tack och ha en fortsatt bra kväll för den är väl inte slut ännu? – Nej då vi fortsätter en stund till. Tack Sinna då går vi Maria. Niklas och Maria har beställt en taxi den står utanför och väntar. De åker upp mot villaområdet ovanför centrum stannar till vid en tegelvilla. Niklas öppnar dörren för Maria utelampan lyser upp infarten. Niklas visar Maria in i vardagsrummet hon sätter sig i den mörka skinnsoffan. Niklas tänder ljus och hämtar en flaska vitt vin och snygga 214


spetsglas. – Ja du har god smak i alla lägen så det är säkert bra. Niklas öppnar flaskan ger Maria ett glas och vänder sig mot henne. – Skål Maria jag är glad att jag träffat dig. Det var egentligen Mickes förtjänst men jag har säkert fått tag på dig i alla fall genom ditt och mitt jobb. Samhället är ju ändå inte så stort. – Nej det är inte det men jag trivs här. Axel och Sinna har betytt mycket för mig och min familj. – Hur är det med Anders då? – Inget vidare han kommer kanske hem i nästa vecka. Hoppas att han får den hjälp han behöver. – Visst får han det om han själv är mottaglig och lägger om sina vanor eller ovanor. Andra kan inte tycka synd om honom så länge han lever. Niklas lägger armen om Maria och drar henne till sig, kysser henne och hon slappnar av i hans armar. Efter några glas vin ligger Maria och Niklas i sängen där Niklas normalt sover ensam. I det här skedet verkar lyckan total och Maria har inte en tanke på att hon inte är hemma med barnen. Vid sjutiden på morgonen vaknar Niklas han vet att Maria vill vara hemma då Linda och Micke vaknar. Maria och Niklas ligger helt nakna i sängen och Niklas är inte sen att beundra hennes vackra kropp. Niklas ställer sig upp, Maria beundrar Niklas det var länge sedan hon såg en naken karl och Niklas är snygg, han passerar hennes sida av sängen. Hon känner för Niklas men drar inte för stora växlar men hoppet behåller hon det är det sista Maria förlorar. Frukost äter de tillsammans och Niklas kör henne hem. Ingen av barnen är vakna. Maria går och lägger sig för att inte väcka dom de får gärna sova några timmar till. Vid elvatiden vaknar Micke och han tittar in i Marias rum och kollar om hon är hemma. – Har du sovit borta i natt mamma? – Ja jag har varit hos Niklas det blev så sent så jag stannade kvar i hans villa. Ni visste att jag var med honom så ni har säkert varit lugna eller hur? – Det är inga problem, säger Linda som vaknat och kommit in i Marias rum. Jag blir jätteglad om du hittar en ny man och Niklas verkar trevlig, det tycker i alla fall Micke. Förresten skall jag följa med Erik till fjällen nästa helg. Vi kommer hem söndag kväll. Vi ska åka utför med hans familj. – Har du utrustning då? 215


– Hans mamma sa att de hyr det vi behöver? Jag skall kolla vad jag har men det är nog skidor jag behöver hyra resten har jag. – Vem betalar hyra och liftkort? – Eriks föräldrar då de tycker det är bra att jag följer med annars vill Erik vara hemma. – Vet du vad det kostar om du får betala själv då? Jag ringer och kollar med hans mamma innan ni åker så vi är säkra på vad du ska ha med dig. Jag har inte råd med några tusen som det säkert kostar om du skall betala hyra av utrustning och liftkort. Så mycket tjänar inte jag Linda. – Ring då så vi får klara ut om jag har råd att följa med men jag behöver också göra något annat än att hänga hemma. Efter frukost plockar Linda och Micke av bordet och går in på sina rum. Maria förbereder sig för att gå till jobbet tillsammans med Sinna och en anställd. Telefonen ringer det går flera signaler innan Maria svarar. – Maria här. – Hej det är Niklas. – Tack för igår eller i natt ska jag kanske säga. Eller både och det är sanningen. – Maria jag vill träffa dig under veckan har du någon ledig eftermiddag? – Ja på tisdag om det passar dig, är det så viktigt? – Ja det passar mig också Maria. – Kan jag hämta dig eller komma vid tvåtiden till jobbet? – Du kan hämta mig hemma! – Vi skall göra en tur till Karlstad det kan vara roligt att åka till stan när det inte är besök på lasarettet. – Tack detsamma. – Jag ringer på hos dig klockan två. – Behöver jag klä upp mig Niklas? – Du är så vacker så egentligen inte. Vinterkläder om det är kallt – Vi ses då, tack för inbjudan. – Hej då älskling! Det är första gången han använder älskling, vad har han på gång, eller är han bara artig som vanligt den gode Niklas? – Hej då Niklas, ta hand om dig så ses vi snart!

Anders skall vara hemma i slutet av veckan om behandlingen fungerar. Anders har 216


ringt Maria och får reda på att Linda skall följa med Erik till fjällen i helgen. Ilskan och oron är det första som lyser igenom då hon frågar Anders om han tycker att det är lämpligt att Linda sover över med Erik? – Nu Anders handlar inte det här om Eriks föräldrar eller ekonomi det är vår dotter som skall följa med dom på skidresa i några dagar. Hon är ung och det är det jag ifrågasätter? Ligger dom med varandra? Jag har ringt Eriks föräldrar och de står för hela kalaset så din ekonomi blir inte drabbad, inte min heller. De är glada att Erik och Linda följer med. Det som jag är rädd för är att de har oskyddat sex. Har du någonsin diskuterat sex med våra barn? – Jag har inte behövt för du har skött det sociala resonemanget. – Du kan väl ändå försöka att sätta dig in i situationen Anders. – Ja det gör jag, vi får inte hindra Linda att ha roligt det är lika stor risk att hon blir med barn hemma hos Erik eller i hennes rum hemma. Jag tycker det är okej Maria. – Då säger vi det, kommer du hem till helgen? – Ja eller senast onsdag, farsan kanske hämtar mig annars åker jag buss. Jag har så lite bagage så det är bra med bussresan, då får jag ytterligare lite tid för mig själv. – Blir du hemma då? Kanske om jag inte skall avtjäna mitt straff, doktor Mårtensson har sökt anstånd men det är inte säkert det beviljas han tror jag är för frisk eller att jag kanske får psykologhjälp på kåken. Jag hoppas fortfarande men han har kontakt med psykologen som ska ge ett svar innan nästa helg. Samtidigt är det bra att jag får avtjäna mitt straff nu det blir inte lättare att vänta. Mårtensson säger det är bra att börja från noll men vara förberedd på framtiden. Samtalet avslutas, Maria funderar över Niklas och resan till Karlstad varför så hemlighetsfull? Kanske han vill visa mig pappans villa! Dr Mårtensson kommer och hälsar på Anders när han är ute på vandring i korridoren. Anders har aldrig legat inne på sjukhus tidigare det syns att han tycker det är en plåga men vet också att han har behov av vård. Avdelningen är också speciell eftersom det finns svårt psykiskt sjuka personer som är inlagda för lång tid och de som är här för att snart komma ut i samhället. Anders undviker kontakt med andra patienter det är som om han låtsas att han inte har några psykiska problem. Mårtensson och Anders sätter sig ned i soffgruppen i den lilla matsalen då den för närvarande är tom. Det är en timme till nästa måltid. – Hur är det Anders? – Ja det är hyfsat men det är inte speciellt roligt att vara här men det ska det väl inte 217


vara heller då det är många svårt sjuka som jag har svårt att möta i korridorerna. Då känner jag mig frisk. Däremot tycker jag samtalen med psykologen är givande jag har mycket som jag måste få ur mig. Det känns som rening av själen men det är långt kvar till det som var förr innan skilsmässan. Jag blir trött som efter fysisk träning, psykisk träning är jobbig det vet jag nu – Vill du åka hem i slutat av veckan Anders, är du redo? – Nej du får bestämma jag tror jag behöver några dagar till om det går bra? – Det är du som är sjuk inte jag. – Kommer du att hålla dig från spriten när du är hemma? – Ja det är målet men jag måste ha stöd. – Bor du ensam Anders? – Ja men jag har vänner. – Är det rätt vänner då? – Ja både och men jag skall försöka att få barnen att bo hos mig det är bra för Maria också. – Bra idé Anders har du någon hobby? – Jag spelar lite hockey med sonen men nu är det snart vår då får jag försöka ägna mig åt farsans sommarstuga. Ett jobb är nog ändå det viktigaste och att jag får uppskov med anstaltsvistelsen. Jag klarar inte den nu. – Du får uppskov jag har fått ett brev där psykologen har gett uppskov och kopia har gått till tingsrätten idag. – Tack doktorn. – Du får en ny kallelse från anstalten inom kort. Du får en ny tid av sköterskan för återbesök här på kliniken. Jag får bara önska dig lycka till och du får åka hem i början av nästa vecka om inget inträffar. Ta medicinen och lova att undvika alkohol i samband med medicineringen då det kan gå riktig snett. Har du frågor ring mig jag finns alltid till hands om inte ringer jag upp när du pratat med avdelningssköterskan. Vi träffas om några veckor Anders. – Tack Mårtensson jag lovar att sköta mig. Tack för den här tiden. – Hej då Anders. De tar i hand och Anders går till sitt rum och lägger sig på sängen. Niklas hämtar upp Maria och åker mot Karlstad. Niklas är uppåt värre och snyggt klädd. Maria har en vit tunn täckjacka och de lätt målade läpparna bryter mot hennes vackra vinterhy. Håret det blonda har hon kammat ut. Naturligt blir det en kort diskussion om 218


hälsoläget för Micke som Niklas tycker är gott. – Vad gör vi idag då Niklas? – Det blir överraskningarnas dag! – Det är inte jag bortskämd med. – Inte jag heller men du får se senare. Nu njuter vi av färden längs Klarälven. Det är snöslask på vägen men solen torkar snart upp den våta vägbanan. Niklas har ännu inte nämnt något om överraskningen men Maria tror att han skall överraska med något restaurangbesök för att hon skall få ytterligare idéer om hur Lunken skall dra nya kunder. När de åker in i Karlstad skiner solen som den alltid gör enligt talesättet, ”sola i Karlstad”. I dag stämmer det temperaturen ligger på sex till åtta plusgrader klockan är snart tre då Niklas parkerar utanför ett kafé. Han öppnar bildörren för Maria och de går in och sätter sig vid ett bord. Servitrisen kommer och Niklas frågar vad Maria vill ha? – Det får du bestämma men en ostsmörgås skulle inte vara så dumt. De lämnar stället ganska snabbt och Niklas lägger armen om Maria, de fortsätter framåt på gatan. Niklas ger Maria en kyss på munnen. Hon tittar förvånat upp på honom. Maria känner en glädje som hon saknat de senaste åren med Anders som supit och hållit sig för sig själv. De promenerar längs den butiktäta gatan plötsligt stannar Niklas till vid en guldsmedsaffär och tittar i skyltfönstret. Maria reagerar inte då ringar och smycken också tilltalar män. Niklas pekar på en ring, verkar vara vitt guld med en eller två stenar. – Snygg eller vad säger du Maria? – För dyr men man kan väl göra en önskelista. – Jag vill ge dig den Maria. Du och jag skall förlova oss. – Menar du allvar Niklas, varför så bråttom? – Ja jag menar allvar Maria, jag har bestämt mig du skall bli min eller jag vill bli din. Jag älskar dig jag vill leva med dig. – Jag älskar dig också skulle jag säga nej då är jag dum det vill jag inte bara. Mina barn tycker också om dig. Niklas Maria går in i butiken efter en halvtimme återvänder de ut på gatan de är förlovade, ringarna och skall de hämta innan de åker hem. Åter på gatan visar de sina känslor för varandra med att kyssas innan de går vidare mot bilen. Senare på eftermiddagen äter dom förlovningsmiddag på en tjusig restaurang. Niklas känner staden, förstår Maria då han valt en restaurang med mycket god mat. Senare vid 219


åttatiden när de ätit och hämtat ringarna återvänder de till Munkfors i långsamt mak. Efter omfamning i bilen åker Niklas hem, Maria går in i sin lägenhet, både Micke och Linda är hemma det hörs musik från deras rum. Maria tar av ytterkläderna innan hon går in till Micke som sitter vid sin dator. – Hur har du haft det mamma? – Bra jag måste berätta något för dig. – Gör det då jag är nyfiken. – Jag är förlovad med Niklas! – Det förvånar mig inte alls mamma. Jag är glad för din skull. Kommer ni att flytta ihop? – Hejda dig vi har förlovat oss idag. Lite mer tid behöver vi innan det händer det skall vi bestämma gemensamt med Linda och dig. – Vad säger pappa tror du? – Det vet jag inte men vi får väl se när han kommer hem i nästa vecka. Han måste väl inse att vårt äktenskap är slut det är faktiskt han som gjort slut. Jag får leva mitt liv. – Det löser sig mamma. Har du berättat för Linda? – Nej jag gick först in till dig men nu skall hon få reda på det. – Tror hon blir lika glad som jag är. Maria går in till Linda som ligger på sin säng och läser. – Hej Linda hur har du haft det i skolan? – Som vanligt tråkigt. Men du ser glad ut. Har Niklas köpt presenter åt dig? – Vi har förlovat oss, säger Maria och sticker fram handen med ringen. – Gud va snygg, den måste vara dyr mamma. – Säkert men den valde Niklas åt mig så jag fick inte veta vad den kostade. – Du är riktigt kär i Niklas eller hur mamma? – Ja det har vuxit fram och idag kunde jag inte säga nej, jag älskar Niklas. Jag är lycklig hoppas att ni står ut med Niklas, men vi skall ta det lugnt det får inte rusa i väg jag är inte klar ännu. – Det gör vi säkert men vi skall väl inte flytta än säger Linda och ler? – Nej det återstår att se. – Det ska bli intressant att se pappas reaktion eller kanske inte om han tycker det är för snabbt men han tog beslutet om er skilsmässa så du är fri mamma. – Han kommer hem i nästa vecka början av veckan tror jag.

Sinna och Axel har nyss kommit hem från restaurangen och vet inget om vad Maria 220


varit med om idag. Att det blir en positiv överraskning är väl ingen tvekan tänker Sinna som ser Maria framför sig med en nyinköpt garderob. Axel har pratat med Anders på telefon och än en gång lovat ordning i hans ekonomi när han kommer hem. Sinna har funderingar över sin familj då hennes mamma är sjuk i cancer och vårdas hemma. Sinnas bror har ringt, tror att det är allvarligt men någon riktig prognos har de inte fått det är i magen eller tarmarna det startat. Mamman har tappat rejält i vikt. Sinna funderar om hon måste åka hem men brodern avråder det är ändå inget dom kan göra förrän efter nästa läkarbesök. Kommer hon hem då blir hon sköterska åt mamma då fadern lägger över ansvaret direkt på henne som det var förr när Sinna bodde hemma. Fadern går omkring bland kompisarna och gör ändå ingenting. Brodern lovar att höra av sig de närmaste dagarna när de vet mer om hennes tillstånd. Sinna har sitt jobb att sköta det är hennes framtid som är viktig. Micke är fortfarande sjuk och Maria kanske måste vara ledig. Håret har Micke förlorat men humöret är på topp och Niklas har sagt att prognosen är god. Linda åker till fjällen i helgen med Erik. Tisdag eller onsdag kommer Anders hem och då krävs full uppställning av familjen Micke har lovat att bo hos honom de första nätterna. Båda barnen tycker det skall bli bra att bo med farsan det är en del i hans nya liv och de vill att han ska bli minst lika gammal som farfar.

221


Kapitel 27

I samhället går allt sin gilla gång vägarna börjar bli fria från snö och våren närmar sig. På bruket är det som vanligt kris och diskussion pågår i kommunen om man skall lägga ned kommunala daghem och minska på bidraget till ishockeybanan. Då dör hockeyn i Lunkfors och Hagfors blir glada då de slipper få spö av Lunkfors. På bänkarna vid centrum är tillströmningen god, antalet fasta har ökat stadigt under vintern så tillväxten ses som normal på socialkontoret. Det otäcka är det krävs ingen motprestation för att få pengar till sprit och droger utan det är fritt fram. Idag är det mesta de dricker inte skattebelagt, både det hembrända från apparaten och öl och vin från utlandet så kommunen och staten får inte ens tillbaka skatt eller moms. Det blir dubbla förlusten, bidrag men ingen skatt eller moms det är svenska modellen. Du får fem villor i Lunkfors för priset av en i utkanten eller förorter i Stockholm. Människorna gör samhället med hjälp av de värnlösa livlösa politikerna som väntar på för tidig avgång. Nästan alltid förändras dessa stackars jävlar då de kommer in i maktens korridorer. Det finns inga mellanting, de är stöpta i samma form sosseformen eller ombudsmannaformen den lite rundare.

Anders kommer med bussen på tisdag eftermiddag till busstorget i Lunkfors. Han känner sig väl till mods när han kliver av bussen. Den första han möter är Tobbe med grön kasse i näven. Tobbe är på väg till sittgruppen i centrum. I dag är det plusgrader. Det gör livet lättare för en alkis också. – Hej Anders hemma igen? – Kom nyss med bussen. – Har du varit på fyllekåken? – Nej på lasarettet har varit inlagd en vecka. – Allvarligt? – Ja problem med psyket! 222


– Du dricker för lite häng med och få en bläcka. – I dom lugnaste vattnen går de oroligaste fiskarna, är det så man säger Tobbe? – Inte du häng med till grabbarna, du får sprit av mig jag har så det räcker. – Nej du förstår inte, vi kanske ses en annan gång.

Anders går vidare mot sitt hus och turligt nog möter han ingen mer. Det är jobbigt att behöva förklara, hela samhället utom Tobbe vet att Anders försökt att ta sitt liv. Tobbe har varit inne i en period och undvikit den friska luften senaste veckan. Inlåst bara med sig själv och dunkar med skogsstjärnan och Cola samt hårt bröd. Tobbe kopplar av på det sättet flera gånger per år han slipper då kontakten med dom jobbiga kompisarna och ingen besöker honom, han är allena. Anders slänger väskan på köksgolvet och sätter sig i vardagsrummet. Slår på tv zappar bland kanalerna och slår av. Det är tyst han är orolig det är ensamt. Han vill att nån ska ringa och höra av sig men vem? Efter en stund ringer Axel och hälsar välkommen hem och ber Anders komma över på en bit mat. Axel fixar mat åt dem båda, han har blivit en hejare på matlagning. Anders tar en jacka på sig och kilar över, han har inte ätit på hela dagen sen frukosten serverades på sjukhuset. – Hej och välkommen hem Anders. Hur är det? – Hyfsat men orolig i själen. Veckan har varit bra för mig men jag har långt kvar. Kroppen hänger inte med, jag är trött fastän jag vilar jag är slut kanske det är medicineringen. Det fattas något, livet är tungt. Jag tror jag behöver jobba för att slippa ha så mycket tid att grubbla. – Du får anstränga dig Anders. Jobb får man inte idag. Du får fixa det själv. Anders och Axel äter under tystnad. Axel har svårt att ta upp problem med Anders. De har alltid haft svårt att prata med varandra, det var Svea som var diplomaten när hon levde. – Du får tjugotusen av mig Anders. Jag för över pengarna till ditt konto. Jag ställer motkrav ingen sprit eller besök vid bänkarna på torget. Micke kommer att bo hos dig, har han lovat passa på att umgås med dig han behöver dig hans sjukdom är svår men där är det inget gnäll inte. Maria säger att hon vill att ni delar boendet, men då måste du ta fullt ansvar och ställa upp när du behövs. Du skall vara glad att barnen har Maria. – Tack farsan, jag ska klara av det här. Jag har inte varit på grön kvist på flera år. Farsan om inte Maria skött ekonomin har det varit katastrof. – Du kan knalla in och hälsa på hos Maria och Sinna någon dag för lunch, du är säkert 223


välkommen – Jag ska försöka, men det känns som tiggeri, vill klara mig själv. – Förstår dig men du kan ju inte undvika de du känner bäst. Du har två barn med Maria. – Farsan jag vet det. Jag ska gå hemåt om Micke kommer i kväll. Anders promenerar hemåt den korta vägen och ser Micke vid yttertrappan. – Hej Micke välkommen hem. – Detsamma till dig pappa, två sjuklingar möts – Är du hungrig? – Har varit hos mamma och Sinna på restaurangen, jag är proppmätt pappa. Hur mår du? – Hyfsat men jag ska inte klaga, du då Micke? – Bra för att leva med leukemi jag försöker glömma. Det går ganska bra. Jag har bra läkare, mamma och syrran ställer upp till ett hundra procent. – Jag var för berusad därför lever jag idag, man kan säga hade jag inte druckit då hade jag nog inte ens försökt ta mitt liv, det är tveeggat det krävs mod. Min tid var inte kommen. – Kommer du att försöka igen farsan? – Inte om jag kan hålla mig nykter. Jag får ångest och då är jag svag men nu ska jag med hjälp av psykologer och er se till att jag kommer in i arbete och skaffa nya kompisar. Jag tror att om du och Linda bor hos mig blir det mening med livet, jag vill känna mig behövd. Rätt kompisar och arbete är viktigt Linda kommer nästa vecka hon åker till fjällen med Erik över helgen. – Jag tycker inte om Erik pappa. – Vi måste låta Linda göra det hon själv vill och lita på henne. Hon är i en känslig ålder. – Nu går vi in och fixar fika Micke. När de kommer in slänger Micke väskan i sitt rum det som alltid varit hans det är inte tomt men mycket fattas efter flyttningen. Det känns lite tråkigt men man har oftast bara en pappa. Pappa har i alla fall fixat till rummet så gott han kan med sin ekonomi. Eller är det Axel kanske? Spelar egentligen ingen roll jag trivs säkert jag behöver lugn och det får jag säkert. Micke kommer att tänka på mamma som förlovat sig med Niklas, vet farsan om det jag måste ändå fråga honom. Han lär få reda på det för eller senare. – Mamma har förlovat sig, vet du det? – Nej det vet jag inte. När gjorde hon det? – Det var i dagarna kanske tisdag. 224


– Med vem då? – Niklas doktorn. Anders blir förändrad i ansiktet. Är han svartsjuk eller förbannad det är en reaktion som ändå Micke har förståelse för. Anders går in i badrummet och låser dörren om sig. Det bryr sig inte Micke om han ändå skulle ha fått veta det, nu var Micke i samma rum det kan vara stärkande. Något hände med pappa men det är klart att mamma skulle få en läkare det var väl inte vad Anders hade anat han som oftast är svårt avundsjuk. Han bör förstå att Maria har lämnat det sjunkande skeppet, nu är det framåt som gäller allt för barnen och familjen utan Anders han har fått mer än han behöver. Anders kommer från badrummet och sätter sig i köket och läser en tidning. Hur har Maria fått grepp över den där doktorn har de varit tillsammans innan det var slut mellan Anders och Maria. Det var ändå Anders som gjorde slut. Anders tar telefonen och ringer Karina som inte svarar. Han har inte hennes mobilnummer. Det är Micke som gäller han kan inte lämna honom första kvällen de är tillsammans på länge, på tu man hand. Micke klarar sig säkert men Anders behöver hans stöd det är säkert. Anders sitter tyst en lång stund tills Micke slår på tv: n. och lägger sig i soffan. – Micke tycker du om Niklas? – Ja han är schysst och mamma verkar gilla honom. – Har han varit hemma hos er i lägenheten? – Ja han har hämtat mamma, när de åkte till Karlstad. Micke tittar på en film och Anders sjunker ner i fåtöljen.

Anna och Sven är hemma och har börjat förbereda i trädgården, för våren som kommer snabbt och ger paret lite sysselsättning. Dessutom får Anna möjligheter att se och höra mycket då många människor passerar deras tomt för att komma till centrum. Det ger informationsmöjligheter då vintern är fattig på förstahandsskvaller. Nu är det dessutom ute att doktorn har förlovat sig med Maria och Anders är fortfarande nervös, han kanske försöker ta sitt liv igen. Han har slutat supa men det är inte bevisat eftersom han inte har Micke och Linda hos sig varje dag. – Anna, var skall vi placera de vita trädgårdsmöblerna i år? – Det vet du väl, de ska stå där de alltid stått på plattorna vid bersån. – Man kan väl byta varför ska allting vara lika varje år. Förresten skall jag och grabbarna åka på en sommarresa till Tallinn snart. Nils berättade det för mig att allt var beställt så vi skall träffas i morgon kväll över en öl och diskutera om resan. 225


– Ja när ska jag komma utanför tomtgränsen då? – Vart vill du åka då? – Till släkten i Sunne till exempel min kusin Torsten han är sjuk det vet du. – Ja men skulle du inte kunna tänka dig någon resa där vi kan njuta och ha skojigt. Kanske åka tillsammans med något par, våra vänner? – Jo det kan vi väl göra. – I alla fall skall vi åka till Tallinn, vi åker en fredag och kommer hem på måndag. Det är en fin stad vi stannar där en natt och två ombord på båten. – Är det inte en massa prostituerade i Estland? – Dom träffar vi inte, vi går på säkra ställen. Jag får möjligheter att shoppa presenter och sprit billigt. Då kan vi fixa till någon riktig sommarfest med Axel och Sinna det skulle vara roligt och överraska dom. – Det känns svårt att bjuda dom när Sinna är så ung det är svårt att veta vad vi skall prata om. – Det tror jag inte du har med någon Anna.

Axel kommer ut på gräsmattan i jeans och en vit t-shirt efter kommer Sinna i jeans och en röd olle hon är lättklädd för att hon bestämt att snart är vintern över. Det kanske inte är som Thailand men grönskan börjar visa sig och några träd är på väg att få nya löv. Ett år har snart gått men den bästa årstiden skall Sinna få uppleva nu. Träden börjar bli gröna och gräset skiftar i färg, det är välordnat i Axels trädgård. Sinna och Axel tar en lång promenad och de vill se vårfloden då forsen är fylld av vatten ja inte fylld men det är en riktig fors och vattenfallet är imponerande. Grönskan i omgivningen gör att dalen ser helt annorlunda ut nedanför bron. Det är några unga killar som fiskar vid sandbanken, harren går till vid den här tiden fram till midsommar. Sinna är imponerad av den rena luften det är grönt fabrikerna som ligger runt fallet är stängda sedan flera år och ingen rök kommer från deras skorstenar. De är monument men det gör att området ser ut att leva trots att det bara är någon vaktmästare som sköter gräsmattor och byggnader som jobbar här. Under trettiotalet var et många anställda som fick sitt uppehälle i det här området. I dag är det museum men det finns historia här och då finns det framtid för här har samhället byggts kring vattenfallet och kraftstationen. Kraftstationen står kvar och då lever samhället. Axel och Sinna går hemåt fixar kaffe och sätter sig ute i bersån och njuter av vårvärmen. Axel har varit lite hängig i veckan 226


som gått men nu känner han sig bättre. Sinna och Maria sköter restaurangen föredömligt och de tjänar pengar det syns på checkkontot som ligger på plus och det sker påfyllning varje vecka. De har bestämt sig för att ta semester i sommar fyra veckor var för att vara tillsammans med sina familjer. Niklas har också ledigt fyra veckor varav tre tillsammans med Maria. De ska åka till svenska fjällen och vandra med Niklas pappa och än har inte Linda bestämt sig men Micke han följer med. Axel och Sinna skall tillbringa ledigheten i sommarstugan vid Skärjen det ser de båda fram emot ingen av dom har sovit över där under vintern.

Sara och hennes familj har bestämt sig för att åka till Lunkfors och släkten i sommar. Dom har inte träffats sen nyåret. Axel har lovat att de kan använda hans hus då de kommer att tillbringa sommaren vid Skärjen. De kommer i mitten av juli och stannar några veckor. Sara trivs bra med nya jobbet och Krister är lite av en poppsångare, mycket populär på orten där de bor. Han är en begåvning och spås en framtid som sångare. Linus är hejare på utförsåkning, går på specialträning och deltar då klubben har träningsläger. Sara och Hans jobbar mycket men barnen är fullt sysselsatta med sina aktiviteter och familjelivet fungerar ganska smärtfritt. Sara längtar efter att få träffa Anders för att se om han förändrats eller om han är samma gamla Anders som förr innan spriten tog överhand med honom. S a har ofta kontakt med Maria för att höra hur Anders och barnen mår. Hon litar inte på Axel för hon vet hur han behandlat Anders när han var ung. Att Axel förändrats i sin attityd till Anders har inte gått fram till Sara.

227


Kapitel 28

Det är midsommar och restaurangen skall vara stängd under helgen. Sinna och Axel skall uppleva första svenska midsommaren tillsammans med Anders, Maria och barnen. Niklas kommer om det är lugnt på sjukvårdscentralen. Det vankas långbord vid Skärjen. Risken är stor att många grannar ansluter då de inte har träffat Axel på ett år. Nu har han gift sig med den unga Sinna. Axel och Sinna är först på plats i Skärjen och börjar somarstäda lite innan Axel öppnar en flaska champagne. Gästerna skall ansluta vid tretiden så de får några timmar för sig själva. – Du Sinna det här är Sverige när det är som bäst nästan tjugo grader strålande sol och ljust dygnet runt. – Du börjar faktiskt bli lite solbränd gubben min, man kan inte tro att du har jobb inne på restaurangen. – Axel fixar fram två glas och går ner till bryggan med Sinna tätt i följe. De sätter sig ner emot varandra och slår upp champagne i glasen. – Skål för oss Sinna, kan vi ha det bättre? 228


– Inte jag i alla fall, är bara lite nervös för festligheterna då jag inte känner dina grannar om de dyker upp. – De är ofarliga de kommer av nyfikenhet för att träffa oss som krögare, framför allt att träffa dig. Största problemet blir väl att hålla gubbarna i styr, säger Axel och ler. – Du hjälper väl mig? – Dumheter ingen blir närgången, det törs dom inte de har sina fruar med säger Axel och skrattar. – Är det fruarna som bestämmer då gäller det mig också, säger Sinna leende. – Vi går in en stund innan de kommer, säger Sinna men först tar vi ett dopp. Sinna tar av sig sina kläder sittande på bryggan och Axel är inte sen att följa efter. Det är säkert inte mer än sjutton grader men solen skiner och luften känns mycket varmare. Sinna dyker ner först med Axel tätt därefter. Ingen tanke på att de är nakna men vid Skärjen sitter inte så många på sina bryggor de förbereder sig för midsommarafton. Sinna och Axel klättrar upp för stegen tar sina kläder går mot det lilla sommarhuset med kläderna i sina händer. Axel går efter Sinna, han har svårt att förstå att han är gift med den snygga tjejen som går framför honom. Det är inte bara nakenheten som är spännande hela hennes kropp är oemotståndlig. När de kommer in i köket vänder sig Sinna om och går mot Axel. Hon lägger sina armar om hans hals och drar honom intill sig. Axel får än en gång känna av denna unga kvinna och bevisa att han är karl för sin kropp. Dom försvinner ner på golvet i fällarna som Anders legat på med Anita. Sinna sätter sig ovanpå Axel och gör allt för sin man, det är sant hon älskar Axel. De ligger säkert en timme och vaknar av att en bil kör in framför deras hus. Som tur är har Axel låst ytterdörren då hinner Sinna och han att få på sig sina midsommarkläder. Först kommer Maria och barnen, Niklas är också med. De stiger ur bilen och det blir lite av kramkalas när de kommer. Det är första gången som Niklas är med på festligheter med familjen Forsnacke. Strax efter kommer Anders med en kompis som lämnar av honom och de skall ses senare säger kompisen innan han vänder kosan mot Lunkfors igen. Anders är stressad och håller ett strängt öga på Niklas som står tätt intill Maria och lämnar henne inte ur fläcken. Anders passar på att ta ett bad från bryggan han vill vara först då slår han åtminstone doktorn i den tävlingen. Anders tävlar hela tiden hans liv är en enda stor tävling för att överleva och överträffa alla han träffar. Hans misslyckanden försöker han förtränga genom att visa framfötterna i alla lägen. Axel och Sinna plockar fram en bricka med champagneglas, tar fram flaskan ur frysbagen som Maria tagit med. Sinna serverar gästerna och väntar på att Anders skall komma upp från badet men i 229


stället för att vänta går hon ned till bryggan och sträcker honom ett glas. – Skål mina vänner och välkomna till Skärjen. Framför allt vill jag utbringa en skål för våra nya gäster, Sinna och Niklas som är här på vår traditionella midsommarfest, för första gången. Skål och vi hoppas att vi skall få en fin afton tillsammans.

Anders kommer upp från badet och talar högt om hur underbart det var i vattnet. Han skall alltid hävda sig då han känner sig underlägsen speciellt nu när Niklas är med, Niklas är doktor det går inte av för hackor i ett litet samhälle som Lunkfors. Mackanställd är väl kanske inte så fint men det är ett sätt att överleva och Anders skolbetyg hade aldrig räckt fram till yrket läkare. Anders går in byter om till jeans och en skjorta som passar honom. På bröstet står texten ”överjävlig”. Det krävs mod eller oförstånd att ståta med den texten. I det här fallet är det oförstånd och Axel tittar argt på Anders när han kommer fram till bordet och sätter sig ner med de andra. Ingen kommenterar till texten, ingen vill uppmärksamma Anders det blir tyst vid bordet. Bordet är dukat med sill och färskpotatis, inget fattas det är komplett midsommarmiddag. Den kalla nubben kommer på bordet Alla tar sin snaps utom Anders och Niklas kör han räknar med att åka hem tillsammans med Maria och fortsätta festen hemma. Barnen stannar hos Axel och Sinna, de skall tälta vid sjön i natt. – Skål på er, säger Axel. – Det var starkt säger Sinna. Min första snaps. – Oskar Peder är bra kvalitet det är min favorit, säger Niklas. – Det är väl inget fel på Skåne heller, kommenterar Anders. – Smaken är som baken delad, vi är alla olika, yttrar Axel. Detta för att bryta av Anders innan han går för djupt i diskussion om något så oviktigt som sprit det finns säkert annat som kommer att reta upp honom innan han lämnar sällskapet senare i kväll. – Hur länge har du jobbat i Lunkfors Niklas, frågar Sinna? – Det är faktiskt fem år till nyår, tiden går fort speciellt när man trivs med jobbet och samhället, det är lätt att leva i med underbar natur och älven med fallet som gör att landskapet känns stort. – Du har väl bra betalt också, säger Anders surt. – Jag har studieskulder på en halv miljon för att nå mitt drömyrke. Det är vad en fin villa kostar i Lunkfors. – Du har väl en fin villa också den går väl inte av för hackor, yttrar Anders. 230


– Anders om du inte klarar att diskutera på en nivå som vuxen karl så tycker jag du ska vara tyst. Dina anklagelser vill ingen av oss höra, säger Maria.

Linda och Micke går från bordet och hämtar badkläder och går ner till bryggan, de har tröttnat på pappas tjafs och vill inte sitta vid samma bord som honom. De säger inget men tänker desto mer. – Skål mina vänner säger Sinna för att bryta det trista samtalsämnet. Midsommar är ju förknippat med glädje och fest, så här tråkigt kan det ju inte vara. Nu ska jag sjunga en sång som är mycket populär i mitt land. – Kan du sjunga också, frågar Maria. Jag har hört dig nån gång när du varit ensam i köket men då sjunger du så tyst. Sinna tar ton och sjunger en visa som handlar om kärlek mellan syskon i en fattig familj i hemlandet. Den är sorgsen men Sinnas vackra röst gör att den ändå sprider glädje. När hon avslutat sången vill Maria att hon skall fortsätta sjunga för hon är proffesionell i sitt uppträdande. Till och med Anders verkar berörd av sången men framför allt den vackra sångerskan som visar ännu en kunskap. Sinna sjunger en sång till, det som var irriterad stämning har bytts i glädje. Några grannar dyker upp och ansluter till sällskapet och Axel får presentera Sinna och Niklas de nya i familjen. Anders går in i stugan öppnar ett skåp där han vet att spriten finns. Han tar ut en flaska whiskey halsar och ställer den tillbaka i skåpet. Han tar en ny öl med sig ut och sätter sig vid bordet under tystnad. Efter en stund börjar han bli pratsam igen men han samtalar faktiskt med Niklas om sina problem. – Jag känner att jag har svårt för att umgås utan att ha sprit i kroppen, jag känner mig mindervärdig, inte sedd. – Jag är inte psykolog men vad jag sett av dig så förstår jag att du behöver mental träning kanske tillsammans med någon antidepressiv medicin. Du måste komma ner på jorden. Har du druckit nu när du vågar prata med mig? – Jag tog en wirre i köket, jag känner mig mycket bättre nu. Säg inget till dom andra. Jag ska snart iväg till några grabbar i byn. De hämtar mig om en kvart. – Kan du komma in till mig i veckan du kan ringa sköterskan så får vi talas vid. Ingen mera sprit idag grabben tänk på dina barn och din far, de försöker få dig ur den hr krisen. – Jag hör av mig nästa vecka Niklas. En röd gammal Volvo kör fram vid stugan det är tre personer i bilen och föraren känner 231


Axel igen så han växlar några ord med honom innan Anders sagt hej och kramat barnen. De andra i bilen är bra dragna men de lyckas hålla mun när Axel och chaffisen pratar om Anders och hans spritförbud. Om Anders kompis kan hjälpa till så gör han det men inget löfte, Anders gör det han vill. Bilen lämnar gården och festen fortsätter – Då fixar jag kaffe och cognac för de som vill ha, säger Axel. Ytterligare två par har tillkommit och Sinna märker av att gubbarna tittar på henne och Axel. De vågar inte fråga direkt men det rör säkert om i deras hjärnor hur Sinna kan ha valt Axel men de har faktiskt valt varandra. Olle som är gift med Karin sitter bredvid Sinna och sjuder av nyfikenhet kladdar lite på Sinnas rygg. Sinna reagera och vänder sig mot Axel som serverat alla gästerna. – Hur gammal är du Sinna, frågar Karin? – Jag är äldre än du tror och yngre än er alla, svarar Sinna skrattande. – Kommer ni att stanna i Sverige du och Axel? – Vi vet inget, vi tar varje dag som den kommer. Vi måste tjäna pengar, restaurangen skall trygga Maria och hennes familj och min och Axels. Sinna ser flera gäster som promenerar förbi eller stannar till och hälsar. En del har flaskor eller ölburkar i sina händer, det gäller både damer och herrar, det är inte vanligt i hennes hemland där är jämlikheten inte lika långt framme som i Sverige. Förresten tycker Sinna att det ser illa ut när tjejer kommer och bär på alkohol. Stämningen i sällskapet är god det är ljust, solen kommer inte att gå ner över sjön och de skogsklädda kullarna i öster på många timmar. Niklas och Maria är klara att återvända till Munkfors de vill vara för sig själva. De kramar Micke och Linda som har fått kompisar, de badar och njuter av den tidiga sommarvärmen. – Mamma sover ni hos Niklas i natt, frågar Linda? – Vi får se Niklas får bestämma han har kanske någon överraskning, det är han bra på. Men vi ser er i morgon ni är säkert hemma till middag. Restaurangen är stängd i morgon och det blir säkert sent i kväll. – Hoppas pappa sköter sig i kväll mamma, säger Micke. – Det behöver inte du tänka på, ha skojigt med era kompisar, pappa bör ta ansvar för sig själv. De lämnar sällskapet efter kramar och Sinna får till en bra avslutning. – Vi har kommit bra in i familjen du och jag Niklas, hoppas vi ses här nästa år. – Tack Sinna jag håller med dig de har hög toleransnivå, säger Niklas leende. Vi kommer säkert nästa år. 232


Axel viskar något i Marias öra men ingen får reda på vad det handlade om men troligen sa Axel något om Niklas. Marias ansikte visar att det var något bra då hon kramar Axel och ger honom en kyss på munnen. De lämnar och Sinna skickar med lite rester av sommarmaten om de vill fortsätta festen hemma och det gör de säkert. Hos Axel och Sinna tar festen slut vid tvåtiden då några av gästerna fått lite för mycket av det goda och måste ta sig hemåt medan benen bär.

Anders är hemma i villan med Karina och det har varit relativt lugnt men tyvärr har han fått i sig en del alkohol men turligt nog har han träffat Karina annars vet man inte vad som hänt. Hon är inte sen att hamna i sängen med Anders. Karina stannar hos Anders in på midsommardagen,. Anna kommer förbi när hon ser att Anders sitter ute med en kvinna som hon inte känner igen. Sven kommer i hälarna på Anna och de passerar Anders och Karina utan att säga något. Nu såg Anna att det var Karina, hon visste att Anders varit ute med henne tidigare. Skönt för Anna att få det bekräftat. Då är det definitivt slut med Maria. Hon får det säkert bra med den där doktorn skönt för Anders har supit sönder familjen. – Kände du igen Karina. – Nej jag såg bara ryggen på tjejen, men vet du vem hon är så räcker det väl. – Hoppas Anders slutat supa, Axel har det jobbigt med honom och stackars Linda och Micke de som är så fina. – Bryr du dig så mycket Anna och varför? – Vi är ju grannar och Svea var en av mina bästa vänner när hon levde. Tur att hon slipper uppleva det här. – Är det bättre att dö tidigt för att en son dricker och skapar problem. Nu är du väl ändå dum, Anna. Anna svarar inte utan ökar farten för nu vill hon komma hem och koka kaffe till sig och Sven. Hon tycker inte om när Sven säger emot men har svårt att erkänna om hon har fel. Midsommar har Sven och hon firat hemma i trädgården det har inte varit alltför muntert men någon snaps blev det för Sven i alla fall. Han har en kvarting i vedboden som snart måste bytas ut för att han ska hålla humöret uppe.

233


Kapitel 29

Anders är på bättringsvägen, han känner sig lugnare han har städat upp garaget och hembränningsapparaten är skrotad. Anders tar någon öl ibland men starkspriten har 234


han definitivt slutat med, hoppas han och barnen i alla fall. Han har sökt jobb på macken vid centrum där han skall börja den femtonde juli om han får jobbet? Enligt rykten kommer han att få jobbet men han har glömt att berätta för ägaren att han har en anstaltsvistelse som kan bli aktuell när som helst. Micke är friskförklarad av läkarna och ser allt friskare ut, håret har vuxit ut på nytt. Linda är fortfarande med Erik på lediga stunder men skolarbetet går tungt. Resan till Italien som hon planerade för sommaren har hon lagt på is, det är kärleken som är det viktiga för henne. Erik har blivit bättre mot Maria och Micke, det är en stor förändring till det bättre. Han är inte alls lika dryg som han varit tycker Micke. Anders får jobbet på macken och får börja omgående det innebär att han får långa arbetsdagar och även helgerna är arbetsdagar, han får ett liv och han tjänar pengar igen. Han är på grön kvist och träffar Karina några gånger det blir ”one night stand” inget fast, de tycker om att träffas men det blir inget långvarigt. Restaurangen har ändrat öppettider och Sinna har fått i gång sin lilla uteservering där det är trångt och ont om platser på sommarkvällarna. Axel är där som vakt då det är lite stökigt på kvällarna. En kväll i juli kommer det ett gäng som inte presenterar sig men de märks, inget får vara i fred utan blommor och allt lösöre hamnar någonstans utom där det ska vara. Axel försöker få ut dom, klockan är nio och det är ljust fortfarande. Axel ringer polisen som dröjer alltför länge innan de dyker upp, de har troligen suttit i något möte i Sunne men det är problem att fördela tjänsterna inför kvällen. En patrull lämnar Sunne men när de kommer har det redan hänt. Sinna har skyddat sig för ynglingarna och Axel har gjort så gott han kan med gästers hjälp. Axel ger sig på den störste av ynglingarna en svartmuskig man. – Du ger fan i mig, gubbjävel. – Gubbjävel för dig min unge man, du skall ut ur lokalen och ni är inte välkomna här. Ni beter er som svin och de vill inte vi ha i vår restaurang. Polisen är på väg. Utanför restaurangen där gänget ställt sin bil står fyra personer som är gäster i restaurangen de håller ett öga på deras bil. De första två som lämnar tar de hand om utan att bråka alltför mycket men riktig med stryk får de två ynglingarna. När den tredje kommer måste de hålla honom hela tiden för att han inte ska sticka. Senare då polisen kommer får de ta honom med sig. De andra är rädda och har gett upp. Axel bråkar fortfarande med Mussa någon har nämnts hans namn. Mussa får in ett slag mot Axel som ramlar så oturligt att hans huvud slår mot en stolpe. Han är medvetslös och Sinna lägger sig ner och klappar om Axel. Maria har ringt ambulans och några gäster 235


kollar hjärtverksamheten. Ambulansen kommer före polisen som verkar ha somnat på vägen, ingen vet var de kommer i från. Mussa har sprungit mot kyrkogården och är på väg mot bron vid skolan när några av restauranggästerna i bil, kompisar till Maria får fatt på honom, de hoppar ur bilen och gör pinan kort han från riktigt med stryk de lämnar honom vid sidan av bron och ringer polis och ambulans. När ambulansen kommer ligger Axel orörlig de lyfter in Axel och färden går mot Karlstad och lasarettet. Mussa ser först ut som han är svårt skadad än han är men enligt läkaren som gör en snabb undersökning är det mest det yttre som ser skadat ut. Sinna som följer med Axel till lasarettet känner sig övergiven där hon kommer in på intensivvårdsavdelningen. Läkarna konstaterar en stroke och hur allvarligt det är får Sinna veta under det första dygnet. Axel är inte kontaktbar varför det är svårt att ge någon riktig prognos. Nu tar en sköterska hand om Sinna och de sätter sig ner och sköterskan talar lugnade till Sinna. Sinna stannar kvar och ringer hem till Maria och Anders som ska komma ner tidigt nästa morgon. Polisen tar med sig de inblandade som de låser in i en cell i Sunne, tre mil bort. Det råder panikstämning i Lunkfors, det som hänt väcker ilska hos medborgarna, det visade sig vara fyra invandrare som varit inblandade. Ilskan går ut över de invandrare som kommer från Iran och Irak då de är svartmuskiga som idioterna på restaurangen. Det är lite av lynchstämning utanför Domus på tisdagen när butikerna öppnar. Många demonstrerar sitt missnöje, det går snett då fanatiker får chansen att visa sig på styva linan. Till och med bänknötarna står upp och visar sin avsky för invandrare. Samhället är i chock, polisen är hatad som aldrig kommer i tid, varför betalar man skatt till den här kommunen och den jävla staten? Bänknötarna och de övriga som demonstrerar är väl de personer i samhället som betalar noll och inget i skatt. I tidningarna ondgör man sig över att samhället tar in för många flyktingar från konstiga länder och en helsida handlar om Sinna och Arvid som driver restaurangen. Det är för jävligt att det skall drabba människor som verkligen kämpar för sin hemort. Kommunalrådet skriver en inlaga där han försöker förklara bort händelsen och att det som hänt kan hända var som helst och när som helst. Det har inte med invandrarpolitiken att göra det är gangsters och de finns överallt. Tyvärr får Andersson inte gehör för sina förklaringar utan dagen därpå samlas ett tjugotal demonstranter och kastar tårtor mot kommunalrådet när han lämnar sitt jobb vid fyratiden. – Ut med invandrarna, låt svenskarna ta tillbaka landet, vi behöver inga invandrare i vårt lilla samhälle. Parollen är ganska enkelriktad för utan invandrarna finns inte pizzeriorna, 236


restaurangen eller korvkiosken i byn. Någon välriktad tårta träffar kommunalrådet men han torkar bort smeten med sina händer och fortsätter gå till sitt hem. Här behövs inga vakter det är bara att vara säker i steget lämna inget åt slumpen eller låt inte den lilla pöbeln ta överhand. Sinna har kommit hem från lasarettet Axel är fortfarande kvar på intensivvårdsavdelningen det är konstaterat en allvarlig stroke och utgången är oviss. När Sinna är hemma byter hon kläder och går till restaurangen där hon sätter sig ner med Maria som gråter när hon ser Sinna. Hon ser liten och späd ut ögonen är röda, hon har förändrats det här fick inte hända, Axel är Sinnas allt? – Det blir ingen rolig sommar, Maria. – Nej det är för jävligt jag känner det som det är mitt fel, hade vi inte startat upp restaurangen har Axel inte legat i Karlstad. – Så kan du inte säga, det bästa som hänt Axel är vår restaurang, den är lika viktig för honom som för oss. Tror du han kan bli bra igen Maria? – Nej det är inte möjligt, kanske han kan vakna upp och se igen men hjärnan har fått tagit mycket stryk. Du får troligen ha honom på sjukhem länge. – Bara han inte lider. Vad får den där mannen för straff? – Kanske ett halvår i fängelse. Han får säkert en dyr försvarare som du och jag eller staten får betala. Tidningarna skriver redan om hans bedrövliga barndom, inte om Axel och vad han fått kämpa för att nå dit han var innan dåren klippte till honom och gjorde honom hjärndöd. Vill du jobba eller vill du vara ledig några dagar Sinna? – Jag vill jobba då får jag annat att tänka på, vad säger Linda och Micke? – De funderar och förstår inte hur mycket elände som kan hända vår familj. Micke är väl den som är lugnast då han gått igenom så mycket själv. Linda funderar allt för mycket över skolan, hon är skoltrött. Men det är ju en tid kvar än innan allvaret börjar. Hon följer inte med när vi åker till fjällen på semester men Micke åker med, det skall bli roligt tänk själv att få vandra längs fjällsidor och dricka vatten från bäckarna. Anders har åkt till Karlstad idag, det vet du förstås, vi får höra hur han tar det, men han har också bekymmer så det räcker. Han har sig själv och det är tillräckligt för en man med det lilla självförtroendet. Niklas tycker han fortfarande inte om förstår jag av det ungarna berättar och han är arg för att Micke följer med oss på semester. Tur att han har arbete annars skulle han inte stå ut, inte vi heller. Det tog slut med Karina, jag tror att det tar honom hårt hoppas att han hittar någon ny snart. – Vår Skärjensemester får vi väl flytta till lasarettet i Karlstad. Så länge Axel inte vaknat 237


åker jag inte varje dag och besöker honom. Han ser mig ändå inte men jag tror han känner när jag rör honom. Det är fruktansvärt vad livet kan förändras genom en dåres uppträdande. Varför stannade det där gänget i Munkfors de kunde ha stannat någon annanstans när de var på resa norrut? Anders kommer fram till Axels rum där en lampa lyser på väggen och han får inte gå in utan att anmäla sig till någon av personalen. Anders ser en sköterska och hon säger att han kan gå in men vänta tills läkarteamet gjort färdigt undersökningen av Axel. Det sägs att Axel har rört ögonen vid ett tillfälle men det vill inte läkarna tro på. Nu ligger han som ett orörligt kolli, kopplat till maskiner som håller honom vid liv. Anders är rädd när han går fram till dörren då teamet gått därifrån. När han kommer in finns en sköterska där som bevakar alla instrument och hon håller faktiskt Axels hand. Anders hälsar och sätter sig ner mitt emot sköterskan som frågar om han vill vara ensam med sin far en stund. – Ja tack säger Anders som vill få en stund med sin far på egen hand, det kanske är sista gången jag ser Axel. – Det ser inte bra ut men det sista vi lämnar är hoppet, säger sköterskan och lämnar rummet hastigt. Anders tittar på Axel och ser hur styrka har övergått i svaghet. Axel har alltid varit stark och nu ligger han här utan att kunna göra något över huvud taget. Hade han vetskap att detta skulle hända har han inte velat leva vidare. Vad skall Sinna göra när Axel lämnar denna jord, tar hon över hemmet hon får väl sin beskärda del av arvet i alla fall. Kan hon verkligen ärva fadern hon har varit gift med Axel i någon månad? Anders ska kolla upp det när han är hemma igen. Anders tar faderns hand och den är inte kall men orörlig. Det känns i själen men samtidigt har Anders haft så många dispyter med Axel så han reagerar på ett sätt som inte han bör då fadern ligger för döden. När det gäller Sinna har Anders sin plan klar. Han sitter en timme i rummet med Axel innan systern kommer tillbaka och kontrollerar apparaturen. Anders lutar sig fram emot Axels huvud trycker sin kind mot Axels och säger. – Hej då farsan vi ses snart

Att det skulle komma något svar det vet han att det inte gör men funderar hur länge de håller maskineriet i gång och fadern vid liv? Vilket liv förresten, en vuxen man nygift med en trettiotvå årig thailändska och nyss fått uppleva hur är det är att vara lycklig på 238


nytt och framtidsvisioner som få män i Axels ålder får uppleva. Anders försöker i sina tankar sätta sig in i hur Sinna och Axel lever. Ligger dom med varandra varje dag, orkar verkligen Axel det? Tänk dig själv en far som har en fru som är trettiotvå år och är en verklig pärla men den största avundsjukan ligger ändå i att Sinna får ärva Axel. Det ska han ta upp med Sara när han är hemma igen. Han lämnar Karlstad och vänder kosan mot Lunkfors i buss i den sköna sommarkvällen. När han kommer in i Lunkfors vid busscentralen står Micke och Linda där och väntar för att höra hur läget är. – Hej farsan, hur såg det ut ligger han bara? – Ja Linda ingen kontakt han är död som jag ser det, han är ett kolli men hjärtat slår och vi vet inget, hur eller när det är slut men jag hoppas att det inte dröjer för länge. Farsan vill inte leva med slangar och maskiner kopplade till kroppen. Farsan hade ett underbart liv med Sinna restaurangägare och en person som samhället ser upp till. Inte ens jag lyckas förstöra hans status de räknar inte mig som hans son längre, skvallertanterna. – Skitsnack farsan, säger Micke du är förbannat orättvis. Din avundsjuka har inga gränser inte ens när din far ligger för döden. – Ja Anders, du är för jävlig, förlåt mig men du är orättvis och din avundsjuka kan göra vem som helst tokig. Skärp dig farsan annars kan du bli jävligt ensam! Anders tänker till och för en gångs skull ger han inget snabbt svar han håller igen, barnen är inte dumma det vet han. Linda är inte blyg att kommentera Anders och hon är inte feg utan visar sina känslor. – Farsan nu håller du käften inte ett ord till som bara handlar om din avundsjuka. Jag har fått nog av dig och sätter inte min fot hos dig förrän du ändrar ditt beteende. Tur att vi har mamma som alltid är mamma oavsett humör och svårigheter med dig och Mickes allvarliga sjukdom. Du är en gnällspik. Linda lämnar Anders och Micke utan att säga något, hon har fått det sagt hon behövde. Allt var sant nu är det som det är. När hon kommer hem rusar hon i sitt rum slår på stereon och lägger sig på sängen och gråter.

Sara kör upp vid lasarettet i Karlstad hon är ensam Hans är hemma med barnen som tagit händelsen mycket hårt. Sara kommer in på avdelningen där Axel ligger. En sköterska visar henne vilket rum han har. Axel har eget rum och han är kopplad till apparater som läser av hjärta och hjärnfunktioner. Sara konstaterar ganska snabbt att fadern ligger för döden, hon sätter sig vid hans säng, lägger handen på hans kind och 239


gråter. – Du Axel, ingen har önskat dig det här slutet på ett bra liv. Varför i helvete ger man sig på en gammal man som du? Din restaurang blir tyvärr din död pappa men hoppas att Maria och Sinna får ut det som du missat de är fortfarande unga. Hon talar till sin far som han fortfarande är vid medvetande men när hon håller hans hand så känner hon maktlösheten, varför skall det hända vår pappa? Han har väl inte skadat någon i sitt liv så han förtjänar inte att ligga där han ligger nu. Sara träffar en läkare innan hon lämnar lasarettet och får veta det hon redan visste. Axel är hjärndöd och skulle han vakna vilket knappast är möjligt, så har han säkert såna skador att han får leva med slangar och trådar kopplade till sin kropp resten av livet eller vad man säger om det är ett liv kopplat till maskiner? Sara lämnar lasarettet och fortsätter sin resa mot Lunkfors till Anders som lovat vara hemma när hon dyker upp. Sara kör upp på gården med den snygga Audin och parkerar framför garaget och tar en väska med sig och ringer på. – Hej Sara, säger Anders och ger syrran en kram och tårarna kommer på syskonen. Hur ser det ut för farsan? – För mig är han död men hoppet finns alltid, vad återvänder han till då? – Jag hoppas att han får dö för att slippa leva ett ovärdigt liv. Men vad skall hända med Sinna dom är gifta. – Hon blir ensam men Maria och hon driver restaurangen så hon har jobb det kan alltid göra sorgen lättare. Hon stannar säkert i Lunkfors hon är ung och vänner har hon det blir inga problem – Hur gör vi med huset då, Sara? – Vad menar du Anders, där skall Sinna bo kvar, inte har vi någon brådska att få ut vår del av arvet. Är det din första tanke, farsan är inte död än och du funderar på arvet? Lugna ner dig jag vet inte hur du blivit, jag skäms för dig Anders. Du är en skam för familjen du är en skitstövel. Vet du om att din far, Sinna och jag har lovat ställa upp för dig för att du skall bli frisk, men du beter dig som en okunnig tonåring? Jag går över till Sinna, du får fixa till en säng där jag kan sova i natt annars kanske jag stannar hos Sinna. Sara lämnar Anders och går över till Sinna som är hemma då Maria gett henne ledigt några extra timmar för att träffa Sara i kväll. Sinna möter Sara ute på trappan vid huset och gråter när hon får se henne. – Gråt min kära vän, säger Sara. Det hjälper jag har gråtit till och från hela vägen. Jag 240


blev ännu sämre när jag såg far i det tråkiga rummet med alla slangar och kablar kopplade till den lilla mannen som låg där han har blivit mindre han som var en kraftkarl. – Har du hört något mera om den där Mussa som gjorde det här mot vår far och din man? – Det blir ingen rättegång förrän i augusti har tingsrätten meddelat. Det spelar ingen roll jag får inte Axel tillbaka, det bästa straffet var om någon slog ihjäl den där mördaren för han har dödat Axel som var mitt uppe i den lyckligaste delen av sitt liv. Vi har suttit och planerat för sommaren vid Skärjen nu blir det vid sjuksängen i Karlstad jag får till bringa semestern med Axel. Det är fruktansvärt – Jag har alltid tyckt att Axel varit en bra pappa mot, däremot har han varit orättvis mot Anders han har fått mycket skit av farsan men nu såg det ut som det vänt och farsan hjälpte Anders med ekonomin. Hur det ska bli nu vet inte jag men jag och Hans gör så gott vi kan. – Det kommer jag att göra om jag har möjligheter men vi avvaktar och ser hur det går med Axel. Jag åker till Karlstad i morgon, när åker du hem? – Jag åker på eftermiddagen eller efter lunch jag vill träffa Maria och kanske träffa barnen innan jag drar iväg. Du kan åka med mig till Karlstad så kan vi titta till Axel tillsammans. Sinna fixar fram lite ost och kex samt en flaska Chardonnay det har alltid Axel gjort när det blivit sent och de har jobbat hårt. Sara är inte sen att tacka ja och tjejerna får chansen att sitta och prata om det käraste de har, Axel har ju vuxit i allas ögon sen han gifte sig med Sinna men Sara har alltid älskat sin pappa. De pratar mycket om Anders men Sinna försvarar honom hon anser att han är svag och behöver allt stöd han kan få. Sara tror att Sinna är förbannad på Anders men hon får ändra sig det visar sig att hon har inget emot Anders. – Det är bara pengar som rör till Anders situation och det löser sig tror Sinna. Damerna sitter uppe och talar ut om vad som kan hända och när klockan visar sig vara två säger Sara. – Du Sinna vi får fortsätta i bilen i morgon annars vaknar inte jag före lunch. Det har varit jätteskönt att prata med dig, få gråta ut och samtidigt känna att du älskar den lilla mannen som ligger i sängen där på sjukhuset. Sara tar ömt farväl av Sinna och lovar att hämta upp henne utanför restaurangen i morron går den korta vägen till Anders hus, dörren är öppen och rummet som hon vet att hon skall ligga i är förberett med nybäddad säng och ett brev på kudden. Hon öppnar 241


brevet och läser. ”Förlåt mig Sara jag skall bättra mig hoppas du sover gott trots det som hänt vår far. Jag har också fått ett glädjande besked idag jag åker inte in på anstalten i år jag har fått uppskov genom doktor Mårtensson, det känns bra. Hoppas du förstår mig. Din bror för alltid. Kram Anders.” Sara går in i badrummet och gör sina nattbestyr därefter somnar hon skönt.

När Sara vaknar är klockan nio och Anders är på jobbet hon ringer. – Tack för brevet Anders. Jag går över till Maria och hinner jag ska jag se barnen innan jag åker hemåt. Sinna åker med mig till Karlstad, det är inga speciella besökstider på den avdelningen som Axel ligger de stör inga du vet. Ta nu hand om dig och glöm inte vad du lovat, du får en chans till sen ger jag upp. Sinna lovar att stötta dig så du kommer att ha det bra du får både mat och omtanke. Var rädd om de dina och Maria även om du känner att du inte vill tära på dom, de älskar dig, dina barn vill inget annat än att du skall bli bra igen. Sinna pratade så väl om dig trots att du varit dum och otrevlig mot henne. Om pappa inte kommer hem mera får du ta ditt förnuft till fånga och låta Sinna bo och leva i sitt hem så länge hon vill. Vi får säkert skriva något om det händer något, den dagen den sorgen. – Tack Sara jag hoppas att vi ses snart igen men samtidigt, du förstår inte vad jag menar. Krama de dina och jag skall försöka få ordning på mig, det är lättare nu när jag jobbar och slipper straffet i år i alla fall. Doktor Mårtensson har lovat att jag skall få hjälp genom Niklas och en psykolog här vid sjukvårdscentralen. Då slipper jag åka till Karlstad även om vi nu har farsan på lasarettet så varar det inte för all framtid hoppas jag. – Nej jag tror inte det blir långvarigt och om det skulle bli så har Axel inte behov av täta besök. Jag tror att Sinna klarar det mesta då hon kan ta ledigt om hon har behov av det. Sinna vill kanske resa hem igen vem vet? Nu går jag över till Maria, vi hörs när jag är hemma igen Anders. – Sköt om dig. Hälsa familjen.

242


Kapitel 30

Sara tar sin väska går till bilen och kör mot centrum där hon tar hissen upp till Marias lägenhet. Glädjen övervinner sorgen när de båda tjejerna träffar varandra. Dom pratar i mun på varandra men när Axel kommer på tal då blir det ett allvarligt lugn. – Varför just Axel, som är så snäll. Han betyder allt för mig och Sinna. – Det gör han för mig också Axel har vuxit så mycket socialt sen han träffade Sinna. Kommer du ihåg när han hade bestämda tider för att klippa gräsmattan, ciggen efter klippningen och ringde gjorde han bara när han kände att han måste. Han var envis, allt han sa, allt han gjorde var rätt han var som ett stort facit han var dryg en riktig sur gubbe. Anders var plågad av pappa men nu har Axel gottgjort det mesta då han stödjer 243


Anders till etthundra procent. – Hur går det nu då? – Sinna verkar ta över hans roll hon tycker bra om Anders eller tycker synd om honom skall jag kanske säga, hon är allt för snäll den goda Sinna. Vi får väl avvakta och se hur det går med Axel men han kommer aldrig hem mer det är jag säker på. Det var hemskt att se honom helt hjälplös i den stora sängen på sjukhuset. Förresten tar jag med mig Sinna till lasarettet idag. – Hon nämnde det för mig att hon ville vara ledig. – Hur mår Micke och Linda? – Micke mår fantastiskt bra med tanke på det han gått igenom. Jag tror som Niklas och David hans läkare att han är fullt frisk, han har jättefina värden. – Hur har du det med Niklas då? – Han är en fantastisk kille vi kanske flyttar ihop efter sommaren men inget är bestämt, jag har varit gift och det är ingen brådska, Sinna och jag har ett tufft jobb och barnen behöver mig. Barnen och jag ska diskutera det men jag tror dom gärna flyttar med mig till Niklas. – Vad säger Anders då? – Honom kan jag inte ta hänsyn till hela livet. Det verkar som han fastnat för den där Karina men jag tror inte han är ensam om henne, det är mycket trafik vid hennes lägenhet men om han tycker det är bra så låt det gå. Barnen har inte träffat Karina än. Hoppas att de gillar henne om de skulle bli fast för varandra men jag tror inte Anders är mogen än. Han är så lynnig. – Vi har haft en uppgörelse på de få timmar vi träffat varandra så jag förstår mycket väl. – Är barnen i skolan? – Ja de kommer inte hem före klockan tre – Hur är det med Linda och kärleken? – Hon är fortfarande tillsammans med Erik rikemanssonen som han kallas i skolan och av skvallertanterna. Nu säger dom att jag är doktorinnan som fått en måg som är rik. Jag har matjord i fickorna men den stackars Anders han får inget. Han körde rattfull för att jag varit ute med Niklas och därför super han ihjäl sig. Ingen tänker på vad jag gått igenom de sista fyra eller fem åren vi var tillsammans. Men förmodligen lugnar det ner sig då det kanske händer något som kan uppfattas som en ny stor händelse i det här samhället. Flyttar vi till Niklas så fortsätter vi vara huvudrollsinnehavare. – Det är skönt att bo på i en medelstor stad där är vi fortfarande anonyma. Vi trivs bra 244


och sedan jag fick chefsjobbet så har jag även fått lite lön för mödan butiksanställda har inga höga löner. Barnen kämpar på med skolan och nu har vi en sångare och en utförsåkare som kräver mycket uppmärksamhet och körning i helgerna. Hans och jag trivs med det, vi är glada för barnens skull och då fungerar familjen som bäst. – Kommer ni hit innan sommaren är slut? – Det får väl bli åtminstone en resa innan skolan börjar. Vi får väl anpassa oss till hur pappas tillstånd är. – Niklas, Micke och jag skall fjällvandra i några veckor. Jag känner att vi måste få chansen att vara tillsammans innan sommaren är slut och oavsett vad som händer kan vi inte göra mycket åt det. Axel ligger där han ligger och ingen rättegång förrän i slutet av augusti. Tjejerna fortsätter prata om vad som kan hända Axel de närmaste veckorna, Sara ringer Sinna för att förbereda henne på att hon blir hämtad. Sara får träffa barnen en annan gång. Sara och Maria skiljs med tårar i ögonen och Sara lovar ringa senare när hon är hemma igen. När Sara sitter i bilen ser hon ett stort gäng av bänknötare vid torget hon tycker det är beklämmande då hon känner igen några av ansikten från sin egen skoltid. Sara känner som hon inte vill bo här trots att hon har sina tjugo första år på orten. Skvallret eller att ”bry sig om varandra” klarar hon inte av, då det oftast är ren och skär lögn. Hon kommer ihåg mamma Svea som försökte komma ifrån Annas kafferep då hon tyckte det blev för mycket ibland. Dessutom skvallrades det på bruket där alla kände varandra genom namn eller arbetsnummer. Hon lämnar centrum i den gula Audin kör mot Sinnas och Axel hem. När hon stannar till vid postlådan kliver ur bilen då öppnar Anna dörren och Sara skyndar fram till ytterdörren hos Sinna. Ringer på och Sinna öppnar glad men ser sliten ut. Det är tufft för den unga tjejen att vakna ensam i Axels hus då hon alltid haft Axel vid sin sida sen hon kom till Sverige. – Vi åker på en gång, säger Sara. Markattan är på gång för att träffa mig. Hon vill ha nyheter. – Du menar Anna. Såg hon när du kom? – Vet inte men den gula färgen på bilen räcker för att hon ska få vittring. De kommer ut på gården och Anna står vid sidan av bilen och Sven är på väg för att vara åhörare. Har det hänt något när Sara är hemma? – Hej Sara, säger Anna det är länge sen vi såg dig. 245


Tur för dig käring du har inte sett mig på länge men troligen vet du allt vad som hänt mig sen vi sågs för ett år sen. Anna kramar om Sara och hon drar sig snabbt undan för att kunna hälsa på Sven som ändå är den bättre hälften. Sinna blir också omfamnad av de båda grannarna. – Är ni på väg till Axel, frågar Anna? – Ja vi skall besöka honom tillsammans idag sen åker jag hem, säger Sara. – Är det oförändrat, frågar Sven? – Ja det kan vi väl säga det händer inget positivt med pappa, säger Sara. – Det kanske har varit för mycket för Axel det senaste året. Han är i alla fall sextioåtta år. – Vad då för mycket, frågar Sinna? – Ja restaurangen, Anders problem och Micke svårt sjuk? – Du glömde en ny ung fru, kära Anna, kanske jag har slitit ut honom? Sinna och Sara vänder om går snabbt in i bilen och lämnar Anna och Sven men Anna förstod inte piken men Sven kommenterar. – Hur fan kan du fälla så dumma kommentarer Anna jag får skämmas för dig? Dina svar och synpunkter är inte alltid rätt och du har lätt för att yttra dig vid fel tillfällen och utan att tänka dig för. Nu är Sven arg och visar det. Anna skyndar på går in i köket som alltid när hon gjort bort sig kokar hon kaffe och bjuder Sven på färska bullar. Hon bakar säkert varje dag.

Resan till Karlstad tar en timme Sara kör lugnt och säkert. Sinna börjar fundera över körkort. Hon skulle behöva körkort det gör att hon blir ännu mer självständig. – Sara, tror du jag kan ta körkort? – Det råder inget tvivel om det jag tror du klarar det busenkelt. – Jag tror jag skall anmäla mig när jag kommer hem. – Axel tycker det är bra det vet jag han vill att jag skall kunna och göra allt. – Tror du han kommer hem igen Sinna? – Nej jag är beredd på att han försvinner från mig men tro inte att jag gett upp. Tjejerna parkerar vid sjukhuset går in till avdelningen träffar på en syster som följer dom till Axels rum. Han ligger precis som tidigare, det enda som skett är att de flyttat om Axel för att han skall slippa liggsår. De sätter sig ner på varsin sida om Axel och tar varsin hand och båda tjejerna talar till Axel det ser ut som att han ler men det är en dröm som aldrig går i uppfyllelse. En sköterska kommer in och frågar om de vill träffa en läkare. 246


Det vill de gärna för att få reda på hur bra eller illa det är. En ung läkare kommer in, på namnlappen står Jensen säkert dansk. Han hälsar på tjejerna och säger välkommen. – Axel hade problem med hjärtat i natt, han hade ett kort hjärtstillestånd men nu går det som tidigare men ingenting positivt med de EEG vi har tagit, han har ingen hjärnfunktion som vi ser det, vi kollar tjugofyra timmar om dygnet så han får den bästa vård han kan få om det ska kallas vård. Jag tror inte den här starka mannen har tänkt sig att vara ett kolli som flyttas i sängen för att undvika liggsår. Jag vet om vad som hänt och känner hans bakgrund, då är det lättare att förstå situationen eller kanske svårare. Ni får gärna sitta hos honom skulle det hända något positivt eller negativt så får väl du Sinna information från oss men vänta er inget det blir slumpen som avgör. Jag tror på max en vecka till. Det är den krassa verkligheten och den känner ni lika väl som jag. Jag går nu men om ni har flera frågor tala med syster hon vet mer än jag om Axels tillstånd. – Tack doktor Jensen, säger Sinna och Sara lyckas också få fram ett tack innan hon brister ut i gråt. Dom sitter kvar vid Axels säng nästan en timme under tystnad men Sinna ser ut som hon talar till Axel hon är ju buddist och har en annan tro än Sara. – Ja då, du har några busstider att välja bland. Jag orkar inte mera det är så tragiskt att se pappa i det här tillståndet, han som hade så mycket kvar att ge. – Ja, ödet var väl inte Axels sätt att livet skulle ta slut på grund av han var rädd för cancer eller att han skulle hamna som ett kolli. Den grymme yngling som gjort det här kommer att få sitt straff förr eller senare. Vår gud kommer att straffa honom. Sinna och Sara tar farväl de kysser Axel på den grå kinden och lämnar honom i den varma men outhärdliga sjuksängen. Båda gråter och lämnar sjuksalen för att återvända hem innan det blir allt för sent. Sinna till ett tomt hus och Sara har en familj som längtar efter henne det är skillnad.

Sinna är åter i Lunkfors klockan kvart i sex, solen skiner det är en fin sommarkväll. Anders dyker upp vid busstationen planerat eller av en slump. – Hej Sinna hur var det med Axel, några förändringar? – Inte till det bättre han har haft hjärtstillestånd men nu går det på som innan men EEG visar att hjärnan inte fungerar. Sara var med mig det kändes bra hon är så lugn. – Jag ska hemåt Sinna, vi följs åt. När Anders lämnat Sinna vid vägen in till hennes hus säger han. – Jag kanske tittar över senare om du är hemma. 247


– Jag tror jag droppar tidigt, det har varit en tuff dag Anders. – Hur jobbar du i morgon? – Sent eftersom Maria jobbat ensam idag. Du kan väl titta in nån dag och ta med dig barnen. – Ja det skall jag göra. Sinna klär av sig låser ytterdörren och går in i duschen njuter av den sköna värmen och funderar på att gå ut och sätta sig i trädgården med ett glas vin. Det skulle Axel och hon ha gjort om han varit frisk. Hon kommer ut i hallen tar på sig ett par röda shorts, vit tshirt och tofflor. Sinna slår upp ett glas vitt vin tar med sig några små ostar och vitt bröd sätter sig i den sköna hammocken som tyvärr är vänd mot Anna och Sven. Solen lyser och det är varmt en härlig kväll. Det kommer flera som tar sin kvällspromenad förbi hos Sinna, de vet om vad som hänt. Någon frågar efter Axel och Sinna svarar och sätter sig ner igen. Då kommer Sven ut på sin trappa, får se Sinna tar sig snabbt över till hennes gård och frågar om han får sitta ett tag. – Det får du men jag är trött, vill du ha ett glas vin så hämtar jag det åt dig Sven? – Tack det tar jag gärna men jag skall inte bli långvarig det lovar jag. Sinna går och hämtar vin och känner hur den gamle Sven studerar henne när hon går upp för trappan vid ingången till köket. När hon kommer ut har hon tagit på träningsoverall då hon inte vill bli uttittad av Sven och andra som passerar. Anna kommer ut på trappan och ropar på Sven och när hon ser var han är kommer hon efter. Sinna ber inte henne sitta ned utan säger att det sista vinet har Sven fått och hon måste gå till sängs snart. – Hur var det med Axel, frågar Anna? – Ingen förändring men han har haft hjärtstillestånd. – Så hemskt då, säger Anna. – Axel märker inget så jag tror han velat att hjärtat stannat för alltid och han fick dö, svarar Sinna gråtande. Anna missförstår Sinna som vanligt och tänker nu är det dags att ärva gubben Axel. Den här mörka tjejen får efter ett år med Axel en kanonstart i livet, Anders och Sara får stå för fiolerna. Fy fan vad ruttet. Axel kan inte ha velat det här.

Tyvärr har du fel Anna, om Axel levat och fått dö en naturlig vid hög ålder skulle arvet ha fördelats på det sätt som han vill, det betyder ingen skillnad mot i dag. – Finns det någon chans att han överlever frågar Sven? 248


– Nej det är slut, men så länge hjärtat slår finns det liv men jag har inget hopp längre. Jag måste gå vidare i livet mina vänner, nu måste jag gå till sängs om jag ska orka jobba i morgon. – Ja Sinna tack för vinet du kan väl komma över till oss när du sitter så ensam, säger Anna. Så ensam blir jag aldrig tänker Sinna det skulle möjligen vara vid krig jag skulle söka skydd med dig och Sven. Du får nog din information utan att jag sätter en fot på er tomt. – Vi ses snart, säger Anna. – Ja det gör vi säkert, svarar Sinna och är ledsen att hon måste gå in för att hon fått sällskap det blir för mycket nu när Axel är sjuk. Axel kan avbryta Anna och led in henne på andra spår utan att hon känner att han ställer dumma frågor. Sinnas svenska är inte så bra än men den räcker väl till för normal konversation. Hon har lärt sig språket snabbt. Hon tar med sig glasen och går in sätter sig i soffan i vardagsrummet och efter en stund har hon somnat in med filten över sig. Hon vaknar senare på kvällen går in i sängkammaren och kryper ner i den kalla tomma sängen ensam.

249


Kapitel 31

Anders slutar jobbet klockan fem det är onsdag han tar en promenad hälsar på barnen Micke mår bra men Linda har ont i magen, det är väl stress i skolan kanske. Hon har det månatliga tror åtminstone mamma och pappa, men det har varit uppehåll ingen mens senaste månaden. Linda håller tyst det kan vara förskjutet det är säkert över nästa månad. Micke följer med Anders till restaurangen, de går över torget där bänknötarna är på plats. Det blir jubel när Anders kommer och någon frågar? – Anders gick det bra på dårhuset, frågar Krille med ett skratt? – Det är bättre där än att ha dig till kompis Krille. Du är mer dåre än vad jag är du skulle aldrig komma därifrån om du skulle hamna i min situation med ditt psyke. – Sluta nu säger Olle, Anders kan väl inte hjälpa att han varit sjuk, tänk dig för Krille. Du skulle egentligen ha en stor smäll på käften. Micke drar i pappas arm då han vill lämna gänget så fort som de är möjligt. – Vi hörs Olle, säger Anders och går vidare. Han vill inte göra sig ovän med alla i gänget men de mest störda måste han hålla sig ifrån. Trots det är det svårt att inte träffa på de gamla kamraterna då de alltid befinner sig vid ingången till de två butikerna som finns i centrum. Krille skriker något till Anders när han ställer sig under ett träd och pissar inför alla förbipasserande. Anders håller Mickes hand går upp i trappan som leder till butikerna, går in i Domus och tillsammans med Micke väljer ut blommor som de ska ge till Maria och Sinna. Det behöver dom efter allt som hänt. Micke tar blommorna när en käring dyker upp vid kassan. Hon frågar Anders? – Hur är det med Axel har han blivit något bättre? – Nej tyvärr han kommer nog inte att bli det heller. – Bor den där kvinnan kvar i hans hus? 250


– Självklart gifta personer bor tillsammans det är väl ändå inte konstigt. – Jo hon är väl knappast myndig, tar hon hand om huset om Axel försvinner? Ser du att jag har min son med och den personen du pratar om är min far och fortfarande är han i livet. Skärp dig käring, blanda dig inte i vår familj sköt dig själv. Micke reagerar på Anders uppträdande men han vet att Anders har rätt varför han ler när han går före ut i trapphuset. Anders försvarar Sinna och Axel det trodde han inte men nu visar han öppet att han ställer upp för dom. – Är du otrevlig också? Kassabiträdet reagerar också då käringen ställer allt för närgångna frågor till Anders. Enda förhållandet som kvinnan har till Anders och hans familj det är att kvinnan känner Axel och umgicks med Svea. Anders och Micke lämnar butiken och båda vill att de inte skall träffa på nyfikna käringar eller över huvud taget några flera personer. De vill bort till Lunken. När de kommer in möts de av Sinna först som kramar om Micke och hälsar artigt på Anders. Maria kommer och ber dom sätta sig ner så får de bjuda på lite kvällsmat. – Vad kul att se er här, säger Maria. – Det var farsan som ville att vi skulle gå hit. Varsågoda vi har köpt de här åt er för ni är så bra både du och Sinna. – Tack skall ni ha, säger Sinna och Maria i kör. – Vi går och fixar till en god fläskfilé med kokt potatis eller vill ni ha stekt? – Stekt potatis för mig säger Micke och pappa instämmer. – Ta cola till oss båda eller hur Micke? – Ja det gör vi. Sinna tittar på Anders och verkar glad att han inte beställde öl, har han blivit ren den gode Anders? Anders och Micke sitter och väntar på maten, flera bybor kommer in och hälsar men de får vara i fred. Det är andra gången de är tillsammans på Lunken och Micke reagerar. – Varför går inte vi hit oftare, du är väl ändå ingen hejare på matlagning farsan? – Nej definitivt inte men jag vill inte leva på Maria och Sinna, de ska ha gäster som betalar men du äter väl ofta här. – Då och då när jag har tid och morsan inte är hemma. Linda äter mer sällan här. Hon har ont i magen varje dag när hon kommer hem från skolan farsan. Det måste vara något fel på henne? – Det kan vara nervöst hon är i den åldern då mycket händer i kroppen på tjejer det 251


slipper du som inte får mens, det är säkert jobbigt och kroppen skall ställa om sig en gång varje månad. – Jag tror hon är med barn. – Varför tror du det? – Jag tror att Erik och hon ligger med varandra, det hör jag när de är hemma. Jag tycker det känns otrevligt när Erik kommer hem till oss och de går in på Lindas rum. Linda har ingen tid för mig längre, förr kunde vi spela spel eller göra saker tillsammans. – Då får väl du och jag försöka vara tillsammans mer än vi varit. När hockeyn börjar så kommer jag att följa dig på träningar trots att jag inte har något körkort. Nästa år får jag ta om körkortet och det kommer jag att göra. – Bra farsan har du fortfarande sällskap med Karina? – Det händer men vi har inget stadigt, vi tar tid på oss. Ingen brådska. När flyttar ni till Niklas blir det efter nyåret? – Tror det men de verkar inte ha bråttom de skall göra om en del hos Niklas så Linda och jag får riktiga rum. – Det är en fin villa han har, han är säkert tät Niklas. Jag har varit hos honom som patient det visste inte du? Jag pratade med honom i midsommar och han kände min doktor Mårtensson så nu går jag hos Niklas för att få hjälp med mina problem. – Vet mamma det? Hon tror att du tycker illa om Niklas. – Det vet hon säkert men läkare har tystnads plikt så hon säger säkert inget om hon nu vet om det. Niklas är en bra läkare. – Familjen samlas, hoppas att Axel vaknar också. – Det är en dröm Micke men du som varit svårt sjuk har säkert större förtroende till sjukvården än vad jag har. Vill du följa med nästa gång jag besöker farfar, jag tänkte vi kan åka tillsammans med Sinna om hon vill följa med. Sinna kommer med tallrikarna till Anders och Micke, Maria serverar dricka. – Smaklig måltid mina herrar, säger Maria leende. – Tack mamma, säger Micke det skall smaka vi fick ingen god mat på skolan idag. – Jag med mina kockvanor har ätit en paj värmd i mikron, ni skulle kunna lära mig att laga mat. – Inte jag men kanske Sinna, jag har försökt så många år det måste bli någon annan som försöker jag har gjort mitt. – Kommer du ihåg såsen du gjorde till köttbullarna som mamma hade lagat när hon skulle på kurs pappa? 252


– Det glömmer jag aldrig och absolut inte du och Linda, det var ingen höjdare men jag kanske har blivit bättre. – Hoppas kan man alltid, säger Micke. Maten smakar bra, Sinna och Maria går in i köket, vad menar egentligen Maria med att jag skall lära Anders att laga mat. Tror hon att vi har något i görningen då Axel ligger på sjukhuset det hoppas jag verkligen inte! Anders kan säkert vara en bra man han är snygg med sitt mörka hår och han har byggt upp sin kropp med lite muskler sedan han kom från sjukhuset. Det är ändå långsökt jag kan klara mig bra utan karl, Axel är den enda som jag älskar och han lever, inte gå några händelser i förväg. Jag tycker inte om Anders.

När dom ätit kommer Sinna och plockar av frågar om de vill ha glass till dessert? – Vi får inte bli för bortskämda Sinna men du får bestämma Micke. – Jag är nöjd det smakade jättebra. Du kan ge dig på att vi kommer snart igen. – Sinna vill du följa med mig och Micke till farsan slutet av veckan? – Kan jag väl göra, blir det fredag vore det bra för då hade jag ändå tänkt åka. – Varför inte, vi säger fredag efter lunch. Vi ses vid busstationen. – Det är okej trevligt att du följer med Micke. – Vad gör du ikväll Sinna? – Kommer hem sent så det är sängen som gäller. – Vi ses på fredag då. Maria kommer ut i lokalen och kramar om Micke. – Följer du med farsan hem Micke? – Nej jag går hem och kollar om Linda är hemma! – Nu är ni mätta så ni kan gå hem och sätta er ute en stund innan mörkret kommer. De tackar och går. Nu går de en annan väg över torget för att slippa bänknötarna. Anders tittar till mot bänken och känner sig tillfreds att han är med Micke och slipper dunkspriten. Tacka familjen och Niklas för de har varit till god hjälp och stöd. Anders tycker det var skönt att Sinna följer med till Karlstad för att besöka Axel, då känner sig säkert Micke lugnare. När Anders lämnat Micke då går han hem och sätter sig ute i trädgårdsmöblerna. Han tittar över vägen mot faderns hus. Fadern sjuk och den unga Sinna som måste värja sig för karlar som inte hon kan lita på! Kan hon lita på Anders efter allt han sagt till henne, hon är inte lättsårad. Anders sitter ute, hämtar en öl och funderar på hur han ska göra 253


med jobbet då han vantrivs. Det ringer på telefonen det är Karina som vill att de ska träffas. Anders kör med nödlögn att han är trött efter en jobbig dag men Karina lyckas övertyga honom att de måste träffas så hon dyker upp efter en kvart. I de tajta vita jeansen och den stramande blusen är hon en snygging ja hon är inte oäven annars heller. Anders orkar inte hålla sig, efter några öl tillsammans hamnar de i sängen och Anders är inte den som är långsam, han tar för sig av den kåta Karina som han själv säger om henne. Karina är en helt normal kvinna och har fastnat för Anders och hon ser en framtid tillsammans med Anders? Karina har alltid varit känd för att hon gärna vill men måste övertygas sen gäller det att ha kraft för att få henne att uppnå en riktig orgasm. Det är Anders och Sigge som gett henne det epitetet, inga andra. Anders känner henne nu så han börjar lära sig knepen men hela tiden tänker han på Sinna. Karina ställer sig upp går in på toaletten och duschar. Jag stannar i natt säger hon jag börjar sent i morgon. Först tänker Anders säga nej men när han ser henne och den vackra kroppen så ångrar han sig, hon får stanna. De blir säkert inte ett par men Anders får ju sina ligg så han behöver inte känna sig som en övergiven munk. Han sätter sig i fåtöljen i vardagsrummet utan kläder då Karina sätter i på hans knä. Anders är inte sen att utnyttja situationen hon sätter sig till rätta och vänder sig mot Anders som glider in i Karinas sköte. Anders har en fin tjej i Karina men samtidigt litar inte hon till fullo på honom då han visat att han lätt trillar in i en värld som inte är värdig honom. Hon reser sig ställer sig på knä och Anders får njuta av henne bakifrån samtidigt som han smeker hennes bröst. Vårtorna känns hårda och styva, den här kvällen slutade riktigt bra, hoppas att Karina tycker detsamma för Anders gör allt hon kräver. När Sinna passerar klockan halv elva tittar hon fram mot Anders hus men passerar hon tror att Anders är på väg i säng trots att det lyser i köket. Anders bär in Karina i sängkammaren och snart släcks ljuset hos Anders Forsnacke.

254


Kapitel 32

Det är fredag, Anders och Micke träffar Sinna vid busstationen, bussen står på plats och de går ombord. Micke sitter närmast fönstret på en egen rad. Sinna och Anders går in bakom honom. Sinna bär en kort kjol med en snygg liten jacka. Anders har också klätt sig i nya jeans med en tröja över axlarna. Han är välkammad och många som tittar på Anders och Sinna inbillar sig nog att de är ett par. – Jag försöker sova en stund farsan, säger Micke. Jag tycker inte om att åka buss. – Sov du Micke, vi klarar oss vi väcker dig om det händer något roligt. – Ja du Sinna då får vi se hur det är med farsan eller gubben din idag då. Jag har inga förväntningar. – Jag har inte gett upp men det känns fel på något sätt att besöka en man som inte lever. Det skulle aldrig ske i mitt land där hade vi kopplat bort slangar och instrument mycket snabbt. Anders lägger sin hand över Sinnas och frågar hur hon egentligen mår. 255


– Det är svårt att svara på, jag har egentligen hemlängtan det är tomt efter Axel han är så snäll, hade jag inte jobbet skulle jag åka hem till Thailand. Men vi får se hur länge det här pågår det måste bli ett slut i ena eller andra riktningen snart, eller hur? – Sinna, jag tycker mycket om dig. – Du skämtar, jag är gift med Axel och jag älskar honom. Hon ser förvånad ut men Anders är inte sen att snacka vidare. Det gäller att smida medan järnet är varmt den filosofin står Anders för. Hans far ligger för döden och han är redan på väg och försöker ta över faderns unga fru. – Sinna, jag vill leva med dig Sinna, jag har alltid tyckt bra om dig även om jag inte visat det. Vi skulle kunna få det bra tillsammans, tror du inte det? – Du får lugna ner dig, jag tycker om dig men det är inte kärlek, jag tycker om dig som en son till Axel. Jag tycker om dina barn också alla i din familj. Du skall inte tro att jag fattar tycke för någon och letar nytt innan min Axel är i graven. Vad tror du kära Anna och hennes giftiga tunga skulle ställa till med. Axel är en personlighet i samhället, vilka rubriker. Anders har tagit över Sinna, fadern ligger på dödsbädden. – Så menar jag inte Sinna vi kan umgås i smyg. – Tyvärr får du vänta jag kanske vill ha någon annan om inte jag får behålla Axel. Det finns många karlar på jorden Anders det är ingen bristvara. Många vill hitta en mörk thailändska jag tillhör inte den lättfångade typen! – Det var inte så jag menade men det förstår du säkert jag är kär i dig det har jag varit sen jag såg dig första gången. – Du får lugna dig Anders, jag har inte ens funderat på vad du tycker om mig, nu är vi snart i Karlstad då ska vi se hur vår Axel mår, det är det enda jag klarar att tänka på. Det blir tyst en stund och Anders funderar på om han gjort bort sig men det verkar på Sinna som hon inte är alltför illa berörd av Anders invändningar. En fyrtioåring i Anders kläder har väl all rätt att fatta tycke för en snygg tjej men problemet är att pappan är gift med tjejen, det glömmer han oftast. Han ska ha den här kvinnan det har Anders bestämt sig för inget ska hindra honom. Bussen närmar sig lasarettet i Karlstad och Micke vaknar, han har inte hört diskussionen mellan pappa och Sinna. Bussen stannar en bit från lasarettet men sällskapet kliver av, tar en promenad till en blomsterhandel som ligger i anslutning till lasarettet. – Varför köper vi blommor, frågar Micke, farfar ser väl ändå inte blommorna. – Doften kanske han känner, vem vet, det kan göra underverk? Det är andra som besöker honom då lyser blommorna upp hans rum, man ser inte alla apparater och 256


hans slangar kommenterar Sinna. Det blir rosor i dag Micke, du får känna doften du också. De går in på avdelningen det är tyst inne på salen, en sköterska sitter och bevakar den livsuppehållande apparaturen. – Här är det oförändrat, säger hon och hälsar på besökarna. Jag har inte sett dig förut unge man men dina föräldrar känner jag igen. – Det är min pappa och farfars fru, säger Micke snabbt. – Tack det finns så många besökare så det är lätt att blanda ihop de som varit här. Ni får träffa doktorn om ni har tid att vänta till senare i eftermiddag men han har säkert inte mer att berätta än vad jag känner till. Axel sover skönt han har inga bekymmer det är hans starka hjärta som slår. Jag tror att Axel vill avsluta sitt liv så snart som möjligt. Det är inget liv att bli sondmatad och leva utan att ha några känslor. – Har han inte känt något sen han kom in, frågar Micke? – Nej det enda som hänt är att hans hjärta stannade till för ett kort ögonblick men tack vare rådigt ingripande lever han, eller vi håller honom vid liv. Det är hjärtat som lever inget annat. – Så hjärtat slår han ser inget eller hör inget känner han doften av de fina rosorna då? Micke tittar frågande på sköterskan. – Hoppas kan vi alltid göra men blommorna förgyller i alla fall livet för dem som besöker Axel. Nu ska jag lämna er, ni får vara ensam med Axel en stund. Hon lämnar rummet Sinna och Anders sätter sig på ena sidan av Axel och Micke vid den andra. Micke tar farfars hand och ser förvånad ut. – Det känns så konstigt att hålla farfars hand utan att få någon reaktion eller svar, det är ovant det känns som om farfar är död. Han är levande död. Den där jävla Mussa som slog ner honom han har dödat min farfar, säger Micke när tårarna kommer längs båda kinderna, han lägger sitt huvud mot farfars kind och lyssnar men det är tyst, ”dödstyst”. Sinna pratar med Axel då hon sitter vid hans sida, trycker hans hand känner på honom letar liv eller signaler som skulle visa att det finns något innanför den gråvita huden Anders säger inget men han sörjer även om han inte visar vad han känner. Han är hårdhudad men samtidigt en svag människa. Han är inte alls lik Axel men Sara har fått mycket av Axels starka sidor. Anders är mer lik Svea förutom att Svea var mycket mer social. – Jag vill gå ut pappa, det känns fel att sitta här jag tror inte farfar vill att vi ser honom så svag och vek. Jag går till kafeterian och väntar där på er. – Gör det du vi blir här en stund har du pengar till glass. 257


– Jag fick av mamma så det räcker pappa. Sinna tar Anders hand och trycker den till sig när hon samtidigt fortsätter sitt samtal med Axel. I hennes land är det vanligt att man sörjer på det sättet, berättar för den döende vad som händer både positiva och negativa händelser. Anders sitter tyst och han besvarar handtryckningen med att hålla hennes hand hårt intill sig. När de suttit en kvart ställer sig Sinna upp, går runt sängen kysser Axel på munnen och tar farväl. Sinna tror att det är sista gången hon ser Axel med slangar och trådar nästa gång är han färdig med livet, då kan hon sörja riktigt för då vet hon att Axel inte plågas. Anders ställer sig upp och ger Axel en klapp på kinden. – Jag går ut och sätter mig hos Micke, du får komma när du känner för det. Vi kan äta på sjukhusets restaurang, jag vill gärna bjuda. – Tack Anders jag kommer om en stund, gå till Micke så slipper han vara ensam. Anders träffar på Micke som sitter i restaurangen med en tidning och en glass. Han tar kaffe med sig och sätter sig med Micke. Micke sitter tyst och verkar inte vilja stanna kvar alltför länge i den här miljön, han har ju erfarenhet av det här stället. Läkarna och syrrorna var toppen men lokalerna är kala och skrämmande. Dessa långa korridorer med alla salar, lampor som blinkar. Någon ligger för döden men många kommer att bli friska igen. På farfars avdelning blir dom flesta kvar eller likbilen hämtar dom en tidig morgon genom en utgång på baksidan där det inte syns från patienternas fönster, likbilen är ett viktigt tjänstefordon på det här stället. In i restaurangen kommer David. Läkaren som tog hand om Micke och fortfarande håller kontakten med Niklas för att se till Micke under hans väg tillbaka till ett friskt liv. David känner igen Micke och lägger handen på hans Axel. – Vad gör en sådan kille här, frågar David? Min farfar är sjuk, pappa och jag besöker honom. Han ligger medvetslös efter en stroke. Anders ställer sig upp och hälsar på David. Micke ställer sig upp och kramar om David. – Du behöver inte tala om vad som hänt Micke, jag hoppas att du är helt återställd och kan börja lira hockey i vinter. Niklas säger att du mår bra, vi pratades vid häromdagen. Han skall hälsa på mig innan sommaren är slut har han lovat. – Då kommer säkert mamma med, de är förlovade, säger Micke leende – Kanske du och din syrra också, vi tänker göra en utflykt på Vänern med min segelbåt. Hälsa mamma och när du träffar Niklas säg att sommaren är kort om vi skall hinna ut på sjön innan isen lägger sig. Nu måste jag gå till mina patienter. Det var roligt att träffa dig 258


Micke och din pappa också. Hej då. – Hej då David, svarar Micke och Anders i kör. – Visst är han trevlig pappa? – Det är han, så ni skall ut och segla det visste inte ens du. Det skulle säkert bli en överraskning. Anders tystnar och funderar på vad tänker egentligen David om honom som aldrig varit närvarande när Micke fick sina behandlingar?

Sinna står plötsligt vid bordet och Anders hämtar en stol åt henne. – Då är vi hungriga, eller hur Micke? Vad säger du Sinna? Titta på matsedeln så går jag och beställer – Jag tar köttbullar med gräddsås och mycket lingonsylt, säger Sinna. Det är väl i alla fall svenskt. – Pappa det samma för mig. Det låter gott. – Då är vi överens vi tre det låter bra. Ska vi ta mjölk till? Instämmer vi? – Mellanmjölk, säger Micke. – Okej den är grön, eller hur, jo det vet jag också. Man lär sig säger Sinna. – Hur kändes det att se farfar, Micke? – Det kändes hemskt jag vill inte se farfar så där igen. – Han lider inte men vi som lever kring din farfar mår säkert mycket sämre då vi har honom i våra tankar glad och framåt i restaurangen, eller hemma. Det gör i alla fall jag men vi måste gå vidare. Tror du Linda vill träffa honom? – Nej det vill hon inte, hon mår inte så bra hon har haft ont i magen en längre tid, mamma och pappa tror att hon vantrivs i skolan men jag tror hon är med barn.

Maria ringer Anders och påminner att Niklas, Micke och hon åker bort en vecka kanske två på söndag. Linda har lovat att bo hos Anders men kommer även att sova över hos Erik. – Du får hålla ett öga på henne det är något skumt med hennes ”magsjuka”. – Är hon med barn tror du? – Kanske, hon skall ha mens i slutet av veckan då bör hon väl reagera även om hon försöker hålla det hemligt men jag kommer att ringa och fråga henne direkt på sak utan några omskrivningar. Du kan väl också luska lite? – Säger hon inget till dig då är hon ännu tystare mot mig i sådana här frågor. 259


– Om hon är med barn hinner hon inte gå färdig skolan? – Vi vet inget än Anders. – Sköter Sinna restaurangen själv under de här två veckorna? – Tillsammans med de deltidsanställda. Du kan väl hjälpa henne om det är något. Jag tror hon får svårt att hälsa på Axel men du får väl göra någon resa? – Ja det ska jag, vi kan kanske åka någon morgon tidigt med morgonbussen då är vi tillbaka tills rushen vid lunchen. Jag ska försöka få ledigt någon dag från macken. Ägarens son jobbar när han har skollov. – Hoppas att det inte är en graviditet som är problemet med Linda? – Vi får säkert svar när du är borta Maria. – Ta hand om dig Anders och jag hör av mig när vi är framme i Sälen. – Hälsa Micke och Niklas hoppas att ni får bra väder. – Hej då, Anders! Anders funderar på om han skulle kunna ta ledigt halva nästa vecka för att kunna hjälpa Sinna och samtidigt hålla reda på Linda. Linda är ett svepskäl Sinna är orsaken. Nu har han chansen att sätta in en stöt när han får möjligheter att vara nära Sinna, det gäller att sköta sig. Hon skall bli min det är självklart för Anders? Farsan lever men han kommer ändå aldrig att få veta något. Det är ett verkligt lågvattenmärke att ligga med sin fars hustru även om det är styvmor och damen i fråga är ung. Anders har aldrig sett Sinna som sin pappas hustru, hon är och förblir ett objekt som Axel har fått tag på och genom penninggåvor lurat henne till Sverige. Utan pengar ingen Sinna, nu har hon chansen att få en riktig karl kanske sexuell framgång, men Axel kan nog värderas i många andra termer där Anders inte kommer i närheten av sin far.

Nu är Niklas, Maria och Micke i fjällen och Anders är inte sen att utnyttja situationen för att uppvakta Sinna. Det är måndag kväll och Anders slutar klockan fem på sitt jobb. Klockan sex är han ombytt och står i köksdörren vid restaurangen. Sinna är i köket och en anställd jobbar med de få gäster som dyker upp en måndagskväll. Det är ingen höjdare att vara restaurangägare en måndag i det här samhället men det har Maria och Sinna kalkylerat med. Några yngre gäster finns i restaurangen dom har inhandlat paj och starköl. När Sinna kommer fram fjärde eller femte gången till deras bord säger en av killarna. – Du tjejen, vad gör du i kväll efter stängning? – Ja det är tyvärr en privatsak som inte angår dig min unge man, svarar Sinna. 260


– Du vill inte följ med oss på lite fest? – Nej tack, jag är gift och vore jag inte det skulle jag ändå inte följa med er vart ni än ska. Jag vill att ni betalar för er nu, vi stänger om en liten stund. – Vi kan väl få en bärs till damen? – Ja okej, då tar jag in notan samtidigt. Sinna går in i köket berättar för Anders om gänget som finns i restaurangen och ber honom kolla om han känner igen dom. – Är dom otrevliga mot dig, Sinna? – Nej men jag gillar dom inte de har varit här förut men inte när Axel jobbade, därför vet jag inte vilka dom är men Maria har sett dom även nämnt deras namn men de har aldrig ställt till med bråk. Jag serverar dom en öl var och notan så får vi se vad som händer. Anders slår upp fyra starköl Sinna slår fram notan ur maskinen går till deras bord och serverar utan några kommentarer. – Varsågoda mina herrar nu låser vi om tjugo minuter. – Vi kan väl hjälpa till med något om du behöver oss säger killen som var näsvis tidigare. – Det tror jag inte behövs jag har den hjälp jag behöver. Sinna lämnar bordet och går till Anders som står i baren och håller utkik över killarnas bord. Sinna säger inget men Anders kommenterar. – Få se nu om de gör som du säger annars ringer jag polisen. – Det blir inte nödvändigt tror jag Anders, men vi måste kolla bilnumret. – Tänker du på de som körde nära Axel och dig på övergångstället? – Just det en tanke slog mig, men vi får se senare. Anders och Sinna samt Elisabet som jobbar i köket plockar av de bord som återstår och börjar släcka ned i restaurangen. Killarna ser ut som de tänker gå så Anders går fram till bordet och tittar om de lagt pengar för notan. Det ligger exakt belopp på bordet, den pratglada killen säger. – Har du blivit servitris på gamla dar eller har du tagit över din fars tjej? – Har du räknat med ett svar så får jag göra dig besviken. Vi stänger nu. Killarna går mot ytterdörren och slår igen den för att visa sitt missnöje med kvällen. Anders, Sinna och Elisabet är ändå glada att de gått utan bråk. Efter en kvart går de ut från restaurangen, Elisabet hämtas av sin man men Anders och Sinna går en annan väg för att se vilka bilar som står vid torget. Den bil som står närmast varuhusen har ett bilnummer som Sinna känner igen sen Axel och hon var nära att bli påkörda vid 261


övergångsstället. Det blev aldrig någon utredning vid det tillfället då föraren inte erkände att han varit på platsen så åklagaren lade ner förundersökningen. Hon skriver ner bilnumret i sin mobiltelefon när de gått över till andra sidan gatan om något skulle hända. Anders och Sinna diskuterar händelsen när de går hemåt. En bil kommer efter men passerar inte förrän dom kommit ut i mörkret då ser Sinna att bilnumret stämmer men de följer inte efter Anders och Sinna utan kör i en annan riktning. – Dom har lämnat oss för kvällen. Jag är glad att jag kan följa dig hem i kväll, säger Anders. – Det är jag också Anders, Axel mötte alltid mig han missade inte en sekund. Han var alltid punktlig. De går vidare och när de kommer fram till Anders postlåda och det är ganska mörkt efter gatan. – Jag följer dig till dörren Sinna. – Det får du väl men jag klarar mig själv, du kan ju bara kolla att jag kommer in utelampan har Axel bytt ut så det ser ut som strålkastarbelysning, men i kväll är det inte så mörkt det är fortfarande riktig sommar. När de kommer fram till yttertrappan tittar Anders på Sinna och lägger armen om henne. – Sinna, får jag följa dig in? – Ja en stund Anders men det är arbetsdag i morgon så det får bli en kort stund. Anders är uppåt värre han hade inte trott att Sinna skulle släppa in honom vid den här tiden på dygnet men det kan bero på att Sinna är orolig för killarna i bilen. När de kommer in sätter de sig ned vid köksbordet och Sinna tänder en bordslampa. Hon ser att det lyser hos Anna så det gäller att vara på sin vakt men Anna är säkert vaken om det skulle komma några skumma killar i bil hon ser allt. – Vill du ha något Anders, frågar Sinna? – Har du en kall öl så är det bra? – Det finns det alltid, Axel köper alltid hem starköl dt är viktigt för Axel. Själv tar jag ett glas Chardonnay det brukar Axel och jag ta innan vi lägger oss. Anders skrattar och säger. – Då tar jag en Chardonnay också för då får jag sova hos dig eller hur? – Nej så menade jag inte Anders. Du får din öl. Sinna hämtar en öl och ett glas åt Anders. Hon sätter sig med ett glas vitt vin och sätter fram en skål med jordnötter. – Sinna, jag vill att du och jag blir ett par, du är den enda tjej som jag älskar jag har 262


aldrig känt så här sen jag och Maria var ett par. Jag har gjort det sen du kom till Munkfors med Axel. Jag har alltid tyckt att han är för gammal för dig Sinna. Det är allvar, Axel kommer aldrig hem det vet jag, han skulle säkert inte tycka att det vore fel om du och jag lever tillsammans jag vill ha dig Sinna. – Anders, du är så het på gröten, jag måste få tid att tänka över den situation jag är i. Jag hoppas att om det du säger är sant så är det inte på grund av att du är ute efter pengarna som vi får ärva tillsammans med Sara! Anders ändrar färg men han tittar djupt i Sinnas ögon och vet inte riktigt hur han skall kunna försvara sig. – Sinna jag vill ha dig, det ska jag bevisa när arvet ska fördelas. Sara kommer inte ha bråttom att kräva sin del det har hon redan lovat. – Anders vi avslutar den här diskussionen nu, tänker över vad som är bäst för oss. Jag har fortfarande planer på att flytta hem då min mor är svårt sjuk och med de pengar jag tjänat kan jag ha det bra under flera år i Thailand där jag har min familj. – Det tror jag säkert men du har en framtid här, du är en omtyckt yrkeskvinna i samhället. – Vi tänker vidare Anders och vi ses när du har tid, jobbar du i morgon? – Som idag så jag hjälper dig på kvällen. Är det Elisabet som jobbar med dig i morgon? Jag tänkte be Linda följa med och äta lite kvällsmat går det bra Sinna? – Jag tycker om Linda hon är alltid välkommen. Anders ställer sig upp går fram till Sinna som också står upp han lägger armen om Sinna som besvarar Anders genom att trycka sin kropp hårt mot honom. Anders vänder hennes ansikte mot sig och kysser henne. Hon drar Anders mot ytterdörren och säger med ett leende. – Nu får det vara nog Anders, ta det lugnt och låt oss få tid på oss vi måste tänka vilka följder det kan få. Du tar inte över mig, jag och Axel älskar varandra, det är fråga om att man måste älska den man lever med och jag älskar bara Axel. Det är en ovanlig situation för skvallertanterna i kvarteret. Tänk dig Anna och Sven ja varför inte Maria, Sara och dina barn hur reagerar dom? Kan jag gå in i restaurangen utan att man tisslar och varför ska jag vara tillsammans med dig? – Det måste kännas konstigt med dig i sängen sig när din far varit den enda mannen för mig och det är han fortfarande Anders. Först får Anders onda tankar men när han lugnat sig lite så svarar han. – Vi får planera min älskling, jag skulle följa dig till Thailand om det var så. Jag älskar 263


dig och ingen annan. Anders släpper greppet om Sinna trots att han varit så nära i kväll, men Sinna får aldrig bli ett ”one night stand”, han måste få leva med henne samtidigt som pappan får dö i lugn och ro. Anders är av den åsikten att det är bara att dra ur kontakten och låta Axel få dö det finns inget hopp längre men han har alltid varit het på gröten den gode Anders det är han känd för men får ofta ångra sig efteråt. Han får många bekymmer om han skall kunna leva lyckligt med Sinna i det lilla samhället. Han måste ta hänsyn till alla i sin omgivning, till och med Maria. Han går mot sitt hus och känner en upprymdhet som han inte gjort på länge Det är en annan Anders men hans liv hänger fortfarande på en skör tråd för hans förväntningar är höga kanske ouppnåeliga. Han funderar på om Linda känner sig bättre men bestämmer sig för att vänta med att ringa i morgon. Linda är hos Erik men kommer till Anders i morgon för att övernatta, då ska Anders försöka luska ut vad som står på med henne? Anders somnar snabbt, det är tyst ute, hela samhället sover. Det är slut på semestern, bruket är i gång och nu skall produktionen förbättras och personalen måste öka produktiviteten för att ägarna skall få ut riktig avkastning på insatt kapital. Facket protesterar men när de sitter i styrelserummet tillsammans med ledningen, då har de samma uppfattning som de kostymklädda ledarna. Det är inte alltid dom förstår språket men det rättas till i protokollet. Ledningen får sin vilja igenom när protokollet skrivs. Medbestämmandelagen blir detsamma som minstbestämmandelagen. Ombudsmän är nästan lika vanligt som mygg men de suger inte blod utan de suger uppmärksamhet. Inte att förglömma den kortaste och raka vägen in i hjärtat av partiet.

Sinna ligger vaken hennes tankar går till sjukrummet hon har ett foto av Axel på nattduksbordet som hon vilar ögonen på. Det gör hon varje kväll, Axel har blivit som en gud för henne på den korta tiden de har levt tillsammans. Inte ett ont ord, de har alltid somnat som vänner, nu är hon ansiktet utåt för familjen. Tjejen som gifte sig med gamle Axel hon är krögare, startar i dagarna ett företag för invandrarkvinnor, nu får hon visa att hon kan klara sig själv. Klara sig själv det gör hon men de jagande ungkarlarna, eller gifta män kommer att stå i kö när Axel är borta. Hon somnar men varje kväll funderar hon över sin sjuka mor det är illa ställt men brodern har förbjudit Sinna att komma hem. Han vill inte se sin syster som hushållerska i familjen han vill att fadern ska se att det finns hur mycket som helst att göra, inte sitta med gubbarna och dricka pilsner. Han kommer att ramla framåt om han inte lägger av då fetman är på frammarsch. Det är 264


männens paradis i den lilla byn, äta, dricka och sova klimatet är som klippt och skuret för att vara lat. Sinna ska vara kvar i Sverige, en baktanke har brodern, kanske kommer han efter när modern är borta.

I Sälen där regnar det men Maria, Micke och Niklas är på väg uppför en fjällsida med ryggsäck packad för dagsutflykt. Micke och Niklas går tillsammans. Niklas visar honom på många detaljer som Micke tidigare inte hade en aning om. Niklas har bestigit Mont Blanc med läkarkollegor så han är fjällvan. Micke är imponerad av hans kunnande och Marias lugn när de svettiga är på väg upp för den grönklädda sluttningen. Det finns många turister framför allt utländska i de svenska fjällen sommartid då grönskan samtidigt som det är kargt ger ro för själen. Luften är varm trots relativt hög höjd och solbrännan har redan fastnat på Niklas och hans nya familj. När de stannar till för att dricka från de klara rena fjällbäckarna sitter alltid Maria och Niklas tätt tillsammans. Micke gläds och låter dom vara för sig själva. Det här har de aldrig upplevt, inte ens när Micke var liten grabb, det fanns aldrig tid eller pengar framför allt saknades intresse från Anders sida, han ville aldrig lämna byn. Kompisarna var viktigare än familjen. Barnen hade ändå en relativt bra uppväxttid då det fanns många fina naturliga ställen att leka och umgås på i den lilla byn. De når toppen och röset som byggts upp av fjällvandrare får ytterligare ett lager med Micke som byggare. Klockan är elva, vädret är mycket bättre när de sätter sig ner och tittar över de norska fjällen som likt de svenska har gröna fjällsidor och ger ett imponerande intryck. Solen särar på molnen och Maria plockar fram äggsmörgås, termosar med kaffe och choklad: Humöret är på topp. Kikaren plockas fram och Micke får namn på de fjälltoppar som syns, genom Niklas, han har varit här de senaste fem åren på sina sommarvandringar. Micke är imponerad av friheten och vindarna som känns varma trots höjden de befinner sig på. Några timmar senare vandrar de tillbaka ner mot bilen. De har fått en riktig promenad och ser fram emot restaurangbesöket senare på kvällen. Micke är trött men det har en naturlig förklaring som Niklas säger frisk fjälluft och promenader i den här naturen ger en trötthet som är behaglig det är inget sjukdomstillstånd Micke behöver inte alls vara orolig. Det är han inte heller som har en egen husdoktor i familjen. De tar en taxi till restaurangen för att fira förlovningen tyvärr är inte Linda med däremot har Maria ringt och kollat så allt är bra med Linda utom magproblemen. Kvällen på krogen blir bra och de åker tillbaka till sin fjällya när det är mörkt. Micke somnar Niklas och Maria kollar att han sover sen försvinner dom i sänghalmen och de visar nu att de är ett par. 265


Sinna anmäler sig till körlektioner på trafikskolan för att få ytterligare en dröm uppfylld. I hennes hemland är det inte många av hennes kvinnliga kompisar som har körkort Sinna har en kämpig vecka framför sig då hon har första riktiga träffen med invandrarkvinnorna. Det ska skapas ett nytt tjänsteföretag. Hon ska eventuellt besöka Axel tillsammans med Linda och Anders på fredag. Maria är på semester hennes sista vecka i fjällen. När Maria är tillbaka efter semestern kommer Sinna att försöka vara i sommarstugan några veckor. Hon vill uppleva de sköna sommarkvällarna men tyvärr utan Axel, det var inte planerat men nu får hon försöka lära sig känna av ensamheten vid sjön. Ensam blir hon inte, för grannar finns fortfarande kvar i stugorna i omgivningen. Det finns säkert många som vill veta hur det står till med Axel som saknats sedan midsommarfesten. Axel och familjen har av tradition firat midsommar de senaste tjugo åren i sommarstugan. Sinna är på jobbet i god tid på restaurangen med sin personal. Anders ringer redan vid lunchtid för att höra om han behöver hjälpa till under kvällen och Sinna som känner att hon saknar Axels möte vid kvällens slut välkomnar Anders. Samtalet är kort Sinna ringer lasarettet för att höra hur det är med Axel. Oförändrat är svaret från sköterskan. Det är som en ventil, hon öppnar och stänger när hon har kontakten med sjukhuset, att få bekräftat det hon redan vet. Hon bestämmer sig för att vid veckoslutet när Maria kommit tillbaka i jobbet då får det bli sommarstugan och ensamheten för att tänka över sin situation. Anders dyker upp med Linda vid sjutiden på kvällen det är en fin sommarkväll så Linda får lite kvällsmat för att sedan åka och bada i älven med Erik. Anders har inte lyckats få ur Linda något om hennes hälsa men hon har inte klagat så Anders bestämmer för att vänta med frågorna till ett senare tillfälle. När Linda gått hjälper Anders till med sysslor i köket han är riktigt duktig tycker tjejerna som jobbar åt Sinna. Klockan halv elva är Anders och Sinna på hemväg det är lugnt inte många bilar på torget denna sommarkväll många har redan börjat jobba, semestern är slut. – Följer du med mig hem en stund, Sinna? – Ja det kan jag väl göra, när kommer Linda hem? – Hon ringde hon stannar hos Erik! De kommer in vid postlådan där Anders plockar upp dagens räkningar. De ser att någon står på trappan vid Anna och Svens hus men de kommenterar inte utan går in sätter sig i vardagsrummet. Dom vet faran med Anna men struntar i henne hon har redan sett dem tillsammans. Säkert kommer Anna att hålla sig vaken tills hon ser att damen som 266


följde Anders lämnar huset eller så såg hon inte om det var Linda, hoppas kan man alltid? Anders har förberett kvällen, ostbrickan och vitvinet men öl för Anders. Tack vare Axels pengar har han råd att bjuda Sinna på lite feststämning. Axel är inte där men Sinna känner hans närvaro. – Det har varit en bra dag för mig Sinna jag har blivit erbjuden jobb som ansvarig för macken. Chefen vill få mera ledigt och han tycker att jag bör klara det med hjälp av hans son som jobbar extra. Jag trodde inte han hade förtroende för mig men det har jag uppfattat helt fel och det gör att jag stannar kvar på jobbet. – Skål Sinna och välkommen i mitt enkla hus. – Tack Anders jag har varit här förut med Axel. – Det tänkte jag inte på men det är första gången du är här själv. – Är det farligt, frågar Sinna och ler? – Nej det tror jag inte. Anders sätter sig närmare Sinna i soffan och berättar att Maria ringt. Niklas, Maria och Micke fiskar i en fjällbäck idag och räknar med fisk till middag. Micke hade varit mycket glad när han pratade med Anders men han saknar Linda.

Sinna berättar om sin sjuka mor och brodern som inte vill att hon skall åka hem igen. Sinna vill och vill inte men hon är mest rädd om tillståndet för att få stanna i Sverige. Händer det Axel något får hon då stanna, det vet hon inte men än är det lugnt? Anders ser in i hennes ansikte och beundrar hennes bruna hy och det mörka nyklippta håret lägger en arm om henne och Sinna drar sig inte undan. Anders berättar om Linda och hennes magont men att han skall försöka få fram vad det är när de är ensamma i morgon. Sinna sträcker på sig och Anders arm faller ner på Sinna han drar henne nära sig och ger henne en kyss på kinden. Sinna drar sig lite åt sidan men samtidigt visar hon att Anders får beröra hennes kropp. Anders släcker ner belysningen och tänder några fler ljus då något hörs från trappan. Det är Linda förstår Anders när hon sätter nyckeln i låset. Hon skulle ju inte komma hem har det hänt något? – Hej pappa, är du här Sinna? – Ja Anders följde mig hem efter jobbet det har alltid Axel gjort förut. – Stannade du inte hos Erik, Linda? – Jag har haft ont i magen pappa så jag ville komma hem! – Vad tror du det är, frågar Anders? – Vet inte men jag får nog gå till doktorn. Mamma, Micke och Niklas kommer hem i 267


helgen så jag tänker vänta och be Niklas undersöka mig jag tycker det är kusligt att gå till doktorn. – Har du mens Linda, frågar Sinna utan att tveka? Linda börjar gråta och håller händerna för ansiktet men svarar Sinna. – Nej Sinna det har gått över tiden men det har det gjort någon gång tidigare men den här gången känns det annorlunda. Det känns som om kroppen genomgår förändring. Jag är samtidigt rädd för att bli med barn och Erik använder skydd det vet jag. – Vi får inte grubbla du skall till doktorn, om du vill får du vänta tills Niklas kommer hem han är lugn kan säkert hjälpa dig. – Det tycker jag också Linda, du bestämmer själv vill, du gå tidigare följer jag med dig. – Jag går och lägger mig pappa. Hej då Sinna! Linda går in i sitt rum och kommer ut för att gå på toaletten. Sinna har druckit ur sitt glas och tackar för sig. Anders vill att hon stannar en stund till men förstår att hon vill gå hem när Linda skall sova. Inte vill hon stanna vad ska Linda tänka med sina bekymmer? – Vi ses i morgon Anders, tack för i kväll. Hälsa Maria med sällskap om hon ringer. Det är snart dags för min semester kan du påpeka. Skojar bara men låt henne veta det hon har säkert haft en jättebra semester. – Jag ska säga det Sinna. Anders går fram till Sinna kysser henne på munnen, Sinna besvarar kyssen. – Nu måste jag gå Anders det är sent. Vi ses. Tack för i kväll! – Tack själv Sinna. Sinna går sakta mot sitt hus och ser hur utelampan hos Anna och Sven släcks när hon sätter nyckeln i ytterdörren. De är så nyfikna det är ingen risk att jag kommer bort när jag kommit in på min gata, tänker Sinna och ler. Det är tyst ingen Axel och inget nytt från sjukhuset idag har hon dragit igång nya företaget med två delägare ytterligare. Första tiden får damerna starta eget bidrag genom arbetsförmedlingen men inom ett år måste företaget fungera och kostnaderna måste hållas nere. Inga tjänstebilar här inte men de har bilar i sina familjer så de finns vid behov. Sinna känner sig nöjd de har gjort i ordning ett kontorsutrymme i en skrubb i anslutning till restaurangen så där blir hyran noll. Sinna börjar teorin för körkortet nästa vecka då hon har semester och körningstid får hon senare. Hon funderar över Anders vågar hon träffa honom som hon gjort i kväll, misstänkte Linda något? Ja hon är inte dum den tjejen, sitter Sinna sent på kvällen med Anders och dricker vin när Linda kommer utan förvarning då är det nåt på gång. Frågan är hur hon kommer att reagera när det blir allvar av kommer utskällningen då, farfar är 268


gift med Sinna?

Maria ringer till Anders och får höra nyheten att Linda kanske är med barn. Maria tar det inte så hårt men hon ska nämna det för Niklas så får de se vad som är bäst för Linda. Niklas får ta den diskussionen tillsammans med Maria det löser sig alltid. – Hur går det för Sinna? – Det går bra hon är toppen. – Från sjukhuset är det oförändrat? – Ja det händer inget men Linda skall följa mig och Sinna nästa gång. Hon vill se farfar hon är rädd för att han snart är borta. – Sinna går hon ensam hem på kvällarna? – Jag följer henne om jag har tid. Förresten har jag blivit ansvarig för macken. Ägaren går i pension och låter mig och hans son Tommy få ansvar för affärerna. Det är faktiskt skojigt, annars hade jag slutat då jag inte trivdes men nu känns det bättre. – Det var skojigt Anders då kanske du kommer på grön kvist snart. Hur har du det med Karina då? – Inget särskilt vi ses nån gång inget allvarligt. – Vi skall gå en sista fjälltur för den här gången det blir några mil och vi kommer att ligga över i en stuga på fjället. Det blir häftigt tycker Micke han älskar det här livet. – Jag får dåligt samvete när du säger det men det är mitt eget fel. – Spelar väl ingen roll du vet vad hockeyn har betytt för Micke det är i alla fall din förtjänst och han fortsätter i vinter så du får säkert jobba med ynglingarna. Sluta grubbla se framåt det händer säkert fler positiva saker när du lyckats med jobbet, en ”olycka” kommer sällan ensam säger talesättet men du och jag kan väl enas om att lycka aldrig kommer ensam Anders. – Tror du har rätt, säger Anders. Anders tänker då på Sinna tänk om och när han får ha henne för sig själv och leva tillsammans med den kvinna som hans pappa lyckades finna i Thailand. Kanske kan de flytta ihop i farsans hus kanske till och med barn på äldre dar då Sinna fortfarande är ung, Anders är hellre inte lastgammal. – Blir det giftermål när ni kommer hem? – Så bråttom är det inte jag vill känna att det är rätt, jag har ansvar både för mig och våra barn och Sinnas och min restaurang. – Jag funderar bara Maria! 269


– Vi ses snart Anders håll ett öga på Linda. – Det vet du att jag gör.

Kapitel 33

Vid busstationen står Linda och Anders, de väntar på bussen till Karlstad. Elisabeth har lovat klara restaurangen så Sinna kan besöka Axel. Linda är lite nervös inför resan men hennes mensproblem är det som oroar mest. Sinna kommer halvspringande vid butikerna på väg mot busstationen. Hon har naturligtvis lämnat jobbet i sista stund då hon skall vara ledig några timmar. – Hej på er säger hon och kramar om Linda. Hur känns det idag då? – Det är lugnt jag har inte ont men har inte fått mens än. Att få se farfar gör mig lite orolig. – Det är naturligt. Har du pratat med Maria, Anders? – Vi har haft ett långt samtal om både ditt och datt, vi bryr oss inte, idag är det farsan som vi ska besöka, även om han inte märker det. Vi skall komma ihåg att köpa blommor när vi kommer till lasarettet. Bussen går i tid och resan är lugn. Det är varmt och snart börjar skolan det kan man se vid de butiker som passeras. Skolstart, köp kläder nu. Linda tycker inte om 270


uppmaningen, hon vill inte gå tillbaka till skolan men det är ett måste. Vid jullovet kan hon vara i sjätte månaden. Erik vet om Lindas och hans gemensamma bekymmer men Erik säger att han vill att de ska behålla barnet om det är så. Linda är mer bekymrad ska hon föda fram barnet, hon känner sig inte mogen än och framtiden? Blir hon och Erik ett par från sjutton års ålder och hur länge varar den förälskelsen? Först skall hon träffa Niklas och få ett besked om hon är med barn.

De kommer fram vid lasarettet och tar en kort promenad mot huvudingången. Sinna har varit tyst och suttit för sig själv under resan. Linda och Anders har haft en lång pratstund det känns skönt för Anders träffar inte sin dotter så ofta som han borde. – Jag vill köpa blommor, pappa! – Gör det du, ta min plånbok så väntar vi på dig. Linda går in i blomsteraffären och efter en stund kommer hon med en bukett vita rosor. Det är farfars färg han har alltid tyckt om vita blommor, linda ser in i hans trädgård. Det har inte Anders och Sinna tänkt på men det är nästan enbart vita blommor i Axels trädgård. De kommer in till rummet där sköterskorna håller till och sköterskan Eva följer dom in i Axels rum. När Linda passerar tröskeln känner hon sjukhuslukten och blir illamående. Hon lyckas skärpa till sig när hon ser farfar ligga där med slangar och apparater som håller honom vid liv? Farfar som alltid varit envis och glad, Linda är hans önskebarnbarn. Nu står hon vid hans säng farfar är mer död än levande, askgrå i ansiktet, ser tjugo år äldre ut än när hon såg honom innan han blev nerslagen. Linda sätter sig vid farfars sida tänker på allt det som farfar gjort för henne under åren, tankarna går också till Svea som höll ihop familjen. Hon tittar på Sinna som sitter alldeles tyst med knäppta händer men läpparna rör sig, hon pratar till Axel men ingen kan höra vad hon säger. Unga Sinna har hon älskat eller älskar hon farfar som ligger i den här sängen? Det är otänkbart tycker Linda, hon har aldrig ifrågasatt det förr men nu när hon ser Sinnas unga ansikte vid sjukbädden så tvivlar hon. Syster har lämnat rummet men återkommer senare när hon pratat med läkaren för att kunna informera besökarna om Axels tillstånd. – Det är för jävligt, säger Linda. Farfar är mördad han lever inte, jag vill han ska få dö. Mussa ska också dö han har ingen rätt att leva den jäveln. Vid rättegången ska jag demonstrera för att han ska dödas, ingen pardon han slipper se min farfar ligga här döende. – Ta det lugnt Linda det blir inte bättre för att du hetsar upp dig, säger Anders. 271


– Vill du ha fika Linda så går du och jag till kafeterian, Anders kan sitta här själv en stund. – Ja vi går, jag tar adjö av farfar jag vill inte eller orkar inte se honom i det här tillståndet mera. Det är så orättvist, han har inte gjort något som gör att han skall finnas, här han skall vara i restaurangen och leva, då han har dig Sinna. Han var så lycklig jag har inte sett farfar sån sen Svea levde. Hon ger farfar en klapp på kinden, Sinna öppnar dörren och de går ut. I kafeterian är det kö men serveringen går fort de får ett fönsterbord mot en innergård. – Det är tragiskt när jag ser de här väggarna, säger Linda. Snart kanske jag ska föda ett barn här eller i Hagfors när min farfar ligger för döden, så nära innanför samma väggar där härskar både liv och död. – Vi får hoppas att farfar har kommit ett steg längre när och om du skall föda ett barn Linda. Vare sig livet eller döden är förut bestämt. Om du är med barn har inte du eller Erik vetat om det och farfar visste inte att han skulle få en stroke den där hemska kvällen. Nu ser jag Anders komma. – Anders sätter sig ner med kaffe på brickan. Inget nytt om Axel läkarna väntar lika väl som vi gör Axels hjärta är starkt, det är den enda prognosen de kan ge. EEG ger inga signaler alls. – Vad är det pappa? – Det är kontroll av hjärnan, man säger EKG när man kontrollerar hjärtat – Vi åker hem pappa, jag vill inte vara här längre. – Jag dricker mitt kaffe så går vi direkt till busshållplatsen. Du kan gå utanför och sätta dig, vänta där så kommer vi snart. Linda går och Anders berättar exakt vad syster har sagt om Axel det är inga stora nyheter så Sinna vill också lämna lasarettet. – Kan vi ses i kväll Sinna? – Ja på restaurangen om du vill. Du får kvällsmat om du dyker upp men det blir inget kvällsvin, jag måste vara utvilad när min semester börjar imorgon. Sinna skrattar reser på sig och går med Anders ut i den stora hallen vid ingången till sjukhuset. Här är det också tyst trots att många patienter och anhöriga träffas här. Tyvärr gör väl sjukhusmiljön att humöret dämpas. Utanför sjukhuset sitter Linda och väntar i solskenet vänd bort från ingången. – Jag blir sjuk bara jag ser sjukhuset säger hon. Första bästa buss hem. – Om tio minuter Linda, vi behöver inte vänta alls jag ser bussen, den står inne vid 272


hållplatsen. Bussen avgår exakt efter tidtabellen. Linda ändrar tonläge och ser glad ut igen. Om en timme är dom hemma då är det arbete för Anders och Sinna. Linda skall låsa in sig på sitt rum och vila, det behöver hon. Det hon varit med om vill hon aldrig frivilligt uppleva igen. Får hon se farfar mer, tänk den spänning han får vara med om, kanske hans första barnbarn. Sinna och Axel skulle säkert ta väl hand om Lindas och Eriks barn.

Kapitel 34

Maria, Niklas och Micke kommer till lägenheten sent på söndag kväll. Niklas hjälper dom in med bagaget. Maria och Micke kramar Niklas och tackar för den underbara semestern. De är solbrända, utvilade när de kommer hem trots säkert tjugo mil i benen på vandringsleder i fjällen. Micke går direkt till Lindas rum och knackar på. Linda sov men rusar upp och öppnar nyvaken. 273


– Hej, välkomna hem. – Tack skönt att se dig Linda, säger mamma. – Har du varit hos farfar? – Ja men det var inte vad jag ville se men nu har jag upplevt en död farfar som lever med hjälp av maskiner och föda direkt in i kroppen. Det är det värsta jag varit med om. – Håller med dig, säger Micke. Jag gick ut snabbt när jag var där? – Linda har du fått mens, frågar mamma? – Nej. – Vi går till Niklas i morgon så vi får besked snabbt hur vi ska göra? – Det är väl jag och Erik som bestämmer det, säger Linda. Erik också. – Ja men vi bör väl diskutera det tillsammans, eller hur? Du och Erik går fortfarande i skolan, då måste vi föräldrar vara med och bestämma. Har Erik talat med sin pappa och mamma än? – Nej inte förrän vi vet säkert. Kvällen avslutas med pizza som Micke hämtat. Trots att Micke är bekymrad för Linda så nämner han inte med ett ord om hennes tillstånd, utan det är Niklas fjällpromenader och fisket den underbara semestern som är på tapeten. Micke är lyrisk när han pratar om Niklas, men i Marias ögon syns en tår. Dom somnar tidigt och i morgon skall Linda ta ett graviditetstest och träffa Niklas. Micke har funderat på att åka till Skärjen med en kamrat och fiska.

Linda och Maria är på väg till hälsocentralen, de går direkt in till Niklas efter att sköterskan kollat att han kan ta emot. Linda är inte nervös men det känns kymigt. Niklas är som vanligt klädd i jeans med en vit läkarrock, det har aldrig Linda sett honom i förut. Han har solbränna efter fjällvistelsen. Han kramar om mor och dotter innan de sätter sig ner. – Då ska vi se hur det är med damen här då. Du har inte haft någon mens på två månader Linda? – Ja det stämmer jag trodde det skulle komma före helgen men jag hade bara ont. – Du får börja med att ta ett urinprov så skall vi se hur det ser ut. Du kan gå in i det lilla toautrymmet så kommer du tillbaka när du har fått fram ett prov. – Det finns allt vad du behöver därinne. Linda försvinner in och stänger dörren om sig. – Är du nervös Maria? 274


– Nej jag tror hon är med barn så jag är snarare nervös för vad vi skall råda henne och hur hon kommer att reagera? – Det finns väl bara två alternativ, vi eller ni skall väl välja det minst dåliga. – Vilket är det då Niklas? – Det får ni bestämma jag tror att Linda är fullt utvecklad för att föda barn och skolan kan hon vara ledig från så lite som är möjligt, hon har ju dig. – Tack Niklas men det blir jobbigt för henne tror du inte det? – En abort är inte vad jag rekommenderar det kan skada Linda hon försöker bryta sig ur ungdomsstadiet. Hon vill bli vuxen det är inte första gången en ung tjej får barn. – Vi har det ju relativt bra så ekonomin är väl inget problem? – Tidigt att bli mormor eller hur, det skulle ju kunnat vara du som fått barn det är inte för sent. – Nej jag är nöjd med de jag har Niklas. – Är det sant, frågar han leende? – Här kommer damen, säger han när Linda dyker upp. Nu tar jag hand om provet och kommer snart tillbaka. Han hämtar provet, ropar på en sköterska båda försvinner in i ett angränsande rum. Linda sätter sig ner sjunker ihop i den mjuka fåtöljen. Hon biter på naglarna det ligger spänning i luften. När Niklas kommer tillbaka sätter han sig ner. – Du är med barn Linda. I början på nästa år kan du vara mamma. – Jag har anat det hela tiden, säger Linda men ser ut att ta det med ro. – Vad säger mamma Maria då, frågar Niklas? – Jag tycker det är för tidigt men gjort är gjort. – Vill du träffa en specialsköterska som får diskutera hur du vill göra? – Jag vill ha barnet det är mitt. – Barnet har väl en far också. Ni får prata er samman så får ni träffa en ungdomspsykolog men jag tvivlar inte på att du kommer att ta väl hand om barnet, säger Niklas. Ni kan höra av er så fixar jag en tid. Men dröj inte för länge det är bättre för er egen planering och skolan börjar snart. – Vi hör av oss, mamma får ringa dig när jag träffat Erik. Jag ser honom under eftermiddagen vi skall cykla till badet. – Gör det ni och Maria du hör av dig till mig. Vad ska du göra i kväll? – Jag måste jobba. Sinna sliter ut sig annars. Men vi hörs av du kan väl ringa eller titta in på lite kvällsmat. 275


Niklas går före och öppnar dörren för tjejerna. – Vi ses, hej då. – Tack Niklas. Linda och Maria går i sakta mak under tystnad hem till lägenheten där det ligger en lapp som Micke skrivit. ”Är och fiskar i Skärjen, hemma innan kvällen.” Linda byter blus då hon svettats i det lilla toautrymmet. Hon lämnar mamma ensam och sticker iväg till Erik utan att prata med mamma om det som hänt mera, det får dröja lite. – Hej då, jag är hemma i kväll. – Sköt om dig. Maria tar en snabbdusch byter till arbetskläder och går till restaurangen där Sinna är i full fart med servering av många gäster. Det är varmt i lokalen, det är åska i luften pärlor av vatten kan ses i Sinnas panna. – Kom Sinna jag vill berätta vad som hänt idag. Maria går in i köket och när Sinna kommer lägger hon armarna om Sinna och kysser henne på kinden. Sinna reagerar inte utan kramas tillbaka de här damerna har alltid varit dom bästa kompisar. – Linda är med barn. Hon ska tala med Erik i kväll, men jag tror de vill behålla barnet. Niklas säger Linda är en mogen ung dam, så låt oss tro på det. – Då blir du mormor Maria, jag känner mig också som lite mormor då jag känner så för dina barn och dig. Vi får hjälpas åt så den lilla damen klarar skolan, vi kan ju dela ut ledighet till varandra. Axel skulle säkert ha velat att du varit helledig som extra mamma, men nu är vi två desto bättre. – Sinna, du är för gullig vad skall jag göra utan dig? – Du har Niklas och Micke dessutom ställer säkert Anders upp på Linda. – Visst jag måste ringa honom det hade jag glömt Hon ringer mobilen Anders svarar det hörs röster i bakgrunden – Hej Maria jag har storfiskaren här han är inne och får en glass, han är snart hemma. Hur har det gått idag för dig och Linda? – Som väntat hon är gravid! – Jag har väntat det också. Hur tog hon det? – Som en vuxen kvinna det tyckte i alla fall Niklas. Hon vill behålla barnet just nu är hon hos Erik. Han har inte sagt något till sina föräldrar ännu men de får förmodligen reda på det i dag om han vågar berätta. 276


– Det är mycket folk här så vi får talas vid senare Maria. Om du vill så berättar jag för Micke innan han går. – Gör det du Anders. Vi hörs. – Hej då. Anders berättar för Micke vad som hänt, först reagerar han som det är en sjukdom som drabbat Linda. När han förstår att Linda klarar av att föda barn blir han i stället glad det blir som att få en lillebror, han blir morbror till barnet. Han lämnar Anders och går hem, där det är tomt så han fortsätter till restaurangen. Han går direkt in i köket där han finner Sinna och Maria de verkar nöjda så han säger oväntat. – Jag är faktiskt glad för Lindas skull. Det känns bättre att veta vad det är. – Vi har lovat att hjälpa Linda, Sinna och jag, vi kommer att växla med ledighet så hon kan fullfölja skolarbetet om hon orkar med det. – Vad jag tycker du är bra Sinna, synd att inte farfar får uppleva sitt första barnbarns barn.

Han skulle ha fått lära barnet mycket, han är

så klurig farfar. Inte nu men när han är frisk. Jag hoppas det får inte hända att farfar dör på sjukhuset. – Räkna inte med farfar han är för sjuk, säger Sinna. – Han är inte död än så vi får inte glömma honom, mamma! – Vem tror du gör det? Fick du någon fisk? – Ett tiotal abborrar, jag rensar dom när jag kommer hem. – Du kan lägga tidningspapper över diskbänken och gå ut med renset, det luktar så illa. Jag fryser ner abborrarna när jag kommer hem i kväll. – Bra, kan jag få lite mat innan jag går hem mamma. – Vill du ha lite pasta med ostsås? – Ja det vet du att jag tycker om. Jag har bara ätit en glass hos pappa – Sinna om du är i Skärjen kommer jag och hälsar på då kan du få prova att meta med mig. Du åker väl? – Självklart, både du och mamma är välkomna, kanske Elisabeth tar hand om restaurangen nån kväll så kan vi bada och fiska tillsammans. Det vill jag för det blir kanske ensamt där ute. – Inte en chans Sinna grannarna kommer för att ställa frågor, det är många ”panchisar” där, de har hur mycket tid som helst du får inte en lugn dag, säger Maria. Du blir säkert bjuden på mat hos grannarna. De har inte haft sina surströmmingsskivor än så förvänta dig en överraskning. Jag skall inte förklara, du skall få upp leva det. Du kommer att 277


tycka om doften. – Har aldrig hört talas om det. Är det gott? – Vänta och se. Du bör testa det säger alltid vi svenskar. Du måste lära dig. Jag förstår inte varför jag skall lära mig när det smakar så illa det är bättre att lära sig fiska och äta fräsch fisk, säger Maria och skrattar.

278


Kapitel 35

Sinna börjar sin semester och Maria hjälper henne att frakta det hon behöver för att klara sig på egen hand i stugan. Några goda viner både rött och vitt har hon tagit med sig från restaurangen de behövs när hon skall njuta av den svenska sommarkvällen på bryggan eller båten. Några riktigt svenska böcker romaner har hon köpt med hjälp av Maria för att det inte skall bli långsamt. Kan det bli långsamt en svensk sommarkväll då solen skiner över en sjö där du inte kan se en enda rörelse på ytan. Det vet inte Sinna än men hon får snart svaret. Maria instruerar henne hur det fungerar var hon hämtar vatten och om hon skall hämta dricksvatten. Gasolköket kan hon hantera, det hade hon ett liknande hemma i Thailand och ofta när hon jobbat på barer och restauranger. Sinna vet det mesta, här sitter inte tummen mitt i handen. När de plockat klart inomhus går de ut på bryggan lägger sig ner och bara stirrar in i den sköna solen. Sinna vänder sig mot Maria kysser henne på munnen. Maria reagerar inte på det sätt hon tror att hon skall göra det känns skönt med Sinna. De ligger tätt intill varandra en lång stund innan Maria reser sig. – Vi ses snart, vi kan höras av på telefon, säger Maria. – Ja jag längtar tills du kommer, ja naturligtvis Micke också kanske Linda vill följa med er vem vet – Jag tror Linda har häcken full med sina tankar därhemma. Du får höra av mig när hon träffat Erik. – Kommer du att träffa Niklas i kväll? – Nej jag känner mig trött han har säkert jour säger hon uppgivet. Maria åker mot samhället, är egentligen lite rädd för att lämna Sinna ensam när mörkret kommer. Hon ser Sinna där på bryggan med båtar som passerar och någon vill stanna till och prata med den vackra kvinnan. Bor hon själv här vid den lilla sjön med skogen som närmaste granne och de pensionerade arbetarna från bruket? Axel som ligger på sjuksalen ägnas en tanke men objektet är ändå den unga kvinnan som kommit från andra sidan jordklotet och startat restaurang i Lunkfors. Nu ligger hon på bryggan vid den riktigt svenska sjön Skärjen, mitt i den vackra skogen. 279


Det är tyst vid sjön, Maria skulle egentligen ha pratat med Ture en granne så han ser till att det inte kommer några oväntade gäster. Det kan hon göra om hon åker dit i morgon eller annars kan hon ringa Ture. Det är bara Marias familj och Anders som vet var hon är. Snart vet alla då Sinna visat sig på bryggan och båtarna passerar nära bryggan och en vänlig hälsning är inte ovanlig.

Anders slutar sent den här kvällen han kommer hem vid niotiden han sätter sig ner tar telefonen och ringer Sinna, hon svarar inte. Han kommer ihåg att hon är i sommarstugan letar fram hennes mobila nummer i plånboken och ringer upp. – Sinna här. – Hej det är Anders hur är det skiner solen på dig? – Den är på väg ned så mörkret kommer, det ser ut att bli regn men det har varit fint. Jag har haft Maria här hon hjälpte mig hit med packningen. Det var bra, vad gör du i morron kväll? – Maria har lovat komma, hon kanske stannar över natten? En nödlögn, just nu har Sinna svårt att veta vad hon vill men först av allt vill hon ha lugn och ro några dagar annars kan hon lika gärna ha stannat hemma. Vem vet kanske Maria kommer, barnen har fortfarande några dagar kvar på sommarlovet så dom klarar sig själva? – Vi får ta en annan dag, hade jag haft körkort har jag säkert åkt ut till dig i kväll? Tur för mig att du inte har det, jag vill inte ha något besök absolut inte av dig Anders, tänker Sinna. Jag vill vara för mig själv. Axel är fortfarande i livet, det vet du lika väl som jag. Jag vill vara ensam du har inte företrädesrätt bara för att din far, min Axel ligger svårt sjuk. – Lås om dig Sinna, Jag älskar dig! – Det ska jag göra, vi ses snart. Sov gott det ska jag göra, jag behöver all vila jag kan få. Niklas ringer upp Maria när hon är på restaurangen, han tyckte hon uppträdde så konstigt vid besöket tillsammans med Linda. Det kan var fel men han måste fråga Maria om han gjort eller sagt något som gjort att hon tagit illa upp? – Hej Niklas jobbar du? – Ja men imorgon kväll är jag ledig, hur är det för dig? – Jag jobbar du vet Sinna är i stugan, hon behöver vila. – Är det något fel Maria, jag tyckte inte du var dig riktig lik när vi skildes åt igår. 280


– Jag är trött Niklas jag behöver vila, det har varit mycket och det blir inte mindre bekymmer med en tonårsdotter som är med barn. – Vila ut riktigt så ses vi i morgon eller på onsdag. – Jag gör det Niklas. Sov gott. – Detsamma älskling. Jag ringer dig. Det är lugnt i kväll måndag är ingen dag då munkforsarna går ut och äter det är inte många besökare heller, det blir alltid bättre mot mitten och slutet av veckan. Elisabeth får gå hem tidigare Maria klarar sig själv. I dag dyker inte Anders upp han kommer alltid för Sinnas skull. Maria lämnar strax efter halv elva och kommer hem till en tyst lägenhet. Micke sover och Linda är hos Erik. Efter att hon legat vaken i några timmar somnar hon oroligt. Niklas vill träffa henne har hon uppfört sig underligt. Ja kanske det känns i kroppen och själen något håller på att hända med Maria. Ser barnen vad som pågår i Maria eller är det bara Niklas med sin personkännedom som ser att hon förändrats?

Sinna vaknar solen lyser inte utan ett duggregn faller men det syns blå luckor på himlen. Sinna fixar en rejäl frukost går senare ut på bryggan, hon tar ekan som ligger förtöjd. Hon ror ut på sjön låter båten flyta fritt och ser solens strålar mellan de vita molnen. Regnet avtar Sinna ror längre ut på den lite oroliga sjön, det är lite krusningar på ytan och lite motvind men hon njuter av varje årtag. Efter en kvart vänder Sinna åter mot bryggan vid sommarhuset. En granne Sixten har varit ute och vittjat nät, ror ikapp Sinna och hälsar henne välkommen. Han vet hur det är ställt med Axel så Sinna behöver inte dra hela historien. Sinna ror försiktigt, hon känner att hon får sällskap till bryggan. Sixten stannar till vid bryggan när Sinna är på väg upp ur ekan. – Hur är det med damen. Trivs du med oss vid sjön? – Det vet jag inte än men naturen är fantastisk. Jag tycker bäst om tystnaden och grönskan. Ensamheten kan bara Axel göra något åt men det ser mörkt ut. – Hur träffades du och Axel i Thailand? – Det är inget som du behöver veta Sixten. Lite hemligheter får man ha eller hur, du har säkert nånting som du inte vill berätta! – Du kan väl komma över på en kopp kaffe nån dag. Min son kommer att vara här i veckan det skulle vara skojigt om ni kunde träffas! Sinna vänder bort huvudet och försöker förstå vad Sixten menar. Håller han på och säljer in sin son hos Sinna? Då tar han fel men hon hoppas att hon missuppfattat det hela så hon svarar. 281


– Jag kommer om jag får tid Sixten. Hon går mot stugan öppnar ytterdörren går in hämtar kaffekokaren fyller på sin kopp och tar en kanelbulle. Hon går mot bryggan tar en baden-baden stol med sig och slår sig ned på stranden. Det dröjer inte länge förrän Maria ringer och frågar hur det står till i ensamheten? – Bara lugnt, jag har sovit gott Maria? Träffat Sixten varit ute på sjön, det känns bara bra. Kommer du i kväll? – Jag skall försöka komma ifrån tidigt så kommer jag ut. Jag tar med lite mat så kan vi äta tillsammans, vin har du eller hur? – Ja det finns, i går tog jag en öl då tröttheten tog överhand ganska tidigt. – Är du piggare idag då? – Ja det känns som det är semester det är lite tyst men det vill jag att det ska vara. Sixten stötte jag på med båten i morse. Han ville jag skulle komma hälsa på och träffa hans son. Tror han att jag skall bli intresserad av sonen om jag får se honom? Tror han det då bedrar han sig gubben? Jag har Axel och han är det enda för mig, så länge han lever? – Sixten är sån, han tycker att du är trevligt sällskap och säkert vill han ha något vackert att vila ögonen på den drummeln. Ja ursäkta att jag säger så, han har kommit ibland då vi solbadat bakom ett parasoll, Anders och jag. Vi brukade vara helt nakna men han tittade fram i alla fall. Frun dog för några år sen, hon tog sitt liv med hjälp av starka tabletter, var djupt deprimerad och så här efteråt förstår jag att en stor del i det hade Sixten på sina axlar. Bry dig inte utan drick kaffe när du känner för det, han ger säkert inte upp. Du får inte bli för ensam Sinna, jag är rädd om dig. Niklas ringde han funderade på om det hänt något med mig, han kände inte igen mig sa han. Vad säger du Sinna? – Ja g ska berätta om du kommer i kväll, Maria. Du kommer väl, vi kan bada om vädret inte blir sämre. – Det gör jag, kan inte säga någon tid men vi äter kallskuret så är det är inga problem. – Jag är så glad att jag har dig Maria. Du ersätter på sätt och vis Axel. Du är också stark jag har starka känslor för dig. Är det fel av mig att uttrycka det så? – Nej du har full frihet att uttrycka dig som du vill Sinna. Vi ses fram på kvällen! – Välkommen Maria! Sara och Hans fundera på att ta en snabbvisit innan sommaren är slut och på hemvägen hälsa på Axel. Barnen vill gärna se honom han kan vara borta vilken dag 282


som helst. Sara ringer Anders som jobbar han verkar ganska nöjd med tillvaron och stolt över sitt jobb. Han har nått ganska långt han kan jämföra sig med systern men hon har många underställda. Han har tre inklusive sonen som jobbar deltid men lönen är fortfarande låg. – Hej Maria, vad roligt att höra din röst. – Du kan väl ringa mig. Varför ska jag alltid ringa? – Jag ska bättra mig det lovar jag. Jag jobbar ganska mycket då jag har fått ansvaret för bensinstationen vid centrum. – Skojigt det går framåt, hur är det med barnen? – Micke är frisk inga spår efter cancern. Nu skall jag göra dig lite upprörd! – Har det hänt Maria något? – Nej hon är förlovad fortfarande men Linda är med barn! – Vad säger du, gör hon abort? – Nej hon vill föda barnet och vi har enats om att Erik och hon får bestämma själva men de får planera för framtiden hur de skall klara av det. Sinna och Maria kommer att jobba mindre så att Linda får hjälp att klara av skolarbetet. Det är ingen stor sak att föda ett barn vid sjutton års ålder ja hon blir faktiskt arton innan det är över. – Vi kommer upp slutet av nästa vecka vi tänker hälsa på farsan på hemvägen. – Då tar jag ledigt på lördag så får jag en vanlig helg. Vi kan kanske träffas hela familjen Sinna är i stugan och hon är ledig då ni kommer. – Vi kanske kan bo i Sinnas hus då? – Ja Axel är inte död än så de är två ägare. – Sinna och Axel är gifta Anders. Det är hennes hus när han ligger för döden på sjukhuset Vi kan väl inte bara flytta in i hennes hus när hon är i Skärjen. Lägg dig inte i det för jag ska ta det direkt med Sinna. Vi kommer, hälsa Maria och barnen också att vi kommer, de blir säkert glada. – Det gör jag. Vi ses då, hälsa familjen! – Det gör jag, hej då Anders! Anders ångrar att han inledde diskussionen om Axel och Sinnas hus, varför kan han inte hålla käft då det bara bli fel? Han slutade i tid, samtalet med Sara kunde avslutas utan gräl. Nu gäller det att försöka med stora charmen för att vinna Sinnas förtroende, men så länge Axel lever så är möjligheterna små det vet Anders men han får inte släppa taget. Han ringer Sinna! – Hej Sinna, hur är det med semesterfiraren? 283


– Bara bra Anders, det har varit en skön dag, Maria kommer och hälsar på i kväll. Vi skall ha en liten tjejträff. – Jag trodde du ville ha herrträff men då får vi ta det en annan kväll kanske på fredag? – Vi kan alltid försöka, jag ska övningsköra på fredag så vi kan kanske åka ut tillsammans. Jag cyklar in, Sveas cykel finns här så jag lånar den, det går väl bra. – Det är långt, tycker du inte det. – Hemma var det långt när vi skulle cykla till skola eller doktor det tog en halv dag oftast om inte någon släkting körde oss! – Då kan vi cykla ut tillsammans efter att du övningskört. Får jag ligga över? – Det är lika mycket din stuga så jag kan inte hindra dig, säger Sinna och skrattar. – Sista helgen i din semester kommer Sara och familjen men Sara ringer dig! – Va roligt då kanske vi kan ha sommarfest allihop här i sommarstugan! – Vi får se hur vädret blir. – Vi ses på fredag efter att du är klar med körningen. Ring mig en signal så möter jag dig vid körskolan. – Det gör jag. Nu skall jag fixa lite innan Maria kommer. Ha det så bra och vi hörs! – Detsamma vi hörs älskling! Sinna är inte glad att hon bestämde fredag med Anders men hon vet at han inte ger upp så lätt, det är lika bra att ta tjuren vid hornen. När skall hon berätta om sina känslor?

Maria är hemma och byter om innan hon hämtar upp maten på restaurangen. Elisabeth lovar ringa om något speciellt inträffar men med Elisabeth vid spakarna fungerar det alltid, det vet Maria. – Vad fin du är Maria, säger Elisabeth när de hjälps åt att bära ut korgarna i Axels bil. Har ni herrbesök? – Nej vi skall ha tjejkväll ingen får störa oss vi har så mycket att ventilera. – Sköt om er och vi ses imorgon. Sov ut Maria vi klarar oss själva Stina och jag. – Vilken tur att jag har dig och Sinna, Stina och Gunilla är toppen också. Egentligen skulle ni vara delägare. – Det tar vi en annan gång åk nu Sinna väntar säkert! Maria åker mot Skärjen klockan är snart sju det är lite molnigt men termometern visar på arton grader vid centrum, det blir förmodligen en fin sensommarkväll. Maria ser fram emot att träffa Sinna det är sällan de får umgås och vara ensamma. De har mycket att prata om och Maria funderar om hon vågar ta upp det som hon tidigare idag var säker 284


på att hon skulle berätta för Sinna. Ja efter några glas vin så blir det kanske lättare då hon känner att det är rätt. Så här har hon aldrig känt tidigare. Hon passerar några cyklister på vägen, de vinkar åt Maria de känner förmodligen igen Axels bil. Alla känner alla runt sjön de flesta bor i Lunkfors och många jobbar på bruket spridningen är inte så stor nästan alla känner varandra också i lilla Lunkfors. Maria vinkar tillbaka hon måste tänka på kunderna, de kanske går ut och äter några gånger per år, då känner de sig som viktiga kunder! Det gäller att de tänker på den där trevliga Maria som driver Lunken med Sinna, dom är jätteduktiga tjejerna, i stället för de där subborna de har ingen känsla de vill bara tjäna pengar. Var snäll men fjäska inte, det kanske räcker, de som begriper vilket hårt jobb ni lägger ner, de kommer tillbaka som era gäster i alla fall. Ja vi tar lite hänsyn till de andra, de avundsjuka, de som inte lyckats eller aldrig provat något spännande, de måste också leva och de är många i det lilla samhället. Maria ökar farten hon måste bromsa in när hon kommer till infarten det känns bra nu är det mat på gång och Sinna. Hon parkerar, börjar lasta ur, Sinna kommer ut och möter Maria. Hon kysser Maria på munnen och Maria ser ut som inget speciellt hände. Det här har hon väntat på det har vuxit fram. – Vad glad jag är Maria det är inte så många dagar sen vi sågs en eller två men jag har längtat efter dig! – Sinna nu ska vi festa om och få ordning på vår framtid. – Ja om du har samma visioner som jag har? – Hjälp mig med maten, Sinna? Sinna och Maria småspringer in i det lilla köket där Sinna har förberett med det hon har i skafferier och förråd. Två champagneglas fyller hon upp och går fram mot Maria, de skålar och önskar varandra en trevlig kväll. Maria tar fram maten som hon tagit med och lägger upp på papperstallrikar. Ingen onödig disk i kväll, Sinna tänder ljus och lägger ut fällarna framför öppna spisen som hon ännu inte tänt, det är fortfarande varmt i den lilla stugan. Vinglas ställs fram och efter dukningen kan Sinna och Maria tro att det är en liten restaurang de finns på. Utanför lyser några marschaller för att visa att det är fest i kväll. Hoppas grannarna förstår att Sinna och Maria vill vara ensamma. De sätter sig vid bordet mitt emot varandra, Sinna ser en tår i Marias ögon vill inte kommentera men det är säkert lyckan att var tillsammans som berusar henne. – Skål och välkommen Maria, jag har längtat det är så tyst här ute. – Det är inte tyst på jobbet men jag vill hela tiden att du ska vara nära mig! 285


– Hur är det med ditt förhållande till Niklas, Maria? – Det är bra men jag älskar inte Niklas längre, jag tycker om honom, jag älskar dig Sinna! – Är du säker Maria, jag har känslor för dig men är inte riktigt säker. Jag har tyckt om dig från första gången jag träffade dig men jag vet inte om det är kärlek. Jag låg med Axel men sen Axel blev sjuk vill jag inte träffa karlar det känns fel, samtidigt tar jag hänsyn till att Axel ligger där orörlig men han har aldrig varit ett sexobjekt. En stark far skulle jag ge som betyg för Axel, han är mitt allt, min riktiga far har ofta varit äcklig mot mig så jag har sökt en riktig far, den har jag funnit i Axel. Han tvingar mig aldrig att ligga med honom det är jag som måste ta initiativet det passar mig som varit utsatt för incest av både min far och en av mina bröder. Jag vill aldrig återvända till Thailand och om min mor dör finns det inga möjligheter för mig att komma tillbaka. Jag är hora i min egen familj, ingen anar det inte ens min mamma trots det har pågått i tio år? Hon är en skitkäring, när pappa kryper på mig då slipper hon förtreten och jag får försöka stå ut med den fula gubben. Jag vill leva här och nu Axel är min räddning, du är min älskade vi skall leva tillsammans. – Tack Sinna för att du berättar det som varit. Jag har levt mitt liv och varje samlag med Anders har de senaste fem åren känts som en våldtäkt. Han är hård det enda som är viktigt för honom det är utlösning. Axel har vuxit i mina ögon då jag tror han sett vad som varit på gång. Han reagerade inte alls när vi skildes, han önskade mig lycka till. Barnen har också blivit lugnare men om det händer något mera kanske dom reagerar annorlunda de tycker om Niklas, det blir svårt att förklara att vi inte passar ihop utan att jag vill bo ihop med en kvinna. Barnen älskar dig idag Sinna. Är du osäker, vare sig du eller jag vad som händer i vårt lilla Lunkfors. Nyheten kommer att tas emot som en tidsinställd bomb. Axel sjuk, Anders psykfall och Micke leukemi. Du och jag drabbas av lesbisitet är det så det heter vi är annorlunda vi älskar varandra. Jag har inte älskat Anders de senaste åren vi har bara varit sammanboende. Har du tidigare känt att du dras till tjejer eller är det nu det kommit upp till ytan? – Det vet jag egentligen inte jag har aldrig känt som jag tycker om den ena eller andra. Hemifrån har jag lärt att det normala är man och kvinna. När min bror och far våldtar mig så känner jag avsky för karlar men det döljer jag genom att jag trott att det är deras rättighet. Min mor måste veta allt men hon slipper eller vill inte ligga med min far så det är säkert hennes försvar. Men att acceptera att dottern våldtas inom familjen det kommer jag aldrig att förstå. Mamma har alltid visat sig skör för att jag ska tycka synd 286


och alltid få medlidande. – Tänk dig Anna och Sven, när de får reda på vad vi ställt till med. – Jag ger fan i både Anna och Sven, Maria det är mig det gäller. Jag älskar dig, vi har hela tiden sen jag kom hit till landet jobbat tillsammans och det har känts att vi hör ihop. När vi förklarat för barnen så ska vi leva inte överleva vi ska ta för oss. Sköta oss själva och skita i andra om det är möjligt i byn. Vi skall passera torget med huvudet högt vi skall visa att det vi gör är mänskligt inte sjukligt. – Skål, tack Sinna jag älskar dig. Sinna ställer sig upp tar bort en del av den mat som blivit över och städar av. Maria får in i sovrummet sätter sig på sängen tar av sig allt utom trosorna, går in i köket lägger sig ner på fällen. Sinna är inte sen att förstå inviten, hon stänger ytterdörren tar av sig sina kläder, trosorna faller också hon lägger sig ned hos Maria och det saknas inte lust och åtrå hos, någon av kvinnorna, de älskar, de längtar och älskar igen. Sinna sitter grensle över Maria hon tar på Maria som vrider sig hon njuter. I ljusens sken ser det ut som ett skådespel men aktörerna är amatörer de är brända av tidigare liv men det är inte hela sanningen men vem skall avgöra det? Nu återstår sanningen och frigörelsen som kommer att kasta mörker över en del av det som hänt på senare tid. Ingen av tjejerna tänker på det som blir svårt, de älskar är överens det rör sig inte om ekonomi de jobbar tillsammans och älskar tillsammans. På fällen är det en tillfällig lusta men det är moget övervägande som gör att deras kroppar och händer tar både utanpå och inuti varandra. De bestämmer sig för ett bad utan kläder efter att de kollat om det är någon rörelse vid bryggan. För säkerhets skull tar de var sitt badlakan om sig, man vet aldrig då Sixten bor nära och nu får han två damer att visa upp för sonen. De springer ut och hoppar i från bryggan det börjar mörkna så det är tyst kring sjön, de som är kvar är pensionärer eller folk från bruket som är sjukskrivna. De är tysta men det hörs väl, allt som säjs ingen kan undvika att det är två kvinnor som badar, deras röster är så olika, två olika kulturer och språkmelodier. De fortsätter att omfamna varandra i vattnet och det de känner har de aldrig varit med om tidigare. Nu är det dags att de tar tag i sina liv det kommer att kräva många förklaringar till vänner, nära och kära, hela samhället kräver att få veta. Efter en stund är dom uppe på bryggan de springer tillbaka in i stugan och tar sina filtar för att torka av sig, så de kan fortsätta den lilla middagen då de har planerat för lite tilltugg och vin. Dom torkar varandra men de gula badlakanen och deras kroppar möts igen och njutning kan utläsas i deras ansikten. Det chokladbruna Sinnas och det lite solbrända somriga Marias ansikten. Två vackra kvinnor som funnit en 287


livsväg som inte är så vanligt i det lilla samhället, de har bevisligen provat det ”normala” där äktenskap och förhållanden är tvåkönade.I samhället finns inte många lesbiska som lever i öppna förhållanden det som sker är bakom rullgardiner och persienner eller i totalt mörker. Det här blir större nyhet än rondellen eller kommunalrådet som fuskade med elräkningen. Axel och Sinnas förhållande är ovanligt på grund av åldersskillnad Axel är inte sedd, som någon charmör men kommer från Thailand med en pudding som gubbarna i Munkfors yttrade, i avundens tecken. Nu händer nya stormiga nyheter inom samma familj hur fan ska man tolka detta? Ja det kommer att tolkas och misstolkas det är bara att vänta och se. I sommar har det varit lugnt i Munkfors, samhället har sovit. Skolorna börjar snart, då är hela samhället öppet och politikerna kommer med nya sparpaket det är höst och det mesta blir grått.

Mörkret lägger sig över sjön, Sinna och Maria fortsätter sin lilla fest de slutar samtidigt som vinflaska nummer två är slut. De slår på den lilla radion det är karlavagnen med Lisa som pågår i dag är ämnet semester och det kan dom alltid slölyssna på. Dom plockar av bordet iklädda endast trosor och de ser på varandra i skenet från värmeljus som lyser på väl valda ställen i det lilla köket. – Sinna, hur känns det? – Jag är glad och samtidigt frågande hur vi ska gå vidare? Du har redan gett mig svaren men det är långt mellan ord och handling. – Jag har bestämt mig men det får inte gå för fort, jag ska gå sakta fram men hyckla är ingen idé det straffar sig bara. Jag har aldrig sedan jag gifte mig, inte ens då haft en så fin kväll som med dig Sinna. Det kan inte vara fel jag älskar dig Sinna. Du och jag har framtiden tillsammans. – Vi går och lägger oss Maria, låt oss vara tillsammans här är det lugnt! Maria släcker det sista värmeljuset och Sinna lägger sig ner i den varma sängen. Maria kommer efter kryper ner under täcket bakom Sinna det rycker i båda kvinnorna när deras kroppar möts. Efter en stund ligger de mot varandra alldeles tysta. De somnar och utanför hörs vinden som ligger på från sjön stugan är som ett vindfång då den ligger i öppningen med stora tallar på båda sidor. Inga bilar hörs det är tyst hoppas att det kan förbli så det har varit en fin dag. I morgon är det sovmorgon och det behöver damerna som har tufft jobb under en lång vinter. Axel har inte tillägnats några ord i kväll men han finns i tankarna hos dem båda.

288


Det är fredag, Sinna cyklar mot samhället det tar mindre än fyrtiofem minuter innan hon når fram till sista backen vid centrum. Hon passerar bensinstationen och börjar fundera över kvällen som hon lovat att Anders och hon skall vara tillsammans. Det får bli en prövning men hon kommer att ta kontakt med Maria innan hon återvänder till sommarstugan. Hon ställer cykeln vid centrum inte långt från bänknötarna. De är många idag det är fredag men Sinna tänker inte längre på att dom finns där, inga kommentarer längre hon är en av medborgarna i samhället dom ser upp till den chokladbruna restaurangägaren som startat ytterligare ett företag. Övningsbilen står parkerad och Sinna sätter in sig vid sidan av bilskolläraren de skall till ett speciellt område, det är första gången Sinna kör bil.

Det är många äldre med rollatorer som passerar över torget det är relativt hög medelålder i brukssamhället. Anders jobbar tills klockan tre idag, han har redan packat en liten väska som behövs för kvällen. Han har ju en del av det han behöver i stugan då han senast varit där före Sinna. Han har haft kärleksnatt med Anita och nu hoppas han att den här natten blir ännu bättre.

Linda och Erik har pratat ut med Eriks föräldrar som bestämt sig för att stödja de båda tonåringarna så gott de kan. Maria och Anders är inbjudna till dom en fredag kväll då skolan börjat för att lära känna varandra. Den här helgen åker Linda och Erik med föräldrarna till Köpenhamn då pappan skall träffa kunder. Linda tycker det ska bli skojigt för hon har inte varit utomlands. Erik däremot han har varit i många länder. De skall bila till Arlanda sen flyger de till Kastrup. Micke åker med sitt hockeylag på träning över helgen till norra Värmland. Det heter egentligen Kick-Off men det är ett sätt att få ungdomarna att träffas innan allvaret i ungdomsserien börjar. Det betyder att Maria får lite helgledigt men hon jobbar, Niklas vill säkert ha sällskap? Nästa helg då dyker Sara upp med familj, det blir kräftskiva vid sommarstugan det har hon bestämt med Maria. Alla som tillhör familjen kommer däremot kanske Niklas har jour eller som Maria säger, vi får se? Den som kommer att saknas är Axel, men inga under har skett och det kommer inte att ske med Axel heller.

Sinna har kört färdigt sin första körlektion. Det var skojigt men svårt, det blir säkert 289


körkort innan julen har bilskolläraren sagt det känns skönt det är nära till jul, tycker Sinna! Anders kommer ner vid torget där Sinna står redo att åka tillbaka till Skärjen. Det har varit några åskskurar och det är risk för mer regn. Sinna och Maria har träffats en kort stund och de har enats om att tala om för både Anders och Niklas vad som händer. Sinna har fått med sig en korg med mat som hon sätter fast på pakethållaren. Anders tittar förtjust på Sinna och det bär av till den första uppförsbacken är vid centrum, där en gång Metodistkyrkan fanns nu är den riven. Här hoppar Sinna av cykeln den sista biten, Anders är heller inte så vältränad så han föredrar att gå. Sedan bär det utför en stund, vägarna är tomma det har börjat duggregna men Anders säger. – Strunta i vädret Sinna, vi kan torka kläderna framför öppna spisen. – Baktankar Anders, jag har torra kläder i stugan? De når nästa backe där de bestämmer sig för att klara av den utan att gå av cyklarna. Det är varmt kanske åska i luften så svettpärlor syns i deras ansikten de syns tydligare i Sinnas mörka hy. Efter den backen går det relativt lätt och de ökar på farten en aning. Många bilar passerar dem och de signalerar det är enkelt att förstå varför. Anders med en mörkhyad kvinna det är inte svårt att ta miste på, alla vet att Axel är sjuk men det här paret på väg mot sommarstugan en sensommarkväll? De når snart stugan och hoppar av sina cyklar, duggregnet har inte gjort dom genomvåta. Anders är först och öppnar dörren för Sinna som bär in den lilla matkorgen. Väl inne tänder Sinna de ljusstakar som räknas som fast belysning och ett antal värmeljus. Det är tjugo grader inomhus men det känns fuktigt efter dagens regn. Sinna skjuter igen ytterdörren, går in i sovrummet byter till en torr t-shirt. Anders fixar fram maten och har öppnat en flaska rött vin som Sinna har ställt på bordet. Öl har Sinna i skafferiet där Anders tidigare bunkrat både öl och sprit. I dag har han köpt kvalitet, det är tjeckiskt öl som gäller, det är inte mängd utan kvalitet som räknas. Hur hårt kommer Anders att gå fram med Sinna är det äktenskap eller ”one night stand” som gäller denna sensommarkväll? Anders byter inte kläder utan känner att kvällen är kort och antagligen vill han ta av sig kläderna så fort som möjligt. Han låter Sinna sätta sig först innan han fyller upp hennes vinglas, själv har han redan smakat av ölet. – Skål Anders det ska smaka bra med lite mat efter en lång dag och två mil på cykeln. – Känns det i baken? – Ja det gör det men jag sitter ganska bekvämt så det är inga problem. 290


– Hur går det om du hamnar i sängen då? – Ja du Anders, då får jag ligga på magen med täcket över mig. Anders förstår inte hur Sinna reagerar men han är självsäker i flera fall där Sinna tänker helt annorlunda. Han tror att Sinna känner sig beroende av Anders men det är ”bull-shit” hon är säkrare på sig själv än någonsin Anders varit. Med Maria och Sinnas känslor för varandra, hamnar Anders på efterkälken igen. Den stora frågan är hur barnen kommer att reagera på deras kärleksbetygelser, lesbiska efter så många år i normalt flerkönade äktenskap eller samboförhållanden. – Anders hur går det på jobbet? – Det går bara bra jag är ganska nöjd. Hur går det för dig och Maria då? Tjänar ni några pengar? – Ja vi blir inte rika men det känns bra vi får ett halvårsbokslut då år vi se, men det ser bra ut. – Jag älskar dig Sinna, jag kan inte vänta längre. Anders fyller upp hennes glas och Sinna säger inte nej, hon är lika nervös som Anders. När skall hon erkänna att hon har sällskap? – Det är inte lika enkelt för mig Anders, jag tänker på Axel varje dag han lever, du vet inget om min uppväxt och vad jag gått igenom. Du tror det är pang på rödbetan som gäller men inte jag Anders men vi kan kanske göra ett försök, men du kan räkna med att bli besviken! – Farsan är borta snart och jag älskar dig, det har jag gjort sen du kom till Lunkfors, jag trodde inte på att farsan skulle komma hem med dig, det var otänkbart den gamle mannen som levt ett långt och troget liv med Svea. Jag har aldrig trott på ditt och pappas äktenskap, Sinna. – Där har du fel Anders det var aldrig några tvivel, det är det inte idag heller vi är ett par Axel och jag, han lever för mig. – Jag förstår dig men nu vet vi att Axel inte kommer tillbaka. – Ja det håller jag med om men vi får inte prata om Axel som om han är död. Ander ställer sig upp Sinna följer efter och de går ut på bryggan, Sinna tar sitt vinglas med och Anders öppnar en ny öl. De sätter sig ner på bryggan, efter en stund kommer Sixten och hans son. De verkar ha stått i startgroparna när de hörde att Anders och Sinna stängde ytterdörren. Anders blir irriterad när han ser Sixtens son, civilingenjören och den drummeln som har ett toppjobb på Telia. Jonny har läshuvud, det har inte du brukade Axel säga. Efter att han sagt det tillräckligt många gånger blev det självuppfyllt. 291


Anders var inte alls dålig i skolan men Axel stöttade Sara som tog studenten med toppbetyg. Svea försökte nog hjälpa och stötta Anders men den då negativa Axel var ett hinder för Anders. Flytväst har han på sig Jonny men Sixten han flyter säkert ändå han har trähuvud. – Hej på er vänner, säger Sixten. Vilken tur att vi träffade på er, det har varit så tyst här när Jonny varit hemma han är ju storstadsbo grabben och van vid fart. Fart den där tönten han blir fartblind när han åker sparkcykel. Vi fick jaga honom när vi spelade fotboll annars somnade han på planen, påminner sig Anders. – Hej, säger Jonny kul att se er. Ny kvinna i er familj ser jag. Han vet säkert allt om Sinna nu skall han visa sig på styva linan men det ska jag ta ur honom, tänker Anders. Hon är min och inte ska nån sketen ingenjör komma i vägen för mig. – Hej och välkomna, säger Sinna. Sinna tycker det var roligt att de kom nu när pressen började komma på henne. Anders den kåtbocken har säkert bara väntat på att de skall hamna i sängen. Nu får Sinna lite tid att koppla av och dessutom tycker hon att Jonny är intressant. Inte som sexobjekt men som människa, det är skönt att få lite nya infallsvinklar utanför familjen Forsnacke? – Sinna jag har hört så mycket om dig och dina framgångar. Jag beundrar ditt mod, du som kommit och vänt upp och ner på en del av samhället. Du har inte ryggat för jantelagen. Maria är också en toppentjej, jag visste att hon skulle gå långt men att du skulle sätta Lunkfors på kartan det visste väl inte ens Anna och Sven? – Det är säkert många som tycker jag skulle ha stannat i Thailand men efter hand har jag blivit mer och mer accepterad i byn. Vad gör du själv då? – Jag är chef för ett företag i Kista det tillhör Telia. Jag bor i Stockholms innerstad så jag är en riktig nollåtta. Jag trivs men på sommaren längtar jag till glesbygden och min hemort. – Får jag bjuda på ett glas vin eller en öl, frågar Sinna. – Inte säger vi nej till ett glas så här på kvällskröken Jonny, säger Sixten. Jag skall parkera båten så kommer vi upp och sätter oss hos er. Den här kvällen är förstörd fan, varför gick jag ut på bryggan med Sinna. Nu får jag försöka hitta på ett sätt att avsluta det här dravlet så fort jag kan. – Vad gör du Anders? – Jag har hand om bensinstationen som ligger vid centrum. – Det är väl passande för dig som är intresserad av fordon. Bor barnen hemma hos dig? 292


– Ja men mest hos Maria. Sinna kommer med två välfyllda vinglas på en bricka och sätter sig ner på bryggan. Hon har bytt till långbyxor och en tröja allt i svart men ljuset gör att det vackra lite ljusare ansiktets konturer är framträdande. – Hur länge stannar du i Lunkfors Sinna? Anders tittar på Jonny då han anser att det har han inte med att göra, Sinna kommer aldrig att bli noll åtta det kan hann garantera. – Det vet jag inte beror på vad som händer med Axel. Hans tid är räknad men så länge hjärtat är stark så är han levande, utan Axel hade jag aldrig varit där jag är idag. – Skål, säger Sinna. Välkomna till bryggan! – Tack det är trevligt vi brukar ses vid midsommar men jag var lite krasslig i år så jag stannade inomhus. Anders säger ingenting till gästerna han väntar på att de ska åka hem i sin lilla eka så han blir ensam med Sinna. Sinna fyller upp glasen och Anders blick är inte nådig, det går inte att komma ifrån, någon gång måste besökarna ändå gå och lägga sig,. – Vill du följa med ut på en fisketur nån dag, Sinna? Farsan och jag har några riktigt fina ställen för abborre, farsan är en hejare på att röka fisk, det är en delikatess som du kan ta med dig till menyn på Lunken. – Ja jag kan promenera över nån dag så får ni visa mig hur jag skall fiska abborre! – Vi tar och återvänder, jag börjar bli trött Jonny. – Du kan gå hem så kommer jag efter med ekan. – Vi skall nog också tänka på refrängen inflikar Anders snabbt, jag skall jobba i morgon. – Då gör vi också kvällen är sen, tack för vinet och trevligt sällskap då ses vi i dagarna för storfiske Sinna, då ger vi oss iväg farsan. Det är inte svart ute men ganska mörkt, ljuset från den öppna terrängen med sjön och en stjärnklar himmel avslutar dagen vid bryggan. Sinna och Anders går in, avslutar kvällen med ett glas vin och en tjeckisk öl. Nu gäller det för Anders att vara försiktig med Sinna, glöm Sixten och Jonny det måste vara fritt för dem att ta med Sinna på en båttur när hon har semester. Anders vrider sig på stolen, sträcker sin ena hand över till Sinna lägger den på hennes hand. Den är varm men Anders ansikte är kallt, han har svårt att visa glädje när han är nervös och vid det här tillfället måste han lyckas. – Skål för oss, Sinna. – Skål Anders för oss alla i familjen Forsnacke. Vi skall bevara namnet och hålla 293


huvudet högt som Axel alltid har gjort. Sinna ställer sitt glas på den lilla diskbänken, Anders går bakom henne och ställer ner sin flaska. Sinna vänder sig om och hamnar i Anders armar. Ingen säger något, Sinna släcker värmeljusen men en liten fotogenlampa får lysa om någon måste gå ut till utedasset under natten. Anders klär av sig näck går in mot sängkammaren och kryper under täcket. Sinna vet inte hur hon skall göra men hon kan knappast lägga sig på fällarna framför öppna spisen. Hon kanske måste göra det här för att klara av Anders han tror en sak, men det gäller att han får veta. Sinna kryper under det andra täcket och Anders ser hennes kropp i fotogenlampans sken när hon tar sitt täcke över sig. Anders hand kommer mot Sinna som bestämt sig för en sak, det här måste gå fort jag vill inte men jag måste, är det verkligen sant? Hon tänker på sin uppväxt med sin faders händer överallt på sin späda kropp och brodern som inte var sen att lägga sig ovanpå henne i alla möjliga och omöjliga situationer. Nu bestämmer hon själv och Anders har hon alltid tyckt lite synd om? Anders hand drar Sinna närmare sig och täcket lyfts nu ligger de så tätt in till varandra som det nästan är möjligt. Sinna gråter och Anders frågar vad som är fel? – Det är Axel jag tänker på han är fortfarande min. – Glöm det i kväll, Sinna! Anders får Sinna på rygg hon protesterar inte, han tar försiktigt ner hennes trosor, nu har han nått sitt mål denna vackra kvinna i sin säng. – Har du kondom Anders? Anders går upp i köket där han har en låda för att användas vid eventualiteter men inte trodde han att Sinna skulle ställa en sån fråga? Hon ligger kvar när han försiktigt lägger sig vid hennes sida, han tar på de känsliga ställen som han känner men Sinna verkar stel. Han särar Sinnas ben och hon hjälper till så Anders kommer in i henne. Anders svettas men han njuter, Sinna ligger nästan orörlig så Anders måste fråga? – Tycker du inte om det, Sinna? – Anders, du vet för lite om mig för att du ska förstå vad som hänt i min kropp. Du ska få reda på det vid något annat tillfälle. Anders lägger sig på sidan tar fortfarande på Sinna men Sina är trött och ber att få vila en stund så kanske hon mår bättre. – För mycket vin, frågar Anders? Han får inget svar, Sinna funderar över varför hon släppte till man hon var rädd för 294


Anders men nu har hon gjort sitt och hoppas att det ska räcka med den här gången. En stund senare sover de, Sinna vaknar vid åttatiden tar på sig baddräkt och hoppar i sjön från bryggan. Hon vill tvätta sig, känner att hon gjort något som inte Axel någonsin skulle ha accepterat. Sinna skulle aldrig göra det mot Axel men nu är det gjort, det är för djävligt men rädslan för Anders kommer hon inte få möjlighet att förklara för Axel. Anders vaknar lite senare går också ut på bryggan med ett badlakan om sig. Han tackar Sinna för natten och dyker ner i den mörka sjön, i dag återvänder regnet det är svarta och grå moln över sjön. Sinna och Anders sitter vid bryggan, det är tyst med undantag av alla fåglar som spelar sina sånger. Sinna och Anders går in fixar till frukosten, klär på sig går tillbaka ut på bryggan och stannar där länge. Nu måste någon säga något snart, det dröjer men efter en stund tittar Anders på Sinna som berättar något som han aldrig vill höra. Sinna är inte blyg efter en kvart har hon berättat allt om sig och livet med Maria. Livet hemma i Thailand har hon också berört, rädslan för Anders, vet han nu vad det beror på! Anders vet inte om han ska tro på det hon säger, det låter för otroligt Maria också, vad säger den stackars Niklas? Linda med barn och nu det här kommer samhället att smälta det här och hur? Anders känner hur han faller, han har legat med en lesbisk tjej som han älskar, det här kan inte vara sant det får inte vara sant. Hans egen Maria också dom som har haft så många fina nätter tillsammans? Det här kan inte vara sant vad ska jag nu göra. Först Anita, nu Sinna dessutom med mina barns mamma Maria. De måste ha drabbats av någon psykos eller är det Axels olyckssaliga fall som gjort dom tokiga?

295


Kapitel 36

Det är onsdag Niklas kommer in på restaurangen. Maria möter honom och får klapp på kinden, det är få gäster, det är strax efter lunch. Niklas får tips vad han ska äta av Maria och Elisabeth serverar. Maria sätter sig vid hans bord nu eller aldrig! Det känns i Maria, nyförlovad, hon kom hem från en underbar semester för några dar sen, livet lekte. Nu skall Niklas få reda på det som han säkert inte väntat då han fortfarande tänker på Maria och hans egna flyttplaner. – Niklas, jag har något som jag måste berätta för dig! Niklas är den som normalt berättar för sina patienter när de får svåra sjukdomar så den sidan är han vad vid, men att sitta här med Maria det kommer att bli svårt, att få ta emot beskedet vilket det än är. – Har det hänt något? – Ja, ganska mycket har hänt. När vi var på semester så kände jag mig inte alltid som jag gjort tidigare i ditt sällskap, det är något med min kropp, jag känner att jag måste ta en paus i det här livet. Jag har upptäckt att jag älskar Sinna, det har jag alltid gjort men det var mer att ”tycka om” när Axel var med oss dagligen. Nu är det kärlek, Sinna och 296


jag vill komma ut med det här innan vi ställer till mer grubblerier än vi redan gjort. Anders vet om det, han har varit i sommarstugan med Sinna så han kommer säkert hem med svansen mellan benen. Han tror att Sinna älskar honom men Sinna älskar Axel det har hon gjort sen de träffades, hon fick en fader då hennes riktiga fader och broder utövade incest så hon tycker illa om det manliga könet. Ja inte dig Niklas men de som tror att hon är ett objekt. Hon har nu bestämt att leva med mig, vi gör det redan i jobbet men nu kommer vi att hålla ihop även privat. Maria fortsätter sin berättelse och Niklas lyssnar tåligt. När han ätit färdigt tänker han besvara Maria. – Jag förstår dig när jag har hört hela historien men du måste ha märkt av det tidigare, det kan inte vara Sinna som förändrat dig totalt? – Nej de sista åren med Anders kände jag att det hände något. När jag låg med honom kändes det som våldtäkt, jag levde för barnen, Anders var bara till besvär och inte att förglömma han gjorde inte mycket som gladde familjen. Det jag är rädd för nu det är att barnen skall stöta bort mig men jag hoppas de förstår, de tycker i alla fall om Sinna men nu? – Det är slut mellan oss Maria? – Ja som par men inte som vänner hoppas jag? Du har räddat min son men jag kan inte rättfärdiga mitt beteende mot dig Niklas, du är en underbar kille men du behöver en riktig kvinna inte en sån som jag. – Sluta Maria, vi förblir vänner jag är van med negativa besked det tillhör yrket men det här drabbar mig och det är mera ovanligt. Livet måste gå vidare kanske jag flyttar till Karlstad, vi får se vad framtiden kommer att ge mig, men jag stannar inte här det är klart. Livet går vidare, jag hoppas du och familjen får det bra, jag kommer alltid att tänka på dig, du är den enda kvinna som jag riktigt älskat! Det var bra att vi inte hunnit flytta ihop. Om vi gjort det skulle livet ha varit betydligt tuffare för oss alla, nu är det som det är, hoppas att vi kan umgås som vänner. Jag kommer att sakna Micke också, semestern tillsammans med er båda var underbar. Linda känner jag inte tillräckligt men hon är en mogen tjej. Ha det så bra, hälsa Sinna och barnen från mig. Han lägger ett hundra kronor på bordet reser sig ger Maria en kyss på munnen, tårarna kommer från hans ögon när han snabbt lämnar lokalen. Maria går in i köket, går in på det lilla kontoret där damerna som startat upp sitt nya företag sitter. De blir glada och berättar att de har fått några nya kunder inom kommunen, det ser ljust ut. Maria berättar att hon träffat chefen för personliga assistenter inom kommunen. Han ville att de skulle ta kontakt med honom snabbt. De gläds med beskedet men kan samtidigt inte förstå 297


varför Maria har tårar i ögonen när hon kommer med glada nyheter. Maria lämnar damerna och återgår till sitt arbete. Senare ringer hon Sinna som hållit sig inomhus hela eftermiddagen sen Anders lämnade henne. Anders hade lyssnat men förstår inte hur det kan bli så här han tolkade Sinna som sjuk och att hon smittat av sig på Maria. Han hade spytt galla över Sinna när han tog sin cykel och vände åter mot samhället. – Låg ni med varandra, frågar Maria? – Kunde inte undvika det men det var då han förstod att jag inte var som han trodde. Det fanns inga känslor mellan oss det vet han och jag hoppas att han lägger det på minnet. Jag frågade till och med om han hade kondom? Sinna berättar om hela kvällen och grannarna som räddade henne en stund, hon ville inte i säng men Anders behov kunde hon inte stoppa men nu är det slut. – Definitivt, han skäms över Axel sa han som släpat hit mig från Thailand. Jag sa att jag fortfarande älskar Axel men att jag aldrig älskat Anders men han har svårt för att särskilja de orden. Kommer du i kväll Maria? – Jag ska kolla med Linda och Micke vad dom gör i kväll. Ska dom vara hos Anders då får jag vara hemma för att försvara dig och mig mot Anders beskyllningar. Eller så håller han käften men det vet vi inte. Jag vill helst berätta det själv för dom, kanske jag kan ta med dom till dig Sinna? Om dom vill gör jag det då blir det inte så sent. Vi får gäster på fredag och då måste vi vara utvilade till kräftskivan. – Hur tror du Sara och familjen tar det? – De är en modern familj, jag tror vi klarar oss bra där. Kanske Linus och Krister är oförstående men de har säkert hört talat om lesbiska par i skolan. Men nu kommer det nära, Sara förstår och har lätt för att förklara. – Vi ses i kväll med eller utan barn då Maria? – Hej då älskling, svarar Maria! – Det känns skönt när du säger det Maria! Klockan åtta åker Maria och barnen ut till sommarstugan men när de närmar sig den lilla avtagsvägen vid stugan ringer telefonen. Det är Anders han är upprörd, är det Sinna och Maria som är på tapeten? – Axel är död Maria, de ringde från lasarettet hjärtat stannade klockan halv sex. De kunde inget göra men jag tycker det känns skönt att det är över. Kan vi träffas? – Jag är på väg till Sinna tillsammans med barnen de skall få reda på det som Sinna berättade för dig i går men nu får vi kanske ta det senaste först. Jag ringer dig under kvällen du kan ringa Sara så de får bestämma om vi ska träffas i helgen. Vi hörs då 298


Anders. Anders trycker av telefonen Maria förstår att barnen vill veta vad samtalet handlade om så hon säger klart och tydligt. – Linda och Micke, er farfar är död hans hjärta stannade klockan halv sex nu är lidandet slut inga mer maskiner håller honom vid liv eller rättare sagt levande död. – Jag är förvånad att han levt så länge men jag saknar honom det har jag gjort sen den där ”olyckan” slog ned honom. Farfar har det säkert bra men han har missat så mycket som jag ville berätta för honom, säger Linda. Micke gråter och Linda säger inget men hon är lika ledsen som Micke Hon kan inte hålla sig. gråter och får fram följande. – Farfar får aldrig träffa Eriks och mitt barn det hade jag önskat att han fått göra. Han skulle ha älskat mitt barn, farfar har betytt så mycket för mig även om han var lite skygg och tillbakadragen innan han träffade Sinna. Farfar älskade mig det vet jag. – Vad gör vi nu då, åker vi hem eller fortsätter vi till Sinna, vet hon om att farfar är död, frågar Micke? Maria svarar inte, de är snart framme vid sommarstugan, ingen syns till, när Maria svänger upp mot trappan kommer en glad Sinna ut på trappan. Hon är ovetande, det syns i hennes ansikte hon gläds åt att Maria och barnen kommit. – Hej vad glad jag är att ni kom. Välkomna! – Vad ni ser uttråkade ut har det hänt något? Hon tror att barnen vet om det som skett men blir chockad när Linda säger. – Farfar är död, har inte sjukhuset ringt dig? – Jag har inte haft telefonen på då jag har vilat en stund. Hon slår på telefonen och där har hon två obesvarade samtal ett från lasarettet och ett från Anders. – Är det slut med Axel säger hon gråtande och faller i armarna på Maria? Barnen kramar om de båda kvinnorna, det här var väntat men inte i kväll. – Vi går in jag får fixa kaffe och dricka åt er. Jag känner mig alldeles yr men är glad att ni är här med beskedet. Det känns bra att ha vänner runt om sig när det inträffar sorg. Axel kommer alltid att vara min det vet ni, han var mitt allt utan honom hade jag varit kvar i Thailand. Ni barn ska få veta en hemlighet som jag berättade för er pappa i går kväll och Maria vet om det sen tidigare. Från tio års ålder utnyttjade min far mig och även min yngsta bror de låg med mig och jag vågade aldrig säga något jag tror min mor visste om det men hon skyddar pappa och min bror för att de är rädda för pappa. Vi 299


behövde hans pengar, ingen älskade honom. När jag kom hem från skolan fick jag lägga upp mig för den fula tjocka gubben, det var inga långa stunder men det var äckligt. Jag trodde det skulle vara så men efter att jag träffat Axel förstod jag att det var onormalt, vi pratade aldrig om att jag var utnyttjad, jag pratade om en granntjej, inte att det gällde mig. Axel var den första man jag låg med efter incesten hemma han var den enda man jag inte var rädd för! När jag jobbade på barer hämtade ofta min bror mig så jag inte råkade illa ut men det var i hans bil eller hemma jag råkade ”illa” ut. De har skadat mig för livet. Axel tack för at du räddade mitt liv! Hon brister ut i gråt lägger huvudet i armarna på köksbordet och Maria lägger armarna om henne. Linda och Micke går ut en stund på trappan sedan ner till bryggan där de sätter sig och prata om sin farfar. De är ledsna men ändå glada att slippa besöka honom där han låg i sin säng. Sinna och Maria kramar om varandra, telefonen ringer och Sinna svarar. – Hallå, säger Sinna. – Det är Anders. – Jag vet allt, Maria är här med barnen de berättade om Axel. – Då behöver jag inte komma ut då! – Nej det är lugnt barnen är ute på bryggan med Maria och gråter tillsammans. Det känns bra med stödet det behövs i den här svåra stunden. Jag ringer dig i morgon Anders – Det behöver du inte jag ville bara kolla att du fått beskedet. Du och Maria klarar er säkert själva ni har ert liv, jag har mitt. Har ni berättat för barnen? – Du Anders, vi gör det i kväll. Anders trycker av telefonen och Sinna reagerar. Han är säkert glad att det inte han som är huvudperson den här gången det är präktiga Maria som ligger med Sinna det måste väl barnen ändå inte acceptera? – Vi berättar för barnen i kväll annars hittar säkert Anders på något otrevligt. – Tror du Axel lämnade in för att jag låg med Anders i natt? – Du får inte vara synsk Sinna, att du låg med Anders det kan jag förstå, jag har också legat många gånger med Anders då jag totalt saknat lust. Jag tycker vi glömmer det, Axel är död det är en mördare Mussas dåd, inte ditt eller mitt fel, vi har gjort det Axel ville under hans sjukdomstid. Vi har skött restaurangen precis som han ville under hans sjukdomstid. Tror inte Axel har haft något annat krav på oss. Barnen kommer in Sinna ställer fram läsk och kanelbullar. Hon serverar Maria och sig kaffe det är tyst en stund runt bordet då Maria bryter tystnaden. 300


– Linda och Micke, vi skall berätta en nyhet till som inte är så sorgsen som den vi fick när farfar lämnat in. Vi tänkte vänta men det är alltid bäst att vara först, skvallret går fort i vår lilla by. – Sinna och jag älskar varandra vi har bestämt oss för att hålla ihop bo tillsammans. Både Sinna och jag har tröttnat på vissa av det motsatta könet. Det har pågått en längre tid men det är först nu som vi visar öppet att vi är ett par. – Men Niklas då? – Jag pratade med honom i går han blev mycket ledsen men vi lovade varandra att förbli vänner. Kanske Niklas drar till Karlstad, då hittar han hur många kvinnor som helst då han är en underbar kille. Sinna betyder mer för mig än många andra nära och kära men ni barn är allt för mig men Sinna kommer att vara med oss när ni växer upp. Nu drabbas ni av det som jag finner rätt för att få ett bra liv men jag hoppas att ni kan stå ut med det. Vi vill vara en familj med er hemma så länge ni vill. Vi kommer att försöka jobba mindre och någon skall vara hemma när ni kommer hem från skolan. Det har jag aldrig kunnat göra tidigare, det vet ni pengarna, min lön var så viktig jag kunde inte ens vara hemma då jag var sjuk. Ett lesbiskt par kommer naturligtvis att sättas på plats i samhället och speciellt då jag tror att vi kommer att vara först att öppet erkänna eller att komma ut ur garderoben Jag hoppas att ni har lättare att förstå det då Sinna har upplevt en tonårstid och många långa år som en slav under sjuka karlar men säg för det inte att alla är sådana men vi föredrar att leva som vi vill. – Mamma det här berör mig hårdare än farfars död, det var väntat men att ens mamma ändrar från kvinna till man eller vad det nu är, detta efter att fött två barn och sedan visar sig vara lesbisk det går fortfarande över mitt förstånd. Pappa har inte alltid varit så bra för dig, det har vi både sett och lidit för jag och Micke, vi har gråtit många tårar i våra rum när ni har grälat. Jag har nog med mitt barnafödande så jag ska försöka undvika att tänka för mycket på ert förhållande, men det blir väl svårt i skolan där finns det gott om mobbare. Jag önska oss lycka till, jag flyttar inte från dig mamma, du är min mamma även om du är lesbisk, Sinna jag säger detsamma till dig du är det bästa som hänt familjen Forsnacke den senaste tiden och farfar skulle ha sagt detsamma. Jag älskar dig Sinna. – Jag vill nog prata med pappa om det som händer, men jag hoppas att allt blir bra annars får vi väl flytta, Lunkfors är väl inte jordens medelpunkt, kanske nu när Forsnacke är på tapeten igen. De återvänder mot samhället men i bilen växlas inte många ord. Maria får många 301


blickar i nacken från barnen som sitter i baksätet. Maria kommer att ringa Sara i morgon tidigt för att kolla av om Anders diskuterat kräftskivan i helgen och samtidigt skall hon berätta vad barnen nyss fått höra. De går in i lägenheten, Linda och Micke försvinner in på sina rum det verkar som oron lagt sig, vi får se när de vaknar i morgon. Maria kan ju inte säga att dagen varit bra men hon och Sinna har fått fram sitt budskap, trots Axels död är Sinna tillfreds med livet, det känner Maria. Maria går och lägger sig tidigt men tittar in till barnen, säger god natt som hon alltid gör, det är ett måste för Maria. Ingen av barnen verkar reagera alltför negativt, vänta och se Maria. Det är torsdag, Maria har ringt Sara som tog beskedet om Sinna och Maria med lugn. Faderns död var tuffare, Anders hade ringt, men hon hade sett fadern, det räckte för att han skulle få dö inte förlänga livet med respirator som hjärndöd. Sara säger att de har bestämt sig för att komma de vill vara vid Skärjen med husvagnen, de vill äta kräftor som en hyllning till Axel han skulle vara så stolt över sin familj, men nu skall han få en plats i minnet med familjen samlad. Maria är glad att de kommer, det kan dämpa uppståndelsen hos Anders men han är långsint, frågan är om han någonsin kommer att acceptera att han blir brädad av en kvinna och ännu värre den kvinnan som han frivilligt skilt sig från. Han kan ställa till det för sig Anders men han går vidare den här gången också, kanske. Han har fått brev från fångvården att han skall infinna sig för vård den femtonde december. Han trodde att han skulle få dispens till nästa år men hans doktor i Karlstad och Niklas har inte kunnat utverka dispens, Anders räknas som frisk nu. De bestämmer att Maria och barnen kommer ut på lördag eftermiddag, sent då hon måste jobba så länge hon kan när Sinna har sin sista lediga semesterhelg. Sara kommer att ringa Anders för att se om han kommer på kräftskivan. Hon kan säkert övertyga Anders att det kan bli trevligt trots alla bekymmer. Den enda som inte kommer blir då Niklas som var med senaste gången vid festligheter ja och Axel saknas naturligtvis han kommer aldrig tillbaka. Barnen har bestämt sig för att följa med och Linda har bjudit in Erik som har lovat följa med. Maria berättar för Elisabeth vad som hänt Axel. Elisabeth saknar Axel, han var deras trygghet på kvällarna. Anders har inte alls samma pondus, Axel var som en polis eller far för personalen som hon uttryckte det. – Jag har en nyhet till som du bör få reda på innan ryktena går, jag och Sinna är ett par, vi kommer att flytta ihop, det är slut med Niklas och Anders har gått i taket så räkna inte med honom den närmaste tiden. Vi skall samla er så fort vi får tid, du och de andra som 302


jobbar här så ska vi tala ut då Sinna också får ge sin syn på vad som händer. Det är egentligen helt privat men det påverkar våra jobb även om det inte ska göra det, Sinna har varit med om en hel del i sin ungdom. Det får hon berätta om själv. – Det är bra jag är stolt över din ärlighet det kan inte vara det lättaste att ta det beslutet att erkänna att man är lesbisk. Vad ska kunderna säga? – Ingenting hoppas jag, vi kan väl laga mat för att vi är dom vi är men jag förstår din fråga. Den är befogad! – Nu jobbar vi på så vi får kvällen tidigt Elisabeth. – Ja det ser bra ut, vi har haft mycket folk hela dagen. Torsdag är resande dag, många nasare som bjuder ut kunder innan veckan är slut. – Vi får väl fixa lite lönehöjning när vi får första halvårsbokslutet om det gått ihop, säger Maria och skrattar. – Det får bli rejält då Maria. Det närmar sig dagens slut och gästerna droppar av, en del har fyllnat till men i stort är det städade gäster. Hyfsat med dricks till damerna, det är de väl värda. Elisabeth går hem först, Maria och tjejen i köket lämnar samtidigt, de skiljs åt vid ytterdörren då de ska åt var sitt håll. Maria går en omväg över torget, det är lite folk i rörelse hon ser några kända ansikten. Av någon anledning kommer Anders gående över torget, han möter Maria som stannar till. Det känns som de är okända för varandra, Maria försöker komma nära Anders men han ryggar. – Hej, säger Anders. – Du är ute så här dags. – Tog en kvällspromenad för att rensa hjärnan. – Har du mycket bekymmer eller är det begravningen som oroar? – Nej det som oroar mig mest det är du och Sinna. Jag tycker synd om Niklas han trodde säkert på giftermål. – Du börjar fundera över andra människor, det är ovanligt jag trodde det bara var dig som du bryr dig om, du gör framsteg, synd att du inte visat det tidigare. – Skitsnack, du har alltid varit den som våra vänner sett upp till men nu när sanningen kommer i dagen kanske jag får upprättelse. – Upprättelse för vad, det du gjort menar du väl inte att din familj är orsak till. – Har jag aldrig sagt men din sexuella läggning kan ju inte vara speciellt normal. Jag är glad att vi är skilda, du har fått din Sinna. – Jag tror du är avundsjuk på mig för att jag är tillsammans med Sinna. Du kan aldrig få 303


henne hon är för seriös. – Sluta nu damen, jag har inte begärt att få tala med dig, lämna mig i fred. Jag har fått nog av dig, jag ska prata med barnen om det här när jag träffar dom. Anders skakar i hela kroppen tittar på Maria som hon skulle vara ett monster. Det här är ändå för mycket för Anders. – Gissa om jag visste det? Maria går mot hemmet men vänder sig om och frågar? – Kommer du till Skärjen? – Det talar jag om för Sara i så fall. Det är tyst förutom att några åker raggarrundan vid torget och någon kommer cyklande från bruket i full speed, denne någon kanske har gjort övertid och måste hem för att se de senaste nyheterna på tv. Nyheter är viktigt det är oftast sant det som visas, det är inget att skvallra om fyrtio döda i Bagdad av självmordsbombare, det är egentligen inte så viktigt längre. Det händer varje dag men ett lesbiskt par, en thailändska och en värmländska en frånskild och en änka det är stort. Dessutom är änkan trettiotvå år, tidigare gift med före detta brukstjänstemannen Axel Forsnacke. Det kunde avläsas i dödsannonsen i båda lokaltidningarna. Under Axels namn står det Sinna och därefter kommer Axels barn och barnbarn. Inga sörjande släktingar i Thailand men det är inte så konstigt dom har aldrig träffat sin svärson, sextioåttaårige Axel. Nu är han död och ingen av Sinnas familj kommer på begravningen. Anna har suttit och räknat på hur många som kommer på begravningen, hon har kondolerat och skickat blommor till Sinna att hon och Sven deltar i sorgen. Det är inte allt för mycket sanning i det, mest för grannsämjan eller at slippa osämja. Anna vet inget om Sinnas och Marias förhållande än men hon har en liten aning om att Sinna och Anders har lite kuckel för sig. Det kommer alltid fram förr eller senare men med Annas deckarsinne kommer det säkert förr? Svens resa till Tallinn har det varit ganska tyst om och kompisarna har lovat varandra att det är en pojkresa inget jävla skvaller. De har tillsammans lovat varandra största möjliga tystnad då det är lite cirkus över deras resor. Begravningsgudstjänsten blir andra helgen i september samtidigt sker jordfästningen. Det praktiska står Maria och Anders för när han kan hålla sig lugn och diskutera på allvar. Blomsterhandeln sköter hela ruljansen då de samtidigt har begravningsbyrån i byn. Enkelt och bra för de som sörjer, de har säkert fullt upp med sitt åtminstone i familjen Forsnackes fall. Axel skulle ha fyllt sextionio år samma dag som han skall begravas. 304


Sinna trivs med ensamheten i den lilla stugan hon passar på att njuta av naturen och vattnet. I dag kommer Sixten och Jonny, hämtar Sinna med sin eka och de åker ut till Sixtens favoritställe. Där får alltid Sixten abborre det går inte att undvika. Sinna sitter tillsammans med Jonny i aktern och Sixten ror. Jonny ser på Sinna och Sixten funderar på hur han skall få dom att fatta tycke för varandra nu när Axel är borta. Anders kan hon väl ändå inte välja, inget att lita på, det är flaskan som gäller, varje gång han stöter på bekymmer. Jonny är framåt och chef, det måsta Sinna tycka att det är stort, tror den gode Sixten. När de kommer fram till abborrgrundet slänger Sixten i ankaret och tre spön plockar Jonny ihop. Han maskar på åt alla drar flötet för att uppnå rätt djup det som Sixten bestämt. – Då provar vi då, säger Jonny och slänger ut reven. – Det är fösta gången jag fiskar på det här sättet, säger Sinna. – Trevligt att få vara först, då hoppas jag att vi kan lära dig jag och Jonny. – Farsan skryt lagom, vänta ska du få se vem som får fisk först! – Ja vi måste få fisk allihop annars får man det där fula smeknamnet, Jonny! – Vad är det för namn, frågar Sinna. – Det säger jag bara om vi inte får nån fisk, säger Sixten. Jonny tycker Sixten är fräck, här sitter en ung thailändska som han dessutom fattat tycke för och fadern kommer med snuskiga antydningar, fiskefitta är väl inget som Sinna har behov att lära sig, inte av Sixten i alla fall. – Nu nappar det, säger Sixten. Upp kommer första abborren och samtidigt som han tar av sin fisk från kroken drar Sinna upp sin första abborre någonsin. Hon kramar om firren hårt och ger den till Jonny som bryter av nacken för att bli lugn. – Det där får du lära mig, jag har aldrig brutit nacken av någon, vare sig fisk eller människa förut! Herrarna skrattar åt Sinna, det är ruter i damen. Axel har haft tur tänker Sixten och om blickar kunde klä av Sinna skulle hon vara spritt språngande. Den gubben kan vara ful han, det vet också Jonny. De fiskar några timmar och de får ett tjugotal abborrar den sista som Sinna drar upp bryter hon nacken av själv. Nu behöver jag ingen gubbe om jag ska fiska, det klarar jag själv inga fula gubbar som Sixten skall behöva hjälpa mig. – Vi drar hemåt, säger Jonny det blir väl jag som får rensa och bjuda er på stekt abborre i kväll då! 305


– Nej tyvärr får det bli en annan gång. Sara med familj kommer i dag, de har sin husvagn med sig och stannar över helgen. Vi tänker äta kräftor i morgon med Maria och barnen. Kanske Anders kommer han har inte bestämt sig än. – Kommer Niklas då? Sinna funderar på om hon ska avslöja sig, för att undvika fler försök från Sixtens sida att gifta bort sin son med en kvinna som nyligen erkänt att hon är lesbisk. Nej det får dröja men ingen frågade varför Anders inte bestämt sig än. Har Anders redan pratat om eländet i samhället, är skvallret i gång? Anders är säkert så besviken och frågan är om han inte har hoppet kvar det kan väl ändå inte vara möjligt att de här två kvinnorna tappar fattningen totalt, de måste kunna ändra sig. Någon måste tala förstånd med dem. Anders har definitivt gjort sitt när det gäller de båda kvinnorna. Sinna tar sig ur den lilla ekan med hjälp av Jonny som tar hennes hand. – Tack ska ni ha för att jag fick en lektion hur jag skall få mat om jag hamnar på en öde ö, säger Sinna. – Det gör du aldrig ensam, svarar Jonny. Vi kanske ses nån dag innan jag åker hem till Stockholm. Kanske dyker upp på Lunken, farsan är inte världens bästa kock ska du veta. – Det är nog inte maten du är ute efter, säger Sixten utan att skämmas. För honom är det klart att Sinna, den chokladbruna tjejen från Thailand fallit pladask för hans intelligenta son som dessutom är chef i Stockholm. På Sixtens tid räckte det att vara tjänsteman på bruket för att ha företräde till tjejer trodde han. Slips och randig eller rutig skjorta det gick inte av för hackor. Sinna vänder dem ryggen och vinkar försiktig. Nu har hon klarat ett hinder till eller kanske två, fiske med Sixten och son, det är inte det enklaste som nybliven ung, snygg änka. Sinna går in tar på sig baddräkt och återvänder till bryggan så fort hon ser att Sixten och Jonny ankrat upp vid sin brygga. Det är säkert bara sjutton till arton grader i vattnet så hon fryser när hon går från bryggan men efter en stund så känns det lite bättre men då är hon på väg upp igen. Hon klär på sig jeans och en snygg blus. Idag kommer Sara och Hans med barnen det skall bli skojigt tycker Sinna. Hon får Maria och barnen som inneboende på lördag till kräftskivan. Anders har inte hört av sig men han kontaktar Sara det har han lovat. Var han skall sova får de väl lösa om han dyker upp, han kanske kan sova på madrass i köket med Linda och Micke. Det dröjer till halv sju innan Hans och Sara med barn dyker upp, de parkerar den stora husvagnen på gårdsplanen. Omfamnandet blir varmt, Sara 306


är inte sen med att visa Sinna att hon har sina tankar hos henne och det som hänt efter faderns död, huvudsaken är att hon och Maria går vidare. Linus och Krister är jätteglada och de är inte sena att få på sig badbyxor, det är bad som gäller. Hans och Sara bäddar upp husvagnen och snart är de inne hos Sinna med en flaska champagne och vackra glas har de tagit med, de vet att Axel inte var någon kännare av glas. Det var oftast pappmugg som gällde men nu får Sinna ett helt dussin champagneglas. – Tack det är jätteskönt att få känna att jag är en av er. Tyvärr så är Anders inte på humör men jag hoppas att han lugnat sig om han kommer. Jag känner för Maria och barnen, det känns som att allt som hänt är mitt fel. – Skitsnack, säger Hans. Han öppnar en flaska Gula Änkan det är festligt och kvalitet det passar ihop med Hans och Sara, ingen snålhet trots att arvet efter Axel inte fördelats. Nu är barnen uppe från sjön, Sinna serverar dom läsk och jordgubbar med glass. Kvällen är skön och Sinna trivs med sina vänner. Sinna bjuder på det som huset förmår och det är inte dåligt, hon kan mat det är rätt yrke hon valt. Kvällen avslutar de med att bada gemensamt, efter badet gör de kväll och camparna går till sitt och Sinna somnar i sin sköna säng. I husvagnen är det diskussionsstund då barnen vill veta vad som händer nu när morfar är borta. Kommer Sinna att bo kvar eller tar Anders över allt? Sara säger att det är inget bekymmer, Sinna ska få sin del och Anders får det han har gjort rätt för.

Maria kör fram vid stugan ganska tidigt på lördag och hon välkomnas av alla. Micke och Linda får träffa sina kusiner och de utnyttjar tiden i vattnet badande eller fisket vid Sixtens grund han har själv märkt ut det men det är allemansrätten som råder. Anders kommer senare med en kompis som kör ut honom till stugan. Anders har inte ringt Sara här är det han som bestämmer, vill de ha besök kommer han om han vill. Kramarna är inte så varma men alla vill att det ska bli en trevlig kräftskiva, bråk får inte förstöra festen. Anders är först att öppna ölen, en sju komma tvåa, en riktig starköl. Hans och Sara hjälper Sinna och Maria med dukning och lamporna hängs upp i träden för att kunna sprida ljus i den värmländska sommarnatten. Maria går ner till bryggan där Anders sitter med öl nummer tre och tittar bortåt där barnen håller till med sitt fiske. Han vill inte vara för nära de vuxna ibland, han förstår att det är bättre att hålla sig undan. Han bygger upp sin ondska när han sitter i skenet från solen som är på väg ner. 307


– Hur har du det Anders? – Det kunde vara sämre, svarar han. – Vad är det som är bra då? – Det är väl att vi snart skall fördela vår fars ägodelar. Tyvärr fick vi en oäkta arvinge som farsan drog med sig från semestern. Han skulle ha hållit sig i vår närhet så hade han inte råkat illa ut. Vi förlorade vår far då Sinna kom. Du och Sinna startade restaurangen och gubben som var kär i den mörka tjejen som är trettiofem år yngre, han får dö av att ett fyllo slår ner honom när han leker livvakt, detta för att ni skall ha det bra. Han har säkert levt till nittio om han inte träffat Sinna, sen kommer du in och lyckas hitta en kvinna som vill göra det som du aldrig lyckats med. Du är ett svin Maria, jag skall försöka sköta mig idag men tänk dig för, jag drar om du ställer till problem, vi har Linda och Micke här i dag så skärp dig. – Du är oförbätterlig Anders jag vill att du lämnar oss det du säger är ärekränkning. Jag ska berätta för Sara vad du säger din jävla skitstövel, du utnyttjar barnens närvaro men du kommer att få ångra det. – Stick! Maria går upp mot det nydukade bordet hon ber Sara komma med in i huset utan att väcka uppmärksamhet. I köket berättar hon vad Anders sagt och Sara svarar. – Uppför han sig inte väl blir han inte gammal här i kväll. Det ska jag se till. – Tack, jag litar på dig Sara. Barnen kommer till bryggan och visar upp de få abborrar de fått men de visar verkligen sin glädje av att få vara tillsammans. Anders försöker visa sin glädje men egentligen förstår barnen varför han suttit på bryggan hela kvällen. Anders är fylld av avund. – Nu är det dags, vi skall äta kräftor barn, säger Anders. Barnen springer upp till det fint dukade bordet. Maria och Sara följer med dom in så de får byta om till festen. Micke frågar? – Är pappa full, mamma? – Vet inte han har väl druckit fyra starka öl, mycket mer än så tål han säkert inte. – Hoppas han inte bråkar, säger Linda. Snart kommer Erik, hans pappa ska köra ut honom hit i kväll, de har haft födelsedagsfirande, Eriks mormor fyller sjuttiofem idag. Han är snart här. – Det ska bli skojigt att träffa din pojkvän, säger Krister. Vare sig Krister eller Linus vet att Linda är med barn, det går inte att se på henne än. De kommer säkert att fundera över det när Erik och Linda får sova tillsammans. 308


Anders sitter ner först vid det fina dekorerade bordet det är verkligen förberett för kräftskiva, något som Sinna aldrig upplevt förr. Maria kan se av Anders ansiktsuttryck att han är på dåligt humör. Hans sätter sig, vid hans sida sitter Sinna, Anders får Krister och Linus till bordet. Ingen av damerna vill sitta vid Anders sida därför valdes Linus och Krister som inte är blyga av sig. Hans känner att han blir den som skall försvara kvinnorna om Anders blir besvärlig. Hans är inte den som Anders tycker bra om. Hans har lyckats med det mesta han gjort och Anders haft tur som har ett jobb. – Välkomna till Skärjen, jag är så glad att få vara här med er och få bo i vår fina lilla sommarstuga. Jag hoppas att vi får en trevlig kväll tillsammans men tankar på det som hänt men med undantag av Axels död är det väl inget annat som behöver förstöra stämningen. Maria och jag har berättat vad som händer oss. Marias och Anders barn vet vad det handlar om ingen lider av att Maria och jag blir ett par. – Tack Sinna det finns orosmoln men de ska vi bekämpa är människor, vi gör som vi vill, så länge vi inte skadar någon. Det har hänt mycket i vår familj men det här är inte allvarligt. – Snack, säger Anders. Ni är en skam för familjen Maria och du Sinna, Axel skulle aldrig ha accepterat det som ni har ställt till med. – Axel lever inte och visste han att jag har fått det bra så skulle han aldrig ha sagt nej, det är jag säker på. Axel var en man, han levde med mig som kvinna, han visste vad jag upplevt som våldtagen kvinna i min egen familj men Axel var den enda som fick ligga med mig. De andra har gjort det mer eller mindre med våld eller när jag var rädd för repressalier. Han eller jag berättade aldrig för någon så länge Axel levde. Min uppväxt och vad jag gått igenom under ungdomen och senare tillsammans men nu är det känt, det vet du Anders. – Skål Maria och Sinna jag har inga kommentarer till ert privatliv. Ni är jätteduktiga, säger Hans. Anders sitter tyst han känner att om han öppnar munnen så får han munnen full. I stället skålar han och griper in på kräftorna och kvällen förflyter lugnt. Anders lämnar sällskapet vid tiotiden då han hämtas upp av sina kompisar. De skall slå runt i parken där det är festligheter. Barnen kramar om Anders och de tycker att kvällen varit relativt lugn, farsan har skött sig. Erik har träffat alla ungdomarna, Linda tar dom med ut i båten för att titta på den stjärnklara sensommar himlen. Det blir en annan stämning när Anders lämnat det känns uppsluppet och naturligt att vara tillsammans. Nästa vecka ska de träffas igen då är det begravning men kvällen förflyter i glädje. Maria och Sinna 309


sitter tätt intill varandra, berättar vad de vill göra med sin framtid. Sinna bekräftar att de vill flytta ihop men inte i Axels hem, få ett nytt liv utan att känna för mycket av historiens vingslag. Axel får vara i fred och vill Anders behålla huset så får han gärna göra det.

Kapitel 37

Skolorna börjar efter ett långt sommarlov och på bruket är det full fart men det tycker inte ledningen, de ser nog läget som halvfart. Sinna och Maria är igång med restaurangen de planerar att skaffa en större lägenhet, de behöver en femma för att barnen för att de skall känna full frihet. Maria och Anders har diskuterat om barnen skulle bo hos Anders men ingen av barnen vill förändra det liv de lever i dag de bor hos Mamma och Sinna det trivs dom med. Bo hos Anders när de känner för det går bra, så länge de har sina personliga tillhörigheter hos mamma och att de trivs. Det finns inte så många femrummare i samhället så de funderar att skaffa något privat boende kanske ett eget hus i utkanten av samhället. Bo granne med Anna och Sven är självmord så hellre långt ut i skogen bara att det fungerar med skolskjuts för barnen. Anders vill naturligtvis bo kvar men hans hus är i behov av rust och det kan han göra mycket av själv om han hade pengar så han föreslår att de säljer faderns hus. Tyvärr är inte fastighetspriserna i den här hålan så höga. De får ett bud av mäklaren som säger att fyrahundra tusen kan vara tänkbart. Anders kalkylerar och finner att det inte blir många kronor för honom när arvet fördelas. Arvet efter modern Svea är fördelat så han få inte mer än Sinna det är han säkert inte nöjd med. Bilen den köper Maria ut för åttiotusen som Anders och Sara skall dela senare, pengarna behöver han för att betala av skulden 310


till banken för köpet av sitt eget hus. Allt lösöre går på auktion efter att Sinna, Sara och Anders tagit till sig minnessaker. Linda och Micke, Linus och Krister får också ta del av minnessaker, det de tycker dom vill ha kvar. De glömmer inte farfar eller morfar han är i alla fall den som styrt Forsnackes. Auktion skall hållas efter att begravningen är klar och Axel finns i jorden. Sinna och Maria har haft möte med sina anställda och på byn går ryktena. Än så länge har ingen antastat dom eller gett sig på dom för deras förhållande men det skvallras när de kommer gemensamt och handlar på byn eller vid jobbet i restaurangen. Kunder har dom inte missat några, det ser bra ut deras halvårsresultat räckte för att dela på sextio tusen, tio tusen var till var och en av de anställda det är inte dåligt!

Anders går i väntans tider han har inte hört något från Karina men efter att jordfästningen av Axel är över så kommer han att kontakta henne. Han känner för fest och en kvinna, Sinna kommer aldrig mer att lägga sig på rygg för honom. Hon gjorde det för att kunna förklara vilka problem hon haft och vad hon vill med sitt liv.

Anna och Sven har genom säkra källor fått klart att de två kvinnorna fattat tycke för varandra. Sven som är den moderna hälften han vill egentligen inte lägga sig i han gillar sina resor och lesbiska och prostituerade möter han på sina resor med kompisarna, han är världsvan efter några resor! Anna får hicka när hon funderar över hur de två kvinnorna har sex tillsammans men vid nästa symöte kommer hon att ha det på agendan. Anna och Sven kommer tillsammans med några grannar när de skall övervaka eller närvara vid Axels färd till den sista vilan. De träffas hemma hos Anna och Sven de mörka kostymerna och mörka klänningar har kommit tillrätta efter ett djupt tag i garderoberna. Anna funderar om det inte var när Svea togs av daga som de använde högtids- eller sorgkläderna förra gången. Sven ser upphängd ut i kostymen men han tar ur livremmen då faller byxorna några centimeter och ser inte så mycket för korta ut. De går till kyrkan med grannarna och är där bland de första som får bra plats i kyrkbänkarna. Har dom tur så får de familjen Forsnacke med barn och barnbarn framför sig. Det har hänt så mycket, det måste vara besvärligt för familjen om det är sant det som sagts. Sara och Hans har det lugnt de har alltid varit skötsamma han och Sara, tänker Anna. Anders vad skall han tycka om att ha varit gift med en lesbisk kvinna det är kanske därför skilsmässan kom när den kom. Det kanske var Marias fel, inte Anders 311


drickande. Det är väl inte konstigt om han drack då hans fru kanske låg med faderns fru. Axel är nog nöjd med att komma i graven, tänker Anna. Nu börjar kyrkan fyllas och Anna hade turen att få sitta bakom familjen och andra nära sörjande för han hade allt några riktiga kompisar, den gode Axel. Pastor och förrättare är kyrkoherden Simon Nilsson han är fem år yngre och träffade ofta Axel när de var ute och handlade i centrum. Han går fram till familjen och tar dom i hand och när han kommer fram till Sinna säger han något på engelska för att imponera kanske. Sinna svarar på svenska och båda ler förstående. Anna vänder sig om och ser att kommunalrådet är närvarande och då förstår hon att han har säkert rabatt på Lunken? Chefen för bruket är också där han är storkund och träffat Axel ett antal gånger när han varit där med kunder. Axel, Sinna och Maria är gemensamt kända som goda företagare, i och med starten av det lilla serviceföretaget har de blivit bemötta väl av lokala företagarföreningen. Outsourcing eller fri företagsamhet är framtiden, de kommunala eller landstingets bolag skall inte driva företagsamhet, det blir då bypolitiken som får bestämma, då fattas inga beslut alls? Under begravningsakten är det lugnt men när de sörjande går fram till kistan då kommer tårarna, Sinna gråter så det kan höras och ses av alla som sitter i bänkarna längst fram. När de närmast sörjande sagt sina väl valda ord kommer kommunalrådet, fram till kistan lägger en blomma på Axels kista och säger tyst. – Det skulle finnas många som du Axel då skulle det vara lättare att bo och leva i det här samhället. Hoppas att du har inspirerat andra att gå i dina fotspår. Han återvänder ner till sin bänk där hustrun sitter. Det går ett sus i kyrkan och Anna vänder sig till Sven. – Väldigt vilken stor man Axel var! Självaste kommunalrådet tar avsked med blomma på kistan. Kan undra vad den bekantskapen har kostat samhället den där mannen äter och dricker på vår bekostnad. Det var bättre förr eller hur Sven, det vet du? Ser du att direktören för bruket är här, att han törs lämna hotellet och möta vanliga människor? Förresten är det väl många högdjur som är här, kanske de vill se Sinna hon är ett byte för ungkarlar och gifta män också om det inte är sant det som sagts. Då kommer hon att få bekymmer i det här samhället det vet jag! – Kan du vara tyst med dina kommentarer tills vi kommer hem. Det är begravningsgudstjänst inte kafferep, svarar Sven direkt i Annas öra. Hon tystnar och böjer sig framåt för att se reaktioner i bänken framför. Då får hon se att 312


Maria och Sinna håller varann i hand, i kyrkan nu får det väl ändå vara nog. Om inte Anna varit så nyfiken har hon aldrig sett damernas händer, kan inte två kvinnor sörja tillsammans? När de lämnar kyrkan följer ganska många till graven där Axel får många fraser från arbetskamrater och den lilla släkt han har. Han har en bror som han inte har träffat sen ungdomen då de inte varit bästa vänner. Han är inte närvarande vid begravningen några av hans barn är där, de känns inte igen av familjerna Forsnacke eller Hans och Sara med barn. Efter att processionen är över går många mot restaurang där kaffe och hembakat kaffebröd serveras, det har Elisabeth sett till. Sinna och Maria hamnar vid kommunalrådet och hans fru där det finns ytterligare några stolar men ingen vågar sätta sig där varför begriper inte Sinna men Maria förstår. Anna och Sven sätter sig med Sara, Hans och barnen. Anna ställer många frågor men Sara försöker att undvika att svara så långt det är möjligt hon skyller på att hon inte hör då gästerna surrar runt alla bord. Anders ber Maria säga några ord och tacka för deltagandet innan gästerna droppar av. – Tack för att ni kommit till Axels begravning jag har lättare att tala än Anders och Sara det har vi alla full förståelse för denna sorgens dag. Det ska inte bli något föredrag men jag sörjer Axel han var allt för mig och vi hade ett bra år tillsammans. Tack för att ni tar er tid att närvara vid min mans sista resa. Att så många kom till Axels begravning det var en överraskning men Axel den gamle brukstjänstemannen hade flera liv därför kom människor som vi knappt känner men det som Axel gjort för samhället är stort. Sinna och min framtid är ljus med de företag vi driver utan Axel hade det inte varit möjligt! Hans fru Sinna var allt för Axel under nästan ett år, för Sinna var Axel allt, tyvärr blev glädjen kortvarig på grund av en dåre. Sedan Svea dog har han sökt något då ensamheten blev för jobbig han hade barn och barnbarn men han ville leva med någon och uppståndelsen var stor när Sinna från andra sidan jorden kom hem med Axel. Sinna är ung och Axel var en vuxen yngling när livet ändades efter att Axel skyddade sin egendom och oss som arbetade den otäcka kvällen. Nu är Axel borta för alltid men vi närmast sörjande kommer alltid att minnas honom. Han har satt spår i samhället efter sig, tack Axel du var en pärla. Då många av er närvarande är nära vänner och vårt samhälle är en ”liten håla” som medborgarna ofta använder i folkmun är det på sin plats att avslöja en hemlighet innan skvallermaffian får greppet över mitt och Sinnas liv. Vi får en stor press på oss i och med Axels död men det krävs att vi håller ihop för att inte splittra familjen när vi skall 313


dela boet. Sinna och jag har upptäckt att vi älskar varann och det är kärlek mellan oss kvinnor det är inte vanligt i hålan vad jag vet att någon går ut och öppet deklarerar sin kärlek till en med samma kön. Jag vill inte gå in på varför Sinna och jag funnit varandra det finns bakomliggande skäl men en sak ska ni ha klart för er, vi kommer att jobba som tidigare men vi vill inte att Axel skall smutskastas efter hans död. Tack än en gång och tack Axel du lever i vårt minne för alltid. – Tack Axel du förändrade mitt liv, jag lever tack vare dig, säger Sinna. Det blir tyst i lokalen kommunalrådet ställer sig upp. – Tack Maria du är ärlig det behövs många som du och Sinna för att vårt samhälle ska blomstra. I dag talar vi om Axel och önskar att han har det bra där han är och att brottslingen skall få sitt straff. Sexualitet skall inte vara något problem i vår håla det kommer jag att verka för och tack för ditt tal Maria. Många av de närvarande funderar vad sa Maria egentligen, dom flesta förstår men Anna hon har långt kvar till förståelse för kvinnor som ligger med varann, det är snusk inget annat. Anna är väl inte representativ för Sveriges kvinnor men i Lunkfors är hon den hon är en riktig skvallerkäring. Anders var tyst när Maria håller sitt tacktal till de närvarande men i hans ögon kan man se besvikelse det är inte som han vill ha det Sinna var hans tills Maria förstörde deras relation. Gästerna eller de medsörjande lämnar sällskapet och kvar är Anders, Maria och barnen, Sinna, Sara och Hans med barn i restaurangen som är stängd för allmänheten i dag. Sara vill på något sätt tacka Maria och Sinna för det de gjort i samband med begravningen. Sara säger några väl valda ord innan familjen lämnar för att åka hem till vardagen igen. – Jag hoppas att vi kan lösa frågorna kring arvet så snart det är möjligt Sinna. Anders du har säkert klart vad du vill uppnå men glöm inte att vi ska vara vänner även efter begravningen så tänk till men förstör inte för Maria och Sinna det kan direkt slå tillbaka på dig! – Jag bestämmer över mitt liv och jag skall ha ut varje krona av det som finns kvar efter mamma och nu när pappa är död så vill jag ha del i restaurangen eller så får ni köpa ut mig. – Pappa du är skamlig jag tycker om Sinna, min mamma men jag hatar dig som du uppför dig, du är sjuk. – Jag håller med dig, säger Linda och tårarna rinner längs hennes kinder. Jag älskar 314


mamma och Sinna, de älskar varandra, det är riktig kärlek det ser jag du har varit dum mot mamma vi såg vad som hände, mamma har aldrig haft något riktigt eget liv. Du bestämmer men mamma tar ansvaret och hon har gjort allt för oss. När du får problem så försvinner du ut i garaget, där har du dina dunkar som du älskar mer än din familj. Maria vår mamma har aldrig dränkt sina sorger i alkohol hon är den som försörjt oss, du är alkoholist pappa det vet vi. Skärp dig och lämna mamma och Sinna i fred annars får du inte se mig i ditt hem igen.

Känslorna spelar ingen

roll för Anders han lämnar sällskapet och Maria och Sinna föreslår att de avslutar kvällen hemma hos Sinna. Linda och Erik går hem till Linda. Maria beställer pizza och de är hemma vid åttatiden. Sara och Hans med barn bestämmer sig för att sova över hos Sinna, de åker hem en dag senare. Sinna lånar ut sängkammaren till dom och hon bestämmer sig för att sova över hos Maria. Nu är det legalt till och med kommunalrådet vet att de är ett par. Anna sover och hon ser inte när Maria och Sinna med barnen går hem till Marias lägenhet. Maria och barnen kramar om varandra, Sinna tar den plats hon fått i familjen och hon älskas av Micke och Linda. När de vaknar upp är det grått ute regnet hänger i luften, barnen tittar på tv i vardagsrummet. Sinna och Maria har gått hem till Sinna, de fixar frukost. Hans och Sara kommer upp kramar om värdparet och tackar för allt arbete de lagt ned och att minnet från igår trots allt är ljust. De måste tyvärr diskutera bodelningen innan Sara och Hans åker hem. De vill vara överens så Maria kan föra diskussionen vidare med Anders som är ett hinder de måste passera. Den svåra nöten blir restaurangen. – Har ni tänkt på att ni är fyra delägare till Lunken? Anders och Sara blir delägare genom Axels andel? Hur kommer ni att lösa det? – Axels andel finns där, både Sinna och Maria har betalat eller lånat lika mycket då är det värdet som finns i avtalet som gäller. Tror du att Anders vill ha en värderare för at få ut mer än ursprungsvärdet i restaurangen. Det eventuella kapitalet eller mervärdet har ju Sinna och Maria skapat. Anders kommer naturligtvis att säga Axel har lika stor del i mervärdet och då vill Anders se till att han får sin beskärda del. Det är lika bra att vi är förberedda annars kan det bli en lång kamp. Barnen lyssnar på de vuxnas samtal, Micke vill inte höra mera de får ta upp det men först frukost. Micke tycker att Anders alltid förstör för både sig själv och hela släkten. När frukosten avslutats går barnen in i vardagsrummet och stänger dörren om sig. – Vad gör vi nu då, säger Sara. Jag bestämmer över min lilla del och den ska inte vara större än ingångsvärdet när ni köpte restaurangen. 315


– Det räcker så, jag tar hand om Anders efter att auktionen varit. Tänk på att Anna och Sven kommer att vara i vårt hus och gräva i mamma och pappas grejer. Jag hör av mig till dig Sara när jag och Sinna enats med Anders om det är möjligt. Han har alltid behov av pengar så det finns en liten chans. Hur ser det ut på fars konton, frågar Sara? – Snabbt överslag, jag kontrollerade med banken innan helgen efter att jag pratat med Sinna, där fanns sexhundratrettiofem tusen. Jag tar kontakt med en bankman som får hjälpa oss med bouppteckningen. Sinna kan betala alla räkningar då hon har fullmakt för ett konto som hon och Axel har tillsammans. – Gör så säger Sara, hoppas att det går fort. Vill någon av er ta över sommarhuset? – Nej inte jag, Sinna och jag har diskuterat det men vi vill inte utsätta oss för Sixten och övriga boende runt sjön det blir bara för mycket för oss som har utmärkt oss både som duktiga företagare och lesbiska, säger Maria och ger upp ett skratt. – Anders då, frågar Hans? – Nej det är pengar, pengar som gäller för Anders han har nog med sitt eget hus trots att han har fast jobb nu. Det är inte varje månad som han köper något åt våra barn. Han tror att det fasta förskottsbidraget som vi får räcker till allt? – Vi tar en promenad till Axels grav tillsammans så får vi annat att tänka på en stund. Barnen kan stanna hemma om de vill. De klär sig lätt det är tretton grader men det regnar lätt. De tar paraplyer och går mot kyrkogården runt om samhället ser man de låga skogsklädda bergen. Det är vackert men vid grinden till kyrkogården kommer tankarna till Axel, de går sakta mot hans grav som fortfarande är öppen med presenning överlagd och alla vackra blommor som fortfarande hålls vid liv av vattnet som bildat en sjö på presenningen. Stegen är tunga den sista biten till graven men Sinna är först på plats hon går ner på knä mot presenningen hon talar till Axel, övriga står där tysta och tårar kommer ur ögonvrår på alla. Sinna talar länge och när hon reser sig upp är inte Maria och Sara sena att kramas med henne. Hans står kvar tyst och nu kan han inte hålla sig han bryter ut i gråt. Efter en stund går de till framsidan av kyrkan och tar en extra promenad de känner behov av det. Restaurangen öppnas klockan fem så de har lång tid på sig innan Hans och Sara åker hem De går ner för den branta backen och passerar backen upp mot centrum. Några bilar passerar, saktar in och känner säkert igen paren som nu är mer kända än någonsin i samhället. Erkännandet som Maria gjorde i tacktalet är inte ute än men i mitten av nästa vecka då har skvallret gått, på bruket tar det inte många minuter förrän allt är känt, det behövs inga springpojkar för att föra meddelandet vidare då maskinerna 316


och personalen står tätt i de stora industrilokalerna. De går vidare till den gamla järnvägsstationen där det inte passerat några tåg på många år. De går mot kraftstationen då Hans vill se om det är något vatten i den vackra forsen. De står på bron. Det känns kymigt här var det. – Här hittade de Anders han var nära då, säger Maria. Han hade aldrig klarat fallet då det var tjocka isflak staplade på varann under bron. – Vad vackert det är säger Sinna. Hon följer älven med ögonen och ser villorna som ligger högt uppe bakom den väg som följer älven några mil norrut. Några hus ligger nere på kanten och för den som inte vet att de stått där i många år skulle fundera över om de inte ska falla ner i älven när det är vårflod. De tittar upp mot forsen men där kommer inte många kubikmeter då allt vatten förs förbi igenom kraftstationen som är viktigare än naturen för kommunens invånare. De går tillbaka förbi den gamla disponentvillan och brukshotellet som är monument men vackra sådana över en svunnen tid. Då var bruket och människorna ett, bostad ja nästan allt kunde man få genom bruket framför allt ett tryggt jobb. I dag är det sann kapitalism och tillväxt som gäller jobba eller dra det är dagens budord. De som inte jobbar bra får andra alternativ till exempel sparken. De går förbi de gamla låghusen längor som ligger vid sidan om bruket på vägen mot centrum. De är vackra nymålade och ett minne från den goda tiden. Här bor många av dem som slitit ut sig på bruket om någon gjort det. På den tiden förr då kunde man slita ut sig på jobbet men idag är det oftast en kombination av arbete och tristess, tillväxten betyder döden för många människor som vill visa upp statussymbolen Volvon nytvättad, varje lördag. Vid sex tusen mil byts den ut för att hålla fanan högt det gör grannen så varför skall inte jag göra det? – Det är så långt som man kan komma från vårt sätt att leva hemma. Allt är så perfekt, rakt, runt och vinkelrätt det känns som det där barnen leker med, Lego. Det är fint men jag saknar människorna vi har nu gått flera kilometer och det enda vi sett är någon som rastar sin hund. De radhus vi passerade nu har veranda men ingen enda person var ute på sin veranda eller gräsmatta. Det ser ut som en spökstad. Maria när vi skaffar nytt boende kan vi väl försöka hitta något hus i skogen då människorna ändå inte umgås. Då kan vi skaffa häst kanske hund, de kan vi alltid umgås med. Sara och Hans skrattar riktigt, så illa är det inte, de har massor med vänner. – Där vi bor umgås vi på ett annat sätt och vi känner grannar men inte alla. Det är svårt 317


när nästan alla känner varandra, då måste man hålla sig undan för att få vara i fred, för många bryr sig du känner Anna och Sven. De står vid köksfönstret nu garanterar jag, de vet exakt hur länge vi varit borta, Anna funderar om vi varit vid graven eller kanske vi tagit en promenad till bruket? De passerar Anders hus men ingen har en tanke på att hälsa på hos honom, han är säkert förbannad, sitter ensam vid köksbordet och gör kalkyler för arvet. Efter en stund kommer de till infarten och Sinna ökar farten då hon ser ytterdörren hos Anna öppnas, nu är det bråttom. Inte Annas frågor i dag, lämna oss i fred. Alla står inne i den lilla hallen för att undvika att Anna skall få grepp över dom. – Vad var det jag sa, säger Hans. – Hej, ropar barnen från vardagsrummet! – Vi är hungriga mamma, säger Micke. – Då fixar vi lite försenad lunch åt oss då slipper ni och barnen äta skräpmat på vägen hem. Det blir hemlagat av två experter jag och Sinna. Det går inte av för hackor. De äter lunch tillsammans, Hans, Sara och barnen packar den gula Audin full med väskor Som vanligt tar det tid innan de kommer i väg. När Sinna kom in i familjen är det kram och pusskalas innan det bär av söderut.

318


Kapitel 38

Anders är på väg till restaurangen för att diskutera arvet med damerna. Han har använt en egen värderingsman för han litar inte på de andra arvtagarna. Maria har fått värderingen genom sin bankkontakt och det som skiljer de båda åt är värderingen av rörelsen. Där har Anders trehundra tusen mer i värde än då Axel och kvinnorna startade upp verksamheten. Både huset och sommarstugan skall säljas, det kan dröja en tid innan det är klart. Auktionen av lösöret blir i morgon, lördag. Sinna kommer inte att vara hemma det får Maria och Anders sköta själva. Pengarna för bilen har Maria lånat upp i banken och de har gått in i boet. Anders ser dryg ut tycker Sinna då han kommer in i köket. Han är ovanligt glad fast han visar inte det i sina handlingar, här kramas det inte med damerna, de är ute efter hans pengar till och med Maria som han har barnen tillsammans med. – Kan vi sitta ned en stund, frågar Anders? – Sätt dig du, vi jobbar och pratar samtidigt. – Snacka kan ni det vet jag. Maria jag har fått en värdering gjord och det enda som skiljer oss åt är trehundratusen i värderingen av företaget. – Du vill alltså ha betalt för det vi har skapat, säger Maria! Det enda som skiljer oss åt det är din girighet och trehundra tusen i mervärde som du inte bidragit med en krona till. Det är Axel, Sinna och jag som gjort allt för att försäkra oss om dina och mina barns, vår framtid. – Ja min pappa har skapat det här tillsammans med er och utan Axel hade ni aldrig kommit igång! – Skitsnack, Sinna stod för idén och Axel ville hjälpa oss i gång han var till stor nytta och för Sinna är han oumbärlig fortfarande. Han kunde aldrig ha tänkt sig ta några pengar ur vårt företag då han vet att vi, våra barn är beroende av utkomsten från restaurangen. Det är faktiskt dina barns framtid det gäller inte bara min och Sinnas. Vill 319


du ta ut förskott av barnens framtid? – Håller du fast vid din ståndpunkt då föreslår jag att våra värderingsmän får lösa det här, vi kommer ändå inte överens, Maria! Sinna säger inget hon är bara ledsen, det är bråk som gäller för den här mannen, varför låg jag med honom? Jag var rädd inget annat, rädd, rädd och åter rädd. Anders skrämmer Sinna men han tittar inte åt henne, det är Maria som har minst att säga till om, hon sätter käppar i hjulen för Anders. Barnens framtid det har han inte en tanke på nu, han ska visa Maria vart skåpet ska stå. Hon ligger med Sinna det äcklar honom som ser sig som normal? – Vi ses i morgon du och jag, då hoppas vi att värderingsmännen har löst den här frågan? Jag ber min ta kontakt med din gubbe på banken. Du får säkert som du vill Anders. Anders går utan att säga hej då men det hade de inte väntat sig heller att han skulle göra. Maria går fram till Sinna och ger henne en kram. – Den har man varit gift med! – Jag har legat med honom, säger Sinna och tårarna kommer. – Det har jag många gånger av samma orsak som dig, Sinna. Försök att glömma honom vi måste klara ut våra liv nu! Har du tänkt på hur få reaktioner vi fått efter erkännandet? Visserligen vänder sig folk om men det är säkert för de tycker vi är snygga, eller hur? Det är vi fortfarande det yttre har inte förändrats, den ligger i själ och hjärta. – Du har rätt i morgon tar du auktionen så fixar jag till något riktigt gott när du kommer hem, extrapersonalen och Elisabeth håller i rodret i morgon kväll så får vi lite ledigt. Vi får inte glömma att vi skall ha ett privatliv, det är vi värda efter det som hänt oss. Ja, snacka om att vara kändis i den här hålan. En kontrollant från hälsovårdsnämnden kommer in och gör ett oväntat besök men damerna har inga problem att visa upp vad de sysslar med. En fråga de funderar över är, varför kom han i dag det är inte länge sedan de talat ut om sin sexualitet? Trodde han de skulle ligga med varandra i köket eller var det en tillfällighet? De ”normala” ligger väl inte med varann i köket på restauranger, varför skulle lesbiska göra det? Är frågan befogad eller är Maria ute och cyklar? Mannen lämnar restaurangen efter att han kryssat sin kontrollista. Han tar i hand och ursäktar sig om han stört dom i deras arbete. Typisk kommuntjänsteman, tänker Sinna men snäll och vänlig ändå. Det är hans jobb men det måste vara tråkigt men nödvändigt. 320


Skyltar är uppsatta om auktionen, det kommer många nyfikna som egentligen vill se vem Sinna är dom bedrar sig. Rykten om Axel och hans kvinna har gått ut i byarna runt om Lunkfors, framför allt nystarten av restaurangen där tidningarna nämnde om nystarten efter konkursen. Auktionisten startar i rätt tid och det finns inte en parkeringsplats så långt ögat når, det är bilar parkerade överallt och hur som helst. Maria och Anders står eller sitter på varsin sida om förrättaren det syns att de behöver någon som håller dom åtskilda, säger Anna till Sven som står längst fram med delar av syjuntan och Svens reskamrater. Det är många minnessaker som ropas ut, Anders håller reda på intäkterna i en bok och Maria tar in pengarna från köparna. Anders har stenhård kontroll inget får gå till spillo, det ska han vara man för. Det snackas i leden men det ser ut som auktionen skall vara över innan mörkret kommer, auktionisten är snabb och vet vad som är värt att vänta på för att få bra bud. Kaffe serverar en skolklass som samlar pengar till klassresa. Linda och Micke är inte där de har båda följt med Eriks föräldrar på en resa till Karlstad över dagen. Micke och Linda har fått tusen kronor var av Maria att shoppa för. När auktionisten tar en paus dyker många vänner och ovänner fram ur folkhopen för att beklaga sorgen men också se om Maria har förändrats, hon har två barn och säger sig vara lesbisk? Hälften av de som kommit är nyfikna och handlar inget utan konstaterar att det är mest skräp Axel har aldrig varit prålig och den korta tid han fick tillsammans med Sinna förändrade ingenting. I pausen smiter Maria och Anders in i var sitt rum i stugan för att slippa utfrågning av grannar och så kallade vänner. Anders går dock ut tidigare och en del av hans vänner, Bänknötarna är där för att lyssna och höras då de oftast tar över då de är högljudda. – Hej Anders, ropar någon från en stol på gräsmattan. Kom och ta en sup med oss! Anders svarar inte utan går fram och ber mannen hålla käften. Anna håller ögonen och öronen öppna och ser det hela. – Anders och hans kompisar! Axel skulle skämmas om han levde, en alkoholist till son och en före detta fru som är lesbisk och lever tillsammans med sonens ex-fru. Det är mer än vad de flesta fäder skulle klara av. Sven, vill du titta om Maria är kvar jag skulle vilja ropa in den där tavlan Axel har från forsen den skulle vi kunna ha på vår vägg bakom tv-n. Jag och Svea har alltid varit förtjusta i det motivet och det skulle kännas som ett minne av Svea. Hon var en riktig kvinna Svea. Du kan ju be Maria att hon tar undan den om hon har möjlighet annars får vi vara med och bjuda på den och då kanske den blir dyrare. Sven går in och träffar på Maria som sitter djupt försjunken i en 321


fåtölj med en kopp kaffe. Hon ryggar tillbaka när hon ser Sven men gläds åt att inte Anna är vid hans sida. Sven ser ut som han sålt mjölken och tappat pengarna när han ser denna kvinna som erkänt sin sexualitet. Hon är vacker Axels dotter, synd att det gått som det gått tänker Sven. – Hej Maria hur går affärerna? – Ingen aning det håller finansministern i! – Är det Anders det? – Ja jag är bara biträde och vill ha det här överstökat så fort som möjligt! – Anna är intresserad av en tavla du vet den som är målad vid forsen. Hon vill gärna köpa den. Kan du ge henne ett pris så slipper vi konkurrenterna och hon kan hämta den senare. – Det kan hon väl få, jag vet att Svea älskade det motivet så låt Anna ta den för några tusenlappar, jag vill inte ha den men utgångspriset ska vara tvåtusen enligt förrättaren så betala till Anders och säg att hon kan hämta den senare jag sätter en lapp på den. – Säg till mig om hon tycker den är värd det, du Sven. Lurad det är utropspris på ettusen men varför skall jag ge någonting till Anna skvallerkäringen, hon har aldrig under senare tid gjort något bra eller sagt nåt väl om mig. Stoppa upp tavlan, käring. Maria är på stridshumör, hon och Anders skall försöka enas om delningförslaget som Anders värderingsmän sett som en riktigt bra lösning om inte grälet skall fortsätta resten av livet. Anders är väl den som sist ger upp. Sven kommer tillbaka till Maria och hon sätter en lapp ”såld” på tavlan. Auktionen fort sätter men vid artontiden ger man upp de saker som återstår tar auktionsförvaltaren hand om och säljer vid fasta auktioner. Ett livsverk eller det finaste som fanns i hemmet förutom bilen gav sextiofemtusen kronor när förrättaren betalats. Barnen har bara tagit minnessaker och det personliga i form av brev och foton. Det ligger i lådor inte sorterade men det hamnar säkert i nåt av barnens förråd. Axel är död, Svea ligger i samma grav de har gjort sitt, bara de närmaste kommer ihåg dem när den grå vardagen återvänder till samhället. Anders är väl den som kommer att minnas Axel längst, han värderar Axel högt när det gäller hans insatser i restaurangen och det blir en kort diskussion i dag om arvet. Maria skall ta sig an Anders bara de får tillräckligt med tid. Maria vill hem till Sinna och ha en myskväll med god mat och dryck. Auktionisten får betalt och plötsligt sitter Anders och Maria ensamma vid podiet där Anders öppnar munnen först. – Ja Maria jag skall inte bli långrandig men våra värderare tycker att aktierna bör 322


värderas till fyra hundra tusen det betyder att Axels del är värd etthundratrettiotretusen som ni får lägga till i dödsboet, det får du och Sinna köpa ut för ni tror väl på er framtid i branschen. Då kan vi återvända hem, nu är det snart slut och farsans liv är utsuddat tack vare dig och Sinna. Maria svarar inte på hans kommentar utan säger endast det som nöden kräver. – Du ska få dina pengar. Låser du så går jag hem hoppas att våra barn är hemma. Maria går mot centrum, det är livligt det är lördag så Elisabeth och personalen på restaurangen har säkert fullt upp och Maria ringer Elisabeth för att höra hur läget är? – Hej Elisabeth, allt väl hoppas jag, mycket att stå i? – Fullt upp mycket dricks i kväll, många kunder rika som troll! – Du är för bra du men jag missunnar er inte dricksen jag är trött och jag kommer i morgon vi ses vid ordinarie tid. Här är allt väl men auktioner är inget för mig. Sov gott när du får gå och lägga dig med dricksen under kudden. – Hälsa Sinna och skåla för oss om jobbar! Maria går hem och Sinna har förberett för en riktig hemmakväll i lyx med ett glas champagne som välkomstdrink. Sinna och Maria kysser varandra önskar varandra en skön hemmakväll. Sinna har klätt sig lätt det är första ”riktiga” hemmakvällen då hon skall sova över med Maria i hennes hem eller deras gemensamma. Sängen som Sinna låg i tidigare gick till en glad pensionär för två tusen kronor. Den var gammal men med nya bäddmadrasser som Axel köpt när Sinna flyttade in.

Anders går över torget på väg mot restaurangen med ett dokument i handen som skall skrivas under av dem som berörs av arvet. Sara har lämnat fullmakt till Sinna för att hon skall slippa åka extra till bouppteckningen. När Anders kommer in på restaurangen sitter Sinna och Maria vid ett bord i ett hörn av lokalen. – Nu kommer segraren, elakheten lyser i hans ögon, säger Maria när hon går upp och möter Anders då han inte ser var de sitter i skymundan. Hon går bestämt fram, är klädd i den dräkt som alla i personalen bär den är snygg och modern, en röd kort kjol med en gul blus och firmanamnet diskret på bröstfickan. Anders har som vanligt slitna skitiga jeans, vit t-shirt som skulle ha tvättats men den får gå en dag till då Anders inte är så hemma på hur tvättmaskinen fungerar. Han har fortfarande lite häng på Karina men hon är inte kvinnan som flyttar in för att bli hushållerska åt en mackföreståndare. Hon har haft åtskilliga karlar och vet vad hon kräver för att ha ett fast förhållande. – Hej Anders, välkommen till vår restaurang! 323


– Hej. Båda går mot bordet där Sinna sitter, Anders sätter sig ner och stirrar på Sinna. – Hej Anders, säger Sinna – Hej! – Det här mötet har kommit till för att du Anders inte har samma syn på hur boet efter din far skall fördelas. Vad jag förstår har du ett avtal som skall skrivas under av Sinna som också har fullmakt för din syster. Huset är sålt och sommarstugan säljer mäklaren idag det finns fortfarande lite skräp kvar på tomten men det hämtar en firma idag. Städningen fixar Sinna och jag med hjälp av några kompisar. Vad jag förstår finns det ett pris på den tjänsten för det har du väl inte glömt av Anders? – Du får läsa själv, säger Anders och lägger pappret på bordet framför Sinna och Maria. De läser igenom de punkter som Anders bråkat om de övriga har de accepterat tidigare. Sinna tar pennan och skriver under, Maria är inte sen att göra detsamma. Anders tar formuläret, skriver under och lovar att lämna det till mannen som slutför bouppteckningen. – Lägger du ner stridsyxan nu Anders, frågar Sinna? – Vad säger du Sinna, du kommer till Sverige med min far och ärver delar av hans hem för att du lyckats förföra honom. En äldre man som fastnar för en ung thailändska är ingen ovanlig företeelse men i vår familj händer det säkert aldrig mer. – Tack Anders, då behöver jag inte vara rädd att du skall sätta in en stöt till. Men svamla kan du det har vi båda erfarenhet av.

Anders reser sig lämnar lokalen, Sinna och Maria pustar ut. Slutorden bad han om den gode Anders, på hockeyspråk skulle man säga att Sinna fick in en regelrätt tackling och offret lämnade båset, förbannad. – Då är det snart över Sinna, nu ska du och jag leta bostad. Det finns en villa som ligger lite ensligt en mil norr om samhället alldeles vid älven, med en extra friggebod som är vinterbonad, jag såg den i fönstret hos vår mäklare vill du titta på den så ska jag kontakta mäklaren? – Ja det vill jag, men vill barnen bo utanför samhället då? – Linda tar körkort nästa år och skall vara hemma med barn så hon tycker det kan vara skönt att bo på landet. Micke har inte så många kompisar han är lite ensam varg så han kommer att trivas på landet. Vi får hjälpas åt att köra honom till träningarna, du har snart körkort Sinna då är vi två som kan dela på körningarna. 324


– Vi får inte glömma att vi ska jobba mindre när Linda och Erik fått sitt barn. Bestäm en tid hos mäklaren du så får vi se underverket! – Jag ska ringa Sara i kväll och berätta att allt är klart, nu skall arvet fördelas. Anders lovade att ta hand om bohaget i sommarstuga för tiotusen då får han städa också. Hans hus kommer att fyllas upp av möbler och onödiga saker, vad han skulle behöva är en kvinna i stället men de kan man inte köpa även om Anders försöker! – Jag tänker ta lite ledigt idag och handla inför helgen, något har vi säkert att fira Maria? – Du kan gå när du vill Sinna vi klarar oss det är fredag och då är det kvällen som gäller. Sinna tar på sig en tröja då det börjar bli höst ute men idag skiner solen över torget när hon går mot köpcentrat. När hon passerar banken hör hon röster som viskar efter henne. – Hur är det med Sinna nu när maken gått bort? Hon vänder sig om och vet inte vad mannen heter som ställer frågan. Han väntar inte på svaret utan drar i sig en flaska öl och fortsätter. – Är du för fin för att svara eller är det något fel på mig kanske? Sinna bestämmer sig för att inte svara, hon går med bestämda steg mot dörrarna in till affärerna. Nu slipper hon frågor men många ögon följer henne när hon går in på Domus tar en korg. Många äldre damer stannar till och tittar ungefär som de känner Sinna, men det de känner hos Sinna är att hon ligger med Maria sonhustrun till Axel som är skild från Anders. Att Sinna är snygg och sexig gör att många blickar fastnar på henne, hon tycker inte det är jobbigt det är normalt att män visslar eller sänder blickar! När de äldre framför allt damer stirrar är det jobbigt men flödet av information kräver att det finns informatörer bland hyllorna i butikerna. Sinna fyller på sin korg, köper grillad kyckling och revbensspjäll i charken. I kassan sitter Stina som alltid är trevlig och beundrar Sinna som lever sitt liv utan att vara en buskablyg invandrare. – Hur går affärerna, frågar Stina? – Bara bra det lugnar ner sig nu när vi sålt av huset och jag flyttat in hos Maria. – Kul jag trodde inte skulle vara möjligt att göra det ni gjort, jag beundrar er båda för ert mod. Jag har en brorson som är homosexuell men han lider fortfarande och skäms över sin situation vid fyrtio års ålder. Nu få vi sluta det kommer en nyfiken kvinna bakom dig Sinna! Hälsa Maria från mig, jag hoppas att jag kan gå ut och äta nästa fredag då i har tjejträff! Vi är flera frånskilda damer som går ut och njuter utan karlar, vi försöker att 325


göra det en gång i veckan men en del faller från då de hittar nytt men det kommer till nya frånskilda. Nätverket är stort då vi oftast har jobb där vi träffar många människor. Vi har funderat på att bilda en förening men då vet du feminister i det här brukssamhället kommer att få hugg i ryggen av både gamla och unga. Här är inte utvecklingen så långt gången, kvinnofrågor är inget stort eller intressant ämne. Det går inte hem på bruket. – Vi kanske kan träffas nån kväll och visa vad vi gjort för att driva en egen rörelse. Maria har talets gåva hon har blivit tystad många gånger men hon dyker upp som en kork, brukar vi säga vi som känner henne. Hör av er Stina och välkomna! Sinna betalar och det har skapats en liten kö på tre personer då Stina pratat ”skit” med henne enligt damen som är först i kön. Hon har säkert bråttom då hon är ledig och känd från ”repet”, vad hon inte vet är inte värt att veta? Otrevlig är hon ofta men då det gäller dåliga varor, då har hon fog för sitt uppträdande men ett samtal mellan Stina och Sinna skall inte förstöra hennes dag, så det så! Sinna lämnar butiken går förbi några gubbar som står och pratar i trappan ner mot torget. Någon hälsar men de kan inte hålla ögonen från Sinnas ben när hon passerar i trappan. Den ene säger? – Hur fan kan Axel ha hittat den damen utan kompass? – Han har väl nålen på rätt stället säger den andre mannen och ler. Sinna går förbi bänknötarna som den här gången håller käften men de måste vissla när hon kommit en bit på väg över torget. Låt dom hållas deras nöjesreportoar är inte så stor ett par snygga kvinnoben kan vara skönt att vila ögonen på bland alla rollatorer. Sinna går hem plockar in varorna och återvänder till jobbet. Det är fredag hon har ledig kväll men Maria får gå hem klockan tio och barnen vet hon för tillfället inget om, de är inte hemma. Linda ska säkert vara med Erik. Kanske Anders ringer Micke det vore underbart för honom att träffa pappa men det har han säkert inte tid med det är Maria som står för att barnen lever ett normalt liv. Björkarna har fortfarande gröna blad kvar och rönnbären lyser röda i solen det är en vacker sensommardag ovanligt varm. Sinna och Maria har fått en tid med mäklaren för att se på ett hus norr om Munkfors. Huset ligger nära Klarälven, det är så nära sjötomt det kan bli, rött hus med vita knutar ligger i en björkdunge, från den närliggande byvägen åker dom nästan en kilometer på grusvägen med en mittremsa av gräs som bilens underrede stryker mot. Mäklaren åker före in på gården och det syns att huset med en friggebod i vinkel varit obebott under en lång tid och att ägaren inte innehaft bil då gräset växt över vägen eller naturen behållit sin makt över människan. Sinna och Maria stiger ur bilen, mäklaren låter dom gå runt huset och se sig om innan han öppnar 326


för att gå in i det ombyggda huset som är inrett i både gammal och ny stil. Det finns vedspis i köket granne med den moderna hällspisen i glas och plåt. En kakelugn finns i vardagsrummet, Sinna har aldrig sett en tidigare, hon tror att det är någon sorts bakugn. Maria och mäklaren beskriver för henne hur man använder den vid kalla vinterkvällar, Sinna är lyrisk så här långt från livet hemma i Thailand har hon aldrig varit. Huset har fyra rum men ett rum kan delas då får de sin femrummare med råge och närmaste granne bor en halv kilometer bort. Snacka om ensam det här känns i själen. Maria tittar på Sinna och det syns att paret längtar ner till marken från lägenheten i centrum av samhället. – Ja mina damer, säger mäklaren, nu går vi ut och tittar i naturen det är väl ändå det bästa med fastigheten. – Jag är intresserad och du får säkert ett bud om jag får bestämma, säger Maria. De går ut passerar en stor tall som ger skugga den tid av året det behövs där bakom går den lilla stigen ner mot älven som gör en liten sväng. Där kan de bada utan kläder ostört om det inte dyker upp någon harrfiskare i båt på älven. Tänk om Lindas barn kan få växa upp här med sin mamma, mormor och Sinna, glöm inte Micke han flyttar inte på länge. Vinter med skidor och skridskor på älven och sommaren med stekt abborre tillredd och stekt på den gamla vedspisen. Det är synd att inte barnen är med, men Maria vet att båda barnen alltid har tyckt om sommarhuset men det har varit för att många grannar stått i kö när de åkt ut på somrarna. Barnen har heller inte haft så många kamrater då de flesta som bor där är gamla eller pensionärer från bruket de har inga barn eller barnbarn de har flyttat från bygden. Debatterna är ganska enkelriktade och barnen känner sig oftast utanför, nu är det historia det flyttar in en familj från Holland som tröttnat på trängseln hemma. De har säkert betalat mer men i det här fallet var det liten konkurrens eller ingen alls? Mäklaren avslutar rundan vid bilen och frågar? – Vad säger ni, skall vi slå till eller vill ni ha lite tid på er? – Vad säger du Sinna? – Linda och Micke får bestämma. Det är klart med banken om vi säger ja så låter vi höra av oss på måndag! – Det tycker jag också, vi är fyra som skall bo här åtminstone en tid, kanske fem eller med Erik sex. Vi får en liten snart, det ska bli skönt att fixa barnkammaren eller hur Sinna? – Då hörs vi på måndag, jag åker så får ni gärna stanna och se er om. Han lämnar damerna som sätter sig ned på husets förstukvist. Sinna lägger armen om 327


Maria, de kysser varandra och sitter kvar under tystnad. De bestämmer sig för att köpa huset om Linda och Micke vill bo med dom på landet. Anders kommentarer blir ointressanta det spelar egentligen ingen roll vad han säger eller gör de kommer tio kilometer från samhället så eventuell avundsjuka kommer att utspelas i samhället, sen flyr de till landet och där kan de alltid sätta en bom över vägen och stänga av telefonerna. Efter en stund sitter de i bilen på väg mot Lunkfors och lägenheten där både Linda och Erik sitter och tittar på TV. Micke som accepterat Erik som familjemedlem, använder ofta datorn tillsammans och har blivit bästa vänner. Maria och Sinna samlar barnen vid köksbordet och det tar inte många meningar för att enas om att de vill flytta så fort som möjligt. De krav som barnen ställer är små de vill komma till Lunkfors när de har behov. Nu är det feststämning, Maria och Sinna dukar i köket, barnen äter och försvinner ut, Erik och Linda går hem till Erik. Micke har pratat med farsan, de skall träffas och Micke funderar på om Anders är ensam eller om Karina är på plats hos farsan? Micke kramar om mamma och han går mot torget en liten omväg innan han senare väljer att gå hem till Anders. Han försöker trycka på ringklockan men den fungerar inte, det har den inte gjort inte sen de flyttade från Anders. Han slår på dörren och Anders öppnar, Karina står i köket fixar till drinkar och nötter, ställer det i vardagsrummet på bordet som är prytt av värmeljus. Hon går ut i hallen lägger armen om Micke och säger. – Skojigt att se dig Micke! Din pappa har pratat så mycket om dig. – Det tror jag säkert. Var det om leukemin eller ishockey, frågar Micke och skrattar? – Du har talets gåva du Micke, han har bara pratat väl om dig. – Linda då? – Ingen skillnad han tycker om er men han vill att jag skall lära känna er på allvar då Anders och jag skall flytta ihop. – Det visste inte jag, pappa! – Nej ingen förutom jag och Karina visste det tidigare, jag älskar Karina, jag vill inte leva ensam längre. Jag vet att vi kan få en bra framtid tillsammans. – Jag kommer säkert att klara att umgås med Karina men du måste ändra dig farsan ditt sätt att bete dig mot mamma och Sinna tycker jag jätteilla om, Linda hatar dig. – Vi behöver inte lösa alla problem i kväll Micke men jag lovar att göra vad jag kan. Karina sätter sig ner, Micke ser in i hennes ögon hon ser snäll och trevlig ut men det är pappa Anders som ligger bakom upplägget för kvällen. Micke känner sig lugn då han vet att mamma och Sinna bestämt sig för att köpa huset de har tittat på idag. 328


– Farsan, Maria och Sinna kommer att köpa ett hus vid älven nästa vecka. Vi kommer att flytta före jul det ska bli skönt att få ett eget hus igen, jag Linda och Erik ska åka dit och titta men vi har lovat att vi vill flytta då mamma beskrivit läget för oss. Det verkar jättebra, jag vet att vi varit där tillsammans när vi gjorde våra bilturer när jag och Linda var barn. Det är en fantastisk tomt och badet ligger bara några tjugotal meter från tomten. – Det blir säkert bra men fortfarande bor din mamma med en kvinna det blir inte så lätt! – Det är du som säger det, jag tror du är svartsjuk pappa, du ville ha Sinna när du inte kunde behålla mamma? Vad tror du att farfar skulle ha sagt om Sinna och du flyttat ihop? – Det har jag aldrig tänkt på det har aldrig varit något mellan mig och Sinna! Kvällen är lugn och Micke ser att pappa har börjat dricka starksprit igen. Det gör Karina också men hennes drinkar är svaga jämfört med Anders som blir dimmig på ögonen och rösten förändras. Efter en timme sover Anders, Micke och Karina sitter och pratar om Anders då han letts in i sovrummet med hjälp av Karina. Det känns skönt för Micke att vara ensam med Karina då de pratar öppet om pappa Anders och eventuellt att Karina skall flytta in hos honom. – Micke om jag och din farsa skall bo ihop då måste han bli nykter, jag har samma krav som din mamma hade? Han skall snart in för vård eller fängelse men helt plötsligt har han fallit in i sitt gamla liv. Jag skall försöka hjälpa honom om du hjälper mig Micke men jag ska ringa Niklas läkaren innan han flyttar. Han har gjort mycket för Anders men Anders är otacksam han ser Niklas som konkurrent till Maria men när Niklas flyttar blir det säkert lugnt. Han har ett bra jobb och jag har ett säkert jobb så kan han sköta spriten så får du säkert lugnt med din far. Nu sitter Micke och Karina tillsammans de har hittat en film de kan koppla av till Micke flyttar och sitter tillsammans med Karina och han somnar tidigt, trots allt var kvällen lugn och Anders ställer inte till några problem den här natten.

Sven är ute i trädgården med sin kärra och han förbereder vintern, hos grannen står det en släpkärra med holländsk registreringsskylt. De heter något konstigt van Hoven de som skall bo grannar med Sven och Anna. I dag kommer en svart Mercedes upp på infarten och en flyttbuss kommer men den tar sig inte in på den trånga infarten utan stannar till på gatan. Anna och Sven följer arbetet, de ser kvinnan hon är ung klädd i en kort kjol som Sven gillar. 329


Varje gång hon lyfter något eller böjer sig ser Sven stringtrosan då Anna tagit fram kikaren. De verkar inte ha några barn säger Anna som inte ser att Sven upptäckt den unga kvinnan. Anna är klädd för höst, ecco-skorna är på och täckjackan täcker överkroppen, men det är fortfarande sjutton grader i skuggan men har Anna bestämt att är det höst så är det? Efter fyra fem timmar har flyttbilen tömts och gubbarna ger sig i väg. De nyinflyttade sätter sig ute i de nya utemöblerna och det kommer fram drycker av olika slag, det är antagligen tax-free, det vet säkert inte Anna vad det betyder. De nyinflyttade vinkar till sig Anna och Sven och på blandad flamländska, värmländska lyckas de förstå varandra, det är ändå inget vettigt som diskuteras men Anna och Sven känner att de trivs med grannarna de tror det är ömsesidigt. Nu kommer det holländska ölet och tyska drycker det är inte dumt. Sven känner hur olycklig han är. När han ser Anna i täckjackan och de grova ecco-skorna, vill han att hon snart går hem och klär sig som vädret kräver. Hon måste klä sig för att passa in som Sven gör han som gör resor och känner sig världsvan. Det holländska paret förbereder för middag och lovar Sven och Anna att dom kan komma igen på kvällen om det passar. Paret skall stanna en vecka och de behöver lära sig så mycket som möjligt om bygden då den holländske mäklaren har mycket lite erfarenhet av Lunkfors. Sex mil från Karlstad nära till Göteborg och Stockholm det är parollen arbete frågar ingen efter det finns inte. Framtiden för de trångbodda i Europa är glesbygden i Värmland.

Anna och Sven sitter ute, tyvärr får de sitta själva i kväll då det nyinflyttade paret ägnar sig åt kärlek på en madrass ute på tomten. Det var bättre förr, Axel var det ordning på men den där Sinna, lesbisk, förstörde Axels liv och frågan är om inte Anders och Marias skilsmässa var Sinnas fel det skulle inte förvåna Anna. Nu har hon fått nya grannar som verkar frigjorda men de är ändå gifta och normala, resonerar Anna. Sven han njuter av skådespelet på madrassen då Anna är inne och sköter strykningen av kläder. Sven ska gå på möte med kompisarna då måste han se anständig ut, det har Anna klart för sig. Anna hon klär sig som hon alltid gjort inga utsvävningar inte.

Sinna och Maria besöker mäklaren, nu är det klart flyttningen sker inom en månad och de har bestämt sig inget vinterboende i samhället. De vill ge sig av så fort som möjligt så flyttningen gör de på lediga stunder. De har inga problem att få hjälp men de vill inte känna beroende, de är ett par och de kan klara sig själv utan karlar, de är självförsörjande. De möblerar, målar och tapetserar sitt nya hus och under senhösten 330


flyttar de definitivt. Linda och Micke har slutat lyssna på dem som kommenterar deras mors förhållande med Sinna. Linda känner barnets små rörelser inuti sin kropp och skolan är inte det som är viktigast för henne. Erik han håller studierna vid liv och skulle han inte lyckas då får han gå i pappas spår, han kan säkert hjälpa Erik på traven. Det är full fart och flytten till landet går som på räls. Sinna och Maria gör grovgörat med tapetsering och målning. De varma kvällarna när de får lite ledigt sitter de gärna ute och njuter av sensommarkvällarna. – Sinna nu har vi flyttat, de sista prylarna är på plats och nu kommer barnen när deras rum är klara. Trivs du med livet? – Ja det är inget problem men jag vill träffa min familj och då vill jag att du är med. Ska vi åka innan vintern kommer till Sverige, nu när vi snart är helt färdiga? Har vi råd Maria? – Ja det har vi men då åker vi ganska snart om det är möjligt. Det är en bra idé och jag tror att det kan vara bra om Anders får ta ansvar för barnen under några veckor. Han behöver få tänka på något annat än sprit för det sägs att han festar ganska hårt igen. – Vill Linda och Micke vara hos honom då, Maria? – Det är inga problem, Linda har Erik om det blir bekymmer med Anders. Micke har Karina hon tycker bra om Micke så inte lämnar hon honom när vi är borta. Jag ska prata med henne och höra hur läget är? Hon är trevlig men frågan är väl hur länge står hon ut med Anders. Hon har fortfarande lägenheten kvar så bestämt sig för att flytta har hon ännu inte gjort. Maria lägger armen om Sinna, ger henne en kyss och vänder sig mot den lilla vägen som går ner mot älven. – Ett kvällsbad Sinna klarar vi det eller är det för kallt? – Nej det är skönt med lite avrivning. Vi är barnlediga i kväll eller hur? Maria är inte sen hon är avklädd på nolltid och Sinna är inte sen att följa efter de springer ner mot älven och slänger sig i det femtongradiga vattnet. De är snabbt uppe igen och Maria hämtar var sitt badlakan som får temperaturen att stiga några grader i deras nakna kroppar. Sinna tänder grillen och Maria fyller upp vinglasen och de skålar för sin frihet. De väcker inte uppmärksamhet på samma sätt som tidigare men många vänder sig när de ser paret komma på torget i Munkfors. I restaurangen är det inga bekymmer alls, karlar flirtar, de som inte vet och de som vet tittar ändå för de är två ursnygga tjejer som driver innestället. Anders går endast in och hälsar på när han hämtar Micke där efter skolan. Bänknötarna har också lugnat ner sig inga kommentarer 331


de är accepterade det är väl inte konstigare att vara lesbisk än att vara alkoholist det är bara det att tjejerna erkänner det öppet. I skolan är det inte många som hånar Linda eller Micke. Krögarna ser man upp till de är framåt de blir lite av hjältar hos de unga kvinnorna. Linda hjälper mamma och Sinna i bland, det ger lite extra inkomster för att handla till barnkammaren. Linda och Erik är alltid tillsammans när de inte går i skolan ja då också, på rasterna.

Anders trivs inte med jobbet då Joakim tagit över mer och mer av ansvaret, han jobbar mycket mer än när de tillsammans tog över ansvaret. Anders går gärna hem och sitter av tid i garaget med sin bar. Karina kommer inte varje dag men hon misstänker att Micke dricker varje dag. När Karina kommer då vill han alltid glänsa med fina viner och fortfarande har han lite pengar kvar från arvet efter Axel. Karina har varnat honom att fortsätter han med spriten då är hon inte kvar över jul. Anders vinkar bort problemet och börjar umgås med sina gamla vänner och festerna i garaget blir allt tuffare.

Anna och Sven har varit förkylda en längre tid men idag känns det bättre och nu ska det bli långpromenad. Sven föreslår kyrkogården för det är dags att se hur föräldrarnas gravar ser ut. Anna tycker det passar då kan hon se över Axel och Sveas grav samtidigt. När de kommer in på kyrkogården ser de Sinna och Maria de har nyss varit vid graven och höstblommorna är planterade. Sinna och Maria försöker att gå en annan väg men ser det som uteslutet att undvika paret och tar tjuren vid hornen går den kortaste vägen för oväntat besök. – Hej på er, säger Maria. – Är damerna ute på promenad, har ni tid att besöka kyrkogården mitt i flyttningen, frågar Anna? – Vi får ta oss den tiden, vi väljer det som är viktigt, svarar Maria. – Hur är det med Anders, frågar Sven? – Det är väl bra vad jag vet, säger Maria. Har du sett eller hört något annat? – Nej men det är sällan man ser honom han kanske jobbar mycket, han är väl tillsammans med den där Karina fortfarande? – Det tror jag han är om det inte har hänt nåt i dagarna, svarar Maria. – Hur trivs ni på landet då, frågar Sven? – Det är lugnt och skönt det kan inte bli bättre vi kan göra precis vad vi vill. Ingen ser oss, men nu skall vi åka hem och hälsa på före jul. 332


– Till Thailand, säger Anna. – Ja vi åker några veckor innan vintern kommer till Sverige på allvar. Nu måste vi gå vidare om vi skall öppna Lunken i tid. Gästerna väntar inte de är säkert hungriga. Hej och vi kanske ses innan jul, säger Maria. – Hej då, säger Anna och Sven i kör. Anna funderar, hur kommer Sinnas föräldrar att se på Maria när Axel är död. Berättar Sinna att hon älskar Maria och att de är ett par? Hon säger inget till Sven hon håller tankarna för sig själv. Det har hänt mycket hos Axel och hans familj det senaste året hoppas att det blir lugnt men snart ska ju Linda ha barn och Anders vet man aldrig vart man har? – Nej det har du rätt i men Sinna och Maria ser ut att trivas med varandra. Sven ska ut och resa med grabbarna i tipsgänget i november det blir Polen den här gången. men det vet inte Anna om än. Sven väntar på ett lämpligt tillfälle, det bästa är om han möter någon tipskompis på stan då får de hjälpa till med informationen och Sven får säga, det hade jag glömt

Sinna, Maria och barnen har flyttat tio kilometer norr om samhället de har bjudit in till inflyttningsfest det ska bli skönt att träffa Sara, Hans och barnen igen. Karina bor med Anders, de har inte träffat Sara och familjen sedan de flyttade ihop. Maria, Sinna och barnen bor norrut, tio kilometer längs älven där de stortrivs. Erik är oftast hos Linda så de är storfamilj Anders och Karina dyker upp sent, välkomas till festen av Maria och Sinna. Maria och Sinna är ett par, inte fullt ut accepterat av samhället men det ger dom blanka fan i de älskar varandra. Det är ingen utekväll då temperaturen ligger på sju grader, det är vinter skulle Axel ha sagt och gräsklipparen har gjort sitt det är ingen som vet vad som komma skall. Axel är död men familjen lever. Anders har inte förändrats, varför? Anders fick inte ärva Sinna efter faderns död han fick henne i säng en gång, nu har han visserligen Karina men det knakar redan i fogarna. Det räcker inte när han ser Sinna framför sig, hon är sambo med hans före detta fru mor till deras två barn. Festen slutar med att Anders lämnar sällskapet utan Karina. Förbannad går han den långa vägen men det är ingen som oroar sig för Anders som går sakta mot samhället, han har inte lyckats lugna sina känslor den här gången heller men nu mister han Karina! Allt annat är ointressant för Anders när han är nykter. Axel vrider sig i sin grav, han har skapat rubriker i samhället men han är känd som den gamle brukstjänstemannen som kom hem med en chokladbrun kvinna, ung, vacker och 333


förändrade ett brukssamhälle från svart till vitt eller kanske till mindre grått. Hans familj förändrades samtidigt men den enda som inte hängde med det var Anders som aldrig hängt med sin far. Anders tog över gräsklipparen vid auktionen och den står fortfarande ute på gården framför garagedörrarna. Anders klippte aldrig gräset sista gången det gjorde Axel. Axel gjorde alltid det han skulle vid rätt tid, Anders gjorde inget av det som var hans mål han var fast i jantelagen, men han blev aldrig det svarta fåret. Han får förlåtelse av medborgarna då han är normal och vanlig i samhället han sticker inte upp. Nästa gång Anders går ner till älven är han sprit och tablettpåverkad det är en sen höstdag, han lyckas ta sig över räcket. Hans kropp hittas, han är inte glömd men förlåten av samhället och medborgarna. Sinna och Maria var orsaken till hans död det kunde inte bli annat av den gode Anders! Sara med familj är chockade över Anders självmord. Andra gången trodde ingen i familjen att den skulle bli verklighet han har ju misslyckats en gång. Sara förklarar för barnen att Anders älskade Sinna det hade han gjort sen Axel och Sinna flyttade ihop men han kunde aldrig få henne hon var inte ett lättfångat byte som Axel tagit hem? Sinna är en mogen kvinna och därför hade Axel valt Sinna. Det ville inte Anders acceptera han tyckte att fadern alltid misskrediterat Anders. Sinna och Maria var orsaken till hans död. Maria och Sinna ställer in resan till Thailand för att Linda och Micke inte ska behöva vara ensamma i samhället med alla frågor. Karina börjar jobba på restaurangen det ser ut som kvinnorna kring Anders och Axel samlas för att visa styrka. Hos Anders görs en utredning då han hittats död i älven. I hans hus hittar polisen hembränt och material för hembränning till ett värde av några tusenlappar. Resten av arvet är förbrukat, vid auktionen är ingen av släktingarna närvarande. Anna finns på plats med sin Sven. Sinna är nöjd med livet men hon tänker ofta på Axel som fick ett kort liv men ingen kan förneka att han levde från första dagen han träffade Sinna, de drog sedan till den kalla nord och det kyliga Lunkfors. Vilken sensation Axel skapade då han visade sig med sin unga tjej och sonen som tror att han kan få ta över Sinna som förskott på pappas arv. Sinna är inget byte hon är en kvinna som lyckats i livet hon följer inga valda mönster hon väljer själv. Hon har aldrig varit någon hora! Efter mindre än ett år är hon företagare, hon har lyckats bra. Anders före detta fru Maria har hittat hem i livet lämnat vården och tillsammans med barnen gläds över den nya familjesituationen trots att den är totalt förändrad. Sinna och Maria är ett par, sover i samma rum de till och med älskar 334


med varandra. Sinna är förstås orsaken till att Maria har blivit den hon är, Sinna har lurat henne det var därför Anders tog sitt liv? Kvinnorna fann varandra det kan inte accepteras av omgivningen. En syndabock måste utses. Det blir tyvärr Maria! Anders kunde inte stå ut med förnedringen när fadern dog och han inte fick dela arvet med systern han fick dela med Sinna som legat med honom och senare erkänt att hon är lesbisk. Sinna förstår att hon skapat en konstig bild av sig själv men hoppas att det skall falla i glömska någon gång i samhället. Mussa får ett års fängelse, när rättegången mycket försenad, hålls i Karlstad men det är över. Det väcker ingen uppmärksamhet att han får ett kort straff, han är glömd, han var på fel plats vid fel tid och det kostade Axel livet. Det är många stunder som förmörkas för Sinna när hon tänker på sin familj i Thailand. Modern är fortfarande sjuk, pappa är arbetslös, lat med en son hemma som är kriminell och inte bidrar till familjens försörjning. Sinna bestämmer sig för att stanna kvar och kämpa för att Maria och hon skall få fortsätta leva tillsammans. Sinna har förändrat livet för familjen Forsnacke men hon bär inte hela skulden för att det blivit som det är idag, det är egentligen Forsnackes som ändrat villkoren för Sinna.

335


336


.

337


338


339


340


341

Kvinnor i byn  

Skriven av Roland Berggren

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you