Page 1

nummer 8/2011 Stockholms Universitets studentkårs tidning årgång 87

Gaudeamus With summaries in English

porträtt Violinisten som blev språkprofessor – Tomas Riad tar plats i Svenska Akademien.

Studentliv Att pendla mellan koffeinkickar och övertrötthet, mellan panik och totallugn. Gaddden har fångat studentlivet på bild. Bildreportage sid 16–19

Minst yta, dyrast hyra

Därför checkar vi in

årskrönika 2011

Gadden har kartlagt kvadratmeterpriserna på SSSB:s ettor. Sid. 6

Civilekonomuppsats undersöker varför vi berättar var vi är. Sid. 24

”Hundra kronor, det är tre chipspåsar...” Torbjörn Rosdahl (M) Sid. 7


HAR GRANNEN BYTT LÖSENORD IGEN?

comviq.se

Student i dag. Alumn i morgon. JkfZb_fcdjle`m\ij`k\kjXcldee€km\ib ^\i[`^bfekXbk\ifZ_blejbXg\]k\ijkl[`\ieX%

nnn%jl%j\&Xclde

>‚d\[`e€km\ib\kg‚

STUDENTRABATT HOS TANDLÄKAREN! Undersökning inkl. puts och tandsten = 395 kr

MOBILT BREDBAND UTAN ABONNEMANG ELLER BINDNING Du surfar en dag för 29 kr, en vecka för 89 kr eller en månad för bara 219 kr. När du inte använder det kostar det inte ett smack.

Tandblekning = 1.200 kr Vi lämnar även 25% studentrabatt på alla typer av behandlingar! Ring för info och tidsbokning. Vi är anslutna till försäkringskassan.

Hjärtligt välkommen!

Startpaket 199 kr. Modemet är operatörslåst. Modemhastighet upp till 6 Mbit/s. Dag (1 GB), Vecka (3 GB), Månad (5 GB), Månad Plus, 269 kr, (20 GB). För mer info se comviq.se. Comviq marknadsförs av Tele2.

Leg. tdl. Jan Isacson Birger Jarlsg. 36, 114 29 Stockholm, Tel: 08-611 08 02


nr 8/2011

Intro & Insänt

Gaudeamus 8/2011 Opinion s. 3–5 • inrikes s. 6–9 • utrikes s. 10–11 • Forskning och essä s. 12–15 • bildreportage s. 16–19 Porträtt s. 20–21 • Kultur s. 22–25 • extra S. 26–27 • Universitetets sidor 28–29 • Studentkårens sidor 30–31

Ur innehållet:

I queersalsan får alla lov Varför bara lära sig ena halvan av en dans? Gadden hängde med på queersalsa en onsdagskväll i RFSL:s lokaler på Sveavägen i Stockholm. Där får deltagarna lära sig både att föra och följa. Läs kulturnyheten på sid 22.

Gateway till Mellanöstern

Vem har inte tänkt på Mellanöstern det senaste året? Länder som Libyen, Tunisien och Egypten reser sig efter decennier av förtryck. Samtidigt, långt ifrån revolutionens segerrop, märks de nya politiska strömningarna ända till decembermörka Sverige. Här har de arabisktalande länderna blivit trendiga. Läs kulturessän på sid 24.

Litet och dyrt Höstterminen har flugit förbi i en rasande fart och om en dryg vecka är det jul. Delar av höstterminen har för många studenter, som vanligt, präglats av ett tillsynes hopplöst bostadsletande. Men även för dem som lyckats få en studentlägenhet är det långt ifrån alla som dragit vinstlotten – Gadden har kartlagt kvadratmeterpriserna på SSSB:s ettor och kan konstatera att den som bor minst betalar mest. I tider av Nobelprisutdelningar har vi träffat Svenska Akademiens senaste tillskott – SU-professorn och språknörden Tomas Riad. Vi har också tagit oss an uppgiften att sammanfatta 2011 i en årskrönika, avgör själv hur bra vi lyckades. Och till sist, vad vore väl terminens sista nummer utan julklappstips? Gadden listar billiga julklappar som till och med en fattig student har råd med. Trevlig läsning & god jul!

Gaudeamus Gaudeamus ges ut av Stockholms universitets studentkår. Årgång 87. Gaudeamus redaktion är fristående och har till uppgift att granska studentkårens och universitetets verksamhet samt att bevaka studentnyheter. Papperstidningen utkommer 8 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor. Chefredaktör/ansvarig utgivare (vik) Åsa Secher 08-674 62 49 asa.secher@sus.su.se Reporter/redigerare Jennie Aquilonius 08-612 03 83 jennie.aquilonius@sus.su.se Chefredaktör/ansvarig utgivare (Tjänstledig) Amalthea Frantz amalthea@sus.su.se

Praktikant Johan Rönnblom 08-612 03 87 johan.ronnblom@sus.su.se Medarbetare i detta nummer Text: Isabella Bengtsson, Emily Dickinson, Carolina Engström, Victor Estby, Moa Greitz, Tommy Gunnarsson, Karin Ingströmer, Ina Kullgren, Karolina Schützer, Sara Sharifpour, Sebastian Szabolcs, Veronica Ylikotila, Rosalin Örnefalk. Foto: Melker Dahlstrand, Sophie Heine, Katarina Jansson, Sara Mac Kay, Pontus Nilsson, Jonathan Rashad, Karin Wåhlberg. Illustration: Touba Guerroumi, Tanja Metelitsa, Katarina Mörk, Julia Shao, Gustaf Öhrnell. Omslagsbild: Karin Wåhlberg. Grafisk formgivning: Jesper Weithz.

VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS?

Därför att du finns registrerad som student eller doktorand vid Stockholms universitet. Från och med vårterminen 2010 finansieras tidningen delvis av universitetet. Detta regleras i ett avtal mellan universitetet och Stockholms universitets studentkår, och däri ingår även att tidningen ska skickas hem till alla studenter.

KONTAKT Besöksadress: Nobelhuset, Frescativägen 14 A Postadress: 114 18 Stockholm Telefon: 08-674 62 49, 08-612 03 83 Hemsida: www.gaudeamus.se E-post: gaudeamus@sus.su.se Annonsbokning Tomat: 046-13 74 00 Tryckeri: V-TAB, Örebro Upplaga: 34 700 ex (TS 2010) Nästa nummer: 14 februari. Material: 15 januari –3 februari. 341 068

VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS?

Därför att din adress inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Registrera din rätta adress via Stockholms universitets hemsida under Mitt universitet/Mina studier. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

Insänt Kommentar till artikeln Being a good girl or being an LSR girl på gaudeamus.se:

”Efforts to de-objectify women are wasted by the present generation” A very interesting study Johanna! I did my M.Phil thesis in Gender Studies, from JNU, Delhi in the early 1990s. Not much has changed since then, except that I find that all our efforts to de-objectify women have been sort of wasted by the present generation. Women now take great pride in objectifying themselves for the male

eye and this trend cuts across all socio-economic strata. I made an interesting observation and that was if LSR women are actually 'challenging' the patriarchal set-up, then how can they believe that this will be done judiciously in an all-girls institution? The very fact that they are studying in a segregated educational institution signifies that the patriarchal roots are firmly planted in their mind-set and psyche. I personally feel that the LSRtypes (pardon this usage, no offence meant) are doing what

they are doing just to look and feel different, not on an individual basis but as a collective group only. Once they marry, do they actually implement their ideology? THAT should be an interesting study too. Monica Sharma Kommentar till artikeln Ockupant och student: ”ekonomi är mer än vinstmaximering” på gaudeamus.se:

Ett svenskt framgångsrecept? De lågmälda svenska ockupanterna får hållas, eftersom de är

så lågmälda (och skötsamma) att ingen bryr sig? Svensk lågmäldhet och uthållighet kan vara ett framgångsrecept? Eric s Kommentar till artikeln Jag tror inte på ondska på gaudeamus.se:

Vacker novellsamling En mycket bra novellsamling. Jag ser fram emot mer litteratur av Selene. Hon skriver vackert och tydligt och ger en ett starkt intryck. Jag gillade novellen om den lilla flickan som inte tyckte om

kalaset. Vilken vuxen, som kan ta oss tillbaka till barndomen på det viset! Bra gjort Selene! Chris

Neeeeeeeeeeeee eeeeeeeeeeeeee eeeeeeeeeeeeee eeeeeeeeeeeeej. Slutet på en epok.”

Johannes hagman kommenterar artikeln JMK, mode och

film bildar ny institution på Gaudeamus.se

TYCKER DU NÅGOT? Skicka dina åsikter till gaudeamus@sus.su.se. 8/2011 Gaudeamus 3


Debatt & Opinion

gör din röst hörd

Liberala studenter:

Frigör akademin! strikt nationella och bundna till en viss typ av styrning och organisation. Universiteten måste vara moraliskt och intellektuellt oberoende av politiska, ideologiska och ekonomiska maktgrupperingar. Som vår rapport visar finns det i forskning stöd för ett positivt samband mellan autonomi, effektivitet och kvalitet. Mångfald i institutionella former är ett starkt redskap för främjandet av den dynamik och den flexibilitet som i större utsträckning kommer att behövas i framtiden. Därför är fler autonoma högskolor något högst nödvändigt.

Foto: Åsa Secher En stark och modern högskola måste

bygga på en idé om akademisk frihet. Med vetenskaplig frihet främjas kunskapsutveckling som är en förutsättning för ett starkt kulturklimat, en vital demokrati och för samhällets utvecklingsförmåga. Om svenska lärosäten ska kunna stå sig i den internationella konkurrensen och kunna erbjuda studenter och forskare goda utbildnings- och forskningsmöjligheter krävs därför mer akademisk frihet, inte minst rörande lärosätenas associationsformer. Liberala studenter presenterade i no-

vember en rapport om hur Sverige i flera avseenden brister i universitetens organisatoriska frihet. Lärosätena är som statliga myndigheter en del av rättssubjektet staten vilket gör att de svårligen kan äga sina egna fastigheter och ingå avtal med andra universitet. Exempelvis skulle Stockholms universitet behöva reformeras för att kunna erbjuda studenter och forskare en internationellt konkurrenskraftig och kvalitativ miljö. Genom att ombilda universitetet till en självständig juridisk person, till exempel till stiftelse, kan universitetet

konkurrera med andra internationella universitet på mer lika villkor. Risken är annars att när utländska universitet snabbt anpassar sig till en ny situation är Stockholms universitet bundet av statliga beslut som blivit inaktuella. Det drabbar såväl studenter som forskare. Universiteten är en mäktig drivkraft i globaliseringen och befinner sig i centrum av det internationella utbytet av forskning och innovationer. Men medan forskningen och kunskapen har blivit global har universiteten fortsatt att vara

Beslut som berör studenter bör dessutom fattas så lokalt som möjligt för att möta de förutsättningarna och behov som finns just på det enskilda lärosätet. Det behövs för att öka universitetets legitimitet och kvalitet, men även för att ökad flexibilitet gör att verksamheten på ett långsiktigt plan bedrivs på ett sätt som passar just studenter och forskare. Politiska agendor får inte bli stela regler som ligger i vägen för de individuella behoven. Det är nu hög tid att även svenska universitet ges förutsättningar att konkurrera om internationellt forskningskapital och anförtros med mer ansvar och frihet. Det har man redan gjort i våra nordiska grannländer Danmark och i Finland och tendensen är även tydlig i övriga delar av Europa och världen. En fri akademi är en stark akademi. Och en stark akademi är studentens bäste vän. Benny Lindholm, vice ordförande Liberala studenter

Repliker angående nytt examensbevis efter personnummerbyte och könskorrigering:

SU utfärdar nya bevis

Kommunikationen brister

Det är riktigt att huvudregeln är att

Jag kan bara hålla med om vad Fej Ga-

examensbevis endast utfärdas en gång. Stockholms universitet har dock under många år gjort undantag från denna regel i de fall då en person har bytt personnummer på grund av könskorrigering och i något fall även då personen har kunnat påvisa andra skäl som inneburit risk för hot eller diskriminering.

nebo Skantz skriver i sin debattartikel i förra numret av Gaudeamus, utbildningsdepartementet måste ta sitt ansvar i frågan att kunna få ut nya examensbevis vid ett juridiskt könsbyte. Det måste bli ett tydligt direktiv för universiteten och högskolorna att gå efter. I dessa fall måste individens rättigheter prioriteras och det spelar ingen roll att det berör en liten studentgrupp. Alla ska ha rätt att studera på lika villkor och ingen ska känna att den inte vågar börja studera för rädslan av att riskera att få ett felaktigt examensbevis.

Tyvärr har universitetet felaktigt fi-

gurerat i rapporten Luckor i lagen som ett av de lärosäten som inte utfärdar nytt examensbevis i dessa fall. Det är beklagligt och universitetet har därefter klargjort sin tillämpning i brev till Sveriges förenade HBTQ-studenter [som stod bakom rapporten och debattartikeln i förra numret av Gaudeamus, reds. anm.] i oktober.

amus

Gaude

inte råda någon tvekan om att Stockholms universitet arbetar för att motverka diskriminering av våra studenter. Jerker Dahne Biträdande avdelningschef

Frågan kommer också att tas upp i uni-

Studentavdelningen

versitets likabehandlingsplan. Det får

Stockholms universitet

4 Gaudeamus 8/2011

1.

7/201

Det är dock ytterst olyckligt att Sveriges

förenade HBTQ-studenter i sin granskning Luckor i lagen fått felaktigt besked om Stockholms universitets, SU:s, ställning i frågan om att ge ut nya examensbevis till personer som bytt juridiskt kön, det vill säga att personnumret ändrats. SU har, som Jerker Dahne påpekar,

under en längre tid gett ut nya examensbevis i dessa fall. Något som Stockholms universitets studentkår, SUS, har varit i kontakt med Dahne om under början på terminen. Det är dock tydligt att det finns kommu-

nikationsbrister på universitetet i denna fråga och att det nu är viktigt att rätt information kommer fram. Det är också viktigt att alla på studentavdelningen på SU är medvetna om att det går att få ut ett nytt examensbevis, så att studenter som frågar får rätt besked. Detta är något SUS driver på. Ett första steg är att det på studentavdelningens hemsida om jämlikhet ska läggas ut information om hur en person som vill ha ett nytt examensbevis efter könskorrigering ska gå tillväga. Jacobina Jacko Nilsson Påverkanssekreterare jämlikhet Stockholms universitets studentkår


gör din röst hörd

Debatt & Opinion

Moderata studenter:

Platsbrist på Stockholms universitet

Universitetsledningen borde göra det till en prioritet att granska hur studenter upplever bristen på tillgång av studieplatser och vilka konsekvenser denna situation kan få såväl för välbefinnandet som för studieresultaten. Begränsad tillgång till umgängesplatser leder också till sämre förutsättningar för ett aktivt studentliv på campus. Effekterna får inte underskattas. Någon utbyggnad av faciliteterna är ett orealistiskt alternativ på kort sikt och är därför inte att föredra. Ett koncentrerat antal platser inom de befintliga universitetsbyggnaderna bör i stället snarast uppbringas. Förslagsvis skulle man kunna införa en tavla på entréplanet i varje byggnad som meddelar vilka lektionssalar som är lediga vid vissa timmar under dagen. En del av soffgrupperna i korridor-

erna skulle kunna bytas ut mot långbord längs med väggar och fönster, med stolsryggarna vända mot korridoren, så att

Foto: Åsa Secher

Att det finns fler studenter i universitetets allmänna utrymmen mellan föreläsningar och seminarium än vad det finns platser förefaller i viss utsträckning naturligt. Men sanningen är den att jag, som student, skulle vilja och behöva plugga på plats men helt enkelt oftast inte kan på grund av platsbrist. Jag tror att många studenter på Stockholms universitet kan relatera till mina påståenden och problemet måste åtgärdas omgående.

även dessa utrymmen gav en liten fristad för egna studier.

Ny kurs

Om fler studenter får möjlighet och väljer att spendera mer ledig tid på campus innebär detta en positiv utveckling för universitetet i sin helhet. Det är bra för umgänget och för studierna och bidrar sannolikt till ett bättre rykte för Stockholms universitet. Det blir en faktor att ta med i beräkningen för framtida studenter vid val av högskola. Här finns det potential sett till universitetets storlek, antal studenter, och geografiska läge i Sverige.

När all den kunskap du inhämtat

Rickard Hasslev Moderata studenter

brister blir verkligheten runt dig ganska bister

Lite mat, frukt, toapapper och kondomer. Det var något av innehållet i de överlevnadspaket Men tänk när dagarna är grå och studentkåren vid Linnéuniversitetet nyligen delade skeva: ut till studenterna i Kalmar och Växjö – så långt lagret Nu får du lära dig att överleva! räckte. En manifestation för Victor Estby högre studiebidrag.

och livet blir en mager, sträng magister.

GADDENKRÖNIKAN JENNIE AQUILONIUS

De stereotypa könsrollernas sista utpost Alla dansar med alla, oberoende av kön. Ett sätt att dansa som plötsligt, för mig, förefaller helt självklart. Det handlar om en kurs i queersalsa, som jag skrivit en kulturartikel om till det här numret. Här lär sig deltagarna att både föra och följa. Jag har flera gånger tidigare muttrat över heteronormativiteten [idén att alla är heterosexuella] i dansen. Könsroller framhävda och förstärkta. Idealiserade på ett sätt som i andra sammanhang anses ytterst politiskt inkorrekt. Starka män som bestämmer. Vackra kvinnor utan egen vilja som tilltalar ögat. Tanken har dykt upp när jag sett Let’s dance och So you think you can dance på tv och på ett bröllop i somras. Men, heteronormativiteten sitter djupt även i mig. Även om de ständigt förande männen och följande kvinnorna irriterade kunde jag inte hitta en lösning. Hur skulle vi göra i stället? Vem Kommentera för när två män dansar? krönikan, skriv till

Oense?

jennie.aquilonius@ sus.su.se.

Under lysrörens vitgula

sken dansar queersalsa-

paren till svängiga latinamerikanska rytmer. En deltagare pratar om hur hon nu kan se dansen ur båda perspektiven. Fått lättare att sätta sig in i den andra personens situation och behov. En av tjejerna säger att det ligger mer för henne att följa. Hennes kvinnliga danspartner tycker tvärtom, hon trivs bättre med att föra. Tanken känns befriande. Jag har ofta själv känt mig obekväm när det kommer till pardans. Tyckt att det varit svårt att följa. Vill bestämma själv. Folk säger att det bara handlar om att dansa med någon som är tillräckligt duktig på att föra, men jag tvivlar på det. Om jag vill åt ena hållet och han åt det andra, då handlar det väl mest om vem som är starkast? Det verkar självklart efter den där queersalsakursen. Att lära sig hela dansen. Att turas om att bestämma. Att få välja det som känns mest naturligt. Ett problem med valfrihet generellt skulle väl kanske vara att många ”väljer” det som de är vana vid. Som de fått lära sig. Som när kvinnorna ”valde” att ta ut 78

”Om jag vill åt

ena hållet och han åt andra, då handlar det väl mest om vem som är starkast?”

procent av föräldraledigheten 2009, enligt SCB. Något som sedan påverkar resten av kvinnans liv när det gäller karriärmöjligheter, löneutveckling och pension. Det är klart. Det finns en enkelhet i att allt är förutbestämt. Att rollerna är givna. Ingen förhandling, ingen diskussion. Problemet med enkelhet är ofta att den blir trång, inget utrymme för nyanser. Visst är det ”enklare” om kvinnor tar hand om barn medan män tar hand om makt. Men att ett system är enkelt innebär naturligtvis inte att det är bra. Dansen har blivit mer accepterande. På dagens klubbar kan folk dansa själva eller tillsammans med sina kompisar. På egen hand bestämma hur de vill röra sig. Inte som när min mamma var ute på 1960- och 70-talen och kvinnorna snällt fick sitta och vänta på att en man skulle behaga bjuda upp. Dök det inte upp någon man blev det ingen dans. Sedan finns det naturligtvis andra sexualiserings- och objektifieringsaspekter i den moderna dansen som är problematiska. Som den om kvinnan som ett föremål till för att behaga den manliga blicken, men det är en annan krönika.

Jennie Aquilonius reporter/redigerare Gaudeamus

8/2011 Gaudeamus 5


händer i svenska studentvärlden

Bara på webben gaudeamus.se 21 november Ockupant och student: ”ekonomi är mer än vinstmaximering” Occupy Wall Street-rörelsen i New York blir utslängda av polisen. I Stockholm verkar få bry sig om den tappra skaran som trots kylan tältar utanför Riksbanken. Gadden träffar ockupanten Alexander Ingster Hofgren som går tredje året på ekonomprogrammet vid Stockholms universitet.

18 november SUS eller JMK – vem blir kår för den nya institutionen? Journalistik, film och mode slås ihop och bildar en ny institution efter nyår, men vem ska få kårstatus för den nya institutionen?

”Ju mindre lägenhet desto högre hyra” Stor variation

Illustration: Karin Ingströmer/ Johan Rönnblom

Nyheter

!

Billigast per kvadratmeter Flemingsberg: rum med pentry 2 300 till 2 900 kronor för 24–28 m2. Balder (Nacka): rum med pentry, cirka 3 000 kronor för 30–31 m2 (exklusive el). Dyrast per kvadratmeter Roslagstull: dubblettlägenheter 2 500 kronor för 10 m2. Kurland (Holländargatan): kollektivlägenhet 3 000 till 4 600 kronor för 10–22 m2. Dyraste hyran Forum (Tekniska högskolan): med hyror upp till 7 700 för ettor. Lägsta hyran SSSB hyr in sig i Marieberg. Rum utan pentry och exklusive el från 2 000 kronor.

18 november Våldtäkt som vapen Utrikespolitiska föreningen vid SU bjuder in Margot Wallström, FN:s särskilda representant mot sexuellt våld i konflikter och Lena Ag, generalsekreterare för Kvinna till kvinna, till ett välbesökt seminarium om sexuellt våld i konflikter.

18 november Samhällsvetare och humanister hjälps åt att starta eget Ett pilotprojekt vid SU Innovation ska hjälpa doktorander och forskare inom samhällsvetenskap och humaniora att parallellt med sin forskning starta eget – så kallade forskningsföretag.

16 november JMK, mode och film bildar ny institution Universitetsstyrelsen beslutar att institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), filmvetenskap-liga institutionen samt centrum för mode-vetenskap ska slås ihop och bilda institutionen för mediestudier.

11 november Nytt förslag: Dubbelt så många studentlägenheter på Albano Kvällen den 10 november fattar Stockholms stadsbyggnadsnämnd beslut om att upp till 1 500 nya studentbostäder kan komma att byggas på det nya Albano-området.

8 november Många obesvarade frågor till Björklund Utbildningsminister Jan Björklund deltar i ett panelsamtal om framtidens skola och lärarutbildning. Många frågor förblir dock obesvarade då utbildningsministern måste smita innan seminariet är slut.

Källa: SSSB

Hyrorna hos Stockholms största studentbostadsförmedlare, SSSB, varierar stort, precis som vad du får för pengarna. De som betalar allra mest är de som bor på minsta möjliga yta. Karin ingströmer

De absolut minsta rummen, så kallade kollektiv- och dubblettlägenheter där kök och toalett delas med en eller flera personer, är de absolut dyraste. Trots de små rummen på omkring tio kvadratmeter är hyrorna lika höga som i andra boendeformer. I kollektivlägenheterna i Kurland på Holländargatan betalar hyresgästerna 3 000 kronor per månad för ett rum på ynka tio kvadratmeter. – Ju större lägenhet desto lägre hyra per kvadratmeter och ju mindre lägenhet desto högre. Så är det generellt, säger Karin Strömberg Ekström, boservicechef på SSSB. Men det är inte bara storleken som har betydelse. SSSB:s hyror för en etta ligger mellan 2 000 kronor och 7 700 i månaden. 10-månadershyror, individuell elmätning och tillgång till kök – allt påverkar priset.

– Det har även betydelse när fastigheten är byggd och om det har gjorts standardhöjande renoveringar, säger Karin Strömberg Ekström, och tar upp två av alla prishöjande faktorer. Karin Strömberg Ekström arbetar med studenthyror och kan genast dra ett exempel på kvadratmeterhyror. På Lappkärrsberget är den årliga kvadratmeterhyran 1 050 kronor. En siffra som enligt Gaddens kalkyler blir 1 555 kronor per kvadratmeter, om man enbart ser till korridorsrummets storlek. Differensen förklaras av boservicechefen: – Du betalar även en del av det kollektiva, av hela den gemensamma ytan, och då måste man veta hur stor den gemensamma ytan är för att kunna räkna ut kvadratmeterhyran.

Billigast i Flemingsberg Många ger omkring 3 000 kronor per månad för ett korridorsrum, men vad du får för dina pengar varierar avsevärt. Enligt Gaddens kalkyler är Flemingsberg det mest prisvärda alternativet, sett till kvadratmeterpriset. Där finns 140 stycken rum med pentry, och även elen ingår i priset. Studenterna får 24 kvadratmeter

för 2 300 kronor. Men i fallet Flemingsberg menar Karin Strömberg Ekström att det inte är något av ovan nämnda argument som är orsaken till den låga hyran. – Vi måste ta hänsyn till allmännyttans hyror på orten, och Flemingsberg ligger lägre än både Stockholm och Solna.

Lika dyrt som allmännyttan Faktorerna är många. Hyran för ditt studentrum kalkyleras noggrant – ingenting utelämnas. Toalettrenovering bakas in i beloppet, precis som hyran av en tiondels spis eller ditt centrala läge. – Många tror att det är billigare med en studentlägenhet än att bo i allmännyttan, men det är det inte i dag, säger Michael Kumlin som är ombudsman för Stockholm studenthyresgästers förening.

Summary in English The rents at SSSB, the largest student housing company, vary a lot. The students who pay the most also have the smallest living space. ”The larger the apartment, the less you pay for each square meter”, says SSSB.

Michael Kumlin: Halva studiemedlet går till hyran Studenter måste jobba extra eller ha

en förälder som hjälper till för att ha råd med hyran, det menar Michael Kumlin, hyresgästombud på Stockholms studenthyresgästers förening. – Det ideala vore att man kunde betala sitt boende med studiemedlet, utan att behöva jobba extra eller ta hjälp av sina föräldrar. Det borde vara en grundläggande rättighet, säger Micheal Kumlin. När det gäller yrkesarbetande menar 6 Gaudeamus 8/2011

Hyresgästföreningen att boendekostnaden inte ska överstiga 25 procent av inkomsten. Någon sådan regel gäller inte för studenter. Enligt Michael Kumlin motsvarar studenthyrorna oftast 50 procent eller mer av studiemedlet. – Och om man jämför med allmännyttan så har de flera fördelar jämfört med studentboenden. En student måste till exempel ta sina poäng för att få bo kvar. Man kan tycka att det borde vara billigare.

Michael Kumlin är med på hyresförhandlingarna och hjälper även studenterna med deras bostadsproblem. Han tycker att det är viktigt att se till att studenterna får det de betalar för. – Bor du i ett rum i korridor med ett gammalt skitigt badrum och ett korridorskök som funnits sedan huset byggdes, då känner jag att 4 000 är alldeles för mycket, att du inte får det du betalar för.

Men oavsett standard eller priser tror han att studenter kommer att söka sig till SSSB. – Det är många som inte har några andra alternativ. Det byggs inte så mycket nytt i allmännyttan och till lägenheter krävs det säkerhet, hjälp av föräldrar eller många ködagar. Då blir ju studentlägenheter enda alternativet. Karin Ingströmer


händer i svenska studentvärlden

Försenad kritik från HSV Det har gått 14 månader sedan Högskoleverket gjorde sitt tillsynsbesök vid Stockholms universitet. Men någon rapport syns fortfarande inte till. johan rönnblom

Hösten 2010 besökte Högskoleverket, HSV, Högskolan Väst, Örebro universitet samt Stockholms universitet, SU. Vid besöket på SU 14–15 oktober 2010 togs bland annat stickprover för att kontrollera handläggningstiderna för examensbevis och rättning av tentor. HSV har upprepade gånger kritiserat SU för långa handläggningstider för examensbevis. Tidigare har väntetiden varit Christian Sjöstrand. upp till fyra månaFoto: Melker Dahlder, trots att Högstrand

skoleverket förordar max två månader. Rapporten, som förväntades kritisera väntetiden, är dock försenad. Enligt HSV ska skrivandet av rapporten ta två till tre månader. Det har gått 14 månader. När kommer rapporten? – Den är tänkt att publiceras innan jul, säger Christian Sjöstrand, chef för Högskoleverkets juridiska avdelning. Varför dröjer det? – Det stora problemet, vad gäller alla pågående rapporter, har varit att handläggarna även jobbar för Överklagandenämnden för högskolan, säger Caroline Cruz, projektansvarig för tillsynsbesöken på HSV.

Ont om tid Det har varit många ärenden i nämnden under året, främst internationella mastersstudenter som överklagat olika beslut. Handläggarna har då inte hunnit med rapporterna, menar Caroline Cruz. – Men nu när de har infört avgifter för

internationella studenter har de ärendena minskat – det finns helt enkelt inte så många utländska studenter längre, säger Caroline Cruz. Är det problematiskt att rapporterna blir så sena? – Ja, det är olyckligt, alla hinner glömma bort dem. En ny rutin för hanterandet av rapporter har införts och HSV menar att handläggningstiderna kommer minska drastiskt framöver – men att vissa pågående rapporter fastnat i byråkratin mellan gamla och nya rutiner. – Vi försöker jobba bort allt gammalt nu och se till att det inte blir så här igen, säger Caroline Cruz. Syftet med tillsynsbesöken är att kontrollera om lärosätet följer gällande lagar och förordningar. Rapporterna från Örebro universitet och Högskolan Väst är publicerade – men det tog i båda fallen nästan ett och ett halvt år.

Nyheter

Åtal mot Student Bay En 23-årig man i Stockholmsområdet åtalas för brott mot upphovsrättslagen. Han misstänks enligt åtalet ha startat, drivit och administrerat sajten Student Bay under 2008 och fram till maj 2009. På fildelarsidan kunde studenter olagligt ladda ner tusentals kursböcker. Sidan ligger nu nere. Upphovsrättsinnehavarna kräver skadestånd på sammanlagt 180 000 kronor. JR

Inte tillåtet att återkalla inlämnad tenta Justitieombudsmannen, JO, kom i slutet av november fram till att det inte är reglerat i lag eller förordning om det är tillåtet att återkalla en inlämnad tenta eller inte. JO anser ändå att studenter inte ska kunna återkalla tentor efter inlämning. Anmälan kom från Örebro universitet, där juriststudenter framfört klagomål mot universitetet. Lars Bejstam, universitetslektor i juridik, menade att om man likställer en inlämnad tentamen med en ansökan om en förmån bör den kunna återkallas. JO höll inte med och anser att regeringen bör skriva in tydliga regler för tentamen i högskoleförordningen. JR

Studenter dåliga på att använda kondom På tio år har sexualvanorna bland kvinnliga studenter förändrats kraftigt, skriver Upsala Nya Tidning. Resultatet baseras på en jämförelse mellan tre enkätstudier som gjorts med fem års mellanrum bland kvinnliga studenter i Uppsala. Jämfört med år 2000 har dagens kvinnliga studenter betydligt fler sexualpartners, använder mindre ofta kondom och har oftare haft en könssjukdom. En artikel om studien ska publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Obestetricia et Gynecoligica Scandinavica. Representanter från kårpartierna deltog i fullmäktige. Simon Rose var sekreterare och May Al-Boujassam talman.

SUS-protokollen som försvann Före detta ordförande Gustav Kihlberg bad på kårfullmäktige den 30 november om ursäkt för att han inte redovisat några protokoll – men bristen skrivs inte in i verksamhetsberättelsen. johan rönnblom

På terminens andra och sista kårfullmäktige – Stockholms universitets studentkårs, SUS, högsta beslutande organ – togs ett antal decharge-ärenden upp. Det vill säga ärenden som har med föregående verksamhetsår att göra. Gustav Kihlberg, före detta ordförande, presenterade kårens verksamhetsberättelse. Representanter från The International Party, ifrågasatte varför det inte nämns i berättelsen att föregående kårstyrelse inte redovisade några protokoll. Gustav Kihlberg gav ingen direkt förklaring, men bad om ursäkt och sade att han ”ångrar att han inte tog det så seriöst”. Kåren borde jobba för att vara en så

transparent organisation som möjligt, tillade han. SUS har dock blivit bättre – samtliga protokoll från höstterminen finns att läsa på kårens hemsida. Kårfullmäktigeprotokoll ska enligt SUS:s stadgar färdigställas inom fyra veckor från sammanträdet och offentliggöras på hemsidan. Kårstyrelseprotokoll ska färdigställas inom två veckor. Drygt hälften av styrelseprotokollen från 2010/2011 finns publicerade.

Ansvarsfrihet och lokalbrist Fullmäktige valde att ge den avgående kårstyrelse ansvarsfrihet. Verksamhetsberättelsen röstades igenom och lades till handlingarna – utan ändringar. Erik Arroy, vice ordförande för SUS, säger att protokollen nu ska finnas justerade och klara på studentkårens kansli. Ser du några problem med att protokollbristen inte nämns i verksamhetsberättelsen? – Det är sympatiskt med självkritik,

JR

Foto: Johan Rönnblom

men verksamhetsberättelsen tycker jag främst ska fokusera på vad kåren faktiskt har gjort. Däremot kommer nog sakrevisionsberättelsen innehålla kritik på den punkten – men revisorn har inte inkommit med den ännu. I slutet av mötet togs frågan om kårens lokalbrist upp. För ett år sedan beslutade SUS att likvidera FFAB, Frescati Förvaltning AB, som hyrde Allhuset. Efter likvideringen stod kåren utan lokal att ordna större arrangemang. Likaså lokal att driva pubverksamhet i. Erik Arroy meddelade att han har börjat föra en dialog med fakultetsföreningarna om att ha en gemensam festlokal på det nya Albanoområdet. Men att det är en långsiktig lösning, då första spadtaget för området är planerat till 2013. Kårstyrelsen fick i uppdrag att utreda kortsiktiga lösningar. Förslag på möjliga lokaler ska presenteras senast på nästa fullmäktige i mars nästa år.

Marschaller ska muntra upp studenter i Umeå Under två månader, december och januari, ska marschaller hela tiden lysa på Umeå universitet. De är tänkta att lätta upp humöret för de studenter som är nedstämda av det norrländska mörkret, rapporterar Sveriges Radio. JR

Gaddensiffran

78

… är den placering Stockholms universitet, SU, fått i en rankning av världens högskolor och universitet. Rankningen har gjorts av The Centre for Science and Technology Studies (CWTS) vid holländska Leidens universitet. SU var bäst rankat bland de svenska lärosätena. På ARWU-listan hamnade SU dock på plats 79. På den listan – som enligt tidningen The Economist är den ”mest använda” – får både Karolinska institutet och Uppsala universitet en högre placering.

8/2011 Gaudeamus 7


Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Mer resurser till studentstöd – men språkverkstaden blir utan på sektionen för studentstöd, är positiv till de pengar som de fått i SU:s budget för 2012, som publicerades i november. – Det innebär att våra väntetider kommer att kortas och att vi kan ge mer tid och stöd till de studenter vi har hos oss. Vi kommer också att utveckla stöd och uppföljning till de mentorer som är knutna till dem med funktionsnedsättning, säger Birgit Marklund Beijer.

Dryg månad för examensbevis I studentavdelningens uppgifter ingår också att handlägga examensbevis på SU. Väntetiderna har under våren och hösten varit orimligt långa, ibland upp till fyra månader. En av huvudorsakerna har varit en ökad efterfrågan, dels på grund av Bolognasystemet och dels på grund av att fler arbetsgivare numera vill se bevis på en giltig examen. Tack vare ett tillskott av resurser tidigare i år är nu väntetiderna nere på strax över en månad.

”Det innebär att våra väntetider kortas och att vi kan ge mer tid och stöd till de studenterna.”

Språkverkstaden utan tillskott Den del av studentavdelningen som hade sökt pengar men blev utan var Språkverkstaden. Språkverkstaden kan i dag bara ge stöd i svenska och har ingen som jobbar där på heltid, bara deltid. Enligt Birgit Marklund Beijer ansökte de om en tjänst på 50 procent för en engelskspråkig lärare, en tjänst på 100 procent för en svensklärare och en tjänst på 35 procent för en språkkonsult. – Vi hoppas i stället att vi får pengar från förvaltningens budget som kommer senare i år. Men tills vidare prioriterar vi de personer som söker hjälp hos oss. Men vi skulle också vilja nå ut med hjälp till institutionerna om akademiskt skrivande och språk. Enligt Martin Melkersson, biträdande förvaltningschef på planeringsenheten, ligger frågan om mer resurser till Språkverkstaden fortfarande på is. Anledningen är att det under budgetförhandlingarna inte blev någon större diskussion kring frågan. – Vi pratade om att språkstöden eventuellt skulle läggas ut på vissa institutioner, men vi kom inte fram till någon förändring i detta läge, säger han.

Oenighet om språkstöd

Illustration: Johan Rönnblom

Snabbare hjälp till studenter med funktionsnedsättning och rimligare handläggningstider för examensbevis. Men den underbemannade språkverkstaden blir fortsatt utan tillskott. Det är resultatet av universitetets budget för 2012. ISABELLA BENGTSSON

Studentavdelningen vid Stockholms universitet, SU, ska ge stöd och service till studenterna före, under och efter studierna. I Gaudeamus 5/2011 skrev vi om den ohållbara situationen för den enhet inom Studentavdelningen som

ska ge stöd till studenter med funktionsnedsättning. Väntetiderna för studenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom var orimligt långa. Konsekvenserna blev att studenterna i vissa fall fick söka sig utanför universitetet för tidskrävande utredningar. Nu hoppas universitetet komma tillrätta med problemen genom ökade resurser. Stöd till funktionsnedsatta studenter fick ett permanent tillskott på 600 000 kronor, vilket betyder att de kan tillsätta ytterligare en samordnare på heltid. Birgit Marklund Beijer, sektionschef

– Vi är glada över att vi har kunnat minska våra handläggningstider till under smärtgränsen ur ett juridiskt perspektiv också. Gränsen för handläggning är två månader, säger Jerker Dahne, biträdande avdelningschef på sektionen för utbildningsdokumentation på SU. I september kunde avdelningen tillsätta två personer som enbart jobbar med handläggning och de har därefter slipat på arbetssättet kring handläggningen. De två handläggarna ska jobba där i sammanlagt ett år, därefter görs en utvärdering om hur utvecklingen kring söktrycket kommer att kunna se ut.

Erik Arroy, vice ordförande för Stockholms universitets studentkår, var med i diskussionerna kring Språkverkstaden. Han menar att de inte har fått mer resurser för att det rådde oenighet om språkstödet skulle skötas av Studentavdelningen eller av de avsedda institutionerna. Därför fick de heller inga nya pengar till den befintliga Språkverkstaden. – Det här är en fråga som vi lyfter upp senare för vi ser att det finns ett stort behov av språkstöd hos Språkverkstaden. Vår åsikt är att Studentavdelningens äskande borde ha gått igenom. Det viktiga är att behovet möts, inte var det organisatoriska ansvaret ligger, säger Erik Arroy.

Summary in English The university’s financial negotiations are concluded. Student Services were allocated money to relieve the pressure of the understaffed section coordinating support for students with disabilities. Money has also been allocated to decrease the waiting time for those applying for a degree. The only section within Student Services not receiving any money was the Language Workshop, supporting students in their academic writing. The primary reason for this, according to Eric Arroy, vice president of Stockholm University Student Union, was the inability during negotiations to decide whether Student Services or independent departments should be responsible for the Language Workshop.

Uppskattade kursen Changing India and Ourselves läggs ner DEN NEDLÄGGNINGSHOTADE kursen Chan-

ging India and Ourselves, som Gaudeamus skrev om tidigare i år, läggs ner. Det beror dels på förändringar i universitetets organisation och dels på de nya lärarutbildningarna där utrymmet för valbara kurser försvunnit. 8 Gaudeamus 8/2011

– Kursen kommer inte att gå våren 2012, det finns inte resurser för det just nu, säger Nils Edling, prefekt på institutionen för utbildningsvetskap med inriktning humaniora och samhällsvetenskap (UHS) som upphör vid årsskiftet och bildar Centrum för de humanistiska

ämnenas didaktik (CeHum) och Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CeSam). Nils Edling har tidigare sagt till Gaudeamus att Changing India and Ourselves är en mycket dyr kurs där kostnaderna lågt räknat är tre gånger högre än

intäkterna. En förutsättning för att kursen ska finnas är att flera institutioner delar på ansvaret för den. Men i nuläget finns det inga intressenter. Det är fortfarande oklart om kursen återuppstår till våren 2013. Isabella Bengtsson


gadden intervjuar

21-åriga Jennifer Edlund pluggar juridik, har två extrajobb och driver den ideella organisationen Give opportunity.

Ett ögonblick

Foto: Jennie Aquilonius

”Många barn i Tanzania har inte möjlighet att få utbildning” ... Jennifer Edlund, juriststudent vid Stockholms universitet som startat organisationen Give opportunity vilken erbjuder barn och ungdomar i Tanzania gratis undervisning i engelska. Varför lära tanzaniska barn engelska? – Jag tror att kommunikation och utbildning är vägen ur fattigdom. Många barn i Tanzania har inte möjlighet att få utbildning eftersom de måste hjälpa till hemma, inte kan ta sig till skolorten eller inte har råd med skoluniformen som många skolor kräver. Goda engelskkunskaper är också en förutsättning för att ta sig in på gymnasiet och universitetet. Hur startade du Give opportunity? – Jag drev ett liknande projekt i Tabora-regionen i centrala Tanzania under fyra månader förra året med hjälp av ett Sidastipendium. Tanken var att det skulle resultera i en organisation, men jag visste inte hur jag skulle gå till väga och fokuserade på att få just det projektet på plats. När jag kom hem handplockade jag personer som jag ville arbeta med till organisationens styrelse. Vi hade vårt första möte i februari och så snart vi hade fått ett organisationsnummer och ett företagskonto började vi marknadsföra oss och samla in pengar. Vad har hänt under hösten? – Bidragen räckte till att anställa två lärare, men vi fick också skjuta till pengar själva. Den 29 augusti startade de två

första klasserna med totalt 50 elever. Nu har den första terminen nyligen avslutats och eleverna skrev tentor den 23 och 25 november. Vi ska också ordna en avslutningsfest där eleverna får ett certifikat. Här hemma är den stora utmaningen att väcka intresse och samla medlemmar. Hur går arbetet till på plats? – Vi samarbetar med två tanzaniska män, en ekonomiansvarig och en fältansvarig, som är på plats. Den fältansvarige, Edward Lembo, ansvarar för undervisningen, att upprätta läroplan och tentor. De två har tillsammans med chefen för skolsystemet i Taboraregionen valt ut lärarna. Lembo har sedan tillsammans med lärarna pratat med barnen i staden Nzega, där jag drev mitt förra projekt, och en närliggande by om att den här möjligheten finns. Sedan var det först till kvarn. Ungdomarna är mellan tio och tjugo år och klasserna har jämn könsfördelning. Vad lär de sig? – Grundläggande engelska som vardagliga fraser och att föra sig i vanliga sammanhang. I den tanzaniska skolan betonas läsande och skrivande men vi

tycker att det är viktigt att de även pratar. Undervisningen sker måndag till fredag under fyra timmar. Den är förlagd på eftermiddagen eftersom barnen ofta måste hjälpa till hemma på förmiddagarna. De har teori i två timmar, paus, och sedan två timmar med praktiska övningar. De har bland annat fått spela teater och hålla tal. Det låter som att det har gått fort? – Ja, det beror nog på mig, jag är otålig. Vi ville också göra en motprestation för dem som betalat medlemsavgifter, visa att det hände något. Det har inte heller funnits några praktiska problem i Tanzania. Det behövdes inget tillstånd för att starta och myndigheterna har varit positiva. Nu är det viktigt att stabilisera verksamheten i stället för att utveckla den för snabbt.

Vad hoppas du att det här ska leda till? – Att organisationen ska etableras och bli större i Tanzania men också spridas till andra länder. Jag har alltid varit intresserad av mänskliga rättigheter och ser mig själv jobba med det i framtiden. Jag hoppas också att det ska leda till kulturella utbyten, att barn och ungdomar får större möjligheter att vidareutbilda sig och kunna kommunicera med människor från andra länder. Vad är nästa steg? – I vår fortsätter vi med två nya klasser. Det är ännu oklart om vi vill starta en tredje klass eller inte. Det finns praktiska problem som att elektriciteten inte alltid fungerar vilket gör att jag ibland har svårt att få tag i Edward Lembo. Jag vill befästa verksamheten mer innan den utvidgas. Jennie Aquilonius

Give opportunity... … är en frivilligorganisation som drivs ideellt i Tanzania i syfte att ge ungdomar mellan 10–20 år chans att lära sig engelska och att ge unga lärare möjlighet att undervisa i engelska. Styrelsen består av sex unga personer och organisationen har en åldersgräns på 30 år för att ta vara på just unga människors engagemang. Give opportunity, GO, har hittills ett 80-tal medlemmar. Ordförande är 21-åriga juriststudenten och initiativtagaren Jennifer Edlund.

!

8/2011 Gaudeamus 9


Utrikes

studenter i världen

Canada:

Low voter turnout doesn’t represent an unengaged youth

The protesters in Confederation park in Ottawa were evicted November 23 after camping for a little more than a month. The protesters on Wall Street in New York were evicted a week earlier.

The lowest election results in Canadian history left many political scientists to point their fingers at an unengaged youth. Emily dickinson

Followed by a lower-than-average voter turnout during May’s federal election this year, the Ontario provincial election marked an even lower point for Canadian politics. A study by EKOS, a research firm, after the federal election, showed that people under 25 are six times less likely to vote than those over 65. How can young people – the politicians and public servants of tomorrow – care so little about our political system? “If you don’t care who runs the government or aren’t interested to find out and make a choice, that means that democracy is not in great shape,” said Robert Drummond, a political scientist from York University in Toronto.

Sociologists don’t agree Despite a trend in political scientists blaming low engagement on youth, many sociologists feel that this is not the case at all. “Every single generation gets tarred with the same brush, ‘Kids these days,’” said sociologist Jacqueline Kennelly. She 10 Gaudeamus 8/2011

said that it’s the political system itself that is deficient, not the young people. Many question whether voter turnout is an accurate way to see how engaged in politics youth are. Can this decline represent a greater movement of uninvolved, selfish youth? Some sociologists claim that youth engagement has just changed with society. Kennelly believes that with a shift in how youth choose to be politically active, low voter turnout is not enough to claim that youth are unengaged. Even though they might be moving away from parliamentary politics, they are, according to some, as involved as they’ve always been. “There are different measures of whether and how young people are engaged in democracy,” she said. “Voting is just one, and not necessarily the most important one.” She criticizes the Canadian model of democracy as being too individualistic. Voting is the isolating experience of ticking off a square on a piece of paper, but there are other ways that youth get involved in their communities such as volunteering, protesting, and activism, she said. But what is there to be passionate about in the days where women have the right to vote, and the Charter of Rights and Freedoms ensures Canadi-

ans the civil rights they deserve? These were the issues that characterized the revolutions of the 20th century. Kennelly said that although there are lots of things to be excited about politically and socially but with the current neoliberal system heavy capitalistic values have a cultural effect on the way people are able to act. With jobs so sparse and education becoming more expensive, young people are forced to focus more on their own survival. This erodes the ability to engage at the social level.

“If you don’t care who runs the government or aren’t interested to find out and make a choice, that means that democracy is not in great shape.”

A problem rooted in the society Diane Pacon, a sociologist at the University of Ottawa, said that low voter turnout is a societal problem that doesn’t steam from the disengagement of youth. Over time, she said, there has been a decline in interest in governmental politics because people lost their hopes and beliefs

that the government was the institution that could solve their problems. She agrees with Kennelly that young people are still engaged, just in nontraditional ways. The difference from the big movements of the 20th century, though, is how concerns are more specific. They attract small groups of people interested in a specific cause, generating excitement for a short time, then quickly dying. The protest of 20,000 students in Quebec in early November because of increasing tuition fees is a perfect example of how young people were able to rally together for a cause important to them specifically. “It didn’t last long, but this is the type of engagement that young people will be more interested in, instead of the big old problems of the 20th century,” she said. Charmaine Borg is a Member of Parliament (MP) for the official opposition, New Democratic Party (NDP). She experienced first-hand at McGill University in Montreal the type of movement that Pacon is talking about. During the rise of tuition fees in Quebec in the past few years, she found that students would get mad, but their emotions quickly fizzled out. “They would realize that no one was going to listen to them anyways,” she said.


Utrikes

studenter i världen

A different kind of movement Just two weeks after Canada’s most populated province Ontario saw its lowest voter turnout since Confederation in 1867, Ottawa joined in on the Occupy Wall Street movement – a different kind of political involvement. Emily dickinson

Photo: Emily Dickinson

A young face in the retirement club In her years at McGill, Borg, 20, supported candidates and worked on campaigns, was a member of the Young Democrats of Quebec, and eventually became the president of New Democratic Party (NDP) at McGill. Although she challenges any stereotype that says young people aren’t involved, she found that many people were discouraged by parliamentary politics and were reluctant to get involved because they didn’t think they could make a difference that way. If they wanted to make a difference, she said, they would be more inclined to protest, something she has also done. Borg is one of four McGill students that sit in the House of Commons, the federal legislative assembly, in Ottawa. She hopes that this young representation in a profession that has been historically viewed as a “retirement job” will bring a new perspective to Canadian politics. Hopefully, she said, it will encourage more young people to want to get involved and make a difference through governmental politics. But Pacon said that these days, young people have no inclination to join political parties because they have a cynical view of traditional politics. “Since Watergate and other political scandals, we have this disenchantment with politics and politicians,” she said.

“Protesting is more important than voting,” said Christina Kovack, 33, an unemployed Ottawa resident. “I don’t care that it’s been raining for three days. I want to be here.” Robert Drummond, a political science professor from York University, said this attitude shows that young people in Canada are generally less interested and turned off from governmental politics. This is worrying, he said. Kovack has participated in Occupy Ottawa, located at a downtown park in Canada’s capital, since it started Oct. 15. She doesn’t vote because she said it’s not a useful way of making change happen. A number of Canadian cities have picked up on the Occupy Wall Street movement, a movement that has been protesting the current capitalist system. In Ottawa, people who want to protest anything about Canadian society can participate. Up until the protestors were evicted on November 23, about 100 people were sleeping in Confederation park, despite the chilly Canadian winter setting in.

“Lobbying or street protesting could be more effective. I think people are just giving up on parliamentary politics.”

Young occupiers Drummond suggested young people may see more capacity for political action outside of the ballot box. “Lobbying or street protesting could be more effective. I think people are just giving up on parliamentary politics,” he said. Most people involved in Occupy Ottawa are in their 20s, said 23-year-old participant Matt Penstone, putting them in the category of people who don’t have the best track record for voting. But views on voting in this group differ greatly. Penstone and his friend, Alex Guest, 18, are both taking online classes at Algonquin College in Ottawa. They’re spending all their free time at the Occupy Ottawa site, and they both voted in the Oct. 6 provincial election.

Låg rankning – men bra undervisning Forskare har analyserat den pedagogiska kvaliteten vid fyra olika högt rankade lärosäten i Storbritannien. I tre år har de följt studenterna vid grundutbildningen i bland annat sociologi. Resultatet visar att de lärosäten som rankas lågt får höga värden för sin undervisning. Monica McLean är ansvarig för studien: – Det är inte så att det inte finns bra undervisning på de andra universiteten, men det är snarare undantag än regel. På de lägre rankade lärosätena tas bra undervisning för givet, säger hon till Times Higher Education. ÅS

Norska lärarstudenter hoppar av

The Canadians joined in on the Occupy Wall Street movement October 15. Photo: Emily Dickinson

“Voting and protesting compliment each other,” Penstone said. Guest said he agreed, adding it would be crazy for someone to come out and protest if they didn’t vote. These two are examples of the trend that provincial politics professor and author Rand Dyck said he sees. He said those who are taking the time to get out and protest in places such as Occupy Ottawa are most likely the people that exercise their democratic right to vote, too.

Voting or protesting But political scientists are torn between which trend is representative of a larger group. Drummond said it’s usually one form of participation or the other — protesters probably aren’t voting. And this is representative of the trend that Drummond sees, which is young people exercising their rights through mediums other than casting a ballot. Although Dyck said most people protesting are likely to vote, too, he agrees that some people who don’t vote are allured by the idea of protesting. “Maybe they think [protesting] is more exciting because there’s some fun involved,” Dyck said. Whether or not those participating in Occupy Ottawa see sleeping in a tent in the rain as “exciting,” for many people, it’s the only way to maybe spark some change.

Got an opinion? Comment on the article at www.gaudeamus.se.

27 procent av lärarstudenterna i Norge som påbörjade sin fyraåriga lärarutbildning 2004 hoppade av, skriver den norska tidningen Universitas. Det råder delade meningar om orsakerna. Lars Monsen, professor i pedagogik vid Högskolan i Lillehammar tror att de många avhoppen beror på de låga antagningskraven. – De är inte lämpade att bli lärare men blir ändå antagna, säger han. Patrick Hanevik, dekanus vid Högskolan i Oslo och Akershus, är av en annan uppfattning: – Vi som driver utbildningen har ansvar för avhoppen. Vi måste bli bättre på information och uppföljning, säger han till Universitas. ÅS

Anställningsbarhet + studielån = sant Alltför få indier betalar tillbaka sina studielån. För att få bukt med problemet vill The Indian Bank’s Association att de banker som beviljar studielån ska kunna basera sitt beslut på studenternas framtida anställningsbarhet och potentiella framtida inkomster. Det skriver nättidningen University World News. Återbetalningsproblematiken har uppstått sedan allt fler familjer i den lägre medelklassen vill att deras barn högutbildar sig. En orsak till att många har möjlighet att ta lån är att lån på upp till motsvarande 50 000 kronor inte kräver någon säkerhet. ÅS

Få fattiga studenter Majoriteten av befolkningen i både västafrikanska Ghana och östafrikanska Tanzania är fattiga. Trots det har bara 10–12 procent av studenterna vid landets universitet låg socioekonomisk bakgrund. Orsakerna är dels bristen på socialt kapital, dels studieavgifter. Det visar en undersökning vid University of Sussex, enligt Times Higher Education. ÅS GaddensiffraN

2 500

Så många bluffuniversitet finns det världen över och de ökar hela tiden.

8/2011 Gaudeamus 11


Ny forskning

koll på akademin

Hallå där... …Susanna Molander, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen, som skrivit avhandlingen Mat, kärlek och metapraktik, om vardagsmiddagskonsumtion bland ensamstående mammor.

– Jag menar att middagen blir en arena som exponerar hur vi förhåller oss till en rad centrala ambitioner i livet, som bland annat rör familj, arbete, fritid, hälsa, miljö och etik. Varför fokus på just ensamstående mammor? – För det första är det en grupp som inte studerats i tillräckligt stor utsträckning bland konsumtionsforskare. Och för det andra så ville jag förstå hur alla Susanna Molander. dessa ambitioner som kan Foto: Katarina exponeras via middagen kan Jansson rangordnas. Och de konflikter och prioriteringar som kan uppstå i samband med vardagsmiddagen blir mer synliga bland just ensamstående mödrar, eftersom de i regel har mindre ekonomiska och tidsmässiga resurser än kärnfamiljshushållen. Kan du ge ett exempel på en konflikt? – Till exempel om jag vill gå och träna efter jobbet, då riskerar det att bli en konflikt med middagen om jag är ensamstående förälder eftersom middagen då lätt kan bli lidande. Att middagen prioriteras framför träningen blir tydligare än vad som hade varit fallet om man är två där båda kanske hinner med sin träning genom att hjälpas åt. ”Middag som en kärleksgåva" skriver du i avhandlingen, vad menar du då? – Bland alla dessa olika ambitioner var det omhändertagandet av barnen, ”modrandet”, som dominerade utformningen av vardagsmiddagen bland mina informanter. Och ju mer tid och kraft som lades ned på middagen desto mer tycktes den vara värd. Middagen gav helt enkelt modraren en möjlighet att löpande visa sin kärlek genom uppoffringar, och då helst i form av ”mat lagad från grunden”. Årets julklapp är en matkasse. Du tror dig kunna förklara dess popularitet? – Ja, på marknaden erbjuds mängder av olika varor som modraren känner att hon bör förstå och agera utifrån, vilket leder till en oro för att göra fel och att alltmer kraft måste läggas på inköp. Matkassarna erbjuder inspiration och inte minst inköpsexpertis som sorterar bland marknadens alla erbjudanden. Men samtidigt tillåter de modraren att bevara kontrollen och visa sin uppoffring – eftersom hon ju fortfarande är den som lagar maten. Johan Rönnblom

12 Gaudeamus 8/2011

Torpet i våra hjärtan Förr en plats för hårt arbete och trångboddhet. I dag en plats för kreativitet och frihet. Maja Lagerqvist har skrivit en doktorsavhandling om torpets förvandling. I bostadsannonserna marknadsförs de som charmiga torpställen där man kan ”koppla av i gammaldags lantlig miljö med öppen spis i storstugan och vedspis i köket”. Men för inte länge sedan var de ”charmiga små torpställena” trångbodda bostäder för en sjundedel av Sveriges befolkning. Här försökte inte sällan uppåt tio, tolv personer leva på torpets lilla jordplätt som fick nyttjas mot dagsverken hos jordägaren. Hur en och samma plats kan överleva och få en annorlunda funktion är det som gör torpet intressant, menar Maja Lagerqvist. – Det är som ett nyckelhål som man kan kika igenom och få syn på alla samhällsförändringar som skett.

pel. Både före och efter det har de främst setts som något positivt, vilket först förvånade Maja Lagerqvist. – Jag trodde att idealiseringen började på 1960-talet, men redan på mitten av 1800-talet framhävdes torpen som ”idylliska”. När torpen började överges tillsatte staten en ”torpkommission” med syftet att försöka rädda torparsystemet. Torparna beskrevs i utredningar som flitiga, ansvarstagande och samhällsnyttiga. – Ofta kontrasteras de mot statarna som sågs som mer revolutionära. Arbetarrörelsen såg också ofta torparna som dåliga socialister. Torparna var knutna till sitt torp och mindre rörliga än statarna. Vad torparna hade för självbild, eller om de hade en stark grupptillhörighet, är dock svårt att säga, menar Maja Lagerqvist. – Jag hade en tanke att kontrastera bilden av torparna mot hur de såg på sig själva, men det finns få källor att gå efter.

Uppgång och fall

Skyddat från modernitet

Torpen etableras på 1600-talet och vid 1800-talets mitt är de som flest, cirka 100 000. Men från slutet av 1800-talet börjar de överges till följd av skiftesreformer, industrialisering, urbanisering och emigration. I och med rationaliseringen av jordbruket efter andra världskriget kommer den sista dödsstöten mot torpet i dess gamla form. – På 1940-talet var torp inte så hett. Jordbruket var i kris och småjordbruk genererade inte välfärd såsom industrin gjorde. Torp hade inte heller rinnande vatten eller el, så de var hopplöst ute. Men 1940-talet är också den enda perioden då torpen har haft en dålig stäm-

Även om torpen länge hade idealiserats var det först på 1950- och 60-talen, när de blev sommarstugor för stadsbor, som de fick extra starkt symboliskt värde. I tidningar började de kopplas till ett okomplicerat och genuint liv, skyddat från modernitet. En plats där traditionella värden fortfarande fanns kvar. Torpets förflutna gav perspektiv på och kunskap om tiden man själv levde i. På 1990-talet sinade den historiska aspekten och i tidningarnas artiklar och tv:s torpfixarprogram började i stället den egna kreativiteten stå i fokus. – Det blev en förskjutning mot konsumtion, mot en stil. Torpets konkreta

Moa Greitz

historia försvann och historien blev mer som kuriosa, en atmosfär. Även bland studenter som Maja Lagerqvist har frågat verkar denna förskjutning skett. Nästan ingen kopplar samman torpet med torpare, utan det är det visuella som framhålls, ett rött litet hus som är gammalt. Att torpets symbolvärde på 1950- och 60-talen var starkare kopplat till dess konkreta historia kan förklaras med att den gamla tiden då låg precis bakom hörnet, menar Maja Lagerqvist. – Det är framför allt i tider av snabba förändringar som vi söker stabilitet. Det är då vi blickar tillbaka, söker rötterna. Men medias bild av torpet är inte hela verkligheten. Torpägare som Maja Lagerqvist har intervjuat har ofta ett genuint intresse för torpets konkreta historia. – Många torpägare säger att de först inte hade något intresse för torpets historia, men att mötet med torpet väckte det. Torparna själva skulle nog aldrig kunnat gissa vad deras torp skulle få för betydelse för eftervärlden, och lika svårt verkar det vara för oss att gissa vad som kommer att få starkt symbolvärde i framtiden, menar Maja Lagerqvist. – Först idealiserades torpen trots fattigdomen, sedan fick de symbolvärde tack vare fattigdomen. Det är viktigt för idyllen i dag att det var slitigt då.

Avhandlingen Torpets transformationer. Materialitet, representation och praktik från 1850 till 2010 framlades vid kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet i oktober 2011.

!

Illustration: Touba Guerroumi

Vad kan man se genom att studera hur människor äter kvällsmat?


röster ur akademin

Panelen

Under hösten har fusket inom högskolan debatterats flitigt. Enligt Högskoleverket ökade antalet fall där studenter stängdes av från undervisningen, i upp till sex månader på grund av fusk, med 56 procent under 2010. Vi tog kontakt med tre akademiker för att få deras syn på fuskande studenter och jakten på fuskare.

Varför fuskar studenter? Av jennie aquilonius

– Universitetet är en tävlingsinriktad miljö. Studenterna behöver kvalifikationer och höga betyg för att få jobb. Som i alla tävlingar där mycket står på spel vill deltagarna prestera bra och en del tar chansen att fuska. En annan faktor är tidspressen. Om vi som organiserar utbildningen inte kommuMichael nicerar med varandra kan alla tentor Christie professor och uppgifter plötsligt hamna under institutionen samma period. Då kanske en student för pedagogik tar chansen att plagiera för att hinna. och didaktik Studenten kan också ha tänkt skriva in referensen senare men inte hunnit. – Det kan också handla om kulturella faktorer. Att regler och vanor ser olika ut i olika länder. Att en student helt enkelt inte förstår att han eller hon plagierar. Det är viktigt att vi ”Då kanske en student förklarar så att alla tar chansen att plagiera studenter förstår. Jag för att hinna.” kan tänka mig att ge studenter en chans, men fuskar de igen måste vi vara tuffa. Om för många fuskar kan det få universiteten att gå tillbaka till att enbart ha salstentor där studenterna är inlåsta i ett rum. Det strider mot bra pedagogik som jag menar innehåller salstentor, hemtentor och grupparbeten.

– Det finns säkert en mängd anledningar. Jag tror att man missar problemets komplexitet om man bara ser det som ett uttryck för lättja. Jag kan föreställa mig att stark prestationspress kan göra att otillåtna genvägar till slut kan framstå som ett alternativ. Jag ser också ett samband med Anna Källén Fil. Dr. den kunskapsmässiga förändringen Institutionen i samhället i stort, som vi lärare inte för Arkeologi alltid hänger med i. Nya studenter och Antikens är vana från skolan att klippa, klistra Kultur och googla fram kunskap. På universitetet gäller andra, aka”Jag tror att man demiska, principer där missar problemets kunskap är namnbunkomplexitet om man den. Många nya studenbara ser det som ett ter har svårt att orienteuttryck för lättja.” ra sig i vad som är tillåtet och inte, medan vi lärare ser det akademiska systemet som självklart och är oförberedda på att tydligt förklara vad som gäller. – Fusk är ett allvarligt problem för det akademiska systemet, som bygger på att man respekterar andras ord och kunskaper. Men jag tror också att det hänger ihop med en förändrad kunskapssyn i samhället i stort, vilket vore intressant att diskutera.

– Varför fusk har ökat så mycket på så kort tid är svårt att säga, möjligen uppmärksammas det mer och då försöker institutioner och lärare bekämpa det starkare. I alla fall utrustar ju universitetet sig med alltmer avancerade program mot exempelvis plagiat, men även studenternas metoder Péter Balogh Doktorand kan ha gjort framsteg. Kulturgeo– Att fusk ”I alla fall grafiska har ökat unutrustar ju institutionen der en länguniversitetet re tid kan bero på en hårdnad sig med alltmer konkurrens. Förut gick man avancerade möjligtvis på universitet mer program mot för att man verkligen intresexempelvis serat sig för ett visst ämne elplagiat.” ler temaområde, i dag ses det kanske av fler som ett nästan obligatoriskt steg mot en karriär. Gymnasiet har nog genomgått en liknande utveckling för några decennier sedan.

Medverka i Panelen!

Arbetar du på universitetet och

vill tycka till? Mejla gaudeamus@sus.su.se.

Samhällsvetare och humanister startar eget Ett pilotprojekt vid SU Innovation ska hjälpa forskare inom samhällsvetenskap och humaniora att starta eget – så kallade forskningsföretag. Ina kullgren

Milda Rönn, initiativtagare och projektledare för forskningsföretagsprogrammet vid Stockholms universitet, fick idén till projektet sedan hon startade ett forskningsföretag genom SU Innovation. – Vi skapar ett program som jag själv hade velat gå, säger hon. Idén bygger på att forskare kan samarbeta med å ena sidan företag och or-

ganisationer, å andra sidan universitet och högskolor. De bedriver dels forskning och undervisning som finansieras av akademin, dels uppdrag och fortbildning som finansieras av organisationer och företag. Akademin och externa aktörer ska korsbefrukta varandra med kunskaper, erfarenheter och kontakter. Tio forskare och doktorander från sju ämnen inom humaniora och samhällsvetenskap har antagits. Under projektets gång ska de arbeta två och två men också i större grupper för att utforska möjligheterna till tvärvetenskaplig forskning. Meningen är att de själva ska upptäcka fördelar med ett långsiktigt

Milda Rönn är en av tre forskare som leder pilotprojektet.

samarbete, men även se vilka problem som kan uppstå. – Med det här projektet vill vi undersöka hur forskare kan frigöra sig från vissa begränsningar som en del av forskningens incitament innebär, genom att skilja mellan uppdrag och forskning. I rena uppdrag kan man använda sig av sina vetenskapliga teorier och metoder på andra sätt och de nya erfarenheterna kan sedan föras tillbaka till forskningssamhället, säger Milda Rönn. Vad händer med forskarrollen och vikten av oberoende när forskare även blir företagare? – Tanken är att forskningsföretaget hål-

ler forskningen fri från särintressen genom att skilja mellan uppdrag och forskning. Du söker forskningsmedel precis som andra forskare, men kan också frigöra egen tid för forskning genom uppdrag och få perspektiv och material som du inte hade kunnat få annars. Du går inte heller över till att bli konsult. Det är viktigt att behålla sin forskningsintegritet även i uppdragen, säger Milda Rönn. Projektet avslutas år 2013 och är tänkt att resultera i en hemsida som alla universitet kan ta del av. Läs en längre version av artikeln och kommentera på gaudeamus.se.

Foto: Ina Kullgren

8/2011 Gaudeamus 13


Essä

FÖRDJUPA DIG

Jag checkar in – alltså finns jag Essä

FÖRDJUPA DIG

Tidigare innebar en incheckning på Arlanda att man lämnade in bagaget, i dag är det ett sätt att visa för sina Facebookvänner att man är en världsmedborgare på resande fot. I sin civilekonomuppsats Jag checkar in alltså finns jag har Rosalin Örnefalk och Sebastian Szabolcs undersökt varför det blivit populärt att checka in på olika platser. Av Rosalin Örnefalk och Sebastian Szabolcs (text) och Gustaf Öhrnell (illustration)

V

i människor är nyfikna, vi vill veta vad som händer runtomkring oss och gärna vad folk i vår omgivning gör och varför de gör det. Än mer vill vi berätta för andra vad vi gör och var vi befinner oss för att påvisa ett rikt liv. I vår tid är det hett att vara aktiv på alla möjliga vis, aktiviteterna ger oss meningen med livet och så har det kanske alltid varit. Curriculum vitae är ett bevis på vad vi har gjort och ska för en okänd person förklara vilka vi är och vad vi kan. Det är en summering av vårt liv som vi ständigt fortsätter att bygga vidare på. Det som inte passar att visa upp på cv:t väljer vi att lämna i det förflutna, medan vi gladeligen bär med oss andra utmärkande platser vi har besökt som vi stolt visar upp likt en nyckel till framtiden. Platserna du har besökt säger något om vem du är. Resmålen vi väljer att tillbringa vår semester på är ett ypperligt exempel, är du en sportig person som gillar kultur väljer du troligtvis en plats som speglar dina intressen. Vi väljer gärna att besöka platser som vi anser stämmer överens med vår egen person eller den typ av person vi vill framstå som, då mycket av vår konsumtion och våra handlingar ofta handlar om att framställa oss själva på ett visst sätt. Vi finner värde i den symboliska konsumtionen av varor och varumärken som vi gärna vill förknippas med. Vi vill kunna

”Vi väljer gärna att besöka platser vi anser stämmer överens med vår egen person eller den typ av person vi vill framstå som...” berätta för våra vänner och kollegor och förhoppningsvis imponera på dem eller få dem att känna samhörighet med oss. I vår uppsats fann vi att platserna du har besökt säger något om vem du är och är nyckeln till social interaktion, det är därför vi checkar in [att en person talar om på Facebook var hon eller han är]. Inför vårt uppsatsskrivande funderade vi kring frågeställningar och vi har båda ett stort intresse för

konsumentbeteende, varpå det föll sig naturligt att skriva inom det området. Vi observerade vad som var aktuellt och relativt outforskat och insåg att ett återkommande samtalsämne bland folk, både i vår nära omgivning men även bland folk på tunnelbanan, var att checka in med Facebook. Vi såg och hörde om olika situationer där incheckningar blivit en veckans snackis och vi bestämde oss för att undersöka mer djupgående varför man checkar in.

D

et finns ingen tidigare forskning som behandlar just incheckningar med Facebook men vad som var intressant för vår studie var framväxten av Location Based Services (LBS) som sker i anslutning till sociala medier och sociala nätverkssidor. LBS-tjänster började växa fram runt år 2000 och fick stort genomslag i och med lanseringen av populära Four-square och Gowalla år 2009. LBS-tjänster i smartphones och surfplattor beskrivs som en kombination av sociala nätverk, spel och marknadsföringsverktyg som förser användarna med olika tjänster. Konsumenterna kan checka in på ett ställe och få erbjudanden av företagen de besöker digitalt. Det finns olika typer av LBS-tjänster men alla fyller ungefär samma grundfunktion: att med hjälp av en GPS och internetuppkoppling identifiera användarens befintliga plats, visa närliggande platser, och exponera användarens plats för andra. Vi fastnade för aspekterna av erbjudanden och marknadsföringsverktyg. Tidigare forskning inom LBS visar nämligen företagen ansluter sig till denna marknad för att använda det som ett marknadsföringsverktyg och att konsumenterna använder det för att belönas med erbjudanden från företagen. Vi applicerade teorierna från tidigare forskning på vårt

Varför essän? Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på landets universitet och högskolor, men för det mesta hamnar de i dammiga arkiv. Därför har Gadden infört essäsidor. Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se

14 Gaudeamus 8/2011

ämne och kunde konstatera att det inte existerade någon uppenbar belöning från företagen vid incheckningar med Facebook places vilket väckte vårt intresse för att undersöka varför konsumenter ändå vill använda tjänsten. När vi skrev uppsatsen fanns inte tjänsten Facebook deals vilken i dag tillhandahåller konsumenter olika erbjudanden i form av rabatter och gåvor från företag de checkar in hos.


Vi ville identifiera drivkrafterna hos konsumenterna. Vi började med att leta upp aktiva personer som var användare av Facebook places och sammanställde deras incheckningar under en månad, en slags incheckningskarta. Vi lät varje deltagare titta på sin egen ”incheckningskarta” och sedan diskutera relativt fritt kring den för att besvara varför de trodde att man checkar in. Det resulterade i väldigt intressanta diskussioner och den mest utmärkande aspekten var social interaktion och bekräftelse. En deltagare berättar skämtsamt att han kan känna sig besviken om han inte får respons. ”Då skulle jag bli lite ledsen. Jag tror att man skriver statusar och checkar in för att någon ska se det och tycka det är kul. Jag brukar skriva roliga saker för att få folk att skratta lite och dra en kommentar eller likea, annars skulle jag nog inte göra det. Man gör det ju dels för sig själv, men också för andra.” – Johan, 27 år, musiker, bor på Södermalm.

A

tt få bekräftelse av andra och samtidigt bekräfta bilden av sig själv genom att vara selektiv i sina incheckningar var genomgående resonemang som samtliga fokusgrupper berörde. Att få bekräftelse var viktigt, annars var incheckningen misslyckad och visade på att man inte hade känsla för vad som var roligt och intressant för omvärlden. Dessutom var det enormt viktigt att bekräftelsen hamnade i rätt forum där det finns utrymme för social interaktion. ”Jag kan faktiskt bli upprörd ibland när mina vänner säger ’Jaha så du var på Kåken [en trendig bar i Stockholm, reds. anm.] i går med den här och den här’ och då tänker jag: varför likeade du inte på Facebook om du såg det eller varför kommenterade du inte? Det kan jag bli förbannad på för jag tycker att de borde det.” – Josefine, 23 år, dansare, bor på Östermalm. En incheckning med många likes [att andra trycker på knappen ”gilla”] och kommentarer är således en lyckad incheckning som bekräftar att personen gjort rätt val med sin incheckning. Deltagarna påpekade att en lyckad incheckning innehåller aspirationsvärde, humor eller tajming samt att det beror på vem som checkar in och var. Det roliga ligger i det oväntade och inslaget av kontraster är det som chockerar oss. Det är en slags underhållning som uppfyller ett behov av att vara informerad om vad som pågår i det sociala nätverket. Det ställs således inga krav på att företagen ska underhålla och informera utan snarare tillhandahålla funktioner som möjliggör detta användarna emellan.

Fokusgrupperna framhävde också att det är lätt och enkelt att slänga iväg en incheckning, det uppfattas som en mindre ansträngning att checka in och på så sätt meddela sin umgängeskrets var man befinner sig i jämförelse mot att exempelvis ringa runt till sina vänner och meddela: “Hej, nu är jag på krogen! Jag har det kul och umgås med en massa häftiga människor.” Möjligen kan vi dra paralleller till jantelagen, ingen är bättre än någon annan och det är fult att skryta. Därför förstår vi att vi måste hålla oss inom ramarna för vad som är socialt accepterat att göra. Men det finns incheckningar som anses vara skrytsamma och de får inte många likes.

”Att få bekräftelse från andra var viktigt, annars var incheckningen misslyckad och visade på att man inte hade känsla för vad som var roligt och intressant för omvärlden.” Vi kunde även notera att det fanns skillnader bland åldersgrupper, de som var äldre tenderade att värna om sitt rykte och sin karriär, var mer restriktiva med vilka som fick se deras incheckningar och begränsade gärna åtkomsten för olika grupper av sina Facebookvänner. Exempelvis var chefen en typisk person som bara fick tillgång till en viss typ av incheckningar som ansågs gynnsamma för den anställde. Att checka in på en nattklubb mitt i veckan förmedlar kanske en oseriös bild av ”karriärsjaget” medan en incheckning på ett intellektuellt seminarium ger pluspoäng.

D

e yngre personerna hade en annan syn på frågan och tillät alla Facebookvänner, oavsett relation, att ta del av deras incheckningar. Öppenheten betydde dock inte att selektivitet bland incheckningarna inte existerade. I stället valde de yngre att checka in på platser de kunde stå för inför alla och som stämde överens med en enad bild av dem. Om en situation med tveksamheter inför en incheckning uppstod valde de i så fall att avstå från att checka in. ”För mig blir det ju selektiva incheckningar för att jag tänker att om jag inte checkar in där så kommer ingen att få reda på att jag har varit där.” – Josefine, 23 år. Detta citat gav oss indikationer på att incheckningarna bekräftar vår existens och är ett verktyg för konsumenten att uttrycka och forma sitt önskade jag. Framställningen av jaget är en viktig del i varför vi checkar in men det centrala ligger i hur denna framställning mottags av vår sociala omgivning. Jaget får mening och liv först när den delas med andra.

I

slutet av vår studie gjorde vi en lätt humoristisk omtolkning av Descartes kända sats till en mer samtida tolkning: Jag checkar in alltså finns jag. Det finns många intressanta aspekter att diskutera kring fenomenet att checka in. Det är ett ämne som väcker många tankar kring hur marknadsföringen ständigt utvecklas och kommer alltmer närmre oss konsumenter i vår vardag och blir en del av vårt sociala liv och konstruktionen av vår egen person.

Om författaren

!

Rosalin Örnefalk och Sebastian Szabolcs är civilekonomer med inriktning marknadsföring från

Stockholms universitet. Rosalin jobbar på pr-byrån Jung. Sebastian studerar och vid sidan av studierna jobbar han extra på pr-byrån Veritas.

8/2011 Gaudeamus 15


16 Gaudeamus 8/2011


Fotoreportage

Dagen fรถre deadline

8/2011 Gaudeamus 17


Fotoreportage

Studentlivet är ett otydligt gränsland mellan ungdom och vuxenvärld. En tillvaro som pendlar mellan ansvar och frihet. Mellan inrutad verklighet och oceaner av fri tid. Karin Wåhlberg har fångat några ögonblick av studentlivets mest intensiva timmar. Det är dagen före deadline. Av Karin Wåhlberg (text och foto) I en värld fylld av kriser och tveksamma framtids-

utsikter återfinns den arbiträra verklighet vi kallar skola. Inte undra på att så många längtansfullt ser tillbaka på den här tiden. Alla dessa deadlines! All denna struktur! Denna lagom mängd organiserad frihet! Vi lever i extremerna: pendlar mellan koffeinkick och övertrötthet, mellan panik och totallugn, mellan forever young och kill me now. En existens som mäts i boksidor, koppar kaffe och timmar kvar (av föreläsning, till deadline, av sömn, till frihet). En existens som är sömnlösa nätter, uppgivet författande, adrenalinkicken när vi skjuter på saker lite till och frihetskänslan efter färdigskriven tenta (vi hinner varje vecka med ett helt spektrum av flyktiga känslor).

”We became the stories, we became the places. We were the lights, the desserts, the far away worlds” sjunger bandet M83. Vi lever i en värld som handlar om våra egna berättelser någonstans i transit mellan ungdom och vuxenvärld, skapad av och för oss. En värld med alldeles egna definitioner av regler, frihet och dygnsrytm. Någon ropar ”SOLEN, JAG SER SOLEN” och uppsatsskrivning förkläds till ”fältstudier”, som snart ser mer ut som förmiddagsrasten i lågstadiet än en vetenskaplig expedition. Det är en frihet vi har, alla konstiga blickar blir förstående axelryckningar. Förr eller senare måste vi kanske lista ut vilka vi är och vart vi är på väg, men än så länge lever vi för stunden; och vi har flera timmar kvar till inlämning.

Ovan: Johanna Tallefors fingrar löper snabbt över tangenterna och knattret från den gamla skrivmaskinen fyller rummet. Nedan till höger: Ett matt vinterljus silar in genom fönstret där Julia Eriksson (t.v.) och Linn Lundholm (t.h.) sitter och läser.

18 Gaudeamus 8/2011


Ovan till höger: Johanna Tallefors (t.v) och Linn Lundholm (t.h.) vilar från böckerna en stund. Nedan till vänster: Ett träd får låna sin stam som ryggstöd åt Filip Eriksson och Julia Eriksson. Nedan till höger: Skrivhjälp från olika tidsåldrar. Andreas Wåhlberg skriver på dator medan Filip Eriksson använder skrivmaskin.

8/2011 Gaudeamus 19


Porträttet

gadden möter

Stol nummer sex Av jennie aquilonius (text) och pontus nilsson (foto)

F

redagen den 30 september börjar inte bra. Tomas Riad är på dåligt humör. Han har precis varit på ett fånigt möte, som pågått betydligt längre än nödvändigt. Väl tillbaka på kontoret i Södra huset ringer telefonen. Det är Peter Englund, Svenska Akademiens ständige sekreterare, som erbjuder Tomas Riad en plats bland Akademiens aderton ledamöter, stol nummer sex, som blivit ledig efter att författaren Birgitta Trotzig avlidit. – Jag var helt oförberedd. Jag blev förvånad, glad och tackade ja på en gång. Den ena långväggen på kontoret täcks med rader av böcker. Tomas Riad, som är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, sitter tillbakalutad i sin röda kontorsstol och funderar över varför Akademien valde just honom. Förutom att dela ut Nobelpriset i litteratur delar Akademien, som jobbar för att främja svenska språket, också ut andra priser och stipendier. Kanske behövs en språkvetare till som kan hjälpa till att bereda sådant, tänker han.

Idéer som vill ut Tomas Riad forskar om bland annat språkets melodi, prosodi, och språkets ljudstruktur, fonologi. Han har bland annat skrivit en artikel för Språktidningen med rubriken Börk börk börk. Ehula hule de chokolad muus som utgår från den svenska kocken i Mupparna. Kocken pratar en låtsassvenska som är skapad utifrån hur svenskan låter i engelska öron: sjungande och med många u:n. Platsen som ledamot i Svenska Akademien innebär en ny möjlighet för Tomas Riad att nå ut med sina idéer. Folk är redan mer intresserade. Idéerna som vill ut handlar bland annat om att barn borde lära sig mer om svenskans språkstruktur i skolan. Han tycker att grammatik ofta uppfattas som tråkigt och att det gäller att visa hur systematiskt uppbyggt språket är. Genom att lära oss strukturen blir vi bättre på att använda språket, lära oss andra språk och förstå vad som gör oss till människor. – Språket är det som tydligast skiljer oss från djuren. Barn kan nog tycka om grammatik om de ser att det är systematiskt, som att lägga pussel eller räkna mattetal. Jag hade kunnat syssla med vad som helst som har med system att göra. Nu gillar jag språk och är bra på det.

Tomas riad 20 Gaudeamus 8/2011

Fiol och fonologi Det har inte alltid bara varit språket som fångat Tomas Riads intresse. Under skoltiden i Uppsala sjunger han i kör i domkyrkan och spelar fiol på den kommunala musikskolan. I nian får läraren Inge Thorsson honom att utveckla sitt fiolspel och bli bättre på att uttrycka känslor genom musiken. Tonerna tar honom via Royal College of Music i London och vidare till ett liv som frilansande violinist i Stockholm. Bland uppdragsgivarna finns olika kyrkor och en orkester i Uppsala. – En av mina bästa vänner fortsatte att arbeta som cellist. Så bra var inte jag. Det sitter nog i huvudet också, musiker väljer inte sitt yrke, de spelar för att de måste hålla på med musik. Att uppträda var inte heller min grej. Jag är ingen exhibitionist och det ska väl en musiker helst vara. I stället blir det svenska och engelska på Uppsala universitet. Från början har han inga forskarambitioner

”Språket är det som tydligast skiljer oss från djuren. Barn kan nog tycka om grammatik om de ser att de är systematiskt, som att lägga pussel eller räkna mattetal.” men intresset för modern grammatik växer. Den nu 25åriga doktoranden reser till USA för att tillbringa ett år vid Brandeis University. Det är här Tomas Riad fastnar för fonologin som, till skillnad från i Sverige, är ett eget universitetsämne i USA. – Fonologi var mer konkret än meningsbyggnad och satslära. Det var lättare att förstå hypoteser som rörde den fysiska ljudstrukturen, säger han eftertänksamt. Det knackar på dörren och en kollega kommer in för att låna Svenska Akademins ordlista. – Den måste du ju snart kunna utantill, skojar han och försvinner ut med den tjocka blå boken i handen. Resan till Massachusetts blir avgörande för vilken

riktning Tomas Riads liv tar. Han intresserar sig för dialekter och tonaccenter, exempelvis skillnaden mellan tomten som kommer genom skorstenen och tomten som huset står på. Tänker du mycket på hur folk pratar? – Jag lägger märke till saker som sticker ut. Avvikelser och dialekter som låter annorlunda. Det är roligt med olika dialekter och hur de kan låta. Tillbaka i Sverige skriver han sin avhandling i språkhistoria om hur de germanska språken har utvecklats under cirka 1 500 år. Det som lockar är att språken, i princip oberoende av varandra, har genomgått ungefär samma förändringar. Från början låg betoningen i de germanska språken på tunga stavelser, alltså stavelser som har en lång vokal eller en lång konsonant efter vokalen. – Av någon anledning, kanske träffade germanerna ungrare eller finnar, började de i stället placera betoningen på den första stavelsen oavsett om den var lätt eller tung. Då skapades en längtan i språket efter att den första stavelsen alltid skulle vara tung eftersom den nu var betonad. Det är som att ljudsystemet rätar ut sig och söker efter harmoni. Det är en långsam anpassning över generationer, säger han och drar händerna genom det yviga håret.

Svenska på livstid Nyligen har Tomas Riad skrivit klart en bok om fonologi. Han forskar också om vilka versmått, de rytmiska mönster som finns i dikter, ett språk använder. – Det är ett konstnärligt sätt att använda språket där ljudstrukturen får bestämma mer. I vanliga fall komponerar vi den meningsbyggnad som behövs för att få fram det vi vill säga. I verser får meningsbyggnaden anpassa sig mer efter ljudstrukturen i stället för tvärtom. Den första förvåningen över att ha blivit invald i Akademien har lagt sig. Det blir mer verkligt i och med att han skriver sitt tal till inträdet som äger rum på Svenska Akademiens högtidsdag den 20 december. Att uppdraget är på livstid har Tomas Riad inte reflekterat särskilt mycket över. – Jag känner inte att ”åh vad länge det håller på” utan tycker att uppdraget börjar ganska sent, jag är över 50 år. Det är positivt att det pågår länge.

Född 1959 i Uppsala. Bor Enskede. Aktuell med Nyligen invald som ledamot på stol nummer sex i Svenska Akademien. Senast lästa bok Minnena ljuger av Kjell Espmark. Favoritord Ljudstruktur. Gör när han inte jobbar Tar hand om lantstället, promenerar och går på konsert. Favoritdialekt ”Hm, småländska är allt ganska charmigt.”


8/2011 Gaudeamus 21


Kultur

allt från serier till scen

I queersalsan får alla lov Varför bara lära sig ena halvan av en dans? Gadden hängde med på queersalsa där deltagarna lär sig både att föra och följa. Jennie Aquilonius

Latinska rytmer strömmar genom rummet i RFSL:s lokaler på Sveavägen i Stockholm. Det är onsdagskväll och dags för queersalsa. De åtta deltagarna i nybörjargruppen står på led, svänger på höfterna och värmer upp med grundstegen under ledning av Peter Csaszti och Malin Backström.

– I queersalsan finns inte den traditionella uppdelningen där tjejerna ska vara avklädda, snurras runt och visas upp av män som står stilla, ser maskulina ut och bestämmer. Alla deltagare får lära sig att både föra och följa. Det är roligare att kunna båda delarna av dansen, säger Peter Csaszti som är iklädd jeans och en svart t-shirt med texten ”Ask me to lead or ask me to follow!” Han växte upp med föreställningen att män inte dansar. Det var först i de sena tonåren som insikten landade att han kunde gå på dansskola, men atmosfären på

Queersalsa Begreppet queer kan ses som en ståndpunkt som ifrågasätter normer, framför allt normer som rör kön och sexualitet. Det kan också vara en identitet där någon eftersträvar ett liv som inte hindras av normer. I queersalsan lär sig alla deltagare, oavsett kön, att både föra och följa. På RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, ges kursen queersalsa på nybörjaroch fortsättningsnivå. Kursavgiften är 1 100 kronor för RFSL-medlemmar och 1 500 kronor för övriga. Vårens kurser startar den 25 januari.

!

Källa: RFSL Daniela Bergdahl för och Meta Borgblad följer.

Hallå där... …Tomas Bannerhed, före detta chefredaktör för Gaudeamus och årets Augustprisvinnare med romanen Korparna.

Hade du väntat dig att få Augustpriset? – Man kan aldrig vänta sig att vinna något sånt här, men jag fick väldigt fina recensioner så nomineringen var inte helt chockerande. Inför priset var det däremot nervöst och spänt i flera veckor. Det var en stor lättnad och eufori när det tillkännagavs. Vad betyder det för dig att få det här priset? – Det är stort, inte så mycket att jag själv hamnar i fokus, men det är ett kvitto på att mitt konstnärliga uttryck tas väl emot inom det litterära etablissemanget. 22 Gaudeamus 8/2011

salsaklubbarna under 1990-talet tillät inte att män bjöd upp andra män. I vår ska Peter Csaszti börja läsa genusvetenskap på Stockholms universitet. – Det känns bra att få läsa den teoretiska delen av något som jag hela tiden sysslar med praktiskt i min vardag.

Roligt att växla roller Deltagarna övar i par på steg som de lärde sig förra gången. Stegen kommer från den vanligaste typen av salsa i Sverige, Los Angeles-style, som dansas fram och tillbaka över en linje med många och snabba snurrar. I nybörjargruppen byter personerna partner och växlar mellan att föra och följa. Daniela Bergdahl, 33, tycker att det är roligt att lösa upp rollera. – Det är bra att få öva sig att föra, särskilt för mig som är van att följa. Jag har en teori om att det kan ha effekt på självförtroendet även utanför kursen. Jag övar inte på att föra annars i livet just nu och det här är ett tryggt ställe att träna på, säger hon. Malin Backström har länge lärt ut samkönad pardans och Peter Csaszti har i många år dansat på bland annat Salsaakademien i Stockholm. Det är den tredje terminen de håller kursen i queersalsa på RFSL tillsammans. Och intresset har ökat. Förra terminen kom totalt cirka 15 personer till nybörjar- och fortsättningskurserna, under hösten har dubbelt så många deltagit. På salsafesterna som hålls en fredag i månaden brukar runt 30–50 personer dyka upp. Förfrågningarna om kurser på andra håll har också blivit fler. – Folk har börjat förstå vilket bra verktyg queersalsan är. Pardansen har länge varit heteronormativitetens [föreställningen om att alla är heterosexuella, reds. anm.] sista utpost, de stereotypa könsrollerna är så självklara att vi inte ens tänker på dem, säger Malin Backström.

Alla får dansa Malin Backström berättar att queerkursen har en fördel framför många andra dansskolor, vilka ofta har problem med att få ihop lika många personer av varje kön. Männen räcker i många fall inte till och kvinnorna får vänta på sin tur att dansa. Inom queersalsan kan alla i stället dansa med alla. Petra Mandal, 46, för Gustav Levy, 75, runt i en snurr. Han tycker att det är spännande att följa. – Det är inte lätt har jag märkt. Den som följer måste öva upp en känslighet för signaler. Det känns också som att jag förstår bättre nu hur jag ska föra. Att byta mellan rollerna är gymnastik för hjärnan, säger han.

Foto: Jennie Aquilonius

Det är också fantastiskt kul att boken når ut och får fler läsare. Det känns särskilt roligt i dessa deckartider att en roman som är ganska långsam och innehåller mycket naturskildringar, jordbruk och fåglar, vann. Jag inbillar mig att min roman kanske säger mer om vad det innebär att vara människa än vad deckarna gör. Vilka möjligheter skapar priset på 100 000 kronor? – Möjligheten att gå ner i arbetstid. Jag iakttar min omgivning och min vardag och antecknar löpande, när det blir tid över försöker jag skriva på ett nytt manus. Du var chefredaktör för GaudeaTomas Bannerhed. mus 1999–2001, vad minns du? Foto: Sara Mac Key – Det var kul, jag hade ganska fria tyglar. Det som var jobbigt var kårpolitikernas klåfingrighet och deras bristande kompetens gällande tidningsmakeri. Det är svårt när politikerna byts ut

varje år och har olika idéer om vad de vill att tidningen ska vara. Det fanns de som tyckte att den var för politiskt vinklad till exempel. Det är lite knepigt för den ska företräda studenterna men är ändå kårens organ på något sätt. Några erfarenheter som du har burit med dig? – Jag publicerade en del skönlitterära texter i Gadden, bland annat en nyskriven novell av Mats Kempe, så jag hade ett ben i litteraturen men skrev inte själv, men längtade dit. Som författare är man delvis sin egen redaktör och jag blev en flyhänt redaktör på Gadden. Läser du Gaudeamus i dag? – Tyvärr inte. Jag har sett något nummer för ett tag sedan och tyckte att det har blivit för mycket mingelbilder, jag ville att tidningen skulle bilda studenterna. En lärdom av min resa till att bli författare är att man ska lyssna inåt och våga tro på det man brinner för. Jag har hållit på med den här romanen av och till i tio år men det betalade sig, det behöver inte gå så fort. Åsa Secher


allt från serier till scen

Kultur

Tid för Föreningen som tappade snällhet 9 500 medlemmar FAKULTETSFÖRENINGARNA NU & DÅ DEL 4: samhällsvetenskapliga FÖRENINGEN

GÄSTKRÖNIKÖR sara sharifpour

Gadden berättar historien om Stockholms universitets fakultetsföreningar och turen har nu kommit till Samhällsvetenskapliga föreningen, SF.

Vi närmar oss jul, en tid då det mer än någonsin är värt att hylla snällhet. Något som i dag har blivit alltför sällsynt. Det pågår ett moraliskt kaos i samhället som får ilskan att koka över. Två vuxna kvinnor knuffade häromdagen undan en äldre dam för att själva ta sig på tåget först, en man och hans kollega snackade skit om en arbetskamrat och på torget fick jag en hård armbåge i revbenen av en gubbe som nonchalant fortsatte att gå. Det finns inte längre några gränser för hur man får bete sig, allt är tillåtet.

Johan Rönnblom

Studenterna vid Stockholms högskola slöt sig redan i slutet av förrförra århundradet samman i en studentförening, ett slags studentkår. Naturvetare och humanister bildade egna avdelningar under 1910-talets mitt. De äldsta fakultetsföreningarna var födda. Höstterminen 1931 blev den humanistiska fakulteten högskolans största räknat i antalet inskrivna studenter. För att hantera den växande skaran medlemmar i Humanistiska fakulteten delades fakulteten år 1964 på mitten. En humanistisk fakultet och en helt ny samhällsvetenskaplig fakultet skapades. Redan på 1930-talet hade en förening bildats för samhällsveGabriella Björnberg. tare. Statsvetenskapliga studentFoto: Johan Rönnblom föreningen kallades den, och låg som en ämnesförening under Humanistiska föreningen, Humf. 1954 bytte de namn till Samhällsvetenskapliga studentföreningen. Och tio år senare, när fakulteten delades på mitten, fick föreningen sin officiella fakultetsstatus. 36 procent av studenterna på universitetet läser i dag

någon form av samhällsvetenskap. SF fick terminen efter kårobligatoriets avskaffande endast 400 medlemmar, men har nu börjat återhämta sig lite. – Innan kårobligatoriet försvann så hade vi 11 000 medlemmar. Vi var störst. Men i dag är vi knappt 1 500, säger Gabriella Björnberg nuvarande ordförande för SF. SF samlar, precis som Humf, en brokig skara medlemmar och många läser ämnen på kursnivå. Därför kan det vara svårt med ett stabilt antal medlemmar, till skillnad från till exempel juristerna. – Där blir alla jurister, så det finns en mer naturlig sammanhållning hos dem. Men vi ska få nationalekonomer att känna en sammanhållning med psykologer – vilket kan vara knepigt ibland, säger Gabriella Björnberg. 1997 flyttade SF in i ”Bojan”, eller Östra Nobel-

huset, som det egentligen heter. Huset byggdes 1909 och fungerade då som Svante Arrhenius privata bostad. Sedan år 2000 förvaltar SF över hela byggnaden. Här anordnar SF pubar varje torsdag – i mer än tio år har torsdagsölen flödat. Pubarna har oftast ett speciellt tema, till exempel oktoberfest eller halloween nu senast. – Det finns en större efterfrågan bland våra medlemmar att ha temapubar snarare än traditionella studentikosa sittningar och liknande, säger Kristoffer Strandfeldt, skattmästare och vice festmästare för SF. Danskurser i lindy hop, schlagerkvällar, fotbolls-

I högstadiet blev jag likt många andra utsatt för skit-

”Bojan”, eller Östra Nobelhuset som det egentligen heter. Foto: Johan Rönnblom

kvällar och olika föredrag är aktiviteter som SF erbjuder sina medlemmar. Men pubverksamheten är det föreningen lägger störst fokus på, mycket för att det är den huvudsakliga inkomstkällan. Hyran är det stora problemet för SF. Det kostar att ha ett helt hus till sitt förfogande. Restaurangen Thai Way hyr undervåningen på vardagarna. Humf hyr rum i huset medan Gula villan är stängd för renovering, och flertalet ämnesråd och mindre föreningar hyr rum och bidrar till hyran. SF får även en viss del av hyran betalt av samhällsvetenskapliga institutionen, men långt ifrån hela summan. – Nu rullar det på, både med medlemmar och med pubverksamheten. Det är A och O. Skulle vi bli av med huset så försvinner puben och då även hela vår ekonomi, säger Kristoffer Strandfeldt. SF samarbetar en del med de andra fakultets-

föreningarna på SU. Oktoberfesten arrangerades till exempel tillsammans med Ekonomerna. – Jag tycker inte att fakultetsföreningarna ska vara konkurrenter. Ju fler fester och arrangemang som hålls desto bättre, säger Kristoffer Strandfeldt och Gabriella håller med: – Det behövs mer kvällsaktiviteter på campus. Det skulle ge ett mer levande studentliv. Föreningen jobbar nu med att försöka få till ett närmare samarbete mellan fakultetsföreningarna. – Första året efter obligatoriets avskaffande handlade om att överleva. Då fokuserar man väldigt mycket på sig själv. Men nu börjar de föreningar som överlevt att leta sig ut och prata med varandra, säger Gabriella.

En fakultetsförening... ...är en studentförening med en särskild fakultets- eller ämnesanknytning. Föreningarna jobbar för att ge studenter ett gott studieliv utanför föreläsningssalarna. Vid Stockholms universitet finns fem föreningar: Juridiska föreningen, Humanistiska föreningen, Naturvetenskapliga föreningen Samhällsvetenskapliga föreningen och Föreningen Ekonomerna. Medlemskap i en fakultetsförening var obligatoriskt fram till 2010.

!

snack bakom ryggen och mobbning. Jag var överlycklig när det var dags att lämna det bakom mig. När jag på arbetsplatser senare konfronterades med samma behandling av vuxna, blev jag chockad. Vett och etikett, vad är det? Någon”Någonstans på vägen stans på vägen har det blivit okej att har det blivit okej att trampa på varandra trampa på varandra för att ta sig fram i alla livets delar. Vux- för att ta sig fram i alla na beter sig illa till livets delar.” en gräns då jag vill hoppa in i sagornas värld, ansluta mig till Peter Pan och aldrig riktigt växa upp. Det är inte svårt att vara pessimistisk när man upptäcker att hänsynslöshet i jakten på personlig framgång hyllas, medan vänlighet mot andra förlöjligas. Sedan jag var sju år gammal har jag fått höra att jag

är för snäll. De har syftat på att jag mer än gärna säger hej med ett leende och hjälpsamt frågar om folk behöver hjälp. På en arbetsplats har jag faktiskt blivit hånad för detta, som om det vore något att skämmas för. Tyvärr har snällhet blivit en egenskap som inte värderas särskilt högt, förrän man själv är i behov av det. Redan på dagis får vi som barn lära oss att behandla andra som vi själva vill bli behandlade, men någonstans på vägen har etiken gått förlorad och i stället ses det som något för den svage. Ett av de största missförstånden någonsin; snällhet är något som visar på styrka. Att studera i vad som ibland kallas för Sveriges kallaste stad, Stockholm, kan göra det svårare än vanligt att skilja ut de människor som är snälla på riktigt. Jag är glad att jag har hittat en grupp med absolut fantastiskt vänliga, generösa och omtänksamma människor som får mig att återfå hoppet om människor, när bitterheten blir för stor. I skrivande stund känner jag hur hoppet om mänskligheten falnat, och då känns det passande att avsluta året med denna krönika. För att lägga bitterheten bakom mig och träda in i det nya året med ett blankt blad. Stefan Einhorn skriver i boken Konsten att vara snäll att ”snällhet är det största vi kan erbjuda vår omvärld – och oss själva”, detta kan vara värt att tänka på med julen runt hörnet. Sara Sharifpour är 23 år och studerar journalistik vid JMK, dricker kaffe och drömmer om en vit jul.

8/2011 Gaudeamus 23


Kultur

essä & tips

Gateway till Mellanöstern Av Karolina Schützer (text) och tanja metelitsa (illustration)

V

em har inte tänkt på Mellanöstern det senaste året? Den arabiska vårens sprängkraft har gjort att området just nu är på allas läppar. Länder som Libyen, Tunisien och Egypten reser sig efter decennier av förtryck. Samtidigt, långt ifrån revolutionens segerrop, märks de nya politiska strömningarna ända till decembermörka Sverige. För här har de arabisktalande länderna blivit trendiga. Den stereotypa bilden av hedersförtryckta kvinnor och skurkaktiga män från filmens värld har bytts ut. Nu är ”araben” plötsligt unga män och kvinnor som trotsar fruktade diktaturer med livet som insats. En romantiserad bild kanske, men det har trots allt väckt ett gehör bland människor i väst som känner sympati med folket som vill ta ödet i sina egna händer. Titta dig omkring och du kommer märka hur den arabiska kulturen och ekonomin fått allt större betydelse runt om i vårt avlånga land. Listan över var de arabiska influenserna syns just nu kan göras hur lång som helst. Se bara på de nya kokböcker som kommer. Per Moberg lagar nu arabisk bönsallad till sina ursvenska älgstekar, på nattklubbarna i Stockholm spelas plötsligt gamla arabiska proggartister och på Dramatens stora scen har föreställningen Den arabiska

våren satts upp. Man talar om hur de revolutionära strömningarna avspeglar sig i litteraturen och samhället även i Sverige. ”Den arabiska våren tillhör alla”, utbrast Dramatens chef Marie-Louise Ekman innan föreställningen invigdes. Och det tycks den göra.

talet var det Sveriges tredje största exportmarknad i Mellanöstern, men nu ser man nya strömningar. Förra årets export till Irak från Sverige motsvarade 830 miljoner kronor och nu tror Exportrådet att den kommer växa ännu mer.

A

D

llt fler svenskar vill också lära sig att prata arabiska. Jag själv är en av dem. Just nu läser jag en grundkurs i arabiska på Stockholms universitet, ett av sju universitet och högskolor som ger kurser i språket. Antalet studenter i arabiska har ökat lavinartat den här hösten. Trycket var så högt att antalet reserver steg med ofattbara 285 procent jämfört med för två år sedan, enligt statistik från Verket för högskoleservice. Vi är med andra ord många som anar vad som är på väg att hända. Regionen kring Mellanöstern och Nordafrika är ingen Versace-trend som går över när nästa säsong kommer. Det är en trend långt mer hållbar än så. Men det är inte bara studenter, nattklubbsägare, kokboksförfattare och kultureliten som hakat på den arabiska trenden. Den femte oktober i år öppnade Svenska Exportrådet ett kontor i Bagdad. Sverige har i och för sig handlat med Irak länge, redan under 1980-

en arabiska våren kan ge ett nytt ansikte till Sveriges araber. Vissa hävdar kanske att det inte behövs, men det finns också de som har upplevt att det ibland varit skamfyllt att tala om att man är arab. Det har varit lätt för den fördomsfulle att klumpa ihop en grupp människor och döma utifrån stereotypa fördomar. Men i takt med att intresset för området vuxit har också människorna allt mer fått bli individer, i stället för ett kollektiv. En vän till mig sa ”Jag hoppas att vi kan få tillbaka lite av vår värdighet”. Men samma vän sade också att han känner en rädsla. En rädsla för att allt ska slå tillbaka och att den arabiska kulturen och människorna ska hamna ännu längre bak än innan. Om islamistiska regeringar tar över i länderna där man nu störtat diktaturer finns en fara för att trendbubblan spricker. Låt oss bara hoppas att den positiva synen på arabiskan och Mellanöstern lever vidare när trenden svalnar.

Billigt och bra - vad studenter vill ha (till jul) Ho, ho, ho, finns det några rika studenter här? Julen närmar sig med stormsteg med allt vad det innebär av glöggfylla, påtvingade familjesammankomster och snöblandat regn. Julen handlar dock inte bara om Jesu födelse utan även om att frälsa nära och kära med genomtänkta julklappar. Hur ska detta gå till för fattiga studenter med studieskulder och en plånbok full av gamla kvitton? Gadden tipsar om julklappar som är både billiga och dyrbara! Av carolina engström (text) och julia shao (illustration)

Slösa lite värme En medmänsklig lösning på en students pengaproblem kan vara enkel: ge en kram i julklapp och få delad, dubbel glädje samtidigt som du ger något ovärderligt! 24 Gaudeamus 8/2011

Skänk en Tolstoj eller Läckberg! Flukta runt bland hundratals pocket- och fackböcker i andrahandsaffärer och hitta personliga julklappar med budskap och innehåll. Förutom böcker erbjuder affärerna stora chanser att fynda klappar av annat slag.

Ge bort ditt sällskap! En upplevelse tillsammans är något du och dina julklappsmottagare kan komma ihåg i många år framöver. Ge bort din tid och dig själv som sällskap genom att vara publik i något tv-program eller gå på ett gratis arrangemang i Stockholm, allt efter tycke och smak. www.gratisistockholm.se

Baka en kaka! Baka ditt favorit-julgodis. Förpacka sedan dessa läckerheter i exklusiva kartonger och knyt smickrande snören runtom, snitsig och enkel julklapp till både mormor och småbarnen. www.arla.se/julgodis, www.pandurohobby.se Skapa med själen! Bli svår för en dag och finn konstnären inom dig. Köp färg, duk och hitta ett passande objekt och/eller subjekt att måla av, billiga måleriprodukter finner du på www.clasohlson.se Är din estetiska ådra mindre framträdande? Ingen fara, designa en personlig t-shirt på www.spreadshirt.se


allt från serier till scen

musik

KÅSERI

musikhistoriskt bokslut

R.E.M. Part lies, part heart, part truth, part garbage 1982-2011 Warner Skivbolagstjafs har legat bakom de tidigare problemen med att samla det nyligen splittrade R.E.M:s hela karriär på en och samma skiva (de låg först på lilla IRS,

litteratur

och sedan på stora Warner), men tydligen är allt det där löst nu. Denna samling, som kan kallas bandets bokslut, innehåller 40 låtar från hela karriären - från ”Gardering at night” (tagen från andra skivan, minialbumet Chronic town, 1982) till de obligatoriska, nya låtarna. Denna gång är de tre till antalet, två demos till sista plattan Collapse into now, plus en låt som spelats in senare.

De nya låtarna är inte mycket att orda om egentligen, och de senaste tio åren har dessa tre herrar mest producerat toktråkiga album. Men de första 29 spåren är omistliga, och jag är extra glad för att de tog med en av mina favoriter, ”Life and how to live it” (Fables of the reconstruction, 1985). En given julklapp! Tommy Gunnarsson

kärlekshistoria utan kärlek – nu i pocket

En fager mö Joyce Carol Oates (Bonnier Pocket) Joyce Carol Oates roman En fager mö, handlar om den sextonåriga barnflickan Katya Spivak och hennes relation med den sextioåttaårige konstnären Marcus Kidder. Deras första möte sker på paradgatan Ocean Avenue – framför ett skyltfönster till en underklädesbutik frågar plötsligt den främmande mannen vilket av plaggen Katya skulle välja om hon fick önska. Katya blir generad men även smickrad av den stilige Marcus som lika gärna skulle kunna vara hennes farfar. Det börjar som en ljuv smekning för

läsaren, den kittlande kemin mellan Katya och Marcus går nästan att ta på. Men snart visar det sig att Marcus i själva verket är en motbjudande gamling vars enda avsikt är att förföra Katya. Till skillnad från hennes frånvarande familj, som sysslar med missbruk och kriminalitet, bryr sig Marcus om henne. Katya får svårt att slita sig loss från den förmögne mannens armar och blir även lockad av hans rykte som erkänd konstnär – bland annat har han skrivit barnböcker. Marcus intresse visar sig dessutom vara mer långsiktig för Katya, den fagra mön. I berättelsen finns en ständig antydan till någonting ”större”, som läsaren väntar på ska ske, men som aldrig riktigt händer. I takt med Katyas frekventa besök hos Marcus hänger det snart allt-

Kultur

för många obesvarade frågor i luften, för att berättelsen ska uppfattas som suggestiv. Katyas många inre repliker återger mest hennes bakgrund och det är svårt att hitta nyanser i Marcus person och hans mystiska framtoning. Det leder till att karaktärerna inte riktigt utvecklas och berättelsen lyfter därför aldrig helt från startbanan. Genom att skildra ett kluvet förhållande mellan en äldre rik man och en ung fattig flicka har Carol Oates lyckats framhäva en intressant maktaspekt på köns- och klassklyftor. Trots de något stereotypa framställningarna av man, kvinna, rik, fattig, gott, ont, råder det en egenartad harmoni i det litterära språket, som här och var glimmar till med hjälp av små guldklimpar till liknelser. Veronica Ylikotila

Läs mer Läs fler recensioner, tipsa om skivor och böcker samt kommentera artiklarna på www.gaudeamus.se. Vill du skriva själv? Mejla ett förslag på bok, skiva eller film till gaudeamus@sus.su.se.

Enligt mallen Stockholms universitet befolkas av en rad stereotyper, en grov sammanfattning skulle kunna se ut så här: Direkt-från-gymnasiet: Kan inte sluta fascineras över hur stort och förvirrande universitetet är. Bor självklart hos päronen, behöver inte studielån och unnar sig lunch på Lantis varje dag. Veteranen: Har pluggat sedan Stockholms universitet slog upp sina dörrar på Frescati och har nu samlat på sig x antal hundra högskolepoäng. Har koll på bästa placeringen i hörsalen för att kunna halvsova obemärkt och den mest framgångsrika ursäkten för en sent inlämnad hemtenta. Arga mamman: Medelålders kvinna som jobbat i många år för en halvtaskig lön och nu bestämt sig för att plugga. Har en man och tre tonårssöner, extremt mycket disk hemma och får aldrig bestämma över fjärrkontrollen. Frustrationen tar hon ut i klassrummet, speciellt i feministiska diskussioner. Hon är ingen doktorand i genus men har fyra män i sitt hem och vet vad hon pratar om. Den intellektuelle söderkisen: Sotarmössan, de mörkblå uppvikta jeansen och stora nördbrillorna med fönsterglas är på. Vill utstråla ”Hej, jag ser intellektuell och unik ut”. Problemet: under en dag på SU passerar 67 exemplar av dessa unika killar. Veteranen

ZombieZvampAttack DEL 4 En följetong av Katarina mörk (baserad på en kanske sann historia) Läs del 1–3 på www.gaudeamus.se.

Fortsättning följer... 8/2011 Gaudeamus 25


Gaddens årskrönika 2011 2011 kommer att gå till historien som ett protesternas år. Inte sedan 1968 har studenter protesterat, ockuperat och demonstrerat i samma omfattning som i år. Utlösande faktorer har till stor del varit höjda studieavgifter och politikers krav på snabb genomströmning i utbildningarna. När året började så hade Jan Björklund blivit utbildningsminister och i Tunisien hade folket gått ut på gator och torg. Gadden tar en titt i backspegeln och sammanfattar stora och små saker som hänt i studentvärlden 2011. Av johan rönnblom (text och grafik)

Första terminen med avgifter 17 januari var sista dagen att söka internationella kurser och masterprogram vid SU. VHS-siffror visar att 73 procent färre sökt masterprogram, jämfört med året innan. Samt att hela 86 procent färre sökt till de internationella kurserna.

Oordning i bokhyllorna på SUB Sedan årsskiftet 2010/2011 ställer universitetsbiblioteket, SUB, inte längre böckerna i bokstavsordning. Biblioteket ska gå över till siffersystemet Dewy, men böckerna sorteras tillfälligt efter inköpsdatum. Stor förvirring uppstår.

"Trygghet, gemenskap, förmåner" SUS inför ny slogan och Glasrummet tas i bruk. Dit kan studenter komma och ställa frågor till kåren.

HSV kritiserar det nya antagningssystemet

8 mars. SUS beslutar att gå med i Sveriges förenade studentkårer, SFS.

Det är de två största problemen för SU-studenter enligt en studentärenderapport från SUS.

De menar att till exempel sökande med utländska toppbetyg missgynnas kraftigt av det nya systemet som började gälla inför höstterminen 2010.

Ny lärarlegitimation ska införas 2 mars. Riksdagen beslutar att införa legitimation för lärare och förskolelärare.

Hemliga klubben

SSSB skräms

Stockholms universitets studentkår, SUS, har inte publicerat protokoll från sina möten på snart två år. Rektor Kåre Bremer är kritisk.

Ett tekniskt fel gör att många studenter får e-post från SSSB där de blir informerade om att ködagarna kommer att frysas.

internationella studenter har tackat ja till att börja läsa på landets högskoleutbildningar HT 2011. Det är en minskning med två tredjedelar, enligt VHS. Endast 70 nya internationella studenter, utbytesstudenter borträknade, börjar på SU HT 2011.

29 mars. Bygglov beviljas för det nya kårhuset som numera kallas ”studenthuset”. Huset ska ligga söder om Södra huset och stå färdigt hösten 2013.

SUS går med i SFS

Dålig kommunikation och sena betyg

8 693

Nytt kårhus får bygglov

Fortfarande inga kårprotokoll från SUS

10

partier ställer upp i kårvalet. TIP och Moderata studenter är nya partier. 9–13 maj är det kårval.

SAS beslutar att avskaffa studentrabatten på sina flygresor med omedelbar verkan.

Lunds universitet anställer alla doktorander

Ekonomerna vann kårvalet

Men på SU dröjer det. Fler ska anställas i framtiden, men inte samtliga.

JANUARI

FEBRUARI

MARS

APRIL

Kåren, som pratat varmt om att de efter kårobligatoriets avskaffande ska bli mer öppna för medlemmarna har fortfarande inte publicerat ett enda protokoll från fullmäktige, organisationens högsta beslutande organ. Rektor framför kritik och kåren lägger upp hälften av sina styrelseprotokoll.

TIP, The International Party blev tvåa. BSO 68 och Envoys åkte ur fullmäktige.

MAJ

JUNI

Jasminrevolutionen Gadden intervjuar studentaktivisten Youssef Tlili som hoppas på en demokratisering av Tunisien, men är försiktig i sina förhoppningar.

Protesterna fortsätter i Storbritannien Protesterna i Storbritannien fortsätter under början av året. Studenter protesterar mot regeringens kraftiga höjning av terminsavgifterna.

Marocko satsar på utbildning för att undvika revolution Marocko lägger 425 miljoner kronor på den högre utbildningen, och Algeriet satsar även de stort. Med reformer inom högre utbildning som gynnar unga hoppas de undvika en situation som den i Tunisien.

Dubbla diplom i Ryssland

Moskvas statliga universitet MGU. Foto: Sophie Heine

26 Gaudeamus 8/2011

Noureddine Chatti om Tunisien Gadden träffar Noureddine Chatti som redan på 1960-talet skrev om Tunisien i kårtidningen. Hans kritik mot sitt hemland gjorde att han inte kunde besöka landet på 15 år. Han har precis varit i Tunisien och bland annat pratat med tunisiska studenter. Han menar att gruvarbetarrevolten två år tidigare gjorde att studenterna vågat demonstrera. Han vill nu starta ett utbyte mellan svenska och tunisiska studenter.

Det är nu 20 år sedan Sovjets fall. Gadden har i nummer 3/2011 ett reportage från Moskvas statliga univeristet. Ryssland skrev för ett par år sedan under Bolognadeklarationen. Men landet har haft stora svårigheter att anpassa utbildningen och gå ifrån de gamla diplomen. Flertalet lärosäten har parallellt kvar de gamla sovjetiska specialistdiplomen som efterfrågas av arbetsgivare i Ryssland.

Noureddine Chatti. Foto: Amalthea Frantz

Långsamma studenter ska få böter I Nederländerna är det debatt om långsamma studenter. För att motverka omtenta på omtenta föreslås avstängning från skolan om man kuggar. ”Man bör i alla fall få en andra chans”, menar studenterna Gadden talar med. Den holländska regeringen har föreslagit en straffavgift på 3 000 euro för studenter som påbörjat sitt sjätte år på högskola och skjutit upp sin examen mer än ett år.


Årskrönika

Studenter klagar främst på sin examination

Bostadskris

10 oktober. SUS kommer med sin studentärenderapport. 39 procent av alla ärenden till kåren berörde studenters examination. 3 procent rörde upplevd brist i utbildningskvaliteten. Totalt hanterade kåren 173 ärenden under perioden 1 juni 2010 till 30 juni 2011.

Vid terminstart har fortfarande många studenter inte hittat någonstans att bo. I Göteborg tar det upp emot fyra år att få en studentlägenhet. I Lund uppmanar rektor universitetsanställda att hyra ut rum och kåren förbereder sig genom att boka vandrarhem. I Stockholm har rekordmånga sökt och blivit antagna till SU. 80 000 studenter finns i huvudstaden, men bara 12 000 studentbostäder. Bostadsminister Stefan Attefall uppmanar studenter att inte plugga i storstäderna. Uttalandet kritiseras och debatteras.

Debatt om hobbykurser

Björklund om den nya lärarutbildningen

Det sa Torbjörn Rosdahl (M) angående att SL-korten ska höjas 1 september 2011. Studentkortet höjs från 490 till 560 kronor för 30 dagar.

Ekonomerna hamnar i opposition trots flest röster Ekonomerna och TIP hamnar i opposition, då alla de övriga partierna bildar koalition. Ny ordförande för SUS blir May Al-Boujassam som representerar det tredje största partiet: Humanisterna och samhällsvetarna.

AUGUSTI

I tre månader har nu demonstrationerna pågått i Chile. Det demonstranterna kräver är gratis och högkvalitativ utbildning. Chile är ett av de länder i världen där staten bidrar minst till utbildningarna, endast 16 procent. Samtidigt är landets utbildningar bland de dyraste vad gäller avgifter, bara

600 000 kronor till bättre stöd för studenter med funktionsnedsättning

”Hundra kronor, det är tre chipspåsar...”

... för hjälp och stöd för studenter med funktionsnedsättning på SU. Språkverkstaden och mentorprogrammet behöver mer resurser.

Demonstrationerna fortsätter i Chile

Sveriges förenade studentkårer, SFS, granskar regeringens budget. De menar att det till största del handlar personer var anmälda till årets högskoleom en omfördelning av pengar till den högre utbildprov den 29 oktober. Det nya högskoleprovet ningen, men ingen nysatsning. De oroar sig bland har utökats med 38 uppgifter. annat för att många lärosäten inte kommer att ha råd att ha kvar kurser med få studenter, vilket skulle påverka bredden på de svenska utbildningarna. I Danmark ökar regeringen samtidigt anslaget till högre SU får godkänt att ha alla nya lärarutbildningar utbildning med en miljard Högskoleverket ger SU examenstillstånd föra alla tre inriktningar kronor. inom grundlärarexamen. Det gör att SU nu kan erbjuda samtliga fyra nya lärarutbildningar.

1 september. Erik Arroy, vice ordförande för SUS, var en av dem som fick sätta sig bakom rattar och spakar och ta ett första spadtaget med grävskopa.

Lång väntetid ...

47 274

Regeringen satsar inte på utbildning

Första spadtaget för nya studenthuset

Svenskt Näringsliv släpper rapporten Konsten att strula till ett liv. De vill bland annat sänka studiebidraget för konstoch humaniorastudenter och ifrågasätter högskolornas sommarkurser. Rapporten debatteras flitigt i media.

JULI

Extra

Under namnet ”2020 års skola och lärarutbildning – från problem till förebild” anordnar SU en samtalsserie varje månad under höstterminen. Bland annat deltar utbildningsminister Jan Björklund. ”Kina är en förebild”, sa han och berättade att i Kina har man högre betyg och bättre disciplin i skolan. Björklund menade även att han helst skulle vilja förstatliga skolan. Är utbildningsministern liberalkommunist? Undrade en student.

Ny andrahandsförmedling av studentbostäder SSCO startar en ny andrahandsförmedling av bostäder som vänder sig till studenter och ”endast förmedlar boende som har en skälig hyresnivå”.

Studentavdelningen får ökade resurser, det beslutas i SU:s budget för 2012. Studentavdelningen ska med pengarna även garantera kortare väntetider för examensbevis. Den underbemannade språkverkstaden fick dock inga ökade resurser.

Nobel night cap Lördag 10 december. Det är SUS tur att anordna den officiella efterfesten till Nobelfesten. Alla Nobelpristagare är inbjudna.

17 oktober Sista ansökningsdagen för VT 2011. Rekordmånga söker.

SEPTEMBER

OKTOBER

1 500 lärarledda timmar och praktik åt alla Högre utbildning ska genomgå en stor reform, säger utbildningsministern i Frankrike. Reformen ska garantera 1 500 lärarledda timmar under tre år för alla kandidatprogram samt praktik för alla som vill.

Den arabiska våren: Erasmus utvidgas

Jan Björklund. Foto: Johan Rönnblom

DECEMBER

350 fakulteter är ockuperade i Grekland

Occupy Wall Street-rörelsen har spridit sig till lärosätena i USA

Som en del i grekernas ilska över nedskärningarna och reformerna ockuperar studenter fakulteter runt om i landet. Regeringen hotar med att studenterna kan förlora sina högskolepoäng.

Vissa studenter ”strejkar” mot studielånen och uppmanar alla att efter studierna vägra betala tillbaka lånet. Även på det presigefulla lärosätet Harvard samlas studenterna på campus i protester. Många lärosäten stänger av campus för alla som inte är studenter.

EU-kommissionen utvidgar utbytesprogrammet och skjuter till 66 miljoner euro. Initiativet sägs vara en direkt respons på den arabiska våren och är tänkt att stödja EU:s grannländer, specifikt de nordafrikanska.

Studieavgifter ska införas i Tjeckien och Ungern De två senaste länderna i en lång rad att införa studieavgifter blir Tjeckien och Ungern. Trenden år 2011 har varit att införa avgifter, slå samman lärosäten till elituniversitet och kräva disciplin samt snabb genomströmning i utbildningarna.

Kårpersonal ombeds spionera på muslimska studenter Det brittiska inrikesdepartementet ber, via polisen, kårpersonal på landets högskolor att spionera på lärosätenas studenter. De som verkar ensamma och isolerade bör rapporteras, och ett extra öga bör hållas på de muslimska studenterna. Det är ett led i de brittiska antiterrorismlagarna, menar inrikesdepartementet. Kårerna är starkt kritiska.

NOVEMBER

Tahrirtorget, Kairo, våren 2011. Foto: Jonathan Rashad

8/2011 Gaudeamus 27


Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus

Ariel Goobar arbetar som professor i experimentell astropartikelfysik vid Fysikum.

Stockholmsfysiker i Nobelpristagares forskargrupp Ariel Goobar, professor i experimentell astropartikelfysik, ingår i den forskargrupp som leds av Saul Perlmutter och är sedan länge nära vän med honom. Han har även nära samarbete med de två Nobelpristagarna i fysik. Ariel Goobar är professor vid Fysikum och verksam vid Oskar Kleincentret för kosmopartikelfysik som är en gemensam forskningssatsning mellan universitetet och KTH. I början av 1990-talet var han post dok vid Berkeley Laboratory i USA och lärde där känna en av årets Nobelpristagare i fysik, Saul Perlmutter, väldigt väl. – Vi var båda i 30-årsåldern och jobbade i motström för att få igång ett experiment som hade fått en knackig start. Det innebar långa dagar framför datorn. Saul och jag har alltid haft jättekul när vi ”brainstormar”, jag tror att grunden lades då, när det kändes lite grann som att det var ”vi mot dem”. Samarbetet dem emellan har sedan fortsatt. Ambitionen i forskningen har hela tiden varit att ta reda på vad

universum består av genom att mäta universums expansionshistoria, fortsätter Ariel Goobar. – Tanken från början var att den stora massan som finns i galaxerna skulle göra att universums expansion skulle sakta ner. Vi skulle helt enkelt väga universum på det sättet. Nu blev svaret väldigt oväntat: ingen inbromsning, galaxernas relativa hastighet ökar! Vi fann alltså att över 70 procent av universums energi finns inte i form av ”massa” utan av denna ”mörka energi” som alltså har motsatt effekt än gravitationen. Pristagarna besökte Albanova Saul Perlmutters idoga arbete med att få igenom satellitprojektet SNAP har gjort att det var länge sedan han gjorde ett besök i Stockholm, i våras

fick han till exempel ställa in ett besök vid en workshop här – där deltog däremot en av de andra fysikpristagarna -Adam Riess. Ariel Goobar var inbjuden till utdelningen av Nobelpriset och banketten i Stadshuset. Tillsammans med kolleger ordnade han även ett mindre symposium vid Albanova med de tre fysikpristagarna den 12 december. Ariel Goobar har även koppling till de andra två forskare som delar på Nobelpriset i fysik. – Lustigt nog är det Brian Schmidt som jag har känt längst! Adam Riess är också en god kollega och vän. Även Jesper Sollerman, professor i astronomi vid Stockholms universitet, är inblandad i den forskning som belönas med fysikpriset.

r

3 frågor till en alumn Jeanette Nikus arbetar som marknadschef vid Mercodia. 1. Vad har du studerat? Jag läste på Molekylärbiologlinjen 1993 – 1997. Mot slutet kompletterade jag mina naturvetenskapliga kunskaper med en 20 poängs generalistkurs. Mitt examensarbete gjorde jag på avdelningen för molekylär immunologi, CMM på Karolinska sjukhuset. 2. Var utbildningen som du tänkt dig? Jag tror vi var andra kullen molekylärbiologer som läste på Stockholms universitet, men första året utbildningen gick under namnet Molekylärbiologlinjen. Alternativen att läsa kemi eller biologi passade mig inte helt och hållet. Mellantinget, molekylärbiologi, passade däremot mitt intresse perfekt. 3. Vilken nytta har du haft av utbildningen? De kunskaper jag fick med mig från grundutbildningen har gett mig en bra grund att stå på i mitt vidare yrkesliv. Idag arbetar jag mycket med marknadskommunikation inom bioteknik och medicin och då är min naturvetenskapliga bas i kombination med en generalistutbildning väldigt användbar.

F Ö R DJ U P N I N G | Astrofysik och partikelfysik är ett av Stockholms universitets ledande forskningsområden. Läs mer om ledande forskning vid universitetet på www.su.se/ledandeforskning

28 Gaudeamus 8/2011


Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Studentcentrum i hus A, Södra huset, Frescati Frågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@studadm.su.se, www.su.se/student

Universitetsbiblioteket i hus D, Södra huset, Frescati Utlåning, läsplatser och kopiering 08-16 28 00, info@sub.su.se, www.sub.su.se

Rektors blogg Rektors kommentarer till aktuella händelser blogs.su.se/kbrem

Låg arbetslöshet för nyexaminerade naturvetare En ny rapport visar att färre än 4 procent av de naturvetare och matematiker som examinerades från Stockholms universitet åren 2006-2009 idag är arbetslösa.

Theresa Bengtsson.

Naturvetenskapliga fakulteten utför vart fjärde år en uppföljning av sina utexaminerade studenter och resultaten sammanställs i en rapport, ”Efter studierna”. Den senaste har nyligen kommit ut och den visar att endast 3,4 procent av de svarande idag är arbetslösa, vilket är betydligt lägre än den totala arbetslösheten i Sverige. Universiteten är de största arbetsgivarna och de vanligaste arbetsområdena är forskning och utveckling. En fjärdedel av de svarande har gått vidare till forskarutbildningen. En av dem är Lina Söderlind som läste Biologlinjen och som idag är forskarstuderande vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. Hon tittar på hur fjärilen vinbärsfuks (Polygonia c-album) interagerar med växter och ska i februari försvara sin avhandling. Theresa Bengtsson läste också Biologlinjen och arbetar idag på Mabtech, där hon är med och utvecklar nya antikroppar. Hon och cirka hälften av de svarande i rapporten har idag en fast anställning. Enligt rapporten var de flesta nöjda med sina utbildningar och man ansåg sig ha fått bra och relevanta färdigheter, framförallt kunskap i huvudämnet och om ämnets vetenskapliga grund.

På forskarutbildningen ingår ofta undervisning, vilket Lina tycker är bland det roligaste. – Förutom att hjälpa människor ger det en tillfredsställelse att inse att man har lärt sig mycket på utbildningen och faktiskt kan svara på studenternas frågor, säger Lina. Theresa arbetar till stor del på labb och hon säger att labbvanan från utbildningen var god och har gett en bra grund att stå på. De vanligaste sätten att få sitt första arbete var genom att själv ta kontakt med arbetsgivaren, via annons eller via examensarbetet. Lina visste ganska tidigt att hon ville doktorera och tog därför kontakt med professorerna på avdelningen. Detta ledde till ett examensarbete och därefter till forskarutbildningen. Theresa kom i kontakt med Mabtech via arbetsmarknadsdagen, varefter hon ringde upp och frågade om hon kunde göra sitt examensarbete där. Timingen var bra och efter examensarbetet fick hon direkt börja jobba heltid på företaget. Det naturvetarna var minst nöjda med var anknytning till närings- och arbetsliv. Theresa håller delvis med om detta, men poängterar att det samtidigt Lina Söderlind. är upp till var och en att kolla upp vilka möjligheter som finns efter studierna. Hon tycker att man ska ta vara på alla tillfällen som ges och lyfter fram arbetsmarknadsdagen som ett exempel. Dessutom rekommenderar hon starkt att göra examensarbete eller praktik på ett företag. – Det är väldigt bra att senare ha kontakter och nätverk, säger Theresa.

Kemiåret 2011 Naturvetenskapliga fakulteten firade Kemins år med att sätta upp världens längsta experimentbord på universitetsområdet Frescati samt med ChemDay som var en satsning mot gymnasieskolan och som avslutades med en sprakande kemishow. Syftet med arrangemangen var att visa hur viktig kemi är för samhället och hur forskare använder sig av kemi, men också att inspirera besökarna till kemistudier i framtiden. Experimentbordet med många roliga experiment blev 260 meter långt. Bordet sträckte sig från tunnelbanan till Universitetsbiblioteket. Totalt kom 2500 högstadieelever.

På gång Välkomstdagen 18 januari 2012 Nya studenter välkomnas av rektor, studievägledare och många fler i Aula Magna, Frescati, kl 12.00 – 16.00. Dessutom får man träffa representanter från universitetsbiblioteket och kår- och fakultetsföreningar under mässan som äger rum i foajén.

Antagningsbesked Den 8 december kommer antagningsbeskedet med svarskrav. Då ser du som har sökt kurser eller program om du är antagen, reserv eller struken. Du får ett mejl om att du ska gå in och svara på antagning.se. Mejlet skickas till den mejladress du angav i samband med ansökan. Kom ihåg att du behöver svara JA för att behålla din plats. Den 27 december kommer det slutgiltiga antagningsbeskedet. Mer information på www.antagning.se.

Söka bostad Söker du bostad i Stockholm? Här finns några tips på bra webbsidor för dig som vill veta hur du kan gå till väga: www.studeraistockholm.se www.akademiskkvart.se

Öppettider jul och nyår Röda helgdagar är universitetet stängt. För mer detaljer se www.su.se/oppettider

God jul och gott nytt år!

r

Universitetets nya organisation Från och med 1 januari 2012 inrättas två områdesnämnder, Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap samt Områdesnämnden för naturvetenskap. Samtidigt inrättar rektor två befattningar som vicerektor för respektive område. Dessa blir ordförande i respektive områdesnämnd samt ingår i universitetsledningen.

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet Redaktion: Sofia Rosshagen, sofia.rosshagen@kommunikation.su.se Foto: Eva Dalin, Phosworks, Orasis foto/MÅ

Visste du att …

T

omas Tranströmer är alumn från Stockholms universitet? Den svenske poeten,

som tilldelas årets nobelpris i litteratur, har läst litteraturhistoria med poetik vid Stockholms högskola, senare Stockholms universitet. Tranströmer framstår som en av seklets stora poeter och är internationellt en mycket uppburen diktare. Han blev också hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten 1990. Dessutom har fyra forskare vid universitetet tagit emot Nobelpris, samtliga i kemi. Läs mer om universitetets medverkan under Nobelveckan på www.su.se/thelocal OBS! Artikeln är på engelska.

8/2011 Gaudeamus 29


Studentkårens nyheter

Allt gott

Så var ännu ett år på väg mot sitt slut. Nästa termin kan du förvänta dig att få se mer av oss, både på campus och digitalt via e-post. Vi kommer att fortsätta med konceptet Kaffe på maten (som du kan läsa om på detta uppslag) och med start i januari börjar vi skicka ut ett månatligt nyhetsbrev till våra medlemmar via e-post. God jul och gott nytt, vi ses på andra sidan!

BESLUT FRÅN STUDENTKÅRENS HÖGSTA BESLUTANDE ORGAN, FULLMÄKTIGE Onsdag 30 november höll studentkåren verksamhetsårets tredje fullmäktigemöte. Förra verksamhetsårets (2010/2011) verksamhetsberättelse lades till handlingarna och den avgående styrelsen fick ansvarsfrihet. Det beslutades att studentkårens styrelse ska göra en utredning kring kårens och kårföreningars möjligheter att nyttja lokaler på campus för större sociala arrangemang. Utredningen ska presenteras senast på valfullmäktige som hålls i början av juni 2012. Kårfullmäktige är studentkårens högsta beslutande organ. De 41 ledamöterna som sitter där utses genom kårvalet som nästa gång hålls 7-11 maj 2012. I kårvalet har alla studentkårens medlemmar rösträtt. Studentkårens fullmäktige sammanträder minst fyra gånger per år. Mötena är öppna för alla intresserade, handlingar och protokoll publiceras på studentkårens webbplats: sus.su.se/fum. Nästa fullmäktigemöte kommer att hållas 1 mars (preliminärt datum).

KNYT INTERNATIONELLA KONTAKTER, ÖVA SPRÅK OCH FÅ VÄNNER FÖR LIVET Studentkårens mentorprogram, där internationella studenter paras ihop med svenska studenter, har under höstterminen precis som tidigare terminer varit en succé. 270 internationella adapter fördelades på 200 svenska mentorer. Redan nu rekryteras nya mentorer som under våren vill guida en eller flera internationella studenter in i det svenska samhället. I utbyte får mentorn en inblick i en annan kultur, nya vänner och någon att träna språkkunskaper med. Därtill får alla adapter och mentorer möjligheter att delta i aktiviteter som mentormingel, bowlingkvällar och filmvisning, som arrangeras av internationella enheten på studentkåren. Vill du ställa upp som mentor? Ansök senast 31 januari. Läs mer på: sus.su.se/mentor eller mejla internationella enheten på: international@sus.su.se, märk ämnesraden ”Mentor”.

STUDENTKÅRENS KÅRFÖRENINGAR � NÅGOT FÖR ALLA SMAKER På campus finns det runt 40 kårföreningar, som drivs av studenter för studenter. Föreningarna har en mängd olika inriktningar som berikar studentlivet på många olika sätt. Bland våra kårföreningar finns det något för nästan alla smaker; politik, personlig utveckling, musik, teater och mycket annat. Om du inte hittar en förening som känns rätt för dig, kan du alltid ansöka om att starta en ny kårförening hos studentkåren. Om du vill veta mer om kårföreningar, besök SUS på webben: sus.su.se/foreningar-rad eller kontakta kårföreningssekreterare Christian Bratt, christian.bratt@sus.su.se. © Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Malin Gard, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 03 eller per e-post till malin.gard@sus.su.se.

��

Vad betyder utbildningskvalitet? En hög utbildningskvalitet får inte likställas med ett högt söktryck och höga antagningspoäng. En hög utbildningskvalitet måste handla om lärosätets förmåga att få varje individuell student att utvecklas och nå nya höjder, oavsett förutsättningar.

U

tbildningskvalitet. Ordet på allas, som diskuhögt söktryck, höga antagningspoäng och en hög terar högre utbildning eller på något vis har utbildningskvalitet. Så är dock tvunget inte fallet. anknytning till akademins, läppar. Sveriges Strävan att attrahera de absoluta toppstudenterna lärosäten ska konkurrera med kvalitet, nationellt och går ofta hand i hand med den logiska presumtionen att internationellt. Det är den logiska konsekvensen av högpresterande studenter innebär en högre genomatt vara del av en globaliserad värld. Hur vi bäst gör strömning och goda studieresultat. Att konstatera detta, är föremål för en omfattande debatt och varje detta får inte vara tillräckligt! God utbildningskvalitet genomförd eller föreslagen måste rimligen bestå i förmågan högskolepolitisk reform syftar att skapa förutsättningar för varje Debatten som förs tenderar till att göra det bättre. Fram individuell student att kunna lyfta sig ofta att ställa kvalitetstills helt nyligen har dock till nya höjder. God utbildningskvalikraven på studenterna begreppet utbildningskvalitet, tet måste handla om förmågan att ge snarare än på lärosätena. och vad vi faktiskt menar med en ständigt ökad kunskapsutveckling det, inte problematiserats för den enskilde. Debatten som förs i någon nämnvärd utsträckning. Positivt är därför tenderar ofta att ställa kvalitetskraven på studenterna att frågan på senare tid i allt högre grad lyfts i den snarare än på lärosätena. Det bortses ifrån att prestige generella debatten, inte minst från studentrörelsen. ofta är en falsk indikator på kvalitet. I denna debatt finns dock ytterligare en ofrånkomlig Faran i detta är att våra lärosäten indirekt fråga som sällan blir belyst tillräckligt. Nämligen uppmuntras att först och främst konkurrera med frågan om hur konkurrensen faktiskt ter sig. Grunden varandra om att erbjuda den attraktivaste studieorten, för våra lärosätens konkurrens formuleras ofta på bästa studiemiljön och mest prestigefulla programså vis att det är frågan om en tävlan om att locka ”de utbildningar – frågor som alla är viktiga, men som bästa studenterna”. Detta förefaller nog för de flesta inte nödvändigtvis säger ett dyft om den faktiska både tämligen naturligt och önskvärt. Problemet är utbildningskvaliteten. VICE KÅRORDFÖRANDE att utfallet av denna konkurrens ofta blir premissen för bedömning av utbildningskvalitet. Med detta Erik Arroy erik.arroy@sus.su.se menar jag att det sätts ett likhetstecken mellan ett

En möjlighet att berätta vad du tycker över en kopp kaffe Under höstterminen har studentkåren dragit i gång konceptet Kaffe på maten. Konceptet är ett led i studentkårens arbete med att komma närmare studenterna, synas bättre på campus och sprida kunskap om studentkårens verksamhet. Varannan onsdag har studentkåren runt lunchtid, klockan 12-13, dykt upp på olika platser på campus med en stor termos kaffe och

Nästa Kaffe på maten 1 februari, utanför Glasrummet 15 februari Geohuset Fullständigt schema hittar du på: sus.su.se/kaffe-pa-maten

Kaffe på maten i Geohuset. Foto: Martin Wincent

en burk med kakor. Målet har varit att träffa studenter och prata om vad studentkåren jobbar med. Under Kaffe på maten ges studenterna möjlighet att rösta i olika frågor, vinna en lunch, tycka till genom en kort enkät och som namnet antyder, ta en kopp kaffe. –Varje gång har vi olika teman, det har varit allt från jämlikhet och studiemiljö till hållbarhet. I vår kommer studenterna få möjlighet att tycka till om bland annat arbets-

livsanknytning och kvalitet på utbildning, säger Elononere Eriksson, studentkårens andre vice ordförande påverkan. –Studenterna har varit jättepositiva, intresserade och nyfikna. Vi som medverkat har tyckt att det varit kul att få komma ut och träffa studenter och få respons på vårt arbete. Under vårterminen kommer Kaffe på maten att forstätta med start 1 februari. Bland annat kommer konceptet att dyka upp i Geohuset, Kräftriket och utanför Glasrummet vid biblioteket.

Malin Gard

malin.gard@sus.su.se


Student Union News

The Popular Language Café goes Language Club

UPCOMING More activities at: sus.su.se/en/activities and sus.su.se/aktiviteter (in Swedish)

Every other week during the semester Swedish and international students have met up to practice Swedish and other languages. The event has been very appreciated by those participating and will continue this upcoming spring 2012. The International Coordinators at the Student Unions’ International Unit have arranged language cafés at Professorn at Lappis twice a month this semester. At Language Café, students from all over the world have been chatting to each other in different languages, they have been practicing everything from Chinese and Arabic to English and of course Swedish. – Everyone who has been to Language Café at Professorn really appreciates it. We have got good reviews from the students and it has been great to follow their Swedish language development, says Linnéa Lindgren, International Coordinator at the Student Union. Language Café is important for international students who want to learn Swedish. And native Swedish speakers are often extra apprecia-

Movie Night on Campus FILM SCREENING 5pm–8pm, Södra huset B3, 13th of Jan. Every other week students meet up to practice their language skills.

ted when they show up. – It’s good to practice Swedish with real Swedes, and it’s fun to meet new people at the same time, says Simon Evans, from England. – I have met new friends, learned the Russian alphabet and each time I have been here has been great, says Alexander Kessler, from Germany. Each time there have been different themes for the students to talk about, if they have had difficulties in finding subjects. Christmas and traditions was the theme for the last Language Café this semester 8th of December. Language Café as a concept started with an event arranged by the Student Union last autumn, Language Mixer Mingle, which

Photo: Clément Morin.

was followed up this past spring with two Language Cafés. Both arranged by Lingonord, a club affiliated to the Humanities Faculty Club. And the concept Language Café has recently evolved into a Student Union Association The Language Club. – We hope that by making the concept an association, it will be possible for more students to get engaged and hopefully it can continue to grow even without support from the International Coordinators, says Linnea Lindgren. Language Café will continue this spring starting in February 2012. Visit: sus.su.se/language-club for up-to-date information.

Malin Gard

malin.gard@sus.su.se World Aids Week had its peak on the annual internationally celebrated World Aids Day 1st of December. This year was about Getting to Zero. Zero new HIV Infections. Zero discrimination and zero Aids related deaths. The staff at the Student Union were dressed in red to show their support to the affected and their families. Jacko Nilsson (in the middle) at the Student Union was pulling the wires during the whole week: – It was a great week with film screenings, discussions and rewarding meetings between the students and the organizers. Photo: Malin Gard

CONTEST: DESIGN A LOGO FOR THE STUDENT UNION ASSOCIATION AIESEC Aiming for a future in communications and marketing and looking for valuable experience in an international environment? Enter the AIESEC logo competition and win a prominent position in the communications team at AIESEC Stockholm. AIESEC Stockholm is one of the founding divisions of the world’s largest student organization (AIESEC). They are looking for a logo that symbolizes hope, future and youth leadership. The competition is open until march. For more details, please visit: aiesec-stockholm.se.

PEDAGOGICAL PRIZE: WHO IS THE TEACHER OF THE YEAR? If you are a student who has had a teacher who inspired and motivated you to really learn, don’t hesitate - nominate your teacher for the pedagogical prize, Teacher of the Year 2012. Stockholm University aims at offering education of the very highest quality. The purpose of the university’s pedagogical prize is to acknowledge good efforts in teaching and their impact on student learning. Nominations can be made until the 15th of March 2012. Read more about the prize and nominate at: www.su.se/english/pedagogicalprize.

Kick start the new year with Stockholm University Student Union Movie Night! It is open for all international students. After the film there will be an optional Pub Crawl in Stockholm! More information to come at: sus.su.se/en/activities.

Welcome to Welcome Pubs PUBS 4 pm–late, all over campus, 18th of January

As part of the official welcoming arrangement at the start of the semester, all the faculty clubs invite you to visit their pubs after school on the first Wednesday of the spring semester. Check out Gula Villa, Gröna villan, Café Bojan and Juristernas hus!

A Trip Around the World EXHIBIT all day, lobby outside the library, 30th of January

Experience the Student Union Association AIESEC Stockholm’s photo exhibition. They have gathered breathtaking photos from all over the world to showcase a selection of the thousands of internships that they provide to students each year. Take a trip around the world! For more details about the photo exhibit or the internships, visit: aiesec-stockholm.se. The exhibit will be open for a few days.

Holiday Break at the Student Union The Student Union Service Desk in Allhuset (Kårexpeditionen) will close for Christmas holidays after the 21st of December. We open again the 2nd of Janaury. You can always pay your membership fee on the web: sus.su.se/en/membership. Glasrummet (the Glass Room) outside the liberary will close for Christmas holidays after the 22nd of December. We open again at the start of spring semester, the 16th of Janaury 2012.

Happy holidays to you all! ��


Posttidning B Gaudeamus, Box 50 006, 104 05 Stockholm

Våren 2012

15 jan Lärarutbildningen idag – skolan imorgon Är du lärarstudent? Nu bjuder Stockholms universitet och Stockholms universitets studentkår in till ett samtal om lärarutbildningen och skolan ur ditt perspektiv.

Ny ansökningsdag till ht 2012 för magister- och mastersprogrammen vid Lunds universitet.

Vi tar klivet vidare från höstens samtalsserie om skola och lärarutbildning genom att under våren diskutera ur olika interna perspektiv. Vid första tillfället är studenterna i fokus. Måndag 23 januari Medverkande: Margareta Pålsson (M) och Mikael Damberg (S) från riksdagens utbildningsutskott. En panel med lärarstudentrepresentanter och lärarutbildare finns också på plats. Kom, lyssna och ställ frågor om den nya lärarutbildningen, VFU och lärarlegitimation. FRI ENTRÉ. Aula Magna, Frescati. Måndagen 23 januari. Kl. 13.00 - 17.00. Läs mer om vårens samtalsserie på www.su.se/skolan2020

www.lu.se

Vem är Årets lärare 2012? Bra undervisning ska prioriteras och utvecklas. Genom Pedagogiska priset vill Stockholms universitet uppmärksamma de goda pedagogiska insatserna och deras betydelse för studenternas lärande. Alla studenter och anställda vid Stockholms universitet kan föreslå lärare.

Nominera till Pedagogiska priset fram till 15 mars! www.su.se/pedpris

Gaudeamus nr 8 2011  

Stockholms universitets studentkårs tidning, nummer 8 2011

Advertisement