__MAIN_TEXT__

Page 1

nummer 8/2011 Stockholms Universitets studentkårs tidning årgång 87

Gaudeamus With summaries in English

porträtt Tackade nej till Idol, nu släpper han soulskiva. Möt SU-studenten Samson for president.

magiskt brunt fett

otydlig och otillräcklig antikonsumtion

Botemedlet mot västvärldens fetmaepidemi kan stavas brunfett. Sid. 12

Studievägledningen på universitetet lämnar mycket att önska. Sid. 7

I en källare på Lappis kan du ta vad du behöver, helt gratis. Sid. 26


DRUGS INTERNATIONAL

CAREER

MSc?

msc_annonce_gaudeamus_feb2012_outline.indd 1

Vem är Årets lärare 2012? Alla studenter och anställda vid Stockholms universitet kan föreslå lärare. Nominera till Pedagogiska priset fram till 15 mars!

www.su.se/pedpris

02/02/12 14.28


nr 1/2012

Innehåll

Gaudeamus nr 1 2012 4. Opinion 6. Nyheter 9. Ett ögonblick 10. Utrikes 12. Forskning 14. Forskningsessä 16. Reportage 20. Porträtt 22. Kultur 26. Tips & Pepp 28. Universitetets sidor 30. Studentkårens sidor

”En skiva som vill beröra, rycka tag i dig” Läs recensionen på sid 25.

”Det kallas inte white trash, numera stavas det trendigt” Läs gästkrönikan på sid 23. ”Hon mördades för att hon ville bestämma över sitt eget liv” Tio år sedan mordet på Fadime, sid 6.

”Kvinnor stärker sin position genom att prestera” Kvinnor presterar bättre på högskolan än män, varför då? Läs nyheten på sid 7.

”Ingen visste vad som skulle hända” Martin Edström åkte till Etiopien för att bevaka rättegången mot Martin och Johan, sid 9.

”Rörelsen fortsätter” Studenterna i Chile är inte ute på gatorna längre, men kampen är inte över. Nu turnerar ledarna, med Camila Vallejo i spetsen, runt i Europa för att sprida sitt budskap. I februari besökte de Stockholm. Utrikes sid 10.

”Det är en kombinerad skräck och glädje, tänk om de ångrar att de anställde mig” Praktiken kan leda till drömjobbet, eller bara vara ett rent helvete. Oavsett verkar alla vara överens om att det är för lite praktik på universitet och högskolor. Men lösningsförslagen är få. Läs reportaget på sid 16.

Intro:

Hög tid för praktik För dem som hoppas göra praktik nästa termin börjar det bli dags att skriva ansökningar. Men långt ifrån alla erbjuds möjligheten, trots att undersökning efter undersökning visar att studenterna vill ha mer praktik och bättre arbetsmarknadsanknytning under utbildningen. Gaudeamus har träffat tre studenter med helt olika erfarenheter av praktiken, men även frågat institutioner och universitetsledning varför utbudet är litet, när efterfrågan är stor. Vi har också tittat närmare på tillsynsrapporten från Högskoleverket, HSV, som efter 15 månader finns att läsa. HSV har gjort stickkontroller på Stockholms universitet och kan bland annat konstatera att informationen om examinationsformer var för otydlig i 14 av 20 granskade kursplaner. Hur utvecklas demokratier egentligen? Och hur lång tid tar det för en diktatur att bli en demokrati? Det är frågor som tre forskare på Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet har tittat närmare på och berättar om i forskningsessän på sidan 14. För dem som åker mycket tåg är vintern den värsta tiden på året. Strax innan jul, innan det förväntade tågkaoset, släpptes boken Det stora tågrånet. Författaren menar att den svenska järnvägen är i kris – men inte på grund av snön. Moa Greitz har läst, funderat och skrivit en kulturessä. Med det hälsar jag både nya och gamla läsare välkomna till årets första nummer av Gaudeamus! Åsa Secher, chefredaktör och ansvarig utgivare

Månadens medarbetare Touba Guerroumi, 21 år, läser sista året på kandidatprogrammet i molekylärbiologi vid Stockholms universitet. Touba har illustrerat forskningsartiklar för Gaudeamus sedan september 2011. I det här numret har hon även skrivit en artikel, om organet brunfett. Tecknat har hon gjort så länge hon kan minnas, var hon än går har hon block och penna med sig. Inspireras gör hon bland annat av HC Andersen och japansk folklore. Intresset för molekylärbiologi väcktes i gymnasiet när hon läste bioteknik och det var laborationerna, som att kopiera sitt eget dna, som lockade allra mest. Vilket är ditt roligaste labbminne? – När vi labbade på grodhjärtan för att undersöka signalsubstansers påverkan på hjärtrytmen, det var häftigt att se hjärtat pumpa utanför grodkroppen.

Gaudeamus Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter. Papperstidningen utkommer 8 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor. Chefredaktör/ansvarig utgivare (vik) Åsa Secher 08-674 62 49 asa.secher@sus.su.se Reporter/redigerare Jennie Aquilonius 08-612 03 83 jennie.aquilonius@sus.su.se Chefredaktör/ansvarig utgivare (Tjänstledig) Amalthea Frantz amalthea@sus.su.se

Medarbetare i detta nummer Isabella Bengtsson, Adam El Azab, Victor Estby, Yanina Fralova, Moa Greitz, Touba Guerroumi, Iva Horvatovic, Fredrik Jansson, Charlotte Lind, Patrik Lindenfors, Amanda Ljungberg, Tanja Metelitsa, Katarina Mörk, Pontus Nilsson, Linn Nilsson, Minna Nordin, Vendela Qvist, Johan Rönnblom, Mikael Sandberg, Nelly Sax, Eric Single, Veronica Ylikotila, Gustaf Öhrnell.

KONTAKT Besöksadress: Nobelhuset, Frescativägen 14 A Postadress: 114 18 Stockholm Telefon: 08-674 62 49, 08-612 03 83 Hemsida: www.gaudeamus.se E-post: gaudeamus@sus.su.se Tryckeri: V-TAB, Örebro Upplaga: 34 700 ex (TS 2010) Nästa nummer: 21 mars. Material: 24 februari – 9 mars.

Omslagsillustration: Gustaf Öhrnell. Grafisk formgivning: Jesper Weithz.

Annonsbokning Tomat: 046-13 74 00

341 068

VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS? Sedan vårterminen 2010 finansieras tidningen delvis av universitetet. Detta regleras i ett avtal mellan universitetet och Stockholms universitets studentkår, däri ingår att tidningen ska skickas hem till alla studenter. VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS? För att din adress inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Registrera din rätta adress via Stockholms universitets hemsida. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

1/2012 Gaudeamus 3


Debatt & Opinion

gör din röst hörd

Socialdemokraterna i Stockholm:

Vi måste göra mer för studenterna traineeplatser där arbete och utbildning varvas. De som blir antagna till programmet skulle få goda möjligheter till karriär och utveckling samtidigt som de gör en viktig insats för stockholmarna. FÖRUTOM KONKURRENSKRAFTIGA villkor

Utsikt från Stockholms stadshus. Stockholm är en av de populäraste städerna att vara student i, men det är knappast stockholmspolitikens förtjänst. De andra stora städerna i Sverige, och en hel del av de mindre, har ett betydligt starkare engagemang för sina studenter. Jag tror att staden skulle kunna göra mer, inte minst med att korta avståndet mellan studier, jobb och karriär. Oron för att inte få ett arbete efter examen tär på många studenter. Det får andra som inte har akademisk bakgrund att söka sig bort från universitetsutbildning, trots att de kanske skulle nå lysande resultat om de tog chansen. Men framför allt är det viktigt för alla oss andra stockholmare. Staden behöver en aktiv jobb-

Foto: Yanan Li

politik för akademiker, inte trots att arbetsmarknaden är bättre här än i övriga landet, utan just därför. Staden måste få fler av våra mest begåvade studenter att välja att arbeta för stockholmarna. För att hjälpa högskolor och universi-

tet att stärka arbetslivsanknytningen redan under själva utbildningen – en stor kvalitetsbrist inom flera utbildningar – behöver staden öppna för fler praktikplatser för studenterna. Socialdemokraterna föreslår därför att kommunens bolag och förvaltningar uppdras att erbjuda fler praktikplatser till studenterna vid Stockholms lärosäten, och att samarbetet med lärosätena intensifieras. Vi

skulle vilja att stadens bolag och förvaltningar genomför en generationsväxling, inte minst i våra förvaltningar i förorterna. Servicen ska vara som bäst för de stockholmare som behöver den bäst. Genom att ge bättre service, effektivisera byråkrati och ge snabbare stöd till dem som vänder sig till kommunen, kan vi bättre tillvarata den kraft som finns i områden som har hög arbetslöshet. Ska vi förbättra servicen och förstärka nytänkandet i stadens förvaltningar måste vi attrahera fler unga och begåvade akademiker dit, samtidigt som staden skulle tjäna stora pengar på att förkorta tiden mellan examen och jobb. Därför föreslår vi Generationsväxling ytterstad, med

och bra karriärmöjligheter, tror jag också att staden behöver tänka nytt i vilka man rekryterar. Jämfört med vår omvärld har både näringsliv och offentlig förvaltning i Sverige ganska fyrkantiga traditioner för vem man ger chansen för olika tjänster. Jag tror att Stockholm skulle kunna gå före i att uppvärdera värdet av en examen i sig, se mer till individen och bli mindre stelbent med att alltid kräva samma slags utbildningsbakgrund för dem vi rekryterar till en viss slags tjänst. Även offentlig förvaltning skulle må bättre av fler naturvetare, fler pedagogiskt utbildade och fler typer av humanister – för att bara ta några exempel. Stockholm och Sverige skulle må bättre av att fler arbetsgivare tog av sig skygglapparna och inte alltid rekryterade den som har samma utbildning som man själv har. Fler praktikplatser, trainee- och

karriärprogram kostar inte mycket, i dag är det framför allt den politiska viljan i stadshuset som saknas. Staden är Stockholms största arbetsgivare med drygt 40 000 anställda, och ekonomin är stabil. Jag vill att stockholmspolitiken ska präglas mindre av nöjdhet, och mer av insikten om att staden skulle kunna så mycket mer om vi använde en del av stadens årliga överskott till att investera i jobb för framtiden. Karin Wanngård Oppositionsborgarråd (S)

Folkpartiet i Stockholm:

”De som gillar frihet kommer hit för att studera” År 2030 riskerar det att fattas omkring 70 000 akademiker i Stockholm. Det är oerhört viktigt för stadens, och landets, ekonomi att akademiker väljer att komma hit och stanna här. För att ni – och de – ska välja att bo och arbeta här efter studierna måste Stockholm därför vara en attraktiv plats för akademiker. Men attraktiv plats kan betyda mycket – Stockholm är inte en typisk studentstad, där studenterna helt dominerar stadsbilden. I stället är det stadens stora utbud som lockar, samt en attraktiv arbetsmarknad efter examen. Jag vet också att det i grunden är de li-

berala värdena i Stockholm som lockar folk hit, även om kanske inte alla vill erkänna det. Den högt utpräglade individualismen, känslan av att man får vara den man är och där det finns en plats och gemenskap för alla. Till Stockholm 4 Gaudeamus 1/2012

kommer man bland annat för att det finns sociala miljöer för alla, här finns allt från stickcaféer till burleskklubbar, allt från Nationalmuseum till street art. Stockholmsakademikern är inte den typiska studenten utan kommer i alla former och med alla intressen. De senaste 20 åren har också en rad fri-

hets- och självbestämmandereformer drivits igenom och för oss som sett utvecklingen blir det tydligt hur begränsad man tidigare var i staden. För 20 år sedan fanns det inte krogar som hade öppet till klockan 05.00, eller ens till klockan 03.00. De tillkom efter att liberaler drivit igenom förlängda öppettider. Man får nu även fritt välja sin egen vårdcentral – för de nyinflyttade kan jag upplysa om att både läkare och skola fördelades efter gatuadress tidigare. Kulturen i Stockholm blomstrar och har fler

besökare och högre anslag än någonsin, exempelvis har biblioteken fått 25 procent i höjda anslag sedan 2006. Staden ska också ha gröna- och plånboksvänliga transportsätt, därför satsas en miljard på nya cykelbanor. Det finns dock många utmaningar kvar. En viktig frihetsfråga är tryggheten. Stockholm måste vara en säker stad för alla som bor här, vad är annars det stora utbudet värt? Råd till tjejer att ta taxi hem sena kvällar är ofta välmenande men egentligen feltänkt; alla ska kunna gå ut och ha roligt i Stockholm utan att känna sig otrygga. Folkpartiets initiativ med mobila polisstationer på de mest brottstyngda platserna i staden har fallit väl ut. Nu fortsätter satsningar på bättre belysning, snabbare rensning av buskar och snår samt snabbare åtgärder för unga våldsbrottslingar.

Stockholm är en fantastisk stad, och bättre blir den – de frihetsreformer som genomförts av liberaler de senaste 20 åren har gjort den till en ännu roligare stad att leva i. Det är vanligt att kritisera Stockholm – vänsterpartiets nya partiledare Jonas Sjöstedt tycker att det är ett straff att bo här. De som gillar frihet kommer däremot hit för att studera, arbeta och bo, till hela regionens och landets fördel. För att Stockholm ska fortsätta locka unga akademiker måste vi behålla stadens stora utbud och öppenhet. En alltigenom liberalare politik hoppas jag gör Stockholm till en stad ni vill fortsätta studera, arbeta och så småningom bli gamla i.

Lotta Edholm Skolborgarråd och gruppledare (FP)


gör din röst hörd

Debatt & Opinion

The international party:

Housing shortage is a major problem at SU The student housing situation

in Stockholm has been problematic for a long time, especially for students coming from abroad. The Housing office of Stockholm University and the Student Union have for a long time been working hard to resolve the situation. They have provided extensive informational support and exchange students were usually guaranteed accommodation. Fewer students from outside the European Economic Area started studying in Sweden during the autumn semester of 2011 and the demand for accommodation was reduced. There was a slight possibility of stabilization of the housing market and improvement of the housing situation in general. Stockholm University is renowned and

highly regarded all over the world as a leading educational institution in different fields of science. More exchange students become interested in studying at Stockholm University every year. The number has recently risen from 803 to 1 195 students and some of them have decided to stay for another semester. But the existing 450 apartments are not enough. Housing shortage for exchange students is part of a larger problem. Swedish students, coming from other cities than Stockholm, and international freemovers are affected as well. Moreover, in the light of the introduction of tuition fees for non-EU students, the question of accommodation has a big impact on Stockholm University’s attractiveness in

the students’ overall assessment of studies. It is almost impossible to find accom-

modation in Stockholm beforehand. As a consequence, students have to desperately seek whatever is available just to find a place to sleep. The situation affects the studies and gives rise to different kinds of fraud on the housing market. Having no roof over your head in the middle of January in Sweden is frightening, even for the most adventurous. On the 16th of January, The International Party, TIP, campaigned on campus in order to bring attention to the housing shortage, which many exchange students currently experience. As some of you may remember, camping on campus was a temporary solution in August 2010, but it is not applicable during winter conditions. A symbolical tent was established to show how dramatic the shortage is. Members of TIP were also trying to assist people who were looking for housing.

TIP campaigned in order to bring attention to the housing situation.

Foto: Johan Rönnblom

Till de låga skolornas försvar Ja, varför ska man hjärnan mera plåga

The only temporary solution available

is to arrange contacts between newcomers and people who can sublet, share rooms and flats, or encourage couch surfing (letting people sleep on your couch) between students. However, this is only temporary extensive work. The student community, the Student Union and the Housing office need to cooperate in order to find permanent solutions to avoid shortages in the future.

och hela tiden höja sin förmåga på högskolorna när det finns så låga? Där slipper man besvära sig med allt som man ska lära sig, och glöm att det lär tala för

Falska högskolor blir allt vanligare i Sverige. De riktar sig framför allt till utbytesstudenter som luras att betala dryga anmälningsavgifter till utbildningar som inte finns.

att det får man betala för. Anatolii Doludenko

Victor Estby

The international party

GADDENKRÖNIKAN ÅSA SECHER

Studenter i kläm när utbildning görs om Efter att i högstadiet ha välsignats med vad som måste ha varit några av Sveriges absolut bästa lärare, tänkte jag ett par gånger att det var lärare jag skulle bli. Trots att den bransch jag befinner mig i just nu lämnar åtskilligt att önska, är jag otroligt glad att jag höll fast vid journalistdrömmarna när jag ser vad dagens lärarstudenter går igenom. En utbildning som görs om gång på gång på gång utan vidare eftertanke kommer med all säkerhet att resultera i studentkullar som hamnar i kläm. Och det är precis vad som händer just nu. I slutet av januari arrangerades ett panelsamtal av Stockholms universitet i samarbete med Stockholms universitets studentkår. Av frågorna från publiken och svaren från panelen att döma är det mycket som ingen i dagsläget Kommentera kan svara på. Frågor som krönikan, skriv till handlar om en stor grupp asa.secher@ studenters framtid. Stusus.su.se. denter som har investe-

Oense?

rat studiemedel, energi och flera års hårt arbete i sin utbildning och som nu står inför sin examen och inte vet vad som kommer att hända. Det handlar om studenter som får veta att de måste genomgå ett prövoår, men ingen kan riktigt svara på var, när och hur. Det handlar om studenter som tagit studieuppehåll och vill komma tillbaka men som står utan både information och hjälp för att ingen vet hur de ska kunna passas in i det nya systemet.

”En utbildning

FÖRE detta elev till lärare i världsklass vet jag att en riktigt bra lärare kan förändra någons liv. Om det inte vore för min fantastiska svensklärare på Björknässkolan skulle jag aldrig haft självförtroendet att satsa på mina journalistdrömmar. Om det inte vore för min samhällskunskapslärare skulle jag aldrig någonsin ha intresserat mig för vare sig politik eller jämställdhets-

som görs om gång på gång utan vidare eftertanke kommer att resultera i studentkullar som hamnar i kläm.”

frågor, två intresseområden som jag inte skulle vilja leva utan i dag. Men för att kunna vara världens bästa lärare, för att kunna ge sina elever allt det som mina lärare gav mig i form av självförtroende, kunskapstörst, nyfikenhet och färdigheter, måste även läraren få odla sitt självförtroende, sin nyfikenhet och sina drivkrafter. Något som jag tror att många av dagens lärare, och lärarstudenter, känner att de inte får. I stället behandlas de som fabriksmaskiner som vi flyttar runt och ändrar inställningarna på, och inbillar oss att det inte får några konsekvenser.

SOM

Det är mycket snack om att lärarnas status ska höjas, att det ska satsas på lärarna och att det är en av våra viktigaste yrkesgrupper. Jag skriver under på alla tre. Men politiker, huvudmän och universitet måste visa att de menar det. Det gör de genom att behandla lärare, lärarstudenter och läraryrket med respekt. Inte genom att dränka dem i förhastade reformer och utan att blinka gång på gång låta hela studentkullar hamna i kläm mellan olika utbildningssystem.

Åsa Secher Chefredaktör Gaudeamus 1/2012 Gaudeamus 5


Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Bara på webben gaudeamus.se

Foto: Åsa Secher 24 januari Panelsamtal: Lärar­ studenter oroliga för framtiden

Det nyinförda introduktionsåret hamnade snabbt i fokus när lärarutbildningen diskuterades i ett panelsamtal i Aula Magna 23 januari. – Det är lätt att säga att vi har en reform och sedan lägga ansvaret för genomförandet på någon annan, menade Friedrich Heger, ordförande i Lärarnas riksförbunds studerandeförening. 18 januari Tidsbrist fick Skolverket att välja Proffice

Hot mot rättssäkerheten eller helt enligt reglerna? Att Skolverket har anlitat bemanningsföretaget Proffice för att handlägga ansökningar om lärarlegitimation har väckt stark kritik. I ett så tidigt skede borde Skolverket sköta handläggningen själva, menar Ebbe Nyman på Stockholms universitets studentkår.

Begreppet ”heder” ifrågasätts alltmer Det har gått tio år sedan Fadime Sahindal sköts ihjäl av sin far. Den 20 januari arrangerade kvinnojouren Terrafem en konferens till hennes minne. Det utlovades satsningar mot kvinnovåldet och höjdes röster mot begreppet ”heder”. yanina fralova

– En miljard kommer att satsas för jämställdhet. En del av dessa pengar kommer att gå till arbetet mot våld mot kvinnor. Vi kommer också att skärpa lagarna, sa justitieministern Beatrice Ask (M) på konferensen Till minne av Fadime Sahindal som arrangerades i Stockholm. En av besökarna var Sylwia Koziel, som undervisar i socialt arbete på Stockholms universitet. Hon har tyskt ursprung och vill lära sig mer om fenomenet hedersrelaterat våld, politikernas satsningar och olika stödverksamheter. – Jag har fått en djupare förståelse för hur man kan stödja utsatta grupper genom att vara här i dag. Jag vill också hjälpa mina studenter med praktikplatser och knyta kontakter, sa Sylwia Koziel.

Frihet i stället för heder

17 januari

Foto: Johan Rönnblom gammal bostadskris

Kårpartiet The International Party anordnade måndagen den 16 januari en aktion på campus för att uppmärksamma bostadssituation för utbytesstudenter. Det behövs fler korttidskontrakt, anser TIP. 21 december granskade hobbykurser

Knappt hälften av de så kallade ”uddakurser” som Högskoleverket har granskat håller inte måttet, men urvalet av kurser är inte slumpmässigt och resultaten går inte att generalisera.

Foto: Åsa Secher 15 december Unga och samarbete nyckeln till en demokratisk framtid

Ett par dagar efter prisceremonin i Oslo besökte årets tre fredspristagare Stockholm för att bland annat besöka Sveriges riksdag. Tawakkol Karman från Jemen och Leymah Gbowee från Liberia berättade för en hänförd publik om sitt arbete för kvinnors säkerhet och fri- och rättigheter. 6 Gaudeamus 1/2012

25-åriga Fadime läste till socionom och ville bestämma över sitt liv, något som pappan med kurdiska rötter inte kunde tolerera. Hon uppmanade svenska politiker att agera för heders­våldets offer ett par månader innan hon mördades. Slutet på Fadimes liv blev början på en ny diskussion om våld mot kvinnor. I Sverige fick man upp ögonen för patriarkala strukturer som begränsar kvinnors handlingar i den så kallade hederns namn. I dag anser en del forskare och aktivister inom kvinnojour­srörelsen att begreppet ”heder” stigmatiserar vissa grupper. – Att förklara våld mot kvinnor med hederskultur är olyckligt. Fadime blev inte mördad på grund av ”heder”. Hon mördades för att hon ville bestämma över sitt eget liv. Därför skulle man kunna kalla mordet på Fadime för ”frihetsmord” i stället för ”hedersmord”, sade Bernardita Núñez, verksamhetsledare för kvinnojouren Terrafem. Jenny Westerstrand, doktor i juridik vid Uppsala universitet, tycker att alla etiketter på olika typer av våld bör undvikas. – Man ska inte förklara våldet med utanförskap, klass, sexualitet och etnicitet. Vi ska försöka se på våldet förutsättningslöst och se hur man använder det, hävdade Jenny Westerstrand, som förespråkar den feministiska tolkningen av kvinnovåldet. Hon menar att det huvudsakligen finns tre tolkningar. Utifrån kriminologisk teori, från 1970-talet, betraktas gärningsmannen som en avvikare som tar

Jenny Westerstrand tycker att etiketter på våld ska undvikas.

till våld på grund av sociala problem och marginalisering. Som en reaktion mot detta växte det feministiska könsmaktsperspektivet fram på 1980-talet, vilket menar att våld mot kvinnor ska ses i ett större perspektiv med faktorer som makt och kontrollmekanismer i samhället. Enligt intersektionell teori från 1990-talet förklaras våld i stället utifrån flera aspekter – kön, klass, sexualitet och etnicitet.

Utländsk härkomst stigmatiseras Under de senaste tio åren har staten satsat 350 miljoner kronor i olika åtgärder riktade mot våld mot kvinnor, bland annat på utbildning av yrkesgrupper, stödmaterial och informationskampanjer. I maj i år kommer ett utredningsförslag om tvångsäktenskap och barnäktenskap som ska utforma en ny lag. Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) vill också inrätta en ny specialstyrka hos Rikskriminalpolisen för att hjälpa unga som pressas till tvångsäktenskap.

Foto: Åsa Secher

Terrafems verksamhetschef Bernardita Núñez ser framför allt tre problem som förtjänar mer uppmärksamhet; kommunens bristfälliga finansiering av skyddade boenden, låga kunskaper om våld mot kvinnor och stigmatisering av kvinnor med utländsk härkomst. Bernardita Núñez tror att kvinnor med utländsk härkomst som blivit utsatta för våld ofta ses som kulturellt och religiöst avvikande. När dessa kvinnor söker hjälp bemöts de därför ofta på ett diskriminerande sätt med fokus på deras ursprungsländer. Det händer att personalen på exempelvis socialtjänsten inte bemöter en utländsk kvinna som en individ med egna behov, menar Bernadita Núñez. – Det förebyggande arbetet är lika viktigt som den praktiska hjälpen till kvinnor som har blivit utsatta för våld. Utbildningar och diskussioner om våldet som utövas i vårt land ska ges på olika nivåer i samhället, sa Bernardita Núñez.

Fadime Sahindal ... kom som sjuåring till Sverige från den kurdiska delen av Turkiet. Hon studerade till socionom och gick ut offentligt med hur hennes familj trakasserade henne och hennes svenske pojkvän. ”Oavsett vilken kulturell bakgrund man har bör det vara en självklarhet för varje ung kvinna att både ha sin familj och det liv man önskar sig”, sa Fadime Sahindal i Sveriges riksdag. Fadimes pappa mördade henne 2002 och dömdes till livstids fängelse. Enligt en undersökning från Ungdomsstyrelsen år 2009 upplever cirka 70 000 svenska ungdomar att de inte fritt kan välja äktenskapspartner på grund av föräldrar, religion och kultur.

!


händer i svenska studentvärlden

Kvinnor garderar sig med meriter Kvinnor presterar bättre än män i högskolan, enligt en rapport från HSV. En konsekvens av att samhället inte är jämställt, menar utbildningssociologen Elisabeth Hultqvist. Charlotte lind

Kvinnliga studenter lyckas i högre utsträckning än män ta 60 högskolepoäng under ett läsår. Det gäller oavsett ålder, studieform, distans- eller campusstudier. De tar även oftare ut examen, enligt uppgifter från Högskoleverket, HSV, i samarbete med Statistiska centralbyrån, SCB. Lena Eriksson på HSV förklarar. – Kvinnor går i högre omfattning än män utbildningar som leder till så kallade legitimationsyrken, alltså yrken inom vårdområdet, hälso- och sjukvårdsområdet. Där krävs legitimation för att jobba och för att få den krävs en examen.

Hon medger att det inte är hela förVarför kommer män klaringen, men att visin tidigare på företag? sa frågor inte går att få – Om vi nu håller oss svar på utifrån statistik. till högskoleingenjörerElisabeth Hultqvist, forskare och na, även om kvinnor ar­utbildningssociolog på institutionen betar där är det inte en för pedagogik och didaktik, menar att kvinnlig värld. Det är en det på den här utbildnings­ manlig värld där produknivån inte går att prata tion och resultat räknas. om psykologiska ­eller Det är lättare att anamma biologiska förklari­ den kulturen om man känngar. ner sig trygg, och kvinnor – Om vi utgår från att vi inte lever i ett måste så att säga försäkra helt jämställt samhälle är kvinnor i unsig med en examen och derläge. De stärker sin position gevisa sin prestation nom att prestera och förlitar sig och fullföljer därför på sina meriter. Det är ett sätt sin utbildning. att komma ur underDet ligger också läget och ger kvinnor en frihet i att ha g en examen om du en mer rättvis möjngber da Lju lighet i yrkeslivet. ska byta jobb, enAman n o ti a Illustr ligt Elisabeth Hulqvist. Hon Män får jobb tidigare menar att det är svårare om man inte har I rapporten från HSV står det att kvinnor mer än sin yrkeserfarenhet att spela på, tar examen i högre utsträckning än män att det är ett vågspel kvinnor inte går in på nästan alla yrkesexamensprogram. i på samma sätt. De vill gardera sig med Även inom ingenjörsutbildningar, som att ha sina meriter dokumenterade just traditionellt sett är ett manligt område, för att det förstärker utgångsläget. ligger kvinnornas examensfrekvens över männens, 59 respektive 49 procent. EliRapporten sabeth Hultqvist tror att det handlar om HSV och SCB publicerade i att män oftare inte tycker att de behöver december 2011 rapporten studera klart. Universitet och högskolor. – Det tror jag kan ha att göra med att Genomströmning och resultat på männen kommer in i någon form av fögrundnivå och avancerad nivå till och retag eller att man har en fot inne i armed 2009/10, om prestationsgrad betslivet och det rullar på, man känner och examensfrekvens. Uppgifterna att man klarar sig utan sin examen, man speglar läsåren 2004/05–2009/10. kan hoppa av.

!

Elisabeth Hultqvist.

Foto: Åsa Secher

Nyheter

Astra Zenecas nedläggning kan slå mot SU Läkemedelsföretaget Astra Zeneca lägger ner sin forskningsenhet i Södertälje. Omkring 1 200 jobb försvinner och nedläggningen väntas också påverka enhetens samarbetspartners, däribland Stockholms universitet. ”Stockholms universitet har en omfattande forskning om läkemedel och ett betydande samarbete med Astra Zeneca. Det är för tidigt att säga något exakt om vad nedläggningen betyder för vår egen forskning på området men Astra Zeneca har kontaktat mig för en diskussion om pågående samarbeten”, skriver rektor Kåre Bremer i sin blogg. ÅS

Studentföretag vid SU ett av världens 50 bästa Det svenska företaget Pamoja Cleantech finns med på amerikanska Kairo societys lista över världens 50 mest innovativa studentföretag. Företaget sprider miljövänliga kraftverk som kombinerar sol- och bioenergi i Östafrika. De har fått affärsutvecklingsstöd av SU Innovation men arbetar nu med Center för socialt entreprenörskap Stockholm. Peik Stenlund är vd, medgrundare och SU-student. Varför socialt entreprenörskap? – Det är ett nytt sätt att göra skillnad och jag har alltid varit intresserad av globala frågor och miljö. Det är ett bra sätt att göra något konkret, säger han. ÅS

Gaddensiffran

2 041

Så många kurser och program finns att välja på i Stockholms universitets utbildningskatalog som släpps den 15 februari.

Bristande studievägledning på SU För lite tid och knappa resurser. Det är den bild som träder fram i studentkårens granskning av studievägledningen vid SU. Bristerna påverkar både kontakten med arbetslivet och om studenter slutför sina studier. jennie aquilonius

– Studievägledningen på universitetet har ont om resurser, både tid och pengar. Därför är verksamheten inte kvalitativ och förebyggande utan mer ad hocmässig, den skulle kunna vara betydligt mer än den är, säger Annika Carlson, påverkanssekreterare för arbetsmarknad på Stockholms universitets studentkår. Under hösten har hon granskat studievägledningen vid Stockholms univerAnnika Carlson. sitet, SU, genom att Foto: Jennie titta på institutioAquilonius

nernas hemsidor och intervjua 46 studievägledare, en per institution. De vägledare som jobbar på central nivå finns av praktiska skäl inte med i studien.

Otydlighet och mångsysslare Granskningen visar att 40 procent av de intervjuade inte fått storleken på sina tjänster definierade. De vet alltså inte hur många procent av arbetstiden de ska lägga på studievägledning. Flera har dessutom andra administrativa arbetsuppgifter och är exempelvis även lärare, studierektorer eller internationella koordinatorer. – Det här påverkar institutionernas relation till arbetsmarknaden eftersom studievägledaren är en central person i kontakten med arbetslivet. Många pratar om vikten av arbetslivsanknytning och då borde det här vara en prioriterad fråga, säger Annika Carlson. Hon menar att även retentionen, att studenter fortsätter plugga och inte hoppar av sina studier, påverkas efter-

som en del av vägledarnas arbete består av att ge studenter information om utbildning, yrken och arbetsmarknad. Det kan kopplas till breddad rekrytering, att universitetet vill rekrytera studenter från studieovana hem, eftersom personer med icke-akademisk bakgrund ofta är de som hoppar av. Annika Carlson tycker också att många av institutionernas hemsidor är dåligt uppdaterade och att det ofta finns en mejladress eller ett telefonnummer, men inget namn. – I arbetet med undersökningen har jag själv ofta haft svårt att få tag i folk, trots telefontider.

Riktlinjerna ses över Undersökningen visar även att få institutioner har egna anvisningar för hur studievägledningen ska bedrivas. En del av de intervjuade kände inte heller till SU:s generella riktlinjer. Riktlinjerna ska revideras under våren och studentkåren vill då vara med och se

till att studenternas behov tas tillvara på ett bättre sätt. Annika Carlsons granskning presenteras på Studentavdelningens torsdagskonferens den 16 februari. Hon hoppas att undersökningen ska leda till en diskussion om hur studievägledningsarbetet kan förbättras.

Summary in English Annika Carlson, Labor Market Advocacy Secretary at the Student Union, has recently reviewed the quality of the study and career guidance at Stockholm University. The review reveals an organization lacking in time and resources. 40 percent of the study advisers, many of them working part time as teachers or directors of studies, don’t know how much time they should set aside for study and career guidance since the allocation of resources has not been specified. Annika Carlson would like to see preventive and qualitative study and career guidance, but do to the lacking in resources the guidance is more ad-hoc.

1/2012 Gaudeamus 7


Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Kursplaner håller inte måttet 14 av 20 granskade kursplaner håller inte måttet, och bristen på skriftliga beslut gör att studenter riskerar att missa viktig information om möjligheten att överklaga. Det visar Högskoleverkets tillsynsrapport från besöket som gjordes år 2010. ISABELLA BENGTSSON

Strax före jul kom den försenade rapporten från Högskoleverkets, HSV, tillsynsbesök som gjordes i oktober 2010. I den riktas bland annat kritik mot Stockholms universitet, SU, för att ha kursplaner som inte innehåller den information som finns reglerad i högskoleförordningen. Kritiken var att formerna för examination var otydligt skrivna och kunde se ut på olika sätt, det Caroline Cruz. Foto: Pierre bör framgå hur Zoetterman en student kan uppnå betyget väl godkänt och obligatoriska moment måste anges i kursplanen. I 14 av 20 kursplaner var examinationsformerna för oprecisa, som exempelvis ”skriftligt och/eller muntligt prov”, eller inte angivna alls. Representanter för studentkåren påpekade under besöket att kursplanerna ofta skiftar i kvalitet. – I kursplanerna finns det regler som är väsentliga för studenterna, det ska bland annat stå hur examination ska genomföras. Reglerna är bindande för

både lärare och studenter, säger Caroline Cruz, verksjurist och projektledare för tillsynsbesöken på HSV.

Två utvalda institutioner Slumpvis valde HSV att granska institutionen för orientaliska språk och psykologiska institutionen. Det gjordes även stickprov på naturvetenskapliga fakulteten. Bristerna kan inte ses som representativa för hela universitetet, men det är en ögonöppnare för att undersöka hur det fungerar på det övriga institutionerna, menar Caroline Cruz. Institutionerna fick även kritik för att beslut om avslag i ärenden om tillgodoräknande av tidigare studier inte ges skriftligt, med en överklagandehänvisning. På institutionen för orientaliska språk saknades helt rutiner för att ge skriftliga beslut om avslag, de flesta ärenden sker muntligt. – Får studenten inte ett skriftligt beslut lämnas förmodligen inte heller någon överklagandehänvisning, då får studenten kanske aldrig veta att det går att överklaga ett negativt beslut, säger Caroline Cruz.

Tove Holmqvist med Högskoleverkets tillsynsrapport.

diskutera hur de ska följa upp kritiken och jobba med bristerna, säger Tove Holmqvist, utbildningsledare och kvalitetssamordnade på SU. Men en tydlig förändring kommer nog att visa sig först mot slutet av året. Tove Holmqvist tror att de inom loppet av några veckor kommer att kunna få

Foto: Jennie Aquilonius

rutiner kring skriftliga beslut om avslag i ärenden om tillgodoräknande. – Idealiskt vore om man kunde ta itu med alla synpunkter direkt. Men vissa punkter, såsom att se igenom alla kursplaner, är ett större arbete och kommer att ta mycket längre tid, säger Tove Holmqvist.

Kommer att ta lång tid På central nivå har SU inte åtgärdat några av HSV:s synpunkter än. Rapporten kom dagarna innan jul, men ett första utkast kom till universitetet redan under hösten. På lokal nivå har institutionen för orientaliska språk tillsatt en studierektor som framöver ska ha övergripande koll på kursplanerna. – Arbetet med att åtgärda kritiken kommer att sätta fart i början på februari, då kommer alla berörda parter att

Summary in English In December the Swedish National Agency for Higher Education presented their report from the inspection of Stockholm University carried out in October 2010. The report shows how 14 out of 20 reviewed course syllabuses do not follow regulations. The main critique concerned the mode of examination being phrased in a vague and unclear way. Two departments were randomly chosen to be investigated at a deeper level, the Department of Oriental Languages and the Department of Psychology. They both received criticism, but according to the inspector it cannot be seen as representative of the entire university.

Housing issues pose additional challenges COLUMNIST ERIC SINGLE I walked through the

doors of the subway station a few weeks ago, ducked into my jacket against the January air and looked out for the first time onto the campus of Stockholm University, where I would be spending the next five months studying as an international student. Straight ahead of me lay the central lawn and several academic buildings, as well as a scene I was not expecting. Just off the main walkway, a modest makeshift campsite had been set up. Everyone walking by could see the low-hanging tent and belongings scattered on the ground, as well as the large cardboard sign that read something to the effect of “SU: Is this how you want to welcome your international students?” in large block letters. As the fortunate recipient of a studio apartment a

manageable subway ride away from campus, I had little reason to be upset on a personal level about a 8 Gaudeamus 1/2012

student housing system that had also fallen short in support of the demands of its international population in previous years. But that was how I had been welcomed to my exchange program, as an unsuspecting spectator to a demonstration highlighting a concerning issue, regardless of whether it was how SU wanted.

”It is a shame that those students who are afforded among the most basic residential requirements by Stockholm University feel the need to consider themselves lucky.” The urgency of the situation became clear a few hours later, when members of the housing office took the stage at orientation to apologize profusely to those students who had not been awarded housing through the university, an outcome that left some at

the mercy of a lottery or otherwise scrambling for accommodations around town by any means. Some incoming students may find the understan-

ding to show some patience with an institution that must juggle the interests of over 40 000 registered students each semester. It is hard not to believe that Stockholm would struggle with the same space issues faced by major cities around the world, even without the strain applied by the large university north of the city center. However, for plenty of other students still adjusting to a university setting largely devoid of the logistical hand-holding found in other countries’ education systems, this final inconvenience surely would be the tipping point toward complete frustration. As exciting as the range of opportunities offered to all its students may be, it is a shame that those students who are afforded among the most basic residential requirements by Stockholm University feel the need to consider themselves lucky. Eric Single, 20, is a third-year student on exchange from Vanderbilt University in Nashville, USA. He is studying Economics at Stockholm University for the spring semester.


gadden intervjuar

Ett ögonblick

Martin Edström är tillbaka i sin studio i Sollentuna efter resan till Etiopien.

Foto: Åsa Secher

”Det kunde lätt ha varit jag som fängslats ute i världen någonstans” ... Martin Edström, fotograf och frilansjournalist som tillsammans med journalisten Mattias Lövkvist har bevakat rättegången mot de svenska terrordömda journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson i Etiopien. Varför åkte du till Etiopien? – Det känns som en viktig story och helt unik i Sverige. Jag hade jobbat i flera veckor med den redan innan, bland annat gjort en krönika i Sveriges radio. Det verkade också först som att det inte skulle vara mycket media på plats, då kändes det ännu viktigare. Stötte ni på några problem på plats i huvudstaden Addis Abeba? – Det journalistvisum vi hade fått i Sverige måste kompletteras med papper från informationsmyndigheten på plats i Addis Abeba, och det fick vi ägna en och en halv dag åt. Det började med att de inte hittade våra namn i sina pärmar och ville inte godkänna oss. Till slut fick vi hjälp av en etiopisk diplomat. Hur var det att arbeta journalistiskt i Addis Abeba? – När vi kom ner visste ingen vad som skulle hända. Det enda ambassadören kunde säga var: kom dit, var där i god tid. På plats fick vi inte ta med vår utrustning in i rättegångssalen. I Sverige får du sällan fota inne i rättegångssalen, så egentligen var det inte alls konstigt, däremot fick vi inte heller ta bilder ens på området utanför rättssalen, det kan jag tycka var konstigt.

– Jag lyckades ta upp ljud inne på rättegången med en liten bandspelare som jag hade innanför jackan. Det blev bara kort, men vi kunde ha med Martin Schibbyes röst i vårt första radioreportage och det tror jag att många som lyssnade uppskattade. Var du rädd någon gång under resan? – Skulle inte säga att jag var rädd. Addis Abeba är ändå något av Afrikas huvudstad på många sätt och vi skulle inte ut i området Ogaden, som Martin och Johan. Det jag var rädd för var i så fall trafiken och vi krockade ett par gånger. Men trafiken flyter trögt, det går långsamt, det blir egentligen inga ordentliga smällar. – Jag har inte varit i Etiopien förut men i ett flertal andra afrikanska länder. Jag hade kanske inte åkt om jag inte hade den erfarenheten. De flesta journalister känner nog starkt för det här fallet, men långt ifrån alla åkte till Etiopien, varför brinner du så starkt för det här? – Det kunde lätt ha varit jag som fängslats ute i världen någonstans, om jag hade missat någon detalj i något tillstånd och befunnit mig på fel plats vid fel tillfälle. Jag är dessutom i samma sits som dem i och med att jag är frilans.

Hade det varit Cecilia Uddén [Sveriges radio reds. anm.] eller någon annan känd fast anställd utrikesreporter hade hon kommit ut snabbare, tror jag. Till en början var jag också arg på att det inte var några redaktörer som trädde fram, i ett sådant här läge måste kollegor och redaktörer visa sitt stöd på en gång. Vilka journalistiska erfarenheter gav resan? – Något som vi gjorde som ingen annan gjorde vara att i den mån det gick direktrapportera på Twitter. Vi hade inte internet i rättssalen men jag skrev ner tweets på papper och så fort vi hade tillgång till internet laddade vi upp dem, vilket blev kanske en halvtimmes fördröjning. I framtiden hoppas jag att red­ a­­ktionerna förstår att de kan använda twitter på det sättet när det handlar om att bevaka den här typen av livenyheter. Vad tror du kommer att hända med Johan och Martin nu när de har bestämt sig för att be om nåd? – Jag blev ledsen när jag hörde att de hade bett om nåd, framför allt för att det betyder att de måste erkänna något som de inte har gjort. Men det kanske är en sista utväg. Det känns ju obehagligt att den etiopiska regeringen kommer att ha

på papper att de erkänner att de är terrorister. Jag hoppas att beslutet bygger på underhandsinformation som gör att de tror att det är den bästa vägen. Ska du åka tillbaka och fortsätta bevaka om det drar ut på tiden? – Planerar absolut att fortsätta bevaka, framför allt om det blir någon typ av nådeförhandling. Om de får sitta där, tiden går och inget händer, kommer de förr eller senare bli tvungna att låta oss journalister träffa Martin och Johan. Åsa Secher

Martin Edström Född 1988. Gör just nu Frilansar som fotograf och journalist, driver företaget Martin Edström Photography, sitter i styrelsen för Reportrar utan gränser och skriver c-uppsats i journalistik på institutionen för mediestudier, Stockholms universitet. Publicerat från Etiopien Martin Edström och Mattias Lövkvists rapporter publicerades i bland annat Fokus, Medierna i P1, Journalisten, Omvärlden och Amnesty Press.

!

1/2012 Gaudeamus 9


Utrikes

studenter i världen

Bara betyg inte tillräckligt Studenter som vill läsa på kanadensiska University of British Columbia, UBC, kommer att få komplettera sina gymnasiebetyg med att svara på fyra till sex personliga frågor i antagningsprocessen. Det nya antagningssystemet syftar till att nå ut till grupper som annars inte hade kommit in och därmed göra studentpopulationen mer heterogen. – För att lyckas med universitetsstudier krävs det att studenten är engagerad i sitt lärande på en djupare nivå och är beredd att lära från utmaningar de möter när de ska uppnå sina mål. Vi kommer att använda de personliga profilerna för att få en bred och samlad bild av studentens möjlighet att lyckas, säger Paul Harrison, dekanus vid UBC till Canadian broadcasting centre. ÅS

Studier och arbetsliv dåligt synkade Arbetsmarknaden har ingen nytta av studenter som har läst litteratur, utvecklingsstudier och konfliktlösning. Det menar i alla fall Ugandas president Yoweri Museveni som har kritiserat landets universitet för att inte fokusera på det som arbetsmarknaden har behov av: naturvetare, teknologer och företagsekonomer, uppger University world news. Samtidigt förs en diskussion i Kenya om att låta arbetsgivarorganisationer och arbetsgivare engagera sig i styrningen av landets högre utbildningar. Argumenten har varit liknande dem i Uganda, att utbildning och krav på kompetens som ställs på arbetsmarknaden inte stämmer överens. ÅS

Ipadapp rättar tentor i Australien

ÅS

59

GaddenSiffran

procent. Så mycket har antalet brittiska grundskoleelever som läser franska minskat på tio år. Franskan är värst drabbad men även övriga främmande språk har tappat sedan moderna språk blev ett frivilligt tillval 2004. University College London ser allvarligt på utvecklingen och har infört ett nytt behörighetskrav: slutbetyg i minst ett

10 Gaudeamus 1/2012

Foto: Åsa Secher

Studentprotesterna i Chile:

Mer än en studentrörelse De protesterande studenterna i Chile har lämnat gatorna och tagit sommarlov, men kampen fortsätter. Ledarna för rörelsen, med Camila Vallejo i spetsen, är ute på Europaturné för att sprida sitt budskap. I början av februari var de i Stockholm. åsa secher

Alistair Campbell vid Edith Cowan University, ECU, har uppfunnit en app som ska göra tentarättandet både mer effektivt och mer tillförlitligt, det skriver The Australian. Den faktiska bedömningen ska fortfarande göras av läraren, men allt administrativt arbete som uppstår med manuell rättning ska minska. Andra fördelar enligt Campbell är att det blir lättare att följa studenternas studieresultat när de finns digitaliserade. I dagsläget har appen testats på tio klasser på ECU. I framtiden hoppas Campbell att den ska gå att använda även i grundskolan.

främmande språk.

Chilienska studentledaren Camila Vallejo på besök i Stockholm.

Numera världsberömda studentledaren Camila Vallejo får applåder när hon gör entré i den lilla källarlokalen på Kungsholmen i Stockholm. Med sig har hon Jorge Murua, ordförande i chilenska metallfacket, och Karol Cariola, tidigare ordförande i studentkåren vid Universidad de Conception. Tillsammans reser de runt i Europa och berättar om hur det som började med gatuprotester mot ett dyrt och orättvist utbildningssystem, har utvecklats till något mycket större. Enligt Camila Vallejo kämpar studentrörelsen för allas rätt att studera men vill också att utbildning ska sluta betraktas som en vara. – När vi började ifrågasätta det här synsättet ifrågasatte vi hjärtat inom nyliberalismen, sade Camila Vallejo, numera vice ordförande för University of Chile Student Federation, Fech. Nu är målet inte längre bara omfattande reformer av utbildningssystemet utan grundläggande förändringar av hela det chilenska samhället. Kampen förs med kommunistiska förtecken, även i Stockholm. Den lilla källarlokalen tillhör kommunistiska Victor Jaraföreningen och på väggen bakom de tre gästerna hänger en tygbanderoll med Chiles kommunistiska ungdomspartis logotyp.

Karol Cariola menar att nyliberalismen som samhällsekonomisk modell är ifrågasatt och att det är tack vare protesterna under 2011. – Målet med den här turnén är inte bara att delge chilenare runtom i Europa om läget i Chile, utan också européer. Vi är övertygade om att det vi ser just nu är en direkt konsekvens av det nyliberala systemet, och konsekvenserna drabbar alla, sade Karol Cariola.

Största protesterna sedan militärdiktaturen I december tillträdde Chiles tredje utbildningsminister inom loppet av ett drygt halvår. Det var i maj förra året som studenterna i Chiles huvudstad Santiago gick ut på gatorna med krav på ett förstatligande av den offentliga skolan, gratis universitetsutbildningar och ett stopp för vinstintressen. På lite mer än ett halvår arrangerades ett drygt 40-tal demonstrationer med uppemot 200 000 protesterande samtidigt. Flera av demonstrationerna slutade i konfrontationer med polisen, som använde vattenkanoner och tårgas för att skingra demonstranterna. Protesterna är de största sedan militärdiktaturen föll 1990. Sebastián Piñera som leder den konservativa regeringen är enligt opinionsundersökningar den minst populära presidenten sedan Pinochets diktatur, enligt bedömare till stor del på grund av protesternas genomslag.

Lång process Camila Vallejo är inte längre ordförande i Fech, men av omvärlden betraktas hon fortfarande som rörelsens frontfigur. I

december utsågs hon med en överväldigande majoritet till årets person av den brittiska tidningen The Guardians läsare. På det sociala nätverket twitter närmar hon sig 400 000 följare. Men för Camila Vallejo började arbetet med den pågående rörelsen långt innan världens strålkastarljus riktades mot den. – Vi har arbetat för att förstärka organisationen under lång tid. Jag tror att det som hände 2011 var att det utbredda missnöje som funnits länge kanaliserades genom de tydliga krav vi har ställt på basala rättigheter som att familjer ska slippa skuldsätta sig och att vinstdrivande intressen inom utbildning stoppas. Just nu har protesterna klingat av, men i mars när studenterna kommer tillbaka från den chilenska sommarledigheten, ska det finnas en plan. – Rörelsen fortsätter utanför Chile när vi reser runt. Den är inte ute på gatorna utan i en djup diskussion för att kunna planera hur vi bäst går vidare 2012, sade Camila Vallejo.

Högre utbildning i Chile ... är bland den dyraste i världen. Avgifterna är ofta cirka 40 procent av en familjs medelinkomst och möjligheten till studielån och stipendier är begränsad, vilket gör att många tvingas ta banklån. I budgetpropositionen för 2012 har regeringen ökat anslagen till högre utbildning med 350 miljoner dollar, med löften om att finansiera stipendier för högpresterande studenter från familjer som har upp till en dryg medelinkomst.

!


Internship with a world-class challenge

What are you up to this summer? The world-leading Atlas Copco Group offers you the unique opportunity to work on exciting projects in the U.S., China, India or Brazil this summer. You will visit one of these countries for two months and join one of our teams on-site. This will provide you with exclusive insights into what life at Atlas Copco is all about. But more importantly you will get the chance to attain valuable work experience along with a stimulating challenge. We set you up with a supervisor, accommodation and of course an experienced team to work in. Afterwards you will complete your master’s thesis with Atlas Copco. With us you will get the chance to make a real contribution. Are you a master’s student in Engineering or Business and Administration, have the confidence and intellectual edge to tackle complex problems and are ready for a real world-class challenge? Then you are probably keen on finding out more about joining us this summer. Learn more at www.atlascopco.se/internship


Ny forskning

koll på akademin

Hallå där... …Anders Björklund, professor i nationalekonomi vid institutionen för social forskning, som tillsammans med kollegan Markus Jäntti tagit fram SNS Välfärdsrapport 2011, som fokuserar på inkomstfördelningen i Sverige.

Hur har ni undersökt inkomstfördelningen? – Vi har tittat på årsinkomster, hur inkomster utvecklas över tid och sambandet mellan familjebakgrund och inkomst. Tanken är att om föräldrarnas position har stor betydelse för barnens inkomster, då ses landet som ojämlikt när det gäller människors livschanser. I rapporten jämförs Sverige med andra utvecklade länder. Vad blev resultatet? – Mellan 1930–1980 minskade skillnaderna mellan låg-, median- och höginkomsttagare i Sverige. Men de senaste 30 åren har de ökat igen. Det beror främst på att kap­ Anders Björklund. italinkomster, till exempel Foto: Privat räntor och aktieförsäljning, fått större betydelse. Men Sverige och de nordiska länderna är ändå förhållandevis jämlika jämfört med andra utvecklade länder, framförallt USA. Varför har kapitalinkomsterna blivit viktigare? – En hypotes som många delar är att det beror på en skattereform för 20 år sedan då skattesatsen för kapitalinkomster sänktes och lades på toppen av arbetsinkomsterna. Det skapade incitament att föra över arbetsinkomster till kapitalinkomster genom att till exempel bilda ett eget bolag och ta ut pengar genom aktieutdelning i stället för lön. Varför ligger Norden bättre till än USA? – Det är svårt att säga men i de nordiska länderna jämnar skatter och bidrag ut de skillnader som skapas på arbetsmarknaden på ett bättre sätt. Vad vill du att läsaren ska ta med sig? – Vi vill visa att det är så här det ser ut. Jag hoppas att resultaten angående kapitalinkomster ger politikerna en tankeställare. Att de begrundar hur kapitalskatten ska formuleras. Att det här med att föra över arbetsinkomster till utdelning inte är helt lyckat.

Brunfett i stället för bantning Enligt folkhälsoinstitutet räknas en fjärdedel av alla kvinnor i Sverige som överviktiga medan samma siffra hos män är så mycket som 40 procent. Kanske kan lösningen i framtiden, enligt forskare på Wenner-Grens institut vid Stockholms universitet, stavas brunfett. Touba Guerroumi

Många har nog någon gång undrat varför en del människor kan äta hur mycket som helst utan att gå upp ett gram, medan det för andra räcker med att bara titta på en gräddtårta för att öka något kilo. Enligt professor Barbara Cannon på Wenner-Grens institut kan forskningen kring det värmeproducerande organet brunfettvävnad ge en möjlig förklaring till fenomenet, men också vara en framtida potentiell lösning på fetmaproblematiken som råder i dagens i-landsamhällen. Brunfettvävnad är ett organ som kan jämföras med värmepannan i ett centralvärmesystem; energi från maten tas upp och förbränns av vävnaden varpå blodet åker igenom, värms upp och fortsätter ut i resten av kroppen. Det bruna fettet är placerat i depåer vid nacken, längs kotorna i bogen, samt strax vid hjärtat och njurarna och utgör endast ett fåtal procent av vår kroppssammansättning. Trots det har en enorm ämnesomsättning påvisats, vilket gör organet intressant ur ämnesomsättningssynpunkt.

Förändrad livsstil I och med den industriella revolutionen förändrades livssituationen för männis-

korna i många länder. Överlag har vår förmåga att lagra energi i fettreserver blivit en alltför produktiv funktion och har slagit om till något som i stället leder till övervikt och därmed förhöjd risk för många sjukdomar och skador. I dagsläget är det kirurgiska ingreppet gastric bypass det enda fungerande medicinska ingreppet mot övervikt. – Men operationen är inte utan risker och påverkar umgänget med familj och vänner. Man kan till exempel inte äta vad som helst och när som helst, säger Barbara Cannon. Hon anser att aktivering av brunfett skulle vara säkrare och ett bättre alternativ än att ta fram preparat som påverkar hungerkänslan. Men från upptäckt till ett läkemedel på marknaden brukar det ta minst tio år.

Fett som förbränner Medan vit fettvävnad ofta associeras till fettinlagring, brukar brunfett kopplas ihop med förbränning. Motsägelsen kan förklarars med en upptäckt man gjort på Wenner-Grens institut 2007 som visar att brunfett och muskler utvecklas från samma stamceller. Brunfett är mer som muskelvävnad med fettinlagring och celltyperna uppvisar därför många likheter, som bland annat en hög förbränningskapacitet. Men forskningen kring brunfett har inte intresserat särskilt många förrän ett tiotal år tillbaka, eftersom det dröjde till år 2002 innan man kunde fastställa brunfettets existens hos vuxna. – Vår forskning var helt grundforskningsinriktad när vi började och har sedan kommit att bli mer tillämpad, säger Barbara Cannon.

SNS Välfärdsrapport Rapporten görs varje år med olika teman som knyter an till välfärds-

politik. Under 2011 var temat inkomstfördelning. Studieförbundet Näringsliv och förening som genom bland annat forskning vill bidra till att beslutsfattare kan fatta

12 Gaudeamus 1/2012

Mycket brunfett – liten kroppsvikt

Tips?

Samhälle, SNS, är en politiskt obunden

välgrundade beslut.

Hon poängterar samtidigt vikten av den här typen av forskning, som handlar om att öka insikten och förståelsen av fundamentala principer, snarare än att framställa en ändamålsenlig produkt. – Folk frågar alltid ”vad är det bra för?”, men grundforskningen behöver en plats i samhället. Det handlar bland annat om att ge mänskligheten mer kunskap. Tilllämpad forskning, såsom utveckling av särskilda läkemedel, är mer kortsiktig.

När man studerat brunfett och gjort en jämförelse mellan smala och överviktiga individer har man kunnat observera att smala personer oftare uppvisar förekomsten av brunfett. En teori är att hos en del individer förstärks övervikten av att de har en större kroppsvolym. – Den extra kroppshyddan blir som en filt och man förlorar inte lika mycket värme till omgivningen, säger Barbara Cannon. Därmed behövs inte samma mängd värmeproduktion, varpå brunfettets depåer förblir marginella. Andras övervikt skulle kunna förklaras med att de har en avsaknad av brunfett, eftersom brunfettets höga energiomsättning och påvisade förmåga att kompensera för ökat energiintag helt enkelt saknas.

Jennie Aquilonius

!

Illustration: Touba Guerroumi

Illustration: Touba Guerroumi

Känner du till spännande forskning som Gadden borde skriva om? Mejla gaudeamus@sus.su.se.


röster ur akademin

Panelen

Det hände en hel del i universitetsvärlden under 2011. Bland annat infördes studieavgifter för internationella studenter, hobbykurser diskuterades, ny lärarlegitimation infördes och lärarutbildningen debatterades flitigt. Nu undrar vi hur framtiden ser ut.

Vilka blir de stora frågorna i universitetsvärlden 2012? Av jennie aquilonius

– Jag utgår från att lärarutbildningen fortsätter att debatteras, men hoppas att det äntligen blir en stor debatt om den krassa medelstilldelningen till utbildning i humaniora och samhällsvetenskap. Kvalitetskontroller som Björklund förordar är givetvis viktiga, men nedslående resultat i såFia Sundevall Forskare dana kontroller borde rimligen också Ekonomiskmana till utbildningspolitisk själv­ historiska kritik! institutionen – För att öka kvaliteten i utbildningen behövs ytterligare resurser. Jag vill se en dubblering av antalet undervisningstimmar och ökad möjlighet till pedagogisk vidareutbildning för universitetslärarna. Jag tror därtill att studen”Att peka på ternas resultat skulle förbättvad studenten ras markant om det satsades behöver utveckla, – ekonomiskt och pedagointe bara ’ett B giskt – på fördjupad examitill dig och ett E nationsfeedback: att peka på till dig, tack å hej styrkor och svagheter, vad å iväg med dig till studenten behöver utveckla nästa delkurs’.” och hur detta kan göras, inte bara ”ett B till dig och ett E till dig, tack å hej å iväg med dig till nästa delkurs”. I nuläget saknas medel för sådana satsningar. Rimligen drabbar detta särskilt studenter från studieovana hem.

– Som representant för ett relativt litet ämne märker jag i min dagliga verksamhet inte mycket av universitetets stora frågor, som satsning på internationalisering eller ansträngningar att klättra på rankningslistor. Under 2012 kommer vi i stället att förbereda oss för Högskoleverkets utMattias Frihammar värdering, så att det ska gå smidigt när Studierektor det blir vår tur att få vår verksamhet och lektor detaljgranskad. En viktig del i detta Institutionen är att rikta in arbetsinsatserna så att för etnologi, de inte bara tillmötesgår Högskolereligionsverkets kriterier, utan blir till nytta för historia och genusvetenbåde forskning och undervisning på skap lång sikt. Till hösten gör vi dessutom en större justering av ”På en än mer våra kurser på grundniutopisk önskelista vå, och det kommer att står ’mer obunden sysselsätta mig mycket. forskning, mindre – En fråga som jag pernyttostyrd sonligen hoppas komforskning’.” mer upp till diskussion är utvecklingen mot mer och mer administrativa uppgifter i forskartillvaron. Jag tycker att man ska forska mer och förvalta mindre efter disputation. På en än mer utopisk önskelista står ”mer obunden forskning, mindre nyttostyrd forskning”.

– Nu går utbildningsdepartementets utredning, om hur forskningsanslag ska omfördelas mellan universitet och högskolor utifrån hur de presterar, ut på remiss. Den avvisar ”peer review”, förhandsgranskning av oberoende forskare, av hela lärosäten. Resultatet blir intressant nog att högAstrid Söderbergh skolorna gynnas på bekostnad av fleWidding ra stora universitet, vilket går stick i Vicerektor och stäv med forskningspolitiken. Det professor vid blir spännande att se utvecklingen Filmvetenför högskolorna framöver. skapliga – Lärarutbildningen är en följetong institutionen som lär fortsätta. I år implementeras även de omorganisationer som följt i spåren av autonomiutredningen. Följden kan bli större variationer i regelverket mellan lärosätena, med ”Lärarutbildningen är konsekvenser för en följetong som lär till exempel läfortsätta.” rarrekryteringar. I slutet av året kommer forskningspropositionen, som knappast väntas innehålla några stora nyheter, men där det finns anledning att tro att humaniora och samhällsvetenskap får en undanskymd roll. HS-områdets roll i en forskningspolitik till stor del driven av snävt nyttotänkande är en viktig fråga att driva.

m olariu s kr! 0 a l 1 So in för r. i 25 m.pris 50-60 k ord

GRATIS BADMINTON SPECIALPASS GYMTRÄNING

18/3 ÖPPET HUS FRESCATIHALLEN & SSIF BJUDER PÅ

GRATIS BADMINTON, GYM & GRUPPTRÄNING! Spela BADMINTON - bana, racket och boll ingår GRUPPTRÄNING - specialpass och ordinarie schema Testa vårens GYMNYHETER med bl.a: Rip Trainer Få TRÄNINGSTIPS av våra instruktörer Bokning av solarietid & badmintonbana fr.o.m 11/3. Ring 08-15 27 00.

Alla erbjudanden & mer information hittar du på:

www.ssif.su.se ◦ www.frescatihallen.com

•SSIF• Frescatihallen• T-Universitetet• SSIF: 08-15 10 75• Boka bana: 08-15 27 00 • Öppettider: Mån-tor 07-23• Fre 07-21• Lör 08-19• Sön 08-22

1/2012 Gaudeamus 13


Essä

FÖRDJUPA DIG

Demokratins Antalet människor som lever i demokratier världen över ökar med tiden. Men är demokrati något som utvecklas i varje land steg för steg, eller är det en egenskap som ”smittar” mellan länder? Analyser på Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet visar att demokratisering gick långsamt på 1800talet – men numera går fort.

Av Patrik Lindenfors, mikael sandberg och fredrik jansson (text) Gustaf Öhrnell (illustration)

P

å Centrum för evolutionär kulturforskning pågår ett projekt där vi undersöker demokratins spridning över världen. Men många statsvetare står frågande inför projektet. Vad har evolutionsteorin att tillföra statsvetenskapen? När Darwin lade fram evolutionsteorin besvarade han i ett slag en mängd frågor inom biologin. Man hade börjat hitta fossil av djur som inte existerade. Varför fanns de och var fanns de nu? Om Skaparen skapat världen som vi finner den – varför finns så många exempel på dålig design i naturen? De här frågorna och fler därtill fick sina svar. Theodosius Dobzhansky, en av den tidiga genetikens förgrundsgestalter, har gått så långt som att hävda att ”Inget i biologin går att förstå utom i ljuset av evolutionsteorin”. Men Darwins stora bedrift går utöver biologin. Med teorin om det naturliga urvalet påvisade han en skapande process som fungerar utan någon designer, en process som oguidad, utan plan eller slutmål, leder fram till de mest intrikata slutprodukter. Den här processen är allmän och inte knuten till liv.

T

re förutsättningar krävs för naturligt urval: arv, variation och olika reproduktionsframgångar. Inom livets domän finns variation i gener och egenskaper – alla individer är inte lika. Det beständiga biologiska arvet förmedlas via dna. Slutligen får inte alla individer lika mycket avkomma – reproduktionstakten är olika beroende på individers egenskaper och hur väl dessa gör att individen fungerar i sin miljö. När de här tre förutsättningarna finns kommer en urvalsprocess obönhörligen att inträffa. Gener som ger egenskaper som leder till att individer klarar sig bättre i en given miljö förmeras. Gener som ger egenskaper som gör att individer klarar sig sämre blir färre. Sakta men säkert får naturligt urval populationer att förändras. Notera att det naturliga urvalet inte skapar varia-

tion. Inom biologin sker detta i stället genom mutationer och när föräldrars gener blandas om i avkomman. Notera också att ingen individ förändras, det är populationer som blir annorlunda. Till sist har vi med det naturliga urvalet inte lyckats förklara uppkomsten av olika arter. För att förstå artbildning krävs förståelse av ytterligare processer. Dessa hör dock biologin till. Urvalsprocessens principer däremot, de är allmänna.

”Däremot begränsas kläder (oftast) av kroppens utseende, på ett liknande sätt som livet begränsas av till exempel tyngdlagen. Det finns också ett arv i kläddesignen.”

R

edan tidigt såg man potentialen i att applicera teorin om naturligt urval på mänsklig kultur, för samma tre grundförutsättningar existerar ju även inom denna sfär. Det finns variation i kulturella uttryck, ta kläder som exempel. Skjortor finns med krage och utan, byxor kan ha olika vidd på slagen, kjolar kan vara olika långa. Däremot begränsas kläder (oftast) av kroppens utseende, på ett liknande sätt som livet begränsas av till exempel tyngdlagen. Det finns också ett arv i kläddesignen, där skjortor, jeans och kjolar från 1950-talet är väldigt lika

Varför essän? Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på landets universitet och högskolor, men för det mesta hamnar de i dammiga arkiv. Därför har Gadden infört essäsidor. Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se

14 Gaudeamus 1/2012

dagens. Men går man längre tillbaka ser man att den långsamma utvecklingen av kläder blir stor över ett längre perspektiv. Redan på 1700-talet är klädmodet ganska olikt det vi ser i dag och när vi kommer till antiken är designen väldigt annorlunda. Det existerar alltså arv och variation, och man kan även iaktta olika reproduktionstakt hos olika kulturella element. I västerlandet är kragförsedda skjortor mycket vanligare än kraglösa skjortor – idén om att ha krage på skjortor har helt enkelt reproducerat sig bättre här än idén om kraglösa skjortor. De senare har klarat sig bättre på andra ställen. För dig som har hört talas om memetik känns förmodligen det här sättet att resonera inte helt främmande. Memetik, som fått stor populärkulturell spridning, är tanken att idéer och andra kulturella element kan betraktas som ett slags enheter (”memer”) som sprider sig mellan hjärnor, där de mest ”smittande” memerna blir vanligast (blir ”virala”). Forskare som arbetar med kulturell evolution värjer sig dock ofta från begreppet ”mem” eftersom det med ett begrepp låter som om vi vet vad vi pratar om – och det gör vi faktiskt inte, ännu. Medan en gen är en fysisk enhet och det minsta informationsbärande elementet inom biologiskt arv, så finns ännu ingen motsvarande definition för mem. Vi talar därför hellre om kulturella element eller egenskaper.

D

et finns likheter mellan biologisk och kulturell evolution, men det finns också viktiga olikheter. Dels rör det alltså skillnader i själva enheten som blir ”vald” av urvalsprocessen. Men det finns också skillnader i hur egenskaper sprids. Kultur kan man lära sig av vem som helst, men gener får man bara av sina biologiska föräldrar. Det finns också en skillnad i att man vid befruktningsögonblicket blir genetiskt klar, men är kul-


evolution

turellt tom – alla gener är överförda, men all socialt förmedlad kunskap överförs efter detta ögonblick och genom hela livet. Kultur är heller ingenting som överförs som ett paket, utan något man måste lära sig; kunskap som måste ”skapas” i varje individs hjärna. På grund av dessa skillnader kan man därför inte bara föra över biologiska metoder till samhällsvetenskap och humaniora. Det finns dock en hel del insikter som ett evolutionärt perspektiv kan tillföra. Till att börja med kan vi göra en grundläggande observation: kulturförändring, och då även förändring av statsskick, är en evolutionär process. Det är en viktig insikt i sig. Vi har att göra med en egenskap (statsskick) som finns i olika versioner (demokrati, diktatur, mellanformer) som utsätts för något problem (till exempel omvärld, befolkning, ekologisk förändring) vilket gör att vissa statsskick klarar sig bättre än andra. En intressant fråga är därför vilken egenskap som sprider sig mest. Här är det sedan länge känt att antalet demokratier i världen, och antalet människor som lever i demokratier, blir större med tiden.

M

en är demokrati något som utvecklas i varje land steg för steg, eller är demokrati en egenskap som ”smittar” som system mellan länder? I det första scenariot bör i så fall demokratisering vara en process som går ungefär lika långsamt i alla länder. I det andra scenariot skulle demokratisering i stället ha evolverat långsamt i början av sin historia för att sedan kunna överföras som en paketlösning relativt snabbt mellan länder.

För att kunna svara på de här frågorna har vi använt en statsvetenskaplig databas (Polity IV), där alla demokratiseringar som skett sedan 1800-talet finns beskrivna, och räknat antalet dagar som gått från det att ett land för första gången konstitutionellt lämnat diktaturtillståndet tills dess att landet för första gången kan betraktas som fullt demokratiserat. Det finns grader mellan dessa tillstånd där man exempelvis kan ha val, men samtidigt låta ett parti helt dominera politiken. Våra analyser visar att demokratisering gick väldigt långsamt på 1800-talet – i den nutida demokratins början – men numera går väldigt fort. Mediantiden för en övergång från diktatur till demokrati är 2,4 år. På 1800-talet var den här tiden 56 år, medan den endast var 1,7 år på 1900-talet. Det här tyder på att demokra-

”Mediantiden för en övergång från diktatur till demokrati är 2,4 år. På 1800-talet var den här tiden 56 år.”

utan i stället enheter som kan anamma eller förkasta egenskaper ungefär på det sätt som individer blir smittade av en sjukdom, eller – för att använda en annan metafor – på det sätt som individer kan anamma eller förkasta kunskap. Traditionell statsvetenskap analyserar för det mesta varje demokratisering som en enskild händelse, med egen dynamik och egna detaljer att ta hänsyn till. Det är därför inte helt enkelt att få gehör för kulturevolutionära tankar. Där övergångar mellan typer av system förstås statistiskt, som något som händer nästan per automatik med viss sannolikhet i varje land, utan att ta hänsyn till de speciella omständigheter som omger varje demokratisering. Att arbeta över ämnesgränserna är därför centralt inom kulturevolutionär forskning, så att inget perspektiv tappas bort.

Om studien tin evolverade under 1800-talet och numera ”smittar” mellan länder. Makthavare som vill införa demokrati har ett färdigt recept att följa och hela processen behöver inte genomgås i varje land.

V

i fann också att det inte finns några utvecklingssteg som alla länder har följt. I stället har de länder där reformer skett långsamt – de äldre övergångarna – tagit olika konstitutionella vägar fram till målet medan den vanligaste vägen numera är att införa demokrati direkt. De här resultaten har implikationer tillbaka på kulturevolutionär teori. Våra resultat tyder på att länder inte är egna evolverande enheter på det sätt som de första kulturevolutionära forskarna efter Darwin antog,

!

Resultaten som presenteras här är hämtade från två artiklar skrivna av Patrik Lindenfors, Mikael

Sandberg och Fredrik Jansson: The Cultural Evolution

of Democracy: Saltational Changes in a Political Regime Landscape (2011) publicerad i den elektroniska vetenskapliga tidsskriften Plos one och Democratic Revolu-

tions: Rapid Transitions and Long-term Survival of Democracy (ännu opublicerad). Vid Centrum för evolutionär kulturforskning pågår även forskning om bland annat korruption, evolutionen av frikyrkor och historiska och arkeologiska analyser av matlagning. På centret arbetar biologer, historiker, matematiker, lingvister, antropologer, sociologer, statsvetare, arkeologer, psykologer och fler därtill.

1/2012 Gaudeamus 15


Att få in en fot

Carl Fridh Kleberg gjorde praktik på TT och fick senare drömjobbet som utlandsreporter.

I bästa fall leder den till jobb efter studierna. I värsta fall till frustration och ångest. Politiker, fackförbund och studenter verkar i alla fall vara överens om att praktik är ett bra sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Gadden har träffat tre studenter med helt olika praktikerfarenheter. Av JOhan rönnblom (text), Pontus nilsson (foto) och Gustaf Öhrnell (illustration)

– Ja, vi har sjukt fin utsikt, säger Carl Fridh Kleberg och tittar ut över Stockholm mellan de båda enorma t:na i loggan innanför fönstret. Framför honom står en liten kikare, om man vill titta närmre på Skeppsholmen eller kanske någon av Gröna Lunds attraktioner. Carl jobbar heltid på Tidningarnas Telegrambyrå, TT. Med eget skrivbord i den stora kontorsbyggnaden bredvid Katarinahissen. Här har han nu varit i lite mer än ett och ett halvt år, det första halvåret som praktikant. Carl har pluggat journalistik på dåvarande institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMK, vid Stockholms universitet. Han säger själv att han har haft ”väldigt mycket tur”. Det är inte alltför vanligt att få en fast heltidstjänst direkt efter studierna. Speciellt inte som journalist i huvudstaden. – Kompisar som är betydligt äldre, och har jobbat inom yrket länge, varnade att jag skulle bli arbetslös så fort utbildningen tog slut, säger Carl. Om det inte vore för praktiken skulle situationen kanske se ut så. Praktiken blev hans biljett in i branschen – och till drömjobbet. – När jag började här i augusti 2010 så var det svårt att föreställa sig att jag drygt ett år senare skulle stå i Tripoli och titta på ett hav av människor som firade ett uppror mot en diktator! utbrister Carl och pillar lite på den gröna kepsen som hänger vid hans skrivbord – en souvenir från Nordafrikaresan i höstas. 16 Gaudeamus 1/2012

Stor efterfrågan – litet utbud

Ingen ordentlig handledare

Praktik är en del av högskolornas så kallade samverkan. Samverkan med arbetsmarknaden för att vara mer specifik, eller ”det omgivande samhället” som det heter på papper. Högskolornas samverkan ska, enligt ett av de övergripande målen i Bolognaprocessen, bidra till studenters ”anställningsbarhet”. Trots det har var fjärde student i Sverige ingen kontakt alls med arbetslivet under sin utbildning. Alltså ingen praktik, inga gästföreläsare, inga studiebesök – ja, ingen samverkan alls. Det visar en undersökning som Tjänstemännens centralorganisation, Svenskt Näringsliv och det fackliga samarbetet Tria gjort bland 12 000 studenter i landet. Sju av tio svarade i undersökningen att de vill ha praktik – men bara fyra av tio erbjuds praktik på sin utbildning. Sveriges akademikers centralorganisation, Saco, kom förra året med en rapport som visade att 20 000 akademiker i åldrarna 20 till 30 år var arbetslösa i mars 2010. Saco argumenterar i rapporten för att det är viktigt att lärosätena samverkar mer och bättre med arbetslivet. De anser bland annat att alla studenter som läser mot en kandidatexamen, även de som själva kombinerar en examen av fristående kurser, ska erbjudas en praktikkurs. Frågan har även drivits av Miljöpartiet, Svenskt Näringsliv och diverse studentorganisationer.

För Carl fungerade allt bra både innan och under praktiken. Men alla har inte lika mycket tur. Jonas Johansson, som egentligen heter något annat, studerar till lärare. Han går kombinationsprogrammet på lärarutbildningen, en utbildning som både leder till en masterexamen och en lärarexamen. I höstas gick han ut på sin andra praktikperiod, eller VFU – verksamhetsförlagd undervisning – som det heter på lärarutbildningarna. Det skulle bli den sista. Nu måste han göra om den praktiken. Lärarstudenter gör samtliga VFU-perioder på samma skola. Stockholms universitet, SU, har så kallade partnerområden. Det betyder att lärosätet har avtal med de flesta kommuner i länet om att de ska ta emot studenter och placera dem på olika skolor. Det är den VFU-ansvarige på kommunen som tilldelar studenten en skola och utser en handledare. Vilken kommun studenten hamnar i bestäms dock av VFU-sekretariatet på SU. – Jag hade haft en kortpraktik på samma skola innan och då funkade allt bra. Jag såg fram emot att komma tillbaka dit, säger Jonas. Inför kortpraktiken fick han reda på skola och handledare två dagar innan praktiken började – enligt VFUhandboken för studenter, handledare och kommunansvariga ska plats och handledare tilldelas minst två veckor innan start. Det är då tänkt att student och


Gadden granskar praktiken

Emilia Wikström Melin ordnade sin egen praktikplats i Bryssel.

handledare ska träffas och i lugn och ro göra upp en praktikplan. Inför den längre praktiken i höstas fick han sin handledare två veckor efter praktikstart. Det var då problemen började. Jonas ska bli lärare i spanska och samhällskunskap. Den första praktiken var enbart som spansklärare, denna gång skulle det vara i båda ämnena. Problemet var att han bara fick en handledare i samhällskunskap, men ingen i spanska. Väl ute på skolan fick han reda på att han skulle hålla lektioner i samhällsekonomi. För att vara behörig att göra det så ska man ha läst nationalekonomi. Det har inte Jonas gjort. – Jag blev utsläppt för tidigt på praktik helt enkelt, jag skulle behövt minst 15 högskolepoäng nationalekonomi. Problemet med spanskhandledare löste han själv. Han raggade helt enkelt upp en lärare på skolan. – Men den läraren var otroligt stressad och tackade nog bara ja till att handleda mig för att vara snäll. Egentligen hade han inte tid. Det hände gång på gång att han sprang ärenden under lektionstid och satte mig att ”vakta” klassen. Att auskultera, att studera hur läraren jobbar och lär ut, är en viktig del av VFU-utbildningen. Det är dock svårt att göra om läraren inte är i rummet, som Jonas uttrycker det.

Efter två veckor tröttnade Jonas, praktiken gav bara stress och ångest. Han hoppade av.

Att ordna praktiken själv Jonas hade otur med sin praktik och Carl hade tur med sin. Men för vissa är det en ickefråga. Många kandidatprogram har ingen praktik alls. Så var det för Emilia

Reportage

Foto: Johan Rönnblom

Wikström Melin som i stället fixade egen praktikplats. Emilia jobbar i dag som ledningssekreterare på Stockholms universitets studentkår, SUS. Hon har pluggat statsvetenskap på kandidatnivå i Örebro. Men i den utbildningen ingick ingen praktik alls. – Jag skulle ha velat haft praktik då. Kanske inte en hel termin, men det skulle varit bra att ha haft en halv

ANDERS GUSTAVSSON, VICE REKTOR VID STOCKHOLMS UNIVERSITET, SVARAR:

”Problem beror oftast på personliga misstag” På lärarutbildningarnas verksamhetsförlagda utbildning, VFU, blir studenterna tilldelade en praktikplats i ett av SU:s partnerområden. VFU-sekretariatet vill inte kommentera Jonas Johanssons kritik utan hänvisar till vice rektor, ­Anders Gustavsson: – Det finns inget utvecklat system för sanktioner mot kommunerna när de inte sköter sig, men VFU-ansvariga på utbildningen alternativt VFU-sekretariatet ska ta kontakt med skolan eller kommunens ansvarige och påtala problem när de uppstår. – Men min bild är att eftersom skolor och kommuner har tecknat avtal med oss så är de måna om att få allt att fungera. Och de fel och problem som uppstår beror ofta på enstaka personliga misstag eller missförstånd. – Ungefär hälften av handledarna har gått en handledarutbildning och kanske 20 procent av dem har även gått en vidareutbildning. Vi har nu skrivit ett nytt avtal där ett av målen är att alla handledare ska gå utbildningen, både steg ett och steg två. – Vad gäller studenter som går kombinationsprogrammet så är målsättningen att erbjuda VFU i minst ett men gärna i båda ämnena som de läser. Att en student får VFU i ett ämne den inte läst ska inte kunna hända – det är inte acceptabelt. 1/2012 Gaudeamus 17


INSTITUTIONEN FÖR MEDIESTUDIER SVARAR:

”Ett solidariskt system” På Journalistisk produktion och Journalistikmaster väljer studenterna fyra praktikplatser utifrån en lista med runt 150 arbetsplatser inom TV, radio och press. – JMK anser att detta är ett väl fungerande och någorlunda solidariskt och rättvist system. Alternativet vore att studenterna samtidigt på egen hand skulle börja kontakta redaktionerna, vilka skulle drunkna i samtal, mejl och besök. Det kanske skulle gynna ett fåtal studenter som är bra på att ta för sig, men de flesta skulle missgynnas av ett sådant system, säger Michael Westerlund, studierektor för medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för mediestudier. – Den möjliga nackdelen med systemet är att det är mycket resurskrävande för institutionerna, men vi menar att det är så viktigt att erbjuda studenterna denna möjlighet.

”Jag gjorde praktik eftersom jag inte hade praktik på utbildningen, för det räcker inte att man är duktig.” EMILIA WIKSTRÖM MELIN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN SVARAR:

”Anställningsbarheten ökar om studenterna själva söker” Studenter i statsvetenskap får själva söka praktikplats. Men på vissa utbildningar ingår obligatorisk praktik. I de kurserna hjälper institutionen till om det behövs. – Men på den obligatoriska praktiken så har studenterna främst fixat sina platser helt själva. Att välja själv ger större möjligheter. Om vi skulle ordna praktikplatser åt alla våra studenter så skulle det främst bli i Stockholmstrakten, men som det ser ut nu så har vi praktikanter på alla världens kontinenter, säger Pasquale Cricenti, studierektor för avancerad nivå, statsvetenskapliga institutionen vid SU. – Och ur utbildningssynpunkt: anställningsbarheten ökar om studenterna själva söker praktikplatser. Då får de träna på att söka jobb.

termin i alla fall. För att bättre fatta vad det handlar om, säger hon. Fackförbundet Juseks senaste arbetsmarknadsundersökning visar att hela 73 procent av alla nyexaminerade jurister, statsvetare, systemvetare och ekonomer inte hade någon praktik alls under sin utbildning. Det är rekordlåga siffror. Samtidigt svarade 61 procent av studenterna som haft praktik att den på ett eller annat sätt bidrog till att de fick sitt första jobb. Efter kandidatexamen i Örebro sökte och fick Emilia praktik i Bryssel på regionkontoret för Örebro, Gävleborg och Dalarna. – Jag gjorde den praktiken delvis eftersom jag inte hade någon praktik på utbildningen, för det räcker inte att man är duktig. Speciellt som statsvetare, där kan det vara svårt att få jobb om man inte har arbetslivserfarenhet. Efter 18 veckors praktik i Bryssel åkte hon hem till Sverige igen, sökte jobb men fick inget napp. Så hon flytta18 Gaudeamus 1/2012

de till Stockholm och började läsa masterprogrammet i statsvetenskap på SU i stället. Där ingick det dock praktik. En hel termin till och med. Den terminen praktiserade hon på Landsorganisationen i Sverige, LO.

Olika vägar Hur praktikansökningen går till skiljer sig mellan olika utbildningar. Emilia fick söka sin praktik på masterutbildningen helt själv, Jonas blev tilldelad sin och Carl fick söka fyra praktikplatser från en färdig lista. På JMK söker studenterna sin praktikplats via institutionen. Studenterna får inte höra av sig själva till redaktionerna när de väl lämnat in sina fyra val. – Det kan bli väldigt frustrerande för vissa. När du inte får höra av dig och påminna eller fråga om de ens fått brevet från skolan, säger Carl. Det händer att inget av alternativen hör av sig. Då måste studenten skicka ett brev till samtliga och tacka nej till platserna – fastän de inte fått något svar. Först därefter får de välja fyra nya alternativ.

Lärarstudenten Jonas kommer att prata med VFUsekretariatet och försöka se till att hamna i en annan kommun när han gör om praktiken. Sekretariatet kan vid särskilda skäl säga ja till önskemål. – Men jag kommer inte göra någon praktik nu i vår. Det orkar jag inte, säger Jonas med en djup suck. Han har nu bestämt sig för att byta inriktning och i stället bli lärare i engelska utöver spanska. Kanske även i franska. Samhällskunskap har han fått avsmak för. För Emilias del gick det bra att fixa praktikplatsen på LO själv, men hon skulle velat ha mer hjälp och uppföljning från utbildningens sida. Den enda hjälpen hon fick var en introduktionsföreläsning på en timme.

Anställning och goda meriter Att engagera sig i kåren eller i föreningslivet är ytterligare ett sätt att komma in på arbetsmarknaden och få bra kontakter, menar Emilia. Under studietiden i Stockholm engagerade sig hon i Socialdemokratiska studentklubben och kom på så vis in i kårpolitiken.


Gadden granskar praktiken

Reportage

Rektor Kåre Bremer svarar:

Praktiken ska öka till 2013 Bara en liten andel av studenterna på SU erbjuds praktik i sin utbildning. Att få fler att göra extern praktik är ett uttalat mål i universitetets verksamhetsplan för 2011–2012. Men att erbjuda alla studenter som läser mot en kandidatexamen möjligheten till praktik är inte en lösning, enligt rektor Kåre Bremer. Varför gör så få praktik under sin utbildning? – Det varierar väldigt mycket beroende på vilken utbildning man ser på. Vi vill öka antalet praktikplatser, men det är inte alltid så lätt att ordna, säger Kåre Bremer, rektor på Stockholms universitet. Vad är det som är svårt? – Det kan inte ordnas centralt utan måste arrangeras genom dialog och samarbete mellan de enskilda institutionerna och arbetsgivarna. Förutsättningarna är olika beroende på ämnesområde. I många fall är tillgången på praktikplatser mycket mindre än behovet. Ett av målen i universitetets verksamhetsplan för 2011–2012 är att ”studenterna i högre grad ska erhålla externa praktikplatser” år 2013 jämfört med 2011. Hur kommer detta att följas upp? – Vi kommer att kontrollera hur många studenter som genomför extern praktik under utbildningen år 2013 jämfört med år 2011. Jämförelsen kommer att göras på institutions- eller programnivå, säger Kåre Bremer. – Universitetets nyligen inrättade avdelning för ext­ erna kontakter har också i uppdrag att etablera och utveckla kontakter med näringsliv och andra organisationer i syfte att bistå institutionerna med att åstadkomma flera praktikplatser.

Bättre uppföljning Enligt Kristina Dembrower, chef för Studentavdelningen på SU, ska kvalitetsrådet vid universitetet framöver bättre följa upp hur institutionerna arbetar med praktikinslag i utbildningen, institutionerna kommer förväntas öka kontakten med företrädare för näringsliv och offentlig sektor och anställningsbarhet kommer vara mer i fokus och diskuteras denna termin. – Vi har till exempel kommit överens med studentkårens ledning att särskilt lyfta frågan om anställningsbarhet under våren, säger Kåre Bremer. Flera organisationer och partier har föreslagit att alla studenter som läser mot en kandidatexamen ska kun-

Förra verksamhetsåret satt hon i styrelsen för SUS. Sedan juni 2011 jobbar hon heltid på kåren, men är inte politiskt tillsatt. Vad som händer framöver är osäkert. Emilia är nominerad från SUS till vice ordförande på SSCO, Stockholms studentkårers centralorganisation, som tillsätts i maj. – Det är kanske lite bortskämt att säga, men jag tänker inte ta vilket jobb som helst till hösten – då skriver jag hellre uppsats så att jag kan plocka ut min masterexamen, säger hon. Carl hade turen att efter praktiken få ett vikariat på TT. Därefter fick han sin nuvarande heltidstjänst när en av reportrarna gick i pension. Med gällande turordningsregler hade Carl lyckats få drömjobbet som utlandsreporter – knappt ett år efter examen. – Det är en kombinerad skräck och glädje, att någon typ kommer att ångra att de anställde mig. Men nu har jag fast anställning och trivs väldigt bra. När jag sökte praktik så fanns det inget annat ställe jag hellre skulle vilja jobba på än TT – så känner jag fortfarande!

Antal

praktikplatser 8000

7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0

2006

2008 (exklusive VFU)

na välja att göra praktik på 15 högskolepoäng som en del i sin utbildning, men det är ingenting som är aktuellt vid Stockholms universitet.

”Förutsättningarna är olika beroende på ämnesområde. I många fall är tillgången på praktikplatser mycket mindre än behovet.” KÅRE BREMER

– Nej, detta kan knappast införas som en generell regel. Förutsättningarna och behoven är alltför olika beroende på ämnesområde. Praktik på 15 högskolepoäng kan säkert vara relevant och bra för många ämnesområ-

5

2008 (inklusive VFU) År

den men det är inte genomförbart eller möjligt för alla. Statsvetenskap är exempel på ett ämne där valbar praktik med framgång införts i utbildningsprogrammen.

Liten ökning av platser År 2006, 2007 och 2008 var det inskrivet som mål i universitetets verksamhetsplan att studenter i högre grad ska erhålla externa praktikplatser. I den interna uppföljning som gjordes år 2008 hade antalet externa praktikplatser ökat från 809 till 6037. Men den absoluta majoriteten av de tillkomna praktikplatserna var VFU-platser tillhörande lärarutbildningen som integrerades med universitetet år 2008. Om dessa räknas bort hade antalet externa praktikplatser ökat från 809 till 953. År 2008 hade SU totalt 54 948 registrerade heloch deltidsstudenter på kurser och program.

Tips från Margareta Belin på Karriärservice, Stockholms universitet

1. Kolla på våra webbsidor där vi har annonser från företag och organisationer som söker praktikanter. 2. Ta kontakt med våra karriärvägledare. Vi kan hjälpa studenten att hitta fram till alternativa, mindre företag och organisationer som studenten kanske inte känner till. Vi säger dock inte ”sök så här”, utan studenten får göra en marknadsundersökning själv – men i den processen kan vi vara ett bra bollplank.

3. Prata med studievägledarna på din institution, som kan ge mer specifik hjälp. 4. När du är på praktik – insup så mycket som bara möjligt! Vi brukar säga att det är bättre att göra för mycket än för lite. 5. När praktiken går mot sitt slut är det viktigt att be om ett skriftligt intyg. Glöm då inte att det ska innehålla en lista på vilka dina arbetsuppgifter har varit.

1/2012 Gaudeamus 19


Porträttet

gadden möter

Snubbar, soul och skägg Av jennie aquilonius (text) och Vendela Qvist (foto)

R

öda och blå trummor. En sjuk pappa som väcker oro. Det var under en tung men samtidigt kreativ tid som Samson for president, eller Martin Bejarano Wahlgren som han egentligen heter, skrev soulskivan Papas Old Piano som släpptes i början av februari. Han sitter tillbakalutad i den gröna soffan i lägenheten i Gubbängen som får agera både bostad och studio. Till vänster står ett piano, i hörnet en kontrabas. Vännen och producenten Mikael Norinder kommer in genom plastdraperiet som skiljer vardagsrummet från hallen. Säger att diskussionerna runt den nya skivan varit många. Att de ofta pratar om olika ljud som färger. Diskuterar om de ska använda blå eller röda trummor. – Blå är kallare, mer markanta och utstickande. Som dansk design, säger Mikael Norinder. – Röda är mjukare, jordnära. Mer trä och 1800-tal, fyller Martin Bejarano Wahlgren i. De avbryter varandra, fyller i den andres oavslutade meningar. Martin Bejarano Wahlgren låter associationerna flyga i väg, drar in sin pr-kille och Gaddens fotograf i samtalet, frågar vad de tycker. För att inte fastna i en identitet och stagnera läser han, vid sidan av musiken, socialantropologi vid Stockholms universitet. Fascineras av tankar som går emot samhället och hur vi ser oss själva. – Det är också ett av universitetets mest samhällskritiska ämnen. Sedan har jag alltid drömt om ett stort skägg, och det har alla gamla socialantropologer. Det är hårdvaluta för dem.

Pappan, pianot och en konstnär i sovsäck Albumtiteln, Papas Old Piano, kommer från en händelse med Martin Bejarano Wahlgrens pappas gamla piano. Det är 1990-tal och pianot står i familjens vardagsrum. Varje söndag, efter att han har druckit kaffe och läst tidningen, brukar pappan spela klassisk musik. – Pappa forskar om malaria men hade nog helst varit trädgårdsmästare eller musiker, men det skulle han aldrig erkänna. Pianot blir gammalt och går inte längre att spela på. Det står länge och samlar damm eftersom pappan vägrar slänga det. Tills han en dag i mitten på 2000-talet tar beslutet. Pianot är för tungt för att far och son själva ska kunna bära ut det. I stället tar de varsin yxa och hugger instrumentet i flisor.

– Det var både smärtsamt och symboliskt. Året efter blev pappa sjuk i en oförklarlig, dödlig sjukdom. Livet blir blått. Hårt och sterilt. Sjukhuskänslan lägger sig likt en grumlig sörja på tillvarons botten. Det är under den här tiden som Martin Bejarano Wahlgren börjar skriva Papas Old Piano. Tillsammans med Mikael Norinder skriver han spelar in och producerar skivan i studion, som vid den här tiden ligger i Rågsved och som de delar med vännen och konstnären Lucas Peña. De bor i lägenheter ovanför och bredvid studion. Kommer varandra närmare. En sådan närhet som bara uppstår när två personer kliver upp samtidigt, jobbar ihop, sitter kvar efter att musikerna har gått hem. Ser en film. Äter. Röker. Ligger uppe och pratar om n ­ ätterna. – Vi pratade om livet. Om att förlora människor som står en nära. Ångesten och sorgen kring det.

en resa. Det finns en röd tråd genom låtarna och saker får tid att växa fram. Han skriver och skriver med snurrande tankar. Filtrerar intrycken, gör dem till uttryck. Trots den tunga tiden har skivan en positiv dimension. En strävan mot att saker ska bli bättre. – Det finns ett sådant spår i de flesta av låtarna. Att det går att vända en situation även om den känns osäker. Att vi måste våga tro att det går. Det är en andlig skiva och det känns bra. Det är skönt att den är klar, att den här epoken är över. Till slut hittar läkarna en behandling som fungerar och pappan överlever. Hälsan är mer stabil och rädslan för att han ska försvinna har lagt sig. Samtidigt som Papas Old Piano blev klar skulle Lucas Peña flytta och killarna kände också att det var dags att gå vidare och skaffa en större studio.

”Låten hade integritet, blev som en egen person. Ointaglig. Den satte formen för resten av skivan. Jag gillar att jobba konceptuellt, som med ett album.”

Soul och falsett

Studion fylls med musiker och Lucas Peñas konstnärsvänner. En målare berättar om sina tavlor som före­ställer gula ägg och som är en manifestation mot den svenska vapenhandeln. En annan sover berusad i en sovsäck bredvid en flaska rom. De sitter ofta uppe och pratar om kvällarna. Konstnären i sovsäck berättar en kväll om sitt måleri. Om att befinna sig i ett fritt kreativt flöde, utan regler för skapandet. Efteråt sätter sig Martin Bejarano Wahlgren vid pianot. Ut kommer titelspåret, Papas Old Piano, den första låten på skivan. – Låten hade integritet, blev som en egen person. Ointaglig. Den satte formen för resten av skivan. Jag gillar att jobba konceptuellt, som med ett album. Särskilt nu i Spotifys, radions och singelns tid. En skiva blir som

Soulen hittade honom i en andrahandsskivbutik på S:t Eriksgatan i Stockholm. Martin Bejarano Wahlgren var 16 år. Känslor var något obekvämt och han strävade hårt efter den maskulina rollen. Lyssnade på rock, flörtade med soul och hiphop. Mannen som arbetade i butiken satte på Voodoo, en inom soulvärlden mytomspunnen skiva av artisten D’Angelo, på högsta volym. Klappade honom på axeln, sade ”det här är bra för dig”. – Jag blev nyfiken. Gillade att det var en snubbe som sjöng i falsett, som kom undan med att vara känslosam. Jag tror folk ofta associerar hiphop och soul med något farligt, en maskulin person med en pistol i kalsongerna. Snubbar rappar och tjejer sjunger. Det är tråkigt att många väljer könsstereotypa uttryck. Men Voodoo-skivan hade bredd. Namnet han valt som soulartist, Samson for president, kommer från en biblisk figur vars kraft satt i håret. Samson fick sitt hår avklippt av kvinnan han älskade, och dödades. – Vi lade till ”for president” eftersom politiker då hade infört en lag om att det bara var politiska affischer som fick sättas upp var som helst i Stockholm. Alla andra var tvungna att slåss om de fåtal platser som fanns för bland annat kultur. Sedan har åren gått och namnet blivit kvar.

Martin Bejarano Wahlgren 20 Gaudeamus 1/2012

Ålder 25. Aktuell Med andra skivan, Papas Old Piano, som släpptes den 1 februari i år. Kuriosa Är den förste som tackat nej till Anders Bagges guldbiljett till tv-programmet Idol.


1/2012 Gaudeamus 21


Kultur

allt från serier till scen

Tonsäkra testelever Dagdrömmer du om att bli nästa Adele, imponera på Idoljuryn eller bara känna att du är lite bättre än kollegerna under ­karaoken på afterworken? Nu kan du få hjälp med sångrösten av Kungliga Musikhögskolans studenter. Iva Horvatovic

– Inte anknäbb, det är fisk vi vill åt. Fisk, säger Sara ­Hydling. I ett klassrum på Kungliga Musikhögskolan, KMH, förklarar hon skillnaden för Anneli Orrsveden. – Anka är platt, fisk är cirkulärt, säger hon innan de båda brister ut i skratt åt sina grimaserande spegel­ bilder. Sara Hydling läser på KMH:s rytmiklärarutbildning och specialiserar sig inom sångpedagogik. För att få tillfälle att öva upp sin pedagogiska förmåga erbjuder skolans studenter lektioner i bland annat sång. I klassrummet där Sara Hydling håller lektion avlöser övningarna varandra. Det trycks på magar och sjungs pianoackompanjerade tungvrickarvisor för att väcka kroppen. Hur man ska använda kroppen för att förbättra rösten är en av många tekniker som lärs ut under lektionstid.

Rytmiklärarstudenten Sara Hydling (t.v.) lär Anneli Orrsveden att sjunga ut.

Foto: Iva Horvatovic

Alla får provsjunga Vem som helst över 18 år får ansöka om att bli en så kallad övningsundervisningselev, men för att till slut få en plats måste man först klara en provsjungning. Provsjungningarna hålls i början av varje termin och sker inför ansvariga lärare och de studenter som ska hålla i undervisningen. Vid urvalet matchas de aspirerande elevernas ambitioner och kunskaper med studenternas för att försäkra att alla involverade får ut det mesta möjliga av undervisningen. Anneli Orrsveden läser teater och sång på en folkhögskola. Lektionerna på KMH ser hon som ett tillfälle att bredda sin ordinarie utbildning. – Jag vill utvecklas och sjunga mer och så är det kul att hjälpa till genom att vara testelev åt studenterna här. Under dagens lektion får hon sjunga Monica Zetterlunds Bedårande sommarvals. Det diskuteras tonarter och Sara Hydling ger sin elev beröm för att ha tagit sig genom höga toner utan större problem. – Det är en avspänd stämning här eftersom vi som undervisar själva är studenter. Vi strävar efter att få eleven att känna sig så pass trygg att de vågar sjunga fult och göra fel, förklarar Sara Hydling. När man väl kommit dit är det bara att tuta och köra.

Intresse viktigare än bra röst Man behöver vare sig vara halvprofessionell eller ha några större ambitioner med sin sång för att få gå på undervisningen. Sara Hydling berättar att de vanligaste anledningarna till att söka är att man vill utveckla rösten, få bättre självförtroende eller testa sådant man inte får chans till i skolan eller kören.

”Det är en avspänd stämning här eftersom vi som undervisar själva är studenter. Vi strävar efter att få eleven att känna sig så pass trygg att de vågar sjunga fult och göra fel.”

KMH:s sånglektioner – Alla typer av människor söker hit, berättar hon. Från de som precis tagit studenten och vill hålla på med sång på något sätt till pensionärer som upptäckt det på nytt. Vi har en kille som är präst och går utbildningen för att öva upp sin röst. Sara Hydling tror att sångbaserade tv-program som

Ambition smittar av sig. EXTRAJOBBA SOM PEDAGOG Du är målmedveten och engagerad. Du ger dig inte förrän det sitter. Vi rekryterar löpande – gå in på myacademy.se för att ladda upp ditt CV och läsa mer!

Som My Academypedagog jobbar du med att: Stärka ämneskunskap Vässa studieteknik Höja motivation

www.myacademy.se

Idol och The Voice har bidragit till det ökade intresset för sång, men till skillnad från tv:s auditions behöver en sökande till övningsutbildningarna inte oroa sig för att bli utsatt för hån eller nedlåtande kommentarer. – Det är klart att det kan komma elever på provsjungningen som vi märker inte har de bästa förutsättningarna, men vi bedömer inte någons musikalitet utan man får bara veta om man har fått en plats denna termin eller inte. En bra sångröst är inte ens en nödvändig förutsättning för att få någon glädje utav lektionerna. – Har man ett intresse och kärlek till sång, och en vilja att utvecklas och ta till sig det man kan lära sig här, behöver man inte vara född med en sångröst, säger Sara Hydling. Alla kan faktiskt lära sig att sjunga.

Kungliga Musikhögskolans sånglektioner riktar sig till alla över 18 år. Välj mellan privateller gruppundervisning och olika genrer. En termin som består av 10–12 lektioner på 30 minuter kostar 500 kronor. Intagning sker i början av varje termin.

!

Studentpalatset Norrtullsgatan 2 T Odenplan

ÖPPEN MOTTAGNING UTAN TIDSBESTÄLLNING i rum B4117 - B4120, Södra huset, campus Frescati

Måndagar och onsdagar kl 13.00 - 15.00 medicinsk och psykologisk rådgivning www.studenthalsanistockholm.se

22 Gaudeamus 1/2012


allt från serier till scen

Kultur

Absurt Näringslivskontakt uteliv och blöta båtar FAKULTETSFÖRENINGARNA NU & DÅ Femte delen: föreningen ekonomerna

GÄSTKRÖNIKÖR nelly sax

Gadden berättar historien om Stockholms universitets fakultetsföreningar. Sist ut är Föreningen Ekonomerna som också är den yngsta föreningen.

01.30 på en klubb i Stockholm.

Johan Rönnblom

Under 1910-talet startades fakultetsföreningar för naturvetare, jurister och humanister. I början av 1960-talet skapades olika fakultetsföreningar för humanister och samhällsvetare. Sist men inte minst, år 1965, bildades den femte föreningen: Föreningen Ekonomerna, Fest. På 1960-talet kostade medlemskap i föreningen, som från början hette Nationalekonomiska studentförenigen, fem kronor per termin. Nu för tiden ligger medlemsavgiften på det fjortondubbla, 70 kronor. Vad får studenterna för sitt medlemskap i dag? – Vi vill främst ge studenterna olika praktiska förberedelser inför näringslivet, säger Leo Scherwin, föreningens nuvarande ordförande. Som exempel nämner han Case-klubben, där studenterna får träna på att jobba med olika fall. – Så att de kombinerar de akademiska verktygen de får på utbildningen med praktisk tillämplighet.

Företag sponsrar Ett annat exempel i samma anda är Ekonomernas arbetsmarknadsdagar. Våren 2011 anordnades mässan för 30:e gången i rad – den är en av landets äldsta i sitt slag. Till den första arbetsmarknadsdagen fick föreningen en låda apelsiner i spons. Mycket har hänt sedan dess. Sponsring är i dag det föreningen överlever på och mässan är en viktig inkomstkälla. – Våra främsta intäktskällor ligger inte i medlemsavgifterna eller pubverksamheten. Det handlar snarare om att vi, med de medlemmar vi har och de som är aktiva inom föreningen, kan skapa värde för företag. Det är där vi får in pengar. Så har föreningen alltid jobbat. Det vet Staffan Salén, vd för Salénia AB och tidigare vice vd och informationsdirektör på Föreningssparbanken. Han var ordförande för Fest år 1991 (och sedan ordförande för Stockholms universitets studentkår Staffan Salén. Foto: Andreas Eklund 1992–93). Fick du några erfarenheter från föreningen som du har med dig än i dag? – Ja, jag fick prova på saker och ta ansvar långt tidigare än vad jag annars hade fått göra, till exempel genom att driva stora projekt och ansvara för en avsevärd omsättning. Det gav mig också råg i ryggen att våga ta ansvar när jag kom ut i näringslivet, säger Staffan Salén.

Festligt och blött Föreningen huserar ute i Kräftriket, det har de gjort sedan 1996. Sedan år 2000 hyr de huset ”Smedjan”, som under första delen av 1900-talet fungerade som, ja, gissa. Därav husets tre stora skorstenar. Tidigare hölls pubverksamhet och sittningar i Smedjan men utrymmet på undervåningen har nu omvandlats till

Föreningens lokal Smedjan.

Foto: Johan Rönnblom

läsplatser för ekonomistudenterna. Pubar och fester anordnas i stället inne i stan eller i samarbete med andra föreningar på campus. Föreningen kallas inte för ”fest-ekonomerna” utan anledning. Festligast blir det under titeln ”Sjöslaget”. Det innebär studentikos kryssning med andra föreningar från landets lärosäten. Legenden förtäljer att heltäckningsmattorna på ett helt däck fick bytas ut efter ett av slagen… En annan blöt båt är ”Ångbåten”. Förr åkte föreningen ångbåt på Brunnsviken varje vår. I dag Leo Scherwin. har båten ersatts av brännboll och Foto: Johan alkohol på vikens strand. Rönnblom

Förnyelse och utbytbarhet Hur fakultetsföreningarna kommer att se ut om tio år är svårt att sia om. De hus som föreningarna festar i är slitna hundraåringar. Föreningarna är lika gamla de, men nya studenter engagerar sig och förnyar verksamheten år efter år. – Det är bra. Men nackdelen med att många byts ut varje år är att görs inte en sak under ett år riskerar den att glömmas bort för alltid, säger Leo Scherwin. Traditionerna omformas hela tiden. Vissa föreningar försöker efter kårobligatoriets avskaffande överleva på ölförsäljning. Andra är i stället beroende av sponsorer. En del har stora lokaler, en del riskerar att bli hemlösa framöver. En idé från föreningarnas sida är att de, tillsammans med studentkåren, ska ha en gemensam festlokal på det framtida campus Albano. För studiesocial verksamhet bör även gå över fakultetsgränserna, det håller samtliga föreningarna med om.

Fakultetsföreningar Studentföreningar med fakultets- eller ämnesanknytning. De jobbar för att skapa ett bra studentliv. Vid Stockholms universitet finns fem föreningar: Juridiska, Humanistiska, Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga föreningen samt Föreningen Ekonomerna. Medlemskap i en fakultetsförening var obligatoriskt fram till 2010.

!

läs del 1 – 4 på www.gaudeamus.se

Jag befinner mig på stället med det ironiska och skönt hipsteravslappnade namnet. Börjar fundera på det här med Stockholms uteliv. Hur mycket absurditeter som egentligen ryms inom ramarna för huvudstadens krogmentalitet. Välkommen till stället där du som tjej inte får några blickar innan klockan passerat midnatt. Ingen ser dig. Du befinner dig på Stockholms trängsta nattklubb men ingen vill erkänna din existens. Här får du stå intryckt i någons armhåla på en smal balkong. Ändå: ingen ser dig. Det är för trångt för att fimpa ciggen på marken med risk för att bränna upp ”Om ett träd faller någons hår/väska/ trendskägg. Lika bra i skogen och ingen i närheten hör, låter att bara behålla den i munnen konstant. det då? Om ingen runt Andas genom näomkring dig ser dig, finns san. För på det här du verkligen då?” stället måste alla röka. Herregud, ett ställe i Stockholm där man faktiskt får röka! Det är ju en balkong. Man får! Dessutom tjänar det inget till att försöka vara hälsosam när personen som står bredvid dig ändå håller sin cigarett en millimeter från din näsa. Här får du stå och trängas med diverse copywriters, dj:s, modeller, producenter och musikskribenter. De creddiga mediamänniskorna söker desperat med blicken efter någon cool person de kan tänkas känna. Samtalsämnen som florerar i luften: Om någon kommit in på Berghs (eller ännu bättre, Hyper Island), hur bra senaste fyllan på Spy bar var samt allmänt snack om New York. Musiken är retro på helt rätt sätt. Lite skämsbra nittiotalspop- och rap. Men ingen dansar här. De är alldeles för häftiga för det. På sin höjd kan man svänga lite med ena benet i takt samtidigt som man sveper en shot Fireball. Stämningen är ängslig och klientelet smalt. Det är ett limbo mellan Söder och Stureplan. Lämplig klädsel om du vill passa in som kille: jeansskjorta eller luftig och stormönstrad 90-talsskjorta. Tanken är att ge ett slarvigt intryck, men tro mig, grottmanslooken kräver många timmar framför spegeln. Passande outfit som tjej: gärna så lite som möjligt. Jeansshorts som knappt hinner börja innan de slutar, ett litet linne samt skyhöga platåskor. Det kallas inte white trash, numera stavas det ”trendigt”. Tjejerna klär av sig så pass mycket att ingen kille ska kunna missa deras halvnakna lekamen. Men detta spelar fortfarande ingen roll, om du inte känner rätt person kommer INGEN att SE dig. Bra kontakter är hårdvaluta. Och när jag står här dyker plötsligt den eviga frågan inom filosofin upp: Om ett träd faller i skogen och ingen i närheten hör, låter det då? Om ingen runt omkring dig ser dig, finns du verkligen då? Nelly Sax har en fil. kand. i engelska och studerar under vårterminen på Köpenhamns universitet.

1/2012 Gaudeamus 23


Kultur

essä & tips

Infrastruktur till salu

Förr sa man om något som fungerade bra att det ”går som tåget”. I takt med att problemen i tågtrafiken ökat är det ett uttryck som hörs allt mer sällan. Vad hände? Hur förvandlades den svenska tågtrafiken till tågkaos? Av Moa Greitz (text) och tanja metelitsa (illustration)

D

et var 1988 det började. Förfallet. Det är de ense om – Ulf Adelsohn, tidigare styrelseordförande för SJ, och Mikael Nyberg, författaren till boken Det stora tågrånet. I april 2011 meddelar Adelsohn att han avgår från sin post på SJ eftersom han och ägaren har olika uppfattningar om hur man bör driva järnvägstrafik. Adelsohn förklarar att uppdraget från Sveriges riksdag och regering är vinst, inget annat krav finns än lönsamhet, medan han själv ser på järnvägen även som “en nationell nyttighet” och “ett statligt ansvar.” Det kan tyckas märkligt att en moderat politiker med faiblesse för fri konkurrens uttrycker sig så. För att förstå bakgrunden är Det stora tågrånet (Karneval förlag 2011) utmärkt läsning. Genom intervjuer, egna analyser och historiska tillbakablickar visar Nyberg hur utförsäljning, konkurrensutsättning och vinstintressen inom järnvägen lett till ett kortsiktigt tänkande där ansvar bollas runt bland det virrvarr av aktörer som verkar på marknaden. Där säkerheten satts åt sidan, byråkratin ökat och där yrkeskunnande och erfarenhet blivit överflödigt, ja till och med icke önskvärt.

1

988. Det var året då banverket skildes från SJ. Förödande. Enligt Adelsohn eftersom det är oerhört svårt att driva en produktionsprocess utan att ha tillgång till hela processen. Enligt Nyberg eftersom införandet av denna beställar-utförar-modell

24 Gaudeamus 1/2012

ledde till att den tidigare myndighetskulturen fick ge vika för marknadens mekanismer. Kundrelationer och kontrakt blev det som gällde, i stället för det allmännyttiga uppdraget. Ända sedan järnvägens barndom var det just detta som befarats. För att inte gå samma väg som skräckexemplet England, där järnvägen drevs av privata aktörer, tog svenska staten allt eftersom kontrollen över järnvägen och 1936 års järnvägskommitté slår slutligen fast att “... intet enskilt intresse bör få hindra ett rationellt ordnande av landets järnvägsnät”.

Det här är bara några av många exempel i boken som pekar på hur svinn och ineffektivitet uppkommer då varje enskild aktörs ekonomiska vinst är överordnad helheten – en fungerande tågtrafik. Ytterligare en konsekvens som Nyberg pekar på är hur mängder av kunskap och erfarenhet har försvunnit från järnvägen. De med kunskap är nämligen dyrare. De finner sig inte heller i att man tummar på säkerheten och de har synpunkter på vilket arbete som bör prioriteras och hur det bör göras. Kort sagt, de är besvärliga.

E

D

tt halvt sekel senare hade dessa varningens ord uppenbarligen alldeles fallit i glömska, och det mest slående i Det stora tågrånet är beskrivningen av den ineffektivitet som råder i dag. Hur helhet och samordning har ersatts av fragmentering och konkurrens. Hur verkstadshallen i Nässjö hyrs ut till tre företag samtidigt. Hur det blir bråk om verktyg och utrymmen. Hur de till slut får rita streck på golvet för att markera företagens revir. Hur Tc-lok (snöplogs-lok) mitt under snöstormarna vintern 2009/2010 hyrs ut av en självständig resultatenhet på banverket som draglok till ett privat godsföretag, allt medan spår snöar igen i hela Sverige. Hur ett stort förråd i Tomteboda läggs ner och skrotgubbarna ringer och undrar om det verkligen är meningen att så fina verktyg och komponenter ska skrotas. Ja, får de till svar. Allt material som i bokföringen är avskrivet saknar ju värde.

et stora tågrånet är en sorglig berättelse, och dessvärre inte unik. Otaliga vittnesmål finns om en liknande utveckling inom hela välfärdssektorn. Men om den väg som man nu slagit in på är så dålig, varför har man gjort det? Ibland gnager en liten tanke i mig; tänk om alla de som ser det vansinniga i hela projektet missat något väsentligt? Tänk om det verkligen i slutändan leder till något bra, bara det införs ännu fler regleringar och kontroller? Men hur reglerar och kontrollerar man bort den inbyggda, ofrånkomliga målkonflikt som framkommer så tydligt i Det stora tågrånet? En målkonflikt som Railtracks VD Gerald Corbett erkänner efter att 31 personer dött i en tågolycka utanför London 1999: “Det finns en motsättning mellan aktieägarintressen och samhällsnytta. Det enda sättet för oss att gå med vinst är att inte göra det vi borde göra för att förbättra järnvägen”.


allt från serier till scen

musik

Beväpna dig med vingar (Warner) Släpps 15 februari Thåström är 54 år gammal. Det är svårt att tro när man lyssnar på nya skivan. Det finns en stark passion i hans röst som tillhör en yngre person. Musikaliska paralleller kan dras till Ulf Lundell, men trots

Film

KÅSERI

alarmerande och närvarande

Thåström

endast åtta års ålderskillnad känns det som en hel generations. Thåströms röst är som en raspig fil mot mörkt trä. Beväpna dig med vingar är en skiva som vill beröra, rycka tag i dig. Den är alarmerande och den är här och nu. Den filmiska känslan löper som en röd tråd genom hela skivan och skulle albumet vara en film skulle den vara en actionrulle med inslag av romantik. Thåström har lämnat punken bakom sig, det är i stället en genomgående

rockig ton med influenser av blues i musiken. Nyckelorden är dramatiskt, rått och starkt. På sina ställen lite för skränigt då de fabriksliknande ljuden tar överhanden. I låten ”Samarkanda” väver Thåström in en mildare och mer romantisk sida som resulterar i en av de bästa låtarna på skivan. Andra bra spår är ”Beväpna dig med vingar” och ”St Ana katedral”. Nelly Sax

fasader spricker i svart komedi

Carnage Roman Polanski (Sony Classics) Premiär 17 februari Filmat på lite avstånd syns en grupp barn bråka och plötsligt slår en av pojkarna en annan med en pinne i ansiktet. Det är början på en svart komedi och mötet mellan de två pojkarnas föräldrar. Penelope (Jodie Foster) och Alan Longstreet (John C. Reilly) är föräldrar till ”offret” och Nancy (Kate Winslet) och Walter Cowan (Cristopher Walz) är föräldraparet som något obekvämt befinner sig i deras hem för att tala om händelsen. Konversationen börjar artigt, med viss undertryckt aggressi-

vitet, men kommer sakta att utvecklas till något helt annat. Från att handla om hur man ska hantera barnens bråk, och vems skulden egentligen var, till att fokusera på föräldrarnas egna problem. Roman Polanskis film är baserad på en pjäs av Jasmina Reza, och Polanski verkar ha velat vara originalet trogen då vissa scener känns bättre anpassade för en teaterscen än för filmduken. En känsla som förstärks av den stundtals väldigt statiska filmningen. Likheter finns också med den gamla filmen Vem är rädd för Virginia Wolf (1966) med Elizabeth Taylor och Richard Burton i rollerna som ett olyckligt alkoholiserat par. I Carnage dras på samma sätt de som från början är främlingar mer och mer in i varandras familjeförhållanden. Allt från Penelopes engagemang i Afrikafrågor till Wal-

Kultur

ters ständiga jobbsamtal i mobiltelefon hamnar under lupp. Filmen utspelar sig nästan helt i makarna Longstreets lägenhet och kameran går väldigt nära karaktärerna för att göra även små känsloförändringar tydliga. Carnage är en film där det egentligen inte händer så mycket, men att se karaktärernas fasader sakta spricka och brytas ner är så pass intressant att tiden i salongen ändå går fort. Det blodbad titeln syftar till känns lika överdimensionerat som huvudkaraktärernas förtvivlan över allt från en hamsters välmående till fläckar på kaffebordsböckerna. Och mer än något annat är filmen en intressant studie i vardagsdramatik. Minna Nordin

Läs mer Läs fler recensioner, tipsa om skivor och böcker samt kommentera artiklarna på www.gaudeamus.se. Vill du skriva själv? Mejla ett förslag på bok, skiva eller film till gaudeamus@sus.su.se.

Betygsro Somliga förknippar sin lärare med gud. Med all rätt – det är läraren som har makten över studentens öde, över studentens betyg. Med stor precision pressar läraren dit betyget med sitt väldiga pekfinger och utropar sedan förnöjt: Haha, där satt den! Sedan delas betyget ut till den hispiga studenten och domen är för evigt fastställd. Studenten har ingen som helst rätt till vidare talan. Nåja, kanske får denne en liten förklaring till vad som gick fett snett. Men annars: läs betygskriterierna för de säger ALLT (om ALLT). Men ett betyg betyder ändå inte

allt. Låt oss i stället glädjas över våra egna prestationer. Låt oss lyssna till vårt inre och giv oss vårt dagliga pappkaffe. För vi vet att betyget är ett hopkok av vår egen möda, blandat med en stor dos av guds egna föreställning. Mest om sig själv, men också om oss dödliga där nere i skolkorridorerna. Därför är gud inte heller allt. Vid

närmare eftertanke kan även gud fela och glorian hamnar på sniskan. Och när det visar sig att gud en gång i tiden också traskade runt nere i korridorerna, känns betyget genast mycket mer mänskligt. Ungefär som kött i gladplack. Det är okej att fela gud, vi fördömer dig inte. Så länge vi vet värdet av oss självA. Nom de Plume

ZombieZvampAttack DEL 5 En följetong av Katarina mörk (baserad på en kanske sann historia) Läs del 1–4 på www.gaudeamus.se.

Fortsättning följer... 1/2012 Gaudeamus 25


Tips & Pepp

från första tentan till första jobbet

Ditt skräp – någon annans guld Längst bort på Lappkärrsberget, djupt nere i en källare, öppnar sig en helt ny värld för den traditionella konsumenten. Kostnix är precis som en vanlig ­loppmarknad, med den stora skillnaden att allt är gratis – här är inga pengar välkomna. Av linn nilsson (text) och Adam el Azab (foto)

Svenskarna konsumerar som aldrig förr, och tillsammans med de stora företagens låga priser har en slit-och-släng-kultur utvecklats. Enligt Naturvårdsverket motsvarar utsläppen från svensk konsumtion cirka tio ton växthusgaser per person och år – där en tredjedel av vår konsumtion i dag går till shopping. Syftet med Kostnix är att erbjuda en uppsamlingsplats med saker som annars skulle blivit sopor, fullt funktionsdugliga saker. En persons skräp, någon annans fynd. – Här kan du ta saker som du behöver, utan att betala eller ge någonting tillbaka. Du kan också lämna saker här som du inte längre behöver, säger Siri Edling, en av initiativtagarna till Kostnix.

Billigt och solidariskt Kostnix startades som en reaktion på dagens konsumtionssamhälle, av Stefano Tani och Siri Edling i september förra året. I dag jobbar fem personer med initiativet här i Stockholm och det är öppet två timmar varje måndagskväll. – Det här är ett försök att minska konsumtionen, men också att etablera en service i området som inte regleras av pengar. Det här är inte välgörenhet, utan en form av solidaritet, Stefano Tani. säger Stefano. Idén fick de efter en resa till Österrike, där Kostnix redan är ett etablerat koncept. Nu hoppas de att detta även kan sprida sig till andra studentstäder i Sverige. Och med den ansträngda ekonomiska verklighet som många studenter lever i borde det inte vara något större problem. – Det här är väldigt vettigt. Jag personligen har inte köpt någonting förutom mat sedan augusti, då jag flyttade in här på Lappis, säger Arvind Ramachandran, en av de fem som ingår i personalstyrkan.

Besökare kommer tillbaka Den enda marknadsföringen de har använt sig av är affischer på och kring

Lappskärsberget, sociala medier, men även på klassisk väg från mun till mun, vilket har fått många att hitta rätt. – Jag tror inte att någon insåg vilket tomrum som fanns att fylla här. Människor kommer hit hela tiden, och oftast är det helt proppfullt här, säger Ylva Örn entusiastiskt. – Reaktionen från folk har varit extremt positiv, och många kommer tillbaka, vissa varje vecka, tillägger Siri. Under vårt samtal dyker hela tiden nya besökare ner i källaren, vissa har saker att lämna medan andra hittar nya fynd. En av de återkommande personerna är Celesté Rodrigues Cambaza, från Mozambique. Hon har runda röda plastörhängen och svarta markanta glasögonbågar. Hennes långa flätade hår i olika nyanser är samlat i en stor knut mitt på huvudet. Hon berättar att hon besöker Kostnix nästan varje vecka, antingen för att lämna kläder som hon inte längre behöver, men även då hon är på jakt efter någonting nytt. – Det här stället är viktigt eftersom det finns en kommersiell frihet här, men det är också både miljömedvetet och hållbart, vilket är bra, säger hon.

Social mötesplats Något initiativtagarna inte hade förväntat sig var att Kostnix skulle utvecklas till den sociala mötespunkt som det har gjort. Man kan komma hit för att hämta eller lämna grejer, men också bara för att umgås och lyssna på musik. – Jag flyttade hit i augusti förra året och läste om Kostnix på en affisch på busshållplatsen. För mig är det här coolt – det här är något som jag gillar att syssla med. Och på samma gång: jag var ny här och kände ingen, för mig var det jätteviktigt att träffa Stefano och Siri, få en bas där jag sedan har träffat massor med nya människor, säger tyska utbytesstudenten Stephanie Götze. – Jag tycker att det här är otroligt upplysande, att titta runt här och tänka att allt det här hade kunnat vara sopor och bortkastat. Allting! Och stolarna vi sitter på, det är absolut ingenting fel på de här stolarna, avslutar Siri.

Celesté Rodrigues Cambaza besöker Kostnix nästan varje vecka.

Siri Edling är en av initiativtagarna. I lokalen på Lappis finns allt från leksaker till möbler.

STUDENTRABATT HOS TANDLÄKAREN! Undersökning inkl. puts och tandsten = 395 kr Tandblekning = 1.200 kr Vi lämnar även 25% studentrabatt på alla typer av behandlingar! Ring för info och tidsbokning. Vi är anslutna till försäkringskassan.

Hjärtligt välkommen!

Kostnix Lokalen som Kostnix huserar i tillhandahålls av Stiftelsen Stockholms studentbostäder, SSSB, genom Lappskärrsbergets områdesförening, Lom, som också stödjer projektet med ett litet bidrag som täcker verksamhetskostnader. Kostnix tar emot allt, utom stoppade möbler. De finns på Professorsslingan 39 på Lappskärrsberget, varje måndagskväll mellan klockan kl. 20.00 - 22.00.

!

26 Gaudeamus 1/2012

Leg. tdl. Jan Isacson Birger Jarlsg. 36, 114 29 Stockholm, Tel: 08-611 08 02


Extra

BILDREPORTAGE

Av adam el azab (foto)

Gröna villan hälsade välkommen

Stephan Christensen läser farkostteknik på KTH och är på Gröna villan, precis som många andra, för att capsa.

Populär aktivitet på Gröna villan är att ”capsa”, ett spel som går ut på att försöka pricka kapsyler i glas – den som missar får dricka.

Cherry Chen läser Masters of Linguistics: ”Have fun with friends, meet new people and learn more about Swedish culture.”

Moppa, läser till dataingenjör på KTH i Haninge: ”Dricker öl och träffar folk.”

Under välkomstveckan för nya studenter i mitten på januari bjöd flera fakultetsföreningar in till välkomstpub. Gaddens fotograf Adam El Azab bagav sig till Naturvetenskapliga föreningens välkomstfestligheter på Gröna villan och ställde frågan: Vad gör du här ikväll?

Agnes Olsson, läser biogeovetenskap och är medlem i Naturvetenskapliga föreningen: ”Jag capsar” Daniel Pasqier, läser miljövetenskap och är medlem i Naturvetenskapliga föreningen: ”Socialisera med andra studenter.”

Fröken Pryd, medlem i SUS KM: ”Jag är här för att capsa och ha kul!”

1/2012 Gaudeamus 27


Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus

Torbjörn Schmidt är doktorand vid Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.

”Jag ägnar mig åt det jag alltid velat göra” Torbjörn Schmidt om sin väg till forskningen – Forskarutbildningen övar upp de traditionella akademiska dygderna källkritik, noggrannhet, tankereda och kritiskt omdöme. Själva seminariekulturen går en i blodet utan att man riktigt vet hur det går till. Det säger Torbjörn Schmidt, doktorand vid Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria. Nu närmar han sig slutet på sin avhandling om Tomas Tranströmers författarskap, en avhandling som han hoppas kommer att nå ut till många intresserade. – Det jag värdesätter från yrkeslivet och tar med mig in i den akademiska miljön är viljan att sprida kunskap och vetande. Jag har alltid arbetat med att ta någonting högkvalitativt, som kan anses vara svårt, och göra det tillgängligt för alla som är intresserade. Vägen till forskningen var inte spikrak för Torbjörn Schmidt. Efter en

kandidatexamen i latin, litteraturvetenskap och idéhistoria har han bland annat arbetat som författare, på antikvariat, som tidskriftsredaktör och på bokförlag. Under 80- och 90-talen var han redaktör för tidskriften ”Lyrikvännen” och gav ut blivande Nobelpristagare som Octavio Paz och Wisława Szymborska. Några år senare fick han förtroendet att redigera en bok med brev mellan Tranströmer och hans amerikanske författarkollega Robert Bly som kom ut 2001. – Det var en typ av forskning utanför universitetsvärlden, ett slags ”förberedande forskning”. Jag insåg att jag fått kunskaper som jag kunde använda akademiskt och att det var ett alternativ att återvända och skriva en avhandling. Han kompletterade med en magisterexamen och började som doktorand 2004 och arbetar med ett unikt material – Tomas Tranströmers

anteckningsböcker, utkast, skisser och dagböcker. – Vad jag kommer att syssla med efter disputationen är väl inte helt klart. Jag hoppas förstås att kunna fortsätta forska i Tranströmers författarskap, det spännande handskriftsmaterialet är inte uttömt i och med avhandlingen. I en eller annan form kommer jag antagligen att ägna mig åt det jag alltid gjort – att läsa och skriva yrkesmässigt.

r

Visste du att …

N

obelpristagaren Tomas Tranströmer är alumn från Stockholms universitet? Han läste bland annat litteraturhistoria med poetik vid dåvarande Stockholms Högskola. Sedan 1990 är han hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten.

3 frågor till en alumn Karin Farinder arbetar som produktchef på Arlas marknadsavdelning. 1. Vad har du studerat? Marknadskommunikation på fd IHR. Ett mycket intensivt helår som bl a innebar möten med kursare med skinn på näsan från många områden. 2. Var utbildningen som du tänkt dig? Ja, i stort sätt och lite till. I och med att många av oss, inklusive jag själv, mötte ämnen och resonemang som var nya för oss var ett stort engagemang helt nödvändigt. 3. Vilken nytta har du haft av utbildningen? Jag har sett möjligheter och tagit chanser i arbetslivet som jag annars inte känt mig bekväm med. T ex har jag som är agronom i grunden under många år arbetat som product manager i Arla Foods. Och jag överväger just nu att starta eget med en affärsidé som innebär mycket marknadsföring och försäljning.

F Ö R DJ U P N I N G | Litteraturforskning är ett av Stockholms universitets ledande forskningsområden. Läs mer om ledande forskning vid universitetet på www.su.se/ledandeforskning

28 Gaudeamus 1/2012


Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Studentcentrum i hus A, Södra huset, Frescati Frågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@studadm.su.se, www.su.se/student www.vagledarbloggen.wordpress.com

Rektors blogg Rektors kommentarer till aktuella händelser blogs.su.se/kbrem

Universitetsbiblioteket i hus D, Södra huset, Frescati Utlåning, läsplatser och kopiering 08-16 28 00, info@sub.su.se, www.sub.su.se

Innovationspris till studentföretaget Pamoja Pamoja Cleantech, som drivs av studenter och stöds av SU Innovation vid Stockholms universitet, får Veckans Affärers innovationspris för 2011 inom kategorin Student. Pamojas affärsidé är att bygga små lokala kraftstationer i utvecklingsländer. I samband med FN: s stora klimatkonferens i Köpenhamn 2009 träffade Peik Stenlund, student vid Stockholms universitet, en ugandisk student. Ur deras diskussion om att behovet av att motarbeta fattigdom bildades senare företaget Pamoja Cleantech. Affärsidén är att bygga upp småskaliga och miljövänliga kraftverk i utveck-

lingsländer, främst då drivna av vatten, vind och sol. Energin därifrån ska främst gå till basstationer för mobiltelefoni och överskottet till samhället, enligt Peik Stenlund. Stöd från SU Innovation Företaget stöds av SU Innovation, som arbetar med att utveckla och stödja innovationer och

På gång Premiär för Stockholm Summer School

företagsidéer vid Stockholms universitet, och har under drygt ett år fått aktivt affärsutvecklingsstöd genom SU Innovations ordinarie inkubatorsprogram. I samband med SU Innovations specifika satsning på socialt entreprenörskap och höstens uppstart av Center för Socialt Entreprenörskap Stockholm (CSES) övertogs affärscoachningen nyligen av CSES.

I juni anordnar Stockholms universitet i samarbete med Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Karolinska Institutet (KI) en gemensam sommarskola för studenter. Sista ansökningsdatum för Stockholm Summer School är 1 mars 2012. Läs mer på www.stockholmsummerschool.se

20 000 euro från Sida Pamoja har även nyligen fått besked om att företaget är en av tolv innovativa idéer från hela världen som får anslag i första omgången av biståndsorganet Sidas finansieringsprogram Innovations Against Poverty. Gemensamt för dessa innovationer är att de bidrar till att öka livskvalitet för människor som lever i fattigdom. Pamoja får 20 000 euro för att undersöka potentialen i en ny affärsmodell som integrerar lokalsamhällen i Östafrika i energiproduktion och ersätter användningen av diesel med ett sol- och bioenergisystem. Pamoja Cleantech är ett av de utvalda bolagen som blivit utsett som ett av de mest innovativa studentföretagen i världen med potential att med sitt entreprenörskap bidra till en bättre värld. Utmärkelsen gavs av amerikanska Kairos Society.

Undrar dina vänner hur det är att läsa vid Stockholms universitet? Tipsa dem om Öppet hus! Där möter de studenter, lärare och studievägledare och får veta mer om universitetets utbildningar inom humaniora, språk, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap samt de olika lärarutbildningar som finns. Nästa Öppet hus äger rum den 6 mars 2012. Plats: Geovetenskapens hus – naturvetenskap, Södra huset – humaniora, samhällsvetenskap, juridik och lärarutbildning. Tid: kl 12.00-16.00

Har du också en affärsidé? Kontakta SU Innovation. info@innovation.su.se

Stockholms universitet uppmärksammar Strindbergsåret 2012 Under Strindbergsåret 2012 uppmärksammas att det är 100 år sedan August Strindberg dog. Vid universitetet arrangeras flera aktiviteter under året, bland annat öppna föreläsningar, en utställning på biblioteket och den internationella konferensen Arvet efter Strindberg (månadsskiftet maj-juni). Se vidare: www.su.se/strindberg

Nya utbildningskatalogen Utbildningskatalogen för 2012-2013 finns nu att hämta i Södra huset, Hus A, plan 3 och 4. Under mars månad kommer universitetet att synas med utbildningsutbud även i kollektivtrafik, tidningar samt på www.su.se

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet Redaktion: Sofia Rosshagen, sofia.rosshagen@kommunikation.su.se Foto: Eva Dalin, Pamoja Cleantech

r

Öppet hus 6 mars

Pedagogiska priset Vem blir årets lärare? Om du som student har haft en engagerande lärare som inspirerat dig att lära mer, tveka inte att nominera läraren till Årets lärare 2012. Mer information: www.su.se/pedpris

Chatta utbildning 19-23 mars Chatta med studie- och karriärvägledare vid Studentavdelningen den 19-23 mars 2012. Har du frågor runt specifika program eller ämnen kontaktar du institutionens studievägledare. Tid: kl 15.00-16.30 Mer information: www.su.se/chatt

Öppna föreläsningar Sedan 30 år ger Stockholms universitet öppna föreläsningar där universitetets forskning presenteras i populärvetenskaplig form. Ibland sker detta i samarbete med andra aktörer. Särskilda serier är Universitetet på Plattan med inriktning på humaniora och Rum för barn - forskarna berättar, med fokus på barnforskning. De öppna föreläsningarna har fri entré och är öppna för alla. Ingen föranmälan krävs. Läs mer om vårens program på www.su.se/evenemang

Visste du att …

100

Stockholms universitet finns med bland topp-100 i Leidenrankningen av världens lärosäten? Det visar den senaste upplagan av den prestigefyllda Leidenrankningen. Stockholms universitet är det högst rankade av svenska universitet.

1/2012 Gaudeamus 29


Studentkårens nyheter

Nytt år

Nytt år, ny termin och nytt liv på campus. Vi på studentkåren vill passa på och hälsa alla studenter välkomna till vårterminen 2012. Den här terminen erbjuder vi fler medlemsförmåner, utbildningar inom studentinflytande och intressanta föreläsningar. Paneldebatten om lärarutbildningen som hölls i mitten av januari är ett exempel som du kan läsa mer om på detta uppslag.

KÅRENS UTBILDNINGSDAG Din utbildning påverkar dig – påverka din utbildning! Kåren finns till för att hjälpa dig påverka din utbildning och ge dig möjlighet att förbättra inte bara för dig och dina kursare, utan även för studenter i framtiden. Tisdag 28 februari bjuder kåren in till en utbildningsdag om studentinflytande. En heldagskonferens ägnad åt hur du som student kan påverka dina studier, arbeta med jämlikhets- och studiemiljöfrågor och få veta vad du har för rättigheter på universitetet. Utbildningsdagen är i Glasrummet, utanför biblioteket, och pågår från klockan 09.00 till 15.00 med ett utbildningspass på förmiddagen och ett på eftermiddagen. Studentkåren bjuder alla deltagare på lunchsmörgås och fika under dagen. Om du inte kan vara med under hela dagen så går det bra att anmäla sig till bara ett av utbildningspassen. Dagen riktar sig till alla intresserade studenter. De utbildningar som erbjuds är: Dina rättigheter, Rådsutbildning grund, Representantutbildning, Kursvärderingar, Att arbeta för jämlikhet, Studiemiljö och Examinationsregler, med reservation för ändringar. Dina rättigheter och Kursvärderingar erbjuds även på engelska för internationella studenter. Information om de olika utbildningarna som erbjuds finns på kårens hemsida. Vi tar emot anmälningar fram till onsdag 22 februari, därefter i mån av plats. Om du vill delta under utbildningsdagen anmäler du dig på www.sus.su.se/utbildningsdagen. Varmt välkommen!

STUDENTKÅRENS NYHET, ETT NYHETSBREV Nytt för den här terminen är att du som medlem i studentkåren kommer att få ett nyhetsbrev av oss. Det första numret skickades ut 17 januari och nästa nummer kommer i mitten av februari. Nyhetsbrevet innehåller massor av spännande information om kårens arbete samt nyheter, aktiviteter och erbjudanden från Högskolerestauranger, Campusbutiken och Frescatihallen. Du blir automatiskt prenumerant på nyhetsbrevet när du blir medlem i kåren. Det går naturligtvis att prenumerera även om du inte är medlem i studentkåren. Det är bara att änmäla dig genom att skicka ett mejl till sus.nyhetsbrev@sus.su.se eller skanna QR-koden här bredvid med din mobiltelefon för att komma direkt till prenumerationssidan. © Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Martin Wincent, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 70 eller per e-post till martin.wincent@sus.su.se.

��

Dags för andra halvlek och vårens stora frågor Det är halvlek på Stockholms universitets studentkår, världens kanske bästa arbetsplats. Inför våren vill vi på studentkåren fokusera på tre saker: lärarutbildningarna, arbetslivsanknytning och era synpunkter på oss.

U

nder våren fokuserar vi på att slutföra alla viktigaste som finns för att utbildningar i landet håller de projekt och löften som instiftades i vår toppklass, utan vår kritik eller våra perspektiv skulle planering och vi lägger framför allt fokus på högskolevärlden aldrig utvecklas. Samma sak gäller tre områden. själva studentkåren, utan studenters synpunkter på vår Det är mycket som händer med lärarutbildningarna, verksamhet och hur den bedrivs skulle vi inte kunna och när det är många förändringar krävs noggrannhet göra ett bra jobb. Därför är ett tredje fokusområde för och god uppföljning. Lärarutbildningarna och studentkåren under våren att på olika sätt undersöka lärarstudenters speciella bland annat åsikter om utbildningen ...utan studenters synpunkter och universitetet, synpunkter på hur situation på Stockholms på vår verksamhet och hur den studentkåren jobbar och försöka universitet är något som bedrivs skulle vi inte kunna studentkåren jobbar med under fånga upp ännu fler aktuella frågor på göra ett bra jobb. våren. I januari genomfördes Stockholms universitet i dag. Särskild en del av seminarieserien om lärarutbildningarna energi läggs nu på att gå in på djupet om vad studenter tillsammans med studentkåren, där problemområden går omkring och tycker på campus. Ni kan vänta er belystes utifrån ett studentperspektiv. Vi jobbar breda undersökningar, specifika webbfrågor, samtal aktivt med att försöka minska anledningarna till den med studenter och medlemmar genom Kaffe på höga andel svåra studentärenden som specifikt berör maten -projektet och självklart även kårvalet. lärarstudenters situation. Men bara för att vi lägger lite extra energi dessa Arbetslivsanknytning i utbildningen är en fråga som frågor betyder inte det att vi inte också arbetar med dyker upp i alla möjliga sammanhang när vi talar med frågor som rör studentbostäder, breddad rekrytering, studenter om studier och arbetsmarknad. Det kan studenter med barn, rättsäkerhet i utbildningen med röra sig om fler möjligheter till praktik, bland annat mera. Jag ser fram emot en riktigt spännande sista genom fristående praktikkurser, en bättre studie- och halvlek! karriärvägledning samt mentorskap. Vi forsätter peka KÅRORDFÖRANDE på områden där arbetslivsanknytning i utbildningen är nödvändigt och hur detta kan förbättras. May Al-Boujassam may.al-boujassam@sus.su.se Studenters synpunkter och perspektiv är det absolut

Med lärarstudenterna i fokus Det händer otroligt mycket inom lärarutbildningarna just nu. Trots detta är det väldigt få lärarstudenter som är medvetna om förändringarna och ännu färre som är engagerade i arbetet med att göra utbildningarna bättre. Det vill studentkåren ändra på! Universitetet har under hösten arrangerat en rad panelsamtal med olika aktörer inom lärarutbildning och skola. Studentkåren har förvisso alltid deltagit i dessa panelsamtal, men 23 januari var vi medarrangörer. Eftermiddagen var uppdelad i två pass; det första passet utgjordes av en utbildningspolitisk debatt mellan företrädare från Socialdemokraterna och Moderaterna och det andra av ett panelsamtal med

holms universitets lärarstudenter är en mycket stort studentgrupp, en av de största i Sverige. Om denna grupp engagerade sig för att göra lärarutbildningarna bättre finns det otroligt många områden där deras erfarenheter och åsikter verkligen kan göra skillnad. Kom ihåg, din utbildning påverkar dig – påverka din utbildning!

Ebbe Nyman

PÅVERKANSSEKRETERARE FÖR LÄRARUTBILDNINGARNA Ebbe Nyman

ebbe.nyman@sus.su.se

representanter från universitetet, studentkåren, lärarfacken, kommunerna och Högskoleverket. Anledningen till att studentkåren ville vara med och bestämma dagordningen var just för att vi vill väcka ett intresse för utbildningsfrågor hos lärarstudenterna. Stock-

Studiebevakning på lärarutbildningen Läs mer om hur studentkåren arbetar med att påverka lärarutbildningarna på: sus.se.se/lararutbildning


Student Union News

The Student Union Kickstarts Housing Seminars To find a place to stay or to know what rights you have as a tenant in a new country is not so easy. Erica Rose at the Student Union is hoping to give international students basic but very useful information about finding a place to live. International Student Rights Advocacy Secretary Erica Rose at the Student Unions’ International Unit has initiated a new way to inform international students about the housing situation in Stockholm. During last term she received a lot of questions about how to find accommodation in Stockholm and thought it would be a good idea to arrange seminars at the start of term. The goal is to give basic information to new and old international students about how to find housing in and around Stockholm, what rights you have as a tenant and who you can turn to for legal help and advice if you feel unfairly treated. Erica Rose has in cooperation with Mimmi Toreheim at SSCO (Stockholm Federation of Student Unions) who is in charge of their accommodation project Akademisk

Kvart, held two seminars. One focus point has been to let international students know there are lots of good places to stay a bit further out from the city center, according to Erica Rose. — Even though it’s a bit further away, Stockholm has a good communal transport system and it’s quick to get to wherever you want to go, says Erica Rose. Another focus point has been to give international students who already have a place to stay, information about tenant rights in Sweden. — People are not generally out to scam you, but it does happen, so it’s important not to sign a contract in a language you don’t know and to agree on terms you feel unsure about, says Erica Rose. At the seminars Mimmi Toreheim from Akademisk Kvart has provided the international students with a lot of good tips where to find accommodation, mainly through their sublet service, but also that Akademisk Kvart provide a lot of useful advice such as printable contracts in English, inventory appendix and of course legal help.

UPCOMING More activities at: sus.su.se/en/activities and sus.su.se/aktiviteter (in Swedish)

Movie Night on Campus FILM SCREENING 8pm, Södra huset B4, 20th of February

What was Sweden like in the 1970s? Find out in Lukas Moodyssons Together (Tillsammans) More information to come at: sus.su.se/en/activities.

Erica Rose

The two seminars have been a great success and Erica Rose hopes this project will be picked up by other universities in the greater Stockholm area. To find a place to stay or to know what rights you have as a tenant in a new country is not so easy. Erica Rose is hoping these seminars will make it easier for international students to find a place o live. If you missed these seminars, there is a lot of useful information at Akademisk Kvart and you can read more about what they have to offer at: www.akademiskkvart.se

Mentor Mingle MINGLE 5 pm-1 am, Café Bojan, 21st of February

Come and meet other mentors and international students. Snacks will be provided.

Martin Wincent

martin.wincent@sus.su.se The semester has officially started. Orientation Week for new international students was very successful and we have received a very positive response from the students who visited the events during the week. Hopefully you got hold of your own pink Student Union goodie bag, packed with offers and vouchers from the Student Union owned companies Högskolerestauranger (restaurants on campus), Frescatihallen (gym, fitness classes and badminton) an d Campusbutiken (used books store) amongst other things like books, sweets and energy drinks. But don’t be sad if you missed the goodie bags, as a member of the Student Union you always get good deals, discounts and benefits. Read more at: sus. su.se/en/benefits.

Language Café CAFÉ 5 pm, Professorn , 1st of March

Come for an After School at Professorn (Lappis), meet new people, practice a new language. Language Cafés are every other Thursday.

Photo: Martin Dahlberg Student Ski Week 2012 was a great success! Thirty-seven students joined us for four days of skiing and snowboarding in Vemdalen. For some students this was their last trip in Sweden, for others it was their first experience outside of Stockholm and in some cases their first time skiing. Either way the trip was fantastic. The students spent all day on the slopes and even took a short trip to another mountain called Björnriket. Each day ended with after ski activities or by relaxing in the sauna. A definite must for next year!

St. Patrick’s Day Pub Crawl PUB 2.30 pm–late, 17th of March

Join us and your fellow students, go green, pay tribute to the emerald isle as we celebrate St. Patrick’s Day with a pub crawl to four different Irish Bars in Stockholm.

Photo: Gareth Bush

31


Posttidning B Gaudeamus, Box 50 006, 104 05 Stockholm

Ansök senast den

15 mars

Vi söker traineer

med siktet inställt på samhällsplanering, ekonomi eller projektledning. Förutom relevant utbildning och ett intresse för våra frågor så vill vi att du har förmågan att se helheter, är lyhörd och – vågar tänka vidare! Läs mer på

www.trafikverket.se/trainee

Profile for Gaudeamus

Gaudeamus nr 1 2012  

Stockholms universitets studentkårs tidning, nummer 1 2011

Gaudeamus nr 1 2012  

Stockholms universitets studentkårs tidning, nummer 1 2011

Advertisement