Page 1

NUMMER 5/2011 STOCKHOLMS UNIVERSITETS STUDENTKÅRS TIDNING ÅRGÅNG 87

Gaudeamus With summaries in English

REPORTAGE Raymond Ayac kom från revolutionens gator i Egypten till Stockholms universitet.

Nyanländ

Vilsen och förvirrad eller spänd av förväntan – hur är det att vara ny i Sverige och på SU? Sid 16, 18 och 19

NYHETER: EXAMENSBEVIS SOM DRÖJER t ÅRETS BÄSTA LÄRARE tNYTT KÅRSTYRE KULTUR: FILOSOFERA MED MUMIN EXTRA: SMULTRONSTÄLLEN PÅ CAMPUS ”The student movement has accomplished something not seen since the return to democracy, something that has given it worldwide relevance: citizen empowerment.” Camila González, Chilean journalism student about the student protests.


comviq.se

DET VERKAR SOM ATT DU LÄSER EN TIDNING. HOPPAS DU INTE BETALAR FÖR INTERNET UNDER TIDEN.

MOBILT BREDBAND UTAN ABONNEMANG ELLER BINDNING Du surfar en dag för 29 kr, en vecka för 89 kr eller en månad för bara 219 kr. När du inte använder det kostar det inte ett smack.

Startpaket 199 kr. Modemet är operatörslåst. Modemhastighet upp till 6 Mbit/s. Dag (1 GB), Vecka (3 GB), Månad (5 GB), Månad Plus, 269 kr, (20 GB). För mer info se comviq.se. Comviq marknadsförs av Tele2.

From science to service business concepts for healthcare Do you want to know more about commercializing ideas from clinic or science? In this course you will meet inspiring people from different areas of business healthcare and you get the opportunity to network with active entrepreneurs. You will also learn about financing, market and how to write a business plan within the area of service business. Startdate, November 1, 2011 Parttime, two evenings per week  Still open for application, go to www.studera.nu (course code: KI-11005)  

For more information, visit us at www.ki.se/bioentrepreneurship

The course is given in collaboration with the leading service incubator, SU Innovation


nr 5/2011

Intro & Insänt

Gaudeamus 5/2011 Opinion s. 3–5 • inrikes s. 6–9 • utrikes s. 10–11 • Forskning och essä s. 12–15 • TIPS & pepp S. 16–17 reportage s. 18–19 • Porträtt s. 20–21 • Kultur s. 22–25 • NOVELL S. 26–27 • Universitetets sidor 28–29 • Studentkårens sidor 30–31

Ur innehållet: Estetik: lagom är bäst

Östen Axelsson doktorerade i estetisk psykologi våren 2011. I sin avhandling, som bland annat bygger på egna fotografier, utvecklar han en ny teori om estetisk upplevelse. För Gaudeamus läsare berättar han om hur det hela började, varför lagom är bäst, samt om hur den som har ambitionen att doktorera (inte) ska gå till väga. Läs forskningsessän på sid 14.

Ohållbar situation –Brist på resurser till stöd för funktionshindrade studenter

Antalet studenter med funktionsnedsättningar ökar kraftigt på SU. Men avdelningen som ska ge dem stöd är underbemannad – med långa väntetider som följd. Juridikstudenten Kari Hiltunen fick vänta tre veckor på att träffa en samordnare. Läs nyheten på sid 7.

Nystart I början av augusti var campus spöklikt tomt. Bara

några veckor senare är den strida strömmen av studenter som rör sig mellan campus och tunnelbanan oupphörlig. Terminen har startat. För vissa betyder det början på slutet, för andra betyder det början på ett helt nytt kapitel i livet. Oavsett vilket så finns det något att läsa i terminens första nummer av Gadden, till exempel de orimligt långa handläggningstiderna för examensbevis eller hur det är att komma som ny internationell student från Honduras till ett augustikyligt Stockholm. Är du varken rookie eller snart klar på universitetet kan du läsa om den före detta Gaddenredaktören som blev novellförfattare, sommarkursen för de studieovana och den ständigt pågående debatten om studentbostadsbristen. Trevlig läsning!

Gaudeamus Gaudeamus ges ut av Stockholms universitets studentkår. Årgång 87. Gaudeamus redaktion är fristående och har till uppgift att granska studentkårens och universitetets verksamhet samt att bevaka studentnyheter. Papperstidningen utkommer 8 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor. Chefredaktör/ansvarig utgivare (vik) Åsa Secher 08-674 62 49 amalthea@sus.su.se Reporter/redigerare Jennie Aquilonius 08-612 03 83 jennie.aquilonius@sus.su.se

Chefredaktör/ansvarig utgivare (Tjänstledig) Amalthea Frantz amalthea@sus.su.se Medarbetare i detta nummer Text: Östen Axelsson, Victor Estby, Camila González, Moa Greitz, Selene Hellström, Lisa Odebäck, Nicole Raphael, Marie Ramm, Johan Rönnblom, Sara Sharifpour, Johanna Sommansson, Helena Söderqvist. Foto: Hanna Christiansson, Lina Haskel. Illustration: Elisabet Ericson, Maria Kolding, Tanja Metelitsa, Katarina Mörk. Omslagsbild: Lina Haskel. Grafisk formgivning: Jesper Weithz.

KONTAKT Besöksadress: Nobelhuset, Frescativägen 14 A Postadress: 114 18 Stockholm Telefon: 08-674 62 49, 08-612 03 83 Hemsida: www.gaudeamus.se E-post: gaudeamus@sus.su.se Annonsbokning Tomat: 046-13 74 00 Tryckeri: V-TAB, Örebro Upplaga: 34 700 ex (TS 2010) Nästa nummer: 6 oktober. Material: 12–26 september.

341 068

VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS?

VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS?

Därför att du finns registrerad som student eller doktorand vid Stockholms universitet. Från och med vårterminen 2010 finansieras tidningen delvis av universitetet. Detta regleras i ett avtal mellan universitetet och Stockholms universitets studentkår, och däri ingår även att tidningen ska skickas hem till alla studenter.

Därför att din adress inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Registrera din rätta adress via Stockholms universitets hemsida under Mitt universitet/Mina studier. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

Insänt Kommentar till artikeln Stor ändring på biblioteket Studenthus börjar byggas i augusti på gaudeamus.se:

Kall låda skär sig med vacker natur Mycket bra initiativ med ett kårhus för universitetets studenter. Det är dock beklagligt att ett hus alltid måste bli en låda när man försöker tänka utanför ramarna. Det skär sig med den vackra naturen som omger platsen. Byggnaden utstrålar inte heller den inbjudande känsla som kårhuset eftersträvar; den hårda och kalla fasaden ger inget utrymme för

inspiration och kreativitet för de studenter som ska kunna utvecklas där. Hur ser då insidan ut...? Fredrika Olausson svar till fredrika olausson:

Hej Fredrika, Huset är ritat av Erséus Arkitekter och designen vann en arkitekttävling runt millennieskiftet, bland annat för att man lyckades skapa en idé som både passar väl in i den nuvarande byggnationen på Frescati och fungerar som ett inspirerande landmärke. Sedan har Studenthuset i två omgångar blivit godkänt

av Stockholms stad, däribland stadsarkitekten, som noga granskat att huset passar in i Kungliga nationalstadsparken. Interiören har skapats i gemensam diskussion mellan arkitekterna, universitetet, studentkåren och Akademiska hus, alltid med fokus på den studentnära verksamheten som ska bedrivas i huset. Målet är att de öppna ytorna på glasvåningen, tillsammans med ett café, studentreception och studieplatser ska skapa en mötesplats med just den inspiration och kreativitet som du efterfrågar. Personligen har

jag stort förtroende för alla kunniga människor som varit inblandade i projektet. andrey tibajev [Tidigare ordförande för Stockholms universitets studentkår reds.anm]

Med Stens farväl försvinner en stor del av Kårens själ. Lycka till Sten!”

Sebastian Lindholm kommenterar artikeln Slutar efter

42 år på studentkåren på Gaudeamus.se

TYCKER DU NÅGOT? Skicka dina åsikter till gaudeamus@sus.su.se. 5/2011 Gaudeamus 3


Debatt & Opinion

gör din röst hörd

SSCO om studentbostäder:

Alla gynnas av en fungerande bostadsmarknad När världen mer och mer konkurrerar med kunskap, innovation och ett högt humankapital gäller det för Stockholmsregionen att inte hamna på efterkälken. Därför är en satsning på studentbostäder alltid en satsning på regionens utveckling och tillväxt. I och med införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter har det blivit ännu viktigare att vi framstår som attraktiva för internationella studenter. Vem är beredd att betala för att studera på en plats där det är oerhört svårt att finna en bostad?

Kommunerna borde använda sina allmännyttiga bolag för att prioritera studentbostäder, menar skribenten. För två veckor sedan släppte SSCO

sin bostadsrapport inför höstterminen. Som vanligt, inför terminsstarter, visar det sig att läget på bostadsmarknaden för Stockholms studenter är akut. Det största problemet är att nyproduktionen av studentbostäder är så låg i så många av Stockholms kommuner. Nu måste fler kommuner ta sitt ansvar. En väl fungerande bostadsmarknad gynnar Stockholms utveckling och tillväxt på flera sätt. Den är en förutsättning för att fler ska kunna flytta till regionen och på så sätt få fler i arbete. Den är också en förutsättning för att Stockholm ska kunna locka till sig stud-

enter och forskare från resten av Sverige och hela världen. Tyvärr har inte Stockholm en fungerande bostadsmarknad, den är snarare i obalans. Sedan början av 2000-talet har nyproduktionen av studentbostäder och små hyresrätter sjunkit drastiskt och trenden ser ut att hålla i sig. Under 2011 har 63 studentbostäder färdigställts i Stockholms län och de närmaste två åren planeras enbart 261 nytillskott. I en region med 80 000 studenter är detta givetvis för lite. Det alarmerande i situationen är den snedfördelning av ansvar som finns i regionen. Av de

Foto: Nicole Raphael

12 000 studentbostäder som finns i länet är 10 200 belägna i Stockholms stad eller Solna. Resten fördelas på övriga 24 kommuner. I den rapport som SSCO precis släppt

tittade vi närmare på de kommuner som vi ansåg var relevanta för nybyggnation av studentbostäder. Det är kommuner som antingen ligger i närheten av stora campusområden eller har goda kollektivtrafiksförbindelser. Flera av dessa, exempelvis Täby, Tyresö och Sundbyberg, har försvinnande få studentbostäder. Andra, främst Sollentuna och Danderyd, har inte en enda.

Saco studentråd om a-kassan:

Studielinjen en del av arbetslinjen År 2007 tog regeringen bort studeran-

devillkoret i arbetslöshetsförsäkringen med motiveringen att de ville stärka arbetslinjen. Vad de inte tog hänsyn till var att studielinjen är ett komplement, och inte en motsats, till arbetslinjen. Saco Studentråd vill här presentera två reformer som skulle förbättra arbetslösa nyutexaminerades möjligheter på arbetsmarknaden, och genom en stark studielinje åstadkomma en stärkt arbetslinje.

inkomst, som skall kompenseras genom arbetslöshetsförsäkringen.” Saco Studentråd anser att studerande-

villkoret bör återinföras. Utöver ett återinfört studerandevillkor bör studielinjen i arbetslöshetsförsäkringen stärkas genom att ge alla som studerat en viss tid rätten att använda tio studiemedelsfinansierade veckor till att söka jobb. Under den här tiden byts poängkravet ut mot ett krav på aktivt jobbsökande.

Studerandevillkoret innebar att den

som hade studerat vid högskolan i längre än ett år fick rätt till arbetslöshetsersättning om de hade varit arbetslösa i 90 dagar efter examen. Regeringen tog bort den möjligheten med motiveringen att det stred mot arbetslinjen, då ”det är personer som blivit arbetslösa efter att ha haft ett arbete och en stadigvarande 4 Gaudeamus 5/2011

Vad finns att vinna på detta? Många

nyutexaminerade som är arbetslösa försörjer sig genom att läsa en extra kurs och uppbära studiemedel och tar därmed studieplatser från andra studenter. Samtidigt finns det en poäng, inte minst med hänsyn till matchning på arbetsmarknaden, att låta nyutexaminerade

personer ta tid på sig att hitta rätt jobb, inte ett jobb. Den som förbrukat sina tio veckor och fortfarande står utan arbete, skulle sedan genom studerandevillkoret komma in i arbetslöshetsförsäkringen, och därmed ha ökade krav på sig att stå till hela arbetsmarknadens förfogande. Dessa två reformer skulle på ett tydligt sätt stärka såväl studielinjen som arbetslinjen och står helt i linje med regeringens ambitioner att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och minska arbetslösheten. Lisa Gemmel Ordförande

Johannes Danielsson Ledamot Saco Studentråd

Vad kan då kommunerna göra för att ta tag i problemet? Först och främst bör de i större utsträckning använda sina allmännyttiga bolag för att se till så att just bostäder för studenter prioriteras. Vidare handlar det kommunala ansvaret om att effektivisera de planprocesser som rör nybyggnation av bostäder. Nya studentbostadsprojekt tar orimligt lång tid att genomföra, vilket skrämmer bort byggherrar och i allmänhet saktar ner nyproduktionen. En tredje åtgärd för att stimulera nybyggnation är att slopa parkeringsnormen för studentbostadsprojekt. Detta skulle resultera i att det blir billigare att genomföra byggnadsprojekt. Väldigt få studenter har bil i Stockholm idag. Bristen på studentbostäder är en angelägenhet för hela Stockholmsregionen – därför måste även alla kommuner ta sitt ansvar för den.

Lina Glans ordförande, Stockholms studentkårers centralorganisation

Debatten fortsätter på nätet! Kommentera på www.gaudeamus.se.


gör din röst hörd

Debatt & Opinion

SFS om högeskolefusket:

Den fuskande sanningen behov av att tilldela mer resurser till lärosätena och en första insats från regeringen har gjorts till humaniora och de samhällsvetenskapliga utbildningarna, men det är långt ifrån tillräckligt. Mycket kan och behöver göras och förutsättningar måste ges för att höja kvaliteten på alla utbildningar och bara därigenom kan vi komma till bukt med det ökande antalet disciplinära åtgärder. Självklart betyder inte det att lärosäten inte ska agera i dagsläget. Fusk ska inte tolereras på någon nivå och åtgärder måste vidtas när någon handlar orätt. Det är dock viktigt att lärosäten agerar på ett sådant sätt att alla studenter behandlas likvärdigt och rättssäkert. När verktyg används för att genomsöka texter ska detta göras konsekvent. Systemet för att upptäcka när ett försök till vilsele-

Först när studenterna får tillräckligt med information och stöd kommer fusket att minska, menar skribenterna. Foto: Åsa Secher Den senaste tiden har debatten om

fusk, eller vilseledande vid examination, på Sveriges högskolor åter väckts till liv. Det är en diskussion som ofta präglas av osaklighet och utpekande av Sveriges studenter som stora fuskare. Det går nästan så långt att lärosätena pekas ut att tävla om vilket lärosäte som det fuskas mest respektive minst på. Det i sig betyder att debatten inte behandlar kärnan i problematiken. Steget in i akademin, högskolevärlden och studier är att kliva in i en ny värld. Ofta är det mesta nytt, så som begrepp och undervisnings- och examinationsformer. Det är därför av största vikt att studenterna informeras om reglerna kring vad som är tillåtet eller ej. Vik-

tigt är också att studenter får vetskap om och stöd i hur vetenskapliga texter skrivs samt vad som förväntas av dem. Att informera studenterna om deras rättigheter och skyldigheter är något som borde ligga i lärosätenas största intresse, mycket görs också, problemet är att det inte är nog.

dande gjorts måste användas systematiserat, samtidigt som disciplinnämnderna har ett otroligt svårt uppdrag i att förstå huruvida ett försök gjorts eller om det hela är ett missförstånd. Det gynnar inte någon att studenterna ses som fuskare. Fokus måste ligga på hur lärosätena bäst kan introducera sina studenter till högskolestudier och stötta dem på vägen genom studierna. När alla studenter vet vad som gäller, när de får det stöd de behöver och när alla behandlas likvärdigt – först då kommer fusket minska drastiskt. Camilla Georgsson Ordförande

Sabine Pettersson Vice ordförande Sveriges förenade studentkårer

Matnyttigt för ung svensk student

Det ökade antalet disciplinära åtgärder

tyder dock inte bara på informationsbrister, utan också på något större. De senaste åren har lärosätena fått mindre pengar tilldelade sig per student och kontakten mellan lärare och student har minskat mer och mer. Samtidigt läggs ett allt större ansvar på den enskilde studenten. Mer måste göras. Det finns ett tryckande

Du står längst ner på samhällets trappa, med armar som alltmer blir slappa, och vill fast du inte kan gå. Du vet men har svårt att förstå: Fler studenter lever på föräldrarna, rubrik i DN 29/8 2011.

Som kannibalen när tider är knappa får du leva på mamma och pappa. Victor Estby

Samma gamla visa – i år igen Det är mycket som är nytt så här i början av september; ny termin, nya kurskamrater, ny kurslitteratur och, om än tillfälligt, ny chefredaktör för Gadden. Men vissa saker förblir desamma år efter år. Som bostadsdiskussionen. Det är som att trycka på en knapp. Varje år i slutet av augusti när höstterminen drar igång bubblar tidningarna av debattartiklar, statistik, bilder av tältande universitetsstudenter i protest och så ett och annat politiskt uttalande om att det ska satsas mer på studentbostäder. Eller vänta, i år sa ju bostadsminister Attefall att studenterna ska välja studieort utifrån var det finns bostäder, det vill säga inte Stockholm, Uppsala eller Lund. Förslagen och utspelen har varit många. Social-

demokraterna i Stockholm tycker att Attefall, och inte studenterna, borde lämna Stockholm. Fredrik Krohnman skriver i ExKommentera pressen att ett steg i rätt krönikan, skriv till riktning är att göra det asa.secher@sus. lättare för privatpersoner su.se. att hyra ut i andra hand.

Oense?

På ledarplats i GP är tonen hårdare och kritiken riktas i stället mot de kräsna studenterna som vill ha både kort pendlingsavstånd och låg avgift. I Metro kan man läsa om planerna på att göra om lastfartyget Traviata till bostäder. I Stockholms fastighetsnämnd har den borgerliga majoriteten klubbat igenom att påbörja arbetet med att upprätta tillfälliga studentbostäder på bollplaner runtom i Stockholm. Socialdemokraterna protesterar med argumentet att barn och unga inte ska behöva betala priset för en misslyckad bostadsmarknad.

att samma protest- och mediekarusell drar igång igen lagom till nästa års terminsstart.

Alla förslag är bra förutom de dåliga. Som Attefalls

Som Stockholmsbo som valt att inte flytta för att plugga har jag hela tiden vetat vad det är som gäller på bostadsmarknaden – kontakter, hjälpsamma (bemedlade) föräldrar eller ett försprång i form av massor av ködagar i valfri bostadskö. Men bostadsbristen i Stockholm slår framför allt mot studenter från andra delar av landet och särskilt mot dem från andra delar av världen. På studentkårens Facebooksida för internationella studenter skriver en student att det är lika svårt att hitta en lägenhet i Stockholm som att flyga till månen. Hur sugen skulle du vara på att åka till ett främmande land och studera med de förutsättningarna? I våras läste jag en termin på Journalisthøjskolen i Århus. Där erbjöds alla internationella studenter rum i korridor vid ankomst. Som det borde vara. Kommer det att vara verklighet för internationella studenter som kommer till Stockholm nästa år? I den här takten – tveksamt.

uppmaning att hålla sig borta från vårt lands största universitet, men det säger kanske sig självt. Problemet, som åtskilliga studentorganisationer i åratal har påpekat, är att det aldrig tycks vara några av förslagen som genomförs med tillräcklig kraft för att undvika

Åsa Secher Chefredaktör Gaudeamus

”Alla förslag är

bra förutom de dåliga. Som Attefalls uppmaning att hålla sig borta från vårt lands största universitet.”

5/2011 Gaudeamus 5


Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Lång väntetid för examensbevis Trots upprepad kritik från Högskoleverket är handläggningstiderna för examensbevis på Stockholms universitet fortfarande oacceptabelt långa. I dag är väntetiden upp till fyra månader, trots att verket förordar max två månaders väntetid. Helena Söderqvist och åsa secher

– Jag ansökte om examensbevis redan den 27 april i år eftersom jag hade hört att det skulle ta lång tid. Nu hörde jag av mig igen i mitten av augusti för att höra om min ansökan hade avslagits, som ett skämt, eftersom jag inte har fått något svar, säger David Sillén, 29 år och tidigare student på Stockholms Universitetet, SU. Han har fortfarande inte fått något svar om sin ansökan från handläggaren av examensbevis på SU. En av huvudorsakerna till att väntetiderna är så långa är en närmast lavinartad ökning i efterfrågan på examensbevis. Jerker Dahne, biträdande avdelningschef på sektionen för studentdokumentation på SU, berättar att jämfört med samma period förra året har antalet ansökningar 2011 ökat med 36 procent. Enligt Jerker Dahne beror det ökade trycket till stor del på Bolognasystemet som kräver att studenter tar ut sin examen innan de börjar på masternivå. – Tidigare gick många studenter direkt till masternivå. Många studenter tar dessutom ut både en yrkesexamen och en kandidatexamen. En annan orsak till att fler ansöker om examensbevis är att arbetsgivare oftare vill se bevis på att en examen är giltig, enligt Jerker Dahne. På Högskoleverkets, HSV:s, hemsida varnas det för så kallade bluffuniversitet som inte ger giltiga examensbevis.

Illustration: Amalthea Frantz

fallet eftersom studentavdelningen själva äskade mer resurser för att de förutsåg en ökning i antalet ansökningar och där hade de ju rätt, säger Pontus Kyrk. Vid minst fyra tidigare tillfällen har HSV riktat formell kritik mot SU gällande just handläggningstiderna. Pontus Kyrk säger att HSV förväntar sig att universiteten följer deras rekommendationer men att den formella kritiken är deras enda åtgärdsverktyg. Pontus Kyrk har handlagt flera ärenden som har handlat om långa handläggningstider och har noterat att SU anmälts flera gånger för samma sak de senaste åren. – Jag är nog av uppfattningen att SU har fler ärenden av den här typen än andra lärosäten.

Pontus Kyrk är verksjurist på HSV och

Jerker Dahne förstår frustrationen

deltog i ett tillsynsbesök som gjordes på SU under hösten 2010. – Vi tittar alltid på handläggningstiderna för examensbevis under våra besök, men det var lite speciellt i det här

hos studenter som måste vänta länge på sina examensbevis, men han säger att universitetet har tillsatt mer resurser för att få bukt med problemet. – I början av året anställdes ytterliga-

re två examenshandläggare och då blev vi totalt åtta. Men på grund av den fortsatta ökningen av ansökningar anställs ytterligare en i september, till att börja med under sex månader, säger han. Kommer det att räcka? – Den person som tillkommer i september ska uteslutande arbeta med examenshandläggning, men det ärliga svaret är att vi inte vet om det kommer att räcka. Det jag kan säga är att om antalet ansökningar fortsätter att öka i den här takten kommer det inte att räcka. Trots ökade resurser under våren har handläggningstiderna varit fortsatt långa och i augusti anmäldes SU igen till HSV för sina långa väntetider. Rektor Kåre Bremer är medveten om problematiken men menar att det främst handlar om en övergångsperiod. – Det är olyckligt att studenter under en övergångsperiod drabbas av den långa handläggningstid som det har medfört. Förvaltningschefen har därför tagit upp handläggningstiden för examen som ett särskilt nyckeltal i universi-

tetsförvaltningens verksamhetsplan för 2011 och kommer att följa den fortsatta utvecklingen för att kunna vidta nödvändiga åtgärder. David Sillén väntar fortfarande på sitt examensbevis, men känner sig ändå lugn. – Jag vill ha ett avslut på mina studier. Jag tror väl inte att någon tror att jag skulle bluffa en examen i filmvetenskap, men jag vill ändå ha papper på vad jag har läst. Kan väntan innebära problem för dig? – Jag tror inte det. Men mina vänner som är ingenjörer väntar otåligt på att få ut beviset. Deras blivande arbetsgivare vill kanske se papper på vad de kan och att de har avslutat sina studier. Jerker Dahne på Studentavdelningen bekräftar att väntetiden fyra månader som uppges på SU:s hemsida fortfarande tyvärr gäller. – Vi kommer att jobba för att närma oss två månader under hösten, men jag vågar inte säga att vi kommer att nå det.

Omorganisation hotar uppskattad kurs En konsekvens av universitetets kommande omorganisation är bland annat att kursen Changing India and Ourselves hotas av nedläggning, främst på grund av ekonomiska orsaker. Changing India and Ourselves är en valbar kurs inom lärarutbildningen men är även öppen för andra studenter. Den ges under vårterminen och innehåller en fem veckor lång fältresa till landsbygden i södra Indien. Deltagarna besöker bland annat arbetsplatser, skolor och familjer. Tommy Oksanen läser till lärare med inriktning svenska och samhällskunskap för högstadiet och gick kursen i våras. Han har tillsammans med andra deltagare skrivit en artikel i Stockholms

6 Gaudeamus 5/2011

universitets, SU:s, interna nyhetsblad till stöd för utbildningen. För honom var de fem veckorna omskakande och fungerade som ögonöppnare för hur samhället ser ut på vissa håll i världen. – Jag fick även syn på mina egna kulturella värderingar. Som blivande lärare är det viktigt att inte bara läsa kurslitteratur utan även möta människor från olika kulturer och lära sig förstå dem, säger han. Nils Edling är prefekt på institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap, UHS, vilken ansvarar för Changing India and Ourselves. Enligt honom har diskussionen om nedläggning pågått i runt tre år. Att frågan åter aktua-

liserats beror på universitetets omorganisation. UHS upphör vid årsskiftet och ersätts av två mindre enheter: centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik och centrum för de humanistiska ämnenas didaktik. – Det är en dyr kurs. Ingen av centrumbildningarna har resurser att driva den på egen hand. Vi skulle gärna ha den kvar men de årliga kostnaderna har varit ungefär tre gånger högre än intäkterna. Kursledaren Stina Eriksson anser att utbildningar som Changing India and Ourselves är viktiga i en globaliserad värld. – Studenterna får en mer nyanserad bild av Indien på plats. De lär sig inte om, utan snarare av och med, befolkningen.

Det bör finnas möjlighet till internationella kontakter även på grundnivå. För närvarande undersöker ansvariga vid UHS tillsammans med andra institutioner möjligheterna att fortsätta ge kursen. Beslut fattas under september. Jennie Aquilonius

SU:s omorganisation Från 1 januari 2012 inrättas två områdesnämnder, Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap samt Områdesnämnden för naturvetenskap. Det inrättas också två befattningar som vice rektor för respektive område.

!

Källa: Stockholms universitet


händer i svenska studentvärlden

Ohållbar situation – Brist på resurser till stöd för funktionshindrade studenter Antalet studenter med funktionsnedsättningar ökar kraftigt på Stockholms universitet. Men avdelningen som ska ge dem stöd är underbemannad – med långa väntetider som följd. Juridikstudenten Kari Hiltunen fick vänta tre veckor på att träffa en samordnare. jennie aquilonius

Enligt dyslexipedagogen Elisabeth Åman sökte 55 nya studenter stöd för dyslexi under höstterminen 2006. Samma siffra förra året var 114. När det gäller stöd för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom ökade antalet sökande med 60 procent mellan 2009 och 2010. Dessutom är två i personalen sjukskrivna. – Situationen är ohållbar. Jag och sektionschefen Birgit Marklund Beijer jobbar övertid i den mån vi orkar. Vi skulle behöva två samordnare på heltid, säger Elisabeth Åman, som arbetar 70 procent som dysplexipedagog och 30 procent i Språkverkstaden. Åmans väntetid under höstterminen är vanligtvis två och en halv vecka. Den höga arbetsbelastningen leder till att hon inte hinner ge särskilt pedagogiskt stöd, värva mentorer eller göra de mindre tester som ger studenter rätt till stöd. – Konsekvensen blir att studenten i stället måste boka tid hos en läkare för att få remiss till en logoped som kan göra en utredning. Det kan ta upp till en termin innan studenten får rätt till stöd. Har vi otur påverkar de långa väntetiderna studenternas resultat negativt. Hon menar också att det är svårt att hitta vikarier med den specialkompetens som krävs.

på juristlinjen och kandiderade i våras till studentrådet Juridiska linjerådet för att förbättra situationen för studenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Själv har han Aspergers syndrom och misstänker även adhd. Det påverkar studierna genom att han kan ha svårt att koncentrera sig och fastnar på detaljer. – Jag har också svårt att tyda sociala signaler. Även att prata inför klassen är övermäktigt och kan ge panikångest. Det behövs en ökad förståelse på institutionerna för att alla studenter inte är likadana. Min oförmåga att prata inför klassen har till exempel lett till sänkta omdömen i vissa kurser. Kari Hiltunen började studera i januari och fick vänta tre veckor på att träffa en samordnare på sektionen för studentstöd. Därefter tog det ytterligare ett par veckor att få en mentor. Nu får han bland annat skriva tenta i enskilt resursrum med längre tid och speciell dator. – Det behövs fler samordnare och snabbare stöd. Om studenterna inte får

Pridepremiär för SUS I år var Stockholms universitets studentkår, SUS, för första gången officiellt representerad på Pridefestivalen. Jacobina Jacko Nilsson är påverkanssekreterare för jämlikhet på SUS och kan inte säga varför det har dröjt så länge. – En jättebra fråga. Eftersom jag är ny på SUS så var det första gången sen jag började som jag hade möjlighet att se till så att det blev av. Studentkårens medverkan bestod av ett panelsamtal med rubriken ”Villkor och öppenhet i hbtq-forskning” som Jacobina Jacko Nilsson modererade tillsammans med Anna Göthner. – Det var lyckat, det kom mycket folk. Sedan hade vi en pub på campus tillsammans Stockholms universitets genusvetare så att det också blev ett arrangemang ute på universitet vilket var målet. Jacobina Jacko Nilsson menar att SUS medverkan visar att man tycker att Pride är ett viktigt evenemang. – Det kan locka en bredare grupp till SU, det visar att vi är öppna för alla.

Fick fel antagningsbesked

Kari Hiltunen vänta tre veckor fick på att få en tid hos en samordnare på Studentavdelningen. Foto: Jennie Aquilonius

hjälp är risken stor att de halkar efter vilket kan leda till att det känns tungt och att de i värsta fall att hoppar av sin utbildning, säger han. MENTORSPROGRAMMET STARTADE förra

Kari Hiltunen, 35, läser andra terminen

Nyheter

året och 40 mentorer anställdes. Programmet går ut på att en person med en funktionsnedsättning får hjälp av en mentor i form av en student som pluggar på högre nivå än den som söker stöd. Enligt Birgit Marklund Beijer, chef för sektionen för studentstöd, kräver rekryteringen, utbildningen och handledningen av mentorer ökade resurser. Dessutom behöver institutionerna information kring funktionsnedsättningar och studenternas rättigheter. – Vi har äskat pengar från planeringsenheten till en samordnare för handledning av mentorer och stöd till institutionerna. Får vi inte utökade resurser hinner vi inte med det arbetet. Universitetsledningen är medveten

om att resurserna inte räcker till, därför kommer frågan att tas upp i budgetförhandlingar under september och oktober. Det är i dagsläget svårt för ledningen att säga vad diskussionerna kommer att resultera i, men någon form av resursförstärkning är trolig. – En förutsättning är dock att medlen

till förvaltningen och till grundutbildningen kommer ur samma påse. Ökas tilldelningen till förvaltningen minskar institutionernas resurser för utbildning, säger Martin Melkersson, biträdande förvaltningschef på Stockholms universitet. För Kari Hiltunen har möjligheten att få

en mentor spelat stor roll för studierna. De träffas en gång i veckan och hon har hjälpt honom med studieteknik och att skapa strukturer. – I början kände jag mig vilsen på universitetet och klarade med nöd och näppe den första kursen. Med hjälp av mentorn har min förmåga att studera på egen hand ökat väsentligt.

Summary in English The section that supports students with disabilities at Stockholm University, SU, is understaffed and lacks resources. Two of the personnel are on sick leave and the dyslexia educationalist Elisabeth Åman describes the situation as “untenable”. Students have to wait weeks for assistance which might affect their results and cause some of them to drop out. The management at SU is aware of the problem and more resources for the section will be discussed at the financial negotiations in September and October.

Två veckor innan uppropet på programmet Personal, Arbete och Organisation (PAO) vid Sociologiska institutionen på Stockholms universitet, SU, skickades ett mejl ut till 60 studenter med beskedet: ”Hej! Enligt uppgift från VHS är du antagen till Programmet Personal, Arbete och Organisation (PAO).” Men mejlet hade felaktigt gått ut till studenter som i själva verket inte alls var antagna till programmet. En av de som fick beskedet, men som däremot inte mottog den korrigering som skickades ut en timme senare, var Emma Hüll som stod på reservlistan. När hon trodde att hon antagits sa hon upp sig från sitt jobb, köpte kurslitteratur och ansökte om studiebidrag. När hon dök upp på uppropet var hon inte den enda som inte ropades upp. Enligt Peter Åkerbäck, studierektor för sociologiska institutionen på SU, finns det inga möjligheter att erbjuda de drabbade studenterna plats på programmet. Emma Hüll är besviken men har i stället börjat på en kurs i psykologi. – Självklart vill jag helst ha en plats på PAO, men tiden rinner iväg och det är dessutom jobbigt att kriga för det här samtidigt som man startar en ny kurs. I dagsläget arbetar Stockholms universitets studentkårs studentombud Yohanna Burman med en skrivelse till sociologiska institutionens prefekt. Emma Hüll har också anmält ärendet till Högskoleverket för att se om hon kan begära skadestånd. – SU har inte gett mig någon rimlig förklaring och det borde jag få.

7

Gaddensiffran

Så många öl hade du kunnat köpa på någon av SU:s studentpubar för de 190 kr som SL:s 90-dagarskort för studenter har höjts med.

5/2011 Gaudeamus 7


Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Förändrad maktbalans i kåren – I början fanns en farhåga om hur samarbetet skulle fungera i en så pass bred koalition. Men genom att vara pragmatiska och prestigelösa har vi alla möjligheter att lyckas, även om alla inte alltid får precis som de vill. Hittills har vi kommit överens och är även måna om att inkludera oppositionen, säger han. Ekonomerna fick med sina tio mandat flest röster. Att partiet ändå sitter i opposition beror enligt partiombudet Savas Caliskan på att koalitionsbildningarna, förutom att partierna skulle komma överens i olika frågor, till stor del handlade om erfarenhet och vänskapsrelationer. – Ekonomernas representanter är helt nya i år och TIP är ett nytt parti, vilket påverkade förhandlingarna. Vi ville inte heller sätta oss i en konstellation där det inte fanns utrymme för våra frågor. jenny Madestam, Statsvetare

Omröstning på årets valfullmäktige i juni.

Moderata studenter har bildat koalition med bland andra Vänsterns studentförbund och de största partierna är i opposition. Enligt statsvetaren Jenny Madestam får nu fler parter inflytande. jennie aquilonius

I årets val till Stockholms universitets studentkårs, SUS, fullmäktige åkte två traditionella partier ut och nykomlingarna Moderata studenter och The International Party, TIP, röstades in. På valfullmäktige den 9 juni bildade

Foto: Jennie Aquilonius

kårpartierna Humanisterna och samhällsvetarna, Socialdemokratiska studenter, Gröna studenter, Juridicum, Vänsterns Studentförbund och Moderata Studenter majoritet i kårstyrelsen. De två största partierna, Ekonomerna och TIP, hamnade i opposition. Till ordförande valdes Humanisterna och samhällsvetarnas partiombud May Al-Boujassam. Enligt nye vice ordföranden Erik Arroy, från Socialdemokratiska studenter, bildade de partier med bäst möjligheter att samarbeta majoritet.

på Stockholms universitet, menar att den här typen av blocköverskridande samarbete ofta förkommer på lokalnivå eftersom partierna där vanligtvis är mer pragmatiska. Det handlar om att lösa praktiska politiska problem framför att låsa sig ideologiskt. En styrelse måste också utses, och kan det endast åstadkommas genom att några av de mindre partierna går ihop så blir det så. – Det kan bero på hur nära eller långt

ifrån varandra partierna står. Uppenbarligen har partierna i den koalition som nu bildats lättare att samarbeta än de större partier som numerärt sett fått flest röster, säger hon. Hon menar att fördelen med utfallet är att flera olika intressen är representerade i styret och inte bara ett eller ett par, vilket kan tolkas som demokratiskt. – Vissa av de riktigt små partierna får dock större inflytande än de bemyndigats med. En möjlig konsekvens är att de studenter som röstat på de partier som fått flest mandat känner besvikelse över att dessa inte får del av styret, vilket kan leda till en känsla av meningslöshet att rösta. Jenny Madestam har svårt att svara på varför konstellationen uppstått, men menar att personliga relationer och kontakter mellan partiernas aktiva kan spela in. Det är inte heller helt otänkbart att några av dessa av någon anledning också bestämt sig för att stänga de större partierna ute.

Fullmäktige Kårfullmäktige är SUS högsta beslutande organ. Där utses bland annat kårens ordförande och vice ordförande. I kårvalet på våren konkurrerar partierna om 41 platser i fullmäktige. Alla studenter som är medlemmar i kåren har rätt att rösta.

!

Summary in English

The power balance in the Stockholm University Student Union has shifted after the student union council election last semester. The council is the highest decisionmaking body of the union. Conservative students have formed a coalition with, among others, the left wing party. The two biggest parties, Ekonomerna and The International Party, are now in opposition. May Al-Boujassam from the party Humanisterna och samhällsvetarna was elected president and Erik Arroy, Socialdemokratiska studenter, became vice president. According to the political scientist Jenny Madestam various interests are now represented in the government.

“Sweden’s free education was unique” COLUMNIST NICOLE RAPHAEL Last semester, I studied

Film Studies at Stockholm University’s Filmhuset and it was the most fun I’ve ever had interacting in a classroom. Prior to agreeing on Stockholm, I had decided to apply to universities in England. Though as things in this life decide to work out on their own, I was not accepted into the London exchange program because my home university didn’t have the funds to send more students. About a week later, my Stockholm University Alumni uncle called me for some words of encouragement. He started out by saying how sorry he was and how badly he wanted to see me go overseas and experience something that he had as well as many of his friends had. And just then he said, “Why don’t you just go to Sweden? I mean, school is free there.” To make a long story short, I ended up calling my

8 Gaudeamus 5/2011

admissions office the next day to set up a meeting and the next thing I know I’m receiving another letter but this time reading: “Congratulations, this is your notification of selection to Stockholm University.” Coming from a university that charges $30,000, roughly 210,000 SEK a year, made it easier for me to choose Sweden over the costly university in London. So, in doing so, I saved myself $15,000 for the six months I was in Sweden.

SEK (about $20,000). Sweden’s decision to make tuition costs could sabotage many young people’s settlement about coming to Sweden. It’s already well known that universities throughout the world cost well over budget, so the free education was a unique and promising idea. People from all over the world chose to come to the incomparable atmosphere because of the ability to study for free.

But as the saying goes, ‘All good things come to an end’. As of this fall, Sweden as a nation has chosen to lift the free education policy and revert to an actual tuition for non-EU/EEA citizens. After doing some research on the Uppsala, Gothenburg, and Stockholm University websites, I learned each of them will be charging a significant amount, however, it will depend on what the student decides to study. For instance, if someone chooses to study in the Humanities, Law or Social Sciences at Stockholm University, then he or she will have to pay 90,000 SEK (about $13,000). However, if one chooses the Sciences then he or she would be looking at 140,000

This could create decrease in tourism, economy,

and even controversy towards the potentially segregated community of European Scholars and prospective international students. One could even say that this decision is due to the western’s influence on expensive higher education, however, that’s not a good reason either. Sweden was unique to display this free education, for the time being. Nicole Raphael studied Film Studies at SU last semester. She was raised in Nebraska, USA, and has now returned to her college town of Sioux City, Iowa, to work one last year to achieve her Bachelor’s Degree in Photograpgy.


händer i svenska studentvärlden

Nyheter

Ett ögonblick...

”Att undervisa är livet” ... Barbro Landén, studierektor vid institutionen för baltiska språk, finska och tyska, som tilldelats priset Årets lärare 2011.

Som lärare är det viktigt att lita på sin intuition och inte anamma varje ny pedagogisk trend som kommer, menar Barbro Landén.

Hur känns det att ha fått priset? – Jag är mycket glad, stolt och ödmjuk. Dels för egen del men också för institutionens del. 2005 genomgick vi en sammanslagning som inte var helt oproblematisk, att vi får det här priset blir också ett slags bevis på att vi har lyckats som institution. Jag tycker också att det är viktigt att undervisningen lyfts fram, det är massor av människor som undervisar dagligen och de får inte alls samma uppmärksamhet som forskningen får till exempel. Vilka är de viktigaste egenskaperna hos en bra lärare? – Som lärare så måste du tycka om att jobba med studenterna, du måste tycka om ditt ämne och du måste kunna ditt ämne, men framför allt så måste du känna dig själv. Du ska ta reda på vad du är bra på, jag tror inte att det finns någon universalpedagogik som fungerar för alla, precis som att det är olika för stu-

denterna hur de bäst lär sig. Är du trygg i dig själv så märker studenterna det. Du ska lita på din intuition och inte anamma varje ny pedagogisk trend som kommer. Trivs du inte med att arbeta i Mondo till exempel så ska du ge sjutton i det. Och var inte rädd för att fråga studenterna löpande vad de tycker fungerar och inte fungerar. Vad är kul med att undervisa? – Jag älskar att undervisa när jag märker att jag kan förklara så att studenterna förstår, när jag ser att de utvecklas, det är jätteroligt. Att undervisa är livet! Eller när det gäller yrkeslivet i alla fall. Varför tror du att just du fick det här priset? – För det som står i motiveringen, att jag arbetar mycket med en långsiktig pedagogisk utveckling och för att jag genom tydlighet och stöd främjar både självständighet och ett kritiskt förhåll-

Foto: Åsa Secher

ningssätt. Jag tror att mina kollegor vet var de har mig. Jag är också generös med att ge beröm, försöker hitta det som är positivt, det är en bra bas när man sedan vill ge kritik. Jag tycker att vi inom den akademiska världen är alldeles för snåla med beröm och för snabba med att ge kritik, men det ligger kanske i det kritiska förhållningssätt som präglar forskningen och undervisningen. Vad ska du göra med prispengarna? – Jag har en idé som jag inte vet om den går att genomföra än, men jag skulle vilja besöka en kollega i ett land utanför Norden där man inte har tyska som modersmål, i en eller två veckor, kanske USA eller Sydeuropa, och auskultera på undervisningen, jämföra vilken litteratur och vilka metoder de använder och så vidare. Men det är svårt att ta ledigt så länge som studierektor, så vi får se.

Årets lärare Pedagogiska priset Årets lärare delas ut årligen sedan 1992 för att uppmärksamma goda insatser i undervisningen. Både studenter och anställda kan nominera kandidater. Den slutliga bedömningen görs av RUT, Rådet för universitetspedagogisk utveckling. Pristagarna tilldelas 50 000 kronor var för möjlighet till förkovring inom sitt ämne. Förutom Barbro Landén utsågs i år även lärarparet Martin Tamm och Yishao Zhou vid matematiska institutionen, samt Elisabet Borg vid psykologiska institutionen till Årets lärare vid SU. Den 30 september får de motta diplom under den årliga promotions- och installationshögtidligheten i Stadshuset.

!

Åsa Secher

Efterlängtat spadtag Ett hundratal personer samlades 1

Foto: Åsa Secher

september på parkeringen bakom Södra husen för att bevittna det första spadtaget inför bygget av det nya Studenthuset, som ska stå klart i augusti 2013. På plats för att säga några ord och sätta sig bakom spakarna i grävmaskinen fanns bland andra studentkårens vice ordförande Erik Arroy. Erik var väldigt nöjd med att han lyckades gräva upp en bit av buskaget bredvid parkeringen, men framför allt glad

över att få vara med och förverkliga något som studentkåren har stridit för i decennier. – Kåren har velat flytta ut ur Nobelhuset väldigt länge, att vi har fått till en lösning känns fantastiskt. Sen är det klart att även om det är kul att få vara med när det händer så känns det också som att man snuvar tidigare kårpresidier på konfekten, de som under många år har kämpat för det här. Åsa Secher

5/2011 Gaudeamus 9


Utrikes

studenter i världen

Indien:

Traditioner hindrar

Brahminstudenter på lunchrast i Bangalore i södra Indien.

I ett försök att minska klasskillnaderna i det hierarkiska indiska samhället infördes för flera decennier sedan ett kvoteringssystem som reserverar ett antal platser på landets universitet för studenter från låga kaster. Men de djupt rotade klasskillnaderna lever kvar och inkvoterade studenter på universitet runtom i landet vittnar om stora orättvisor. Johanna Sommansson har tittat närmare på ett kvoteringssystem i kris. Av Johanna sommansson (text och foto) KVOTERINGSSYSTEMET introducerades på 1950-talet i ett nyligen självständigt Indien. Systemet är fastställt i den indiska konstitutionen och har som huvudsyfte att förebygga klasskillnader.

De som kvoteras in är daliter och adivasis, kastlösa och stamfolk, som i dagens moderna Indien kämpar för att klättra på den sociala stegen genom en gedigen utbildning. Trots detta är det

fortfarande stora klasskillnader i det indiska samhället. – Vi brahminer [den högsta kasten, reds. anm.] har historiskt sett alltid innehaft maktpositioner och inflytelserika

positioner i samhället, berättar studenten Sapna, 21 år, och fortsätter: – En förändring är på väg, jag tror att Indien kommer att gå från ett kastsamhälle till ett klassamhälle, där det är

The student movement in Chile is empowering the citizens COLUMN CAMILA GONZÁLEZ FOR three

months Chile has been changing. Each week there are demonstrations in the streets in which thousands of students stage colourful parades, joined by their professors and even their families. Their 10 Gaudeamus 5/2011

goal is ambitious and is continually repeated in the media and during their sit-ins: “free and high quality education.” Nevertheless, beyond these demands, the student movement has accomplished something not seen since the return to democracy, something that has given it worldwide relevance: citizen empowerment. When Chile regained its democratic system in 1990 after a national referendum, the challenge was to rebuild a country and heal a wound, to recover

the citizens’ voice and action that had been silenced over years of repression. The first step was taken in 2006 with the “penguin revolution,” a movement driven by secondary school students; but these days students at the universities have taken the lead role. These leaders represent a new generation, they are younger than 26 years old, and while they are members of diverse political groups, they have managed to combine their demands in calling for a decent educational system.

Today the scene is different than it was thirty years ago. Thanks to economic development, in 2010 Chile joined the Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), which unites the principal industrialized economies of the world. Within this organisation, Chile is the third poorest country with almost 20 percent of the population considered “poor.” In education, the situation is dire. According to the OECD, we are the country in which the State contribu-


studenter i världen

klassprojekt pengar som avgör social status. Men jag tror inte att jag, under min livstid, kommer se Indien utvecklas till ett samhälle där kast är utsuddat. Rupa, brahmin som studerar engelsk lit-

teratur på Dehli University, är även hon väl medveten om de tydliga klasskillnaderna i det indiska samhället. Jag frågar henne vad hennes föräldrar skulle säga om hon skulle bli tillsammans med en kille som var dalit. Rupa gör stora ögon och säger att det skulle vara omöjligt för henne, hon måste hålla sig inom sin egen kast, eller möjligen en kille från kasten under, khsatriya, om han kom från en förmögen familj. Rupa själv säger att hon inte har stött på så mycket kasthierarkier, men hon tror att det framför allt har att göra med vilka lärosäten hon har studerat vid. Hennes bror har andra erfarenheter. – Min bror som är 8 år äldre berättade från sitt college att nedsättande termer för de lägre kasterna var vanligt i dagligt tal. Nedsättande ord användes offentligt och ingen vågade någonsin protestera, av rädsla för ett bakslag och eftersom man lär sig att leva med dåliga saker som har varit en del av samhället för länge, säger Rupa. Utbildningssystemet i Indien är begränsat, alla som vill studera får inte plats, och det råder stenhård konkurrens om de platser som finns. På grund av kvoteringssystemet händer det att studenter med toppbetyg nekas plats till förmån för sämre meriterade studenter från lägre kaster. Sapna studerar journalistik på Delhi University, hon berättar att när hon registrerade sig på sin utbildning blev hon placerad att dela rum med en annan tjej som är dalit. Hon var tillsammans med sin mamma vid registreringen, och de båda kom genast överens om att inte berätta detta för mormor. – Min mormor tillhör en traditionell familj, i hennes hus finns en speciell

tes the least to higher education (only 16 percent) and the Chilean university fees are the second highest in the world after the United States. Furthermore, university credit (the main source of state aid for disadvantaged students) has forced 60 percent of students into debt, while 40 percent have permanently abandoned their course of studies, most often for economic reasons. The student movement not only has stopped classes for the last three months, but also represents a change in mentality, whereby citizens want to be heard and want to say: “We do not

kopp som städpersonalen får dricka vatten ur och hon håller fast vid traditioner och gamla idéer om renhet och kast, berättar Sapna. Vad skulle mormor säga om hon fick veta, undrar jag. Sapna svarar att mormor med all säkerhet skulle kräva av henne att byta rumskamrat. En brahmin kan bli besudlad av att vara så nära en dalit enligt det gamla regelverket som är starkt förankrat i den indiska kulturen. Jag följer hellre min mammas exempel fortsätter hon, min mamma är högutbildad och har en modern attityd, berättar Sapna.

till att han var godkänd och Dr Jaspreet Singh fick sin läkartitel postumt. Sociala orättvisor på Indiens läroverk gör att de här självmorden bör tolkas som en protest mot den sociala strukturen menar organisationen TIF, som arbetar aktivt med att diarieföra händelserna och försöka se samband mellan kastdiskriminering och självmorden. Frågan måste lyftas på en kollektiv nivå snarare än individnivå och Indiens daliter och adivasis måste organisera sig, menar TIF. Rupa och Sapna heter egentligen något annat.

The Insight foundation, TIF, är en orga-

nisation startad och driven av daliter för att stötta inkvoterade studenter i universitetsvärlden. Organisationen driver en studenttidning samt en nationell telefonlinje där daliter och adivasis kan få tips och stöd när det gäller utbildningsfrågor eller problem relaterat till utbildningen. Anoop Kumar, som själv är dalit och arbetar för TIF, berättar om dokumentärfilmen Death of Merit som skildrar tre unga dalitstudenters självmord. I filmen porträtteras en student, Dr Jaspreet Singh, som tog sitt liv 27 januari 2008. Singh var dalit och studerade sista året på läkarprogrammet på Government Medical College i Chandigarh. I filmen berättas hur hans lärare brukade tydliggöra inför hela klassen att han inte tyckte att Singh, som dalit, förtjänade ett hedervärt yrke som läkare. I sitt självmordsbrev skrev Singh att det var främst lärarens kommentarer och förolämpningar från andra studenter som gjorde att han valde att slutligen ta sitt liv. Singh hängde sig på en toalett i biblioteket på det prestigefyllda universitetet efter att han gång på gång underkänts i ett av sina ämnen. Efter hans död utsåg en domstol en

kommitté bestående av tre utomstående professorer som fick i uppgift att se över hans provresultat. De kom fram

agree with this system”. What we are experiencing today in Chile is a reflexion of a society that has grown tired of waiting for answers generated by governmental institutions and political parties. According to the latest poll conducted by CEP (Centro de Estudios Públicos or Center for Public Studies), President Piñera has only a 26 percent rating of approval for his leadership, while the opposition is only approved by 17 percent of Chileans.

Johanna Sommansson har en masterexamen i socialantropologi och en kandidat i indologi vid Stockholms universitet och gett ut publikationen Desi girls! – a study of young urban middle-class Delhi girls’ constructions and negotiations of gender (2010). I dag arbetar hon som redaktör för tidskriften Sydasien.

Indiens sociala struktur – en komplex hierarki I Indien är den hinduiska majoriteten uppdelad i fyra varna, eller klasser. Denna indelning har sitt ursprung i den heliga texten Rig Veda daterad 1500–1000 f.kr. På toppen av hierarkin finns brahminerna, prästerna, följt av kshatiyas, krigarna, sedan följer vaishyas, bönder och hantverkare och i botten finns shudras som har som uppgift att tjäna de övre dominanta klasserna. De oberörbara, daliterna, faller helt utanför systemet, och likaså adivasis, stamfolk. Kaststatus ärvs. Kasten bestämmer yrke, äktenskapspartner, umgänge, levnadsvanor, rättigheter och skyldigheter.

!

when walking among the protesters. The youth are rejecting the current economic model that creates inequality, and petitioning the government for education as a right and not a privilege. Today the citizen has recovered his voice and the courage to demand changes that allow us to live in a Chile that is not only considered an economic power, but also more humane and above all for the average citizen. Camila González is a journalism student at

After three months of demonstra-

Pontificia Universidad Católica de Valpa-

tions, one perceives a clear message

raíso in Chile.

Utrikes

Praktik åt alla på franska universitet I september nästa år genomför Frankrike en omfattande utbildningsreform, det meddelande den avgående Högskole- och forskningsministern Valérie Pécresse i juni i år. Reformen berör den så kallade licensen, Frankrikes motsvarighet till en kandidatexamen. Målet är att få fler att lyckas ta sin första examen och minska det höga antalet studenter, 50 procent, som underkänns under sitt första år. Reformen innebär bland annat en garanti på 1500 lärarledda timmar under tre år, skräddarsydda program anpassade efter individen och möjlighet till praktik för alla studenter som vill.

Muslimska studenter pekas ut Personalen på engelska universitet ombeds informera polisen om studenter som verkar deprimerade eller isolerade. Uppmaningen är en del av den förebyggande strategi som det brittiska inrikesdepartementet lanserade 2007 och syftar till att förhindra att människor dras in i terroristisk verksamhet. Goldsmiths University i London är ett av de lärosäten som den senaste månaden blivit direkt informerade av lokala myndigheter om den nya strategin. James Haywood är ordförande för studentkåren på Goldsmith University och berättar för tidningen The Guardian att han fick specifika frågor om universitetets muslimska studenter och om han upplevde några problem med föreningen Islamic Society. – Vi är väldigt upprörda över att vi ombeds spionera på våra muslimska studenter. Att föra vidare information till polisen om studenter som de anser är ’i riskzonen’ är inte bara moraliskt förkastligt men det går också stick i stäv med hur vi arbetar med konfidentiellt pastoralt stöd, säger James Haywood till The Guardian. Det brittiska inrikesministeriet försvarar den nya strategin med att förebyggande antiterrorbekämpning ligger i allas intresse.

Bostadskrisen på andra sidan sundet Brist på studentbostäder vid terminsstart är inte unikt för Sverige. I danska Århus, som med 38 000 studenter är Danmarks näst största studentstad, hade många studenter fortfarande inte hittat boende när terminen startade. Christian Walther Jensen påbörjade i augusti sina fysikstudier vid Århus universitet men hade efter sex månaders letande fortfarande inte hittat ett boende och fick börja terminen med att bo i tält. – Jag vet inte vad jag ska göra, jag har sökt rum och lägenheter men de som hyr ut säger att de har fått över 250 ansökningar, säger han till JyllandsPosten. I slutet av augusti hade drygt 500 nya Århusstudenter ansökt om studentbostad via universitetet men ännu inte blivit erbjudna någon bostad. 5/2011 Gaudeamus 11


Ny forskning

koll på akademin

Hallå där... …Evert Gummesson, professor emeritus vid företagsekonomiska institutionen som har fått ge namn åt den internationella utmärkelsen The Evert Gummesson Outstanding Research Award.

Hur känns det att få en utmärkelse uppkallad efter sig? – Det är naturligtvis alltid roligt att bli uppmärksammad. En fördel är att chansen ökar att forskare internationellt läser vad jag skriver. Vad är serviceforskning? – Forskningen kring service och tjänster började på 1970-talet. Service fanns då inte med i företagsekonomin trots att det utgjorde mer än hälften av vår ekonomi, allt man Evert Gummesson. talade om i böckerna var Foto: Privat varor. The Nordic School – ett samlingsnamn eller ”varumärke” för forskning från särskilt Sverige och Finland – var tidiga aktörer inom forskningen. Serviceforskningen är i dag ett av de stora områdena inom företagsekonomin och Nordic School tillhör fortfarande de ledande. Många politiker pratar om ”tjänstesektorn” som den stora, enligt statistiken cirka 85 procent av de mer utvecklade ländernas ekonomi, som ska ge alla nya jobb. Tyvärr är det i mångt och mycket ett missförstånd och bygger på felaktig statistik som Sverige och andra länder envisas med att producera. Det bygger också på oklarheter om vad ”service” är. Hur ska service definieras? – Den nya forskningen som Naples Forum on Service [som står bakom utmärkelsen, reds. anm.] är inriktad på definierar service ur alla intressenters synvinklar, inte minst kundernas och medborgarnas. Utgångspunkten är att världen består av servicesystem som ofta fungerar dåligt och är föga innovativa. För att hantera det måste samhällsvetenskaperna acceptera forskning om komplexa problem och inte som i dag hålla sig till små begränsade delar. Får vinnaren av utmärkelsen en statyett också? – Tills vidare är det en liten ”skulptur” av tre pelare som bär upp ett tak. Designen är hämtad från Pompeji. Johan Rönnblom

Utmärkelsen Evert Gummesson Outstanding Research Award ska tilldelas forskare som bland annat gjort betydande insatser för att öka kunskapen inom området ”service”. Bakom utmärkelsen står The Naples Forum on Service.

!

12 Gaudeamus 5/2011

Den expanderande övervakningen Innebar de så kallade FRA-lagarna något unikt nytt i Sverige, eller har statens övervakning alltid följt ungefär samma mönster? I doktorsavhandlingen Övervakning för rikets säkerhet undersöker Jenny Langkjaer vad som är karaktäristiskt för övervakning och hur övervakningssamhället i Sverige växte fram i takt med demokratin. Moa Greitz

Under senare delen av 1800-talet blev oron för inhemska hot mot det rådande samhället allt större. De sociala problemen och de stora klasskillnaderna som länge funnits hade blivit allt tydligare, en facklig arbetarrörelse växte fram och Socialdemokratiska arbetarepartiet bildades. Jenny Langkjaer menar i doktorsavhandlingen Övervakning för rikets säkerhet att det är i den kontexten framväxten av övervakningssamhället skedde. – Tidigare forskning har menat att det i väst skedde en förskjutning från spionkontroll till politisk övervakning först under slutet av första världskriget. Men i Sverige hade man en relativt bred övervakning av inhemsk politisk aktivitet redan under slutet av 1880-talet. Jenny Langkjaer menar att orsaken

till viss del var att man under denna tid hade mötesfrihet i Sverige, vilket underlättade övervakningen. – Alla var skyldiga att anmäla möten i förväg hos polisen, så de hade bra koll på var och när möten hölls. Dessutom kunde polisen övervaka möten öppet. I till exempel Frankrike, där socialisternas möten var förbjudna, försökte polisen gå inkognito på mötena vilket inte alltid var så lätt. I de polisprotokoll som Jenny Langkjaer har gått igenom framgår att övervakningen oftast gick lugnt till. Mycket sällan blev det konfrontation mellan polis och mötesdeltagare, till skillnad mot i till exempel England där poliser ofta blev utslängda. Till viss del kan det ha att göra med att den svenska socialdemokratiska rörelsen var förhållandevis ordningssam, menar hon. – Poliser och agitatorer vistades mycket tillsammans, till och med på nyårsvakor och liknande. Till slut vande de sig vid varandras sällskap. Många agitatorer visste också att polisen till viss del strävade mot samma mål, till exempel att få bilda fackföreningar. Fyllde då övervakningen någon funk-

tion? I alla fall till en början, menar Jenny Langkjaer, eftersom ingen visste var den svenska socialdemokratiska rörelsen, eller andra rörelser som också beva-

Illustration: Amalthea Frantz

kades, var på väg. Men efter ett tag blev övervakningen irrationell, information samlades in om sådant som inte längre utgjorde det hot man först trott, information som sedan inte analyserades eller användes. Tidigare forskning har ofta fokuserat på aktörerna som förklaring till förloppet; att övervakarna upplevde ett hot och därför drev på övervakningen. Jenny Langkjaer menar i stället att man bör se den växande övervakningen som en del av den byråkratiseringsprocess som skedde under denna tid. Övervakningen blev spårbunden, man fortsatte samma övervakning på rutin även om det inte längre fanns något syfte med den, samtidigt som man började övervaka även annat. – Övervakning fungerar så, man försöker ta reda på något, men vet inte riktigt vad, så då tar man reda på allt. Därför är övervakning i sig expansiv. Om man inte reglerar den så finner den nya marker av sig själv, och är samtidigt kvar på de gamla.

är att tydligare definiera vad man letar efter och att ständigt ompröva och reglera övervakningen för att på så sätt hitta en godtagbar balans. Jenny Langkjaer tror att det kan vara svårt att precisera vad man letar efter eftersom det ju ofta är dolda hot man söker. Men att ständigt ompröva övervakningen tror hon är nödvändigt. – Om man hade gjort det under den perioden jag undersökt hade nog mycket av övervakningen avslutats eller omdirigerats dit den var mer relevant. Det var kanske lite mycket begärt då, när övervakningen var i sin linda, däremot är det något man borde kunna begära nu.

I en jämförelse mellan nu och då me-

nar Jenny Langkjaer att det visserligen finns tydliga skillnader mellan den övervakning vi ser i dagens samhälle och den som utfördes för hundra år sedan, men att tala om en ”ny övervakning” tycker hon är missvisande. – Dagens övervakning är inte ny, den har bara, i linje med fenomenets inneboende drag, fortsatt att expandera. Samtidigt ses övervakning som ett

större problem i dag när Sverige är en demokrati. Mellan å ena sidan öppenhet, demokrati och personlig integritet och å andra sidan övervakning finns en inbyggd motsägelse. Tidigare forskning har tagit upp just detta problem och menat att en lösning – om man nu alls ska ha övervakning –

Jenny Langkjaer.

Foto: Privat

Vill du skriva om forskning? Är du intresserad av forskning, vill skriva artiklar och hjälpa Gadden att bevaka olika områden? Mejla gaudeamus@sus.su.se.

Avhandlingen Doktorsavhandlingen Övervakning för rikets säkerhet framlades vid historiska institutionen på Stockholms universitet i mars 2011.


röster ur akademin

Panelen

Svenskt Näringsliv vill sänka studiebidraget för högskoleprogram inom konst och humaniora eftersom det är svårare att få jobb efter de programmen i jämförelse med andra utbildningar, som exempelvis ingenjörsutbildningar. Vi tog kontakt med tre akademiker för att ta del av deras syn på förslaget.

Vad tycker du om Svenskt Näringslivs förslag? Av jennie aquilonius och Åsa Secher Foto: Hanna Christiansson

– Den höga marginalskatten i Sverige och det generösa sociala skyddsnätet kan i sig leda till brist på akademiker med hög anställningsbarhet. De här sidorna av den svenska välfärdsmodellen (förutom alla fördelar) skulle mycket väl kunna bidra till att svenska studenter inte tar framtida Niels-Jakob Harbo Hansen jobbutsikter i beaktande när de väljer Forskningsutbildning. Men, jag är inte övertygad assistent, om att Svenskt Näringsliv adresseInstitutet för rar problemet på rätt sätt. Ett sådant internationell system som de föreslår kräver att det ekonomi politiska systemet många år i förväg analyserar och identifierar anställningsbarheten för olika utbildningar. Det är inte säkert att en sådan analys stämmer. Förändringen skulle göra systemet sårbart för intressegrupper som skulle lobba för att specifika utbildningar ska ges en hög anställningsbarhetsrankning. – En mer hållbar lösning skulle vara en skattereform som flyttar beskattning från inkomstskatt till exempelvis bostäder. Den skulle kunna kompletteras med en finansieringsreform som förändrade studenternas inkomstfördelning till att i större utsträckning bestå av lån och mindre av bidrag. Det skulle göra ekonomiska för- och nackdelar med olika utbildningar tydligare för studenterna. Vilket skulle leda till att de gjorde sina val dels utifrån ekonomiska faktorer, dels utifrån egna preferenser.

– Studenter som väljer humaniora vet att arbetsmarknaden för humanister är kärv. De verkar alltså inte särskilt känsliga för ekonomiska incitament. Därför är det inte troligt att sänkta studiebidrag skulle ha så stor effekt, om de inte sänks radikalt förstås. Dessutom är det svårt att se hur Jonas Olson Forskarförslaget skulle genomföras i praktiassistent, ken eftersom kritiken gällde delkurFilosofiska ser och inte studiekurser. institutionen – Så förslaget om sänkta bidrag var nog inte seriöst. Svenskt Näringsliv anser helt sonika att samhälleliga resurser inte bör ägnas sådant som inte ligger i linje med deras intressen, som humaniorastudier. Därför vill de misstänkliggöra humaniora genom att plantera diffusa och nedsättande termer som ”hobbykurser” och ”slöläsning” i den politiska debatten. Jag hade själv en korrespondens med Stefan Fölster [Svenskt Näringslivs chefsekonom, reds. anm.] och bad honom definiera ”hobbykurs”. Det misslyckades han med, trots att han skickade mig fem mejl. Det var nedslående att ta del av mycket av det som sades till humaniorans försvar. Poängen med humaniora är inte att vara ekonomiskt lönsam, utan att ett samhälle där humaniorans ställning är stark är ett bättre samhälle.

Medverka i Panelen

– Att sänka studiebidraget för utbildningar där det är svårare att få jobb är onödig dubbelbestraffning. Jag tror de flesta tycker att det är viktigare att ägna sig åt saker de gillar än att få en hög inkomst, även om Svenskt Näringsliv har en annan uppfattning om hur man bör prioritera. Elin Gawell Doktorand, – Att sätta sig till doms över vilka utMatematiska bildningar som ger kunskaper som beinstitutionen hövs i arbetslivet eller inte tror jag är vanskligt. De flesta universitetsutbildningar ger inte främst praktiska kunskaper, utan syftar till att lära studenterna reflektera och analysera så att de kan lösa framtida problem på egen hand. – Det Svenskt Näringsliv kallar för hobbykurser är kurser som verkligen fyller en funktion här. Genom att kalla en kurs ”Harry Potter och hans världar” i stället för ”Textanalys, orienteringskurs” attraherar man en bredare målgrupp, där kanske många aldrig skulle ha läst en universitetskurs annars, utan att för den sakens skull göra avkall på innehållet. Universitetets uppgift är inte enbart att utbilda människor till arbete, utan att utbilda människor till medborgare. En utbildad befolkning är en förutsättning för en välfungerande demokrati.

Arbetar du på universitetet och vill tycka till? Mejla gaudeamus@sus.su.se.

DET FINNS STUDENTER. OCH SÅ FINNS DET ICA-STUDENTER.

Vi vet att lite gör stor skillnad för dig som pluggar. Därför får du som ICA-student alltid lite bättre erbjudanden på mat, banktjänster och försäkringar. Så att du faktiskt kan unna dig en avokado i salladen, tvättmedel till sista smutstvätten och lite extra penga r i reskassan. Läs mer och ansök på ICA.se/student eller ICA Student. Lite bättre mat, bank & försäkring.

5/2011 Gaudeamus 13


Essä

FÖRDJUPA DIG

Estetik: lagom är bäst

Fotografiet på Hadrianusvallen på Englands västkust är ett av Östen Axelssons mest lyckade. Det uppskattades av både nybörjare och experter i studien.

Östen Axelsson doktorerade i estetisk psykologi våren 2011. I sin avhandling, som bland annat bygger på egna fotografier, utvecklar han en ny teori om estetisk upplevelse. För Gaudeamus läsare berättar han om hur det hela började, varför lagom är bäst, samt om hur den som har ambitionen att doktorera (inte) ska gå till väga. Av östen Axelsson (text och foto)

J

ag har ägnat en stor del av mitt liv åt estetisk verksamhet, från musik till teater, grafisk formgivning och fotografi. Mitt intresse för fotografi uppstod redan innan jag börjat skolan. Mina föräldrar var dock inte särskilt benägna att låta mig utforska området på egen hand, då de ansåg att en kamera var en dyrbar produkt. Min mammas Kodak Instamatic borde knappast ha räknats till kategorin dyrbara kameror, men den var trots allt hennes. En av få personliga ägodelar som hemmafru, utan egen inkomst. Omsider lät mamma mig använda sin kamera en första gång för att ta en bild, men bara en. Fast, vad fotograferar man? Pappas Opel Kadett, Baptistkyrkan i vars pastorsbostad vi bodde, det flacka åkerlandskapet utanför..? Mamma gav mig inte tid att fördjupa mig i frågan. ”Du ska ju bara ta en bild”. Det blev ett suddigt foto av mammas krökta rygg när hon bäddar sängen. Det dröjde till tonåren innan pappa lät mig utforska fotograferandets förutsättningar med sin Richo 35 S. Glaset i sökaren var sprucket och objektivet satt något löst sedan han tappat kameran i stengolvet vid klago-

muren i Jerusalem vid sin ”pilgrimsresa” 1975. Det gjorde inställningen av exponeringen till en utmaning då hela objektivet vred sig runt sin egen axel. Trots kamerans personlighet blev min skolresa till London rikligt dokumenterad, och jag var frälst. Angelägen att förstå fotograferandets natur la jag omedvetet grunden till min doktorsavhandling.

”De flesta vuxna, oavsett grad av expertis, vet vad de själva anser är, eller inte är, en estetisk upplevelse.”

J

ag flyttade till Stockholm våren 1994 för att läsa fristående kurser i psykologi vid Stockholms universitet. Mitt mål med studierna var noga utvalt. Jag skulle doktorera i psykologi. Jag visste dock inte exakt på vad. Det var när jag läste NTI-skolans korrespondenskurs i fotografi, parallellt med univer-

Varför essän? Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på landets universitet och högskolor, men för det mesta hamnar de i dammiga arkiv. Därför har Gadden infört essäsidor. Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se

14 Gaudeamus 5/2011

sitetsstudierna, som frågorna började hopa sig. Vad är ett bra fotografi, och hur kan jag vara säker på att de bilder jag tar fungerar? Fotolitteraturen rådde mig att fråga en psykolog. Jaha, tänkte jag, vem då? Professor Hellström, Berglund, Montgomery..? Ingen verkade sitta inne med svaren. Men, min intuition ledde mig att tro att fotolitteraturen hade rätt, psykologin borde kunna besvara frågan, och jag var fast besluten att lyckas.

J

ag började forskarutbildningen våren 1999. I efterhand kan man undra om jag var galen. Med otillräcklig finansiering, utan erfarenhet, en handledare som inte kunde ett dyft om varken estetisk psykologi eller fotografi, inom ett outforskat område, tänkte jag – en rookie – utveckla en teori om estetisk upplevelse av fotografi. Jag kan ogärna rekommendera någon att följa mitt exempel, trots att jag tveklöst hade gjort om det hela om jag ställts inför samma utmaning igen. Att göra det lätt för sig är att fuska. Så, hur löser man estetikens gåta? Ja, inte hittar man svaret i stjärnorna eller i kristallkulor, inte heller i sina tankars vindlande värld, inte ens om man med kraft av många års slitage patinerar lädret på sin länstol. Frågan är empirisk, och svaret finner man genom att just fråga. Man kan invända att sökandet efter svaret på estetikens gåta måste börja med en oklanderlig


definition av ”estetik” eller ”estetisk upplevelse”. Detta är dock felaktigt. Det är fullt tillräckligt att begreppet är intuitivt etablerat i allmänhetens medvetande. De flesta vuxna, oavsett grad av expertis, vet vad de själva anser är, eller inte är, en estetisk upplevelse när deras känslor provoceras.

I

min forskning har jag exponerat ett hundratal personer, experter såväl som nybörjare, för flera hundra fotografier som framkallar varierande grad av estetisk upplevelse, från direkt avskyvärda, till vackra eller tankeväckande bilder. Deltagarna har själva fått definiera vilka bilder som framkallar den mest intensiva estetiska upplevelsen, utifrån egna referensramar, och fått beskriva denna upplevelse med egna ord. Oestetiska fotografier beskrevs oftast som äckliga eller avskyvärda. Många av den amerikanska konstfotografen Cindy Shermans bilder kan illustrera denna kategori. Vanligen väcker de ett starkt obehag hos otränade betraktare. Estetiskt neutrala fotografier, som blomsterstilleben, beskrevs som vackra men intetsägande, medan estetiskt tilltalande fotografier beskrevs som uttrycksfulla eller tankeväckande. Intressant är att människor är överens om vad som är obehagligt, medan vad som är behagligt är individuellt. Detta är ett återkommande resultat inom psykologin, vilket indikerar att människor har en gemensam uppfattning om vad man ska undvika.

E

n noggrannare analys av de 189 uttryck deltagarna i mina studier använt för att beskriva olika grad av estetisk upplevelse resulterade i sex huvudkomponenter: hur bekant–obekant, lugnt–kaotiskt, behagligt–obehagligt, uttrycksfullt–uttryckslöst, dynamiskt–statiskt, eller komplext– enkelt ett fotografi är. Komponenterna bildar en tvådimensionell modell, likt ett spindelnätsdiagram (se bild). Orsaken till modellens systematiska mönster är att alla objekt som omger oss har en viss informationsmängd. Ju mer komplext eller obekant ett objekt är, desto större är informationsmängden. Därtill kommer individens förmåga att bearbeta information. Denna förmåga är beroende av tidigare erfarenheter och beror därför bland annat på vår kultur, på utbildning och träning. När dessa två faktorer möts uppstår vad jag kallar för informationsbelastning, vilket i sin tur leder till känslomässiga reaktioner inför objektet.

E

nkla och bekanta objekt, som är lätta att begripa, utgör en låg grad av informationsbelastning. De flesta upplever sådana objekt som tråkiga. Om informationsbelastningen ökar väcker objekten först känslor av välbehag och sedan vårt intresse. Intressanta objekt beskrivs som uttrycksfulla. Om informationsbelastningen fortsätter att öka så att den överstiger vår kapacitet, upplevs objekten som obekanta och komplexa. Sådana objekt väcker vanligen starkt obehag, eller rentav avsky. Estetisk upplevelse är en behagfull fascination inför objektet. Ett objekt som väcker en estetisk upplevelse är inte för lätt eller för svårt att ta till sig, utan lagom i förhållande till individens kapacitet. Skillnader mellan individer tycks främst bero på förmågan att bearbeta information. Fotoexperterna, som har träning och lång erfarenhet av fotografi, föredrog fotografier som var obekanta och komplexa, och därför erbjöd en utmaning. För dem var det ovidkommande om fotografierna var behagliga eller obehagliga. Fotografierna skulle vara intressanta eller uttrycksfulla. Nybörjare, å andra sidan, föredrog fotografier som var enkla och bekanta, det vill säga fotografier som de förstod. Det bekanta är trivsamt. Detta innebär att om man eftersträvar att skapa ett fotografi som fungerar för de flesta måste man sträva mot mitten. Fotografiet får inte vara för banalt då de som söker det

De uttryck deltagarna i studien använde för att beskriva olika grader av estetisk upplevelse resulterade i sex huvudkomponenter. Tillsammans bildar de en tvådimensionell modell.

komplexa skulle uppleva det som intetsägande och tråkigt, men det får heller inte vara för komplext eller svårbegriplig då de som saknar träning skulle uppleva det som obehagligt.

B

land mina egna fotografier, som jag använt i min forskning, var det mest lyckade ett av Hadrianusvallen från sommaren 2002 – både experter och nybörjade uppskattade det. Under en dagsutflykt längs den slingrande landsbygdsvägen från Carlisle på Englands västkust till New-

”Ju mer komplext eller obekant ett objekt är, desto större är informationsmängden.” castle på östkusten gjorde jag ett kort uppehåll för att sträcka på benen. Vid min promenad utmed muren befann jag mig plötslig inför ett kargt och dramatiskt landskap i norr. Regnmolnen hopade sig och täckte himlen, vilket bidrog till att öka den visuella dramatiken. Jag hade med mig en liten Nikon Coolpix, sökte en naturlig position, måttade och tog en bild innan det började regna. Som oftast blir mina mest spontana bilder de bästa. Ett bra fotografi är en kombination av form och innehåll. Det räcker inte med goda tekniska färdigheter, man måste också ha förmåga att välja sina motiv med omsorg, komponera bilden för att framhäva det centrala, och ha någonting att berätta – gärna på ett nytt sätt. De mest triviala fotografierna berättar bara om hur något ser ut, utan att tillföra någon ytterligare insikt. Ett bra fotografi provocerar betraktaren att titta igen, och tänka efter. Delar av motivet är kanske höljd i dunkel eller oskärpa. Kanske anar man ett skeende utanför bilden, genom en blick mot något utanför el-

ler en skugga som faller in i bilden. Det handlar om att optimera graden av informationsbelastning.

Ö

vertygad om att jag är sanningen på spåret har jag valt att titulera min avhandling Aesthetic Appreciation Explicated (ungefär, ”Estetisk upplevelse utredd och förklarad”). Man har sagt att det är en mycket kaxig titel för en doktorsavhandling. Jag svarar: Det hade varit en mycket kaxig titel, om den inte vore sann. Till dig som har ambitionen att doktorera är jag villig att erbjuda några korta råd. Du ska ha noll materiella behov, vara förbannat envis, och vara en riktigt inbiten nörd (jag tackar professor Magnus Sverke för denna visdom). Vill du dessutom ta dig igenom forskareutbildningen på rimlig tid ska du välja att doktorera hos en etablerad forskare, med anslag för en doktorand och den forskning du ska utföra. Ämnet du väljer ska vara etablerat, och forskningsresultat inom området ska vara efterfrågade av vetenskapliga tidskrifter. I regel innebär detta att du ska söka dig till ditt ämnes vetenskapliga huvudfåras mitt. Med facit i handen vågar jag erkänna att jag gjorde i stort sett allting – inte fel, men – bakvänt. Å andra sidan föredrar jag när stigen vindlar sig brant uppåt. För mig är färden viktigare än målet.

Om författaren Östen Axelsson lade fram sin avhandling Aesthetic Appreciation Explicated vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet, våren 2011. Här har han tidigare även studerat psykologi, pedagogik, teoretisk filosofi, företagsekonomi, konstvetenskap, semiotik och filosofisk estetik. Samt, vid fotohögskolan i Göteborg, fototeori. Jämte estetik forskar Östen Axelsson om ljudlandskapsdesign.

!

5/2011 Gaudeamus 15


Tips och pepp

från första tentan till bästa jobbet

Nybörjarguide för gröna studenter Är du ny på universitetet och drunknar i den nya märkliga akademiska vokabulären? Bara lugn, Gaudeamus har listan på alla ord, titlar och beteckningar som du bör känna till för att överleva högre studier år 2011. Sammanställt av Åsa secher Illustration: Elisabet Ericson

Vi börjar med några av de obegripliga förkortningarna: DISK – Studentkåren vid institutionen för data- och systemvetenskap. FUM – Studentkårens fullmäktige, kårens högsta beslutande organ. HumF – Humanistiska föreningen. KX – Kårexpeditionen i Allhuset. SFS – Sveriges Förenade Studentkårer. SSCO – Stockholms studentkårers centralorganisation. SUB – Stockholms universitetsbibliotek. SUS – Stockholms universitets studentkår. Om du funderar på att gå med i någon av universitetets föreningar och studentråd kan det vara bra att förstå vad som sägs på mötena: Bordläggning – frågan skjuts upp till en senare tidspunkt. Justering – granskning och underskrift av protokoll. Blir du utsedd till justerare måste du alltså läsa protokollet och sätta en kråka på det. Sluten votering – vid omröstning i känsliga frågor kan du bli ombedd att rösta genom valsedel. Suppleant – ersättare i exempelvis en styrelse.

Hur universitetet är organiserat och vem som bestämmer vad är en djungel. Här är några nyckelfunktioner som kan vara bra att vara bekant med: Dekan – chefen för en fakultet. Fakultet – på Stockholms universitet är alla program och kurser uppdelade på fyra fakulteter: Humanistiska fakulteten, Juridiska fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten och Naturvetenskapliga fakulteten. Prefekt – chef för en institution. Till exempel filmvetenskapliga institutionen som tillhör den Humanistiska fakulteten. Presidium – Studentkårens ordförande och vice ordförande som tillsammans verkställer kårstyrelsens beslut och ansvarar för kårens verksamhet mellan styrelsens möten.

De kanske viktigaste orden att snabbt förstå innebörden av – studentikosa ord: Studentikos – en företeelse som betraktas som traditionell i studentvärlden. Gasque – en middag/fest som ofta utlovar sång och spex. Klubbmästeri – den del av en förening eller studentkår som står för festverksamheten. Övermarskalk – en person i studentkretsar som upprätthåller studentikosa traditioner, ceremonier och akademiska högtider. Recentior – nyinskriven student. Håll utkik efter eventuella recentiorsmiddagar! Sittning – stor middag, ofta med toastmaster och trerätters (och punsch).

Vill du bli publicerad? Har du idéer om vad Gadden borde ta upp? Eller vill du bara få utlopp för din kreativitet genom att skriva, fotografera eller illustrera? Mejla oss på gaudeamus@sus.su.se.

Hallå där... …Malin Granqvist, som läser sitt femte år på SU.

Favoritställe på campus? – Kräftriket är bra när du vill ha lugn och ro. Det är stilla nere vid vattnet, finns fina promenadstråk och en mysig brygga. Bästa matstället? – Jag går alltid till loungen på plan 3 i F- Malin Granqvist. Foto: Åsa Secher huset. Det är deprimerande men finns många mikrovågsugnar. Var brukar du plugga? – Den stora gräsmattan är mysig, man kan ta med en filt och inbilla sig att man ska lyckas plugga. Om man verkligen vill få något gjort är det bättre att åka till studentpalatset vid Odenplan. Åsa Secher

%HK|YHUGXQnJRQ DWWWDODPHG" Psykosyntesterapeut Anne Vikander 070-240 37 31 (under utbildning, år 4/4)

Studentpalatset Norrtullsgatan 2 T Odenplan

ÖPPEN MOTTAGNING UTAN TIDSBESTÄLLNING

Tar emot till reducerat pris.

i rum B4117 - B4120, Södra huset, campus Frescati

Mottagning på Psykosyntesakademin, Tengdahlsgatan 32, Södermalm. (Blå buss 2 Sofia från Slussen)

Måndagar och onsdagar kl 13.00 - 15.00 medicinsk och psykologisk rådgivning

Läs mer: www.psykosyntesforeningen.se

www.studenthalsanistockholm.se

16 Gaudeamus 5/2011


från första tentan till bästa jobbet

Tips och pepp

”De flesta studenter har det svårt i början” – Sommarkurs för nykomlingar i den akademiska världen Många drar sig för att börja studera på universitet eller hoppar av för att studierna upplevs som för svåra. Men det finns tekniker för att snabbare komma in i universitetsstudierna och förstå sig på det ”akademiska tänket”. Det är vad studenterna på sommarens introduktionskurs i universitetsstudier fått lära sig. Av Moa Greitz (text och foto) De vanligaste felen som nya studen-

ter gör är att inte förstå hur mycket eget ansvar som krävs, och hur allt läsmaterial ska hanteras. Det menar Rudi Bjerregaard som är en av lärarna på sommarkursen ”Introduktion till universitetsstudier” som i sommar anordnas för första gången på Stockholms universitet. Under tre veckors tid går man bland annat igenom lärstrategier, processkrivande och studieteknik. Dessutom ges en orientering om universitetet och en introduktion till vetenskap och vetenskaplighet. Det var Stockholms universitets stu-

dentkår, SUS, som tog initiativet till kursen som ett led i arbetet med breddad rekrytering på universitetet. Rudi Bjerregaard tycker också att det är ett av huvudsyftena med kursen. – Som barn till akademikerföräldrar är det inte ett stort steg att studera vidare efter gymnasiet. Introduktionskursen är ett sätt att få även andra att söka sig till universitetet, säger Rudi. Emily som kommer direkt från gymnasiet

hade överhuvudtaget inte tänkt läsa vidare, men hennes syokonsulent övertalade henne att gå introduktionskursen. – Och nu ska jag tydligen fortsätta studera i höst, skrattar hon mot sina klasskamrater. Emily har bestämt sig för att läsa språk tillsammans med Miu, som också går introduktionskursen. En annan elev på kursen, Miriam, visste redan i våras att hon ville studera vidare till hösten, men var däremot osäker på om hon skulle klara av det. Men introduktionskursen har gjort henne säker på att det kommer gå bra. Joakim och Sandra hade också bestämt sig för att studera under hösten, men ville gå kursen som en mjukstart. – Det är helt annorlunda mot gymnasiet. Ett helt annat tänk. Allt går snabbare och det är mycket friare. Man måste ta mer ansvar själv, säger Joakim och får medhåll från de övriga. – Vi har fått öva oss i att hålla presentationer och skriva akademiskt. Vi har fått en ordlista över akademiska ord. Man börjar liksom komma in i tänket nu, säger Miu. – På gymnasiet kunde man glida igenom och få godkänt, nu måste man göra mer, man måste ifrågasätta på ett annat sätt, säger Emily. Rudi Bjerregaard hoppas att kursen

både kommer lotsa in och behålla nya

Från vänster: Miriam, Sandra, Miu och Emily på introduktionskursen.

studenter på universitet; att den hjälper studenterna att förstå att det snarare är en art- än en gradskillnad mot studierna på gymnasienivå. – Många tror att det är de själva det är fel på, att de är dumma. Men man måste som student förstå att det är svårt för de allra flesta i början. Att det tar ett tag att komma in i det vetenskapliga sättet att tänka. På dagens lektion, som handlar om olika lärstrategier, håller Rudi upp kursboken mot klassen. – Det går inte att läsa den här boken med inställningen att man ska lära in allt som står. Ingen klarar det, och det är inte heller det som är meningen. Man är alltså inte dum för att man inte klarar det. Det är helt enkelt inte rätt sätt att läsa boken på.

STUDENTRABATT HOS TANDLÄKAREN! Undersökning inkl. puts och tandsten = 395 kr Tandblekning = 1.200 kr Vi lämnar även 25% studentrabatt på alla typer av behandlingar!

24 personer går sommarens kurs, men

det är bara en bråkdel av de nya studenter som kommer börja studera på Stockholms universitet till hösten. Rudi Bjerregaard har några tips även till de nya studenter som inte har gått sommarens introduktionskurs: – Sätt igång direkt med studierna. Vänta inte, var proaktiv och tänk inte negativt om dig själv. Det är svårt i början för de allra flesta, men bara kämpa på så lossnar det till slut. Ju mer man studerar, desto mer förstår man vad som förväntas av en.

Tips?

Mejla gaudeamus@sus.su.se.

Ring för info och tidsbokning. Vi är anslutna till försäkringskassan.

Hjärtligt välkommen!

Leg. tdl. Jan Isacson Birger Jarlsg. 36, 114 29 Stockholm, Tel: 08-611 08 02 5/2011 Gaudeamus 17


Reportage

nu införs studieavgifter

Från sol och revolution

Grazzia Matamoros och nya tjeckiska vännen Gabriela Malenová på universitetets välkomstdag för internationella studenter.

Älgkött, kommunikationssvårigheter och guld, guld, guld. Intrycken är många för de internationella studenter som nyligen anlänt till Sverige och Stockholms universitet. Gadden har träffat Grazzia Matamoros från Honduras som längtar efter internationella sammanhang och Raymond Ayac som kommer direkt från revolutionens gator i Egypten. Det är första terminen sedan studieavgifterna för internationella studenter infördes och antalet sökande har minskat markant. Av jennie aquilonius (text och foto) En strid ström av studenter vimlar ut ur Aula Magna.

Det är välkomstdag för utbytes- och internationella studenter och hallen är fylld av informationsbord, goodiebags och lunchmackor. Den stenlagda platsen utanför byggnaden som nyss var tom fylls snabbt av människor och ett sorl av olika språk stiger upp mot en grå augustihimmel. Till höger, vid trappan, sitter Grazzia Matamoros från Honduras. Efter en dryg vecka i Sverige har hon redan hunnit besöka Göteborg och Falun samt äta älgkött. – Det var gott, även om jag är emot jakt, säger hon. Grazzia Matamoros är i Sverige för att läsa det två-

åriga masterprogrammet Social-ecological resilience for sustainable development på Stockholms universitet. Hemma på ön Roatan i Honduras arbetar hon med skyddade marina områden. Utbildningen handlar om hur social-ekologiska system handskas med och an18 Gaudeamus 5/2011

passar sig till förändringar, hur människor interagerar med sin omgivning och om hållbar utveckling. – Utvecklingen där jag arbetar är inte hållbar och jag vill skaffa mig kunskaper som jag kan ta med mig och applicera där. Programmet kostar 70 000 kronor per termin och Grazzia Matamoros finansierar sina studier med stipendier från Världsnaturfonden och staten i Honduras. Hade du haft råd att studera här utan stipendium? – Nej. Studieavgifterna gör det dyrare och därmed svårare att studera, särskilt i jämförelse med valutan i mitt land. Jag tänker att enbart de som har råd nu kan studera här, å andra sidan vill de personer som kommer hit verkligen vara här. Under introduktionsföreläsningarna har Grazzia Matamoros fått lära sig att alla svenskar inte är blonda

men däremot punktliga. En del kulturkrockar har hon redan råkat ut för. Som att inte kunna kommunicera med busschauffören. Eller att gå in i ett väntrum på vårdcentralen utan att någon hälsar. – Hemma säger folk alltid hej eller god morgon när de går in på exempelvis ett sjukhus och pratar med dem som sitter där. En fördom i Honduras om svenskar är också att de är kalla, men alla jag har träffat hittills har varit varma och vänliga. Att det blev just Sverige beror på att Grazzia Matamoros tidigare pluggat i Tyskland och fattat tycke för den europeiska livsstilen och att befinna sig i internationella sammanhang. Att få utbyta erfarenheter med människor från olika delar av världen i sociala, miljöoch politiska frågor. Hon hittade också ett bra program i Stockholm. Efter att ha fått orientera sig i djungeln av falska annonser har hon nu hittat en bostad.


– till Aula Magna Studieavgifter för internationella studenter Höstterminen 2011 infördes studieavgifter i ! Sverige för personer utanför EES-området. Anledningen är att regeringen inte ansåg det rimligt att svenska skattebetalare sponsrar utbildning för utländska studenter eftersom ”det gröper ur finansieringen för den svenska högskolan”. Regeringen menar också att utländska studenter i de flesta andra EU-länder redan betalar avgift och att svenska universitet och högskolor bör konkurrera på lika villkor som andra europiska lärosäten. Antalet personer som antagits till internationella masterutbildningar på Stockholms universitet höstterminen 2011 har minskat med 58 procent jämfört med förra året. När det gäller internationella kurser är siffran 64 procent. Antalet internationella studenter, exklusive utbytesstudenter, som börjar läsa vid Stockholms universitet höstterminen 2011 ligger runt 70 personer. Utbytesstudenter och utländska doktorander behöver inte betala studieavgifter. Raymond Ayac gillar den organiserade livsstilen i Sverige.

– Jag känner nervositet och spänning, det är en underlig känsla. Jag var i Sverige som turist för ett år sedan, men nu får jag se hur det blir att verkligen bo och leva här. Grazzia Matamoros går tillbaka mot Aula Magna för att få tag i en av de eftertraktade lunchmackorna.

– Hemma arbetade jag på ett likande företag som introducerade en mobilapplikation där användarna bland annat kunde ladda ner nyheter, musik och beställa mat gratis. Min syster vill också stanna, hon har ett svenskt pass och kom hit för att få ett bättre liv. Raymond Ayac betalar

Där inne i hallen står Raymond Ayac och bläddrar i in-

formationsmaterialet som delas ut. Han kommer direkt från revolutionens gator i Egypten. – Det är som att vända 180 grader. Kulturen här är helt annorlunda, allt är organiserat och effektivt. I Egypten är mycket slumpmässigt och saker som offentlig service och mänskliga rättigheter gäller inte för alla. Raymond Ayac är från Libanon men född och uppväxt i Alexandria. Nu väntar två år på masterprogrammet i Strategic IT Management. Men Sverige är inte helt nytt. Mamman är gift med en svensk man och systern studerar i Stockholm. Själv har han varit i landet ett antal gånger och bestämde sig för två år sedan för att komma hit och plugga. Planen är att stanna efter examen. Att få permanent uppehållstillstånd och hitta ett jobb, helst inom mobiltelefoni och mobilt internet.

Hallå där... …Emma Gabrielsson, en av studentkårens tre samordnare för internationella studenter.

Varför behövs ni? – Vi vill att internationella studenter ska känna sig som en del av universitetet och vara involverade i studentlivet. Samordnarna arrangerar sociala aktiviteter men erbjuder också stöd om något skulle hända. Vi kan till exempel hjälpa till om en person inte pluggat utomlands tidigare och inte känner till Sverige. Emma Gabrielsson. Vad händer under året? Foto: Jennie Aquilonius – Under välkomstdagen hade vi många

en full avgift på 270 000 kronor för sitt program, men menar att det ligger på en vanlig nivå för utbildningen. – Jag har hört att det var gratis förut men vet inte varför de ändrade det. Jag antar att det är för att kunna behålla en hög akademisk standard. Introduktio Han menar att svenska nsföreläsn ingar hölls i Aula Magna. universitet inte är lika hierarkiska som i Egypten där lärarna bestämmer på ett annat sätt. Att de svenska lärarna är mer till för studenterna. Raymond Ayac tror också att det kommer att vara lättare att hitta nya sociala arenor

evenemang och aktiviteter då studenterna fick lära känna varandra. Under året ska vi också arrangera en skidresa, kryssning samt olika fester. Det ska även ordnas quiz nights genom ett samarbete med en pub i stan, något som ger studenterna chans att komma ut utanför campus. På vilket sätt kan studenter engagera sig? – De kan bland annat bli ambassadörer för studentkåren. Vi håller intervjuer i september. De som blir utvalda får sedan hjälpa oss med evenemang och komma med egna förslag på idéer. De kan även vara med i ett mentorsprogram då de får en svensk student som mentor. Gör ni något annorlunda mot förra året? – Vi vill ordna mer aktiviteter specifikt för masterstudenter på internationella program. De är ofta äldre och vill kanske göra mer kulturella saker. Jennie Aquilonius

och umgängeskretsar i Sverige. – Människor i Egypten minglar inte. Jag har haft samma vänner i tjugo år, vilket beror på att de är bra personer men också på att högre sociala klasser i Egypten umgås i begränsade cirklar. Det ska bli trevligt att träffa nya människor. Samhörigheten i Alexandria och på Tahirtorget i Kairo var en av de saker som han uppskattade med revolutionen. – Människor hjälpte varandra och bjöd på mat och stöd oavsett klass. Det har jag aldrig sett förut. INNAN LUNCHRASTEN var Raymond Ayac på en föreläsning om kurser i svenska och blev glatt överraskad av att de är gratis. Under sina första dagar i landet har han bland annat hunnit besöka en irländsk pub i Gamla stan och Stadshuset. – Det var imponerande. Jag förväntade mig inte att få se allt guld i Gyllene salen, det var osvenskt. Guld är mer framträdande i arabisk kultur där många har möbler med förgyllda delar i hemmet. Lunchen är slut och studenterna rör sig åter in i Aula Magna. Det är dags att få höra om hur det svenska akademiska systemet fungerar.

SUS satsar på internationella studenter Läsåret 2010/2011 införde Stockholms universitets studentkår, SUS, tre poster som skulle arbeta med internationella studenter. Anledningen var ett beslut i fullmäktige, kårens högsta beslutande organ, om att underlätta för internationella studenter att engagera sig i studentlivet.

!

– Fullmäktige ansåg i våras att målet inte var uppnått och att vi därför ska fortsätta satsa även i år. Internationella studenter är en utsatt grupp som kan ha svårt att komma in i olika strukturer för studentinflytande. De kan behöva stöd i frågor som rör själva situationen att vara internationell student, säger May Al-Boujassam, ordförande för SUS.

5/2011 Gaudeamus 19


Porträttet

gadden möter

”Jag är en typisk förvaltningsnörd” Av åsa secher (text och foto)

R

egnet hänger i luften och sommaren lider mot sitt slut. Campus är fortfarande nästan helt tomt på studenter och kaffekön är obefintlig. Stockholms universitets studentkårs, SUS, nya ordförande May Al-Boujassam har bara varit ledig i en vecka sedan förra terminen. Då åkte hon till Dalarna och plockade hallon, men det är nästan omöjligt att höra att hon är uppvuxen i Borlänge. Det dalmål som gömmer sig bakom stockholmskan kommer bara fram när hon träffar andra dalmasar, men inte ens då är dialekten särskilt bred. Det förklaras av att Mays mamma är ryska, hennes pappa irakier och att May själv tillbringade sina första sex levnadsår i Uzbekistan. – Jag tror att jag har lätt för att förstå andra kulturer tack vare min breda bakgrund, men det gör ju också att jag inte känner att jag har någon riktig nationalitet. Det har gått fyra år sedan hon flyttade ner till Stock-

holm för att läsa Kulturvetarlinjen på Stockholms universitet. Väl på plats blev det snart ändrade planer, Kulturvetarlinjen byttes mot Juristprogrammet och efter sitt år som kårordförande har hon tre terminer kvar innan hon tar sin juristexamen. Mays ideella engagemang sträcker sig tillbaka till ti-

den som elevrådsordförande i gymnasiet, hon kan som hon själv säger ”helt enkelt inte låta bli”. Trots det var en kandidatur till ordförandeposten i SUS ingen självklarhet. – Jag tvivlade nog egentligen aldrig på att jag skulle klara av jobbet, men det är ett åtagande som kräver mycket tid och energi och dessutom var jag först inte säker på att jag ville ta studieuppehåll från juristlinjen. I kårfullmäktige, SUS högsta beslutande organ, representerar hon det tredje största partiet, Humanisterna och samhällsvetarna, men något framtida politiskt engagemang efter studierna finns inte på kartan. – Gud nej! Jag är en typisk förvaltningsnörd, jag tycker om att organisera och utreda men jag vill inte i framtiden stå i rampljuset och framföra åsikter, säger hon. Som ordförande för en av Sveriges största studentkårer blir det nog svårt att helt slippa rampljuset, i alla fall om SUS ska leva upp till den uttalade ambitionen att synas mer i den nationella utbildningsdebatten. – Det finns ett krav från fullmäktige att SUS ska agera

även nationellt och som en av Sveriges största studentkårer har vi också ett ansvar att göra det. Att jag bävar lite inför att handskas med medier kan inte vara ett hinder, jag måste och vill ju föra studenternas talan. Verksamhetsåret 2011/2012 är SUS återigen medlem i Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, en paraplyorganisation som SUS valde att lämna 2006. Vilka frågor som bäst lämpar sig att driva genom SFS kan May inte svara på än, men hon är övertygad om att medlemskapet hjälper SUS att både synas och ta mer plats.

”Det finns en anledning till att man läser på universitetet, att vilja lära sig och utvecklas, och då måste det gå att ställa krav på sin utbildning, och även om den är bra så kan den alltid bli bättre.” En av de absolut viktigaste frågorna det kommande

verksamhetsåret om May själv får välja är utbildningskvalitet. Till exempel skulle hon vilja arbeta för ökad handledning under uppsatsarbeten och fler undervisningstimmar inom humaniora. – Det finns en anledning till att man läser på universitetet, att vilja lära sig och utvecklas, och då måste det gå att ställa krav på sin utbildning, och även om den är bra så kan den alltid bli bättre. Jag tror att utbildning kräver en ständig utveckling och vilka vet bättre vad som behövs förändras än vi som själva är studenter? Den första månaden i tjänst har varit spännande med

mycket nytt att ta in. När verksamhetsåret drar igång på riktigt i slutet av månaden gäller det att hon har hunnit bilda sig en uppfattning om organisationen och hur allting hänger ihop, men hon ska också komma på hur hon ska vara en bra arbetsledare. Hur går det med det? – It’s a work in progress, säger May och skrattar.

May Al-Boujassam 20 Gaudeamus 5/2011

Arbetet som ordförande är på många sätt mycket mer omfattande än hon kunde föreställa sig, men hon lägger stor vikt vid att kunna luta sig mot all den expertis som finns i Nobelhuset i form av tjänstemän och förtroendevalda. – Jag tror att man alltid är lite rädd när man är ny på jobbet, men jag litar på den kraft som finns i huset, jag har väldigt stort förtroende för mina kollegor. Förmågan att kunna lyssna på andra och be om hjälp tror May är hennes främsta styrka, hon är inte rädd för att erkänna sina brister och ta hjälp av dem som kan bättre. Kan du peka med hela handen? – Jag håller på att lära mig! Jag har i alla fall blivit mycket bättre på att delegera och inte peta i detaljer, säger hon och ler. Om hennes vänner ska beskriva henne tror May att de

skulle välja ord som försiktig, lite flummig och ganska krass. Själv tycker hon att egenskapen snäll gärna får ligga högt upp på listan. – Att vara snäll viftas ofta bort som en banal egenskap, men det är en väldigt värdefull egenskap och får man höra att man är snäll ska man verkligen ta det till sig. Som kvinna är May en ovanlig ordförande, sedan 1883 har posten bara innehafts av 12 kvinnor, statistik som är både pinsam och svår att förklara, menar May. I sin roll som ordförande tror hon inte att det gör någon skillnad att hon är kvinna, däremot känner hon ett ansvar att uppmuntra till kvinnligt ledarskap. – Framför allt så måste vi så klart fundera på varför så få kvinnor når ordförandeposten, det vi vet är att det i alla fall inte är brist på kvinnliga studenter som vill engagera sig. Att ordförandeskapet är ett heltidsuppdrag som

sannolikt kommer att kräva mer än heltid är May helt inställd på. De timmar hon trots allt kommer att vara ledig ägnar hon gärna åt god mat, just nu äter hon mycket rödbetor och åker hon till Dalarna är det ett måste att äta kolbullar. – Det är som fläskpannkakor utan ägg och mjölk, men det är helt rätt när man är i skogen, säger May och skrattar.

Född 1988. Aktuell med Nyvald ordförande för Stockholms universitets studentkår. Äter aldrig Saffran Jobba med i framtiden Kanske inom lagstiftningsprocessen, i alla fall inte straffrätt. Favoritplats på Frescati Betongtrappan utanför Allhuset och Gula Villans veranda.


5/2011 Gaudeamus 21


Kultur

allt från serier till scen

”Jag tror inte på ondska” För Selene Hellström handlar skrivandet om att försöka närma sig andra människor. Söka förklaringar och förståelse för till synes obegripliga beteenden. I november utkommer den tidigare Gaddenredaktören med sin första novellsamling. jennie aquilonius

Kaféet på Vasagatan är stimmigt. Människor kommer in och skyndar snabbt iväg. Kaffemaskinen maler högljutt sina bönor. Vid ett litet bord i hörnet sitter Selene Hellström och dricker kaffe med mjölk. För tio år sedan var hon redaktör för Gaudeamus, i höst debuterar hon som författare med novellsamlingen Våra händer stickande, kliande. De 20 novellerna kretsar kring maktstrukturer och vad som händer när en utsatt person i desperation tar till alla medel för att återta kontrollen. Genom skrivandet har hon försökt utforska olika situationer, se andra perspektiv. – Det handlar om att försöka begripa något som jag sett eller upplevt men inte förstår. Jag går in i en annan människas position för att undersöka varför personen handlar som den gör. Som exempelvis en våldtäktsman. Jag tror inte på ondska, utan tänker att folk vill närma sig varandra genom kärlek och kommunikation men ofta misslyckas. Situationen som då uppstår är intressant. Från början förstod hon inte att novellerna spann runt samma tema. Först två tredjedelar in i boken blev mönstret tydligt, att det var en process där hon prövade olika ingångar. Novellerna började i en bild, händelse eller utsaga som hon ville utforska. Men texterna är inte självbiografiska. – Novellerna börjar inte sällan i något självbiografiskt men fiktionaliseras genom att jag skriver mig bort från det verkliga och in i textens sanning. Det är det enda sättet att skriva litteratur på som jag ser det. Klara ögon med en sorgsen skiftning. Fingrar som tvinnar det tunna halsbandet runt sig. Små små kulor i vitt avtecknar sig mot den svarta klänningen. Selene Hellström ser ut genom fönstret och funderar på var Våra händer stickande, kliande tog sin början. – Jag gick igenom en svår period och var tvungen att bearbeta och göra mig fri från den. Att skriva var självklart. Det har alltid varit min metod i livet. När hon hade skrivit klart en av de sista novellerna kom en känsla av att vara ute på andra sidan. Texten handlar om en flicka på ett barnkalas som egentligen inte vill vara där. Selene Hellström menar att det inte är självklart att alla barn gillar kalas, att den uppfattningen handlar om de vuxnas egna föreställningar om hur ett barn ska vara. För flickan är situationen besvärlig. Hon går ut från festen och lägger sig i snön och tittar på snöflingorna. När Selene Hellström skrev den biten infann sig en känsla av frihet. – Upplevelsen var att nu är jag ute ur det här. När jag skrev att till och med ett barn, som är helt i händerna på vuxenvärlden, kan ta kontroll över sin situation, då tändes ett hopp. Att alla kan frigöra sig och göra det som är rätt för dem. På författarlinjen på folkhög-

skolan Biskops-Arnö föddes embryot till boken. En novell från den tiden finns med, nästan intakt. Sådant man bara gör i porrfilm handlar om en våldtäkt. – Jag hittade tonen direkt, vilket är ovanligt, och skrev den för hand på runt 45 minuter. Det var ms trö lls en fysisk upplevelse och när jag He e Selen i debut kommer ut skrev slutet låg jag och skakade i november. sängen. 22 Gaudeamus 5/2011

Genom att skriva novellsamlingen tog sig Selene Hellström igenom en svår period.

Klassen hade pratat om ondska i litteraturen och läst en novell som handlade om övergrepp på några barn. Historien var berättad ur en betraktares perspektiv. Selene Hellström undrade varför filmer och litteratur ofta belyser vittnets position. Själv ville hon skriva utifrån gärningsmannen. – Han var inte obegriplig och jag började fundera över hans drivkrafter. Jag tror att det är lätt hänt att hamna i sådana situationer och att det inte bara är vissa personer som hamnar där. Att försöka sätta sig in i en sådan människas inre kan vara skrämmande, och just därför är det angeläget. Till en början var det läskigt att närma sig karaktärerna, men att sedan förstå dem blev en befrielse. Samtidigt blev Selene Hellström begriplig för sig själv. – Jag älskar mina karaktärer även om de många gånger gör hemska saker. När jag har skrivit mig nära går det inte att värja sig längre. De är människor, och människor gör fel. Den insikten påverkar nu allt jag gör och jag har ett stort förtroende för andra människor och för mig själv.

Foto: Jennie Aquilonius

Selene Hellström håller redan på med nästa projekt. Den här gången blir det en roman. Berättelsen har ännu inte klarnat fullt, men om novellerna handlar om att frigöra sig och komma ut på andra sidan tar romanen avstamp i den frihetskänslan.

Selene Hellström Född 1974. Uppväxt I Kungsängen. Aktuell Med debutboken Våra händer stickande, kliande som utkommer i november på förlaget Lejd. Författarförebild Kanadensiska poeten Anne Carson. ”Jag tycker om hennes språk, det är poetiskt och exakt.” Läste senast Och allt skall vara kärlek av Kristian Lundberg.

!

Läs Selene Hellströms novell Laila, du gör mig lycklig på sidorna 26–27.


allt från serier till scen

Kultur

Dricks och Mer än bara spex åsnor

Fakultetsföreningar NU & Då Del 1: Naturvetenskapliga Föreningen

Vad gömmer sig egentligen bakom overallerna och grodorna? Gadden har grävt i arkiven och kommer i fyra nummer framöver att berätta historien om Stockholms universitets fakultetsföreningar – vi börjar med den äldsta: Naturvetenskapliga föreningen.

GÄSTKRÖNIKÖR lisa odebäck Läste i tidningen häromdagen att New York kommer att bli svenskarnas hetaste resmål i höst. Kände mig träffad då jag nyligen kommit hem med en obotlig förälskelse i staden. Nu ägnas all tid och tankar åt att klura ut hur jag ska ha råd att ta mig dit i höst igen.

johan rönnblom

År 1878 hade Stockholms högskola just startat sin verksamhet. Föreläsningar hölls i matematik, fysik, kemi och geologi. Högskolan skulle främja ”den naturvetenskapliga forskningen i landet” och snart hölls även föreläsningar i zoologi och botanik. Studenterna slöt sig redan i slutet av förrförra århundradet samman i en förening, en slags studentkår. När utbildningarna i början av 1900-talet utökades till att även innefatta juridik och humaniora fick juristerna allt mer inflytande. Till slut styrde juristerna föreningen. I protest bröt sig naturvetare och humanister ut och bildade egna avdelningar under 1910-talets mitt.

Jag har aldrig varit särskilt pro-USA men New York

Naturvetenskapliga föreningen, NF, grundades of-

ficiellt år 1914. Redan året innan togs spextraditionen upp på Stockholms högskola i och med naturvetarnas uppsättning ”Opp och Hoppa”. Detta skulle bli det första ”naturvetarspexet”, som alltsedan dess kommit att bli en årlig tradition (årets spex är döpt till ”Dracula”). Någon som har stor erfarenhet av NF:s aktiviteter är den nuvarande ordföranden Björn Schrammel. Han började plugga på Stockholms universitet, SU, 2005 och sedan dess har det inte gått mer än en vecka utan att han har befunnit sig i föreningens lokaler eller deltagit i aktiviteter. Björn Schrammel. Något som inte gjort underverk för Foto: Johan studierna, men däremot berikat stuRönnblom dentlivet. – De flesta av mina vänner, och även min flickvän, har jag lärt känna genom NF. Det roligaste är att planera fester och jag har fortfarande svårt att hålla mig undan när ett evenemang ska arrangeras, säger han. Från början lånades spex och övrigt studentikost från äldre lärosäten vid Uppsala och Lund, men fakultetsföreningarna är mer än bara spex. NF:s huvudsakliga uppgift är att fylla naturvetarnas studentliv med sociala aktiviteter – pubar, sällskapspelkvällar, fester och så vidare. Aktiviteterna är ofta i Klubbmästeriets regi. Klubbmästeriets medlemmar känns lätt igen på sina medalj- och märkesprydda vita och gröna overaller. Vissa klubbmästare kan bära medaljen ”Grod-Orden”, en groda i bly målad i grönt. Medaljen ges sedan 1917 till dem som ”har gjort något förtjänstfullt inom naturvetenskapen eller speciellt för Naturvetenskapliga Föreningen”. Många Nobelpristagare har sedan 1910-talet dubbats till Riddare av Grod-Orden – de som kommit på föreningens julfester i alla fall. Förra vintern dubbades kemipristagaren Ei-ichi Negishi. Groda? Ja, Naturvetenskapliga föreningens logga föreställer en groda på ett näckrosblad. Det sägs bero på att poeten Ebbe Linde (1897–1991) någon gång på 1910-talet medverkade under en av föreningens julfester – och då tog upp Små grodorna som allsång.

Gréens Villa.

Foto: Johan Rönnblom

En fakultetsförening ... ... är en studentförening med en särskild fakultets- eller ämnesanknytning. Föreningarna jobbar för att ge studenter ett gott studieliv, exempelvis ordnas pubar och arbetsmarknadsdagar. Vid Stockholms universitet finns fem föreningar: Juridiska föreningen, Humanistiska föreningen, Naturvetenskapliga föreningen, Samhällsvetenskapliga föreningen och Föreningen Ekonomerna. Medlemskap i en fakultetsförening var obligatoriskt fram tills för ett år sedan, då kårobligatoriet avskaffades.

!

te att NF skulle pyssla med studentikosa aktiviteter; de ordnade faktiskt bokbål i ett försök att radera historien. – Det var inte direkt relaterat till att verksamheten i princip las ner utan det skedde lite senare. Men möjligen indirekt på grund av den nya riktningen som NF hade tagit, säger Björn Schrammel. Denna nya inriktning bestod av mer seriösa aktiviteter, som seminarier och föreläsningar. Det skulle dröja fram till 1980-talets mitt innan NF återföddes i dagens form. Föreningen har tidigare huserat uppe på Observa-

toriekullen och därefter i Gula Villan, men sedan 2005 har de sin föreningslokal i Gréens Villa mitt på campus. Förra terminen var NF:s medlemsantal cirka 250. – Inte en siffra jag är speciellt stolt över men vi har varit väldigt dåliga på att marknadsföra oss själva sedan kårobligatoriets avskaffande, säger Schrammel. Ekonomiskt har NF klarat sig bra. Naturvetenskapliga fakulteten bidrar med en stor del av hyran för Gréens villa och pubarna gick bra förra terminen. Pubarna hålls för medlemmar varje torsdag i Gréens Villa.

År 1960 blev Stockholms högskola Stockholms universi-

tet. Lärosätet skulle nu drivas av staten. Den tidigare utspridda högskolan flyttades allt mer ut till Frescati, där Lantbruksakademien hade sina lokaler. Naturvetenskapliga föreningen fortsatte sin verksamhet, men senare – på 1970-talet – låg verksamheten helt nere. Efter 1968 kom nämligen en ny våg studenter som inte tyck-

Naturvetenskapliga föreningen Antal medlemmar cirka 250 Grundades 1914 Medlemskap 100 kronor/år Kontakt och aktiviteter www.nf.su.se

!

imponerade på mig och fick mig att göra en helomvändning. Jag tyckte verkligen om allt med New York. Utom möjligen China Town. Jag och en vän åkte dit och bestämde oss för att äta. Vi hittade en restaurang som inte såg för turistig ut, mer genuin. Vi gick in, beställde och maten kom. Den var inte särskilt bra. Smaklös, inget tuggmotstånd och i allmänhet väldigt tråkig. Vi åt inte ens upp. När vi har lämnat restaurangen upptäcker jag att jag har glömt mina solglasögon. Min vän skojar om att eftersom vi bara gav två dollar i dricks så kommer jag inte att få tillbaka dem. Jag skrattar och går in. Jag frågar servitören om mina solglasögon och snart står det två ilskna kineser framför mig som högljutt deklarerar att vi minsann bara hade ”Det kanske bara dricksat två dollar. Det finns tre asiater i var för lite. Han vill ha fem dollar annars får jag Sverige men det finns inte tillbaka dem. Punkt. två åsnor vid det här Jag känner mig häbordet.” pen. Vad menar han? Jag har god lust att säga att maten var så pass dålig att de ska vara glada att de fick dricks överhuvudtaget! Men i en främmande stad med två arga män framför mig bestämmer jag mig för att trots allt göra dem till viljes. Genast springer en av männen och hämtar mina undanstuvade solbrillor. De ler och tackar. Falska jävlar. Vad gäller invånarna för övrigt så framställs ofta amerikaner som tämligen outbildade och världsfrånvända. Detta bekräftades vid pokerbordet i Vegas när en amerikan frågade var jag kom ifrån. Jag svarar att jag är från Sverige. Han ser konstigt på mig och påpekar att jag inte ser särskilt svensk ut. Nej, faktum är att jag ser rent av asiatisk ut. Han är väldigt konfunderad över att jag är svensk med mitt missvisande utseende. Han funderat lite och så frågar han ”Så du är den enda asiaten i Sverige?” Seriöst? Jag bestämmer mig för att driva med honom. ”Nej, nej! Vi är faktiskt tre stycken asiater i Sverige” Han lyser upp. ”Ja! Jag visste det! JAG VISSTE ATT NI VAR TRE!” Killen bredvid honom blir också exalterad. ”Jag också! Jag visste också att det fanns tre! För jag såg de andra två asiaterna som du kom med!” Killarna är lyriska över att de båda visste. Mannen bredvid mig säger högt ”Det kanske bara finns tre asiater i Sverige men det finns två åsnor vid det här bordet.” trots de här upplevelserna är jag dock förälskad och kan inte vänta tills jag får åka tillbaka. Lisa Odebäck läser andra året på grafiska projektledarprogrammet på Stockholms universitet.

5/2011 Gaudeamus 23


Kultur

essä

Små mumintroll måste också välja Tove Janssons böcker om muminvärlden klassas som barnböcker. Men ofta verkar det vara först senare i livet som många upptäcker storheten i de små figurerna. Författaren Jukka Laajarinne fängslades av böckerna i tonåren, och som vuxen har han skrivit en bok om hur de lustiga berättelserna i muminböckerna i själva verket rymmer djupa existentiella frågor. Av moa greitz (text) och tanja metelitsa (illustration)

V

ad är det som förenar Snusmumriken, Filifjonkan och Mårran med filosofer som Heidegger, Sartre, Kierkegaard och Camus? Jo, att de alla tampas med samma frågor – Vem är jag? Var är min plats i världen? Vad har jag för ansvar? – kort sagt frågor om vår existens. Det menar i alla fall Jukka Laajarinne, som skrivit boken Mumin och tillvarons gåta, där han relaterar muminböckerna till den gren av filosofin som brukar kallas existentialismen. Till exempel, menar Laajarinne, är den obekanta främmande världen som plötsligt framträder för oss, och som vi måste förhålla oss till, central både inom existentialismen och i muminvärlden. När vi är barn förundras vi över världen, för att så småningom vänja oss och kanske rent av glömma bort hur märklig den är. Vi börjar uppfatta den som tillförlitlig och självklar. Men plötsligt händer något som gör att vi förundras på nytt, såsom barnet. Det finns dock en skillnad mellan förundran som barn och som vuxen. Som barn kan vi vara förundrade över allt vi inte förstår, men ändå ha en stark tro på att det är möjligt att förstå allt; att de vuxna vet hur allt ligger till – egentligen. Som vuxen infinner sig en annan slags förundran, nämligen förundran över att världen kanske inte alls går att förstå, över huvud taget – och då finns ingen vuxen att fråga. Det är då förundran kan förbytas till rädsla. Det är då vi känner inför livet det som Muminpappan känner inför havet i Pappan och havet: ”Nu kom den igen, den hisnande tanken att havet inte har några lagar alls. Han avvisade den hastigt.” Eller det Mumintrollet känner då han plötsligt under vintersömnen vaknar

24 Gaudeamus 5/2011

upp och ensam vandrar runt i det främmande vinterlandskapet i Trollvinter. Ställd inför det främmande finns det ingen Mumintrollet kan fråga hur det ligger till – på riktigt. Eller det Homsan känner i Farlig midsommar, då han vandrar runt bland teaterrekvisita och ser att kakelugnen är av papper och inte går att elda i, och att trappan inte leder någonvart. Om världen inte är vad vi tror den är, vad kan vi då egentligen lita på? Då återstår bara ensamhet och kaos, och i slutändan ångest; en rädsla som inte är riktad mot någon specifik situation utan mot själva existensen. Hur råder vi då bot på denna rädsla inför själva existensen? Acceptans, skulle kanske vissa hävda. Vi måste acceptera att vi, draget till sin spets, kanske inte kan veta något alls. Och att vi, i all denna ovisshet, ändå kan hitta en mening. Som Muminmamman reagerar i Farlig midsommar då tillvaron ställts på ända av en översvämmning. ”Det är så mycket man inte förstår, sa Muminmamman för sig själv. Men varför skulle man egentligen ha allting just så som man har vant sig vid att ha det? Hon räknade kopparna på bordet och såg att de hade glömt marmeladen.” Men Laajarinne menar i stället att insikten att vi är fria är lösningen på dilemmat, både inom existentialismen och i muminvärlden. När världen visar sig för oss som oförutsägbar – till synes fri – då måste vi också inse att vi själva är fria, inte nödvändigtvis på så sätt att vi är fria att alltid handla som vi vill, men fria i hur vi förhåller oss till själva livet. När vi då börjar göra medvetna val upplever vi återigen livet som fyllt av mening.

När jag i samband med att jag skriver den här texten läser delar av muminböckerna slås jag av att jag ofta uppfattar saker annorlunda än Laajarinne gör och tycker mig förstå de små figurernas handlande på andra sätt. Men jag ser också andra saker än jag gjorde när jag läste böckerna som barn och troligtvis andra saker än jag kommer göra om tio år. Och det är just detta som är storheten i muminböckerna. Berättelserna handlar om de stora frågorna, men lämnar alltid dörren öppen för olika människor, i olika faser av livet. Det som kanske slår mig som allra tydligast nu, är det som Laajarinne flera gånger återkommer till, nämligen att det bara är när Mumin och hans vänner lever äkta, när de inte lurar sig själva, som de upplever en verklig känsla av mening. Ibland försöker de smita undan sina val och lämpa över dem på andra – precis som vi själva då och då försöker göra. Men till sist står både vi och de små varelserna i muminvärlden där ensamma med våra val och vårt ansvar. Vi måste välja, och till syvende och sist har vi ingen annan att gå till än oss själva. Kanske är Snusmumriken den som formulerar tanken allra enklast och mest bestämt i några ord som avslutar Laajarinnes bok: ”Det finns de som stannar och de som ger sig av, så har det alltid varit. Var och en får välja själv men han måste välja medan det är tid och aldrig någonsin ge efter.”

Mumin och tillvarons gåta Jukka Laajarinne (Alfabeta förlag, 2011)


allt från serier till scen

nya skivor

KÅSERI

ett axplock ur musikdjungeln

Dansmusik (singel) och Vart jag mig i världen vänder (singel) Den svenska björnstammen (Pope Records) Två veckor efter att jag för första gången lyssnade på singeln Vart jag mig i världen vänder, springer jag och rumskompisen fortfarande och sjunger på refrängen.

En låt med goda förutsättningar att bli höstens mest spelade på min personliga spellista. Det är sju killar från Norrköping som startat upp stammen som specialiserar sig på dansmusik. ”Dansmusik” är även titeln på en av deras bättre låtar. 2009 började de satsa fullt ut på musiken och sedan dess har de släppt tolv singlar. Trots att de själva ogärna vill fastna i en genre, så anger de själva synth-hiphop om man nu vill ha lite direktion för vad

litteratur

balanserad roman med tvära känslokast

Hoppas Åsa Anderberg Strollo (Gilla förlag) Julen närmar sig och Jonna har sett fram emot att tillbringa den tillsammans med mamma och mormor, så där som vanliga familjer gör. Men helt plötsligt kommer Jonnas mamma hem med sin senaste förälskelse och berättar att de två ska åka till Mallorca över julen. Jonna, resultatet av en oönskad tonårsgraviditet, känner sig ännu mer oönskad än vanligt, särskilt som mormor lyckönskar hennes mamma till resan i stället för att ta Jonnas parti. Jonna bestämmer sig för att lämna Kolsva och julavslutningen i gymnasiet bakom sig för att dra till Stockholm. Väl i Stockholm börjar Jonna leta arbete för att kunna försörja sig, men ingen vill ha henne trots att julruschen

står för dörren. Hon lär känna Alex som också är hemlös och som visar Jonna hur man tar sig fram i Stockholm på egen hand. Man kan planka in på Eriksdalsbadet för att bli ren, äta sig mätt hos Stadsmissionen, övernatta i tunnelbanan, i soprum eller på något härbärge. Plocka åt sig en jacka här och ett par stövlar där, tigga en gratismacka eller sno sprit i en övergiven buss. Men vad är Jonnas nya frihet värd? Alex är redan förgiftad av spriten och ser inga större moraliska betänkligheter med att sälja sin kropp. Kan Jonna också tänka sig att göra det? Hur ska hon annars överleva? Hoppas är en roman för unga vuxna. Dess förtjänst ligger i att Åsa Anderberg Strollo lyckas fånga de tvära känslokasten hos Jonna. Jonna växlar mellan naiv optimism, självömkande pessimism, uppgivenhet, kaxighet, eufori. Jonnas maniska räknande av lyktstolpar, gatstenar eller vad som

ZombieZvampAttack

Kultur

man lyssnar på. Oavsett har de lyckats med målet att skapa riktigt bra dansmusik. Låtarna ”Dansmusik” och ”Kärlekens matadorer” är två av de skönaste spåren och hamnar ett snäpp under första platsen som innehas av ”Vart jag mig i världen vänder”. Men lita inte blint på mig, spana in bandet och se om du hittar din egen favorit. Bandets första fullängdsalbum släpps sannolikt efter jul.

Vägen utför

helst ger en bra bild av hennes inre ansträngningar för att hålla sig lugn och behärskad i kaoset. Anderberg Strollo lyckas också fånga de motsägelsefulla och komplexa sammanhang som ligger bakom den etikett vi sätter på människor som vi kallar ”hemlösa”. De flesta hemlösa har ett hem, men vill av olika anledningar inte vara där. Jonna vill bli saknad av sin mamma, mormor och sina gymnasiekompisar. Hon läser på tidningarnas löpsedlar för att hitta sin egen efterlysning. Hon går in på Facebook men ingen frågar efter henne där. Till slut börjar hon titta i veckotidningarna också men inget där. Ska hon återvända hem till Kolsva eller fortsätta sitt nya liv i Stockholm? Åsa Anderberg Strollo lyckas balansera ett starkt engagemang för unga utsatta med en stark och träffande gestaltning av en ung tjej som söker sin egen väg.

Det fanns en tid då jag brukade skriva här. Varje månad faktiskt. Jag var en ung och pigg humaniorastudent. Jag pluggar inte nu. Jag pluggade inte i våras, och inte i höstas. Min nuvarande status: Panelhönan fejsar sin fjärde höst efter studenten. This can’t be true tänker jag. Nu är det alltså officiellt inte längre OK att glida runt mellan strökurser, kaféjobb och hitta-sig-själv-resor till Asien. Inte för att jag någonsin varit sugen på att hitta mig själv, men trist att veta att det ändå är too late, OM det nu skulle behövas. Lektiden är slut. Blodigt allvar tar över. Frågan ekar inombords: Vad. Ska. Man. Göra. Med. Sitt. Liv? Det blir nog bra till slut tänker jag. Mina föräldrar, två akademiker som arbetat sig upp från 50-talets arbetarklass till 2000-talets övre medelklass, är mycket oroade över att jag aldrig tycks vilja börja plugga på riktigt. De målar ständigt upp skräckscenariot: om 20 år sitter jag där, arbetslös och ”felutbildad”, rotandes i papperskorgar – ty det är vad som händer om man ströläser A-kurser alldeles för länge. Stackars mamma; denna höst tackade jag nej till en plats på min drömutbildning, i helt fel stad, för att fortsätta mitt elevassistentjobb samt inspelningen av mitt bands första album. Panelhönan

Marie Ramm

En följetong av Katarina mörk (baserad på en kanske sann historia)

r... g följe ättnin Forts 5/2011 Gaudeamus 25


Extra läsning

novell ur tidigare gaddenredaktörens debutbok

Laila, du gör mig lycklig Novell av Selene Hellström Illustration Maria kolding

J

ag tar hissen upp till åttonde våningen, går två trappor ner och en upp igen, två trappor ner och en upp tills jag är nere på bottenplanet. Där finns en halv trappa och jag hoppar över alla fyra trappsteg i ett jättekliv och landar med en mjuk duns. Nyckeln i bröstfickan; jag plockar fram den och låser upp dörren till förrådet. Cyklarna står där och skaver mot varandra, likadant varenda dag. Man tjatar och tjatar om det på varenda föreningsstämma. Jag försöker lirka ut min utan att den rör vid de andra, men det är meningslöst, det går inte. Min första impuls är att ruska den besinningslöst så att de andra faller omkull i sina täta rader. Men så gör jag det ändå försiktigt; lyfter, vickar och vänder tills den är ute i porten. Då går jag tillbaka in igen, vrider ur alla ventiler jag kommer åt, och på de cyklar som stod närmast min plockar jag ut dem helt och släpper dem på golvet.

U

te på gatan ränner folk hit och dit och jag skjuter cykeln över trottoarkanten och ut på gatan, hoppar upp. Direkt är det ju någon där och tutar och har sig, men jag är så nöjd med det jag gjorde med ventilerna att jag låter dem hållas. Får snabbt upp fart och ligger fint i kurvorna. Vid den fjärde kröken stannar jag och låser fast cykeln vid stolpen, går in till Laila. Hon står där bakom disken, har redan plockat fram en bulle och lagt på ett fat. Jag lyfter handen till hälsning och hämtar en bricka och en kaffekopp på andra sidan disken. ”Jag har koll på veckodagarna, Niklas. Pistage på tisdagar.” ”Laila, du gör mig lycklig”, säger jag och det stockar sig faktiskt lite i halsen när hon häller upp det heta kaffet i min utsträckta kopp.

J

ag betalar och sätter mig vid fönsterbordet så att jag kan se cykeln utanför. I dag vill jag inte bläddra i tidningen. I dag vill jag bara sitta och glädjas åt morgonens seger. Men så kommer det en kvinna med sin hund i koppel ute på gatan och jag ser det med en gång, att hunden har siktet på stolpen och inte bryr den sig ett skvatt om att det står en cykel lutad mot den. Det är något med nosen. Den är där och svänger och vem som helst kan ju se att den ska lyfta benet så fort den kommer fram, att det är det enda den har i huvudet: pissa på stolpen. Jag är halvvägs uppe och ska just rusa ut när matten drar den

26 Gaudeamus 5/2011

till sig, rycker liksom halvhjärtat i kopplet, men det verkar räcka för den svansar åt ett annat håll och så är det brevlådan som råkar illa ut i stället. Jag sätter mig ner igen, tar koppen och den ljuvliga doften går rakt in i näsan. Utan Lailas kaffe skulle jag inte kunna leva, tänker jag och så är den där igen, stockningen i halsen och jag ser till att hålla blicken ner i bordet.

N

är jag har druckit ur koppen tar jag mig an bullen, vecklar ut den i nio lika stora remsor och så den lilla mittknoppen som jag börjar med, lägger den på tungan. Laila går förbi med kannan för att fylla på påtåren, men hon vet bättre än att fråga mig om jag vill ha. Jag ser att det sitter några andra ensamfikare längre in i rummet och så ett sällskap på två, vilket ändå är ovanligt hos Laila vid den här tiden på morgonen. De verkar hursomhelst inte ha något att säga till varandra, utan har varsin tidning uppslagen framför sig. Jag är inne på den tredje bullremsan när dörren går upp och en tjej kommer in. Hon har håret samlat i en svans därbak och hon står och ser sig omkring, men Laila går ju runt med kaffekannan och slår i. Det är något oroligt med henne, ögonen går hit och dit, och så dyker Laila upp bakom disken. ”Hej”, säger hon, men tjejen bara står där och flackar och jag tänker att nu går hon igen, men så är det som att hon bestämmer sig. ”Hej. Jag tar en kopp kaffe, tack.”

L

aila häller upp och frågar om det ska vara plats för mjölk och tjejen nickar och sen betalar hon. Jag undrar vilket bord hon ska välja. Hon sätter sig i min rad men ett par bord bort och hon rör i koppen fast hon inte haft i något socker, det såg jag ju själv. Hon tar fram sin telefon ur jackfickan och tittar på den flera gånger, lyfter den och tittar och jag undrar om hon inte hör när den ringer. Varför hålla på och titta? Men så kommer jag på att det måste vara en klocka där som hon ser på. Hon undrar vad klockan är. Hennes ansikte har en sådan färg att jag tänker på potatismoset jag åt i går, lika slätt och mjukt ser det ut. Hon dricker lite kaffe och tittar igen på telefonen. ”Hon är fem i åtta”, säger jag, för plötsligt slår det mig att hon kanske inte är säker på att hennes mobil går rätt. Men hon ser inte ens på mig, sitter bara där

med ögonen drattande hit och dit i rummet. ”Hon är fem i åtta”, säger jag lite högre. Hon ser på mig. ”Va?” ”Klockan är fem i åtta.” Hennes näsa är som en liten knapp i ansiktet, läpparna är fortfarande särade och man ser tänderna därinne i munnen. ”Jag vet vad klockan är”, säger hon. ”Hur är det Niklas? Vill du ha en skvätt till?” Laila står där med kaffekannan och det var ju typiskt att hon skulle komma här och avbryta och jag ser på fatet att jag inte har ätit färdigt bullen än så det borde väl hon också se. ”Nej! Du vet att jag inte dricker när jag äter!” Hon går fram till tjejens bord och ställer sig mitt framför henne så att jag inte kan se och så står hon där och inte vet jag om hon häller på mer kaffe, men något gör hon när hon står där i vägen. Jag blir otålig och ska just resa mig och gå fram och ta undan henne, men då går hon.

D

et är en fin tjej, det kan jag se, men något underligt är det med henne för nu tittar hon på telefonen igen fastän jag just sa vad klockan var och det kan inte ha gått


mer än en minut, högst två. Sådana läppar som hon har, det är sådana man blir kollrig av. Jag känner att det är något konstigt med mig. Jag kan inte äta färdigt bullen och när Laila går förbi igen ber jag henne om påtåren. Hon fyller upp ordentligt och tittar på mig med något strängt i ögonen. ”Ska du inte ha resten?” ”Nej”, säger jag och kryper ihop och känner mig ännu konstigare och skjuter iväg fatet över bordet. Hon låter det stå och går sin väg och jag känner mig fjuttig och dum. Nu tror hon att jag inte tyckte om den. Så blir jag arg för varför ska hon bestämma över mig och min bulle? Jag har faktiskt betalat för den. Om det ska vara på det viset går jag någon annanstans, hon är inte den enda med morgonfika.

går det över och jag känner att jag måste dricka vatten så jag går bort och häller upp ett glas. När jag står där och dricker kommer jag på det. Jag häller upp ett glas till och går fram till tjejens bord. ”Är du också törstig?” frågar jag. Hon tittar upp på mig. ”Nej, tack”, säger hon. Och nu vet jag inte vad jag ska göra med hennes glas så jag står där och då ångrar hon sig visst. ”Okej då”, säger hon och så sträcker hon fram handen och tar glaset och ställer det ifrån sig på bordet. Jag står kvar där för det är som att jag inte kan slita blicken. Hennes hår är så glansigt i svansen och nu ser jag att hon har små örhängen, små glittrande stenar. ”Niklas, har du druckit upp ditt kaffe?”

T

D

jejen håller på med sin väska och plockar och lite hår hänger ner i ansiktet och hon drar det bakom örat med pekfingret. Jag har aldrig sett någon göra det så där och jag blir alldeles varm inuti för hennes naglar är rosa också och det är något särskilt med det tänker jag. Fingrar med rosa naglar som stryker håret bakom örat. Jag tar en klunk kaffe och sväljer ner, men det går lite för snabbt och jag börjar hosta. Att sätta så där i halsen, jag blir alldeles tårögd och hostar och hostar. Till slut

et är Laila som kommer och lägger sin hand på min axel. Jag skakar den av mig. ”Niklas, nu får du gå och sätta dig.” Jag känner hur något reser sig inuti mig, ställer sig på bakbenen och jag ryter. ”Försvinn!” Laila backar bakåt och jag vänder mig tillbaka till tjejen och då ser jag att hon ser rädd ut fastän det inte var åt henne jag skrek. ”Det var inte dig jag menade”, säger jag och jag ler

och vill att hon ska vara som förut, men det verkar som att hon inte förstår. ”Jag ville bara…” men jag kommer inte längre ihåg hur det var, bara att jag ville se på henne, hennes hår och örhängena. Någon tar tag om min arm. ”Det är dags att du går härifrån nu.”

J

ag ser inte vem det är, men det är en mansröst jag hör och någon som är mycket starkare än jag drar mig baklänges bort från tjejens bord. Hennes ögon är alldeles runda och hon håller i sin mobiltelefon, som har börjat ringa. Men hon svarar inte, tittar bara på mig med de runda ögonen och då är det som att det flammar upp något starkt och rasande i mig och jag sliter mig ur greppet och rusar tillbaka till henne. Hon kryper ihop på stolen och just som jag är framme tar armarna tag om mig igen och jag slår och sparkar vilt omkring mig. Men det hjälper inte, jag kommer inte loss. Jag pressas ner och någon håller mitt ansikte mot det hårda stengolvet, jag känner det kallt mot kinden. Jag vet inte hur länge jag ligger så, men till slut har min kropp slutat kämpa. De lyfter upp mig och det ligger som en skugga kvar på golvet, ett avtryck efter mig. Jag ser bort mot hennes bord. Hon är borta. Inte ens vattenglaset eller kaffekoppen står kvar. 5/2011 Gaudeamus 27


Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus

Storglaciären i Tarfala, öster om Kebnekaise, 1 135 meter över havet. Mätningar har skett på Storglaciären sedan 1946.

Tema Klimat | Gunhild Rosqvist om Tarfala forskningsstation och unik forskning sedan 60 år

Tarfala – en unik forskningsplattform i arktiska Sverige Smältningen av glaciärer runt om i världen får ofta illustrera effekterna av den globala uppvärmningen. Vid Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala har forskarna i detalj mätt glaciärernas respons på förändringar i väder och klimat under mer än 60 år - vilket är unikt i världen. Tarfala forskningsstation är belägen på 1 135 meter över havet i Kebnekaisefjällen. Stationen placerades här för att man började mäta på den närbelägna Storglaciären. År 1945 gav sig doktoranden Valter Schytt in i Kebnekaisefjällen på ett uppdrag – att leta rätt på en ”lämplig” studieglaciär. Han valde Storglaciären, som är belägen just öster om Kebnekaise. Man ville ha en typisk dalglaciär för ändamålet, det vill säga en glaciär som rör sig utmed en fjälldal och har ett högre parti där vintersnön ackumulerar från år till år. Världens längsta mätserie Mätningarna påbörjades våren 1946 och sedan dess har mätningarna skett varje år vilket gjort mätserien till världens längsta. I början bodde man

i ett vindskydd men efter några år hade man byggt ett par rejäla hus som forskarna kunde nyttja. I början av 1960-talet byggdes en ordentlig samlingslokal och man kunde därmed även börja undervisa studenter här. 27 kilometer från närmaste väg Tarfala är beläget 27 kilometer från närmsta väg. Under vintern får man skida från Nikkaluokta eller åka skoter, under sommaren vandra eller åka helikopter. Stockholms universitet driver forskningsstationen, genom den Naturvetenskapliga fakulteten. Studenter både på grundnivå och avancerad nivå har möjlighet att besöka Tarfala. De flesta kurser har både teoretiska moment och fältmoment och ofta får deltagarna

FÖR DJ U PN I N G | Stockholms universitet har den mest kompletta klimatforskningsmiljön i landet. Här finns

28 Gaudeamus 5/2011

3 frågor till en alumn Åsa Romson är språkrör och riksdagsledamot för Miljöpartiet.

möjlighet att genomföra något eget projekt. Plattform för forskningsprojekt Stationen är en plattform för olika nationella och internationella forskningsprojekt. Främst är det Storglaciären som undersöks. Under de senaste åren har forskningen främst varit inriktad på frågor om hur glaciärens smältvatten dränerar genom isen och hur landskapet under isen påverkas av glaciärens rörelse. Sådan kunskap är eftersökt men är svår att hämta hem från de stora inlandsisarna som de på Grönland och Antarktis. Just kunskapen om hur smältvattnet dränerar genom sprickor i isen har varit betydelsefull för forskning om hur den grönländska inlandsisen kan komma att smälta i framtiden.

r

internationellt ledande forskning om bland annat Arktis klimatutveckling, aerosoler och molnbildning samt om den

ning på miljörätt.

1. Vad har du studerat? Jag har studerat till en fil. kand. i svenska och teatervetenskap, samt en jur.kand med inrikt-

2. Var utbildningen som du tänkt dig? Studietiden var väldigt utvecklande, både med kurserna jag läste men också föreningslivet på campus och kursare man lärde känna. Jag visste ganska lite om universitetsstudier när jag började men kände att det fanns så mycket intressant att lära sig. Juristutbildningen påbörjade jag efter att ha varit ute och rest och jobbat en del, och där fastnade jag ju också som doktorand. 3. Vilken nytta har du haft av utbildningen? Både de humanistiska studierna och juridiken har gjort att jag känner jag klarar det jobb jag har idag som politiker, framför allt har jag ju lärt mig att granska information och bygga logiska resonemang, men också att vara öppen för all den kunskap som finns i samhället och kan föra oss vidare mot en bättre värld.

senaste istidscykeln. Läs mer på www.su.se/forskning


Ett annonsuppslag frĂĽn Stockholms universitet

Studentcentrum i hus A, SÜdra huset, Frescati Frügor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, hÜgskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@studadm.su.se, www.su.se/student

Universitetsbiblioteket i hus D, SÜdra huset, Frescati Utlüning, läsplatser och kopiering 08-16 28 00, info@sub.su.se, www.sub.su.se

Rektors blogg Rektors kommentarer till aktuella händelser blogs.su.se/kbrem

Sü für du stÜd hos Studenthälsan I arbetslivet är det vanligt att anställda har tillgüng till fÜretagshälsovürd. Som student har man mÜjlighet att kontakta Studenthälsan om man behÜver tala med nügon om hur man mür.

PĂĽ gĂĽng

Pü mottagningen finns medicinsk personal (läkare och sjukskÜterskor) som kan svara pü frügor om den fysiska hälsan och hjälpa till att hitta en hälsosam livsstil. Här finns ocksü psykolog/ socionom som tar emot fÜr kortare samtalskontakter vid münga olika typer av problem. Det kostar inget att gü till Studenthälsan. Väntetiden är i regel kort (oftast mindre än tvü veckor) fÜr ett fÜrsta besÜk. Studenthälsan samarbetar med flera andra mottagningar och kan hjälpa till med remiss eller hänvisning. Olika kurser ges regelbundet som stÜd vid studierelaterade problem: r7ÇHBUBMBLVSTFOQBTTBSPNNBOLÅOOFSTUBSLU obehag infÜr muntliga presentationer och tycker att det verkar fÜr svürt att gü en kurs med tyngdvikten lagd vid presentationsÜvningar. r4USFTTIBOUFSJOHTLVSTFOHFSLVOTLBQPNIVSWJ püverkas av stress. Man für även prova olika metoder att motverka stressreaktioner i vardagen.

Oftast lÜser man kanske problem genom att prata med vänner, familjen, en lärare eller studievägledare, men ibland kan det kännas bättre att tala med nügon helt utanfÜr ens dagliga liv som ocksü har tystnadsplikt. Studenthälsan har en lüng historia i Stockholms studentliv. I bÜrjan av 1930-talet startade kürorganisationerna en särskild hälsovürdsbyrü fÜr studenter, ungefär samtidigt som man bÜrjade bygga studentbostäder. Mycket har blivit annorlunda sedan dess. I dag säger hÜgskolefÜrordningen att studenter ska ha tillgüng till fÜrebyggande hälsovürd. Studenthälsan är numera en enhet inom Studentavdelningen vid Stockholms universitet.

r6OEFSIÕTUFOHFTPDLTÇFOLVSTGÕSTUVEFOUFS med tentamensüngest. Som student är du välkommen att ta kontakt per telefon fÜr att boka tid pü Studenthälsan. Basmottagningen ligger i Studentpalatset, Norrtullsgatan 2 (T–Odenplan). Pü universitetet finns en Üppen mottagning mündag och onsdag kl 13–15 i rum B4117–B4120, SÜdra huset. Till Üppen mottagning kan man komma fÜr ett kortare besÜk utan att boka tid i fÜrväg. Mer information om verksamheten finns pü www.studenthalsanistockholm.se.

r

Sällan har sü münga fütt veta sü mycket. Pü sü kort tid Reektioner och tankar om händelser i vür samtid

Lyssna till vad nügra av Stockholms universitets forskare tycker och tänker om nügot som hänt i vür omvärld. Välkommen! Mündag 12 september

Tio ür sedan terrorattackerna den 11 september: Var stür Sverige och världen idag? Tre jurister samtalar om vad som hänt de senaste tio üren kring internationellt bruk av vüld, kampen mot internationell terrorism och främjandet av demokrati.

Välj mellan 200 program och 1 900 fristüende kurser som kan leda till en kandidat- eller masterexamen. SÜk pü www.su.se/studera

Ny samtalsserie i hÜst om skola och lärarutbildning

Stockholms universitet arrangerar i hÜst fyra panelsamtal �2020 ürs skola och lärarutbildning – frün problem till fÜrebild�. Medverkande: utbildningsminister Jan BjÜrklund, DN:s Maciej Zaremba, Metta Fjelkner frün Lärarnas RiksfÜrbund, Eva-Lis SirÊn frün LärarfÜrbundet samt en rad forskare frün olika lärosäten och ämnesomrüden. Fri entrÊ. www.su.se/skolan2020 Tid: FÜrsta mündagen i varje münad septemberdecember kl. 16.00–18.00 Plats: Aula Magna, Frescati

BehĂśver du bostad?

Det har pü initiativ av Stockholms studentkürers centralorganisation (SSCO) startats en ny andrahandsfÜrmedling fÜr studenter. Akademisk kvart är en ny andrahandsfÜrmedling som vänder sig direkt till dig som är student. www.akademiskkvart.se.

Dags att anmäla sig till hÜgskoleprovet

Den 16 augusti Üppnar anmälan infÜr hÜstens hÜgskoleprov som äger rum den 29 oktober. Dü skrivs fÜr fÜrsta güngen det nya moderniserade hÜgskoleprovet. Anmäl dig och läs mer om det nya hÜgskoleprovet pü studera.nu. Sista anmälningsdag är den 15 september.

Chatta med studievägledare 12–14 och 17 oktober

Undrar du om dina studieval? InfÜr sista ansÜkningsdag kan du chatta med studievägledare. Tid: kl. 13.00–15.00. www.su.se/student/chatt

Under 2 dagar bjuder 50 forskare pü korta fÜredrag om allt frün sambandet mellan begüvade barn och deras eventuella framgüngar som vuxna, fjärilar som slüss, till kreativiteten inom skivindustrin.

Välkommen till

Forskardagarna 5 och 6 oktober

Moderator: John Chrispinsson

FRI ENTRÉ. Aula Magna, Frescati. Kl 18.00–19.30 www.su.se/oppnaforelasningar

SĂśk till vĂĽren senast 17 oktober

Fri entrÊ och Üppet fÜr alla. Stockholms universitet, SÜdra huset Kl. 9.00 – 16.00 www.su.se/forskardagarna

Ansvarig utgivare: SoďŹ e Mauritzon, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet Redaktion: SoďŹ a Rosshagen, soďŹ a.rosshagen@kommunikation.su.se Foto: Stockholms universitet, Fredrik Hjerling, Studenthälsan

Visste du att ‌

21

Det kan vara minus 21 grader kallt pĂĽ universitetsomrĂĽdet mitt under sommarens varmaste värmebĂślja? I islabbet längst ned i Geovetenskapens hus ďŹ nns världens renaste is frĂĽn Antarktis, GrĂśnland och svenska fjällen. Den äldsta isen är omkring en miljon ĂĽr gammal. Här ďŹ nns information om forna tiders klimat och miljĂś. Forna tiders naturliga variationer i klimat och miljĂś kartläggs fĂśr att fĂśrstĂĽ vad det är som händer idag. Klimat, hav och miljĂś är ett av Stockholm universitets 30 ledande forskningsomrĂĽden. Forskningen inom dessa omrĂĽden är ledande nationellt och har hĂśg status internationellt.

5/2011 Gaudeamus 29


Studentkårens nyheter

Nytt hus

I många och långa år har studentkåren kämpat för att få ett nytt och mer tillgängligt kårhus. Nu är det snart verklighet. Vår Vice ordförande Erik Arroy var 1 september med och tog det första spadtaget för Studenthuset, som i augusti 2013 kommer att stå inflyttningsklart söder om A-huset mot Albano. Lokalerna kommer vi att dela med bland annat Studentavdelningen och Studenthälsan.

INFORMATION OM OCH EVENTUELLA KLAGOMÅL PÅ BYGGET AV STUDENTHUSET Bygget av det nya Studenthuset är nu i full gång på delar av parkeringen söder om A- och B-huset. Bygget kommer att pågå fram till och med sommaren 2013. Studentkåren kommer löpande att presentera nyheter kring bygget på webben: sus. su.se, ytterligare information om Studenthuset hittar du på universitetets webbplats: su.se/studenthuset. Om du som student upplever störningar eller problem kring bygget, ber vi dig att kontakta studentkårens påverkanssekreterare för studiemiljö Ebba Ringborg på: ebba.ringborg@ sus.su.se eller 08-674 62 14.

FÅ HJÄLP ATT HITTA DITT BOENDE GENOM SSCO OCH AKADEMISK KVART Akademisk kvart startade i augusti 2011 på initiativ av SSCO Stockholms studentkårers centralorganisation. Akademisk kvart är en andrahandsförmedling av bostäder som direkt vänder sig till studenter. Akademisk kvart strävar mot att endast förmedla boenden som har en skälig hyresnivå. För att möjliggöra detta erbjuder Akademisk kvart, förutom information om typkontrakt och regler, även kontroll av uthyrare samt kunskap om bedrägerier i branschen. Akademisk kvart håller sig ständigt uppdaterade om bostadsmarknaden i Stockholm. På Akademisk kvart kan både du som söker bostad och du som vill hyra ut bostad annonsera helt gratis, allt som behövs är ett inloggningskonto. Besök andrahandsförmedlingen på: akademiskkvart.se.

SE UPP SÅ DU INTE FASTNAR I SL:S BILJETTKONTROLLER I HÖST Du som studerar heltid eller minst 75 procents studietakt har rätt till studentpriser på SL. För att kunna utnyttja rabatten behöver du ett Campuskort med SL-logga på, alternativt ett studentkort. Campuskortet får du som väljer att bli medlem i studentkåren hemskickat automatsikt. Studentkortet går att beställa för en administrativ avgift på 40 kronor, om du inte vill vara medlem i studentkåren men ändå utnyttja studentrabatten. Medan du väntar på att få ditt kort hemskickat, kan du resa med ett så kallat SL-intyg, som fungerar som studentbevis fram tills att du får ditt kort. Kårexpeditionen i Allhuset kan hjälpa dig med SL-intyg. Du som var medlem i studentkåren under förra terminen men ännu inte hunnit uppdatera ditt medlemskap, bör se till att göra detta omgående för att slippa risken att fastna i en biljettkontroll hos SL. Förra terminens Campuskort går nämligen ut som giltigt studentbevis 30 september. Glöm inte att du också behöver kunna visa upp en giltig legitimation när du utnyttjar studentrabatten. © Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Tillförordnad redaktör för innehållet på sidorna är Malin Gard, webbredaktör på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 03 eller per e-post till malin.gard@sus.su.se.

��

Ett kungarike för ett tak över huvudet Bostadsbristen i Stockholm är enorm och tilltar, det har vi vetat länge. Universitet och högskolor i området tar emot fler studenter den här terminen än tidigare och det betyder självklart ännu högre tryck på bostadsmarknaden. I höst står rekordmånga studenter utan boende, det är ett tragiskt faktum.

E

n 19-årig tjej på väg ut i det vuxna livets början. skjuta upp saker kan man kanske komma undan med i Från en mellanstor stad i Mellansverige, tentatider men inte i bostadspolitiken. utrustad med en mellanlång kötid i SSSB och Hur gick det då för 19-åriga May? Hon registrerade en dröm om akademin och studier. sig på kursen och hoppades på en stor dos tur. Efter För fyra år sedan var detta jag, mina verktyg i ett par veckor på en madrass i Farsta lyckades jag få kampen mot bostadslösheten var få och osäkra. Det ett korridorsrum via SSSB, då efter 189 dagar i kön. var nära att jag var tvungen att En tur som många nyantagna släppa min dröm om att gå den studenter idag inte har. utbildning som skulle ge mig För att inte ge upp sina Skräckscenarion som att den kunskap jag törstade efter drömmar, riskerar tusentals att bli tälta på campus och sova och den framtid jag såg för mig lurade på andrahandsmarknaden i blilar är verklighet själv. eller betala förmögenheter för I Stockholm finns i dag vandrarhem. Skräckscenarion drygt 12 000 studentbostäder. som att tälta på campus och sova Här finns också runt 80 000 i bilar är verklighet. I dag skulle studenter och skaran är stadigt ökande. Ekvationen jag inte ha fått ett korridorsrum efter 189 dagar i går inte ihop. Hur många är de studenter som skulle studentbostadskö. Idag hade jag varit tvungen att göra vad som helst för ett eget boende? Stockholm tacka nej till min studieplats. Kanske hade jag valt att lider därtill av en stor allmän bostadsbrist på grund av inte studera alls. en stark befolkningstillväxt och långsam nyproduktion Stockholms universitets studentkår fortsätter i år av bostäder. Enligt nyligen släppta rapporter och att satsa på att påverka beslutsfattare i Stockholm undersökningar från Regionplanekontoret på och Sverige i frågor som rör studenters ekonomiska Stockholms läns landsting, SSCO och SFS, behöver det och sociala situation, och bostadsfrågan är en klart byggas cirka 50 000 nya studentbostäder för att täcka betydande del i detta arbete. KÅRORDFÖRANDE dagens behov. Stockholm behöver nyproduktion av studentbostäder och små hyresrätter, då inget tyder May Al-Boujassam may.al-boujassam@sus.su.se på att befolkningsökningen kommer avstanna. Att

Svenska vänner sökes Precis som tidigare terminer är det i höst många internationella studenter som visar intresse för studentkårens mentorprogram; de önskar en svensk vän och mentor som kan visa dem mer om livet i Stockholm och Sverige. Studentkåren rekryterar just nu studenter som vill guida en internationell student i sitt möte med Stockholms universitet och den svenska kulturen. I utbyte får mentorn en inblick i en annan kultur, nya vänner och någon att träna språkkunskaper med. Därtill får både studenten och mentorn möjligheter att delta i aktiviteter som mentormingel, bowlingkvällar, filmvisning och liknande. Närmare 300 internationella studenter önskar i höst en mentor

och hittills har runt 70 svenska studenter anmält att de vill ställa upp. Erica Rose, Internationell samordnare på studentkåren hoppas att fler svenskar kommer att anmäla sig. – Att vara mentor åt en internationell student innebär att du visar vägen in i det svenska samhället. Många internationella studenter upplever det som svårt att komma i kontakt med svenskar, säger Erica Rose. Erica kommer själv från Kanada och vet hur det känns att vara lite vilsen och ny i landet. – Att ha någon att mejla eller ringa när Sverige ter sig som en annan planet betyder otroligt mycket, för den som är ny i landet. Det spelar ingen roll om du som mentor också är ny i Stockholm. Det kan till och med vara en fördel, så kan ni upptäcka Stockholm

Mentorprogrammet Vill du ställa upp som mentor? Läs mer på: sus.su.se/mentor eller mejla Internationella enheten på: international@ sus.su.se, märk ämnesraden ”Mentor”

tillsammans, fortsätter Erica Rose. Alexander Miou är en av studentkårens mentorer och har varit det under hela åtta terminer. Han berättar att det bästa med att få vara mentor är att träffa folk från hela världen. – Det känns bra att få hjälpa en internationell student samtidigt som jag själv får ut jättemycket av det. Jag är intresserad av språk så det ger mig chansen att få öva. Och det har gett mig ett stort internationellt nätverk. Jag har varit och hälsat på många av mina studenter över hela världen, säger Alexander Miou.

Malin Gard

malin.gard@sus.su.se


Student Union News

Your ticket to the afterparty of the Nobel Banquet The Nobel NightCap is the final festivity after the famous and prestigious dinner, the Nobel Banquet, which takes place every year in the City Hall in Stockholm on December 10th. After the Nobel Prize Award Ceremony and the Banquet in the City Hall, guests are invited to the spectacular after-party, Nobel NightCap. The Nobel NightCap 2011 will create a unique forum for Nobel Laureates, guests from the banquet and students to meet, dance and toast together. This year the NightCap team will transfer Allhuset and Aula Magna at Stockholm

University to a spectacular setting like nothing anyone has ever seen before. The theme of the evening is like every year a secret until the doors open at 11 pm. - For one night we will create a fairytale world, where everyone is happy and cheerful and the scenery will be breathtaking, says Jenny Hansen, Nobel NightCap General. The Nobel NightCap guests, both students and guests from the banquet, continue the celebrating of the Nobel Laureates until early morning. Jenny Hansen who is the project manager is currently looking for students who want to volunteer and make the Nobel NightCap of 2011 a night of pure magic.

History Nobel NightCap was founded in 1978 by a student who noticed that the Nobel Banquet ended somewhat early for being the grand festivity of the most prestigious prize in the world. Since then NightCap has developed and grown from a simple after party to a incredibly grand celebration. Today Nobel Nightcap is altering between the four biggest student unions in Stockholm, which are Stockholm University Student Union (SUS), THS at KTH, SASSE at Stockholm School of Economics and Medicinska föreningen at KI. This year the Nobel NightCap will be arranged by SUS in Allhuset and Aula Magna at Frescati, Stockholm University.

UPCOMING More activities on: sus.su.se/en/activities

Fiddler Ensemble Autumn JAMMING 6.30pm–8.30pm, Mondays, Rotundan Allhuset

Nobel NightCap General Jenny Hansen

- We are looking for students who are willing to put some time and effort into making this night perfect. No previous experience needed. The volunteers will get the chance to be involved in a behind the scenes project from planning to building and tearing. We need people who are interested in anything and everything from building and decorating to bartending and logistics, says Jenny Hansen. Students can find more information about, and apply for positions in the project, at nobelnightcap.se. If you are interested in attending the party as an honoured guest, you can show your interest for a ticket on the same website. Some lucky students will be able to buy an all inclusive tickets at the cost of 500 SEK. This means that all drinks, food and fun are for free once inside.

You are welcome as a new Sonus member, regardless of instrument played. The Student Union Association Sonus a folk music ensamble are reherarsing on Wednesdays. The Ensamble will start with focusing on ensemble arrangements for the World Campionship in Linköping in October, which Sonus won last year. More info at: sonus.se.

Thursday Pubs at Bojan EVENTS 7pm–11pm, every Thursday at Bojan Frescati

Every Thursday this semester the Faculty Club; The Society of Social Science (Samhällsvetenskapliga föreningen) are having student pubs at Bojan, the red bruick-building above the subway at Frescati. The pubs are open to all students, enjoy good music, people and cheap drinks. More information on www.sus.su.se/sf (Swedish language only)

Malin Gard

malin.gard@sus.su.se The semester has officially started. Orientation Week for new international students and Välkomstdagen for new domestic students is over. Hopefully you got hold of your own pink Student Union Goodie-bag, packed with offers and vouchers from the Student Union owned companies Högskolerestauranger (restaurants on campus), Frescatihallen (gym, fitness classes and badminton) and Campusbutiken (used books store) amongst other things like notepads and sweets. But do not be too sorry if you did not, as a Student Union Member you always get good deals, discounts and benefits. Read more at: sus.su.se/en/benefits.

Free gym and Fitness Classes TRY-OUT DAYS all day 13th-16th of Sept. Frescatihallen

Visit Frescatihallen, right behind the G-building on north Frescati, and try out the gym or dance and fitness classes for free. Thursday to Friday 13th-16th of September the doors are open to everyone. Boost your energy!

Photo: Malin Gard

REALIZE YOUR FULL POTENTIAL WITH SUS AND STUDENT COMPETITIONS Stay updated on the latest international opportunities in your field and have a chance to win money, trips, conference participations and scholarships by participating in competitions and contests. As a Student Union Member you get help and tips from the experts at Student Competitions to increase your chances of winning. This autumn you can compete in amongst others; Your Take, a contest where you choose a thought-provoking picture and then write a statement or question that will illustrate your opinion. The winner will travel to London and visit the editorial office at the magazine the Economist. Read more at: sus.su.su/benefits/student-competitions.

YOUR CHANCE TO BE AN HONOURED GUEST AT THE NOBEL BANQUET ���� Members of Stockholm University Student Union have a chance to be an honoured guest at the Nobel Prize Banquet in the City Hall the10th of December. All members are entitled to buy lottery tickets, with one chance out of ten to win. If you win, you get the offer to purchase a pair ticket to the Nobel Banquet, a glamorous night to remember. At the banquet you will be able to enjoy fabulous food, great entertainment and of course listen to the speeches from the Nobel Laureates. To be a lucky winner, buy your lottery tickets at the Nobel Lottery: nobellotteriet.org/english before October 31st.

Crayfish Party- Kräftskiva PARTY 6pm to 1am, 17th of September, Café Bojan

Come enjoy a great Swedish tradition on Campus at Cafe Bojan (next to the subway). We will start at 6pm with a crayfish party followed by an after-party starting 8:30pm. Cover charge is 60 SEK for the dinner and 20 SEK for the after-party. Cash bar, cheap drinks and non-alcoholic beverages. If you want to come ,send us an email with your full name and email to international@sus.su.se. ASAP! ��


Posttidning B Gaudeamus, Box 50 006, 104 05 Stockholm

Ramiro, lärarstudent

VINNSKORT ING g TRÄNr tipstävlin i vå 3-16/9! 1

GRATIS TEAMKLASSER GÄSTINSTRUKTÖRER TIPS från INSTRUKTÖRER

13-16/9

ÖPPET HUS

SSIF bjuder på GRATIS GYM & GRUPPTRÄNING! • Testa HÖSTENS NYHETER helt GRATIS TRIBAL YOGA, MUSKELINTERVALL & BODYATTACK™!

OBS! ALLA pass på gruppträningsschemat är GRATIS 13-16/9!

Lärarstudent? Då har vi en särskild försäkring för dig. Lika omfattande som enkel att skaffa. Och gratis i tre månader. Läs mer på www.lararforsakringar.se

• Testa HÖSTENS GYMNYHETER helt GRATIS! - T.e.x: Marpo Rope Training - Effektiv träning 10 Du får de med rep för överkroppen på ett nytt funktionellt och roligt sätt!

% ra ssuto ba m 16 mån/9 köpe tt när (g

den

13-

r et r up ade p-, sty rskor t kom r k e biko - el t r t)! ler

www.ssif.su.se

du

6-15

• SSIF • Frescatihallen • T-Universitetet • 08-15 10 75 • Öppettider: Mån-tor 07-23 • Fre 07-21 • Lör 08-19 • Sön 08-22

Gaudeamus_feb09.indd 1

09-02-02 14.33.42

Gaudeamus nr 5 2011  

Stockholms universitets studentkårs tidning, nummer 5 2011.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you