Issuu on Google+

nummer 7/2012 Stockholms Universitets studentkårs tidning årgång 88

Gaudeamus With summaries in English

Reportaget Volangkjolar, improvisationsteater och rugbysvett bland SU:s annorlunda nöjen.

Hårda slag Studenten som älskar MMA. Sid 20

byggarbete i bibblan

Ovälkomna i belgien

Tillgängligheten till studieplatsena Holländska studenter i Belgien påverkas under ombyggnaden. Sid 5 anklagas för att vara lata. Sid 10

att leda ett folk Pär Daléus har forskat om svenska statsministrars ledarstil. Sid 14 –15


MUSIK NOV/DEC/JAN ONSDAG 14/11 & ONSDAG 12/12 & ONSDAG 9/1

FRI ENTRÉ

LUNCHKONSERT KUNGLIGA MUSIKHÖGSKOLAN ❤ KULTURHUSET TISDAG 20/11–LÖRDAG 24/11

FESTIVAL SOUND OF STOCKHOLM: Ryoji Ikeda Mark Fell Kroumata… (Japan)

LÖRDAG 24/11

(Eng)

FRI ENTRÉ

TECKNADE TONER: Elin Fahlstedt TISDAG 27/11 & TISDAG 18/12 & TISDAG 29/1

KLUBB LUNCH BEAT STOCKHOLM FREDAG 30/11. 18 ÅR

KLUBB KPOP NONSTOP FREDAG 30/11

FRI ENTRÉ

FESTIVAL KISTA VÄRLDSMUSIKFESTIVAL: Mezrab Ensemble med Hamid Motebassem och Sepideh Raissadat + Hamed Nikpay (Iran)

LÖRDAG 1/12. 18 ÅR

KLUBB/KONSERT DISCOTEKA YUGOSTYLE LÖRDAG 15/12

FRI ENTRÉ

SAMTAL OM PETER KAGERLANDS BOK NY VÅG: Svensk punk/New Wave/Synth 1978–1982 LÖRDAG 27–30/12

DANS 3 x KOREOGRAFI: Björn Säfsten, Andersson Dance, Malin Hellkvist Sellén TORSDAG 24/1. 13 ÅR

KONSERT RON POPE INFO/BILJETTER kulturhuset.stockholm.se, 08-508 315 08

(USA)


nr 7/2012

Innehåll

Gaudeamus nr 7 2012 4. Debatt 5. Nyheter 9. Ett ögonblick 10. Utrikes 12. Ny forskning 14. Forskningsessä 16. Reportage 20. Porträtt 22. Kultur 26. Tips & Pepp 28. Universitetets sidor 30. Studentkårens sidor

”Man ska inte behöva gå ti­ digare från sin föreläsning för att hinna värma.” I Södra huset kan man få vänta länge på att få värma sin mat under lunchen. Och sittplatser runt matborden är det ont om. Nyheter sid 7.

”Vi kommer in på olika psyko­ logiska aspek­ ter av det vi sett.” Åsa Maj Jonzon ordnar Psykologer tittar på film. Ett ögonblick sid 9.

”Jag fick ett mejl där man berättade att min tenta hade tappats bort i posten.” Jonas Testad och 45 andra som skrev tenta i marknadsföring fick ett oväntat besked. Nyheter sid 6.

”Inget annat bibliotek i ­Sverige har så många asiatiska böcker på original­ språk.” Gadden går bakom kulisserna på campus. Den här gången på Asienbiblioteket. Sid 23.

”Det här är jag. Jag lever, andas och drömmer rugby.” Många studenter ägnar fritiden åt öl, fikor och vänner. Vissa låter i stället stora delar av sitt liv kretsa kring svetten och gemenskapen på en rugbyplan. Eller åt en improvisations­ teatergrupp som går utan byxor på tunnelbanan. Gadden har träffat tre sammansvetsade grupper med intressen utöver det vanliga. Sid 16.

Intro:

Matro för alla Sedan jag pluggade har jag betat av några olika ar-

betsplatser, och tiden i arbetslivet har fått mig att se på studentvardagen på ett nytt sätt. En 20 minuters kö för att få värma mat vore fullständigt orimligt på varenda arbetsplats jag varit på. Däremot har jag druckit hinkvis med gratis kaffe, grävt ur fruktkorgarna på borden och tagit igen mig på mysiga takterasser. För studenterna i Södra huset på universitetet är 20 minuters mikrokö däremot verklighet. Dessutom är matplatserna få så det är många studenter som tröttnat på situationen. ”Man ska inte behöva gå tidigare från sin föreläsning för att hinna värma”, säger en student. Läs artikeln på sidan 7. Man kan fråga sig vad är det för skillnad på en student och en kontorsanställd. Båda måste förstås ha mat. Dessutom har studenten sällan en särskilt tjock plånbok och slipper gärna betala 70 kronor för att bli mätt varje dag. Nu har universitet köpt in ett gäng nya mikrovågsugnar till Södra huset, och det återstår att se hur situationen blir framöver. Hur som helst är vår bevakning av studiemiljön inte slut där. I det här numret skriver vi även om hur ombyggnaden av biblioteket påverkar studenterna (sid ), och snart planerar vi en djupdykning i ämnet studiemiljö. Har du tips på bullriga studieplatser och mögliga klassrum? Eller tvärtom – sköna läsfåtöljer och mysiga matrum? Hör av dig! Åsa Kahn, chefredaktör och ansvarig utgivare

Månadens medarbetare Tanja Metelitsa är 22 år och pluggar Bild & grafisk form på Nyckelviksskolan. Tidigare har hon pluggat psykologi och sociologi på Stockholms univer­ sitet, men hennes stora intressen är grafisk form, textilmönster, foto och framför allt illustration. Tanja har illustrerat och fotat för Gaudeamus sedan våren 2011, och tidigare för bland annat Apoteket och Bris. I det här numret har Tanja som vanligt illus­ trerat kulturessän, den här gången på temat queer på film (sid 24). Hon har även fotat svet­ tiga rugbyspelare och snurrande retrokjolar i reportaget (sid 16). Vad är ditt drömuppdrag? – Att illustrera ett stort modereportage på många sidor, med väldigt mycket färg och känsla.

Gaudeamus Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter. Papperstidningen utkommer 8 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor. Chefredaktör/ansvarig utgivare (vik) Åsa Kahn 08-674 62 49 asa.kahn@sus.su.se Reporter/redigerare Helena Jönsson 08-674 62 30 helena.jonsson@sus.su.se Chefredaktör/ansvarig utgivare (Tjänstledig) Amalthea Frantz amalthea@sus.su.se

Medarbetare i detta nummer Cristina Abellan-Matamoros, Jennie Aquilonius, Dani Cosme, Pär Daléus, Jonas A. David, Stephanie Demmler, Tannaz Edalat, Angelica Ericsson, Touba Guerroumi, Erik Gunnarsson, Tommy Gunnarsson, Diana Holtes, Iva Horvatovic, Siri Isgren, Freja Istemo, Joel Larsson, Tanja Metelitsa, Josefin Palmgren, Sumbu Temo, Veronica Ylikotila. Omslagsbild: Dani Cosme. Grafisk formgivning: Jesper Weithz.

KONTAKT Besöksadress: Nobelhuset, Frescativägen 14 A Postadress: 114 18 Stockholm Telefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30 Hemsida: www.gaudeamus.se E-post: gaudeamus@sus.su.se Tryckeri: V-TAB, Örebro Upplaga: 35 300 ex (TS 2011) Nästa nummer: 13 december. Material: 15 november – 30 november. Annonsbokning Tomat: 046-13 74 00

341 068

VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS? Tidningen finansieras delvis av universitetet, vilket regleras i ett avtal mellan universitetet och Stockholms universitets studentkår, däri ingår att tidningen ska skickas till alla studenter. VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS? För att din adress i Ladokregistret vid Stockholms universitet inte har registrerats eller är felaktig/ ofullständig. Du kan ändra din adress på minastudier.su.se eller genom din institution. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

7/2012 Gaudeamus 3


Debatt & Opinion Bara på webben gaudeamus.se

gör din röst hörd

SUS och Saco Studentråd:

Trygghetssystemet brister fortfarande Den 20 november släpper Stockholms

”Jag hoppas på vidare bra granskning även av de nya städföretagen, och speciellt av villkoren för de personer som utför städningen.” Michaela kommenterar nya bolag tar över städningen.

Härligt porträtt, 60 är det nya 40!”

Torbjörn von krogh kommenterar Lit­ teraturvetare på fredagar, ett porträtt av 61-åriga studenten astrid johansson.

Kommentera mera Läs och kommentera artiklar på www.gaudeamus.se.

”Dags för andra mötet med Nobel Nightcap i kväll och utan att avslöja alltför mycket (något alls!), så är det full rulle nu.”

Gaudeamus egen bloggare Sara Sharifpour skrev den 24 oktober om sina festliga planer.

PS. Du följer väl oss på Twitter @gaudeamus_su?

universitets studentkår och Saco Studentråd tillsammans med Uppsala studentkår och Umeå studentkår den åttonde upplagan av rapporten Fortfarande utbildning straffbart? I rapporten går vi igenom hur trygghetssystemen för studenter ser ut och kan, återigen, konstatera att det fortfarande finns stora brister. Vi hade hoppats att förra upplagan av rapporten skulle vara den sista men tyvärr var även denna rapport nödvändig då situationen fortfarande är ohållbar för många studenter. Just nu pågår den parlamentariska

socialförsäkringsutredningen, som ska se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Utredningen skulle vara färdig i maj 2013, men regeringen har förlängt utredningstiden till januari 2015. Socialförsäkringsfrågan har behandlats i två stora utredningar de senaste åren. Nu måste något hända. Oavsett politisk färg har Sveriges regeringar inte tagit sitt ansvar då socialförsäkringssystemet fortfarande har alltför stora brister. För att nämna ett par exempel kan studenter fortfarande inte vara deltidssjukskrivna, studenter kan inte vara sjukskrivna under sommaren och framför allt är det enbart två tredjedelar av alla studenter som omfattas då sjukförsäkringen ligger inom CSN för student-

Ska du på ett spännande utbytesår? Vill du dela med dig av uppsatsvåndor? Eller vill du blogga om din vanliga vardag? Just nu letar vi efter fler bloggare till gaudeamus.se! Kontakta redaktionen på gaudeamus@sus. su.se.

4 Gaudeamus 7/2012

Inom föräldraförsäkringen är villko-

ren lika dåliga. Studenter som inte arbetat innan studier får en halvering av studiestödet när de blir föräldrar och studenter som är föräldrar inte kan dela med sig av sin tillfälliga föräldrapenning till barnets andra förälder, trots obligatorisk tenta. Detta innebär att arbetandes möjlighet att dela med sig av sina föräldradagar och att ta gemensamt ansvar för sina barn helt enkelt inte finns för studenterna. Det finns också en stor risk att studenter faller mellan stolarna, då det i dag inte finns något entydigt ansvar för var informationen ska komma ifrån. För att veta sina rättigheter, skyldigheter och möjligheter krävs det att du tar kontakt med ett flertal olika myndigheter, och det är inte ovanligt att Försäkringskassan och CSN ger olika information. Vem har ansvar för studenternas situation? Någon måste ta ansvar för att det finns tydlig information och praxis i dessa frågor.

i 20

12

? art b e ff and g stra r a f n t For bildni Ut Jul

vi kan visa i vår rapport är det, snarare än hårdare krav, säkra trygghetssystem och högkvalitativ utbildning som krävs för att studenter ska kunna högprestera. Detta är frågor som i grunden rör hela systemet för högre utbildning: Välmående studenter presterar bättre vilket ökar genomströmningen. Men att Fortfarande utbildning straffbart? släppts igen är ett smärtsamt tydligt tecken på att bristerna i trygghetssystemen för studenter fortfarande är mycket stora. Den 20 november klockan 15.00 kommer vi att presentera och diskutera rapporten i Stockholm, i hörsal 4 i Södra huset. Välkomna!

I vår rapport problematiseras också be-

greppet genomströmning i högre utbildning vilket är något som den nuvarande regeringen har velat ska öka – studenter ska ta sin examen snabbare. Bland annat har kraven för att få och fortsätta få studiemedel stramats åt. Men som

Maria Ehlin Kolk Ordförande Saco Studentråd

Livija Ginters Ordförande Stockholms universitets studentkår

gröna studenter:

Här är vårt inför-valet-löfte Politik borde handla mer om möten. Och då menar vi i första hand inte den sortens möten som har långa dagordningar, mötessekreterare och ordföranden. Vi tänker i stället på riktiga möten med människor som står utanför politikens epicentrum. Studenter är ett hårt prövat släkte.

Vill du blogga?

gruppen – man måste alltså ta lån för att få bli sjukskriven.

På bostadskrisfronten är intet nytt och på många håll är studenter fortfarande hänvisade till tält som enda boendealternativ. Pluggar man humaniora eller samhällsvetenskap har man ibland inte mer än två timmar lärarledd tid i veckan under sin utbildning, trots att man tar på sig studielån för att studera. Studenter saknar i dag tillgång till många av de grundläggande sociala trygghetssystemen. Som student har man 30 karensdagar, får ingen a-kassa efter avslutad utbildning och kan inte

bli deltidssjukskriven. Situationen för Sveriges studenter har minst sagt stor förbättringspotential men allt för ofta ­tappas studentperspektivet bort i debatten. I förra valet röstade nästan 20 procent

av Sveriges studenter på Miljöpartiet. Fler studenter och akademiker behövs i politiken i allmänhet och i utbildningsdebatten i synnerhet. Politiken behöver ständigt ny kunskap och nya idéer som studenter och forskare sitter inne på. Vi i Gröna studenter vill vara en brygga mellan vetenskapen, innovationskraften och politiken. Vi vill att fram till valet 2014 ska fler studenter ska känna att de har haft möjlighet att påverka Gröna studenters och Miljöpartiets politik. Politik är i DAG något som ofta påver-

kar folks vardag, men som de väldigt säl-

lan har haft möjlighet att själva påverka. Därför lanserar vi nu vårt inför-valetlöfte: fram till valdagen 2014 ska vi ha genomfört 25 000 samtal om politik med studenter och personer med koppling till utbildningsväsendet. Dessa personer hoppas vi träffa under kårvalskampanjer, på seminarier, föreläsningar på lärosäten, mottagningsmässor för nya studenter, rundabordssamtal och andra utåtriktade kampanjer. Vad vill du prata om? Erika Karlénius Språkrör Gröna Studenter

Simon Hjalmarsson Språkrör Gröna Studenter Stockholm


händer i svenska studentvärlden

Nyheter

Foto: Agnes Brynge

Summary in English The main library on Frescati is set to undergo renovation for a period of one and a half years although the beginning date of the process is yet to be decided. The 1,000 seats in the study areas will be affected by the work. It has been decided to assign 500 seats at provisional locations, most of these at the new Student House to be completed in fall 2013. Nonetheless, there is still 500 seats that will not be at all replaced during the renovation period. Instead study areas in the library will be in use during the renovation. Renoveringen av huvudbiblioteket kommer pågå i ett och ett halvt år.

Foto: Helena Jönsson

Byggnadsarbete i biblioteket Försämrad tillgänglighet till bibliotekets studieplatser Under renoveringen av huvudbiblioteket på Frescati kommer 1 000 studieplatser att påverkas. Men Stockholms universitet kommer inte att ordna 1 000 nya studieplatser utan tycker det räcker med 500. Helena Jönsson

Som Gaudeamus tidigare skrivit ska huvudbiblioteket i D-huset byggas om för att förbättra studiemiljön och ventilationen, bland annat. Under drygt ett och ett halvt år kommer tillgängligheten till de cirka 1 000 studieplatser som finns runtom i lokalerna att försämras. Det senaste budet om när renoveringen ska starta är sommaren 2013 men inget är bestämt. Men endast 500 platser kommer att ordnas som ersättningsplatser.

före detta Biologibiblioteket. Dessa lokaler står i dag outnyttjade som avsedda studieplatser, men används ändå sporadiskt av studenter som inte får annan plats. – Även Studentpalatset kan nyttjas mera än det gör i dag. Så på det sättet kommer ersättning att ordnas, säger enhetschef Camilla Westerborn på byggnadsplaneringen. – Och en hel del av de 1 000 studentplatser som finns i huvudbiblioteket kommer att kunna användas även när ombyggnaderna pågår. Hur bra kommer studieplatserna i stora biblioteket att fungera om det samtidigt byggs om, borras och sågas i samma lokal? – Det kommer inte vara störande arbete hela tiden så vår bedömning är att det i stort kommer att fungera bra.

förväg. Tillgång till platserna har studenter vid Stockholms universitet, Handelshögskolan, Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan, alltså drygt 80 000 studenter. – Det kan bli problem med tillgängligheten av studieplatser med ett ökat tryck av fler studenter. Under tentaperioderna, vilka infinner sig ungefär varannan månad, är efterfrågan på studieplatser redan större än tillgången i huset och vi har då maxbeläggning. Under de perioder då efterfrågan är lägre finns det utrymme för något fler studenter än de som använder Studentpalatset i dag, säger Ingrid Engrund, administrativ chef på Stockholms studenters centralorganisations servicebolag som driver Studentpalatset.

Störande miljö? De 500 platserna kommer bland annat att finnas i det nya Studenthuset som invigs i augusti 2013. Andra studieplatser kommer fixas i Allhuset och i

Något fler i Studentpalatset På Studentpalatset vid Odenplan, finns 299 studieplatser och därtill 18 olika grupprum som man kan boka i

Vad har hänt?

Läs tidigare artiklar på gaudeamus.se.

1. Var brukar du plugga? 2. Medan huvudbiblioteket byggs om kommer inte ­ alla studieplatser att ersättas. Vad tycker du om det? – Oftast pluggar jag i biblioteket eller i A5-datasalen. – Det är redan trångt i biblioteket ibland mitt på dagen och jag tycker att det borde erbjudas lika många platser som de som försvinner. Men vi får se om det blir störningar av arbetet, det vet man inte. Anton Anderson, Sociologi Text och foto: Åsa Kahn

Andreas Corneliusson, nationalekonomi

– Jag brukar plugga i biblioteket, nu har vi suttit där varje dag två veckor i streck. – Att sitta i biblioteket medan de bygger om kan störa mycket. Då kommer man försöka hitta andra platser i stället, men det går inte lika bra. I biblioteket är det lugnt och alla är där för att plugga. Det vore också tråkigt att sitta hemma för då sitter man inte tillsammans.

– Jag pluggar hemma. Eftersom jag bor på Campus Roslagen i Norrtälje är det långt hit. – Färre platser är ett problem eftersom många studenter vill plugga. Det är också ett problem om byggnadsarbetet låter så mycket att man inte kan koncentrera sig. Maili Lülsdorf, Svenska som främmande språk

7/2012 Gaudeamus 5


Nyheter

händer i svenska studentvärlden

”Min första reaktion var att ’det här är inte möjligt’.”

Summary in English In October 125 students took an exam in marketing and economics. Almost one third of the examinations were lost in the process of transporting to one of the examinators who is a consulting teacher. The examiners had not been photo copied and only sent by regular postal service. The students whose exams were lost had to retake the exams. The Institution of Advertising and PR will after this incident change the protocol and make copies of all exams. The institution has not broken any laws or regulations by sending original documents by post. Pontus Testad skrev två tentor i oktober. Ena tentan har tappats bort i posten, tillsammans med 45 stycken andra tentor. Foto: Helena Jönsson

46 tentor borta i posten I oktober skrev 125 studenter tenta i ekonomi och marknadsföring. Men efteråt fick 46 av dem beskedet att deras tentor var borttappade i posten. Tentorna hade skickats i original med vanlig post. Helena Jönsson

Tentan var uppdelad på två ämnen med två olika lärare som rättade var sin del. Den ena delen, ekonomidelen, rättades av en anställd på universitetet medan den andra delen, marknadsföringen, rättades av en extern lärare på en annan adress i Stockholm. Väntetiden på resultaten var sedvanliga tre veckor, men svaret till 46 av studenterna var desto mer unikt. Pontus Testad studerar på programmet Marknadskommunikation och IT och är en av de 46 studenter vars tenta är borttappad. – Jag fick ett mejl där man berättade och beklagade att min tenta hade tappats bort i posten, säger han. I mejlet stod det att institutionen hade skickat tentorna med posten men att inte alla hade kommit fram till mottagaren: ”Vi har sänt två brev innehållande tentorna till [externa läraren] för rättning.” I brevet står även: ”Vi har kontaktat Posten som har genomfört sök-

ningar efter förlorat material, men de har inte hittat något.” – Min första reaktion var att ”det här är inte möjligt”.

Omtenta Det är inte ovanligt att det tappas bort enstaka tentor på SU. Därför finns en lösning på problemet vilket är att studenten får skriva om tentan. För Pontus Testad och de övriga studenterna blev datumet för omskrivning den 15 november. – Jag förstår att det enda rimliga alternativet är att vi skriver om tentan, men det är den ovarsamma och oprofessionella hanteringen som upprör mig. Det finns inte regler för hur man på detaljnivå ska hantera tentor, men det bör vara sunt förnuft att direkt efter skriven tenta så säkrar man hanteringen med kopior. De drabbade studenterna ska även skriva de ordinarie tentorna under slutet av höstterminen. Det betyder att tre olika tentor ska skrivas inom loppet av fem veckor. På Högskoleverket säger verksjuristen Charlotte Ejsing att varje högskola har rätt att bestämma hur man hanterar problem som borttappade tentor. Att originaltentor skickas med vanlig post hem till en privatperson

Stockholms universitets alumnnätverk – mötesplats för studenter och alumner kring arbetslivskontakter

är inte heller fel agerat av Stockholms universitet. På Institutionen för reklam och pr svarar man Gaudeamus på samma sätt som man har svarat studenter i ett mejl: ”Även om institutionen inte brutit mot några formella regler om hantering av tentor inför vi nu en rutin som innebär att en digital kopia skapas av alla skrivna tentor. Detta för att förebygga liknande situationer i framtiden.”

Digital hantering i Kista Under förra läsåret studerade Pontus Testad, och övriga studenter på programmet Marknadskommunikation och IT, flera kurser på Data- och systemvetenskapliga institutionen på campus i Kista. – Där fick vi ett mejl med betyget tillsammans med en länk till det system där tentan, tillsammans med eventuella kommentarer, fanns sparad digitalt. Snabbt och lättadministrerat för alla. Så bör det vara på hela Stockholms universitet år 2012.

Känner du igen dig? Hör av dig till oss på gaudeamus@sus.su.se.

Har du svårt att hålla dig? Gå in och kommentera på

Gå med på www.su.se/alumn 6 Gaudeamus 7/2012

gaudeamus.se


händer i svenska studentvärlden

Nyheter

astrid blir ny rektor Regeringen beslutade den 25 oktober att anställa professor Astrid Söderbergh Widding som rektor vid Stockholms universitet. Astrid Foto: Eva Dalin Söderbergh Widding är professor i filmvetenskap och i dag vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap på SU. Hon anställs från och med den 1 februari 2013 till och med den 31 januari 2019. – Jag är fantastiskt glad och hedrad över att ha blivit utsedd till rektor och att jag har så starkt stöd av mina kollegor, säger Astrid Söderbergh Widding på Stockholms universitets hemsida. HJ

29 gaddensiffran

Vid lunchtid ringlar köerna långa till mikrovågsugnarna i Södra huset.

Foto: Joel Larsson

Stora mikroproblem

Källa: Svenskt näringsliv

Su ska ut i världen

Att ta med sig mat och värma är ett sätt att spara pengar. Men långa köer och få mikrovågsugnar upprör studenter i Södra huset. Joel larsson

Mikrorummet i F-huset är det enda allmänna stället i Södra huset där studenter kan värma sin medhavda mat. Där växer sig köerna ofta långa vid lunchtid. Det är ett vitrappat och fyrkantigt rum, helt utan utsmyckning och bara sex småbord att sitta vid. – Det största problemet är att det tar för lång tid. Man ska inte behöva gå tidigare från sin föreläsning för att hinna värma, säger en anonym student som sitter med en portion spaghetti vid ett av de sex borden i mikrorummet.

Så många procent av svenska examinerade studenter skulle inte välja samma utbildning i dag om de fick chansen, enligt rapporten Högskolekvalitet från Svenskt näringsliv.

En av flera mikrovågsugnar i F-huset.

Foto: Joel Larsson

Stockholms universitet satsar 100 miljoner kronor i syfte att stärka de internationella relationerna. 25 nya postdoktoranställningar för internationella studenter, ett institut för avancerade studier och ett särskilt program för samarbete med utvalda universitet. – Satsningen görs i syfte att förstärka denna ställning ytterligare för att möta dagens krav i en global forsknings- och utbildningsvärld, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet. HJ

Rusningstid När Gaudeamus är på plats vid lunchtid ringlar sig kön ända ut genom dörren, de som står längst bak får vänta uppemot 20 minuter på att få komma fram och värma sin mat. De nio mikrovågsugnar som finns uppställda går på högvarv, men någon enstaka fungerar inte alls. – Hygienen är acceptabel, men det behövs fler mikrovågsugnar definitivt, och fler matplatser, säger lärarstudenten Johan Holmberg.

Ekonomi framför bekvämlighet Studenterna Gaudeamus pratar med väljer att ta med sig matlåda på grund av den ekonomiska aspekten, och är man nöjd över att ha sparat de där extra lunchpengarna så kan man acceptera lite problem så som dåligt utrymme och lång väntetid. Men det finns naturligtvis en smärtgräns. Ann Marie Larsson är chef för Tekniska avdelningen och hon är medveten om problemen med utrymme. – Vi har köpt in fler ugnar för att förtäta i mikrorummet i F-huset. Det handlar om fem nya ugnar och vi har planerat att dra in vatten, men i dagsläget är det omöjligt att hitta utrymme för fler matplatser, säger hon och fortsätter: – Det ska göras i ordning i lokalen på Frescati Hagväg 8 som kallas Café Katz. Men där vågar jag ännu inte säga hur

många mikrovågsugnar som kommer få plats. När denna tidning gick till tryck stod åtta nya mikrovågsugnar på plats i mikrorummet i F-huset. Men fler matplatser verkar alltså de matlådebärande studenterna på SU få klara sig utan i nuläget.

Vad tycker du? För små bord? För få eluttag? Dålig belysning? Redaktionen på Gaudeamus är nyfiken på vad du som student har för erfarenheter av studiemiljön på SU. Hör av dig till oss på gaudeamus@sus.su.se.

Summary in English Have you had problems finding a microwave oven at Frescati campus? No surprise. The queues to the open kitchen in the F-house, floor 3, upset students. Those responsible for the situation say the major reason of the lack of microwave ovens and tables is the lack of space at the university in general, but now eight nes microwaves has been installed.

”Var femte student har barn. Bland de kvinnliga studenterna är var fjärde förälder.” Rapporten Fortfarande utbildning straffbart? diskuterar hur trygghetssystemen ser ut för studenter. Sammanställd av Saco studentråd och studentkårerna vid universiteten i Umeå, Lund, Uppsala och Stockholm.

7/2012 Gaudeamus 7


Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Albanobygget överklagas Nytt godkännande av detaljplanen upprör kritiker Detaljplanen för nybygget av Albano har klubbats igenom i stadsbyggnadsnämnden. Men stark kritik finns mot bygget då byggnadernas storlek och placering sägs bryta mot miljöbalken. Nu ska ärendet röstas igenom ännu en gång men kommer därefter med all sannolikhet att över­ klagas. Helena jönsson

Den 26 oktober godkände stadsbyggnadsnämnden byggnadsplanen för Albano. Rektor Kåre Bremer välkomnade godkännandet på su.se där han säger sig se fram emot en antagen plan innan årskiftet. Förmodligen kommer planen dock att överklagas och därmed förlängs processen för bygget av Albano ytterligare.

Att bygga ihop Frescati och KTH Albano är enligt nuvarande planer tänkt att bygga ihop området mellan Frescati och Kungliga tekniska hög-

skolan, KTH. Totalt kommer 100 000 kvadratmeter bebyggas med universitetslokaler och ytterligare 50 000 kvadratmeter med cirka 1 000 studentbostäder. Den 17 december kommer kommunfullmäktige att rösta för eller emot ett godkännande av Albanobygget. – Om de röstar för bygget kommer vi att överklaga, säger Richard Murray, ordförande för Förbundet för Ekoparken som tidigare har riktat stark kritik mot bygget. Albano kommer att byggas i en nationalstadspark och därför är området skyddat av en särskild paragraf i miljöbalken (se faktaruta). – Byggnadernas storlek kommer att påverka den visuella upplevelsen av området, som är skyddat enligt miljöbalken. Kräftriket, som ligger i samma område, lyckas vara mindre påträngande eftersom det underordnar sig vegetationen. Det kommer inte Albanobyggnaderna att göra, säger Richard Murray. – För det andra handlar det om att säkerställa den biologiska mångfalden. Området bredvid Kräftriket, som man i dag kanske bara ser som en grusplätt, är ett område som man måste förstärka, och inte försvaga ytterligare, som spridningsväg för djur och växter.

"Inget hinder"

Förslagsbild av Albanoparken, vy från väst.

Foto: Stadsbyggnadskontoret

Rektor Kåre Bremer säger så här om kritiken i ett mejl till Gaudeamus: "Enligt lagstiftningen finns inget hinder för pågående

markanvändning i sådana delar av en nationalstadspark som redan är tagna i anspråk. Ytterligare utbyggnad i områden som redan har exploaterats kan också tillåtas. Skyddet av nationalstadsparken är därför fullt förenligt med Stockholms universitets och KTH:s utbyggnad i Albano och den nödvändiga utvecklingen av högre utbildning och forskning i Stockholmsregionen." Om beslutet i kommunfullmäktige överklagas går frågan vidare till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen fattar då ett beslut huruvida bygget får genomföras eller inte. Om det beslutet också överklagas kan ärendet gå vidare i ytterligare två instanser.

Vad har hänt?

Läs tidigare artiklar på gaudeamus.se.

Miljöbalken 4:§7 Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är en nationalstadspark. Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.

!

Experiencing presidential elections from abroad COLUMNIST CRISTINA ABELLANMATAMOROS These last two months

have been a very exciting time in my life, not only because I am studying abroad in Sweden, but also because it is the first time that, as an American citizen, I can vote in the presidential elections. But why would I be focusing my attention on the American presidential elections if I am currently living in Sweden? Everyone here is much more interested in American politics than any average American would be. For Swedes, American politics seem to be amusing and frightening at the same time. They laugh at the thought that Barack Obama could be considered a communist but at the same time they are shocked that we could ever consider Mitt Romney for president. If anything, living in a foreign country during such hyped presidential elections has been a big eyeopener for me. Taking a step back and realizing how

8 Gaudeamus 7/2012

much U.S. politics matter around the world has made me feel somewhat guilty of our current politics. Does the abortion issue have to be such a huge topic eve-

”Taking a step back and realizing how much U.S politics matter around the world has made me feel somewhat guilty of our current politics.” ry time our candidates are debating? And why are we mixing religion with politics? The Swedes don’t seem to include these kinds of topics in their political debates, in fact they consider abortion to be a woman’s personal choice and they cringe at the fact of religion playing any role in political debate. Then why is America, presumably the most powerful nation in the world, wasting its time on such banal topics when we are on the brink of a second economic recession? Why aren’t our presidential candida-

tes concentrating on what should matter most for the well-being of Americans? And I am fully aware of the cultural differences that exist between the Scandinavian and American society: the former being hyper liberal and secular and the latter extremely religious and conservative, but I don’t think deciding whether abortion is morally right will decrease the unemployment rates. Being in Sweden has taught me how important it is to take care of the well-being of the community and not only think about individual gains. Instead of trying to get out of the recession individually, we should think about how we can get out of it as a whole. The Reagan days are over, we need to start thinking in terms of state again, we need to have faith in the state again. I know it would be silly to think that we can establish a social democratic government like the Swedes have, but trusting our government would do us some good.

Cristina Abellan-Matamoros is an exchange student from Washington D.C. She studies Political Science and Film/ Media in Swarthmore, Pennsylvania.


gadden intervjuar

Ett ögonblick

Foto: Tannaz Edalat

Åsa Maj Jonzon är psykologistudent, journalist, journalistlärare och samtidigt medarrangör av Psykologer tittar på film.

Stor duk och djupa samtal ... Åsa Maj Jonzon, psykologistudent som arrangerar Psykologer tittar på film på Cinemateket. Hur föddes idén och vad är syftet med visningarna? – Jag kom in i bilden 2012 efter att en annan person, Jones Mosskin, hade kommit med inititativet. Tanken från början var att mycket intressant sägs på föreläsningarna som inte kommer ut i offentliga sammanhang. Vi vill föra ut psykologin i offentligheten med hjälp av kulturen. Vi tror också att samhället blir bättre av mer psykologisk kunskap. Ett exempel kan vara att man i vårt individ­ inriktade samhälle förväntas bygga sitt eget varumärke och vara sin egen lyckas smed. Där kan psykologer ge ett bredare perspektiv och förklara till exempel hur gruppen eller situationen påverkar individen. Du undervisar i journalistik, är aktiv som journalist, studerar och håller i visningar på Cinemateket, hur hinner du med allt? – Jag försöker att prioritera, vara noga med att de saker jag gör leder åt rätt håll. En viktig förutsättning är att jag lever i en jämställd relation, det gör att jag kan sitta här just nu till exempel. Psykologin säger också att socialt stöd från fa-

milj och vänner är viktigt för att vi ska må bra, oavsett om man har hälsan eller inte. Men det är inte bara jag som försöker hinna med mycket. Flera klasskompisar arbetar hårt vid sidan av studierna för att få det att gå runt. I höst är temat för visningarna identitet och sexualitet, hur är samtalen organiserade? – Vi ser filmen, därefter inleder vi med att ställa några frågor till den gästande psykologen. Under samtalet kommer vi in på olika psykologiska aspekter av det vi har sett. Sist när vi kollade på en fransk film tog jag till exempel upp det utvecklingspsykologiska perspektivet och genusperspektivet, medan en kollega inriktade sig på anknytning och familjesystem. Under samtalet inbjuds publiken att komma med både frågor och egna tankar och teorier. Det väcks ofta mycket känslor och tankar när man kollar på film. Viktigt för mig är att det blir ett samtal och att alla åsikter är välkomna. Vad har du lärt dig av att hålla i visningar och diskussioner? – Jag har lärt mig hur stort engage-

mang det finns hos många. Att människor har massa intressanta tankar och också vågar presentera egna teorier, det tycker jag är häftigt. Men jag lär mig inte bara av publiken utan även av psykologerna som kommer med intressanta aspekter utifrån sina erfarenheter. Jag lär mig också om psykologyrket, både genom kontakten med folk i branschen och genom att jag närmar mig den egna rollen som psykolog. Vilka är det som kommer på visningarna och vilka borde komma? – Jag vet inte riktigt vilka som kommer, men det är väl människor som intresserar sig för psykologi. Jag upplever att det är en hyfsad blandning, även om en vision jag har är att bredda basen mer. Jag tänker att alla som till exempel läser på Stockholms universitet har nytta av psykologin som ett grundläggande perspektiv, oavsett vad man läser. De som tycker att det finns enkla svar på allt borde kanske komma och dela sina tankar med andra. Hur kommer det sig att psykologi intresserar dig? – Någon sa en gång: Om man ska hitta

vad man vill jobba med kan man tänka vad man inte skulle klara sig utan. Förutom musik är samtal och diskussion viktigt för mig. Hur man mår, relationer, samhället, politik. Jag ville fördjupa mig i människan och jag kände att jag behövde mer psykologisk kunskap för att kunna bidra till samhället på det sätt jag vill. Jag är lycklig över att jag får läsa psykologprogrammet. Vilka egenskaper är nödvändiga hos en psykolog? – Intresse, att vara nyfiken och att vilja förstå. Försöka se saker och ting ur andra människors perspektiv och försöka bli medveten om sina egna fördomar. Jag har nog alltid strävat efter att förstå mig själv bättre, och tänkt att det kan göra att man blir en bättre medmänniska. Jag inser att det också är en viktig del av att vara psykolog. Tannaz Edalat

Evenemanget

!

Mer information hittar du på www.cinemateket.se

7/2012 Gaudeamus 9


Utrikes

studenter i världen

Holländsk studentvåg upprör Belgien Billig utbildning lockar tusentals holländska studenter Bara de senaste fyra åren har antalet holländska studenter i Belgien stigit till fler än 6 000 – en ökning på 50 procent. Den ihållande trenden har skapat en het debatt. sumbu temo

Den markant lägre studieavgiften är en av orsakerna till varför holländska studenter väljer att studera i framför allt nordöstra Belgien, som gränsar till Nederländerna, skriver University World News. En ytterligare fördel är att vissa

utbildningar i Belgien har obegränsade antal platser. Detta märks särskilt i veterinärutbildningarna där hälften av förstagångseleverna är holländare, enligt Univerity World News. Noël Vercruysse, minister för högre utbildning, säger till belgiska De Telegraaf att situationen problematisk. – Det är ett problem när vi finansierar en stor grupp studenter som inte är en del av vårt samhälle. Efter examen återvänder de flesta holländska studenter till Holland, säger han. Holländska studenters bristande stu-

dieresultat ligger också bakom kritiken. På Antwerpens universitet klarar endast 45 procent av de holländska studenterna sina studier. Bland de belgiska studenterna är det 65 procent som klarar studierna enligt uppgifter i De Telegraaf. Noël Vercuysse kritiserar även andra länders studieavgift. – Vissa EU-länder gör sina utbildningar väldigt dyra, nästintill omöjliga att betala. Detta leder till att andra länder får bära bördan, säger han till De Telegraaf.

Summary in English Politicians in Belgium have critisised the "invasion" of Dutch students to the northern parts of the country. Smaller student fees and more generous admittance to courses are reasons why so many Dutch students choose to study in Belgium rather than in Holland. Maarten Marien, vice president of the National Union of Students in Flanders, thinks Belgium should increase incentives for Dutch students to stay in Belgium.

”Holländarna är en berikning för vårt land” Maarten Marien, ordförande i nationella studentkåren för Flandern, Belgien Anser du att antalet holländska studenter i Belgien är ett problem? – Man måste fråga sig om det verkligen är ett så stort problem. I Belgien finns det cirka 6 000 studenter från Holland. Det innebär tre procent av alla studenter i Belgien, och med det perspektivet är det inget stort antal. Annars tycker vi att holländska studenter är en berikning för vårt land. De har insikter om saker och ting som skiljer sig från oss på många sätt. Skulle det kunna bli ett problem? – Ja. Varje student kostar runt 10 000 euro, ungefär 100 000 kronor Maarten Marien, vice ordförande för Flanderns studentkår i Belgien. Han tycker att Belgien kan göra mer för holländarna.

för varje belgisk skattebetalare. Om den studenten sedan flyttar härifrån efter examen lämnas vår ekonomi utan att få någon nytta av den personen. Vad tycker du man kan göra åt situationen? – Politiker borde förbättra incitamenten för att få holländska studenter att vilja stanna här. Då kan hela Belgien tjäna på det. Helena Jönsson

Foto: Luc Marien

Hej utbytesstudent ...

Varför valde du att plugga i Mexiko? – Förutom det fantastiska kursutbudet så har UNAM, Universidad Nacional Autónoma de México, en avgörande roll i Mexikos politiska liv: studenterna här är välorganiserade och hela universitetet strejkade förra tisdagen i protest mot den nya arbetsmarknadslagstiftningen. Det är ett spännande sammanhang både politiskt och vetenskapligt.

Vem? Thomas Hesslow Var? Mexiko City, Mexiko Vad? Psykologi vid UNAM, Latinamerikas största universitet med cirka 300 000 studenter.

10 Gaudeamus 7/2012

Vad är skillnaderna jämfört med att plugga i Stockholm? – En stor skillnad är att kopieringsverksamheten är subventionerad av universitetet. Problem med att få tag i böcker eller artiklar existerar därför inte. All kunskap kopieras och delas fritt. Överallt finns det små kopie-

ringsverkstäder där personalen håller maskinerna igång hela dagarna. – En annan stor skillnad är kursutbudet; i och med att det finns 300 000 studenter på UNAM så går det att läsa i princip vad som helst här. Förutom mina obligatoriska kurser läser jag just nu Komplexitetsstudier, Psykoanalytisk översättningsvetenskap och Vetenskapssociologi. Vad kommer du att ta med dig efter den här terminen? – Det finns en helt annan känsla för historia här, bland studenterna, bland lärarna och också på gatan. Historien lever och är oerhört viktig för den egna identiteten, för förståelsen av vad som händer. I Sverige upplever jag ofta att historien spelar en sekundär roll.

Vad händer efter din termin i Mexiko? – Jag återvänder till psykologprogrammet på SU och gör allt som finns i min makt för att inte uttråkas till döds av intelligenstestningsterminen. Vad är roligast med att plugga i Mexiko? – Å ena sidan är det väldigt spännande att studera på en institution som är politiserad i så hög utsträckning, med återkommande strejker mot partipolitiken och lärare som undervisar i politikens psykologi. Å andra sidan finns det väldigt gynnsamma omständigheter här för att bara nörda. Helena Jönsson


studenter i världen

Utrikes

niqab-bråk i tunisien

”Det har gått nästan två år sedan revolutionen. Ändå har inget förbättrats på universiteten.”

Student i Kairo som måste övernatta hos släktingar i väntan på eget korridorsrum.

Betyg avgör boende för studenter i Egypten I Egypten har bostadsfrågan ett annat ansikte än i Sverige. Där får studenter med dåliga betyg betala mer för korridorsrum än de med bättre betyg. Samtidigt får studenter som är sårade efter revolutionen mot den förre presidenten Mubarak gratis boende. Helena Jönsson

Sedan terminsstart har tusentals studenter protesterat runtom i Egypten. Orsaken är att det saknas studentrum och det faktum att studenter med bäst betyg har fått rum på vissa universitet,

typ med vänsterställd symbol

enligt uppgifter till University World News. Studenter som har lägre betyg har blivit erbjudna rum men då har kostnaden också varit högre än vanligt. Staten subventionerar studentboende i Egypten men vissa universitet har ändå tagit betalt mer än brukligt för rum. Anledningen till protesterna i stort är den bostadsbrist som drabbat landet sedan i höstas, skriver University World News. Förhoppningarna på universiteten efter att den tidigare presidenten Hosni Mubarak fråntogs makten har varit stora. – Det har gått nästan två år sedan revolutionen. Ändå har inget förbättrats

på universiteten, säger en ingenjörsstudent som bor hos släktingar i Kairo till University World News och tillägger att ansvariga borde straffas för att inte ha korridorsrum redo för långväga studenter. Egyptiska universitet skyller i hög grad på underhållningsarbete av byggnader som tar tid, men många vittnar om att det inte behövs underhåll överallt. De studenter som fortfarande är sårade efter uppror mot Mubarak är undantagna boendekostnaderna.

Den 3 oktober fick de samhällsvetenskapliga och humanistiska fakulteterna vid Tunis universitet stängas under tre dagar för att få stopp på oroligheterna mellan religiösa och sekulära studenter. Konflikten mellan studenterna kommer sedan regeringen presenterat tre olika förslag rörande rätten att bära niqab, en heltäckande ansiktsslöja. HJ

London Met university förlorar studenter London Metropolitan University blev i september av med sitt tillstånd att ge internationella studenter studentvisum. Av de totalt 2 600 drabbade studenterna har nu 1 000 avslutat sina studier. Cirka 800 har återinskrivits på sina gamla institutioner med nya visum. Men det är fortfarande oklart vad som kommer ske med de sista cirka 800 studenterna som eventuellt har börjat på andra högskolor eller lämnat landet. HJ

gaddensiffran

900 000 000 Motsvarande antal svenska kronor som saknas i Erasmus-programmets budget. Inför utbyten 2013/2014 måste nya pengar samlas in från EU:s 27 medlemsstater. Få regeringar anser sig ha råd att öka sina anslag. Källa: European Student Union. ANNONS

Deprimerad? Ångest? Vi vill ha besvär? tips! Stressrelaterade Mår du eller någon du känner dåligt? Vi riktar oss speciellt till dig som är student, bor i Stockholm och tillhör Stockholms läns landsting. På uppdrag av Stockholms läns landsting/Karolinska Institutet söker KTA Prim deltagare till en forskningsstudie. Vi söker dig som - lider av nedstämdhet, oro eller stressrelaterade besvär - har svårt att orka med studier och är på väg att bli sjukskriven eller är sjukskriven - har tillgång till dator och behärskar svenska språket Genom att delta kan du få hjälp med dina problem via någon av följande behandlingar - Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT) 1.3. Logotypvarianter - Fysisk aktivitet av olika pulshöjande intensitet För att logotypen ska kunna användas i olika format och sammanhang finns den i två varianter: vänsterställd symbol - Sedvanlig behandling

Har du svårt att hålla dig? och centrerad symbol.

Vilken behandling du får bestäms av slumpmässigt urval. Huvudregeln är att Behandlingen den vänsterställda symbolen ska använi så stor utsträckning som möjligt. pågår i 12 veckor. Vi kommer att följa dig underdasoch efter behandlingen för att ta reda på hur det går. En del av uppföljningen sker ettsymbol automatLogotypen med via centrerad används endast då utrymmet för logotypen är mer kvadratiskt eller i sammanhang där iserat telefonsvararsystem då du får svara på frågor via din telefon.

Stockholms Intresserad?läns landstin g

vi kommunicerar tillsammans med andra avsändare.

Välkommen att kontakta KTA Prim, Sabbatsbergs sjukhus, på tel. 08-517 782 18, må-fre 9-15,

Gå in och kommentera på

Stockholms läns landsting www.regassa.se

typ med centrerad symbol

7/2012 Gaudeamus 11


Ny forskning

koll på akademin

Hallå där ... ... Kåre Bremer, rektor på Stockholms universitet, som deltagit i diskussionerna med regeringen inför den forskningspropositionen som presenterades i mitten av oktober, och som fördelar Sveriges forskningspengar.

Vad tycker du om forskningspropositionen? – Det mesta är bra. Överraskande bra att basanslagen höjs till lärosätena och att de tidigare öronmärkta pengarna har minskat kraftigt. Förra propositionen var full av öronmärkningar. Det är mer öppet nu vad lärosätena själva kan göra med pengarna. Är du förvånad över innehållet? – Ja. Det blev mer pengar än jag trodde. På SU komKåre Bremer, mer vi få ytterligare 50–100 rektor på SU miljoner kronor per år att fördela, och därutöver kommer 250 miljoner kronor per år gå till Sci Life Lab som är ett forskningscenter vi har tillsammans med Karolinska institutet, Tekniska högskolan och Uppsala universitet. Vad hade ni bett om för sorts innehåll i propositionen? – Prio ett var att vi skulle få basanslag och inte bara öronmärkta pengar. Dessutom ville vi ha pengar till Sci Life Lab, klimatforskning och mer resurser till humaniora och samhällsvetenskap. Finns det något du är missnöjd med? – Ja, det skulle vara att det är lite satsningar på humaniora och samhällsvetenskap. Det finns en bristande förståelse från regeringens sida hur viktiga dessa ämnen är i en globaliserad tid. Utbildningsminister Jan Björklund är medveten om den kritiken. Men ni prioriterade det inte högst i förslaget till regeringen. – Nej, men man ska inte klaga på allt. Det viktigaste är att vi har fått höjda basbelopp. Helena Jönsson

Forsknings- och innovationspropositionen Vart fjärde år presenterar regeringen en forsknings- och innovationsproposition, som behandlar regeringens prioriteringar för den kommande fyraårsperioden.

!

12 Gaudeamus 7/2012

Med hjälp av den teckenspråksapp som forskare på SU arbetat med, kan exempelvis en nydöv person lära sig tecknen snabbare.

Illustration: Touba Guerroumi

Din Iphone lär dig teckenspråk Visste du att Stockholms universitet ligger bakom en teckenspråksapp? Med korta videofilmer och beskrivningar får du snabbt hjälp att teckna tusentals olika tecken. Appen har blivit framgångsrik och laddats ner 11 000 gånger under sitt första halvår. Jonas A. David

Tänk dig att du och din icke-hörande kursare står framför en hörsal. Er gemensamma föreläsning börjar alldeles strax. Du tar fram din Iphone för att söka fram ordet ”långtråkigt” som du inte kan på teckenspråk. Du ser en kort videofilm där tecknet visas och läser en kort beskrivning om hur det ska tecknas: ”Flata händerna, framåtriktade och uppåtvända, upprepad kontakt med höfterna.” Du försöker dig på att teckna ordet och din kompis nickar bekräftande. Hen tror också att det kommer bli en långtråkig föreläsning. Detta är ett exempel på en framtid där allt fler döva personer integreras i samhället på ett naturligt sätt. Där de hörande lätt kan lära sig att teckna några viktiga ord. Det är troligen ett scenario som Avdelningen för teckenspråk på Institutionen för lingvistik, som utvecklat Iphone- och Ipad-appen Svenskt teckenspråkslexikon, drömmer om.

Inte bara för döva I våras släpptes Svenskt teckenspråkslexikon för Iphone och nu i oktober släpptes den även för Ipad. På så sätt kan man lätt få tillgång till lexikonet,

som sedan 1990-talet digitaliseras kontinuerligt och sedan några år tillbaka finns fritt tillgängligt på webben.

Som vilken ordbok som helst Ett teckenspråkslexikon fungerar som i princip vilken annan ordbok som helst. Det hjälper till exempel till att hitta den rätta översättningen från svenska till teckenspråk. – Lexikonet är inte bara för döva, det är för hörande som är i behov av att lära sig att teckna, personer med talsvårigheter eller föräldrar som behöver kunna kommunicera med sina döva barn. Det säger Thomas Björkstrand som är en av två heltidsanställda vid Avdelningen för teckenspråk. – Det är förstås viktigt att gå på teckenspråkskurser, men det kanske inte är alla som har tid till det. Man får stöd av appen eftersom den underlättar kommunikationen på ett smidigt och enkelt sätt.

kan även vara svårt att hitta rätt ord om man inte söker på grundformen, till exempel om man skriver ”badar” i stället för ”bada”. – Teckenspråk har inget skrivet språk. Det är icke-normativt och har gott om variationer, säger Thomas Björkstrand.

Snart för Android Snart kommer appen även lanseras för Android, så att ännu fler personer får tillgång till lexikonet på sin mobil. – Det som behövs mest just nu är ännu mer resurser. Det tar mycket tid att lägga upp nya ord, det behövs mycket personal och noggrant forskningsarbete och det finns många specifika ämnesområden som skulle behöva dokumenterade tecken som till exempel medicin eller juridik.

15 000 tecken Sedan lexikonarbetet startade är det runt 15 000 tecken som dokumenterats. Appen fungerar på samma sätt som webbversionen av lexikonet. Man söker sig fram till ett tecken på olika sätt. Det går bland annat att söka på ord, handform, läge, ämnesområde och till och med på regionala varianter. Appen är synkad med lexikonets databas och uppdateras automatiskt varje gång databasen aktualiseras. Svårigheter uppstår när ett svenskt ord motsvarar flera olika tecken eller tvärtom, eftersom ett svenskt ord inte alltid motsvarar ett svenskt tecken. Det

Svenskt teckenspråkslexikon Appen Svenskt teckenspråkslexikon finns för både Iphone och Ipad och snart även för Android. Den är gratis och går bland annat att ladda ner i Itunes. Hittills har den blivit nedladdad runt 11 000 gånger. Ett uppslagstecken består av en liten film där ordet tecknas i sin översättning samt en liten textbeskrivning på hur man ska teckna med sina händer.

!


röster ur akademin

Panelen

I reportaget på sidorna 16–19 och i porträttet på sidan 20 kan du läsa om lite mer alternativa nöjen bland några av SU:s studenter. Gaudeamus frågar tre forskare om vad som anses vara mainstream och alternativt i forskningsvärlden.

Vad anses mainstream vs alternativt inom ditt forskningsområde? Av helena jönsson

”Oral history är alternativt” – Inom historia kan man forska om vad som tidigare har hänt och ”hårda fakta”. Det är mest mainstream. – Den mer alternativa forskningen är exempelvis ale Pålsson oral history där man underDoktorand söker mer subjektiva eller alHistoria ternativa uppfattningar. Då intervjuar man personer som har varit med om händelser. Det intressanta är inte alltid bara vad som har upplevts, utan även hur det berättas. ”Det intressanta är – En trend just nu inom historisk forskinte alltid bara vad ning är transnationell som har upplevts, sådan där man fokuseutan även hur det rar på vad grupper och berättas.” gemenskaper tvärsöver gränser har varit med om snarare än att titta på vad olika nationalstater har gjort med varandra under exempelvis krig.

”Klimatet är mest mainstream”

”Nytt med forskning om korruption”

– Mainstreamforskning inom meteorologi handlar om klimatförändringar. Alternativ forskning, som tidigare varit mer mainstream inom meteorologi skulle vara peggy achtert där man forskar i ett laboratodoktorand rium, inriktad på att förbättra meteorologi väderprognoser för att kunna göra prognoser må”Detta är kontroversiellt nader i förväg. – Mest alternaeftersoma man tivt anses nog vara försöker stoppa “geoengineering”, klimatföändringar alltså geoingenjörgenom rubbningar av skap. Detta är rätt atmosfären.” kontroversiellt eftersom man försöker stoppa klimatförändringar genom rubbningar, av atmosfären.

– Inom kriminologi på Stockholms universitet är det ganska vanligt att forska om kriminalpolitik: hur man använder kriminalpolitik för att få fram sitt politiska budskap. tove pettersson – Tidigare var den alternativa lektor forskningen i Sverige fokusekriminologi rad på genus, kanske framför allt maskulinitet. Men i dag är det rätt etablerat. Nu är det mer forskning kring exempelvis statens brottslighet eller korruption som är ny. Det har varit ovanligt i Sveri”Tidigare var den ge att forska om alternativa forskningen det men det har i Sverige fokuserad på funnits ett tag på genus, kanske framför allt andra platser i maskulinitet.” världen.

Lena Gemzöe Docent i genusvetenskap

ANNONS

Tomat Annonsbyrå söker en

MEDIASÄLJARE I STOCKHOLM Tomat Annonsbyrå är ett mediaföretag som arbetar med kommunikation mellan företag och studenter vid samtliga universitet och högskolor i Sverige. Vi arbetar med både print, event samt webb. Till vårt Stockholmskontor söker vi nu dig som har säljdriv och intresse för kommunikation. Vi ser gärna att du har dokumenterad erfarenhet från försäljning samt brinner för möten och nya kontakter. Ett plus är även om du varit aktiv i någon studentorganisation. Vi tror att du är mellan 20-30 år och bedriver eller har bedrivit högre studier. Vi kan erbjuda dig anställning tim, deltid eller mer enligt överenskommelse med tillträde snarast. Eventpersonal Vi söker även eventpersonal för enstaka tillfällen.

STUDENTRABATT HOS TANDLÄKAREN! Undersökning inkl. puts och tandsten = 395 kr Tandblekning = 1.200 kr Vi lämnar även 25% studentrabatt på alla typer av behandlingar! Ring för info och tidsbokning. Vi är anslutna till försäkringskassan.

Hjärtligt välkommen!

Skicka din ansökan via e-post till tobias.hansson@tomat.se Märk ansökan Stockholm.

Leg. tdl. Jan Isacson KARL XI-GATAN 19, 222 20 LUND

046-13 74 00

INFO@TOMAT.SE

WWW.TOMAT.SE

Birger Jarlsg. 36, 114 29 Stockholm, Tel: 08-611 08 02 7/2012 Gaudeamus 13


Essä

FÖRDJUPA DIG

Ledarstil Ingvar Carlsson var en lyssnande och organisatorisk ledare och Göran Persson struntade i normer. Samtidigt som Barck Obamas och Mitt Romneys ledarstilar varit i fokus under hösten, har statsvetaren Pär Daléus disputerat på en avhandling om våra egna statsministrar. Av Pär daléus (text) Freja istemo (illustration)

N

ationella politiska ledare är de mest kända och diskuterade komponenterna i politisk debatt. Den stil som de utvecklar i ämbetet som president, förbundskansler eller statsminister tilldrar sig stor uppmärksamhet. Det gäller i synnerhet inför nationella politiska val, vilket illustreras av den nyss avslutade presidentkampanjen i USA. I svensk politisk debatt diskuteras statsministrars och statsministerkandidaters ledarskapsstil också flitigt. Men den stil som ledare utvecklar i rollen som statsminister är något som varit förvånansvärt frånvarande i svensk statsvetenskaplig forskning. Vi statsvetare är oftast intresserade av institutioner, reformer eller mätbara kontinuiteter. Studier av individen som sådan är inte statsvetenskap, sägs det ibland, möjligen är det ett område för sociologer eller psykologer. Svenska forskare har därmed överlåtit uppgiften att studera individuella skillnader mellan politiker till journalister och biografiförfattare.

I

min avhandling, som jag nyligen lade fram vid statsvetenskapliga institutionen, har jag valt att studera just politiska personer. Närmare bestämt kartlägger avhandlingen likheter och skillnader mellan fyra svenska statsministrar: de borgerliga koalitionsledarna Thorbjörn Fälldin (c) och Carl Bildt (m) samt de socialdemokratiska enpartiledarna Ingvar Carlsson och Göran Persson. Jag förklarar deras ledarskapsstil med politisk psykologisk forskning. Till och börja med är det på sin plats att tydliggöra varför det är viktigt att forska om politiskt ledarskap. Politiska ledares stil i ämbetet påverkar generellt sett

flera aspekter av ledningen av regeringen och dess kansli. Ledare skiljer sig på flera olika dimensioner i rollen som regeringschef bland annat i huruvida de omger sig med ja-sägare eller släpper in ifrågasättande medarbetare. Hur mycket information de vill ha inför beslut och om informationen ska vara bearbetad eller obearbetad. Om de lyckas etablera en öppen och diskuterande möteskultur eller om handlingsalternativ avfärdas. Hur de kommunicerar beslut, deras villighet att lära av tidigare händelser och att initiera re-

”Ledare skiljer sig på flera olika dimensioner i rollen som regeringschef bland annat i huruvida de omger sig med ja-sägare eller släpper in ifrågasättande medarbetare.”

former. Alla dessa tänkbara variationer är centrala för att förstå ledningen av en regering och de beslut som fattas. Dessa variationer är till stor del baserade på medvetna och omedvetna val som görs av den person som utövar ämbetet som statsminister, det vill säga

Varför essän? Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på landets universitet och högskolor, men för det mesta hamnar de i dammiga arkiv. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se

14 Gaudeamus 7/2012

att personligheten har stor betydelse. För att vi ska kunna förstå hur statsministerämbetet utövas behöver vi därför utveckla den statsvetenskapliga verktygslådan till att omfatta just personlighet. Politisk psykologi står för en sådan utveckling och är ett försök att anpassa metoder och teorier från psykologisk forskning till problem som är av statsvetenskaplig relevans. Politisk psykologi ger forskare möjlighet att gå in på det specifika och ge förklaringar till politiska fenomen som annars förblir abstraktioner. Det gäller exempelvis det övergripande ämnet internationella relationer och det mer avgränsade området ledarskapsstil. I min avhandling använder jag mig av den rika litteratur som finns om amerikanska presidenter och deras ledarskap. Litteraturen omfattar analyser som bygger på allt från avancerade distansbedömningar av presidenters tal till analyser av psykisk hälsa. I min avhandling uppmärksammar jag särskilt tre personlighetsdimensioner som har använts för att förklara amerikanska presidenters ledarskapsstil: kognitiv stil, inställning till politisk konflikt och den egna inställningen till kompetens och lämplighet.

U

ppgiften har alltså varit tvådelad och bestått av att göra en djuplodande kartläggning av fyra svenska statsministrars stil och att kunna ge förklaringar till deras ledarskapsstil. Snarare än att betrakta ledarskapsstil som ett enhetligt fenomen har jag studerat statsministrarnas utövande av fyra separata funktioner: regeringsbildare och organisatör, beslutsfattare, kommunikatör samt krishanterare. För att empiriskt komma åt den här typen av kunskap har jag gått igenom arkiv, läst memoarer, biografier och tryckt media samt genomfört intervjuer med statsministrar, statsråd och statssekreterare. Den politisk-psykologiska utgångs-


des i Bildts ofta negativa uppfattning om sammanhållningen i Fälldins regeringar, vilket han upplevt som dåvarande samordningsansvarig från Moderaternas sida. Göran Perssons acceptans för politisk konflikt och tilltro till sitt eget omdöme resulterade i en intuitiv stil som beslutsfattare. Persson tog mycket plats och han kom att dominera möten på ett sätt som skiljer sig från framför allt hans företrädare Ingvar Carlsson. Hans person resulterade också i en rebellisk attityd gentemot de fastlagda rutiner som finns i Regeringskansliet, bland annat märktes detta genom att han inte ville ha bestämda tider för avstämningsmöten utan ville ha utrymme för improvisation. Sammanfattningsvis tydliggörs att Persson därmed bortsåg från politiska och partikulturella normer.

S punkten har möjliggjort flera slutsatser som hade varit svåra att komma åt med ett traditionellt fokus på strukturella förutsättningar.

R

esultaten pekar på att det finns en stor variationsrikedom av ledarskapsstil i den svenska kontexten. Ämbetet kan därmed benämnas som elastiskt, det vill säga att det finns utrymme för mycket olika typer av ledarskapsstil och att en statsminister till stor del kan forma ämbetet efter egna preferenser. Både Ingvar Carlsson och Göran Persson hade var och en mest enhetlig ledarskapsOm författaren stil, det vill säga de utövade var Pär Daléus är fil. dr. i statsvetenskap och verksam som lärare vid Försvarshögskooch en funklan samt som sektionsansvarig för upptionerna på dragsutbildning vid CRISMART (Crisis ett enhetligt Management Research and Training). I sätt. Men september disputerade han på avhandtrots att de lingen Politisk ledarskapsstil: Om inbåda var sociteraktionen mellan personlighet och aldemokratisinstitutioner i utövandet av det svenska ka enpartiledastatsministerämbetet på Stockholms re hade de mest universitet. olika ledarskapsstilar bland de fyra fallen. Thorbjörn Fälldin och Carl Bildt visar båda upp blandformer av ledarskapsstil. Något som med största sannolikhet är ett resultat av att de var koalitionsledare. Störst likheter står förvånande nog att finna mellan borgerliga koalitionsledare och socialdemokratiska enpartiledare, mer specifikt mellan Fälldin och Carlsson respektive mellan Bildt och Persson. De tre personlighetsdimensionerna, kognitiv stil, inställning till politisk konflikt och den egna inställ-

ningen till kompetens och lämplighet, var centrala för att kunna förklara de skillnader och likheter som uppstod. Exempel på personlighetsdrag som påverkat ledarskapsstilarna är Thorbjörn Fälldins bristande känsla för kompetens och lämplighet, stora informationsbehov och avsmak för politiskt spel som gjorde att han hade en detaljfokuserad och formalistisk stil som beslutsfattare. Fälldin ville veta hur enskilda beslut hängde ihop med regeringens övergripande mål och hur besluten kunde påverka medborgare på individnivå. Detta trots att koalitionsregeringar sägs påtvinga en statsminister rollen som sammanlänkare av frågor mellan koalitionspartierna och motverka möjligheter till inblandning på detaljnivå. Fälldin delade inställning till politiskt konflikt med Ingvar Carlsson som avstod från att ta en aktiv roll som statsminister. Carlsson var avvaktande mot journalisters vilja att fokusera på individen i stället för politik och försökte avdramatisera den egna personen. Som enpartiledare hade Carlsson kunnat ta en betydligt mer aktiv roll i flera av de funktioner som undersökts. Men, han bestämde sig tidigt för att vara en delegerande och lyssnande ledare. Paradoxalt nog visar avhandlingen att Carlssons lågmälda och organisatoriskt lagda stil som statsminister gav honom minst lika mycket inflytande över regeringen som hans mer aktiva efterträdare, Göran Persson. Till exempel kunde överenskommelser träffas mellan honom och en enskild minister redan innan ett ärende skulle upp för diskussion i regeringen. Carl Bildts känsla för kompetens och lämplighet resulterade ofta i en aktiv och ad hoc stil. Hans egen presschef reagerade bland annat negativt på svårigheten att strukturera hans kommunikation. En annan sida av Bildts ledarskap är dock den omtanke och möda som han ägnade åt att se till att koalitionsregeringen höll samman. Det var ett mål som basera-

tatsministrar är naturligtvis verksamma i en institutionell kontext där normer och strukturer påverkar deras agerande. Men ett snävt fokus på dessa faktorer ger en ofullständig bild av statsministrarnas ledarskapsstil. Människan i stort, liksom våra regeringschefer, är inte styrda av dess omgivning. Handlingsutrymmet för statsministrarna är så pass stort att deras personligheter behöver betraktas närmare för att vi som forskare och allmänhet ska kunna forma oss en uppfattning om hur regeringen arbetar och vilket ansvar som åligger statsministern att forma dessa processer. Avhandlingen visar att svenska statsministrar liksom amerikanska presidenter blott är människor och att brister och förtjänster i deras personliga egenska-

”Carl Bildts känsla för kompetens och lämplighet resulterade ofta i en aktiv och ad hoc stil. Hans egen presschef reagerade bland annat negativt på svårigheten att strukturera hans kommunikation.”

per tydligt påverkar hur ämbetet utövas. Vi kan därför dra lärdomar från den forskning som bedrivits inom bland annat psykologi för att fördjupa vår insikt om politiskt ledarskap. En slutsats från avhandlingen är att personlighetsdimensionerna är användbara i parlamentariska system. Det kräver en omvärdering av synen på hur personlighet kan användas inom statsvetenskapen. Med personlighetsaspekter i den statsvetenskapliga verktygslådan kan vi i högre utsträckning förstå varför ledare agerar som de gör, hur ledare kan tänkas komma att agera och hur relationen till andra länder och organisationer, inte minst EU, kan tänkas utvecklas. 7/2012 Gaudeamus 15


Reportage

udda intressen

Nöjesoaser

Foto: Tanja Metelitsa

Vippande vintagekjolar hos swingföreningen, svettiga kalufser på rugbyplanen och koncentrerade rörelser hos improvisationsteatern. Läs om universitets små oaser av udda intressen som kan förgylla universitetstiden även för riktigt skoltrötta. Av ANGELICA ERICSSON (text & foto) TANJA METELITSA (foto)

16 Gaudeamus 7/2012


Fredag kväll. Biblioteket stängde för två timmar sedan, och på gångvägarna på Frescati campus dröjer sig bara enstaka studenter kvar. På kullen ovanför tunnelbanan lyser fönstren på Café Bojan genom höstlöven, och vaga toner av storbandsmusik letar sig ut. Ikväll bjuder Swing på universitetet in till nybörjarkurs och dans. – Step, step, bounce. Step, step, bounce, instruerar Lars Brickstad. – Känn rytmen, gunga med, energin ska riktas ner i golvet. Runt honom och hans danslärarpartner Sissel Hanström kämpar ett femtontal par med att hitta den rätta studsen och hålla ordning på turerna i sina första lindy hop-steg. Swingmusik från 1930och 40-tal studsar mellan väggarna, basen vibrerar i inredningen och blandas med det svaga suset av sneakers, dansskor och kängor över det nötta trägolvet. Några har klätt upp sig i vintagekjolar,

”Step, step, bounce. Step, step, bounce. Känn rytmen, gunga med, energin ska riktas ner i golvet.”

koftor eller hängslen, med håret vattenkammat eller uppsatt i fyrtiotalsfrisyrer, andra har kommit i jeans och t-shirts. Lite mer erfarna dansare småpratar i hörnen, nickande i takt med musiken medan de väntar på att socialdansen ska komma igång. Lindy hop, ibland kallad jitterbugg, dansades på klubbar i Harlem, New York, redan på 1920-talet, och kom till Sverige på 1940-talet. Det dansas till storband och swingmusik, gärna i ett hisnande tempo, och de som är riktigt duktiga klarar de karakteristiska turerna med akrobatiska lyft och kast. Men de allra flesta som dansar socialt tar det lite lugnare, och kommer lika mycket för dansen och den medryckande musiken som för den gemytliga stämningen.

Roligast på universitetet Workshopen tar slut, golvet fylls av socialdansare, och kvällens lärare Sissel Hanström kan ta igen sig. Det var hon som tog initiativ till att dra igång Swing på universitetet den här hösten. När de som normalt höll i kurserna fick annat att göra såg det ut som att föreningen skulle dö ut. – Det tyckte jag var väldigt tråkigt, för Swing på universitetet har ändå varit en av de roligaste sakerna med universitetet, säger hon.

Arrangören Sissel Hanström är en av två danslärare på Swing på universitetet. Musiken på träffarna är från 1930 til -40-talet. Foto: Tanja Metelitsa

Nu samlas ett tjugotal entusiaster regelbundet för att hålla swingkulturen på universitetet levande. Den 26 november planeras en workshop i balboa (en swingdans där man dansar tätt ihop), framåt jul ännu en socialdans, och däremellan kan man droppa in spontant på möten och träningstillfällen varannan måndag. Även den som inte har dansat förut är välkommen, föreningen försöker ordna korta prova på-kurser så ofta som möjligt. En rödprickig kjol vippar i snurrarna, en tjej i lockat hår flyger över golvet med

Swing på universitetet Består av Ett tjugotal medlemmar, några som dansat länge och andra som nyligen börjat. Träffas för att Dansa swingdanser, träffa andra intresserade och arrangera socialdanser, kurser, workshops och andra evenemang för att sprida swingkulturen. Kostar Ingenting för nybörjarworkshops och öppna träningstillfällen, socialdanser kostar några tior och lite mer avancerade workshops upp till ett par hundralappar. Nås genom Facebooksidan Swing på universitetet, eller på möten och träningstillfällen som annonseras på affischer.

!

7/2012 Gaudeamus 17


Reportage

udda intressen

sin partner. I hörnen tragglar nybörjarna grundstegen med koncentrerade miner, kommer av sig, fnissar åt sina misstag och börjar tålmodigt räkna in för att börja om: step, step, bounce.

Rugbydags Söndagen efter är regnig och grå. Trots vädret, och en viss seghet efter lördagens gemensamma pubrunda, har ett drygt dussin spelare tagit sig till Kungliga tekniska högskolans idrottshall för att träna touch rugby. Uppmuntrande rop ekar mot lysrören i taket, bollar dunsar och gymnastikskosulor gnisslar mot det hala golvet. Det är första gången Helen Buteme är med på en träning med Stockholm Touch Rugby. Försiktigt slår hon sig ner på en bänk vid sidan av och väntar in en paus innan hon går fram för att fråga om hon får vara med. Självklart går det bra, och hon är med när tränaren Rowan Winkels delar upp laget i tre grupper och sätter igång nästa övning. Spelarna ställer upp sig på led, springer tre och tre över planen och passar bollen mellan sig tills de når konerna som markerar slutet på banan. I vanliga fall tränar de på gräsplanen bakom universitetsbiblioteket, men så

”Det här är jag. Om det gick att spela rugby professionellt som kvinna skulle jag göra det. Jag lever, andas och drömmer rugby.” här sent på hösten är det för lerigt att springa ute. Nu blir det ett gissel att försöka ordna en träningslokal, konstaterar Sean Harris från Liverpool som startade laget för ett par månader sedan. Innan han kom till Stockholms universitet kollade han upp vad det fanns för sportföreningar, och när han tyckte att rugbyn saknades tog han kontakt med kåren, satte upp ett bord på introduktionsdagen för internationella studenter och drog ihop ett gäng. Nu är femtio personer medlemmar i gruppen på Facebook, och ungefär tjugo spelare från Stockholms universitet, Kungliga tekniska högskolan och Karolinska institutet är med och spelar regelbundet. Spelet drar igång. Snart är ansikte-

na röda, kalufserna spretiga av svett, t-shirtarna klibbar mot ryggarna. Touch rugby är en ”snällare” variant av den traditionella rugbyn, och har utvecklats från att vara en form av uppvärmning till att bli en egen sport med egna turneringar. Den passar bättre i det här sammanhanget eftersom den är mindre komplicerad och därför lätt att lära sig för nybörjaren. Touch rugbyn kräver inte en riktig rugbyplan och dyr skyddsutrustning som den vanliga, och lämpar sig dessutom bättre för mixade lag. Sean Harris är noga med att poängtera att han föredrar att ha både killar och tjejer med på träningen. – Men, erkänner han, när vi går ut på krogen tillsammans brukar det mest bli killarna som hänger med.

Efter träningen kommer Rowan Winkels fram och berömmer Helen för hennes spel. Nu berättar hon att hon spelat rugby i många år, var med och startade det första kvinnliga laget i hemlandet Uganda och är medlem i ett nybildat lag med mammor som fortsatt spela efter att de fått barn. Hon studerar i Stockholm som en del av sin doktorsutbildning, men helst skulle hon vilja kunna leva på rugbyn. – Det här är jag, skrattar hon. – Om det gick att spela rugby professionellt som kvinna skulle jag göra det. Jag lever, andas och drömmer rugby.

Medveten om kroppen Det blir fredag eftermiddag igen. Åhörare strömmar ut ur en föreläsningssal, ca-

Stockholm Touch Rugby Består av Runt tjugo aktiva medlemmar, från absoluta nybörjare till tidigare professionella spelare, de flesta utbytesstudenter. Träffas för att Träna touch rugby, ha kul och (särskilt som internationell student) för att skapa ett socialt nätverk. Kostar Inget att träna, men eventuella kostnader (vanligtvis några tior) för bollar, koner och hyra av träningslokal delas mellan spelarna. Nås genom Facebooksidan Stockholm Touch Rugby, eller genom mejl till grundaren Sean Harris, jh09sah@leeds.ac.uk.

!

Flera av rugbydeltagarna är utländska studenter. En av dem drömmer om en proffskarriär som rugbyspelare. Initiativtagaren heter Sean Harris och kommer från Liverpool. Foto: Tanja Metelitsa

18 Gaudeamus 7/2012


Förutom improvisationsträffarna gör teatergruppen även andra saker tillsammans som att åka på kryssning eller plocka svamp.

”Jag kände mig hemma här redan från början, det gav en känsla av att möta long lost friends.”

Foto: Angelica Ericsson

Engelskspråkiga improvisationsteatergruppen Består av Ett tjugotal medlemmar från bland annat Tyskland, Pakistan, Frankrike, Filippinerna, Polen, Ukraina, Finland, Portugal och Sverige. Träffas för att Träna improvisationsteater för att utvecklas som skådespelare, för att stärka självförtroendet eller bara för att det är roligt. Kostar Inga pengar, bara engagemang.

!

féet intill säljer sin sista kopp kaffe innan stängning, korridorerna på Stockholms universitet töms sakta på studenter och personal. Men i ett av klassrummen i Södra huset är kvällens aktivitet precis på väg att börja. Under en vanlig lektion hade de börjat med kropps- och röstuppvärmning, fortsatt med koncentrationsövningar och enkla improvisationslekar, och efterhand kommit in på rollspel. Men just ikväll står body awareness på schemat för den engelskspråkiga improvisationsteatergruppen. Joanna Grzechowiak släcker ljuset, breder ut en filt och ber gruppen lägga sig ner. Som sälar på ett isflak ligger de utspridda över golvet, och snart hörs bara Joanna Grzechowiaks lugna röst som instruerar dem i att öka medvetenheten om sina egna kroppar och rummet omkring dem. Efter en stund tänder hon ljuset och låter gruppmedlemmarna vandra runt i rummet, söka ögonkontakt och börja interagera. Den engelskspråkiga improvisationsgruppen startades för två år sedan, då Morlin Schubert och hennes kompis kom till universitetet som utbytesstudenter. Då fanns bara en svensk im-

Foto: Angelica Ericsson

provisationsteatergrupp, och eftersom de inte kunde språket drog de igång en egen grupp på engelska. I början var det mest en kul grej, men efterhand har de börjat rikta in sig mer på ”riktig” teater för att utvecklas som personer och skådespelare. Morlin Schubert är jätteglad att gruppen är så trygg att man kan prova mer avancerade övningar, och Joanna Grzechowiak håller med. – Jag kände mig hemma här redan från början, säger hon, det gav en känsla av att möta long lost friends. Alla har olika personligheter och olika anledningar att vara här, men samspelet är så skönt.

Fotsvett Det skymmer utanför fönstren, inne i klassrummet luktar det svagt av varma kläder och fotsvett, och gruppen har precis fått instruktionen att dela upp sig i par och följa varandras rörelser med fingertopparna. Då och då bryts koncentrationen av prat och dämpade skratt. Kinderna är rosiga och andetagen tunga, men ögonen lyser. Lektionen är slut, och gruppen packar ihop för att fortsätta fredagskvällen tillsammans på puben. De gör ofta sociala grejer utanför lektionerna, som att hyra en stuga ihop, åka på kryssning, plocka svamp och delta i flash mobs. Några i gruppen planerar att vara med på No Pants Subway Ride, ett årligt återkommande event då deltagare världen över ”glömmer” byxorna hemma en dag bara för att se hur andra resenärer på tunnelbanan reagerar. Marvil Iglesias berättar entusiastiskt om eventet, men Morlin Schubert skakar bara på huvudet. – Nä, då kommer jag inte att vara med, betonar hon och skrattar. 7/2012 Gaudeamus 19


Porträttet

gadden möter

Slagkraft När Elin Bladh först började träna kampsporten MMA var hon rädd. Skiträdd. Sporten såg brutal ut. Men nu trivs 21-åriga reklam och pr-studenten i ringen och har genom träningen blivit tryggare som person. Av jennie aquilonius (text) och tanja metelitsa (foto)

E

lin Bladh slår två snabba slag mot Johan Halldins huvud och dyker sedan ner med armarna runt hans midja och drar ner honom på den svarta plastmattan som täcker golvet. Det luktar svett i den lilla källarlokalen vid Fridhemsplan och ur högtalarna strömmar hårdrock. På plastmattan står ett tiotal killar i par och skuggboxas mot varandra. Alla är barfota, klädda i shorts och t-shirt. Det är tisdagskväll och träningspass i MMA, mixed martial arts, som är en blandning av olika kampsporter som kickboxning, jujutsu och judo. Det består av en stående del som påminner om boxning och en markdel som kan liknas vid brottning. Tanken är att deltagarna ska få göra så mycket som möjligt med så lite regler som möjligt. – Du kan inte knocka någon när du backar, det finns inget utrymme för det. Ni måste ta ett steg åt sidan och skapa en plattform, instruerar Johan Halldin gruppen.

Från nollställd till frälst Elin Bladh är norrländskan från Kramfors som pluggar Reklam och pr vid Stockholms universitet. För tre år sedan hade hon inte haft någonting med kampsport att göra. Ett par av hennes kompisar gillade att titta på MMA men Elin Bladh tyckte att sporten var obehaglig. – Det såg brutalt och helcrazy ut. Jag tänkte att så där kan de väl inte göra! Hon fortsatte titta. Och började förstå. Triggades av tanken på att själv göra det. Tillsammans med en kompis gick hon till klubben Berserk och blev kvar där. Första månaden var hon rädd under tunnelbaneresan till träningen. Skiträdd. – Jag var rädd för den tuffa träningen. Och för de snaggade, tatuerade killarna i tävlingsgruppen som såg läskiga ut. Det var känslan efteråt som fick henne att fortsätta. Känslan av att ha klarat av det. Atmosfären på klubben var välkomnande och Elin Bladh säger att om en grupp

människor ska träffas varje vecka för att slåss, då måste de också respektera och ta hand om varandra. Machokillarna som söker sig till klubben för att lära sig slåss på stan försvinner oftast snabbt. – De har inte fattat hur mycket träning det här innebär. Snart blev hon duktigare, mindre försiktig, och i december 2011 var det dags för hennes första match i Berlin, som slutade oavgjort.

Populärkultur och reklamstrategier För den som alltid varit bra i skolan var det lätt att följa efter när alla andra ville bli civilingenjörer och tjäna pengar, men i sista stund styrde Elin Bladh om till eko-

”Det är inte som att vi tar någon Svensson från tunnelbanan och kastar in i en bur och kör.”

nomi. Det visade sig vara för torrt och i stället blev det Reklam och pr på Stockholms universitet. Här finns det utrymme för kreativitet, även om kurserna innehåller en hel del teori om reklamstrategier, konsumentbeteende och retorik. Hon gillar populärkulturen inom reklamen och att producera text. – Jag vill gärna bli copywriter. Helst på firman Forsman och Bodenfors, men dit vill alla reklamare. Det är ungefär som att spela i Real Madrid för en fotbollsspelare. Elin Bladh tycker inte att träningen påverkar studierna särskilt. Men om kroppen inte får röra på sig regelbundet kommer rastlösheten. Det blir svårt att sitta still och hitta koncentrationen. Den strikta tävlingsdie-

ten utan pasta, godis och alkohol gör också att kroppen känns fräsch och hon blir sällan sjuk. Men med träning på klubben fyra gånger i veckan och gympass på det, finns ingen tid över för att jobba extra.

Skador och lyxträning Rondklockan tjuter och tillkännager att tre minuter gått. Elin Bladh studsar runt med det korta blonda håret uppsatt i en tofs mitt på huvudet. Hon har råkat ut för en del skador under sina tre MMA-år. Vid ett tillfälle gick ledbandet i armbågen av och en annan gång råkade en person kasta en kille på hennes högerfot som skadades och ett revben knäcktes. Men hon tycker att det alltid finns en risk att göra sig illa, att råka halka på gatan till exempel, och att de som tränar hockey eller ridsport också skadar sig. – Säkerheten är bra. Alla vet hur de ska skydda sig mot slag och sparkar. Det är inte som att vi tar någon Svensson från tunnelbanan och kastar in i en bur och kör. På matcher finns det också domare och läkare som kan bryta om det blir farligt. Hur ser du på att slå andra människor? – Den andra är ju med på det. Utanför träningen har jag aldrig slagit någon. Möjligtvis slog jag till min storebror någon gång när vi var små. Elin Bladh är den enda tjejen i klubben just nu men att bara träna med killar ser hon som en lyx. – Om jag är van vid att träna med personer som väger 20 kilo mer och är 20 centimeter längre, då blir det mycket lättare sedan att kasta omkull en tjej som är lika lång som jag och väger lika mycket. Träningen har gjort henne tryggare. Både genom vetskapen att hon kan försvara sig om någon skulle hoppa på henne en mörk kväll och genom att hon vågar mer. – Jag tänker ibland att om jag kan gå in i en ring och slåss med någon i tio minuter, varför skulle jag då inte klara av det här eller det där?

”Trots att hon nästan alltid jobbar ur underläge mot tyngre och starkare motståndare visar hon kämpaglöd och bjuder alltid på ett leende under träningarna. Hon bidrar både som träningskam­ rat och förbättrar stämningen som kompis!”

”Jag skulle beskriva henne som en väldigt glad, uppriktig och god­ trogen person som skrattar mycket, men hon är samtidigt realis­ tisk och genuin. Något som är utmärkande för just Elin är också att hon står för sina principer till 100 procent.”

Peter Borge, tränar med Elin på klubben Berserk MMA

Fanny Sahl, pluggar reklam och pr med elin

elin bladh 20 Gaudeamus 7/2012

Ålder 21. Aktuell Reklam och pr-student som tränar kampsporten MMA och går nästa match i december. Roligaste träningen Ground and pound. ”Att sitta på sin motståndare och langa iväg slag.” Saknar mest under träningsdieten Djungelvrål Favoritreklam Com hem. ”Deras träffsäkra reklamer bakar verkligen in populärkultur i koncepten.”


7/2012 Gaudeamus 21


Kultur

allt från serier till scen

SU-baletten firar 40 år Foto: Iva Horvatovic

Showorkestern Kårsdraget och baletten Kårsetten jobbar till vardags med att förse campusområdet med jazziga toner och fartfylld dans. När årets traditionsenliga höstkonsert gick av stapeln på Boulevardteatern i november var temat baletten Kårsettens 40-årsdag. iva horvatovic

Det började 1972, när studenten Ulla Zachrisson grundade baletten Kårsetten och initierade ett samarbete med universitets student- och showorkester Kårsdraget. En söndag 40 år senare svettas ett femtontal nuvarande balettmedlemmar över koreografin till The Beatles ”Can’t buy me love” i Allhuset. Numret är ett av många som ska repeteras inför årets höstkonsert, ”Ett livstycke i två delar”, där balettens 40-årsjubileum står i centrum. Höstkonserten, som har hållits varje år sedan den

först iscensattes i plaskdammen mellan Handelshögskolan och Stadsbiblioteket i november 1958, är årets höjdpunkt för orkestern och baletten. I årets upplaga av tillställningen uppstår en fnurra på tråden mellan Kårsdraget och Kårsetten som efter bråket försöker kla-

Dansade i radio

”Det ska inte vara någon skillnad mellan dansare, sångare och orkester. Vi bär alla samma uniformer och det syns inte på jackan vad man gör.”

ra sig utan varandra. Temat är ett hommage till baletten som fyller jämnt och historien slutar naturligtvis lyckligt för alla parter, försäkrar Elin Jakobsson, kapellmästare, som jobbar för att det ska vara god sammanhållning mellan de båda delarna även utanför scenen. – Det ska inte vara någon skillnad mellan dansare, sångare och orkester. Vi bär alla samma uniformer och det syns inte på jackan vad man gör, säger hon.

Öppen för alla

Kårsetten har funnits sedan 1972.

22 Gaudeamus 7/2012

som möjligt när vi inte repar och har haft Bollywoodkvällar och gått på danskurser tillsammans. Det var så vi lärde oss linedance och nu har vi med det i höstkonserten, säger Joanna Davis.

Foto: Iva Horvatovic

Höstkonserten är öppen för alla och ett tillfälle för orkestern och baletten att få visa upp nya och gamla arrangemang och koreografier. Joanna Davis, balettchef sedan ett och ett halvt år tillbaka, kallar Kårsetten för ”ren glädje”. Den mer konkreta definitionen är ”en samling människor som tycker om att dansa tillsammans.” – Vi försöker umgås så mycket

Kårsetten gör Kårsdraget sällskap på festivaler, studentfester och Sollidens scen varje valborg. På 1970talet, när Kårsdraget hade ett eget radioprogram, hälsade de även på i studion och sjöng då ut sina danssteg till radiolyssnarna. När baletten inte håller till på campus dansar den även på europeiska torg, restauranger, bluesklubbar och gör succé på holländska folkdansfestivaler med det Joanna Davis kallar för ”någorlunda riktiga ungerska folkdanser”. – Vi var på folkdansfestival i Holland för ett tag sedan och var jättenervösa. Alla där var så duktiga, men sedan morskade vi upp oss och tänkte att det här måste gå och de älskade det. Vi försöker ha mycket kontakt med publiken och göra lite extra och det gillar de nog. Rutinerna i ”Ett livstycke i två delar” är inspirerade av allt från Bollywood till hiphop och Kårsetten arbetar för en bred dansrepertoar med både stilistiska och musikaliska nummer, men alltid med en nypa jazz inblandat. – Orkestern är en jazzorkester och de vill hela tiden jazza till det, men så länge de kan ha sin jazz kan vi göra vad vi vill, säger Joanna Davis. I dag har baletten ett femtontal medlemmar, vilket är fler än vad koreografierna är anpassade till. De flesta koreografier är till för högst åtta dansare, vilket innebär att årets höstkonsert kommer att bli den första med en hel akt bestående utav balettnummer, utan så kallade ”ombyteslåtar” som tidigare klämdes in för att ge dansarna tillfälle att byta scenkläder. Som extra grädde på moset har man i år dessutom bjudit in alumnidansare som kommer tillbaka och gör ett jubileumsnummer. – Fast vi kallar dem för tjänstlediga. Det är aldrig någon som slutar i Kårdraget eller Kårsetten, säger Elin Jakobsson.


allt från serier till scen

Gadden går bakom kulisserna på campus del sex: asienbiblioteket

En dörr på glänt till Asien

Kultur

Mitt novelliv GÄSTKRÖNIKÖR Veronica Ylikotila För några år sedan hade jag

lite svårt för att läsa novellsamlingar. Då var det mest romaner som gällde. Till skillnad från de kronologiskt osammanhängande novellerna i en novellsamling har romanen en mer konsekvent kapitelordning att luta sig mot, vilket jag tyckte var skönt att veta. Och för varje gång jag slog upp en novellsamling kliade det lite obehagligt i nacken, jag ville ju se allt! Jag ville ha hela berättelsen klar för mig, från början till slut. Så i stället för att slumpvis plocka novellerna längs med vägen slukade jag dem allihop med råge. I raka led tryckte jag in novell efter novell, på ett sådant sätt som kallas för rekord-erlig läsning. Sedan gick åren och i takt med dem förändrades

Asienbiblioteket är ett av åtta institutionsbibliotek på SU. Här finns cirka 22 000 böcker på fem av de största asiatiska språken: kinesiska, japanska, koreanska, arabiska och hindi.

Insprängt bland lummiga, höstgula träd och fjärran de stora studentströmmarna på Frescati står en dörr på glänt till den asiatiska kontinenten. Längst in på Kräftriket huserar Asienbiblioteket – en av åtta mindre filialer till Stockholms universitets huvudbibliotek. Erik gunnarsson

– Inget annat bibliotek i Sverige har så många asiatiska böcker på originalspråk. Bibliotekarien Nobuko Kuramasu har jobbat på Asienbiblioteket i snart 18 år och känner därmed stället bättre än någon annan. Hon berättar att det i biblioteksbyggnaden på Kräftriket, som för övrigt delas med Stockholms allmänna fäktförening, finns skön- och facklitteratur på fem av de största asiatiska språken – japanska, kinesiska, koreanska, arabiska och hindi. Utöver detta finns ett referensbibliotek med engelska böcker om de olika språkområdena. Själv behärskar Nobuko Kuramasu tre av de fem språken som bibliotekets samlingar täcker. Förutom japanska, som är hennes modersmål, också kinesiska och koreanska. Genom katalogisering, inköp och översyn har hon ett extra ansvar för just dessa språk. – Jag läste kinesiska i Japan och sedan koreanska här på institutionen. Nobuko Kuramasu syftar på Institutionen för orientaliska språk, den institution som står bakom Asienbiblioteket och vars studenter och forskare är bibliotekets främsta målgrupp. Fram tills för cirka tio år sedan delade också biblioteket lokaler med institutionen. Platsbristen blev dock med tiden påtaglig och samlingarna fick flyttas till de nya lokalerna ett hundratal meter söderut. Där, med utsikt över Hagaparken och Karolinska sjukhuset på andra sidan Brunnsviken, har bibliotekets samlingar fortsatt att växa. Nobuko Kuramasu räknar ut att det i

Foto: Erik Gunnarsson

dag finns drygt 22 000 böcker i hyllorna. Radvis av bokryggar märkta med vackra, främmande skrifttecken. Vid ett bord i den tysta bibliotekssalen sitter Philip Otter Nord. Sedan terminsstarten i september pluggar han kinesiska på Stockholms universitet och tillbringar mycket tid i Asienbibliotekets lokaler. – Jag kommer hit nästan varje dag. Du har ordböcker tillgängliga, du har datorer och du har grupprum. Och det är inte så mycket folk, så det är enkelt att få en plats. Den här eftermiddagen sitter mellan tio och femton studenter utspridda runtom i lokalerna. En grupp japanska-studenter sitter och samtalar i det avskilda rummet för kinesisk skönlitteratur. Längs fönstren inne i referensbiblioteket sitter studenter i djup koncentration över böcker och datorer. Överallt är det tyst; det är biblioteksstämning på Asienbiblioteket.

! Institutionsbibliotek Förutom Asienbiblioteket finns sju andra institutionsbibliotek som är filialer till huvudbiblioteket. Övriga är: • Albanova-biblioteket • Arrheniusbiblioteket • Biblioteket för socialt arbete • Geobiblioteket • JMK-biblioteket • Latinamerika-institutets bibliotek • Matematiska biblioteket. Adresser till respektive bibliotek finns på www.sub.su.se

även synen på mitt liv. Men förändringen kom väldigt långsamt. Till en början tog den en genomskinlig och geléartad form som mest tyngde ner mina axlar där jag vandrade runt i min egen pöl av förvirring. Men under en molnfri dag såg jag plötsligt resultatet av förändringen som uppträdde som en starkt gul skepnad, som lyste in i mina ögon, bländade mig så pass mycket att jag var tvungen att blunda hårt ett tag. Ni vet, så hårt att röda strimmor börjar simma runt på den svarta botten bakom ögonlocken. Och när väl strimmorna försvann och jag landade i mitt inre insåg jag vem jag faktiskt är i berättelsen om mitt liv. När jag till exempel tog examen i våras trodde jag att jag aldrig mer skulle sätta min fot på universitetet. Jag var klar med den biten, nästa kapitel väntade utan­för campus”Jag började alltså väggarna. Men jag borde egent- förstå mig på grejen med ligen ha vetat novellsamlingar eftersom bättre, för som de mer påminner om alltid har den oväntade ordmin slingriga väg mot ningen lett till att framgång.” jag återigen befinner mig här på universitetet. Kalla det för erfarenhet, men till skillnad från för

några år sedan har jag nu vant mig vid hur livet kan ta form på ett sätt som inte alltid betraktas som något självklart, och som inte liknar den allra mest traditionella vägen fram. Med tiden har kapitlen i mitt liv tillåtits bli mindre kronologiska, vilket är ganska befriande att upptäcka. Jag började alltså förstå mig på grejen med novellsamlingar eftersom de mer påminner om min slingriga väg mot framgång. Dock vill jag ändå förtydliga att jag inte alls tycker att romaner är tråkiga att läsa. Tvärtom kan de ibland vara trygga att återvända till. Dessutom finns det romaner som direkt manar läsaren till att bryta mot den traditionella läsnormen. Julio Cortázars verk Hoppa hage, är ett starkt exempel på detta. Och kanske skulle det även gå att läsa kapitlen i en deckare i omkastad ordning – tänk till exempel hur häftigt det skulle vara att få reda på vem mördaren är innan ens ett mord har skett. Det vill jag kalla för spänning. Veronica Ylikotila är 28 år och har en kandidatexamen i litteraturvetenskap vid Kulturvetarlinjen. Hon frilansar som lektör på bokförlaget Modernista, jobbar i Campusbutikens andrahandsbokhandel och bloggar under sitt alias Libfina.

7/2012 Gaudeamus 23


Kultur

essä

Nu tas pojktanter på allvar Hen-debatten har fortsatt under hösten och på biograferna har queera karaktärer dykt upp mer och på ett intressantare sätt än tidigare. De skildras inte längre på ett förlöjligande vis utan har ett djup bortom sin transsexualitet. Det blir en möjlighet att motverka fördomar. Av Siri isgren (text) och tanja metelitsa (illustration)

R

edan som barn får vi veta vad som är normalt, vilket beteende som förväntas av oss som flickor eller pojkar. För något annat än dessa två alternativ finns inte att välja på, man föds helt enkelt in i ett kön. Eller? Nyligen har två filmer med könsöverskridande som tema gått på bio: Laurence Anyways av den kanadensiska regissören Xavier Dolan och Pojktanten av svenska Ester Martin Bergsmark. Huvudkaraktärerna är transpersoner, alltså personer som överskrider genusgränserna. Dessa har i filmhistorien ofta setts som exotiska, annorlunda och märkvärdiga underhållningsmoment. Till exempel handlar Some like it hot (Billy Wilder, 1959) om ett band som får problem med lagen och därför klär ut sig till kvinnor, i Dressed to kill (Brian de Palma, 1980) figurerar en transsexuell mördare och Ed Wood (Tim Burton, 1994) är baserad på den sanna historien om kalkonfilmregissören som också mår bäst i kvinnokläder. Alla dessa exempel förlöjligar och förfrämligar transpersoner. Filmforskaren Ingrid Rydberg, intervjuad i det senaste numret av FLM, menar att transpersoner haft en plats i filmhistorien, men med funktion att bekräfta normen. Det udda måste finnas för att resten ska vara normalt. Hon formulerar det som ett "element av karneval, att man kan vända upp och ner på saker så länge de återställs". I vår tid, parallellt med diskussionen om det könsneutrala pronomenet hen, börjar transsexuella allt oftare dyka upp som intressanta, mångtydiga huvudkaraktärer med ett djup bortom just sin transsexualitet.

24 Gaudeamus 7/2012

Filmvärldens nya älskling, underbarnet Xavier Dolan berättar i sin hyllade tredje långfilm Laurence Anyways om läraren Laurence som när han fyller 30 bestämmer sig för att lyssna till sitt hjärta och komma ut som transsexuell. Den färgsprakande flickvännen Freds reaktion blir stormig och förvirringen kring den sexuella tillhörigheten är total. Fred är heterosexuell. Vad händer med hennes kärlek och begär när hennes pojkvän blir kvinna? Det är en intressant aspekt av filmen, förutom Laurences transformation och även livet efter den. Pojktanten är en trevande, melankolisk undersökning av identitet. I badkaret sitter paret Ester Martin Bergsmark, som också är filmskaparen själv, och författaren Eli Levin och för ett samtal. Platsen är klaustrofobisk, varm och unken men samtidigt ett undantag i tiden, en fristad och en plats för ett ärligt samtal som får ta tid. Det kretsar kring Pojktanten som blivit mer än bara ett självvalt smeknamn på Eli. Det är ett begrepp och ett namn på alla de som inte passar in i de heteronormativa könsdefinitionerna. Till skillnad från Laurence vill Eli alltså inte byta kön rakt av, utan hitta något nytt bortom gränserna för både det klassiskt manliga och kvinnliga.

F

ilosofen Judith Butler har inte först, men kanske mest radikalt och nyskapande talat om både kön och genus som socialt skapade företeelser. Hon menar att upprepade handlingar ger könsidentitet som effekt. Alltså finns inga ursprungliga tillhörigheter såsom manlighet, kvinn-

lighet, homo- eller heterosexualitet. Däremot finns sociala och kulturella normer som pekar på hur man bör bete sig för att uppfattas som normal. En förändring av det rådande patriarkala systemet ska inte ske utanför det, utan inuti, menar Judith Butler. Genom att bryta mot dessa regler, att som man sminka sig och ta på sig kjol till exempel, kan man förändra systemet. Man kommer att få reaktioner; folk blir omtumlade av det otillåtna, oväntade. Detta finns det sorgliga bevis på i båda filmerna. Laurence förlorar sitt lärarjobb efter att föräldrarna gått ihop och klagat inför ledningen. De vill inte att deras barn ska undervisas av en transperson. Ester Martin Bergsmark berättar i Pojktanten om en misshandel som hen och Eli råkat ut för, just bara för att de bryter mot den sociala normen i sitt uppträdande.

D

e är två helt olika filmer, men de tar upp samma ämne. Laurence Anyways utspelar sig under tidigt 90-tal och Pojktanten i dag. Vad har förändrats? Transpersoner utsätts fortfarande för intolerans och övergrepp, men diskussionen är rest på biograferna och andra platser. Fanny Ambjörnsson skriver i sin bok Vad är queer? om hur identitetsskapande alltid är en komplex och sårbar process och att transfenomen kan vara påminnelser om att den enda tänkbara ordningen egentligen bygger på godtycklighet hos makten. Att skildra marginaliserade grupper på film är ett sätt att motverka och förebygga fördomar och se till att alla tittare har karaktärer att känna igen sig i.


allt från serier till scen

musik Long Wave (Frontier)

Ett av mina första favoritband, förutom Depeche Mode och Erasure, var Electric Light Orchestra. När jag hittade Discovery i min pappas skivsamling blev jag fullständigt såld på låten ”Confusion”, och ungefär samtidigt släppte bandet, nerbantat till en trio, sitt första album på länge – Balance of Power. Som åttaåring var inte privatekonomin den bäs-

film

KÅSERI

jämntjockt

Jeff Lynne

ta, så jag och min bror delade på skivan, som sedan gick varm i våra rum. Vem som har originalskivan nu vet jag inte, men jag har i alla fall albumet både på vinyl och cd. Det är det värt. Sedan dess har ELO mer eller mindre legat på is, bortsett från spontana återföreningar som varat i några månader. Och då bortser jag helt från ELO Part II, bandet som bildades utan Jeff Lynnes medverkan. För ELO är ingenting utan sin grundare, låtskrivare, sångare och producent. Så enkelt är det. På egen hand har Lynne varit en väldigt aktiv producent och låtskrivare, men har sällan släppt något i eget namn. Long Wave är faktiskt bara hans andra soloskiva någonsin, döpt efter det

faktum att alla låtarna på skivan är covers på låtar som Lynne växte upp med på sin långvågsradio. Här finns låtar av exempelvis Roy Orbison och Chuck Berry, men också en del gamla musikallåtar från 40-talet. Gemensamt för dem alla är att de är ganska långsamma låtar, vilket gör att det hela blir ganska jämntjockt till slut. Det är väldigt fint att höra Lynnes röst igen, men jag hade nog hellre sett en ny ELO-skiva, även om det inte känns som att det kommer att ske inom en snar framtid.

hänt på riktigt, inget skådespel, inga actionscener. En dokumentär med musik, bilder och känslor. En blandning av nutid och foton från 70-talet. Men även vackra välplacerade animationer. Två fans medverkar och berättar om deras grävande i den mystiska härvan kring Rodriguez. De två fansen Stephen ”Sugar” Segerman och Craig Bartholomew Strydom vägrade tro att han var död. Så de startade den långa och kluriga processen. Och efter ihärdigt letande, fann de svaret. Han var hel och hållen. Den lyckokänslan som strömmar genom deras kropp förs över till min. Inget är omöjligt, det färgar hela denna film. Ett ständigt kämpande, att hitta sin idol, klara av sitt vardagsjobb och göra revolution mot apartheid.

Filmen är proppfylld med känslor. Och när det berättas att det som Rodriguez sjunger i låten Cause – ”Cause I lost my job two weeks before christmas” – faktiskt hände, så fäller jag en tår. Det var inget han visste när han skrev låten, så klart. Om du är ute efter att upptäcka ”ny” musik är filmen perfekt. Nu är det bara att hålla tummarna på att Rodriguez kommer till Sverige och spelar. Då köper jag en biljett garanterat!

Tommy Gunnarsson

jakten på musikern

Searching for Sugar Man Malik Bendjelloul

Searching for Sugar Man är en fängslande filmisk dokumentär som innehåller det som krävs för att klassas som succé. En otrolig historia, glädje, jubel, rysningar, letande, starka personligheter, kamp och musik. Rysningarna infinner sig snabbt. Så fort musiken kommer. Den speciella rösten, helt unik. Man förstår fort att detta kommer bli bra. Allt som sägs har

Kultur

Diana Holtes

Far till ett skägg Jag stod framför min badrumsspe-

gel i går. Var det dags att raka sig? Det kändes så. Min akademiska kredibilitet ses definitivt som naggad i kanten av mitt ovårdade uttryck. Jag vände mitt ansikte av och an i spegeln, och drog långsamt med handen genom skägget. Med ett eftertänksamt ”hmm” kliade jag mig i det. Vilken känsla! Intellektuella igenom alla tidsepoker har ju värderat ett ordentligt skägg högt. Det är först nu, på senare tid, som dessa förpubertala nakna ansikten kommit på modet. Men jag betalar onekligen ett högt pris. Det har gått så långt att jag, i går, när jag flanerade längs gatorna fann ett par hörlurar djupt nerbäddade i det fluffiga skägget. När jag ämnar ta tunnelbanan måste jag gå dubbelt så fort som övriga resenärer för att inte skägget ska fastna i spärrarna. På restaurang tvingas jag betala för två på grund av all mat som fastnar i skägget. Hursomhaver, jag kände ändå, som förmodligen alla världens män, en vilja att få veta hur långt det kan gå. Hur stort kan det bli? Jag tar ställning på det viset. Jag kan inte bli gravid, men jag kan bli far till ett skägg, och ingen kan ta vårdnaden från mig. Så, i jämställdhetens namn lät jag det växa. O A Panes

Diana Holtes är vinnare i Gaudeamus filmtävling. Hon vann ett årskort och fem biljetter till Stockholms filmfestival.

Läs mer Läs fler recensioner, tipsa om skivor och böcker samt kommentera artiklarna på gaudeamus.se. Vill du skriva själv? Mejla ett förslag på bok, skiva eller film till gaudeamus@sus.su.se.

Gavott En serie av Josefin palmgren

Detta är en återkommande serie av SUstudenten Josefin Palmgren. Gavott är nam­ net på en salongsdans och symboliserar den fumlande närhet som är ett tema i serien.

7/2012 Gaudeamus 25


Tips & Pepp

från första tentan till första jobbet

För dig som vill se något nytt

Rymden nära dig Släpp studentlitteraturen för ett tag och rikta blicken mot rymden. Teleskopvisning, filmupplevelse eller en utflykt på stan. Gaudeamus tipsar om tre olika sätt för dig att uppleva en värld utan slut. Av helena jönsson och stephanie demmler

Visningar – vill du se en stjärna? På Albanova universitetscentrum arrangeras visningar av teleskopet där du får möjligheten att beskåda stjärnor och planeter i närbild och få dem förklarade för dig av en riktig astronom. Om vädret tillåter vill säga. Det som brukar uppskattas mest är att få se månen, Jupiter eller Saturnus, men det är inte alltid som de är uppe, hälsar en astronom på Stockholms universitet. Kommande visningar hittar du på astro.su.se.

Jupiter kan man få se under en teleskopvisning om man har tur.

Film – upplev explosioner i 3D Cosmonova på Naturhistoriska riksmuseet visar filmen Kollisioner i kosmos. Under 400 år har orkaner rasat i universum och dammstormar stora nog att uppsluka hela planeter har virvlat omkring i solsystemets värsta väder. Du får hålla i dig under visningen eftersom de våldsamma krafterna kommer att drabba dig! Filmupplevelsen får du se i 3D-format utan besvärande glasögon.

Foto: © American Museum of Natural History

26 Gaudeamus 7/2012

Utflykt – planetresa i Stockholm Visste du att världens största modell av solsystemet finns i Sverige? Med utgångspunkt från Globen i Stockholm är Sweden Solar System byggd i skala 1:20 miljoner. Globen representerar solen, och Merkurius står vid Slussen. Åker du till Rådmansgatan och går till Observatorielunden kan du kika på Venus. Jorden finns placerad precis bredvid universitetet, Jorden representerad på Naturhistoriska riksmuseet. Foto: Lisa Stahre nämligen på Naturhistoriska riksmuseet. Där hittar du också månen. Tar du tunnelbanan till Mörby centrum har du chans att hälsa på Mars. Vill du se sista planeten i solsystemet får du åka till Luleå!

Bakgrundsfoto: Magnus Näslund


Tre nöjen för

vetgiriga Universitetet är tentor, tjocka böcker och uppsatser. Men det finns anledningar att hänga kvar även pluggfria dagar och kvällar. Här är tre roliga och lärorika saker som universitetet erbjuder.

”Det ska inte vara konstigt att bo i Vasastan.”

Av åsa kahn

Gå på öppen föreläsning Vill du lära dig var jultomten kommer ifrån? Eller delta i en inspirationshalvdag om genus och jämlikhet? Stockholms universitet erbjuder varje vecka flera öppna föreläsningar för alla som vill lära sig något nytt. De flesta är i universitetets lokaler, men det ordnas också föreläsningar runtom i stan – bland annat på Kulturhuset. Den närmaste tiden står bland annat följande föreläsningar på schemat: En äkta jul! Om tomten och konsumtionen (5 december på Nordiska museet) samt Kön, politik och ekonomi (3 december i Aula Magna, Frescati). För mer information, se www.su.se/om-oss/evenemang samt institutionernas egna hemsidor. Foto: Åsa Secher

”Uppsatsen är i stort sett klar. Men jag kan bara inte. Jag orkar inte, jag hatar den verkligen.”

Kolla in konsten på Spökslottet Spökslottet är en byggnad från början av 1700-talet som universitet använder för representation. Men här finns också en stor samling äldre måleri, konstglas och samtidskonst. Det går att boka en visning av konsten genom att kontakta Stockholms universitets konstintendent på 08-16 47 07. Men även resten av Stockholms universitet är fullt av konstverk. Om du håller ögonen öppna kommer du bland annat hitta golvkonst, utsmyckade tegelstenar och en gigantisk sötvattenpärla. Boken Gestaltningar. Konst och arkitektur på Stockholms universitet kan hjälpa dig att hitta rätt. Gaudeamus kommer snart titta närmare på universitets konst. Håll utkik!

Lukta på växterna i Bergianska Ett stenkast från Frescati ligger Bergianska trädgården som delvis drivs av Stockholms universitet. Här kan du ta djupa andetag bland hundratals olika träd och buskar från olika delar av världen. Inträdet är gratis. Det finns också växthus där du kan kolla in jättenäckrosen Victoria samt växter från bland annat Sydafrika, Kalifornien och Medelhavet. Den 23–25 november samt 30 november–2 december är det julutställning om julens kryddor, frukter och nötter. Växthusen kostar 20 respektive 50 kronor och julutställningen 50 kronor.

Reportagen i Gaudeamus handlar om hur det är att leva som student. Vill du berätta din historia? Kontakta oss via telefon, mejl eller ett besök i Nobelhuset.

Se mer information på

gaudeamus.se

Foto: Agnes Brynge

7/2012 Gaudeamus 27


Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus

Internationella brottsmålsdomstolen i Haag, Svenska FN-förbundet och Utrikesdepartementet var några av Mark Klambergs arbetsplatser innan han började forska. Mark Klamberg är jur. dr vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

Mark Klamberg – forskaren som tar debatten

3 frågor till en alumn

Att Mark Klamberg blev forskare i folkrätt är kanske inte så underligt med tanke på uppväxten i lärdomsstaden Lund som son till judiska flyktingar från kommunistdiktaturens Polen. Kanske kan också hans engagemang i FRA-debatten ses i ljuset av föräldrarnas flykt från ett övervakningssamhälle. Mark Klamberg beskriver uppväxten i 1970- och 80-talets Lund som en skyddad verkstad jämfört med Stockholm och Malmö. Staden ligger i topp vad avser andelen invånare med högskoleutbildning. Själv bodde han i en kosmopolitisk stadsdel med många invandrare som hade kommit till Sverige för att plugga på universitetet. Med åren blev han allt mer intresserad av utrikespolitik. Han började läsa statskunskap men hoppade av och bytte till juridik när han insåg att statskunskapen inte innehöll någon folkrätt. – Ärligt talat tyckte jag att övrig juridik förutom folkrätt var rätt tråkig, så jag läste dubbelt för att få det hela undanstökat. Föräldrarna flydde från Polen Det judiska arvet har påverkat hans val i livet. Liksom tusentals andra judar flydde föräldrarna från Polen i

samband med de antisemitiska stämningar som piskades upp av kommunistpartiet i slutet av 1960talet. Som barn fick han upp ögonen för andra världskriget och Nürnbergprocessen. Tribunalen mot de nazistiska förbrytarna behandlas i hans avhandling om bevisfrågor i internationell processrätt. Mark Klamberg engagerade sig på ja-sidan inför folkomröstningen om EU-medlemskap 1994. För Mark var EU ett fredsprojekt med syfte att knyta samman de forna kommunistdiktaturerna i Östeuropa med de mogna demokratierna i väst. EU-engagemanget ledde till medlemskap i Liberala ungdomsförbundet där han träffade sin blivande fru, EU-ministern Birgitta Ohlsson. Mot FRA-lagen När debatten kring den så kallade FRA-lagen blossade upp under 2008

hamnade han på motsatt sida om Folkpartiets ledning som drev på för att lagen skulle införas. Mark blev en mycket aktiv bloggare och var medförfattare till en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter. Själv är Mark Klamberg folkpartistisk representant i Stockholms stads trafik- och renhållningsnämnd. Men han håller helst låg profil i rollen som politiker. – När jag uttalar mig inom mitt forsknings- och undervisningsområde vill jag inte hamna i en situation där jag får stämpeln liberal eller Folkpartist. Då förväntas jag uttala mig som representant för en partipolitisk hållning. Ibland delar jag deras åsikter, ibland inte. Ibland går det inte att komma ifrån att politik och forskning skaver mot varandra.

Omar El Khatib arbetar som föredragande jurist vid Konkurrensverket. 1. Vad har du studerat? – Jag läste juristutbildningen. 2. Var utbildningen som du tänkt dig? – Ja, det tycker jag. Mina förväntningar var att få insyn i olika delar av juridiken och möjlighet att fördjupa mig inom EU-rätten vilket jag också fick. 3. Vilken nytta har du haft av utbildningen? – Jag har haft stor nytta av hela utbildningen men framförallt specialkurserna i konkurrensrätt och EU-rättslig processrätt. Konkurrensrätten arbetar jag dagligen med idag och kursen i EU-rättslig processrätt gav mig insyn i hur det är att arbeta rent praktiskt med juridik eftersom kursen framförallt handlade om att tillsammans i ett lag förbereda ett mål inför ett rättegångsspel. Det var extra kul att mitt lag var ett av lagen som fick representera Stockholms universitet och att vi kvalificerade oss till den regionala finalen i Boston, USA.

F Ö R DJ U P N I N G | Av universitetets forskningsområden har 30 bedömts vara ledande. Forskningen inom dessa är ledande nationellt och har en hög status internationellt. Läs mer om ledande forskning vid universitetet på www.su.se/ledandeforskning

28 Gaudeamus 7/2012


Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Studentcentrum i hus A, Södra huset, Frescati Frågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@su.se www.su.se/student, www.vagledarbloggen.wordpress.com

Universitetsbiblioteket i hus D, Södra huset, Frescati Utlåning, läsplatser och kopiering 08-16 28 00, info@sub.su.se www.sub.su.se

Studie- och karriärtips:

På gång

Så lite kan behövas Vill du hitta ny inspiration och motivation eller bara spetsa till ditt CV? Är du sugen på att utvecklas eller har du kört fast? Kanske vill du bara fräscha upp dina kunskaper och få lite förnyelse? Oavsett om du redan tagit klivet in i arbetslivet eller inte, kan en masterutbildning, en komplettering av din nuvarande utbildning eller ta ut en examen vara bra alternativ. Om du vill bolla tankar och idéer och behöver konkreta tips på hur du kan utveckla din karriär – prata med en expert. Vid Stockholms universitet finns många kunniga studievägledare som kan hjälpa dig att hitta vad som passar just dig och din karriär. En av dem är Firouzeh Esnaasharan, som arbetar som studie- och karriärvägledare vid Studentcentrum. Hon och hennes kollegor kan hjälpa dig att välja mellan de 200 program och 1 900 kurser som finns vid universitetet. – Det är vanligt att ens ideala karriärväg inte alltid stämmer överens med de drivkrafter och den motivation, kompetens och kunskap man har, säger Firouzeh. Frågan man bör ställa är då vad behöver jag för att vara ännu mer motiverad? Kanske vet man vad man behöver för att kompetensutveckla sig men behöver bara ta steget. Ibland är det bara information som fattas, ibland ett eget initiativ eller mod. – En del tvekar att vända sig till oss experter och få svar, fortsätter Firouzeh. Ofta finns kunskapen och kompetensen och det är bara redskapet som saknas. Redskapet behövs för att kunna förmedla sin kompetens och kunna kommunicera. Ett exempel är språk. Med ett språk kan du kommunicera din kompetens lättare men du kan också styra din karriär till en helt annan riktning, kanske en internationell karriär. Andra utbildningar som kan vara användbara som komplement är exempelvis en kortare kurs i ledarskap.

Vill du bli studentambassadör? Vill du ha ett intressant och meningsfullt extraarbete? Stockholms universitet rekryterar nu studentambassadörer inför våren 2013. Som studentambassadör berättar du för elever om universitetsstudier, representerar universitetet på mässor, Välkomstdagar och Öppet hus. Studentambassadörerna är en viktig del i universitetets arbete för att inspirera och rekrytera nya studenter.  Är du intresserad? E-posta anna.gothner@su.se Mer information: www.su.se/studentambassador

Rektors blogg Rektors kommentarer till aktuella händelser blogs.su.se/kbrem

Jobba i Stockholms stad

Lyssna när Margareta Egstam från Stockholms stad informerar om stadens framtida rekryteringsbehov. Staden växer snabbt och Stockholms stad är en av Sveriges största arbetsgivare. Tillsammans skapar och förverkligar stadens cirka 40 000 medarbetare det som ska bli ett Stockholm i världsklass. Tid: onsdag 21 november kl. 15.00 – 16.30 Plats: Sal 207, A-huset, Södra huset, Frescati

Utrikespolitiska dagen 20 november

En arbetsmarknadsmässa för alla som är intresserade av utrikespolitik och internationellt arbete. Träffa företag och organisationer. Målet är att visa på den yrkesbredd som finns inom det utrikespolitiska arbetslivet och ge studenter möjlighet att träffa potentiella framtida arbetsgivare. Mer information: www.utrikespolitiskadagen.se Tid: tisdag 20 november kl. 10.00 – 16.00 Plats: Aula Magna, Frescati

Intresserad av att forska? Två starka skäl till att ta en examen, till exempel att läsa vidare till master, är att du sedan kan börja forska men ocksa att du kan göra en internationell karriär. Om du är intresserad av att forska – ta reda på om man söker forskare inom ditt kunskapsområde. Jag tror att kvaliteten på utbildningen höjs om man gör ett medvetet val utifrån intresse och kompetens.

Studie- och karriärvägledning Studentcentrum Södra huset A, plan 4, Frescati Telefon: 08-16 28 45 Måndag, tisdag och torsdag: kl. 9.00 – 11.00 Onsdag: kl. 9.00 – 11.00 och kl. 14.00 – 15.00 Mottagning: Universitetsvägen 10 A (Ingen tidsbokning) Måndag, onsdag och torsdag: kl. 10.00 – 12.30 Tisdag: kl. 10.00 – 18.00

Öppna föreläsningar hösten 2012

Sedan 30 år ger Stockholms universitet öppna föreläsningar där universitetets forskning presenteras i populärvetenskaplig form. Universitetet på Plattan 17/11 Den gränslöse Strindberg Föreläsare: Anna-Maria Hällgren och Ulf Olsson Vetenskap för vetgiriga 22/11 Att bo granne med ondskan. Sveriges förhållande till Nazityskland och Förintelsen Föreläsare: Klas Åmark Rum för barn 28/11 Tvåspråkighet, andraspråksinlärning och tvåspråkig undervisning för minoritetsbarn Föreläsare: Kenneth Hyltenstam 5/12

Hur blir man klok på sitt andraspråk? Föreläsare: Inger Lindberg

De öppna föreläsningarna har fri entré och är öppna för alla. Läs mer om vårens program på www.su.se/evenemang

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet Redaktion: Sofia Rosshagen, sofia.rosshagen@su.se Foto: Stockholms universitet och Eva Dalin

Internationell vecka för svenska studenter 26 – 30 november

Veckan anordnas på temat att vara utbytesstudent. Innehållet består av lunchföreläsningar, filmvisning, tävlingar och informationstorg. Du kan också besöka universitetets studentmässa med personal från externa organisationer och studenter från olika utländska universitet. Mer information och anmälan: www.su.se/studerautomlands Tid: 26 – 30 november Plats: Södra huset, Frescati

Naturvetarnas arbetsmarknadsdag Som student får du möjlighet att träffa företag med behov av naturvetenskaplig kompetens samt före detta naturvetarstudenter som berättar om vad de gör idag. Tid: torsdag 6 december kl. 12.00 – 15.30 Plats: Aula Magna, Frescati

Sista svarsdag för antagningsbesked 1 – 20 december

När det första urvalet är klart får du ett mejl från antagning.se där de ber dig gå in på Mina sidor och läsa ditt antagningsbesked. I antagningsbeskedet med svarskrav ser du om du är antagen, reservplacerad eller struken efter det första urvalet. Om du blivit antagen eller reservplacerad måste du svara för att behålla din plats. Sista svarsdag är 20 december! Mer information: www.antagning.se

Visste du att … ...Stockholms universitets nya rektor fr om 1 februari 2013, Astrid Söderbergh Widding har sin bakgrund som filmvetare vid Stockholms universitet där hon disputerade. Hon har haft uppdrag som prefekt, prodekan och är nu vicerektor. Bland Astrids tidigare externa uppdrag återfinns Fulbrightkommissionen och Filminstitutets styrelse. Hon har även varit ordförande i Stiftelsen Ingmar Bergman i fem år.

7/2012 Gaudeamus 29


Studentkårens nyheter

LEDARE

Tar du ut din examen?

S

jukdomen som kom i vägen. Studiebidraget som måste förstärkas med deltidsarbete. Andrahandsboendet som inte ger en lugn studiemiljö, och ett universitet med platsbrist. Otydlig handledning. Det är många faktorer som spelar in till varför man som student inte tar ut en examen i tid. Oavsett orsak så är effekten alltid personlig. Men avståndet mellan den enskilda studenten och dennes examen minskar med en god studiemiljö och god pedagogik på universitetet. Det är svårt att veta varför studenter inte tar ut en examen i tid. Mindre än var tredje institution försöker utreda varför de tappar studenter. Utan bra underlag är det svårt att föreslå bra åtgärder. Men jag har några förslag: 1) Ställ högre krav på pedagogiskt kunnande hos föreläsarna, och satsa mer resurser. Stockholms universitet har en av de kortaste universitetspedagogiska kurserna för föreläsarna i Norden.

Kostnaden för en inkluderande utbildning betalar sig själv.

2) Visa studenterna var de kan vända sig för att få hjälp med akademiskt skrivande. Studie- och språkverkstaden erbjuder studenter hjälp att skriva akademiskt. Marknadsför tjänsten tydligt. 3) Inkorporera kursvärderingarna i kvalitétsarbetet på universitetet. Underlätta för programstudenter att få gehör för sina förbättringsförslag redan till nästa kurs. 4) En dynamisk kurskatalog där det är lätt att komplettera och översätta kurser för att göra det enklare för dem som tar upp sina studier att bygga en examen. I övriga samhället görs kalkyler på hur mycket det kostar samhällsekonomiskt att inte satsa på förebyggande arbete. Kostnaden för en inkluderande utbildning betalar sig själv. Genomströmning är inte ett mål för utbildningen. Det är ett mått på hur väl studenterna kan förmå att ta till sig utbildningen. Det, i sin tur, är ett ansvar där universitet, studenter och samhälle måste mötas och skapa förutsättningar för trygga studenter och bra lärande.

KåRoRDföRAnDE Livija Ginters

livija.ginters@sus.su.se

© Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Martin Wincent, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 17 eller per e-post till martin.wincent@sus.su.se.

30

Gör som Bo, Zofia och Hilda – bli en Sussare och engagera dig på välkomstdagen.

Ugglorna kommer – ta en student under dina vingar Önskar du att du haft någon som hälsat dig välkommen din första vecka som ny student på Stockholms universitet? Stockholms universitets studentkårs mål vid vårens terminsstart är att få alla, gamla som nya, studenter att känna sig riktigt välkomna. Möt ett nytt år tillsammans på Stockholms universitet och tillsammans med din studentkår!

alla studenter i Stockholms universitets studentkår, är med i. Är du rätt student för jobbet? Vi söker dig som vill ge nya studenter den perfekta starten på sin studietid vid Stockholms universitet, eller knyta kontakter och träffa vänner bland gamla studenter. Har du känt att det är svårt att engagera dig i din studentkår är det här det perfekta tillfället. Du kommer ingå i ett skönt gäng med peppen i fokus och som Att komma som ny student till vill vara med och lämna sitt universitetet kan vara minst avtryck på ett av Sveriges sagt omtumlande och i de största universitet. flesta fall ganska förvirrande. Du kommer att vara med Visst vore det då skönt om en om det största som hänt möttes vid tunnelbanan av på din studentkår, SUS, de någon som kan guida en rätt senaste åren. Du kommer att bland institutioner, tentor, Till vårterminen kommer vara en pionjär och du komkursböcker och intryck. Det är tusentals nya studenter till Stockholms universitet. mer att bli ihågkommen av därför din studentkår, StockGe dem ett varmt välkomnande, de studenter du hjälper att holms universitets studentskaffa nya vänner och utöka ditt kontaktnät! känna sig välkomnade, du kår (SUS) behöver just dig kommer bli ihågkommen som Sussare! Anmäl ditt intresse till för just din insats, och du Till våren kommer SUS att hilda.dalman@sus.su.se kommer aldrig att glömma arrangera ett mycket större den. evenemang än tidigare vid www.sus.su.se Håll utkik på vår hemsida terminsstart och då behövs www.sus.su.se för mer inforvolontärer som vill välkomna både nya och gamla studenter och få dem att känna sig mation, eller anmäl dig redan idag till Hilda Dalman på delaktiga från dag ett i gemenskapen som finns här hilda.dalman@sus.su.se. på Frescati. Det finns faktiskt en gemenskap här, en Martin Wincent gemenskap som alla medlemmar, och i förlängningen martin.wincent@sus.su.se

V������� �� ��� ��������

!


Student Union News

The Student Ombudsmen Will Help Battle Injustice The Student Ombudsmen Cecilia Bödker Pedersen, Yohanna Burman and Shewen Aziz are employed at the Student Union to help, support and assist students who feel they have been treated wrongly or unjustly by the university. Every year, the Student Ombudsmen compile our work with student cases into a report – the Student Cases Report. In November, the Student Ombudsmen and the Student Union publish the third edition of this report. The report is presented to the Vice-Chancellor, all the University departments, and to the Swedish National Agency for Higher Education. The Student Ombudsmen help in any conflicts or problems that arise between students and Stockholm University. Many students contact us with examination issues. Out of the 173 cases handled by the Student Ombudsmen last year, 53 cases concerned examination. Cases can involve assignments not being graded on time, students experiencing that they have received an unjust grade, or conflicts arising between student and examiner, hence risking the examiners objectivity in grading.

Other student cases include issues with the students’ supervisor when writing a thesis, disciplinary cases, information- and communication issues, and psychosocial problems, such as discrimination and harassment. By compiling student cases into a report, we make university staff aware of existing problems that students face during their time at Stockholm University. Hopefully our work will help improve routines at the departments and in the end reduce the number of student cases. We believe that the report can help both staff and students to reduce and prevent study related problems. Many students are not aware of their rights. This report, besides the seminars and lectures we give on Student Rights, is our contribution to educating students on their rights. The release of the Student Case Report is followed by a seminar where all departments are invited to discuss solutions and improvements. A similar seminar was organized after the release of last year’s report. The seminar gave the departments the opportunity to pose questions on our work, but also a chance to exchange experiences with each other.

uPCOmIng More activities at: sus.su.se/en/activities and sus.su.se/aktiviteter (in Swedish)

Food From Across the Globe InternatIonal DInner Show 30 November

Your fellow students from across the globe will prepare and let you feast on scrumptious dishes representative of their home countries.

The Student Case Report 2011/2012.

All students who contact the Student Ombudsmen can remain anonymous, and the report only discusses cases where the students have given us their written consent of publication. The report is published in Swedish, but our ambition is to publish an English summary on the Student Union web page. For more information about the Student Ombudsmen and the Student Case Report, please visit: sus.su.se/en/student-ombudsmen.

Get to Know Your Rights StuDentS rIghtS & governance 26 November

Do you want to learn about your rights as a student or how you can participate in the student governance? Then Students Rights and Governance Day is for you!

Cecilia Bödker Pedersen cecilia.bodker.pedersen@sus.su.se

Stockholms universitets studentkår informerar

STUDENTPINGIS

RLDENS ERNA I VÄ DPINGIS! N N Ä V A UTMAN RT – RUN ASTE SPO CREDDIG MBER 1 NOVE NÄR: 2 UNDAN OT VAR: R N: LA IS.SE Ä TPING ANM N E D U .ST WWW

Vi bjuder dig på fika! Hej medlem! Att vara med i studentkåren är gott, men en kaffe och bulle är ännu godare! Din studentkår, Stockholms universitets studentkår, bjuder dig som värvar en kompis att bli medlem på fika hos Högskolerestauranger*.

Läs mer på www.sus.su.se/fika *Erbjudandet gäller vid inlösande av kupong (gäller Prego, Jalla och Kaffebaren på Frescati, Stockholm), mellan 15 november och 15 december 2012.

31


Posttidning B Gaudeamus, Stockholms universitets studentkår, Frescativägen 14 A, 114 18 Stockholm

The journey starts here – take a master’s at the Stockholm School of Economics The Stockholm School of Economics is a place where talents can flourish and grow. We have been a center of excellence for more than a century and will continue to nurture innovative bright minds and leaders for Swedish industry in the years to come. Our success as one of Europe’s top business schools is built on a commitment to progress: we never stand still. SSE offers bachelor’s, master’s, MBA and PhD programs, as well as a highly regarded executive education.

Read more about our master’s programs at www.hhs.se/education. Welcome to our Information meeting at SSE on November 27.


Gaudeamus7_12