Page 8

Utrikes

studenter i världen

Turkiska studenter vill utomlands Enligt en undersökning gjord i Turkiet och presenterad i University World News vill hela 95 procent av de tillfrågade studenterna studera utomlands. De populäraste destinationerna var Storbritannien, Tyskland och USA. En anledning till att turkiska studenter vill utomlands är universitetsavgifterna, som ibland är högre än i andra länder. Trots detta söker sig även många internationella studenter till turkiska universitet. Under de senaste åren har antalet mer än fördubblats. MN

hård Kritik mot förslag på visumavgifter Studenter från Nigeria, Ghana, Bangladesh, Indien och Pakistan som ska studera i Storbritannien kan få betala en extra avgift vid sin visumansökan. Enligt ett brittiskt förslag ska ansökande från dessa länder som bedöms vara ”högriskpersoner” och potentiellt kunna utföra terrorattentat betala en slags deposition på 3 000 pund, skriver University World News. Förslaget kan komma att införas under hösten och har mötts av massiv kritik i de berörda länderna. MN

40 år av ojämlikhet När Augusto Pinochet kom till makten i Chile började han med att ta kontroll över landets utbildningsväsende. Universitetsutbildning som tidigare hade varit gratis ålades med avgifter. Den 11 september hade det gått 40 år sedan militärkuppen, men fortfarande lever stora delar av Pinochets utbildningspolitik kvar. Enligt en artikel från IPS gick 37,5 procent av landets studenter i statliga skolor år 2012. Den chilenska staten finansierar endast 22 procent av landets utbildningskostnader. Studentprotesterna som pågått sedan 2006 fortsätter men ingen direkt ljusning syns i den ojämlika utbildningssituationen. MN

professorer fängslade i Egypten Tarek Loubani, en assisterande professor i medicin på University of Western Ontario och John Greyson, professor i film på York University, arresterades i Kairo den 16 augusti, enligt Chronicle of Higher Education. De båda kanadensarna har formellt inte blivit anklagade för något brott. De var på genomresa till Gazaremsan där Loubani skulle ta del i ett forskningsprojekt på ett sjukhus. Greyson planerade att göra en dokumentärfilm om sjukhuset. Den kanadensiska staten pressar Egypten på information om gripandet. MN

Antalet registrerade studenter på Háskóla Íslands har ökat med över 4 000 sedan innan krisen. Två matematikstuderande säger till Gaudeamus att de inte oroar sig över framtida jobb, men att finanssituationen ändå inte är så trygg som den verkar.  Foto: Jonas A David

Ljusning på Island Island. Efter att ha varit bland de första länder som drabbades hårt av den ekonomiska kraschen år 2008, verkar Island nu ha återhämtat sig. I krisens spår ökade antalet stud­enter. I dag ser de med försiktigt hopp på framtiden. Jonas A David

De tre stora isländska bankerna Glitnir, Landsbanki och Kaupthing kollapsade år 2008 efter att Lehman Brothers i USA hade kraschat. Därmed blev Island ett av de första länder som drabbades hårt av den ekonomiska kris som sedan skulle sprida sig över hela Europa. Islands befolkning fick genast uppleva krisens effekter genom en valuta som halverades i värde på kort tid. Detta påverkade så klart även de isländska studenterna, framförallt de som studerade utomlands under den tiden. – Det var många som hade svårt att betala sin hyra, säger Karítas Kvaran, projektledare på International Office på Háskóla Íslands, landets största universitet. Från en dag till en annan var många tvungna att betala en hyra som var dubbelt så högt som den var innan. LÍN, motsvarigheten till Sveriges CSN, ökade sina studiebidrag till isländska studenter som bodde utomlands och även Nordiska ministerrådet bidrog med extrastöd till isländska studenter som studerade i andra nordiska länder.

Ökat antal studenter – Det har funnits en lång tradition av att islänningar studerar i andra länder.

Först blev det färre som ville ta sig till utlandet som utbytesstudenter, men i dag är det samma antal som det var före krisen, säger Karítas Kvaran. 2010, två år efter krisens början, studerade omkring 20 procent av de isländska studenter som hade studiebidrag utomlands, enligt uppgifter från Islands ministerium för utbildning, vetenskap och kultur. Det var fortfarande en av världens högsta andelar studenter som pluggade utomlands. – Det blev faktiskt en ökning av antalet universitetsstudenter, eftersom man under krisen uppmanade folk att gå tillbaka till universitetet för att plugga i stället för att registrera sig som arbetslös, säger Karítas Kvaran. Enligt Háskóla Íslands egna uppgifter hade man 14 009 registrerade studenter vårterminen 2013, jämfört med enbart 9 889 studenter år 2007 innan krisen, på landets största universitet.

frammarsch. Studenterna i dag verkar inte direkt känna av krisen längre, bortsett från en ännu instabil valuta, eller oroa sig över sin framtid ute på arbetsmarknaden efter avslutade studier. – Men vi har problem med studielånen just nu. De vill få oss att läsa minst 22 högskolepoäng för att få studielån i stället för 18 som det varit hittills, säger Andrea. Hon och Margrét är första årets matematikstudenter på Háskóla Íslands. De vill inte ha med sina efternamn i artikeln. Och, det gäller ändå vara vaksam, allt är inte så tryggt som det verkar, menar de. – Folk verkar ha glömt bort det som hände. Vi på Island håller på att falla tillbaka in i de gamla strukturerna och mönstren som vi hade innan den stora kraschen. De flesta tänker inte på vad som påverkar pengarnas flöde, och att det kan finnas en ytterligare finansbubbla som kan spricka någon gång framöver, säger Margrét och fortsätter: – Vi som studenter räknar med att få bra jobb efter våra studier. Troligen kommer vi dock bli mera oroliga när vi närmar oss sista examen, frågan är om finanssituationen ser lika stabil ut då som den gör i dag, fem år efter kraschen.

”Vi har problem med studielånen just nu. De vill få oss att läsa minst 22 högskolepoäng för att få studielån i stället för 18 som det varit hittills.”

Vaksamhet inför framtiden På samma sätt som Island var ett av de första länder som drabbades av krisen, så var det också ett av de första som lyckades återhämta sig ganska fort från sin ekonomiska svacka. Skulderna till den internationella valutafonden IMF betalas av och till exempel turismbranschen är på stark

8 Gaudeamus 5/2013

8-9 Utrikes och engelska sidan m 3 engelska texter.indd 10

2013-09-13 20:01:53

Gaudeamus 5_2013  

Gaudeamus 5_2013

Gaudeamus 5_2013  

Gaudeamus 5_2013

Advertisement