Page 1

nummer 5/2013 Stockholms Universitets studentkårs tidning årgång 89

Gaudeamus

oberoende journalistik – för dig som studerar vid stockholms universitet

ent d u t S ws ne 9 page nion U t en Stud info 31 page

Långsamt uppåt Antalet internationella studenter ökar, men är fortfarande lågt jämfört med när utbildning var avgiftsfri för alla. Sid 5

återkallat läkarleg

mannen med kameran

svartmålad kultur

Studenthälsans läkare var grovt oskicklig. Nyheter, sid 4

Möt doldisen som varit på hundratals föreläsningar. Porträttet, sid 20

”Är du en sån där huligan?” Essä, sid 24

1 Omslag version B.indd 1

2013-09-13 21:45:59


OpenLabGaudeamus SthlmU annons C.pdf

1

2013-08-26

02:02

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

2 Annons .indd 32

2013-09-12 21:28:09


nr 5/2013

Innehåll

Gaudeamus nr 5 2013 4. Nyheter 7. Ett ögonblick 8. Utrikes 9. Student News 10. Forskning & Essä 14. Studier & Karriär 18. Fotoreportage 20. Porträtt 22. Kultur 27. Debatt 28. Universitetets sidor 30. Studentkårens sidor

Från medlem till projektledare Madelen Lundin har fått sitt drömjobb och sin drömorganisation. I dag jobbar hen med rekrytering – och med diskrimineringsfrågor. Hen tipsar studenter om att jobba ideellt för att skapa ett kontaktnät. Karriär, sid 15.

Kritisera mera Välkommen till en ny termin! En röd tråd i det här

läsårets första nummer av studenttidningen Gaudeamus är mediekritik. Vi har en forskningsessä om mediernas bild av aktörerna i den arabiska våren (sidan12–13). Och en kulturessä om bilden av fotbollssupportar (sidan 24). Och till sist en debattartikel om osund kåranda bland jornalister (sidan 27). Jag har jobbat som reporter och redaktör i sammanlagt cirka sex år. Just nu kommer jag tillbaka från tjänstledighet, ett år utan mediearbete. Jag har alltid tyckt att mediekritik är oerhört viktigt, och känslan är snarast starkare nu än när jag gick ut min utbildning. Journalisterna behöver kritik och granskning. Men de – vi – behöver också hjälp att granska, trådar att följa. Därför är Stockholms universitets studenter helt ovärderliga för oss två som jobbar heltid på den här redaktionen. Inte bara för att studenter bidrar med texter och bilder, utan för att de tipsar oss och uppmärksammar oss på felaktigheter. Så, återigen: Välkommen till en ny termin! Hör av dig till oss, med såväl beröm som kritik.

”Jag ville studera i ett land med bra möjligheter.”

Revolutionen – en man? Först störtdök antalet utomeuropeiska studenter – nu vänder siffran sakta uppåt igen. Stipendiesystemet är en viktig anledning, menar Stockholms universitet. Men många studenter är ändå tvungna att tacka nej av ekonomiska skäl. Nyheter, sid 5.

Intro:

Under sommaren har konflikten i Egypten varit ett brännhett ämne i medierna. Men vilken verklighet visas egentligen? Ausi Petrelius och Charlotte Årling har undersökt detta i sin kandidatuppsats i journalistikvetenskap. Essän, sid 12.

”Att ha roligt och vara kreativ är viktigare än att göra mål!” Hört talas om såpabandy? Gaudeamus fick följa med på några av Naturvetenskapliga föreningens Insparque-aktiviteter. Fotoreportage, sid 18–19.

Amalthea Frantz, chefredaktör och ansvarig utgivare

Månadens medarbetare Sara Sharifpour har just börjat plugga journalistisk produktion. När hon skrev sin första gästkrönika i Gaudeamus hösten 2010 läste hon socialantropologi. Nu har hon en examen som även innehåller engelska och journalistik. Hur började du skriva i Gadden? – Jag blev tipsad av en person i mitt studentråd. När krönikan publicerats minns jag att jag fick positiva kommentarer på Facebook av en okänd kille. Fortsätt skriv, sa han! Och det gjorde hon – kulturartiklar, nyheter, tips och recensioner, och sedan januari 2012 en blogg på gaudeamus.se. I detta nummer har hon satt ihop Pluggmixen på sidan 25. – Jag har lärt mig massor av Gadden. Jag har fått vägledning och kritik, och det är bara kul – det är svårt att få ärlig kritik av kompisar. Nu vet jag att jag vill jobba med att skriva.

Gaudeamus Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter. Papperstidningen utkommer 6 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor. Chefredaktör/ansvarig utgivare Amalthea Frantz 08-674 62 49, amalthea.frantz@sus.su.se Reporter/redigerare Mimmi Nilsson 08-674 62 30, mimmi.nilsson@sus.su.se

Medarbetare i detta nummer Mikael Björnfot, Jonas A David, Tannaz Edalat, Touba Guerroumi, Erik Gunnarsson, Malin Heyman, Freja Istemo, Karin Johansson, Niusha Khanmohammadi, Theodor Lalér, Joel Linde, Josefin Palmgren, Ausi Petrelius, Douglas Revolta, Caroline Sepp, Sara Sharifpour, Andreas Sjöström, Linnéa Sundberg, Sumbu Chantraine Temo, Angelica Wågström, Charlotte Årling. Omslagsbild: Mimmi Nilsson. Korrektur: Monica Byekwaso, Johan F Rönnblom, redaktionen. Grafisk formgivning: Jesper Weithz (2008) samt redaktionen.

KONTAKT Besöksadress: Studenthuset, Universitetsvägen 2A Postadress: 114 18 Stockholm Telefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30 Hemsida: www.gaudeamus.se E-post: gaudeamus@sus.su.se Annonser: Tomat Annons & Reklam 046-13 74 00, info@tomat.se Tryckeri: V-TAB, Örebro Upplaga: 35 000 ex (TS 2012) Nästa nummer: 31 okt.

341 068

VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS? Tidningen skickas till alla studenter enligt ett avtal mellan Stockholms universitet och studentkåren. Gaudeamus finansieras av universitetet. Om du hellre vill ha tidningen som pdf via e-post, kontakta redaktionen. VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS? För att din adress i Ladokregistret vid Stockholms universitet inte är registrerad eller är felaktig. Du kan ändra adress på minastudier.su.se eller genom din institution. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

5/2013 Gaudeamus 3

2-3 Innehåll.indd 3

2013-09-13 21:31:00


Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Fribelopp i budgetpropp Regeringen vill underlätta för den som kombinerar yrkesarbete med studier eller vill sadla om mitt i livet. I budgetpropositionen för 2014 föreslår de att fribeloppet höjs med ytterligare 30 000 kronor. Det betyder att en student exempelvis kan ha en månadsinkomst på 26 000 kronor under två sommarmånader, och 12 000 kronor under årets resterande tio månader utan att studiemedlet sätts ned. Även åldersgränsen för att kunna få studiemedel höjs från 54 till 56 år och tilläggslånet för den som går från en vanlig inkomst till studier fördubblas. MN

gaddensiffran

12 500 ... studentbostäder finns det i Stockholm. Samtidigt är de nyantagna studenterna i regionen nu till hösten 2013 nära 52 000. Källa: Stockholms studentkårers centralorganisation, www.ssco.se

FRÅN GAUDEAMUS.SE 19 augusti Två terminer föreslås bli tre En tredje sommartermin och möjlighet att läsa klart utbildningen på kortare tid. Det kan bli verklighet om Socialdemokraterna får som de vill. Såväl Stockholms universitets rektor som olika fackförbund välkomnade förslaget. Sveriges förenade studentkårer, SFS, var försiktigt positiva och menade att det är viktigt att sommarmånaderna kan fortsätta få vara en tid för återhämtning.

23 augusti Bullrigt i biblioteket Renoveringen av universitetsbiblioteket är i full gång. När bygget är färdigt kommer det att finnas fler läsplatser och bättre internetuppkoppling – men till dess får studenterna stå ut med mer splittrade och färre läsplatser.

4 september Packat med folk och information Höstens nya studenter hälsades välkomna till Stockholms universitet. Ett gäng besökare tycker till om välkomstdagen.

... och studentbloggen och mycket mer! www.gaudeamus.se

Studenthälsan har nyligen flyttat in i det nya Studenthuset, men läkaren som fått sin legitimation återkallad är inte i tjänst för tillfället. Personerna på bilden har inget med fallet att göra.  Foto: Amalthea Frantz

Studenthälsan utan läkare Under flera år skrev Studenthälsans läkare ut stora mängder narkotiska läkemedel. Nu har hans legitimation återkallats och han är arbetsbefriad. Studenter hänvisas direkt vidare till primärvården. – Det är djupt olyckligt att det har blivit på det här sättet, säger Jenny Gardbrant, Stockholms universitets chefsjurist. Mimmi Nilsson

I slutet av augusti kom beslutet om att återkalla läkarens legitimation från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. – Det är mycket ovanligt att vi återkallar läkarlegitimationer, säger Anders Kring som arbetar med rättsliga frågor på HSAN. Orsaken är att läkaren bedömts vara grovt oskicklig i sin yrkesutövning. Han skrev vid upprepade tillfällen ut narkotiska läkemedel till patienter. En patient led av allvarliga psykiska problem, och ville vid tillfället begå självmord. I beslutet från HSAN går att läsa att läkaren ”föreskrivit narkotiska läkemedel vilket har möjliggjort eller medfört ett underhåll av läkemedelsberoende. Förskrivningarna fortsatte trots att beroende uppenbarligen förelegat med i flera fall påtaglig toleransökning och överkonsumtion”. Dessutom har läkaren på ett systematiskt sätt slarvat med journalföringen.

Anonymt tips våren 2012

– Jag visste faktiskt inte om det här, men om det stämmer så är det ju ganska självklart att läkaren inte ska arbeta kvar. Jag har varit i kontakt med annan personal på Studenthälsan tidigare och upplevde det som väldigt tryggt, säger en student som vill vara anonym. Hur länge överförskrivningarna pågått är oklart, men HSAN har i sitt beslut tittat på patientärenden mellan år 2009 och 2011. Granskningen av läkaren har pågått i cirka ett och ett halvt år. Våren 2012 inkom ett anonymt tips till Socialstyrelsen, som valde att gå vidare med en utredning. Socialstyrelsen gjorde en anmälan till HSAN hösten 2012. HSAN bedömde därefter ärendet och kom vid sitt sammanträde i augusti fram till att läkarens legitimation skulle dras in. Läkaren har tre veckor på sig att överklaga beslutet till förvaltningsrätten, men är sedan beslutet kom arbetsbefriad. Vid denna tidnings pressläggning hade ingen överklagan inkommit. Inom kort ska universitetets personalansvarsnämnd besluta om läkaren formellt ska skiljas från sin tjänst.

”Det är mycket ovanligt att vi återkallar läkarlegitimationer.”

Studenter hänvisas vidare Läkaren har arbetat halvtid på Studenthälsan sedan 2005, och har endast haft ett rådgivande uppdrag. Studenter som

har bedömts behöva behandling har efter kontakt med läkaren hänvisats till primärvården. Nu kommer de i stället att direkt hänvisas vidare. – Universitetet kommer inom kort besluta om Studenthälsan ska anställa, eller hyra in en ny läkare. Det kan även vara aktuellt att köpa tjänster från en vårdcentral, säger Jenny Gardbrant som är chefsjurist vid Stockholms universitet. Vid sidan om sin tjänst på Studenthälsan har läkaren haft en privat mottagning. Så långt som det i efterhand är möjligt ska Stockholms universitet nu utreda om studenter felaktigt fått läkemedel utskrivna.

Kände till kritik Universitetet har sedan i maj känt till att kritik har riktats mot läkaren, men inte innehållet i anmälan från Socialstyrelsen. – Generellt har vi ett ansvar för att den läkare som vi har anställt arbetar efter beprövad erfarenhet och i enlighet med vetenskapliga metoder. När universitetet fick kännedom om anmälan gavs läkaren enbart arbetsuppgifter utan patientkontakt i avvaktan på utfallet. Det är naturligtvis djupt olyckligt att det har blivit på det här sättet, säger Jenny Gardbrant. Stockholms universitet äger Studenthälsan som organisatoriskt ligger under studentavdelningen. Enligt Jenny Gardbrant finns en generell insyn i Studenthälsans arbete. Däremot råder full sekretess gällande patientärenden i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen.

4 Gaudeamus 5/2013

4-5 Nyheter.indd 4

2013-09-13 19:50:49


händer i svenska studentvärlden

Nyheter

Internationella studenter ökar Men antalet är fortfarande lågt, jämfört med när utbildningen var avgiftsfri Först störtdök antalet utomeuropeiska studenter – nu vänder siffran sakta uppåt igen. Stipendiesystemet är en viktig anledning, menar Stockholms universitet. Men många studenter är ändå tvungna att tacka nej av ekonomiska skäl. Malin Heyman & Mimmi Nilsson

En undersökning från Mälardalsrådet som nyligen presenterades visar att antalet internationella studenter i allmänhet, och avgiftsförpliktigade studenter i synnerhet, sjunker i Stockholm-Mälarregionen. Anledningen är enligt rapporten avgifterna för studenter som kommer från ett land utanför EU/EES och Schweiz. Studieavgifterna infördes höstterminen 2011 eftersom regeringen inte ansåg att svenska skattemedel skulle gå till utländska studenters utbildning. Därefter minskade antalet internationella studenter i Sverige med cirka 80 procent. Enligt rapporten ska Stockholms universitet, SU, ha tappat omkring 500. – Det är svårt att jämföra siffror från före införandet av avgifter på grund av nya kategoriseringar av de sökande studentgrupperna. Men minskningen beror nästan uteslutande på införandet av avgifter, säger Åke Lernefalk som är pressansvarig på Universitets- och högskolerådet, UHR. Högskolor och universitet sätter själva prislappen för sin utbildning. På SU får en student från ett utomeuropeiskt land, som vill läsa humaniora, samhälle eller juridik betala 90 000 kronor per läsår. Inom de naturvetenskapliga ämnena ligger summan på 140 000 per läsår. Dessutom tillkommer en summa på 900 kronor per ansökningstillfälle, som går till UHR.

100 studenter betalar avgift Trots den dystra rapporten och de höga avgifterna kommer nu uppgifter som

pekar på att utomeuropeiska studenter letar sig tillbaka till SU. – Under höstterminen 2013 har antalet inresande betalande studenter ökat med 40 procent jämfört med höstterminen 2011, säger Karin Granevi, chef för sektionen för internationell mobilitet vid Stockholms universitet. Det innebär att antalet avgiftsskyldiga utländska studenter vid SU nu är cirka 100 stycken.

Många avstår trots stipendier Stockholms universitet ser ökningen de sista åren som en konsekvens av att antalet utdelade stipendier ökat jämfört med tidigare år. – I år fick alla internationella studenter som antagits till ett program i första urvalet på Stockholms universitet erbjudande om att ansöka om våra stipendier. De fick sedan besked om de hade fått stipendiet innan andra urvalet, säger Stefan Norrlén som är ansvarig för mastersstudenterna på International Office. Stipendierna, som finansieras av UHR och Svenska institutet, täcker dock endast studieavgifterna, och beviljas bara till mastersstudenter. Det gör att många internationella studenter trots allt tackar nej.

Internationell marknadsföring SU försöker också marknadsföra sin utbildning internationellt, främst i Kina, Ryssland och USA. – Vi jobbar ständigt med att stärka Stockholms universitets varumärke med hjälp av bland annat den internationella webb-tv-showen Crosstalks, där våra och KTH:s framstående forskare medverkar. Dessutom finns vi på plats under utbildningsmässor runt om i världen för att locka hit duktiga studenter, men självklart har vi inte möjlighet att marknadsföra oss över hela världen, säger Carolina Cassel Andrén som är projektledare på SU:s kommunikations-

Vägen till svenska universitet har blivit längre för utländska studenter. Allra störst är tappet från Asien: cirka 95 procent jämfört med 2010.  Foto: Mimmi Nilsson

avdelning. Stockholms universitet bekostar även de tre personer som jobbar i studentkårens internationella enhet. Enheten arbetar med sociala aktiviteter för utländska studenter. I dag har SU totalt mellan 800 och 900 sådana, utbytesstudenter och avgiftsskyldiga sammanräknade. Enligt SU går det inte att fastslå en exakt siffra eftersom man inte registrerar medborgarskap.

Minskning efter studieavgifter Antal internationella studenter som sökt utbildningar i Sverige, enligt UHR: Höstterminen 2010 ca 17 000 Höstterminen 2011 2963 Höstterminen 2012 4683 Höstterminen 2013 5088

!

”Vill studera i ett land med bra möjligheter” Internationella studenten Ionut Potrache har precis börjat läsa mastersprogrammet Globalization, Environment and Social Change vid Stockholms universitet.

Ionut Potrache. 

Foto: Mimmi Nilsson

Varför valde du att plugga på Stockholms universitet? – Jag ville studera i ett land med bra möjligheter. I Rumänien ser vi Sverige som ett öppet och internationellt land. Jag har varit i Stockholm tidigare och känner mig hemma här, men jag har fått höra att det kommer att det blir väldigt kallt på vintern. – Jag hörde även att det mastersprogram som jag läser har rankats bra i eu-

ropeiska mätningar, men min huvudanledning till att komma hit var ändå att jag hade vänner här. Hur finansierar du dina studier? – Mina studier är gratis här eftersom jag är EU-medborgare, men jag måste betala för allt annat som boendekostnader och mat. Utbytesstudenter kan få hjälp med att hitta någonstans att bo, men vi som inte kommer genom ett utbytesprogram måste fixa allt själva. – Stockholm är dyrt i jämförelse med Rumänien. Jag fick inga stipendier, eftersom utbildningen är avgiftsfri. Hade jag kommit från ett land utanför Europa hade jag nog kunnat söka stipendi-

um. Min familj hjälper mig, och så har jag sparat pengar från tidigare jobb. Jag letar efter ett billigt boende och ska försöka hitta ett extrajobb. Hur blev du mottagen när du kom hit? – Jag kände mig väl mottagen och jag gillade verkligen studentkårens aktiviteter de första veckorna. Jag träffade många nya människor på det sättet. Studentkåren har varit väldigt tillgängliga för oss internationella studenter. Universitetet har varit mer passiva, men alltid varit hjälpsamma när jag har mejlat och frågat om saker. Mimmi Nilsson

5/2013 Gaudeamus 5

4-5 Nyheter.indd 5

2013-09-13 19:30:30


Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Samlad service i nya Studenthuset Information, service, kår och mat för studenter samsas nu i Studenthuset. Vad som ska bli av det gamla kårhuset är fortfarande osäkert. Amalthea Frantz

Sedan mitten av augusti huserar Stockholms universitets studentkår, SUS, i det nybyggda Studenthusets bottenplan. Där har även Gaudeamus sin redaktion. På de andra våningsplanen finns bland

annat Stockholms universitets informationsdisk, över 200 läsplatser samt kaféet Prego. Studenthuset är beläget bakom Södra husens A-hus.

Kan bli bostäder SUS gamla kårhus, Nobelhuset, står för närvarande tomt. Huset är över 100 år gammalt och otillgängligt på flera sätt – bland annat finns ingen hiss – och kårens medarbetare märkte brister i till exempel ventilation och temperatur.

Nobelhuset förvaltas av det statsägda bolaget Akademiska hus. På Akademiska hus hemsida finns dock huset inte listat under ”lediga fastigheter”. Vad ska det bli av Nobelhuset? – Akademiska hus har just nu avflyttningsbesiktning. Vi har under en tid utrett möjligheten att bygga om fastigheten till forskarbostäder eftersom den har varit bostäder och kontor en gång i tiden. Dock ligger byggnaden nära E18 och bullerfrågan måste i så fall först tas

om hand, säger Susanne Malmgren, fastighetschef på Akademiska hus för region Stockholm. Akademiska hus för nu diskussioner med stadsbyggnadskontoret om ändring av byggnadens ändamål samt bullerfrågan, och kan därför inte säga något mer om vad som kommer hända med Nobelhuset, eller när. Verksamheten i östra delen av byggnaden, som Samhällsvetenskapliga föreningen håller i, fortsätter som vanligt.

… Men cykelkaos runt om Markarbetet runt Studenthuset är inte klart. Avspärrningarna har lett till trängsel och osäkerhet för cyklande studenter. Mimmi Nilsson

– Det kommer att bli nya cykelställ framför Studenthuset, sedan kommer vi även att ställa tillbaka några av de gamla som vi har flyttat på när hela bygget är färdigt, säger Camilla Westerborn, som är sektionschef för byggnadsplanering vid Stockholms universitet. Vid Södra husen och Studenthuset pågår även arbete med nya utomhusmötesplatser och energieffektiv belysning. Arbetet beräknas vara helt klart i slutet av oktober. Cyklisterna som ska till eller förbi Studenthuset får antingen köra på

trottoaren eller i bilarnas körbana. – Det är Trafikverket som ansvarar för cykelbanorna runt om universitetet, men anledningen till att det kan upplevas som extra rörigt för cykeltrafiken är att det samtidigt pågår ombyggnation av norra länken.

Försäkring ska gälla Alla studenter som är inskrivna vid svenska universitet och högskolor omfattas av Kammarkollegiets försäkring. Den gäller under tiden på, och under resor till och från, universitetet . – Om vägbanorna är extra krångliga att ta sig fram på ska man vara försiktig, men om olyckan är framme så omfattas du av försäkringen, säger Erland Törngren på Kammarkollegiet.

Många är nöjda med det nya huset, men det är ont om cykelställ utanför. Foto: Amalthea Frantz

Vad tycker du om Studenthuset? Johan Stridsman

Hördur Barddal

Ines Lopez

läser nationalekonomi

läser historia

läser Internationella relationer

Annette Campbell

– Det är första gången jag är här så jag har inte hunnit gå runt så mycket och titta. Jag gick bara in och satte mig i cafét med mina kompisar. Det känns lovande att de bygger nytt till studenterna.

– Huset är fint, och jag gillar att studentkåren har blivit mer tillgängliga. De tysta läsplatserna påminner om biblioteket, men när jag skulle plugga där var grupprummen inte öppna, det var synd.

– Jag gillar att allt finns under samma tak, det är väldigt praktiskt när man som jag är ny på universitetet. I Portugal, där jag kommer ifrån, är all information inte lika centrerad.

arbetar på språkverkstaden

– Jag älskar huset, men jag tycker att vår verksamhet som ligger på bottenplan kommer lite i skymundan. Det finns inga kartor uppsatta, och vi har märkt att studenterna har svårt att hitta till oss.

Bättre möjlighet till a-kassa för studenter I framtiden kan det bli lättare för studenter som jonglerar arbete och studier att klara sig ekonomiskt. Ett nytt beslut i Högsta förvaltningsdomstolen klargör att deltidsstudenter har rätt till a-kassa. Mimmi Nilsson

Under våren och sommaren kom två prejudicerande domar från Högsta förvaltningsdomstolen som kan komma att spela roll för studenters socioekonomiska förhållanden. – Det nya med de här domarna är att det är omfattningen och karaktären som styr bedömningen för a-kassa. Det spelar alltså ingen roll vad för typ av utbildning man studerar, bara

man är tillgänglig för att söka jobb, och är beredd att ta ett jobb som man får, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist, doktorandombud på Stockholms universitets studentkår.

Fredrik Charpentier Ljungqvist, doktorandombud.

Inte i första hand student En av domarna rör en student som studerat på lärarprogrammet. Under en period av sin utbildning studerade han på deltid och arbetade samtidigt heltid som lärare. När den tidsbegränsade an-

ställningen upphörde blev han arbetskommer att beröras av den ändrade lös och ansökte om arbetslöshetsersätt- tolkningen av reglerna, men i praktiken ning från Lärarnas blir det enklare för a-kassa. Han hade ”I praktiken blir det studenter som väger för avsikt att studera studier och arenklare för dem som mellan vidare på lärarprobete att finna en förgrammet på deltid väger mellan studier sörjning, tror Fredrik för att få sin examen. och arbete.” Charpentier LjungAnsökan avslogs efqvist. tersom Lärarnas aDet nya beslutet kassa ansåg att han kan komma att uni första hand sågs som student och att derlätta för doktorander, som ofta har studierna inte var tillfälliga. en osäker ekonomisk situation. Ärendet överklagades hela vägen till – De doktorander som saknar finanhögsta förvaltningsdomstolen, som val- siering för att färdigställa det sista på sin de att ställa sig på studentens sida. avhandling, kan i och med de nya reglerna ansöka om a-kassa, förutsatt att Enklare även för doktorander de samtidigt söker jobb, säger Fredrik – Det är en liten grupp studenter som Charpentier Ljungqvist.

6 Gaudeamus 5/2013

6-7 Nyheter och ett ögonblick.indd 8

2013-09-13 20:49:37


gadden intervjuar

Micaela Kedhammar gör sig hemmastadd i studenthusets nya konferensrum.

Ett ögonblick

 Foto: Mimmi Nilsson

”Studentproblem ses som lite fjantiga” …Micaela Kedhammar, nytillträdd ordförande för Stockholms universitets studentkår. Vad har du för mål med ditt arbete som kårordförande? – Jag vill arbeta för en god intern arbetskultur på Stockholms universitets studentkår, SUS. Jag vill även minska avståndet mellan de olika organen, det är viktigt att folk ska känna att de kan komma till mig och prata om saker. Det låter ju lite hybrisartat, men att göra verksamheten mer transparent.

är kurslitteraturen, det är en stor utgiftspost som vi vill försöka minska.

Vilka frågor tycker du är viktiga att driva för studenterna på Stockholms universitet? – V i har länge drivit frågan om studenternas sociala och ekonomiska villkor, både inom Vänsterns studentförbund, VSF, och inom kåren. Det finns en syn på studenter som en ganska privilegierad grupp i samhället. Studentproblem ses i stort som lite fjantiga, folk tror att vi bara sitter här och klagar. Jag tycker att det är viktigt att belysa att det finns väldigt olika förutsättningar bland studenter. Jag känner många som lever extremt utsatt – fastän de pluggar på universitetet. – Därför är det viktigt att lyfta frågan om hur det verkligen ser ut att vara student i Stockholm i dag. Ett exempel

Kåren på Stockholms universitet är politisk, vad är för- och nackdelarna med det? – Jag tycker att det är bra att kåren styrs politiskt. Kårfullmäktige sätter de breda, och till viss del ideologiska satsningarna, men de går inte in och detaljstyr verksamheten. Det finns stor frihet att verka inom de satta ramarna. – Jag tror dock att studenter ibland undrar vad kåren spelar för roll, och en vanlig missuppfattning är att det inte finns några politiska skiljelinjer i kårfullmäktige. Till och från har det varit mycket samförstånd, och för röstdeltagandet bland våra medlemmar är det inte alltid bra. Det är viktigt att belysa att det finns många olika politiska åsikter inom fullmäktige.

Var kan man konkret gå in och försöka påverka i den frågan? – Framför allt på institutionsnivå. Lärare måste försöka ha en helhetsblick för studenternas situation och inte lägga in tiotals titlar med jättedyra böcker på en litteraturlista.

Varför ska nya studenter engagera sig i kåren? – Som student har du en grundläggande rätt till att kunna påverka din utbildning. Det är en viktig rätt att värna om. SUS kan göra mycket och vi är väldigt integrerade i hela universitetet. Allt kanske inte syns utåt, men jag vet hur mycket tid våra aktiva lägger på att sitta i varje representerat organ på universitetet. Därför skulle jag säga att man ska engagera sig just för att man kan! Hur blev du själv kåraktiv? – Det var egentligen en slump. VSF hade en suppleantplats i kårstyrelsen och det var ingen som var intresserad av den. Jag hade varit aktiv i något halvår

innan, men var inte så insatt i vad kåren sysslade med, men jag tog platsen ändå. Sedan tyckte jag att det var jättekul och blev en riktig kårmupp! Till sist, vad har du för förhoppningar inför året? – Jag vill att alla som jobbar med kåren ska ha ett bra år, jag tycker att jag har ett stort ansvar för det. Det låter ju lite fluffigt och rosa, men jag tycker verkligen att det är viktigt. Rent egoistiskt vill jag även lära mig mycket själv, både om hur man leder en grupp, men även om studentinflytande och utbildningsväsendet i stort. Mimmi Nilsson

Micaela Kedhammar Ålder 22 år. Aktuell Ny ordförande för Stockholms universitets studentkår, SUS. Kommer från Vänsterns studentförbund, VSF. I maj varje år kan SUS medlemmar rösta på en blandning av politiska och fakultetsbaserade kårpartier. VSF fick 22,9 procent av rösterna i förra valet. Bakgrund Har pluggat statsvetenskap, engelska och genusvetenskap på Stockholms universitet sedan 2010. Dold talang Kan extremt många låttexter, främst från 90-talet.

!

5/2013 Gaudeamus 7

6-7 Nyheter och ett ögonblick.indd 9

2013-09-13 14:10:22


Utrikes

studenter i världen

Turkiska studenter vill utomlands Enligt en undersökning gjord i Turkiet och presenterad i University World News vill hela 95 procent av de tillfrågade studenterna studera utomlands. De populäraste destinationerna var Storbritannien, Tyskland och USA. En anledning till att turkiska studenter vill utomlands är universitetsavgifterna, som ibland är högre än i andra länder. Trots detta söker sig även många internationella studenter till turkiska universitet. Under de senaste åren har antalet mer än fördubblats. MN

hård Kritik mot förslag på visumavgifter Studenter från Nigeria, Ghana, Bangladesh, Indien och Pakistan som ska studera i Storbritannien kan få betala en extra avgift vid sin visumansökan. Enligt ett brittiskt förslag ska ansökande från dessa länder som bedöms vara ”högriskpersoner” och potentiellt kunna utföra terrorattentat betala en slags deposition på 3 000 pund, skriver University World News. Förslaget kan komma att införas under hösten och har mötts av massiv kritik i de berörda länderna. MN

40 år av ojämlikhet När Augusto Pinochet kom till makten i Chile började han med att ta kontroll över landets utbildningsväsende. Universitetsutbildning som tidigare hade varit gratis ålades med avgifter. Den 11 september hade det gått 40 år sedan militärkuppen, men fortfarande lever stora delar av Pinochets utbildningspolitik kvar. Enligt en artikel från IPS gick 37,5 procent av landets studenter i statliga skolor år 2012. Den chilenska staten finansierar endast 22 procent av landets utbildningskostnader. Studentprotesterna som pågått sedan 2006 fortsätter men ingen direkt ljusning syns i den ojämlika utbildningssituationen. MN

professorer fängslade i Egypten Tarek Loubani, en assisterande professor i medicin på University of Western Ontario och John Greyson, professor i film på York University, arresterades i Kairo den 16 augusti, enligt Chronicle of Higher Education. De båda kanadensarna har formellt inte blivit anklagade för något brott. De var på genomresa till Gazaremsan där Loubani skulle ta del i ett forskningsprojekt på ett sjukhus. Greyson planerade att göra en dokumentärfilm om sjukhuset. Den kanadensiska staten pressar Egypten på information om gripandet. MN

Antalet registrerade studenter på Háskóla Íslands har ökat med över 4 000 sedan innan krisen. Två matematikstuderande säger till Gaudeamus att de inte oroar sig över framtida jobb, men att finanssituationen ändå inte är så trygg som den verkar.  Foto: Jonas A David

Ljusning på Island Island. Efter att ha varit bland de första länder som drabbades hårt av den ekonomiska kraschen år 2008, verkar Island nu ha återhämtat sig. I krisens spår ökade antalet stud­enter. I dag ser de med försiktigt hopp på framtiden. Jonas A David

De tre stora isländska bankerna Glitnir, Landsbanki och Kaupthing kollapsade år 2008 efter att Lehman Brothers i USA hade kraschat. Därmed blev Island ett av de första länder som drabbades hårt av den ekonomiska kris som sedan skulle sprida sig över hela Europa. Islands befolkning fick genast uppleva krisens effekter genom en valuta som halverades i värde på kort tid. Detta påverkade så klart även de isländska studenterna, framförallt de som studerade utomlands under den tiden. – Det var många som hade svårt att betala sin hyra, säger Karítas Kvaran, projektledare på International Office på Háskóla Íslands, landets största universitet. Från en dag till en annan var många tvungna att betala en hyra som var dubbelt så högt som den var innan. LÍN, motsvarigheten till Sveriges CSN, ökade sina studiebidrag till isländska studenter som bodde utomlands och även Nordiska ministerrådet bidrog med extrastöd till isländska studenter som studerade i andra nordiska länder.

Ökat antal studenter – Det har funnits en lång tradition av att islänningar studerar i andra länder.

Först blev det färre som ville ta sig till utlandet som utbytesstudenter, men i dag är det samma antal som det var före krisen, säger Karítas Kvaran. 2010, två år efter krisens början, studerade omkring 20 procent av de isländska studenter som hade studiebidrag utomlands, enligt uppgifter från Islands ministerium för utbildning, vetenskap och kultur. Det var fortfarande en av världens högsta andelar studenter som pluggade utomlands. – Det blev faktiskt en ökning av antalet universitetsstudenter, eftersom man under krisen uppmanade folk att gå tillbaka till universitetet för att plugga i stället för att registrera sig som arbetslös, säger Karítas Kvaran. Enligt Háskóla Íslands egna uppgifter hade man 14 009 registrerade studenter vårterminen 2013, jämfört med enbart 9 889 studenter år 2007 innan krisen, på landets största universitet.

frammarsch. Studenterna i dag verkar inte direkt känna av krisen längre, bortsett från en ännu instabil valuta, eller oroa sig över sin framtid ute på arbetsmarknaden efter avslutade studier. – Men vi har problem med studielånen just nu. De vill få oss att läsa minst 22 högskolepoäng för att få studielån i stället för 18 som det varit hittills, säger Andrea. Hon och Margrét är första årets matematikstudenter på Háskóla Íslands. De vill inte ha med sina efternamn i artikeln. Och, det gäller ändå vara vaksam, allt är inte så tryggt som det verkar, menar de. – Folk verkar ha glömt bort det som hände. Vi på Island håller på att falla tillbaka in i de gamla strukturerna och mönstren som vi hade innan den stora kraschen. De flesta tänker inte på vad som påverkar pengarnas flöde, och att det kan finnas en ytterligare finansbubbla som kan spricka någon gång framöver, säger Margrét och fortsätter: – Vi som studenter räknar med att få bra jobb efter våra studier. Troligen kommer vi dock bli mera oroliga när vi närmar oss sista examen, frågan är om finanssituationen ser lika stabil ut då som den gör i dag, fem år efter kraschen.

”Vi har problem med studielånen just nu. De vill få oss att läsa minst 22 högskolepoäng för att få studielån i stället för 18 som det varit hittills.”

Vaksamhet inför framtiden På samma sätt som Island var ett av de första länder som drabbades av krisen, så var det också ett av de första som lyckades återhämta sig ganska fort från sin ekonomiska svacka. Skulderna till den internationella valutafonden IMF betalas av och till exempel turismbranschen är på stark

8 Gaudeamus 5/2013

8-9 Utrikes och engelska sidan m 3 engelska texter.indd 10

2013-09-13 20:01:53


Gaudeamus in english

Student news

International students: few, but increasing A recent study shows that the number of international students, and mainly students from outside of the EU, has been steadily decreasing since the introduction of tuition fees in 2011. Each university sets the amount of the tuition, and here at Stockholm University there are two different price tags. Humanity programs, social studies and law cost 90 000 kronor per semester, while the science programs cost 140 000. To apply costs 900 kronor. Since 2011 SU has lost about 500 international students, but this fall the number of non-European students enrolled at SU is up by 40 percent compared to 2011, equaling about 100. SU believes it’s due to the increased number of scholarships granted, even though they’re only available to Master students. Con-

sequently, many students still turn down their offers to study at SU. SU is working to market itself internationally, mainly in China, Russia and the U.S., to expose the university and attract students. Ionut Potrache just started the Globalization and Environmental and Social Changes Master’s program at SU. As a European citizen he doesn’t pay tuition, but neither is he eligible for scholarships. – Stockholm is expensive compared to Rumania. My family’s helping me and I’ve got some money saved up. I’m looking for cheep accommodation and a part time job, he says. Original article: Malin Heyman, Mimmi Nilsson Translation and summary: Joel Linde

www.gaudeamus.se/category/in-english/

Photo: Mimmi Nilsson The number of international students is slowly increasing at Stockholm University.

Student Health Doctor’s license revoked For years the doctor at the Stockholm Student Health Unit has been prescribing large amounts of narcotic drugs. The doctor’s license was revoked in August following an anonymous tip and close to a year and a half of investigations by the HSAN public authority. Having discovered the misuse of drug prescriptions as well as a systematic negligence in the record keeping, HSAN concluded that the doctor was unfit for duty. – It is highly unusual that we revoke doctors’ licenses, Anders Kring with the HSAN authority said. The doctor has had a part time, advisory post at the Student Health Unit

Until further notice, students in need of medical attention will be referred straight to primary health care. The doctor now has three weeks to appeal, and has meanwhile been relieved of duty. At the time of printing it was unknown whether or not the doctor would appeal. Original article: Mimmi Nilsson Translation and summary: Joel Linde

The Student Health Unit’s new premises in Studenthuset.  Photo: Amalthea Frantz

since 2005, but it’s still uncertain if he prescribed the narcotics there or at his private practice.

Don’t miss the Student Ombudsmen Q&A on page 14.

“Studenthuset” filling up, “Nobelhuset” clearing out The Stockholm University Student Union, SUS, is nowadays operating from the new Studenthuset located on the Frecati Campus. In the same building you will also find the information desk, desks for more than 200 students, as well as the café Prego. What will become of the over one century old Nobelhuset, where the SUS offices used to be, is still uncertain. The building is now being inspected, and the accessibility is one of many pressing issues. According to property manager Susanne Malmgren, one option is to rebuild it to make postgrad apartments. Original article: Amalthea Frantz Translation and summary: Joel Linde

Tips for incoming Erasmus students COLUMNIST DOUGLAS REVOLTA I arrived in Stockholm in January 2013 for a springterm stint as an Erasmus exchange student and left in July with a wealth of stories and experiences to last a lifetime. As well as experiencing the wonders of the Swedish capital city, I travelled to Denmark, Estonia, Latvia and Norway whilst enjoying academic life at the University. Here are a few tips to get the most out of your exchange:

Say Yes The first few weeks of Erasmus should be a blur of social activities, so make sure you are involved. Your formative weeks in Stockholm will largely decide who you will spend the rest of your exchange with, so make sure you meet as many people as possible.

Remember that everyone on the exchange is in the for appropriate clothing, and starting with a sturdy same position as you, so don’t be afraid to talk to coat is your best bet. Wait to buy a coat until you arpeople; start by getting to know the people you live rive in Sweden; it’s not hard to find bargains and if with and take it from there. Keep an it’s made in Sweden it’s more likely eye on Facebook and try to join as to survive the Swedish climate. ”Such piercing many groups as possible; most stucold calls for dent events are organised online. Know Your Budget appropriate You won’t be shocked to hear that clothing, and Prioritise Sweden is expensive. Luckily, most A bit of organisation goes a long way, exchange students will be given a starting with a and finishing assignments well begrant from their respective governsturdy coat is fore deadlines will mean that it will ments to partake on Erasmus, so if your best bet.” be much easier to pack in other fun you do; make sure you put it to good things along the way. You are primause. Don’t let the money appear in rily on an exchange to study, but there your account and then miraculously are boundless opportunities to have fun as well. disappear after the weekend. Even if you don’t get a Make sure you find the right balance. grant, be sensible with what you have. Work out what you can afford to spend each week and try to stick to Buy a Good Coat it as much as possible. You might think you know what cold is, but Stockholm will attempt to reeducate your understanding Douglas Revolta is starting his final year at Roehampton University following internships at The Independent and of winter; the coldest it got when I was there was -15 the London Evening Standard over the summer. degrees Celsius in February. Such piercing cold calls

5/2013 Gaudeamus 9

8-9 Utrikes och engelska sidan m 3 engelska texter.indd 11

2013-09-13 20:39:39


Ny forskning

koll på akademin

Hallå där ... ... Helmer Broberg, SU-alumn med kandidatexamen i historia och till vardags kansliråd på Utrikesdepartementet, aktuell med boken Expedition Maya om sitt deltagande i räddningsarbetet av Guatemalas Maya-ruiner.

Hur hamnade du i Guatemala? – Sedan pojkåren har jag haft ett intresse för gamla indiankulturer, som utvecklats mer och mer. I mitten av 90-talet besökte jag Mexiko och där finns ju en hel del kända och lättåtkomliga efterlämningar från Maya-kulturen, men jag ville se mer. Efter många vändor hamHelmer Broberg. nade jag till slut i ett projekt för att rädda Maya-ruiner i Guatemalas djungler. Den kraftiga vegetationen nästan käkar upp ruinerna där. Och så finns det stora problemet med gravplundrare som förstör. Vad var din roll i projektet? – Framförallt att inventera och kartlägga plundringar. Det låg sedan till grund för beslut om var insatser skulle göras. I din nyutkomna bok diskuterar du bland annat vilka avtryck vår tid kommer att lämna åt framtidens arkeologer att studera. Berätta! – En slutsats jag drar är att vi ska vara försiktiga med att dra slutsatser om det förflutna. En gammal urna som påstås vara mystisk och helig kan ännu troligare bara varit en urna för förvaring av mat. Det är viktigt att tänka på för dem som i framtiden kommer att tolka det vi lämnar efter oss i dag. Har du något exempel? – Ta ett fyrtorn – någon i framtiden skulle kunna tro att det varit en bostad eller en helig byggnad för tillbedjan, när ändamålet egentligen var att underlätta för navigering. Vad kan vi lära av Maya-kulturen? – Vi kan lätt bli lite egocentriska ibland. Vi vet att det finns historia, men det är bra att tänka på att det före oss också funnits något väldigt avancerat som har försvunnit. Vår kultur kan inte utgå från att vi är den första eller mest utvecklade. Det är tio år sedan du själv deltog i räddningsexpeditionerna. Hur är situationen för Guatemalas Mayaruiner nu? – Räddningsarbetet pågår, men utmaningarna är enorma. Det kryllar av förfallna ruiner som äts upp av naturen och problemet med gravplundrare kvarstår. Erik Gunnarsson

Olika personlighetstyper bland utrotningshotade flodillrar kan vara avgörande för artens överlevnad.

Illustration: Touba Guerroumi

Ta det personligt – för att överleva Kan djurs personligheter vara avgörande för deras överlevnad? Så kan vara fallet, menar Marianne Haage, doktorand i zoologi som forskar på olika beteenden hos flodillrar. Tillsammans med Tallinn Zoo arbetar hon för att bevara de utrotningshotade djuren. Angelica Wågström

Flodillern är en art som är okänd för många. Det är inte så konstigt, eftersom de inte finns kvar på särskilt många platser i världen. Tidigare efterfrågan på deras päls och utsläpp av amerikanska minkar är två av de största orsakerna till att flodillern är utrotningshotad, berättar Marianne Haage, doktorand i zoologi vid Stockholms universitet. – Den amerikanska minken är lite större och lite robustare, så när det blir konflikter vinner den oftast. Den kan köra bort flodillrarna, eller döda dem i värsta fall. Men det är inte bara från pälsfarmer som minkar smiter. I Sovjetunionen släppte man i omgångar ut 20 000 amerikanska minkar i skogarna, som jagades för pälsens skull. Just nu är Marianne Haage i Estland och arbetar med ett bevarandeprojekt för flodillern – genom att studera djurens personligheter.

Träning för överlevnad I sin forskning undersöker Marianne Haage hur flodillrar skiljer sig mellan varandra i personlighet och ifall det kan

ge olika förutsättningar för överlevnad när ett djur i fångenskap släpps ut i det vilda. – Vi undersöker bland annat om det finns någon personlighetstyp som har högre dödlighet än en annan, säger Marianne Haage. Resultaten från flodillerforskningen är ännu inte klara publikationer, men Marianne Haage menar att ifall det visar sig att någon personlighetstyp har högre dödlighet än någon annan kan man testa någon form av behandling på dessa djur innan de släpps ut. – En stor del av dödligheten beror på andra rovdjur, främst rävar, hundar och rovfåglar. En typ av behandling skulle kunna vara inriktad på antipredatorbeteende, alltså att flodillrarna tränas att bli rädda för rovdjuren. Och det är stor skillnad mellan djurens personlighet, menar Marianne Haage. – Ett test går ut på att man lägger in ett främmande föremål i hemmainhägnaden och ser hur de reagerar. Några djur vågar inte komma ut, medan andra attackerar direkt. Så det är väldigt stor skillnad mellan individer, precis som hos människor.

Försvinnande livsmiljöer Förutom införsel av den amerikanska minken i Europa, är utdikning av våtmarker och kanalisering av floder ytterligare faktorer till att flodillern i dag är utrotningshotad. Flodillern lever vid sötvatten, som floder och våtmarker, med gott om gömställen som stenrösen

eller buskage. En mänskligt skapad kanal skulle därför inte fungera som levnadsplats. Det är alltså mycket som ska stämma för att flodillern ska kunna återhämta sig – både rätt miljö och frånvaro av onaturliga fiender. – Man kan inte släppa ut djur om inte levnadsmiljön är sådan att de faktiskt har en chans att klara sig. Djuren släpps ut på en ö här i Estland. Där har alla minkar tagits bort, det var ett krav, annars hade det aldrig fungerat. Så vad är syftet med att bevara flodillern som art? Ett av målen med forskningen är helt enkelt att skapa kunskap om djuren. Och förutom att arten har ett värde i sig, kan forskningens metoder användas för bevarande av andra arter. – Jag hoppas att forskningen kan förbättra bevarandemetoderna för hotade djur och att resultaten kan implementeras på andra arter än flodillern. Det vore väldigt trevligt, säger Marianne Haage.

Lutreola foundation Flodillerforskningen sker tillsammans med forskaren Tiit Maran på Tallinn Zoo samt Lutreola foundation, som driver projektet för bevarande och avel av flodillrar. I Estland har projektet pågått sedan början av åttiotalet, och år 2000 genomfördes den första återintroduktionen av flodiller från fångenskap till det vilda.

!

10 Gaudeamus 5/2013

10-11 Ny forskning Panelen.indd 12

2013-09-13 19:11:03

”V ko lös spr


röster ur akademin

Panelen

Personliga egenskaper kan vara livsavgörande (se artikel här intill). Gaudeamus bestämde sig för att be om några akademiska tips på överlevnad.

Hur kan ditt ämne hjälpa människor att överleva? Av angelica wågström

– Jag jobbar med ett projekt om hygiennormer och hur de förändras. Hur ska man se till att människorna i till exempel Nepal tvättar händerna efter att de har varit på toaletten, och har toaletter som inte sprider sjukdomar vidare? Vi behöver inte komma på nya tekniska lösningar, vi bePontus Strimling doktor i matematik höver sprida information. – Hur sådan information sprids och forskare vid centrum är precis vad jag studerar, jag anför kulturell vänder mig av matematik för evolution att kolla spridningsmönster. Jag tycker att mitt ämne är viktigt just för att det finns så många grejer där vi har de tekniska lösningarna, men vi vet inte vilka samhällsstruk”Vi behöver inte turer och informationsnät komma på nya tekniska som behövs för att sprida lösningar, vi behöver dem. Vi spenderar till exsprida information.” empel jättemycket pengar på cancerforskning, vilket så klart är bra, men det finns redan en massa sjukdomar som vi redan har löst, som vi vet hur vi ska behandla. I Sverige kan man bota en sådan sjukdom, men det finns många andra delar i världen där man inte kan det. Det är ett samhällsvetenskapligt problem hur man ska sprida lösningarna.

”Ska vi leva tillsammans måste det finnas sociala normer som är gemensamma för alla.”

– Överlevnad ställer naturligtvis krav på att det finns mat och Jack Ågren dryck och att vi kan hålla oss frisdoktor i ka. Men ska vi leva tillsammans straffrätt med varandra måste det också finnas sociala normer som är gemensamma för alla. – Är jag ensam på planeten är det bara jag som bestämmer ändå, men så fort vi är flera och ska verka tillsammans – oavsett om vi är några stycken eller flera miljoner i ett samhälle – så lever vi nog både tryggare och längre om det finns någon form av gemensamt regelsystem som ger riktlinjer för hur vi bör uppföra oss mot varandra, och som dessutom anger vad som bör hända den som överträder de regler som vi gemensamt beslutat om.

– Om man tänker på överlevnad från svält eller naturkatastrofer känns mitt ämne, normkritisk pedagogik, kanske inte som det allra mest nödvändiga. – Samtidigt tänker jag att många människor i dag, unga i skolan inte minst, ibland har svårt att både trivas och – faktiskt – överleva på grund av Klara Dolk doktor i pedagogik alltför trånga normer om hur man ”ska vara”, vilket kan uttryckas i allt från utanförskap och diskriminering till depressioner och självskadebeteenden. I ”I det avseendet kan man det avseendet kan man säga att det är livsviktigt säga att det är livsviktigt med normkritisk med normkritisk peda- pedagogik.” gogik, och en skola och ett samhälle som öppnar upp för många sätt att vara – som barn, som unga och som vuxna.

Vem tycker du borde medverka i Panelen? Tipsa oss på gaudeamus@sus.su.se!

Annons

STUDENTRABATT HOS TANDLÄKAREN! Undersökning inkl. puts och tandsten = 495 kr Tandblekning = 1.600 kr Vi lämnar även 25% studentrabatt på alla typer av behandlingar! Ring för info och tidsbokning. Vi är anslutna till försäkringskassan.

Hjärtligt välkommen!

Leg. tdl. Jan Isacson Birger Jarlsg. 36, 114 29 Stockholm, Tel: 08-611 08 02 5/2013 Gaudeamus 11

10-11 Ny forskning Panelen.indd 13

2013-09-13 19:12:59


Essä

FÖRDJUPA DIG

Revolutionen är en man Under sommaren har konflikten i Egypten varit ett brännhett ämne i radio, tv och tidningar. Medierna sägs spegla samhället och dess invånare och ge en representativ bild av omvärlden. Efter att ha läst spaltmeter av text om Egypten förväntar sig en van mediekonsument att hen har en rättvisande och uppdaterad bild av vad som händer där. Men vilken verklighet visas egentligen? Av Ausi Petrelius & Charlotte Årling (text) & freja istemo (illustration)

KAIRO. Ett jordskalv skakade Mellanöstern i går. Med epicentrum på Tahrir-torget i Kairo. Vibrationerna kommer att kännas över hela regionen och säkerligen få andra diktatorer på fall [...] Så om Tunisien var ett skalv som mätte 7,0 på den politiska Richter-skalan så talar vi denna gång om ett skalv på 8,5.” (Expressen 2011-02-12)

S

atte du kaffet i vrångstrupen, eller är du van vid den här typen av mellanösternrapportering? Rapporterna från blodiga konfrontationer och massdemonstrationer har likt en följetong givits stort utrymme i svensk press. Detta har varit en naturlig del av utrikesrapporteringen alltsedan den så kallade arabiska våren år 2011. Samtidigt som vi har läst om den politiska oron och det mänskliga lidandet i denna region, har en rad andra väpnade konflikter utspelat sig i världen. Ett flertal av dem har endast omnämnts i sporadiska publiceringar och referat, medan andra helt har undgått den svenska pressen.

V

ilka egenskaper krävs för att en väpnad konflikt utanför Sverige ska bli en bra nyhet? Generellt sett brukar man tala om tid, geografisk närhet och kulturell närhet när det kommer till nyhetsvärdering. Men forskning visar att även andra värden, som sensationalism, dramatik

och konflikt, är viktiga för att en nyhet ska anses viktig och publiceras. Journalistikens roll är att förklara komplexa skeenden på ett enkelt och intressant sätt. Konflikter och krig är exempel på situationer där vår förståelse för händelserna är helt beroende av mediernas rapportering, eftersom de flesta av oss inte själva är på plats och kan skapa oss en egen uppfattning. Genom att ta del av nyheter skapas vår bild av hur världen ser ut och hänger ihop.

”Männen på bilderna förekommer väldigt sällan med namn eller citeras. De representerar inte sig själva, utan ingår som del i en anonymiserad massa.”

Sedan 2011 tänker nog färre av oss på turkosa hav, kameler och pyramider, och mer på ett splittrat land ständigt på gränsen till revolution, när vi hör om Egypten och Tunisien. Men vad vet vi egentligen om bakgrunden till konflikterna? Vilka är dess aktörer, och vad är deras målsättning? Vilken bild får den svenska läsaren av regionen och dess befolkningar?

VARFÖR ESSÄN? Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på

universitet och högskolor, men hamnar alltför ofta i dammiga arkiv. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se

D

e här frågorna var utgångspunkt för vår kandidatuppsats i journalistikvetenskap. Med fokus på bilder och rubriker i Sveriges fyra största nyhetstidningar undersökte vi om det fanns några generella tendenser för hur revolterna och revoltörerna porträtterades under de fyra inledande månaderna av den arabiska våren. Resultatet från undersökningen är entydigt och ger en tidvis skrämmande insikt i vilka konsekvenser en alltför ensidig representation kan resultera i. Dags- och kvällspress skiljer sig inte nämnvärt från varandra i fråga om nyhetsvärdering och representationer. Konflikterna illustrerades av fotografier av stora grupper med aggressiva män, rubriker i fetstil och enkla nyhetsreferat med dramatiskt innehåll. Reportage, intervjuer och djupgående analyser och bakgrundsartiklar är nästan helt frånvarande i de över 300 artiklar som granskats. Många av mediernas fotografier från Egypten och närliggande Tunisien visar stora grupper av uppretade män. Temat är två manliga block som slåss om makten. Män förekommer i 92 procent av de över 300 analyserade bilderna. 72 procent av fotografierna är tagna ovanifrån ur ett fågelperspektiv, oftast i kombination med negativa värdeord eller naturmetaforer. I 71 procent av bilderna uppvisar männen aggressiva känsloyttringar och de har sällan ögonkontakt med kameran. Männen på bilderna förekommer väldigt sällan med namn eller citeras. De syns oftast i mindre och större grupper; nästan aldrig ensamma. De representerar således inte sig själva, utan ingår som del i en anonymiserad massa. Andelen kvinnor och barn är försvinnande liten. Kvinnan tilldelas rollen som passiv icke-deltagare eller som offer för männens brutala känsloyttringar.

12 Gaudeamus 5/2013

12-13 Forskningsessä.indd 14

2013-09-11 13:47:18


Hon blir en förbipasserande statist. Genom att kvinnan osynliggörs i tidningarna, sker en symbolisk utplåning av henne. I vårt material utmärker sig dock några distinkta undantag från denna norm. Det är unga kvinnor utan hijab som ofta har långt, utsläppt hår. De har ett självsäkert kroppsspråk och de porträtteras som starka revoltörer. I både text och bild illustreras dessa som normbrytande, orädda och moderna arabiska kvinnor med samhällsideal som överensstämmer med västerländska värderingar. Kvinnornas ställningstagande fungerar som en symbol för regionens progressiva utveckling.

T

idningarna tenderar att generalisera befolkningarna i regionen genom två dominerande berättartekniker. Antingen beskrivs revolterna med epitet som ”muslimsk” och ”arabisk”, alternativt genom naturmetaforer. Epitet som ”araber” och ”muslimer” används av tidningarna för att beskriva exempelvis tunisier och egyptier som om de vore en gemensam grupp med gemensam historia och gemensamma problem. Epiteten kategoriserar och klumpar ihop befolkningarna. Dessutom kopplas dessa epitet ofta samman med negativt laddade värdeord, som exempelvis brutal, våldsam, fundamentalist, terrorist, skoningslös, rå och hårdhudad. Alternativt används naturmetaforer, som liknar revolterna vid en stor, okontrollerbar rörelse. Ord som jordbävning, flodvåg och löpeld förekommer i rubrikerna. Gemensamt för dessa naturfenomen är att de uppstår från ingenstans och att de har en bred, förödande effekt. När naturmetaforer används i rubriker, och illustreras genom stora folkmassor fotograferade

ovanifrån, så avpersonifieras befolkningarna. Gränserna mellan tunisier och egyptier suddas ut, och de framställs i stället som en aggressiv massa. Därmed konstrueras nordafrikaner som en stor, ohejdbar konfliktgrupp. Denna generalisering fungerar distanserande gentemot den svenska läsaren. Både nationsgränser och nationaliteter suddas ut, vilket skapar en otydlighet angående var revolutionen egentligen sker. Revolutionen framställs som en våg som drar fram över hela regionen, arabvärlden. I själva verket består Arabförbundet av 22 medlemsländer, och inte ens hälften nåddes av den ”arabiska” revolutionen.

V

åra analyser visar med slående tydlighet att revolutionen är en man. Mannen gör allt. Han förkroppsligar både offret, förövaren, hjälparen, hjälten och martyren. Han ler inte, han gråter inte, han möter inte läsarens blick. Alla dessa moment försvårar läsarens identifikation med och sympati för nordafrikaner. Tidningarnas episodiska framställning av konflikterna, tillsammans med bristen på fördjupande artiklar och reportage, förenklar och generaliserar något som egentligen är ett komplicerat skeende. Risken är att vi som läsare inte knyter an till individerna på bilderna. Vi förstår inte heller individernas bakomliggande motiv och drivkrafter. På så sätt skapas en distans mellan oss läsare och befolkningarna: ett underförstått Vi och De. Journalistikforskning visar att bilder på vardagssituationer, kvinnor, barn, samt ögonkontakt, närbilder, personliga berättelser och porträtt av revolutionens hjältar och offer ökar läsarens igenkänning. Igenkänning är en etablerad berättarteknik som attraherar läsare.

Varför saknas detta i de svenska tidningarnas bevakning av den arabiska våren? Männen illustreras som arga, aggressiva och drivande. De syns i grupp och har sällan ögonkontakt med läsaren. Rubrikerna klumpar ihop männen som araber eller muslimer, alternativt beskriver händelserna genom avpersonifierande naturmetaforik. Denna typ av porträttering har en demoniserande effekt. Kvinnorna är frånvarande eller skildras som annorlunda – som det andra könet.

N

yhetsbevakningen av den arabiska våren reproducerar således en skev bild av befolkningarna och revolutionerna för de svenska läsarna. Männen demoniseras. Den muslimska kvinnan utmålas som offer för både sin egen kultur och för sin religion. Tunisier och egyptier porträtteras som motsatsen till svenskar. Den här typen av representation reproducerar och förstärker en förlegad kolonial diskurs som gör åtskillnad mellan människor baserat på bland annat hudfärg, ursprung, kön och religion.

Om forskningen Ausi Petrelius och Charlotte Årling är journaliststudenter på JMK (enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet) och de har även studerat postkolonialism och genusvetenskap. Ausi Petrelius är fotograf och har jobbat för bland annat US Aid och WWF. Charlotte Årling har en fil kand i litteraturvetenskap. Essän är baserad på deras kandidatuppsats i journalistikvetenskap, Revolutionen är en man. Tidningarna som ingick i granskningen var DN, SvD, Aftonbladet och Expressen.

X/2013 5/2013Gaudeamus Gaudeamus115 13

12-13 Forskningsessä.indd 15

2013-09-11 13:48:06


Studier

från första tentan ...

Fråga studentombuden Få svar på dina frågor! Undrar du något angående dina studier? Studentkårens studentombud svarar på dina frågor, stora som små. Frågorna kan ställas helt anonymt men ska vara studierelaterade. Mejla dina frågor till studentombud@sus.su.se

Get answers to your questions! Questions regarding your studies? The Student Ombudsmen will answer all of your study related questions. So if you are pondering on a question, send it to studentombud@sus.su.se anonymously and get answers. Shewen Aziz, Yohanna Burman och Cecilia Bödker Pedersen är studentombud på Stockholms universitets studentkår. Här svarar de på frågor om dina studier.

”Vad gäller för tillgodoräknanden?” Hej Ombuden. Jag har en fråga. Jag undrar vad som gäller för tillgodoräknanden. Jag ska läsa en kurs vid ett annat universitet som jag vill använda i mitt program här vid Stockholms universitet. Jag har kollat på nätet men inte hittat så mycket information. Hjälp!

?

Anonym Student

Hej Anonym Student. Tillgodoräknanden kan vara svåra att hålla reda på som student just på grund av att det inte finns så mycket information att få tag på via hemsidor eller broschyrer. Vanligaste sättet om man vill försäkra sig om att en kurs kom-

!

mer att gå att tillgodoräkna är att ta kontakt med sin studievägledare alternativt med sin utbildningsledare. De kan då se över utbildningsinnehållet för att pröva om kurserna är lämpliga för tillgodoräknande. För tillgodoräknande gäller skriftliga såväl som muntliga beslut. Det är dock mest lämpligt att få beslutet i skrift eftersom det inte alltid är säkert att det är samma person som kommer att ta beslutet om tillgodoräknande när det sedan är dags för det. I beslutet kan man även tydliggöra under vilka villkor ett tillgodoräknande kan ske så att man som student vet vad som gäller om det blir ändrade förutsättningar. Ett sådant dokument brukar kallas för ett förhandsbesked. Blir det struligt kan man

alltid vända sig till studentombud för att förtydliga kommunikationen i processen. Lycka till med nya kursen! Vänligen, Shewen Aziz

”Finding it hard to adjust to the Swedish study system” Dear Student Ombudsmen, I am an exchange student and I am finding it hard adjusting to the study system here in Sweden. Is there any help to get or to learn the ways of exams here?

?

Alien and confused

!

Hi Alien and confused. Being new in a different system is always hard, especially when the

new system requires performances of some kind. The University offers support in these situations through its student services. The primary function for English speaking students is the academic writing but they can also assist with study techniques and study methods. You can find more information about it on the university’s webpage on student services (Study with us). Sincerely, Shewen Aziz

tidigare frågor på gaudeamus.se/studentombud. Där kan du även läsa mer om studentombuden.

ANNONS

Gaudeamus_Digitalinn_Outlines.indd 1

14 Gaudeamus 5/2013

14-15 Karriär studier ombud.indd 26

2013-08-30 09.09

2013-09-13 13:43:23


... till nya jobbet

Karriär

”Är du inte en vit man är det särskilt viktigt med kontakter” Madelen Lundin har fått sitt drömjobb och sin drömorganisation. I dag jobbar hen med rekrytering – och med diskrimineringsfrågor. Hen tipsar studenter om att jobba ideellt för att skapa ett kontaktnät. Tannaz Edalat

I bagaget har Madelen Lundin programmet Samhällsanalys och välfärdsutveckling samt kurser i genusvetenskap. Utbildningarna varvade hen med jobb, såväl betalda som ideella. – Jag har arbetat som träningsinstruktör, som tjejgruppledare på Röda Korset och på Försäkringskassan, men på den tiden hade jag inte insett hur viktigt det är att knyta kontakter och jobba ideellt. Jag har ingen akademisk bakgrund utan kommer från arbetarklassen och har fått kämpa mig upp. Jag önskar jag hade varit mer nischad från början, att jag hade gjort mer ideella uppdrag, eftersom jag redan då visste vad jag ville med min utbildning.

ta fram sin egen position, för att få mer makt i arbetslivet, för att få tillgång till en chefsposition oavsett situation och förutsättning. Det förekommer ofta diskriminering i rekryteringsprocessen, menar Madelen Lundin. – Vi vill visa hur rekrytering kan användas som ett verktyg för att minska den strukturella diskrimineringen. Problemen lyfts ofta fram inom företag och organisationer, visionerna finns där, men det är inte alltid man aktivt arbetar med frågorna. Utöver detta föreläser vi på olika skolor, bjuder in organisationer, delar ut böcker, har lunchträffar och diskussioner. Vi vill fungera som en tankesmedja och resurscenter. Det finns mycket att jobba med och mycket motstånd.

Förändring tar tid

Det går att se resultat av projektets arbete, även om det tar tid. Att saker går förändra är det ingen tvekan om, menar Madelen Lundin. – Interfems Makthandboken är inne Från medlem till projektledare på sin tredje upplaga och används i dag Madelen Lundins resa inom den idesom kurslitteratur. Organisationer och ella organisationen Interfem började företag som gått på vår utbildning har som medlem. I dag är hen projektlebörjat förändra sina rekryteringsprodare. Där driver hen bland annat processer. jektet ”Rekrytera brett! – Att förebygga Ett annat arbete som hen hoppas och motverka rasism och sexism i kommer ge goda resultat är det rearbetslivet” tillsammans med lativt nystartade praktikproandra rasifierade kvinnor grammet som ska hjälpa och transpersoner. Med rasifierade kvinnor och VAD VILL DU rasifierad menar Intertranspersoner att få in fem personer som uten fot i arbetslivet. LÄSA OM HÄR? sätts för, eller riskerar – Vårt rekryteringsKarriär & Studier är ett nytt inslag i tidningen. Tipsa oss att utsättas för, rasism projekt har varit en på gaudeamus@sus.su.se! på grund av sin hudaha-upplevelse för dem färg, etnicitet eller religisom deltagit. Att man ösa tillhörighet. Projektets kan använda rekrytering syfte är att motverka diskrimisom ett aktivt redskap för att nering och stärka dessa människors motarbeta diskriminering och gynmöjlighet till inflytande samt deras po- nas av det både ekonomiskt och kompesition i arbetslivet. tensmässigt. Som projektledare gör Madelen Lun- Finns det något tips du vill ge studendin allt möjligt – planerar, ser till de ter som söker extrajobb? ekonomiska aspekterna och knyter – Var och en måste se till sina egna kontakter. förutsättningar. Är du en vit man har du – Jag brinner för de här frågorna på en inte mycket att bekymra dig för, du komstrukturell nivå. Mitt mål med studierna mer lättare få de jobb och positioner du var att jobba med stora samhällspolitis- vill ha än om du är en rasifierad kvinna. ka frågor för att förändra strukturerna i Är du inte en vit man måste du tänka samhället. strategiskt; ha fler kontakter, mer utbildning och arbetslivserfarenheter. Jag Rekrytering utan diskriminering tycker inte det ska behöva vara på det Projektet arbetar för rekrytering utan här viset, och det är det vi arbetar för. diskriminering – varken på grund av Arbetslivserfarenhet säger egentligen kön, etnicitet, religiös tillhörighet, funk- inte så mycket om ifall du passar för jobtionsnedsättning, ålder eller sexuell bet, menar Madelen Lundin. läggning. – Eller, bara för att du pluggat i fyra år – Då organisationen enbart drivs betyder det inte att du kan omsätta den av rasifierade kvinnor och rasifierade kunskap som efterfrågas i praktiken. transpersoner blir det inte ett uppi- Inom Interfem försöker vi lyfta fram frånperspektiv. Man arbetar för att flyt- andra alternativ.

– Förut insåg jag inte hur viktigt det är att knyta kontakter och jobba ideellt. Jag har fått kämpa mig upp, säger Madelen Lundin.  Foto: Tannaz Edalat

Ta dig in i branschen Börja med att ställa dig själv frågan vilken bransch det är du vill ge dig in på, tipsar Madelen Lundin. – Försök ta ett jobb oavsett vad det är för arbetsuppgift. Du måste vara uppdaterad och medveten om de krav som

ställs, skaffa de erfarenheter som du förväntas ha. Inom ideell sektor ställs exempelvis ofta kravet att du tidigare ska ha varit aktiv ideellt. Statliga myndigheter har sina krav. Det gäller att skapa sig en så pass mångsidig profil som möjligt.

ANNONS

Stockholms universitets alumnnätverk – mötesplats för studenter och alumner kring arbetslivskontakter

Gå med på www.su.se/alumn 5/2013 Gaudeamus 15

14-15 Karriär studier ombud.indd 27

2013-09-13 18:29:02


su.se/studera 28 Gaudeamus 4/2013

16- 17 SU annons.indd 28

2013-09-11 16:49:24


Våra forskare har påverkat din plånbok, tandkräm och världskarta Ekonomiprofessor Lars Calmfors ledde utredningen som låg till grund för beslutet att inte ansluta Sverige till euron. Margaretha Adolfsson-Erici, forskare i miljövetenskap, upptäckte giftet triklosan i fiskar och spårade det till vanlig tandkräm. Och geovetaren Martin Jakobsson är med och leder kartläggningen av Arktis botten. Huvudstaden och universitetet har alltid lockat människor med en vilja att förändra. Sig själva och världen. Hur långt vill du nå?

4/2013 Gaudeamus 29

16- 17 SU annons.indd 29

2013-09-11 16:49:50


Fotoreportage

Terminsstart

Grön gemenskap Mitt bland upprop och välkomstmässor har man runt månadsskiftet augusti–september även kunnat se såpabandy, hembyggda hattar och mystiska grönhåriga personer runt Frescati. Är du naturvetarstudent vet du antagligen precis vad det handlar om. Gaudeamus fick följa med på en av Naturvetenskapliga föreningens Insparque-aktiviteter för att ta reda på mer. Av Linnéa Sundberg (text och foto) och amalthea frantz (text)

O

rdet ”inspark” väcker olika associationer – overaller och fylla, eller rentav tvång och förnedring. Många tänker också på andra högskolor och städer. Men Naturvetenskapliga föreningen vid Stockholms universitet har en lång tradition av en egen Insparque, och är noga med att betona att de tar avstånd från pennalism, hets och alkoholtvång. Allt handlar om att ge nya studenter en bra start och skapa gemenskap, och det brukar vara mycket uppskattat, förklarar arrangörerna. Både nya och gamla studenter deltar. – Det är absolut värt att delta, Insparquen skapar kontakter som man har nytta av. Den du blir vän med nu kan vara din chef om tio år, säger Frigus, en av arrangörerna. De fem arrangörerna kallas Staben. De jobbar inför Insparquen hela året, för att under de tre veckor den pågår

gå in i en slags skådespelarroll, komplett med utklädnad, alias och en magisk ramhistoria att spela med i. Gaudeamus har pratat med Frigus, Gangleri och Charlee. Deras riktiga namn avslöjas på den avslutande festen, som dock äger rum efter denna tidnings pressläggning.

”Den du blir vän med nu kan vara din chef om tio år.” Stort intresse I Insparquen ingår poängjakt, lekar och fester. Nytt för i år är dessutom föreläsningar om till exempel stresshantering och studieteknik. Intresset var stort och sa-

larna blev fyllda. Varje år hjälper många frivilliga till med Insparquen, bland annat linjeansvariga, som finns till för att nya studenter ska komma till rätta i studentlivet. – Att vara linjeansvarig är roligt! Det är kul att få umgås med både nya och gamla studenter som pluggar naturvetenskap, säger Sandra Lundberg som är 21 år och studerar kandidatprogrammet i biologi.

En blöt aktivitet När Gaudeamus möter upp Insparque-deltagarna är de mitt i den andra veckan av aktiviteter. På Frescati ängar kan det bli blött, när såpabandy står på schemat. Studenterna spelar bandy i lag, men på en slemmigt plan av såpa. Det är Staben som bestämmer vilka som vinner. – Såpabandyn som vi ordnar i dag är en tradition som Naturvetenskapliga föreningen kör varje år, säger Clara

18 Gaudeamus 5/2013

18-19 fotorep.indd 14

2013-09-13 19:02:16


T v: Såpabandyn är lika kul oavsett hur duktig man är, bara man kämpar, säger en deltagare. Ovan från vänster: Några icke-deltagare tittar på. Den grönhåriga Staben övervakar noga spelet. Ynglen jagar poäng på halt underlag.

Motaketi som är 26 år och pluggar molekylärbiologi, år två. – Det bästa med såpabandyn är att den är lika kul oavsett hur duktig man är, bara man kämpar. Att ha

”Det är nog lätt att ha förutfattade meningar om den här typen av aktiviteter.” roligt och vara kreativ är viktigare än att göra mål, säger Patrik Moquist, som är 22 år och läser kandidatprogrammet i fysik med inriktning astronomi. En annan deltagare är Kenny Lidberg, 25 år, som

pluggar till nutritionist. – Det är nog lätt att ha förutfattade meningar om den här typen av aktiviteter, men det är väldigt socialt, lite som en studentskiva. Jag pluggade idéhistoria förut och för där anordnades det inga insparksaktiviteter, det var helt dött, säger han.

En blick utifrån I år har uppropen för naturvetarna legat närmare varandra i tiden och därmed har Insparquen också blivit mer samlad och haft fler deltagare, och kanske märkts mer än vanligt. En del studenter vid andra fakulteter, som inte känner till traditionen, reagerar med förvåning. Staben hoppas dock att de kan inspirera andra att ha inspark. En av dem som stannar till och tittar på såpabandyn är Johan Hellerstedt, som är 33 år och läser litteraturvetenskap.

Skulle du vilja att din fakultetsförening ordnade något sådant här? – Nej, jag har pluggat alldeles för länge för att vara med på någon inspark, säger Johan Hellerstedt. Hade det ordnats någon på min fakultet hade jag nog ändå tackat nej.

Naturvetenskapliga föreningen Naturvetenskapliga föreningen, NF, är en av Stockholms universitets fakultetsföreningar. NF:s symbol är en groda, vilket har sitt ursprung i att Små grodorna togs upp som allsång under en julfest när verksamheten var ny. Det var ett tag sedan – år 2014 fyller NF 100 år, och planeringen av firandet är redan i full gång.

!

5/2013 Gaudeamus 19

18-19 fotorep.indd 15

2013-09-13 19:02:58


Porträttet

gadden möter

Mannen bakom kameran Möt doldisen som älskar bilder, och som trots endast enstaka kurser i konstvetenskap ändå har varit på nära femhundra föreläsningar. Av MIMMI NILSSON (text och foto)

Det går runt en man och filmar på våra föreläsningar …” Tipset kom från en nyfiken student som sett hur någon med kamerautrustning smugit runt i hörsalar och korridorer. Spåren ledde, via Stockholms universitets IT-support, vidare till Team Medieproduktion. Bakom en anspråkslös dörr i B-huset i Södra husen öppnade produktionsledaren Bengt Göthammar. Han stämde in på signalementet, och berättade att han inte ägnade sig åt hemligt spioneri, utan filmade föreläsningar åt studenterna på uppdrag av olika institutioner. Men vem är mannen bakom kameran egentligen?

annat ägnade sig åt att filma lokal-tv hemma i Södertälje, var han tillbaka på Lärarhögskolan igen. Det var tidigt 90-tal, persondatorn hade just gjort entré, och Lärarhögskolan hade fått ett telefonmodem för att koppla upp sig på internet.

Mondos föregångare En dag satt Bengt Göthammar och en av hans kolleger och funderade. De filmade kurser i specialpedagogik åt andra lärosäten och skickade kassettband med post

”Jag har inhämtat mycket kunskap under åren men eftersom jag inte studerar så blandar jag lätt ihop alla föreläsningar.”

Började på Lärarhögskolan Allt började år 1970. Bengt Göthammar hade avslutat den yrkesinriktade tekniska linjen på gymnasiet, och precis muckat från lumpen. Han såg en annons i tidningen om att Lärarhögskolan i Stockholm sökte tekniker, och ringde upp. – Det gick väldigt fort. Jag sökte jobbet och redan dagen efter var jag uppe på intervju, samma eftermiddag ringde de igen och frågade när jag kunde börja arbeta. På Lärarhögskolan hade man tagit de första stegen mot att börja filma föreläsningar redan på sextiotalet. Då kallades det för intern-tv och syftade till att vara ett hjälpmedel för lärarstudenter som skulle ut på observerande praktik i skolklasser. Att använda film i utbildningen blev en smått revolutionerande metod, och Bengt Göthammar och hans kolleger fick gå i bräschen. – Kamerautrustningen på den tiden var större och mer krävande, vi var tekniker, ingenjörer och pedagoger som arbetade tillsammans, det var inga SVT-produktioner direkt, säger han och skrattar. Åren gick, och efter ett kort mellanspel där han bland

Flytt till SU Trots detta säger han själv att det inte har varit tekniken som roat honom, utan vad den kan användas till. När lärarutbildningen flyttade från Konradsberg och slogs samman med Stockholms universitet, följde Bengt Göthammar och hans kolleger med. Tekniken hade gått framåt ytterligare och digitaliseringen hade lett till att videoinspelningarna numera lades ut direkt på nätet. – Vi som jobbade med video tyckte inte att det var fel att flytta in i Stockholms universitet, vi fick ju ett större antal kunder därigenom, och det blev inte bara pedagogikundervisning att filma. Bengt Göthammar tror inte att vindarna blåser mot mer distansundervisning där studenterna enbart sitter hemma och tittar på inspelade, och dramatiserade föreläsningar. – Jag tror inte på att piffa till kurser på det sättet, det handlar om vad folk säger. Däremot kan videoinspelade föreläsningar fungera som en hjälp i undervisningen. Studenterna är intresserade av att kassera in poäng, institutionerna är intresserade av att slussa igenom studenter. Kan man med hjälp av videoinspelningar få färre avhopp är det jättebra. På det sättet finns det en slags win-win i det jag sysslar med.

Pensionen närmar sig kors och tvärs över hela landet. Tänk om man kunde lösa det på ett smidigare sätt? – Vi fick en idé och skapade en enkel läroplattform på internet, det var en tidig variant av Mondo kan man säga. Det gick inte att visa annat än mindre stillbilder och från början var många kritiska, väldigt få studenter hade tillgång till internet. Men i slutet av terminen såg vi att 75–80 procent av studenterna använde sig av plattformen, då förstod jag värdet av vad vi skapat.

Bengt Göthammar har sett över fyra årtionden flyta förbi bakom kameran. Säkert femhundra föreläsningar har det blivit, tror han. En ganska imponerande radda, med tanke på att han själv endast läst enstaka kurser i konstvetenskap på Medborgarskolan. – Jag har inhämtat mycket kunskap under åren men eftersom jag inte studerar så blandar jag lätt ihop alla föreläsningar, säger han. Men snart kommer studenterna inte kunna se honom smyga runt och filma deras föreläsningar mer – nästa år går han nämligen i pension.

”Bengt är bra på struktur och tänker flera steg framåt i arbetet. Under alla år vi har arbetat tillsammans har vi också haft väldigt roligt, han är bra på att skapa god stämning på kontoret.”

”En sak som jag alltid uppskattat med min far är att han låter en testa sig fram och låter en göra några misstag innan han hjälper till. Han har bra tålamod och är stark i sig själv.”

KJELL HÄRLIN, VÄN OCH ARBETSKOLLEGA SEDAN 1970.

PETTER GÖTHAMMAR, SON.

BENGT GÖTHAMMAR

Namn Bengt Göthammar. Ålder 64. Bor i Södertälje. Familj Fru, två barn och barnbarn. Yrke Produktionsledare på Team Medieproduktion som på uppdrag av Stockholms universitet och olika institutioner spelar in föreläsningar. Intresse Konst.

20 Gaudeamus 5/2013

20-21 Porträtt.indd 20

2013-09-13 12:58:16


5/2013 Gaudeamus 21

20-21 Portr채tt.indd 21

2013-09-13 12:58:43


Kultur

allt från serier till scen

Svettiga swingkvällar på SU:s Savoy En gång i veckan förvandlas Café Bojan till ett dansgolv för swingälskande studenter och andra som vill prova på. Klackar slår på golvet, på taket, ja vart rytmen än tar en.

Swing på universitetet När Varje måndag från 18.00 (kolla Facebook: Swing på universitetet för uppdateringar). Kostnad 40 kr/ termin. Pengarna går till att hyra lokalen. Arrangörerna tjänar inget. Var Café Bojan, östra Nobelhuset, t-bana Universitetet.

!

Sumbu Chantraine Temo

Harlems gator var fulla med så kallade ballrooms, gigantiska danssalar ämnade för pardans. En skilde sig dock från de andra. The Savoy var stället att gå till om man ville dansa till sista droppen. Klubben tog upp hela kvarteret av 141:st Street och Lenox Avenue. Måhända gator okända för många, men hjärtat i dansen lindy hop.

Varierat och öppet Terminens första deltagare har samlats på Café Bojan måndag den 9 september. Säkerligen har ingen deltagare i dagens klass dansat till rytmen från Harlems gator men det märks att varje deltagare på ett eller annat sätt berörs av swing – musiken som lindy hop ursprungligen dansades till. I dag finns dansen i många, många variationer. På Bojan kan vem som helst, varje måndag, droppa in från klockan 18 tills sista klacken slår i trägolvet. – Det är kul att det är i stort sett gratis och öppet ”Man kan sitta för alla, säger Terese Acksent på skolan heim, en av arrangörerna och plugga. av Swing på universitetet. Sedan är det Även icke-studenter är bara att komma välkomna. Bakom Terese Ackheim dansar ett par, hit för att några känner försiktigt av dansa.” tempot med foten. Tanken är att deltagarna tillsammans ska ta hand om gruppen. Den som vill vara dj kan ta med sin spellista. En annan tar som uppgift att fixa facebookgruppen. När det kommer till vem som ska sköta städningen blir det tyst. Det kommer när det kommer, blir man senare överens om.

”Dansa som man känner för” Olov Vik, sociologistudent, fann lindy hop genom tvång – av sin mamma. Men fem år senare dansar han fortfaran-

T v: Terese Ackheim, med ryggen mot kameran, är en av arrangörerna. Olov Vik (ovan) har dansat lindy hop i fem år.  Foto: Sumbu Chantraine Temo

de. Han tycker om konceptet med dans på universitetet. – Det är det som är så fint, man kan sitta sent på skolan och plugga. Sedan är det bara att komma hit för att dansa, säger han. För nybörjare kan det te sig lite läskigt med alla kaster och snabba fotspel men lindy hop är vad man gör det till.

Ann Öhman, student på förskollärarprogrammet, har dansat i två år. – Det är väldigt roligt. Man kan lägga in sin egen sinnesbild i dansen, dansa som man känner för. Mitt tips är att bara dyka upp, lindy hop är väldigt välkommande, säger hon och försvinner till det lilla dansgolvet, universitetets eget Savoy.

Film och diskussion på tisdagar Öppna diskussioner utifrån intressanta filmer – det är kårföreningen Cinema Politica Stockholms idé. I höst har de delat in sina visningar i tre olika teman: världen, mat och människor. Amalthea Frantz

Arrangörsgruppen förra terminen. Nu har några slutat, men nya tillkommit.  Foto: Cinema Politica Stockholm 2013

Cinema Politica Stockholm startades våren 2010 efter förebild på Concordia University i Montreal, Kanada. – Vi är nio aktiva från åtta olika länder i föreningen just nu. Vi letar alltid efter nytt folk som tycker det är kul att organisera filmvisningar och skapa dialog omkring olika ämnen, säger Matthea Dörrich.

Filmvisningarna hålls oftast varannan tisdag klockan 19 i hörsal 2 i Södra huset. Några exempel i höst är Lost Boys of Sudan, The Corporation och The Economics of Happiness.

Internationellt gäng – Vi vill nå ut till alla som är intresserade, filmvisningarna är gratis! Kanske är det värt att nämna att vi är väldigt internationella, men vi välkomnar alla, säger Matthea Dörrich.

tiPSA OSS om aktiviteter: gaudeamus@sus.su.se

22 Gaudeamus 5/2013

22-23 Kultur Krönika.indd 22

2013-09-13 18:22:28


allt från serier till scen

Kultur

Sömnlös i Seattle

Konsten på Stockholms universitet Del 5: Institutionen för socialt arbete

gästKRÖNIKÖR Karin Johansson I slutet av vårterminen

skulle jag vara med på ett digitalt uppsamlingsseminarium för min utbildning. Jag befann mig i Seattle, vilket innebar att jag skulle genomföra den muntliga examinationen klockan tre på natten. Visserligen är Seattle kaffets mecka och här grundades till Starbucks, men eftersom jag inte dricker kaffe var det ändå inte ett medel jag tänkte ta till för att hålla mig vaken. Efter att i en halvtimme ha försökt få kontakt med läraren och de andra studenterna, som alla befann sig i Sverige, kunde jag konstatera att jag nog skulle behöva genomföra examinationen med ett ständigt eko i öronen där jag hörde min egen röst med ungefär en sekunds fördröjning, samtidigt som alla de andras röster omgavs av ett enormt brus. Minuterna gick, och när tiden för examinationen

En del i Birgitta Silverhielms tvådelade verk Lins. I byggnaden från 1935 finns mycket modern konst. 

Foto: Caroline Sepp

Funktion, form och flickor Gaudeamus besöker institutionen för socialt arbete – eller Socialhögskolan, som den fortfarande ofta kallas. Från början var skolan ett flickläroverk och räknas som en svensk funkisikon. Lokalerna är fulla av sevärdheter. Caroline Sepp

– Linsen är ett spännande verk. Ibland, beroende på vinkel och avstånd, ser man allt upp och ner, säger Ingrid Tinglöf, en av de anställda. Den arkitektoniska atmosfären ger balans åt byggnaden. Ljuset från de stora fönstren med lummig grönska utanför, de öppna ytorna, tydliga linjer och den noga valda placeringen av färg och form – alla är de tecken på funktionalismens prägel. Socialhögskolan hör till Stockholms universitet och ligger vid Sveaplan, bredvid Wenner-Gren center. Byggnaden ritades av Nils Arhbom och Hugo Zimdahl och stod klar 1935, undervisningen började året därpå. Skolan kom till i samma anda som rösträtten för kvinnor 1921 – som ett steg i jämställdhetens tecken. Det var nämligen det första läroverk i Stockholm där flickor fick samma rättigheter som pojkar att ta studentexamen. Byggnaden har inte alltid varit en skön syn. Under sjuttiotalet blev flickskolan ett vuxengymnasium. Några år senare avvecklades skolverksamheten och byggnaden lades ut till försäljning. Åren gick och byggnaden låg övergiven och förfallen tills SU tog över och renoveringen kunde påbörjas. 1995 flyttade Socialhögskolan in. Statens konstråd har dekorerat byggnaden med samtida konst efter renoveringen. Förutom några abstrakta målningar och svartvita fotografier, finns flera skulpturer. Vidare är den jättelika inglasade orgeln i aulan unik

i sitt slag med sina 986 pipor! – Det mest iögonfallande är dock fresken KaosKosmos av Bo Beskow från 1936, som möter en när man kommer in i huset. Den visar kvinnans väg genom livets olika stadier, säger Ingrid Tinglöf. Det är en färgstark scen av lekande flickor och sagofigurer som för tankarna till Bos mor Elsas sagovärld. Man ser även tonårstjejer med böcker i famnen och vuxna kvinnor i framtida yrkesroller som domare, forskare och konstnärer.

Symbol för socialt arbete ”Swing it magistern, swing it, det är tidens melodi”, sjöng Alice Babs år 1940 i biofilmen med samma namn, för att revoltera mot den stränga skolledningen som ville stoppa ungdomar från att ägna sig åt swingkulturen. Om sådana stridigheter utspelade sig mellan elever och skolledningen på Sveaplan låter jag vara osagt, men känslan av att gå in i byggnaden är filmisk. Man kan nästan höra sorlet av flickornas fnitter i korridorerna och allvaret i det stränga orgelspelet från aulan. Det är inte heller svårt att föreställa sig att några av dem kanske smög sig in på aulascenen på rasten för att öva lindyhop för en danskväll i närliggande Hagaparken. Birgitta Silverhielms intressanta Lins (1995), ett verk i två delar, finns i trapphuset på plan fem. En oval lins hänger på väggen, en annan större rund lins hänger i fönstret. Det man ser genom linsen är lika föränderligt som himlen utanför. Ja, världen tycks till och med upp och ner ibland. Beroende på vilka glasögon vi använder, ser vi olika saker. Man kan se linsen som en symbol för socialt arbete – förmågan att se och bli sedd. Vad ser studenterna i linsen i framtiden?

var över hade jag inte ens påbörjat min del. Tröttheten gick inte längre att dölja. Jag nickade till flera gånger, och eftersom jag varit dum nog att säga att min dator hade en webcam, syntes jag alltså i bild hela tiden. Snart skulle det bli min tur att prata och att ”Då tog jag då nicka till var femte sekund var inte ett alternativ beslutet jag om jag ville bli godkänd. aldrig trodde Nötterna började ta slut att jag skulle och chokladen verkade ta. Jag lämnade inte ha någon uppiggande effekt längre. Då tog jag be- datorn, gick ut slutet jag aldrig trodde att från rummet, jag skulle ta. Jag lämnade in till köket datorn, gick ut från rumoch satte på met, in till köket och satte på kaffebryggaren. Som tur kaffebryggaren.” var hade jag ofrivilligt fått ansvaret för kaffekokandet under en av veckorna på min praktik, och hade därför lärt mig hur man använde den. Dock var de amerikanska måttsatserna främmande så jag höftade och hällde i en mängd pulver på chans. Några minuter senare gick jag tillbaka med min första rykande kopp kaffe och satte mig ner framför datorn igen. Jag svepte kaffet med förhoppningen att undvika ytterligare ett sömnåterfall. Väl framme vid mitt namn hade jag hunnit drabbas av något som jag misstänker var en koffeinkick så total att jag fortfarande förvånas över att de andra kunde uppfatta något av det jag sa. Hastigheten jag pratade med var fördubblad, och i kombination med bruset kan det inte ha varit mycket som gick fram. Kursledaren avslutade genom att fråga oss alla vad vi tyckte var det mest värdefulla vi lärt oss på praktiken. Som tur var hade han redan godkänt oss när jag svarade: Att dricka kaffe. Karin Johansson läser till psykolog. Har ett osunt förhållande till böcker och tidningar vilket yttrar sig i en aldrig sinande lista på saker hon vill läsa, men aldrig hinner.

5/2013 Gaudeamus 23

22-23 Kultur Krönika.indd 23

2013-09-13 18:23:34


Kultur

essä

Är du en sån där huligan? Att ha ett fotbollslag som sin största kärlek är att leva i en unik kultur, men det är också något som ofta svartmålas. Vi pekas ut som vore vi en smitta och en samhällsbelastning. Men vi är inga huliganer, vi är del av en supporterkultur, skriver journalistikstudenten Andreas Sjöström. Av ANDREAS SJÖSTRÖM (text) & AMALTHEA FRANTZ (illustration)

Jag vågar inte ta med mina barn på fotboll längre.” Den oerhört tröttsamma frasen som ofta slentrianmässigt kastas fram och tillbaka från mindre insatta personer. Bo Svensson, regeringens utredare gällande huliganism, sa tidigare i år efter att ha sett AIK–Malmö: ”Det tändes massa bengaler. Det är inget roligt att vara med om.” Och nu senast hade Aftonbladet en artikel med rubriken ”Hundra år av huliganism” tillsammans med en bild på supportrar som precis tänt bengaler. Att medierna tar varje tillfälle att svartmåla oss supportrar är känt sedan länge, och häxjakten har på senare år intensifierats allt mer. Tidigare i år gjorde dessutom Uppdrag granskning ett reportage där man nästan, alltså nästan, lyckades få fram att huliganer hade tagit över och styr en utav Sveriges största klubbar. Det är så den allmänna uppfattningen skapas. Samtidigt mörkas polisnotorna, så att de klubbar som är registrerade som aktiebolag inte ens vet vad de betalar för.

V

i vänder på myntet ganska tvärt, och ser hur det ser ut från insidan, där vi som attackeras som vore vi utomjordingar finns. Vi som faktiskt är grunden till att klubbar i Sverige över huvud taget överlever. För tittar man på sportsliga resultat så blir man snabbt konfunderad över hur ett lag som Hammarby kan ha någon publik alls på sina matcher. Men för oss handlar det inte om resultat. För oss, som av många betraktas som en

sekt, handlar det heller inte om att starta slagsmål, det handlar om en gemenskap som är något långt utöver det vanliga och jag inser att det kan vara svårt att förstå som utomstående.

J

ag får jag ofta frågan ”Är du en sån där huligan då?”, alltid sagt med en gnutta förakt i rösten, när jag har berättat att jag reser över hela Sverige och lever på bröd och vatten de sista dagarna i månaden för att följa Hammarby. Trots evig misär och uteblivna resultat. Och varför får jag den frågan, varför får Djurgårdare och AIK:are precis samma fråga när de berättar vilken klubb de håller på? Jag förnekar inte att det finns folk som utövar våld, eller att det ibland blir hetsig stämning på läktaren, verkligen inte. Och ja, det är förkastligt att använda lagtillhörighet som en ursäkt att bruka våld. Men kan någon på riktigt tro att de 13 000 på läktaren är våldsutövare som tar första bästa chans att skapa tumult? Ja, om medierna som sagt tar varje tillfälle att dra alla över en kam. Vi följer vår klubb och bär upp den hur det än ser ut, vi följer vår klubb för att vi älskar den mer än något annat, vi åsidosätter jobb och familj, planerar livet efter fotboll och för det svartmålas vi alltför ofta. För vad skulle klubbarna vara utan oss hängivna supportrar? Hur roligt skulle det vara för övrig publik att titta på ett fotbollslag som ofta presterar i nivå med ett division tre-lag på en dödstyst arena? Det finns exempel där poliser söker bråk. Trots att jag inte förespråkar våld är jag heller inte speciellt för-

vånad att sådana situationer uppstår i samband med fotboll, och då på grund av polisens sätt att hantera oss supportrar. För några veckor sedan var det fotboll i Örebro och Hammarby hade fått en samlingskrog som låg staket i staket med Örebros samlingskrog, allt godkänt av polisen som sagt att det inte var några som helst problem. På plats fanns supporterpolis som redan från början hade omringat båda krogarna och det tog inte lång tid innan det blev tumult och poliser med glöd i blicken, nästan glädje, stormade in och viftade med batonger för allt vad de var värda. Dagen efter kunde man läsa i tidningen: ”Stort supporterbråk innan matchen” när det hade varit mer korrekt om rubriken löd: ”Polisen såg sin chans att få slåss”.

D

et blir lättare att förstå varför jag får frågan om jag är huligan när rapporteringen ser ut som den gör, när den stora massan matas med felaktig information från sensationssökande journalister. Okunskap skapar rädsla. Vi är inga djur, vi är inga huliganer och vi är ingen sekt så kom inte och säg till mig att det är farligt att ta med dina barn på fotboll. Allt handlar om supporterkultur och villkorslös kärlek, det handlar om en öppenhet på läktaren där folk från alla kulturer samlas och blir till en gemenskap oavsett om du är hemlös eller direktör. Det, det tycker jag är vackert.

Andreas Sjöström studerar journalistik vid Stockholms universitet. Tidigare har han läst litteraturvetenskap.

24 Gaudeamus 5/2013

24-25 Kulturessä Recensioner.indd 24

2013-09-11 13:56:50


allt från serier till scen

månadens pluggmix Andrea Bocelli – Macchine Da Guerra Denna ljuvliga melodi passar perfekt för den höga koncentration som infinner sig när ambitionen är på topp.

Sara Sharifpour.

AC/DC – You shook me all night long När det är dags att slappna av lite så

recensioner [Musik]

Right Thoughts, Right Words, Right Actions Franz Ferdinand Domino Records

BETYG: C Glasgow-kvartettens första album kom i samband mina första steg i gymnasiets korridorer. Det var alltså inte i går jag slängde luggen och skakade höfterna till Franz Ferdinands utsmetade gitarrtoner. Varken det första, andra

[Musik]

Electric Pet Shop Boys X2/Playground

BETYG: B Brittiska popduon Pet Shop Boys med Neil Tennant och Chris Lowe har hängt med sedan 1984 och firar 30-årsjubileum nästa år. Bandet har alltid varit populärt i Sverige och

Gavott En serie av Josefin palmgren

sara Sharifpours bästa godbitar

är detta är den ultimata låten. Passa på att träna på din luftgitarr samtidigt. Adiam Dymott – Miss you Den här fungerar alldeles utmärkt när du har kommit in i en rytm och vill hålla igång den. Svenska björnstammen – Vart jag mig i världen vänder Björnstammens sköna texter kan man inte låta bli att peppas av.

Kultur

KÅSERI

Survivor – Eye of the tiger När klockan närmar sig 03, man bara kommit halvvägs fram: testa sparra till den här i sann Rocky-stil och tagga upp inför andra omgången.

lyssna! På gaudeamus.se kan du lyssna på alla pluggfavoriter via Spotify.

gadden betygsätter – från A till f

eller tredje albumet har tidigare haft någon vidare helhet som platta men storhetslåtarna som ”Take Me Out” och ”No You Girls” har räckt gott och väl och spelats om och om igen under det första decenniet av 2000-talet. Mina förhoppningar var därför, inför den senaste plattan Right Thoughts, Right Words, Right Actions, väldigt stora och jag förväntade mig en våg av nostalgi. Fjärde gången gillt, och en deluxeutgåva släpps med 23 låtar, varav ett antal är inspelade live. Funk och disco säger äntligen JA till varandra och by-

ter toner för att vackert spelas tillsammans. Den här gången är den råa garagebandfeelingen sopad under mattan. Ur askan stiger en välproducerad och sammanhängande skiva. Deras tidigare allsångsvänliga refränger är inte längre klockrena utan franzarna förlitar sig denna gång på det musikaliska. Och visst går det hem. Skivan växer i sin helhet efter ett par lyssningar och är ett hett tips när moppen och dammtrasan måste plockas fram en regnig söndag. Bästa spåret: ”Brief Encounters”.

befäster med sitt nya album Electric sin position. Ett album med bara nio spår, och även om alla låtar inte riktigt håller samma höga standard, har gruppen höjt sig kvalitetsmässigt sedan den förra plattan, där nästan alla spår var trista sömnpiller. Electric är en massiv matta av energiska låtar som får benen att röra sig till de grymma rytmerna. Inledande låten ”Axis” anger tonen på hela plattan med dess smäckra syntslingor, dock med väl lite sång, och sedan fortsätter det på samma sätt

med Tennants snygga låtsnickeri i låtar som ”Love is a Bourgeois construct” med mäktiga körer som får en att tänka på tidigare plattor som Very. Andra favoriter är ”Vocal” som stilmässigt byggs upp enligt klassiskt PSB-snitt till ett coolt crescendo. Killarna har även vågat på sig att göra en cover på Springsteens ”The last to die”, en låt som inte riktigt passar in i formulan i övrigt och som inte kommer att bli någon coverklassiker.

Niusha Khanmohammadi

Sommarsömn Sommaren brinner ett kort ögonblick och erbjuder oss en fristad från skarpsinnet. Tv-tablåerna lovar okomplicerad underhållning för hela familjen. I Baden-Baden-stolar läser vi böcker med tydlig dramaturgi, helst utan onödiga förvecklingar. Vi lyssnar slarvigt på sommarpratarna, de får agera fond till den semesterkänsla vi så ivrigt vill uppnå. På sociala forum trängs semesterbilderna som kvitton på, eller snarare en kamp om, vem som njutit allra mest. Vems egenodlade, dillslungade färskpotatis ser aptitligast ut? Vems glas med svalt rosé i solnedgången vill man helst dricka? Eller vems såpbubbelblåsande fyraåring är lyckligast? Kanske är det helt rimligt att vi slappnar av ett ögonblick – varken är mottagliga för, eller kapabla till, djuplodande analyser och kritiskt skärskådande av böcker, tv eller sociala medier. Men till hösten kommer fristaden inte beviljas längre, skarpsinnet är tillbaka. Vi lämnar de sommardammiga grusvägarna vid landstället, sorlet på uteserveringarna har klingat ut och vi kliver in i de svala akademiska korridorerna igen. Nog är vi många som står där vid sommarens brant, med tvivlet som bränner inom en. Tvivlet över våra akademiska banor, har vi valt rätt kurs eller rätt program? Oavsett vad så törstar skarpsinnet efter något att angripa, och oavsett om kursen inte visar sig vara vad man tänkt sig så kommer hösten att väcka oss ur den intellektuella dvala som vi befunnit oss i. Sommarsömnen är över. Kvilping

Mikael Björnfot

Detta är en serie av SU-studenten Josefin Palmgren. Gavott är namnet på en salongsdans och symboliserar den fumlande närhet som är ett tema i serien.

5/2013 Gaudeamus 25

24-25 Kulturessä Recensioner.indd 25

2013-09-11 13:57:17


Oroar du dig över dina alkohol­ eller drogvanor? Vänd dig till oss! Kostnadsfritt och frivilligt.

Rådgivning och samtals­ behandling För dig kille eller tjej 18–28 år boende i Stockholms stad som vill förändra dina vanor. Du får råd, stöd och kan prata om det som är viktigt för dig. Samtal utifrån dina behov. Socialförvaltningen i Stockholms stad har också ett haschavvänjningsprogram (HAP), en behandlingsmetod för cannabisberoende. Hör av dig till oss för mer information. Tel. 08-508 44 664 puman@stockholm.se, www.stockholm.se/puman

Forskardagarna har så många fått veta så mycket. På så kort tid. 2–3 Sällan 40 korta föredrag på två dagar.

okt

Aula Magna, su.se/forskardagarna

SSIF

STOCKHOLMS STUDENTERS IDROTTSFÖRENING

TOppMODERNA TRäNINGSMÖJLIGHETER pÅ UNIVERSITETSOMRÅDET! ● BRETT OCH HÖGKLASSIGT TRÄNINGSUTBUD - Gruppträning, Gym, Badminton, Bollsport, Dans m.m. ● VÄLUTBILDAD OCH KUNNIG INSTRUKTÖRSKÅR - Personlig träning, Kostrådgivning, Massage m.m. ● ALLTID HÖGSTA RABATT FÖR SU-STUDENTER

t hus Öppe/9 med 3 10-1 IS gym & GRATpträning! grup

SSIF

SOM STud ENT Har prIVIL du Eg HOS OS IEr S!

NUMMER 1 13/14 • STOCKHOLMS STUDENTERS IF

ÅRETS HÖJDPUNKTER - Öppet hus med gratis träning - Tävlingar individuellt & i lag - Nyheter du inte får missa!

Få en inblick i SSIFs

TOPPMODERNA GYM

TRÄNINGSTIPS

från årets gruppträningsinstruktör!

Medlemsreportage med

KODJO AKOLOR

All information du behöver om

Hela vårt utbud hittar du i höstens broschyr och på

www.ssif.su.se!

SSIFs BREDA TRÄNINGSUTBUD

VÄLKOMMEN TILL SSIF vi har allt för din träning! · KraFTIga STudENTrabaTTEr · Hög KVaLITET · aKTIVITETEr I 30 LOKaLEr I STOcKHOLM ·

aKrObaTIK, bOLLSpOrT, budOSpOrT, daNS, FÄKTNINg, gruppTrÄNINg, gyM, racKETSpOrT, VaTTENSpOrT

• SSIF • Frescatihallen • T-Universitetet • 08-15 10 75 • Öppettider: Mån-tor 07-23 • Fre 07-21 • Lör 08-19 • Sön 08-22 4 Gaudeamus 4/2013

26-27 Tips och Debatt.indd 4

2013-09-11 13:38:29


gör din röst hörd

Debatt & Opinion

GADDENKRÖNIKAN MIMMI NILSSON

Inget nytt om bostäder Uthyres: Centralt belägen etta på 35 kvadrat. Ny-

 Foto: Amalthea Frantz

Debatt: mediekritik

Journalister måste granskas hårdare Den första statsmakten är regeringen och den andra riksdagen. Den tredje statsmakten är medierna. Deras uppgift är att granska de två andra. Men vem granskar egentligen granskarna? Svaret är att för få gör det. Samtidigt är journalisterna i

Sverige svårgranskade. Enligt fem mediegranskare som jag har träffat inom ramen för min C-uppsats finns det en stark kåranda inom branschen som gör att många drar sig för att granska andra journalister, mediechefer och deras publiceringar. De vittnar också om ett ökat journalistförakt. Johannes Nesser från tidningen Journalisten säger till mig att journalister hotas i allt större utsträckning, vilket gör att kåren sluter sig än mer. Problemet rör inte bara journalister, utan hela samhället. Vem ska till exempel granska regeringen och riksdagen om inte den tredje statsmakten fungerar som den ska? Lösningen på många problem tycks vara att SVT återinför ett mediemagasin på bästa sändningstid, det är alla intervjuade mediegranskare överens om. På kort tid har infrastrukturen för mediegranskning i Sverige monterats ned. SVT:s Mediemagasinet har lagt ned, likaså radioprogrammen Vår grundade mening och Publicerat i P1. Bara Medierna i P1 finns kvar. Utöver det finns en rad branschtidningar, men de är inte i närheten av att vara så kritiska och rättframma som Medierna i P1 är. Samtidigt finns det inte bland tidningar eller på SVT den minsta ansats till att göra något åt den eländiga situationen. Det här i kombination med den nära förestående tidningsdöden, försämrade arbetsvillkor för journalisterna och en allt stressigare vardag på nyhetsredaktionerna, gör att kvaliteten på innehållet sjunker. Då finns det också mer att granska, kan man tänka sig. Men samtidigt finns det allt färre som granskar. Resultatet blir att den snabba, ytliga och personfixerade drevjournalistiken vinner mark. Vad görs i akademin åt det här problemet? Faktum

är att det knappt finns någon svensk forskning om meiegranskning eller kritik. Intresset för ämnet är

minst sagt svalt. Över huvud taget är kulturen inom den svenska journalistbranschen en helt annan än i andra länder. New  York  Times har till exempel en helsida med rättelser. Att erkänna sina misstag ses där som ett sätt att vinna förtroende för tidningen. I Sverige råder tvärtom uppfattningen att man inte ska rikta kritik mot sina kollegor, för då skadar man trovärdigheten. De publicistiska skandalerna har varit många den senaste tiden. I början av sommaren uppdagades att regeringen slarvat bort 90 miljarder kronor efter att ha investerat i tyska Nuon. Slarvet uppmärksammades i medierna, men främst på ekonomisidorna och utan att någon riktigt ställdes till svars. Annat var det när Håkan Juholt fyllde i bostadsblanketter fel två år tidigare. Till följd av ett hetsigt mediedrev tvingades han abdikera från posten som Socialdemokraternas ledare. De här exemplen visar att medierna har svårt för det här med proportioner. I Sverige straffar det sig inte tillräckligt när publicister fattar tokiga beslut eller när journalister skriver något olämpligt. Att skriva om när en kollega gjort fel finns knappt ens på kartan. Eller när läste du senast om Expressens drev mot Aftonbladet? Johan Frick Styrelseledamot i Socialdemokratiska studentklubben och skribent på mediekritiska sajten Mediebruset.se

Om uppsatsen Titeln på Johan Fricks C-uppsats är Det är ju ett antal journalister som har ringt och sagt upp bekantskapen för alltid – Fem journalister om hur det är att granska andra journalister och lades fram vid enheten för journalistik, medier och kommunikation i våras. De som intervjuades var Johannes Nesser på Journalisten, Martin Wicklin (programledare för Medierna i P1), Axel Andén (chefredaktör för Medievärlden), Madeleine Dahlström (reporter på Dagens Media), Tove Leffler, (Scoop).

!

renoverad men med charmig sekelskiftesstil. Hiss finns. Balkong finns. El, gas, vatten, cykelparkering, bredband och schysta grannar ingår. Pris 3 000 kronor i månaden. Jag skojade bara. Det här är min egen personliga önskebostad. En utopisk dröm, med tanke på hur verkligheten ser ut. Jag har packat och packat upp mina flyttkartonger ett tröttsamt antal gånger innan jag till sist hamnade i min nuvarande andrahandsetta. Jag har bott i storkollektiv, studentkorridor och i svartkontrakterade källarlokaler. Ett år fick jag flytta fem gånger. Trots detta är jag inte ens speciellt hårt drabbad. Jag är född och uppvuxen i Stockholm, har en något så när stabil inkomst, kommer från en medelklassbakgrund och med svenskklingande efternamn. Mina möjligheter att hitta en bostad är avsevärt mycket bättre än många av de studenter som just flyttat till Stockholm för att börja plugga. Hos studentbostadsföretaget SSSB finns det när den här krönikan skrivs 43 lediga bostäder som går att söka. Men paradoxalt nog är kötiden för en studentetta med kokvrå ”Kötiden för en nästan lika lång som tiden det tar att i normal studentetta med takt läsa ett kandidatkokvrå är nästan program. lika lång som ett På andrahandsbostadsmarknaden är situ- kandidatprogram.” ationen än mer nedslående. Här är det djungelns lag som styr. En snabbsökning på Blocket visar att motsvarande ett helt studiemedel plus lite till måste hostas upp för att ha råd med månadshyran för ovan beskrivna drömetta. Hur, och var, fixar alla dessa nya studenter bostad? Och, ännu viktigare, hur många fixar det inte, och väljer bort Stockholm som studieort? Vid varje höstterminsstart sker ett kollektivt uppvaknande. Alla, från höger till vänster på den politiska skalan, konstaterar att det – fortfarande – är ont om bostäder till studenter i Stockholm. Samma sak är det i medierna, nyhetsartiklar läggs på debattinlägg, alla med samma budskap: Fortsatt bostadskris för studenter. Det här hade kunnat bli en likadan krönika. Sanningen är att jag famlar efter avslutande ord som ska låta politiskt slagkraftiga och på samma gång nytänkande. Men det tar stopp. För allt som behöver sägas är redan sagt. Med en sådan rörande enighet från alla inblandade undrar man ju varför Stockholm inte redan stoltserar med bostadsgaranti?

Mimmi Nilsson Reporter Gaudeamus 5/2013 Gaudeamus 27

26-27 Tips och Debatt.indd 5

2013-09-13 18:33:53


Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus

Forskningsassistenten Ingrid Stanciu testar doftminnesspelet med teburkar där försökspersonerna ska para ihop burkar med lika doft.

Doftminnet avslöjar det goda åldrandet Personer med dåligt luktsinne är överrepresenterade bland de som får demens. Dessa nya forskningsrön är bra exempel på luktforskningen vid Gösta Ekmans Laboratorium som sker inom ramen för Betulaprojektet. På bordet står 24 små plåtburkar i prydliga rader. I dem finns 12 tesorter. När forskningsassistenten Ingrid Stanciu lyfter på locken fylls rummet av behagliga dofter. Hon provar nu ut doftminnesspelet där uppgiften är att hitta burkar med lika dofter så snabbt som möjligt. När försöket inleds till hösten ska två grupper av deltagare, en med pensionärer och en kontrollgrupp med studenter, under tre månader få varsin uppsättning av burkar med te som de under tre månader ska öva på hemma. Går det att träna upp doftminnet så det går snabbare att para ihop de identiska dofterna? Till sin hjälp har forskarna vid Gösta Ekmans Laboratorium även en nyinköpt olfaktometer. Det är en apparat som skickar doftimpulser med stor precision till försöksdeltagarens näsa och kontrolleras med hjälp av en dator. Olfaktometern gör det lättare att registrera hjärnans reaktioner på doftintryck och förstå

de minnesprocesser som styr doftperceptionen. Luktsinne kopplat till minne Forskningen leds av docent Jonas Olofsson, som tidigare forskat kring luktminne och åldrande i Umeå och Chicago, och professor Maria Larsson, som är föreståndare för Gösta Ekmans Laboratorium. I en vetenskaplig artikel har de under tio år följt upp luktminnet hos över 1 500 försökspersoner. Samtidigt har deras minne studerats. Resultaten visar att de som haft ett dåligt luktsinne också är överrepresenterade i demensinsjuknande. – Det här är de första data som dessutom visar att de som uppger att deras luktsinne blivit sämre också har en ökad risk för att senare få en demensdiagnos, säger Jonas Olofsson. Resultat från tidigare forskning tyder på att luktsinnet är särskilt utsatt i Alzheimers sjukdom och andra demenstyper.

Jonas Olofsson och Maria Larsson har studerat en genvariant som ger bäraren en ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom. Resultaten visar att äldre personer med högre genetisk risk för Alzheimer hade sämre luktsinne, även om deras kognitiva förmåga fortfarande var normal. Dessa samband mellan genvarianter, luktsinnet, och demenssjukdom kan bli viktiga för forskning inom läkemedelsindustrin. Unik forskning Maria Larsson och Jonas Olofsson är verksamma inom Betulaprojektet, som pågår i Umeå och nu samordnas från Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Inom projektet har forskarna sedan 1988 följt utvecklingen hos flera tusen personer. Vart femte år testas kognitiva funktioner som minne och språk.

3 frågor till en alumn Carin Götblad är tjänstledig polischef (länspolismästare utan län) och arbetar som nationell samordnare i Regeringskansliet. 1. Vad har du studerat? – Jag har läst juristprogrammet. 2. Var utbildningen som du tänkt dig? – Nej, den var mycket intressantare och roligare än sitt rykte. Jag läste en termin på psykologprogrammet också men tyckte att juristlinjen var mycket intressantare. Jag gillade också att det var ganska fritt – inte en massa bunden undervisning hela dagarna, för jag hade barn och deltidsjobb. 3. Vilken nytta har du haft av utbildningen? Vad gör du idag? – Stor nytta, det förändrade mina möjligheter till ett roligare liv radikalt. Min utbildning öppnade dörrar för mig nästan överallt (alla vill ha en jurist) och i min chefskarriär har det ju varit en närmast oslagbar kombination ihop med förskollärarlinjen. För närvarande arbetar jag i Regeringskansliet med att se över hur samhället kan bli effektivare mot våld i nära relationer. Jag är tjänstledig polischef (länspolismästare utan län) och hoppas att när utredningen är klar få arbeta på ett operativt chefsjobb igen. Efter juristlinjen arbetade hon bl a som myndighetschef/ polischef i snart 20 år. Jag är polischefsutbildad vid Rikspolisstyrelsen och på FBI i Quantico.

F Ö R DJ U P N I N G | Kognitivt åldrande är ett av Stockholms universitets ledande forskningsområden. Läs mer om ledande forskning vid universitetet på www.su.se/ledandeforskning

28 Gaudeamus 4/2013

28-29 SU.indd 28

2013-09-11 15:23:33


Ett annonsuppslag från Stockholms universitet Studentavdelningen i Studenthuset, Frescati Frågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@su.se su.se/student, su.se/vagledarbloggen

Universitetsbiblioteket i hus D, Södra huset, Frescati Utlåning, läsplatser och kopiering 08-16 28 00, info@sub.su.se sub.su.se

Följ oss även på: Rektors blogg: rektorsblogg.su.se Facebook och Twitter: facebook.com/stockholmsuniversitet twitter.com/stockholms_univ

Studenthuset – efterlängtad samlingsplats Äntligen! Uttrycket må vara slitet men är på sin plats för att sammanfatta känslorna inför nya Studenthuset. Äntligen kan både Stockholms universitets studentkår och Studentavdelningen ge service till studenterna i tillgängliga, färgsprakande lokaler samtidigt som medarbetarna får en god arbetsmiljö. Äntligen finns också ett nav för information till alla slags besökare på universitetsområdet. Studenthuset är redan taget i bruk när du läser detta. I slutet på augusti flyttade både kåren och Studentavdelningen arbetsplatser och servicefunktioner till det nya huset. Inarbetade verksamheter kompletteras med nya, allt med förbättrade tekniska möjligheter och god tillgänglighet som trådlöst nätverk i hela huset, till 80 procent digital information, rullstolsanpassning, hörslinga, taktil skrift och hiss. Så har Frescati fått ännu ett modernt hus, anpassat efter en växande verksamhet och byggt enligt dagens krav på hållbarhet och tillgänglighet. Studenthuset består av två huskroppar,

muntligt och vid behov bli slussad vidare till handläggare, studievägledare eller institutionerna. Infocenter säljer dessutom universitetets profiloch presentprodukter. Det sprakar av färg i hela Studenthuset. Universitetets palett samsas med kårens rosa och profilfärgerna återkommer lite här och där i inredningen vilket ger ett modernt och livligt intryck. De stora fönstren och många glasväggarna bidrar till den öppna känslan. Studenthuset har ett sedumtak (sedum = fetknopp) som inte bara de som sitter på plan 3 och 4 i Alfa kommer att ha visuell glädje av utan även alla i Södra huset som tittar ner på Studenthuset. Tack vare växterna skiftar taket färg efter årstiderna. Dessutom är taket nästan underhållsfritt, binder luftföroreningar och spar energi. I caféet står sallader, mackor, juicebar och fika på menyn. Under icke rusningstid kan du som student använda de cirka 140 platserna för studier. I Studenthuset finns det dessutom drygt 200 läsplatser samt ett antal grupprum av olika storlek som fått namn efter företeelser och personer med koppling till universitetet. Den 20 september är alla studenter och medarbetare välkomna till ett öppet hus. Dagen innan invigs Studenthuset officiellt av landshövding Chris Heister.

huvudbyggnaden hus Alfa i fyra plan och flygeln hus Beta i två plan. Färgsprakande och öppet Texten ”Infocenter” i vitt på en universitetsblå vägg möter besökaren i huvudentrén. Här kan du som student söka information digitalt och

Besök Forskardagarna! Den 2-3 oktober är det dags för årets upplaga av Forskardagarna vid Stockholms universitet. I år blir det den femtonde gången som Forskardagarna arrangeras vid universitetet. I år äger arrangemanget rum i Aula Magna som finns mitt i Frescatiområdet. Ta del av ett nytt ämne! Här har du möjlighet att ta del av andra ämnen än de du läser idag. Välj mellan föredrag om allt från hur vi kan upptäcka klimat- och miljöförändringar i Arktis och hur vi umgås via dator- och tv-spel till hur kannibalism dominerar en snedvriden mediebild av Västpapua. Besök även paneldiskussionerna

InFOCEnTER Infocenters öppettider: måndag – torsdag kl. 8.00 – 18.00, fredag kl. 8.00 – 16.00. Plats: Universitetsvägen 2B Du kan även besöka Studenthuset under Öppet hus den 20 september kl. 10.00 – 15.00. För program: su.se/evenemang

Fråga Forskare som har tema Vattnets betydelse för människan, miljön och klimatet samt tema Religionshistoria. Rykande aktuellt och öppet för alla Liksom tidigare år kommer nydisputerade forskare att berätta om sin forskning och upptäckter inom vitt skilda områden i korta populärvetenskapliga föreläsningar. Gemensamt för forskarna är att de lagt fram sina avhandlingar under läsåret 2012/2013 och att forskningen som presenteras är rykande aktuell. Tid: 2-3 oktober kl. 9.00 – 16.00 resp. 9.00 – 15.00 Plats: Aula Magna, Frescati

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, Kommunikationsavdelningen, Stockholms universitet Redaktion: Sofia Rosshagen, sofia.rosshagen@su.se Foto: Eva Dalin, Wikipedia

På gång Karriärseminarier Karriärservices seminarieprogram ger dig möjlighet att ta del av aktuell information om arbetsmarknad, rekryteringsbehov hos olika företag, tips om CVskrivande och att söka jobb bland annat. I höstens nästa karriärseminarium berättar Thomas Goldberg från akademikerförbundet Sveriges Socionomers Riksförbund (SSR) vad beteendevetare arbetar med och var, om arbetsmarknadsläget och om jobbsökarprocessen. Tid: 25 september kl. 15.00 – 16.30 Plats: Studenthuset, Universitetsvägen 2B, Frescati För hela seminarieprogrammet se: www.su.se/ utbildning/arbete-karriär/Karriärservice

Mobilapp för studenter släpps 19 september Med ”Stockholms universitet guide” kan du hitta rätt på universitetsområdet och se vilken studentservice som erbjuds. Appen finns för både Android och IOS.

Öppna föreläsningar Sedan 30 år tillbaka ger Stockholms universitet öppna föreläsningar där universitetets forskning presenteras i populärvetenskaplig form. Ämnena är breda – stora och små, nationella och internationella, bekanta eller helt nya. Först ut är Matens arenor – kärlek, kontroll och kändiskockar. Lyssna till etnologen och folkloristen Jonas Engman samt företagsekonomen och konsumtionsforskaren Susanna Molander. Tid: 24 september kl. 18.00 – 19.30 Plats: Stadsbiblioteket, Sveavägen Rotundan Läs hela programmet på su.se/oppnaforelasningar

Crosstalks nominerat till Digital Communication Awards i Berlin Stockholms universitets och KTHs gemensamma projekt Crosstalks har nominerats till Digital Communication Awards 2013 inom kategorin Institution. Crosstalks är en internationell akademisk talkshow där några av de främsta forskarna vid Stockholms universitet och KTH medverkar i spännande diskussioner ledda av TV-profilen Johanna Koljonen. Du kan själv delta i diskussionerna som pågår just nu - besök crosstalks.tv eller följ oss på twitter #crosstalks

Visste du att … …Karin Kock-Lindberg (18911976) var både Sveriges första kvinnliga professor i nationalekonomi (vid Stockholms universitet) och Sveriges första kvinnliga statsråd? Hon har fått ett rum uppkallat efter sig i det nya Studenthuset.

4/2013 Gaudeamus 29

28-29 SU.indd 29

2013-09-11 15:23:49


Studentkårens nyheter

LEDARE

Jämlikhetsnätverket sus.su.se/jamlikhetsnatverket emma.bergenholtz@sus.su.se 08-674 62 16

En studentfientlig kollektivtrafik

Studiemiljönätverket

S

tockholm är Sveriges dyraste stad att leva i. Såväl hyreskostnader som mat- och resekostnader tar upp en oproportionerligt stor del av studenters månadskostnader. Därför var Stockholms universitets studentkår drivande i att få fram en studentrabatt på SL-korten, något som blev verklighet 2006. Den rabatten har sedan dess successivt urgröpts – men den finns åtminstone. Rabatten gäller för dig som är student och studerar 75 procent eller mer. Om du hamnar i en biljettkontroll måste du kunna bevisa att du pluggar – detta görs vanligtvis med det medlemskort du får hemskickat när du går med i studentkåren. Problemen uppstår för alla de som inte kan få tillgång till sitt kort, trots att de betalat medlemskap. Det gäller studenter från andra länder, från andra städer och andra som inte kan skriva sig i sin

SL:s budskap till studenterna är tydligt – det ska vara dyrt att studera!

bostad och ta emot post, eftersom de inte sällan bor på flera olika platser under terminerna: hos vänner, hos släkt, eller med otrygga andrahandskontrakt. Dessutom kan det ofta ta flera veckor att få hem sitt kort även för den som har möjlighet att ta emot post. Detta problem löste kårerna tidigare genom att dela ut så kallade SL-intyg, som du som student kunde få i kårexpeditionen – förra höstterminen delade vi ut fler än 6 000 stycken. Men den här terminen har SL avskaffat intygen, i praktiken helt utan anledning. SL:s argument har varit att ”det finns ju en app för smartphones”, som studenten kan logga in på om denne är kårmedlem, för att bevisa att man studerar. Vad SL med andra ord säger är: du måste ha pengar nog till en smartphone för att visa att du är fattig nog för att förtjäna studentrabatt. Intygen kostade SL en struntsumma, eftersom kåren gladeligen lade sin egen arbetstid på att ge ut dem. Men nu är de borta. SL:s budskap till studenterna är tydligt – det ska vara dyrt att studera! SL:s agerande är oacceptabelt och inte värdigt Sveriges största studentstad.

VicE oRDföRANDE Adam Tiwe

adam.tiwe@sus.su.se © Kårsidorna innehåller information från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Malin Gard, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 03 eller per e-post till malin.gard@sus.su.se.

sus.su.se/studiemiljonatverket marcus.immonen.hagley@ sus.su.se eller 08-674 62 15

Miljönätverket sus.su.se/miljonatverk marcus.immonen.hagley@ sus.su.se eller 08-674 62 15

Marcus Immonen Hagley och Emma Bergenholtz organiserar olika nätverk på Studentkåren.

Foto: Malin Gard

Nätverka och påverka din omgivning till det bättre Är hållbar utveckling, din studiemiljö eller jämlikhet frågor som engagerar dig? Studentkårens nätverk ger dig möjlighet att påverka universitets arbete med frågor som rör just dessa ämnen. Studentkårens Emma Bergenholtz, påverkanssekreterare jämlikhet, organiserar ett av studentkårens tre nätverk; jämlikhetsnätverket. –Vi diskuterar frågor som rör jämlikhet och lika rättigheter. Nätverket är ett sätt för studenter att både lära sig mer och att påverka universitetet. Vi är representerade med två platser i Rådet för jämställdhets- och jämlikhetsfrågor, som är rådgivande till rektor, säger Emma Bergenholtz. Jämlikhetsnätverket är öppet för alla studenter som är intresserade av jämlikhetsfrågor, men fungerar främst som ett forum för studentrådens studerandejämlikhetsombud. Under hösten kommer nätverket att ha tre ordinarie träffar med föreläsningar, workshops och tid för diskussion och erfarenhetsutbyte. Därtill kommer nätverket att arrangera olika temakvällar öppna för alla studenter. Marcus Immonen Hagley är studentkårens påverkanssekreterare studiemiljö och samordnar studiemiljönätverket och miljönätverket. –Studiemiljönätverket organiserar studenter som vill påverka sin studiemiljö. Vi diskuterar allt som rör

studenternas vardag här på skolan. Det kan gälla allt från stress och dålig luft i klassrum till läsplatser och universitetets och institutionernas information till studenterna, säger Marcus Immonen Hagley. Studiemiljönätvekret träffas en gång i månaden och är öppet för alla som är intresserade av att påverka och förbättra sin studiemiljö. Nätverket finns representerat i organ som bereder frågor rörande studenters fysiska och psykiska miljö på universitetet. Marcus är också den som organiserar studenter med ett miljö- och hållbarhetsintresse. Miljönätverket startade på uppdrag av universitetets miljöråd för att de ville ha mer input från studenter i sitt arbete. –Vi är ett forum för studenter med ett miljöintresse och vi ger förslag på förbättringar och utvecklingsmöjligheter för universitetets miljöarbete, säger Marcus Immonen Hagley. –Vi träffas en gång i månaden. Men på olika sätt kommer vi också att vara involverade i events, bland annat det uppskattade och årligen återkommande ”Earth week”. Nätverken välkomnar nya medlammar, så ta chansen att investera i din egen vardag genom att gå med och påverka universitetet i rätt riktning.

Malin Gard

malin.gard@sus.su.se

Välkomstaktiviteterna för nya studenter är över. De två höjdpunkterna var Orientation Day för internationella studenter och Välkomstdagen. Både Orientation Day och Välkomstdagen hölls i Aula Magna och studentkåren fanns på plats för att berätta om vår verksamhet och för att svara på frågor och delada ut goodiebags. Totalt 1 500 stycken, fulla med nyttig info och godsaker. Foto: Malin Gard

30 30

Karsidor nr 5, 13.indd 34 30-31 SUS.indd 30

2013-09-09 16:47:09 2013-09-12 17:34:55

Karsido


6:47:09

Student Union News

Get the Most Out of Your Stay in Stockholm

UpcOMinG More activities at sus.su.se/en/activities and sus.su.se/aktiviteter (in Swedish)

There is a lot going on both on and off campus where you as an international student can participate. Go to a traditional Swedish crayfish party, check out popular vintage shopping or go on a cruising trip on the Baltic Sea! –We want to create contact opportunities between Swedish and international students. By listening to what the international students want to experience we can give them a piece of Swedish culture and show them Stockholm, says Maya Jönsson, one of the four International Student Coordinators at the Student Union. Apart from Maya, the International Unit consists of Anca Buhai, Anna Takman and Dayna Knotova. Dayna’s assignment differs a bit from the others as she is working with student governance and advocacy. With the cooperation of assorted bodies within the university, topics such as social alienation, academic English improvement, student housing and general student health and wellbeing will be showcased during seminars and other outreach projects managed by Dayna. Orientation Week for the new coming international students was a success with a lot more students turning up at the events than expected. Anna, Maya and Anca are now in full progress planning all the activities for the autumn semester. For example there will be a traditional Swedish crayfish party at the end of September and a boat cruise to Riga from the 11th to 13th of November. We have finally moved into our newly built premises in Studenthuset. Here you can see the Student Union Front Desk, open MondayThursday 10am-4pm and Friday 10am-3pm. Opposite the front desk you will find the Student Union Office. We will continue to keep our facilities in Glasrummet outside the library, where you can visit us MondayThursday 10am-2pm.

American Football at SU The International Coordinators Maya, Anna and Anca.

“This is Sweden” is a recurring event every Wednesday throughout the semester with varying activities such as movies and cultural Swedish events. The International Unit also plan to have a vintage excursion. –Going to vintage stores is typically Swedish I think, says Anca. –Many students ask us where they can by cheap clothes and things. We will probably go to Myrorna, I have for myself bought some furniture there. Every Friday the International Student Coordinators send out a newsletter for international students with different happenings. There can be information about services on campus, fun and interesting things going on in Stockholm or even job offers. –We put up most events on our Facebook group and on the website, parties as well as information about general things. You can contact us with any kind of question. The Facebook group is a great forum to find other students with similar interests, says Maya. There are also subgroups on Facebook. For instance a selling group, SUS Billboard, where inter-

Photo: Malin Gard

national students can exchange, buy and sell things. Even different student housing options have small Facebook groups, for instance if you live at Kungshamra or Lappis. In collaboration with the university’s International Office Anna, Anca and Maya are planning for International Week in November. For example there will be an international food fair where you can try food from various countries. And in December a Swedish Christmas dinner will be arranged with other typical activities related to Christmas. If you don’t want to miss anything – stay updated with the newsletter, the website and on Facebook.

Play Football Vasaparken on Mondays and Wednesdays

Join the American football team Stockholm University’s Capitols, who are looking for new players. More info at: www.capitols.se or their Facebook page.

Equal Opportunities Network oPen meeting Glasrummet September 25th 3pm-5pm

Come join us if you’re interested in equal opportunities at the university or the Student Union. Questions? Contact emma.bergenholtz@sus.su.se.

Anna Edsälv

anna.edsalv@sus.su.se

Find more info at: sus.su.se/en/internationalcoordinators sus.su.se/en/student-governance sus.su.se/en/internationalstudent-newsletter facebook.com/groups/ stockholmuniversitystudentunion facebook.com/groups/ susbillboard

This is Sweden movie night Hörsal 3 Södra husen September 25th 6pm

Every other week you can watch a Swedish movie with English subtitles together with the International Unit. More info at: www.sus.su.se/en.

Teacher Education Students training Day Gula villan September 29th 11:30am-4:30pm

Workshops, lectures, panel discussion and more. We will provide refreshments and sandwiches. Free of charge. Organized by SUS, Humf and Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Photo: Malin Gard

31 31

Karsidor nr 5, 13.indd 35 30-31 SUS.indd 31

2013-09-09 16:53:45 2013-09-12 17:35:12


Posttidning B Gaudeamus, Stockholms universitets studentkår, Universitetsvägen 2A, 114 18 Stockholm

The difference between green figures and green electricity Working with Vattenfall’s business means that your decisions will not only be of economic matter, but create real difference with tangible results. Your assignments could for instance include large-scale missions like projecting a new wind park where the focus is not just on getting green figures, but providing millions of people with green electricity. If you want to make a real difference, apply at vattenfall.se/jobb There’s energy in making the difference

32 Annons.indd 32

2013-09-12 17:54:12

Gaudeamus 5_2013  

Gaudeamus 5_2013

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you