Issuu on Google+

nummer 5/2012 Stockholms Universitets studentkårs tidning årgång 88

Gaudeamus With summaries in English

ny forskning Iphonen lanserades första gången 2007. Sedan dess har våra liv förändrats.

Reklam, nej tack!

Emel

ie Eri

ksson Välkommen! Här bor Sabine & Natalia

a v E

sa I &

Hur svårt ska det vara att hitta bostad? Sid 16–19

nya rektorn är kvinna ljust och fräscht Det pekar mot att Astrid Söderbergh Widding tar över posten. Sid. 4

Vad säger vår inredningsstil om samtiden egentligen? Sid. 14–15

juristen som fått pris Möt årets lärare Mårten Schultz – han föreläser med Twitter. Sid. 20

Innehåll

nr 5/2012

Gaudeamus nr 5 2012 3. Opinion 4. Nyheter 9. Ett ögonblick 10. Utrikes 12. Forskning 14. Forskningsessä 16. Reportage 20. Porträtt 22. Kultur 26. Tips & Pepp 28. Universitetets sidor 30. Studentkårens sidor

”En verklighet som inte går att nudda.”

Intro:

Tannaz Edalat har haft en sommar där hon utmanat sig själv. Krönika sid 23.

Bostäder, bostäder, bostäder. Så här vid höstter­

”I bokningen är det först till kvarn som gäller.” Aula Magna var redan bokat när Välkomstdagen för nya studenter skulle arrangeras. Nu hamnar dagen en och en halv vecka efter terminsstart. Nyheter sid 7.

”Mest avgörande för doktoranderna är SU:s egna krav.” Doktorandombudet Fredrik Charpentier Ljugqvist kommenterar en ny rapport om doktoranders arbetssituation. Nyheter sid 6.

”Ta reda på vilken miljö som är främjande för just dig och din koncentration." Hur pluggar du bäst? Gadden presenterar studieteknikens viktigaste bitar . sid. 26.

”Klart det handlar om klass. Är man priviligerad tror man ju alltid att det ordnar sig nog.” Gadden har träffat en svensk student som vågar berätta om hur hon bor. Vi har också träffat utbytesstudenter som fixar lägenhet tack vare Skype, Google translate och ett riktigt lotteri. Sid 16.

Bostadsbrist javisst minens start går det inte att blunda för bostadsbris­ ten. Desperata studenter, arga politiker, peppande bostadsletartips. Man kan det där nu. Och först fun­ derade vi på redaktionen över om vi alls skulle skri­ va om bostadsbristen. För vad kan vi göra som inte redan är gjort? Vi kom fram till att det vore tjänstefel av oss att strunta i det största problemet för Stockholms stu­ denter just nu. Men hur tar man sig an ett ämne som det skrivits om tusentals gånger tidigare? Ja, säg det. På sidan 16 gör vi ett försök. Där får ni bland an­ nat träffa Nadine, Anita och Antonie. De har precis kommit till Sverige och vittnar om en sorglig situa­ tion för SU:s utbytesstudenter. Men bostäder är förstås inte det enda viktiga vid terminsstarten. Därför innehåller den här tidning­ en också tips på hur du vässar studietekniken och var du hittar bästa pluggplatserna. Ni får stifta be­ kantskap med nya kårordföranden, läsa om höstens populäraste kurser och få svar på varför Välkomst­ dagen för nya studenter hamnade så sent i år. Det och väldigt mycket annat. Både jag och Gaddens reporter Helena är alldeles färska för det här numret. Vi hoppas att ni vill följa oss under det kommande läsåret. Och har ni tips, idéer, tankar eller skäll så tveka inte att höra av er! Sådant älskar vi! Åsa Kahn, chefredaktör och ansvarig utgivare

Månadens medarbetare Clara Dagh är 24 år och har en kandidatexamen i konstvetenskap från Stockholms universitet. Under hösten går hon en projektledarutbildning på SU, för att förbereda sig för uppgifter inom kulturområdet. Clara har skrivit i Gaudeamus sedan årsskiftet, framför allt om konst. I det här numret fördjupar hon sig i vårt förhållande till resande, bland annat utifrån den konstresa till tyska staden Kassel som hon just genomfört. Läs hennes kulturessä på sidan 24. Vad är ditt bästa resminne? – Resan till Kassel var bäst för att det var så mycket konst och för vädret. Men vissa saker var jobbiga också. I Kassel, som är ungefär lika stort som Västerås, finns det i princip bara pizzerior och man kunde få vänta en hel timme på att få mat.

Gaudeamus Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter. Papperstidningen utkommer 8 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor. Chefredaktör/ansvarig utgivare (vik) Åsa Kahn 08-674 62 49 asa.kahn@sus.su.se Reporter/redigerare Helena Söderqvist 08-674 62 30 helena.soderqvist@sus.su.se Chefredaktör/ansvarig utgivare (Tjänstledig) Amalthea Frantz amalthea@sus.su.se

2 Gaudeamus 5/2012

Medarbetare i detta nummer Mikael Björnfot, Hedvig Broberg, Clara Dagh, Stephanie Demmler, Tannaz Edalat, Touba Guerroumi, Tommy Gunnarsson, Iva Horvatovic, Siri Isgren, Freja Istemo, Vera Lanängen, Joel Larsson, Charlotte Lind, Tanja Metelitsa, Jojje Olsson, Marie Persson, Nelly Sax, Sara Sharifpour, Maja Willén, Angelica Wågström. Omslagsbild: Hedvig Broberg Grafisk formgivning: Jesper Weithz.

KONTAKT Besöksadress: Nobelhuset, Frescativägen 14 A Postadress: 114 18 Stockholm Telefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30 Hemsida: www.gaudeamus.se E-post: gaudeamus@sus.su.se Tryckeri: V-TAB, Örebro Upplaga: 35 300 ex (TS 2011) Nästa nummer: 11 oktober. Material: 6 september – 28 september. Annonsbokning Tomat: 046-13 74 00

341 068

VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS? Sedan vårterminen 2010 finansieras tidningen delvis av universitetet. Detta regleras i ett avtal mellan universitetet och Stockholms universitets studentkår, däri ingår att tidningen ska skickas hem till alla studenter. VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS? För att din adress inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Kontakta Ladokregistret vid Stockholms universitet för att adressändra. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

gör din röst hörd

ssco:

Utan studentbostäder stannar Stockholm Som företrädare för Stock­

holms studenter väljer vi att lyfta fram några förslag på åtgärder för att få igång bo­ stadsbyggandet. Byggbola­ gens möjlighet att få ekono­ mi i byggprojekt för unga och studenter utgör ett stort hin­ der för byggandet. Kommu­ ner har emellertid både egen mark samt planmonopol och Bostadsbristen kan hämma Stockholmsregionens tillväxt, menar SSCO. Foto: Åsa Secher därmed verktyg för att själva påverka kostnaden för bygg­ Bostadsbristen i Stockholm för studerande är fortsatt projekt. Stockholm kan upp­ akut. Byggandet måste börja ta fart för att den framtida låta den mark de själva äger med tomträtt, vilket inne­ tillväxten i regionen inte ska hotas. Stockholm är Sveri­ bär att kommunen hyr ut marken i stället för att sälja ges tillväxtmotor och staden fortsätter att växa rekord­ den. Tillämpandet av tomträtt för studentbostäder, till­ artat. I Stockholmsregionen finns det i dag cirka 80 000 sammans med andra åtgärder för att ge studenter en studenter och enbart 12 500 studentbostäder. Under större betalningsförmåga, behövs för att skapa ekono­ de senaste åren har byggandet av studentbostäder fallit miska incitament för aktörerna. samtidigt som antalet studenter blir allt fler. Kö­tiderna för en studentbostad fortsätter att bli allt längre, i dag Regeringen har möjlighet att avskaffa fastighetsav­ tar det två år för att få ett korridorsrum hos SSSB. Detta giften för studentbostäder. Den nuvarande kommuna­ är en oroväckande utveckling. la fastighetsavgiften slår hårt mot små studentlägen­ heter och korridorsrum, då de beskattas lika mycket Studenter väljer i dag bort Stockholm som studieort, som femrummare. En avskaffning av fastighetsavgif­ medan andra funderar på att flytta ifrån staden under ten skulle vara en billig åtgärd som leder till större in­ sina studier eller efteråt på grund av svårigheten med citament i branschen. Om bostadsbristen inte byggs att hitta boende. Det är uppenbart att den extrema bo­ bort riskerar Stockholm att förlora både studenter och stadsbristen kan komma att hämma Stockholmsregio­ framtida arbetskraft. nens tillväxt. Regionens behov av arbetskraft med hö­ gre utbildning kommer inte att försvinna utan snarare Martin Sahlin och emilia wikström melin bli än större under de närmaste åren. Ordförande respektive Vice ordförande, Stockholms studentkårers centralorganisation

Debatt & Opinion

Hen är inkluderande om hen är ett ord som

fråntar identitet skulle det finska språket enligt samma argument anses avidentifiera människor dagligen. Hen som pro­ nomen verkar inklude­ rande och ger fler perso­ ner ett sätt att uttrycka sin identitet. Hen är ett pronomen som inte me­ nar att ersätta. Därmed kan en förnekelse av detsamma ses som lika I Gaudeamus 4/2012 publicerades essän "Hen-identiproblematiskt som att ta tet eller icke-identitet". bort hon/han. Hen öpp­ nar upp dörrarna för att bedriva ett erkännande av att vi inte enbart är och känner oss som män och kvinnor! Samhällsnormer utgör förväntningar gällande kön.

Problemet är att inte alla passar in i dessa ramar, som kan ses som oerhört begränsade. Personer som inte platsar inom normen faller i dag mellan stolarna. Lik­ väl som hon eller han kan hen användas för den som föredrar det. Meningen är inte att väcka obehag och ir­ ritation hos den del av befolkningen som inte identifie­ rar sig med pronomenet hen, tvärtom bör det tas emot som en självklarhet för större valmöjlighet och bred­ dat perspektiv på kön i stort. Personer som föds med oidentifierbar könstillhörighet, enligt det binära köns­ systemet kvinna/man, korrigeras i regel för att passa in i normen som utgör kön. Att själv få bestämma över sin egen kropp och identitet bör vara givet. Därmed måste vi sluta fega och börja erkänna personer som identifie­ rar sig som män, kvinnor, både och, varken eller, per­ soner som föds med kroppar som inte passar in i sam­ hällets snäva normer samt personer som vi rent av inte kan eller vill könsbestämma! Gisela Janis påverkanssekreterare jämlikhet, Stockholms universitets studentkår

GADDENKRÖNIKAN HELENA SÖDERQVIST

Alla ska få bo i husen Diskussionerna om bostads­

brist har tagit fart. Hur ska vi lösa problemet med att det inte byggs tillräckligt myck­ et? Vissa experter och tyckare har svar på den frågan, nämli­ gen att man bör sänka vissa av kraven som finns för bostäder. Exempelvis kravet på att det måste finnas hiss i ett hus som är högre än tre våningar. Jag blir alldeles kall inombords när jag hör sådana förslag. Ett hus på flera våningar utan hiss betyder att folk som inte orkar, eller ens kan gå, inte kan bo där. Om de inte får en lägenhet på första våningen förstås. Ja, men inte alla studenter är funktionshindrade, ma­

joriteten kan faktiskt gå i trappor. Och kan vi få bort hisskostnaderna så blir det billigare att bygga stu­ dentbostäder. Det vinner Kommentera alla på. Självklart kommer krönikan, skriv till det finnas hus med hiss. helena.soderqvist@ Där kan rullstolsburna sus.su.se. bo. Men som det ser ut nu

Oense?

med hiss i alla höghus så får ju ingen bostad. Vare sig man kan gå i trappor eller inte. Jag blir ännu kallare när jag hör dessa argument. Ser ni inte scenariot vid horisonten? Där står det höga

”Jag blir alldeles kall inombords. Ett hus utan hiss betyder att folk som inte orkar eller ens kan gå inte kan bo där.” hus på rad. Alla husen är gröna. Inget av husen har hiss. Studenterna som bor där kan raskt gå upp till sin våning. Visst är det jobbigt, men alla har i alla fall ett eget rum, kanske till och med ett kök också. Och de får tillgång till rummet så snart de ska börja studera. En utopi. Men bredvid de gröna husen står några andra hus. De är gula och har hissar från gatuplan upp till högsta våningen. Där bor det några andra studenter. Kanske är alla i de gula husen rullstolsburna. Betalar de mer

i hyra? Vissa av studenterna som bor i de gula husen har kanske hjärtfel som gör att de inte fysiskt orkar gå i trappor. Känns det bra att de får bo med andra studen­ ter som har liknande handikapp? Hur låter kallpratet i hissen? ”Varför bor du här då?” ”Nej, jag har en protes på höger ben.” ”Åh fan. Jag har hjärtfel.” ”Tur att vi har hiss.” ”Verkligen”. Kommer det att finnas andra utan funktionshinder i de

gula husen? Självklart. Kanske hoppas de att få flytta in i de billigare gröna husen. Kanske är de nöjda med att betala lite mer för en hiss. Vad händer om en kille i det gröna huset ramlar i en olycka och blir rullstolsburen? Hoppas det finns ett ledigt rum i ett av de gula huset, eftersom han inte kan bo kvar i det gröna. För undrar hur många som vill bygga hus med hiss när det är enk­ lare och billigare att bygga hus utan. En utopi? Skulle inte tro det.

Helena Söderqvist Reporter/redigerare Gaudeamus 5/2012 Gaudeamus 3

Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Bara på webben gaudeamus.se

”Det är såklart väldigt glädjande och samtidigt blir jag ödmjuk inför det stora förtroendet jag har fått. Men än är det inte klart.”

24 aug Vill du vinna ett nobelpris? plugga kemi på Su

Astrid Söderbergh Widding, rektorskandidat

Foto: ®©Nobelstiftelsen

Stockholms universitet ligger på plats 81 bland världens bästa universitet. Det vi­ sar den senaste listan från Academic Ran­ king of World Universities (ARWU). De bedömer utbildningar, bland annat tar de hänsyn till om nobelpristagare har gått på utbildningen. 21 aug Ändrad plånbok för svenska utbytesstudenter

Foto: Agnes Brynge

Till hösten kommer studerande i utlandet att få mer eller mindre pengar i studie­ medel från CSN. Bidragsdelen ändras inte utan är lika stor som i Sverige, det vill säga cirka 2 800 kronor i månaden. Ändringen innebär alltså att man blir beviljad ett stör­ re eller mindre lån än tidigare. 20 aug utbytesstudenter i kläm

Utbytesstudenter kan komma i kläm när Stockholms universitet försöker beskriva svårigheterna med att få bostad i Stock­ holm. Det vet utbytesstudenten och ir­ ländaren Marcus Sheridan som trodde att det var lätt att hitta andrahandsboende i Stockholm. Nu får han stanna kvar på Ir­ land. 6 aug ”HBTQ-studenter osynliggörs”

Ett steg närmare den nya rektorn Den 30 augusti presenterade och förhördes de två kandidaterna för rektorsposten i Aula Magna. Efter en första omröstning fick Astrid Söderbergh Widding flest röster vilket pekar på att hon blir Stockholms universitets nya rektor. Helena söderqvist

Den 30 augusti befann sig de båda kan­ didaterna Astrid Söderbergh Widding och Margaretha Fahlgren på plats i Aula Magna för den hearing, ett sorts förhör, om hur de ser på rollen som rektor för Stockholms universitet. Närvarande var medarbetare och studenter vid univer­ sitet men även den hörandeförsamling som ska fatta det första av tre beslut om vem som bör överta posten som rektor.

Omröstning efter hearing Foto: Per Sjödahl

Hbtq-studenter kan känna sig osynlig­ gjorda i allt från grupparbeten till att det inte finns könsneutrala toaletter, och hbtq-­frågor är sällan en naturlig del i un­ dervisningen. Det framförde deltagare i panelsamtalet ”Avslöja heteronormen i högre utbildning” som anordnades på Stockholm Pride.

4 Gaudeamus 5/2012

Efter hearingen träffade hörandeför­ samlingen kandidaterna enskilt. Efter de enskilda samtalen röstade hörande­ församlingen på en av de två kandida­ terna. Den som gick vinnande ur röst­ ningen var Astrid Söderbergh Widding med 45 röster vilket motsvarar 78 pro­ cent av de närvarande från hörandeför­ samlingen. Margaretha Fahlgren fick 13 röster och 22 procent. Astrid Söderbergh Widding har precis fått omröstningssiffrorna när Gaude­ maus når henne på telefon – Det är så klart väldigt glädjande och

samtidigt blir jag ödmjuk inför det stora förtroendet jag har fått. Men än är det inte klart med hela rekryteringsproces­ sen, säger hon.

Regeringen fattar sista beslutet Astrid Söderbergh Widding arbetar för närvarande på Stockholms universitet som vicerektor för humaniora och sam­ hällsvetenskap. Hon är även professor i filmvetenskap. Astrid Söderbergh Widding tror att det stora stödet för henne från hörandeför­ samlingen beror på att universitetet ser fördelar med att rekrytera någon inni­ från SU:s verksamhet som vill fortsätta de satsningar som redan sjösätts. – Jag vill fortsätta samarbetet med Kungliga tekniska högskolan, och med Karolinska institutet. Den senaste tidens förändringar bi­ drar till att församlingen förmodligen vill rekrytera någon som inte vill göra några större förändringar, tror Astrid Söderbergh Widding. – Bolognaprocessen och integere­ ringen av lärarutbildningen har innebu­ rit jättestora förändringar för universite­ tet. Därför tror jag inte att universitet är så förändringsbenäget. Nästa steg i rekryteringsprocessen sker den 28 september. Då kommer uni­ versitetsstyrelsen att besluta vilken kan­ didat som de vill ska bli den nya rektorn på SU. Nuvarande rektor Kåre Bremer vill som ledamot i universitetsstyrelsen

inte kommentera hur han ser på stödet för Astrid Söderbergh Widding. Det sista steget i rekryteringsproces­ sen sker på regeringsnivå. Då kommer utnämningen av den nya rektorn att ske under ett regeringssammanträde, där minst fem statsråd kommer närvara. Den nya rektorn kommer att tillträda först den 1 februari 2013. Läs mer om de båda rektorskandida­ terna på vår hemsida, www.gaudeamus. se.

Vad gör en rektor? Rektor är myndighetens (d v s universitetets) chef och har ett operativt ansvar för hela verksamheten. Rektor anställs genom beslut av regeringen för en period om högst sex år (med möjlighet till förlängning tre + tre år) efter förslag av universitetsstyrelsen och hearing av en rådgivande valförsamling. Varje torsdag förmiddag hålls ett beslutsmöte som kallas rektorsföredragning (RF), det är vid detta tillfälle som principiella beslut fattas och större avtal undertecknas.

!

Källa: www.su.se

händer i svenska studentvärlden

Nyheter

Nya utvärderingar på studera.nu Men rektor Kåre Bremer manar till försiktighet Högskoleverkets utvärderingar av utbildningar har fått mycket kritik. Nu finns de på studera.nu som en vägledning för dem som ska söka till högskolan.

Systemet anses lägga för stor vikt vid de examensarbeten som läggs fram i slutet av varje utbildning. Utvärderingarna tar heller ingen hänsyn till hur mycket re­ surser en särskild utbildning har i rela­ tion till antalet elever.

Helena Söderqvist

HSV kan inte ändra systemet

Högskoleverket (HSV) presenterar lö­ pande egna utvärderingar av program på Sveriges högskolor och universitet – sedan i våras enligt ett nytt system. I somras valde HSV att lägga utvärd­ eringarna på studera.nu där sökande kan jämföra olika utbildningar som gra­ deras enligt en tregradig skala: mycket hög kvalitet, hög kvalitet och bristande kvalitet. Enligt HSV finns jämförelserna på studera.nu som "ett vapen mot av­ hopp". Utvärderingarna har sedan en tid till­ baka stött på kritik. Bland annat avgick HSV:s tidigare universitetskansler An­ ders Flodström den 1 juli 2010 i protest mot det nya systemet för att utvärdera utbildningen vid Sveriges högskolor.

Rektor Kåre Bremer manar till försiktig­ het att dra några slutsatser om kurserna från utvärderingarna. På sin blogg skrev han den 12 juni i år om utvärderingara: ”De må säga något om kvaliteten på ett antal examensarbeten i ämnet för ett antal år sedan men det är långt ifrån gi­ vet att de säger någonting om dagens ut­ bildning. I många fall har utbildningar­ na gjorts om sedan de examensarbeten som ingår i utvärderingen skrevs.” I den senaste presentationen av pro­ gramutvärderingar fick fyra utbildning­ ar på Stockholms universitet det sämsta omdömet från HSV, bland annat kurser i journalistik och ekonomisk historia. De kritiserade kurserna har redan änd­ rats eller tagits bort sedan utvärdering­

arna gjordes. Men HSV kan inte ändra utvärderingarna på studera.nu även om utvärderingarna ändrats. Omvärdering­ arna sker vart fjärde år oavsett ändrat programinnehåll. Karin Jäplid Linde är biträdande chef på utvärderingsavdelningen på HSV. Hon säger att systemet för kvalitetsut­ värderingarna inte kommer att ändras. Vad säger du om kritiken mot att HSV lägger för stor vikt vid examensarbeten i utvärderingarna? – De självständiga arbeten som stu­ denten gör väger tungt men också själv­ värderingen som universiteten gör själ­ va. Är det inte en lång period innan man utvärderar ett program igen? – Det är regeringen som har bestämt att det ska ske vart fjärde år. Tidigare var det sex år så nu går det rätt mycket snab­ bare för oss att utvärdera, säger Karin Järplid Linde. Var det inte för sent att ge studenterna besked om kursbetygen i somras när de redan kommit in på kurserna?

– Vi blev klara med de första utvärd­ eringarna i april och hade inte kunnat snabba på resultaten. Utvärderingarna tar den tid de tar. Fram till 2014 ska HSV utvärdera kvaliteten på alla högskoleutbildningar som leder fram till en examen.

Summary in English A new system developed by the Swedish National Agency for Higher Education (Högskoleverket, HSV) aims to review and rank courses and programs at Swedish universities. However, these reviews have already been met with critique for putting too much emphasis on the results of final examination assignments. Furthermore, the reviews are only carried out every four years by HSV, regardless of any improvements made to the courses in question during this period of time. HSV comments that no changes will be made to the review process at this time. The reviews can be viewed at www. studera.nu.

1. Hur nyfiken är du på att läsa HSV:s utvärderingar för din utbildning? 2. Vad kan en utvärdering betyda för studenter? Jennifer heath, studerar på utländska lärarprogrammet

Nicole Trinh, studerar på Juristprogrammet

Jerker eliasson, studerar på Juristprogrammet

1. – Inte direkt. Jag visste att jag ville plugga juridik och att jag ville bo i Stockholm. Därför var det rätt så enkelt för mig att välja. 2. – Det kan betyda olika saker men viktigast borde vara, för en student, att kunna läsa vad som sker efter ens utbildning.

1. – Inte speciellt. Jag vet att Juristprogrammet är etablerat som program och därför behöver jag inte kolla. Om jag hade sökt en mindre etablerad utbildning hade det kanske varit spännande att se. 2. – Det är bra att få veta vad andra tycker om det man studerar.

1. – Jag vill bara ha min exa­ men så att jag kan få börja ar­ beta som lärare. Det hade inte spelat någon roll om jag hade sökt för första gången i Sverige. För mig är det viktigast att bara få komma in på programmet och bli klar med min examen. 2. – I USA där jag kommer ifrån är en utvärdering jättemycket värt eftersom en utbildning kan kosta väldigt mycket pengar. Så där vill man verkligen veta hur en högksola värderas på oli­ ka sätt. Men i slutändan är det ändå svårt att få en ordentlig uppfattning om hur bra en ut­ bildning är eftersom det beror på så olika saker. Jag tycker inte att man ska titta på examensar­ beten till exempel. Då säger un­ dervisningen mycket mer om kvalitén på en utbildning – hur bra läraren är. 5/2012 Gaudeamus 5 4/2012

Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Hallå där ... ... Lovisa Wretman, förbundskassör på Sveriges förenade hbtq-studenter (SFQ), som just påbörjat kampanjen Avslöja heteronormen, där studenter uppmanas skicka in historier om heteronormativitet i undervisningen.

Varför måste heteronormen avslöjas? – Vi anser att det största problemet är att hbtq-personer osynliggörs, framför allt genom att hbtq-personer inte finns representerade i undervisningen eller kurslitteraturen. Det klassiska exemplet är inom klientorienterade utbildningar som läkare, sjuksköterska, psykolog och präst där studenterna ofta arbetar med verkliga exempel eller cases och personerna i dessa utesluLovisa Wretman tande är heterosexuella Foto: SFQ personer med ett tydligt heteronormativt könsuttryck, vars självupplevda, biologiska, juridiska, sociala och kulturella kön stämmer överens hela livet. Anser ni att SU är en bra plats för hbtq-­personer att studera på? – Rainbows, SFQs lokalförening på Stockholms universitet, genomförde hösten 2011 en undersökning av hur hbtq-personer känner sig bemötta. Här kan man läsa att 2 av 51 personer har upplevt hot om våld, en person har utsatts för våld, 18 procent har känt sig diskriminerade och 20 av 51 känner att de inte kan tala öppet om sin hbtq-identitet på SU. 46 procent känner inget stöd från lärare och 6 personer upplever att lärare talat öppet illa om hbtq-personer. Så det är inte perfekt. Vad kan man göra om man känner sig diskriminerad på grund av sexuell läggning eller könsöverskridande? – Som SU-student kan man kontakta kårens studieombud eller Rådet för jämlikhets- och jämställdhetsfrågor på jamlikhet@su.se. Om det är något allvarligt som har inträffat bör man i stället vända sig till polisen eller Diskrimineringsombudsmannen (DO). Mikael Björnfot

Avslöja heteronormen SFQ:s kampanj Avslöja heteronormen pågår under ett år. Känner man att man har varit med om något man vill berätta om från sin studietid kan man skicka sin berättelse till avslojaheteronormen@hbtqstudenterna.se

!

Doktorander lider på arbetsplatsen Doktorander i Sverige mår dåligt på sina arbetsplatser. Det visar en ny rapport från TCO-förbundet ST och Sveriges förenade studentkårer (SFS). Dåliga arbetsvillkor utgör en av flera stressfaktorer. helena söderqvist

Rapporten visar att var femte doktorand lider av sömnproblem. Sex av tio skip­ par lunchen på grund av stress. Var fem­ te känner sig kränkt på arbetsplatsen. I Sverige finns cirka 18 000 doktoran­ der. De doktorander som mår sämst är de som har sämst anställningsvillkor, enligt rapporten. – Det verkar avgörande om man är anställd eller om man får utbildningsbi­ drag som doktorand, säger Axel Israelsson som är ledamot i SFS dokto­ randkommitté. Vissa doktorander får ingen anställ­ ning när de påbörjar forskningsutbild­ ningen utan får ett utbildningsbidrag. Men enligt lag måste varje högskola an­ ställa doktorander med utbildningsbi­ drag senast två år innan studierna av­ slutas (se faktaruta).

Tidsglapp med sämre skydd Vid övergången från bidrag till anställ­ ning skapas ett tidsglapp som varar i drygt sex månader i socialförsäkrings­ systemet. Då har man sämre socialt skydd vid sjukdom eller föräldraledig­ het.

På Stockholm universitets student­ kår arbetar doktorandombudet Fredrik Charpentier Ljungqvist med bland an­ nat att försöka förbättra arbetsvillkoren för Stockholms universitets doktoran­ der. På SU är situationen för doktoran­ derna generellt sett ganska bra, förutom på vissa institutioner, säger han utan att vilja nämna specifikt vilka institutioner­ na är. – Mest avgörande för doktorandernas arbetssituation är de enskilda lärosäte­ nas egna krav på hur arbetsvillkoren ser ut. – Problemen för dem har oftast inte att göra med finansiering, utan beror på relationen till handledaren eller de andra kollegorna. Den svåra situationen beror alltså oftast på en dålig relation med medarbetarna.

Alla har inte råd att doktorera Situationen för SU:s doktorander skulle kunna förbättras något om utbildnings­ bidraget försvann och alla blev anställ­ da, enligt Fredrik Charpentier Ljung­ qvist. – Viktigaste effekten av att ta bort ut­ bildningsbidraget är att personer i svåra socioekonomiska situationer, exempel­ vis ensamstående föräldrar, skulle kun­ na ha råd att doktorera. Som det ser ut i dag går det oftast inte. På SU har rektor Kåre Bremer stöttat arbetet med att få bort utbildningsbi­ draget helt och hållet. Risken med att

ta bort bidraget är att antalet doktoran­ der blir färre eftersom en anställning är dyrare än att betala utbildningsbidrag. Men att den kostnadsökningen skulle bli så stor att många doktorander skulle försvinna, tror inte Fredrik Charpentier Ljungqvist. – Även om det skulle bli något färre doktorander kan det leda till något posi­ tivt då handledarna skulle räcka till bätt­ re för de doktorander som finns. Till hösten kommer en forskningspro­ position från regeringen att läggas fram. Enligt ST och SFS kommer propositio­ nen inte att innehålla förslag om för­ bättrade anställningsvillkor för dokto­ rander i Sverige.

Summary in English A new report states that postgraduate students at universities often suffer from psychosocial issues eg. sleeping problems or anxiety towards superiors. Postgraduate students can either be hired by a university, or be given an allowance by the state, and the latter category are more prone to experiencing problems of this kind. Stockholm University (SU) is working towards hiring all of its postgraduate students. According to SU's student union, this would also enable more people who live in difficult social conditions to become postgraduate students.

Doktorandvillkor Utbildningsbidraget för doktorander är 15 500 kronor i månaden innan skatt vid heltidsstudier. En doktorand som har utbildningsbidrag ska, efter ansökan, erbjudas anställning som doktorand senast när två år återstår av studierna enligt den individuella studieplanen. En ansökan om att få anställning som doktorand lämnas till rektor eller till den instans som fått ansvaret delegerat till sig. En utländsk doktorand som forskar vid ett svenskt universitet ska också ha samma socialförsäkring som den svenska forskaren.

!

Källa: doktorandhandboken.se

Fredrik Charpentier Ljungqvist är doktorandråd på Stockholms universitets studentkår. Han menar att det viktigaste för en doktorand är det enskilda lärosätets krav på hur arbetsvillkoren ser ut.

6 Gaudeamus 5/2012

Foto: Helena Söderqvist

händer i svenska studentvärlden

Nyheter

tre myndigheter blir två

Försenad välkomstdag Det är först till kvarn som gäller när man bokar Aula Magna. Studentavdelningen var inte först och Välkomstdagen blir försenad.

Välkomstdagen för nya studenter blir först den 12 september – en och en halv vecka in på terminen. Anledningen: Aula Magna var upptagen när Studentavdelningen skulle boka. åsa kahn

Vid varje terminsstart ordnar Stock­ holms universitet en välkomstdag för nya studenter i Aula Magna, med bland annat studietips, information och gui­ dade turer. I fjol ordnades Välkomstda­

gen den 31 augusti och året innan låg dagen den 1 september. I år är det den 12 september som gäller – en och en halv vecka efter terminsstart. Anledningen är att aulan var fullbokad när Student­ avdelningen gjorde sin bokning. – Sista veckan i augusti och första veckan i september är det väldigt myck­ et. Bland annat Orientation Day och en presentation av rektorskandidater, sä­ ger Inga Horndahl, chef på Sektionen för konferensservice på SU. – I bokningen är det först till kvarn som gäller. Det är svårt att säga exakt,

Foto: Helena Söderqvist

men man bör boka åtminstone ett år i förväg. Det gäller nästan vilken tidpunkt som helst. Studentavdelningen bokade Aula Magna i oktober förra året, enligt Inga Horndahl. Den som bokade arbetar inte kvar och Evelina Sköld som i dag ansva­ rar för Välkomstdagen kan inte svara på varför bokningen kommit så sent. Är det är ett problem att dagen hamnat så sent? – Naturligtvis. Välkomstdagen bör vara så snart som möjligt, det är då stu­ denterna behöver mest stöd.

Högskoleverket (HSV), Verket för högskoleservice (VHS) och Internationella programkontoret blir vid årsskiftet två myndigheter: Universitetskanslerämbetet (UKÄ) och Universitets-och högskolerådet (UHR). UKÄ ska framför allt genomföra granskningar av högskolor och UHR ska bistå med stöd. Stockholms universitets rektor Kåre Bremer mejlar till Gaudeamus: – Jag tycker det är en bättre konstruktion med uppdelning på en i huvudsak granskande och en i huvudsak stödjande myndighet. UKÄ kommer från och med januari 2013 att ledas av Lars Haikola, i dag universitetskansler på HSV. På UHR blir Ulf Melin generaldirektör. Ulf Melin arbetar i dag som generaldirektör för Internationella programkontoret. HS

höjd kåravgift Inför hösten 2012 har kåravgiften höjts från 80 kronor till 100 kronor. Varför höjs kåravgiften? – Kåravgiften på Stockholms universitets studentkår är en av landets lägsta även efter höjningen. Höjningen gjordes för att säkerställa att vi fortfarande ska kunna driva en god service för våra medlemmar i form av sociala aktiviteter, ett bra föreningsliv på campus, svarar nya kårordföranden Livija Ginters. HS

STUDENTRABATT HOS TANDLÄKAREN! Undersökning inkl. puts och tandsten = 395 kr Tandblekning = 1.200 kr Vi lämnar även 25% studentrabatt på alla typer av behandlingar! Ring för info och tidsbokning. Vi är anslutna till försäkringskassan.

Hjärtligt välkommen!

Leg. tdl. Jan Isacson Birger Jarlsg. 36, 114 29 Stockholm, Tel: 08-611 08 02

5/2012 Gaudeamus 7

Nyheter

händer i svenska studentvärlden

(7 <+m ! 1 6 y X

' g 0 5/ IFs 36 9bi SS RGY YN

-S

SSIF & Frescatihallen erbjuder toppmoderna träningsmÜjligheter pü universitetomrüdet. +g*67$5$%$77)g568678'(17(5

66,)EMXGHUSn*5$7,6 gym & gruppträning under

g33(7+86  Ć&#x201D; Testa vĂĽr hĂśstnyhet Gym Cross - personlig träning i grupp med nya SYNRGY 360X.

Ć&#x201D; Stort utbud av gruppträningsklasser! Specialpass, teamklasser och nyheter som SHâ&#x20AC;&#x2122;BAMÂŽ. Ć&#x201D; 10 min gratis nackmassage! Ć&#x201D; VĂĽra välutbildade personliga tränare svarar pĂĽ frĂĽgor om kost och träning.

(UEMXGDQGHXQGHUgSSHWKXV

*8/'.257(7

Mikael Jämtsved tjuvkikar pü lagboken infÜr kursstart. Han är en av de som till hÜsten bÜrjar pü SU:s populäraste program. Foto: Sara Sharifpour

Juridiken i topp pĂĽ SU

Träningskortet inkluderar gym, gruppträning samt 10% RABATT pü bl.a PT, massage & kostrüdgivning.

Ungefär 7 000 personer vill gü Juristprogrammet pü Stockholms Universitet. ­Nästan ingen vill gü Socialt arbete II. Här är de populäraste utbildningarna pü SU i hÜst.

0|MOLJKHWDWWWHVWD66,)V NXUVXWEXGSnYnU

sara sharifpour

7,//5$%$77(5$735,6

3529$3c '$* *nSn<2*$RFKĂ&#x20AC;HUDROLND dansklasser utan kostnad!

Mer information och schema hittar du pĂĽ:

www.ssif.su.se

Â&#x2021;66,)Â&#x2021;)UHVFDWLKDOOHQÂ&#x2021;78QLYHUVLWHWHWÂ&#x2021;66,) Â&#x2021;gSSHWWLGHU0nQWRUÂ&#x2021;)UHÂ&#x2021;/|UÂ&#x2021;6|Q

Juristprogrammet pĂĽ Stockholms uni­ versitet är den populäraste utbildning­ en i hela Sverige. I ĂĽr var det totalt 6 924 sĂśkande till Juristprogrammet och 1 849 sĂśkte dit i fĂśrsta hand. Mikael Jämtsved, 26, ska bĂśrja pĂĽ universitetets populä­ raste program. VarfĂśr sĂśkte du till Juristprogrammet? â&#x20AC;&#x201C; Jag är väldigt intresserad av lagstift­ ning sĂĽ jag kom fram till att det var en bra karriärväg. Andra populära utbildningar i hĂśst är kandidatprogrammet i fĂśretagseko­ nomi och Socionomprogrammet. I kon­ trast till dessa finns program med endast nĂĽgra enstaka sĂśkanden. En är Socialt arbete II, som blivit inställt pĂĽ grund av fĂśr lĂĽgt antal sĂśkande. Enligt Johan Ke­ jerfors, kursansvarig fĂśr Socialt arbete

pĂĽ grundnivĂĽ, krävs det att minst 25 stu­ denter sĂśker och blir antagna fĂśr att kur­ sen ska ges. VarfĂśr tror du att sĂĽ fĂĽ sĂśker till Socialt arbete II? â&#x20AC;&#x201C; Det tĂśrs jag inte svara pĂĽ. Merparten av de som sĂśker till Socialt arbete I har en annan grundutbildning och känner att det räcker med fĂśrsta kursen. Sedan är Socialt arbete I en komprimerad ver­ sion av Socionomprogrammet och de som fattar intresse fĂśr ämnet tar steget vidare mot Socionomprogrammet, sva­ rar Johan Kejerfors.

Poppislistan 1. Juristprogrammet (6 924 sĂśkande) 2. Kandidatprogram i fĂśretagsekonomi (4 816) 3. Socionomprogrammet (4 299) 4. Psykologprogrammet (4 132) 5. FĂśretagsekonomi I (2 573)

!

Källa: Verket fÜr hÜgskoleservice

A sense of the world â&#x20AC;&#x201C; in Denmark COLUMNIST NELLY SAX this last semester

I studied abroad in Copenhagen. My expectations for the coming semester were not met at all â&#x20AC;&#x201C; in both a good and a bad way. The reason why I initially chose to study in Copen­ hagen was because I loved the city and its inhabi­ tants. I wanted to be a part of the Danish society for five months, learn Danish and meet local people of the city. That was not exactly what happened. My student residence mostly consisted of inter­ national students from all around the world. I made friends from USA, Italy, Canada, Austria, Germany, Australia and England. But not one single one from Denmark. Together with these people I discovered Copenhagen, but not as an inhabitant, more like a tourist. When asking people in my student hall why they chose Denmark and the course they were taking the answers were a bit unclear. It turned out that most of

8 Gaudeamus 5/2012

the students in my house actually considered the se­ mester a nice and well-earned break from their nor­ mal hectic life filled with deadlines and massive ex­ ams. They saw a semester abroad as the perfect ex­

â&#x20AC;?This semester would not be one were I was getting a view of the Danish life so much as getting a sense of the world.â&#x20AC;? cuse to get away from their everyday life and just have fun and party. The focus was not on getting to know the city per se, as much as getting to know where the good parties were located. Every Thursday it was the international student house with two cocktails for the price of one. Every weekend the same clubs with the same people. Not a single Dane around. After a while I just accepted the situation. I realized that this semester would not be one were I was getting

a view of the Danish life so much as getting a sense of the world. In my student house I got to taste real Italian lasagne with parmeggiano. I tasted Polish eggs from a friendâ&#x20AC;&#x2122;s parents hen farm. I learned the tradi­ tional (and extremely healthy) food of the Canadian French province Quebec called Poutin: fries drenched in gravy and melted cheese. I learned what places to go to when I eventually visit Australia in the future. I have a road trip by car through California waiting for me next summer. I drank Austrian plum schnapps. I got addicted to dried and salted sea weed from Korea. I learned how to make the appropriate (or inappro­ priate for that matter) hand moves along with lines in Italian. Not to mention how much my English impro­ ved. Living with an American girl, who also became my best friend, for five months turned out to be the greatest investment for my English knowledge ever. So to all the exchange students of Stockholm Uni­ versity this semester: I hope you get to know some Swedish people while here and discover the city. But be prepared for the unexpected. Nelly Sax has a degree in English and studied at University of Copenhagen during the spring semester.

gadden intervjuar

Ett ögonblick

Foto: Helena Söderqvist

Grön på SU-kåren ... Livija Ginters, kårordförande under det kommande läsåret och tidigare aktiv inom Gröna studenter Vad gjorde du i somras när du fick beskedet att du blivit vald till kårordförande? – Då satt jag i en båt på en sjö i Abisko. Jag sommarjobbade som forsknings­ assistent på Stockholm universitets forskningsstation där. Jag fick, bland mycket annat, ta prover på hur mycket metangas som sipprade ut i en sjö i när­ heten. Men det fick avbrytas abrupt när jag skulle väljas in som kårordförande för Stockholm universitets studentkår. Vad innebär ditt jobb som ordförande? – Jag representerar kåren och alla medlemmarna när vi bland annat träf­ far universitetets ledning och diskute­ rar studenters önskningar och behov i utbildningsfrågor. Jag är också ytterst ansvarig för kårens hela verksamhets­ budget och är den som välkomnar alla nya studenter under Välkomstdagen på SU. Vad är det första du har gjort som kårordförande? – Jag och vice ordförande går igenom

alla styrdokument som finns och ser över att vi i praktiken gör det vi ska, en­ ligt lagen, när det kommer till att styra över studenters medbestämmande över sina utbildningar. Jag vill öppna upp kå­ ren och öka transparensen. Vad är sambandet mellan naturvetenskaplig forskning och politik, tycker du? – Sambandet är kanske inte så stort, egentligen. Men det som är bra med att vara naturvetare och syssla med politik är att man verkligen gillar att mäta sa­ ker, till exempel resultat. Naturvetare är fasligt förtjusta i det. Och nu hoppas jag att mycket av det arbete vi kommer ge­ nomföra under det kommande året ska kunna mätas och värderas utifrån. Man kan väl säga att naturvetenskapen har man för att förstå världen. Politiken har man för att förändra den. Du presenterar dig som marin geovetare, vad har du studerat? – Jag har studerat hur olika livsformer, som bakterier, träd och människor, på­

verkar planeten och tvärtom. Närmare har jag studerat hur människan har in­ verkat på haven. Du är väldigt intresserad av planeter också, varför då? – Eftersom jag pluggat samband mel­ lan olika livsformer på jorden, blir jag också intresserad av hur livsformer skulle kunna påverka andra planeter, el­ ler redan har gjort det. Och nu har det landat en så kallad forskningsrover på Mars för att undersöka livsformer på den planeten, och jag blir väldigt pep­ pad över det. Du är ensam naturvetare bland sex andra samhällsvetare i kårstyrelsen, hur kommer det gå tror du? – Det kommer nog att gå bra. Jag vill att styrelsemedlemmarna – som arbetar med att faktiskt verkställa det vi säger att vi vill verkställa inom kåren – ska kän­ na att de kan tänka självständigt och att de faktiskt kan göra skillnad. De arbetar ideellt men det ska inte hindra dem från att känna att de kan påverka.

Har du någon förebild när det kommer till både naturvetenskap och politik? – I forskningsvärlden är det nog Ma­ rie Curie. Och i politiken så beundrar jag Maria Wetterstrand. Hon är alltid saklig, jobbar aldrig med personangrepp i sin retorik och hon lutar alltid sin politik på vetenskap. Hon har bedrivit evidensba­ serad politik, kan man säga. Du sa tidigare att du är trött, hur är det med sömnen? – Det är svårt att sova när man är så peppad. Det känns lite som när man började första klass och inte visste vad man skulle förvänta sig av sina nya klasskompisar. Men jag är säker på att mina nya medarbetare och jag kommer göra många bra saker tillsammans un­ der året som kommer. Helena Söderqvist

5/2012 Gaudeamus 9

Utrikes

studenter i världen

Explosion av närsynthet bland Kinas studenter

Tuff utbildning och dålig syn tros ha ett samband. I Kina är 85 procent av högskolestudenterna närsynta.

85 procent av eleverna vid Kinas universitet och högskolor är närsynta. Det visar en undersökning från landets ­utbildningsministerium. En stor anledning är utbildningssystemet, med långa timmar vid skolbänken och mängder med läxor från tidig ålder. Jojje olsson

Undersökningen gjordes bland 350 000 studenter och ungdomar i 31 kinesiska provinser. Ökningen är störst bland yng­ re; 41 procent av eleverna i grundskolan är nu närsynta, en ökning med 9,2 pro­ cent sedan 2005. Utbredningen ökar till 67 procent i gymnasiet, och till hela 85 procent på universitetet. Medicinmagasinet The Lancet menar

att det inte finns några bevis för påstå­ enden om att närsynthet är mer gene­ tiskt betingat hos asiater. Exempelvis är närsynthet dubbelt så vanligt i de kine­ siska städerna än på landsbygden. Tidningen drar i stället en parallell till fokuseringen på utbildning. Man menar att pressen i skolan, kombinerat med snabba förändringar i livsstilen, gör att kinesiska barn och ungdomar nu till­ bringar allt mindre tid utomhus i natur­ ligt solljus. Föräldrar är ofta ovetande om samband och risker, och bryr sig främst om bra studieresultat.

Rådgivning för föräldrar I kinesiska städer har det till och med satts upp rådgivning för föräldrar om hur man skyddar sina barns syn. Geni Base är en av de byråer som ger föräld­

Hej utbytesstudent ...

Varför valde du att plugga i Berlin?

Vem? Hanna Brask Var? Berlin, Tyskland Vad? Har precis avslutat en kandidatutbildning i internationella relationer på Freie Universität.

10 Gaudeamus 5/2012

– Det är en lång historia, en kärlekshistoria. Det började med en klassresa i gymnasiet. Jag gick en samhällsklass med kulturinriktning och vi var här för att titta på konst och arkitektur. Jag kände mig med ens som hemma och blev motiverad att lära mig språket. Jag ville åka tillbaka och ha en vardag i Berlin. Hur är det att plugga i en party­ stad? – Berlin är verkligen den partys-

rar råd om vad de kan göra för sina barns syn. – Ingen hade glasögon då jag gick i skolan på 1970-talet. Men då hade vi inte heller dator eller tv, och spenderade fri­ tiden lekande utomhus. I dag håller sig barn inomhus och stirrar på saker från nära håll, säger byråns ordförande Ren Weibing till tidningen The Telegraph. Han menar också att klassrummen ofta är mörka, och att det är på tok för mycket läxor som ofta går ut på att me­ morera textböcker. Kinesiska skolan är ökänd för att förse eleverna med enor­ ma mängder litteratur som ska läras in, snarare än att jobba med diskussion eller kreativt tänkande. Sambandet mellan närsynthet och tuff utbildning är tydlig i regionen. Östasia­ tiska länder vars elever lägger sig högt på

internationella prov, är också de där syn­ fel och glasögon är som vanligast. Av et­ niska kineser i Singapore är 70 procent närsynta. Siffran är liknande i Taiwan, Hongkong, Sydkorea och i Kinas storstä­ der. I Europa och USA ligger utbredning­ en på 20–40 procent.

tad den har rykte om sig att vara. Man kan gå ut varje kväll i veckan om man så vill. Däremot är onsdagen, som i Sverige är veckans första utgångsdag, här i stället vilodag.

inriktning, och delas in efter betyg. Folk ur lägre samhällsklasser hittar man inte här, utan på yrkesskolorna.

Vad är bättre respektive sämre med Freie Universität jämfört med SU? – Det finns fördelar med Freie som till exempel mindre studentgrupper, mer personligt engagerade lärare och mer motiverade studenter. Det finns en slags respekt bland studenterna på Freie Universität. Däremot är det tyska skolsystemet i stort respektlöst mot människor som inte är medelklass eller över eftersom man så tidigt i livet väljer

Varning för epidimi Experter varnar för epidemiska följder för synen hos befolkningen i dessa län­ der när dagens elever blir äldre. Vid ju ti­ digare ålder man blir närsynt, desto vär­ re kan problemen nämligen bli. Kinesiska myndigheter ska efter un­ dersökningen ha startat testgrupper där barn får spendera mer tid utomhus sna­ rare än vid läxböckerna. De investerar också mer i forskning om närsynthet.

Vad händer efter ditt år i Berlin? – Jag har kommit in på ett masterprogram i Groeningen i Holland till hösten, så det blir två år där. Jag har verkligen blivit biten på utlandsstudier, men jag kan tänka mig att flytta tillbaka till Sverige i framtiden om jag bestämmer mig för att skaffa barn. Jag kan verkligen rekommendera att plugga i Berlin, det är en dynamisk stad med en historia som ständigt är närvarande och med en stor kulturell mångfald. Siri Isgren

studenter i världen

Utrikes

chiles gator ljuder igen

Den 22 varje månad är det demonstration på Quebecs gator. Från början handlade protesterna om den höjda studieavgiften. Nu är det också många som protesterar mot en ny lag som försvårar större samlingar av människor på universitetsområden.

På Chiles gator slår demonstranter med slevar på stekpannor och för oljud för att meddela makten att folket på gatorna är missnöjt. Det är liknande ljud som under protesterna mot diktatorn Pinochet under 1970-talet. Bakgrunden till missnöjet är utbildningssystemet. Både grundskolan och högskolan lider av stora skillnader mellan rika och fattiga områden och de flesta universitet är privat finansierade. Under augusti blev drygt 900 demonstranter gripna på gatorna. Demonstranterna fick känna på både vattenkanoner och tårgas. Hundra poliser blev skadade. Presidenten Sebastian Pinera säger att mer pengar ska satsas på utbildningssystemet men andra regeringsrepresentanter visar mindre förståelse för demonstrationerna. Inrikesministern Rodriga Hinzpeter säger att studentledarna inte har kontroll på situationen. Utbildningsminister Felipe Bulnes säger till BBC: – Vi tror inte på ett utbildningssystem som innebär ett statligt monopol. Chile har under flera årtionden haft en stabil ekonomisk tillväxt. HS

Foto: Ryan Alexander

segregation i iran

Studentuppror ­mot ny lag i Quebec

Segregationen mellan kvinnor och män ökar dramatiskt på flera universitet i Iran. Det visar en ny rapport som släpptes i somras. Frågan har debatterats tidigare. Under 2011 meddelade vetenskapsminister Kamran Daneshjoo att fler universitet skulle öka segregationen mellan kvinnor och män på högskolorna. Många anställda vid universiteten slutade i protest eller gick i tidig pension. President Ahmadinejad uttalade sig då negativt om förslaget. Studien visar att inför höstterminen har flera universitet helt tagit bort möjligheten för kvinnor att studera ingenjörsutbildningar och utbildningar inom matematik eller kemi. Inom andra områden som humaniora får kvinnor och män studera på lika villkor men i olika klassrum, eller under olika terminer. Segregationen ligger i dag på 17 procent. Det innebär att var sjätte universitetsstudent nu går i en enkönad klass. HS

Inför höstterminen 2012 är många studenter vid universiteten i Quebec i Kanada redo att gå tillbaka till sina studier. Eller tillbaka till gatorna där demonstrationerna lever vidare efter den turbulenta våren. Helena söderqvist

Den 22 augusti tog det fart igen från att ha tagit ett sommarlov. Demonstratio­ nerna mot ett förslag att höja den år­ liga studieavgiften från drygt 18 000 till drygt 33 000 kronor. Höjningen kommer ske stegvis under en femårsperiod fram till 2017. Lex Gill var studentkårsordföranden vid Concordia University i Montreal un­ der förra läsåret. – Provinsregeringen kallade till ett möte i slutet av 2010 med olika student­ organisationer för att konsultera oss om huruvida en avgiftshöjning skulle kun­ na gå till. Mötet slutade med att samtliga studentrepresentanter lämnade mötet i protest eftersom regeringen uppenbar­ ligen redan hade bestämt sig för att höja avgifterna. Utanför mötet hade tiotusentals stu­ denter samlats i protest mot avgiftshöj­ ningarna.

Ny lag nya demonstrationer

Demonstrationerna fortsatte under hela 2011 men tog ordentlig fart i mars 2012 då polisen anklagades för särskild bruta­ litet efter att en student förlorat ett öga under en protestmarsch. Då började fö­ reläsningar ställas in och fler studenter började strejka för att visa sitt missnöje med polisen. Det som började med en studentde­ monstration utvecklades till något mer under våren 2012 då den sittande reger­ ingen i Quebec införde en ny lag, bill 78. Den kom till för att hindra studenter att samlas för demonstrationer (se fakta­ ruta). Med den nya lagen tillkom andra grupper som ville protestera mot en be­ gränsad rätt att samlas hur man vill. Den 22 mars 2012 befann sig en kvarts miljon människor på gatorna i Montreal, i pro­ test mot den nya lagen och den sittande regeringen i provinsen. – Det är inte alla studenter eller med­ borgare som är emot avgiftshöjning­ arna på universiteten. Men de är emot den nya lagen och har därför kommit ut på gatorna för att demonstrera mot den, säger Lex Gills. Sedan dess har demonstrationerna fortsatt den 22 varje månad.

Val den 4 september Frågan om studieavgifterna är inte löst ännu. Det var nytt val för provinsreger­

ingen i Quebec den 4 september (innan denna tidnings pressläggning). – Inför valet vill det regerande partiet Liberalerna att avgiftshöjningarna ska vara kvar. Men det finns oppositionella partier som säger att de vill ta bort höj­ ningarna. Det återstår att se om de me­ nar allvar, säger Lex Gill när Gaudeamus pratar med henne i augusti.

Bill 78 i Quebec Den nya lagen bill 78 säkerställer att ingen student ska nekas rätten att få utbildning på skol-, universitets- eller högskoleområden och att ingen ska få försvåra rätten att ge utbildning på samma områden. Lagen begränsar ytterligare protester på eller nära universitetsområden och kräver att organisatörer av protester som innehåller 50 eller fler demonstranter ska meddela det uttänkta området för protester till polisen för godkännande. Den som förhindrar någon från att gå in i en utbildningsbyggnad kan bötfällas med mellan 1 000 och 5 000 kanadensiska dollar, motsvarande ungefär 7 000 till 35 000 svenska kronor.

!

Italien inför straffavgift Straffavgifter ska betalas ut till de studenter som inte tar sin examen i tid. Det säger en ny lag som röstades igenom i det italienska parlamentet i början av augusti. Efter att lagen röstats igenom hotade italienska studentgrupper med demonstrationer. Den nationella studentkårsledaren Michele Orezzi har varnat för en ”explosiv höst” på sin blogg. Utbildningsminister Francesco Profumo har svarat studentgrupperna och hävdat att målet med lagen är att straffa studenter som skjuter upp sin examen av ”dåliga anledningar”. HS

5/2012 Gaudeamus 11

Ny forskning

koll på akademin

Hallå där ... ... Ellen Schagerström, doktorand vid Botaniska institutionen, som driver Tångbloggen tillsammans med doktoranden Helena Forslund och professorn Lena Kautsky.

Varför bloggar ni om tång på tangbloggen.com? – Det var en kul idé, ett förslag från hon som beskrev hur den här arten vi jobbat med ser ut. Jag skojade lite sarkastiskt om att det säkert skulle väcka stort intresse. Det är enbart en kul grej. Berätta något spännande om tång! – Ja, det mest fantastiska om tång är ju fortplantingen, det är den som är månskenshistorien, som vi brukar kalla den. Just den tång vi jobbar med har samma livscykel som människan, Ellen Schagerström den producerar ägg och spermier men har en yttre befruktning som den släpper i vattnet. – I norra Atlanten växer tången i tidvattenszonen, så när vattnet kommer tillbaka fortplantar den sig. Men i Östersjön har vi inget tidvatten, där använder tången sig av månen i stället. Någon dag innan fullmåne släpper tången ägg och spermier och det har den alltså synkroniserat med månen. Det använder vi oss av i forskningen när vi ska göra konstgjord befruktning, så då står vi på nätterna innan fullmåne, och undrar ”är det en bra släppnatt i natt?” Hur kan tången känna att det är dags? – Den har lyckats anpassa sig till Östersjön under de nästan 8 000 år den funnits där. Alger och tång har funnits på planeten länge och har en otrolig förmåga att anpassa sig, annars hade de nog inte funnits kvar i dag. Varför forskar ni på tång? – I Östersjön handlar det framför allt om klimatförändringar. Tången i havet har samma roll som skogen på land. Så det skulle inte bli vackert om tången försvann, slår man undan den rasar väldigt mycket. Varför är du så intresserad av tång? – Jag har dykt länge och alltid varit intresserad av vatten. När man håller på med ekologi, ser man hur allt hänger ihop och tången är själva starten. Det är då energin från solen fångas upp och kommer in i hela ekosystemet i havet och hela planeten, så det är det första stoppet, det är så häftigt. Och sen så helt enkelt för att jag tycker om att få bada på jobbet. Charlotte Lind

12 Gaudeamus 5/2012

Illustration: Touba Guerroumi

Iphonen förändrade vår vardag Spela Wordfeud, mäta löprundan, instagramma matbilder, föra över pengar … Iphonen är så mycket mer än en telefon. I nya boken Moving Data: The iPhone and the Future of Media tittar forskarna Pelle Snickars och Patrick Vonderau närmare på Iphonens betydelse för vår vardag.

att vi ska kunna förstå vår samtida kultur. Men att universitetsväsendet sällan är i fas med den digitala utvecklingen. – Stockholms universitet har varit långsamma på att anpassa sina ämnen till den digitala situationen. Varför finns inte ämnet internetvetenskap eller ”digi­ tal studies” och hur ofta pratar man om Iphones i filmvetenskapen eller på JMK?

Jesustelefon åsa kahn

I somras var det fem år sedan den för­ sta Iphonen lanserades. På den tiden har mycket hänt. – I de första reklamfilmerna ser man hur Apple tänkte på Iphonen som en upphottad Ipod som man kan ringa med. Hela app-kulturen växte gradvis fram när Apple så småningom tillät även andra att producera appar, säger Pel­ le Snickars som är redaktör för den nya Iphone-boken tillsammans med Patrick Vonderau.

Mediemaskin Boken som de skrivit tillsammans med medieexperter, kulturkritiker och fors­ kare från USA och Europa handlar inte om en Ipod eller en telefon. Den handlar om en mediemaskin. Och texterna be­ rör allt från hur vi spelar Angry birds till ­Iphonen som en social apparat. – Vi såg den här apparaten som en symbol för ett förändrat medielandskap. Den upplöser gränserna för vad medier egentligen är. Jag tror inte att tv, radio, film och spel finns kvar som distinkta medieformer om några år, säger Pelle Snickars. Han menar att sådana här böcker är viktiga – att sådana ämnen är centrala för

Iphonen har beskrivits som ”the Jesus phone” och när nya versioner släpps är buzzen enorm. Alla vill ha den, trots att den kostar ganska många tusenlappar. – Apple har skapat ett slags begär. Pa­ trick Vonderau pratar ofta om Apple som ett Hollywood-bolag, säger Pelle Snick­ ars. Men vad är det Apple har gjort egent­ ligen? Svaren är många. En grej är an­ vändarvänligheten. Författarna menar att Iphonen gör oss blinda för teknolo­ gin bakom – så mycket att en tvååring inte har några problem att förstå sig på en Iphone. En annan framgångsfaktor Pelle Snick­ ars tar upp är att Apple, till skillnad mot till exempel Microsoft, i hög grad finns på en privat marknad och därför har hö­ gre krav på sig. – Om man som privatperson ska be­ tala 10 000 kronor för en produkt så vill man att den ska vara optimal. Prissättningen på apparna är en an­ nan aspekt. – Apple har varit revolutionerande i sitt sätt att sänka priset för vad kod kos­ tar. Att köpa ett spel för sju kronor är ing­ enting. Sedan ska man förstås inte under­ skatta alla de miljarder som Apple lägger

på marknadsföring varje år, menar Pelle Snickars. Iphonen har alltså förändrat medielandskapet och vår vardag, men vad händer nu? Det finns inga tecken på att utvecklingen skulle avta, menar Pelle Snickars. – Apple är extremt duktiga på att lan­ sera nya versioner, och man har lyckats förändra hur ofta vi köper nytt. Det är en omättlig marknad. Pelle Snickars ser att smartphones med större skärmar är något som kom­ mer, samtidigt som 4G-nätets framfart kommer att skapa ännu högre överfö­ ringshastigheter. Däremot är allt kan­ ske inte färdigutvecklat när det gäller vår relation till Iphonen. Dalton Conley, en av bokens författare, har lyft frågan hur alla tittar ner i sina egna skärmar och är asociala. – Det kommer inte att bli färre ap­ parater, men kanske kommer umgäng­ et med dem att förändras, säger Pelle Snickars utan att ha några svar på hur.

Moving Data Moving Data: The iPhone and the Future of Media gavs ut av Columbia University Press i somras. Redaktörer är Pelle Snickars och Patrick Vonderau. Pelle Snickars är forskningschef på Kungliga biblioteket men också knuten till Stockholms universitet, bland annat som så kallad affilierad docent vid Institutionen för mediestudier. Patrick Vonderau är docent vid Institutionen för mediestudier.

!

röster ur akademin

Panelen

På nästa uppslag berättar konstvetaren Maja Willén om vad dagens ljusa och öppna lägenheter säger om vår tid. Hur ljust och fräscht är det i forskarnas egna arbetsrum? Och hur mycket påverkas de av miljön de sitter i? Vi har frågat tre personer som kan berätta om sina arbetsrum och hur de ser på sin inredningsstil.

Hur ser ditt arbetsrum ut? Av åsa kahn

"Behöver kunna ta emot gäster"

"Mina pärmar är färgkodade" – Det är väldigt mycket pär­ mar, gamla möbler och filtar. Jag har furuhyllor med dörrar som är fulla med böcker och pärmar, på alla väggar utom en där det är en whiteboard. ida larsson forskarassistent Sedan har jag några saker jag nordiska språk fått från personer jag intervju­ at, ett ägg på ben i porslin till exempel. Och en fruktskål full med gem. Annars är det inte så mycket. – Miljön påverkar ganska mycket. Mina pärmar är färgkodade med olika ”Det är viktigt för färger på olika saker. Det är viktigt för mig mig att ha rätt grejer att ha rätt grejer i när­ i närheten, att jag har heten, att jag har lugn lugn och ro och jag och ro och jag kan sitta kan sitta bekvämt.” bekvämt. Annars kan jag inte jobba.

– Jag har ett stort ljust rum. Ef­ tersom jag är prefekt behöver jag ha möjlighet att ta emot gäster. Jag har en tavla med tre signaturer av nobelpris­ tagarna från 1989 och så har sven mannervik jag fotografier på doktorander professor som jag har haft. atomfysik – Arbetsrummet är viktigt eftersom jag sitter där i stort sett hela dagen, det ska vara trivsamt och funktionellt. Jag behöver ha ett rum ”Jag har en tavla där jag kan ha sam­ med tre signaturer av tal och stänga dörren, nobelpristagarna från besökare ska ha stolar 1989.” att sitta på och det ska fungera att sitta där och prata med mig ett tag. Lena Gemzöe Docent i genusvetenskap

”Det är som en liten djungel” – Det är ett stort och väldigt ljust rum som vi är fyra fors­ kare som delar och har inrett tillsammans. Vi har väldigt mycket växter, det är som en liten djungel av plantor och ida andersson så finns en liten lounge där doktorand man kan sitta och läsa. kulturgeografi – Miljön påverkar väldigt mycket. Det är skönt att ha möjlighet att byta plats beroende på vad man gör. Om man ska läsa en bok eller en studentuppsats är det skönt att sitta i en fåtölj. Sedan har vi väldigt mycket fönster med ljus från tre håll – det gör att man inte känner sig så trött fast man är inne ”Vi har väldigt mycket en hel dag.

växter och så finns en liten lounge där man kan sitta och läsa.”

Nej till nudlar! ICA Student – bättre mat, bank och försäkring. Ingen ska behöva leva på nudlar. Därför får du som ICA-student bra rabatter på mat, ett bankkort utan kostnad och billigare försäkring. Plus rabatt på böcker. Och träning. Och dubbel bonus på ICA. Och… Helt enkelt bättre villkor för dig som pluggar. Så är du mellan 18 och 30 år och läser vidare efter gymnasiet? Ansök och läs mer på ICA.se/student eller Facebook. 100 spänn väntar redan på kortet när du får det.

Ansök nu! Få 100 :- på kortet !

ICA Student

5/2012 Gaudeamus 13

Essä

FÖRDJUPA DIG

Varför essän? Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på landets universitet och högskolor, men för det mesta hamnar de i dammiga arkiv. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se

Ljust, fräscht och perfekt Ljust, fräscht, öppet och avskalat – så ser många nybyggda lägenheter ut i dag. Men vad säger det om vår tid? I sin avhandling visar konstvetaren Maja Willén att det är sociala, familjelevande och jämställda personer med matintresse som förväntas bo i lägenheterna. Och att bostäderna tros kunna förbättra livet för människorna som bor i dem. Av maja willén (text) freja istemo (illustration)

14 Gaudeamus 5/2012

V

` ilken tid lever du i? Det frågar byggbolaget Skanska tittarna i en reklamfilm för nybyggda bostäder som under de senaste åren visats i svensk tele­ vision. I filmen presenteras Skanskas nyproducerade bostad i ett kort klipp illustrerat med klara och rena färger till lättsam musik som doftar tydligt 2000-tal. Ljuset flödar in genom de stora fönstren men utsikten kan bara anas. Planlösningen är av allt att döma öp­ pen och i den korta sekvensen får tittaren se den del av rummet som rymmer soffan, tätt placerad intill ett matbord. Köket syns däremot inte i bild. Lägenheten är inredd med en blandning av designklassiker och tidsenliga möbler. Färgsättningen är ljus men med vissa starka accentfärger på textilier. På väggen häng­ er färgglad konst och en hund syns hoppa ner från soffan. Inga människor finns dock i bild. Denna öppna och ljusa bostad lyfts av Skanska fram som vår tids innovation på bostadsfronten genom att kontrasteras mot en kort exposé över den svenska bo­ stadshistorien. Bilder på trånga och mörka bostäder med små kök och badrum där dess invånare måste samsas om utrymmet visas upp. Kontentan är att det inte var bättre förr. Men vilken är tiden vi lever i egentligen? Mellan raderna går att utläsa att Skanska inte föreställer sig bostaden i 2000-talets Sverige som en plats för isole­ rad familjegemenskap och obekvämt vardagsliv, utan att den ses som en plats för umgänge och gemensam matlagning i stora öppna ytor och på generösa bal­ konger. Med detta grepp synliggörs samtidigt centrala föreställningar om hur 2000-talets bostad förväntas se ut och fungera: en bostad som är öppen, ljus och välkomnande.

I

min avhandling har jag velat synliggöra och diskutera vilka ideal och föreställningar om livs­ stil som finns kopplade till bostäder med öppna planlösningar. Med öppen planlösning menas i detta sammanhang bostäder som saknar tydliga väg­ gar mellan kök och vardagsrum. Jag har intervjuat personer med anknytning till Stockholmsstadsdelen Hammarby sjöstad, ett område med hög andel bo­ städer med öppen planlösning. Såväl personer som bor i områdets bostäder som arkitekter och byggher­ rar som ansvarat för att rita och uppföra området har intervjuats. Dessutom har jag analyserat bilder och texter i svenska inredningsre­ Om studien portage som beskriver Maja Willén har skrivit doktors­ öppna bostäder. avhandlingen Berättelser om den När jag studerat öppna planlösningens arkitektur. ovanstående utsa­ En studie av bostäder, boende gor, fortsättningsvis och livsstil i det tidiga 2000-talets kallade berättelser, Sverige. Maja Willén disputerade blir det snart uppen­ i konstvetenskap vid Stockholms bart att det är den universitet i maj 2012. sociala, familjelevande människan som förväntas bo och leva i den öppna bo­ staden. I berättelserna beskrivs den öppna planlösningen underlätta umgänget med både familj och vänner. ”Nu kan man fortfarande vara med i konversationen fastän man inte sitter vid bordet” menar en av de boende. Det blir helt enkelt lättare att låta samtalen pågå oavbrutna när inga väggar hindrar. Samtidigt finns en idé om att den öppna bostaden tillåter människor att vara tillsammans utan att de egentligen umgås. Den fysiska närheten beskrivs som tillräcklig. Ett stort matintresse är enligt de människor som kommer till tals närmast en självklarhet, men sam­ tidigt blir det tydligt att det finns uppenbara ”rätt och fel” kring framför allt var och vad människor ska äta. Den gemensamma måltiden vid matbordet med familjen är idealet. Att kärnfamiljen är en central in­ stitution befästs gång på gång i berättelserna, både

i text-, bild- och samtalsform. Som för att förstärka detta finns i Hammarby sjöstad en väl synlig utsmyck­ ning som illustrerar kärnfamiljens bildande. Fem bilder berättar hur en man och kvinna möts, ett möte som slutar med att de får barn. Att det är en jämställd arbetsfördelning som efterfrågas i utsmyckningen är dock uppenbart. I den sista bildsekvensen, där barnet är fött, är det nämligen pappan som byter blöjor med­ an mamman sitter bredvid och tittar på. Jämställdhet

”Samtidigt finns en idé om att den öppna bostaden tillåter människor att vara tillsammans utan att de egentligen umgås.”

som norm, att arbetet i hemmet ska delas lika, både när det gäller matlagning och övriga ansvarssysslor, är också tydlig i de berättelser som cirkulerar om den öppna planlösningens bostad. En av de boende me­ nar till och med att ”det är mycket lättare att hjälpas åt eftersom vi är här bägge två”. Det verkar alltså som att en jämställd arbetsfördelning kan underlättas av själva arkitekturen, det vill säga av den öppna planlös­ ningen utan avskiljande väggar. Betydelsen av ett representativt hem betonas också i berättelserna och den personliga inredning­ en samsas med ett kök som ges allt större betydelse som statusmarkör. Den ständiga möjligheten att bli betraktad, både inifrån och utifrån, som en bostad med öppen planlösning och därtill stora fönsterytor möjliggör, förstärker samtidigt behovet av att anpassa både sitt beteende och bostadens utseende till det omgivande samhällets normer.

I

ovanstående genomgång blir det tydligt att be­ rättelserna om den öppna planlösningens arki­ tektur i allra högsta grad är med och skapar och befäster ideal som gäller både bostadens och boendets utformning. Kampen om vad som är rätt och fel när det gäller bostaden och boendet, liksom vilka ideal som ska få företräde framför andra, är så gott som osynlig. Åtminstone i den massproducerade bilden av den ljusa och fräscha bostaden med öppen planlösning. Avvikande åsikter om vad som utgör en god bostad och vems ideal som ska råda existerar visserligen, men ges litet utrymme, och denna ganska likformade livsstil utesluter de människor som inte har möjlig­ het eller intresse av att leva upp till de förväntningar på livsstil som skapas i berättelserna. Berättelserna är därför inte enbart delaktiga i att skapa och befästa ideal kring byggande och boende, utan bidrar också till att skapa och befästa en ny klass i samhället, en grupp som har betydande makt över synen på bosta­ den och livet i och kring denna.

M

en vad drömmer de människor som har möjlighet och lust att välja den öppna planlösningens bostad egentligen om? Det tidiga 1900-talets samhälle tillskrivs ofta en stark tro på arkitekturens möjlighet att genom enbart sin utformning generera demokratiska med­ borgare, som sedan i sin tur skulle bidra till att skapa ett bättre samhälle. Tilltron till arkitekturens omvand­ lande kraft verkar dock inte helt överspelad. Berättel­ serna om den öppna bostaden rymmer drömmar om att den öppna planlösningen ska kunna förändra och förbättra livet för dem som bor där. Drömmen kan sägas byggas upp av tre olika delar, som delvis befinner sig i motförhållanden till varan­ dra. Den ena är drömmen om det nya, om ett liv som

kan erbjuda någonting som människor inte haft förut. Genom att öppna upp och skapa rymd, ljus och ytor, ska­ pas essensen av det ”moderna livet”, ­ackompanjerat av maskiner som kan underlätta en stressad vardag. Den andra delen kan sägas vara drömmen om det ursprungliga, med en förankring i en nostalgisk historia med referenser till det gemensamma livet i bondens storstuga där närheten till andra var central. Denna längtan ef­ ter en annan plats delas med den sista drömmen, nämligen den om det kos­ mopolitiska livet. I denna längtan syns dels önskan efter enkelheten i umgäng­ et kring matlagningen med referenser till Medelhavet, dels önskan efter den bohemiska livsföring som tillskrivs trendiga amerikanska loftvåningar. Den öppna bostaden ska således dels representera vår tid, det ”moderna sättet” att leva på med många sociala möten och gemensamma aktiviteter i en miljö som framhäver den som bor där. Dels ska det vara en förankring i gångna tider när hemmet och köket var en naturlig samlingsplats och skapa en längtan bort, till en annan kultur och ett annat sammanhang. Men samtidigt som berättel­ serna om den öppna bostadens arkitektur omfattar drömmen om någonting nytt och om ett annat liv än det som ses som det traditionellt svenska, är det många gånger just ”svenska” värden som befästs i berättelserna. Exempel på dessa är idéer om jämställdhet med ett delat ansvar för bostaden, gemensamma måltider vid mat­ bordet, en stilren och minimalistiskt inredd bostad, väl tilltagna kök, och ett umgänge koncentrerat till bostaden. Detta är värden som indirekt reproducerar ”svenska”, eller åtminstone nordeuropeiska sätt att leva på och gör det svårare för stora grupper av inflyt­ tade människor att motsvara de krav som ställs på livet i en öppen planlösning.

M

öjligheterna för berättelserna om den öppna planlösningens arkitektur att leva vidare in i framtiden kan det förstås enbart spekuleras i, men det faktum att de skapas och förs vidare av en stark och domineran­ de samhällsgrupp som dessutom verkar ges (eller ta) mer och mer utrymme, talar för att berättelserna har god möjlighet att leva vidare under lång tid. Många av de idéer som blir tydliga i berättelserna om den öpp­ na planlösningen har dessutom paralleller på andra håll i samhället. De aktiviteter som den öppna bosta­ den enligt berättelserna ska fyllas av, som till exempel långkok, surdegsbak och sociala umgängen, är ofta tidskrävande och har många likheter med högstatus­ intressen som långlopp, stickning eller fågelskådning. På samma sätt som berättelserna om den öppna plan­ lösningens arkitektur fått stor spridning i samhället, har dessa intressen givits en utmärkande plats för att de omhuldats av en grupp människor som har möjlig­ heter att göra sina röster hörda. Den många gånger ensidiga bild av livet i den öpp­ na planlösningens bostad kommer dock med tiden att nyanseras och kompletteras med andra berättel­ ser. Vilka dessa alternativa berättelser är, det får dock tiden utvisa. Kanske kommer även andra samhälls­ grupper ges möjlighet att göra sina röster hörda och därmed framföra andra ideal kring bostäder, boende och livsstil. 5/2012 Gaudeamus 15

Att tävla om ett hem

Med två års väntetid för att få ett enkelt korridorsrum är Stockholm en urusel studentstad. Att hitta en bostad är som ett gigantiskt lotteri där de flesta drar nitlott efter nitlott. Gadden har pratat med studenter om hur de lyckats hitta en bostad på egen hand, om klassperspektiv och hur det kan fungera om man kommer från ett annat land. Av helena söderqvist (text & foto)

Tone Persdotter drog en nitlott till Psy­ kologprogrammet i Göteborg, hennes hemstad. Hon kom inte in trots tillräck­ liga betyg. Tack och lov drog hon vinst­ lotten för samma program vid Stock­ holms universitet där hon började förra hösten. Det var första gången Tone var med om ett livspåverkande lotteri som faktiskt sker på riktigt. Sedan dess har hon varit med i Stockholms inofficiella bostadslotteri, alltså ett lotteri utan rik­ tig lottodragning men där du får fler lot­ ter ju fler vänner du har, större kontakt­ nät via familjer och därför mer energi som gör att du orkar vänta på dragning efter dragning. Där har Tone också vun­ nit en vinstlott, kan man säga. Hon kånkar in kartong efter kartong i sitt nya rum i en lägenhet i Vasastan mitt i centrala Stockholm där hon ska bo i ett år framöver. Hon är glad för att hon har haft sådan tur, det är nästan så att hon skäms. Gitarrerna och ”massa andra instrument” ska få plats säger 16 Gaudeamus 5/2012

hon och skrattar. Hon tittar ut mot bal­ kongen där hon kommer kunna sitta under några av de få varma höstkväl­ larna som finns kvar. Tone Persdotter har nu hittat något som påminner om en permanent lös­ ning. Under ett helt år ska hon dela en lägenhet på dryga 50 kvadratmeter nära S:t Eriksplan med en tjej hon knappt känner. Lite nervöst men det kom­ mer nog gå bra tror hon. Om allting fungerar kanske andrahandskontraktet förlängs. Det är en bostadsrätt hon hyr in sig i.

Rädda studenter Att hyra in sig andra hand brukar vara den lotten som de flesta studenter drar i Stockholm. Så gjorde även Tone Pers­ dotter förra året. Hon vill inte säga vart hon bodde då, och hon vill inte säga vem hon hyrde svart av. Det kanske kan leda till att den personen förlorar sin lägen­ het om det vill sig riktigt illa. Ofta är det

då när Gaudeamus ska prata med stu­ denter om bostadssituationen i Stock­ holm. De är för rädda för att prata. De vill inte säga vad de heter, inte vara med på bild och det får absolut inte stå i arti­ keln var de bor. De är rädda för att svart­ kontraktet på lägenheten ska gå förlorat

långt bort från city, man är inneboende hos en familj med konstiga regler, eller så sover man helt enkelt på en kompis soffa och försöker hålla det rent och prydligt bland sina saker för att inte störa sin rumskompis. Eller så har man inte en krona kvar från CSN när hyran är betald. Tone Persdotter ena kompis bodde i Tyresö förra året. Hon kunde inte åka hem vissa kvällar på grund av begränsad kollektivtrafik. Hon sov över ”rätt ofta” hos Tone. – Även om det har ord­ nat sig med boende för många av mina kompisar så är det långt ifrån alla som trivs. De känner sig inte hemma på den plats där de bor. Hur står man ut? Varför gör hundratals, ofta tusentals unga vuxna studenter detta för att få bo i Stockholm?

”Även om det har ordnat sig med boende för mina kompisar är det långt i från alla som trivs. De känner sig inte hemma på den plats där de bor.” och att den som har förstahandskon­ traktet ska bli vräkt. Situationen för de allra flesta stu­ denter i Stockholm är extremt otrygg när det kommer till boende. Man bor

med jämställdhetsuppmuntrarna på SFSFUM i lund

Reportage

– Man gör det för att Stockholm har det utbud det har. Man vill vara en del av ett kulturliv som bara Stockholm kan erbjuda. Och om en arbetsmarknad som bara Stockholm kan erbjuda. Själv har Tone jobbat extra på en bio­ graf på Södermalm för att få ekonomin att gå ihop. Hon har pluggat, jobbat och åkt hem till Göteborg emellanåt för att spela med sitt band. Det har varit slitit emellanåt men det har gått. Och boen­ det har ju faktiskt löst sig ganska bra.

”Det ordnar sig nog” Det handlar om klass säger Tone Pers­ dotter. Men inte den gamla skolans klass­attribut som syns på kläder eller maner, utan i dag handlar det om de subtila uttrycken. Den privilegierade medelklassens barn som har växt upp med mantrat att ”det ordnar sig nog” som inkapslar dem i en trygghet som bara ett gott självförtroende och tillit till slumpen kan skapa. Och för de allra fles­ ta ordnar det sig. – Så blev det ju för mig också. Förra året la jag upp en grej på Facebook att jag sökte bostad i Stockholm. Jag tänkte ”det ordnar sig nog”. Och så gjorde det det. Även för Tone Persdotters kompisar har det ordnat sig. Men ingen bor ”så bra” som i Vasastan, och med ett kon­ trakt som sträcker sig ett helt år.

Anita Theis är tyska och gav upp Stockholm som studentstad förra året då hon inte lyckades hitta något i tid. I år lyckades hon genom idogt sökande på internet. Nu ska hon bo ett år i Rågsved i en delad lägenhet.

met i Vasastan, annars vet hon inte vad hon gör. – Om jag blir uppsagd i till exem­ pel oktober är det ju rätt kört för mig. Men jag kan alltid bo hos kompisar eller hos släk­ tingar, förhoppningsvis nära stan.

”Jag förstår inte hur man ska orka pendla en timme varje dag. Det skulle jag aldrig göra.” – Det ska inte vara konstigt att bo i Vasastan, säger Tone. Men i dagsläget är det en ynnest, en lyx, få förunnat att få ha tjugo minuters resväg till universitetet och att ha ett kulturellt utbud i närområdet som be­ står av mer än en pizzeria och en kiosk. Nu återstår fyra år av Tone Persdot­ ters utbildning. Förhoppningsvis i rum­

Erasmusträff

Om svenska studenter i Stockholm ska ha tur för att hitta bostad, finns det inte ord för vad man ska ha om man är utbytesstudent och behö­ ver bostad. Från det att antagningsbe­ skedet når dem har de väldigt lite tid att hitta bostad. De har väldigt få, om ens några, kontakter i Stockholm och kan inte språket. Cirka tio av dessa utbytesstudenter sitter runt ett mörkt träbord på en pub på Södermalm. De är alla runt 23 år och

Summary in English Tone Persdotter is a Swedish student with a lot of luck. Accepted to the Psychology Programme at Stockholm University she found her first flat in the city centre of Stockholm just by asking on Facebook if anyone could help her out. Her second and current flat was offered to her before she was even looking. It was offered by a friend who knew that Tone might need somewhere else to stay in her next year to come. This is an unusual story in Stockholm, even for a Swedish student. Finding a house easily can be looked upon from a class perspective, according to Tone Persdotter. Swedish middle class children have grown up with the self confidence and the belief that a solution is never far away. Many friends on Facebook may be a new class indicator of your social status, thus giving you an easier way to find a home when in need. Usually it takes a long time to find something similar to a permanent solution. Time is something exchange students in Stockholm do not have. Gaudeamus met up with some exchange students for a chat about the housing situation. All agreed that it is terrible but not impossible to find a flat. One needs time, energy and luck in order to succeed. The two german students Nadine Coordt and Anita Theis tell their stories of how they found a home for their semester in Stockholm. Nadine was lucky to win a lottery arranged by the university. The winning ticket gave her a room to rent in Norrtälje, a city one hour commuting from Stockholm. Anita decided to give Internet a chance and finally found a room through the website Couchsurfing. She shares a flat with a couple in Rågsved south of Stockholm.

Nadine Coordt från Tyskland har vunnit Stockholms universitetes bostadslotteri och fått ett rum i Norrtälje på Campus Roslagen. Att pendla en timme enkel väg stör henne inte.

5/2012 Gaudeamus 17

sörplar på en öl eller läsk. Träffen har kommit till via konversationer på Fa­ cebook i gruppen ”Homeless students from Erasmus 2012–2013” som har runt 250 medlemmar. Diskussionerna i Fa­ cebookgruppen är långa om hur och var man har fått tag på boende. Och den diskussionen fortsätter runt bordet när studenterna träffas irl för att lära känna varandra. En del berättar att de hade koll på att Stock­ holm är en svår stad att hitta bostad i. Andra hade ingen aning utan märkte först på plats att det inte gick så fort som de hade hoppats. En av dem utan aning är Nadi­ ne Coordt från Tyskland. Hon trodde aldrig att det skulle vara problem att hitta bostad i Stockholm. Hon tänkte att det ordnar sig nog vilket det gjorde. – Jag hade visst tur här för jag vann på ett lotteri, säger hon och dricker lite på sin cola. Hon vann ett rum via ett lotteri som Stockholms universitet anordnar för utbytesstudenter som vill vara med. Na­ dine Coordt ska bo i en egen lägenhet i Norrtälje på Campus Roslagen som hon betalar cirka 3400 kronor för per månad.

nativ om man ska studera i Stockholm. Antonio Nieto Gutierrez är från Mad­ rid och han skakar bara på huvudet när han pratar om att pendla. – Jag förstår inte hur man ska orka pendla en timme varje dag med buss. Det skulle jag aldrig göra. Antonio har haft en otrolig tur. Han började kolla efter en lägenhet på blocket.se i juni. Då bodde han fortfa­

”Man ska inte acceptera tusen Erasmusstudenter om man bara kan ge boende åt femhundra. För det betyder att femhundra blir bostadslösa.”

"Orkar inte pendla en timme" Tone Persdotter har haft tur. Dels har kontakterna med hyresvärdar gått snabbt och smidigt. Dels har kontrakten löpt på ett år vilket har gett henne tid till studiero.

Det är inte alla Erasmusstudenter som tycker att ett rum i Norrtälje är ett alter­

Vem säger vad i bostadsdebatten? Illustration: tanja metelitsa

”Stockholms universitet skulle gärna hyra ut massor med studentbostäder om det bara fanns några att hyra ut” Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet

18 Gaudeamus 5/2012

rande i Madrid. Hemsidan hade han fått tips om från kompisar vid hemuni­ versitetet som studerat vid SU. Han såg annonsen där en tjej ville hyra ut sitt korridorsrum på Lappkärrsberget, stu­ dentbostadsområdet vid Frescati, i ett år. Han skickade ett meddelande, tjejen ringde upp via Skype, visade lägenhe­ ten via kamera och Antonio tackade ja. Han for till Sverige i mitten av juli för att plugga svenska i fyra veckor. Han ville försöka lära sig. Nu huttrar han mest åt den svenska sommaren som varit och han pratar inte ett ord svenska. – Jo, ”tack” kan jag säga. En annan student vid bordet heter

”Regeringen måste vara beredd att lätta på regelverk och särkrav så att det blir billigare att bygga studentbostäder” Chris Österlund, vd SSSB (Stiftelsen Stockholms Studentbostäder)

Anita Theis och är också från Tyskland. Hon var osäker på om hon ens skulle söka till SU. Hon kom in på KTH för ett år sedan men fick ge upp Sverigevistel­ sen när hon inte hittade boende. Men hon gav det en chans till i år. – Jag sökte på allt som fanns på inter­ net. Till slut fick jag olika erbjudanden. Det var via webbsidan Couchsurfing som jag hittade ett rum i Rågsved. Det ligger ungefär en kvart med tunnelbana från Södermalm, så jag är ganska nöjd. Där har jag bott i tio dagar med ett par som också bor där och som jag kommer jättebra överens med. – Men överlag är jag så besviken på hela situationen. Varför ska det vara så svårt? Hon suckar och rycker på axlarna. För några veckor sedan blev hon erbju­ den att bo inneboende i ett litet rum på Kungsholmen. Visst, lite lockad var hon av att få möjligheten att bo så centralt. – Men 7 400 kronor i månaden vill de ha. Kan du förstå? Så kul är det inte att bo i stan. Nerea Morán blev så förvånad när hon kom till Stockholm och upptäckte bostadsdjungeln. Hon trodde att det skulle vara som i hennes hemstad Bil­ bao i Spanien. Man ser en annons och ringer. Man får se lägenheten och gillar man den så skrivs kontrakt. – Här får du titta på en lägenhet el­ ler ett rum. Sen säger ägaren att ”du får vänta några dagar för det är 20 andra som ska se den”. Själv har hon hittat ett rum i Bredäng,

söder om Stockholm. Tillsammans med en colombian, en italienare och en bo­ livian ska hon bo under sitt läsår inom bioteknologi på SU. – Det är tack vare att jag vet att Sve­ rige är en bra marknad för min bransch som jag är här. Annars hade jag aldrig orkat. – Vad man ska göra åt problemet? Man ska inte acceptera tusen Erasmus­ studenter om man bara kan ge boende åt femhundra. För det betyder att fem­ hundra riskerar att bli bostadslösa.

Framtidens lyftkranar Tillbaka till Tone Persdotters lägenhet i Vasastan. Hon packar upp en Ikea-kasse med kläder. Utan att ha sett lägenheten hon nu sitter i så tackade hon ja. – Vad ska man annars göra när det ser ut som det gör. Då tar man det man får. Att det råkade vara en riktig vinstlott är jag otroligt glad för. Utanför balkongen hör man trafiken från motorvägen som går förbi. Och man skymtar lyftkranar som bygger på ett nytt sjukhus som ska stå färdigt 2016. Ett sjukhus som enligt hemsidan ska bedriva ”specialiserad sjukvård samt forskning och utbildning av hög­ sta kvalitet.” Förhoppningsvis har studenterna som ska få utbildning av högsta kvalitet på det nya sjukhuset någonstans att bo.

Bostadsfakta i Stockholm

!

Hur söker man lägenhet i Stockholm?

Antingen via Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) eller via kommunens bostadsförmedling bostad.stockholm.se. Många hyr i andra hand via blocket.se, akademiskkvart. se eller studentlya.se. Stockholms universitets hemsida har en lista på vilka övriga andrahandsuthyrningar som finns tillgängliga på nätet.

Hur många dagar måste man ha stått i kö för att få lägenhet? Om du går in på hemsidan står det att kortast kötid är 266 dagar, det vill säga ungefär 8 månader. Då får du en rum i området Jerum som ligger på Gärdet. Längst kötid har en tvårummare på Körsbärsvägen vid Valhallavägen. Den får man vänta ungefär fyra och ett halvt år för att få. Via Stockholms bostadsförmedling kan du få 20 kvadratmeter i Skrapan på Söder om du har drygt fem års kötid. För att få en liknande lägenhet i Akalla ska du ha en kötid på fyra år.

Varför finns det så få studentlägenheter i Stockholm? Svaret är inte ett och väldigt komplicerat. Men den enklaste varianten är att det byggs för lite, och det i sin tur beror på att byggandet är för dyrt eller för krånligt beroende på vem man frågar.

Vem bär ansvaret för bristen på studentbostäder? Varje kommun har bostadsförsörjningsansvar. Det innebär att varje kommun ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder.

När kommer det bli bättre? I april visade pågående plan- och programarbete att det för hela staden handlar om totalt drygt 4 000 studentlägenheter som beräknas bli planlagda och börja byggas fram till och med 2020.

”Jag är mycket nöjd med att vi fortsätter hålla en hög takt i Stockholm när det gäller att bygga fler studentlägenheter.” Sten Nordin (M), finansborgarråd och ­ ordförande i Kommunstyrelsen

”Det finns ingen quick fix-lösning. Man får inte glömma att kommunerna har ansvaret för bostadsförsörjningen.” Stefan Attefall (KD), bostadsminister

5/2012 Gaudeamus 19

Porträttet

gadden möter

Årets lärare brinner och kvittrar Mårten Schultz brinner för juridiken och för att fler ska förstå juridik. Han blev utsedd till Årets lärare bland annat för sitt annorlunda sätt att undervisa med hjälp av Twitter. Möt Sveriges yngsta juridik­ professor som får skit för att han bär färgglada kläder. Av Helena Söderqvist (text & foto)

U

nder sent 1980-tal sitter sextonåriga Mårten Schultz i en rättegångssal bland publiken. Framme vid podiet står hans pappa och plä­ derar som åklagare. Han har flera gånger bju­ dit med Mårten för att upplysa sonen om en åklagares arbete. Ofta var rättegångarna långsamma och pratsamma processer där en ung Mårten Schultz mest var uttrå­ kad. Men inte denna gång. Han vaknade till. Den åta­ lade var en polis som våldtagit en kvinna, var narko­ man och hade utnyttjat sin maktposition i samhället på ett vidrigt sätt. – Det var som i en film. Ofta är en skurk en sorglig person som man tycker synd om. Men den här gubben var verkligen bara en skurk. Flera år senare började Mårten Schultz på Stock­ holms universitet. Sedan blev han doktorand på Juri­ dicum. Var det lätt att komma in på forskarutbildningen? – Nej, jag sökte två gånger och kom inte in. Mitt äm­ nesval var väldigt teoretiskt. Då mindes jag vad min mentor och professor Jan Hellner en gång sa till mig. ”Det viktiga är inte vad du söker på att få forska om, det viktiga är att du kommer in. För när du väl är inne, kan ingen bestämma vad du ska forska om.” Då gjorde jag det, skrev om ansökan om att få forska om något väldigt praktiskt, och kom in. Sen valde jag att forska om samma ämne fast på det sättet jag ville göra. Och det lyckades. Doktorsavhandlingen handlade om skadeståndsrätt och var mer en filosofisk diskussion om vad det inne­ bär att orsaka en annan människa något. – Skadeståndsrätt är den enda delen av juridik där en enskild människa kan utkräva ansvar från en an­ nan människa. Det är där man kan peka ett finger mot någon annan och säga ”Du har gjort fel. Så får inte du göra. Du har ett ansvar för det”.

DN och diskussioner År 2007 blev avhandlingen klar och inte många visste vem Mårten Schultz var. Det skulle snabbt ändras. Han

startade juridikbloggen.se där han fortfarande skriver om juridiska spörsmål för en engagerad skara läsare. Ännu mer bekant blev han sedan Dagens nyheter bad honom att bli kolumnist. I DN fortsätter han skriva om juridiken som pågår i vårt samhälle varenda dag. Och som påverkar alla medborgare vare sig vi vill eller inte. Mårten Schultz säger att Sveriges alla domstolar och jurister tillsammans arbetar i ett gigantiskt etiklabo­ ratorium. Där formuleras olika etiska frågor och svar om vad som är tillåtet och inte tillåtet i vårt land i dag. Resultatet är ett ”lackmuspapper på samhällets värde­

”Men om jag får låta pretentiös så har jag en strategi för allt mitt tyckande, och det är att jag vill att folk ska tycka till mer om juridik.” ringar om etik och människans rättigheter” som han själv uttrycker det. Och det borde beröra alla männis­ kor. Den teoretiska diskussionen om etik och moral inom juridiken är vad Mårten Schultz brinner för. Det gör förresten hans skor också. Brinner alltså. Eller det ska se ut så. Brinnande flammor sticker ut på sidorna av skorna som är gula. Hörlurarna på skrivbordet är ljusrosa och i övrigt är han klädd i svart. Någon som sticker ut i mängden, helt klart.

Citerad i Högsta domstolen I juristkretsar är Mårten Schultz en vattendelare. Enligt vissa anses han vara väldigt kompetent. I andra kret­ sar är han bara en kille med färgglada kläder med för många åsikter om för många saker. – Men om jag får låta pretentiös så har jag en strategi för allt mitt tyckande, och det är att jag vill att folk ska tycka till mer om juridik.

”Mårten är sig rätt lik från studietiden. Fast jag minns inga rosa hörlurar. Det fanns väl inga sådana på den tiden? Hade det funnits hade han säkert haft sådana redan då.” Jessica van der Sluijs, kurskamrat 1997, nuvarande kollega

Mårten schultz 20 Gaudeamus 5/2012

Men måste man inte kunna mycket om juridik för att kunna tycka till om det? – Jo, därför måste fler jurister säga vad det är som händer i den juridiska debatten så att fler förstår vad som pågår. Vad är ditt stoltaste ögonblick inom juridikens värld? – Ett av dem var när Högsta domstolen i en dom ci­ terade mig från en artikel som jag skrivit. Artikeln och rättegången handlade om en knarklangare som hade blivit bestulen på pengar som han tjänat på att sälja knark. Pengarna hade återfunnits från tjuven och nu var frågan huruvida knarklangaren hade rätt till skade­ stånd och att få pengarna tillbaka. Jag skrev i min arti­ kel att det hade han. Och i HD fick han det också. Han är också väldigt stolt över att ha blivit utsedd till årets lärare av elever på Juridicum. Hans pedagogik är minst sagt nydanande. I stället för att räcka upp han­ den under föreläsningarna ber han studenterna twittra frågorna till honom. – Det är rätt läskigt att räcka upp handen inför 300 andra studenter och ställa en fråga. Då är det bättre att bryta ner barriären mellan katedern och studenterna och använda sig av Twitter. Tyvärr är det inte alla som använder Twitter, tillägger Mårten Schultz snabbt och ser lite bekymrad ut. – Men det kanske är bra, säger han och ser lite lug­ nare ut. – Jag kan ju inte få in 300 tweets på varje föreläsning. Det skulle jag inte hinna läsa. Men kanske ögna igenom dem och ta några av frågorna. Du twittrar väldigt mycket själv. Drygt 20 000 gånger hittills i år. Är folk verkligen intresserade av dig så många gånger per dag? – Ha ha, du låter som min pappa när jag var tonåring och pratade för mycket i telefon. Nej men jag twittrar mest med journalister och andra jurister. Vi diskuterar saker och ting. Om juridik då, förstås. Om du skulle ge SU:s nya och gamla studenter ett råd, vad skulle det vara? – Ta studierna på allvar. Och trivs du inte så byt ut­ bildning.

”När något stort händer honom blir han väldigt glad och så dricker vi champagne, men sen pratar han inte så mycket mer om det ­eftersom han egentligen är väldigt ödmjuk.” Maria Schultz, mårtens fru

Född 1973 Yrke Professor i juridik vid SU. Aktuell Årets lärare och Årets jurist. Familj Fru och två döttrar. Bor Råsunda. Det blir folk förvånade över när de hör om mig Jag har svårt att tro att någon bryr sig tillräckligt om min person för att ha förutfattade meningar.

5/2012 Gaudeamus 21

Kultur

allt från serier till scen

Under sommaren har en tom gräsmatta på universitetsområdet förvandlats till en skogsträdgård. Bakom förvandligen ligger Ida Namslauer och hennes studiekamrater på sommarkursen Stadsodling – planering, miljö och hälsa. Foto: Åsa Kahn

7,5 poäng i stadsodling Under sommaren har en skogsträdgård växt fram på den förut så tomma gräsmattan mellan Geovetenskapens hus och tunnelbanan. Trädgården är det fysiska resultatet av SU-sommarkursen Stadsodling – planering, miljö och hälsa, 7,5 hp. Åsa Kahn

Blåbär, krusbär, rabarber, jordgubbar, åkerbär ... Plan­ torna står utspridda på gräsmattan där ett tjugotal stu­ denter gräver och fixar för att färdigställa det sista inn­ an trädgården står klar. Det är mitten av augusti och ett av de sista tillfälle­ na på sommarens kurs Stadsodling – planering, miljö

”Jag tror att samhället kommer förändras och att vi måste lära oss odla på ett sätt som är mer miljövänligt.” Andreas Hemming

och hälsa, där odlingen på universitetsområdet är den praktiska delen. Från och med nästa sommar kommer här finnas fullt av frukter och bär för alla att smaka på. – Jag har fått mycket mejl och frågor: ”Tänk att det händer något på den tråkiga gräsmattan!”, säger Chris­ tina Schaffer som är kursansvarig. Metoden som studenterna använt präglas av ett tyd­ ligt miljötänk, bland annat i och med att odlingen ska skapa så lite utsläpp som möjligt. Odlingar kan vara mer eller mindre klimatsmarta. 22 Gaudeamus 5/2012

– Vanligt jordbruk ger koldioxidutsläpp, men växter­ na vi använder ger en odling som binder in koldioxid, säger Christina Schaffer. En del av miljötänket är också att materialet hämtats från närområdet. Både Bergianska trädgården och Sto­ ra skuggans 4h-gård har bidragit med sitt ”skräp”. En annan poäng har varit att göra en trädgård som kräver så liten arbetsinsats som möjligt. – Vi gör fasta bäddar med växter som kan kombine­ ras på ett sätt så att de hjälper varandra. Man ska inte behöva gräva och plöja, säger Christina Schaffer. Hon visar bland annat hur de lagt hö ovanpå odling­ arna som skydd, och kantstockar som skyddar från ogräs. I mångt och mycket handlar det om att härma naturen.

Studiebesök för en blandad skara Kursen ges av institutionen för naturgeografi och kvar­ tärbiologi och går för första gången i år. Teoridelen har bland annat tagit upp hållbar livsmedelsförsörjning och klimatfrågan, och studenterna har även gjort stu­ diebesök på bland annat kolonilotter och takodlingar. – Det är en blandad skara som valt att gå kursen. Den akademiska bakgrunden är väldigt blandad, och det är allt från totalt oerfarna till trädgårdsproffs, säger Chris­ tina Schaffer. En av studenterna är Ida Namslauer som disputerade i biokemi i våras och är i full färd med att plantera blå­ bär när Gaudeamus är på plats på planteringen. – Jag är intresserad av odling och har hållit på och harvat i vår kolonilott. Det är kul att lära sig och väldigt användbart, säger hon. För Andreas Hemming som annars pluggar juridik, handlar det främst om ett miljöintresse.

– Jag tror att samhället kommer förändras och att vi måste lära oss odla på ett sätt som är mer miljövänligt, säger han. Kommande vecka väntar en slutuppgift där studen­ terna ska göra en egen design av ett område. Andreas Hemming vet vilken plats han ska välja. – Där jag bor finns en tråkig park som folk bara går förbi. Där finns mycket ekar och arter som folk inte tar vara på, berättar han. Christina Schaffer ser på stadsodling som en positiv generator, och kursen handlar också mycket om den sociala aspekten – att umgås runt odling i offentliga miljöer. – Om man börjar odla på en gräsmatta mellan husen så börjar man prata. Jag har bott på Söder i 27 år och inte pratat med någon, men sen började jag odla … Trädgården på Frescati kommer att vara öppen för alla att hänga i och äta av. Det kommer också finnas möjlighet att vara med och sköta trädgården.

Stadsodling är odling inom eller strax utanför Humanistiska föreningen ! Stadsodling stadens gränser. Det kan till exempel vara odling i krukor, lådor och plastpåsar, odling på tak, eller att en grupp människor odlar på obebyggd mark för att försköna sin omgivning. Den som vill odla på en offentlig plats ska ansöka om brukaravtal med Stockholms stad. Sommarkursen Stadsodling– planering, miljö och hälsa är på 7,5 högskolepoäng och hade premiär i år. Nästa sommar väntar en ny omgång.

allt från serier till scen

Gadden går bakom kulisserna på campus del fyra: hur ser säkerheten ut på su?

Supersäkert SU Dygnet runt patrullerar vakter på det över 400 000 kvadratmeter stora universitetsområdet. Att lokalisera försvunna föremål, kontrollera kylskåpen i labben och hjälpa människor som fastnat i hissar – det är sådant som hör till säkerhetsarbetet på Stockholms universitet. iva horvatovic

Säkerhetsavdelningen på Stockholms universitet tar årligen emot cirka 250 brottsanmälningar. I de allra flesta fall rör det sig om stöld. – Studenter kanske lämnar ifrån sig sina saker på bibblan för att hämta kaffe och så kommer de tillbaka och grejer saknas eller så hänger de sin jacka utanför till exempel Aula Magna och den försvinner, berättar Mattias Wadsten, säkerhetschef på Stockholms univer­ sitet. Den som har blivit av med sina saker kan få hjälp att

upprätta en polisanmälan, men få försvunna föremål hittar tillbaka till sin ägare. I bästa fall har sakerna hamnat på avdelningens hittegods. Säkerhetsavdel­ ningen upptar en hel korridor på tredje våningen i Södra huset. Därtill har Securitas, vars vakter arbetar på universitetet, ett eget kontor i byggnaden, men det är sällan fullt pådrag på campusområdet. I vakternas arbetsuppgifter ingår att vägleda vilsna studenter, lo­ kalisera försvunna föremål och hjälpa människor som fastnar i hissar. Enligt Mattias Wadsten finns det inga större säker­

hetsrisker på universitetet. Men några finns. Bland de allvarligaste räknas laboratorierna och den verksam­

het som pågår där. Labbverksamheten är också en av anledningarna till att vakterna finns på plats dygnet runt. Vakterna kontrollerar labbens kylar och frysar regelbundet för att undvika till exempel elfel som kan leda till bränder. För tre år sedan inträffade ett flertal bränder i Arrheniushuset just till följd av bland an­ nat elfel och kemiska reaktioner. Bränderna släcktes snabbt och ingen kom till allvarlig skada. Händelserna är också bland de farligaste som säkerhetsavdelning­ en råkat ut för, enligt Mattias Wadsten.

Kultur

Förläng sommaren! GÄSTKRÖNIKÖR Tannaz Edalat Under sommarlovet hann jag

precis börja slappna av när verk­ ligheten stormade in. Plötsligt är min mormor, mormor som har ett hjärta av guld, som lagar den bästa spagettin med köttfärssås och som är absolut 100 procent odödlig, all­ varligt sjuk. En verklighet som inte går att nudda. Plötsligt har jag all tid i världen, jag vill skynda mig

han vill att studenter hör av sig till vakterna om de

ser något som de uppfattar som underligt. – Det kan handla om allt från en uppbruten dörr el­ ler någon som beter sig konstigt. Då är det bra om man ringer oss så kommer vi dit och tar hand om det. Hellre att man ringer en gång för mycket än att vi inte får reda på det. Men han vill också påpeka att studenter, personal och besökare inte har något att oroa sig för när de vis­ tas på universitetsområdet. – Vi jobbar väldigt aktivt på att förebygga säkerhets­ problem. Universitetet är absolut en mycket, mycket säker arbetsplats och studiemiljö.

att fånga dagen, dagarna, men jag kan inte tänka klart. En sjukdom kan man inte planera, en sjukdom är inte logisk. Kan man skynda att älska på samma sätt som man skyndar till bussen? Jag är rädd. Nu förstår jag. Jag har tagit allt för givet. Livet är just nu. Livet är när du springer som en dåre till bussen. Livet är första dagen på universitet, spännande och skrämmande. Livet är när du utmanar dig själv. Nya möten. Livet är hela tiden, 30 grader sol och grönt gräs eller tre meter snö och slask. Allt är livet. Det är definitivt inte som Sjunde himlen på Kanal 5 där allt graciöst ordnas upp och en moralkaka serveras på silverfat, men däremot bör varje dag firas på sitt sätt och levas fullt ut. Visst låter carpe diem fint? Uttrycket används kors

Nås dygnet runt Vakter finns tillgängliga på universitetets alla campusområden och kan nås dygnet runt på telefonnumren 08–16 22 16 och 08–15 42 00.

!

och tvärs, men hur många fångar egentligen dagen i sitt vardagliga svenssonliv? Sommarlovet är för mig som ett enda stort carpe diem. Livet när det är som vackrast, i dess ”Nu förstår jag. Jag har tagit renaste form. Förhoppnings­ allt för givet. Livet är just nu. Livet är när du springer vis lite min­ dre inrutat än som en dåre till bussen. vanligt. För den Livet är första dagen på som älskar sina universitet, spännande och att göra-listor och överstryk­ skrämmande.” ningspennor kan långa sov­ mornar och ett blankt schema bli en chock, men även en sådan person ger sig till slut och släpper på tyg­ larna. Alla vill trots allt ta reda på vad som händer när man bara låter livet skölja över en. Som barn minns jag hur mycket alla förändrats efter

sommaren, blivit långa. Någon gång slutade vi växa fysiskt och nu för tiden gör sommaren annat med oss. När vi kommer tillbaka har vi nya erfarenheter. Kan­ ske har man rest, blivit kär eller bara tillåtit sig själv att för en gångs skull göra absolut ingenting. När som­ maren nått sitt slut kan man undra – är det jag som har förändrats eller världen runt omkring? Kontrasten till det vanliga livet är som himmel och jord. Kanske är det just därför det kallas ”sommarromans” eller ”som­ maräventyr”. Så låt oss förlänga sommaren! Nu när du börjar din

termin, lev! Skjut inte upp det viktiga, den du vill vara och det du vill säga. Älska som om du aldrig blivit så­ rad, dansa som om ingen ser på och lev som om det inte finns en morgondag. Carpe diem! Tannaz Edalat är intresserad av medievärlden och har journalistdrömmar. Direkt efter gymnasiet hoppade hon Mattias Wadsten är säkerhetschef på Stockholms universitet. Han berättar att laboratorierna utgör den största säkerhetsrisken.

Foto: Iva Horvatovic

på kandidatprogrammet i mediestudier på JMK.

5/2012 Gaudeamus 23

Kultur

essä & tips

Den perfekta resan

Minnet av resor till exotiska länder eller pulserande städer tenderar att i efterhand omges av ett nostalgiskt skimmer när vi ser tillbaka. Men var resan verkligen så fantastisk som vi vill tro att den var eller är det först i efterhand i vårt minne som den lyfts till skyarna? Av clara dagh (text) och tanja metelitsa (illustration)

H

östterminen har just börjat och parallellt med att solen allt mer sällan värmer upp vårt land tar vardagslivet än en gång vid med nya studier, nya uppgifter och nya kunskaper. Kvar hos oss försöker vi hålla minnena av sommarens äventyr och resor. I boken Om konsten att resa reflekterar den brittiske författaren och filosofen Alain de Botton om just vår relation till resor och hur de påverkar oss samt hur våra tankar påverkar dem. Han menar att en resa inte börjar när vi kliver på flygplanet som tar oss till res­ målet utan i verkligheten är en upplevelse som sträck­ er sig över en längre period än den faktiska resan. Redan när vi bläddrar i en färgglad resebroschyr eller bokar en flygbiljett börjar vår resa i och med att våra förväntningar väcks till liv. Reklambilderna på tropiska stränder med vajande palmer, en myllrande stadsvy eller ett bekvämt hotellrum är som aptitre­ tare för vår fantasi och ger destinationen ett lockande skimmer av spänning och kravlöshet. Vi läser mejlet med ämnesraden "Bokningsbekräftelse" och i våra tankar är vi redan på väg. För mig var det den 17 maj som det började. Då bokade jag den resa som fyra månader senare skulle ta mig till den tyska staden Kassel och årets största konsthändelse, utställningen Documenta 13. Efter en sommar fylld av arbete åkte jag iväg med bagaget fyllt av förväntningar och idéer om hur resan skulle bli. En uppfattning som skulle komma att revideras flera gånger om. I tanken blir semestern allt det som vardagen inte är: stressfri, kravlös och behaglig. En bild som den

24 Gaudeamus 5/2012

sällan kan leva upp till. Alain de Botton berättar i sin bok om hertigen des Esseintes i J.K. Huysmans roman Mot Strömmen, som efter att ha läst Dickens drabbas av en stark längtan att besöka London. Des Esseintes beslutar sig för att åka till England, men när han står beredd att ge sig av hejdar han sig. Tänk om London i verkligheten inte alls stämmer överens med den inre bild av staden han har? Inför risken att få sina förvänt­ ningar söndrade av en osympatisk verklighet väljer han att vända hemåt för att i stället låta sin drömbild av London förbli intakt. Vi som faktiskt reser iväg kommer snart upptäcka att den bild vi skapat oss av resmålet innan avresa är långt ifrån en realistisk bild av verkligheten. Många är de detaljer som inte ryms i resebroschyrernas texter och många är de oväntade upplevelser som inte in­ gick i ens förväntansfulla tankar inför den kommande resan.

E

n av de saker som överraskade mig un­ der min resa var andra människor. I min uppmålade bild av resan till Documenta 13 reflekterade jag inte över att även andra människor skulle vara där. Att tvingas stå i kö för att få se ett speciellt konstverk, eller trängas i varma ut­ ställningslokaler och ibland inte se konsten för alla människor var situationer jag inte i förväg föreställt mig. I min vision skulle det bara vara jag och konsten. Det skulle inte finnas några problem och resan skulle bara vara behaglig och allt det som en vardag inte är. I verkligheten var resan betydligt mer lik vardagen än man kunnat tro, fylld av både glädjestunder och

spännande upplevelser men också av besvikelser och långtråkighet. När vi är på besök i en främmande miljö blir vi mycket mer uppmärksamma på vår omgivning än vad vi är i vardagen. Plötsligt lägger vi märke till alla de små detaljer som skiljer en ny, okänd stad från vår egen, detaljer som vår hjärna hemmavid snabbt sov­ rar bort som oviktiga. Alla dessa detaljer och upplevel­ ser bidrar till att göra semesterresan till den rika upp­ levelse den är, men trots det börjar hjärnan snabbt att sovra i intrycken även i en ny miljö. Tillbaka i föreläsningssalarna på universitetet fort­ sätter hjärnans sovringsprocess tills vi endast har ett antal idylliska minnesbilder kvar från resan. Glömda är den myriad av små iakttagelser som ingick i resan­ dets tjusning.

A

lain de Botton avslutar sin bok genom att med hjälp av Xavier de Maistre och hans bok Resa i min kammare visa hur vi genom att ändra vår inställning även i vardagen kan uppleva den rikedom av detaljer och upplevelser som resandet lockar med. Xavier de Maistres viktigas­ te resa var den han företog i sitt eget sovrum där hans iakttagelser av omgivningen öppnade upp en helt ny värld av detaljer han tidigare inte lagt märke till. Genom att ändra sitt synsätt och bli uppmärksam på vår omgivning och den värld av detaljer som om­ ger oss även i vår vardag behöver vi inte åka bort för att göra spännande resor. En tanke att ta med sig när vardagen ter sig grå och trist i höstmörkret.

allt från serier till scen

musik Cut The World (Rough Trade/Border)

I skrivande stund var det bara en och en halv vecka sedan jag såg Antony & The Johnsons spela på Skeppsholmen här i stan. De av er som hade turen att stå där framför scenen denna sena fredagskväll delar kanske min fasci-

film

Woody Allen (Sony Pictures Classic) Woody Allens senaste vykort från Europa kommer från Rom. Den eviga staden bilFÖRÄLSKAD I ROM dar fond för fyra komiska TO ROME WITH LOVE WOODY ALLEN äventyr i kärlekens tecken, eller närmare bestämt otrohetens. Vi har Roberto Benigni som den bleke medelklassromaren som plötsligt och oförklarligt blir känd. En kommentar ALEC BALDWIN

ROBERTO BENIGNI

PENÉLOPE JUDY CRUZ WOODYDAVIS

JESSE EISENBERG

GRETA GERWIG

ELLEN PAGE

ALLEN

ALEC BALDWIN

ROBERTO BENIGNI

PENÉLOPE CRUZ JUDY DAVIS

JESSE EISENBERG GRETA GERWIG ELLEN PAGE

MANUS OCH REGI AV WRITTEN AND DIRECTED BY WOODY ALLEN

MEDUSA FILM & GRAVIER PRODUCTIONS PRESENT A PERDIDO PRODUCTION “TO ROME WITH LOVE” WOODY ALLEN ALEC BALDWIN ROBERTO BENIGNI PENÉLOPE CRUZ JUDY DAVIS JESSE EISENBERG GRETA GERWIG ELLEN PAGE CASTING BY JULIET TAYLOR PATRICIA DICERTO BEATRICE KRUGER COSTUME DESIGNER SONIA GRANDE EDITOR ALISA LEPSELTER PRODUCTION DESIGNER ANNE SEIBEL, ADC DIRECTOR OF PHOTOGRAPHY DARIUS KHONDJI, ASC, AFC CO-EXECUTIVE PRODUCER JACK ROLLINS CO-PRODUCERS HELEN ROBIN DAVID NICHOLS PRODUCED BY LETTY ARONSON STEPHEN TENENBAUM GIAMPAOLO LETTA FARUK ALATAN WRITTEN AND DIRECTED BY WOODY ALLEN SOUNDTRACK AVAILABLE ON MADISON GATE

© 2012 GRAVIER PRODUCTIONS, INC.

WWW.TOROMEWITHLOVE.COM WWW.TOROMEWITHLOVE.COM FACEBOOK.COM/SCANBOXSVERIGE

7706_28a0_TRWL_70x100_Poster_SE.indd 1

nation för denna brittisk-amerikanska hen. Och för de av er som vill uppleva detta igen och igen, släpps nu liveskivan Cut The World, inspelad för något år sedan i Köpenhamn tillsammans med en dansk symfoniorkester (på Skeppsholmen spelade Antony med de svenska Radiosymfonikerna). Låtlistan är i stort sett densamma, även om jag saknar exempelvis "For today I am a boy" och det otroligt vackra extranumret "Hope there's someone". Även delar av Antonys filosofiska mel­ lansnack är med, och man känner igen idéerna bakom Future Feminism, som

hen också pratade om här. När jag lyssnar på Antonys studio­ album kan jag ofta tycka att jag får nog efter ett tag, att det liksom blir lite tjockt till slut, även om det är otroligt vacker musik. I liveformatet blir det lite mer lyssnarvänligt känns det som, och sym­ foniorkestern ger det hela ytterligare en dimension. Nu hoppas jag bara att Antony spelar i en riktig konsertlokal nästa gång, så att man slipper alla fulla festivalbesökare som knuffas och pratar alldeles för högt medan man försöker lyssna. Tommy Gunnarsson

woody tillbaks framför kameran

Förälskad i Rom

WOODY ALLEN

KÅSERI

lyssnarvänligt format

Anthony & The Johnsons

11/06/12 08.53

till dagens tomma kändisdyrkande, eller bara en idé om ett kul skämt? Vi har det unga, nygifta paret från landsbygden som upptäcker Rom genom sexuella eskapader och fantastiska förväxlingar à la Shakespeare, eller buskis. I denna lilla berättelse får Penelope Cruz chans att visa sin komiska ådra, om än som vällustigt våp. Sedan har vi förstås även amerikanerna. Studenterna Jack (Jesse Eisenberg) och Sally (Greta Gerwig) får sitt förhållande satt på prov när Sallys vän och kämpande "fake it til you make it"-skådespelare Monica (Ellen Page) tränger sig på i deras prematurt välordnade liv. Den charmigaste och mest "allenska" berättelsen är självklart den i vilken

Kultur

Woody Allen själv medverkar (för första gången sedan Scoop 2006) och som i korthet handlar om en italienare som sjunger i duschen. Vad ska man då tycka om denna Volare-ljudande och tomatsåsskvättande komedi? Mina förväntningar var låga och tyvärr var de befogade. Filmen bygger på stereotyper, utan att locka till tillräckligt många skratt och dessutom är det spretigt. Detta är trots allt en film från mannen som har "endless ideas for movies" och som nu börjar närma sig 80-strecket. Kanske vill han hinna med att förverkliga så många idéer som möjligt medan han kan, och faller på just denna ambition. Siri Isgren

Stackars Tadzjikistan Det fick bara inte ske. Förbjudet

var inte ett tillräckligt starkt ord. Det fanns bara en giltig utgång, inget annat var accepterat. Föremålet flög genom luften och det kändes som om allt gick i slowmotion. Det var tyst runt omkring bortsett från några fåglar som sjöng utanför mitt fönster. En lätt handsvett infann sig i handen som kramade om kontrol­ len. Föremålet närmade sig marken och mina pupiller blev mindre och mindre. Plötsligt, men inte ovän­ tat, slog den ned. Jag blev alldeles tom inombords, det kunde inte vara sant. Tadzjikistan förlorade slägg­ kastningen. Besvikelsen nådde inga gränser. Hur kunde detta ske? År och månader av förberedelser var nu över. Varför kunde den inte komma lite längre? Men nej, nu var det över. Stackars Tadzjikistan och jag som inte ens visste om att landet fanns. I den stunden insåg jag att min entusiasm för detta lilla anonyma land, i jämförelse med när jag fick tillbaka min inte så glamorösa tenta, var oproportionerligt stor. Vid det tillfället ryckte jag bara på axlarna och gick ut och tog en öl. Lägger jag fokus på fel sak? Bryr jag mig mer om en tadzjikisk släggkastare mer än tentor? Jag bestämde mig för att be­ svara den frågan efter duvskyttet. Emigrerande Eskimå

Läs mer Läs fler recensioner, tipsa om skivor och böcker samt kommentera artiklarna på www.gaudeamus.se. Vill du skriva själv? Mejla ett förslag på bok, skiva eller film till gaudeamus@sus.su.se.

Bettys bryderier En serie av marie persson

5/2012 Gaudeamus 25

Tips & Pepp

från första tentan till första jobbet

Bästa pluggtipsen Oavsett om du är nybliven student eller tapper återvändare kan det vara dags att se över studietekniken inför höstterminen. Studentavdelningens pedagogiske konsult Rudi Bjerregaard delar med sig av studieteknikens viktigaste delar. Av Stephanie Demmler (text) och hedvig broberg (illustration)

Hitta dina egna förutsättningar Ta reda på vilken miljö som är främjande för just dig. Är du beroende av ljus och musik för att kunna koncentre­ ra dig eller är natten ditt rätta pluggelement? Lär du dig bäst som ensamvarg eller som del av en grupp med pluggpeppade vänner? Genom att hitta dina person­ liga förutsättningar kan du optimera dina inlärnings­ strategier och studievanor. Tänk på: Ignorera inte din kropps signaler. Ta en paus eller en nypa frisk luft om du känner dig rastlös.

Planera väl Börja i tid. Om du väljer att vänta med pluggandet tills plugglusten infinner sig kan du få vänta riktigt länge. Faktum är att få studenter uppnår sina studiemål utan en fungerande planering. Avsätt tid för dina studier lik­ väl som du planerar in biobesök, gympass eller sön­ dagsmiddagar. Investera i en almanacka, skapa veckoplaneringar och utvärdera dina resultat med hjälp av en studiedag­ bok. Vad gick fel? Vad kan göras bättre nästa gång? Vilka störmoment hindrar pluggandet? Tänk på: Var inte en tidsoptimist. Dygnets 24 timmar räcker till mindre än du tror. Disponera dem väl.

Prioritera det viktiga Är det verkligen nödvändigt att träffa en avlägsen be­ kant över en vattnig kopp kaffe två dagar innan en ten­ ta? Lär dig att prioritera de viktiga sakerna och stryka de oviktiga. Fel prioriteringar till ökad arbetsbörda och dåligt samvete över försummade uppgifter. Tänk på: Se studierna som ditt jobb. Skulle du medvetet missköta ditt heltidsjobb för att titta på talkshows i fyra timmar? Nä, trodde väl inte det.

Visuell eller ­auditiv? Din personliga lärstil har stor inverkan på din inlärning och ditt minne. Lär du effektivast genom visuella in­ tryck? Då är anteckningar en bra metod för just dig. Om du tillhör det gamla gardet som använder fysiska pap­ persark, går det exempelvis utmärkt att lämna sidspal­ ten fri för kompletterande noteringar eller mindmaps. Föredrar du att plugga genom att lyssna? Be läraren om lov att banda föreläsningen. Tänk på: Föreläs­ ningarna finns av en anledning. Gå på dem och sam­ manfatta inne­ hållet efteråt.

26 Gaudeamus 5/2012

Läs på rätt sätt Som student anses du mogen nog att själv ta ansvar för inlärningen av kursmaterialet. Men misströsta inte. Ingen vinner på att lusläsa de ofta tusensidiga böckerna från pärm till pärm. Översiktsläs i stället bo­ ken inför föreläsningen för att få en överblick. Vad står på baksidan? Hur är kapitlen indelade, och finns det introduktioner eller sammanfattningar? Utifrån den kunskap du får under lektionen kan du sedan fördju­ pa dig i kurslitteraturen: Markera de viktigaste styck­ ena, anteckna och förhör dig själv. Tänk på: Fokusera på helheten och det du inte för­ står. Ödsla inte energi på onödiga detaljer

Dags för tenta på tentan: Läs först och främst noggrant igenom frågorna för att få reda på vad som krävs av dig. Ska du samman­ fatta eller diskutera en fråga? Vilka uppgifter kräver mer tid? Börja sedan med att besvara de lättaste frågorna. An­ vänd kladdpapper för att anteckna stödord. Stressa inte utan utnyttja hela tenta­tiden och kontrollera svaren inn­ an inlämning. Tänk på: Institutioner har ofta gamla tentaexemplar som du kan öva på.

frĂĽn fĂśrsta tentan till fĂśrsta jobbet

Tips & Pepp

Här finner du pluggro Har du svĂĽrt att hitta koncentrera dig när du pluggar? När grannbebisen skriker, när Facebookchatten kallar, när familjen Simpsons sjunger sitt ljuvliga lockrop â&#x20AC;&#x201C; ta med dig kursbĂśckerna ut i stället. Här är platserna fĂśr alla pluggtyper, pĂĽ lagom boksläparavstĂĽnd frĂĽn campus. Av Angelica wĂĽgstrĂśm (text & foto)

Kulturhuset

Studentpalatset

Universitetsbiblioteket

Inga fler muttrade svordomar â&#x20AC;&#x201C; här täcks en hel vägg av ordet TYST. Om inte det skrämmer bort tuggummismaskande, dator­knattrande stĂśrmoment, kan ingenting gĂśra det. Dresscode: hĂśrlurar (alternativt Ăśronproppar). Tjockast kursbok och mĂśr­ kast ringar under Ăśgonen vinner. Vill du hellre smĂĽprata med kursaren erbjuder pa­ latset fyra vĂĽningar av grupprum och pluggvrĂĽr.

I universitetsbibliotekets tysta rum har du inget annat val än att maniskt tugga i dig kurslitteraturen. Här bÜr du undvi­ ka all form av stÜrande beteenden, som harklingar och pysande petflaskor.

Hitta hit: Frün universitetet kommer du till Studentpalatset med ett aktiverat stu­ dentkort och buss 40 mot Reimersholme. Hoppa av vid Odenplan och promenera till Norrtullsgatan 2.

Hitta hit: Rummet hittar du pĂĽ plan ett i Stockholms universitetsbibliotek, SĂśdra husen, pĂĽ campus.

Ocksü här finns din välfÜrtjänta pütür, hÜgst upp pü CafÊ Panorama. I ljuset frün de stora fÜnstren ut mot Plattan blir bÜckerna genast lättare. Här kan du pluggpausa med variation: mjuka upp hjärncellerna i schackhÜrnan, nÜrda dig med valfri hjälte i Serieteket, eller ut­ fodra tentatidens svältande kulturhjärta med en gratis fotoutställning. Hitta hit: Kulturhuset hittar du pü Ser­ gels torg, en nio minuters resa med tunnel­banan frün Universitetet till Tcentralen.

Deprimerad? Ă&#x2026;ngest? Stressrelaterade besvär? MĂĽr du eller nĂĽgon du känner dĂĽligt? Vi riktar oss speciellt till dig som är student, bor i Stockholm och tillhĂśr Stockholms läns landsting. PĂĽ uppdrag av Stockholms läns landsting/Karolinska Institutet sĂśker KTA Prim deltagare till en forskningsstudie. Vi sĂśker dig som - lider av nedstämdhet, oro eller stressrelaterade besvär - har svĂĽrt att orka med studier och är pĂĽ väg att bli sjukskriven eller är sjukskriven - har tillgĂĽng till dator och behärskar svenska sprĂĽket Genom att delta kan du fĂĽ hjälp med dina problem via nĂĽgon av fĂśljande behandlingar

Stadsbiblioteket

CafĂŠ Dox

Besanna barndomsdrĂśmmen frĂĽn â&#x20AC;?SkĂśnheten och odjuretâ&#x20AC;?: Omge dig av bokhyllor du aldrig kan bestiga. Här finns tysta hĂśrnor, datorer, mjuka läs­ fĂĽtĂśljer och Strindbergs bistra ansikte. Ljust och luftigt som en Stockholms­ drĂśm. Och var inte orolig, du kan även underhĂĽlla ditt missbruk â&#x20AC;&#x201C; koffein, tein och snabba kolhydrater finns i cafĂŠet.

Bara tio minuter frün campus finns ca­ - Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT) &#(#Ad\dinekVg^VciZg fÊet med allt en student behÜver: mju­ - Fysisk aktivitet av olika pulshÜjande intensitet FÜr att logotypen ska kunna användas i olika format och ka fütÜljer, läslampor (godtyckligt ut­ VDPPDQKDQJ¿QQVGHQLWYnYDULDQWHUYlQVWHUVWlOOGV\PERO - Sedvanlig behandling RFKFHQWUHUDGV\PERO strÜdda mellan hÜrnorna), och viktigast Vilken behandling du für bestäms av slumpmässigt urval. Behandlingen +XYXGUHJHOQlUDWWGHQYlQVWHUVWlOOGDV\PEROHQVNDDQYlQav allt: gratis pütür. Här finns Ad\dinebZYk~chiZghi~aaYhnbWda bord med pügür i 12 veckor. Vi kommer att fÜlja dig underGDVLVnVWRUXWVWUlFNQLQJVRPP|MOLJW och efter behandlingen sittplatser fÜr bara dig eller hela semi­ fÜr att ta reda pü hur det gür. En del av uppfÜljningen sker via ett automat/RJRW\SHQPHGFHQWUHUDGV\PERODQYlQGVHQGDVWGnXWU\Pmet fÜr logotypen är mer kvadratiskt eller i sammanhang där iserat telefonsvararsystem dü du für svara pü frügor via din telefon. nariegruppen, och ett trevligt utbud av YLNRPPXQLFHUDUWLOOVDPPDQVPHGDQGUDDYVlQGDUH pluggmat och sockerkickar när behovet         

Intresserad? Välkommen att kontakta KTA Prim, Sabbatsbergs sjukhus, infaller.

Hitta hit: Frün campus tar du tunnelba­ nan till Tekniska hÜgskolan och däref­ ter buss 4 mot Gullmarsplan. Gü av vid Stadsbiblioteket.

Hitta hit: CafÊ Dox hittar du pü Stora Ny­ gatan 31, fem stationer med rÜda linjen frün Universitetet och en kort promenad frün Gamla stans tunnelbanestation.

pĂĽ tel. 08-517 782 18, mĂĽ-fre 9-15,

     

   www.regassa.se

Ad\dinebZYXZcigZgVYhnbWda

5/2012 Gaudeamus 27

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus

Inger Eriksson är professor i pedagogik med inriktning mot lärande och läroplansteori vid Stockholms universitet.

3 frågor till en alumn

Med uppdrag att utveckla undervisningen

Natalie Lembke, nybliven lärare med lärarexamen från Stockholms universitet

Hennes fokus är varken lärare eller elever, utan själva undervisningssituationen. Inger Erikssons forskning handlar ytterst om att öka förutsättningarna för alla lärare att öka elevers kunskapsbildning.

1. Hur känns det att ha tagit lärarexamen? - Underbart! Äntligen får jag komma ut och praktisera det jag har lärt mig.

Min forskning handlar mycket om att pröva olika redskap för att se hur undervisningen kan kvalificeras på ett bättre sätt än idag, säger Inger Eriksson. Hon är professor i pedagogik med inriktning mot lärande och läroplansteori. Sedan 2008 ansvarar hon för kursen Learning Study – utveckling av undervisning för lärande i skolan. Under det senaste året har hon anlitats på deltid av Stockholms Stad för att handleda ett tjugotal lärare, som tidigare gått kursen, att själva handleda sina kollegor ute på skolorna. Utvärdera och utveckla Lesson and Learning Studies, LLS, har de senaste åren blivit något av en modefluga, konstaterar Inger Eriksson. Lärarna får här kollektivt planera en lektion, som man sedan

dokumenterar och analyserar, och därefter förfina lektionsplanen. Inger Eriksson betonar att LLS i första hand varken är kompetensutveckling för lärare eller bör användas som en generell undervisningsmodell. Istället ger det lärarlag en möjlighet att systematiskt utvärdera och utveckla ”svaga punkter i undervisningen där eleverna hela tiden reproducerar samma missförstånd”. – För lärarna handlar en Learning Study om att inta en experimentell hållning till sin undervisning. Inte att föreslå mer grupparbete eller att jobba med datorn, utan att pröva grundläggande frågeställningar om vilket lärande som görs tillgängligt, vilka uppgifter man jobbar med och hur de presenteras. Att kopiera ingen framkomlig väg Inger Eriksson har egna erfarenheter,

både som elev och lärare, av den i Sverige så uppmärksammade finska skolan – åtminstone från det svensktalande Finland. Att snegla på Finland och tro att det går att kopiera deras undervisning är ingen framkomlig väg för den svenska skolan, anser Inger Eriksson. Sverige och Finland har olika kulturer och olika traditioner, och hon understryker att både den finska och svenska skolan har sina saker att jobba med. Istället vill hon flytta fokus till själva undervisningen – lärandesituationen. – Det vanliga synsättet är att lärarna antingen brister i sin professionalitet eller i sin kunskap, eller att det är hos eleverna det finns brister. Vi är faktiskt väldigt dåliga på att utreda vad som faktiskt är problemet.

r

2. Vad är dina förväntningar inför framtiden? - Att utvecklas i min yrkesroll tillsammans med barnen. Och ha roligt! 3. Vet du redan nu var du ska jobba? - Ja, på en förskola i Enskede som verkar jättebra. 4. Hur har utbildningen varit? - Lärorik, mycket teori. Det har varit bra med mycket verksamhetsförlagd utbildning, så att man får praktisera det man lär sig under tiden. 5. Vad är det viktigaste du har med dig från din utbildning? - Pedagogisk dokumentation har varit viktigt, inte minst på grund av den nya läroplanen. Det är i dokumentationen du får syn på allt barnen kan.

F Ö R DJ U P N I N G | Av universitetets forskningsområden har 30 utsetts till så kallade profilområden. Forskningen inom dessa är ledande nationellt och har en hög status internationellt. Läs mer om ledande forskning vid universitetet på www.su.se/ledandeforskning

28 Gaudeamus 5/2012

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Studentcentrum i hus A, Södra huset, Frescati Frågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@su.se www.su.se/student, www.vagledarbloggen.wordpress.com

Språkverkstaden hjälper studenter med uppsatser

På gång Sök till våren senast 15 oktober

Att kunna skriva akademiskt blir allt viktigare för studenterna. Språkverkstaden som hjälper studenter skriva akademiskt erbjuder nu även skrivhandledning på engelska. Tanya Minich, som läser till SFI-lärare, fick problem med det akademiska språkbruket när hon skrev sin C-uppsats. Innehållet var det inget fel på, men under ventileringen sa hennes kompisar att det inte riktigt såg ut som när svenskar skriver. Tanya har ryska som modersmål men behärskar svenska flytande. – Jag såg inga språkliga fel, grammatiken var korrekt. Min sambo som är svensk tyckte det såg jättebra ut. Men på Språkverkstaden är de proffs att titta på texter. Dom såg direkt vad jag skulle göra, berättar Tanya Minich. Till universitetets Studie- och Språkverkstad, Språkverkstaden i dagligt tal, söker sig studenter som behöver hjälp att skriva akademiskt. Här får de vägledning och tips av tre erfarna svensklärare och en lingvistiker. Hjälpen är gratis. Kan de utveckla sitt akademiska skrivande förbättrar de ofta sina studieresultat. – Vi håller inte på att tvätta texter eller läser hela texter. Vi utbildar studenterna att lära sig långsiktigt. Det är hjälp till självhjälp, säger Elisabeth Åman, svensklärare på Språkverkstaden. Det kan vara så enkla saker som att få förklarat vad ordet diskussion innebär på en hemtenta. Eller hur en vetenskaplig argumentation ska löpa. Vanligast är att de ber om hjälp med uppsatserna. Korta väntetider Tanya Minich fick komma till Språkverkstaden med kort varsel. – De gick igenom min text och gav idéer om hur jag skulle tänka. Jag gick hem, skrev om och

Välj mellan 200 program och 1 900 fristående kurser som kan leda till en kandidat- eller masterexamen. Sök på www.su.se/studera

fick bra betyg på uppsatsen. Språkverkstaden har nyligen fått rejält utökade resurser. Från att ha bestått av en knapp Margareta Olofsson är en av dem som heltidstjänst hjälper studenter. är man nu fyra stycken, varav en, Anette Campbell, fil.dr i lingvistik, inriktar sig på akademisk engelska. Ibland blir språkverkstaden en sorts akutmottagning dit studenterna kommer med sina uppsatser. Det vill man inte vara. Språkverkstan vill vara en friskvårdsinrättning som kommer in i ett tidigt skede. I det preventiva friskvårdsarbetet ingår också att hålla seminarier och föredrag om att skriva akademiskt. Avgörande betydelse för uppsatser 2008 beslöt Språkverkstaden utvärdera sin verksamhet. 50 på måfå utvalda studenter som besökt dem det senaste året besvarade enkätfrågor. Resultatet var häpnadsväckande. 60 procent av de som svarade ansåg att Språkverkstaden varit ”avgörande” för att de alls kunnat slutföra sina uppsatser. – När man betänker hur viktigt färdiga uppsatser är ekonomiskt för universitetet kan man nog dra slutsatsen att vi det året bar våra kostnader många gånger om, säger Elisabeth Åman.

r

na 2 ar 01 ag 2 rd er ka ob rs kt Fo 4 o 3-

Populäraste sommarkursen Flera kurser var mycket populära i sommar, den mest sökta sommarkursen var Praktisk projektledning 7,5 hp med 3 097 sökanden totalt. Antal sökanden är markant flera än för de andra sommarkurserna där de som kommer på andra och tredje plats ligger på runt 400 sökanden. Kursen är en distanskurs med 950 platser.

Val av kurser inom det gamla lärarprogrammet

Du som studerar till lärare och har påbörjat din utbildning före HT-2011 måste göra ett aktivt val av dina kurser. Valet pågår mellan den 17 september och den 15 oktober. Mer information finns på lärarutbildningsportalen: www.su.se/lararutbildningar

Anmäl dig till högskoleprovet

Sista dagen att anmäla sig är 17 september. Provdag: 27 oktober. Anmälan görs på www.hogskoleprov.nu

Välkomstdagen 12 september

Nya studenter välkomnas av rektor, studievägledare och många fler. I år kommer även en av universitetets tidigare studenter Alexandra Pascalidou att välkomna de nya studenterna. Dessutom får de träffar representanter från Universitetsbiblioteket, politiska föreningar, fakultets- och kårföreningar under mässan som äger rum i foajén. Tid: kl. 12.00 – 16.00 Plats: Aula Magna www.su.se/utbildning

Behöver du bostad?

Det har på initiativ av Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) startats en andrahandsförmedling för studenter. Akademisk kvart är en ny andrahandsförmedling som vänder sig direkt till dig som är student. www.akademiskkvart.se

Höstens öppna föreläsningar

Sedan 30 år tillbaka ger Stockholms universitet öppna föreläsningar där universitetets forskning presenteras i populärvetenskaplig form. Ämnena är breda, stora och små, nationella och internationella, bekanta eller helt nya. Första tisdagsföreläsningen: Brottsoffret och upprättelsen med Mårten Schultz, professor i civilrätt med inriktning på skadeståndsrätt samt Hasse Aro, journalist, programledare och rättspolitisk debattör. Tid: 25 september, kl 18.00 - 19.30. Plats: Stadsbiblioteket Sveavägen, Rotundan Se hela programmet på www.su.se/oppnaforelasningar

Universitetet på Plattan Möt universitetets forskare på Plattan i Kulturhuset. Under namnet Universitetet på Plattan samarbetar Stockholms universitet med Bibliotek Plattan i Kulturhuset vid Sergels torg. Här erbjuds stockholmarna kunskap och samtal med forskare inom humaniora. Håll utkik efter program på www.su.se/plattan

Rektors blogg Rektors kommentarer till aktuella händelser blogs.su.se/kbrem

Universitetsbiblioteket i hus D, Södra huset, Frescati Utlåning, läsplatser och kopiering 08-16 28 00, info@sub.su.se www.sub.su.se

Visste du att … Sällan har så många fått veta så mycket. På så kort tid. Fri entré. Öppet för alla. Rykande aktuellt. 60 korta föredrag på två dagar. Stockholms universitet, Södra huset. www.su.se/forskardagarna

www.su.se/forskardagarna

10%

..antalet antagningar till höstterminen 2012 har ökat med 10 procent jämfört med förra årets hösttermin. Flest antagna har juristprogrammet. Även antalet utbildningar att söka har ökat från 1 883 till 2 016. Stockholms universitet är det lärosäte i Sverige som tar emot flest antal studenter höstterminen 2012, med hela 26 400 studenter.

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet Redaktion: Sofia Rosshagen, sofia.rosshagen@su.se Foto: Eva Dalin, Johnér Bildbyrå AB/Fotograf: Elisabet Zeilon

5/2012 Gaudeamus 29

Studentkårens nyheter

LEDARE

Hur är det med kvaliteten?

S

tockholms universitet började sin bana i slutet på 1800-talet: en fri högskola, utan avgifter eller rätt att utfärda examina. Målet var ett kunskapscentrum – en utbildning av hög kvalitet som skulle ge människor verktygen att förstå en omvärld i förändring. Idag är vi 50 000 studenter på SU, men hur är det med kvaliteten? Till hösten påbörjas en ny omgång av Högskoleverkets (HSV:s) kvalitetsutvärderingar. Tidigare omgångar har gett blandade resultat för SU, och utbildningar som inte når målen riskerar förutom dåligt rykte förlorat examenstillstånd. Problemet med HSV:s utvärderingar är att de bara mäter studenternas prestationer i slutet av utbildningen. De utvärderar bland annat inte kvaliteten av fristående kurser eller nyinrättade utbildningar. I och med tyngdpunkten på uppsatser missgynnas utbildningar med praktiska inslag. Med andra ord: I värsta fall låter vi studenter som i hög grad utformar sin egen examen eller påbörjar nyinrättade program gå en utbildning som inte håller måttet. Som det ser ut nu är vi studenter själva

I värsta fall låter vi studenter som i hög grad utformar sin egen examen eller påbörjar nyinrättade program gå en utbildning som inte håller måttet.

främsta garanten för utbildning av hög kvalitet. Kåren organiserar studenters inflytande över sin utbildning lokalt på institutionerna och centralt på universitetet. Inför nästa omgång av HSV:s värderingar kommer vi samordna utvärderingarna och påminna om vikten av utbildning av genomgående hög kvalité. Vi kommer också satsa på kursutvärderingarnas, dem du fyller i efter avslutad kurs, betydelse i utbildningen. Universitet har förändrats mycket på 135 år, men målet om en god utbildning för oss studenter finns kvar. Det är studenternas inflytande över sin utbildning som skapar ett lärosäte i världsklass.

KÅRORDFÖRANDE Livija Ginters

livija.ginters@sus.su.se

© Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Martin Wincent, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 17 eller per e-post till martin.wincent@sus.su.se.

30

Emilia Wikström Melin, vice ordförande SSCO och Martin Sahlin, ordförande.

De gör kårens röst hörd i bostadspolitiken Som ensam student kan det vara svårt att påverka politiker och byggherrar. Med 80 000 studenter i ryggen har Stockholm studentkårers centralorganisation (SSCO) ett starkare förhandlingsläge. Stockholms universitets studentkår är en av 48 kårer som är medlemmar i SSCO. Det ger till exempel kårens medlemmar möjlighet att ställa sig i bostadskön hos Stiftelsen Stockholms Studentbostäder, som startades av SSCO. Men SSCO är också en stark politisk påverkansorganisation. – Vi kan säga att vi företräder 80 000 studenter i Stockholm. Vi blir starkare gemensamt än vad vi hade varit var för sig, säger Emilia Wikström Melin, vice ordförande för SSCO. Konkreta åtgärder Och för SSCO är bostadsfrågan väldigt viktig och något de jobbar mycket med. I slutet av augusti släppte organisationen en rapport om hur politikernas löften om nya studentbostäder inte kommer att hållas. Rapporten fick mycket stort genomslag och uppmärksammades i många medier. – Det pratas mer och mer om bostadssituationen i Stockholm. Det uppmärksammas mer och mer av makthavare också. De börjar fatta att tillväxten i Stockholm är i fara på grund av bostadssituation. Men det byggs fortfarande inte så mycket. Så vi ville visa att

vi inte bara pratar utan kan göra något konkret, säger Emilia Wikström Melin. Därför startade SSCO under 2011 webbplatsen Akademisk kvart, en sida för andrahandsuthyrning av bostäder, riktade mot studenter. Förutom att de vill kunna erbjuda studenter bostäder med skälig hyra, så kontrollerar de dessutom alla som vill hyra ut bostäder och kollar så att det inte är någon bedragare bakom annonsen. – Om något verkar skumt med annonsen så godkänner vi den inte. Vi vill att Akademisk kvart ska vara ett tryggt och säkert alternativ för studenter, säger Martin Sahlin, ordförande för SSCO. Lyckad satsning Och än så länge är Akademisk kvart lite av en succé. Under senaste året har runt 700 annonser legat ute. I dagsläget finns över 100 bostäder att söka. – Det är bra tryck nu. Sidan börjar bli mer känd och har fått spridning i media. Vi har dessutom fått en positiv respons. Både från de som vill hyra, och de som hyr ut. Nästan alla tycker att det är bra och något som behövs, säger Emilia Wikström Melin.

Karl Edqvist

karl.edqvist@sus.su.se

Letar du bostad? Hitta kårens tips här: www.sus.su.se/en/housing-tips

Student Union News

Relax – the International Coordinators are here

UPCOMING More activities at: sus.su.se/en/activities and sus.su.se/aktiviteter (in Swedish)

Are you newly arrived in Sweden? The first time can be stressful and confusing. Luckily The Student Union has three International Coordinators to help you, and bring you into the community. Any concerns and questions regarding living abroad or other issues can be raised with the International Coordinators. “You can contact us whenever you want. Call us or send us an e-mail if you have a question. And don’t be shy to come in with tips and ideas”, says Alexander Verbiest, who is one of the coordinators, together with Zofia Laine and Riccard Slettengren Badiali. Their first advice for newcomers is simple. Join the Student Union and keep a close eye on the website, www.sus.su.se, to keep track of all upcoming activities and programs. If you want to get involved a little extra in the Student Union, you can apply to become an International Student Ambassador and help creating activities, participate in events, advertise, write blogs and

Crayfish Party SWEDISH TRADITION Time and place TBA

At the end of the summer, Swedes gather to eat large amounts of the mystical crayfish. Don’t miss the chance to experience an ancient Swedish tradition in all its secret glory. The International Coordinators – Zofia Laine, Riccard Slettengren Badiali and Alexander Verbeist.

be vocal on campus. A great way of getting into the Swedish society is to have a Swedish friend to show you around. They might be surprisingly hard to find though. Fortunately this is something the international coordinators can help you with. “In the buddy program we team up Swedish with international students. The Swedish students can guide around Stockholm or just become a friend to hang out with”, says Riccard. It’s not all about the newcomers

though. Activities are regularly held for all international students. This semester you can look forward to guided tours, interesting visits and great club nights. “And don’t miss the traditional Swedish Crayfish Party. You get to drink schnapps, wear strange hats and sing strange songs – in Swedish”, says Zofia. You can find more information about activities on the website and on the column to the right.

Buddy Mingle MEET AND GREET Time and place TBA

The deadline for applying to the Buddy Program is set to September the 9th. When the matching is done, there will be a mingle for the international and the Swedish students.

Karl Edqvist

karl.edqvist@sus.su.se

Royal Palace and Armoury REGAL TOUR Time and place TBA

We want to make your time in Stockholm cheaper One of the Student Union’s aims is to provide students with cheaper products and services, like food, books or gyms. To this end we own four companies.

These three niches are made to fit a wide array of customers with different preferences. HÖRS is solely using organic foods and Fair Trade labels.

Högskolerestauranger AB (HÖRS) – (Food Chain) HÖRS is a small chain of student cafeterias currently operating in several Swedish towns as well as at Stockholm University and KTH. HÖRS operate three niches: Lantis, Café Prego and Jalla gatmat.

Campusbutiken AB – (Book Store) Campusbutiken is the Student Union’s own book store for second hand books, but will also from time to time purchase larger stocks of books or office supplies. Here you can buy cheap second hand course

Monarchy, the non-democratic remains of what was once the powerful Swedish kingdom, can be beheld firsthand by visiting the large palaces and estates of the Royal Family.

literature as well as sell your own books that you do not longer need. AB Frescatihallen – (Gym) At Frescatihallen you’ll have access to low cost workouts, sports, a gym, spinning, group training, soccer, badminton, tennis and floor hockey. The workouts are organized by Stockholms studenters idrottsförening (SSIF). SSIF provide a wide array of physical activities like yoga, dancing or body combat.

Ambassador Program WORK WITH THE UNION Apply online

Would you like to be a Student Ambassador? Be elected to represent the interests of international students in the Student Union. Application deadline: September the 16th. ��

Posttidning B Gaudeamus, Box 50 006, 104 05 Stockholm

na 2 ar 01 ag 2 rd er ka ob rs kt Fo 4 o 3-

Sällan har så många fått veta så mycket. På så kort tid. Fri entré. Öppet för alla. Rykande aktuellt. 60 korta föredrag på två dagar. Södra huset, Frescati. www.su.se/forskardagarna


Gaudeamus 5 12