Page 1

nummer 2/2013 Stockholms Universitets studentkårs tidning årgång 89

Gaudeamus With summaries in English

porträttet Belgaren Martin Vercouter brygger öl i väntan på att rädda världen.

Skam och straff Att åka fast för fusk Sid 16–19

Hårda villkor

sambo särbo parbo

vad har du i lådan?

Engagemangets baksida – om övertid och stress på kåren. Sid 6

Ny forskning ska visa hur vi lever i framtidens Europa. Sid 12

Gaudeamus har tittat närmare på vad studenter äter. Sid 26


EFTERLYSNING! Är du som student något av följande: • sur på en kursansvarig? • irriterad på litteraturlistan som är otydlig? • frustrerad över godtyckliga betyg? • jättenöjd med hur du har löst din boendesituation? • fnissig över tanken på din superstudieteknik? • laddad inför en drömpraktik? • sugen på att berätta något annat för oss? Då vill vi veta mer! Kontakta oss på gaudeamus@sus.su.se eller 08-674 62 49. Eller kom förbi oss i Nobelhuset!

PS. Du följer väl oss på Twitter @gaudeamus_su?

Se mer information på

gaudeamus.se 2 Gaudeamus 2/2013


nr 2/2013

Innehåll

Gaudeamus nr 2 2013 4. Debatt 5. Nyheter ”Jag kände 9. Ett ögonblick mig kränkt och 10. Utrikes påhoppad.” 12. Ny forskning Caroline Sepp vet hur det känns att bli 14. Forskningsessä misstänkt för fusk. Varje år åker 30 stu16. Reportage denter på SU fast för fusk och många fler anklagas. Reportage sid 16. 20. Porträtt 22. Kultur ”Studielånet är grundat 26. Tips & Pepp på människor som inte 27. Fråga studentombuden har familj.” 28. Universitetets sidor Andreas Runsten är student och trebarns30. Studentkårens sidor pappa. Det är inte så lätt. Nyheter sid 8.

”Vi vill få folk att förstå hur mycket muggar som används” Miljöföreningen Symbios samlade in 750 använda pappersmuggar och byggde ett pampigt muggkonstverk. Gaudeamus häng­de med. Sid 24.

Intro:

Vi finns för alla Det händer att Gadden får kritik för att vi glömt

bort naturvetarna i tidningen. Det är en utmaning att nå alla på ett så här stort universitet, men det är illa om en stor del av tidningens målgrupp inte kän­ ner sig berörda. Bland oss som jobbar med tidningen är det få som är naturvetare, och det är bland annat därför det har varit svårare att snappa upp vad som händer bland fysiker, biologer, kemister, geovetare och ma­ tematiker. Den senaste tiden har vi därför ansträngt oss för att ta reda på mer. Bland annat har vi hängt i Arrheniuslaboratorierna och Geovetenskapens hus och snackat med studenter, föreningar, studentråd och anställda. Och det har gett resultat: I det här numret har flera artiklar en tydlig koppling till na­ turvetenskap. Vi lovar att det blir mer framöver. Vi vet att det alltid går att göra saker bättre, och därför vill vi alltid ha så mycket åsikter från er lä­ sare som möjligt. Det är bland annat därför vi just nu håller på att genomföra en läsarundersökning. Men även om du inte är en av de slumpvis utvalda som får svara – passa på att höra av dig med dina tankar! Det här numret är späckat av spännande läsning om allt från öl till fusk. Och missa inte vår nya fråge­ spalt "Fråga studentombuden" där du kan få svar på alla dina funderingar kring studierna (sid 27). Ingen fråga är för liten. Åsa Kahn, chefredaktör och ansvarig utgivare

“Man ges utrymme för att tänka och vara kreativ” Entreprenören Robel Efrem om hur studierna på SU varit till nytta i jobbet med hans företag Intellectus. Ett ögonblick sid 9.

”Det är coolt att göra öl från scratch” Det har blåsts nytt liv i Naturvetenskapliga föreningens bryggeri. Gaudeamus möter nya bryggmästaren Martin "Belgarn" Vercouter som är förvantansfull inför att få smaka den första satsen egenbryggd öl. Porträttet sid 20.

Månadens medarbetare Staffan Eng är 35 år och studerar Masterprogrammet i journalistik på JMK. Under två veckor har han gjort praktik på Gaudeamus redaktion. Hur har din praktik varit? – Roligt att få vara med om hela processen, från idé till tryck. Vad har förvånat dig mest? – Mängden av godiskomsumtion på redaktionen. På sin fritid gillar Staffan att spela piano eller att ägna sig åt naturromantiska svärmerier. I detta nummer har han skrivit en artikel om en driftig entreprenör (sid 9), och en annan om konst på SU (sid 23). Vad är ditt drömuppdrag som journalist? –En intervju med världens bästa kock Ferran Adrià. Eller att bli matkritiker och få åka omkring till alla världens restauranger.

Gaudeamus Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter. Papperstidningen utkommer 8 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor. Chefredaktör/ansvarig utgivare (vik) Åsa Kahn 08-674 62 49 asa.kahn@sus.su.se Reporter/redigerare Helena Jönsson 08-674 62 30 helena.jonsson@sus.su.se Chefredaktör/ansvarig utgivare (Tjänstledig) Amalthea Frantz amalthea@sus.su.se

Medarbetare i detta nummer Elena Antoniou, Ida Bergman, Dani Cosme, Jonas A. David, Tannaz Edalat, Staffan Eng, Harry Geoghegan, Touba Guerroumi, Erik Gunnarsson, Iva Horvatovic, Siri Isgren, Freja Istemo, Theodor Laler, Joel Larsson, Tanja Metelitsa, Josefin Palmgren, Nelly Sax, Sara Sharifpour, Linnéa Sundberg, Eva Sverremark-Ekström, Angelica Wågström. Omslagsbild: Dani Cosme. Korrektur: Staffan Eng, Erik Gunnarsson, Angelica Wågström. Grafisk formgivning: Jesper Weithz.

KONTAKT Besöksadress: Nobelhuset, Frescativägen 14 A Postadress: 114 18 Stockholm Telefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30 Hemsida: www.gaudeamus.se E-post: gaudeamus@sus.su.se Tryckeri: V-TAB, Örebro Upplaga: 35 000 ex (TS 2012) Nästa nummer: 25 april. Material: 26 mars – 10 april. Annonsbokning Tomat: 046-13 74 00

341 068

VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS? Tidningen finansieras delvis av universitetet, vilket regleras i ett avtal mellan universitetet och Stockholms universitets studentkår, däri ingår att tidningen ska skickas till alla studenter. VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS? För att din adress i Ladokregistret vid Stockholms universitet inte har registrerats eller är felaktig/ ofullständig. Du kan ändra din adress på minastudier.su.se eller genom din institution. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

2/2013 Gaudeamus 3


Debatt & Opinion

gör din röst hörd

"Bråk inte bakgrund till sammanslagningen" I artikeln ”Nya institutioner på SU” i förra numret av

Foto: Helena Jönsson

moderata studenter:

”Avskaffa fribeloppet” Ett känt faktum för många studenter och något som

genomsyrar vår vardag är att de studiemedel (bidrag) som vi beviljas främst täcker utgifter som litteratur och ett SL-kort. Som pricken över i:et blir man återbetal­ ningsskyldig ifall man överstiger det individuellt base­ rade fribeloppet och straffas som student för att man är driftig, arbetsam, och framgångsrik genom att nyttja och maximera sin vardag. Tre månader under sommaren är man inte berättigad

studiemedel och är mer eller mindre beroende av ett deltidsarbete för att ens privata ekonomi ska gå runt. Man skulle önska sig att ha råd att få åka på semester några veckor, helst utanför Sveriges gränser, och vila upp sig efter en lång termin fylld med arbete och hel­ tidsstudier. Detta går dock inte ihop med alla studen­ ters tillfälliga ekonomi och många är fullt beroende av föräldrars stöd. Flera är inne på sitt andra eller tredje deltidsjobb och finner sig i en konstant oro över att tjä­ na över sina berättigade cirka 10 000 kronor i månaden, för att undgå att betala tillbaka det bidrag man utlovas från CSN varje månad. Så länge en studerande klarar av sina studier, eller snarare, de 70 procent av kurserna som krävs för att

vara berättigad studiemedel, borde inte dennes in­ komst spegla rättigheten till studiemedel. Snarare bor­ de dennes insats betraktas som en ekonomisk tillförsel till samhället, där man har ett heltidsarbete som stu­ derande men även bidrar till landet i form av skatte­ pengar. För att avrunda: Studenter tvingas till lån, för att de

inte har privilegiet eller viljan att bo under sina för­ äldrars tak. Att bli självständig som ung individ borde vara en rättighet, inte ett privilegium. Det lån som på­ tvingas många studenter vid brist på andra alternativ, sköljs samman med en våg av ångest för hur man ska lyckas försörja sig själv och tanken på återbetalning av denna omfattande skuld. Min önskan är att få arbeta mer och samtidigt bevara det jag anser vara min rät­ tighet som heltidsstuderande, min rättighet till bidrag, något som vi vet ändå inte täcker mer än litteratur och ett SL-kort.

Gaudeamus skrivs det om institutionssammanslag­ ningar, genomförda och planerade. Tyvärr skriver Gau­ deamus att en planerad sammanslagning – den mel­ lan Institutionen för franska, italienska och klassiska språk (Fraitaklass) samt Institutio­ nen för spanska, portu­ gisiska och latinameri­ kastudier (ISPLA­) – ska genomföras ”på grund av bråk”. Omorganisationer är svåra och påfrestan­ I förra numret skrev Gaudeamus om sammanslagningar av de processer, både för institutioner vid SU. personal och för stu­ denter. Man kan så klart inte lösa arbetsmiljöproblem genom att omorganisera och därmed sopa problemen under mattan. I stället måste man vidta åtgärder där problemen finns. Detta har vi också gjort vid ISPLA där institutionens egen arbetsmiljögrupp med extern ord­ förande kommit överens om en detaljerad handlings­ plan. Allt det positiva arbete som genomförts nämns inte i den artikel om ISPLA:s arbetsmiljö som den per­ sonalfackliga tidskriften Publikt publicerat och som ”Nya institutioner på SU” refererar till. Den planerade sammanslagningen är motiverad av

andra skäl, som helt ansluter sig till den riskanalys som Stockholms universitet gjort för 2013. Riskanalysen slår fast att allt för små institutioner medför sårbarhet och hämmar utveckling. Det är viktigt att värna om språk­ miljöerna vid Stockholms universitet, att skapa stu­ diemiljöer som är attraktiva för studenterna och att främja förutsättningarna för internationellt slagkraftig forskning. Samarbetena mellan Fraita-klass och ISPLA – där utbildning och forskning inom romanska språk, klassiska språk och latinamerikastudier bedrivs – har i flera avseenden varit intensiva och en sammanslag­ ning medför samordningsvinster och förstärkningar som i sin tur tryggar en gynnsam utveckling av verk­ samheterna. Till detta kommer att Områdesnämnden ska göra en översyn av institutionsorganisation och att andra sammanslagningar blir aktuella vid Humanistis­ ka fakulteten. Det är dessa skäl som ligger bakom en sammanslagning mellan de två institutionerna.

Antonia Jaksic

Lars Fant , prefekt ISPLA

Ordförande Moderata studenter vid Stockholms

Bengt Novén , dekanus Humanistiska fakulteten

universitet

Maria Walecka-Garbalinska , Prefekt Fraita-klass

Sedan den nya lagen om ockerhyror trädde i kraft i februari, kan man som hyresgäst inte längre få tillbaka pengar om hyresvärden tar ut för hög hyra. Många förutspår att de som kommer att ta den hårdaste smällen av detta är studenterna. Av niusha khanmohammadi

SU-studenter tycker till

1. Hur ser din bostadssituation ut i dag? 2. Hur tror du att den nya lagen kommer att påverka studenter?

RAZVAN NIDELEA DIGITALA MEDIER

4 Gaudeamus 2/2013

– Jag bor i en lägenhet som jag delar med min syster. Våra föräldrar köpte den till oss och vi betalar även för en del av lägenheten. – För det första kommer det bli lätt att utnyttja studenter som är desperata efter bostad. Sedan kan jag på längre sikt tänka mig att studenter kommer att välja andra städer att studera i, där de lättare kan få tag på boende. Det behövs ett bättre system för att få studenter att studera i Stockholm.

– Jag bor i en lägenhet i Frölunda med min mamma. – Jag tror det kommer påverka studenterna negativt. De kommer att tvingas betala mer än de behöver vilket kan leda till att fler inte har någonstans att ta vägen.

Dina-Maria Jerarri NATIONALEKONOMI

– Jag bor hemma medan jag letar efter en lägenhet. – Jag förstår tanken med att fler kanske kommer vilja hyra ut sina bostäder med den nya lagen. Min känsla är dock att den nya lagstiftningen inte kommer att göra studenters situation på bostadsmarknaden bättre.

Simon Mellin Medie- och kommunikationsvetenskap


händer i svenska studentvärlden

Nyheter

Varning för stölder Summary in English Every day there are two reported thefts at Stockholm University. In February there was an increase in the number of reported thefts and the Department of Securtiy at Stockholms University chose to inform students to take extra care of their belongings, especially in the library. Oskar Sjöstedt is a student who lost his bag during a break at the Meze bar in Södra huset. He only lost an old paper that had already been graded. He is not too upset about the loss.

som anmäls stulna. De flesta stölderna sker på allmän­ na ytor som huvudbiblioteket eller Geobiblioteket, men också i personalkontor och lektionssalar.

Varnar studenter

Journalisternas kår kan försvinna Bara tre av fyra studentkårer vid Stockholms universitet har fått kårstatus för de kommande tre läsåren. Den fjärde är Studentkåren vid JMK som nu tänker överklaga beslutet om att man inte får finnas mer. åsa kahn

Stockholms universitets studentkår (SUS) får fortsätta jobba för studenternas bästa i minst tre år till. Samma sak gäller Stockholms universitets mindre kårer Dataoch systemvetenskapliga institutionens studentkår­ förening (DISK) och Studentförbundet för socialt ar­ bete i Stockholm (SSAS). Däremot kan det bli så att Studentkåren vid JMK försvinner och att de som pluggar journalistik, medier

ANNONS

De sista dagarna i januari gick SU ut på su.se och Face­ book och varnade för stölder. Har ni sett en ökning av antalet stölder? – Vi kan inte se att stölderna ökat utan snarare mins­ kat under de senaste åren. 2010 anmäldes 148 stölder och 2011 anmäldes 86 stölder, svarar Thomas Hårberg. Han tycker att det är svårt att svara på om det är resul­ tatet av SU:s säkerhetsarbete eller om det beror på det ökade säkerhetsmedvetandet hos personal och stu­ På biblioteket bör du vara extra uppmärksam och aldrig lämna dina tillhörigheter obevakade, enligt Foto: Sara Sharifpour denter. säkerhetsavdelningen vid Stockholms universtitet. Varför går ni ut och varnar studenter för stölder nu? – På hemsidan gick vi ut med information då vi hade Varje vecka anmäls i snitt två stölder vid med två veckor till kursens sista tenta valde han att ac­ ett flertal stölder med samma tillvägagångssätt under Stockholms universitet. Efter flera stölceptera att väskan var borta. en tvådagarsperiod, svarar Thomas Hårberg. der på kort tid varnar SU nu studenter för Vad hade du i väskan? Hur går universitetet till väga för att att lämna tillhörigheter utan tillsyn. – En tenta som hade blivit rättad, men förebygga stölderna? jag ville ha den tentan eftersom det var – Vi har ett nära samarbete med sara sharifpour den enda kopian som fanns, svarar han. personal över hela universitetet där Studenten Oskar Sjöstedt blev i början av januari av Förutom tentan fanns kursanteck­ vi har löpande dialog angående sä­ med sin väska under ett grupparbete på Mezebaren i ningar, papper, linsvätska och småsa­ kerhet av olika slag. Våra institutio­ Södra huset. Det var när en klasskompis dator började ker. ner och datasalar är försedda med ladda ur som Oskar Sjöstedt flyttade till ett bord när­ – Det är såklart skittråkigt att förlora inbrottslarm, säger Thomas Hårberg. mare ett eluttag. Väska och jacka blev kvar hos övriga en väska men jag hade inget av värde i Han berättar också om säkerhetsin­ gruppen. När de andra skulle gå tog kompisarna med den. Det känns ju, men annars är det rätt formation som satts upp runtom på de kvarlämnade sakerna till Oskar Sjöstedts bord. Det lugnt. Tråkigt men sådant händer, säger universitetet. S dröjde en stund innan han upptäckte att hans väska Oskar Sjöstedt och rycker på axlarna. äkerhetsinformation går ut på tvinte fanns bland det som tagits med, och när han gick Oskar Sjöstedt är en student som monitorerna i Södra huset, Geove­ för att hämta den var väskan borta. drabbats av en mildare förlust. Enligt Oskar Sjöstedt fick sin väska tenskapens hus och Arrheniuslabo­ Restaurangen hade inte fått in den, inte heller dök Thomas Hårberg, säkerhetssamordnare stulen på Mezebaren. ratoriet. Det finns också väktare att väskan upp när han senare ringde universitetet, och på SU, är det främst mobiler och datorer Foto: Sara Sharifpour nå dygnet runt vid brott.

och kommunikation i stället får företrädas av SUS. Sedan 2010 måste studentkårerna i Sverige ansöka hos sitt lärosäte vart tredje år för att få kårstatus. I fe­ bruari kom beslutet från universitetsstyrelsen: SUS, DISK och SSAS får fortsatt förtroende som studentkå­ rer de närmaste tre läsåren, men inte Studentkåren vid JMK. Anledningen är att kåren inte företräder en hel institution utan bara en del av Institutionen för med­ iestudier. Enligt Mico Gujic, ordförande för Studentkåren vid JMK, är ingenting avgjort för hans kårs del. – Kårstatusbeslutet är fortfarande en pågående pro­ cess, vi kommer överklaga beslutet och därför vill jag inte spekulera i potentiella konsekvenser av respekt till de involverade parterna, säger Mico Gujic.

2/2013 Gaudeamus 5


Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Hundår som kan bränna ut Sugen på att arbeta mer än 40 timmar i veckan för drygt 10 000 kronor i månaden under ett år? Så kan det bli om du börjar arbeta på kåren. På Stockholms universitets studentkår berättar ordförande Livija Ginters om utarbetning och varför inte alla går in i väggen. Helena Jönsson

”Ledighet var alltid min största fiende, då märkte jag hur dåligt jag mådde & kunde gråta mig igenom hela perioden & ha panikångest.” Citatet kommer från hashtagen #villkår på Twitter. En intensiv diskussion startade i mitten av februari på Twitter om hur Sveriges kåraktiva har det under tiden som de arbetar för en bättre utbildning vid landets hög­ skolor (se axplock ur hashtagen längst ner på sidan).

Har sovit över på kontoret En av de aktiva på Twitter var Stockholms universitets studentkårsordförande Livija Ginters. Under ett år ar­ betar hon med studentpolitiska frågor om utveckling och kvalitet på hela Stockholms universitet. Hennes egen arbetsbelastning har varit hög sedan hon till­

”Det är lätt att kåren blir hela ens liv när man arbetar här. Man är så engagerad i frågorna att de tar över allt annat.” trädde i juli 2012, men i dag försöker hon hålla sig till 40-timmarsveckor. Tidigare har det hänt att hon till och med sovit över på kontoret när stressen över en arbets­ uppgift varit för stor. – Det är lätt att kåren blir hela ens liv när man arbe­ tar här. Man är så engagerad i frågorna att de tar över allt annat. På kåren arbetar i dag cirka 20 förtroendevalda per­ soner – mestadels studenter som pausat sina studier. Arbetet ska enligt kårens egna rutindokument inte ta mer än 35 timmar i veckan. – Jag arbetar ofta övertid. Och jag är inte ensam. De som går hem klockan 17 vet inte alltid hur många det är som sitter kvar, säger en av de förtroendevalda till Gaudeamus.

16 000 innan skatt Livija Ginters är som förtroendevald arvoderad sam­ ma summa som övriga förtroendevalda: 16 000 kronor i månaden, vilket blir drygt 10 000 kronor efter skatt. Det innebär ett fullt studiemedel plus en tusenlapp – för att arbeta heltid, eller mer.

Livija Ginters har arbetat hårt sedan hon tillträdde som ordförande i somras. Att skaffa hunden Bella har hjälpt henne att varva ner.

– Man känner sig nog ofta bara tacksam över att få betalt för ett arbete som man annars har engagerat sig för gratis, förklarar Livija Ginters.

Mer friskvård Livija Ginters vill understryka att det är inte alla som lider på kåren. Vad tycker du görs för att folk ska må bra? – Vi satsar på friskvård, och många sociala aktiviteter. Sedan ser vi till att arbetsledare påminner om att man ska gå hem i tid, säger Livija Ginters. Men arvodet är svårare att göra något åt, erkänner Livija Ginters. Trots diskussioner i kårfullmäktige görs inget åt ersättningsnivåerna. Och även om SU valde att skjuta till mer pengar till kåren skulle det kanske ändå inte bli någon ändring, tror Livija Ginters.

Förtroendevalda på studentkåren Stockholms universitets studentkår har cirka 20 förtroendevalda medarbetare som väljs in varje verksamhetsår. Som förtroendevald är man arvoderad och får 16 000 kronor i månaden före skatt för ett heltidsuppdrag. De förtroendevalda får inte någon pensionsgrundande inkomst. De har heller ingen sjukdomsersättning, men de kan vara frånvarande kortare perioder utan att arvodet drabbas. Förtroendevalda har betald ledighet under två veckor kring jul samt tio dagars betald ledighet under resten av verksamhetsåret. Kårens pengar kommer från universitetet, direkta bidrag från svenska staten samt från medlemsavgifterna. Fördelningen av dessa pengar bestäms av uppsatta fördelningsprinciper, så kallade fördelningsnycklar. Kårfullmäktige är studentkårens högsta beslutande organ. De 41 ledamöterna utses genom det allmänna kår­valet där alla studentkårens medlemmar har rösträtt.

!

6 Gaudeamus 2/2013

Foto: Helena Jönsson

– Det handlar om en tacksamhetskultur igen: Vi kän­ ner nog mest att vi är glada om vi får pengar. Varför har det blivit så här, tror du? – Jag tror att utarbetningen är en effekt av kårobli­ gatoriets avskaffande. I dag har vi mindre resurser än när alla var tvungna att vara medlemmar, men vi för­ söker utföra samma sorts arbete nu som då, säger Li­ vija Ginters.

Kåraktiva i Sverige på #villkår på Twitter:

!

"Jag träffar en psykolog sedan senhösten för att hantera pressen jag sätter på mig själv i mitt uppdrag. Gör stor nytta."

"Kan med stor sannolikhet ha skadat mig fysiskt for life efter kåren pga all stress, slit och mitt ständiga arbete." "Gå hem! Ja, jag känner igen rådet. Men räcker det numera när kåren är mer digital än fysisk?" "Kan vi också prata om hur lärosätena/ regeringen inte vill stödja kårerna tillräckligt och hur det påverkar hur man mår?"


händer i svenska studentvärlden

Nyheter

Knöligt med studieuppehåll Att söka studieuppehåll är en rättighet. Men det kan vara väldigt knöligt att komma tillbaka. Exempel på hinder kan vara inte godkända tillstånd, platsbrist vid återvändandet, eller att du helt enkelt frågade fel person från första början. Helena Jönsson

Yohanna Burman är studentombud på studentkåren vid Stockholms universi­ tet. Hon träffar studenter som har pro­ blem med att antingen få ta uppehåll, eller med att få en plats vid återvändan­ det. – Det är viktigt att veta att det är en rättighet att kunna ansöka om att få stu­ dieuppehåll, men man får det beviljat endast under vissa omständigheter. Det är till exempel om man ska vara föräld­ raledig, ska göra lumpen eller har stu­ dentfackliga uppdrag.

Det är upp till varje enskild institution på universitetet att bestämma hur ansö­ kan ska ske. – Enligt min erfarenhet är det få som vet exakt hur man ska gå till väga efter­ som institutioner inte alltid är så bra på att informera studenterna, säger Yohan­ na Burman.

ner muntliga besked om att en student är beviljad studieuppehåll. – Då kan det bli problem om den per­ son som muntligt beviljade studieuppehållet inte arbe­ tar kvar när studenten ska komma tillbaka. Eller så minns den ansvariga perso­ nen inte att den har gett ett muntligt besked, säger Yo­ hanna Burman. Tre olika hinder Därför bör man alltid ha Det första problemet kan skriftligt på att man har fått uppstå om du som student studieuppehåll, och helst inte vet hur lång tid du vill Studentombud Yohanna angivet hur länge och vilka Burman. ha uppehåll. villkor som gäller. – Om man ska göra lum­ – Ett annat problem som pen, eller studera en termin utomlands finns är att man får uppehållet beviljat är det enklare, än om man ansöker på skriftligt, men från fel person på insti­ grund av medicinska skäl. Det är inte tutionen. Jag har inte varit med om att alltid lätt att säga när man ska bli frisk, det har hänt, men chansen finns att det säger Yohanna Burman. problemet uppstår om man som stu­ För det andra lämnar vissa institutio­ dent inte vet vad som gäller.

”En paus är omöjlig för mig” En utbildning som inte skulle finnas kvar när det är dags att ta upp studierna igen. Det är problemet för lärarstudenten Staffan Andersson. Helena Jönsson

Staffan Andersson pluggar till för- och grundskolelärare med samhällsoriente­ rad inriktning. – Jag får ta studieuppehåll. Men min heminstitution rekommenderade mig starkt att inte göra det. Anledningen till att heminstitutionen rekommenderar honom att inte ta en paus är att Staffan Andersson går sista terminen på det gamla lärarprogram­ met. Lärarprogrammet gjordes om från grunden inför höstterminen 2011.

dersson från sin heminstitution om han ville ta ett uppehåll: börja studera på det nya lärarprogrammet – från termin ett. Det tänker Staf­ fan Andersson inte göra. – Jag börjar ju inte plugga om något som jag har gjort i två år re­ dan. Jag vill ju bli klar med min ut­ bildning och börja jobba.

I mejlet han fick från heminstitutionen stod det att anledningen till rekommen­ dationen är att ”i flera fall är det sista gången kurserna ges just den terminen du läser dem”. Men om Staffan Andersson ändå hade tagit ett uppehåll, hälsade institutionen att de kan ”snickra ihop” en utbildning för honom när han kommer tillbaka. – Men den ihopsnickrade varianten av utbildningen verkade mer likna en distansutbildning, och det är jag inte in­ tresserad av, säger Staffan Andersson. En sista lösning fick Staffan An­

victoria på universitetet Stockholms universitet har återigen fått en kunglighet bland studenterna. Under våren läser Kronprinsessan Victoria en orienteringskurs i polarmiljöer på Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. Kursen går på kvällstid under januari till mars och avslutas med en exkursion till de svenska fjällen i sommar. – Hon har ett stort intresse för de här frågorna och nu kan hon realisera också att få vidareutbilda sig i det här sammanhanget, säger hovets informationschef Bertil Ternert till Expressen. ÅK

gaddensiffran

759 Så många kronor saknas varje månad för en student, enligt Sveriges förenade studentkårer. I beräkningen har man dragit av genomsnittliga utgifter från ett fullt CSN-stöd på 9 024 kronor. Utgifterna inkluderar inte alla kostnader, till exempel saknas hälso- och sjukvård.

Källa: Sveriges förenade studentkårer

fler förskollärare på su

Staffan Andersson vill helst ta en paus från studierna. Foto: Helena Jönsson

Nya kurser Ihopsnickrat

Foto: Charles Hammarsten Copyright Kungahuset.se

Sara Engström, studievägledare och ut­ bildningsadministratör på Staffan An­ derssons heminstitution Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik, Ce­ hum, förklarar läget så här: – I flera fall finns inte kurser i de nya programmen som motsvarar de studen­ ten behöver när hen vill återuppta studi­ erna. Därför kan man inte tillgodoräkna sig alla de kurser man redan har läst, sär­ skilt den kurs som förut hette Allmänt utbildningsområde, och som i dag heter Utbildningsvetenskaplig kärna.

Stockholms universitet ökar antalet platser på förskollärarutbildningarna med 20 procent under 2013. Fler lokaler och fler lektorer till utbildningen möjliggör detta, enligt Anders Gustavsson, vicerektor vid SU, enligt Universitetsnytt. HJ

Studieuppehåll Särskilda skäl för att få studieuppehåll kan vara sociala eller medicinska, till exempel vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring eller studentfackliga uppdrag. Om högskolan medger dig studieuppehåll med platsgaranti gäller detta alltid för en bestämd tid. Spara beskedet – där framgår vad som gäller för dig: när du senast kan återuppta dina studier och hur du ska göra för att återuppta dem.

!

Källa: studera.nu

”Jag halkade lite in på det på ett bananskal, om jag ska vara ärlig.” Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid SU, på frågan om vad som har format honom som kriminolog, från SVT-programmet Min sanning. 2/2013 Gaudeamus 7


Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Svårt att plugga och vara förälder Det är inte alltid lätt att förena studierna med att vara förälder. Att tajt ekonomi, vakna nätter och bristen på tid försvårar vet trebarnspappan och lärarstudenten Andreas Runsten. Linnéa Sundberg

Var femte student har barn enligt rapporten Utbildning straffbart?, utgiven av SACO studentråd, Stock­ holms universitets studentkår samt studentkårerna i Umeå och Uppsala. Men studierna är inte alltid anpas­ sade för dem som har barn och läser vid Stockholms universitet.

Enligt studenten och trebarnspappan Andreas Run­ sten, tar Stockholms universitet inte alltid hänsyn till dem som har barn. – Universitet kunde bidra med information när man söker in, man skulle kunna kryssa i om man har barn på ansökan och få en folder. Om barnen får vara med på föreläsningar är bra information att få, man tänker inte på det innan man hamnar där, säger Andreas Run­ sten. Det är första dagen på sportlovet när Gaudeamus träffar Andreas Runsten och hans barn Eyla, elva år, Alva, nio år, och Edin, sju år. I dag är barnen hemma från skolan, men när Andreas behöver avlastning finns

fritidshemmet. – Fritids är alltid öppet och det är guld värt att fritids finns på loven, säger Andreas Runsten.

Tufft med ekonomin I januari började Andreas Runsten Grundlärarpro­ grammet med inriktning mot arbete i fritidshem, ef­ ter att då ha haft studieuppehåll. Han har tidigare läst vid Lärarhögskolan när Eyla var ett år. Hans fru Mika­ ela Lundvall var då mammaledig och han kunde va­ riera sitt schema. Andreas Runsten slets ofta mellan att plugga och att ta hand om barnen. Han fick dåligt sam­ vete för att han inte gjorde tillräckligt – både i skolan och med familjen. Motivation var svår att hålla uppe efter vakna nätter med välling. – Man betalar för sin utbildning, jag motiverade mig att köra vidare, säger Andreas Runsten. Enligt Utbildning straffbart? borde studiemedlet hö­ jas. Studenter med barn har svårt att klara ekonomin trots tilläggsbidraget och barnbidraget. Generellt ligger deras utgifter över studiemedlet, enligt rapporten Studerandes utgifter från CSN. – Det blir stressigt att se till att få in pengar. Studie­ lånet är grundat på människor som inte har familj. Jag har jobbat varannan helg, det var stressigare när bar­ nen var små. Mikaela tyckte det var jobbigt, hon ville ha avlastning på helgerna, säger Andreas Runsten. Enligt Utbildning straffbart? upplever många stu­ denter att det är ett måste att jobba för att klara ekono­ min, och en tredjedel tycker att ett extraarbete påver­ kar studierna negativt.

”Det gäller att ha framförhållning”

Stockholms universitet borde bidra med mer information till dem som har barn, tycker Andreas Runsten. Här med sina barn Edin, Eyla och Alva. Foto: Linnéa Sundberg

För att slippa plugga på röda dagar och på kvällar ut­ nyttjar Andreas Runsten tiden då barnen är i skolan till studier. Andreas Runsten och Mikaela Lundvall har även ett stort kontaktnät av familj och vänner som de kan lämna barnen hos vid behov. – Det gäller att ha framförhållning och ta vara på de tillfällen man får. Det är bra att ligga en vecka före i planeringen. Man vill alltid vara ledig när barnen är lediga.

The Swedes have changed my life COLUMNIST HARRY GEOGHEGAN Living abroad for the

first time is a exhilara­ ting and scary expe­ rience. My perception of Swe­ den was based, I must admit, on the stereotypes. Swedish girls are attractive, people are isolated, and prisoners pick berries while serving time. The first two I would argue to a great extent are the case, the third … well I have yet to visit any pri­ sons. My greatest concern before coming to Sweden from England was that I would not be able to make any friends. Making friends in Sweden in reality has not been a problem; Swedes once you get to know them are very friendly. In reality what has most scared me, now four weeks on from settling into my accommo­ dation in Lappis, is how much I have changed as a character. In England I was religious, hard-working, ambitious and competitive. In Sweden I would be ly­

8 Gaudeamus 2/2013

ing if I wrote any of these things on my CV. I did not imagine Sweden to be less competitive. I’ve always lived in England and whenever I have stayed aboard for a lengthy period of time I’ve always stayed with my family. Because my family and my pe­

”In reality what has most scared me, is how much I have changed as a character.” ers are competitive I have always assumed that the rest of the world was. Spending time in Sweden I find that I am perfectly happy to live a “normal” life, to not be exceptional at anything in particular but rather to fit in and just be happy. “Success means different things to different people” but perhaps success also means different things in different countries. It is im­ possible for everybody to be exceptional, in Sweden people seem to accept that they are normal, and noone, at least as far as I have noticed, is competitive.

In England as a general rule people are competitive whereas in Sweden people seem to be more content with having a normal life. It is a lot easier to get along with others, and therefore Swedes rather than Eng­ lish people, if they are not trying to put you down and argue that they are much better than you at a certain activity. English culture is very much responsible for this. Unlike Sweden where the gap between rich and poor is small, in England the gap is ever widening. In Swe­ den you do not have to be rich or particularly clever to have a comfortable life, in England I would argue it is hugely advantageous to be rich, and the easiest way to get there is by competing for the top position. Can England learn something from Sweden? Per­ haps, but maybe different cultures work for different societies. Like my friends, I judge each on their me­ rits. Sweden and England offer different opportuni­ ties and people should come to their opinions about which they prefer. Harry Geoghegan is studying English Literature at Stockholm University during this semester. He is considering whether to return to England or transfer to Stockholm.


gadden intervjuar

Ett ögonblick

Foto: Staffan Eng

Robel Efrem har pluggat statsvetenskap och data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. I dag är han entreprenör och vd.

Entreprenör på väg upp ... Robel Efrem, en av de studenter som har fått hjälp med affärsutveckling av SU Innovation. Du är grundare av företaget Intellectus. Vad är det för något? – Intellectus är ett automatiserat sys­ tem som distribuerar föreläsningar i desktop-, Ipad- och mobilappversion. Läraren ska kunna digitalisera sina före­ läsningar med tre knapptryck. Studen­ ten ska komma åt allt kursmaterial lika lätt som en spellista på Spotify. Till varje kurs finns ett avancerat forum där stu­ denterna kan ställa frågor som sparas till nästa årskull. Ju längre tjänsten an­ vänds, desto kraftfullare blir den. Hur har det gått hittills? – Jättebra. Vi har öppnat ett andra in­ officiellt kontor vid Medborgarplatsen och har en av världens bästa program­ merare i vår personalstyrka. Vi har ut­ vecklat applikationen i samarbete med lärare och systemadministratörer på Stockholms universitet, och det har inte varit svårt att få människor att inse att det vi gör är bra. Nu håller vi på och re­ kryterar en art director och har snart en färdig produkt. Ditt bolag följer det så kallade inkubatorprogrammet på SU Innovation. Hur har det hjälpt er? – Vi har fått en investerare via SU Inn­ ovation som gav oss de medel vi behöv­

de för att nå fram till vår produkt. Vi har fått ett kontor och ett bra kontaktnät. In­ kubatorbolagens lokaler ligger tätt intill varandra, så man blir vänner och det blir ett slags synergi. Vi har fått gå på semi­ narier, workshops och bokföringskur­ ser. SU Innovation tillhandahåller verk­ tygen, sedan är det upp till entreprenö­ ren att göra något av dem. Vad krävs för att bli antagen till inkubatorsverksamheten? – Driv. Avståndet mellan tanke och handling måste vara kort. Och man be­ höver ha en affärsplan som är hållbar. Vissa verkar ha uppfattningen att af­ färsplanen är A och O, men det intryck jag har fått är att det är personen som är kärnan. En bra person kan få en dålig af­ färsidé att bli bra. Hur är det att kombinera studier med entreprenörskap? – Möjligt, men svårt. Jag pluggade när jag startade upp bolaget, men när man kommer in i ett skede där man börjar ta emot riskkapital så måste man välja. Nu skriver jag min C-uppsats i statsveten­ skap på ungefär 25 procent så att jag kan fokusera på bolaget. Idén till Intellectus föddes faktiskt just för att ett projekt som jag höll på med tidigare drabbade mina

studieresultat. Varför fanns det inte nå­ got enkelt sätt att se och repetera de fö­ reläsningar som jag hade missat? Hur tycker du att dina studier har förberett dig för uppgiften? – Studierna har lärt mig att ifrågasätta. Man förstår att saker ser ut på ett visst sätt för att de skapades under vissa för­ utsättningar, men det är sällan som de är uppdaterade till de behov vi har i dag. Det skapar en vilja att ta något existe­ rande och försöka göra det bättre. En av styrkorna med att vara student är fri­ heten – man ges utrymme för att tänka och vara kreativ. Jag tror inte att jag hade varit lika produktiv om jag hade haft ett vanligt nio till fem-jobb. Vad har varit roligast? Svårast? – Det roligaste har varit själva resan. Alla nya situationer och perspektiv som jag får ta del av. Att få feedback från nå­ gon som har testat vår produkt och fak­ tiskt uppskattat den. Svårast har varit att förklara för dem som inte har prövat vår tjänst varför den är bättre än det som finns i dag. Det är den biten vi håller på att jobba med nu. Har du några förebilder? – Daniel Ek, grundaren till Spotify, för hans förmåga att övertyga. Han fick

en hel industri att ge bort det de lever av gratis. Och Aleksandar Goga, en av grundarna till tjänsteförmedlingsföreta­ get Servicefinder. Det är den mest driv­ na person som jag någonsin har träffat. Om man satte ihop de två människorna så skulle det vara intressant att se vad som hände. Till slut, vad är ditt bästa tips till studenter som vill bli entreprenörer? – Gör en behovsanalys. Och tro på ditt projekt. Om inte du gör det så kommer inte någon annan att göra det heller. Staffan Eng

SU Innovation SU Innovation drivs på uppdrag av Stockholms universitet och hjälper studenter, forskare och anställda på universitetet att omvandla idéer till kommersiella produkter och tjänster. Stödet sker dels genom kurser och öppen rådgivning, dels genom ett ettårigt inkubatorprogram för utvalda bolag.

!

www.innovation.su.se

2/2013 Gaudeamus 9


Utrikes

studenter i världen

25 000 italienska studenter utan röst Valet i Italien har fortfarande inte nått sitt slutresultat. I skuggan av Italiens dramatiska val står 25 000 italienska studenter som inte har fått rösta. Anledningen? Att de studerar utomlands under mindre än ett år. hElena jönsson

– Det är otroligt viktigt för mig att få rösta. Jag vill ju kunna välja vem som representerar mig i parlamentet och i framtiden. Jag vill kunna påverka i frågor som ar­ betsmarknad eller studiesituationen, säger italienska Valentina Porcu del Rio. Hon är 24 år och studerar biokemi vid Stockolms universitet. Studierna vid SU började i januari och av­ slutas i juni i år. Hon hade kunnat rösta om hon for hem till helgen den 24 februari, då valet till parlamentet och senaten gick av stapeln. Men där satte en skral student­ kassa stopp. – Eftersom jag bor på den italienska ön Sardinien innebär en hemresa för mig två flygresor. En till fast­ landet och sedan en till ön, och det har jag som student inte råd med, säger Valentina Porcu del Rio.

Inte alla får poströsta För att få poströsta som italiensk medborgare utom­ lands måste man ha bott minst 12 månader i utlandet. Vissa italienare får rösta även om de har bott kortare tid än ett år, bland andra militärer, statligt anställda vid ambassader och forskare. Men i dag studerar cirka 25 000 italienska studenter utomlands under kortare perioder än ett år, enligt det övernationella studentor­ ganet European Student Union. Och därför får de hel­ ler inte rösta. Kommer det ske någon förändring för er del framöver? – Nej, det har inte skett något över huvudtaget. Man brukar säga att Italien är ett land för äldre. Ingen bryr sig om den yngre generationen alls. Ute i Europa har problemet med de förlorade stu­ dentrösterna diskuterats flitigt i bland annat grupper på Facebook. Resultatet blev att man anordnade en egen omröstning. I den omröstningen fick alla studen­ ter lägga en elektronisk röst på den kandidat som man hade röstat på i antingen parlamentet eller senaten i ett specialdesignat omröstningsprogram. Om man är under 25 år i Italien får man inte rösta på senaten, utan bara parlamentet. Och resultatet för den delen av den egna omröstningen blev en tydlig marke­ ring av vad Italiens unga studenter vill ha.

Valentina Porcu del Rio är en av 25 000 italienska utbytesstudenter som inte kunde rösta i valet i februari. Hon hoppas att det politiska svårläget i Italien kommer att lösas via omval i september. Foto: Helena Jönsson

– Av 515 röstande studenter fanns det bara två som röstade på Silvio Berlusconis parti Frihetens folk. De flesta röstade på vänsterns parti, Demokratiska Partiet med Pier Luigi Bersani som partiledare. Som nummer två kom Beppe Grillos parti Femstjärnerörelsen.

Grillo står ensam Beppe Grillo har varit det italienska valets stora över­ raskning. Som tidigare stå upp-komiker och med ett parti vars valmotto lyder ”dra åt helvete” så har han rönt stor uppmärksamhet. Hans parti blev den stora vinnaren i det riktiga parlamentsvalet, med cirka 25 procent av rösterna. Beppe Grillo, som varken vill forma koalition med vänstern eller högern, står ensam. Och vare sig högern eller vänstern är tillräckligt stora för att forma en egen regering. Med stor sannolikhet väntar omval, kanske så sent som i september i år. – Jag hoppas verkligen på ett omval i september. Då hinner jag hem för att få lägga en röst på mitt lands och min egen framtid, säger Valentina Porcu del Rio.

Hej utbytesstudent ... Varför valde du Polen?

Vem? Niklas Sköldkvist Var? Warszawa, Polen Vad? Business Management på masternivå vid Kozminski University, International Business School

10 Gaudeamus 2/2013

– När jag skulle välja plats för min utbytestermin ville jag inte bara utvecklas på det personliga planet utan även få chansen att skapa nätverk och kontakter i ett land med möjligheter. Stockholms universitet erbjöd en plats vid Kozminski University, det universitet som är högst rankat i hela Central- och Östeuropa. Min spontana tanke var varför jag skulle välja ”semesterstudier” i Spanien eller Brasilien när jag kan få ta del av det här. Vad är största skillnaden mellan att plugga i Warszawa och Stockholm?

”Man brukar säga att Italien är ett land för äldre. Ingen bryr sig om den yngre generationen alls.”

Summary in English 25,000 Italian students have not been allowed to participate in the recent elections in their home country. In order to vote by post, Italian citizens need to have studied abroad for at least 12 months, which is often not the case. One of those affected is SU biochemistry student Valentina Porcu del Rio, who feels frustrated that she is unable to influence important issues such as the labour market and educational policy in Italy. In a shadow election on Facebook, the majority of the 515 students participating voted for the Left Party led by Bersani. Only two of 515 Italian students voted for Silvio Berlusconi's the People of Freedom.

– Systemet bygger på flertalet mindre kurser som man som utbytesstudent måste passa in i sitt schema. Det rör sig om ungefär nio kurser. Detta blev för min del lite knepigt att få till innan terminsstarten. Något annat som skiljer sig är att klasserna är små, detta gör att man hela tiden interagerar och får bra kontakt med professorerna. Hur är studentlivet i Warszawa? – Sedan första dagen har skolan och studentkåren tillsammans arrangerat aktiviteter dagligen. Här finns det även gott om nattklubbar och barer. I snitt är allting mycket bil-

ligare än i Sverige. En taxiresa som normalt kostar 250 kronor hemma landar på max 30 kronor här. En stor stark kostar cirka fem kronor – ni förstår resten. Vad är för- och nackdelarna med att plugga utomlands? – Jag har tidigare studerat i USA, och då utvecklades jag mycket personligt. Nu känner jag att personlig utveckling inte längre är ett mål, utan att skapa nätverk och kontakter för min kommande karriär. Tannaz Edalat


studenter i världen

Sexuella mutor på institutionen Sexuella trakasserier eller stora summor pengar – tentasvar och bättre betyg i gengäld. Korruptionen på universiteten i Egypten är på tapeten efter att en grupp studenter gått ut och berättat om sin vardag i tv. åsa kahn

När de sexuella trakasserierna och mu­ torna på Institutionen för hebreiska språk på Ain Shams universitet pågått i flera år fick studenterna nog. I januari gick en grupp studenter ut och berätta­ de om sina upplevelser i en talk show på en privat tv-kanal. Bland annat berättar studenten Ha­ gar i programmet att hon blivit sexuellt trakasserad av en professor som läckte tentafrågor i gengäld. Hon betalade ock­ så närmare 2 000 kronor för att inte bli underkänd på en tenta.

Utrikes

"60-plussare bör plugga" Att börja förbereda sig för pensionen när man fyllt 60 – nej, det är inte aktuellt i Storbritannien. I stället uppmanar regeringen britter över 60 att gå kurser vid universitetet, rapporterar The Telegraph. – Om man håller sina kunskaper och färdigheter uppdaterade är man mer anställningsbar, säger högskoleminister David Willett till The Telegraph. Bakgrunden är en rapport från regeringen, som visar att Storbritanniens ekonomi kommer bli allt mer beroende av äldre. År 2033 kommer en fjärdedel av befolkningen att vara äldre än 65 år. Samtidigt tas åldersgränsen för att ta studiemedel bort – tidigare kunde man bara ta lån om man var under 54 år. ÅK

Studenter i Egypten berättar om trakasserier i sin studentvardag.

Att lärare gynnar släktingar och vän­ ner är ett annat problem som studenter Brist på regler som Daily News pratat med tar upp. Till den egyptiska tidningen Daily News – Det som händer när en professor har säger Sally Omar, professor vid Zagazig- en släkting eller någon som han/hon bli­ universitetet i Sharqeya, att hon inte är vit bedd att ta hand om, är att den stu­ förvånad. denten kommer till tentan och vet sva­ – Det finns inga regler som lärare och ren, säger psykologistudenten Marwa studenter informeras om när de anställs till Daily News. eller antas på statliga universitet, säger – Vissa professorer ber tentavakter att hon och berättar att hon själv hört om hålla ett öga på somliga studenter un­ sexuella trakasserier och sexuella mutor der examinationen. De anställda tillå­ på en granninstitution. ter11:48:00 dessa priviligerade studenter att fus­ GU_ITM_Gaudeamus_130307.pdf 1 2013-03-07

2 000 gaddensiffran

ka eller prata med andra och detta går ostraffat förbi, fortsätter hon. Både studenter och lärare som Daily News pratat med säger dock att korrup­ tionen var större innan revolutionen i Egypten. – Jag skulle säga att korruptionen minskat efter revolutionen. Nu skickas folk iväg till universitetets jurister, och studenterna har blivit mer högljudda om sina rättigheter. Men bara om de stöttas av en professor som håller dem om ryggen, säger Sally Omar.

Så många av de politiker som ställde upp i Pakistans förra val har fejkade examina, enligt landets valnämnd, och anses nu olämpliga att ställa upp i fler val. Tidigare har även flera riksdagsledamöter ertappats med fejkade examina.

Källa: University World News ANNONS

IT MANAGEMENT

Stockholms universitets alumnnätverk

SKAPA AFFÄRSNYTTA MED IT

– mötesplats för studenter och alumner kring arbetslivskontakter

C

M

Gå med på www.su.se/alumn

Y

CM

MY

ÖVERSÄTTARPROGRAMMET

CY

CMY

K

I en alltmer dynamisk värld med snabb teknikutveckling ökar kraven på förändring och strategiskt agerande. En master i IT management hjälper dig att fylla dessa krav och gör dig konkurrenskraftig på en tuff arbetsmarknad.

Uppsala universitet MASTER HT 2013 KÄLLSPRÅK HT 2013

Engelska KÄLLSPRÅK HT 2014

Franska och spanska

Vi erbjuder ett masterprogram som omfattar 120 högskolepoäng fördelat på ett examensarbete och sex kurser: t t t

Förändringsledning Strategiutveckling Arkitekturdesign

www.ait.gu.se/itm

t t t

Värdering av IT-investeringar Verksamhetsutveckling IT-infrastruktur

Som översättare utbildad vid Uppsala universitet får du en unik översättarkompetens med både fackspråklig och litterär inriktning. Institutionen för nordiska språk

SÖK NU!

Engelska parken, Thunbergsvägen 3L 018-471 12 71 www.nordiska.uu.se info@nordiska.uu.se

Mer information finns på www.nordiska.uu.se/utbildning/oversattarprogrammet/ Intresserad? Kontakta vår studievägledare: Tel: 018-471 12 76 eller vår programsamordnare: oversattarprogrammet@nordiska.uu.se Ansökan före 15 april på www.antagning.se

2/2013 Gaudeamus 11


Ny forskning

koll på akademin

Hallå där ... … Lina Enell, informatör på Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. År 2013 är utsett av FN som internationella året för vattensamarbete. Den 22 mars, på världsvattendagen, bjuder Naturvetenskapliga fakulteten in gymnasieklasser till skattjakt, föreläsningar och vattenexperiment för att uppmärk­ samma året.

Varför uppmärk­sammar ni världsvattendagen? – Vi vill berätta om forskning vid Stockholms universitet med all tänkbar koppling till vatten, och väcka intresse och nyfikenhet kring vattenfrågor. Det började med att det 2011 var kemins år. Då anordnade fakulteten världens längsta experimentbord. Lina Enell, informatör på Det är kul med temaåren. Naturvetenskapliga Nu när det blev vattenåret fakulteten. kände vi att vattenfrågor är så viktiga. Vad ska ni göra? – Det kommer bli föreläsningar med forskare som håller på med vatten. Det kommer också att pratats om globalt vattensamarbete – vad gör man, vad forskar man på? – I galleriet utanför aulan kommer vi ha en vattenutställning. Utställningen pågår från den 11 till den 15 mars och är öppen för alla. Vi ordnar även en skattjakt. Vi kommer vara på Aquaria också där vi har en tjej som kommer att göra ett dyk utanför. Varför har man ett vattenår? – För att uppmärksamma att vi behöver samarbeta kring vatten. Alla behöver vatten. Vi i Sverige är väldigt bortskämda med vatten, man bara skruvar på kranen. Det är inte lika självklart överallt, och det är bra att uppmärksamma det. Vad är det konstigaste du har fått höra om vatten? – Jag har lärt mig att det finns en satellit som heter Odin, som letar efter och har hittat vatten i rymden. Jag har också fått reda på en massa spännande detaljer om korallers sexliv. Vad tror du blir roligast? – Oj! Jag tror att helheten blir ganska spännande. Eventuellt kommer det hit arktisk is som nu finns på Vildmarksmässan. Men det är inte helt klart än. Den smälter ju, så när den kommer hit vet vi ju inte hur stor den är. Det var väl också tanken, att väcka klimatfrågan. Angelica Wågström

12 Gaudeamus 2/2013

Kärnfamiljen är inte en lika stor del av framtidens familjekonstellationer som den tidigare har varit. Nu vill forskare vid SU veta mer om hur framtidens familj ser ut.

Illustration: Touba Guerroumi

Hur ser framtidens familj ut? Sambos, särbos, bonusmormor och plastfarfar. Hur ser framtidens familjer ut och vilka behov har de? Det är frågor som forskare vid Stockholms universitet nu får fyra år på sig att utreda. iva horvatovic

Kärnfamiljen är bara ett av många alter­ nativ när familjeformerna i Europa blir allt mer komplexa, men beslutsfattan­ det har inte alltid hängt med. Skillna­ derna mellan verkligheten och lagstift­ ningen har identifierats som ett fram­ tida problem av EU, som nu satsar stort på att utreda hur framtidens familjer ser ut och vilka behov de har. – Vi har en mångfald av familjeformer, men idén om kärnfamiljen lever kvar. Fattar man beslut utifrån den missar man stora delar av verkligheten, säger Livia Oláh, docent i demografi på Soci­ ologiska institutionen vid Stockholms universitet och koordinator för projek­ tet "Familjeliv i förändring i ett hållbart samhälle".

Europafamiljer Det EU-finansierade projektet ska ta reda på vilka familjekonstellationer eu­ ropéer lever i och hur politiska åtgärder påverkar de beslut familjer tar. Femton länder deltar i projektet som leds av

Stockholms universitet. Men uppgifter från hela Europa kommer att analyseras baserat dels på redan insamlat datama­ terial, dels på nytt kvalitativt underlag.

Vad säger kvinnorna? Forskarna ska bland annat titta på var­ för det på många håll i Europa föds färre barn än vad kvinnor egentligen vill ha. – Unga kvinnor är nu bättre utbilda­ de än de var för fyrtio år sedan. De vill använda sina kunskaper i arbetslivet, men också ha barn. I de flesta europe­ iska länder önskar sig kvinnor två barn i genomsnitt, ändå ligger barnafödandet på cirka ett och ett halvt barn per kvinna, eller lägre i många länder, och en rela­ tivt stor andel förblir barnlösa. Då mås­ te man fråga sig vad det är som gör att dessa unga kvinnor inte kan förverkliga sina drömmar. Det svenska forskningslaget kommer att fokusera på bland annat kvinnors och mäns möjligheter att kombinera fa­ miljeliv med förvärvsarbete samt barns livschanser beroende på familjetyp. – Det är viktigt att politiker förstår vad det innebär för barn att växa upp i den ena eller andra sortens familj. I många länder är det fortfarande svårt för kvin­ nor att kombinera familj med arbete. Om man skiljer sig eller blir lämnad finns det en risk att hamna i fattigdom för både kvinnan och barnen. Därför

försöker vi betona vikten av att möjlig­ göra för båda könen att kombinera fa­ milj och jobb. Det kommer att behövas i framtiden. Projektet ska även belysa de problem som kan komma att uppstå på grund av Europas allt äldre arbetskraft och allt lägre barnafödande. – Färre unga börjar arbeta samtidigt som Europas befolkning blir äldre, och det innebär samhällsekonomiska utma­ ningar. Vi har en oerhört snabb teknolo­ gisk utveckling och vi vet att den äldre arbetskraften inte är lika snabb med att anpassa sig som ungdomar är. Att ar­ betskraften åldras kan påverka hela Eu­ ropas och de enskilda ländernas kon­ kurrenskraft negativt.

Bättre lagstiftning Forskningsresultaten är tänkta att lig­ ga till grund för framtida beslutsfattan­ de och göra lagstiftningen mer förenlig med verkligheten. Förhoppningen är att det också ska bidra till välbefinnande för individer, oavsett vilka de är och vad för slags familj de har. – En person pendlar mellan olika fa­ miljetyper under sitt liv. Man kan inte utgå från att förhållanden varar livet ut. Människor måste vara förberedda på allt möjligt och makthavare måste fatta be­ slut för verkligheten, säger Livia Oláh.


rĂśster ur akademin

Panelen

Robel Efrem är statsvetarstudenten som blev entreprenÜr (se sid 9). Men kan vem som helst bli entreprenÜr? Gaudeamus har frügat tre forskare om vad det tror om utsikterna inom deras ämne.

Kan man bli entreprenÜr inom ditt ämne? Av jonas a. david

�Traditionen saknas bland naturvetare� – Det finns biologer som har en speciell kompetens eller har hittat pü en särskild lÜsning som de kunnat sälja vidare. Pratar vi om insekts­ specialister, ja hur münga birgitta ükerman kÜper deras tjänster? Det är studievägledare biologi inte alls samma marknad som till exempel pü ingen­ jÜrssidan. – Jag bjuder in dem som är egna fÜretagare inom bio­ logi fÜr att fÜrsÜka inspirera de befintliga studenterna att tänka i de banorna. Jag tror att münga som väljer att läsa naturvetenskap �Än sü länge har saknar traditionen att ungefär 5 procent av vara egenfÜretagare. vüra studenter blivit Dü är det viktigt fÜr egna fÜretagare. Sü där oss att visa fram süda­ finns det potential.� na fÜrebilder. – Jag tror att entre­ prenÜrerna kommer att bli fler. Än sü länge har ungefär fem procent av vüra studenter blivit egna fÜretagare. Sü där finns det potential.

�Satsa pü kvalitativ information�

�Utbildningen bÜr inte ge den vägledningen� – Självklart finns det ett kommersiellt intresse fÜr historia, men utbildningen i sig ger ingen som helst väg­ ledning i entreprenÜrskap och bÜr enligt min mening johannes heuman inte gÜra det heller. doktorand – Däremot finns det verk­ historia samma entreprenÜrer inom framfÜr allt medie- och fÜr­ lagsbranschen som har läst historia. Jag tror att histo­ rieämnet är bra att kombinera med mer yrkesinrikta­ de utbildningar om �Vüra resurser man vill slü sig in pü müste koncentrera den banan. pü bristande – Vüra resurser fÜrkunskaper hos müste koncentreras studenter snarare än att pü bristande fÜr­ uppmuntra till diverse kunskaper hos stu­ affärsverksamheter.� denter snarare än att uppmuntra till diverse affärsverk­ samheter. Det är skandalÜst lite lärarledd undervisning inom historieämnet och humaniora i allmänhet.

SPĂ…RVĂ„GENS FK OCH SSIF HĂ„LSAR DIG VARMT VĂ„LKOMMEN TILL

STUDENT-SM I LĂ–PNING DEN 23 MAJ

- 10 KM RUNT DJURGĂ…RDSBRUNNSVIKEN I SAMBAND MED MILSPĂ…RET!

– Traditionellt sü har an­ tropologer ibland startat egna fÜretag som konsulter pü kulturkompetensomrü­ det. Om man tar kulturen Kina som kompetens till urban larssen exempel: FÜretag är intres­ forskare/lärare/ serade av att investera, eller studievägledare flytta fabriker, eller att starta socialantropologi nügon verksamhet och be­ Foto: Andrzej Markiewicz hÜver veta hur de gÜr det pü ett smi­ �Traditionellt har antropologer ibland startat digt sätt samt hur egna fÜretag som konsulter de ska skÜta sina kontakter. Dü kan i kulturkompetens.� det vara bra att ha en specifik kom­ petens om just den här kinesiska kulturen och kanske ännu mer om kinesisk fÜretagskultur. Och pü sü sätt blir man konsult i kulturkompetensfrügor. – Det som jag tycker vore mer intressant och güng­ bart i dag är om man skulle slü mynt av färdigheter och kunskap om att samla information kvalitativt. ANNONS

&953""3#&5&s40.."3+0## Restaurang-, butik- och städpersonal UJMM.44JMKB4ZNQIPOZPDI.4(BMBYZ

23/5 2013

Start: SjÜhistoriska museet kl.18.30 (5 km) kl.19.00 (10 km) Missa inte ürets lÜparfest i en härlig fÜrsommarmiljÜ pü Djurgürden! Student-SM avgÜrs i 10 km loppets Studentklass. Tävla individuellt om att vinna titeln svensk studentmästare. Extratävling: Bli Sveriges bästa kürfÜrening med ert sammanlagda resultat. Lopp och klasser: 5 km - Motion, 10 km - Motion, Tävling och Student Anmäl dig senast den 28 april fÜr att fü lägsta pris! FÜr mer information och anmälan, besÜk: www.milsparet.se eller www.ssif.su.se

Vi sĂśker yrkeskunnig och serviceinriktad personal med goda sprĂĽkkunskaper i svenska och engelska. Vi sĂśker dig som är intresserad av ett spännande extra-arbete och sommarjobb ombord pĂĽ M/S Silja Symphony och M/S Galaxy! s,PDLBSPDILBMMTLĂƒOLPS s4FSWFSJOHTQFSTPOBM s#BSQFSTPOBM

s#VUJLTQFSTPOBM s)ZUUWĂƒSEJOOPS MPLBM WĂ…SEBSF och diskare

7JUBSFNPUEJOBOTĂ“LBO $7PDISFGFSFOTFSWJBWĂ…SIFNTJEB IUUQXXXUBMMJOLTJMKBDPNTWXFCTFKPCCBIPTPTT 4JTUBBOTĂ“LOJOHTEBH

ALLA ANMĂ„LDA FĂ…R EN FUNKTIONSTRĂ–JA!

Vid frĂĽgor, kontakta: SSIF 08-15 10 75, SPĂ…RVĂ„GENS FK 08-664 05 65 eller info@milsparet.se

ANMĂ„L DIG PĂ… www.milsparet.se!

www.tallinksilja.se 2/2013 Gaudeamus 13


Essä

FÖRDJUPA DIG

Allergierna börjar i magen Hösnuva, astma och eksem – allergierna har ökat mycket snabbt de senaste åren. En anledning är förmodligen att vi exponeras på ett nytt sätt för mikroorganismer som bakterier och virus från det ögonblick vi föds, och här har tarmarna en viktig roll. Immunologen Eva SverremarkEkström presenterar delar av sin forskning om mikroorganismers betydelse för allergier. Av eva sverremark-ekström (text) och Freja istemo (illustration)

N

är vi föds är vårt immunsystem till stora klarar dock oftast av att hantera infektioner tack vare delar färdigutvecklat men det fortsätter vårt immunsystem. Det har en fantastisk förmåga att mogna under våra första levnadsår. att specifikt känna igen och reagera på hot från olika Då lär det sig att reagera på rätt saker vid sorters mikroorganismer och kan därtill utveckla ett rätt tillfällen för att kunna bekämpa infektioner och minne som gör att det snabbare och mer effektivt kan samtidigt undvika immunologiska reaktioner som eliminera en sjukdomsframkallande mikroorganism kan vara skadliga. Ett exempel på en felaktig immu­ när vi träffar på den upprepade gånger. nologisk reaktion är atopisk allergi (IgE-medierad), Men vårt immunsystem behöver också mikroor­ där kroppen reagerar med att bilda IgE-antikroppar ganismer för att utvecklas normalt. Under den första på harmlösa icke-infektiösa ämnen, från exempelvis tiden i livet lär sig immunsystemet att hantera och födoämnen eller pollen. Detta sätter igång en immu­ samspela med de bakterier vi kommer i kontakt med nologisk reaktion med frisättning av aktiva substanser under och efter födelsen. Dessa bakterier etablerar sig som histaminer och leukotriener. Dessa ämnen verkar på många ställen i kroppen (så kallad kolonisering). på blodkärl, glatta muskelceller, slemhinnor, nerver Den mest uttalade koloniseringen av det nyfödda bar­ och så vidare och orsakar de karaktäristiska al­ net sker i mag-tarmkanalen. Här är antalet bakte­ lergiska symptomen som hösnuva, astma, rier enormt och uppgår hos en vuxen individ eksem och i svåra fall allergisk chock. till 1014, det vill säga tio gånger mer bakte­ Denna typ av allergiska sjukdo­ rieceller än vad vi har humana celler i mar har ökat mycket snabbt kroppen. Vår tarmflora är relativt dy­ de senaste decennierna och namisk under våra första levnads­ Om forskaren i dag är allergi att betrakta månader och påverkas av exem­ Eva Sverremark-Ekström är prosom en global folksjukdom. pelvis förlossningssätt, hygienis­ fessor i immunologi vid Stock­ Även om ärftlighet för allergi ka förhållanden och antibiotika. holms universitet. Hon och hennes är en betydande riskfaktor så Nya studier visar att tarmflorans forskar­grupp undersöker mikrobtyder mycket på att även fak­ sammansättning hos barn har ers betydelse för immunsystem och torer i den omgivande miljön ändrats över tid i västvärlden. allergi­utveckling. spelar en betydande roll för Detta kan få betydande konse­ allergiutveckling. Hur och när kvenser för vårt immunsystem vi utsätts för olika mikroorganis­ då den största ytan i kroppen där mer är en viktig sådan miljöfaktor. mikroorganismer är i kontakt med im­ munsystemet finns just i tarmen. Vissa rån och med det ögonblick vi föds bakterier som man tror har gynnsamma effekter exponeras vi konstant för mikroorganismer, på immunsystemet, som till exempel bifidobakterier som exempelvis bakterier och virus. Påfal­ och laktobaciller, har minskat i förekomst hos små lande många av dessa bär vi med oss i en livs­ barn. Samtidigt har andra bakterier, som stafylokock­ lång symbios utan att de påverkar oss negativt, men er, blivit vanliga i den tidiga tarmfloran på grund av vissa av dem kan infektera oss och orsaka sjukdom. Vi minskad ”konkurrens” av andra bakterier.

F

Varför essän? Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på landets universitet och högskolor, men för det mesta hamnar de i dammiga arkiv. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se

14 Gaudeamus 2/2013

”Även om ärftlighet för allergi är en betydande riskfaktor så tyder mycket på att även faktorer i den omgivande miljön spelar en betydande roll för allergiutveckling.”

S

tudier på djur visar att tarmflorans samman­ sättning och mångfald är avgörande för tar­ mens funktion, immunsystemets utveckling och olika sjukdomstillstånd som inflamma­ torisk tarmsjukdom och allergisk inflammation. Hur tarmfloran påverkar immunsystem och allergiutveck­ ling hos människan är mer outforskat. I vår forskar­ grupp studerar vi hur barns immunsystem utvecklas under de första levnadsåren och hur denna mog­ nadsprocess påverkas av olika mikroorganismer som barnet utsetts för. I våra studier har vi kunnat påvisa en lägre förekomst av bakterier som man tror har en positiv ”allergiskyddande” inverkan på vårt immun­ system (olika sorters laktobaciller och bifidobakterier) i tarmen hos de barn som utvecklar allergi. För andra bakterier var mönstret det omvända – barn som blev allergiska hade i högre grad en sorts stafylokocker i tarmfloran under sina första månader i livet än de som inte blev allergiska. Huruvida det är just dessa bak­ terier som påverkar allergiutveckling eller om det är mångfalden som är lägre eller förändrad hos barn som utvecklar allergi kan vi dock inte säga i nuläget. Då ärftlighet för allergi spelar stor roll för om ett barn utvecklar allergi eller inte, undersökte vi om detta kunde ha påverkat resultaten. Vi såg då att i den grupp barn som alla hade två allergiska föräldrar fanns det en tydlig skillnad mellan de barn som utvecklade allergi och de som trots ärftligheten inte gjorde det – nämligen kolonisering med laktobaciller. De barn som förblev icke-allergiska var i hög grad koloniserade med


”En minskad och/eller förändrad exponering för olika mikroorganismer tros vara en faktor bakom den ökning av allergier som vi ser i dag.”

laktobaciller medan de som blev allergiska inte var det. Detta skulle kunna tyda på att en tidig kolonise­ ring med laktobaciller faktiskt skyddar mot allergiut­ veckling. ilken är då länken mellan dessa bakterie­ arter och allergiutveckling? Eftersom vi hade noterat en skillnad mellan förekomst av laktobaciller/bifidobakterier och stafy­ lokocker mellan allergiska och friska barn, studerade vi immuncellers reaktionsförmåga hos barn som hade eller saknade dessa bakterier i tarmen. Immuncel­ ler från barn som hade det tarmfloremönster som vi sett hos barn med utvecklad allergi (det vill säga förekomst av stafylokocker och avsaknad av laktobaciller) – svarade mer aktivt på olika typer av stimuli. Barn som dock hade laktobaciller i sin tidiga tarmflora (vanligare hos icke-allergiska barn) hade ett mer däm­ pat immunsvar mot samma ämnen. Det­ ta är intressant, då andra stu­ dier klart visat

V

att allergi kan kopplas till ett ”överaktivt” immunsvar i största allmänhet. I rent experimentella studier har vi kunnat visa att medan stafylokocker aktiverar immun­ cellerna, dämpar en samtidig närvaro av bifidobakte­ rier eller laktobaciller denna aktivering och ger en mer reglerad immunologisk profil – något som antagligen är viktigt för den immunologiska balansen. Bifidobakterier och laktobaciller är numera vanligt förekommande i olika typer av hälsoprodukter – ex­ empelvis i olika typer av yoghurt, juicer och kosttill­ skott. I sådana sammanhang kallas dessa bakterier för probiotika, och experimentella studier har visat att probiotika gynnar en ”allergiskyddande” immu­ nologisk profil. Man ska dock komma ihåg att även om probiotika visats vara gynnsamt vid olika typer av diarrésjukdomar så är det betydligt mer osäkert om probiotika kan påverka allergiutveckling. armflorans sammansättning kan påverkas av den bröstmjölk det nyfödda barnet får i sig. Bröstmjölken är mycket näringsrik och innehåller också en mängd viktiga allergi­ förebyggande ämnen. Ingen ifrågasätter bröstmjöl­ kens nytta för barnets allmänna hälsa, men dess roll

T

för allergiutveckling är omtvistad. Vi har studerat bröstmjölkens immunologiska sammansättning och hur den påverkas av olika faktorer, och sett att såväl dess pro- som antiinflammatoriska substanser varie­ rar betydligt både med mammans yttre miljö och an­ talet graviditeter. Vi såg dessutom att den individuella variationen i bröstmjölkens immunologiska samman­ sättning var påtaglig, även inom en grupp kvinnor med tämligen likartade levnadsförhållanden. Vidare ser vi att bröstmjölkens sammansättning är av stor betydelse för hur immunceller från nyfödda barn rea­ gerar på olika ämnen. Vi tror att denna heterogenitet kan vara en bidragande orsak till varför det är så svårt att studera bröstmjölkens betydelse för allergiutveck­ ling hos barn.

E

n minskad och/eller förändrad exponering för olika mikroorganismer tros vara en fak­ tor bakom den ökning av allergier som vi ser i dag. Genom att kombinera resultat från epi­ demiologiska studier med experimentella undersök­ ningar av molekyler, celler och vävnader kan vi få svar på hur, när och i vilken utsträckning olika mikrober påverkar vårt immunsystem. En ökad förståelse av dessa skeenden hjälper oss att förstå vad som går fel när vårt immunsystem reagerar felaktigt och vi utvecklar olika typer av immunmedierade sjukdomar som allergi, och även hur vi ska gå till väga för att förhin­ dra och/eller bota dem.

2/2013 Gaudeamus 15


Reportage

om fusk och oskyldiga anklagelser

Anklagad Cirka 30 studenter åker fast för fusk varje år vid Stockholms universitet, och många fler anklagas. Innan domen faller sker en lång process av misstankar, utredningar och möten. Gaudeamus har mött personer som vet hur det känns att anklagas för fusk och hur det är att upptäcka fuskare. Av HELENA JÖNSSON (text) och DANI COSME (foto)

16 Gaudeamus 2/2013


Caroline Sepp är van vid att teckna. För henne hör text och bild ihop, hon arbe­ tar med båda för att lära sig. – Det som hände har blivit till något jag brukar skämta om, säger Caroline Sepp som i dag har lämnat universitetet och söker jobb som kulturvetare. För fem år sedan skrev hon en salsten­ ta i konsthistoria. Som sista del av ten­ tan visades ett antal bilder under cirka en minut åt gången. Studenterna skulle skriva ner allt de visste om konstverken och sin vana trogen började Caroline Sepp att rita av bilderna. – Det är så naturligt för mig, att jag inte ens tänkte på att jag hade kunnat anklagas för fusk, säger Caroline Sepp.

34 avstängda 2011 Plagiat är den absolut vanligaste formen av fusk – som upptäcks i alla fall. Under 2011 rapporterade Stockholms universi­ tet 52 fall av fusk, varav 34 var plagiat, till dåvarande Högskoleverket. Straffen för fusk är antingen avstängning i två må­ nader eller en skriftlig varning. Av de 34 plagiatfallen stängdes 32 studenter av och övriga fick en varning. Alla som arbetar på Stockholms uni­ versitet har en skyldighet att anmäla om de misstänker att en student eller fors­ kare har fuskat. Vid varje institution ska det finnas en ansvarig person, oftast studierektor eller prefekt, som utreder misstankar om fusk.

”Det är så naturligt för mig, att jag inte ens tänkte på att jag hade kunnat anklagas för fusk.”

Men att ärendet utreds ligger inte på en enskild person, utan det ansvaret har Stockholms universitet som myndighet. I SU:s regelbok med riktlinjer för fusk­ ärenden står det tydligt att disciplinä­ renden ska ges ”hög prioritet”.

En lång suck I F-huset i Södra huset sitter Tomas Korpi. Han är professor i sociologi och i höstas upptäckte han att två studen­ ter verkade ha skrivit samma svar på en hemtenta. – Jag hajade till när jag läste samma formuleringar i ett svar, fast i två olika hemtentor. När en student blir ertappad med att ha fuskat, eller det bara väcks en liten misstanke om fusk, sätts en enorm ap­ parat i gång för den examinator som gör upptäckten. En lång suck var Tomas Korpis första reaktion. Nu visste han att flera dagars arbete skulle försvinna till att utreda om studenterna hade fuskat eller inte. För Tomas Korpi innebär en fuskutredning timmar av extraarbete som läggs på en redan hektisk arbetsvecka, som ofta

Caroline Sepp skissade av Renoirs målning "The Swing" under en tenta. En tentavakt tyckte att det var fusk.

sträcker sig över 40-timmarsstrecket. Men han är van. Nästan varje läsår kom­ mer han på studenter som fuskar. – Jag blir faktiskt upprörd. Jag förstår att det inte är lätt att förstå allting, och därför är jag här för att svara på frågor från studenterna. Det är det jag har be­ talt för, så ställ frågor, uppmanar jag dem.

Vad är fusk? Enligt Stockholms universitets egen dokumentation finns det fem former av fusk: fusklappar eller otillåtna hjälpmedel, otillåtet samarbete, plagiat, förfalskning samt störande i undervisningen eller verksamhet i övrigt.

!

Sist kvar i salen När Caroline Sepp lämnade in tentan var hon en av de sista studenterna i sa­ len. Då blev en av tentavakterna osäker på om han kunde ta emot tentan med teckningarna i marginalen. Han sa att det kanske kunde anses som ”otillåtet hjälpmedel” eller liknande form av fusk. Hur som helst ville han att Caroline Sepp skulle stanna kvar tills alla andra studen­ ter var klara med skrivningen. – Jag kände mig kränkt och påhop­ pad. Varför var det inte tillåtet att teck­ na i marginalen, tänkte jag. Men han var väldigt bestämd att jag eventuellt hade fuskat och ville prata med examinatorn om detta. Som tur var, för Caroline Sepp, fanns en annan tentavakt på plats som inte tyckte att fallet var så svårbedömt. – Den andra tentavakten övertalade den första vakten om att det nog var helt okej. Så jag fick lämna in tentan och exa­ minatorn skulle få bestämma om det var fusk. Caroline Sepp åkte hem och väntade på resultatet, något nervös så klart. Hon fick svaret efter några veckor att hon hade klarat tentan, och med en kom­ mentar från läraren i marginalen ”Vilka fina teckningar!”.

Sammanträde Men om en anmälan om fusk faktiskt sker hamnar den alltid på rektors bord. Om rektor anser att fallet ska utredas

Tomas Korpi är professor i sociologi. Det tar på krafterna att komma på studenter som fuskar, tycker han.

2/2013 Gaudeamus 17


Reportage

om fusk och oskyldiga anklagelser

sker det under ett sammanträde med Disciplinnämnden. Ett sådant möte är extremt högtidligt och inget som univer­

”En del säger att det är en slump att exakt samma ord i deras hemtenta också står på Wikipedia.”

sitetet tar lätt på, enligt Ledningskans­ liet. Högtidligheten måste till för att visa studenten hur allvarligt man från uni­ versitets sida ser på frågor som rör fusk.

Och därför är det en del studenter som väljer att ha ett studentombud vid sin sida under ett sådant sammanträde.

Ombudet Cecilia Bödker Pedersen är studentom­ bud på Stockholms universitets student­ kår. Hon är en av tre ombud som delvis arbetar för att studenter, som har ham­ nat i misstankens strålkastarljus, ska få stöd och hjälp. – En del studenter förstår inte att det de har gjort faktiskt är fusk. Andra är väl medvetna om det, men ger olika anled­ ningar till varför de gjort det, säger Ceci­ lia Bödker Pedersen som sitter i en av två fåtöljer i sitt kontor. Där brukar hon ta emot studenter som har blivit misstänkta för fusk. – Det är en lång process att utreda fusk. Det påverkar studenten jättemyck­

Så går ett sammanträde till Sammanträdet med Disciplinnämnden sker runt ett avlångt bord i stora salen i Bloms hus. Studenten sitter antingen själv eller med ett ombud och mitt emot sitter ansvariga för den berörda institutionen. Vid kortändan av bordet, några meter bort, sitter representanter från universitet. Det är rektor – som också är ordförande, en jurist som har erfarenhet av domstolsarbete, en representant från universitets lärare och två representanter från Stockholms universitets studentkår. Representanten från institutionen berättar om fallet, och sedan får studenten, eller ett ombud, berätta dennes historia. Efter det får nämnden ställa frågor, och därefter lämnar studenten och institutionen salen i väntan på att nämnden ska lämna besked om eventuellt fusk och vad det eventuella straffet blir. Det tar cirka 20 minuter per gång, enligt Cecilia Bödker Pedersen, ombud på studentkåren.

!

et, så klart. Därför kan jag som ombud hjälpa till att skriva ett yttrande till Disci­ plinnämnden där studenten får förklara sin version av vad som hänt. Ett vanligt fall, enligt Cecilia Bödker Pedersen, är former av plagiat där en student av olika anledningar har kopie­ rat en text från exempelvis Wikipedia utan att ange källa i tentan. – En del säger att det är en slump att exakt samma ord i deras hemtenta ock­ så står på Wikipedia. Så ofta förstår man rätt snabbt om en student faktiskt har fuskat eller inte, säger Cecilia Bödker Pedersen men tillägger att det är väldigt många som är oförstående kring ankla­ gelsen och tar situationen väldigt hårt.

Stundens allvar Ett sammanträde med Disciplinnämn­ den sker i stora salen i Bloms hus, vägg i vägg med rektors arbetsrum. Mitt i salen står ett avlångt bord. På väggarna hänger tavlor med gamla rektorer. Runt bordet samlas de högsta representanterna från universitetets ledning och studentkår för att besluta om det har begåtts fusk och om eventuella repressalier (se fak­ taruta). – Vissa studenter gråter under sam­ manträdet, berättar Cecilia Bödker Pe­ dersen. – Andra förmår hålla lugnet. Men det är ingen indikation på om man är skyl­ dig eller inte. För ett sammanträde med Disciplin­ nämnden är något som ofta påverkar den utpekade studenten enligt Cecilia

Bödker Pedersen, oavsett om man är skyldig eller inte. Oftast vill sociologiprofessor Tomas Korpi sitta med för att kunna svara på eventuella frågor, men den här gången fick han inte mejlet om när det skulle ske. Efteråt meddelades Tomas Korpi att de båda studenterna blivit avstäng­ da i två månader. Nästa höst måste de studenterna gå om kursen. Tomas Korpi tycker inte att återseendet är obehagligt – Det är som vilka studenter som helst, som fått underkänt på en tenta och ska skriva om den, förklarar Tomas Korpi rakt.

Summary in English Gaudeamus has spoken to people well-acquainted with the ramifications of being accused of cheating. Caroline Sepp drew sketches during an exam, something which the invigilator thought could be considered cheating. In the end, Caroline Sepp was spared any official accusation, but the experience was unpleasant, she says.   Thomas Korpi, professor of sociology, is upset with students who take the easy way out of exams and papers. Partly because he is paid to educate students such that they do not feel the need to cheat, but also because it takes him hours to investigate such matters. Every teacher who suspects cheating must report each incident to the ViceChancellor, also the Vice President of the Board of Disciplinary Matters.

Plagiat är den vanligaste formen av fusk bland studenterna på Stockholms universitet. 2011 straffades 34 studenter för plagiat. 32 stängdes av i två månader och två fick en varning.

18 Gaudeamus 2/2013


”Jag är oskyldigt straffad” Gaudeamus har träffat studenten ”Kim” som, enligt egen utsago, fick ett ultimatum av sin lärare: bli anmäld för fusk eller gör om uppgiften. Enligt Ledningskansliet är ett sådant ultimatum strängt förbjudet. Av HELENA JÖNSSON (text) och DANI COSME (foto)

Jag kunde inte tro mina ögon. I ett mejl läste jag att på den senaste uppgiften hade jag fått un­ derkänt. I mejlet står det att jag har brutit mot universitets regler. Jag blev väldigt förvånad och ledsen. Chockad. Vad var det som hade hänt egentli­ gen? Vad var det jag hade missförstått?

Utan exakt svar Så snart jag kunde frågade jag min examinator på vilket sätt jag hade skrivit fel. Jag fick inget exakt svar på vad, utan fick bara veta att det jag gjort var allvarligt fusk och att jag kunde bli anmäld till rektor och då förmod­ ligen avstängd. Eller så kunde jag få skriva om uppgif­ ten. Självklart skrev jag om uppgiften. Ungefär samti­

”Vad var det som hade hänt egentligen? Vad var det jag hade missförstått?” digt skulle jag också skicka in en hemtenta till samma examinator. Av oro skrev jag om hela hemtentan och kontrollerade mina källhänvisningar supernoggrant innan jag skickade in både uppgiften och hemtentan.

Personen på bilden har inget med artikeln att göra.

jag trivs med ämnet. Plus att jag inte vill att den första examinatorn ska knäcka mig. Jag vill visa att jag kan. Jag kan det här, jag är duktig.

Rädd för tentaresultat I dag läser jag en kurs där jag känner mig mycket bättre, där jag kan ’glänsa’. Men jag har fortfarande den tredje tentan kvar från förra kursen eftersom jag inte orkade skriva den då. Jag har också haft problem med att kolla resultatet från sista tentan. Allt det här har lett till att jag är väldigt rädd för tentaresultat. Och väldigt försik­ tig med lärare.”

Underkänt igen Sedan fick jag resultatet på hemtentan. Den hade ock­ så blivit underkänd eftersom den inte hade nått upp till kriterierna. Då blev jag helt knäckt. Jag grät i en vecka och undrade vad jag hade missförstått? Ingen förkla­ ring, ingenting. Bara ett underkänt. Efter en tid fick jag höra från examinatorn att min hemtenta inte kunde godkännas eftersom den första uppgiften hade varit så fel.

Livet utanför kursen förstört Då skrev jag om både uppgiften och hemtentan och fick godkänt. Allt skrev jag samtidigt som tentan för den efterföljande kursen. Den fick jag godkänt på. Allt gick ju bra till slut men mitt liv utanför universitetet förstördes verkligen under den perioden. Jag orkade inte med någonting. Jag började avskärma mig socialt. Jag kunde inte arbeta extra, för min energi räckte inte till. Att hoppa av har aldrig varit ett alternativ eftersom

Kim är inte studentens riktiga namn.

”En annorlunda artikel” Det här är en annorlunda artikel i Gaudeamus, eftersom läraren inte får berätta sin version av händelsen. Därför kan vi inte vara helt säkra på vad som faktiskt har hänt, och vi vill understryka att detta är Kims version av händelsen. Anledningen till att vi inte kontaktat läraren är att vi velat säkerställa Kims anonymitet gentemot läraren och övriga institutionen. Vi har ändå valt att publicera berättelsen. Vi tycker det är viktig historia att berätta, eftersom risken finns att andra studenter är drabbade av liknande situationer. Redaktionen, Gaudeamus

Ledamot från Disciplinnämnden:

”Det ser inte ut som fusk” På kåren arbetar Bo Eriksson som förtroendevald. Han är ordinarie ledamot i Disciplinnämnden och van att se hemtentor där det har fuskats med källhänvisningar. Gaudeamus visar honom Kims uppgift. – Som jag ser det finns det inget vilseledande i källorna eller övergripande i texten. Det finns citat, fotnoter och en källförteckning. Och eftersom det inte verkar som att studenten har haft uppsåt att vilseleda exami­ nator har studenten inte heller brutit mot högskoleförordningen, alltså inte fuskat.

Ledningskansliet:

”Det får absolut inte gå till så här” På Ledningskansliet arbetar Maria Pyke som jurist och handläggare av de ärenden om fusk som an­ mäls till rektor. Hon reagerar på uppgifterna om Kim som Gaudeamus berättar om över telefon. – Om det finns en grundad misstanke om fusk får det absolut inte gå till så att en examinator ger en student alternativet att välja mellan att bli an­ mäld eller att göra om en uppgift. Om en institu­ tion misstänker fusk, då måste det anmälas till rektor. Om det är sant som studenten säger, så kan studenten anmäla denna händelse till oss så att vi kan utreda om den aktuella institutionen har bru­ tit mot universitets interna regelverk. Vad kan ni göra mot en institution vars medarbetare agerar på detta sätt? – Medarbetarens agerande utreds och genom prefekten vidtas sedan lämpliga åtgärder beroen­ de på vad utredningen visar, säger Maria Pyke. Vad som är lämpliga åtgärder kan man på Led­ ningskansliet, i dag, inte säga. Detta eftersom man hittills aldrig tidigare fått in en sådan anmälan. Chefsjurist på Ledningskansliet är Jenny Gard­ brant. Hon vill via mejl hälsa följande till SU:s stu­ denter: ”Det är viktigt att studenter om de skulle drab­ bas av detta, anmäler det till rektor för utredning. En sådan utredning görs av jurister vid Lednings­ kansliet och en anmälan kan göras genom att skicka en anmälan per brev eller e-post till registra­ tor. En anmälan kan vara anonym även om det gi­ vetvis underlättar utredningen om den inte är det då kontakt kan behöva tas med anmälaren under utredningens gång.”

2/2013 Gaudeamus 19


Porträttet

gadden möter

Bryggmästaren Martin Vercouter vill förändra världen men han vet inte riktigt hur. Tills dess brygger han öl. Han kan det mesta om öl och nu har han och några andra fantaster väckt nytt liv i Naturvetenskapliga föreningens bryggeri. 200 liter ska bryggas under det kommande året. Av ERIK GUNNARSSON (text) och siri isgren (foto)

I

Gröna villans källare finns ett rum med all utrust­ ning man behöver för att brygga öl. Här i mörkret trängs hinkar, rör, lagringsfat och backar med tom­ buteljer som väntar på att fyllas. Martin Vercouter stegar runt i utrymmet och förklarar de olika pinaler­ nas användningsområden. I en dämpad källarbelys­ nings sken presenterar han all möjlig ölrelaterad fakta. Jäsningstider, lagringsmetoder och bryggeriknep. – Jag har alltid varit intresserad av mer speciell öl, öl som smakar sött, surt eller beskt. Vid 16–17-årsåldern började mitt intresse för kvalitetsöl på allvar. Martins smeknamn bär på en liten förklaring till ölintresset. I Naturvetenskapliga föreningens lokal Grö­ na villan är det knappt någon som känner honom som Martin, här är han kort och gott sin nationalitet – Bel­ garn. – Inte alla i Belgien är ölfantaster förstås, men det har nog påverkat mig att jag växt upp där. Det är en annan kultur som mer betraktar öl som njutningsmedel och som en viktig del av mat- och dryckeskulturen. Begrep­ pet "stor stark" finns inte.

under åren har dock varit olika intensiv. Sedan 2009 har själva ölbryggandet helt legat på is. Ett fåtal ölprov­ ningar om året är allt som gjorts. Men med Martin vid rodret ska det nu bli ändring på den saken. – Mitt mål är att vi ska kunna brygga öl från grunden. Att vi själva ska gå igenom mäsknings- och jäsnings­ processer. Vi har också beslutat att odla vår egen hum­ le. Tre till fyra plantor räcker för att vi i september ska kunna brygga vårt första egna öl från scratch.

Kemikandidat

Korn är den enda ingrediensen som kommer att be­ höva köpas in, berättar Martin som alltså kommer att ansvara för bryggandet. När Gaudeamus frågar hur han kommer att använda sitt ölintresse i framtiden medger Martin att ett eget bryggeri vore en möjlighet, en i så fall inte helt främmande väg för en biokemist. Men framtidstankarna är egentligen större än så, även om Martin inte exakt utvecklar sitt svar. – Jag vill rädda världen ... och få den att dricka gott öl.

Det har gått snart tre år sedan Martin lämnade Belgien och flyttade till sin dåvarande flickvän i Stockholm. Han hade just avklarat en kandidatexamen i kemi och bestämde sig snart efter flytten att söka in till Stock­ holms universitets masterprogram i molekylär biofy­ sik. Sverige fastnade han för från första början. I dag ser han sin framtid här. – Det är mörkt och kallt – precis som en god stout, som en Guinness. Våren 2012 tog han sin examen från SU och för när­ varande kompletterar han sin utbildning med att läsa Entreprenörskap och innovation vid Tekniska högsko­ lan. Plus att han just blivit vald till Naturvetenskapliga föreningens bryggmästare. – Det är coolt att göra öl från scratch. Man njuter mer av ölet när man har gjort det själv. Sedan 90-talets slut har en bryggeriverksamhet fun­ nits i Naturvetenskapliga föreningens regi. Aktiviteten

”Det är coolt att göra öl från scratch. Man njuter mer av ölet när man har gjort det själv.”

Första avsmakningen Vi har tagit oss upp från källaren och sitter nu i Grö­ na villans bar. Dagens sista solstrålar tränger igenom fönsterrutorna och en av vårens första dagar är därmed snart till ända. Om en liten stund ska Martin träffa sina kompanjoner i bryggeriföreningen för att avsmaka de­ ras första gemensamma sats egenbryggd öl. En så kal­ lad modifierad bryggsats har använts den här gången

och tre veckor – minsta möjliga lagringstid – har pas­ serat sedan bryggningstillfället. Martin är spänd inför resultatet.

Tecken i tiden Den som vill kan se Naturvetenskapliga föreningens bryggeri som ett tecken i tiden. Intresset för kvalitetsöl växer och de senaste åren har så kallade mikro- och na­ nobryggerier ploppat upp runtom i Sverige. Våren 2012 rapporterade Dagens nyheter att det nu finns drygt 60 bryggerier i landet. För 30 år sedan fanns bara åtta stycken. Martin ser flera anledningar till ökningen. – När Naturvetenskapliga föreningen började köpa in öl från mikrobryggeriet Nynäshamns ångbryggeri, runt år 1990, var det fortfarande stor okunnighet och restriktivitet kring mindre bryggerier. Norrlands Guld och Carlsberg dominerade marknaden totalt. Men EU och ökad kontakt med omvärlden har gjort att det helt enkelt blivit lättare. Dessutom är det lite på modet att göra saker själv. Nynäshamns ångbryggeri, som Martin nämner, var ett av de första mikrobryggerierna i Sverige. En plansch med bryggeriets olika ölsorter hänger i dag på en av väggarna i baren där vi sitter. Nynäshamnsölet är ett av de mest beställda under Gröna villans återkommande torsdagspubar. Martin har koll – förra året var han bar­ mästare med ansvar för inköp till baren. Runt hundra gäster brukar Gröna villans pub ha var­ je vecka. Sammanlagt finns i Naturvetenskapliga för­ eningen 200 medlemmar, ett litet antal jämfört med andra fakultetsföreningar. – Vi har färre, men mer engagerade medlemmar. Dessutom har föreningen en lång tradition. 2014 är det dags för 100-årsjubileum. Om Martin får fabulera fritt kommer det att firas i Blå hallen, helst med kungen och drottningen på plats. Den 14 mars nästa år vet vi hur det blir. Ja, och hur gick det då med provsmakningen? Det gick bra. ”Noll fyllighet” påpekar förvisso någon och Martin håller med. Å andra sidan är han nöjd med humlesmaken. Får det bara lagra ett litet tag till så.

”Belgarn är den som tar tag i saker som ska göras, som nu när vi ska bygga om baren i Gröna Villan – då är han med och kommer med idéer och fixar. För ett tag sedan var vi på ölprovning tillsammans och han hade svar vad man än undrade om något öl.”

”Martin har ett intresse att lära sig saker och kan därför mycket om historia, öl och språk. Sedan är han duktig på att prata och talar gärna om vad han tycker. Men trots hans självsäkra och skarpa yttre är han en mjukis på insidan.”

Anders Sellberg, Naturvetenskapliga Föreningens barmästare

emma bergquist, martins flickvän

martin vercouter 20 Gaudeamus 2/2013

Ålder 24. Aktuell Leder Naturvetenskapliga föreningens på nytt uppstartade bryggeriverksamhet. Nationalitet Belgare. Studier Kandidatexamen i kemi från Belgien och en master i molekylär biofysik från SU. Nu pluggar han Entreprenörskap och innovation på KTH. Favoritdryck, förutom öl Apelsinjuice. Dröm Att rädda världen.


Martin Vercouter, ny bryggmästare i Naturvetenskapliga föreningen avnjuter en belgisk öl. I alla år har hans intresse för öl varit stort. Och det ska bli spännande att brygga sitt eget öl under året som kommer, tycker han.

2/2013 Gaudeamus 21


Kultur

allt från serier till scen

När skräp blir till konst Statyer gjorda av 750 använda pappersmuggar. I slutet av februari skapade miljöföreningen Symbios en konstinstallation som skulle få kaffedrickande studenter att reagera. Gaudeamus var på plats. angelica wågström

Två kvinnor skyndar in genom svängdörrarna men stannar till utanför biblioteket. De pekar och fnis­ sar mot gruppen av studenter som lyfter, räknar och sorterar de 750 använda pappersmuggarna som står staplade på stengolvet. Ingen passerar utan att vrida på huvudet. Någon tar upp sin mobilkamera. De vet inte att vad som ser ut att vara en välsorterad kartong­ insamling snart kommer att förvandlas till en konst­ installation. Konstverket, som i en veckas tid ska trona bredvid träskulpturen utanför huvudbiblioteket, är också en miljöaktion. Symbios, universitetets miljöförening, står bakom konstverket. När veckan är över kommer verket att flyttas till Geovetenskapens hus. – Vi vill medvetandegöra hur mycket pappersmuggar som används på universitetet och visualisera det med ett konstverk av pappersmuggar, säger Vibeke Renting, en av konstnärerna och medlem i Symbios.

Kladdigt men fint Det pratas siffror, knappas på miniräknare, antecknas och staplas. Efter någon timmes koncentrerat arbete står muggarna sorterade efter storlek och färg. Locken ligger i egna, brunfläckiga högar. En av konstnärerna springer fram till en annan och håller upp sina fingrar,

”Vi vill få folk att förstå hur mycket muggar som används, och att det finns ett annat alternativ.”

som redan luktar kaffe. Men Vibeke Renting är glad att muggarna inte luktar mer. – Nu är det inte kladdigt, muggarna har torkat. Men det har varit ganska äckligt att tömma soptunnorna. Folk slänger lite vad som helst där. Sedan har vi sköljt ur muggarna och lagrat dem. Så jag är jätteglad att de inte stinker, jag trodde de skulle mögla, säger hon, innan­ hon tittar mot staplarna och tillägger: – Det stinker kanske jättelite, om man verkligen kon­ centrerar sig på att lukta. Det är första gången Symbios ger sig in i konstvärl­ den. Tidigare har de anordnat uppskattade miljöeve­ nemang som Swap Days, där studenter kunnat byta sa­ ker med varandra, och spanat in vad som slängs i Södra husets soptunnor i en Waste Audit. Då har det mest va­ rit studenter som redan är intresserade av miljöfrågor som har stannat till och diskuterat. Med konstinstalla­ tionen hoppas Symbios på att nå en bredare publik. – Det ska bli spännande att se hur det här blir, när man drar in hela studentkollektivet i en sorts debatt. Vi försöker ju nå dem som använder muggarna, säger Vibeke Renting.

Fint är uppseendeväckande Efter två kvällars byggande står konstverket färdigt: två statyer av pappersmuggar, och så på en piedestal – en termomugg. I den största statyn ryms 510 muggar – lika många som en student som dagligen köper tre take away-kaffe förbrukar under ett läsår. Den mindre statyn representerar en student som dricker en kopp 22 Gaudeamus 2/2013

Medlemmar ur miljögruppen Symbios räknar använda pappersmuggar och planerar konstverket som under en vecka stod som installation utanför huvudbiblioteket i Södra huset. I dag finns installationen i Geovetenskapens hus, våning 3. Foto: Angelica Wågström

kaffe om dagen, och innehåller läsårsförbrukningen 170 pappersmuggar. – Vi vill få folk att förstå hur mycket muggar som an­ vänds, och att det finns ett annat alternativ. Och infor­ mera om Pregos kampanj, att man får kaffet fyra kronor billigare om man tar med sig egen mugg, säger Vibeke Renting. För att samla ihop materialet har Symbiosmedlem­ marna tillverkat egna återvinningsstationer för pap­ persmuggar. Tre containrar har stått i Södra huset och en i Geovetenskapens hus.

– Den i Geo försvann mystiskt, vi vet fortfarande inte var den är. Vibeke Renting ser nöjd ut när hon tittar ut över muggsamlingen. För henne är det viktigaste att konst­ verket väcker uppmärksamhet bland studenterna. – Fint är ju uppseendeväckande. Ett fint gjort konst­ verk behöver ju inte vara samma sak som estetiskt. Det här kommer nog bli mer uppseendeväckande … Men jag vet att det vi gör brukar bli fint.


allt från serier till scen

konsten på Stockholms universitet del två: ana kata periferi

Kultur

Ensam är stark? gästKRÖNIKÖR nelly sax Många är de åsikter som

nu följer med den akuta bostadsbristen i Stock­ holm, inte minst för dess universitets studenter. Jag ska inte tråka er med mer klagomål kring ämnet. Det känns varken nytt el­ ler hoppingivande. I stället tänkte jag belysa ämnet ur en positiv synvinkel. En tanke om hur denna kaos­ artade situation kan vändas till något positivt. En insikt slog mig när jag häromdagen passerade mina grannars dörrar i trapphuset. Hur obemärkt vi stockholmare lyckas bo i samma hus som ett antal familjer utan att ens stöta på någon i trappen. Vet jag ens vilka mina grannar är? Dagens samhälle uppmanar till självständighet. In­

Ana kata periferi av Paul Osipow är ett enda verk, men som syns på olika platser i Goevetenskapens hus. Förutom här vid Nordenskiöldssalen ses verket också i biblioteket och ovanför entrén.

Foto: Staffan Eng

Universitetets största tavla 260 kvadratmeter. Paul Osipows målade väggreliefer i Geovetenskapens hus upptar en lika stor yta som tre badmintonplaner och är en av universitetsområdets största konstinstallationer. Men är det någon som kan säga vad verket föreställer? Staffan Eng

form och det faktum att det är omöjligt att beskåda in­ stallationen i sin helhet. Färgerna och formerna skiftar för varje steg man tar, och man kan aldrig överblicka mer än isolerade delar. Lite som livet självt, skulle man kunna säga. Den puristiskt sinnade Osipow har beskrivits som en målare av renaste vatten. Han började sin bana i pop­ konsten, men förvandlades snart till en abstrakt konst­ när som oförtröttligt varierar enkla grundstrukturer. Målningarna har ofta något stramt över sig, och Ana Kata Periferi är förmodligen hans mest lekfulla verk.

– Det ser ut som en fågel, säger Adam Hörnedal på Samhällsplanerarprogrammet. – Det känns lite som när man satt och klippte och klistrade på dagis, säger Sofia Alp­ sjö på Biogeoprogrammet. Pigg och glad – Jag tänker mest färg, uppig­ På datorplatserna i Geobiblioteket gande organiska blobbor, säger sitter studenter och pluggar alldeles Ida Johanson på miljö- och hälso­ intill reliefen. inspektörsutbildningen. – Man blir pigg och glad av den. Associationerna flödar när Gau­ Det är skönt att de har bekostat lite deamus ber studenter i Geoveten­ offentlig konst här på universitetet, skapens hus att beskriva den fin­ säger Ida Johanson. ske målaren Paul Osipows väggre­ Andra studenter som Gaudeamus lief från 1997. Geovetarna uppfat­ pratar med har knappt lagt märke tar gärna de lekfulla figurerna av till väggdekorationerna, men tror björkplywood på väggen som kar­ ändå att de bidrar till en gynnsam tor och kontinenter. Andra asso­ arbetsmiljö. cierar till himlakroppar, bakterier – Om det inte hade funnits nå­ eller stekta ägg. gonting där så hade jag säkert tänkt Den färgglada skapelsen heter på det, säger geografistudenten Ana Kata Periferi, vilket är grekiska En av Paul Osipows relieffigurer. Är det Lise Ljungman. och betyder ”upp ner ut”. Som en en amöba eller är det en cell? Flera studenter menar också att oformlig amöba slingrar sig verket det inte är något fel med väggreli­ runt auditoriet i Geohusets mitt, glider ner i biblioteket efer, men att behovet av jordiska ting som lokaler och på våningen under, svingar sig upp på väggen i entrén läsplatser är större. mitt emot. – Titta bara på det här rummet. Det skulle kunna vara Osipow har själv beskrivit sitt verk som en blandning fullt med studieplatser här, säger Sofia Alpsjö och pekar mellan slump och estetik. Han har utgått från rummets ut mot övervåningens tomma golv.

dividualism är slagordet. Ju mer du klarar dig själv i ditt lilla hem, desto bättre. Vi bor i varsin box där vi har mer yta att röra oss på än nödvändigt. Familjen? Äsch de träffar vi någon gång i månaden på den plikt­ skyldiga söndagsmiddagen. Vänner kan man bjuda över, men OJ vad skönt det är när de går. Äntligen kan vi göra alla de där sakerna vi gör när vi är ensamma. Som att till exempel ta en ordentlig titt på vad som hänt på Facebook senaste timmarna. Och ändå så känner vi oss så oändligt ensamma. Stockholm är känt som en av de städer med flest singel­hushåll i hela världen. Vi försöker fylla detta tomrum med sociala medier och bruset av tv:n eller det där "härliga" badet med tända ”Låt oss vända denna ljus. Men går det bostadsbrist till något inte att fly sitt ur­ allt igenom negativt. Låt sprung? oss se det som ett gyllene Människan har varit och kommer tillfälle att mötas igen.” väl alltid vara ett flockdjur. Vi är skapta för att ha nära relationer, att leva med och skydda de vi älskar och tillhör. Familj och vänner. Inte att breda ut sig på 50 kvadratmeter per person. Med låsta dörrar och några hål i väggen som visar civilisationen där utanför på tryggt avstånd. I tidigare samhällen tog familjen hand om varan­ dra tills den äldsta trillade av pinnen. Familjen åt och drack tillsammans. Den där tomhetskänslan vid sänggång existerade inte då, var man än fäste blicken fanns det andra människor på armlängds avstånd. Och i dag? På sin höjd kan vi få svar på ett sent god natt-sms och somna med smartphonen tryggt i han­ den. Min poäng är: Låt oss vända denna bostadsbrist till

något inte allt igenom negativt. Låt oss se det som ett gyllene tillfälle att mötas igen. Försök att se chan­ sen i att få kontakt med de människor du ”tvingas” dela lägenhet eller kanske till och med rum med. Om inte annat kan ni hitta en gemensam nämnare i det faktum att ni sitter i samma båt. Trångboddheten har sina baksidor men vi vet sedan gammalt att tillsam­ mans är vi starka. Låt oss slopa det urtypiska ”Själv är bäste dräng” och ersatta det med Lukas Moodysons (från filmen Tillsammans, 2000) bevingade: "Hellre äta gröt tillsammans än oxfilé ensam”. Nelly Sax är blivande gymnasielärare i ämnena svenska och engelska. Hon bor i en hyresrätt i Aspudden.

2/2013 Gaudeamus 23


Kultur

essä

En spegelvänd värld Vi bor i en verklighet konstruerad för högerhänta. Allt i från konservöppnare till motorsågar utformas för att användas med höger hand. Därför möter vänsterhänta fler utmaningar i vardagen. Men är det egentligen en nackdel att vara vänsterhänt? Av IDA BERGMAN (text) och tanja metelitsa (illustration)

V

ärlden (den av människan anpassade vill säga) är konstruerad för högerhänta. Det är inte så konstigt. Höger är norm och det återspeglar sig inte minst i språket. Det finns en mängd ord och uttryck för negativa förete­ elser eller abnormiteter som kopplas till vänster. ”Att vänstra” är väl kanske det mest slående, men även ut­ tryck som engelskans ”bent to the left” kvalar in i den­ na grupp. På många språk betyder ordet vänster något negativt eller rentav felaktigt, medan höger står för det som är rätt. Engelskans right och tyskans rechts är här kanske de mest slående exemplen. På isländska är man inte bara vänsterhänt, man är dessutom felhänt (örvhent). Den som skriver med höger är förstås, pre­ cis som på tyska och engelska, rätthänt. På latin delar vänster och olycksbådande på samma ord. Att flertalet människor har en preferens att använda höger hand sitter i generna. Vänsterhänthet är med andra ord ärftligt. Men det är en rätt komplicerad ärftlighet, med många faktorer som spelar in. Dess­ utom finns det olika sorters vänsterhänthet. Jag nöjer mig här med att konstatera att man inte kan välja sin starkare sida. Man är helt enkelt förutbestämd att vara bäst på att använda den ena eller den andra handen, eller undantagsvis bägge. Numera tvingas inte alla barn att skriva med höger hand, åtminstone inte i Sverige. Men för mig, liksom många andra vänsterhänta är det helt naturligt att skriva baklänges, eftersom jag då ser vad jag gör och utför exakt samma rörelse med pennan över pappret som en högerhänt, fast spegelvänt förstås. Leonardo da Vinci gjorde anteckningarna till sina fantastiska teckningar av bland annat snillrika konstruktioner 24 Gaudeamus 2/2013

och människokroppen med spegelskrift. Att han var vänsterhänt är inte särskilt förvånande. Det finns saker som är svårare om man är vänster­ hänt. Många verktyg förutsätter att de används med höger hand. Slagborrar för vänsterhänta är sällsynta, om de ens finns. Men det är en för de flesta osynlig problematik; man tänker inte på att världen är anpas­ sad efter en själv. Om man som högerhänt försöker klippa med en vänstersax så förstår man vad jag me­ nar. Då förstår man varför svordomar yttras när vän­ sterhänta öppnar konservburkar. Men sådär annars, hur många tänker på vilken sida pipen på en såsslev sitter? Den sitter ju där den ska. Höger är norm.

H

os Allt för vänsterhänta, som säljer en mängd prylar speciellt för vänsterhänta (många faktiskt rätt onödiga), finns nu­ mera friluftsbesticket spork för vänster­ hänta som marknadsförs med beskrivningen: ”Det som skiljer är så klart att knivdelen sitter så att man kan hålla gaffeln i vänsterhanden och skära med kniven utan att behöva vrida armen ur led.” Samma företag bjuder också på en mängd information om hur det är att vara vänsterhänt och vad vänsterhänta behöver. Företagets lista på vänsterhänta kändisar har sina brister, hos dem lever till exempel myten om att Albert Einstein var vänsterhänt. Det finns faktiskt inga egentliga belägg för detta, och det motsägs dessutom tydligt av den klassiska bilden av honom när han står och skriver på en svart tavla med höger hand. Men Allt för vänsterhänta bjuder också på en underbar formulering apropå hur vänsterhänta barn tvingas anpassa sig till den högerhänta miljön. Man skriver

att ”Denna anpassning är en av de stora fördelarna vänsterhänta har i förhållande till högerhänta, som aldrig behöver lösa de problem som vänsterhänta möter regelbundet.” För vänsterhänta möter problem i form av en högervriden verklighet hela tiden, och löser dem på olika finurliga sätt, ofta genom att tänka tvärtom mot hur det var tänkt.

E

ftersom stränginstrument är konstruerade att spelas åt ett håll, ringde jag upp en god vän i vänsterhäntheten, Charles Ross. Han är musiker och kompositör och lägger i dagarna fram sin doktorsavhandling i komposition vid uni­ versitetet i Glasgow. Han spelar flertalet stränginstru­ ment och fast han är vänsterhänt har han alltid spelat som en högerhänt. Han menar att det egentligen inte spelar någon roll, även om det finns vänstergitarrer och vänsterfioler så går det lika bra att spela tvärtom, man lär sig lika bra. Flertalet vänsterhänta musiker gör så. Det enda instrument som Charles spelar vän­ sterhänt är trummor. Han berättar att vänsterhänta musiker som spelar med spegelvända stränginstru­ ment oftast kan spela på ”vanliga” gitarrer och fioler också. Men ber man en högerhänt att prova en vän­ stergitarr så kan han inte det. Om vänsterhänta är mer kreativa är omtvistat och fram till dags dato inte vetenskapligt belagt. Men man föranleds att tro att man som vänsterhänt lär sig tänka oberoende av hur man speglar saker och ting, och därmed ser saker ut fler perspektiv. Om det nu är så är det kanske inte ett för högt pris att betala att behöva slå knut på sig själv för att skumma mjölk till en kaffe latte.


allt från serier till scen

film

KÅSERI

barnen gör filmen

Eskil och Trinidad Stephan Apelgren (Sonet Film) Elvaårige Eskil flyttar runt mellan olika byar i Norrbotten med sin pappa som en gång var

musik

en lovande hockeymålvakt. Numera är det "vattenfall som rår" och de åker dit jobben vid älvarna finns. Mamma däremot finns i Danmark, där solen alltid skiner, ingen is finns – bara glass – och när man har tråkigt kilar man ner på Tivoli. Nu kommer de till ännu ett nytt samhälle och Eskil är trött på situationen. Men i den här byn finns två personer som vänder hans liv till det bättre – tuffa hockeytjejen Mirja och byns original Trinidad. Med Eskil och Trinidad tar regissö-

ren Stephan Apelgren steget till drama efter bland annat flera Wallanderfilmer. Torkel Pettersson och Ann Petrén är kända namn som också gör en fin insats, men framför allt är det barnen som gör filmen, trots att de aldrig spelat förut. De visar på ett genuint vis hur svårt det kan vara att vara elva år gammal. Just därför skulle jag inte vilja ta med en elvaåring för att se den här filmen, den har alldeles för få ljuspunkter för att kallas familjefilm.

lagsnisse var klyftig nog att att smida medan järnet var varmt. Vips så fick svensk musik en ny Markoolio, och ett nytt lågvattenmärke på köpet. Sean Banans andra skiva, Copacabanana är ett infantilt försök tatt kombinera redan trötta och uttjatade etniska stereotyper med kiss- och bajshumor och sälja den tarvliga produkten till åttaåringar. När jag har tagit mig fram till skivans fjärde spår, en house­ inspirerad låt vid namn ”Den svenska bananmaffian” känner jag mig redo att ta mitt liv. Det är faktiskt en så vidrig skiva, rakt igenom. Sean Banan slaktar musikstil efter musikstil, från schlager

till spelmansmusik (där Kalle Moreus får dra i Sean Banans finger till efterföljande pruttljud), och hur ska man egentligen tolka raden ”Du får gula febern i mitt gotteland”? Jag undrar om Sean själv funderat på vad hans musik förmedlar för budskap till barnen som är dess målgrupp, när ingen nationalitet och inga ämnen går säkra för den tramsigt sexistiska, halvrasistiska fishumorn. Det finns helt enkelt ingen undre gräns för kvaliteten på Copacabanana, det enda som är bra med skivan är att man får stänga av den.

Siri Isgren

slakt av musikstilar

Copacabanana Sean Banan (Sony Music) Det är förbluffande för mig att Sean Banan lyckats behålla den tvivelaktiga stjärnstatus som han åtnjuter så här länge. Hans karriär började med ett Youtube-klipp som gjorde succé, och någon skivbo-

månadens pluggmix Sunday Morning – Velvet Underground Gör söndagsmorgontentahetspluggandet mycket mindre ångestladdat och mycket mer vackert med denna gnistrande 1960-talsklassiker. Here Comes the Sun – Pasadena Vi stackars frusna studenter måste få en gnutta ljus i tillvaron, sätt på den här och låt dig hjärntvättas med budskapet att SNART kommer solen.

Gavott En serie av Josefin palmgren

Kultur

Joel Larsson

nelly sax guidar till de bästa plugglåtarna

Bruises – Chairlift Känn pulsen öka i takt med att pennan trummar mot boken och dina fötter rytmiskt flyttas under skrivbordet. Apple Pie Bed – Lawrence Arabia Problemet med att plugga till musik kan ibland vara att texten man läser och hör blandas ihop i ett enda virrvarr. Ingen risk med denna låt som mest består av nonsens.

Nelly Sax väljer sina favoriter denna månad.

When I Grow Up – First Aid Kit Hör systrarna Söderberg med sina magiska stämmor sjunga om sina förtrollade framtidsdrömmar och låt dig inspireras.

Genom tunna tyger Jag blir stående vid garderoben där

mina skjortor hänger jämte de mer subkulturella inslagen. Dagar som dessa skulle jag hellre läsa huma­ niora. Jag föreställer mig att man där, i skräddarställning, bildar en ring på någon handvävd matta från Indien och som i barnmorskekonsten för­ löser man varandras inneboende in­ sikter i rökelsens täta ridå av sötma. I ekonomernas korridorer är det dock andra ideal som råder. De osyn­ liga normerna fängslar mig inom sina stängsel. Och som den mönster­ fånge jag är, bör jag ta skjortan och greppa min attaché med mina vin­ terbleka fingrar och ge mig ut i den frostkalla vinden. Men tanken skaver i mig, jag kan inte släppa den. För det är väl rimligt att olika kläder

tillhör olika arenor? Indirekt accen­ tuerar jag ju mina tankar med mina kläder. Vidare är det ju av praktiska skäl som dessa utmejslade roller skapats. Bohemen med sin filtmössa, ekonomen med attachén eller aris­ tokraten i sin rökrock. Men skulle inte dessa instängda rum må bra av att vädras, att liksom lyfta in en ano­ mali i ett homogent rum. Jag skulle då, klädd i linne, framstå som något i stil med en finansminister med hästsvans. Tanken eggar mig visserligen, men jag drabbas samtidigt av insikten att detta bara är vaga resonemang i min egen föreställningsvärld. Dessa nid­ bilder kanske inte existerar längre, står jag kvar på perrongen trots att tåget har visslat iväg? För jag tror att mina kurskamrater näppeligen skul­ le bry sig om vad jag har för kläder på mig i dag.

Kvilping

Detta är en återkommande serie av SU-studenten Josefin Palmgren. Gavott är namnet på en salongsdans och symboliserar den fumlande närhet som är ett tema i serien.

2/2013 Gaudeamus 25


Tips & Pepp

från första tentan till första jobbet

Vad har du i din matlåda? Ugnsrostade grönsaker, gryta med salsiccia och grönsaker, eller klassikern spagetti med köttfärssås. Gaudeamus har tittat ner i SU-studenternas matlådor och bett dem om deras bästa matlådetips. Av ELENA ANTONIOU (text och foto) Maya Jönsson, Svenska som andraspråk:

Ugnsrostade grönsaker ... med matkorn och smetana (rysk grädde). Recept: Sätt på ugnen, 200 grader. Skala och hacka grönsaker som du har hemma, till exempel morot, palsternacka, olika rotfrukter, röd­ betor, lök, vitlök och potatis. Sedan något tillbehör som couscous, matkorn eller pasta. Grönsakerna sätts in i ugnen i 30 minuter. När de är klara häller man på lite olivolja, citronsaft och salt och så ett till­ behör som fetaost eller matyoghurt. Tips: Man kan göra en massa mat i ugnen, så att man kan frysa in och få fem matlådor på en gång. Det är alltid lätt med grönsaker och något spannmål.

Johan Falk, Juridik:

Linn Söderström, Svenska:

Spagetti Gryta med med grönsaker köttfärssås ... och salsiccia med råris. Recept: Du behöver köttfärs, lök, chili, majs, champinjoner, crème fraiche, sambal oelek (stark kryddpasta) och oxfond. Stek köttfärsen och löken. Stek champinjonerna lite grann och lägg i resten. Lägg i krossade tomater. Till­ sätt crème fraiche, rör ordentligt och låt det hela koka så länge du vill. Det tar 45 minu­ ter. Spagettin ko­ kar man bara en­ ligt instruktioner. Tid som ägnas åt matlagning: Mel­ lan en halvtimme och 45 minuter. Johan lagar mat tre till fyra gånger i veckan. Favoritträtt: Spagetti och köttfärssås.

Recept: Stek salsiccia med en massa olika grönsaker, lägg i torkade tomater och sedan grädde. Det tar un­ gefär 20 minuter. Koka ris och ha till. Favoriträtt: Porterstek av nötkött kokt i öl. Tid som ägnas åt matlagning: Till vardags lägger Linn inte mycket tid på matlag­ ning, kanske en timme i veckan sammanlagt. Är kock och la­ gar sällan mat till sig själv fast hon lagar mat varje dag. Tips: Tycker att det är smart att laga ganska mycket mat och äta samma sak hela veckan.

EN PRA KTISK VÄG TILL DRÖMJOBBET Är du intresserad av internationellt arbete och vill lära dig mer om detta på plats? Genom biståndsorganisationen Kooperation Utan Gränsers praktikantprogram blir det möjligt. Praktiken sker hos våra samarbetsorganisationer runtom i världen och finansieras av Sida. Just nu söker vi dig med kunskap inom kommunikation, ekonomi, jordbruk, sociologi men även flera andra områden. Sista ansökningsdag är 7 april. Läs mer på www.utangranser.se/praktik

Sanna Sjöblom gjorde praktik i Paraguay

26 Gaudeamus 2/2013

Giulia Neulen, Italienska:

Vegetarisk pasta bolognese ... gjord på soja i stället för kött. Recept: I en kastrull med lite olivolja steker man gul lök och lite vitlök. När löken blir glansig lägger man i passerade eller krossade toma­ ter. Vill man ha kött till måste man steka det med löken tills det blir brunt. Man låter det koka på medel­ låg värme och smakar av med salt och lite socker. Klart på 20 minuter. Sedan det är bara att koka pasta eller ris. Hemlighet: Likt sin mormor använder Giulia en sär­ skild kryddbladning som kommer från Italien. Det innehåller kanel, nejlika, paprika, basilika och persilja. Kryddorna lägger hon i sist av allt.


för din skull

Nytt i Gadden: Fråga studentombuden

Har du frågor angående dina studier? Nu har du chans att få svar i Gadden. Studentkårens studentombud svarar på dina frågor, stora som små. Frågorna kan ställas helt anonymt men ska vara studierelaterade. Mejla dina frågor till ­studentombud@sus.su.se Questions regarding your studies? Here you have the opportunity to get answers. The Student Ombudsmen will answer all of your study related questions. So if you are pondering on a question, send them to studentombud@sus.su.se anonymously and get answers.

Shewen Aziz, Yohanna Burman och Cecilia Bödker Pedersen är studentombud på Stockholms universitets studentkår. Här svarar de på frågor om dina studier. Foto: Adam el Azab

?

”Schemat är försenat”

Hej studentombudet! Min kurs börjar på torsdag nästa vecka och jag har inte fått något schema än. Har letat på institutionens webb och försökt att googla, men kan inte hitta det. Vad ska jag göra? Mvh Orolig student Hej orolig student. Enligt universitets regler ska kursschema finnas tillgäng­ ligt en månad innan kursstart. Om du har frågor eller inte hittar information på hemsidan är ett tips att kontakta kursadministratören. De brukar kunna svara på frågor man har rörande administration. Vänligen Shewen Aziz

!

?

Fråga studentombuden

”Det ska inte vara konstigt att bo i Vasastan.” ”Uppsatsen är i stort sett klar. Men jag kan bara inte. Jag orkar inte, jag hatar den verkligen.”

”Hur överklagar man betygen?”

Hej ombuden. Jag undrar hur man gör för att överklaga sina betyg? Jag kän­ ner att min tenta förtjänat ett bättre betyg än det min lärare satt. Alla som tittat på min tenta håller med mig. Frustrerad student Hej. Du är inte den enda studenten som har känt att en tenta förtjänar ett annat betyg än den de fått. Ibland känner en student att de inte håller med examinatorn i deras bedömning. Det man kan begära i sådana fall kallas för omprövning. Det innebär att man ber examinatorn att ompröva sitt beslut. I sin an­ sökan om omprövning framför man sina argument för varför man anser att tentan förtjänar ett visst betyg. Det är även bra om man utgår från kursens betygskriterier när man framför sin argumentation. Betygskriterier beskrivs i nästa svar. Vänligen Shewen Aziz

!

?

”How do the grades work?”

Hi Student Ombudsmen. I am an exchange student and new to the Swedish system. I just received my grade and don’t understand how it was marked. Is there any way I could find that information? Confused and pondering Hi Confused and pondering. I will try to explain how the grading system works within Stockholm University. All courses have grading criterions. These­ are to be given to the students in the beginning of each course and are binding. What this means is that examiner are to grade according to the requi­ rements set in the grading criterions. The criterions should state requirements for each grade and goals to achieve. The grading criterion is not to be confused with the learning outcomes that govern study goals for the course. Sincerely Shewen Aziz

!

Reportagen i Gaudeamus handlar om hur det är att leva som student. Vill du berätta din historia? Kontakta oss via telefon, mejl eller ett besök i Nobelhuset.

Se mer information på

gaudeamus.se

läs mer om studentombuden och deras arbete på gaudeamus.se. 2/2013 Gaudeamus 27


Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus

Redan 2011 var Åke Bergman (Stockholms universitet) och Christina Rudén (då KTH, numera Stockholms universitet) på plats i Almedalen och talade om kemikaliespridningen. Moderator var John Chrispinsson.

Ny WHO-rapport: Kemikalier bakom flera folksjukdomar Vi lever i en värld där tiotusentals kemikalier används varje dag. Forskarna har hittills identifierat flera hundra som hormonstörande men de flesta är ännu inte studerade. De risker kemikalierna innebär för både människa och miljö är underskattade. Det visar en ny rapport från FN:s miljöprogram UNEP och världshälsoorganisationen WHO som nyligen presenterats i Nairobi. Arbetet har letts av professor Åke Bergman, internationellt erkänd miljökemist vid Stockholms universitet.

– Vi presenterar nya belägg för kopplingen mellan hormonstörande kemikalier och flera folksjukdomar, säger Åke Bergman, professor i miljökemi vid Institutionen för material- och miljökemi. Endokrina sjukdomar är vanliga och ökar och vi kan visa på kopplingar till hormonstörande kemikalier. Ökningstakten är sådan att genetiska orsaker inte kan vara enda förklaringen. I rapporten visar forskarna på störningar som ökar och som kan kopplas till hormonstörande ämnen: • Cancer – bröstcancer, endometros, prostatacancer, testikelcancer och sköldkörtelcancer ökar • Fetma/diabetes – har ökat över hela världen de senaste 40 åren, typ 2-diabetes har mer än fördubblats sedan 1980 • Dålig spermakvalitet och genitala missbildningar hos unga pojkar ökar eller är för vanliga • Födsloeffekter – låg födelsevikt och avbrutna graviditeter – ökar i

många länder • Bröstutveckling – unga flickor får bröst tidigare, vilket kan leda till bröstcancer • Sköldkörtelproblem – hos barn ökar de i vissa länder och kan orsaka beteendestörningar – Den viktigaste globala utmaningen är att hitta sätt att minimera exponeringen för de kemikalier som kan ge störningar på hormonsystem och leda till negativa hälsoeffekter. Detta är ett miljöhot av minst samma dignitet som människans påverkan på klimatet, säger professor Åke Bergman. Mer kunskap genom bättre metoder Författarna – 16 forskare från tio länder – framhåller att ytterligare forskning behövs för att förstå sambanden mellan kemikalier, hormonstörningar och specifika sjukdomar, men också att samhället kan åtgärda en hel del redan idag. Vidare pekar forskarna på behovet av

att utveckla testmetoder för att öka kunskapen om hormonstörande kemikalier, minska potentiella sjukdomsrisker och minska kostnaderna för hälso- och sjukvården. Om hormonstörande ämnen Människans hormonsystem styrs av de endokrina organen som producerar över 50 olika hormoner. De viktigaste är hypofysen, sköldkörteln, bisköldkörtlarna, binjurarna samt könskörtlarna (äggstockar/testiklar). De är avgörande för till exempel ämnesomsättning, fortplantning, immunförsvar och blodtryck. Endokrina sjukdomar är bland annat diabetes, vissa former av cancer och fetma. De hormonstörande ämnena är många. Kända exempel är PCB, ftalater, bromerade flamskyddsmedel, metaller som bly och kvicksilver samt olika bekämpningsmedel. Ett fåtal har förbjudits och effekterna har varit uppenbara, som förbuden mot DDT och bly i bensin

3 frågor till en alumn Karolina Lisslö driver företaget Bee Urban. 1. Vad har du studerat? – Jag har studerat allt möjligt och har haft en brokig väg med allt från svenska, grundkurs i samhällsplanering, och lite geologi innan jag hittade hem i biologin och systemekologin. 2. Var utbildningen som du tänkt dig? – Idag driver jag det sociala företaget Bee Urban med Josefina Oddsberg som jag träffade under biologiutbildningen. Vi erbjuder andra företag att stärka sitt miljöarbete med CSR/ CR-lösningar (corporate social responsibility/corporate responsibility) med hjälp av bland annat bin. Vi gör detta för att lyfta värdet av biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster. Jag skriver även en ny master i och med ett forskningsprojekt vi deltar i just nu. 3. Vilken nytta har du haft av utbildningen? – Jag hade aldrig vetat att Bee Urban behövdes om jag inte hade haft min utbildning, och en stor del av vårt utbildningsarbete handlar om att fortfarande vara kopplade till forskningen. Vi arbetar väldigt nära Stockholms universitet via Stockholm Resilience Centre (SRC) och Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM).

F Ö R DJ U P N I N G | Av universitetets forskningsområden har 30 bedömts vara ledande. Forskningen inom dessa är ledande nationellt och har en hög status internationellt. Läs mer om ledande forskning vid universitetet på www.su.se/ledandeforskning

28 Gaudeamus 2/2013


Ett annonsuppslag från Stockholms universitet Studentcentrum i hus A, Södra huset, Frescati Frågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@su.se su.se/student, su.se/vagledarbloggen

Universitetsbiblioteket i hus D, Södra huset, Frescati Utlåning, läsplatser och kopiering 08-16 28 00, info@sub.su.se sub.su.se

Följ oss även på Twitter och Facebook facebook.com/ stockholmsuniversitet twitter.com/ stockholms_univ

Rektors blogg Rektors kommentarer till aktuella händelser rektorsblogg.su.se

Vad bör du tänka på inför din framtida karriär? Att ta ut examen och att ha en master blir allt viktigare för att få jobb. Här får du tips från en studie- och karriärvägledare vid Stockholm universitet samt en rekryterare vid rekryteringsföretaget Experis, inför din yrkeskarriär. Johan Andersson, studie- och karriärvägledare vid Stockholms universitet. – I dag är det allmängods att ”bara” ha en kandidatexamen. Som master eller åtminstone magister sticker man ut betydligt mer och har dessutom fräscha och fördjupade ämneskunskaper. – Vad ska man satsa på om man vill förbättra sina karriärchanser i framtiden? Vill man läsa vidare tycker jag man ska använda både hjärta och hjärna! Titta på prognoser och trender. Vilka typer av kompetenser kommer att bli viktiga inom ditt yrkesområde? Fundera över vad som skulle göra dig mer attraktiv på arbetsmarknaden. Är det att gå vidare med en master, eller att bredda dina kunskaper med en kurs i statistik eller projektledning? Eller att förkovra dig inom ett nytt språk? – Hur viktigt är det att ta ut examen? Att ha formella dokumenterade meriter börjar bli lika viktigt i Sverige som utomlands. Många

halkar in på ett första jobb innan de är helt klara, vilket gör att de sedan saknar en ordentlig examen. Klassikern är att c-uppsatsen inte blev klar, eller att man saknar några strökurser. Men det går att komplettera. Fråga gärna oss studieoch karriärvägledare vad som behövs för att få en komplett examen. – Vilka akademiska meriter ska man visa upp när man söker jobb? Examensbevis ska alltid bifogas i CV:t. Var inte rädd för att ta med kurser som vid en första anblick inte verkar relevanta. De kan signalera bildning och intresseområden som gör att man sticker ut. Suzanne Sparre, konsultchef Executive på rekryteringsföretaget Experis. – Är det viktigt att ta ut examen? Ja, kan vara avgörande när man söker i konkurrens med andra och det är viktigt att man kan verifiera det man påstår. – Är praktik viktigt? Nja, relevant arbetslivserfarenhet efterfrågas för de flesta befattningar, såvida det inte gäller en traineeplats. – Har du tips för när man söker jobb? Teoretisk kompetens är viktigt men vem du är och vad du vill med det du kan är också viktigt för företagen.

Nytt gemensamt masterprogram i matematik Hösten 2013 startar ett nytt masterprogram i matematik som är ett samarbete mellan Stockholms universitet och KTH. Undervisningen delas lika mellan lärosätena och studenterna får ut två examina. De två masterprogram som idag finns i matematik och tillämpad matematik vid Stockholms universitet kommer att vara vilande och det nya programmet integrerar båda dessa grenar av matematiken. Behörighetskraven kommer att vara högre ställda och innehållet blir också internationellt gångbart i högre grad än tidigare. Yishao Zhou är programansvarig vid Stockholms universitet och hon menar att de tidigare lägre behörighetskraven har varit avskräckande för många internationella studenter. – Om man betalar för sin utbildning åker man hellre till England eller USA till lärosäten med starka varumärken och där kraven är hårt ställda, säger hon. Med det nya programmet hoppas hon att Stockholms universitet och KTH kan dra nytta av varandras namn och locka duktiga studenter.

Det gynnar också matematiken som sådan att det nu finns ett starkt program i Sverige. Fastare struktur Det nya programmet har en fastare struktur än tidigare, med fler obligatoriska kurser. Yishao tycker att det har både för- och nackdelar. Det gör att det blir en mer genomtänkt utbildning, men samtidigt kan det begränsa flexibiliteten. Däremot finns fortfarande möjligheten att ta ut en masterexamen genom att plocka ihop sina egna kurser. En helt ny obligatorisk kurs är matematisk kommunikation. Tidigare undersökningar har visat att det studenterna saknar i sin utbildning är presentationsteknik och träning i muntlig framställning. www.math-stockholm.se

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, Kommunikationsavdelningen, Stockholms universitet Redaktion: Sofia Rosshagen, sofia.rosshagen@su.se Foto: Stockholms universitet, Eva Dalin, Henrietta Asplund

På gång egentligen Har du kompisar som vill ställa frågor om hur det egentligen är att studera vid Stockholms universitet. Våra studenter svarar på deras frågor. su.se/egentligen

Arbetsmarknadsdag för lärarstudenter 23 april Här kan du lyssna på föredrag inom aktuella teman eller lära dig hur du bäst söker jobb. Dessutom kan du vara med i riktiga anställningsintervjuer då arbetsgivarna kommer att rekrytera så glöm inte ditt CV. Evenemanget är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Stockholms universitets studentkår och Kommunförbundet Stockholms län. su.se/evenemang Tid: kl. 10.00 – 16.00 Plats: Aula Magna

Sök till hösten senast 15 april Välj mellan 200 program och 1 900 fristående kurser som kan leda till en kandidat- eller masterexamen. Sök på su.se/studera

Chatt – fråga om utbildning 8 – 11 april Chatta med studie- och karriärvägledare på Studentavdelningen. Har du frågor runt specifika program eller ämnen kontaktar du institutionens studievägledare. Tid: kl. 13.00 – 14.00 Plats: su.se/studentchatt

Missade du Crosstalks? Den 28 februari direktsändes det andra programmet av den internationella akademiska talkshowen Crosstalks. Då ställdes några av de främsta forskarna från Stockholms universitet och KTH inför frågorna: Is physics changing our understanding of the world?, What is the ultimate destiny of man and robot?, Global inequality and global health. Are we up to the challenge? Det blev intressanta diskussioner ledda av TV-profilen Johanna Koljonen som du i efterhand kan se på crosstalks.tv

Öppna föreläsningar Sedan 30 år tillbaka ger Stockholms universitet öppna föreläsningar där universitetets forskning presenteras i populärvetenskaplig form. Håll utkik efter vårens öppna föreläsningar på su.se/oppnaforelasningar

Visste du att …

100

… Stockholms universitet nu satsar extra mycket på Östersjöforskning? Universitetets nyinrättade Östersjöcentrum ingår strategiskt partnerskap med BalticSea2020. Stiftelsen avsätter 100 miljoner kronor till projektet Baltic Eye som ska förmedla användbar kunskap om Östersjön till beslutsfattare i samhället. Denna kunskapsförsörjning är nödvändig för att förändra Östersjöns miljötillstånd. Östersjöcentrums framtida utbyggnad med en kombination av experter och kommunikatörer tillsammans med det breda nätverket av marina forskare kommer att kunna bidra till att lösa de svåra miljöfrågorna i Östersjön. su.se/ostersjocentrum

2/2013 Gaudeamus 29


StudentkĂĽrens nyheter

LEDARE

Mer utbildning ĂĽt folket

R

egeringen pratar gärna och mycket om att Sverige ska vara en �kunskapsnation� där arbetsmarknaden domineras av �kunskapsintensiva arbeten�. Att vi ska �konkurrera med kunskap�. Men detta tjat om kunskap rimmar illa med dagens politiska satsningar. Regeringen har dragit ner pü antalet utbildningsplatser inom hÜgre utbildning. Trots fortsatt münga sÜkanden och entydiga siffror som visar att personer med hÜgre utbildning lättare für jobb, sü väljer regeringen att ge färre chans att utbilda sig LVWlOOHWI|UÀHU Samtidigt fÜrs ett närmast regelrätt krig mot de mindre hÜgskolorna ute i landet. De fÜrlorar büde examensrätter och resurser och hotas med nedläggning om de inte gür ihop med andra lärosäten. Trots att dessa lärosäten har Üppnat dÜrren till hÜgre utbildning fÜr münga som kanske aldrig fortsatt plugga annars och därtill har lärosätena

“

Samtidigt fÜrs ett närmast regelrätt krig mot de mindre hÜgskolorna ute i landet. De fÜrlorar büde examensrätter och resurser och hotas med nedläggning.

ofta haft positiv effekt pü det lokala och regionala QlULQJVOLYHW,6WRFNKROP¿QQVDUEHWHQRFKXWELOGning, men ingenstans att bo. I münga mindre orter ¿QQVERVWlGHUPHQPHGGDJHQVVNHYDSROLWLN¿QQV snart varken hÜgre utbildning eller arbeten. Och dü har den hÜgre utbildningen ändü klarat sig relativt smärtfritt! Det är arbetsmarknadsutbildningen och vuxenutbildningen som rükat allra värst ut. Tre av fyra platser inom arbetsmarknadsutbildningen har tagits bort sen 2006, inom vuxenutbildningen har var femte utbildningsplats fÜrsvunnit. Att satsa pü kunskap är inte bara att satsa pü innovation och strategisk forskning. Att satsa pü kunskap är att ge varje individ utrymme till utveckling genom utbildning. 'HWLQQHElUDWWVW|GMDVnYlOÀHU riktade arbetsmarknadsutbildQLQJDUVRPÀHUGRNWRUDQGWMlQVWHULQRPKXPDQLRUDRFKÀHU utbildningsplatser i Karlstad. Vad Sverige behÜver just nu är mer utbildning, inte mindre.

VICE ORDFĂ–RANDE Ebba Ringborg

ebba.ringborg@sus.su.se Š Kürsidorna är en medlemsservice frün Stockholms universitets studentkür (SUS). RedaktÜr fÜr innehüllet pü sidorna är Malin Gard, kommunikationsansvarig pü SUS. Tips och synpunkter mottages gärna pü telefon 08–674 62 03 eller per e-post till malin.gard@sus.su.se.

��

Att delta i Kaffe pü maten är ett sätt att direkt püverka kürens arbete.

Livselixiret som skapar livsviktiga mÜten Fü en kopp kaffe och prata med küren om frügor som püverkar din utbildning och studiesituation. Svürare än sü är inte konceptet. Varannan onsdag är küren ute bland studenter och bjuder pü kaffe pü maten. – Kaffe pü maten är ett sätt fÜr oss att mÜta studenter och fü prata om vüra hjärtefrügor, samtidigt som vi für veta vad som är viktigt fÜr studenterna, säger Jens Petersen, ledningssekreterare pü Stockholms universitets studentkür och ansvarig fÜr projektet Kaffe pü maten. Kaffe skänks nämligen inte gratis. Som motprestation müste du svara pü en früga genom att lägga en À|UWNXOD L HQ YDV )UnJRUQD YlOMV DY GH I|UWURHQGHvalda pü küren och relaterar till deras arbetsomrüden.

Svaren blir sedan viktig input i kürens arbete och kan till exempel fungera som underlag i mÜten med universitetet. Och fÜr studenterna är Kaffe pü maten en mÜjlighet att direkt püverka kürens arbete, enligt Jens Petersen. ¹ 9lJHQ WLOO VWXGHQWLQÀ\WDQGH NDQ NlQQDV OnQJ Men här für du ett ansikte pü en person som du vet arbetar med de här frügorna som du kanske gür och funderar pü som student, säger han. 2FK I|UXWRP DWW XW|YD VWXGHQWLQÀ\WDQGH Vn InU GX DOOWVnHQNRSSNDIIH1nJRWGHÀHVWDXSSVNDWWDU – Det är nügot som majoriteten vill ha. Kaffe är müngas livselixir som student, säger Jens Petersen. Nästa Kaffe pü maten är den 27 mars.

Karl Edqvist karl.edqvist@sus.su.se Tuffa tag när Stockholms universitet Capitols tog silver vid student-SM i amerikansk inomhusfotboll. Det var fÜrsta güngen som laget frün Stockholms universitet var i final dit de tagit sig efter att ha besegrat lag frün FÜrsvarshÜgskolan, Uppsala universitet och Örebro universitet. I finalen den 9 februari gick det dock tyngre, och till slut blev det fÜrlust med 6 – 25. Vann finalen gjorde HandelshÜgskolan Traders. Mer info fÜr dig som vill bÜrja spela amerikansk fotboll hittar du pü: capitols.se. Foto: Maria Schedin


Student Union News

UPCOMING More activities at: sus.su.se/en/activities and sus.su.se/aktiviteter (in Swedish)

Lena Kuntze and Anca Bunhai, International Student Ambassadors.

They Will Make Great Things Happen this Spring Since the fall of 2010, the international unit at the Student Union is hosting the Ambassador Program, which is a group of students that organize events for other students. The international student ambassadors serve as a link enhancing the relationship between the International Coordinators at the Student Union and the international student body, and also make it easier to retrieve information and feedback from both international and Swedish students at Stockholm University. – One thing that is new this semester, is that we have opened up the program to Swedish students interested in being ambassadors. We have done this because we are trying to meld the two groups. We do not want international students to feel isolated at the university, VD\V =R¿D /DLQH ,QWHUQDWLRQDO Coordinator at the Student Union. The ambassadors are offered

Here they are, the Student Union International Ambassadors engaged during this spring semester of 2013, together with the three International Coordinators (upper right corner). Interested in activities arranged by the ambassadors? Make sure you subscribe to the international newsletter. Send an email to: international@sus.su.se. Photo: Malin Gard

RSSRUWXQLWLHV WR LQÀXHQFH SODQ and organize events and activities in cooperation with the union. For this spring semester 20 international students have been selected to be a part of the program, 7 of these ambassadors were also part of the program last fall. Most of them originate from Europe, but the group as a whole comprises all of the world’s regions except Oceania. Anca Buhai, a master student of /LQJXLVWLFV IURP 5RPDQLD LV RQH of the ambassadors who has been engaged since last fall. – The Ambassador Program is one of the best things that happened to me here. You get to know a lot of people, students are working for other students in making university life interesting and exciting. She continues by saying: – It was truly great to be a part of Orientation Week and help students that just arrived here. For this spring semester the ambassadors have come up with a variety of ideas for activities

DQG HYHQWV /HQD .XQ]H D QHZO\ appointed ambassador from Germany studying Special Education, is in the process of organizing excursions in and around Stockholm. – We will be going to Skansen for example, when we go as a group we get cheaper prices, she says, and continues: – There is a great international community here at Stockholm University. And the Ambassador Program give us the opportunity to be creative and organize events, it makes us grow as people. Other future events planned and organized by the ambassadors LQFOXGH D IRRG IDLU D ÀHD PDUNHW like last semester and a version of the popular annual Scavenger Hunt. – We want a prom at the end of this term and as ambassadors we FDQ GH¿QLWHO\ RUJDQL]H RQH 7KDW makes one feel so good, says Anca Buhai.

Malin Gard malin.gard@sus.su.se

Twice a Week Pub at Bojan PUB Bojan, Frescati every Tuesday from 5pm and Thursday from 7pm

Come along, have fun, meet other students at CafĂŠ Bojan. On Tuesdays the pub is hosted by LĂ„S KM (teacher students) and starts at 5 pm. On Thursdays the pub is hosted by the Social Science Faculty Club, starts at 7 pm.

Wednesday Pub at Gula Villan PUB Gula Villan, Frescati, every Wednesday from 6pm

Finally the Wednesday pubs at Gula Villan is back. Meet other students in the newly renovated villa. You get both food and beverage at student prices. Membership is mandatory and costs 100 SEK (but free for students at the Faculty of Humanities.)

One Day Ski Trip to BjursĂĽs FUN IN THE SNOW All Day 22nd of March

We’re heading off to Dalarna for one day of skiing and snowboarding. A free lunch is included for all members of the Student Union. Interested? Send an email to: international@sus.su.se.

Learn About Your Student Rights BREAKFAST SEMINAR Glasrummet, 8:30 – 9:45 April 17th

The theme of the breakfast seminar on the Wednesday 17/4 is student rights: How to include international students in your student governance work. No sign necessary. Free organic breakfast! ��


Posttidning B Gaudeamus, Stockholms universitets studentkår, Frescativägen 14 A, 114 18 Stockholm

Masterutbildningar vid Stockholms universitet I huvudstaden har du nära till Sveriges största arbetsmarknad. En masterutbildning ger dig spetskompetens och förbättrar dina karriärmöjligheter, oavsett om du tänker stanna här eller ge dig ut i världen. Hur långt vill du nå? Sök senast 15 april! su.se/studera

Gaudeamus2_13  

Gaudeamus2_13

Gaudeamus2_13  

Gaudeamus2_13

Advertisement