Issuu on Google+

”Det här är min idé, jag kommer ihåg . . .” PROJEKTRAPPORT Utvecklad miljö för barn 6-12 år på Garaget.


BAKGRUND Den 6 maj 2010 beviljades Garaget 300 000 kronor av Kulturrådet för att utveckla biblioteksverksamheten. Projektet ”Utvecklad miljö för barn 6-12 år” har två spår ett tekniskt och ett rumsligt. Målet är att skapa en läsfrämjande och interaktiv biblioteksmiljö för barn 6-12 år. En miljö där barnet i stor utsträckning är självgående men också bringa lust och nyfikenhet inför det skrivna ordet. Därtill ge utrymme för barnet som medskapande i en kreativ miljö. Viktigt är att ta till vara den teknik som idag finns i vårt samhälle och skapa kreativa möten med litteratur utifrån målgruppens förutsättningar när det gäller interaktiva IT lösningar. Garaget vill även skapa en rumslig miljö med funktioner där barnet är vägledande. Vi har som mål att miljön här på Garaget skall vara så lättnavigerad och inbjudande som möjligt för målgruppen. Centralt i projektet är en teknisk lösning framtagen av företaget Awnic, ett företag verksamt inom interaktiv IT-design. Deras idé är att utveckla den traditionella bibliotekskatalogen och erbjuda en grafisk lösning där barnet bläddrar på en touchskärm via omslagsbilder, ämnesindelningar och andra sökvägar och kan leta sig fram till böcker på ett sätt som lockar till utforskande och lek. Projektet genomförs genom dialogmöten, workshops, och diskussioner mellan målgruppen och representanter från K3, Malmö högskola, och Awnic Interaktion Design. Resultatet av dessa processer ligger i grund för att integrera de tekniska lösningarna med de rumsliga, och sammanföra dessa till en helhet med Garagets befintliga miljö och utbud. Barnen är de styrande i processen och experterna de stödjande. Hösten 2009 utfördes en förstudie som resulterade i ett digert underlag för vidareutveckling av Bokbläddraren och miljön på Garaget. Rapporten från förstudien finns att läsa här!1 1. Metod Barn ska ges möjlighet att hantera och bemästra biblioteksmiljöer, finna lust till läsning på sina egna villkor. Med tanke på Barnombudsmannens rapport ” Kom närmare” där man på sidan 16 konstaterar att bara 24 % av de tillfrågade barnen känner sig respekterade på bibliotek, vi menar att vårt projekt handlar om att ta tillvara barnens unika perspektiv och på så sätt verka i enlighet med Barnombudsmannens slutsats: ” vuxna måste komma närmare barn och unga– både i tanke och handling”.2 När vi på Garaget väljer att arbeta med medborgardelaktighet så bottnar det i att vi vill få stor delaktighet och ägarkänsla för de boende i området, och de som kan tänkas använda Garaget. Enligt ”Guide för medborgardialog”3 finns det ingen mall för när det lämpar sig att arbeta med medborgardialog, utan allting är en avvägning. En avvägning som nämns som relevant är när delaktigheten är meningsfull, när kommunen har frågor eller vill resonera om saker som för invånarna är tillräckligt viktiga för att investera tid och energi i. Frågor som brukar engagera är exempelvis det som berör vardagen; det lokala, fysisk miljö, trygghetsfrågor och brukarfrågor till exempel skolan, vårdboendet eller den lokala mötesplatsen.4 Barn är inget undantag från detta. 1

Jansson, Lisa ”Jag känner mig viktig när jag får bestämma på ett helt bibliotek” http://issuu.com/garaget/docs/garaget_rapport_2010_vidgat_deltagande 2 Barnombudsmannen (2009) ” Kom närmare” http://www.bo.se/files/publikationer,%20pdf/komnarmare_090331.pdf 3 http://www.issuu.com/garaget/docs/medborgardialog 4 Ibid.

2


Vilken form av delaktighet beror på som passar bäst för sammanhanget beror naturligtvis på vilket påverkansutrymme det finns för medborgarna och vilket målet är. Delaktighetsspektrumet visar på att det finns olika former av delaktighet. Ingen form är bättre eller sämre, men de lämpar sig för olika ändamål och tar olika mycket tid och engagemang i anspråk både för initiativtagare och inbjudna. 5

I vårt fall använder vi oss både av konsultation med inslag av dialog i våra möten med barnen. Vi valde att ha många barn vid olika tillfällen då vi ville ta in så många idéer som möjligt för att se om det fanns något mönster, eller en gemensam nämnare, när det gäller den fysiska miljön. Vid utvärderingarna var det också viktigt att vi fick en så stor spridning så möjligt när det gäller ålder, kön och språkliga förutsättningar. En viktig aspekt av delaktighetsarbetet är utvärdering och återkoppling av arbetet. 2. Aktörerna 2.1 Biblioteket på Garaget Garaget är en plats för mångfald, möten och möjligheter och har ambitionen att skapa en öppen mötesplats för Malmöborna och en plats där aktiviteterna till stor del utformas av dem som kommer till Garaget. Garagets ledstjärna är att ta in och lyssna på de önskemål och behov som de som besöker och använder Garaget har. Huset inrymmer förutom bibliotek, kreativ verkstad, möteslokaler, scen, ekologiskt kafé och – som ett led i Malmös satsning på medborgardialog- det så kallade Dialoglabbet. Garaget är det senast startade biblioteket i Malmö och fungerar som ett stadsdelsbibliotek i Södra innerstaden. Här finns from 1/1-11 två bibliotekarier anställda men all personal bemannar och arbetar med biblioteksservicen. I verksamhetsplanen står att Garaget ska vara en arena för experimentell biblioteksverksamhet och Garagets syfte att skapa en arena för ökad delaktighet genom att bekräfta och synliggöra människor och ge dem möjligheter att växa, tydligt ska integreras i biblioteksservicens verksamhet. 6 5 6

Ibid. Verksamhetsplan 2011 http://www.issuu.com/garaget/docs/vp11

3


2.2 Målgruppen Målgruppen är barn i ålder 6-12 år i Garagets närområde, stadsdelarna Fosie och Södra Innerstaden. Folkmängden i Södra innerstaden har under januari 2010 passerat 34 000. Ca en tredjedel av befolkningen är mellan 20 och 35 år. 43 procent av befolkningen har utländsk bakgrund och av dessa är 33 procent födda i utlandet. Medellivslängden i Södra innerstaden är lägre än genomsnittet för Malmö. Södra innerstaden präglas i vissa delar av ett socialt utanförskap, större % trångboddhet än övriga Malmö, och har en hög andel barnfattigdom. Detta gör sammantaget att välfärdsindexet är lågt.7 Sammantaget har det varit ca 75 barn, indelade i 3 olika åldersgrupper från skolår F 1-2, 3-4 och 5-6. Gruppen kommer från ett 10-tal språk/kulturområden, och en del av de yngre barnen har svårigheter med svenskan. De flesta talar sitt hemspråk hemma, något färre läser på sitt egna språk. Många barn i den yngre åldersgruppen från den ena skolan har inte fritidshemsplats, ingen av de större barnen går till någon fritidsgård i närområdet. De flesta talar sitt hemspråk hemma, något färre läser på sitt egna språk. ¼ har bibliotekskort, de flesta har någon gång besökt ett bibliotek, då främst sitt skolbibliotek. Ca 10 % är aktiva läsare, och lånar böcker på sitt skolbibliotek. Ett fåtal har varit på Garaget tidigare men desto fler kände till dess existens, då man känner till förstudien till detta projekt. Datorvanan är hög i gruppen, är man yngre spelar man mest spel, men använder sig även till viss del av webben, t ex MSN och olika onlinespelsajter. I mellanåldern, 9-10 år, ökar användningen av den sociala webben, men fortfarande är det i ganska liten omfattning. Alla är dock bekanta med Bilddagboken, Youtube, MSN och Facebook. I princip alla de äldre barnen är aktiva på den sociala webben och använder sig av webben för informationssökning. 2.3 Awnic Awnic Interaktionsdesign startades 2007 av de tidigare K3 (Konst, kultur & kommunikation Malmö högskola) eleverna Christopher Fergusson, Festim Zuta och Daniel Karlsson. I grund och botten handlar interaktionsdesign om att utforma interaktiva produkter och tjänster med fokus på användaren. Awnic blev involverade i biblioteksvärlden genom projektet ”Mars Express 2020” där de första idéerna till Bokbläddraren togs fram, men det var först när Awnic bjöds in tillsammans med Garaget att delta i en ansökan till en förstudie som berörde vidgat deltagande i Malmös kulturliv som den fortsatta utvecklingen av Bokbläddraren tog fart. För att i slutändan anpassa BB till dess målgrupp, är det viktigt att arbeta tätt intill målgruppen där feedback används för att förbättra och förenkla användandet av BB. Tack vare målgruppsanalyserna fick Awnic reda på exakt vad besökarna hade för önskemål och har arbetat därefter. Genom att använda sig av utvärderingar med målgruppen har man hela tiden inspirerats i utvecklingen av BB. De små barnen bekräftade det man redan visste, och de äldre visade på tendenser man har kunnat ana sig till. 8

7

Välfärdsredovisning 2009 http://www.malmo.se/download/18.76105f1c125780a6228800037589/V%C3%A4lf%C3%A4rdsredovisning.pdf 8 http://www.awnic.se/web/

4


2.4 Malmö högskola För att hitta kompetenser att utveckla dels Bokbläddraren som en fysisk möbel och dels utveckla rummet tog vi kontakt med Malmö högskola. Via institutionen för medieteknik och produktutveckling fick vi kontakt med två studenter Malin Persson och Karin Haskå. Initialt var deras främsta uppgift att arbeta med modulen. För rummet knöts en student vid Kultur & samhälle, Olivia Hagander, som studerar scenproduktion, till projektet.

3. Uppstart Uppstarten innebar främst att skissa en tidsplan och återknyta kontakterna till skolorna. Projektet delades in i 5 faser: Teknikutveckling/modul – start juni - klar 1 oktober Förberedelse av samlingen - juni -augusti Workshops kring rummet start augusti – klar 1 oktober Utvärdering BB – start oktober - klar – december Byggstart rummet – start december – klar februari -11 Sammanställning/rapport – klar februari -11

3.1 Teknik/mjukvara Projektet tog sin start i och med att Awnic återgick till underlaget som plockats fram i den tidigare förstudien. Under förstudien mötte vi 123 barn som fick tycka, tänka, känna och testa den prototyp som fanns då. Den viktigaste utmaningen var att utveckla ett kategorisök, efter kategorier som plockats fram av målgruppen. Efter diskussion kom vi fram till att sökfunktionen i första hand skulle bygga på de unika placeringskoder som vi har här på Garaget samt de ämnesord som finns. För att försäkra sig om att samlingen skulle fångas upp och visas korrekt i BB så gick vi igenom samlingen, och har där det behövts, lagt till nya ämnesord, samt reviderat de placeringskoder som fanns. Samlingen delades upp i tre större sökingångar – barn- ungdom - vuxen. Vi hade många diskussioner kring denna indelning, och kom fram att den skulle fungera utifrån att flera av kategorierna skulle visas i samtliga åldersknappar. På så vis skulle vi kunna tillgängligöra böcker som inte visas fysiskt bland barnlitteraturen, men som ändå skulle kunna vara av intresse för barn. Barn har sammanlagt 10 antal ämneskategorier framtagna med målgruppen, ungdom har 9 antal och vuxna 13. Till varje kategori togs fram en bild och ett ord som skall representera innehållet. Övrig utveckling är optimerad sökning, komplettering av påbörjade sökord, ajaxfunktion, inhämtning av material baksidestexter och omslagsbilder, sökresultat utöver titel. Visning av beståndet i två lägen – cover flow och grid. Optimerad sökning innebär att du utöver titel kan söka på författare och ämnesord. Du söker på valfria ord i titeln utan inbördes ordning. Bokbläddraren har även kartfunktion, denna är utvecklad med hjälp av Garagets unika placeringskoder. Uppdateringen går i dagsläget med några minuter. Bokbläddraren visar Garagets bestånd, böcker och ljudböcker, information vi har valt att visa är författare, titel, status och språk.

5


3.2 Arbetet med modulen Initialt hystes Bokbläddraren enbart i sin skärm, uppställd på ett bord, och det stod klart ganska snart att det behövdes ett koncept, ett helhetstänk kring själva utformningen av ”stationen”. Tidigt i konceptstadiet har Bokbläddraren skissats som en interaktiv möbel för biblioteket, för att kunna smälta in naturligt i dess omgivning men även inbjuda besökaren till en rikare upplevelse. Efterarbetet som skulle leda till den färdiga ”stationen” tog det hänsyn till flera aspekter såsom tillgänglighet, ergonomi, mobilitet mm. Tanken var att Bokbläddraren ska kunna fungera i HELA lokalen, för barn, ungdomar och vuxna. Bokbläddrare anpassades till en besökare som var tänkt att sitta ner, men även i höjd så man skulle kunna vara stående och kunna browsa. Man skulle även kunna som rullstolbunden använda Bokbläddraren. Med projektbeskrivningen som underlag, inleddes arbetet med att ”känna in” rummet och diskutera med projektgruppen kring form och funktion. En funktionsanalys skapades och den största utmaningen stod i att försöka utveckla en form som skulle fungera både för barn och vuxna. I dagsläget finns det inte så många studier kring touchskärmar och ergonomi, så genom att mäta och testa mot målgruppen, kunde man skissa sig fram i Solidworks. 9 Skissandet ledde till tre olika förslag, där projektgruppen tillsammans med utvecklarna, fastnade för ett (se nedan), som hade den största flexibiliteten. Vi valde att tapetsera modulen med en tapet som finns i lokalen, men det är enkelt att byta baksida, och använda den som en gatupratare och lyfta information eller pågående teman i lokalen.

9

Solidworks, ett ritprogram för två och tredimensionell CAD (förf. anm.)

6


3.3 Utvärderingarna

Den 1 oktober var den nya skärmen på plats, en Samsung pekskärm 21,4 tum i sitt nya mobila skal, och då lät vi utvärdera den tillsammans med målgruppen. Runt 50 barn från Augustenborgsskolan och Sofielundskolan i åldrarna 9-12 fick testa, söka, och utföra olika riktade uppdrag. De fick leta böcker i Bokbläddraren, i rummet och i den traditionella katalogen, MALIN. Vi fick då bekräftat det vi redan hade anat, att vissa aspekter av gränssnittet behövdes finslipas – större och tydligare scroller för sökträffarna, ett större tangentbord, re-design av touchfunktionerna. I övrigt var responsen på tekniken, utförandet och tillgängligheten enbart positiv. Barnen utvecklade snabbt förståelse för funktion och gränssnitt, och var snabba med återkoppling till det man ville skulle vara tydligare. Det visade sig också att Bokbläddraren användes på sätt vi inte hade förväntat oss. Att sitta och föra markören över kartan som ett spel var ett sätt, likaså att tävla om vem som snabbast fann en bok på hyllan. 3.4 Rummet Ur projektansökan: Garaget vill även skapa en rumslig miljö med funktioner där barnet är vägledande. Vi har som mål att miljön här på Garaget skall vara så lättnavigerad och inbjudande så möjligt för målgruppen. Projektet genomförs genom dialogmöten, workshops, och diskussioner mellan målgruppen och representanter från K3, Malmö högskola, och Awnic (företag för interaktiv IT-design). Resultatet av dessa processer ligger i grund för att integrera de tekniska lösningarna med de rumsliga, och sammanför dessa till en helhet med Garagets befintliga miljö och utbud. Barnen är de styrande i processen och experterna de stödjande.10 Rummet på Garaget är i sig en utmaning, en före detta industrilokal, cirka 100 år gammal - 8 meter upp till tak och 580 kvadratmeter. Lokalen består i övrigt, förutom biblioteket, en öppen scen, kreativ verkstad och ett ekocafé.11 Biblioteket, som hyser cirka 3000 medier, är spritt över hela lokalen, och för att underlätta för besökarna har man placerat t ex litteratur kring mat och miljö nära ekocaféet, litteratur kring hobby och fritid nära den kreativa verkstaden. Barn och ungdomsavdelningen är något avgränsad mot vuxenlitteraturen men ihopkopplad via en ”crossover” hylla, Fantasy & Science fiction. Rummets utveckling handlar dels om att integrera Bokbläddraren i miljön, dels att utveckla miljön för barn utifrån deras önskningar. 10

Kulturrådet (2010) Dnr KUR 2009/6218 Garagets webbplats http://malmo.se/Medborgare/Kultur–noje/Garaget/Om-Garaget.html [2010-10-14]

11

7


I de första mötena bestämdes att vi skulle ha öppna workshops vid 4 tillfällen med elever från två skolor, Sofielundsskolan och Augustenborgsskolan i Malmö. Olivia Hagander tillförde konceptet moodboards, en metod där man genom collage av olika material försöker beskriva stämningen eller känslan i en plats eller i design.12 Med öppna menar vi att dagsformen lite fick bestämma hur upplägget skulle vara. Detta för att kunna ge utrymme för spontanitet och kreativitet. Bägge skolorna deltog i förstudien, och kände till projektet väl. Olivia Hagander, och även Malin Persson och Karin Haskå deltog i den här delen av projektet då de i arbetet med Bokbläddraren fått en förståelse för lokalen och dess utformning. Vid alla tillfällen deltog även personal från respektive skolor. Sammanlagt var här 28 barn i åldrarna 6-11 år från ett tiotal olika språkområden. Alla tillfällena varade i ca 1,5 timme, startade med återkoppling till förstudien, samtal kring uppgiften, som efter ett pilotförsök blev ” Vad tycker du är mysigt?”. Vi använde oss av de teckningar som de barn som ingick i förstudien hade ritat. Barnen fick sen sätta sig i den kreativa verkstaden där olika material, papper, pennor, kritor, tyg, skokartonger, gamla tidningar etc. Vid alla tillfällen fikade vi. Samtalen bandades och transkriberades. För att kort sammanfatta dessa workshops, så blev resultat en rik skatt att låta sig inspireras av när det gäller utformningen av rummet. Steg 2 innebar att Hagander, Haskå och Persson reflekterade kring det ihopsamlade materialet. Man kom fram till ett par ledord som är huvudingrediens i det utvecklade konceptet. Ledorden är: mys

ombonat

färg

lampor

12

mjukt

Bergman, Christian (2010). Metoder för praktisk projektledning. http://www.his.se/PageFiles/25059/Kompendium_Introduktion_till_praktisk_projektledning_v1-1.pdf

8


De ledorden är själva huvudingrediensen i det koncept som togs fram. En funktionsanalys sammanställdes som är en slags kravspecifikation över konceptet utifrån olika perspektiv. Funktionsanalysen är ett vanligt verktyg inom produktutveckling, det är en checklista att gå efter och kunna stämma av efterhand produkten utvecklas så att den lever upp till kraven både från uppdragsgivare, användare och budget. Garagets och användarnas krav är bland annat mobilitet och tålighet. Man tog även fram tre moodboards samt skisser kring de idéer man vill förmedla. 4. Resultat 4.1 Bokbläddraren I dagsläget har vi en interaktiv sökstation som väcker intresse hos alla som kommer till Garaget. Stationen används flitigt av barn och ungdomar, och har så sakta börjats använda av de äldre besökarna. En effekt vi har sett är att många barn blir kvar vid stationen och läser baksidestexter på det material som är utlånat. Barnen har även lärt sig på egen hand navigera i rummet, och har fått förståelse för hur vi här på Garaget ordnar materialet. Vi kan enkelt fånga upp de medier som vill reserveras då allting oavsett status visas på skärmen. Barnen känner att de äger Bokbläddraren, och uttrycker ett ansvar för SIN uppfinning. Bokbläddraren har inte genererat något merarbete för personalen . Det är enkelt att hålla Bokbläddraren uppdaterad, allt vi gör i katalogen visas med några minuters fördröjning på skärmen. Behöver vi ändra något, i till exempel kartverktyget, görs det via fjärrstyrning.

9


4.2 Rummet Slutresultatet resulterade i två unika miljöer, som är flexibla och inbjuder till medskapande, är enkla att modifiera och flytta. Två armeringsnät upphängda i en travers med unika ljuskällor, som vi kan fortsätta smycka efter användarnas önskemål. Vi har i största möjliga mån använt oss av second hand då det är en av delarna på Garaget vi får mycket positiv respons på. Mindre barn – FÖRE

Äldre barn - FÖRE

EFTER

10


4.3 Som ringar på vattnet I och med projektet har man i övriga stadsdelsbibliotek i Malmö följt utvecklingen, och man har på flera ställen inlett liknande processer, samarbete med målgrupp för att utveckla en miljö eller ett koncept. Malmö museer tog del av projektet inför sitt projekt Båtlekrummet.13 Projektets syfte har varit att skapa bättre lekmiljö i Båtlekrummet genom att låta en pilotgrupp på tio förskolebarn arbeta fram förändringar i samarbete med museets personal. Projektgruppen för Tweens på Malmö stadsbibliotek har deltagit i workshopar inför sin egen process. Digitala biblioteket har använt sig av metoden vid utvärdering av Barnwebben vid Malmö stadsbibliotek, och passade på att vara här när vi utvärderade Bokbläddraren. Projektet har lyfts fram i lokalpress14, lokalradio15, seminarier16 och via bloggar. 4.4 Vad vi lärt oss: Det bästa är att låta tiden gå och lämna rejält med utrymme för reflektion när man ska sammanfatta, men vi kan redan nu lämna ett par pointers när det gäller dialogarbete med barn & unga i bibliotek. Att anpassa biblioteket till användarna kan vara mer eller mindre omvälvande. Garaget har en uttalad agenda om medborgardialog för sina användare och invånare i stadsdelarna. Då alla delar av Garagets verksamhet genomsyras av denna agenda, så ger det en tydlighet åt uppdraget. Det är även viktigt att det finns användare som är villiga att engagera sig, och som i vårt fall, att det finns personal från skolorna som kan delta och bidra i processen. Detta leder in på den första viktiga erfarenheten: Innan du börjar: •

Var tydlig och var beredd på att lägga tid på information till målgruppen, och i vårt fall, skolans personal, vad som ”förväntas”. Var tydlig med att skolan får svängrum, då de redan i många fall har en pressad situation. Varje användare har unika behov och förutsättningar, att ha god kännedom om området och lokalbefolkningen ger dig större möjlighet att utforma processen. Komplettera statistik med en nära kontakt med användarna. Ställ rätt frågor! Ställer man frågor som ” vad önskar du till biblioteket” eller ” vad vill du göra på biblioteket” så får man vara beredd på att det byggs in en förväntning om att ”Ja, det kommer en klättervägg” eller ” Ja, ett glasstånd kommer finnas”. Med rätt fråga menas att vi som personal från början har en vision om hur rummet ska fungera, och att utifrån den vision bjuder in och frågar barnen om vad man menar eller önskar.

13

http://www.malmo.se/Kommun–politik/Om-oss/Forvaltningar–bolag/Kulturforvaltningen/Strategiskaprogramomraden/Stimulansbidrag/Stimulansbidrag-2010/Malmo-Museerutstallningsenheten/Batlekrummet.html 14 15

http://www.malmo.se/download/18.6e0fe7e512c888cbc5280006930/SI-tidning+nr+4+2010.pdf http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2433&artikel=4297626

16

Gentofte Centralbibliotek http://centralbibliotek.dk/centralbibliotek/gentofte-bibliotekerne/temadag/temadag-om-de-unge-ogkulturen-med-udgangspunkt-i-ku Biblioteksföreningen http://www.biblioteksforeningen.org/konferens/Konf2011/barnsperspektiv/konf.html

11


När du är igång: •

• •

Det är viktigt att låta arbetet vara en process och inte låta sig avskräckas för vad som kan upplevas som ” det händer inget” eller ” jag kommer inte åt några konkreta önskemål”. Det måste ta tid att pröva sig fram, att hitta metoder som passar. Dokumentera! Skriv loggbok, spela in, fotografera, filma. Att låta tankeprocesser komma ner i skrift kan vara tillgod hjälp för att inte tappa nya infallsvinklar och idéer. Bjud på fika! Utifrån analysen av förstudien så var fikan genomgående det man mindes bäst, man kan aldrig förringa doften av popcorn som en aura av förväntan och spänning.

Avslutningsvis: •

Återkoppling. Ju yngre barn, desto snabbare återkoppling. Man vill se resultat, och man vill gärna dela med sig om vad man har varit med om. Bjud in, ha fest, ge presenter!

Att bjuda in barn för att påverka sin egen miljö kan ju ses som en självklarhet. Vi menar att det handlar mer om ett förhållningssätt, än att erbjuda barn någon skojig möbel, Har man öppnat upp för barn och unga för att påverka bör det finnas en plan för hur man ska förverkliga deras idéer och tankar. Vi vill även påstå att får man vara med att påverka så känner man ett ansvar och att man äger SITT bibliotek. Det finns även en marknadsföringsaspekt, barnen kommer i fortsättningen till biblioteket och tar med sig sina föräldrar, något som vi menar är oerhört viktigt då många invånare i våra stadsdelar upplever ett stort utanförskap i samhället. Samma kväll vi hängde den sista kristallen, och klippte till mattan, så kom ett gäng killar in och sa: ”Det här är min idé, jag kommer ihåg, vi satt där, vi gjorde lådor……” Efter det har flera barn sagt exakt samma sak: ”Det här är min idé………” Något mer kan vi inte önska – att de barn som har varit här känner sig delaktiga och stolta, och vill ha en fortsatt relation till oss och vårt gemensamma bibliotek.

Lisa Jansson Mars 2011

12


Det här är min idé