Page 1

r o t a b i k n fu ggtidning blo


Innehåll

Redaktionsrutan

03 - Om Nätverket SIP 04 - Joakim - en punktklottrare 04 - Hillbillies-spelare kom och inspirer ... 05 - Min bild av funktionsnedsättning ... 07 - En inspiratör och badmintonspelare ... 07 - Red Bull ger inga vingar 08 - Som cp-skadad är man aldrig anonym 09 - Andra klassens medborgare 10 - Alla har ett handikapp 11 - Distanskursträff i ett snöigt Grimslöv 12 - Det första steget är taget 12 - Habskoj – från kladdkaka till info om ... 13 - Ny medarbetare i funkibatorteamet ... 14 - Prova på luftgevärsskytte du också! 15 - Utsatthet och mirakel 16 - Bio med andra sinnen 16 - Invalider och individer 17- Funktionshindrades dag i Lenhovda ... 18 - En historisk dag 18 - Om goda exempel och möjligheter till ... 20 - Vikten av att leva och inte bara finnas till 20 - Det är år 2010 det gäller! 21 - Strategisk påverkan – va e de!? 21 - Viktigt med bemötande 22 - Växjöelever ska arbeta med tillgänglighet 22 - Att bo på riksgymnasiet 23 - Att gå på riksgymnasium 23 - Distanskursen under lupp 24 - Tillgänglighet – en rättighet 25 - Den lame kocken 25 - Idrotta med rörelsenedsättning 26 - En liten solskenshistoria ... 27 - Tillgänglighet för människor ... 27 - Gå en mil i någon annans skor 28 - Funkisbyrån 28 - Varsågod, här får du en stämpel… 29 - Jesper Odelberg – Skämt som sitter 30 - Dricka kaffe och rädda liv 30 - En innebandyspelare i rullstol för en dag 31 - TV-tipset! – Hillbillies från Köping 31 - Jonas Helgesson har kommit med ... 32 - Specialistutbildning av IFA

Det händer många spännande saker kring funktionsnedsättningar ute i samhället! Funkibator försöker vara med lite överallt för att fånga upp förebilder, aktiviteter och olika satsningar. Resultatet brukar bli ett blogginlägg som vi själva eller någon gästbloggare skriver. Funkibator är en verksamhet där vi arbetar med utvecklingsfrågor inom området funktionsnedsättning. Hoppas du får en spännande och givande läsning! Stefan Johansson, Funkibator 33 - Funkibators första Bambuser!! 33 - Riksstämma med RBU-are 33 - Fikagänget på onsdagsförmiddagar 34 - Starta eget-information på AF 34- Projektledarträff i Stockholm hos ... 35 - Paralympics slutresultat 35 - Paralympics Lördag 20 mars 36 - Min fru trampade på min hörapparat. 36 - Som cp-skadad är man aldrig anonym 37 - Att ledsaga personer ... 38 - Lasergamespelare ... 39 - Ett nytt Brukarstödcenter på g! 40 - Tommie - en av våra funkibatorer 40 - Att komma till ... 41 - Både piska och morot 41 - Ingen kan allt ... 42 - Tillgänglighetsaktion ... 43 - Att bli med bil! Utgiven av Funkibator. Funkibator, c/o Nätverket SIP, Västergatan 8A, 352 30 Växjö 0470-223 30 www.funkibator.se www.funkibatorbutiken.se www.natverketsip.se Kopierad av Föreningsservice, Växjö, 2011 2


Om Funkibator

Om Nätverket SIP

Funkibator är ett projekt inom Nätverket SIP som är intriktat på funktionsnedsättningar. Projektet startades i februari 2010 och avslutas 2012. Grundtanken är bl.a att bedriva utvecklingsverksamhet för människor med funktionsnedsättning, och inom organistaionen fokuserar man på individens intressen och behov. Exempel på detta är bl.a. ”Marschen för tillgänglighet” som arrangeras i Växjö den 4 juni 2011 – där olika sakfrågor kommer att tas upp som berör målgruppen. Andra verksamheter som bedrivs är till exempel en distanskurs som heter ”Funktionsnedsättning i det nutida samhället” och som Funkibator driver tillsammans med Grimslövs folkhögskola. Om du skulle vara i behov av ett nytt hjälpmedel med kort varsel så titta gärna in i Funkibators nystartade hjälpmedelsbutik och se efter om något i sortimentet skulle passa just dina behöv. Butiken har allt från glidbrädor, till fräcka käppar. Vi arbetar även med hemkörning inom Växjös tätort. Genom ”Fritt val” kan du också få med dig din hjälpmedelspeng och handla just den produkten du vill. Du kan vända dig till Funkibatorbutiken när du vill köpa alternativa produkter. Butiken har öppet alla vardagar: mån, ons, och fre kl 10.00 – 16.00; på tis och tors kl 12.00 – 18.00. Skulle det du söker inte finnas inne, beställs det hem.

Nätverket SIP är ett paraplynätverk som har sin bas i södra Sverige. Inom organisationen finns tre juridiska organisationer. En nationell jämställdhetsförening (Grrl Tech), en regional projektförening (Projektor) och ett socialt företag (PIX). Utöver de formella och juridiska organisationerna så finns det inom och runt Nätverket SIP mängder av tillfälliga och flexibla nätverk, grupperingar, projektverksamheter samt enskilda individer. Den gemensamma värdegrunden för alla tre organisationerna i SIP är att förändra samhället till det bättre i stort och smått, där av namnet SIP – Samhällsförändring i praktiken. Verksamhetsområden är t ex landsbygdsutveckling, ungt entreprenörskap, funktionsnedsättning, internationell verksamhet, utbildning, folkbildning, kultur och digitala medier. Två utvecklingscentrum har utvecklats inom områdena funktionsnedsättning och internationella frågor. Huvudkontoret finns i Växjö och nätverket verkar på lokala, regionala, nationella och internationella arenor.

3


Joakim - en punktklottrare

politiska slagord, snusk eller rena obegripligheter. När jag har tolkat klotter har jag förmedlat allt utan urskiljning. Jag har inte ansett att det är min roll att avgöra vad synskadade eventuellt vill läsa. Otaliga gånger har jag pressat fram knottror i plastremsor som för den läskunnige formar ordet ”kuk”. För den synskadade som har större (eller mindre) livsvisdomar att dela med sig av är det bara att ge sig ut på stan och klottra! Med tanke på den respekt klottersanerare hyser för budskap i braille finns det inga gränser för vilka texter som går att sprida. Kanske är tiden kommen för revolution? Av: Joakim Forsgren är konstnär. Sedan 2005 har han återkommande tolkat klotter till punktskift. www.joakimforsgren.com

”Is it cool 2 fuck” – texten står skriven med blyerts på en ytterdörr i aluminium och glas. Med en Dymo-maskin präglar jag in samma fras i punktskrift på en transparent plastremsa och tejpar upp intill. När jag någon tid senare återvänder är det ursprungliga klottret omsorgsfullt borttaget, men klisterremsan sitter kvar. Respekten för meddelanden i punktskift är stor.

Hillbillies-spelare kom och inspirerade – ”The hillbilly way” Sedan Oktober 2010 har Växjö Handbollsförening i samarbete med Bilinredarna i Växjö bedrivit rullstolshandboll. Verksamheten håller till i NCC-Arena vid Kungsmadsskolan i Växjö och brukar locka ca 15-20 deltagare/gång, både rullstolsburna och och gående killar och tjejer i varierande ålder är med.

Klotter är den mest primitiva formen av offentlig kommunikation. Sedan urminnes tider har människan markerat sin existens genom att rista eller måla. Med skriftens uppkomst började folk skriva texter i det offentliga, detta visar 3500 år gamla fynd från de egyptiska pyramiderna. Mer vanligt blev det under det första århundradet av vår tideräkning, fynden i Pompeji och Roms katakomber är otaliga. Under vikingatiden klottrade nordbor i runskrift.

Lördagen den 15 Januari var dock en annorlunda dag… Kommer du ihåg ”Köping hillbillies”?, dokumentärserien som visades på SVT i höstas om ett rullstolsrugby-lag från köping. Stefan Jansson heter en av killarna i det laget och han var på träningen, tillsammans med

Vår tids toalettklotter kan bestå av korta funderingar, namn, kärleksmeddelanden, 4


en kollega från Frösunda assistans, för att både prata om sitt liv som funktionsnedsatt. Men även hur det är att vara idrottare med funktionsnedsättning i dag Stefan kunde gå själv relativt bra fram till 12 års ålder, sedan gjorde hans muskelsjukdom att hans kropp inte orkade mer, och han var tvungen

dags för det vi alla hade sett fram emot, dagen till ära skulle det ju självklart spelas rullstolsrugby! Killarna och tjejerna tog sina ”rugbystolar” som egentligen är basketstolar som vi använder till rullstolshandboll… och spände fast sig efter alla konstens regler! Här ska det tacklas! Lagen var för enkelhetens skull lag svart mot lag orange. Man spelar rullstolsrugby på en plan som motsvarar en basketplan och och mål gör man genom att ha kontroll på bollen samtidigt som man rullar över mållinjen som är uppmärkt med 2 koner med 6 meters mellanrum, tacklingar framifrån är tillåtna, men inte bakifrån . Vem vann då? Med tanke på att Stefan Jansson var med i det orangea laget, så antar vi att dom vann då 25 åringen briljerade med både så kal�lade ”titt-finter” taktisk briljans och riktiga smörpass till sina lagkamrater! Vid tangenterna. Mathias Jonsson, Funkibator.

Min bild av funktionsnedsättning i Sverige jämfört med Polen

att sätta sig i rullstol. Det tog emellertid inte många år innan killen från Kristinehamn hittade sin grej, vid 15 års ålder började han att spela rullstolsrugby och bara ca 2 år senare så var han så bra att han fick dra på sig den svenska landslagsdressen för första gången. -Sedan dess har det blivit både Europamästerskap och världsmästerskap, rugbyn har verkligen gett mig hur mycket som helst, bara att få resa runt i världen lär man sig en hel del på, berättade 25 åringen. När Stefans föreläsning var över var det

Min första tanke om funktionsnedsättning i Sverige var att det måste vara mycket enklare för handikappade att bo och fungera i städer än det är i Polen. Det finns hissar, ramper och automatiska dörrar nästan överallt. Detsamma gäller för handikapp anpassade toaletter och strömbrytare som är så låga att de kan nås av en person i rullstol.I Polen finns det fortfarande problem med det på många platser och tyvärr även några statliga organs kon5


funktionsnedsättning. De inriktar sig t.ex. på att uppmuntra arbetsgivare att anställa handikappade och anpassa arbetsplatser för dem, att slåss med arkitektoniska hinder i städerna, att uppmuntra handikappade att resa och att integrera och visa att personer med funktionshinder är som alla andra människor. Många kampanjer medfinansieras av UE. Till exempel i min hemstad Tychy hade vi en kampanj ”Vi är stolta över dem” som främjade ekonomisk och social aktivitet bland handikappade och informerade arbetsgivare om möjligheterna att anställa dem. Bl.a. en dokumetär om tre framgångiska tjejer med fysiska funktionshinder från Tychy skapades, ett album som visar konstnärliga verk av handikappade publicerades samt Tychys funktionsnedsättning-guide och många artiklar i lokala tidningar. Jag är utbildad som bibliotekarie därför har jag lagt märke till att det finns många viktiga lösningar för de med olika funktionshinder i svenska bibliotek. Jag menar främst att det finns många böcker i olika fromat t.ex. talböcker och Daisy-format. I många bibliotek finns det också en ”äppelavdelning” med anpassade medier som stödjer barn med olika funktionshinder. Det är även  möjligt att boken kommer hem till en om man kan inte besöka bibliotek själv. I Polen finns det tyvärr för få bibliotek som har sådana tjänster. Bibliotekarie vill gärna ha dem men det storsta problemet är pengar som saknas.Om det gäller sporten tror jag att den mest populär i Polen är basket i rollstol. Vi har många framgångiska idrottsman på paraolympiader i olika disciplin och polackerna får mer medaljer än på vanliga olympiader. Jag är bara ledsen att den sporten är inte så populärt och anses mindre viktig. Antal av idrottsklubber är också inte tillräckligt och några har problem med utrustning.

tor är inte avpassada. Ett annat problem är att särskilt i stora städer trottoaer är mycket smala och ofta blockerad av parkerade bilar – då blir det omöjligt att gå i rullstolar. Lyckligtvis stadens myndigheter gör vad de kan att förbättra den situationen. Däremot tycker jag att det är enklare att använda kollektivtrafik i många polska städer än här om du är handikappad. De flesta av stadens bussar är låga och tillgängliga för rullstolar, men tyvärr kan man inte säga det om tågen. Jag tror att de urbana och arkitektoniska barriärerna är grundläggande svagheterna i Polen och de gör alla aktiviteter svårare. Det är en riktigt utmaning för en person med funktionshinder att börja studera på universitetet eller att arbeta. Då finns det många människor som har aldrig träffat någon som är blind eller på rullstol och de vet inte hur man beter sig mot han eller henne. Människor är ofta rädd och då de handikappa blev även mer isolerade som skapar onda cirkeln. Lyckligtvis under sista år finns det mer och mer sociala kampanjer som handlar om

I allmänhet tror jag att situationen av de 6


med funktionshinder i Sverige är bättre än i Polen. Många saker som polackerna måste bara arbeta med är redan en standard här. Naturligtvis det alltid finns någonting som kan förbättras även här men jag tror att vi kan ta exempel på Sveriges ideér och lösningar. Funkibator kan vara en av dem! En analys av Kasia volontär vid Nätverket SIP under 2011

En inspiratör och badmintonspelare att räkna med!

är därför jag tycker det är så kul att spela badminton, avslutar inspirationskällan Malin Johansson. Vid tangenterna Mathias Johnsson/Funkibator

När vår förra funkibator-kollega, Malin Johansson, fick höra talas om att det var två tjejer från Alvesta med funktionshinder som var sugna på att prova på olika racketsporter så nappade hon direkt på det. -Barnhabiliteringens fritidskonsulent, Jörgen, hade kontaktat Funkibator och frågat om det fanns intresse för ett samarbete. Efter den här förfrågan så tog Stefan kontakt med mig för han visste att jag spelade lite badminton som barn, berättar Malin och fortsätter att berätta: – Jag lärde mig av min farmor och spelade hemma hos henne. Och därefter spelade jag en hel del med min syskon.

Red Bull ger inga vingar Många tror att jag tillhör en grupp funktionshindrade eftersom jag tar mig fram med hjälp av gummidäck istället för gummisulor. Människor tror att de vet hur en ”sådan där” är. När folk ser rullstolen tar de fram förutfattade fördomar och ser skalet istället för, likt en trisslott, skrapa bort det översta lagret för att hitta det unika värdet. Men plötsligt händer det. Någon upptäcker att intelligensen inte sitter i synnerven efter att ha träffat en man med mörka solglasögon och känselkäpp. Andra, som en kvinna i kassan i en Pressbyråbutik som jag besökte, upptäcker att personer som använder rullstol ibland varken är bunden eller buren utan till och med kan gå.

Sagt och gjort. Det var två dagar under jullovet, den 22 december och 4 januari, som Malin och hennes två kompisar åkte mot Alvesta och där möttes av två glada tjejer som var sugna på badminton….

Allt handlar om energidrycken Red Bull och den välkända sloganen ”Red Bull ger dig vingar”. Jag var ute på en av mina föreläsningsturnéer och bestämde mig för att köpa en kvällstidning när jag väntade på ett försenat SJ-tåg. Jag rullade fram till montern med Red Bull bredvid tidningshyllan. Och

-Tjejerna var jätteduktiga och vi hade riktigt skoj, dom ville fortsätta att prova på andra sporter också, framför allt racketsporter, berättar Malin. Vad var det med badminton som lockade just dig? – Det är relativt lätta regler och det

7


samtidigt som jag tog en burk och läste innehållsförteckningen log kvinnan i kassan och sa ”Hej”. ”Jag har aldrig smakat det här”, sa jag. ”Det ger extra energi”, sa hon. ”Men stämmer det att man får vingar?”, sa jag och vi skrattade. Innan jag fortsätter historien vill jag poängtera att jag bett kvinnan om ursäkt. Jag rekommenderar ingen annan att göra så här. Det är bara min sjuka humor som trasslar till det ibland.

Det som nu fått Thomas att skriva till kommunens politiker är att han upprepade gånger fått uppleva hur människor utan några som helst synliga funktionsnedsättningar parkerar sina bilar på parkeringsplatser ämnade för folk med funktionsnedsättningar. Detta har flertalet gånger även uppmärksammats i både lokalradio och tidningar. Jag, Chriztian Wennersten, fick tillfälle att intervjua Thomas och ta del av hans bakgrundshistoria samt vad hans engagemang har lett till i nuläget.

Du får inga vingar”, sa hon och skrattade. Jag tog en burk med mig tillsammans med kvällstidningen fram till kassan. ”Men det händer något i kroppen när man dricker”, sa hon. Jag plockade fram plånboken och betalade. ”När jag dricker blir jag både piggare, friskare och känner energin”, sa hon. ”Låter spännande”, sa jag och rullade bort från kassadisken. Men innan jag lämnade Pressbyråbutiken öppnade jag burken, tog några rejäla klunkar, ställde mig upp och lämnade rullstolen. När jag skrattande vände mig mot kvinnan och trodde att jag gjort dagens humoristiska succé mötte jag ett likblekt ansikte och två uppspärrade ögon.

Thomas, efter att du gått ut i tidning och radio och påpekat problematiken kring det här ämnet, hur tycker du att responsen ifrån både inblandade och allmänheten har varit? – Responsen har varit god, jag har märkt att det har hänt ganska mycket under vintern. Till exempel så har en av stadens stormarknader, efter påtryckningar, valt att utöka antalet parkeringsplatser från tre stycken till sex stycken. Dessutom är parkeringsplatserna numera ordentligt skyltade. Men jag valde att vända mig till den högst ansvarige chefen för den aktuella stormarknaden direkt för att vara säker på att något skulle hända. Det hjälpte att jag vid flertalet gånger tagit bilder med min kamera så han fick se bildbevis. Mitt motto är att ”säger man inget, så händer inget.” Det gäller ju att inte ge sig.

Hälsningar Lars-Göran Wadén www.livetrullarvidare.blogg.se

Som cp-skadad är man aldrig anonym

Vidare undrade jag ifall Thomas kände till om fler, till exempel personer anställda inom kommunen som arbetar med att bevaka tillgänglighet, hade visat intresse i denna fråga.

Thomas Johansson, 51, har en funktionsnedsättning. Detta gör att han sitter i rullstol. Detta hindrar dock inte Thomas från att vilja leva ett aktivt liv. Liksom de flesta andra så tar han sin bil och åker ut ibland för att handla på någon av stadens stormarknader.

– Inte vad jag känner till. Men jag har märkt av en såkallad dominoeffekt. Det vill säga att det har blivit en ökad debatt i massmedia den här vintern där folk i olika situationer berättar om hur de har möts av 8


svårigheter både vad det gäller parkering och även problematiken med den bristande snöröjningen på gator och torg, något som går lite hand i hand, enligt Thomas. Intervju av Chriztian Wennersten

Andra klassens medborgare I SJs ögon är jag, som rullstolsanvändare, andra klassens medborgare. De få tillgängliga rullstolsplatser som tågen erbjuder finns endast i andra klass vilket ställer till med problem. Nyligen hörde jag talas om en chef på ett medelstort svenskt företag som åkte tåg tillsammans med sina anställda. Resan bokades i första klass för att personalen och chefen skulle sammanträda under resan. Men eftersom chefen råkar vara rullstolsanvändare placerade SJ honom i andra klass samtidigt som personalen satt i första. Chefen försökte lösa problemet genom att träffa personalen i bistron, men SJ utestänger rullstolsanvändare även i restaurangvagnen. Det är tragist att konstatera att trots lagar och regler som tydligt ställer krav på tillgänglig kollektivtrafik envisas Statens Järnvägar med att diskriminera funktionsnedsatta. Och X2000-tågen ska vi inte ens prata om. De flesta klagar på försenade och insnöade tåg, jag klagar på att vara helt utestängd från X2000-tågen i över ett år. Enligt SJ kan jag, som rullstolsanvändare, bara tas ombord på X2000-tågens slut- eller startstationer. Sedan måste det finns mobila liftar och personal på stationerna förstås. Gävle, där jag bor, betraktas varken som en start- eller slutstation och här finns inte alltid personal. SJ erbjuder då taxiresor och bokar om mina biljetter. När jag en gång ringde

biljettbokningen och envisades med att åka X2000 från Gävle till Stockholm uppstod en tragikomisk situation. Biljettbokningen förklarade att startstationen är Sundsvall och erbjöd mig taxi från Gävle till Sundsvall. Eftersom tågtiderna inte passade skulle jag övernatta i Sundsvall. Och efter hotellnatten, som SJ skulle bjuda på, fick jag åka X2000 från Sundsvall, via Gävle, till Stockholm. Hemresan, dagen därpå, blev lika fast tvärtom. Tåg från Stockholm, via Gävle, till Sundsvall. En övernattning i Sundsvall, och sedan taxi hem till Gävle. Jag slängde på telefonluren. För ett år sedan beklagade SJ situationen och lovade åtgärda de trasiga lyftarna så fort som möjligt. I dag läste jag en debattartikel där en SJ-talesman säger att ”vi gjort allt vi kunnat för att man som rullstolsburen ska kunna ta tåget”. Men problemen återstår. Enligt SJ har nya lyftar köpts in och efter omfattande säkerhetskontroller ska de vara monterade och klara på alla X2000-tåg till årsskiftet. Läste jag rätt? Jag plockade fram förstoringsglaset och läste igen. Det står: ”Om ett par veckor när de nya rullstolslyftarna är på plats, ska allt fungera som vanligt 9


igen”. Förlåt om jag låter pessimistisk, men vill någon slå vad skulle jag aldrig satsa ett öre på att jag kan åka X2000-tåg från och med den första januari 2011.

lite hopp i ögonen som miraklet händer. Mötet är det finaste som finns. Själva målet med mina möten med människor är att vi ska förstå att alla är lika men olika. Inga är normala, eller alla är normala – kontentan blir densamma ju. Jag läste förresten någonstans att den normala svensken har 1,8 barn. Konstigt att jag aldrig har träffat någon som har det. Undra hur det ser ut…

Lars-Göran Wadé

Alla har ett handikapp Den här hösten har minst sagt varit intensiv. Jag kommer nog upp i 85 föreläsningar från augusti till jul. Puh. Jag träffade en väldigt anlitad föreläsare på bokmässan som sa att hon var ute minst två gånger i veckan. Jag var tyst men kände, hjälp, jag måste nog varva ner snart…

Jag brukar ibland avsluta mina föreläsningar med det här påståendet: Alla har ett handikapp! Och ett stående exempel jag berättar om är den tjej jag satt bredvid när jag flög till Umeå. Hon kallsvettades, skakade i ben och märg och höll för ansiktet hela resan. När vi väl var på marken igen pustade hon ut. Jag å andra sidan satt och läste tidningen och njöt av trippen. Vem av oss hade just där och då störst handikapp? Utan att klanka ned på flygrädda är svaret rätt givet. Alla har en sten i skon som klämmer, alla har någonting som är vår akilleshäl, något vi är rädda för, något vi skäms för, något jobbigt som har hänt oss. Alla har varit med om någon förlust av något slag, något vi känner oss motiverade att vara bittra över, något vi i djupet ångrar, något vi önskar de kunde och något vi önskar vi vore utan. Som sagt, alla har ett handikapp. Mitt är synligt och syns på lång väg. Andras ligger gömda eller glömda i hjärtat. Men hursomhelst är vi alla märkta av livets väg.

Men det är fantastiskt kul också. Så många möten med så många människor. Det är människor som främst är mitt jobb – inte att jag är föreläsare. Om ingen hade suttit i publiken hade mina försök till skämt tomt studsat mot väggen. Det är leendet på åhöraren som gör det. Det är när man ser att de lyssnar, iakttar och förhoppningsvis får

Men istället för att bli nertyngda av vårt handikapp-tillstånd skulle jag vilja uppmana att se det som en befriande sanning. Ingen är perfekt – det är det jag försöker säga. Och ingen behöver vara det heller. Livet är just till för sådana som oss 10


Distanskurs i ett snöigt Grimslöv

Efter en välbehövlig fikapaus fick vi lyssna till Andreas Johansson. Andreas arbetar med tillgängliga digitala lösningar. Han har egen erfarenhet av detta eftersom han själv har en synskada. Vi fick många bra och konkreta tips om hur man kan förenkla sin tillvaro på nätet. Även om jag inte är någon tekniknörd (Teknik är bra bara det fungerar, är min åsikt.) så var det en intressant föreläsning, tycker jag.

Det var liten men trogen skara som samlades på Grimslövs folkhögskola den 9 december. Vi skulle ha den andra och sista träffen för distanskursen ”Funktionsnedsättning i det nutida samhället”. Sjukdom, snökaos och, självklart, SJ hade ställt till det för flera men så är det ibland. Jag kommer att återkomma till det kära SJ längre ner i texten, kärt ”barn” blir omskrivet eller vad man nu säger.

Inför nästa föreläsning fick de fixa lite med tekniken. Nästa föreläsare var nämligen inte där personligen utan via Skype (program som man kan ringa gratis telefon- och videosamtal med). Erik Ljungberg, som skulle föreläsa, kunde tyvärr inte närvara på grund av SJ (och här kommer jag tillbaka till SJ vilket jag ju lovade er). Erik är en entreprenör och egenföretagare som arbetar aktivt med påverkansarbete. Han har bråkat med Västtrafik på grund av att han blev avslängd från en spårvagn på grund av att han satt i rullstol. Sj har också fått sig en känga då han istället för att åka till Gävle skulle få åka till Östersund och ta taxi därifrån till Gävle. Föreläsningen handlade om påverkansarbete med hjälp av sociala medier. Det var en inspirerande och rolig föreläsning. Mia Karlsson som är certifierad coach, entreprenör och vår andra kurskoordinator hade den sista föreläsningen. Mia föreläste om motivation samt om att skapa och driva projekt framåt. Vi fick också göra en övning två och två vilket var nyttigt och spännande. Tack, Mia, för en bra och motiverande föreläsning.

Elise-Marianne Åberg startade upp dagen med ett pass i kreativitet. Elise-Marianne är projektledare och kurskoordinator. Hon arbetar bland annat som kurskoordinator för unga samhällsentreprenörer inom nätverket SIP (Samhällsförändring i praktiken). Elise-Marianne började passet med att vi fick sätta oss i en ring. Sedan gjorde vi några övningar där vi fick fundera över vår känsla just då och om ett halvår och vilken bildel vi är med tanke på våra egenskaper. Passet avslutades med en övning som skulle ge oss mer energi vilket den också gjorde. Nästa pass hade en av våra kurskoordinatörer, Pia Hammargren. Förutom att hon har hand om den här kursen tillsammans med Mia så är hon projektledare inom nätverket SIP och föreläser även en del. Den här dagen föreläste hon om ”Strategisk påverkan – att få projekt att överleva”. Jag tycker det var en intressant föreläsning med tanke på att jag själv vill starta projekt. Jag tror att många som arbetar med projekt glömmer bort det med att få projektet att överleva efter projekttidens slut. Det var en bra tänkvärd föreläsning.

Till slut var det dags att avrunda dagen. Pia gav först lite statistik för kursen. Vi fick bland annat veta att vi lagt ner över 5 000 timmar på kursen tillsammans. Alla kände sig nöjda efter denna innehållsrika dag. 11


När jag åkte hem råkade jag och min assistent hamna på ett X2000-tåg istället för ett Öresundståg. Vår biljett gällde inte på det tåget men konduktören sa att det var okey ändå. Så vi plankade på ett SJ-tåg och satt i 1:a klass dessutom. Fy på oss, nu går SJ 200 kr mindre i vinst nästa år, de gick 100 miljoner i vinst förra året.

i verkstaden på Atrium. Vem som helst kan ta kontakt med dem om man exempelvis behöver hjälp att göra ram till en stor duk som man vill sätta upp på väggen. Lulu pratade om glädjen och stoltheten som kommer av att kunna visa upp ”titta det här har jag gjort”. Både Funkibator och Atrium såg ett framtida samarbete framför sig.

Tack för en inspirerande dag som gav mig ny energi. Ulrika Friström

Tycker ni ska gå in på http://www.facebook. com/#!/atriumvaxjo och ”gilla” Atrium, för det har jag gjort!

Deltagare i distanskursen ”Funktionsnedsättning i det nutida samhället” hösten 2010

Eller klicka på http://www.atrium.g.se/ för mer information. Vill avsluta med att tacka Lulu Andersson på Atrium Miralema Klokic

Det första steget är taget

Habskoj - från kladdkaka till info om luftgevärsskytte

Det första steget är taget… … både för mig och Atriums verksamhetschef, Lulu Andersson. Det var jag som fick ta Funkibators första möte med en av våra samarbetspartners, Atrium – ideell förening, Växjö som jobbar med personer med psykiska funktingsnedsättningar. Det är en förening som funnits sen 1997 och som idag utvecklar och förvaltar arbetsverksamheter för personer med psykiska funktionsnedsättningar, där personens egna mål och förutsättningar styr verksamhetens innehåll, som innebär att personen kan arbeta i sin egen takt utan att känna press. Det är personer som varit där sen början och några som tillkommit genom åren.

Vi blev inbjudna till att medverka i en habskojgrupp på torsdagskvällen den elfte november. En arbetsterapeut samt en sjukgymnast höll i gruppen på Barn och Ungdomshabiliteringen.Det var tänkt att det skulle medverka fyra barn men ett barn fick förhinder så därför fanns där tre stycken, en flicka och två pojkar. Vi började med en lätt presentation och sedan satte barnen igång med att baka en kladdkaka. Under tiden så gick Amanda och Chriztian igenom vad som skulle nämnas. Stämningen var avslappnad och trevlig, och barnen bidrog till många skratt. Medan vi åt så småpratade vi om allt möjligt. Vi fick veta att de hade haft gruppen fem gånger och

Det är fågelholkar till olika sorts fåglar, tomtar, cykeldelar från två cyklar som blivit en cykel och pyttesmå stolar som är till för försäljning – är en kort beskrivning av vad jag såg när Lulu Andersson visade mig runt 12


den här kvällen var deras avslutning. Dom skulle starta upp igen den tredje februari och vi var välkomna att komma tillbaka då om vi ville. Vi berättade om vårt arbete. Vi hade i förväg skrivit ett dokument som innehöll punkter på vad som skulle berättas om. Informationen gick enligt Chriztians tycke lite för snabbt och lätt så han försökte dryga ut det en smula. Till slut fick han känna sig nöjd med det han sagt så han hänvisade till Stefan och Pia ifall någon hade ytterligare frågor.

en tidningsproduktion, samt andra områden där det behövs en kontinuerlig uppdatering av information. På gymnasiet gick jag en medieutbildning, mitt mål var från början att bli radiopratare. Den drömmen tog dock snabbt slut när jag en dag gjorde ett besök på en stor radiostation i Växjö. Borta var det stora mixerbordet, vinylspelaren där man ständigt fick vara beredd på att byta plattor, och ljudteknikern i rummet bredvid som ständigt dricker kaffe och signalerar när musiken tystnar och radioprataren ska börja prata. lt hade ersatts av en mikrofon och en dator med en automatisk uppdatering av musiklistorna.

Vi informerade till sist om kommande aktiviteter såsom att prova på att skjuta luftgevär. Alla barnen hade föräldrar/syskon med sig som visade stort intresse och som efter informationen kom fram och tackade så mycket för att vi kom.

Jag frågade programledaren om han verkligen hann visa mig runt, blev det inte stres�sigt om han samtidigt skulle prata i radio, men han skrockade bara medan han satte på kaffe och förklarade att allt redan var inspelat sen dagen innan och att han nu hade minst en timme på sig till att visa mig runt. Där, den dagen, i det rummet, dog min

Chriztian och Amanda

Ny medarbetare i funkibatorteamet - Chriztian Hej! Mitt namn är Chriztian Wennersten, jag är 28 år och bosatt i Växjö. Jag är född med ryggmärgsbråck så jag har suttit i rullstol i hela mitt liv. Så länge jag kan minnas så har jag gillat att skriva, allt ifrån dikter till manuskript. Men det var inte förrän i mina tonår som jag insåg att jag inte bara gillar att skriva, folk tycker om det jag skriver också. Så det ena ledde till det andra och nu sitter jag här och kan officiellt äntligen få kalla mig för skribent. Det är som skribent jag nu påbörjar mitt arbete här. Tanken är att jag ska ta hand om 13


dröm om att bli en radiopratare. Med mig hem fick jag en tröja med radiostationens logga och en ryggsäck.

som göra att alla mina muskler är svaga och blir successivt svagare! Jag började med luftgevärsskytte i Alvesta när jag var ca 7 år eftersom jag tyckte det var spännande med vapen. Jag började även för att jag hade lite svårt att koncentrera mig och med hjälp av skyttet kunde jag lära mig att koncentrera mig. Jag sköt till jag var ca 12 år, under dem 5 åren var jag aldrig med i någon tävling utan sköt bara träning. Vi 13 års ålder satsade jag istället på bordtennis och det höll jag på med tills jag var ca 18 år, då var det för jobbig för mig att hålla upp armarna. I slutet på 2009 bestämde jag mig för att jag ville prova på skytte igen. Och för att jag skulle kunna skjuta så tillverkade en av ledarna ett specialstöd att ha geväret i och det fungerade kanon.

Kanske var det i slutet av den dagen som allting började. När jag kom hem besviken över det jag hade sett och då började skriva ner mina tankar. Musiken har alltid funnits med mig, men på ett annat plan, för mig är inte musik någonting man lyssnar på, för mig är det ett tillstånd man befinner sig i. Att skriva är däremot inget ”högre tillstånd” utan snarare en livsnödvändighet. Jag hade inte klarat att gå igenom en hel dag utan att skriva en enda rad, dikt, sms eller blogg spelar ingen roll, bara det är ord. Därför sitter jag nu här och skriver ett blogginlägg och oroar mig över att jag kommer få korta ner det jag skrivit just därför att jag måste få sväva ut lite. Jag måste få leka med orden. Att vara kortfattad är något som jag måste lära mig. Jag kommer förhoppningsvis att återkomma till den här bloggen ganska snart och uppdatera er om vad som händer, men till dess vill jag tacka för den här första veckan tillsammans med er, tacka för ett hjärtligt välkomnande och även passa på att önska en trevlig helg när den nu står bakom hörnet och bara väntar på att fredagen ska gå mot sitt slut.

I februari så var jag med i min första stora tävling: Malmö Open som är en stor handikapptävling med massa olika sporter. Det var 2500 deltagare från över 23 länder. I luftgevärsskyttet som jag tävlade i så kom jag tvåa på 596 poäng av 600 möjliga + 102,7 i finalen alltså sammanlagt 698,7 poäng. Hon som vann heter Viktoria Wedin och har världsrekordet i klassen sittande med stöd. Jag har även varit med i två mindre tävlingar i Rottne där jag har kommit tvåa båda gångerna. Jag har även tävlat i SM, med då pajade geväret och jag fick bara 578 poäng och kom näst sist.

Chriztian Wennersten

Vi har en liten intern tävling i Alvesta skytteförening som kallas veckotävlingen. Där skjuter man 20 skott varje vecka och räknar sedan räknar man ihop 7 veckor (av 12) då blir det max 1400 poäng (200×7). Första gången jag var med i den var i våras och då vann jag den i klassen ÖSM (övriga sittande med stöd) och jag ligger även bra till nu i höst med 1397 poäng den första 7 veckorna.

Prova på luftgevärskytte du också Jag heter Joel Gustafsson och tänkte berätta lite om mig och min relation till luftgevärsskytte. Till att börja med vill jag nämna att jag har en sjukdom som kallas Duchennes Muskeldystrofi som är en muskelsjukdom 14


publiken tjöt av skratt. Jag var inte rädd för någonting. Jo! En sak: Jag var rädd för att bli handikappad och orörlig. 1999 fick jag veta att jag har MS. Jag kan nu gå några steg med käppen, men gör inga volter mer. Så nu är jag inte rädd för någonting alls. Jag säger inte att det är enkelt. Jag säger: det finns inte något alternativ. Jag skulle ge vad som helst för att slippa sjukdomen, men samtidigt finns det inte någon människa som jag skulle vilja byta med. Mitt liv har varit en fantastisk historia. En bra historia full av kärlek och hat, ljus och mörker, utsatthet och mirakel. Alla händelser, alla människor, alla leende ansikten… Mitt liv är en fantastisk historia. Ja! Så är det!

Nästa tävling jag ska vara med i är i Alvesta helgen 12-13 november. Jag har även börjat ladda för Malmö Open i februari 2011 där jag ska försvara mitt silver. Jag var och lyssnade på en föreläsning med Jonas Jacobsson. Sveriges genom tidernas bästa skytt. Han har vunnit Guld i alla Paralympics sedan 1980. Och i London 2012 ska han även vara med i vanliga OS i klassen liggande. Unga RBU-are har planerat en prova på dag i luftgevärsskytte för alla med någon form av FYSISK funktionsnedsättning. Söndagen den 5 december

Hinder kan bli möjligheter. För det behövs förändring. Det behövs nya tankar, mod och lust. Teater kan vara ganska tråkigt. Ett antal oenga-

Om ni är intresserade & vill ha mer information och anmäla er så kontakta mig (Joel Gustafsson) på 070-673 10 84 eller på mail volvo-855_glt@hotmail.com Joel Gustafsson

Utsatthet och mirakel Det finns så många historier att berätta. Hur ska jag hinna med alla? Det tar aldrig slut. Idéerna är som svalor ovanför mitt huvud, som flyger hit och dit, jagar varandra, leker himlens härskare och jag vinner varje gång. Här är en:

gerade skådespelare som säger repliker från någon gammal pjäs som ingen längre bryr sig om. Och som gör det på samma sätt varje gång, för regissörerna förstår inte att deras arbete är att skapa magi och inte någonting annat.

Jag var den där fysiska skådespelaren som slog volter och snubblade och ramlade och

De senaste åren så har jag bl a arbetat med Teater Scenkommet – en teatergrupp beståen15


de av fysiskt funktionsnedsatta skådespelare. De är bra skådespelare. Ambitiösa, modiga, begåvade. Varje gång jag, som regissör, höjer ribban så klarar de den nya höjden lika säkert som den förra. Fast de hoppar inte, i alla fall inte på samma sätt som de flesta andra. Förstår ni?

att börja sommarjobba på en exklusiv seglarrestaurang i skärgården. Eftersom jag inte kunde se deras ansikten, kläderna, färgerna, skärgården, den stora båten – fick jag endast förlita mig på min egen fantasi. Jag hade inte heller sett trailern före bion och hade därför ingen som helst aning om skådespelarna som spelade de olika rollerna.

Att arbeta med rörelsehindrade skådespelare är för mig som regissör en möjlighet, inte en begränsning. Scenspråket skriker efter förnyelse och nya idéer. Vi arbetar med denna förnyelse, med dessa nya idéer. För att det är roligt, spännande, utmanande. Och för att det inte finns något alternativ! Vi har bara börjat.

Nu i efterhand märker jag vilken fantasi det krävs och lite av en koncentration kände jag, för att faktiskt hänga med vad som händer. Alla de olika namnen sade inte så mycket känner jag, utan det var bara ett sätt att påvisa att det finns fler än en person i filmen.

Hans Sjöberg, dramatiker och regissör

När hon som syntolkade sade ”nu kastar Martin allt omkring sig”, undrade jag direkt och ville se vad var det han slängde. Jag kunde höra glas som krossades och lite annat, men jag upplevde ett behov att använda ögonen.

Bio med andra sinnen Andra raden från bioduken, sittplats 15 satt jag och hade gått in i detta utan några som helst förväntningar eller erfarenheter i bakgrunden. Allt jag visste var att jag ville se en syntolkad film, då jag ville se hur det är att se film utan att faktiskt använda ögonen. Vi har fyra andra sinnen att förlita oss på . Jag hade några tjejer på min vänstra sida och Janne Karlsson från I&KC på min högra.

Jag ser detta som en bra och positiv upplevelse och bra ett sätt att sätta sig in i andras situation och vidga sina vyer. Vi behöver faktiskt inte ögonen för att gå på bio och jag är tacksam och glad över att den möjligheten finns! Jag vill avsluta detta inlägg med att tacka för att jag fick vara med och se saker och ting med andra sinnen och själv uppskatta det lilla, som egentligen betyder massa men som man inte tänker särskilt mycket på. Miralema Klokic

I första raden satt hon som syntolkade filmen. Före filmens start, delades hörlurar ut som gjorde att vi kunde höra vad hon som syntolkade sade. Hon hade en mikrofon, där signalen från den gick till våra hörlurar. Då jag ser tillräckligt bra för att kunna gå på bio, var jag bestämd över att INTE tjuvkika: Jag kan med stor stolthet säga att jag inte tjuvkikade en enda gång. ”Himlen är oskyldigt blå” heter filmen och är en svensk film som utspelar sig året 1975 och handlar om Martin som efter studenten lämnar storstan för

Invalider och individer Att börja gymnasiet kan vara nervöst. Ny skola, nya lärare och nya klasskamrater. Samtidigt är det intressant då det är ytterligare ett steg framåt i ens liv. Jag var 16 år gammal då jag flyttade från Jönköping till 16


Kristianstad för att studera på riksgymnasiet i fyra år. Jag såg fram emot att flytta hemifrån trots de 24 mil som jag skulle ha till min mamma. Riksgymnasiet, på Söderportgymnasiet, i Kristianstad blev min nya skola. En lägenhet på ett rum med kokvrå blev mitt nya hem i en korridor tillsammans med andra riksgymnasieelever. Under min grundskoletid var jag den enda med en funktionsnedsättning på skolan. Jag träf-

Tankarna kring mitt handikapp kom ofta och jag kände mig obekväm i många situationer med andra som också hade någon form av funktionsnedsättning. Jag blev allt mer medveten om andras blickar och fördomar. Jag har träffat på många som tycker att jag borde känna mig trygg bland sådana som är i liknande situation som jag själv. Det är en logisk tanke och jag vet en hel del som känner så. Men jag är inte en av dom. Tvärtom. Då jag umgås med mina vänner som inte har något handikapp förändras mina tankegångar. De motgångar och fördomar jag träffar på kan jag besvara med självförtroende och svar på tal. Jag har förvånat min omgivning och framför allt mig själv genom att välja ett jobb som jag förut aldrig hade en tanke kring. Jag är sedan snart två läsår åter tillbaks på riksgymnasiet, den här gången inte som elev utan som kamratstödjare. Nu fördriver jag dagarna genom att stötta eleverna i deras skolgång, prata under rasterna, dela med mig av mina erfarenheter och att helt enkelt bara vara en vän. Jag har utvecklats i mig själv under de här två åren och trivs bra med att finnas till hands. Detta är något som jag ser behövs och som fler skolor borde använda sig av. Rebecka Roos Riksgymnasiet Kristianstad

fade på en del andra handikappade genom en del aktiviteter såsom basket och innebandy som jag testade på under åren. Att jag var den enda med funktionsnedsättning var då ingenting som jag funderade speciellt mycket kring. Tankarna kom först på riksgymnasiet då jag inte längre var ensam med detta problem. Istället gick jag i en klass med endast funktionsnedsatta människor, hade grannar med handikapp och såg dessa personer dagligen ute på stan.

Funktionshindrades dag i Lenhovda 9:e oktober 2010

17

En heldag som anordnades av handikappföreningarna i Uppvidinge och Kommunala Handikapprådet.


Vi hade en trevlig och lärorik stund och det bjöds på underhållning, information föreläsningar, utställare och servering. NHR Kronoberg visade stolt upp sig. Ställde ut gjorde: Swereco, Lions Club, Assistansia, Tryckboden, Anhörigas riksförbund, Reumatikerföreningen och Hörselskadadesförening i Uppvidinge, Hjärt/ lungsjukasförening, Bröstcanserföreningen, NHR Kronoberg m fl Jenny Malm

Lindborg från Växjö golfklubb var också närvarande på mötet. Gunnar berättade om visionen de har på klubben, om att alla ska kunna spela golf på deras anläggning genom att förbättra tillgängligheten. Mer tillgänglighet säger vi! På Funkibator jobbar vi bara med sådant som vi tycker är kul och då pratade vi såklart om roliga aktiviteter vi skulle kunna göra tillsammans, bland annat spela golf och temahelger. Det kan vara allt från matlagning till att skriva; att träffas och ha roligt tillsammans men även att prata allvar tillsammans och komma fram till saker tillsammans. Då vill jag avsluta med att välkomna Unga RBU:are till Kronoberg och Kalmar län!

En historisk dag Lördagen den 23 oktober 2010 är datumet som vi ska lägga på minnet! Vi från Funkibator och några till träffades klockan 14.00 på stadsbiblioteket i Växjö och efter presentationer och en del formella som skulle göras – hade vi startat en ny länsförening; Unga RBU:are (rörelsehindrade barn och ungdomar) i Kronoberg och Kalmar län! Stefan Johannson hade bjudit 20-25 personer till mötet, men av olika anledningar kunde några av dem inte närvara, men trots det blev vi ett litet gäng som kunde närvara på den här historiska dagen.

Miralema Klokic

Om goda exempel och möjligheter till goda livsvillkor I dagar som dessa är det lätt att känna sig förtvivlad när man läser om sjuka och funktionsnedsatta människor som kommer

Vi fick träffa förbundsstyrelserepresentanter från Jönköping och Skåne. Gunnar 18


På LaSSe samlar vi på positiva händelser och företeelser som möjliggör att personer med funktionsnedsättningar kan leva som andra. Vi kallar det LaSSe Leva Lika och lämnar sedan 2008 ut ett pris till någon som bidrar till detta. Första året belönandes en personlig assistent, förra året en verksamhet som sysselsätter långtidsarbetslösa. Båda pristagarna har det gemensamma att de nominerats av personer med funktionsnedsättningar som uppskattat det arbete som utförts.

i kläm. I ropet har bland annat varit indragning av assistansersättningar och en mycket hård tillämpning av sjukförsäkringen. Att på daglig basis möta och arbeta med dem som är beroende av ett fungerande välfärdssystem kräver engagemang och en förmåga att hålla fast vid positiva händelser och möten. På LaSSe Brukarstödcenter i Göteborg arbetar vi med rådgivning för personer med funktionsnedsättningar. Hos oss blir det ett samtalsämne i lunchrummet när någon kommer med glada nyheter. Förra veckan kunde vi glädjas med en brukare vars överklagan med hjälp från oss fick bifall av Kammarrätten gällande korttidsvistelse.

Hjälp oss gärna att finna goda exempel. Genom att belysa och använda sig av dem ger det en vägvisning om hur goda livsvillkor kan skapas för alla. De visar också att det är värt att oförtrutet arbeta vidare på att hitta lösningar som stärker den enskildes möjlighet att leva ett liv efter sina önskningar.

Tidigare idag kom en rådgivare från ett möte med en brukare, en biståndshandläggare och dennes chef. Chefen var en myndighetsutövare som utstrålade välvilja att lösa svårigheter och var målinriktad att utifrån gällande lag utrymme hitta en sätt att underlätta brukarens vardag.

Stina Roempke verksamhetsledare LaSSebrukarstöd, Göteborg 19


Vikten av att leva och inte bara finnas till

på Växjö kommun. Suzana fick en kort lägesrapport av vad som händer i Funkibator just nu. Eftersom hon hade fått ta del av lägesrapporten för oktober innan möte så hade hon bra koll på läget! Det blev ett givande och spännande möte. Och vi diskuterade om vad Funkibator kunde hjälpa till med. Mer om detta kommer fram över..

När jag är ute och föreläser frågar människor ofta mig hur det kommer sig att jag så ofta orkar och kan vara så glad och positiv. Det är för mig en udda fråga då jag spontant känner: Varför inte? Jag har faktiskt inte så mycket att vara ledsen över.

Vad är Mångfald för Växjö kommun Demokrati – De mänskliga rättigheterna Medborgarna ska känna att de har inflytande och kan påverka.

Ja, ja jag vet att jag är en funkis och vet att vardagen inte alls alla gånger är den lättaste, men vem har sagt att livet i sig ska vara lätt? Jag har en tanke om att andra människor också har jämnt göra med sina vardagar, inte bara jag. Vi har det på olika sätt bara. Just för att livet inte alltid ter sig lätt eller rättvist finns det väl ännu större anledning att se det ljusa, möjligheterna i vardagen. Det har för mig varit det allra viktigaste.

Jämställdhet – Kvinnor och män ska ges lika rättigheter att forma sina egna liv. Servicen ska vara anpassad för alla, oavsett lön. Integration – Alla ska leva på samma villkor och de ska bli accepterade och respekterade för den de är. Sexuell läggning – Det ska vara möjligheter och skyldigheter oavsett sexuell läggning.

Jag vill faktiskt göra något roligt av livet när jag har fått möjligheten att leva det. Inte bara överleva. Jag väljer att se det komiska i många situationer jag är med om, istället för att hänga läpp för att det inte gått som jag kanske tänkt eller önskat mig. Jag har genom åren också valt att själv lösa problemen istället för att lita på att någon annan ska göra det åt mig. Det är också en av många saker som får mig att känna att jag har makten över mig och mitt egna lilla liv! Jag önskar och vill att fler än jag ska ha ett positivt och ljust förhållningssätt till livet! Sosso Milegrim Föreläsare

Barn och ungdom – Barn och ungdomar ska ha goda livsvillkor. De ska ha en trygg uppväxt och personlig utveckling. Funktionsnedsättning – Alla ska kunna verka och leva på samma villkor. Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att medverka i samhällets alla delar. Är du nyfiken på kommunens mångfaldsarbete? Se deras länk till mångfaldsarbetet här!

Det är år 2010 det gäller Det är mångfaldens år 2010 för Växjö Kommun! Förra veckan träffade jag, Miralema, Suzana Moćević som jobbar med mångfald

Miralema Klokic 20


Strategisk påverkan - va e de?

tiner/strukturer förändras till det bättre. Så ett råd till alla ESF-are, tänk på schackbrädet redan när ni spånar på idén. Tänk ut hur ESF-projektet PÅ RIKTIGT ska vara en del i ett sammanhang och där det under och efter projekttiden orsakar massa ringar på vattnet ut mot omvärlden.

Idag satt jag på obligatoriskt möte som ESF-rådet hade kallat till. Det handlade om strategisk påverkan ett av de viktigaste områden att tänka på när man ska arbeta med ESF-projekt. Men här satt vi en brokig skara projekt och projektledare, där jag kan svära på att de flesta i samlingen inte kunde svara på vad som egentligen menades med ”Strategisk påverkan”.

Stefan administratör för ett pågående ESF-projekt med inriktning på funktionsnedsättning.

I utvärderingar av ESF-projekt från övergripande nivå har det visat sig att väldigt många brister i arbetet med strategisk påverkan. Det är bland annat därför ESF-rådet kallar till sådana här halvdagsträffar för att medvetandegöra vad det här handlar om. Och från början satt jag och funderade på vad i helsike menar de med Strategisk påverkan.

Viktigt med bemötande

Jag vet vad strategi är och jag vet vad påverkan är men vad menar nu ESF-rådet?

Pia höll en föreläsning om bemötande med inriktning på funktionsnedsättning. Som rullstolsburen berättade hon vilken stor procedur det är att fylla i papper till försäkringskassan, för höga bankomater och kassor. Tanken är väl att hålla pinkoden till bankomaten hemlig? Hon berättade även hur hon ville bli bemött av andra. Andreas Johansson som är synskadad berättade hur han blivit bemött genom sitt24 åriga liv, från när han var liten och fick springa runt med sina kompisar och hans oroliga föräldrar till hans klasskamrater på gymnasiet och hans passion för rock och Sweden Rock Festivalen, där han känner sig som vem som helst, med ett gemensamt intresse för musiken. Han berättade lite kort om ledsagning och vad den som leder skulle tänka på.

Dagen efter vuxenhabiliteringskursen, se tidigare blogginlägg, så åkte jag tillsammans med Stefan Johannson, Pia Hammargren och Andreas Johansson återigen till Grimslövs Folkhögskola.

Och det visade sig helt enkelt att de menade att de vill att det ska HÄNDA något som resultat av ESF-projektet. Och inte bara att det ska hända något för de som är med i projektet och inte heller bara under själva projekttiden. ESF-rådet vill att det ska hända något även utanför projektet hos andra aktörer som kanske inte från början är inskrivna. Och de vill det ska hända något efter projekttiden. Och de vill att det som händer ska vara något nytt och något som stannar kvar. Så först har man en idé som blir till ett projekt och av projektet blir det resultat med hjälp av resultatet så ser man till det uppstår olika förändringseffekter och genom effekterna så ska saker/organisationer/ru-

Även jag fick chansen att berätta kort om 21


Att bo på riksgymnasiet Innan jag började i Kristianstad så bodde jag hemma hos mamma och pappa. Man lärde sig att det var en väldigt trygg och säker miljö då man i Kristianstad fick stå på egna ben och vara självständig eftersom man bor på internat. Samtidigt så är bland det bästa med att bo på internat att man slipper föräldrarna och att man får träffa andra ungdomar. När det kommer till boendet så har jag precis flyttat till ett nytt boende där man har egen lägenhet. Innan hade jag ett rum som i en korridor med sällskaps rum och delat kök. Det har jag nu med men det är istället en gemensam lägenhet där man kan träffas. På varje elevhem så är det ungefär tio personer som jobbar. Det är bemannat dygnet runt så man kan få hjälp om man behöver.

mig själv och mina upplevelser som synskadad. Det var kul men lite nervöst eftersom jag inte alltid varit öppen om min synskada. Efter föreläsningen fick studenterna gå runt på olika stationer, från att skicka ett varmt glas vatten, ledsagning till att hur det är spela kort och Yatzy med punktskrift – allt med ögonbindel!

I skolan är det 33 assistenter dem jobbar i lag. Ett lag för ettorna, ett för tvåorna, ett för treorna och ett för fyrorna. Skillnaden med riksgymnasiet i Kristianstad mot en vanlig gymnasieskola är att det är handikapps anpassat och fler lärare vet hur de ska jobba så det passar oss elever. Själv så tycker jag det kan vara jobbigt att ha så många assistenter för det tar tid att lära dem hur man själv lär sig saker vilket tar tid från till exempel läxhjälp. Dessutom kan man ha förtroende problem så andra saker blir jobbiga men man vet också att det bara är att vänja sig för det är så livet kommer att se ut man kommer få hjälp av en massa nya människor. Det blir i alla fall inte tråkigt.

Miralema

Växjöelever ska arbeta med tillgänglighet En skolklass på Norregårdsskolan i Växjö har anmält sig för att arbeta med tillgänglighet inom ramen för DHRs skolsatsning där Funkibator hjälpt till med koncept och marknadsföring. Nu efter första klassen kan det bara bli fler! Mer information om hur det går för klassen och deras arbete hittar förhoppningsvis hit till bloggen inom kort!

Matilda Sommarjobbare hos Funkibator 22


Att gå på riksgymnasium

sin sjukgyast, man kunde dessutom få 30 minuters simning/vecka och delta i öppet gym, på onsdagseftermiddagarna då man fick ett personligt schema på övningar som man kunde träna ifrån. Man kunde också ha tid en gång i veckan från arbtsterapeut, kurator och psykolog.

Jag har nu precis tagit studenten efter att ha gått tre år på samhällsprogrammet med inriktning på språk på riksgymnasiet i Kristianstad. Det var tre väldigt intensiva år av mycket press och stress då jag ställde höga krav på mig själv i mina studier. Det blev väldigt ofta mycket sena kvällar och jag fick stiga upp väldigt tidigt på morgonarna. I skolan trivdes jag mycket bra, då det var väldigt bra och trevliga assistenter, som hjälpte mig och som fixade så att jag fick sitta i ett avsides rum som de bokade de tider på de dagar då jag skulle ha prov i framförallt språk.

Om man inte bor i närheten utav Kristianstad kan man under veckorna bo på ett elevhem som det finns fyra stycken utav. De ligger i centrum. Där ska man träna på att bli så självständig som möjligt. På dessa boenden får man lära sig att ta hand om städ, tvätt mm själv utifrån vad man har för förutsättningar. På mitt boende ska man till och börja med bo på de mer bevakade våningarna, men sedan om personalen bedömmer at man klarar sig mycket själv erbjuds man att flytta upp till översta våningen, däruppe får man ett betydligt större rum, som är utrustat med en vanlig ugn, mikro,mycket förvaringsskåp, och en mängd med en massa köksredskap som riksgymnasiet köpt in för att man ska ha tillgång till en standardutrustning. Louise Sommarjobbare hos Funkibator

Distanskursen under lupp

Det var väldigt bra organiserat på det planet att om det var något ämne som jag hade i stor grupp till och börja med, men som jag sedan ville läsa i liten för att ta det mer i min egen takt var det alltid möjligt och de var alltid lika engagerade i att göra sitt bästa för situationerna skulle bli så bra som möjligt. De anpassade helt enkelt allting efter ens egen förmåga. I schemat ingick det habilitering då man några timmar/ vecka fick fysisk träning med 23

Distanskursen i det nutida samhället har under våren 2010 varit föremål för en fältstudie på Linnéuniversitetet, där 4 studenter vid Informatörsprogrammet, undersökt hur kursen fungerar i jämförelse med en distansutbildning på universitetet. De valde att studera kursen eftersom den är nytänkande inom många olika områden. Både i utforming, innehåll och verktyg. Den tar upp


Mer info om distanskursen

bland annat delar som coaching/ledarskap, arbetsmarknad, utbildning, tillgänglighet och så vidare. Undervisningen sker på distans genom olika digitala kommunikationsverktyg. Och där kursdeltagarna använder sig av olika sociala medier för att lösa vissa uppgifter, göra grupparbeten och researcher. Mer info om distanskursen hittar man på dess webbsida, se längst ner.

Distanskursen Funktionsnedsättning i det nutida samhället kommer gå igen till hösten. Just nu pågår ansökningsarbetet, och det finns någon plats kvar. Se vidare: http:// distanskursen.se/?page_id=392 Kristin Horn-Sällström

Tillgänglighet - en rättighet

Distanskursens framgångsfaktorer

De studenter som genomförde fältstudien konstaterade bland annat att: * att distanskursen har lyckats skapa en klassrumskänsla i kur- s en, trots att den sker helt på distans * att studenterna i mycket hög ut sträckning fullföljer kursen * att studenterna är mycket nöjda med tillgängligheten, då kursko- ordinatoren har funnits tillhands digitalt för frågor och samtal var je dag via internet. Så fungerar det sällan på universitetets distans- kurser. * att verktygen för kommunika tionen sker smidigt och effektivt, främst digitalt

Vi som arbetar med olika samhällsfunktioner, förvaltning, produktion har ansvaret för om vi har ett löpande aktivt tillgänglighetsarbete. - Att börja rätt, att inventera, registrera och prioritera olika anpassningar är en viktig start i arbetet. - Att tänka på alla inte bara de som bor i en fastighet utan även besökare. Alla som rör sig i och i kring fastigheten och dess utemiljö, skall ha rätt att komma fram och inte minst komma till. - Att bygga mer än en våning i ett hus utan hiss är att begränsa tillgängligheten för en stor grupp människor. Jag tänker på människor med rollatorer, rullstolsburna, de som har svårt att röra sig i någon form eller benbrott. Det är ingen särskild åldersgrupp, detta omfattar alla.

Utdrag ur studien:

”Som sagt är kommunikationen en viktig del inom en distanskurs.” Alla studenter som har läst någon kurs hos Nätverket SIP tycker att en av de bästa sakerna med kursen var att man hela tiden kunde få tag på läraren. ”Det bästa med Pia är att hon hela tiden ger snabba svar, även om det gäller mail eller MSN. Eftersom jag arbetar under vanliga kontorstider var det perfekt att kunna prata med läraren över MSN på kvällen om det var någon liten sak man undrade över till nästa dag”(Mia Karlsson, 2010.04.15).”

- Att se möjligheter till anpassningar och förändringar som leder till en ökad tillgänglighet, har vi den inställningen är vi på god väg.

24

De ekonomiska aspekterna är för många ett återkommande skäl till att inte genomföra eller ta tag i detta. Det finns självklart begränsningar men med rätt attityd kommer man långt. Håkan Källberg vd Vidingehem


Den lame kocken

Men va fan, är inte du lam? var det någon som sa till mig en gång på gymmet när de såg att jag cyklade på en motionscykel.

Nu har jag skickat in min ansökan till TVprogrammet ”Halv åtta hos mig”. Jag tycker att det är på tiden att en rullstol syns i rutan i ett tillfälle då det inte ska klagas, sörjas eller avgudas. Att se en person i en avdramtiserad miljö, göra något normalt men kanske på ett lite annorlunda sätt, och sen bara ha rullstolen som en slags nödvändig rekvisita som då och då får vara med på bild. Detta tror jag är det bästa sättet att ta bort fördomar, skapa förståelse och bli en del av samhället. Jag vill visa att jag kan laga mat och inte bara är duktig på rullstolsbasket, hemsidor och att kämpa för frågor som mest angår personer med funktionsnedsättningar.

Frågan var inte tänkt att håna eller kritisera. Det var en ärligt menad fråga, kanske till och med ett glädjerop, från en man som inte riktigt fick ihop det faktum att jag sitter i rullstol och samtidigt cyklar 33 minuter på en motionscykel. Vem kan klandra honom? Det är lite konstigt att jag inte kan gå 100 meter men kan motionscykla i 33 minuter. Jag tror dessutom att han blev uppriktigt glad av att se mig klara av det. Sen fungerade inte riktigt det centrala nervsystemet i symbios med talet för honom och därför fick han bara fram: ”Men va fan, är inte du lam” Jag tror att min uppgift på jorden är att ”röra om i grytan” i folks medvetande – så varför skulle jag inte kunna göra det i ett TV-program också. Rasmus Isaksson författare och föreläsare

Idrotta med rörelsenedsättning Mitt namn är Johan Steirud och jag är gästbloggare här på Funkibator. Jag är 27 år och har suttit i manuell rullstol i hela mitt liv. Detta på grund av en muskelsjukdom i benen. Ett stort intresse som följt med mig genom hela livet är idrott. Detta har jag utövat i många olika former och på rätt många platser.

Jag vill att det ska komma fram att jag studerar till personlig tränare, att jag kör en röd Mitsubishi Colt, att jag nyligen gått ner drygt 30 kilo med GI-metoden, att jag gillar att resa och inte minst – att jag gillar att laga mat!

Det första intresset (vid ca 10 års ålder) var friidrott och mer exakt utöva löpning med tävlingsrulle. Detta gick bra, men i den lilla orten jag kommer ifrån fanns det ingen med 25


En liten solskenshistoria från motordagen En kille, vi kallar honom Sven, gillade att åka fort. Eftersom jag känner våra förare mycket väl lovade jag att hämta en riktig fartfantom för en oförglömlig åktur. De körde i ett rasande tempo, allt gick bra i två av de tre varven. Men i det tredje hände en liten olycka. Bilen förlorade kontrollen, och körde på två hjul. Det hela slutade med att de låg på sidan. Funktionärerna var snabbt på plats, kollade att åkande och förare mådde bra och rätade upp bilen. Senare i depån frågade jag Sven om han upplevt det hela som otäckt. Hans svar kom klockrent ”äh han gjorde det ju inte riktigt, vi skulle ha landat på taket”. De orden värmde. Ett bevis på att farten, men även incidenter är uppskattat

liknande intresse och situation att träna med. Efter några få år övergick jag till bordtennis. Denna sport upplevde jag som svår, då mina träningsvänner var stående i min klubb. När jag mötte andra sittande spelare vid tävlingar och en del träningsläger, blev jag först överraskad för det blev ett annat spel för mig än vad jag var van vid, men efter ett tag gick det bättre. Efter åtta år som aktiv bordtennisspelare, med deltagande och ganska hyfsade resultat på JSM och liknande tävlingar så la jag racket på hyllan. Under några år tränade och tävlade jag även alpin utförsåkning i sit-ski. Träningsläger och tävlingar i Hagfors blev det mestadels. Jag åkte även en del i Idres backar. Alla som använder sig av en rulle vet att den i kombination med snö är minst sagt jobbig. Så denna tid med utövningen med sit-ski får jag nog kalla den enda tiden jag verkligen gillade snön.

Lite fakta * Priset är 100 kronor med försäk ring och enklare förtäring. * Vi tar emot 30 deltagare vid varje pass.

* Vi har två valfria tider * 10-12.30 * 13.30-16.00.

* Efter varje pass förrättas en prisutdelning * Varje deltagare får någon form av minnessak. * De åkande kan vid varje pass följa med så många gånger tiden medger.

Man ska inte vara rädd att prova en idrott man tycker verkar intressant, man kan mer än man tror. Hälsningar Johan Steirud

Hälsningar Jan Ragnarsson Lessebo Motorklubb 26


Tillgänglighet för människor att komma till tals

behov av underhållning och information. Men det är också viktigt att vara medveten om att det är olika intressen som styr utbudet. Det som presenteras i media är oftast inte hela sanningen. Och framför allt är det ofta grupper och människor som inte har tillgång till kommersiella medier och public service. Var kommer deras röst fram?

Tillgänglighet. Mångfald. Demokrati. Det är fina ord om viktiga saker. Men innan orden fylls med innehåll är det just bara fina ord. Det handlar i slutänden om att människor ska känna delaktighet, att alla ska kunna vara med och skapa det samhälle som de själva vill leva i. För att bli delaktig behöver man forum där man kan uttrycka sina åsikter och lyssna på andras, för att skapa något tillsammans. Där spelar public access-medier som Öppna Kanalen Växjö en betydelsefull roll. Där kan alla människor komma till tals och få hjälp att göra sin röst hörd.

För att ge alla människor möjlighet att delta i det sociala samtalet behövs public accessmedier som Öppna Kanalen Växjö. Där får medborgarna själva vara med och producera och göra sin röst hörd på egna villkor. Var med du också och bidra till det samhälle som du vill leva i! Daniel Westergren redaktionschef Öppna Kanalen Växjö

Delaktighet

Media är vår koppling till världen utanför de människor som vi känner och umgås med. Där förs kommunikationen om de gemensamma frågorna som är viktiga i vårt samhälle. Men vilka intressen är det som styr den agendan?

Passa på att se Öppna Kanalen i Växjö TVprogram via webben: www.okv.se

Gå en mil i någon annans skor

Man kan tala om tre mediasektorer: public service, kommersiella medier och public access. Kommersiella medier styrs för sin egen ekonomiska överlevnad av sina annonsörers intressen. Annonsörerna vill ha en publik som köper deras produkter och tjänster. Public service verkar i allmänhetens tjänst, men är till största delen enkelriktat, vi som tittare tar emot. Service till allmänheten. Public access, media tillgängligt för allmänheten, ger istället människor själva möjlighet att uttrycka sig. Community media är ett annat begrepp på engelska, som tydligt uttrycker vad det handlar om. Samhällets eget mediaforum.

2010 är mångfaldens år i Växjö kommun. 2010 har regeringen satt upp målsättningen att Sverige ska vara tillgängligt vad det gäller offentliga lokaler. Visst vore det bra om vi inte skulle behöva varken mångfaldsår eller särskilda mål om tillgänglighet. Tänk om vi kunde leva i ett samhälle dit alla har tillträde och behandlas med respekt och ges möjlighet att delta utifrån sin egen kapacitet. Tyvärr lever vi i ett samhälle som var felkonstruerat redan från starten. Det ligger nu på oss, dagens generation att ställa det till rätta. För att kunna åstadkomma en förändring

Alla mediesektorerna behövs för att fylla vårt 27


måste verklig förståelse för problematiken uppnås. Sedan jag blev ansvarig för tillgänglighetsfrågor i kommunen har jag varit med om upplevelser som verkligen förändrat min syn på funktionsnedsättning. Det första var när vi ordnade en stadsvandring med rullstol för att mäta tillgängligheten i Växjö centrum. Resultatet var nedslående. Efter att ha försökt ta oss in i ett flertal restauranger och butiker i staden fick jag en insyn i hur vardagslivet för en rullstolsburen person kan te sig i vårt samhälle. På vita käppens dag fick jag och Charlotta Svanberg prova på livet som synskadad för en stund, och upplevde på nytt de hinder som finns i samhället för att alla ska kunna leva ett fullgott och smidigt liv.

ningar skyfflats undan i utkanten av samhället, där föräldrar sagt åt sina barn att titta bort när de mött någon med rullstol och där man bara fått vara med när det handlat om funktionshinder – med betoning på hinder. För första gången deltog modeller med funktionsnedsättningar i en modevisning på samma villkor som modellerna utan. Och det bästa av allt var att det inte skedde av någon välgörenhet, utan för att chefen för köpcentret insett att det är många med funktionsnedsättningar som besöker centret och shoppar precis som andra. Nu hoppas jag att fler tar efter honom. Och jag kommer inte att ge mig förrän människor med funktionsedsättningar är en självklar del i Sveriges reklam och media. Då har vi uppnått målet: att Funkisbyrån inte ska behöva finnas. För människor ska inte värderas efter sin funktionsförmåga.

Dessa händelser har påverkat mig, och jag har insett att tillgänglighet är så mycket mer än bara dörröppnare och ramper. Vi måste jobba målmedvetet med kunskap och bemötande hos politiker och personal som dagligen fattar beslut som påverkar våra kommuninvånare, och se till att de fattar beslut som möjliggör allas tillträde till samhället. I Mångfaldsprogrammet har kommunen antagit att otillgänglighet är diskriminering. Det är min ledstjärna i arbetet för ett bättre samhälle för alla.

Lou Rehnlund, initiativtagare och projektledare f ör Funkisbyråns modellagentur

Varsågod här får du en stämpel ...

René Jaramillo (KD) Ordf. i Kommunstyrelsens samverkansråd Ansvarig för Mångfaldens år 2010

Stämplar är väldigt populära och används flitigt. Det finns en stämpel för allt. Du kanske tror att du går fri från stämplar men ack nej, du tillhör redan ett fack eller en kategori. Det underlättar för samhället att sätta stämplar på människor, vi blir lättare att hantera då, det blir mer överskådligt. Det kan handla om sjukdomar och diagnoser, om vilken sexuell läggning du har, hur du klär dig och hur hög inkomst du har, om du är gift eller ensamstående eller till och med om var du kommer ifrån. Redan i grundskolan dyker stämplar upp.

Funkisbyrån När jag stod nedanför scenen och såg Funkisbyråns modeller rulla ner för catwalken den 21 mars i år kände jag att ett blad höll på att vändas i historieboken: Vi lämnar en epok där människor med funktionsnedsätt28


En annan stämpel är ditt jobb. Jag tycker det är synd att det ofta är så. Något av det första folk frågar är: Vad jobbar du med? Jobbet är tydligen viktigare än vem du är, vad du gör på fritiden och vad du är intresserad av. Nu kan det ju vara så att du har ett jobb som du verkligen brinner för och det är ju jättebra, men det är fortfarande inte jobbet som gör människan, eller är det?

Redan där bäddade jag för trubbel. Att jag dessutom var tjej gjorde ju inte saken bättre. Fast just den stämpeln har faktiskt varit till nytta genom åren (om man bortser från ett par obekväma dejter med personer som inte riktigt sett charmen i det). Jag tycker inte om stämplar. Även om de kanske kan vara till hjälp, ibland så gör de ofta mer skada än nytta. Man glömmer lätt bort att se själva personen bakom alla dessa stämplar. Det är verkligen otroligt sorgligt att det ska behöva vara så. Christina Dewens

Jesper Odelberg - Skämt som sitter I mitten av 90 talet kom stå upp komiken till Sverige och vi fick tv program såsom exempelvis: Släng dig i Brunnen som var nytt 1997. Där skämtade man vilt om alla möjliga tabubelagda områden som vi inte vågat prata om det tidigare. Özz Nujen skämtade vitt och brett om sin Kurdiska bakgrund till exempel. För att inte tala om när han senare skojade om al qaida och klädde ut sig till Usama bin Laden. Vi gapskrattade för han var ju så oerhört lik honom och värst av allt skämtade han om hedersmord.

Jag har redan samlat på mig några stämplar vid det här laget: * * * *

CP skadad, har en funktions- nedsättning Psykiska svårigheter Arbetslös Singel

Men där fanns också en kille, Jens Odelberg och han fick oss verkligen att höja på ögonbrynet och sätta kaffet o bullarna i halsen. Jesper har en funktionsnedsättning och har en grav cp skada och om detta och fördomarna kring det, skojade han friskt.

Jag har även blivit stämplad som nörd, vilket i och för sig är mitt eget fel. Som 9- åring med rosa mjukisbyxor var jag förmodligen den enda i hela skolan som ägde en Ninja Turtles ryggsäck. Jag var mycket stolt över den, eftersom jag fått den av min pappa.

Folk blev vansinniga berättar Jesper i en artikel i tidningen Barn och Cancer. SVT blev nedringda av människor som tyckte han drev och gjorde narr av personer med funk29


tionsnedsättningar. Jesper hämtar material till stå upp komedierna ur sitt eget liv. Ett tag var han verkligen irriterad på alla fördomar han stötte på. Det har med tiden tack och lov blivit bättre. Trots sin elaka och riktigt vassa tunga vill han vara ett ansikte utåt för de svaga och utsatta. En clown har han alltid varit menar han i artikeln. På roliga timmen i trean sjöng han och apade sig så fröken skrattade så hon grät. Jesper Odelberg vill få oss att vakna upp se vår kortsynthet och våra fördomar ur ett komiskt samhällsperspektiv. Det kanske är därför vi blir så irriterade, han slår huvudet på spiken.

hamna på sopberget, är det någon som gör fynd på Kupan. När en katastrof inträffar är inte bristen på kläder det största problemet, utan i stället är behovet av mat, rent vatten och tak över huvudet mycket större. Därför är de pengar som Kuporna genererar här hemma livsviktiga.

Han är killen som tog med sitt handikapp upp på scenen och gjorde/gör något bra av det och som inte skäms över det.

För att återgå till tillgänglighetspriset som numera hänger i vårt fik. Och när du ändå kommer hit för att titta på det, passa då på att ta en fika eller en liten shoppingrunda. Det är inte varje dag du kan njuta av en kopp kaffe och en räksmörgås, göra något kul fynd i affären, samtidigt som du räddar liv på Haiti!

Lise-Lotte Gill

Dricka kaffe och rädda liv Vi tilldelades Växjö Kommuns tillgänglighetspris 2006. Konstigt nog skedde detta på vårt eget 20 års jubileum. Diplomet som vi är mycket stolta över hänger på väggen i Kulinaren som är Röda korsets och Kupans eget café. På så sätt kan alla se och ta del av det. Förresten visste ni att Dacke kupan är den första och största i Sverige? Den startade 1986 och idag finns det över 300 Kupor i Sverige som säljer Second hand. Lite kul jämförelse, det finns fler Kupor i Sverige än det finns McDonalds. Idén att starta affären Kupan av alla skänkta prylar, kläder, böcker, möbler med mera och på så sätt tjäna pengar är synnerligen smart, om jag får säga det själv. Istället för att det vi säljer ska slängas och

Monica Ravelli

En innebandyspelare i rullstol för en dag Rullstolsinnebandy är som vanlig innebandy fast man sitter i rullstol. Målen är små så man känner sig inte pricksäker. Om man inte sitter i rullstol sedan tidigare så kan det i början vara väldigt svårt. Men man kommer in i tänket väldigt fort. Det är bästa sättet att slippa blåsor och sår är att ha handskar! 30


Deltagarna i Hillbillies från Köping

Stefan, Roger, Glenn Jocke och Norrland är fem killar som ska vara med i en ny tv serie från Köping. Det som kanske inte är så vanligt är att de alla sitter i rullstol av olika anledningar. En är skadad sedan födseln, två har dykt fel, en har kraschat i motorcross banan, en körde av vägen med motorcykel. De har dock bestämt sig för att inget ska hindra dem från att leva ett normalt liv. De har en dröm om att bli bäst i världen i den tuffa lagsporten rullstolsrugby. Stefan säger i en artikel i Föräldrakraft: ”Nu att det är viktigt att visa omgivningen att det inte bara handlar om boccia när sporter för funktionsnedsatta ska visas”.

Spelet kan vända väldigt snabbt, samtidigt som det är kul och spännande. Man blir väldigt fast snabbt och kommer in i spelet.

Han utlovar också en hel del skrik, svett och tårar i tv programmet heter precis som rugbylaget nämligen: Köping Hillbillies. Killarna är rörande överens om att man varken behöver eller måste sitta under en filt och mata duvorna i parken fast man råkar sitta i rullstol. Nej, det går till och med att köra motorcykel fast den är ombyggd.

Jag som aldrig har testat på rullstolsinnebandy tidigare förstår inte hur det kan gå att spela bandy så här, och sen dessutom göra mål?!? Det känns inte som vanlig innebandy utan mer som ett rullstolsrace. Det var väldigt kul och jag kommer aldrig glömma detta! Sofia, 12 år.

Jonas Helgesson har kommit med en ny bok - Ett bra cp liv

TV-tipset! Hillbillies från Köping När det visas tv program om funktionsnedsatta tycker jag oftast det handlar om något tråkigt och ointressant program från UR, såsom personlig assistans, nedsänkta diskbänkar, dusch stolar eller specialbyggda rum med takliftar. För att inte tala om alla: tycka synd om böcker eller radioprogram där någon allvarlig programledare och läkare ställer frågor till den stackars rullstolsburne.

31

Att vara en förebild och ta för sig och göra det man vill av sitt liv fast man har en funktionsnedsättning om detta skriver och pratar debattören och författaren Jonas Helgesson. Jag har aldrig hört talas om en person med en sådan järnhård vilja och som har ändrat sin situation som han verkligen gjort. Han har i dagarna fått stipendium från föreningen Furuboda. Priset är på 10 000 kronor och delas ut varje år till någon som gjort erkända insatser för kultur och re-


om träningen för att bestiga Kebnekaise, hur det är att vara egen företagare och student. Han talar om tolerans och bemötande och om sin bästa dag i livet. Jonas Helgesson beskriver helt enkelt hur det är när man har ett cp bra liv. Lise-Lotte Gill

Specialistutbildning av IFA Den 28 april var en representant från Funkibator på utbildning i Bromölla hos IFA, Intressegruppen för assistansberättigade. Där hade vi möte med Anna Barsk som är verksamhetsledare och en av specialister-

habilitering och som står i nära samklang för Furubodas mål och verksamheter. I sin motivering säger styrelsen att: Jonas är ett föredöme för alla. Oavsett vad omgivningen tycker har han kraften och styrkan att tro på sin egen förmåga och gå sina egna vägar. Jonas Helgesson föddes 1978 och fick vid förlossningen en svår cp skada. Han satt i rullstol tills han var 10 år men sedan tröttnade han och envis som han var bestämde han sig för att inte bli ”hjälpmedelscentralens stammis” Idag har han både körkort och bil. Dessutom kan man se honom rätt ofta ute på golfbanan där han har grönt kort.

na. Under 1,5 timme fick vi information om assistans och de nya reglerna som kommer inför årsskiftet 2010/2011. IFA är Sveriges enda intresseförening för assistans med hundratalet medlemmar.

Jonas har bevisat främst för sig själv men också för olyckskorpar som kraxat att saker och ting inte går och att han borde lägg ner sina drömmar. Att livet inte är slut bara för att man råkar ha oturen och födas med en cp skada. I sin kommande bok berättar han

De hjälper till med rådgivning och information. De arrangerar kurser, seminarier och konferenser. 32


En lite kul grej var att de hade sitt kontor i Bromölla i samma lokaler som ett dagis. Så rätt som det var kom ett barn springande i korridorerna ;) Anna Barsk och Christina Jyrell från IFA i Bromölla

Funkibataors första bambuser Bambuser använder man när man på ett enkelt sätt vill sända film på nätet via exmpelvis mobil eller dator med webcam. Så idag har vi gjort vårt första försök att Bambusa och vi provade när vi hade en 30 minuters lång presentation om Funkibator för styrelsen för Handikapprörelsens idé och kunskapscentrum.

Även att undersöka möjligheterna till Internationella utbyten. Just nu pågår mötesförhandlingar om att byta namn, logga och definera innehållet mer tydligt. Det har blivit en liten mötesstrid mellan formalisterna som vill ha en längre 2-årig smalare process och informalisterna som vill köra på ett år med bredare tag.

Ljudet blev kasst men tekniken är ändå intressant då det är så väldigt lätt att sända på det här sättet. Så förvänta er förbättringar framöver!

Den här gången vann informalisterna med efterföljande applåder. Det var nog Pia som var vågmästare i den här frågan då det blev röster 8 mot 7 st för.

Med i filmen är projektledare Pia Hammargren och Stefan Johansson.

Fikagänget på onsdagsförmiddagar

Riksstämma för RBU-are

För lite drygt tio år sedan umgicks jag och några vänner i en samtalsgrupp för ms sjuka som anordnades i landstingets regi. När denna grupp efter ett tag skulle läggas ner beslöt vi oss för att fortsätta träffas. Vi har gjort så sedan dess och träffas en gång i veckan på Broqvist konditori. Vi har ingen tid bokad utan den som har tid och lust kommer. Som mest är vi ungefär tjugo personer men man får nästan aldrig sitta där ensam. Vi pratar inte nödvän-

Nu sitter vi, Pia Hammargren och Stefan Johansson, på Unga RBU-ares riksstämma i Stockholm. Vi båda blev medlemmar i februari 2010 och snabbt insåg vi att Nätverket SIP, Funkibator och Unga RBU-are skulle kunna hitta många olika sorters samarbeten och där vi hade gemensamma intressen. Exempelvis finns på idéstadiet att starta upp en ny regionföreing i Kronobergs län. 33


olika hinder som kan finnas. Båda de här stöden behöver de fattas beslut om innan man faktiskt får börja på företaget eller gör några inköp. Det var intressant att vara med på träffen och ett alla där fick information om Funkibator lite om hur vi kan erbjuda hjälp inom vårt område.

Projektledarträff i Stockholm hos Arvsfonden

digtvis om sjukdomen även att de flesta av oss har det gemensamt. Vi samtalar om livets alldagligheter över en kopp kaffe. Så jobbar vi! Välkommen du också! Jenny Malm, NHR

Då sitter vi, Pia och Stefan, i Stockholm på Projektledarträff hos Arvsfonden. Det är säkert 100-talet deltagare på plats från olika projekt. Först på förmiddagen kommer det bli allmän information om vad Arvsfonden är för något och hur man ska redovisa sina projekt. Sen på eftermiddagen blir det erfarenhetsutbyte ihop med liknande projekt som Funkibator. Alltså inte likadana men åtminstone där det ska ske arbete inom området funktionsnedsättning.

Starta eget information på Arbetsförmedlingen Idag bevakade vi informationsträffen på Arbetsförmedlingen där de berättar vilket stöd man kan få då man vill starta eget. Och generellt så hade de ett ”vanligt” starta eget-bidrag som man får i 6 månader som är samma belopp som vad man får i A-kassa eller grundersättning. Det beloppet kan alltså variera från person till person. Och det är viktigt att inte se det här stödet som att man får en klump pengar som man sen kan använda i företaget utan det är bara en slant så att man kan få lite pengar till sig själv så att man slipper ta ut det från företaget i början.

Arvsfonden är ju en stor och vanlig finansiär vad det gäller verksamheter inriktade på funktionsnedsättning. Utöver att dela ut projektmedel så kan de också ge bidrag för att anpassa lokaler i syfte att de ska bli mer tillgängliga. Gunilla Ekvall heter vår handläggare och henne har vi talat med i telefon några gånger. Hon kommer vi att träffa under eftermiddagen.

Men sen finns det även ett särskilt stöd man kan söka om man har någon form av funktionsnedsättning eller som de kallade det ”nedsatt arbetsförmåga”. Det kan man få max med 60 000 kr och avser inköpt av till exempel prylar eller material som underlättar ens företagande och som tar bort 34

Stefan


Paralympics slutresultat

Detta drabbar dock inte curlinglaget som spelade mot Italien. Italien besegrade Sverige med 3-0 i första omgången.

Ländernas placering i paralympics fick följande slutresultat:

Men Patrik Kallin som var blixtinkallad i laget istället för Ikonen gjorde dock en sista insats med perfekta drag. Jalle Jungnell la

1. Tyskland 2. Ryssland 3. Kanada 4. Slovakien 5. Ukraina Av de nordiska länderna toppade Norge ligan tätt följd av Finland och Sverige. Sverige slutade på en 19:e plats i Paralympics. Tack för den här gången alla fantastiska tävlande!

Paralympics Lördag 20 mars - curlingdramatik i svenska laget

ut den sista stenen och i sista sekund vann Sverige med 6-5 mot Italien och är nu klara för semifinalmot Kanada. I morgon spelar Sverige om medaljerna.

Curlingdramatik Det har varit stor curlingdramatik i det svenska laget. Då spelare nr 4 Glenn Ikonen blev fast för doping och avstängd i 2 år med omedebar verkan. 1 1/2 timme innan curling laget skulle spela match mot italien kom chockbeskedet. Det sorgliga i det här är att Glenn Ikonen inte gjort detta med meing. Han har länge lidit av högt blodtryck och fick av sin läkare blodtrycksmedicinen Celoken som är en betablockerare och innehåller doping ämnen. Idrottsläkaren vid Paralympics har ingen anledning att misstro honom.

Alpint super G sitski Petter Ledin fick slag och studsade iväg ramlade och körde ur tävlingen precis som han gjorde i storslalom. Men han säger att han är glad ändå eftersom han i morse fick en dotter!

Kälkhockey, Sverige-Italien Det blev förlust mot Italien med 4-0 i sista matchen. Sverige slutade på en 8 plats. Förbundskaptenen säger att det svenska 35


i fyra år och som även ersätter för utprovningen.

kälkhockeylaget genomgått generationsskifte och behöver ytterligare 4 år till på sig för att bygga upp laget. De har problem med att sätta puckarna.

Svärmor fattar inte vad jag säger, eller hör hon inte?

Marcus Holm säger att det är svårt att träffa målen skotten är alldeles för höga. Förbundskaptenen Jan Edholm säger att det är för tunt manskap. Att det är för tungt för vissa spelare Det tar tid att spela in alla. Man får satsa på OS om fyra år i stället.

Många äldre som drabbats av demenssjukdom lider även av hörselnedsättning. Ofta märker inte omgivningen problemen. Man tror att orsaken är att man inte förstår, när det handlar om att man inte hör. Den demenssjuke klarar många gånger inte av en hörapparat, så därför är CM 1 ett bra alternativ.

Av: Lise-Lotte Gill

Min fru trampade på min hörapparat. Vad ska jag göra?

TV – FM/kommunikation Modell: *CM-1* Art nr: 763936 Beskrivning: Trådlöst FM-system som består av en mikrofon/sändare med upp till 30 meters räckvidd samt en mottagare med slinga för överföring till hörapparat med T-spole.

Gästbloggare: Bertil på Hörsam I de flesta landsting får man låna hörapparaten av landstingen, men om den kommer bort eller skadas är man ersättningsskyldig.

Du kan även följa Hörsam på vår blogg.

I Skåne överförs ägandet den första januari 2010 till brukaren av hörapparaten. Om man har en hemförsäkring med allrisk täcker det en förlorad eller skadad hörapparat, men värdet skrivs oftast ned med 20-25 % per år och till detta kommer en självrisk på oftast 1500 kronor. Om man inte har försäkring eller en försäkring utan allrisk får man nästan alltid betala ny(a) apparat(er) inklusive utprovning ur egen ficka. Hörapparater med utprovning kostar åtskilliga tusenlappar för brukaren.

Bertil

Som cp-skadad är man aldrig anonym Som cp-skadad finns ingen chans att ”smälta in”. Att vistas i offentliga sammanhang tar på mina krafter. Då blir identiteten satt på prov hela tiden. När jag kör stand up brukar jag säga: ”Om du tycker livet är ensamt, om du tycker att ingen ser dig, om du känner dig lite anonym, då har jag ett tips. – Bli cp!” Jag fortsätter säga att en gång sökte jag jobb i en klädbutik men fick svarat att jag skulle skrämma bort alla

I Sverige betalar brukarna flera miljoner till landstingen för borttappade och förstörda hörapparater. Hörsam introducerar nu Sveriges första hörapparatförsäkring där värdet inte skrivs ner varje år utan är oförändrat 36


kunder. Då gick jag raka vägen till Securitas men de anställde mig inte heller. Säg mig, var finns logiken här ..?

alltid) utan för att skapa ett samtal om livet – om att alla är olika, men unika. Om att alla har sina handikapp, mitt råkar bara vara synligt. De samtalen brukar sluta enastående bra, för jag har märkt att ytterst få människor är rent elaka, de behöver bara vänja sig lite med tanken att alla inte är som dem. Jonas Helgesson www.jonashelgesson.se

Att ledsaga personer med synnedsättning - en ögonöppnare

Alla ser mig. Alla lägger märke till mig och mina spasmer. Så fort jag går utanför hemmet blir jag, utan att jag har bett om det, ett levande studieobjekt. Man checkas av, barnen göra ofta stora gester för att bekräfta att de har upptäckt mig, medan de vuxna är mer försynta och sofistikerade i sitt beteende och tittar när de tror jag inte ser (där fick ni!).

Vad ligger i Ocklebo? Var ligger Ockelbo? Jo, i Ockelbo finns det som man kan hitta i en vanlig liten svensk ort. En ICA butik, Apotek, Systembolaget, lokalbefolkning, älg, björn och varg. Sen finns det den nya friska vinden i kungafamiljen, Daniel. Prins Daniel kommer från Ockelbo. Ockelbo ligger i Gästrikland precis innanför gränsen till södra norrland.

Jag brukar säga att om det hade funnits ett ANONYMA-CP-SKADADES –riksförbund hade jag varit den första medlemmen. Fatta vad härligt att kunna gå på en fest och vara en av många gäster. Och fatta vad härligt att gå på gågatan utan att ett tonårsgäng pekar mot mig, och vad underbart det hade varit att kunna sälja en begagnad bil utan besvärliga frågor om min mamma är hemma … Ibland övertalar jag mig själv att folk tittar bara för att jag är så snygg (funkar dåligt på måndagsmorgon). Då och då överspelar jag lite så folk får något kul att snacka om på kafferasten. Men andra gånger går jag fram till personen och frågar lugnt och stilla vad det är han eller hon tittar på. Inte för att skapa konfrontation (i alla fall inte 37


Jag reste hit tillsammans med Teresa från Nätverket SIP samt fem personer med synnedsättning, varav två av dem hade med sig varsin assistent. Vi nio spenderade torsdag till tisdag tillsammans i Ockelbo och hade en förtjusande tid tillsammans. Utöver att få träffa på intressanta, speciella och livslustna individer så var det en otrolig resa i sig. Vi var på älgsafari där vi fick träffa på älgen Viktoria med sin man Lill-Prinsen och kalvar. Vi lärde oss massor av nyttig information om älg, och fick dessutom prova på älghjärta efteråt. Vi fick även prova på björn och bäver. Vi åkte hundsläde och letade efter vargspår. Succé! Natten innan hade det gått ett varg par längsmed rälsen som hundarna sprang.

räckligt med syn kvar för att nästan klara av allt som behövs medan det finns dem som är helt blinda och har varit det sedan födseln. Jag har aldrig tänkt hur det skulle vara att leva blind eller med extremt nedsatt syn. Om du har möjlighet att vara ledsagare för personer med synnedsättning någon gång så ska du passa på! Det är roligt, intressant och ögonöppnande!

Vi fick se Sandvikens egna SAIK-lag vinna på hemma arenan som heter GöranssonArena. Där hade vi en syntolknings expert från SR som pratade i mikrofon som vi alla fick lyssna på med hjälp av hörlurar. Tur det för jag förstod inte alls vad som hände nere på planen.

Jacob Clemensson

Vi hade två dagar med skidåkning på Kungsberget. Häftigt att se hur personer som är helt blinda vågar sig ut på skidor och i terräng som dem inte känner igen. Sen var det också väldigt kul att få åka skidor.

Lasergamespelare från ett rullstolsperspektiv På Sandgärdsgatan 20 i centrala Växjö ligger VLP – Växjö lasergame and paintball AB. Lasergame är från början en träningsmetod för USA:s armé och utvecklades i slutet på 70-talet. På senare tid har det emellertid blivit en mer kommersiell sysselsättning som uppskattas av många människor, gamla som unga.

Vår sista dag stod det mycket i schemat. Vi fick åka snöskoter, isfiske, vedeldad bastu och vedeldad utomhustunna. Dessutom var det sista kvällen så det bjöds på en rejäl måltid och karaoke efteråt. Det var en otrolig upplevelse i sig att få göra så mycket i och runt om Ockelbo men framför allt intressant att ta del av livet hos en person med synnedsättning. En del har till38

Själva utförandet går till som så att man delar upp sig i två lag, varje lag har ett


högkvarter som man ska försvara. Som utrustning har man en väst och ett gevär som skjuter laserstrålar. På dessa sitter en sensor som känner av ifall man blir träffad av laserstrålen. Om så är fallet så vibrerar västen och vapnet blir obrukbart i ett par sekunder. Då gäller det att man retirerar till en plats där man är skyddad. När musiken startar så kommer det rök från en rökmaskin och spelet kan börja. Varje pass håller på i cirka 15 minuter.

ta upp sitt vapen innan den andre skjutit. Så mitt tips är att du utövar den här sporten tillsammans med någon som rör sig lika snabbt som du. Känner du, efter att ha läst om lasergame, att du skulle vilja prova så har jag en glad nyhet till dig. Lasergame finns i flertalet städer runtomkring i Sverige, och känner du för att testa på det utomlands så finns den möjligheten också då det är lika vanligt förekommande överallt idag. Av: Chriztian Wennersten Bild: Alexander Klafu

Ett nytt Brukarstödscenter på g! Jag heter Irmeli och jobbar på Funkibator, sedan 2 februari. Jag undersöker vilka möjligheter det finns för Funkibator att starta ett brukarstödcenter, en resurs för personer med funktionsnedsättning. Där ska man få veta vilka rättigheter man har, vilka stöd man kan söka, hos vilken myndighet, vad man ska tänka på när man skriver ett yttrande eller när man vill överklaga ett beslut.

Till min stora glädje så är lasergame i Växjö handikappanpassat, och efter att ha spelat det för första gången så lovar jag att det inte blir min sista. I Växjö finns hiss på två ställen som man kan ta utan problem.

Det ska vara en resurs som inte är en myndighet, som står på brukarens sida, som inte gör jobbet åt dig utan tillsammans med dig, för att du ska bli starkare och säkrare. Jag vill också att samhället ska få mer kunskap om ett regelsystem som inte är anpassat efter den verklighet vi lever med. Gå gärna in på Handisams webbplats (www.handisam.se/) och titta på hur tillvaron skulle kunna te sig om man utgår från de funktionsnedsattas liv. Ett kul sätt att skapa medvetenhet om det samhälle vi le-

Inga onödiga trösklar finns och det är stort och luftigt så det är inga problem att ta sig fram med rullstol. Det enda jag kände personligen är att man får vara rätt så snabb om man har en funktionsnedsättning och vill spela. I mitt fall behövde jag lägga geväret i mitt knä varje gång jag behövde ta mig någonstans. Detta medförde att det är lätt att själv bli träffad då man inte hinner 39


ver i. Handisam är en myndighet som arbetar för att alla ska följa regler och lagar om handikappolitik i Sverige och de arbetar för ett samhälle där personer med funktionsnedsättning kan vara med som andra. Vi hörs, hälsningar Irmeli

Att komma till Tillgängligheten i Växjö Assistansföretaget Assistansia och Handikapprörelsens ide och lärcentrum (I&KC) anordnadeen tillgänglighetsvandring.

Tommie - en av våra funkibatorer

Det var för att politiker och tjänstemen ska förstå hur viktigt det är med en anpassad miljö. Efter vandringen samlades alla deltagarna i kommunhuset för en diskussion. Vid diskussionen deltog även representanter från DHR och NHR. Samtalsledare var Tobias Smedberg från Agenda PR.

Här sitter jag och jobbar på Funkibatorskontor. Funkibator arbetar i Kronobergs län för målgruppen personer med fysiska funktionsnedsättningar. Funkibator arbetar med utvecklingsverksamhet vilket innebär att vi gärna gör nya saker eller vidareutveckling av befintliga. Min praktik är rolig och jag har fått träffa trevliga människor. Jag har bland annat arbetat med tillgänglighet och sammanställt adresslista i Excel.

Alla Kommunala representanter var överens om att det var svårare att ta sig fram i rullstol än vad de trodde. Alla politiker och tjänstemen sa att det var den viktig fråga,och att Växjö är bra på tillgänglighet fast att de kan bli bättre.

Jag känner mig välkommen här och det känns roligt att påverka. Tommie Olofsson

Maarit Lundvall, från I&KC sa att viljan finns fast inte alltid kunskapen. Detta kan man få 40


hjälp med om man har kontakt med I&KC som har den breda kunskap som behövs för att man skall kunna skapa tillgänglighet för alla. Personer med funktionsnedsättningar möter ständigt på konstiga hinder. Exempelvis dörröppnare som sitter för högt, är för tröga eller tar för långtid. Handikapptoaletter som inte är anpassade. De kan vara för små , sakna lift eller tvättstället kan sitta för högt eller för lågt. Hissar som saknar dörröppnare, stängs för snabbt eller är förtrånga. Det finns massor av exempel, så alla som är inblandade i anpassning behöver mer kunskap, så att det blir rätt gjort från början. När anpassningen ska göras är det en bra idé att kontakta I&KC.

lagstiftning från och med 2012 högst på min önskelista. Men för att det ska bli riktigt bra finns även en morot på önskelistan. I dag har vi ROToch RUT-avdrag, men jag vill se ett RAMP-avdrag. Det får absolut inte handla om bidrag så att ramper eller andra tillgänglighetsåtgärder görs ur ett välgörenhetsperspektiv. Ett RAMP-avdrag handlar helt enkelt om att alla som bygger om och gör verksamheten tillgänglig kan dra av halva arbetskostnaden i nästa deklaration. Lars-Göran Wadén http://www.livetrullarvidare.blogg.se

Tommie Olofsson

”Ingen kan allt, men alla kan något”

Både piska och morot Lördagen den 4 juni är redan bokad i min kalender. För nionde året i rad arrangeras ”Marschen för tillgänglighet”, en landsomfattande demonstration mot att otillgänglighet inte anses som ett diskrimineringsbrott. Tusentals människor har år efter år bråkat, tjatat, protesterat och bildligt kastat gatsten i åtta år. Vårt samhälle blir sakta mer rättvist, användbart och tillgängligt för alla, men det går för långsamt. För att skynda på utvecklingen är jag övertygad om att det behövs en piska.

Apropå föredömen: Jag måste nämna Jonas Helgesson (som gästbloggar på vår webb). På lägret som gick av stapeln under vecka 8 med bland annat Unga RBU-are som arrangör så peppade han ungdomarna med både humor och allvar, och jag bara måste skriva ner något han sade: ”Ingen kan allt, men alla kan något”, apropå att han hade en ledsen vän som tyckte att han inte kunde någonting. När de pratade vidare visade det sig att vännen kunde både kramas och lyssna. Hur många är det inte som behöver en kram eller någon som lyssnar på en! Jag skulle önska att myndigheterna fick tänka som Jonas Helgesson, att en person som ”bara” kan kramas och lyssna inte skulle bedömas som en person med bristande arbetsförmåga, utan som en person med viktiga och nödvändiga resurser som det finns en brist av.

Det behövs en lagstiftning som ger smisk på fingrarna åt alla som exempelvis inte byggt en ramp så jag utestängs på grund av en otillgänglig miljö. Personligen hoppas jag att demonstrationerna inte tioårsjubilerar nästa år. Efter att regeringen nu utrett frågan och kommit fram till att piskan borde plockas fram när någon inte åtgärdar enkelt avhjälpta hinder, står en ny diskriminerings41


Alla kan något – att t.ex. leva med en funktionsnedsättningär bara det en bedrift! Hälsningar Imeli

Tillgänglighetsaktion mitt i centrala Växjö pengar i automaten, men så är det inte i verklighetens Växjö idag.

Den 2:a mars var 100 stycken koner utställda på olika platser i Växjö tätort. Platserna som hade blivit utvalda är otillgängliga eller svåra för personer med funktionsnedsättning att kunna nyttja.

Vi vill med denna manifestation värna om alla människors lika värde. - Trodde ni att detta var enda sättet vi agerar på? Nej, det kommer mer.

Konernas uppgift var att väcka den funktionsduglige människans uppmärksamhet över vilka problem som finns för somliga människor.

Tack för ordet. Jenny Malm

Det borde vara möjligt för alla människor, oavsett förmåga, att kunna använda offentliga toaletter eller handla i affärer och ta ut

42


Att bli med bil… Hade jag varit en bildel så hade jag varit den vänstra vingen på en Cadillac. Varför den vänstra, undrar du, jo, för att den högra vingen på sådana bilar alltid är lite skeva. Skämt åsido, det här med att skaffa bil har för mig blivit ett passionerat vältrande i diverse vrålåk från det glada 60-talet. Jag kan se mig sitta där med läderjackan på och ljudet från V8motorn som smeker öronen som ljuv musik. Dock är det en bit kvar innan den drömmen kan gå i uppfyllelse. Först måste jag fixa mitt körkort och sen börjar kampen om att få tillstånd att anpassa en sådan gammal bil efter mina behov, och det kommer inte att bli lätt. För er andra som helt enkelt vill ha en modern bil kommer det bli lite enklare.

få bästa möjliga service.

Idag finns det egentligen inga hinder i vägen för en funktionsnedsatt person med bildrömmar. I princip går det att få anpassning till allt man kan tänkas vilja ha och behöver, allt ifrån en kran som lyfter upp rullstolen och lägger den i en box på taket, till en enkel anordning som gör det enklare att få på sig sitt bilbälte.

AutoAdapt tillverkar, och Bilinredarna köper in varorna. Bilinredarna funderar för övrigt på att utrusta en bil med en enklare typ av handikappanpassning för ändamålet att man ska kunna få övningsköra hos dessa och därmed slippa att behöva åka till de få ställen i Sverige som hittills stått för anpassade bilar att övningsköra i för funktionsnedsatta. Snart bakom ratten!

Det är här som Bilinredarna och AutoAdapt kommer in. Medan Bilinredarna hjälper till med själva ombyggnaden av bilen så står AutoAdapt för detaljerna som behövs för att man ska

Chriztian Wennersten 43


Funkibataor  

Bloggtidning med bloggar till 2011

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you