Issuu on Google+

T H E

LJ

US

SK

YG G

A

PO

PD

UO

EN

T SO I D N #7 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 11 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

N

E M B A SS Y

RE NY TV E L TI C E G Å I N LLB N S E N M I S C AK IO E R L F HW A N: AT RÅ A EF TU IO N RT TE M N I WA Z S R S M A L K E E L N R L S ÄR X IS IK TR S ÅR A T E KÅ : RY H E D EX T E I P P T O AR K L R IE CK IS US IF KO U R IV R Å L P E AE I N LE RA LS NT KT R R E R IV U OS VJ NG A U A SK M PO I M E D ES M D IN ER EN


SVERIGES LEDANDE SAMHÄLLSMAGASIN

6 nummer av Arena för 239 kr. Arena ger dig radikala spaningar längs samhällsdebattens framkanter. Mejla namn och adressuppgifter till gun.andersson@arenagruppen.se. Skriv ”Frihet” i mejlet för att ta del av erbjudandet. Läs mer på www.tidskriftenarena.se.

S p ec i A le rb ju för d f r ih e t S l A nde ä SA r e!


VÄLKOMMEN

Globalisera demokratin

I

SAMBAND MED MODERATERNAS partistämma varnade Fredrik Reinfeldt för politiska visioner. Att drömma sig bort och tappa blicken från dagspolitiken är farligt, underströk han. Därmed drar han upp en skarp linje i det politiska landskapet – mellan dem som ser politiken som kraft för förändring respektive en förvaltande teknokrati. I stället för att presentera idéer och reformer för de kommande åren ägnar sig partiet åt en raffinerad form av historieomskrivning som fylls ut med utnötta formuleringar om rättvisa. Partisekreterare Sofia Arkelsten hävdar till och med att Moderaterna var med och införde rösträtten, fastän dess föregångare kämpade mot i det sista. Antingen lider Arkelsten av mytomani eller så slumrade hon sig igenom historielektionerna.

PÅ SAMMA SÄTT som svaret på industrialiseringens skärpta klasskonflikter och klyftor var mer politik, måste en otyglad världsmarknad motsvaras av institutioner som förmår agera. Den generation av unga som sprungits förbi av kapitalismens sociala framsteg, som inte låter sig formpressas i en nationell mall, förtjänar bättre. NÅGRA SAKER ÄR särskilt viktiga. Politiken måste få muskler att reglera finansmarknader, alstra tillväxt och omfördela välstånd. Och demokratin måste rymmas i direktvalda församlingar på global nivå. På samma sätt som debatter om äldreboenden i Luleå, kollektivtrafik i Stuttgart eller avfallshantering i Singapore är viktiga, behövs samtal om mänsklighetens globala utmaningar. Det kletiga äktenskapet mellan nationen och staten måste hävas till förmån för nya gemenskaper. Kosmopolitik är idén om att ett myller av religioner, nationer och kulturer inom ett globalt medborgarskap är nödvändigt för att vidga demokratins verkningskrets – om att känna moraliskt och politiskt ansvar bortom den egna nationen eller det egna hemlandet.

OM EN ALLT annat än smickrande historia hunnit ikapp Moderaterna så lever Socialdemokraterna snarare på fornstora dagar. Partiet lyckades historiskt för att analyser och reformer sammanföll med behoven i en lättstyrd politisk enhet – nationalstaten Sverige. Men i takt med att makten försköts vertikalt, från nationell politik till internationell marknad, krympte reformutrymmet. I dag har kapital och företag större möjligheter att helt lämna samhällen, vilket sätter möjligheterna till en självständig politik ur spel. När nyliberalismens ekonomiska antaganden slog igenom på 1980-talet placerade socialdemokratin visioner och nyfikenhet i städskrubben. Någonstans längs vägen blev det viktigare att peka på inhemska landvinningar än att sjösätta projekt för att ge alla medborgare, oavsett ursprungsland, samma frioch rättigheter som infödda. Raderna ur ”Internationalen” klingade duktigt falskt. Det säger sig självt att samma politik som när Sverige hade en tevekanal med ”Linus på linjen” som dragplåster inte kan tillämpas på dagens samhälle. För att koka ner det: För 50 år sedan var det innerligt komplicerat att som privatperson köpa varor och produkter från omvärlden. I dag räcker det med att klicka på varukorgen på Amazon så har du ett paket på dörrmattan inom en vecka. Tidningen du håller i handen fick för strax över 94 år sedan dess namn för att ordet kapslar in kärnan i det socialdemokratiska idékomplexet. I dag måste den idén knådas om för att passa vår tids samhällsproblem och orättvisor. Även globalt.

NU BEHÖVS EN global policydebatt som passerar nationalstatens drömträdgård. Två filosofiska och ideologiska bilder står mot var­ andra. Högerns svar på en skiftande värld är ökad avreglering och en ekonomisk tillväxt som förutsätter splittring och klyftor. Vänsterns utmaning blir att binda samman olika samhällens öden och framtidsutsikter samt reglera de internationella finansmarknadernas flyktighet och kortsiktiga vinstjakt. Det behövs helt enkelt ett nytt globalt samhälle. FÖR HUNDRA ÅR sedan var Moderaternas föregångare motståndare till demokratin. I dag är samma högerideologer kritiska till alla initiativ som på något sätt stärker medborgarnas inflytande över marknaden, inte minst globalt. Kanske är det en signal så god som någon om att kosmopolitiken är rätt väg framåt? S

VAD ÄR DET egentligen som säger att demokratin, i bästa fall, bara gäller inom länder? Att så fort internationella relationer ska regleras är det antingen anarki eller den starkes rätt som gäller? Högerextremismens växande kraftfält de senaste åren, med udden riktad mot muslimer, judar och personer med mörk hudfärg, är det yttersta beviset för att nationella gemenskaper som demokratiskt kitt är en ohållbar konstruktion. Det finns något sjukt i en ordning som rangordnar och delar ut rättigheter till medborgare baserat på i vilket land de föds. Slumpen kan aldrig vara det som avgör chanserna i livet.

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se PS. Utspelet om temporära medborgarskap för nyanlända från Ilmar Reepalu och Morgan Johansson – som dessutom sanktionerades av partiledningen – är ovärdigt. Lämna den grumliga politiken till SD.

 3  7/2011

FRIHET


INNEHÅLL

13 22

13 BORTOM REGIMENS DIMRIDÅER

Elin Schwartz köper inte Israels hbtq-flört. Förtrycket består, menar hon.

14 ETT ANNAT SÄTT ATT LEVA

På kollektivboendet Vita hästen i Bromma lever familjer och generationer sida vid sida. Genom storkok, kreativitet och en medveten livsstil vill de göra världen en smula bättre.

24 MEDVETNA POPSNÖREN

Fredrik Lindson och Torbjörn Håkansson, duon bakom bandet The Embassy, i exklusiv intervju om att vara vänster med överklassestetik.

30 PENNDRÖMMAR

Unga i New York-stadsdelen Bronx porträtterar framtiden med poesi.

22 VISSEN DEMOKRATI

Vladimir Putins grepp om Ryssland hårdnar och priset betalas av väljarna själva. Vad händer med ett land när makten för de egna går före öppenhet och debatt?

43 FOKUS SSU

Reportage från förbundets fackliga storträff. Klubben för äldre SSU:are. Ledarskribenten Jenny Wennberg om ideologi och samhällskritik. Unga sossar i Danmark om vägen framåt.

24  4  7/2011

FRIHET

30


Frihet Box 115 44 100 61 Stockholm Besöksadress — Krukmakargatan 37 A, plan 4 Telefax — 08 714 95 08 Prenumerationsärenden — 08 714 48 30 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Fronthill media AB: 08 545 517 30 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 10 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2010)

Frihet Nummer 7/2011, årgång 93 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Mattias Vepsä Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 02 john.antonsson@frihet.se Layout — Anna-Maria Marklund, 08 714 48 32, anna-maria.marklund@frihet.se Form —

Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning. Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik. För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ­ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses ­medge digital lagring och publicering. Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

Vinnare av Svenska Publishingpriset 2010

 5  7/2011

FRIHET

Vår Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 7/2011 Anders Hansson, Anne-Li Karlsson, Björn Renner, Christian Gustavsson, Elin Schwartz, Eva Edsjö, Jens Ohlsson, Katrine Kielos, Linus Fremin, Nadja Hallström, Katarina Matsson Mattias Vepsä, Nils-Petter Ekwall, Sara Hansson, Tove Solbeckar


Brev! Att delta eller inte delta

Socialdemokraternas partiledning deltog inte i Agendas partiledardebatt den 9 oktober på grund av den paneluppställning som redaktionen föreslagit. Beslutet motiverades av att det spelar regeringen i händerna om oppositionen står samlad, trots att det egentligen finns gigantiska motsättningar och skillnader mellan exempelvis Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Placeringen skulle bunta ihop oppositionen till ett block, en illusion för någonting som helt enkelt inte existerar. Oavsett hur gott motivet för att avstå var, blev resultatet en debatt där de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna fick stort utrymme att nå ut med sin politik, samtidigt som S fick exakt noll minuter till att göra detsamma. Det var inte den borgerliga regeringen eller Sverigedemokraterna som förlorade möjligheten att vinna nya sympatisörer på Socialdemokraternas frånvaro, det var Socialdemokraterna själva. Det är viktigt att komma ihåg att det är den socialdemokratiska politiken som är mest effektiv mot Sverigedemokraternas nationalism. Vissa debattörer menar att Socialdemokraternas beslut var riktigt. De hävdar att ett avståndstagande från en enad oppositionsbild, som uppställningen skulle ha medfört, måste ske nu och inte i valrörelsen. Denna typ av argumentation faller dock så snart man ser att det finns mer avgörande faktorer än just den visuella. Trots att Miljöpartiets Åsa Romson och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson stod bredvid varandra, har jag svårt att tro

att någon för den sakens skull såg dem som enade. Var det någon som på ett övertygande sätt argumenterade mot Sverigedemokraterna var det just Åsa. Jag är övertygad om att skillnaderna mellan vår socialdemokratiska politik och regeringens samt Sverigedemokraternas tydligast visar sig genom saklig argumentation, inte genom frånvaro. Det är genom det demokratiska samtalet vi visar medborgarna hur vi vill att Sverige ska se ut, vilka värderingar vi vill ska genomsyra samhället och hur dessa skiljer sig från nationalisternas och borgarnas. För mig är svaret enkelt: Det är alltför kostsamt att utebli från en partiledardebatt. Nästa gång deltar vi. /David Hakula, SSU Värmland

Dags att engagera sig! Vikten av att engagera sig politiskt är i dag större än någonsin. Vi styrs sedan fem år av en kall borgerlig regering, vars envåldshärskare i Moderaterna gick till val under beteckningen ”det nya arbetarepartiet”, ett parti som säger sig prioritera jobb före bidrag. Men faktum kvarstår att socialbidragen ökat sedan alliansen tog över rodret. Finansminister Anders Borg prioriterar större skattelättnader för höginkomsttagare än för de som tjänar mindre och satsar på sänkt skatt för restaurangägaren före att låta ge pensionärsparet behövande hundralappar. Klyftorna i det svenska samhället är i dag större än vad de var för 40 år sedan. Ursäkten är allt som oftast finanskrisen, vilket också går hem hos många väljare. Men finanskrisen var aktuell under hösten

BILD: PRIVAT

Medarbetaren Katarina Matsson frilansjournalist Ålder: 29 år. Bor: New York. Gillar: Kärlek, sol och nya upptäckter. Ogillar: Orättvisor, själviska och småsinta människor, råttor. Ville bli som liten: Författare.

2008. Sedan dess har Sverige drabbats av en tillväxtkris. Socialdemokraterna vet mycket väl om att i finansiella oväder måste man våga satsa pengar i arbete och utbildning, inte köra med åtstramningspolitik och flytta kostnader från lön till bidrag. För att återgå till tillväxtbanan i den svenska arbetsmarknadspolitiken krävs engagemang och gemenskap inom social­demokratin. Utbildningsminister Jan Björklund vill återinföra betyg i ordning och uppförande och med det bygga en hård skola där kunskap inte är makt, snarare hur man marscherar i takt. Även det främlingsfientliga klimatet i Sverige och Europa talar sitt tydliga språk. Det går inte längre att sitta tyst vid köksbordet och tycka att rasisterna på gatorna utanför vill bedriva så kallad rumsren politik vad gäller välfärd och trygghet på bekostnad av personer i minoritet. För att bli av med den ohyra som graderar människor efter hudfärg, sexualitet eller religiös åskådning krävs också ett öppet ställningstagande mot dessa partier, i vårt fall mot Sverigedemokraterna. Receptet för framgång är att kommunicera. Tala och diskutera med familjen, släkt och vänner. Informera okunniga och kom med idéer. Gör som 100 000 andra svenskar och ta del av värmen i vårt lands största folkrörelse, Socialdemokraterna. Vi vill bygga det nya Sverige med jobbskapande åt alla, med offentlig välfärd för samtliga medborgare oavsett inkomst, utan graderingspolitik i skolan och ett parlament utan rasistiska röster. Arbetet för en röd valseger 2014 börjar nu, vi önskar ditt aktiva samarbete! /Yasmine Lundin, ordförande SSU Helsingborg, Johan Ahlberg, ledamot SSU Helsingborg

Du har skrivit reportaget om unga i Bronx. Vilket bemötande fick du på skolan? – Klassrummet ligger i en barack utanför skolan och jag fick ett jättefint bemötande av både lärare och elever, helt fantastiska människor. De var väldigt öppna och ville verkligen dela med sig. Vad har du gjort tidigare som journalist? – Jag jobbade i flera år som reporter på Metro i Stockholm och har det senaste året frilansat från New York.

 6  7/2011

FRIHET

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse. Adress: Frihet, Box 115 44, 100 61 Stockholm E-post: info@frihet.se

Vilket är det roligaste uppdraget hittills? – Oj, svårt! Jag älskar den här typen av jobb, att ge en röst åt dem som vanligtvis inte får komma till tals. Samtidigt gillar jag variationen, som att jag dagen innan vi åkte till Bronx träffade skådisen Daniel Craig på ett glassigt Manhattan-hotell. Vad gör du när du inte jobbar? – Då träffar jag vänner, äter mexikansk mat, promenerar, tittar på konst eller film, läser, springer över Williamsburgbron, dansar lite. Ungefär så.


éa nn Li BILD: ISTOCK/ SELIMAKSAN

e r d r. ta lva te al in re m ör so st re på tta a fa rn ts ga lu in es dn l b il til utb isk ka rit tis r k nis sä a rs m fo hu ig W

Hej anställningsbarhet – ajöss kritiskt tänkande! Studietiden är som en enda lång och halkig balansgång mellan nytta och nöje. Man får ofta rådet att söka sig till ”framtidsyrkena” – de som aldrig finns när man väl är klar med studierna – men nästan lika ofta uppmuntras man att göra det man helst vill, att följa hjärtat när man bläddrar i kurskataloger. När responsen på vad man nästan än studerar är ”jaha … och hur har du tänkt få jobb?” är det dock inte konstigt att ljuset i änden av framtidstunneln inte lyser särskilt starkt. För några månader sedan vällde en troligtvis uppdämd debatt fram om hur olika vetenskaper värderas när Svenskt Näringsliv föreslog att konst- och humaniorastudenter borde få mindre att leva på eftersom de ”har svårare att få jobb än ingenjörer”. Medan tekniker, ekonomer och jurister betraktas som magiska allvetare, ska övriga studenter alltså rökas ut ur sina fakulteter och institutioner. Att på detta sätt toppstyra vilka utbildningar samhället vill ha, vilka som i en förenklad dikotomi är närande eller tärande, tycks mig heller inte särskilt liberalt, men det är Svenskt Näringslivs problem att lösa. I diskussionen om arbetslöshet och unga människors framtid (och påstådda lathet) har

anställningsbarhet blivit det nya modeordet. Det är anställningsbarheten som ska styra våra utbildningar. Att komma fram till vad man skulle vilja ägna fyrtio timmar i veckan åt kan vara nog så abstrakt och att i den ekvationen dessutom inberäkna en godtycklig, föränderlig arbetsmarknad ter sig helt omöjligt. Det politiker, börsanalytiker och forskare misslyckas med ständigt ska vi andra klara

”Det politiker, börsan­alytiker och forskare misslyckas med ständigt ska vi andra klara av: att förutsäga framtiden.” av: att förutsäga framtiden. Dagens blivande studenter förväntas ändå ledsagas av hur hög halten anställningsbarhet är i utbildningarna som de väljer emellan för att betraktas som ansvarsfulla samhällsmedborgare. När de stora etablerade partierna mer eller mindre gett upp hoppet om full sysselsättning förskjuts samtidigt skulden för jobbristen till den enskilde. Ordet anställningsbarhet innebär

för mig en överanpassning, ett överdrivet, destruktivt gehör för vad samhället förväntar av en och det på bekostnad av känslan av att vara en del av detta samhälle. Att vara önskad som medmänniska ska alltid föregå lönebeskedet. Jag är övertygad om att en alltför stor rädsla för arbetslöshet och vad det för med sig slår tillbaka på såväl individ som samhälle, när vi i stället för att tänka på vad som är bra för samhället bara ska bry oss om vad som förser oss med ett anställningskontrakt. Med andra ord: hej anställningsbarhet – ajöss kritiskt tänkande! En gång hörde jag en medelålders humanist – som för övrigt hade ett jobb han trivdes med – berätta om hur han på universitetet fick höra sin föreläsare fråga vad alla studenterna gjorde där, de skulle ju bara bli arbetslösa! Trettio år senare ville han vända på det: Om det nu ändå är så svårt att få jobb, varför då inte läsa det man vill? Att stå till arbetsmarknadens förfogande är inte nödvändigtvis detsamma som att ge upp sin egenart och nervöst försöka tolka arbetsmarknadens nycker. Ibland får man helt enkelt anse sig veta bättre än samhället och lugnt fortsätta med sina kurser i konstvetenskap eller historia. /Linnéa Wigforss

Vad hände sen? ”Sömnlös ordsmed”, Frihet 7/2010 politiken hitta tillbaka till ideologiska konfliktlinjer för att inte fokusera på symbolfrågor. I september i år tilldelades Johannes Anyuru Stig Sjödins kulturpris om 40 000 kronor. Prismotiveringen lyder: ”Med en klangbotten i förortens landskap väver Johannes Anyuru en episk dikt som kopplar bakåt till antikens Grekland och utåt till universums

vidunderlighet. Miljonprogramsmiljöerna är det landskap som dikterna oftast vandrar i. Det är också där dagens arbetarklass bor.” Stig Sjödin var en arbetarförfattare som bland annat skrev för tidningen Kommunalarbetaren. Priset delas ut av fackförbundet Kommunal årligen. Bland tidigare pristagare finns till exempel författaren Sara Lidman.

 7  7/2011

FRIHET

BILD: SCANPIX

I nummer 7 2010 fick Frihet en pratstund med författaren och poeten Johannes Anyuru. Intervjun rymde en diskussion om då nysläppta romanen ”Skulle jag dö under andra himlar” och om hur Anyuru hittar lika mycket inspiration hos poeten Göran Sonnevi som hos rapparen Nas. Dessutom berättade han i samband med intervjun om hur ”kapitalismen tagit språket till fånga”. Enligt honom måste


H AL LÅ DÄ BILD: PRIVAT

R!

– Vi ska bli mer utåtriktade

SOFIE WIKLUND Ny rektor på Brunnsviks folkhögskola i Ludvika.

Du är 29 år gammal och har en bakgrund som ledarskribent på tidningen DalaDemokraten. Hur hamnade du på en folkhögskola? – Jag var frilansande ledarskribent på DalaDemokraten och dessförinnan industriarbetare på SSAB i Borlänge. Tanken var att jag skulle få fast anställning på SSAB, men när krisen slog till blev det anställningsstopp. Då fick jag komma till ABF och jobba med facklig utbildning. Sedan fick jag veta att man behövde folk på Brunnsviks folkhögskola, där jag så småningom började som lärare. När dåvarande rektorn gick i pension klev jag in som tillförordnad tills jag genomgått min rektorsutbildning. Brunnsvik dras sedan en tid tillbaka med ekonomiska problem. Hur ska du vända på skutan? – Dels handlar det om att ha stenkoll på själva verksamheten, allt som går in och ut. Och dels om att driva bra verksamhet som vi kan stå för. Det är viktigt att bygga in folkrörelsetänkandet

i våra olika inriktningar. Varför behövs folkhögskolan? – Här värderar man inte kunskap, det finns inte fin och ful kunskap enligt oss. Det praktiska är lika viktigt som det teoretiska. Moderaternas politik gör skillnad på praktiska och teoretiska program i gymnasiet och vill sänka studielånet för kulturutbildningar. Vi vill motverka den utvecklingen. På vilket sätt kommer det att märkas att du tar över? – Jag vill stärka samarbetet med facket. Rent pedagogiskt ska alla delar präglas av att vi lär av varandra, inte bara åt ett håll. Vi har en utpräglad kulturprofil, med bland annat skrivar-, konst- och musiklinjer som en del av utbudet. Det ska vi värna om. Målet är att ha ett lika högt deltagarantal nästa år, nöjda deltagare och en mer utåtriktad verksamhet. S TEXT: DANIEL MATHISEN

”Sverige har fortfarande ett bankande hjärta. Det sitter bara inte i regeringen.”

9

JOURNALISTEN ÅSA PETERSEN APROPÅ REGERINGENS BESLUT ATT UTVISA DEN 91-ÅRIGA KVINNAN GANNA CHYZHEVSKA TILL UKRAINA.

GLASSGIGANT BACKAR DEMONSTRANTER

BILD: RICKARD BLOMMENGREN/ ISTOCK

INGEN LJUSNING I SOMALIA

I samband med att aktivister och demonstranter slagit sig ner i finansdistriktet Wall Street i New York under parollen ”Occupy Wall Street” har aktionen fått stöd från många håll. Bland den amerikanska allmänheten uppger 61 procent att de ser handlingen som positiv, och inom det statsbärande Demokratiska partiet har flera ledare uttryckt sitt stöd. Men stöd kommer också från oväntat håll. Glassföretaget Ben & Jerry’s meddelade nyligen i ett pressmeddelande att styrelsen ”utifrån våra personliga övertygelser vill uttrycka vår djupaste beundran till demonstraterna”. Ben & Jerry’s pekar dessutom ut ojämlikheten mellan samhällsklasser som ”djupt omoralisk”.

Minst 70 personer omkom och många skadades svårt när en självmordsbombare detonerade en lastbil med sprängmedel i hjärtat av den somaliska huvudstaden Mogadishu. Det militanta terrornätverket al-Shabab, som har nära kopplingar till al-Qaida, tog på sig ansvaret för dådet. För ett par månader sedan meddelade den svaga regeringen i landet att al-Shababs rebellstyrkor drivits ut ur huvudstaden. Bland de döda i attacken fanns studenter som stod i kö för att hämta ut stipendier för studier utomlands. (Time)

utvecklingsländer

– av sammanlagt 137 - beräknas uppnå FN:s millenniemål om lägre barna- och mödradödlighet till år 2015. KODKNACKARE KNÄCKER AIDSGÅTA

”Nej, det handlar inte om att bygga upp Sovjetunionen igen.” VLADIMIR PUTIN APROPÅ ATT HAN NYLIGEN FÖRESLOG EN ÅTERFÖRENAD UNION AV DE LÄNDER SOM INGICK I SOVJETUNIONEN.

 8  7/2011

FRIHET

Medlemmar i Foldit, ett spelcommunity på nätet för att knäcka vetenskapliga gåtor, lyckades nyligen med en banbrytande insats. En grupp av spelare har med hjälp av 3d-modeller kunnat utröna vilken kristallstruktur i ett visst proteinenzym som finns i aidsvirus. Aidsforskare har i över tio års tid försökt åstadkomma samma sak, medan ingen av spelarna har en bakgrund inom biokemi. Upptäckten gör att forskare nu kan utveckla mediciner som angriper enzymstammen i hiv-virus.


VAL I VÄRLDEN: DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO

Typ av val: President- och parlamentsval. Valdatum: 28 november. Invånare: 66 miljoner.

Kuriosa: Demokratiska republiken Kongo är världens största land med franska som officiellt språk.

Källor: Säkerhetspolitik.se, The CIA World Factbook

HUR: Den sittande presidenten Joseph Kabila drev igenom en förändring av vallagen, med en slopad andra omgång och majoritetsval i stället för proportionalitet. Den 28 november ska kongoleserna välja nytt parlament och vilken president som ska leda landet de kommande fem åren. HISTORIA: 1500 f Kr beboddes det som i dag är Demokratiska republiken Kongo av olika stamfolk. Stammarna övergick gradvis i ett mer centraliserat kungadöme, Luba, som specialiserade sig inom anrikning av järn och mineraler. Från och med sent 1700-tal ökade Europas intresse för Kongos mineralfyndigheter, och genom ett avancerat politiskt maktspel och med humanitära syften som förevändning annekterades landet 1885 av kung Leopold II av Belgien. Landet döptes om till Fristaten Kongo och styret präglades av systematiska övergrepp på befolkningen. 1885–1905 dog miljontals kongoleser av exploatering och sjukdomar. 1908 tog det belgiska parlamentet över kolonin, som bytte namn till Belgiska Kongo. 1960 vann oppositionsledaren Patrice Lumumba valet och den 30 juni samma år utropades den självständiga Republiken Kongo. Men redan i september samma år utbröt en kris inom regeringen, och 17 januari 1961 greps och avrättades Lumumba av anhängare till militärchefen Joseph-Desiré Mobutu. Mobutu knep därefter makten och förbjöd oppositionspartier. 1971 bytte Mobutu namn på landet till Zaire, ett land han styrde med järnhand till och med 1997. Under alla år vid makten förde Mobutu pengar ur landet till privata bankkonton i Schweiz. Vid mitten av nittiotalet spillde inbördeskriget i Rwanda över också i Kongo, vilket gjorde att rebelledaren Laurént-Desiré Kabila tog makten år 1997. Landet bytte då namn till Demokratiska republiken Kongo. Omkring 2002 skrevs ett fredsavtal med militanta rebeller under och 2006 hölls de första flerpartivalen i landet sedan 1960. Enligt beräkningar från FN dör omkring 45 000 människor varje månad i Kongo på grund av svält och stridigheter. Mellan 900 000 och 5,4 miljoner människor uppskattas ha omkommit i strider sedan 1990-talet. INFÖR VALET: Frihet har pratat med Maria Eriksson Baaz, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala.

 9  7/2011

FRIHET

Kommer valet att kunna genomföras på ett korrekt sätt? – Helt korrekt, nej. Det finns redan en del frågetecken kring registreringen av väljare. Enligt rapporter har en hel del minderåriga och utlänningar registrerats, liksom ”spökväljare”, det vill säga människor som registrerat sig flera gånger. Vilka partier består oppositionen av? – Oppositionen består framför allt av fyra större partier: MLC, UFC, UNC and UDPS. Antalet presidentkandidater är många, men färre i detta val: 11 jämfört med 33 inför förra valet. Oppositionen är dock mycket splittrad. Hur ser chanserna ut för oppositionskandidaterna? – Huvudmotståndarna inom oppositionen är Étienne Tshisékédi från UDPS och Vital Kamerhe. Det är oklart hur många av de elva presidentkandidaterna som verkligen är i opposition och hur många som står bakom Kabila. Étienne Tshisékédi säger att resten av oppositionen kommer att ställa sig bakom honom, men i nuläget verkar det inte hända. Hur pass överhängande är hotet från rebellstyrkor i östra Kongo? – Striderna har gjort att Kabila förlorat mycket av det stöd han hade i valet 2006. Flera väpnade grupper, däribland FRF och Mai-Mai, har köpts upp och integrerats i den nationella armén. Kabila har fortfarande stöd från armén och kan därmed föra fram sig som presidenten som återställt säkerheten. Hur har landet förändrats under Joseph Kabilas tid vid makten? – Det finns en del nya infrastrukturprojekt men i det stora hela har utvecklingen inte varit positiv. Säkerhetssituationen i de östra delarna är dålig, med återkommande strider, och korruptionen är utbredd. Hans mandatperiod har också kännetecknats av minskat utrymme för opposition, journalister och människorättsaktivister. Och viktigast av allt, levnadsvillkoren för människor har inte förbättrats.

TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: BJÖRN RENNER


KLIMATFLYKTINGBOOM

RAKEL CHUKRI, KULTURCHEF PÅ TIDNINGEN SYDSVENSKAN, PÅ FRÅGAN OM FREDRIK REINFELDT FÅR SKRIVA I KULTURDELEN. APROPÅ ATT HÅKAN JUHOLT RECENSERAT PJÄSEN ”LES MISÉRABLES” I SAMMA TIDNING. UR FOKUS.

ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

En klimatkommitté kopplad till den brittiska regeringen varnar för att klimatförändringar kan tvinga så många som hundratals miljoner människor på flykt. Översvämningar, torka, stormar och värmeböljor väntas öka, menar forskarna i kommittén. År 2060 beräknas mellan 114 och 192 miljoner fler människor vara på flykt som en följd av klimatförändringar. Lösningen på problemet är att investera i infrastruktur, rent vatten och hållbara energikällor, spår forskarna. (Guardian)

”Nej, han tjatar bara om falukorv och Da Buzz. Det är väldigt tråkigt.”

372 MIKROGRAM PER KUBIKMETER. SÅ MYCKET SMOG FINNS I LUFTEN I VÄRLDENS MEST FÖRORENADE STAD, IRANSKA AHWAZ. WHO.

KENYA I KRIG

NY SVÄLTKRIS I NORDKOREA Regimen i kommunistdiktaturen Nordkorea tvingar än en gång befolkningen till strikta matransoner. Officiellt beror matbristen på ”oförutsägbara väderomslag”, men oberoende bedömare menar att det snarare beror på landets ineffektiva ekonomi. Valerie Amos, FN:s representant i landet, säger till BBC att hon är särskilt oroad över undernäring bland barn.

BILD: ANDREW BUCKIN/ ISTOCK

Samtidigt som striderna mellan den somaliska regeringens styrkor och islamistrebeller tilltar väljer Kenya att gå in med omkring 2 000 soldater i landet. Målet är att tillfångata och passivisera terrornätverket al-Shabab. Ali Mohamud Rage, talesperson för al-Shabab, är övertygad om att Kenya inte har en chans. – Kenya kan inte krig. Vi kan krig. Vi har stridit mot regeringar äldre och starkare än Kenya och vi har vunnit mot dem alla, meddelade han nyligen i tidskriften Time.

”Det här är inget klasskrig. Det är matematik.” Barack Obama om hans förslag att amerikaner som tjänar mer än en miljon dollar om året ska betala något mer i skatt för att finansiera satsningar och att balansera budgeten.

MYGGOR FÖR LIVET En grupp biologer i Portugal har funnit att människan sannolikt inte skulle överleva mer än ett par månader utan närvaron av insekter. Insektologen Pedro Cardoso menar att världens mångfald av insekter bidrar till att skapa balans i ekosystemet och därmed möjliggör människans fortlevnad. Ett allvarligt hot mot den ordningen är just nu att över 3 000 insektsarter dör ut varje år, något som enligt Cardoso är en minst lika oroande trend som andra miljöproblem.

”Bär jeans, lär er frukta Gud och glöm det här modetramset.” STEVE DRAIN, TALESPERSON FÖR HATGRUPPEN WESTBORO BAPTIST CHURCH, SOM PROTESTERADE MOT MODEVECKAN I NEW YORK.

 10  7/2011

FRIHET


SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex! Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

POLITISK KALENDER

18 NOV – 10 DEC

18

november. Hotell- och restaurangfacket har kongress i Stockholm.

Hur undviker man könssjukdomar vid oralsex? känns så kul med kondom kan du prova kondomer med olika smaker eller använda ett glidmedel med smaksättning. Kanske känns det lite roligare då? Det finns också tunna, luktfria plastkondomer, till exempel ”Naked”, som leder kroppsvärme och därför kan upplevas som att de inte ”stör” upplevelsen på samma sätt som vanliga latexkondomer.

– Många, oavsett kön, kan uppskatta mer glid när de har solosex.

Jag brukar använda olivolja när jag runkar för att det ska glida bättre. Är det skadligt på något sätt? – Det är inte skadligt att använda olivolja vid onani. Många, oavsett kön, kan uppskatta mer glid när de har solosex. Ett vanligt sätt att onanera är att dra fram och tillbaka över ollonet – det vill säga klitorisollonet eller kukens ollon – och det är en sak som kan bli skönare med något slags glidmedel, till exempel olja. Ska du ha sex med någon annan och använda kondom ska du undvika olja och annat fett, eftersom det kan försvaga kondomen. Då är det bättre med ett silikon- eller vattenbaserat glidmedel.

fråga gäller oralsex med en kuk.) Ändå är det inte så vanligt att könssjukdomar överförs vid oralsex. När det gäller att minska risken för hivöverföring kan den som ger oralsex tänka på att undvika att få sperma i munnen. Råkar man ändå få det så är det bäst att spotta ut den i stället för att svälja. Vill man vara ännu säkrare kan man använda kondom. Eftersom hiv överförs via slemhinnor och kroppsvätskor skyddar kondom väl. (Dock ska jag betona att det inte finns något hundra procent säkert sex.) Ett sätt att undvika överföring av sjukdomar är förstås att veta att du och de du har sex med inte har några sjukdomar som kan överföras. Vet du inte, så rekommenderar jag kondom. Om det inte

20 25

november. Parlamentsval i Spanien.

november. Sverigedemokrater från hela landet samlas i Göteborg för partiets landsdagar.

26

2 3

november. Parlamentsval i Nya Zeeland.

december. Internationella dagen för avskaffandet av slaveri.

december. Det socialdemokratiska partiet i Tyskland, SPD, håller partikongress i Berlin.

SKILJELINJEN

Hur ser du på en sänkning av arbetstiden?

GABRIEL WIKSTRÖM,

– Vi tror inte på generell arbetstidsförkortning, däremot tror jag att det finns stora grupper på svensk arbetsmarknad som skulle behöva kortare arbetsdagar. Till exempel undersköterskor som har ganska tunga arbeten, ofta kan man inte gå upp i arbetstid till heltid för att man helt enkelt

inte orkar. Där skulle man kanske behöva omdefiniera en heltid. Är det så övermäktigt för facket att man måste lagstifta? – Jag tror inte att det är rätt väg, däremot kanske politiken borde bli tydligare och uttrycka en ambitionsnivå. Att man säger att man ser behovet och att man är

beredd att göra sitt. Vissa menar att om man förkortar arbetstiden delar man på jobben, hur ser du på det? –Det är inte så vi ska skapa flera jobb, det ska man göra genom att rusta människor att kunna ta dom jobb som faktiskt finns. Det beror på att vi inte utbildar folk rätt.

– Vi borde genomföra en arbetstidsreform och sträva mot sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Det skulle öka möjlig­heten till en meningsfull fritid, minska utslitningen i arbetslivet och är dessutom en viktig jäm­ställdhetsreform då många kvinnor arbetar deltid.

Blir det inte dyrt för samhället? – Jag tycker att man ska vända på per­spek­tivet. När arbetet effektiviseras borde det vara en självklarhet att löntagare får ta del av det i form av kortare arbetstid. Det skulle dessutom minska kostnaderna för sjukskrivning och arbetsskador.

Då de äldre blir allt fler borde väl arbetstiden snarare öka? – Det är redan så idag att många som jobbar i LO-yrken inte hinner uppnå pensionsåldern innan kroppen är utsliten. Att fler blir äldre är inget problem, utan något vi måste lösa genom att fördela resurserna annorlunda.

4 10

december. Val till duman, parlamentets lägre kammare, i Ryssland. december. Internationella dagen för mänskliga rättigheter.

SSU

STEFAN LINDBORG, UNG VÄNSTER

 11  7/2011

FRIHET

10

december. Nobeldagen.

BILD: NARVIKK/ ISTOCK

Hej! Det är ju inte så kul att använda kondom när man har oralsex. Finns det något annat sätt att undvika sjukdomar? – Könssjukdomar kan överföras om en slemhinna eller sperma, blod, slidsekret, lubrikation eller försats kommer i kontakt med en annan persons slemhinna. Slemhinnor finns bland annat på kuken och i munnen. (Eftersom du frågar om kondom utgår jag från att din


Prenumerera på Forum för Socialdemokratiska studentförbundet

4 nummer per år

99 KR

www.tidskriftenlibertas.se

 12  7/2011

FRIHET


GÄSTKRÖNIKA

”Något som nog är omöjligt för Jimmie Åkesson att förstå är att en person på samma gång kan vara queer och invandrare. Eller att en muslim och en flata kan vara vänner.”

Köper du det rosa tvättmedlet? SÅVÄL SVERIGEDEMOKRATERNA som staten Israel har förstått vad som är inne just nu: att använda det rosa tvättmedlet. Fenomenet pinkwashing, rosatvätt, innebär att använda sig av hbtq-rättigheter för att framstå som demokratisk och därmed tvätta bort mindre rumsren verksamhet. BÅDE SVERIGEDEMOKRATERNA och Israel försöker framställa sig själva som hbtq-vänliga för att samtidigt paketera den ”muslimska världen” som homofober. Ett exempel är en artikel som Sverigedemokraterna publicerade i Aftonbladet i mars 2010, där Jimmie Åkesson och Carina Herrstedt skriver att bioch homosexuella personer ansluter sig till partiet och att det är ”en tydlig indikation på den starka oro som många homosexuella känner inför massinvandringen och det homohat som den tilltagande islamiseringen medför”. GENOM ATT TA sig an rollen som hbtq-personernas beskyddare mot de farliga invandrarna ställer Sverigedemokraterna två minoritetsgrupper mot varandra. Något som nog är omöjligt för Jimmie Åkesson att förstå är att en person på samma gång kan vara queer och invandrare. Eller att en muslim och en flata kan vara vänner.

STATEN ISRAEL HAR blivit något av rosatvättens fanbärare. Enligt lokala hbtq-grupper har Israel länge använt sig av pinkwashing för att förflytta fokus från ockupationen av Palestina, och den senaste tiden har det satsats ytterligare pengar genom pr-kampanjen Rebranding Israel. Ett exempel är att Israels ambassad finansierade en hbt-kulturfestival på Södra Teatern i Stockholm i mars, ett annat är den fejkvideo som israeliska tjänstemän spred som propaganda inför Freedom Flotillas senaste resa till Gaza. Videon utgav sig för att vara en kamerainspelning gjord av en amerikansk gayaktivist, som i videon säger att Freedom Flotilla är homofober och har kopplingar till Hamas. Snart avslöjades dock att personen i videon egentligen är en israelisk skådis, och att de första som spred videon på nätet var en person som arbetar för Israels premiärminister. UNDER HBTQ-FESTIVALEN I Göteborg i år intervjuade jag den palestinska queergruppen Aswat, som berättade om hur Israel ofta presenteras som en räddare för palestinska queerpersoner, men att det är en myt. ”Som om det fanns en rosa dörr i muren som ­queerpersoner fick gå igenom. Ofta pratas det som att Israel har gett asyl till 300 palestinska hbtq-personer, men ingen vet vilka de är och

 13  7/2011

FRIHET

ingen har någonsin träffat dem”, sa Ghadir Hilmi från Aswat. DET PALESTINSKA QUEERPERSONER kämpar för är inte att kunna fly från Palestina, utan att ockupationen av Västbanken och blockaden av Gaza ska upphöra, så att de ska få det politiska spelutrymme som krävs för att organisera sig mot heteronormativitet och för frihet. DET ÄR MÅNGA av oss hbtq-personer som inte köper Sverigedemokraternas och Israels rosatvätt. Men det finns också många som gör det. Frågan för framtiden är om vi ska tillåta att grupper ställs mot varandra i hatisk retorik, eller om förtryckta grupper ska solidarisera sig med varandra för att få en värld utan förtryck? S

Elin Schwartz är nyhetsredaktör på Göteborgs Fria Tidning, en del av mediekooperativet Fria Tidningar. Elin har själv judisk bakgrund och släkt i Israel och har tidigare rapporterat från Västbanken.


14  7/2011

FRIHET


Den föränderliga familjen I den övre medelklassens Bromma finns en oas för fattiga studenter, konstnärer och idealister. Den heter Vita hästen och är ett kollektiv med anor från 70-talet. Genom att leva tillsammans vill de vara ett hållbart föredöme. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: EVA EDSJÖ

 15  7/2011

FRIHET


R

ÖDA, GULA, ORANGEA löv frasar under fötterna på vägen från Bromma kyrka mot kollektivet Vita hästen. Man passerar villakvarter med gula tegelhus, tar väns­ter och går uppför en liten backe, in i ett lummigt område där många träd fortfarande är gröna. Några bollar ligger på marken och en ensam liten bil står på tomten. På taket till det anspråkslösa huset sitter några solpaneler. Hallen är fylld med skor och jackor, till vänster ligger vardagsrummet. Där sitter Theo och lyssnar på dub-step och pysslar, han har bott i huset i ungefär en månad. Det är ganska tomt på vardagsrumsgolvet, på fredagen hade kollektivet bjudit in musikern Marcus Berg och haft en minifestival. – Ska vi köra? Theo har just bjudit på en rundvandring i huset och

står vänd mot Robban, som är inneboende för en kortare period. Ner till vardagsrummet igen, Theo och Robban slänger ner soffkuddar på golvet. – Har du sett den här? ”I love you man”. På en bärbar dator rul�lar filmen igång, leenden och skratt möter den amerikanska komedin medan Theo tuperar Robbans hår till dreadlocks. UTIFRÅN SER HUSET ut som vilken mellanstor villa som helst, men det visar sig vara större. Då man går ut från vardagsrummet kommer man in i en korridor. På höger sida är köket, på den vänstra finns dörrar till ett, två, tre och fyra sovrum. Längst in bor Daniel. Klockan slår två och en cyklande Daniel rullar in på gården, han bär bruna byxor, en ljusbrun t-tröja och en brun halsduk. Väskan är röd. – Jag har varit i stan och delat ut min cv. Jag tog cykeln ner till

 16  7/2011

FRIHET


KOLLEKTIVET VITA HÄSTEN Kollektivet Vita hästen bildades 1970 av poeten Jarl Hammarberg. Numera drivs huset som en stiftelse. Förutom Jarl Hammarberg är det flera andra kulturprofiler som levt där. Mest känd är poeten Sonja Åkesson, som var gift med Hammarberg. Åkesson gjorde sig känd som en samhällskritisk poet som använde ett enkelt språk; hon kallades ibland för ”folkhemspoeten.” Konstnären Lars Hillersberg levde under en tid i kollektivet, med inspiration därifrån skrev han seriealbumen ”Storfamiljen” och ”Storfamiljen på semester”.

å tv 70. h oc 19 er an on ed rs t s pe ot n rb tto o re isk r t nn bo mä en r st ha hä är ta H Vi ter. t et iv ka kt le ol Ik

Åkeshov, det är lättare att planka där än i Brommaplan. HUSET ÄR HALVTOMT så här på dagen. Några jobbar, andra studerar. Sammanlagt bor det tretton personer och två katter i det gamla huset. Vita hästen är en stiftelse med rötter från 1970, då poeten Jarl Hammarberg skapade kollektivet så att fattiga konstnärer skulle ha ett billigt ställe att bo på. Kollektivet är idéburet och alltsedan 1970 har det varit vegetariskt. – De enda som får äta kött är katterna. En kväll kom en dejt till en tjej i huset med sushi, de fick sitta utanför och äta.

”Vita hästen är en stiftelse med rötter från 1970. Det var poeten Jarl Hammarberg som skapade kollektivet så att fattiga konstnärer skulle ha ett billigt ställe att bo på. Kollektivet är idéburet och alltsedan 1970 har det varit vegetariskt.”  17  7/2011

FRIHET

Jarl Hammarberg utanför kollektivet Vita hästen på 70-talet.

Även poeten Sonja Åkesson hade Vita hästen som hemvist.

DET HÄR ÄR KOLLEKTIV Kärt barn har många namn. Att bo tillsammans kan bland annat kallas bostadskollektiv och storfamilj, men vanligast är att man helt enkelt säger kollektiv. Det är en grupp människor som bor tillsammans av praktiska, sociala eller politiska skäl. Skogsnäskollektivet, Moder Jord och Drakabygget är tre gamla svenska kollektiv som har funnits sedan 60-talet.

Gröna vågen-kollektivet Moder Jord gjorde den omtalade resan genom Sverige 1978, som dokumenterats i filmen ”Karavanen”.


– Det blir ett politiskt ställningstagande att bo så här, vi är så pass många att vi faktiskt kan göra skillnad genom vårt sätt att leva. Det kan verka hårt med den totala nolltoleransen mot kött. Då ska man ha i åtanke att reglerna var hårdare förr. – Förr var man tvungen att dikta på esperanto, säger Daniel. Theo tittar frågande på Daniel. – Esperanto är ett språk som ska vara lätt att förstå och utan krånglig grammatik. Det skulle vara ett medel för världsfred och började spridas ordentligt efter första världskriget, men det tog sig inte riktigt, säger Daniel och ler. – JAG VILL ha ett äpple! Alve har just kommit hem från förskolan, i vagnen ligger massor med äpplen. Han tar en tugga och springer efter husets yngsta katt. Alve är tre år. En glad liten grabb som är framåt och vill busa med alla, full fart. Han och hans mamma Susanne lämnade ettan i Högdalen för Vita hästen i somras. – Jag hade länge tänkt på att bo i kollektiv, men det hade aldrig blivit av, säger Susanne som med sina 35 år är en av de äldsta i huset. Susanne är övertygad om att kollektiv är framtidens sätt att leva och bo. Hon är en av dem som talar varmast om kollektivboende som livsstil och ett etiskt eller, om man vill ett politiskt val. – Jag tror att det är jättebra för ungdomar att bo så här, jag tror att det är framtidens boende. Det är bara positivt att ha bott i en stor familj. Vi behöver komma nära varandra. Här finns så mycket kärlek och värme, det behöver man. – Det blir ett politiskt ställningstagande att bo så här, vi är så pass många att vi faktiskt kan göra skillnad genom vårt sätt att leva. För vissa kan det verka främmande att bryta upp från ensamboende och flytta in i ett hus med elva främmande människor. Inte för Susanne som talar med en självsäker stämma när hon berättar. – Jag har aldrig trivts så bra som nu men mina vänner har börjat undra vart jag har tagit vägen. När jag kommer hem finns det alltid någon att umgås med. FÖR ATT KOMMA till Susannes och Alves rum går man uppför en knarrig trappa. Till höger ligger ett litet bibliotek med böcker som sträcker sig från Peter Weiss ”Motståndets estetik” i tre volymer till vältummade pocketdeckare. Man går åt vänster och kommer in i ett stort tomt rum, från takvalvets fönster slinker dagsljuset in. Här håller de boende på med en renovering, man målar om och ska göra rummet trevligare för dem som vill måla, spela musik eller meditera. I det lilla sovrummet innanför ateljén bor Susanne och Alve. På golvet ligger leksaksbilar utspridda, Alve visar sina leksaker och är allt annat än blyg då han drar igång leken, med snabba steg springer han runt och skiner av glädje. – Alve trivs jättebra här och jag är glad över att det finns så bra manliga förebilder i huset. De vita hästarna turas om att laga mat enligt ett rullande schema.

 18  7/2011

FRIHET


ith Ed e lit är r te ef tt trö eo Th s, gi da r le äl st p up ed m lp jä rh bä h oc s. bu

– Alve trivs jättebra här och jag är glad över att det finns så bra manliga förebilder här i huset. Middagen ingår i hyran som är under 3 000 kronor i månaden, torrvarorna köps från grossister och är alltid ekologiska. Den här dagen är det Susanne som ska laga mat och Alve ska sysselsättas. - BOM, PA, PA, BOM, ljudet från trummor kommer som ett lockrop från en annan del av huset. I ett spartanskt rum sitter Erik och spelar på en bongotrumma och snart är Alve där och hjälper till. På golvet ligger en madrass och mellan väggarna hänger en stor hängmatta. Lite kurslitteratur ligger på golvet, sedan är det inte mycket mer. Erik pratar om planerna för rummet, han har förvisso bott här en tid men inte tagit tag i det som ska göras. Han planerar att måla väggarna så att rummet påminner om en utomhusmiljö. Rummet har en

märkbar lukt, Erik lyfter på madrassen och visar hur den har möglat på grund av det fuktiga golvet. Nu tuffar en avfuktare och Erik pratar om framtiden och ansvar. – Det är lite oklart vem som har ansvar för underhållet av huset, om det är vi eller stiftelsen som äger huset. Det känns inte riktigt rätt att vi ska bo här för en så låg hyra och låta huset förfalla. Kanske ska vi betala mer för att få pengar för underhåll eller så får det lösas på annat sätt, säger Erik. Han berättar att många av dem som bott där tidigare känt viss uppgivenhet för husets framtid men att de som bor där nu hoppas att kunna ta tag i det. För att komma tillrätta med fuktsituationen krävs en hel del jobb. Och pengar. Huset är av en gammal konstruktion och behöver dräneras.

 19  7/2011

FRIHET


iv. kt er. le ol tod s k me en st ska hä ogi ita ol i V ek et ed us m th rt äx kla r v så sa vi las eo od Th De

KOLLEKTIVHISTORIA Idén om ett kollektivt boende har poppat upp då och då under de två senaste århundradena. Under 1800-talet var det bland annat utopiska socialister som Robert Owen och Charles Fourier som försökte skapa gemensamma boenden med begränsat privatliv. När idén om kollektiv kom till Sverige var det influerat av utopiska idéer. Första gången det presenterades var under 1930-talet av funktionalistiska arkitekter och annammades snart av överklasskvinnor som ville kombinera arbete med att ha familj. Under den radikala perioden runt 1968 kom kollektivet åter upp på tapeten, nu var idén om privatlivet inte lika stark som under 30-talets kollektivhus. En tredje våg kom i slutet av 70-talet och var nära bunden till det som kallas ”gröna vågen”. Nu försökte man kombinera privatliv och kollektivliv.

FILMEN TILLSAMMANS Lukas Modyssons film om ett kollektiv i mitten av 70-talet är en berättelse som har gett många en bild av hur kollektivlivet ser ut. Filmen handlar om relationen mellan de boende och är ett slags karikatyr av tidens politiska anda. I filmen kan man höra den numera klassiska repliken: ”Hellre äta gröt tillsammans än oxfilé ensam.”

STÄMNINGEN I HUSET beskrivs bäst med ordet mysig. Spontana kramar delas ut och de boende ser ut att ge varandra utrymme. Någon gång här och där kan man höra klagomål över att hjälp tas för given och att det alltid ska ställas upp. Och även om det är meningen att man ska plocka undan efter sig själv så händer det av och till att en morgonpigg person får ta sig an ett stort lass disk. Köket är annars den gemensamma yta där husets medlemmar möter varandra. – Det går att sätta sig på morgonen och ha sällskap hela dagen. Det har hänt flera gånger, säger Emma och skrattar. Emma pluggar mänskliga rättigheter vid Teologiska högskolan och går i samma klass som Erik. Då hon fick chansen att flytta in i huset tog hon den direkt och sa samtidigt upp ett eftertraktat förstahandskontrakt på ön Stora Essingen i Stockholm. Också hon ser sättet att bo som ett slags politiskt ställningstagande och ser en lång framtid i huset. – I det här huset finns ett slags allmänt intresse av att hitta ett hållbart sätt att leva. DET LIGGER EN doft av grönt te och orientaliska kryddor över köket. På väggen hänger namnmärkta konsolhyllor med torrvaror, nästan alla med ekologisk märkning. Det är vid köksbordet många av de allvarliga samtalen tas. För även om den stora familjen av brokiga individer ser ut att ha en hel del gemensamt i personlighet och åsikter, så finns

 20  7/2011

FRIHET

det också en hel del som skiljer dem åt. För att få vardagen att fungera träffas alla varje söndag, vid köksbordet eller någon annanstans, för att lufta sig. Då finns en chans att påpeka vad som är jobbigt och vad man tycker att de andra ska tänka på. ANDRA MÖTEN KAN handla om att välja in en ny boende. Kollektivets nyaste medlem är journaliststudenten Martina, hon är förkyld och värmer sig med stora koppar te. – Visst är det lite speciellt att röstas in, men det som känns mest konstigt är att man faktiskt kan röstas ut, säger hon. Så är den krassa verkligheten. För att få ett hus med elva vuxna att fungera måste regler och stadgar följas, annars kan medlemmarna träffas i ödestyngda möten och fatta tuffa beslut. DET VAR VID samma köksbord Isis satt när hon besökte Vita hästen för första gången. Hon kommer från Colorado, USA, och kom till Sverige som barnflicka och hittade kollektivet genom det internationella kollektivnätverket Fellowship for Intentional Community. Hon började hänga där mer och mer och när tiden som barnflicka tog slut och en master­ utbildning påbörjades flyttade hon in. Hon är en av dem som ser kollektivboende som en del av en framtid, inte bara ett flyktigt livsval. – Jag har väldigt svårt att se att jag gifter mig och flyttar in i en vanlig lägenhet, säger Isis. S


KRÖNIKA

ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

Den nya amerikanska ilskan DET VAR WINSTON Churchill som sa att en människa är lika stor som de ting som gör henne förbannad – kanske kan man säga samma sak om en nation. USA VERKAR DEN senaste tiden bli förbannat på rätt saker. Upprorsvågen Occupy Wall Street har de senaste månaderna tagits på allt större allvar i medierna. Protesterna som startade i hjärtat av det finansiella distriktet på nedre Manhattan växte dagligen. I varierande omfattning spred de sig till var och en av USA:s femtio delstater. I Sverige tyckte Dagens Industri att vanliga amerikaner i stället för att demonstrera mot girigheten på Wall Street ”lugnt och stilla borde flytta sina pengar till den billigaste fond som finns eller köpa värdepapper till låg kostnad via nätet”. Ja, säg det till de 45 miljoner som tar emot matkuponger och den miljon som förlorade sina hem som en effekt av finanskrisen förra året. LÅT DEM ÄTA värdepapper! ”Vi är de 99 procenten” skanderar demonstranterna på Manhattan. I USA har den rikaste procenten fått mer av den samlade inkomstökningen mellan 1979 och 2007 än de undre 99 gemensamt. Det är inte konstigt att medelklassen börjar undra. Vad som var bra för de rika och mäktiga var nästan alltid ”det enda möjliga”. I efterhand har det dock visat sig att det är just denna politik som har fört USA in i den ekonomiska katastrofen.

Efter åren med Bill Clinton på 90-talet hade USA rekordstora överskott. Då räknade man med ett sammanlagt överskott på 36 miljarder dollar mellan 2002 och 2011 – givet att USA fortsatte på samma väg. Men det gjorde man inte. GEORGE W BUSH kom in på scenen. En 59-procentig ökning av utgifterna och två omgångar massiva ofinansierade skattesänkningar senare var USA inne på ett annat spår: käpprätt åt helvete. Idag är underskottet i de amerikanska statsfinanserna 90 000 miljarder kronor. Arbetslösheten är över nio procent och var sjätte amerikan beräknas leva i fattigdom. MEN 400 ENSKILDA människor i samhällets översta stratosfär är idag rikare än 150 miljoner vanliga amerikaner tillsammans. Det är omvänd fördelningspolitik. Skatterna är procentuellt högre för de fattiga: Desto mer du tjänar desto mindre procentuellt betalar du i skatt. Att miljardären Warren Buffett betalar lägre skatt än sin sekreterare har blivit en symbol för den nya amerikanska ilskan. Två tredjedelar av alla amerikanska företag betalade ingen statlig skatt 2005. BANK OF AMERICA har inte betalat en dollar de senaste två åren. Samtidigt förfaller landets infrastruktur. Och nu skär man ner för pensionärer för att pojkarna på Wall Street ska kunna fortsätta betala 15 procent i skatt. Det är på tiden att någon rasar. Nästa år är det presidentval. Den senaste

 21  7/2011

FRIHET

amerikanske president som lyckades bli omvald med en arbetslöshet som var över sju procent var Franklin Delano Roosevelt. Och det var efter den stora depressionen på 1930-talet. Till skillnad från Obama hade Roosevelt vid det laget lyckats formulera för folk vad som orsakat problemen i ekonomin samt vad han ämnade göra åt dem. Det har Barack Obama inte klarat. AMERIKANERNA VET INTE riktigt vad han står för. Det enda de vet är att de fortfarande är arbetslösa, fortfarande oroliga, fortfarande inte vet hur de ska betala sina räkningar och fortfarande inte förstår hur deras barn ska få jobb. Obamas smala lycka är att alternativet – ett allt galnare republikanskt parti – är så skrämmande. IBLAND KAN DET vara viktigare med rätt fiender än rätt vänner i politiken. S

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se


Frihetskolan

I dag finns det i många länder lagligt skydd mot diskriminering av homo-, bi-, trans- och queerpersoner. Så har det långtifrån alltid varit. Frihet guidar dig genom hbtq-historien.

Hbtq-skolan

TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

590 F KR

1398

1608

1824

1864

Poeten och lärarinnan Sapfo, som bott och verkat på ön Lesbos, avlider. Hon skrev om kärlek mellan kvinnor och gav upphov till begreppet lesbisk kärlek.

Begreppet hermafrodit omnämns för första gången. I den grekiska mytologin blev nymfen Salmacis så förälskad i Afrodites son Hermes att deras kroppar förenades.

Den så kallade Landslagen gavs ut i en nyutgåva, med kung Karl IX:s tillägg om att samkönat sex var belagt med dödsstraff.

Termen bisexuell ersätter användningen av hermafrodit. Grekiskans ”bi” betecknar ”båda”.

Genom en ny strafflag i Brottsbalken blir straffet för samkönat sexuellt umgänge ”straffarbete i upp till 2 år”. Lagen gäller för båda könen.

1869

1885

1892

1895

1897

En ungersk journalist vid namn Karl M Benkerty skapar begreppet homosexualitet, en konstruktion av grekiskans ”homo” för ”samma” och latinets ”sexus” som betecknar kön.

Storbritanniens drottning Victoria vägrar kriminalisera sex mellan kvinnor, under förevändningen att ”kvinnor inte kan göra något så rysligt med varandra”.

Begreppet bisexuell används första gången i en upplaga av Krafft-Ebings ”Psycopathica Sexualis”.

Författaren Oscar Wilde arresteras den 5 april för sexuellt umgänge med adelsmannen Lord Alfred Douglas. Wilde dömdes till straffarbete.

Den första politiska organisationen för homosexuella män, ”Vetenskapliga humanitära kommittén”, grundas i Tyskland. Albert Einstein var en av dem som aktivt stödde initiativet.

1910

1917

1933

1934

1935

En tysk homosexuell jude vid namn Magnus Hirschfeld skapar begreppet transvestit, en sammansättning av latinets ord för ”överskrida” och ”kläder”.

Kommunisterna under Vladimir Iljitj Lenin i det unga Sovjetunionen avkriminaliserar sex mellan personer av samma kön.

Den 6 maj plundrar nazistiska studenter Sexualforskningsinstitutet i Tyskland. Böcker från institutet brändes därefter på bokbål.

Josef Stalin inför fängelsestraff om 3–8 år för homosexualitet i Sovjetunionen. Samtidigt sker massarrestering av ”sexuellt avvikande” som tvingas till straffarbete.

Nazityskland kriminaliserar ”homosexuella fantasier” och inför en rosa triangel på bröstet för män som dömts för homosexualitet. 19351945 fördes mellan10 000 och 100 000 män till koncentrationsläger.

1944

1948

1949

1950

1953

Sex mellan personer av samma kön avkriminaliseras i Sverige. I stället diagnosticeras homo- och bisexuella som sinnessjuka och placeras på mentalsjukhus.

F48, Nordens första förening för homosexuella, grundas.

Läkaren Harry Benjamin i USA behandlar transsexuella patienter med hormoner.

RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, bildas i Sverige. Målgruppen är homosexuella. Ett år senare hade förbundet omkring 100 medlemmar.

RFSL kräver äktenskap för homosexuella.

 22  7/2011

FRIHET


1962

1968

1969

1971

1972

Klubben Transvestia bildas av transvestiter, transsexuella och sexuella minoriteter i Sverige.

Författaren Bengt Martin med sambo kommer ut i teveprogrammet ”Storforum”. Efter programmet kontaktas paret av närmare 1 000 personer.

Upplopp utbryter sedan polisen i New York gjort razzia mot hbt-baren Stonewell. Händelsen ses ofta som startskottet för den moderna Priderörelsen.

Den första gaydemonstrationen i Sverige äger rum i Örebro.

Sverige blir första land i världen med medicinsk och juridisk möjlighet för trans- och intersexuella att genomgå hormonbehandling för könsbyte.

1977

1978–84

1979

1982

1987

RFSL Stockholm arrangerar den första Frigörelsedagen, med uppträdanden, demonstrationer och seminarier.

Den statliga ”Homosexutredningen” arbetar med att finna olika former av diskriminering i svensk lag. Utredningen föreslår ny äktenskapslag och skydd enligt hetslagen.

Socialstyrelsen tar bort homosexualitet ur registret över diagnoser, sedan ett 40-tal personer ockuperat myndighetens entré.

Det första svenska dödsfallet i aids rapporteras.

Så kallade bastuklubbar, där besökare har tillfälliga sexuella kontakter med varandra, förbjuds. Samma år införs diskrimineringslagstiftning för att skydda homosexuella på arbetsmarknaden.

1988

1989

1995

1998

2002

En begränsad lag om samkönade samboende införs.

Danmark blir första land i världen med en partnerskapslag för samkönade.

Partnerskapslagen träder i kraft i Sverige.

Europride firas i Stockholm. Därefter firas festivalen med samma namn varje år.

Lag mot diskriminering inom högskolan på grund av sexuell läggning införs.

2003

2004

2005

2009

2011

Nya lagen om hets mot folkgrupp träder i kraft, med förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Lagen om adoption för par som ingått partnerskap införs. Diskrimineringslagen uppdateras.

Massachusetts blir den första amerikanska delstaten att erkänna äktenskap mellan samkönade par.

Diskriminering med anledning av sexuell läggning förbjuds också inom socialtjänst, a-kassa samt hälso- och sjukvård. Lagen om insemination även för kvinnor som är samboende eller registrerad partner träder i kraft.

Socialstyrelsen avskaffar transvestism som sjukdomsbegrepp. Sverige inför könsneutralt äktenskap. Svenska kyrkan beslutar sig för att förrätta vigslar mellan samkönade par.

Delstaten New York godkänner samkönade äktenskap.

 23  7/2011

FRIHET


Budskap med elegans

Frihet fick en exklusiv intervju med Fredrik Lindson och Torbjörn Håkansson, popprofessorerna bakom elektrogruppen The Embassy, med anledning av duons första skiva på fem år. Det blev ett samtal om att mixa överklassestetik med vänsteråsikter, storstadssegregation och sågade spelningar. TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: MATTIAS VEPSÄ

 24  7/2011

FRIHET


D

ET BLÅ STRÅLKASTARLJUSET sticker hål på mörkret och fångar en kisande publik framför scenen på klubben De­ baser Medis i Stockholm. Vid mikrofonen står Fredrik Lindson med en gitarr och framför en akustisk version av ”Make Me Sad”, ett av spåren från ”Life In The Trenches – The Other Side Of 2001–2011”, ett nysläppt samlingsal­ bum med tidigare outgivet material. Medan han framför sin emblematiskt nasala sång skimrar tröjan av ett fluorescerande tryck. Senare under spelningen får låten ”Time’s Tight” linoleumgolvet i lokalen att gunga under trycket från basgången. Snett bakom Fredrik Lindson står Torbjörn Håkansson och hamrar frenetiskt på en trummaskin, lätt gungande i takt med musiken. Tillsammans utgör de taniga gestalterna framme på scenen The Embassy, ett av förgrundsbanden i den svenska elektrovågen. 2002 TOG THE EMBASSYS debutskiva ”Futile Crimes” plats i svenska skiv­ backar, ett alster som av landets kritiker prisades som finstämd, elektro­ akustisk pop. Men historien om bandet börjar inte där. För att förstå The Embassys ursprung får vi skriva 1997 i kalendern. Fredrik sitter tillsam­ mans med en grupp vänner på en krog i Göteborg och blir introducerad för Torbjörn. De börjar diskutera musik, politik och kultur och upptäcker att de talar samma språk. Referenserna klickar. Det blir startpunkten på en lång vänskap och en musikalisk enhet som håller ännu i dag. Att det tog så lång tid att släppa ifrån sig den första skivan förklarar Fredrik med att det hela tiden fanns en ängslan att göra något halvdant. Allt som förknippas med The Embassy ska vara förädlat in i det sista, förklarar han. – Vi vred och vände på musiken i fem år innan det kändes rätt. Tiden mellan 1995 och 2000 var ju på många sätt extremt deprimerande i Sverige. Det var svårt att hitta rätt källor till inspiration. I stället blev det ett fem år långt terapisamtal. STOCKHOLM IGEN. NUTID. När strålkastarna släckts och bandet klivit av scenen träffar Frihet Torbjörn och Fredrik i en pentrydel utanför back­ stagerummet, ett par våningar ovan konsertsalen. Från rummet skränar kompisar och bekanta under glada tillrop, golvet mullrar av musiken ett par trappor nedanför. Senast bandet släppte en skiva var för fem år sedan och många har undrat vad duon egentligen sysslat med sedan dess. Än en gång har sträckan mellan idé och produkt varit lång. – Vi har ifrågasatt oss själva och musiken. Försökt hitta andrum och reflektera över hur vi jobbar, säger Fredrik och fortsätter: – Anledningen till att vi väljer att släppa den just nu är för att saker tar tid. Vi har varit tvungna att absorbera kritik och vara självkritiska. Sedan har vi sållat bort material som inte håller måttet. TORBJÖRN OCH FREDRIK har dessutom bott i olika städer de senaste åren, något som ytterligare fördröjt den kreativa processen. – Jag har bott i Stockholm och det är en av anledningarna till att det tagit tid. Först trodde vi att det skulle funka att bolla idéer över telefon och via mejl, men det höll inte. Vi behöver närhet, säger Torbjörn och grimaserar av ljuset från en oförlåtligt skarp lysrörslampa i taket. MED ”LIFE IN THE TRENCHES” sätter bandet punkt och inleder en ny fas i skapandet. Senare i höst kommer ”State Wave”, ett album med helt nytt ma­ terial som enligt dem själva är mer personligt och inträngande. – Nu när vi befriat alla gamla låtar, varenda b-sida, och fått börja om känns det nödvändigt med ett nytt avstamp. Vi har ett nytt fokus med en annan idé. Ljudbilden är delvis omstöpt och vi lämnar ut mer av oss själva, avslöjar Torbjörn. En tid övervägde bandet att inte ens släppa någon skiva. Formatet kändes uttjatat. Men i slutändan tyckte duon att lösa låtar blev för begränsat. – Problemet med en låt är att den bara hänger där och inte står för någon­ ting, säger Torbjörn och trummar med fingrarna på den vitmålade väggen.

 25 7/2011

FRIHET


UTANFÖR FÖNSTRET ÅKER en strid ström av taxibilar, medan män­ niskor gör sitt bästa för att kryssa över vägen. Under ett samtal med Fredrik ett par dagar före konserten var han uppenbart nervös inför spelningen. Genom åren har duon fått sin beskärda del av sågningar för skakiga spelningar. Själva uppger de att var femte spelning blir lyckad. – Vi vill ha en idé med varje konsert. Det ska vara succéartat och fastna i folks minne. Men det gör också att det blir ojämnt. I praktiken går det en succéspelning på åtminstone fyra–fem fails, konstaterar Torbjörn frankt. Alla kulturutövare tvingas, mer eller mindre motvilligt, förhålla sig till kritik. Somliga läser knappt recensioner, medan andra gräver ner sig i varje inlägg på skvallerforumet Flashback. Torbjörn och Fredrik har båda en förmåga att ta kritik personligt. – Visst gör man det. Kritik träffar som mest när man känner sig på nedgång, när det inte klaffar, säger Fredrik. – Musik är ett maktspråk och känner vi inte att vi behärskar det är det jättejobbigt, fyller Torbjörn i. Men kritiken är också nyttig. – Lite är det som att vi får hybris och behöver tas ner på jorden. Antingen genom hård kritik utifrån eller att vi gör det själva. Ibland räcker det med att Torbjörn ger mig en viss blick på scenen, så är jag tillbaka igen, säger Fredrik med ett brett leende. 2005. GÖTEBORG. The Embassy har precis släppt ”Tacking” och hela staden är något av en sjudande popgryta av lovande indieakter. Ski­ van blev The Embassys verkligt stora genombrott och fick varenda klubb-dj att lägga på ”It Pays To Belong” på skivtallriken. Plötsligt fick en elektrotörstande generation av klubbkids en temalåt. – Den skivan är mycket en reflektion av vad som försiggick i våra huvuden vid den tiden. Sedan tror jag att vi lyckades pricka in tidsan­ dan på ett sätt som funkade, säger Torbjörn. Bandet blev tidigt något av förebilder för yngre förmågor i Göte­ borg, inte minst elektroduon The Tough Alliance. Torbjörn förklarar att konkurrensen inom scenen var ”positivt frustrerande” och drev fram kreativitet och idéer som annars inte skulle materialiserats. – Det som är fint med Göteborg är att man liksom står och faller med varandra. Det finns ingen makt i Göteborg på samma sätt som i Stockholm, och det formar människorna och musiken i staden. The Embassys signum är att de knådar ihop gitarrer med djupa bastrummor och elektroniska slingor på ett sätt som skapar en sär­ egen ljudbild. Torbjörn framhåller att bandet strävar efter att ha en idé om musiken. Det räcker inte med bra musik, menar han. – Det som särskiljer Embassy från andra band är att vi är mer idéburna, vi vill att vår musik ska stå för något. Inte bara vara kul att lyssna på. Det ska finnas lite motstånd inbakat i tonerna. The Embassy har något kryptiskt kallat sin musik för underklass­ disko, och subtila politiska referenser har hela tiden funnits inbäddade i låtarna. På ”Information” upprepas ”I’m looking for an alternative, I will not stay conservative” som ett mantra. Torbjörn avslöjar att Frihet är den enda tidning som får intervjua bandet. Duon vill ta ställning. – Vi tycker att sossarna är för hunsade just nu. För varje gång någon socialdemokrat skriver något så är tio borgerliga tidningar där och hugger. Det är något sjukt i hela samhället just nu. – Underklassdisko handlar om att vår musik står på de fallnas sida. Båda återkommer till att musik ska framkalla känslor och en vilja till att åstadkomma någonting. Samtidigt vänder sig duon emot över­ tydlig musik. – Vår linje är att även dansmusiken ska påverka människor, men vi ogillar politisk musik som skriver folk på näsan. Den mest effektiva musi­ken är den som är genomtänkt och smart och gör det med hjärta, tror Fredrik.

Torbjörn, som bor i Stockholm sedan en tid, är kritisk till segrega­ tionen i huvudstaden. Lyckas man inte vända utvecklingen riskerar Stockholm att bli en gated community, spår han. – Stockholm är på många sätt en vidrig stad. Man bygger så att fat­ tiga ska hålla sig i ytterstaden och upprätthåller segregationen ge­nom utförsäljningar. Att allmännyttan säljs ut till underpriser är ren stöld. – De fattar inte att man skapar en turiststad som bara består av attrakt­ioner och fasader på bekostnad av offentliga mötesplatser för männis­kor. En blandad stad finns inte längre på den politiska dagord­ ningen. Fredrik nickar och fyller i: – Göteborg är ännu inte en sluten stad. Där kan vanliga människor fortfarande bo någorlunda centralt. Det beror mycket på att det finns en stark identitet som arbetarstad. Man håller ihop på ett annat sätt. SAMTALET SKIFTAR ÖVER till att handla om samhällsutvecklingen de senaste åren. Fredrik sneglar ut genom fönstret och funderar för ett par ögonblick. – Debaser har infört vakter. Det fanns inte förut. Samma sak gäller i hela samhället, övervakningen är överallt. Det stryper spontaniteten. Ljud och liv ska regleras för att inte störa samhället. Men den star­ kaste signalen om samhällsutvecklingen är förstås de snabbt växande samhällsklyftorna. Människor kan inte längre spegla sig i varandra. Det är sorgligt. Enligt Torbjörn är det ett globalt fenomen som har sin grund i att kapitalismen är överbelånad och att pengarna nu håller på att ta slut. – Marknadsextremismen började med Ronald Reagan och Marga­ ret Thatcher. Det finns något föraktfullt i den politik som bedrivs, ett klassförakt. Vi gillar inte utvecklingen. FREDRIK OCH TORBJÖRN har i pressmaterial synts ombord på lyxbåtar iklädda seglarkavajer och chinos. Tänk amerikansk östkustsöverklass på semester i Martha’s Vineyard. Bandets bild utåt, musikaliska stil och svårtolkade referenser har vid mer än ett tillfälle förvirrat lyssnare. – Vissa vänstermänniskor ville inte ta i oss med tång för att de såg oss som ett borgerligt band, säger Torbjörn och fortsätter: – Men det är ju helt felaktigt. Vi är socialister, välklädda socialister. Vi vill använda bilder av oss själva för att få människor att tänka till. Båda återkommer flera gånger till att den politiska kartan ritats om. För 30 år sedan var det vänstern som hade initiativet och definie­ rade debatten. I dag är det tvärtom så att högern bestämmer riktning och vänstern följer, tror Fredrik och Torbjörn. – Det är lika mycket högerns fel som socialdemokratins egna bris­ ter. När Kjell-Olof Feldt skrev om politiken och ekonomin mot slutet av 1980-talet kapitulerade liksom hela rörelsen. Det blev slutet på en lång era av vänsterinfluenser. Sedan kom New Labour i Storbritan­ nien och tredje vägen fick vänsterpartier över hela Europa att ge upp mark. Under 1990-talet skapades en obehaglig konsensus mellan soci­ aldemokrater och moderater. Vid ett tillfälle hörde tankesmedjan Timbro av sig till duon för med­ verkan i ”Pophögern”, en påtänkt bok om band som sympatiserade med borgerliga idéer. De båda skrattar när episoden förs på tal. – Det var bara glöm det, säger Torbjörn. BÅDA FÅR FRÅGAN om vad de skulle vilja förändra om de fick chan­ sen. Fredrik förklarar att köttkonsumtionen och klimatfrågan hänger ihop. Han vill införa en skatt på kött för att främja en grönare utveck­ ling. Torbjörn funderar en stund. Klockan närmar sig två på natten mellan fredag och lördag, strax utanför viner vinden och regnet bildar speglar i asfalten. – Jag vill se mer ideologiska oppositionspolitiker. Folk är för me­ siga.

 26  7/2011

FRIHET


– Vissa vänstermänniskor ville inte ta i oss med tång för att de såg oss som ett borgerligt band. Men det är ju helt felaktigt. Vi är socialister, välklädda socialister.

TORBJÖRN HÅKANSSON Bor: Stockholm. Ålder: 35 år. Gör: Programmerare i bandet The Embassy. Äter: Lätt. Utpräglat personlighetsdrag: Medveten. Läser just nu: O’Toole. Otippad talang: Rundspark. Otippat intresse: Information. Lyssnar på musik i form av: Pop.

FREDRIK LINDSON Bor: Göteborg. Ålder: 39 år. Gör: Sångare och låtskrivare i bandet The Embassy. Äter: Vegetariskt och räkor. Utpräglat personlighetsdrag: Betraktande. Läser just nu: ”Truman Capote” av Gerald Clarke. Otippad talang: Nära till hat. Otippat intresse: Utveckling. Lyssnar på musik i form av: Pop.

 27 7/2011

FRIHET


SPANINGEN

Under skalet på matrjosjkadockan I det ryska valet i december väntas Vladimir Putin krönas med stor marginal. Det rättvisa utfallet förblir sannolikt en välruvad statshemlighet. Putins vision är ett Ryssland som lånar skruden från ett symboltungt Sovjetunionen – med målet att säkra den egna makten. TEXT: DANIEL MATHISEN  ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

H

OPPET ÄR UTE, säger Nargiz Asadova, vice chefredaktör på den frispråkiga ryska radiostationen Echo Moskvy, apropå beskedet att premiärminister Vladimir Putin kandiderar i presidentvalet. – För många unga, utbildade ryssar är det ett tecken på att det är dags att lämna landet, att inget kommer att bli bättre under deras livstid. Medvedev kliver åt sidan och Putin blir därmed Rysslands president. Den ryska demokratins vitalisering skjuts, som så ofta tidigare, på en obestämd framtid. I stället blir valet en uppvisning i hur en liten krets kring Putin cementerar makt och rullar tillbaka de landvinningar Ryssland gjorde under 1990-talet. Reform efter reform syftat till att stärka centralmakten på bekostnad av väljarna. KREMLS STRATEGI ÄR SINNRIK. Genom att koppla samman den nationella identitet och kulturella överbyggnad som Sovjetunionen utgjorde med dagens ryska nation hoppas Putin vinna ett generationellt förtroende för sitt politiska ledarskikt. Symboliken från förr är stark. År 2000 återinfördes melodi och musik från den sovjetiska nationalsången, om än med annan text. Många av landets äldre firar årligen såväl Lenins som Stalins dödsdag. De brott mot de mänskliga rättigheterna som begåtts under sovjettiden tonas ner för att passa in i statens berättelse om det ärorika Rysslands historia. Vikten av nostalgi ska inte underskattas. I samband med ett tal i oktober uttryckte Vladimir Putin att han vill se en tätare integration mellan de forna sovjetiska staterna i något han kallar en ”euroasisk union”. Vad den ska innebära mer specifikt vet nog ingen utom Putin själv. KALLE KNIIVILÄ, TIDIGARE Moskvakorrespondent för tidningen Kansan Uutiset och numera Rysslandsexpert på Sydsvenska Dagbladet, menar att det moderna Ryssland är en produkt av samspelande intressen som syftar till att bevara den befintliga byråkratins makt. Landet har heller inget egentligt partiväsende, menar Kniivilä. Snarare är Enade Ryssland en korporation som håller ihop det ryska maktskiktets många olika förgreningar. För det första menar han att Förenade Ryssland saknar en politisk linje. Den politik som partiet bedriver är summan av de tal och utspel som Putin och Medvedev gjort genom åren. Partiet får också oproportionerligt mycket utrymme i medier jämfört med oppositionen. Bevakningen i de nationella tevekanalerna

liknar mer propaganda än journalistik. Dessutom finansieras partiet av okända källor, varav en stor del sannolikt kommer från den ryska staten. Kostnaden för partiets senaste kongress uppgick till omkring 50 miljoner kronor. I praktiken existerar heller ingen interndemokrati inom organisationen. Kandidater, förslag till reformer och uttalanden kommer alla från duon Medvedev–Putin, aldrig från formella beslut fattade av partimedlemmar. Men kanske mest allvarligt är att den ryska byråkratin systematiskt fuskar med andelen röster som lagts på Enade Ryssland. Inte sällan hotas anställda av sina arbetsgivare ,och lokala myndigheter gynnar Enade Rysslands lokala kandidater, direkt och indirekt. DEN SVENSKA BISTÅNDSORGANISATIONEN Sida konstaterar i rapporten ”Strategi för stöd till demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland 2010–2013” att landet ännu har långt kvar till en välfunge­ rande demokrati. ”Det finns ett fortsatt reformbehov inom områdena demokrati, mänskliga rättigheter och tillämpningen av rättsstatens principer”, står det att läsa. UNDER 2010 BESLUTADE den svenska regeringen att avsätta 37 miljoner kronor för demokratiutveckling i Ryssland, där merparten administreras av Sida. Under perioden 1990–2007 investerade Sverige närmare fyra miljarder kronor i bistånd, framför allt inom områdena medier, jämställdhet och partinära samarbeten. Genom att stärka civilsamhället och villkoren för mindre medieaktörer vill den svenska regeringen bilda opinion för öppenhet och insyn i byråkratin. Stödet är också inriktat på att ge den demokratiska oppositionen formella möjligheter att delta i och forma den politiska debatten. SIDA PEKAR UT unga aktivister och kvinnor som nyckeln till en positiv utveckling. Framväxten av sociala medier och oppositionella bloggare väcker hopp om ett bredare samtal om landets framtid, spår biståndsorganisationen. Men det är inte bara Kreml som legat Rysslands demokrativänner i fatet – oppositionen lider även av intern splittring och otydliga budskap. I SVENSKA UTRIKESDEPARTEMENTETS rapport om mänskliga rättigheter, ”Mänskliga rättigheter i Ryska federationen 2010”, pekas det svaga partiväsendet ut som ett symptom på selektiv mötesfrihet, tra-

 28  7/2011

FRIHET


LÄS MER: 66”Mänskliga rättigheter i Ryska federationen 2010”, Utrikesdepartementet 66Moscow Times, www. themoscowtimes.com 66Amnesty International, www. amnesty.org/en/region/russia 66”Strategi för stöd till demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland 2010–2013”, Sida 66”Ryssland – en europeisk civilisationshistoria”, Kristian Gerner

kasserier av meningsmotståndare och partiska myndigheter. Oberoende experter menar att två av tre val i Ryssland varken är fria eller rättvisa, det tredje möjligen fritt men knappast rättvist. DET RYSKA FLERPARTISYSTEMET är i mångt och mycket en ren illusion. Enbart partier som godkänns av regeringen i Kreml tillåts ställa upp i allmänna val, något som i praktiken gör att Putin skapar sin egen politiska opposition. Under Putins tid som president stärktes den federala makten konsekvent på bekostnad av regionala och lokala organ. Sedan 2004 är det exempelvis presidenten som utser delstaternas guvernörer. Genom att statsmakten aktivt underblåser splittring mellan partier med snarlik plattform ökar det manöverutrymmet för Kreml. Och de partier som faktiskt får mandat i duman, det ryska parlamentet, agerar ofta som marionetter för regeringen. VAD SOM ÄR intressant med Ryssland till skillnad från andra länder är att maktfullkomligheten inom den politiska eliten inte motsvarats av en enad opposition. Svaret har i stället blivit apati och misstro mot politiken i allmänhet. Historiker och sociologer brukar peka ut landets auktoritära historia som en av förklaringarna bakom den svaga demokratin och bristen på demonstrationer och motstånd. Både tsaroch kejsardömena från 1500-talet och framåt liksom enpartidiktaturen i det forna Sovjetunionen formade ett institutionellt klimat som motverkade folkliga resningar, menar forskare. I en mätning genomförd av det statliga opinionsinstitutet VTSIOM svarade 61 procent av de

tillfrågade att de ”är helt ointresserade av politik och offentliga frågor”, en ökning med 39 procent jämfört med år 2007. OCH ÄN SÅ LÄNGE är det tunt med aktivism. De kritiska bloggare som trots allt granskar makten består mestadels av en urban och ung medel­klass, med budskap som sällan når hem i glesbygden. Långsam utbyggnad av internet i landet – bara var tredje ryss har tillgång till webben – och tevens dominans gör det svårt att bryta genom statens tjocka medieridå. – Internets påverkan är kraftigt överdriven. Kändisskap och opinionsbildning sker via teve, som 80 procent av befolkningen följer varje dag. 94 procent av ryssarna följer tevenyheter, ofta på någon av de tre statliga kanalerna, att jämföra med 11 procent som läser nyheter på internet, konstaterar Denis Volkov, sociolog vid det oberoende opinionsinstitutet Levada. KANSKE KAN DAGENS Ryssland bäst beskrivas som en matrjosjkadocka, där lager på lager av Putinkopior och byråkrati håller ihop vad som i dag närmast får liknas vid en nationalistisk skendemokrati. Någonstans längst där inne finns sannolikt fröet till nästa generations ryska aktivister, de som inte sätter likhetstecken mellan demokrati och en rysk president som jagar björn i bar överkropp. Eller som den oppositionelle bloggaren och journalisten Magomed Jevlovev, som mördades av rysk säkerhetspolis 2008, uttryckte det: – Regimen kan bara tysta oss tillfälligt. Snart kokar det över. S

 29  7/2011

FRIHET


I en röd barack i Bronx, den fattigaste stadsdelen i hela det urbana USA, ekar dikter fyllda av ilska, glädje och en vilja att förändra. Med pennan och ordet som vapen kämpar tre lärare mot minskande läs- och skrivkunnighet och för att stärka unga från fattiga hem. TEXT: KATARINA MATSSON BILD: NADJA HALLSTRÖM

 30  7/2011

FRIHET


This is a message to all the fools out there. The fools that make me ask the big homie what I’m doing here. I just want to know why you enjoy installing fear in all of us. Us, yes, the same us that you fear.

RDEN ÄR BRANDON FERNANDEZ, 16. Han läser engagerat samtidigt som han går fram och tillbaka över linoleumgolvet i den röda baracken, stationerad utanför gymnasieskolan University Heights High School i södra Bronx. Det är fredag morgon och ett femtontal ungdomar har samlats för veckans power writing-lektion. När Brandon avslutar dikten exploderar cirkeln i det spartanskt inredda rummet i applåder. Hans ord handlar om rasism, förtryck och utanförskap, tre ämnen som de alla är alltför välbekanta med. – Det här är uppenbarligen en politisk dikt, men den kommer från en väldigt personlig plats. Väldigt sofistikerad, säger Amy Sultan, en av klassens tre lärare, när Brandon är tillbaka på sin stol. TILLSAMMANS MED ROLAND LEGIARDI-LAURA och Joe Ubiles startade Amy power writing-programmet i början av 2002. Målet är att med hjälp av poesi och engagemang bekämpa den försämrade skriv- och läskunnigheten och stärka ungdomar i ett av USA:s mest utsatta om-

råden. Efter mottot ”Om du inte skriver din egen livshistoria, kommer någon annan att göra det åt dig” lär sig deltagarna att använda språket för att bygga upp sin självkänsla och ta kontroll över sina liv. DAGEN INNAN HAR nya siffror om fattigdomen i landet kommit. Ele­ verna turas om att läsa högt ur en New York Times-artikel. Var femte New York-bo lever nu under existensminimum, upplyser artikeln. Bland barn under 18 år är siffran ännu högre: 30 procent. Bronx är – som vanligt, konstaterar klassen – den fattigaste stadsdelen i det urbana USA. Varje stycke följs av diskussion; vad kan den ökande fattigdomen få för konsekvenser? – Om fattigdomen ökar, ökar kriminaliteten. När folk svälter gör de vad som krävs för att överleva, säger Rebecca Perez, 16. Brandon fyller i: – Vissa begår brott bara för att bli arresterade och hamna i fängelse. Där får de i alla fall mat och tak över huvudet. Allra mest utsatta är ensamstående mammor med latinamerikanskt ursprung, nästan 58 procent lever i fattigdom. Det är en vanlig familjesituation bland eleverna i klassrummet. Fattiga familjer i USA

 31  7/2011

FRIHET


– I USA pratar man om en kapitalistisk guldålder under de tre decennierna efter andra världskrigets slut. Då skedde en expansion av medelklassen och standarden höjdes för varje år. Det cementerade uppfattningen att ekonomisk kapitalism gagnar alla.

tilldelas så kallade food stamps av regeringen, kuponger som kan lösas in mot mat i butiker. – Vem här har gått på matkuponger? frågar Roland. Nästan alla räcker upp en hand, vissa går på matkuponger just nu. De pratar om skammen, men också om de långsiktiga konsekvenserna. – Människor som går på matkuponger tillräckligt länge slutar bry sig, säger någon. – Jag tror att vi kommer att förvandlas till barbarer. Det är som i ”The Beach”, säger en annan och refererar till Alex Garlands ”Flugornas herre”-inspirerade roman från 1996. Rebecca protesterar. – Jag tror att vi kommer att resa oss. Vi har inget att förlora och allt att vinna, säger hon. BLAND DIKTERNA SOM ungdomarna läser högt under förmiddagen handlar många om just det: att resa sig. Men även om hjärtesorg, drömmar och familjebråk. Många kommer från trasiga hemförhållanden, kantade av sjukdom, kriminalitet, psykisk misshandel, svek och våld. – När jag var liten och gjorde något dumt fick jag en örfil. Alla föräldrar gör det. Det är inte misshandel, det är disciplin. Ibland behöver en del barn en smäll, helt enkelt, säger Samantha Quiñones, 17, och stryker en grönfärgad hårslinga bakom örat. Rebecca upprepar flera gånger att klassen räddat hennes liv. – Jag lever tack vare power writing. Här inne får vi äntligen säga det vi längtat efter. Det är stor skillnad mot hur det är utanför den här baracken. Där vill ingen lyssna, ingen bryr sig, säger hon. – Redan första gången man går in i rummet välkomnas man, fyller Samantha i.

 32  7/2011

FRIHET


DEN SPECIELLA SAMMANHÅLLNINGEN märks tydligt under lektionens gång. Kramar delas ut och när en av de nyare eleverna berättar om sin jobbiga relation med sin bror nickar de andra i samförstånd, uppmuntrar och delar ut råd – ”du måste släppa ut smärtan, ibland hjälper det att skrika”. Innanför barackens fyra tunna väggar är det okej att gråta, visa sig svag. – Power writing är ett sätt att frigöra stress. Det här är mitt hem utanför hemmet, säger Brandon. Joe är den av lärarna vars bakgrund påminner mest om elevernas. Uppväxt på ”blodets gator”, som han själv uttrycker det, hade han jobbat som naturvetenskapslärare i Bronx i åtta år innan programmet startade. Många av hans elever kunde varken läsa eller skriva ordentligt. – Den nivå på läs- och skrivkunnighet som tillåts är inte acceptabel någon annanstans, säger han. Roland håller med. – Språk ger människan en chans att tänka individuellt och kritiskt. Kan man inte det, är det svårt att göra självständiga val, säger han. De tre lärarna gillar inte det betygs- och provfixerade utbildningssystemet, där alla ämnen är tydligt avgränsade. Joe menar att beslutsfattarna helt enkelt inte vill ha belästa, kritiska tänkare. – De vill ha en grupp medborgare som jobbar på, oavsett vilka orättvisor de ser. De vill ha slavar, det är vad de producerar, säger han. BRONX HAR EN lång bakgrund av sociala problem. Särskilt drabbade är just de södra delarna: det klassiska arbetarklassområdet South Bronx. Vissa härleder förfallet till stadsarkitekten Robert Moses motorväg, Cross Bronx Expressway, som går rakt genom stadsdelens

r na ss ga it on ly ån bliv kti le nd m d la ör an as Ro . F ol arn n ikt R re d ch orn t. ra in o k lä r s my agm fru ch se , A red ch f o z o lä e re lez Jo er ce Pe Ve rna Und , jui a r a cc be är n. els be m ar l ilje ag Re är A a h am t: b f s a, ic t n arn av uko l oj ra M tre om de s fr en en gd en era rm nc un m rv Ca ko av so se

 33  7/2011

FRIHET


M gi usi ta k rr oc oc h h po ha e vi r e si g ll ha n fa år o n nta fta pl ug stis han ga k s d kr ån i ha ea gr n tiv ös d. t s t, m Br a kr iv en ndo an nä n de r h Fe el an rna le r fi gå nd lm r u ez re t g sp di ym ela ge n r rin as äv g. iet en

– Jag lever tack vare power writing. Här inne får vi äntligen säga det vi längtat efter. Det är stor skillnad mot hur det är utanför den här baracken. Där vill ingen lyssna, ingen bryr sig. hjärta. När den byggdes 1963 tvingades både invånare och affärer flytta. Området blev mindre attraktivt och många byggnader övergavs. Under 70-talet drabbades South Bronx av en våg av mordbränder och försäkringsbedrägerier. FRÅN 1800-TALETS MITT och framåt beboddes området huvudsakligen av irländska, judiska och italienska invandrare, som efter and­ ra världskriget successivt byttes mot en allt större afroamerikansk befolkning. I dag har Bronxborna framför allt puertoricansk eller dominikansk bakgrund, och utanför tunnelbanestationen vid Jackson Avenue är spanska mer gångbart än engelska. Oavsett språk avbryts samtliga konversationer var tredje minut, när en tunnelbana passerar på den upphöjda rälsen som skär som en rostig järnallé genom området. Trots att New York – inklusive Bronx – de senaste decennierna på många sätt blivit en tryggare stad, har fattigdomen inte minskat. – Ser man på staden i en vidare ekonomisk kontext har vi under de senaste 20 åren sett en urholkning av yrkesroller och industrier. Vi har färre medelinkomstjobb och den största tillväxten gäller låginkomstyrken, den lägre tredjedelen av inkomstskalan, säger James Parrott, chefsekonom på Fiscal Policy Institute i New York. I takt med att medelinkomstjobben försvunnit har klyftorna mellan

rika och fattiga ökat i USA. 1980 tjänade den rikaste hundradelen av de amerikanska hushållen tio procent av den totala inkomsten. 2007 var siffran 23,5 procent, enligt en studie från Fiscal Policy Institute. I staden New York är skillnaden ännu större: Där har den rikaste procentens andel ökat från 12 till 44 procent under samma period. Många låginkomsttagare har inte sett någon reallöneökning, och stigande hyror gör att ytterst få lämnar subventionerade och hyresreglerade lägenheter. – Samhället är byggt för att människor i de lägre klasserna ska vara fast i evig fattigdom. Min kusin fick hjälp från systemet med att betala sina räkningar. Så fort hon började jobba rusade räkningarna i taket. Hon får minimilön, hur ska hon kunna betala dem? säger Samantha uppgivet. Det är ett brutalt uppvaknande från den amerikanska drömmen. – I USA pratar man om en kapitalistisk guldålder under de tre decennierna efter andra världskrigets slut. Då skedde en expansion av arbetar- och medelklassen och standarden höjdes för varje år. Det cementerade uppfattningen att ekonomisk kapitalism gagnar alla, säger James Parrott. DEN RASSEGREGERING SOM blev olaglig först 1964 – och som på många sätt möjliggjorde den vita medelklassens ekonomiska resa – pratar man mindre om. Men arvet lever kvar och det är omöjligt att tala om klass

 34  7/2011

FRIHET


sa M e m f e n h in n g situ ör o äll te a s m a de mm tio rå krit t s a ne de ik F tö l v n h t ä ba lera rre an a r s se a r a p pe . J se li rad v d rs ag tt ttra på ikt pe s ut d ve ern k e kt s iv ulle åh . – rkl a, s ä et M , s int r se än ighe om äg e d d n t er säg an isk en en Im a 1 o i B Jo an att 970 r må ron se i I m -t st x. ph ng än al e U P ra ni et, vil ng ere m sk de ja do z (e or n ha m läs j s är ha fö ar er yn la r n , r lig ta bli änd as inn i b , de vit rin kän eh ild s so ga sl åll r. or er ). er m ba ra

BRONX Bronx är, tillsammans med Manhattan, Brooklyn, Queens och Staten Island, ett av New Yorks fem distrikt. Det är även en egen kommun. Bronx har 1,4 miljoner invånare. De flesta (53,5 procent) har latinamerikansk bakgrund. Nästan 60 procent av tonåringarna mellan 15 och 19 år bor tillsammans med en ensamstående mamma. 69,2 procent av invånarna över 25 år har gymnasieutbildning eller högre. I landet i stort är motsvarande siffra 85,6 procent. Bronx har högst arbetslöshet av New Yorks fem distrikt. I augusti var siffran 12 procent, bland de högsta i landet. Jämför med staten New York: 7,7 procent och hela landet: 9,1 procent.

KÄLLA: Bureau of Labor Statistics, US Census Bureau, New York State Department of Labor.

SVENSKA BRONX Stadsdelen Bronx har rötter från Sverige, tro det eller ej. I början av 1600-talet gav sig Jonas Brunck från Sävsjö i Småland över havet och till de Förenta Staterna. Väl framme köpte han sig en bit mark öster om det som idag är den norra delen av Manhattan, där han lät bygga ett hus och bostäder för sina anställda. Efter drygt fyra år i landet dog Jonas Brunck men hans namn levde kvar då den flod som delade hans marker döptes till Broncks flod – på engelska ”The Bronx”. På artonhundratalet blev Bruncks mark stadsägd och då det enda namngivna på kartan var floden så gav man hela stadsdelen namnet Bronx.

 35  7/2011

FRIHET


utan att också beröra den laddade frågan om etnicitet. Längst ner hittar man i dag invandrare från Latinamerika, som utgör majoriteten av invånarna i Bronx. – New York är en av de mest segregerade städerna i USA när det kommer till klass och etnicitet. Det innebär att man får väldigt stora områden där fattigdomen är koncentrerad och befolkningen är övervägande latin­ amerikansk, säger John Logan, professor i sociologi vid Brown University. James Parrott kopplar också ihop problemen med segregationen. – Tittar man på inkomstfördelningen har latinamerikaner lägre inkomst, säger han. Ungdomarna i baracken beskriver relationen till stadsdelen som ett hatkärleksförhållande. De skulle flytta om de kunde, men Bronx rymmer också skönhet, förklarar de. – Bronx är både den vackraste, skitigaste, fulaste och raraste platsen, säger 19-årige Rafael Reyes. – Det är bitterljuvt. Bittert för att man måste hantera en massa skit – idioter, perversa män. Och ljuvt för att när man väl får en vän, är det en vän för livet, säger Samantha och fortsätter: – Just det här är ett av de fattigaste områdena, jag gillar inte att gå runt här. Ju fattigare område, desto värre är det. Desperata människor blir farliga och arga. Samtidigt som power writing-lektionerna ger en trygg miljö där deltagarna kan få känslomässigt stöd, skapas också en grund för kritiskt tänkande. Politik och samhällsfrågor är närvarande i både dikter och samtal. – Jag brukade skriva mycket om känslor och förhållanden. I år har jag fått upp ögonen för världen, och jag börjar bli förbannad, säger Brandon. Runtomkring dem märks fortfarande spår av de senaste årens ekonomiska kris. – Jag försöker hitta ett jobb, men det är svårt eftersom jag bara är 15 år, säger Imani Ingram. – Min familj har haft samma lägenhet i 67 år. Enda orsaken till att vi kan ha kvar den är för att den är hyreskontrollerad. Jag var på väg att skaffa mig ett extrajobb för att hjälpa min mamma som har två jobb just nu. Hon är dessutom jätte-jättesjuk. Men jag kom in på det uni-

versitetsförberedande programmet, vilket betyder att jag har lektioner efter skolan. Just nu är det hur som helst svårt att hitta ett jobb häromkring, säger Rebecca. I KLASSRUMMET FORTSÄTTER diktläsningen. Vissa reciterar snabbt och säkert, andra trevar sig fram, letar fortfarande efter sin röst. Lektionerna är platt organiserade. Lärare och elever turas om att leda och alla som vill deltar i diktkritiken. – Vi lär inte ut skrivande som en abstraktion. Vi vill att våra unga ska använda sig av språket i världen, för att uppnå viktiga mål, både personligen och för samhället, säger Roland. Utmärkande för gruppen är också att deltagarna är i olika åldrar. Flera som redan gått ut gymnasiet kommer tillbaka. Rafael Reyes, som i dag pluggar på college, är en av dem. – Jag gillar att kunna bidra med min erfarenhet, ge råd och hjälp till de yngre, säger han och fortsätter: – Power writing har gett mig en tydligare förståelse av mig själv och vad jag vill göra i framtiden. Innan jag började här var jag i princip ett förvirrat barn som inte visste vem jag var. Jag störde mig på min familj, mina vänner och vissa grejer som de höll på med. Roland, Amy och Joe blev som min andra familj. På engelsklektionerna ser de dig som en siffra, här ser de dig som en person. Viktigast av allt, de accepterar dig. De flesta har som mål att plugga vidare. Vinstlotten är ett stipendium till en bra skola, men det finns möjlighet att börja på community college – en form av delstatlig, tvåårig högskola – och sedan byta till ett universitet. Rebecca känner att hon utvecklats så mycket i sin poesi att hon nu vill läsa kreativt skrivande som huvudämne. – Jag vill bli journalist eller något annat som involverar mitt skrivande, säger hon. Dikterna smattrar vidare i klassrummet, fyllda av ­ilska, sorg, glädje och humor. Förhoppningsvis når ekot av dem långt utanför den röda baracken. – Jag tror att skrivandet är ännu viktigare än tryggheten i gruppen. Genom att erkänna behovet av trygghet kan de använda skrivandet som en väg till den. De kan skapa sin egen framtid, säger Joe Ubiles.

 36  7/2011

FRIHET


– Det är bitterljuvt. Bittert för att man måste hantera en massa skit – idioter, perversa män. Och ljuvt för att när man väl får en vän, är det en vän för livet

SPRÅKFÖRSTÅELSE I USA Bara 13 procent – det vill säga en av åtta – av amerikanerna över 16 år ligger på en avancerad skriv- och läskunnighetsnivå, det vill säga ”kan genomföra komplexa och utmanande läs- och skrivaktiviteter”, enligt en undersökning av National Assessment of Adult Literacy från 2003. En tredjedel ligger på medelnivå, det vill säga ”kan genomföra måttligt utmanande läs- och skriv-aktiviteter”, ytterligare en tredjedel ligger på en basnivå, vilket innebär att de ”kan genomföra enkla och vardagliga läsoch skrivaktiviteter”. 14 procent ligger under basnivån, det vill säga har ”inte mer än den mest grundläggande och konkreta skriv- och läskunnigheten”. 55 procent i den lägsta gruppen gick inte ut gymnasiet. 44 procent talade inte engelska innan de började skolan.

POWER WRITING . nd t la en en nu at on r b ” – on st er r h ha ter e h – Ju mm ge ch ot ad ”. ko sä t o rs d lut iel n ig, sie o vs m de rd na in m as a r de när li fä b r je å ym ”M r g – som mu er p I la äk te ” ef re . a ad ap de e s riv i m nsk das int r e sk tt e m vet , ”O g ä a ja ta d at ja ch sk ts ”Hi si o an men or p r f en poe å s an, p ha ok , a t b rer esi rom ic a o n oj t u o M et m g p å e e g m lin g p en lv rm sjä av sam r ja Ca nat ing ta n be an nd ar a bl

 37  7/2011

FRIHET

Med ledorden ”Om du inte skriver din egen livshistoria, kommer någon annan att göra det åt dig” startades power writing-programmet i början av 2002 av Roland Legiardi-Laura, Amy Sultan och Joe Ubiles på University Heights High School i the Bronx. Alla elever är välkomna, men de måste ha särskilt tillstånd från skolan. Målet är att med hjälp av poesi och engagemang stärka deltagarna och öka skriv- och läskunnigheten. Lärarna använder sig av vad de kallar ”deltagande pedagogik”, vilket innebär att de aktivt blir en del av ungdomarnas liv. Ett tredje mål är en demokratisering av skolmiljön, vilket innebär att eleverna själva är involverade i beslutsfattande och leder lektioner. Dokumentärfilmen ”To be heard” följer Anthony Pittman, Karina Sanchez och Pearl Quick under deras år som power writers. I poesin och i varandra hittar de styrka att försöka förändra sina liv. Filmen hade USApremiär i oktober och har redan prisats på flera festivaler.


KULTUR & NÖJE BILD: PRIVAT

En ny slags saga En sagofigur i Årstaviken i Stockholm slår sig fri från konventioner och skapar sin egen framtid. Matilda Ruta har gett 1800-talssagan ”Tummelisa” en nytolkning i serieformat. TEXT: JOHN ANTONSSON

4

I HC ANDERSENS saga om Tummelisa är den lilla, lilla människan en passiv karaktär, ett offer för de omständig­ heter världen skapat runt henne. Originalsa­ gan bör ses i motsats till den manliga motsva­ righeten Tummeliten, en engelsk sagofigur som är aktiv och själv för fram handlingen. ILLUSTRATÖREN MATILDA RUTA har gett Tummelisa en ny chans till ett eget liv. I be­ rättelsens inledning vill en padda gifta sig med henne. I Rutas nytolkning agerar Tum­ melisa på ett allt annat än passivt sätt; hon slår ihjäl paddan med en påk och flyr snart sin utsatthet och stiger in i en delvis självvald eremitvärld. Det är tydligt att Matilda Ruta är inläst och förtjust i ensamheten som koncept, hon flörtar med klassisk äventyrslitteratur och naturromantik. Tummelisa försöker liksom Alexander Supertramp i ”Into the wild”, slå sig fri från de osynliga bojor som omvärlden fäst dem i. Fastän ”Tummelisa eller den andra vild­ marken” är utgiven på ett serieförlag. Det

är fascinerande att se hur Ruta letat sig bort från seriens konventionella form och närmat sig den klassiska bilderbokssagan, om än för unga och vuxna. Precis som den klassiska barnsagan är den här berättelsen sedelärande men i stället för konservativa pekpinnar har Ruta fyllt Tummelisa med ett slags anarkis­ tisk elegans som får en att tänka på männi­ skors beroende av varandra och kampen med omgivningen. Ruta ringar in människans inneboende styrka, viljan att överleva, men också kontrasten mellan livslust och över­ grepp på omgivningen, en skillnad som inte alls är så glasklar. I en värld där resurserna är begränsade är det lätt att överlevnadsin­ stinkten slår över och blir översitteri och våld. Så blir det exempelvis när Tummelisa sätter koppel på en fjäril och gör en kort resa i luften, som en omgivningens mästare. RUTA ÄR I grunden illustratör, det syns i sti­ len som är streckig och allt annat än konven­ tionell. Det är fascinerande att se hur bilden som en del av berättarperspektivet förskjuts under berättelsens gång. På så sätt lyckas

 38  7/2011

FRIHET

Ruta få bild, text och berättelse att interagera med varandra på ett sätt som lyfter delarna till en större helhet. I ”Tummelisa” har Ruta gjort det modiga va­ let att berätta stora delar av berättelsen i du-form. Att berätta i andraper­ son är svårt och ger ofta ett konstlat intryck, men inte i det här fallet. För­ modligen är det på grund av att bilden finns med som en komplettering. Författaren har medvetet valt du-formen som ett sätt att kommunicera med sagan som genre och Tummelisa som karaktär. SERIER ÄR ETT fantastiskt medium som rym­ mer oändliga möjligheter i berättande, det har Matilda Ruta tagit vara på och ger på så sätt läsaren en chans att vidga sina vyer och se världen på ett nytt sätt. S Serieroman – ”Tummelisa eller den andra vildmarken” (Kolik förlag) i din bokhandel.


Kärlek och uppror

3

VÄNINNORNA Atefeh och Shirin är två unga och frigjorda kvinnor i förtryckets Iran. Ur vänskapsrelationen blomstrar så småningom kärleken, samtidigt friges Atefehs bror från fängelset och blir snart en del av tankepo­ lisen. “Förbjuden kärlek” är trots den dåliga svens­ ka titeln en gripande film om kärlek och dess motståndare, men också ett manifest för ungdomens inneboende kraft och längtan efter förändring. I en film som hade kunnat vara “oj så hemsk” hela tiden lyckas regissören Maryam Keshavarz med konst­ stycket att sprida hopp och krydda med en stor dos humor, som då Atefeh och Shirin tillsammans med några vänner gör en amatördubbning av filmen om gayaktivisten Harvey Milk. I “Förbjuden kärlek” visar Keshavarz hur sex och fest kan vara viktiga redskap för frihet, men också redskap i den per­ sonliga frigörelsen från en teokratisk kontrollstat. Keshavarz är en modig filmskapare som visar att det finns oändlig kraft i kärleken. TEXT: JOHN ANTONSSON

Bio – ”Förbjuden kärlek” har biopremiär 2 december.

Suck över tillvaron

4

MILES HELLER ÄR en lovande student som flytt barndomens New York och arbetar med att fotografera hus i samband med utmät­ ningar. Olyckliga omständigheter tvingar Miles bort från exilstaten Florida, och snart är han till­ baka i uppväxtens hemstad. Där flyttar han till ett utdömt och ockuperat hus i Sunset Park, som han delar med den gamle vännen Bing och de nyfunna vännerna Ellen och Alice. Paul Auster är en förfat­ tare som alltid imponerar i sin skicklighet som skribent, inte minst på det sätt han lyckas blanda det förflutna med berättelsens nutid. “Sunset Park” är en roman som ställer frågor om vårt samhälle,

alla karaktärer är på ett eller annat sätt verksamma inom kulturens värld. Miles är i grunden en ung man med djup förståelse för litteraturen, Bing en egensinnig jazztrummis som av­ skyr modern teknologi, Alice skriver en avhandling om efterkrigsfilm och kämpar i yttrandefrihetsorganisationen Pen och El­ len är en illustratör med dåligt självförtroende. I det utdömda huset i Sunset Park hittar de fyra genom varandra tillbaka till sin konst och sig själva.

KALENDERN 17 NOV–14 DEC

17

TEXT: JOHN ANTONSSON

november. Rapparen Common släpper skivan ”The Dream, The Believer”. Han pratar om inspiration från KRSOne, NWA och Rakim.

Bok – ”Sunset Park” finns i bokhandeln nu.

Tänkande pop

4

DET FINNS MUSIK som får dig att bli glad. Det finns musik som får dig att vilja slita ut trumhinnorna. Deportees ”Islands & Sho­ res” får dig att tänka. Tredje spåret ”A heart like yours in a time like this” får liksom hela världen att stanna upp. På tunnelbanan, framför datorn och i den stjärn­ klädda höstnatten stannar du och tänker till, låter bakgrundskören fylla dig med en känsla som ligger bortom vardagens trista lunk och populärkulturens verklighetsflykt. Någon sa att skivan är typiskt norrländsk, något som är svårt att helt hålla med om. Skivan är snarare typiskt intellektuell, det är stillsam popmusik med oändligt många bottnar, det är politiskt tänkande som letat sig bort från det slagordsarketypiska. Politiken finns i stället i träffsäkra metaforer som borde göra de flesta litterära skapare avundsjuka. I titelspåret sjunger Peder Stenberg ”In a world where everyone is an island I find myself there waiting on the shore”. Frågan är om det går att bättre uttrycka missnöjet över rådande tidsanda.

24

november. På Folkteatern i Göteborg har Jean-Paul Sartres pjäs ”Inför lyckta dörrar” premiär. Pjäsen ställer frågan: Kan man döma ett liv utifrån en enda handling?

25

november. Miranda Julys indiefilm ”The Future” om en livsförändrande kattadoption har biopremiär.

2

december. Syskonen i First Aid Kit är äntligen tillbaka i Sverige, den här dagen spelar de på Victoriateatern i Malmö.

TEXT: JOHN ANTONSSON

Musik – ”Islands & Shores” finns att köpa nu.

as m

ng ko are pp n S lin te ga ve r t Ea ill rl fin e r an es sd on is era tri kt r k r et in W gB al l S ara tre ck et Ob . a

EXPERIMENTELLT. På M83:s senaste släpp ”Hurry Up, We’re Dreaming” skruvar fransmannen Anthony Gonzalez ihop ett genialt och modigt elektropotpurri. Hans bästa hittills? UTMANANDE. Ruben Östlunds film ”Play” är en otäck film om en liga som rånar andra barn på deras mobiltelefoner. Verkligt och tankeväckande. PROFESSORN. Leif GW Persson har för en stund lämnat deckarna för att berätta om sin uppväxt. I ”Gustavs grabb” berättar GW om sin långa klassresa. FORTFARANDE AKTUELL. Kerstin Lundells ”Affärer i blod och olja” är över ett år gammal men i takt med att debatten om Bildts inblandning i Lundins Petroleums oförrätter känns den brinnande aktuell. ETT RUS. Anna Ternheims fjärde skiva heter ”The Night Visitor” och är inspelad i den fascinerande musikstaden Nashville.

hu um ”O m n g du d ås d ar m u lö s ss å ed .” få r

REKOMMENDATIONER

 39  7/2011

FRIHET

6

december. Fantastiska bluesrockarna The Black Keys släpper den efterlängtade skivan ”El Camino”.

14

december. Science fiction-äventyret ”Super 8” kommer ut på dvd.


– Det kan inte bara vara upp till mig att prata politik Frispråkige Dennis Lyxzén och bandet Invasionen är tillbaka med en ny skiva. Politiken är kvar men rösten har vänts inåt. Skriket har på något sätt tystnat och i kontrast mot förr låter Dennis Lyxzéns sång nästan som en viskning. TEXT: JOHN ANTONSSON  BILD: CHRISTIAN GUSTAVSSON

D

ENNIS LYXZÉN ÄR mest känd som frontmannen i hard­ corebandet Refused, sedan dess har han bland annat sjungit i The International Noise Conspiracy och The Lost Patrol. Nu har Invasionen, ett slags punkband som sjunger på svenska, kommit med skiva nummer två, ”Saker jag sagt till natten”.

NÄR FRIHET NÅR honom på telefon sitter han i sitt hus, fyra mil inåt landet från Umeå. – Jag är hemma och tar det lugnt. Att ta det lugnt är då man slip­ per resa runt hela världen och kan vara hemma och göra jättemycket saker, säger Dennis Lyxzén. INVASIONEN HAR JUST varit på turné i Kina, men i världens största land var det inte många som tog sig till konserterna. – Då det var få kom 50 personer, var det många som kom var det 200. Men då ska man komma ihåg att rockmusik är nytt där, om det kom­ mer 200 så är det de 200 som lyssnar på rockmusik i hela den staden. PÅ NYA SKIVAN har Invasionen och Lyxzén vänt på perspektiven. Om förra skivan var rakare poppig punk har stilen nu gått mot post-punk, och många recensenter har lyssnat in inspiration från Joy Division. – Många gör det lätt för sig, då vi skrev skivan var Joy Division inte ett av huvudbanden. Det var kanske tio andra band vi lyssnade mer på. Vi kommer från en punkbakgrund men ville göra nytt. Vårt anslag är mindre punkigt, jag tycker att det är en skiva typ vem som helst kan gilla. Med stilskiftet har också det politiska budskapet tonats ner, som­

liga har till och med sagt att skivan inte alls är politisk. Lyxzén håller inte riktigt med. – Jag tycker att det finns tolkningsutrymme. Det är inte så uppen­ bart politiskt, inte i ditt ansikte. Det riktas åt andra håll, mer subtilt, och det finns en annan approach till politiken. LYXZÉN HAR ÄGNAT en hel musikerkarriär åt att bekämpa kapitalis­ men. I tider som dessa då människor går ut på gator, finansvärlden genomgår en gigantisk kris och Sverige leds av en borgerlig regering. Då väljer Lyxzén och Invasionen att tona ner politiken. – Det kan inte bara vara upp till mig att prata politik, man vet min grundinställning. Det blir absurt att det alltid är jag som ska höja rös­ ten. Jag säger mer än de flesta andra musiker på min opolitiska platta. Det känns som att musiken har landat i en åttiotalseskapism, och alla ska sjunga om banala saker, säger Dennis Lyxzén. Hur funkar det ekonomiskt att vara rockmusiker? – Det är katastrof, jag skulle inte föreslå någon som vill ha en eko­ nomisk grundtrygghet att satsa på musiken. Vi lever i en värld där det finns en egoistisk agenda där all kultur ska vara gratis, det blir svårare och svårare för varje år, säger Dennis Lyxzén. Vad menar du? – Att vem som helst kan komma åt musik och film är i grunden ganska bra, men det blir sämre för oss som vill leva på musik. Det säljs mindre skivor, alla turnerar, det blir mindre betalt och mindre publik. Numera kan man kanske få åtta bra spelningar på ett helt år, hur ska man kunna leva på det? Det är väldigt tufft för oss som hamnar på en mellannivå, vi som inte gör det som hobby men inte är jättekända. Det är svårt för oss som inte vill förnedra oss på teve. S

 40  7/2011

FRIHET


SERIEN AV SARA HANSSON

 41  7/2011

FRIHET


KULTURKRÖNIKA

Det avtrubbade ögat LEMLÄSTADE KROPPAR, BLODRÖDA slagfält och röken från avfyrade vapen. Det är bil­ derna rockartisten PJ Harvey målar upp på sin skiva ”Let England Shake”. Som en musi­ kens krigskorrespondent undersöker hon fos­ terlandskärlek, våldsromantik och stridens rus för att visa krigets hjärtlösa ödeläggelse av länder och människor. Genom att skildra både nya och äldre konflikter, från första världskrigets Gallipoli till dagens Irak, visar hon hur historien ständigt upprepar sig. Hur gamla misstag ständigt blir nya. Det är musik präglad av knutna nävars uppgivenhet. För PJ Harvey beskriver en värld där marken inte odlas med vete och majs, utan i stället plöjs med stridsvagn och stöveltramp. Hon står där handfallen inför människans grym­ het och undrar: ”What if I take my problem to the United Nations...” JAG HAR LYSSNAT på ”Let England Shake” ett hundratal gånger sedan den kom ut tidigare i år. Jag har lyssnat och känt hur hjärtat tyngts ner av den värld PJ Harvey beskriver. Jag har känt in vartenda ord och med tårar i ögonen insett att det är en värld jag ser omkring mig varje dag. Men jag ser den inte utanför mitt fönster. De där lemlästade kropparna, blod­ röda slagfälten och avfyrade vapnen finns inte i mina kvarter. Inte ens i mitt land. De finns inte som minnen, som ärr på min kropp. Jag

KULTURNOTERAT

har aldrig upplevt, genomlevt och överlevt ett krig. Ändå vet jag så mycket om det. KRIGET ÄR STÄNDIGT närvarande i vår kul­ tur. Varje kväll går det minst en krigsfilm på någon tevekanal. Det finns tusentals teve- och datorspel där vi kan springa runt som solda­ ter och döda varandra. I medierna får vi hela tiden höra och läsa om skakande vittnesmål och se magstarka bildbevis från krigszoner. Så även om kriget inte sker på våra gator, är det ständigt närvarande. Men det läskiga, som jag inser när jag lyssnar på PJ Harveys skiva, är att jag inte berörs så mycket av det. Jag ser människors lidande varje dag, men jag upprörs inte av det. Det har på något sätt blivit en del av vardagen. DET HAR ALLTID funnits en fascination inför bilder av våld och lidande. De har lite av det förbjudnas lockelse då vi inbjuds att vara med om det ohyggliga utan att själva utsättas för det. Och vi ser numera dessa bilder överallt. För i dag är de grymmaste av våldshändel­ ser bara ett knapptryck bort. Masskulturen, film, teve och datorspel, excellerar i våld och blodspillan. Vad som tidigare var avskyvärt har blivit underhållning. Mänskligt lidande har blivit till vardagligheter. Det är det som skrämmer mig. För om kriget har blivit till underhållning kan dess aktörer lätt ses som

skådespelare och våldet lätt ses som fiktion. Det förminskar krig till något som finns till för att roa oss, inte uppröra oss. SJÄLVKLART ÄR DET positivt att de flesta av oss unga människor i västvärlden sluppit upp­ leva krig på nära håll. Men det har också en avtrubbande effekt. För om vi hela tiden ser våld och krig bara för underhållningens skull blir vi vana. Det blir en del av våra liv trots att vi lever i ett fredligt land. Risken är att vår blick blir utsliten och att vi görs till passiva och ansvarslösa åskådare inför människors lidande. Det är som PJ Harvey sjunger: ”I fear our blood won’t rise again”. Men det måste det. Vi måste uppröras av krigets grymhet, och inte bara underhållas av den. Vi måste det för att kunna se och hjälpa alla dem som varje dag har kriget precis vid sina föt­ ter. S

Linus Fremin är skribent

Walking Dead” kommit ut. Teveversionen med samma namn har just gått in i sin andra säsong. Lägg där till att inspelningen av ”World War Z” är i full gång, med superstjärnan Brad Pitt i en av huvudrollerna och det blir allt tydligare att de levande döda är populärare än på länge.

DISSIDENTEN STÄLLER UT

DÄR KAPITALET FLYTT ZOMBIEVÅG En våg av zombiefylld populärkultur drar över jorden. På svenska har det andra albumet av den hyllade zombieserietidningen ”The

Jan Jörnmark och Annika von Hausswolff har rest runt jorden för att dokumentera de platser där kapitalet expanderat och sedan flytt. De har besökt tomma skyskrapor i Detroit och USA, men också Europa och Östasien.

– Problemen när företagen bara försvinner från vissa orter måste hanteras på något sätt. Det är ju inte problemfritt som nyliberalerna säger, säger Jan Jörnmark till DN.

 42  7/2011

FRIHET

och bloggare.

Ett museum i Taipei, Taiwan, ställer ut konst från den kinesiske dissidenten och konstnären Ai Weiwei. Från den 29 oktober och tre månader framåt kan museets besökare titta på 21 verk. Räkna med att det blir svårt för konstnären att få utresetillstånd, i våras greps han efter att ett flertal gånger ha kritiserat den kinesiska regimen.


ny

Je n

nb

W en

g

SS

är

iG

IN TE

ga

Un LO

ed

FA -m C K

N

K

eb

öt

6

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

g

or

RN lem E m T or A ar O le A g T oc da an C h I rs N i se O SS H kr ra ib D U: de N en E ar P te e O FN A trä n O L -k so ffa LI on I S m PI de T fe in re T sf I te N ns E ör K rä I O . at R ds t l EN at N är I tt a G yc S B av s ka Ö va . 4 til I L l. DA TE B randra 4 O . RE RG s. s. 48 4

e

ar

U:

IT Ä er

FR

FOKUS SSU

FRIHET

43 7/2011


fö Rep rb un res d en be ta ka nte nt r f ar rå si n n g m åg ed ra va av ra LO nd :s ra m un ed de lem r p sau se n.

– Vi har en gemensam motståndare Facket, arbetsmarknaden och politiken. Det var de stora frågorna när SSU-aktiva och unga LOmedlemmar träffades på Bommersvik. Målet är ett tätare samarbete för att bli en starkare opinionsbildare. TEXT OCH BILD: JOHN ANTONSSON

SSU HAR HAFT vissa problem med att värva medlemmar på de yrkesförberedande programmen och från LO-kollektivet. Det märktes inte på den facklig-politiska storträffen på Bommersvik. Där samlades SSU-aktiva studenter och LO-medlemmar från flera olika förbund. Fokus under de olika föreläsningarna och seminarierna låg på facklig-politisk samverkan. DE MORGONTRÖTTA HADE börjat vakna till efter kaffepausen, Johan Büser från SSU:s förbundsstyrelse presenterade Carin Wallenthin, som arbetar på IF Metalls facklig-politiska enhet.

Träffen ägde rum i kölvattnet efter affärerna kring Håkan Juholt. Besvikelsen låg i luften, men så också irritationen över det svenska medieklimatet. Wallenthin började sin föreläsning med att ge både en och två kängor till presskåren. I stället för att hamna i en kraftlöshetens labyrint pekade hon med bred skånska på varför hon anser att samverkan mellan fackförbund och Socialdemokraterna är viktigt. – Vi kommer aldrig att få ut vårt budskap i medierna. Vi har ett annat sätt, det gäller att komma ut och prata med folk. Hon tog upp exemplet med den förändrade

Notiser HOLLANDE PRESIDENTKANDIDAT Precis som förhandstipsen sa blev det François Hollande som företräder Socialistpartiet i nästa års franska presidentval. Valet stod mellan Hollande och Lilles borgmästare Martine Aubry. Socialistpartiet har vind i seglen och många tror att det blir svårt för högerpresidenten Nicolas Sarkozy att få förnyat förtroende.

Hollande valdes genom ett primärval där 2,7 miljoner röstade; för att vara röstberättigad krävdes partisympatier men inte medlemskap.

FRIHET

semesterlönelagen; den kom 2009 och innebär att det är lägre semesterlön per dag och att långtidssjuka och arbetsskadade tappar flera dagar. – Jag var så arg att jag gick fram till Expressen när de var på stan och frågade varför de inte skrivit om det. De visste inte vad jag pratade om. Fler i facket och fler från facket i SSU, så lät Wallenthins recept för en bättre arbetsmarknad. – Ett tillbakapressat fack gör aldrig ett bra avtal. Om vi inte är många tappar vi legitimiteten. Vi måste se till att SSU inte bara består av ungdomar som studerar, vi måste också se till att vi har alla yrkesgrupper organiserade. Vi har en gemensam motståndare. All politik regeringen genomför handlar om samma sak, mer makt till arbetsgivaren. Vid lunchrasten visade det sig att Wallenthins föreläsning var väldigt populär, flera SSU:are kom fram och bad henne att komma och föreläsa i deras SSU-klubbar. EN ANNAN PERSON som var upprörd över medieklimatet var Rikard Andersson, snickare i Göteborg. Under Socialdemokraternas gruppledare i Arbetsmarknadsutskottet, Ylva Johanssons seminarium om dagens arbetsmarknad ur ett politiskt perspektiv önskade han ett större fokus på arbetsmiljöfrågor. – Förra året dog tolv byggare på sitt jobb, vi hade en tyst minut för att uppmärksamma dem. Tänk om tolv poliser dött på sitt arbete förra året, då hade varenda tidning haft det på löpsedlarna. GENOM RIKARDS INLÄGG kom Ylva Johansson in på den borgerliga regeringens försämringar av möjligheterna att genomföra förebyggande arbetsmiljöarbete. En av de första saker regeringen gjorde efter att de fick makten 2006 var att lägga ner Arbetsmiljöinstitutet, en myndighet som forskade i arbetsmiljöfrågor. Man har

RESA MOT UPPSATS

DDR I SKÅNE

Olof Palmes Internationella Center arrangerar en uppsatstävling där den som skrivit den mest intressanta uppsatsen vinner en utlandsresa. De fem bästa uppsatserna kommer att publiceras i bokform. Uppsatserna ska behandla EU:s globala roll.

Det är inte så hemskt som det låter. I slutet av oktober arrangerade SSU Skåne Distriktets diskussionsråd, DDR, i Eslöv. Där fick klubbarnas representanter

44 7/2011


också minskat anslagen till Arbetsmiljöverket, vilket innebär att det är färre inspektörer som är ute och kontrollerar säkerheten på arbetsplatserna. SOPHIA ANDERSSON JOBBAR som facklig-politisk ombudsman på SSU-förbundet och är den som organiserade träffen. Hon är nöjd och fick många intryck och idéer med sig. – Vi fick ut mycket till planeringsarbetet framöver. Det var bra och givande diskussioner och idéer om vad folk saknade i dagsläget. Många önskade utbildning för SSU:are i fackliga frågor och de som är fackligt aktiva önskade politisk utbildning från SSU.

– Vi kommer aldrig att få ut vårt budskap i media. Vi har ett annat sätt, det gäller att komma ut och prata med folk. MÅNGA PÅ UTBILDNINGEN ville se mer värvningskampanjer på de yrkesförberedande programmen och fler kontinuerliga träffar för fackligt aktiva och SSU:s fackliga ledare. På söndagen besökte den antirasistiska organisationen Expo träffen, det fick många att tända till. – Det blir en gemensam koppling och många känner att vi kan göra något tillsammans. Många ser en beröringspunkt där SSU kan organisera de fackliga i det antirasistiska arbetet, säger Sophia Andersson. 

SSU OCH LO

”Vi är fortfarande tjenis med partiet, men vi säger emot mer.” Caroline Frankesjö från SSU Örebro berättar att SSU:arna där har blivit yngre och mer radikala. Ur Nerikes Allehanda.

”Blandar man in andra former och symboler blir det fort rörigt.” (S)-kommunikationschef Nina Wadensjö om varför man inte vill att den religiösa S-föreningen Hjärta använder en hjärtformad sosseros. Ur Tro och Politik.

”Ta alla dessa jobbcoacher, de har varit till hjälp med att skriva cv:n till jobb som inte funnits.” Daniel Smirat, SSU Örnsköldsvik. Han och medlemmarna i SSU-kommunen kräver en satsning mot ungdomsarbetslöshet. Ur Örnsköldsviks Allehanda.

”Mer och mer makt centraliseras kring ett fåtal människor som inte är fritidspolitiker, utan proffspolitiker.” Amanda Rajabi och Mohamed Hama Ali, SSU Kungälv, är oroliga för att fritidspolitikerna blir färre och tycker att det är en brist i demokratin. Ur Kungälvs-Posten.

SSU är förutom Socialdemokraternas också fackförbundet LO:s ungdomsförbund. LO består av 14 olika medlemsförbund, som organiserar medlemmar branschvis:  Fastighetsanställdas förbund  GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch  Handelsanställdas förbund  Hotell- och restaurangfacket  Industrifacket Metall  Livsmedelsarbetareförbundet  SEKO  Byggnadsarbetareförbundet

SSU i media

 Elektrikerförbundet  Kommunalarbetareförbundet  Musikerförbundet  Målareförbundet  Pappersindustriarbetareförbundet  Transportarbetareförbundet

LO har i dagsläget omkring 1,5 miljoner medlemmar.

diskutera studier, kampanjer och värvningar. Extra fokus låg på det praktiska jämställdhetsarbetet.

MAE SOT NÅGON? S-Studenters Burmautskott söker en volontär som ska resa till Mae Sot vid den thai-burmesiska gränsen i februari och vara där i drygt ett halvår. Volontären ska hjälpa Students Youth Congress of Burma med en ledarskapsutbildning för kvinnor.

”Jag vill bidra till ett bättre samhälle och tror att jag kan göra det bättre någon annanstans än på AT.” Madeleine Bengtsson om varför hon slutat på Alingsås Tidning för att arbeta som SSU-ombudsman i Södra Älvsborg. Ur Alingsås Tidning.

Lisa Enquist, SSU Linköping, till Linköpings Tidning.

PROTEST MOT SDU SSU:arna i Linköping samlades i en protestaktion mot Sverigedemokraternas ungdomsförbund, SDU, i slutet av oktober. – Det jag hörde från SDU var värre än jag trodde. De mörkade verkligen inte sina åsikter, säger

FRIHET

Låt

Politiska ungdomsförbund äga ej tillträde

45 7/2011

stå!

ÄNTLIGEN SKOLBESÖK Efter Sverigedemokraternas intåg i riksdagen har det varit svårt för SSU att få komma in i skolorna. SSU Västmanland har kommit fram till en lösning på problemet. De politiska ungdomsförbunden har kommit överens om att två ungdomsförbund alltid ska närvara då man besöker skolor så att det alltid finns en motpol. Ung Vänster och Sverigedemokraterna är inte med i överenskommelsen.


si de la m sa . et FN nd ra la te la ku he is n tt d frå r a re fö Ua rg SS ebo t 0 12 Gö

Över hundra SSU:are från hela landet samlades i Göteborg för att prata FN och internationella frågor. Diskussionerna kretsade kring hur SSU kan göra politik av sina värderingar. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: HANNA LINDQUIST

FN på tapeten i Göteborg DET BÖRJADE MED en distriktsårskonferens i våras. Hanna Lindquist och Joel Harde valdes till internationella ledare, och snart började de spåna. De ville starta ett nytt projekt. Då båda har ett stort engagemang för internationella frågor föll det sig naturligt att göra något kring FN. Så kom idén till konferensen. – Trots bristerna är det den gemensamma kraft som faktiskt finns, det är den organisation som kan värna de små staterna och sätta människor i fokus, säger Hanna Lindquist. Bland gästerna återfanns Europaparlamentarikern Åsa Westlund, förre FN-ambassadören Pierre Schori och före detta utrikesministern Lena Hjelm-Wallén. – Vi hade ambitionen att komma tillrätta med hur FN ser ut och hur man vill ha det i framtiden, säger Hanna Lindquist. MED STÖD FRÅN Socialdemokraterna, ABF och Olof Palmes Internationella Center, OPC, lyckades Hanna Lindquist och Joel Harde ro projektet i land. Ungefär 120 SSU:are från 14 distrikt kom till Göteborg för att diskutera FN. – Det var otroligt kul att så många kom

från hela landet. Det är helt fantastiskt, säger Hanna Lindquist.

– Vi hade ambitionen att komma tillrätta med hur FN ser ut och hur man vill ha det i framtiden. OKTOBER VAR EN intensiv månad då de sista pusselbitarna skulle läggas på plats. På månadens sista helg kom belöningen. – Att anordna en så här stor konferens är som att springa ett maratonlopp, och när det väl genomförs måste man ha energi kvar att spurta i slutet. – Jag och Joel hade lagt grunden, på slutet var det andra som hjälpte till. Vi har så klart bollat idéer och vi har fått bra stöd från partiet, OPC och ABF, säger Hanna Lindquist. FN-konferensen anordnades på Odinskolan

FRIHET

46 7/2011

som drivs av ABF, på så sätt fick man tillgång till billiga lokaler där deltagarna också kunde bo. – Vi jobbade hårt med att hålla kostnaderna nere, det är lätt att det kan dra i väg. Vi såg också till att förhandla fram bra priser på den mat vi köpte in. För Hanna var helgen stressig, de praktiska göromålen var många. Trots att det var mycket att fixa kunde hon då och då ta sig tid att lyssna in på diskussionerna. Felix König är ordförande för LSU, paraplyorganisationen för Sveriges ungdomsorganisationer. Han berättade om sin tid som ungdomsdelagat i FN, en föreläsning Hanna Lindquist tycker var givande. – Vi fick in lite mer konkreta tips på vad man kan göra och hur man rent praktiskt går vidare med frågor. Ofta pratar vi SSU:are om våra värderingar, men det gäller att sedan gå vidare och göra politik av det vi tycker, säger hon. Måndagen efter FN-konferensen ägnade Hanna Lindquist till vila. – Det har varit frustrerande och jobbigt, men det har varit värt varenda sekund då man har sett slutresultatet. 


Frihet från förr. 1967 I det första numret av Frihet 1967 ligger stort fokus på internationella frågor. Redan på ledarsidan skriver man ”Äntligen försvardebatt”. Sedan intervjuas försvarsminister Sven Andersson och Sveriges då kanske mest kände pacifist: Per-Anders Fogelström. Författaren var ordförande i Svenska Freds- och skiljedomsföreningen och efterlyste ett starkare FN. Och så önskade han nedrustning: ”Som det nu är har vi börjat i fel ända. Vi vill fred och för den saken satsar vi stora pengar på krigsmakten! Det är ju fullstänidgt inkonsekvent!”, sa Fogelström till Frihet.

Beviljat Bandkväll i Ludvika SSU i Smedjebacken har beviljats 5 000 kronor för den bandkväll som arrangeras på ungdomshuset Haffas. Pengarna ska gå till att betala gaget för artisten Kristian Anttila. Målsättningen är att aktivera tio medlemmar och värva ytterligare tio genom att arrangera bandkvällen. This one´s for Africa SSU:arna i Skövde ska arrangera en insamlingskväll för Afrika. Pengarna ska gå till Läkare utan gränser. De har beviljats 5 000 kronor för ljud och ljus. Banden ska spela gratis, inträdet ska vara frivilligt och musikstilarna ska vara många. 5 000 kronor till studier Röda fackliga arbetare i Jönköping har beviljats 5 000 kronor för att genomföra två kurser i marxism. En kurs ska rikta sig till nya medlemmar och en ska ge en chans till fördjupning för dem som har varit med ett tag. SSU-kafé i Mölndal SSU Mölndal har beviljats 5 000 kronor för att finansiera möbelköp till det kafé man håller på att starta upp. Lokalen ska vara öppen för allmänheten och SSU:arna hoppas att befintliga medlemmar ska dra med sina kompisar dit. På så sätt ska de få chansen att gå med i SSU. Biokväll och snack SSU Ljungby har beviljats 5 000 kronor för att arrangera en bioväll. Filmen ska vara politisk och inledas med ett anförande och avslutas med diskussion. Klubben hoppas kunna värva 20 nya medlemmar och bygga en grund för fortsatt verksamhet.

4 FRÅGOR

Nicolina Friström, 23 år, SSU Linköping

Johannes Axelsson, 22 år, SSU Hedemora

Irma Olofsson, 19 år, SSU Umeå

1. Hur reagerar du på att Moderaterna tar åt sig äran för rösträtten och kampen mot apartheid?

– Till skillnad från oss socialdemokrater så har Moderaterna inte varit särskilt angelägna om att ta upp sin partihistorik. Förklaringarna är många. De har varit för splittrade för att kunna enas kring en berättelse och de har ett smutsigt förflutet.

– Det är både skrattretande för att de är så korkade och skrämmande för att de tror att de kan ändra historien. Men här gjorde medierna sitt jobb och ställde Arkelsten mot väggen, så nu är det nog få som tror att Moderaterna införde rösträtten.

– Jag blir less eftersom det känns som om detta inte var första gången de gjort något liknande. Jag tycker att de kan börja prata klarspråk om sin egen politik i stället.

2. Regeringen har lanserat sin höstbudget. Vad skulle du satsa på om du var finansminister?

– Jag skulle lägga fokus på jobb och utbildning. Arbete är grunden för ett hållbart samhälle. Sedan är utbildning viktigt för att öka ungdomars och äldres kompetens.

– Järnväg! Ett respektabelt land ska ha tåg som går i tid. Det kan låta perifert, vilket vår nuvarande finansminister verkar tycka, men en fungerande infrastruktur är centralt om man vill att handel och arbetsmarknad ska fungera.

– Tåg i Norrland. Att resa är nästan hopplöst i dagsläget. Att göra något åt tågen i allmänhet skulle vara högt upp på min prioriteringslista, så allt inte stannar av så fort det kommer snö.

3. I New York har rörelsen Occupy Wall Street växt sig stor, hur tror du att det påverkar det politiska klimatet i världen?

– Jag tror att rörelsen Occupy Wall Street med sitt fokus på ekonomisk ojämlikhet kommer att lyckas. Occupy Wall Street började ju med ett fåtal personer men har expanderat under den här korta tiden. Världens giriga ledare måste tänka om, annars finns risker för kommande våldsamma demonstrationer.

– Jag har svårt att tro att Occupy-rörelsen i Sverige kommer få särskilt stort genomslag. Läget här är inte lika extremt, och det är väldigt oklart för allmänheten vad rörelsens syfte är. Det jag tror att det påverkar är världens syn på USA.

– Jag hoppas på att den sprider sig ännu mer, eftersom den verkligen visar på hur missnöjda människor är över det klassamhälle vi lever i. Om Occupy Wall Street fortsätter att växa samtidigt som den arabiska våren också gör det, tror jag det kommer påverka det politiska klimatet väldigt mycket.

4. Tror du att den arabiska våren kommer tillbaka och sprider sig?

– Garanterat! Vi har redan bevittnat detta från till exempel Egypten och flera andra länder tidigare i år.

– Det hoppas jag verkligen! Det finns en stark längtan efter frihet och demokrati hos medborgarna i Iran, Nordkorea, Kuba och alla andra diktaturer och maffiastater i världen.

– Tycker nog att den fortfarande pågår, även fast det är höst nu. Jag tror definitivt att den kommer fortsätta sprida sig till fler länder.

FRIHET

47 7/2011


Med egen röst Den S-märkta ledarskribenten Jenny Wennberg räds inte tuffa ämnen. Hon är en varm anhängare av socialdemokratisk ideologi men ibland en skarp kritiker av Socialdemokraterna. TEXT: JOHN ANTONSSON, FOTO: JENS OHLSSON

J

AG RINGDE HELT enkelt upp Lotta Gröning som var politisk

På Arbetarbladets redaktion är det vattentäta skott mellan nyhets-

– Här är det naturligt, jag skulle inte jobba här om jag inte fick kritisera partiet, det är viktigt att det finns kritiska röster.

ARBETSPLATSERNA FÖR RÖDA stort övertag för borgerliga ledarsidor.

försöker alltid tacka ja till möten.

medielandskap som vuxit fram. De kan inte bara leva på gamla meriter.

FRIHET

48 7/2011


JENNY WENNBERG Ålder: 34 år. Bor: Gävle. Gillar: Livet. Läser gärna: I jobbet: dagstidningar, rapporter, lagtext och förarbeten, mitt twitterflöde. Privat: allt möjligt, just nu ”Freedom” av Jonathan Franzen. Favoritämne att skriva om: Svensk blockpolitik, mänskliga rättigheter, handikappfrågor, media. Okänd talang: Är en passionerad loppisfyndare.

FRIHET

49 7/2011


1

Bildbevis

2

3

1. SSU Linköping protesterar mot Sverigedemokraternas ungdomsförbunds demonstration. 2. Framtidsseminarium i Västerås med Alexandra Völker, Stockholms län, Gabriel Wikström, Västmanland, Emilia Friberg, Uppland, Jonathan Hermansson, Östergötland, Alesia Goncharik, Örebro, och Johan Rocklind, Sörmland. 3. Storhelg med SSU Göteborg. 4. SSU Stockholms län kampanjar med Frihet. 5. Samtal om högerextremism mellan Mona Sahlin, Jytte Guteland och Ingvar Carlsson i samband med SSU:s höstmingel. Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@ frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

7

5 4

FRIHET

50 7/2011


Å andra sidan

Jämställdhetspotter Daniel Carlstedt, ungdomssekreterare Handelsanställdas förbund.

Erik Dullbo, vikarierande ungdomsansvarig IF Metall

Varför tycker du och Handels att man ska använda sig av jämställdhetspotter, där vissa LO-förbund ska avstå från löneutrymme för att höja lönerna för lågavlönade kvinnor i andra förbund? – Facket måste försöka komma till rätta med de stora löneskillnader som finns mellan manligt och kvinnligt dominerade arbeten. Sedan 2007, när vi för första gången använde oss av jämställdhetspotter, har skillnaden mellan kvinnors och mäns löner minskat. Det bevisar att potterna haft effekt. Vi har fortfarande en bit att gå, därför vore det dumt att inte fortsätta med jämställdhetspotten. Det är inte heller så att förbund avstår, utan lågavlönade avtalsområden medges ett större utrymme. Handels har liksom IF Metall avtalsområden som får del av potterna och sådana som inte får del av dem. De flesta avtalsområden inom Handels får inte del av dem. IF Metall menar att modellen missgynnar de lågavlönade kvinnorna i deras eget förbund, hur ser du på det resonemanget?

Varför tycker du och IF Metall att jämställdhetspotter är fel väg att gå för att satsa på lågavlönade kvinnor? – Vi säger inte att jämställdhetspotter är fel väg att gå för att satsa på lågavlönade kvinnor, däremot den modell som är framtagen. Problemet är att man använder snittlönen på avtalet. På de allra flesta av våra avtalsområden har vi en stor lönespridning. För vårt största avtalsområde, Teknikavtalet, innebär det att 14 000 kvinnor har en lägre lön än den grupp av både män och kvinnor som skulle få del av potten men själva bli utan extrapengar. Vi kan inte göra så mot våra medlemmar, det skulle bli omöjligt att försvara. Vi i IF Metall är inte emot potterna utan systemet kring hur de regleras. Vi behöver en ny modell. Många menar att jämställdhetspotter ökat jämställdheten och att det kostar förhållandevis lite för de förbund som avstår lön, hur ser du på det?

Ett sätt att höja lönerna i kvinnodominerade yrken eller ett orättvist verktyg? Frågan om jämställdhetspotter har delat upp LO-facken i två läger. Vissa säger att det är ett sätt att lyfta arbetarkvinnors löner, men kritiker menar att det missgynnar stora grupper lågavlönade. – Resonemanget är svårt att förstå. Modellen bygger på att avtalsområden med låga löner får ett extra löneutrymme. Dessa lägst avlönade avtalsområden är också kvinnodominerade. Handels har också lågavlönade kvinnor som inte får del av den extra satsningen. Men de problemen försöker vi hantera med bland annat lönekartläggning. Det arbetet måste också andra förbund göra. Det är absolut inte ett skäl för att vi inte ska utjämna löneskillnaderna. Att ge samma löneökningar till alla utjämnar ju inga skillnader. Hur tror du att splittringen i frågan påverkar sammanhållningen i fackföreningsrörelsen? – Det är självklart aldrig bra att vi inom fackföreningsrörelsen inte är överens, särskilt inte när arbetsgivarna går allt mer mot en centralstyrning. Ett enat LO är såklart starkare än ett LO där tre förbund ställer sig utanför samordningen.

FRIHET

– Det har helt klart gett resultat. Som det ser ut idag kan det dock ha precis motsatt verkan, vilket är tråkigt. Eftersom de lägst betalda inom IF Metall inte får ta del av potten, fastän de skulle behöva det, och på grund av att potten kan komma att delas ut till individer som har högre lön, ökar det snarare klyftorna. Hur tror du att splittringen i frågan påverkar sammanhållningen i fackföreningsrörelsen? – Vi måste öka samarbetet inom LO, så att vi står enade. Vi måste föra en dialog och arbeta för att ta hand om alla våra medlemmar. Det kommer att ta mycket tid och energi men det måste göras. Om ett system inte fungerar så måste vi sätta oss ner och se över systemet, det är vi skyldiga våra medlemmar. Dispyter är aldrig bra, vi måste se längre fram och fokusera på vad vi ska göra för att få en bättre sammanhållning.

51 7/2011


Internationella vänner DANMARKS SOCIALDEMOKRATISKE UNGDOM DSU bildades 1920 som ungdomsförbund till Socialdemokraterna i Danmark. I dag har förbundet omkring 2 000 medlemmar. Högsta beslutande organ är kongressen som hålls vartannat år. Där klubbas politiken för de kommande åren och ombuden väljer förbundsstyrelse.

Dansk nystart Efter tio år av borgerliga regeringar har vänsterblocket tagit tillbaka makten i Danmark. Nu vill Danmarks socialdemokratiska ungdomsförbund, DSU, flytta fokus till ungdomsarbetslösheten och roffarmentaliteten på finansmarknaden. TEXT: JOHN ANTONSSON

Uganda och Filippinerna. Trots att Danmark är ett av de länder som har klarat finanskrisen förhållandevis bra, vill DSU ställa finansmarknaden till svars. Inspirationen kommer från ockupanterna på Wall Street och den internationella protestvåg som följt. – Det är helt centralt för DSU att sätta fokus på att det är finanssektorn och spekulanter som bär ansvaret för krisen. DSU kräver att de erkänner sin skuld och betalar för den, men också att man skapar bättre regleringar på finansmarknaden, bland annat genom att införa skatt på finansiella transaktioner, säger Ingrisch.

A

NNA INGRISCH, högskolestudent som sitter i DSU:s förbundsstyrelse, berättar att fokus legat på ungdomsarbetslöshet ända sedan finanskrisens utbrott. – Nästan 100 000 människor i Danmark står i dag utan jobb, liksom nästan 10 000 utan praktikplatser och möjlighet att gå klart sin utbildning. Den tidigare borgerliga regeringen har ignorerat detta stora ekonomiska och sociala problem, så DSU har fått kämpa länge för att få fokus på de unga arbetslösa, säger Anna Ingrisch. DSU FÖRSÖKER SÄTTA fokus på gröna frågor för ett mer ekologiskt hållbart Danmark. De har också internationella projekt i Palestina,

FRIHET

2001 FICK DANMARK en borgerlig regering efter åtta år av socialdemokratiskt styre. Det liberala partiet Venstre bildade regering med de konservativa och med stöd av högerextremistiska Dansk folkeparti. Tio års borgerlig dominans får nu ett slut och landet har nu en röd regering under ledning av den socialdemokratiska statsministern Helle Thorning-Schmidt, i koalition med Radikale venstre och Socialistisk folkeparti. Detta trots att Socialdemokraterna bara fick omkring 25 procent, vilket är det sämsta val partiet gjort på över 100 år. Men tio år i opposition har gjort banden mellan DSU och moderpartiet extra täta, menar Anna Ingrisch. – Relationen mellan DSU och Socialdemokraterna är bra. Det är självfallet en räcka politiska punkter där vi inte är eniga. I DSU har vi en tradition av att man gärna får skrika högt när man är oenig med moderpartiet. Det skapar en god dynamik men också en konstruktiv politisk utveckling. Nu vill DSU använda den återvunna regeringsmakten och få inflytande genom de nya socialdemokratiska ministrarna. 

52 7/2011


Förbundssekreterare SSU

Vad tycker du är det mest anmärkningsvärda med Moderaternas partistämma? – Det är deras historierevisionism. Att de f��rsöker ge sken av att det var de som genomförde rösträtten en gång i tiden, att de alltid har varit mot apartheid och kämpat hårt emot det, och att Moderaterna hävdar att de har byggt ut den svenska välfärdssektorn. Kopplat till det säger Moderaterna nu att de vill vara det nya välfärdspartiet, det där är ett sätt att ta över typiska socialdemokratiska kärnvärden och nischer. Jag tycker att det är väldigt konstigt och det tyder på att de vet att det inte går att vara i regeringsställning utan att anses dela de socialdemokratiska värderingarna. Det är därför de försöker låta som socialdemokrater. Socialdemokraterna har tappat ganska mycket i opinionen sedan Juholt-affärerna, vad ska de göra för att vända trenden? – Vi var på uppgång innan den här krisen kring Juholts bidragsaffärer kom. Det visar att när vi pratar politik och socialdemokratiska värderingar så gillar

Förtroendet för Juholt har sjunkit. Hur jobbar ni för att skapa förtroende för honom inom SSU? – Vi har inte någon älska Juholt-kampanj. Däremot jobbar vi hårt för att ändra fokus från affärer och privata angelägenheter till politik, kampanj, medlemsvärvning, växa och att prata om det i stället. Det är upp till SSU att vara den part som står stabilt när resten av rörelsen famlar i mörkret. Det är upp till oss att prata om politik. Hur går det? – Jag tror att det går bättre för SSU:arna än för partiet i övrigt. SSU:arna är inte så intresserade av att lyssna på Håkans turnéinlägg med förlåt-tal, de är mer intresserade av att kampanja och prata politik. Men man ska inte vara naiv och säga att det inte påverkar SSU, för det gör det. På det sättet att det kan vara lite extra jobbigt att vara socialdemokrat och på det sättet att man får svara på sådana frågor i stället för att prata om det man vill. Det kan spä på ett politikerförakt som inte gynnar oss som bara gått med för att förändra världen till det bättre.

– Jag tror att det går bättre för SSU:arna än för partiet i övrigt. SSU:arna är inte så intresserade av att lyssna på Håkans turnéinlägg med förlåttal, de är mer intresserade av att kampanja och prata politik. folk det och då är man beredda att stödja oss. Nu måste partiordförande Håkan Juholt återupprätta sitt förtroende, det är en lång och svår väg. Det handlar mycket om vad han personligen gör. Men jag tror också att vi övriga socialdemokrater måste prata politik, pratade problem som människor har i sin vardag och hur man kan lösa det. Vilken roll kan du och SSU spela för att lyfta partiet? – Jag tror att vi måste bli ännu bättre på att föra ut det politiska budskapet. Vi har en jätteroll att fylla nu, partiet är skadeskjutet och då skulle vi kunna kliva fram och prata mer politik och komma med mer offensiva lösningar, och prata om de problem unga stöter på i sin vardag.

SSU håller på att dra igång en kampanj, vad går den ut på? – Det är en frihetskampanj, vi vill få tillbaka begreppet frihet. Vi vill inte att det ska vara högerns begrepp, vi menar att vi är den riktiga frihetsrörelsen som alltid stått för att göra människor fria. Fokus ligger på öppenhet och mot högerextremism. Det är ett problem att vi inte kommer in på skolorna, så vi kommer helt enkelt att då stå utanför och dela ut kaffe. Hur påverkar stängda skolor SSU? – Vi har alltid använt skolor för att värva, det påverkar så klart oss mycket. Men det påverkar också samhället. Det är ett demokratiskt problem när man inte får träffa människor som håller på med politik.

FRIHET

53 7/2011

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Förbundsordförande SSU

M is Iu fö til vi sk S S Ar ra sy l r l AT U: be el -m – J sök nä – J ka apa – M s f ta o is TI ör r m ka öt ag er f sta ag rga en itt AS h ä e b D M . J ar å u Å r o ni öv an un ed er ag r K. rd sa er sv p d KR f e p et b t a ss rå z o ko st t de Vi p föra ion lic rso ty go IS re r ch mm ill P t p ra nd er k o m TE k l se ri Yo er al å d tar e f ma ch råd ng : N un at es ag m ör n ko e l SO fre g t tr tin or yck SS kan lla åte La äf a dn e U d v N oc bo fa för in t u U job ilk r ex h r. pa at ge ng pp ba a f tre ge le t t n. do lan m råg m m st rä t m d ed or st en in ffa sa m . m ort sk sa rb en an . J a kam m et Fa s a k l s sä an g f ta rat lö uta ke ör sh r h er d rh Yo p riv sö et me ke et ut å e o a d c h i oc r h de oc tt h t h

Ellinor Eriksson

up di G m Ri FR ks pv sk t – öt ot – ED da äx ute ills Pa ebo ba Vi gs t. ra am ra rg rn är RI le va m lle , få fat m K d a t ll i t am d i LU m ns m t m t pa gdo tt u o p an ed rt m p t( N e i S) DH ka d a de led so e i oc m e n h gö rbe tta r nin ja n l SA fö ra tar es ge g t ära r M bu fö rör er ns ills - o M r a e ja u n a c ds EL tt lse g r pp mm h l or y ge n un dr I a s df al lok t o ag ns sna ör la al m at m a nd ba t o i l t le ed fas e c a rn h A a n d Un en re de a. nn v vå ga a br gio t fö Jo rt a Ör a na r a ha rb na lt tt ns et r: so e n,

Gabriel Wikström

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Sossesfären


t at s”. si n ur ma nk m ta lsa on il sp ”T n en re m få i fil n ra ån Gö ifr de äga s

rta

rh

Ha

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 115 44, 100 61 Sthlm, eller mejla till info@frihet.se senast den 1 december. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

1

Stadsdelen Bronx har gett namn till många filmer. En av dem är ”Tjuren från Bronx”, vilket band har den filmens regissör inte gjort en dokumentär om? 1. The Band X. The Rolling Stones 2. The Byrds

5

2

Dennis Lyxzén sjöng i bandet Refused. 1995 släppte de en split-EP med ett annat band. Vad hette det andra bandet när de sjöng på svenska? 1. Heffaklump X. Barbapapa 2. Jimmy

6

3

7

Jenny Wennberg arbetade tidigare på en tidning i Norrbotten. Vad heter den tidningens borgerliga konkurrent? 1. Norrbottens Correspondenten X. Norrbottens-Posten 2. Norrbottens-Kuriren

I oktober spelade The Embassy på Debaser Medis i Stockholm. Vilken klassisk rockklubb huserade i lokalerna tidigare? 1. Mondo X. Rage 2. Babel I filmen ”Tillsammans” är överklass­ barnet Erik kommunist. Vilket parti är han med i? 1. Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna X. Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna (revolutionärerna) 2. Marxist-leninistiska kampförbundet Vilket område fick Sverige inte av Danmark i samband med freden i Roskilde år 1658? 1. Skåne X. Trondheim 2. Roskilde

4

Per Anders Fogelström skrev boken ”Mina drömmars stad”. Vad heter gruppen som har släppt en skiva med samma namn? 1. Fjärde världen X. Fattaru 2. Looptroop

 54  7/2011

FRIHET

GRATTIS! Martin Tunström, Helsingborg, Alesia Goncharik, Örebro, Helena Bengtsson, Hässleholm. Ni har vunnit två biobesök och en Frihetkasse var.


SVIK INTE SVIK INTE

DAWIT DAWIT ISAAK ISAAK Dawit Isaak är en svensk journalist som sitter fängslad i Eritrea. Dawit Isaak sitter där enbart för att ha bedrivit journalistik. Han har suttit fängslad sedan Dawit Isaak är en svensk journalist som sitter fängslad i Eritrea. Dawit Isaak september 2001, utan att ha beviljats rättegång. Dawitdär Isaak är enför svensk som sitter fängslad i Eritrea. Dawitsedan Isaak sitter enbart att hajournalist bedrivit journalistik. Han har suttit fängslad sitter där enbart för att ha2001, bedrivit journalistik. Han har suttit fängslad sedan september utan att ha beviljats rättegång. I Göteborg väntar Dawits familj på att han ska komma tillbaka. september 2001, utan att ha beviljats rättegång. De har väntat alldeles för länge. I Göteborg väntar Dawits familj på att han ska komma tillbaka. I Göteborg väntar familj på att för hanlänge. ska komma tillbaka. De Dawits har väntat alldeles Vi kräver att Sveriges regering tar krafttag för att få den svenske De har väntat alldeles för länge. medborgaren Dawit Isaak fri. Vi kräver att Sveriges regering tar krafttag för att få den svenske Vi kräver att Sveriges regering tar krafttag medborgaren Dawit Isaakför fri.att få den svenske Vill du stödja kampanjen för Dawit Isaaks medborgaren Dawit Isaak fri. frigivning? Besök www.freedawit.com Vill du stödja kampanjen för Dawit Isaaks frigivning? Vill du stödjaBesök kampanjen för Dawit Isaaks frigivning? www.freedawit.com Besök www.freedawit.com

Sveriges Tidskrifter | Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter | Journalistförbundet Stödkommittéen Free Dawit Isaak | Expressen | Tidningsutgivarna | Svenska PEN Sveriges Tidskrifter | Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter | Journalistförbundet Publicistklubben | Sveriges författarförbund | Reportrar utan gränser Stödkommittéen Free Dawit Isaak för | Expressen | Tidningsutgivarna | Svenska PEN Sveriges Tidskrifter | Föreningen Sveriges kulturtidskrifter | Journalistförbundet  55  Publicistklubben | Sveriges | Reportrar utan |gränser Stödkommittéen Free Dawit Isaak | författarförbund Expressen | Tidningsutgivarna Svenska PEN FRIHET

7/2011


Frihet för mig

är et t samhälle

där alla

behövs!

Stoppa rasismen! Vad är frihet för dig? Ett samhälle med rasism och diskriminering är inget fritt och öppet samhälle. Därför bekämpar SSU rasism och högerextremism. Alltid och överallt. Var med och påverka du också – bli medlem i SSU. Du blir medlem genom att skicka: SSUmedlem [mellanslag] ditt personnummer till 72 456. Kostar 20 kronor.

Läs mer på SSU.se

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund

 56  7/2011

FRIHET


07/2011