Page 1

rapporten 2012 Om kr채nkningar och mobbning i skolans v채rld


Innehåll

1

Om Friends

2

Generalsekreteraren har ordet

3

Om rapporten

6

Kapitel 1: Kränkningar i skolan Så vanligt är det Blickar som bränner och slag som smärtar ”En bra kompis bryr sig inte om bakgrund, religion eller kön”

15

Kapitel 2: Trygghet och trivsel i skolan Vuxna som ser och säger ifrån

4

Om Friends kartläggningstjänst

5

Sammanfattning och översikt

Olåsbara toaletter och knuffar i korridoren

21

Kapitel 3: Delaktighet och kännedom om skolans likabehandlingsarbete


Om Friends Våra utbildningar är förankrade i aktuell forskning om kränkningar, diskriminering, skolstrukturer, normer, grupprocesser samt den lagstiftning som reglerar skolans uppdrag. Vi utbildar såväl personal som elever och föräldrar.

Vi arbetar för att barn och unga ska växa upp i trygghet och jämlikhet.

Genom fyra regionkontor finns Friends representerade i hela landet och har sedan starten 1997 samarbetat med omkring 1500 skolor. Verksamheten finansieras genom insamling från privatpersoner och företag, samt via arvoden från de utbildningar som vi genomför. Friends har ett 90-konto och granskas av Svensk Insamlingskontroll.

Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Vi arbetar långsiktigt genom utbildning, rådgivning och opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang hos vuxna och barn. Genom 15 års kunskap och erfarenhet vet vi att det går att göra något åt mobbning. Friends har valt att fokusera på barns och ungas trygghet genom att utbilda i förskolan, grundskolan, gymnasiet och inom idrotten. Målet med Friends utbildningar är att skapa förutsättningar för ett medvetet trygghetsarbete.

1


Mobbning - ett samhällsproblem Generalsekreteraren har ordet Varje dag går tusentals svenska barn och ungdomar till skolan och känner rädsla eller oro över att bli utsatta för fysiska, verbala eller psykiska kränkningar. Vad problemen med mobbning kostar samhället i det långa loppet finns ännu inga siffror på, men en färsk rapport från Brottsförebyggande rådet visar att regelbundna kränkningar i skolan ökar risken att bli deprimerad senare i livet samt att det finns ett starkt samband mellan att mobba andra i skolan och att begå brott senare i livet.1 Utan att glömma bort det enskilda barnet är det hög tid att vi börjar se på mobbning som ett samhällsproblem. Kommuner och ägare av friskolor måste ge skolorna resurser att satsa på trygghetsfrågorna. Och frågan vi måste ställa är vad det kostar samhället att inte arbeta förebyggande mot mobbning. Att barn utsätts för mobbning under skoltiden kan komma att visa sig i helt andra resultaträkningar än den för skolans förebyggande arbete. Nu lanserar vi för första gången Friendsrapporten. Med den här rapporten vill vi ge ökad kunskap om förekomst av kränkningar, trakasserier och mobbning på svenska skolor samt ge skolorna nyckeltal för att kunna jämföra och förbättra sitt förebyggande arbete. Vi vill även visa på statistik och framgångsfaktorer när det gäller att skapa trygghet och trivsel i skolan.

Tillsammans kan vi stoppa mobbning!

Lars Arrhenius, generalsekreterare

1

David P. Farrington, Friedrich Lösel, Maria M. Ttofi, Nikos Theodorakis (2012) School Bullying, Depression and Offending Behaviour Later in Life, Brottsförebyggande rådet

2


Om rapporten Friendsrapporten är baserad på data från Friends kartläggningstjänst. Datainsamlingen till Friendsrapporten 2012 har gjorts under läsåret 2011/2012, mellan den 1 augusti 2011 och den 30 juni 2012. Datainsamlingen har genomförts via webbaserade, åldersanpassade enkäter i skolor som samarbetar med Friends. Vissa av skolorna har arbetat länge med Friends medan andra endast har beställt kartläggningstjänsten. De medverkande skolorna är spridda över hela Sverige och finns såväl i storstäder som på landsbygden. Friends har inte valt ut vilka skolor som ska delta och de medverkande respondenterna är helt anonyma. Totalt har 13 267 elever besvarat enkäterna. Av dessa går 6 716 elever i årskurs 3-6 och 6 551 elever i årskurs 6-9. Totalt 61 skolor har genomfört kartläggningen under perioden. Eftersom stadieindelningen kan se olika ut på olika skolor finns årskurs 6 med i båda enkäterna. 3-9-skolor väljer vilken av de åldersanpassade enkäterna som eleverna i årskurs 6 skall besvara.

har deltagit i undersökningen är framförallt de som var sjuka eller bortresta den period då kartläggningen gjordes. Friendsrapporten kommer att ges ut årligen i samband med skolstart.

Det är upp till varje skola att se till att alla elever besvarar enkäten. Eftersom skolorna vill få fram en så rättvisande bild som möjligt av sin situation kan man anta att bortfallet är litet. De elever som inte

Tack till Lundin Sveijer Utvärderingar AB som har tillhandahållit kartläggningstjänsten samt bistått i utvecklingen av denna och därmed bidragit till en tryggare skola för barn och unga. Tack även för hjälp med kvalitetsgranskning av denna rapport. Lundin Sveijer Utvärderingar AB har varit verksamma i snart 10 år. Företaget hjälper rektorer och lärare på skolor över hela landet att förbättra och utveckla skolans kvalitetsarbete. Lundin Sveijer ligger bakom utvärderingssystemet UTV5 som idag används på över 100 svenska skolor.

3


Om Friends kartläggning Sedan 2010 erbjuder Friends en webbaserad kartläggning till skolor. Kartläggningstjänsten innehåller en åldersanpassad elevenkät, en personalenkät samt ett presentationstillfälle då Friends ger rekommendationer av prioriterade åtgärder. Enkäterna utgår från rådande lagstiftning och behandlar såväl trivsel och trygghet som delaktighet och kännedom om likabehandlingsarbetet på skolan. Eleverna får även ange vilka platser på skolan de tycker är trygga respektive otrygga.

Kartläggning är grunden till allt trygghetsarbete och en av de viktigaste insatserna mot mobbning. Det visar rapporter från såväl Skolverket2 som Brottsförebyggande rådet3. Skollag och diskrimineringslag kräver att det förebyggande arbetet mot kränkningar ska utgå från en kartläggning av skolans situation. Varje skola är unik och det är först när man vet var problemen och utmaningarna finns som man kan sätta in lämpliga åtgärder.

Kartläggningen mäter

2 3

Trygghet och trivsel på skolan bland elever och personal

Förekomst av kränkningar och trakasserier hos elever och personal

Elevers och personals upplevelse av skolans likabehandlingsarbete

Utvärdering av metoder mot mobbning (rapport 353), Skolverket 2011 Per Alvant, Madeleine Elgemyr, Kerstin Gustafsson Figueroa (2012) Att förebygga brott och problembeteenden i skolan, Brottsförebyggande rådet

4


Sammanfattning och översikt Kränkningar

svarande siffra för otrygga elever är 40 %.

• 29 % av eleverna i årskurs 3-6 och 19 % i årskurs 6-9 i kartläggningen har någon gång under det senaste året har blivit kränkta av en annan elev på skolan.

• 44 % av eleverna i årskurs 6-9 i kartläggningen upplever att personalen inte säger till när de får veta att en elev har behandlats illa.

• 14 % av eleverna i årskurs 3-6 och 8 % av eleverna i årskurs 6-9 i kartläggningen är utsatta för mobbning.

Otrygga platser • 14 % av eleverna i årskurs 3-6 och 12 % i årskurs 6-9 känner sig otrygga på skolans toaletter. Även omklädningsrum, internet och korridorer hamnar högt på listan över otrygga platser.

• Verbala kränkningar såsom hot, elaka ord och ryktesspridning är den vanligaste formen av kränkningar bland både de yngre och de äldre barnen i kartläggningen.

Delaktighet och kännedom om skolans likabehandlingsarbete

• Den vanligaste orsaken till kränkningar enligt kartläggningen är faktorer som sport, kläder, musik och intressen. Anledningar som kan kopplas till diskrimineringsgrunderna är inte lika vanliga, men högst upp på listan hamnar könsöverskridande identitet och etnisk tillhörighet.

• 66 % av eleverna i årskurs 3-6 i kartläggningen känner till att läraren har pratat om skolans likabehandlingsplan. • I årskurs 6-9 känner 27 % till vad som står i skolans likabehandlingsplan och 49 % känner delvis till vad som står.

Trygghet och trivsel

• 25 % av eleverna i årskurs 6-9 upplever inte att de är delaktiga i skolans likabehandlingsarbete.

• Bland elever i årskurs 6-9 som känner sig trygga i skolan upplever 72 % i kartläggningen att de har någon i personalen som de kan prata med. Mot-

5


Kapitel 1

Kränkningar i skolan Mobbning är ett problem som rör alla. Det finns i hela samhället och alla har någon gång varit inblandade även om man själv inte varit vare sig utsatt eller drivande. Att som barn bli utsatt för kränkningar, trakasserier eller diskriminering kan ge spår som sitter i resten av livet. Men lagstiftningen är tydlig – det råder nolltolerans mot kränkningar i skolan. Ändå är det varje dag tusentals barn som far illa.

För att få bukt med problemen krävs att vi alla engagerar oss, slutar blunda och istället tar mod till oss att skapa förändring.

Definitioner – vad är vad? Kränkning är ett slags paraplybegrepp där mobbning, trakasserier och övrig kränkande behandling ingår. Här ryms alla typer av dålig behandling som gör att någon känner sig ledsen, sårad och mindre värd. Trakasserier är när någon blir retad eller kränkt utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse för att någon ska göra sig skyldig till trakasserier. Mobbning är upprepade kränkningar av en person under en tid. Den som blir utsatt hamnar fort i underläge och får svårt att försvara sig. Oftast tänker man på mobbning som någonting som elever gör mot varandra men det kan också vara till exempel skolans personal som utsätter en elev. Engångshändelser och konflikter är inte mobbning. Diskriminering är när en vuxen i skolan, t.ex. en lärare, behandlar en elev sämre än andra för att hon/han har en viss religion eller kultur, kommer från ett visst land, är flicka/pojke, har ett funktionshinder, en viss sexuell läggning eller en viss ålder. Kränkande behandling är det ord som används för att i lag förbjuda kränkningar som inte ryms inom definitionen av trakasserier eller diskriminering, det vill säga kränkningar som inte kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Det är viktigt att komma ihåg att det för den utsatte inte spelar någon roll vad man kallar det. Oavsett vilka ord man använder är det olagligt att kränka andra. I skolan råder det nolltolerans mot kränkningar.

6


Så vanligt är det - Förekomst av kränkningar

Dom kallar mig taskiga saker hela tiden och lärarna bryr sig

inte! Dom kallar mig fittfia! Hur jävla snällt är det? Dom säger hora, idiot, du är fulast, anorexiabarn, ät du kommer snart dö... Siffran borde egentligen vara noll. Varje enskilt barn som utsätts för mobbning är ett för mycket. Känslan av att inte få vara med, elaka ord som bränner sig fast, anonyma hot på mobilen eller sparkar och slag är inget som något enda barn ska behöva uppleva. Men sådan är verkligheten för tusentals barn och unga i Sverige. Att gå till skolan kan vara en mardröm för den som blir utsatt för mobbning.

Det finns ingen skillnad mellan könen bland de yngre barnen, men i årskurs 6-9 har fler tjejer än killar i undersökningen blivit utsatta för kränkningar; 23 % av tjejerna jämfört med 16 % av killarna. När de utsatta eleverna svarar på en följdfråga om frekvens för kränkningarna visar det sig att hälften av de svarande i årskurs 3-6 och 39 % i årskurs 6-9 har utsatts flera eller många gånger. Mobbning brukar definieras som upprepade kränkningar under en tid, vilket innebär att 14 % av eleverna i årskurs 3-6 i kartläggningen är utsatta för mobbning, och 8 % av eleverna i årskurs 6-9.

En enstaka kränkning är också en för mycket. Kränkningar kan vara grova och förstöra en människas liv även om det är något som bara sker en gång. En kränkning kan också vara ingången till ett upprepat och återkommande beteende, varför det är viktigt att problemen stoppas direkt.

Jämförande statistik från Skolverket visar att 7-8 % av både pojkar och flickor är mobbade4. Det motsvarar ungefär 50 000 elever eller 1 650 skolklasser.

I vår kartläggning svarar nästan en tredjedel (29 %) av eleverna i årskurs 3-6 och en femtedel (19 %) i årskurs 6-9 att de någon gång under det senaste året har blivit kränkta av en annan elev på skolan.

4

Utvärdering av metoder mot mobbning (rapport 353), Skolverket 2011

ÅRSKURS 3-6

Har du någon gång under det senaste året blivit kränkt av en elev på skolan? Tjej

Kille

Ja

Ja

29%

29%

Nej

Nej

71%

71%

7


Hur många gånger har det hänt? 51%

49%

31%

29%

22%

18%

Många gånger

Flera gånger

1-2 gånger

Många gånger

Flera gånger

Tjej

1-2 gånger

Kille

Någon säger fan vad ful du är sedan skrattar de och säger jag skojar. Då skrattar jag med men det var inte kul och jag gillar inte det.

ÅRSKURS 6-9

Har du blivit utsatt för kränkningar av någon elev/elever det senaste året? Tjej

Kille

Ja Ja

16%

23%

Nej

Nej

77%

84%

8


Dom säger att jag är ful och att jag är mindre värd.

Vissa har slagit mig så att jag har blivit ledsen. Ibland

har jag till och med inte velat gå till skolan för jag tror att dom ska vara dumma mot mig.

Hur ofta under det senaste året har du blivit utsatt för kränkningar av någon elev/elever? 61%

59%

29% 18%

23%

10% Ofta

Flera gånger

Ngn enstaka gång

Ofta

Tjej

Flera gånger

Ngn enstaka gång

Kille

Dom ger blickar, pratar om mig eller viskar så det hörs, kallar mig dumma saker när dom går förbi osv.

Om ditt barn blir utsatt – så gör du steg för steg 1. Prata med barnet om det som händer. 2. Prata med ansvarig klasslärare eller mentor. 3. Kontakta rektor för skolan.

4. Om du inte får hjälp av skolan – ta kontakt med utbildningsförvaltningen. För privata skolor gäller istället skolans styrelse.

5. Om du inte känner att skolan gör tillräckligt – kontakta Barn- och elevombudet (BEO) eller Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Tips! Dokumentera allt som händer! För dagbok med tid, plats och inblandade för allt ditt barn utsätts för och annat som sker på skolan. Dokumentera även möten med skolan och spara alla mail. Blir det en utredning är dessa uppgifter viktiga.

9


Blickar som bränner och slag som smärtar - Så sker kränkningarna Kränkningar och mobbning kan ta sig många olika uttryck. De kan vara tydliga och uppenbara eller subtila och svåra att upptäcka för omvärlden. Men att bli ignorerad eller utfryst kan många gånger göra lika ont som sparkar och slag, eller elaka kommentarer på internet.

Olika former av kränkningar Fysiska kränkningar: Tafsningar, slag, sparkar, knuffar, sabotage och förföljelse Verbala kränkningar: Hot, elaka ord, skvaller, rykten, förtal och överdrifter Psykiska kränkningar: Utfrysning och subtila metoder som miner, gester, ignorering, undvikande, suckar och blickar Kränkningar via text och bild: Elaka SMS/MMS, hot/ryktesspridning och kränkningar via mail och sociala medier

Friends brukar lyfta upp tre olika former av kränk-

Uttrycken för kränkningar skiljer sig åt något mellan tjejer och killar i kartläggningen. Fysiska kränkningar är något vanligare bland killar och psykiska kränkningar är vanligare bland tjejer. Det gäller både för de yngre och äldre eleverna. Psykiska kränkningar är också de som är svårast att uppfatta för omgivningen.

ningar; fysiska, psykiska och verbala. Dessa kränkningsuttryck skapas och sker på olika arenor, bland annat i skolan, på fritiden och på den digitala arenan som mobiltelefoner och internet. Formen för kränkningar elever emellan varierar, men vanligast i vår kartläggning är verbala kränkningar såsom hot, elaka ord och ryktesspridning. Det gäller för såväl årskurs 3-6 som för årskurs 6-9.

ÅRSKURS 3-6

Hur gick det till när du blev kränkt? (Flera svarsalternativ möjliga) a)

Har du blivit slagen eller sparkad? Har någon tafsat på dig?

b)

Har någon sagt fula ord eller kallat dig för något du blev ledsen av?

c)

Har du fått elaka blickar eller miner?

d)

Har du fått elaka sms, mms eller har någon varit dum mot dig på internet?

21% 7% a)

22%

16% 5%

b)

c)

10%

11%

d)

a)

Tjej

b)

c)

Kille

10

3% d)


Jag kan känna mig utanför ibland som om jag blir bortglömd.

Årskurs 6-9

a)

Fysiskt (sparkar, slag eller tafsningar m.m.)

b)

Verbalt (hot, elaka ord, rykten m.m.)

c)

Psykiskt (utfrysning, blickar, miner m.m.)

d)

Via nätet och/eller mobilen.

13%

13%

På vilket sätt har du kränkts? (Flera svarsalternativ möjliga)

6%

3% a)

b)

c)

d)

Tjej

5% a)

10%

6%

b)

c)

3% d)

Kille

Alla säger fula saker och kallar mig Fitta, Hora,

Manshora, Bög och alla andra saker.

Skolans ansvar vid akuta situationer

Friends rekommenderar

Skolpersonalen bör: 1. Markera och lämna ärendet vidare till skolledning och till ansvarig lärare. 2. Ta reda på vad som har hänt. 3. Kontakta vårdnadshavare i ett tidigt skede.

4. Anmäla kränkningen till annan myndighet om anmälningsplikten kräver det, t.ex. socialtjänsten eller polisen.

5. Skapa konkreta åtgärder som skolpersonal, föräldrar och barn och unga enas om att genomföra. 6. Dokumentera tydligt vad som hänt, vilka de inblandade är, åtgärder och resultat. 7. Följa upp och utvärdera hur arbetet gått. 8. Diskutera om fortsatta insatser behövs. Vilka?

(Ur Friends policy för akuta situationer; Agera alltid)

11


”En bra kompis bryr sig inte om bakgrund, religion eller kön” - Det handlar kränkningarna om Vem som helst kan bli utsatt för mobbning. Friends anser att det är viktigt att inte leta efter något hos den utsatte som gör den till en mobbad person. Om man vill hitta fel hos en person för att rättfärdiga sitt beteende kan man hitta fel hos vem som helst.

Sådant som inte faller in under någon av de sju diskrimineringsgrunderna är den absolut vanligaste anledningen till kränkningar, enligt kartläggningen. 58 % av de utsatta eleverna i årskurs 3-6 och 75 % av eleverna i årskurs 6-9 uppger att kränkningen handlade om ”annat”, såsom vilken sport man ägnar sig åt, vilka kläder man har på sig, vilken musik man lyssnar på eller vilka intressen man har. Anledningar som kan kopplas till diskrimineringsgrunderna är inte lika vanliga, men några sticker ändå ut.

Friends undersökning kartlägger elevers och personals upplevelse av vad kränkningar och trakasserier handlar om. I kartläggningen är det eleverna själva som bedömer orsaken till varför de blivit kränkta och resultatet ger således inte tillförlitliga siffror om trakasserier. Ju yngre man är desto svårare är det att analysera sin egen situation och koppla det till en eventuell diskrimineringsgrund. Resultaten kan dock bidra till att ge respektive skola koll på sin egen situation och skapa medvetenhet kring vilka områden man kan behöva jobba mer med.

Bland de yngre eleverna hamnar etnisk tillhörighet, sexuell läggning och religion högst upp i vår kartläggning. För de äldre är könsöverskridande identitet och etnisk tillhörighet de vanligaste anledningarna till kränkningar, efter andra anledningar som inte kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna.

I vår kartläggning svarar de elever som uppgivit att de blivit utsatta för en kränkning på en fråga om vad kräkningarna handlade om (flera svar möjliga). Även personalen svarar på en sådan fråga.

De sju diskrimineringsgrunderna •

Kön

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Etnisk tillhörighet

Religion eller annan trosuppfattning

Funktionshinder

Sexuell läggning

Ålder*

* Ålder ingår inte i kartläggningen då skolan är undantagen att arbeta med aktiva åtgärder kring denna diskrimineringsgrund.

12


Att arbeta för allas lika värde – exempel på främjande insatser • Skapa en struktur och genomförandeplan för ett formellt och icke-formellt elev inflytande. •

Ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten och ifrågasätt stereotypa könsroller tillsammans med eleverna.

Belys rasismens idéhistoria och ifrågasätt normer för svenskhet och eurocentrism.

Skapa tillgängliga lokaler, utrymmen och lekmöjligheter i skolan.

Diskutera och analysera fördomar och stereotypa föreställningar om olika etniska och religiösa grupper tillsammans med eleverna när sådana dyker upp i media eller i läromedel.

Ha ett självkritiskt förhållningssätt och våga ifrågasätta både det egna och andras beteende och handlingar på ett normmedvetet sätt.

Använd böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter.

13


Orsaker till kränkningar elever emellan 58 %

Årskurs 3-6

75 %

Sport, kläder, musik och intressen

Årskurs 6-9

Fritidsintressen, klädstil, musikstil, konflikt, pengar, kroppen etc.

28 %

23 %

Vilket land eller ställe man kommer ifrån

Könsöverskridande identitet eller uttryck

25 %

23 %

Vem man blir kär i (t.ex. en tjej blir kär i en tjej, en kille blir kär i en kille, en tjej som är kär i kille, en kille som är kär i tjej, kär i både killar och tjejer)

Etnisk tillhörighet (att du har svensk bakgrund, utländsk bakgrund och/eller tillhör en minoritetsgrupp i det svenska samhället som t.ex. romer eller samer)

21 %

17 %

Att du tror på gud eller inte tror på gud

Kön (att du är tjej/kille)

20 % Att du är tjej eller kille

16 %

12 %

Religion eller annan trosuppfattning (t.ex. buddhism, kristendom, ateism - dvs. att man inte har någon tro)

Ditt funktionshinder (alltså om du sitter i rullstol, har svårt att se eller höra, svårt att läsa, är allergisk m.m.)

13 % Funktionshinder (kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella - en del syns, som att man använder rullstol, medan andra är mer osynliga och märks inte lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi)

12 % Sexuell läggning (att du är homosexuell/ bisexuell/heterosexuell)

14


Kapitel 2

Trygghet och trivsel i skolan Det finns flera undersökningar som visar att majoriteten av svenska barn och ungdomar känner sig trygga i skolan. Det är glädjande, och något vi ska bära med oss i trygghetsarbetet. Trygghet är en förutsättning för att elever ska kunna prestera bra och klara sig igenom skolan.

ningen, i årskurs 6-9, upplever majoriteten att de är trygga i skolan. 88 % av eleverna uppger att de alltid eller ofta trivs i skolan, och 91 % att de alltid eller ofta är trygga i skolan. Hela 96 % anser att de har någon att vara med på rasterna och 78 % känner sig aldrig ensamma. Däremot upplever 44 % av eleverna i årskurs 6-9 i kartläggningen att personalen aldrig eller bara ibland säger till när de får veta att en elev har behandlats illa, och 31 % anser inte att de har någon vuxen på skolan att prata med om de behandlas illa.

Begreppet trygghet kan ha olika definitioner för olika människor. Det är inte heller helt enkelt att förstå innebörden av trygghet som barn. I årskurs 3-6 ställer vi i kartläggningen frågan ”tycker du att det är roligt i skolan?”. En övervägande majoritet (82 %) av eleverna i kartläggningen svarar ja på den frågan, och hela 96 % uppger att de har någon att leka med på rasterna. De yngre barnen i kartläggningen anser även att det finns vuxna ute på rasterna (85 %) och att de vuxna säger till om de ser eller får veta att någon behandlats illa (74 %). De allra flesta av de yngre eleverna uppger att de har någon vuxen på skolan att prata med, men 5 % upplever inte att de har det och 9 % vet inte.

Siffrorna i vår kartläggning bekräftar ändå bilden av att svenska elever överlag mår bra och känner sig trygga i skolan, men det är viktigt att komma ihåg att en trygg skolmiljö inte infinner sig av sig själv. Det är resultatet av ett aktivt, genomtänkt och långsiktigt trygghetsarbete runtom i Sveriges skolor. Nu gäller det att fortsätta och förstärka det arbetet så att även de barn och unga som känner otrygghet och kanske går till skolan med en klump i magen ska få möjlighet att må bra och känna trygghet, glädje och tillit.

Även när vi ser till de lite äldre eleverna i kartlägg-

15


ÅRSKURS 3-6

Tycker du att det är roligt i skolan? Vet ej Nej

11%

7%

Ja 82%

Har du någon att leka med på rasterna?

Säger de vuxna på skolan till om de ser eller får veta att någon behandlas illa?

96%

74%

Ja

1%

3%

Nej

Vet ej

6% Ja

Finns det vuxna ute på rasterna?

Nej

20% Vet ej

Kan du prata med någon vuxen på skolan om du är ledsen eller om någon varit dum mot dig?

85% 86%

4% Ja

Nej

11% Vet ej

Ja

16

5%

9%

Nej

Vet ej


ÅRSKURS 6-9

Känner du dig ensam i skolan?

Jag trivs i skolan Aldrig 4%

Alltid 3%

Ibland 9%

Ofta 2%

Ibland 18%

Alltid

Ofta

35%

35%

Aldrig 78%

Säger skolans personal till om de får veta att en elev behandlas illa?

Jag känner mig trygg i skolan

63% 28%

Alltid

Ofta

22% 6%

3%

Ibland

Aldrig

35%

34% 10%

Alltid

Umgås du med någon på rasten?

Ofta

Ibland

Aldrig

Vet du någon i personalen som du kan prata med om du behandlas illa i skolan?

84%

40% 11% Alltid

Ofta

3%

1%

Ibland

Aldrig

Alltid

17

28%

Ofta

20% Ibland

12% Aldrig


Vuxna som ser och säger ifrån - Faktorer som ökar tryggheten Friends har under läsåret kartlagt över 10 000 elevers upplevelser av trygghet och otrygghet i skolan. Den erfarenheten, i kombination med forskning som finns på området kring trygghet i skolan, visar på ett par faktorer som ofta återkommer när det handlar om upplevelsen av trygghet.

Siffrorna ovan bekräftar egentligen sådant vi redan vet, men det tål att upprepas. Det finns ett samband mellan att ha någon att prata med och att känna sig trygg. Genom att som vuxen vara aktiv och närvarande kan man därmed öka tryggheten bland eleverna i skolan. Att personalen alltid säger ifrån när de ser en kränkning påverkar också tryggheten positivt, liksom att involvera eleverna i arbetet med likabehandlingsplanen. Det gör att eleverna känner till sina rättigheter och vet vad de ska göra om de blir utsatta.

Vi har alla olika definitioner av trygghet och även olika syn på vad som ger trygghet. Trots dessa olikheter finns det vissa faktorer som oftast lyfts upp när det handlar om upplevd trygghet och trivsel hos eleverna i vår kartläggning. Bland elever i årskurs 6-9 som känner sig trygga i skolan upplever: •

72 % att de har någon i personalen som de kan prata med.

59 % att personalen säger till när de ser eller får veta att en elev behandlas illa.

78 % att de känner till vad som står i skolans likabehandlingsplan.

Sammanfattning

40 % att de har någon i personalen som de kan prata med.

31 % att personalen säger till när de ser eller får veta att en elev behandlas illa.

61 % att de känner till vad som står i skolans likabehandlingsplan.

Var aktiva och närvarande, och att ta er tid att lyssna på eleverna.

Säg alltid ifrån när någon behandlas illa. Även om eleverna säger ”det var bara på skoj”.

• Involvera arbetet

Bland elever i årskurs 6-9 som känner sig otrygga i skolan upplever:

Elever i årskurs 3-6 svarar inte på frågan om trygghet och är därför inte med i detta kapitel.

18

eleverna

i

trygghets-


Olåsbara toaletter och knuffar i korridoren - Skolans otrygga platser De flesta barn och unga känner sig trygga i skolan, men vissa går varje dag dit med en oro i magen. Bland dessa elever finns vissa platser i skolans byggnader som upplevs som särskilt otrygga. I arbetet mot mobbning och för en tryggare skolmiljö är det mycket viktigt att varje skola känner till just sina otrygga platser. På så sätt kan man aktivt arbeta med åtgärder för att öka tryggheten i skolmiljön.

Tips till skolan • Kartlägg skolmiljön och otrygga platser

Vuxennärvaro minskar otrygghet

komma in samt att toaletterna är ofräscha. I fritextsvaren framkommer att elever till och med undviker att alls gå på toaletten under skoldagen. Andra platser som anses mer otrygga, enligt undersökningen, är omklädningsrum och korridorer. En del elever anser att det sällan finns vuxna just på dessa platser, och att tryggheten därmed minskar. I kartläggningen visar det sig även att fler tjejer än killar upplever just toaletter och omklädningsrum som otrygga.

I Friends kartläggning får alla elever uppge om de känner sig trygga eller otrygga på skolans olika platser. Den plats störst andel elever i kartläggningen upplever som mest otrygg är toaletterna. Det gäller både de yngre och de äldre eleverna. Framförallt uttrycker man en oro för att någon ska

6

Arbeta aktivt med att göra otrygga platser tryggare

Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet i april i år6 är en av framgångsfaktorerna för att minska våld och mobbning i skolan att identifiera de mest våldsutsatta platserna, så kallade ”hot spots”.

Skolans otryggaste platser

Årskurs 3-6

Skolans otryggaste platser

1. Toaletter (14 %)

1. Toaletter (12 %)

2. Omklädningsrum (11 %)

2. Omklädningsrum (7 %)

3. Skolgården (4 %)

3. Korridorer (5 %)

Kapprum (4 %)

Internet (4 %)

4. Idrottshall (4 %)

Kapprum/hall/skåp (4 %)

Personalrum (4 %)

Internet (4 %)

Per Alvant, Madeleine Elgemyr, Kerstin Gustafsson Figueroa (2012) Att förebygga brott och problembeteenden i skolan, Brottsförebyggande rådet

19

Årskurs 6-9


Elevröster om skolans otrygga platser

Toaletter

Omklädningsrum

”För jag vet att man kan öppna för det gjorde en i min klass när dom tryckte in mig där för det luktade inte så gott där inne och jag kunde inte komma ut och vågade inte, för jag var rädd att han skulle slå mig.”

”För att de inte är någon fröken där.” ”Jag är ganska rädd att få kommentarer när jag byter om och att någon ska komma in när jag duschar.” ”Ibland kan killarna komma in och titta och ibland är inte dörrarna låsta.”

”De är så ofräscha och det stinker. Toalettrullen ligger i handfatet. Det är kissdroppar på toalettringen. Det ligger rutten mat i papperskorgen. Stopp i toaletten ofta.”

”Blir retad. Finns inga vuxna där.” ”Folk filmar varandra när man byter om.” ”För att det är så många som tar saker från varandra.”

”Man är rädd att någon ska öppna, och toaletterna är jätteäckliga. Jag går aldrig på toa i skolan.”

Idrottshall

Skolgården

”Ifall andra skrattar åt en. Eller kanske viskar om en och gör miner. Om man kanske gör fel på någon sport.”

”För att om ingen fröken är på skolgården kan nån komma och typ skada nån.” ”För att ibland är jag ensam. Och då vill ingen leka med mig.”

”När elever får välja lag brukar jag alltid bli vald sist.”

”Många slåss och hotar och säger jag ska slå dig efter skolan.”

Personalrum

Internet

”Man känner sig inte välkommen, alla kollar konstigt.” ”Läskigt med alla lärare. För man får inte vara där och de kan börja skälla för att man är där. Även om man är tvungen att t.e.x hämta någon lärare som ska öppna sitt skåp för att man har glömt nyckel hemma.”

”Man kan träffa någon som säger att den är snäll men den kanske inte är det och han eller hon kan leta upp min adress och vad jag heter.” ”För att ibland brukar folk skriva elaka ord eller dumma ord i chatten som får mig att bli ledsen, t.ex dra åt helvete eller andra fulare ord.”

Korridorer ”Där blir jag retad mest.” ”Det finns alltid inte någon lärare.”

20


Kapitel 3

Delaktighet och kännedom om skolans likabehandlingsarbete Ett av Friends grundvärden är tron på att den enskilda människan kan och vill skapa positiv förändring om man ger förutsättningar för det. För att det förebyggande arbetet ska bli framgångsrikt krävs att det är något som alla på skolan arbetar för och känner sig delaktiga i; skolledning och personal såväl som elever och föräldrar. Forskning om samband mellan elevinflytande och mobbning visar att en hög grad av elevdelaktighet i skolan minskar risken för mobbning.

I vår kartläggning svarar majoriteten (66 %) av eleverna i årskurs 3-6 att läraren har pratat om skolans likabehandlingsplan. 9 % svarar nej och 25 % vet inte. Bland de äldre eleverna i kartläggningen svarar 27 % att de känner till vad som står i skolans likabehandlingsplan, medan 49 % delvis känner till vad som står och 24 % svarar att de inte känner till det alls. Liknande siffror återkommer i svaren på frågan om eleverna anser att de är delaktiga i skolans likabehandlingsarbete. Majoriteten anser sig vara det, men en fjärdedel (25 %) av eleverna i undersökningen upplever inte att de är delaktiga i arbetet.

Att elevinflytande ska genomsyra skolans verksamhet är också inskrivet i lagstiftning och styrdokument. Och att elevinflytande är viktigt är ju egentligen självklart – känner man sig delaktig så ökar motivationen för det man gör.

Ökad elevdelaktighet i skolans trygghetsarbete Exempel på aktiviteter •

Involvera eleverna i arbetet med likabehandlingsplanen genom referensgrupper eller

workshops. Resultatet kan sedan presenteras med hjälp av exempelvis filmer eller foto utställning. •

Arbeta med trygghetsprojekt på skolan såsom temadagar, föreläsningar, gruppstärkande aktiviteter och studiebesök.

Bilda referensgrupper till skolledning och trygghetsteam i frågor som rör förändringar i trygghetsarbetets struktur och planering av framtida insatser för att öka tryggheten på skolan. •

Låt eleverna arbeta med kontinuerliga skolanalyser som fotokartläggning av trygga och otrygga platser, synliggöra brister i skolans lokaler, klotter och stämningen i stort.

Organisera arbetet genom att ha representanter för trygghet och jämlikhet i varje klass.

21


ÅRSKURS 3-6

ÅRSKURS 6-9

Har läraren pratat om skolans likabehandlingsplan?

Känner du till vad som står i skolan likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling?

66% 49% 25%

27%

Vet ej

Ja

24%

9% Ja

Nej

Är eleverna delaktiga när man planerar skolans trygghetsarbete? 50% 25%

Ja

25%

Delvis

Nej

22

Nej

Vet ej


En bra vän ser mig när jag gömmer mig i mig själv.

Litteraturlista David P. Farrington, Friedrich Lösel, Maria M. Ttofi, Nikos Theodorakis (2012) School Bullying, Depression and Offending Behaviour Later in Life, Brottsförebyggande rådet Utvärdering av metoder mot mobbning (rapport 353), Skolverket 2011 Per Alvant, Madeleine Elgemyr, Kerstin Gustafsson Figueroa (2012) Att förebygga brott och problembeteenden i skolan, Brottsförebyggande rådet

© 2012 Stiftelsen Friends Kopiera gärna text, fakta och siffror så länge du anger källan. Ansvarig utgivare: Lars Arrhenius Grafisk form: Isak Arvidsson 08-545 519 90 | info@friends.se | www.friends.se För mer information om rapporten kontakta: Amelie Furborg, pressansvarig, 070-415 64 67, amelie.furborg@friends.se

23


Jag finns Ni ger mig viskningar, viskningar ni inte tror jag hör. Ni ger mig blickar, blickar ni inte tror jag ser. Ni ger mig slag, slag ni inte tror jag känner. Men jag hör, jag ser, jag känner. Jag finns. av Gabriella 13 år


Friendsrapporten 2012  

Friends första rapport - Friendsrapporten 2012 Ansvarig utgivare: Lars Arrhenius Grafisk form: Isak Arvidsson