Issuu on Google+

No 1 2009

världens starkaste man om föräldraskap, styrka och dans

J osefine sundstöm stärker unga tjejer

IS T A G R NING TID SOM ÄR D IG ER T IL L R Ä L D FÖ

TEMA:

framåt för barns rättigheter

darin

en stolt förebild

svensk damfotboll – trygghet, gemenskap och laganda

kampen mot mobbning Friends1.09omslag.indd 3

09-04-07 15.52.11


72.;@ /F

1@=193@

#''(

www.jc.se Friends1.09inlaga.indd 2

09-04-07 15.52.30


innehåll 1 no

6

TEMA: Kampen mot mobbning 5

LEDARE: Vägra ”hålla käften”

6

FÖRÄLDRAPORTRÄTTET Magnus Samuelsson – Världens starkaste man

11–31 11 17 23 26 28

TEMA: KAMPEN MOT MOBBNING

34

PORTRÄTT Josefine Sundström – det näpna skenet bedrar

39

IDROTTSREPORTAGE: Trygghet, gemenskap och laganda

11

Utsatt: ”En dag till kan jag väl klara” Förälder: ”Mobbning är bara ett ord” Samhälle: Framåt för barns rättigheter Tips & råd: Gå med i kampen mot mobbning! Skola: ”Rätt som det är träffar man rätt”

34 44

REPORTAGE: Darin har Det

48

FRIENDS: Aktuellt på Friends

50

KRÖNIKA: Upp till normstorm

3

44 Friends1.09inlaga.indd 3

09-04-07 15.52.32


D`jjX`ek\[\kY€jkX1 >‚fZ_c€^^\i =i‚e*0/1$g\ig\ijfe% ;\k€im‚ikafYYXkk]‚d€ee`jbfi`j€e^fZ_m`^iXcck]iXkkjde\efZ_m`cXe`jXdYXe[d\[[`ei\jXjbXYc`j‚YiXjfd dac`^k1<ejkfi]ilbfjkYl]]„#jbXgX[`e€iXjXdXiY\k\d\[Jm\ejbXBfZbcXe[jcX^\k#^\i[`^\eYiXjkXikg‚[X^\e%G\ijfec`^ j\im`Z\[p^e\kilek#^\i[`^kip^^_\k#lggd€ibjXd_\kfZ__a€cge€i[lY\_m\i%KXmXiXg‚[\k#d\ed`jjX`ek\[\kY€jkX% >‚fZ_c€^^\i=ijkbcXjj`^XA\ej\ej€e^Xi^ieXkk\ek`cc\e[id%9fYfikXYiXd\[Y€jkXZ`kpc€^\#`JkfZb_fcd#>k\Yfi^ fZ_DXcd%

=id\i`e]fidXk`fej\nnn%i`ZX%j\\cc\ii`e^k\c')'$(+')'''% 4

Friends1.09inlaga.indd 4

4

09-04-07 15.52.35


LEDARE

Text JO BARKER / Foto KARL-OSKAR BJURENSTEDT

Kristin Helgesson Svenske

Och oerhört många vill göra något åt problemen. Det blev vi på Friends allt mer övertygade om när vår senaste reklamfilm Hålla käften började sändas. Uppmaningen ”Gå med i kampen mot mobbning” har gjort att det rasat in besök på vår webbsida. Barn och vuxna som undrar vad just de kan göra. 100-tals unga har skrivit på vår namninsamling och stöttat varandra i vårt forum. Allt fler vuxna har dessutom valt att bli ”Vänskapare” (månadsgivare), för att stötta Friends arbete. Men att gå med i kampen mot mobbning handlar egentligen om vad just du gör i din vardag. Bidrar du till en trygg miljö där alla känner sig välkomna? Sprider du god stämning och säger du ifrån när någon är taskig? Någon som har fattat det här är Camilla, 14 år, som skrev dessa rader i Friends forum: ”Jag försöker göra de här små sakerna som att säga hej och le till personer, hålla upp dörren för personen bakom, sätta mig bredvid någon som sitter ensam osv. För jag tror att när man är så pass ensam så är det väldigt betydelsefullt att bara få höra ordet Hej...” Mer tips på vad just du kan göra hittar du på mittuppslaget. Riv ut och sätt upp hemma eller på din arbetsplats! Hela tidningen går för övrigt i kampens tecken. Följ med Björn under hans nio år av total ensamhet och hur han idag kämpar för att ingen ska behöva genomlida samma helvete. Eller om mamman som till slut fick upprättelse för sin sons ständiga trakasserier och misshandel och idag hjälper andra föräldrar i liknande situationer. Läs även om hur barns rättigheter har stärkts under det senaste århundradet och om en av alla skolor där det faktiskt har blivit bättre tack vare engagerad personal och elever. I vårens nummer av Friends Magazine får du dessutom träffa Magnus Samuelsson – Världens starkaste man – som bytte om till trikåer och tog hem segern i Let’s Dance, Josefine Sundström som vill vara med och bygga upp unga tjejers självkänsla, tre fotbollsikoner som diskuterar damfotboll och gruppdynamik, samt Darin som kämpar mot mobbning genom musiken. Friends Magazine är föräldratidningen som driver trygghetsfrågor för barn. Gå med i kampen du också!

Nils Olsson

Jo Barker, redaktör

MOBBNING BERÖR.

FRIENDS

Roslagsgatan 34 113 55 Stockholm Tel: 08-545 519 90 Fax: 08-545 519 99 E-post: info@friends.se www.friends.se

ANSVARIG UTGIVARE

Katarina Rosenqvist katarina@friends.se Tel: 08-545 919 90

MARKNADSCHEF

Magnus Jägerskog magnus@friends.se Tel: 08-545 519 90

REDAKTÖR

Jo Barker jo@friends.se Tel: 08-545 519 94

GRAFISK FORM

Lobby Design www.lobbydesign.se

REPRO

Turbin, Stockholm

TRYCK

VTT Grafiska

OMSLAG SKRIBENTER

Karl-Oskar Bjurenstedt Jo Barker Kristin Helgesson Svenske Magdalena Persson Maria Rosén Marie Svanerudh

FOTOGRAFER

BILDMONTAGE

Karl-Oskar Bjurenstedt

5

Friends1.09inlaga.indd 5

09-04-07 15.52.36


6

Friends1.09inlaga.indd 6

09-04-07 15.52.39


FÖRÄLDRAPORTRÄTTET

s n e d l vär starkaste man Text JO BARKER / Foto KARL-OSKAR BJURENSTEDT / Bildmontage NILS OLSSON

FRÅN ATT DRA OCH LYFTA TUNGA BILAR OCH KLOT TILL ATT SVÄVA ÖVER GOLVET OCH VICK A RUMPA – VÄRLDENS STARK ASTE MAN HAR DANSAT SIG IN SVENSK A FOLKETS HJÄRTAN GENOM SIN TOTALA KROPPSKONTROLL OCH SITT TILL SYNES ORUBBLIGA LUGN. SJÄLV ÄR MAGNUS SAMUELSSON lite förvånad över hur stor uppståndelse man kan få av lite moves på dansgolvet när man knappt får en notis när man tar hem titlar som World Strongest Man. I Sverige alltså. Ute i världen är han känd och fruktad som ”The Giant Swede” eller ”The Great Viking”. Att säga att Magnus har varit framgångsrik är en underdrift. På hans webbsida räknar jag till över 50 medaljer varav 23 är förstaplaceringar, men det visar sig bara vara ett axplock. – Ska jag vara riktigt ärlig har jag aldrig räknat så noga, det är först nu när du frågar, säger Magnus och skrattar samtidigt som han försöker göra ett snabbt överslag på hur många medaljer det kan tänkas handla om.

utanför ett hotell i Stockholm där han bor på deltid under sin period i Let’s Dance. Han är precis så stor som man föreställer sig och det är nätt och jämt att han lyckas klämma sig ner i framsätet på bilen när vi ger oss av mot fotografens studio. Bredvid en två meters kroppshydda på 150 kg är det lätt att känna sig liten. Tills Magnus börjar prata. Hans röst är mjuk och klingar på den mest avväpnande östgötska. – Man kan bo på landet och så kan man bo riktigt ute på landet och det är där jag alltid hållit till. Trots att Magnus rest världen runt, skapat uppståndelse och upplevt svett, glitter och glamour är han innerst inne en riktig lantis. Hans hjärta och styrka finns på familjegården Linneberg långt ute på den

JAG TR ÄFFAR MAGNUS

7

Friends1.09inlaga.indd 7

09-04-07 15.52.42


”Det är en väldigt fin gåva att få bli förälder. Det största ansvar man kan få.”

östgötska landsbygden. Här bor han tillsammans med sin familj, sina föräldrar och sin lillebror Torbjörn med familj. att bli stark hade Magnus redan som liten även om liten aldrig passat särskilt bra in på honom. – Jag har alltid varit ganska stor och klumpig. En krulltott med helt kritvitt hår, blåögd och aldrig tyst. Det var en väldig fart på mig. Mor var och sökte för mig vid nåt tillfälle eftersom jag inte sov så mycket så hon tänkte att jag skulle ha nåt lugnande. Läkarna svarade att det är nog bättre att vi ger mamma nåt lugnande. Det var inget fel på mig, säger Magnus som nu parkerat sig i en röd skinnfåtölj med en kardemummabulle i handen.

DE FYSISK A FÖRUTSÄT TNINGARNA

Han har suttit på mopeder sedan gåstadiet, kört traktorer och de flesta maskiner från sju års ålder och på gården var det fullt av epa-traktorer som så småningom byttes ut mot amerikanska bilar. Linneberg blev en samlingsplats för ett gäng på tio grabbar från den närliggande byn. Men det var inte bara lek. – Vi jobbade väldigt mycket och fi ck tidigt lära oss att göra rätt för oss. Man ska ha respekt för sina föräldrar och dem man jobbar med. Vi hade aldrig bråk hemma men det var så självklart. Man gör inte vad som helst mot sina föräldrar även om man rent fysiskt är stor, man vet sin plats.

L ANTBRUKET L ÄRDE SIG MAGNUS TIDIGT.

Har dina barn samma respekt för dig? – De är bara småbarn än så länge, de har inte respekt för någon. Magnus skrattar och lägger snabbt till att de är jättegoa ungar. När Magnus inte ägnade sig åt hårt arbete eller motorsport var det idrott som gällde. Styrketräningen började en kväll när den tre år yngre Torbjörn fick en skivstång på sin 14-årsdag. Den bars upp till mammans tvättstuga och sedan den dagen har styrketräning stått på schemat sex kvällar i veckan. Det var en toksatsning redan från första stund, en djävulsk låga som brann, förklarar Magnus. – När man var yngre hade man den naiva inställningen, som i och för sig var väldigt bra, att om man bara gör det här hårdare än alla andra så kommer man att bli bäst. Det fanns inget tvivel om det.

Efter ett tag var det ett helt gäng grabbar som tränade så det skallrade i taket och lamporna sprack av all muskelkraft och hårdrock. De fick lov att lyfta ut skrotet till ett gammalt garage som fick namnet ”Sweat Gym”. SIN ALLR A FÖRSTA TÄVLING var det frun Kristin som lurade iväg honom på. De var ett kompisgäng som befann sig vid Skara Sommarland där det visade sig att tävlingen ”Sveriges starkaste man” skulle hållas. Kristin räknade snabbt ut att om Magnus var med skulle de andra komma in gratis. – Det slutade med att jag lyfte skrot och vann den där tävlingen medan alla andra badade, lekte och hade en trevlig dag.

som för övrigt själv vunnit titeln Sveriges starkaste kvinna, utgör stöttepelaren i Magnus liv. De träffades på tolvslaget en nyårsafton då det sa klick ungefär lika snabbt som det lokala värdshusets fyrverkeri brann av. Idag har de två barn, David 6 år och Sara 4 år. – Det är en väldigt fin gåva att få bli förälder. Det största ansvar man kan få. En utav de finaste sakerna med att vara förälder är att man har en människa som oavsett ens fel och brister ger en den totala kärleken som aldrig ifrågasätts.

DET ÄR T YDLIGT AT T KRISTIN,

NAMN: Magnus Samuelsson ÅLDER: 39 år FAMILJ: Frun Kristin och barnen David 6 år och Sara 4 år BOR: På familjegården Linneberg i de östgötska skogarna YRKE: Lantbrukare AKTUELL: Som oslagbar mästare inom kraft- och

styrkesport samt vinnare i Let’s Dance 2009.

8

Friends1.09inlaga.indd 8

09-04-07 15.52.44


9

Friends1.09inlaga.indd 9

09-04-07 15.52.46


”Innan Let’s Dance hade jag inte tagit ett danssteg.”

Hur är du som pappa? – Målsättningen är att jag ska vara en trygg punkt som de alltid känner att de kan gå till, även om de gjort något riktigt dumt. Rent allmänt är jag en ganska lekfull och barnslig människa, så jag hoppas att jag kan vara någon som är kul att vara med och inte bara den där tråkiga gubben som lägger sig i med jämna mellanrum. Men lägga sig i måste man också göra, konstaterar Magnus. Det svåraste med att vara förälder tycker han är att hitta en ”lagomnivå” där han varken är för beskyddande eller för hård. – Utmaningen är att både finnas där som stöd och trygghet samtidigt som man utmanar de små att ta för sig och prova sig fram i livet. Man måste få lite näsbrännor under resans gång för att kunna utvecklas som människa. Vad är styrka för dig? – Åh, svarar Magnus, med djupa veck i pannan. Det har varit en för lång vecka för såna här djupa och svåra frågor… – Förutom fysisk styrka så tycker jag att styrka är att kunna stå upp för sig själv och hålla sin egen linje. Hur mycket kraft och pondus en människa utstrålar har inte så mycket med fysik att göra. För mig är det en styrka att se människor som kan ta ett steg fram när det verkligen gäller. Det är lätt att vara stora tuffa killen när man inte behöver vara det, men att kunna fatta tuffa beslut när man har hamnat i en svår situation – det kräver styrka. använt sin fysiska styrka mot någon, annat än i tävlingssammanhang, och han anser att man ska sträva efter att aldrig använda fysiskt våld. – Samtidigt är det inte alltid det fungerar att agera på ett korrekt sätt om inte alla andra följer samma spelregler. Om någon blir provocerad tillräckligt länge och folk gör saker för att de uppenbart vill en illa, tycker jag ändå att man måste ha rätten att stå upp för sig själv. Det behöver inte vara att man ska slåss men man får inte vika sig hela tiden för då får man fortsätta vika sig hela livet. Trots att, eller kanske just för att, Magnus befinner sig i en ganska kroppsfixerad värld lägger han väldigt lite vikt vid fasaden. Han är rätt

MAGNUS HAR ALDRIG

trött på folks utseendefixering som han upplever som både dum och naiv. – Man lever bara en gång och då ska man passa på att ha kul och skaffa sig själv ett bra liv istället för att ägna sig åt att bygga upp en fasad som man hoppas att någon annan vill ha. Det är egentligen helt ointressant vad tredje person tycker. De flesta människor är så självupptagna att de inte ens kommer ihåg vilken färg på tröjan man har. Det kan man tänka på för då mår man ganska bra! och Magnus tvekar inte att bjuda på sig själv. Förutom att posera med solrosor visar han några jive-steg och ett Elvis-move som han ska använda i fredagens Let’s Dance. – Det är lite lustigt det här med dansen. Jag har varit jättekänd i lokalbygden just som totalt odansant. Innan Let’s Dance hade jag inte tagit ett danssteg. Det är en av anledningarna till att jag tackade ja. Jag tänkte att jag kan ju alltid bjuda folk på ett skratt. Men sen har jag ju tränat som en slav för att det inte ska bli fullt så platt fall som jag var rädd för själv. Nu är det inte långt kvar till finalen och Magnus som har imponerat på alla är en av favoriterna. – Jag har kommit så långt att jag känner att jag inte kan förlora längre. Vad som än händer kommer jag att kunna säga att det här gick mycket, mycket bättre än jag, min fru och mina polare kunde drömma om. Plåtningen är avslutad men Magnus som egentligen behöver sova inför morgondagens träning pratar på. Jag slås av att han verkligen står stadigt på jorden i mer än en bemärkelse, trots alla äventyr han varit med om. – Jag tror att det är för att jag alltid försöker leva efter att jag som människa ska vara likadan var jag än är, oavsett om jag är på en pub i Kina eller på Konsum i Kisa. Vissa tror att alla vill hänga på Stureplan men om det verkligen var så skulle det vara jättetrångt där. Man glömmer att det finns väldigt många människor som är nöjda med det liv de har och jag är en av dem. Alla resor runt jorden har fått mig att inse att det är hemma i skogen med familjen som jag mår som bäst.

DET HAR BLIVIT DAGS FÖR PL ÅTNING

10

Friends1.09inlaga.indd 10

09-04-07 15.52.49


KAMPEN MOT MOBBNING: Utsatt

”en dag till kan jag väl klara” Text JO BARKER / Foto KARL-OSKAR BJURENSTEDT

”JAG GRÄT MYCKET UNDER DE DÄR ÅREN. JAG HAR VÄL GRÅTIT 100 000 TÅRAR. DET HÄNDE ATT JAG GRÄT I SKOLAN MEN JAG FÖRSÖKTE VERKLIGEN ATT GÖRA DET NÄR INGEN SÅG, FÖR JAG VAR FÖR BLYG FÖR ATT VISA MINA K ÄNSLOR.”

ETT GÄNG FÖRVÄNTANSFULLA 7-åringar står och spanar in sina framtida bästisar. Björn är en av dem. Men av någon anledning blir det aldrig någon bästis för honom. Inte ens en vän. Lågstadiet blev en ensam tid för Björn men han hade fortfarande kvar hoppet. Gång på gång ställde han den där svåra frågan: ”Får jag var med?” Men efter eviga ”Nej” och dåliga undanflykter blev han allt tystare.

Under lågstadiet hade föräldrarna mycket kontakt med klassföreståndaren men även om det blev bättre under kortare perioder började det alltid om igen. Och Björns utanförskap rådde hon aldrig bukt med. Under mellanstadiet trappades allt upp. Mobbarna skrek i örat på Björn, sa att han var ful, dum och äcklig, mössan kastades i vattenpölar och gympakläder hälldes ut ur väskan.

BJÖRNS FÖRÄLDRAR FICK tidigt veta hur han hade det i skolan. – Det var väldigt tungt att berätta men samtidigt visste jag ju att det inte kunde ske någon förändring om jag bara var tyst.

VARJE DAG FICK han kämpa för att ta sig till skolan. – I mellanstadiet hände det att jag spydde på morgonen för att jag inte klarade av att veta att jag skulle bli utsatt för något obehagligt.

NAMN: Björn Hultman ÅLDER: 21 år BOR: Huddinge utanför Stockholm FAMILJ: Mamma Anette, pappa Conny och syster Anna AKTUELLT: Jobbar aktivt med mobbningsfrågor bland annat temadag mobbning, blogg och diktboken ”När ensamheten hälsar på”. LIVSDRÖM: Jobba som filmare, föreläsa om mobbning och förändra samhället.

11

Friends1.09inlaga.indd 11

09-04-07 15.52.50


12

Friends1.09inlaga.indd 12

09-04-07 15.52.51


av Björn Hultman Jag öppnar mina ögon och ser suddigt. För en kort sekund undrar jag varför jag ser suddigt. Men jag kommer på att mina ögon är alldeles blöta. Jag är inte medveten om hur länge tårarna har fallit. Jag vet bara att man inte kan stoppa dom, när man verkligen vill. På en övergiven lekplats sitter jag på en bänk. Tårarna torkar fort i solen, men vad hjälper det? Det rinner bara fler och fler ändå, så hjälplöst. Bänken känns hård och kall, ingen har varit här. Det finns ingen som kan ge mig värme, inte ens solen. För jag är kall både på utsidan och insidan. På en övergiven lekplats kan ingen trösta en.

Mamma försökte peppa mig; Du kan väl gå en dag till så får vi se, det kan ju bli bättre… Hur kände dina föräldrar när de behövde övertala dig att gå fast de visste hur du hade det? – Jag vet att mamma grät väldigt mycket. Vågar jag verkligen släppa iväg min son? Men hon kände nog att hon inte hade något val. Familjen försökte hålla isär skola och hem. Visst pratade de om hur Björn hade det men de pratade om annat också för att inte fastna i allt det jobbiga. Hemmet och inte minst det egna rummet var hans trygga borg och där tillbringade han den mesta av tiden utanför skolan. en ny chans eftersom det blev en ny klasskonstellation där få elever kände varandra. Men redan första dagen gick allt snett. Det var lära-känna-dag och eleverna intervjuade och presenterade varandra två och två. Björn hade oturen att hamna med en tjej som gjorde sig rolig på hans bekostnad genom att hitta på dumma svar om honom och så var det hela igång igen.

I SJUAN FICK BJÖRN

Ville du gå till skolan efter det? – Nej, det är klart att jag inte ville det men jag har alltid gått in för skolarbetet och tänkt att skolan inte är till för att få kompisar utan för att lära mig saker och få bra betyg, så att jag klarar mig framöver. Jag kämpade och peppade mig själv; En dag till kan jag väl klara. Och så blev det en dag till. Hur kände du dig inuti? – Hela min uppväxt har jag haft ensamhetskänslor. Vem ska jag vara med? Vad ska jag hitta på? Jag skämdes väldigt mycket över att det var jag som var utsatt. Varför just jag? Den frågan ställde jag mig själv ofta. Hittade du några svar? – Jag tänkte att det var som de sa: Ja, jag är ful. Det är fel på mig. Det blev att jag tryckte ner mig själv samtidigt som jag var nertryckt av andra. Man intalar sig att man är mindre värd och sen blir det väldigt svårt att tänka sig något annat.

BJÖRN FÖRSÖK TE UNDVIK A att gå ut på rasterna utan satt istället inne i kapprummet eller låste in sig på toaletten där ingen kunde komma åt honom. Inte ens det tycktes skolan märka. – Jag kände mig osynlig även bland lärarna eftersom jag inte fick någon respons från dem, inget stöd. Jag försökte att prata med både personalen och rektorn men de insåg inte allvaret. Björn poängterar att kontakten mellan skola och föräldrar är oerhört viktig. Skolan måste rapportera till föräldrarna om vad som händer – det får inte ligga på bara barnet. UNDER NIO ÅRS TID var det heller inte en enda elev som sträckte ut handen. Alla såg men ingen gjorde något. – Det var väldigt frustrerande. Varför kan ingen hjälpa mig? Är jag så hjälplös? Hur ska jag kunna förändra om alla bara blundar och skiter i problemen? Det var bara mamma jag hade förtroende för och för henne berättade jag saker som jag aldrig sa till någon annan.

Vad önskar du att de andra eleverna hade gjort? – De hade kunnat visa att de fanns till hands, att de brydde sig och att jag kunde lita på dem. När jag satt själv på rasten hade de kunnat komma fram och sätta sig och prata lite. Egentligen hade de inte ens behövt säga nåt. Bara att finnas där hade räckt; Jag sitter här bredvid och du kan prata med mig om du vill. UNDER HÖGSTADIET GICK BJÖRN alltmer in i sig själv. Han beskriver det som att han befann sig i en bubbla med stängda dörrar. Där rådde total meningslöshet. En dag fick han höra att man kunde dämpa ångesten genom att skära sig själv. – Jag höll på och skar mig i både armar och ben under ett och ett halvt år. Det var ett sätt att leva i nuet och dämpa ångesten i stunden, men det var otroligt kortsiktigt för fem minuter senare mådde jag lika dåligt igen.

hade Björn fått nog och gjorde då ett självmordsförsök. En dag när han var ensam hemma svalde han ca 20 sömntabletter. Sedan väntade han. Efter ett tag fick han väldigt ont i magen, stark

I SLUTET AV NIAN

13

Friends1.09inlaga.indd 13

09-04-07 15.52.53


”Det var en väldig frihetskänsla att flytta till Stockholm. Jag kunde göra vad jag ville, gå på stan utan att känna klumpen i magen.”

huvudvärk och domnade armar men mer än så hände aldrig. När familjen kom hem den kvällen märkte de inget och Björn berättade heller inte om det som hade hänt. Så här i efterhand har han insett att självmordsförsöket var ett rop på hjälp. Det hade varit skönt att vakna upp på ett sjukhus där han kunnat känna sig trygg. Det blev också en viktig vändpunkt eftersom han insåg att han inte klarade det här på egen hand längre. Björn tog själv steget och kontaktade BUP. De ordnade ett möte där hela familjen närvarade och det var först då de fick reda på självmordsförsöket. Förebrådde de sig själva? – Ja, de tänkte väldigt mycket på om det var något de hade kunnat göra bättre eller om de hade gjort något som förvärrade situationen. Så visst kände de en delaktighet – att de inte hade gjort tillräckligt. Men det kände aldrig jag. De gjorde vad de kunde. Vad kan man göra som förälder? – Det räcker egentligen att finnas där, att vara ett stöd och lyssna och ta det barnet säger på allvar. Som vuxen får man aldrig ge upp att finnas till hands, även när det är som tyngst. GENOM KONTAK TEN MED BUP fick Björn möjlighet att bearbeta allt som hänt och hjälp att bygga upp självkänslan, och idag är han otroligt tacksam över att han tog det där steget. Gymnasiet var en annan viktig vändning. Han berättar att ingen kände honom och att alla var mognare och tog mer ansvar för sig själva. Han hade inga direkta kompisar men var åtminstone med i gruppen. En del av bearbetningen blev också att skriva dikter. – Jag började skriva i 16-årsåldern. Det blev ett sätt för mig att få ut tankarna och för varje dikt jag skrev desto mindre skar jag mig. Till slut var det dikterna som blev mitt dämpande och samtalen med BUP som hjälpte mig upp.

IDAG HAR BJÖRN NÅGR A riktigt nära vänner. Han förklarar att det kändes märkligt första gången han fi ck en kompis. – Det är svårt det där med att lita på någon och det tar jättelång tid innan jag känner att jag kan berätta allting, så det var otroligt skönt när jag till slut hittade någon. Samtidigt känns det som om jag har missat barndomen med bästisar och sånt. Jag gick direkt från barn till vuxen och det är svårt att ta igen, säger han med påtaglig sorg på rösten. T VÅ DAGAR EFTER GYMNASIET lämnade Björn sin hemstad. – Jag ville börja om i en ny miljö med nya människor. Det var en väldig frihetskänsla att flytta till Stockholm. Jag kunde göra vad jag ville, gå på stan utan att känna klumpen i magen.

Hur skulle du reagera om någon från din gamla skola ville be om förlåtelse? – Visst ett förlåt kanske hjälper på ett sätt men det läker inte såren som man har fått och det ger inte heller tillbaka de där åren. IDAG ÄR BJÖRN 21 ÅR. Han kämpar inte längre mot den egna ensamheten men däremot för att ingen annan ska behöva genomlida hans helvete. Han skriver bland annat en blogg om mobbning och den 20 mars hade han en temadag på Kulturhuset i Stockholm. Han vill att alla skolor ska öppna ögonen, inse problemen och förebygga – nolltolerans är målet. – Alla har ett ansvar; rektor, lärare, elever, föräldrar, de som ser på… Om en person försöker göra samhället bättre så kanske fler kommer in på samma linje och hjälper till. Då kan det skapas ett nätverk. Det är det jag vill uppnå.

Var får du orken ifrån? – Att hjälpa andra är också ett sätt för mig att bearbeta det som har hänt. Jag känner mig värdefull och behövd.

14

Friends1.09inlaga.indd 14

09-04-07 15.52.53


15

Friends1.09inlaga.indd 15

09-04-07 15.52.54


Inte för rutinuppdrag. Men när det verkar omöjligt.

Inte för rutinuppdrag. Men när det verkar omöjligt.* Connecta är ett svenskt management- och IT-konsultbolag som hjälper nordiska företag i behov av förändring. Ibland mot alla odds. För det är när problemen känns mer eller mindre omöjliga som vi brukar komma in i bilden. Förmågan att leverera oväntade lösningar på komplexa problem har gett oss många spännande uppdragsgivare bland Nordens större bolag. Vi är ett värderingsstyrt bolag med

ca 600 konsulter i Stockholm och Malmö som tränar regelbundet på gruppdynamik, ledarskap och att agera utifrån aktiva och medvetna val. Därför är ett samarbete med Friends naturligt. Vi värdesätter arbetet mot mobbning högt och vill bidra på flera plan för att göra livet bättre för de barn i Sverige som lever i utanförskap. Läs mer om oss på www.connecta.se

* Lösning #7: Ett icke-rutinuppdrag som började med ett telefonsamtal om att vi har ”problem med driften” och slutade med ett globalt projekt med över 100 personer inblandade. Inom några månader från första mötet hade vi etablerat en kodfabrik i Stockholm, satt upp servrar i ett indianreservat i Nordamerika, sluttestat och fått plattformen i drift – allt för att ta tillvara på en lukrativ öppning i marknaden. Läs mer om lösning #7 och om fler av våra till synes omöjliga uppdrag på www.connecta.se

16

Friends1.09inlaga.indd 16

09-04-07 15.52.56


KAMPEN MOT MOBBNING: Förälder

”mobbning är bara ett ord ” Text MAGDALENA PERSSON / Foto KARL-OSKAR BJURENSTEDT

HÖSTEN 2005 GÅR ETT FLYTTLASS FRÅN RÄTTVIK TILL K ARLSTAD. STINA ÄR NYFÖRÄLSK AD OCH LYCKLIG. SONEN TOMMY TYCKER DET ÄR TRÅKIGT ATT LÄMNA ALLA KOMPISAR MEN OCKSÅ SPÄNNANDE MED EN NY STAD OCH SKOLA. MEN INGET BLIR SOM DE HOPPATS. STINAS VARDAG FÖRVANDLAS TILL EN LÅNG KAMP FÖR ATT RÄDDA SIN UTSATTA SON. DET HÄR ÄR HENNES EGEN BERÄTTELSE.

EFTER BAR A EN VECK A i nya skolan fick Stina hämta Tommy och köra honom till akuten. Han hade blivit nedsparkad i matsalen. Ett par revben var av. Efteråt blev Tommy och pojken som sparkat ner honom kallade till rektorn, berättar Stina. Båda fick be varandra om ursäkt! – Hade jag haft den vetskapen jag har idag hade jag satt stopp redan där. Jag hade kört hårt med skolan från början. Men jag visste inte hur man gjorde då. En äppelkaka står på köksbordet och den ljusa enplansvillan är ombonad. Det var hit, ett par mil norr om Karlstad, som familjen flyttade när det till slut blev omöjligt att bo kvar. – Vi var tvungna att lämna Karlstad, jag kunde inte utsätta Tommy för mer. De höll faktiskt på att slå honom sönder och samman, säger Stina och minns de jobbiga åren. EFTER BAR A EN KORT TID i sin nya skola förändrades Tommy. Han var 12 år, trött, ledsen och aggressiv. Stina förstod att något var fel men det dröjde innan Tommy vågade berätta att han dagligen blev inkastad i skåp och väggar, slagen, sparkad och retad.

– De försökte också få honom att betala pengar för att slippa stryk. Och om han inte passade sig skulle de komma hem och spöa oss allihop. Stina tog kontakt med skolan mot Tommys vilja. Hos kuratorn pekade han senare ut elva barn som dagligen terroriserade honom. På bordet ligger Stinas dagboksanteckningar. ”Kuratorn säger att nästa vecka ska det tas upp med var och en av pojkarna och hon ska då fråga om dom går med på att lägga av?...” ”Rektorn sa till Tommy att mobbning bara är ett ord – vad hon menade med det vet jag inte, men jag som mamma vet att mobbning är något stort och allvarligt...” LITE AV EN BR ÅKMAK ARE, så beskriver hon sig själv. En som säger vad hon tycker, även till en rektor. Ändå var hon försiktig i början. För Tommys skull. Och för att hon först trodde på skolan när de sa att de skulle ta itu med problemet. ”Kuratorn ringer mig och berättar att hon haft möte med alla barnen och gjort klart för var och en att nu fick det vara slut på detta och att det gäller alla – även Tommy?...”

17

Friends1.09inlaga.indd 17

09-04-07 15.52.58


När Tommy tvingades sitta ensam i ett rum med alla sina plågoandar utan någon vuxen fick Stina nog och förklarade för rektorn att inga fler möten fick ske mellan hennes son och mobbarna eller några andra utan att hon själv var med. – Det gick inte att prata med skolan, de menade att det handlade om konflikter och inte mobbning. Själv kände sig Stina som en jobbig och tjatig förälder.

”Från att Tommy går iväg till skolan tills han kommer hem sitter man här med hjärtat i halsgropen varje gång telefonen ringer.” SL AGEN OCH KR ÄNKNINGARNA fortsatte liksom turerna till Karlstads sjukhus. Men varje morgon skickade hon ändå sin son till skolan med uppmaningen att han absolut inte fick slå tillbaka. – Tänk dig själv att du får den uppmaningen varje morgon; nu går du till skolan och får stryk sen går du hem. Det har jag lidit av efteråt, att utsätta sitt eget barn så... ”Från att Tommy går iväg till skolan tills han kommer hem sitter man

här med hjärtat i halsgropen varje gång telefonen ringer. Tänk om det hänt något igen? Har han inte kommit hem 10 min efter skolans slut blir jag orolig och ger mig ut och kollar så dom inte har gett sig på honom på väg hem.” Mobbarna bodde i samma bostadsområde så efter skolan höll sig Tommy mest hemma. – Allt han hade slog de sönder. Vi köpte tre nya cyklar till honom... Skolan menade att han hade läsoch skrivsvårigheter men något sådant var det aldrig tal om tidigare. – I maj fick jag veta att ”de lagt ner skolgången och istället satsat på hans sociala problem!” De ville få det till att han hade problem att umgås med andra barn. Det gjorde honom ännu mera knäckt. Stina anmälde skolan och kontakten försämrades. ”Varken skolpersonal eller rektorn tar Tommy på allvar utan försöker hela tiden få det till att Tommys eget beteende kanske ligger till grund till att han är mobbad. Dom frågar Tommy vad HAN kan göra för att inte bli mobbad!” Det hann bli många möten, mail och telefonsamtal med skolans personal, utan resultat. Stina kände sig snarast motarbetad och smutskastad. – Skolan menade att jag hindrade dem att göra saker så som de ansåg det skulle göras.

TOMMYS SKOLARBETE HAVERERADE.

18

Friends1.09inlaga.indd 18

09-04-07 15.52.58


Hemma var vardagen kaos. Tommy sov knappt och allt han ville var att flytta hem till Rättvik igen. Inombords kände sig Stina som en stor egoist, det var ju hon som velat hit. – Det här tärde på oss alla. Jag var som en fiolsträng som ständigt höll på att brista.

”Nu räcker det, de ska fan inte få slå ihjäl honom, så sa jag.” och en av husets katter passar på att slinka in. Hon sjunker ned i soffan i vardagsrummet. Sugar, familjens grekiska skönhet och hittehund, kryper tätt intill och lyssnar när matte fortsätter berätta. Sommaren kom och Tommy flydde Karlstad. Men till hösten var han tillbaka och började sjuan. Nästan genast märkte Stina att något var fel. Tommy klagade över ryggsmärtor och kunde inte gå i trappor. Han skyllde på sina rollerblades... Veckorna gick och han mådde allt sämre. I november sprack bubblan och Tommy berättade om alla slagen med bandyklubbor på gympan. Det hade pågått hela terminen. ”Tommy hade gett upp. Han hade hört och läst så mycket skit om sig själv så det spelade liksom ingen roll vad han sa tyckte han. Nu låg

STINA ÖPPNAR Y T TERDÖRREN

han på sin säng och grät – mamma låt dom inte slå mig mer.” Ändå skickade Stina iväg sin son till nästa innebandyträning, med en lapp till gympaläraren. Hon tystnar och fortsätter. – Det var bara det att ingen gympalärare var där, de fick fria händer och den dagen slog de sönder kroppen på honom. Det blev Tommys sista dag i skolan. Med brottsofferjourens hjälp gjordes en polisanmälan och Stina ringde skolchefen. – Nu räcker det, de ska fan inte få slå ihjäl honom, så sa jag. På sjukhuset samma kväll bläddrade personalen i gamla journaler och såg misstänksamma ut. Var det möjligt att alla dessa skador uppkommit i skolan? – Fy vad hemskt det var. Jag kände mig så värdelös för innerst inne kände jag att det var mitt fel. Jag hade faktiskt tillåtit honom att gå till skolan. Tommy var helt förstörd både psykiskt och fysiskt. – Ingen från skolan hörde av sig förrän rektorn till slut ringde och påpekade att Tommy faktiskt hade skolplikt och att jag bröt mot lagen Då bad jag henne fara o flyga... Sen gjorde skolan allt för att motarbeta en skolflytt, de var rädda att framstå som misslyckade, tror hon. Till slut var det ändå en skola som

TIDEN SOM FÖLJDE BLEV JOBBIG.

19

Friends1.09inlaga.indd 19

09-04-07 15.53.02


JÄMSTÄLLT

”Ett barn som mobbar ska omedelbart få höra att det är oacceptabelt och inte få möjlighet att ursäkta varför.”

! Stinas tips KONTAK TA SKOL AN

så fort som

möjligt även om ditt barn inte vill det. Mobbning slutar inte av sig självt. Skolan måste genast agera kraftfullt mot mobbarna.

OM SKOL AN INTE KL AR AR

av situa-

tionen måste du kämpa vidare. Lyssna på ditt inre och agera därefter även om du blir en ”jobbig förälder”. Far ditt barn illa är du som förälder faktiskt skyldig att fixa så han eller hon mår bra. Orkar du inte själv så ta hjälp, till exempel genom Familjeakuten. www.familjeakuten.nu

OCH DET VIK TIGASTE AV ALLT:

skriv

ner allt som händer. För dagbok med tid och plats för allt ditt barn utsätts för och annat som sker på skolan. Dokumentera möten och spara alla mail. Blir det en utredning är dessa uppgifter viktiga att ha. Skrivprocessen fungerar också som terapi när du själv mår dåligt.

vågade ta emot Tommy och familjen flyttade strax norr om Karlstad. Det blev en tuff tid. Tommy litade inte på någon men sakta lyckades skolan bygga upp honom bit för bit igen. – De har varit helt fantastiska och satsat så mycket på honom. Nu går han snart ut nian med godkänt och väl godkänt i alla ämnen och har massor av vänner! I dag mår familjen bra men resan tillbaka har varit lång. Tommy plågas fortfarande av ryggsmärtor och kan inte utföra de sporter han så gärna vill. Stressiga situationer klarar han heller inte av. Och fortfarande händer det att Stina hoppar till när telefonen ringer. Men all bitterhet är borta. Hon tror det beror på upprättelsen de fick till slut. När tv-nyheterna uppmärksammade ännu ett fall av grov mobbning på samma skola fick det vara nog. Tillsammans med andra drabbade föräldrar började hon på nytt kämpa. Och vann. Skolan fick kraftig kritik för Tommys havererade skolgång och tvingades till en åtgärdsplan. De fick också betala skadestånd till Tommy, och ännu viktigare – be honom om ursäkt. Hon ler. – Det var det bästa mötet! I FAMILJENS GRÖNBLOMMIGA arbetsrum huserar numera Familjeakuten, en ideell stödförening som Stina startat. Här kan familjer som inte vet vart de ska vända sig när deras barn far illa få stöd, en hjälp hon önskar hade funnits när hon själv kände sig som mest maktlös och ensam. Det är så mycket politik bakom skolornas förklaringar anser hon, men som mamma är du inte intresserad av politik när ditt barn håller på att gå under. I dag är hon hoppfull, för mobbning går att stoppa, det är hon övertygad om. – Det måste vara rätt person på rätt plats. Ett barn som mobbar ska omedelbart få höra att det är oacceptabelt och inte få möjlighet att ursäkta varför. Så fungerar det på Tommys nya skola och du som förälder slipper föra världskrig… Telefonen ringer. Det är Tommy, han är i stan och vill bli hämtad. Stinas mopedbil susar fram på småvägarna och snart är vi framme i Karlstad. Han kommer släntrande över gatan med ett gäng kompisar, precis som vilken femtonåring som helst – men med en historia inget barn ska behöva vara med om. Stinas ansikte lyser upp. – Jag har världens finaste kille! Och tänk, han är stolt över mig också. Till och med när jag var på alla löp i lokalpressen tyckte han att mamma var cool!

20

Friends1.09inlaga.indd 20

09-04-07 15.53.03


”Jag har världens finaste kille! Och tänk, han är stolt över mig också.”

21

Friends1.09inlaga.indd 21

09-04-07 15.53.04


22

Friends1.09inlaga.indd 22

09-04-07 15.53.05


KAMPEN MOT MOBBNING: Samhälle

framåt för

Text MARIA ROSÉN

DET ÄR LÄTT ATT SLÅS NED AV ALLA MÖRK A RUBRIKER SOM HANDLAR OM UTSATTA BARN OCH TÄNK A ATT SAMHÄLLET GÅR ÅT FEL HÅLL. MEN BARNS RÄTTIGHETER HAR FAKTISKT STÄRKTS BETYDANDE UNDER DET SENASTE ÅRHUNDRADET, INTE MINST INOM SKOLAN. DET STÄLLS BLAND ANNAT ALLT HÖGRE KRAV PÅ SKOLORNA ATT ARBETA MED FRÅGOR SOM RÖR DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR. FÖLJ MED PÅ EN RESA DÄR BARNENS RÄTTIGHETER STÅR I FOKUS.

Avskaffande av barnaga Obligatorisk skolgång Skolan ska arbeta för jämställdhet

FN:s konvention om barnets rättigheter 23

Friends1.09inlaga.indd 23

09-04-07 15.53.08


”Barrnet har rä ätt till gratiis gru undsk koleutb bildniing. Un nder-visnin ngen bör förberreda a barrne et förr livet, utve eckla respe ektt fö ör mänskkliga rättighe eterr och h fo ostra a i en anda a av fö örståe elsse, fre ed, tolera ans oc ch vän nska ap melllan folken..”

1842 Obligatorisk skolgång

1993 Den första Barnombudsmannen (BO) tillträder

1842 infördes obligatorisk skolgång för alla barn i Sverige. Det banade väg för en förändrad syn på barn. Länge såg man barn främst som arbetskraft men vid början av 1900-talet började man mer och mer uppmärksamma barnets känslomässiga värde. Barnet synliggjordes och började betraktas som en egen individ.

Alla barn och ungdomar upp till 18 år har en egen ombudsman. Barnombudsmannens huvuduppgift är att företräda barns och ungas rättigheter och intressen med utgångspunkt i barnkonventionen.

”Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.” 1969 Skolan ska arbeta för jämställdhet Begreppet jämställdhet kom till på 60-talet i Sverige och i 1969 års läroplan för grundskolan (Lgr 69) slogs fast att skolan ska arbeta för jämställdhet mellan flickor och pojkar, kvinnor och män.

1994 Värdegrunden skrivs in i läroplanen Barn har rätt till en trygg och jämlik skola! I 1994 års läroplan för den obligatoriska skolan (Lpo 94) stärks barns rättigheter i och med att den så kallade värdegrunden förs in. Här är ord som demokrati, varje människas egenvärde och människors lika värde centrala begrepp.

”Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.” Mitten av 90-talet Skollagen skärps

1979 Avskaffande av barnaga Barnaga avskaffas i Sverige som ett av de första länderna i världen.

1989 FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Den firar alltså 20 år i år! I dag har nästan alla länder ratificerat (skrivit under) barnkonventionen och därmed bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. Sverige var ett av de första länderna att skriva under, 1990. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag.

Skollagen skärper arbetet för jämställdhet och mot rasism och kränkande behandling. ”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan. 1. Främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.” (1985:1100)

Den första Barnombudsmannen (BO) tillträder

Friends startar Värdegrunden skrivs in i läroplanen

Skollagen skärps

24

Friends1.09inlaga.indd 24

09-04-07 15.53.08


1997 Friends startar

2009 Lagstiftningen skärps ytterligare

Friends startades av Sara Damber som själv varit utsatt för mobbning under sin skoltid. Hon kände att något måste göras och att alla har ett gemensamt ansvar. Under de 12 år som organisationen funnits har Friends vuxit från ett gäng eldsjälar till Sveriges största organisation som utbildar i hur man kan förebygga diskriminering, trakasserier och andra kränkningar. Visionen är en trygg och jämlik miljö både i skolan och inom idrotten.

Den 1 januari 2009 fick Sverige en ny och sammanhållen diskrimineringslagstiftning där alla tidigare diskrimineringslagar samlas i en. Det förde med sig att Barn- och elevskyddslagen upphörde och innehållet flyttades över till Diskrimineringslagen och även till ett nytt kapitel i Skollagen. I och med detta skärptes också lagstiftningen och innebar på flera sätt en ytterligare stärkning av barns och elevers rättigheter. Exempelvis skärptes skolans bevisbörda samt möjligheten att kräva hög ersättning av kommunen om ett barn har blivit utsatt och skolan inte gjort tillräckligt för att förhindra det.

”Barnet har rätt till lek, vila och fritid.” 2006 Barn- och elevskyddslagen träder i kraft Den 1 april 2006 fick Sverige en Barn- och elevskyddslag som innebär en tydlig förstärkning av barns och elevers mänskliga rättigheter. Barn- och elevskyddslagen förbjuder alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolor och skolor måste arbeta aktivt för att främja likabehandling av barn och elever, och kan bli skadeståndsskyldiga om de misslyckas med att skydda barns och elevers rättigheter.

”Varje barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör dess aktiva deltagande i samhället.” 2009 Super-DO även för barn

2006 Skolverket inrättar Barn- och elevombudet (BEO) I samband med att Barn- och elevskyddslagen kom till bildades också en ny funktion – Barn- och elevombudet (BEO) som arbetar för att motverka kränkningar av barn och elever. BEO kan företräda barn och elever i domstol.

I samband med den nya lagen sammanfördes alla ombudsmän till en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO arbetar mot diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. DO kan företräda barn och elever i domstol.

Barn- och elevskyddslagen träder i kraft Super-DO även för barn

Skolverket inrättar Barn- och elevombudet (BEO)

Lagstiftningen skärps ytterligare

Friends1.09inlaga.indd 25

25

09-04-07 15.53.09


K AMPEN MOT MOBBNING: Tips & råd

gå med i kampen

Text JO BARKER / Illustration LOBBY DESIGN

FRIENDS VILL SK APA ETT STORT NÄTVERK SOM ARBETAR AKTIVT FÖR TRYGGHET OCH JÄMLIKHET OCH MOT DISKRIMINERING, TRAK ASSERIER OCH KRÄNKNINGAR. VI VET ATT DET INTE BEHÖVER VARA SÅ SVÅRT – BÖRJA MED DIG SJÄLV!

JU FLER SOM BLIR MEDVETNA om hur de själva beter sig i vardag-en desto bättre förutsättningar skapas för ett tryggt samhälle. Det handlar om hur du pratar och beter dig i din familj, bland dina vänner, på din arbetsplats eller ute bland okända. Här får du tips att använda dig av i din och dina barns vardag!

du att de ska bli kära i någon av motsatt kön eller ställer du öppna frågor som ger dina barn möjlighet att svara något annat? • GE DIT T BARN VERK T YG för hur man kan lösa konflikter på ett bra sätt. Tänk på att barnet anammar det sätt som ni löser problem inom familjen.

i hemmet • LYSSNA PÅ DIT T BARN och ta dess berättelser på allvar så att barnet känner sig lyssnat till på riktigt, i både stort och smått. Barnet ska både känna att det har ditt stöd när det behöver hjälp men också känna tillit till sig själv. Hjälp barnet att hitta strategier för hur man kan hantera olika situationer som uppstår. • PR ATA OM K AMR ATSK AP OCH UTANFÖRSK AP. Passa på när barnet tar upp saker som har hänt i skolan och fråga vad barnet tycker och tänker om det som har hänt. Var det ok att han/hon gjorde så? Vad hade han/hon kunnat göra istället? Hur skulle du ha känt om det hände dig? Vad kan barnet göra om det ser något sånt här hända igen? Du kan också fråga vilka de olika i klassen brukar leka med, vilka som är ”poppis” och varför och om någon är utanför. • FUNDER A PÅ HUR NI PR ATAR HEMMA. Blir det mycket skitsnack? Vilka fördomar och normer förmedlar du till dina barn? Förutsätter

i förskolan och skolan • SOM VUXEN ÄR DU ALLTID EN FÖREBILD. Därför måste du även vara medveten om hur du beter dig när du befinner dig på förskolan eller i skolan. Säger jag ifrån om jag ser någon behandla ett annat barn illa? Hur reagerar jag om någon skriker ”Fitta” eller ”Bögjävel” i korridoren? Har jag på mig skorna fast alla barn måste ta av sig sina? • HA EN POSITIV KOMMUNIK ATION med och om skolan. Prata aldrig illa om barnets skola eller personal inför dina barn (även om du är kritisk). Skapa tidigt en dialog med personalen. Vänta inte tills något har hänt. Om du har goda relationer med barnets skola är chansen större att du i ett tidigt skede får veta när något inte är som det ska och det blir vanligtvis lättare att lösa problemen. • L ÄR K ÄNNA BARNETS SKOL A! Var med på föräldramöten och var

26

Friends1.09inlaga.indd 26

09-04-07 15.53.09


delaktig i skolans trygghetsarbete. Något som många föräldrar upplever som lärorikt är att vara med barnet en dag i förskolan eller skolan. Då ser man sånt som grupperingar, maktstrukturer och om någon är utanför gruppen. Prata gärna med pedagogerna efteråt om både positiva och negativa saker du har sett. • HA EN POSITIV KOMMUNIK ATION med och om de andra barnens föräldrar. Om föräldrarna har bra relationer brukar det kunna sprida sig till barnen. Om man däremot pratar illa om föräldrar kan barnet ha med sig det till skolan och det går ut över den familjens barn. Dessutom ökar chanserna att få veta om något barn far illa och att få ett slut på det, när du har en öppen dialog med de andra föräldrarna. • BRY DIG OM FLER BARN ÄN DINA EGNA. Lär dig namnen på barnets kamrater. Hälsa med namn och gärna ett leende – då känner de sig sedda. Fråga hur det är om barnet ser ledset ut och ge positiva kommentarer när tillfälle ges. • SÄG IFR ÅN om du ser något som händer, även om du inte känner just de barnen. Visa att det inte är ok att bete sig hur som helst. Det är mycket möjligt att du får ett: ”Men vi bara skojade” som svar, som lätt får en att känna sig dum, men fortsätt då med: ”Jag tyckte inte att det såg kul ut”. Riskera att vara en “tråkig” vuxen. Då har du åtminstone visat både de som retades och den utsatta att du har sett och att du inte accepterar sånt beteende. ��� UPPMÄRKSAMMA GENAST PERSONALEN om du misstänker att något barn far illa. Skolan måste utreda på en gång även om det bara rör sig om en misstanke. Riskera hellre att ha fel än att riskera barnet. Kontakta rektor eller skolchef om inte pedagogen lyssnar.

på arbetsplatsen • SÄG HEJ TILL DINA KOLLEGOR! Det kan verka bagatellartat men det handlar om att bli sedd.

• VÄLKOMNA IN NYA kollegor genom att exempelvis sätta dig bredvid i lunchrummet, fråga om ni ska ta en kopp kaffe ihop eller liknande. • GÖR NÅGOT ROLIGT IHOP utanför arbetsplatsen som att laga mat tillsammans, ordna en picknick eller någon annan rolig aktivitet där ni får se varandra i en ny miljö. Men se till att alla känner sig välkomna! • LYFT PERSONER som har gjort ett bra jobb. Exempelvis ”Vilken intressant rapport du har skrivit. Den gav mig många nya tankar!”. Vi behöver alla få höra att vi är duktiga i vårt jobb. • HÖR GÄRNA AV DIG till en kollega som är föräldraledig eller sjuk under en längre period så att den inte känner sig bortglömd. • UPPMÄRKSAMMA VAR ANDR A på ett positivt sätt. Ni kan exempelvis lyfta något positivt som har hänt under veckan vid personalmötet eller dela ut diplom till månadens kompis. Ett annat förslag är att dela ut ”medaljer” till alla i personalgruppen för olika insatser under året. Passa på under julfesten eller inför en ny säsong. Det kan vara för ”Årets härligaste skratt” eller ”Årets bästa lyssnare”, med eller utan motiveringar. Det viktigaste är att alla uppmärksammas! • K ARTL ÄGG ARBETSPL ATSEN med jämna mellanrum. Genomför enkäter om arbetsplatsens klimat och trivsel. Finns det någon plats där man inte känner sig bekväm att vistas? Upplever personalen att det är god stämning på jobbet? Förekommer kränkningar och är alla del av gruppen? • L ÄS ARBETSPL ATSENS JÄMSTÄLLDHETSPL AN och mångfaldsplan och kom med synpunkter om de känns bristfälliga. Är åtgärderna konkreta och tar de utgångspunkt i nuläget på arbetsplatsen? Vem ansvarar för vad? • PR ATA GENAST MED CHEFEN om du tror att någon i gruppen är utsatt för diskriminering, trakasserier eller andra kränkningar. Det kan vara att någon verkar utfryst eller gruppens hackkyckling. Chefen har skyldighet att utreda och vidta åtgärder om detta sker.

• FUNDER A ÖVER HUR DU PR ATAR. Vilka fördomar, normer och stereotypa förställningar förmedlar du? Tar du för givet att alla är heterosexuella på din arbetsplats och pratar du på ett sätt som förmedlar att människor är på ett visst sätt utifrån religion eller hudfärg? Det kan hända att du utesluter kollegor ur gruppen utan att du ens tänker på det. • HÄNG INTE PÅ SKITSNACK eller förnedrande skämt som gör sig löjliga på andras bekostnad. Byt samtalsämne, gå därifrån, säg att du inte håller med, att du inte känner personen eller att du inte vet hur den har det. Om det inte känns bekvämt behöver du åtminstone inte delta i snacket själv.

Om du vill hjälpa till i kampen mot mobbning ännu mer kan du även bli månadsgivare till Friends, s k Vänskapare. Då Friends är en stiftelse utan statligt stöd är vi

• TA TID TILL FIK A – det är vetenskapligt bevisat att det är bra för både stämning och arbetsinsatser när man tar sociala pauser. • SÄT T DIG BREDVID OLIK A KOLLEGOR i personalrummet så lär du känna flera. Tänk särskilt på dem som verkar vara utanför gruppen.

beroende av bidrag från privatpersoner, sponsorer och fonder. Som Vänskapare är du med och stöttar ensamma barn varje lektion, varje rast och varje håltimma, året runt. Läs mer på www.friends.se

27

Friends1.09inlaga.indd 27

09-04-07 15.53.10


K AMPEN MOT MOBBNING: Skola

Text och Foto KRISTIN HELGESSON SVENSKE

DET GÅR ATT VÄNDA EN HÅRD SKOLMILJÖ OCH RÅDA BOT PÅ MOBBNING. DET BEVISAR ELEVASSISTENTEN DANIEL ZANDER VID GULDKROKSSKOLAN I HJO SOM I NIO ÅR HAR ARBETAT FÖR ATT FRÄMJA ETT TRYGGARE OCH VÄNLIGARE KLIMAT PÅ SKOLAN. med långt hår och poppig t-shirt tar emot ute på parkeringen och leder vägen in genom den nybyggda skolan. Hela tiden hejdas han av glada elever som vill prata eller skojbråka. – Det här kallar vi Kraftcentrum, säger Daniel till slut och öppnar dörren till de två rummen som markant skiljer sig från ordinarie klassrum. Tanken är att det skall vara en så trygg miljö som möjligt.

EN UNGDOMLIG MAN

INR AMADE AV EN STOR världskarta, en väggspegel och ett par bokhyllor står ett par fåtöljer och ett stort runt bord. Hit får elever som behöver stöd i svenska, matte eller engelska komma. Det var när Guldkroksskolan i Hjo för nio år sedan sökte personal till sin stödverksamhet som Daniel Zander kom in i bilden. Och han blev chockad över det första mötet.

28

Friends1.09inlaga.indd 28

09-04-07 15.53.10


N A M N: Dan iel Zander

ÅLDER: 37 år BOR: Hjo ENG AGEM

ANG: A rbet ade först fem år som leda re för arna, de fy

kompisstödj

ra senaste so

m del av mob bningskamratledare på skolan. INTRESSEN : A llt med fo tboll! (hejar ex tra på A rsen al) teamet sam

t en av åt ta

29

Friends1.09inlaga.indd 29

09-04-07 15.53.13


Jargongen har förändrats markant och flera av de vuxna på skolan tar ett stort ansvar vad gäller såväl förebyggande som akut arbete mot mobbning.

– Jag blev paff över jargongen. Är det en tuff skola man jobbar på, blir man också tuffare mot varandra, så det rådde en hård attityd, både mellan elever och lärare. Daniels lillebror var elev på skolan och kunde sammanfatta det hela enkelt: Det var en ”huliganskola”. EN KOLLEGA VILLE SATSA på att ta in Friends utbildningar på skolan och med Daniel kom den uppbackning som behövdes för att få till stånd samarbetet med organisationen. Men det var inte helt enkelt till att börja med. Förutom den utbildningsdag som arrangerades för personalen, var det närmast en form av ”undergroundrörelse” som höll kontakten

med Friends och engagerade sig mot mobbningen, menar Daniel. – Vi drev verksamheten lite vid sidan av skolan. När vi skulle ses i stormöten med alla kompisstödjare hade vi till och med svårt att hitta en lokal, så vi började träffas bakom en ridå på en gammal scen med tända ljus. Det var rätt mysigt! Idag, nio år senare, har allt blivit så mycket bättre. Stämningen är mestadels vänlig, miljön är god. Stor skillnad på klimatet blev det när det byggdes en ny skolbyggnad. Dessutom hålls numera regelbundet större möten, där rektorn redogör för hur mobbningsläget ser ut på skolan. Nya projekt både för elever och lärare är på gång. Närmast planeras en halvdag för sjuorna, på tema bemötande i skolan. Jargongen, som Daniel uppfattade som så hård i början, har förändrats markant och flera av de vuxna på skolan tar ett stort ansvar vad gäller såväl förebyggande som akut arbete mot mobbning. – Det jag märker främst, är att vi ofta är tidigt ute med mobbningsteamet. Så fort vi har fått info från klassföreståndare, kompisstödjare eller elever som tyder på att någon har gått emot likabehandlingslagen, rycker mobbningsteamet ut och talar med de berörda eleverna. Dyker det aldrig upp motgångar? – Det har funnits extra jobbiga perioder. Fast energin finns alltid där för min del. Det är bara att kämpa på, inte ge sig. Rätt som det är träffar man rätt. – Arbetet är inspirerande, även om det är tungt ibland. Men jag har alltid varit intresserad av hur människor är mot varandra. Jag har väl inte alltid själv haft någon bra position i skolan. På lekis trivdes Daniel gott men därefter blev det aldrig riktigt bra. Dessa upplevelser har han dock valt att utnyttja till något positivt. – Vissa situationer som uppstår i skolan förstår man ju bättre, när man har varit med om dem själv. När jag var 20–30 år tänkte jag att ”det där påverkar inte mig längre”. Men det har jag insett, att det gör det visst. I SAMBAND MED KOMPISSTÖDJAR ARBETET gjorde Daniel Zander också djupintervjuer med flera elever som har varit utsatta för mobbning under lång tid. En av dem gjorde ett speciellt intryck på honom. – En kille i nian var mobbad av hela skolan. I nio års tid. Det började med att han blev kallad ”idiot” eller ”dumskalle” i lågstadiet. Därifrån växte det. Pojken blev snart indragen i den form av mobbning som Daniel anser är den svåraste att lösa – när den mobbade är någon som själv provo-

30

Friends1.09inlaga.indd 30

09-04-07 15.53.17


cerar. Pojken, som idag har gått ut skolan, berättade för Daniel om hur hela hans dag bara handlade om att tänka ut svar på elaka påhopp. Han gick speciella vägar genom staden för att möta så få människor som möjligt. Han kunde aldrig släppa den där garden han hade uppe, för så snart han gjorde det gick kommentarerna rakt in i hjärtat. – Så i sin tur blev han väldigt elak mot andra, berättar Daniel. De vuxnas råd att ”strunta i dem som mobbar”, funkade inte. Stod han upp och gjorde motstånd, kunde han åtminstone leva med sig själv. Ändå var det värst när eleverna ryggade tillbaka när han kom gående, för det kunde han inte göra något åt. Efter intervjun läste Daniel upp fallet anonymt för alla kompisstödjare. – Men alla förstod genast vem det handlade om. Och då förändrades något. Kompisstödjarna ändrade sin attityd mot honom, han fick lite acceptans. Det var oerhört skönt att se. DET HAR BLIVIT LUNCHDAGS. I den för dagen nyinvigda matsalen får Daniel snabbt sällskap av kompisstödjaren Jonathan Bergström i 8c. Han tycker mycket om sitt uppdrag, men menar att det kan vara svårt ibland. – Man kan få höra att man blir som en polis. Men då brukar jag förklara att jag är där för att hjälpa till. För jag tror att vi gör skillnad. Ungdomar är med mer och ser mer än vuxna. Även att ha med sig Friends i ryggen påverkar positivt, menar han. På deras hemsida kan man få reda på saker från olika skolor som man kan ha nytta av. – Vår klass är mycket bättre nu, så det är kul att ha gjort lite nytta.

Dessutom är det lättare att säga till nu, man vågar mer. När det var nytt, i sjuan, visste man inte hur det skulle tas emot. Nu vet alla vilka vi är och att vi måste sköta vårt jobb. Ett viktigt inslag, enligt Daniel, är att kompisstödjarna informerar om sitt arbete för de yngre eleverna. Något han är extra stolt över var just när gymnasieettorna fick ledigt för att komma tillbaka till sin gamla skola och lära upp de nya kompisstödjarna. Han betonar också vikten av trygghet i gruppen. Det åstadkoms genom att deltagarna lär känna varandra och har vuxna omkring sig som lyssnar och tar dem på allvar. TROTS DE ÅR AV ARBETE Daniel har lagt ned på skolan, är han snabb med att tona ned sin egen insats. – Jag påverkade nog en hel del under några år, men kompisstödjarna, de öppnade dörrar. Det hände saker. Det märktes skillnad. Förutom mobbningsteamet är det ytterligare åtta i personalen, två i varje arbetslag, som arbetar med den förebyggande verksamheten. – Det är tydligt att det har blivit mer engagemang efterhand. Det är kul att allt fler är med!

Vad tror du är lösningen för att bekämpa mobbning? – Att alla blir schyssta mot varandra. Att alla är snälla. Att få bort det helt tror jag är omöjligt, men man kan begränsa det, om många är vaksamma och på hugget. Och även om man inte alltid gör något aktivt känns det faktiskt som om det blir skillnad bara av att prata om saker.

31

Friends1.09inlaga.indd 31

09-04-07 15.53.17


ekonomikompassen.se – för dig som vill ha koll på din ekonomi.

Ekonomikompassen.se Här hittar du verktyg, guider, podcasts, spel och artiklar för en smartare och roligare privatekonomi.

Räkneverktyget Tre latte i veckan – vad blir det på ett år? Här kan du se hur stora dina småutgifter blir när du lägger ihop dem.

Sparverktyget Hur lång tid tar det att spara ihop till ett körkort? Här kan du lätt räkna ut hur mycket och hur länge du behöver spara till olika saker.

32

Friends1.09inlaga.indd 32

09-04-07 15.53.21


Budgetverktyget Var tar pengarna vägen? Gör en budget så får du svar. I Budgetverktyget får du enkelt koll på din ekonomi och kan jämföra dina utgifter med andras.

Spaningar Här får du personliga och kanske lite oväntade råd och tips om ekonomi från olika kändisar.

n eon frå Janet L e d e Sw n Made in frågor å svarar p konomi ate om priv

33

Friends1.09inlaga.indd 33

09-04-07 15.53.24


PORTRÄTT

– det näpna skenet bedrar Text MAGDALENA PERSSON / Foto KARL-OSKAR BJURENSTEDT

MEDIEKLIMATET ÄR FÖR SVART OCH VITT IDAG. UNGA TJEJER HAR ATT SE UPP TILL ANTINGEN DET SUPERYTLIGA ELLER DESS MOTSATS. DET VILL JOSEFINE ÄNDRA PÅ. FÖR DET GÅR ATT BÅDE GILLA NAGELLACK OCH VARA SMART OCH STARK. DET ÄR BARA ATT KOLLA IN HENNE SJÄLV. OCH LÄSA JULIA.

DET HAR HÄNT att folk lurats av hennes yttre. Hon har mer ”näpet utseende än personlighet”. – Många tror att jag bara är ödmjuk men det är jag faktiskt inte. Jag är full av känslor och det här lilla näpna kan ibland försvinna i något jättebestämt. Josefine Sundström sitter uppkrupen i en sliten skinnsoffa. En ledarperson i mjuk förpackning och med en stor portion integritet. Den senare visar sig först när den verkligen behövs, men då är omgivningen ofta oförberedd och många blir skrämda, det vet hon. Allt synligare blir däremot magen som putar under tunikan. Illamåendet håller i sig trots att det borde ha slutat vid det här laget. Varken ingefära eller Apotekets akupressurarmband funkar. Josefine läppjar på sitt te. I sommar kommer bebisen, det känns lite läskigt. – Jag gillar stora barn, har lite svårt för bebisar faktiskt men för att få ett stort barn måste man ju ha en graviditet så det är bara att gå igenom det här nu... SOM PROGR AMLEDARE för flera ungdomsprogram i tv har hon blivit en förebild för många unga. Idag är hon redaktör och ”ansiktet utåt” för Sveriges största tjejtidning Julia. Men steget från tv till tidning är egentligen inte så stort. Hon har alltid varit en skrivande person och

haft en redaktionell roll som programledare. Sedan Josefine kom till Julia har tidningen förändrats. Den är fortfarande underhållande och rolig men tar också upp sånt som kan vara lite problematiskt – här finns både yta och innehåll. – Vi är mer än bara ”rosa”, men skriver tjejigt för unga tjejer, för man

”Man kan både gilla smink och vara smart och stark.” kan både gilla smink och vara smart och stark. Det är hon själv bästa bevis för, men tycker det är lite tröttsamt att man ska behöva poängtera det 2009. Julias stora självförtroendekampanjer är hon stolt över. – Jag hade själv en mellanstadielärare som var grym på att hitta fram till vår självkänsla och vårt självförtroende, så jag fattar verkligen hur viktigt det är att ha en bra förebild i den åldern. Jag är fortfarande kompis med många tjejer från klassen och vi har alla skinn på näsan och vågar ta för oss!

34

Friends1.09inlaga.indd 34

09-04-07 15.53.25


35

Friends1.09inlaga.indd 35

09-04-07 15.53.26


P ersonfakta NAMN: Josefine Sundström, 32 år FAMILJ: Maken Klas Lindberg nöjeschef på

Aftonbladet, samt en bebis i magen. BOR: Vasastan i Stockholm. AKTUELL: Redaktör för Julia, Sveriges största

tjejtidning. Tidigare programledare för ungdomsprogram på SVT, medverkade och kom femma i ”Stjärnor på is”. FRITIDSINTRESSEN: Skriver, målar och läser. FÖREBILD: Caroline af Ugglas är ashäftig! Hon

är mer ”Pippi” än jag – vågar sticka ut och testa olika saker, sådär som man själv skulle vilja men inte vågar. ATT VARA ”KÄNDIS”: Få känner igen mig utan

smink. Men kommer någon fram är jag alltid trevlig – fast fulla killar på krogen pallar jag inte med. En märklig sak är att alla ”kändisar” hälsar på varandra trots att man aldrig träffats förut. Det tycker min man är oerhört komiskt!

DET KOMMER MÅNGA BREV till redaktionen med frågor om vänskap, funderingar kring kroppen, eller oro över att inte räcka till. Jose���ne liknar oron med den som finns i en vuxenrelation eller partnerrelation, men ängslan blir ännu starkare eftersom unga inte har någon erfarenhet att falla tillbaka på. Det här med vänskap pratar man inte så mycket med sina föräldrar om, tror hon. Man vill inte visa att man inte har kompisar och göra mamma och pappa ledsna. Många av breven handlar om just utanförskap och mobbning. Då händer det att Josefine känner sig otillräcklig. – Det är så grundläggande att få må bra i skolan och så viktigt för framtiden. De utsatta är ofta otroligt ensamma och det är inte alltid lärare och föräldrar ser vad som händer. Därför känns det så rätt att samarbeta med Friends som finns på plats över hela landet och når ut till unga. Humor och mobbning kan ligga läskigt nära varandra, anser hon. Många som mobbar tror sig istället vara roliga och fattar inte när det gått för långt. Hon minns själv känslan av utanförskap som liten.

– Jag gick i en balettskola och det var mycket konkurrens i klassen. Under högstadiet bildades det olika grupperingar och jag kände mig utfryst när det gick lite för bra för mig. Då hjälpte det att ha haft en mellanstadielärare som lärt henne att ”ventilera” när man mår dåligt. Liksom tryggheten hemifrån. Hon växte upp i Stockholmsförorten Upplands-Väsby, i ett ”skogshuggarhem” med rötter i norra Västerbotten. I dag betyder Stavaträsk, den lilla byn på gränsen till Lappland, allt mer för Josefine. – Där är så fint och lugnt. Och det är både tryggt och häftigt med rötter. JOSEFINES ENGAGEMANG för barn föddes ur dansen. Som prima ballerina förverkligade hon sin barndomsdröm men att jobba som dansare blev inte som hon tänkt sig. Pressen och konkurrensen var stenhård och många dansare led av ätstörningar. Till slut bestämde hon sig för att lägga av. – Man skulle vara skitsmal och jättestark. Jag tyckte det var så fruktansvärt jobbigt att bara vara en ”kropp”. För mig var dansen konst och något mycket större än så. Att alla skulle stöpas i samma form passade inte mig, jag är för kaxig och tar inte vilken skit som helst. Så småningom hittade hon tillbaka till glädjen i dansen genom att börja undervisa i barndans. – Dansen är ett sånt fantastiskt språk och jag bestämde tidigt att ingen skulle behöva känna som jag gjort och var väldigt tydlig med det i mina barngrupper. Via dans och teater hamnade hon till slut på tv som programledare för ett ungdomsprogram. Hon minns debuten, hur hon blev utknuffad i direktsändning utan manuskort, för producenten tyckte såna var fula. – Jag var livrädd, men det gick bra och idag behöver jag inga manuskort. SEDAN DESS HAR hon lett både stora och lilla Melodifestivalen och andra stora direktsändningar och är sällan nervös i tv-sammanhang. Men det finns stunder som hör till undantagen. – Stjärnor på is tyckte jag var jätteläskigt och det var jobbigt att bli bedömd. Men för en gammal dansare var det också underbart att få röra på kroppen och ett riktigt äventyr. Det var mycket svårare och tog mera tid än jag räknat med – vi tränade sju dagar i veckan! Blir det mer tv i framtiden? Troligtvis. Hon saknar kicken av direktsändningar och är nyss hemkommen från Hollywood som ville höra mer om hennes idé till ett nytt tv-format. Uppslag saknas inte. På cdskivan ”Bolibompahits” finns text och musik av Josefine och i byrålådan ligger två nästan färdigskrivna romaner. Då är hon mer orolig över tiden – kommer den räcka till när man får barn? Teet är urdrucket. Hon reser sig upp och går till sminket, fotografen väntar. Skogshuggardottern med mer ”näpet utseende än personlighet” får färg på kinderna. Det går alldeles utmärkt att vara både Stavaträsk och Hollywood på samma gång.

36

Friends1.09inlaga.indd 36

09-04-07 15.53.27


37

Friends1.09inlaga.indd 37

09-04-07 15.53.28


För Lekolar betyder barnen allt. Hela vår verksamhet utgår från barnens bästa. Att utrusta lärande miljöer innebär för oss en ständig dialog med barnen som utgångspunkt. Därför är det svårt att inte engagera sig i och medverka till att våra barn får de bästa möjligheter i livet. Lekolar arbetar kontinuerligt med barnens bästa och är en stolt bidragsgivare till tre organisationer, som vi beundrar över allt annat - Bris, Plan och Friends.

Ett av 20 skolbarn är utfryst. Vuxnas uppgift är att göra något åt detta. Med förebyggande diskussioner och stämningshöjande aktiviteter blir det lättare att ta tag I situationen om eller när den kommer upp. Lär barnen att samarbeta och arbeta i grupp. Det hjälper dem att bli bättre kompisar!

www.lekolar.se Kundtjänst: 0479-199 00 Orderfax: 0479-199 99 E-mail: kundtjanst@briolekolar.se

www.lekolar.se

38

Friends1.09inlaga.indd 38

09-04-07 15.53.30


IDROTTSREPORTAGE

Text JO BARKER

/

Foto KARL-OSKAR BJURENSTEDT

SEDAN ETT ÅR TILLBAK A HAR LINKÖPINGS DAMFOTBOLLSKLUBB TAGIT STÄLLNING FÖR ATT STÖDJA FRIENDS, BLAND ANNAT GENOM INSAMLINGAR VID MATCHER. FRIENDS TRÄFFADE TRE STARK A PROFILER UR LAGET – CAROLINE SEGER, MARIA K ARLSSON OCH JOSEFINE ÖQVIST – FÖR ETT SAMTAL OM FÖRDOMAR, KRÄNKNINGAR, LAGANDA OCH K AMRATSK AP, OCH SÅ EN HEL DEL SKRATT.

Vad är det roligaste med att spela fotboll? Caroline: Att man får träffa mycket folk, vänner för livet. Gemenskapen är det bästa tror jag. Josefine: Ja, jag håller med! Caroline: Har man en riktigt tuff dag hemma, så kommer man hit – det är en fristad på nåt sätt. Josefine: Och man träffar och umgås med folk varje dag. Maria: Folk som har samma intressen och gemensamma mål! Vad är det för skillnad på dam- och herrfotboll? Maria: Rent krasst skiljer sig det fysiska och då blir det vissa skillnader i spelet så klart. Det går lite snabbare för att de är snabbare, och i närkamper är de också starkare. Är det någon skillnad i spelsätt, hur ni samarbetar på planen och så? Josefine: De har väl ett annat språk än oss, kan jag tänka mig. Det är lite mer farliga ord eller vad man ska säga… Caroline: Ja, jargongen är nog hårdare. Vi tjejer är mer: ”Kom igen

nästa gång, du klarar det!” Killar ryter ifrån mer och sen är det inte mer med det. Vi har jobbat hårt med att ha högt i tak i klubben – att vi ska våga tycka och tänka. Om man säger till någon behöver det inte tas personligt utan som att man vill utveckla den andra som spelare. Sen ska man kunna gå av och lämna planen som kompisar. Maria: Jag tycker att man skulle sträva efter en mix av herr- och damfotboll. Att kunna vara riktigt tuff och rak mot en person men samtidigt lyfta det positiva. Caroline: Sen har ju killarna en fasad som inte vi har. Om man som kille blir tillsagd så spelar man att man kan ta det men sen efteråt kanske man mår sämre. Vi visar ganska öppet att det var jobbigt och då tänker man mer på vad man säger till varandra. Josefine: Fast jag tror att vi i damfotbollen måste lära oss att släppa det efter träningen också, istället för att gå och snacka om det efteråt så att det blir skitsnack. Maria: Det gäller att skilja på person och prestation. Det där gjorde du på planen men du är inte sämre för det.

39

Friends1.09inlaga.indd 39

09-04-07 15.53.31


Vilka är de vanligaste fördomarna mot kvinnliga fotbollsspelare? Caroline: Att alla ser ut som killar. Maria: Manliga. Caroline: Ja, manliga är väl den största fördomen. Maria: Och att alla är lesbiska. Hur märker ni av de här fördomarna? Maria: Det kan vara att man får frågan: ”Håller du på med någon sport?” Och när man spelar fotboll blir alltid fråga nummer två: ”Har ni många lesbiska i laget?” Det är mer intressant än att veta när nästa match är. Josefine och Caroline nickar instämmande. Hur förhåller ni er till det? Ni håller på med fotboll och folk undrar över er sexualitet. Caroline: Ja, det är mycket märkligt men det är som att det har följt med hela tiden. Även om det har banat ut lite har man nästan en stämpel på sig oavsett. Det räcker med att man säger att man spelar fotboll så kommer frågorna om hur många i laget som är lesbiska och i det laget och i det… Maria: Att det är så himla intressant. Det är ingen som skulle få för sig att ställa den frågan till en herrfotbollsspelare. Skulle det inte vara fantastiskt om någon känd manlig fotbollsspelare kom ut som bög? Caroline: Jo, det skulle vara mycket bra. Josefine: Tänk att se allas reaktioner! Caroline: Skulle en börja kanske fler skulle komma efter. Josefine: Ja, det är klart att det måste finnas flera som är det. Varför är det så tabu att komma ut som homosexuell kille inom fotbollen? Josefin: Jag tror att jargongen är sån att han skulle bli utstött, jag tror faktiskt att det är så. I laget eller av fansen eller…? Maria: Inte av sitt eget lag men motståndare och motståndarlagets fans. Josefine: Jag tror att laget med skulle kunna göra det för de är så himla macho. Men det är synd att det ska behöva vara så, vi lever ju ändå på 2000-talet. Maria: Med damfotbollen är det lite konstigt att inte fördomarna försvinner. Det finns ju massvis med tjejiga fotbollsspelare. Josefine: Och varför är fotbollstjejers sexualitet så viktig? Maria: Det är nyfikenhet – folk är så nyfikna. Josefine: De gottar sig!

NAMN: Caroline Seger ÅLDER: 24 år HEMSTAD: Helsingborg POSITION: Mittfältare FRAMTIDSDRÖMMAR: Resa runt och förhoppningsvis kunna bygga ett hus någonstans i ett varmare land…

40

Friends1.09inlaga.indd 40

09-04-07 15.53.32


NAMN: Josefine Öqvist ÅLDER: 25 år HEMSTAD: Uppsala POSITION: Forward NAMN: Maria Karlsson ÅLDER: 24 år

FRAMTIDSDRÖMMAR: Arbeta med make-up, kanske starta ett eget märke och bli svinrik.

HEMSTAD: Göteborg POSITION: Back FRAMTIDSDRÖMMAR: Resa runt i världen och arbeta med människor och hälsa.

41

Friends1.09inlaga.indd 41

09-04-07 15.53.34


”Laget är lite som en andra familj. Och man vet ju själv att när man åker hem till sin familj är det ingen som bryr sig om hur man ser ut utan man kan vara som man är.” Maria

Många unga tjejer håller på med idrott tills de är 14–15 år men sen lägger de av. Varför tror ni att det är så? Josefine: De inser kanske att det är elitnivå som gäller och då är det nog många som inte orkar med kraven. Caroline: Man skulle önska att fler valde idrotten. Den åldern är ju svår för att det kommer så mycket förväntningar och krav från omgivningen på hur du ska klä dig och se ut. Det är sjukt stor press. Om man fick in fler ungdomar i idrottens värld skulle man komma bort från mycket skit som alkohol, rökning och droger. Jag har alltid haft mina kompisar i laget. Jag har kommit till träningar och varit accepterad oavsett om jag har finnar eller om jag har fel kläder för där är vi alla en enhet. Maria: Ja, det är en väldigt trygg miljö. Som nu när vi kommer från olika städer. Laget är lite som en andra familj. Och man vet ju själv att när man åker hem till sin familj är det ingen som bryr sig om hur man ser ut utan man kan vara som man är. Har ni råkat ut för kränkningar inom idrotten? Josefine: Jag minns när jag var yngre i skolan, jag var duktig, nästan bättre än killarna som hade jättesvårt att ta det så de började kalla mig för Joseful. Maria: Som barn gör man mycket uppdelningar som: ni är bra och ni är dåliga. Det var alltid så när vi skulle välja lag, både i klubben och i skolan, och det var alltid två som blev valda sist. Josefine: Det är så hemskt när man tänker att: ”Nä henne vill ingen ha!” Barn säger såna saker. Maria: Eller vi tre mot rubbet – det är inte så kul att vara rubbet! Caroline: Jag spelade också med killar och kommer ihåg när jag dribblade upp en kille så han var helt lost och sen gjorde jag mål. Då skrek han: ”Din jävla fitta!” Jag var 12 år. Även om mina lagkamrater stöttade mig blev jag helt paff. ”Varför säger du så till mig när att jag har gjort något bra?”. Maria: Han kände sig kränkt av dig. Hur gör man för att få en bra sammanhållning och laganda? Josefine: När man gör saker med några i laget, typ kollar på film och käkar popcorn, så är det viktigt att man frågar alla om de vill vara med så att alla känner sig delaktiga. Maria: Att göra saker utanför fotbollen tror jag är bra. Caroline: Vi brukar ta bort en träning då och då för att göra något an-

nat, som fäktning. Då blir det avslappnat och man lär känna varandra på ett annat sätt. Maria: Ja, man måste inte prestera och vara bra fotbollspelare just då, och i en annan miljö kommer alltid någon annan fram. Hur gör man för att motverka kränkningar och diskriminering? Josefine: Man måste se till att få med alla och verkligen lyssna på alla. Maria: Och sitta ner och diskutera vad man har för riktlinjer, hur man ska vara mot varandra. Caroline: Det kanske även måste komma från tränarens och ledningens sida att sånt beteende inte är ok. Maria: Sen finns det alltid starkare och svagare personligheter i en grupp och då är det bra om de som är starka kan ta lite extra ansvar i att visa hur man ska bete sig mot varandra. Caroline: Om man ska ta ut en som är en riktigt vän i vårt lag så har vi henne här. (Hon pekar mot Josefine men lägger snabbt till att det inte betyder att Maria inte är en bra vän). Kommer det någon ny till laget ser hon alltid till att ta hand om den lite extra. Hon skulle aldrig frysa ut en människa, inte ens en fluga om den satt ensam. Josefine: Men jag tror att jag är så här. När det kommer nya människor tycker jag synd om dem om de är ensamma och då vill jag få in dem i gemenskapen. Caroline: Det är du bäst på!

42

Friends1.09inlaga.indd 42

09-04-07 15.53.36

fr


Skogaholm stödjer kamp mot mobbning

En macka kan göra skillnad! Friends1.09inlaga.indd friends annons indd 6 43

En bra frukost gör underverk både för orken och humöret. Med några mackor, ett glas mjölk och en frukt i magen blir du pigg och håller dig mätt fram till lunch. Struntar du däremot i frukosten är risken stor att du blir trött och grinig – och det är ju inte kul! Tipsa gärna alla du känner om att frukost är bra för humöret, så kanske världen blir lite gladare :-)

Ha en fortsatt bra dag, önskar vi på Skogaholm!

43

09-04-07 09 03 06 15.53.45 23 11 16


REPORTAGE

har Text MARIE SVANERUDH / Foto KARL-OSKAR BJURENSTEDT

NÄR KILLEN MED TANDSTÄLLNINGEN OCH DE SNÄLLA ÖGONEN TOG SINA FÖRSTA TONER PÅ IDOLSCENEN 2004 KÄNDE DE FLESTA ATT DET HÄR INTE VAR VILKEN TONÅRSIDOL SOM HELST. IDAG, FEM ÅR SENARE, ÄR HAN DARIN MED SVENSKA FOLKET OCH BIT FÖR BIT ERÖVRAR HAN RESTEN AV VÄRLDEN. DET INTE LIKA MÅNGA KÄNNER TILL ÄR DARINS ENGAGEMANG I KAMPEN MOT MOBBNING.

att man står för sina åsikter. Att ställa upp i kampen mot mobbning tillsammans med Friends var därför en självklarhet. Samarbetet resulterade i låten ”What if”. – Vem som helst kan bli utsatt för mobbning, det beror inte på vem du är eller hur du ser ut… Låten ”What if” handlar om det. Jag vill att alla ska tänka efter innan de ger sig på någon. När vi planerade videon till ”What if” engagerade jag mig i hela produktionen; jag ville träffa alla personer i castingen och jag letade efter så många olika personligheter och stilar som möjligt, i alla åldrar. Det kändes viktigt att texten och budskapet i låten skulle komma fram så mycket som möjligt. Jag tycker att vi lyckades. Nu hoppas jag att texten och bilderna stannar kvar hos den som ser videon.

FÖR DARIN ÄR DET VIK TIGT

Hur hade du det själv när du gick i skolan? – Jag hade tur som aldrig blev utsatt. Kanske beror det på att jag alltid har sagt ifrån när någon är oschysst. Men det fanns alltid de som blev utsatta för elaka kommentarer eller som inte fick vara med. Ofta blev samma elev utanför när det var grupparbeten eller när klassen skulle spela volleyboll, fotboll eller någon annan lagsport på gympan. Jag tänkte kanske inte så mycket på det då, men idag är jag mycket mer medveten. Det är därför jag engagerar mig i Friends. Som förebild för unga är det viktigt att visa vad man står för, och kan jag på något sätt vara med och påverka ungas attityder, vill jag gärna göra det. Jag hoppas att samarbetet med Friends kan göra skillnad för unga som har det tufft.

Hur tycker du att en förebild ska vara? – En förebild för mig är en person som inspirerar andra att förverkliga sina drömmar. Mina förebilder har varit personer som visat att ingenting är omöjligt, att man klarar så mycket mer än man tror och att det oftast är man själv som sätter sina gränser för vad man klarar eller inte... Berätta om din tandställning. Den skapade ju rätt stor uppståndelse. – När jag skulle få tandställning minns jag att jag funderade en del på vad som skulle hända. Första tanken var att det skulle bli jobbigt. Därför bestämde jag mig för att den fick bli en cool detalj och ett signum för mig medan jag hade den. Istället för att försöka dölja att jag hade tandställning, visade jag upp den. Jag förstår själv inte att det kunde bli en sådan hype, men alla tandställningar tog slut hos min tandläkare och hans kollegor. Det var många som vågade ha sin, och andra som inte behövde, ville också ha. Det kändes som det gjorde skillnad till det bättre för många som hade tandställning... Det har pratats en hel del om att Idol är så kallad ”mobbnings-tv”, en popularitetstävling där man kan få utstå hån och kränkningar. Hur har du förhållit dig till det? – För mig var Idol en bra skola. För att lyckas som artist behöver man ha en stark vilja, självkänsla och ett gott självförtroende. Ger man sig in i den här branschen får man vara beredd på att bli ifrågasatt och granskad. Av allt och alla. Jag tyckte själv att Idol-juryns kommen-

44

Friends1.09inlaga.indd 44

09-04-07 15.53.50


NAMN: Darin Zanyar ÅLDER: 21 BOR: Råcksta, Stockholm FAMILJ: Mamma Ashti, pappa Shwan och storasyster Rosa AKTUELL: Samarbetar med Friends i kampen mot mobb-

ning genom låten ”What if”.

45

Friends1.09inlaga.indd 45

09-04-07 15.53.50


FRIENDS

Visste du att DARIN VAR 17 ÅR

när han kom tvåa i

Idol år 2004 och 2005 var han den mest omskrivna personen i Sverige. Föräldrar började döpa sina barn till Darin, namnet ökade med 120% och blev det snabbast växande namnet i Sverige.

VID 21 ÅR

har han tre guld och plati-

nasäljande album, en Grammis och en Rockbjörn.

HAN HAR ARBETAT

ihop med några

av världens största producenter som även jobbat med Michael Jackson, Madonna, Celine Dion, Jennifer Lopez m fl.

HAN ÄR EN ETABLER AD

artist i

Tyskland och har bott från och till i Berlin de senaste två åren där han skriver mycket av sin musik.

46

Friends1.09inlaga.indd 46

09-04-07 15.53.52


tarer kunde vara superjobbiga och på gränsen. Idag ser jag på Idol som en otroligt bra erfarenhet och faktiskt något jag fortfarande har användning av. Musik- och artistbranschen är tuff och man kan inte ta åt sig för mycket av det som sägs eller trycks. Efter ett tag lär man sig att mediernas åsikter växlar snabbt; ena sekunden är du en hyllad stjärna, nästa en totalsågad wannabe. Och du är aldrig bättre än din senaste prestation. En annan vanlig kritik mot Idol är att det är en fabrik som producerar artister på löpande band. Vad tycker du? – Jag kan till viss del förstå kritiken men jag vet att alla som är med i Idol gör sitt bästa. Idag tror jag de flesta tycker att Idol hittar talanger som kanske inte blivit upptäckta annars. Jag hade förhoppningsvis blivit artisten Darin även utan Idol, men jag är säker på att det hade tagit mycket längre tid. Nu fick jag chansen att visa upp mig för musikbranschen och svenska folket samtidigt. Resultatet är att fler vet vem jag är och känner till det jag gör. Det har hjälpt mig fram till där jag är idag. Nu får jag jobba med de personer jag själv tycker är bäst i branschen. När jag tänker på det känns det overkligt, allt har gått så fort. Visst, jag har skapat musik sedan jag var 14 år men från det till att jobba med de största i branschen… ibland är det svårt att förstå att det verkligen händer, men jag har också jobbat hårt för att komma så här långt. Du verkar ha ett bra självförtroende. Hur kommer det sig? – Jag vet inte riktigt, men jag har alltid känt mig trygg och trott på mig själv och det jag gör. Det har jag med mig hemifrån. Mina föräldrar och min familj alltid har funnits där för mig. De har stått bakom mig i mina val men de har aldrig pushat eller varit för engagerade i det jag gör. Jag tror att de har varit lagom engagerade, helt enkelt. Vad tycker din familj om att du idag är artisten Darin? – Att jag satsade på en artistkarriär är nog ingen i min familj förvånad över. Det har alltid funnits mycket musik under min uppväxt. Min mamma och min storasyster lyssnade mycket på pop när jag var liten, så jag är mer eller mindre uppvuxen på popmusik. Jag lärde mig grunderna inom klassisk musik när jag gick i musikskola och redan som liten kunde jag spela piano och skriva noter. Det gör att jag idag kan skriva låtmaterial till mig själv och andra artister. Hur ska man göra man för att uppnå sina drömmar? – Det är svårt att ge ett generellt tips. Men om jag pratar utifrån mig själv så tror jag att en sak som har betytt mycket för mig är att jag inte har gjort misstaget, som är ganska vanligt bland nya artister; att lyssna för mycket på vad andra tycker. För om du anpassar dig efter vad andra vill, blir det fel till slut. Jag utgår från det jag själv tycker om och att jag alltid ska kunna stå för det jag gör. Jag är stolt över att jag inte är en produkt som ett skivbolag har satt ihop.

47

Friends1.09inlaga.indd 47

09-04-07 15.53.55


FRIENDS

aktuellt på

nyheter distribueras Friends Magazine tillsammans med Sveriges största tjejtidning Julia. Den skickas till tidningens prenumeranter två gånger per år och tanken är att föräldrarna får en tidning riktad till dem på köpet.

FR ÅN OCH MED NU

eller stöttar varandra i vårt forum. Det är dessutom allt fler vuxna som ansluter sig genom att bli Vänskapare (månadsgivare). Läs mer på www.friends.se om du också vill gå med i kampen mot mobbning! flera av våra uppskattade Likabehandlingskonferenser runtom i Sverige. Konferenserna riktar sig främst till all skolpersonal men även andra intresserade är välkomna. Syftet med konferenserna är att ge ny kunskap och inspiration i arbetet mot diskriminering, trakasserier och andra kränkningar.

TILL HÖSTEN GENOMFÖR VI

tillträdde Katarina Rosenqvist som ny verksamhetschef för Friends. Närmast kom Katarina från tjänsten som VD för Rättvisemärkt. Hennes breda erfarenhet av företagsledning och hennes engagemang inom andra välgörenhetsorganisationer gör att hon är som klippt och skuren för tjänsten som verksamhetschef hos oss. DEN 2 FEBRUARI

friends skola har bytt namn. På så vis vill vi tydliggöra att vi arbetar rikstäckande. Region Stockholm heter numera Mitt, Umeå – Nord, Malmö – Syd, Göteborg – Väst och Linköping – Öst.

SAMTLIGA FRIENDS REGIONER

FRIENDS ARBETAR MED

FÖR FEMTE ÅRET I R AD är det dags för Friends på Skansen. Den 13 maj samlas omkring 5000 kompisstödjare från hela Sverige för att ta del av diverse aktiviteter på Skansenområdet, lära känna andra kompisstödjare och framför allt ha kul ihop. Dagen avslutas med ett program på Sollidenscenen med kända artister och allsång.

VÅR A E-MOBBNINGSUTBILDNINGAR

UNDER HÖSTEN 2008 samarbetade Friends med teknologiföretaget NetClean under framtagningen av deras nya mjukvara Oopsy & Trixy. Programmet är tänkt att på ett effektivt och roligt sätt hjälpa till att göra Internet till en säkrare plats för barn och unga. Programmet arbetar i bakgrunden när man är ute och chattar och gör barnet uppmärksamt på vad som kan vara värt att tänka till kring, innan det är för sent.

för att skapa ett stort nätverk av barn och vuxna som går med i kampen mot mobbning. Vi är jätteglada över alla unga som går in på vår webbsida och fyller i namninsamlingen

FRIENDS ARBETAR VIDARE

att ta fram ett nytt och förbättrat Friendskoncept. Syftet är att kunna knyta längre relationer med de skolor vi arbetar med, och att kunna ge mer stöd i det vardagliga likabehandlingsarbetet än vi haft möjlighet att göra hittills. Målet är att börja testa delar av konceptet under hösten 2009.

har ersatts av en utbildning som vi kallar nätkommunikation. Den innehåller både personalutbildning och föräldrautbildning. Genom vår erfarenhet av nätrelaterad mobbning har vi insett att det är av stor vikt att personalen blir kunniga i dessa frågor så att de själva kan genomföra diskussioner och övningar i klasserna. Det är också viktigt att föräldrar blir medvetna om barns nätvanor så att de kan hitta ett konstruktivt sätt att förhålla sig till och föra dialog med barnen. för Friends utbildningar på förskolan. Vi har sedan länge fått förfrågningar om att göra utbildningar på förskolor vilket föranlett att vi under 2008 drev ett projekt för att ta fram dessa utbildningar. Nu är detta klart och från och med hösten 2009 erbjuds förskolepersonal och föräldrar ett utbildningspaket speciellt anpassat efter behoven hos barn under dessa viktiga år.

I HÖST ÄR DET ÄNTLIGEN PREMIÄR

48

Friends1.09inlaga.indd 48

09-04-07 15.53.57


friends idrott samarbetar Friends med Vallentuna Golfklubb. I samarbetet ingår utbildning av klubbens juniorer under ett sommarläger på Vallentuna GK. Sedan 2004 har klubben även genomfört golftävlingen Friends Team Cup för att stötta Friends arbete. Utöver detta skänker klubben 5 kr av varje greenfee till Friends vilket totalt – tillsammans med Friends Team Cup – har inbringat över 70 000 kr till Friends. Lördagen den 13 juni är det dags igen för årets upplaga av Friends Team Cup, en tävling som är öppen för alla golfare, oavsett medlemsklubb.

SEDAN FEM ÅR TILLBAK A

är Friends Idrott med på Stadium Sports Camp i Norrköping, Sveriges största idrottsläger! Under fyra sommarveckor deltar närmare 5000 barn och ungdomar i åldrarna 11–14 år i någon av de 16 huvudsporterna. Friends är på plats under Campen som stöd för både ledare och deltagare. Alla ledare och tränare utbildas av Friends Idrott och får dessutom ett handledningshäfte med tips, råd och gruppstärkande övningar. FÖR SJÄT TE ÅRET I R AD

UNDER 2008 STARTADE Friends ett treårigt samarbete med Örgryte IS och byggnadsfirman Ernst Rosén AB. Målet är att skapa en trygg-are ungdomsutveckling i ÖIS. Friends har utbildat ungdomsledare, föräldrar och alla lag i föreningen. Man har bland annat diskuterat laganda, förhållningssätt till varandra och hur man kan vara en positiv förebild. Under året förstärks samarbetet ytterligare genom fler utbildningar och evenemang, bland annat medverkan på ÖIS fotbollsskola.

UNDER FÖREGÅENDE ÅR har Friends medverkat vid S:t Erikscupen och samarbetet fortsätter under 2009. Priser till finallagens ”schyssta lirare” delas ut, där lagen själva väljer ut den spelare de anser vara en förebild och bra lagkompis som skapar god stämning. Under invigningen medverkar Friends genom olika arrangemang och tävlingar. Förhoppningen är att en anda av kamratskap och positivt fotbollsklimat ska genomsyra hela S:t Erikscupen!

49

Friends1.09inlaga.indd 49

09-04-07 15.53.57


KRÖNIK A

upp till normstorm presenterade Skolverket resultatet av två stora undersökningar kring diskriminering och likabehandling i förskola och skola. Deras analys och förslag på åtgärder går hand i hand med det arbete som Friends bedriver på skolor runtom i Sverige. Skolverket slår fast att normer är en viktig grund till trakasserier. Begränsande normer som skapar ett innanförskap och ett utanförskap, ett vi och de. Normer som gör att vissa människor uppfattas som normala och andra avvikande. I skolan gäller det att vara uppmärksam på vilka normer som formas för hur killar och tjejer ska vara, vilka de förväntas bli kära i, vilket talutrymme i klassrummet de förväntas ta eller vilka kläder de förväntas bära. Tydliga normbrott bestraffas genom allt från suckar och blickar till trakasserier och hatbrott. För att komma tillrätta med problemen är Skolverket tydliga med att det inte finns några snabba lösningar utan det som behövs är ett ständigt pågående arbete med att synliggöra och utmana de begränsande normerna. På Friends har vi skaffat oss en tydlig bild av skolors utmaningar i likabehandlingsarbetet samt vad som krävs för att kunna uppnå en trygg och jämlik skola för alla. Precis som Skolverket har vi länge förespråkat tidiga och förebyggande insatser. Sedan 2006 har Friends dessutom bedrivit ett projekt för utveckla kunskap och metoder i normkritiskt arbete, som steg för steg blir del av Friends utbildningar. Hösten 2008 gav vi ut metodboken I normens öga som innehåller metoder för hur man kan införliva ett normkritiskt tänkande i undervisningen.

DEN 2 MARS

Friends ifrågasätter starkt flera av de quick-fix metoder som allt mer dominerar i skolans värld och i föräldrautbildningar. Det finns inga snabba lösningar på komplexa problem. Istället krävs ett intensivt och evigt bråkande med begränsande normer. Friends erfarenhet är att det finns en stark vilja och ett engagemang i skolorna men att pedagogers vardag är tidspressad och att det sällan ges utrymme för reflektioner, samtal eller fördjupningar. Med alla illavarslande rubriker om skolans misslyckanden är det inte konstigt om en viss frustration och uppgivenhet infinner sig. Men istället för att misströsta uppmanar vi alla pedagoger, skolledare och föräldrar att läsa igenom Skolverkets rapporter. Ett normkritiskt arbete är komplext men inte omöjligt. Det är ett nödvändigt och stimulerande arbete för både barn, elever och pedagoger och det ger goda förutsättningar för att uppnå en trygg och jämlik skola. På Friends gör vi allt vi kan för att stödja skolor i denna process. Sara Damber, Friends grundare och Styrelseordförande

50

Friends1.09inlaga.indd 50

09-04-07 15.54.01


Skydda dig mot objudna gäster med säkert bredband från Telia Det finns mycket på internet som man inte vill ha innanför dörren. Därför får du brandvägg, virusskydd och spamfilter på köpet när du skaffar bredband från oss. Läs mer om hur du får det tryggare hemma på telia.se/sakert

Friends1.09inlaga.indd 51

09-04-07 15.54.08


Friends Huvudsponsorer:

Friends Sponsorer:

Friends1.09omslag.indd 2

09-04-07 15.52.04


Friends Magazine - Nummer 1 2009