Page 1

ATLnews

Nr. 1 januari 2014 Pris: 19 kr.

Så studentsparar du på bästa sätt! MOTIVERINGSRESAN – ÄR KRAVEN VÄRDA DET?

Moses Nsubuga ”Våga satsa, desto mer vinner du i längden”

”Om jag inte ger det jag brinner för en ärlig chans, så kommer jag ångra mig för resten av mitt liv. ”


Vi ses den 10:e juni!!!


Innehållsförteckning Veckans intervju 

S.4

Tips och Tricks - Fotboll   Atleticas elitsimmare 

S.6 S.8

Motiveringsresan 

S.10

Ytterkläder 

S.12

Studentsparande 

S.14

Sex ställen i Stadshagen

S.16


Veckans intervju - Med Josef Bergström

Vad är ett elevråd? Elevråd är någonting som har funnits i över hundra år. Ett elevråd är olika representanter som tagits fram för att skapa en förändring i sin skola. Det har inte alltid kallats för just elevråd utan i varje skola kunde det ha olika namn för det. Men i mitten av 1950-talet hade de allra flesta skolor i landet ett så kallat elevråd. I andra länder finns också elevråd där syftet är detsamma. Man tar ut representanter som sedan samlas för att gå igenom folks åsikter och föra vidare dem till människor med en högre maktposition.

Hur får eleverna sina röster hörda? - Under de tillfällen man träffar sin klass, vilket är vad vi kallar mentorstid, så tar man upp det med är missnöjd med. Detta förs sedan vidare genom klassens elevrådsrepresentant och landar sedan på våra möten. Där pratar vi igenom det som sagts och tar sedan upp det med lärarna på skolan och deras ledning.

Elevrådet i Atletica Gymnasiet är en grupp människor som varje vecka samlas för att prata om skolans framtid. Vi i redaktionen var med under ett elevrådsmöte för att få en inblick i processen. Elevrådet finns till för att förändra och föra vidare elevers åsikter. Vi har intervjuat Josef Bergström, ordförande i Atleticas elevråd för att ta reda på mer om rollen de har i skolan och hur stor skillnad dem egentligen gör.

4

Hejsan Josef och välkommen hit! Kan du berätta för oss vad elevrådet är och vad ni gör? - Elevrådet är då en demokratiskt vald grupp med elever från skolan vars uppgift är att påverka skolans framtid och föra fram alla elevers åsikter. Har man saker man vill ska förändras så är det oftast till elevrådet man vänder sig. Vi är vägen till förändringen, det är genom oss man går.

Fungerar det? - Det finns en brist i kommunikationen mellan elever och lärare och ibland får vi aldrig något svar på det vi för vidare till dem. Detta gör det svårt att få saker genomförda och då kommer man aldrig framåt utan står istället och trampar vatten.

Vad är din roll i elevrådet? - Min roll som ordförande är att hålla ordning under mötena. Jag leder mötet och ser till att en struktur finns under alla tillfällen vi träffas.

Så vad är det egentliga för- och nackdelarna med elevrådet? Fördelarna är att man genom ett elevråd får sina röster hörda. Det ger ett mer seriöst intryck av oss elever om vi på ett strukturerat sätt för fram våra åsikter. Nackdelar finns inte om ett elevråd fungerar som det ska, men det är lätt hänt att det inte gör det.


Du har funnits i elevrådet i tre år, vad har förändrats under den tiden? - Mycket har ändrats. Jag har höjts i hierarkin och fått en större ledarroll men saker har blivit mer oseriöst sedan förra årskursen gick ut skolan. Jag vill inte lägga någonting på lärarna på skolan, men våra åsikter ligger trots allt i deras händer och det är inte alltid så mycket som händer när vi fört fram vad vi tycker till dem. Sedan saknar vi engagemang av många elever också. Vi har inte representanter från alla klasser vilket behövs och detta tror jag påverkar mycket. Är vi engagerade måste lärarna ta oss på allvar men visar vi ingen vilja till att förändra så förstår jag att man inte tar våra åsikter seriöst. Trots detta, har du lyckats få många saker genomförda under din tid i elevrådet? Vissa saker har givetvis hänt men under året som gått känns det bara som att vi har stått och buggat till skillnad från tidigare år med de gamla årskurserna. Vi försöker att få in fler elever till elevrådet men det går aldrig hela vägen fram. Är mycket det vuxnas/lärares/rektorns m.m. fel? Stödjer de er? Man ska aldrig skylla på endast lärare, myntet har alltid två sidor. Men jag anser att vi inte har fått den respons vi är ute efter. Det är få saker som händer, hur mycket vi än för vidare till dem så kommer det aldrig en förändring. Vad det beror på vet jag inte, kanske är det vårt fel också.

Av: Philip Täckenström Frida Johnsson Henric B Lönnroth Melinda Frölund Clara Gentele 5


Tips och tricks-

så blir du Atleticas fotbollsproffs Atleticagymnasiet har alltid haft ett stort intresse för idrott, speciellt fotboll. Idag finns det 2 olika nivåer inom fotbollen. Du kan välja mellan vanlig fotboll eller NIU. År 2011 startades NIU, då det blev mer seriöst och på elitnivå.

NIU står för Nationell Idrottsutbildning och det är en utbildning som vänder sig till de personer som satsar på elitfotboll. Det är totalt 160 elever som är uppdelade på 12 olika skolor runt om i Stockholm varav 18 flickor och 18 pojkar går på Atletica. På Atletica finns det 3 välutbildade tränare, de har valt att fokusera på olika moment i de olika årskurserna. Årskurs 1: Allmän teknisk färdighetsutveckling kopplad till ett funktionellt sammanhang. Årskurs 2: Positionsanpassad träning. Årskurs 3: Utveckling av spetskompetens samt ledarskap. Träningarna hålls på olika planer beroende på årstiderna. På sommar halvåret hålls träningarna på Stadshagen IP och under vintrarna hålls träningarna på Bosön vinnarhallen samt Solnahallen. Man har även tillgång till Atleticas egna gym för rehabilitering och vid eget behov. Atletica fotboll sponsras av Stadium, Nike, Aktiv Rehab och Malaga I.F Vi har intervjuat en person från årskurs 1 och en person från årskurs 3 samt en av Atleticas tränare, för att se vad de tycker om NIU fotbollen. Emma Holmström, 16 år från Boo FF, har valt att spela i NIU. Ett av hennes mål är att framöver spela i landslaget. Hon tycker att det är kvalité på träningarna som ger henne en utveckling till att bli en bättre fotbollspelare. Emmas förväntningar på träningarna och från tränarna är att hon ska utvecklas ännu mer.

6

Samt bli bättre som fotbollsspelare. Är det någon skillnad mellan träningen på skolan och i ditt klubblag? – Jag tycker att mitt lag är tuffare under träningarna jämfört med träningarna på skolan. Här är det lite mer avslappnat och chill. Men det som gör träningarna bra och roliga här på skolan är mina lagkamrater och mina tränare Robban och Rosa. Emma säger att hon valde rätt igenom att välja NIU fotboll, hon tycker att det var bättre än vad hon förväntat sig. Hon har utvecklats väldigt mycket på så kort tid och kommer eventuellt fortsätta med det. Moses Nsubuga är fotbollstränare till NIU även tränare inom fys och rehab. Han blev årets stjärnskott inom svenskfotboll år 19961997.


Enligt Moses så ställer inte tränarna för höga krav men de vill helst att spelarna vill lära sig och utvecklas, genom att instruera och vara närvarande för eleven. Skulle du säga att NIU är bättre än den ”vanliga” fotbollen? – Nej de får samma utbildning allesammans, den enda skillnaden är intensiteten och nivån på svårighetsgraden. Han tillägger också att det är två olika divisioner, det går inte att jämföra.

En av tränarnas huvuduppgifter är förmågan att få spelarna att utvecklas. Även där är Marcus nöjd men tillägger även: - Det är klubblaget som är störst bidragande till min utveckling. Skolan hjälper mig att putsa till de här sista detaljerna som jag kanske inte får putsa på lika mycket i klubblaget. Den individuella träningen är mycket bredare i skolan. Marcus har under sin tid i skolan fått chansen att åka till det härliga Spanien. Spanien som må ha en hög arbetslöshet för tillfället, men Marcus betonade att han verkligen inte var sysslolös under sin vecka i Spanien. - Spanien var verkligen en grym erfarenhet. Vi tränade varje dag och fick chansen att se Malagas A-lag träna. Då fick jag uppleva en annan fotbollskultur än den som kanske finns i Sverige. Det var verkligen roligt och ett minne för livet.

Moses anser att det han kan göra för att få fram det bästa resultatet av spelarna är att tillföra trygghet, kontinuitet och ge olika verktyg att jobba med. Hans motto är ”Våga satsa, desto mer vinner du i längden”. Att kombinera skolan med fotbollen är en vardag som kan vara krävande för Atleticas satsande fotbollsspelare. Men för Värmdökillen Marcus Bring är det inga problem. Marcus är just nu inne på sitt sista år på Atleticagymnasiet och han menar att fotbollen under de här tre åren kompletterat hans klubblagsträning mycket bra. - Det är inga problem alls faktiskt. Det är aldrig så att det krockar för att jag tränar på morgonen i skolan och på kvällen med laget. Det är annorlunda träning i skolan, den är mer funktionellt lagd. I varje organisation, det spelar ingen roll om det är ett idrottslag, företag eller förening, krävs det oftast bra och kompetenta ledare. Marcus är nöjd med skolans tränare och lyfter fram hur de med sina olika egenskaper kompletterar varandra till en väl fungerande enhet.

Marcus blickar nu framåt mot sin framtida karriär. Just nu spelar han i Värmdö IF som den här säsongen spelat i Division Södra Svealand. Han spelade totalt 14 matcher i en serie som är på en nivå inte många i skolan spelar på. Just nu är hans huvudfokus att bara träna så hårt han kan och försöka bli så bra som möjligt.

Simone Ling, Izabelle Pondro, Sofia Pusa, Frida Holmström & Jesper Piironen.

7


Atleticas elitsimmare Julia, 19, har simmat i princip hela sitt liv. Hon jobbar dagligen för att nå sina mål som elitsimmare. Hon ställs framför svåra utmaningar varje dag, men med beslutsamhet klarar hon det. Hur ofta tävlar du? Det är olika. Det är inte som att spela fotboll eller hockey då man har match varje vecka. Det kanske är en tävling per månad, ibland kan det vara två. Vi hör att det har börjat regna ute, då det smattrar på taket. Efter den korta stund som vi har pratat med Julia får man bilden av att hon är en väldigt ambitiös tjej och vi blir hela tiden mer nyfikna på att få veta mer om henne. När du inte simmar, vad gör du då?

Det är en söndagseftermiddag då vi möter Julia Thurfjell, 19, i Sundbybergssimhall. Vi satte oss ner i cafeterian, precis bredvid oss fanns det ett fönster där man kunde kolla in i hallen och se alla simmare simma. Julias hår var blött, hon hade precis avslutat sin träning. Julia tränar och tävlar simning på elitnivå. Hon tränar upp till 10 gånger i veckan, i både Solna och Sundbyberg simhall. Hon började genast svara på våra frågor utan några tvivel. Hur kommer det sig att du började simma? Jag började simma när jag var 10 år gammal, så alltså i 9 år. Jag har alltid älskat vatten och trivs bättre i vatten än på land. Min mamma anmälde mig till en simskola, och 1,5 år senare började jag tävla i simning.

8

Jag försöker hinna med det jag annars har svårt att hinna med. Träffa vänner, gå i skolan, man hinner inte så mycket annat. Jag valde just Atletica först och främst för att det var en idrottskola. Trots det, så är det väldigt svårt att kombinera skola och simning, men jag gör mitt bästa. Har du någon tränare, eller tränar du ensam? Jag har två olika tränare, en jag simmar med och en jag har styrketräning med. Har du haft samma tränare alla år? Nej, jag har haft olika tränare. Jag hade en och samma tränare i ca. 6 år, sen har jag haft 4 olika tränare innan min nuvarande tränare. Min tränare jag har nu har jag haft i 1 år. Vi har fått en väldigt bra kontakt, så det känns jättebra. Han heter Janne och han är otroligt engagerad, omtänksam och snäll. Han lyckas få mig att göra saker som jag inte ens trodde att jag skulle klara av.


Vilket är ert bästa minne relaterat till Julia och simningen? Vad är ditt bästa minne inom simningen? Alla tror säkert att det skulle vara någon medalj, men det är det inte. Det var när jag kvalade in till mitt första Ungdoms SM, den känslan glömmer jag aldrig. Det var något speciellt med den gången bara, jag kan inte riktigt sätta ord på det. Det finns så många bra lopp jag har gjort, men den här gången kändes det verkligen speciellt på något sätt. Är det svårt att hitta motivation? Under den tid jag fick byta tränare ofta, var min motivation låg. Jag har haft det väldigt tufft med skador, men jag ger mig inte så lätt. Jag är långt ifrån nöjd. Jag känner att om jag inte ger det jag brinner för en ärlig chans, så kommer jag ångra mig för resten av mitt liv. Mina mål som jag satt upp motiverar mig, just nu är att komma till OS mitt största mål. Vår intervju börjar nå sitt slut. Julia ska strax iväg på sitt andra sim pass för dagen. Senare under dagen ringer vi upp Julias mamma, Jane för att ställa några frågor till henne. När insåg ni att Julia skulle satsa på simningen? Julia har alltid sedan hon föddes tyckt om att vistas i vatten. Hon är född i ett vattentecken så kanske beror det på det? Säger hon med en glimt i tonen. Hon tränade gymnastik mellan 4-6 års ålder men när hon började med simning vid 9-10 års ålder insåg vi att hon hamnat HELT rätt. Att hon satsar på simningen har man väl mer och mer insett när hon ”passerat” de jobbiga åren, som de flesta idrottsutövande ungdomar någon gång stöter på. Hon har klivit över tröskeln från att vara en tjej som idrottar till att elitsatsa i sin idrott.

Jag tror att vi båda anser att det bästa och det starkaste minnet är när Julia SumSim kvalade. Det var sista chansen att någonsin kvala och hon gjorde det! Hon lyfte sin simning till en ny nivå, trots stor press från klubben och simmarkompisar så bestämde hon sig för att fixa en kvaltid och hon gjorde det. Hur långt tror ni att Julia kommer att gå? Jag tror att om Julia bara får vara frisk och skadefri kommer hon att gå så långt som hon bestämmer sig för att gå. Hon är extremt tjurig och envis vilket är positivt i en sport som simning. För att få till det perfekta loppet är det så mycket som ska stämma. Rätt sömn, rätt kost, positivt tänkande, dvs. lägga hjärnspökena på hyllan, få vara frisk etc. Som simmare lägger man ner otroligt många timmar/vecka på träning, inte bara simning utan även styrkepass, löpning mm. Man ”offrar” mycket av sitt privatliv, dvs. att umgås med kompisar, uteliv etc. Men jag har en känsla utav att Julia inte ser det som ett ”offer” och jag ser hur dåligt hon mår när hon inte får simma pga. sjukdom eller skada. Sedan är hon ett stort föredöme för klubbens yngre simmare och sina simelever, så jag tror att simning kommer att ta upp en stor del av hennes liv många år framöver! Vi förundras av Julias viljestyrka och beslutsamhet. Att hon en dag kommer nå sina mål är inget vi tvekar på. Vi frågar Julia om hon har några sista ord att säga. Hon svarar då; ”att få göra det man brinner för är det absolut bästa som finns.”

Av: Camilla Ahlén & Zara Regnell Jansson

9


MOTIVERINGSRESAN – ÄR KRAVEN VÄRDA DET? Varje år får eleverna i Atletica gymnasiet åka på en motiveringsresa till Nerja i Spanien. Kraven för resan är höga och många elever tycker inte att det är värt det. Under resans gång finns det många regler att följa vilket många elever har kritiska synpunkter på. Frågan är ifall resan fungerar som motivation för eleverna eller inte. Resan till Nerja är 6 dagar lång. Förutom pengarna man behöver lägga ut på middag utöver de 7 euro man får från skolan varje kväll så är resan konstandsfri. Varje morgon klockan 08:15 går alla elever på en morgonpromenad och varje dag måste alla elever delta i några aktiviteter som t.ex flodvandring, volleyboll, vattensporter och liknande. På eftermiddagarna och kvällarna får eleverna klara sig själva, så länge de är tillbaka på rummen 23.00. Ifall man inte är på rummen innan 23:00 eller inte deltar i alla aktiviteter så kan man få ett så kallat straff. Vilket kan t.ex. vara ett fys-pass eller att lösa några tal i mattematik. Meningen med motiveringsresan är att få eleverna mer motiverade till sina studier och ett försök att få dem att höja sin närvaro.

Målet med kraven är att eleverna ska klara sina studier, men ändå är det endast 59 % av eleverna i undersökningen som anser att detta gör dem mer motiverade att plugga. Vad är det då man behöver ändra för att eleverna ska bli mer motiverade till att studera? Är det resan som måste bli roligare eller kraven som är för höga för att uppnå? 73 % av eleverna i undersökningen säger att man borde förbättra resan. Elevernas förslag är mer fritid och färre eller roligare aktiviteter. Hela 83 % av eleverna tycker också att kraven är för höga. De flesta förslagen var att det bara borde vara betygen som räknas och inte närvaron, eftersom man kanske har oturen att vara sjuk mycket men kanske ändå sköter skolan väldigt bra. I en intervju med Sandra Pettersson, historia lärare och idrottslärare på Atletica gymnasium så berättar hon vad hon tycker om motiveringsresan och kraven.

Man får två chanser på sig att uppnå kraven för motiveringsresan. Vid första tillfället gäller det att man har 85% närvaro och inga F eller Fvarningar. Vid andra chansen gäller det att man har 95% närvaro och inga F eller F-varningar. Enligt en undersökning så visar det på att 87 % av eleverna anser att det är värt det att uppnå kraven.

10

- Vad är tanken bakom kraven? - Att eleverna främst ska klara sina studier. - Ser du en förbättring på elevernas betyg och närvaro efter att motiveringsresan införts? - Jag vet inte hur det var innan för den har alltid funnits så länge jag har varit här. Men man ser att många elever fixar sina betyg inför resan.


- Så du tycker alltså att det fungerar? - Kanske inte till 100%, men ja det funkar. - Hur tycker du att det fungerar med eleverna i Nerja? Sköter de sig? - De flesta sköter sig ja. Sandra anser att motiveringsprogrammet är bra men att man kanske kan göra mindre saker, man skulle inte behöva åka så långt utan man kan hålla sig till Sverige och utnyttja det vi har här. Peter Walls, ägare av skolan, svarar på några frågor om resan i en intervju. - Är motiveringsresan en slags marknadsföring för skolan? - Det blir ju det indirekt, men det är ju inte tänkt som det från början utan tanken var att ge de eleverna som sköter sig i skolan en slags uppmärksamhet som en extra bonus. Det kan vara lite tungt ibland att ta sig till skolan och motiveringsresan kan hjälpa en med det. Resan skapar positiva spiraler genom att eleverna är i skolan och pluggar. - Hur har ni råd med resan? - I och med att jag kommer ifrån företags världen från början och har haft företag hela mitt liv så var jag vaken med att skriva bra hyresavtal vilket är dens törsta kostnaden efter lärar-löner, så jag förhandlade rätt hårt och lyckades få ner konstanden. Sen har jag mycket grossistkontakter vilket gör att jag får bättre priser. - Varför har ni höjt kraven? - Ehm, jag vet inte riktigt vad jag ska svara på det. Vi har märkt att de tidigare kraven inte var tillräckligt bra. Vi ville höja kraven för att hjälpa eleverna mer, för ju högre krav man har desto bättre går det för eleverna.

I en intervju med Micheal, elev på Bernadotte gymnasium så berättar han lite om resan. - Vilket resemål brukar ni åka till? - Resemålets destination beror på vad skolan får för erbjudande ifrån försvaret så det varierar varje år. - Vilka personer är det som får åka? - De elever som får följa med är personer som blivit utvalda för de haft bäst betyg och närvaro. - Blir ni elever på bernadotte gymnasium motiverade av stipendiumet? - Jag kan inte tala för alla på skolan men jag blir i alla fall väldigt motiverad.

Det finns även andra skolor som har liknande resor som Atletica gymnasiet. I Bernadotte gymnasium finns det en slags så kallad moteverings resa. Det är ett antal elever i skolan som har bra betyg och hög närvaro som kan få ett så kallat seglar stipendium.

Jessica Björkquist, Felicia Köhler, Iza Åkerblom 2014-01-13 11


Ytterkläder i skolan? För ett tag sen fick vi vara med om andra elever som utfört en undersökning angående just dessa tre regler. Som vi uppfattade det så svarade majoriteten att dessa regler är bra för skolan. Men som vi har upptäckt nu när kylan börja komma fram så bär allt fler elever ytterkläderna på inomhus och även på lektions tiden. Detta är väldigt störande för lärarna som undervisar. Så nu är vårt jobb att ta redan på varför så många bär ytterkläderna på inomhus när vi har regler att följa. Här på Atletica gymnasiet har vi ett flertal regler som bör följas. De tre stora huvudreglerna som är till för eleverna att följa är: 1. Fokusera - inga mobiler på lektions tid 2. Respektera andra - komma i tid till lektionerna för att inte förstöra en genomgång för de andra som är i tid. 3. Inga ytterkläder. Vi har fått en intervju tillsammans med Evangelica Theodorou som var en av de tidigare eleverna som undersökte under detta område. De lyckades få 303 svar utav 406 elever här på skolan, vilket tyder på att det var mer än hälften som var med och deltog. 236 elever svarade att reglerna var bra för skolan medan 127 svarade att reglerna var dåliga. Evangelica nämner att eleverna tycket att mobilerna var ett eget ansvar och vid vissa tillfällen så kan de vara ett hjälpmedel när datorerna inte är tillgängliga. Men hon säger även att annars så tycker man att reglerna är bra. Och att man alltid måste komma i tid bör uppfattas som en självklarhet, men sedan beror det också på hur pass sen man är. Eleverna tycker att om man är försenad p.g.a. försenad buss eller tåg så bör man inte få någon frånvaro och om läraren inte släpper in eleven bör det heller inte klassas som frånvaro. Hon säger också att under deras undersökning så säger majoriteten att regeln om ytterkläder inte förstör för ens studier och att i vissa klassrum kan det uppfattas som kyligt. Men majoriteten tycker ju att reglerna är bra för skolan och gör skolan till en bättre arbetsplats och reglerna förbättrar även elevernas koncentration. Så hur har vi då kommit fram till detta? 12

Evangelica nämner deras metod för undersökningen och det de gjorde var att det skickade ut ett papper på reglerna till alla mentorer och där stod det ” Vad tycker du om dessa regler, är det bra eller dåliga, tänkt efter och ge ett ärligt svar”

Med hjälp av deras undersökning har vi kunnat göra en vidare undersökning men specifikt inriktat på ytterkläderna. Just för att man märker att nästan alla elever på skolan går runt med ytterkläderna på. Om vi skulle ta en titt runt om i skolan skulle vi se att flera av eleverna har ytterkläderna på och lärarna har inga ytterkläder på sig alls. Med hjälp av våran metod så ska vi få reda på vad eleverna och lärarna tycker angående detta ämne och sedan dra en slutsats med deras åsikter. När vi gick runt i skolan och besökte dessa klasser så såg man direkt skillnaden mellan eleverna och lärarnas åsikter. Man skulle kunna säga att det är ett ständigt krig som pågår mellan eleverna och lärarna inom detta ämne. När vi kommer in presenterar vi oss som tre elever från Atletica news och har en undersökning att utföra angående ytterkläder på lektionstid.


Vår stora fråga var ”Bör man få ha på sig ytterkläder under lektions tid? Vad tycker ni om det?” Majoriteten av eleverna säger att ja man bör få ha på sig ytterkläderna under lektions tiden. Visa ville uttrycka sig extra mycket och Amin från sa11e säger ”Ja man borde få ha på sig jackan för ibland är det kallt, som idag är det svin kallt så då vill man inte gå runt med en t-shirt och frysa.” Fyra andra killar från ettan som vill visa sig anonyma säger att ”JA! För visa gånger är det kallt och då är det skönt att ha jackan på” När vi går igenom skolan ser man faktiskt hur de flesta bär jackan på och när vi kommer ner till cafeterian som är närmas utgången så hittar vi två tjejer som sitter och tar det lugnt med jackan på, så vi ställer dom frågan. De svarar att ” Jag gillar att ha ytterkläderna på för det är så mysigt och man känner värme och när man tar av sig jackan så är det kallt och man känner sig naken, så vi förstår inte riktigt hur lärarna kan vara så envisa med att jackan ska av!” Nu har vi fått en ganska klar bild om vad eleverna tycker om denna regel och det visar sig att de är enade om samma åsikt. Alla elever som vi har intervjuat tycker samma sak. Nu går vi över till vad våra lärare på skolan tycker om detta. Vi börjar med att besöka de två söta receptionisterna som har samma åsikter kring detta. När vi kommer in sitter Pernilla dock med mössan på, så hur kommer det sig? Är det en annan sak från att ha jackan på? ”Det är inte lika uttrycksfullt som att ha jackan på, det finns även elever som bär kepsen på och mössan på så det är inte riktigt fel” Men Pernilla drar av sig mössan och skojar till det med att säga ”Jag ska faktiskt ut” med ett leende på läpparna. Iren säger att ”ytterkläderna tycker jag inte ska vara på! Är det verkligen så kallt att man bör ha jackan på sig? Om det är det så kanske man ska ta tag och göra något åt saken med att gå till vaktmästaren och be han att fixa till det problemet. ” Pernilla lägger till en kommentar om att ”det är detsamma som att du sitter hemma vid köksbordet med jackan på”

Vi drar oss vidare och utvidgar oss i skolans område och stöter på media läraren Isak Tecle som även säger att ”Man inte alls får ha på sig ytterkläderna, för det visar att man är på väg ut och inte på väg in för att studera. Och om det är så kallt kan man diskutera det med läraren.” Vi träffar även på läraren Ivana som är väldigt noga med att eleverna ska följa reglerna på skolan. Av egen erfarenhet får man ta del på hennes lektioner att man kommer in och hänger upp jackan! Att mobilerna inte är tillåtet! Och att vara försenad är att vara ”straffad” då man får vänta utanför tills man blir insläppt. Hon säger angående ytterkläderna på lektionerna ”är fult! Det visar att eleven är på väg från lektionen och är inte engagerad till att stanna och studera.” Som vi ser, så ser varje ”parti” lika ut. Eleverna är enade om att JA man bör få ha jackan på! Medan lärarna är väldigt strikta med att jackan ska av! Som Pernilla säger ”det är detsamma som att du sitter hemma vid köksbordet med jackan på.”

Av: Elin Franzén Phianoo, Naomim Gathoni Kaggiri och Lara Kameran Baiz 13


Studentsparande När man lever som student på 2000-talet i Sveriges huvudstad, kan det ibland vara svårt att få ihop pengar till allt som behövs. Vi har tillsammans med elever tagit fram några förslag och tips på hur de gör varje månad. Med hjälp utav studiebidraget och små andra inkomster. Som student i Sverige får man varje månad 1050 kr i studiebidrag utav CSN. Detta är självklart något man får ifall man studerar på heltid och har 90 % närvaro. Konsekvenserna till det här upplägget blir att man inte har så mycket tid till att arbeta. Skola fem dagar i veckan innebär även en massa läxor och inlämningar, vilket resulterar i fler studier hemma. Elever som vill arbeta för att tjäna mer pengar i månaden, hinner oftast inte med det p.g.a. skolarbetet. Enligt Skolverket kan det genomsnittliga antalet elevtimmar per vecka variera mellan kommunerna där högsta antalet elevtimmar är 14,3 och det lägsta 1 timme per vecka. Arbetstimmarna blir få.

14

Så, hur gör man för att klara av detta? När det kommer till tjejer så gäller det allt från kläder och skönhetsprodukter till teknikprylar samt pengar till fika. Killar är bevisligen betydligt mer sparsamma och har mindre utgifter, men även de har svårt att ibland få ihop det.


tips Vi har undersökt hur olika elever väljer att sparsamt spendera sina pengar, och på vad, samt vad deras bästa tips är. • Members.com, är en hemsida som varje dag erbjuder olika typer av kampanjer på märkesvaror. Det populära ungdomsmärket ”Michael Kors” har ett frekvent erbjudande här ur deras hela kollektion. (Tips: här kan du under vintern hitta olika erbjudanden på jackor, oftast 60-80 % billigare än i butik.) • Pricerunner.se, är en hemsida som jämför priserna på en vara så att Du som konsument ska få ta del utav det bästa och billigaste erbjudandet. Som studerande är detta ett smidigt sätt, då du inte behöver sitta själv och leta på olika hemsidor, då denna gör det åt dig. • Elevfrisörer, är ett jättebra sätt att bli fin i håret på utan att lägga ner tusenlappar. Eftersom att dessa är studerande och inte examinerade studenter så sköter de sin verksamhet under skoltid på skolans salonger, du sparar dina pengar och hjälper de i sin utbildning. • Mecenatkortet, är det kortet alla studenter i Stockholm får utav CSN. Detta kort ger dig olika typer av rabatter på bl.a. Espresso House, nelly.com, The Body Shop, Bokus.com mm. • Café Alberts på Östermalm är ett prisvärt café som ligger väldigt centralt. Deras priser är generösa för studenter och de har en mysig uteservering året runt. (Tips: köper du té här, får du hur mycket påtår du vill så länge du använder samma lösteskopa.) • Lyx vs. Budget. Oftast brukar det finnas ett flertal liknande alternativ till alla dessa dyra skor, jackor, väskor mm. Våga köpa varor som liknar andra, då dessa inte ses som ”kopior” utan ”Look-a-likes”.

Av; Felicia Berndtsson Johansson, Marina Jurkovic, Julia Thurfjell

15


SEX STYCKEN STÄLLEN Om du har en lång lunchrast och inte vill äta på skolan eller Industri, vad gör du då egentligen? Vi har listat sex stycken toppenbra ställen att testa, alla inom en fem minuters promenad från skolan! Espresso House Ingen har väl missat att vi har ett Espresso House ett stenkast från vår skola? Det är en ganska mysig lokal men den tas ofta upp av lattemammor med deras barnvagnar. De har en uteservering på sommarhalvåret som nyttjas väl både av elever och personer som bor eller jobbar i området. De erbjuder den klassiska cafémenyn med allt från mackor och sallader till kladdkaka och muffins.Vill du ha något varmt att dricka kan du få olika sorters kaffe, espressodrycker eller té. Kalla drycker finns också så som juice, smoothies, islatte och läsk. Priserna är standard cafépriser och du får en stor latte för 38 kr. Tänk på att CSN-kortet gäller och ger dig 10 % rabatt och hela 20 % vid take away! Il Ponte Har du lite längre lunch men inte vill spendera den på Industri kan du gå till Il Ponte. Den italienska restaurangen ligger i hörnet av Nordenflychtsvägen och Franzéngatan. Det är en liten lokal så var ute i god tid och du vill luncha här. De har även en liten uteservering på sommaren. Il Ponte erbjuder såväl kött och fisk som sallad och pasta. Den billigaste rätten är deras Margerita pizza för 95 kr så att gå hit dagen innan studiebidraget kommer kanske inte är att rekommendera. Men maten är god så vill man lyxa till det lite är det hit man ska gå. Pong Pong ligger nere vid Hornsbergsstrand och erbjuder thaibuffé samt en á la carte meny med thailändska maträtter och sushi. De har uteservering på sommaren och inomhus finns en övervåning med utsikt över Pampas och vattnet. Buffén kostar 99 kr och du äter hur mycket du vill. Pong är perfekt om du är trött på skolans mat men ändå inte har mer än 1 timmes lunch. Det går snabbt och är samtidigt mycket gott. Det finns även en Pong på våning 5 i samma hur som Ica Maxi. Där kan du även äta husmanskost till ett rimligt pris. Dock är den här serveringen lite fullare eftersom många arbetar i området och gärna äter där. 16


I SOLIGA STADSHAGEN Ica Maxi Vi vet nog alla om att vi har ett jättestort Ica Maxi väldigt nära skolan. Vad många inte tänkt på är att här kan du plocka ihop din egen sallad till lunch till ett kilopris på 99 kr. Detta kan vara mysigt på sommaren att ta med sig upp till ringarna och äta i solskenet om du inte har lust att sitta inne på Industri eller Café A. Såklart kan du här köpa allt annat som finns på en stormarknad; frukt eller yoghurtprodukter till mellanmål, en tröja om du råkat få en gigantisk kaffefläck på din egen eller godis, läsk och kakor om det är filmvisning på din nästa lektion. The sky is the limit! Karlssons Café Det här caféet ligger på Franzéngatan 22 och verkar tyvärr vara lite bortglömt i skuggan av Espresso House. De erbjuder hembakat fikabröd samt de vanligaste kaffedryckerna. Du kan även få en lättare lunch så som lasagne, soppa eller grillmackor. Lokalen är liten men väldigt mysig med platser vid fönstret så man kan kolla på alla människor som går förbi. Personalen är mycket trevliga och bemötande och de öppnar redan 06.30 så här kan du även köpa dig en god frukost innan skolan om du inte hann äta hemma. Hava Java Många av oss går förbi det här caféet varje dag på väg till skolan men det är få av oss som faktiskt kliver in. Lokalen är ganska luftig med små grupper av bord och stolar som passar perfekt för en fika, kanske i samband med grupparbete? Det är en lugn och fräsch miljö och utbudet är väldigt klassiskt med smörgåsar, kaffebröd och kaffe. De har även här en frukostmeny ifall du inte hann äta hemma. En stor latte här kostar 32 kr.

Hannah Wallroth Nordlander, Elin Sandgren och Mathilda Garte 17


Skoltidningsredaktionen, Atlnews Redaktör: Clara Gentele Ansvariga utgivare: Melinda Frölund Fredrik Lundin Journalister: Henric Brimark Lönnroth Zara Regnell Jansson Frida Holmström Jesper Piironen Elin Franzén Phianoo Felicia Berndtsson Johansson Mathilda Garte Marina Jurkovic Foto: Izabelle Pondro Lara Kameran Baiz Simone Ling Harez Sait Felicia Berndtsson Johansson Julia Thurfjell Felicia Köhler Redigering: Camilla Ahlén Elin Sandgren Sofia Pusa Frida Johnsson Jessica Björkqvist Naomi Gathoni Kaggiri Iza Zahid Åkerblom Hanna Wallroth Med särskilt tack till: Olle Halvars Franzén

Atl News  

Skoltidning för Atletica 2014

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you