Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 1 - 2026

EN TIDNING FÖR FRÄLSNINGSARMÉN # 1.2026

Elin Karhunen

Växlar in till Frälsningsarmén

VÄLKOMMEN TILL I Umeå förenas mat och tillbedjan

MIN VÄG TILL GUD Micélas mardrömmar försvann för alltid

FOKUS UNGA & TRO En ny generation upptäcker Jesus

TIPS OM ALPHA Rekordstort intresse för kurserna i Sala

Frälsningsarméns tidning i Sverige, 142a årgången.

Postadress

Box 5090, 102 42 Stockholm

Telefon 08/562 282 00

E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet

Territoriell ledare och ansvarig utgivare Bo Jeppsson

Redaktion

Kiki Broms, Annette Emmoth, Eva Gustin, Teresia Jansson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo

Utgivning 2026

Nr 1-4, för medlemmar och anställda: 23 januari, 27 mars, 12 juni, 25 september

Omslagsbild

Foto: Jonas Nimmersjö

För ej beställda manus ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus.

Tryck

Pressgrannar AB, Linköping

ISSN

ISSN 0346-1890

Svanenmärkt trycksak, 3041 0174

LEDARE

Framåt med Jesus – vår väg, vårt uppdrag

FRÄLSNINGSARMÉN har alltid handlat om människor och förvandling. Vårt uppdrag är tydligt: att visa Guds kärlek i ord och handling, så att både människors liv och hela samhällen blir förvandlade. Vi står stadigt i vår historia, men vi lever inte i det förgångna. Vår blick är riktad framåt – mot en framtid där hoppet får fäste och där Guds rike blir synligt mitt i vår tid.

Framåt med Jesus är inte bara en slogan. Det är en riktning, en kompass som hjälper oss att hålla kursen i en värld som ständigt förändras. Vi är kallade att vara en livfull och tilldragande kyrka, där evangeliet får lysa klart och där människor möter en gemenskap som bär. Samtidigt är vi kallade att verka kraftfullt i vårt sociala arbete – att möta nöden, lindra smärtan och skapa möjligheter för ett nytt liv.

Vår vision är djärv:

• 10 000 personer ska kunna säga: Frälsningsarmén är min kyrka.

• Av dem ska 5 000 personer fått sina liv upprättade genom vårt sociala arbete.

• 2 000 ungdomar ska känna att de har en plats hos oss.

• Och varje år ska nya ledare och officerare träda fram för att bära uppdraget vidare.

Detta är inte siffror för statistikens skull. Det är människor, livsöden, framtidshopp. Varje siffra representerar en berättelse om förvandling – om någon som fann Jesus, om någon som fick hjälp att resa sig, om någon som upptäckte sin kallelse.

För att nå dit behöver vi tre saker:

1. Stärka människan – utrusta varje medlem för sitt uppdrag.

2 Förstärka vår genomslagskraft – göra vårt arbete relevant och kraftfullt i vår tid.

3. Bygga för en hållbar framtid – lämna en stark grund till kommande generationer.

Vi gör detta inte i egen kraft, utan i Guds kraft. Vår ödmjukhet är vår styrka, vår tro är vår drivkraft. När vi säger ”Framåt med Jesus”, säger vi också: Vi går inte ensamma. Han går före oss, och vi följer. Så låt oss ta nästa steg, tillsammans. För människor. För samhället. För Guds rike. Framåt med Jesus.

Överste Bo Jeppsson

Frälsningsarméns ledare i Sverige

innehåll

#1.2026 s.28 s.4

VÄLKOMMEN TILL UMEÅ

4. Mellan pannkakor och bön I ”Mätt & Förlåten” på Umeås kår förenas maten, tillbedjan, äldre och barnfamiljer, allt med Jesus i centrum.

MIN VÄG TILL GUD

14. Micélas mardrömmar försvann för alltid

När en kristen studiekamrat bad för Micéla i hemlighet började märkliga saker ske och hon fördes in i en andlig kamp. I dag kan hon använda sina mörka erfarenheter när hon som socialkonsulent möter människor i utsatthet.

FOKUS UNGA OCH TRO

20. När tron tar form i vardagen

Frälsningsarmén möter barn och unga runt om i hela Sverige. Genom kreativ undervisning, varm gemenskap, god mat och trygga rum får en ny generation upptäcka vem Jesus är.

MIN ROLL – RECEPTIONIST

24. Elin uppskattar alla möten

Receptionisten Elin Karhunen är den vänliga rösten i växeln, det varma leendet som välkomnar besökare till Frälsningsarméns Högkvarter i Stockholm, och det tålmodiga, lyssnande örat. Själv är hon kristen sedan barndomen och gläder sig över att få arbeta för Gud.

FRÅGA TRE

28. Mission via musik, sommarläger och gemenskap

Ansvariga för tre satsningar i Frälsningsarmén Bergsjön, Home och i Oskarshamn berättar om hur de arbetat och ger tips för andra som vill starta missionella initiativ.

TIPS FRÅN ALPHA-LEDAREN

30. Rekordstort intresse för Alpha

Rolf Karlsson, som håller Alpha-kurser i Sala, ger sina bästa tips för att få nya deltagare och lotsa dem vidare efter en genomförd Alphaomgång.

Stridsropet är en tidning för Frälsningsarmén om tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och andra intresserade. Stora delar av innehållet kan läsas på www.fralsningsarmen.se

Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att bidra till dessa via pg 900480-5 eller swish 9004805. Ange ”Stridsropet”. Det går också att prenumerera på Stridsropet som e-tidning. www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning Mejla stridsropet@ fralsningsarmen.se om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning.

Mellan pannkakor och bön

Mitt i veckan slår Umeå kårs hjärta som starkast. I ”Mätt & Förlåten” förenas maten, tillbedjan, äldre och barnfamiljer – allt med Jesus i centrum. Men pulsen känns genom hela veckans sociala fokus. Och nu vill man nå ännu längre.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: JONAS NIMMERSJÖ, CARINA TYSKBO

Jesus, nu ber vi om ett lugn från dig. Var med i allt den här dagen. Amen.

Frälsningsarméns kårledare Ylva Pettersson talar med fast och varm röst. Här runt bordet finns kårledare Malin, Fredrik som sköter fastigheten och arbetar socialt, Anna, som arbetar med ekonomi, administration och ungdomar, samt Eva, tidigare kårledare. Det är tisdag morgon och löven gulnar utanför fönstret, här i björkarnas stad Umeå.

Under kaffet delar gruppen med sig om hjärtat i verksamheten. Onsdagarnas Mätt & Förlåten, med mat, gudstjänst och barnaktiviteter, är kårens nav. — Det känns unikt att upp emot femtio personer deltar, säger Ylva.

— Ja, många kommer hit och slappnar av, säger Anna, och Malin flikar in:

— Jag tror att det är lättare att komma dit på onsdagen än till söndagsgudstjänsten. Utmaningen är just att hitta den naturliga länken mellan helg och vardag. De äldre kunde tidigare klaga över att de saknade barnfamiljer under söndagsgudstjänsten, men när de själva började gå på Mätt & Förlåten upptäckte de att de yngre kom dit. För barnfamiljerna installerar kåren just nu en högtalare i barnrummet så att de vuxna därinne lättare kan följa predikan.

— Vår sociala nisch behöver vi också hitta, och få med ungdomarna till större event inom Frälsningsarmén. Jag tror kanske att man är lite för hemmakär i Umeå, säger Ylva med ett skratt.

Klockan närmar sig 13.00 och Fredrik fix-

En 135-årig skönhet. Frälsningsarmén i Umeå ligger centralt. Till vänster om entrén fanns tidigare en stumfilmsbiograf, exteriören är skyddad och får inte ändras. Inomhus möts man av en modern, varm och lugn färgsättning i rymliga funktionella lokaler med kafédelen som centrum.

ar med fikat – dags för Mansträffen som varannan vecka samlar ett tiotal män från 18 år och uppåt för att prata om livet, självkänslan, tron och vägar framåt. Fredrik, som själv har en tuff livsresa bakom sig, såg behovet av en plats där män kan dela erfarenheter och hitta gemenskap. Nu skriver han på whiteboarden: ”Vad gör dig glad just nu – och vad kämpar du med?” En efter en delar männen sina tankar. — Jag är tacksam över att jag har fått en vila i livet, säger Arto.

– Jag är tacksam för drogfriheten, men behöver fylla på med aktiviteter så jag inte fastnar i mina egna tankar, menar Tomaz.

Tobias vill hantera sin aggressivitet bättre, Elias behöver öva på att lyssna mer på andra och Thomas vill komma igång med träningen. Fredrik nickar och säger att det ibland är som en labyrint att försöka hitta vägen mot ett sunt liv, och att vi behöver varandra för att orka. Mot slutet samlas de i en kort andakt.

— Den här gruppen är verkligen över min förväntan, säger Elias entusiastiskt innan jackan åker på och de skiljs åt. Fredrik är jättebra och så ödmjuk inför våra olika utmaningar.

Ett par kilometer utanför stan ligger Marknadsplats Umeå. Roger och Linda Nilsson är medlemmar på kåren sedan 2024 och driver den stora second hand-butiken där umeåbor

Vannessa hugger in. Mätt & Förlåten på onsdagar är kårens nav. Här samlas upp till 50 personer för en måltid och efterföljande gudstjänst. Atmosfären är varm, gudstjänsten både vilsam och fokuserad.

Thomas, Elias och Arto är några av deltagarna på Mansgruppen, där de tillsammans med ledaren Fredrik talar om livet, självkänsla, tro och vägar framåt när man kört fast. “Den här gruppen är verkligen över min förväntan!” säger Elias.

Störst är inte alltid bäst, intygar trebarnsmamman Anna. ”Som NPF*-familj kämpar vi med barn som har både språkstörningar, autism och selektiv mutism. Att komma till Frälsningsarmén var att komma hem – vår andra frikyrkoförsamling blev för stor och rörig för barnen”, säger hon.

* Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Järnkoll och värme – Ylva Petterson är kårledare med verksamhetsansvar. Att få människor att komma i funktion är viktigt för henne.

Röda pickar för Frälsningsarmén. Roger och Linda Nilsson driver en stor second hand-butik. Intäkterna från hyllan bakom dem går till kåren, där de också är medlemmar.

att vi kom med på kåren, säger Roger, innan det är dags att dra upp den stora skjutdörren för dagens kunder.

hyr hyllor och säljer sina begagnade varor. Röda prickar markerar det som hyresgästen inte fått sålt och som de valt att skänka – alla intäkter därifrån går till Frälsningsarmén.

— Ett välkommet bidrag varje månad, understryker Ylva, medan hon blickar ut över prydnadssaker, smycken och böcker.

— Engagemanget för sociala frågor har vi haft länge, och Ylva är en stor anledning till

Kyrksalen i Umeå-kåren fylls på både onsdagar och söndagar. Nu blir kåren också nav för Frälsningsarméns arbete mot människohandel i norra Sverige.

Det är onsdag förkväll och Fredrik bär ut stora bleck med varma pannkakor. Grädde, glass och sylt tronar i skålar och det doftar nybryggt kaffe. ”Mätt & Förlåten” lockar runt 45 gäster, kön ringlar under trivsamt småprat och borden blir snabbt fulla. Ann-Catrin, 62, kommer hit tillsammans med Per-Erik, 75 år.

— Det är så fin social stämning här – högt i tak och en enkel gemenskap med plats för den lilla människan, säger Ann-Catrin, medan Per-Erik framhåller hur viktig predikan är för honom.

Mitt emot, i vit jeansjacka och hästsvans, sitter 72-åriga Svein, som lever ensam och gärna kommer hit. En kvinna intill honom äter tyst och snabbt upp maten innan hon lämnar lokalen. Ylva berättar senare att somliga kämpar med både inre och yttre utma-

Tungan rätt i mun. Lycke och Lo skapar höstlyktor. ”Förut läste vi om när Jesus bjöd in till kalas. Det var en bra berättelse,” säger Lo medan hon fäster ännu en stjärna på lyktan. Flickorna har blivit bästa vänner och springer emot varandra på onsdagarna, intygar deras mammor.

”DET ÄR ONSDAG FÖRKVÄLL OCH FREDRIK

BÄR UT STORA BLECK

MED VARMA PANNKAKOR. GRÄDDE OCH

SYLT TRONAR I SKÅLAR

OCH DET DOFTAR

NYBRYGGT KAFFE.”

ningar men att steget att komma och dela måltiden är viktigt.

Åsa Zetterström och femåriga dottern Lo har just skrapat upp den sista sylten innan Lo sprungit bort till sin kårbästis Lycke, 6 år. — Jag är officersbarn och Frälsningsarmén har alltid varit som mitt hem. Men när jag kom ut som öppet homosexuell under gymnasiet blev det svårt att stanna kvar. Jag lämnade Frälsningsarmén i flera decennier, säger Åsa.

Nu är hon gift med sin fru, bor i stan och läser till fastighetsskötare.

— Mamma fick hit mig, och Lo trivs som fisken i vattnet. Jag kan inte säga om jag är

Ylva Pettersson delar Guds ord inför församlingen i Umeå.

kristen än, men jag känner att ju mer tiden går, desto mer kommer jag hem här.

När de flesta lämnat borden kommer Amir, 27, som aldrig besökt kåren förr.

– Jag var hemlös tills i fredags. Jag har absolut inget i lägenheten, inte mat, inga köksredskap eller städgrejor. Så när jag hörde att man kan äta här gick jag hit, säger han.

Efter 17 år i Sverige med skola och jobb utreds han nu inom psykiatrin.

— Jag är inte frisk nog för att jobba men inte sjuk nog för att få stöd, säger han uppgivet. Jag längtar tillbaka till mitt hemland.

Under gudstjänsten som följer sätter han sig längst bak och ser intresserat på människorna som blundar eller lyfter händerna medan de sjunger: ”Kumbaya, My Lord, Kumbaya!” Ylva går fram till talarstolen.

— Två gånger i mitt liv har jag hört Guds röst konkret, säger hon. Men ofta leds vi på andra sätt, kanske genom maningar inom oss. Jesus kallades rabbi, lärare – och det förutsätter att vi lyssnar på honom.

Hon berättar om sin ungdom och erfarenheten av alkohol i släkten.

— Jag kunde se utifrån på en lägenhet om det fanns någon med missbruksproblem där. En gång kände jag en maning att ringa på hos just en sådan person. Vi fick en bestående fin kontakt, säger hon.

I barnrummet skapas ljuslyktor under stor koncentration. Lo och Lycke klistrar för fullt.

— Titta mamma, jag har gjort två! utropar Lycke när hon hittar mamma Anna Nordström, 34 år, och tvååriga lillasyster Edit i ungdomsrummet intill.

— Vi kommer från ett annat samfund, berättar Anna senare. Men när två av barnen visade sig ha diagnoser och behöva extra tillsyn blev den församlingen för stor. Här hos Frälsningsarmén har vi hittat hem. Personalen är verkligen jättefin.

Kvällens barnledare är Tilde och Vanessa, båda 17 år.

— Vi har varit med i Frälsningsarmén sedan vi var små och har känt varandra länge, säger Tilde med en blick på kompisen.

— Just nu finns det ganska många ledare, så vi delar upp onsdagarna, berättar Vanessa. Jag älskar att jobba med barn!

Bibelläsningen för barnen fick de liv i genom att låta en handdocka läsa högt.

— Då blev det mycket mer engagerande, säger Vanessa, som också kommer till ungdomsgruppen varannan fredag.

— Jag gillar att det är lätt att ta med sig nya kompisar hit till kåren, fortsätter hon.

Nu är det torsdag och ”Hållplats Frälsis” har pågått en timme – ett enkelt och välkomnande kafé med plats för gemenskap och samtal.

Ann-Sophie är 80 år och kårens bönesergeant. Att få den här uppgiften mitt i en egen kamp mot sjukdom, har fört henne närmare Gud. Hon håller i en bönelista, en chatt med böneämnen och delar där en uppmuntrande bibelvers varje morgon. ”Det här är en underbar uppgift. Det är nästan som att jag lever för detta,” intygar Ann-Sophie.

”MJUKA BLICKAR

LANDAR HOS

VARANDRA:

’JAG SER DIG, OCH

GUD SER VERKLIGEN

TILL OSS.’ ”

När det är dags för en stunds bibelreflektion högläser gruppen ur Matteus-evangeliets fjärde kapitel.

En bra bit upp i livet kom Annica, 63 år, med i Frälsningsarmén. Både hon och två av de vuxna döttrarna är nu frälsta och Annica har efter mycket kamp med både oro och svår sjukdom, fått frid. ”Jesus är min stöttepelare, jag är aldrig mer orolig eller rädd”, säger hon.

fakta KÅREN I UMEÅ

Startades år: 1893.

Kårledare: Ylva Petterson (verksamhetsansvar) och Malin Brus.

Antal anställda: Två kårledare 100 procent, fastighet/socialt arbete 75 procent, en timanställd administratör.

— ”Han botade alla slags sjukdomar och plågor”, läser Bernt, som sitter mellan Ann-Sophie och Margareta, några av kårens äldsta medlemmar.

Fascinationen över hur många som följde Jesus diskuteras.

— Har någon varit med om ett helande? frågar Ylva.

Gruppen delar erfarenheter, små vardagsmirakel och svårare sjukdomsskeenden.

Efter en förtrolig bön med handpåläggning för den som vill, blir det stilla i rummet. Mjuka blickar landar hos varandra: ”Jag ser dig, och Gud ser verkligen till oss.” g

Antal medlemmar: 80.

Antal besökare: 25-50 under Mätt & Förlåten, 20-25 under söndagens gudstjänst. Aktiviteter och social verksamhet: Alphakurs, Mansträffar (ett samarrangemang med Bakfickan, IOGT-NTO), Mätt & Förlåten, Hållplats Frälsis, Handarbetskafé, Fredagshäng för årskurs 6 och uppåt, söndagsgudstjänst med kyrkfika.

Ekumenik: Deltar i ekumenisk bön för Umeå. Vision: ”Hos oss möts människor i en atmosfär präglad av värme, öppenhet och omtanke. Vi värdesätter både olikheter och gemensamma band.”

aktuellt #1.2026

Larm om ökade klyftor

BARNFATTIGDOMEN ÖKAR vart tionde barn i Jönköpings kommun lever i ekonomisk utsatthet. Därför gick Frälsningsarmén tillsammans med andra Jönköpingskyrkor ut med ett upprop både till landshövdingen och socialministern. Larmet uppmärksammades av Jönköpingsmedierna under senhösten 2025.

— Vi möter många barnfamiljer och det är en enorm utsatthet. Det måste ske en förändring nu, sade Micéla Bergh på Frälsningsarmén i Södra Vätterbygden, till Jönköpings-Posten.

Frälsningsarmén har sett en ökning på 261 procent av antalet personer som söker hjälp, där ensamstående och ensamstående med barn är mest utsatta, rapporterade P4 Jönköping.

— Folk har inget kvar att leva av, utan står med mössan i hand och tvingas söka allmosor, sade kårledare Theres Frisk Svensson till SVT Nyheter Jönköping.

I en debattartikel lyftes att regeringens förslag om tak för försörjningsstöd drabbar dem som redan är ekonomiskt utsatta, inte minst barn. g

DEN 7 FEBRUARI 2026 samlas kristna från hela landet i Botkyrka Pingst för årets ”Guds rike i orten” – en ekumenisk konferens som vill stärka kyrkans närvaro i Sveriges utsatta områden. Med lovsång, undervisning, seminarier och praktiska exempel får deltagarna verktyg och mod att tjäna sina lokala sammanhang. Varför? För att många områden där behoven är som störst fortfarande saknar en tydlig kristen närvaro.

— Om vi inte följer Jesus till de bortglömda platserna riskerar vi att sluta vara Frälsningsarmén, säger Mark Cotterill, metodstöd för pionjärt arbete på Frälsningsarmén. Konferensen arrangeras av EFK, EFS, Equmeniakyrkan, Frälsningsarmén, Pingst och Svenska Alliansmissionen. g

Tillbaka efter 30 år

— DET KÄNNS UNDERBART att vara tillbaka i Frälsningsarmén! Det säger Marianne Lundström som har tillhört kåren i Umeå sedan 1,5 år tillbaka. Nyligen invigdes hon till soldat. Sju år gammal följde hon med sin mormor till Piteåkårens symöten.

— Jag minns hur ögonen lyste på strängmusikanterna. Jag ville ha det som de hade, säger Marianne som tre år senare tog emot Jesus på ett scoutläger.

Hon blev juniorsoldat, soldat och senare även frälsningsofficer men efter en tid råkade hon i konflikt med samfundet och sade upp kontakten med både Gud och Frälsningsarmén. Tre decennier passerade men förrförra sommaren hittade hon ett gammalt brev från en kär vän. I slutet uppmanade brevskrivaren: ”Be till Herren, han hör din bön.” Detta, i kombination med en kristen CD som Marianne letade fram och lyssnade till, träffade henne rakt i hjärtat.

— Det väckte en längtan hos mig efter en andlig gemenskap och jag grät resten av dagen, säger Marianne som snart gjorde ett besök på den närmsta kåren – den i Umeå. — Jag var väldigt nervös innan jag gick dit men möttes av en så varm atmosfär. Det tog 30 år för mig att inse att Gud älskar mig med mina fel och brister, och hos Frälsningsarmén får jag vara den jag är. Vi är som en familj och det betyder oerhört mycket, avslutar Marianne.g

ANTALET NYA MEDLEMMAR i Frälsningsarmén år 2025 (till och med 11 december 2025) var 132 stycken och nya juniormedlemmar 10 stycken.

NY MEDLEM

foto:

PRIVAT

Mark Cotterill

Modiga kvinnor framförde texter som andra besökare på Kvinnocentret skrivit.

Kvinnors

Danas målning av en regnvåt gata speglar den frihet hon känner i Sverige. Här vågar hon gå utomhus på kvällen utan rädsla.

Artisten Kristin Amparo framförde starka sånger på svenska, engelska och spanska.

konst i gripande utställning

Vad kan olika konstuttryck betyda för kvinnor med migrationserfarenhet, med både nöd, kamp och hopp i bagaget? Akalla Kvinnocenter bjöd in till en stark utställning i Husby Konsthall den 6-9 november, och under vernissagekvällen var det fullsatt.

”JAG HAR EN DRÖM. Att världen ska vara en plats utan gränser och utan krig. Att vi inte ska vara fiender utan förstå att kärlek är viktigare än makt.”

Dana är 30 år och buketten med röda tulpaner hon just fått lyser mot den svarta klänningen. Applåderna har tystnat. Tillsammans med fyra andra kvinnor har hon nyss läst upp texter från Frälsningsarméns Kvinnocenter – berättelser om utsatthet, kamp och längtan. Sångerskan Kristin Amparos varma, starka röst har fyllt lokalen.

Utställningen ”Alla Kvinnor Runt Mig” i Husby Konsthall samlar konst och texter från kvinnor som hittat en plats att växa på.

Bakom Dana hänger färgsprakande tavlor som skildrar svåra erfarenheter men också hopp och framtidsdrömmar. Den sexårige sonen Timur sitter en bit bort och ser stolt på sin mamma.

— Jag var ganska nervös innan, säger Dana. Men nu känns det fantastiskt. Kvinnocentret är en säker plats, jag har fått hjälp med mat och hittat gemenskap. Alla är så fina.

I hemlandet studerade Dana konst i tre år. Nu visar hon bland annat två målningar – en regnvåt gata och en måne omgiven av stjärnstoft.

— När jag målar kan jag uttrycka mig utan ord. Allt jag inte kan säga kommer ut i färgerna, säger Dana.

Innan hon kom till Sverige var livet svårt. Sonens pappa försökte hindra flykten, och vägen till ensam vårdnad blev lång.

— Jag fick börja om från noll. Men nu har jag fått permanent uppehållstillstånd, säger hon glädjestrålande. Jag ska jobba och klara mig själv – livet kan börja. Jag vill ge min son en bra grund och tackar för varje dag jag får leva.

Karin Asplund, verksamhetschef på Kvin-

Luiza Stanescu är samordnare för kulturprojektet Här&Nu, som ligger till grund för utställningen i Husby. Här omgiven av volontärerna Solveig Westerbom och Eva Lönnbäck, som bland annat undervisar kvinnorna i svenska och samhällsinformation.

nocentret, berättar att syftet med utställningen är att ge kvinnorna en plattform där de kan höras och synas.

— I det offentliga samtalet ses kvinnor med migrationserfarenhet ofta som passiva offer eller som en belastning. Vi vill skifta retoriken, ge dem plats och uppmana människor att lyssna. Det här är starka kvinnor med starka budskap, säger hon.

— Ja, berättelserna måste lyftas, säger Luiza Stanescu, samordnare för kulturprojektet Här&Nu, som ligger till grund för utställningen. Det har varit spännande och känslofyllt att tillsammans prova ett antal konstuttryck, som keramik, tyg, foto, film och färg, för att se vad de förmedlar.

Flera av kvinnorna hade aldrig målat tidigare, berättar Anette Klinke, kursledare på Kvinnocentret.

— Att se dem våga gestalta sin längtan och sina rädslor har varit fantastiskt. Det är gemenskap på högsta nivå. g

Projektet Här&Nu – en del av utställningen –delfinansieras av Länsstyrelsens TIA-medel. Dana och Timur heter egentligen något annat.

Karin Asplund är verksamhetschef på Frälsningsarméns Kvinnocenter.

foto: klaudia rychlik

Unga på missionsäventyr i Lettland

ETT SPÄNNANDE ÄVENTYR då du får växa i tron, betjäna människor, bygga broar och utbyta erfarenheter i ett annat land. Allt detta kan bli möjligt under missionsresan Connect 2026, den 2-9 april. Från Frälsningsarmén i Sverige åker unga i åldrarna15-25 år till Lettland där Frälsningsarmén har verksamhet. Under resan får man chansen att utvecklas i sitt lärjungaskap till Jesus och tjäna i en ny miljö. Allt i samarbete med ett lokalt team.

Hallådär!

Hallå där, Alexandra Ougleva, nationell barn- och ungdomskonsulent på UNG. Hösten bjöd på tre JS-helger. Hur hade ni det?

— Jättebra! Temat var Goda nyheter och vi utgick från dagen då Jesus uppstår och gjorde ett drama som en nyhetssändning. Det blev både roligt och lärorikt för barnen. Totalt med ledare var vi 122 personer.

Vad fick barnen göra?

Resan innefattar besök på flera platser och tid att upptäcka Lettland och dess kultur.

I kostnaden på 3500 kronor ingår en förträff i Stockholm, flygresa, transport på plats, måltider, boende och en äventyrsdag.

Ansök senast 31 januari, dock utan platsgaranti, på FA UNG:s hemsida så blir du kontaktad.

Frågor kan ställas till alexandra.ougleva@ fralsningsarmen.se g

— Vi lekte, åkte till simhallen, bowlade, besökte Tom Tits Experiment, hade bibelpass och andakter. Barnen fick också våra nyhetstidningar om uppståndelsen och en t-shirt där en ”nyhetstidning” visade de goda nyheterna från Johannes 3:16 – att Jesus är lika med goda nyheter. På så sätt blir barnen lite evangeliserande när de kommer hem också.

Hur tog de emot budskapet?

— Väldigt fint! De ställde kloka frågor om döden och uppståndelsen – inte alltid är lätt att förstå – och vi fick prata om tron på ett tryggt sätt. Tio barn ville till och med ta emot Jesus och många andra gick fram till botbänken på de olika platserna– det var starkt! g

”Vi behöver störa nutiden”

CATHERINE BOOTH, fru till William Booth och medgrundare till Frälsningsarmén, har en gång sagt att ”Vi behöver störa nutiden för att kunna förbättra framtiden”. Detta var temat när Frälsningsarméns Programkontor arrangerade ett webbinarium för lokala ledare den 16 oktober. ”Låter vi Jesus störa vår nutid?” och ”Vad skulle det innebära för oss idag att vara lika modiga som Catherine?” var frågor som diskuterades bland de 20 deltagarna från hela landet. Kvällen fylldes av spännande samtal, gemenskap och delande av erfarenheter och utmaningar hos de olika kårerna. Nästa tillfälle blir den 24 mars. g

foto: shutterstock

foto:

foto: magdalena jonsson

Nytt år och heliga hjärtan

”HOLY HEART” var temat för årets Wintercamp – Frälsningsarméns ungdomsläger med nyårskänsla. Under 2-5 januari bjöd kåren i Halmstad in till dagar som kretsade kring Guds helighet och betydelsen av den för dem som vill följa honom. Omkring 100 deltagare och ledare samlades och njöt av lovsång, andakter, workshops, god mat, festligheter och en härlig gemenskap. g

15 februari

sista dag för ansökan till Frälsningsarméns Officersskola inför hösten 2026!

Nationell Helgelsekonferens 2.0

UNDER ÅRET SOM GICK hölls nationella helgelsekonferenser på fyra platser runt om i landet, den sista i Skövde 18 oktober. Frälsningsarméns ledare Bo Jeppsson höll det första passet med temat: ”Vad är vi kallade till?” Övriga talare var Elisabeth Grahn, ansvarig för andlig utveckling, och Daniel Viklund, kårledare i Strängnäs, som även ansvarade för musiken tillsammans med sitt team.

Teman för konferenserna var ”Ett liv i helighet” respektive ”Bibliska riktlinjer.” Daniel Viklund predikade också under eftermiddagens gudstjänst.

Middagar, utflykter, samtal och ledarträning får plats inom projektet Djärva mammor.

— Nu har vi haft de här Helgelsekonferenserna i alla divisioner och gläds över allt som Herren har gett och talat till oss om, säger Elisabeth Grahn.

Och det tar inte slut här. Till våren bjuds nämligen in till del 2, en fortsättning av de Nationella helgelsekonferenserna, med en fördjupad undervisning i ämnet helgelse. g

Årets Nationella Helgelsekonferenser blir: 7 mars i Trollhättan, 14 mars på Söderkåren i Stockholm, 18 april i Jönköping och 25 april i Umeå.

Gemenskap för Järvas ensamstående mammor

I APRIL 2025 STARTADE FRÄLSNINGSARMÉN i Husby projektet ”Djärva Mammor” för ensamstående mammor i ekonomisk utsatthet. Gruppen har träffats ungefär var tredje vecka, vissa gånger för brunch och andra gånger har gruppen ätit middag. Julia Adolfsson, projektansvarig för Frälsningsarmén Husby/Järva, har hållit i trådarna.

— Sist kom det 40 mammor och 80 barn, mestadels från Järva men även andra delar av staden, säger hon.

För barnen anordnades enkla aktiviteter som pyssel, FIFA och ansiktsmålning. Mammorna har haft en kort samling med syfte att stärka varandra i föräldrarollen. Träffarnas fokus är gemenskap, med mycket samtal och alltid kaffe och kaka efter maten.

— Mycket tacos har det blivit, säger Julia med ett skratt.

Flera av mammorna har även bokat in enskilda samtal medan barnen är på förskola/skola. Ungdomarna i ledarprojektet ”Djärva Ledare” är med under träffarna och övar ledarskap genom att ta hand om barnen. Nu ser Julia Adolfsson fram emot en fortsättning:

— Ja, vi hoppas kunna driva projektet vidare under 2026! g

STRIDSROPET BEHÖVER DITT STÖD!

Vi är glada att du vill läsa årets första nummer av Stridsropet.

Stridsropet är en tidning för och om Frälsningsarmén, vår tro på Jesus, vårt arbete och de människor som engagerar sig i det. Stora delar av artiklarna går att också läsa på Frälsningsarméns webbsida, och tidningen finns även som e-tidning. Alla versioner kan läsas kostnadsfritt.

Det kostar dock pengar att ge ut en tidning och alla gåvor som kan hjälpa till att täcka våra omkostnader och säkra Stridsropets framtid är välkomna.

Ge tidningen Stridsropet ett ekonomiskt bidrag:

Swish 9004805 - Ange Stridsropet

Plusgiro 900480-5 - Ange Stridsropet

Bankgiro 900-4805 - Ange Stridsropet

Stort tack för din gåva!

Gud välsigne dig,

Bo Jeppsson

Frälsningsarméns ledare i Sverige och Lettland

Mardrömmarna försvann för alltid

Stress, oro och mardrömmar präglade Micéla Berghs uppväxt. När en kristen studiekamrat bad för henne i hemlighet började märkliga saker ske och hon fördes in i en andlig kamp. I dag kan hon använda sina mörka erfarenheter när hon som socialkonsulent möter människor i utsatthet på Södra Vätterbygdens kår.

TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

Micéla Bergh beskriver sina fem första levnadsår i Jönköping som idylliska. Men strax efter en flytt till Bjärnum i Skåne separerade föräldrarna. Mamman började ett utsvävande liv som övergick till ett mer än 20 år långt missbruk av alkohol och droger. Micéla fick bevittna fysiskt och psykiskt våld och introducerades tidigt för porr, skräckfilmer och nyandlighet. — Jag har sett saker och har haft samtal med människor som var väldigt olämpliga för ett barn, och det blev allt värre med tiden, säger Micéla, som i den röriga miljön också kom att utsättas för övergrepp.

Med sina erfarenheter i bagaget hjälper

Micéla andra som har det tufft i livet.

Här med kollegan Åse Divert.

Hennes mor hotade flera gånger med att ta livet av sig och Micéla bar på en ihållande inre stress, drabbades av återkommande mardrömmar och sömnparalys samt led ständigt av sömnbrist. Polis och Socialtjänst kopplades in och Micéla fick erfara olika boendelösningar samt vräkning på grund av stök i hemmet. Nio år gammal fick hon veta att hennes bror bara var ett halvsyskon och att den man hon vuxit upp med inte var hennes biologiska far.

— Det kändes som ett enormt svek, som om en kroppsdel blev avkapad och min trygga punkt rämnade. Jag undrade vem jag var och blev arg, frustrerad och ledsen, säger Micéla som tappade förtroendet för vuxenvärlden och i samband med det blev rebellisk.

Hon skolkade och var uppstudsig mot lärarna. Killar, alkohol och droger kom tidigt in i bilden. Inför högstadiet gick flyttlasset tillbaka till Jönköping där Micéla bor än idag. I den åldern följde hon med till ett medium och så småningom skaffade hon tarotkort och stenar och blev uppslukad av att känna av frekvenser och tyda tecken från universum.

”JAG SÅG EN GESTALT -

JESUS - KOMMA EMOT

MIG MED UTSTRÄCK-

TA ARMAR. DET VAR

LUGNT OCH SALIGT

OCH HANS ANSIKTE UTSTRÅLADE TOTAL FRID, ÄNDÅ BLEV JAG RÄDD

OCH UNDRADE OM JAG

VAR PÅ VÄG ATT DÖ.”

— Det hände saker som var spännande och häftiga. Samtidigt led jag av ständig rädsla, negativa tankar, migrän, panikångest, utmattning och av ett mörker som förföljde mig förklarar hon.

År 2021–2023 läste Micéla till socionom och hade då en studiekamrat som nästan mist livet i drogmissbruk men som nu var frälst och befriad. I efterhand har Micéla fått veta att

den väninnan och hennes församling hade börjat be för henne. När hon vid ett tillfälle låg hemma och mediterade blev det plötsligt bländande ljust i rummet.

— Jag såg en gestalt - Jesus - komma emot mig med utsträckta armar. Det var lugnt och saligt och hans ansikte utstrålade total frid. Ändå blev jag rädd och undrade om jag var på väg att dö, berättar Micéla.

— När han märkte det drog han sig tillbaka och hans ansiktsuttryck visade att han förstod att jag inte var redo men att vi skulle ses igen, fortsätter hon.

Den kristna klasskamraten blev exalterad

när hon fick höra om upplevelsen och bjöd in Micéla till sin 30-årsfest i kyrkan.

— Det var en sådan värme, kärlek och mildhet i atmosfären. Alla var så välkomnade, omtänksamma och genuint intresserade av mig så jag kunde verkligen sänka min gard. Det var superhäftigt och jag tänkte ”vad är det här?”, säger Micéla.

Kort därefter drömde hon att två knivbeväpnade män attackerade henne. Hon kände panik, frustration och dödsångest men så satte hon sig plötsligt käpprak upp i sängen.

— Då kom en total fridskänsla över mig. Tårarna rann och jag undrade vad jag hade

Micéla stortrivs på Södra Vätterbygdens kår, vars kafé bjuder in till gemenskap fyra förmiddagar i veckan.

varit med om, det var så konstigt för det borde ju ha varit fruktansvärt att dö. När jag berättade om det för min kompis så log hon mest emot mig, säger Micéla.

Hon följde med på ett tältmöte och vid predikantens frälsningsinbjudan ville Micéla gå fram.

— Men jag hölls kvar i stolen och kunde inte resa på mig, som om jag var fastgjuten i betong. Det kändes oerhört läskigt, säger hon.

Hon förstod att någonting hade makt över henne och att hon måste lämna sitt ockulta engagemang. Snart hade hon ytterligare en omskakande dröm. I den jagades hon av två

”JAG KÄNDE ”WOW!”

EFTER ATT JAG SADE

JA TILL JESUS HAR

VÄGEN STAKATS UT FÖR MIG. JAG HAR BLIVIT LÖST FRÅN SAKER

OCH TING OCH PUS-

SELBITAR HAR LAGTS

PÅ PLATS. DET ÄR SÅ

HÄFTIGT SÅ DET GÅR

INTE ATT BESKRIVA.”

demoner men hörde Jesu röst säga att hon inte behövde vara rädd längre. När hon då stannade upp sprang varelserna in i henne och tog sin boning i hennes kropp.

— Men jag tog tag i dem och slet ut dem och efter det har jag aldrig haft några mardrömmar, säger Micéla.

Några dagar senare gick hon med beslutsamma steg till en kyrklig kvinnobrunch där hon översköljdes av den mäktiga atmosfären.

— Det var en sådan stark kraft i rummet. Där och då sade jag ja till Jesus, avsade mig saker och gjorde en helomvändning från det liv jag levde. Det var fantastiskt! säger Micéla.

— Jesus är mitt allt, min bästa vän, den som alltid finns där och som jag alltid kan lita på. Hela mitt liv har förändrats sedan jag blev frälst. Jag vill tjäna Gud av hela mitt hjärta, fortsätter hon.

Samma månad lät Micéla också döpa sig.

Under en kristen tältkampanj i somras stötte hon ihop med sin gamla högstadielärare som berättade att en bönegrupp på skolan hade bett för Micéla och hennes stol i klassrummet. När Micéla nämnde kamraten som lett henne till frälsning visade det sig att läraren bett även för den eleven, men innan Micéla kände henne.

— Läraren höll på att smälla av för hon hade ingen aning om att den tjejen blivit kristen. Det var fantastiskt att få dela detta med henne och det kändes som en bekräftelse på att det var på riktigt och att saker och ting hänger ihop - helt galet! säger Micéla engagerat.

Med dottern på en av kårens Family-kvällar då middag, andakt och lek och bibelsamtal står på menyn.

Under studietiden praktiserade hon på Södra Vätterbygdens kår och ville gärna få anställning där sedan. Ändå sökte hon flera andra jobb men utan framgång. Då ringde de från kåren och erbjöd henne en tjänst som socialkonsulent och där har hon nu arbetat sedan oktober 2023.

— Jag kände ”wow!” Efter att jag sade ja till Jesus har vägen stakats ut för mig. Jag har blivit löst från saker och ting och pusselbitar har lagts på plats. Det är så häftigt så det går inte att beskriva, utbrister Micéla.

— Jag älskar mitt jobb! Och utan den misär jag själv levt i hade jag inte kunnat möta dessa människor som jag kan nu. Jag trodde aldrig att det jag varit med om kunde ha en positiv inverkan i mitt liv, tillägger hon.

Hon har gått i terapi och själavård, bett Gud om förlåtelse och förlåtit sig själv och andra, något som lett till att även hennes mor idag är frälst. Strax efter anställningen på kåren blev Micéla medlem där.

— Jag känner mig enormt trygg i att jag är på rätt plats. Frälsningsarmén betyder väldigt mycket för mig. Här har jag verkligen fått växa i vem jag är i Kristus och i mina gåvor, avslutar hon. g

MICÉLA BERGH

Ålder: 40 år.

Bor: I lägenhet i Jönköping.

Familj: En son, en dotter, två katter.

Sysselsättning: Socialkonsulent.

Hobby/Intressen: Sköta om kolonilotten, promenera, friluftsliv/tälta. Läste senast: ”Guds general” av Richard Collier.

Favoritbibelord: Matt 6:22-23: ”Ögat är kroppens lampa. Om ditt öga är friskt får hela din kropp ljus. Men om ditt öga är sjukt, ligger hela din kropp i mörker. Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt är då inte mörkret!”. Ords

3:5-6: ”Förtrösta på Herren av hela ditt hjärta, förlita dig inte på ditt förstånd. Räkna med honom på alla dina vägar, så ska han jämna dina stigar.” (SFB 15)

Det bästa med att vara frälst: Inre frid, glädje och tacksamhet för helande till ande, kropp och själ och att nu få leva livet så som det var tänkt. fakta

Ta ned Bibeln från bokhyllan!

“STÄLL INTE IN BIBELN i bokhyllan när ni kommer hem, utan ha den framme, använd den!”

Den uppmaningen är det enda som jag kommer ihåg av konfirmationsundervisningen för drygt 20 år sedan. Något gjorde att den meningen etsade sig fast när det andra bleknade och försvann bort. Varför kan jag inte svara på, det hade i alla fall ingenting med min överlåtelse att göra. Faktum är att jag gjorde precis det som de sade till oss att inte göra. Jag åkte hem och ställde upp min Bibel i bokhyllan och där blev den kvar.

Jag hade helt enkelt ingen motivation till att läsa, det saknades en viktig komponent i mitt liv, den personliga relationen med Gud. Visst, på ett plan kan man nog säga att jag trodde, men tron vilade mer på mina föräldrars och kårens tro, än på en personlig övertygelse. En vändpunkt blev när jag fem år senare på allvar tog emot Kristus i mitt liv. Det året kom jag hem från en konferens med en inköpt Bibel i bagaget. En Bibel är en Bibel kan man ju tänka, men det gjorde något med min relation

till den att jag själv hade införskaffat den. Jag hade den inte för att den givits åt mig av nå gon välmenande vuxen, jag hade själv behövt anstränga mig för att få den och betalat för den. Det blev avgörande för lusten att läsa. Jag läste inte för någon annans skull utan för att jag ville det, för att jag hade en relation inte bara till Gud utan också till hans Ord. Under åren har sedan bibelläsningen gått upp och ned, vissa perioder har jag läst mer, andra mindre. Men den har alltid funnits där i bakgrunden, en fast grund att luta sig mot, en karta som pekar ut riktningen i livet. Relationen till Bibeln gör att jag inte är densamma idag som jag var den gången då jag tog emot Kristus.

”EN BIBEL ÄR EN BIBEL

KAN MAN JU TÄNKA, MEN DET GJORDE NÅGOT MED MIN

RELATION TILL DEN

ATT JAG SJÄLV HADE INFÖRSKAFFAT DEN.”

Att mötet med Bibeln förvandlar är något som jag fått se på nära håll i mitt arbete som bibellärare på Frälsningsarméns bibelskola. Gång på gång har jag fått uppleva vilken skillnad det gör när vi öppnar, läser och reflekterar över ordet. En deltagare på kursen uttryckte det så här i våras när hon slutade: “Det finns ett före och ett efter bibelskolan”. Hon hade ändå varit kristen ett halvt liv, men något hände med henne under kursens gång. Det berodde inte på oss lärare utan på att hon hade tillbringat tid med Guds Ord. Samma sak hör vi varje år från deltagarna. Mötet med Bibeln förändrar oss när vi faktiskt tar oss tid och läser!

Många gånger kan det dock vara lättare sagt än gjort. Vi lever liv som håller ett högt tempo, där vi slits åt olika håll och där ständigt pågående underhållning bara är en knapptryckning bort. Att då avsätta tid till bibelläsning är en utmaning. Men om vi vill växa som kristna, stå stadigt förankrade i li-

vet så behöver vi hitta sätt att få till våra möten med Bibeln. Och är det något jag fått med från bibelskolan så är det vikten av gemenskaper för bibelläsningen. Sammanhang där man gör det tillsammans och där vi blir ansvariga inför varandra, ger ramar till bibelläsningen som är ovärderliga. Så sök dessa gemenskaper, det kan vara gemensam läsning i familjen, en hemgrupp, en bibelstudiegrupp på kåren eller något annat. Kanske ska du söka in till en bibelskola och avsätta ett år för att på allvar fördjupa dig i Guds Ord? Men viktigaste av allt, låt inte din Bibel stå kvar i bokhyllan. Plocka ned den och börja läsa. Den viktigaste bibelläsningen är den som faktiskt blir av! Det är i mötet med Ordet som vår framtid är. g

För mer information om Bibelskola på distans: www.agesta.nu

foto: ågesta folkhöskola

Rasmus Ljungberg, linjeledare bibelskola på distans, Ågesta Folkhögskola.

MINGEL MOT MÄNNISKOHANDEL. Det blev en uppskattad kväll 21 oktober när både kända och okända besökare fyllde Myrorna vid Adolf Fredriks Kyrkogata i Stockholm. Här fick man mötas, handla och lära sig mer om Frälsningsarméns kamp mot människohandel och om Myrornas viktiga roll i arbetet för människor i utsatthet. Intresset var stort och flera tog chansen att ställa frågor om hur de som konsumenter kan göra mer medvetna val.

— Ikväll har vi tillsammans med Myrorna fått möjligheten att berätta om vårt arbete och om hur vi som konsumenter kan handla medvetet och se signaler. Tillsammans kan vi göra skillnad! sade Madeleine Sundell, Nationell samordnare inom Frälsningsarmén.

Missionsbåten Shalom erbjuder spännande äventyr, nya bekantskaper och en fördjupad gudstro.

När tron tar form i vardagen

Från barnkåren i Eksjö till ungdomsgården i Husby och konfaläger – runt om i landet möter Frälsningsarmén barn och unga. Genom kreativ undervisning, varm gemenskap, god mat och trygga rum får en ny generation upptäcka vem Jesus är.

TEXT: KIKI BROMS

På kåren i Eksjö möter Lina Ragnar barn och unga med en tro på att evangeliet måste tala både till hjärtat och fantasin. För henne kommer kreativiteten naturligt.

— Jag tror att det är en gåva från Jesus, säger hon med ett leende. När tron får uttryckas på roliga och oväntade sätt blir den levande. Jag vill att barnen ska förstå, inte bara höra. Hon berättar hur hon använder bilder, färger och rörelse i undervisningen.

— För yngre barn, som jag jobbar med, gillar jag när undervisningen blir kreativ, färgglad och rolig, utan att det blir flamsigt. Att prata dynamiskt och använda hela kroppen hjälper barnen att förstå på riktigt.

Ett av hennes starkaste minnen är från ett barnläger där hon undervisade om hoppet i Jesus. Hon använde en canvastavla där barnen fick skriva ner saker som kändes hopplösa. Sedan målade hon röd färg över allt, som symbol för Jesu blod, och tog bort tejpen som formade ett kors.

— En flicka sa efteråt till sin mamma: ”Nu förstår jag varför Jesus dog på korset.” Det gör mig otroligt glad och uppmuntrad, säger Lina.

Lina tror att även om det kreativa uttryckssättet kan vara en värdefull pusselbit

”EN FLICKA SA EFTERÅT TILL SIN MAMMA: ’NU FÖRSTÅR JAG

VARFÖR JESUS DOG PÅ

KORSET.’ DET GÖR MIG

OTROLIGT GLAD OCH UPPMUNTRAD.”

är hon samtidigt övertygad om att allt börjar i relationer.

— Om jag lär känna barnen blir det enklare att förklara tron på ett sätt som landar. Det handlar om att skapa tillit, inte bara prata.

Att det handlar om relationer håller Amir Moghadam med om. På centrumkåren i Göteborg möter han ungdomar som, precis som han själv, först kom till Frälsningsarmén för gemenskapens skull.

— Jag kom till Frälsningsarmén för ungefär tio år sedan, som en person som sökte

foto: carina tyskbo

Lina Ragnar använder färg, form och fantasi för att göra tron begriplig för barn i Eksjö.

mat, gemenskap och förhoppningsvis nya vänner. Och det var precis det jag fick! berättar Amir.

Det blev starten på en resa från deltagare till kårledare.

— När jag senare blev mer självständig kände jag att det var dags att ge tillbaka. Jag vill försöka skapa samma värme och trygghet som jag själv fick uppleva – genom

Amir Moghadam på Centrumkåren i Göteborg. Genom gemenskap, måltider och ett varmt välkomnande vill han ge ungdomarna samma trygghet som en gång mötte honom.

vänskap och måltider. Vi kallar ungdomarna inte bara deltagare – vi kallar dem vänner. Vänner tar hand om varandra och lämnar inte varandra.

Han tror att något så vardagligt som mat ofta kan vara en väg till relationer och till tro.

— Vi satsar på att bjuda på mat som de unga verkligen tycker om. När ungdomar känner sig sedda och mättade både fysiskt och själsligt behöver de inte söka sig någon annanstans. På det viset byggs relationer upp, säger Amir.

För Amir handlar tron om att leva ut Jesu ord i praktiken.

— Jesus sade: ”Låt barnen komma till mig,” och han var öppen för alla generationer, också barn och ungdomar. Vi vill följa hans exempel och möta människor där de är, oavsett ålder.

När han ser på framtiden känner han hopp.

— Nästan alla våra ungdomar är helt nya i Frälsningsarmén och har kommit in i gemenskapen på samma sätt som jag gjorde en

gång. Om Frälsningsarmén kunde få mig att stanna kvar, då tror jag att de nya också kommer att stanna.

Felicia, som kom ensam från sin kår till sommarens konfirmationsläger med Frälsningsarmén, beskriver även hon hur gemenskapen och tron har förändrat hennes liv.

— Min tro har gett mig något att leva för. Jesus är min räddare och nu har jag börjat hitta glädjen i livet, berättar hon.

Hon bär med sig tuffa erfarenheter av mobbning, men i mötet med tron och nya vänner har något vänt.

— Jag kände mig så välkomnad och inkluderad här, ingen stötte ut en och jag fick så många nya kompisar. Det var tråkigt när allt tog slut efter konfaveckan, men jag bestämde mig för att hålla kontakten med mina nya vänner.

“Jag

har

alltid

velat veta mer om Gud”

När fjortnonåriga Stella-Mae sökte till Frälsningsarméns konfirmationsläger var det med en längtan att förstå mer av Gud, och att hitta vänner som delade tron. Det blev början på en resa som förändrade både hennes vardag och hennes självbild.

– JAG HADE HÖRT MYCKET GOTT OM

KONFAN. Jag har alltid velat veta mer om Gud, men inte riktigt vetat hur jag skulle göra. Dessutom är jag en väldigt social person och ville hitta nya vänner som kunde dra mig mot en starkare tro, berättar Stella-Mae. Under veckorna på lägret fick hon både nya vänner och en ny förståelse för tron. – Det var när vi gick igenom lärosatserna om Jesus som sann Gud och sann människa som allt föll på plats. Efter ett bibelstudium om Markusevangeliets andra kapitel, satt jag länge och tittade ut över vattnet. Den enda tanken jag kunde tänka var: “I Guds ögon är du finare än allt det här.” Då kände jag en värme i hjärtat – jag visste att den helige Ande var där.

Idag försöker hon hålla tron levande även hemma.

Hon börjar varje morgon med att läsa Bibeln innan

hon ens kollar telefonen och försöker bemöta människor med kärlek och förståelse.

– Sådana små saker hjälper mig att ha fokus på Gud, säger Stella-Mae.

Hon berättar att konfan hjälpte henne se hur viktigt det är att ha människor omkring sig som delar tron.

– Mina ledare och vänner hjälpte mig så mycket i början av min relation med Gud. Utan dem hade jag inte varit där jag är idag.

Men allt är inte bara lätt. Vid de tillfällen då hennes tro inte känns lika stark försöker hon hitta vad som dragit henne bort från Gud – och be om hjälp att komma tillbaka.

- Frälsningsarméns läger och samlingar hjälper mig verkligen att få ny motivation, säger hon. Hon tror att fler unga skulle våga söka sig till

kyrkan om det fanns fler naturliga mötesplatser.

– Fredagshäng är jätteviktigt! Att ha kvällar där man bara umgås, pluggar eller gör något roligt tillsammans i kyrkan, gör att man vågar ta med sina kompisar som inte tror. Det kan väcka nyfikenhet på tron, säger hon.

Och om hon fick ge ett råd till någon som ännu inte tror?

– Följ ditt hjärta och var intresserad. Sluta aldrig ställa frågor. Jesus stannar alltid. g

Frälsningsarméns konfirmationsläger samlar ungdomar från hela landet varje sommar. Här kombineras undervisning om Bibeln och tron med gemenskap, samtal, sport och musik. Målet är att skapa trygga rum där unga får växa i tro och identitet.

När Stella-Mae, efter ett bibelstudium, såg ut över vattnet kom tanken ”I Guds ögon är du finare än allt det här.” Då omslöts hon av den helige Andes värme och närvaro.

I Husby, norr om Stockholm, möter Julia Adolfsson ungdomar som sällan haft någon kontakt med kyrkan. För henne började allt med en enkel fråga om att starta upp ett dagkollo i Husby sommaren 2020. Eftersom hon redan innan frågan känt sig kallad dit av Gud tackade hon med glädje ja. Efter tre somrar hade hon lärt känna så många unga i området att hon bad om att få jobba där året runt.

tidigare mött kyrkan.

”I HUSBY TROR MAJORITETEN ATT GUD

FINNS, SÅ DET ÄR

INGA KONSTIGHETER

ATT PRATA OM TRO. VI

MÖTS I EN NEUTRAL

LOKAL SOM INTE SER

UT SOM EN TYPISK

KYRKA – DET GÖR ATT

TRÖSKLARNA BLIR

LÅGA.”

Vi möts i en neutral lokal som inte ser ut som en typisk kyrka – det gör att tröskeln blir låga. Jag vill att alla, oavsett tro, ska känna sig hemma. Efter flera års arbete ser jag hur ungdomarna vågar bjuda med sina vänner, säger hon.

När hon talar om tron gör hon det med värme och poängterar att alla som kommer på samlingarna känner sig helt fria att delta eller inte i aktiviteterna.

Glada deltagare på Frälsningsarméns konfirmationsläger förra sommaren då en stor del av tiden spenderades till havs.

Julia tror att det viktigaste med att arbeta i ett område där många inte är kristna handlar om att skapa trygga rum där tro och respekt går hand i hand.

— I Husby tror majoriteten att Gud finns, så det är inga konstigheter att prata om tro.

— Jag försöker alltid presentera en god och förlåtande Gud som vill människors bästa. Jag tror att frivillighet väcker nyfikenhet. Jesus kärlek talar för sig själv – jag vilar i det. Julia berättar också om hur hon gång på gång ser Guds hand i sitt arbete:

— Gud har sänt kollegor och volontärer på mirakulösa sätt. En gång såg jag en man på en online-gudstjänst och upplevde att Gud sade att han skulle jobba med mig i Husby. Några dagar senare ringde han och frågade om vi hade en ledig tjänst. Det hade vi! Jag hade inte lyft ett finger, men Gud fixade, säger Julia leende.

När hon får frågan vad hon vill säga till andra som drömmer om att starta något liknande svarar hon utan tvekan:

— Josua 1:9. ”Var stark och frimodig. Var inte förskräckt eller förfärad, ty Herren, din Gud, är med dig vart du än går.” Om det är Guds plan kommer saker att falla på plats när du vågar ta de första stegen. g

Julia Adolfsson i Husby, där hon skapar trygga rum för ungdomar. Med värme och respekt bygger hon broar i ett område där få

Häftigt att arbeta för Gud

Hon är den vänliga rösten som möter inringaren i växeln, det varma leendet som välkomnar besökaren, det tålmodiga, lyssnande örat och en lugn motpol till en upprörd stämma.

Receptionisten Elin Karhunen trivs med att vara första anhalten när någon kontaktar Frälsningsarméns Högkvarter i Stockholm.

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: JONAS NIMMERSJÖ OCH PRIVAT

Sedan sommaren 2022 har Elin Karhunen receptionen på Nybrogatan i Stockholm som sin arbetsplats. Hon har även hand om givarservice där hon tar emot samtal från dem som skänker pengar till Frälsningsarméns insamlingar. — De flesta som ringer är glada, positiva och helt fantastiska. Jag får höra så fina och rörande livshistorier om vad Frälsningsarmén har betytt för människor, säger Elin glatt. Som exempel nämner hon ett tidigare sommarbarn i Frälsningsarméns regi som nu i vuxen ålder vill skänka pengar till ”armén” för att ge tillbaka. Någon annan hade en betydelsefull mormor som var frälsningssoldat.

Givarna har ett högt engagemang enligt Elin, och det kan bli prat om allt möjligt. I de fall hon får mindre trevliga samtal är ett lågaffektivt bemötande avväpnande, påpekar hon. — Jag har kontakt med allt ifrån välkända personer till den som inte har mat för dagen. Dessa möten är det finaste med min tjänst, säger Elin.

Hon har märkt att de hjälpsökande blivit betydligt fler på sistone, exempelvis mammor som inte har råd med blöjor till sina barn. Ibland kan den som ringer på entrédör-

precis ha släppts ut från en anstalt och sakna någonstans att sova. När en kvinna som tvingats in i prostitution kom och bad om hjälp kändes det lite tungt, medger Elin. Vid något tillfälle fick hon ringa efter ambulans när en person förlorade medvetandet fram-

”JAG HAR KONTAKT

MED ALLT IFRÅN VÄL-

KÄNDA PERSONER TILL

DEN SOM INTE HAR MAT

FÖR DAGEN OCH DESSA

MÖTEN ÄR DET

FINASTE MED MIN

TJÄNST.”

för henne. Eftersom Elin är den första att möta Högkvarterets gäster har hon ibland känt sig en smula utsatt. Numera har hon möjlighet att larma säkerhetsvakt om det skulle behövas. Oftast kan hon lugnt lotsa

människor vidare till en kår eller verksamhet där personen kan få rätt stöd, men hon har även erfarit dem som uppträtt krävande och aggressivt.

— Då känns det obehagligt – och ibland står jag med handen på larmknappen. Men hittills har det gått bra, säger Elin.

Tre år innan hon satte sig bakom receptionsdisken var hon timanställd som administrativ assistent inom månadsgivande. Då arbetade redan maken Mikael på Högkvarteret. Elins allra första erfarenhet av Frälsningsarmén går dock tillbaka till barndomen i Tranås. Där var Frälsningsarméns Musikkår ett stort och frekvent inslag i stadsbilden med marscher längs huvudgatan som fick invånarna att stanna upp. Elin och hennes syster växte upp i ett kristet hem och hon minns ett samtal i femårsåldern med mormodern i hennes kök då Elin sa: ”Jag blev ju frälst redan när jag var fem år.”

— Jag fattade att alla inte tror på Gud men jag visste att jag gjorde det, kommenterar Elin leende.

Gudsrelationen utvecklades och som 13-åring lät hon döpa sig. Efter estetiskt program på gymnasiet flyttade hon till Uppsala

Den som ringer på telefonen eller dörren till Frälsningsarméns Högkvarter tas emot av Elin som möter människor av alla de slag i sin tjänst.

för att gå två år på Livets Ords bibelskola. Hon ville ta livet på allvar och såg detta som en bra start och inriktning för framtiden. På bibelskolan lärde hon känna Mikael. Elin be-

skriver dem båda som analyserande med stor läslust.

— Det var något särskilt med Mikael, han var en intressant människa, konstnärlig och känslig. När vi skulle umgås vid ett tillfälle undrade han om vi inte bara kunde hänga och läsa varsin bok. Då kände jag att han kunde bli en bra vän, säger Elin.

Med tiden kom relationen att bli mer än så. Frieriet skedde i en vacker park i Tokyo där paret bodde och studerade japanska under två år. Båda hade nämligen fått upp ögonen för landets kultur och historia och för Elin var det en välkommen flykt från hemlandet. Men för att få stanna var man tvungen att prestera väl under studierna. Pressen och rädslan för att kugga på tentor och tvingas åka hem, kändes tuff. Dock klarade hon alla prov.

Kimonoklädda väninnor från tiden i Japan.

Att servera soppa, ta emot samtal och besökare eller förmedla tron genom konst; oavsett form är det tillfredsställande att få vara använd av Gud, tycker Elin.

— Jag har nog aldrig tidigare behövt lägga manken till någonting så pass mycket. Det gav mig insikten att om man verkligen har viljan och kämpar och sliter för någonting, så går det, säger hon.

Efter bibelskolan gick hon på Gotlands Konstskola och stiftade då bekantskap med Frälsningsarméns kår i Visby. Främst gick Elin till pingstkyrkan där men då det inte direkt kryllade av kristna i hennes ålder på ön gjorde samfunden mycket gemensamt.

— Efter min första gudstjänst i Frälsningsarmén blev jag medbjuden till ett födelsedagsfirande hos en tonåring på kåren. Kårledaren var också där. Jag tycker att det var så fint att jag fick följa med, det var en sådan familjefeeling som jag inte hade upplevt i något annat sammanhang, förklarar Elin.

När konstskolan var avslutad hade hon inget sug efter att läsa vidare – hon var less på den egocentrering hon kände av i den världen. Tydligen var det fler som höll med för hon berättar om en lapp på skolans an-

”JAG UPPSKATTAR ATT FRÄLSNINGSARMÉN FOKUSERAR MER PÅ

DEN UTSATTA MÄNNISKAN, GUDS BARN, ÄN VEM SOM HAR STARKAST TRO”

slagstavla med texten: ”Om du vill göra någon skillnad – gå och arbeta i ett soppkök!”

— Nu arbetar jag ju inte ett soppkök, men jag får göra någonting för Gud, och det är inte lönen som är det viktiga. Även om det kan vara träligt att gå upp på morgonen så får jag jobba för honom och det är jättehäftigt, understryker Elin.

— Och jag uppskattar att Frälsningsarmén fokuserar mer på den utsatta människan, Guds barn, än vem som har starkast tro, tilllägger hon.

Någon dröm om barn och en stor familj har inte funnits hos Elin och Mikael men i trerummaren huserar även två katter, trots att Elin tidigare tyckte att de var en obehaglig djurart.

— Men de är ju helt fantastiska! De gör ingenting, bara existerar. De är varma, kravlösa och vill alltid vara nära och man kan

Elins konstutställning på Hornsgatan 96 senare i vår, bjuder på personliga och andliga motiv.

gråta i deras päls och sitta och titta på dem en hel dag, säger Elin med glimten i ögat.

På senare tid har Elin återfått glädjen i skapandet. Även om hon fortfarande inte är intresserad av att bygga en karriär i den branschen vill hon ära Gud genom konsten. I vår ställer hon ut ett 15-tal verk på ”Galleri Hornsgatan 96” på Söderkåren. Mycket Gud och katter utlovas som tema och motiv på tavlorna.

— Det känns som ett naturligt steg, jag har blivit uppmuntrad att ställa ut där. Det är jättefina lokaler så det är klart att jag vill ta chansen, kommenterar Elin.

Något annat hon fått beröm för är hennes ordkonst, till exempel när hon hållit en andakt. Hon tycker om att formulera sig och dikta ihop halvlånga texter, även om otillräcklig förberedelse gör henne nervös. Hon drar paralleller till tavelmåleri eller teaterspel.

— Det är någonting utanför mig själv som ska förmedlas. Det har en tydlig tidsram, är kompakt men personligt och ska fungera där och då för den som lyssnar eller står framför tavlan, förklarar Elin.

— Någon typ av kallelse är jag säker på finns för mitt liv, eventuellt förknippad med konst och ett annat land. Men i vilken kyrka eller regi och så vidare låter jag vara osagt. Jag har ännu inte hittat min väg där riktigt än - men det är något jag drömmer om, avslutar hon hemlighetsfullt. g

fakta

ELIN KARHUNEN

Ålder: 35 år.

Bor: I lägenhet i Uppsala.

Familj: Gift med Mikael, 2 katter.

Fem egenskaper: Perfektionist, högkänslig, sarkastisk, envis, tålmodig.

Sysselsättning: Receptionist och hjälper till med givarservice på Frälsningsarméns Högkvarter i Stockholm. Intressen utanför jobbet: Konst och måleri (helst olja/tempera), läsa böcker – allt utom deckare och biografier.

Motto: Ingenting som sker av stress blir vackert.

Bäst med att arbeta för Frälsningsarmén: Möjligheten till djupare samtal runt fikabordet och att få vara i tjänst för Gud.

Störst utmaning i arbetet: Att förena ett professionellt arbetssätt med en varm och öppen gemenskap där alla känner sig välkomna.

Tidigare roller i Frälsningsarmén: Administrativ assistent.

Favoritbibelord: Psalm 27, som handlar om Guds gemenskap och skydd mot rädslor. Som barn var jag väldigt rädd nattetid och när jag slog upp Bibeln på måfå hamnade jag i det kapitlet.

Från banbrytande musikläger i Västra Stockholm till gemenskap i Bergsjön och trygghet för ukrainska barn i Oskarshamn –tre missionella initiativ visar hur Frälsningsarmén förvandlar tro till handling och sprider hopp där det behövs som mest.

TEXT: TERESIA JANSSON, CARINA TYSKBO

Så satsade vi missionellt

LENA OCH MIKAEL VIGART, BERGSJÖN

Frälsningsofficerare i

Bergsjön, Göteborg.

Leder satsningen

Bergsjön Together.

Missionellt initiativ: Bergsjön Together

Helhetsinriktad satsning i utsatta Bergsjön med fokus på hopp, tro och gemenskap. Genom skolprojekt, fotboll, bibelgrupper, språkkafé och husmöten skapas långsiktiga relationer där människor kan känna sig sedda och trygga. Målet är en vardagsnära och uthållig närvaro, där samtal om tro och mening sker naturligt.

Vilka deltar och hur når ni dem?

Deltagarna består av barn, ungdomar, vuxna och familjer med olika bakgrund, språk och livssituation. Genom skolprojektet Light On, kaffevagnen, samarbeten med Familjebostäder och lokala skolor samt evenemang i området får vi kontakt med människor. Mötesplatsen vid Rymdtorget fungerar som musikkafé, medan exempelvis språkkafé och Alpha-kurser hålls i Frälsningsarméns lägenhet. Ofta sprids ryktet genom relationer – man tar med en vän eller stannar spontant för samtal.

Syfte och missionella inslag

Målet är att skapa hopp och bygga gemenskap grundad i Guds kärlek, där människor möts på ett varmt och personligt sätt och får möta Jesus. Bön och lyhördhet för Anden präglar allt vi gör, och samtal som börjar

i vardagen leder ofta vidare till tro, mening och fördjupade relationer. Närvaro över tid är centralt – att visa att vi är här för att stanna.

Roligast och mest utmanande

Roligast är att se människor blomma när de känner sig sedda och hemma. Flera uttrycker att de inte känt sig bekväma i vanliga gudstjänster, men att de här får en gemenskap som känns äkta. Utmaningarna handlar om språk, kulturkrockar och religiösa spänningar, som att vissa kvinnor hindras från att komma när männen förstår att verksamheten är kristen. Men vi fortsätter att be, visa kärlek och tålamod och vara uthålliga.

Framtid och gemenskap

Bergsjön Together är ett långsiktigt kall. Vi drömmer om större lokaler med öppna mötesplatser, själavård, second hand och barnverksamhet. Kontaktytan växer ständigt, fler vill engagera sig och Gud verkar genom oväntade personer – som tolken som dök upp precis när han behövdes. Under året har vi genomfört Hönö-utflykt, Alpha-dag och medverkat på Tellusfestivalen.

Tips

Var uthållig, bygg relationer i bön och lyhördhet. Fokusera på genuina möten framför perfekta program – det är gemenskapen som förändrar liv och öppnar för tro. Visa att du är där för att stanna.

GABRIEL THSIDIMU, VÅRBY GÅRD

Ungdomskonsulent, verksamhetsansvarig för

Frälsningsarmén i Vårby Gård. Ledare för projektet Music Camp.

Missionellt initiativ: Music Camp

Musikprojekt med åtta tillfällen under juli månad på Frälsningsarméns kår Home Stockholm. Unga lärde sig grunderna i låtskrivning, att skapa beats, spela in och om hur musikbranschen fungerar.

Vilka deltog och hur nådde ni dem?

Elva killar och en tjej, 13–19 år, de flesta utan tidigare erfarenhet av musikskapande. Vi bjöd in via kontakter inom skola/fritid, lokala nätverk och sociala medier. Endast en av deltagarna hade koppling till Frälsningsarmén, men vi fokuserade på inkludering och gemensamma värden som respekt, positivitet och att varje människa är värdefull och unik.

Syfte och missionella inslag

Syftet var att ge unga en trygg plats för kreativa uttryck, positiva förebilder och personlig och social utveckling. Musik är ett starkt verktyg kopplat till identitet, självförtroende, mening, tillhörighet och bearbetning av erfarenheter. Lägret genomsyrades av kristna värderingar och det var viktigt att musiken skulle användas som positiv kraft – att skapa hiphop-låtar med äkta känslor och upplyftande budskap, som motvikt till negativa och våldsbejakande texter.

Roligast och mest utmanande

Den största utmaningen var tidsbristen, då ambitionerna var många och stora. Roligast har varit att se deltagarnas engagemang, snabba utveckling och stolthet över sina egna texter och låtar. De har uttryckt att det varit väldigt kul och att de lärt sig mycket – både om musik och om sig själva.

Framtid och gemenskap

Vi har hållit kontakt med deltagarna efteråt och bjudit in till andra aktiviteter på Home. Flera har fortsatt skapa musik på egen hand. Målet är att Music Camp blir ett återkommande initiativ eller en fast del av verksamheten.

Tips

Bygg och vårda relationer – skapa förtroende och en miljö där unga känner sig sedda. Struktur och tydlighet är viktiga, men också flexibilitet och lyhördhet. Fokus på kreativitet och gemenskapsbyggande framför prestation.

Missionellt initiativ:

NICOLAJ VOLLBURG OCH MARINA

BRATTERUD

Kårledare Frälsningsarmén Oskarshamn. Ansvariga för sommarlägret för ukrainska barn 2025.

Sommarläger för barn från Ukraina

Två veckor i Misterhults skärgård gav 40 barn från krigsdrabbade områden möjlighet att andas ut, leka, skratta och vara barn igen. Lägret kombinerade roliga aktiviteter med vardagliga samtal som skapade trygghet och gemenskap.

Vilka deltog och hur gick lägret till?

Barnen, 9–14 år, valdes ut i samarbete med Frälsningsarmén i Lviv. Flera hade förlorat anhöriga eller tvingats fly sina hem. Barnen reste tillsammans med ukrainska ledare och några föräldrar till Sverige, där dagarna fylldes av lekar, talangjakt, paddling, segling, utflykter, men också vardagliga samtal om tro. Barnen provade saker de aldrig tidigare upplevt.

Syfte och missionella inslag

Syftet var att ge barnen en paus från krigets verklighet och låta dem uppleva kärlek, gemenskap och glädje. Missionen manifesterades i både handling och ord – genom bön, andakter, lovsång och omsorg. Lägret blev ett konkret uttryck för Guds kärlek och ett sätt att sprida hopp och trygghet mitt i traumatiska erfarenheter.

Största utmaningarna och glädjeämnena

Logistiken var omfattande: visum, transporter, försäkringar, språk och ansvaret för 40 minderåriga. Tack vare noggranna förberedelser, samarbeten och volontärer löstes utmaningarna. Den största glädjen var att se barnen slappna av, skapa vänskap och våga prova nya saker.

Samarbete och praktiskt upplägg

Initiativet genomfördes tillsammans med Shalom Mission och i nära samarbete med lokala företag, kyrkor och privatpersoner som bidrog med mat, kläder, gåvor och volontärer. Inför resan skickades en buss med förnödenheter ned till polska gränsen, där barnen mötte ledarna som följde dem till Sverige.

Tips

Börja i bön, följ visionen Gud lagt på hjärtat och samarbeta brett. Var öppen för hjälp från oväntat håll. Mission handlar lika mycket om trygghet, mat och närvaro som om ord. Kärlek i handling talar starkast och skapar förutsättningar för tro, hopp och gemenskap. g

Tips

Rekordstort intresse för Alpha

”Jag har aldrig varit med om ett så stort intresse för en Alpha-kurs”. Det säger Rolf Karlsson, som lotsar människor i Sala vidare i den kristna tron. Han framhåller vikten av respekt, värme och öppenhet, samt att inte vara dömande eller förringa de enkla frågorna hos deltagarna som söker en trygg hamn i en värld som skakar.

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: TERSIA JANSSON, CARINA TYSKBO

Namn: Rolf Karlsson.

Titel: Pensionerad frälsningsofficer.

Officer sedan: År 1969.

Tjänstgjort tidigare: På ett tiotal orter som bland annat kårledare, divisionschef och ungdomssekreterare.

Gör nu: Medlem i kåren i Sala, predikar, leder kurser med Alpha-upplägg tillsammans med frun Ann-Helene.

Hur får ni nya deltagare till kurserna?

Tack vare ”Café William och Secondhand”, där vi även erbjuder arbete och praktik, har kåren blivit en samlingsplats i Sala. Det har gett många kontakter så att vi inte har behövt gå ut och bjuda in till Alphan. Där jag varit tidigare annonserade vi ibland men det är olika vad som fungerar bäst. Jag tror främst på att en vän tipsar en vän så att det sprids som ringar på vattnet.

Hur resonerar du kring gruppens storlek?

Det har varit ett angenämt problem då vi haft 20 deltagare som sällan missat några tillfällen. Det fungerar bra med en gemensam inledning där vi kanske ser ett filmavsnitt och sedan delar upp oss i två grupper. Vi har alltid samma indelning för att bättre lära känna varandra. Fler än 10-12 i ett samtal är nog inte så bra, 7-8 personer är kanske optimalt. Sedan avslutar vi alla tillsammans och hör hur diskussionerna har gått, det kan bli ganska intressant.

Hur hanterar man svåra, laddade frågor på bästa sätt?

Visst kan det bränna till ibland men då är det

viktigt med värme och respekt och att inte ha en dömande attityd. Det är också bra att låta Guds ande verka och låta bibelordet tala för sig självt. Saker klarnar och förtydligas när man läser tillsammans.

”FOLK BEHÖVER

KÄNNA SIG ACCEPTERADE SOM DE ÄR. TRON ÄR EN PERSONLIG UPPLEVELSE SOM INTE KAN TVINGAS FRAM.”

Hur hanterar man att deltagarna är på olika nivå trosmässigt samt olika öppna och pratsamma?

Den som varit med länge kan berätta om sina erfarenheter och tidigare funderingar och den som är ny i tron kan ställa frågor. Det är

Tips för en lyckad Alpha-kursomgång

• Börja gärna med fika för att mjuka upp atmosfären.

• Var intresserad och väl förberedd och se den nuvarande kursomgången som den viktigaste hittills.

• Försök få alla i gruppen att yttra sig och vara delaktiga, och se till att samtliga –oavsett var de befinner sig i tron – känner att deras tankar och frågor är viktiga.

• Även om det finns ett material att följa bör man vara öppen för deltagarnas övriga funderingar.

• Erbjud stöd och förbön och ha gärna en särskild grupp som ber för Alpha-deltagarna och ledarna.

viktigt med respekt, öppenhet, att inte se ner på de enkla frågorna men också att ingen tar över och dominerar samtalet. Bjud in alla att dela sina tankar och åsikter. Majoriteten av våra deltagare är nya i tron och då kan det ju vara en utmaning att få dem att växa vidare.

Hur kan man få deltagarna att trivas i gruppen och på kåren?

Folk behöver känna sig accepterade som de är. Tron är en personlig upplevelse som inte kan tvingas fram. Vi startar alltid med fika för att värma upp men vi vill erbjuda något mer än kaffe och kaka. Många bär på evighetsfrågor och undrar vad som händer efter döden. Jag tror att det är viktigt med en tillhörighet där man kan dela med sig av dessa. De flesta som går Alpha hos oss har hittat gemenskapen via vårt kafé. En del lider av ensamhet eller tidigare missbruksproblema-

tik och då kan vår drog- och alkoholfria miljö betyda mycket.

Hur skapar man intresse så att de vill fortsätta fördjupa sin tro och vara en del av gemenskapen?

Det är viktigt att erbjuda något efter Alpha. Tidigare gjorde vi en repris på begäran av deltagarna. Därefter hade vi en bönekurs med boken ”Lär oss att be – en enkel guide för vanliga människor” av Pete Greig. Sedan fördjupade vi oss i Apostlagärningarna och efter det ville en ny medlem att vi skulle gå igenom Hebréerbrevet. Jag tror att vi ser en väckelse nu för jag har aldrig varit med om ett så stort intresse för en Alpha-grupp! Och de vill ha en fortsättning. I det osäkra världsläget är det nog en trygghet att ha en tro.

Finns det några fallgropar man som Alpha-ledare bör undvika?

Motsatsen till ovanstående. Om jag som ledare går på rutin och det blir slentrian så märker deltagarna att man inte är engagerad. Eller att låta de snacksaliga ta över så att inte alla kommer till tals.

Vad är det bästa med att leda dessa grupper?

Att läraren och evangelisten i mig kan påverka andra att bli Jesu lärjungar. Jag blir så glad när människor tar till sig ordet och växer i tron. Jag hoppas att de mognar så att

Fikahörnan i second hand-butiken – en del av den gemenskap som gjort kåren till en samlingsplats.

• Startade i kyrkan Holy Trinity Brompton (HTB) i London år 1977.

• Var ursprungligen en föreläsningsserie för människor som nyligen funnit en tro.

• Omvandlades till kurs för den som var nyfiken på den kristna tron när Nicky Gumbel övertog ansvaret för Alpha år 1990.

• Intresset för det effektiva evangelisationsverktyget sköt snabbt i höjden. Materialet är översatt till 120 olika språk och tiotals miljoner människor har gått en kurs.

• Under åren har innehållet uppdaterats och moderniserats. Nu finns exempelvis ungdoms-Alpha och Alpha online.

Källa: Alpha Sverige fakta

de i frimodighet kan vittna för andra om det kristna budskapet. I Romarbrevet 10:9 står det ju: ”För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst.” (SFB15) Jag är tacksam över att ha fått leda så många Alpha-grupper i flera olika städer och det känns fantastiskt bra att kunna vara till användning fortfarande. g

ALPHA

Hoppet växer ur jorden

Frälsningsarméns projekt i Malawi ger småbönder verktyg för hållbar odling och utbildning. Samtidigt stärks kvinnorna ekonomiskt. ”Jag kunde köpa getter. När torkan kom sålde jag några av dem, på så sätt försörjdes min familj”, säger en av bönderna.

TEXT: CARINA TYSKBO, JONAS NIMMERSJÖ FOTO: FRÄLSNINGSARMÉN I MALAWI, CLAES JOHAN ALEXANDERSSON

Solen står högt över fälten i Karonga i norra Malawi. Marken är torr och sprucken efter månader utan regn. Men på ett av fälten växer majsplantorna gröna och kraftiga. Här arbetar en kvinna som för bara några år sedan kämpade för att få fram tillräckligt med grödor för sin familj. — Förr kunde jag bara skörda fem säckar majs, berättar hon. Efter att jag började med den nya metoden får jag tio säckar. Nu har vi mat hela året.

Den nya metoden kallas Conservation Agriculture – ett hållbart sätt att odla där jorden täcks och skyddas, vatten bevaras och växtrester återanvänds. När torkan slår till står grödorna emot bättre, och skörden räcker längre.

I samma område möter vi en man som tidigare var med i en spar- och lånegrupp, en så kallad Village Saving and Loan Association (VSLA). Där sparar bybor pengar tillsammans och kan låna till små investeringar.

— Jag kunde köpa några getter. När torkan kom sålde jag några av dem och kunde försörja min familj, säger han. Djuren blev skillnaden mellan hunger och överlevnad.

För många i byarna har dessa enkla strukturer blivit en livlina. Genom gemensamt

sparande skapas trygghet och handlingskraft.

— Mina fyra getter gjorde att jag klarade mig. Jag känner att jag har fått hopp, berättar en kvinna.

”NÄR KVINNOR FÅR KUNSKAP OCH TILLGÅNG

TILL RESURSER

FÖRÄNDRAS HELA BYAR.”

Bakom berättelserna står projektledaren Oswell och hans team i Frälsningsarmén i Malawi.

— Vi brukade titta mest på siffror, säger han. Men nu ser vi människorna bakom siffrorna. Genom deras berättelser kan vi förbättra vårt arbete.

Oswell ansvarar för uppföljningen av projektet, det som kallas Monitoring and Evaluation. Det betyder att resultat mäts nära människorna själva – inte bara i statistik utan i verkliga liv.

— När någon kan skörda dubbelt så mycket majs, när en familj klarar en torka tack vare getter, eller när kvinnor får makt över sin ekonomi – då vet vi att vi gör skillnad, säger han.

Projektet Wash and Resilience handlar inte bara om jordbruk utan också om rent vatten, sanitet, sparande, jämställdhet och klimatmotståndskraft. Genom utbildning i hållbar odling, spargrupper och lokalt ledarskap får människor verktyg att själva förändra sin framtid.

För Oswell är det tydligt att utvecklingsarbetet måste bygga på delaktighet.

— Det handlar inte om att dela ut hjälp, utan om att stärka människor så att de själva kan stå stadigt, säger han.

Frälsningsarmén i Malawi arbetar också långsiktigt med kvinnors egenmakt. Förra året samlades närmare tusen kvinnor från hela landet till en nationell samling om rättigheter, ekonomi och kampen mot barnäktenskap. I huvudsak kom de från kårernas Hemförbund/Home league som är Frälsningsarméns internationella kvinnoförbund.

— När kvinnor får kunskap och tillgång till resurser förändras hela byar, säger Chris-

Tillsammans mot fattigdom. Genom Spar- och lånegrupper (VSLA), får kvinnorna större ekonomisk trygghet, stärkt självförtroende och möjlighet att själva fatta beslut som gynnar familj och barns utbildning.

— När kvinnor får kunskap och tillgång till resurser förändras hela byar, säger Christina Jeppson, som förra året deltog i en stor nationell samling med tusen kvinnor från hela Malawi.

tina Jeppsson, ledare för Frälsningsarméns kvinnoarbete i Sverige.

Resultatet blev att fler familjer klarade sig genom torrperioder, fler barn gick till skolan och fler kvinnor tog plats i byarnas beslutsoch spargrupper. Ett hållbart jordbruk ger inte bara mat, det skapar hopp, gemenskap och framtidstro.

I byarna har projektet också introducerat marknadsdagar och gemensamma insatser för lagring, så att överskott kan säljas i stället för att gå till spillo. Lokala ledare berättar att de nu planerar grödor bättre, sparar för

”RESULTATET BLEV ATT FLER FAMILJER KLARADE

SIG GENOM TORRPERIODER, FLER BARN GICK

TILL SKOLAN OCH FLER

KVINNOR TOG PLATS I BYARNAS BESLUTS- OCH SPARGRUPPER.”

skolavgifter och investerar i småföretag –från biodling till en enkel spannmålskvarn. Projektet utbildar även i fröförvaring, skadedjursbekämpning och enklare efterskördstekniker, så att jordbrukarna kan få bättre betalning för sina grödor.

— Donatorer från Sverige har bidragit med verktyg, fröer och fortbildning, och flera lokala grupper vittnar om ökade inkomster och större trygghet i hemmen. Dessa konkreta insatser visar hur små förbättringar i arbetsmetoder och marknadskunskap kan ge effekt, avslutar Christina Jeppsson. g

fakta FRÄLSNINGSARMÉN I MALAWI

• Malawi ligger i sydöstra Afrika och gränsar till Tanzania, Zambia och Mocambique.

• Det är ett av världens fattigaste länder, hårt drabbat av torka, sjukdomar och korruption.

• 84 procent av befolkningen lever på landsbygden och cirka 11 miljoner människor försörjer sig på småjordbruk.

• Jordbruket står för över en tredjedel av BNP och 90 procent av exporten.

• Viktiga grödor är majs, kassava, sötpotatis, ris, durra, jordnötter och linser.

• Frälsningsarmén har samarbetat med Malawi i drygt åtta år, kring hållbart jordbruk, vattenförsörjning och kvinnors egenmakt.

• Projekten stöds av Svenska Missionsrådet och bidrar till ökad motståndskraft mot klimatförändringar och fattigdom.

ÄR DU NYFIKEN PÅ ATT SKRIVA TESTAMENTE?

Vår broschyr hjälper dig att reflektera över vad som är viktigt för dig, och ger praktisk vägledning om hur du upprättar ett giltigt testamente.

Beställ den gratis idag.

fralsningsarmen.se/testamente

Scanna med mobilen för att läsa mer

Ett år för den älskade

Daniel Viklund

En unik andaktsbok som dag för dag under ett år tar oss med på en vandring genom Johannesevangeliet.

Libris bokförlag libris.se

foto: unsplash/pauline heidmets

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan.  Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

FRÅGA & SVAR

En god Gud besegrar ondskan

EN VANLIG FRÅGA från personer som ännu inte känner Jesus är: ”Om det finns en god Gud, varför finns det så mycket lidande?” Tomas Samuel, soldat och bibellärare på Frälsningsarmén Home, svarar:

— Frågan utgår från tanken att om ondska och lidande finns så kan det inte finnas en god Gud. Men är inte själva frågeställningen tvärtom ett bevis på att Gud finns? Om det inte finns en god och kärleksfull Gud som skapat oss till sin avbild – varför har vi då problem med ondskan?

Finns det en objektiv sanning om rätt och fel, gott och ont så måste vi fråga oss var den sanningen tar sin utgångspunkt i. Varifrån kommer vår starka övertygelse om den inte har sitt ursprung hos Skaparen?

Är vår existens endast resultatet av en serie slumpmässiga händelser så finns ingen grund för vår uppfattning. Vårt problem med ondskan är ett bevis för att tillvaron har sitt ursprung hos en god Guds existens, och inte tvärtom. Bibeln är berättelsen om hur Gud sätter en plan i verket för att besegra ondskan! g

Befordrade till härligheten

Major Gunvor Karlsson, Västerås

Arne Lindell, Nässjö

Inger Eklund, Västervik

Sonia Pilsmo, Västervik

Jan Andersson, Ystad

Kjell Andersson, Eskilstuna

Doris Ohlsson, Örebro

Kenneth Lagerström, Arlöv

Wincent Wiberg, Stockholm

Dora Brodin, Umeå

Hans Wahlman, Uddevalla

Inger Dimberg, Nässjö

Lilly Stefansson, Malmö

Bibelordet

”Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft.”

Filipperbrevet 4:13

Visst kan det ibland kännas som att kraften håller på att ta slut? Listan växer dag för dag på allt man måste göra, allt man borde göra och allt som man vill göra. För mig har det en tendens att köra ihop sig och jag inser snart att min egen kraft är begränsad kring vad jag mäktar med. Ett bibelord jag ofta återkommer till då, och gärna delar med mig av, är ordet från Filipperbrevet 4:13. Det påminner mig om att det finns ett alternativ till att kämpa i egen kraft. När vi står kraftlösa själva kan vi vända oss till honom som är kraftkällan, Jesus Kristus. Genom hans kraft kan vi förmå – ja, vad stod det i bibelordet? Allt. Vilka utmaningar du än står inför så kom ihåg var kraften finns. Hos honom kan vi också finna den vila vi behöver. Han har omsorg om oss och har lovat att vara med oss alla dagar.

Elisabeth Grahn Sekreterare för Andlig utveckling Frälsningsarmén

Bön

Herre, ytterst är du den enda som kan rädda alla människor till ande, kropp och själ. Därför ber vi med profeten Jeremias ord: ”Hela du mig, så blir jag helad. Fräls mig du, så blir jag frälst. Ty du är min lovsång.”

I Jesu namn, amen.

Jeremia 17:14

Material och resurser för kårer och verksamheter fralsningsarmen.se/verktyg

Här finner du verktyg, tips och idéer för arbetet i kåren/verksamheten:

Stridsropet ges ut med fyra nummer under 2026. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.

foto: shutterstock

Tomas Samuel

foto: teresia jansson

1,8 MILJONER SVENSKAR LEVER I FATTIGDOM

Marginalerna är små för många barnfamiljer, och allt fler hamnar i ekonomisk utsatthet. Vi kan hjälpa, men våra verksamheter behöver mer resurser än någonsin för att möta de ökande behoven. Därför har din gåva aldrig varit viktigare.

Ge din gåva nu