Page 1

Nr 1 | 2017

Krönikan

Ensam är inte starkast. Det har kommunerna i Göteborgsregionen tagit fasta på genom att i väsentliga delar ta sig an frågan om kompetensförsörjning gemensamt. Cecilia Bokenstrand, chef GR Välfärd och FoU i Väst

En tidning från

sid 3

FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET

Yrkesresan

– ett introduktionsprogram för nya socialsekreterare inom barn och unga Socialsekreterare som är nyanställda inom myndighetsutövning barn och unga behöver stöd för att klara det utmanande uppdrag som deras jobb innebär. Därför har GR-kommunerna gått samman och skapat Yrkesresan.

sid 10-11

Kungälv har en plan för social hållbarhet

De ska främja behovsdriven innovation i din kommun

Mera svenska bättre hälsa – i väntan på ett språk

sid 14-15

sid 12-13

sid 18-19

GRKOM.SE/VALFARD


FOURUM FoUi Väst/GR | Nr 1 2017

INNEHÅLL Mer kunskap om aktuella arbetsmarknadsfrågor s. 4–5 s. 5 Tankar och verktyg för att utföra förbättringsarbete Så kan stöd till föräldrar med placerade barn förbättras s. 6

Ungdomsmottagningar kartläggs och utvärderas s. 9

Introduktionsprogram för nya socialsekreterare inom barn och unga

s. 10–11

s. 7 Stöd i hemmet till föräldrar med kognitiva svårigheter

Konsekvenser av obehandlad depression hos äldre

s. 8–9

s. 10 Tidiga insatser för barn, unga och föräldrar i Lerum s. 12–13 Här är AllAgeHub-ombuden i din kommun

Social översiktsplan i Kungälv s. 14–15 Trygghetsbostäder i Lundbypark s. 16–17 Språkinlärning och hälsa bland vuxna invandrare s. 19

Plats på scen för GR-kommunernas verksamheter

s. 22–23

Mera svenska bättre hälsa – i väntan på ett språk

s. 18–19

s. 20–21 Psykisk (o)hälsa kartlagd i två Göteborgsstadsdelar s. 21 Stärkt kompetens att ta emot nyanlända s. 24 En väg vidare mot utbildning och gemenskap

Premiär för serviceförarutbildning i bemötande s. 25

Nya grepp för minskad sjukskrivning s. 28 Skillnader för både brukare och organisation s. 29

Inspiration och nya idéer kring mottagande

s. 30–31

ANSVARIG UTGIVARE Cecilia Bokenstrand, cecilia.bokenstrand@grkom.se REDAKTÖR Märit Malmberg Nord, marit.malmberg.nord@grkom.se GRAFISK FORMGIVNING OCH REDIGERING Anna Karlsson, anna.karlsson@grkom.se

2

Skuggning ska belysa funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden

s. 26–27

s. 31 Att trivas, stanna eller lämna? s. 32 Kommande kurser och konferenser

TRYCK Lenanders Grafiska AB FOTO PORTRÄTTBILDER Tony Dahl, sandsjo.com, Märit Malmberg Nord, Maja Milch Sabelsjö, Linda Andersson, Peter Lindgren, Mije Morina. PRENUMERATION Att prenumerera kostar inget. Skicka ett mejl till fou@grkom.se och ange om du vill ha tidningen i pappersformat eller per e-post.


FOURUM FoU i Väst/GR | Nr 1 2017

KRÖNIKA Strategisk kompetensförsörjning – så mycket mer än rekrytering Just nu är det stort fokus på strategisk kompetensförsörjning och utveckling inom välfärdssektorn. I kommunerna har svårigheterna att rekrytera rätt kompetens accelererat och prognoser pekar på att denna utmaning kommer att bli än större i framtiden. För kommunerna som arbetsgivare finns starkt förenklat tre huvudstrategier för kompetensförsörjning: Satsa på att behålla och utveckla befintlig personal, rekrytera ny personal samt vidga rekryteringsbasen och få in och rusta även de grupper som idag står långt från arbetsmarknaden. Samtliga dessa strategier är nödvändiga för att kommunerna ska klara sitt välfärdsuppdrag på sikt. Men det räcker inte. För att strategierna ska bli verkningsfulla krävs också långsiktighet och systematik och att insatserna tar sin utgångspunkt i nyanserade och återkommande behovsanalyser. Ensam är inte starkast och det har kommunerna i Göteborgsregionen tagit fasta på genom att i väsentliga delar ta sig an frågan om kompetensförsörjning gemensamt. Det märks tydligt i det här numret av Fourum som innehåller flera exempel på hur

vi genom forskar- och analysstöd, kompetensutveckling och implementeringsstöd arbetar för att stödja GR-kommunerna i deras strategiska kompetensförsörjning. Aldrig förr har intresset för att delta i de fortbildningsaktiviteter som GR Välfärd och FoU i Väst erbjuder varit större och sett till antalet deltagare har vi noterat all-time-high det senaste året. Till de återkommande inslagen i vårt utbud av kompetenssatsningar hör de så kallade Mötesplatserna som presenteras lite mer ingående på sidan 22-23. En allt viktigare aspekt av att behålla och utveckla personal handlar om att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Under de senaste åren har vi sett hur sjukskrivningstalen till följd av psykisk ohälsa går upp i många människonära yrken. Det är en utveckling som måste brytas och där mer kunskap behövs. I projekt HälsoGReppet tar vi oss an de här frågorna, läs mer på sidan 28. I reportaget om Yrkesresan berättar vi stolt om en innovativ och ambitiös satsning som

Följ oss på Twitter! Under namnet @GR_Valfard twittrar vi inom det sociala området, hälso- och sjukvård samt arbetsmarknad.

vi gör tillsammans med samtliga GR-kommuner för att öka kompetens och stabilitet bland personal i den sociala barn- och ungdomsvården. Inledningsvis är syftet att ge nya socialsekreterare inom myndighetsutövning barn och unga en bra start i yrket. På sikt kommer Yrkesresan också att erbjuda kompetensinsatser för mer erfarna socialsekreterare, arbetsledare och chefer. Yrkesresan fokuserar alltså på den sociala barn- och ungdomsvården men inom flera andra områden efterfrågar kommunerna liknande gemensamma introduktionssatsningar. Utifrån det stora intresset är det högst troligt att vi kommer att bygga vidare med nya spår utifrån den gemensamma plattformen. Vilka målgrupper som står på tur får vi återkomma till. Helt klart är att det är kommunernas behov och prioriteringar som blir avgörande. Resan har börjat. Tag plats!

Cecilia Bokenstrand Chef GR Välfärd och FoU i Väst

Följ oss på Facebook! Följ vår Facebooksida FoU i Väst/ Göteborgsregionens kommunalförbund Gilla även GR - Göteborgsregionens kommunalförbund, på Facebook för att ta del av senaste nytt från hela GR:s verksamhet. 3


FOURUM FoUi Väst/GR | Nr 1 2017

Mer kunskap om aktuella arbetsma Mätning av arbetstyngd bland socialsekreterare, praktikprogram för nyanlända, assisterande tjänster och ungdomars insteg på arbetsmarknaden. Det är några av de högaktuella arbetsmarknadsfrågor som FoU i Väst/GR arbetar med just nu. Det har gått fyra år sedan FoU i Väst/GR med stöd av de kommunala arbetsmarknadsenheterna i Göteborgsregionen började bygga upp en kunskapsplattform kring det kommunala arbetsmarknadsuppdraget. – Vi bottnar alltid i den praktiska verksamhetens problem och jag upplever att vi genom de nätverk vi har i GR-kommunerna har bra möjligheter att fånga upp de behov som verksamheterna har, säger Gunilla Bergström Casinowsky som är forskare vid FoU i Väst/GR. Arbetstyngdsmätning

I takt med att man har byggt upp kompetens kring arbetsmarknadspolitiken och arbetslivets förutsättningar har FoU i Väst/GR också fått uppdrag inom arbetsmarknadsområdet från andra håll, exempelvis Sveriges Kommuner och Landsting och Västra Götalandsregionen. Ett av de uppdrag som röner störst intresse just nu är kvalitetssäkring av ett instrument för arbetstyngdsmätning som prövats inom socialtjänsten i Göteborgs Stad. – Det är ett arbetsvetenskapligt projekt inom det sociala området där det finns stora förväntningar på att få fram en metod för att mäta socialsekreterarnas arbetsmängd, för att på så sätt få stöd i att fördela arbetet, men också för att synliggöra socialsekreterarnas arbetssituation. Ett annat uppmärksammat uppdrag är På rätt plats, GR:s praktikprogram för nyanlända samhällsbyggare. Målet med pro-

4

Vårt signum är att vi är flexibla, praktiknära och att vi ganska snabbt kan komma med insikter och reflektioner som kan hjälpa verksamheterna att själva ta tillvara på och utveckla olika arbetssätt. Gunilla Bergström Casinowsky, forskare vid FoU i Väst/GR

jektet är att arbetsgivare ska få eftertraktad kompetens och att vägen till jobb på den svenska arbetsmarknaden kortas. Här, precis som i många andra utvärderingsuppdrag, intar FoU i Väst/GR rollen som följeforskare. Det innebär att man löpande går in och reflekterar utifrån befintlig kunskap om metod och teori och ställer det i relation till projektets mål. Det är ett arbetssätt som gör det möjligt att revidera och förbättra under projektets gång istället för att som vid traditionell uppföljning i efterhand konstatera hur det blev. Assisterande tjänster

Ett förslag på mångas läppar just nu är assisterande tjänster el-

Läs mer om FoU i Väst/GR:s arbete inom arbetsma

ler det som i den offentliga debatten har benämnts som enkla jobb. Det kan handla om arbetsuppgifter som är enkla på så sätt att de inte kräver någon formell utbildning och att det går snabbt att lära sig uppgifterna. Men det kan också vara arbetsuppgifter som kräver formell utbildning och som tar tid att lära sig, men som idag ingår i yrken som kräver ytterligare utbildning. För att få mer kunskap om assisterande tjänster studeras ett antal försök, bland annat serviceassistenter inom äldreomsorgen som utför arbetsuppgifter som inte kräver undersköterskekompetens. Arbetsmarknaden för ungdomar

FoU i Väst/GR påbörjar nu även en studie om ungdomars insteg på arbetsmarknaden. Vad behövs för att ungdomar ska komma ut på arbetsmarknaden? Hur arbetar alla de olika aktörerna på området nationellt, regionalt och lokalt och hur samverkar de? Gunilla sammanfattar FoU i Väst/GR:s roll i de olika uppdragen såhär: – Med hjälp av kunskap kan vi förstå och utveckla. Vi kompletterar kommunernas egen uppföljning genom att vi sätter verksamheten i relation till vetenskapligt grundad kunskap. Hon framhåller att FoU-verk-


Arbetsmarknad FOURUM FoU i Väst/GR | Nr 1 2017

arknadsfrågor

foto: märit malmberg nord

I Förbättringsverkstaden varvas föreläsningar med konkret förbättringsarbete. foto: mostphotos

arknadsområdet på grkom.se/arbetsmarknad.

samheten även kompletterar högskolor och universitet: – Vi gör sällan lika heltäckande, djupa studier som de utan våra uppdrag är mer avgränsade. Men vi tullar inte på metoder eller teori. Vårt signum är att vi är flexibla, praktiknära och att vi ganska snabbt kan komma med insikter och reflektioner som kan hjälpa verksamheterna att själva ta tillvara på och utveckla olika arbetssätt. När det gäller synen på kunskap tror hon att FoU-verksamheten kan ha en medvetandegörande roll. – Genom att vi gör de här studierna och sprider resultaten skapar vi ett medvetande om vikten av att jobba mer kunskapsbaserat i verksamheterna. Framöver hoppas Gunilla på en utveckling där man före projektstart i högre utsträckning tar reda på vilken kunskap som redan finns, exempelvis genom systematiska kunskapssammanställningar. – Det finns mycket kunskap men den är inte alltid systematiserad och tillgänglig. Att ta till sig och använda forskning och annan kunskap utifrån och utgå från den är en del i ett kunskapsbaserat arbetssätt som jag gärna vill att vi ska bidra till. Märit Malmberg Nord

Tankar och verktyg för att utföra förbättringsarbete Under det gångna halvåret har

30 personer genomgått FoU i Väst/GR:s Förbättringsverkstad. Syftet är att stärka deltagarnas förmåga att initiera, planera, genomföra och analysera förbättringar genom konkreta verktyg, workshops, erfarenhetsutbyte och praktiskt förbättringsarbete. Förbättringsverkstaden har bestått av sex heldagar där konkret förbättringsarbete varvas med föreläsningar. Det har också varit möjligt att endast ta del av föreläsningarna. – Det här har gett mig tankar och verktyg för att utföra förbättringsarbete. Jag har fått en jättenyttig grund att stå på. Om jag ska ge något konkret exempel så tog jag verkligen till mig det här med problemträd och hur viktigt det är att synliggöra och definiera problem eftersom det gör så mycket för vilka åtgärder som sätts in, säger Sofia Wijk, Central Barnhälsovård, Västra Götalandsregionen. En annan av deltagarna i den här upplagan av Förbättringsverkstaden är Gun Lomander, verksamhetsutvecklare, IFO Angered: – Det har varit mycket matnyttigt med modeller och tips om hur man ska tänka och lägga

Det här har gett mig tankar och verktyg för att utföra förbätringsarbete. Sofia Wijk, Central Barnhälsovård, Västra Götalandsregionen

upp ett förändringsarbete och jag har fyllt på min verktygslåda kan man säga. Jag har också tänkt att många grupper som står inför ett förändringsarbete borde gå den här utbildningen, som ett led i processbaserad verksamhetsutveckling. Förbättringsverkstaden vänder sig till personer som ansvarar för och/eller driver förbättringsarbete i en människovårdande organisation, t.ex. chefer, verksamhetsutvecklare, förändringsledare, utbildningsledare, projektledare, processledare eller samordnare/koordinator. Till hösten planeras för en ny Förbättringsverkstad. Läs mer på grkom.se/forbattringsverkstad.

5


Barn och unga FOURUM FoUi Väst/GR | Nr 1 2017

”Ingen skickar blommor när man mister barnet genom att det omhändertas” Så sa en förälder till forskaren Tor Slettebø från Diakonhjemmet Högskole i Oslo. Att barnet omhändertas avviker starkt från normen i samhället och därför blir situation så fylld av skam och skuld. Tor mötte deltagare från GR-kommunerna i en workshop i våras om hur stödet till föräldrar med placerade barn skulle kunna förbättras. Tor berättade att barnet som är placerat bekymrar sig mycket för föräldrarna. Ofta har barnet tagit ett stort ansvar för föräldrarna och syskonen. Det har visat sig att stöd till föräldrarna är viktigt för att barnet ska kunna knyta an till familjehemmet. De biologiska föräldrarna betyder mycket för barnet, även om det varit stora problem hemma. Det går bättre för barnet när familjehemmet har en inkluderande stil gentemot de biologiska föräldrarna. En viktig slutsats är att så långt som möjligt inkludera föräldrarna. Det påverkar barnen. – Det finns många skäl till att vi inom barnavården ska bry oss om föräldrarna utifrån barnets intressen, säger Tor. Föräldrarna har ofta en svår livssituation. Det kan röra utbildning, anknytning till arbetslivet, våld, missbruksproblem och mycket annat. Dessutom är många föräldrar i den här situationen fattiga. Föräldrarnas reaktioner är olika men ofta är man förtvivlad, man känner

6

Fråga föräldrarna själva hur de vill ha det! Tor Slettebø, forskare Diakonhjemmet Högskole i Oslo

foto: anna karlsson

Tor Slettebø, forskare Diakonhjemmet Högskole i Oslo, föreläste och höll workshop kring hur stödet till föräldrar med placerade barn kan förbättras.

sorg, maktlöshet, ensamhet och osäkerhet. Föräldrarna känner sig nervärderade som föräldrar och människor. Barnavården kan uppleva att föräldrarna inte vill samarbeta men det handlar ur förälderns perspektiv om kris och stress. Socialtjänsten kan ha svårt att se resurserna, men Tor har erfarenhet av att föräldrar i denna situation kan ha mycket att bidra med om förutsättningar ges, till exempel för att stödja andra föräldrar. Under workshopen arbetade deltagarna med förslag på hur man skulle kunna förbättra stödet. Detta är några av deras förslag: • Ökad tydlighet från socialtjänst till föräldrar • En stödperson för föräldern som kommer in direkt vid insatsen • Stödgrupper för biologiska föräldrar, gruppverksamhet för placerade barn • Möjliggöra nätverksmöte där

biologiska föräldrar och familjehemsföräldrar möts • Lista på vilket stöd socialtjänsten kan erbjuda • Checklista för frågor socialtjänsten alltid vill ställa till föräldrar efter en placering för att öppna upp för stöd • Erbjuda föräldrar som får sitt barn placerat möten med föräldrar som gått igenom samma sak Tors kommentarer var att det inte behöver vara så kostsamt att förbättra stödet till föräldrarna. Mycket rör lokal kommunikation och samordning. Involvera föräldrar och frivilligorganisationer, var Tors råd. – Fråga föräldrarna själva hur de vill ha det! Läs ett längre referat från den här dagen på grkom.se/valfard. Där finns inom kort även en film med en intervju med Tor Slettebø. Elisabeth Beijer


Föräldrastöd FOURUM FoU i Väst/GR | Nr 1 2017

Stöd i hemmet till föräldrar med kognitiva svårigheter Möter du i ditt jobb föräldrar som behöver utveckla och stärka sitt föräldraskap? I så fall

kanske föräldrastödsprogrammet Parenting Young Children (PYC) är något för dig! Programmet baseras på väl beprövade socialpedagogiska principer och syftar till att stödja inlärning och utveckling av föräldraskapsförmågan hos personer med kognitiva svårigheter. Det är ett konkret och individuellt föräldraskapsstöd som används i hemmet för att stärka förälderns samspel med och omvårdnad om sitt barn. foto: märit malmberg nord

Läs mer på pyc.se

Den 23 maj arrangerades en inspirationsdag om PYC i Göteborg.

BÄR DU PÅ EN IDÉ? Jobbar du med äldreomsorg, funktionsnedsättning, IFO eller arbetsmarknadsfrågor? Har du eller din arbetsplats en idé som ni vill förverkliga? FOU I VÄST/GR kan fungera som bollplank i projektdesignen. Eller hjälpa till att utvärdera under arbetets gång – för att säkerställa att ni når era mål. Kanske söker ni inspirerande föreläsare till era planeringsdagar eller vill ha kontakt med forskare, professionella eller organisationer inom ert område?

Har ni förslag på spännande teman för föreläsningar, kurser, seminarier eller FoU-cirklar så tveka inte att kontakta oss. FoU i Väst/GR bedriver forskningsbaserat utvecklingsarbete tillsammans med och på uppdrag av GR-kommunerna.

KONTAKTA OSS Cecilia Bokenstrand, FoU-chef, cecilia.bokenstrand@grkom.se, 031-335 51 88

7


FOURUM FoUi Väst/GR | Nr 1 2017

Vad är det som är så särskilt med depression hos äldre? Konsekvenser av obehandlad depression Depression hos äldre är ett stort folkhälsoproblem. År 2020 beräknas depression vara den näst vanligaste funktionsnedsättningen bland äldre, endast hjärt- och kärlsjukdomar kommer att drabba fler.

Psykisk ohälsa och depression hos äldre fou i väst/gr (göteborgsregionens

kommunalförbund), kommun och

sjukvård samverkan i göteborgsområdet

2017

Äldre berättar inte spontant om sina suicidtankar i samma utsträckning som yngre.

s.6

Margda Waern, överläkare och professor för vid Göteborgs universitet, institutionen på psykiatri och neurokemi, om skillnader psykisk ohälsa hos äldre och yngre.

Livsloppsperspektiv på psykisk hälsa hos äldre

– Att jobba med äldre är otroligt heterna, glädje kan visas bland viktigt för folkhälsan och kom- andra men när man är ensam mer bli ännu viktigare då be- träder de dystra tankarna fram. folkningen blir allt äldre, säger Det är svårt att upptäcka då. DeMargda Waern, överläkare och pression kan också visa sig i form professor vid Göteborgs univer- av värk och oro för kroppssjuksitet, Institutionen för psykiatri dom, säger Margda. och neurokemi. Är man deprimerad blir det Ställ frågor även besvärligare att bli frisk från Om du misstänker depression, kroppslig sjukdom, det försvå- ställ gärna frågor som: Har du tappat intresset för saker och rar rehabilitering, leder till ting? Har du svårare att längre vårdtider och ökar känna glädje? Har du en risken för institutionakänsla att livet har tappat lisering. Det ökar också sin mening? dödligheten. – Depression ökar ris – Det är inte farligt att ken för naturlig död ställa frågor, det är farMargda Waern, – en mild depression ligt att inte ställa frågor. överläkare ger fördubblad risk, en Du visar personen att och professor vid Göteborgs kraftigare depression du bryr dig. Jobbar du universitet, ger tredubblad risk. Demed äldre i deras varpression ökar även ris- institutionen för dag har du en möjlighet psykiatri och att komma närmare inpå ken för suicid. Hos äldre neurokemi personen än en läkare är depression en starkare riskfaktor för suicid jämfört någonsin har, så ta vara på den med hos yngre, säger Margda. möjligheten! Negativa attityder kring åldrandet kan medföra att man be- Orsaker och behandling traktar äldres depressioner som Organiska förändringar i hjärnaturliga, som en del av livet som nan, som kärlförändringar och gammal och därför missar be- minskat antal nervceller, sker handlingsbara tillstånd. med åldern och dessa bidrar till – Deprimerade äldre ser ökad risk för depression. Även inte heller alltid deprimerade inflammation kan påverka risken. ut. Stämningsläget kan variera Man har upptäckt att inflammamycket beroende på omständig- tionsmarkörer i ryggvätskan är

8

liv främjar Kontroll och inflytande över sitt eget för ett gott psykisk hälsa. Goda vänner är viktigare 74 års ålder liv än att vara fri från sjukdomar. Vid har vi lärt oss att må som bäst!

Vill du lära dig mer om p Den här texten publicerad s.8 s.18 konferensen Psykisk ohäls i Göteborg 2 mars 2017 i s och sjukvård Samverkan i innerhåller fler texter och mer fakta hittar du på gr pappersformat, mejla karin.westberg@grkom.se. s.16

Behandling av depression hos äldre – en kunskapslucka!

Tillsammans är man mindre ensam – En utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande

Snabbkurs i Första hjälpen till psykisk hälsa

s.12

förhöjda hos äldre kvinnor med depression. Det tar ofta äldre längre tid att svara på medicinsk behandling och de är även mer känsliga för biverkningar, till exempel ökar risken för fall. Även vid psykoterapi kan det ta längre tid innan resultat påvisas. Vid svåra depressioner där man vill ha snabb effekt kan elbehandling användas. Effekten av elbehandling är direkt men inte långvarig och behöver följas upp med medicinsk behandling. – De som sett filmen Gökboet med Jack Nicholson har kanske en otäck bild av elbehandling. Så fungerar det som tur är inte idag. En bra film, men tänk inte på Gökboet i det här sammanhanget, säger Margda. Suicidalt beteende och risker

Mildare depressioner är inte ofarliga. Att en äldre person inte nämner självmordstankar är inget kvitto på låg risk. – Äldre berättar inte spontant


Psykisk hälsa FOURUM FoU i Väst/GR | Nr 1 2017

foto: miostphotos

psykisk ohälsa och depression hos äldre? des ursprungligen i dokumentationen från sa och depression hos äldre som arrangerades samverkan mellan FoU i Väst/GR och Kommun Göteborgsområdet. Hela dokumentationen som rkom.se/aldre. Om du vill ha den skickad till dig i

om sina suicidtankar i samma utsträckning som yngre. Vi vet också att äldre gör färre suicidförsök, men när de gör det använder de våldsammare metoder. Äldre som räddats till livet berättar i högre grad att det var meningen att de skulle dö. Yngre pratar oftare i termer som att jag ville försvinna, eller testa ödet. Alkoholmissbruk ger ökad risk för både självmord och självmordsförsök. Ensamhet och utanförskap är också riskfaktorer. – Ensamhet ger enligt studier en sjufaldig ökning av risken för suicidförsök. Det är viktigt att jobba för att bryta ensamhet och isolering. Här spelar kommunala verksamheter en stor roll för stimulans, upptäckt av depression och möjligheten till behandling!

Linda Andersson

foto: miostphotos

FoU i Väst/GR ska utvärdera de särskilda satsningar som nu görs på ungdomsmottagningarna för att förstärka arbetet med psykisk hälsa.

Ungdomsmottagningarna undersöks FoU i Väst/GR ska kartlägga länets ungdomsmottagningar och utvärdera de satsningar som görs på ungdomsmottagningarna för att förstärka arbetet med psykisk hälsa. I Västra Götalands län finns 54 ungdomsmottagningar med olika huvudmän. FoU i Väst/GR har fått i uppdrag att kartlägga dessa och bland annat beskriva organisationsformer och arbetssätt (styrning, huvudmannaskap, resurser, utbud, uppföljning etc.) Syftet är att skapa en fördjupad förståelse och en länsgemensam bild. En del av kartläggningsuppdraget handlar om att genomföra en särskild delstudie som ska fokusera på ungdomsmottagningarnas tillgänglighet. Delstudien omfattar även analys av verktyg och arbetssätt för att nå länets ungdomar. Syftet med studien är att tillhandahålla ett material som kan fungera som underlag för verksamhetsutveckling. Vidare ska FoU i Väst/GR utvärdera de särskilda satsningar som nu görs på ungdomsmottagningarna för att förstärka arbetet med psykisk hälsa. Här ställs frågor som:

• Vad har de nationella medlen använts till i Västra Götaland? • Vad har satsningen gett för resultat? • Vilka lärdomar kan dras? Bakgrund

2016 och 2017 års överenskommelser om psykisk hälsa mellan regeringen och SKL innehåller en särskild satsning på ungdomsmottagningar. I Västra Götalands län finns en partssammansatt grupp för riktade insatser till ungdomsmottagningarna i länet (där Västra Götalandsregionen och kommunerna samt brukarorganisationen NSPHiG* är representerade). Det är denna grupp som är beställare av uppdraget.

* NSPHiG är ett nätverk av 19 patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området.

9


FOURUM FoUi Väst/GR | Nr 1 2017

Yrkesresan – ett intr nya socialsekreterar Socialsekreterare som är nyanställda inom myndighetsutövning barn och unga behöver stöd för att klara det utmanande uppdrag som deras jobb innebär. Därför har GR-kommunerna gått samman och skapat Yrkesresan. foto: mostphotos

Tidiga insatser för barn, unga och föräldrar i Lerum FoU i Väst/GR ska ta fram underlag som kan ligga till grund för diskussion om det framtida stödet till barn och unga i Lerums kommun. Kommunen ser över hur främjande och förebyggande insatser till barn, unga och föräldrar ska se ut i framtiden. Som ett led i detta har FoU i Väst/GR fått i uppdrag att utvärdera familjecentralen i Gråbo. Utvärderingen ska bland annat belysa hur den befintliga familjecentralen i Gråbo når ut, hur familjecentralen och andra aktörer i Lerum samverkar och hur arbetsgången ser ut när man upptäcker att en familj behöver stöd. Andra frågor som studien berör är vilket stöd som skola, elevhälsovård, socialtjänst, fritid samt barn- och ungdomsmottagning erbjuder. Hur uppfattar man att det fungerar? Vilka samordningsrutiner finns kring barn och ungdomar som behöver stöd?

10

Yrkesresan är en gemensam satsning på kompetens och stabilitet inom den sociala barn- och ungdomsvården i Göteborgsregionen. Det långsiktiga målet är att uppnå en trygg och säker vård för barn och unga genom ökad kompetens och stabilitet bland personalen. Till en början riktar sig Yrkesresan till nyanställda socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning barn och unga men på sikt är tanken att det ska finnas kurser även för de som har mer erfarenhet. I slutet på april startade den första pilotomgången av Yrkesresan. Till satsningen har en grafisk programmet består av flera delar, profil på temat ”resa” tagits fram. bland annat inskolning på den lokala arbetsplatsen, regional - Vi vill förmedla synen introduktion i form av utpå yrkesutveckling som bildning samt yrkesinrikett ständigt lärande. Då tad handledning. känns resetemat passande som ett sätt att illuWebbplats och filmer strera en rörelse framåt, Cristina När Yrkesresan skulle berättar projektledare Dahlberg, Cristina Dahlberg på GR projektledare för utformas, inleddes arbetet med att sätta upp Välfärd. Yrkesresan, kompetensmål för vad GR Välfärd deltagarna ska lära sig under sina Verktyg i det vardagliga arbetet två första år i yrket. Utifrån dessa Syftet med introduktionsprogrammet är att ge en enhetlig mål har en inventering av beoch bra introduktion, visa på an- fintliga webbutbildningar, filmer, vändbara verktyg för att under- handböcker och poddar gjorts lätta det vardagliga arbetet samt för att hitta lämpligt utbildningsskapa förståelse för vad man kan material. När det inte har funnits möta för utmaningar under de något material att tillgå har detförsta åren som yrkesverksam ta i vissa fall skapats, exempelvis socialsekreterare. Introduktions- har ett antal filmer tagits fram.


Barn och unga FOURUM FoU i Väst/GR | Nr 1 2017

illustrationer: ingibjörg sigurdardottir fotomontage: anna karlsson

roduktionsprogram för re inom barn och unga

Vi vill förmedla synen på yrkesutveckling som ett ständigt lärande. Då känns resetemat passande som ett sätt att illustrera en rörelse framåt. Cristina Dahlberg, projektledare för Yrkesresan, GR Välfärd

Materialet har sedan paketerats för deltagarna i forma av en webbplats som alla nya socialsekreterare ska få tillgång till. Här kan de sedan i egen takt förbereda sig inför kurser, anmäla sig och även genomföra arbete efteråt. Att använda sig av olika medieformer i både förberedelser, under kursdagar och i efterarbete är ett medvetet val: - Det blir ett mer tilltalande format för målgruppen och

gör inlärningsprocessen mer stimulerande. Vi vill också göra undervisningen mer lustfylld. Även om innehållet kan vara ganska tungt behöver inte exempelvis kurstillfällena enbart baseras på föreläsningar utan också innehålla andra moment, säger Cristina. Verksamhetsnära utbildare

Utbildare under kurserna i Yrkesresan kommer att vara per-

soner som är verksamma inom socialtjänsten i Göteborgsregionen. - Utbildarna har valts ut för att de har mångårig kunskap från praktiken samt utifrån att de ska återspegla de deltagande kommunerna rent representativt. I och med att de arbetar i verksamheterna har de en nära koppling till det vardagliga arbetet och är insatta i handläggarnas behov. Yrkesresan genomförs på uppdrag av IFO-chefsnätverket på GR och samtliga 13 GR-kommuner deltar i satsningen. För mer information om Yrkesresan, gå in på yrkesresan.se.

Elisabeth Falk

11


FOURUM FoUi Väst/GR | Nr 1 2017

De ska främja behovsdriven in och tillgängliga boendemiljöe Viktig länk mellan projektet AllAgeHub och kommunerna Ett forsknings-, utvecklings- och innovationscenter för välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer, AllAgeHub, byggs just nu upp i samverkan mellan tolv GR-kommuner, näringsliv, akademi och civilsamhälle. Utvalda AllAgeHubombud kommer att ha en central roll. Deras uppgift är att främja utvecklingsarbetet ute i kommunerna. I januari i år startade AllAgeHub upp sin verksamhet efter två år av förstudier, ansökningar och nätverkande. Med delfinansiering från tolv GR-kommuner samt Vinnova och Västra Götalandsregionen är bollen som ska resultera i en samverkansarena för välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer i rullning.

- Det är kommunerna som sitter i förarsätet, vi ska beskriva behoven så att tjänster och produkter utvecklas efter användarnas behov, säger Theresa Larsen, projektledare, AllAgeHub. Verklighetslabb

Ombuden är även en viktig pusselbit vid organiseringen av verklighetslabb i kommunerna, en del Ögon och öron ut i kommunerna av AllAgeHubs innovationsmiljö. Vad som är viktigt nu är att få Ett verklighetslabb innebär att kommunernas verksamheter det genomförs tester och utoch medarbetare att skicka vecklingsarbeten kring välin idéer om utvecklingsfärdsteknik och tillgängarbeten, utmaningar och liga boendemiljöer ute lösningar. Att vara dripå plats i en verksamhet vande i det arbetet blir eller enhet tillsammans en uppgift för 18 utvalda med personal och brukare. Ulrica Björner, Under AllAgeHub-ombud. vå Ombuden som finns interaktiva mil- ren genomfördes två jön, AllAgeHub i varje medverkande workshoppar med rekommun ska förmedla kommu- presentanter från kommun och nernas behov in till AllAgeHub näringsliv. Detta för att fånga upp samt informera om AllAgeHubs vilka förväntningar som finns på verksamhet och aktiviteter till- verklighetslabb från parterna. baka ut i kommunerna. – Både kommun och närings-

Kommunerna sitter i förarsätet, vi ska beskriva behoven så att produkter och tjänster utvecklas efter användarnas behov. Theresa Larsen, projektledare AllAgeHub

liv har under workshopparna gett oss nya reflektioner kring vilka förväntningar som finns på AllAgeHub och verklighetslabb. Nu jobbar vi för att så snart som möjligt få igång labben i kommunerna, säger Ulrica Björner, ansvarig för AllAgeHubs interaktiva miljö.

Anna Karlsson

KORT OM AllAgeHub AllAgeHub är ett forsknings-, utvecklings- och innovationscenter som främjar tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett funktionsvariation och ålder kan leva självständiga och trygga liv. Uppbyggnaden av verksamheten startade i januari 2017 i lokaler på Chalmers Teknikpark i Göteborg.

12

AllAgeHub finansieras till största delen av Vinnova, Västra Götalandsregionen och tolv kommuner inom Göteborgsregionens kommunalförbund, GR. Håll dig uppdaterad via allagehub.se


Välfärdsteknik FOURUM FoU i Väst/GR | Nr 1 2017

nnovation inom välfärdsteknik er i tolv GR-kommuner Jag går all in i detta och ser stora vinster för Härryda kommun. Nya metoder, produkter och tjänster behövs. Det bubblar under ytan och en ny generation är på ingång med nytänk och fräscha idéer, detta ska vi fånga upp.

Lilla Edet har ett behov av att vara en del av den stora GR-familjen och AllAgeHub för att tillsammans kunna lösa de identifierade behov vi ser i kommunen. Mats Nilsson, utvecklingsledare i Lilla Edets kommun

Vi i Tjörns kommun behöver en arena för att ta del av andras erfarenheter inom detta område. AllAgeHub ger oss den möjligheten.

Ingrid Grange, planeringsledare socialtjänsten, Härryda kommun

Elisabeth Wikland, biståndshandläggare och kvalitetsombud äldreomsorg, Tjörns kommun

Lilla Edet Mats Nilsson

Ale Anett Larsson

Stenungsund Kristina Bilger

Alingsås Susanne Sandberg

Tjörn Elisabeth Wikland

Lerum Maria Hansson

STENUNGSUND

LILLA EDET

TJÖRN

Kungälv Yvonne Ålöw

Partille Rosanna Björklund

ALE

ALINGSÅS

KUNGÄLV LERUM

Öckerö Under tillsättning

ÖCKERÖ

GÖTEBORG

Härryda Ingrid Grange

PARTILLE HÄRRYDA

MÖLNDAL Göteborg Elna Hansson

Mölndal Pär Levander

Göteborg Pernilla Nylén (ersättare)

Göteborg Linda Wenthe Göteborg Julia Olander

Nu sker ett generationsskifte i kommunerna och personalen ska vara i framkant. Utbildning inom välfärdsteknik är viktigt, här kan AllAgeHub stötta oss. Monica Pettersson, enhetschef äldreomsorg och hälso- och sjukvård, Örgryte-Härlanda

Göteborg Maria Printz (ersättare) Göteborg Andreas Johansen

Göteborg Monica Pettersson

I Göteborgs Stad kommer vi vara 150 000 invånare fler år 2035, för att klara den utmaningen behöver vi ta vara på de tekniska och digitala möjligheterna. Men också ändra arbetssätt i organisationen för att hantera de nya behoven som efterfrågas. Pernilla Nylén, verksamhetsutvecklare inom sektor individoch familjeomsorg och funktionshinder, Västra Hisingen

13


FOURUM FoUi Väst/GR | Nr 1 2017

Social översiktsplan ska min Med hjälp av sin sociala översiktsplan planerar och prioriterar Kungälvs kommun insatser för att verka för ett mer socialt hållbart samhälle. Målet är att innan 2020 minska utanförskapet med 20 procent i kommunen som helhet och halvera det i de mest utsatta områdena. Dessutom ska alla nyanlända vuxna efter avslutad etableringsperiod vara i arbete eller utbildning år 2020. Johan Sjöholm är folkhälsout- indikatorer visar att exempelvis vecklare i Kungälv och har arbe- barnfattigdom, arbetslöshet och tat med att ta fram den sociala mottagande av ekonomiskt biöversiktsplanen: stånd är betydligt vanligare i de – Många pratar om social här områdena än på andra håll i hållbarhet men hur gör man kommunen. konkret? För vår del har det handlat om tre steg: Sociala investeringar analysera, prioritera och En viktig utgångspunkt i nu genomföra konkreta arbetet med den sociala insatser. översiktsplanen i Kung Kungälv är ur flera älv är att betrakta insatsynvinklar en välmåen- Johan Sjöholm, serna som sociala invesfolkhälsoutveckde kommun ”men bak- lare, Kungälvs teringar och tanken är om medelvärdets skugatt investera i förebygkommun ga finns en ojämlikhet” gande insatser i syfte att som man uttrycker det. Det finns reducera framtida kostnader för ett utanförskap i kommunen som utanförskap. är koncentrerat till några geo- I den sociala översiktsplanen grafiskt avgränsade områden. En pekar kommunen ut fem priorianalys utifrån ett antal nyckel- terade områden:

Programteori, verksamhetslogik eller effektkedja Kärt barn har många namn… Ekonomistyrningsverket använder begreppet verksamhetslogik och beskriver att det handlar om ”ett systematiskt sätt att beskriva verksamheters förutsättningar, genomförande och förväntade resultat. Verksamhetslogik kan

användas både på förhand för planering och i efterhand för uppföljning och utvärdering … Den kan illustrera hur saker och ting antas hänga ihop och vara en utgångspunkt för prioriteringar, analys och justeringar i verksamheten.”

Lästips: Ekonomistyrningsverket: Vägledning verksamhetslogik Sue C. Funnell och Patricia J. Rogers: Purposeful Program Theory: Effective Use of Theories of Change and Logic Models

14

• Tidiga insatser barn och ungdomar • Trygghet och brottsförebyggande • Arbete/sysselsättning • Minskad segregation • Hälsa. Inom dessa områden genomförs nu konkreta insatser i form av ett femtontal projekt: multikompetent team i förskolan, drogprevention, teknikstöd i skolan, ungdomshus med mera. – Utan översiktsplanen hade vi bara sprungit på i olika projekt i olika förvaltningar utan koll på varandra. Nu kan vi prioritera och synliggöra på ett helt annat sätt, säger Johan. Även privata och ideella aktörer

Den sociala översiktsplanen rör inte heller bara kommunala förvaltningar och därför har privata och ideella aktörer samlats kring ett samhällskontrakt. – Det är en mobiliserande aktivitet att man ställer sig bakom den här satsningen och det är


Social hållbarhet FOURUM FoU i Väst/GR | Nr 1 2017

nska utanförskapet i Kungälv ju viktigt att vårdcentraler, bostadsbolag och föreningar är med. Det visar att nu vill hela kommunen detta, säger Johan.

ringar, berättar Cornelia. la översiktsplanen i sin helhet: Hon har arbetat med att – När vi förstår förändringsåskådliggöra hur de olika pro- stegen och det vi vill åstadkomjekten hänger ihop med det ma – då kan vi ställa oss frågan övergripande arbetet med den vilka de relevanta mätetalen och Uppföljning sociala översiktsplanen och hur indikatorerna är. Vilka frågor är Cornelia Björk och Åsa Nilsson det är tänkt att de ska leda mot relevanta att ställa om insatservid FoU i Väst/GR har arbetat samma mål – att samlat verka för na? Vilka mått kan användas som med hur man kan följa upp att stärka den sociala håll- indikatorer på framgång i insatden sociala översiktsplabarheten i kommunen. sen? Vilka datainsamlingsmetonen. För det ändamålet Lars Berfenhag är pro- der är lämpliga och möjliga? har de använt sig av programledare för arbetet Hennes kollega Åsa Nilsson gramteori eller effektmed tidiga insatser inom har gått igenom alla effektkedkedjor (se faktaruta). ramen för den sojor och fått fram en brutProgramteori används Cornelia Björk, ciala översiktstolista med indikatorer analytiker, för att synliggöra hur planen. Han ser som kan vara relevanta FoU i Väst/GR något är tänkt att fungmånga poänger att mäta utifrån de mål era och beskriver exempelvis hur med att använda sig av kommunen vill uppnå. en verksamhet eller ett projekt programteori eller ef – Att mäta effekLars Berfenhag, ter på lång sikt av den logiskt hänger ihop, eller om det fektkedjor: programledare, finns brister i logiken. – Det ger ett lärande här typen av projekt är tidiga insatser, – Hur ser effektkedjan ut? Vad i organisationen och en svårt men Cornelia och sociala överär kopplingen mellan åtgärd och förståelse för vad vi gör Åsa har hjälpt oss med siktsplanen önskad förändring? Finns det och vad vi hoppas göra. en mycket bra struktur mellanliggande led? Genom att Cornelia beskriver hur arbetet för att titta på aktiviteter, resulställa sig de frågorna och rela- utifrån programteorin har an- tat och önskade effekter både på tera till tidigare forskning blir vänts för att utforma en struktur helheten och på enskilda invesdet möjligt att definiera förbätt- för systematisk uppföljning av de teringar, säger Lars. ringsområden och göra juste- enskilda projekten och den sociaMärit Malmberg Nord

Utan översiktsplanen hade vi bara sprungit på i olika projekt i olika förvaltningar utan koll på varandra. Nu kan vi prioritera och synliggöra på ett helt annat sätt. Johan Sjöholm, folkhälsoutvecklare, Kungälvs kommun

Bohus fästning i Kungälv. foto: märit malmberg nord

15


FOURUM FoUi Väst/GR | Nr 1 2017

Tre inspirationsskisser som visar exempel på och idéer till trygghetsbostäder.

Trygghetsbostäder i Lundbypa Ett innovativt och föredömligt exempel på trygghetsboende är målet när White arkitekter prövar att utveckla en arbetsmodell med dialog och samverkan som grund. – Det vi har gjort är att inför de första skisserna genom dialog fånga in behov och kunskaper om platsen och om brukarna, säger Susanne Clase, arkitekt på White. Workshoppar har genomförts I till exempel stora vård- elmed bland andra äldre som bor ler skolbyggnadsprojekt används och rör sig i området samt re- ofta dialog som metod, men när presentanter för stadsdelen och det gäller bostäder är det inte staden. vanligt. – Det finns ett stort – Vi vill pröva att utveckengagemang och en vilja la en arbetsmodell för att bidra både hos staden bostäder med dialog och och målgruppen som ska samverkan som grund bo här. Genom dialogerna och att den delaktigheten har vi bland annat fått Susanne Clase, verkligen ska ge avtryck värdefull kunskap där de arkitekt, White i arkitekturen. Att bygberättar hur människor ga ett nytt stadskvarrör sig i området, om trygga och ter som Lundbypark är en lång otrygga miljöer och om att det process, men vi hoppas att diafinns en stor nyfikenhet för bo- logerna kan fortsätta att hållas ende i gemenskap, säger Susan- levande och påverka byggnadsne. processen hela vägen fram till

16

VAD ÄR ETT TRYGGHETSBOENDE? Trygghetsboende är till för personer över 65 år. Boendet består av bostäder i hyresrätt eller kooperativ hyresrätt. Dessa ska vara fysiskt tillgängliga med tillgång till gemensam lokal för umgänge och personal ett visst antal timmar per dag. I Göteborg finns en subvention som ska bidra till att täcka kostnaderna för lokal och personal för trygghetsbostäder som riktar sig till personer som har fyllt 70 år. För mer information om boende för äldre, se Bostäder att bo kvar i, SOU 2015:85, på regeringen.se

det att bostäderna är klara. Projektet där White Arkitekter tillsammans med FO Peterson tagit initiativ till att bygga trygg-


Boende för äldre FOURUM FoU i Väst/GR | Nr 1 2017

illustrationer: white arkitekter

ark – utveckling genom dialog Det ska bli intressant att fortsätta följa Whites satsning på dialoger för att skapa delaktighet och ökad förståelse kring målgruppens behov och önskemål och vad det ger för avtryck i de bostäder som kommer att byggas. Lisbeth Lindahl, forskare vid FoU i Väst/GR

hetsbostäder i Lundbypark följeforskas av FoU i Väst/GR och Chalmers Arkitektur. – Vi ser en väldigt stor vinst med att utvärdera vårt sätta att arbeta för att kunna verifiera om det är en bra metod. Det är nyttigt att få andras ögon på både process och resultat, säger Susanne. Syftet med följeforskningen som helhet är att undersöka hur man med hjälp av en dialogpro-

cess i ett byggprojekts alla skeden kan bidra till boendemiljöer som tillgodoser behov i det lokala sammanhanget. Vilken arbetsmodell används? Vilka idéer, brytpunkter och kompromisser uppkommer i beslutsprocesserna? Bidrar dialog till effektivisering och hur påverkas gestaltningsarbetet? – Det ska bli intressant att fortsätta följa Whites satsning på dialoger för att skapa delaktighet

och ökad förståelse kring målgruppens behov och önskemål och vad det ger för avtryck i de bostäder som kommer att byggas. Tyvärr har projektet blivit uppskjutet på grund av externa faktorer vilket kan göra det svårt att hålla dialogen igång med omvärlden, säger Lisbeth Lindahl, forskare på FoU i Väst/GR. Följeforskningen som har pågått sen 2014 har finansierats av medel från CMB (Center for Management of the Built Environment), Senior Göteborg och Fastighetskontoret, Göteborgs Stad, men går nu in som en del i det större projektet DIABAHS (Dialog Bygg Hållbart för Seniorer). Linda Andersson Följ projektets fortsatta utveckling och läs mer om DIABAHS på grkom.se/diabahs

17


FOURUM FoUi Väst/GR | Nr 1 2017

I väntan på ett språk Det sägs ofta att språket är nyckeln till en lyckad integration. Vad är då nyckeln till en lyckad språkinlärning? I verksamheten Mera svenska bättre hälsa har man valt att kombinera möjligheter att träna svenska med hälsofrämjande insatser. Många arbetsmarknadsinsatser riktar sig till gruppen nyanlända. Men hur går det för de personer som har varit i Sverige under lång tid och som inte har lyckats komma in på arbetsmarknaden? Det är denna grupp, de ”gammelanlända”, som Mera svenska bättre hälsa (MSBH) är till för. Verksamheten har varit igång sedan 2011 och bedrivs av samordningsförbundet DELTA på Hisingen i Göteborg. I verksamheten jobbar man med personer som har avbrutit sina studier i svenska för invandrare (sfi). Förutom språkträning innehåller verksamheten hälsofrämjande insatser och möjlighet till språkpraktik på en arbetsplats. Åsa Callesen som är enhetschef på Äpplet Jobbcentrum berättar att många av deltagarna har dålig hälsa. Det behöver inte handla om att de har en sjukdom utan att de inte sover och äter ordentligt eller att de har andra sociala problem som har gjort att de inte har kunnat koncentrera sig på sfi-lektionerna. – Det finns ett tomrum kring det här med att motionera och äta rätt och sådär. Det är viktigt

VAD ÄR SFI? Sfi är utbildning i svenska för invandrare. Sfi ger grundläggande kunskaper i svenska och om det svenska samhället. All undervisning är gratis.

moment med samhällsinformation som har fokus på arbetsmarknad samt friskvård och fysisk aktivitet. att man överhuvudtaget lyfter – MSBH:s arbetssätt handlar hela den här målgruppen som är om att försöka skapa en trygg och en stor och växande grupp, men- förtroendefull relation genom att ge individanpassat stöd och ar Åsa. genom att deltagarna i hög Därför har hälsospåret utsträckning ges möjligblivit ett viktigt inslag i het att vara delaktiga i MSBH. Studier, arbetssin egen förändringspromarknad och hälsa är den cess, säger Cornelia Björk röda tråd som verksamheten i första hand kret- Cornelia Björk, vid FoU i Väst/GR som under 2016 utvärderade analytiker, sar kring. FoU i Väst/GR verksamheten. Gruppaktiviteter och individanpassat stöd

Insatsen MSBH består av fyra komponenter: ett sex veckor långt program med aktiviteter i grupp, löpande individuell handledning, språkpraktik på en arbetsplats samt språkundervisning i grupp. Integrerat både i det individuella stödet och i de inledande gruppaktiviteterna är

RÖSTER FRÅN UTVÄRDERINGEN ”Mera svenska bättre hälsa är att man får träna mera svenska och att man ska gå framåt och att man får mer hjälp. Och att du ska kunna tala svenska och att du får klara dig själv när du talar svenska.” Deltagare om MSBH

18

Läs hela rapporten och kortversionen på grkom.se

”Om man är oerfaren av målgruppen så kan man tro att bara för att en människa inte kan prata svenska så tror man att den är lite dum i huvudet.” Intervju med språklärare

”Deltagaren ska vara med i sin planering. Deltagaren ska vara delaktig i allt som händer inklusive val av praktikplats, ta ansvar för sin närvarorapport och känna att den är delaktig i en grupp. Vi har försökt jobba mycket med det.” Intervju med coach

De olika förändringsprocesserna

Hennes utvärdering visar att under den tid som deltagarna är aktuella i MSBH arbetar personalen med i huvudsak tre förändringsprocesser: 1. att stärka deltagarnas mod och lust att använda svenska språket, 2. att ge deltagarna ökad kunskap om hälsa i allmänhet, om betydelsen av fysisk aktivitet, samt insikter om den egna hälsan, 3. att ge deltagarna kunskap om arbetsmarknaden och påverka deras självbild så att de i större utsträckning börjar se sig själva som personer på arbetsmarknaden. – För att åstadkomma dessa förändringar är det enligt per-


Migration FOURUM FoU i Väst/GR | Nr 1 2017

I väntan på ett språk

Kortversion

Utvärdering av Mera svenska bättre hälsa – en insats för att hjälpa personer att återuppta sfi-studier eller komma i arbete

I väntan på ett språk Utvärdering av Mera svenska bättre hälsa – en insats för att hjälpa personer att återuppta sfi-studier eller komma i arbete

Cornelia Björk Emma Nilsson Mars 2017

Cornelia Björk Emma Nilsson Mars 2017

Praktik

Hälsa Arbete

Hälsa

Praktik Utbildning

Arbete

Svenska Utbildning

Svenska

Friskvård Friskvård

foto: mostphotos

e/valfard.

sonalen viktigt att samverkan mellan de organisationer som ansvarar för målgruppens behov – i det här fallet sfi, socialtjänsten och vårdgivande organisationer – fungerar, säger Cornelia. Det framhålls också som centralt att det finns tillgång till vård- och friskvårdsresurser som möter målgruppens behov, att det finns välfungerande praktikplatser som kan ta emot deltagarna och tillhandhålla språkhandledare samt att insatsen är tillräckligt omfattande. Detta arbete, menar man, tar tid. Läs mer om MSBH

– Utvärderingen har gjorts i två versioner för att tillgängliggöra utvärderingens resultat. I kortversionen beskrivs utvärderingens mest centrala delar samlat. Det gör att resultaten blir mer lättillgängliga och förbättrar chanserna att de verkligen kommer till användning, säger Cornelia. I fullängdsversionen beskrivs i detalj hur utvärderingsarbetet har gått till, vilket gör att tillvägagångssätt och slutsatser kan granskas.

Emma Nilsson, Linda Andersson

Språkinlärning och hälsa bland vuxna invandrare – vad säger forskningen? Vilken betydelse har hälsa för språkinlärning? Frågan kan även ställas omvänt – vilken betydelse har språkinlärning för hälsan? Inlärning av svenska och vikten av en god hälsa bland vuxna invandrare kan liknas vid en positiv spiral. Båda komponenterna behövs och gynnar varandra. Inom ramen för utvärderingen av Mera Svenska Bättre Hälsa har en kunskapsöversikt tagits fram över forskning som utifrån olika vinklar synliggör möjligheter och utmaningar som vuxna invandrare möter när de ska lära sig språket i ett nytt land, med fokus på hälsans betydelse.

Hälsans betydelse för inlärning av andraspråk för vuxna invandrare En kunskapsöversikt Emma Nilsson Februari 2017

Språket påverkar hälsan

Forskningen visar att faktorer såsom utbildningsbakgrund, kön, ålder och upplevelser av traumatiserande händelser har betydelse för inlärning av andraspråk för vuxna invandrare. I vissa studier har man undersökt effekter av att kombinera undervisning i andraspråk med information om hälsa och kost och kunnat konstatera att språk har betydelse för hälsa. Andra studier har undersökt det omvända sambandet – hur flyktingars och invandrares mentala hälsa påverkar möjligheterna till språkinlärning – och kunnat konstatera att hälsan har en betydande effekt för språkinlärning. Personer som har varit med om traumatiska händelser innan eller under migrationstillfället kan vara i behov av samtalsstöd av mer terapeutiskt karaktär för att kunna tillgodogöra sig språkundervisning. Ömsesidigt lärande, ökat deltagande och empowerment har också lyfts fram som viktiga komponenter för språkinlärning

Kunskapsöversikten finns på grkom.se/valfard.

och för att kunna navigera i ett nytt samhälle. Inte en homogen grupp

Forskningsfältet belyser vikten av att inte se vuxna invandrare som en homogen grupp utan att personer som ska lära sig ett språk i ett nytt land får hjälp och stöd utifrån sina egna förutsättningar och behov. Lärdomar från forskningen tyder på att verksamheter som Mera Svenska Bättre Hälsa behövs och fyller en lucka för de personer som inte har kunnat tillgodogöra sig undervisningen på sfi.

Emma Nilsson

19


Psykisk (o)häls i Askim-Frölund Psykisk (o)hälsa kartlagd i och tvåMajorna-L Götebo i Göteborgs Sta

FOURUM FoUi Väst/GR | Nr 1 2017

Förslag på åtgärder som ska motverka ohälsan i Askim-Frölunda-Högs

En problemanalys och för

Den psykiska hälsan i stadsdelarna ska förbättras med hjälp av ökad brukarmedverkan, kompetensutveckling och förstärkt samverkan. Det är några av åtgärdsförslagen i projektet Psykisk (o)hälsa i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné i Göteborgs Stad. I Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné finns en stor psykisk ohälsa i befolkningen. Statistiken talar sitt tydliga språk, ungefär var femte invånare i båda stadsdelarna bedöms ha nedsatt psykiskt välbefinnande. Inom vissa stadsdelsområden är problematiken större. I april 2016 fick FoU i Väst/GR i uppdrag att tillhandahålla ett kvalificerat process- och analysstöd åt de båda Göteborgsstadsdelarna. Uppdraget kom från sektorscheferna inom individoch familjeomsorg samt funktionshinder och stadsledningskontoret i Göteborgs Stad. Målet var att en sektorsöverskridande analys skulle landa i en konkret handlingsplan. Analys och diskussion i arbetsgrupp

En arbetsgrupp med lokalt verksamma personer från både kommunen och Västra Götalandsregionen träffades vid sex tillfällen under hösten 2016 och arbetade fram ett kunskaps- och beslutsunderlag inför det kommande förändringsarbetet. Lokal statistik har parallellt tagits fram av en särskild analysgrupp till stöd för arbetsgruppens arbete. Sju åtgärdsförslag

Resultatet av arbetet publicerades i maj 2017 och har landat i sju åtgärdsförslag, fem avseende Askim-Frölunda-Högsbo och två avseende situationen i Majorna-Linné. Bland annat finns en ökad brukarmedverkan i form

20

Två stadsdelar Cornelia Björk med Åsa lite Nilssonolika Mars 2017 befolkningsprofiler

SJU ÅTGÄRDSFÖRSLAG Askim-Frölunda-Högsbo • Öka brukarmedverkan • Utveckla digital plattform • Öka nyttjandet av relevanta webbutbildningar • Ta fram checklista för personal • Stärka SIP och hur aktörerna arbetar Majorna-Linné • Förstärka verksamheter i samverkan • Utveckla SIP som verktyg för samverkan

Askim-Frölunda-Högsbo 58 148 invånare Andel invånare 18–64 år: 59 % Ensamhushåll: 42 % Utländsk bakgrund: 24 % Eftergymnasial utbildning*: 37 % Arbetslöshet*: 5 % Medelinkomst**: 300 000 kr/år Medellivslängd, kv/m: 84 / 80 år

Psykisk (o)hälsa i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné i Göteborgs Stad En problemanalys och förslag

på åtgärder

Cornelia Björk Åsa Nilsson Mars 2017

av delaktighet och medbestämmande med som en åtgärd. Verksamheterna behöver bland annat bli mer patient- och brukarcentrerade. Ett annat av åtgärdsförslagen är att stärka och utveckla samordnad individuell plan, SIP, som verktyg för samverkan med den enskildes bästa i fokus. Något som båda stadsdelarna tänker lägga kraft på framöver.

för vidare hantering uppåt i beslutsordningen där det är viktigt att politiker får denna typ av information för att kunna ta beslut.

Ett värdefullt arbete och resultat

Spridning till fler stadsdelar

Att få ett professionellt stöd i analysen av problembilden har varit värdefullt för stadsdelarna enligt den utvärdering som gjorts. Analysgruppens arbete har exempelvis bidragit till att hjälpa stadsdelarna att fokusera på rätt åtgärder. Resultatet i form av de sju åtgärdsförslagen nämns också i utvärderingen som en bra form

Källa: Göteborgsbladet 2016 och Hälsodatabladet 20

DOKUMENTATIONEN. Psykisk (o)hälsa i MajornaStad. Ladda ner den på grkom.se/valfard.

Samtliga sektorschefer inom individ- och familjeomsorg och funktionshinder i Göteborgsregionen har fått en presentation av uppdraget och dokumentationen. Om liknande arbete kommer efterfrågas i andra stadsdelar och kommuner återstår att se. - Om vi får in förfrågningar om att tillhandahålla ett liknande analys- och processtöd i öv-


sa da-Högsbo Linné orgsstadsdelar ad Psykisk hälsa

FOURUM FoU i Väst/GR | Nr 1 2017

sbo och Majorna-Linné

rslag på åtgärder

Majorna-Linné 63 729 invånare Andel invånare 18–64 år: 70 % Ensamhushåll: 50 % Utländsk bakgrund: 18 % Eftergymnasial utbildning*: 46 % Arbetslöshet : 4 % *

Medelinkomst**: 290 000 kr/år Medellivslängd, kv/m: 82 / 78 år

Andel av befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande, 2015:

19 %

A-F-H

22 %

M-L

21 %

GBG

014. Uppgifterna avser hela befolkningen förutom *18–64 år; **20+.

-Linné och Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborgs

riga kommuner/stadsdelar är det otroligt roligt. Det beskrivna projektet avsåg åldersgruppen 18–64 år, men arbetet skulle lika gärna kunna fokusera på andra åldrar, säger Yvonne Witzöe, planeringsledare på FoU i Väst/GR. Yvonne Witzöe, planeringsledare på FoU i Väst/GR

Anna Karlsson

Fotnot: Utvärderingen genomfördes via en mejldistribuerad webbenkät. Svar från 11 av totalt 20 deltagare från Askim-Frölunda-Högsbo, Majorna-Linné, Västra Götalandsregionen och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborgsområdet, (NSPHiG).

foto: mostphotos

Inom ramen för projektet arrangeras mötesplatser och arenor där personal inom organisationer som möter nyanlända kan träffas och få kompetensutveckling.

InVäst ska stärka kompetensen att ta emot nyanlända Projekt InVäst – Integration Västsverige – handlar fram-

förallt om att stärka kvaliteten inom sfi (svenska för invandrare) genom kompetensutveckling och processledning. Totalt kommer 42 sfi-verksamheter i Västsverige att delta i utvecklingsinsatser. I Göteborgsregionen handlar det om 18 verksamheter i Alingsås, Göteborg, Kungälv, Mölndal och Partille. Bland annat kommer det att tas fram en webbutbildning som möjliggör kompetensutveckling på distans för skolledare och personal inom sfi. Med start i november 2017 arrangeras mötesplatser och arenor där personal inom organisationer som möter nyanlända kan träffas och få kompetensutveckling med interkulturell kompetens som utgångspunkt. Exempel på aktiviteter som planeras på regional nivå är mötesplatser för flyktingsamordnare och integrationsansvariga i kommunerna, mötesplats kring nyanlända barn i familj samt mötesplats kring nyanlända inom vård och omsorg i kommunerna. Totalt förväntas

800 personer från hela Västsverige medverka i insatserna. Inom ramen för projektet ska det också tas fram stöd- och inspirationsmaterial för kartläggning och bedömning av såväl formella som informellt förvärvade kunskaper hos nyanlända elever inför placering i gymnasieskola. Syftet är att nå en ökad likvärdighet i bedömningsarbetet i Västsverige, men projektet har också som mål att materialet ska nå spridning utanför regionen. InVäst är ett treårigt projekt som ägs av GR och drivs i samarbete med Skaraborgs kommunalförbund och Halmstads kommun. Projektet delfinansieras av Europeiska Socialfonden. Vill ni också utveckla er sfi-undervisning eller ha mer information? Kontakta Sofia Reimer på GR Utbildning: sofia.reimer@grkom.se.

21


FOURUM FoUi Väst/GR | Nr 1 2017

Plats på scen för GR-kom Mötesplatserna är återkommande GR-arrangemang där kommunernas egna verksamheter står i centrum. Arrangemangen är uppdelade efter yrkesområde och innebär oftast en eller två heldagar fullspäckade med föreläsningar, seminarier och utställningar. Mötesplatserna handlar om att inspirera till nya perspektiv, stärka yrkesrollerna och knyta kontakter över stadsdels- och kommungränserna. Den första Mötesplatsen, Mö- renhetsutbytet mellan kollegor. tesplats IFO, anordnades för 15 – Det bästa är att se vad som år sedan. Utgångspunkten var händer med människor när de att skapa en arena för får stå på en scen och kunskapsutbyte i hela dela med sig av sina erGR. Sedan dess har GR farenheter. De växer i sin arrangerat Mötesplatser yrkesroll, säger Nicholas inom bland annat IFO, Singleton som arbetar funktionshinder, ungdom, med kompetensutveckhälsa, äldreomsorg och lingsfrågor på GR VälNicholas psykiatrisamordning. I färd. Singleton, GR Välfärd höst går Mötesplats IFO Nicholas har vaoch Mötesplats Funkrit med och arrangerat tionshinder av stapeln igen, IFO över 20 Mötesplatser. för femtonde gången och Funk- – Det kollegiala erfarenhetstionshinder för sjätte gången. utbytet är så otroligt mycket Mötesplatsernas fokus har varit värt, och dagarna handlar lika detsamma sedan starten: erfa- mycket om att ge som att ta, säger Nicholas.

MÖTESPLATSER 2017 Mötesplats Funktionshinder äger rum 10–11 oktober i Eriksbergshallen i Göteborg. I skrivande stund är 44 utställare och 20 seminariepunkter klara. Läs mer: grkom.se/motesplatsfunktionshinder. Mötesplats IFO arrangeras den 16 november. Dagen bjuder på många seminarier. Andra intressanta punkter på programmet är en teaterföreställning om att vara barnhemsbarn samt en föreläsning av Charlie Eriksson som är aktuell i SVT:s dokumentärserie om självmord ”30 liv i veckan”. Läs mer: grkom.se/ motesplatsifo.

22

Verksamheterna i fokus

Inför en Mötesplats får anställda i GR-kommunerna skicka in förslag på vad de vill dela med sig av. Dessa förslag styr dagarnas innehåll. På Mötesplats Funktionshinder kommer mellan 3000 och 4000 besökare. Under två dagar kan besökarna ta del av utställningar i verksamheternas montrar, seminarier, föreläsningar och speakers’ corner. Daglig verksamhet i Askim-Frölunda-Högsbo, Göteborgs Stad var en av föreläsarna förra året. De berättade om sitt arbete ”Utflyttad verksamhet” som är ett arbete med individuella praktikplaceringar. – Vi har bara goda erfarenheter från Mötesplats Funktionshinder. Mötesplatserna är ett smörgåsbord av inspiration, sä-

Läs mer om höstens mötesplatser den 10–11 okto

ger Annika Jörlin, aktivitetssamordnare på Daglig Verksamhet i Askim-Frölunda-Högsbo. Annika tycker också att Mötesplatserna är ett bra tillfälle att knyta kontakter eftersom man träffar så många inom samma yrkesområde. Hon berättar att deltagandet på Mötesplatserna har lett till att hon och hennes kollegor tar mer kontakt med andra verksamheter när de behöver råd eller inspiration. Daglig verksamhet i Askim-Frölunda-Högsbo har ställt ut på Mötesplats Funktionshinder flera gånger och kommer även att medverka i år. Då kommer personal och deltagare samt processvägled-


Kompetensutveckling FOURUM FoU i Väst/GR | Nr 1 2017

mmunernas verksamheter

foto: tony dahl

ober samt 16 november på grkom.se/motesplatsfunktionshinder och grkom.se/motesplatsifo.

are informera och visa utbudet i stadsdelen. Andra perspektiv och utveckling

Anställda inom GR-kommunerna är Mötesplatsernas huvudnummer men externa föreläsare och underhållare brukar också bjudas in för att belysa andra perspektiv och vidga besökarnas vyer. På förra årets Mötesplats IFO var musikern Joel Alme inbjuden för att spela. Joel växte upp i en miljö kantad av missbruk och sociala problem och detta har präglat hans livssyn och låtskapande. – Min senaste skiva handlar mycket om familjer och framför allt barn som hamnat utanför

foto: mattias stenback

samhället, så min historia pas- yrkesstolthet. Mötesplatserna sade in i sammanhanget. Det var handlar om just det, glädjen i att en fin upplevelse att få dela med få dela med sig. Samtidigt är det mig av mina erfarenheter till ett utbyte, man delar med människor som verkligen sig och får ta del av anbryr sig, säger Joel Alme. dras arbete, säger Ewa. Ewa Roslund, verksam Ewa menar att Möteshetschef för Individ- och platserna även visar att familjeomsorg i Härryda verksamheterna vill utkommun, var moderator vecklas. Ewa Roslund, verksamhetsför förra årets Mötes– Vi arbetar i komplexa chef för individplats IFO. Enligt henverksamheter och beoch familjene är Mötesplatserna höver varandra i regioomsorg, Härryda fenomenala arenor för nen, säger Ewa. kommun erfarenhetsutbyte och inspiration. – Att få visa upp det fantastiska arbetet som görs i verksamheterna skapar glädje och Frida Gustavsson

23


Ensamkommande barn och unga FOURUM FoUi Väst/GR | Nr 1 2017

Folkhögskolespåret i Västra Götaland – En väg vidare mot utbildning och gemenskap Folkhögskolespåret är ett nationellt projekt som ger ensamkommande unga möjlighet att läsa på allmän kurs på grund- eller gymnasienivå, samtidigt som de bor på skolans internat.

FOLKHÖGSKOLESPÅRET I VÄSTRA GÖTALAND Folkhögskolespåret i Västra Götalands län drivs med bidrag från länsstyrelsens §37-medel. Detta är en statlig ersättning som är avsedd för kommuner och kommunalförbund som vill främja utveckling inom integration genom att ”skapa beredskap, mottagningskapacitet och utveckla samverkan”. Läs mer på lansstyrelsen.se.

Syftet är att erbjuda extra stöd och en väg vidare. Eleverna får inte bara mer individuellt anpassad undervisning utan också mer träning i svenska i och med mötet med andra folkhögskoleelever. Samtidigt är tanken att inte stött på förut? För de flesta skolan kan erbjuda ett starkare ungdomar har erfarenheten vasocialt sammanhang. Jenny Hen- rit väldigt positiv, berättar Jenny. necke har arbetat med FolkhögAtt slutföra sina studier går ju skolespåret på GR Välfärd att göra även inom Komsedan hösten 2016, och vux. Men Folkhögskolan är den som är ansvarig bidrar dessutom med för projektets spridning i sammanhållning och närVästra Götalands län. Ute i mare relationer. kommunerna träffar hon – Det blir ju som Jenny socialsekreterare, peren slags familj, framHennecke, sonal på HVB-boenden, Folkhögskole- för allt för de ungdostudievägledare och an- spåret i Västra mar som är äldre och nan personal som har Götalands län, annars skulle ha flyttat GR Välfärd kontakt med målgruptill träningslägenhepen. Hittills är sju skolor i Västra ter. Det kan vara skönt att bo på Götaland involverade i projektet. folkhögskola där man är ganska – Det är kul att få marknads- självständig och har sitt eget föra en typ av skola som är sam- samtidigt som man får ett samhällsengagerade, där det finns manhang, aktiviteter och folk nåt för alla och man kan välja som har koll på en och hjälper en. utifrån sitt intresse och sin nivå, – För mig handlar det mycket säger Jenny. Jag tycker att Folk- om att förstå hur samhället funghögskolan som institution är en erar i Sverige och kunna förhålla så himla bra möjlighet för många. sig till det. Och om att få kontakDet blir så tydligt också när jag ter med svenska samhället och kommer ut i kommunerna och känna sig delaktig, svarar Jenny berättar, det kommer frågor om på frågan om hur hon själv ser på fler människor skulle kunna bli integration. aktuella för projektet. Just känslan av gemenskap är nåNy form av pedagogik

Hur känns det då att bosätta sig på internat och börja läsa enligt en sorts pedagogik man kanske

24

got som flera av ungdomarna har berättat om. – På Dalslands folkhögskola träffade jag en kille som var superentusiastisk. Han tyckte un-

Läs mer på folkhogskolesparet.se

dervisningen var rolig, hade fått många kompisar och ett roligt sammanhang att vara i. Han var jättestolt över sitt rum och sitt liv. En annan elev på Löftadalens folkhögskola var analfabet och hade svårt att komma ikapp skolmässigt. – Men han har lärt sig jättebra svenska och känner att det här är hans familj. Han säger själv ”jag vill aldrig flytta härifrån!”. Ytterligare en elev, i Hjo, hade redan efter två terminer börjat läsa på gymnasienivå, tagit körkort, fått en praktikplats och skaffat ett extrajobb, och är redan på god väg in på arbetsmarknaden. Ett lyckat resultat kan med andra ord se ut på flera sätt. Utvidgad målgrupp

Vart Folkhögskolespåret leder i framtiden kommer att visa sig under det närmaste året. Nya regler kring ersättningsnivåer och förlängning av uppehållstillstånd gör att man kanske kommer att behöva tänka nytt och bedriva verksamheten på andra sätt. Att komplettera utbudet med en undersköterskekurs som inte kräver gymnasiekompetens är ett inspirerande exempel på hur andra skolor i Sverige har utvecklat projektet. – Det vi tittar på nu är hur även andra nyanlända skulle kunna ta del av Folkhögskolespåret. Vi vet ju att det är en gynnsam insats, avslutar Jenny Malin Isaksson


Kompetensutveckling FOURUM FoU i Väst/GR | Nr 1 2017

foto: linda andersson

Har du sett de gröna bilarna? Nu har de flesta fordon som används för färdtjänst i Göteborg fått den nya färgen.

Serviceförare utbildas i bemötande Färdtjänsten i Göteborgs Stad har gett GR i uppdrag att under 2017 utbilda minst 600 serviceförare i bemötande.

Syftet är att förarna ska stärkas i sin professionella roll som chaufför i färdtjänsten och få ökade kunskaper och färdigheter när det gäller kundbemötande samt ökad förståelse för resenärernas behov.

Utbildningen smygstartade nu i vår, men merparten av utbildningstillfällena kommer äga rum under hösten 2017.

Vad tar du med dig från utbildningen?

Christopher Saart

Annette Johansson

– Den var väldigt intressant. För mycket av allt som vi gör där ute är ryggmärgsreflex, här fick man sätta ord på det och tänka på de olika mekanismerna bakom varför jag beter mig på ett visst sätt i en viss situation.

– Det är suveränt att få lyssna på andras erfarenheter. Vi har olika livserfarenhet och förutsättningar. En del har jobbat länge och andra har jobbat kortare. Det är bra att få möjlighet att tänka efter och reflektera över sitt eget jobb. Det är inte bara en transport vi utför utan en upplevelse som påverkar människors liv.

Gustavo Urena – Det var givande att höra andra förares berättelser. Att jämföra erfarenheter och prata om olika sätt att kommunicera och lyssna. Att lyssna är viktigt.

25


FOURUM FoUi Väst/GR | Nr 1 2017

Skuggning ska belysa funktionsne Under Jobbskuggardagen får personer, som på grund av funktionsnedsättning eller av andra anledningar står långt från arbetsmarknaden, delta i en arbetsdag på önskad arbetsplats. På lång sikt ska detta motverka utanförskap och främja en jämställd arbetsmarknad. Jobbskuggardagen (Job Shadow Day) grundades av Irish Association for Supported Employment (IASE) 2007. De personer som vill skugga får delta under en dag på en arbetsplats som de är intresserade av. – På kort sikt handlar detta om att skapa positiva möten mellan arbetsgivare och de som skuggar. Det finns också såklart förhoppningar på att knyta kontakter med arbetsgivare som Lennart Varkki styrkeledare på kanske kan öppna upp för prakÖjersjö brandstation tik eller anställning. I det långa loppet handlar det om att skapa besök eller att ta emot personer en attitydförändring gentemot för jobbskuggning under en arfunktionsnedsättningar i arbetsdag. betslivet, säger Marianne Merin, Ö jersjö brandstation var en utvecklingsledare på Avdelning av arbetsplatserna som öppnade Funktionshinder i Partille komupp för studiebesök under Jobbmun. skuggarveckan. I år utlyste Svenska Förening – När vi fick frågan om att delen för Supported Employment ta så tänkte vi – självklart! Rädd(SFSE) vecka 19 till nationell ningstjänsten är till för alla. Jobbskuggarvecka i SveriDagen var nog minst lika ge. Några som bestämde givande för oss på stasig för att delta var Dagtionen som för de som lig verksamhet och sysbesökte oss. Vi gör gärna selsättning i Partille komom detta, säger Lennart mun. De kände redan till Peter Lindqvist, Varkki, styrkeledare på projektet från ett stu- Sveriges Radio Ö jersjö brandstation. diebesök på Irland 2014 – Jag tycker att det har genom det ESF-finanvarit jättekul. Det är kul att vara sierade GR-projektet GRAF. på kurser och utbildningar. Det bästa var att få lyssna på presenStort intresse hos arbetsgivare tationen, då lärde man sig många Partille kommun bestämde sig nya saker, säger Aramesh Irani. för att arrangera en hel vecka för Sveriges Radio var en annan jobbskuggning för att öka möjarbetsgivare som deltog under ligheten för fler arbetsgivare att veckan. De tog emot Ragnar delta. Detta visade sig vara en Nordling under en hel arbetsdag. lyckad strategi då 30 arbetsgivaRagnar jobbade som ljudtekniker re deltog, antingen genom att ta på Partille närradio för 15 år seemot större grupper för studie-

När vi fick frågan om att delta så tänkte vi – självklart! Räddningstjänsten är till för alla.

26

Öjersjö brandstation, Samhällsbyggnadskontoret i

I det långa loppet handlar detta om att skapa en attitydförändring gentemot funktionsnedsättningar i arbetslivet. Marianne Merin, utvecklingsledare, funktionshinder, Partille kommun dan och blev lite förvånad över hur mycket som förändrats i och med digitaliseringen.


Jobbskuggning FOURUM FoU i Väst/GR | Nr 1 2017

edsättningar på arbetsmarknaden

foto: frida gustavsson

foto: partille kommun

i Partille kommun och Sveriges Radio var tre av de trettio arbetsgivare som tog emot besök under kommunens Jobbskuggarvecka.

– Det var spännande att se vad som hänt under de 15 år som jag varit borta. Det var en intressant dag, säger Ragnar Nordling som numera jobbar på administrativa avdelningen på Partille kommun. Ragnar fick handledning av Peter Lindqvist, ljudtekniker på Sveriges Radio. – Det här är ett jättebra initiativ, säger Peter. Partille kommun kommer tillsammans med Stenungsunds kommun och stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda, Göteborgs Stad att delta på Mötesplats Funktionshinder den 10-11 oktober för att berätta om sina erfarenheter från Jobbskuggardagen. Frida Gustavsson

Under Jobbskuggarveckan i Partille kommun öppnade ett 30-tal arbetsgivare upp sina dörrar för personer som på grund av funktionsnedsättning eller av andra anledningar står långt från arbetsmarknaden.

27


Personalhälsa FOURUM FoUi Väst/GR | Nr 1 2017

Nya grepp för minskad sjukskrivning Sedan den 1 april pågår HälsoGReppet som syftar till att skapa förutsättningar för en bättre personalhälsa i kommunerna i Göteborgsregionen. I projektet deltar GR:s 13 medlemskommuner tillsammans med Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen (Närhälsan). HälsoGReppet är inriktat mot preventivt hälsofrämjande åtgärder, där det särskilt handlar om att förebygga och motverka sjukskrivningar som orsakas av psykisk ohälsa. Främsta målgrupp för projektet är chefer och medarbetare inom kvinnodominerade sektorer i den kommunala verksamheten. Bakgrunden till projektet är att antalet sjukskrivningar ökat kraftigt de senaste åren. Statistik från Försäkringskassan visar att psykisk ohälsa ligger bakom en tredjedel av alla sjukskrivningar idag, och att utskrivning av antidepressiva läkemedel är bland de högsta i landet i Västsverige. Fyra delprojekt

Projektet är uppdelat i fyra delprojekt: Delprojekt I handlar övergripande om att utveckla rehabi-

1/3

literingsprocessen, bland annat genom att ta fram en analysmodell som pekar ut bakomliggande orsaker till den ökande psykiska ohälsan och identifierar framgångsfaktorer i kommuner och verksamheter med en begränsad sjukfrånvaro. Delprojekt II syftar till att stärka samverkan mellan de involverade parterna i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen; det vill säga arbetsgivaren, sjukvården och Försäkringskassan. Därigenom skapas bättre förutsättningar för minskade glapp och överlappningar i ansvarsfördelningen och arbetsgången. Delprojekt III handlar om att öka chefers kunskap om ledarskapets betydelse för en god hälsa (på arbetsplatsen), så kal�lat hälsofrämjande ledarskap och

-arbetsmiljöarbete samt friskfaktorer. Och delprojekt IV strävar efter att öka medvetenheten och kunskapen bland både medarbetare och chefer kring den egna hälsan och ansvaret för den, samt lyfta fram och synliggöra framgångsrika insatser på arbetsmiljöområdet. Lokala projektledare

Målet är att 1 200 personer ska nås och involveras under projektet, exempelvis genom att ta del av en föreläsning, genomgå en utbildning, ingå i ett lokalt initierat pilotprojekt där nya arbetsmetoder testas eller liknande. Förutom ett projektledningsteam på GR leds HälsoGReppet av en lokal projektledare per medlemskommun. Därtill kommer en styrgrupp, som utgörs av GR:s ordinarie personalchefsnätverk – som också initierat hela projektet – förstärkt av representanter från sjukvården och Försäkringskassan.

Helena E:son Alm

HälsoGReppet löper över tre år, 2017–2020, och delfinansieras av Europeiska Socialfonden (ESF).

av alla sjukskrivningar idag beror på psykisk ohälsa. Bakgrunden till projektet HälsoGReppet är att antalet sjukskrivningar ökat kraftigt de senaste åren. Statistik från Försäkringskassan visar att psykisk ohälsa ligger bakom en tredjedel av alla sjukskrivningar idag, och att utskrivning av antidepressiva läkemedel är bland de högsta i landet i Västsverige.

28

Läs mer på grkom.se/halsogreppet.

28


Psykisk hälsa FOURUM FoU i Väst/GR | Nr 1 2017

Vård- och stödsamordning gör skillnad för både brukare och organisation Stöd- och beroendeteamet i Partille kommun gör skillnad för både brukare och organisation med hjälp av samverkansmodellen vård- och stödsamordning. Stödoch beroendeteamet (SOB-teamet) i Partille kommun har sedan 2011 arbetat med vårdoch stödsamordning, en strukturerad samverkansmodell för personer med behov av samordnade insatser från två eller flera huvudmän. Inom ramen för vård- och stödsamordning integreras olika verktyg som till exempel MI (motiverande samtal) och Feedback Informed Treatment (skattningsskalor av Scott D.Miller). Individens förutsättningar

SOB-teamet ger stöd till personer med komplexa svårigheter som är i behov av att stödinsatserna individanpassas och samordnas mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Målgruppen omfattar vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning, ofta i kombination med missbruk/beroende. Arbetet bedrivs utifrån ett återhämtningsperspektiv där samverkansmodellen skapar förutsättningar att utifrån individens mål och behov kunna erbjuda stabilitet, delaktighet, kontinuitet och struktur . Genom arbetet skapas goda möjligheter för samstämmighet mellan biståndsbedömning, brukare, utförare och behandlare. Stort intresse och goda resultat

Frågan om integrerade samverkansformer och verksamheter inom missbruks- och psykiatriområdet har lyfts fram av olika chefsnätverk inom GR och det arbete som bedrivs i Partille har väckt stort intresse.

Funktionshinderperspektiv

Resursgrupp

Nätverk

Kontinuitet

FYRA HÖRNSTENAR. Vård- och stödsamordning, läs mer på samverkanstorget.se/vos.

Gör man rätt saker mår brukaren bra, och då minskar även stressen hos personalen. Andreas Engelbertsen, samordnare för SOB-teamet i Partille kommun

Arbetssättet i Partille visar på goda resultat både ur ett brukaroch verksamhetsperspektiv. En aktuell brukarundersökning med cirka 60 procents svarsfrekvens visade att 88 procent av brukarna upplevt en positiv förändring i livet genom det stöd SOB-teamet erbjudit. - Gör man rätt saker mår brukaren bra, och då minskar även stressen hos personalen, säger Andreas Engelbertsen, samordnare för SOB-teamet i Partille.

foto: mostphotos

Positiva resultat av det systematiska arbetet i Partille märks genom minskad sjukhusvård, brukarnas synpunkter, verksamhetsekonomiskt utfall och genom det faktum att man inte på fem år haft något beslut om LVM (Lagen om vård av missbrukare) för de personer som får stöd av SOB-teamet. Ringar på vattnet

Det är inte bara i Partille som arbetsmodellen vård- och stödsamordning används, modellen förekommer även i en del andra kommuner i Göteborgsregionen. Men organisatoriskt och innehållsmässigt kan det skilja sig åt hur man arbetar. - Efter sommaren fortsätter dialogen kring hur vi från GR kan understödja utveckling av samarbetsmodellen för övriga intresserade kommuner säger Yvonne Witzöe, planeringsledare på GR Välfärd. Anna Karlsson

29


Ensamkommande barn och unga FOURUM FoUi Väst/GR | Nr 1 2017

Inspiration och nya idéer kring m Nya GRannar, GR:s samverkansprojekt kring mottagandet av ensamkommande barn och unga, besökte nyligen Utrecht i Nederländerna där man fick ta del av organisationen Nidos arbete. I Nederländerna har en organisation, Nidos, helhetsansvaret för ensamkommande barn och unga under 18 år i hela landet. Organisationen är icke vinstdrivande och finansieras av holländska staten. Nidos tilldelar varje ungdom en så kallad guardian, en kombination av socialsekreterare och god man i samma person, som blir ställföreträdande vårdnadshavare. Detta är kanske den största skillnaden mellan Sverige och Nederländerna. I Sverige är inte god man ett yrke utan ett arvoderat uppdrag som juridisk person för barnet. – Det finns en skrivelse till justitiedepartementet nu om att se över om man kan professionalisera godemän även i Sverige. Så det är mycket intressant att se hur man jobbar här i Nederländerna, menar Susanne Nyström från överförmyndarenheten i Stenungsund och en av deltagarna på resan. Win-win-situation

Femtio procent av de ensamkommande barnen i Nederländerna bor i familjehem som re-

LÄS MER På grkom.se/nyagrannar kan du läsa en längre version av den här artikeln. Där finns också en intervju med två holländska familjehemsföräldrar. Läs mer om Nidos på nidos.nl/en.

Deltagarna från projekt Nya GRannar samlade utanför organisationen Nidos huvudkonto

kryteras av Nidos. Av dem är 60 procent släkt med barnen och 85 procent har invandrarbakgrund. – Det är en win-win-situation. Barnen får en miljö de känner igen – dofter, mat och språket – i det nya landet vilket vi sett bäddar för en bättre integration och familjerna får en uppgift, säger Tin Vertegen, chef för Nidos.

foto: madeleine christell

Sitey Siraje och Ahmnad Abdallah, två av familjehemsföräldrarna som deltagarna fick chans att prata med.

30

Nidos har psykologer och forskarteam anslutna till sig som följer och stöttar guardians i deras arbete. – Vi har ingen terapeutisk uppgift utan är främst metodutvecklare med uppdrag ett ge stöd till främst guardians men kan också ta emot samtal från ungdomar, säger ansvarig beteendevetare Catelijne Sillevis. Nidos arbetar också för dem som inte får stanna utan måste återvända. Man har juridisk kompentens kring Dublinkonventionen och återvändandeavtal och jurister som ständigt håller sig uppdaterade och kan stötta guardians att se till barnets bästa. En viktig del i arbetet är också den ”helpdesk” man har, en öppen telefonlinje där guardians (och andra) kan få svar på frågor kring asyl eller juridik. Madeleine Christell


FOURUM FoU i Väst/GR | Nr 1 2017

mottagande

Att trivas, stanna eller lämna? En studie om socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd HALLÅ DÄR... ...Helena Håkansson, som har skrivit masteruppsatsen Att trivas, stanna eller lämna? En studie om socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd.

or i nederländska Utrecht.

foto: björn wallermark

Det är en win-winsituation. Barnen får en miljö de känner igen i det nya landet, vilket vi sett bäddar för en bättre integration, och familjerna får en uppgift. Tin Vertegen, chef för organisationen Nidos

Under din praktik på FoU i Väst/GR förra året gjorde du en forskningsöversikt om arbetssituationen och påverkansfaktorer som gör att man stannar kvar i yrket som socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. Nu har du gjort enkäter bland socialsekreterare och enhetschefer i Göteborgsregionen. Vilken bild framträder av socialsekreterarnas arbetssituation inom ekonomiskt bistånd? – Enkäten visar att socialsekreterarna upplever en pressad arbetssituation. Omkring hälften upplever att de måste arbeta väldigt snabbt för att hinna med sina ordinarie arbetsuppgifter och att de ofta blir störda i sitt arbete, fler än hälften har jobbat trots att de är sjuka och bara en tredjedel tycker att de har tid för reflektion. Samtidigt förefaller inte ärendemängden vara så hög. Det tyder på att andra saker spelar in. Jag tror att man behöver jobba med strukturen och bli bättre på att lyssna på socialsekreterarnas upplevelser. De som har svarat på enkäten är överlag nöjda med den närmaste arbetsledningen. Däremot saknar de uppskattning för sitt arbete från enhetscheferna och så skulle de vilja att informationen fungerade bättre. Var det något i enkätsvaren som överraskade dig? – Jag har tittat på hur olika faktorer påverkar arbetstillfredsställelse och viljan att läm-

na arbetet. Det som sticker ut mest är att datasystemet påverkar! Jag tror inte att det handlar om systemet i sig utan det är en symbol för något annat. Jag använder begreppet illegitima arbetsuppgifter, det vill säga arbetsuppgifter som antingen upplevs som onödiga (sånt man inte skulle behöva göra om arbetet organiserades annorlunda) eller oskäliga (de borde utföras av någon annan). Illegitima arbetsuppgifter minskar den tid som går att lägga på huvuduppdraget och ett undermåligt datasystem är ett exempel på detta. Onödiga arbetsuppgifter är något man skulle behöva undersöka mer när det gäller arbetet i hela socialtjänsten. Vad skulle kunna bli bättre? – En ökad personalorientering kan uppväga tidskonflikter. Det handlar om ganska enkla saker som att rikta mer fokus på personalen genom att visa uppskattning, ge information i god tid och erbjuda utvecklingsmöjligheter i arbetet. Även högre nivåer behöver se över vad de kan göra för att underlätta förutsättningarna för arbetet genom exempelvis funktionella datasystem och lokaler. Många uppger att de vill jobba med ekonomiskt bistånd men omkring hälften har ändå funderat på att byta arbetsplats. Så det är inte yrket i sig som de vill lämna utan det finns saker på arbetsplatserna att jobba med.

Uppsatsen är gjort på masterutbildningen vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och finns inom kort på gupea.ub.gu.se.

31


Returadress: GR Välfärd/FoU i Väst Box 5073 402 22 Göteborg

HITTA DIN KURS PÅ GRKOM.SE/KURSER GR erbjuder kompetens- och verksamhetsutveckling för personal i kommunal verksamhet samt hälsooch sjukvård. Årligen deltar cirka 45 000 personer i kurser och konferenser som GR arrangerar i samarbete med de 13 medlemskommunerna. Här hittar du ett urval av kommande arrangemang, fler hittar du på grkom.se/kurser. Följ oss även på Facebook GR Kurs och konferens

AUGUSTI

OKTOBER

30 augusti Tejping – gestaltande kommunikation: Kurs 1 (Även 19/10)

10–11 oktober Mötesplats Funktionshinder

31 augusti Inspirationsdag om att arbeta med ett återhämtningsinriktat förhållningssätt

12 oktober Insatser för personer med psykisk ohälsa och missbruk/beroende

SEPTEMBER

18 oktober MI-utbildning för äldreomsorgen

6 september MI-utbildningsdag – För baspersonal inom äldreomsorgen (Även 8/11) 9 september Samverka med respekt för sekretessen! 7 september Chefsdag – att leda arbetet med Individual Placement and Support (IPS) 19 september Motivational Enhancement Therapy, MET (Även 11/10) 20 september Att arbeta med ett återhämtningsinriktat förhållningssätt Målgrupp: baspersonal (Även 17/10)

19 oktober MI-utbildning (även 26/10 och 23/11) 26 oktober SMÄRTA hos äldre – varför är det komplext och vad bör man tänka på? NOVEMBER

10 november DEMENSKONFERENS: Att kommunicera med personer med demenssjukdom 16 november Mötesplats IFO 22 november Ökad delaktighet för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

21 september Att arbeta med ett återhämtningsinriktat förhållningssätt Målgrupp: chefer, arbetsledare, metodutvecklare och 1:e socialsekreterare (Även 5/10)

DECEMBER

26 september Autism och psykisk ohälsa hos vuxna

7 december Socialrätt – delkurs Ekonomiskt bistånd

FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET Besök Anders Personsgatan 8 • Post Box 5073, 416 64 Göteborg • Tel 031-335 50 00 e-post fou@grkom.se • www.grkom.se/valfard

eFourum nr 1 2017  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you