Page 1

Silvervägen

S O M M A R M A G A S I N M E D F O K U S PÅ A R J E P L O G S K O M M U N

Gunnel Hedmans blick för Björntoppen

VID POLCIRKELN

ÅRGÅNG 2017 PRIS 40 KR

Toppjakten fortsätter – i Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog!

Sid 42

Martin Bergström vet hur man fångar en öring Sid 28

Matilda Le Goascogne med snöskor. Även sommartid är det fullt möjligt vandra på snö i fjällområdena.

Snöskor – ny trend i fjällen Sid 6

Roger Pontare – musikkonstnär Sid 38 S I LV E R R O A D 2 0 1 7

1


Arjeplog Bucket List Bo i väglöst land

VÄLKOMNA!

Vandra Kungsleden

Korsa polcirkeln Besök Silvermuseet Bada i Sveriges djupaste sjö Fiska i midnattsol

ARJEPLOGSDAGARNA 14-16 JULI 2017 SAMISKA VECKAN & HÖSTMARKNADEN 2-8 OKTOBER 2017

#arjeplog #swedishlapland

arjeplog.se

arjeploglapland.se

ARJEPLOGS VINTERMARKNAD VECKA 10 2018

facebook.com/ arjeplogskommun

Arjeplogs turistbyrå Torget (Silvermuseet) Telefon: 0961-145 20 turist@arjeplog.se 2

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

3


Välkommen till Hotell Lyktan! Vi hälsar er varmt välkommen till

I Hotell Lyktans restaurang med plats

Hotell Lyktan i centrala Arjeplog, nära

för 100 personer serverar vi frukost men

Silvermuseet och nära till fantastiska

också måltider till förbeställda grupper.

naturupplevelser. På gångavstånd från

Under december månad serveras också

hotellet finns Sveriges djupaste sjö

vår goda Jullunchbuffé.

Hornavan samt Vaukaströmmarna

Önskar ni arrangera en konferens i

med fina fiskevatten och naturstigar.

Arjeplog så kan Hotell Lyktan erbjuda

Hotell Lyktan har 45 rum som alla

en stor konferenshall med all teknisk

är modernt utrustade med bl a trådlöst

utrustning och med plats för upp till

internet. Enkelrum, dubbelrum eller

150 personer. Små grupprum och allt

familjerum finner du i vårt utbud, så reser du

annat som behövs för en lyckad konferens

ensam, med familj eller med större sällskap

kan vi erbjuda i konferenspaketet.

har vi rummet som passar bäst för tillfället. 7 av våra rum är också handikappanpassade.

Ta vara på sommaren! I Juli 2017 välkommnar vi er ll natursköna Arjeplog. Plocka undan era smartphones och paddor för en vecka med rikkg kvalitetssd. Vi akkverar hela familjen och tar er ut på ällvandring, fisketur, kanoour, bastuflooe, kojbyggen, vildmarkslekar, eller bara för aa njuta vid lägerelden i den fria naturen.

Ring oss – vi berättar gärna mer!

Hotell Lyktan i Arjeplog, Lugnetvägen 4, 938 31 Arjeplog Tel. 0961-612 10 Fax 0961-101 50 info@hotellyktan-arjeplog.se www.hotellyktan-arjeplog.se

Då barnen leker finns även möjlighet för föräldrarna aa pyssla om sig själva i vår relax med spabehandlingar. Deea är en vecka för hela familjen, välkommen.

FAMILJEVECKAN JULI 2017

läs mer på SILVERRESORT.SE/FAMILJEVECKAN .......................................................................... +46 (0)961 31500 ARJEPLOG@KRAJA.SE 4

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

5


Kaffetåren Kokkaffe med rentunga torrkött & laffepst kaffeost

Viltbutik & Kafé

ÄLG REN FISK & ANDRA DELIKATESSER HANTVERK & SOUVENIRER Välkommen in till oss! Torget 1, Arjeplog Tel. 0961–100 01

Naturskön högfjällsmiljö ovan polcirkeln vid Silvervägen. Här finns stugor, camping, butik, kafékåta, fjällfiske, fiskekort, båt, kanot & fjälljakt. Välkommen till oss!

Stugor & fiske i Jäckvik

Jäckviks Stugby Gunnel Hedman & Robert Lidström www.sandvikens.se +46 70-559 01 64 +46 70-69 40 670 Följ oss på Facebook!

– Det självklara stoppet längs Silvervägen – Välutrustade stugor 4–7 bäddar vid Hornavans strand. Gratis båt och fiske för våra gäster.

Välkommen till oss! Ulrika och Ole

Tel/fax 0961–211 22 Mobil 073-0580 560

Gunnar Edholm Tundra Art

Nyckeln till fjällens kulturlandskap Uställningar Butik Kaffe Bildspel Turistinformation

En mycket välsorterad lanthandel Bensin (kontokort dygnet runt Visa/Bankkort), ombud för Systembolag, Apotek, Bussgods och Lotter. Fiskekort, Gasol, Fritidsprodukter.

www.tundra.nu gunnar@tundra.nu Tel 070-34 55 719 Utställningsbutik, Skomakaregatan 4, Arjeplog 6

Välkommen! Anne-Kirsti Westerlund med personal Tel 0961-21050 ak.handlarn@arjeplog.com S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Öppettider:

Må-Fr: 10-13, 14-16 Lö: 10-14 Sö (22/1-26/3): 16-18

Sommar 5/6-6/8 Daglig: 9-17 To: 9-20

SILVERMUSEET Torget 1, 938 31 Arjeplog +46 (0)961 145 00 www.silvermuseet.se 7


Med snöskor i fjällen – Så lätt det är att gå med snöskor! Det är mycket enklare än man kan föreställa sig, säger Maria Marklund med familj som prövat en tur i Arjeplogsfjällen. – Det här är ett bra alternativ till skidåkning och skoterkörning. Dessutom är det möjligt vandra såväl sommar som vinter i Polcirkelområdet. T E X T / F OTO M A R I A S Ö D E R B E R G

8

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

9


Vad sägs om vandring med snöskor i midnattssol i juni? Det är ingen omöjlighet. I Arje-plogsfjällen ligger snön kvar under stora delar av sommaren. Man behöver förstås inte vänta på att det ska bli ljust nätterna igenom. Snö-skovandring växer på många platser i världen och främst i Kanadas och USA:s norra delstater och i Alperna. I Frankrike är snösko-vandring näst största vintersport efter alpin utförsåkning. I Italien arrangeras varje år ett sprintlopp med 6 000 startande. I Sverige arrangeras SM i snöskor och fler och fler prövar på möjlighet att ta sig ut i terrängen på ett nytt sätt. Till Arjeplogsfjällen kommer flera och fler med snöskor i bagaget både vinter oh sommar. Till fördelarna hör att man inte behöver ha någon träning innan för att kunna gå, det behövs ingen valla, fästet är utmärkt med rejäla taggar som greppar underlaget och eftersom man går med lös häl är det som att gå i vanliga – med bredare – skor. Flera av dem som deltar i vinterns omgång av Top of Arjeplog använder sig av snöskor för att nå den sista biten upp till den åtråvärda toppen. Målet i tävlingen är att fånga in tio vintertoppar vilket de flesta i första hand gör med skidor, men alternativet med snöskor vinner fler och fler användare som kanske känner sig osäker på snabb utförsförsåkning. I Sverige finns en entusiast som fört sporten framåt. För 16 år sedan prövade Bengt Klingheim, Kristianstad, snöskor för första gången i Alperna. Hans dotter hade fått jobb på ett företag i Frankrike som tillverkade just snöskor. – Det var en härlig känsla! Jag bestämde mig för att försöka lansera snöskor i Sverige, berättar han. – Det har inte varit lätt, åtminstone inte till en början. Första året såldes 200 par, men nu är det 4 000, och om man lägger till andra som säljer snöskor, så sker det helt klart ett trendbrott. Något nytt håller helt enkelt på att hända på vandringsfronten. Han kommer just från Idre fjäll där han varit med en grupp som gått ut på månskensvandring i snöskor. – Det var en speciell upplevelse att vandra med pannlampa och samtidigt ha fullmånen närvarande i snölandskapet. Att ta sig fram med snöskor har gamla anor. När Olaus Magnus i sitt kartverk Carta marina från 1539 illustrerade de nordiska folken med en berättelse om en häst och en man med snöskor förklarade han i bildtexten att ”Hie binde die leut under ihn und der rosser fuesse braite taffel uie ain schayblicher schildt das sy 10

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

nit im schne undergeen”, vilket betyder att folk binder ”braite taffel” (snöskor) under sina och hästarnas fötter för att inte gå under i snön. Om detta skriver historikern Dick Harrison i en krönika där han ifrågasätter om det egentligen inte var just snöskor som Gustav Vasa färdades på, och inte skidor. Denna omvittnade åkning 1520 blev senare grunden för Vasaloppet. I Skandinavien var snöskor mer kända som trygor eller skarbågar och användes oftast av skogsarbetare. Man kunde även sätta trygor – eller trugor som man också säger – på hästarna för att underlätta gång i snölandskapet. I Amerika använde indianerna tidigt snöskor. Dagens snöskor har lånat formen av dessa långsmala som är lätt uppböjda fram. När européerna kom till Amerika började även de använda snöskor, vilket inte minst blev populärt hos pälsjägare. Maria Marklund är uppvuxen i Gautosjö och bor i Skellefteå idag. Hon är ofta i Laisdalen, inte minst för jaktens skull. Hon hade aldrig tidigare prövat snöskor förrän nu i vin-ter. Tillsammans med sin man Lars Nilsson och dottern Wilma, 10 år, var de på en tur och

mig att det är ett bra alternativ till skidåkning och skoterkörning. Med tanke på hur svårt det kan vara att gå med skidor i snöig bergsterräng kan det här vara lösningen om man vill ut, både sommar som vinter. Nu rustar många sommaraktörer i fjällen för en ny aktivitet. På Kraja i Arjeplog finns Experience som både hyr ut snöskor och arrangerar vandring med guide. – Vi hoppas att fler och fler ska upptäcka snöskovandring. Även om det inte är främsta anledningen till en resa hit är det kul att testa, säger Joakim Armgren.

Wilma på snöskovandring.

blev alla överraskade över att det var så enkelt. – Så lätt det är att gå med snöskor! Det var verkligen mycket enklare än jag kunde föreställa mig, säger hon. – Det här är ett fantastiskt bra alternativ till skidåkning och skoterkörning. Jag kan ta tänka

För Experience handlar handlar det främst om skoterkörning under vinterhalvåret. Joakim Armgren tror att att bristen på snö i världen kommer att locka fler att pröva nya former för att uppleva det arktiska klimatet. – Snö är unikt och så naturligt för oss som bor här att vi glömmer bort hur exklusivt det är. Jag ser inte minst framför mig midnattssolsvandring med snöskor. Det är verkligen speciellt att kunna utnyttja dygnets alla timmar under sommaren. l

Upptäck vår avdelning för fritidskläder!

Vi stödjer ”Top of Arjeplog”. Köp Ditt kort hos oss!

Välkommen till Järnia Arjeplog Fullsorterad byggshop med egen lastbil

Ett bra köp är ett rätt köp. Och ett rätt köp stämmer alltid överens med ens behov. Det är därför som det är så smart att handla på Järnia. Det är därför som du stöter på både byggproffs och vanliga hemmafixare hos oss. Vi har ett fullsorterad byggsortiment. Välkommen! S I LV E R R O A D 2 0 1 7

GRANNS JÄRN & BYGG Storgatan 9, ARJEPLOG Måndag–fredag kl. 08.30–17.30 Byggshopen öppen från kl. 7.00 Lördag kl. 10.00–13.00

11


F OTO M A R I A S Ö D E R B E R G

Slaget hö i Yraft, i bakgrunden fjället Tjeäksá. En smälthytta byggdes i Adolfström när silverbrytningen i Nasafjäll återupptogs 1770. Då hade gruvdriften legat nere i 111 år sedan norsk-danska trupper ödelagt anläggningen. Bruksherre blev major Staël von Holstein som var mycket intresserad av odling. Han såg till att röja en äng på en holme i sjön Uddjerapto, det samiska namnet på Iraft. Med hö såg goda möjligheter att föda brukets hästar samt de kor, getter och får som behövdes för att ge arbetsstyrkan mat. Namnet Uddjerapto finns nedtecknat 1807 när skriften Economiska Annaler ges ut av Kungliga Vetenskapsakademien.

Slåtter i Laisdalens Yraftdelta Regnet öste ned när det var dags visa hur slåtter gick till i Yraftdeltat förr i världen. Men även idag. Tom Wiklund, som bedriver sidosysselsättning med fårskötsel i Adolfström, tog oss med i båt tillsammans med Valborg Torfve och Arnold Sundqvist. Ett tiotal drog regnjackorna litet närmare kroppen när vi tog båt ut till slåtterängarna. En stor del av deltat i Iraft blev naturreservat 1974. Där finns drygt femtio lador. Området översvämmas mer eller mindre årligen. Inom området finns ängsmarker, starrängar, viden och enstaka fjällbjörkar samt tidvis 12

under vatten liggande sand- och grusbankar. På ängsmarkerrna finns arter som norrlandsstarr, vårbrodd, hönsarv, låsbräken, fjällgentiana, polarbräsma, kung Karls spira och fjällviol med flera. Valborg Torfve och Arnold Sundqvist berättade om sina minnen från den tid när slåttern var en av sommarens viktigaste händelser. Det var i en tid när självförsörjning var en förutsättning för överlevnad. Valborg Torfve berättade berättade om räfsning av höet. Hur det vändes, fick torka lite grand i solen och sedan bars iväg till

Fredrik Holmström fick pröva på att slö hö. Arnold Sundqvist instruerade.

höhässjorna, där det fick hänga tills det var riktigt torrt. Sedan skulle det in i ladorna. – Jag minns i alla fall inte att det regnade så här mycket, sa hon och skrattade. – Aldrig någonsin! l

Vill du se hur man hässjade hö i Yraft förr, men även idag? Fredag 28/7 kl. 15.30 utgår vi från kajen i Adolfström med båt. Pris 100 kr, kaffe & dopp ingår. Arr. Magasin Silvervägen i samarbete med Vindelälven-Juhtatdahka biosfärområdeskandidat och ABF Norr Arjeplog.

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

13


25-års jubileum

Välkommen besöka våra kyrkor och kapell i sommar! Jäckvik

Lövmokk

Jäckviks kapell uppfördes 1777 i Lövmokk efter en flytt från Silbojokk. Platsen var dock alltför avlägsen och 1885 flyttades kapellet och prästens kammare till Jäckvik. I Lövmokk kan man än idag se den tidigare platsen.

Nasafjälls begravningsplats från 1635. Ett kapell låg intill. Idag återstår ruiner.

Norra Bergnäs kapell vid Piteälven stod klar 1897. Nås med båt eller per fot.

RACKSUNDS FISKEFESTIVAL 2017 I Sveriges sjö- och fiskrikaste kommun Arjeplogs kyrka byggdes 1641 och har sedan dess byggts till ett par gånger. Sommartid öppen varje dag.

Slagnäs kyrka stod klar 1958. Här finns också en kyrkogård belägen i skogslandskapet.

Södra Bergnäs kyrka stod klar 1904. Kyrkklockan är gjuten 1903 av Bergholtz klockgjuteri.

Västerfjälls kapell vid sjön Tjieggelvas invigdes 1957. Kyrkklockan är skänkt av kung Gustaf VI Adolf.

Tävlingen pågår mellan onsdag 19 juli kl.12 till lördag 22 juli kl.15. Prisutdelning kl.16. På startkortet utlottas som 1:a pris båt, motor och trailer. 2:a en 5hk fyrtaktare, 3:e en elmotor. Samma fiskeregler som tidigare år, liknande priser förutom ett tillägg i år: Ett presentkort 7 500 kr på Granns. Mest vikt på öring (max en per dag) får räknas där den sammanlagda vikten avgör om man vinner. Startkort 150 kr. Under lördagen bjuder vi på korv, bröd, kaffe,te, läsk och kaffe så långt det räcker. VÄLKOMMEN!

Sommaren 2017 pågår Psalmtoppen i Arjeplogs församling. Mer information 0961-612 50 pastorsexp. Arjeplog.

Metall i en ledande roll

Information: Tom Nilsson, Racksund, tel. 070 5132620 tom@racksund.net

Oslos storslagna operahus doppar tårna i vattnet i det som tidigare var hamnområdet Björvika. Här möts naturens element och högteknologiska komponenter. Så nu kan Figaro fira bröllop inför en uppklädd - eller uppkopplad - publik. Människans behov förändras. Idéer och material förnyas. Ingen vet hur framtiden ser ut. Men vi är säkra på att den kommer att behöva metaller.

Zn

Cu Börje Granström, fotograf

Ag

Visning av Börje Granströms bilder av sonen Thomas Granström. Biografen, Arjeplog, fredag 14 juli kl. 14 och 16. Pris 50 kr. Ingen föranmälan. Kaffe & dricka m m till försäljning.

Au Metals for modern life 14

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Börje Granström (1922-1987) hade sportaffär i Arjeplog och var en känd radioröst. Han var dessutom fotograf och filmare. Han efterlämnade en stor bildskatt efter sig. Kom till biografen och hjälp till att identifiera bilder på personer! Arr Magasin Silvervägen i samarbete med ABF Arjeplog. S I LV E R R O A D 2 0 1 7

15


F OTO T H U N D E R B A L L C A R

Arvidsjaur kommun: Snabbguide sommaren 2017 4/6 Invigning Top of Arvidsjaur 2017. Kl. 13 bjuder vi in till vandring på Sotberget, Ledfatsområdet. Gemensam avresa från Arvidsjaur Turistbyrå kl. 12. 6/6 kl 19.00 ”Tack för musiken” med gäst Johan Piribauer. Johan berättar om, och framför sin musik i Arvidsjaurs kyrka. Värd: Peter Stenlund. 13/6 kl.19.00 ”En helgad stund”. Konsert med Lena Jacobsson Lundgren och Ellinor Stenlund i Arvidsjaurs Kyrka. 16-18/6 Samiska kyrkodagarna 23/6 Midsommarfirande Gamla Prästgården. 27/6 kl. 19.00 Kören Pro Musica gästar Arvidsjaurs kyrka. 1/7 Gallejaur kultur- och naturreservat öppnar för sommaren. Öppet mellan första helgen efter midsommar och stänger andra helgen i augusti i samband med Gallejaurdagarna. 6/7 kl. 15.00 Gemensam tur Spjutberget, nära Lauker. Top of Arvidsjaur 6/7 kl. 19.00 ”Blå dagar och osynliga nätter” . Gitarristen Joel Karlsson bjuder på en stämningsfull stund i Arvidsjaurs kyrka och gitarrspel i världsklass. 7/7 A-smällen 7-8/7 Nattivalen 13/7 Torsdag kl.19.00 Svängig rockkonsert med ”Music-Shuttle Orchestra” och Stonegrove på Medan. 14/7–4/8 Ångtåg (fredagar och lördagar). Mycket populärt evenemang som startar den 14/7 och som kör varje fredag och lördag fram till den 4/8. 18/7 kl. 19.00 Konsert Aron/Madelene i Arvidsjaurs Kyrka. 25/7 kl. 19.00 Jazzkonsert med KAM i Arvidsjaurs kyrka. Gästsolist Jens Marklund. 4-5/8 Thunderball Car & Bike Meet 11/8 Fredag kl. 19.00 ”I tillitens händer” Tankar och visor om att hitta sin plats i tillvaron av och med Sara Öhlén och Pelle Norlander. 12–13/8 Gallejaurdagarna. 22/8 kl. 19.00 ”Tack för musiken” med gäster Berndt Engdahl, Ulf Sundström och Jan-Ove Nilsson. En kväll i jazzens tecken. 25–27/8 Storstämningshelgen i Lappstaden. Sameföreningen Storstämningshelgen - Sista helgen i augusti. Mer information finns här: www.arvidsjaur.se 16

Tillsammans skapar vi energi. Vi vill vara en kraft i vårt samhälle. En kraft i stort och smått. Upplev vår fina fjällskärgård på ett roligt sätt!

Fredag 21/7 2017 kl. 18 Öroddorientering Ånge, Uddjaure Start med kanot eller roddbåt, en eller två i varje, kl. 18. I år tre banor, varav en längre. Kanot (kajak) och roddbåt tävlar i olika klasser. Prisbord + 1 000 kr i presentkort till vinnarna. Startavgift 200 kr. Alla deltagare får en inplastad karta. Förra årets tävlande bjuds på startaavgiften. Servering med kaffe, bullar & varm korv. Välkommen till en rolig och annorlunda tävling på sjön Uddjaure med alla holmar! Arr Ånge Brygga och Magasin Silvervägen. Information: 070 3500555 VÄLKOMMEN! S I LV E R R O A D 2 0 1 7

skekraft.se

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

17


Vi hoppas ni får en trevlig vistelse i Arjeplogs fjällvärld! Vår uppgift i Arjeplogs fjällsäkerhetskommitté är att sprida information, ta fram underlag för bättre och säkrare fjällvistelse inom kommunen. En vistelse i fjällen ställer stora krav på dig genom omväxlande väderlek och framkomlighet. Visserligen finns fjällräddningen, men det är Du som bär det yttersta ansvaret. Bästa säkerhet mot olyckor är ett gott omdöme! Till hjälp vill vi ge Dig några råd på vägen: n n n

n

n n n n n

Kontakta oss gärna! Arjeplogs Fjällsäkerhetskommitté Laisvallby 1, 938 93 Laisvall Thord Westerlund, mobil 070–551 01 52 e-post: totte.westerlund@arjeplog.com

n

Nödtelefoner är placerade vid Laisstugan, Nasafjäll, Peskejaure och Vaimok. Planera turen noga och färdas aldrig ensam! Skriv färdmeddelande till stugvärd eller campinggranne - tala om färdväg och när Ni beräknar att vara tillbaka. Glöm ej att avsluta turen med att berätta att Ni återkommit. Använd alltid karta och kompass. Fjällsäkerhetskommitén och lantmäteriet har tagit fram en karta för Arjeplogsfjällen med leder och faror inlagda. Den kan köpas hos alla tidigare kartförsäljare och täcker in större delen av fem ordinarie kartor. Utrusta Er alltid för sämsta tänkbara väder. Glöm ej säkerhetsutrustningen. Lyssna på dem som har fjällvana och ortsbefolkningen. Tag hänsyn till den som har minst erfarenhet i gruppen. Håll ihop! Sikten kan försvinna snabbt. Vänd om eller sök skydd om Ni är osäkra.s Stör ej renar eller andra djur och städa alltid efter dig. Plomberade sjukvårdslådor finns i Adolfström, Miekak och Vuoggatjålme. Öppnas endast efter läkarkontakt med vårdcentralen i Arjeplog. Innehåller även receptbelagd medicin (OBS Inga narkotiska preparat). Kontakta i övrigt vårdcentralen för rådgivning tel. 0961-148 01.

Arjeplogs fjällsäkerhetskommitté ingår i ett gemensamt nätverk tillsammans med tolv andra säkerhetskommittér, en för varje fjällkommun i landet. Fjällsäkerhetsarbetet organiseras genom Naturvårdsverket. Till stöd har de ett råd där 18 myndigheter och organisationer ingår.

Spindelblomma, en orkidé som vi ofta ses i Märkforsen.

Märkberget – välkommen till en naturvandring! Fjällskifferhäll vid altarringen till minne av Ægidius Ottos barn. 1642 utnämndes den tyskättade Otto till bruks- och proviantskrivare i Nasafjäll.

Spår av 1600-talet i Arjeplogs kyrka Guidad visning om hur Nasafjällsepoken på 1600-talet avtecknar sig i Arjeplogs kyrka som bär namnet Sofia Magdalena. Visningen tar även upp kyrkans historia och utsmyckning. Guide: Maria Söderberg (stud. historia). Datum & tider: 20 juni kl. 16 27 juni kl. 16 13 juli kl. 14 15 juli kl. 17.30 En timme inkl. fika. Pris 50 kr. Arr. Magasin Silvervägen i samarbete med Arjeplogs församling och ABF Norr Arjeplog. 18

Arjeplogs kyrka. Den första byggnaden invigdes 1642.

Följ med på en tur till naturreservatet Märkberget, Laisdalen, med Mats Karström! Vi vandrar tillsammans i ca 2 km och fikar över öppen eld. Söndag 30 juli 2017 kl. 11–14. Pris fika & guidning: 100:– Mats Karström är miljöbiolog och engagerad i den ideella skogsgruppen Steget Före. I samarbete med Biosfärområdeskandidat Vindelälven-Juhtatdahka, Magasin Silvervägen och ABF Norr Arjeplog. Ingen föranmälan. Info 070 3500555 Även välkommen till möte på kvällen i Adolfström kl. 17 om Vindelälven/ Laisälven-Juhtatdahka med Johanna Gardeström, koordinatorer för biosfärområdet, Mats Karström m fl. Fri entré, vi bjuder på kaffe, te & dopp. S I LV E R R O A D 2 0 1 7

.................................................................................. SILVERRESORT.SE S I LV E R R O A D 2 0 1 7

+46 (0)961 31500

ARJEPLOG@KRAJA.SE

19


OUTDOOR. Hos oss får du hjälp att hitta till de fiskevatten som finns i närområdet. Vi har förstås också all utrustning du behöver för att du ska få en positiv upplevelse när du ger dig ut i naturen. Välkommen!

ARVIDSJAUR

Välkommen till Hotel Laponia i Arvidsjaur!

Sylvia Adam visar runt på sin arbetsplats på Hornavan Hotel, Arjeplog: ”Vi har en helt ny tredje våning. Det har blivit så fint och det ska bli roligt få ta emot gäster som ska bo här”.

Tips Silvervägen ”Jag tycker om att vandra och vara ute i naturen. I höstas fick jag för första gången se norrsken. Det är också roligt se älgar och renar när man är ute och går. En av mina favoritsträckor är Vaukaleden nära samhället som passerar strömmande vatten mellan sjöarna Hornavan och Uddjaure. Det får bli mitt tips!”

20

Vi stödjer Top of Arvidsjaur 2017. Köp startkortet och var med om en utlottning av en weekend hos oss för två! (Enda villkoret är att de som ska komma till oss ska vara skrivna utanför Norrbottens län). Hotel Laponia har 200 rum som alla ger uttryck för personlig komfort och stil. Det finns något för samtliga gäster, vare sig du vill ha vältrustad komfort eller lyxig guldkant när du bor hos oss.

Richard Lundqvist på Mellanströms Motor i Arvidsjaur. Han driver och äger butiken som har funnits i femton år i Arvidsjaur intill Silvervägen.

Tips Silvervägen

Annie Augustsson från Karlstad är varje sommar i Kurrokvejk med sina släktingar. Just nu arbetar hon på Hotel Lyktan, Arjeplog, men till hösten blir det studier.

Tips Silvervägen

”Om man kommer till Arvidsjaur tycker jag man ska upp och se utsikten. Här finns Lillberget med utsiktstorn eller så kan man gå upp på Prästberget. En annan favorit är Vitjåkkfjället. Reivo naturreservat är fint och om man vill fiska går det bra i Stenträsket. En av mina favoritrestauranger är Afrodite på Storgatan. Om Rolles krog öppnar på Vittjåkk i sommar föreslår jag den. Att åka ånglok till Slagnäs är inte heller så dumt”.

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Storgatan 45, 933 33 Arvidsjaur Tel 0960-555 00 info@hotell-laponia.se S I LV E R R O A D 2 0 1 7

”Eftersom jag tycker mycket om att fiska får det bli mitt tips. Det är ett härligt miljöombyte att komma till Kurrokvejk utanför Arjeplog varje sommar. Jag fiskar främst i Uddjaure med fluga och brukar få harr. Det är fint att salta in den och grilla direkt i folie över elden. Gärna med tunnbröd till. Mycket gott! Jag vill också tipsa om bra fiske i Arjeplogsströmmarna. Det är lätt att gå omkring och det finns flera bra grillplatser.”

21


Silvervägen

Storavan

Arvidsjaur Avaviken

Vill du följa med på en guidad tur längs Nasaleden?

Gárdniejávrrie Skidträsket

Bästa karttipset för alla vandrare: Ladda ned utskrift direkt från Lantmäteriets hemsida: kso.etjanster.lantmateriet.se

Drottning Kristina gav order om att leden skulle ställas i ordning 1642.

Sönd. 11/6 Storberg-Vågträsket. Om kavelbroar och 1600-tals historia. Start kl. 11. Ta med stövlar! Sönd. 18/6 Tjärnheden. Start Nyvall/ skoterstugan, Norra Kvarnträsket kl. 11. Vid vandringarna ingår skjuts tillbaka till utgångspunkten. Ca 5 tim inkl. fika & grillat vid eld. Pris 250 kr.

Storberg

Arr. Magasin Silvervägen, Expedition Nasafjäll och ABF Arvidsjaur Anmälan 070 3500555 (senast kvällen innan).

I myrlandskapet nära Gallakträsket finns flera gamla kavelbroar att se. Peter Manner, Turistbyrån i Arvidsjaur, upptäckte flera i början av september, precis innan första frosten kom.

Silvervägen Hamnen i Avaviken med Suddale, Jan Svensa-mössan, på andra sidan viken. Här la båtarna till med varor och malmlast.

Vågträsket

Abborrträsk

Tjärnheden

Ungefär hälften av sträckan från Avaviken till Brännberget nära Glommersträsk är markerad. Annika Lidström, Arvidsjaur, tillhör en av Nasaledens främsta entusiaster.

Garneälven. Precis här fanns tidigare en bro enligt geografen Gunnar Hoppe som undersökte Nasaleden på 1930-talet. Den korta älven rinner sakta mellan Gárdniejávrrie och Skidträsket.

Nasaleden 70 km Hur lång tid tar en vandring mellan Avaviken och Glommersträsk?

Midtjá Glommersträsk

Många platser lämpar sig väl för rast längs Nasaleden. Mellan Gallakträsket och Vågträsket tar hunden Vide och fotografen Heli Berg en paus.

Tre dagar i normalt tempo är rimligt. Hela sträckan är 70 km. För ”snabbgående” 2 dagar. Övernattning: I tält. Första sträckan Avaviken – Storberg kan utföras på en dag, ca 20 km. Övernattning inomhus är möjlig hos Storberg Fjällgård. Därefter finns ingen möjlighet förrän man når Glommersträsk.

Vilken utrustning bör man ha?

K A R TA F Ö R L A G A L A N T M ÄT E R I E T 2017.

Från Avaviken till Glommersträsk Sjuttio kilometer av Nasaleden går genom Arvidsjaurs kommun. Här finns gamla kavelbroar och tydliga markeringar, bläckor, på tallar från förr. Sträckan är naturskön och erbjuder fin vandring. När gruvepoken i Nasafjäll inleddes 1635 behövdes transportleder. Det fanns gamla som kunde användas, men nya behövdes snabbt ställas iordning. Varor skulle fraktas till den otillgängliga silvergruvan vid gränsområdet och malm skulle föras till Bottenviken. Bergsknektar som skrevs ut i det hårda arbetet och samer med deras renar och ackjor passerade myrar, sjöar och skogsområden. 22

Samer med ren och ackja var eftertraktade för resor. De blev tvångsrekryterade för malmtransporter, men fick samtidigt också ersättning. Illustration från Laponia av Johannes Scheffereus (1667).

Efter Arjeplog reste sig fjällen och vidderna bredde ut sig. 1642 började man bryta väg från Avaviken till Skellefteå. Fyra år senare utfärdade Drottning Kristina ett beslut om att man i fortsättningen skulle ta Nasafjällsmalmen till Skellefteå. Vägen till Piteå, som först användes, ansågs svårare att forcera. Vintervägarna var de mest effektiva. Att idag, 382 år efter gruvstarten, vandra över myrar S I LV E R R O A D 2 0 1 7

och upptäcka kavelbroar är en tidsresa som ger perspektiv på vad transporter och förflyttning kan ha handlat om. Längs Nasaleden kan utvecklingen följas på flera sätt, inte minst hur transporter organiserats; hur ostigad terräng skiftar till stigar, större leder och cykelvägar blir till skogsvägar med spår av dagens fyrhjulingar och skogsmaskiner. På två ställen passerar Nasaleden järnvägsspår – vid Avaviken och Glommersträsk. När Riksväg 95 öppnades 1975 mellan den norska gränsen och Skellefteå kom den att kallas för Silvervägen. Nasaleden i Arvidsjaurs kommun är tänkt att bli en mer attraktiv besökssträcka. Inte minst eftersom det finns ett ökat intresse för vandring, kopplat till historia. I Västerbotten S I LV E R R O A D 2 0 1 7

finns redan en utmärkt led som sträcker sig från Glommersträsk till Forsbacka. Sommaren 2017 öppnas också den sträcka som går ända fram till Skellefteå. Inför sommaren planerar Arvidsjaur kommun att förtydliga och göra nya ledmarkeringar mer synliga längs leden mellan Avaviken och Glommersträsk. Den fyrtio mil långa historiska leden får nytt liv. l Text och fotoMaria Söderberg Källor och rekommenderad läsning: Illustration: Replik av den holländske hovmålaren Abraham Wuchters från 1661. Nasaleden i Västerbotten: www.nasaleden.com Gunnar Hoppes, ”Vägarna inom Norrbottens län från 1500-talet till våra dagar””(1945). Janrik Bromé, Nasafjället (1923) Maria Söderberg, Nasaleden – en vandring mellan Nasafjäll och Skellefteå (2011)

Mellan Avaviken – Storberg kan man vandra torrskodd. Efter skogsbilvägens slut efter Storberg till Ängsbergsvägens början vid Vågträskets sydöstra spets behövs stövlar/vattentäta kängor. Därefter kan den fortsatta vandringen ske utan att man behöver blöta ned fötterna. Dock finns några få platser där man behöver parera bäckar och mindre områden av myrmark.

Mat:

Finns ingen servering längs sträckan om man inte gör överenskommelse med Storberg Fjällgård eller annan turistarrangör. I Abborrträsk finns Natursafari. De erbjuder guidad vandring på vissa sträckor längs Nasaleden.

Transport:

Buss till Avaviken från Slagnäs och Arvidsjaur. Tid: 28 alt. 18 min pris, 52 kr. Tider se sommartidtabell. Taxiservice finns i Arvidsjaur. Pris för Arvidsjaur-Storberg ca 1 000 kr.

Övrigt om utrustning:

Mellan midsommar och mitten av augusti kan det bitvis vara mycket mygg och bromsar. Ta med bra insektsmedel, extra batteri för mobil, bra kartor, gärna GPS och självklart kompass.

Information:

Ta kontakt med Turistbyrån! Storgatan 14B, Arvidsjaur, 0960–175 00.

23


VI TAR DIG OVAN MOLNEN. VÄLKOMMEN TILL FLYGPLATSEN I ARVIDSJAUR!

Sommar hos Bröderna Sundström Vi stödjer Gamla Malmvägsloppet! Välkommen till Fjällcampen, Laisvall, lördag den 29 juli 2017. Servering, musik & pub.

FOTO HELI BERG / ARVIDSJAUR

ARVIDSJAUR FLYGPLATS AB Tel. 0960-173 80 info@arvidsjaurairport.se www.arvidsjaurairport.se

24

Vi stödjer Top of Arvidsjaur

YAMAHA Båtmotorer

n

can-am Fyrhjulingar n Tillbehör n Reparationer n

NORMARK Fiskeredskap n PERSSON BÅT n 4P Släpvagnar n

Laisvall Buss & Taxi tel. 0961–200 50 www. brodernasundstrom.se S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

25


Upplev den magiska fjällvärlden där den är som bäst!

CHALLENGE OUTBACK

arctic

Challenge outback avslutas med arccc circle race 2017 medarrangör Magasin Silvervägen läs mer på www.arccccirclerace.se

Stugbyn vid polcirkeln i väglöst land Vuonatjvikens stugby ligger i Arjeplogs fjällvärld strax söder om polcirkeln. Här befinner du dig i väglöst land, vid Kungsleden, omgiven av fiskrika sjöar med naturliga bestånd av röding och öring. För den inbitne flugfiskaren erbjuder vi fiske i den exklusiva Bartekälven, vars utlopp ligger alldeles intill stugbyn. Vare sig du är intresserad av fiske, skoterkörning, vandring eller bara vill njuta av naturen så kom till oss, året runt och upplev den magiska fjällvärlden där den är som bäst !

Moderna stugor i olika storlekar.

race

2017

circle

16 - 20/8 2017 TRAININGCAMP

Restaurang med fjällets bästa råvaror; ren, röding och älg.

Inspireras & motiveras av personer som brinner för träning till 110%

ARMY www.vuonatjviken.com

Utmanande pass med skiigt slit och släp!

Tel. +46 730-358673

MTB Jaktkort säljs på Allmänningskontoret i Arjeplog.

Arjeplogs cykelssgar är lite mer än bara vackra... Nu ska vi upp för ället!

SIMMA

Vi snackar inte några längder i en uppvärmd pool. Kasta dig i sjön och simma ll en ö där nya utmaningar väntar. Och nej, du får inte båtskjuts llbaka...

Skogsbruk.

VARVA NER AA njuta av ssllhet och tysthet är något av det mest fantassska i ällvärlden, därför ser vi ll aa uppleva deea på bästa sää, en tur på en flooe och gillning med utsikt.

Fiskekort i Arjeplogs närhet. 1 TRÄNINGSVECKA FULL AV UTMANINGAR DETTA OCH MYCKET MER.. CHALLENGE OUTBACK 2017

Sälla kraftverk Arjeplogs Allmänningsskogar omfattar totalt mer än 40 000 hektar. Allmänningsskogarna tillkom i samband med avvittringen, den process genom vilken skogarna i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet delades upp mellan staten och byarna. Delägare i Allmänningsskogarna är ägare av de fastigheter för vilka skogen blivit avsatt. Avkastningen från Arjeplogs Allmänningsskogars verksamhet går tillbaka till bygden och till delägarna i form av både utdelning och bidrag. Detta har under årens lopp haft stor betydelse för samhällsutvecklingen.

26

.......................................................................... SILVERRESORT.SE +46 (0)961 10770 ARJEPLOG@SILVERHATTEN.SE

Besök gärna vår hemsida www.arjallm.se för mer information!

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

27


Med skoter i Arjeplogsfjällen. Här med blicken mot Björntopen som ligger inne på den norska sidan av gränsen.

”Det är en tjusning att kunna ta sig ut i fjällvärlden till platser man annars bara skulle kunna flyga helikopter till”.

Skotern tar dig långt

F OTO J O H A N S A D E L I U S

JOAKIM ARMGREN

F OTO J O H A N H I S V E D

F OTO J O S E F V I G H

Joakim Armgren

Tre av fyra Arjeplogsbor äger en snöskoter. Men att 97 procent av alla invånare i kommunen skulle ha en skoter stämmer förstås inte riktigt. Många skoteruthyrare äger många skotrar och norska medborgare, som har fritidshus i kommunen, registrerar sina skotrar i Arjeplog. Allt detta enligt Trafikanalys, som arbetar på uppdrag av regeringen.

28

Trots att antalet skotrar har ökat, minskar personskadorna. Färre grips för onykterhet i samband med skoterkörning. Myndigheter och samebyarna följer utvecklingen mer noga än tidigare och skoterförbudsområden kan upprättas snabbt om så krävs. Effekten av att förarbevisen nu är obligatoriska har gjort fler förare uppmärksamma på regler. S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Det är inte ovanligt att man får syn på vilda djur och renar under skoterturer. Djuren är ofta mer skygga för människor än för just motorfordon. Genom att passera lugnt och försiktigt utan att stanna stör man mindre.

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Långa skoterturer blir allt mer populära. I Arjeplogsfjällen märks trenden tydligt. I statistiken visar det sig att ingen kommun har fler snöskotrar i förhållande till invånarantal. En som har följt utvecklingen på nära håll i flera år är Joakim Armgren, Experience Arjeplog. Företagets lokaler finns på adress Silvervägen 1 i nära anslutning till Kraja stugby. Här hyr man ut skotrar och arrangerar guidade turer till människor från hela världen. Man arrangerar skotertävlingar som Ride & Seek, orientering med skoter. Han är inte överraskad över siffrorna. – Det är en tjusning att kunna ta sig ut i fjällvärlden till platser man annars bara skulle kunna flyga helikopter till. Dagens skotrar är också mycket driftsäkra och det är ytterst sällan som man bli nödställd. Skoterintresset för Joakim Armgren startade i tidig tonår, men första gången han satt på en skoter, gissar han, måste ha varit när han var två, tre år hos morfar i Vilhelmina. Han drar gärna ut på långa skoterfärder. En av dessa gick till Riksgänsen. För att få en bild hur snabbt man kan färdas med skoter nämner han att första stoppet är Vuonatjviken stugby och restaurang. Hit är det fågelvägen sex mil. Eller hur man senare på den färden, efter frukost i Årrenjarka fjällby, styr mot Kebnekaise. – Helt otroliga naturscener, menar Joakim Armgren, som tycker att det här området är något av vackraste delarna som finns i landet. Älgar och renar ses ofta på sträckorna. De störs sällan av motorljud. – Men om man stänger av motorn sticker älgarna iväg snabbt. Andra djur är sällsynta, men jag har sett spår av järv. Resan Arjeplog till Riksgränsen är 50 mil och sker på tre dygn. En annan lång skotertur gjordes mitt i ”smällkalla vintern”. En anledning var att testa man ville testa utrustning. – Vi skulle åka mellan Arjeplog och Åre. Planen var att avverka avverka tvåhundra mil, men vi kortade ned turen till femtio. Vissa sträckor hade vi stark vind och var riktigt kallt. Lägsta temperatur var minus 32. Hur är det då för de som för första gången ska köra en skoter? Joakim Armgren och hans personal har mött människor som reagerat olika. – Det finns alltid några som är oroliga, kanske får kramp eller blir nervös, då brukar jag säga att de inte ska vara rädda för maskinen och lita till instruktören. Det är roligt se hur alla, även nybörjare, kommer tillbaka med ett leende. Respekt för natur och de samiska näringarna är en självklarhet. Man försöker som uthyrare informera om vilka regler som gäller, men tyvärr händer det att oseriösa åkare tar sig för stora friheter. Det drabbar skoteråkningen som helhet. – Inför framtiden tror jag att vi kommer se allt mer miljövänliga skotrar och en större medvetenhet om vilka fina värden vi har i fjällen. l 29


”Fiske är en livsstil” ”Vi har en fruktansvärt bra kvalité på fisken. Vattnet är så rent, så fint. Siktdjupet en solig dag är tio meter ned. Martin Bergström har fiske som sitt främsta intresse. Få kan som han avgöra när öringen ska nappa i Sveriges djupaste sjö Hornavan. F OTO H Å K A N S U N D S T R Ö M

TEXT MARIA SÖDERBERG

Martin Bergström minns en sommar när han fiskade varje dag. Det var helt enkelt omöjligt att inte ge sig ut. – Jag är så fiskebiten, man kan nog säga besatt, skrattar han. – Därför är det underbart bo på en plats där jag bara kan ta mitt fiskespö, gå rakt ut till sjökanten eller ta båten och åka ut. Han har en lägenhet i Arjeplog och fästmö i Boden. I sin barndom bodde han i Slagnäs. – Jag har fiskat sedan jag var fem år gammal. Minns hur jag stod där med fiskespöt vid forsen nära bron. Det har med åren blivit en livsstil. De senaste femton åren har Martin Bergström främst fiskat på Hornavan. Han började med trolling i början av 1990-talet. Idag har denna sportfiskeform vuxit stort. Han har varit med och vunnit många priser.

– Numera är jag med också med och arrangerar tävlingar. Främst är det Arjeplogsmästerskapen i trolling. Jag deltar också i ett team, Bottennappet, tillsammans med Micael Cermenius och Håkan Sundström. Trolling är ett internationellt vedertaget namn för släpfiske från båt med sportfiskeredskap. Vid trollingfiske fångas fisken med rulle, spö, lina och bete. Denna sport har vuxit sig allt större. Hornavan har visat sig lämplig med sitt djup, grynnor, holmar och vikar. Dessutom kan man få rejält stor fångst. Sjön är känd för sin storväxta röding, som är ett av Sveriges sista naturliga bestånd av Salvelinus umbla. Den och den storväxta Bergnäsöringen är två av skäl till att Hornavan blivit ett så populärt trollingvatten. – Vi har en fruktansvärt bra kvalité på fisken. Vattnet är så rent, så fint. Siktdjupet en

solig dag är tio meter ned. När jag fiskar vill jag helst ha öring och röding, det är det finaste, men jag känner njutning i allt sorts fiske. Jag tycker även det är roligt att meta abborre eller att vandra i en bäck och fånga forell. En av hans egenskaper är att kunna läsa av var fisken finns. – Öringen är skygg. Man måste ha bra koll på vinden. Helst ska det vara sydlig eller östlig. Sedan måste man veta var sellaken, småsiken, är och den finns där mysisen är. Sedan handlar det bara om att vänta in nappet. Martin Bergström har redan sagt det flera gånger under vårt möte, men säger det – igen: – Vi har ett så fantastiskt fiske i Arjeplog! Vad är då ”mysisen”? Jo, mysis är ett litet kräftdjur på några millimeter som betyder mycket som födoämne för fiskarna. – Bästa tiden för öringsfiske är i augusti, men för harr är det juni, menar Martin Bergström och visar några av sina favoritdrag.

”Öringen är skygg. Man måste ha bra koll på vinden. Helst ska det vara sydlig eller östlig.” Ett av trollingens mest framgångsrika lag, Bottennappet, består av Micael Cermenius, Martin Bergström och Håkan Sundström. En av de senaste segrarna var i Arjeplogsmästerskapet i trolling 2016.

30

Vintertid arbetar Martin Bergström som biltestförare på Tjintokk i Slagnäs. På sommaren växlar han arbetsplats och är chaufför på Saltmyrans torvtäkt utanför Arvidsjaur.

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

31


F OTO M A R I A S Ö D E R B E R G F OTO M A R I A S Ö D E R B E R G

Pokalhyllan hemma hos Martin Bergström. De bästa fiskedragen har varit med länge i specialväskan.

Det visar sig att han oftast använder gamla beprövade drag. Han använder ingen håv. Han fiskar inte med fluga eller använder sig av flugfiskespö. Det är heller inte viktigt att alltid få upp en fisk. Minst lika viktigt är det att kunna vara ute på sjön, med eller utan sällskap. Hans fästmö är fiskeintresserad, men väljer oftast, enligt Martin, att lösa korsord i väntan på hugget och göra annat i båten när de är ute. Liksom för många andra fiskare handlar det om att då och då ta upp någon enstaka, resten släpper man tillbaka. – Det är roligt behålla en matfisk ibland, kanske en öring, och grilla över elden när man gör ett stopp. I den reglerade sjön Hornavan har fisk planterats in med början på 1940-talet. Martin Bergstöm välkomnar detta. – Om jag väljer att ta upp en fisk någon enstaka gång så blir det en inplanterad. Att det är en sådan ser man på den lilla klippta fettfenan. Den vilda fisken slänger jag tillbaka i sjön. Han tycker att det är glädjande se hur den vilda fisken, öringen, har ökat de senaste åren. – Jag fångade många i somras, men jag valde att släppa tillbaka dem. Men det är inte alltid som Martin Bergström har med sig fiskeutrustning när han går runt vid stränderna. Ett favorittillhåll finns strax utanför Arjeplog, vid Rattik. I ett mindre område som kallas för Tjärnas i Sällá studerar han fiskens beteende. – Jag tittar på hur den rör sig. I september är det ofta mycket lek. Då är öringen mörk, och inte så god. I Hornavan är öringen ljusare

längre. Fisken trivs inte när det är torrt väder och varmt. Så var det till exempel sommaren 2015. I intilliggande sjöområde Tjårvesjåhkå, som också är en del av Hornavans sjösystem liksom Sällá, togs ett nytt kraftverk i drift 2013. Det första från 1916 hade spelat ut sin roll. Kraftverket var det också det första som byggdes i Arjeplogs kommun och härifrån kom den första elströmmen till tätorten. – Först var jag skeptisk till det nya kraftverket i Sällá. Det var ju en mycket debatt innan det skulle börja byggas. Vi som är sportfiskare var oroade, men idag kan jag säga att jag inte märker någon skillnad alls. Du har pekat ut flera av dina bästa ställen för andra. Vill du inte behålla dessa för dig själv? – Nej, nej, om jag får frågor av turister så berättar jag gladeligen var mina favoritplatser finns. Det är absolut inte överfiskat. Under vintern planeras för kommande fiskeäventyr. – Det är halva nöjet att sitta och tänka ut hur sommaren ska bli. Jag har bilder på näthinnan som jag bearbetar hur jag ska göra och till vilka platser jag ska ta mig. Jag läser mycket om fiske, faktiskt varje dag. Jag följer många sidor på nätet som diskuterar sportfiske och deltar själv. I Arjeplog finns många sjöar att fiska på. Martin Bergström tror nog att Uddjaure egentligen bjuder på bättre fiskemöjligheter än Hornavan. – Här får man kanske mer lätt öringar på två, tre kilo, men om man ska få en troféfisk som är riktigt stor då är det Hornavan som gäller. l

Kraftverket i Sällá – blev det någon bojkott?

32

energikälla är den kostsam och inte hållbar på sikt. – Idag finns 2 100 vattenkraftverk i Sverige. De flesta av dem är små kraftverk som genererar lite el i förhållande till de många vattendrag som påverkas negativt av dem. Det går fortfarande inte att säga att fisket blivit sämre i Arjeplogsströmmarna, men heller inte bättre. Däremot har fler fiskeaktörer tillkommit och i Arjeplog märks en stor ökning av fiskeintresset, inte minst för gäddfisket. Till sommaren väntas en rejäl boom, meddelar Johnny Johansson, GK:s Fiske. Christer Borg däremot besöker hellre kommuner där man satsat på fiske i orörda älvar. Dock kan han tänka sig nya besök i Adolfström vid den orörda Laisälven. Synen på fisket har, menar han, ändrats de senaste åren. – Det nya ledordet för fiske är inte, som förr, catch and release. Nu pratar man hellre om beståndsanpassning som regleras med hänsyn till de enskilda fiskebeståndens bärkraft. l

F OTO H Å K A N S U N D S T R Ö M

K A R TA L A N T M ÄT E R I E T M E D B E A R B E T N I N G AV M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N .

Det nya kraftverket i Sälla, Arjeplogsströmmarna stod klart 2013.

F OTO M A R I A S Ö D E R B E R G

Debatten om fisket i Arjeplog var hård 2011. När Arjeplogs Allmänning skulle byta ut en turbin och bygga ett nytt kraftverk i Sällá, Arjeplogsströmmarna, samlades den svenska sportfiskeeliten till protest. Många i Arjeplog visade också sitt missnöje. Huvudskälet var att fisket i strömmarna skulle påverkas negativt. Sportfiskarna hotade med bojkott av Arjeplog. Men det dåvarande kommunalrådet Bengt-Urban Fransson var för det nya kraftverksbygget och – förstås – skogsägarna i Allmänningarna. Två år senare stod det nya kraftverket klart. Hur blev det? Den förväntade minskningen av antalet sålda fiskekort uteblev. Statistiken visar att det snarare ökat för varje år. Var ni inte väl tuffa mot Arjeplog när ni uppmanade till bojkott mot kommunen? – Nej, det tycker jag inte, menar Christer Borg, ordförande i Älvräddarna, sex år senare. Han ägnar fortfarande mycket tid för att övertyga aktörer om att vattenkraften är på utdöende. Som

Den största öringen som Martin Bergström fått vägde 7,65 kg och fångades in i Tjärdnas. Året var 2010. Den här öringen är inplanterad och ”då skäms jag inte för att visa upp den”, menar Martin. Den vilda öringen slänger han tillbaka i sjön.

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Fiskeguide. I Arjeplogs kommun finns nästan 9 000 sjöar och över 3 000 km strömmande vatten. Aktuell fiskeguide kan laddas ned direkt från hemsida www.arjeplog.se. S I LV E R R O A D 2 0 1 7

33


Mysteriet i Svannässjön F OTO E R L A N D S E G E R S T E DT

Här, ute i vassen vid en udde i Svannässjön/Gubblehávrre, såg Börje Grundström något som hittills inte fått sin förklaring. En levande varelse kämpade för att ta sig ut på djupare vatten när han närmade sig den där sommardagen 1981. Den försvann, men lämnade tydliga spår efter sig, både i vattenbrynet och i Börje Grundströms minne.

TEXT MARIANNE HOFMAN

Finns det ett sjöodjur i Svannässjön? Eller har det funnits? Berättelserna om en stor och mystisk varelse som iakttagits i denna sjö har levt under många år, men ingen vet med säkerhet vad som döljer sig under den cirka 13 kvadratkilometer stora vattenytan. – Jag har vuxit upp med historierna och tvivlade länge på dem. Men jag måste ju tro på mina egna ögon. Det finns något väldigt stort i den här sjön, säger Börje Grundström. Svannässjön, eller Gubblehávrre som den numera heter på Lantmäteriets kartor, är ungefär en mil lång. Djupet ligger på de flesta ställen någonstans mellan 25 och 30 meter. Här finns abborre, gädda, öring, harr, sik, sellak och lake. Kanske även någon annan ännu ej identifierad art. En gång i tiden rann vattnet ut i en älvfåra i sjöns östra ände, men den är numera i princip torrlagd. Utloppet finns i andra änden av Gubblehávrre. – Landskapet har förändrats, det har tippat om och höjts flera meter här jämfört med hur det såg ut för några tusen år sedan, säger Börje Grundström när vi står vid det som tidigare var vattnets väg ner mot kusten. Men vi fördjupar oss inte i diskussionen om landhöjning efter inlandsisens avsmältning. Istället pratar vi om den mystiska varelse som har iakttagits i den här sjön så många gånger under årens lopp av flera olika människor, både unga och gamla. En gång i tiden var både landskap och klimat var annorlunda och kanske fanns det mal. Kanske, kanske blev några individer kvar och lyckades acklimatisera sig. Eller är det en mycket stor gädda? Många teorier har under åren lagts fram. Börje Grundström tar oss med till den udde där han själv såg varelsen första gången. Den här gången åker vi ut med båt, men då körde han mc. 34

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

35


Under en period ägnades stor uppmärksamhet i media åt sjöodjuret i Gubblehávrre. Börje Grundström har kvar både tidningsurklipp, radioinspelningar och tv-inslag. Men trots upprepade försök att identifiera varelsen i vattnet, har ingen lyckats hittills.

– Jag såg något i vassen vid stranden, stannade och gick ut mot det. Det var något som rullade runt och plaskade. Varelsen kämpade för att ta sig ut från land. Jag skulle gissa att den var omkring två meter lång. Ryggen var kopparbrun, den hade ljus buk och rätt stora fenor fram. Det blev ett stort vattenstänk när den försökte ta sig ut från det grunda vattnet. Varelsen försvann i djupet, och när Börje kom fram till platsen fanns bara spåren kvar. Avbruten vass och omflyttade stenar där den beläggning som normalt finns på stenar under vatten var bortskrapad. En annan iakttagelse gjordes av Börjes son, och ett par av hans vänner. De var ute med båt när vattnet var stilla och spegelblankt. Plötsligt dök något stort upp. En bred rygg välvde runt. Efter ett ögonblick var varelsen borta. När historien nådde Börjes far, Sven Grundström, åkte han genast ut till platsen med nio nät för att försöka fånga vad det nu var. Tre

1934 publicerade Daily Mail den mest kända bilden från jakten på det mytomspunna odjuret i sjön Loch Ness på det skotska höglandet. Bilden, kallad ”The Surgeons Photo”, visade sig drygt 40 år senare i stället vara en genomarbetad bluff.

Sjöodjur och turism av näten försvann och har aldrig återfunnits. Resten av näten var trassliga och förstörda, och på ett av dem var övre teln, linan med flöten som löper längs hela nätet och håller det stående i vattnet, trasig och trettio meter garn borta. – Vi har visat upp näten för tre fiskeintendenter och skickat in dem till sötvattenlaboratoriet i Stockholm. Samtliga som sett nätet är övertygade om att övre teln var avbiten. Men ingen av dem ville uttala sig om vad det var som kunde ha bitit av den, berättar Börje. Han berättar också om den gång när byborna skulle dra not, och något jättelikt hamnade i noten. – Det tog tvärstopp när noten skulle dras iland, sen drogs noten utåt igen. När de lyckades dra in noten och få upp den på land var det ett stort hål i kilen. Den är stadig, men höll inte för den här fångsten. l Texten ingår i den kommande boken om vatten och Arjeplog av Marianne Hofman och Erland Segerstedt.

Fakta: Stora fiskar MAL. Silurus glanis, art i fiskfamiljen egentliga malar. Det är världens största sötvattenfiskart, med en obestyrkt uppgift om ett fem meter långt exemplar. Det största svenska exemplaret noterades till 3,6 m i Eskilstuna 1871. Mal är långsträckt med stor, bred mun med tre par skäggtömmar, en mycket liten ryggfena och en lång analfena. Ryggen är mörk och sidorna mörka med ljusa marmoreringar. GÄDDA. Esox lucius, art i familjen gäddfiskar. Den är långsträckt och munnen kantas av sylvassa tänder. Arten varierar till färgen beroende på miljö och föda, men den är vanligen grågrön upptill, vit undertill och på sidorna grönaktig med vita eller gula fläckar. Honan kan bli uppemot 1,5 meter lång och väga drygt 30 kg. Hanen blir bara drygt

36

1 meter lång och väger som mest drygt 10 kg. Födan utgörs av fisk och andra mindre djur, t.ex. fågelungar och grodor. Det nuvarande officiella svenska sportfiskerekordet, satt 1999, är 19,34 kg. Uppgifterna om stora gäddor hör till de klassiska fiskehistorierna. Den mest berömda storgäddan, fångad 1497 skulle ha varit 5,8 m lång och vägt 250 kg, men senare studier av ett bevarat skelett visar att det satts samman av ben från flera gäddor. 1976 fångades en mycket stor gädda med nät i Hornavan som var omkring 30 kg. Dess vikt dokumenterades aldrig eftersom fångstmannen fileade fisken. Källa: Nationalencyklopedin 2015 Om gäddan i Arjeplog: Piteå-Tidningen 1976.

Stora djur i sjöar har alltid fascinerat människor. Särskilt om de fortsätter att gäcka besökare. Många blir till stora turistattraktioner. Loch Ness-odjuret, Nessie, påstås ha observerats i den 230 meter djupa och 56 km2 stora sjön Loch Ness, i Highland, Skottland. Första gången var 1933. Uppgifter om äldre observationer är sägeneller legendmässiga. Mängder av ögonvittnen har sedan dess framträtt, men påtagliga bevis finns inte.

Hornavan Hotell – nu med en tredje våning med dubbelrum, två VIP-rum och två lyxsviter.

Välkommen till Hornavan Hotell! Vi ger dig guldkant på varda’n 365 dagar om året.

Östersunds kommun skriver: “I över hundra år har Storsjöodjuret jagats och han har varit fridlyst. Vissa har sett honom. Många fler tror på honom. Vad som döljer sig i Storsjöns djupa vatten lär vi väl aldrig få veta. Kanske är det bäst så.”

Vi kan året runt erbjuda boende på ett lugnt och rogivande område. Utanför dörren bjuds det på en genuin vildmark med vidunderliga fiskevatten och området runt Sveriges djupaste sjö, Hornavan, är en unik arena för många aktiviteter.

I Jämtland odlar man myten om sitt storsjöodjur som knutits till Storsjön i Jämtland. Det är tidigast antytt 1635. Många observationer har gjorts från 1800-talet och framåt. Bland de naturvetenskapliga förklaringarna kan nämnas: simmande sjöfåglar, okänd sälart, meteorologiskt fenomen samt temperaturinversion med optiska effekter. En mer fantasifull tolkning knyter ihop odjuret med motsvarande i Skottland samt uppfattar dem som relikter av en eljest utdöd dinosaurie. Folklorister har påpekat sambandet med den rika norska sjöormstraditionen och ser odjuret som ett minne från den tid när Jämtland var en del av Norge, vars folktro ingår i samma traditionskomplex som Skottlands. På Österunds kommuns hemsida meddelas att det finns en plats att spana efter Storsjöodjuret i Svenstavik. Här har man också ständig webbkamerabevakning.

Restaurangen är alltid öppen i någon form på kvällarna där vi lagar mat med kärlek och glädje från lokala råvaror.

Hornavan Hotell, Västra Skeppsholmen 3 938 31 Arjeplog Tel 0961-777 100 info@hornavanhotell.se www.hornavanhotell.se

Källa: Nationalencyklopedin 2017 Östersunds kommun hemsida S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

37


Mellanström – byn mellan Uddjaure och Storavan

ThorGörans bjuder till dans.

Notdragning.

Dans på Logen.

KULTURDAG I MELLANSTRÖM

Logen lördag 5 augusti 2017 – välkommmen! 11.00 12.00–15.00 12.00 12.00 12.00–15.00 13.00–15.00 13.00–16.00 15.00–16.00 16.00 16.00 16.00–17.00 17.00–18.00 18.00–19.00 20.00–24.00

Servering i kiosken med kaffe, våfflor m m. Mellanströms Intresseförening. Hantverksförsäljning med bl a Skapande händer. Folkets Hus intill Logen öppnar för Loppis. Notdragning vid Logen med Fiskevårdsföreningen Mellanström. Kom och hjälp till med rensning av fisk. Försäljning av tunnbröd med kokt fisk samt dryck. Ät gärna din lunch på uteserveringen. Thaimat öppnar. Lunchmusik på utedansbanan Martin Lestander & Ronald Hedman m fl. Maria Söderberg: Bildvisning & berättelser om Uddjaure och Nasaleder. Åke Södermark: Nybyggare & ägare i Kaskejaur under 300 år. 50 kr/föredrag. Viltstig ”Gissa bajset” Mellanströms jaktvårdsförening Barndisco på utedansbanan. Speakers Corner ”Berättelser kring elden” kring kaffepannan med kaffeost och rentunga får vi höra skrönor sanna och påhittade. Vi sätter upp en tavla där man kan skriva upp sitt namn, samt att vi har färdiga ”talare” vissa tider. Grillarna tänds. Matförsäljning Mellanströms Intresseförening Gammeldans utedansbanan. Musikunderhållning Logen med Stefan Långdahl Musiker Jan-Ove Nilsson, Ulf Sundström och Katarina Österholm. ThorGörans orkester, Logdans. Inträde 150 kr. Under pausen säljs korv med bröd, kaffe i kiosken

Bildvisning & föredrag.

Arrangör: Mellanströms Intresseförening, ABF Norr Arjeplog, Fiskevårdsföreningen och Jaktvårdsföreningen i Mellanström, Magasin Silvervägen och Folkets hus i Mellanström. Sponsor Tech21. 38

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

39


Roger Pontare trampar egna stigar Med musiken tog han sig ut på sin alldeles egna resa. Född i Lycksele, uppvuxen i Bockträsk och Slagnäs, och nu bosatt i Hälsingland, återkommer han alltid till sitt ursprung. Kring Roger Pontare osar det etnoschlager till Frank Sinatra. TEXT MARIA SÖDERBERG

Det var i Slagnäs som allt satte fart. I korsningarnas bygd i mellersta Lappland där fyra kommuner möts; Arjeplog, Sorsele, Arvidsjaur och Malå. På mellanstadiet började Roger Pontare spela gitarr och uppträda lokalt. Musikengagemanget minskade inte när han kom till högstadiet i Arjeplog. – Det bildades flera grupper och popbandstävlingar var populära. Sveriges Radios popbandstävlingar hade dragit igång och det var talangtävlingar runt om i hela landet. Förebilderna var förstås The Beatles, Rolling Stones och svenska grupper som Tages. Men det var inte alltid lätt för den korte och spenslige Roger att börja i årskurs sju i Arjeplog. Han kände sig ensam, blev retad och slagen på rasterna. På den tiden, menar han, var det knappast någon lärare som brydde sig. – Jag var en utböling som skulle läxas upp, men det fanns några som ställde upp för mig i andra klasser. Bland annat minns jag den storvuxne Lars Isaksson som tog mig i försvar. Men i årskurs åtta och nio hade jag växt till mig. Musiken gjorde att jag blev en lokal kändis och mer fredad. Roger Pontare fanns med i bandet Saint Pauls som från början hette Pale Faces. Där var han trummis, Jan Harr spelade bas, Paul Höglander, Sorsele, gitarr, Kennet Stenberg, gitarr, och Roland Johansson, orgel. Men det är själva sången som tagit honom längst. Han är mångsidig med allt från visor, etnoschlager till Frank Sinatra och Ray Charles. 40

Faksimil från Norra Västerbotten 12/8 1976. Han beskrivs som en sångare som börjat ”klättra uppåt”. Han hade två singlar som skulle prövas på Svensktoppen och säger i intervjun att han gillar musikstilar som reagge och funky.

Själv säger han sig vara tacksam att ha en röst som passar in i så många olika sammanhang. – Det är nog min största styrka. Idag tilhör Roger Pontare en av Sveriges mest kända artister. Han turnérar ofta. Hans kanske mest uppskattade låt hittills är När vindarna viskar mitt namn som fick representera Sverige i Eurovision Song Contest 2000. När den släpptes på singelskiva såldes den i 30 000 exemplar.

– Låten är skriven till mig av Thomas Holmstrand, Linda Dahl och Peter Dahl. Första gången jag hörde den kände jag inte så mycket, men efter ett tag gav den mig en oerhört stark energi. Text och musik är som gifta med varandra. Hans senaste album Mitt Vinterland, Kalla Mig Hem och Under The Rainbow knyter an till teman om natur och naturfolk. Scenklädseln är alltid utmanande och speciell. Hur hittade du till denna stil? – Den hittade till mig, faktiskt. Det var på våren 1987 och jag var i Ramsele. Designer Sarah Mårskog tog kontakt och menade att hennes naturnära kläder skulle passa mig. Därmed kom Roger Pontare ytterligare att manifestera en av sina hjärtefrågor med det etniska uttrycket i musiken. Han har engagerat sig i miljöfrågor på senare år i Gröna Korset och Earth Charter som bedriver sin verksamhet med utgångspunkt i Costa Rica. – Jag försöker hjälpa till så mycket jag hinner.

Namn: Roger Pontare. Ett taget efternamn. Jag föddes som Johansson, men ansökte och fick, tillsammans med min fru, ett nytt efternamn. Född: 17 oktober 1951 i Lycksele, uppvuxen i Bockträsk och i Slagnäs. Gick högstadiet i Arjeplog på Kyrkholmsskolan. Bor: Bjuråker, Hälsingland Familj: Hustrun Elisabeth Pontare och sönerna Vincent, Victor och Jimmy. Tänkte bli när han gick högstadiet i Arjeplog: Polis, men han var för kort. Första framträdandet: Som treåring i bussen från Bockträsk till Slagnäs. Några koppamynt samlades in en burk när passagerarna tyckte att jag sjöng så bra. Vann 1994 med sången Stjärnorna. Gör nu närmast våren 2017: ”Vi, det vill säga skivbolaget i Sundsvall och jag, ska producera låtar och lägga upp kommande turné. Jag har också en kommande julturné på gång”.

F OTO F R Å N F R A M T R Ä D A N D E I S V T.

Roger Pontare med en poncholiknande jacka av ett tibetanskt fårskinn. ”Just den här är sydd av Eva Eriksson i Jämtland”. F OTO B E R N DT - J O E L G U N N A R S S O N , VINGBILD

Det egna ursprunget har med åren blivit allt mer intressant och numera vet han mer om sitt sydsamiska påbrå. Den traditionella jojken har haft en plats många gånger i arrangemangen på scenen. – Det kan vara så mäktigt, menar Roger Pontare. – Det är som ett förtecken, något som kan ge en speciell känsla. Från popbandstävling till jojk är steget inte långt, inte om man heter Roger Pontare. l S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

41


En vildman i Lappland Varför visas Lappland upp med en bild med en kraftigt byggd helröd man med en guldklubba över axeln? Svaret ligger inte oväntat i stormaktstidens symbolspråk. Men också i myterna och folksagorna om “vilden”.

Arjeplogs kommunvapen. Här finns symboliskt de tre älvarna Piteå, Skellefteå- och Laisälven med, renhornet och den månskära som representerar silver med syftning på brytningen i Nasafjäll. Kommunvapnet känns logiskt där den gröna bottnen syftar på de stora skogarna. Symbolerna avtecknar sig i en silverton. Kommunvapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1952. För några år sedan gjordes en mindre omritning.

Men hur är det ställt med landskapsvapnet? Varför har Lappland en bild med en kraftigt byggd man, helröd, med en guldklubba över axeln? Och med en björklövskrans över hjässan? I beskrivningen från 1949 står det: ”I fält av silver en stående röd vildman med grön björklövskrans på huvudet och kring länderna, hållande i höger hand en på axeln vilande klubba av guld.” Det rimliga vore väl att Lappland skildras med fjäll, snöskor, samer, kanske ett lodjur eller som i landskapet Västerbottens fall, en ren. Beskrivningen av den lyder: “I med sexuddiga stjärnor av guld bestrött blått fält en springande ren av silver med röd beväring”. Det svenska rikets symbolspråk innefattade tidigt även norra Sverige. När Gustav Vasa begravdes 1560 användes till exempel en symbol med två gula skidor i ett vitt fält för norra landsändan. Men skidorna försvann och in på arenan kom – Vildmannen. Symbolen användes redan i ett flertal områden, inte minst i Tyskland. Den var en sorts mytologisk figur, ett väsen, som framträdde i allt från konstverk och litteratur i det medeltida Europa.

Lapplands landskapsvapen.

Vid Karl IX:s kröning 1607 fick Lappland – som vid den tiden beskrevs med begrepp som Nordlanden eller Laponia – symboliseras av en Vildman. Det var en liten figur på ett nypräglat mynt. Vid Gustaf II Adolfs slag mot den polska armen i Dirschau 1627 fanns det det nya landskapsvapnet med. Denna standar finns idag utställd på Livrustkammaren i Stockholm. Vapnet återkommer på ett hästtäcke 1660 vid begravningen av Karl X Gustav, även detta bevarat i Livrustkammaren. Ledningen för stormaktens Sverige var förstås mån om sitt anseende i världen. De var troligen även inspirerade av berättelser och myter om de romerska och grekiska rikena. Man strävade efter att kunna visa upp prakt och rikedomar, precis som i den sena medel-tidens Frankrike, Tyskland eller Nederländerna. Men hur skulle norra Sverige visas upp?

Å ena sidan ansågs det exotiskt med norr, å andra sidan var det skamligt att samerna i norr tillbad en annan religion. Sverige gav sig ju inte minst in i det s k trettioåriga kriget 1630 till försvar för en ortodox lutherdom. Under stormaktstiden dagar fick så Vildmannen sitt stora svenska genombrott. Den ursprungliga förebilden kommer dock från den romerske antikens mytiske hjälte Herkules, son till Guden Jupiter och prinsessan Alkmene. Han avbildades ofta med klubba och lejonskinn. Romarna hade byggt vidare på de grekiska sagorna om honom. I den grekiska mytologin kallas han för Herakles och det finns många berättelser om hur denne halvgud utfört stordåd. Redan i vaggan, säger sägnen, ströp han två ormar som skickats ned till honom från en svartsjuk Hera, Guden Zeus nya fru. Det sannolika är alltså att myten om halvguden sammansmälte med sagor om vildar, häxor och troll. Vildmannen fick en samisk inramning när Sveriges riksråd drog igång ett stort projekt som skulle illustrera landet. I Riksarkivets samling finns en bild som är gjord av arkitekten, tecknaren och militären Erik Dahlbergh (1625–1703) och holländaren Johannes van den Aveelen (1655–1727). Landskapsvapnet för Lappland, eller om det ska ses som en utvidgning av dåtidens symbolspråk för norra Sverige – vars skiss alltså Erik Dahlberg stod för – innehåller en rad illustrationer om samer. Här finns offerplats, trumma, kåta (byggd i trä) med en puttrande gryta i mitten, njalla, renar med ackjor. Den muskulösa Herkules, eller

om det enbart ska ses som mytens Vildman, kan ses i ett nytt sammanhang. Men den svenska användningen hade många förlagor. I Danmarks kungavapen använde man sig också tidigt av två vildmän som var sköldhållare. Förlagan var inspirerad av bland annat bilder som gjordes av den tyske konstnären Albrecht Dürer i slutet av 1500-talet. Han avbildade ofta dåtidens legender som handlade om både vildmän och vildkvinnor. När landskapsvapnet för svenska Lappland fastställs 1949 finns Vilden kvar. I de två länen Norrbotten och Västerbotten har symbolen sällskap med både renar och laxar. Medelhavets halvgud Herakles, eller om man så vill den romerske varianten Hercules, kan ha inspirerat de svenska makthavarna i den sena medeltiden. Man kanske såg en kristen symbolik i halvgudens långa kamp mot det onda och i att hans död ledde till evigt liv. I sägnen avslutar Herakles sitt liv i Olympen, de högsta gudarnas boning.

Men hur mycket kände man till när symbolen fastställdes? Det kan också tänkas att man i första hand inspirerades av den medeltida centraleuropeiska idén om Vilden. Det har visat sig vara svårt frigöra sig från denna starkt befästa manliga symbol, med eller utan Medelhavets halvgudar. l Av Maria Söderberg Källor: Fakta är hämtad från NE, Nationalencyklopedin om Herakles, och från Riksarkivets bildsamling.

Vad tycker du om Lapplands landskapsvapen? Skicka in din kommentar eller idé! Magasin Silvervägen utlyser en förslagstävling som både innehåller teckning, skiss eller synpunkter. Ska Lappland hålla fast vid sin Vildman? Eller ska man ha en annan symbol? Mest intressanta inlägg premieras med 1 000 kr och andra pris 750 kr som presentkort i Viltbutiken, Arjeplog. Stoppdatum: 1/9. Vi publicerar fortlöpande idéer! Slutresultatet publiceras i Arjeplognytt.se 15 september 2017. Skicka till info@mariafoto.se.

Lapplandsvapnet använt vid sorgeprocessionen i norra Tyskland 1633 och vid Gustav II Adolfs begravning.

Lapplands län i Finland. Av vapnet (till vänster) framgår att två historiska landskap låg inom länets gränser. Det vänstra fältet visar vildmannen medan det högra fältet, med de tre hermelinerna i silver, syftar på Österbotten. Det finska Lapplands landskapsvapen (till höger) skapades under den svenska tiden.

Erik Dahlbergh fick det stora uppdraget att visa upp 1600-talets Sverige. Det blev ett planschverk “Det forna och nuvarande Sverige” med slott och städer i kopparstick. Även Piteå ritades av. Kopparstickaren Johannes van den Aveelen anlitades och det är också han som slutförde bilden “Insigne Comitatus Lapponia” 1715.

Från Svájppás sluttning över Tjålmiejávrrie. Foto Maria Söderberg.

42

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

43


Björntoppen på gränsen mellan Norge och Sverige brukar även kallas för sockertoppen. Det norska samiska namnet är Bærgna. Den reser sig 1 709 m ö.h. och ses vida omkring. För Gunnel Hedman i Sandviken har den en alldeles speciell betydelse. Inte minst sedan hon också började betrakta toppen genom kameralinsen och sätta ord på vad hon ser. – Det går att betrakta den i de mest dramatiska färger, säger Gunnel: – Det är bara att buga och låta sig förföras! Jag upphör aldrig att förundras över mångfalden av kulörer som inramar mitt favoritfotoobjekt Björntoppen.

Blick på Björntoppen ”Glömmer aldrig känslan den här kvällen för fem år sedan när vi kom med vår flyttkaravan upp längs Silvervägen. Jag körde först med bil och släp. När jag kom fram bakom en kurva och fick jag en välkomstföreställning av den gnistrande solen på Björntoppen och det här fantastiska landskapet. Mitt älskade ‘hemma’. Tiden har gått väldigt fort sedan dess och jag kan inte förstå att det nu är sex år sedan dess”.

Det mesta kan relateras till den distinkta toppen som reser sig vid gränsområdet. En kylslagen Luciamorgon ser hon från vinterfisket på sjön Tjaktjávrre hur Björntoppen har ”ljus i håret”. I den blogg i Västerbottens-Kuriren som hon haft i många år beskriver hon den 11 juli 2016: ”Nu är midnattssolens tid förbi för denna gång. Livet går vidare men inte utan att ett visst vemod infinner sig och en viss besvikelse över att man inte tagit alla de tillfällen som givits att njuta av dess närvaro. Till och med Björntoppen hade fällt upp sin kapuschong när jag vid midnatt kom hem från fisketuren kall och frusen. Sex plusgrader och en lurvig dimma som visade sig i älvmynningen och kring stugorna. Ta vara på sommardagarna”. Eller när Gunnel Hedman en oktobermorgon beskriver hur hon ser älvorna hastigt dansa bort bland dimslöjor: ”Morgonsolen lyser så vackert på Björntoppen och jag måste le på min yrvakna hundpromenad längs Silvervägen”. Hon och hennes käresta Robert Lidström är fjällgårdsinnehavare. De har stugby, camping och en liten butik två mil från norska gränsen. Så snart det blir möjlighet hoppas Gunnel Hedman få förutsättningar att skriva en bok ”som jag ruvar på i mitt hjärta”. Och fågelvägen till Björntoppen är det blott 26 km. l

GUNNEL HEDMAN SANDVIKENS FJÄLLGÅRD

En av Gunnel Hedmans passioner är att fiska. Det blir många turer på sjön intill Sandvikens fjällgård. Intresset sitter i sedan uppväxten i Vindelgransele.

Vy från Sandvikens fjällgård 30 maj 2016. Foto Gunnel Hedman.

44

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

På nästa uppslag bjuds ni på en Björntoppsspecial. Foto Gunnel Hedman.

45


Drömmen om storgäddan

F OTO M A R I A N N E H O F M A N

Många fiskare har burit eller bär fortfarande på den. Nicklas Hallnor uppfyller drömmen, gång på gång. Man kan utan överdrift säga att han är en av Sveriges absolut bästa gäddfiskare, och att sjöarna i Arjeplog har mycket att erbjuda den som vill uppfylla sin gädddröm. Här finns till exempel den gäddhona på drygt 16 kilo som på två år inbringat totalt minst 200 000 kronor i prispengar till tre olika fångstmän, varav Niklas Hallnor är en. Med ett för många arjeplogare annorlunda sätt att se på gäddan och agera vid gäddfiske, har Nicklas Hallnor, tillsammans med Magnus Ranberg, utvecklat fiskeintresset till en affärsidé.

Björntoppen/ Bærgna 1 709 m ö.h. Foto Gunnel Hedman

Björntoppen och annat! Gunnel Hedman visar bilder på biografen, Arjeplog, kl. 15 under Höstmarknaden 6 och 7 oktober 2017. Arr. Magasin Silvervägen

Sandvikens fjällgård

46

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Nicklas Hallnor har aldrig smakat gädda, trots att han fiskat gädda så länge han kan minnas. Han släpper tillbaka de gäddor han fångar. Men han fotograferar, mäter och väger dem innan han släpper tillbaka dem. Den största gädda han fångat hittills vägde 16,13 kilo och hade en längd på 134 centimeter. Den gav honom 100 000 kronor och segern i Dogger Big Cash 2016, där det gäller att fånga (och släppa tillbaka) årets längsta gädda. När tävlingsjuryn granskade Nicklas Hallnors fotografier av gäddan upptäckte de att det var samma gädda som gav en delad seger till två andra fångstmän, en från Piteå och en från Åkersberga, sommaren 2015. – Gäddans mönster är som våra fingeravtryck, och just den här gäddan har liksom en smiley vid ena fenan, det var så de kände igen den, berättar Niklas. Om man värderar denna gädda utifrån prispengarna den har givit fångstmännen i denna tävling, har den i nuläget ett kilopris på över 12 000 kronor, och med det resonemanget är det lätt att säga att catch and release-fiske lönar sig. l Marianne Hofman 47


Heärrávárrie/ Prästberget – toppen som ligger allra närmast Heärrávárrie / Prästberget ligger alldeles intill Arvidsjaurs centrum. Toppen är 570 m ö.h. och ger en underbar utsikt över både samhället och ett vidsträckt landskap.Vintertid finns här skid- och snowboardbacke. Sommartid kan man följa stigen upp i backen. På den västra sidan av toppen vandringen fortsätta vidare mot Vittjåkk-Akkanålke fjällurskogs naturreservat där man bland annat passerar toppen på lågfjället Akkanålke/Áhkánålggie. På sluttningen av Prästberget kan man upptäcka ett 15 olika blommor.

”När man är på en höjd kommer man som in i en andra andning, det vibrerar liksom i hela kroppen när man tar in det oändliga”.

Thorbjörn Holmlund visar besökare Vithatten.

Norr-Döttern

Arvidsjaur: Där lågfjällen finns nära En av dem som verkligen uppskattar höjder är Thorbjörn Holmlund som många år planerat för en jätteälg på Vithatten i Arvidsjaurs kommun. – Alla älskar utsikter! Vithatten nära Glommersträsk är så mycket mitt i Norrland som man kan komma. Den distinkta toppen med sina 511 m ö.h. ligger 90 km från Bottenvikens kust och inleder Lapplands lågfjällsområde. Efter bara en halvtimmes vandring genom högrest barrskog och ett mindre myrområde möter skarpa klippor. Det är här som Thorbjörn Holmlund, Svansele

“Stoorn” – älg med utsikt. 48

Vildmarkscenter, försökt etablera en gigantisk älg, kallad “Stoorn”. Men även om planerna just nu är vilande är han övertygad om att vi människor behöver speciella naturupplevelser. – När man är på en höjd kommer man som in i en andra andning, det vibrerar liksom i hela kroppen när man tar in det oändliga. När Top of Arvidsjaur bjöd in till vandring till Vithattens topp berättade Thorbjörn Holmlund om den planerade storälgens numera sextonåriga historia. – Jag brukar tänka på de fyra elementen om vinden, elden, vattnet

och jorden. Allt detta uppfylls när man går upp på en topp. Där under sig ser man jorden breda ut sig, sedan tar vinden tag i en och man kanske har gjort upp en eld där man kokar kaffe. Inget öga kan motstå en eld. När det gäller det stora älgbygget, som skulle innefatta resturang och möteslokal, menar han att det inte saknas intresse. – Det är det stora dilemmat. Alla vill ha den, men ingen tycks vara beredd att gå in med den sista angelägna investeringen. Än har jag hopp att det ska bli av. Tänk så kul det hade varit! Tills vidare kan man ändå vandra upp på Vithatten och njuta av böljande lågfjäll, sjöar och skogar. S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Jeärjjá/ Erik-Larsaberget

Harrejaureliden

ARVIDSJAUR KOMMUN

Heärrávárrie/ Prästberget

Suddale Jan-Svensamössan

Vårddátje/Vithatten

Erik-Larsaberget

Jeärjjá/Erik-Larsaberget: Utsiktstorn över Piteälven Jeärjjá / Erik-Larsaberget ligger 5 km norr om Moskosel och reser sig 560 m ö. h. Den lokala byaföreningen har byggt utsiktstorn och raststuga. Vid bergets norra fot rinner Piteälven. Vandringen från parkeringsplatsen är 2 km och bjuder på urskogsartad barrblandskog i delvis blockrik terräng. Här finns 400-åriga tallöverståndare och gott om rödlistade arter. Erik Larsaberget ligger inom Östra Kikkejaurs sameby och i dess förvinterland för renskötseln.

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

49


Tidigt isfri: Suddale/ Jan-Svensamössan

Harrejaurliden nära Tjappsåive

Jan-Svensamössan, eller Suddale som det heter på umesamiska, betyder ”bli tidigt isfri” eller ”tina”. Det är ett distinkt lågfjäll två kilometer väster om Avaviken och 200 m ö.h. Från den informativa informationstavlan som berättar om naturreservatet löper en stig 1,2 km upp till toppen. Bitvis är det stenskravel och brant, men det gör också vandringen spännande. Branten reser sig landsvägen och bryter av från omgivningens kalhyggen och ungskogar. Från toppen ser man mycket långt åt alla håll, beroende på väder. Det är hisnande utsiktspunkt över de stora sjöarna med Storavan i förgrunden och med skogs- och myrmarker så långt ögat når. För 1600-talets sjöfarare och vandrare efter Nasaleden torde Suddale ha varit ett distinkt geografiskt riktmärke. Toppbestigningarna har ökat sedan fjället sedan 2015 är en del av Top of Arvidsjaur. Området ingår i Natura 2000. Här finns mycet gamla samiska härdar, som visar att området varit viktigt som vistesplats i renskötseln.

Den som tar sig upp på toppen av Harrejaurliden 645 m ö.h. får en stor belöning. Här möter en av Arvidsjaur kommuns främsta utsikter. Vandringen på närmare 2,5 km går genom grandominerad urskog. Terrängen kan vara fuktig och består bitvis av myrmark. Stigen är märkt vid en skogsbilvägs slut väster om byn Tjappsåive. Byn fick sitt första nybygge på 1830-talet och som de flesta andra var jordbruk huvudnäring och skogsarbete som viktig biinkomst. På 1930-talet drogs inlandsbanan förbi och byns stationshus stod klar 1932. Byn har i dag drygt 20 fast boende.

Utsikt mot Avaviken.

Lavskogen i Gájbbatjåhkka / Norr-Döttern fascinerar

Orkidén Jungfru Marie nycklar

Under en vandring till Gájbbatjåhkkas/ Norr-Dötterns högsta punkt möter en märklig orörd skog. Toppen som är 660 m ö.h. ligger intill naturreservatet Döttrenåive.Skogen utgörs av en örtrik granskog. Den östra delen av reservatet är minst påverkad av skogsbruk. Här finns gott om liggande och stående död ved samt tre tallgenerationer; 400 år eller äldre, ca 250 år samt drygt 100 år. Här finns ovanligt många lavar som till exempel lunglav. Det är fascinerande se en urskog där träd kan vara helt övertäckta av lav. Här trivs också många fåglar. däribland tretåig hackspett och spillkråka. Från parkeringsplatsen vid en skogsbilvägens slut är det 1,8 km till toppen. Det kan vara en aning svårt hitta utgångspunkten, men Turistbyrån har färdkarta. När man tar av från Silvervägen 26 km väster om Arvidsjaur åker man ytterligare 17,5 km. I närheten av vägen finns fornlämningar i form av härdar och kåtatomter som är tecken på områdets långa historia som renbetesland. Området ligger idag inom Västra Kikkejaure sameby.

50

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Stig till Harrejaurliden

Låt oss tipsa dig! Att vandra i Arvidsjaur är inte svårt. Med stora naturreservat och många obefolkade platser kan din vandring ta dig rätt ut i vildmarken. Gamla leder och stigar från förr finns ännu bevarade och kan samtidigt ge en inblick i historien. Skogssamerna vandrade långa sträckor och renskötseln har lämnat unika lämningar i landskapet. Nasaleden går tvärs genom Arvidsjaurs kommun. Besök vår Turistbyrå på Storgatan 14 C i Arvidsjaur! Tel 0960–175 00 arvidsjaurlappland@arvidsjaur.se www.visitarvidsjaur.se

Vy från Harrejaurliden S I LV E R R O A D 2 0 1 7

51


Cykellopp – starten i Båtsjaur.

Servering på Fjällcampen

Gautosjön

DAGAR i LAISDALEN FOTO MARIA SÖDERBERG

Yraftdeltat

Välkommen! 28 juli–30 juli 2017 händer det: Sport, kultur, musik och utflykter. Arr. i samarbete med Vindelälven-Juhtatdahka biosfärområdeskandiat FREDAG 28 JULI

Från Alaska till Adolfström För mig har det alltid varit roligt med fjäll! Det är nästan så att hon tvekar om att berätta hur mycket hon tycker om miljön i Arjeplogs fjällvärld. – Då kommer det ju bara fler hit, skrattar hon, och menar att det är så härligt med ett oexploaterat fjällområde. Madeleine Grimhall är född i Stockholm och påbörjade sin helikopterförarutbildning i Göteborg. Hon fortsatte sin utbildning i Alaska. – Det är märkligt hur människor åker från hela världen dit, men ännu inte har upptäckt det här området i norra Skandinavien.

Top of Arjeplog: Vandra med oss upp på Gautoberget! Start kl. 12.00 vid Gauto Camping. 2 km vandring. Delta i frågesport. på toppen. Särskilda priser till alla under 18 år. l Hässja hö i Yraftdeltat. Välkommen till dig som önskar se höslagning i deltat som pågått sedan 1770-talet. Tom Wiklund & Caroline Torfve tar med dig i båt. Samling kl. 15.30 vid kajen, Adolfström. Tid ca 1,5 tim. Ingen föranmälan. Pris 100 kr. Fika ingår. l Restaurang Camp Gauto håller öppet 18–22. Boka här 0961–280 30 eller välj från À la carte-meny. Bildvisning & berättelser: Nasafjällssepoken i ett stormaktsperspektiv. Maria Söderberg. Kl. 18 entré 50 kr. I samarbete med Camp Gauto. l

Lopp Laisälven – mål i Laisvall.

Gautosjön.

LÖ R DAG 29 J U L I l Gamla Malmvägsloppet på cykel. Start i Slagnäs kl. 9, Myrås kl. 10 och Båtsjaur kl. 13. l Lopp Laisälven från Adolfström 36,5 km eller Hällbacken 17 km. Mål i Laisvall. Löpning efter Sveriges vackraste vägsträcka. Info Lisa Angberg 070-564 73 03. l Fjällcampen i Laisvall håller öppet från kl. 11 till midnatt. Servering under dagen. l Luftgevärsskytte och pilkastning. Populära tävlingar med Laisvall Sportklubb i anslutning till minigolfbanan, Laisvall. Minigolftävling i olika klasser – 18 hål. l Laisvall fjällcamp: Musik, servering & pub. Fjällcampen öppen från kl. 11 – midnatt. SÖNDAG 30 JULI Besök Hällbackens ”Glasboda” mellan kl. 11–18. Inger Lundström ställer ut handmålat glas och tavlor i konsttryck. Även försäljning. Hällbacken – 17 km nordväst om Laisvall. l Välkommen till naturvandring i Märkberget! Följ med på en tur i naturreservatet i Laisdalen med Mats Karström. Ca 2 km och fika över öppen eld. Start kl. 11. Pris fika & guidning 50:–. Turen tar ca 3 tim. . Mats Karström är miljöbiolog och engagerad i den ideella skogsgruppen Steget Före. l Välkommen till Adolfström! Kl. 17.00–18.30 Vi lyssnar till två gäster: Mats Karström om gammelskogar och rödlistade arter. Johanna Gardeström om Biosfärområdeskandidaturen Vindelälven-Juhtatdahka. Fri entré. Vi bjuder på kaffe, te & kaka. Lokal: Fjällflygarna. l Mat & musik Bäverholm värdshus. Båtskjuts från kajen i Adolfström kl. 19. Njut av fjällets mat och lyssna till sköna toner. l

Mats Karström, miljöbiolog.

Hos Fjällflygarna finns tre till fem helikopterförare beroende på årstid. – Just nu har jag flugit till telemaster som reparerats. Uppdragen varierar mycket. Det kan handla om att flyga ut fiskare eller vara med och driva renar för samebyn. Hon hyr stuga i Adolfström, men tycker inte att det blir isolerat. Snarare tvärtom. – Dels är det en trevlig by, dels så har jag ett toppenjobb. Det är många vänner som kommer och hälsar på. De fiskar, åker skidor och vandrar och är nöjda med att jag finns just här. l 52

Madeleine Grimhall från Stockholm flyger i fjällen vid Polcirkeln.

Johanna Gardeström, koordinator för biosfärområdet

Se hela programmet med uppdateringar: Arjeplognytt.se

i samarbete med

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

53


MOTIONSLOPP PÅ CYKEL LÖRDAG 29 JULI 2017 START SLAGNÄS, MYRÅS OCH BÅTSJAUR – MÅL I LAISVALL

Midsommarhelg: Elvistoner från toppen av Nadokberget

För 10:e året – kom och heja på våra cyklister!

Bildsvep 2016 Daniel Wikslund underhöll.

Prisbord med priser till alla cyklister. Presentkort på 1 000 kr till de som vinner i sina lopp.

Mål i Laisvall! Prisbord. Gratis fika. Prisutdelning direkt efter sista tävlande som når mål.

Vandringen till toppen är kantad av gammelskog och höga träd.

Starten förrättas vid lastkajen, gamla järnvägsstationen kl. 9 (motionärer) och kl. 11 för de som åker något fortare.

14 km

Motionslopp Båtsjaur – Laisvall 14 km start kl. 13.00. 100 kr. Under 18 år 50 kr. Barn under 12 år gratis. För startskottet svarar: Ulla Dahlberg

Avgift betalas kontakt vid start alt. via swish. I startavgiften ingår mackor & dryck vid ankomst. Kontroller efter vägen med dryck & bullar. Information info@mariafoto.se 070 3500555.

42 km

Myrås – Laisvall 42 km. Start kl. 10.00. 150 kr.

INDUSTRIHISTORIA: Den första sliglasset lämnade Laisvall blygruva april 1943. Fram till 1956 körde man via Arjeplog.

1956 var malmvägen klar från Laisvall via Innervik till Slagnäs. I Slagnäs lastades malmen om för tågtransport till Rönnskär fram till 1989. Mellan åren 1989 till 2002 gick transporten direkt från Laisvall till Rönnskär. Den 20 oktober 2001 ljöd sista salvan i Laisvall blygruva. En sextioårig epok var över.

Vy över Laisvall med Laisan och Laisälven. S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

OBS! För Dig som cyklar sträckan Slagnäs – Laisvall UNDER fyra timmar ber vi Dig starta kl. 11.00!

Start i Slagnäs med Erik Forsén.

Start i Slagnäs vid lastkajen, gamla järnvägsstationen, kl. 9.00 och 11.00. 200 kr.

Passa på och njut av fin natur längs hela sträckan!

Text & foto Maria Söderberg

54

Sträcka: Slagnäs – Tallås – Kronlund – Innervik – Vaxborg – Korsträsk – Båtsjaur – Laisvallby – Laisvall.

Laisvalls Fjällcamp håller öppet från kl. 11 till midnatt. Servering.

Stefan Långdahl tog ton på Nadok.

Gamla Malmvägsloppet – en del av Silverklassikern

Slagnäs

Cykelloppet samarrangeras med löpartävlingen längs Laisälven.

93 km

Ett stort tack till tävlingens samarbetspartners!

F OTO M A R I A S Ö D E R B E R G

Dan Andersson, Gunnar Wiklund och Elvis Presley. Musiken flödande från toppen av Nadokberget när Stefan Långdahl tog ton. Femton vandrare anslöt midsommardagens kväll 2016 för att lyssna och grilla vid elden. Midnattssolen visade sig från sin allra bästa sida i Laisdalen. Laisvall Sportklubb och Magasin Silvervägen bjöd till en tur på Nadok, eller som kartorna skriver, Luvllie Narakke. Gösta Carlsson och Karl-Lennart Lundmark stod för båtskjuts, men även Eigil Horsdal och Anne Grethe Nordgård, som pendlar mellan Bodö och Laisvall, hade med sig sin båt. Nadokberget är starkt förknippad med Laisvalls gruvhistoria. Rakt under låg den tidigare gruvan. På toppen finns också många borrhål och här och var lämnade borrkärnor. På andra sidan syns den snart igenvuxna platsen för Laisvallgruvan som upphörde för snart femton år sedan. – Jag har spelat på många platser, men aldrig på en fjälltopp, sa Stefan Långdahl som vandrade upp med gitarr och notställ. Vinden svepte bort mygg och knott på toppen, men också en del av ljudet av sången. Det ordnade sig dock när Stefan satte sig i lä. Han sjöng allt från Gunnar Wiklunds hit ”Vi ska gå hand i hand” till Leonard Cohens Halleluja och flera Elvis-låtar. l

Mellan Myrås och Båtsjaur.

55


Anna-Maria berättar om sitt liv med bilder Anna-Maria Fjellström presenterar sig själv som en kvinna som tillhör urfolket samerna, är feminist och mor i Sápmi. Hon är renskötare och lever ett modernt nomadliv med sin Nila, sonen Enok och deras tre hundar. P H OTO A N N A - M A R I A FJ E L L S T R Ö M

Anna-Maria Fjellström lever ett modernt nomadliv. Hon är uppvuxen i en renskötarfamilj i Västerbotten, men har tillbringat mycket tid de senaste nio åren i Siejdegáava hos sin Nila. För ett år sedan sökte hon medlemskap i Luokta-Màvas sameby och flyttade under förra året upp med sina renar. – Siejdegávva är den plats vi bor på största delen av året nu, så jag är väl en form av Arjeplogsbo. Men renarna styr ju vår vardag och därför bor vi även under vintern i ett hus i Akkajaur. Det ligger tre mil från Moskosel. Renskötselföretaget är hennes huvudsakliga sysselsättning, men sedan en månad tillbaka har hon även påbörjat en forskarutbildning på distans mot Stockholms universitet med fokus på urfolksrättigheter och industrietableringar i norra Sverige. – Jag är väl en sån person som gillar att ha många olika saker för mig, även om jag tänker att all min verksamhet på ett eller annat sätt har att göra med renskötsel.

Med farfar på skidor i Siejdegávva 22 november 2016.

56

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Tack vare modern kommunikation kan AnnaMaria Fjellström göra det hon tycker bäst om: kombinera det praktiska arbetet med renarna, med arbetsuppgifter som går att utföra som digital nomad. Sonen Enok som föddes för snart tre år sedan, följer ofta med i arbetet med renarna, men har i nyligen även börjat två dagar i veckan på den samiska förskoleavdelningen i Arjeplog. Med närmare åttatusen följare på Instagram – varav hälften i utlandet – och en välbesökt blogg lever hon upp till uttrycket om att vara just digital nomad.

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

– Jag startade bloggen för några år sedan då jag kände att det fanns så många små berättelser och vardagsbetraktelser inom mig som jag ville skriva ned och dela. Det fick bli de vackra delarna av mitt liv som jag ville visa upp. Det kändes också viktigt att skapa en framtidstro för min familjs sätt att leva. Eller åtminstone försöker jag övertyga mig själv om att det är genom denna typ av livsstil som inlandet i norr kommer att blomstra. Anna-Maria Fjellström försöker ständigt hitta lösningar för att göra vardagslivet mer miljövänligt. – Jag vill återanvända kunskap från tidigare generationer och särskilt de som hör ihop med mitt samiska arv.

22 augusti 2016. På vänners bröllop: Anna-Maria Fjellström och Nila Sjaggo med sonen Enok. F OTO R E I N O S VA K K O

Hon drömmer om att att skaffa ett växthus och odla sina egna grönsaker. – Men så inser jag alltid när mina få stackars krukväxter, med nöd och näppe, överlever vintern att den drömmen inte passar vår nomadiska livstil. Istället får jag plocka in vilda växter och älskar årstidernas variationer. Att fotografera har blivit en kär angelägenhet med åren. Genom att medverka i sociala medier har även brittiska The Guardian, i december 2016, uppmärksammat hennes betraktelser på sin webbplats. Och nu är vi stolta att även kunna göra det här, hos oss. l Text MariaSöderberg Fotografierna är utvalda från Anna-Maria Fjellströms Instagramkonto.

57


18 januari 2015. Ren riven av järv i Gájsásj.

4 augusti 2016

Siejdegávva 28 juni 2016.

Puollemåive 30 december 2016.

23 januari 2015

Udtjatjåhkkå 9 februari 2016.

58

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Árvas 16 maj 2016.

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

59


Hjortrondessert med kardemummakaka och fjällbjörkolja.

”För mig är livet med mat en livsstil”.

Egengjord sirapsglass ovanpå havrecrunch med blodapelsinklyftor och chokladfondant.

ALEXANDER SUNDQVIST

Vuoggatjålmjávrre.

Fjällröding som serveras med en klassisk smörsås, ugnsbakad spetskål, citronfiléer, persiljerotspuré och dill.

Vuoggatjålme satsar på sommarmeny för alla Ingen tur till fjällen utan en speciell matupplevelse. Vid Polcirkeln i Vuoggatjålme har satsningen på restaurang gett eko. I år har man gett Alexander Sundqvist i uppgift att komponera sommarmenyn. Han beskriver sig som frilanskock och är normalt bosatt i Umeå. Att ta sig an fjällrestaurangen ser han som en perfekt utmaning. Trots sin unga ålder, 26 år, har har hunnit med att vara kökschef på både Clarion Collection i Arvidsjaur och Hotell Silverhatten. För att kunna avancera inom kockyrket har han praktiserat på två-stjärniga Chez Dominique i Helsingfors och enstjärniga Gastrologik i Stockholm. – Jag älskar att skapa maträtter utifrån exklusiva råvaror i norra Sverige. Det har

60

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

varit många tuffa år i olika kök, men börjar jag kunna skörda frukterna av min satsning. Det har inneburit en hel del gratisjobb, men på köpet har jag fått arbeta med de mest kunniga. För mig är livet med mat en livsstil. Kockresan började med att han redan i tonåren började se TV-serier med den brittiske kocken Jamie Oliver. Alexander Sund-qvist har alltid gillat hans mat. – Jag skrev ned hans recept, köpte matböcker och började laga. En annan förebild är Magnus Nilsson i Fäviken som utmärkt sig bland annat för en matlagningsstil som han kallar “rektún mat” (riktig mat på jamska).

Det är vanligt att prata om diettrender när det handlar om mat. – Dieter är bra för personer som måste undvika viss mat av hälsoskäl, annars tycker jag att man ska äta lagom av allt och att mat ska vara gott. Till menyn i Vuoggatjålme har Alexander Sundqvist använt sig av lokala produkter så långt det är möjligt. Den populära älgburgaren har han snitsat till för i år. Hans renskavstallrik, fiskrätter och ostsallad med getost från Svartberget vid Silvervägen får, faktiskt, folk att sätta sig i bilen och köra 25 mil. – Men jag har en idé om att använda mig mer av lingon, som jag tycker är ett fantastiskt bär, och så utveckla en rejäl renköttsoppa. l 61


VANDRA TILL STARTPLATSEN DAGEN INNAN

Vill du komma till Guijaure dagen innan start? Vi erbjuder plats i två stugor i delade rum och middag kl. 19 över öppen eld. Ta med egen sovsäck/lakan. Pris 1 200 kr/person (startavgift ingår). Begränsat antal platser. Din packning åker med helikoptern till målområdet dagen efter vid start. Boka här: 070 3500555. Det går också bra att tälta. Bo på Kraja dagen innan! Vi beger oss tillsammans mot start på morgonen. Om du inte väljer att på bo Kraja, Arjeplog, före start, rekommenderar vi övernattning i Vuoggatjålme, boka direkt: 096110715 e-post info@vuoggatjalme.se. STARTAVGIFT LOPPET 900:- inklusive helikoptertur till Guijaure. 300:- endast startavgift

Guidad visning med Lennart Klang och Lena Berg Nilsson, Landskapsarkeologerna 2016.

www.arcticcirclerace.se

Lär mer om Nasafjällsepoken! Den första Nasafjällsepoken, som startade 1635, förändrade hela norra Sveriges historia. Förutom gruvbrytningen fanns smältverk i både Adolfström och Silbojokk.

Ny bok på gång: “Vattnet är allt” Varför en bok om just vatten? Marianne Hofman har i mer än ett år arbetat med en bok om vatten tillsammans med fotografen Erland Segerstedt, Skellefteå. – Vattnet är allt! Det har funnits människor i Arjeplog i tiotusen år och under alla dessa år har vattnet varit av avgörande betydelse. Det har gjort det möjligt att överleva och får sägas vara det viktigaste vi har på många sätt. Vi består av vatten, vi lever av och vid vattnet. Vi påverkas av det hela tiden på olika sätt. Hur föddes idén? – Den föddes någonstans i Finland för snart två år sedan på en resa hem från Murmansk. Jag satt intill Erland Segerstedt i bussen och han berättade om böcker om Haiti, Tärnafjällen och Skellefteå som han varit med och givit ut. Jag tyckte det lät så himla roligt och ville också göra en bok. – Innan vi kom till den svenska gränsen så hade vi bestämt att det skulle bli en bok om något som ligger mig nära. Arjeplog och vatten! Hur för du över idén till text och bild? – Det här en reportagebok där människor får berätta om olika aspekter av vatten. Jag 62

vill lyfta fram deras berättelser, men även min egen. Har du upptäckt något speciellt under arbetets gång? – Jag har fått en större insikt och djupare förståelse för hur angeläget vattnet och naturen är för oss. Det är viktigt på så många olika sätt. Vatten används till elproduktion, biltestverksamhet, fiske, nöjen och självklart till dricksvatten, Fisket måste väl vara en av de mest framträdande? – Ja, det har gjort det möjligt för människorna att överleva. Samtidigt har fisket som näring ändrat karaktär, både som mat och in-komstkälla. Och mer? – Jag har lärt mig mycket om lokal historien. Ett exempel är Adolfströmsbornas kamp för att bevara Laisälven. Jag fascineras av styrkan och beslutsamheten som finns hos dem, men även på andra håll i Arjeplogs kommn. Boken ska presenteras i Arjeplog vid Hemvändardagen den 15 juli. Den utges av Midsommar förlag. l

Fredag 20 juni: Nasaepoken i Arjeplogs kyrka En visning som berättar om hur sammanflätad Arjeplogs tidiga kyrkohistoria är med gruvbrytningen i Nasafjäll. Maria Söderberg visar runt & berättar. Kl. 16-17, fika ingår 50 kr. Den guidade visningen sker även 27 juni kl. 16–17.

11 och 18 juni: Nasaleden genom Arvidsjaur Sönd. 11/6 Storberg-Vågträsket. Om kavelbroar och 1600-tals historia. Start kl. 11 i Storberg. Ta med stövlar! Sönd. 18/6 Tjärnheden. Start Nyvall/skoterstugan, Norra Kvarnträsket, kl. 11. Vid vandringarna ingår skjuts tillbaka till utgångspunkten. Ca 5-6 tim inkl. fika & grillat vid eld. I samarbete med ABF Norr Arvidsjaur. Pris 250 kr/tur.

Fredag 11 augusti: Om Nasafjäll & Silbojokk i Vuoggatjålme

Omgivna av vatten: Erland Segerstedt, fotograf, och Marianne Hofman. F OTO M AT S H O L M S T R Ö M S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Kl. 18–20 Bildvisning och berättelser om Nasafjäll, dess leder och Silbojokks smälthytta med Kenneth Awebro och Maria Söderberg. Arkeologerna Lena Berg Nilsson och Lennart Klang medverkar. Pris 100 kr. Kaffe & snacks ingår. Efter föredraget middag i restaurangen.

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Söndag 13 augusti Nasafjäll: Vandring och visning i samarbete med Rana Turistförening Start kl. 13 vid gruvstugan: Guidad visning med teknikhistoriker Kenneth Awebro, landskapsarkeologerna Lennart Klang och Lena Berg Nilsson. Visningen tar ca 2,5 tim därefter blir det mat ute i det fria. Vi serverar renstek, grönsaker, palt m m & kaffe direkt vid eld. Det kan bli någon justering vad gäller föreläsare, men det meddelar vi så snart vi kan. Det är dock helt säkert att det blir en visning – oavsett väder! För Dig som vill vandra tillsammans startar en grupp kl. 9.00 från norsk sida (intill E6). Pris för guidad visning söndag 13/8 med måltid & fika 400 kr. I samarbete med Rana Turistförening, Norge.

Arrangör: Expedition Nasafjäll i samarbete med ABF Norr Arjeplog. Information: tel. 070 3500555 Maria Söderberg Vandringsguide till Nasafjäll kan laddas ned på Arjeplog kommuns hemsida. Gå från den norska sidan: Kör av E6 efter Bolna i en vänstersväng där en grusväg tar dig närmare märkt vandringsled. Tyvärr ingen skylt här. Det är 7,2 km att gå till Nasafjäll. Första sträckan på c a 1,5 km är det en del uppför, sedan är terrängen mer jämn. Helikopter finns att hyra på ett flertal ställen om man inte vill/kan gå.

63


Natursafari i Abborrträsk arrangerar fiskeresor och enskilda turer med lokala kunniga guider.

Missa inte ett besök i restaurangen i Vuoggatjålme. Vi gränsområdet ligger äventyret precis utanför bildörren.

Abborrträsk

Svansele

Vuoggatjålme

Svansele Vildmarkscenter. familjeföretag som ända sedan 1996 har jobbat med att erbjuda det bästa

Vandring på kalfjäll Golfbana i Sameland, Arvidsjaur. Banan består av “lika många hål av varje sort”. Alltså: Tre par 3-hål, tre par 4-hål och tre par 5-hål. 25 grästee och 11 utslagsplattor på våran “18 håls” bana. Testa!

Silvervägen

Arvidsjaur

Silvervägen w The Silver Road

Linbana Världens längsta linbana mellan Örträsk eller Mensträsk. Före linbanefärden visas film om linbanebygget från 1942.

Det är aldrig fel åka till havsbadet!

Piteå

Silvervägen, Riksväg 95, är den enda svenska riksvägen på kalfjället, och når 740 meter över havet, cirka 8 km från norska gränsen.

Bäverholm vid Laisälven.

Skellefteå Bonnstan har funnits i närheten av Skellefteå landsförsamlings kyrka sedan 1600-talet. Besöksvärd kulturhistoria!

Far och flyg i Adolfström Ett svårslaget äventyr för en dag! Far och flyg erbjuder en speciell upplevelse: Helikopterlyft till toppen av Tjäksa, därefter vandring till Bäverholm där middag ingår, båtskjuts över Yraf och sedan tillbaka till utgångspunkten.

Jäckvik

Silvermuseet Arjeplog 64

Tips efter Silvervägen har sammanställts av oss, Magasin Silvervägen. Gärna synpunkter till nästa års ”Silvertips”.

Mitt i centrala Arjeplog, nära Hornavan Hotell – ett sommarcafé med samiska byggnader.

I Båtsuoj Samecenter, strax väster om Slagnäs, kan besökare ta del av samernas seder och bruk och lära sig om renarnas praktiska betydelse.

F OTO P E T E R M A N N E R

Jäckvik insynades som bruksnybygge av gruvbolaget i Nasafjäll 1779. Lars Levi Laestadius föddes här år 1800. Han blev präst, vetenskapsman och grundare av rörelsen Lestadianismen. I Jäckvik finns en minnessten och i det lilla kapellet en tavla om Laestadius.

Silvervägen

Skeppsholmen

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

K A R TA © S T I G S Ö D E R LU N D F Ö R M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Vandringskortet 2014. Nasaleden ingår i Skellefteå kommuns satsning. Man kan också vandra sträckan Forsbacka – Glommersträsk som är 82 km. Den är uppdelad i åtta delsträckor med varierande längder. För varje delsträcka finns en sträckansvarig. Läs mer om den märkta leden här: www.nasaleden.com

www.nasaleden.com 65


2017 års toppar

Top of Älvsbyn pågår 1 maj till 30 augusti 2017. Uppgiften går ut på att besöka de toppar som anges på kortet (och se dem också här intill!). Kortet kostar 200 kr. För Dig under 18 år är det gratis. Senast den 9 september 2016 ska kortet lämnas in, med notering om vilka toppar som man bestigit. Nyhet 2017: Alla som besökt och antecknat minst tre toppar deltar i utlottning av fina priser. Här ingår bland annat tio presentkort till ett värde av 500 kr/st i butiker i Älvsbyns kommun. Om du är under 18 år räcker det med att gå upp på en topp för att få vara med i utlottning av priser. Resultatet publiceras i vår blogg, Facebook m fl platser. Inköpsställe är Coop Älvsbyn.

Vandring på Nattberget efter visning i Lavergruvan.

Information: www.topofalvsbyn.blogspot.se

Lycka till – ha en fin sommar!

Bland skogsnäva och hökfibbla: Ulf Zethreus, ordförande i Piteå Lappmarks flora förening, tog med på guidad visning på Rackberget.

Top of Älvsbyn arrangerar flera möten i sommar. Här är två. Håll utkik här – www.topofalvsbyn.blogspot.se eller på kommunens hemsida www.alvsbyn.se. Välkommen till en historisk resa i Pite älvdal! Fredag 7 juli kl. 17 i Manjärv, Byagården, med Uno Westerlund, författare och historiker. Tema: ”Manjärv: En svensk historia från periferin”. Entré: 50 kr . Försäljning av fika. Arrangör Top of Älvsbyn. Efter mötet blir det vandring upp på Storberget, nära Vidsel. Start ca 19.30.

Toppturer tog Älvsbyn med storm Finns det toppar i Älvsbyn? Om nu någon tvekade före sommaren 2016 är nu allt tvivel undanröjt. Viserligen inte så höga som i fjälltrakterna, men tillräckligt åtråvärda och tydliga i terrängen för att upptäckas. Älvsbyns kommun visade sig ha fantastiska naturområden med vackra vyer. Många blev särskilt förtjusta i Västra Falkberget, Död-Lassberget och Kvällsberget med utsikt över Nystrand och Piteälven. Naktebergets naturreservat fick många nya besökare. Över fyrahundra skaffade sig ett vandrarkort och av dessa var många under 18 år – för dem var dessutom kortet gratis. När det var dags för prisutdelning var det 166 som lämnade in sina kort. 54 tog alla tio toppar. 66

Top of Älvsbyn arrangerade guidad historisk visning i Laver med Bill Nilsson och föredrag utomhus med författaren Arne Müller om aktuella gruvprojekt.

Den främsta knutpunkten för försäljning av kort och frågor har varit på Coop Extra i Älvsbyn. Vandrare har också haft användning av en Facebookgrupp med 317 användare och en blogg med kartor. – Det har varit succé måste jag säga, säger Barbro Nilsson, som knappast kunde föreställa sig anstormningen. – Alla har pratat toppar i sommar. – Vi gick uppför alla tio berg, berättade Linda Askenfalk, som var ”enormt imponerad av barnen som orkat upp för alla och tyckt det varit ett roligt äventyr”. – Jättefint initiativ, hälsade Börje Andersson efter sin tionde topp på Nakteberget. Och glad för att han ”fått lite kondis på köpet”. l S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Hundberget (nära Älvsbyn 117 m ö.h.)

l

Stor-Kanisberget (nära Älvsbyn 310 m ö.h.)

l

Västra Falkberget (nära Avaträsk 298 m ö.h.)

l

Vielggisváre / Vitberget (naturreservat 594 m ö.h.)

l

Kvarnberget (nära Korsträsk 182 m ö.h.)

l

Död-Lassberget (nära Riddarhällan 226 m ö.h.)

l

Arvidsträskberget (nära Arvidsträsk 345 m ö.h.)

l

Björkberget (nära Abborrträsket 333 m ö.h.)

l

Nakteberget (naturreservat 566 m ö.h.)

l

Storberget (Vidsel, södra sidan Piteälven 443 m ö.h.) Invigning på Rackberget 7 maj 2016.

Invigning 2017:

Toppvandrarhelg Hundberget 7 maj med utgångspunkt kl. 13. Frågesport, från Hotel Storforsen grill & fika 7-9 juli. Häng på!

Historia & gruvmiljö Ett hundratal kom till Rackberget när 2016 års Top of Älvsbyn drog igång den 7 maj. Initiativtagarna Maria Bohman, Katarina Sundman och Barbro Nilsson passade på att ta högsta punkten.

l

Hur blir det med naturen och miljön om en ny gruvepok startar i Laver? Söndag 9 juli kl. 13 har vi bjudit in Anders Forsgren, projektledare affärsutveckling, Boliden Mineral, som berättar om planerna om gruvdriften. Plats: Gamla Lavergruvan. Entré: 50 kr . Försäljning av fika. Arrangör Top of Älvsbyn. Efter mötet blir det vandring upp på Västra Falkberget där vi grillar.

Upplev Älvsbyns fantastiska natur!

Välkommen upptäcka vår kommun! Mjukt inbäddat mellan skogsbeklädda berg, intill älven, ligger Älvsbyn, som inte utan anledning benämns som Norrbottens pärla. Detta har sitt ursprung i en liknelse mellan Älvsbyn sett uppifrån och en ädelsten, med ett glittrande azurblått band i ena kanten infattad av höga och branta berg. Vida vidder, stor gammelskog, öppna landskap, sjöar, berg och älv, ja, mycket finner du här.

I samarbete med ABF Norr Älvsbyn. S I LV E R R O A D 2 0 1 7

67


Renata Chlumska om livets olika utmaningar

Renata Chlumska tycker idén med toppvandring i Arjeplog, Arvidsjaur och Älvsbyn är ett lysande sätt att få fler att uppleva tjusningen med höjder. Vill man följa hennes äventyr kan det ske på Facebook eller Instagram. Hennes nya bok kan beställas från hennes hemsida och, hälsar Renata Chlunska, hon signerar gärrna exemplar till toppvandrare. F OTO M A R I A S Ö D E R B E R G

”Jag vill inspirera till äventyr i vardagen”.

Toppen av Mount Everest 8 848 m ö.h. 5 maj 1999. Foto Göran Kropp från www.renata.nu

Kilimanjaro i norra Tanzania – en del av de ”De sju topparna”, 5 892 m ö.h. Foto www.renata.nu

Vare sig det gäller bergsklättring eller karriären så är verktygen för att uppnå målet snarlika. Äventyrerskan Renata Chlumska lyfter fram förberedelsetid och motivation oavsett om det handlar om Mount Everest eller en topp i Arjeplogsfjällen.

Vad tycker en av världens främsta bergsbestigare om toppvandring i Arjeplog? Renata Chlumska blev första svenska att bestiga Mount Everest 1999. Detta världens högsta berg är 8 848 m ö.h. och därmed tre gånger så högt som Arjeplogs högsta topp Stortoppen på 1 860 m ö.h. i Sulidälbmá. Men Renata Chlumska menar att äventyret kan variera från människa till människa. När hon får veta mer om Top of Arjeplog – som även finns i Arvidsjaur och Älvsbyn – blir hon imponerad. Hon, om någon, förstår tjusningen av att stå på en topp. Men också hur incitamentet för en tur kan variera. – Det finns något som passar alla, säger hon och menar att varje person har sina ambitioner och mål. Varje vandring är en utmaning och om den ska bli lyckad handlar det om hur man förbereder sig och skapar motivation. Hon har längtan efter de stora utmaningarna, men förminskar inte de mindre äventyren i vardagen som en cykeltävling och ett skidlopp. Eller varför inte en utflykt med barnen. Hennes äventyrliga liv tog en ny vändning när hon fick sina barn, idag 5, 6 och 8 år. Hon beskriver en speciell tur med sin son som deltog på en vandring till toppen av Kebnekaise innan han fyllde sju år. Hon hade förberett honom noga på vad de skulle möta innan de tog tåget till norr, som till exempel att sova i tält och fjällterrängen. – Barn tycker det är roligt vara med och fokusera på en uppgift. När vi vuxna är lugna och trygga känner barnen också detta. När Renata Chlumska är ute och föreläser om hur man ska kunna förverkliga sina idéer –

68

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

även inom arbetslivet – lyfter hon fram vikten av motiverade medarbetare, kommunikation, öppenhet, att kunna hantera förändringar, möten med det oväntade och att ha ”magnetiska mål”. I boken “När bergen kallar”, som skrivits tillsammans med Annica Triberg, berättar Renata Chlumska om hur hon blev en inbiten bergsbestigare. Som barn var hon ofta ute och campade med sina föräldrar i Europa. Idrotten blev en del av hennes liv under uppväxten. Här finns också den gastkramande berättelsen om hur hon nådde toppen av Mount Everest med sin livskamrat Göran Kropp. Han omkom tragiskt 2002 i en klättringsolycka i nordvästra USA. Trots den svåra motgången kunde Renata Chlumska inte avstå från att göra fler utmaningar. 2005 satte hon sig i en havskajak vid kajen i Lake Union i Seattle. Hon genomförde ensam en 1 820 mil lång resa runt USA i kajak och på cykel

Med sexårig son till toppen av Kebnekaise.

F OTO R E N ATA C H LU M S K A

som tog 439 dagar. Hon har genomfört ”Seven Summits”, vilket innebär att man bestiger det högsta berget på respektive kontinent, sju världsdelar – sju toppar. Det projektet tog 15 år och avslutades 2014. Idag driver hon verksamhet med föredrag, expeditioner och äventyrsresor. Familjen är i fokus. Men vid sidan av detta finns nästa utmaning – en rymdresa. För sju år sedan köpt hon sig en biljett och nu handlar det om att lära sig flyga, utsätta sig för G-krafter och inte minst att bota sin åksjuka. Målet är att bestiga månens högsta topp Mons Blanc. Är du inte rädd? – Rädsla får inte begränsa, utan måste besegras. Jag är mer rädd för bli bitter på ålderns höst och ångra att jag inte gjort något jag drömt om. l Text Maria Söderberg Signerade exemplar av Renata Chlumskas bok ”När bergen kallar” från 2016 kommer att lottas ut bland årets kortinnehavare av Top of Arjeplog.

Dumme Mosse Vandringsled utanför Jönköping.

69


2008 2015

Bladen till hästhov, Tussilago farfara, i förgrunden. Grässtråna bakom är fjällhavre, Trisetum spicatum.

Glaciären Sálajiegŋa kalvar allt mer. Den is som faller ned i sjön är ca 2 000 år gammal. Det är möjligt att den också är både äldre och yngre. Forskarna vet ännu inte hur gammal den äldsta isen i Sverige är. Med det varmare klimatet kommer troligen en ”förbuskning” att ske. Dvärgbjörk, lingon, kråkris och gräs gynnas av klimatförändringen medan typiska fjällväxter som fjällglim och isranunkel, mossor och lavar missgynnas, uppger Naturvårdsverket. Bilderna här på sidorna är tagna den 11 augusti 2016 om inget annat anges.

På kartor från Lantmäteriet kan man följa hur glaciärisen minskar. ”Vi har till exempel sett att sjön vid Sveriges största glaciär, Sálajiegŋa, som tidigare dämdes upp av glaciärisen, nu har fått nya utlopp. Vattenståndet i sjön har sjunkit med mer än sju meter och vattnet har tagit nya vägar, berättar kartingenjör Björn Olander.

När glaciären drar sig undan

Text och foto Maria Söderberg.

Fjällandskapet skifter. I Arjeplogs kommun, på gränsen till Norge, smälter glaciären Sálajiegŋa i allt snabbare takt. Växtligheten tar mark.

Tack till Mats G. Nettelbladt för botanisk vägledning.

70

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

71


I Världsarvet Laponia kan var och en med egna ögon se hur förändringarna i klimatet påverkar fjällandskapet. Glaciären Sálajiegna krymper i en allt snabbare takt. – Glaciärerna i den svenska fjällvärlden blir allt mindre. Det syns tydligt i Lantmäteriets nya laserdata över fjällen. Det berättar Björn Olander, kartingenjör på Lantmäteriet, som precis sammanställt och lagt ut nytt material på Lantmäteriets sida. – Från den laserskanning med flyg som vi gjort hittills kan vi se att många glaciärer minskat betydligt i storlek sedan 2008. Till exempel har Rágujiekna längre norrut, på gränsen mellan Norge och Sverige, helt försvunnit. På Lantmäteriet pågår just nu ett projekt för att kartlägga Sveriges glaciärer – från Helags i Härjedalen och Sylarna i södra Jämtland till de högalpina områdena i Norrbottensfjällen. – I Kebnekaisemassivet har Rabots glaciär dragit sig tillbaka ungefär 80 meter och Siehtagasglaciären omkring 60 meter sedan 2008. Men den största förändringen är Sveriges nordligaste glaciär Čunujökeln. – Den har krympt så pass att vi har tagit bort den ur vår data. Det finns rester kvar men det har gjorts bedömningar att den förlorat förutsättningarna för att klassas som glaciär. Grannglaciären Beaivvejietnja, som ligger ca 5 km sydväst, har nu tagit över titeln som Sveriges nordligaste glaciär. .

Tussilago, Tussilago farfara, en kilometer från glaciärkanten av Sálajiegŋa vid Issjön.

Isen har lämnat räfflor i berggrunden. Här vid Låmivatnet på den norska sidan. 2015.

Fjällsippa, Dryas octopetala, en kilometer från glaciärkanten vid Issjön. Fjällsippa är Lapplands landskapsblomma.

F OTO L A N T M ÄT E R I E T

Mossan breder ut sig redan första sommaren nära iskanten vid Sálajiegŋa.

Tidig växt när isen lämnar: Nätvide, Salix reticulata, med sina kraftfulla rötter intill iskanten.

Björn Olander arbetar med fjällkartan.

Orkidén Grönkulla, Coeloglossum viride, en kilometer från glaciärkanten. Här med ovanligt röda blommor.

Vid Sálajiegŋa har sjön, som fått namnet Issjön, och som tidigare dämdes upp av glaciärisen nu fått nya utlopp. Vattenståndet har sjunkit med mer än sju meter och tagit nya vägar, berättar Björn Olander, som själv tyvärr inte besökt området. – Men det vore verkligen spännande att göra det! Tills vidare följer han resultatet av kartläggningar från laserbilder i datorer och på kartor. – Den digitala fjällkartan uppdateras med aktuell information allt eftersom.

Stenhällar och stenar i alla dess storlekar blir kvar när isen smält undan. På hundra år har ett snö- och istäcke på ca 1,2 km försvunnit av Sálajiegŋa.

72

Med det varmare klimatet kommer sommaren bli längre. Skidorter och isburen verksamhet kan få ställa om till annan verksamhet, eller lägga ned. Landskapsbilden och växtligheten förändras vilket också kan ge svårigheter för rennäringen med fler ytor av is och skare som kan vara svårgenomträngliga för renen. Till de positiva effekterna hör dock att växtproduktionen under barmarkstiden kan komma att öka. Sammantaget är klimattrenden tydlig – fjällvärlden förändras. l S I LV E R R O A D 2 0 1 7

I början av augusti 2015 låg is och snö kvar på Issjön. Åren innan och 2016 var sjön öppen tidigare. F OTO L I L I A N F L I N K F E L DT

Guidad visning vid Sálajiegŋa genomförs torsdag 17 augusti 2017. Det går bra att åka helikopter från den svenska sidan med start i Vuoggatjålme. Bokning sker på tel. 0961–107 15. Det går också att gå från den norska sidan efter led norr om Låmivatnet. Vi har bjudit in en glaciärexpert. Mer info finns här: Se kalendariet www.arjeplog.se eller www.midsommarudden. blogspot.se/2017/03/glaciaren-salajiegnaguidad-visning-17.html Välkommen!

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Efterglaciärt område. I mitten Sálajiegŋa, till höger Miehtjerbákte 1 405 m ö.h. Älven med smältvatten rinner ned i 1. 13 september 2011.

73


Silver Road

Arjeplog Bucket List Bo i väglöst land

THE ARCTIC CIRCLE

Vandra Kungsleden

Korsa polcirkeln

M A G A Z I N E W I T H F O C U S O N A R J E P LO G 2017 PRICE 40 SKR / 4 EURO

Besök Silvermuseet Bada i Sveriges djupaste sjö

Discover an unique alpine environment with us!

Fiska i midnattsol

Alep Iksják, near Lake Hornavan. Photo Grit Horter

The mystery of Svannässjön #arjeplog #swedishlapland

arjeplog.se

arjeploglapland.se

A snowmobile can take you far

Arjeplogs turistbyrå Torget (Silvermuseet) Telefon: 0961-145 20 turist@arjeplog.se 74

Page 6

facebook.com/ arjeplogskommun

Page 10 S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

King’s Trail waiting for you PagePage 24 Page

75


Magasin Silvervägen / Silver Road Responsible editor and Publisher: Maria Söderberg, photographer and writer. +46 70 3500555 info@mariafoto.se www.midsommarudden.blogspot.se Assisted editor this year: Marianne Hofman, www.arjeplognytt.se The translation from Swedish to English: Alan Crozier. We are grateful for his keen interest in the project! Printed March 2017 at Norra Skåne Offset. This magazine has appeared since 2008, then under the name Magasin Laisdalen. In 2011 the first issue of Magasin Silvervägen appeared together with Magasin Laisdalen, but since 2012 we have gone in for an English/Swedish edition, which you are holding in your hand. This year’s cover: Maria Söderberg (Swedish) and Grit Horter (English).

YOUR KEY TO THE RICH CULTURAL HISTORY OF OUR MOUNTAINS Exhibitions Gift shop Café Slideshow Tourist information

OPENINGHOURS

Weekdays: 10-13, 14-16 Saturday: 10-14 5th of June-6th of August Every day: 9-17 Thursdays: 9-20

SILVERMUSEET We hope you have a pleasant stay in the alpine world of Arjeplog!

Torget 1, 938 31 Arjeplog +46 (0)961 145 00 www.silvermuseet.se

We are the Arjeplog Mountain Safety Committee and our task is to spread information for better and safer use of the mountains in our municipality. Spending time in the mountains makes great demands of you on account of fluctuating weather and accessibility. Although there is a rescue service, the responsibility is ultimately yours. To assist you we can give you the following advice:

Why Silvervägen?

n Emergency telephones are located at Laisstugan, Nasafjäll, Peskejaure and Vaimok. n Plan your excursion carefully and never go alone! n Leave a message for the host at your cottage or your neighbour in the camp site, stating

n

n n n n n n Feel free to contact us! Arjeplogs Fjällsäkerhetskommitté Laisvallby 1, 938 93 Laisvall Thord Westerlund mobile 070–551 01 52 e-mail: totte.westerlund@arjeplog.com

76

details of your route and when you expect to be back. Don’t forget to inform them that you have returned. Always use a map and compass. The Mountain Safety Committee and the National Land Survey have drawn up a map of the Arjeplog mountains showing trails and dangers. This can be bought from all existing map sellers and covers the major part of five ordinary maps. Always be equipped for the worst conceivable weather. Don’t forget your safety equipment. Listen to the local people and those with experience of the mountains. Show consideration to the person in your group with the least experience. Stay together. Visibility can deteriorate quickly. Turn back or seek shelter if you are uncertain. Do not disturb reindeer or other animals, and always clean up after you. Sealed first aid kits are available in Adolfström, Miekak and Vuoggatjålme. Open only after contacting a doctor at the health centre in Arjeplog. They also contain prescription medicine (N.B. No narcotic drugs). Otherwise contact the health centre for advice, tel. 0961–148 01.

ARCTIC CIRCLE

Arjeplog

The Arjeplog Mountain Safety Committee is part of a network including twelve other safety committees, one for each mountain municipality in Sweden. Work with mountain safety is organized through the National Environmental Protection Agency. To support them there is a council consisting of 18 authorities and organizations. S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

T H E S I LV E R R O A D

Take a look at a globe. Just a glance at where the Silver Road (Silvervägen) is located will let you understand that this is a unique place. We get questions like: “Are there polar bears there?” “Do you live in igloos?” These are not unreasonable questions, but thanks to the Gulf Stream, which reaches the coast of Norway, we have a climate that makes the summer pleasant. During the summer the sun never sets – we have daylight round the clock. And, what is the Silver Road? The name refers to the transports of silver ore and lead ore from Nasafjäll to the harbours, following rivers and lakes along the Laisälven and the Skellefteälven. Mining started at the Norwegian border in 1635. It was usually Öjebyn (Piteå) or Kåge outside Skellefteå that served as the outports. Transport was mainly done by Sami with their reindeer-drawn sledges. The ore was reloaded at places such as Gråträsk, on what was then the border of Lapland. There the coastal farmers took over with horse-drawn sledges to bring the ore to the harbour in Piteå. The Silver Road is the only Swedish highway above the treeline, reaching an altitude of 740 metres above sea level. l 77


H

ow about hiking with snowshoes under the Midnight Sun in June? It’s not impossible. In the Arjeplog mountains the snow is still there most of the summer. Of course, you don’t need to wait for it to be light all night. Snowshoeing is on the increase in many places in the world, mostly in the northern states of the USA and Canada and in the Alps. In France snowshoeing is the second biggest winter sport after downhill skiing. Italy has a sprint race every year with 6,000 entrants. Sweden holds a snowshoe championship, and more and more people are testing this new way to get out into the terrain. People with snowshoes are coming to the Arjeplog mountains in increasing numbers, winter and summer alike.

One of the advantages is that there is no need for any instruction before you can walk, no need for ski wax, the foothold is good, with big cleats to grip the surface, and because you have a loose heel it is just like walking in ordinary – somewhat wider – shoes. Several people who take part in this winter’s Top of Arjeplog used snowshoes to cover the last part up to longed-for summit. The point of the competition is to reach ten winter summits, which most people do with skis, but the alternative of snowshoes is attracting more and more people who perhaps don’t feel secure skiing fast downhill. In Sweden there is one enthusiast promoting the sport. Sixteen years ago Bengt Klingheim, Kristianstad, tested snowshoes for the first time in the Alps. His daughter had got a job with a company in France that manufactured them.

With snowshoes – Ines, Matilda, Anna-Lena and Pascal Le Goascogne.

Walking with snowshoes in the Midnight Sun 78

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

“It was a glorious feeling! I decided to try to launch snowshoes in Sweden,” he says. “It hasn’t been easy, at least not at first. In the first year we sold 200 pairs, but now it’s 4,000, and if you add the others who sell snowshoes, there’s definitely a new trend. Something is happening on the hiking front.” He has just come from Idre where he was with a group who took a moonlight walk in snowshoes. “It was a marvellous feeling to walk with a headlamp and simultaneously have the full moon in a snowy landscape.” Snowshoes go back a long way. When Olaus Magnus, in his Carta marina from 1539, illustrated the Nordic peoples with a story of a horse and a man with snowshoes, he explained in the German legend to the map that “Hie binde die leut under ihn und der rosser fuesse braite taffel uie ain schayblicher schildt das sy nit im schne undergeen”, which means that people tie “broad tablets” (snowshoes) under their own and their horses’ feet so as not to sink in the snow. The historian Dick Harrison has written about this in a column where he wonders if it might actually have been snowshoes, not skis, that King Gustav Vasa used on that famous journey in 1520, which later became the model for the Vasa Race. In Scandinavia snowshoes were known as trygor or skarbågar and were mostly used by forestry workers. People could also put these trugor – as they say in Arjeplog – on horses to make it easier to get around in snow. In America the Indians were early in using snowshoes. Today’s snowshoes take their shape from that long, narrow type which are slightly upturned at the front. When the Europeans came to America they too started to use snowshoes, which were especially popular among fur trappers. Maria Marklund grew up in Gautosjö and lives in Skellefteå today. She is often in Laisdalen, especially for the hunting. She had never tried snowshoes until this winter. Together with her husband Lars Nilsson and daughter Wilma, aged 10, they went on a hike and all were surprised that it was so easy. “It’s so easy to walk with snowshoes! It was

Maria Marklund

really much easier than I could imagine,” she says. “This is actually a fantastic alternative to skiing and snowmobiling. In view of how difficult it can be on skis in snowy mountain terrain, this can be the solution if you want to get out, both summer and winter.” At Kraja om Arjeplog there is a firm called Experience that rents snowshoes and arranges tours with a guide. “We hope that more and more people will discover snowshoeing. Even if it isn’t the main reason for coming here, it’s fun to give it a try,” says Joakim Armgren. For Experience the main thing is snowmobiling in the winter, but Joakim Armgren thinks that the shortage of snow in the world will attract more people to test new ways to experience the Arctic climate. “Snow is unique and so natural those who live here that we forget how exclusive it is. I can especially picture showshoeing in the midnight sun. It’s definitely unusual to be able to use every hour of the day during the summer.” Text & foto Maria Söderberg

79


Gunnar Edholm Tundra Art

www.tundra.nu gunnar@tundra.nu Tel +46 70-34 55 719 Exhibition Shop, Skomakaregatan 4, Arjeplog

Experience the magic of the mountains where it’s best!

GKs Fiske Storgatan 19, Arjeplog www.gksfiske.se

Magasin Silvervägen / Silver Road 2016

2015

2014

2013

2012

We love summer! Please support our magazine – spread it, advertise, and most important: Visit us along the Silver Road! Your copy is free at tourist offices and tourist facilities. Individual copies can be ordered here (4 € plus delivery charge): info@mariafoto.se

A cabin village in roadless land by the Arctic Circle The Vuonatjviken cabin village is in the mountain world of Arjeplog, just south of the Arctic Circle. Here you are in a land without roads, beside the Kungsleden hiking trail, surrounded by lakes teeming with natural stocks of Arctic charr and trout. For those keen on fly fishing we offer the exclusive Bartekälven, a river with its outflow right beside the cabin village. Whether you are interested in fishing, driving a snowmobile, hiking, or just enjoying nature, come to us, any time of year, and experience the magic of the mountains where it’s best!

Tips for Silver Road

Metals steal the show Oslo’s grand Opera House dips its toes into waters that were once part of Bjørvika dock. This is where Mother Nature meets hi-tech components. So now Figaro can celebrate his marriage before a real life – or cyber – audience. Our needs change. Ideas and materials are renewed. No-one knows what the future holds. But we do know that it will still require metals.

Zn

Cu

Ag Au

A restaurant that uses the best ingredients of the mountains: reindeer, trout and elk (moose).

www.vuonatjviken.com

Tel. +46 730-358673

Svaipa Sami Village offers stays in the mountains.

”As I was travelling through the Swedish Lapland I spent two days in Arjeplog. This small town offers really nice views for those who love chasing pictures. It is even more true when climbing on one of the ten ”Top of Arjeplog” where you can just admire in silence the beauty of the mountains all around. I also really liked the Silver Museum which has a impressive collection of Sami art. And I will of course deeply remember the first real Swedish sauna I had in my life! This delicious feeling of getting in the quiet and cool water looking at the peacefull lake... it was just breathtaking”. Loriane Sdt, living in Bordeaux, France.

Listen to the silence. Do you long for the mountains where neither birch nor willow grow? Do you long to catch char, to hear the dotterel? Do you long just to be? We can offer a fine four-bed hut by the mountain lake of Luspas (917 m a.s.l.). In the Lake Uddjaure.

Do you long to walk along the King’s Trail between Adolfström and Ammarnäs? And to stop for a few days in the mountain birch forest? Do you long to see and hear the rich bird life? Then we can offer accommodation in a nice big eight-bed hut beside Lake Solojaur (735 m a.s.l.).

Svaipa Jakt och Fiske Metals for modern life

80

Modern cabins of different sizes.

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Short walk at Bäverholm. S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Contact Fjällflygarna in Adolfström to buy a fishing permit, rent a cottage or arrange helicopter transport. Tel. 0961-230 40 info@fjallflygarna.se 81


The mystery of Svannässjön

Out here in the reeds by a headland in Svannässjön/Gubblehávrre, Börje Grundström saw something that has still not been explained. A living creature was struggling to get out into deeper water when he approached it that summer day in 1981. It disappeared but left clear traces, both at the water’s edge and in Börje Grundström’s memory.

Is there a lake monster in Svannässjön? Or has there been one? Tales of a huge, mysterious creature in this lake have been told for many years, but no one knows for sure what is hidden under the surface. “I have grown up with the stories and for a long time I couldn’t believe them. But I have to believe my own eyes. There is something really big in this lake,” says Börje Grundström, who has lived in Svannäs since he was young. TEXT MARIANNE HOFMAN

82

P H OTO E R L A N D S E G E R S T E DT

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

83


Facts: Big fish WELS CATFISH Silurus glanis, a species in the fish family of Siluridae. It is the world’s biggest freshwater fish species, with an unconfirmed claim of a five metre long exemplar. The biggest Swedish exemplar recorded was 3.6 m in Eskilstuna in 1871. The wels catfish is elongated with a large, wide mouth with three pairs of barbels, a very small dorsal fin and a long anal fin. The back is dark and the sides dark with light mottling.

There are people who laugh at the stories of the monster in Svannäs, calling them fantasies. Börje Grundström did the same until that day he himself met the mysterious creature.

PIKE Esox lucius, a species in the family of Esocidae. It is elongated and its mouth is lined with razor-sharp teeth. The species varies in colour depending on environment and diet, but it usually has a greyish-green back, a white belly and greenish sides with white or yellow spots. The female can be up to 1.5 m long and weigh over 30 kg. The male can be just over 1 m long and weigh at most just over 10 kg. It eats fish and other small animals, e.g. young birds and frogs. The current official Swedish angling record, set in 1999, is 19.34 kg. Claims of large pikes are classical fishermen’s yarns. The most famous big pike, caught in 1497, is said to

Svannässjön or Gubblehávrre, as it is now called on Land Survey maps, is about 10 km long. In most places the depth is somewhere between 25 and 30 metres. The lake has perch, pike, trout, grayling, whitefish, vendace and burbot. Perhaps also some other species as yet unidentified. Once upon a time the water flowed out in a river channel at the east end of the lake, but that is now virtually dry. The outflow is at the other end of Gubblehávrre. “The landscape has changed, it has tilted and risen several metres here compared to what it looked like a few thousand years ago,” says Börje Grundström as we stand by what used to be the route taken by the water down towards the coast. But we do not discuss in depth the uplift that has happened since the ice sheet melted. Instead we talk about the mysterious creature that has been spotted in this lake so many times over the years by many different people, both young and old. Once upon a time both the landscape and the climate were different, and perhaps there were wels catfish here. Maybe, just maybe, a few individuals survived and managed to acclimatize. Or is it a very big pike? Many theories have been put forward over the years. 84

Börje Grundström takes us to the headland where he himself saw the creature the first time. This time we go out by boat, but back then he rode a motorbike. “I saw something in the reeds by the shore, stopped and walked out towards it. There was something rolling around and splashing. It was struggling to get away from the land. I would guess that it was about two metres long. Its back was copper-brown, it had a light belly and quite big fins at the front. There were big splashes as it tried to get out of the shallow water.” The creature disappeared disappeared into the depths, and when Börje arrived at the place, only traces were left. Broken reeds and stones that had been moved, and the coating normally seen on stones under water had been scraped off. Another observation was made by Börje’s son and a couple of his friends. They were out in a boat one day when the water was calm and smooth as a mirror. Suddenly something popped up a little way from the boat. A broad back moved in an arch. In the twinkle of an eye the creature vanished.

When the story reached Börje’s father, Sven Grundström, he went immediately to the place with nine nets to try to catch whatever it was. Three of the nets disappeared and have never been found again. The remaining nets were tattered and destroyed, and on one of them the head rope, the line with floats than runs the whole length of the net and keeps it upright in the water, was torn. Thirty metres of net had gone. “We have shown the nets to three fishery inspectors and sent them to the Freshwater Lab in Stockholm. Everyone who has seen the net is convinced that the head rope was bitten off. But none of them would say what it was that could have bitten it off,” Börje says. He also tells of the time when the villagers were fishing with a seine and something huge ended up in the seine. “There was a sudden stop as they were dragging the net ashore, and then the net was pulled out again. When they succeeded in pulling in the net and getting it up on land, there was a big hole in the bag. That’s solid, but not solid enough to keep that catch.” l S I LV E R R O A D 2 0 1 7

have been 5.8 m long and weighed 250 kg, but later studies of a preserved skeleton show that it was put together out of bones from several pikes. In 1976 a very big pike was caught in a net in Hornavan, weighing about 30 kg. Its weight was never documented because the fisherman filleted the fish. Source: Nationalencyklopedin, 2015 On the pike in Arjeplog: Piteå-Tidningen, 1976.

Loch Ness

Facts: Lake monsters and tourism Large beasts in lakes have always fascinated people. Especially if they keep on eluding visitors. Many monsters become major tourist attractions. The Loch Ness monster, Nessie, is said to have been spotted in Loch Ness, a lake in

the Scottish Highlands with a depth of 230 m and an area of 56 km2. The first time was 1933. Claims of earlier observations are mere legend. A great many eye witnesses have come forward since then, but there is no concrete evidence. People in Jämtland cherish their myth of the Storsjön monster. The earliest hint of this was in 1635. Many observations have been made since the nineteenth century. Various scientific explanations have been suggested: swimming sea birds, an unknown seal species, meteorological phenomena, and temperature inversion with optical effects. A more imaginative interpretation links the monster to its counterpart in Scotland and perceives them as relicts of an otherwise extinct dinosaur. Folklorists have pointed out the link with the rich Norwegian tradition of sea serpents and view the monster as a memory of the time when Jämtland was a part of Norway. Norwegian folklore belongs to the same complex of traditions as Scotland. The Östersund website informs of a place in Svenstavik where one can keep an eye out for the Storsjön monster. There is also constant monitoring by a web camera. Source: Nationalencyklopedin, 2017.

Facts about fishing in Arjeplog Within the municipality of Arjeplog are the sources of Piteälven and Skellefteälven, and of Laisälven, one of the tributaries of Vindelälven. In the upper part of Piteälven is the well-known fishing camp of Miekak with its large, fly-caught charr. If you follow Piteälven down to the forested land you soon come to the famous grayling currents in Lutton. In Tjärnberg, Vuoggatjålme and Adolfström there are good accommodation and transport facilities, which make them perfect starting points for fishing in the western and southern parts of the municipality. In the big lakes of Tjieggelvas and Hornavan it is possible to fish with modern trolling methods. Fishing opportunities in Arjeplog are infinite and varied, and are open all year round. In “spring-summer”, popularly known as “the fifth season”, there are many jig fishing competitions. A number of other events are arranged, such as fishing festivals. There are all types of fishing: jigging, trolling, fly fishing or spinning. There are centrally located fishing opportunities adapted for the disabled, like Vaukaströmmarna and Åsarna. P H OTO Å S A R N A M A R I A S Ö D E R B E R G

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

85


“It’s a delight to get out into the mountains, to places you could otherwise only reach by helicopter”. Joakim Armgren

A snowmobile can take you far Three out of four people in Arjeplog own a snowmobile. But it is not true that 97 per cent of the inhabitants of the municipality have a snowmobile. Many snowmobile renters own a large number, and Norwegian citizens who have holiday homes in the municipality register their snowmobiles in Arjeplog. All this according to a traffic analysis conducted on behalf of the government.

Long snowmobile tours are becoming increasingly popular. This trend is noticeable in the Arjeplog mountains. Statistics show that no municipality has more snowmobiles in relation to its population. This development has been closely followed over several years by Joakim Armgren of Experience Arjeplog. The firm’s premises are at Silvervägen 1, close to the Kraja cabin village. Here they rent out snowmobiles and provide guided tours for people from all over the world. They arrange snowmobile competitions like Ride & Seek – orienteering by snowmobile. He is not surprised by the figures. “It’s a delight to get out into the mountains, to places you could otherwise only reach by helicopter. Today’s snowmobiles are also very reliable, so it’s very rare for anyone to get into distress.” Snowmobiles became interesting for Joakim Armgren in his early teens, but the first time he sat on one, he reckons, must have been when he was two or three years old, at his grandfather’s in Vilhelmina. He likes to go off on long snowmobile trips. One of these took him to Riksgränsen. To give an idea of how fast one can travel by snowmobile, he says that his first stop was Vuonatjviken cabin village and restaurant. That is 60 km away as the

86

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

“We were to travel between Arjeplog and Åre. The plan was to cover 2,000 kilometres, but we shortened that to 500. On some stretches we had strong winds and it was really cold. The lowest temperature was minus 32.”

Joakim Armgren F OTO J O H A N S A D E L I U S

crow flies. Later on that journey, after breakfast in the mountain village of Årrenjarka, one can steer towards Kebnekaise. “Incredible natural scenery,” says Joakim, who thinks that this is one of the most beautiful valleys in Sweden. Elk and reindeer can often be seen on the way. They are rarely disturbed by the engine noise. “But if you switch off the engine, the elk run off quickly. Other animals are rare, but I have seen wolverine tracks.” The journey from Arjeplog to Riksgränsen is 500 km and takes three days. Another long snowmobile tour took place “in biting cold winter”. One purpose was to test equipment.

What is it like for someone driving a snowmobile for the first time? Joakim Armgren and his staff have met people who have reacted in different ways. “There are always some who are worried, maybe get cramp or get nervous, and then I tell them not to be afraid of the machine and to trust the instructor. It’s fun to see how they all, even beginners, come back with a smile.” Respect for nature and the Sami livelihood is essential. People who rent snowmobiles are informed of the rules, but some irresponsible people, sadly, take great liberties. This affects all snowmobiling. “In the future I think we’ll see more environmentally friendly snowmobiles and more 1awareness of the great value of our mountains.” l

By Maria Söderberg 87


Anna-Maria tells her story with pictures Anna-Maria Fjellström presents herself as an indigenous woman, feminist and a mother in Sápmi, Sweden. She lives a reindeerherding and modern nomad lifestyle together with her Nila, their son Enok and three dogs. P H OTO G R A P H Y A N N A - M A R I A FJ E L L S T R Ö M

Ann-Maria Fjellström lives a modern nomad life. She grew up in a family of reindeer herders in Västerbotten, but during the last nine years she has spent a lot of time in Seidegava with her Nila. A year ago she applied to become a member of the Sami village of Luokta-Mávas, and last year she moved up with her reindeer. “Siejdegávva is the place where we spend most of the year now, so I am a kind of inhabitant of Arjeplog. But the reindeer dictate our lives, and so we also spend the winter in a house in Akkajaur. That’s thirty kilometres from Moskosel.” The reindeer business is her main occu-spation, but a month ago she began postgraduate distance education at Stockholm University, doing research on the rights of indigenous people and the establishment of industry in northern Sweden. “I suppose I like to have many different things to do, even though I think all my activities are connected in one way or another to reindeer herding.”

5 January 2016. Today we moved some reindeer from Árvas to another grazing area. A cold day in Seidegava, but OK temperature in the mountains. I wish my camera on the phone worked so you could have seen how slowly they moved today.”

88

Thanks to modern communications, AnnaMaria Fjellström can do what she likes best: combining practical work with the reindeer and jobs that can be done as a digital nomad. Her son Enok, who was born nearly three years ago, is often with her in the work with the reindeer, but has recently started spending

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

I felt that there so many small stories and everyday observations inside me that I wanted to write down and share. I wanted to show off the beautiful parts of my life. It also felt important to create a belief in a future for my family’s way of life. Or at least, I try to convince myself that it is through this type of lifestyle that the northern inland will flourish.” Anna-Maria Fjellström is constantly trying to find solutions to make everyday life more environment-friendly. “I want to reuse knowledge from earlier generations, especially knowledge from my Sami heritage.”

Anna-Maria Fjellström and Nila Sjaggo, dressed up for friends marriage in Arjeplog. F OTO L E N N A R T L I N D G R E N

two days a week in the Sami preschool group in Arjeplog. With almost eight thousand followers on Instagram – half of them outside Sweden – and a blog with many visitors, she lives up to her reputation as a digital nomad. “I started the blog a few years ago when

She dreams of getting a greenhouse and growing her own vegetables. “But then I realize, when my poor potted plants just barely survive the winter, that my dream doesn’t fit our nomadic lifestyle. Instead I just have to pick wild flowers and love the seasonal variations.” Taking photographs has become a favourite concern over the years. Her activity on social media led the British newspaper The Guardian in December 2016 to do a feature about her website. And now we are proud to be able to feature it here too. l The photographs, with captions written when the pictures were uploaded, have been selected from Anna-Maria Fjellström’s Instagram account.

89


3 October 2016. “Good morning from our home the last few nights. Woke up to a white landscape today. We talked about our relatives two generations ago who lived like this so much (must have been a hard life).”

90

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

26 December 2015. “Enok amused himself by looking at the present from Petter and Gry for a long time in the afternoon while his sleepy mother dozed beside him on the floor. Much appreciated!”

9 September 2013. “Nice to do a bit of morning yoga even when I’m hunting moose. Saijo, however, tries to sabotage the balancing exercises.”

26 December 2015. “Many people seem to think that we live the perfect life… until they understand how often we move around between different places. Last week we moved out of the house I rent in Kittelfjäll in the summer/ autumn. Now we are at Nila’s house until he moves down to his winter grazing areas in a few weeks. In the last few winters I rented a house at my reindeer’s winter grazing areas and Nila one close to his reindeer. As you understand is it impossible to have so much stuff to move around… I own maybe 5 pieces of furniture (10 if I count the chairs separately). But I love books and antique lamps and it’s a bit sad to store them in boxes in Nila’s store or my dad’s attic. Well, they are in good company with the most special memories; like photos, gifts, travel souvenirs and now also moose antlers from a fantastic hunting day this autumn.”

10 October 2015. “Had some nice hours in the forest today. Sunshine, some exciting moments and birds to bring home. Anyone got a good recipe for capercaillie?”

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

91


27 July 2016. “We did the last calf marking for the year at Buejtelsjaevrie. Since Enok didn’t want to sleep and there was fantastic light I took my camera into the enclosure for a while. A beautiful night, with half the big family in place. After the last calf marking I always feel strangely empty inside. On the one hand I really need to touch down again and deal with all the things that have had to wait the last few weeks, on the other hand I get restless. There’s so much I want to do before the summer is over.”

31 December 2016 During the winter it’s all about the pasture, how the reindeer graze. The Sami word “gåatome” (grazing, pasture) is not only about how much lichen there is, it’s more than just the vegetation on the ground. The word and the way of thinking about it is a combination of the ground vegetation, the snow depth and the snow conditions. When we talk about gåatome it is about what possibilities the reindeer have to reach the lichen and other food on the ground. I guess that is why we talk so much about the weather at our kitchen table this time of the year. #reindeerherding #gåatome #guohtot (picture from yesterday)

92

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

93


1655, died 1727). The intention was probably not to only display a wild primitive. It was maybe modelled instead on the ancient Roman hero Hercules, son of the god Jupiter and the princess Alcmene. He is often depicted with a club and lion skin. The Romans had built on the Greek myths about Heracles, and there are countless tales of the great feats performed by this demigod. Even as a baby in the cradle, the legend says, he strangled two serpents that had been sent down to him by the jealous Hera, the new wife of the god Zeus. Or, was it an image of the the folklore of the Wild man, found widely across time and geography in Northern and Eastern Europe?

Carta Marina, map from 1539 by Olaus Magnus. A detail. From the National Archives, Stockholm.

Erik Dahlbergh was commissioned to show off seventeenth-century Sweden. The result was a splendid book of plates, “Ancient and Modern Sweden”, with copperplates of castles and towns. One of the places illustrated was Piteå, or Pithæ as it was called. The engraver Johannes van den Aveelen was employed, and it was he who completed the picture of “Insigne Comitatus Lapponia” in 1715.

The provincial coat of arms for Västerbotten shows a reindeer. The description reads: “In a blue field strewn with six-pointed stars of gold, a running reindeer of silver with red antlers”.

The wild man in Swedish Lapland Right now there is a crescent moon, just like the one on Arjeplog’s municipal coat of arms. This also shows the three rivers, Piteälven, Skellefteälven and Laisälven, the reindeer antlers and the crescent moon that historically represents silver. The coat of arms feels logical, as the green ground shows up the symbols in a silver tone. But what about the provincial coat of arms? Why does Lapland have a picture of a sturdily built man, red all over, with a golden club over his shoulder? And with a wreath of birch leaves on his head? It would be more reasonable if

Arjeplog’s municipal coat of arms.

94

The provincial coat of Lapland.

Lapland was symbolized by mountains, snowshoes, Sami, a lynx or, as in the province of Västerbotten, a reindeer. The description of that coat of arms is: “In a blue field strewn with six-pointed stars of gold, a running reindeer of silver with red antlers.” How could this stout red man end up representing Lapland? The symbolic language of the Swedish kingdom included the north of the country from an early stage. When King Gustav Vasa was buried in 1560, for example, the north of the kingdom was symbolized by two yellow skis on a white ground. But the skis disappeared and into the arena came – the wild man. At the coronation of Charles IX in 1607, Lapland, which at that time was given names like Nordlanden or Laponia, the wild man made his entrance on a coin. When Gustavus Adolphus fought the Polish army at the Battle of Dirschau in 1627, the coat of arms of Lapland was there, on a standard which is exhibited today in the Royal Armoury in

Stockholm. The coat of arms is seen again in 1660 on a horse cloth at the funeral of Charles X Gustav, also preserved in the Royal Armoury. The rulers of Sweden in the Age of Greatness were concerned about their reputation in the world. Sweden had even joined in the Thirty Years War to defend Lutheranism. Of course they were inspired by the ancient Romans and Greeks. They strove to display wealth and splendour, just as in France, Germany or the Netherlands. But how was northern Sweden to be shown off? On the one hand it was considered exotic, on the other hand it was shameful that the Sami practised a different religion. The wild man was given a magnificent framing when the Council of the Realm started a major project to illustrate the country. This also included descriptions of the different provinces. In the collection of the National Archives there is a picture by the architect, draughtsman and military man Erik Dahlbergh (born 1625, died 1703) and the Dutchman Johannes van den Aveelen (born S I LV E R R O A D 2 0 1 7

A massive, muscular Heracles resting on his club. The Farnese Hercules, engraved by Hendrick Goltzius, 1591, two onlookers give scale. Goltzius was a dutch printmaker, painter, draughtsman and publisher.

Thaler coin from Brunswick-Wolfenbüttel with the wild man design on coins from the mints in the Harz Mountains. 17th-century.

The design for a provincial coat of arms for Lapland, sketched by Erik Dahlbergh, contains a series of smaller illustrations of the Sami. There is a sacrificial site, a drum, a goahti (built of wood) with a pot boiling in the middle, a bear cache, reindeer with sleds, and a warlike atmosphere over all this. This exemplifies what was known about Sami life at the time. The muscular ”Wild man” – or Hercules – is naked. When this was made into the provincial coat of arms in 1949 the description read: “In a field of silver a standing red wild man with a green birch-leaf wreath on his head and around his loins, holding in his right hand a club of gold that rests on his shoulder.” There is not a word about the original design. It is this image that has symbolized Lapland since then. In the two counties of Norrbotten and Västerbotten, The Wild man is retained, but here the symbol is accompanied by reindeer and salmon. In Finland there is a corresponding coat of arms for Finnish Lapland, where the only difference is in the colours. The Mediterranean demigod Heracles, or if you prefer, the Roman variant Hercules, or just the image ”Wild man”, inspired Swedish rulers in the late Middle Ages. If they chose to see a Christian symbolism in the demigod’s long struggle against evil, and in the way his death led to eternal life. In the legend Heracles ends his life in Olympia, the dwelling of the gods. Just as with the crescent moon in the arms of Arjeplog, or for that matter the stars in the provincial arms of Västerbotten, we live under the same sky.

Coat of arms of the Kingdom of Greece from 18631936 Royal Coat of Arms of Greece under the Glücksburg dynasty. Created in 1863. The escutcheon rests on a golden pedestal and supported by two human figures representing the Greek mythological hero Herakles (Hercules), holding a wooden club and wearing the skin of the Nemean lion. S I LV E R R O A D 2 0 1 7

The folklore of the wild man is found widely across time and geography in Northern and Eastern Europe, and may predate the first written records considerably, as many traditional figures do. Here the wild man from 1589 designed as a coat of arm for family von Holzhausen. They were are a noble family whose seat was located in Hesse, Germany.

By Maria Söderberg “Insigne Comitatus Lapponia” from 1715 and Carta Marina, map from 1539 by Olaus Magnus are from the National Archives, Stockholm. Other facts taken from Nationalencyklopedin on Heracles.

95


Top of Arjeplog Summer 2017 Áhkális, Akkelis, 784 m.a.s.l. Veälbmábuovđđa, 710 m.a.s.l. Stiephaltjåhkkå, near Arctic Circle, 684 m.a.s.l. Gibdnotjåhkkå, 718 m.a.s.l. Gautoberget 6oo m.a.s.l. Gallabuovdda 780 m.a.s.l. Ruopsok, 1 382 m.a.s.l. near Arctic Circle Jurunvaratj 890 m.a.s.l. Ájlisvárre 720 m.a.s.l. Laisviksberget, 705 m.a.s.l.

It is a very special feeling to stand at the summit...

Extra! Årjep Sávllo, Syd-Saulo 1 715 m.a.s.l. Stuor-Jiervas 1 439 m.a.s.l. Stájggà, Staika 1 794 m.a.s.l. Strajtastjåhkkå north of Nasafjäll 1 568 m.a.s.l. Norra Fierrás, Smuolevágge, 1 605 m.a.s.l.

A lot of us enjoy walking and climbing mountains. It is a very special feeling to stand at the summit and look down on the path you have followed. Moreover, you have had the chance to become familiar with a unique alpine environment. Perhaps you have learned a new plant, seen an owl or a buzzard, looked out for reindeer, seen a moose, or frightened away some ptarmigan chicks in the brush. So how do you get to the Top of Arjeplog? We have selected ten peaks, both easy and difficult, for summer 2017. And there are also five extra peaks – ”bonus”. You can buy a special card on which to fill in your results. It costs 200 SKR and is for sale at the Tourist Information Office and Granns Järn & Bygg. For everyone under 18 the card is free. This is not a competition, but to make it fun you report your results, by handing in the completed card by 30 September. Everyone who hands in a card with at least five peaks takes part in a prize draw. The prizes will be awarded at the Biografen cinema in Arjeplog during the autumn market, Saturday 7 October 2017. Ten gift vouchers each worth 500 kronor in Granns leisure department will be given to the lucky people whose cards are drawn from all those handed in. Further prizes to a value of 5,000 kronor will be awarded.

Top of Arjeplog

ARJEPLOG

Magasin Silvervägen in co-operation with Granns Järn & Bygg, Arjeplogs Turistbyrå, Simloc Hotel and Arjeplogs kommun. Granns Järn & Bygg, Storgatan 9, Arjeplog is open Monday–Friday 8.30 a.m. to 5.30 p.m. Building shop open from 7 a.m. Saturday 10.00 a.m. to 1.00 p.m. Tel. +46 0961-101 70. Arjeplog Tourist office, Torget 1, 930 90 Arjeplog Tel. +46 961-145 00

96

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

97


Snöfrid Blomgren, 3 years old, went up to all ten peaks 1016.

Lapland has an area of 109,702 square km (c. 42,300 sq miles) almost equal to Portugal.

Walking in the area of River Piteå on old trials to mountainStor-Ståkke.

Annette Lode from Germany with her son Rikard.

Photo Grit Horter

T-O-P T =Thomas Martin holding Filip Törnberg O = William Törnberg and Rob Martin P = Grit Horter and Ned Martin

Provincial symbols of Swedish Lapland

Flower: Mountain avens Animal: Arctic fox Fish: Arctic Char

At Alep Iksják 2016.

Bird: Bluethroat

Illona Fjellström at Alep Iksják, near Lake Hornavan Midsummer night 2016.

F OTO L E I F B J Ö R K

Insect: Northern clouded yellow (Colias hecla) Moss: Wahlenberg’s pohlia Mushroom: Orange birch bolete

Stone: Apatite iron ore 98

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

99


Tjidtjakválle between Lake Riebnes and Saudal, Lake Hornavan.

The Lais River and mountain Svájppá. Restaurant and cottages at Bäverholm.

Sami cot at Tjäura between Lake Tieggelvas and Vuonatjviken.

At The Kings Rail at Bárasjuhka.

Boat at Lake Riebnes. Book here: www.vuonatjviken.com

Facts from STF‚ Svenska Turistföreningen. You could download a brochure in English here: www.svenskaturistforeningen.se

Discover the least hiked part of Kungsleden MAP STIG SÖDERLIND

P H OTO M A R I A S Ö D E R B E R G

Kungsleden, The King’s Trail, is a hiking trail in northern Sweden, approximately 440kilometre (270 mil) long, between Abisko in the north and Hemavan in the south. It passes through one of Europe’s largest remaining wilderness areas. The section between Kvikkjokk and Ammarnäs is the least hiked on Kungsleden. Perhaps because a tent is needed and the nature is comprised more of mountain birch forests and river valleys than bare mountain region. But the views over the large forests are majestic, especially in Pieljekaise National Park. August and beginning of 100

Huts at Vuonatjviken at King’s Trail, near Lake Riebnes.

September are the best months, when the landscape is painted to a golden red and the mosquitoes disappear. The hiking can be demanding due to the path going up and down. Between the river valleys and plateaux are several hundred of altitude change. Several smaller communities, huts and cottages give the area its own character, unlike everything else on Kungsleden. This section also means somewhat longer boat transports, which you can arrange (for exampel from Voutnatjviken). There are few simpler huts, such as Tsiele-

jåkk and Pieljakaise huts, where you can sleep if you can arrange a key. You can overnight in the village of Jäckvik, Adolfström and Bäverholm, but you will overnight most of the time in a lean-to or tent. If the weather is good, the mountain plateaux offer the best tent spots. The Svaipa bird preservation area is worth an extra stop for ornithologists, and the hike over the prairie-like flat country of Björkfjäll expands the views. The final run to Ammarnäs takes places over a long ridge that gives a fantastic view of the river valley. l S I LV E R R O A D 2 0 1 7

The King’s Trail passes Bäverholm, near River Lais.

FACTS THE KING’S TRAIL (KUNGSLEDEN) The first ideas to create a continuous hiking trail in the mountain world of Swedish Lapland came at the end of 1800s. As now, the Swedish Tourist Association was the organiser. This trail would pass the most beautiful places and thus become ‘the king of trails’ – the King’s Trail. The stretch Kvikkjokk to Abisko was cleared during the 1920s and today, the King’s Trail stretches ca. 430 km from Abisko in the north to Hemavan in the south.

S I LV E R R O A D 2 0 1 7

Sámi words. Terrain words can be spelled in many ways depending on the dialect. bákti, pakte steep cliff cohkka, tjåkkå peak eatnu, ätno river, stream gálsi, kaise steep high mountain jávri, jaure lake johka, jåkkå stream, creek luokta bay vággi, vagge valley, U-­shaped valley

How are the mosquitoes? In wetlands and birch forests, the mosquitoes can be annoying. Especially in July. Do like the reindeer and get up to higher ground, where the wind is cool. Otherwise, we can thank the mosquito because there are so many birds, fish and other animals in the mountains. Short facts from STF.

101


Magasin Silvervägen : Silver Road 2017  

The Silver Road, Silvervägen, with the word "silver" refers to the transport of silver ore and lead ore from Nasafjäll to the harbours, foll...