Page 1

4 Fortum

2009

FORTUMS ENERGIBOX ÄR PÅ VÄG 14

FJÄRRVÄRME FRÅN LOVISA 20

ENERGI

i livet

MARIATORGET SKA FÅ EN NY BELYSNING 26

Att effektivisera energianvändningen i bostaden och i övrigt behöver inte försämra livskvaliteten. Snarare tvärtom! 8


LEDARE

TIMO KARTTINEN Direktör för ellösningar och eldistribution

Små detaljer har betydelse för det stora hela

Att ha ett eget hem är viktigt för oss människor. Vi vill alla olika

saker med våra hem, men gemensamt är att vi alla vill ha ett fungerande hem där vi kan slappna av, trivas, känna oss trygga och där vi kan vara oss själva. En förutsättning för att nå den rätta sinnesstämningen är att det är varmt och ljust hemma och att vi har saker som underlättar livet. El och värme är sådana självklara bekvämligheter att vi lätt glömmer bort dem! Det finns dock en baksida av vårt boende. Cirka en tredjedel av den totala energianvändningen i världen går till våra bebyggda miljöer och de skapar ungefär lika mycket koldioxid­ utsläpp. Eftersom vi vet att koldioxidutsläppen måste minskas snabbt behövs därför åtgärder och aktörer på tre nivåer. Samhället anger riktlinjerna för energianvändningen genom att stifta lagar. Energibolag erbjuder produkter och tjänster för hållbar energianvändning och konsumenterna gör sina val. Fortum tar sitt ansvar. Våra el- och värmeprodukter för privat­ kunder utvecklas ständigt. I framtiden kommer ännu bättre verktyg att finnas för att underlätta kundens energival och för att göra det möjligt för kunden att följa sin energianvändning. Till exempel ger Energiboxen med automatisk mätarav­ läsning möjlighet att erbjuda nya tjänster för våra kunder. Det kommer exempelvis gå att följa sin energianvändning per timme och det går även att göra medvetna, riktade energival som både sparar pengar och miljö. Valet av kloka elprodukter är lika viktigt som en effektiv

foto: tomi parkkonen

energi­användning. Vi vill förenkla valet för våra kunder. Alla kunder som har elavtalet Fortum Enkel får automatisk el märkt med Bra Miljöval (Naturskyddsföreningens miljömärke). Elen produceras enligt hårt ställda krav och kommer bara från sol, vind, vatten och biobränsle.

Fortum är ett ledande energibolag som fokuserar på Norden, Ryssland och området runt Östersjön. Vår affärsverksamhet omfattar produktion, försäljning och distribution av el och värme samt drift och underhåll av kraftverk. Vi erbjuder tjänster som leder till en hållbar utveckling – nu och i framtiden. Under 2008 uppgick Fortums nettoomsättning till 5,6 miljarder euro och rörelseresultatet uppgick till 2,0 miljarder euro. Koncernen har cirka 15 500 anställda. Fortum Abp:s aktie är noterad på NASDAQ OMX Helsinki. Ytterligare information: www.fortum.se.

PRIVATKUNDER El, elnät, fjärrvärme, fjärrkyla och gas Telefon: 020–46 00 00

Telefontid el och elnät: vardagar 8–18 Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån–tor 8–16, fre 8–15

FÖRETAGSKUNDER El och elnät Telefon: 020–818 818, telefontid: vardagar 8–18

FORTUMS KUNDSERVICE I SVERIGE

Forte är Fortums kundtidning. Chefredaktör: Pauliina Vuosio Redaktionschef: Paula Durston Redaktion: Compositor Oy Layout: Neutron Design Översättning: Wesa Lehto Tryck: Libris Oy Omslagsbild: Topi Saari Utgivare: Fortum Abp, tel. +358 10 4511, fax +358 10 452 4447 PB 1, 00048 FORTUM, www.fortum.se

Adresskälla: Tidningens prenumerantregister Adressändringar: forte.cc@fortum.com ISSN 1459-5346 Produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller registrerade varumärken för respektive företag. Lämna gärna feedback på adressen www.fortum.fi/feedback.asp

Fjärrvärme, fjärrkyla och gas Telefon: 020–46 00 00 Telefontid fjärrvärme, fjärrkyla och gas: mån–tor 8–16, fre 8–15

FELANMÄLAN PRIVAT OCH FÖRETAG Felanmälan strömavbrott, fjärrvärme, fjärrkyla och gas dygnet runt Telefon: 020-44 11 00


I DETTA NUMMER 4 AKTUELLT 8 TEMA: HÅLLBART BOENDE 12 GALLUP Om du ska spara energi hemma, vilka förändringar

är enklast och vilka är svårast att genomföra?

13 KAN MÄNNISKAN FÖRÄNDRAS? För att förbättra byggnaders energieffektivitet behövs

både morot och piska.

14 FORTUMS SMARTA ENERGIBOX EFFEKTIVISERAR ELANVÄNDNINGEN Johan Lindehag och Heikki Linnanen utvecklar en

tjänst som gör det möjligt för kunden att följa sin elanvändning i realtid.

16 HEMLIGHETEN BAKOM EN PERFEKT CHOKLADKONFEKT Svenska AAK vet hur man tillverkar krävande

4/2009

19 MITT VAL Filippa K gör trendiga kläder av god kvalitet som

även är miljövänliga och hållbara.

20 FJÄRRVÄRME FRÅN KÄRNKRAFTSVERK Den planerade tredje kärnkraftsenheten i Lovisa kan även

producera fjärrvärme för huvudstadsregionen i Helsingfors.

22 NYA PERSPEKTIV Pirja Heiskanen vill ge Fortum ny kompetens och förståelse

om globala bränslemarknader.

25 OPTIMISTISKA ÄGARE Fortums största ägare värdesätter god resultatutveckling,

bra kassaflöde och god aktieutdelning.

26 NY BELYSNING GÖR MARIATORGET MYSIGARE Mariatorget ska med hjälp av ny belysning bli

stockholmarnas nya vardagsrum.

fettprodukter för livsmedelsindustrin.

19

26 16 8 forte 3/2009 3


REDAKTÖR: ARJA KORHONEN

foto: TOMI PARKKONEN

AKTUELLT

Lindhagenterassen 3 – riktmärke för stadsbyggnad I projektET Lindhagenterassen 3 har Fortum i samarbete med S ­ kanska utvecklat hållbara energilösningar för stads­ miljö. Den sexton våningar höga fastigheten, som ligger på Kungsholmen i Stockholm, har 35 kvadratmeter stora solpa­ neler som producerar cirka 3 500 kilowattimmar el om året. Elen som produceras med solpaneler kan till exempel användas för belysning i trappuppgången och för att ladda de boendes elbilar. Vid ingången till trappuppgången finns en bildskärm där de boende kan se hur mycket el solpanelerna producerar och hur länge elbilen har laddats. Pilotprojektet Linhagenterrassen 3, är en del av ett större samarbete mellan Fortum och Skanska. Syftet är att skapa ett koncept för stadsboende där ett hus ska ha mycket låg netto­ energianvändning, eller till och med så låg att huset produce­ rar lika mycket energi som det använder. Det finns planer på att genomföra ett liknande projekt som Lindhagensterassen 3 även i Finland.

4 forte 4/2009

Hälsningar från Köpenhamn. FN:s klimatmöte i Köpenhamn i början av december kommer garanterat att bli ett stort debattämne. Och inte utan anledning. Förväntningarna, att man ska nå konkreta resultat som bromsar klimatförändringarna, är höga.

Fortums Nordiska miljöfond ökar den biologiska mångfalden En del av intäkterna från försäljningen av el produ­ cerad med Bra Miljöval går direkt till Fortums Nordiska miljöfond. Fondens pengar används till olika projekt i syfte att minska vattenkraftens påverkan på miljön. Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) godkänner vilka projekt som ska genomföras samt utvärderar projekten i samband med en årlig revision. Det gör att vi tillsam­ mans med våra kunder kan genomföra projekt som ökar den biologiska mångfalden. Fonden har bland annat bidragit med åtgärder för att rädda den unika Gullspångslaxen, en ny fiskväg vid Lundströmmens kraftverk samt forskning kring den hotade flodpärlmusslan. 


Beräknat antal passivhus och -bostäder i slutet av 2009 Källa: VTT (Finland) och Passivhuscentrum

320 1100 Sverige

Fortum vill tillsammans med andra europeiska elbolag skapa en gemensam europeisk standard för laddinfrastruktur av elbilar. Energibolagen tror att en gemensam standard kommer att ge bilägarna goda möjligheter att köra bil med eldrift i hela Europa.

bild: finnforest

Finland

Gemensam standard för laddning av elbilar.

foto: sini pennanen

Taket på huset ”Luckan” täcks helt av solpaneler.

Stor satsning på biobränslen

Elevarbete om nettonollenergihus Studenter från Aalto universitet i Helsingfors ska under våren 2010 delta med sitt nettonollenergihus Luckan, byggt av träd, i tävlingen Solar Decathlon i Madrid. Tävlingen handlar om energieffektivt byggande och arrangeras för universitet och högskolor. Tävlingens olika grenar innefattar bland annat energieffektivitet, arkitektur och nyskapande. Varje lag bygger ett prototyphus som producerar sin energi med solenergi. Huset Luckan använder lika mycket energi som det producerar. I Madrid, där det är varmt, blir huset ett plusenergihus som med hjälp av sina solpaneler som täcker hela taket producerar mer energi än det använder. Huset har nya isoleringslösningar, vilket ger lika god isolering som så kallade passivhus har. En utmaning i varma Madrid är att det snarare kommer att behövas energi till kyla än för uppvärmning. Efter tävlingen kommer huset placeras i Mäntyharju, Finland där det arrangeras en mässa för fritidshus år 2011.

Fram till år 2020 planerar Fortum att satsa drygt 10 miljar­ der kronor på hållbar fjärrvärme i Stockholm. Redan till år 2015 räknar Fortum med att hälften av det kol som idag används vid Värtaverket är ersatt med bio­ bränsle. Dessutom planeras för ett nytt kraftvärmeverk i Sigtuna år 2013. Det ska eldas med utsor­ terat avfallsbränsle och 2016 kan ett nytt bioeldat kraftvärmeverk vara på plats vid Värtan. Fortum undersöker också möjligheterna att bygga ett ytterligare nytt stort kraftvärmeverk till år 2020. Andelen fossila bränslen för fjärrvärme kan då vara reducerad till omkring 5 procent.

eCorolla visar gott exempel Medlemmarna i organisationen ”Elbilar.Nu!”

var ivriga när den nya elbilen eCorolla presenterades i Finlandiahuset i Helsingfors i början av november. eCorolla är en konverterad version av en ny Toyota Corolla och nytt är att den har standardiserade delar och en öppen källkod. Alla som är intresserade kan använda tekniken, vilket öppnar möjligheterna till en storskalig konvertering. Alla som äger en Toyota Corolla kan nu konvertera sin bil till eldrift. Fortum har donerat 30 000 euro för projektet. – Elbilar är en energieffektiv lösning som avsevärt minskar koldioxidutsläppen från trafiken, när det är förnybar el som bilarna laddas med, berättade Eero Vartiainen, programchef för forskning och utveckling på Fortum, i sitt tal i Finlandiahuset.

– Utöver bättre klimat förbättrar elbilarna luften i städerna och minskar oljeberoendet, sade Jiri Räsänen, verksamhetschef på Finlands elbilsförening, i sitt inlägg på sammankomsten. Från Finlandiahuset transporterades eCorollan till Electric Car Show där även Fortum och finska företaget Valmet var med och berättade om laddinfrastrukturen för elbilar. Fortum och Valmet håller på att utveckla en konceptelbil som ska presenteras på bilmässan i Genève våren 2010. Elbilar var en aktuell fråga även på konferensen Eurocities 2009 som arrangerades i Stockholm i slutet av november. Fortum presenterade där sitt arbete kring hållbara städer – elbilar, småskalig produktion och utvecklingen mot smarta elnät.

forte 4/2009 5


Kraftvärmeverket i Finno klart.

AKTUELLT

Inför årets kallaste period får de boende i Esbo, Finland, ännu renare fjärrvärme när Fortums nya kraftvärmeverk i Finno tas i bruk. Produktionen började i oktober och anläggningen blev helt klar i november. Kraftvärmeverket kommer att invigas i början av december.

Ny typ av laddstolpe för elbilar Fortum har tillsammans med Finländska Ensto utvecklat en ny typ av laddstolpe som kan ändras efter behov. Stolpen kan användas på offentliga platser och den kan till exempel utrustas med gsm-betalteknik och kopplas till en parkeringsautomat. Laddstolpen gör det lika enkelt att ladda en elbil som att använda en motorvärmare.

Ny arbetsmetod minskar ström­ avbrott Vid planerade strömbrott kopplar

driftcentralen bort strömmen i området där underhåll och reparationer ska göras med Fortums elnät. Ingen el levereras till de berörda kunderna under tiden som avbrottet varar. Arbete Med Spänning (AMS) är en ny metod som innebär att strömmen kan vara påslagen när montörerna gör under­ hållsarbete. De kan nu själva koppla förbi strömmen med hjälp av teknisk utrustning. Det är höga säkerhetskrav på utbildning och avancerad skyddsutrustning. Minst två skyddsbarriärer används samtidigt: till exempel en isolerad skylift och isolerade verktyg. Fortum använder den nya arbetsmeto­ den i Sverige, Finland och i Norge. Fördelen med denna metod är att kunderna inte drabbas av strömavbrott och leveranskvali­ teten blir högre.

Ny anläggning ger Sollentuna säkrad värmeförsörjning

foto: ensto

Laddstolpen som Ensto har utvecklat har bland annat fått beröm för sin design.

6 forte 4/2009

Sollentuna Energi och Fortum Värme planerar ny produktion av fjärrvärme och el vid Bristaverket i Sigtuna kommun. Bristaverket levererar bland annat el till Sollen­ tuna. En ny anläggning kan vara i drift år 2013 och den beräknas ge cirka 60 megawatt värme och 20 megawatt el, vilket motsvarar det samlade behovet av värme och el hos cirka 40 000 hushåll. Enligt preliminära beräkningar handlar det om en investering på nästan två miljarder kronor. Kraftvärme­ verket vid Brista kommer att använda avfall som bränsle.


Smarta elnät för ­hållbara städer. Fortum och ABB inleder ett samarbete i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Samarbetet omfattar en forsknings- och utvecklingsanläggning för smarta elnät i stadsdelen.

foto: plugi

KUNDEN FRÅGAR

En jul som får dig att må bra Snart är det dags för årets mest

efterlängtade högtid. Men hur kan man förbereda sig inför en jul som även blir bra för miljön och hållbar utveckling? Förbundet Marttaliitto i Finland arbetar för att öka välbefinnandet hos familjer och hem och föreningen har arbetat i 110 år för att skapa en hållbar livsstil i Finland. Teija Jerkku, utvecklingschef för förbundet, ger goda råd inför julfirandet, råd som sparar på nerverna, energin och miljön. – Julen har många olika traditioner och är ofta förknippad med starka känslor. Istället för ”många måsten” bör man sträva efter att fira jul tillsammans utan stress! Det är värt att tänka efter hur mycket mat det egentligen behövs under julhelgen. Det är dumt att kasta en stor del av julmaten i soporna. Undersök­ ningar visar att cirka en tredjedel av maten kastas bort och när det gäller julmat kanske det handlar om ännu mer. Under julförberedelserna går det att använda el på ett klokt sätt. Att värma upp ugnen kräver mest energi och därför lönar det sig att baka och steka många rätter samtidigt. – Vill du laga julmaten i tid så

kan många av maträtterna frysas ned och stekas först på julen. På det sättet behöver ugnen inte värmas upp så ofta, förklarar Teija Jerkku. Teija Jerkku betonar även att jul­ skinkan redan kan stekas ett par dagar innan julafton. Då blir det inte samma stora energitopp som alltid inträffar nat­ ten mot julafton då många steker sina julskinkor. Skinkan smakar dessutom bättre när den steks ett par dagar innan och du behöver inte heller rensa ugnen på julafton. Inför julförberedelserna är det värt att komma ihåg att ingen tvingar dig att göra en storstädning. Fina juldukar och dekorationer skapar stämning, men frå­ gan är om det verkligen är nödvändigt att köpa nya trendiga julsaker varje jul? Det behövs inte heller massor med jul­ klappar, hellre färre med bättre kvalitet. På dagtid behöver man inte ha lam­ porna på och användandet av ledlampor minskar energianvändningen. – Det f inns nästan ingenting som skapar så fin julstämning som levande ljus och eftersom de även ger värme så behöver man inte värma upp lika mycket, säger Teija Jerkku.

Vad bidrar jag till genom att köpa el märkt Bra Miljöval? Genom att välja Bra Miljövalmärkt el gör du ett aktivt miljöval. Elen som du använder produceras enbart med förnybara energikällor som inte skapar några koldioxidutsläpp. El märkt Bra Miljöval produceras vid Fortums vattenkraftverk i Sverige och komplett­ eras med bio-, vind eller solkraft. För få använda beteckningen Bra Miljöval måste den uppfylla Svenska Naturskyddsföreningens kriterier. Ett av kriterierna är att pengar ska avsättas till en fond, vars medel enbart får användas för att minska vattenkraftens miljöpåverkan. En del av intäkterna från försäljningen av el producerad genom Bra Miljöval går till Fortums Nordiska miljöfond. Projekten sker i samarbete med bland annat universitet, stiftelser och länsstyrelser. Fonden driver olika projekt, bland annat projekt som förbättrar livsvillkoren för laxen i Klarälven och forskningsprojekt kring flodpärlmusslan. Läs mer på www.fortum.se/naturen.

I den här spalten svarar vi på frågor som har skickats till Fortums kundservice. kundservice@fortum.se

Foto: Martin Österling

Eldbäcken – en passage för växter och djur Fortum har, tillsammans med Karlstads universitet, anlagt en biokanal i Eldbäcken vid vattenkraftverket i Eldforsen, Västerdalälven. Syftet med biokanalen är att fler djur- och växtarter än bara fisk ska kunna etablera sig eller passera området. I projektet ingår anläggandet av biokanalen, utformningen av lämpliga livsmiljöer samt forskningsstudier kring etableringen av djur och växter i kanalen.             Kanalen rymmer olika miljöer, som djupa partier med långsam vattenhastighet, gölar med mer stilla­ stående vatten samt delar som bara ibland svämmas över. Projektet finansieras av Fortums Nordiska miljöfond.

forte 4/2009 7


Från ansvarslös till

Ihopsättbar Lovi-träd: Design Forum Shop

TEMA: HÅLLBART BOENDE

ansvarstagande

8 forte 4/2009 3/2009


ansvarstagande

Hur vill vi leva och bo i framtiden? Ett som är säkert är att vi måste använda energi på ett klokare sätt. Effektivare energianvändning behöver inte nödvändigtvis försämra vår livskvalitet – snarare tvärtom! Text AULI PACKALÉN Foto TOPI SAARI

forte 4/2009 3/2009 9


TEMA: HÅLLBART BOENDE

hem har högre standard och framför allt har vi mer teknik och elektronik som använder el. Paradoxalt nog har vårt sätt att leva inte ändrats märkbart, trots nya beteenden och större energi­ användning.

Lugn livsstil. Kimmo Lapintie ser

H

ur vill folk leva och i vilken typ av miljöer vill man bo i framti­ den? Det finns ingen entydig modell, säger SAFA Kimmo Lapintie, professor i samhällsplanering vid Aalto universitetet i Helsingfors, Finland. – Frågar man hur folk vill bo får man mycket varierande svar. Dagens människor har olika vär­ deringar och preferenser och de påverkar när man gör sina val, sammanfattar Kimmo Lapintie.

Kimmo Lapintie anger tre huvud­ inriktningar: det finns människor som ser urbana preferenser som viktiga. De vill bo i tätbebyggda städer. Sedan finns det folk som vill bo strax utanför städerna, i förorterna. Den tredje gruppen människor vill bo på landet och många av dem har nästan en fientlig inställning till städerna. Även om alla även i framtiden får välja var man vill bo flaggar man både i Sverige och i Finland för en tät samhällsstruktur. Skälet är enkelt: i städer och tätorter är det enklare att hålla energianvänd­ ningen på en lägre nivå än på landet. Samhälls­ servicen finns närmare och man behöver inte använda sin egen bil. Generellt förbrukar bebyggda områden 40 procent av den totala energianvänd­ ningen, mer än transporter eller industri. – I Finland togs energieffektivitet med i samhällsplaneringen i början av 1990-talet och i Sverige skedde det ytterligare lite tidigare. I dag är den viktigaste frågan hur vi kan minska våra koldioxidutsläpp. Vi kan inte fortsätta med att inte bry oss om energianvändningen i boendet. Tidi­ gare slösades det faktiskt med energi i bostäder, säger Kimmo Lapintie. – Bättre levnadsstandard har lett till att våra

10 forte 4/2009

tecken på att Slow-ideologin, en lugn, harmonisk och samtidigt hållbar livsstil, håller på att sprida sig även i Norden, som en motvikt till det stressiga konsumtionssamhället. – Det finns svaga signaler om att folk först och främst vill ha kvalitet, säger Kimmo Lapintie och tror att även den klimatvänliga livsstilen kommer att bli mer vanlig. När det gäller planeringen av livsmiljöer är helhetsbilden viktig för Kimmo Lapintie. I en miljöstadsdel blir ofta faktorer som välisolerade byggnader, uppvärmning utan utsläpp och mindre biltrafik mest viktigt, men tyvärr glöms helheten ofta bort. Som ett bra exempel på en miljövänlig samhällsplanering där man har uppmärksammat helheten nämner han stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm.

Roy Antink, på Skanska AB, delar Kimmo Lapinties oro på deloptimering. Roy Antink har suttit med i det internationella forskningsprojektet


En lugn och hållbar livsstil sprider sig nom våra kulturer. Energy Efficiency in Buildings med ambitionen att förbättra byggnaders energieffektivitet på ett heltäckande sätt. Det här hållbara projektet drivs av World Business Council for Sustainable Develop­ ment (WBCSD) och i projektet deltog fjorton inter­ nationella företag från olika branscher. Projektet resulterade i en rapport som innehåller metoder för hur det går att minska energianvändningen på byggnader med 60 procent fram till år 2050. – Rapporten är en bra utgångspunkt och min förhoppning är att den får alla att upptäcka hur mycket energi byggnader verkligen använder. Vi måste rikta våra blickar längre bort och undvika deloptimering på bekostnad av helheten. Vid pla­ neringen av energisnålt boende måste man även ta hänsyn till saker som livsmedel, transporter

och serviceutbud i området, säger Roy Antink som arbetar på Skanskas arbetsgrupp som planerar miljöeffektivt byggande. – Framförallt är det viktigt att vi agerar nu! Som det är nu kommer utsläppen från boendet inte att minska, tvärtom. Den totala energianvändningen kommer att öka i takt med att utvecklingsländerna blir rikare. Dessutom kommer energianvändningen även att öka i industriländerna, trots att elapparaterna blir mer energieffektiva, förklarar han.

HUSORDLISTA Lågenergihus. Värmeförluster och energi som behövs för uppvärmning blir lägre än vanligt. Med hjälp av bättre isolering och effektiv användning av ventilationsluft minskar behovet av uppvärmningsenergi. Passivhus. Det här huset fungerar ungefär på samma sätt som ett lågenergihus. Huset har dock inget direkt uppvärmningssystem och använder mycket lite uppvärmningsenergi. Huset använder solens värmeenergi och värme som människor och apparater skapar. Nettonollenergihus. Huset producerar lika mycket energi, genom exempelvis vind- eller solkraft, som det använder under ett år. Om huset producerar överskottsenergi kan den levereras till elnätet. Om den egenproducerade energin inte räcker till kan energi köpas från nätet. Plusenergihus. Huset påminner om nettonoll­ energihuset. Skillnaden är att det producerar mer energi än det egna behovet.

forte 4/2009 11


TEMA: HÅLLBART BOENDE

Om du skulle spara energi hemma, vad är lättast och svårast att göra? Text WESA LEHTO

Byggnaders energieffektivitet kan förbättras med enkla och välkända metoder, väg­ gar, tak, golv och fönster ska med hjälp av effektiv isolering göras så lufttäta som möjligt. Det hindrar kalldrag och värmen kan bättre tas tillvara i venti­ lationen. Huset är då ett lågenergihus, eller till och med ett passivenergihus, vars uppvärmning eller avkylning kräver mindre energi än hus som byggs med dagens normer. Samma principer gäller alla typer av hus: villa, radhus eller flerfamiljhus. Även om allt fler människor i Norden bor i tätorter så vill många bo i en villa. Det finns redan många småhustillverkare som bygger lågenergieller passivenergihus. Stora aktörer, som till exempel Finlands största småhusproducent Kastelli-Hus Oy, har inte blivit föregångare i den här utvecklingen, men man tror ändå starkt på det energieffektiva byggandet. Även Kastelli-Hus har ett så kallat lågenergipaket som tillval till sina hus. Den minskar energianvänd­ ningen i uppvärmningen avsevärt. – Byggnormerna gör att det byggs allt fler låg­ energihus och kundernas medvetenhet ökar, säger Vesa Sarajärvi, teknisk chef på Kastelli-Hus. Vesa Sarajärvi säger att utöver god planering och högklassiga material påverkar byggmetoder, noggrannhet och kompetensen hos byggbolaget hur energieffektivt huset blir. Med andra ord, man får inte slarva. – Våra hus som vi bygger blev mycket tätare efter att vi började mäta tätheten på varje ställe. Det är också viktigt att informera byggare om hur man kan förbättra tätheten.

De snabbaste resultaten i ener­ gieffektivitet får man enligt Skanskas Roy Antink när folk känner till hur mycket el och varmvatten de använder och att de även betalar för sin kon­ sumtion. Det menar också Matti Rae, teknikchef på företaget Ensto som är specialist på elsystem och -apparater.

12 forte 4/2009

– I dag betalar alla lägenheter i ett flerfa­ miljhus lika mycket för varmvatten, oavsett förbrukning. För att jag ska kunna spara alla typer av resurser, energi inkluderad, måste jag kunna se hur mycket energi jag använder och sedan ska jag betala efter min faktiska användning, säger Matti Rae. – När mätteknikerna blir bättre och energin blir mer synlig i vår vardag, blir det även möjligt att öka energimedvetenheten, säger Roy Antink. Både Matti Rae och Roy Antink tror att bygg­ nader i framtiden kommer att ha smarta elmätare som gör det möjligt att följa elanvändningen i realtid med hjälp av en enkel anslutning eller via internet. Elnätet skickar prisstyrningssignaler till huset och sedan justeras apparaternas effekt auto­ matiskt efter priset eller efter koldioxidutsläpp

Jag bor i en lägenhet så det finns inte alltför många möjligheter. Jag har börjat byta ut glödlampor till lågenergilampor och jag försö­ ker komma ihåg att släcka ljuset när jag går. Värmen vill jag inte sänka eftersom jag vill ha det varmt hemma. Jan Smedsberg, Stockholm


Jag bor i en villa som har berg­ värme. Vi har även tilläggsiso­ lerat huset så jag tror att vårt hus är rätt så ener­ gisnålt. Vi har även renoverat vårt kök och köpte nya energisnåla vitvaror: kyl, frys, diskmaskin, spis och ugn. Camilla Westerberg, Huddinge

Svårast är nog att sänka värmen. Varmvatten­ förbrukningen skulle vi nog kunna minska rejält genom att duscha mer effektivt. Sedan har vi fortfarande kvar en hel del vanliga glödlampor som vi säkert kommer att byta till lågenergi­ lampor.

Jag försöker tänka efter hur jag kan spara energi. Till exempel har jag bara lågenergilampor och använder snålt med varmvatten. Men jag vill inte ha det kallare hemma, så där går gränsen för min del. Ulrika Lund, Stockholm

Peter Svensson, Sigtuna

PERSPEKTIV

God isolering, som stoppar kalldrag och värme som återanvänds från ventilationsluften är nyckelfrågor när man bygger.

Text AULI PACKALÉN

Kan människan förändras? I morgon skall jag sluta röka, börjar motionera, banta eller skaffa mig en

ny hälsosammare livsstil… Eller kanske på måndag eller möjligtvis nästa vecka. Definitivt till nyår! Vissa lovar att börja använda allmänna kom­ munikationer eller att minska temperaturen hemma. Ofta skjuts det dock upp till våren så att man slipper frysa på busshållplatsen… I Norden vet till och med skolungdomarna att vi måste förändra

vår nuvarande livsstil som slösar med energi och naturtillgångar. Vi måste göra det för att kunna stoppa klimatförändringarna och för att medeltem­ peraturen inte ska stiga mer än två grader globalt. som elproduktionen skapar. Kunderna kan påverka systemet med hjälp av sin anslutning. – Smarta, enkla och hållbara lösningar är möj­ liga när olika tekniker, som till exempel uppvärm­ ning, avkylning, vattenförsörjning, ventilation, el, automation och IT, samverkar med varandra och tillsammans bildar en hybridhusteknik. Utöver att framtidens hus använder mindre energi kan de även producera energi med hjälp av olika förnybara källor, säger Matti Rae och hänvisar till ”nettonoll-” och ”plusenergihus”. Även om Matti Rae pratar om smarta lösningar betonar han att ett smart hus inte behöver vara ett krångligt hus. De flesta smarta lösningar är enkla att använda. – Det här handlar inte om någon spjutspetstek­ nik. Man måste kunna leva på ett normalt sätt och ta det lugnt hemma. Tekniken ska bara vara ett hjälpmedel som bidrar till att vi kan leva hållbart, säger Matti Rae. – Utgångspunkten måste vara att tekniken påverkar våra liv positivt, sammanfattar Roy Antink.

Trots det syns ännu inga förändringar. Detta märks tydligt när det gäller byggtillstånden, för även om många väljer ett mindre hus är detta ofta för att slippa ta för stora lån snarare än för att minska koldioxidut­ släppen. Det är förstås slutresultatet, oavsett syftet, som är avgörande, och mindre hus producerar mindre koldioxid. Faktum kvarstår dock att huvuddelen av villor, flerfamiljhus och kontorsfastigheter byggs enligt minimikrav och pengarna investeras hellre i inredning och elektronik än i energibesparande åtgärder. Dessa byggnader kommer att finnas kvar år 2050 då vi borde ha

nått en punkt då vi producerar cirka 80 procent mindre koldioxidutsläpp. Varför sker förändring och utveckling? Många inbitna rökare

säger att de slutade röka först när de var tvungna att göra det. Deras hälsa var så i farozonen att alternativet att börja röka igen inte existerade. Detsamma verkar även gälla när det gäller att lösa klimatförändringarna. Det behövs både morot och piska. De beslut som handlar om byggnader har en bra sida. Bygger man

ett energieffektivt hus – antingen frivilligt eller för att man måste – så kommer det energisnåla huset fortfarande finnas kvar om 50 år.

forte 4/2009 13


TEMA: HÅLLBART BOENDE

MÖJLIGHETERNAS

ENERGIBOX Automatisk mätaravläsning gör det möjligt att följa din elanvändning exakt. I framtiden kan det även bli möjligt att prissätta elen mot kund på timbasis. Text JULIA KRISTENSEN Foto OLLI HÄKÄMIES

M

ånga hushåll och företag vill minska sin elanvändning och samtidigt öka sin energieffektivitet. Det kan dock vara svårt att exakt och snabbt se resultaten på de åtgärder som man har gjort. Tänk om det skulle vara möjligt att i realtid följa hur mycket el till exempel dina hushållsapparater använder? Det kan bli verkligt inom kort när Fortum utvecklar sitt automatiska mätaravläsningssystem. Som en del i detta har eldistributionskunderna i Sverige fått nya elmä­ tare, Energiboxen, som kan avläsas automatisk. – Det handlar om en stor förändring som berör cirka 1,6 miljoner kunder i Norden. Tack vare Energiboxen kan kunderna faktureras efter den faktiska elanvändningen och kunden kan följa sin elanvändning mer exakt, säger Johan Lindehag, ansvarig för projektet i Norden. – Många känner inte till hur mycket el de använder. Det nya systemet gör det möjligt att enkelt följa sin elanvändning och då är det lättare att planera hur man kan minska sin elanvändning, säger Heikki Linnanen, ansvarig för projektet i Finland. Bakom bytet av elmätare finns en lagändring som krä­ ver att elbolagen i Sverige måste läsa av elmätarna minst en gång i månaden. I Sverige är de nya mätarna redan i bruk och i Finland har förordningen varit i kraft sedan mars 2009. Även Norge är på väg att införa reglering kring automatisk avläsning. – Installationen av Energiboxarna började i Sverige år 2007. Som mest monterade vi 70 000 nya Energiboxar i månaden, berättar Johan Lindehag. Alla elmätare under 63 amper byttes ut, i praktiken fick alla privat- och småföretagskunder en Energibox. Hos

14 forte 4/2009


ETT BLINKANDE LJUS PÅ BILDSKÄRMEN PÅ KYLSKÅPS­ DÖRREN VARNAR FÖR HÖG ELANVÄNDNING.

större företag har det sedan länge varit möjligt att följa sin elanvändning. I Finland måste den automatiska mätaravläsningen komma igång senast i slutet av 2013. Avläsningen kommer att ske dagligen med upplösning per timme. I Sverige har man börjat med en månadsvis rapportering. – I Finland kommer de första nya elmätarna att monteras under pilotfasen sommaren 2010, och resten ska monteras under 2011–2013. Bytet av elmätare berör cirka 550 000 kun­ der, berättar Heikki Linnanen. Många samarbetspartners, från teknikleverantörer till företag som monterar de nya mätarna, är med i projektet, vilket är ytterligare en fördel med projektet då det ökar sys­ selsättningen. Utöver möjligheten att följa sin elanvändning erbjuder de nya Energiboxarna många intressanta möjligheter. – Vi kan utveckla ännu fler individuella tjänster och produkter. Genom att till exempel följa elanvändningen kontinuerligt får vi möjligheten att prissätta elen på timbasis, säger Heikki Linnanen. – För att det ska bli möjligt att minska sin elanvändning måste våra kunder få informationen snabbare än kvartalsvis eller en gång i månaden. För att kunna följa elanvändningen i realtid håller vi på att utveckla en nätbaserad onlinelösning, förklarar Johan Lindehag.

Johan Lindehag (t.v) och Heikki Linnanen (nedan) tror att automatisk mätaravläsning hjälper kunderna att följa sin elanvändning.

Elmätaren är vanligtvis gömd i källaren eller i hallen. Den informa­ tion som den nya Energiboxen kan ge kan inte nyttjas optimalt om det är krångligt att läsa av den. Därför håller Fortum på att utveckla ett trådlöst system som skickar information från Energiboxen till en liten bildskärm som till exempel kan fästas på kyl­ skåpsdörren. – På bildskärmen kan man se den aktuella elanvändningen. När du star­ tar en ny hushållsmaskin kan du på så sätt se hur mycket elanvändningen ökar. Det blir också enkelt att upptäcka när hushållet använder mest el, berättar Heikki Linnanen. I framtiden kommer nättjänsten, utöver information om elanvändning även kunna ge jämförande information. Kunden kommer till exempel kunna jämföra sin elanvänd­ ning med en annan bostad som är lika stor och kan således se hur en luftvärmepump eller tre- och fyrglasfönster påverkar elanvändningen i genomsnitt. Utöver fjärravläsning ger den nya Energiboxen även möjlighet till tvåvägskommunikation och då går det att använda olika fjärrkommandon. – Huvudsäkringen som finns i Energiboxen kan använ­ das på ett nytt sätt. Kunden kan bestämma ungefär hur mycket el hushållet ska använda och om nivån överskrids kan Fortum skicka en signal till kunden, till exempel börjar en röd lampa blinka på kundens bildskärm, eller så blir det ett kort elavbrott. I framtiden kan vi också ha en produkt där elpriset ökar när elanvändningen överstiger den avtalade gränsen, säger Heikki Linnanen. Tvåvägskommunikation kan även fungera så att kunden kan producera el, till exempel med en vindsnurra på sommarstället, och när sommarstället inte är i bruk kan elen levereras tillbaka till Fortum. Den levererade elen tillgodoräknas på nästa faktura. En hel del arbete återstår dock innan detta kan bli verkligt. – För att kunna behandla mer information måste data­ systemen utvecklas och Energiboxen kommer att ge oss möjlighet att erbjuda våra kunder fler tjänster i framtiden.

Mer än bara en elmätare Energiboxen ger Fortum möjlighet att erbjuda sina kunder mer information om elanvändningen. Systemets fördelar är: Faktureringen grundar sig på faktisk elanvändning. Kunskaperna om miljön och om den egna elanvändningen ökar. Fortum kan effektivisera och automatisera sin verksamhet. Möjligheterna att utveckla nya produkter och tjänster i framtiden ökar.

forte 4/2009 15


SAMARBETE

Hemligheten bakom en perfekt

chokla

16 forte 4/2009


ad-

konfekt Hur förvandlas 250 000 ton vegetabiliska oljor om året till 500 olika produkter för livsmedelsindustrin? Text MAIJA PIIROINEN Foto HANS-PETER BLOOM

D

et har pågått en livlig diskussion om matfetter i flera år. Vilken typ av fett ska användas och hur mycket? Alla fetter är inte farliga. Vi behöver fetter för att hjärnan, cellerna och hormonerna ska fungera och för att kroppen ska kunna nyttja fettlös­ liga vitaminer. Det viktiga är att ersätta mättade fetter och transfetter med hälsosamma omättade fetter och fetter med omegasyror. Fetter har också en annan viktig roll. De påverkar matens konsistens och munkänsla. Tänk dig en bit choklad som smälter i munnen lagom sakta innan fyllningen överraskar med sin silkeslena mjukhet, eller varför inte glassen som har den perfekt konsis­ tensen eller det spröda wienerbrödet eller margarinet

som breder sig mjukt. För att ta reda på hemligheten bakom livsmedels hälsosamma egenskaper och rätta konsistens har vi frågat Svenska AarhusKarlshamn AB (AAK).

AAK förädlar årligen 250 000 ton vegetabi­ liska oljor och fetter till livsmedelsindustrin. Av 20 råvaror förädlas 500 olika produkter, bland annat till mejerier, bagerier och chokladindustrin. Även kosmetikaindustrin behöver allt mer vegetabiliska produkter och processens restprodukter används som djurfoder och bioolja i arbetsmaskiner. Råvarorna; bl a rapsolja, palmolja, soja, shea, solros och olivolja, som importeras världen över, uppfyller de etiska och miljömässiga kraven och pro­ duktionsprocesserna är miljömässigt hållbara. – Med vår omsättning på 17 miljarder kronor är vi en betydande fettförädlare i världen, och när vi pratar om specialutvecklade produkter står vi för en tredjedel av marknaden. Senast utvecklade vi en vegetabilisk ersättningsprodukt för modersmjölk, berättar vår värd, Hans Ericson, ansvarig för teknik och energifrågor vid AAK i Karlshamn och i Århus, Danmark.

Eftersom en tredjedel av AAK’s produktions­ kostnader är energirelaterade, är Hans Ericson (t.h) och Peter Laurits Luke på ständig energijakt.

En växande del av AAK’s produkter baseras på egen forskning och utveckling, poängterar Ericson och Luke.

Effektiv och osynlig process. Hans Ericson tar oss med på en rundtur i det 30 hektar stora fabriksområdet i Karlshamn. I området ligger stora behållare och mellan dem finns ett hav av rör. Produktionen sker helt automatisk och råvarorna går hygieniskt genom processen utan luftkontakt. Människor behövs enbart på vissa kritiska förbindel­ sepunkter. – Fetternas sammansättning, egenskaper, smak, doft, färg, beteende och många andra egenskaper formas genom en krävande process med pressning, uppvärmning, avkylning och blandning, eller genom kemiska reaktioner för att skilja olika ämnesdelar, säger Hans Ericson.

forte 4/2009 17


Varje produkt uppfyller ett visst syfte i slutpro­ dukten och förädlingen sker enligt kundens behov och det slutliga användningsändamålet.

På energijakt. Alla produktionsfaser kräver mycket energi - en tredjedel av företagets totala produktionskostnader är energirelaterade. – Utöver innovativa råvaror till livsmedelsindu­ strin är en effektiv energianvändning och kostnads­ besparingar mycket viktiga för oss, både för miljöns och för verksamhetens skull, säger Hans Ericson. Karlshamnsfabriken använder cirka 350 giga­ wattimmar energi om året, vilket motsvarar ungefär en sjundedel av den energi som Stockholms stad använder om året. Cirka 90 procent av energin kommer från förnybara energikällor. Hans Ericson har, tillsammans med Peter Laurits Luke som är ansvarig för energieffektivitet i produktionen på fabriken i Århus i Danmark, utvecklat lösningar som ökar energieffektiviteten. Även om det handlar om ett långsiktigt arbete vill

Att förädla fetter kräver mycket energi, både miljö- och kostnadsmässigt. För mycket anser AAK.

vi nå snabba resultat och få snabb återbetalning på våra investeringar, säger Hans Ericson och Peter Laurits Luke. De har på sin lista totalt 130 objekt där man vill förbättra energieffektiviteten.

Olika synvinklar. Enligt Hans Ericson är det viktigt att ta tillvara på och effektivt återanvända den energi som används i produktionsprocesserna. – Varför skulle vi till exempel spola bort konden­ satet efter förångningsprocessen och sedan köpa nytt vatten som värms upp med ny energi? säger han. AAK har som mål att minska den totala ener­ giförbrukningen med två procent om året. För att kunna öka energieffektiviteten behövs tre saker – kompetens, tid och pengar. – Eftersom vi har begränsningar i våra egna resurser och tid behöver vi hjälp från energiexperter som kan hitta lösningar som både förbättrar miljön och vår kostnadseffektivitet, förklarar Hans Ericson och Peter Laurits Luke.

Mindre energi – bättre energi AAK har använt Fortums kompetens inom energibranschen i sin jakt på energieffektivitet. Företaget bad Fortum att göra en analys om hur man bättre kan återanvända spillvärme i produktionen på anläggningen i Århus, Danmark. Fortum gjorde samtidigt en helhetsanalys av energianvändningen i fabrikens processer och definierade objekt där det går att använda energi mer effektivt. – Vi fick många goda förslag som kan hjälpa oss att minska energianvändningen med cirka 20 gigawattimmar och koldioxidutsläppen med 4 700 ton om året. Dessutom kan vi minska våra energikostnader med cirka sex miljoner kronor per år, säger Peter Laurits Luke. Erfarenheterna från Fortums kunnande, engagemang och resultat har varit goda och samarbetet har lett till två nya projekt, ett i Århus och ett i Karlshamn. Arbetet i Århus har fokuserats på återanvändningen av ångan från ångpannorna som normalt kräver mycket energi. Målet var att optimera energianvändningen genom att använda energin i rökgaserna för att värma nytt spädvatten i kraftverket. Det ger en årlig besparingspotential på 8 000 megawattimmar. I det andra projektet som genomfördes i Karlshamn var målet att ta tillvara på energi genom att återcirkulera så mycket kondensat som möjligt. Enligt slutrapporten är besparingspotentialen cirka en miljon kronor om året. Om man i första hand använder biobränsle i pannorna, skulle utsläppen av koldioxid kunna ses som neutrala. – Vi ska nu själva börja rätta till problemställena. Förändringarna kräver oftast investeringar, men de får vi snabbt tillbaka. Vår målsättningär att det ska ske inom två år, säger Hans Ericson.  

AAK i korthet

AarhusKarlshamn AB, AAK, är en av världens ledande förädlare av vegetabiliska oljor för livsmedelsindustrin

AAK:s produkter används bland annat i mejeri- och bageriindustrin, choklad- och kosmetikaindustrin samt inom foder- och smörjoljeindustrin Omfattande egen produktutveckling Produktionsanläggningar i sju länder Omsättning på 17 miljarder kronor 2 600 anställda

18 forte 4/2009

Hans Ericson anser att man kan spara både pengar och miljö genom att skapa sig en helhetsbild av energiförbrukningen.


MITT VAL

I den här spalten presenteras personer som på ett betydande sätt har minskat sitt koldioxidavtryck.

Vad bär du hem i shoppingkassen? Filippa K förknippas nog av många med

stilrent och trendigt mode av god kvalitet. Sedan en tid tillbaka associeras även varu­ märket till ekologiskt tänkande och hållbarhet. Företaget har valt att satsa på ekologi och miljöfrågor. Förra året lanserade Filippa K exempelvis en Svanen märkt kollektion av t-tröjor. – Vår vision är att sälja produkter som vi kan vara stolta över och som vi kan ta ansvar för, säger Anders Wiberg som är supply chain manager på Filippa K. Hans roll på företaget innebär att ha över­ gripande ansvar för allt vad gäller produktion, logistik och CSR. – Det handlar om att redan från början välja utifrån ett designperspektiv. Vi kan påverka valet av material och ytbehandling även kallad ”coatings” på ett material samt infärgning med mera, menar Anders Wiberg.

– Det krävs mycket noggranna arbetssätt och kontroller. Som företag lärde vi oss väldigt mycket. Ett annat steg i Filippa K:s miljötänk är att

inspirera till återanvändande av plagg som man tröttnat på. Sommaren 2008 öppnades en second hand-butik på Hornsgatan 77 på Södermalm i Stockholm. Här kan konsumen­ terna lämna in gamla Filippa K-plagg som de tröttnat på så att någon annan har möjlighet att köpa och använda dem. – Vi är ju alla delaktiga i konsumtionen och jordens resurser är ändliga. Det måste man som företag ta ansvar för och inte bara rida på en trend. Anders Wiberg lever som han lär och tänker på vad han bär med sig hem i shoppingkassen. Text Jessica Johansson Foto Eva H. Smith

Det finns flera knep att ta till när det gäller hållbarhet. Förutom att tänka på frågan vid själva produktframtagningen, försöker företaget också utbilda sin säljpersonal i att informera sina kunder om vikten att ta hand om kläderna på bästa sätt för att inte skada naturen i onödan. En stor del av energiförbrukningen för ett klädesplaggs livslängd handlar faktiskt om hur det behandlas efter att det har köpts; det vill säga hur ofta det tvättas, i vilken temperatur och hur ofta det torktumlas. – När det kommer till det dagliga arbetet med hållbarhet, försöker vi jobba för att våra frakter ska ske på ett sådant sätt att naturen skadas så lite som möjligt samt att även produktionen ska vara så miljövänlig som möjligt.Att bli Svanencertifierad är dock ingenting som uppnås i en handvändning och det var en utmaning för företaget, för­ klarar Anders Wiberg.

forte 4/2009 2/2009 19


TEKNOLOGI

Fjärrvärme från kärn­ kraftverk

I dag produceras fjärrvärme på kärnkraftverk i en ganska liten skala runt om i världen. Om den planerade kärnkraftsenheten Lovisa 3, utöver el, även börjar producera fjärrvärme kommer produktionen att nå en helt annan nivå. Text AULI PACKALÉN Foto TOMI PARKKONEN

F

ortum har ansökt om tillstånd att bygga en tredje kärnkraftsenhet på Hästholmen i Lovisa. Beroende på anläggningstyp kommer enhe­ tens eleffekt att bli 1 000–1 800 megawatt. – Fortum kan bygga Lovisa 3 som ett kraftvärmeverk (CHP) med en fjärrvärmeeffekt på cirka 1 000 megawatt. Fjärrvärmen skulle då ledas till huvudstads­ området i Helsingfors, 7,7 mil från Lovisa, via rör som ligger i en bergtunnel, berättar Nici Bergroth, kärnkraftsspecialist på Fortum. I dag sker produktion av fjärrvärme på kärnkraftverk

20 forte 4/2009

runt om i världen i rätt så liten skala. Kraftverkens fjärrvärmeef­ fekt ligger på 10–300 megawatt, beroende på kraftverk. Nici Bergroth säger att möjligheterna att transportera fjärrvärme från de nuvarande kärnkraftsenheterna i Lovisa till huvudstadsområdet utreddes redan på 1980-talet. – Nu har lösningen dock blivit mer lockande eftersom produk­ tion av fjärrvärme i Lovisa kan bidra till en rejäl minskning av Finlands koldioxidutsläpp med upp till sex procent om året.

På kärnkraftverk, liksom på andra kondenskraftverk, används normalt all ånga som

KRAFT­ VÄRME­VERK ­ANVÄNDER ENERGI MER EFFEKTIVT.

produceras i processen för pro­ duktion av el. I kraftvärmepro­ duktion används en del av ångan för industrins behov eller för produktion av fjärrvärme. – I vår lösning bygger vi en helt separat fjärrvärmekrets i samband med kärnkraftsenhe­ ten. Vattnet som används i pro­ duktionen av fjärrvärme värms upp till 120 grader av ånga som tas från kraftenhetens turbin, förklarar Nici Bergroth. Med hjälp av pumpar trans­ porteras fjärrvärmevattnet i en rörledning till huvudstadsregio­ nen där värmeenergin överförs i värmeväxlare till det lokala distributionsnätet. Det cirka 60 grader varma vattnet transpor­


FORTUM FORSKAR OCH UTVECKLAR

Distributionssystemet simuleras med hjälp av APROS-modell En av de största tekniska utmaningarna med

fjärrvärmeprojektet i Lovisa 3 är distributionssystemet för fjärrvärmen. Fjärrvärmevattnet ska pumpas till huvudstadsre­ gionen i stora rör, med en diameter på 1,2 meter. Enligt den preliminära planen ska rören, ett åt båda hållen, ligga i en bergtunnel och på sträckan behövs fyra till sju stycken tryckstegringspumpstationer. Med hjälp av simuleringsverktyget APROS (Advanced Process Simulation Environment) har Fortum analyserat hur distributionssystemet kan fungera i praktiken och hur möjliga fel kan påverka säkerheten. Med hjälp av simuleringar har man bland annat undersökt hur ett rörbrott kan påverka trycket i systemet och vilka konsekvenser olika typer av pumpfel kan ge upphov till. – Utgångspunkten är att fel i distributionssystemet inte ska påverka driftsäkerheten på kärnkraftsenheten, säger Nici Bergroth.

teras tillbaka till kraftverket där det värms upp igen och pumpas sedan på nytt ut till huvudstads­ regionen. Produktionen av fjärrvärme på kärnkraftenheten kommer inte att påverka själva kärnreak­ torn. Vissa modifieringar måste dock göras på turbinverket. – Turbinen måste konstru­ eras så att den kan producera både el och värme. Den måste också klara av den mycket stora värmemängden. Till exempel måste turbinens flödesdelar dimensioneras så att all ånga, vid behov enbart kan användas i produktionen av el.

Det viktiga är att optimera turbinprocessen så att den ger största möjliga eleffekt. När en del av ångan används till att värma upp fjärrvärmevatten kommer eleffekten att minska med cirka en sjättedel jämfört med den producerade fjärrvär­ meeffekten. – Kraftvärmeproduktionen skulle dock öka effektiviteten av energianvändningen avsevärt och skulle öka kraftverkets totala verkningsgrad. Både tryckvattenreaktorer (PWR) och kokvattenreaktorer (BWR) kan producera fjärrvärme enligt samma princip. I båda fallen används två fysiska hinder för att förhindra spridningen av

radioaktiva ämnen till fjärrvär­ mekretsen. – Fjärrvärmevattnet är aldrig i kontakt med det radioaktiva vattnet och anordningarna i reaktorkretsen. Dessutom dimen­ sioneras trycket i systemen så att det vid ett eventuellt läckage alltid riktas mot turbinhallen, säger Nici Bergroth.

Betydlig lägre koldioxidutsläpp. Huvudstadsregionens

I dag produceras kraft­ värmen i huvudstadsregionen huvudsakligen med kol och naturgas. Koldioxidutsläppen lig­ ger på 5–7 miljoner ton om året. Fjärrvärmeproduktionen i Lovisa skulle minska utsläppen med upp till 4 miljoner ton. – Samtidigt skulle värme­ mängden som släpps ut i havet med kylvattnet minska, vilket minskar de lokala miljöpåverk­ ningarna, säger Nici Bergroth.

genomsnittliga fjärrvärmeeffekt­ behov ligger på 1 300 megawatt och toppeffekt på 3 000–3 500 megawatt. Fjärrvärme från kärn­ kraftsenheten Lovisa 3 skulle alltså kunna stå för en stor del av basbehovet.

forte 4/2009 21


ANSIKTEN

Nya

per

22 forte 4/2009


Förändringar är en naturlig del av Pirja Heiskanens liv. Den senaste förändringen i hennes karriär skedde under hösten då den ryska elmarknaden stod inför nya utmaningar. Text JULIA KRISTENSEN Foto TOMI PARKKONEN

P

irja Heiskanen har en intensiv höst bakom sig. När Fortum ändrade sin orga­ nisationsstruktur i början av oktober blev hon chef för den nya enheten Trading and Industrial Intelligence (Trading). – De senaste månaderna har jag huvudsakligen arbetat med att bygga upp den nya enheten. På Tra­ dings ansvar ligger att skydda Fortums resultat och att följa utvecklingen på el- och bränslemarknader. Dessutom ansvarar Trading för bränsleinköp. Arbetsdagarna kan vara långa, men de intres­ santa utmaningarna och organisationsförändring­ arna håller Pirjas intresse levande. – Tradings långsiktiga utmaning är att fördjupa kompetensen generellt och särskilt att lära sig mer om de globala bränslemarknaderna som allt mer påverkar elpriset. Tradings organisatoriska utmaning är att vara en smidig enhet utan hierarkier som kan fatta mycket snabba beslut för att fullt ut kunna nyttja för­ ändringar på marknader, säger Pirja Heiskanen. I hennes vision är Trading ett kompetenscenter som har Fortums kunnande om el- och bränslemark­ nader, och som kan skapa betydande mervärde för bolaget genom att effektivt nyttja konkurrensfördelar, till exempel när det gäller kompetensen i att äga eloch värmeproduktionsanläggningar.

Fortum är välkänt för Pirja Heiskanen. Hon har arbetat i bolaget i nio år och har haft många

olika befattningar, bland annat har hon arbetat i den tidigare affärsenheten Portofolio Management and Trading (PMT) där hon huvudsakligen ansvarade för riskkontroll och marknadsanalyser. – Under de fyra senaste åren har jag arbetat med Fortums aktiviteter i Ryssland. Först arbetade jag med att utöka Fortums verksamhet och med att

VI MÅSTE KUNNA NYTTJA MARKNADENS MÖJLIGHETER SNABBT. utveckla den ryska elmarknaden. Sedan, innan jag började med min nuvarande tjänst, var jag ett och halvt år i Tjeljabinsk i Ural där Fortum förvärvade ett lokalt kraftvärmebolag. Där var mitt uppdrag att bygga upp en lokal PMT-organisation i vårt nya dot­ terbolag, berättar Pirja Heiskanen. – Mycket var annorlunda i Ryssland, men det är en positiv erfarenhet att ha fått arbeta där. Det var mycket intressant att få vara med och att från början

erspektiv forte 4/2009 23


ATT BYGGA UPP RYSSLANDS PMT-ORGANISATION VAR EN INTRESSANT ERFARENHET.

bygga upp en ny PMT-organisation på en marknad som ligger i en annan utvecklingsfas än den nord­ iska elmarknaden. Nytt för mig var att det inte alltid gick att förutse vad som kommer att hända, utan det skedde saker som krävde omedelbar reaktion. Å andra sidan var människornas vilja att förändras och deras höga motivation överraskade positivt. Den annorlunda kulturen och att arbeta med hjälp av tolk gjorde arbetet spännande.

Pirja Heiskanen säger att en av Fortums största utmaningar är förstå att även om bolaget huvud­ sakligen är verksam på den nordiska marknaden så påverkar globala faktorer även verksamheten i Norden. – Vi lever verkligen inte i något vakuum. Utsläppshandeln som började år 2005 har även haft påverkan på elpriserna här och den ekonomiska recensionen har också påverkat oss. Utmaningarna från den globala ekonomin påverkar hela Fortum och dess möjligheter att göra resultat. Särskilt uppmärksammas detta i enheten Trading som skapar förståelse kring bränsle- och elmarknader. Pirja Heiskanen oroar sig inte för dessa stora utmaningar, tvärtom, de gör arbetet mer intressant! Nya utmaningar attraherar henne även på fritiden. – Jag har sedan länge vandrat i berg. I somras vandrade hon i Pyrenéerna. På en hög bergs­ topp ser man världen i ett helt nytt perspek­ tiv, säger Pirja Heiskanen På vardagarna brukar hon jogga och under vintern åker hon även skidor. Ural var på många sätt ett perfekt ställe för Pirja Heiskanen, på sommaren kunde hon vandra i bergen och på vintern fanns det utmärkta förhållanden för att lära sig åka snowboard.

Pirja Heiskanen säger att hon lärde sig mycket nytt i Ural. – I mitt nuvarande arbete har jag stor nytta av erfarenheterna att genomföra stora förändringar och att ta snabba beslut, säger Pirja Heiskanen. Utöver Ryssland har hon dessutom bott ett år i Holland där hon skrev sin avhandling. Även det projektet har gett mig nyttiga kunskaper som jag kan använda inom energibranschen. – Min avhandling handlar om förhandlings- och spelteorier. Även om jag inte har kunnat tillämpa avhandlingen direkt i mitt arbete så har jag ändå kunnat använda samma tankesätt. Att arbeta på en elmarknad kan jämföras med ett vara med i ett stort spel, säger Pirja Heiskanen. En av de mest aktuella frågorna är, som i många andra branscher, det ekonomiska läget och den minskade efterfrågan på el på grund av den ekono­ miska recensionen. – Avgörande för framtiden är hur snabbt ekono­ mierna återhämtar sig och hur det kommer att påverka efter­ frågan samt priset på el. Även utvecklingen av bränslepriserna påverkar elpriset, säger Pirja Heiskanen. – Dessutom kommer även Civilingenjör, Tekniska högskolan i Finland, 1995. Studerade teknisk målen för klimatmötet i Köpen­ matematik och fysik. hamn att påverka elmarknaderna och utsläppshandeln samt Doktor i filosofi, Handelshögskolan i Helsingfors, 2000. Avhandlingen utvecklingen av elpriset.

Pirja Heiskanen

Nya synpunkter. Den eko­ nomiska recensionen har tydligt visat att företagens verksam­ hetsförutsättningar i hög grad är beroende av vad som händer i världsekonomin.

24 forte 4/2009

handlar om förhandlings- och spelteorier.

Anställd på Fortum sedan år 2000. SENASTE BEFATTNINGAR: Vice President, Trading and Industrial Intelligence, oktober 2009 Vice President, Portfolio Management and Trading, Ryssland, 2008–2009


INVESTERING

Optimistiska

M

ed sin ägarandel på 50,8 procent är den finska staten For­ tums största ägare. Det el- och värmeproducerande bolaget är därför strategiskt viktigt för staten. – Staten är ingen investe­rare utan en långsiktig majoritetsä­ gare som har ett starkt strate­ giskt intresse att vara en ägare i ett bolag inom energiinfrastruk­ tur, säger Pekka Timonen, chef för statens ägarstyrningsenhet i Finland. Av det totala värdet på de direkta aktieposterna som den finska staten äger i olika bolag är Fortums andel 80 procent. Andra viktiga ägare är pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen som äger cirka två procent av Fortum. Euromässigt är aktieinnehavet det största i bolagets aktieportföljd. Arbets­ pensionsbolaget Varma äger

KLIMATVÄNLIG ENERGI­PRODUKTION ÄR FRAMTIDENS FRAMGÅNGSFAKTOR.

cirka en procent av Fortum och har Fortumaktier till ett värde på cirka 100 miljoner euro. – Fortum är ett av de största bolagen i vår aktieportföljd. De defensiva Fortumaktierna ger stabilitet i konjunktur­ svängningarna, säger Kaisa

ÄGARE Fortums största ägare litar på bolagets förmåga att göra resultat även i svåra ekonomiska tider. Framtiden ses som ljus inom många sektorer. Text MINNA KALAJOKI

Ojainmaa, aktieportföljdförval­ tare på Varma.

De stora ägarna

resonerar lika om varför de litar på Fortum. Man tror att bolaget även i framtiden kommer att ha en stabil resultattillväxt, ett starkt kassaflöde och kunna leverera utdelning till aktieä­ garna. – Fortum är ett välskött bolag som har en logisk och långsiktig strategi. Bolagets lyckade investeringar har gett betydande mervärden för ägarna, säger Pekka Timonen. Kaisa Ojainmaa betonar att Fortum har lyckats nå ett gott resultat trots lågkonjunktur. Enligt den senaste delårsrap­ porten minskade det jämför­ bara rörelseresultatet bara med cirka en procent, jämfört med samma period 2008. – Vi tror på bolagets förmåga att öka sitt ägarvärde även i fortsättningen. Fortum är en långsiktig placering för oss. Timo Ritakallio, vice vd och ansvarig för pensionsförsäk­ ringsbolaget Ilmarinens place­ ringsverksamhet, värdesätter Fortums praxis att ange sin skyddsnivå för elgrossistpriset

under kommande perioder. Tack vare det går det att bedöma resultatutvecklingen enklare. – Den europeiska elmark­ naden är under utveckling och kampen mot klimatförändring­ arna skapar nya möjligheter. Fortum ligger bra till i den här utvecklingen då redan över 90 procent av Fortums elproduk­

tion inom EU är koldioxid­fri samt andelen förnybara energikällor är stor, säger Timo Ritakallio.

Den klimatvänliga

strategin passar även utmärkt för ägarnas image som ansvarsfulla investerare. Utsläppsfri elproduktion och användningen av förnybara energikällor i stor skala är defi­ nitivt framgångsfaktorer. Enligt Pekka Timonen är bolagets regionala strategi, Östersjöregionen och Ryssland, väl vald. I områdena finns flera lönsamma investeringsobjekt. – Risken som finns i Ryssland är förstås stor, men inte oöverkomlig. Vi tror att investeringarna kommer att ge positivt resultat redan under nästa år, bedömer Timo Ritakallio.

ÖVER 83 000 ÄGARE Fortum har fått många nya ägare under 2009. I januari hade Fortum drygt 60 000 aktieägare och i slutet av oktober hade antalet stigit till 83 400. Av dem 78 000 är privata aktieägare. Fortums största ägare är finska staten, finska pensions­ försäkringsbolaget Ilmarinen, finska arbetspensionsförsäkrings­ bolaget Varma, Kurikka stad i Finland och finska statens Pensionsfond. Aktuell information för investerare på engelska finns på Fortums webbsidor www.fortum.se/investerare.

forte 4/2009 25


FORTUM STÖDER W-bell heter de nya armaturerna som ska monteras på Mariatorget. Utöver effektiv riktad belysning ska de också ge en vardagsrumskänsla för parken.

VARDAGSR

D

e som bor och arbetar kring Mariatorget har aktivt varit med i planeringen av den nya belysningen. Fortum och Stockholms stad har arrangerat tre medborgarmöten där människor i området har fått säga sin mening och de har bland annat röstat fram vilken typ av armaturer parken ska få. – Det är första gången vi genomför ett sådant här omfattande belys­ ningsprojekt med många medborgarmöten. Det har varit intressant att höra olika åsikter om belysningen. Åsikterna har varierat mycket, några ville ha en helt mörk park och andra så mycket ljus som möjligt, berät­ tar Henrik Gidlund, ansvarig för belysning på Trafikkontoret på Stockholms stad.

Åsikterna är nära förknippade med trygghet. Både de som vill ha en helt mörk park och de som vill ha så mycket ljus som möjligt anser att just deras lösning kan minska kriminaliteten och otryggheten i parken. – Ökad trygghet är ett viktigt mål som den nya belysningen ska ge. Det andra målet är att skapa en mer tillgänglig miljö där man klarar av att röra sig utan risk att De nya lamporna snubbla eller gå vilse. Designen på armatu­ kommer att ge rerna är viktig. Det handlar om att skapa en känsla av att parken är ett vardagsrum ett behagligt, för personerna som vistas i parken, säger vardagsrumslikHenrik Gidlund. nande ljus. Mariatorget består av en park med en allé på båda sidor. Hela belysningen ska bytas ut. I första fasen, under november och december, ska belysningen bytas ut i själva parken. De nya armaturerna kommer att placeras tätare och de kommer att ge ett behag­ ligt, vardagsrumsliknande ljus. Under projektets andra fas ska belysningen bytas ut vid alléerna. Det blir nya höga stolpar med strålkastare som lyser ner genom trädens blad och ger en mysig ljuseffekt. Målet är att den nya belysningen ska invigas i slutet av januari 2010. Ljuseffekten kommer att öka eftersom det blir fler och effektivare lampor. – En stor del av ljuset från de gamla lamporna försvinner ut i rymden. De nya lam­ porna riktar ljuset ner till marken där det behövs och ljuseffekten kommer att bli mycket

26 forte 4/2009

bättre. Ljusdesigner Kai Piippo från företaget Ljusarkitektur i Stockholm har hjälpt till att planera den nya belysningen. Henrik Gidlund säger att de nya lamporna både är energieffektivare och ljusstarkare. Han anser dock att energieffektivitet inte får vara det enda som styr hur belysningen ska se ut, utan utgångspunkten är att det på offentliga platser, där det finns många människor, ska finnas en bra belysning som framförallt ökar tryggheten. Även färgkvaliteten på ljuset är viktigt.


Fortum och Stockholms stad har förbättrat belysningen på många ställen i Stockholm. Senaste projektet är Mariatorget på Söder som ska få en belysning som ger parken en vardagsrumskänsla.

SRUM för stockholmare Text WESA LEHTO Foto FORTUM

– Fram till de senaste åren har vi i Stock­ holm använt en ljuskälla som inte är den effektivaste, men som ger rätt färgkvalitet. Det är viktigt att ljusen inte suddar ut de verk­ liga färgerna på byggnader och i miljön. Med den senaste tekniken kan vi både ha en bra ljuskvalitet och spara energi. Det bästa är när man kombinera både bättre energieffektivitet och bättre ljuskvalitet. – På Mariatorget kommer vi att styra belysningen på ett bättre sätt. Vi kommer inte att ha allt ljus samtidigt utan behovet ska styra hur mycket ljus som är på. Den teknik vi använder är den mest energieffektiva som finns tillgänglig idag, säger Henrik Gidlund.

Många belysningsprojekt Stockholms stad och Fortum inledde vid årsskiftet 2006/2007 ett samarbete kring belysning i Stockholm. Tidigare har Humlegården, Lappkärrsberget, Finlandsparken och Londonviadukten fått bättre belysning. Innan projektet Mariatorget inleddes röstade över 6500 stockholmare på vilken plats de tyckte skulle rustas upp med ny belysning. Mariatorget fick flest röster. I fortsättningen är målet att ha lite mindre, men fler belysningsprojekt. Stockholmarna får även i fortsättningen tycka till om var belysningen bör rustas upp.

forte 4/2009 27


SÄG HEJ TILL VÅR NYA MACK

Nu är de nämligen på väg, elbilarna du tankar i ett vanligt eluttag. En tank täcker den dagliga körsträckan för de flesta och kostnaden blir ungefär 3 kr per mil. Bra för din plånbok och inte minst för klimatet. Enligt bedömningar skulle en övergång till elbilar leda till minskade koldioxidutsläpp som motsvarar Sveriges hela utsläppsmål till 2020. Du har ju en hel drös ”mackar” hemma, men för att du ska kunna tanka där det passar dig bäst välkomnar vi redan nu elbilen med att placera ut de första laddstolparna på gator och parkeringar. Följ med i jakten på framtidens energi på fortum.se

Forte 4/2009  
Forte 4/2009  

Forte är Fortums externa tidning som kommer ut fyra gånger per år. Tema i detta nummer: Hållbart boende

Advertisement