Issuu on Google+

försvars nr 5 · 2011

sidan å e m U i s Pi l o t k u r nd a l l a H i v o l st M ilitär t hö sidan 9 d i t s g n i n Br yt 18

sidan 14

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 1

1

2011-11-29 13:21:40


ledare Utan ideella funktionärer stannar kugghjulen

försvars nr 5 · 2011

Från Svenska Försvarsutbildningsförbundet Ansvarig utgivare: Generalsekreterare Leif Tyrén Chefredaktör: Informationschef Per Klingvall e-post: info@forsvarsutbildarna.se Redaktör: Tommy Jeppsson Annonschef: Kontakta 08-587 742 00 eller info@forsvarsutbildarna.se Omslagsbild: Soldater på grundkurs jägare vid övning i skogarna runt Arméns jägarbataljon i Arvidsjaur. Foto: Kim Svensson/Combat Camera Adress: Karlavägen 65, Stockholm Postadress: Box 5034, 102 41 Stockholm Telefon 08-587 742 00 Telefax 08-587 742 90 Postgiro: 69310-1 E-post: forsvarsutbildaren@forsvarsutbildarna.se Hemsida: www.forsvarsutbildarna.se Originalframställning/Tryck Tryckerigruppen AB Adressändringar: adressandring@forsvarsutbildarna.se Manusstopp för Försvarsutbildaren nr 1/12 är den 19 dec-11. Nr 1 kommer ut den 10 feb 2012. Upplaga 33 700 ex/utgivning, 5 nr under 2011. Tidningen är TS-kontrollerad.

2

När jag tillfrågades för snart ett halvår sedan om befattningen som generalsekreterare måste jag erkänna att jag först reagerade avvaktande. Efter att ha gjort en del efterforskningar ersattes den känslan snart av nyfikenhet - vad står förbundet för, vilken roll spelar frivilligrörelsen, vilka framtidsfrågor och utmaningar står för dörren och inte minst vilket utrymme och jordmån finns för att driva verksamheten vidare? Efter att sökt svaren kände jag att jag ville vara en del av detta och tror mig också kunna bidra till den fortsatta utvecklingen. Det är många frågor som behöver diskuteras inom förbundet men av bl a utrymmesskäl är denna sida inte rätt fora. Jag kommer därför att utveckla mina tankar och lyssna på Er medlemmar under de besök jag redan påbörjat på regional och lokal nivå. En av de strategiskt viktigaste frågorna som jag kommer att lyfta vid våra möten är det som jag uppfattar som en av nycklarna till att Svenska Försvarsutbildningsförbundet utvecklas till att bli det naturliga valet för såväl den potentielle medlemmen som för uppdragsgivarna - nytändning och rekrytering av funktionärer utgör för mig kärnan som behövs för att upprätthålla en bred folkförankring, lösa uppgifter åt beställande myndigheter och för att genomföra efterfrågade medlemsaktiviteter. Utan kunniga, villiga och ideellt arbetande funktionärer stannar Försvarsutbildarna och därmed ett av de viktigaste kugghjulen i frivilligrörelsen. Det går inte att slå sig till ro i en säkerhetspolitiskt dynamisk värld, då förlorar vi snabbt vår betydelse. Vi står inför spännande utmaningar och mångfacetterade uppgifter och för att nämna några: - Hur skapar vi mervärden för Försvarsmakten, inte minst i miljöer där uniformsyrken är ett diffust begrepp? - Hur antar vi utmaningen med krisberedskap och kompetenspooler visavi Försvarsutbildarnas traditionella expertområden? - Hur kan vi kompetensförsörja främst markarenans insatsorganisation utöver de uppgifter vi idag löser för hemvärnet? Jag vet att det finns många goda idéer ute bland Er medlemmar och tillsammans med Överstyrelsen formar vi framtiden i dialog med våra uppdragsgivare. Syns man inte synes man inte finnas. Jag uppmanar Er därför att i alla lägen synliggöra förbundet och vad vi står för. Vi får ofta uppskattande ord från våra uppdragsgivare; de vet att vi både vill och kan - känn stolthet över det! Vi är en pigg och ytterst relevant 100-åring som ser på framtiden med tillförsikt. Avslutningsvis vill jag tacka Er alla som hälsat mig välkommen in i förbundet, inte minst kansliet som varit mig så behjälplig den här första tiden – jag känner mig verkligen väl mottagen! Jag vill också önska min företrädare lycka till i vad helst han nu i sin nya roll som pensionärsavgången väljer att engagera sig i. Med tillönskan om En God Jul och Ett Gott Nytt År med många mil i skid- och löparspåret eller begränsat till promenadstråket

Bengt Sandström Generalsekreterare

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 2

2011-11-29 13:21:41


chefredaktören har ordet

Etthundra år 100 år är en aktningsvärd ålder men åldern har inget eget värde. Det är vad man gjort som betyder något, eller kanske än viktigare, det är vad man kommer att göra som är allra viktigast. Om vi lutar oss tillbaka och tar en titt i backspegeln så inser vi att vi genom åren åstadkommit en hel del. Vårt ursprung ligger i det svenska folkets folkrörelsetanke under 1800-talets senare hälft. Landstormen grundades som en värnpliktsliknande företeelse och i samband med den ålagda övningsverksamheten så insåg man att det befäl som fanns inte klarade av de uppgifter man hade. För att råda bot på det så bildade landstormsbefälet föreningar där man frivilligt organiserade olika utbildningar. Under olympiaden i Stockholm 1912 så bildades ett riksförbund som därmed markerar starten på det som numera är Svenska Försvarsutbildningsförbundet. Under årens lopp har vi svarat för utbildning av tusentals befäl ingående i Landstormen och från 1942 det värnpliktiga befälet i samband med att landstormen blev ett hemvärn. Vi har också möjliggjort för ytterligare tusentals medlemmar att

fortbilda sig inom det försvars- och säkerhetspolitiska området och i samband med det kunna ge röst åt deras intressen. Vägen har inte alltid varit rak utan vi har i omgångar tvingats omvärdera vår verksamhet i samband med stora yttre förändringar. Det har inte alltid varit självklart att vi haft en uppgift men organisationen och medlemmarna har alltid haft en vilja till förändring, vilket gjort oss mycket livskraftiga även när ”marknaden” har försvunnit. Vi har haft en inneboende trygghet som gjort at vi kunnat förändra oss och jag upplever starkt att den förmågan finns kvar när nu värnpliktsförsvarets kapitel är avslutat. Under ett par år har vi på olika sätt sökt lösningar och utveckling för att kunna tillgodose både medlemmarnas och totalförsvarets behov. Vi har idag en stabil grund med utbildningar men vi har fortfarande kvar ett ordentligt arbete med att få en trygghet i hur både nya och framtida medlemmar skall vilja vara en del av Försvarsutbildarna. Det är där som fokus måste läggas framöver och det är där nyckeln till våra kommande 100 år ligger. Att skapa en organisation som är attraktiv

och öppen för alla. Vi skall vara det naturliga valet för alla de som är intresserade av Försvarsmakten och samhällets krishanteringsförmåga. Det här är något som vi vill spegla även i tidningen. I det här numret finner ni en kort exposé över våra första 100 år och nästa år kommer vi också att återknyta till historien på olika sätt men framförallt skall vi vara framåtblickande och lyfta fram dagens och morgondagens verksamhet. Vi skall vara lite som Jonas Jonassons karaktär i boken Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. En hundraåring med fantastiska erfarenheter men som inte slagit sig till ro utan söker nya utmaningar. Vi skall dock inte försvinna utan vara än mer synliga än tidigare. Medan vi väntar på jubileumsåret och alla nya utmaningar så vill jag önska alla en God jul och ett Gott nytt år. Per Klingvall Chefredaktör

Vill du vara med och förändra? Under höstkonferensen i Karlstad har Ungdomsrådet jobbat med att förbättra rådets rutiner och diskuterat hur ungdomsverksamheten ska förbättras. För att få bästa resultat vill vi ha era idéer och förslag. Just ditt förslag kan leda till en bättre, roligare och mer lärorik verksamhet! Besök oss på hemsidan: www.forsvarsutbildarna.se/ungdomsradet eller skicka dina frågor och förslag till: ungdomsradet@forsvarsutbildarna.se

Från vänster: Robbin Wiss (Stockholm), Joakim Alm (Norra Småland), Daniella Stridsberg (Skåne), Jörgen Fagerström (Östergötland/Överstyrelsen), Elma Norberg (Västerbotten) och Dmitri Zernov (Stockholm). Foto: Johan Nydén

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 3

3

2011-11-29 13:21:42


NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER NY CBRN-utbildning i Kalixfors CBRN stod på schemat under en grundkurs i Kalixfors utanför Kiruna i slutet av oktober. Tolv elever, de flesta hemvärnssoldater fick under 20 timmar bekanta sig med ämnet CBRN. Den som höll i trådarna var Sören Niva som är förbundsstyrelseordförande i Försvarsutbildarnas Norrbotten Norra. Han hade hjälp av instruktörerna Mathias Määttä

och Johanna Darehed, som båda är utbildade vid Skyddsskolan i Umeå. Under utbildningen fick eleverna lära sig indikering, vad olika agens innebär liksom skydd. De testade autoinjektorn och skyddsmask 90. Enligt Sören Niva var eleverna mycket nöjda med utbildningen.

Dålig uppslutning i Vårgårda Vid en kurs för blivande ungdomsinstruktörer blev inte uppslutningen vad Arne Ekberg, vice förbundsstyrelseordförande och utbildningsledare i Älvsborg, hade hoppats på. Till den kurs som vanligen är central och i aktuellt fall regionalt anordnad hade tio elever anmält sig. Men dagen före hoppade fem av. Arne Ekberg är inte nöjd. – Det finns anvisningar om minsta antalet elever men vi valde att genomföra kursen ändå, säger han. Instruktörer var bokade, liksom logi och mat. – Då var det inte bra att ställa in. Arne Ekberg har diskuterat problemet, senast på höstkonferensen i Karlstad.

– Man kan ju använda antingen moroten eller piskan. I mitt civila liv vet jag att det kan kosta att inte dyka upp på en utbildning. Det är nog svårt i försvarsutbildarsammanhang. Han tror mer på någon sorts premie för de som kommer till en kurs. – Utbildningspremier används inom hemvärnet och det är en idé som jag tycker att vi ska använda, säger han. Men de elever som var med på instruktörskursen fick en gedigen utbildning på Vårgårda och två har redan en vecka efter kursen använt sina kunskaper som ungdomsinstruktörer.

Strid i bebyggelse. Foto: Alexander Gustavsson/Combat Camera

Glömde informera om övning När Hemvärnet i Gävleborg övade strid i bebyggelse fungerade inte informationsplikten. Det var i samband med en större övning där strid i bebyggelse var ett moment som automateld avgavs. Det uppskattades inte av boende i Mackmyra, strax utanför centrala Gävle. De hade inte informerats om övningen.

4

Ulrica Hörberg som bor vid övningsområdet fick ett annorlunda uppvaknande. – Jag vaknade av automateld och kikade försiktigt i fönstren. Sedan ringde jag 112, berättar hon för Sveriges Radio P4 Gävleborg. Hemvärnet bad om ursäkt.

Jägarsoldat i bergsterräng. Foto: Kim Svensson/Combat Camera

Svenska jägare övade med norrmän Under två veckor har Arméns jägarbataljon övat i området kring Abisko, Nikkaluokta och Kalixfors. Övningen skedde inom bataljons ram och jägarbataljonen fick understöd av norska försvarets helikopterskvadron från Bardufoss. Samövningen omfattade taktisk trupptransport, luftburen försörjning och evakuering av skadade. Under övningen ingick förutom helikopterinslagen också verksamhet med passage uppför och nerför berg. Bataljonen tog sig över glaciärer på 1 400 till 1 750 meters höjd. Övningen avslutades med en flera timmar lång stridsinsats på Kalixfors skjutfält.

Elever lärde sig presentera i Tylebäck Under en kurs i Tylebäck som förbundet Miljö och Hälsa anordnade fick eleverna lära sig presentera de frågor som förbundet arbetar med. Henrik Wapen som är utbildningsansvarig på Miljö och Hälsa är nöjd med kursen. – Jag tycker att eleverna gjorde bra ifrån sig och nu kan de åka ut till hemvärnsförband och prata om det vi jobbar med, säger han. Eleverna använde sig av den handbok som förbundet tagit fram. När de övade presentation hade de också nytta av ett PowerPoint-underlag som är tänkt att användas i detta sammanhang. Frågorna är bekanta; hygien, livsmedelshantering och miljö. Kurschef var Hans Flyman från Miljö och Hälsa.

Hemvärnet fann – för sent Den 63-årige man som kommit vilse på väg till en stuga i Muddus nationalpark och som sökts av ett stort uppbåd hittades död av hemvärnet en kilometer från stugan. Mannens kamrat slog larm då 63-åringen inte kommit till stugan. – Av någon anledning passerade han stugan, säger Odd Fischer, polisens insatsledare vid eftersöket. Polisen började söka mannen efter kamratens larm. En helikopter med värmekamera sattes in liksom 22 man från hemvärnet med fem hundar, två hundekipage från polisen och fyra fjällräddare. Hemvärnssoldaterna hittade mannen, då avliden, en kilometer söder om stugan. – Han hade gått av leden och lämnat ryggsäcken i skogen. De hittade kroppen en bit från ryggsäcken, säger Odd Fischer.

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 4

2011-11-29 13:21:43


ER NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER 70 öre i månadslön

Fortsatt GMU vid Arméns jägarbataljon

Det blev droppen för en flygvapenofficer som just kommit från Libyeninsatsen: I lönekuvertet fick han 70 öre för en månads jobb. Förklaringen till den magra lönen stavas Prio, Försvarsmaktens resurs- och ekonomiledningssystem. Officeren beskrev i ett blogginlägg under pseudonymen ”Lt M” alla turer runt löneutbetalningarna. ”Lt M” berättade om löner, utlandsoch jourtillägg som ibland kom delvis, ibland inte alls. Problemet är bekant i hela Försvarsmakten. Soldater i den nu upplösta nordiska stridsgruppen fick vänta i månader på semesterersättningar och ersättningar för övningsdygn och övertider. Projekt Prio inleddes 2004 och målet är att det ska bli ett enhetligt system för resurs- och ekonomihantering. Införandet av Prio sker stegvis, steg 1 och 2 är genomförda, steg 3 har påbörjats och steg 4 där all personalinformation ingår ska vara slutförd 2012.

Arméns jägarbataljon har fått klartecken för att nästa år genomföra GMU. – Vi räknar med att vi kan erbjuda alla de som är lämpliga och

Försvarsmakten bloggar Försvarsmakten har lanserat blogg.forsvarsmakten.se där alla som är intresserade kan följa Försvarsmaktens medarbetare i när och fjärran. På bloggen ges enskilda medarbetare möjligheten att berätta om sin vardag och diskutera det som händer i myndigheten. Försvarsmakten är redan Sveriges största myndighet på Facebook och har en egen kanal på YouTube med filmer från Sverige och världen. Besökarna på bloggen kan följa allt från en hemvärnsbataljon till ett skyttekompani i Afghanistan. Genom att använda taggen #SVFM kan den intresserade skicka inlägg till portalen från egna bloggar och Twitterkonton.

Soldater på grundkurs för jägare under övning i skogarna runt Arméns jägarbataljon i Arvidsjaur. Foto: Kim Svensson/Combat Camera

klarar våra slutliga tester för kontinuerlig tjänst en anställning, säger förbandets chef Urban Edlund. Fram till nyligen var det oklart om jägarbataljonen också 2012 skulle genomföra GMU. – Vi är glada och tacksamma för beskedet. Det innebär att vi kan fullfölja det vi börjat och det är viktigt för jägarbataljonen att vi kontinuerligt får genomföra GMU. Exakt hur många utbildningsplatser jägarbataljonen får 2012 är inte bestämt. – Vi tror att det blir ungefär som nu, det vill säga trettio till femtio. Vi får det slutliga beskedet i november-december. GMU:n vid jägarbataljonen nästa år pågår mellan 2 april och 29 juli. De som genomför utbildningen och bedöms som lämpliga och klarar jägarbataljonens tester erbjuds en anställning med början av augusti 2012.

Älvsborg: detta har hänt Inom Älvsborgsförbundet har flera händelser ägt rum. Bland andra säkerhetsföredrag, överlevnadsutbildning ungdomar och en ”Path Finder”-kurs, också denna för ungdomar. Glenn Altsten på Älvsborgsförbundet informerar om föredraget som major Gerhard Ittner, från Säksam i Göteborg höll. Ittner pratade om säkerhetstjänst, hur den är organiserad, skyddsvärda tillgångar, säkerhetsplanering och skyddsåtgärder. Föga förvånande sa han att det är vi själva som är största hotet mot de skyddsvärda tillgångarna, inte minst när vi mailar eller talar i vår mobiltelefon. Tolv intresserade

medlemmar lyssnade uppmärksamt. På överlevnadsutbildningen som också anordnades av förbundet fick ett tiotal ungdomar under ledning av Torbjörn Sellin från Arméns överlevnadsskola prova på att leva i naturen och ta tillvara på vad den erbjuder. ”Path Finder”-kursen eller Stigfinnarutbildningen var riktad mot ungdomar. De fick lära sig vad man bör veta om man är i naturen och ska gå från A till B. Det var karta och kompass, men det var också samband, signalering, marschkunskap, kniv och yxa. Plats: Bråts skjutfält utanför Borås.

Den röda vargen på F21 Filmbolaget Yellow Bird har ansökt hos Försvarsmakten om att få spela in en scen ur filmatiseringen av Liza Marklunds bok ”Den röda vargen”. Scenen utspelar sig utanför gamla Kallax flygplats avgångshall.

Filmbolaget har tidigare producerat de framgångsrika Milleniumfilmerna. Nu planeras sex filmer om kriminalreportern Annika Bengtzon. Huvudrollen ska spelas av Malin Crepin. Inspelningarna startar i februari 2012.

Blev rekryt Under två dygn bytte Catharina Henriksson, politiskt sakkunnig, skrivbordet mot två dygn i skogarna runt Eksjö. Hon deltog i en överlevnadsövning med rekryterna på Ing2 och dess GMU. Catharina Henriksson har ansvar för militära personalförsörjningsfrågor och ville se hur verksamheten ”fungerar i praktiken”. Det fick hon göra under de två dygnen tillsammans med de soldater på GMU-plutonen som då gjorde sin tolfte utbildningsvecka.

Satsning på varumärket Försvarsmakten satsar på sitt varumärke och har lagt 100 miljoner kronor på marknadsföring i år. Det är fem gånger så mycket som spenderades 2009. Pengarna har gått till reklamtid, sponsring av sportaktiviteter och annan varumärkesbyggande verksamhet. Målet är att framstå som en attraktiv arbetsgivare och att stärka förtroendet för Försvarsmakten.

Äntligen – en behå! Försvarsmakten har nått en milstolpe i jämställdhetsarbetet: Nu finns en militär behå. Dagens behå uppfanns 1889. Då bestod den av en undre och övre del, där den nedre delen var en korsett. 1905 började den övre delen säljas separat. 1922 kom den första behån med kupor för brösten. Nu kan kvinnliga rekryter tilldelas behå och dessa kan bytas vid tvättbyte.

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 5

5

2011-11-29 13:21:43


NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER NY Jubileum för regemente Norra Skånska regementets 200-årsjubileum har firats i Kristianstad med uppmarsch av fem musikkårer, ÖB-besök och nostalgisk uppvisning av hästanspända artilleripjäser. För många som gjort sin värnplikt vid regementet och deras anhöriga blev detta en ljus händelse. Intresset var stort, det visade publikskarorna utmed marschvägen och på Stora Torget. Efter avlämning till ÖB Sverker Göranson, som började sin militära bana på P6 1977, vände han sig till kamratföreningen Norringarna och uttryckte sin glädje över att vara på hemmaplan. Han underströk värdet av att hålla traditionerna levande och gratulerade till 200-årsjubileet. En konsert följde där vardera musikkår spelade ett nummer. De fyra svenska kårerna spelade, under ledning av Torbjörn Bengtsson, Norra Skånska Regementets ”På marsch” och Försvarsmaktens ”Under blågul fana”. Eslövs hemvärnsmusikkår hade dessförinnan spelat en P6anknuten marsch ”Gripen”. Filmer från regementets arkiv visades under dagen på museet, där chefen för Malmö museer, Göran Larsson, berättade om tiden för regementets tillkomst.

Handskas varsamt med granater. Foto: Mikael Hörnlund/Försvarsmakten

Amfibiesoldat med ksp 58D. Allan Widman och Claes-Göran Carlsson fick också prova på. Foto: Försvarsmakten

Försvarsutskottet gör nedslag i Skåne Södra Skånska regementet har övat två av de fyra hemvärnsbataljoner som stöds av förbandets utbildningsgrupp. Under övningen gästades bataljonerna av Allan Widman (fp) och Claes-Göran Carlsson (s), bägge verksamma i riksdagens försvarsutskott. Hemvärnet genomförde då en av sina KFÖ:er som kulminerade i skarpskjutning, stabsövning, sjukvårdstjänst och förplägnadstjänst. Övningen var en funktionsövning som för deltagarna innebar att de tränades i sina befattningar. – Det är otroligt viktigt med hög kvalitet i övningarna för hemvärnets personal. Deras kontrakt kräver att de är med på en KFÖ per år och då ska vi hinna med allt från kompletteringsutbildning till grundutbildning på ny

materiel, säger Ove Tirud, chef för Skånska gruppen, till mil.se. Hundförarna övade med skarp ammunition i kort patrullslinga där hundföraren eller hunden upptäcker målet. Skarpskyttarna övades i avståndsbedömning, att göra skisser över terrängen och målen, samt skytte. – Förberedelserna är A och O, både att man anpassat vapnet och att man gör rätt inställningar innan man skjuter, sa Allan Widman efter att han provskjutit ett av prickskyttegevären. Han sköt också Ksp58 och fick tillsammans med Claes-Göran Carlsson godkänt för detta. Det blev också ett interimskontrakt som Claes-Göran Carlsson undertecknade och lämnade över till regementschefen överste Jan Pålsson.

Granattillbud i Kvarn Något gick som det inte skulle under en officersutbildning på Markstridsskolan i Kvarn. En granat briserade i ett rum där flera elever befann sig. Det var under en stridsövning i slutet av oktober som skarpa granater kastades genom en dörröppning. Vid tre tillfällen träffade granaten dörrkarmen. En gång studsade den tillbaka och briserade i det rum där eleverna befann sig. Ingen skadades svårt, men två elever kände mindre smärta i skinka och ben. På Markstridsskolan ser man allvarligt på det inträffade. – Det som sker nu är att vi tar reda på vad som hänt, varför det har hänt och gör en undersökning så att det inte händer igen, säger informationschefen Maria Kvarnmarker till mtv.se. Markstridsskolan har anmält händelsen till Arbetsmiljöverket.

Yrkesarmé dyrare Värnplikt är klart billigare än en yrkesarmé. Övergången från en svensk armé som bygger på allmän värnplikt till en professionell och frivillig organisation kommer att innebära stora ökade kostnader. Totalt rör det sig om omkring en och en halv miljard kronor för dyrare rekrytering, utbildning och tjänstgöring, enligt en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. – Värnpliktiga är billigare än fast anställda soldater. Normalt Soldater i yrkesarmén – dyrare än värnpliktiga. Foto: Kim Svensson/Combat Camera

6

finansierar man det genom att ett större antal värnpliktiga ersätts av ett färre antal anställda soldater men det gör man inte nu, säger Peter Nordlund på FOI. Han konstaterar att de sista kullarna av värnpliktiga motsvarade det antal soldater som Försvarsmakten kommer att ha anställda. – Sedan finns det tecken på att övnings- och utbildningskostnader kan bli dyrare än vad de var i pliktförsvaret. FOI föreslår nu att försvarsdepartementet ser över rekrytering och andra områden för att hitta mer kostnadseffektiva lösningar.

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 6

2011-11-29 13:21:45


ER NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER Lunds stift drar in fältpastorer Som första stift i Svenska kyrkan drar Lund in bidragen till militärpastorerna från 2014. Motiveringen är att värnplikten är avskaffad och att församlingarna inte längre har själavårdsansvar. Stiftens bidrag till kyrkans verksamhet inom försvaret har hittills motiverats av kyrkoordningens vistelsebegrepp. Detta innebär att församlingarna inte bara har själsligt ansvar för de boende inom församlingen utan även för den som vistas där under stor del av sin tid. Men med värnpliktens avskaffande

upphörde denna ordning. Nu drar Lunds stift in sina bidrag till verksamheten på de tre regementena i stiftet. Sammanlagt handlar det om en besparing på 270 000 kronor om året och pengarna avses spenderas på andra ändamål. – Vår uppfattning är att det är onödigt med militärpastorer, förutom de som följer med ett förband på utlandsmission. Då är det en angelägenhet för kyrkan på nationell nivå, säger Bo Larsson, chef för utvecklingsavdelningen i Lunds stift.

Kn Jerker Schmidt, fältpastor under KS18, kan räkna med att få åka ut igen. Hans kollegor som jobbar inom Försvarsmakten i Sverige får i stället räkna själar på söndagsgudstjänsten. Foto: Försvarsmakten

Lottor i bunkern En onsdagskväll i slutet av oktober genomförde Svenska Lottakåren en kväll med föreläsning på temat ”Mindfulness” i samarbete med företaget Sensus. Plats: Bunkern i Karlslundsparken, Landskrona. Talare: Coachen Bo Andersson. Bunkern fylldes snabbt av lottor från Vellinge i söder till Höganäs i norr. Medlemmar från Försvarsutbildarna hade också

anslutit. Alla lyssnade till ett föredrag om positivt tänkande, medveten närvaro, om att bryta mönster och fokusera. Diskussioner blandades med praktiska övningar som att knäcka en blyertspenna med ett pekfinger. Deltagarna fick också praktisera konsten att förflytta en fullvuxen man genom att endast använda pekfingrarna. Bo Andersson menade att det gäller att fokusera.

Svenska stridsjukvårdare övar medevac. Foto: Henrik Klingberg FS21/Försvarsmakten

Soldathemmet ger närstöd Det är inte bara soldaterna som kan behöva stöd. Lika viktigt är att anhöriga hemma får det. I slutet av oktober certifierades den ideella organisationen Soldathemmet som ett Familjestödcentrum. Det innebär bland mycket annat att det finns telefonjour dygnet runt. Under 2011 har Försvarsmakten förstärkt stödet till veteraner. I de förband som är insatta utomlands finns soldater och hemma finns deras anhöriga som kan vara i behov av stöd. På Luftvärnsregementet Lv6 i Halmstad, liksom på många andra regementen, kommer före årets slut att finnas en psykolog på plats. Dessutom har förbanden utsett veteranansvariga och kontaktpersoner för de ideella organisationer som stöder vete-

raner, bland dem Soldathemmet. Rollen har förändrats. – Vårt åtagande är inte längre riktat enbart mot soldaten, utan också familjen runt honom eller henne, säger Mikael Larsson som är föreståndare för Soldathemmet i Halmstad. För förbanden är det viktigt att det finns stöd för soldaternas anhöriga. Certifieringen som Familjestödcentrum innebär bland annat anhörigträffar inför och under en utlandstjänst, nätverksbyggande och aktiviteter för hemmavarande familjer, telefonrådgivning och möjlighet till familje- och parrådgivning. Soldathemmet i Halmstad går före jul in i ett förberedelseskede inför förbandets insats i Afghanistan 2012. Då ska nätverk skapas för anhöriga.

Norska cybersoldater I Norge är nästan var tionde soldat sysselsatt med att förhindra cyberangrepp. Även om Norges cyberförsvar inte jämställs med armén eller flyget, så rör det sig om utvecklingen av en ny försvarsgren, skriver Aftenposten. Antalet anställda i norska Försvarsmaktens Informasjonsinfrastruktur (NI) har vuxit från 400 under 2009 till 1 100 i dag. Därtill kommer befattningshavare som arbetar med datasäkerhet för försvarsgrenarna. Norsk skoterburen trupp. På tio norska soldater går en cybersoldat. Foto: Torbjörn F Gustafsson/ Försvarsmakten

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 7

7

2011-11-29 13:21:46


Generalsekrete

– Leif Tyrén För Leif Tyrén började engagemanget i frivilligförsvaret med en idé om att han skulle skjuta pistol. Det ledde efter många frivilliga timmar till posten som generalsekreterare i Försvarsutbildarna. Nu går han i pension. TEXT: PER LUNQE FOTO: PER LUNQE OCH ULF HAMMARLUND

L

eif Tyrén kom med i frivilligrörelsen 1972. Vi sitter i hans rum på Karlavägen och ljudupptagaren plockas fram, jag vill inte missa Leifs nyanser som kommer på hans trygga östgötska. – Hur långt räcker den? frågar han. Svaret blir 234 timmar. Vi kan ha ett långt samtal. Det östgötska skrattet mullrar. Leif berättar om de steg som ledde in honom i Centralförbundet för Befälsutbildning och till dagens Försvarsutbildarna. Det har varit nya bud och nya förutsättningar. Leif tycker på en direkt fråga att han är en förändringsbenägen person. Något han haft nytta av när mattan ryckts bort under fötterna på förbundet. Hur var det året 1972, under ett årtionde som präglades av devalveringar, hög inflation och oljeprischocker? Då jobbade Leif på Norrköpings Hamn och upptäckte att han hade fritid. Att jobbet började en tid på dagen och tog slut en annan och att han inte förväntades arbeta övertid. Han började skjuta pistol, men fick rådet att i stället för att gå med i Norrköpings pistolskytteklubb, vända sig till stadens luftvärnsförening. Detta var förstås en av livets tillfälligheter utan vilken detta samtal inte hade förts.

När ska vi börja skjuta? Leif engagerade sig i Norrköpings Luftvärnsförening. Det var övningar och utbildningar och det passade bra eftersom han var grundutbildad luftvärnare. – Men när ska vi börja skjuta pistol? frågade han.

8

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 8

2011-11-29 13:21:49


avgående GS

kreterare i brytningstid

yrén går i pension Jodå. Pistolskyttet kom igång efter ett halvår. Men så dök ett tillfälle att bekanta sig med Ak-4:an upp och då blev det också en kväll med sjukvårdstjänst. Det blev flera kvällar med sjukvårdstjänst. Och det blev några kurser med FBU. Det blev styrelsemöte i luftvärnsföreningen inramat av kräftor. Här dök några frågetecken upp men Leif hade pärmen i väskan som rätade ut dessa. Satte fart – Då var det en som tittade upp. Han kan ju hantera en pärm. Det blir en bra sekreterare. Det blev mycket praktiskt arbete, att skriva kuvert, kallelser och protokoll. Det blev att veva stencilmaskiner. Föreningen hörde till Östanstångs FBU-förbund som täckte halva Östergötland. Förbundet hade problem med funktionärer och Leif tillfrågades om han inte kunde hoppa in som förbundssekreterare. Tillsammans med annat friskt blod i förbundets styrelse var Leif med om att sätta fart på verksamheten. Efter några år, 1982, blev Leif uppringd av Torsten Andersson, en major på I4 som arbetade med repetitionsutbildning. – Kan du hjälpa mig? frågade han. Självklart kunde Leif hjälpa till. Saken var den att en krigsförbandskurs skulle genomföras för värnpliktigt befäl i ett värnförband på Kungsängens flygplats i Norrköping. Krigsförbandskurser – De säger här på regementet att du har pengarna, fortsatte Torsten Andersson. Jaha. För det hade vi inte. Jag sa åt honom att vi skulle reda ut det, säger Leif. Leif ringde kansliet på Karlavägen och resten är historia. En framgångsrik verksamhet med krigsförbandskurser hade startat. Under ett möte på Arméstaben med Rikshemvärnschefen och frivilligavdelningen berättade Leif om verksamheten. Det ledde till ytterligare möten där Leif pratade om krigsförbandskurser. Nu talade han på chefen för Arméns idékonferens.

– Ekonomin svarar vi för från frivilligsidan, sa Leif. På våren 1984 blev Leif invald i Överstyrelsen. Han fortsatte i Östanstång och kände att han hade mycket att tillföra. Krigsförbandskurserna var en lyckad satsning. Detta var knappt 20 år innan han fick anställningen som generalsekreterare. Då började det bli ont om tid. Det var mycket resor och året har ju bara 52 veckoslut. Leif blev vice ordförande i Överstyrelsen och jag frågar honom vad som drev på att fortsätta. Leif menar att det ideella har faser. – Man kan gå med för att det finns så mycket roligt att göra. Då gör man det för sin egen skull. Men för att det ska kunna fortgå måste jag göra det för att jag tillför nytta för andra. Vill du bli generalsekreterare? Leif tycker att han är resultatorienterad och inte minst krigsförbandskurserna gjorde att han blev kvar i förbundet. Dessa kurser göt liv i verksamheten och spred sig över landet. Kontakterna blev nära med förbandscheferna. Regementena visade respekt och respons. 2002 tillfrågades Leif om han var intresserad av att bli generalsekreterare. Det är en post där det brukar sitta överstelöjtnanter och överstar. Leif var värnpliktig överfurir. Men han fick anställningen på andra kriterier. Såg du några utmaningar? – Det var att verksamheten skulle rulla på i spåret. Det var till en början lite av förvaltande. Mattan rycktes undan Men det var en roll som snart skulle förändras. Kategorin värnpliktigt befäl som förbundet levde på var på väg att avvecklas. Förbundets namn började också bli otidsenligt och varumärket FBU hade ingen större lyskraft. Ett stort arbete sattes igång för att hitta något bättre.

Det började med Leif Tyréns intresse för pistolskytte och slutade med posten som generalsekreterare i Försvarsutbildarna.

– Vi hade 300 namnförslag. Vissa var helt oanvändbara. Försvarsutbildarna var då inte med. Av en tillfällighet föreslogs det. 2004 ändrades namnet till Svenska Försvarsutbildningsförbundet, i dagligt tal Försvarsutbildarna, ett namn som inte ska förkortas. Det speglar också förbundets nya verksamhet. 2004 till 2006 började också, som Leif säger, ekonomin styras om och nu var det bra att vara en förändringsbenägen person, även om Försvarsutbildarna då som nu har god ekonomi. Vi pratade fusion – Det var flera frivilliga försvarsorganisationer som var intresserade av att ansluta sig till oss men de var också lite skräckslagna, att vi skulle äta upp dem, säger Leif. 2006 var en brytpunkt då tilldelningen av medel och uppdrag minskade. Krigsförbandens verksamhet minskade kraftigt. Nya konstellationer kom upp som förslag. Fem organisationer med Försvarsutbildarna i ledartröjan pratade fusion. – De ringde på och sa att vi klarar inte året ut. För de andra fyra organisationerna var det katastrofläge.

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 9

9

2011-11-29 13:21:49


avgående GS

När Leif Tyrén 2002 blev generalsekreterare var det bara att köra på i spåren. Men snart skulle det ändras.

10

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 10

Detta blir vår jubileumslogotype under jubileumsåret

BOKEN OM VÅRA FÖRSTA 100 ÅR

ÅR

Vi måste konsolidera oss Leif borstade av sig besvikelsen och en utredare, Björn Anderson, skulle utreda frivillighetens villkor inom försvaret. Han gjorde ytterligare en utredning med start 2008 där den bärande idén var att flera frivilligorganisationer skulle ansluta sig till en nystartad frivillig försvarsorganisation. Den landade heller inte i det önskade resultatet. – Min övertygelse är och har länge varit att förr eller senare måste det bli en ändring i frivilligheten. Den måste konsolideras. Här ser Leif olika scenarier. Ett är att frivilligorganisationerna härdar ut så länge de kan. Risken är då att de dör långsamt. – Det sättet är det sämsta att strukturrationalisera. Det andra är att man sätter sig ner och analyserar situationen för organisationerna. Det har vi gjort själva. Vi gjorde helt om. Ända fram till 2010 var det varmhållning av värnpliktiga.

Nu driver Försvarsutbildarna omfattande verksamhet med rikstäckande förbund som Kriskommunikatörerna, Fältartisterna, Tolkarna, Miljö och Hälsa med flera. Och förbundet vände upp och ner på utbildningen. Istället för att repetitionsutbilda genomförs nu grundutbildning, GU-F.

NA 100 FÖRSVARSUTBILDAR

Man kom på att ÖB Håkan Syrén skulle uppvaktas i Sälen. I samband med sälenkonferensen uppvaktades ÖB om frivilligorganisationernas oro. – Vi tyckte att vi vunnit slaget och åkte hem och Flygvapenfrivilliga tog fram ett förslag till utredningsdirektiv. När Försvarsutbildarna och de andra frivilligorganisationerna fick ett möte, inte med Håkan Syrén utan med chefen Högkvarteret, chefen Prod och chefen FRIV var tongångarna helt annorlunda. – De sa med en mun, nej, nej och nej. Statliga medel i enlighet med regelverket.

Hur är proportionen? Nya uppdragsgivare som MSB är intressanta, nyligen var Kriskommunikatörerna anlitade för att driva en stor del av mediespelet under övningen Barents Rescue i Norrbotten. – Men jämfört med Försvarsmakten kommer MSB att vara en mindre uppdragsgivare, säger Leif. Hur han ser förbundets identitet: – Svårigheten i framtiden kommer att vara att bibehålla Försvarsutbildarna som en ideell, allmännyttig, demokratisk och rikstäckande organisation med ett tillräckligt stort medlemsantal. Ungdomarna är en fråga som ofta kommer upp inom Försvarsutbildarna. Leif ser som en poäng av ungdomsverksamheten att den genererar soldater, befäl och officerare till Försvarsmakten, men frågar sig hur proportionen av satsade medel för rekrytering till Försvarsmakten ser ut. – Vi får 3.1 miljoner kronor för vår ungdomsverksamhet samtidigt som Högkvarteret lägger ner 300 miljoner på marknadsföring. Leif lämnar posten som generalsekreterare med pension och med passion för n frivilligheten i försvaret.

annons

jub.boken_v5.indd

• Dokumenterar rörelsens 100-åriga historia • Författare; den välkände militärhistorikern Lars Ericson Wolke, generallöjtnant Carl Björeman, förre generalsekreteraren Björn Orward, tidigare informationschefen Bert-Olof Lax och journalisten Per Lunqe • Utkommer i juni 2012 • Cirkapris 250:• Våra förbund kommer att få två exemplar var, men är du personligen intresserad, sänd ett mail till info@forsvarsutbildarna.se Ej bindande att köpa

1

11/24/2011

2011-11-29 13:21:52


historia

Från Landstorm till FBU Genom riksdagsbeslut 1885 och 1892 skapas förutsättningar för att organisera en landstorm utformat som ett värnpliktsuppbåd avsett för lokalförsvaret och för bevakningsuppgifter. Det kommer dock att dröja till 1904, tre år efter att indelningsverket slopats genom härordningen 1901, innan landstormen får en utformad organisation. Deltagande i övningar är frivilligt och skall bestå av skjutövningar inom det frivilliga skytteväsendet samt av kurser för landstormens befäl. Den första försökskursen för landstormsbefäl genomförs 1905 i Luleå. Efter kursen bildas den första frivilliga landstormsorganisationen, en klubb i Luleå. Text: Bert-Olof Lax

Under beredskapen 1939–1945 fick landstormen efter hand bättre och modernare utrustning . Foto: Försvarsstaben/KrA

R

edan 1909 föds tanken på att organisera de efterhand bildade landstormsföreningarna till ett riksförbund. Under de kommande åren uppstår många landstormsföreningar, ofta efter genomförda befälskurser. Befälsförhållandena inom landstormen regleras först 1911. De som tas ut till befäl är män som man anser ha yrkesvana att leda folk. Men de flesta har inte någon militär befälsutbildning. Vid en landstormskongress i Stockholm 1912, där 19 av landets 25 landstormsföreningar deltar, beslutas den 5 juli att bilda Sveriges Landstormsföreningars Centralförbund. Från detta år räknar dagens Försvarsutbildarna sin födelse. Året därpå fastställdes de första grundstadgarna. I augusti 1914, vid 1:a världskrigets utbrott, mobiliseras landstormen. Den utrustas med den trekantiga grå och blå hatten, armbindel och gevär m/96. I övrigt är utrustningen spartansk. Bristen på befälsförmåga är än mer besvärande. Efter kriget, vid 1925 års försvarsbeslut, dras de statliga medlen till landstormen in. Nedrustningen kommer att få konsekvenser som tydligt märks vid nästa mobilisering 1939. Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 11

11

2011-11-29 13:21:52


historia

Efter försvarsbeslutet 1936, förstärker Sverige försvaret mot bakgrund av utvecklingen i Centraleuropa. Intresset för landstormen och de frivilliga befälskurserna ökar. Två år senare införs obligatoriska övningar för landstormen. Riksdagsbeslutet 1936 innebär också att landstormsofficeren får en fastare ställning inom försvaret då han nu konstitueras i sin grad i stället för som tidigare förordnas. Bestämmelser för befordran till landstormsofficer regleras också. Sedan 2:a världskriget brutit ut och förstärkt försvarsberedskap anbefallts, inkallades 32 000 man ur landstormen. Armén, som mobiliserar 1939, kan nu räkna med över 1 900 landsstormsofficerare, som utbildats genom Centralförbundets försorg. Utbildningen av landstormsbefäl ökar efter 1936 års försvarsbeslut, men tillgången till utbildat befäl är trots detta för liten. I 1942 års försvarsbeslut fastslås begreppet värnpliktigt befäl. Detta täcker in officerare, underofficerare och underbefäl. Repövningar skall dessutom genomföras med jämna mellanrum. Man börjar också tillämpa den nya värnpliktslagen. Staten tar över ansvaret för utbildning till befäl, vilken skett på frivillig väg inom landstormen. Landstormsbefälen blir efterhand värnpliktiga befäl. Landstormsrörelsen får som uppgift att ansvara för en frivillig, fortsatt utbildning av värnpliktsbefälet, vilka åläggs att inom landstormen genomföra minst två kurser, varierande mellan 60 och 90 timmar. Det ska ske inom en fyraårsperiod; under den tid befälsförordnadet gäller. Om dessa kurser inte genomförs förlorar vederbörande befäl sin grad. Utöver dessa kurser, inrättas särskilda befordringskurser för värnpliktigt befäl. Centralförbundet för befälsutbildning Efter landstormens upplösning 1942 då landstormsförbanden blir en del av armén finns behov av nya grundstadgar. I juni 1943 fastställer Kungl. Maj:t grundstadgar för den nya organisationen med namnet: Centralförbundet för befälsutbildning (CFB), att gälla från och med den 1 juli detta år. I grundstadgarna bestäms att förbunden skall benämnas befälsutbildningsförbund, (Bfb), och föreningarna kallas befälsutbildningsföreningar, (Bf ). 1940 organiseras hemvärnet vars personal rekryteras bland landstormsmännen.

12

FBU under Kalla kriget I CFBs verksamhetsberättelse för 1964/65 sägs ”att den frivilliga befälsutbildningen i framtiden mer konsekvent än hittills bör inriktas på att förbereda det värnpliktiga befälet för krigsförbandsövningarna.” Det nya system av kurser som nu börjar byggas skall omfatta: kompletteringsutbildning, repetitionskurser med bl.a. befordringsutbildning och korrespondenskurser genom Försvarets brevskola. Man skapar även särskilda kurser riktade för krigsförbanden (Kfk). Den centrala kursverksamheten för enskilda medlemmar ökar också. CFB får fler och fler medlemmar under hela 70-talet, dels genom att nya organisationer tillkommer, dels genom en fortlöpande anslutning av medlemmar till FBU – främst till specialförbunden men även till FBU-förbunden. När 70-talet går ut har FBU-rörelsen ca 30 000 medlemmar. 1975 anger CA i en särskild order anvisningar för hur den frivilliga utbildningen skall bedrivas. För FBU anges: ”Den nuvarande frivilliga befälsutbildningen och ungdomsutbildningen bör öka.” Inom Armén myntas begreppet ”Krigsförbandet i centrum”. Inom FBU görs en omfattande satsning på krigsförbandskurser. Brytningstid Inom FBU-förbunden ökar antalet vuxna medlemmar fram till 1983. Ökningen beror sannolikt på den spänning, som råder i världen under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. En bidragande orsak torde också vara de ubåtsincidenter som inträffar under 80-talet. Merparten av den utbildning som genomförs i FBU-förbunden och dess föreningar är hemortsutbildning. Den centrala utbildningen på kursgårdar och kursplatser visar i slutet av tioårsperioden en ökning. Utbildningen, som kompletterar kunskaper från grund- och repetitionsutbildning, samlar liksom tidigare, flest deltagare. Dock sker en minskning av kompletteringsutbildningen i förbund och föreningar. Däremot finns en tendens att denna utbildning ökar på centrala kurser. Ledarskapsutbildningen utökas under 80-talet, förutom UGL finns fem ytterligare kurser i ledarskap. Från invasionsförsvar till insatsförsvar Den snabba utrikes- och säkerhetspolitiska utvecklingen sätter av naturliga skäl

sin prägel på de försvarsbeslut som fattas 1992, 1996 och 2000. Försvarsbeslutet 1992 innebär en minskad krigsorganisation och att antalet värnpliktiga som grundutbildas minskar. Försvarsbeslutet kan sammanfattas som att försvaret nu blir ”smalare men vassare”. I 1996 års försvarsbeslut inriktas Försvarsmakten mot att kunna anpassas till olika, i framtiden möjliga situationer. Försvarsbeslutet innebär ytterligare stora neddragningar i krigsorganisationen och därmed även i grundorganisationen. Obalans i försvarets ekonomi leder till inställda repetitionsövningar och förkortning av grundutbildningen. Stora besparingar görs inom alla områden. Den frivilliga försvarsverksamheten är, trots försvarets försämrade ekonomi, prioriterad och kan med vissa inskränkningar upprätthållas på en normal nivå. En arbetsgrupp inom FBU lämnar förslag till inriktningen av frivillig befälsutbildning inför 2000-talet. Man betonar i sin slutrapport att utbildning för krigsförbanden skall prioriteras. Arbetsgruppens olika förslag införs efterhand och påverkar CFBs verksamhet under 1990-talet. CFB sluter med CA, (Åke Sagrén) en överenskommelse, vilken innebär att den frivilliga befälsutbildningen i ännu högre grad skall anpassas till krigsförbandens behov. Med denna målsättning skall territorialförsvarsförbandens behov prioriteras. De centrala kurserna får nu en ännu klarare inriktning mot krigsförbanden. De särskilda krigsförbandskurserna är en klar inriktning mot krigsförbandens behov av utbildning. Antalet deltagare är under början av 1990-talet omkring 1 000 per år. De ständiga förändringarna av krigsorganisationen gör emellertid det svårare för förbandscheferna att genomföra krigsförbandskurser. Samtidigt deltar fler och fler hemvärnsbefäl i FBU-kurserna. Under 1990-talet utvecklas även stridskurserna och anpassas efterhand till Försvarsmaktens krav. Kurserna i ”Strid i bebyggelse” inriktas för personal krigsplacerade i stadsskyttebataljoner. När Försvarsmakten inriktas mot fredsbevarande uppgifter utomlands skapar CFB, i samverkan med SWEDINT, kurser i ”Internationella uppdrag”. n Källor: Svensk försvarsvilja del 1–2, 90-års jubileumsskriften och CFBs årsredovisningar.

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 12

2011-11-29 13:21:53


reportage

Högt mediatryck under Barents Rescue När Criscom laddar med journalister under MSBs övning Barents Rescue övas befattningshavare i Norrbotten i att hantera media. Text: Per Lunqe Foto: Ole Harald Flåten

E

tt tjugotal journalister från Criscom med vässade pennor, kameror och bandspelare under ledning av Anders Gummesson åkte runt i mobila team och jobbade i motspelets centralredaktion, radio och teveredaktioner, allt för att övade myndigheter skulle få en realistisk mediebild. Tempot under övningen var högt och tillsammans med journalister från kommunikationsbolaget Rejäl och Kalix folkhögskola producerades under två dagar 200 artiklar, 35 radio- och 2 teveinslag.

Dammbrott i Porjus För MSB som övade beredskapen i Boden, Luleå och Jokkmokk var journalisterna ett bra verktyg och MSBs Gabriella Rentsch, som ledde mediemotspelet samt planerat övningen under ett år, var mer än nöjd med journalisternas insatser. – Jag är nöjd med kvalitén på det journalisterna tog fram. Jag är också nöjd med hur alla i mediemotspelet jobbade, hur de löste problem och att journalisterna köpte det faktum att detta var en övning, säger hon. Under övningen spelades med dammbrott i Porjus och att Lule älv svämmade över. Flera olyckor följde och övade myndigheter hade inte bara att hantera dessa utan även media. För räddningstjänsten i Luleå visade det sig vara en ny erfarenhet när journalister tryckte på samtidigt som en räddningsinsats genomfördes. Men Kaj Nyström, räddningschef i Luleå, höll ihop sina brandmän, sjukvårdare och polis. Han hade även stöd av en rysk enhet eftersom övningen också var en test av myndigheter från Barentsregionen där också norska och finska aktörer var med såväl i den övade delen som i motspelet.

runt i Älvdalen. Tekniken trimmades in och flöt bra under andra övningsdagen. För de mobila teamen kulminerade övningen med en presskonferens på länsstyrelsen i Luleå. Här fick övade befattningshavare en bra möjlighet att hålla ihop informationen under trycket av taggade Criscommedlemmen Staffan Schmidt bakom ratten i ett mobilt team på journalister. väg mot en tågolycka. Som ett brev på posten gick också Criscom levererade verkligheten Trafikverket ut med varningar om höga vattenflöden i fyrkanten Piteå-ÄlvsbynUppgiften för Criscom och media var Boden-Luleå dagen efter att övningen avatt stärka illusionen av verklighet under slutats. En bro vid Nybyn var bortspolad. övningen som drevs av inspel. De initieraDetta var verklighet och underströk vad des som order eller önskemål från spelMSBs generaldirektör Helena Lindberg ledningen, önskemål från de övade eller situationsanpassade jobb som journalisterna sa kvällen före – hon såg ett mönster i att myndighetens övningar brukar följas av själva grävde fram. verkligheten. n Medieövningen drev fyra mobila team Journalister i mediemotspelet ger räddningsledaren Kaj Nyström övning i att svara på frågor samtidigt som han ska leda räddningsinsatsen.

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 13

13

2011-11-29 13:21:54


ungdom

Unni Lundgren från Försvarsutbildarna i Västernorrland och hennes kamrater bekantar sig med pulsspaningsradar.

En höjdare under kursen var att skjuta Robot 70-simulator.

Karl Hallkvist från Västanstångs ungdomsavdelning ser för första gången in i cockpit på en JAS39 Gripen.

Matat program i Halmstad Det är morgon, andra dagen. I matsalen på Luftvärnsregementet i Halmstad sitter instruktören Johan Vallström, klockan är sju och han känner livsandarna återkomma. Bredvid honom sitter två andra ungdomar från Norrtälje. Här genomförs en luftvärnskurs för ungdomar. Text och foto: Per Lunqe

– Det är fullspäckat nu, säger John Pettersson och menar då verksamheten för ungdomar i Försvarsutbildarna och Luftvärnsförbundet. – Först den här veckan, den här helgen och nästa. Mörkerorientering I dag fortsätter ungdomskursen med luftvärnsinriktning. De har ett välmatat program och kursen har kommit till stånd

mycket genom den regionala ungdomsledaren, Ulf Hammarlund och kurschefen Anders Folkesson på Försvarsmaktens tekniska skola, FMTS. De har i sin tur haft gott stöd av Hallandsgruppen och ungdomshandläggaren Ulf Gustafsson. Kvällen före har de 20 ungdomarna efter inryckning och information om luftvärnsregementet sprungit en två och en halv kilometer lång sträcka, med karta, kompass och pannlampa. Det är mörkerorientering. Alla gick i mål. Efter tapto 22:00 på logement och revelj 06:30 påföljande morgon lotsar Ulf Gustafsson dag två troppen till en lektionssal där Mathias Johansson från regementet ger en orientering om luftvärnet. Luftvärn lockar Ungdomarna är inte bara intresserade av att vara ungdomar i gröna kläder utan även av luftvärn. – du... du... Svaren ramlar in. Halmstad, Göteborg, Stockholm, Härnösand... Bra. Hela landet, summerar Mathias Johansson. Han fortsätter: koppling till För Ulf Gustafsson, ungdomshandläggare på Hallandsgruppen, var detta en pionjärkurs. Han ser fram emot fortsättningen.

14

luftvärnet? Även här får han svar: vår kompanichef är med i luftvärnet. Vår ungdomsavdelning hör till luftvärnet. Mathias presenterar sig: jobbar på en luftvärnsbataljon och han började på en radarstation. Han berättar om en KFÖ i början av hösten och om Luftvärnets stridsskola. Nu tittar och lyssnar 20 ungdomar uppmärksamt. Mathias noterar intresset och börjar prata teknik. Störutrustning är en viktig del i det nollsummespel luftvärnsstrid handlar om. – När jag pratar med er och min röst ligger på kanske 60 decibel, vad händer om jag slår på musik i en radio och den musiken ligger på 140 decibel? Frågan är förstås retorisk och ingen räcker upp handen. Det är på samma sätt med radar, fortsätter Mathias Johansson. Upptäcka och dölja är grunden i luftvärnets strid. Pionjärkurs Ungdomarna lyssnar. De är i 15–17-årsåldern och kanske har de fått upp ögonen för en spännande karriär. Här, denna vecka i Halmstad kanske ett frö har såtts. Regementschefen på Luftvärnsregementet Lennart Klevensparr prioriterar ungdomsarbetet och på Hallandsgruppen ser man också vikten av detta. – Detta är för vår del en pionjärkurs. Det är första gången vi är med och genomför en luftvärnskurs för ungdomar, säger Ulf Gustafsson.

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 14

2011-11-29 13:21:57


ungdom Han säger att ungdomsverksamheten fungerar bra i Halland och att utbildningsledarna gör sitt bästa för att det ska fortsätta. Hemvärnsungdomen i Halland har gått upp i Försvarsutbildarnas ungdomsverksamhet så nu stöttar utbildningsgruppen det arbetet. Ungdomarna får stöd genom instruktörer, fortbildning, materiel, fordon eller medel för hyrbilar och mycket mer. – Det viktigaste är att ungdomarna på den här kursen får prata med alla kategorier som jobbar på regementet. Det här är vår chans att ge dem en bra bild, säger Ulf Gustafsson. Han ser också att ungdomarna senare i valet av yrke kommer att fundera vidare. Allt är inte bara arbete. Det är mycket omkring. Trivs jag i den här staden? Kan jag skaffa boende och till vilken kostnad? Robot 70-simulator De 20 ungdomarna går i snygg kolonn till officersmässen. Där är det bara att lassa in. På faten ligger kupoler av kokosbollar, muffins och kexchoklad. En officer visar sedan runt bland mässens inventarier. Ungdomarna fortsätter till en stridsträningsanläggning. Där får de sitta i moduler och prova på pulsspaningsradar. Det som verkligen får igång pulsen är den simulator där ungdomarna kan skjuta Robot 70 mot tre jättelika skärmar. Stefan Hennius som jobbar med anläggningen nickar bifall när Johan Valström får fullträff på en helikopter som knappt syns vid en skogsrand.

20 nyfikna ungdomar fick ett välmatat program på Luftvärnsregementet.

Galtar och leoparder Kursen fortsätter med förevisning av luftvärnsregementets materiel. Och sedan kommer något verklig spännande. På Anders Folkessons arbetsplats, Försvarsmaktens tekniska skola, får de klättra runt på en JAS39 och här råder bara en begränsning, trampa inte upp på vingarna. De får simulatorflyga en SK60. Det gillar alla, inte minst Marcus Larsson från Västanstångs Försvarsutbildarungdom och Linköping. Han har suttit i simulator förr så nu går det riktigt bra. Och han har varit med i ungdomsverksamheten i ett år. – Det val jag gjorde när jag gick med är det bästa jag gjort, säger han. Han jobbar extra som kock på värdshu-

set i Gamla Linköping och kan mycket väl tänka sig att bli fältkock. Att han anmält sig till kursen i Halmstad beror på att han helt enkelt fick ett mejl och svarade på det. Han ångrar sig inte och gillar Försvarsutbildarna. – Jag har alltid varit intresserad av det militära och har fått jättebra kompisar, säger han. På den andra stationen visar Christer Selin alla fordon, från Galten till stridsvagn 122. Ungdomarna får klättra omkring lite som de själva vill. Tiden går fortare när man har roligt och snart är det tapto. n Johan Valström, ungdomsledare i Luftvärnsförbundet såg till att det var ordning och reda.

Eleverna fick på FMTS gå runt och klättra på Försvarsmaktens fordon, inte minst 122:an.

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 15

15

2011-11-29 13:22:00


personalförsörjning

Soldat på deltid i försvaret - Inte intressant för arbetsgivaren.

Tidvis anställda soldater – inget för företagen Försvarsmakten hoppas att tidvis anställda soldater ska bli attraktiva för näringslivet. Men intresset bland personalcheferna är ljumt. Text och Foto: Per Lunqe

N

är soldater som tjänstgör del av året i Försvarsmakten ska sysselsätta sig med något annat resten av året blir det mindre troligt att det då blir som anställd inom näringslivet eller någon myndighet. Försvarsutbildaren gick ut med frågor till personalchefer på sju stora företag och myndigheter. Svaren uteblev, med ett undantag. Ann Lapidus som är personalchef på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, hade svar. Men inga som skulle glädja Försvarsmaktens HR-avdelning (Human Research). ”Vi vill inte ha folk som går in i och ut ur jobbet” Ann Lapidus tycker visserligen att frågan om tidvis anställda soldater är intressant. – Och säkert ett dilemma för Försvarsmakten, säger hon. Hon gav sig tid att fundera och diskutera med sina kollegor.

16

– Men vi har inget behov av anställda med den profilen – folk som jobbar viss del av året. På FOI arbetar till största delen akademiker och Ann Lapidus tror inte att soldater har en sådan utbildning att de passar in på institutet. Det finns dock ett forskningsstöd där soldaterna skulle kunna finna arbete. – Här skulle vi inte vilja ha personer som går in i och ut ur verksamheten. De flesta arbetsuppgifterna kräver en inkörningsperiod och det gör att personer som försvinner efter ett halvår inte hunnit bli självgående och lönsamma. Enklare arbetsuppgifter har FOI lagt ut på bemanningsföretag. – Så. Tyvärr, intresset från vår sida är mycket lågt, säger Ann Lapidus. Ann Lapidus svarade på frågorna. Det gjorde inte personalcheferna på Google, IKEA, Strålsäkerhetsmyndigheten, MSB, AstraZeneka eller Ericsson trots två månaders påstötningar. IKEAS presschef Ylva Magnusson meddelade att ärendet varit uppe, men att intresse inte fanns för frågan. De tillfrågade företagen och myndigheterna har hög status bland unga och lovande arbetssökande.

FRÅGOR UTAN SVAR Vi ställde följande frågor vilka inte rönte något intresse: Försvarsmaktens (FMs) HR-chef hoppas att soldater som är anställda av FM ska finna annan sysselsättning mellan perioderna av tjänstgöring i FM. Det är studier eller anställning av företag. • Om den tidvis anställde soldaten tjänstgör halva året i FM finns det då utrymme för ditt företag (din myndighet) att anställa honom eller henne andra halvåret? • Ser du något värde i att anställa en soldat som varit eller kommer att vara ute på utlandstjänstgöring inom FM? • Vad kan han eller hon tillföra? • Ser du något problem med anställda som på deltid tjänstgör i FM? • Ser du någon poäng? • Vilken blir din policy?

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 16

2011-11-29 13:22:01


En stolthet för Kustbevakningen – KBV Poseidon.

I den rymliga styrhytten är alla funktioner dubblerade.

Kustbevakningens frontlinjefartyg Stormstyrka i byarna. Till Maritime Rescue Coordination Centre (MRCC) i Göteborg kommer nödanrop från en Very Large Crude Carrier (VLCC). Tankern British Respect på 278 000 ton på väg in till Brofjorden: maskinhaveri, strömmen utslagen, nödankrat men driver mot land. TEXT: SVANTE ULLER FOTO: KUSTBEVAKNINGEN OCH SVANTE ULLER

S

å kan situationen vara när Kustbevakningens stoltheter, kombinationsfartygen eller som det heter på engelska, multi-purpose vessel, KBV 01 Poseidon och hennes systerfartyg KBV 02 Triton och KBV 03 Amfitrite får rycka ut för att göra ett av de jobb de byggts för. Försvarsutbildarna Älvsborg gjorde ett besök ombord på m/s Poseidon för att informera sig om vilka resurser som Kustbevakningen har att sätta in inom ramen för uppdraget att rädda och hjälpa i nödsituationer. Benämningen kombinationsfartyg innebär att fartygen tjänstgör som miljö-

skydds- och övervakningsfartyg med alla de uppgifter som Kustbevakningen har i dag, till exempel sjötrafik- och miljöövervakning, gräns-, fiske-, tull- och polisiära kontroller till sjöss, berättar styrman Raymond Englund som guidar oss på däck. Att nödbogsera är en viktig uppgift men inte KBV 001-003:s huvuduppgift. Fartyget ska kunna koppla, hålla och förflytta ett havererat fartyg till skyddad plats, tills en bärgare kan ta över. Maskinist 2 Magnus Hansson, som är vår guide i maskin, framhåller att KBV 001-003, är ett kombinationsfartyg, vilket betyder att förmågan till storskalig oljeupptagning och brandbekämpning är lika viktig som bogseringsförmågan och framför allt är det oljeskyddet som man räknar som en huvuduppgift. M/s Poseidon är 81 m lång, 16 m bred och från köl till masttopp 37 m hög. Hennes deplacement är 3 760 ton. Hon har dieselelektrisk drift och det är 6 Caterpillarmotorer som producerar strömmen, som kan ge henne en fart på 16 knop men framför allt en dragkraft för bogsering på 120 ton. Detta kan jämföras med Göteborgs hamns största bogserare som har en

dragkraft på 70 ton. Trots sin storlek kan hon köras i 10 knop på en maskin och då förbrukar hon bara 150 liter diesel/imme. Raymond Englund berättar att hon är ritad i Sverige men byggd på rumänskt varv. Man har två besättningar som alternerar och man är ombord en vecka åt gången och har 155 tjänstgöringstimmar i månaden. Eftersom hon ska kunna göra hastighetsmätning och andra kontroller av olika båtar är hon utrustad med två snabbgående räddningsbåtar som på 30 sek. kan vara i sjön. Allt arbete på däck, säger Raymond, övervakas av totalt 18 kameror från bryggan. Ombord för man med sig 60 m3 vatten men om det inte skulle räcka så kan man i en egen reningsenhet producera 8 m³ dricksvatten/dygn, säger Magnus Hansson. Man har också 60 m³ tekniskt vatten med ombord, alltså vatten som inte kan användas som dricksvatten. Allting är stort, framhåller han vidare, de två propellrarna är 3 m i diameter och kan vridas 360 grader, man har ca 140 km kabel dragen ombord och använder 5 000 l smörjolja i växellådan. Av arbetsmiljö- likväl som säkerhetsskäl så är personalens kläder i naturmaterial, inga konstfibermaterial får förekomma för att undvika statisk elektricitet och skyddar om man skulle få brand ombord. För att ytterligare förstärka kompetensen har ett par i varje arbetslag en sjukvårdsutbildning motsvarande en akutsjukvårdssköterskas, för att kunna göra insatser på skadad personal samt på andra som man ska bistå som råkat ut för olycka eller blivit akutsjuka. En intressant och lärorik inblick i uppdraget för Kustbevakningens nyaste stoltheter var omdömet från alla deltagare när Tove Otterborg på förbundets vägnar tackade våra värdar för deras mycket personliga omhändertagande av oss. n Nöjda Försvarsutbildare med sina värdar.

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 17

17

2011-11-29 13:22:04


ungdom

Bra ordning och vakna elever i Umeå När Försvarsutbildarna genomför ett pilotprojekt, förberedande grundutbildning, i Umeå rullar det enligt plan. 21 elever får prova på livet i uniform. text och foto: Per Lunqe

N

ovemberdimman når ända ner till asfalten på kaserngården vid Skyddscentrum i Umeå. På denna asfalt har stolta jägarelever avlagt krigsmans erinran för drygt 30 år sedan. Nu är 21 elever här på ett pilotprojekt, Förberedande grundutbildning för frivilliga.Det är i första hand ett projekt som ska visa hur ungdomar kan testa på det gröna under några dagar och se om de passar för militärt liv. Eleverna på kaserngården hälsar Ulf Konradsson en riktigt god morgon unisont och med tryck. Här ger eleverna, som med undantag av två aldrig tidigare klätt sig i militär uniform, ett intryck av känsla för det kollektiva, att tillhöra en enhet, en kurs. Ulf Konradsson fortsätter och visiterar. Han går igenom vad som ska avhandlas under förmiddagen, värdegrund, sjukvård, knivutbildning och exercis.

Rebecca Cederström från Stockholm lägger förband på Maria Nyström, Uppsala.

Tar itu med kärnverksamheten Det börjar med Försvarsmaktens värdegrund, ett ämne som dyker upp tidigt på all utbildning för ungdomar. Carina Staaf från Svenska Lottakåren har lett flera sådana övningar. Hon visar broschyren ”Det här står Försvarsmakten för”. Och allt hon säger känns så självklart nu, sju år sedan ämnet kom upp på initiativ av dåvarande ÖB Håkan Syrén. Eleverna är nu beredda att ta itu med kärnverksamheten i det val de kan fatta inför GMU eller GU-F. På schemat är det sjukvård och grundläggande exercis, och

på eftermiddagen förevisning av sambandstjänst, stationer som visar på transportmedel och inte minst har sergeanten Christer Viltstig från Arméns jägarbataljon i Arvidsjaur ett mera praktiskt inslag. Han berättar vad jägare gör, och kanske finns någon här i Umeå på denna kurs som senare kommer att söka till hans GMU? Det tycks dock som om många känner sig kallade till jägarbataljonen men få som löper linan ut. Vid förra GMU:n i Arvidsjaur antogs ett 40-tal. Till slut blev 19 anställda. Men Christer Viltstig har åkt de 27 milen till Umeå – och det gäller för alla som förevisar sin verksamhet under dessa dagar – att de verkligen ställer upp för att visa sin del av verkligheten i Försvarsmakten. Samband Tony Johansson är ledningsbefäl vid 13:e hemvärnsbataljonen i Västerbotten. Han är avtalspersonal via FRO och han fångar kursdeltagarnas intresse för en bandvagn 206 som används för sambandstjänst. Frågorna regnar över honom om vad det innebär att jobba med samband i hemvärnet och hur man kommer dit. Han svarar. Först hemvärnssoldat. Sedan påbyggnadskurser. Och så ut på övningar och sköta radioutrustningen.

Ulf Konradsson, utbildningsledare i region Norr, var kurschef.

18

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 18

2011-11-29 13:22:06


Handen mot skärmen. Robin Nilsson, instruktör från Hemvärnet i Västerbotten rättar till hälsningshanden på Anna Lindström, Märsta.

Sergeant Christer Viltstig kom från Arméns jägarbataljon i Arvidsjaur och berättade om sin verklighet.

Anders Gustafsson, utbildningschef på Försvarsutbildarna, är med. För honom är det spännande att se hur idén faller ut. – Tankar och diskussioner dök upp för ett par år sedan. Vi hade en dialog med Frivilligavdelningen på Högkvarteret. Det skulle vara en kort kurs, lära sig hälsa, klä sig och gå i takt inför vidare utbildning på GU-F. – Vi har framför allt kontakt med Svenska Lottakåren. Efter att idén kom upp blev det lite av på stället marsch. Men så bestämde vi oss för en rekryteringshelg med i första hand våra instruktörer och Lottornas, säger Anders Gustafsson. Denna rekryteringshelg blev verklighet efter det koncept som Anders Gustafsson jobbat fram.

i tält 20 och fortsätter på morgonen och förmiddagen med skytte, överlevnad och de får en smak på jägartestet. 20 benlyft med 25 kilo på ryggen. Christer Viltstig tycker att de klarar sig riktigt bra även om det i verkliga jägarlivet är 80 benlyft. Vid lunchen på söndagen när kursen närmar sig slutet tycker Ulf Konradsson att det mesta löpt på enligt plan. Han måttar mellan tumme och pekfinger och menar att kursen är ett kostnadsmässigt effektivt sätt att rekrytera. Det blir ungefär 2 000 kronor per elev på den här kursen med 21 elever. Ulf Konradsson och hans fyra medhjälpare har skött allt från A till Ö. Rekryteringen till denna kurs har till stor del byggt på personliga kontakter. Natalie Nilsson har suttit vid telefonen och ringt. För Christer Viltstig är inställningen att även om hans jägarbataljon inte får några sökande från denna omgången så sprider den de välbekanta ringarna på vattnet. – De kommer att bära med sig en positiv bild av försvaret, säger han. n

Hemvärnet på hugget Pilotkursen tycks röna stort intresse ute bland utbildningsgrupperna. Hans Håkansson som är chef för Gotlandsgruppen är angelägen om att försöket permanentas. – Vi kommer att ha mycket stor nytta av det här. Det är en bra rekryteringsmöjlighet att på detta sätt få in unga i vår verksamhet. Rekrytering är avgörande för hemvärnet och avtappningen från nuvarande utbildningar kan vi få först om flera år. Vi måste övervintra till dess, säger Hans Håkansson. Den första dagen avslutas med en natt i skogen, eleverna sover

Tony Johansson, ledningsbefäl på 13:e hemvärnsbataljonen i Västerbotten förevisar en bandvagn 206 med radioutrustning.

Halva kursen ställer upp - ordnat och bra.

Observation och målupptäckt på Christer Viltstigs station.

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 19

19

2011-11-29 13:22:09


ungdom

Stämningsbilder från Tånga Hed.

En klassisk övning för de flesta som kommit i kontakt med militär verksamhet – handhavande av tältlykta.

Lära ledare leda Klockan är sju på morgonen en vacker septemberdag och solens strålar tränger sakta undan dimman på Tånga hed, dit jag är på väg för att följa en dag med utbildningen av ungdomsinstruktörer. TEXT OCH FOTO: GLENN ALTSTEN

T

ånga hed utanför Vårgårda är en gammal militär övningsplats. Här övade Kgl Göta Artilleriregemente (A2) mellan 1862 och 1962. Därefter har platsen använts av andra förband i västra Sverige och även av frivilligorganisationerna, oftast som förläggning medan verksamheten i övrigt har skett på närliggande Remmene skjutfält.

Teori Det är första gången som Försvarsutbildarna Älvsborg har fått förtroendet att genomföra denna kurs och man förlade den under två veckoslut, torsdag-söndag. Ett tiotal elever hade anmält sig till kursen. Efter avlämning och flagghissning började dagen med teorilektioner inomhus. Målet för kursen är att eleverna självständigt skall kunna planera, genomföra samt följa upp enstaka utbildningar/övningar inom ramen för ungdomsverksamheten. Kurschef var fk Fredrik Nilsson, Bohuslän-Dals Försvarsutbildningsförbund, med Per-Rune Andersson som medhjälpare och lt Arne Ekberg som kvartermästare. Kursen omfattade förbundskunskap, styrdokument, instruktörens roll och pedagogik, övningsplanering, uppföljning och rapportering, TU-uppgift samt fysisk träning och försvarsupplysning.

20

Kursen bestod till stor del av utbildningsmetodik såsom; ¤ problembaserad metodik ¤ upplevelsebaserad metodik ¤ förmedlad metodik, inlärningsstilar såsom; ¤ idégivare, ”varför” ¤ förklarare, ”vad är detta” ¤ prövare, ”om” ¤ sammanställare, ”hur då”. Eleverna fick lära sig olika frågeställningar, öppna, stängda/slutna och ledande frågor. Hur de besvaras och hur de kan upplevas som bra och dåliga/olämpliga frågor. Det går till exempel inte att besvara frågan ”Har du slutat slå din fru än?” med Ja eller Nej. Eleverna fick lära sig olika begrepp såsom HBI, helhetsbaserad inläsning och HBL, helhetsbaserat lärande samt grunderna i pedagogik = vetenskapen om lärande, undervisning och personlig utveckling. Lektion utomhus En stor del av tiden fick eleverna självständigt förbereda sina egna lektioner. Det kunde vara två-tre timmars förberedelse för en lektion på en timme. Fredagens första lektion var intern, d.v.s. kursledningen inklusive undertecknad var övningstrupp. Detta följdes av feedback där alla felaktigheter, och det var ganska många, kom fram, vilket eleverna själva var medvetna om. Men de var ju på kurs för att lära sig och det visade sig vid dagens andra lektion där ”skarp” övningstrupp fanns att tillgå. Det var några ungdomar från Vårgårda Försvarsungdom som välvilligt ställde upp. Denna lektion bestod dels i att göra upp eld i en tältkamin och dels att ta isär och

sätta ihop en tältlykta och därefter tända den. Det var enkla övningar för ungdomarna men syftet med lektionen var ju att öva eleverna och inte huvudsakligen att lära ungdomarna hur en tältkamin och en tältlykta fungerar. Men ingen klagade och ungdomarna uppskattade också övningen. Fokusera måttligt En intressant iakttagelse gjordes då en av eleverna med stor entusiasm och iver hade lektion med tältlyktan för tre av ungdomarna. Han stod på knä framför ungdomarna, de också knästående och var så fokuserad på sin uppgift att beskriva tältlyktans konstruktion och handhavande att han inte märkte att en fjärde ungdom infunnit sig och också ställt sig på knä bredvid de andra. Först efter fem minuter observerade eleven/instruktören till sin överraskning den fjärde ungdomen till kursledningens munterhet. Det kan löna sig att hålla lite koll på omgivningen och inte ha ett för skarpt tunnelseende. Genomgång Vid genomgången efter lektionerna med övningstrupp fick eleverna mycket bra omdömen. Det var en väsentlig skillnad mot dagens första lektion med kursledningen som övningstrupp. Alla hade tagit till sig den kritik de tidigare fått och genomförde sina lektioner utomordentligt väl. Det visade sig att de tidigare dagarnas teoretiska övningar gett ett mycket bra resultat. Kursen visade också vilken stor betydelse den har för att vi skall få välutbildade ungdomsledare och instruktörer. Det borde vara ett krav att alla genomgår denna utbildning för att få verka som ledare eller instruktör för ungdomar. n

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 20

2011-11-29 13:22:12


Överlevnad – urban miljö KARASKOGEN, MÄSTOCKA ÖVNINGSFÄLT

Sakta strilar regnet ned, men som på ett trollslag ökar styrkan till skyfall, dränker fältet och bildar glittrande sjöar på marken. Dagen är råkall. Kraftiga vindstötar driver fukten in mot kroppen som förvandlas till en drypande trasa. Text och foto: Laszlo Kovacs

K

araskogen på övningsfältet Mästocka på Hallandsåsen visar sig från sina allra sämsta sidor. Anläggningen är specialbyggd för att träna olika stridsmoment i bebyggelse och som nu vecka 38, Överlevnad – urban miljö.

Tjugotvå elever varav sex från Estland/ Tallinn och två från Holland/Rotterdam deltar i utbildningsäventyret ledd av en kompetent trio instruktörer. Praktiska övningar – dystra förhållanden Deltagarna, som är delade i två grupper, försöker göra det bekvämt och hemtrevligt i ett naket betongskal som avslutar spökstaden mot öster. Det liknar en utdömd förortskåk, med tomt gapande fönstergluggar. På insidan forsar regnvattnet in mellan takfogarna och korsdraget härjar fritt i de mörka rummen. Kampen att skydda sig är hopplöst för regnet vill aldrig ta slut, och även om plastfolier täcker några av fönsterhålen, flödar vattnet hela tiden in.

Efter första nattens vila i betonganläggningen börjar eleverna komma i gång tidigt på morgonen. I köksavdelningen puttrar dagens lunch på den ynka, tvålågiga gasspisen. Kocken Peter Jansson lagar laxgryta, kokt potatis och skär upp färsk sallad. Det råder ordning och reda på den minimala bordsytan som Peter huserar på. Framför den ena dörröppning gräver Tobias Anderson, kallad Junior, tillsammans med gruppchefen Fredrik Nilsson dräneringskanaler för vattnet tar sig över tröskeln och rinner in i ”matsalen”. Träpallen som de hittar senare löser problemet bättre och det är bara att göra om allt från början. I ett av husskeletten kämpar hollänFörsvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 21

21

2011-11-29 13:22:17


darna med att färdigställa toaletten. Christo Motz och Damy van der Waal, båda lärare i det civila, tar uppdraget på stort allvar. Sittramen spikas ihop kring den plastklädda pappbehållaren, och nu är det bara att testa. På väg tillbaka till förläggningen visar de duchen. På väggen hänger en backspegel, nedmonterad från bilvraket som finns uppställd för ”återvinning” längre bort. Det sjuder av verksamhet och trots den tristgråa himlen ser man bara glada ansikten. Dags för lunch. Matplats – Kök/skafferi – Allrum Högergruppens vardagsrum är dukat för tolv personer. Sallad och en jättetomat pryder tallrikarna och i mitten ångar laxgrytan och de kokta potatisarna. Här bänkar sig, förutom estländarna som röker sin lax över brasan, en hungrig skara, våta elever. Rummet är dragigt och i ena hörnet vadar man i en djup vattenpöl när man hämtar något från skafferiet. Sex estländare från Tallinn – tuffa arbetsmyror Umgängesspråket är engelska, och problemlösningarna bygger på samarbete. Estländarna går fram som en virvelvind, reser bastutältet och hugger ved till elden. Övriga lägger stenar kring eldstaden medan regnet gör det hela jobbigare. Men det blir också tid för avkoppling och snabbfika och förberedelser för kvällsmålet. Camilla och Maria som är köksansvariga för den andra gruppen kämpar med kvällsmaten på två pyttelågor. Det blir pannkakor. Ett antal har redan staplats på hög och jag blir bjuden. Tjocka och mättande men lite för väl svart gräddade. Bastudags. Vinden tilltar och regnet

Ett sätt att laga mat under svåra förhållanden.

22

Både svenska och utländska elever deltog i kursen.

smattrar mot tältduken. Skönt att somna från verkligheten. Två från Rotterdam – mycket observanta deltagare Till vardags lever Christo och Damy i en av Europas farligaste städer. Hit skeppas och bearbetas nästan all råolja som kontinenten behöver. Inslaget av immigranter är mycket påtagligt. Staden hyser också Hollands största moské. Risken för terrorangrepp, oroligheter och konfrontationer har redan visat sig vara påtaglig. Målet för Christo och Damy är att starta undervisning kring krishantering och att sprida överlevnadskunskap bland den yngre generationen. Allt fotograferas och antecknas. Det är Christos andra besök här. Han har tidigare i år genomgått fjällkursen, och kommer gärna med goda ideér. Damy är händig. Hans lille oljelampa gör succé och väcker beundran. Plundra bilen på allt användbart En frenetisk nedbrytning av ”återvinningsbilen” pågår för fullt. Fredrik, Junior, Damy med flera av båda grupperna tar för sig av godsakerna. Framlykta, blinkers, bilbatteri, kablage samt sittsarna formligen slits ur för hand för att tjäna som nattbelysning och sittplatser i förläggningarna. De övriga byter ut fotogenkaminerna till fast bränslekälla dvs ved. Kaminer installeras och ved hämtas. Eldstaden kräver en ständig passning men värmen är behaglig, med hög mysfaktor. Gruppuppgift. ”Gör upp en inköpslista,

baserad på tre olika postorderkataloger på en summa av tio tusen kronor. Syftet är att täcka basbehovet av utrustning på tre månader på övningsplatsen. På kvällen demonstrerar Lennart olika metoder att göra upp eld. Mest spännande är att hetta upp en ståltråd genom att gnida den ihärdigt och snabb mot spadhandtaget. Den upphettade metallen tänder sedan minikruthögen vid beröring. Regnet och kvällsmörkret smyger inte på, det rasar ned över en. Avveckling i ordnade former, avmarsch Solen strålar in genom den nakna fönstergluggen då grupperna redovisar sina lösningar. Inköpslistorna är långa och genomtänkta. Estländarna är tuffa. De tycker att det räcker långt med en kniv som alla har. Det man har byggt på tre dygn rivs och bränns på några timmar, utrustning rengörs och läggs i lådor. Materialen langas upp på lastbil. Lunchen serveras på papperstallrikar. Kursutvärderingen fylls i och klockan 13.00 är det avmarsch mot bussen som tar eleverna till Tylebäck och civilisationen. Tjugotvå taggade deltagare från tre länder och tre instruktörer samt en vattendränkt spökstad är allt som behövs för en lyckad, veckolång överlevnadskurs. Solen går i moln. Det knackar på vindrutan. Hej, det är regnet… n

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 22

2011-11-29 13:22:18


Bengt Sandström avslutade konferensen med att ge sin personliga syn på Försvarsutbildarnas framtid. Barbro Isaksson från Lottakåren.

Ungdomsrådet berättade om sin verksamhet.

HÖSTKONFERENSEN 2011

Årets evenemang ägde rum i Karlstad fredag 28:e till och med söndag 30:e oktober. Värmlandsförbundet hälsade oss konferensdeltagare med välkomstord som innehöll både humor och värme följt av smattrande trumpetfanfarer som markerade starten på höstkonferensen. Text: Tommy Jeppsson Foto: Per Klingvall

Programmet innehöll ett brett register av frågor som skulle behandlas. Försvarsutbildarnas huvuduppgifter utbildning, rekrytering och försvarsinformation var tämligen naturligt sammanlänkande för de olika ämnen som behandlades under konferensdagarna. Vår generalsekreterare Leif Tyrén, som inför sin pensionering genomförde sin sista höstkonferens, var mer framåt- än tillbakablickande och talade under konferensen mycket om vår ändrade roll. Från fokus på vidmakthållande av kunskaper och befordringsutbildning av det värnpliktiga befälet samt krigsförbandskurser till rekrytering och grundutbildning av personal för såväl frivilligorganisationerna som Försvarsmakten. Ungdomar och utbildning Närvarande medlemmar av ungdomsrådet presenterade sig och ordföranden Jörgen Fagerström framhöll rådets betydelse för att få gehör för ungdomarnas idéer och behov liksom för att bidra till rekryteringen. Ingen av de närvarande konferensdeltagarna verkade tveka över budskapet som gavs från flera talare, bland andra tillträdande generalsekreteraren Bengt Sandström, att ungdomsverksamheten är ett tydligt nuliksom framtida satsningsområde. Hemvärnets Stridsskola representerades av Marianne Hultman som berättade om de nya kurser och utbildningskoncept som

är under framtagande vid skolan. Samtliga syftande till förbättrad chefsförsörjning för hemvärnet. Barbro Isaksson som är vice förbundsordförande i Svenska Lottakåren redogjorde mycket engagerat för deras nya huvudmannaskap avseende ledarskapsutbildning och välkomnade här medverkan från bland andra Försvarsutbildarna. Örebrogruppens representant Lennart Pettersson gav en bild över ett verksamhetsfält som har mycket stor betydelse för frivilligarbetet i länet.

Vi är väl sedda Major Stefan Törngren som arbetar med frivilligfrågor i Högkvarteret hade många berömmande ord över samarbetet med Försvarsutbildarna. Han gav en eloge till vår utbildningschef Anders Gustafsson för hans positiva och engagerade ledarskap i utvecklandet av bland annat GMU och GU-F. Stefan Törngren tryckte också på betydelsen av att Försvarsutbildarna fått huvudmannaskapet för ämnet försvarsinformation, ett projekt som nu börjar konkretiseras genom en arbetsgrupp som skall presentera ett första resultat före jul. Leif Tyrén hedrades Vår avgående generalsekreterare blev föremål för många värmande ord och många gåvor från förbunds- och föreningsnivå. Många var de som ville hylla honom för hans långvariga och positiva insatser för rörelsen. Leifs år som generalsekreterare har karakteriserats av ett öppet och lyssnande ledarskap liksom ett nydanande arbete som varit en förutsättning för att Försvarsutbildarna skall vara efterfrågade i framtiden. Bidrag från konferensdeltagarna Informationschefen Per Klingvall talade över ämnena rekrytering och försvarsinformation. Två ständigt aktuella områden som är en förutsättning för att vi skall kunna verka och synas liksom bidra till att

säkerhets- och försvarsfrågorna är förankrade i det svenska samhället. Konferensdeltagarna fick tillfälle att komma med värdefulla inspel kring bland annat hur försvarsinformationen bör struktureras på utbildningsportalen. Många av dessa var av karaktären att de direkt kunde arbetas in i den tidigare nämnda arbetsgruppens underlag. Verksamhet och ekonomi Ulf Hammarlund, som är utbildningsledare i syd kunde meddela att all utbildning som planerats också genomförts. Hans kollega i norr, Ulf Konradsson, redovisade den förestående prova-på-helg för ungdomar som skulle genomföras i Umeå. Om den går det att läsa på annan plats i tidningen. Det efterlängtade tillskottet av en utbildningsledare i mitt är nu löst och Ulf Rogemar presenterade sig. Administrative chefens, Leif Gyriz, redovisning av Försvarsutbildarnas ekonomi kändes lugnande och Överstyrelsens ordförande Bertil Garpland kunde presentera anvisningar som kändes framtidsinriktade. Bengt Sandström övertar som Generalsekreterare Vår tillträdande generalsekreterare har nyttjat den senaste tiden till att sätta sig in i sin nya verksamhet. Under höstkonferensen hann han träffa representanter från förbund och föreningar och det var nog ingen deltagare som han inte hälsade på och växlade några ord med. Bengt Sandström var konferensens siste talare och hans budskap var inriktade på en framtid som onekligen innehåller en spännande blandning av utmaningar och möjligheter. Han såg som ett riktmärke för vår verksamhet att varje individ som önskar göra en aktiv insats i det svenska krishanteringssystemet skall se Försvarsutbildarna som det naturliga valet då det gäller organisationstillhörighet. n Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 23

23

2011-11-29 13:22:20


hemvärnet

Stabsutbildning för hemvärnet Hemvärnet utgör med 40 bataljoner nära hälften av Sveriges Försvarsmakt. Detta är en historisk omställning för organisationen. Förändringen innebär också ett ökat krav på förmåga och kunskap att arbeta i större förbandsenheter. Försvarsutbildarnas förbund och föreningar stödjer denna kunskapsuppbyggnad med efterfrågande kurser. Text: Johan Nyström Foto: Peter Wallenberg

K

rigsförbandsövning (KFÖ) är inte bara en övning som skall träna hemvärnsbataljonerna i väpnad strid, utan även identifiera soldaternas utbildningsbehov. Ordinarie hemvärnssoldater skall varje år genomgå 40h utbildning som motsvaras av KFÖ. Vecka 34 genomförde Södertörns bataljon sin årliga KFÖ. På övningen deltog ett flertal Förbandsinstruktörer (FbI) från Försvarsutbildarnas Kavalleri- och Jägarförbund bl.a. som stöd i bataljon- och kompanistaber samt i rollen som plutonchef. På erfarenhetsseminariet efter övningen framkom ett behov av att fördjupa kunskaperna i stabstjänst inom bataljonens kompanier. Med erfarenheterna färskt i minne och på begäran av såväl bataljons- som kompanichefer sammanställde FbI ett utbildningspaket

Utbildningen omfattade både praktiska och teoretiska moment i syfte att öka förståelsen för stabens betydelse.

som startade vecka 42 för ett av kompanierna. Styrelseordförande i Kavalleri- och Jägarförbundet (Kav-Jf ), Johan Nyström, ansvarade för att utforma en grundläggande kompanistabsutbildning och agerade som lärare under första delkursen. Hemvärnets KFÖ-vecka bör betraktas som en del av en mer omfattande utbildningsinsats som fortgår under hela utbildningsåret. KFÖ-veckan är ett värdefullt instrument som skall utnyttjas för att identifiera utbildningsbehov hos enskilda och förband. Ett utökat ansvar för Sveriges territori-

ella integritet och förmåga att verka i större förbandsenheter kräver enligt mina observationer mer utbildning än de nuvarande 40h utbildning som är obligatoriska. För tillräcklig förmåga i befattning rekommenderas upp till en månads utbildning per hemvärnssoldat inom sin befattning. För denna kompletterande utbildning kan Försvarsutbildarna göra en värdefull insats. Stabsutbildning för kompanistab Kav-Jf kommer att stödja bataljonen med stabsutbildning för kompanistaberna. Först ut var 22. kompaniet under ledning av kompanichefen Ingvar Nordqvist. Efter den inledande utbildningen kommer kompanistaben att följa upp med flera helgkurser i syfte att samträna och utveckla stabsmetodiken. Kompaniet har fått ett nytt verktyg som kommer att förändra förutsättningarna för både ledningsdelarna och plutonerna. Strävan är att staben skall fungera även mellan övningarna som förbandens ledningsinstrument. Kurspaketet, om över 30h, innehöll bl.a. utvecklingen av en stående stabsorder (SSO), grundläggande utbildning i stabsmetodik, utbildning i taktiskt bedömande av en motståndare och en orientering om Försvarsmaktens planeringsmodell PUT (planering under/utan tidspress) samt en Lägesuppfattningen i staben är viktig för att snabbt kunna tillföra resurser till plutonerna.

24

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 24

2011-11-29 13:22:21


värdegrundsutbildning. Under hösten och våren kommer staben att fortsätta med en fördjupad utbildning inom de olika områdena. Målet är att kompanistaben skall kunna utöva en bra ledning av kompaniets plutoner under KFÖ 2012. Högre kvalitet krävs i stabstjänsten Hemvärnsförbanden behöver en förbättrad kvalitet i stabstjänsten. Staben arbetar under kompani- och stabschefens ledning. Kompanistaben är kompaniets hjärna och hjärta. Staben ansvarar ytterst för att kompaniets stridskrafter har de bästa tänkbara förutsättningar för att lösa sina uppgifter. Planering av väpnad strid för över 150 människoliv tillsammans med andra samhällsviktiga uppgifter vilar i stabsmedlemmarnas händer. Alla processer vid kompaniet skall börja och sluta vid kompanistaben – planering av uppgifter som plutonerna skall lösa jämte uppföljning och kontroll – efter det att uppdraget har fullföljts. Jag vill även understryka vikten av att kompaniets stridledningsbefäl följer genomförandet i syfte att snabbt kunna omfördela ytterligare resurser, exempelvis

Kurschef Johan Nyström (t.h) och kompanichef Ingvar Nordqvist.

sjukvård, till en pågående insats. Kompanistaben är plutonernas stöd och trygghet. Nöjda deltagare Kursdeltagarna var nöjda efter den intensiva helgen: – När vi listat alla uppgifter som staben hade såg man tydligt hur mycket vi ansvarar för och hur viktiga vi är! I och med att vi skrivit alla befattningsbeskrivningar är

jag nu mer trygg i min roll/befattning. Jag vet vad som förväntas av mig och jag kan släppa uppgifter som egentligen legat på en annan funktion. Att skriva en SSO har gjort att alla i staben/stabsmedlemmar fått vara delaktiga i att skapa grunden som vi ska bygga vidare på. Vi har blivit ett team nu, säger stabsexpeditionschef Åsa Ekring, med nära 20 års tjänst inom hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna. n

Rapport från 223e plutonen KFÖ 2011

– Ett konkret exempel på Försvarsutbildarnas stöd till hemvärnet Boff, boff, boff! Tre kraftiga dunsar – från de tre stridsbåtarna av typ 90 H som landstiger – signalerar att den operativa delen av årets krigsförbandsövning har inletts. 22. skärgårdsbevakningkompaniet urlastar med fart och genomsöker ön Märsgarn som skall utgöra bas under de tre fältdygnen.

Nils är nöjd med vad plutonen har åstadkommit. Efter 12 månader av rekrytering, utbildning, övning och förberedelse tränar plutonen nu i en skarp miljö under ”realistiska förhållanden”.

Förbanden disponerar moderna stridsbåtar. Foto: Björn Kagger

Text: Johan Nyström Foto: Mikael Klein och Björn Kagger

D

en tredje plutonen som rekryterades under 2010 har som förstahandsuppgift att genomsöka Ramsholmen. Hundar, kulsprutor och radioapparater görs raskt iordning för att

transporteras vidare i skärgården. Plutonchefen Nils Östman ger några snabba direktiv till gruppcheferna som genast tar itu med uppgiften att leta rätt på eventuella obehöriga vid de militära skyddsobjekten.

Lyckad modell Plutonen är ett resultat av en riktad rekrytering bland jägarut- Kav-Jf fastställda logotyp. bildade soldater till hemvärnet. Rekryteringen har genomförts av Försvarsutbildarnas Kavalleri- och Jägarförbund (Kav-Jf ). Plutonens medlemmar har huvudsakligen sitt ursprung i kavalleriets förband. Kav-Jf

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 25

25

2011-11-29 13:22:22


hemvärnet har stöttat plutonen med utbildning i Försvarsutbildarnas regi. Det märks att utbildningsståndpunkten och fältmässigheten hos förbandet är hög. När det är dags för lunch intar plutonen spontant igelkott försvar och äter därefter i sina stridsställningar. Hela tiden bibehålls de låga ställningarna. De spanar längs horisonten och signalerar till varandra genom diskreta nickningar. Nils berättar att gruppchefer, hundförare och soldater håller hög standard. Det som saknas i plutonen är soldater med signalistkompetens. ”När vi fått in två signalister i plutonen är den komplett”, säger Nils som under hösten kommer att gå vidare mot nya uppgifter. Övningen bedrivs under fyra dygn med stegrad intensitet och ett flertal skärgårdsöar genomsöks, bevakas och försvaras. Vid stridsmomenten prövas metodiken. Den viktigaste sensorn i denna miljö är hundekipagen. De har stor uthållighet och kan spåra en ensam människa eller en tänkt angripare över stora ytor i alla

väderförhållanden. Dock vill man skydda hunden när momenten övergår i att utnyttja vapenverkan. Plutonen förfogar över fyra kulsprutor och eldkraften måste användas med förnuft så att ingen oavsedd skada sker. Därför övas tempoväxlingen mellan genomsök och strid tills grupperna behärskar tekniken. Första dygnet präglas av mobilisering och tagande av terräng under fredsförhållanden. Dygn två och tre eskaleras läget genom en angripare och plutonen får slutligen i uppgift att ta stridsställning tillsamman med kompaniets två övriga plutoner. Under hot om angrepp från subversiva grupper med landstigningsförmåga intas försvarspositioner och när mörkret lägger sig över skärgården har kompaniet bildat en komplett enhet. Samarbete som fungerar Så här långt har rekrytering och utbildning fungerat över förväntan. Intresset att tjänstgöra inom hemvärnet är stort.

Soldaterna har ett professionellt uppträdande som baseras på goda soldategenskaper och motivation. Utbildningsbakgrunden är likartad hos soldaterna, vilket har skapat förutsättning för att snabbare kunna förbereda förbandet för deras uppgifter. Hemvärnets uppgifter i marin miljö erbjuder en kvalificerad utmaning. Den enda begränsningen är budgeten samtidigt som det gäller att leva upp till soldaternas förväntan. Plutonen utgör ett konkret exempel på Försvarsutbildarnas stöd till hemvärnet. Kav-Jf utvärderar sina rekryteringsmetoder kontinuerligt. Rekryteringen kommer att fortsätta och förhoppningsvis kan Kav-jf leverera ytterligare högpresterande plutoner till hemvärnet. Under hösten sker chefsbyte i plutonen och ny plutonchef är fk Daniel M Peterson med erfarenhet från hv-undkompani. Daniel är grundutbildad på K3 och har under flera år verkat i hemvärnet. n

Hög professionalitet kännetecknar plutonen. Foto: Mikael Klein

26

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 26

2011-11-29 13:22:24


LANDET RUNT

Från pizzeria till fältkok En av tre specialkurser som genomfördes i Tylebäck en helg i oktober var Miljö och Hälsas kurs ”Instruktör Miljö och hälsoskydd”. En utbildning för hälsoinspektörer som skall jobba inom hemvärnet. Kraven för att få delta är att man är civilt utbildad miljöoch hälsoskyddsinspektör eller motsvarande. Kursen är en instruktörskurs, inriktad på preventiv medicin och miljöskydd. Eleverna skall efter kursen kunna utbilda i livsmedels-, vatten-, drivmedels- och avfallshantering vid hemvärnsförbanden.

Kursen är utvecklingsbar Intresset för kursen är stort och intagningskraven är höga. Tio elever antogs. Kursen startar med en teoridel som blandades med erfarenheter från lärare och elever, följt av grupparbeten där man övade i att utbilda varandra varvat med feedback från kursledningen. Tiden är kort – 2,5 dagar. Det fungerar, tycker kurschefen Hans Flyman, men han vill förlänga kursen till en vecka och få med mer praktiska moment, till exempel en kokgrupp där man får möjlighet att jobba skarpt. Mot grön miljö En av eleverna, Anna Ljung, tycker att kursen var lärorik. Eleverna får grunderna för att kunna förmedla den kompetens man har civilt avseende inspektion av restauranger och pizzerior – här anpassat till den militära miljön med kvartermästare och fältkok. Anna är med i hemvärnet där hon för några veckor sedan genomfört Grundutbildning för Frivilliga (GU-F). Målet är att komma med i Göteborgs CBRN-pluton där hon får möjligheten att omsätta sina nyvunna kunskaper. I denna pluton jobbar man med skydd mot kemiska, biologiska och radioaktiva vapen där även hälsoskyddet ingår.

Miljö och Hälsa inom Försvarsutbildarna utbildar för att förbättra hygienen i hemvärnets fältkök.

Text: Kay Andreasson och Fredrik Nilsson Foto: JOHAN K. PERSSON

Lär dig att möta media En viktig pusselbit för den som vill vara med och utveckla frivilligorganisationerna. Så beskriver Anders Gummesson kursen Mediarelationer. – Den kanske inte löser allt, men den hjälper till. Gummesson är mycket nöjd med helgens elever: – De har varit aktiva, vi har haft en bra blandning av elever som gett en spännande prägel, då blir det också roligt som instruktör.

besvärlig situation. Det är också bra att veta hur media arbetar och att träna sig i att både intervjua och bli intervjuad. Under ett övningsmoment filmas eleverna där en rutinerad funktionär frågar ut dem. Den intervjuade får sedan se resultatet tillsammans med gruppen och diskutera detta.

Behovet är stort Att media är viktigt är man ense om, men hur man hanterar dessa på ett bra sätt brister ofta. Under en helgkurs på Tylebäck kursgård har 14 elever tränats i Mediarelationer hos Försvarsutbildarna. Söktrycket har varit högt, kursen är eftertraktad av både elever och Försvarsmakten. Det har länge funnits ett behov av att träna personal inom detta område och så länge detta behov inte sinar kommer kursen att finnas kvar, tror kurschefen Anders Gummesson.

En elev säger sitt Ira Gustafsson är med i Bilkåren och Försvarsutbildarna och hon går kursen för andra gången. – Mediaträning behövs alltid, säger hon, det är som höjdhopp, man blir bättre om man tränar. Man är mest kritisk till sig själv menar Ira och hon säger att hon vid det filmade momentet går in i en roll, det blir lättare då. Nästa steg blir en kurs i krishantering eller kursen Public Affairs Officer.

Hantera media Eleverna får lära sig hur man skapar goda relationer till olika media och hur man sedan drar nytta av detta. En bra kontakt kan vara avgörande då man ska hantera en Erfaren lärare som drar elever: Anders Gummesson, även förbundsordförande i Criscom.

Mediaträning är som ett höjdhopp, man blir bättre om man tränar.

Framtiden I dagsläget behöver inte Criscom kämpa för att få elever till kursen, före detta elever agerar som ambassadörer och man har god hjälp av Försvarsutbildarna som sprider informationen. Tid är alltid en faktor och Anders Gummesson hade önskat att man kunde lagt in fler moment. – Ett förslag kanske hade varit att hålla i fortsättningskurser och att aktivt se till att elever som visar framfötterna får utvecklas vidare för att i sin tur bli instruktörer och agera figuranter för att träna andra. Text: Malin Magnusson Foto: Johan K. Persson

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 27

27

2011-11-29 13:22:26


Skrivarkursen lyssnar spänt på Torkel Ivarsson, lovordad föreläsare.

Spola bygdejournalistiken

LANDET RUNT

Hjälp varandra att läsa manus. Med några enkla grepp kan man höja kvalitén på artiklar i organisationstidningar och elektroniska medier. Man måste inte i detalj berätta om resor till kurser och övningar och istället för verkliga nyheter räkna upp programpunkter, meddela vad man fick till middag och avsluta med ett tack till instruktörerna. Försök istället att lyssna, observera och anteckna flitigt. Vad är det egentligen som sägs och lärs ut? Vad är nytt eller annorlunda mot tidigare? Vad kan vara så allmänt intressant att många vill läsa om det? Nyhetsträd En journalist rör sig i en skog av nyheter, där en otränad skribent inte ser några träd alls eller blundar för dem av bekvämlighetsskäl eller dolda lojaliteter i lokalsamhället. Utvägen är så kallad bygdejournalistik. Denna ”returinformation” är en svårutrotad textgenre som lever kvar sedan årtionden. Under kursen för skribenter på lokal och regional nivå, som gick i Tylebäck i oktober blev både lärare och elever ganska snabbt överens om att bygdejournalistik måste undvikas. Istället ska vi försöka jobba som proffsen, alltså skildra verkligheten som den är. Bortskämda De gamla journalistiska idealen från 1960-talet vädrades sålunda ordentligt, och kursen gav en inblick i yrkets skiftande metoder och verktyg. Fakta skaffas fram på olika sätt och i Sverige är vi bortskämda med offentlighetsprincipen som öppnar många dörrar. Det gäller bara att vara medveten om sina rättigheter, till exempel att papperen ska fram utan krångel och fördröjning. En avspänd person som får förtro-

28

ende för skribenten berättar mer än en misstänksam. En bra intervju bygger på denna enkla psykologi, avslöjade Torkel Ivarsson, som har mer än 40 år bakom sig i dagspressen. Förstör stilen Själva skrivandet är svårt att förbättra under ett par dagar, men lärarna visade hur upprepningar och mångordighet, särskrivningar och kanslisvenska kan förstöra stilen. Med andra ord måste man arbeta länge med sin text innan den ”känns som att gå i ett par väl ingångna skor” som en mediaforskare uttryckt saken. Texten ska alltså inte störa läsningen, hjärnan ska enbart notera innehållet. Överdrivet bruk av versaler, utropstecken och kursiveringar är därför en styggelse. Bästa hjälpen om man är osäker på skrivreglerna är TT-språket, som finns på nätet. Översättningar av besvärliga myndighetsord hittar vi på svarta listan, utgiven av regeringskansliets språkvårdare. Ingen skillnad Måste man skriva på ett annat sätt på de sociala medierna? Nja, koncentration är nödvändig, men för stilen är det ingen skillnad, anser lärarna. Facebook och Twitter växer mest. Deras betydelse ökar från dag till dag. De har en enorm demokratisk sprängkraft genom att internet inte går att stänga av. Opinioner mobiliseras snabbt – och dör ut lika snabbt. Tidningar på nätet kan förr än vi tror bli papperstidningarnas död. De goda journalistiken måste dock leva vidare, höll kursen med om.

Lärerteamet och bröderna Torkel (t.v) och Ulf Ivarsson. Foto: Sture Tersaeus

Förverkliga dina författardrömmar – en elevröst Under en helg i Tylebäck fick vi lära oss grunderna i skrivandets konst. De två erfarna journalisterna Ulf Ivarsson och Torkel Ivarsson guidade oss varsamt igenom ämnena som stod på schemat. Vad stod då på programmet? Olika journalistiska gener, nyheter och reportage. Hur du på bästa sätt förbereder en intervju, samt stilfrågor och fallgropar. Många bra tips och erfarenheter delades av kursdeltagarna under helgen. Vi som samlats för att finputsa våra skrivartalanger var en blandad skara med erfarenheter från både det civila och militära livet. Skrivarglöden var det inget fel på. Det som var nytt denna gång var att Försvarsutbildarna hade samordnat tre olika kurser på samma plats, mediaträning, miljö och hälsa samt en skrivarkurs. Det gjorde att vi kunde dela erfarenheter mellan kurserna och sedan ha en trevlig gemensam middag på lördagskvällen. I framtiden är visionen att boka gemensamma föredragshållare som berör alla gruppers inriktning. Jag kan varmt rekommendera skrivarsugna medlemmar att gå denna kurs. Text: Elisabet Forsman Foto: Sture Tersaeus

Kursens lärare och elever samlade efter en bra kurs.

Text: Ulf Ivarsson Foto: JOHAN K. PERSSON

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 28

2011-11-29 13:22:30


En av de stora utmaningarna som Försvarsmakten och frivilligorganisationerna står inför är att rekrytera och utbilda speciallister till hemvärnsförbanden. Speciallister kan exempelvis vara Hundförare eller sjukvårdare. I Umeå genomfördes under veckorna 37–38 en Grundläggande utbildning för 20 frivilliga som kommer att bli blivande speciallister inom hemvärnet. De tjugo blivande hemvärnssoldaterna kommer från stora delar av Sverige. Från Västerbotten kommer tio stycken, varav sju är hundförare. Hunden är en av de absolut viktigaste sensorerna som finns inom hemvärnet. Men att hitta bra hundar och hundförare är en stor utmaning eftersom det ställs höga krav på dessa ekipage. Sjukvårdarna har en viktig funktion. De som väljer att utbilda sig tilll sjukvårdare har ofta en tidigare erfarenhet. Allt ifrån sjukvårdsman under värnplikten till narkossjuksköterskor. Även ett fåtal läkare har sökt sig till hemvärnet. Efter denna introduktionsutbildning väntar en längre sjukvårdsutbildning

Tre elever som genomförde GU-F:en. På bilden syns från vänster Mathias Plane, Anna Ljung och Veronica Vartanian.

i röda korsets regi. Utbildningens längd varier utifrån tidigare kunskaper. Grundutbildningen till sjukvårdare kan variera från en vecka upp emot tio veckor Text och Foto: Johan Sjödin

Rekrytering på Bulid Den årliga satsningen på att rekrytera till ungdomsverksamheten i BohusDal löpte enligt plan. – Av 54 besökande ungdomar på Bulid blev 40 medlemmar, säger ungdomsledaren David Hassel i Uddevalla. Ungdomsledarna och ungdomarna som planerade och genomförde rekryteringen hade alla tagit tid från studier eller jobb. Det var tid som gav utdelning. De nya medlemmarna har nu kommit med i verksamheten och var nyligen med på en helg med skjututbildning. Rekryteringen som ledde fram till denna uppslutning genomfördes i ett samarbete mellan Försvarsutbildarnas ungdomsavdelning i Uddevalla och hemvärnets ungdomsavdelning i Trollhättan. – Utbildningsgruppen i BohusDal var ett bra stöd med deras ungdomshandläggare, säger David Hassel. Samarbete som ger mersmak Hemvärnsungdomen kom från Stenungssund, Trollhättan, Strömstad och Lysekil. Försvarsutbildarna i huvudsak från Uddevalla. Förra året var det första gången då gemensam sak gjordes mellan Försvarsutbildarna och hemvärnet i länet med sikte på att rekrytera ungdomar. Det gick bra och gav mersmak. – Nu har vi öppnat samarbetet och det löper på bra. Hur gick rekryteringen till? Först fick 1000-talet 15-åringar ett brev. Det följdes upp med besök på skolor, där rektorerna tyckt att det var en bra idé. – Antingen gillar de försvaret eller inte alls, säger David Hassel. Breven ledde till att 54 ungdomar hämtades med bussar från Trollhättan, Stenungssund, Lysekil, Strömstad och Bäckefors för transport till Bulid. Där dukades ett stationssystem upp. Vid en station förevisades 22-Long, Ak4 och Ak5. Vid en annan sambandsutrustning där besökarna fick prata i radio. En förläggning med tält 20 var rest. Vid en station förevisades delar av överlevnadsteknik och hur man renar vatten.

LANDET RUNT

GU-F i Umeå

En av grupperna med intresserade ungdomar anländer till rekryteringsdagen. Ungdomarna blev upphämtade genom BohusDalgruppens försorg.

En Observationsplats var byggd och ungdomarna som kommit fick krypa in och känna på fast spaning. Som avslutning genomfördes en förevisningsskjutning med lös ammunition. Text: Per Lunqe Foto: Ulla Reimers

Calle och Nathalie från Orust serverar granbarrste till Anders från BohusDalgruppen.

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 29

29

2011-11-29 13:22:34


Kurs i självinsikt

LANDET RUNT

Försvarskvinnor i Västernorrland genomförde en helg i oktober en kurs i SDI. SDI – Strength Deployment Inventory, är ett kartläggningsinstrument utvecklat av Dr Elias Porter och bygger på en teori om mellanmänskliga relationer. Teorin utgår ifrån att vårt beteende drivs av motivation och att denna motivation förändras i konflikt. SDI kan ge en förståelse för de värden och behov som ligger bakom vårt och andras beteende, och är en kurs FÖR människor och inte OM. Huvudsyftet med kursen var att ge deltagarna en ökad självinsikt och förståelse för vad som ligger bakom situationer där allt fungerar bra i möten med andra människor, och när det uppstår problem. Vår kursledare, Nina Åkerstedt, var som några av deltagarnas utvärdering uttryckte det: ”Helt suverän, går inte att ge henne något annat än toppbetyg, finns inte ord för hennes professionalitet”. Nina lotsade oss igenom kartläggningen av de värderingar som motiverar oss, våra styrkor, våra svagheter samt vad som orsakar konflikt för oss och vilka konfliktbeteenden vi använder. Kursens två dagar gav en ökad självkännedom och deltagarna fick ett bra instrument för att använda sina starka sidor för att förbättra relationer till andra människor. Text: Britt-Inger Wiklund Foto: Nina Åkerstedt

Intresse och motivation var på topp under de två kursdagarna.

Information om framtidens nationella försvar Torsdagen 28 oktober höll Försvarsutbildarna i Kalmar län tillsammans med Allmänna Försvarsföreningen i länet ett försvarsupplysningsseminarium med ställföreträdande insatschefen, generalmajor Anders Brännström. 54 personer från Försvarsutbildarna, AFF och inbjuden allmänhet deltog. Under det inledande föredraget inledde generalen med att kort beröra bakgrunden till Försvarsmaktens nuläge, det kalla krigets slut, liksom de strategiska förändringarna under senare år berördes. Huvuddelen av föreläsningen ägnades sedan åt hur Försvarsmakten är tänkt att utvecklas i

30

Föredragshållaren generalmajor Anders Brännström

framtiden, med fokus på Insatsorganisation 2014. Ett särskilt moment ägnades åt effekter av begrepp som ”strategisk time-out” och ”Afghanistandoktrinen” och följder för svensk säkerhetspolitisk analys av Georgienkriget 2008. Som ett resultat, bland annat av det senare, har ett ökat intresse igen förmärkts för det nationella försvaret. I detta sammanhang har den svenska solidaritetsförklaringen kommit att spela en betydande roll. Föredragshållaren betonade att denna även får konsekvenser för vår förmåga till nationellt försvar. Vidare informerades om att Försvarsmakten nu igen inför ledningsnivåer, där de regionala staberna främst kommer att arbeta med civil-militär samverkan på regional och lokal nivå, leda insatser med hemvärnsförband och leda den regionala säkerhetstjänsten. Förbanden kommer även att få kortare mobiliseringstider och ett nytt planverk kommer att utformas. Efter föreläsningen diskuterade de närvarande frågor som bland annat rörde sig kring volymer i de mobiliserande förbanden, kvalitet och kvantitet i olika avgörande materielsystem och olika beredskapsförmågor. Kvällen avslutades med en enkel måltid, vid vilken ytterligare diskussioner fördes, varefter deltagarna skildes åt efter en mycket intressant kväll tillsammans med generalmajor Brännström och stort tack framfördes för hans engagemang och vilja att besöka oss. Text och Foto: Patric Lindgren, Styrelseordförande i Försvarsutbildarna Kalmar län

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 30

2011-11-29 13:22:36


Försvarsutbildarna Halland deltog i KFÖ Försvarsutbildarna Halland deltog i början av oktober i KFÖ. Av över 400 deltagare deltog ungefär 100 medlemmar från Försvarsutbildarna Halland. Programmet för årets KFÖ var intensivt. Övning- I årets KFÖ i Halland deltog ca 100 meden började med skarpskjut- lemmar från Försvarsutbildarna Halland. ning med pansarskott och granatgevär på ett skjutfält. Tolv utvalda skyttar fick testa på att skjuta skarpt. På fredagen gick övningen in i skarpt läge. Lena Dahlgren, ställföreträdande plutonchef på Norra Bevakningskompaniet, var en av medlemmarna som deltog i krigsförbandsövningen. Hon anser att årets KFÖ har fungerat bra och att hon fått lära sig mycket nytt. – Det har varit väldigt roligt och vi hade en fin gemenskap under övningen. Det är också viktigt att vi har fått öva med hela plutonen, säger Lena Dahlgren. Kay Rönn som är ställföreträdande bataljonschef för Hallands hemvärn och även styrelseordförande för Försvarsutbildarna Halland, är väldigt nöjd med årets övning. – I botten är vi ett krigsförband. Det är viktigt att vi övar och utvärderar vår förmåga. Jag är mycket nöjd med årets KFÖ, säger Kay Rönn. Antalet kvinnor var underrepresenterade vid årets KFÖ. Lena Dahlgren var en av fem kvinnor vid Norra Bevakningskompaniet. Hon och Kay Rönn hoppas att fler kvinnor kommer att delta i nästa KFÖ. – Jag hoppas att vi kan rekrytera fler kvinnor. De kvinnor som har varit med i årets övning har visat framfötterna. Det är bra för förbandet att både ha kvinnor och män, säger Kay Rönn.

Det händer i förbunden 14/12 – 15/2 Region Syd

Regional utbildningskonferens

Försvarsutbildarna i Bohuslän-Dal Vinterövning (ungdom) Ting (ungdom)

Försvarsutbildarna i Halland Julavslutning (taktik)

Försvarsutbildarna i Norra Småland Vapentjänst AK4B (Fältskjutning) Ungdomsledarträff Ungdomsutbildning, vinter

28 januari

Halmstad

20–22 januari 11 februari

Uddevalla Uddevalla

14 december

Tylebäck

08 januari 28 januari 24¬25 februari

Skillingaryd Eksjö Eksjö

Region Mitt Försvarsutbildarna i Stockholm Rekryteringsdagar Högvakt Slagfjädern 4 med kursprogram för våren 2012 Vintergatan mörkerfältskjutning (öppet även för andra förbund)

Försvarsutbildarna i Södermanland Vinterkurs (ungdom) Årsstämma, 100-årsjubileum

december utkommer 15 december 29 januari

10–12 februari 24 mars

Försvarsutbildarna i Västmanland Mörkerfältskjutning

21 januari

Strängnäs Strängnäs Norberg

Region Norr Försvarsutbildarna i Norrbotten norra Vapentjänst, mörker Försvarsinformation, Finska vinter kriget Soldaten och kartan, GPS Planering vinterövning, sjukvård

13 december 15 december 19 januari 9 februari

Pajala Kiruna Vittangi Gällivare

Försvarsutbildarna i Västernorrland

Utbildningskonferens Introduktionsutbildning (ungdom)

13–14 januari 27–29 januari

Härnösand

Rikstäckande förbund Luftvärnsförbundet

Kvällslektion (ungdom) Helgövning (ungdom) Fältskjutning markmål mörker Kvällslektion (ungdom) Försvarsinformation

18 januari 27–29 januari 28 januari 15 februari februari

Norrtälje Kungsängen Stockholm Norrtälje

Text och Foto: Annicka Ericsson

Försvarsutbildaren 5/2011

Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 31

31

2011-11-29 13:22:46


POSTTIDNING

2 0 2 7 3 8 7 0

Grundläggande soldatutbildning för frivilliga (GU-F) 2012

GU-F är en obligatorisk tvåveckorsutbildning på cirka 135 timmar för de som vill tjänstgöra på specialistbefattningar i hemvärnet och som saknar militär grundutbildning sedan tidigare.

Kiruna Vecka 19-20

Boden Vecka 19-20

Kursansvariga Umeå Vecka 44-45

Försvarsutbildarna www.forsvarsutbildarna.se Flygvapenfrivilliga www.fvrf.se

Härnösand Vecka 18-20

Bilkåren www.bilkaren.se Svenska Lottakåren www.svenskalottakaren.se

Falun Vecka 23-24

Gävle Vecka 35-36 Ånn Vecka 34-35

Villingsberg Vecka 27-28

Uppsala/LSS Vecka 21-22

FAKTA: GU-F

Såtenäs Vecka 11-12

Väddö Vecka 16-17

Göteborg Vecka 16-17

Eksjö Vecka 42-43

Halmstad Vecka 12-13

Gotland Vecka 19-20

Halmstad Vecka 40-41

Halmstad Vecka 32-33

32

Ronneby Vecka 16-17 Ronneby Vecka 44-45

Revingehed Vecka 26-27

Karlskrona Vecka 39-40

Revingehed Vecka 34-35

Karlskrona Vecka 31-32

Ronneby Vecka 20-21

Försvarsutbildarna har huvudmannaskapet för utbildningen vilket innebär att de leder, samordnar och genomför den tillsammans med Svenska Lottakåren, Bilkåren och Flygvapenfrivilliga. Utbildningen kraftsamlas framför allt till vapentjänst (40 tim), sjukvård (20 tim), CBRN (10 tim) och strid (10 tim). Övriga moment är bland annat fysisk träning, soldatregler och Försvarsmaktens värdegrund. Kursen avslutas med en tillämpningsövning under cirka ett dygn som också är en kontroll av att uppsatta mål nåtts. Utbildningen är fysiskt och psykiskt ansträngande. Krav: Den sökande ska ha fyllt 18 år, vara folkbokförd i Sverige och vara svensk medborgare samt medlem i en frivillig försvarsorganisation. Utbildningen kräver god psykisk balans och god fysik. Ansökan: OBS, den sökande skickar sin ansökan till den organisation han eller hon är medlem i, efter kontroll av medlemskap skickas ansökan sedan vidare till den organisation som ansvarar för den utbildning/de utbildningar som sökts. Läs mer på www.frivilligutbildning.se

Försvarsutbildaren 5/2011 Har du flyttat eller ska du byta adress? Se till att du får ditt nummer av Försvarsutbildarna utan avbrott! Gå in

Anmäl ändrad adress!

på www.forsvarsutbildarna.se – leta upp ”Min medlemssida” och gör dina ändringar direkt på hemsidan.

Box 5034 • 102 41 Stockholm • Tel 08-587 742 00 • Fax 08-587 742 90 • www.forsvarsutbildarna.se Forsvarsutbildaren 5_2011.indd 32

2011-11-29 13:22:46


Försvarsutbildaren nr5-2011