Page 1

Posttidning B

Första Linjen är Seko Stockholms medlemstidning | #1/2020 | Årgång 7 | www.sekostockholm.se | stockholm@seko.se | www.första-linjen.se

Ledare. Vi måste sätta tryck på våra politiker och på LO för att försvara arbetsrätten.

Bok. Jakobs hyllade arbetsskildring ges nu ut på svenska.

Ledare: Karin Åkersten, s. 2

Kultur, s.14

Kamraten. Frida jobbar på SiS och är landslagsspelare i australisk fotboll. Kamraten s. 15

Reportage.

”Här finns allt som finns i ett normalt samhälle – plus krut, ammunition och vapen”

Så beskriver Thomas Klasson – som arbetar fackligt för Seko inom försvarsmakten – Livgardet i Kungsängen. Thomas visar hur en vanlig dag är för Sekos medlemmar på garnisonen. Reportage, s. 8–11

Utrikes

Fokus: Protesterna i Chile Specialuppslag om protesterna i Chile. Dessutom: intervjuar Första Linjen Seko-medlemmar som är svensk-chilienare om vad deras syn på vad orsakerna till protesterna är. Utblick, s.12–13

Den nyliberala politiken har skapat klassklyftor. Plötsligt växte motståndet fram. Det har blivit extremt dyrt, även för medelklassen.

Väg & Ban

Post

Ny rapport från Seko Infranord presenterades i riksdagen

Ville fortsätta jobba – tvingades gå i pension

– Trots att det satsas allt mer pengar på underhållet har punktligheten inte ökat och säkerheten inte blivit bättre. Det visar att systemet behöver ändras, sa rapportförfattaren Bengt Jäderholm, tidigare chef på Banverket, under mötet.

PostNord använder kryphål i kollektivavtalet för att tvinga anställda som vill fortsätta jobba efter 67 år, menar Åke Anevad, klubbordförande i Årsta och Segeltorp.

Nyheter, s. 4

Nyheter, s. 5

Kulturtips

Vård

Stadsteaterns nya scen i Husby

Missnöje med Kriminalvården

Premiärföreställningen på den nya scenen i Husby är Mizeria, baserad på ståuppkomikern Melody Farshins (bilden) debutbok om tvillingarna Aicha och Ali, i ett miljonprogramsområde någonstans i Sverige. Kultur, s. 14

Flera fackförbund, däribland Seko, är missnöjda med Kriminalvårdens hantering av inflytande på arbetsplatserna. Utrikes, s. 7

Begränsad eftersändning. Returadress: Seko Stockholm, Box 1032, 17121 Solna

Posttidning B

FOTO: JOSÉ FIGUERUA, JOHN ENGLART/CC, CAROLINE ANDERSSON/STADSTEATERN


Först

Första Linjen är Seko Stockholms medlemstidning, den utkommer minst 4 ggr per år. Ansvarig utgivare: Karin Åkersten. Redaktör: Mats Wingborg. Redaktionsråd: Linnea Garli, Charlotte Rinaldo, Stefan Granér och Karin Åkersten. Medverkande i detta nummer: José Figueroa, Linnea Garli, Monika Roll och Mats Wingborg. Grafisk form: Petter Evertsén. Tryck: Hall Media Tryck AB, 2019.

Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, 17121 Solna. Postadress: Box 1032, 171 21 Solna. Telefon: 08-454 84 00. E-post: stockholm@seko.se.

På gång l Internationella kvinnodagen – Kvinnokamp mot nedskärningarna! De nedskärningar i vården som hårdast drabbar kvinnor uppmärksammas under årets demonstrationer på Internationella kvinnodagen. Arrangör är 8 mars-kommittén som består av ett antal olika organisationer. Samling 8 mars kl 13:00 på Sergels torg för avmarsch mot Norra bantorget. l Feministiskt forum – Återuppståndelsen Efter några års frånvaro återupp-

står nu Feministiskt forum. En helg fullspäckad med seminarier. Några av titlarna: Metoo – vad hände då och vad krävs nu, Så löser vi BB-krisen och Kampen för aborträtten. Lördag den 28 mars kl 10:00 – söndag 29 mars kl 16:00 på ABF Stockholm, Sveavägen 41. l Gör om gör rätt – Protestera mot Januariavtalets orättvisor Välfärdsalliansen – ett samarbete mellan hyresgäster, fackföreningar,

välfärdsförsvarare och klimatrörelse i Stockholm – manar därför till bredast möjliga opinionsbildning för att hindra de åtgärder som hotar välfärd och trygghet för de många. Bostad en rättighet – nej till marknadshyror. Försvara anställningstryggheten. Gemensam välfärd – skatt efter bärkraft. Klimatansvar och rättvis omställning. Samling 18 april kl 14:00 på Sergels torg.

Las-utredningen. Fackets makt skulle minska.

Ledare.

Försvara Las!

I

december drog sig Seko tillsammans med bland andra Kommunal och Byggnads ur förhandlingarna med arbetsgivarorganisationerna om hur Lagen om anställningsskydd (Las) ska förändras. Detta efter att det kommit fram att förhandlingar bedrivits utan alla förbundens vetskap. Förbunden som lämnade menade att LO överträtt sitt mandat. LO beslutade ändå att fortsätta förhandlingarna. Förbunden som ville fortsätta befinner sig i majoritet. De förbund som valt att lämna förhandlingarna har däremot en majoritet av ombuden vid LOkongressen i juni och har också lämnat in motioner om att stoppa vidare förhandlingar. Förhandlingarna har nu satts på paus fram tills avtalsrörelsen är avklarad samtidigt som den offentliga utredning som tillsatts för att lägga fram förslag om förändringar i arbetsrätten ska presentera sina förslag i slutet av maj. Än så länge vet vi inte vilka ändringar som kommer föreslås. Vi kan däremot se vilka direktiv som utredningen har haft. En del av dessa handlar om att det inte ska kosta lika mycket för små företag att säga upp Nu är det personal. Enligt uppgifter som kommit ut dags att är utredningen inne på att ta bort möjligvi visar heten att ogiltigförklara uppsägningar av personliga skäl. Detta för att minska kosthur viktig naderna för arbetsgivarna vid de långa frågan om processer då sakligheten vid en uppsäganställning ska redas ut. Frågan är dock om en sådan förenklad process är förenlig med ningsatt rättssäkerheten upprätthålls. Uppsagda tryggheanställda måste kunna få sin sak ordentten är. ligt prövad. Utredningen har samtidigt i uppdrag att

Vi måste sätta tryck på våra politiker och på LO.

bevara maktbalansen på arbetsmarknaden. Därför måste den också leverera ett förlag som på något sätt väger upp urholkningar av arbetsrätten. Vad det kommer att bli kan vi än så länge bara spekulera i. Att gissa sig till vad det kommer att innebära för svensk fackföreningsrörelse om utredningen presenterar ett förslag som undergräver arbetsrätten och anställningstryggheten är däremot inte så svårt. En facklig princip är att sitta med vid förhandlingsbordet så långt som möjligt. I det här läget måste vi dock, om vi inte kan backa bandet och börja om från början, lämna förhandlingsbordet och inte göra politikens smutsiga jobb. LO borde även i den här frågan kräva av Socialdemokraterna att stå upp för sin politik och att omförhandla de delar av Januariavtalet som handlar om Las. Framförallt kan inte vi som facklig organisation bidra till en attack på oss själva. Det går inte att försvara. Nu är det dags att vi visar hur viktig frågan om anställningstryggheten är. Vi måste sätta tryck på våra politiker och på LO. På första maj tågar vi tillsammans på Stockholms gator. Låt plakaten synas med stora röda bokstäver. Låt oss fylla torget vid Norra latin med vårt budskap: SCHAS – RÖR INTE LAS! Karin Åkersten, Ordförande Seko Stockholm karin.akersten@seko.se

Livliga samtal om arbetsrätten på Kne   ARBETSRÄTT. – Nu gäller det att mobilisera mot en försämring av arbetsrätten. Ett bra initiativ är den budkavle som initierats av metallarbetare i Umeå, detta var ett av budskapen från talaren Gunnar Westin, vid Knegarpuben den 14 februari. Gunnar Westin har arbetat på PostNord och varit förtroendevald i Seko Stockholm men arbetar nu för Vänsterpartiet med fackliga frågor. Caféet vid ABF-huset var fullt när Gunnar Westin talade om arbetsrätten. Många kommer från Seko Stockholm och Byggnads, de två organisationerna finns också med bland arrangörerna. Gunnar Westin började med att förklara vad frågan handlar om. Närmare bestämd punkt 20 i januariavtalet. Där står att antalet undantag från turordningsreglerna i Las (Lagen om anställnings-

skydd) ska utökas. När en arbetsgivare idag säger upp personal ska de som senast blivit anställda gå först, men arbetsgivare i företag med högst 10 anställda får göra två undantag. Det är dessa undantag som nu ska utökas. – Även om det är svårt att sia om konsekvenserna av ytterligare undantag så tror jag inte att det är en överdrift att säga att det finns en risk för en dramatisk maktför-

skjutning till förmån för arbetsgivarsidan. Utan ”först in, sist ut”-principen, eller en försvagad sådan, minskar den fackliga förhandlingspositionen drastiskt, och det undergräver även möjligheten att komma överens om så kallade ”avtalsturlistor”, där facket låter arbetsgivaren göra undantag från turordningen i utbyte, men då i utbyte mot något som är gynnsamt för medlemmarna, såsom ersättning för studier, högre avgångsvederlag eller dylikt. Gunnar Westin konstaterade att

detta skulle leda till att facket fick mindre att säga till om. – Idag går det att frångå reglerna i Las om parterna är överens. Med fler undantag skulle arbetsgivaren kunna bestämma själv utan att behöva prata med facket. Idag kan de fackliga organisationerna exempelvis kräva ekonomisk kompensation eller att de anställda får


Aktion mot hot och våld

Seko Stockholm höll seminarium om mångfald

Den 11 december 2019 genomförde Seko Stockholm en aktion på T-centralen i Stockholm med flygbladsutdelning. Budskapet var att medlemmarnas hälsa var i fara. Det handlar om att anställda ombord på pendeltåg och tunnelbanor utsätts för sexuella trakasserier, hot och våld. Därför kräver Seko ett stopp av ensamarbete på tågen och bättre offentliga upphandlingar.

l  Seko Stockholm genomförde ett seminarium om mångfald i arbetslivet den 4 december förra året. Vid seminariet deltog bland annat Sekos förbundsjurist Carina Lindberg (bilden) som pratade om förbundets arbete mot sexuella trakasserier. Hon presenterade också Seko Sjöfolks handbok Jobba aktivt som handlar om hur facket och anställda kan agera vid kränkande

särbehandling och sexuella trakasserier. Vid seminariet medverkade även Maria Elsa Salvo från Arena Opinion. Hon betonade att en politik som skapar ekonomisk jämlikhet också bidrar till en minskad segregation. Under ytterligare en punkt talade Mats Wingborg

om högerradikala rörelser i Sverige och Europa. Vid seminariet var femton fackklubbar inom Seko Stockholm representerade, däribland Seko Polisen. Seminariet arrangerades av Sekos mångfalsgrupp. Sammankallande är Gerardo Berrios. Andra som ingår i gruppen är Sandra Lundin (posten), Natalia Espinoza (pendeln) och Jenny Johnsson (väg- och ban). Nu hoppas mångfaldsgruppen på att kunna möten på arbetsplatserna. Gruppen uppmuntrar därför intresserade klubbar att höra av sig.

Notiser. Januariavtalet l Januariavtalet är den uppgörelse som slöts mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna i januari 2019. Avtalet innebar att Centern och Liberalerna stödde en S-MP regering. I utbyte gjorde S och M en rad eftergifter, bland annat om fler undantag från turordningsreglerna, en privatisering av Arbetsförmedlingen och en uppluckring av hyresregleringen. l I maj kommer den offentliga utredning om arbetsrätten med sitt förslag. Enligt TCOs tidning Arbetsvärlden kommer den att föreslå att antalet undantag från turordningsreglerna utökas till tio oavsett företagets storlek. Samtidigt står det i januariavtalet att om parterna kommer överens om något annat så är det som ska gälla och inte vad som står i utredningen.

Gunnar Westin menar otrygga jobb handlar om många saker, däribland turordningsregler, tidsbegränsade anställningar och bemanningsjobb. FOTO: MATS WINGBORG

garpuben Med fler undantag skulle arbetsgivaren kunna bestämma själv utan att behöva prata med facket. Gunnar Westin

utbildningar om man kringgår Las, men fler undantag skulle facket inte få något inflytande. Gunnar Westin gav också en större

bild av osäkra jobb på arbetsmarknaden. Däribland pratade han om de över 700 000 som har en tidsbegränsad anställning, om deltidsarbetande som behöver jobba mer för att klara försörjningen, om bemanningsanställda och om ofrivilliga F-skattare. – Nu hotar en försämrad trygghet i arbetslivet. Istället borde tryggheten öka, exempelvis genom att de tidsbegränsade jobben blev färre. Efter Gunnar Westins anförande följde en rad inlägg från deltagare vid mötet. Flera tyckte att det var viktigt att ställa sig bakom den budkavlen mot en försämrad arbetsrätt. Mats Wingborg stockhom@seko.se

Stärkt fokus på skyddsbarriärer och skyddszoner VÄG & BAN. – Seko-klubben 210 Väg och Ban kommer att under året fokusera på arbetsmiljön och säkerheten vid arbeten som utförs bakom en skyddsbarriär, däribland på tungt trafikerade vägar, det säger klubbens arbetsmiljöansvariga Ove Skagerström.

l  Trafikarbeten sker vanligen bakom en barriär. Sådana barriärer finns också på andra ställen, som den betongbarriär som skiljer norrgående och södergående trafik efter E4. Skyddsbarriärer sätts också upp i samband med tillfälliga vägarbeten. Barriärerna kan vara av många olika slag. Bakom skyddsbarriären finns sedan en skyddszon. Ingen får beträda skyddszonen. – Det är oerhört viktigt att barriärerna och skyddszonerna är riktigt upprättade och att de efterlevs. I annat fall riskerar våra Ove Skagerström

medlemmar att råka ut för allvarliga olyckor. Vi utför arbete på alla typer av vägar inklusive motorvägar och vi befinner oss ofta nära tung trafik. Särskilt viktigt, menar Ove Ska-

gerström, är det att granska vad som har hänt när barriärerna och zonerna inte fungerar. – Det som styr det hela är trafikanordningsplanerna som ska göras på plats för att det ska bli bra. Sedan gäller det att involvera våra skyddsombud i ett tidigt skede. Våra beställare har också ett stort ansvar i denna fråga. Systemet med skyddsbarriärer och skyddszoner är en del av skyddsarbetet för dem som jobbar med schaktarbeten och vägunderhåll. Andra viktiga frågor är kvartsdamm och vibrationer, men nu sker alltså en särskild satsning för att fokusera på skyddsbarriärerna och skyddszonerna. Seko-klubben 210 Väg och Ban har totalt omkring 3 800 medlemmar. Stora arbetsgivare är bland annat Skanska, Peab och NCC.

Troligt att Telia kommer att varsla om uppsägningar TELE. Telia har inlett förhandlingar med Seko om förändringar av verksamheten. Troligen kommer Telia att lägga varsel. – Ännu vet vi inte exakt vad utgången blir, men som det ser ut nu kommer det troligen inte att bli några stora varsel utan snarare en viss justering av verksamheten. Inget går dock att utlova innan förhandlingarna är avslutade, säger Hans Gustavsson, ordförande i Teliaklubben Seko.

l  Totalt sett har Seko 1 400 medlemmar inom Telia. Seko har ett medarbetaravtal med företaget och organiserar alla yrkeskategorier. – När det gäller Stockholm är det troligt att varslen där blir färre än i övriga landet. Telia har sitt huvudkontor i Stockholm, där vill de också göra olika satsningar. Men även detta är osäkert och vi vet inget säkert innan vi i tröskat igenom alla författningar i förhandlingarna.

En sak som bidrar till osäkerheten är att Telia har verksamhet i de andra nordiska länderna. Delvis överlappar uppgifterna varandra mellan de olika länderna. – Organisatoriska förändringar i övriga Norden kan därför komma att påverka Hans Gustavsson, vilka jobb och ordförande Teliafunktioner som klubben Seko ska finnas i Sverige, säger hans Gustavsson. Dimmorna kring förändringarna kommer att skingras i början av mars. Då ska de pågående förhandlingarna vara avslutade.

FOTO: JOSÉ FIGUEROA

Fakta

Seko Stockholm satsar stort på fackliga utbildningar ORGANISATION. Seko Stockholm arrangerar för första gången på länge fackliga introduktionsutbildningar i egen regi. Tidigare år har sådana utbildningar enbart arrangerats av klubbarna eller varit tvärfackliga. Nytt för år 2020 är att även Seko Stockholm håller i utbildningar.

l  – Det handlar om endagarskurser som tar upp grundfrågor. Vi pratar om vad facket är och hur ett kollektivavtal fungerar. Alla nya medlemmar Åsa Einerstam är välkomna, men också andra anställda som är intresserade av att gå med i Seko. De som deltar tar tjänstledigt och får ersättning från Seko Stockholm i form av ett stipendium, berättar Åsa Einerstam som ansvarar för utbildningarna. Hittills är fem utbildningar inplanerade för våren, men Åsa Einerstam hoppas att det blir lika många utbildningar till hösten. – Därutöver fortsätter flera klubbar att anordna egna introduktionsutbildningar och LO-distriktet ansvarar för tvärfackliga kurser. De tvärfackliga introduktionsutbildningarna som

arrangeras av LO-distriktet hålls dessutom på fler språk än svenska. – För närvarande också på spanska, mongoliska, engelska, ryska, polska, arabiska och grekiska. Orsaken till Seko Stockholms satsning är att hela förbundet beslutat att prioritera introduktions- och medlemsutbildning under året. Förhoppningen är att det ska leda till fler medlemmar och ökad lokal medlemsaktivitet. – Jag har själv varit involverad i tidigare utbildningar och sett att många får nya insikter. Det ökar definitivt det fackliga engagemanget på arbetsplatsen, och de som gått facklig grundutbildning väljer också i högre grad att stanna kvar som medlemmar. Åsa Einerstam tillhör själv Seko Postklubb Stockholm, men arbetar fackligt på heltid.

Bakgrund

Varsel på Telia l Så sent som i somras avslutades andra förhandlingar om varsel inom Telia. Då blev 300 anställda av med jobbet. I förhandlingarna fick Seko igenom ekonomisk kompensation för dem som blev uppsagda. Då var Seko kritiskt till neddragningen och menade att en del av dem som försvann i själva verket behövdes i verksamheten.

Fakta

Introduktionsutbildningar l Introduktionsutbildningar kommer att arrangeras följande datum: 20/3, 27/3 respektive 16/4 på Solna, Skytteholmsvägen 2, 28/5 Stockholm, Barnhusgatan 6 och 4/6 Solna, Skytteholmsvägen 2. Anmälan kan göras genom att mejla till studier.stockholm@seko.se. Ange kursdatum, namn och telefonnummer. Det går också att mejla frågor om utbildningen.


4

Nyheter

Första Linjen 1/2020 sekostockholm.se

Infrastruktur. Ny rapport om hur järnvägsunderhållet kan tas tillbaka.

VÄG & BAN. – Trafikverket bör ta över järnvägsunderhållet och driva det i egen regi. Orden kommer från Bengt Jäderholm som tidigare haft ledande poster både inom Vägverket och Banverket. Uttalandet gjordes vid ett seminarium i riksdagen den 20 februari. Jäderholms förslag ligger i linje med Stefan Löfvens löfte inför valet om att staten ska ta över underhållet. l Bengt Jäderholm berättade vid seminariet i riksdagen om den drastiska förändring som genomförts av järnvägsunderhållet. – 2010 bolagiserades Banverkets produktion. Tidigare hade allt underhåll skötts av Banverket. Nu skulle allt upphandlas på en marknad. På kort tid omorganiserades underhållet. Enligt Bengt Jäderholm är det olämpligt att använda marknaden för att organisera underhållet av järnvägen. – För det första har vi bara en beställare. För det andra är antalet företag som handlas upp väldigt få. Det handlar om ett par tre företag i hela Sverige, ibland är det bara ett enda företag som får lägga anbud. Då sätts konkurrensen ur spel. också på att marknadsstyrningen ger motsägelsefulla signaler. – Företag får mer betalt per timme för att åtgärda akuta problem än för att sköta det långsiktiga unBengt Jäderholm pekade

derhållet. Det skapar incitament för att strunta i det långsiktiga. Resultatet av marknadsstyrningen är bedrövligt. – Trots att det satsas allt mer pengar på underhållet har punktligheten inte ökat och säkerheten inte blivit bättre. Det visar att systemet behöver ändras. I flera andra länder som lagt ut järn-

vägsunderhållet på entreprenad har staten tagit tillbaka underhållet till den egna organisationen. Det har blivit nödvändigt efter att underhållet eftersatts och att allt fler tåg blivit försenade. – Infranords tillgångar och skulder bör tas över av Trafikverket mot en skälig ersättning. Sedan bör all personal erbjudas anställning i Trafikverket. Infranord kan därefter likvideras. Vid seminariet deltog även Gunnar Hallert, tidigare VD för Citypendeln. Han konstaterade att Sverige förmodligen har världens mest avreglerade järnväg. – Verksamheten har blivit upp-

delad i tårtbitar där ingen håller i dirigentpinnen. Tidigare rådde samling kring att tågen skulle fram i tid. Så är det inte längre. menade att staten borde ta ett större ansvar för underhållet. – Järnvägen är som en processindustri som är utdragen i landskapet. Akuta fel borde alltid åtgärdas i egen regi. Sedan kan vissa delar av det långsiktiga underhållet köpas upp på marknaden. Även Gunnar Hallert

lovade Stefan Lövfen att järnvägsunderhållet skulle förstatligas, att Infranord skulle bli en underhållsdivision till Trafikverket och att Trafikverket skulle sluta med upphandling. Det löfte ledde till att en utredning tillsattes. Den utredningen ska vara klar den 31 mars i år och leds av LOs tidigare avtalssekreterare Erland Olausson. Även han deltog vid seminariet. Det framgick dock tydligt av Erland Olaussons föredragning att han inte tänker komma med förslag som innebär att löften kommer att bli uppfyllda. – Ett återförstatligande skulle inte lösa alla problem. Det är andra saker som är viktigare. Som att det blir en bättre koll på hela anläggningen. Det skulle leda till att man oftare såg behovs av förebyggande underhåll. Ett annat problem med ett återförstatligande skulle vara ett det skulle bli väldigt dyrt. Då måste hela systemet ställas om igen, sade Erland Olausson.

var Jörgen Lundström, före detta ordförande för Seko Förhandlingsorganisation Infranord. – Marknadsstyrningen har lett till en kraftig nedgång när det gäller utbytestakten av bland annat växlar, konstaterade Lundström. Den fjärde inledaren

Bengt Jäderholm, fd chef Banverket

Gunnar Hallert, fd vd Citypendeln

Efter inledningarna följde en debatt

Erland Olausson, regeringens utredare

Jörgen Lundström, fd ordf. Seko Infranord

Inför förra valet

Från 2002 till 2014 då Banverket inledde konkurrensutsättningen har kostnaderna för underhållet ökat från 2,8 miljarder kronor till 6 miljarder kronor. Samtidigt har punktligheten, olyckor i samband med spårarbete och större avbrott varit oförändrade eller försämrats. Citat ur rapporten Tågen ska fram

Fakta.

Rapport: Tågen ska fram l På Seko Infranords uppdrag har Bengt Jäderholm skrivit utredningen Tågen ska fram – Ett underhåll av järnvägen för ökad drift- och trafiksäkerhet. I den utvecklas kritiken av marknadisering och flera förslag beskrivs utförligt. Läs en kortversion av rapporten på Seko Infranords webbsida.

mellan politikerna Jens Holm (V), Anna-Caren Sätherberg (S), Anders Åkesson (C) och Maria Stockhaus (M). Av debattörerna var det endast Jens Holm som tydligt förespråkade att staten borde överta ansvaret för järnvägsunderhållet. Anna-Caren Sätherberg deklarerade hon och ville se stora förändringar och att vi måste få en järnväg som fungerar, men hon ville återkomma med konkreta förslag efter att hon hade sett utredningen. Anders Åkessons besked var ännu mer oklara, men även han såg fram mot att utredningen granskade olika alternativ. Moderaten Maria Stockhaus var missnöjd med utredningens direktiv och tyckte att de innehöll en osaklig kritik av marknadens (hon nämnde inte att direktiven ändrats). Hon menade att marknadsstyrning är en bra metod för att styra underhållet av järnvägen och att kritikerna svartmålar vad som har hänt. Seminariet i riksdagen arrangerades av riksdagsledamoten Jens Holm (V), Seko Infranord och Seko Stockholm. Mats Wingborg stockhom@seko.se

FOTO: INFRANORD

Seko Infranord vill förstatliga järnvägsunderhållet


Nyheter

Första Linjen 1/2020 sekostockholm.se

5

FOTO: IDA KARLSSON

Tvångspensionering. Anställda får inte fortsätta arbeta efter 67 år.

Ville jobba ett år till – tvingades sluta POST. Seth Gestelius tvingades sluta på sin 67-årsdag – trots de nya reglerna om rätten att jobba till 68. Efter över 40 år på Posten sades han upp. ”Jag har varit där sedan 1974 och har inte en enda prick på mig”.

”PostNord använder kryphål i kollektivavtal” POST. Sedan den 1 januari har den som vill rätt att jobba vidare till 68. Men inte de som är anställda av PostNord i Årsta. De sägs upp i förtid. l – Jag anser att de åldersdiskriminerar, säger Åke Anevad, ordförande för klubben på Årsta brevterminal och Segeltorp paketterminal. Enligt honom är PostNord det enda bolaget som gjort så här. De nya reglerna innebär att arbetsgivaren inte längre kan säga upp anställningen bara för att någon fyllt 67 – om personen själv vill fortsätta jobba. – Men hos PostNord verkar det inte gälla. Företaget har hittat ett kryphål, säger Åke Anevad. PostNord driver det företag som svenska staten äger men motarbetar aktivt riksdagens nya beslut och vilja att alla ska jobba längre, anser Sekos representanter. Årsta postterminal ville jobba vidare till de fyllde 68. – De var förhoppningsfulla. De ville gärna jobba lite längre för penFem medarbetare vid

Ett tydligt exempel på åldersdiskriminering. FOTO: ERIK ARDELIUS

sionens skull, eftersom den är låg, förklarar Åke Anevad. Men så tog riksdagsledamöter beslut i socialförsäkringsutskottet att kollektivavtal kortare än fyra år skulle gälla över den nya lagen. mellan PostNord och de fackliga organisationerna står det att 67 år är högsta pensionsålder. Det skrevs för tre år sedan innan beslutet togs om övergångsregler som skulle ställa kollektivavtalet över lagen. Arbetsgivaren insisterade på att skriva ut ålder i kollektivavtalet. Det var ingen som tänkte på att det kunde ställa till det. – I avtalet står att anställningen upphör utan varsel om inte chefen och den anställde kommer överens om annat. Nu utnyttjar Posten det här, att det står i kollektivavtalet. Det tycker jag är att luras så att man tar i från tårna, säger Åke Anevad. I kollektivavtalet

Åke Anevad, klubbordförande

Fakta.

Nya regler från årsskiftet l Från och med 1 januari 2020 ska alla som vill ha rätt att vara kvar på jobbet till 68 års ålder, och från 2023 höjs den så kallade Las-åldern till 69. Beslutet fattades av riksdagen den 18 juni 2019.

november förra året som terminalchefen i Årsta hade fått höra från personalavdelningen att de som skulle fylla 67 skulle sägas upp. Han hade fått order av sina högre chefer, berättar Åke Anevad. – Alla de berörda är väldigt upprörda. Flera av dem har jobbat för Posten i över 30 år, säger han. Åke Anevad har lagt fram ett förslag till terminalchefen i Årsta om att de fem personerna ska få fortsätta, men att de ska jobba på natten då behovet av personal är som störst. – Det skulle vara en kompromiss. Men vi får bara höra att det är avtalet som gäller. Det var i slutet av

Annemarie Gardshol, koncernchef på PostNord för en kommentar. Hon meddelar att hon befinner sig på resa och inte kan medverka. Bolagets pressavdelning skickar ett svar där de hänvisar till de övergångsregler som regeringen beslutat om och till gällande kollektivavtal. Första Linjen har sökt

Ida Karlsson stockhom@seko.se

PostNord – konkurs, omställning eller förstatligande l  Flera medier har under början av 2020 hävdat att PostNord hotas av konkurs. I ett pressmeddelande hävdar dock företagsledningen att uppgifterna är alarmistiska, överdrivna och felaktiga. Även Johan Lindholm, ordförande i Seko Posten, har invändningar mot det budskap som spritts i media: – Att utvecklingen med minskade brevvolymer är problematisk är ingen nyhet, det kommer sannolikt att leda till stora förändringar de kommande åren.

l  Dagen före julafton blev han inkallad till terminalchefen på Årsta brevterminal som sa att han skulle bli tvungen att sluta. Precis före nyår ringde samma chef och sa att han var uppsagd. – Jag blev deprimerad. Det kom så plötsligt. Det hade gått ett rykte på golvet om att han skulle sägas upp och arbetsgivaren hade tagit in nya som skulle läras upp. – En kollega sa i förbifarten ”du ska ju gå i pension”. Jag tog det först som ett skämt. Produktionschefen hade pratat med kollegorna men inte med mig, berättar han. Seth Gestelius vädjade till terminalchefen om att få jobba fram till april i alla fall, men fick inget gehör för det. Han förlorade i ett slag den inkomst som han bland annat skulle använda för att betala av en skuld och komma på fötter igen.

Men vägen till en konkurs är lång och bygger på ett scenario där inga åtgärder vidtas, säger Johan Lindholm (bilden). Ytterligare en reaktion kommer från författaren och debattören Göran Greider. Apropå ryktena om att PostNord hotas av konkurs skriver han i tidningen ETC att PostNord blev ett fantastiskt, och för svenska staten oerhört dyrt, aprilskämt. Greider föreslår därför att PostNord förstatligas.

Redan för ett och ett halvt år sedan fick han höra om

riksdagsförslaget och rätten att jobba till 68. Han visste redan då att han inte ville gå i pension vid 67. Sedan 2000 har han jobbat natt med brevsortering på Årsta brevterminal, ibland mellan kvart i tio på kvällen till halv åtta på morgonen. Schemat har blivit sämre. Det är tunga pass som sliter på kroppen, men han har ändå trivts med att hålla igång. Den sociala biten av jobbet har varit viktig. Det ganska monotona arbetet beskriver han som nästan meditativt. – Att gå och vara ledig är ingenting för mig. Jag vill ha något att göra i stället för att sitta hemma framför tv:n. Kjell Björklund som är terminalchef på Årsta brev-

terminal vill inte kommenterar enskilda personalärenden. Han hänvisar till kollektivavtalet som skrevs för tre år sedan och som gäller fram till den sista juli i år. I avtalet står den gamla åldern – att en anställning ska upphöra vid 67 års ålder. Enligt avtalet får de som fyller 67 efter den första augusti däremot jobba kvar till 68, enligt PostNords tolkning. – Det känns för jävligt. Vi är så få och jag har jobbat så länge i företaget. Det kommer in nytt folk hela tiden, som ska ringas in. Många orkar inte med arbetet utan slutar. Hur ska det hålla i längden? undrar Seth Gestelius. Sista dagen när han skulle bli avtackad gick han

inte dit. – Jag kände mig inte uppskattad. Jag gick ut med mina arbetskamrater i stället. Hans födelsedag, den sista januari, blev den sista arbetsdagen på det företag han arbetat på i över 40 år. Samma månad höjdes den officiella åldersgränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning, från 67 till 68 år. – Jag tycker att det är märkligt att ett företag som PostNord, som ägs av staten, inte följer riksdagens beslut, säger Seth Gestelius. Ida Karlsson stockhom@seko.se


6

Nyheter

Första Linjen 1/2020 sekostockholm.se

Tåg.

MTR. Anställda vittnar om försämrade arbetsmiljö och villkor.

Lokförare i Stockholm har sagt nej till ett första förslag om flexibelt schema

Ilskan är stor. Ett bevis för det är att så många kom till mötet i ABFhuset.

TRAFIK. SJ har flaggat för att arbetsschemat för personalen bör bli mer flexibelt och kunna ändras med kort varsel. Idag har de anställda scheman styrda av fasta gruppnycklar med fridagsplaner som sträcker sig över hela året.

Den 3 december förra året och den 2 januari i år

diskuterades underlagen från arbetsgivaren vid fem olika medlemsmöten som Seko Lokförarna SJ Stockholm/Hagalund höll med systerklubben SJ Trafik. Medlemmarna beslöt att säga nej till förslagen. Därefter har inte mycket hänt. Arbetsgivarna har, såvitt man på klubbnivå känner till, ännu inte kallat till några förhandlingar om ändringar av schemaplaneringen. Däremot har klubbarna inom förhandlingsorganisationen Seko SJ fattat beslut om att man trots allt är beredda att inleda formella förhandlingar i frågan. Rasmus Holmberg tror att en orsak till arbetsgivarens framstöt är att man vill anpassa sig mer efter efterfrågan. – En plan är förmodligen att öka trafiken på helger och fredagskvällar, vilket också Almega hade med i sina avtalskrav redan i avtalsrörelsen 2017. De kan komma att kräva en förändring av de anställdas scheman. Men motiven från arbetsgivaren är inte tydligt uttalade. Om schemaplaneringen ska ändras enligt arbets-

givarens förslag så behöver man lyfta ur bilaga 2, som handlar om schemaläggning och delgivning av tjänst, i gällande avtal. Detta kan fackklubbarna motsätta sig. – Vår utgångspunkt är samtidigt att vi är beredda att förhandla, men vi kommer inte godta förändringar som leder till rena försämringar för medlemmarna. De exakta formuleringarna i överenskommelserna är också mycket viktiga. Vår erfarenhet är att arbetsgivaren ofta gör väldigt vidlyftiga tolkningar av avtalstexterna. Vad kommer då att hända om förhandlingarna strandar, men om arbetsgivaren trotsar det fackliga motståndet och driver igenom ett förslag liknande det som skickats ut? – SJ bestämmer till stora delar själva om de vill köra över de fackliga organisationerna. Men de kan ändå inte helt och hållet genomföra förändringarna. Orsaken är att de tänkta schemagrupperna inte håller sig inom gällande avtalsgränser. En överkörning skulle inte heller gagna någon part. – En annan variant är att arbetsgivaren väljer att göra justeringar inom ramarna för det nuvarande avtalet, säger Rasmus Holmberg. Mats Wingborg stockhom@seko.se

FOTO: KASPER DUDZIK

l  – Ännu är mycket oklart. Men våra medlemmar är misstänksamma och har sagt nej till det första förslag som skickats ut av arbetsgivaren, säger Rasmus Holmberg, ordförande i klubben Seko Lokförare SJ Stockholm/Hagalund. Arbetsgivarnas vill ändra i schemat enligt den modell som kallas IVU/Rapid. Tanken är att de anställda ska delas in i fem schemagrupper. I dessa ska de bara får reda på det exakta schemat en månad i förväg och fridagarna i bästa fall tre månader i förväg. Dessutom skulle en av de fem grupperna vara ännu mer flexibel. Där skulle anställda kunna få besked om arbetstider med en dags varsel. Gruppen skulle delvis fungera som en vikariegrupp där personal skulle hoppa in för dem som är sjukskrivna eller om förseningar gör att den avtalsenliga nattvilan spricker så kollegor inte kan arbeta sina utlagda arbetspass.

Rainer Andersson

Kraftig protest mot usla villkor inom MTR TRAFIK. Anställda inom pendeltrafiken riktar hård kritik mot MTR. Vid ett möte i ABF-huset den 30 januari, där alla yrkesgrupper fanns med, antogs ett skarpt uttalande av ett hundratal anställda. – Många mår dåligt och är upprörda, säger Rainer Andersson, aktiv i Pendelklubben. l Temat för mötet i ABF-huset var Nu får det vara nog. Det handlar om allt från förnedrande toalettpausregler till ökad stress, kränkningar av fackliga rättigheter och att företaget uppmuntrar angiveri och skvaller. En konkret fråga handlar om MTR:s utropsrutiner. Utropen ska göras när tågen är i tid i syfte att passagerarna ska förstå att tågen går punktligt. Men, hävdar anställda, utropen ska göras även om tågen är upp till tre minuter förse-

arbetar drygt 20–25 procent av oss, medan andra sover eller är på väg att lägga sig. Därtill är det långt för många till ABF-huset då vi bor över hela länet. Rainer Andersson

nade. Detta skapar missnöje hos resenärerna, något som förr eller senare går ut över de anställda. som MTR tog över ansvaret för drift och underhåll av Stockholms pendeltåg. Därefter har villkor och arbetsmiljö försämrats, menar många anställda. – Ilskan är stor. Ett bevis för det är att så många kom till mötet i ABF-huset, säger Rainer Andersson. Oavsett tidpunkt på dygnet Det var i december 2016

antogs ett uttalande (se nedan) riktat till Trafiknämnden i region Stockholm. En kopia skickades till MTR:s ledning. Ett nytt möte är planerat till den 4 mars, även det ska hållas i ABF-huset. Initiativet till det första mötet togs av ett antal anställda. Det var alltså inte Pendelklubben som arrangerade mötet, trots att initiativtagarna är aktiva i klubben. – En orsak var att vi ville nå alla yrkesgrupper och även de som inte är fackligt organiserade. Vid nästa möte i mars kommer däremot de fackliga organisationerna att vara formellt inbjudna. Vid mötet i ABF-huset

Uttalande: Nu får det vara nog! l  Drygt 100 anställda inom pendeltrafiken har i dag samlats till möte då vi har fått nog! Alla yrken är representerade: förare, reparatörer, städare, tåg-, stations- och kundservicevärdar. Trafiknämnden, ansvarig för kollektivtrafiken i länet, kan inte längre blunda för fakta. Därför vänder vi oss till Er med en inbjudan till ett möte med oss anställda inom pendeln. Efter tre år med MTR kan vi konstatera att trivseln på vår arbetsplats aldrig har varit sämre. Då har vi erfarenhet som sträcker sig 40 år bakåt i tiden. Vår samlade yrkeserfarenhet är bortåt tusen år. Vad vi upplever är en organisation i fritt fall och vi ser ingen ljusning. Om Trafiknämnden vill ha en entreprenör på pendeln som trampar på fackliga rättigheter, som vet hur man kringgår SL:s kvalitetsmätningar (Insta) och bygger verksamheten på ständig personalbrist. Då har Ni rätt entreprenör på rätt

plats! Men om det inte är i linje med Era förväntningar är det dags att notera en omfattande personalflykt de tre sista åren. Sinande yrkeserfarenhet är dock inget som bekymrar MTR, som ännu inte insett att det är järnvägstrafik och inte tunnelbana vi bedriver. MTR lade ett så lågt anbud på pendelverksamheten att man inte ens hade råd med pepparkakor åt oss som arbetade julhelgen. Svångrem är vår vardag. MTR ville till varje pris ha pendeln som skyltfönster inför andra hägrande affärer och nu ser vi följden av en ”pendeltrafik i världsklass”. Det är lågbudget över hela linjen och det gäller även ett ständigt havererande IT-system, vilket inte är acceptabelt när säkerheten sägs stå i centrum. I Bålsta fungerar varken mobiler eller datorer. Personalbrist leder till nekad ledighet och höga sjuktal. Återkommande lönefel leder till slutsatsen att det är satt i system. Chefer byts hela tiden ut. Angiveri/skvaller uppmuntras och ingen ska känna sig

trygg i sin anställning. Denna företagskultur passar möjligen i en diktatur men inte arbetsmarknaden i Sverige. Tåg i trafik går före nödvändigt underhåll, vinst före säkerhet. Stressen och den psykosociala arbetsmiljön hos reparatörer och städare är under all kritik och det stöd som behövs för utveckling och höjd kvalité uteblir. Ledningsgruppen diskuterar hellre muslimers religionsutövning på arbetsplatsen än chefer som köper tjänster från egna konsultföretag. Då saknas inte pengar. Vi har nya pendeltåg vars skyltsystem är satt ur funktion. Förnedrande toalettpausregler för stationsvärdar och utropsinstruktioner som ingen resenär snart orkar höra, allt för att höja Nöjd Kund Index. Men nöjda resenärer uppnås inte med missnöjd personal. Listan kan göras lång. Men det kanske räcker för att Trafiknämnden ska inse allvaret? Därför bjuder vi in till möte där även våra fackliga organisationer är med. Uttalande antaget av anställda vid MTR vid mötet i ABF-huset den 30 januari.


Nyheter

Första Linjen 1/2020 sekostockholm.se

Avtal.

FOTO: IP-ONLY

Fått nog. Seko och flera andra fackförbund säger upp samarbetsavtalet.

7

Storslam för anställda efter facklig seger vid företaget IP-Only

Flera fackförbund, däribland Seko, är missnöjda med Kriminalvårdens hantering av inflytande på arbetsplatserna. Därför har de fackliga organisationerna sagt upp samarbetsavtalet med arbetsgivaren. l  En avsikt med samverkansavtal är att facken ska komma in tidigare i olika processer och kunna ge förslag till förändringar. Orsaken till att fackförbunden nu har sagt upp avtalet är att de upplever att någon samverkan inte finns centralt. – Arbetsgivaren har inte skött sin del av avtalet, säger Mattias Reinholdsson, vid Sekos klubb på Kronobergshäktet. Ylva Borelid, regional samordnare, Seko, region Stockholm, instämmer. – De har inte gått oss till mötes. Vi har tvistat mycket de senaste åren. Vi upplever att arbetsgivaren gör sina egna tolkningar av våra kollektivavtal. dragit ned på antalet centrala samverkansmöten där de träffar fackliga företrädare. När det inte är så täta träffar når inte information om förändringar ut så snabbt. Facken menar att mycket av syftet med samverkan då går förlorat. Arbetsgivaren har också gjort det svårt för anställda att gå på arbetsplatsträffar för att schemat ser ut som det gör. – De vill inte betala övertid. Det Arbetsgivaren har

handlar om att de inte vill lägga pengar på det, säger Mattias Reinholdsson. De fackliga organisationerna har föreslagit att personal som kommer in på ledig tid för att vara med på en arbetsplatsträff ska kunna kompenseras för det. Facken har också lagt fram andra för-

slag som de inte fått gehör för. Bland annat att det ska finnas en regel för att utvecklingssamtalen ska ske senast sista mars varje år. På vissa arbetsplatser finns det problem med att utvecklingssamtalet kommer väldigt tätt inpå löneförhandlingen. Då blir det svårt för den anställde att kunna göra förbättringar. Ylva Borelid förklarar att facken har tröttnat på sättet de blir behandlade på. Även om det i region Stockholm varit ett ganska bra samverkansklimat har det inte fungerat på central nivå. – Arbetsgivaren tar inte tillvara på fackliga synpunkter. Det är väldigt tråkigt att en så stor myndighet som Kriminalvården inte lyckas ha kvar ett samverkansavtal så att personal kan vara med och påverka i ett tidigt skede. Vår uppfattning är att samverkan ska byggas nerifrån individen och uppåt, säger hon.

kommer att gå ut den 19 mars. Sedan är det åter lagen om medbestämmanderätt i arbetslivet, MBL som gäller. – Det innebär att allt blir mycket mer formellt. Då måste du göra en skriftlig begäran för alla saker du vill diskutera, säger Mattias Reinholdsson. Första Linjen har sökt Kriminalvårdens tillförordnade generaldirektör Stefan Strömberg för att fråga hur han ser på att samverkansavtalet sagts upp, men han har inte svarat. Minna Forsblom, tillförordnad HR-direktör, svarar i hans ställe. – Vi tycker att det är olyckligt att facken sagt upp samverkansavtalet. Vi delar inte riktigt bilden av att samverkan inte funnits centralt. Det har hänt att vi på arbetsgivarsidan missat att informera eller samverka i ett tidigt skede men vi tycker inte att bristerna varit så stora att vi inte kunnat behålla det befintliga avtalet, säger hon. Samverkansavtalet

Ylva Borelid, regional samordnare, Seko, region Stockholm

Minna Forsblom, tillförordnad HR-direktör

Ida Karlsson stockholm@seko.se

Fakta.

Samverkansavtal l Samverkan handlar om att arbetstagare och arbetsgivare tillsammans ska utveckla verksamheten. Samverkansavtalet som fackförbunden Seko, Saco, ST, Ledarna och Vårdförbundet nu sagt upp har sedan 1999 till stora delar ersatt lagen om medbestämmanderätt i arbetslivet, MBL. Genom avtalet har formella MBL-förhandlingar mellan fackliga företrädare och arbetsgivaren ersatts av informella samverkansgrupper med syftet att arbetsgivaren frivilligt ska öka informationen till de anställda om planerade förändringar. Enskilda medarbetare har kunnat ta frågor vidare uppåt i organisationen när de inte fått gehör lokalt.

FOTO: ANNA LEDIN WIRÉN

Fackligt missnöje med Kriminalvården

TELE. Efter flera förhandlingar blev Seko och företaget IP-Only överens om en ersättning på 50 000 kronor till ett dussintal Seko-medlemmar. Orsaken är att företaget inte följt reglerna i gällande avtal om bland annat övertidsersättning. – En facklig seger, konstaterar Alexander Ojanne, ombudsman vid Seko Stockholm, som tillsammans med ombudsmannen Karl Sladö skött förhandlingarna.

l  IP-Only arbetar bland annat med utbyggnaden av bredband och optisk fiber. Teknikerna tillhör Seko och de flesta är med i facket. Fram till den 1 april 2018 var teknikerna anställda av ett företag utan kollektivavtal som sålde verksamheten till IP-Only. Det innebar att teknikerna hamnade under Teknikavtalet. Arbetsgivaren anpassade dock inte villkoren efter avtalet och fortsatte att använda samma villkor som tidigare. Teknikerna arbetar sju dagar i veckan för att sedan vara lediga i sju dagar. Orsaken är att de reser runt och jobbar i olika delar av Sverige. Formellt sett tillhör teknikerna Sekos avdelning i Hudiksvall, men arbetet bedrivs som sagt på många olika orter i landet. När det gäller fackliga förhandlingar hamnar dock frågorna på Seko Stockholms bord eftersom IP-Onlys kontor ligger i Stockholm. Den stora omfattningen av resande i tjänsten gör att övertidsersättning och ob får stor betydelse för teknikernas slutlön. Några medlemmar upptäckte också att något blivit fel. – Det hela började med att en medlem ringde och undrade om allt stod rätt till. Det ledde till att vi började undersöka frågan. Det visade sig att IP-Only inte betalade ut rätt ersättning för övertid och ob. Det ledde till i sin tur till att vi krävde ekonomisk kompenAlexander Ojanne, sation för våra medlemmar. ombudsman Seko Resultatet blev att de anställda teknikerna fick

en ekonomisk kompensation på 50 000 kronor, ett extra tillägg som betalades ut i samband med decemberlönen. Konflikten gör det väldigt tydligt att en enskild facklig medlem har mycket att vinna både på kollektivavtalet och att den fackliga organisationen bevakar att avtalen efterlevs. – Många av medlemmarna var också väldigt nöjda. Flera kallade den ekonomiska kompensationen för en extra julbonus. Utöver retroaktivt utbetalda ersättningar fick teknikerna också nya scheman med en arbetsförkortning. Istället för att jobba 80 timmar varannan vecka ska de nu om de jobbar 7/7-skift arbeta 73,5 timmar ena veckan för att vara ledig nästa. Även Seko fick genom uppgörelsen en kompensation på 15 000 kronor. – Även det är en del av framgången. Fakta.

IP-Only l IP-Only Telecommunication AB ägs av riskkapitalbolaget EQT. IP-Only bedriver verksamhet i hela Sverige. IP-Only bygger ut bredbandsnät i form av optisk fiber. IPOnly erbjuder också företag nätlösningar och tillhörande nätnära tjänster.


8

Reportage

En typisk dag för Sekos medlemmar på Livgardet

Tunga lyft men med möjlighet att träna på arbetstid


9

Thomas Klasson vevar ner fönstret för att prata med säkerhetsvakten. Besöket är föranmält, så det är inga problem. Bilen fortsätter in på en av Sveriges mest centrala militära anläggningar, Kungsängens garnison. Det är en märklig känsla att komma innanför avspärrningar. Där finns något som kan liknas vid en mindre stad. Med eget sjukhus, utbildningslokaler, kontor, garage, bensinmack, restaurang, förråd och till och med en egen fordonsbesiktning. – Här finns allt som finns i ett normalt samhälle, plus krut, ammunition och vapen, säger Thomas Klasson. Text: Mats Wingborg  l  Foto: José Figueroa

l  Självklart dominerar de militärt anställda i armégarnisonen, men det finns också många civilt anställda. Thomas Klasson är en av dem. Han började arbeta i ett förråd 1996 och har blivit kvar, men idag jobbar han fackligt för Seko på heltid. Många kopplar nog samman garnisonen i Kungsängen med Livgardet som har sin bas på garnisonen, men bakom stängslen ryms också flera andra militära verksamheter. Thomas Klasson pekar på en av de många låga byggnaderna och berättar att det kallas för Swedint, det vill säga Försvarsmaktens internationella centrum. Vid det sker utbildningar av militär personal från många olika länder. Vid ingången till garnisonen finns flaggor hissade som visar från vilka länder de nuvarande besökarna kommer. De flesta av militärerna på garnisonen är yrkesanställda, men där finns också hemvärnet och värnpliktiga. Den senare gruppen har dragits ner under lång tid. Idag finns bara omkring 5 000 värnpliktiga i hela landet. Men nu är det politiska beslutet att åter öka antalet värnpliktiga. Det kommer att ställa nya krav på logistiken inom garnisonen. Thomas Klasson uppskattar att Seko har mellan 50– 60 medlemmar på garnisonen, men han arbetar inte bara för dem utanför alla som tillhör ”Seko Försvar klubb Svealand”, det vill säga en av de totalt sju Sekoklubbar som finns inom försvaret. Inom hela klubben finns omkring 450 medlemmar. Inom försvaret har Seko sin bas bland de civilt anställda, däribland personalen i de militära förråden. Men även yrkessoldater kan bli medlemmar i Seko, även om de flesta tillhör TCO-förbundet ORF eller Sacos Officersförbund. Vid receptionen vid ett av de stora förråden står Carina

Carina Brogstam ansvarar för utlämning av militärkläder och utrustning. Hon kallar förrådet för en kundmottagning. Sedan länge är hon medlem i Seko.

Brogstam, en av Sekos medlemmar. I den enorma lagerbyggnaden finns bland annat militära kläder och skor sorterade efter modeller och storlekar, men också hörselskydd, vattenreningsutrustning etc. – Det här en kundmottagning, säger Carina Brogstam. Jag tar emot beställningar. Bokför vad som upphandlas, har koll på vad vi har inne och vad som behöver beställas. En grupp militärer spatserar in i förrådet. De ska hämta nya fältuniformer. Precis som i övriga samhället betalar kunderna för vad de hämtar.


10

Men pengarna är fiktiva. De handlar snarare om en intern bokföring. Djupare in i den stora lagerhallen står Bertil Ståhl och sorterar kläder. I den del där han befinner sig är ordningen inte lika minutiös. Orsaken är enkel, han tar hand om kläder som ska tvättas och lagas. Då är det inte lika viktigt att allt ligger i storleksordning. Många skavanker på kläder och skor lagas, men ibland blir lagningen dyrare än att köpa in nytt. Då kasseras varorna. Bertil Ståhl berättar att alla kläder och skor upphandlas. – De kan i princip vara tillverkade överallt, men mycket kommer från exempelvis Kina. Själv tycker Bertil Ståhl att det ofta var bättre kvalitet på varorna när mer var tillverkat i Sverige. – Exempelvis har dragkedjorna blivit sämre. De går oftare sönder. På lagret arbetar också Habil Genc. Sedan 1993 har

han arbetat inom försvaret och förra året fick han Livgardets förtjänstmedalj. Han bor i Södertälje men anländer till lagret varje morgon klockan halv sex. För att hinna med det måste han starta resan hemifrån tre timmar tidigare. – Tidigare arbetade jag vid regementet Ing 1 nära Södertälje, men det är numera nedlagd. Jobbet vid

garnisonen i Kungsängen gjorde att resorna blev längre. Jag har lärt mig att klara jobbet trots lite sömn, säger Habil Genc. Den som är bevandrad i militärhistoria vet att det finns en kopplingen mellan det nedlagda regementet Ing 1 och garnisonen i Kungsängen, det vill säga de två ställen där Habil Genc har arbetat. Båda anläggningarna hade i princip likadana låga huskroppar med exakt samma arkitektur. Förklaringen är enkel, de är ritade av samma person, Ernst Jacobsson, en av Sveriges ledande kasernarkitekter.

Carina Brogstam ansvarar för utlämning av militärkläder och utrustning. Hon kallar förrådet för en kundmottagning. Sedan länge är hon medlem i Seko.

Inom försvaret är en stor majoritet av de anställda

På servicesektion längre in i förrådsbyggnaden är

Madeleine Henriksen ställföreträdande chef. Där samlas information om vad som finns i många olika förråd. De anställda sitter framför dataskärmar i ett stort rum. Logistiken är digitaliserad. Successivt har dock organisationen för förråden förändrats. Allt mer materiel har flyttats till centrala förråd från förråd i skogarna. Det har inneburit en skärpt kontroll av utrustningen. – Vi har kontroll över allt materiel förutom vapen och ammunition. Det kan handla om allt från kläder, till skydd, spadar och elverk. Ofta sker förpackningen i en låda som innehåller många olika komponenter. Då gäller det att kontrollera att alla komponenter finns på plats, säger Madeleine Henriksen.

Madeleine Henriksen pekar också ut genom fönstret på två stora tält som också används som förråd. Att tälten satts upp är en direkt följd av att lagren har centraliserats. – På sikt hoppas vi på att de ska ersättas av uppvärmda lokaler. Kalla vinterdagar blir det kallt i tälten. Då vill man inte jobba därinne alltför längre, säger Madeleine Henriksen.

Du hittar fler bilder från Livgardet på: första-linjen.se

män, även om andelen kvinnor ökar. Bland de civilt anställda inom försvaret, däribland på förråden, ser det annorlunda ut. Där är omkring 40 procent av de anställda kvinnor. – Försvaret satsar medvetet på att förbättra jämställdheten. En del i det arbetet är att rekrytera fler kvinnor, men det handlar också om att påverka attityd och jargong, säger Thomas Klasson. Madeleine Henriksen håller med och berättar att hon en gång i tiden gjorde värnplikten i Kungsängen. – Då var det många befäl som inte vill ha kvinnor i försvaret. Attityden idag är en helt annan. Nu tycker jag att alla behandlas lika. Jämställdhet är med andra ord en fråga som blivit viktigare för försvaret. En annan fråga som åtmins-


11

tone påstås ha prioritet är arbetsmiljön. En som påpekar det är Micke Ingman, Sekos nya skyddsombud på arbetsplatsen. Han har just påbörjat sitt nya uppdrag och betonar att han ännu inte har så stor erfarenhet. Ändå har han en ganska klar bild av vad som är typiska arbetsmiljöproblem. – På många sätt är det är som vilket lager som helst. Det är oundvikligt med många tunga lyft. Det ofta rygg och axlar som tar skada. För att motverka det krävs att de anställda får möjlighet att träna. På den punkten är också försvaret generöst. Sedan kan det ibland vara nödvändigt att få byta arbetsuppgifter. För att ta sig in i de militära förråden måste man vara identifierad och godkänd, först därefter öppnas ingångarna. Men det finns också inre förråd där säkerheten är ännu högre. Där förvaras ammunition och vapen. I ett sådan inre förråd arbetar Mohammed Chamon. Han vittnar om att de tunga lyften är särskild vanliga på de lager där säkerheten är störst. – De förseglade lådorna med ammunition väger 10 och ibland 15 kilo och mycket måste lyftas manuellt. Jag har jobbat en stor del av mitt yrkesliv på den här arbetsplatsen. Det sliter på kroppen. Jag har fått dubbla diskbråck och whiplash skador. Även vältränade personer tar stryk.

I det hemliga förrådet där ammunitionen förvaras

får inga bilder tas. Överhuvudtaget är det förbjudet med bilder från garnisonen som ger en översikt av hur den ser ut, exempelvis får fönster och dörrar inte fotograferas och givetvis inga vapensystem. Det gäller även att vara restrikt när miljön beskrivs i ord. Inte heller skriftligt får miljön beskrivas i detalj. Men här kommer ändå ett avslöjande om detta förråd med ammunition. Högst upp på väggen hänger en Hammarbyflagga. Men håller verkligen alla anställda på Hammarby? Mohammed Chamon vill inte ge något bestämt svar. Inte heller Thomas Klasson. Runt förrådet med ammunition finns ett galler, det vill säga ett galler som avgränsar ammunitionsförrådet inne i en större lagerhall. Utanför gallret står LiseLotta Larsson och Monika Danielsson, båda aktiva i Seko, Lise-Lotta är dessutom ordförande i den lokala klubben. Genast uppstår ett samtal om de fackliga frågorna. En intressant fråga är vad medlemmarna tycker är särskilt viktigt. – Många har frågor, om organisatoriska förändringar på arbetsplatsen eller om arbetstidsavtalet, säger Lise Lotta Larsson. Thomas Klasson fyller i: – Fråga nummer ett är mer lön. Lönerna är inte heller jättehöga, men det finns andra saker med anställ-

ningarna som är desto bättre, som att vi har 35 semesterdagar och möjlighet att träna på arbetstid och att det är någorlunda trygga jobb. Mycket kan bli bättre, inte minst löner, men ett faktum är att många blir kvar i de här jobben under lång tid, inte sällan under nästan hela yrkeslivet. Strax intill ammunitionsförrådet i den stora hallen ligger en godsmottagning för papper, toner, andra kontorsvaror, hygienartiklar etc. Susanne Hansson, som sitter i receptionen, kallar det för ett ”snabbköp”. Hon säljer material internt, till vad hon kallar för interna ”monopolpengar”, kontrollerar vad som finns i hyllorna och bokför. – Vi har många ovanliga varor här som inte finns i den vanliga handeln, som dubbeldusch. Det är en duschkräm som fungerar att använda även i saltvatten. Besöket på garnisonen i Kungsängen lider mot sitt slut. På väg ut funderar Thomas Klasson på vad som kommer att ske i framtiden. – Under årens lopp har garnisonen omorganiserats och förändrats många gånger. Verksamheter har flyttat mellan olika byggnader. Själv är jag övertygad om att förändringarna kommer att fortsätta. Vi lever i en föränderlig värld. Exakt vad det kommer att innebära är dock svårt att sia om.

Fakta.

Livgardet l Livgardets ledning finns i Kungsängen. Utöver det har Livgardet verksamhet i Sollefteå, Falun, Gävle, Märsta, Stockholm, Göteborg och Karlskrona. Dessutom utbildar förbandet cirka 400 nya soldater per år. Totalt arbetar över 1 300 personer på Livgardet. Mest synliga är de blåklädda soldaterna i Livbataljonen som bevakar de kungliga slotten och utgör Försvarsmaktens paradstyrkor. Utöver det tillkommer reservofficerare, deltidsanställda gruppbefäl och soldater samt våra sex hemvärnsbataljoner.


12

Utblick

Första Linjen 1/2020 sekostockholm.se

Fokus: Protesterna i Chile. Gerardo Berrios:

”Den nyliberala politiken har skapat klassklyftor” Gerardo Berrios beskriver utvecklingen i Chile efter militärkuppen 1973 som en kombination av diktatoriskt styre och nyliberalism. Resultatet blev att de ekonomiska eliterna kunde plundra landet på tillgångar. Systemet upprätthölls genom en odemokratisk konstitution.

FOTO: JOHN ENGLART/CC

Chile

Regeringen lovar facket sociala reformer, men har istället ökat repressionen Regeringen i Chile har träffat fackliga organisationer. Men de fackliga företrädarna tvivlar på regeringens löften. l  Den chilenska regeringen har träffat fackliga organisationer för att diskutera protesterna och den sociala oron. Landets konservativa president Sebastian Piñera har bland annat haft möte med företrädare för den Sociala enhetsgruppen, där ingår även ett antal fackförbund. Särskilt aktiva är lärarfacket och ett fackligt nätverk som slåss för bättre pensioner. – Vi har gjort det tydligt att vi inte tänker bedriva några förhandlingar bakom ryggen på folket, sade Mario Aquilar, ordförande för lärarförbundet, efter mötet med regeringen. Protesterna i Chile är större än på flera decennier. Människor demonstrerar på gatorna och kräver förbättrad välfärd, ökad jämlikhet och att landets ekonomiska elit ska bidra mer till den gemensamma välfärden. Regeringen har lovat att genomföra reformer, frågan

är om det kommer räcka för att mildra protesterna. Till löftena hör att konstitutionen ska skrivas om. Den nuvarande konstitutionen kom till 1990, det vill säga under Augosto Pinochets diktatur. Många av landets fackliga organisationer är missnöjda med Piñeras löften. Fackliga krav som regeringen inte hörsammat är bland annat att minimilönerna ska höjas med 50 procent, att mer pengar ska satsas

Fakta.

Chile l Yta: 756 102 kvadratkilometer (Sveriges yta är 450 000 kvadratkilometer) Befolkning: 18,2 miljoner Religion: 67 procent av befolkningen är katoliker

på den offentliga sjukvården och att pensionssystemet ska göras om i grunden. Den konservativa regeringen har också talat med kluven tunga. Den har sagt en sak i parlamentet och en annan när de talat med de fackliga organisationerna. I parlamentet har regeringen föreslagit att staten bör gå hårdare fram för att slå ner protesterna. Bland annat har regeringen föreslagit en ny lag som ska öppna för polisiärt våld vid upplopp och en lag som ska göra det tillåtet för militären att ingripa även om det inte råder undantagstillstånd i landet. Våldet har redan skördat många offer. Över 20 per-

soner har dött i protesterna och över 2 000 har skadats. Många demonstranter har skadats av polisens gummikulor och rökgranater. En vanlig skada är att demonstranter blivit blinda på ett öga. Även flera demonstranter har varit våldsamma. I takt med att våldet ökat och nått den högsta nivån hittills sedan diktaturens fall 1990 har kritiken mot regeringen hårdnat. Däribland anklagar organisationen Human Rights Watch den chilenska polisen för ”allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna”. Organisationen grundar sina anklagelser på hundratals rapporter om övervåld, misshandel och sexuella övergrepp. Protesterna och våldet har också påverkat landets ekonomi. Den chilenska centralbanken har nyligen deklarerat att den pumpar in motsvarande 20 miljarder dollar för att stimulera fler investeringar. Det är dock knappast tillräckligt för att skapa lugn och stabilitet. Mats Wingborg stockhom@seko.se

l Militärkuppen: 1973 störtades den valda presidenten Salvador Allende efter en militärkupp. Generalen Augusto Pinochet tog över makten. Han satt kvar vid makten till 1990. l Politik: Sedan den 11 mars 2018 är Sebastián Piñera landets president. Piñera representerar högerpartiet Renovación Nacional som ingår i reger-

ingskoalitionen Coalición por el Cambio (koalition för förändring). l Nyliberalt experiment: Amerikanska ekonomer som Hayek, Friedman och Buchanan utvecklade nyliberalismen. Första gången dessa teorier tillämpades i praktiken var i Pinochets Chile efter militärkuppen 1973. Det behövdes en diktatur för att testa nyliberalismen.

l  Under 1980-talet växte så småningom de sociala rörelserna igen. – Då var arbetslösheten hög. Det handlade bland annat om basala saker som att organisera soppkök. 1990 återgick landet till demokrati och kristdemokraten Patricio Ailwyn blev president, men den nyliberala politiken fortsatte. – Vattnet privatiserades, pensionssystemet gröptes ut, avgifterna inom sjukvården blev högre och klassklyftorna fortsatte att växa. Gerardo Berrios menar att människor till sist tröttnat. – Många är väldigt besvikna, även på partierna till vänster. Denna frustration har utgjort grogrunden för de växande protesterna. Under det senaste året har missnöjet exploderat.

Vi har gjort det tydligt att vi inte tänker bedriva några förhandlingar bakom ryggen på folket. Mario Aquilar, ordförande för lärarförbundet

– Den 25 oktober förra året demonstrerade 1,5 miljoner människor på Santiagos gator. Det är en enormt bred rörelse. Det är som om människor tappat respekten för makten. De är inte rädda längre. Gerardo Berrios betonar att även många från landets ursprungsbefolkning, framför allt mapuche, deltar i protesterna. – Jag ser deras flagga på bilderna. Polisen har agerat brutalt mot demonstranterna. Gerardo Berrios menar att det också finns misstankar om att polisen iscensatt händelser, som skadegörelse, för att kunna motivera det egna våldet. En fråga som står i förgrunden är att grundlagen måste göras om. I parlamentet har oppositionen fått gehör för att det behövs justeringar av konstitutionen, men proteströrelsen låter sig inte nöjas med det. – Den kräver att grundlagen görs om från grunden. Däribland för att garantera att naturtillgångar ska tillhöra folket och vattnet ska ägas offentligt. Kravet är en ny konstitution, ”una nueva Constitución”. Gerardo Berrios menar att läget i Chile idag är tillspet-

sat. Han är orolig för vad som kan komma att hända. – Om inte eliterna böjer sig finns risk för hårda konflikter. Det kan leda till en farlig våldsspiral. Gerardo Berrios är också starkt oroad över polisens brutalitet. Han påminner om att president Sebastian Piñera 2012, under sin första presidentperiod, lät USA öppna en ny militärbas i landet. – Där har den chilenska polisen fått utbildning i hur de kan hantera sociala rörelser och trycka ner folkliga protester. Gerardo Berrios jobbar idag på Posten i Årsta och har flera fackliga uppdrag, bland annat sitter han i styrelsen för Seko Stockholm. 1980 kom han till Sverige som flykting från Chile. Där var han aktiv i vänsterpartiet MIR.

Många är väldigt besvikna. Denna frustration har utgjort grogrunden för protesterna. Gerardo Berrios


Utblick

Första Linjen 1/2020 sekostockholm.se

Seko-medlemmen Natalia Espinoza hoppas att konsekvensen av protesterna blir att Chile får mer av direktdemokrati. FOTO: MATS WINGBORG

13

Victor Cruces:

”Det har blivit extremt dyrt, även för medelklassen” – Konflikten grundar sig att det blivit extremt dyrt för vanligt folk i Chile. Stora delar av befolkningen har tryckts ner ekonomiskt. Inte bara arbetarklassen utan också stora delar av medelklassen är drabbad. Avgifterna på det mesta har skjutit i höjden, från sjukvården till att parkera bilen, säger Victor Cruces, aktiv i Pendelklubben.

Natalia Espinoza:

”Plötsligt växte motståndet fram” – När protesterna i Chile drog igång kunde jag först inte fatta vad som hände. Under lång tid hade jag fått rapporter om att människor var uppgivna och desillusionerade. Att det inte längre fanns någon krigarkänsla. Så plötsligt växte motståndet fram, säger Natalia Espinoza. l  Natalia Espinoza konstaterar att det är skolungdomar och studenter som är drivande i de nya protesterna. – Men de har också dragit med sig många äldre människor, inte minst pensionärer som textat skyltar till demonstrationerna. Enligt Natalia Espinoza blev droppen som fick bägaren att rinna över de ständiga prishöjningarna. Det har i sin tur lett till att människor kräver mer grundläggande förändringar. – I centrum står frågan om en ny konstitution. Människor kräver att den ska göras om i grunden för att garantera folkligt inflytande och en offentlig välfärd.

Natalia Espinoza har regelbunden kontakt med släk-

En positiv del av utvecklingen, menar Natalia Espi-

Idag är Natalia Espinoza optimistisk. Hon tror inte att

noza, är att många som tillhör ursprungsbefolkningen nu blivit en självklar del i protesterna. – De är grupper som förtryckts sedan spanjorerna kolonialiserade Sydamerika. Nu är de allierade i kampen. Natalia Espinoza kom till Sverige som 4-åring i december 1988. Hennes föräldrar hade deltagit i motståndet mot diktatorn Augusto Pinochet och flydde till Sverige. – Jag har några minnet från min barndom i Chile. Ett är att jag sitter på en buss och skriker slagord samtidigt som mina föräldrar försöker tysta ner mig. Det hade just klivit på poliser på bussen.

Sebastián Piñera, Chiles president

tingar och vänner i Chile. Hon säger att kontakten underlättas mycket av dagens sociala medier. Med hjälp av mobiltelefonerna kan de skicka filmer från demonstrationerna. – Flera har deltagit i protesterna, men bland mina släktingar finns personer med alla möjliga åsikter. I flera länder i omvärlden rapporteras om protesterna i Chile och många organisationer har antagit stöduttalanden. Natalia Espinoza är övertygad om att omvärldens reaktioner har stor betydelse. – Då känner människor att de har stöd, att de inte är ensamma.

det är möjligt att stoppa protesterna och att parlamentet så småningom kommer att tvingas anta en ny konstitution. Samtidigt bedrivs protesterna till stor del utanför de etablerade rörelserna. Kommer det räcka för att nå stora förändringar? – Kanske blir konsekvensen att Chile får mer av direktdemokrati, att mer makt flyttas direkt till människor på arbetsplatser och i bostadsområden. Natalia Espinoza är sedan sex år tillbaka aktiv inom Seko Stockholm. Hon sitter i styrelsen för Pendelklubben och är med den fackliga-politiska kommittén och i mångfaldsgruppen.

I centrum står frågan om en ny konstitution. Människor kräver att den ska göras om i grunden för att garantera folkligt inflytande och en offentlig välfärd.

l  Enligt Victor Cruces har missnöjet eskalerat på grund av de allt djupare klassklyftorna. Samtidigt som många har fått det sämre har den ekonomiska eliten berikat sig. – De konkreta protesterna handlar om många saker, som pensioner, avgifterna i kollektivtrafiken, vården och utbildningen. Det typiska för protesterna är att de har formerat sig utanför de etablerade partierna och i huvudsak utanför de fackliga organisationerna, även om vissa förbund och lokala fackföreningar varit involverade. – De drivande är andra och nya rörelser, inte minst är många studenter aktiva. Polisen har med brutala medel

De konkreta protesterna handlar om många saker, som pensioner, avgifterna i kollektivtrafiken, vården och utbildningen.

slagit ner demonstrationer, men det har även förekommit våld från demonstranter. – Våldet har ökat överhuvudtaget i samhället. Däribland har supporterklubbarna till fotbollslag blivit allt mer våldsamma. Det har till och med hänt att matcher har fått ställas in på grund av våldet. Det våldet har spridit sig vidare. Victor Cruces är aktiv i Seko Pendelklubben. Han är född i Sverige, men hans föräldrar kom som flyktingar till Sverige från Chile efter militärkuppen mot Salvador Allende 1973

Victor Cruces

Mats Wingborg

Natalia Espinoza

Mats Wingborg

l

l

l

l

l

Notering.

Tidslinje.

2017

25/10 2019

19/11 2019

November 2019

Protesterna i Chile – detta har hänt

Sebastian Piñera blir president för andra gången.

1,5 miljoner människor demonstrerar i Santiago.

Polisen förbjuds att använda gummikulor sedan omkring 400 människor fått ögonskador.

En rapport presenteras som visar att karabinjärer använt övervåld mot demonstranter.

Primera línea = Första linjen l Första Linjen (på spanska primera línea) är ett centralt uttryck för demonstranterna i Chile. Första linjen är den grupp av människor som genom sin fysiska närvaro försvarar barrikader och mötesscener.


14

Kultur

Första Linjen 1/2020 sekostockholm.se

Bok.

Lyssna.

Tips på podcasts

Arbetarlitteratur Om litteratur som vill förändra. Förläggaren Mattias Torstensson och författaren Marie Hållander djupdyker i böckerna, författarskapen och arbetarnas historia. Samtalet lyfter ur boksidorna, kretsar kring världen, reser i tiden och slår ner i vardagen. Allting från intervjuer med författare till aktuella verk till historiska tillbakablickar på idag klassiska romaner av författare som Ivar-Lo Johansson eller Maria Sandel. Snackisar med Jenny och Viktor Jenny Johnsson från Seko Väg & Ban och Viktor Risling, förtroendevald i Seko Tunnelbanan och Seko Stockholm har startat en

videopod! I korta avsnitt avhandlar de vad som är aktuellt i arbetar- och fackföreningsrörelsen samt vad de själva sysslar med för tillfället. En färgklick i den fackföreningsrörelse som kan tyckas vara en grå klump för den utomstående. Tipsa särskilt unga! Finns på YouTube.

Arena tyckonomi På ett och samma ställe hittar du Dagens Arenas intervjupodd, panelpodd och podden om journalistik som görs i samarbete med Kvartal. Frågeställningar med samhällsanknytning som rör oss alla tas upp – privatiseringar, fusk med pensioner, bostadsbristen Hallå arbetsmiljö Ingen ska bli sjuk, skadas eller dö på jobbet! I denna nystartade poddserie från Arbetsmiljöverket samtalar arbetsmiljöinspektör Ann-Caroline Kostet och programledare Fredrik Berling om allt som rör din arbetsmiljö. Varje tema har inbjudna gäster och ett tema såsom stress eller brott i arbetslivet. Uppgång och fall En annorlunda podcast om historia med vänstertouch. Politisk teori blandas med analyser av populärkultur samtidigt som det grävs i historien. Monika Roll monika.roll@seko.se

Film.

”Les Miserables måste ses som en av årets absolut bästa filmer” l  Arenan är fullsatt stadens sportbarer likaså. Publiken jublar när fotbollslaget ”Les Bleus” firar segern. Men det finns sprickor i enigheten och när matchen är slut är gatpojkarna tillbaka i sin egen värld. Ett annat Frankrike, långt från triumfbågar, stora arenor och eleganta caféer. Den nationella yran är endast en tunn fernissa som dragits över ett samhälle i förfall. Filmen följer en polispatrull i ett av Paris många miljonprogram. Världen som målas upp skiljer sig markant från den typiska parisiska filmmiljön men är nog så sann. Slitna höghus, förfallna kvarter täckta av klotter och skräp. Gatpojkar driver omkring och roar sig med att åka släde på soptunnelock ständigt övervakade av polisen. Nyblivna polisen Stéphane dras in i en värld där rättvisa och medmänsklighet spolats ner i rännstenen. När en lejonunge kidnappas och

gängkrig hotar rycker polisens hårdingar i patrullen BAC ut. Den leds av den hårdföra ”Chris den skära grisen” och uppgiften är

hitta lejonet. Det blir början på en actionfylld och gripande berättelse där ingen är oskyldig och misstro och dumhet får en till en början liten incident att eskalera. Filmen griper tag, den får dig att tänka, svära och hoppas. Den engagerar med ett högt tempo och katastrofen väntande bakom nästa nedklottrade gathörn. Les Miserables måste ses som en av

årets absolut bästa filmer. Skådespeleriet är av högsta klass alltifrån poliserna i BAC till de trasiga gatpojkarna. Kameraarbetet är närgånget och följer handlingen utan förskönande linser. Kvinnorna lyser med sin frånvaro, detta är männens värld och filmen tjänar på sitt fokus. Den skildrar på ett naket och våldsamt sätt de konflikter som klassklyftor ger och är med Victor Hugos klassiska bok i åtanke ett dokument av människans misslyckande. Filmen avslutande fråga ger ändå visst hopp för visst kan vi ändå sluta hata? Eller? Stefan Pagliarini stockholm@seko.se

Les Miserables går på bio nu.

FOTO: ETIENNE GIRARDET/UNSPLASH

Pengar och politik Jenny Lindahl, chef för Arena Opinion och Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé, snackar om gränslandet mellan ekonomi och politik. Ibland med gäster. Saker förklaras pedagogiskt och du får svar på frågor du inte vågar ställa. Hur många gånger har du exempelvis inte hört någon prata om marginalskatt, e-kronor, 3:12-regler, skuldankare eller kvantitativa lättnader utan att riktigt förstå innebörden i begreppen? I Pengar och politik får du svar kopplat till aktuella händelser inom politiken och samhällsekonomin.

Betong l  ”En murare förklarade en gång för mig att det var därför vi alltid skulle förlora mot arbetsgivarna när vi satte oss upp mot dem. Dag ut och dag in använder vi våra hjärnor till att se till att byggnaderna står rakt och att skyltarna inte faller ner från kranarna, medan arbetsgivarna använder sina arbetsdagar till att räkna ut hur de bäst ska kunna blåsa Skatteverket, byggherrarna, underentreprenörerna och oss arbetare. De har helt enkelt bättre träning när det gäller att hitta på listiga strategier och lömska knep.” Orden är betongarbetaren Jakob Mathiassens, och finns att läsa i hans bok Betong. Just den här texten heter Tjallare. På bara några sidor dras vi med i hur en skylt med företagsloggan ska skruvas upp, med allt vad det innebär av beslag som inte passar, arbetskamrater som pratar skit, livsfarlig blåst, hämnd och försoning. Betong kom ut i Danmark 2011 och fick stor uppmärksamhet. I slutet av förra året kom den på svenska, i översättning av Henrik Johansson. Vi får följa med jaget mellan olika arbetsplatser han haft och olika situationer som uppstått. Någon får sparken – klart det måste drickas avskedsöl på rasten! Någon håller på att ramla fem meter rakt ner när betongen kommer farande över honom – man skärras men fortsätter jobba. Vardagsbetraktelser om arme-ringsjärn, betongs

konsistens i kyla, hierarkier mellan yrkesgrupper och nära-döden-upplevelser varvas med korta faktakapitel om byggbranschen, betongens historia och politiken – Mathiassen är påläst och fackligt engagerad. Det är en vit, grovjobbande, manlig arbetarklass vi får umgås med. Festarkultur och grov jargong. Men det är inga vita högstatusmän med höga löner och

makt i samhället. Nej, i stället utgörs betongarbetarna av en brokig skara dåligt betalda män som saknar yrkesutbildning, vars löner och anställningar ständigt hotas av billig utländsk arbetskraft, och vars ryggar och knän slits ut långt före pension. Ja även psyket slits, och att döva oro och malande tankar med alkohol tycks vara något av en vana.

Betong, Jakob Mathiassen, Celanders förlag, 2019

Det borde finnas ÄNNU fler

arbetsskildringar av den här sorten. Sådana som får oss att följa med in i byggbodar, hemtjänstbilar och tunnelbanespärrar. För att återgå till skyltuppskruvandet, och Mathiassens ord: ”På stängslet runt arbetsplatsen hänger det flera stora MT Højgaardskyltar och i varje hörn står det en fyra gånger fyra meters skylt som proklamerar att ’Här bygger MT Højgaard’. Jag har länge varit sugen på att måla över MT Højgaard och skriva: ’Här bygger Jørgen, Søren, Martin, Peter, Ingvar, Lars och alla de andra i laget’ istället, men det går ju inte.” Nej, att måla över företagsloggor låter sig inte så enkelt göras. Men genom att skriva utifrån sin arbetsplats så kan andra få syn på de verkliga människorna bakom Arriva, Postnord, Eltel och MTR. Och genom att läsa texter som de här så ser vi till att vi ser varandra. Så – läs den här boken, det är den sannerligen värd. Och varför inte dra igång en skrivarcirkel på jobbet … ? Linnea Garli är lokförare och förtroendevald i Seko Stockholm stockholm@seko.se

Tre kulturtips. Vi vill lyssna på …

Vi vill besöka…

Vi vill titta på…

Susanna Alakoski

Stadsteaterns nya scen i Husby

American Factory

Författaren Susanna Alakoski besöker Folkets hus i Solna för att berätta om sin bok ”Bomullsängeln” (som vi tipsade om i decembernumret av Första Linjen). Följ med till början av 1900-talet och textilarbeterskorna! Förköp 80 kr/Förköp med potatisoch purjolökssoppa 150 kr/Biljett vid dörren 120 kr www.solnafolketshus.se/ kulturprogram   26 mars, kl 18.00, Solna Folkets Hus, Skytteholmsvägen 2

För att se premiärföreställningen Mizeria, baserad på ståupp-komikern Melody Farshins debutbok om tvillingarna Aicha och Ali, i ett miljonprogramsområde någonstans i Sverige. En föreställning för ungdomar såväl som vuxna, om att manövrera sig mellan kärleksbekymmer, ångest, telefonförsäljarjobb, skola och sorg. Regisserad av Astrid Kakuli. www.kulturhusetstadsteatern.se/ Husby   Premiär 7 mars

Oscars-belönade och hyllade dokumentären American Factory berättar historien om när General Motors stängde sin fabrik i Ohio, USA, 2008, och 2 000 människor förlorade sin arbetsplats. Några år senare köper en kinesisk miljardär fabriken. Hoppet kommer tillbaka till regionen. Men hur går det, kan Kinas och USA:s företagskulturer förenas? Kan de nordamerikanska och de kinesiska arbetarna enas?   Dokumentären finns på Netflix


Första Linjen 1/2020 sekostockholm.se

K

Planen är oval och mellan 130 och 180 meter lång. ILLUSTRATION: WIKIPEDIA

Fakta.

Det är oerhört roligt, det är full fart hela tiden. Alla är på helspänn. Jag spelar också handboll, men australisk fotboll är hårdare och roligare. Frida Strandberg Landin, anställd inom SiS och landslagsspelare i australisk fotboll

Australisk fotboll l Australisk fotboll (eller australiensisk fotboll) är en blandning mellan rugby och fotboll. Bollen är oval och något mindre än en rugbyboll. Ett mål är värt sex poäng. Om bollen träffar en målstolpe blir det en så kallad ”behind” som är värd ett poäng. Bollen kan bara passas genom att man slår den eller sparkar den. I Sverige finns för tillfället 12 etablerade lag som spelar australisk fotboll, men det kan komma att ändras i takt med att sporten utvecklas och omorganiseras.

15

Kamraten

Frida Strandberg Landin i tröjnummer 15, sätter en tackling i en landskamp mot Tyskland i australisk fotboll. FOTO: PRIVAT

Frida är aktiv inom Seko och landslagsspelare i australisk fotboll motståndarlaget fick omedelbart stor respekt för henne. – När jag slängdes in matchen kunde jag inte reglerna ordentligt, men jag satsade för fullt, fick stort förtroende och det gick väldigt bra och laget vann.

l

En gång i månaden ungefär reser Frida Strandberg Landin till Malmö för att träna med sitt klubblaget. Annars får hon träna på hemmaplan i Eksjö. – Det blir mycket fysträning, det vill säga stryka, snabbhet och kondition. Sedan är jag också med på landslagets träningsläger. Där diskuterar vi också strategi och analysera matcher. Det är vanligt med skador i australisk fotboll. Inte minst i axlar och knän, hjärnskakningar förekommer också. – Men jag är inte rädd. Om man tränar och är i fysisk form minskar skaderiskerna. Jag har dessutom nytta av att vara i fysisk form i mitt jobb inom SiS. (Se intervjun med Frida Strandberg Landin om våldet inom SiS i förra numret av Första Linjen.)

Frida Strandberg Landin sitter i styrelsen för Seko SiS, men är också landslagsspelare i australisk fotboll. 2018 var hon med och tog en svensk bronsmedalj vid EM i Irland. Under säsongen spelar hon annars i klubblaget Port Malmö Lynx. Australisk fotboll brukar liknas vid en blandning mellan rugby och fotboll. Det är tufft och i princip alla medel är tillåtna för att ta tillbaka bollen från motståndare, som att tackla och hålla fast. – Det är oerhört roligt, det är full fart hela tiden. Alla är på helspänn. Jag spelar också handboll, men australisk fotboll är hårdare och roligare. Under 2018 fick Frida Strandberg Landin möjlighet att provträna för Port Malmö Lynx. Det gick bra och hon fick omedelbart börja spela. Hon var som klippt och skuren för en position i försvaret. Anfallarna i

FOTO: MATS WINGBORG

Aktiv i Seko och Sveriges tuffaste back i australisk fotboll. Den beskrivningen stämmer bara in på Frida Strandberg Landin.

I varje nummer intervjuar vi en av våra fackligt engagerade medlemmar. Vet du någon som vi borde intervjua? Mejla stockholm@seko.se

Bollen i australisk fotboll är, precis som planen, oval och något mindre än en rugbyboll.

stockholm@seko.se


16

Sist

!

Håll dig uppdaterad

Kontakt Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, 171 21 Solna. Postadress: Box 1032, 171 21 Solna. Telefon: 08-454 84 00. E-post: stockholm@seko.se.

Besök oss på www.första-linjen.se

Krönika. Försämrad arbetsrätt är en återvändsgränd, menar Stefan Granér.

En blev Stockholms krogkung, hans kompis bar lera och Bajenfansen fick sitt hak tillbaka

J

l  Det försvagar den lokala förhandlingsrätten. Massor av starka arbetsplatsklubbar har med hjälp av sammanhållning och stora kunskaper om den egna arbetsplatsen hittat kreativa lösningar. Avtalspensioner för äldre arbetskraft. Utbildningslösningar och långa arbetsbefriade uppsägningstider etc.

D FOTO: WIKIPEDIA

ag fick ingenting veta, sa Bill. Dom hade hemliga förhandlingar, sa Bull. Nej, det är lögn alla har fått information, skrek elaka Måns. Det är lätt att raljera över detta tragikomiska debacle från LOs stora scen på Norra bantorget. Komisk därför att upplevelserna från samma styrelse/ avtalsråd skiljer sig i så oerhörd stor utsträckning. Tragiskt därför att nu om någonsin behöver vi en enad facklig front. Bakgrund: regeringen vill i grunden förändra Las men ger samtidigt parterna en chans att avtala fram en lösning. Att sätta sig i förhandlingar under fredsplikt vars utgångspunkt är att man ska göra det lättare att sparka folk, under hotet att annars väntar lagförslag, kan det någonsin vara en facklig uppgift? Det underlag som damp ner i LOs styrelserum inför förhandlingarna och som fick fem förbund att gå i taket och att lämna bordet luktar danskt så det ryker om det. I Danmark har man en ordning (som kallas flexicurity) som bygger på en relativt stark a-kassa (upp till 25 000 i 2 år). Man satsar nära 2ggr så mycket på arbetsmarknadsutbildningar som man kan nyttja med bibehållen A-kassa. Däremot finns inget egentligt anställningsskydd.

Kvarnen på Södermalm, Stockholm.

M

etall har sedan 2017 tillsammans med arbetsgivarparten suttit och kuckelurat om den framtida arbetsmarknaden. Det bärande temat har varit den snabba robotiseringen inom industrin och hur man ska klara internationell konkurrens med snabb omställnings-

Stefan Granér, ljuvgårdare

Sudoku.

förmåga. Studieresorna till Danmark har varit många. Nu är industrifacken själva loket bland de förbund som vill fortsätta förhandlingarna mot en liknande lösning. Vid sidan av möjligheten att fritt säga upp finns tre allvarliga invändningar mot Flexicurity: l  Turordningsreglerna är till för att skydda den äldre arbetskraften. (I Danmark är det just den gruppen som har drabbats värst.) l  Det är en ”vackert väder” uppgörelse. Funkar under högkonjunktur och korta tillfälliga svackor. Men tål ingen längre konjunkturnedgång.

et färskaste exemplet är klubben på Infranord. Efter skickligt förhandlingsarbete fick de ner 50 varslade till noll uppsagda på kollektivsidan. Jag har också ett äldre exempel. Bajens fans kan tacka DN/Expressens fackklubb för att dom har kvar sitt favorithak. I ett åtgärdspaket inför uppsägningar förhandlade klubben fram att företaget skulle ställa upp med borgen med upp till 800 tusen för anställda som ville öppna eget. Sören och Tomas två fackligt aktiva sättare, tog chansen. Kvarnen hade Yuppiefierats under 80-talet. Ägarna hade plockat ner porträttet av Joe Hill och den stora Hammarbyflaggan. Yuppiekrogen gick dåligt. Tomas och Sören köpte krogen och återställde Krogen i sitt ursprungliga skick och Joe Hill och Bajenflaggan åkte upp på väggen igen. Efter ett antal år sålde de Kvarnen med många miljoner plus. Sören blev en av Stockholms största krogkungar med tiotal restauranger. Tomas mötte jag av en händelse på Bysistorget på Söder ett halvår efter den goda affären. Jag fråga vad han sysslade med. Jo du Stefan, sa han. Jag har träffat en norska, hon är konstnär. Jag bär fram lite lera till henne då och då.

Quiz. Rätt svar: 1, 2, 1, 1, X, 1, 2, X, 1, 1.

5 1 3

5 1

4

4

3

9

2 5

6

7

8

1

6

5

5

1

Sudoku – lösning Vänd och se om du fick alla rätt!

6

1

1 2

2. I Kina har antalet fasta och statliga anställningar där det är svårt att säga upp personalen minskat. Ändringar av lagen har också gjort det enklare att säga upp statlig personal. Vad kallades denna typ av trygga anställningar i Kina? 1. Statens folkliga garanti. X. Röda draken jobb. 2. Risskålen av järn.

2

6 7

4

4

9

7

6

3. I Danmark är det enklare än i Sverige att säga upp personal. I gengäld är A-kassan högre. Vad brukar det systemet kallas för? 1. Flexicurity. X. Dansk skalle. 2. Omställningsmodellen.

8

4

5 1 4 7 3 6 2 9 8

2

2

6 3 9 8 2 5 1 7 4

3

9

2 8 7 4 9 1 5 3 6

9

2

1. Det finns olika former av tidsbegränsade anställningar i Lagen om anställningsskydd (Las). I en av formerna behöver arbetsgivaren inte motivera varför anställningen är tidsbegränsad? Vad kallas den? 1. Allmän visstidsanställning. X. Behovsanställning. 2. Timanställning.

1

4 5 8 2 6 9 7 1 3

5

8

7 9 1 3 5 8 6 4 2

2

3 6 2 1 4 7 8 5 9

6

Trygga jobb

2

8 2 3 5 1 4 9 6 7

7

3

9 4 5 6 7 2 3 8 1

8

1 7 6 9 8 3 4 2 5

1

4. Seko är ett av flera LO-förbund som hoppat av LOs förhandlingar med övriga parter på arbetsmarknaden om en förändring av arbetsrätten. Vad är en av orsakerna till att Seko lämnat förhandlingarna?

1. Seko menade att de inte har fått en tillräcklig insyn i förhandlingarna och bland annat inte fått information om att frågan om saklig grund vid personliga uppsägningar har diskuterats. X. Seko hävdar att LO inte lyft frågan om att ta bort allmän visstid. 2. Seko anser att 6F bör få tre representanter i LOs förhandlingsgrupp eftersom IF Metall redan har två representanter. 5. Delar av formuleringarna i Lagen om anställningsskydd (Las) kan upphävas om arbetsmarknadens parter (både fack och arbetsgivare) är överens om något annat. Vad kallas en lag med denna egenskap? 1. Omförhandlingsbar. X. Semidispositiv. 2. Lagrumsappendix. 6. Vilka svenska företag har under de senaste 15 åren sparkat fackliga företrädare från sina fabriker i omvärlden? 1. Electrolux (Thailand), Mölnlycke Health Care (Thailand), Volvo Lastvagnar (Indien) och Trelleborg (Sri Lanka). X. Ericsson (Kina), SKF (Indien), Alfa Laval (Indonesien) och H&M (Bangladesh). 2. Securitas (USA), Skanska (Polen),

Atlas Copco (Brasilien) och Vattenfall (Tyskland). 7. För närvarande pågår en statlig utredning som ska föreslå fler undantag från turordningsreglerna i Las. När ska utredningen vara klar. 1. Den är försenad och skulle varit klar den 1 januari 2020. X. Under våren 2022. 2. I maj 2020. 8. I dag får företag med upp till 10 anställda göra två undantag från turordningsreglerna. Vilket parti vill ha flest undantag? 1. Moderaterna. X. Centerpartiet. 2. Sverigedemokraterna. 9. I Sverige har en budkavle startats för att försvara arbetsrätten. Vilka ligger bakom initiativet? 1. Volvoarbetare i Umeå. X. Livsmedelsarbetare i Bjuv. 2. Stålverksarbetare i Borlänge. 10. Det har blivit vanligare att arbetsgivare tvingar anställda att bli egna företagare om de ska få fortsätta att utföra samma arbetsuppgifter. Vad brukar detta fenomen kallas? 1. Ofrivilliga F-skattare. X. Påtvingat företagande. 2. Gig-jobb-syndromet.