Issuu on Google+

Forsknings

F S

SVERIGE 3/2011

FORSKNING - FINANSIERING - INNOVATION - TILLVÄXT

Värdefulla forskningsresultat i Energiforskningsprogrammet

Sedan 2006 har stålindustrins Energiforskningsprogram bedrivits i Jernkon­ torets regi. I åtta olika forskningsprojekt längs hela processkedjan har stål­ industrin strävat efter att bli ännu mer energieffektiv. Programmet avslutas i år och en rad viktiga resultat har uppnåtts. sid 34

SKB vill vidga Äspölaboratoriets roll

Du kan vara med och påverka SSF:s forskningsstrategi

En öppen anläggning där universitet, tek­ niska högskolor och näringsliv möts för att dra nytta av de forsknings­ möjligheter som Äspölaboratoriet erbjuder. Så ser Mats Ohlssons planer för Äspö­ laboratoriets fram­ tid ut. sid 36

Som vi meddelade i förra numret av FORSKNING, är Stiftelsen för Strategisk Forskning i färd med att ta fram en ny forskningsstra­ tegi. SSF:s nuvarande strategi har gällt sedan 2007 och en strategi bör omprövas med vissa mel­ lanrum. Den nya, som ska gälla under en femårsperiod från halv­ årsskiftet 2012, tas fram med hjälp av en interaktiv webbsida, där alla intresserade kan följa och påverka utarbetandet. sid 32

ForskningsSverige i tidningen FORSKNING är ett nyhetsbrev där viktiga organisationer inom svensk forskning och innovation informerar om sin verksamhet.

Utges av ForskningsFörlaget AB Kronhusgatan 11 411 05 Göteborg

Redaktör: Sofia Lawenius tel: 0709-72 83 07 e-post: sofia@forskning.com

3/2011 FORSKNING

31


F S

Du kan vara med och påverka SSF:s forskningsstrategi Som vi meddelade i förra numret av FORSKNING, är Stiftelsen för Strate­ gisk Forskning i färd med att ta fram en ny forskningsstrategi. SSF:s nuvarande strategi har gällt sedan 2007 och en strategi bör omprövas med vissa mel­ lanrum. Den nya, som ska gälla under en femårsperiod från halvårsskiftet 2012, tas fram med hjälp av en inter­ aktiv webbsida, där alla intresserade kan följa och påverka utarbetandet. Som bakgrund till strategiarbetet finns de senaste forskningsstrategierna från exempelvis National Science Foundation och The Wellcome Trust. SSF:s styrelse har fastställt ett startdokument för strategiarbetet. Här definieras förutsättning­ arna och här finns en detaljerad beskrivning av processen med en tidsplan. Du hittar denna infor­ mation på www.stratresearch.se. De inhämtade synpunkterna utgör basen för utarbetandet av en första version av den nya forsk­ ningsstrategin, som kommer att läggas ut på den särskilda webbsidan. Under hösten genomförs också ett antal hearings med inbjudna forskare – I vår öppna strategiprocess välkomnar vi särskilt förslag på angelägna satsningsområden, säger SSF:s VD Lars Rask. Foto: Karin Nordin och företrädare för universitet, forskningsinstitut och industri. Processen kommer att vara indelad i flera faser punkter och nya idéer. Vi välkomnar särskilt förslag på och olika versioner, med tidsfönster öppna för inlägg och angelägna satsningsområden, men även kommentarer. När en fas är klar, sammanställs de olika på till exempel bidragsformer. synpunkterna och den interaktiva webbsidan öppnas på Fas 2 öppnar den 7 november – nytt för alla intresserade under cirka två veckor – för syn­ välkommen att delta!

Informationsintensiva system I våras utlyste Stiftelsen för Strategisk Forskning rambidrag inom informationsintensiva system på maximalt 100 milj kr. Syftet är att stärka Sveriges kon­ kurrensförmåga och utlysningen riktades främst mot problemställningar kring systemhantering av stora datamängder. Konkurrensen är hård – 45 ansökningar är under beredning. En beredningskommitté med ledamöter från både högskola och näringsliv bedömer först den strategiska relevansen och de som går vidare granskas sedan av internationella vetenskapliga exper­ ter. Beslut tas av SSF:s styrelse under senhösten.

32

FORSKNING 3/2011

Borrkärnor från Äspölaboratoriet studeras i EU-projekt En bättre förståelse för hur radionuklider transporteras i kristallint berg. Och en bättre förståelse för hur sådan kunskap kan användas för att göra bättre bedömningar av den långsiktiga säkerheten vid slutförvaring av radioaktivt avfall. Det är målet med EU-projektet Crock, Crystalline Rock Retention Process, som startade 1 januari 2011. Crock är ett samarbetsprojekt inom EU:s sjunde ram­ program. Projektet startade i januari 2011 och pågår till juli 2013. Tio organisationer från sex länder: Sverige, Finland, Tyskland, Spanien, Tjeckien och Ryssland ingår i projektet. Bland organisationerna finns större europeiska forskningsinstitut, universitet och myndigheter. De svenska deltagarna är Chalmers tekniska hög­ skola, Conterra AB och Kemakta Konsult AB.


F S

Hur kan svensk forskning bli ännu mer konkurrenskraftig? Sverige är ett av de främsta länderna i världen när det gäller att få fram nya forskningsrön. Men vi är betydligt sämre på att kommersialisera den forskning som syftar till att nå ut och ha en funktion på marknaden. I Sverige är kunskapen om immaterialrätt generellt lägre än i många andra forsknings­ starka länder. Eftersom mark­ nadskonkurrensen idag oftast är global blir effekten att vi i Sve­ rige halkar efter. Vi behöver bli bättre på att förstå hur och när vi ska skydda vår forskning så att vi kan konkurrera på samma villkor.

Det finns en lösning Till att börja med behöver vi öka förståelsen för processen från idé till marknad. Utan den för­ ståelsen är risken att vi gör saker i fel ordning och då sätter käppar i hjulet för vår egen framgång. Rätt hanterad kan immaterial­ rätt gynna framtida utveckling, underlätta finansiering och påverka effekter i marknads­ föring. Kombinera immaterial­ rätten med en omvärldsanalys och ta reda på om det finns en marknad, då blir det betyd­ ligt enklare att bedöma och fatta beslut om var och på vilket sätt du ska satsa. Lägg också en liten del av forsknings­ anslaget på verifiering så att du vet om du har en produkt som är möjlig att tillverka.

Tidig publicering av din forskning kan skapa problem Eftersom du inte kan skydda något som redan är allmänt känt är det alltid bra att undersöka om det kan vara läge att lämna in en patentansökan innan viktiga rön publiceras. Om du känner dig osäker inför en eventuell patentansökan kan du komma till PRV och få hjälp att ta reda på vad som händer inom ditt forskningsområde. PRV kan bland annat se om det finns andra som redan har eller har ansökt om närliggande patent. Det kan i vissa fall även finnas anled­ ning att diskutera andra skyddsmöjligheter, till exempel designskydd och varumärkesskydd. Hos PRV finns mycket kunskap att hämta som under­ lättar vid viktiga affärsbeslut. Det gäller inte bara informa­ tion om vad andra har ansökt om att skydda eller redan har skyddat. Du kan också hämta inspiration från vad andra har gjort eller få hjälp att granska olika områden som är angelägna för att du ska kunna agera fritt med din idé.

Ta hjälp av en expert när du ska skriva en patentansökan Att skriva en bra och relevant patentansökan är inte helt enkelt. I Sverige finns många erfarna patentombudsfirmor som kan hjälpa dig med detta. PRV har statistik som visar att sannolikheten att din patentansökan ska gå igenom ökar med upp till ca 40 procent när du väljer att anlita ett patentombud. Patentombuden är dessutom väl insatta i PRV:s rutiner och vet vad som krävs i olika skeden av processen. Det spar både tid och pengar.

Fakta om immaterialrätt Immaterialrätt Immaterialrätt behandlar rättsskyddet för intellektuella prestationer och kännetecken. Immaterialrätten ger företag och enskilda personer möjlighet att få ensamrätt till uppfinningar, varumärken, mönster och övriga delar inom immaterialrätten. Immaterialrätten kan delas upp i två grenar, upphovsrätt och industriellt rättsskydd. Upphovsrätt Med upphovsrätt menas skydd för musik, litteratur och annat konstnärligt skapande. Upphovsrättsskyddet kan man inte registrera. Det industriella rättsskyddet består av patent, design- eller mönsterskydd och varumärkesskydd. Designskydd Designskyddet omfattar endast utseendet av produkten och skyddstiden är maximalt 25 år. Varumärke Varumärket är en symbol eller kännetecken för ett företag, en tjänst eller en produkt och kan bestå av figurer, ord, bokstäver, siffror eller ljud. En varumärkesregistrering gäller i 10 år och kan förlängas med 10 år i taget.

Patent Patent är ett idémässigt skydd för en ny teknisk lösning på ett problem. Ett patent innebär att innehavaren kan hindra andra från att använda uppfinningen i upp till 20 år. I gengäld måste uppfinningen offentliggöras, så att andra företag och uppfinnare får möjlighet att föra den tekniska utvecklingen vidare. Patenträttens syfte är att främja samhällets intresse av industriell utveckling och gynna forskning, teknisk utveckling och produktförnyelse. För att få ett patent krävs att uppfinningen inte tidigare är känd någonstans i världen, har teknisk effekt (det vill säga utgör lösningen på ett angivet tekniskt problem) samt har uppfinningshöjd. Uppfinningen har höjd om den inte för en fackman är närliggande i förhållande till redan känd teknik. För uppfinningar som bygger på kombinationer av tidigare kända delar kan höjden bestå av att kombinationen innebär en överraskande effekt. Källa: http://www.prv.se Kontakt: http://www.prv.se PRV Kundtjänst 08-782 28 00

3/2011 FORSKNING

33


F S

Värdefulla forskningsresultat i Energiforskningsprogrammet Sedan 2006 har stålindustrins Energiforskningsprogram bedrivits i Jernkontorets regi. I åtta olika forskningsprojekt längs hela processkedjan har stålindustrin strävat efter att bli ännu mer energieffektiv. Programmet avslutas i år och en rad viktiga resultat har uppnåtts. Om tio år kommer drygt en terawattimme per år av den effektivisering som stålindustrin genomgått sedan början av 2000-talet att kunna härledas till insatser som gjorts i det energiforskningsprogram som snart avslutas. Koks­ förbrukningen i masugnen och därmed koldioxidutsläp­ pen kommer att ha minskat till följd av förbättrad injektion och alternativa injektionsmedel, fler avancerade stålsorter kommer att kunna stränggjutas, energieffektiv oxyfuel­ teknik kommer att ha installe­ rats i fler glödgningslinjer och utbytet kommer att ha ökat tack vare ännu bättre kontroll på värmningen och valsningen. Och även om det kanske låter långsökt idag så kommer stål­ industrins värmnings­ugnar till en del att drivas med syntesgas från biomassa. Det är i alla fall vad de deltagande forskarna och företagen räknar med om alla resultat som framkommit i programmet implementeras i produktionen. – Detta visar vilken poten­ tial som finns i stålindu­strins energiforskning, säger Gert Nilsson, teknisk direktör på Jernkontoret. Utvärderingar av tidigare forsk­ning har visat att Anita Larsson det förhåller sig ungefär så här: en stor del av de effektiviseringar som görs beror på lång­ siktiga forskningsinsatser som genomförts under flera år.

Lång tradition av teknikutveckling Svensk stålindustri har en lång och stolt tradition av att forska kring teknikutveckling. Flera stora tekniska land­ vinningar inom ståltillverkningen har gjorts just här.

Framgångsrika forskningsledare Detta nystartade program riktar sig enbart till dem som av Stiftelsen för Strategisk Forskning utsågs till Framtidens forskningsledare i första eller andra omgången, som utlys­ tes 2000 respektive 2003. Åtta bidrag om vardera 10 milj kr för fem års forskning ska fördelas till de mest framgångsrika av dessa forskare. SSF:s styrelse beslutar om vilka vid sitt oktobersammanträde.

34

FORSKNING 3/2011

Energirelaterad forskning har sedan 1980-talet bedrivits i Jernkontorets teknikområden i samarbete med Energi­ myndigheten och dess föregångare. Det energiforsknings­ program som har pågått sedan 2006 och avslutas i år är det senaste i raden. – Styrkan hos stålindustrin är att det finns ett fungerade sammanhållet forskningsnätverk, säger Anita Larsson, handläggare vid Energimyndigheten och ansvarig för Jernkontorets program hos myndigheten. Forsk­arna samarbetar med företagen, företa­ gen samarbetar med varandra och det råder en öppenhet som främjar spridning av resultaten både nationellt och internationellt.

Projekt längs hela processkedjan Energiforskningsprogrammet består av åtta forskningsprojekt, fördelade över produk­ tionskedjan från masugnen och ljusbågsugnen till bearbetningen av stålet. I samtliga projekt samarbetar forskare med representanter från industrin. Ett exempel är projektet Minsta möjliga koksförbrukning i masugnen som bland annat har undersökt hur koksanvänd­ ningen kan minskas genom ökad kolinjektion och användning av alternativa injektanter, som exempelvis recirkulerat hyttsot. Ett annat exempel är projektet Mjukkyld kokill som har utvecklat en flexibel kokill som ska göra det möjligt att stränggjuta flera stål­ sorter, även mycket svårgjutna sorter, i samma maskin. Det innebär energieffektivisering både i form av ökat utbyte och i lägre specifik energianvändning för ytbehandling. För­ bättrad kvalitet och ökat utbyte är också fokus för ett av projekten inom bearbetningsområdet, Ugnsstyrning och överordnad processanalys, som bland annat har tagit fram ett överordnat styrsystem (FOCS) för gropugnar och multi­

Innovativ råvaruteknik I höstas utlyste Stiftelsen för Strategisk Forskning 80 milj kr till rambidrag inom innovativ råvaruteknik i syfte att finna kommersiellt gångbara tekniker för att utvinna metaller ur restprodukter och andra källor med låga halter. Ett stort antal grundämnen, däribland sällsynta jordartsmetaller, har identifierats som särskilt intressanta. 16 ansökningar har inkommit och beslut om bidrag väntas i oktober.


F S

variata metoder att koppla avvikelser tidigt i processkedjan till defekter på slutprodukten.

Energiforskning allt viktigare I och med stigande oljepriser och introduktionen av handel med utsläppsrätter har det blivit både strategiskt och ekono­ miskt nödvändigt för stål­indu­strin att arbeta med att effek­ tivisera energianvändningen och att ersätta fossila bränslen med koldioxidneutrala alternativ. Den energi­ forskning som genom­ förs i samarbete med Energimyndigheten är i detta sammanhang av stor betydelse. – Forskningen idag skapar effektivisering på 10-20 års sikt, säger Gert Nilson. Nu måste vi exempelvis lägga stort fokus på forsk­ ningen om koldioxid­ utsläppen. Samtidigt som processerna ska effektiviseras och nya bränslen införas, går trenden mot allt bre­ dare produktprogram och mer avancerade Gert Nilson produkter. Att öka kvaliteten hos produkten, flexibiliteten i processerna och samtidigt effektivisera användningen av råvaror och energi är den stora utmaningen för framtiden.

Foto: Stig-Göran Nilsson

SSF:s satsning på energirelaterade material Stiftelsen för Strategisk Forskning utlyste i våras 80 milj kr till rambidrag inom energirelaterad materialforskning med fokus på material för framtidens energisystem. När ansök­ ningstiden gick ut hade 23 sökande anmält sig. Ansökningarna spänner över ett brett område och avser bland annat kraftelektronik, batterier och ljuskällor. 16

av ansökningarna kommer från Linköpings universitet, Chalmers eller Kungliga Tekniska högskolan. Bidragen är fyraåriga och ett enskilt bidrag beräknas hamna i intervallet fyra till fem milj kr/ år. Beslut om vilka som får bidrag beräk­ nas tas i januari.

3/2011 FORSKNING

35


F S

SKB vill vidga Äspölaboratoriets roll

En öppen anläggning där universitet, tekniska högskolor och näringsliv möts för att dra nytta av de forskningsmöjligheter som Äspölaboratoriet erbjuder. Så ser Mats Ohlssons planer för Äspölaboratoriets framtid ut. Äspölaboratoriet är Svensk Kärnbränslehanterings (SKB:s) underjordiska berglaboratorium utanför Oskarshamn. I tunnlar nere i urberget pågår en generalrepetition inför bygget och driften av det framtida Kärnbränsleförvaret i Forsmark. När Äspölaboratoriets chef, Mats Ohlsson, tittar in i framtiden ser han något nytt. Äspölaboratoriet ska breddas för att successivt bli en mötesplats för forskare inom olika områden, där anläggningens unika forskningsmöjligheter har tagits tillvara. Även företag ska få tillgång till laborato­ riets resurser.

Breddningen har börjat –  Vi har redan börjat breddningen av Äspölaboratoriets verksamhet, berättar Mats. –  Genom vårt samarbete med forskningsplattformen Nova FoU har vi redan i dag kontrakt med både universitet och företag.

Forskningsplattformen Nova Forskning och Utveckling (Nova FoU) är ett gemensamt projekt mellan SKB och Oskars­ hamns kommun. Forskare och företag kan genom Nova FoU få tillgång till SKB:s data, anläggningar och kompetens. De projekt som bedrivs inom Nova FoU har i allmän­ het anknytning till geologi, hydrogeologi eller miljö­ geokemi. Flera av projekten bygger på de omfattande  datamängder om berget, grundvattnet och miljön på ytan som verksamheten vid Äspölaboratoriet och platsunder­ sökningarna i Östhammars och Oskarshamns kommuner gett upphov till.

Företag är välkomna Detta är något att bygga vidare på, anser Mats. – Jag skulle gärna se att Äspölaboratoriet blev ett natio­ nellt centrum för olika typer av geovetenskaplig forskning och teknikutveckling. Naturligtvis är utländska intressen­ ter också välkomna.

Äspölaboratoriet ska öppnas för deltagare från högskola och industri. Ambitionen är att anläggningen ska bli en mötesplats för universitet, tekniska högskolor och industrin. Foto: Curt-Robert Lindqvist

36

FORSKNING 3/2011


F S

Kapslar tas upp efter sju år

För att visa att Kärnbränsleförvaret fungerar enligt våra antaganden och modeller har vi byggt upp Prototypförvaret i naturlig skala i Äspölaboratoriet. I Prototypförvaret studerar vi vad som händer med slut­ förvarets barriärer – kapseln, buffertleran och berget – på lång sikt under sådana förhållanden som kommer att råda i Kärnbränsleförvaret. Försöksområdet ligger på 450 meters djup i en borrad deponeringstunnel med sex kopparkapslar i full skala. Fyra kapslar är placerade i en inre sektion och två i en yttre. Det är den yttersta kapseln som nu tagits upp efter sju år under jord. I borrhålen, kapslarna, leran, tunnelåterfyllningen och berget runt omkring Prototypförvaret finns mätinstrument för att registrera vad som händer. Vi har bland annat kunnat följa hur leran sväller när den tar upp vatten. Nu väntar analyser av i första hand den lera som omger kapseln. Såväl vatteninnehåll som kemiska förändringar ska studeras. Resultaten från ska enligt planerna slutrap­ porteras i slutet av 2013. Så här långt går det bara att säga att vattenupptaget har gått något snabbare än vi trodde. Vi har inte sett några tecken på att bufferten har eroderat. I december är det dags för kapsel nummer två att tas upp. Övriga fyra kapslar kommer att vara kvar i minst tio år till.

Läs ansökan på nätet I mars 2011 ansökte SKB om att få bygga ett slutför­ var för använt kärnbränsle i Forsmark. Läs hela ansökan på http://www.skb.se/ publikationer. Gå in under ”Rapporter som ingår i ansökan 2011”. Mats Ohlsson är chef för Äspölaboratoriet. Foto: Curt-Robert Lindqvist

En stor fördel för aktörer som på något sätt är inriktade mot berg och grundvatten är att det redan finns en infra­ struktur för forskning och utveckling i laboratoriets tunn­ lar. Verksamheten under jord skulle också kunna rymma rena kommersiella tillämpningar. Olika företag skulle till exempel kunna använda sig av Äspö­ laboratoriet för att utveckla och testa instrument för analys och övervakning.

Vill du veta mer om möjligheterna i Äspölaboratoriet? Kontakta Mats Ohlsson, telefon 0491-76 78 07 eller e-post mats.ohlsson@skb.se

3/2011 FORSKNING

37


F S

38

FORSKNING 3/2011

Jernkontoret Kungsträdgårdsgatan 10 Box 1721 111 87 Stockholm tel: 08-679 17 00 e-post: office@jernkontoret.se http://www.jernkontoret.se

Kontaktperson: Sara Sättare tel: 08-679 17 27 e-post: sara.sattare@ jernkontoret.se

Patent- och registreringsverket Box 5055 102 42 Stockholm Besökare: Valhallavägen 136 tel: 08-782 25 00 http://www.prv.se

Kontaktperson: Ola Bergfeldt Kommunikationschef tel direkt: 08-782 25 62 e-post: ola.bergfeldt@prv.se

Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm tel: 08-459 84 00 fax: 08-579 386 10 e-post: info@skb.se http://www.skb.se

Kontaktperson: Berit Lundqvist tel: 08-459 85 53 fax: 08-579 386 11 e-post: berit.lundqvist@skb.se

Stiftelsen för Strategisk Forskning Kungsbron 1, G7 Box 70483 107 26 Stockholm tel: 08-505 816 00 fax: 08-505 816 10 e-post: found@stratresearch.se http://www.stratresearch.se

Kontaktperson: Ingvar Isfeldt tel: 08-505 816 64 e-post: ingvar.isfeldt@stratresearch.se

Trafikverket Röda vägen 1 781 89 Borlänge tel: 0771-921 921 http://www.trafikverket.se

Kontaktpersoner: Torbjörn Suneson chef Strategisk utveckling tel: 0243-758 46 fax: 0243-753 40 e-post: torbjorn.suneson@ trafikverket.se

Den svenska stålindustrins branschorganisation Jernkontoret grundades 1747 och ägs sedan dess av de svenska stålföretagen. Jernkontoret företräder stålindustrin i frågor som berör handelspolitik, forskning och utbildning, standardisering, energi och miljö samt skatter och avgifter.

Idag är PRV är en av Europas mest erfarna experter på att granska och skydda patent, varumärken och design. Den ensamrätt som ett immaterialrättsligt skydd innebär kan öka värdet på hela din verksamhet.

Enligt kärntekniklagen är det kärnkraftverkens ägare som ansvarar för att det använda kärnbränslet tas om hand på ett säkert sätt. För att lösa detta har dessa tillsammans bildat Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB).

Birgitta Nylander strategisk samordnare tel: 0243-751 78 e-post: birgitta.nylander@ trafikverket.se


ForskningsSverige nr 3/11