Page 1

» MÅNGA AV DAGENS SAMTAL LIKNAR SLAGSMÅL «

Tidskriften Folkuniversitetet

#4

november 2016

EN TIDNING FÖR VÅRA MEDARBETARE OCH SAMARBETSPARTNERS

Så ska forskarna nå en bred publik Dansarna kan få högre status Att samtala om laddade frågor Mattias Klum om vårt hotade vatten Läsning främjar vår psykiska hälsa

Konsten att lyfta alla TEMA Sverker Sörlin om varför folkbildningen bör stärkas just nu.

Anna Ekström: "Jag är en folk­rörelse­ människa"

36 SIDOR MED INSPIRERANDE OCH NYTTIG LÄSNING


20/

Innehåll, nr 4 2016:

PEDAGOGIK & LEDARSKAP 20/ Fem goda råd för att få högre kvalitet på distansmötet 22/ De lär oss att samtala om svåra ämnen vi är oeniga om

27/ Vuxnas lärande

10/

Gamla jobb slås ut, nya kommer och utbildningskraven höjs. Omvandlingen tvingar yrkesaktiva att uppdatera sina kunskaper. Regeringens nya kunskapslsyft riktar sig till alla, inte bara till nyanlända och kortutbildade, säger statsrådet Anna Ekström.

PÅ FOLKUNIVERSITETET 27/ Danmark inspirerar Skåne att kommunicera forskning 29/ Spelet om mänskliga rättigheter sprids över världen 29/ Sandra lär nyanlända hur man startar ett företag 31/ Folkuniversitetets nya kvalitetspolicy

OMVÄRLD 6/ Samtal om litteratur leder till en bättre hälsa

32/ Möt Petra Hedman Eliasson, specialpedagog, under en hel dag

8/ Modebranschen utvecklas – blir mer klimatsmart och tar vara på digitaliseringen 18/ Mattias Klum om hur bilden kan främja miljön

2  Tidskriften Folkuniversitetet

22/

35/ Josef Åhman: Vi har mycket att lära av nysvenskarna


Gabriella Eriksson Chefredaktör

Välkommen Lennart

F

riska vindar blåser över tidskriften med Lennart Frykskog som nybliven redaktör. Lennart har varit journalist i över 30 år, har stor redaktörsvana och skriver gärna om arbetsmarknad och utbildning. I det här numret har han skrivit fördjupningen om vuxenutbildningens utmaningar och intervjuat såväl kunskapslyftsminister Anna Ekström som Folkuniversitetets ordförande Sverker Sörlin om vad som står på spel. Gamla jobb slås ut, nya kommer och utbildningskraven höjs. Omvandlingen tvingar yrkesaktiva att uppdatera sina kunskaper, och insatser behövs för att få korttidsutbildade med på tåget. Den höga BNP-tillväxt och sjunkande arbetslöshet vi upplever just nu ger därför inte hela bilden av hur samhället utvecklas. Tre av fyra arbetslösa 2017 kommer, enligt Arbetsförmedlingens prognoser, att ha en ”utsatt ställning”. Det är främst förgymnasialt utbildade och utomeuropeiskt födda som avses. Folkbildningens aktörer gör redan i dag mycket för dessa grupper, och kan göra mer. Trevlig läsning!

Tidskriften Folkuniversitetet

Nr 4 nov, 2016 Årgång 36 ANSVARIG UTGIVARE

Cecilia Palm REDAKTION

Gabriella Eriksson 08-679  29  59 Ylva Carlsdotter 010-155 77 60 Lennart Frykskog 070-668 91 64 GRAFISK FORM

Torino Tidningsform REDAKTIONSRÅD

Kicki Emanuelsson, Stockholm Andreas Åhs, Göteborg Rebecka Hinn, Lund   ADRESS

Folkuniversitetets förbundskansli Box 26152 100 41 Stockholm 08-679  29  50 www.folkuniversitetet.se E-POST

tidskriften@folkuniversitetet.se TRYCK

Trydells Tryckeri issn 0284-7574

LJÖMÄRKT MI

341 091

UTGIVNINGSPLAN

4 nr/per år Nästa nummer, februari 2017 OMSLAG

Magnus Laupa

Missa inte: Inspirerande former av forskningskommunikation, Kunskapsklubben i Skåne och Film & framtid i Uppsala. Bläddra fram till sid 27.

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller analys och fördjupning av omvärldsfrågor som stärker Folkuniversitetets medarbetare och position.

Tidskriften Folkuniversitetet 3


Aktuellt / omvärld

Let it snow…

Kvinnor erövrar manliga områden ¶¶Fler och fler kvinnor studerar till traditionellt manliga yrken som civilingenjör, högskoleingenjör och jägmästare. Men männen gör inte det motsatta. I en ny rapport sätter Universitetskanslersämbetet, UKÄ, fokus på jämställdhet. Andelen kvinnor som börjar studera till civilingenjörer ökade med 8 procentenheter de senaste tio åren. – Men på de stora kvinnodominerade utbildningarna till sjuk­ sköterska, specialistsjuksköterska och förskollärare har inte någon motsvarande förändring skett, säger Helen Dryler, utredare på UKÄ och rapportens redaktör.

¶¶Generation snöflinga ”blir oerhört upprörda över idéer, tankar och liknande som går emot deras världsbild” och uppger oftare än tidigare studentgenerationer att de lider av psykiska åkommor, enligt en undersökning av UK Higher Education Policy Institute bland universitetsstudenter i år. 76 procent av de tillfrågade ville förbjuda talare som hade åsikter som gjorde dem upprörda, medan knappt hälften (48 procent) ville att universiteten skulle klassas som frizoner där debatter endast får hållas enligt ett strikt regelverk. Källa: Wikipedia, Spectator.

Klimatförnekare gillar social dominans ¶¶Kirsti Jylhä vid Uppsala universitet har i en ny avhandling undersökt psykologin bakom förnekelse av klimatförändringar. En variabel, den så kallade ’social dominansorientering’ 4  Tidskriften Folkuniversitetet

(SDO) visade sig avgörande. SDO mäter acceptansen för och förespråkandet av hierarkiska och dominanta relationer mellan sociala grupper.

Denna acceptans av hierarkier sträcker sig också till att acceptera människans dominans över naturen.


29

november

¶¶Sju tävlande har kvalificerat sig för final i FORSKAR GRAND PRIX 2016, den 29 november, och kommer att mötas på musikklubben Nalen i Stockholm för att se vem som framför den mest fängslande, inspirerande och pedagogiska kortpresentationen av sin forskning i Sverige i år.

¶¶Leif Kindblom skildrar arbetskrafts- och flykting­ invandringen till Sverige under 1900-talet och motta­ gandet i en ny bok. Flyktingar överfördes genom avtal från flyktingförläggningar i Cen­ tral- och Sydeuropa men kom också spontant som asylsö­ kande. Den svenska invand­ ringspolitiken förändrades och anpassningspolitiken kom att omfatta en omfattande språkundervisning. Studie­ förbunden fick huvudansvar för en avgiftsfri svenskun­ dervisning. Här beskrivs ingå­ ende hur ämnet utvecklades från svenska för utlänningar till svenska för invandrare, sfi.

Nina Björk får årets Örjan Lindberger-pris ¶¶Örjan Lindberger-priset 2016 på 100 000 kronor tilldelas författaren, litteraturvetaren och debattören Nina Björk. Priset delas varje år ut av Stockholms Arbetareinstitutsförening, som motiverar valet med att Björk genom sina böcker, tidningsartiklar och radioinslag hävdar människors lika värde. Här ansluter hon till en lång

tradition inom folkbildning och civilisationskritik. Genom sina texter har hon fört och uppmanat till en kritisk diskussion om kvinnors och mäns liv i samtiden. Hennes författarskap ger tankegods för reflektion och omprövning av grundläggande frågor kring livsvillkor och moral, skriver föreningen i ett pressmeddelande. Foto: Stina Nylén

Sfi:s rötter i nytt ljus

Nina Björk är aktuell med boken Drömmen om det röda.

Invandring och svenskundervisning – så började det. Sfi som folkbildningsuppgift, av Leif Kindblom

Tidskriften Folkuniversitetet 5


Forskning

Läsning får oss må så mycket bättre Läsning och samtal om litteratur leder till ökat välbefinnande och funktionalitet i vardagen. Det framgår av en studie som Cecilia Pettersson, universitetslektor och forskare i litteratur­ vetenskap vid Göteborgs universitet, arbetar med. Andreas Åhs

Istockphoto

LITTERATURENS BETYDELSE FÖR människors psykiska hälsa har varit en brännande fråga ända sedan antiken. Aristoteles såg litteraturen som ett läkemedel för själen, och sedan dess finns en stark tilltro till läsningens positiva betydelse för människans utveckling. Begreppet biblioterapi myntades för exakt 100 år sedan, av amerikanen Samuel Crothers. Samtidigt upptäcktes det att skönlitteratur hade en helande effekt på soldater som traumatiserats av sina erfarenheter under första världskriget. Behandlingsformen har därefter utvecklats i USA och fått stor uppmärksamhet inom både den internationella forskningen och samhället i stort. Svenska folket har bland annat stiftat bekantskap med företeelsen i teve-programmet Babel där biblioterapi är ett stående inslag. – Biblioterapin använder lit-

6  Tidskriften Folkuniversitetet

Arrangör är Folkuniversitetet i samarbete med Kultur i Väst, Aktivitetshus Centrum och Göteborgs Litteraturhus. Studiecirkeln, som inte hade något terapeutiskt syfte, träffades vid tolv I SVERIGE ANVÄNDS metotillfällen hösten 2015. den på bibliotek och – Deltagarna var förinom vården, men tidspensionerade till det vetenskapliga följd av psykiatriska intresset har varit besvär som depressvalt. Cecilia Petsion, svår ångest och tersson utgör ett psykos. Syftet med undantag. Tillsamstudien var att ta reda mans med rehapå om läsningen CECILIA PETTERSSON, biliteringsvetaren forskare i litteraturvetenskap, och samtalet kring Lena Mårtensson litteratur påverkade Göteborgs universitet. publicerade hon deras psykiska välden uppmärksammade studien befinnande, och i så fall hur. ”Kvinnors erfarenheter av skönSTUDIEN GENOMFÖRDES MED både litterär läsning under tiden som kvantitativ och kvalitativ metod. sjukskriven” år 2014. Enkätundersökningarna visade I en kommande studie underingen tydlig långtidspåverkan söker Cecilia en litteraturcirkel för personer med psykisk ohälsa. på deltagarnas hälsa. Genom

teratur för att förbättra människors hälsa. Ofta sker det i form av individuell lästerapi eller interaktiv biblioterapi i grupp, berättar Cecilia Pettersson.


djupintervjuerna framgick det däremot att deltagarnas mående påverkades på kort sikt. – Förutom att läsningen och samtalen om litteratur var viktigt i sig vittnade alla om att deltagandet i cirkeln ledde till ett positivt välbefinnande som spillde över på det dagliga livet. Det handlade förvisso inte om långtidseffekter, men var nog så viktigt eftersom det hjälpte deltagarna att fungera bättre i sin vardag, säger Cecilia Pettersson. – Litteraturcirkeln gav bland annat kapacitet, vilja och ork att fungera i sociala sammanhang.

En deltagare nämnde samtal om läsning och litteratur med föräldrarna som en positiv följd av cirkeldeltagandet. En annan berättade om förmåga att göra sådant hen dragit sig för, till exempel ringa ett telefonsamtal, fortsätter hon. – Även om studien inte visar på långtidsverkan är resultaten värdefulla i ett kultur- och hälsoperspektiv. Att ringa ett telefonsamtal, komma hemifrån och vara i ett socialt sammanhang kan vara nog så viktigt för det psykiska välbefinnandet för de här människorna, säger hon.

Åtta miljarder kronor omsätter den totala bokmarknaden i Sverige varje år. Kungliga Biblioteket registrerar 15 000 böcker. Försäljningen sker hos över 300 bokhandlare. Men böcker säljs också vid bensinstationer, på varuhus, i museishoppar med mera. Nätbokhandeln växer kraftigt: nu är antalet titlar 20 000. Källa. Förläggareföreningen

Tidskriften Folkuniversitetet 7


Trend

Strategisk design för ett hållbart mode Vår klädkonsumtion är ohållbar. Miljön tar stryk längs plaggets väg från bomullsfälten till de växande sopbergen. Samtidigt är många innovativa lösningar på gång för kläder som ska hålla länge. Lennart Frykskog

Istockphoto

DE NORDISKA MILJÖMINISTRARNA

har som mål att textil- och modebranschen 2020 ska vara mer hållbar och befriad från problematiska ämnen. Visionen är, uttryckt på politiskt manér, att Norden ska bli ledande inom hållbar design och därmed bidra till det överordnade målet – en grön tillväxt. Till det krävs nya affärsmodeller, nya tekniker och system för återvinning. En stor omställning med andra ord. Många aktörer är beredda att bidra. Sigrid Barnekow är programchef för det åttaåriga forskningsprogrammet Mistra Future Fashion, ett samarbete mellan staten och näringslivet, som vill bidra med kunskapsspridning och innovativa lösningar. Samarbetet syftar till en systemförändring. – Det handlar om att ställa om till en cirkulär process, så 8  Tidskriften Folkuniversitetet

att vi gör så lite miljöavtryck handlar, paradoxalt nog, både som möjligt, förklarar Sigrid om material med extra lång och Barnekow. mycket kort hållbarhet. Sigrid Strategisk design är ett annat Barnekow tar en kappa med centralt begrepp, som handlar förväntad livstid på 10–15 år och om mer än formgivning. Hela en partytopp som exempel på kedjan från materialval ytterligheterna. till när kläderna slut– Vissa plagg ligen städas ut ur används kort tid. garderoben omfatIstället för att göra tas. Textilavfall dem i polyester, förebyggs. som tar 200 år att – Det gäller att bryta ner, tänker redan i designfasen vi att biobaserade tänka bortom köpmaterial, som papSIGRID BARNEKOW, program­ tillfället, och ha en perstextil, kan vara chef Mistra Future Fashion. idé om hur plagget intressanta. ska användas och Låter strävt mot återanvändas eller återvinnas, huden kanske, men nya och från fiber till fiber. komposterbara material kan kännas och bete sig som tyg. I FRAMTIDEN MÅSTE plaggens livstid BLIR MILJÖANPASSAT MODE dyrare? förlängas och flera alternativ Svårt att säga, menar Sigrid Bartill den (i produktionen) enormt vattenslukande bomullen använ- nekow. Att bara jämföra prislappar fungerar inte. das, exempelvis cellulosa. Det


Framtidens designer byter ut polyester mot biobaserade material som papperstextil.

– Priset kommer att ställas mer i relation till hur länge ett plagg förväntas användas och dess andrahandsvärde. Sverige ligger i framkant vad gäller hållbart mode, menar Sigrid Barnekow. Många företag har frågorna högt på agendan. Men även konsumenterna är medvetna, understryker hon. – Allt fler engagerar sig i hållbart mode. Det är otroligt positivt! Flera initiativ tas för att skapa

bättre balans mellan mode och miljö. Naturvårdsverket lämnade nyligen (26/9) över förslag till regeringen på hur textilkonsumtionen kan bli mer hållbar. Till dessa hör lagkrav på ut­sortering av textilavfall, dialog med branschen om minskad miljöpåverkan, stöd till utveckling av hållbara affärsmodeller, mer återvinning inom offentlig verksamhet och information till konsumenter.

Så gör du miljö­ medvetna klädval: → Köp högre kvalitet och använd kläderna längre. → Klädvård, så att garderoben håller längre. → Byt kläder med andra, hyr eller låna på klädbibliotek. → Släng inte, ge bort eller sälj. → Efterfråga miljö- och etiska märkningar när du köper nytt. Tidskriften Folkuniversitetet 9


text: Lennart Frykskog bild: Björn Öberg

Nya spår för livslångt lärande

10  Tidskriften Folkuniversitetet


Vuxna måste ständigt lära om och lära nytt, för att hitta rätt i yrkeslivet. En del vill byta karriär, andra behöver en grund för att etablera sig. Folkbildningen behövs för att så många som möjligt kan få den kompetens som krävs. Tidskriften Folkuniversitetet 11


P

Å PENDELTÅGET IN mot T-centralen hör jag en kvinna entusiastiskt berätta att hon utbildar sig till lantmätare. Men tänk att det tog 20 år att inse att det var yrket för mig, tillägger hon, innan hon tar farväl, kliver av tåget, på väg mot nästa föreläsning. Ingen häpnar i dag över en äldre student. Men lite märkvärdigt är det ändå. Djärvt av henne att våga, säger en av hennes kamrater i vagnen. Samtalet på tåget blir en metafor. Järnvägar är infrastruktur, men utbildning för vuxna är också infrastruktur, ett spårsystem för att människor ska komma fram, förverkliga sin potential och matcha arbetsmarknaden. Mycket görs redan nu av stat och kommun, av folkbildningen och av arbetsmarknadens parter. Sverige hävdar sig väl i internationella jämförelser över vuxenutbildningen. Men ännu fler spår behövs framöver. Både för kort utbildade och högre utbildade.

40 till 55 år vill byta jobb, men att endast var tionde som vill byta yrkesbana verkligen gör det. Flera andra undersökningar, av bland andra TCO och Trygghetsrådet TRR, pekar även de på uppdämda utbildningsbehov bland yrkesverksamma. En åldrande befolkning och samtidigt fler pigga 70-åringar. I ett arbetsliv där vi väntas hålla i fem–tio år till framstår karriärbyten och yrkesväxlingar som allt mer normala. Men framför allt driver tekniken (främst digitaliseringen) på behovet av vuxnas lärande, i samspel med globaliseringen (frihandel och migration). Gamla arbetsuppgifter omvandlas eller slås ut, nya uppstår. Det höga omvandlingstrycket i svensk ekonomi bejakas av politiker, fack och arbetsgivare eftersom det ger välstånd och ökade reallöner. Samförståndet kring den ”kreativa förstörelsen” grundas till stor del på en aktiv arbetsmarknadsoch utbildningspolitik. EN ASPEKT AV omvandlingen är att utbildningskraven ständigt höjs, och det bidrar till att polariseringen tilltar. I dag är gymnasiekompetens närmast ett måste för alla jobb. Den höga BNP-tillväxt och sjunkande arbetslöshet vi upplever just nu ger därför inte hela bilden av hur samhället utvecklas. Tre av fyra arbetslösa 2017 kommer, enligt Arbetsförmedlingen, att ha en ”utsatt ställning”. Det är främst förgymnasialt utbildade och utomeuropeiskt födda som avses. För att utveckla metaforen, som inledde artikeln. Medan de flesta är ombord på tåget står en betydande skara kvar på perrongen och riskerar att missa avgångarna.

Fyra av tio arbetstagare i åldern 40 till 55 år vill byta jobb.

EN UNDERSÖKNING SOM Folkuniversitetet nyligen gjorde visar att nästan fyra av tio arbetstagare i åldern

Vuxenutbildningens historia 1800-TALET Vuxenutbildningen i organiserade och skolförlagda former har sina rötter i folkhögskolornas framväxt under 1800-talets senare hälft.

12  Tidskriften Folkuniversitetet

1930–1940-TALET Behovet att komplettera tidigare utbildning och göra högre studier möjliga för vuxna uppmärksammas på 1930- och 1940-talen. Inga ­särskilda vuxengymnasier skapas dock. Men studieförbunden erbjuder avgiftsbelagda gymnasiestudier på kvällstid för vuxna.


Källa: Jonas Olofsson, Lära för livet – Hela livet, rapport på uppdrag av TCO 2011.

1960-TALET 1967 etableras komvux. Staten samlar folkbildning, arbetsmarknadsutbildning och kom­ munal vuxenutbildning inom ett politikområde.

1970-TALET 1974 kommer studieledighetslagen. Löntagare får efter sex månaders anställning rätt till studier, även om de saknar relevans för anställningen.

1990-TALET Kunskapslyftet 1997–2002. Staten finansierar varje år cirka 100 000 utbildningsplatser på komvux och 10 000 på folkhögskolan. Riktas främst till arbetslösa utan gymnasieutbildning. Kostnad: 19 miljarder kronor.

Tidskriften Folkuniversitetet 13


Folkbildningen behövs för hindra utslagn SVERIGE STÅR INFÖR

nya utmaningar. Att integrera och rusta nyanlända för samhälle och yrkesliv hör till de mest akuta. Folkbildningen med sin lyhörda pedagogik och anpassningsförmåga behövs just nu. Men det behövs också en tydlig politik som stödjer ett förnyat uppdrag för folkbildningen. Det anser Sverker Sörlin, idéhistoriker, professor i miljöhistoria och ordförande i Folkuniversitetet. Han anlägger ett historiskt och ett samtida perspektiv på vad studieförbund och folkhögskolor kan bidra med. – Den stora tillkomsten av människor från utlandet gör att det kommer att behövas mycket utbildning som äger rum utanför den ordinarie grundskolan, gymnasiet och högskolan. SVERKER SÖRLIN SÄGER att folkbildningen, med sin närvaro i hela landet och förmåga att anpassa pedagogiken till individen, kan möta de heterogena kraven. Syris-

14  Tidskriften Folkuniversitetet

ka mödrar som inte varit i skolan sedan de var 14 år, ingenjörer från Iran och Irak som behöver vässa språket och validera den kunskap de redan har. – Den här kompetensen bör staten intressera sig för. Folkhögskolor och studieförbund har en lång tradition, en varaktig kompetens och seriositet, vilket gör dem lämpliga för ett långsiktig och tålmodigt arbete. Som exempel på folkbildningens kvaliteter tar han Folkuniversitetets gamla paradgren sfi-undervisningen, som kommunaliserades på 1980-talet. – Då utvecklade vi istället professionsanpassad svenskutbildning för lärare och vårdpersonal, vilket behövdes för att ta sig ut på arbetsmarknaden. – För de här grupperna är individanpassningen viktig. Man borde gå tillbaka till erfarenheterna från då och fråga om inte samma koncept kan drivas upp igen.

Medan andra delar av utbildningen är strukturerad, trans­ parent och tydlig vad gäller regler och finansiering är det här en mer rörig historia.

DET FINNS ÄNNU ett skäl att förstärka folkbildningen: den utgör en del av det civila samhället, den tredje sektorn vid sidan av staten och de kommersiella aktörerna. De underlättar att naturliga, spontana band skapas mellan människor, säger Sverker Sörlin. Han efterlyser en diskussion


Anna Ekström: Alla ska lyftas

att ing och en politik för utbildningsaktörerna i den tredje sektorn, där roll En analysgrupp under och funktion blir tydlidåvarande framtidsmi­ gare formulerade. nistern Kristina Pers­ – Man måste beakta son, skissade i våras på sektorn på ett mer samlat en reform för livslångt sätt. Medan andra delar lärande. En allmän av utbildningen är struk- obligatorisk kompe­ turerad, transparent och tensförsäkring och en tydlig vad gäller regler möjlighet för alla över och finansiering är det 30 år att få vägledning här en mer rörig historia. och information var två Det saknas en överordcentrala förslag. nad politisk diskussion om den här sektorn. Folkbildningen är ett alternativ för dem som på olika sätt mött svårigheter i grundskola och gymnasium. Rollen som reparatör är viktig när förlorarna i samhällsomvandlingen hotar att bli allt fler. – Det vetter mot våra mest akuta samhällsproblem just nu. Heterogenitet präglar inte bara nyanlända utan även etablerade, som vill byta jobb, karriär eller inriktning. Även för dem har folkbildningen en roll, menar Sverker Sörlin. – Man kan använda studieförbunden och folkhögskolan på områden där inte högskolorna är det enda alternativet.

VILKA SKA LYFTAS och varför?

Det frågar jag gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström, som även har folkbildningen som ansvarsområde. Ett starkt nedkortat svar: alla omfattas. Ingen är undantagen. – Kunskapslyftet är ett paraplybegrepp för många utbildningsformer och utbildningsmöjligheter. För att samhället ska utvecklas och individerna ha möjlighet att utvecklas krävs en ständig påfyllnad av kunskap livet ut. KANSKE ÄR DET bredden i alla ansatser som gör det svårt – åtminstone för några av oss – att urskilja den långsiktiga idén. Ett fokus i lyftet ligger just nu på sårbara grupper och akuta problem. Det handlar mycket om komvux och yrkesutbildning för vuxna. Nu gäller det exempelvis att rekrytera folk till gymnasiets yrkesprogram för att klara kompetensförsörjningen, framhåller Anna Ekström. – Vi befinner oss också i ett läge med många nyanlända, som akut behöver lära sig svenska, få en grundläggande utbildning eller komplettera för

Tidskriften Folkuniversitetet 15


För att samhället ska utvecklas och indivi­ derna ha möjlighet att utvecklas krävs en ständig påfyllnad av kunskap livet ut. att utöva sitt yrke. Då blir traditionell vuxenutbildning som komvux, yrkesvux och liknande väldigt viktigt. Men lyftet riktar sig även till etablerade och yrkesverksamma, som vill sadla om, via en yrkesutbildning, understryker Anna Ekström. – Det nya lyftet skiljer sig ganska mycket från det förra (1997–2002), som gick till utbildning av utpekade grupper. Nu diskuterar vi ett vidare begrepp. Lyftet är väl integrerat med den svenska modellen,

16  Tidskriften Folkuniversitetet

som bygger på stark omställningsförmåga hos individer, arbetsplatser och samhälle. FOLKBILDNINGEN GÖR INSATSER för nyanlända. Samtidigt spelar man roll för de som söker alternativa utbildningsvägar och yrkesverksamma som ställer om. Hur kan politiken underlätta för folkbildningen att vara problemlösare och dynamiskt element? – Det låter som en lätt fråga, men är en ganska svår fråga. En viktig poäng med studieförbunden och det vi kallar folkbildningen är underifrånperspektivet, att staten ska styra lite lagom. – Ta Svenska från dag ett som exempel. Det skapar mötesplatser och meningsfull sysselsättning för nyanlända, och det underlättar för att snabbare komma in i sfi och samhället. Det är ett jättebra exempel på att staten inte alltid behöver styra så hårt utan kan lita på att studieförbunden drivs av ett demokratiskt uppdrag, FOLKBILDNINGSANSLAGET FÖR 2017 är fryst på årets nivå. Ingen kompensation för inflationen alltså. Varför kan man undra, med tanke på uppdragets betydelse. Det har sin grund i att regeringen nu anger vissa pris- och löneomräknade anslag i nominella belopp för att få ”en mer ändamålsenlig och enhetlig anslagskategorisering”, säger Anna Ekström. – Det innebär att fler anslag kräver aktiva beslut istället för årliga uppräkningar. Folkbildningsanslagets utveckling är något vi följer och får återkomma om. Hur är ditt eget förhållande till folkbildningen? – Jag är en folkrörelsemänniska, uppvuxen när studiecirklar nästan var ett sätt att umgås, att vara tillsammans för goda syften. – Den roligaste studiecirkeln jag minns var också den mest onyttiga. Jag läste kinesiska under ett halvår och lärde mig att säga den kommunala busstationen och tändsticka, inte så mycket mer. Men roligt hade vi under tiden!


14 miljarder satsas på lyftet AKUTA UTMANINGAR OCH växande behov av livslångt lärande ligger bakom det nya kunskapslyftet, i vilket vuxenutbildningen är ett centralt inslag. Livslång rätt till behörighetsgivande kurser inom komvux införs, yrkesutbildning (yrkesvux) och lärlingsutbildning för vuxna (lärlingsvux) byggs ut. En dryg miljard kronor tillförs 2017 för detta. I kunskapslyftet ingår också fler platser på högskolor och universitet, yrkeshögskolan och folk-

högskolor samt utbildning i svenska. I år omfattar kunskapslyftet 44 000 statliga finansierade utbildningsplatser, fullt utbyggd om tre år drygt 68 000 platser.

ETT STUDIESTARTSTÖD PÅ 9 100 kronor per månad (plus barntillägg) införs för arbetslösa över 25 år med kort utbildning och stort utbildningsbehov. I långtidsbudgeten sätts 14 miljarder kronor av under 2016–2019 till kunskapslyftet och till en jämlik kunskapsskola.

Röster om kunskapslyftet Kunskapslyftet möts med gillande bland partier och arbets­ marknadens parter. Men det finns också kritik och förbehåll. Det råder i stort politiskt samförstånd kring komvux, yrkeshögskolan och folkhögskolan. Arbetsmarknads­utbildningen – som i en vid definition skulle kunna räknas till vuxenutbildning – är betydligt mer kontroversiell. Den vill moderaterna ersätta med en ny yrkesutbildning. Moderaterna vill också göra det mer förmånligt för vuxna att studera genom att höja fribeloppet (det man kan tjäna utan att studiemedlet minskar) från drygt 170 000 kronor per år till över 200 000. Liberalerna vill öka statsbidraget till lärlingsutbildningen, från 10 000 till 15 000 kronor per lärling och läsår. Man vill också ha en ny yrkesskola med arbetsplatsförlagt lärande, administrerad av Myndigheten för yrkeshögskolan. Mia Liljestrand ansvarar

på Svenskt Näringsliv för frågor om yrkesutbildning för vuxna. Hon välkomnar fokuset på matchningsproblem. – Vägarna till ett yrke behöver bli fler och mer tillgängliga. För detta krävs insatser inom vuxenutbildningen men också att få fler personer behöriga till eftergymnasiala yrkesutbildningar. Mia Liljestrand menar att valideringen behöver utvecklas. På så vis behöver man inte gå om hela yrkesutbildningen när det inte är nödvändig. – Vi behöver en ökad rörlighet mellan branscher och underlätta för dem som vill yrkesväxla och bygga på sin kompetens. Mia Liljestrand

LO applåderar kunskapslyftet, men betonar att volymökningen på grundvux måste kvalitetssäkras. TCO gillar lyftet, men vill se generösare regler för det statliga studiestödet, bland annat höjt fribelopp för de över 25 år. TCO vill också se ett nytt omställningsuppdrag för universitet och högskola. – Det borde vara möjligt att läsa fler fristående kurser, på deltid och kvällstid. Många vill ha en fot kvar i arbetslivet medan man studerar, säger Ann-Sofi Sjöberg, teamchef på TCO. Varningar om lärarbrist har hörts från lärarfacken (DN, 17/10) och Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, till följd av utbildningsexpansionen och att vuxenutbildningen inte omfattas av lärarlönelyftet. Ann-Sofi Sjöberg


Spaningen:

Mattias Klum Världsfotograf, naturfilmare och författare samt hedersdoktor vid Stockholms universitet förklarar varför vi måste värna vårt rena vatten och varför vi ändå kan vara lite hoppfulla om framtiden. Lennart Frykskog

18  Tidskriften Folkuniversitetet

Samuel Svensäter


H

ur illa eller bra är det ställt med vår vattenförsörjning? – Jag tycker det finns anledning att oroas och hysa tillförsikt på samma gång. Just nu sätter vi en enorm press på vår värld och dess livgivande system. Nu fylls dessa system på med kemikalier och befinner sig i ett chocktillstånd. Hydrologi, klimat och ekosystem förändras. Man kan säga att vi befinner oss i den sjätte massutrotningen av arter på jorden. – Men det är också första gången i mänsklighetens historia som vi aktivt kan navigera i rätt riktning om vi tar vara på chansen. Det är första gången som vi har tillräckligt mycket kunskap, forskning och innovationsteknik i ryggen för att stödja en sådan förändring. Vi är också tillräckligt tekniskt uppkopplade i dag för att kunna kommunicera en snabb förändring. Var kommer ditt engagemang för natur och miljö ifrån? – Det har jag fått via egna upplevelser och via samarbetet med människor som jobbar med de här frågorna, forskare som Johan Rockström. – Under de 30 år som jag har varit yrkesverksam har jag sett en otrolig förändring, hur ekosystemen har störts på platser som jag har återvänt till. Det handlar om allt från smältande isar i norr, vilket påverkar isbjörn och säl AKTUELL MED: och världens klimat, till Utsågs nyligen till regnskogar på Borneo vattenambassadör av branschorganisationen som på många håll förSvenskt Vatten. Han svunnit. ska besöka 21 län för – Men intresset för miljö att aktualisera vatten­ och natur har funnits där frågan på lokal och ända sedan jag som välnationell nivå. dans ung, på linneanskt

sätt gick omkring i Uppsala och samlade på mig bilder och upplevelser med kameran. Kan bilden påverka vårt förnuft? – Vi vet mycket om hur det står till med vår värld, regnskogarna … hur vi påverkar vår värld, men det är lätt att gripas av misantropi och uppgivenhet av alla orosmoln. Just därför är det viktigt och bra att konst och kultur i olika former – musik, konst, bilder, ord – kan överbrygga glappet mellan våra emotioner och vårt intellekt. – Att titta ut över skogen, savannen eller ned i haven och konstatera att det här kan försvinna eller kraftfullt förändras om några år … ibland har fotografin en möjlighet att få oss att känna mer för de värden som står på spel. Det handlar om vilken värld vi vill lämna över till våra barn. Vad kan vi som individer göra för att skona vattnet från onödig belastning? – För att sköta och behålla det goda dricksvatten som vi har ska vi exempelvis undvika att utsätta det för kemikalier. Att spola ned gamla mediciner eller hälla ut lösningsmedel i toalett och handfat skadar miljön. Ta diklofenakplåster eller voltarenkräm, som innehåller extremt farliga ämnen som påverkar miljön om de sköljs ut i dusch- och avloppsvatten. – Det är onödigt. I dag finns bra återvinning för i stort sett allt.

» Man kan säga att vi befinner oss i den sjätte massutrotningen av arterna på jorden.«

Tidskriften Folkuniversitetet 19


5

tips som gör distans­mötet bättre Avstånd, tidsbrist, miljötänk – det finns många skäl att mötas på distans. Det går dessutom att höja kvaliteten på mötet med enkla medel. Du behöver bra teknik, metod och kompetens att hålla distansmöten. Här får du några generella tips och hjälp att lära känna Folkuniversitetets nya system för videokonferens. Ylva Carlsdotter

Istockphoto

1

Planering är A och O. Börja med att se över syftet med mötet och vilka deltagare som bör bjudas in. Bestäm hur mötet bäst organiseras och vem som ska leda det.

2

Glöm inte att boka lokal om det behövs och skicka länk/info om inloggning till mötet i kallelsen. Tänk på medskick av material: dagordning, dokument med mera.

3

Påminn mötesdeltagarna om att i förväg testa utrustningen, så att ljud/mikrofon fungerar och att bilden är skarp, rätt vinklad och nära. Skapa förutsättningar för alla att delta på lika villkor.

20  Tidskriften Folkuniversitetet

4

Var inledningsvis tydlig med vad ni ska uppnå, hur lång tid ni har på er och se till att ni håller tiden. Håll tempot för att ha kvar energin i mötet, men ha kvar tid och möjlighet till reflektion. Se till att alla kommer till tals.

5

Sist men inte minst – ta paus! Se till att alla har fika eller ta en fikapaus för att hämta en kopp te/ kaffe om mötet är långt.


Hur påverkar distansmöten din arbetsvardag? BINAJI MAROUF Kommunikationsansvarig, NBV

vs

Distansmöten

Bra vid: informationsmöten, arbetsmöten, utvecklingssamtal och intervjuer.

Fysiska möten Bra vid: kreativa möten eller workshops.

Tre alternativ för dig Folkuniversitetet har tre olika alternativ för distansmöten: via Skype/Lync vid din egen dator, Lifesize* som är det nya videokonferenssystemet och via webbläsaren Chrome, för de som inte har Skype/Lync. * För mer information och instruktion angående Lifesize, se Supportportalen och sök Lathund för videokonferenssystem.

– Jag använder mig av vårt eget videokonferenssystem främst, men också via FaceTime på mobilen och uppkoppling via dator. Eftersom NBV finns över hela landet kan jag på en och samma dag ha möten med kollegor i både Malmö och Umeå, det hade inte varit möjligt utan tekniken. Vi blir mer tillgängliga, kostnadseffektiva och sparar in på restid. CHRISTINA ERIKSON Undervisar i svenska som främmande språk och testledarutbildningar för Swedex, Göteborg – Jag bor på två platser och jag har deltagare runt om i hela världen så jag skulle inte kunna utföra mitt arbete utan möjligheten att arbeta på distans. LISELOTT KJELLME Lärare i svenska som främmande språk på Internationella Skolorna i Barcelona. – Jag använder Blended learning ("blandade lärmiljöer") för mina campuskurser. Det ger tid för muntlig kommunikation vid våra fysiska lektioner. Allt studenterna skriver lämnas i forum på lärplattformen, läsförståelse och tester likaså. Mycket material som inte är bokbundet kan användas. Tidskriften Folkuniversitetet 21


text: Jonatan Jacobson och Johan Joelsson foto: Jonatan Jacobson

Samtal pågår om heta frågor

pedagogik Samtalsrum med fokus på förståelse och öppen­ het snarare än verbal boxning. Det vill Samtalsaktivisterna i Malmö skapa. Alla åsikter är välkomna vid deras bord.

D

ET ÄR EN fuktig och råkall måndagskväll i Malmö. Oktoberblåsten letar sig in i klädernas glipor och över gator och torg breder ett grått dis ut sig. Men alla sitter inte hemma och kurar för det. Cirka 25 personer i varierande åldrar har trotsat rusket och begett sig till musikgymnasiet Rytmus i stadsdelen Möllevången. I en lokal som på dagtid är matsal förser de sig med kaffe och kakor samtidigt som de småpratar. En del verkar känna varandra, men många har inte träffats tidigare. Alla är här för att delta i föreningen Samtalsaktivisternas ”öppna samtal” som arrangeras i Malmö en gång i månaden. Hit är alla välkomna att samtala i drygt tre timmar om noggrant utvalda ämnen. Till varje öppet samtal formuleras en fråga som ringar in det aktuella temat. ”Vad innebär psykisk ohälsa?” lyder kvällens fråga.

22  Tidskriften Folkuniversitetet

Samtalsledarna Embla Martinsson och Tamara Markovic samlar deltagarna i en stor ring. SAMTALSAKTIVISTERNA grundades i augusti 2015 av artisten och föreläsaren Navid Modiri som ett projekt inom ramen för den ideella stiftelsen Reach for Change. Idén föddes när Navid Modiri kom i kontakt med den avhoppade nazisten Tobias Svahn. Tillsammans bildade de ett samtalsprojekt som främst riktades till skolelever i Skåne. Sedan dess har grundverksamheten breddats och omfattar idag även de öppna samtalen vars syfte är att skapa förståelse och öppenhet samt motverka extremism.

Många av dagens samtal liknar slagsmål.


Laritza Chrizmarcks är glad för att några vänner lockade med henne till kvällens öppna samtal.

Tidskriften Folkuniversitetet 23


Niklas Hellgren har varit engagerad i Samtalsaktivisterna i drygt ett år.

Verksamheten bygger till stor del på kollektivt och ideellt arbete. I den operativa gruppen ingår projektledaren Caspian Almerud, kvällens ena samtalsledare Embla Martinsson och Elin Turesson, huvudansvarig för samtalets design, samt samtalsledaren Niklas Hellgren. – Många av dagens samtal liknar slagsmål, oavsett om det är i Rosenbad eller Paradise Hotel. Jag hade ingen aning om hur ett riktigt samtal kunde vara innan jag gick på mitt första öppna samtal,

säger Niklas Hellgren. Metoden bygger på flera olika steg. Samtalsledaren går först igenom principer för hur samtalsrummet ska bli tryggt. Exempelvis ska mobiler vara avstängda och det råder citatförbud för att alla ska kunna prata fritt. Sedan följer uppvärmningsövningar och genomgång av samtalsprinciperna som borgar för ett bra samtal (se faktaruta). Därefter delas deltagarna upp i mindre grupper vid bord för att samtala kring tre frågeställningar som presenteras stegvis. Den för-

Vi vill skapa ett rum där höger och vänster eller upp och ner kan träf­ fas för att försöka förstå varandra.

24  Tidskriften Folkuniversitetet


De öppna samtalen börjar och avslutas med att deltagarna ställer sig i en stor ring.

sta frågan öppnar upp brett för ämnet. Fråga nummer två håller kvar konversationerna vid ämnet men är ofta något tillspetsad för att intensifiera samtalet. Sista frågan är formulerad för att runda av innan det är dags för deltagarna att ”checka ut”. – Vi lägger mycket fokus på mittenfrågan där det blir lite småjobbigt om två helt olika åsikter möts. Men än så länge har vi inte haft någon som blivit förbannad och drämt näven i bordet, säger Niklas Hellgren. I DEN OFFENTLIGA debatten talas det ofta om hur sociala medierna och kommentarsfält på internet har bidragit till ett allt råare och polariserat debattkli-

mat. Den hätska tonen är inte bara ett nätfenomen, efter den senaste partileSAMTALS­ dardebatten reagerade flePRINCIPERNA ra kommentatorer på att →Lyssna för att förstå. klassisk retorik ersatts av →Utgå från att alla plumpa påhopp. Kanske är här med goda kan den allt hårdare jar­intentioner. gongen i samhället bidra →Uppmuntra andra till att suget efter en annan att bidra. typ av samtal är stort? →Utgå från dig själv. – Vi vill skapa ett rum →Se vad du kan lära där höger och vänster dig av andra. eller upp och ner kan träffas för att försöka förstå varandra. Mina egna erfarenheter från samtalen har gjort att jag inte känner samma behov av att säga emot och tycka saker hela tiden idag. Jag vill först och främst förstå min motpart, säger Caspian Almerud. Samtalsaktivisterna upplever att det finnas ett stort sug efter samtalsrum i dagens samhälle. Som andra exempel på samtalsarenor i Malmö nämner deltagarna Näringslivsuppropet som kretsar kring integration där invandrare, näringsliv och offentlig sektor möts för att samtala om parternas behov. De många språkcaféer som poppat upp på senare år är ett annat exempel. Landets studieförbund kan också fylla en viktig funktion, men de Tidskriften Folkuniversitetet 25


– Jag kan sätta en slant på att de flesta av mina gamla klasskamrater inte ens vet vad ett studieförbund är, säger Caspian Almerud.

måste bli bättre på att nå ut tycker Caspian Almerud: – Jag kan sätta en slant på att de flesta av mina gamla klasskamrater inte ens vet vad ett studieförbund är. Att skapa fler mötesplatser och bli bättre på att nå ut till nya målgrupper är viktigt. Det försöker vi också jobba med hela tiden, säger han.

Flera tar upp det positiva i att kunna mötas över generationsgränsen och några undrar om någon vill SAMTALS­AKTIVISTERNA byta kontaktuppgifter för att fortTill de öppna samtalen bru­ kar det komma mellan 15 och sätta samtala. Efter att deltagarna lämnat salen återstår det bara för 70 personer. Samtalsakti­ Samtalsaktivisterna att röja upp visterna bjuder även in till utbildningsdagar för att lära bland borden och återställa matsalen inför morgondagens skoldag. upp nya samtalsledare. – I hela mitt liv har jag letat efter Ett drygt hundratal per­ ett sätt att engagera mig, men känt sonerhar genomfört sam­ UNDER KVÄLLEN ÄR skolmatsalen fylld talsledarutbildningen. I det att stora hjälporganisationer har av ett konstant sorl. Det märks ett varit svåra att komma in i. Tack vare ”operativa teamet” ingår stort behov att prata om ämnet. alla möten med nya människor har fyra personer. Samtalet som ett sätt att bryta tabu jag lärt mig otroligt mycket, säger kring den psykiska ohälsan är ett samtalsledaren Embla Martinsson. återkommande tema runt borden. Vikten av att Hur känns det när ni går hem efter ett öppet samtal? fortsätta höra av sig till de som mår dåligt är ett – Jag kan likna det som efter en riktigt bra fotannat. När kvällens tre frågor har stötts och blötts bollsträning. En kombination av lagkänsla, samlas deltagarna i en ring igen för att berätta om svett och trötthet på ett positivt sätt, säger erfarenheterna från kvällens möte. Caspian Almerud.

26  Tidskriften Folkuniversitetet


På Folkuniversitetet / Goda exempel från vår verksamhet

Forskarna får briljera och lysa som stjärnor I Helsingborg utvecklar man nu forskningskommunikation med inspiration från andra sidan Öresund. Folkeuniversitetet i Århus har gjort forskningen hipp och forskarna till ­stjärnor. Andreas Åhs

Freddy Billqvist

DET SATSAS PÅ arkitektur och stadsutveckling i Danmark. Hamnen i expansiva Århus, som de senaste 10–15 åren har vuxit med ungefär 100 000 invånare, är ett utmärkt exempel. Ett av de praktfullaste nytillskotten i stadsbilden

är Navitas Science and Innovation. I detta centrum för forskning och innovation har danska Folkeuniversitetet sina lokaler. Folkeuniversitetet skiljer sig från sina svenska systerorganisationer. Där vi arbetar brett Tidskriften Folkuniversitetet 27


/ Goda exempel forts. stand up och arrangemang kring mode är bara några exempel på de grepp som testats.

Historikern Dick Harrison är inbjuden av Kunskapsklubben i Helsingborg för att tala om kärlek och kemi.

med folkbildning, skola och uppdrag fokuserar danskarna enbart på forskningskommunikation. Efter ett konkurshot i början av 2000-talet tog man nya tag. Genom ett nära samarbete med Århus universitet, offensiva satsningar på samverkan och ett starkt fokus på att göra forskarna till stjärnor och engagera publiken har trenden vänt. I DAG HAR MAN över 65 000 betalande deltagare, varav cirka ­ 40 000 tar del av de 850 föreläsningsserier som arrangeras varje år. Resterande deltagare besöker de närmast osannolikt populära

28  Tidskriften Folkuniversitetet

»Vi utlovar en fest för alla sinnen.« forskningsfestivaler som Folkeuniversitetet arrangerar: Hearts & Minds, Århundretets festival och Nordiske nätter. Den största framgångsfaktorn är att man leker med vad forskningskommunikation kan vara och låter den ta plats i det offentliga rummet; på allt från kulturinstitutioner till krogar. Talkshows med historiska personligheter, högborgerliga middagsbjudningar, avklädda events i badhus, sceniska gestaltningar,

FOLKEUNIVERSITETETS verksamhet inspirerar och väcker tankar om hur vi kan arbeta med forskningskommunikation. Men är det ens möjligt att få ett så starkt, publikt genomslag i Sverige utan de massiva resurser som till exempel Vetenskapsfestivalen förfogar över? Folkuniversitetet i Helsingborg har avsatt pengar för att pröva liknande koncept 2016–2018. Målet är att nå en bred publik med njutbara, lättillgängliga föreläsningar med upplevelsen i centrum. Satsningen inleddes med pop up-forskning under sommarens HX-festival och har fortsatt under hösten med after workföreläsningar och Kunskapsklubben på Dunkers kulturhus. – Kunskapsklubben ger en serie på temat Kärlek och kemi. Vi djupdyker i människans förmåga att älska och skapa och har bjudit in kemisten Ulf Ellervik, hjärnforskaren Åsa Nilsonne och historikern Dick Harrison för att gå till botten med ämnet. Vi utlovar en fest för alla sinnen, säger Hedvig Weibull, projektledare. KRONAN PÅ VERKET blev Nordiska nätter 11–12 november, en helt ny forskningsfestival med inspiration från Aarhus. – Nordiska nätter tog våra vanligaste samtalsämnen och lyfte upp dem på scenen. Under en helg blev Helsingborg ett enda stort vardagsrum med plats för allas röster, säger Hedvig Weibull.


Migration, film och framtid Hannah Ohlén Järvinen 65,3 MILJONER MÄNNISKOR är på flykt undan krig,

terror och förföljelse. Betydelsen av att förstå och orientera sig i vår omvärld och samtid har aldrig varit så tydlig som nu. Det var några av utgångspunkterna för Folkuniversitetet, CEMUS och Fyrisbiografen vid starten av föreläsningsserien ”Film & framtid”. Tre filmer på tema migration visas under hösten. Filmerna följs av en kortare föreläsning på 15–20 minuter. I filmen Mediterranea (2015) följer vi två vänner vars främsta drivkraft är att skapa ett drägligt liv för sig själva och sina familjer. Från Burkina Faso till Italien följer vi deras resa kantad av vandringar genom sandiga ökenlandskap, irrfärder på havet och döda kamrater.

»Sällan hör man en diskussion som problematiserar de sammanfallande kriserna«

JESPER BJARNESEN, FORSKARE vid Nordiska Afrikainstitutet, gör en historisk inramning av hur västerlandets syn på migration på kort tid förändrats radikalt. – Det talas om organiserat tiggeri, överflöd och lyxbilar. Sällan hör man en diskussion som problematiserar de sammanfallande kriserna bortom administrativa och byråkratiska spörsmål. Burkina Faso är ett av världens fattigaste länder. Den primära orsaken är den osäkra arbetsmarknaden och torkan gör det svårt för många att överleva, säger Jesper Bjarnesen.

Jesper Bjarnesen, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet.

MR-spelet utvecklas och sprids över världen Ylva Carlsdotter Gabriella Eriksson

Folkuniversitetets projekt i Uppsala och Umeå vill stärka nyanländas insikt i hur mänskliga rättigheter omsätts till praktik i det svenska samhället. Därför skapades MR-spelet. Integrationsprojektet har job­ bat målmedvetet för att vidare­ utveckla och sprida spelet. Vissa frågor har formulerats om, blivit enklare och flera. Under konfe­ rensen för integrationsprojektet på Örebro universitet kom 150 deltagare. Konferensen ledde till fler för­ frågningar från organisationer, länsstyrelser och kommuner. – Spelet är själva metoden och det har vi spridit till andra länder. Sveriges tradition av studiecirk­ lar är ett fantastiskt sätt att arbe­ ta med integration, säger projekt­ ledare Yevgeniya Averhed. Flera arbetar på volontärupp­ drag, bland annat i studiecirklar med ungdomar. Den nya versio­ nen av spelet är utvecklad för och av ungdomar. Spelet innehåller frågor om mobbning, alkohol, sex och gränser för vad som är tillåtet.

Tidskriften Folkuniversitetet 29


– Vår metod bygger på att eleverna tar mycket eget ansvar. Vi arbetar ofta i projekt, där man får fokusera på det man behöver för att komma vidare, säger Sandra Magnusson.

Sandra lär nyanlända att starta företag Idag ligger etableringstiden för nyanlända sju år. Det vill kursen "Svenska för entreprenörer" ändra på. En av initiativtagarna, Sandra Magnusson, belönas nu med andrapriset i Lärarnas Riksförbunds och Svenskt Näringslivs utmärkelse i entreprenörskap. Disa Torbjörnsdottir

Hur känns det?
 – Det känns konstigt men jätteroligt. Jag blev såklart väldigt förvånad när kanslichefen på Lärarnas Riksförbund ringde och berättade att jag var nominerad. Vad är svenska för entrepre­ nörer?
 – Det är en form av yrkesinriktad svenska för invandrare, där alla har som mål att starta eget företag. Istället för att prata om bananer och potatisar pratar vi 30  Tidskriften Folkuniversitetet

om skatter, hur man skriver en affärsplan och hur man gör en budget. Det är ett sätt att lära sig svenska samtidigt som man bygger upp ett kontaktnät och löser allt praktiskt som krävs för att starta företag. Hur kom ni på idén att starta?
 – Det är svårt att få jobb i Sverige idag, och då är ett bra sätt att skapa sitt eget jobb. När vi kom på idén jobbade jag som sfi-lärare och träffade många elever som hade bra idéer och ville starta

företag. Vi ville hitta ett sätt att hjälpa dem på vägen, och korta den långa etableringstid som finns för nyanlända. – Hittills har nästan fyrtio företag startats, och de flesta är fortfarande igång. Det är frisörer, fotografer, filmregissörer, webbdesigners, tårtdesigners, musikproducenter, plastikkirurger och tandläkare. Hur arbetar ni? – Vår metod bygger på att eleverna tar mycket eget ansvar. Vi arbetar ofta i projekt, där man får fokusera på det man behöver för att komma vidare. Det kan till exempel vara att sätta priser, få fler kunder eller att fylla i en blankett. Sen bjuder vi in experter, men vi låter dem inte föreläsa, utan eleverna får presentera sina lösningar och experterna ger respons.


/ Våra spelregler Lotta Gullers Henry, kvalitetssamordnare, förbundskansliet

F

Ny nationell kvalitetspolicy

olkuniversitetet har ett kvalitetsledningssystem som ska hjälpa oss att arbeta på rätt sätt och ständigt förbättra vår verksamhet. Systemet är tänkt att skapa ordning och reda för alla anställda som lätt ska kunna hitta dokument som talar om hur och när saker ska göras och vem som ansvarar för vad. All sådan information finns i varje regions verksamhetsmanual. Enligt ISO ska organisationen ha en kvalitetspolicy som visar vad vi tycker är kvalitet i vårt arbete. Tanken är att alla anställda ska känna till policyn och vad som står i den. Fram till nu har alla regioner i Folkuniversitetet haft olika kvalitetspolicyer. Men verksamheten i våra regioner har ju väldigt mycket gemensamt, och vi har samma sätt att se på den kvalitet vi vill leverera. Därför har vi nu tagit fram en gemensam kvalitetspolicy för alla regioner, och det står nu alla fritt att använda den.

DEN NYA KVALITETSPOLICYN säger att vi arbetar för människors rätt till ett livslångt lärande och ska ge våra deltagare goda förutsättningar för ett rikare liv. Vår universitetskoppling gör att vi eftersträvar faktabaserade beslut och systematiska utvärderingar. Vi arbetar med att främja internationella samarbeten och nätverk. Det ger oss en bra förankring i vår omvärld och bidrar till vårt förnyelsearbete. Förnyelsearbetet innebär att vi ständigt provar nya lösningar och idéer som kommer elever, deltagare,

»Vi arbetar för människors rätt till ett livslångt lärande och ska ge våra deltagare goda för­utsättningar för ett rikare liv.«

kunder och medarbetare till del. Vårt oberoende och vår strävan att utgå från individens behov ger oss ett självklart kundfokus. UTIFRÅN VERKSAMHETSIDÉ, styrdokument och kvalitetspolicy sätter vi tydliga mål som regelbundet följs upp. Vi ska erbjuda hög kvalitet och service i alla delar av vår verksamhet. Vi ska uppfylla tillämpliga krav och sträva efter att ge våra elever, deltagare och kunder mervärde.

Med hållbarhet och hög kvalitet i fokus ska vi arbeta med ständiga förbättringar, utifrån kraven från våra elever, deltagare och kunder. Utgångspunkten för vårt kvalitetsarbete är medarbetarnas engagemang och ansvar för att skapa god kvalitet med stöd i vårt kvalitetsledningssystem.

Tidskriften Folkuniversitetet 31


/ En dag med … … PETRA HEDMAN ELIASSON är ständigt i rörelse, utom när hon samtalar med eleverna. Som kurator och special­pedagog på Kungstens­ gymnasiet och vuxenutbildningarna på Folk­ universi­tetet Öst har hon en späckad kalender. Ylva Carlsdotter

O

nsdagar och torsdagar är vikta för Kungstensgymnasiet som har sin plats i Folkuniversitetets hus på Kungstensgatan 45 i centrala Stockholm. Redan klockan halv åtta denna morgon har Petra varit med en elev på Sabbatsbergs sjukhus för att ta del av en diagnosutvärdering. – Det är skillnad mellan gymnasieelever och vuxenstuderande. Som eftergymnasial student måste du till exempel ha ett läkarutlåtande för att få extra undervisningsstöd, berättar Petra. I vuxenutbildningarna ingår yrkeshögskolorna, konst- och kulturutbildningar, utbildningar inom uppdrag, komvux och sfi. Behoven för eleverna ser väldigt olika ut. – I mina tidigare jobb som specialpedagog har det handlat mer om läs- och skrivsvårigheter, här handlar det mer om sömnbrist, prestationsångest och ibland att bara komma igång. De som behöver mer stöd hjälper Petra att hitta extern hjälp. Tillsammans med skolsyster och studievägledare ingår hon i elevhälsoteamet med nära kontakt med mentorer och lärare. Petra går ned några trappor för att hälsa på skolsköterskan Susanne Hansson. Petra ska träffa en ny elev på eftermiddagen och kollar om Susanne har något att delge som kan hjälpa till inför samtalet.

– Ibland är det lättare att skylla på huvudvärk eller magont, men ofta handlar det om något annat, säger Susanne som kan fånga upp elever som behöver extra stöd tidigt under de hälsosamtal alla får göra. Petra lovordar deras prestigelösa samarbete som gör det lätt att snabbt uppdatera sig. På väg till nästa möte hinner Petra hälsa på gymnasieskolans administratör Miriam och snabbt besöka lärarrummet. – Nio minuter kvar till nästa möte, säger hon och knatar igenom elevskarorna på våningsplan fem. Hon sveper leende med blicken över dem, nickar igenkännande och hälsar.

KLOCKAN HALV TIO kommer AnnaKari Krantz in i Petras mottagningsrum högst upp i huset. De försöker ses en halvtimme varje onsdag för att diskutera enskilda elever och mer övergripande arbete med elevhälsa. Anna-Kari är ny på skolan och Petra uppskattar att bolla frågor med någon

07:30

08:20

09:10

09:30

12:10

På Sabbatsbergs sjukhus med en elev.

På plats på Folkuniversitetet på Kungstensgatan 45. Hinner läsa sms och mejl.

Hinner med ett snabbmöte med skolsköterskan, samt en runda i lärarrummet.

Halvtimmessamtal med elever.

Pedagogisk lunch i skolmatsalen. Äter, hinner prata några minuter med skolsköterskan igen.

32  Tidskriften Folkuniversitetet


2

1

3 med samma profession. Innan lunch har hon ytterliga tre samtal inbokade. Petra är mån att återkoppla snabbt och under varje elevsamtal är hon hela tiden mån om att lyfta varje litet framsteg eleven gjort. Hon äter oftast sin medhavda lunchsmörgås till lunch, men idag äter hon för ovanlighetens skull en pedagogisk lunch i matsalen längst ned i huset. PÅ EFTERMIDDAGEN HAR hon fyra inbokade samtal. Flera av eleverna går regelbundet hos Petra.

1. Nästan varje dag simmar Petra med sin syster efter arbetsdagen.

4

2. Ett givande samtal med kollegan och specialpedagogen Anna-Kari Krantz. 3. Petra går sin dagliga runda i huset och hälsar på alla. 4. Ett avbokat möte ger tid för en

– Min vision är att på Folkunipedagogisk lunch bland eleverna som gärna kommer fram och pratar. versitetet ska studerande få det stöd de behöver, alla ska kunna gå här även om de har någon slags funktionsnedsättning. Rummet ska vara till för alla. Vid fyratiden ringer Petra sin syster och bestämmer när och var de ska ses för dagens simpass. Inte förrän efter middagen när hon pratat med en elevs förälder enligt överenskommelse tar arbetsdagen slut.

13:00

14:00

16:00

19:30

20:00

Väntar på nästa elevsamtal. Sänder mejl och får samtal från orolig förälder.

Halvtimmessamtal med elever.

Arbetsdagen på plats är slut. Lämnar huset, ringer sin syster och bokar simtid till klockan 17.

Läser och svarar på mejl efter middagen.

Ringer en förälder.

Tidskriften Folkuniversitetet 33


/ Aktuellt hos oss Svenska lärs ut på nya sätt

Dansyrket behöver få högre status ¶¶Balettakademien ansöker om att den treåriga Yrkesdansarutbildningen skall få högskolestatus. Rektorn Jan Åström tycker att dansyrket behöver professionaliseras. – Vi ser det som ett viktigt och naturligt steg för

¶¶Under två dagar träffades svenskalärare från hela landet i Kungälv. Föreläsningar och workshops blandades med fria ämnesval i enlighet med Open Space-metoden. Ämnena under dag ett var bland annat Language Learning in the Wild som handlar om att använda miljön i undervisande syfte, uttal i undervisningen och att använda surfplatta i undervisningen. Dokumentation från konferensen kommer att samlas i intranätet.

Yrkesdansarutbildningen, säger han. Rekryteringen till dansyrket behöver breddas och en kandidatexamen ger tillträde till en större arbetsmarknad och möjligheter till fortsatta studier efter danskarriären.

#tillsammanshbg ¶¶Tillsammans är ett samarbetsprojekt mellan Helsingborgs nio studieförbund. Målet är att få med helsingborgarna i aktiviteter som stärker demokratin, baseras på mänskliga rättigheter och som bidrar till att bygga ett framtida håll­ bart samhälle.

34  Tidskriften Folkuniversitetet

Detta kommer ske genom större event, kultur­ arrangemang och ett starkt nätverk, men fram­ förallt genom att så idéer och tankar som sprider sig och blomstrar långt in i framtiden. Projektet finns under hashtaggen #tillsammanshbg och har konton på Facebook, Instagram och Twitter.


/ Sista ordet

SOM EN DANS

Vem ska folkbildas? Josef Åhman, rektor för Folkuniversitetet region Mitt

M

Foto: Emma Zetterlund

¶¶Balettakademien Umeå besöker alla äldreboenden i Umeå kommun under hösten för att ge de boende möjlighet att ta del av dans och musik. Besöken inleds med att en dansare fram­ för ett solo, och däref­ ter tar danspedagoger över och får med sig de boende genom enkla rörelser som alla kan hänga med på.

Mikael Nordberg

ESF-projekt till Trollhättan ¶¶I januari 2017 startar Folkuniversitetet ESF-projektet ”Utvecklad etablering” i samarbete med Arbetsförmedlingen och Trollhättans stad. Målet är att 306 nyanlända deltagare ska få stärkt egenmakt och kunna påbörja kortare yrkesutbildning. – Det är en möjlighet för deltagarna och en unik chans för Folkuniversitetet att utveckla arbetet med etableringsuppdraget, säger Mikael Nordberg, distriktschef.

ed tanke på den senaste tidens flyktingströmmar kommer studieförbund som sysslar med folkbildning och vuxenutbildning ha viktiga uppgifter i samhället under lång tid framöver. Under ett stort antal år kommer det finnas behov av såväl utbildnings- som etableringsinsatser. Få organisationer har samma möjlighet som Folkuniversitetet att medverka i hela denna kedja – från svenska från dag ett på asylboenden via sfi till yh-utbildningar eller korta vägen, för att bara nämna några exempel. Detta åskådliggjordes under årets Visingsökonferens där temat var etablering av nyanlända. Ett stort antal goda exempel presenterades och delades. Den senaste möjligheten för studieförbunden inom området är vardagssvenskan, som passar som hand i handske för Folkuniversitetet. Det finns också förhoppningar om att studieförbunden kan spela en viktig roll inom ramen för organiserad sysselsättning, där samordningsansvaret nu flyttas över till länsstyrelserna. En sak som jag slagits av – både när jag deltog i regeringens folkbildningsforum och när jag lyssnar på studieförbundens egna ambitioner – är dock att väldigt mycket kretsar kring hur vi kan utbilda och folkbilda dem som kommer hit. Jag vill emellertid hävda att vi gammelsvenskar också har mycket att lära av nysvenskarna! Jag hoppas att Folkuniversitetet kan visa vägen, så att vi bidrar till uppfyllelsen av följande formulering i vår målbild 2025: Vi är öppna för impulser från andra delar av världen. Internationella kunskaper och erfarenheter utvecklar och korsbefruktar den dagliga verksamheten i Sverige.

»Få organisationer har samma möjlighet som Folkuniversitetet att medverka i hela denna kedja «

Tidskriften Folkuniversitetet 35


POSTTIDNING B TIDSKRIFTEN FOLKUNIVERSITETET BOX 26152 100 41 STOCKHOLM

Verksamhet för asylsökande Folkuniversitetet är ett studieförbund som har lång erfarenhet av arbete med nyanlända. Nu undervisar vi i svenska och samhällskunskap för asylsökande och för personer med uppehållstillstånd som bor kvar på anläggningsboende. Folkuniversitetet når över 8 000 deltagare i Svenska från dag ett. Det blir sammanlagt över 12 000 studietimmar. I Vardagssvenska når vi över 3 100 studenter.

Folkuniversitetet

Tidskriften Folkuniversitetet 4, 2016  

Tidskriften Folkuniversitetet innehåller omvärldsbevakning, utveckling inom pedagogik och ledarskap samt goda exempel från Folkuniversitetet...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you