Page 1

tidskriften

 

folkuniversitetet MaTS KaRSTRÖM

Biolog räddar hotad urskog vUXENUTBILdNING

Lär dig ekobruk i slottsparken

INTERvJU GITa SEN GITa SEN

Unga borde säga ”det här samhället vill vi ha”


VI KAN SPRÅK! EN RIKTIGT BRA IDÉ! Spanska för nybörjare.

ENGELSKA FÖR DE DUKTIGARE! Intressanta ämnen som väcker lust att prata!

CONTACT!

VARSÅGOD!

För dem som vill förbättra sin franska!

Succéserien är nu komplett.

Order/information: Tel 08-696 86 00, fax 08-696 86 10, www.bonnierutbildning.se


förord

innehåll

Själar med glöd det pratas ofta om eldsjälar inom folkbildningen. Så ofta att det är lätt att glömma vad man egentligen avser. Eldsjälar behövs för att åstadkomma förändringar. Att det finns eldsjälar som ligger bakom handlingar som får förödande konsekvenser för många människor kan vi lämna för stunden. Folkbildningens eldsjälar agerar inte på någon annans bekostnad. I det här numret av tidningen vill vi utforska och gestalta ett antal eldsjälar i vår omgivning. Att vi i Sverige är sämre på att bevara vår urskog än Brasilien är på att bevara sin regnskog var en nyhet för mig Följ med på en vandring i urskogen utanför Jokkmokk tillsammans med Mats Karström och lär dig skillnaden mellan skog och skog och varför det är ovärderligt för den biologiska mångfalden att nedfallna träd får ligga kvar i hunratals år. professor gita sen har ägnat hela sitt liv åt att arbeta mot orättvisor av olika slag, med jämställdhet och social rättvisa som den röda tråden. Hon rör sig mellan hemmaarenan i Bangalore och runt om i världen med sitt engagemang. Vi träffade henne under ett besök i Malmö där hon kom med uppmaningen att inte ta välstånd, solidaritet och demokrati för givet utan kämpa för ett hållbart samhälle. Popkollo är en ideell förening som samlar tonårstjejer från hela landet. Här får de chansen att under en vecka ägna sig åt musik dygnet runt tillsammans med likasinnade och med etablerade musiker som inspiratörer. När nu ännu en sommar passerat med förhoppningsvis välbehövlig vila kanske det är dags för nya yrkesmässiga utmaningar. Vi har besökt några av Folkuniversitetets längre utbildningar, så passa på att få en inblick i ekobruk, arkitektur eller instrumentbygge och fortsätt fundera på vad du ska göra med ditt liv. Om du inte råkar vara en av dem som redan klurat ut detta, vill säga. I många år har Lena Hall Nilson kåserat på tidningens baksida. I detta nummer tar hon ett uppehåll, men vi hoppas att hon snart återkommer.

Gabriella Eriksson

17.

Ekobruk i slottsparken i Göteborg.

24.

Popkollo – kul för unga tjejer

12.

Mats Karström brinner för urskogens bevarande.

Intervju 8 För rättvisa och jämlikhet Professor Gita Sen arbetar för jämställdhet och kvinnors hälsa.

Reportage 5 Bra avstamp för blivande arkitekter Arkitekturskolan STHLM. 11 Folkbildning i en global värld Den internationella folkbildningskonferensen ”A World Worth Living In” fokuserade på hållbar utveckling. 12 Biolog räddar hotad urskog Mats Karström ligger steget före.

17 Ekobruk i slottsparken Vuxenutbildning på Gunnebo slott och trädgårdar. 21 Med säker känsla för ton och trä Musikinstrumentakademien är unik i sitt slag. 22 Surfplattor och digitalt lärande Nya pedagogiska hjälpmedel. 23 Lärarporträtt Christina Lundström, Uppsala Prisad stråklärare. 24 Musikintresset hålls levande med popkollo Sommmarlovets höjdpunkt för tonårstjejer. tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011     3


ledare  michel wlodarczyk

Förbättra din privatekonomi med hjälp av folkbildning

D

et är en turbulent sommar som vi har bakom oss. Rapporter om tragiska människoöden har nått oss från våldsdåd i Norge och svältens Somalia. Ser man till de lite mer värdsliga problemen så har sommarvädret blivit allt svårare att förutsäga liksom det kaos som råder på finansmarknaderna. Jag skulle här vilja uppehålla mig vid de sistnämnda. Finansmarknader som numera liknar vädret: obegripliga och nyckfulla. Sedan en längre tid, egentligen de senaste 10 åren, har vi sett hur kriser i världsekonomin kommit och gått med allt kortare mellanrum. Utan någon större förvarning och med full kraft drabbas ekonomin av omvälvningar med alla tänkbara konsekvenser för den enskilde. Arbetslöshet ja, men också en del av enskilt sparande som går upp i rök, inskränkningar på kreditmarknaden som gör att i synnerhet unga människor får allt svårare att skaffa sig en bostad, lättnader för utsatta grupper som fryser inne. Allt detta sker utan att någon vettig förklaring ges. Finansmarknadernas mekanismer som skapar dessa kriser framstår allt mer som esoteriska trollkonster och aktörerna på dess marknader som trollkarlens lärjungar. Ekonomijournalister gör tappra försök att förklara vad som sker. Nobelpristagare i ekonomi likaså. Men händelseutvecklingen förblir obskyr för att inte säga skum! Den enskilde människan ställs inför frågor som inte besvaras: Vad göra med det egna sparandet? Hur blir det med min pension? Kommer jag att klara mitt bostadslån och hur blir det med räntan? Regeringen har här tagit ett viktigt initiativ att uppdra åt Finansinspektionen att genomföra en folkbildningskampanj i syfte att höja kunskapsnivån hos medborgarna så att de själva medvetandegörs om de alternativ som finns. Folkuniversitetet har sedan tidigare engagerat sig, tillsammans med Finansinspektionen, i ett projekt med syfte att hjälpa unga människor att få bättre kontroll över den egna ekonomin. Det projekt som nu pågår heter Ekonomismart. den nya folkbildningskampanjen är kopplad till nätverket Gilla din ekonomi – nationell samling för ökat finansiellt självförtroende. På detta område finns många olika partsintressen. Sålunda är opartiskhet av största vikt. För Folkuniversitetet, som står fritt från särintresse, är det således naturligt att engagera sig i en sådan folkbildningskampanj. Målgruppen är nu främst vuxna och stort fokus läggs på pensionssparande. Som bekant förutsätter det nya pensionssystemet att man aktivt följer sitt sparande och fattar olika beslut i fråga om placeringar och sparandeformer. Men för detta krävs bättre kunskaper. Kunskap om alternativa sparformer, om vilka rättigheter man har, om var information finns och om hur man gör när man själv ska sköta sitt pensionssparande med de verktyg som tillhandahålls genom internetsajter. Det grundläggande problemet – den enskilde medborgarens maktlöshet inför denna turbulens – löses inte med denna kampanj. Långsiktigt krävs politiska åtgärder. Men kampanjen kan bidra till att bättre rusta medborgaren i hanterandet av den egna ekonomin.

nr 3, sept 2011 Årgång 32 adress

Folkuniversitetets förbundskansli Eriksbergsgatan 1A, Box 26152 100 41 Stockholm Tel 08-679  29  50 Fax 08-678  15  44 www.folkuniversitetet.se e - post

förnamn.efternamn@folkuniversitetet.se ansvarig utgivare

Michel Wlodarczyk redaktion

Gabriella Eriksson 08-679  29  59 Lotta Åberg 08-679  29  60 Klara Johansson 08-679  29  63 grafisk form

Karin All 08-679  29  57 annonsbokning

Hans Flytström 08-679  29  61 redaktionsråd

Kicki Emanuelsson, Stockholm vakant, Uppsala  Robert Lapidus, Göteborg Anna Svensson, Lund  Christine Thörnström, Umeå  tryck

Danagårdlitho issn 0284-7574 prenumeration

4 nr/per år 80 kr pg 251264-8 Nästa nr nov. 2011 foto omslag

Øyvind Sviland

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 40-tal orter runt om i Sverige. Det är bildat av de fem stiftelserna Kursverksamheten vid Stockholms, Uppsala, Göteborgs, Lund respektive Umeå universitet.

Michel Wlodarczyk är generalsekreterare för Folkuniversitetet.

4     tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011

Redaktionen ansvarar inte för ej beställda manus eller bilder. Hör gärna av dig med synpunkter eller insändare!


arkitektur

Bra avstamp för blivande arkitekter Arkitekturskolan i Stockholm ger ett bra avstamp för blivande arkitekter. – Det bästa är att man lär sig hela den kreativa processen, från idé och ritningar till en färdig produkt, säger Disa Horn af Åminne. det råder en koncentrerad tystnad i Arkitekturskolans lokaler. Inredningsarkitektur står på schemat och dagens uppgift är att konstruera ett matsalsbord för fem personer. Övningen är densamma som ett av antagningsproven till inredningsarkitekt vid Konstfack i Stockholm och en som tänker sig söka dit är Ramona Hultgren. – Antagningsproven är extremt svåra och omfattande. Här har jag en chans att bygga upp en portfolio och testa om jag kan ha en chans, säger hon.

deT här är ArkiTekTurskolAn •En grundläggande utbildning inom arkitektur, inredning, landskap och olika ritprogram. •Utbildningen är ettårig och ger rätt till studiemedel. •Verklighetstrogna projektarbeten, allt från stadsbyggnad till inredningsdetaljer. •Projektarbeten varvas med studiebesök och teoretisk utbildning.

huvudläraren tove marklund berättar att de flesta som går utbildningen tänker sig en framtid som arkitekt av något slag. – Fördelen med den här utbildningen är att den är så bred. De får både prova på byggnadsarkitektur, landskap och inredning samt lära sig ritprogram. Det ger en bra grund för att söka praktikplats eller söka vidare, till exempel till ktH eller Konstfack, säger hon. Disa Horn af Åminne har redan gjort sitt yrkesval, hon vill arbeta med hållbar design. Hon har redan en kandidatexamen i miljökemi från Boston med sig i bagaget. – Eftersom jag har läst tekniska ämnen tidigare ville jag lära mig att bli mer kreativ. För mig är den här utbildningen perfekt, säger hon. Disa har ett jobb på gång efter utbildningen. På en designfirma i London som specialiserar sig på hållbar design. – De hjälper arkitektkontor att anpassa både nya och existerande byggnader, det låter som ett perfekt jobb för mig. Inget är bestämt ännu, men jag räknar med att flytta till London snart.

2008 och den andra årskullen elever gick ut i våras. Tove Marklund berättar att bland de tidigare eleverna har flera praktikplatser på arkitektkontor och några studerar. – Den här gruppen kommer det säkert att gå bra för. De är väldigt duktiga och motiverade, säger hon.

arkitekturskolan startade

foto: JYrki siikanen

Carina JärvenHaG

disa Horn af Åminne med sin husmodell.

tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011     5


aktuellt

Folkuniversitetet på Bokmässan Kom och möt oss och lyssna på föreläsningar med aktuella forskare. Den 22–25 september. Du hittar oss i monter B07:74 nära forskartorget. Ur programmet 22/9 kl 10.00–10.30 Ekonomijournalistik – på marknadens villkor? Magnus Fredriksson 23/9 kl 12.00–12.30 Marie Curie – pionjärkvinna som fick två nobelpris Teodora Retegan

illustration : pia koskela

Framtidsakademin om mat och makt Med höstens fem föreläsningar riktar Framtidsakademin i Uppsala en kritisk blick mot den globala livsmedelsindustrin. Vilka utmaningar står dagens och framtidens matförsörjning inför i en tid av global klimatförändring, ekonomisk kris och ekologisk förstöring? Framtidsakademin är ett samarbete mellan Folkuniversitetet och Cemus (Centrum för miljö- och utvecklingsstudier). Läs mer om föreläsningsserien på folkuniversitetet.se/uppsala, under rubriken föreläsningar.

24/9 kl 14.00–14.30 Den förargliga Ellen Key Ulrika Knutson 25/9 kl 13.00–13.30 Konsten att välja kost för idealvikt Göran Petersson

Valet av namn avslöjar föräldrarnas värderingar valet av namn talar om vem du är – och vilka förhoppningar du har om ditt barns framtid. Emilia Aldrins doktorsavhandling från Uppsala universitet visar att namnvalet är en viktig social handling för dagens föräldrar. när föräldrar väljer namn till sina barn skapar de inte bara en praktisk etikett som gör det möjligt att identifiera och tala om barnet. De uttrycker också en mängd känslomässiga, estetiska, ideologiska och sociala förhållningssätt. Emilia Aldrin har studerat hur dagens svenska föräldrar framställer sig själva genom

6     tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011

Nils eller Neo? Ville eller Whilliam? Emma eller Elda? namnvalet. Drygt 600 nyblivna föräldrar i Göteborgs kommun har besvarat hennes enkätundersökning och ytterligare ett tjugotal föräldrar har deltagit i fördjupande gruppintervjuer. – Traditionell eller modern: Nils eller Neo? Vanlig eller originell: Emma eller Elda? Praktisk eller estetisk: Ville eller Whilliam? Svenskorienterad, utlandsorienterad eller internationell: Love, Logan eller Lucas? Detta är några av de sociala ställningstaganden som föräldrar ställs inför vid namnvalet, säger Emilia Aldrin. föräldrar skapar varierande bilder av sig själva genom att välja olika typer av namn, men också genom att välja skiftande sätt att stava namnet eller låta sig inspireras av diverse namnförebilder och genom olika sätt att tala om namnet. Ofta

kombinerar de flera olika handlingar för att skapa komplexa och unika bilder av sig själva. Sociala faktorer får också betydelse för namnvalet. generellt sett framställer sig äldre, välutbildade och föräldrar boende i villa som konservativa i namnvalet. Yngre föräldrar, föräldrar med kortare formell utbildning och föräldrar boende i lägenhet framställer sig istället som mer kreativa. Föräldrar till pojkar väljer oftare utländska namn och namn som finns i släkten, medan föräldrar till flickor oftare väljer svenska namn och namn som upplevs som estetiskt tilltalande. Könsskillnaderna tycks dock vara betydligt mindre i Sverige än på andra håll. – Namnvalet berättar något om vilka föräldrarna är och om vilken framtid de tänker sig för barnet, säger Emilia Aldrin.


aktuellt

The Loyal åker till Barcelona Nu står det klart att segrarna i tävlingen Vinn en spelning i Barcelona är The Loyal från Helsingborg. Bandet kommer att åka till Barcelona sista veckan i september för att spela inför en spansk publik. The Loyal blev framröstade till final tillsammans med fyra andra band och valdes sedan till vinnare av en musikkunnig jury. Alla band som deltog i tävlingen har en studiecirkel via Folkuniversitetet. Ett stor grattis till The Loyal, vi önskar dem lycka till i Barcelona.

foto: omar ceron

Modeeleverna gjorde studiebesök hos Lisa Wixell, en svensk modedesigner som har butik och ateljé i den gamla delen av Barcelona.

Internationella gymnasiet firar jubileum I augusti 2001 slogs portarna till Internationella gymnasiet upp för första gången. Det är alltså tio år sedan en av Uppsalas första friskolor på gymnasienivå drog i gång sin verksamhet! Mycket har hänt sedan dess; skolan har mer än dubblerat sitt elev- och lärarantal, utvidgat sina charmiga lokaler samt förfinat sin internationella profil med fantastiska och lärorika studieresor till bland annat Costa Rica, USA och Indien. Detta firas med ett hejdundrande 10-årsjubileum.

Art College modeskola vann Fashion Battle I april möttes elever från Folkuniversitetets två modeskolor och spanska skolan FD Moda i ett Fashion Battle i Barcelona. De tre elevgrupperna hade en dag på sig att skapa varsitt tävlingsbidrag, som sedan bedömdes av en jury bestående av personal från respektive skola och Lisa Wixell. Vinnande ur striden gick eleverna på Folkuniversitetets modeskola i Göteborg – Art college.

Nyhet inför nästa nummer Tidskriften Folkuniversitetet byter register innan vi distribuerar nästa nummer av tidningen. Adresslistan behöver uppdateras så att vi når aktuella beslutsfattare och opinionsbildare inom kultur- och utbildningsvärlden. Du som får tidskriften hemskickad och vill fortsätta med det är vi glada att ha kvar som läsare. Om du inte får nästa nummer i slutet på november, maila info@ folkuniversitetet.se så lägger vi till dig i det nya registret. tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011     7


intervju gita sen text klara johansson  foto øyvind sviland

” Världen står inför ett antal utmaningar, som klimatförändringar, bristande jämställdhet och hälsa, exploatering av naturresurser, arbetslöshet och ökande matpriser. ”

För rättvisa och jämlikhet Under hela sitt liv har Gita Sen engagerat sig i rättvisefrågor. Idag arbetar hon som professor i ekonomi i Bangalore och forskar kring jämställdhet och kvinnors hälsa. Hon arbetar även inom samma område för FN.

G

ita sen är en alert, kort kvinna med mörka ögon. När hon hälsar på någon lägger hon en hand på deras axel och ser personen i ögonen. Hennes självklara integritet och självkänsla borde få debattmotståndarna i FN att läsa på extra noga innan de försöker säga emot henne i en förhandling. – Världen står inför ett antal utmaningar, säger hon, som klimatförändringar, bristande jämställdhet och hälsa, exploatering av naturresurser, arbetslöshet och ökande matpriser. För att möta de här utmaningarna och ta oss förbi dem, måste vi först förstå dem. Även om det finns många obehagliga sanningar, drivs Gita Sen av övertygelsen om att det är bättre att veta så mycket som möjligt och försöka göra något. Att blunda för problemen hjälper ingen. För Gita Sen är hennes många åtaganden

8     tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011

röst åt dem som påverkas av besluten. Hon använder erfarenheter från sina fältstudier, vilket hjälper till att hålla diskussionerna konkreta. Ofta reser Gita Sen mellan Bangkok, Malmö och London för att träffa ideella organisationer och kollegor, och planera sitt påverkansarbete. En av organisationerna hon möter är DAWN, där hon själv är en av grundarna. DAWN är en sammanslutning olika ingångar till samma fråga. Ibland kan av kvinnliga akademiker från det ekonoengagemanget dock ta överhanden. Hennes miska Syd. De kommer från länder som bekanta brukar uppmana henne att tacka ofta inte har tillgång till de arenor för benej ibland. slutsfattande som västvärlden agerar inom. – Vad får er att tro att jag inte tackar Vid sidan av alla engagemang är hon nej, frågar hon sarkastiskt. Jag försöker att också en privatperson som bor i Bangalore varva ned. Men snart trappas det upp i alla med sin man. De har en dotter som är tjufall, skrattar hon. Jag gör många olika saker, gofyra år och nybliven advokat. Dottern armen de handlar alla om social rättvisa, jäm- betar också med mänskliga rättigheter, fast ställdhet och kvinnors rättigheter. inom juridiken. En vanlig vecka innebär oftast att vara – Men inte för att jag har knuffat henne hemma i Bangalore där hon arbetar som åt det hållet. Jag har varit noga med att inte lärare vid universitetet. Där möter hon sina försöka påverka, säger Gita Sen. studenter, och forskningsgruppen som åker Det måste dock vara lätt att bli engageut för att samla material och upplysa om rad i rättvisefrågor med Gita Sen vid midkvinnors rättigheter. De undersöker till dagsbordet. Hon ger inte intryck av att vara exempel varför en kvinna dog under gravi- den som lämnar jobbet på kontoret. diteten och analyserar det omgivande samBeauvoir var en vändpunkt hällets reaktioner på olika händelser. Inom FN och WHO arbetar hon med att Redan som ung var Gita Sen en begynta fram policydokument och försöker ge en nande feminist. Hon gjorde uppror mot


Gita Sen ser folkbildning som ett viktigt medel fÜr att skapa solidaritet i ett samhälle.


” Det här samhället vill vi ha. Nu gör vi det.”

regler och attityder som hon tyckte var ologiska, exempelvis om hur hon skulle klä sig och när hon fick vara ute. Sådant möter de flesta tonåringar, men restriktionerna kan vara mer eller mindre vettiga. Gita Sen blev irriterad. – Jag upplevde att jag som ung kvinna blev förminskad; att jag inte tilläts vara människa. Hon hade inga bröder att jämföra med, bara systrar, och tänkte inte på orättvisorna som könsrelaterade. Vändpunkten kom när hon läste Simone de Beauvoirs Det andra könet. Plötsligt föll allt på plats. Hon såg sambanden. Efter det fanns ingen återvändo. Sedan dess har hon arbetat med jämlikhetsfrågor. Det har varit utifrån olika perspektiv, som kolonialism, postkolonialism, ekonomiska system och nu hälsa. – Jag har alltid känt att det var angeläget att arbeta mot orättvisor, säger hon med eftertryck. När Gita Sen är ute med forskningsgruppen kan hon läsa av mycket om samhället, genom att se hur kvinnorna mår. De kvinnor hon möter är ofta undernärda eftersom de och barnen äter sist i hushållet. När de blir sjuka tas det inte på allvar och även i medelklassfamiljer dör kvinnor i samband med graviditet och barnafödande. – Deras lidande verkar inte räknas, ens för dem själva. Ingen tvingar dem att vara tysta, men de är så inne i den patriarkala strukturen, att de gör lidandet till något privat och hemligt och fortsätter arbeta fastän de behöver vård. Inte ens de själva tycker att de ska ha den uppmärksamheten, som det innebär att söka hjälp.

Gita Sen ser i sitt arbete att även ojämlikheterna växer. I Indien har fattigdomen inte gått ner så mycket som FN och omvärlden hade väntat sig.

En annan institution, som vi har gett makt och medel för att påverka i de här frågorna, är FN. Men Gita Sen menar att FN:s förmåga, att vara en demokratisk plats för alla medlemmar, är försvagad. Hon anser att FN domineras starkt av det rika Nord och är svagt i förhållande till Världsbanken och olika företagsintressen. Hon är allvarlig men beslutsam när det gäller FN:s framtid. – Det är trots allt det enda demokratiska utrymme som finns på global nivå. Vi kan inte släppa det och vi kommer heller inte att göra det. Jag vill att det blir mer demokratiskt och handlingskraftigt och att det ska finnas rum för alternativa ekonomiska idéer. Inom ekonomi, som är hennes forskningsområde, talas det om hur Kina och Indien snabbt blir allt rikare. Men Gita Sen ser i sitt arbete att även ojämlikheterna växer. I Indien har fattigdomen inte gått ner så mycket som FN och omvärlden hade väntat sig. I Kina finns det stora grupper av invandrade arbetare utan rättigheter. – Folk tänker bara att ekonomierna växer. Systemen fungerar inte Fattigdom och rikedom blir till absoluta tal, Situationen i världen kan, enligt Gita Sen, men människorna har inte ett lättare eller liknas vid ett slags kaos, där ingen riktigt vet rikare liv. vad som gäller eller vem som bestämmer. – De som anses vara i maktställning, till Folkbildning och solidaritet exempel våra regeringschefer, verkar inte I våras var Gita Sen i Sverige och talade på ha makt nog att undvika finanskriser, kli- ICAE:s konferens A World Worth Living In mathot, ojämlikhet – problem som vi är i Malmö. Temat var utbildning och världens utmaningar. I diskussioner om utbildning, relativt överens om att de måste avvärjas.

10     tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011

menar Gita Sen att det är lätt att börja tala om ”vi som kan” och ”ni som behöver lära er”. – Men vi behöver alla lära oss och alla har något att lära ut; något att berätta. Så hittar vi lösningarna på våra gemensamma utmaningar. Gita Sen har varit i Sverige flera gånger och är väl insatt i det sociala och politiska läget här. Hon framhåller den nordiska folkbildningen som ett sätt att skapa en buffert mot förenklade politiska idéer. Folkbildningen ändrar folks sätt att tänka och känna. Det är avgörande, eftersom vi inte bemöter andra människor utifrån rationella principer, utan efter hur väl vi känner dem och hur mycket vi interagerar med andra. – I Sverige har ni byggt in solidariteten i samhällsstrukturen. Men jag tror att ni delvis rider på vågen från tidigare insatser. Hon menar att huruvida Sverige kommer att fortsätta vara ett så rättvist och jämlikt land eller inte, beror på hur nästa generation kan förvalta det som byggts upp. Drivkraften måste komma från unga människor, och inte nödvändigtvis gå genom samma kanaler som passade den förra generationen. – Unga borde säga ”det här är samhället vi vill ha. Nu gör vi det.” Ni har fortfarande den där inbyggda solidariteten så det borde finnas bra förutsättningar för att ni ska klara av det, avslutar hon med en uppfordrande blick. n


hållbar utveckling

Folkbildning i en global värld Jane Ward och Ramon Mapa var två av föredragshållarna på den internationella folkbildningskonferensen ”A World Worth Living In” som ägde rum i Malmö i juni. seminariet hade rubriken Educational challenges and responses: Climate Change, regional realities and coping strategies among women and men. Jane Ward är programansvarig på The National Institute of Adult Continuing Education i Storbritannien. Ramon Mapa är vd för People’s Initiative for Learning and Community Development på Filippinerna. För Tidskriften Folkuniversitetet gav de sin syn på folkbildning och hållbar utveckling.

Varför är folkbildning viktigt? Ramon: I dagens samhälle krävs kunskap för att

fatta välgrundade beslut. Utbildning förändrar människors liv, perspektiv, värderingar. Utbildning är avgörande för att skapa en bättre värld och ett fredligt samhälle. Jane: Ja, utbildning kan förändra människor och deras liv. Vi ser många bevis på det. Människor deltar i våra utbildningar av många olika anledningar. De kan få nya färdigheter som är till nytta för dem i såväl det sociala livet som i yrkeslivet. Skulle formell utbildning kunna ge samma vinster? Ramon: Ja både formell och informell utbildning

kan ge de här vinsterna. Det beror på vad du ska lära dig. Det finns lärupplevelser som bäst skapas i en formell utbildningsmiljö och det finns lärupplevelser som bäst skapas i en informell utbildningsmiljö. Varför är utbildning en viktig del i arbetet kring hållbar utveckling och klimatförändring? Jane: Jag anser att utbildning handlar om förändra-

de tankesätt och nya perspektiv. I arbetet med hållbar utveckling behöver vi ha ett globalt perspektiv och veta vad klimatförändringar är och vad som har orsakat dem. Det är samtidigt viktigt att inte fastna i skuldkänslor utan att titta framåt och agera. Ramon: Utbildning spelar en viktig roll för förståelsen av klimatförändringar. Vi behöver förstå vad som har skett bakåt i tiden och vad som händer nu, och gå till handling för att undvika en riktigt stor katastrof. Förändrade tankesätt och förändrade värderingar är grundläggande för att stoppa klimatförändringarna. Människor behöver ändra sin syn på vardagliga saker som hur vi slänger sopor, vilka fordon vi använder och så vidare.

Jane: Utbildning kan också vara ett led i att minska

samhällsklyftor. Trots att vi inte har samma extrema fattigdom som i Syd har vi i Storbritannien stora klyftor mellan rika och fattiga. Det finns barn som bara äter ett mål mat om dagen, som lever på matpaket från Röda korset. Det är möjligt att adressera ojämlikhet i utbildning och få människor att förstå samhällsklyftorna och skapa verktyg för att förändra sin situation. Utbildning kan också leda till empowerment för kvinnor, ge kvinnor självförtroende och styrka att agera. Jag tror inte att enbart utbildning kan skapa hållbar utveckling, det behövs en massa andra saker också såsom lagförändringar, men utbildning är en del i arbetet. Ramon: Ja, att skapa hållbar utveckling är en global utmaning som berör både Nord och Syd.

Ramon Mapa är vd för People’s Initiative for Learning and Community Development på Filippinerna.

Vad motiverar dig att arbeta för hållbar utveckling? Ramon: När jag läste på högskolan var jag en ak-

tivist. Jag flyttade till ett utanförskapsområde och ville engagera mig och förändra. Jag tror att sedan jag har fått kunskap om samhällsproblem så kan jag inte blunda för dem. Jag kan inte bara vända bort huvudet och låtsas att de inte finns. Jag tror att det är här utbildning kommer in – för att skapa aktiva medborgare som känner ansvar. Kanske är det det som driver mig, att jag känner att samhällsutvecklingen är vårt gemensamma ansvar. Jane: För mig handlar det nog om en passion för att motarbeta orättvisor. Jag är för jämlikhet. När det handlar om utbildning så ser jag att det är ett sätt att skapa mer rättvisa och jämlikhet. Utbildning kan förändra individers liv men det kan också förändra hela samhällen. Det binder samman det personliga och det politiska.

Jane Ward är programansvarig på The National Institute of Adult Continuing Education i Storbritannien.

text: Lotta Åberg foto: Øyvind sviland

folkbildningskonferens A World Worth Living In var ICAEs åttonde internationella konferens. Konferensen hölls den här gången i Malmö i Sverige. ICAE står för The International Council of Adult Education. tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011     11


Luottåive ligger avlägset mitt emellan Jokkmokk och Älvsbyn och var både en bortglömd och hotad fjällurskog innan Mats Karström, lärare och biolog, ingrep och fick den skyddad. text mats nihlen  foto anders kristensson

Luottåive var den första urskogen vi i Steget före räddade och ligger mig särskilt varmt om hjärtat, berätttar Mats Karström.

Biolog räddar   hotad urskog och vi får hela tiden kliva över stammar och multnande lågor. En del träd har nyligen fallit, andra har legat i hundratals år och gett näring åt nya plantor. Vi ser granjättar som måste ha grott innan Gustav Vasa var född och granplantor som just börjat växa. Vi befinner oss i Luottåive fjällurskogsreservat tillsammans med Mats Karström, som i ett kvarts sekel kämpat för att rädda de hotade urskogarna. Luottåive ligger avlägset mitt emellan Jokkmokk och Älvsbyn och var både en bortglömd och hotad skog innan Mats ingrep och fick den skyddad. – Urskogen är nästan helt försvunnen i Europa, ändå var det meningen att den skulle avverkas, berättar han upprört när vi vandrar in i skogen under uppsikt av en flock lavskrikor. Mats Karström är lärare och biolog. Under två decennier har han utforskat över 400 skogar i Jokkmokks kommun. Mer än hundra av dessa gammelskogar är i dag skyddade tack vare Steget före-metoden, som han själv utvecklat.

träden står glest

Utrotningshotade svampar och lavar Metoden går ut på att söka utrotningshotade svampar och lavar för att hitta de värdefullaste urskogsmiljöerna. – Det räcker med att lära sig fem, tio arter för att kunna praktisera metoden och bli en duktig inventerare, berättar Mats, som i fjol belönades med

12     tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011

Edbergspriset för sitt banbrytande arbete med att identifiera skogars biologiska värden, och därmed bidra till vård och skydd av gammelskogar och biologisk mångfald. Tidigare i år fick han skogssveriges finaste utmärkelse, Skogsstyrelsens kungliga medalj. Mats samarbetar med skogsbolag och myndigheter och är ansvarig för Vattenfalls arbete med skydd av speciellt värdefulla miljöer. Han har även medverkat till att skydda många skogar i resten av landet tillsammans med ideella organisationer, samtidigt som ännu fler skogar skyddats genom skogsbolag och myndigheter som använt den metodik som han utvecklat. I dag pågår skyddsarbetet med ett 15-tal skogar. De flesta i Jokkmokks kommun. – Luottåive var den första urskogen vi räddade och ligger mig särskilt varmt om hjärtat, säger Mats och leder oss in i sitt paradis. Medan vi kommer allt längre in i skogen berättar han att en tall kan växa i åtta hundra år, stå död i två hundra år och falla omkull och ligga på marken ytterligare flera hundra år. Det tar tusentals år att skapa en urskog som Luottåive. Vi förvånas över hur öppen urskogen är. Inte alls så ogenomtränglig och snårig som vi väntat oss. – Varje träd behöver livsrum och kan inte växa för tätt, förklarar Mats. Därför är urskogar mycket öppnare än många tror, samtidigt som marken är


steget före

Urskogen är full av sällsynta lavar och svampar. Här växer violmussling.

tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011     13


I urskogen får träd som multnar och ramlar omkull ligga kvar.

” Procentuellt sett har Sverige avverkat mycket mer urskog än vad som skett i Brasilien.”

›› belamrad med nedfallna träd och är en perfekt miljö för växter och djur. Egentligen var det rena slumpen som förde honom till Luottåive. Tillsammans med en kamrat skulle han ut och leta efter björn. Vägen hade rasat och de fick svänga in på en liten skogsväg – och hamnade mitt i en urskog. – Det var som en dröm att gå runt i skogen. Jag trodde inte att det fanns oupptäckta urskogar i Sverige. Vi kom dit i sista minuten. Ett år senare skulle den ha varit avverkad. Tack vare att vi körde fel räddades skogen. Andelen urskog minskar varje år i hela världen. Under de senaste hundra åren har exempelvis mer än hälften av den tropiska regnskogen försvunnit. Illegalt skogsbruk är ett stort problem i många tropiska länder. I Sverige är 3,3 procent av skogen skyddad i form av nationalparker och naturreservat. Nedanför den fjällnära skogen handlar det bara om 1,5 procent. I Europa är åtta procent av skogsmarksarealen skyddad för att trygga mångfalden. Brasilien största syndabocken I Brasilien, som ofta pekas ut som den största syndabocken, är ambitionen att fram till 2012 skapa naturreservat, nationalparker och områden för hållbar

14     tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011

utveckling som motsvarar 12 procent av Amazonas regnskogsområden. Procentuellt sett har Sverige avverkat mycket mer urskog än vad som skett i Brasilien. I dag räknar man med att Sverige bara har fem procent helt orörd skog kvar. Brasilien har runt 50 procent av sin urskog kvar. I Sverige har naturskogarna i stor utsträckning ersatts av skogsplanteringar. Den mesta skogen består av planterad gran eller tall varav merparten har kalhuggits minst en gång. – Skyddsvärd skog huggs fortfarande ner, berättar Mats, som många gånger har fått rycka ut och slå larm om planerade eller påbörjade avverkningar i gammelskogarna. Just nu hotas gammelskogen i Änok, ett unikt deltalandskap i Kvikkjokk, av avverkning. Besvikelserna har varit många och i bakhuvudet finns alltid en oro över att ovärderlig natur ska gå till spillo. – Väldigt mycket av det fina har försvunnit, säger han vemodigt. När Mats i mitten av 1980-talet fick jobb som lärare i Jokkmokk bildade han tillsammans med ett tiotal entusiaster i Naturskyddsföreningen en skogsgrupp för att hitta skyddsvärda skogar innan de skulle avverkas. De ville ligga steget före skogsmaskinerna och


steget före kallade sig därför just Steget före. – Det fanns många människor som ville jobba med att skydda skog, men ingen metodik hur man skulle göra, berättar Mats. Därför ville jag hitta ett enkelt och roligt sätt att visa skogarnas naturvärden. Tidigare räckte det ofta med att det fanns lite stubbar för att skogen inte skulle betraktas som en urskog och därför kunde avverkas. Såg skogen vacker ut med knotiga tallar ansågs den skyddsvärd. – Men det biologiska värdet av en urskog blir inte sämre för att några tallar eller granar har fällts. Med vår metod kan vi göra en objektiv biologisk värdering av om en viss skog har höga bevarandevärden eller inte. När Mats vandrade runt i skogarna för att lära känna sin nya hemtrakt fann han fantastiska och outforskade urskogar i ”det glömda landet”. – Skogarna nedanför fjällen och utanför nationalparkerna var en stor vit fläck att utforska, berättar han.

gammelskogar. Steget före kunde visa att de statliga inventeringar som tidigare gjorts i Norrbotten hade missat cirka 95 procent av de oskyddade urskogarna. Edbergsstiftelsens ordförande Bo Landin säger: – Genom Steget före har det glömda landet, en plats med landets mest storskaliga och för naturen mest destruktiva skogsbruk, blivit en plats där många avverkningshotade skogar kunnat skyddas genom gruppens ihärdiga arbete samtidigt som det blivit en mötesplats för naturvänner från nästan hela världen. Mats visar oss lavar och svampar och berättar om Luottåive unika mångfald av arter, som exempelvis den mycket ovanliga gammelgranskålen, en av favoriterna, som han känner sig som en stolt förälder till. Innan han upptäckte den i Luottåive hade bara ett fåtal personer i Sverige sett den lilla växten som inte är större än en kaffeböna. Det var också Mats som döpte den.

Avverkningshotade skogar skyddas

En bit längre bort ser vi en märklig myrstack. Hela norrsidan är bevuxen med lingon- och blåbärsris som klättrar upp för stacken. Intill finns en naturlig koja som bildats av en grantopp som fallit ner och vridit sig. Mats berättar att kojan kan vara så gammal som tusen år. ››

När Steget före startade 1986 hette det allmänt att tillgången på urskogar och rödlistade arter i Lappland var väldigt lågt beroende på det nordliga läget och ett mycket storskaligt skogsbruk. Efter bara fem år hade Mats och hans grupp hittat över 400

”Det tar tusentals år att skapa en urskog som Luottåive.”

En udda myrstack

Myrstacken i Luottåive har legat i hundratals år och gett näring åt nya plantor.

tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011     15


steget före – Titta här växer rosentickor, säger Mats plötsligt och pekar på en liten oansenlig svamp på ett nedfallet träd som vi själva aldrig skulle ha upptäckt. Rosentickan berättar att skogen just här har en mycket gammal historia av orördhet. I värdepyramiden finns rosentickan i basen av pyramiden. I toppen finns osttickan. Efter bara några meter är det dags för nästa stopp. Mats har hittat hönsbär och berättar att växten upptäcktes av Linné som gav den namnet Cornus suecica. – Bara ett fåtal växter fick ”efternamnet” suecica – så han var säkert mycket förtjust i bäret. Under sin Lapplandsresa 1732 hittade Linné ytterligare en sällsynt växt här i närheten, den lilla dvärgtätörten. Mats älskar att utforska nya skogsmiljöer. När han ser en blomma eller en svamp frågar han sig – varför växer just den här? – Varje växt, insekt eller djur bär på en berättelse. Det är dessa berättelser jag söker, förklarar Mats Karström innan vi bryter upp och vandrar tillbaks genom urskogen. FAKTA gammelskogar Laven hänger som ett vitt skägg från stammarna.

” Nedfallna träd är en perfekt miljö för växter och djur .”

›› Vi fortsätter vår upptäcktsfärd och kommer fram till en säregen sälg, urskogens kanske allra äldsta träd och Mats favorit. – Ett sånt här träd är nästan odödligt, berättar han. Sockeln är flera tusen år gammal och när en del av trädet rasar skjuter det nya skott. Här växer också en av de mest spännande svamparna, doftticka, som man kan känna lukten av på femtio meters håll. Dofttickan användes förr som parfym och luktar härligt. Nu är den utrotningshotad och fridlyst och finns bara på ett fåtal platser i Sverige.

Den största av gammelskogarna som Mats   Karström varit med att rädda är Jelka-Rimakåbbå, ett tre kvadratmil stort landskap av fjällnära skog mellan Jokkmokk och Porjus.   Ett annat område är Kaltisbäcken utanför Messaure med hundra rödlistade (hotade) arter. Här hittades en tidigare okänd insekt, en vedgallmygga som har fått det vetenskapliga namnet Campylomyza stegetfore.   Några av de första skogarna Mats och hans grupp hittade var de älvnära bäckmiljöerna i Vuollerim. Totalt 2  900 hektar skog som Sveaskog nu skyddat i Ekopark Vuollerim, bara 500 meter från samhället. Här finns tallhedar och bäckraviner med sällsynta arter som smultronkantarell, rotfingersvamp, doftticka, norna och trådbrosklav.

Det internationella skogsåret pågår som bäst fn har utlyst 2011 till internationella skogsåret. Under hela året pågår aktiviteter runt om i världen för att uppmärksamma skogen och dess värde. I Sverige samverkar myndigheter och intresseorganisationer genom nätverket Naturens år för att sprida information och öka kunskapen. Över hela världen pågår evenemang för

16     tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011

att lyfta fram skogens betydelse för miljön, ekonomin och för de 1,6 miljarder människor som är direkt beroende av skogen för sin utkomst. Syftet är också att öka förståelsen för uthålligt skogsbruk, bevarande och hållbar utveckling. 30 procent av jordens landyta och 60 procent av Sverige utgörs av skog. Men den globala avverkningen är ett fortsatt hot och på

senare år har frågan prioriterats allt högre. Vid klimatkonferensen i Cancún beslutades att stödja fattiga länder för skogens bevarande. Man har även beslutat att den globala avverkningen ska halveras till 2020. Nätverket Naturens år har på sin webbplats skogsaret.se samlat de evenemang som genomförs runt om i Sverige i samband med skogens år. n


Regnet hänger i luften men det är inget som hindrar eleverna på Folkuniversitetets ekobruksutbildning på Gunnebo slott utanför Göteborg att gå ut.

Ekobruk i slottsparken I utkanten av en köksträdgård, bland kryddväxter och örter, har en grupp elever samlats. Parken är full av väldoft och grönska. I dag är det redovisning i natur- och kulturmiljövård, och slottsträdgårdarna förvandlas till klassrum. text och foto maria kapla , johannes ståhlberg

tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011     17


Lisa Larsson, Anna Böttinger och Erik Lindberg studerar växtligheten.

R

egnet hänger i luften men det är inget som hindrar eleverna på Folkuniversitetets ekobruksutbildning på Gunnebo slott utanför Göteborg att gå ut. Eleverna har delats in i fyra grupper med uppgift att detaljstudera varsitt område runt slottet. En tjej i svart regnställ viftar med ett papper, som visar sig vara en karta över en liten kulle. – Vill ni gå på skattjakt? De 23 ekobrukarna med läraren Jonas Stenström i täten lämnar köksträdgården bakom sig, korsar den strama stilträdgården med sina tuktade buskar och beger sig in i den mer vildvuxna engelska parken. Redovisningen kan börja. Tjejen i regnställ tar upp sin karta igen: – Vi har delat upp den här kullen i olika områden. Här är ängsmark. Sedan finns det en jättestor yta med kirskål, hallon och större träd. Det intressantaste är slänten med många olika sorters buskar och vilda växter. Jonas Stenström är genast med på kartans indelning. Uppgiften handlar om att sovra bland allt man hittar och lyfta fram typiska miljöer. Men redovisningen inne-

18     tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011

Jonas Stenström, lärare på kursen i Ekobruk på Gunnebo slott.

fattar inte bara artkännedom och biologi. Här och där i parken skymtar gamla stigar, trappor och andra rester från historien – allt det hör också till kulturmiljön.

läggs också vid det praktiska, speciellt ekologisk köksväxtodling och parkskötsel. – Vi har säkert minst 60 procent praktiskt arbete här, säger Kalle Henriksson, en av eleverna. Han skulle vilja jobba i en hani engelska parken finns en spännande delsträdgård i framtiden, och för honom var blandning av vild natur och civilisation. det handfasta arbetet en stor anledning till När arkitekten Carl Wilhelm Carlberg ri- att gå ekobrukskursen. tade Gunnebo slott i slutet av 1700-talet – Det var avgörande för mig. Men att få ville han enligt tidens mode också anlägga vistas på Gunnebo var också viktigt. Kalle är inte ensam om att uppskatta omen plats för romantiska promenader. Sedan dess har växterna spridit sig lite hur som givningarna. Marie Sander tycker att lugnet helst, och vissa av träden har vuxit till rik- och grönskan i parkerna runt slottet är intiga jättar. Gruppen berättar att de har valt spirerande. Hon hade inte kunnat tänka sig ut vissa växter som de utgår ifrån när de att studera ekobruk i en trädgårdsanläggsedan ska berätta om ekologi, historia och ning mitt i Göteborg med spårvagnar runt hur man lämpligast bör sköta parken i dag. omkring. I bakhuvudet finns målet att förstärka upplevelsen, förtydliga historien och gynna den ekoprofilen blir också ganska naturlig biologiska mångfalden. på en plats som Gunnebo slott, där trädgårPlötsligt bryter regnet ut, och alla tar dar, lantbruk och restaurang är godkända skydd under en mäktig ek. Redovisningen av krav. Enligt Cecilia Lundmark som är fortsätter, och medan dropparna smattrar ansvarig för utbildningen, är miljömedvemot löven får allmänbildningen ny näring. tenheten självklar för de som arbetar på Kursen i ekobruk är på gymnasienivå, och slottet. Det används till exempel väldigt lite den ger en teoretisk grund om växter, od- maskiner och fossilt bränsle i parkskötseln, ling, jordbruk och biologi. Men stor vikt och i odlingskurserna måste eleverna vara


EKOBRUK

Linnea Stålberg och Lottis Woller får en ökad miljömedvetenhet.

beredda på att stifta närmre bekantskap med mindre trevliga skadedjur, eftersom sniglar, ägg och larver plockas och kläms sönder för hand. Men i dag är det alltså natur- och kulturmiljövård, och de slemmiga sniglarna får vänta. I gengäld sätts observationsförmåga och analysförmåga på desto större prov under vandringarna på slottskullarna: Varför syns berget på vissa ställen men inte andra? Hur såg det ut här när parken var nyanlagd, och varifrån kom stilidealen? Frågorna hopar sig, och det börjar bli svårt att hålla allt i huvudet att döma av de spridda kommentarer som hörs: – Gud, hur ska man kunna överblicka detta? Men det är nyttigt. Man lär sig! För många av eleverna var det länge sedan de satt på skolbänken. Å andra sidan har de hunnit samla på sig många skiftande erfarenheter och kunskaper som kan ge nya infallsvinklar åt lärare och kurskamrater. I en av grupperna finns Erik Lindberg, som vandrar runt med kikaren i ständig beredskap om någon fågel skulle dyka upp. Läraren Jonas Stenström uppmanar alla att ta tillfället i akt:

Anna Böttinger, Bodil Gustafsson och Björn Bengtsson i slottsparken.

– Passa på att lära er fåglar och läten av Erik! Utnyttja era specialkunskaper och dela med er av dem mellan grupperna också. Förutom fåglar kan Erik Lindberg också ett och annat om odling sedan tidigare, eftersom han har drivit ett småskaligt jordbruk. I gengäld får Erik möjlighet att lära sig mer om historia, arkeologi och botanik av de kurskamrater som har det som intressen. Flera av eleverna kan också bidra med specialkompetens till delkursen Trädgård i vården. Marlene Lyktberg är en av dem: – Jag är undersköterska inom äldreomsorgen och jobbar fortfarande deltid med det. Egentligen går jag kursen i ekobruk som ett test för att se vad jag trivs med, men det hade varit roligt att ta med sig erfarenheterna härifrån in i äldrevården. trädgård och vård återkommer bland ekobrukarna. Naturterapeut och trädgårdsterapeut är yrkesval som vissa funderar på. Gunnebo och Folkuniversitetet tänker i liknande banor – redan till hösten startar utbildningen Grön Rehab, som bland annat innebär att man får lära sig olika arbetstekniker för att jobba

att koppla samman

med och anlägga rehabiliteringsträdgårdar. Fast redan en dag på Gunnebo slott verkar ge god effekt på hälsan och humöret. När alla har samlats igen vid köksträdgården summerar Jonas Stenström dagen. Han verkar en smula stolt över elevernas insatser: – När jag lämnade er med uppgiften i onsdags var jag lite orolig, men ni har huggit på betet fullständigt. Ni har litat på er förmåga att ta reda på saker och ting. Det är både kul och imponerande!

Gunnebo slott och trädgårdar Gunnebo slott och trädgårdar har tillsammans med Folkuniversitetet en utbildning, Ekobruk, som är en vuxenutbildning inom parkförvaltning och naturbruk. Utbildningen syftar till att ge en bred bas för yrkesverksamhet inom områden som trädgårdsmästeri, skogsoch parkskötsel samt på offentliga och privata trädgårdsanläggningar. tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011     19


Andreas Olerås drömmer om att bli instrumentbyggare.

20     tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011


instrumentbygge

Det krävs både hantverksskicklighet och tonkänsla för att bygga en gitarr. Det vet eleverna på Musikinstrumentakademien, Sveriges enda utbildning till instrumentbyggare. text carina järvenhag  foto jyrki siikanen

Med säker känsla för ton och trä det luktar gott av trä och lim i Musikinstrumentakademiens lokaler på Danderyds sjukhusområde och tvärsöver Edsviken syns Ulriksdals slott med Sveriges äldsta rokokoteater Confidencen. – Man kan inte säga annat än att vi har en fin utsikt, säger Nicola Nerström, huvudlärare för Musikinstrumentakademien. Det är tack vare honom som Folkuniversitetet har tagit över Sveriges enda utbildning till instrumentbyggare. Nicola Nerström var i 20 år lärare på Carl Malmstens verkstadsskola, men när den lades ner 2007 utbildades inga instrumentbyggare i Sverige. – Det är en liten arbetsmarknad, men det finns ett behov av människor som för hantverket vidare, inte minst för att reparera och restaurera instrument. Därför kändes det väldigt tillfredsställande när Folkuniversitetet startade den här utbildningen för 1,5 år sedan säger han.

– Att bygga en gitarr kräver inte bara hantverksskicklighet, utan också en tonkänsla. Det är intuitiv kunskap som är svår att lära ut. Antingen har man den eller inte, säger Nicola Nerström. Dörren till höger leder in till en av två verkstäder. En luftfuktare i taket försöker göra något åt den torra, kyliga luften. Luftfuktigheten måste ligga på 40–50 procent, annars spricker träet i gitarrerna. Eleverna härinne håller på att bygga orkestergitarrer, en sådan som BB King spelade på, förklarar Nicola.

spänt fast sargen till sin gitarr i klämmor och håller på att limma fast den massiva biten i mitten. – Det är fruktansvärt mycket att lära sig för att få den kunskap som krävs för att bygga en gitarr, säger Andreas, som själv spelar just gitarr. Han säger att det är en chansning att satsa på att bli instrumentbyggare, men att det är totalt 15 deltagare som nu utbildas till gitarrbyggare och 2011 hoppas man ock- det är en dröm som han inte vill släppa. – Du måsta starta en egen verkstad för att så få igång inriktningen mot violinmakare. Bakom en av de stängda dörrarna hörs kunna leva på det och då krävs investeringar ljudet av gitarrmusik. För att bli en duktig i form av maskiner. Jag är beredd att göra instrumentbyggare krävs också känsla för ett försök, men till en början blir det nog att musik. De flesta som söker, spelar något jobba i en musikaffär, säger Andreas, som tänker behålla just den här gitarren själv. instrument själva.

En handgjord gitarr av den här typen kostar annars från 20 000–25 000 kronor och kräver omkring 100 timmars arbete. Rummet intill innehåller maskinparken med bandsåg och olika typer av snickerimaskiner. I nästa verkstad håller förstaårseleverna på att bygga sin andra gitarr. Först har de försökt konstruera ritningen och ska nu bygga själva gitarren. Sedan är det dags att börja forma tonerna. – Det handlar om hur tjockt locket är, hur man lägger ribborna och vilket träslag man väljer. En tumregel är att ju tunnare locket är, desto snabbare kommer tonen, som med flamenco-gitarrer. Ju tyngre massa desto längre ton, det passar bättre för en klassisk gitarr och Bach, säger Nicola Nerström. det mest avgörande för ljudet är locket till gitarren och det görs alltid i gran. Sargen, det vill säga väggarna till gitarren, innehåller oftast träslag från regnskogarna, till exempel jakaranda. – Även om det är i liten omfattning är det inte särskilt miljövänligt att köpa regnskogsträ. Därför försöker vi alltid använda miljöcertifierade leverantörer, säger Nicola. den enda tjejen på skolan, Lotta Wennström, arbetar koncentrerat med en liten oktavgitarr. Själv spelar hon trummor. – Jag har haft lite problem med rosetten, säger hon och pekar på inläggningen runt ljudhålet på gitarren. Nu håller hon på med att sätta dit klossar fram och bak som ska hålla ihop sargen. – Min dröm är absolut att starta en egen verkstad och börja bygga egna instrument, säger hon.

andreas olerås har

Det här är Musikinstrumentakademien •Treårig yrkesutbildning som ger rätt till studiemedel. Avslutas med ett gesällprov. •Utbildningen har tre inriktningar;   gitarrbyggare, violinmakare och pianostämmare. •Inga förkunskaper krävs, men det är en fördel att ha en grundläggande hantverksutbildning från gymnasiet eller folkhögskola. •I utbildningen ingår praktik som många gör utomlands. tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011     21


En QR-kod (Quick Response) är en tvådimensionell streckkod som utvecklades av det japanska företaget Denso 1994.

Fredrik Simson, grafisk formgivare på Folkuniversitetet i Göteborg, fotograferar en QR-kod. Telefonen vibrerar och laddar ned det innehåll som är kopplat till koden. Det kan vara en film, en text eller en webbsida.

QR-koder är mycket vanliga i Japan, och har på senare tid blivit allt vanligare i övriga delar av världen, bland annat för att olika former av streckkodsläsare finns tillgängliga som applikationer till de flesta modernare mobiltelefoner, så kallade smartphones.

Surfplattor och digitalt lärande Att chatta med lärare och kurskamrater eller läsa på distans via smartphones. För utbildningsorganisationer som vill utveckla sina pedagogiska metoder finns många nya möjligheter. text och foto robert lapidus per -anders westin , medarbetare i Folkuniversitetets pilotprojekt Surfplattor och digitalt lärande, visar exempel på effektiv föreläsningsteknik. Surfplattor som Ipad 2 och Samsung galaxy 10.1 kan enkelt kopplas till både projektorer och tv. Touchscreenpennans anteckningar på skärmen kan köras i ett textigenkänningsprogram och med surfplattans många smidiga funktioner och appar för bland annat bild- och filmvisning är det lätt att trollbinda en publik. Genom Internets alltmer populära och kraftfulla så kallade molntjänster – tjänster som erbjuder lagring, processorkraft, pro-

22     tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011

gramfunktioner såsom Google Docs och gmail – kan surfplattan komma att utmana den bärbara datorn, också i skolvärlden, för att inte tala om tv-apparaten så som vi känner den tills nu. ett annat exempel på framgångsrik teknikutveckling återfinns på Bibliotekshögskolan i Borås som i dagarna lanserar en kraftfull applikation för mobilt lärande. Studenterna får tillgång till en stor uppsättning verktyg för att följa med i undervisningen från valfri plats. Föreläsningar streamas ut som film. Chatten och anslagstavlan gör det möjligt för studenterna att kommunicera direkt med kurskamrater och lärare. Enligt projektets initiativtagare Rolf Hasslöw, Ingrid Johansson, och Carina Waldén planerar högskolan att släppa distanskurserna Bloggens teori och praktik och Bilddigitalisering av kulturarvet inom kort. En liknande ansats görs på Folkuniversitetet i Göteborg. – Filmmediet växer, säger Kerstin Namuth, projektledare för Film i region väst.

Just nu arbetar vi med att utveckla effektiva och pedagogiska tekniker för att kombinera skärminspelningar, så kallade screencasts med vanlig film. På det sättet kan vi skapa både lärorika och intresseväckande distanskurser, tillgängliga på olika digitala plattformar såsom surfplattor och smartphones. emma rosengren, projektledare för Folkuniversitetets mobilprojekt i Kungsbacka, har tittat närmare på begrepp som augmented reality, geopositionerad information, alternative reality gaming, pushnotiser, sociala tjänster, interaktiv information i form av frågesporter samt möjligheter och verktyg för kollaborativt lärande. De tekniska ramverken för att utveckla applikationer blir skarpare och mer användarvänliga och intresset för det mobila lärandet har ökat . – Nu hoppas vi kunna omsätta våra kunskaper i praktiska exempel och metoder för ett flexibelt lärande, både inomhus och utomhus, i skolan och utanför skolan, vilket jag tror den nya generationen av studenter och kursdeltagare ser som en naturlig förutsättning i lärandet, säger Emma Rosengren.


lärarporträttet

Prisad stråklärare Det är det högsta erkännande man kan få som pedagog, så jag känner mig stolt och glad säger Christina Lundström som har tilldelats Ingrid och Per Welins pedagogpris på 25  000 kronor av Kungl. Musikaliska akademien. text gabriella eriksson

Utbildning som ger växtkraft

foto: privat

och regioner inför e-handelslösningar. Det vill projektet Framtidens affärsaktörer stödja genom en stor utbildningssatsning. – Med e-handeln följer många positiva synergieffekter som effektivare inköpsprocesser och möjlighet att samla information för analys, uppföljning och utveckling. Det skapar i sin tur helt nya aktörer inom den offentliga sektorn och därför har vi tagit fram det här utbildningsprogrammet, säger Mikael Ahlström, projektledare för Framtidens affärsaktörer. Kurserna marknadsförs under namnet Våga växa, och det är ett passande begrepp enligt Mikael Ahlström. – Temat är att vilja och att våga växa i sin yrkesroll. Genom kurserna planterar vi kunskapsfrön som kommer att hjälpa både organisationen att växa och individen att stärka sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Drygt 180 personer har anmält sig till kurserna som Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Landstinget Östergötland erbjuder sina anställda och som finansieras av ESF. Utbildningarna Affärscontroller, Affärsanalytiker och Affärsutveckling/inköp arrangeras av Folkuniversitetet. Reaktionerna på kurserna har varit övervägande mycket positiva. n allt fler landsting

i

drygt trettio år har Christina Lundström undervisat i samarbete med Folkuniversitetet i Uppsala och hon var en pionjär inom suzukimetoden på 1980-talet. En av den japanske violinisten Shinichi Suzukis visioner med metoden var att musiken skulle vara ett universellt språk där människor från hela världen kan mötas och spela tillsammans. Ju tidigare ett barn får bekanta sig med ett instrument desto svårare blir det att sluta, instrumentet har blivit en naturlig del av livet. Många av Christina Lundströms tidigare elever återfinns idag på musikhögskolor eller i orkestrar. När Christina själv blev intresserad av musik i förskoleåldern fanns inte alternativet att börja direkt med önskeinstrumentet. Först var det blockflöjt, sen mandolin och efter ett par år fick hon äntligen börja spela fiol. Christina Lundström har ett speciellt förhållande till Grekland. Efter avslutad musikutbildning i Stockholm studerade hon fyra år bysantinskt konstmåleri på en konsthögskola i Aten. Vid sidan av musiken är hon verksam som ikonograf och har nyligen lagt sista handen vid en Mariaikon som kommer att få sin hemvist i Östervåla kyrka. Suzukimetoden är ännu inte etablerad i Grekland så vid årets internationella kulturoch konstfestival i Porto Heli deltog Christina Lundström tillsammans med 25 elever för att presentera metoden. Christina höll ett föredrag och eleverna gav en konsert. – Att se en blandad ensemble med barn mellan 5 och 15 år som spelar tillsammans gör ett speciellt intryck på publiken, menar Christina. Idag driver hon Åkerby Musikskola i

Idag driver Christina Lundström Åkerby musikskola utanför Uppsala.

ett gammalt baptistkapell utanför Uppsala. Här råder lugn och ro och miljön bidrar till helhetsupplevelsen för de elever som kommer för att spela. Christina Lundström framhåller gärna fördelarna med att samarbeta med ett studieförbund som Folkuniversitetet. – Det har inneburit en kreativ frihet som jag inte har hittat på andra håll. Och den friheten har också varit en förutsättning för att kunna hålla en konstnärlig kvalitet som jag kan stå för. Suzukimetoden Musiken används som ett medel att utveckla barnets hela personlighet. Barnets koncentrationsförmåga och minne tränas, motoriken utvecklas och förmågan att lyssna förfinas. Lyssna, härma och repetera är de tre första grundstenarna. Notläsning introduceras när barnet är moget. Föräldrarna spelar en viktig roll och förväntas delta i de minsta barnens undervisning. tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011     23


musik på kollo Popkollo startades 2003 av artisten Marit Bergman med syftet att få unga tjejer att börja spela och fullfölja sitt musikintresse. Popkollo arrangeras av ideella föreningar runt om i landet som alla samlas genom riksorganisationen Popkollo. Idag finns det sju medlemsföreningar med sammanlagt 1600 medlemmar. Popkollos verksamhet finansieras till ungefär en tredjedel av deltagaravgifter, en tredjedel av offentliga bidrag, samarbeten, sponsring och privata donationer och ytterligare en tredjedel av   ideellt arbete.

Musikintresset   hålls levande med popkollo   – Nu kör vi! Är alla med? Vi tar det från refrängen… en två tre fyr. Alicia Söderholm, 13 år från Vellinge, räknar in sitt band med trumpinnarna som hon håller högt ovanför huvudet. Det är Popkollo för unga tjejer i åldrarna 12 till 18 år på Arena 305 i Malmö. Under en veckas läger spelar, sover, äter och lever 26 tjejer från hela Sverige med musiken, dag som natt. text anna svensson  foto øyvind sviland popkollo är en ideell förening som startades 2003 i Hultsfred av artisten Marit Bergman. Föreningen finns nu på olika orter i Sverige och målet är att nå unga tjejer och få dem att börja spela och fullfölja sitt musikintresse. Folkuniversitetet är en av de organisationer som är med och stöttar både ekonomiskt och med pedagogisk hjälp i form av studiecirklar och kulturarrangemang. – Vi har tjejer ända från Kalix i norr till Malmö i söder här på lägret. De flesta är runt 13 år och för många är det första gången de är borta från hemmet under en längre period, säger Jennie Larsson projektledare för Popkollo Malmö. Tjejerna sover i sovsäckar på luftmadrasser i ett rum på Arena 305. – Det är väldigt kul att vara här. Mitt mål är att bli artist och jag gillar att spela trummor och sjunga, säger Alicia som är trummis i ett av de fem banden på

24     tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011

Popkollo. Alicia gillar rock och hennes favoritartister är Michael Jackson, Guns’N’ Roses och Kiss. när tjejerna kommer till Popkollot känner de inte varandra. De får prova på keyboard, gitarr, bas, trummor och sång i olika instrumentworkshops. Därefter får de skriva en önskelista med vilket instrument de vill fokusera på under veckan samt vilken musikstil de helst vill spela. Utifrån detta sätter handledarna ihop band. Alicia Söderholm på trummor, Frida Palmliden på gitarr, Filippa Blomstedt på bas, Anna Sevelin på keyboard och Frida Söderstjerna på sång bildar tillsammans ett band och de har precis skrivit klart sin första låt. – Låten handlar om att det var bättre förr när man var barn, säger Frida Palmliden gitarrist i bandet. Frida Söderstjerna, sångerska i bandet, ››

Tjejerna får prova på keyboard, gitarr, bas, trummor och sång i olika instrumentworkshops. Förhoppningen är att intresset för att spela musik ska hålla i sig i framtiden. Från vänster Frida Söderstjerna sång, i mitten Filippa Blomstedt bas längst till höger Frida Palmliden på gitarr.


tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011     25


popkollo

Det gäller att stå upp för sig själv och att inte ha så höga krav på att det man gör ska vara perfekt i början. Från vänster Frida Söderstjerna sång, Filippa Blomstedt bas, Alicia Söderholm trummor och Anna Sevelin keyboard.

” Musikbranschen är fortfarande mansdominerad även om det börjar bli bättre.”

›› berättar att de kom på låten när de var på lekplatsen vid gungorna dagen innan. De skrev då ner allt de kunde komma på som var bra med att vara barn och utifrån det valde de sedan ut textrader. Det var först på kvällen de satte musik till texten. – Vi vill först repa in den här låten så att vi verkligen kan den innan vi börjar skriva på en ny, säger Frida Söderstjerna. På söndag väntar deras första konsert för familj och vänner. – Just nu är vi inte nervösa, men vi kommer nog att bli det tills på söndag, säger Filippa Blomstedt. snart väntar inspirationsworkshop med Maia Hirasawa, känd artist och låtskrivare. Hon fick sitt stora genombrott när hon på Melodifestivalen 2008 spelade sin egen version av gruppen the Arks vinnarbidrag ”The Worrying Kind” från 2007. Hon har gett ut två skivor i Sverige och två i Japan. Maia Hirasawa berättar om hur man utan dyr utrustning kan skriva och spela in sina egna låtar och

26     tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011

att det framförallt handlar om att våga tro på sig själv. – Musikbranschen är fortfarande mansdominerad även om det börjar bli bättre. Det är fler killar än tjejer som spelar instrument och många killar är vana vid att styra och ställa, berättar Maia Hirasawa som själv har erfarenhet av att bli överkörd tidigt i sin musikutveckling när hon som ensam ung tjej var med i ett band. – Det gäller att stå upp för sig själv, vara envis och att inte ha så höga krav på att det man producerar ska vara perfekt i början. För att få spelningar gäller det att vara kreativ och att ringa och tjata. Att inte låta sig avskräckas av alla de många nej man kommer att få, utan fokusera på att det till sist kommer ett ja, säger Maia Hirasawa. Hon avslutar sin workshop med ett liveframträdande på Arena 305:s scen. – Det är jätteroligt att vara här. Alla är snälla och alla i bandet får vara med och bestämma. Jag hoppas på att ha ett band när popkollot är slut och få fortsätta repa tillsammans, säger Frida Söderstjerna som har Veronica Maggio som en av sina favoritartister. n


BOKTIPS

Lär dig läsa noter – steg för steg

grundläggande musikteori såsom rytm, skalor, intervall och ackord. Ett givet val för nybörjaren, för den som vill friska upp minnet och för den som bara vill förstå. På den medföljande cd-skivan finns 86 spår med förtydligande exempel, innehållandes allt från piano till saxofon, via elgitarr och trummor.

rod fogg  tukan förlag

Lär dig läsa noter – steg för steg ger en enkel och tydlig genomgång av grunderna i notläsning, samt även en genomgång av

” Aldrig förr har världen sett en så snabb utveckling eller så många människor lyfts ur fattigdom på så kort tid. ” loretta napoleoni , författare till boken made in china

Kjolen

Made in China

Ellen Key mitt i världen

Christine bard   leopard förlag

loretta napoleoni  leopard förlag

lis hellström sveningson  folkuniversitetets akademiska press

Kjolen – frihet eller fängelse? Genom historien har olika klädesplagg haft en stark symbolisk laddning. I slutet av 1700-talet slutade europeiska män i samhällets övre skikt att bära pråliga och utsmyckade kläder. Män skulle klä sig förnuftigt, sakligt och funktionellt medan kvinnor tvärtom stängdes in i opraktisk klädsel som ibland var rent hälsovådlig. Det skulle dröja ända till 1960-talet innan skillnaden mellan mäns och kvinnors kläder började upplösas. I en underhållande och tankeväckande exposé över kjolens historia beskriver Christine Bard hur plagget varit i centrum för kvinnors strävan efter frigörelse.

Made in China står det på allt fler av de varor vi köper. Sedan kalla krigets slut har Kina utformat ett ekonomiskt system som överträffar västdemokratiernas kapitalism. Aldrig förr har världen sett en så snabb utveckling eller så många människor lyfts ur fattigdom på så kort tid. Loretta Napoleoni jämför hur Kina til�lämpar kapitalismen med den politik i västvärlden som dikterades av Ronald Reagan och Margaret Thatcher i början av 1980-talet. Det brukar hävdas att demokrati är en förutsättning för ekonomiskt välstånd. Men tänk om auktoritära statsskick är mer framgångsrika. Hur ser i så fall vår framtid ut?

Ellen Key mitt i världen av Lis Hellström Sveningson är höstens boknyhet från Folkuniversitetets Akademiska Press. Den ständigt aktuella folkbildaren och samhällsvisionären Ellen Key (1849–1926) är en av Sveriges viktigaste moderna tänkare. Hon var en gigant i sin samtid, vida känd utanför Europas gränser, och har påverkat allt från skolan till kvinnans rätt till orgasm. Litteraturen och yttrandefriheten löper som en röd tråd genom hennes textvärld, även om hon i vissa frågor tog sig rätten att säga emot sig själv. Boken är en introduktion till en lika betydande som snårig tänkare. Lär känna författaren och människan Ellen Key, närvarande i alla tider. tidskriften folkuniversitetet • nr 3 2011     27


posttidning –  b. folkuniversitetet, box 26152 100 41 stockholm. begränsad eftersändning. vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan.

Mommsens främsta verk är Römische Geschichte (Romersk historia) som kom ut i tre band mellan 1854 och 1856.

Folkuniversitetet

Theodor Christian Matthias Mommsen, född 30 november 1817, död 1 november 1903.

Förste tyskspråkige Nobelpristagaren i litteratur, 1902.

Möt Folkuniversitetet på Bokmässan den 22–25 september. Du hittar oss i monter B07:74 nära forskartorget.

Bokmässan

22-25 september 2011

Svenska Mässan Göteborg. www.bokmassan.se

Årets bokmässa kretsar kring det tyska språket: Tre länder ett språk – Tyskland, Österrike, Schweiz.

Mommsen skrev inte skönlitteratur, utan endast historisk litteratur.

Römische Geschichte behandlar den romerska historien fram till Julius Caesar.

Det blev ingen fortsättning eftersom Mommsen ogillade kejsare.

Tidskriften Folkuniversitetet nr 3, 2011  

Tidskriften Folkuniversitetet tar upp idéer och debatt om folkbildning och vuxenutbildning. Den kommer ut med 4 nr/per år.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you