Issuu on Google+

En engagerad folkbildare Göran Fasth var under många år uppskattad rektor för Folkuniversitetet i Lund.

Göran Fasth på Visingsö, en plats som han gärna återkom till. göran fasth har efter en kort tids sjukdom avlidit vid 65 års ålder. Efter fil  kand-examen vid Lunds universitetet med nationalekonomi som huvudämne rekryterades Göran Fasth 1972 som chef för Kursverksamheten vid Lunds universitet och Folkuniversitetets kontor i Malmö. 1978 utsågs han till rektor och chef för stiftelsen och för Folkuniversitetets samlade verksamhet i södra Sverige. Efter en tid av snabb expansion och delvis ändrade ekonomiska förutsättningar för det bildnings- och kunskapsarbete som utgjorde grunden för Folkuniversitetets arbete befann sig Lundaverksamheten vid mitten av 1970-talet i djup och akut kris Göran Fasth, ung och med endast ett fåtal år som chef för Malmökontoret bakom sig, antog utmaningen. När han 2010 lämnade över stafettpinnen kunde vi alla konstatera att under Göran Fasths ledning hade den en gång krisdrabbade organisationen snabbt kommit på fötter och utvecklats till en effektiv och innehållsrik, idéburen kunskapsorganisation. Folkuniversitetet i södra Sverige hade inte bara blivit en ledande aktör inom det klassiska folkbildningsarbetet

26     tidskriften folkuniversitetet • nr 1 2012

utan också en förnyare inom vuxenutbildning i vidare bemärkelse. Under den samhällsekonomiska krisen i början av 1990-talet insåg Göran Fasth att Folkuniversitetet kunde göra stora insatser för att ge drabbade människor de kunskaper och den självrespekt som krävdes för att de skulle kunna komma tillbaka i nya yrkesroller. Ett omfattande program för arbetsmarknads- och yrkesutbildningar utvecklades. Efter Sovjetunionens kollaps och murens fall gjordes under flera år insatser i Polen och andra östeuropeiska lwänder i syfte att introducera ett modernt tänkande kring arbetsmarknadsutbildning där. Göran Fasth insåg tidigt att folkbildningens principer kunde tillföra andra utbildningssystem viktiga dimensioner, vilket bland annat resulterade i att flera uppskattade fristående gymnasieskolor startats i Folkuniversitetets regi. Göran Fasth deltog, vid sidan om sitt huvuduppdrag, med kraft i att utveckla Folkuniversitetet som riksorganisation. Han drev på utvecklingen av allt ifrån utformningen av Folkuniversitetets verksamhetsidé till introduktionen av den teknik som skapar förutsättningar för ett modernt och fritt bildnings- och utbildningsarbete. Göran Fasths gärning präglades av engagemang, vilja och förmåga. Resultatet, dagens Folkuniversitetet – stiftelsen Kursverksamheten vid Lunds universitet, talar för sig själv. Hans förmåga att kombinera intresse för sina medmänniskor, lyhördhet för goda uppslag och ett antal grundläggande principer för hur en idéburen organisation utvecklas visade sig vara utomordentligt lyckosam. En ytterligare förklaring till hans framgångar låg i den personliga värme han utstrålade. Hans kolleger över hela landet, den egna personalen och förtroendevalda, alla gillade vi och tyckte om personen Göran Fasth. Skåne var hans credo men hans känsla för ansvar och engagemang kände inte några gränser. Med Göran Fasth har en av Folkuniversitetets mest spännande och uppskattade ledare gått ur tiden.

Michel Wlodarczyk

Tid

ett ord i tiden Kvalitetstid, tidsbrist, tidseffektiv, egen tid… Idag kan listan över ord tillsammans med tid göras lång. Att tiden är en viktig aspekt i våra dagliga liv är inte svårt att förstå. Trots att vi jagar tid prioriterar vi oss själva och har en aktiv fritid. Hur går det ihop? text lotta ihse foto malin lundmark

få tiden att räcka till är det fjärde vanligaste samtalsämnet vid arbetsplatsernas fikabord. Enligt undersökningar står bristen på tid i proportion till våra högt ställda sociala förväntningar på våra liv och oss själva. Vi upplever en tidspress när förväntningarna och kraven mellan till exempel jobbförväntningar, egentiden och föräldrarollen kommer i obalans. problemet med att

D

et finns en föreställning om att tidspressen i samhället hänger samman med att människor är alltför aktiva på sin fritid. Men tids- och miljöforskare Jörgen Larsson från Göteborgs universitet berättar att det tvärtom verkar ge mycket energi och glädje. –  Människor tenderar att prioritera självutveckling, säger Jörgen Larsson. – Man kan koppla det till den trend i samhället som sociologerna kallar individualisering. Det innebär att individen blir centralare medan kollektivet och familjen får mindre betydelse. – I det gamla bondesamhället var identiteten lättare att identifiera. Var vi skomakarens pojke så var vi. Med allt vad det innebar. Idag får vi identiteten utifrån. Jörgen Larsson förklarar vidare: – Vi skapar vår egen identitet. Det gör vi genom klädstil, var vi bor, vad vi gör och så vidare. Därför vill vi ständigt utveckla oss. Och det är en stark drift hos oss att vara aktiva på fritiden. Och vi verkar ta alla tillfällen i akt att


Tidskriften Folkuniversitetet nr 1 2012