kring 60 % av barnen finskspråkiga. Beteendet förändrades emellertid under 1970-talet. De potentiellt tvåspråkiga familjerna blev i högre grad än tidigare tvåspråkiga i praktiken och intresset för svenska ökade. I statistiken tar detta sig uttryck i att allt flera av familjerna registrerar sina barn som svenskspråkiga. I dagens läge är förhållandet därför det omvända jämfört med år 1970 och uppemot två tredjedelar av barnen är nu svenskregistrerade. Under det senaste årtiondet verkar beteendet ha stabiliserat sig, men med en tendens att barnens modermål i något högre grad än tidigare sammanfaller med moderns språk.
figur 12. Andelen barn som registrerats som svenskspråkiga av alla barn till föräldrar med olika språk (svenska och finska) efter födelseår och moderns språk. Barn födda 1986-2011.
Förutom moderns språk är utbildningsnivån en utslagsgivande faktor för barnens (registrerade) språk. Ju högre utbildningsnivå föräldrarna har, framförallt den svenska föräldern, desto högre är andelen svenskregistrerade barn. Omgivningens betydelse som var stor för några årtionden sedan har däremot tappat nästan all inverkan.
figur 13. Andelen svenskregistrerade av alla barn födda 2006-2011 med tvåspråkig bakgrund efter moderns utbildningsnivå och språk. 23