Page 1

Samklang samverkan landsting och kommuner

Bättre hälsocoachning med ­motiverande samtal ­ otiverande samtal ur M ­deltagarens ­perspektiv Samverka för ett ­gemensamt mål Gemenskapen är det ­viktigaste Processutvärdering lönar sig för alla

ISBN 978-91-7521-081-0

Hälsoekonomi gör ­insatserna effektivare


2


Förord

Att gå från teori till verklighet S

amverkansmodellen startade i september 2011. Efter drygt ett år finns många erfaren­ heter att dela med sig av. Vi har i den här tidningen samlat ett litet axplock av alla klokheter som arbe­ tet genererat. Vi hoppas att det ska ge dig som läsare en bättre inblick kring hur det kan vara att arbeta med samverkansmodellen och vilka vinster som finns! Det vill säga hur man går från teori till verklighet. Fokus för samverkansmodellen är just samverkan. Men att samverka är inte alltid så enkelt som det låter. Det handlar om att hitta ett gemen­ samt syfte och gemensamma mål. Det handlar också om att tydlig­ göra roller och ansvar och inte minst om att dra åt samma håll. I intervjun med Jönköpings läns landsting och Tranås kommun får du veta mer om hur de har arbetat med att bygga upp en fungerande samverkan. En stor och betydande del av sam­ verkansmodellen är att erbjuda individer stöd och hjälp till att förändra sina levnadsvanor. Det här görs genom bland annat hälso­ coachning som baseras på motive­ rande samtal (MI). Vi har intervjuat hälsocoachen Maria Snickars för att höra hur hon tycker att MI har fungerat i mötet med deltagare. Men hälsocoachning är inte hela

sanningen om samverkansmodel­ len. För att verkligen kunna erbjuda stöd till att förändra levnadsvanor som håller i det långa loppet kan det för många vara viktigt att hitta nya aktiviteter att ägna sig åt. Men utbudet behöver vara brett, alla vill inte göra samma sak! Det här är en stor utmaning för de kom­ muner som är med i samverkans­ modellen och som tillsammans med ideella föreningar ska erbjuda olika typer av mötesplatser och ak­ tiviteter! Men det finns lösningar. I ett reportage ger vi en inblick i hur

Helsingborgs kommun arbetade tillsammans med två externa hälso­ utvecklare för att erbjuda ett 12 veckors program som resulterade i att deltagarna skapade nya sociala nätverk. Programmet har blivit mycket populärt och deltagare fort­ sätter att träffas efter programtiden. Vi hoppas att den här läsningen kommer att ge dig en verklighets­ bild av samverkansmodellen och att du inte minst får inspiration till att fortsätta arbeta för ett hälsosamt åldrande. ☘

Utmaning: En åldrande befolkning Sveriges befolkning åldras. Det visar den demografiska utvecklingen. En­ ligt statistik från Statistiska central­ byrån pekar prognoser på att den arbetsföra befolkningen kommer att minska samtidigt som den äldre de­ len av befolkningen fortsätter att öka. I Sverige är idag cirka 18 procent av befolkningen 65 år eller äldre, år 2030 beräknas denna siffra att stiga till 23 procent. År 2060 kan andelen ha ökat till 25 procent. Vilket innebär en ök­ ning på cirka 1 miljon personer som är 65 år eller äldre. Detta ger stora utmaningar som också kan ge nya möjligheter.

Statens folkhälsoinstitut har sedan 2010 arbetat med ett regeringsupp­ drag som innebär att starta för­ söksverksamheter i landsting och kommun. Försöksverksamheten går ut på att testa en samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Grunden för samverkansmodellen är att skapa samverkan mellan landsting, kom­ mun och ideell sektor. Fyra landsting och 17 kommuner är involverade i projektet. Dessutom finns en bred samverkan med ideella föreningar.

3


Motiverande samtal (MI) kan vara en bra metod för att stötta patienter till hälsosammare levnadsvanor. Det här är en intervju med hälsocoachen Maria Snickars på vårdcentralen i Skiftinge, Eskilstuna som berättar hur hon har använt MI i sitt arbete.

Bättre hälsocoachning med ­motiverande samtal B

åde forskning och praktiska erfarenheter visar att MI fungerar bra för att skapa be­ stående beteendeförändringar. Me­ toden lämpar sig mycket väl på en vårdcentral, eftersom de flesta besö­ karna vill ha råd kring hur de kan förbättra sina levnadsvanor.

Varför använder ni MI? – Har man från början bestämt sig för att förändra någons bete­ ende gör man det svårt för sig. Ofta handlar det om att så ett litet frö hos personen som måste få tid att utvecklas, det kan ta lång eller kort tid. Men det går bättre att skapa förutsättningar för en beteendeför­ ändring med MI än genom ett tra­ Hur har det påverkat dig att ditionellt informationssamtal. ­använda MI i arbetet? Det traditionella samtalet är ofta – Ju mer man använder metoden en monolog där den professionella desto säkrare känner man sig. Det berättar för patienten hur den bor­ är erfarenheten som gör att man de förändra sina levnadsvanor för blir bra på MI och för att kunna an­ att förebygga sjukdom. Patienten vända det i arbetet måste man öva får informationen och kanske en och få respons på det man gör. broschyr. Men när man använder MI, ut­ går hela samtalet från patien­ tens kunskap, referenser och erfarenheter. Utövaren måste först fråga patienten om hon vill ha information, det är pa­ Maria Snickars, vård­ tienten som har kontroll över centralen i Skiftlinge vilken information hon eller maria.snickars@dll.se han vill ta del av. När man 4

väl har vant sig vid metoden tar det inte längre tid än ett vanligt samtal.

När använder du dig av MI? – Jag använder det i första hand med patienter som behöver gå ned i vikt eller förändra sina levnads­ vanor på något annat sätt. MItekniken ger också god effekt om man använder den kontinuerligt i telefonsamtal med patienten. Under samtalet är det viktigt med struktur och sammanfattningar för att kun­ na komma överens med patienten om vad som ska göras. Samman­ fattningarna höjer kvaliteten på be­ handlingen. Finns det några svårigheter med MI? – Det är som sagt svårt att lära sig nya beteenden, så det svåraste för oss har varit att konsekvent ha MI:s förhållningssätt och låta bli att tala om för personen hur hon eller han borde leva. Du ska informera och stötta men du kan inte göra jobbet


photos.com

med att förändra beteendet. Du ska utgå från patientens erfarenhet och sedan passa in ditt budskap i den situationen. Patienten kan påbörja arbetet först när ni har kommit dit­ hän att hon vill ta till sig råden och förändra sitt liv. MI är ett väldigt bra redskap, men man måste hålla igång trä­ ningen för att strategierna ska bli en naturlig del av arbetet. Det tar ungefär tre års kontinuerlig övning för att komma dit.

Har arbetet med MI stöd från ledningen? – Före samverkansprojektet var det cirka 20 procent av personal­ styrkan som hade MI-kompetens och nu har det stigit till ungefär 80 procent. I dag blir vi blir uppmunt­ rade att lära oss mer inom MI.

För vilka målgrupper fungerar MI bäst? – De som normalt har lättast att förändra sitt beteende är de som har en nära anhörig som har drab­ bats av något. Då är mottaglig­heten stor eftersom de har någonting att relatera till. Men MI-samtalen måste anpassas till situationen, en patient som nyligen fått en diagnos kanske bara vill ha information och då blir MI-strategier onödiga vid ett första möte. Vilka frågor har blivit lättare att ta upp i samtalet? – Det är lätt att prata om ämnen som patienten tycker är viktiga, och MI innebär ju att patienten väl­ jer vad ni ska prata om. Mitt jobb

är avslutat. För verksamheter utan­ för projektet gäller det att satsa resurser på MI under lång tid, det måste bli en prioriterad fråga så att personalen kan avsätta tid att ar­ beta med MI och utvecklas. ☘

blir då ofta att rikta in samtalet på ett område som patienten vill för­ ändra, exempelvis motionen eller kosten. Patienten måste förstå att hon eller han inte kan förändra alla oönskade beteenden samtidigt.

Vilka frågor är mer känsliga att ta upp i samtalet? – Det är alltid känsligt att samtala om alkohol. Ofta blir det lättare om man utgår från en generell hälsoen­ kät som man kan kommentera. Vad underlättar användandet? – Det är lättare att arbeta om alla stödjer varandra – arbetskamrater, arbetsgivare och de som utbildar inom MI. Hur ska man göra för att få MI att bli ett konstant inslag i vardagen? – Projektet har gett fokus på MI under en längre tid och det har för­ ankrat metoden i den dagliga verk­ samheten på ett bra sätt. Arbetet kommer att fortsätta när projektet

Statens folkhälsoinstitut. Motiverande samtal, MI – en kunskapsöversikt

Vad behöver ni för att kunna öka era kunskaper? – Vi måste ju få pengar till vida­ reutbildningarna och tid att gå på dem. Men det behövs nog inga sär­ skilda resurser för att vi ska kunna använda MI-strategier mer. I början kanske samtalen tar lite längre tid med övningen och då måste det fin­ nas tillräckligt med tid för detta. Man lär sig väldigt mycket på att spela in samtal och få dem kodade enligt MI. Och det är bra att kon­ tinuerligt kunna träffa andra MIutövare för att utbyta erfarenheter.

Motiverande Samtal, motivational interviewing (MI) är en vetenskap­ ligt utvärderad metod som lämpar sig väl för att hjälpa en person vid livsstilsförändring. Samtalet ger personen större förståelse för ett problem och möjliga lösningar blir synliga. Samtalsledarens förhåll­ ningssätt och samtalsteknik minskar risken för irritation och motargument. Tyngdpunkten i samtalet ligger i stäl­ let på vilka förändringar ur persone­ nes perspektiv som är möjliga att åstadkomma. Metoden är användbar vid många problem där personen har tydliga valmöjligheter.

5


I samverkansmodellen har hälsocoachens motiverande s­ amtal med deltagarna haft stor betydelse för att motivera och aktivera dem. Men hur är det att bli föremål för samtalen? Vi har intervjuat en av deltagarna.

­ otiverande samtal ur M deltagarens ­perspektiv Hur upplevde du hälsosamtalen? – Min relation till hälsocoachen var mycket bra redan innan jag gick med i studien. Men nu har samtalen blivit ännu bättre och jag fick ut­ rymme att prata av mig. Det bidrog till att jag mådde bättre. På vilket sätt har hälsosamtalen bidragit till ditt välmående? – Förutom att jag fick tid att berät­ ta så blev jag peppad av hälsosam­ talen och fick hjälp att ändra vanor. Samtalen har gjort att jag rör mer på mig, äter bättre och är med på olika sociala aktiviteter. Allt det här bidrar till att jag har fått bättre fy­ sisk och psykisk hälsa. På vilket sätt har hälsosamtalen hjälpt dig att leva hälsosammare? – Jag tyckte att jag visste tillräckligt om kost och motion, men samtalen med hälsocoachen har kopplat det mer konkret till betydelsen för häl­ 6

san. Och jag har ju känt av effekten själv eftersom samtalen lett till att jag har blivit mer aktiv. En bra sak med samtalen var att jag kände förväntningar från hälso­ coachen på att jag skulle aktivera mig och må bättre, det blev lite som ett ansvar i positiv bemärkelse.

Vad har varit bra? – Relationen till hälsocoachen var särskilt viktig, vi hade mycket god kontakt. Jag mådde bättre av att få bekräftelse och utrymme att vara betydelsefull. Vad hade kunnat göras annorlunda? – Jag har funderat på det men kom­ mer inte på något speciellt Vad tycker du om aktiviteterna ni fick prova? – Jag var ganska aktiv redan innan. Men nu har jag fått tillfälle att pro­ va på flera aktiviteter, t.ex. vatten-

gympa som jag har fortsatt med efter projektet.

Vad har du lärt dig som du kan ha användning av i din vardag? – Kanske lite mer om hur viktigt det är med fysisk aktivitet och att äta rätt. På vilket sätt skiljer sig samtalen med din hälsocoach från samtal du brukar ha med personal på vård­ centralen? – De skiljer sig inte så mycket ef­ tersom hälsocoachen har varit min sköterska även innan projektet star­ tade. Vi har alltid har haft en god kommunikation. Vilka erfarenheter tar du med dig från hälsosamtalen? – Att ha haft någon som stöttar, pep­ par och lyssnar har stärkt mig och gjort att jag har vågat prova nya akti­ viteter. Det har jag mått bra av! ☘


7

photos.com


Utan samarbete går det inte att flytta de stora stenarna. Här beskrivs ett projekt i Tranås där man lyckades hitta en bra modell för samverkan mellan kommunen, landstinget och olika företag. Vi intervjuade p ­ rojektsamordnaren och hälsocoachen från Jönköpings läns landsting samt mötesplats- och ­projektsamordnaren från Tranås kommun för att få förslag på lämpliga ­strategier och metoder.

Samverka för ett ­gemensamt mål E

n viktig del i det hälsofräm­ jande arbetet är samverkan. Genom samverkan går det att nå resultat som inte skulle kunna nås om man agerar ensam. I ett samverkansarbete är det viktigt att det finns en fungerande dialog kring bland annat ansvar, mål, syfte och resurser. Genom att landsting, kom­ muner och den ideella sektorn sam­ verkar skapas goda förutsättningar för många olika idéer och konkreta lösningar kring det utbud och efter­ frågan som finns. Det är dock vik­ tigt att det finns en tydlig ansvarsoch rollfördelning mellan de olika aktörerna.

Alla hade en del av ansvaret Projektgruppen bestod av kommu­ nens projektsamordnare, mötes­ platssamordnare och folkhälso­ planerare. Landstinget bidrog med hälsocoach, projektledare och folkhälsoplanerare. Utbudet av de kommunala mötesplatserna var be­ gränsat men man hittade två sam­ 8

arbetspartners, Seniorcentralen och Simhallen. Man ville gärna även få med ideella aktörer där ett visst samarbete skedde med Röda Korset och Svenska Kyrkan. Ansvaret och arbetsuppgifterna spreds på alla i arbetsgruppen och det stärkte samarbetet. Arbetsgrup­ pen planerade projektet men arbe­ tade också med genomförandet och värvade bl a deltagare till projektet. Projektsamordnaren från lands­ tinget höll kontakten med hälso­ coacherna i länet och var en förbin­ delse med arbetsgruppen. Några som var mycket aktiva i projektet var kommunens samord­ nare och hälsocoachen från lands­ tinget. De letade lämpliga mötes­ platser och ordnade tillsammans föreläsningar utifrån deltagarnas önskemål.

Faktorer för en framgångsrik ­arbetsprocess Men vad är det som fungerar i ett sådant här projekt?

• Många träffar i början av pro­ jektet. Det ger en stabil grund för det fortsatta arbetet att träffas en gång i veckan eller var fjor­ tonde dag under planeringen och däremellan ha tät kontakt per mejl och telefon. På dessa träffar bollade man idéer, diskuterade problem och lärde känna varan­ dra. Det gjorde att alla förstod varandras arbetsuppgifter och man fick en gemensam syn på hur projektet skulle genomföras. Förtroendet växte och man fick positiva förväntningar på sig själva och varandra. • Kontinuerliga uppföljningar. Uppföljningarna där man kunde stämma av läget med varandra var värdefulla för att hålla farten uppe i projektet. • Informera beslutsfattarna. Politiker och högre tjänstemän i kommunen och landstinget blev uppdaterade genom informa­ tionsbrev och muntliga presen­


photos.com

tationer från arbetsgruppen. Det underlättade kommunikationen och gav förutsättningar för att hålla igång verksamheten fram­ över. • Tid att arbeta med projektet. En förutsättning för att det skulle bli ett bra samarbete var att alla som var med hade tid att enga­ gera sig i projektet – att de skulle använda en del av sin tjänst för det här. Alla inblandade chefer hade sett till att avsätta tid och resurser så att gruppen kunde ar­ beta utan att det störde ordinarie arbetsuppgifter. • Gemensamma mål och beslut. Det är viktigt med gemensamma och tydliga mål. I det här pro­ jektet var riktlinjerna ganska oklara. Men oklarheten ledde till att gruppen själv kom överens om målen och det gav i stället en tydlig vägledning som alla var överens om. • Befogenheter och resurser. Alla i

arbetsgruppen hade mandat från sin ledning att fatta beslut om verksamheten i de flesta frågor. Det här snabbade på processen och underlättade genomföran­ det. Dessutom fanns det pengar för projektet så att man kunde genomföra de saker man beslu­ tade om. Organisationerna och myndigheterna samarbetade om finansieringen och det blev inte några problem när kostnaderna skulle fördelas. • Tidigare samarbete. Det under­ lättade givetvis för projektet att det redan fanns en fungerande kommunikation mellan kommu­ nen och landstinget. • En oberoende koordinator för hela samarbetet. Projektledaren från landstinget hade en viktig roll. Han samordnade de olika delarna i projektet och kommu­ nerna som var med, förmedlade information mellan alla inblan­ dade och kallade till möten.

Vill att det ska bli bra Men ett projekt gör sig inte själv, trots resurser och god organisation. De som arbetar i projektet måste också vara engagerade och ange­ lägna om att resultatet ska bli bra. Medlemmarna i arbetsgruppen trivdes ihop och samarbetade bra. Arbetet i gruppen blev prestigelöst och alla såg projektet som en ge­ mensam angelägenhet, oavsett he­ morganisation. Alla ville bidra efter bästa förmåga och det blev inga si­ tuationer där man försvarade sina intressen eller drog sig ur vissa delar av projektet. Samarbetet i Tranås och Jönkö­ pings län har alltså fungerat ut­ märkt och arbetsgruppen tror att man har skapat en god grund för ett fortsatt arbete. ☘ För mer information Maria Ehrlin Brege, kommunsamordnare maria.ehrlin.brege@tranas.se

9


Helsingborg är en av 17 projektkommuner i samverkansmodellen. En viktig uppgift som kommunerna har haft är att utveckla bra och attraktiva mötesplatser med ett meningsfullt innehåll. För att ta reda på hur Helsingborg lagt upp sitt arbete med att utveckla attraktiva mötesplatser så intervjuades kommunsamordnaren, de två projektanställda hälsoutvecklarna och några av deltagarna.

Gemenskapen är det viktigaste – erfarenheter från ett projekt med aktiviteter för seniorer i Helsingborg

H

elsingborgs kommun pro­ jektanställde två hälsout­ vecklare med uppgift att utveckla ett program för att en­ gagera seniorer i olika aktiviteter. Syftet med programmet ”Aktiv och hälsosam livsstil” var att väg­ leda och stödja deltagare till goda hälsoval /levnadsvanor genom kun­ skap, insikt och inre motivation. Programmet består av 2 delar – en teoretisk och en praktisk, där del­ tagarna träffades 2 dagar i veckan i 12 veckor. Målsättningen var att er­ bjuda gruppdeltagarna ett varierat utbud av hälsofrämjande aktiviteter i kommunen. Man ville också vidga deltagarnas vyer och ge alla möjlig­ het att hitta ”sin” aktivitet som de tyckte om, och för att få in det som en del i sin vardag. Vid de teoretiska träffarna hölls hälsofrämjande föreläsningar med

10

olika teman som är viktiga för att främja livskvaliten. Fokus låg på friskfaktorer och betydelsen av bl.a. träning, vardagsmotion, kosthåll­ ning, stresshantering och sociala relationer. Träffarna upplevdes som inspirerande och lärorika. Det var ”högt i tak” – och deltagarna de­ lade med sig av varandras erfaren­ heter och kunskaper. De fysiska och kulturella provapå aktiviteterna hade planerats av hälsoutvecklarna men deltagarna kunde påverka delar av innehållet som var av olika slag, till exempel: • Basgympa, stavgång med teknik, balansträning, styrketräning, vattengympa, cirkelgym, zumba, boule, yoga, kajakpaddling. • Soppteater, matlagning, kultu­ rella och sociala utflykter.

Samhörighet och goda relationer Deltagarna betonade ofta hur be­ tydelsefull kontakten med hälso­ utvecklarna varit för att projektet blivit så lyckat. Hälsoutvecklarna lyckades skapa en nära relation till deltagarna som gav en trygg atmos­ fär, vilket uttrycktes som … Det viktigaste är att skapa samhörighet och gemenskap i gruppen, det är gemenskapen som får deltagarna att fortsätta komma till träffarna. Trygg­ heten gjorde att deltagarna vågade prova på saker de annars inte skulle våga och de nära relationerna gav hög närvaro på aktiviteterna. Och den höga närvaron förstärkte i sin tur gemenskapen i gruppen. Hälsoutvecklarna inspirerade del­ tagarna med sin entusiasm och ställde desstom krav på att alla skulle vara med utifrån sina förut­ sättningar. Det här tyckte deltagar­


photos.com

na var rimligt och att det var bra med en spark i baken för dem som ibland hade svårt att motivera sig. Innehållet i aktiviteterna var viktigt men gemenskapen var ändå det vik­ tigaste. Många deltagare tyckte att gemenskapen var den mest positiva effekten av programmet och den gjorde att så många sedan fortsatte med olika aktiviteter.

Planera för en fortsättning efter projektet De flesta deltagare var nöjda med projektet men poängterade att det ändå krävdes några särskilt engage­ rade initiativtagare för att det skulle bli någon fortsättning. Några grupper bestämde redan under programmet hur de skulle fort­ sätta träffas. Man delade upp ansva­ ret och alla deltagare fick planera ak­ tiviteter för träffar efter ett rullande

schema. Det är inspirerande för den person som får bestämma om träf­ fen och det är skönt för de andra att komma till ett färdigt arrangemang. Helsingborg har gott om träff­ punkter som man kunde använda i projektet. De här mötesplatserna gjorde det också lättare för delta­ garna att fortsätta träffas när pro­ jektet var slut. Grupperna träffas fortfarande sex månader efter pro­ jektet, och de har även fortsatt med många av aktiviteterna som hälso­ utvecklarna introducerade.

Det här behövs för att man ska kunna starta Projektet har tydligt visat att det finns ett behov och en efterfrågan från mål­ gruppen för sådana här insatser. Men för att det ska bli något av krävs: • att kommunen och landstinget satsar pengar

• att det finns lokaler att vara i och material att använda • att engagerade och kompetenta personer driver det hela För projektet i Helsingborg låg en stor del av framgången i att hälso­ utvecklarna arbetade så hårt för att få igång samarbeten med tränings­ anläggningar, föreningar, studieför­ bund och olika kulturella forum. För kommunen innebar det ett nära samarbete mellan kommunsamord­ naren och privata aktörer, och man har haft en kontinuerlig dialog med deltagarna. ☘ För mer information Lis Svensson, kommunsamordnare lis.svensson@helsingborg.se Lena Winter, hälsoutvecklare info@dinlivskvalitet.se

11


Kommuner och landsting har begränsat med pengar och det är viktigt att göra av med dem på rätt saker. Vi har pratat med Alexandra Treschow, som arbetar på Nordic Health Care Group om vilka vinster det finns med att processutvärdera sin verksamhet.

Processutvärdering lönar sig för alla cerad frågan är och vilka resur­ ser man har, men tre saker är viktiga: ett tydligt mål, tid att arbeta och bra underlag. Alexandra Treschow, Nordic Ett tydligt mål ger struk­ Health Care Group Sweden AB tur för utvärderingen. Målet alexandra.treschow@nhg.se måste vara att hitta effektiva­ re processer och då krävs ett Varför är det viktigt att göra en strukturerat förhållningssätt. processutvärdering? Den som betalar för utvärderingen – Om vi kan bli duktigare på att måste veta vad den vill uppnå och förbättra hälsan och samtidigt hålla fördela resurserna effektivt. Upp­ kostnaderna nere ger det vinst för draget måste vara tydligt. alla – medborgarna, företagen och Det tar tid att utvärdera proces­ samhället i stort. ser och man måste anpassa sig efter Inom vård och omsorg till exem­ omgivningen. Tänk långsiktigt och pel vill man ha lösningar som pa­ sätt igång samarbeten kring föränd­ tienten, kommunen och landstinget ring, anpassning och samverkan tjänar på. Men ofta uppnår man mellan många olika aktörer. Var inte resultaten på grund av problem noga med underlaget, utvärdering­ i samverkansprocesserna, vilket i en blir aldrig bättre än det material sin tur äter av de begränsade resur­ som finns att arbeta med. serna. Om man utvärderade dessa pro­ Kan kommuner och landsting cesser kunde man öka effektiviteten ­utvärdera sina processer själva? och lättare nå målen för alla inblan­ – Ja, men det beror på var man läg­ dade. Det sparar skattepengar och ger ribban och vad man vill uppnå. man kan flytta dem till ställen där Om målet är utveckling och lärande de behövs. inom den egna organisationen är

Vad behövs när man ska utvärdera en process? – Det beror förstås på hur kompli­ 12

det bra att utvärdera sin egen verk­ samhet. Men om det är ett projekt som innebär samverkan mellan olika

organisationer och beslutsfattare är det ofta bättre att anlita en extern utvärderare. Hon har lättare att distansera sig från verksamheternas olika intressen och kan se helheten.

Hur ser intresset ut för process­ utvärderingar? – Intresset är ganska svalt trots att utvärderingar verkligen skulle be­ hövas. Generellt är offentlig verk­ samhet inte så erfarna på att utvär­ dera processer. Vad finns det för svårigheter med processutvärderingar? – Risken finns att man tänker kort­ siktigt när man ska lösa problem. Det är viktigt att utvärderingen vi­ sar vilka processer som kan fungera på lång sikt. Ett annat bekymmer kan vara resursprioriteringen, man tycker inte att man har råd att ut­ värdera. ☘ Vad är viktigt att tänka på när man ska utvärdera en process? 1. Saklighet och objektivitet 2. Kunskap om organisationen 3. Samla in data med hög ­kvalitet


13

photos.com


Ekonomiska metoder kan användas för att värdera olika handlingsalternativ. Det är dock först under senare år som hälsoekonomiska utvärderingar börjat spela en reell roll som underlag för prioriteringar, men mycket arbete återstår. För att ta reda på mer om hälsoekonomiska utvärderingar och dess betydelse i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, så har vi pratat med Klas-Göran Sahlén, hälsoekonom och forskare vid Umeå Universitet.

Hälsoekonomi gör insatserna effektivare hälsoekonomer för att kunna göra bättre prioriteringar och planer för vården. Klas-Göran Sahlén, ­hälsoekonom och forskare vid Umeå Universitet klasse.sahlen@nurs.umu.se

Vad innebär hälsoekonomi och hälsoekonomiska utvärderingar? – En hälsoekonom undersöker kopplingen mellan ett ekonomiskt utfall (kostnader och intäkter) och ett hälsomässigt utfall, exempelvis kostnad per sängplats eller vunna levnadsår. Man kan till exempel räkna ut hur effektivt man använ­ der pengarna, vad det kostar att få någon att sluta röka och vilka in­ täkter det ger om hälsan förbättras. Samma hälsoekonomiska metoder används inom arbetsmiljöekonomi eller folkhälsoekonomi. Vem kan hälsoekonomi? – Folk som forskar och utbildar inom hälsoekonomi finns på uni­ versiteten i Umeå, Linköping, ­Göteborg, Malmö, Lund och Stock­ holm. Vissa landsting har anställt 14

Vad är bra med hälso­ ekonomiska beräkningar? – Det är bra att veta vad olika insatser kostar och vilken effekt de får på det man vill uppnå. Då är det lättare att prioritera och hålla hög kvalitet. Beräkningarna är ett sätt att ge större tyngd till argumenten för insatser som förbättrar hälsan, väl­ befinnandet, glädjen och tryggheten för människor som behöver hjälp. Hälsoekonomiska beräkningar kan översätta de här kvaliteterna till ett språk som politiker och tjänstemän lyssnar på – det om ökade intäkter och minskade kostnader. Utvärde­ ringen blir också ett sätt att lära sig begrepp och argument som besluts­ fattare tror på.

Vad är svagheterna med dessa? – Hälsoekonomen måste komma in tidigt i processen för att arbetet ska bli bra. Om det mesta i uppläg­ get redan är bestämt kan analysen

bli ofullständig eller kräva mycket extra jobb för att i efterhand fånga information. Det blir då svårt att använda analysen för att styra vård­ insatser mot ett effektivare upplägg. Det finns också en risk att alla häl­ soekonomiska utvärderingar ger positiva resultat. Oftast beror det på att man utvärderar projekt som visat sig vara framgångsrika, och det kan ge hälsoekonomiska utvär­ deringar dåligt rykte som besluts­ underlag.

Men vad gör vi om vi inte har råd med utvärderingar? – Om det är ont om pengar är det ändå bäst att satsa en del av dem på Hälsoekonomi är läran om hur man får ut mest hälsa per satsad krona och utformar effektiva insatser. Hälsoekonomins utgångspunkt är att resurserna i samhället är begränsade och att man inte kan tillfredsställa alla mänskliga behov; detta gäller för sjukvården som för alla andra samhällssektorer.


photos.com

en hälsoekonomisk analys. Annars finns det risk pengarna går till in­ satser som inte ger den effekt ni har tänkt och då blir det ännu dyrare.

Varför ska man satsa på hälsofräm­ jande insatser för äldre? – Rätt sorts hälsofrämjande insat­ ser leder till minskad ohälsa och då blir det mindre behov av vård och omsorg. Kostnaderna sjunker för sjukvården och hemtjänsten till ex­ empel. Kan vi veta att hälsofrämjande insatser fungerar? – Det finns inte så mycket forskning om hälsofrämjande insatser så det

behövs fler projekt med hälsoeko­ nomiska analyser så att vi kan testa modellerna. Gör vi fler analyser och utvärderingar kommer det att leda till att kommuner och landsting blir mer noga med resursprioriteringen.

Hur kan hälsoekonomiska utvärde­ ringar kopplas till äldres hälsa? Med hälsoekonomiska argument är det lätt att motivera en hälsofräm­ jande insats för personer i arbetsför ålder eftersom det ger mer produk­ tion när de kan arbeta. Lite svårare är det med ekonomiska argument för satsningar på en grupp som inte lika tydligt skapar vinst. Men äldre är en del av samhället

och ger värdefulla bidrag, exem­ pelvis arbete med informell vård, i föreningsliv eller tar hand om barn­ barn. ☘

Kort om hälsoekonomiska ­utvärderingar: 1. Ta in hälsoekonomer redan i plane­ ringen. 2. Utvärderingen ger slagkraftiga (ekonomiska) argument för diskus­ sionen med beslutande politiker. 3. Du säkerställer att mjuka värden tas tillvara och kan satsa på den insats som är mest effektiv.

15


Samverkansmodellen för ett hälsosamt åldrande startade i september 2011. Efter drygt ett år finns många erfarenheter att dela med sig av. Vi har i den här tidningen samlat ett litet axplock av alla klokheter som arbetet genererat. Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa.

Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst 120 88 Stockholm

fhi@strd.se www.fhi.se

ISBN 978-91-7521-081-0

Samklang samverkan landsting kommuner seniorguiden