Issuu on Google+

magasin

Statens folkhälsoinstituts satsning inom den nationella föräldrastödsstrategin nummer 1 hösten 2011

– Att samverka ger oss kraft! Peppade föräldrar i Umeå Förskolan, en naturlig arena för föräldrar

Magasin föräldrastöd nr 1 hösten 2011  •  1


Föräldrar är viktiga! Förhållandena under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Familjen och föräldrarna har störst betydelse för att barnen inte ska få problem och hamna snett i tillvaron. Det finns många tillfällen under ett barns uppväxt där föräldrarna kan uppleva att de behöver någon form av stöd. Det kan handla om allt från att få någon annan att prata med till att delta i olika föräldrastödsaktiviteter. Att utveckla samhällets stöd till föräldrar är högprioriterat. En satsning på barns och ungas hälsa är av vikt, inte bara för barnens skull utan även för att främja en positiv samhällsutveckling och bidra till att minska sociala skillnader. Regeringen har därför tagit fram en nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd – En vinst för alla. Avsikten med strategin är att den ska stimulera till lokal samverkan kring stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Statens folkhälsoinstitut har via särskilda uppdrag inom ramen för strategin fördelat närmare 200 miljoner kronor i stöd till drygt 25 kommunala utvecklingsprojekt. I samverkan med forsknings­ lärosäten ska de utveckla och utvärdera lokala strategier för föräldrastöd. Majoriteten av utvecklingsprojekten samverkar i sin tur med en rad andra kommuner. Det innebär att drygt 70 kommuner på ett eller annat sätt samverkar kring föräldrastöd inom ramen för något av projekten.

Viktig kunskap om verksamma strategier för att öka antalet hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar kommer också fram. Det ökar förutsättningarna för att fler föräldrar får del av det föräldrastöd som olika aktörer erbjuder. Vilka universella föräldrastödsprogram som fungerar i praktiken och som har positiva effekter på barns och ungas hälsa är en annan kunskap som kommer fram i projekten. I det här magasinet vill vi dela med oss av dessa kunskaper och erfarenheter men också sprida information om regeringens satsning på föräldrastöd. Vi hoppas att vi kan bidra till att inspirera och stimulera alla som jobbar på regional och lokal nivå i ert fortsatta viktiga arbete med föräldrastöd. Trevlig läsning! Sarah Wamala, generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut

Redan nu börjar intressanta resultat och erfarenheter från projekten att växa fram. Resultat som ger goda kunskaper om vilka strukturella förutsättningar som krävs för att lyckas med lokalt föräldrastödjande arbete liksom vilka framgångsfaktorerna är för en väl fungerande samverkan.

© Statens folkhälsoinstitut, Östersund 2011 ISBN 978-91-7257-915-6 (pdf) ISBN 978-91-7257-916-3 (print) Redaktion: Johanna Ahnquist, Karin Falkeström, Elsa Rudsby Strandberg Grafisk form: Syre, Östersund Omslagsfoto: Matton Tryck: Davidsons Tryckeri AB Fler exemplar av denna tidning kan beställas på www.fhi.se. Använd gärna innehållet i denna tidning men kom ihåg att ange källan.

2  •  Magasin föräldrastöd nr 1 hösten 2011


Nationell satsning på föräldrastöd Avsikten med den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd – En vinst för alla, är att stimulera till lokal samverkan kring stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Strategin betonar vikten av att stödet bygger vidare på befintliga strukturer, främjar samverkan och skapar förutsättningar för föräldrar att mötas. Utgångspunkten är ett universellt förebyg-

gande föräldrastöd, det vill säga att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Målsättningen är att via föräldrar främja barns hälsa och positiva utveckling och maximera barnets skydd mot ohälsa och sociala problem. I strategin betonas att det är föräldrarna själva som är experter på sina barn. I första hand är det föräldrarnas och barnens behov som

ska styra innehållet i det stöd som erbjuds. Det ska dessutom vara frivilligt att ta del av erbjudandena. Stödet, som ska utgå från forskning och erfarenhet, ska vara tillgängligt för föräldrarna fram tills dess att barnet fyller 18 år. Strategin innehåller en definition av föräldrastöd och ett övergripande mål med tre delmål.

Regeringens definition av föräldrastöd:

”En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emo­ tionella, kognitiva samt sociala utveckling och/ eller stärker föräldrars sociala nätverk” Foto: Mattias Ahlm

källa: Socialdepartementet

Övergripande målsättning och delmål enligt strategin

Övergripande mål: Att erbjuda

Delmål 2: Ökat antal hälsofrämjande

föräldrastöd till alla föräldrar tills dess att barnet fyller 18 år.

arenor och mötesplatser för föräldrar.

Delmål 1: Ökad samverkan kring

Delmål 3: Ökat antal föräldrastödsaktörer

föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar.

med utbildning i hälsofrämjande och universella, evidensbaserade föräldrastödsprogram. Magasin föräldrastöd nr 1 hösten 2011  •  3


Uppdragen inom föräldra­ stödsstrategin Statens folkhälsoinstitut har flera pågående uppdrag med olika syften och inriktningar. Tillsammans bidrar de till målen i regeringens föräldrastöds­ strategi – En vinst för alla.

Kommunala strategier för föräldrastöd 70 miljoner 2010-2011

Kommunala strategier för föräldrastöd Tio kommuner samverkar med olika forskningslärosäten för att utveckla och utvärdera kommunala strategier för föräldrastöd.

Utvärdering och utveckling föräldrastöd Nio kommuner sam­ verkar med olika forskningslärosäten för att klargöra frågor som har betydelse för utvärdering och utveckling av föräldrastöd.

Maria Larsson om regeringens satsning Varför behövs ett utvecklat föräldrastöd? Föräldrarna är de allra viktigaste personerna för barnets hälsa och utveckling. Därför är det viktigt att samhället erbjuder olika typer av stöd och råd i hur de kan möta

4  •  Magasin föräldrastöd nr 1 hösten 2011

Utvärdering och utveckling föräldrastöd 60 miljoner 2011-2013

sina barns behov i olika åldrar genom att vara ett kärleksfullt stöd och samtidigt sätta gränser på ett respektfullt sätt.

Nämn några viktiga delar i den nationella föräldrastödsstrategin. Vi vill göra det möjligt för alla föräldrar med barn 0–17 år att ta del av föräldrastöd med hög kvalitet. För det krävs det både olika typer av insatser och på flera arenor. De lokala föräldrastödsprojekt som regeringen finansierar och som sker i sam-


Dialogforum om föräldrastöd Öppna jämförelser föräldrastöd

Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd – En vinst för alla Samverkansgruppen för föräldrastöd

Riktat föräldrastöd 10 miljoner 2011-2013

Lokal samverkan för att främja barns och ungas hälsa 50 miljoner 2009-2011

Riktat föräldrastöd Två forskningslärosäten samverkar med olika kommuner för att utveckla, följa upp och utvärdera stöd till föräldrar med barn som har en funktionsnedsättning.

verkan med forskningslärosäten, är ett sätt att utveckla ny kunskap. Den bildar en bas att gå vidare utifrån i regeringens strävan att utveckla föräldrastödet i hela landet. Här ingår även ett utvecklings- och utvärderingsarbete för att ta reda på vilka föräldrastödsmetoder som fungerar. Ett ökat antal hälsofrämjande mötesplatser för föräldrar är också en viktig del i strategin. Föräldrar har gett uttryck för att de i sin vardag har behov av att komma i kontakt med andra föräldrar och profession för att på ett informellt sätt utbyta

Tre kompletterande uppdrag inom ramen för uppdraget kommunala strategier för föräldrastöd •  Dialogforum föräldrastöd •  Samverkansgrupp föräldrastöd • Webbaserat system för öppna jämförelser föräldrastöd

Lokal samverkan för att främja barns och ungas hälsa Sex kommuner samverkar med olika forskningslärosäten för att stärka och utveckla lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och unga. Föräldrastöd finns med som en viktig komponent i flera av projekten.

erfarenheter om föräldraskapets glädjeämnen och utmaningar. En fungerande samverkan mellan olika aktörer som erbjuder föräldrastöd är ännu ett viktigt utvecklingsområde. Vi strävar efter att erbjuda föräldrarna en sammanhängande kedja av stöd under barnets hela uppväxt. Låt oss använda all den kunskap och de goda exempel som växer fram och tillsammans arbeta för att ge föräldrar effektiva verktyg att ge sina barn en trygg och bra uppväxt!

Hur skulle du vilja att föräldrastödet ser ut om fem år? Om fem år önskar jag att alla landets kommuner finns med i ett rikare utbud av kunskapsbaserade och effektiva föräldrastödjande aktiviteter där alla föräldrar med barn i åldrarna 0–17 år erbjuds det stöd man efterfrågar under hela barnets uppväxt.

Magasin föräldrastöd nr 1 hösten 2011  •  5


Foto: John Magnusson

Samverkan ger kraft och motivation

6  •  Magasin föräldrastöd nr 1 hösten 2011


Malin Gunnarsson är projektledare på Sjuhärads kommunal­förbund och brinner för samverkan. Hon är socionom i grunden och har tidigare arbetat inom den kommunala verksamheten. Sedan 2010 är hon motorn och inspiratören i projektet ”Sam­verkan kring föräldrastöd” i Sjuhärad/ Södra Älvsborg. – Att samarbeta över huvudmannagränserna ger oss kraft. Samverkan är vår styrka. Text: helena bredberg

– Alla har vi varit på tråkiga möten. Här handlar det om att stimulera och skapa dialog så att det blir intressant. Utbildningarna har hållits av kommunägda utbildningscentra, också det ett resultat av samverkan. Det här var bara möjligt att genomföra tack vare att man samarbetade inom egna organ, säger Malin Gunnarsson.

Till skillnad från många andra kommuner finns här ett politiskt beslut att arbeta med samverkan för föräldrastöd. Åtta av de tio kommunerna i projektet tillhör Sjuhärads kommunalförbund som rekommenderar kommunerna att fatta strategiskt beslut om samverkan för föräldrastöd – och att inrätta samordnartjänster. Vinsten är struktur, långsiktighet och ett utbud av aktiviteter som är anpassade efter föräldrarnas behov. – Den politiska förankringen ger oss råg i ryggen att arbeta med föräldrastöd. Det är dock oklart hur omfattande samordnartjänsterna blir, förklarar Malin Gunnarsson. I vissa kommuner kan det till exempel bli folkhälsosamordnaren som arbetar 20 procent med föräldrastöd.

Tack vare den politiska viljan att samordna insatserna för ett evidensbaserat, brett föräldrastöd har också arbetet för de enskilda kommunerna blivit lättare. Att samverka har stärkt, inspirerat och gett arbetet mer tyngd. – När vi startade började vi från noll. Vi hade alla olika åsikter om vad generellt föräldrastöd var och hur vi skulle jobba. Att sitta i grupp och komma fram till ett gemensamt syn- och arbetssätt har gjort oss starka. Nu har vi argument och vet vad vi ska göra, fortsätter Malin Gunnarsson.

Vinster med samverkan Det finns många fördelar med samverkan på olika nivåer för att kunna erbjuda ett attraktivt, samlat och genomtänkt föräldrastöd.

Foto: Jörgen Camper

Enklare att driva frågor

Utvärderar resultaten

Malin Gunnarsson, projektledare på Sjuhärads kommunal­förbund. – En tydlig, gemensam marknadsföring är ett konkret exempel. Det material som tagits fram i form av logotyp, affischer, annonser och radiospottar har varit generellt och har därför kunnat användas av alla kommuner, berättar Malin Gunnarsson. Man har även samarbetat för att förbättra de naturliga mötesplatserna för föräldrar, bland annat inom förskoleverksamheten. En del i det arbetet har varit att ge förskolepersonal nya kunskaper och verktyg för attraktivare mötesformer. Totalt ges 600 personer inom förskolan, men även mödra- och barnhälsovården möjlighet att gå en halvdagsutbildning.

Till projektet finns forskare på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet knutna som utvärderar samverkansformerna. De tittar även på hur implementeringen av den nationella strategin för föräldrastöd fungerat i kommunerna. Genom intervjuer tar man reda på hur mycket föräldrarna själva känner till om det föräldrastöd som ges, hur det kan utvecklas och vilka föräldrar som väljer att delta. Malin Gunnarsson poängterar hur viktigt det är att se det stora sammanhanget och göra insatser tillsammans. – Man kan se tendenser att samverkan på kommun- och regionnivå ger kraft. Samverkan är en framgångsfaktor.

Magasin föräldrastöd nr 1 hösten 2011  •  7


Familjepeppen har medvetet satsat på att nå ut till föräldrar på ett tilltalande sätt. Det började med att man valde att ge projektet ett namn som kommunicerar rätt saker. – Det ska kännas positivt och att det är en mötesplats för alla föräldrar, förklarar Kerstin Grundberg som är projektsamordnare. Text: helena bredberg

Kunskap som peppar och stärker relationer

Föräldrautbildning för alla Kerstin är ansvarig för den övergripande planeringen och sitter även med i den forskargrupp med många spetskompetenser som är knutna till projektet. Hon är sociolog i grunden och har jobbat både utomlands med ungdomsprojekt och som enhetschef inom äldreomsorgen. Tillsammans med kollegorna AnnaLena Püschel och Sari Vihtari arbetar Kerstin med förebyggande föräldrastöd i kommunerna. I projektet har man satsat på att erbjuda kostnadsfria föreläsningar med både lokala och mer kända föreläsare inom föräldrafrågor. Projektet erbjuder också ett tiotal föräldrastödsprogram, som ska inspirera till reflektion. Programmen tar upp ämnen som 8  •  Magasin föräldrastöd nr 1 hösten 2011

Foto: Riitta Parpala

Familjepeppen är ett samverkansprojekt i Umeåregionen mellan sex kommuner och tre kommundelar. Redan från början fanns en strategi för hur man ville profilera sig. Fokus riktades på begrepp som inspiration, pepp och att stärka barns självkänsla. Ord som problem, föräldrautbildning och stöd valdes bort. – Vi har noggrant valt hur vi uttrycker oss språkligt, men även vilka bilder och färger vi använder i vår kommunikation. Vi vänder oss till alla, utan att peka ut någon speciell grupp med särskilda behov, berättar Kerstin Grundberg. Kerstin Grundberg, projektsamordnare för Familjepeppen.

berör alla föräldrar och handlar bland annat om barns utveckling, kommunikation och hur man hanterar känslor. – Alla föräldrar har olika behov, bakgrund och intressen. Därför försöker vi hela tiden anpassa utbudet av program efter det behov som finns, säger Kerstin Grundberg. Det är allt från småbarnliv och tonårsfrågor till unga föräldrar, föräldrar med utländsk bakgrund och relationer vuxna emellan.

Konsten att nå ut Men det räcker inte med att kunna erbjuda en bra verksamhet, det gäller att

sprida det på ett bra sätt i rätt kanaler också. Marknadsföring via dagspress och dialog med personal på till exempel skolor, barnavårdscentraler, öppna förskolan, företag och ute på stan har lett till goda resultat. – Vi tror på det personliga mötet och har bland annat besökt Umeås alla förskolor. Det har vi gjort både för att berätta om vår verksamhet och för att lyssna av vilka behov som personalen uppfattar att föräldrarna har. Nu blir vi allt oftare inbjudna till föräldrafika på såväl skolor som förskolor. Då är det mycket lättare att skapa förtroende hos föräldrarna och väcka intresse för att gå ett föräldrastödprogram, förklarar Kerstin Grundberg.

Stort intresse på webben Familjepeppen har också en egen webbsida med över 400 unika besökare i veckan, vilket man är nöjd med. Man finns på Facebook och har även tagit fram trycksaker för varje program som erbjuds. Här anpassas foldrarna till just det geografiska område som man vänder sig för att det ska vara så riktat och relevant som möjligt för mottagaren. Kerstin upplever att projektet hittills har fått bra respons från både personal inom kommunen och från föräldrarna som har gått kurser. Många föräldrar har anmält sitt intresse på webben och


Foto: Bodil Johansson / bildarkivet.se

därefter antingen blivit guidade vidare till olika kurser eller fått Familjepeppens nyhetsbrev för att hålla sig informerade om vad som händer.

att delta i en föräldragrupp på BVC och vilka faktorer som påverkar dem, berättar Jan Hjelte, profilledare vid UFFE.

Individuella val Evidensbaserad verksamhet En central del av Familjepeppen är forskningen. Den syftar bland annat till att ta reda på om verksamheten inom projektet verkligen leder till att föräldrar blir stärkta i sin föräldraroll, om föräldrar behöver en mötesplats, om de behöver träffa andra i samma situation och om det är viktigt att föräldrastödet är frivilligt och riktar sig till alla föräldrar.

Forskning om unga föräldrar En grupp som är extra viktig att nå ut till är unga föräldrar. Vid UFFE (utvecklings- och fältforskningsenheten) pågår ett delprojekt som riktar in sig på unga föräldrars tankar kring föräldrastöd. – Vi har i första steget intervjuat unga blivande föräldrar mellan 16 och 25 år för att se vilka intentioner de har

Av de 20 personer som intervjuats hade 13 för avsikt att delta i en föräldragrupp. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att intentionen påverkas av vilken nytta man ser med att delta, men också av praktiska omständigheter som arbete eller studier liksom vilka erfarenheter man har från mödravårdscentralen. Den personliga identiteten, om man exempelvis tror att man klarar föräldrarollen bra eller mindre bra, spelar också roll. En annan fundering är vilka andra man kommer att möta och vilken ålder de har. Män vill till exempel gärna utbyta erfarenheter med andra män i föräldragrupperna. Generellt kan man se att det finns stora variationer i svaren och att de unga blivande föräldrarna gör ett individuellt ställningstagande. Man lyssnar visserligen på vad andra tycker, men fattar sedan sina egna beslut.

– I nästa steg, som vi håller på med nu, följer vi upp vad som har hänt med intentionerna efter att man blivit föräldrar. Det finns begränsat med forskning om unga föräldrars deltagande i föräldrastöd, så det här är mycket intressant, konstaterar Jan Hjelte.

Så här tycker några av de föräldrar som deltagit i föräldragrupper: ”Tänk vilken tid jag lagt ner på utbildning i min yrkesroll och så lite i min föräldraroll!” ”Har löst många problem hemma och sparat mycket tid och energi i vardagen.” ”Äntligen en utbildning till min viktigaste roll – förälder!!!” ”Jag fick en verktygslåda i vardagen!”

Magasin föräldrastöd nr 1 hösten 2011  •  9


Föräldraguiden – lyckad kombination av fakta och tips Text: helena bredberg

Gerd Lundquist är projektledare för projektet Föräldrakraft i Spånga-Tensta, som är en del av projektet ABC, Alla barn i centrum. Idén till Föräldraguiden föddes när hon var ute och pratade med personal på förskolor och skolor för att ta reda på vad de upplevde saknades när det gäller föräldrastöd. I första hand efterfrågades mer information om tillgängliga aktiviteter för barn, unga och föräldrar. Många familjer i området har inte varit i Sverige så länge. Personalen märkte också att deltagare i föräldraträffarna inom ABC-projektet med barn mellan tre och tolv år blev positivt överraskade när de fick information om allt som finns att göra och om de olika former av föräldrastöd som stadsdelen erbjuder. När man bestämt sig för att producera guiden startade ett stort urvalsarbete. Medverkande arrangörer skulle uppfylla vissa kriterier för att få vara med i guiden, till exempel att erbjuda verksamheter för såväl barn som vuxna och ha inslag av föräldrastöd. I guiden byggde man sedan på med konkret föräldrastödsinformation, bland annat var man vänder sig om man behöver stöd i sin föräldraroll eller är orolig för sitt barn. – En kombination som avdramatiserade föräldrastödet, menar Gerd Lundquist. Föräldraguiden har nu skickats ut till över 5 200 föräldrar med barn mellan 0 och 16 år. Dessutom har man spridit den till arbetsplatser som kommer i kontakt med barn och unga, exempelvis skolor och förskolor. Gerd Lundquist är nöjd med slutresultatet och kan redan efter ett par månader konstatera att mottagandet hittills har varit positivt från många håll. – Vi har inte sett alla effekter ännu, men vi kan se ett ökat intresse eftersom många har svarat på den inbjudan till ABC-föräldraträffarna som vi skickade ut tillsammans med Föräldraguiden. Det finns också en webbversion av guiden på www.stockholm.se/foraldrakaft-spanga-tensta

10  •  Magasin föräldrastöd nr 1 hösten 2011


TÄNK OM – liten föräldrainsats kan ge stor vinst Forskning visar att föräldrar har stora möjligheter att påverka sina barns alkoholdebut och framtida konsumtionsmönster. TÄNK OM startades som ett projekt inom ramen för ett regeringsuppdrag där Statens folkhälsoinstitut samarbetade med en rad aktörer på lokal och regional nivå. Under 2011 arbetar länsstyrelser, kommuner och organisationer vidare med TÄNK OM, som handlar om att sprida kunskap till föräldrar om tonåringar och alkohol. Målet är att minska tillgängligheten av alkohol för tonåringar genom att få tonårsföräldrar att: • Förstå riskerna med en tidig alkohol­ debut. • Inse vikten av tydlig gränssättning, normer och värderingar kring alkohol. • Inte köpa ut alkohol till ungdomar under 20 år.

I CAN:s årliga skolundersökning uppger eleverna att föräldrarna blivit alltmer restriktiva när det gäller att bjuda dem eller på annat sätt förse dem med alkohol. Här kan TÄNK OM ha varit en bidragande orsak.

Filmen som togs fram för Tänk om fick av SF Media utmärkelsen ”Biopublikens val”, sista kvartalet 2010.

Folkhälso­stämman 2012 Nu kan du anmäla dig till Folkhälsostämman 2012 – årets mötesplats för inspiration och kreativa samtal med kollegor samt spännande föreläsningar kring folkhälsa. På stämman presenteras aktuell kunskap om effektiva metoder och strategier samt faktorer som påverkar utvecklingen av hälsan i befolkningen. Folkhälsostämman 2012 äger rum den 23–25 april på Folkets Hus i Stockholm. Mer info och länk till anmälan finns på; www.fhi.se/folkhalsostamman2012

Cannabis­ satsning 2011–2014 2011–2014 genomför Statens folkhälsoinstitut en omfattande satsning mot cannabis. Alkoholkonsumtionen bland ungdomar minskar medan missbruket av cannabis tycks öka, åtminstone i storstäderna. Ett problem som regeringen vill uppmärksamma i en kombination av tillgänglighetsbegränsande insatser och kommunikationsinsatser. Målgruppen är ungdomar 16-18 år liksom deras föräldrar. Utgångspunkten är att utveckla och bygga vidare på de erfarenheter som gjordes i den pilotinsats som genomfördes i Skåne 2010, ”Testa dina gränser”. Insatsen ska anpassas och implementeras lokalt och regionalt.

Aktuella uppdrag Statens folkhälsoinstitut

. Alla barn har samma rättigheter, ingen barn har rätt att får diskrimineras. uttrycka sin åsikt • I alla beslut som rör barn ska och att bli lyssnad Varje barn har rätt barnets bästa komma på.• Alla barn har att överleva och samma rättigheter, utvecklas.•Varje i främsta rumme rör barn ska barnet ingen får diskrim barn har rätt att t.•Varje barn har s bästa komma i ineras.• I alla beslut uttrycka sin åsikt rätt att överleva främsta rumme rättigheter, ingen och att bli lyssnad och utvecklas. Varje som rör barn ska t.•Varje barn har får diskrimineras. • barnets bästa komma på. rätt att överleva I alla beslut som sin åsikt och att och utvecklas. Varje • Alla barn har samma rättigheter, i främsta rumme rör barn ska barnet bli lyssnad på. Alla• • ingen får diskrim t.• barn har rätt att • barn har samma s bästa komma i överleva och utveck ineras.• I alla beslut uttrycka sin åsikt främsta rumme rättigh las. eter, ingen får diskrim och att bli lyssnad som bästa komma i främst •Varje barn har rätt att uttryck ineras.• I alla beslut t.•Varje barn har rätt att överlev på.• Alla barn har a sin åsikt och att a rummet.•Varje a och utvecklas. samma som bli lyssnad på. Alla barn ska barnets diskrimineras. I har rätt att överlev • barn har sammarörrättigh bästa komma i främst •Varje barn har rätt att uttryck • alla beslut som rör barnbarn a och utvecklas. a a rumme lyssnad på.• Alla eter, ska Varje • barnets bästa komma t. ingen får diskrim barn har rätt att barn har samma ineras.• I alla beslut •Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt i främsta rumme rättigheter, ingen •Varje barn har rätt att och att bli lyssnad som t. Varje rör • får barn diskrim barn ska barnets har rätt att överlev ineras.• I alla beslut på.• Alla barn har uttrycka sin åsikt rummet.•Varje a och samma rättigheter, och att bli lyssnad som rör barn ska barn har rätt att barnets bästa komma utvecklas.•Varje barn har rätt på.• Alla barn har ingen får överleva och utveck beslut som rör barn att uttrycka sin samma rättigheter, i främsta rumme las.•Varje barn har åsikt och att bli ska barnets bästa ingen får diskrim t.•Varje barn har rätt att uttrycka komma i främst har samma rättigh ineras. rätt att överleva och utveck • I alla beslut som barn ska sin åsikt och att a rumme eter, las. bli lyssnad på. Alla att uttrycka sin åsikt ingen får diskrimineras.• I alla beslut t.•Varje barn har rätt att överlev barnets bästa komma • barn har sammarörrättigh a och och att bli lyssnad som rör barn ska i främsta eter, ingen får diskrim har rätt att överlev barnets bästa komma utvecklas.•Varje barn har rätt att på.• Alla barn har a och ineras.• I alla samma rättigheter, uttrycka sin åsikt i främsta rumme barnets bästa komma utvecklas.•Varje barn har rätt och att bli lyssnad att uttrycka sin åsikt ingen får diskrimineras.• I alla beslut t.•Varje barn har rätt att överlev på.• Alla barn i främsta rumme a och och att bli lyssnad ingen får diskrim som rör barn ska t.•Varje barn har ineras.• I alla beslut på. barnets bästa komma utvecklas.•Varje barn har rätt rätt att överleva och utvecklas. Varje • Alla barn har samma rättigheter, som att bli lyssnad på. i främsta rumme • ingen får diskrim barn har rätt att Alla barn har samma rör barn ska barnets bästa komma t. • Varje • barn ineras.• I alla beslut uttrycka sin åsikt i främsta rumme utvecklas.•Varje rättigheter, ingen och att bli lyssnad som rör barn ska t. Varje barn har barn har rätt att får diskrimineras. på.• Alla barn har rätt att överleva uttrycka sin åsikt främsta rummet. • I alla beslut som•rör barn och utvecklas. Varje samma rättigheter, och att bli lyssnad •Varje barn har rätt att överlev ska barnets bästa • på.• Alla barn har barn har rätt att I alla beslut som komma i främst a och utvecklas. uttrycka sin åsikt samma rättigheter, rör barn ska barnet a rumme •Varje barn har rätt att och ingen får diskrim s bästa komma i barn har samma ineras.• I alla beslut t.•Varje barn har rätt att överlev uttrycka sin åsikt främsta rumme rättigheter, ingen a och och att bli lyssnad t.•Varje barn har som rör barn ska får diskrimineras. rätt att uttrycka på. barnets bästa komma rätt att överleva I alla beslut som sin åsikt och att och utvecklas. Varje • Alla barn har samma rättigheter, i rör barn ska barnet bli lyssnad på. Alla• barn har rätt att • ingen får diskrim barn har rätt att • barn har samma rättigh s bästa komma i överleva och utveck ineras.• uttrycka sin åsikt främsta rumme las.•Varje barn har ska barnet s bästa eter, ingen får diskrim och att bli lyssnad t.•Varje barn har rätt att uttrycka komma i främst ineras. I alla beslut på.• Alla rätt att överleva sin åsikt och att a rummet.• Varje rättigheter, ingen och utvecklas. Varje som rör barn ska bli lyssnad på. Alla• barn har rätt att får diskrimineras. • barnet barn • har s barn bästa överlev a och utveck har samma rättigh I alla beslut som komma i främst sin åsikt och att a rummet.•Varje rör barn ska barnet las.• Varje barn bli lyssnad på. Alla• har rätt att uttryck eter, ingen får diskrimineras. I alla • barn har samma s bästa komma i överleva och utveck • främsta rumme beslut som rör barn a sin åsikt och att rättigheter, ingen las. t. Varje barn har bli lyssnad på. får diskrimineras. bästa komma i främst •Varje barn har rätt att uttryck rätt att överleva a sin åsikt och att • I alla beslut som• barn a rummet. och utvecklas. Varje • Alla barn har samma bli lyssnad på. Alla diskrimineras. I barn har rätt att ska barnets bästa • barn har rätt att • barn har sammarörrättigh överleva och utveck • alla beslut som •rörVarje komma i främst uttrycka barn ska barnets a rummet. las.•Varje barn har lyssnad på.• Alla eter, ingen får diskrim bästa komma i främst barn har samma rätt att uttrycka ineras. I alla beslut •Varje barn har rätt att rättigheter, ingen sin åsikt och att a rummet. Varje •Varje barn har rätt att som rör barn ska får diskrimineras. bli lyssnad på. Alla• har rätt att överlev uttrycka sin åsikt barnets • barn har samma • I alla beslut som •rör barnbarn rummet.•Varje a och utvecklas. och att bli lyssnad rättigh barn har rätt att eter, ingen får ska Varje • barnet på. barn har rätt att • Alla barn har samma rättigh s bästa komma i överleva och utveck beslut som rör barn uttrycka sin åsikt främsta rummet. las.•Varje barn har eter, ingen får diskrim ska barnets bästa och Varje att bli • barn rätt har komma i främst har samma rättigh att uttrycka sin ineras.• I alla beslut rätt att överleva a rumme åsikt och att bli och utvecklas. eter, som rör barn ska lyssnad på.• Alla att uttrycka sin åsikt ingen får diskrimineras.• I alla beslut t.•Varje barn har rätt att överlev barnets bästa komma barn har samma a och och att bli lyssnad som rör barn ska i främsta rättigheter, ingen har rätt att överlev barnets bästa komma utvecklas.•Varje barn har rätt att på.• Alla barn har får diskrimineras. a och utvecklas. samma rättigheter, uttryck i främst I alla a sin åsikt och att a rumme •Varje barn har rätt att uttryck barnets bästa komma ingen får diskrim bli lyssnad på. Alla• ineras.• I alla beslut t.•Varje barn har rätt att överlev i främsta rumme • a barn sin åsikt a och och ingen får diskrim som t. utveck att bli lyssnad på. rör barn ska barnet •Varje barn har rätt att överlev las.•Varje barn har ineras.• I alla beslut • Alla barn har samma rättigh s bästa komma i rätt a och som rör barn ska att bli lyssnad på. främsta rumme eter, barnets bästa komma utvecklas.•Varje barn har rätt t.•Varje barn • Alla barn har samma att uttrycka sin åsikt ingen får diskrimineras.• I alla beslut i främsta rumme utvecklas.•Varje rättigheter, ingen och att bli lyssnad som rör barn ska t. Varje barn har barn har rätt att får diskrimineras. på.• Alla barn har rätt att överleva uttrycka sin åsikt främsta rummet. • I alla beslut som•rör barn och utvecklas. Varje samma rättigheter, och att bli lyssnad •Varje barn har rätt att överlev ska barnets bästa • på.• Alla barn har barn har I alla beslut som rätt komma i främst att uttrycka sin åsikt a och utvecklas. samma rättigheter, rör barn ska barnet a rummet.•Varje •Varje barn har rätt att uttryck och ingen får diskrim s bästa komma i barn har samma barn har rätt att ineras. främsta rumme rättigheter, ingen a I sin alla överleva och • åsikt och att bli lyssnad beslut som rör barn t.•Varje barn har får diskrimineras. rätt att uttrycka ska barnets bästa på. rätt att överleva I alla beslut som sin åsikt och att komma i och utvecklas. Varje • Alla barn har samma rättigheter, rör barn ska barnet bli lyssnad på. Alla• barn har rätt att • ingen får diskrim barn har rätt att • barn har samma s bästa komma i överleva och utveck ineras.• uttrycka sin åsikt främsta rumme rättigheter, ingen las.•Varje barn har ska barnet s bästa och att bli lyssnad t.•Varje barn har får diskrimineras. rätt att uttrycka komma i främst på.• Alla rätt att överleva I alla beslut som sin åsikt och att a rummet.• Varje rättigheter, ingen och utvecklas. Varje rör barn ska barnet bli lyssnad på. Alla• barn har rätt att får diskrimineras. • barn har • barn har samma s bästa komma i överlev a och utveck I alla beslut som sin åsikt och att främsta rumme rättigheter, ingen rör barn ska barnet las.• Varje barn bli lyssnad på. Alla• t. får •Varje diskrim har • s bästa rätt barn ineras. överleva och utveck att har samma rättigh komma i främsta las. rummet.•Varje barn uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad • I alla beslut som rör barn eter, ingen får diskrim bästa komma i främst •Varje barn har rätt att uttryck har på. ineras. rätt Alla • att överleva och barn har samma a sin åsikt och att • I alla beslut som barn ska a rummet. bli lyssnad på. Alla diskrimineras. I barn har rätt att barnets bästa komma utvecklas.•Varje barn har rätt att • barn har sammarörrättigh överleva och utveck • alla beslut som •rörVarje uttrycka i främsta rumme barn ska barnets las.•Varje barn har lyssnad på.• Alla eter, ingen får diskrim t.•Varje barn har bästa komma i främst barn har samma rätt att uttrycka ineras. rätt att I rättigh alla sin • a åsikt beslut rumme Varje eter, ingen får diskrim • och att bli lyssnad som rör barn ska barn har rätt att t.•Varje barn har ineras.• I alla beslut på.• Alla barn har uttrycka sin åsikt barnets rätt att överleva rummet.•Varje samma rättigheter, och att bli lyssnad och som rör barn ska barn har rätt att barnets bästa komma utvecklas.•Varje barn har rätt på.• Alla barn har ingen får överleva och utveck beslut som rör barn att uttrycka sin samma rättigheter, i främsta rumme las.•Varje barn har åsikt och att bli ska barnets bästa ingen får diskrim t.•Varje barn har rätt att uttrycka komma i främst har samma rättigh ineras.• I alla beslut rätt att överleva sin åsikt och att a rumme och utvecklas. eter, som rör barn ska bli lyssnad på. Alla att uttrycka sin åsikt ingen får diskrimineras.• I alla beslut t.•Varje barn har rätt att överlev barnet s bästa komma i • barn har samma rättigh a och och att bli lyssnad som rör barn ska främsta eter, ingen får diskrim har rätt att överlev barnets bästa komma utvecklas.•Varje barn har rätt att på.• Alla barn har a och ineras.• I alla samma rättigheter, uttrycka sin åsikt i främsta rumme barnets bästa komma utvecklas.•Varje barn har rätt och att bli lyssnad att uttrycka sin åsikt ingen får diskrimineras.• I alla beslut t.•Varje barn har rätt att överlev på.• Alla barn i främsta rumme a och och att bli lyssnad ingen får diskrim som rör barn ska t.•Varje barn har ineras.• I alla beslut på.• Alla barn har barnets bästa komma utvecklas.•Varje barn har rätt rätt att överleva samma rättigheter, och som rör barn ska att bli lyssnad på. i främsta rumme barnets bästa komma utvecklas.•Varje barn har rätt t.•Varje barn • Alla barn har samma att uttrycka sin åsikt ingen får diskrimineras.• I alla beslut i främsta rumme utvecklas.•Varje rättigheter, ingen och som t. barn har rätt att att Varje rör får • bli lyssnad på. Alla barn ska diskrimineras. I barn har rätt att uttrycka sin åsikt främsta rummet. • barn har samma rättigh överleva och utveck • alla beslut som rör barn och att bli lyssnad •Varje barn har rätt att överlev las.•Varje barn har ska barnets bästa eter, på.• Alla barn har I alla beslut som rätt att uttrycka komma i främst a och utvecklas. samma rättigheter, rör barn ska barnet sin åsikt och a rumme •Varje barn har rätt att ingen får diskrim s bästa komma i barn har samma ineras.• I alla beslut t.•Varje barn har rätt att överlev uttrycka sin åsikt främsta rumme rättigheter, ingen a och och att bli lyssnad t.•Varje barn har som rör barn ska får diskrimineras. rätt att uttrycka på. barnets bästa komma rätt att överleva I alla beslut som sin åsikt och att och utvecklas. Varje • Alla barn har samma rättigheter, i rör barn ska barnet bli lyssnad på. Alla• • ingen får diskrim barn har rätt att • barn har samma s bästa komma i ineras.• uttrycka sin åsikt främsta rumme rättigheter, ingen och att bli lyssnad t. Varje barn har får diskrimineras. på.• Alla rätt att överleva • I alla beslut som•rör barn och utvecklas. Varje ska barnets bästa • barn har komma i främst a rummet.•Varje

Om barnets rättigheter i familjen

Barnombudsmannen har tagit fram ett material om barnets rättigheter för föräldrar och blivande föräldrar. Materialet, som heter ”Viktigast av allt”, består bland annat av tre filmer och en handledning för föräldragruppsledare. Det visar hur FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) kan fungera som vägledning för föräldrar och andra som har daglig omvårdnad om barn. I första hand är materialet tänkt att användas i föräldragrupper på landets mödra- och barnavårdscentraler. Materialet ”Viktigast av allt” hittar du på www.barnombudsmannen.se/viktigastavallt.

Viktigast av allt

• ska stödja mödra-och barnhälsovårdens ANDT-arbete när det gäller att informera blivande och nyblivna föräldrar om riskerna med alkohol, narkotika, dopning och tobak. • har fördelat 14 miljoner kronor till förebyggande insatser för barn som växer upp i riskmiljöer. • ska, inom ramen för regeringens strategi för funktionshinderpolitiken 2011-2016, genomföra en kontinuerlig uppföljning av hälsan hos personer med funktionsnedsättning.

Om barnets rättigh eter i familjen

Magasin föräldrastöd nr 1 hösten 2011  •  11


Var är papporna? – en manual för pappagruppledare I projektet ”Var är papporna” har Ovanåkers kommun i samarbete med erfarna pappagruppledare i Sverige tagit fram en manual. Den bygger på fyra separata pappagruppträffar och är tänkt som ett komplement till mödra- och barnhälsovårdens ordinarie föräldrautbildning. Pappagruppledare från Ovanåkers, Bollnäs och Ljusdals kommuner fick utbildning i mars 2011 och i Ovanåker och Bollnäs har arbetet med pappagrupper redan påbörjats. ”Var är papporna” är ett av delprojekten i ”Med förenade krafter utvecklas föräldrastöd – de tre

handledning

för papp agru pple dare

F:en” där Ovanåkers kommun tillsammans med fyra kommuner i Gävleborgs län samverkar kring föräldrastöd.

För utveckling av föräldraskapet

Vill du veta mer kontakta gärna Ulla-Marie Nilsson, projektledare, tel: 0271-572 85, 070-674 69 06, e-post: ulla-marie.nilsson@ovanaker.se och/eller: Lisa Johansson, tel: 0271-57046, 070-407 22 33, e-post: lisa.johansson@ovanaker.se

4 500 föräldrar om föräldrastöd För att bättre veta hur framtidens föräldrastöd ska utformas har 4 500 slumpvis utvalda föräldrar telefonintervjuats. 200 av dessa bor i Södertälje som deltar i utvecklingsprojekt ”Föräldrastöd i Samverkan Södertälje (FiSS)”. Undersökningen visar att:

Foto: ulrica Zwenger

• Föräldrarna uttrycker vikten av att få möjlighet att prata med andra föräldrar om föräldraskap men också få professionella tips och råd om hur man sätter gränser och stöder sitt barn. • 44 % av föräldrarna är intresserade av att delta i generella föräldrastödsaktiviteter, dvs. aktiviteter riktade till alla föräldrar. • 84 % vill ha tillgång till föräldrastöd i barnens förskolor eller skolor. • 73 % vill delta i föräldrastödsaktiviteter på vardagkvällar efter kl. 17.00. • 70 % vill att ett föräldrastödsprogram ska omfatta fem träffar eller mindre.

12  •  Magasin föräldrastöd nr 1 hösten 2011

– Nu vet vi som utvecklar föräldrastöd i Södertälje mer om föräldrars behov och önskemål. Baserat på dessa resultat arbetar vi vidare inom projektet med att utveckla ett generellt föräldrastöd, säger Åke Martinsson, projektledare. Vill du veta mer, kontakta gärna Åke Martinsson, projekt­ledare, tel: 08-52 30 17 84, e-post: ake.martinsson@sodertalje.se


Inom ramen för projektet ”Samverkande föräldrastöd – nätverk för forskning och utveckling”, där nio kommuner i Östergötlands län samverkar kring föräldrastöd, är familjecentraler en viktig arena för att utveckla föräldrastödet. ”Brobyggare”, som är ett delprojekt, fungerar som en kulturell och språklig länk mellan föräldrar och professionella. På tre av Linköpings kommuns familjecentraler har somalisktalande brobyggare anställts på upp till tio timmar per vecka. Deras uppgift är att genom personlig kontakt med somaliska familjer i bostadsområdet infor-

mera om familjecentralens verksamhet, motivera till besök och själv finnas med i verksamheten. – Erfarenheterna så här långt är att satsningen har varit lyckad och väl fyller sitt syfte i berörda områden, säger Mats Mikiver, projektledare.

Vill du veta mer, kontakta gärna Mats Mikiver, projektledare, Linköpings kommun, tel: 013-20 63 18, e-post: mats.mikiver@linkoping.se

Föräldrabussen

– kom in och snacka barn I projektet ”Föräldrastöd från A till Ö” som sker i samverkan mellan Ale, Kungälv, Stenungssund, Tjörn och Öckerö testas ett nytt grepp för att nå föräldrar och informera om föräldrastöd. – ”Föräldrabussen” var en inhyrd husbil där personal från socialtjänsten, förskola, skola, fritidsverksamheten och barnavårdscentralen besökte samtliga orter i Ale kommun några timmar på kvällarna under fyra vårveckor och två höstveckor, berättar Maria Martini, övergripande processamordnare för föräldrastöd. Syftet var att nå föräldrarna där de bor och informera om vilket föräldrastöd som kommunen erbjuder. Persona-

len bjöd in till dialog och hade en enkel enkät som många föräldrar besvarade. Föräldrastödsinsatserna marknadsfördes via foldrar, böcker och nyckelringar. – Särskilt på mindre orter höjde man på ögonbrynen och blev imponerade av att kommunen kom ut till dem och inte bara satt på kontoret, säger Maria. Vill du veta mer kontakta gärna Maria Martini, tel: 0304-60 12 11, 0766-34 12 11, e-post: maria.martini@tjorn.se, alternativt Birgitta Freden, folkhälso­planerare, tel: 0704-320711, e-post: birgitta.freden@ale.se

Foto: Nils-Göran Karlsson

Brobyggare ger ökad kulturkompetens på familjecentralen Ideella krafter – kommun och föreningar tillsammans ”Föräldrastöd i samverkan UddevallaFyrbodal 2009-2011” satsar i delprojektet ”Ideella krafter”, på att tillvarata föreningslivets kunskap och erfarenheter i det föräldrastödjande arbetet. Målet är utökat samarbete mellan kommun och idéburna verksamheter för att utveckla positiva föräldrabarnaktiviteter. – Syftet är att stärka föräldraskapet och samtidigt bilda nätverk för föräldrar, säger Renée Daun Josefsson, projektledare. En arbetsmodell testades under projekttiden i samarbete med orienteringsklubben och ridklubben i Bengtsfors och med badmintonsällskapet och scoutkåren i Vänersborg. Projektet sker i nära samverkan med forskare från Uppsala universitet som utvärderar resultaten. Modellen är numera implementerad i ordinarie verksamhet i Bengtsfors kommun. – För projektet återstår att ta fram en beskrivning av tillvägagångssättet som ska användas även i andra kommuner, säger Renée. Vill du veta mer, kontakta gärna Reneé Daun Josefsson, projekt­ ledare, tel:0522-69 72 81, e-post: renee.josefsson@uddevalla.se eller Mats Wiking, e-post: mats.wiking@bengtsfors.se

Magasin föräldrastöd nr 1 hösten 2011  •  13


Foto: Dan Petersson

Kan förskolan vara nyckeln till bra föräldrastöd?

Det försöker Uppsala kommun i samverkan med Uppsala universitet ta reda på i projektet ”Förskolan som arena för föräldrastöd”. Sedan 2009 har drygt 40 pedagoger utbildats i metoden Triple P, programmet för positivt föräldra­ skap. Efter två år kan man äntligen börja se resultat. – Häftigt att ha varit med i hela processen och nu kunna skörda det man sått, säger Ingela Hagström, projektledare. Text: helena bredberg

14  •  Magasin föräldrastöd nr 1 hösten 2011


Projektet ”Förskolan som arena för föräldrastöd” har mött positivt gensvar från både förskolepersonal och föräldrar även om intresset var mindre i början än man hade förväntat sig. – Vi gick ut med en förfrågan till alla förskolor i kommunen. Av de förskolor som anmälde intresse lottades en interventionsgrupp och en kontrollgrupp ut. Sedan har två till tre ur varje personalgrupp utbildats i Triple P, programmet för positivt föräldraskap. Nu kan de

anordnat träffar på helger och kvällar med möjlighet till barnpassning. I takt med att föräldrar som nappat på det här har tipsat andra och att pedagogerna blivit varma i kläderna och kan prata mer för erbjudandet, har verksamheten blivit mer känd, konstaterar Ingela.

Positiva resultat Föräldrar har fått svara på en enkät före programmets införande och sedan efter 6, 12 och 18 månader. Resultaten visar

med sina barn, tillbringa mer tid och berömma dem samt att gå ner i samma höjd, ta i barnet och ha ögonkontakt när man vill säga något. Det finns även hälsoekonomiska beräkningar kring hur stora besparingar man kan göra med den här typen av föräldrastöd som utförs av förskolepersonalen. – Jämför tre 90-minuters seminarier och fyra enskilda samtal på 20 minuter, totalt cirka fem timmar för en kostnad av 1 700 kronor per barn i driftskostnad i nuvarande studie, med till exempel ett enda besök på BUP som kostar 2 500 kronor. Att denna relativt enkla insats ger effekter på gruppnivå innebär potentiellt stora vinster på samhällsnivå, poängterar Anna Sarkadi.

Foto: Cathrin Terreros

Utveckling av en etablerad metod

Ingela Hagström, projektledare för ”För­skolan som arena för föräldrastöd” och Anna Sarkadi, docent vid Uppsala universitet. erbjuda föräldrar ny kunskap och användbara verktyg genom seminarier med olika teman och även enskilda samtal, förklarar Ingela Hagström som själv är en av dem som har utbildat personalen.

En naturlig plats Utgångspunkten för projektet är att stärka förskolan som en naturlig plats för att erbjuda föräldrar råd och stöd eftersom de flesta barn upp till fem år passerar där. Personalen träffar dagligen såväl barn som föräldrar och kan därför fånga upp de behov och den efterfrågan som finns. De har kunskaper om barns utveckling och ett etablerat förtroende hos föräldrarna. – När det gäller föräldrarna har bristen på tid varit avgörande. Därför har vi

att beteendeproblem bland barnen har minskat i programgruppen jämfört med kontrollgruppen. – Vi kan dra viktiga lärdomar av studien. Dels att den når föräldrar som upplever olika typer av problem med sig själva eller med barnen utan att någon känner sig utpekad, eftersom många deltar av ren nyfikenhet. Dels att det räcker med att knappt en tredjedel av föräldrarna deltar för att man ska kunna utläsa ett resultat av insatsen, säger Anna Sarkadi som är docent vid Uppsala universitet. Vi når dock inte personer som inte kan språket eller de som har komplexa sociala eller andra problem. Studien visar att föräldrar som deltagit i programmet tycker att de har haft mest nytta av konkreta råd; att prata

Anna berättar att totalt tio förskolor har erbjudit Triple P inom projektet och att 30 procent av föräldrarna har deltagit. – Utbildningen för förskollärarna är ganska tuff med många övningar. Det handlar mycket om att tänka på ett nytt sätt, att inte bara ge råd utan lyssna på föräldrarna och vägleda. Vissa tycker att det är toppen, medan andra är tveksamma eller inte vill alls. Det är viktigt att de har ledningen med sig och att även de som inte utbildar sig får ett smakprov så att alla vet vad det handlar om. Det är främst en organisatorisk fråga och här har vi gjort en analys för vad som behövs från ledningens sida när det gäller förankring, tid och vikarier. Metoden Triple P har anpassats efter svenska förhållanden. Ett stort jobb gjordes inledningsvis för att se för- och nackdelar. Därefter utvecklades metoden utan att röra kärnkomponenterna, som har 30 års forskning bakom sig. Ingela Hagström är nöjd med processen. – Det är jätteviktigt att sätta på sig kritiska glasögon, utan att förkasta fungerande metoder och behöva uppfinna hjulet på nytt. Vi förde diskussioner med programgrundaren och fick tillstånd att göra förändringar, vilket är unikt för Sverige. Det innebar att vi kunde förfina metoder och strategier.

Magasin föräldrastöd nr 1 hösten 2011  •  15


Forskning och praktik i ett givande samspel Anna Bessö är chef för avdelningen barns och äldres hälsa vid Statens folkhälsoinstitut. Vi bad henne reflektera över myndighetens roll inom ramen för regeringens nationella strategi för föräldrastöd.

Kommunala strategier för föräldrastöd, 2010-2011

Foto: Sandra pettersson / fotograftina.se

till resultat. Att det finns kraft och engagemang för att arbeta med frågorna framgår tydligt av reportagen i det här magasinet. Och då har vi ändå bara skrapat på ytan.

En framgångsfaktor när det gäller främjandet av barns och ungas uppväxtvillkor är att många olika aktörer på flera arenor hittar hållbara modeller för samverkan. Statens folkhälsoinstituts roll som nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier inom folkhälsans målområde 3, barns och ungas uppväxtvillkor, är en viktig pusselbit. Men för att pusslet ska kunna slutföras behöver kunskapen omsättas i praktik. De aktiviteter som regionala och lokala aktörer erbjuder för att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar i hemmet, det är det som leder

Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst 120 88 Stockholm

Regeringen visar tydligt att de tror på effekten av ett utvecklat föräldrastöd. Satsningarna de senaste åren är ett kvitto på det. Statens folkhälsoinstitut har sedan 2009 fått medel för att utveckla och utvärdera lokala strategier för föräldrastöd. Närmare 200 miljoner har fördelats till kommunala projekt där vi har använt ett nytt och spännande sätt att utveckla kunskap som vi hoppas ska minska avståndet mellan forskning och praktik. Projekten genomförs i nära samarbete mellan kommuner och forskningslärosäten för att på så sätt skapa det som vi kallar forskningsnära praktik. Vår förhoppning är det här blir ett vinna-vinna-spel. Kommunen får ett forskningsperspektiv på sitt arbete liksom hjälp att utvärdera resultaten. Forskningen får en arena att studera och ett kvitto på att deras kunskapsutveckling kommer till nytta. Redan nu kan vi se spännande resultat av det nya arbetssättet som vi hoppas kan bli ett framtida sätt att ta sig an frågorna. När samtliga slutrapporter har kommit in, då blir det julafton på riktigt.

•  Umeå – Umeå universitet •  Ovanåker – Uppsala universitet •  Uddevalla – Uppsala universitet • Linköping – Linköpings universitet •  Tjörn – Göteborgs universitet • Sjuhärads kommunalförbund – Göteborgs universitet •  Växjö – Örebro universitet •  Kalmar – STAD/Karolinska Institutet • Södertälje – STAD/Karolinska Institutet • Spånga-Tensta SDF – STAD/Karolinska Institutet Utveckling och utvärdering av föräldrastöd, 2011-2013 • Umeå – Umeå universitet • Östersund – Uppsala universitet • Karlskoga – Örebro universitet • Örebro – Örebro universitet • Linköping – Linköpings universitet • Tjörn – Göteborgs universitet • Västervik – Uppsala universitet • Upplands Väsby – Karolinska Institutet • Angered SDF – Uppsala universitet Lokal samverkan för barns och ungas hälsa, 2009-2011 • Helsingborg-Landskrona – Lunds universitet • Karlstad – Karlstads universitet • Katrineholm – Linköpings universitet • Skara – Lunds universitet • Uppsala – Uppsala universitet • Östersund – Mittuniversitetet Riktat föräldrastöd, 2011-2013 • Göteborgs universitet – Göteborg, Tjörn, Kungälv • Högskolan i Jönköping – Jönköping, Vetlanda

fhi@strd.se www.fhi.se

ISBN 978-91-7257-915-6 (pdf) ISBN 978-91-7257-916-3 (print)


Magasin foraldrastod nr 1