Page 1

Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion

Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion

Utgiven på svenska av Folkhälsomyndigheten The Public Health Agency of Sweden Solna Nobelsväg 18, 171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, 831 40 Östersund www.folkhalsomyndigheten.se


Hälsa 2020: Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion


Sammanfattning De 53 länderna inom WHO:s europeiska region antog i september 2012 ett nytt värde- och evidensbaserat policyramverk, en samling rekommendationer, för hälsa – Hälsa 2020. Hälsa 2020 beskriver hur man genom bättre ledarskap och styrning kan förbättra hälsan för alla och göra den mindre ojämlik. I fokus står dagens stora hälsoproblem. Fyra prioriterade områden för insatser identifieras. Det som är nytt med Hälsa 2020 är att ramverket, på alla nivåer och inom alla sektorer, lyfter fram utvecklingsbara tillgångar och krafter i samhället, liksom vikten av självbestämmande och stödjande miljöer som främjar hälsa. Det beskriver de offentliga hälso- och sjukvårdstjänsternas och hälsosystemets ökande roll och betydelse. Hälsa 2020 godkändes i två former: ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion för politiker och dem som utvecklar policyer samt det mer omfattande Hälsa 2020-policyramverket och strategin, som är mer detaljerad och innehåller fler praktiska rekommendationer. Att implementera Hälsa 2020 i länderna är nu den grundläggande och högst prioriterade utmaningen för Europaregionen.

Issued in English by the WHO Regional Office for Europe in 2013 under the title Health 2020: A European policy framework supporting action across government and society for health and well-being © World Health Organization 2013 The translator of this publication is responsible for the accuracy of the translation. © Folkhälsomyndigheten 2015 I denna publikation är svenska förord tillagda vilket skiljer sig från originalversionen. Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den kan även laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem. Formgivning: Christophe Lanoux, Paris, Frankrike Foto: sid iv: Kristian Pohl/ Regeringskansliet Artikelnummer: 15008 ISBN 978-91-7603-449-1 (PDF) ISBN 978-91-7603-450-7 (PRINT) Tryck: Edita Bobergs, Falun, 2015


Innehåll

Förord

iv

Förord

v

Förord

vi

Förord

vii

Hälsa är en viktig samhällelig resurs och tillgång

1

En stark värdegrund: uppnå högsta möjliga hälsostandard

2

Ett starkt socialt och ekonomiskt argument för att förbättra hälsan

2

Strategiska mål för Hälsa 2020: mer rättvisa och bättre styrning av hälsa

3

Att förbättra hälsan för alla och minska ojämlikhet i hälsa

3

Förbättra ledarskap och delaktighet i styrning av hälsa

4

Arbeta tillsammans för gemensamma hälsoprioriteringar

5

Prioriteringsområde 1. Investera i hälsa ur ett livsloppsperspektiv och ge människor inflytande över sina liv

6

Prioriteringsområde 2. Ta itu med Europas största hälsoutmaningar: icke smittsamma och smittsamma sjukdomar

7

Prioriteringsområde 3. Att stärka människocentrerade hälso- och sjukvårdssystem, kapaciteten inom folkhälsa samt beredskap, övervakning och svarsåtgärder vid nödsituationer

9

Prioriteringsområde 4. Skapa motståndskraftiga samhällen och stödjande miljöer

10

Arbeta tillsammans: öka värdet genom samarbeten

11

Hälsa 2020 – ett gemensamt syfte och ett delat ansvar

12

iii


Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande

Förord Sverige är ett av de rikaste och mest välmående länderna i världen. Trots det finns det stora skillnader i hälsa mellan olika grupper. Det som är mest oroande är att dessa skillnader ökar. Till exempel skiljer det fem år i förväntad medellivslängd mellan högutbildade och lågutbildade. Att minska de påverkbara hälsoklyftorna i Sverige är en av vår tids stora utmaningar. Det är därför mycket glädjande att WHO Europaregionens 53 medlemsländer gemensamt antagit ett övergripande policyramverk för hälsa och välbefinnande, Hälsa 2020, som stöder detta arbete. De två övergripande strategiska målen för Hälsa 2020, att förbättra hälsan för alla och minska ojämlikhet i hälsa, samt att förbättra ledarskap och delaktighet i styrning av hälsa är viktiga utgångspunkter för att vända utvecklingen. Ojämlikhet i hälsa har sin grund i de förhållanden i samhället under vilka människor föds, växer upp, arbetar och åldras. Dessa är de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa. Socioekonomiska faktorer som utbildning, arbete och inkomst påverkar människors hälsa under hela livet. Den sociala gradienten i hälsa innebär att ojämlikhet i hälsa är en fråga för alla i samhället, inte enbart för de mest utsatta, även om de behöver särskild uppmärksamhet och störst åtgärder. I och med att hälsoklyftorna är så socioekonomiskt betingade måste insatser för att minska dessa klyftor göras med en bred ansats och därmed involvera många aktörer i hela samhället. Politiken måste också ha ett tydligt mål med folkhälsan. För att vända utvecklingen har regeringen satt upp som mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas under en generation. Det är ett prioriterat arbete jag är glad över att få leda. Det finns en bred enighet kring att förutsättningarna för hälsa är ojämnt fördelade i befolkningen och att kraftfulla insatser måste till för att minska ojämlikheten. Hälsa 2020, med dess breda samling av evidensbaserade rekommendationer, är både en viktig utgångspunkt och ett stöd för detta arbete. Hälsoklyftorna går att göra något åt. Genom politiska beslut och gemensamma ansträngningar kan vi påverka samhället och människors hälsa. Minskade sociala och ekonomiska klyftor är det mest verkningsfulla medlet för en bättre folkhälsa. För att citera Michael Marmot: Att uppnå en jämlik hälsa inom en generation är möjligt, det är det rätta att göra – och tidpunkten att göra det är nu.

Gabriel Wikström Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister

iv


Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande

Förord God hälsa, den egna och närståendes, är det som många människor värdesätter allra högst. Rätten att må bra är också, enligt WHO:s konstitution, varje människas grundläggande rättighet. I Sverige har vi sedan länge en mycket god folkhälsa och vi ser också att hälsan förbättrats under många decennier, sett till medellivslängd och andra hälsomått. Tyvärr ser vi också att ojämlikheten i hälsa mellan olika grupper i befolkningen snarare tycks öka än minska vilket är vår största utmaning i folkhälsoarbetet. Den nationella folkhälsopolitiken, med det övergripande nationella målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, överensstämmer väl med utgångspunkterna för Hälsa 2020. Detsamma gäller angreppssätten, att basera insatserna på att påverka de bakomliggande faktorerna för hälsa och att arbeta tvärsektoriellt. I arbetet är det viktigt att involvera hälso- och sjukvården men också sektorer utanför hälsosektorn för att därmed inkludera hälsa inom alla politikområden. På detta sätt skapas goda förutsättningar för en god folkhälsa genom att vi ger rimliga förutsättningar för alla människor att ta eget ansvar för sin hälsa. Folkhälsomyndigheten har en viktig roll att fylla i den nationella folkhälsopolitiken. Myndigheten svarar bland annat för kunskapsutveckling och kunskapsstöd, uppföljning och analys men har också i uppdrag att föra in hälsofrågorna i det offentliga samtalet. Det är därför särskilt glädjande att vi nu kan presentera en svensk översättning av ett av nyckeldokumenten, Hälsa 2020 – ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion. Hälsa 2020 utgör ett viktigt övergripande ramverk som kan ge stöd och inspiration till det folkhälsoarbete som görs nationellt, regionalt och lokalt.

Johan Carlson Generaldirektör Folkhälsomyndigheten

v


Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande

Förord Hälsa 2020: Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion är en framsynt och ambitiös agenda för hälsa. Antagandet av detta ramverk av alla 53 medlemsländer inom WHO:s europeiska region kommer vid en avgörande tidpunkt. Vi närmar oss år 2015 och tidsgränsen för att uppnå millenniemålen. Ramverket kommer att bidra till att hälsa får en mer framskjuten plats i nästa uppsättning globala mål. Hälsa 2020 sammanfattar det som vi under de senaste åren lärt oss om hälsans betydelse. Att uppnå bästa möjliga hälsa i livets alla skeden är en grundläggande rättighet för alla och inte ett privilegium för ett fåtal. God hälsa är en tillgång och en källa till ekonomisk och social stabilitet. God hälsa är avgörande för att minska fattigdomen – och både bidrar till och gynnas av hållbar utveckling. Framför allt kan god hälsa inte längre tillskrivas enbart resultatet av en sektor: hållbara och rättvisa förbättringar av hälsan är resultatet av en effektiv politik av beslutsfattare på alla nivåer och av gemensamma ansträngningar av alla delar i samhället. Den som läser Hälsa 2020 kommer att upptäcka att dessa insikter är centrala i strategin. Utmaningarna inom regionen är omfattande. Orättvisor i hälsa inom och mellan länder återspeglar ekonomiska och sociala skillnader i samhället. När de ekonomiska påfrestningarna verkligen börjar kännas av och hälso- och sjukvårdskostnaderna stiger ökar risken för utslagning, vilket ofta slår hårdast mot dem som har de största hälsobehoven. Samtidigt vet vi att allmänhetens förväntningar på den senaste och bästa medicinska tekniken, i kombination med en förändrad sjukdomsprofil till följd av en åldrande befolkning, utsätter budgetarna för ett enormt tryck. Nya angreppssätt och perspektiv behövs om en heltäckande hälso- och sjukvård som når alla ska uppnås i alla länder inom regionen. Nyckeln till framtiden är att beslutsfattare, hälso- och vårdgivare och allmänheten ändrar sitt sätt att tänka, från att betrakta hälsa enbart i termer av att behandla sjukdomar till att i huvudsak fokusera på att främja hälsa och välbefinnande. För att nå framgång krävs politiskt stöd, tekniskt och administrativt nytänkande och förändringar i hur finansiella resurser och andra tillgångar används. Ramverket för Europaregionen överensstämmer till stora delar med WHO:s tolfte övergripande arbetsprogram och är ett konkret uttryck för ett reformprogram inom WHO som syftar till att göra det möjligt för organisationen att mer effektivt tillgodose medlemsländernas behov i en snabbt föränderlig värld. För att åstadkomma de resultat som detta policyramverk förutser kan uppnås inom den europeiska regionen liksom inom andra regioner, krävs att internationella organisationer inte bara arbetar med ett fåtal utvalda departement utan med alla relevanta delar av den offentliga förvaltningen, med kolleger inom andra internationella organisationer som har ett inflytande på hälsa samt med näringslivet, den akademiska världen och det civila samhället. Policyramverket för Europaregionen visar vägen framåt, med nya angreppssätt för hälsa och välbefinnande för hela världen.

Margaret Chan WHO:s generaldirektör

vi


Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande

Förord Det är med stor glädje jag välkomnar dig till Hälsa 2020, det europeiska policyramverket för hälsa för alla. Oavsett om du är president, stats- eller premiärminister, borgmästare, beslutsfattare, folkhälsoarbetare eller samhällsaktivist innehåller Hälsa 2020 information som kan hjälpa dig att fatta hälsosammare, säkrare och ekonomiskt klokare beslut. 2000-talets hälsolandskap präglas av ett växande ömsesidigt beroende på global, regional, nationell och lokal nivå och en alltmer komplex samling sammanlänkade faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande. Till exempel står vi alla inför uppgiften att förstå och integrera de många olika aktörer och tjänster (som bostäder, vatten, energi, mat och hälso- och sjukvård) som behövs för att hålla oss själva, våra familjer och våra befolkningar friska och välmående. Vi vet att dålig hälsa är ett slöseri med potential, orsakar förtvivlan och lidande och utarmar resurser. Att ta itu med dessa utmaningar på alla nivåer – personliga, institutionella, samhälleliga, lokala, regionala och nationella – kräver genomtänkta, strategiska och samordnade insatser. Alla de 53 medlemsländerna inom WHO:s europeiska region har utvecklat och antagit Hälsa 2020 som ett vägledande ramverk för sådana insatser. I Hälsa 2020 utformas en vision om folkhälsa som ett dynamiskt nätverk av aktörer på olika nivåer i samhället i syfte att stödja insatser med samma mål för hela regionen. Alla rekommendationer i Hälsa 2020 är evidensbaserade. Flera experter har deltagit aktivt i dess framtagande och vårt mål har genom hela processen varit att göra Hälsa 2020 till en unik sammanställning av den bästa evidensen för folkhälsopolicyer som finns. Utifrån en omfattande genomgång av publicerad evidens, empiriska data och ett aldrig tidigare genomfört samråd med intressenter inom hela regionen, har utvecklingsprocessen för Hälsa 2020 föranlett en omfattande omprövning av vår uppfattning om folkhälsans nuvarande mekanismer, processer, förhållanden och institutionella strukturer. Som en följd av denna process kan Hälsa 2020 fungera som en unik resurs som kan hjälpa oss alla att lära av praktiska erfarenheter, prioritera om och komma på bättre sätt att samordna de olika aktörernas insatser i syfte att förbättra individers och befolkningars hälsa och välbefinnande. Hälsa 2020 bekräftar och värdesätter den stora mångfalden av hälsosystem och angreppssätt som finns inom den europeiska regionen. Ramverket syftar inte till att göra nationella och lokala hälso- och sjukvårdssystem likadana utan till att göra dem bättre på ett enhetligt sätt. Genom att anta Hälsa 2020 enades alla länder om två gemensamma mål: behovet av att förbättra hälsan för alla och minska hälsoklyftan och behovet av att stärka ledarskapet och delaktigheten i styrningen inom hälsoområdet. Ramverket beskriver hur dessa mål kan uppnås och föreslår nya styrningsformer för hälsa, där hälsa och välbefinnande ses som hela samhällets och hela den offentliga förvaltningens ansvar samt uppmuntrar allmänheten till att aktivt delta i beslutsfattandet. Det tar upp socioekonomiska motiv för att förbättra hälsan och kommer med starka evidensbaserade argument för investeringar och insatser genom integrerade angreppssätt för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete samt för välbefinnande. Ramverket innehåller också en beskrivning av åtgärder kring sociala bestämningsfaktorer som inriktar sig på att utveckla angreppssätt som integrerar hälsa inom alla politikområden. Målet är att förbättra hälsan för alla och

vii


Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande att därigenom minska den absoluta effekten av sociala bestämningsfaktorer, liksom riktade insatser som fokuserar på dem som är mest utsatta. Nya system för ett samarbetsvilligt ledarskap identifieras för att uppmuntra till innovativa angreppssätt för social mobilisering för en rättvis, hållbar och ansvarsfull hälsoutveckling. Hälsa 2020 redogör för en mängd innovativa och effektiva sätt att ta itu med dagens komplexa folkhälsoutmaningar. Ramverket beskriver en rad olika strategier och insatser för att hantera de stora hälsoutmaningarna kopplade till både icke smittsamma och smittsamma sjukdomar under hela livscykeln. Hälsa 2020 visar hur man kan koppla samman kliniska interventioner med åtgärder för jämlikhet i hälsa och sociala bestämningsfaktorer för hälsa samt nödvändiga nyckelkomponenter för hälsosystem, såsom mänskliga resurser och läkemedel av högre kvalitet, vilket stärker hälso- och sjukvårdens finansiering och förbättrar styrningen av hälsoområdet. Genom att formulera gemensamma värderingar baserade på evidens och erfarenheter erbjuder Hälsa 2020 en plattform för partnerskap och samarbete. Ramverket uppmuntrar till hela samhällets delaktighet som en central utgångspunkt för planering, utveckling, genomförande och uppföljning av hälsopolicyer på alla nivåer. Människor, medborgare, konsumenter och patienter behöver få större inflytande över sin egen hälsa, vilket är en viktig faktor för att kunna förbättra hälsoresultaten. Viktigt är också att alla som arbetar med hälsofrågor är delaktiga. Vad kommer WHO att göra för att hjälpa till? Europakontoret kommer att stödja länder i implementeringen av Hälsa 2020 genom att analysera folkhälsosituationen, identifiera tillgångar, uppmuntra presidenter och stats- eller premiärministrar att göra politiska åtaganden, utfärda policyrekommendationer och övervaka utvecklingen, uppmuntra ledarskap och god styrning på hälsoområdet samt föreslå angreppssätt som involverar hela samhället och hela den offentliga förvaltningen samt stödja kapacitetsutveckling. Två nyckeldokument har tagits fram inom ramen för Hälsa 2020. Det europeiska policyramverket för tvärsektoriella åtgärder på alla nivåer för hälsa och välbefinnande förser politiker, policyskapare, beslutsfattare och praktiker med de huvudsakliga värderingar och handlingsprinciper som behövs för att omsätta Hälsa 2020 i praktiken i deras respektive sammanhang. Det längre Hälsa 2020-policyramverket och strategin är mer utförlig i fråga om evidens och är avsedd för dem som är verksamma inom policyutveckling och det praktiska genomförandet. Jag tror att Hälsa 2020 kan tillföra ett betydande värde till allt individuellt och gemensamt arbete för att förbättra hälsan och välbefinnandet, fungera som en unik resurs för att förbättra framtiden och bidra till ett ökat välstånd i såväl enskilda länder som inom hela regionen och gynna hela befolkningen. Om vi aktivt informerar om och anpassar vår dagliga verksamhet till värderingarna och angreppssätten i Hälsa 2020 kan vi bygga ett friskare Europa för oss själva och för våra barn.

Zsuzsanna Jakab Direktör för WHO:s Europaregion

viii


Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande

”Att uppnå bästa möjliga hälsa är varje människas grundläggande rättighet.” WHO:s konstitution

Bäste stats- eller premiärminister, minister eller medlem av beslutande församling, God hälsa bidrar till social och ekonomisk utveckling och stärker policyer i alla delar av samhället. Men den ekonomiska och finansiella krisen som många länder befinner sig i skapar många svåra utmaningar och potentiella risker som underminerar den positiva utveckling som har åstadkommits. Denna situation ger oss dock möjlighet att prioritera om och förnya våra ansträngningar för att förbättra hälsan för alla människor. Alla delar av och nivåer i samhället bidrar till att skapa hälsa. Ditt ledarskap för hälsa och välbefinnande kan göra stor skillnad för människorna i ditt land, ditt landsting, din region, din kommun eller din stad och för hela den europeiska regionen. Att du stöder Hälsa 2020 är absolut nödvändigt.

”Vi vill uppnå bättre hälsa och välbefinnande för alla, som en jämlik mänsklig rättighet. Pengar kan inte köpa bättre hälsa. Bra policyer som främjar rättvisa har bättre förutsättningar. Vi måste ta itu med grundorsakerna (till dålig hälsa och orättvisor) genom en strategi för sociala bestämningsfaktorer som engagerar och involverar alla aktörer på olika nivåer i hela samhället.” Margaret Chan, WHO:s generaldirektör

De 53 medlemsländerna inom WHO:s europeiska region har enats om ett nytt gemensamt policyramverk, Hälsa 2020. Deras gemensamma mål är att “påtagligt förbättra befolkningens hälsa och välbefinnande, minska ojämlikhet i hälsa, stärka folkhälsan och garantera människocentrerade hälsosystem som är universella, rättvisa, hållbara och av hög kvalitet.” Hälsa 2020 erkänner mångfalden av länder inom regionen. Ramverket når ut till många olika människor, inom och utanför den offentliga förvaltningen och ger inspiration till och vägledning för hur man bättre kan hantera 2000-talets komplexa hälsoutmaningar. Det bekräftar värdena i ”Hälsa för alla” och stöder sig på beläggen i de medföljande dokumenten för att identifiera de två viktigaste strategiska inriktningarna i form av fyra prioriterade åtgärdsområden. Med utgångspunkt i erfarenheterna från tidigare ”Hälsa för alla”-policyer får såväl medlemsländerna som WHO:s Europakontor vägledning.

Hälsa är en viktig samhällelig resurs och tillgång God hälsa gynnar alla sektorer och hela samhället – och är därför en värdefull resurs. God hälsa är avgörande för ekonomisk och social utveckling och av stor betydelse för alla människor, familjer och samhällen. Dålig hälsa är ett slöseri med potential, orsakar förtvivlan och utarmar resurser i alla delar av samhället. Att göra det möjligt för människor att ha kontroll över sin hälsa och dess bestämningsfaktorer stärker våra samhällen och förbättrar våra liv. Utan människors aktiva deltagande går många möjligheter till att främja hälsa, förebygga ohälsa och öka välbefinnandet förlorade. Det som får samhällen att blomstra och utvecklas gör också människor friska – en politik där detta erkänns får större verkan. Rättvis tillgång till utbildning, ett anständigt arbete, bostad och inkomst bidrar alla till bättre hälsa. En god hälsa bidrar till ökad produktivitet, en mer effektiv arbetskraft, ett friskare åldrande och mindre utgifter för sjukfrånvaro och sociala förmåner samt mindre förlorade skatteintäkter. Målet om en välmående befolkning uppnås bäst om hela den offentliga förvaltningen samarbetar för att ta itu med de sociala och individuella bestämningsfaktorerna för hälsa. God hälsa kan bidra till ekonomisk återhämtning och utveckling. Hälsa och ekonomi går hand i hand – att förbättra hälsosektorns resursanvändning är avgörande. Hälsosektorn är viktig för såväl dess direkta som indirekta effekter på ekonomin: den påverkar inte bara människors hälsa och produktivitet, utan är också numera en av de ekonomiskt mest betydelsefulla sektorerna i alla medel- och höginkomstländer. Hälsosektorn är en stor arbetsgivare, producent och konsument. Den har också stor betydelse för forskning och innovation och är en viktig sektor inom den internationella konkurrensen om människor, idéer och produkter. Dess betydelse kommer att fortsatta öka. I takt med hälsosektorns ökade betydelse, ökar också dess bidrag till de bredare samhälleliga målen.

1


Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande

Den politiska förklaringen om sociala bestämningsfaktorer för hälsa, antagen i Rio 2011 ”Ojämlikhet i hälsa har sin grund i de samhälleliga förhållanden under vilka människor föds, växer upp, arbetar och åldras i. Dessa kallas de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa.” Deltagarna deklarerade: ”Vi bekräftar återigen att ojämlikhet i hälsa inom och mellan länder är politiskt, socialt och ekonomiskt oacceptabelt, orättvist och i stort sätt möjligt att undvika samt att främjandet av jämlikhet i hälsa är nödvändigt för en hållbar utveckling och för en bättre livskvalitet och välbefinnande för alla, vilket i sin tur kan bidra till fred och säkerhet.”

Vad är en social gradient? Den sociala gradienten i hälsa innebär att hälsan successivt förbättras när människors socioekonomiska situation förbättras. Därför påverkas alla av ojämlikhet i hälsa. Det är ett globalt fenomen som gäller alla länder, oavsett inkomst.

Det är klokt att investera i hälsa Av de ökade utgifterna för hälsa sammanfaller 92 procent med en ökad bruttonationalprodukt (BNP). Under de senaste tre årtiondena har utgifterna för hälsosystemen i de flesta länder som är medlemmar i OECD börjat öka, i genomsnitt minst 1 procent snabbare per år än den faktiska BNP:n inom hela OECD. År 1950 utgjorde hälsoutgifterna i Storbritannien 3 procent av BNP. Även i USA var hälsoutgifterna år 1970 bara 7 procent av BNP. De genomsnittliga hälsoutgifterna inom OECD steg från 5 procent av BNP år 1970 till 9 procent år 2010.

2

Inom WHO:s Europaregion har hälsan förbättrats avsevärt under de senaste decennierna – men inte överallt och inte lika mycket för alla. Detta är oacceptabelt. Många grupper och områden har lämnats eftersatta. I många fall, när ekonomin vacklar, ökar också ojämlikheten i hälsa inom och mellan länder. Etniska minoriteter, vissa invandrargrupper och andra grupper som resandefolk och romer, drabbas i oproportionerligt stor grad. Ändrade sjukdomsmönster, demografi och migration kan påverka hälsoutvecklingen negativt, vilket kräver bättre ledarskap och styrning. En snabb ökning av kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa, brist på social sammanhållning, miljöhot och ekonomisk osäkerhet gör det ännu svårare att förbättra hälsan och hotar hälso- och välfärdssystemens hållbarhet. Kreativa och innovativa åtgärder, med ett verkligt engagemang, behövs därför.

En stark värdegrund: uppnå högsta möjliga hälsostandard Hälsa 2020 bygger på de värden som fastslås i WHO:s konstitution: ”Att uppnå bästa möjliga hälsa är varje människas grundläggande rättighet.” Länder inom hela WHO:s Europaregion har erkänt rätten till hälsa och åtagit sig att organisera och finansiera sina hälso- och sjukvårdssystem utifrån värdegrunderna universalitet, solidaritet och likvärdig tillgång. Målet är att uppnå högsta möjliga hälsonivå oavsett etnicitet, kön, ålder, social status eller betalningsförmåga. Dessa värden inbegriper rättvisa, hållbarhet, kvalitet, öppenhet, ansvarsskyldighet, jämställdhet, värdighet och rätten att delta i beslutsfattandet.

Ett starkt socialt och ekonomiskt argument för att förbättra hälsan Den utmaning som hälsoutgifterna utgör för regeringarna är större än någonsin tidigare. I många länder är den del av statsbudgeten som läggs på hälsa större än någonsin och vårdkostnaderna har ökat snabbare än BNP. Men för åtminstone några av dessa länder visar data en brist på samband mellan hälsoutgifter och hälsoresultat. Många hälso- och sjukvårdssystem misslyckas med att hålla kostnaderna nere när finansiella påfrestningar gör det än svårare att hitta rätt avvägningar för hälsa och garantera social trygghet. Kostnaderna styrs framför allt av utbudssidan, t.ex. nya behandlingar och ny teknik liksom av människors ökade förväntningar på skydd mot hälsorisker och tillgång till högkvalitativ hälso- och sjukvård. Inför varje hälsoreform bör man noga överväga de djupt rotade ekonomiska och politiska intressen och sociala och kulturella motsättningar som finns. Dessa utmaningar kräver sektorsövergripande angreppssätt, eftersom hälsoministrarna inte kan lösa dem på egen hand. Verkliga hälsofördelar kan uppnås till en rimlig kostnad och inom begränsade ramar med effektiva strategier. Ett ökande antal ekonomiska vetenskapliga underlag när det gäller sjukdomsprevention visar hur hälsokostnaderna kan hållas nere, men bara om dessa också inkluderar en utjämning av ojämlikheten längs den sociala gradienten och stöder de mest utsatta människorna. För närvarande avsätter regeringarna bara en mycket liten del av sina hälsobudgetar på att främja hälsa och förebygga sjukdomar – cirka 3 procent i OECD-länderna – och många satsar inte systematiskt på att utjämna ojämlikheten. Sociala och tekniska framsteg kan, om


Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande Förebyggande hjälper… Evidens från Polen visar t.ex. att förändringar i kost och rökning minskar risken för kroniska hjärtsjukdomar och för tidig död. Det mest kostnadseffektiva sättet för tobakskontroll är att höja skatterna. En prishöjning med 10 procent skulle kunna resultera i 0,6–1,8 miljoner färre för tidiga dödsfall i länderna i Östeuropa och Centralasien.

… inom alla sektorer…

Jordbruk och livsmedelsproduktion

samhällelig an och la ella livsstilsf u d

Ind ivi

Utbildning

Soc ia

Arbetsmiljö

Ålder, kön och medfödda egenskaper

nden ålla örh af ig

ulturella oc iska, k hm iljö nom mä ko e Levnads- och o ss i arbetsvillkor oc

Arbetslöshet

rk ve ät er tor ak

Över grip an de s

De beräkningsbara fördelarna med att öka skatterna på alkohol i England beräknades omfatta 183 miljoner euro i minskade hälso- och välfärdskostnader och 405 miljoner euro i minskade arbets- och produktivitetsförluster. Kostnaden för genomförandet var mindre än 0,10 euro per person (3,7 miljoner euro totalt). Besparingen för vården till följd av färre antal alkoholrelaterade sjukhusinläggningar uppskattades till 65 miljoner euro det första året och 118 miljoner euro sparades på minskad brottslighet. I länder som Ryssland skulle ett omfattande förebyggande åtgärdspaket inte kosta mer än 4 amerikanska dollar per person och år.

Vad orsakar ojämlikhet i hälsa?

Vatten och sanitet

Hälsooch sjukvård

Bostadsförhållanden

Från: Dahlgren G, Whitehead M. Tackling inequalities in health: what can we learn from what has been tried? London, King’s Fund, 1993.

… men måste vara målinriktade för att minska ojämlikhet i hälsa Det finns betydande ojämlikheter inom länder när det gäller de viktigaste livsstilsindikatorerna som rökning, fetma, motion och begränsning av långvarig sjukdom. Dessutom är det i första hand de 20 procenten av befolkningen med de lägsta inkomsterna som väntar med att söka hjälp på grund av rädsla för att drabbas av ekonomiska svårigheter när de betalar med egna pengar.

de används effektivt, skapa verkliga hälsofördelar, särskilt inom områdena information, social marknadsföring och sociala medier. Ett effektivt användande av resurser inom hälsosektorn kan hålla nere kostnaderna. De europeiska hälsovårdssystemen behöver förbättra sina resultat och möta nya utmaningar. Att omforma tjänster och införa nya ansvarsområden, incitament och betalningsstrukturer kan ge mer valuta för pengarna. Hälsosystemen, liksom andra sektorer, måste anpassas och förändras. Organisationer som EU och OECD har i sina hälsopolitiska uttalanden betonat detta. I en globaliserad värld måste länderna allt mer arbeta tillsammans för att möta de viktigaste hälsoutmaningarna. Detta kräver samarbete över gränserna. Många internationella överenskommelser understryker detta krav, t.ex. det internationella hälsoreglementet (IHR), WHO:s ramkonvention om tobakskontroll och Dohadeklarationen om TRIPS-avtalet och folkhälsa (som rör immaterialrätt).

Strategiska mål för Hälsa 2020: mer rättvisa och bättre styrning av hälsa Hälsa 2020 slår fast att verkliga hälsoförbättringar kan uppnås om beslutsfattare på alla nivåer inom den offentliga förvaltningen verkar för att uppfylla två strategiska mål som är kopplade till varandra:

• Att förbättra hälsan för alla och minska ojämlikhet i hälsa. • Att förbättra ledarskap och delaktighet i styrning av hälsa.

Att förbättra hälsan för alla och minska ojämlikhet i hälsa Länder, regioner och städer som sätter upp gemensamma mål och investeringar för hälsosektorn och andra sektorer kan avsevärt förbättra hälsa och välbefinnande. Prioriterade områden innefattar förskoleundervisning, undervisningsprestationer, anställnings- och arbetsvillkor, social trygghet och att minska fattigdom. Tillvägagångssätten kan vara att arbeta för ett hållbart samhälle, social delaktighet och sammanhållning, att främja resurser för välbefinnande, integrera jämställdhet samt att bygga upp individuella och samhälleliga resurser som skyddar och främjar hälsa, såsom individuella färdigheter och en känsla av tillhörighet. Att sätta upp mål för att minska ojämlikhet i hälsa kan bidra till att åtgärder vidtas och utgör en av de viktigaste grunderna för hälsoutvecklingen på alla nivåer. Att utjämna sociala ojämlikheter bidrar påtagligt till förbättrad hälsa och ökat välbefinnande. Orsakerna är komplexa och djupt rotade under hela livscykeln, vilket förstärker utsattheten och sårbarheten. Hälsa 2020 visar att det har blivit alltmer angeläget att komma till rätta med hälsoproblemen inom länderna och i hela regionen. Skillnaden mellan den lägsta och högsta förväntade livslängden för barn som föds inom WHO:s Europaregion är 16 år, kvinnor och män förväntas leva olika länge och mödradödligheten är upp till 43 gånger högre i vissa länder inom regionen än i andra. Sådana extrema ojämlikheter i hälsa är också kopplade till hälsorelaterat beteende, t.ex. tobaks- och alkoholanvändning, kostvanor och fysisk akti-

3


Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande

Utbildning och hälsa Det finns många belägg för att det finns ett samband mellan utbildning och hälsa. Data indikerar att antalet år av genomförd formell utbildning är den viktigaste faktorn för god hälsa. Enligt 2003 års rapport om mänsklig utveckling, Human development report (FN:s utvecklingsprogram): finns det ett samband mellan ”utbildning, hälsa, näring, vatten och sanitet. Investeringar i någon av dessa leder till bättre resultat i övriga”.

Ett angreppssätt för alla delar av den offentliga förvaltningen Ett angreppssätt för alla delar av den offentliga förvaltningen är tvärsektoriella åtgärder på flera nivåer (från den lokala till globala nivån), som i allt högre grad även innefattar grupper utanför den offentliga förvaltningen. För detta krävs att man skapar förtroende, en gemensam etik, en sammanhållen kultur och nya färdigheter. Då behövs en bättre samordning och integrering som är inriktad på de övergripande samhälleliga målen som samtliga aktörer står för. I länder med federala system eller där regionala och lokala nivåer är politiskt autonoma kan omfattande samråd mellan beslutsfattare på alla nivåer stärka ett angreppssätt för alla delar av den offentliga förvaltningen. Ansvarsskyldighet krävs på alla nivåer och i alla system.

Hälsa inom alla politikområden Hälsa inom alla politikområden innebär att styrningen av hälsa och välbefinnande görs till en prioriterad fråga för sektorer även utanför hälsosektorn. Det fungerar i båda riktningarna och säkerställer att alla sektorer förstår och agerar ansvarsfullt för hälsa samtidigt som man är medveten om hur hälsan påverkar andra sektorer.

4

vitet samt psykiska funktionsnedsättningar, vilket i sin tur speglar stressen och utsattheten i människors liv. Att vidta åtgärder för sociala och miljömässiga faktorer som påverkar hälsan kan effektivt utjämna ojämlikheten. Forskning visar att effektiva insatser kräver ett politiskt klimat som överbryggar sektorsgränser och möjliggör integrerade program. Till exempel visar evidens tydligt att integrerade strategier för barns välbefinnande och tidiga utveckling ger bättre och rättvisare resultat både när det gäller hälsa och utbildning. En stadsutveckling där bestämningsfaktorerna för hälsa beaktas är av avgörande betydelse och lokala beslutsfattare och lokala myndigheter spelar en allt viktigare roll för att främja hälsa och välbefinnande. Delaktighet, ansvarsskyldighet och hållbara finansieringsmekanismer förstärker effekterna av sådana lokala program.

Förbättra ledarskap och delaktighet i styrning av hälsa Hälsoministrars och nationella folkhälsomyndigheters ledarskap kommer att fortsätta att vara av avgörande betydelse för att komma till rätta med sjukdomsbördan inom hela den europeiska regionen. Detta måste stärkas. Hälsosektorn är ansvarig för att utveckla och genomföra nationella och subnationella hälsostrategier, sätta upp mål och delmål för att förbättra hälsan, tillhandahålla högkvalitativa hälsooch sjukvårdstjänster och garantera de viktigaste folkhälsofunktionerna. Hälsosektorn måste också ta hänsyn till hur hälsopolitiska beslut påverkar andra sektorer och aktörer. Hälsoministerier och folkhälsomyndigheter tar i allt högre utsträckning initiativ till sektorsövergripande angreppssätt för hälsa och fungerar som mäklare för och förespråkare av hälsa. Detta innefattar att ta upp såväl de ekonomiska och sociala som politiska fördelarna med god hälsa och de negativa effekterna av ohälsa och ojämlikhet i alla sektorer, i alla delar av den offentliga förvaltningen och i hela samhället. För att utöva ett sådant ledarskap krävs diplomati, evidens, argument och övertalningsförmåga. Hälsosektorn har också en samverkande roll i förhållande till andra sektorer eftersom bättre hälsa kan bidra till att deras mål uppnås. Alla länder vid FN:s högnivåmöte om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar och Världshälsoförsamlingen har godkänt dessa angreppssätt som involverar alla delar av den offentliga förvaltningen och hela samhället. Beslutsfattare på alla nivåer överväger att etablera formella strukturer och processer för samstämmighet och sektorsövergripande problemlösning. Detta kan stärka samordningen och åtgärda maktobalanser mellan olika sektorer. De strategiska fördelarna med att integrera hälsa inom alla politikområden erkänns alltmer. Detta angreppssätt förordar att man flyttar upp hälsa på den politiska dagordningen, stärker den politiska dialogen om hälsa och dess bestämningsfaktorer och skapar ansvarsskyldighet för hälsoutfallen. Hälsokonsekvensbedömningar och ekonomiska utvärderingar är värdefulla verktyg för att bedöma hur politiken påverkar jämlikheten. Kvalitativa och kvantitativa hälsouppgifter kan samlas in och valideras för att bedöma konsekvenserna förhälsan. Forskning inom välfärd, som bedrivs av andra organisationer såsom OECD, kan också bidra.


Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande Ett angreppssätt som involverar hela samhället Ett angreppssätt för hela samhället sträcker sig bortom institutionerna. Det påverkar och mobiliserar kulturen och medierna på lokal och global nivå, landsbygds- och tätortssamhällen och alla relevanta politikområden, som utbildningssystemet, transportsektorn, miljön och även stadsplaneringen, vilket exemplet med fetma och det globala livsmedelssystemet visat. Ett angreppssätt för hela samhället är en form av styrning i samverkan som kan komplettera allmänna policyer, med betoning på samordning genom normativa värden och genom att bygga förtroende mellan ett stort antal olika aktörer. Genom att få den privata sektorn, civilsamhället, grupper och individer att delta kan detta angreppsätt stärka samhällens förmåga att stå emot hot mot hälsa, säkerhet och välbefinnande.

Civilsamhällets bidrag Civilsamhället är en viktig aktör när det gäller att formulera, främja och genomföra förändringar. WHO:s Europaregion har legat i framkant när det gäller att skapa innovativa samarbeten med civilsamhället, inklusive med högriskgrupper (som människor som lever med hiv) och med icke-statliga organisationer som förespråkar och tillhandahåller tjänster. Flera paneuropeiska nätverk och organisationer har vuxit fram i takt med att antalet människor med hiv har ökat.

Beslutsfattare avser också att upprätta strukturer och processer som gör det möjligt för fler intressenter att delta. Detta är särskilt viktigt för medborgare, organisationer i civila samhället och andra grupper (t.ex. migranter) som utgör det civila samhället. Aktiva och engagerade grupper ökar sitt gemensamma engagemang för att främja hälsa på alla nivåer i beslutsfattandet. Exempel på detta finns såväl globalt som lokalt och inkluderar: FN:s toppmöten om hälsa, den interparlamentariska unionen, WHO:s Healthy Cities-nätverk för hälsosamma städer och samhällen, globala rörelser för att bekämpa fattigdomen, sjukdomsspecifik opinionsbildning som hiv, nationella initiativ för att definiera hälsomålen samt regionala hälsostrategier inom t.ex EU. De spelar en viktig roll för att främja hälsa och föra hälsofrågorna högre upp på agendan. Ett effektivt ledarskap i hela samhället kan medföra ett förbättrat hälsoresultat. Forskning visar att det finns starka samband mellan en ansvarsfull styrning, nya former av ledarskap och delaktighet. På 2000-talet kan många individer, sektorer och organisationer bidra med ledarskap för hälsa. Detta kan ta sig många uttryck och kräver kreativitet och nya färdigheter, särskilt när det gäller hanteringen av intressekonflikter och för att hitta nya sätt att komma till rätta med svårlösta och komplexa problem. Tillsammans med medlemsländerna har WHO ett särskilt ansvar att utöva ett sådant ledarskap och stödja hälsoministerierna att uppnå sina mål. Att ge människor, medborgare, konsumenter och patienter inflytande över sina liv är avgörande för att förbättra hälsoresultatet, hälso- och sjukvårdssystemens funktion och patienters tillfredställelse med dem. Det civila samhällets röst, bl.a. individers och patientorganisationers, ungdomsorganisationers och äldre människor, är viktig för att rikta uppmärksamhet på hälsovådliga miljöer, livsstilar eller produkter och brister i kvaliteten och tillhandahållandet av hälso- och sjukvård. Det är också av avgörande betydelse för att utveckla nya idéer.

Arbeta tillsammans för gemensamma hälsoprioriteringar Hälsa 2020-ramverket bygger på fyra prioriterade områden för åtgärder: • Att investera i hälsa ur ett livscykelperspektiv och ge människor inflytande över sina liv. • Att ta itu med regionens största hälsoutmaningar i fråga om icke smittsamma och smittsamma sjukdomar. • Att stärka människocentrerade hälso- och sjukvårdssystem, folkhälsokapacitet och beredskap, övervakning och svarsåtgärder vid nödsituationer. • Att skapa motståndskraftiga samhällen och stödjande miljöer. I en anda av samstämmighet och konsekvens bygger de fyra prioriterade områdena på ”kategorier för prioriteringar och program inom WHO”. Dessa kategorier har medlemsländerna enats om på global nivå och anpassat för den europeiska regionens särskilda krav och erfarenheter. De bygger också på WHO-strategier och handlingsplaner på regional och global nivå.

5


Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande

Hälsa 2020 – övergripande mål Hälsa 2020 eftersträvar mätbar påverkan på hälsan i regionen. Medlemsländerna har kommit överens om de regionala mål som anges nedan: 1. Minska förtidig död inom den europeiska regionen till år 2020. 2. Öka den förväntade livslängden inom den europeiska regionen. 3. Minska ojämlikhet i hälsa inom den europeiska regionen. 4. Förbättra välbefinnandet hos befolkningen inom den europeiska regionen. 5. Säkerställa universell täckning för och rätten till bästa möjliga hälsa. 6. Sätta upp nationella mål och delmål kopplade till hälsa i medlemsländerna. Ett samling frivilliga indikatorer som antagits av medlemsstaterna kan stödja de nationella målen och delmålen kopplade till hälsa.

Informationssystem till stöd för Hälsa 2020-processen System och tjänster för hälsoinformation måste utvecklas i alla medlemsländer inom WHO:s Europaregion. WHO:s Europakontor arbetar för att bistå medlemsländerna i deras utvärdering och tekniska utveckling och förser dem med hälsoinformation genom att: • arbeta med internationella samarbetspartners för att säkerställa standardisering, internationell jämförbarhet och kvalitet på hälsodata, • arbeta med ett nätverk av hälsomyndigheter som hanterar hälsoinformation och evidens samt • aktivt sammanställa, sprida och ge enkel tillgång till hälsodata och forskningsevidens.

6

De fyra prioriterade områdena är sammanlänkade, beroende av varandra och stöder varandra. Åtgärder under hela livscykeln och människors inflytande över sina liv kommer t.ex. att bidra till att epidemier av icke smittsamma sjukdomar begränsas, vilket även en stärkt folkhälsokapacitet kommer att göra. Detta kommer i sin tur att bidra till att begränsa utbrotten av smittsamma sjukdomar. Beslutsfattare kommer att kunna påverka hälsan mer om de kopplar samman policyer, investeringar och tjänster och fokuserar på att minska ojämlikheten. WHO:s Europakontor kommer att öka sin roll som resurs för att utveckla en politik som bygger på evidens och exempel på integrerade angreppssätt. De regionala övergripande målen kommer att stödja uppföljningen av utvecklingen av Hälsa 2020. Att ta itu med de fyra prioriterade områdena kräver en kombination av angreppssätt som främjar hälsa, rättvisa och välfärd. Med en smart styrning går det att förutse förändringar och främja innovation – med inriktning på att investera i hälsofrämjande och förebyggande av sjukdomar. Angreppssätten kommer att omfatta styrning genom politiska beslut och regleringar och nya former av samarbete med organisationer i det civila samhället, oberoende organisationer och expertorgan. Det finns ett ökande behov av att inom policy och i praktiken utgå från evidens, ta hänsyn till etiska gränser, öka öppenheten och stärka ansvarsskyldigheten inom områden som personlig integritet, riskbedömning och bedömning av hälsopåverkan. Hälsa 2020 erkänner att länder har olika utgångspunkter, verkar i olika sammanhang och har olika kapacitet. Många hälsopolitiska beslut måste fattas under omständigheter med osäker och ofullständig kunskap. De omfattande systemeffekter som de många aspekterna av en reformering av hälso- och sjukvårdssystemen kommer att ge kan inte heller helt förutsägas. Att ta itu med komplexa problem såsom fetma, multisjuklighet och neurodegenerativa sjukdomar är en utmaning. Att utgå från kunskaper från de sociala, beteendemässiga och politiska vetenskaperna har visat sig allt viktigare, inklusive social marknadsföring, beteendeekonomi och neurovetenskap. Studier har påvisat värdet av att främja småskaliga men allsidiga insatser på lokal nivå och på samhällsnivå för att uppmuntra lärande och anpassning. Samarbete inom hela den europeiska regionen kan påskynda utvecklingen av expertis: varje land och sektor kan både lära och bidra.

Prioriteringsområde 1. Investera i hälsa ur ett livsloppsperspektiv och ge människor inflytande över sina liv Att verka för en god hälsa genom hela livet leder till en ökad livslängd med fler hälsosamma år och har även stor betydelse för samhällsutvecklingen och ekonomin. Den pågående demografiska utvecklingen gör det angeläget att effektiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier riktar sig till alla delar under hela livscykeln. Det är särskilt viktigt med hälsofrämjande insatser tidigt i människors liv, i fosterlivet och den tidiga barndomen, för att förbättra hälsan och motverka ojämlikhet i hälsa. Friska barn lär sig bättre, friska vuxna är mer produktiva och friska äldre människor kan fortsätta att bidra aktivt till samhället. Ett friskt och aktivt åldrande är ett prioriterat område för både policy och forskning.


Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande

Styrning av hälsa kräver i regel en blandning av strategier I Moskvaförklaringen om hälsosamma livsstilar och kontroll av icke smittsamma sjukdomar (2011) slås följande fast: ”Vi … inser att ett paradigmskifte är nödvändigt för att kunna hantera utmaningarna med icke smittsamma sjukdomar eftersom dessa inte bara orsakas av biomedicinska faktorer utan även orsakas eller starkt påverkas av beteendemässiga, miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer.” Evidensbaserad information och kostnadseffektiva strategier för att minska tobaksanvändandet har identifierats och utgör WHO:s ramkonvention om tobakskontroll med sex understödjande så kallade MPOWER-strategier på nationell nivå: 1. Att övervaka tobakskonsumtionen och effekten av preventiva åtgärder. 2. Att skydda människor från att exponeras för tobaksrök. 3. Att erbjuda hjälp med att sluta röka. 4. Att varna för tobakens skadeverkningar. 5. Att förstärka restriktionerna i fråga om tobaksreklam, tobaksfrämjande och tobakssponsring. 6. Att höja skatten på tobak. Åtgärder för tobakskontroll är, näst efter vaccinering av barn, det effektivaste sättet att spendera pengar på att förbättra hälsan. Liknande evidensbaserade strategier måste utvecklas för andra systemiska hälsorisker såsom exempelvis fetma. När det gäller alkohol har medlemsländerna redan antagit en global och en regional policy.

Hälsofrämjande program som bygger på principer om delaktighet och möjlighet till eget inflytande ger verkliga fördelar. Sådana program inkluderar: att skapa bättre förutsättningar för hälsa, att förbättra hälsokunskapen, att stödja en självständig livsföring och att göra det hälsosammaste valet till det enklast valet. Detta innebär dessutom att göra graviditeter säkra, att ge människor en bra start i livet, att främja säkerhet och välbefinnande och att ge skydd under barndomen och till unga människor, att främja hälsosamma arbetsplatser samt att stödja ett hälsosamt åldrande. På grund av den fetmaepidemi som sprids i Europa bör hälsosam mat och näring under hela livet prioriteras. Det finns starka belägg för att kostnadseffektiva policyvägval snabbt kan förbättra befolkningens hälsa och välbefinnande. Den praktiska erfarenheten och evidensen från hälsofrämjande program och nationella strategier för viktiga sjukdomsgrupper, som hjärt- och kärlsjukdomar eller diabetes, har ökat inom hela Europaregionen. De visar att en kombination av ledarskap från beslutsfattare, stödjande miljöer och metoder som främjar en känsla av kontroll och möjlighet till eget inflytande kan leda till framgång. Att stärka social beteendeforskning kan ge en växande evidensbas till stöd för en sådan utveckling. Att stärka program som främjar psykisk hälsa är mycket relevant. En av fyra personer inom den europeiska regionen drabbas av någon form av psykiska problem under livet. En särskild utmaning är att främja tidiga depressionsdiagnoser och att förebygga självmord genom att starta samhällsbaserade åtgärdsprogram. Forskning leder till en bättre förståelse av det skadliga sambandet mellan psykisk ohälsa och social marginalisering, arbetslöshet, hemlöshet och alkohol och andra missbrukssjukdomar. Nya former av missbruk kopplade till virtuella världar på internet måste också beaktas. En strategisk satsning på en hälsosam livsstil för både unga och äldre är särskilt värdefullt. Ett brett spektrum av intressenter kan bidra till program för hälsa i alla åldersgrupper, inklusive generationsöverskridande aktiviteter. För ungdomar kan detta innebära utbildning där de lär sig av varandra, ungdomsorganisationers medverkan och hälsokunskapsprogram i skolan. Att integrera arbete med psykisk och sexuell hälsa är särskilt viktigt. För äldre människor kan initiativ för ett aktivt och hälsosamt åldrande gynna hälsan och livskvaliteten.

Prioriteringsområde 2. Ta itu med Europas största hälsoutmaningar: icke smittsamma och smittsamma sjukdomar Hälsa 2020 fokuserar på en samling effektiva, integrerade strategier och insatser för att ta itu med de stora hälsoutmaningarna inom hela regionen. Dessa rör både icke smittsamma och smittsamma sjukdomar. För båda områdena krävs en kombination av bestämda folkhälsoåtgärder och insatser inom hälso- och sjukvårdssystemen. Effektiviteten hos dessa ökas genom åtgärder för rättvisa, sociala bestämningsfaktorer för hälsa, möjlighet till eget inflytande och stödjande miljöer. Det behövs en kombination av angreppsätt för att komma till rätta med den stora bördan av icke smittsamma sjukdomar inom regionen. Hälsa 2020 stöder de integrerade angreppssätt för alla delar av den offentliga för-

7


Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande Icke smittsamma sjukdomar Europaregionen har den högsta bördan av icke smittsamma sjukdomar i världen. Två sjukdomsgrupper, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer, orsakar nästan tre fjärdedelar av alla dödsfall inom regionen och tre huvudsakliga sjukdomsgrupper, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och psykiska sjukdomar, står för mer än hälften av sjukdomsbördan (som mäts med så kallade funktionsjusterade levnadsår, DALY). Många förtidiga dödsfall går att undvika: det uppskattas att minst 80 procent av alla hjärtsjukdomar, slaganfall och insjuknanden i typ 2-diabetes, liksom minst en tredjedel av cancerfallen går att undvika. Den ojämlika bördan av icke smittsamma sjukdomar inom och mellan länder visar att potentialen för förbättringar i hälsa fortfarande är enorm.

Psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar står för den näst största sjukdomsbördan (mätt med DALY) inom Europaregionen (minst 19 procent) och är den största orsaken till funktionsnedsättning. Den åldrande befolkningen leder till en ökad allmän förekomst av demens. Vanliga psykiska sjukdomar (depression och ångest) drabbar omkring 1 av 4 personer i samhället varje år. Samtidigt får omkring 50 procent av människor med psykiska sjukdomar ingen behandling. Stigma och diskriminering är de huvudsakliga orsakerna till att människor undviker att söka hjälp.

Tuberkulos År 2010 hade Europaregionen ungefär 420 000 nya fall och återfall av tuberkulos (tbc) och 61 000 dödsfall orsakade av tbc. De flesta, 87 procent av de nya tbc-fallen och 94 procent av dödsfallen, inträffar i de östra och centrala delarna av regionen. Den europeiska regionen har de sämsta behandlingsresultaten i världen, vilket återspeglar den höga andelen läkemedelsresistens för tbc. Multiresistent tbc hittas i 13 procent av de nyligen behandlade fallen och 42 procent av de tidigare behandlade. Sjukdomen är ofta kopplad till dåliga socioekonomiska förhållanden och andra bestämningsfaktorer, som hemlöshet.

8

valtningen och för hela samhället som man har enats om i andra regionala och globala strategier, eftersom det blivit allt mer uppenbart att åtgärder för att påverka individens beteende har begränsad effekt. Icke smittsamma sjukdomar är ojämlikt fördelade inom och mellan länder och är nära kopplade till åtgärder för de sociala och miljömässiga bestämningsfaktorerna för hälsa. Hälsa 2020 stöder intensifierade ansträngningar för att genomföra globala och regionala mandat kopplade till icke smittsamma sjukdomar. De prioriterade områdena för insatser inom regionen inkluderar följande:

• Befintliga deklarationer och strategier. Dessa omfattar: FN:s politiska deklaration om icke smittsamma sjukdomar från år 2011, WHO:s ramkonvention om tobakskontroll, den globala strategin för kost, fysisk aktivitet och hälsa, den globala strategin för att minska skadligt bruk av alkohol samt regionala handlingsplaner för att minska skadligt bruk av alkohol, handlingsplanen för genomförandet av den europeiska strategin för förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar 2012–2016 samt WHO:s handlingsplan för psykisk hälsa i Europa. • Hälsofrämjande. Såsom det anges i Ottawamanifestet är hälsofrämjande arbete kärnan i dessa förklaringar, deklarationer och strategier. Samtliga uppmuntrar beslutsfattare att utveckla sektorsövergripande nationella strategier med mål och delmål för de viktiga utmaningar som är kopplade till icke smittsamma sjukdomar. Hälsa 2020 stöder fortsatt stora insatser för att bekämpa smittsamma sjukdomar. Inget land har råd att brista i sin vaksamhet utan varje land måste fortsatt sträva efter att hålla högsta standard. För Europaregionen är de prioriterade områdena för insatser följande.

• Uppbyggnad av informations- och övervakningskapacitet: att genomföra det internationella hälsoreglementet, förbättra informationsutbytet och när så är lämpligt genomföra gemensamma insatser för övervakning och sjukdomskontroll av folkhälsomyndigheter, veterinärer och myndigheter som ansvarar för jordbruk och livsmedel för att få bättre kontroll över infektionssjukdomar som kan överföras från djur till människor, däribland nya infektionssjukdomar, läkemedelsresistenta organismer och vattenburna och livsmedelsburna infektioner. • Hantering av allvarliga virus- och bakteriehot: att genomföra regionala policyer och handlingsplaner, att bekämpa antibiotikaresistens, att begränsa uppkomsten och spridningen av läkemedelsresistenta organismer och infektioner genom förnuftig användning av antibiotika och infektionskontroll, att garantera säkra basvaror som vatten och mat, att uppnå och bibehålla rekommenderad vaccinationstäckning för att förhindra sjukdomar som kan förebyggas med vaccin och för att nå de globala och regionala målen för utrotning och eliminering av polio, mässling, röda hund och malaria, att få full kontroll på allvarliga sjukdomar som tuberkulos, hiv och influensa genom att se till att hela befolkningen, inklusive sårbara grupper, har tillgång till hälso- och sjukvård och evidensbaserade insatser.


Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande

Hälsosystem ”Inom varje lands politiska och institutionella ramverk är hälsosystemet alla offentliga och privata organisationer, institutioner och resurser som har i uppdrag att förbättra eller återställa hälsan. Hälsosystemen omfattar både tjänster till enskilda individer och till hela befolkningen liksom åtgärder som påverkar politiken och åtgärder i andra sektorer som ansvarar för sociala, miljömässiga och ekonomiska bestämningsfaktorer för hälsa.” – Tallinnmanifestet: Hälsosystem för hälsa och välfärd

Teknologiska och vetenskapliga framsteg Arbetet med att förstå det mänskliga genomet förändrar väsentligt forskningen inom folkhälsa, policyer och praktiskt folkhälsoarbete och underlättar för ett flertal upptäckter av den genomiska förutsättningen för hälsa och sjukdom. Snabba vetenskapliga framsteg och nya genomiska verktyg har bidragit till förståelsen av sjukdomsmekanismer. Nanoteknologi innefattar manipulering av egenskaper och strukturer på nanonivå. Den används för mer riktade läkemedelsbehandlingar eller smarta läkemedel. Dessa nya läkemedelsbehandlingar har redan visats ge färre bieffekter och vara mer effektiva än traditionella behandlingar. Tekniker för patienter och vårdgivare som verktyg för egenvård, hälsoapplikationer och hälsotjänster för att bättre hantera sin hälsa eller sin kroniska sjukdom hemifrån kommer att bidra till att förändra vårdens natur och minska kostnaderna.

Prioriteringsområde 3. Att stärka människocentrerade hälso- och sjukvårdssystem, kapaciteten inom folkhälsa samt beredskap, övervakning och svarsåtgärder vid nödsituationer För att uppnå högkvalitativ vård och förbättrade hälsoresultat krävs hälso- och sjukvårdssystem som är ekonomiskt hållbara, ändamålsenliga, människocentrerade och evidensbaserade. Alla länder måste anpassa sig till den förändrade demografin och till förändrade sjukdomsmönster, särskilt utmaningar när det gäller psykisk hälsa, kroniska sjukdomar och besvär kopplade till åldrande. Detta kräver att hälso- och sjukvårdsystemen ändrar inriktning och prioriterar förebyggande av sjukdomar, främjar kontinuerliga kvalitetsförbättringar och integrerar tillhandahållandet av tjänster, säkerställer vårdkontinuitet, stöder egenvård och flyttar vården så nära hemmet som möjligt, så länge som detta är säkert och kostnadseffektivt. Möjligheterna för individualiserad medicinering behöver utvärderas. Hälsa 2020 bekräftar WHO:s och medlemsländernas åtagande att säkerställa allmän sjukvård, inklusive tillgång till högkvalitativ vård och läkemedel till överkomliga priser. Många länder har en allmän sjukvård men mycket återstår att göra för att undanröja sådana kostnader inom regionen som kan få förödande konsekvenser och leda till fattigdom. Det är viktigt att säkerställa långsiktig hållbarhet och motståndskraft mot svängningar i ekonomin, att hålla nere tillgångsdrivna kostnadsökningar och att få bort slöseri, samtidigt som ett rimligt ekonomiskt skydd ges. Utvärdering av medicinsk teknik och mekanismer för kvalitetssäkring är särskilt viktiga för insyn i hälso- och sjukvårdssystemen och för ansvarsskyldighet och är en integrerad del av en patientsäkerhetskultur. Primärvården ska fortsätta att vara hörnstenen i 2000-talets hälso- och sjukvårdssystem. Primärvården kan tillgodose dagens behov genom att främja en positiv miljö där partnerskap tillåts utvecklas och genom att uppmuntra människor att delta på nya sätt i sin behandling och bättre ta hand om sin egen hälsa. Att fullt ut utnyttja 2000-talets verktyg och innovationer som kommunikationsteknik – digitala journaler, telemedicin och e-hälsa – och sociala medier kan bidra till en bättre och mer kostnadseffektiv vård. Att se patienter som en resurs och som samarbetspartner och att ta ansvar för patientresultatet är viktiga principer. För att uppnå bättre hälsoresultat krävs en betydlig förstärkning av folkhälsans funktioner och kapacitet. Kapaciteten och resurserna för folkhälsan varierar inom regionen. Att prioritera investeringar i folkhälsoinstitutioner och kapacitetsutbyggnad och satsningar på förstärkt hälsoskydd, hälsofrämjande och sjukdomsprevention kan dock ge viktiga kostnadseffektiva fördelar. Att se över och anpassa folkhälsolagar och andra instrument för att modernisera och stärka folkhälsofunktionerna kan också bidra till bättre resultat. Samarbete om global hälsa och hälsoutmaningar av gränsöverskridande karaktär blir allt viktigare, liksom samordning inom länder som har överlåtit och decentraliserat ansvaret för folkhälsa. För att vitalisera folkhälsan och omdana tillhandahållandet av tjänster krävs det att utbildningen och fortbildningen för hälso- och sjukvårds-

9


Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande

Folkhälsa WHO:s Europaregion utgår ifrån Acheson-definitionen av folkhälsa: ”vetenskapen om och konsten att förebygga sjukdomar, förlänga liv och främja hälsa genom organiserade samhällsinsatser”. Det omfattar bland annat traditionella tjänster som analys av hälsosituationen, hälsoövervakning, hälsofrämjande, förebyggande, kontroll av smittsamma sjukdomar, miljöskydd och sanitet, beredskap för hälsokriser och nödsituationer liksom arbetshälsa. På senare tid har även sociala bestämningsfaktorer för hälsa, den sociala gradienten i hälsa och styrning för hälsa kommit att ingå.

20 år av miljö- och hälsoåtgärder i Europa Länderna inom den europeiska regionen och WHO:s Europakontor oroades över de allt starkare beläggen för att farliga miljöer påverkade människors hälsa och tog 1989 initiativ till den första miljö- och hälsoprocessen för att undanröja de viktigaste miljöhoten mot människors hälsa. Utvecklingen mot detta mål drivs av ett antal ministerkonferenser som hålls vart femte år och samordnas av WHO:s Europakontor. Konferenserna är unika då de samlar olika sektorer för att ta fram policyer och åtgärder för miljö och hälsa inom Europaregionen.

personal och personal inom folkhälsoprofessionen reformeras. En mer flexibel, multikompetent och lagorienterad arbetskraft är central för 2000-talets hälso- och sjukvårdssystem. Detta omfattar: lagbaserad vårdgivning, nya former av tillhandahållande av tjänster (inklusive hemtjänst och långvård), färdigheter när det gäller att stödja patientens möjligheter till eget inflytande och egenvård och förbättrad strategisk planering, ledning, arbete över flera sektorer samt ledarskapskapacitet. Det innebär en ny arbetskultur som främjar nya former av samarbete mellan yrkesverksamma inom folkhälsa och hälso- och sjukvård liksom mellan yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård och socialtjänst och inom hälso- och sjukvård och andra sektorer. Den globala krisen för hälso- och sjukvårdspersonalen kräver att WHO:s globala praxis för internationell rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal genomförs. Att utveckla anpassningsbara policyer, motståndskraftiga strukturer och framsynthet är avgörande för att effektivt förutse och hantera krissituationer för folkhälsan. Det är viktigt att policyer speglar de komplexa orsakssambanden och att oförutsägbara händelser bemöts snabbt och innovativt. Detta gäller t.ex. utbrott av smittsamma sjukdomar. Enligt det internationella hälsoreglementet ska länderna ha en strategi för folkhälsan där folkhälsan betraktas som någonting som inbegriper flera olika risker, är sektorsövergripande och gränsöverskridande, för att vara förberedda på att effektivt hantera hälsorelaterade aspekter vid nödsituationer och humanitära katastrofer.

Prioriteringsområde 4. Skapa motståndskraftiga samhällen och stödjande miljöer Att bygga upp motståndskraftiga samhällen är centralt för att skydda och främja hälsa och välbefinnande på både individuell nivå och samhällsnivå. Människors hälsa påverkas i stor utsträckning av de förhållanden som de föds, växer upp, arbetar och åldras under. Att systematiskt utvärdera hälsoeffekterna av en snabbt föränderlig miljö, särskilt när det gäller teknik, arbete, energiproduktion och urbanisering, är nödvändigt och måste följas av åtgärder för att säkerställa positiva effekter på hälsan. Motståndskraftiga samhällen reagerar proaktivt vid nya eller negativa situationer, förbereder sig för ekonomiska, sociala och miljömässiga förändringar och hanterar kriser och andra påfrestningar bättre. WHO:s Healthy Cities-nätverk för hälsosamma städer och samhällen ger flera exempel på hur man bygger sådan motståndskraft, särskilt genom att involvera lokalbefolkningen och ge samhället makt över hälsofrågorna. Andra lokalt baserade nätverk har liknande erfarenheter – som hälsofrämjande skolor eller arbetsplatser. Samverkan mellan miljö- och hälsosektorerna är avgörande för att skydda människors hälsa från riskerna med en farlig eller förorenad miljö och för att skapa hälsofrämjande sociala och fysiska miljöer. Miljörisker är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Många besvär är kopplade till miljön, såsom exponering för luftföroreningar och påverkan av klimatförändringar och dessa interagerar i sin tur med hälsans sociala bestämningsfaktorer. Hälsofördelarna i ett samhälle med låga koldioxidutsläpp och miljöpolicyernas positiva effekter på hälsan beskrivs inom ramen för Rio +20, som är FN:s konferens om hållbar utveckling. Länder har börjat utveckla policyer som gynnar såväl planetens som människors hälsa och erkänner att samverkan mellan sektorer är avgörande för att skydda människors hälsa från riskerna med en farlig och förorenad miljö.

10


Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande

Styrning för hälsa Styrning för hälsa främjar gemensamma program för sektorer som både arbetar och inte arbetar med hälsa, för offentliga och privata aktörer och för medborgare mot ett gemensamt mål. Detta kräver en samverkande uppsättning policyer, varav många finns i sektorer som inte arbetar med hälsa, men även utanför myndighetssfären och måste understödjas av strukturer och mekanismer som möjliggör samarbete. Det ger en stark legitimitet till hälsoministrar, hälsodepartement och folkhälsomyndigheter att nå ut och ta på sig nya roller för att utforma policyer som främjar hälsa och välbefinnande.

Samstämmighet med den globala hälsoutvecklingen Hälsa 2020 är helt i linje med de krav och initiativ som finns för den globala hälsoutvecklingen. Ramverket återspeglar den globala visionen om att hjälpa människor att uppnå en bättre hälsonivå som återfinns i WHO:s reformprogram.

WHO:s bidrag WHO genomgår just nu en reformprocess för att bidra till förbättrade hälsoresultat och en större samstämmighet avseende global hälsa. WHO ska bli en organisation som eftersträvar excellens, genomslagskraft, effektivitet, reaktionsförmåga, öppenhet och ansvarsskyldighet. Målet är att gå från en organisation som tillhandahåller separata data genom ett antal tekniska program, till en organisation som har möjlighet att påverka, som samarbetar med nationella myndigheter och som genomför kombinerade och samordnade insatser av landkontor, regionala kontor, huvudkontor och andra där alla ingår i ett ömsesidigt nätverk.

Att utöka det tvärvetenskapliga och sektorsövergripande samarbetet mellan dem som arbetar med människors hälsa, miljöhälsa och djurs hälsa förbättrar folkhälsoarbetets effektivitet. Detta kan innefatta att arbeta för att fullt ut genomföra multilaterala miljöavtal och följa rekommendationerna från kommittén för den europeiska miljö- och hälsoprocessen, att skyndsamt utöka den vetenskapliga kunskapsbasen, att bedöma effekterna på hälsan av policyer inom olika sektorer, i synnerhet sådana som påverkar både hälsa och miljö, att säkerställa kontinuerlig utveckling och anpassning av tjänster för miljö och hälsa och att uppmuntra hälsosektorn att agera på ett miljömässigt mer ansvarsfullt sätt.

Arbeta tillsammans: öka värdet genom samarbeten Målen för Hälsa 2020 kommer att uppnås genom en kombination av individuella och kollektiva ansträngningar. För att nå framgång krävs gemensamma mål och breda samarbeten mellan människor och organisationer i hela samhället och inom alla länder: beslutsfattare, icke-statliga organisationer, det civila samhället, den privata sektorn, forskningen och den akademiska världen, hälso- och sjukvårdspersonalen och personalen inom folkhälsoprofessionen, samhällen och – och varje enskild individ. Nyckeln till framgång för Hälsa 2020 kommer att vara att medlemsländerna och WHO arbetar nära tillsammans och anstränger sig för att engagera andra parter. Ett nära samarbete mellan WHO:s Europakontor, WHO:s huvudkontor och andra regioner är centralt. Detta understöds av ett bredare deltagande av regionala nätverk och organisationer som Oberoende staters samvälde (OSS), Eurasiska ekonomiska gemenskapen, länderna i sydöstra Europa och EU. WHO:s Europakontor kommer att uppfylla sin konstitutionella roll och fungera som den styrande och samordnande myndigheten för internationellt hälsoarbete inom Europaregionen. Europakontoret kommer att etablera och upprätthålla ett effektivt samarbete med många parter och ge tekniskt stöd till länder. Det kommer att arbeta för ett brett deltagande, öka den politiska samstämmigheten, bidra till gemensamma policyplattformar, dela hälsodata, samordna övervakning och stödja utvecklingen av nya typer av nätverks- och webbaserade samarbeten. Det kommer att fungera som Europaregionens magasin för råd och rön om vad som fungerar och kommer att fungera i olika länder genom nya typer av strategier för samarbete mellan länder. Att arbeta med EU skapar en stark grund, stora möjligheter och ytterligare fördelar. De 28 EU-länder som ingår i regionen har en integrations- och samarbetsprocess inom hälsa som utgår från EU:s hälsostrategi samt policyramverk och juridiska och finansiella mekanismer för att genomföra den. Dessutom arbetar också EU:s kandidatländer, potentiella kandidatländer och andra länder inom Europas grannskaps- och partnerskapsinstrument (ENPI) med att succesivt anpassa sin lagstiftning och praxis till EU:s policyer. Detta kan bidra väsentligt till implementeringen av Hälsa 2020. Den gemensamma deklarationen från EU-kommissionen och WHO, som omfattar sex färdplaner för ökad samverkan, är ett viktigt steg för att stärka detta partnerskap. Det nuvarande samarbetet mellan WHO och internationella organisationer som är verksamma inom Europaregionen stärks också. Dessa

11


Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande

Visionen för Hälsa 2020 Vår vision är en europeisk WHOregion inom vilken alla människor får möjlighet och stöd för att uppnå bästa möjliga hälsa och välbefinnande och inom vilken länderna, var för sig och tillsammans, arbetar för att minska ojämlikhet i hälsa inom och utanför regionen.

Mer information Ett antal studier har beställts och granskats för att säkerställa att alla analyser och förslag till åtgärder i Hälsa 2020 grundar sig på forskning och empiri. Dessa omfattar följande: • Kickbusch I, Gleicher D. Governance for health in the 21st century. Köpenhamn, WHO:s Europakontor, 2012. • Report on social determinants of health and the health divide in the WHO European Region. Köpenhamn, WHO:s Europakontor (kommande 2013). 
 • McDaid D, Sassi F, Merkur S, eds. Promoting health, preventing disease: the economic case. Maidenhead, Open University Press (kommande). 
 • McQueen D et al., eds. Intersectoral governance for health in all policies. Köpenhamn, WHO:s Europakontor, 2012. 
 • Bertollini R, Brassart C, Galanaki C. Review of the commitments of WHO European Member States and the WHO Regional Office for Europe between 1990 and 2010. Analysis in the light of the Health 2020 strategy. Köpenhamn, WHO:s Europakontor, 2012. 


organisationer inkluderar organ som FN-organ, OECD, Europarådet, utvecklingsorgan och fonder och större icke-statliga organisationer. Länder runt om i regionen bidrar till, och drar nytta av, samarbetet med internationella organisationer, vilket är värdefullt och bidrar till de gemensamma målen för Hälsa 2020 och för andra sektorer och organisationer. Att interagera med nya och framväxande typer av partnerskap för hälsa, som styr på olika nivåer inom hela regionen kommer att ge ett viktigt stöd. Betydande bidrag fås genom innovativa samarbetsformer såsom Sydöstra Europas hälsonätverk (SEEHN), den Nordliga dimensionen, nätverk som WHO:s Healthy Cities-nätverk och dess nationella nätverk, nätverket Regions for Health (RHN), subregionala nätverk inom OSS och WHO:s nätverk för främjande av hälsa i olika miljöer, bl.a. skolor, arbetsplatser, sjukhus och fängelser inom hela regionen. Att arbeta med civilsamhället kommer att stärka möjligheterna att implementera Hälsa 2020. Många frivilligorganisationer och självhjälpsorganisationer har identifierat hälsa som en viktig del av sitt ansvarsområde, och många hälso- och sjukvårdstjänster fortsätter att tillhandahållas som en del av familje- och samhällsvård och egenvård. Dessa organisationer agerar från lokal till global nivå och har i hög grad påverkat dagordningen för hälsa och dess sociala bestämningsfaktorer. Att stödja deras bidrag är därför av stort värde för genomförandet på alla nivåer. Undersöka möjligheterna att samarbeta på ett lämpligt och etiskt sätt med det privata näringslivet. Attityderna inför den privata sektorns engagemang i hälsa varierar mellan och inom länder. Men företagen blir alltmer involverade i varje aspekt av människors liv. Deras inflytande kan bidra till bättre hälsa, men även underminera den. Att säkra näringslivets starka engagemang för hälsa och uppmuntra och belöna deras sociala ansvarstagande är viktiga mål.

Hälsa 2020 – ett gemensamt syfte och ett delat ansvar Hälsa 2020 är ett anpassningsbart och praktiskt policyramverk. Det är en unik plattform för gemensamt lärande och utbyte av kunskap och erfarenheter mellan länderna. Det utgår från att varje land är unikt och kommer att arbeta för att uppnå dessa gemensamma mål på olika sätt. Länderna kommer att använda olika ingångspunkter och tillvägagångssätt, men de förblir förenade genom syftet. Det politiska engagemanget är avgörande och länderna har satt upp regionala mål för att visa detta. I en värld av ömsesidigt beroende blir det allt viktigare att länderna agerar tillsammans. I dag utmanar en komplex uppsättning globala och regionala krafter människors hälsa och dess bestämningsfaktorer. Även om fler människor än någonsin tidigare nu har chansen att få en bättre hälsa, kan inget land ensamt utnyttja innovationspotentialen och ändra eller ta itu med utmaningarna för hälsa och välbefinnande. Det framtida välståndet för enskilda länder och regionen som helhet kommer att bero på viljan och förmågan att ta till vara nya möjligheter att förbättra hälsan och välbefinnandet för nuvarande och kommande generationer. Hälsa 2020 stöder och uppmuntrar hälsoministerier att sammanföra viktiga intressenter – för att tillsammans arbeta för en friskare Europaregion.

12


Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion

Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion

Utgiven på svenska av Folkhälsomyndigheten The Public Health Agency of Sweden Solna Nobelsväg 18, 171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, 831 40 Östersund www.folkhalsomyndigheten.se

Profile for Folkhälsomyndigheten

Hälsa 2020: Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande  

De 53 länderna inom WHO:s europeiska region antog i september 2012 ett nytt värde- och evidensbaserat policyramverk, en samling rekommendati...

Hälsa 2020: Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande  

De 53 länderna inom WHO:s europeiska region antog i september 2012 ett nytt värde- och evidensbaserat policyramverk, en samling rekommendati...