Page 46

Rätt&Rådligt.

Personlig integritet och fotografering

D

en nu sittande Yttrandefrihetskommittén, YFK, har i uppdrag att se om det går att behålla tryckfrihetsförordningen, TF, och yttrandefrihetsgrundlagen, YGL. Ett särskilt uppdrag är att överväga på vilket sätt Sverige ska förhålla sig till Europadomstolens praxis när det gäller skyddet för den personliga integriteten. Ska Sverige införa en särskild punkt i grundlagarna som kriminaliserar en publicering som kränker den personliga integriteten, det är frågan. Samtidigt bereds ett annat lagstiftningsärende i Justitiedepartementet. Det handlar om ett förbud mot så kallad olovlig fotografering. Om detta skrev jag i den här krönikan i april förra året. NU HAR YFK bestämt sig med röstsiffrorna 8 – 6 (ordföranden Göran Lambertz tillhörde minoriteten) för att inte föreslå något yttrande- eller tryckfrihetsbrott med den här inriktningen. Ett avgörande argument för majoritetens ställningstagande lär ha varit att en kriminalisering av integritetskränkande publicering skulle undergräva pressens egen granskning i Pressens opinionsnämnd. Ordföranden i kommittén anser att vi inte kan underlåta att införa lagstiftning på den här punkten. Hans argument är att Europakonventionen om mänskliga rättigheter och Europadomstolens praxis tvingar oss till det. Europadomstolen meddelade 2004 en dom i ett mål mellan prinsessan Caro-

fib 46

»

... snart i en ohållbar gråzon för vad som är och inte är tillåtet.

line av Monaco och Tyskland. Bakgrunden var att en tysk tidning hade publicerat en ganska harmlös bild av prinsessan på stan. Tyska domstolar ansåg inte att publiceringen stred mot Europakonventionen artikel om skydd för den personliga integriteten. Men Europadomstolen tyckte tvärtom. I veckan efter YFK:s omröstning kom ytterligare två domar från Europadomstolen på det här temat. Och i dessa domar har domstolen frångått eller i vart fall nyanserat sin syn på det här slaget av publiceringar högst betydligt.

MEN ÄVEN OM INTE Europadomstolen och dess tolkning av konventionen tvingar Sverige att lagstifta, kan det finnas andra skäl att överväga om det bör vara tillåtet att fotografera i alla situationer och framför allt publicera allt som kan fotograferas. Det förslag Justitiedepartementet skickade ut på remiss för ett år sedan var alldeles för brett. Det träffar också journalistiskt motiverad fotografering. Därför måste det förslaget läggas i papperskorgen. Det finns dock fotografering som svårligen kan försvaras. Ett par exempel: Att installera en kamera i en dusch eller ett omklädningsrum. Att smygfotografera exflickvännen och hennes nye pojkvän i en mycket intim situation. Domstolarna har vid något tillfälle

använt förtalsbestämmelsen för att komma åt sådant. Men det är att tänja lagen alltför långt. Den tekniska utvecklingen har lett till att det är mycket billigt och enkelt både att ta sådana bilder i smyg och, framför allt, göra dem tillgängliga för allmänheten. Våra grundlagar tål kanske inte att stå i vägen för den lagstiftare som skulle vilja komma till rätta med sådant. TF skulle göras till åtlöje eller ännu värre. Men observera det får inte bli någon bestämmelse med oklar räckvidd och med ”personlig integritet” som kautschukrekvisit. Då hamnar vi snart i en ohållbar gråzon för vad som är och inte är tillåtet. HUR DET HÄR skulle kunna göras har diskuterats av tryckfrihetsexperten Anders R. Olsson och Nils Funcke, sekreterare i YFK, i inlägg på nättidningen dagensjuridik.se. De har olika uppfattningar, varför artiklarna blir extra intressanta att läsa.

Ingemar Folke är advokat, verksam i Stockholm, medlem i föreningen fib-juristerna (tffr.org)

FiB 3-2012  

SYRIEN Vem drar i trådarna? NOVELL Följ med på hemtjänstpass ISRAEL Mordet på Folke Bernadotte

Advertisement